Prop. 1988/89:16

Regeringens proposition 1988/89:16

om lagstiftning med kompletteringar till reformen av svenska
kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet, m.m.

Prop. 1988/89:16

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Margot Wallström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa kompletteringar i lag till
den av riksdagen beslutade reformen av svenska kyrkans organisation på lokal-
och stiftsplanet (prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181). Förslagen innebär i
huvudsak följande.

-
Föreskrifterna
om val av biskopar anpassas till den nya organisationen inom svenska kyrkan.

-
Stiftsstyrelsen
skall årligen före den 1 oktober meddela berörda pastorat preliminära uppgifter
om strukturbidraget.

-
Beslut av
kyrkofondens styrelse enligt kyrkofondslagen skall inte få överklagas.

-
Bidrag ur
kyrkofonden för arvoden till kontraktsprostar, praktikanter och handledare för
dessa skall kunna lämnas också för första halvåret 1989.

-
Stiftsbidrag
skall för år 1989 kunna lämnas också för stiftssamfäUigheter-nas
förvaltningskostnader.

-
Domkyrkorådet i
Lund, som förvaltar Lunds domkyrka och domkyrkans egendom, skall även i
fortsättningen bestå av fem ledamöter. De två ledamöter som hittills har
utsetts av stiftsnämnden skall i framtiden utses av stiftsfullmäktige.
Bestämmelser om domkyrkorådets sammansättning m.m. tas in i lagen om
förvaltningen av kyrklig jord.

-
Domkyrkorådet i
Lund skall kunna besluta om försäljning eller byte av Lunds domkyrkas
fastigheter. Domkyrkorådet skall också i fråga om domkyrkans fastigheter
besluta om upplåtelse av vissa rättigheter.

1 Riksdagen 1988189.1 saml. Nr 16

-
Kammarkollegiet
och domkyrkorådet i Lund skall besluta om alla Prop. 1988/89:16,
dispositionsändringar av kyrklig jord som förvaltas av dem.

-
Bestämmelserna
i prästanställningslagen om anställningsformer och disciplinansvar m.m. görs
tillämpliga också på präster som har anställning i andra icke-territoriella
pastorat än hovförsamlingen.

-
Tjänster som
pastoratsadjunkt som vid utgången av juni 1989 finns inrättade hos domkapitlen
får finnas kvar till utgången av juni 1991. När sådana tjänster blir lediga,
skall de dras in av domkapitlet.

- Innehavaren av en tjänst som pastoratsadjunkt är
skyldig att fullgöra

motsvarande arbetsuppgifter hos stiftssamfälligheten. Stiftssamfällighe-

ten skall svara för kostnaderna för avlöningsförmåner till sådana pasto

ratsadjunkter.

- Benämningen
på tjänster som kyrkoadjunkt, som finns inrättade i

pastoraten vid utgången av juni 1989, skall vara
komminister från och , ,

med den 1 juli 1989.

- 1867 års kungörelse angående landgille.och städja
för vissa kyrkolägenhe- •

ter i Skåne, Halland och Blekinge ersätts med en ny lag.

- Egendomsnämnden skall pröva frågor om storleken av
den avgift som

skall betalas till sådana församlingskyrkors fastigheter i Lunds och

Göteborgs stift som skall brukas under en prästgård eller ett visst hemman

och för vilka landgillet och städjan vid ett åbobyte inte har fastställts av

kammarkollegiet efter skattläggning. Egendomsnämndens beslut skall få

överklagas hos kammarkollegiet.

- Reglerna om valbarhet för uppdrag som ledamot och
suppleant i

kyrkomötets besvärsnämnd, egendomsnämnden och domkyrkorådet i

Lund anpassas till förslagen i prop. 1987/88:124 om god man och

förvaltare.

Lagändringarna avses träda i kraft dels den 1 januari
1989, dels den 1 juli samma år.

Propositionens
lagförslag

Prop. 1988/89:16

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963:633) om biskopsval

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5, 6 och 10 §§ lagen
(1963:633) orn biskopsval skall ha följande lydelse.

ingår i
valkorporationen dessutom de anställda som föreståndare för sådana

Föreslagen lydelse

2§'

Val av andra biskopar än ärkebiskopen skall förrättas
av en valkorporation som består av

-
domkapitlets
ledamöter,

-
präster som
vid tidpunkten för valet innehar i stiftet inrättade tjänster som domprost,
kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt eller enligt
förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster,

- särskilt utsedda elektorer för

stiftets lekmän.

Nuvarande lydelse

Biskopsval som inte avser ärkebiskopsämbete förrättas av
en valkorporation som består av

domkapitlets ledamöter,

präster som vid tidpunkten för valet innehar i stiftet
inrättade tjänster som församlingspräst, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt
eller enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster, samt

särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.

/ Luleå stift ingår i valkorporationen även de präster
som vid tidpunkten för valet innehar tjänsterna som garnisonspastor i Boden
och kyrkoherde för samer eller som enligt för-, ordnande uppehåller en obesatt
sådan tjänst.

I Stockholms stift ingår i valkorporationen även präster
som vid tidpunkten för valet innehar tjänster som kyrkoherde för döva eller
enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster.

I stift där det finns diakonianstalter, präster som vid
tidpunkten för valet är anstalter.

.3 § 2

Val av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en
valkorporation, som är sammansatt på sätt stadgas i 2 §, dels i övriga stift av
domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation.

I Uppsala stift ingår i valkorpora- I Uppsala stift ingår i valkorpora-

tionen «5Mfow(3fe/5 präfe/-, 50wi v/rf tionen också de
valda ordinarie le-tidpunkten för valet innehar kyrko- damöter av svenska
kyrkans cent-lenaste lydelse 1983:400. Senaste lydelse 1987:1048.

Förrättas elektorsvalet av kyrkorådet, må i valet ej
deltaga präst, som äger rösträtt vid biskopsvalet.

10 §"

Valet förrättas av domkapitelsledamöter i domkapitlet
och av övriga röstberättigade inom varje kontrakt inför kontraktsprosten.

I valet
inom varje kontrakt deltar de röstberättigade prästerna inom kontraktet och
elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat.

Nuvarande lydelse

herdetjänster i svenska församlingar i utlandet eller
också enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster, dels de valda
ordinarie ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse som inte ingår i någon
annan valkorporation.

5 §

I varje pastorat utses elektorer till det antal, som
motsvarar antalet i pastoratet inrättade tjänster såsom församlingspräst med
undantag av sådana tjänster som äro obesatta och ej uppehålls enligt
förordnande.

För e/eÅ:forerii:o/a utses suppleanter till samma antal.

6f

Består pastorat av en församling, förrättas elektorsvalet
av kyrkofullmäktige eller, där sådana ej finnas, av kyrkorådet eller, därest
ej heller sådant finnes, på sätt regeringen förordnar.

Består pastorat av två eller flera församlingar, förrättas
elektorsvalet av kyrkofullmäktige eller försam-lingsdelegerade i pastoratet
eller, om kyrkofullmäktige eller församlings-delegerade ej finnas i pastoratet,
på sätt regeringen förordnar.

Föreslagen lydelse

ralstyrelse som inte ingår i någon annan valkorporation.

I varje pastorat utses elektorer till det antal, som
motsvarar antalet i pastoratet inrättade tjänster som domprost, kyrkoherde
eller komminister med undantag av sådana tjänster som är obesatta och /nte
uppehålls enligt förordnande.

För elektorerna skall utses lika många suppleanter.

Består ett pastorat av en enda församling, skall
elektorerna och deras suppleanter väljas av kyrkofullmäktige eller av
kyrkorådet om kyrkofullmäktige inte finns.

Består en pastorat av två eller flera församlingar, skall
elektorerna och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade
i pastoratet. Om det inte finns kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade
i pastoratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som
finns i församlingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ordföranden i
kyrkorådet i den av församlingarna som har det största antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar.

I valet av elektorer får inte delta präster som ingår i
valkorporationen vid biskopsvalet.

Prop.
1988/89:16

Senaste lydelse 1975:L324. "Senaste lydelse
1987:1048,

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1988/89:16

Ledamöter av domkapitlet
får deltaga endast i valet i domkapitlet.

Stiftsadjunkter,
kyrkoherdar för döva, föreståndare för diakonianstalter, kyrkoherdar i
svenska, församlingar i utlandet samt i 3 § avsedda ledamöter av svenska
kyrkans centralstyrelse deltar i valet i det kontrakt där stiftets domkyrka är
belägen.

Präster,
som på grund av laga förfall inte kan infinna sig vid valet, saml kyrkoherdar
för döva och kyrkoherdar i svenska församlingar i utlandet får före valet
sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i det kontrakt där de har
rösträtt.

Stiftsadjunkter,
föreståndare för diakonianstalter samt i 3 § avsedda ledamöter av svenska
kyrkans centralstyrelse deltar i valet i det kontrakt där stiftets domkyrka
är belägen.

Präster,
som på grund av laga förfall inte kan infinna sig vid valet, får före valet
sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i det kontrakt där de har
rösträtt.

1.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

2.1
Uppsa/a stift ingår i valkorporationen också präster som med fullmakt innehar
en statlig tjänst som kyrkoherde i svensk församling i utlandet eller som
kyrkoherde för döva. För sådana röstberättigade präster tillämpas 10 § tredje
och fjärde styckena i fråga om valets förrättande.

2 Förslag
till Prop. 1988/89:16

Lag om ändring i lagen (1988:186) om ändring i lagen (1982:943)
om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs att 47 § lagen (1982:943) om
kyrkomötet'i paragrafens lydelse enligt lagen (1988:186) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Aii

Besvärsnämnden består av en ordförande och en vice
ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, och fyra övriga
ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden väljs särskilt. För de övriga
ledamöterna skall utses lika många ersättare.

Endast den som är medlem av Ledamöterna och ersättarna skall

svenska kyrkan och är myndig får vara medlemmar av
svenska kyrkan

vara ledamot eller ersättare. och får inte vara underåriga eller ha

förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Om en
ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag genast.

' Lagen omtryckt 1985:892.

3 Förslag
till-

Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182) .T
,

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkofondslagen (1988:182)

dels att
21 § och punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande
lydelse,

dels att
det i lagen skall införas en ny paragraf, 22 §, och närmast före nya 22 § en ny
rubrik av följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall
införas en ny punkt, 11, av följande lydelse.

Prop. 1988/89:16

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

21 §

Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat
tillskottet av skatteunderlag samt vad som skall utgå i allmän och särskild
kyrkoavgift. Styrelsen skall meddela dessa uppgifter senast den 25 januari
bidragsåret.

Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall
kyrkofondens styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela
pastoraten och stiftssamfälligheterna preliminära uppgifter om tillskott av
skatteunderlag, stiftsbidrag samt belopp för allmän och särskild kyrkoavgift.

Stiftsstyrelsen skall meddela berörda pastorat
preliminära uppgifter om strukturbidraget senast den 1 oktober året före
bidragsåret.

Överklagande av beslut

22 §

Beslut
av kyrkofondens styrelse enligt denna lag får inte överklagas.

4. Beslut
som har meddelats enligt äldre bestämmelser om att ur kyrkofonden skall betalas
kostnader för avlöningsförmåner till stifts-, kontrakts- och
pastoratsadjunkter, militärpastorer, garnisonspastorn i Boden och kyrkoherden
för samer samt för prosttillägg och vissa bidrag till andlig vård vid
sjukvårdsinrättningar gäller till utgången av juni 1989.

4. Beslut
som har meddelats enligt äldre bestämmelser om att ur kyrkofonden skall
betalas kostnader för avlöningsförmåner till stifts-, kontrakts- och
pastoratsadjunkter, militärpastorer, garnisonspastorn i Boden och kyrkoherden
för samer, för arvoden till kontraktsprostar, praktikanter och handledare för
dessa samt vissa bidrag till andlig vård vid sjukvårdsinrättningar gäller till
utgången av juni 1989.

11. Kyrkofondens styrelse får bevilja stiftssamfälligheler
stiftsbidrag enligt 17 § för betalning också av stiftssamfällighetens
förvaltningskostnader för år 1989.

4 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig

jord

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:183) om
förvaltningen av kyrklig jord dels att 5—7, 10, 16, 18, 22 och 29 §§ skall ha
följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §,
samt närmast före nya 6 a § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall
införas en ny punkt, 4, av följande lydelse.

Prop.
1988/89:16

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

5 §

Ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden väljs av
stiftsfullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter
får dock inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort
som antalet ledamöter.

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid
valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Ledamöter och suppleanter skall vara medlemmar av svenska
kyrkan och vara kyrkobokförda inom stiftet. Den som är underårig eller har förvaltare
enligt II
kap. 7 § föräldrabalken
är inte valbar. Om en ledamot eller suppleant inte längre är valbar, upphör
hans uppdrag genast.

6§

Följande bestämmelser i församlingslagen (1988:180)
tillämpas på egendomsnämnden:

7 kap. 8 § om rätt till ledighet för uppdraget.

7 kap. 10 § om ordförandeskapet.

7 kap. 11 § om sammanträden.

7 kap. 12 § om suppleanternas tjänstgöring.

7 kap. 13 § första stycket om be-slutförhet.

7 kap. 14 § om val av särskild avdelning samt krav på
beslut och protokoll.

7 kap. 15 § om mottagande av framställningar m.m.

7 kap. 17 § om reglemente och delegation.

7 kap. 21 § om förvaring av arkivhandlingar.

Följande bestämmelser i församlingslagen (1988:180)
tillämpas på egendomsnämnden:

7 kap. 8 § om rätt till ledighet för uppdraget.

7 kap. 9 § andra och tredje styckena om verkan av
ledamots avgång.

7 kap. 10 § om ordförandeskapet.

7 kap. 11 § om sammanträden.

7 kap. 12 § om suppleanternas tjänstgöring.

7 kap. 13 § första stycket om be-slutförhet.

7 kap. 14 § om val av särskild avdelning samt krav på
beslut och protokoll.

7 kap. 15 § om mottagande av framställningar m.m.

7 kap. 17 § om reglemente och delegation.

7 kap. 21 § om förvaring av arkivhandlingar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:16

7 kap. 22 § första stycket om er- 7 kajj. 22 § första
stycket om er

sättning till ledamöter och supp- sättning till ledamöter och supp

leanter, leanter.

9 kap. 4 § om valbarhet.

9 kap. 5 § om valperiodens längd. 9 kap. 5 § om valperiodens längd.

Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om stiftsstyrelsen
skall avse egendomsnämnden.

2. Bestämmelserna om församlingen,
kyrkofullmäktige och kyrkostämman skall avse stiftssamfälligheten och
stiftsfullmäktige.

3. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får besluta att egendomsnämndens protokoll och andra
arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv.

Domkyrkorådet i Lund

6a§

I Lunds stift skall det finnas ett domkyrkoråd.
Domkyrkorådet skall fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan
författning ankommer på rådet.

Domkyrkorådet består av följande ledamöter:

1. biskopen i Lunds stift som

ordförande,

2. domprosten,

3.
en av
kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling utsedd ledamot,

4.
två
ledamöter valda av stiftsfullmäktige i Lunds stift.

För de valda ledamöterna skall det finnas lika många
ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.

7 §

Pastoratet skall förvalta löneboställen och
församlingskyrkors fastigheter, med undantag av tillhörande skog, samt
prästgårdar.

Församlingen skall förvalta skogen på församlingskyrkors
fastigheter.

Egendomsnämnden skall förvalta Egendomsnämnden skall förvalta

prästlönefondsfastigheter, domkyr- prästlönefondsfastigheter,
domkyr

kas fastigheter och biskopsgården kas fastigheter och biskopsgården

samt skogen på löneboställen. samt skogen på löneboställen.

Lunds domkyrkas fastigheter skall Lunds domkyrkas fastigheter skall

dock föTvahas av ettsärskih domkyr- dock förvaltas av domkyrkorådet i

korad enligt bestämmelser som rege- Lund enligt bestämmelser som rege

ringen meddelar. ringen meddelar.

Kammarkollegiet skall förvalta kyrkofondsfastigheter.
Egendomsnämnden skall dock förvalta en kyrkofondsfastighet, om kammarkollegiet
beslutar att överlämna förvaltningen av fastigheten åt nämnden. Kammarkollegiet
kan också överlämna förvaltningen åt någon annan förvaltare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får efter

ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall

förvaltas på annat sätt. q

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1988/89:16

10 §

Egendomsnämnden skall svara för löpande underhåll, skötsel
och uppvärmning av biskopsgården, om detta inte enligt avtal skall ankomma på
någon annan. Behöver husen på biskopsgården byggas om eller en ny biskopsgård
byggas, skall egendomsnämnden föreslå det hos regeringen. För biskopsgården i
Lunds stift gäller dock de bestämmelser som regeringen meddelar.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
kammarkollegiet får meddela ytterligare föreskrifter om hur egendomsnämndens
åligganden enligt första stycket skall utföras.

Egendomsnämnden skall svara för underhåll, skötsel och
uppvärmning av biskopsgården, om detta inte enligt avtal skall ankomma på
någon annan. Behöver husen på biskopsgården byggas om eller en ny biskopsgård
byggas, skall egendomsnämnden föreslå det hos regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer. För biskopsgården i Lunds stift gäller dock de bestämmelser
som regeringen meddelar.

Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare
föreskrifter om hur egendomsnämndens åligganden enligt första stycket skall
utföras.

Detsamma
gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vågrätt samt, om regeringen inte föreskriver
att annan myndighet skall företräda den kyrkliga jorden, ärenden som rör
byggnadsminnen, naturvårdsområden, naturreservat, naturminnen eller
bestämmelser till skydd för djurlivet.

18 §

Egendomsnämnden
skall företräda kyrklig jord med undantag för kyrkofondsfastigheter i ärenden
om upplåtelse av följande rättigheter:

1.
nyttjanderätt
till mark för församlingsändamål, kommunalt behov, bostadsbebyggelse,
industri eller annat liknande ändamål,

2.
tomträtt,

3.
rätt till annan
naturtillgång än vattenkraft,

4.
servitut.

Egendomsnämnden
skall företräda kyrklig jord med undantag för kyrkofondsfastigheter och Lunds
domkyrkas fastigheter i ärenden om upplåtelse av följande rättigheter:

1.
nyttjanderätt
till mark för församlingsändamål, kommunalt behov, bostadsbebyggelse,
industri eller annat liknande ändamål,

2.
tomträtt,

3.
rätt till annan
naturtillgång än vattenkraft,

4.
servitut.

En
dispositionsändring, som inte avser en sådan upplåtelse eller sådant
godkännande som anges i 16 eller 17 §, skall i fråga om löneboställe prövas av
egendomsnämnden och för annan kyrklig jord av den som förvaltar egendomen.
Föranleds ändringen av au ett .självständigt jordbruk inte längre är
bärkraftigt eller kan ändringen leda till att eu sådant jordbruk inte kan
bestå, skall

En
dispositionsändring, som inte avser en sådan upplåtelse eller sådant
godkännande som anges i 16 eller 17 §, skall i fråga om löneboställe prövas av
egendomsnämnden och för annan kyrklig jord av den som förvaltar egendomen. Egendomsnämnden
skall dock i fråga om församlingskyrkas fastigheter pröva dispositionsändringar
som föranleds av att ett självständigt jordbruk inte

10

Nuvarande
lydelse ' Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:16

frågan alltid prövas av egendoms- längre är bärkraftigt.
Detsamma gäl

nämnden, ler om ändringen kan leda till att
ett

sådant jordbruk inte kan bestå.

22 § .
■ .

Frågor enligt 21 § skall prövas av Frågor enligt 21 § skall prövas av

kammarkollegiet eller egendoms- kammarkollegiet, egendomsnämn-

nämnden enligt föreskrifter som re- den eller domkyrkorådet i Lund en-

geringen meddelar. ligt föreskrifter som
regeringen

meddelar.

29 §

Pastoratets och egendomsnämn- Pastoratets, egendomsnämn-

dens beslut enligt denna lag får dens och domkyrkorådets i
Lund

överklagas hos kammarkollegiet, beslut enligt denna lag får överkla-

Egendomsnämndens beslut enligt gas hos kammarkollegiet. Egen-

13 § får endast överklagas av den domsnämndens beslut enligt 13 § får

som förvaltar egendomen. endast överklagas av den som
förval-

tar egendomen.

Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens
avgörande, om kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkollegiet
skall då bifoga eget yttrande i ärendet.

Kammarkollegiets beslut i en dit överklagad fråga får inte
överklagas. I övrigt får kammarkollegiets beslut med undantag av beslut enligt
7 § fjärde stycket överklagas hos regeringen.

4. Stiftsfullmäktige i Lund och kyrkorådet i Lunds
domkyrkoförsamling skall före utgången av juni 1989 välja ledamöter och
ersättare i domkyrkorådet i Limd. Valet gäller från och med den I juli 1989 och
till dess att nytt val förrättats under nästa valperiod.

Uppdraget för ledamöter och ersättare i domkyrkorådet som
har utsetts av stiftsnämnden och kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling enligt
äldre bestämmelser upphör vid utgången av juni 1989.

11

5 Förslag
till Prop. 1988/89:16

Lagomändringiprästanställningslagen(1988:184) : ;,

Härigenom föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (1988:184)
dels att 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall
införas två nya punkter, 8 och 9, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § '

Denna lag är tillämplig på biskopar och andra präster i
svenska kyrkan som har anställning i territoriella pastorat och stiftssamfälligheter.

Bestämmelserna i 22, 23, 27—43 och 505 §§ skall tillämpas
också på sådana präster i svenska kyrkan som har anställning i andra icketerritoriella
pastorat än hovförsamlingen. Avlöningsförmånerna i prästernas anställningar
fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer (statligt reglerade anställningar).

8. Sådana tjänster som pastoratsadjunkt som finns
inrättade vid utgången av juni 1989 får finnas kvar till utgången av juni
1991.När sådana tjänster blir lediga, skall de dras in av domkapitlet.

Innehavaren av en tjänst som pastoratsadjunkt är skyldig
att fullgöra motsvarande arbetsuppgifter hos stiftssarnfälligheten. Stiftssamfälligheten
skall svara för kostnaderna för avlöningsförmåner till pastoratsadjunkter.

9. Benämningen på sådana tjänster som kyrkoadjunkt som
finns inrättade i pastoraten vid utgången av juni 1989 skall från och med den
1 juli 1989 vara tjänster som komminister.

12

6 Förslag
till Prop. 1988/89:16

Lag om landgille och städja för vissa församlingskyrkors fastigheter
i Lunds och Göteborgs stift

Härigenom
föreskrivs följande.

Lagens
tillämpningsområde

1
§ Denna lag innehåller bestämmelser om avgifter för sådana församlingskyrkors
fastigheter i Lunds stift och Göteborgs stift som skall brukas under en prästgård
eller något annat visst hemman.

Lagen
skall tillämpas när landgillet eller städjan vid ett åbobyte inte Har fastställts
av kammarkollegiet efter skattläggning.

Fastställande
av avgifter

2
§ Frågor om storleken av den avgift som skall betalas till församlingskyrkan
skall prövas av egendomsnämnden.

Överklagande

3
§ Egendomsnämndens beslut får överklagas hos kammarkollegiet. Kammarkollegiets
beslut får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

2. Genom lagen upphävs Kungl. Maj:ts brev den 8
februari 1867 och kammarkollegiets kungörelse (1867:9 s. 7) angående landgille
och städja för vissa kyrkolägenheter i Skåne, Halland och Blekinge.

13

CIVILDEPARTEMENTET Prop. 1988/89:16

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13
oktober 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Feldt, Sigurdsen, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,
Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström.

Föredragande: statsrådet Wallström

Proposition om lagstiftning med kompletteringar till
reformen av svenska kyrkans organisation på lokal-och stiftsplanet, m.m.

1 Inledning

Under hösten 1987 och våren 1988 har riksdagen behandlat prop.
1987/88:31 om en ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan; m;m.
samt prop. 1987/88:67 om följdlagstiftning till reformen av svenska kyrkans
organisation på lokal- och stiftsplanet. Riksdagen har den 8 april 1988 fattat
sitt beslut på grundval av de nyss nämnda propositionerna.

Beslutet innebär att sex nya lagar antagits att gälla från
och med den 1 januari respektive den 1 juli 1989 (KU 1987/88:30, rskr. 181). De
nya lagarna är församlingslagen (1988:180), domkapitelslagen (1988:181),
kyrkofondslagen (1988:182), lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord,
prästanställningslagen (1988:184) och kyrkliga indelningslagen (1988:185).

Vidare innebär beslutet följdändriiigar i femton lagar
samt att riksdagen som vilande antagit förslajg till dels en lag om ändring i
övergångsbestämmelserna till regeringsformen, dels en lag om ändring i lagen
(1982:942) om svenska kyrkan.

Inom civildepartementet har bedrivits ett kompletterande
utredningsarbete med utgångspunkt i vissa av de förslag som kyrkoförfattningsutredningen
har lagt fram i sitt slutbetänkande (SOU 1987:4 och 5) En ny kyrkolag m.m.
Under hösten 1987 tillsattes inom civildepartementet (jfr prop. 1987/88:31 s.
81) en arbetsgrupp (C ]987:C) med uppgift att i anslutning till förslagen i prop.
1987/88:31 bl.a. se över bestämmelserna för förvaltningen av Lunds domkyrka och
domkyrkans egendom samt domkyrkorådets i Lund uppgifter och överväga om
kungörelsen (1867:9 s. 7) angående landgille och städja för vissa
kyrkolägenheter i Skåne, Halland och Blekinge kan upphävas. Arbetsgruppen har
därefter i april 1988 i en promemoria presenterat sina förslag i de angivna
ämnena. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av kammarkollegiet,

svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning, stifts

nämnderna i Lund och Göteborg, domkyrkorådet i Lund, kyrkorådet i

Lunds domkyrkoförsamling och Svenska kyrkans församlings- och pastorats

förbund. 14

Remissyttrandena finns tillgängliga i civildepartementet i
lagstiftnings-

ärendet (dnrKY
453/88). De är också fogade soiri bilaga 3 till kyrkolagsut- Prop.
1988/89:16 skottets betänkande KL 1988:4 (se nedan).

Regeringen lade under hösten 1987 och våren 1988 fram
propositionerna 1987/88:32 om ändringar i regeringsformen och
tryckfrihetsförordningen samt 1987/88:124 om god man och förvaltare. Förslagen
i dessa föranleder vissa följdändringar i några lagar på det kyrkliga ornrådet
när det gäller behörighetsvillkor för ledamöter m.m. i kyrkomötets besvärsnämnd
och egendomsnämnderna.

Den beslutade organisationsreformen på kyrkans lokal- och
stiftsplan föranleder vissa ändringar i lagen (1963:633) om biskopsval. Därutöver
tar jag också upp vissa ändringar i kyrkofondslagen och prästanställningslagen.

Regeringen har den 2 juni 1988 (Reg.Skr. 1988:1) beslutat
inhämta kyrkomötets yttrande över inom civildepartementet upprättade förslag
till lag om ändring i lagen (1963:633) om biskopsval, lag om ändring i lagen
(1982:942) om svenska kyrkan, lagom ändringi lagen (1988:186) om ändring i
lagen (1982:943) om kyrkomötet, lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181),
lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182), lag om ändring i lagen (1988:183)
om förvaltningen av kyrklig jord samt lag om ändring i prästanställningslagen
(1988:184).

Kyrkomötets yttrande (kyrkomötets skrivelse 1988:2 och
kyrkolagsutskottets betänkande 1988:4) bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 2 och 3.

Kyrkomötet har i allt väsentligt godtagit lagförslagen,
men har anhållit om ytterligare ändringar i lagen om biskopsval och lagen om
förvaltningen av kyrklig jord. Jag återkommer till dessa frågor i det följande
(avsnitt 2.1 och 2.3.4). I förhållande till de till kyrkomötet överlämnade
lagförslagen kommer jag att föreslå några smärre ändringar. De är delvis
föranledda av kyrkomötets yttrande.

Regeringen har vidare den 2 juni 1988 (Reg.Skr. 1988:2)
beslutat inhämta kyrkomötets yttrande över bl.a. förslag till lag om landgille
och städja för vissa församlingskyrkors fastigheter i Lunds och Göteborgs
stift.

Kyrkomötet har utan närmare kommentarer tillstyrkt
förslaget (kyrkomötets skrivelse 1988:12 och kyrkolagsutskottets betänkande KL
1988:10).

Kyrkomötet har vidare anhållit om en ändring av 10 § lagen
om förvaltningen av kyrklig jord. Jag återkommer till denna fråga i avsnitt
2.3.5. Kyrkomötets skrivelse 1988:16 och kyrkolagsutskottets betänkande 1988:11
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4 och 5.

Jag tar också upp frågan om att göra vissa bestämmelser om
anställningsformer och disciplinansvar m. m. i prästanställningslagen
tillämpliga också på präster i icke-territoriella pastorat (avsnitt 2.4.1).
Förslag i denna del förelades 1987 års kyrkomöte (Reg.Skr. 1987:1, kskr.
1987:20, KL 1987:5 avsnitt 3.4.8).

15

2
Allmänmotivering

2.1 Lagen (1963:633) om biskopsval

Prop. 1988/89:16

Mitt
förslag: Föreskrifterna om val av biskopar anpassas till den nya organisationen
inom svenska kyrkan.

Kyrkomötet tillstyrker förslaget, dock med vissa tillägg.
Kyrkomötet anser att i valkorporationen bör ingå även pastorsadjunkter och lekmän
valda av stiftsfullmäktige motsvarande antalet i stiftsfullmäktige inrättade
tjänster som stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt (KL 1988:4 s. 13f,
kskr. 2).

Skälen för mitt förslag: I propositionen 1987/88:12 om
ändring i lagen (1963:633) om biskopsval framhölls att en översyn av lagen från
språklig och lagteknisk utgångspunkt kunde göras i samband med att lagen
anpassas till de ändringar som föranleddes av reformen av svenska kyrkans
organisation på lokal- och stiftsplanet. Den förutskickade översynen av
föreskrifterna om val av biskopar bör enligt min mening göras i samband med det
förestående arbetet med att utforma en samlad lagstiftning för svenska kyrkan.
Sedan riksdagen beslutat om reformen har regeringen i skrivelsen till kyrkomötet
1988:1 endast tagit upp de omedelbara följdändringar i lagen om biskopsval som
föranleds av den nya organisationen i svenska kyrkan. Kyrkomötet har för sin
del med vissa förslag till tillägg, som jag berör i det följande, inte haft
några invändningar mot regeringens förslag.

I prästanställningslagen (1988:184), som träder i kraft
den 1 juli 1989, skiljer man mellan pastoratstjänster och stiftstjänster. Med
pastoratstjänster avses tjänster i ett pastorat som domprost, kyrkoherde och
komminister. Det i 2 § första stycket och 5 § lagen om biskopsval använda
begreppet församlingspräst omfattade, utöver de nu nämnda tjänsterna, också de
i den nya lagstiftningen utmönstrade tjänsterna som kyrkoadjunkt. Samlingsbegreppet
bör därför i lagen om biskopsval ersättas med en uppräkning av de olika typerna
av pastoratstjänster. Kyrkomötet hade inte någon erinran mot förslaget i denna
del.

Med stiftstjänster avses enligt prästanställningslagen
dels tjänster som biskop, dels tjänster i en stiftssamfällighet som stiftsadjunkt,
kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt. Tjänsterna som pastorsadjunkt är
utbildningstjänster och avsedda för nyprästvigda. De faller därför utanför den
ordinarie tjänsteorganisationen. I likhet med vad som i dag gäller för de
närmast motsvarande tjänsterna som pastoratsadjunkt utgick regeringen i sin
skrivelse till kyrkomötet 1988:1 ifrån att innehavarna av tjänst som
pastorsadjunkt inte skulle ha rösträtt vid biskopsval. De togs inte heller upp
i 2 § i det till skrivelsen som bilaga 1 fogade lagförslaget. Kyrkomötet har på
denna punkt uttalat en annan uppfattning. Enligt kyrkolagsutskottets förslag i
dess av kyrkomötet antagna betänkande KL 1988:4 bör såväl pastorsadjunkterna
som präster, vilka enligt p. 8 i övergångsbestämmelserna till prästanställningslagen
behåller en pastoratsadjunktsbefattning under en övergångstid intill utgången
av juni 1991, ha rätt att delta i ett biskopsval. För varje

16

inrättad tjänst bör stiftsfullmäktige utse en elektor för
lekmännen jämte Prop. 1988/89:16 suppleant. Utskottet har utarbetat tillägg till
2, 5 och 6 §§ samt övergångsbestämmelserna i det av regeringen framlagda
lagförslaget. Förslaget beträffande 5 § i lagen om biskopsval innebär emellertid
att stiftsfullmäktige också skall utse elektorer för lekmännen till ett antal
som motsvarar i stiftssamfälligheten inrättade tjänster som stifts- eller
kontraktsadjunkt.

Kyrkomötet har inte anfört några skäl för den utvidgning
av valkorporationen vid biskopsval som det föreslår. Till skillnad från de i
regeringens skrivelse framlagda förslagen tycks förslaget inte heller ha
granskats av läronämnden. Kyrkolagsutskottet har emellertid samtidigt även
pekat på vissa andra frågor, bl. a. rörande stiftsadjunktsbefattningarnas
karaktär i den nya regionala organisationen, som enligt utskottet bör tas upp
vid den senare översyn av biskopsvalslagen som jag har förutsatt skall ske.

Som jag ser det har de i utskottsbetänkandet berörda
frågorna ett nära samband. Jag är inte nu beredd att, utan en närmare belysning
av vilka förhållanden som motiverar att rösträtten vid biskopsval utvidgas till
att omfatta även nyprästvigda och av konsekvenserna av kyrkomötets förslag,
lägga fram förslag till riksdagen i dessa hänseenden. En prövning av
kyrkomötets förslag och effekterna av det bör enligt min mening anstå till den
kommande översynen av biskopsvalslagen. Jag lägger alltså inte nu fram de av
kyrkomötet föreslagna tilläggen i lagtexten.

I det följande redogör jag för de övriga av kyrkomötet
godkända ändringar som till följd av den inledningsvis berörda reformen bör
göras i lagen om biskopsval.

Enligt 2 § andra stycket nämnda lag ingår i
valkorporationen i Luleå stift de präster som innehar tjänsterna som garnisonspastor
i Boden och som kyrkoherde för samer. Motsvarande tjänster förutsätts i
framtiden vara inrättade i stiftssamfälligheten som stiftsadjunktstjänster.
Innehavarna av dessa tjänster kommer att ingå i valkorporationen med stöd av 2
§ första stycket lagen. De särskilda reglerna i 2 § andra stycket lagen behövs
därför inte längre och kan upphävas.

17

Enligt 2 § tredje stycket och 3 § lagen om biskopsval
ingår i valkorporationerna för Stockholms och Uppsala stift också präster som
har tjänst som kyrkoherde för döva respektive präster som har tjänst som
kyrkoherde i svensk utlandsförsamling. Den reform som riksdagen nyligen har
beslutat om innebär att kyrkoherdarna för döva förs över till den rikskyrkliga
organisationen och avlönas av Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig
verksamhet. Tillsynen över den prästerliga ämbetsutövningen för dessa präster
förs samtidigt över från Stockholms domkapitel till domkapitlet i Uppsala.
Domkapitlet i Uppsala har redan motsvarande tillsyn över prästerna i utlandet
(se prop. 1987/88:31 s. 137 f och 155). De kyrkoherdar som innehar tjänst i en
svensk utlandsförsamling skall enligt kyrkomötets ställningstagande (CsSkr
1987:1, KUt 1, kskr. 25) framgent fullgöra motsvarande arbetsuppgifter åt
Styrelsen för svenska kyrkan i utlandet (SKUT). Under någon tid kommer det
emellertid att finnas kvar präster som med fullmakt innehar en statlig tjänst
som kyrkoherde för döva respektive kyrkoherde i svensk församling i utlandet.
Innehavarna av sådana fullmaktstjänster bör enligt min mening också i
fortsättningen vara röstberättigade i

2 Riksdagen 1988189. 1 saml. Nr 16

biskopsval.
Eftersom dessa präster skall lyda under domkapitlet i Uppsala, bör de alltså
ingå i valkorporationen i Uppsala stift. Jag föreslår att bestämmelser om detta
tas in i en ny övergångsbestämmelse till lagen. Som en konsekvens av detta bör
2 § tredje stycket lagen upphävas och bestämmelser om rösträtt för dövpräster
och utlandskyrkoherdar mönstras ut ur 3 § andra stycket samt 10 § tredje och
fjärde styckena lagen.

Elektorer
vid biskopsval utses av församlingens kyrkofullmäktige eller, om sådana inte
finns, av kyrkorådet. I ett flerförsamlingspastorat förrättas elektorsvalet av
pastoratets kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade. Finns varken
kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i ett pastorat, skall enligt 6 §
lagen om biskopsval regeringen besluta om på vilket sätt elektorsvalet skall
förrättas. Regeringen har i flertalet sådana fall beslutat att elektorsvalet
skall förrättas av ledamöterna i församlingskyrkoråden. Den nya
församlingslagen förutsätter att ett kyrkoråd skall finnas i varje församling.
Detta bör medföra en konsekvensändring i 6 § första stycket lagen om
biskopsval. Paragrafen bör enligt min mening i övrigt utformas i enlighet med
motsvarande föreskrifter för val av elektorer vid utseende av ledamöter i
kyrkomötet [jfr 7 och 8 §§ lagen (1982:943) om kyrkomötet].

Jag
föreslår att de angivna ändringarna i lagen om biskopsval träder i kraft den 1
juli 1989.

Prop.
1988/89:16

2.2 Kyrkofondslagen (1988:182)

Mitt förslag: Stiftsstyrelsen skall årligen före den 1
oktober meddela berörda pastorat preliminära uppgifter om strukturbidraget.

Beslut av kyrkofondens styrelse enligt kyrkofondslagen
skall inte få överklagas.

Bidrag ur kyrkofonden för arvoden till kontraktsprostar,
praktikanter och handledare för dessa skall kunna lämnas också för första
halvåret 1989.

Stiftsbidrag skall för år 1989 kunna lämnas också för stiftssamfällig-heternas
förvaltningskostnader.

Kyrkomötet
tillstyrker förslagen (KL 1988:4 s. 15, kskr. 2). Skälen för mitt förslag

Underrättelser om strukturbidrag

Enligt 17 § 6 kyrkofondslagen (1988:182) får kyrkofondens
styrelse bevilja stiftsbidrag till en stiftssamfällighet. Stiftsbidrag får bl.a.
beviljas för kostnader för särskilda bidrag (strukturbidrag) till pastoraten.
Stiftsstyrelsen skall fördela bidraget mellan sådana pastorat som har särskilda
behov.

Enligt 21
§ andra stycket kyrkofondslagen skall kyrkofondens styrelse senast den 10
september årligen meddela stiftssamfälligheterna preliminära uppgifter om bland
annat stiftsbidraget. Eftersom frågan om och i vilken utsträckning ett pastorat
får strukturbidrag har betydelse för pastoratets budgetarbete bör enligt min
mening pastoratet få preliminära uppgifter om bidrag. För att kunna beakta ett
bidrag i budgetarbetet bör preliminära

18

uppgifter
meddelas senast den 1 oktober. Kompletterande bestämmelser om Prop.
1988/89:16 detta bör därför föras in i 21 § lagen.

Föreskrifterom överklagande

I den av riksdagen antagna kyrkofondslagen finns inga
föreskrifter om överklagande. Detta är i överensstämmelse med kyrkokommitténs
förslag och motsvarar regleringen i dag i lagen (1970:940) om kyrkliga
kostnader. Emellertid finns i 35 § förordningen (1971:861) om kyrkliga
kostnader föreskrifter med innebörd att beslut av kyrkofondens styrelse enligt
1970 års lag och förordningen inte får överklagas. Kyrkoförordningsgruppen (C 1986:F),
som har haft till uppgift att utarbeta förslag till de kyrkliga författningar
som behövs i anslutning till den kyrkliga reformen, har pekat på detta
förhållande. I betänkandet (Ds C 1987:11) Nya kyrkliga förordningar m.m.
uttalar arbetsgruppen i anslutning till sitt förslag till kyrkofondsförordning
att bestämmelser om överklagande av beslut enligt kyrkofondslagen bör tas in i
lagen och inte i förordningen. Jag delar arbetsgruppens uppfattning och
föreslår att lagen kompletteras med en ny paragraf, 22 §, enligt vilken beslut
av kyrkofondens styrelse enligt lagen inte får överklagas.

Fortsatta bidrag ur kyrkofonden

Praktikanter och handledare för dessa förordnas i dag av
domkapitlen och betalas av kyrkofonden enligt förordningen (1982:74) om viss
praktiktjänstgöring för blivande präster (ändrad senast 1985:22). Enligt 17 §
kyrkofondslagen skall stiftsbidrag också kunna utgå för dessa kostnader. Denna
regel kom till på begäran av 1987 års kyrkomöte (jfr prop. 1987/88:31 s. 208). .
Under första halvåret 1989 avses domkapitlen fortsätta att förordna prakti-,
kanter och handledare enligt 1982 års förordning. Enligt min mening bör de nu
aktuella kostnaderna betalas ur kyrkofonden också för denna tid. Jag föreslår
därför att punkt 4 övergångsbestämmelserna till kyrkofondslagen kompletteras
med föreskrifter om detta.

StiftssamfälUgheternas förvaltningskostnader

För betalningen helt eller delvis av bland annat
stiftsstyrelsens och egendomsnämndens förvaltningskostnader avses stiftssamfälligheten
i framtiden få stiftsbidrag enligt 17 § kyrkofondslagen. Motsvarande
förvaltningskostnader för stiftssamfälligheten i övrigt och stiftsfullmäktige
avses bli betalade med utdebiterade medel. För år 1989 saknar emellertid stiftssamfälligheterna
möjlighet att debitera ut medel. Det är därför enligt min mening rimligt att
stiftsbidrag under år 1989 skall kunna lämnas till stiftssamfälligheterna också
för sådana förvaltningskostnader som uppkomnmer med anledning av bl.a.
stiftsfullmäktiges sammanträden. Jag föreslår därför att föreskrifter om detta
tas in i en ny punkt i övergångsbestämmelserna.

19

2.3 Lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord

2.3.1 Domkyrkorådet i Lund

Prop.
1988/89:16

Mitt förslag: Domkyrkorådet i Lund, som förvaltar Lunds
domkyrka och domkyrkans egendom, skall även i fortsättningen bestå av fem
ledamöter. De två ledamöter som hittills har utsetts av stiftsnämnden skall
efter den 1 juli 1989 utses av stiftsfullmäktige. Krav på specialkompetens för
dessa ledamöter regleras inte.

Bestämmelser
om domkyrkorådets sammansättning tas in i lagen om förvaltningen av kyrklig jord.

Arbetsgruppens förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Remissutfallet är splittrat. Av de fem
remissinstanser som har yttrat sig över förslaget har tre ingen erinran mot
förslaget. Bland dessa märks domkyrkorådet i Lund. Kammarkollegiet föreslår att
kollegiet utser de två ledamöterna. Stiftsnämnden i Lund anser i första hand
att nödvändiga kompetenskrav för ledamöterna skall anges i lagen. I andra hand
förordar nämnden att de två ledamöterna utses av kammarkollegiet.

Kyrkomötet tillstyrker förslaget (KL 1988:4 s. 15 f, kskr.
2).

Skälen för mitt förslag

Bakgrund

För förvaltningen av Lunds domkyrka och domkyrkans egendom
gäller en särskild ordning. Denna skiljer sig från vad som gäller för övriga äldre
domkyrkor i landet. Skillnaden består främst i att det finns ett särskilt
förvaltningsorgan - domkyrkorådet i Lund - som har hand om sådana uppgifter som
annars ankommer på särskilda domkyrkostyrelser och stiftsnämnderna.

Domkyrkorådet i Lund har till uppgift att vårda och
vidmakthålla domkyrkobyggnaden i Lund och vad som tillhör denna. Domkyrkorådet
svarar också för underhåll och skötsel av biskopsgården i Lunds stift. Vidare
förvaltar domkyrkorådet domkyrkans fastigheter och annan egendom som tillhör
domkyrkan eller vars avkastning är avsedd för dess behov.

Den särskilda ordningen för Lunds domkyrka och dess
egendom har sin bakgrund i omfattningen och värdet av fastighetsbeståndet. Den
är också historiskt betingad. Beträffande domkyrkorådets tillkomst och bakgrund
kan följande nämnas.

Lund blev biskopssäte år 1060 och ärkesbiskopssäte år
1103. Under åren 1103-1164 var ärkebiskopen i Lund också hela Nordens metropolit.

Knut den helige gjorde under 1080-talet betydande
donationer till bland annat en större domkyrka i Lund. Därutöver tillfördes
domkyrkan under hela medeltiden rika donationer från kungliga personer och
enskilda. Domkyrkans egendomar förvaltades under hela medeltiden av ett domkapitel.
Sedan Skåne kommit i svensk besittning upplöstes domkapitlet år 1671 och
förvaltningen togs över av universitetet. Efter det skånska kriget och

20

freden i
Lund år 1679 skapades den förvaltningsorganisation som med Prop. 1988/89:16
mindre ändringar fungerar än i dag; domkyrkorådet.

Nu gällande bestämmelser

Regler om domkyrkorådet i Lund finns i de av Kungl. Maj:t
den 29 oktober 1971 meddelade bestämmelserna om förvaltningen av Lunds domkyrka
och domkyrkans egendom. Bestämmelser om förvaltningen av Lunds domkyrkas
fastigheter och biskopsgården i Lund finns dels i lagen (1970:939) om
förvaltning av kyrklig jord, dels i förordningen (1971:860) om förvaltning av
kyrklig jord.

Domkyrkorådets sammansättning

Domkyrkorådet i Lund består i dag av fem ledamöter. Två av
dessa är självskrivna, nämligen biskopen i Lund, som är ordförande, och domprosten.
En ledamot utses av kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling. Två ledamöter utses
av stiftsnämnden i Lund. För var och en av de icke självskrivna ledamöterna
utses en ersättare i samma ordning.

Den nyligen beslutade reformen på lokal- och stiftsplanet
i svenska kyrkan innebär bl.a. att stiftsnämnden ersätts med en egendomsnämnd i
varje stift. Detta får direkt betydelse för domkyrkorådets sammansättning. De
två ledamöter och ersättare för dessa som i dag utses av stiftsnämnden måste
utses på annat sätt.

Arbetsgruppen har föreslagit att dessa två ledamöter i
framtiden skall utses av stiftsfullmäktige. Tre av de remissinstanser som har
yttrat sig i denna del har godtagit förslaget. Kyrkomötet har också tillstyrkt
detsamma. Kammarkollegiet och stiftsnämnden i Lund är däremot kritiska. Enligt
kammarkollegiet finns det en risk för en integrering av arbetet mellan
egendomsnämnden och domkyrkorådet och att rådets självständighet försvagas, om
stiftsfullmäktige får uppgiften att utse två av domkyrkorådets ledamöter.
Kammarkollegiet framhåller också vikten av att det i domkyrkorådet finns
ledamöter med speciella kunskaper som garanterar att förvaltningen även i
framtiden blir effektiv. Mot bakgrund av bl.a. dessa synpunkter förordar
kollegiet att kammarkollegiet skall utse de två aktuella ledamöterna. Samma
ståndpunkt intar stiftsnämnden i Lund, om särskilda kompetenskrav inte ges i
lagen.

För egen
del anser jag till en början att valet bör stå mellan de två lösningar

som har diskuterats av arbetsgruppen och remissinstanserna. Jag har

förståelse för en del av de synpunkter som motiverar förslaget att kammar

kollegiet skall utse de två ledamöter som i dag utses av stiftsnämnden.

Härigenom skulle på ett tydligt sätt markeras inte bara domkyrkans

fristående ställning som självständig stiftelse, utan även domkyrkorådets

ställning som statlig förvaltningsmyndighet under regeringen. Jag kan

däremot inte dela uppfattningen att det finns en risk för att arbetet mellan

egendomsnämnden och rådet integreras och att domkyrkorådets självstän

dighet försvagas, om stiftsfullmäktige skulle utse dessa ledamöter. Medan

egendomsnämnden kommer att vara en kyrkokommunal myndighet, är och

förblir domkyrkorådet en statlig förvaltningsmyndighet med andra regler för

hur verksamheten skall bedrivas. Domkyrkorådet och egendomsnämnden 21

har
visserligen likartade, men från varandra klart avgränsade ansvars- och Prop.
1988/89:16 uppgiftsområden.

I likhet med arbetsgruppen anser jag att övervägande skäl
talar för att stiftsfullmäktige utser de två ledamöter i rådet som i dag utses
av stiftsnämnden. Domkyrkan är en stiftskyrka. Enligt min mening är det mot
den bakgrunden av stort värde att de icke självskrivna ledamöterna utses av
organ som har anknytning till stiftet. En sådan ordning ansluter nära till den
som enligt den nya domkapitelslagen (1988:181) kommer att gälla för
domkapitlen, som också är statliga förvaltningsmyndigheter. Egendomsnämnden,
som skall ha hand om förvaltningen av annan kyrklig egendom av
stiftelsekaraktär och där samma krav på effektivitet gör sig gällande, kommer
också att utses av stiftsfullmäktige. Jag föreslår alltså att de två ledamöter
som i dag utses av stiftsnämnden i framtiden utses av stiftsfullmäktige. I
övrigt saknas enligt min mening anledning att göra någon ändring i
domkyrkorådets sammansättning.

Särskilda kompetenskrav m.m.

För de ledamöter i domkyrkorådet som i dag utses av
stiftsnämnden gäller bl.a. att de skall ha insikt i jordbruk eller annars vara
förfarna i allmänna värv. Dessa krav är desamma som i dag gäller för ledamöter
i stiftsnämnder. Arbetsgruppen har inte föreslagit någon särskild regel om
kompetenskrav för de ledamöter i domkyrkorådet som skall utses av
stiftsfullmäktige. Några remissinstanser, däribland domkyrkorådet, betonar
vikten av att ledamöterna även i framtiden utses med hänsyn till saklig
kompetens, så att rådet effektivt kan fullgöra sina uppgifter. Stiftsnämnden i
Lund anser att kompetenskraven bör anges i lagen.

För egen del vill jag i denna fråga anföra följande.

För de ledamöter som i dag utses av stiftsnämnden gäller bl.a.
att de skall ha insikt i jordbruk eller annars vara förfarna i allmänna värv.
Dessa krav är desamma som i dag gäller för ledamöterna i stiftsnämnder. I den
nya lagen om förvaltningen av kyrklig jord regleras inte kravet på
specialkompetens för ledamöterna i egendomsnämnderna, vilka tar över
stiftsnämndernas uppgifter. I prop. 1987/88:31, som låg till grund för
riksdagens beslut om den nya lagen, anförde dåvarande civilministern att han
inte var beredd att i lag ange några särskilda kompetenskrav för ledamöterna i
egendomsnämnden. Han anförde vidare följande (s. 169):

Jag vill dock gärna framhålla att dagens stifts- och boställsnämnder
represen

terar en mycket bred sakkunskap och personlig erfarenhet när det gäller

jord- och skogsbruk och därmed sammanhängande tekniska och ekonomiska

frågor. Med de uppgifter som egendomsnämnderna övertar från den

nuvarande nämndorganisationen och med de ytterligare angelägenheter som

stiftssamfälligheten kan tänkas anförtro dem är behovet av kunnande och

erfarenhet av de frågor som nämnden har att sköta oförminskat. Det är enligt

min uppfattning av avgörande betydelse för fastighetsförvaltningens fortsat

ta resultatutveckling att den hittillsvarande höga kompetensnivån kan

bibehållas. Jag utgår därför från dels att stiftsfullmäktige beaktar detta
behov

när man utser ledamöter och suppleanter i sina egendomsnämnder, dels att

nämnderna i sin verksamhet på olika sätt i möjlig mån söker knyta till sig .,-

expertis av det slag som finns hos de nuvarande boställsnämnderna.

I likhet
med arbetsgruppen anser jag att samma resonemang kan föras i fråga om de nu
aktuella ledamöterna i domkyrkorådet. Uppdrag som ledamot i domkyrkorådet
kommer även i fortsättningen att kräva särskild kompetens. Det får anses
självklart att stiftsfullmäktige vid utseende av ledamöter i rådet tillgodoser
detta behov. Någon särskild regel om kompetenskrav behövs därför enligt min
mening inte.

För de
icke självskrivna ledamöterna gäller i dag att de skall vara myndiga svenska
medborgare och inte ha fyllt sjuttio år. Kravet på svenskt medborgarskap
följer redan av 11 kap. 9 § regeringsformen och behöver därför inte regleras
ytterligare. I likhet med vad som i framtiden skall gälla för ledamöterna i domkapitlen
anser jag att det inte behövs någon regel om en övre åldersgräns för
ledamöterna i domkyrkorådet. Däremot bör kravet på att ledamöterna skall vara
myndiga bestå. Regler om detta bör dock anpassas till förslagen i prop.
1987/88:124 om god man och förvaltare. Denna fråga återkommer jag till i
avsnitt 2.6.

Mandattiden
för de valda ledamöterna i domkyrkorådet bör anpassas till den som från och med
den 1 juli 1989 skall gälla för domkapitlen och egendomsnämnderna enligt den
nya ordningen. Valperioden kommer därvid i princip att motsvara den som gäller
i dag.

Uppdraget för de ledamöter som har utsetts enligt äldre
bestämmelser av stiftsnämnden och kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling bör
enligt min mening upphöra när stiftsfullmäktige och kyrkorådet har valt
ledamöter enligt de nya föreskrifterna.

Prop. 1988/89:16

Författningsreglering

Mina förslag innebär med hänsyn till 8 kap. 5 §
regeringsformen att regler om utseende av ledamöter i domkyrkorådet i Lund måste
ges i lag. Dessa regler tas lämpligen in i lagen (1988:183) om förvaltningen av
kyrklig jord som en ny 6 a §. Förslaget för med sig vissa konsekvensändringar i
7 § tredje stycket samma lag. I övergångsbestämmelserna till den nya lagen bör
också tas in en föreskrift om att uppdragen för de ledamöter som har utsetts
enligt äldre bestämmelser upphör när stiftsfullmäktige och kyrkorådet i Lunds
domkyrkoförsamling har valt ledamöter enligt de nya föreskrifterna.

I regeringens skrivelse till kyrkomötet 1988:1 föreslogs
att mandattiden och behörighetsvillkoren m.m. för de valda ledamöterna i
domkyrkorådet skulle tas in i lagen om förvaltningen av kyrklig jord. Eftersom
domkyrkorådet i Lund är en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen och
de nu aktuella reglerna inte är att anse som grundläggande föreskrifter om
kyrklig egendom eller stiftsmyndigheter, behöver föreskrifter i dessa ämnen
inte ges i lag. Enligt min mening bör reglerna i stället tas in i en
instruktion för domkyrkorådet. Jag avser därför att senare återkomma till
regeringen med förslag om detta.

2.3.2
Försäljning eller byte av Lunds domkyrkas fastigheter

Mitt
förslag: Domkyrkorådet i Lund skall kunna besluta om försäljning och byte av
Lunds domkyrkas fastigheter.

23

Arbetsgruppens förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Av de fyra remissinstanser som har
yttrat sig över förslaget i denna del tillstyrker tre förslaget. Kritisk mot
förslaget är stiftsnämnden i Lund, som anser att egendomsnämnden bör pröva
frågor om försäljning och byte av domkyrkans fastigheter.

Kyrkomötet tillstyrker förslaget (KL 1988:4 s. 15 f, kskr.
2).

Skälen för
mitt förslag: Enligt 25 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord
jämförd med 63 och 64 §§ förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord
prövas frågor om försäljning eller byte av kyrklig jord av stiftsnämnden.
Överstiger egendomens saluvärde 1 000 000 kronor eller är ärendet i rättsligt
hänseende av särskilt invecklad art, prövas dock frågan av kammarkollegiet.

Den nya
lagen om förvaltningen av kyrklig jord innebär i princip ingen annan ändring i
denna del än att stiftsnämnden ersätts av egendomsnämnden. Den nya lagen
innebär emellertid den ändringen att domkyrkorådets förvaltning av domkyrkans
fastigheter inte längre skall stå under någon tillsyn.

Arbetsgruppen
anser att det saknas anledning att låta egendomsnämnden pröva frågor om
försäljning och byte av Lunds domkyrkas fastigheter när egendomsnämnden inte
skall ha tillsyn över domkyrkorådets förvaltning. Stiftsnämnden i Lund
avstyrker förslaget, som enligt nämndens mening innebär att rationaliseringen
av den kyrkliga jorden i stiftet därigenom splittras. För egen del kan jag till
en början konstatera att Lunds domkyrkas fastighetsinnehav är betydande.
Domkyrkorådet torde inom ramen för sin förvaltning ha väl så goda möjligheter
som egendomsnämnden att bedöma nu aktuella frågor också från
rationaliseringssynpunkt. Jag ansluter mig därför till arbetsgruppens förslag,
som också har tillstyrkts av övriga remissinstanser som har yttrat sig samt av
kyrkomötet. Förslaget innebär att 22 § i den nya lagen om förvaltningen av
kyrklig jord måste ändras.

Prop. 1988/89:16

2.3.3 Upplåtelse av rättigheter på Lunds domkyrkas
fastigheter

Mitt
förslag: Lunds domkyrkoråd skall i fråga om Lunds domkyrkas fastigheter besluta
om upplåtelse av sådana rättigheter som anges i 16 § lagen (1988:183) om förvaltningen
av kyrklig jord.

Arbetsgruppens förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: De som har yttrat sig i denna del
tillstyrker förslaget.

Kyrkomötet tillstyrker förslaget (KL 1988:4 s. 15 f, kskr.
2).

Skälen för
mitt förslag: Enligt den ordning som nu gäller företräder stiftsnämnden Lunds
domkyrkas fastigheter vid upplåtelse av vissa rättigheter. Det gäller bl.a.
upplåtelse av tomträtt, servitut och rätt till annan naturtillgång än
vattenkraft (17 § och 18 § andra stycket 1970 års lag). Den nya lagen innebär
ingen annan ändring i detta hänseende än att egendomsnämnden träder in i
stiftsnämndens ställe.

Arbetsgruppen
har föreslagit att domkyrkorådet i Lund själv skall få företräda domkyrkans
fastigheter vid upplåtelse av de rättigheter som anges i

24

16 § den
nya lagen. Förslaget motiveras med att domkyrkorådet enligt den nya lagen i
egenskap av förvaltare av domkyrkans fastigheter själv skall bestämma villkoren
för upplåtelse av fastigheterna på jordbruksarrende samt att domkyrkorådet
själv skall företräda dessa när en arrendenämnd eller en domstol prövar sådana
villkor. Enligt arbetsgruppen är det konsekvent om domkyrkorådet som
förvaltare av domkyrkans fastigheter också företräder dessa vid upplåtelse av
sådana rättigheter som anges i 16 § den nya lagen. Jag delar denna uppfattning.
Jag föreslår därför att Lunds domkyrkas fastigheter undantas från
tillämpningsområdet för 16 § den nya lagen.

Prop. 1988/89:16

2.3.4
Dispositionsändring av kyrkofondsfastigheter och Lunds domkyrkas fastigheter

Mitt förslag: Egendomsnämnden skall inte pröva frågor om
dispositionsändring i fråga om kyrkofondsfastigheter och Lunds domkyrkas
fastigheter.

Arbetsgruppen har inte lagt fram något förslag i frågan.

Remissinstanserna: Kammarkollegiet föreslår att 18 §
ändras i enlighet med mitt förslag. Stiftsnämnden i Lund anser detsamma.

Kyrkomötet har anhållit att 18 § lagen om förvaltningen av
kyrklig jord justeras med hänsyn till det ansvar som tillkommer kammarkollegiet
respektive domkyrkorådet i Lund (KL 1988:4 s. 16, kskr. 2).

Skälen för mitt förslag: Enligt 18 § lagen om
förvaltningen av kyrklig jord skall en dispositionsändring i fråga om
löneboställe prövas av egendomsnämnden och för annan kyrklig jord av den som
förvaltar egendomen. Om ändringen föranleds av att ett självständigt jordbruk
inte längre är bärkraftigt eller ändringen kan leda till att ett sådant jordbruk
inte längre kan bestå, skall frågan alltid prövas av egendomsnämnden. 1
sistnämnda fall skall egendomsnämnden alltså pröva sådana frågor även i fråga
om kyrkofondsfastigheter. Lunds domkyrkas fastigheter och församlingskyrkas
fastighets jord.

Jag delar remissinstansernas och kyrkomötets uppfattning
att prövningen av frågor om dispositionsändring för kyrkofondsfastigheter och
Lunds domkyrkas fastigheter alltid bör prövas av kammarkollegiet respektive
domkyrkorådet i Lund. Jag föreslår därför att 18 § lagen om förvaltningen av
kyrklig jord ändras i enlighet med det.

2.3.5 Överklagande av domkyrkorådets i Lund beslut

Mitt förslag: Domkyrkorådets i Lund beslut enligt lagen
(1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord skall få överklagas hos kammarkollegiet.

Arbetsgruppen och kyrkomötet har inte tagit upp frågan.
Skälen för mitt förslag: Mina förslag i det föregående innebär att
domkyrkorådet i Lund i stället för egendomsnämndeii skall besluta i frågor

25

om bl.a. försäljning och byte av Lunds domkyrkas
fastigheter. Enligt min mening bör domkyrkorådets beslut i dessa frågor kunna
överklagas på samma sätt som egendomsnämndens beslut i motsvarande frågor. Jag
föreslår därför att i 29 § första stycket lagen (1988:183) om förvaltningen av
kyrklig jord görs ett tillägg, innebärande att även domkyrkorådets i Lund
beslut enligt lagen skall få överklagas hos kammarkollegiet.

Kyrkomötet
har inte yttrat sig över lagförslaget i denna del. En föreskrift om
överklagande är emellertid enligt min mening inte att anse som en grundläggande
föreskrift om kyrklig egendom. Något formellt krav på kyrkomötets yttrande i
denna del föreligger därför inte.

Prop.
1988/89:16

2.3.6 Underhåll m.m. av biskopsgårdar

Mitt
förslag: Regeringen skall kunna delegera beslut om att bygga om eller bygga en
ny biskopsgård till den myndighet som regeringen bestämmer.

Kyrkomötets förslag överensstämmer med mitt (KL 1988:11 s.
l,kskr. 16).

Skälen för mitt förslag: En biskopsgård är sådan fast
egendom eller tomträtt där tjänstebostad är anvisad åt en biskop. Enligt 7 §
tredje stycket lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord skall
egendomsnämnden förvalta bl.a. biskopsgårdar. Biskopsgården i Lund tillhör
domkyrkan i Lund och förvaltas av domkyrkorådet i Lund enligt särskilda
bestämmelser. 110 § lagen om förvaltningen av kyrklig jord föreskrivs att
egendomsnämnden skall svara för löpande underhåll, skötsel och uppvärmning av
biskopsgården, om detta enligt avtal inte skall ankomma på någon annan. Om
husen på biskopsgärden behöver byggas om eller en ny biskopsgård behöver
byggas, skall enligt samma paragraf, egendomsnämnden föreslå det hos regeringen.
För biskopsgården i Lunds stift gäller dock de bestämmelser som regeringen
meddelar.

Kostnaderna för biskopsgårdarna betalas i dag av
kyrkofonden. Detta gäller dock inte biskopsgården i Lund. I prop. 1987/88:31 s.
216 uttalades att de nya reglerna inte innebär någon ändring beträffande
kyrkofondens ekonomiska ansvar för biskopsgårdarna.

1988 års kyrkomöte har på initiativ av kyrkolagsutskottet
(KL 1988:11, kskr. 1988:16) tagit upp frågan om en ändring av 10 § lagen om
förvaltningen av kyrklig jord. Kyrkolagsutskottets initiativ grundar sig på ett
delyttrande av kyrkofondens styrelse över promemorian (Ds C 1987:11) Nya
kyrkliga förordningar m.m. I det nyssnämnda yttrandet har kyrkofondens styrelse
framhållit att föreskrifterna i 10 § lagen om förvaltningen av kyrklig jord
innebär att regeringen skall besluta om alla reparations- eller byggnadsarbeten
på en biskopsgård som inte är att hänföra till löpande underhåll. Enhgt
styrelsen kan antalet ärenden som skall prövas av regeringen härigenom komma
att öka, vilket strider mot strävandena att delegera ärenden från regeringen.

Styrelsen anser att regeringen bör få möjlighet att
delegera ärenden angående reparationer och ombyggnadsarbeten till den myndighet
som regeringen bestämmer.

26

Kyrkomötet
har instämt i de synpunkter som kyrkofondens styrelse har fört fram och har
anhållit om en ändring i 10 § den aktuella lagen i enhghet med styrelsens
förslag.

Även jag
kan ansluta mig till de synpunkter som sålunda har förts fram. Jag föreslår
därför att 10 § första stycket lagen om förvaltningen av kyrklig jord ändras i
enlighet med styrelsens och kyrkomötets förslag.

2.4 Prästanställningslagen (1988:184)

2.4.1 Disciplinansvar m.m. för präster i icke-territoriella
pastorat

Prop. 1988/89:16

Mitt förslag: Bestämmelserna i prästanställningslagen om
anställningsformer och disciplinansvar m.m. görs tillämpliga också på präster
i svenska kyrkan som har anställning i andra icke-territoriella pastorat än
hovförsamlingen.

Kyrkomötet: 1987 års kyrkomöte har tillstyrkt förslaget (Reg.Skr.
1987:1, KL 1987:5, kskr. 1987:22).

Skälen för
mitt förslag: I regeringens skrivelse 1987:1 till 1987 års kyrkomöte föreslog
dåvarande civilministern att bestämmelserna i prästanställningslagen skulle
tillämpas också på präster i svenska kyrkan som har anställning i andra icke-territoriella
pastorat än hovförsamlingen.

Vid behandlingen i kyrkomötet av förslaget anförde
kyrkolagsutskottet bl.a. följande i denna del (KL 1987:5 avsnitt 3.4.8):

För de icke-territoriella pastoraten gäller särskilda
stadgar. Lagen (1957:577) om prästval reglerar tillsättningen av domprost-,
kyrkoherde- och komministertjänster. Enligt 1 § prästvalslagen tillämpas lagen
på motsvarande tjänster i icke-territoriella pastorat, om regeringen så
förordnar. Det i skrivelsen framlagda förslaget till prästanställningslagen
reglerar förutom prästtillsättningar även andra frågor som har avseende på
prästtjänster i svenska kyrkan. Det gäller tjänsteorganisationen,
anställningsformer, inrättande, indragning och vakanthållning av prästtjänster,
disciplinansvar m.m.Enligt utskottets mening bör ingen ändring ske i
förhållande till vad som i dag gäller för prästtjänster i de icke-territoriella
pastoraten. Lagförslaget innebär ändringar såvitt avser tillsättning av
prästtjänster i vissa av dessa pastorat. Vidare innebär lagförslaget ändringar
i fråga om tillsättning av vikariat samt i fråga om inrättande, indragning och vakanthållning
av tjänster i de icke-territoriella pastoraten. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet förslaget att lagen i dessa hänseenden skall tillämpas på
prästtjänster i de icke-territoriella pastoraten. Däremot anser utskottet att
reglerna om anställningsformer och disciplinansvar m.m. bör gälla även i fråga
om prästtjänster i dessa pastorat.

Kyrkomötet följde utskottet (kskr. 1987:22).

I propositionen 1987/88:31 lades inte fram något förslag
om prästtjänsterna i de icke-territoriella pastoraten. Dåvarande
civilministern hänvisade i propositionen (s. 146) till att han avsåg att
tillsätta en arbetsgrupp med

27

uppgift
att utreda vissa frågor om bl.a. de icke-territoriella pastoraten.
Arbetsgruppen, som är tillsatt, kommer att redovisa resultatet av sitt arbete i
denna del senast vid utgången av år 1989.

Frågor om
disciplinansvar m.m. regleras i dag i lagen (1936:569) om domkapitel. Lagens
regler i detta hänseende tillämpas på alla som innehar prästtjänster i svenska
kyrkan. Den 1 juli 1989 upphör 1936 års domkapitelslag att gälla. Om reglerna
i prästanställningslagen om disciplinansvar m.m. inte görs tillämpliga på
prästtjänster i de icke-territoriella pastoraten kommer bestämmelser i ämnet
att saknas för dessa präster. Jag föreslår därför i enlighet med vad 1987 års
kyrkomöte har uttalat att bestämmelserna om anställningsformer och
disciplinansvar m.m. i prästanställningslagen skall tillämpas också på dessa
präster.

Prop.
1988/89:16

2.4.2 Vissa övergångsfrågor

Mitt förslag: Tjänster som pastoratsadjunkt som vid
utgången av juni 1989 finns inrättade hos domkapitlen får finnas kvar till
utgången av juni 1991. När sådana tjänster blir lediga, skall de dras in av
domkapitlet.

Innehavaren av en tjänst som pastoratsadjunkt är skyldig
att fullgöra motsvarande arbetsuppgifter hos stiftssamfälligheten. Stiftssamfälligheten
skall svara för kostnaderna för avlöningsförmåner till sådana
pastoratsadjunkter.

Benämningen
på tjänster som kyrkoadjunkt, som finns inrättade i pastoraten vid utgången av
juni 1989, skall vara komminister från och med den 1 juli 1989.

Kyrkomötet tillstyrker förslaget (KL 1988:4 s. 15, kskr.
2).

Skälen för
mitt förslag: Enligt den nuvarande prästerliga tjänsteorganisationen för
svenska kyrkan finns bl.a. tjänster som pastoratsadjunkt och kyrkoadjunkt. Pastoratsadjunktstjänster
är begynnelsetjänster, huvudsakligen avsedda för nyprästvigda. Kyrkoadjunktstjänster
är extra ordinarie tjänster som finns inrättade i ett pastorat. Enligt 10 §
inrättandeförordningen (1985:915; ändrad senast 1986:611) inrättas pastoratsadjunktstjänster
av domkapitlen medan kyrkoadjunktstjänster inrättas av regeringen. Domkapitlen
tillsätter dock innehavare på tjänsterna. Tjänsterna behöver inte kungöras
lediga till ansökan, utan tillsätts normalt efter intresseanmälan [jfr 4 §
förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om anställning som präst].

Regeringen har emellertid den 18 juni 1987 beslutat att
domkapitlen under budgetåret 1987/88 i respektive stift får inrätta en tjänst
som pastoratsadjunkt endast om en annan sådan tjänst i stiftet dras in.
Regeringen har följt upp 1987 års beslut i ett beslut den 28 april 1988 om
vissa anslag ur kyrkofonden. Regeringens beslut innebär bl.a. att tjänster som
pastoratsadjunkt skall användas för utbildning av nyprästvigda och som en röriig
prästerlig resurs i ett stift för att fylla vakanser och avhjälpa tillfälliga
arbetsbelastningar. Antalet pastoratsadjunktstjänster bör inte överstiga 10

28

procent av
antalet av regeringen inrättade prästtjänster i ett stift. Om det Prop.
1988/89:16 föreligger ett varaktigt behov av förstärkning av den prästerliga
tjänsteorganisationen i ett pastorat får domkapitlet under budgetåren 1987/88
och 1988/89 - utan hinder av 10 § inrättandeförordningen - inrätta en tjänst
som kyrkoadjunkt om en tjänst som pastoratsadjunkt samtidigt dras in.

Enligt prästanställningslagen (1988:184) skall det finnas
följande prästtjänster nämligen tjänster som biskop, domprost, kyrkoherde,
komminister, stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt. Några tjänster
som kyrkoadjunkt eller pastoratsadjunkt skall alltså inte finnas efter den 1
juli 1989, då den nya lagen träder i kraft. I prop. 1987/88:31 (s. 135)
anfördes emellertid i fråga om pastoratsadjunktstjänsterna följande:

För närvarande torde även präster, som inte längre kan
anses behöva handledning i arbetet, inneha tjänst som pastoratsadjunkt. På
samma sätt som kommittén föreslagit angående kyrkoadjunktstjänster anser jag
att även sådana pastoratsadjunktstjänster som i huvudsak fungerar som
förstärkning av den prästerliga tjänsteorganisationen i ett pastorat nu bör
omvandlas till komministertjänster. Detta bör dock få ske endast under en
övergångsperiod av två år och endast om pastoratet och stiftsstyrelsen är
överens om att en sådan tjänst skall inrättas. Nuvarande pastoratsadjunktstjänster,
som inte i fortsättningen skall användas som utbildningstjänster för nyprästvigda
pastorsadjunkter och inte heller omvandlas till komministertjänst i ett
pastorat, blir efter övergångsperioden tjänster hos stiftssamfälligheten. Under
övergångsperioden bör pastoratsadjunkterna kunna åläggas en skyldighet att frånträda
utövningen av sin tjänst för att utöva en tjänst som pastorsadjunkt i stiftssamfälligheten.
Detta avviker från förslagen i regeringens skrivelse 1987:1 till kyrkomötet.
Regeringen får därför återkomma i frågan till nästa års kyrkomöte.

Jag tar därför nu upp frågan till behandling.
Omställningen till den nya prästerliga tjänsteorganisationen torde som regel
inte kunna genomföras i alla delar i stiften till den 1 juli 1989. Detta gäller
främst omvandlingen till komministertjänster av de pastoratsadjunktstjänster
som i dag i huvudsak fungerar som en förstärkning av den prästerliga
tjänsteorganisationen i ett pastorat. Jag föreslår därför att de pastoratsadjunktstjänster
som fortfarande kommer att finnas inrättade vid utgången av juni 1989 skall få
finnas kvar under en övergångsperiod av två år, dvs. till utgången av juni
1991. De pastoratsadjunktstjänster som under denna period blir lediga skall
dock dras in. Enligt den nya organisationen på stiftsplanet förutsätts inte
längre några tjänster finnas inrättade hos domkapitlen, vilka alltså saknar
medel att avlöna någon personal. Jag föreslår därför att de kvarvarande
innehavarna av en pastoratsadjunktstjänst åläggs att fullgöra motsvarande
arbetsuppgifter hos stiftssamfälligheten. Stiftssamfälligheten bör därvid
svara också för kostnaderna för avlöningsförmåner till innehavarna av sådana
tjänster som pastoratsadjunkt.

När det därefter gäller de nuvarande tjänsterna som
kyrkoadjunkt, uttalades i prop. 1987/88:31 (s. 134) bl.a. att den nuvarande
tjänstebenämningen kyrkoadjunkt skulle avskaffas. För att underlätta
omvandlingen av kyrkoadjunktstjänsterna föreslår jag att det införs en ny
övergångsbestämmelse till lagen enligt vilken benämningen på de tjänster som
kyrkoadjunkt som finns inrättade i pastoraten vid utgången av juni 1989 skall
vara

29

komminister från och med den 1 juli 1989. Enligt 46 § den
nya prästanställningslagen kommer pastoraten att i framtiden svara för
avlöningsförmånerna också för innehavarna av dessa pastoratstjänster.

2.5 Kungörelsen (1867:9 s. 7) angående landgille och
städja för vissa kyrkolägenheter i Skåne, Halland och Blekinge

Prop.
1988/89:16

Mitt förslag: Egendomsnämnden skall pröva frågor om
storleken av den avgift som skall betalas till sådana församlingskyrkors
fastigheter i Lunds och Göteborgs stift som skall brukas under en prästgård
eller ett visst hemman och för vilka landgillet eller städjan vid ett åbobyte
inte har fastställts av kammarkollegiet efter skattläggning. Egendomsnämndens
beslut skall få överklagas hos kammarkollegiet.

1867
års kungörelse angående landgille och städja för vissa kyrkolägenheter i
Skåne, Halland och Blekinge ersätts med en ny lag.

Arbetsgruppens förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna är positiva till förslaget.

Kyrkomötet tillstyrker förslaget (KL 1988:10 s. 7f, kskr.
12).

Skälen för mitt förslag: I Skåne, Halland och Blekinge
finns det vissa fastigheter som tillhör församlingskyrkor och beträffande vilka
dispositionsrätten är inskränkt. Inskränkningen består i att fastigheterna
innehas och brukas under en prästgård eller annat hemman mot en avgift till
församlingskyrkan. För denna ständiga brukningsrätt betalar innehavaren en
årlig avgift till församlingskyrkan (landgille) samt en avgift vid åbobyte
{.städja eller städsmål). Dessa fastigheter kan inte överlåtas till någon annan
än den som innehar brukningsrätten.

Den ständiga brukningsrätten till lokalkyrkornas jordar
mot städja och landgille grundar sig i svensk lagstiftning på 13 § förordningen
den 16 oktober 1723 angående prästerskapets i Skåne uppbörd samt på Kungl. Maj:ts
resolutioner den 28 juni 1731, § 3, och den 17 september 1756, § 79. Även om
1723 års förordning numera är upphävd (SFS 1985:747) får denna brukningsrätt
anses bestå med hänsyn till de senare författningarna i ämnet, vilka inte synes
vara upphävda.

För vissa kyrkojordar som skall brukas under en prästgård
eller under ett visst hemman har landgillet och städjan blivit bestämda efter
skattläggning i behörig ordning.Landgillet och städjan för dessa fastigheter
har inte ansetts kunna höjas (jfr RÅ 1934:32). Beträffande andra landgillesjordar
har landgillet och städjan inte blivit bestämda efter skattläggning. Landgillet
och städjan för brukningsrätten till fastigheterna har i dessa fall ansetts
kunna höjas och kan därför bestämmas till ett belopp motsvarande skäligt
arrende.

I kammarkollegiets kungörelse (1867:9 s. 7) angående
landgille och städja för vissa kyrkolägenheter i Skåne, Halland och Blekinge
finns bestämmelser om vem som beslutar om storleken av den avgift som skall
betalas till kyrkan. Kungörelsen gäller alltså för sådana landgillen som kan
höjas. Kungörelsen grundar sig på Kungl. Maj:ts beslut den 8 februari 1867 och
brev samma dag till kammarkollegiet. Enligt punkt 3 övergångsbestämmelserna
till förord-

30

ningen (1971:860) om
förvaltning av kyrklig jord skall ett ärende om Prop. 1988/89:16 storleken
av avgiften överlämnas till stiftsnämnden för avgörande om innehavaren av
församlingskyrkans fastighet inte är nöjd med församlingens beslut om avgiften.

Den
nuvarande ordningen att det är församlingen som fastställer landgillet och städjan
vid åboombyte kan ses som en naturlig följd av att det är församlingen som
förvaltar församlingskyrkas fastigheter. Enligt lagen (1988:183) om
förvaltningen av kyrklig jord skall från och med den 1 juli 1989 gälla en annan
ordning i fråga om förvaltningen av församlingskyrkas fastigheter. Sålunda
skall församlingen förvalta skogen på församlingskyrkas fastigheter, medan
förvaltningen av jorden på dessa fastigheter skall ankomma på pastoratet. Den
nya ordningen för förvaltningen ger anledning att ompröva frågan om vem som
skall bestämma storleken på landgillet.

Till
en början kan konstateras att landgille och städja är att betrakta som nyttjandeavgifter
och därmed som en avkastning av jorden. Denna avkastning skall användas för
församlingskyrkans behov. Den av riksdagen nyligen beslutade reformen på lokal-
och stiftsplanet i svenska kyrkan innebär bl.a. att kostnadsansvaret för
anskaffande och underhåll av kyrkobyggnader skall lägst ligga på
pastoratsnivån. Förvaltningen av jorden på församlingskyrkas fastigheter är som
jag tidigare har nämnt även lagd på pastoratet. Dessa förhållanden medför att
det skulle kunna anses naturligt att också flytta över bestämmanderätten i
fråga om landgillena från församlingarna till pastoraten. Om kungörelsen
upphävs följer beslutanderätten med förvaltningsansvaret.

I
likhet med arbetsgruppen anser jag emellertid att det finns anledning att överväga
även andra möjligheter. I det föregående har framhållits att landgillena enligt
1867 års författning inte är oföränderiiga. De kan höjas och bör i princip
motsvara skäligt arrende. Starka skäl talar därför för att man i fråga om
förfarandet i stället försöker anpassa beslutsordningen till den som gäller för
upplåtelse av församlingskyrkas fastigheter på jordbruksarrende. Enligt 13 §
den nya lagen om förvaltningen av kyrklig jord skall i framtiden egendomsnämnden
bestämma villkoren för upplåtelse av bl.a. församlingskyrkas fastighet på
jordbruksarrende. Erfarenheten och kompetensen i fråga om arrendesättning på
kyrklig jord kommer alltså efter reformens genomförande att finnas samlad hos
egendomsnämnden. Likheten mellan de föränderliga landgillena och arrenden som nyttjandeavgifter
talar enligt min mening för att egendomsnämnderna bör ta över beslutanderätten
i fråga om storleken av landgillena.

Jag
ansluter mig alltså till arbetsgruppens förslag att det skall ankomma på egendomsnämnden
att bestämma landgille och städja för vissa kyrkojordar i Skåne, Halland och
Blekinge. Egendomsnämndens beslut bör kunna överklagas hos kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut bör inte få överklagas.

Mitt
förslag att egendomsnämnden skall bestämma landgille och städja innebär att
regler om detta måste tas in i lag (jfr 8 kap. 5 § regeringsformen).

För
närvarande pågår det i kammarkollegiet ett förberedande arbete som siktar till
en utredning om att avskaffa äldre rättsinstitut, däribland landgillena. Det
kan antas att det kommer att dröja flera år innan resultatet av en

31

kommande
utredning kan redovisas och de äldre rättsinstituten definitivt är avskaffade.
I avvaktan på detta bör enligt min mening frågorna liksom hittills regleras i
en särskild författning som ersätter 1867 års kungörelse och punkt 3
övergångsbestämmelserna till förordningen om förvaltning av kyrklig jord. Den
nya lagen bör träda i kraft den 1 juli 1989.

Prop. 1988/89:16

2.6 Vissa behörighetsvillkor

Mitt
förslag: Reglerna om valbarhet till uppdrag som ledamot och suppleant i
kyrkomötets besvärsnämnd, egendomsnämnden och domkyrkorådet i Lund anpassas
till förslagen i propositionerna 1987/88:32 om ändringar i regeringsformen och
tryckfrihetsförordningen och 1987/88:124 om god man och förvaltare samt
riksdagens uttalanden med anledning av des.sa förslag (KU 1987/88:33, rskr.
314).

Kyrkomötet tillstyrker förslaget. Därutöver tillstyrker
kyrkomötet att samma anpassning görs i fråga om reglerna om valbarhet till
uppdrag som ledamot och suppleant i svenska kyrkans centralstyrelse,
domkapitlet och stiftsstyrelsen (KL 1988:4 s. 14 f, kskr. 2).

Skälen för mitt förslag

Bakgrunden

I proposition 1987/88:32 föreslås ändringar i
regeringsformen som innebär att omyndigförklaring bortfaller som rösträtts- och
valbarhetshinder vid riksdagsval. Samtidigt föreslås en följdändring i
tryckfrihetsförordningen. Bakgrunden till förslagen i propositionen är de
förslag som regeringen har lagt fram i proposition 1987/88:124 om god man och
förvaltare. I sistnämnda proposition föreslås att institutet omyndigförklaring
avskaffas. I stället införs ett nytt institut, förvaltarskap. Liksom för
närvarande skall i framtiden i första hand god man utses för den hjälpbehövande.
Förvaltare skall förordnas i de fall den hjälpbehövande på grund av sjukdom,
hämmad förståndsutveckling eller liknande förhållande är ur stånd att vårda sig
själv och sin egendom och det inte är tillräckligt att god man utses. Ett förvaltarförordnande
skall kunna begränsas till att avse viss egendom eller viss angelägenhet. Den
som får förvaltare förlorar rådigheten över det som omfattas av förvaltaruppdraget
men behåller i övrigt rätten att bestämma över sig och sin egendom. Till
skillnad från vad som nu gäller vid omyndigförklaring skall den för vilken
förvaltare utses inte förlora sin rösträtt vid allmänna val. Den för vilken
förvaltare utses blir också - till skillnad mot vad som nu gäller - valbar som
ledamot och suppleant i riksdagen, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och andra
kommunala nämnder.

De förut nämnda propositionerna är ännu inte
slutbehandlade i riksdagen. Riksdagen har som vilande antagit dels förslag till
lag om ändring i regeringsformen, dels förslag till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen (KU 1987/88:33, rskr. 314).

Enligt de lagförslag som hösten 1987 remitterades till
lagrådet skulle ett

32

förvaltarförordnande
inte - som fallet för närvarande är med omyndigförkla- Prop. 1988/89:16
ring - utgöra hinder mot innehav av vissa tjänster och uppdrag. I sitt yttrande
framförde lagrådet invändningar mot den i lagrådsremissen intagna ståndpunkten
i denna del (se prop. 124 s. 232 f).

Enligt lagrådet bör inom föräldrabalkens regelsystem som
princip gälla att den, som genom förvaltarskapsförordnande helt eller partiellt
har frånkänts rättshandlingsförmåga inom sin egen rättssfär, också skall lagligen
frånkän-nas behörighet att företa rättshandlingar för annans räkning. Denna
princip måste enligt lagrådet rimligen slå igenom på alla områden där fråga
uppkommer om att vederbörande skall vara anförtrodd att företa rättshandlingar
för annans räkning, t.ex. när det gäller ansvariga funktionärer på
associationsrättens fält eller i verksamhet av den art som utövas av advokater
och revisorer m.fl.

Men även utanför det område där rättshandlingar för annans
räkning är i fråga anser lagrådet att konsekvensen måste tas att den som genom förvaltarskap
är frånkänd rättshandlingsförmåga inom sin egen rättssfär inte skall kunna
utöva beslutanderätt i andras rättsangelägenheter av motsvarande slag.
Särskilt framträdande blir härvidlag enligt lagrådet de som har domaruppgifter,
men även de som betrotts med myndighetsutövning i övrigt måste tas i beaktande.
Enligt lagrådet är det nödvändigt att det lagligen fastslås att den som blir
föremål för förvaltarskap blir i motsvarande mån obehörig att på andra områden
fylla funktioner som innefattar beslutsfattande av betydelse för andras
rättsställning.

I slutprotokollet (se prop. 124 s. 248 f.) tillmötesgick
departementschefen i viss utsträckning lagrådets önskemål. Enligt
departementschefen bör det gälla vissa inskränkningar i en persons möjlighet
att inneha uppdrag och utöva befattningar om denne fått förvaltare utan att det
gjorts någon begränsning av uppdraget. Ett begränsat förvaltarskap bör däremot
inte medföra några sådana inskränkningar.

Lagförslagen i prop. 124 har utformats i enlighet härmed
och innebär att de nuvarande bestämmelserna om kravet på myndighet i fråga om bl.a.
domare, nämndemän, ledamöter av taxeringsnämnd, ledamöter och föredragande i
förvaltningsdomstolar, ledamöter i styrelser av aktiebolag, banker, försäkringsbolag
och häradsallmänningar ersatts med kravet att inte vara underårig eller ha
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Vid behandlingen av prop. 32 ansåg konstitutionsutskottet
(KU 33) att samma krav som gäller för nämndemän bör gälla för jurymän i
tryckfrihetsmål. Utskottet ansåg vidare att det bör fordras att en utgivare av
periodisk skrift inte har förvaltare. Enligt utskottet bör någon skillnad inte
göras mellan begränsade och obegränsade förvaltarförordnanden. Riksdagen har
också som vilande antagit utskottets förslag till ändringar av tryckfrihetsförordningen
av denna innebörd (rskr. 314).

Följdändringar på det kyrkliga området

I ett flertal författningar finns bestämmelser om
behörighet för en tjänst eller

ett uppdrag. Ett vanligt behörighetskrav är att den som
skall utses inte får ,,

vara omyndig. På kyrkans område gäller det t.ex. ledamöter
och suppleanter

3 Riksdagen 1988189. 1 saml. Nr 16

i svenska kyrkans centralstyrelse [9 § lagen (1982:942) om
svenska kyrkan], Prop. 1988/89:16 kyrkomötets besvärsnäinnd [47 § lagen
(1982:943) om kyrkomötet], domkapitels § lagen (1936:567) om domkapitel, som
den 1 juli 1989 ersätts med 5 § domkapitelslagen (1988:181)] och domkyrkorådet
i Lund (3 § 1971 års bestämmelser om förvaltningen av Lunds domkyrka och
domkyrkans egendom). På det kyrkokommunala området ställs också som
valbarhetskrav upp att ledamöter och suppleanter skall vara myndiga. Det gäller
ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige [2 kap. 5 § församlingslagen
(1988:180)],-församlingsdelegerade (4 kap. 3 § församlingslagen), kyrkorådet (7
kap. 7 § församlingslagen) och stiftsstyrelsen (9 kap. 4 § församlingslagen).
Genom en hänvisning i 6 § lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord
till 9 kap. 4 § församlingslagen gäller samma valbarhetskrav för ledamöter och
suppleanter i egendomsnämnden.

I och med att institutet omyndigförklaring försvinner,
kommer begreppet omyndig i fortsättningen att vara liktydigt med underårig. I
regeringens skrivelse fill kyrkomötet 1988:1 föreslog jag att samma
behörighetsvillkor som hade föreslagits i prop. 124 i fråga om bl.a. nämndemän
och ledamöter i vissa styrelser och nänmder skulle gälla för ledamöter och
suppleanter i svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötets besvärsnämnd,
domkapitlet, domkyrkorådet i Lund, stiftsstyrelsen och egendomsnämnden.

Med hänsyn bl.a. till de synpunkter som har redovisats i
konstitutionsutskottets förut nämnda betänkande är jag - trots kyrkomötets
tillstyrkande -nu inte längre beredd att föreslå att den som har förvaltare
inte får vara ledamot och suppleant i svenska kyrkans centralstyrelse,
domkapitel och stiftsstyrelsen. Några motsvarande behörighetskrav ställs inte
upp eller avses inte att ställas upp för en mångfald ansvarsfulla befattningar
av likartade slag. Exempel på uppdrag där sådana villkor itite avses gälla är ledamotskap
i regeringen, statliga myndigheters styrelser, kommunstyrelser, kyrkoråd och
flertalet statliga nämnder. Bland de sistnämnda kan särskilt framhållas statens
ansvarsnämnd, som har uppgifter liknande dem som bl.a. ankommer på domkapitlet,
nämligen att pröva frågor om disciplinansvar m.m.

Däremot bör den som har förvaltare inte vara behörig till
uppdrag som ledamot och suppleant i kyrkomötets besvärsnämnd, egendomsnämnden
och domkyrkorådet i Lund.

Enligt det av riksdagen som vilande antagna förslaget till
lag om ändring i lagen om svenska kyrkan (prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181)
skall domkapitlets och ansvarsnämndens för biskopar beslut i ärenden om att
skilja någon från det kyrkliga ämbetet få överklagas till kyrkomötets
besvärsnämnd (17 §). Besvärsnämnden, som enligt förslaget också skall vara
sista instans i sådana frågor, har i denna egenskap beslutsuppgifter av
betydelse för andras rättsställning. För ledamöterna och suppleanterna bör
därför gälla samma behörighetskrav som för domare, nämndemän m.fl. Som
riksdagen har uttalat bör det därvid inte göras någon skillnad mellan
begränsade och obegränsade förvaltarförordnanden.

Egendomsnämnden har enligt lagen om förvaltningen av
kyrklig jord till uppgift att förvalta och företräda kyrklig jord av
stiftelsekaraktär. I likhet med vad som i prop. 124 föreslås för ledamöter i
t.ex. aktiebolagsstyrelser och allmänningsstyrelser är det enligt min mening
rimligt att kräva att

34

ledamöter
och suppleanter i egendomsnämnden råder över sig själva och sin Prop.
1988/89:16 egendom. Detsamma bör gälla för ledamöter och suppleanter i
domkyrkorådet i Lund, som har till uppgift att förvalta Lunds domkyrka och
domkyrkans egendom.

Jag föreslår alltså att den som har förvaltare inte skall
vara behörig till uppdrag som ledamot eller suppleant i kyrkomötets
besvärsnämnd, egendomsnämnden och domkyrkorådet i Lund.

I detta sammanhang vill jag ta upp en annan fråga, som
inte har berörts i regeringens skrivelse till kyrkomötet 1988:1 eller av
kyrkomötet. Det gäller frågan om verkan av att en ledamot i egendomsnämnden
avgår. I dag är denna fråga oreglerad. Enligt min mening bör det i likhet med
vad som gäller för stiftsstyrelsen finnas bestämmelser som reglerar denna
fråga.

För stiftsstyrelsen gäller i dag enligt 9 kap. 7 §
församlingslagen (1988:180) genom en hänvisning till 7 kap. 9 § andra och
tredje styckena samma lag bl.a. att en suppleant inträder i ledamotens ställe,
om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden. Om en annan vald ledamot avgår skall fyllnadsval förrättas
för resten av valperioden. Samma ordning bör enligt min mening gälla för
egendomsnämnden, som i likhet med stiftsstyrelsen är ett kyrkokommunalt organ.

För egendomsnämnden kräver förslagen i det föregående
ändringar i 5 och 6 §§ lagen om förvaltningen av kyrklig jord. Till kyrkomötet
har inte för yttrande överlämnats lagförslag med ändringar i dessa paragrafer.
Föreskrifter om valbarhet till ledamot och suppleant i egendomsnämnden eller
om verkan av en ledamots avgång kan emellertid enligt min mening inte anses
utgöra grundläggande föreskrifter om kyrklig egendom eller stiftsmyndigheter.
I sak överensstämmer mitt förslag i fråga om valbarhet med vad som gäller i
dag. Till detta kommer att kyrkomötet i denna del har förklarat sig inte ha
någon erinran mot en annan lagteknisk lösning av samma fråga.

Som jag tidigare har anfört (avsnitt 2.3.1) behöver
reglerom behörighetsvillkor m.m. för de valda ledamöterna i domkyrkorådet i
Lund inte ges i lag.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
civildepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1963:633) om biskopsval,

2.
lag om ändring
i lagen (1988:186) om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

3.
lag om ändring
i kyrkofondslagen (1988:182),

4.
lag om ändring
i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord,

5.
lag om ändring
i prästanställningslagen (1988:184),

6.
lag om
landgille och städja för vissa församlingskyrkors fastigheter i Lunds och
Göteborgs stift.

Vissa av förslagen innehåller föreskrifter som normalt bör
granskas av lagrådet. Emellertid är lagstiftningsfrågan av sådan beskaffenhet
att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande bör därför
inte inhämtas.

35

4
Specialmotivering Prop. 1988/89:16

I specialmotiveringen till lagförslagen anger jag i det
följande under varje paragraf inledningsvis till vilket avsnitt i den allmänna mofiveringen
som de kommenterade förslagen hänför sig.

4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1963:633) om biskopsval

Avsnin 2.1

I första stycket har begreppet
"församlingspräst", som utmönstrats i den nya tjänsteorganisafionen
för präster, ersatts med en uppräkning av de tjänster det är fråga om hos
pastoraten, nämligen domprost, kyrkoherde och komminister. Vidare anges de i stiftssamfälligheten
inrättade prästtjänster som enligt vad som närmare utvecklats i avsnitt 2.1 i
den allmänna motiveringen skall vara förenade med rösträtt vid biskopsval, dvs.
stifts- och kontraktsadjunktstjänster.

Förslaget innebär vidare att nuvarande andra och tredje
styckena med bestämmelser om garnisonspastorn i Boden och kyrkoherden för samer
respektive kyrkoherdarna för döva utgår. Beträffande motiveringen härför
hänvisas till avsnitt 2. 1 i den allmänna motiveringen.

Andra stycket motsvarar nuvarande fjärde stycket.

3 §

Avsnitt 2.1

Ändringen i andra stycket innebär att de som innehar eller
uppehåller en tjänst som kyrkoherde i en svensk utlandsförsamling inte längre
skall ingå i valkorporationen i Uppsala stift. För de närmare skälen härtill
redovisas i avsnitt 2.1 i den allmänna motiveringen. Att utlandskyrkoherdar som
för närvarande innehar sin tjänst med fullmakt behåller sin rösträtt framgår av
punkt 2 i de föreslagna övergångsbestämmelserna.

Avsnitt 2.1

Ändringen i första stycket innebär - liksom i 2 § - att
beteckningen "församlingspräst" ersätts av en uppräkning av de
tjänster det gäller.

6§

Avsnitt 2.1

Ändringen i andra stycket föranleds av att det i den nya organisafionen
kommer att finnas kyrkoråd i samtliga församlingar. För närmare redovisning av
motiven för ändringen och textens utformning i övrigt hänvisas till den
allmänna motiveringen.

36

10
§ Prop. 1988/89:16

Avsnin
2.1

Ändringarna
i andra och tredje styckena föranleds av att kyrkoherdarna för döva och
kyrkoherdarna i de svenska utlandsförsamlingarna inte längre -annat än i vissa
fall övergångsvis - skall ingå i valkorporationen.

Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser

Lagen
bör träda i kraft samtidigt med den nya stiftsorganisationen som regleras i
församlingslagen (1988:180). Beträffande p. 2 hänvisas till avsnitt 2. 1 i den
allmänna mofiveringen.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:186) om
ändring

i lagen (1982:943) om kyrkomötet

47 §

Avsnitt
2.6

Ändringen
i paragrafens andra stycke är en följd av förslagen i regeringens proposifioner
1987/88:32 om ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen och
1987/88:124 om god man och förvaltare samt riksdagens uttalanden i anslutning
till behandlingen av prop. 32 (KU 1987/88:33, rskr. 314). Ändringen innebär att
kravet på myndighet som behörighetsvillkor för ledamöter och ersättare i
kyrkomötets besvärsnämnd ersätts med ett krav på att dessa inte får vara underåriga
och ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

4.3 Förslaget till lag om ändring i kyrkofondslagen
(1988:182)

21 §

Avsnitt
2.2

Paragrafen
föreslås få ett nytt tredje stycke. Enligt detta skall stiftsstyrelsen årligen
före den 1 oktober meddela berörda pastorat preliminära uppgifter om
strukturbidraget.

22 §

Avsniu
2.2

Paragrafen
är ny. Enligt denna får beslut av kyrkofondens styrelse enligt lagen inte
överklagas. Detta stämmer med vad som i dag gäller. Frågan är emellertid nu
reglerad i 35 § förordningen (1971:861) om kyrkliga kostnader.

Övergångsbestämmelser

Punkt
4

37

Avsnin 2.2 Prop. 1988/89:16

Ändringen innebär att kostnader för arvoden till prakfikanter
och handledare för dessa liksom hittills får betalas ur kyrkofonden det första
halvåret 1989.

Punkt 11

Avsnut 2.2

Punkten är ny. Den föreslagna övergångsbestämmelsen
innebär att stiftssamfälligheten under år 1989 skall kunna få stiftsbidrag för
sina egna förvaltningskostnader. Stiftssamfälligheterna kommer under år 1989
inte att kunna debitera ut skattemedel. För att stiftsfullmäktige skall kunna
sammanträda och samfälligheten byggas upp måste kostnaderna därför betalas på
annat sätt.

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen
av kyrklig jord

5§ Avsnitt 2.6

I 5 § införs ett nytt tredje stycke. I detta regleras
behörighetsvillkoren för ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden. Denna
fråga regleras i dag genom en hänvisning i 6 § till 9 kap. 4 § församlingslagen
(1988:180) om valbarhet.

Ändringen innebär att kravet på att ledamöter och
suppleanter skall vara myndiga ersätts med att de inte får vara underåriga
eller ha förvaltare enligt [\ kap. 7 § föräldrabalken. I sak innebär det ingen
skillnad mot vad som gäller i dag. Ändringen är en följd av förslagen i
propositionen 1987/88:124 om god man och förvaltare.

6§

Avsnitt 2.6och 2.3.1

I paragrafen görs två ändringar. Den ena innebär att
reglerna om verkan av en ledamots avgång i 7 kap. 9 § andra och tredje styckena
församlingslagen (1988:180) görs tillämpliga på egendomsnämnden. Den andra
ändringen innebär att hänvisningen till 9 kap. 4 § församlingslagen utgår.
Ändringen är en konsekvens av det föreslagna nya tredje stycket i 5 § (se
ovan).

6a§

Avsnitt 2.3.1

Paragrafen är ny och reglerar domkyrkorådet i Lund och
dess sammansättning. Regler om domkyrkorådet finns i dag i de av Kungl. Maj:t
den 29 oktober 1971 meddelade bestämmelserna om förvaltningen av Lunds domkyrka
och domkyrkans egendom.

I första stycket ges den grundläggande bestämmelsen om
domkyrkorådet,

nämligen att det skall finnas ett domkyrkoråd i Lunds stift. 3g

Andra och
tredje styckena reglerar domkyrkorådets sammansättning och Prop. 1988/89:16
hur ledamöter och ersättare utses. I förhållande till vad som nu gäller innebär
förslaget den ändringen att stiftsfullmäktige skall utse de två ledamöter och
ersättare i rådet som stiftsnämnden hittills har utsett.

7§ Avsnitt 2.3.1

Ändringen i tredje stycket är redaktionell och är en följd
av den nya 6 a §, i vilken ges den grundläggande bestämmelsen om domkyrkorådet
i Lund.

10 §

Avsnitt 2.3.6

Ändringen i paragrafens/ö«ra stycke innebär att
egendomsnämnden skall svara för allt underhåll av biskopsgård som inte enligt
avtal ankommer på någon annan. Vidare får regeringen möjlighet att delegera
beslut om ombyggnad av biskopsgård eller byggande av ny biskopsgård. Ändringen
av paragrafen överensstämmer med ett av kyrkomötet framlagt förslag (KL
1988:11, kskr. 16). I övrigt hänvisas till den allmänna motiveringen.

Paragrafens andra stycke har endast ändrats redaktionellt
som en konsekvens av ändringen i första stycket. Avsikten är att regeringen
skall överlåta åt kammarkollegiet att meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs.

16 §

Avsnut 2.3.3

Ändringen i paragrafens första stycke innebär att
egendomsnämnden inte skall företräda Lunds domkyrkas fastigheter vid upplåtelse
av de rättigheter som anges i paragrafen. I stället skall det ankomma på
domkyrkorådet i Lund att i egenskap av förvaltare av dessa fastigheter besluta
om sådana upplåtelser.

18 §

Avsnitt 2.3.4

Ändringen i paragrafens sista mening innebär att
egendomsnämnden inte skall pröva frågor om en dispositionsändring av
kyrkofondsfastigheter och Lunds domkyrkas fastigheter, om ändringen föranleds
av att ett självständigt jordbruk inte längre är bärkraftigt eller om ändringen
kan leda till att ett sådant jordbruk inte kan bestå. Egendomsnämnden skall
besluta om sådana ändringar bara när det gäller församlingskyrkas fastigheter,
löneboställen och den kyrkliga jord som egendomsnämnden själv förvaltar. Att
egendomsnämnden beslutar om alla dispositionsändringar beträffande de två
sistnämnda slagen av kyrklig jord följer av första meningen.

39

22 § Prop. 1988/89:16

Avsniu 2.3.2

I paragrafen regleras vilka organ som får pröva frågor om
försäljning eller byte av kyrklig jord. Ändringen innebär att domkyrkorådet i
Lund, utöver kammarkollegiet och egendomsnämnden, också kan pröva sådana frågor
enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

29 §

Avsniu 2.3.5

Ändringen i paragrafens första stycke innebär att
domkyrkorådets i Lund beslut enligt lagen skall - i likhet med vad som gäller
för pastoratets och egendomsnämndens beslut - få överklagas hos
kammarkollegiet.

Övergångsbestämmelser

Punkt 4

Avsnitt 2.3.1

Punkten är ny. I första stycket föreskrivs att
stiftsfullmäktige och kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling före utgången av
juni 1989 skall välja ledamöter och ersättare i domkyrkorådet i Lund. Valet
gäller från den 1 juli 1989, dvs. från och med lagens ikraftträdande, till dess
att nytt val har förrättats under nästa valperiod. Vidare föreskrivs i andra
stycket att uppdragen för de ledamöter av domkyrkorådet som har utsetts enligt
äldre bestämmelser upphör vid utgången av juni 1989.

4.5 Förslaget till lag om ändring i prästanställningslagen
(1988:184)

l §

Avsnitt 2.4.1

I paragrafen har förts in ett nytt andra stycke. I detta
föreskrivs att bestämmelserna i 22, 23, 27-43 och 50-55 §§ om
anställningsformer och disciplinansvar m.m. skall tillämpas också på präster
som har anställning i andra icke-territoriella pastorat än hovförsamlingen.

Övergångsbestämmelser

Punkt 8

Avsnitt 2.4.2

Punkten är ny. E.n\igl första stycket får tjänster som
pastoratsadjunkt som vid utgången av juni 1989 finns inrättade i stiften finnas
kvar till utgången av juni 1991. När sådana tjänster blir lediga skall de dras
in. I andra stycket föreskrivs att innehavaren av en sådan tjänst är skyldig
att fullgöra motsvarande arbetsuppgifter hos stiftssamfälligheten, som skall
svara för kostnaderna för avlöningsförmånerna.

40

Punkt 9 Prop. 1988/89:16

Avsnitt 2.4.2

Punkten är ny. Enligt prästanställningslagen skall det
inte längre finnas några prästtjänster som benämns kyrkoadjunkt. Avsikten är
att de nuvarande kyrkoadjunktstjänsterna skall omvandlas till
komministertjänster. För att underlätta omvandlingen av kyrkoadjunktstjänsterna
föreskrivs i punkt 9 att benämningen på sådana tjänster som finns inrättade i
pastoraten vid utgången av juli 1989 skall vara komminister från och med den 1
juli 1989.

4.6 Förslaget till lag om landgille och städja för vissa
församlingskyrkors fastigheter i Lunds och Göteborgs stift

1-3 §§

Avsnitt 2.5

I 1 § anges lagens tillämpningsområde.

12, föreskrivs att egendomsnämnden skall pröva frågor om
storleken av den avgift som skall betalas till församlingskyrkan. Enligt den
ordning som nu gäller enligt kungörelsen (1867:9 s. 7) angående landgille och
städja för vissa kyrkolägenheter i Skåne, Halland och Blekinge är det
församlingen som beslutar om storleken av denna avgift.

Enligt 3 § får egendomsnämndens beslut överklagas hos
kammarkollegiet. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkt 1

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1989, dvs.
samtidigt som lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord.

Punkt 2

I denna punkt föreskrivs att 1867 års författning i ämnet
upphävs.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1963:633)
om biskopsval,

2. lag om ändring i lagen (1988:186)
om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

3. lag om ändring i kyrkofondslagen
(1988:182),

4. lag om ändring i lagen (1988:183)
om förvaltningen av kyrklig jord,

5. lag om ändring i prästanställningslagen
(1988:184),

6. lag om landgille och städja för
vissa församlingskyrkors fastigheter i Lunds och Göteborgs stift.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att

genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag
som föredraganden "l

har lagt fram.

Prop. 1988/89:16
Bilaga 1

CIVILDEPARTEMENTET

Arbetsgruppen f ö r
utarbetande av f ö rslag till f ö reskrifter f ö r
de icke-territoriella f ö rsamlingarna m.m. (C I987:C)

PROMEMORIA 1988-04-15

SAMMANFATTNING

Vi f ö resl å r att nuvarande kung ö relse fr å n ä r 1867 ang å ende landgille och st ä dja f ö r vissa kyrkol ä genheter i Sk å ne,
Halland och Blekinge ers ä tts med en ny lag. Storleken av
avgiften till s å dana f ö rsamlingskyrkors fastigheter i Lunds och G ö teborgs stift som ber ö rs av den nya regleringen skall pr ö vas
av egendomsn ä mnden. N ä mndens beslut skall f å ö verklagas hos kammarkollegiet.

vi f ö resl å r vidare att domkyrkor å det i Lund,
inom ramen f ö r den nya stiftsorganisation som
riksdagen den 8 april 1988 beslutat om (prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181),
ocks å i forts ä ttningen skall f ö rvalta
Lunds domkyrka och domkyrkans egendom. Vi f ö resl ä r best ä mmelser
som g ö r det m ö jligt f ö r
domkyrkor ä det att besluta ocks å om f ö rs ä ljning och byte av domkyrkans fastigheter.

Betr ä ffande domkyrkor ä dets sammans ä ttning
f ö resl ä r vi att de tv ä ledam ö ter som stiftsn ä mnden
i Lund i dag utser i forts ä ttningen skall v ä ljas av stiftsfullm ä ktige. Med h ä nsyn till best ä mmelserna i 8 kap. 5 § regeringsformen f ö resl ä s att regler om domkyrkor ä dets sammans ä ttning
tas in i den nya lagen om f ö rvaltningen
av kyrklig jord.

Vi l ä gger ocks å fram f ö rslag
som inneb ä r att de nuvarande best ä mmelserna f ö r
domkyrkor å det fr å n ä r 1971 ers ä tts med en ny instruktion. Den nya instruktionen har
anpassats bl.a. till verksf ö rordningen
(1987:1100).

42

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

De f ö rslagna ä ndringarna avses tr ä da i kraft den 1 juli 1989.

1 F ö rslag till

Lag om
landgille och st ä dja f ö r vissa f ö rsamlingskyrkors

fastigheter i Lunds och G ö teborgs stift

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande.

1
§ Denna lag inneh å ller best ä mmelser
om avgifter f ö r s ä dana f ö rsamlingskyrkors fastigheter i
Lunds och G ö teborgs stift som skall brukas
under en pr ä stg ä rd eller annat visst hemman och f ö r
vilka landgillet och st ä djan vid ett å bobyte inte har fastst ä llts av kammarkollegiet efter skattl ä ggning.

2
§ Egendomsn ä mnden pr ö var
fr å gor om storleken av den avgift som
skall betalas till f ö rsamlingskyrkan.

3
§ Egendomsn ä mndens beslut f å r
ö verklagas hos kammarkollegiet.

Kammarkollegiets beslut f å r inte ö verklagas.

1.
Denna lag tr ä der i kraft den 1 juli 1989.

2.
Genom lagen
upph ä vs Kungl. Maj:ts brev den 8
februari 1867 och kammarkollegiets kung ö relse
(1867:9 s 7) ang å ende landgille och st ä dja f ö r vissa
kyrkol ä genheter i Sk å ne, Halland och Blekinge.

43

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

2 F ö rslag
till

Lag om ä ndring i lagen (1988:000) om f ö rvaltningen av

kyrklig jord

H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om lagen (1988:000) om f ö rvaltningen av kyrklig jord

dels att 7, 16 och 22 §§
skall ha f ö ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf ö ras tv ä
nya paragrafer, 6 a och 6 b §§ , samt n ä rmast f ö re
nya 6 a § en ny rubrik av f ö ljande lydelse,

dels att det i ö verg å ngsbest ä mmelserna
till lagen skall inf ö ras en ny punkt, 4, av f ö ljande lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen
lydelse

DorakyrkorSdet i Lund

6 a §

I Lunds stift skall det fin-

nas ett domkyrkor ä d.
Dom-kyrkor å det skall utf ö ra de uppgifter som enligt denna lag eller annan f ö rfattning ankommer p ä r å det.

Domkyrkor å det i Lund
best å r av f ö ljande ledam ö ter:
1. biskopen i Lunds stift som ordf ö rande.

44

Prop.
1988/89:16 Bilaga 1

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2.
domprosten,

3.
en av kyrkor å det i Lunds domkyrkof ö rsamling utsedd ledamot,

4.
tv ä ledam ö ter
valda av stiftsfullm ä ktige i Lunds stift.

F ö r de valda ledam ö terna skall det finnas lika m ä nga suppleanter. De utses p å samma s ä tt
som ledam ö terna.

6 b §

Ledam ö ter och suppleanter f å r inte vara under å riga
eller ha f ö rvaltare enligt 11 kap. 7 § f ö r ä ldrabalken utan begr ä nsning av uppdraget. Om en ledamot eller suppleant inte l ä ngre ä r valbar,
upph ö r hans uppdrag genast.

S ä dana ledam ö ter som avses i 6 a § andra stycket 3 och 4 v ä ljs
snarast efter det att kyrkor å dets
respektive stiftsfullm ä ktiges valperiod har b ö rjat. Valet g ä ller
till dess att nytt val f ö rr ä ttas under n ä sta valperiod.

45

Prop. 1988/89:16
Bilaga 1

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

7 §

Pastoratet skall f ö rvalta
l ö nebost ä llen och f ö rsamlingskyrkors
fastigheter, med undantag av tillh ö rande
skog, samt pr ä stg å rdar.

F'T"samlingen
skall f ö rvalta skogen p ä f ö rsamlingskyrkors
fastigheter.

Egendomsn ä mnden skall f ö rvalta
pr ä stl ö nefondsfastigheter, domkyrkas fastigheter och biskopsg å rden samt skogen p å l ö nebost ä llen. Lunds domkyrkas fastigheter skall dock f ö rvaltas av ett s ä rskilt
domkyrkor å d enligt best ä mmelser som regeringen meddelar.

Egendomnsn ä mnden skall f ö rvalta
pr ä stl ö nefondsfastigheter, domkyrkas fastigheter och biskopsg å rden samt skogen p ä l ö nebost ä llen. Lunds domkyrkas fastigheter skall dock f ö rvaltas av domkyrkor ä det i Lund enligt best ä mmelser som
regeringen meddelar.

Kammarkollegiet
skall f ö rvalta kyrkofondsfastigheter.
Egendomsn ä mnden skall dock f ö rvalta en kyrkofondsfastighet, om kammarkollegiet
beslutar att ö verl ä mna f ö rvaltningen av fastigheten ä t n ä mnden.
Kammarkollegiet kan ocks å ö verl ä mna f ö rvaltningen ä t n å gon annan f ö rvaltare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best ä mmer f å r
efter ans ö kan av den som f ö rvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall
f ö rvaltas p å annat s ä tt.

16 §

Egendomsn ä mnden skall
f ö re- Egendomsn ä mnden skall f ö retr ä da kyrklig jord med un- tr ä da kyrklig jord med undantag f ö r kyrkofondsfastig- dantag f ö r kyrkofondsfastig-

46

Prop. 1988/89:16
Bilaga 1

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

heter i ä renden om
uppl å telse av f ö ljande r ä ttigheter:

heter och Lunds domkyrkas fastigheter i ä renden om uppl å telse
av f ö ljande r ä ttigheter:

1.
nyttjander ä tt till mark f ö r
f ö rsamlings ä ndam ä l, kommunalt
behov, bostadsbebyggelse, industri eller annat liknande ä ndam å l,

2.
tomtr ä tt,

3.
r ä tt till annan naturtillg ä ng ä n
vattenkraft,

4.
servitut.

1.
nyttjander ä tt till mark f ö r
f ö rsamlings ä ndam ä l, kommunalt
behov, bostadsbebyggelse, industri eller annat liknande ä ndam å l,

2.
tomtr ä tt,

3.
r ä tt till annan naturtillg ä ng ä n
vattenkraft,

4.
servitut.

Detsamma g ä ller ä renden som r ö r ledningsr ä tt
eller v å gr ä tt samt, om regeringen inte f ö reskriver
att annan myndighet skall f ö retr ä da den kyrkliga jorden, ä renden som r ö r
byggnadsminnen, naturv ä rdsomr å den, naturreservat, naturminnen eller best ä mmelser till skydd f ö r djurlivet.

22 §

Fr å gor enligt 21 § skall Fr å gor
enligt 21 § skall

pr ö vas av kammarkollegiet pr ö vas av kammarkollegiet

eller egendomsn ä mnden enligt egendomsn ä mnden eller dom-

f ö reskrifter som regeringen kyrkor å det i Lund enligt

meddelar. f ö reskrifter som regeringen

meddelar.

47

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

Nuvarande lydelse F ö reslagen
lydelse

4. Stiftsfullm ä ktige
i Lund och kyrkor å det i Lunds domkyrkof ö rsamling skall f ö re
utg å ngen av juni 1989 v ä lja ledam ö ter
och suppleanter i domkyrkor ä det i Lund.
Valet g ä ller fr ä n och med den 1 juli 1989 till dess nytt val f ö rr ä ttas under n ä sta valperiod. Uppdraget f ö r ledam ö ter
och suppleanter i dom-kyrkor å det som har
utsetts av stiftsn ä mnden och kyrkor å det i Lunds domkyrkof ö rsamling enligt ä ldre best ä m-melser upph ö r
vid utg å ngen av juni 1989.

48

Prop.
1988/89:16 Bilaga 1

3 F ö rslag till

F ö rordning
med instruktion f ö r domkyrkor ä det i Lund, m.m.

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande.

Uppgifter

1
§ Domkyrkor ä det i Lund har till uppgift att v å rda och bevara domkyrkobyggnaden i Lund samt f ö rvalta Lunds domkyrkas fastigheter.

2
§ Domkyrkor ä det skall ocks å

-
svara f ö r l ö pande underh ä ll och sk ö tsel
av biskopshuset i Lund,

-
f ö rvalta annan egendom som tillh ö r domkyrkan eller vars avkastning ä r avsedd f ö r
dess behov,

-
svara f ö r domkyrkans ekonomiska f ö rvaltning.

Organisation

3
§ I 6 a § lagen (1988:000) om f ö rvaltningen av kyrklig jord finns best ä mmelser om domkyrkor å dets sammans ä ttning.

4
§ Domkyrkor å det utser inom sig en vice ordf ö rande.

5
§ Domkyrkor å det skall f ö rordna
en domkyrkokamrer, en domkyrkonotarie och en domkyrkoarkitekt hos■domkyrkan.

Innan en domkyrkoarkitekt f ö rordnas skall yttrande inh ä mtas
fr å n riksantikvarie ä mbetet och statens historiska museer.

6
§ Tj ä nster hos domkyrkan tills ä tts
av domkyrkor å det. Verksf ö rordningens till ä mpning

7
5 F ö ljande best ä mmelser
i verksf ö rordningen (1987:1100) skall till ä mpas p ä
domkyrkor ä det:

2 § om beh ö righet att f ö retr ä da staten vid domstol,

49

4 Riksdagen 1988/89.1 saml. Nr 16

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

14 och 15 §§ om
myndighetens regelgivning,

16
§ om interna f ö reskrifter,

17
§ om inh ä mtande av uppgifter,

18
§ om ä rendef ö rteckning,

28
§ om vem som f ä r beg ä ra in f ö rklaringar m.m.,

29
§ om myndighetens beslut,

30
§ om ö verklagande.

8 § Domkyrkor ä det har det ansvar f ö r verksamheten och de

uppgifter som anges i 4-7, t O
och 13 §§ verksf ö rordningen

(1987:1100).

Ä rendenas
handl ä ggning

9 § Domkyrkor ä det ä r beslutf ö rt n ä r ordf ö randen och minst

h ä lften av de andra ledam ö terna ä r
n ä rvarande.

N ä r ä renden av st ö rre vikt handl ä ggs skall om m ö jligt
samtliga ledam ö ter vara n ä rvarande.

10 § Om ett ä rende ä r
s ä br å dskande att domkyrkor å det inte

hinner sammantr ä da f ö r att behandla det, f å r ä rendet av

g ö ras genom meddelanden mellan ordf ö randen och minst s ä

m ä nga ledam ö ter
som beh ö vs f ö r beslutf ö rhet.

Om detta f ö rfarande
inte ä r l ä mpligt, f å r ordf ö randen ensam avg ö ra
ä rendet. Ett s å dant beslut skall anm ä las vid n ä sta sammantr ä de med domkyrkor ä det.

11
$ Domkyrkor ä det f å r i
arbetsordningen eller i s ä rskilda beslut l ä mna ö ver till
ordf ö randen, ledamot eller n å gon som tj ä nstg ö r hos domkyrkan att avg ö ra ä renden som ä r av det slaget att de inte beh ö ver pr ö vas
av domkyrkor å det.

12
§ Xrendena avg ö rs efter f ö redragning.
I arbetsordningen eller i s ä rskilda
beslut f ä r det dock medges att ä renden som avg ö rs
enligt 11 § inte beh ö ver f ö redras.

50

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

13 § I 19 § f ö rvaltningslagen
(1986:223) finns best ä mmel

ser om r ä tt att f å avvikande mening antecknad.

Ö vriga
best ä mmelser.

14
5
Kammarkollegiet fastst ä ller stat f ö r domkyrkan i Lund.

15
§ Domkyrkor ä det skall besiktiga domkyrkobyggnaden minst en g ä ng varje ä r.

16
§ Andra domkyrkans kapitaltillg å ngar ä n domkyrkans
fastighetsfond skall placeras i den ordning som g ä ller f ö r
omyndigas medel, om kammarkollegiet inte medger n å gon annan placering.

1.
Denna f ö rordning tr ä der
i kraft den 1 juli 1989.

2.
Genom f ö rordningen upph ä vs
skrivelsen den 29 oktober 1971 till domkyrkor ä det i Lund med Kungl. Maj:ts best ä mmelser
f ö r f ö rvaltningen av Lunds domkyrka och domkyrkans egendom.

51

Prop.
1988/89:16 Bilaga 1

UPPDRAGET

V ä rt
uppdrag inneb ä r att vi i anslutning till f ö rslagen i
prop. 1987/88:31 om ny organisation p ä lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan bl.a.
skall ö verv ä ga om kung ö relsen (1867:9 s. 7) ang å ende
landgille och stadga f ö r vissa kyrkol ä genheter i Sk å ne, Halland och Blekinge kan upph ä vas.
Vidare skall vi se ö ver best ä mmelserna f ö r f ö rvaltningen av Lunds domkyrka och domkyrkans
egendom samt domkyrkor å dets i Lund uppgifter. Riksdagen har den 8 april
1988 (KU 1987/88:30, rskr. 181) i allt v ä sentligt antagit f ö rslagen i prop. 31.

Under
v ä rt arbete har vi haft kontakter med f ö retr ä dare f ö r
kammarkollegiet samt f ö r stiftsn ä mnderna i Lund och G ö teborg. Vi har vidare haft ö verl ä ggningar
med domkyrkor ä det i Lund.

52

Prop.
1988/89:16 Bilaga 1

2 1867
ASS KUNGÖRELSE ANGAENDE LANDGILIjE OCH
STXDJA

2.1 Inledning

V ä rt uppdrag att ö verv ä ga om kung ö relsen (1867:9 s. 7) ang å ende landgille och st ä dja f ö r vissa kyrkol ä genheter i Sk å ne,
Halland och Blekinge kan upph ä vas, har sin
bakgrund i kyrkof ö rfattningsutredningens f ö rslag i slutbet ä nkandet
(SOU 1987:4 och 5) En ny kyrkolag m.m. Utredningen har f ö reslagit att kung ö relsen
upph ä vs, men att vissa fr å gor i ä mnet
regleras ö verg å ngsvis.

Innan vi n ä rmare g å r in p ä
fr å gan om kung ö relsen kan upph ä vas
l ä mnas i det f ö ljande en ö versiktlig
redovisning av landgillena och de nu g ä llande
reglerna om dessa.

2.2 Landgille

Landgille ä r en i Sk å ne, Halland och Blekinge f ö rekommande å rlig
avgift, som betalas av vissa fastigheter till kyrkor eller till avl ö ning av pr ä sterskapet.
Det finns tv å olika slag av landgille. Det ena
slaget av landgille ä r en avgift som brukare av
kyrkojord skall betala till kyrkan som jordens ä gare. Det andra slaget av landgille ä r en avgift som betalas till kyrkan, utan att kyrkan har ä gander ä tt
till jorden.

Det f ö rstn ä mnda slaget av landgille har sin uppkomst i landbof ö rh å llandet. Det
f ö rutsatte landbo till ä garens jord. F ö r
brukningsr ä tten hade denne att betala dels vid
tilltr ä det det s.k. st ä dsm ä let, dels
varje ä r landgille.

Det andra slaget av landgille har uppkommit genom att r ä tten till landgille har skilts fr ä n ä gander ä tten,till den jord av vilken landgillet utgick. R ä tten till landgille och ä gander ä tten
skildes ä t n ä r kyrkornas jordar s å ldes till b ö nder eller till de landbor som bodde p ä g å rdarna. I regel
gjordes d ä ett f ö rbeh å ll om
skyldighet f ö r den nye

53

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

ä garen
av jorden att svara f ö r lika mycket i ä rlig avgift

»
som f ö rut hade utg å tt ur jorden.

Enligt f ö rordningen
(1937:591) ang å ende upph ö randet av det fr å n
viss jord i Sk å ne, Halland och Blekinge utg å ende landgille f å r
landgille, som inte motsvaras av ä gander ä tt till jord, och landgille, som utg å r f ö r kyrka
tillh ö rig jord vars l ä ge numera inte ä r
k ä nt, l ö sas in mot ers ä ttning av statsmedel. En s å dan inl ö sen
kan p å kallas av staten eller av ä garen till den fastighet fr ä n vilken avg ä l-den
utg å r. Ers ä ttningen skall fonderas och avkastningen skall anv ä ndas till det ä ndam å l som landgillet har varit anslaget till.

Landgille f ö r jord som
tillh ö r f ö rsamlingskyrka

F ö rsamlingskyrkas fastigheter ä r fast egendom vars avkastning ä r avsedd f ö r
f ö rsamlingskyrkas behov. S ä dana fastigheter f ö rekommer fr ä mst i de tidigare danska landskapen
Sk å ne, Halland och Blekinge.
Lokalkyrkans dispositionsr ä tt till en del av dessa fastigheter
ä r inskr ä nkt genom att fastigheterna antingen har uppl å tits till pr ä sterskapet
eller skall innehas och brukas under visst hemman .mot en avgift till kyrkan.

N ä r det g ä ller fastigheter som har uppl å tits till respektive f ö rsamlings pr ä sterskap
kan man skilja mellan tv ä
olika grupper. Den ena
gruppen avser s å dana fastigheter som av å lder har varit uppl å tna till pr ä sterskapet som bost ä llen eller p ä
l ö n. Ofta skedde dessa uppl å telser mot en icke obetydlig avgift till kyrkan.
Landgillet f ö r dessa fastigheter har med h ä nsyn till pr ä sterskapets
privilegier inte ansetts kunna h ö jas. Pr ä sterskapets privilegier ä r emellertid nu upph ä vda (SFS 1982:945). Till den andra gruppen h ö r fastigheter, som har uppl å tits till pr ä sterskapet
f ö r brukande mot f ä sta eller st ä dsm å l (eng å ngsavgift
vid tilltr ä de) och landgille till kyrkan
enligt 13 § f ö rordningen den 16 oktober 1723 ang å ende
pr ä sterskapets i Sk å ne uppb ö rd.
Till skillnad mot den

54

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

f ö rra gruppen kyrkojordar kan
avgiften till kyrkan h ö jas vid en uppl å telse, som ä ger
rum vid varje ny kyrkoherdes tilltr ä de.
Kyrkoherden synes dessutom endast ha f ö retr ä desr ä tt att
arrendera jorden (se SOU 1967:46 s. 102).

F ö rutom fastigheter uppl å tna till pr ä sterskapet
ä r, som tidigare anf ö rts, lokalkyrkans dispositionsr ä tt, inskr ä nkt
n ä r det g ä ller vissa fastigheter som skall innehas och brukas
under visst hemman. Betr ä ffande dispositionen av dessa
jordar ä r f ö ljande att m ä rka.

Under medeltiden hade kyrkornas egendomar ö kats med 'sm å -jordar'
som hade givits eller blivit k ö pta fr ä n bondg å rdar.
P ä grund av dessa avs ö ndringar uppstod sv å righeter f ö r g å rdarnas ä gare att betala sina skatter till
kronan. Till f ö ljd h ä rav f ö rordnades genom Odense recess den
24 juli 1539, att s ä dana jordar skulle f ä brukas av de b ö nder
fr ä n vilkas g ä rdar jordarna uppl å tits. F ö r denna brukningsr ä tt skulle b ö nderna
betala det landgille som av gammalt hade brukat utg å , dock att de skulle vara skyldiga att vid å boombyten betala st ä dja (st ä dsm å l) f ö r jordarna. Denna b ö ndernas brukningsr ä tt bekr ä ftades genom konung Kristian IV: s recess den 27 februari 1643.
Efter provinsernas ö verg ä ng till Sverige blev denna r ä tt
stadf ä st. I 13 § f ö rordningen
ang å ende pr ä sterskapets i Sk å ne
uppb ö rd m.m. den 16 oktober 1723
stadgades s å lunda, att den kyrkojord, som i
forna tider givits till kyrkan fr ä n
hemman som ä nnu innehades och brukades under
samma hemman, finge av hemmans å bon efter
gamla recesserna innehavas och brukas emot erl ä ggande till kyrkan av st ä dsm å l och det vanliga landgillet. Denna brukningsr ä tt blev ytterligare bekr ä ftad genom Kungl. Maj:ts resolutioner den 28 juni
1731, § 53 och den 17 september 1756, § 79. B å da
resolutionerna utgjorde svar p ä allmogens
besv ä r i fr å gan.

55

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

Ä ven
de nu n ä mnda kyrkojordarna kan delas upp i
tv ä grupper. Till den ena gruppen h ö r s ä dana d ä r landgillen och st ä djan vid ä boombyte har fastst ä llts av kammarkollegiet efter i laga ordning skedd
skattl ä ggning. Dessa landgillen ä r of ö r ä nderliga och har ansetts inte kunna h ö jas (jfr rA 1934:32).
Till den andra gruppen h ö r s ä dana jordar d ä r de aktuella avgifterna inte har
fastst ä llts efter skattl ä ggning och d ä rf ö r h ä r ansetts kiinn ä h ö jas vid ä boombyte. Betr ä ffande
b å da grupperna jordar g ä ller fortfarande att kyrkorna inte har dispositionsr ä tt till dem s ä
l ä nge brukarna betalar det best ä mda landgillet och st ä djan.

F ö r de kyrkojordar som skall brukas
under en pr ä stg ä rd eller visst hemman och betr ä ffande
vilka landgillet och st ä djan kan h ö jas vid ä boombyte,
g ä ller enligt Kungl. Maj:ts brev den
8 februari 1867 ang å ende landgille och st ä dja f ö r vissa
kyrkol ä genheter i Sk å ne, Halland och Blekinge att det ä r f ö rsamlingen
som best ä mmer beloppet av den avgift som
skall betalas till kyrkan. Om jordens innehavare inte ä r n ö jd med f ö rsamlingens beslut, skall fr å gan ö verl ä mnas till stiftsn ä mnden
f ö r avg ö rande (punkt 3 ö ver-g ä ngsbest ä mmelserna till f ö rordningen (1971:860) om f ö rvaltning av kyrklig jord).

Den inskr ä nkta
dispositionsr ä tten f ö r landgilles jordarna inneb ä r f ö r det f ö rsta att brukningsr ä tten till jorden ä r tillf ö rs ä krade vissa
hemman. Jorden kan allts å inte arrenderas ut till andra. F ö r det andra inneb ä r
inskr ä nkningen att ä gander ä tten
till landgilles jordarna inte kan ö verl å tas till andra ä n
dem som ä r tillf ö rs ä krade
brukningsr ä tten. Slutligen ä r - i de fall landgillet och st ä djan blivit fastst ä lld av kammarkollegiet efter skattl ä ggning
-dispositionsr ä tten inskr ä nkt s ä tillvida
att avgifterna inte kan h ö jas.

F ö r ö verl å telse av landgillesjordar av sistn ä mnt slag g ä ller
kung ö relsen (1937:540) ang å ende f ö rs ä ljning av vissa kyrkol ä genheter i Sk å ne, Halland och Blekinge. I

56

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

kung ö relsen regleras villkoren f ö r f ö rs ä ljning av dessa jordar. F ö r ö verl å telse av landgillesjordar p å vilka 1867 å rs
brev och kung ö relse ä r till ä mpliga,
dvs. d ä r f ö rsamlingen best ä mmer avgifterna och dessa kan h ö jas, g ä ller
vanliga regler om ö verl å telse av f ö rsamlingskyrkas fastigheter.
Reglerna g ä ller dock med den f ö rut n ä mnda inskr ä nkningen att jorden endast f ä r ö verl å tas till den som har tillf ö rs ä krats brukningsr ä tten till jorden.

2.3 Kyrkof ö rfattningsutredningens f ö rslag

I sitt delbet ä nkande
(Ds C 1983:18) Kyrkof ö rfattningar I f ö reslog kyrkof ö rfattningsutredningen
bl.a. att 1867 å rs kung ö relse skulle upph ä vas.
Vid remissbehandlingen riktades kritik mot f ö rslaget i denna del.

Den kritik som riktades mot f ö rslaget f ö rdes
fr ä mst fram av kammarkollegiet, som i
denna del anf ö rde f ö ljande:

I brev 1867-02-08 till kammarkollegiet f ö rordnade Kungl. Maj:t att det tillkom vederb ö rande f ö rsamling
att f ö r s å dan kyrkojord i Lunds och G ö teborgs
stift, vilken enligt g ä llande f ö rfattningar skall brukas under pr ä stg å rd eller
annat visst hemman, best ä mma beloppet av den avgift som b ö r erl ä ggas till
kyrkan. Om jordens innehavare inte ' ä tn ö jdes med beslutet, skulle fr å gan ö verl ä mnas till avg ö rande
av l ä nsstyrelsen och biskops ä mbetet, i vilkas beslut ä ndring sedan fick s ö kas hos kammarkollegiet. P ä Kungl.
Maj:ts befallning kungjorde kollegiet brevet (1967-03-01). I kung ö relse 1932:430 f ö rordnade
Kungl. Maj:t "med ä ndring i nu f ö revarande delar av Kungl. Maj:ts brev till
kammarkollegiet den 8 februari 1867 (nr 9, sid. 7)" att om innehavare av s å dan kyrkojord i Lunds eller G ö teborgs stift, "vilken enligt g ä llande f ö rfattningar
skall under pr ä stg å rd eller annat visst hemman brukas", inte skulle ä tn ö jas med
vederb ö rande f ö rsamlings beslut om avgiften till kyrkan, fr å gan skulle ö verl ä mnas till avg ö rande
av stiftsn ä mnden. Ö ver n ä mndens
beslut fick klagan f ö ras hos Kungl. Maj:t genom besv ä r i den ordning som stadgades i ecklesiastik bost ä llsordning. Enligt punkten 2 i ö verg å ngsbest ä mmelserna till f ö rordningen
om f ö rvaltning av kyrklig jord upph ä vdes 1932 å rs
kung ö relse vid utg å ngen av ä r
1971. Dock g ä ller enligt punkten 3 att ä rende om storleken av avgiften till f ö rsamlingskyrkan skall ö verl ä mnas till stiftsn ä mnden f ö r
avg ö rande, om innehavaren av f ö rsamlingskyrkans fastighet inte ä r n ö jd med f ö rsamlingens beslut om avgiften. I best ä mmelsen ä be-

57

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

ropas de f ö rfattningar
som avs å gs i 1932 å rs kung ö relse.
Med h ä nsyn h ä rtill anser kollegiet att kung ö relsen inte kan upph ä vas utan ytterligare utredning.

Utredningen fick d ä rf ö r i uppdrag att ta fr å gan till f ö rnyat ö verv ä gande och
har i sitt slutbet ä nkande (SOU 1987:4 och 5) En ny
kyrkolag m.m. redovisat dels vad som hade kommit freim vid utredningens
kontakter med f ö retr ä dare f ö r stiftsn ä mnden i G ö teborg,
dels ett yttrande inh ä mtat fr ä n stiftsn ä mnden
i Lund. Enligt vad stiftsn ä mnden i G ö teborg hade anf ö rt
finns det fortfarande en del fastigheter som betalar å rligt landgille till vissa pastorat. F ö rsamlingarna har inget att g ö ra med avgifterna, utan dessa r ä knas ut av stiftsn ä mnden med ledning av markeg ä ngs-taxor.
Stiftsn ä mnden meddelar sedan vilken avgift
som skall utg å (se SOU 1987:4 s. 124). Stiftsn ä mnden i Lund anf ö rde
i sitt yttrande till utredningen bl.a. f ö ljande:

Genom kung ö relsen
1932:430 ä ndrades besv ä rsordningen s ä att
fr å gan skulle ö verl ä mnas till
stiftsn ä mnden f ö r avg ö rande, ö ver stiftsn ä mndens
beslut fick klagan f ö ras hos Kungl. Maj:t genom besv ä r i den ordning som stadgades i den ecklesiastika bost ä llsordningen.

Enligt p. 2 i ö verg å ngsbest ä mmelserna
till f ö rordningen (1971:860) om, f ö rvaltning av kyrklig jord upph ä vdes 1932 å rs
kung ö relse vid utg å ngen av å r
1971. Dock g ä ller fortfarande enligt p. 3 att ä rende om storleken av avgiften till f ö rsamlingskyrkan skall ö verl ä mnas till stiftsn ä mnden f ö r
avg ö rande, om innehavaren av f ö rsamlingskyrkans fastighet inte ä r n ö jd med f ö rsamlingens beslut om avgiften. I best ä mmelsen å beropas
de f ö rfattningar som avses i f ö rsta stycket av 1932 å rs kung ö relse - allts å f ö rutom f ö rordningen 16 oktober 1723 ä ven 1867 å rs
Kungl. brev och kammarkollegiets kung ö relse
d ä rav. 1723 å rs f ö rordning
upph ö rde att g ä lla vid utg å ngen
av september 1985 (SFS 1985:747).

Kung ö relsen (1867:9) - i den m ä n den fortfarande har betydelse efter slopandet av
1723 å rs f ö rordning - ä r s å ledes endast till ä mplig p ä s ä dana
fastigheter d ä r landgillet och st ä djan vid å boombyte
inte fastst ä llts av kammarkollegiet efter
vederb ö rlig skattl ä ggning. Detta har ocks å bekr ä ftats genom Regeringsr ä ttens utslag 1934-06-11, R Ä 1934 ref. 32 och 1936-03-11, R Ä 1936 notis E 49.

58

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

Eftersom det i Lunds stift fortfarande finns fastigheter, som
st ä ndigt skall brukas under en annan
fastighet och d ä r landgillet och st ä djan vid å boombyte
inte efter skattl ä ggning fastst ä llts samt d ä
ö verg å ngsbest ä mmelserna till f ö rordningen (1971:860) inte ger n å gon direkt ledning vad avser till ä mpningsomr å det
f ö r de i kung ö relsen (1932:430) å syftade ä ldre best ä mmelserna, anser stiftsn ä mnden att kung ö relsen
(1867:9) inte kan avskaffas med mindre p. 3 i ö verg å ngsbest ä mmelserna till f ö rordningen
(1971:860) klart anger vilka fastigheter som avses.

Kyrkof ö rfattningsutredningen
kom f ö r sin del fram till att uppgiften
att best ä mma storleken av landgillet f ö ljde av best ä mmelserna
om f ö rvaltningen av den aktuella egendomen.
Enligt utredningen var d ä rf ö r n å gon s ä rskild best ä mmelse h ä rom inte n ö dv ä ndig. D ä remot
borde enligt utredningen fr å gan om hur
ett beslut om avgift skulle ö verklagas
regleras s ä rskilt. Med h ä nvisning till avsikten att efter hand avveckla
landgillena, f ö reslog utredningen att fr å gan liksom hittills skulle regleras ö verg å ngsvis (jfr
punkt 3 ö verg å ngsbest ä mmelserna till f ö rordningen (1971:860) om f ö rvaltning av kyrklig jord).

2.4 V å ra ö verv ä ganden och f ö rslag

Inledning

Den st ä ndiga
brukningsr ä tten till lokalkyrkornas jordar mot
st ä dja och landgille grundar sig i
svensk lagstiftning p ä 13 § f ö rordningen den 16 oktober 1723 ang å ende pr ä sterskapet
i Sk å ne uppb ö rd samt p ä
Kungl. Maj:ts resolutioner den 28 juni 1731, § 53 och den 17 september 1756, §
79. Ä ven om 1723 å rs f ö rordning
numera ä r upph ä vd (SFS 1985:747) f å r denna brukningsr ä tt anses
best å med h ä nsyn till de senare f ö rfattningarna i ä mnet, vilka inte ä r upph ä vda
.

1867 å rs kung ö relse tar endast sikte p å de kyrkojordar d ä r
landgillet och st ä djan vid å boombyte inte har fastst ä llts av kammarkollegiet efter skattl ä ggning och som d ä rf ö r kan h ö jas
vid å boombyte. Detta inneb ä r att landgillena f ö r

59

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

dessa jordar kan best ä mmas
till ett belopp som svarar mot sk ä ligt
arrende.

Som framg å r av det f ö reg å ende
ankommer det enligt 1867 å rs f ö rfattning p å f ö rsamlingen att best ä mma beloppet
av den avgift som skall betalas f ö r
brukningsr ä tten till de nu aktuella
fastigheterna. F ö rsamlingens beslut f å r enligt punkt 3 ö verg å ngsbest ä mmelserna
till f ö rordningen (1971:860) om f ö rvaltning av kyrklig jord ö verklagas hos stiftsn ä mnden av den som innehar brukningsr ä tten.

Vem skall best ä mma
storleken av landgillet m.m.?

De nuvarande reglerna om att det ä r f ö rsamlingen
som best ä mmer landgillet och st ä djan vid å boombyte
kan ses som en naturlig f ö ljd av att det ä r f ö rsamlingen
som f ö rvaltar f ö rsamlingskyrkas fastigheter (9 § andra stycket lagen (1970:939) om f ö rvaltning av kyrklig jord). Enligt den nya lagen om
f ö rvaltningen av kyrklig jord skall
fr ä n den 1 juli 1989 g ä lla en annan ordning i fr å ga om f ö rvaltning
av f ö rsamlingskyrkas fastigheter. Enligt
denna ordning skall f ö rsamlingen f ö rvalta skogen p ä
f ö rsamlingskyrkas fastigheter medan
jorden p ä fastigheterna skall f ö rvaltas av pastoratet. Den nya ordningen f ö r f ö rvaltningen
av nu aktuella fastigheter ger anledning att ompr ö va fr å ga om vem som skall best ä mma storleken p ä
landgillet.

Till en b ö rjan kan
konstateras att landgille och st ä dja b ö r betraktas som nyttjandeavgifter och d ä rmed som avkastning p ä f ö rsamlingskyrkas fastigheter. Denna
avkastning skall anv ä ndas f ö r f ö rsamlingskyrkans
behov. Den nya reformen p å lokal- och stiftsplanet i svenska
kyrkan inneb ä r bl.a. att kostnadsansvaret f ö r anskaffande och underh ä ll av kyrkobyggnader skall ligga l ä gst p ä pastoratsniv ä n.

Detta har ocks å
motiverat beslutet att fr å n och med den 1 juli 1989 f ö ra ö ver f ö rvaltningen av jorden p å f ö rsamlingskyrkas
fastigheter till pastoratet. Dessa f ö rh ä llan-

60

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

den skulle ocks å
kunna utg ö ra sk ä l till att flytta ö ver best ä mmander ä tten
om landgillena fr ä n f ö rsamlingarna till pastoraten. Om en s å dan l ö sning v ä ljs skulle n å gra
s ä rskilda regler inte beh ö va ges i fr å gan,
eftersom best ä mmander ä tten d ä rmed
skulle f ö lja med f ö rvaltningen av den aktuella egendomen. Vi ansluter
oss allts å i och f ö r sig till den uppfattning som kyrkof ö rfattningsutredningen har givit uttryck ä t i denna del.

Enligt v å r mening
finns det emellertid anledning att ö verv ä ga ä ven andra m ö jligheter. I det f ö reg å ende har framh å llits att landgillena enligt 1867 å rs f ö rfattning
inte ä r of ö r ä nderliga. De kan h ö jas och b ö r
i princip motsvara sk ä ligt arrende. Starka sk ä l talar d ä rf ö r f ö r att man i
st ä llet f ö rs ö ker anpassa
beslutsordningen till den som g ä ller f ö r uppl å telse
av f ö rsamlingskyrkas fastighet p å jordbruksarrende. Genom den nya lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord ers ä tts de nuvarande stifts- och bost ä llsn ä mnderna med
en kyrkokommunal egendomsn ä mnd i varje stift. Enligt 13 § den nya lagen skall egendomsn ä mnden best ä mma
villkoren f ö r uppl å telse av bl.a. f ö rsamlingskyrkas
fastighet p å jordbruksarrende. Erfarenheten och
kompetensen i fr å ga om arrendes ä ttning p å
kyrklig jord kommer allts å efter reformens genomf ö rande att samlas hos egendomsn ä mnden. Likheten mellan de f ö r ä nderliga
landgillena och arrenden som nyttjandeavgifter talar enligt v ä r mening f ö r
att egendomsn ä mnderna b ö r ta ö ver
beslutander ä tten i fr å ga om storleken av landgillena. En s å dan ordning skulle ocks å i princip st ä mma
ö verens med vad som i dag i praktiken
synes g ä lla f ö r landgillesjordnarna i G ö teborgs
stift.

Vi f ö resl ä r allts å att det skall ankomma p ä egendomsn ä mnden
att best ä mma landgille och st ä dja f ö r vissa
kyrkojordar i Sk å ne, Halland och Blekinge. Egendomsn ä mndens beslut b ö r
i likhet med vad som g ä ller dess beslut om arrendevillkor
kunna ö verklagas hos kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut b ö r inte f å ö verklagas.

61

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

Hur skall beslutander ä tten
regleras?

V å rt f ö rslag att egendomsn ä mnden skall
best ä mma landgille och st ä dja inneb ä r
att regler h ä rom m å ste ges i lag (jfr 8 kap. 5 §
regeringsformen).

Kyrkof ö rfattningsutredningen
har, som tidigare anf ö rts, f ö reslagit att den reglering som fortfarande beh ö vs, skall ske ö verg å ngsvis. Sk ä let
till detta skulle vara att avsikten ä r
att landgillena efter hand avskaffas.

Vi har inh ä mtat att det
f ö r n ä rvarande p ä g ä r ett f ö rberedande arbete i
kammarkollegiet som siktar till en utredning om att avskaffa ä ldre r ä ttsinstitut,
d ä ribland landgillena. Det kan antas
att det kommer att dr ö ja flera ä r innan resultatet av en kommande utredning kan
redovisas och de ä ldre r ä ttsinstituten definitivt ä r avskaffade. I. avvaktan p ä detta anser vi att fr å gorna liksom hittills b ö r regleras i
en s ä rskild f ö rfattning. Vi f ö resl ä r d ä rf ö r att 1867 å rs
f ö rfattning ers ä tts med en ny lag om landgille och st ä dja f ö r vissa f ö rsamlingskyrkors fastigheter i Lunds och G ö teborgs stift.

62

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

3 DOMKYRKORÄDET
I UJND M.M.

3.1 BeOcgrund

F ö r f ö rvaltningen av Lunds domkyrka och domkyrkans egendom g ä ller en s ä rskild
ordning. Denna skiljer sig fr å n vad som g ä ller f ö r
ö vriga ä ldre domkyrkor i landet. Skillnaden best å r fr ä mst i att
det finns ett s ä rskilt f ö rvaltningsorgan - domkyrkor ä det i Lund - som har hand om s å dana uppgifter som annars ankommer p å s ä rskilda
domkyrkostyrelser och stiftsn ä mnderna.

Domkyrkor ä det i Lund
har till uppgift att v ä rda och vidmakth å lla domkyrkobyggnaden i Lund och vad som tillh ö r denna. Domkyrkor å det svarar ocks å f ö r underh ä ll och sk ö tsel av biskopsg ä rden
(biskopshuset) i Lunds stift. Vidare f ö rvaltar
domkyrkor ä det domkyrkans fastigheter och annan
egendom som tillh ö r domkyrkan eller vars avkastning ä r avsedd f ö r
dess behov.

Vi har tolkat v å rt
uppdrag s å att det g ä llt att anpassa de nuvarande best ä mmelserna om domkyrkor å det i Lund och om f ö rvaltningen
av domkyrkan och dess egendom till den nya stiftsorganisationen inom svenska
kyrkan.

Den s ä rskilda ordningen f ö r f ö rvaltningen
av Lunds domkyrka och dess egendom har sin bakgrund i omfattningen och v ä rdet av fastighetsbest å ndet. Den ä r ocks å historiskt betingad. Betr ä ffande domkyrkor å dets
tillkomst och bakgrund kan f ö ljande n ä mnas.

Kort historik

Lurid blev biskopss ä te
ä r 1060 och ä rkebiskopss ä te
ä r 1103. Under å ren 1103-1164 var ä rkebiskopen i Lund ocks å hela
Nordens metropolit.

63

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

Knut den helige gjorde under 1080-talet betydande donationer
till bland annat en st ö rre domkyrka i Lund. D ä rut ö ver tillf ö rdes domkyrkan under hela medeltiden rika donationer
fr å n kungliga personer och enskilda.
Domkyrkans egendomar f ö rvaltades under hela medeltiden av
ett domkapitel. Sedan Sk å ne kommit i svensk besittning uppl ö stes domkapitlet å r
1671 och f ö rvaltningen togs ö ver av universitetet. Efter det sk å nska kriget och freden i Lund å r 1679 skapades den f ö rvaltningsorganisation som i princip fungerar ä n i dag; domkyrkor ä det. Det skulle emellertid dr ö ja
ä nda till å r 1774 innan all ekonomisk gemenskap mellan
domkyrkan och universitet upph ö rde.

I och med Sk ä nestiftets
ö verg å ng till Sverige blev ocks å 1686
å rs kyrkolag till ä mplig p ä
Lunds domkyrka. Emellertid kom skyldigheten enligt 26 kap. kyrkolagen att f ö rordna en s ä rskild
domkyrkosyssloman f ö r Lunds domkyrkas del att l ö sas s ä , att
sysslomannens uppgifter utf ö rdes av domkyrkor å det och en domkyrkoinspektor. Befattningen som dom-kyrkoinspektor
inordnades med tiden under domkyrkor ä det,
f ö r att ä r 1859 ers ä ttas
med en befattning som domkyrkokamrer .

Domkyrkor å det hade
ursprungligen f ö ljande sammans ä ttning: f ö rste
teologie professorn, som ocks å var
kyrkoherde (domprost) vid domkyrkan, universitetets rektor och ytterligare en
professor efter ä lderstur, borgm ä staren samt en av r å dm ä nnen i tur och ordning.

Domkyrkor ä dets sammans ä ttning ä ndrades
delvis genom Kungl. stadgan den 17 november 1859 ang å ende v ä rden
och f ö rvaltningen av Lunds domkyrka och
hennes egendom. Enligt stadgan skulle i domkyrkor ä det alltid ing å domprosten och borgm ä staren. De ö vriga
tre ledam ö terna skulle f ö r fem å r
i s ä nder utses en av landsh ö vdingen och biskopen, en av det akademiska
konsistoriet och en bland domkyrkof ö rsamlingens
medlemmar genom val p ä f ö rsamlingens kyrkost ä mma.

64

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

Genom ett till ä gg
till stadgan å r 1923 skulle f ö rsamlingens representant ocks å vara ledamot av f ö rsamlingens kyrkor å d.

Sedan ä r 1972 best å r domkyrkor å det
av biskopen i Lunds stift som ordf ö rande,
domprosten, en ledamot som utses av kyrkor ä det
i Lunds domkyrkof ö rsamling samt tv å ledam ö ter
som utses av stiftsn ä mnden i Lund.

Nu g ä llande best ä mmelser

Regeringen har den 29 oktober 1971 utf ä rdat best ä rrunelser
om f ö rvaltningen av Lunds domkyrka och
domkyrkans egendom. Best ä mmelserna tr ä dde i kraft den 1 januari 1972 och g ä ller alltj ä mt.
I dessa best ä mmelser regleras ocks å domkyrkor ä det
i Lund, dess uppgifter och sammans ä ttning.
Best ä mmelser om f ö rvaltningen av Lunds domkyrkas fastigheter och
biskopshuset i Lund finns i lagen (1970:939) om f ö rvaltning av kyrklig jord och f ö rordningen
(1971:860) om f ö rvaltning av kyrklig jord.

N lagstiftning fr.o.m. den 1 juli 1989

En ny lag om f ö rvaltningen
av kyrklig jord tr ä der i kraft den 1 juli 1989, d ä 1970 å rs
lag i samma ä mne upph ö r att g ä lla.

Till den nya lagen har i stora delar f ö rts ö ver de nuvarande
best ä mmelserna i 1970 å rs lag. En viktig nyhet ä r emellertid att stiftsn ä mnderna och bost ä llsn ä mnderna, som ä r
statliga f ö rvaltningsmyndigheter, avskaffas.
Deras uppgifter tas i allt v ä sentligt ö ver av nya kyrkokommunala myndigheter p ä stiftsplanet som ben ä mns egendomsn ä mnder. Enligt den nya lagen skall
en s å dan n ä mnd finnas i varje stiftssamf ä llighet.
Ledam ö terna i n ä mnden skall utses av stiftsfullm ä ktige f ö r
varje valperiod. Den nya organisationen p å
stiftsplanet f ö r f ö rvaltning av kyrklig jord

65

5 Riksdagen 1988189.1 saml. Nr 16

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

f ö ranleder ä ndringar i de regler som g ä ller f ö r
Lunds domkyrkas fastigheter och domkyrkor å det
i Lund.

3.2 Vara ö verv ä ganden och f ö rslag

3.2.1 F ö rvaltningen
av domkyrkan

Lunds domkyrka har alltsedan medeltiden varit en stiftskyrka.
Domkyrkan ä r dock uppl å ten till domkyrkof ö rsamlingen som dess f ö rsamlingskyrka.
I ekonomiskt h ä nseende ä r domkyrkan helt frist å ende i f ö rh ä llande till f ö rsamlingen. Lunds kyrkliga sajnf ä llighet betalar emellertid å rligen ett bidrag till domkyrkan.

Enligt 26 kap. 1686 å rs
kyrkolag skall det vid varje dom- , kyrka finnas en syssloman som skall ha
tillsyn ö ver domkyrkan. Betr ä ffande Lunds domkyrka g ä ller emellertid, som f ö rut har redovisats, att den n ä rmare
v ä rden och f ö rvaltningen av domkyrkan och dess egendom ankommer
p ä domkyrkor ä det. Enligt v å r
mening saknas anledning att g ö ra n å gon ä ndring i
detta h ä nseende.

HOS domkyrkan skall det enligt 5 § 1971 å rs
best ä mmelser finnas bl.a. en
domkyrkoarkitekt anst ä lld. Denne skall anst ä llas av domkyrkor ä det,
efter yttrande fr ä n riksantikvarie ä mbetet och statens historiska museer. Sedan å r 1977 finns emellertid inte l ä ngre anst ä lld
n å gon domkyrkoarkitekt hos Lunds
domkyrka. I st ä llet anlitas arkitekten p å konsultbasis.

Lunds domkyrka ä r
en av v å ra mest v ä rdefulla kulturhistoriska byggnader. Det f å r d ä rf ö r anses vara ett samh ä llsintresse att domkyrkobyggnaden v ä rdas med sakkunnigt bitr ä de
av en domkyrkoarkitekt. Det ä r emellertid
enligt v ä r mening inte rimligt att domkyrkan
skall ha en arkitekt anst ä lld. D ä remot b ö r
det alltid finnas en domkyrkoarkitekt f ö rordnad
hos domkyrkan, som kan bitr ä da domkyrkor å det vid v ä rden
av kyrkobyggnaden. Ett s å dant f ö rordnande kan l ä mp-

66

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

ligen ske p ä
konsultbasis, som ocks å nu ä r fallet. Med h ä nsyn till kulturminnesv å rdens intressen b ö r
riksantikvarie ä mbetet och statens historiska museer
ä ven i forts ä ttningen yttra sig innan domkyrkor ä det f ö rordnar en
domkyrkoarkitekt .

Enligt 18 § f ö rsta stycket 1971 å rs best ä mmelser om Lunds domkyrka m.m.
skall domkyrkor å det minst en g å ng om å ret
besiktiga domkyrkobyggnaden f ö r att utr ö na dess tillst å nd
och behov av reparation. Detta ö verensst ä mmer i huvudsak med vad som g ä ller f ö r
domkyrkosyssloman enligt 26 kap. 1 §
kyrkolagen. Enligt v ä r mening b ö r en motsvarande best ä mmelse finnas ä ven i forts ä ttningen f ö r
Lunds domkyrka och domkyrkor å det.

3.2.2 F ö rvaltningen
av domkyrkans fastigheter m.m.

Den nya lagen om f ö rvaltningen
av kyrklig jord (7 § tredje stycket) inneb ä r att Lunds domkyrkas fastigheter fortfarande skall
f ö rvaltas av ett s ä rskilt domkyrkor ä d.
En nyhet ä r emellertid att f ö rvaltningen inte ä r
underst ä lld n å gon tillsyn.

Lunds domkyrka intar en s ä rst ä llning betr ä ffande omfattningen och v ä rdet av fastighetsbest å ndet. Den f ö rvaltning som domkyrkor å det i dag har hand om ä r d ä rtill st ö rre ä n de flesta
stiftsn ä mndernas f ö rvaltning. Domkyrkans fastigheter ä r till ö verv ä gande delen donationer till domkyrkan och h ö r till denna som enskild egendom i kyrkans egenskap av
stiftelse. Domkyrkor ä det f ö rvaltar som stiftelsens styrelse ocks å domkyrkans ö vriga egendom.

F ö rvaltningen av biskopshuset

Enligt 9 § tredje
stycket lagen (1970:939) om f ö rvaltning av
kyrklig jord ( ä ndrad senast 1987:77) f ö rvaltas biskopsg å rden
i varje stift av stiftsn ä mnden. Biskopshuset i Lund ä r dock domkyrkans fastighet och f ö rvaltas d ä rf ö r enligt

67

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

samma lagrum av domkyrkor ä det i Lund. Enligt 11 § f ö rordningen (1971:860) om f ö rvaltning av kyrklig jord ( ä ndrad senast 1987:831) skall stiftsn ä mnden svara f ö r
biskopsg å rdens underh ä ll och sk ö tsel,
om regeringen inte best ä mmer annat. I fr å ga om biskopshuset i Lund g ä ller dock enligt 13 § samma f ö rordning de best ä m.-nelser som regeringen meddelar s ä rskilt.

N ä rmare f ö reskrifter om biskopsg å rdarnas f ö rvaltning och vad som d ä rvid ankommer p ä
stiftsn ä mnden finns i cirkul ä ret (1937:219) ang å ende biskopsg ä rds f ö rvaltning m.m. ( ä ndrad senast genom regeringsbeslut
den 25 augusti 1983) samt i cirkul ä ret
den 17 december 1965 till hovkonsistoriet, domkapitlen och stiftsn ä mnderna ang. vissa best ä mmelser i anledning av pr ä stl ö nereglementets
upph ä vande m.m. ( ä ndrad senast genom SAVFS 1986:3).

I brev den 9 april 1937 har Kungl. Maj:t meddelat best ä mmelser om vad som fr ä n och med den 1 maj 1937 skall utg ö ra
biskopsg ä rd och d ä rav vara uppl å ten
till biskopens disposition som en hyresfri tj ä nstebostad.

Enligt 2 § 1971 å rs best ä mmelser
om f ö rvaltningen av Lunds domkyrka och
domkyrkans egendom skall domkyrkor ä det
svara f ö r underh ä ll och sk ö tsel
av biskopshuset i Lunds stift. Stiftsn ä mnden
svarar enligt 1937 å rs cirkul ä r ang å ende
biskopsg ä rdens f ö rvaltning m.m. f ö r
uppv ä rmningen av biskopshuset och f ö r sk ö tseln av de
till biskopshuset ,till-.' h ö rande
omfattande planteringarna. Enligt ett regeringsbeslut den 25 oktober 1968 f å r dessutom biskopen i Lund ett ä rligt bidrag ur kyrkofonden med h ö gst 2 100 kronor f ö r sk ö tseln av de planterade omr å den som h ö r
till biskopshuset. F ö r de uppgifter som s å lunda stiftsn ä mnden
skall svara f ö r finns en g å rdskarl anst ä lld
av n ä mnden. Enligt ett regeringsbeslut
den 10 juni 1976 skall kostnaderna f ö r
st ä dning av de delar av biskopens tj ä nstebostad som ä r
avsedda f ö r representation betalas ur
kyrkofonden. Stiftsn ä mnden svarar d ä rvid f ö r
denna st ä dning av biskopshuset.

68

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

Den nya lagen om f ö rvaltningen
av kyrklig jord inneb ä r i h ä r ber ö rda delar ingen annan ä ndring i sak ä n
att stiftsn ä mnden ers ä tts med egendomsn ä mnden.
Enligt v å r mening b ö r domkyrkor ä det
ocks å i forts ä ttningen svara f ö r
l ö pande underh ä ll och sk ö tsel
av biskopshuset. Liksom hittills b ö r
f ö reskrifter h ä rom ges i instruktionen f ö r domkyrkor ä det.
Av 10 § den nya lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord f ö ljer sedan att egendomsn ä mnden skall svara f ö r uppv ä rmningen av biskopshuset.

Uppl å telse p ä jordbruksarrende

Enligt de regler som g ä ller
i dag (15 § 1970 å rs lag om f ö rvaltning
av kyrklig jord) f ä r domkyrkor ä det uppl å ta
domkyrkans fastigheter p ä arrende f ö r jordbruk endast p ä de villkor bost ä llsn ä mnden best ä mmer.

Den nya lagen om f ö rvaltningen
av kyrklig jord inneh å ller inte motsvarande f ö reskrifter. Det inneb ä r att domkyrkor å det blir of ö rhindrat att sj ä lv
best ä mma arrendevillkoren. Enligt vad
vi har erfarit ä r domkyrkan genom omfattningen av
sitt fasighetsinnehav redan i dag normgivande f ö r arrendevillkoren i Lunds stift. Enligt v å r uppfattning beh ö vs
inga s ä rskilda till ä mpningsf ö reskrifter
i denna del.

F ö rs ä ljning eller byte av domkyrkans fastigheter

Enligt 22 § 1970 å rs lag om f ö rvaltning
av kyrklig jord har stiftsn ä mnden
tillsyn ö ver bl.a. domkyrkor ä dets f ö rvaltning.
I linje med detta g ä ller enligt 25 § samma lag j ä mf ö rd med 63 och 64 §§
1971 å rs f ö rordning att fr å gor om f ö rs ä ljning eller
byte av kyrklig jord pr ö vas av stiftsn ä mnden, ö verstiger
egendomens saluv ä rde 1 000 000 kronor eller ä r ä rendet i r ä ttsligt h ä nseende
av s ä rskilt invecklad art, pr ö vas dock fr å gan
av kammarkollegiet.

69

70

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

Den nya lagen om f ö rvaltningen
av kyrklig jord inneb ä r den ä ndringen att stiftsn ä mnden ers ä tts av egendomsn ä mnden samt att domkyrkor ä det inte skall st å
under tillsyn. N ä r egendomsn ä mnden inte skall ha denna tillsyn ö ver domkyrkor ä dets
f ö rvaltning ä r det knappast motiverat att l å ta egendomsn ä mnden
besluta om f ö rs ä ljning eller byte av dorakyrkans fastigheter. Enligt v å r mening b ö r
i st ä llet domkyrkor å det sj ä lv
f å besluta i dessa ä renden. Detta kr ä ver
bl.a. en ä ndring i 22 § den nya lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord.

Uppl å telser av r ä ttigheter

Enligt den ordning som nu g ä ller f ö retr ä der stiftsn ä mnden Lunds domkyrkas fastigheter
vid uppl å telse av vissa r ä ttigheter, s å som
nyttjander ä tt, servitut, tomtr ä tt m.m. (17 §
och 18 § andra stycket 1970 å rs lag). Den nya lagen (16 § ) inneb ä r
ingen annan ä ndring i detta h ä nseende ä n
att egendomsn ä mnden tr ä der in i stiftsn ä nuidens
st ä lle.

Som f ö rut redovisats skall till skillnad
mot vad som g ä ller i dag domkyrkor ä det i framtiden sj ä lv f å besluta om villkoren vid uppl å telse av domkyrkans fastigheter p ä jordbruksarrende. Domkyrkor å det skall vidare sj ä lv f ö retr ä da dessa fastigheter n ä r en
arrenden ä mnd eller en domstol pr ö var fr å gor
om s ä dana villkor. Enligt v ä r mening b ö r
i konsekvens med detta domkyrkor å det i
egenskap av f ö rvaltare av domkyrkans fastigheter ä ven f ä f ö retr ä da dessa vid
uppl å telser av de r ä ttigheter som anges i 16 § den nya lagen. Ett undantag f ö r Lunds domkyrkas fastigheter b ö r d ä rf ö r g ö ras i denna
paragraf.

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

K ö p av fast egendom eller tomtr ä tt

Fr å gor om k ö p av fast egendom f ö r medel ur domkyrkas fastighetsfond pr ö vas av kammarkollegiet enligt 100 §
1971 å rs f ö rordning om f ö rvaltningen av kyrklig jord.

Den nya lagen om f ö rvaltningen
av kyrklig jord reglerar inte fr å gor om k ö p av fast egendom eller tomtr ä tt f ö r medel ur
en domkyrkas fastighetsfond. Kyrkof ö rordningsgruppen
har dock f ö reslagit (Ds C 1987:11 avsnitt 3.8)
att i en ny f ö rordning om f ö rvaltningen av kyrklig jord tas in en best ä mmelse som i sak ö verensst ä mmer med nuvarande ordning. Vi har d ä rf ö r inte
anledning att h ä r f ö resl ä n å gon annan eller kompletterande reglering i denna del.

Domkyrkans fastighetsfond

Enligt 23 § den nya
lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord skall
ers ä ttning f ö r kyrklig jord p ä
grund av f ö rs ä ljning, expropriation, uppl å telse
av naturtillg å ng eller liknande fonderas.
Avkastningen skall anv ä ndas f ö r samma ä ndam å l som jorden har varit avsedd f ö r. Regeringen f å r
meddela f ö reskrifter om undantag fr ä n denna skyldighet. Ers ä ttning som p ä
detta s ä tt kommer fr ä n Lunds domkyrkas fastigheter eller fr ä n biskopsg ä rden
i Lund skall med st ö d av 26 § samma lag utg ö ra
domkyrkans fastighetsfond. Fonden skall f ö rvaltas
av domkyrkor ä det. Den nya lagen inneb ä r i denna del ingen ä ndring i sak mot den ordning som g ä ller
i dag. Vi l ä gger d ä rf ö r inte fram
n å gra f ö rslag i denna del.

3.2.3 Domkyrkor å dets
sammans ä ttning m.m.

Reformen p å lokal- och
stiftsplanet i svenska kyrkan inneb ä r
som tidigare n ä mnts bl.a. att stiftsn ä mnderna ers ä tts
med en egendomsn ä mnd i varje stift. Detta f ä r direkt betydelse f ö r hur domkyrkor å det skall utses. Enligt 3 § 1971

71

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

å rs
best ä mmelser om f ö rvaltningen av Lunds domkyrka och domkyrkans egendom
skall n ä mligen tv å av domkyrkor ä dets
ledam ö ter utses av stiftsn ä mnden i Lund.

Domkyrkor å det ä r i konstitutionellt h ä nseende att betrakta som en statlig f ö rvaltningsmyndighet. Enligt v ä r
mening ä r det inte l ä mpligt att egendomsn ä mnden, som ä r en kyrkokommunal f ö rvaltningsmyndighet, tar ö ver stiftsn ä mndens
nuvarande uppgift att utse tv å av ledam ö terna i domkyrkor ä det. Andra l ö sningar f å r i st ä llet
ö verv ä gas.

Vid v å ra ö verl ä ggningar med domkyrkor ä det har en majoritet av r å dets ledam ö ter
f ö rordat att kammarkollegiet skall utse
de ledam ö ter som stiftsn ä mnden i dag utser. Enligt v å r mening finns det flera sk ä l som talar f ö r
en s å dan ordning. Domkyrkor ä dets s ä rskilda
st ä llning och dess egenskap av
styrelse f ö r en sj ä lvst ä ndig
stiftelse skulle markeras genom en s å dan
l ö sning. Enligt v å r mening ä r
det emellertid - mot bakgrund av att domkyrkor å det f ö rvaltar stiftskyrkan och dess
egendom - angel ä get att beh å lla den nuvarande stiftsanknytningen. Detta kan å stadkommas genom att stiftsfullm ä ktige utser de aktuella ledam ö terna. Den nya stiftsorganisationen inneb ä r bl.a. att stiftsfullm ä ktige skall utse s å v ä l ledam ö terna i egendomsn ä mnden,
som lekmannaledam ö terna i domkapitlet. En ordning
enligt vilken stiftsfullm ä ktige utser tv ä ledam ö ter
i domkyrkor ä det skulle allts å ansluta till den som kommer att g ä lla f ö r
domkapitlen, som ocks å ä r statliga f ö rvaltningsmyndigheter. En s å dan ordning skulle ocks å markera domkyrkor ä dets st ä llning som stiftsmyndighet med sj ä lvst ä ndiga
uppgifter vid sidan av ö vriga myndigheter p å stiftsplanet. Vi f ö resl å r d ä rf ö r att de b å da ledam ö terna
som stiftsn ä mnden i dag utser i framtiden f å r v ä ljas av
stiftsfullm ä ktige i Lunds stiftssamf ä llighet.

72

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

I fr å ga om den ledamot som i dag utses
av kyrkor ä det i Lunds domkyrkof ö rsamling f ö resl å r vi ingen ä ndring.
Den n ä ra anknytningen till f ö rsamlingslivet i domkyrkof ö rsamlingen som f ö ruts ä tts f ö r uppdraget,
motiverar att kyrkor ä det utser ledamoten.

F ö r de ledam ö ter som i dag utses av stiftsn ä mnden g ä ller
bl.a. att de skall ha insikt i jordbruk eller annars vara f ö rfarna i allm ä nna
v ä rv. Dessa krav ä r desamma som i dag g ä ller f ö r ledam ö terna i ä tiftsn ä mnden. Krav p å
specialkompetens f ö r ledam ö terna i egendomsn ä mnden,
som tar ö ver stiftsn ä mndens uppgifter, har emellertid inte st ä llts upp i den nya lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord. I propositionen
1987/88:31 anf ö rde f ö redragande statsr å det i denna del att han inte var
beredd att i lag ange n å gra s ä rskilda kompetenskrav f ö r ledam ö terna i egendomsn ä mnden. Han anf ö rde vidare f ö ljande (s. 169):

"Jag vill dock g ä rna
framh å lla att dagens stifts- och bost ä llsn ä mnder
representerar en mycket bred sakkunskap och personlig erfarenhet n ä r det g ä ller
jord- och skogsbruk och d ä rmed sammanh ä ngande tekniska och ekonomiska fr å gor. Med de uppgifter som egendomsn ä mnderna ö vertar
fr ä n den nuvarande n ä mndorganisationen och med de ytterligare angel ä genheter som stiftssamf ä lligheten kan t ä nkas
anf ö rtro dem ä r behovet av kunnande och erfarenhet av de fr å gor som n ä mnden
har att sk ö ta of ö rminskat. Det ä r enligt min uppfattning av avg ö rande betydelse f ö r
fastighetsf ö rvaltningens fortsatta
resultatutveckling att den hittillsvarande h ö ga
kompetensniv å n kan bibeh å llas. Jag utg å r
d ä rf ö r fr ä n dels att stiftsfullm ä ktige beaktar detta behov n ä r man utser ledam ö ter
och suppleanter i sina egendomsn ä mnder,
dels att n ä mnderna i sin verksamhet p ä olika s ä tt
i m ö jlig m å n s ö ker knyta
till sig expertis av det slag som finns hos de nuvarande bost ä llsn ä mnderna."

Enligt v ä r mening kan
samma resonemang f ö ras ocks å i fr å ga om de nu
aktuella ledam ö terna i domkyrkor å det. De uppgifter som å ligger domkyrkor ä det
kr ä ver ä ven forts ä ttningsvis s ä rskild sakkunskap p å olika omr å den. Enligt v å r mening f å r
det avses ligga i sakens natur att man vid valet av ledam ö ter s ä rskilt
beaktar att de har erforderlig kompetens f ö r
uppdraget.

73

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

F ö r de icke sj ä lvskrivna ledam ö terna
g ä ller i dag att de skall vara
myndiga svenska medborgare och inte ha fyllt sjuttio å r. Kravet p å
svenskt medborgarskap f ö ljer av 11 kap. 9 § regeringsformen och beh ö ver d ä rf ö r inte regleras ytterligare. I likhet med vad som i
framtiden skall g ä lla f ö r ledam ö terna i domkapitlen beh ö vs enligt v å r
mening inte n å gon regel om en ö vre å ldersgr ä ns f ö r ledam ö terna i domkyrkor å det.
D ä remot b ö r kravet p ä
att ledam ö terna skall 'ara myndiga best å . Regler om detta b ö r dock anpassas till f ö rslagen i prop.
1987/88:124 om god man och f ö rvaltare.

De ä ndringar som vi f ö resl ä r,
tillsammans med den nuvarande regeln att en av ledam ö terna skall utses av kyrkor ä det i domkyrkof ö rsamlingen,
inneb ä r med h ä nsyn till 8 kap. 5 § regeringsformen att f ö reskrifterna
m å ste tas in i lag. Vi l ä gger d ä rf ö r fram f ö rslag
till tv ä nya paragrafer, 6 a och 6 b §§ , i den nya lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord. Uppdraget f ö r de ledam ö ter som utsetts enligt ä ldre best ä mmelser
av stiftsn ä mnden b ö r enligt v ä r
mening upph ö ra d å stiftfullm ä ktige enligt den nya lagen valt nya
ledam ö ter. Vi f ö resl ä r att en f ö reskrift om detta tas in i ö verg å ngsbest ä mmelserna till den nya lagen.

3.2.4 En ny instruktion f ö r domkyrkor å det

Den 1 januari 1988 tr ä dde
verksf ö rordningen (1987:1100) i kraft.
Allm ä nna verksstadgan (1965:600) upph ö r att g ä lla
vid utg å ngen av ä r 1988. Detta inneb ä r att s ä gott som samtliga
myndighetsinstruktioner m å ste arbetas om under å r 1988. D ä
domkyrkor ä det i Lund i konstitutionell mening
ä r att anse som en statlig myndighet
g ä ller denna anpassning ocks å dess instruktion. Vi f ö ruts ä tter dock
att regeringen i ett s ä rskilt beslut g ö r det m ö jligt
att utan hinder av verksf ö rordningen till ä mpa nu g ä llande
instruktion ocks å f ö r tiden den 1 januari - 30 juni 1989.

74

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

Vi f ö resl ä r allts å att den nya instruktionen skall tr ä da i kraft den 1 juli 1989 och att f ö r tiden dessf ö rinnan
den nuvarande instruktionen fr ä n å r 1971 i sin helhet f å r g ä lla.

Vi har i huvudsak utformat f ö rslaget till ny instruktion f ö r
domkyrkor ä det i enlighet med en av statsr å dsberedningen anbefalld normalinstruktion f ö r motsvarande myndigheter. F ö rslaget utg å r
fr å n att mera detaljerade till ä mpningsf ö reskrifter
som kan l ä mnas i myndighetens arbetsordning
inte tas in i instruktionen.

75

Prop.
1988/89:16 Bilaga 1

KOMMENTARER TILL F Ö RFATTNINGSP Ö RSLAGEN

4.1 F ö rslaget till lag om landgille och st ä dja f ö r vissa f ö rsamlingskyrkors fastigheter i
Lunds och G ö teborgs stift

1 §

Av den allm ä nna
motiveringen (avsnitt 2.4) framg å r att regleringen
av de landgillen som omfattas av 1867 å rs
kung ö relse ang å ende landgille och st ä dja f ö r vissa kyrko-,, l ä genheter i Sk å ne,
Halland och Blekinge ä ven forts ä ttningsvis skall ske i en s ä rskild f ö rfattning.

1
paragrafen ges
f ö reskrifter om lagens till ä mpningsomr å de
som i sak motsvarar nuvarande reglering.

2
och 3 §§

Paragraferna inneh å ller
best ä mmelser om vem som skall besluta
storleken av landgillet och hur beslutet ö verklagas.
Nuvarande f ö reskrifter om ö verklagande finns i punkt

3 ö verg å ngsbest ä mmelserna till f ö rordningen (1971:860) om

f ö rvaltning av kyrklig jord. Den nya
beslutsordningen med

f ö r emellertid att f ö rutom innehavaren av brukningsr ä tten

ocks å andra som ber ö rs av beslutet - fr ä mst pastoratet -

ges m ö jlighet att ö verklaga egendomsn ä mndens beslut enligt

lagen.

Ikraft- och ö verg å ngsbest ä mmelser

Den f ö reslagna lagen b ö r tr ä da i kraft
samtidigt som den nya lagen om f ö rvaltningen
av kyrklig jord, dvs. den 1 juli 1989.

Genom kammarkollegiets kung ö relse (1867:9 s. 7) bragtes inneh å llet
i Kungl. Maj:ts brev den 8 februari 1867 ang å ende
landgille och st ä dja f ö r vissa kyrkol ä genheter i Sk å ne, Halland och Blekinge till allm ä nhetens k ä nnedom.

76

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

Genom den f ö reslagna
lagen b ö r s å v ä l kung ö relsen som Kungl. Maj:ts brev upph ä vas.

4.2 F ö rslaget till lag om ä ndring i lagen (1988:000) om f ö rvaltningen av kyrklig jord

6 a §

Paragrafen ä r ny och
inneh å ller dels en grundl ä ggande f ö reskrift
om att det skall finnas ett domkyrkor å d
i Lunds stift, dels best ä mmelser om domkyrkor ä dets sammans ä ttning.
F ö rutom i lagen konuner best ä mmelser om domkyrkor ä dets uppgifter att finnas i en f ö rordning
om f ö rvaltningen om kyrklig jord (jfr Ds
C 1987:11 avsnitt 3.8) och i instruktionen f ö r domkyrkor å det (se avsnitt 3.2.4).

Av den allm ä nna
motiveringen (avsnitt 3.2.3) framg å r
att tv å ledam ö ter och suppleanter skall v ä ljas av stiftsfullm ä ktige i Lunds stift i st ä llet
f ö r som nu av stiftsn ä mnden .

6 b §

Paragrafen ä r ny och
motsvaras delvis av 15 § 1971 å rs best ä mmelser
f ö r f ö rvaltningen av Lunds domkyrka och domkyrkans egendom.

I paragrafen har inf ö rts
ett beh ö righetskrav f ö r ledam ö terna
i domkyrkor ä det. I fr å ga om de n ä rmare
ö verv ä gandena bakom f ö rslaget i denna del h ä nvisas till den allm ä nna motiveringen (avsnitt 3.2.3).

Mandattiden f ö r
de valda ledam ö terna i domkyrkor ä det har anpassats till den som skall g ä lla f ö r
domkapitlen och egendomsn ä mnderna enligt den nya ordning som
har beslutats p å grundval av prop. 1987/88:31.
Valperioden kommer d ä rvid i princip att motsvara den som
g ä ller i dag.

77

Prop.
1988/89:16 Bilaga 1

7 §

Tredje stycket har f ö rtydligats
s å att det av lagtexten framg å r att det ä r
domkyrkor ä det i Lund som f ö rvaltar Lunds domkyrkas fastigheter.

16 §

Av den allm ä nna
motiveringen (avsnitt 3.2.2) framg å r
att vi f ö resl ä r att domkyrkor å det skall f ö retr ä da
fastigheter som r å det f ö rvaltar ocks ä vid uppl å telser av de r ä ttigheter
som anges i best ä mmelsen. Paragfen har justerats i
enlighet med detta.

22 §

Av den allm ä nna
motiveringen (avsnitt 3.2.2) framg å r
att vi f ö resl å r att domkyrkor ä det skall pr ö va fr å gor om f ö rs ä ljning eller
byte av fast egendom eller tomtr ä tt.
Paragrafen har justerats i enlighet med detta.

Punkt 4 ö verg å ngsbest ä mmelserna

I punkten finns ö verg å ngsbest ä mmelser
till den nya 6 b § . Best ä mmelsen inneb ä r
att stiftsfullm ä ktige och kyrkor å det i domkyrkof ö rsamlingen
i Lund under f ö rsta halv å ret 1989 skall v ä lja
ledam ö ter och suppleanter i domkyrkor ä det. De nya ledam ö terna
tilltr ä der sina uppdrag den 1 juli 1989,
vid vilken tidpunkt uppdragen f ö r de ledam ö ter som valts enligt ä ldre best ä mmelser upph ö r att g ä lla.

Ikrafttr ä dandebest ä iwnelser

Lagen om f ö rvaltningen
om kyrklig jord tr ä der i kraft den 1 juli 1989. De nya
best ä mmelserna b ö r tr ä da i kraft
vid samma tidpunkt. N å gra s ä rskilda ikrafttr ä dandebest ä mmelser beh ö vs
d ä rf ö r inte.

78

Prop. 1988/89:16 Bilaga 1

4.3 Förslaget till förordning med instruktion för
domkyrkorådet i Lund, m.m.

1 och 2 §§

Paragraferna motsvarar 2 § 1971 å rs best ä mmelser f ö r
domkyrkor ä det och anger domkyrkor ä dets uppgifter.

3 §

Paragrafen motsvarar delvis 3 § 1971 å rs
best ä mmelser.f ö r domkyrkor ä det
och inneh å ller en h ä nvisning i fr å ga
om r å dets sammans ä ttning till den f ö reslagna
nya best ä mmelsen, 6 a § , i lagen om f ö rvaltningen
av kyrklig jord (jfr avsnitt 3.2.3).

4 §

Paragrafen motsvarar 4 §
1971 å rs best ä mmelser f ö r
domkyrkor ä det och anger att domkyrkor å det inom sig utser en vice ordf ö rande. Av 6 a §
lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord framg å r att ordf ö rande
i domkyrkor å det ä r biskopen i Lunds stift. Sj ä lvfallet
tr ä der vice ordf ö randen vid f ö rfall
f ö r ordf ö randen in i dennes st ä lle. N å gra s ä rskilda f ö reskrifter om detta i instruktionen
beh ö vs d ä rf ö r inte.

5 §

Paragrafen motsvarar i huvudsak 5 § 1971 ä rs
best ä mmelser f ö r domkyrkor å det
och anger vilka befattningshavare som alltid skall finnas hos domkyrkan. Dessa
befattningshavare har sin anst ä llning eller
sitt uppdrag i domkyrkan och f ö rordnas av
domkyrkor å det.

I andra stycket har av sk ä l som anges i den allm ä nna motiveringen
(avsnitt 3.2.1) tagits in en f ö reskrift om
att riksantikvarie ä mbetet och statens historiska
museer alltid skall yttra sig innan en domkyrkoarkitekt f ö rordnas hos domkyrkan.

79

Prop.
1988/89:16 Bilaga 1

6 §

Paragrafen motsvarar delvis 5 och 16 §§ 1971 å rs
best ä mmelser f ö r domkyrkor å det
och inneh å ller best ä mmelser om hur tj ä nster
hos domkyrkan tills ä tts. Vilka som f å r anst ä llas
best ä ms av den fastst ä llda staten f ö r
domkyrkan.

7 och 8 § 5

Paragraferna motsvarar delvis 1 och 14 §§ 1971 å rs
best ä mmelser f ö r domkyrkor ä det
och anger vilka best ä mmelser i verksf ö rordningen (1987:1100) som skall till ä mpas p ä
domkyrkor å det. Undantag har endast gjorts f ö r s ä dana best ä mmelser som avser personal vid myndigheten.
Domkyrkor å det beh ö ver n ä mligen inte
ha n å gon egen personal anst ä lld.

9 och 10 §§

Paragraferna motsvarar delvis 7 § 1971 å rs
best ä mmelser f ö r domkyrkor ä det
och inneh å ller f ö reskrifter om beslut-f ö rhet. Vilka ä renden som skall avg ö ras i plenum best ä ms
enligt den nya ordningen av myndigheten sj ä lv
i sin arbetsordning.

11 §

Paragrafen motsvarar 9 §
1971 ä rs best ä mmelser f ö r
domkyrkor ä det och reglerar formerna f ö r delegation. I best ä mmelsen pekas inte s ä rskilt ut
vissa befattningshavare i domkyrkan till vilka delegation f å r ske. Detta b ö r
i st ä llet framg å av arbetsordningen f ö r domkyrkor å det.

12 §

Paragrafen motsvarar delvis 11 § 1971 å rs
best ä mmelser f ö r domkyrkor ä det
och inneh å ller f ö reskrifter om f ö redragning
av ä renden.

13 5

Paragrafen motsvarar i huvudsak 12 § 1971 ä rs
best ä mmelser f ö r domkyrkor ä det
och inneh å ller best ä mmelser om r ä tten
att f å en avvikande mening antecknad.

80

Prop.
1988/89:16 Bilaga 1

14 §

Paragrafen inneh å ller
en best ä irmelse om att kammarkollegiet
fastst ä ller stat f ö r domkyrkan och inneb ä r i sak ingen ä ndring mot nuvarande ordning. Best ä mmelsen har sin motsvarighet i 17 § f ö rsta stycket
1971 å rs best ä mmelser f ö r
domkyrkor å det. I ett regeringsbeslut den 7
maj 1987 om å terbes ä ttande av en tj ä nst
som vaktm ä stare vid Lunds dom-, kyrka, m.m.
har regeringen uppdragit å t kammarkollegiet att fastst ä lla staten f ö r
domkyrkan.

15 S

Paragrafen motsvarar i huvudsak 18 § f ö rsta stycket
1971 å rs best ä mmelser om domkyrkor å det och f ö reskriver att r å det minst en g å ng
å rligen skall besiktiga
domkyrkobyggnaden. Det f å r f ö ruts ä ttas att besiktningen sker i n ä rvaro av domkyrkoarkitekten (jfr avsnitt 3.2.1). Domkyrkor ä det b ö r ut ö ver denna obligatoriska besiktning sj ä lvfallet h ä lla
sig underr ä ttad om domkyrkans tillst å nd och behov av reparation. Hur detta n ä rmare skall ske b ö r
framg å av arbetsordningen.

16 §

Paragrafen motsvarar 20 § 1971 ä rs best ä mmelser f ö r
domkyrkor å det och inneh å ller f ö reskrifter
om placeringen av andra domkyrkans kapitaltillg å ngar ä n domkyrkans fastighetsfond.
Enligt nuvarande best ä mmelser kan stiftsn ä mnden medge en annan ordning f ö r f ö rvaltningen
av kapitaltillg å ngarna. En motsvarande r ä tt b ö r i
framtiden tillkomma kammarkollegiet. Ä r
i en donationsurkund f ö reskrivet s ä rskilda f ö rvaltningsregler
skall dessa sj ä lvfallet i f ö rsta hand till ä mpas.

Ikrafttr ä dande- och ö verg å ngsbest ä mmelser

Punkt 1

Instruktionen f ö resl ä s tr ä da i kraft
den 1 juli 1989, dvs. samtidigt som lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord tr ä der
i kraft.

6 Riksdagen 1988189. 1 samt. Nr 16

81

Prop.
1988/89:16 Bilaga 1

Punkt
2

De nuvarande best ä mmelserna
i 197 ä rs skrivelse till domkyrkor å det f å r g ä lla till och med utg å ngen av juni. Detta f ö ruts ä tter, som tidigare sagts (avsnitt 3.2.4), ett s ä rskilt beslut av regeringen med inneb ö rd att allm ä nna
verksstadgan (1965:600) ocks ä f ö r tiden efter den 1 januari 1989 skall till ä mpas p ä
domkyrkor ä det i Lund.

82

83

INNEHALL

Sid

F ö rfattningsf ö rslag

1 F ö rslag till
lag om landgille och st ä dja f ö r

vissa f ö rsamlingskyrkors fastigheter i
Lunds

och G ö teborgs stift 2

2 F ö rslag till lag om ä ndring i lagen (1988:000)

om f ö rvaltningen av kyrklig jord 3

3 F ö rslag till f ö rordning med instruktion f ö r dom

kyrkor ä det i Lund, m.m. 8

1
UPPDRAGET 11

2
1867 Ä RS KUNG Ö RELSE
ANGAENDE LANDGILLE OCH

ST Ä DJA 12

2.1
Inledning 12

2.2
Landgille 12

2.3
Kyrkof ö rfattningsutredningens f ö rslag 16

2.4
V å ra ö verv ä ganden och f ö rslag 18

3 DOMKYRKOR Ä DET
I LUND M.M. 22

3.1
Bakgrund 22

3.2
V å ra ö verv ä ganden och f ö rslag 25

3.2.1
F ö rvaltningen av domkyrkan 25

3.2.2
F ö rvaltningen av domkyrkans fastigheter m.m. 26

3.2.3
Domkyrkor ä dets sammans ä ttning
m.m. 30

3.2.4
En ny
instruktion f ö r domkyrkor ä det 33

Prop.
1988/89:16 Bilaga 1

Sid

KOMMENTARER TILL F Ö RFATTNINGSF Ö RSLAGEN 35

4.1
F ö rslaget till lag om landgille och st ä dja f ö r vissa f ö rsamlingskyrkors fastigheter i Lunds och G ö teborgs stift 35

4.2
F ö rslaget till lag om ä ndring i lagen (1988:000) om f ö rvaltningen
av kyrklig

jord 36

4.3 F ö rslaget till
f ö rordning med instruktion

f ö r domkyrkor å det i Lund, m.m. 38

Prop.
1988/89:16 Bilaga 1

84

Prop.,
1988/89:16 Bilaga 2

KYRKOM Ö TET KYRKOM Ö TETS SKRIVELSE 1988:2

1988-08-23

REGERINGEN

Kyrk ö lagsutskottets
bet ä nkande 1988:4 itied anledning av regeringens
skrivelse om lagstiftning med komplettering till reformen av svenska kyrkans
organisation p å lokal-och stiftsplanet, m.m. (RegSkr
1988:1) j ä mte motion

• / • Med ö verl ä mnande av n ä mnda bet ä nkande f å r jag anm ä la att

kyrkom ö tet den 23 augusti 1988 bifallit vad utskottet hemst ä llt.

G ö ran Å strand

T ö rnell

85

Kyrkolagsutskottets betänkande 1988:4

med anledning av regeringens skrivelse om lagstiftning med
komplettering till reformen av svenska kyrkans organisation på lokal- och
stiftsplanet, m.m. (RegSkr 1988:1) jämte motion

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

1. REGERINGENS
SKRIVELSE M.M.

I
en till utskottet h ä nvisad skrivelse 1988:1 har regeringen f ö rklarat
sig vilja inh ä mta kyrkom ö tets yttrande ö ver sju uppr ä ttade lagf ö rslag, n ä mligen

1.
lag om ä ndring i
lagen (1963:633) om biskopsval,

2.
lag om ä ndring i
lagen (1982:943) om svenska kyrkan,

3.
lag om ä ndring i
lagen (1988:186) om ä ndring i lagen (1982:943) om kyrkom ö tet,

4.
lag om ä ndring i
domkapitelslagen (1988:181)

5.
lag om ä ndring i kyrkofondslagen
(1988:182)

6.
lag om ä ndring i
lagen (1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig Jord,

7.
lag om ä ndring i pr ä stanst ä llningslagen
(1988:184).

H ä rut ö ver har
regeringen genom skrivelsen berett kyrkom ö tet tillf ä lle att ta del av f ö redragande statsr å dets
synpunkter p å fr å gan om lokala egendomsn ä mnder.

1
samband med behandlingen av regeringens skrivelse i sistn ä mnda del
tar utskottet ä ven upp motion 1988:41 av Carl-Eric Abrahamson till
behandling. I motionen hemst ä lls att kyrkom ö tet som sin mening ger regeringen till k ä nna vad
som i motionen anf ö rts om ä ndring av lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord.

L ä ron ä mnden har
yttrat sig ö ver regeringens skrivelse. Yttrandet (1988:1) fogas
som bilaga 1 till detta bet ä nkande.

De f ö r yttrande
ö verl ä mnade
lagf ö rslagen har f ö ljande lydelse.

86

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963:633) om biskopsval

Prop. 1988/89:16 Bilaga 3

Härigenom
föreskrivs att 2, 3, 5, biskopsval skall ha följande lydelse.

6 och 10 §§
lagen (1963:633) om

Nuvarande
Ivdelse

2 § '

Biskopsval som inte avser ärkebiskopsämbete förrättas av
en valkorporation som består av

domkapitlets ledamöter

präster som vid tidpunkten för valet innehar i stiftet
inrättade tjänster som församlingspräst. stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt
eller enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster, samt

särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.

Föreslagen
lydelse

Val av annan biskop än ärkebiskop skall förrättas av en
valkorporation som består av

-
domkapitlets
ledamöter, .

-
präster som vid
tidpunkten-för valet innehar i stiftet inrättade tjänster som domprost,
kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt eller enligt förordnande
uppehåller obesatta sådana tjänster,

-
särskilt
utsedda elektorer för stiftets lekmän.

/ Luleå stift ingår i valkorporationen även de präster
som vid tidpunkten Jör valet innehar tjänsterna som garnisonspastor i Boden
och kyrkoherde för samer eller som enligt förordnande uppehåller en obesatt
sådan tjänst.

I Stockliolms stift ingår i valkor-poraiionen även präster
som vid lidpunkten för valet innehar tjänster som kyrkoherde för döva eller
enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster.

\ stift där det finns diakonianstalter, ingår i
valkorporationen dessutom de präster som vid tidpunkten iör valet är anställda
som föreståndare för sådana anstalter.

3§= Val
av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation, som är
sammansatt på sätt stadgas i 2 §, dels i övriga stift av domkapitlen, vart och
ett såsom en valkorporation.

1
Uppsala stift ingår i valkorporationen dessutom dels präster, som vid
tidpunkten för valet innehar kyrkolurdetjänster i svenska församlingar i utlandet
eller också enligt förordnande uppehåller obesat-

I
Uppsala stift ingår i
valkorporationen också de valda ordinarie ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse
som inte ingår i någon annan valkorporation.

' Senaste
lydelse I9«.1:400. ' Senaste lydelse 1987:1048.

87

Nuvarande lydelse

ta sådana tjänster, dels de valda ordinarie ledamöter av
svenska kyrkans centralstyrelse som inte ingår i någon annan valkorporation.

Föreslagen lydelse

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

I varje
pastorat utses elektorer till det antal, som motsvarar antalet i pastoratet
inrättade pastoratet inrättade tjänster såsom församlingspräst med undantag
av sådana tjänster som äro obesatta och ej uppehålls enligt förordnande.

För elektorer skola utses suppleanter till samma antal.

I varje
pastorat utses elektorer till det antal, som motsvarar antalet i pastoratet
inrättade tjänster som domprost, kyrkoherde och komminister med undantag av
sådana tjänster som är obesatta och inte uppehålls enligt förordnande.

För
elektorerna skall utses lika många suppleanter.

Består
pastorat av en församling, förrättas elektorsvalet av kyrkofullmäktige eller,
där sådana ej finnas, av kyrkorådet eller, därest ej heller sådant finnes, på
sätt regeringen förordar.

Består pastorat av två eller flera församlingar, förrättas
elektorsvalet av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pastoratet eller,
om kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade ej finnas i pastoratet, på
sätt regeringen jörord-nar.

Förräitas elektorsvalet av kyrkorådet, må i valet ej delttigu
präst, som äger rösträtt vid biskopsvalet.

Om ett
pastorat består av en enda församling skall elektorerna och deras suppleanter
väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte fimns.

Om ett pastorat består av två eller flera församlingar
skall elektorerna och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade
i pastoratet. Om kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade inte finns i
pastoratet skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns
iförsamlingarna i pastoratet. Valet skcdt ske inför ordföranden i kyrkorådet i
den av församlingarna som har det största antalet röstberättig(ule kyrkomedlemmar.

I valet av
elektorer får inte delta präster som bigår i valkorporationen vid biskopsvalet.

10 § ■'

Valet förrättas av domkapitcisledamöter i domkapitlet och
av övriga röstberättigade inom varje kontrakt inför kontraktsprosten.

I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade
prästerna inom kontraktet och elekturerna för lekmännen i kontraktets pastorat.

' Senaste lydelse 197.V 1.24. * Senaste lydelse 1987:1(148.

Nuvarande
lydelse

Stiftsadjunkter, kyrkoherdar för döva, föreståndare för
diakonianstalter, kyrkoherdar i svenska jör-samlingar i utlandet samt i 3 § avsedda
ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse deltar i valet i det kontrakt där
stiftets domkyrka är belägen.

Präster,
som på grund av laga förfall inte kan infinna sig vid valet, samt kyrkoherdar
för döva och kyrkoherdar i svenska jörsamlingar i utlandet får före valet
sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i det kontrakt där de har
rösträtt.

Föreslagen
lydelse

Stiftsadjunkter, föreståndare för diakonianstalter samt i
3 § avsedda ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse deltar i valet i det
kontrakt där stiftets domkyrka är belägen.

Präster som pä grund av laga förfall inte kan infinna sig
vid valet får före valet sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i det
kontrakt där de har rösträtt.

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

Ledamöter av domkapitlet får deltaga endast i valet i
domkapitlet.

1. Denna lag träder i kraft den I juli 1989.

2. 1
Uppsala stift ingår i valkorporationen också präster som med full

makt innehar en statlig tjänst som kyrkoherde i svensk församling i utlan

det eller som kyrkoherde för döva. För sådana röstberättigade präster

tillämpas 10 § tredje och fjärde styckena i fråga om valets förrättande.

89

2 Förslag
till Prop. 1988/89:16

Bilaga 3 Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs att 9 och 11 §§ lagen (1982:942) om
svenska kyrkan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§i

Ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse är
ärkebiskopen samt högst fjorton ledamöter, som för varje valperiod väljs av
kyrkomötet. För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.

Endast den som tillhör svenska De valda ledamöterna och ersät-

kyrkan och som år myndig kan vara tärna skall vara
medlemmar av

ledamot av centralstyrelsen eller svenska kyrkan och får inte vara

ersättare för ledamot. underåriga eller ha förvaltare en-

. ligt 11 kapi 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Ärkebiskopen är styrelsens ordförande. Bland de valda
ledamöterna utser kyrkomötet en vice ordförande.

11 § Endast den som bekänner svenska kyrkans lära får
utnämnas till prästerlig befattning inom svenska kyrkan.

Till ärkebiskop eller biskop ut- Till ärkebiskop eller
biskop ut

nämner regeringen en av de tre som nämner
regeringen en av de tre som

har föreslagits i den ordning som har föreslagits i den ordning som

föreskrivs i lag. Om tillsättning av föreskrivs i lag. Om tillsättning av

prästerliga tjänster i övrigt finns p/rii7(/fl/!i/e/-i övrigt finns särskilda

särskilda föreskrifter. föreskrifter.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste lydelse I98.'i:868.

90

3 Förslag
till Prop. 1988/89:16

Lag om ändring i lagen (1988:186) om ändring i lagen

(1982:943)
om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs att 47 § lagen (1982:943) om
kyrkomötet' i paragrafens lydelse enligt lagen (1988:186) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

47 § '

Besvärsnämnden består av en ordförande och en vice
ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, och fyra övriga
ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden väljs särskilt. För de övriga
ledamöterna skall utses lika många ersättare.

Endast den som är medlem av Ledamöterna och ersättarna

svenska kyrkan och är myndig får skall vara medlemmar
av svenska

vara ledamot eller ersättare. kyrkan och får inte vara underåriga

eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget.

Lagen omtryckt 1985;S92. 91

4 Förslag till Prop. 1988/89:16

Bilaga 3 Lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181)

Härigenom föreskrivs att 5 § domkapitelslagen (1988:181)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§ Valbar till prästledamot eller suppleant för denne är
den som innehar en anställning som präst inom stiftet.

Valbar till lekmannaledamot eller Valbar till lekmannaledamot eller

suppleant för denne är den som är suppleant för denne
är den som:

kyrkobokförd inom stiftet, är med- /. är kyrkobokförd inom stiftet,

lem av svenska kyrkan och som är 2. är medlem av
svenska kyrkan,

myndig pä valdagen. 3. på valdagen inte är underårig

eller har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Om en ledamot eller suppleant inte längre är valbar,
upphör hans uppdrag genast.

92

5 Förslag
till

Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182)

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkofondslagen (1988:182)

dels att
21 § och punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande
lydelse,

dels att
det i lagen skall införas en ny paragraf, 22 §, och närmast före nya 22 § en ny
rubrik av följande lydelse,

dels att
det i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas en ny punkt, 11, av
följande lydelse.

Prop. 1988/89:16 Bilaga 3

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

21 §

Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat
tillskottet av skatteunderlag samt vad som skall utgå i allmän och särskild
kyrkoavgift. Styrelsen skall meddela dessa uppgifter senast den 25 januari
bidragsåret.

Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall
kyrkofondens styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela
pastoraten och stiftssamfälligheterna preliminära uppgifter om tillskott av
skatteunderlag, stiftsbidrag samt belopp för allmän och särskild kyrkoavgift.

Stiftsstyrelsen
skall meddela berörda pastorat preliminära uppgifter om strukturbidraget
senast den I oktober året före hidragsårel.

4. Beslut som har meddelats enligt äldre bestämmelser om
att ur kyrkofonden skall betalas kostnader för avlöningsförmåner till stifts-,
kontrakts- och pastoratsadjunkter, militärpastorer, garnisonspastorn i Boden
och kyrkoherden för samer samt för prosttillägg och vissa bidrag till andlig
vård vid sjukvårdsinrättningar gäller till utgången av juni 1989.

Överklagande av beslut

22 §

Beslut av kyrkofondens styrelse enligt denna lag får inte
överklagas.

4. Beslut som har meddelats enligt äldre bestämmelser om
att ur kyrkofonden skall betalas kostnader för avlöningsförmåner till stifts-,
kontrakts- och pastoratsadjunkter, militärpastorer, garnisonspastorn i Boden
och kyrkoherden för samer. jör arvoden till kontraktsprostar, praktikanter
och handledare för dessa samt vissa bidrag till andlig vård vid sjukvårdsinrättningar
gäller till utgången av juni 1989.

//. Kyrkofondens styrelse får bevilja stijissamfälligheter
stiftsbidrag enligt 17 S för betalning också av stiftssumfällighetens forvalt-ningsLostnader
för åi 1989.

6 Förslag
till Prop. 1988/89:16

Lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av '

kyrkligjord

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:183) om förvaltningen
av kyrklig jord

Je/.? att 7, 16 och 22 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tvä nya paragrafer, 6 a
och 6 b §§, samt närmast före nya 6 a § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall
införas en ny punkt, 4, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Domkyrkorådet i Lund

6a §

I Lunds stift skall det fimnas ett domkyrkoråd. Domkyrkorädet
skall utföra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning ankommer
på rådet.

Domkyrkorådet består av följande ledamöter:

1. biskopen i Lunds stift som ord

förande,

2. domprosten,

3. en av kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling
utsedd ledamot,

4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige
i Lunds stift.

För de valda ledamöterna skall det fimnas lika många
suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna.

6b § ,

Ledamöter och suppleanter får inte vara underåriga eller
ha förvaltare enligt II kap. 7 § JÖräldrabal-ken utan begränsning av förvaltaruppdraget.
Om en ledamot eller suppleant inte längre är valbar, . upphör hans uppdrag
genast.

Sådana ledamöter som avses i 6 a § andra stycket 3 och 4
väljs snarast efter det att kyrkorådets respektive stiftsfullmäktiges valperi-.
od har börjat. Valet gäller till dess att nytt val förrättas under nästa
valperiod.

94

Nuvarande lydelse

7 §

Föreslagen lydelse

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

Pastoratet
skall förvalta löneboställen och församlingskyrkors fastigheter, med undantag
av tillhörande skog, samt prästgårdar. Församlingen skall förvalta skogen på
församlingskyrkors fastigheter.

Egendomsnämnden
skall förvalta prästlönefondsfastigheter, domkyrkas fastigheter och
biskopsgården samt skogen på löneboställen. Lunds domkyrkas fastigheter skall
dock förvaltas av ett särskilt domkyrkoråd enligt bestämmelser som regeringen
meddelar.

Kammarkollegiet
skall förvalta kyrkofondsfastigheter. Egendomsnämnden skall dock förvalta en
kyrkofondsfastighet, om kammarkollegiet beslutar att överlämna förvaltningen
av fastigheten åt nämnden. Kammarkollegiet kan också överlämna förvaltningen
åt någon annan förvaltare.

Egendomsnämnden
skall förvalta prästlönefondsfastigheter, domkyrkas fastigheter och
biskopsgården samt skogen på löneboställen. Lunds domkyrkas fastigheter skall
dock förvaltas av domkyrkorådet i Lund enligt bestämmelser som regeringen
meddelar.

Kammarkollegiet
skall förvalta kyrkofondsfastigheter. Egendomsnämnden skall dock förvalta en
kyrkofondsfastighet, om kammarkollegiet beslutar att överlämna förvaltningen
av fastigheten åt nämnden. Kammarkollegiet kan också överlämna
förvaltningsuppgifter åt någon annan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får efter ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna
skall förvaltas på annat sätt.

16 §

Egendomsnämnden
skall företräda kyrklig jord med undantag för kyrkofondsfastigheter i ärenden
om upplåtelse av följande rättigheter:

1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål,
kommunalt behov, bostadsbebyggelse, industri eller annat liknande ändamål,

2. tomträtt,

3. rätt till annan natur tillgång än
vattenkraft,

4. servitut.

Egendomsnämnden
skall företräda kyrklig jord med undantag för kyrkofondsfastigheter och Lunds
domkyrkas fastigheter i ärenden om upplåtelse av följande rättigheter:

1. nyttjanderätt
till mark för för

samlingsändamål, kommunalt be

hov, bostadsbebyggelse, industri

eller annat liknande ändamål,

2. tomträtt,

3. rätt till annan natur tillgång än
vattenkraft,

4. servitut.

Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt
samt, om regeringen inte föreskriver att annan myndighet skall företräda den
kyrkligajorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden, naturreservat,
naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet.

22 §

Frågor
enligt 21 § skall prövas av kammarkollegiet eller egendomsnämnden enligt
föreskrifter som regeringen meddelar.

Frågor
enligt 21 § skall prövas av kammarkollegiet, egendomsnämnden eller
domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:16

4. Stiftsfullmäktige i Lund och Bilaga 3 kyrkorådet i
Lunds domkyrkoförsamling skall före utgången av juni 1989 välja ledamöter och
suppleanter i domkyrkorådet i Lund. Valet gäller från och med den I juli 1989
och till dess nytt val förrättats under nästa valperiod. Uppdraget för
ledamöter och suppleanter i domkyrkorådet som har utsetts av stiftsnämnden och
kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling enligt äldre bestämmelser upphör vid utgången
av juni 1989.

96

97

7 Förslag
till Prop. 1988/89:16

Lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184) '

Härigenom föreskrivs att det i övergångsbestämmelserna
till prästanställningslagen (1988:184) skall införas två nya punkter, 8 och 9,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8.
Tjänster
som pastoratsadjunkt som vid utgången av juni 1989 fimns inrättade hos
domkapitlen får fimnas kvar till utgången av juni 1991. När sådana tjänster
blir lediga, skall de dras in av domkapitlet. Innehavaren av en tjänst som
pastoralsadjunkt är skyldig att fullgöra motsvarande arbetsuppgifter hos stiftssamfälligheten.
Stiftssamfälligheten skall svara för kostnaderna jör avlöningsförmåner till
sådana pastoratsadjunkter.

9.
Benämningen
på tjänster som kyrkoadjunkt, som fimns inrättade i pastoraten vid utgången av
juni 1989 skall vara komminister från och med den I juli 1989.

7 Riksdagen 1988/89.1 saml. Nr 16

2. UTSKOTTET Bakgrunden m.m.

Prop. 1988/89:16 Bilaga 3

Den 8
april 1988 fattade riksdagen beslut om en ny organisation p å lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. Beslutet
innebar att riksdagen antog sex helt nya lagar och gjorde f ö ljd ä ndringar i ytterligare
femton. Dessutom antogs som vilande dels en lag oin ä ndring i ö verg å ngsbest ä mmelserna
till regeringsformen, dels en lag om ä ndring
i lagen (1982:943) om svenska kyrkan. Reformen tr ä der i vissa delar i kraft den 1 januari 1989, i andra den 1 juli 1989.

Ett kompletterande utredningsarbete har skett i vissa
delar. I regeringens skrivelse l ä mnas en
redog ö relse f ö r det s ä tt
p å vilket detta har skett och p å vilka omr å den.
Vidare har, alldeles oberoende av detta kompletterande arbete, den under v å ren 1988 framlagda propositionen 1987/88:124 om god
man och f ö rvaltare konsekvenser f ö r lagf ö rslagen.
Detta senare g ä ller lagf ö rslagen under punkterna 2-4 samt punkt 6.

Utskottet behandlar i det f ö ljande de olika ä mnesomr å dena i samma ordning som de tas upp i regeringens
skrivelse.

Lagen om biskopsval

I regeringens skrivelse f ö resl å s ä ndringar och sm ä rre justeringar i 2, 3, 5, 6 och 10
§§ lagen (1963:633) om biskopsval.
Dessutom ges en s ä rskild ö verg å ngsbest ä mmelse. Ä ndringarna
ä r av f ö ljande inneb ö rd.

Det nuvarande begreppet f ö rsamlingspr ä st i 2 och 5 §§ lagen om biskopsval b ö r ers ä ttas med en uppr ä kning av pastoratstj ä nsterna enligt begreppsbildningen i den nya pr ä stanst ä llningslagen
(1988:184). Vidare erfordras med den nya stiftsorganisationen och f ö r ä ndringarna i
den rikskyrkliga organisationen inte l ä ngre
s ä rbest ä mmelser f ö r vissa specialtj ä nster (garnisonspastor i Boden, kyrkoherde f ö r samer, d ö vpr ä ster och kyrkoherdar i utlandsf ö rsamlingarna). Detta f ö ranleder ä ndringar i 2, 3 och 10 §§ i lagen. Den f ö reslagna
ö verg å ngsbest ä mmelsen g ä ller s å dana
d ö vpr ä ster eller utlandspr ä ster som i
dag innehar statlig tj ä nst med fullmakt. Den f ö reslagna ä ndringen
i 6 § , slutligen, avser det f ö rh å llandet att
det i forts ä ttningen alltid kommer att finnas
ett kyrkor å d i varje f ö rsamling, varf ö r
det inte l ä ngre beh ö vs n å gon f ö reskrift om att regeringen skall besluta om p å vilket s ä tt
elektorsvalet skall ske.

Utskottet kan inledningsvis med tillfredsst ä llelse notera att den av kyrkom ö tet vid flera tillf ä llen beg ä rda ö versynen av lagen om biskopsval - 1983, 1985 och senast vid 1987 å rs kyrkom ö te
(KL 1987:8) - nu har utlovats, l å t vara f ö rst i samband med det f ö rest å ende arbetet
p å en ny kyrkolag. Det som g ö r behovet av ö versyn
s å starkt ä r, s å som
utskottet tidigare framh å llit, den nya regionala
organisationen och f ö r ä ndringarna i den pr ä sterliga tj ä nsteorganisationen.

98

Prop. 1988/89:16 Bilaga 3

Vad ang å r de av
regeringen nu f ö reslagna justeringarna g ö r utskottet f ö ljande
bed ö mning. Som regeringen f ö reslagit ä r
det n ö dv ä ndigt att anpassa terminologin i biskopsvalslagen till den nya pr ä stanst ä llningslagen.
Stiftsadjunktbefattningarnas n ä rmare karakt ä r i den nya regionala organisationen ä r f.n. en smula os ä ker, och koituner v ä l att
tydligg ö ras f ö rst n ä r stiftskansliernas
befattningsorganisation slutgiltigt har fastst ä llts. Det blir d å l ä ttare att se om det ä r tillf ä lligheter som avg ö r,
om en befattning ä r en stiftsadjunktur eller om den ä r t.ex. en konsulenttj ä nst f ö r konfirmandarbete. Enligt
utskottets mening b ö r n ä mligen s å dana tillf ä lligheter inte vara avg ö rande f ö r
befattningshavarens m ö jligheter att delta i ett ".biskopsval.
Utskottet menar emellertid att detta kan tas upp vid den f ö rutskickade ö versynen.

Genom de f ö reslagna ä ndringarna undandras tv å kategorier av pr ä ster
som tidigare har deltagit i biskopsvalen denna m ö jlighet. Det g ä ller d ö vpr ä ster och
utlandskyrkoherdar, och det beror p å att
dessa ö verf ö rs till den rikskyrkliga organisationen. Utskottet konstaterar att fr å gan om deltagandet i biskopsvalen f ö r pr ä sterna i den
rikskyrkliga organisationen inte ä r
tillfredsst ä llande l ö st ur principiell synpunkt. Ocks å detta b ö r
emellertid kunna bearbetas vid en senare ö versyn
av biskopsvalslagen.

En fr å ga som enligt utskottets mening
inte b ö r avvakta en s å dan ö versyn ä r fr å gan om de
nya pastorsadjunkternas m ö jlighet att delta i ett biskopsval.
Motsvarande g ä ller f ö r den som enligt den f ö reslagna nya 8 p. ö verg å ngsbest ä mmelserna
till pr ä stanst ä llningslagen (1988:184) beh å ller en pastoratsadjunktsbefattning under ö verg å ngstiden.
Enligt utskottets mening b ö r alla som innehar en s å dan pr ä sttj ä nst ha r ä tt
att delta i ett biskopsval. F ö r varje inr ä ttad tj ä nst
b ö r stiftsfullm ä ktige utse en elektor f ö r lekm ä nnen
j ä mte suppleant.

Utskottet har utarbetat till ä gg till det av regeringen framlagda lagf ö rslaget i enlighet med vad som nu har sagts (bil. 2).

Ut ö ver vad utskottet nu har anf ö rt, har utskottet inte n å gra inv ä ndningar
mot regeringens f ö rslag. Utskottet ä r d ä rmed berett
att tillstyrka de f ö reslagna ä ndringarna i biskopsvalslagen, med det gjorda till ä gget.

Vissa beh ö righetsvillkor m.m.

I en rad f ö rfattningar
finns valbarhets- och andra beh ö righetsvillkor,
som bl.a. innefattar kravet p å att
ledamoten eller befattningshavaren skall vara myndig. I proposition 1987/88:124
om god man och f ö rvaltare f ö resl å s att
institutet omyndigf ö rklaring avskaffas vid utg å ngen av å r
1988. I st ä llet inf ö rs en utbyggd form f ö r godmanskap som ben ä mns f ö rvaltarskap.

I regeringens skrivelse redog ö rs n ä rmare f ö r inneb ö rden
i den f ö reslagna reformen. I anslutning
till denna redog ö relse f ö resl å s att beh ö righetsvillkoren f ö r ledam ö ter av ett domkapitel, samt av svenska
kyrkans centralstyrelse och kyrkom ö tets
besv ä rsn ä mnd anpassas till den f ö reslagna
reformen.

99

Prop. 1988/89:16 Bilaga 3

Utskottet tillstyrker regeringens f ö rslag. Utskottet vill vidare till ä gga att det inte heller har n å got att erinra mot att motsvarande anpassning sker f ö r de valda ledam ö terna
i stiftsstyrelsen och egendomsn ä mnden genom
en ä ndring i f ö rsamlingslagen. Utskottet tillstyrker ocks å att orden "pr ä sterliga tj ä nster" byts ut mot "pr ä sttj ä nster"
i 11 § lagen om svenska kyrkan.

Kyrkofondslagen m.m.

I regeringens skrivelse har l ä mnats f ö rslag
om vissa sm ä rre kompletteringar till den
antagna men ä nnu inte ikrafttr ä dda kyrkofondslagen (1988:182). Det g ä ller

-
en skyldighet f ö r stiftsstyrelsen att prelimin ä rt avisera pastoraten om ett aktuellt strukturbidrag

-
att best ä mmelser om ö verklagande
av beslut enligt kyrkofondslagen b ö r
tas in i lagen

-
att vissa
bidrag enligt ä ldre ordning ö verg å ngsvis skall
kunna utg å ä ven under f ö rsta halv å ret 1989, samt

-
en m ö jlighet f ö r
de nya stiftssamf ä lligheterna att ö verg å ngsvis f ö r å r 1989 kunna
f å stiftsbidrag till samtliga f ö rvaltningskostnader.

Utskottet tillstyrker f ö rslagen.

Pr ä stanst ä llningslagen

N ä r den nya pr ä stanst ä llningslagen
tr ä der i kraft den 1 juli 1989 skall
det inte l ä ngre finnas pr ä sttj ä nster som
kyrkoadjunkt eller pastoratsadjunkt.

I regeringens skrivelse l ä mnas en redog ö relse f ö r ö verg å ngsvisa konsekvenser f ö r fr ä mst pastoratsadjunkterna - och i n å gon m å n i fr å ga om kyrkoadjunkternas tj ä nsteben ä mning.
H ä r l ä mnas ocks å ett f ö rslag till ö verg å ngsl ö sning, som å terfinns i proposition 1987/88:31, men som inte ö verensst ä mmer
med vad som regeringen anf ö rde i sin skrivelse 1987:1 till
kyrkom ö tet. Detta senare ä r sk ä let till att
regeringen nu å terkommer till kyrkom ö tet i ä rendet.
I sak f ö resl å s en ö verg å ngsl ö sning som inneb ä r att pastoratsadjunkturerna f å r finnas kvar till utg å ngen av juni 1991, men under ö verg å ngstiden dras in om de blir lediga. De som ä r pastoratsadjunkter under ö verg å ngstiden å l ä ggs i lag
att fullg ö ra motsvarande arbetsuppgifter hos stiftssamf ä lligheten. L ö nekostnaderna
skall betalas av stiftssamf ä lligheten. I
fr å ga om kyrkoadjunkterna f ö resl å s att tj ä nsteben ä raningen
ä ndras till komminister fr å n och med den 1 juli 1989.

Utskottet tillstyrker f ö rslagen.

Domkyrkor å det i Lund och Lunds domkyrkas fastigheter

F ö r f ö rvaltningen av Lunds domkyrka och domkyrkans egendom g ä ller s ä rskilda
f ö reskrifter. En redog ö relse f ö r
detta och f ö r reglernas historiska bakgrund l ä mnas i regeringens skrivelse. I

100

Prop. 1988/89:16 Bilaga 3

skrivelsen f ö resl å s ett antal ä ndringar
i den nya lagen (1988:183) om f ö rvaltningen
av kyrklig jord - i 7, 16 och 22 §§ samt
tv å tillaggsparagrafer och en ny ö verg å ngsbest ä mmelse. Den nya regleringen syftar till att ge s ä rbest ä mmelser om f ö rvaltningen av Lunds domkyrkas egendom och om
domkyrkor å det i Lund. S ä rbest ä mmelserna
syftar till

att domkyrkor å det
sj ä lvt och inte egendomsn ä mnden skall besluta om f ö rs ä ljning och
byte av domkyrkans fastigheter samt om uppl å telser
av s å dana r ä ttigheter som tomtr ä tt, servitut m.m., samt

att domkyrkor å det
i Lund skall best å av de sj ä lvskrivna ledam ö terna,
biskopen och domprosten samt ytterligare av en ledamot, utsedd av kyrkor å det i domkyrkof ö rsamlingen
och tv å ledam ö ter, utsedda av stiftsfullm ä ktige.

Utskottet har tagit del av de remissyttranden vilka har
avgivits ö ver den promemoria som ligger till
grund f ö r regeringens skrivelse i bl.a.
denna del (bil. 3).

Utskottet tillstyrker f ö rslagen.
S å som kammarkollegiet och stiftsn ä mnden i Lund har anf ö rt i sina yttranden b ö r 18 § i lagen (1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord justeras med h ä nsyn till det ansvar som tillkommer kammarkollegiet
resp. domkyrkor å det i Lund.

Utskottet har utarbetat ett till ä gg till lagf ö rslaget i enlighet med vad som nu
har sagts (bil. 4).

Lokala egendomsn ä mnder

Med den nya lagen (1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord f ö rsvinner bost ä llsn ä mnderna slutligt. I regeringens skrivelse l ä mnas en redog ö relse
f ö r olika synpunkter, som vid kyrkom ö tes-och riksdagsbehandling av fr å gan har kommit fram. Bl.a. redovisas dels 1987 å rs kyrkom ö tes
beslut att avsl å en motion om bibeh å llande av bost ä llsn ä mnderna (KL 1987:5), dels behandlingen av en fempartimotion
i riksdagen, som bl.a. syftade till att ö ppna
m ö jligheten f ö r stiftsfullm ä ktige
att inr ä tta lokala egendomsn ä mnder (mot. 1987/88:K26 ). Riksdagen har uttalat att
regeringen b ö r redovisa ö verv ä ganden i
denna fr å ga under n ä sta riksm ö te,
s å att regler om lokala egendomsn ä mnder kan tr ä da
i kraft senast den 1 juni 1989, vilket ä r
samtidigt med att den f ö reslagna lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord tr ä der i kraft. Regeringen anm ä ler i sin skrivelse detta ä rende f ö r
kyrkom ö tet och anger saintidigt att,
eftersom fr å gan kr ä ver ytterligare utredning, det inte har varit m ö jligt att nu l ä gga
fram n å gra f ö rslag.

I motionen beklagas detta f ö rh å llande och p å pekas att de lokala egendomsn ä mnderna nu kommer f ö r sent f ö r att hinna f å nga upp den kompetens som f.n. finns i stiftsn ä mnder och bost ä llsn ä mnder n ä r
dessa upph ö r. Motionen anvisar tv å utv ä gar:
antingen kan man skjuta p å lagens ikrafttr ä dande och beh å lla
stiftsn ä mnder och bost ä llsn ä mnder eller
ocks å kan kyrkom ö tet nu ta initiativ till

101

Prop.
1988/89:16

Bilaga
3

att ä ndra lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord i enlighet med
riksdagens beslut.

Utskottet h ä nvisar i f ö rsta hand till sin tidigare intagna st å ndpunkt ang å ende
bost ä llsn ä mnderna (KL 1987:5). I stort sett samma synpunkter kan enligt
utskottets mening l ä ggas p å fr å gan om
lokala egendomsn ä mnder. Utskottet avstyrker bifall
till motionen.

3 UTSKOTTETS HEMST Ä LLAN
Utskottet hemst ä ller

1. betr ä ffande lagen om biskopsval

att kyrkom ö tet med
anledning av regeringens skrivelse 1988:1 hos regeringen anm ä ler att kyrkom ö tet
tillstyrker 3 och 10 §§ i det genom skrivelsen framlagda f ö rslaget till lag om ä ndring i lagen (1963:633 ) om biskopsval och hos regeringen anh å ller att 2, 5 och 6 §§ samt en ny ö verg å ngsbest ä mmelse ges i bilaga 2 s å som Utskottets f ö rslag
betecknade lydelse,

2. betr ä ffande vissa beh ö righetsvillkor
mm

att kyrkom ö tet med
anledning av regeringens skrivelse 1988:1 hos regeringen anm ä ler att kyrkom ö tet
tillstyrker de framlagda f ö rslagen till ä ndringar i lagen (1982:942) om svenska kyrkan, lagen
(1982:943) om kyrkom ö tet och domkapitelslagen
(1988:181),

3. betr ä ffande kyrkofondslagen mm

att kyrkom ö tet med
anledning av regeringens skrivelse 1988:1 hos regeringen anm ä ler att kyrkom ö tet
tillstyrker det framlagda f ö rslaget till
ä ndring i kyrkofondslagen
(1988:182),

4. betr ä ffande domkyrkor å det i Lund och Lunds domkyrkas

fastigheter

att kyrkom ö tet med
anledning av regeringens skrivelse 1988:1 hos regeringen anm ä ler att kyrkom ö tet
tillstyrker det framlagda f ö rlaget till ä ndring i lagen (1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord och hos regeringen anh å ller att dessutom 18 § i lagen (1988:183) om f ö rvaltningen
av kyrklig jord ges i bilaga 4 s å som
utskottets f ö rslag betecknade lydelse,

5. betr ä ffande pr ä stanst ä llningslagen

att kyrkom ö tet med
anledning av regeringens skrivelse 1988:1 hos regeringen anm ä ler att kyrkom ö tet
tillstyrker det framlagda f ö rslaget till
ä ndring i pr ä stanst ä llningslagen
(1988:184), samt

102

Prop. 1988/89:16 Bilaga 3 6. betr ä ffande lokala egendomsn ä mnder

att kyrkom ö tet med
anledning av regeringens skrivelse 1988:1 och med avslag p å motion 1988:41 som sin mening ger regeringen till k ä nna vad utskottet har anf ö rt.

Stockholm den 18 augusti 1988 P å kyrkolagsutskottets v ä gnar

Karl-Erik Johansson

Sture Johansson

N ä rvarande: Karl-Erik Johansson,
ordf., Thure Jadestig*, Rune Norberg, Karl-Axel Johansson, Solveig Fridh,
Gunnar Lindberg, Thomas S ö derberg, Torsten Gustafsson, Sune
Holgersson, Hans Davidson, Berith Ö hrnberg,
Ingemar Bj ö rck, Carl Gustaf von Ehrenheim, Per
Wihlborg och Urban Gibson.

Biskoparna G ä rtner
och Lindeg å rd har deltagit i ö verl ä ggningen.

* Ej n ä rvarande vid
slutjusteringen.

103

Läronämndens
yttrande P'°p '■■'

• Bilaga 3

1988:1

med anledning av regeringens skrivelse 1988:1

Till
l ä ron ä mnden har f ö r yttrande ö verl ä mnats RegSkr 1988:1.

L ä ron ä mnden har
ingen erinran fr å n l ä rosynpunkt mot f ö rslagen i skrivelsen.

Stockholm den 15 augusti
1988 P å L ä ron ä mndens v ä gnar BERTIL WERKSTR Ö M

Ö RJAN WIKMARK

N ä rvarande:
Ä rkebiskop
Bertil Werkstr ö m, ordf ö rande, biskop

Martin L ö nnebo,
biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Sven

Lindeg å rd,
biskop Bertil E G ä rtner, biskop Gunnar Weman, biskop

Tore Furberg, biskop
Krister Stendahl, Ake Andr é n, Carl-Axel

Axelsson,

Caroline
Krook, Per Erik Persson och Rune S ö derlund.

104

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

F ö rslag till

Lag om ä ndring i lagen (1963:633) om biskopsval

Regeringens
f ö rslag

Utskottets
f ö rslag

2 §

Val av annan biskop ä n
ä rkebiskop skall f ö rr ä ttas av en
valkorporation som best å r av

-
domkapitlets
ledam ö ter,

-
pr ä ster som vid tidpunkten f ö r valet innehar i stiftet inr ä ttade tj ä nster
som domprost, kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt
eller enligt f ö rordnande uppeh å ller obesatta s å dana
tj ä nster,

-
s ä rskilt utsedda elektorer f ö r stiftets lekm ä n

Val av annan biskop ä n
ä rkebiskop skall f ö rr ä ttas av en
valkorporation som best å r av

-
domkapitlets
ledam ö ter,

-
pr ä ster som vid tidpunkten f ö r valet innehar i stiftet inr ä ttade tj ä nster
som domprost, kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt eller
pastorsadjunkt eller enligt f ö rordnande
uppeh å ller obesatta s å dana tj ä nster,

-
s ä rskilt utsedda elektorer f ö r stiftets lekm ä n

I
stift d ä r det finns diakonianstalter, ing å r i valkorporationen dessutom de pr ä ster som vid tidpunkten f ö r valet ä r
anst ä llda som f ö rest å ndare f ö r s å dana anstaler.

5 §

I varje pastorat utses elektorer till det antal, som motsvarar
antalet i pastoratet inr ä ttade tj ä nster som domprost, kyrkoherde och komminister med
undantag av s å dana tj ä nster som ä r
obesatta och inte uppeh å lls enligt f ö rordnande.

F ö r elektorerna skall utses lika m å nga suppleanter.

I varje pastorat utses elektorer till det antal, som
motsvarar antalet i pastoratet inr ä ttade
tj ä nster som domprost, kyrkoherde och
komminister med undantag av s å dana tj ä nster som ä r
obesatta och inte uppeh å lls enligt f ö rordnande.

I en stiftssamf ä llighet
utses elektorer till det antal som motsvarar antalet i stiftssamf ä lligheten inr ä ttade
t.j ä nsterr som stiftsadjunkt,
kontraktsadjunkt eller pastorsadjunkt med undantag av s å dana tj ä nster
som ä r obesatta och inte uppeh å lls enligt f ö rordnande.

F ö r elektorerna skall utses lika m å nga suppleanter.

Regeringens förelag

Utskottets förslag

Prop. 1988/89:16 Bilaga 3

6 §

Om
ett pastorat best å r av en enda f ö rsamling skall elektorerna och deras suppleanter v ä ljas av
kyrkofullm ä ktige eller av kyrkor å det, om kyrkofullm ä ktige
inte finns.

Om
ett pastorat best å r av tv å eller flera f ö rsamlingar skall elektorerna och deras ers ä ttare v ä ljas av
kyrkofullm ä ktige eller f ö rsamlingsdelegerade i pastoratet. Om kyrkofullm ä ktige eller
f ö rsamlingsdelegerade inte finns i pastoratet skall valet i st ä llet f ö rr ä ttas
gemensamt av de kyrkor å d som finns i f ö rsamlingarna i pastoratet.
Valet skall ske inf ö r ordf ö randen i kyrkor å det i den av f ö rsamlingarna,
som har det st ö rsta antalet r ö stber ä ttigade kyrkomedlemmar.

I
valet av elektorer f å r inte delta pr ä ster som ing å r i valkorporationen
vid biskopsvalet.

Om
ett pastorat best å r av en enda f ö rsamling skall elektorerna och deras suppleanter v ä ljas av kyrkofullm ä ktige
eller av kyrkor å det, om kyrkofullm ä ktige inte finns.

Om
ett pastorat best å r av tv å eller flera f ö rsamlingar skall elektorerna och deras ers ä ttare v ä ljas av
kyrkofullm ä ktige eller f ö rsamlingsdelegerade i pastoratet. Om kyrkofullm ä ktige
eller f ö rsamlingsdelegerade inte finns i pastoratet skall valet i st ä llet f ö rr ä ttas
gemensamt av de kyrkor å d som finns i f ö rsamlingarna i pastoratet.
Valet skall ske inf ö r ordf ö randen i kyrkor å det i den av f ö rsamlingarna
som har det st ö rsta antalet r ö stber ä ttigade kyrkomedlemmar.

Stiftsfullm ä ktige utser
elektorerna och deras suppleanter i stiftssamf ä l1igheten.

I
valet av elektorer f å r inte delta pr ä ster som ing å r i valkorporationen
vid biskopsvalet.

3. Det som s ä gs i 2. S
och 6 86 om stiftspr ä ster och elektorer f ö r dessa g ä ller
intill utg å ngen av juni 1991 ä ven med avseende p å den som
enligt 8 p. ö verg å ngsbest ä mmelsen till pr ä stanst ä llningslagen
n988:184> tj ä nstg ö r

som pastpratsadjunkt-

106

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

CIVILDEPARTEMENTET

Kyrkoenheten

REMISSYTTRANDEN

ö ver
promemoria 1988-04-15 med f ö rslag till best ä mmelser bl.a. betr ä ffande domkyrkor ä det i Lund.

107

CIVILDEPARTEMENTET Kyrkoenheten

Handl ä ggare: Departementsr å det G ö ran G ö ransson tel: 08 - 763 43 80

REMISS

1988-05-05

Prop.
1988/8916 Bilaga 3

KY 453/88

Promemoria ang å ende
1867 ä rs kung ö relse ang å ende

landgille och st ä dja samt best ä mmelser om domkyrko

r ä det i Lund m.m., avgiven av en
arbetsgrupp inom

civildepartementet (C 1987:C)______________________

Remissyttranden (3 kopior torde s ä ndas med) skall vara inkomna senast den 20 juni
1988.

Bereds tillf ä lle
att yttra sig:

1.
kammarkollegiet

2.
svenska kyrkans
centralstyrelse

3.
domkapitlet
i Lund ("< ' '-.-> .-U)

4.
stiftsn ä mnden i Lund

5.
stiftsn ä mnden i G ö teborg

6.
domkyrkor å det i Lund

7.
kyrkor å det i Lunds domkyrkof ö rsamling

8.
Svenska kyrkans
f ö rsamlings- och pastoratsf ö rbund

C~-

Peder T ö rnvall Expeditionschef

108

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

KAMMARKOLLEGIET YTTRANDE

1988-06-21 409-81-88

Civildepartementet
103 33 STOCKHOLM

CIVILOEPARTEMENTET

Registotorn

Ink.
1988-06-2 9

F ö rslag
till lag om landgille och st ä dja samt

best ä mmelser om
domkyrkor å det i Lund________

KY
453/88, remiss 1988-05-05

Kammarkollegiet
tillstyrker att 1867 å rs kungl brev ang å ende landgille och st ä dja f ö r vissa
kyrkol ä genheter i Sk å ne, Halland och Blekinge ers ä tts med
den f ö reslagna lagen.

Domkyrkor å det i
Lund

Domkyrkor å det i
Lund f ö rvaltar Lunds domkyrkas tillg å ngar som enligt 1986 å rs balansr ä kning uppgick
till 103 milj kr. Jordbruksfastigheternas taxeringsv ä rde
uppgick till ca 75 milj kr och arealen till 3 564 ha. Dessa fastigheter var utarrenderade
- ett 60-tal som g å rdsarrenden och ett 30-tal som sidoarrenden - och
arrendeinkomsterna uppgick till ca 5,3 milj kr. Bland ö vriga
tillg å ngar av betydenhet kan n ä mnas stadsfastigheter taxerade till 1 115 000 kr,
banktillgodohavanden om drygt 21 milj kr och aktier med ett bokf ö rt v ä rde om 1
113 000 kr (kursv ä rdet 4 158 812 kr). Den nuvarande f ö rvaltningsformen
f ö r domkyrkans egendom har visat sig vara mycket effektiv.

Det
ä r
viktigt att domkyrkor å det ä ven i framtiden f å r en s å dan
sammans ä ttning och s å dana arbetsformer att r å det kan
arbeta effektivt och sj ä lvst ä ndigt. Utredningen framh å ller ocks å att r å det b ö r ha en s ä rskild st ä llning
och dess egenskap av styrelse f ö r en sj ä lvst ä ndig stiftelse b ö r markeras. N ä r
utredningen stannar f ö r att f ö resl å att de tv å ledcim ö ter, som nu utses av stiftsn ä imnden, skall
v ä ljas av stiftsfullm ä ktige motiveras detta med att det ä r angel ä get att
beh å lla den nuvarande stiftsanknytningen. Kammarkollegiet anser att
stiftsanknytningen ä r v ä l tillgodosedd genom att tre av de fem ledam ö terna har
s å dan anknytning -biskopen och domprosten ä r sj ä lvskrivna
ledam ö ter och en ledamot skall utses av kyrkor å det i Lunds domkyrkof ö rsamling.

109

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

Enligt
kollegiets mening ä r det angel ä get att domkyrkor å det f å r en s å dan
sammans ä ttning att r å det som en statlig myndighet med ansvar f ö r Lunds
domkyrka och dess egendom kan arbeta sj ä lvst ä ndigt. Stiftsfullm ä ktige skall enligt 5 § lagen
(1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord v ä lja egendomsn ä mndens
ledam ö ter. Om fullm ä ktige f å r uppgiften att v ä lja tv å av
domkyrkor å dets ledam ö ter, ligger det n ä ra till hands att dessa v ä ljs bland
egendomsn ä mndens ledam ö ter. Med en s å dan personunion - och ä ven om
stiftsfullm ä ktige utser andra ledam ö ter av
domkyrkor å det - finns det risk f ö r
integrering av arbetet mellan n ä mnden och domkyrkor å det och att r å dets sj ä lvst ä ndighet f ö rsvagas.

F ö rslaget i
denna del strider mot f ö rslaget i ö vrigt som syftar till att g ö ra
domkyrkor å det sj ä lvst ä ndigt i f ö rh å llande till stiftets egendomsn ä mnd i fr å ga om f ö rvaltningen
av den kyrkliga jorden och som inneb ä r att de b å da organen blir parallellt och frist å ende fr å n
varandra direkt underst ä llda kammarkollegiet. Domkyrkans fastigheter
kommer att fr o m 1989-07-01 f ö rvaltas enligt best ä mmelserna i lagen (1988:183)
om f ö rvaltningen av kyrklig jord och enligt den f ö rordning
om f ö rvaltningen som v ä ntas tr ä da i kraft vid samma tidpunkt. I 11 § i lagen
sl å s fast att f ö rvaltningen av domkyrkors fastigheter skall inriktas
p å att egendomens avkastningsf ö rm å ga tas till vara p å ekonomiskt b ä sta s ä tt samt
att naturv å rdens och kulturminnesv å rdens
intressen skall beaktas i sk ä lig omfattning. Med den m å ls ä ttningen ä r det
viktigt att det i domkyrkor å det finns ledam ö ter med speciella kunskaper
som garanterar att f ö rvaltningen ä ven i framtiden blir effektiv och att det
ekonomiska utfallet blir gott med inriktning p å b ä sta m ö jliga
ekonomi f ö r domkyrkan.

Ä ven i den organisation p å lokal-
och stiftsplanet, som genomf ö rs under å r 1989, har kammarkollegiet som central f ö rvaltningsmyndighet
ett ansvar f ö r verkst ä lligheten av best ä mmelserna i lagen och f ö rordningen
om f ö rvaltningen av kyrklig jord. Enligt 56 § i f ö rslaget
till ny f ö rordning (DsC 1987:11) f å r
kollegiet meddela ytterligare f ö reskrifter om verkst ä lligheten av lagen
(1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord och 'f ö rordningen.
Ä ven
detta ä r en omst ä ndighet som b ö r v ä gas in vid val av l ä mplig instans som skall utse
tv å av ledam ö terna i domkyrkor å det.

Av
utredningen framg å r att en majoritet av ledam ö terna i
det nuvarande domkyrkor å det f ö rordat att kammarkollegiet f å r till
uppgift att utse tv å ledam ö ter i r å det. Vid en bed ö mning av l ä mplig
instans f ö r val av dessa ledam ö ter m å ste
givetvis majoritetens å sikt tillm ä tas stor betydelse.

110

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

Vid
en bed ö mning av de olika beaktansv ä rda faktorerna finner kollegiet att ö verv ä gande sk ä l talar f ö r att
kammarkollegiet skall utse tv å ledam ö ter i domkyrkor å det.

Xndringar
i lagen (1988:183) om f ö rvaltning av

kyrklig jord m m____________________________

Domkyrkor å det i
Lund skall enligt f ö rslaget f ö rvalta Lunds domkyrkas fastigheter enligt de
regler som g ä ller f ö r egendomsn ä mndens f ö rvaltning av domkyrkas fastigheter i de ö vriga
stiften. Detta kr ä ver vissa ä ndringar i den kyrkliga f ö rvaltningslagstiftningen.
Ut ö ver de f ö rslag till ä ndringar i den kyrkliga f ö rvaltningslagen,
som utredningen f ö resl å r beh ö ver ä ven 18 § i lagen ä ndras. Egendomsn ä mnden skall alltid enligt
sista punkten i paragrafen pr ö va fr å gor om dispositions ä ndringar till f ö ljd av
att ett sj ä lvst ä ndigt jordbruk inte l ä ngre ä r b ä rkraftigt
eller att ett s å dant jordbruk inte kan best å . Om en s å dan fr å ga r ö r n å gon av
Lunds domkyrkas fastigheter eller en kyrkofondsfastighet, b ö r fr å gan
naturligtvis avg ö ras av domkyrkor å det i Lund resp kammarkollegiet.

Som
en f ö ljd av ä ndringarna i lagen m å ste f ö rslaget
till ny f ö rvaltningsf ö rordning (DsC 1987:11 Nya kyrkliga f ö rordningar
m m) ses ö ver.

Detta
yttrande har beslutats av generaldirekt ö ren Nilsson i n ä rvaro av avdelningschefen
Johansson och kammarr å det Dahnell, f ö redragande.

(- • Sv é ri-Eric Nilsson /

Karin
Dahnell

Kopia
f ö r k ä nnedom till domkyrkor å det i Lund

0.2/MB

111

f¥

Svenska
kyrkans nämnd för FÖRSAMLINGS- OCH PASTORATSFÖRVALTNING

1988-07-19

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

Civildepartementet

Kyrkoenheten

103 33 Stockholm

Remissyttrande ö ver
promemoria ang å ende 1867 å rs kung ö relse
ang å ende landgille och st ä dja samt best ä mmelser
om domkyrkor å det i Lund m.m.. avgiven av en
arbetsgrupp inom civildepartementet C:1987:C

Ert dnr KY 453/88

Svenska kyrkans n ä mnd
f ö r f ö rsamlings- och pastoratsf ö rvaltning
f å r p å uppdrag av Svenska kyrkans centralstyrelse avge f ö ljande remissytrande ö ver rubricerad promemoria.

Av utredningspromemorian framg å r att det inom kammarkollegiet p å g å r en
utredning om en avveckling av bl a r ä ttsinstitutet
landgille. N ä mnden f ö ruts ä tter att
denna utredning arbetar p å ett s å dant s ä tt
att en snabb och effektiv avveckling av detta r ä ttsinstitut kommer till st å nd.
Mot denna bakgrund ifr å gas ä tter n ä mnden behovet av en ny lagstiftning
inom omr å det.

F ö r den h ä ndelse att man fr å n
departementets sida ä nd å ä r n ö dv ä ndig har n ä mnden inga synpunkter p å det f ö religgande
f ö rslaget till lagstiftning.

N ä mnden avst å r fr å n yttrande ö ver det remitterade f ö rslaget vad g ä ller ä ndring i lagen om f ö rvaltning av
kyrklig jord (1988:000) och f ö rordning med
instruktion f ö r domkyrkor å det i Lund m.m..

Svenska k-yrkans n ä mnd
f ö r f ö rsamlings- och pastoratsf ö rvaltning

é ll
Ericson rdf ö rande

Barbro Carlest å l
Sj ö stedf f ö rbunds jurist

LUNDS
STIFTSN Ä MND

>o> 17l| 221 01 lun « T*l. 046-159500

Byr å direkt ö r Rolf H4kansson/lf

YTTRANDE 1988-06-21

Civildepartementet Kyrkoenheten

103 33 STOCKHOLM

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

CIVILDEPARTtMtNTET

inh. 1988 -06-23

Dnr.- ___

Promemoria (C 1?87:C) ang å ende 1867 å rs kung ö relse ang å ende
landgille

och st ä dja samt
best ä mmelser om domkyrkor å det i Lund m m_________

RemlSL '988-05-05 KY 453/88

Avgifter i saaband med ä boombyte p å vissa kyrkojordar

Stiftsn ä nnden har
inte n å gon erinran mot den f ö reslagna lagregleringen om att egendomsn ä mnden och i sista hand. kammarkollegiet best ä mmer ifr å gavarande
avgifter. Utan en anm ä lan fr ä n i b ä sta fall
pastoratet om att en avgiftsandring ar aktuell, torde n å gon pr ö vning
emellertid inte komma till st å nd.

Domkyrkor ä det 1 Lund m m

Nar domkyrkor å det
sjalv kommer att bestamma villkoren f ö r
jordbrukens utarrendering och f ö ra
jordagarens talan i tvister om s å dana
villkor, ar det enligt stiftsnamndens mening mycket viktigt att det finns r å dsledam ö ter
med sakkunskap i inte bara jordbruk utan ocks å Juridik. Endast i undantagsfall skall utomst å ende experter p å
dessa omr å den beh ö va anlitas. Om domkyrkor å det fr o m 1989-07-01 sj ä lv ocks ä
f å r hand om uppl å telse av vissa andra r ä ttigheter (n å got som stiftsn ä mnden inte har n å gon
erinran mot) och f Orsaljningsf r ä gorna,
ä r det helt n ö dv ä ndigt att
bibeh å lla den nuvarande kompetensniv å n. I f ö rsta
hand b ö r d ä rf ö r kompetenskraven anges i lagen. I
andra hand kan stifts-n ä mnden t ä nka sig att sakkunskapen tryggas genom att de tv å ledam ö terna
och deras suppleanter utses av kammarkollegiet efter h ö rande eller f ö rslag
av stiftssamf ä lligheten.

F ö rmodligen av f ö rbiseende f ä r
egendomsn ä mnden inflytande ö ver arrendefr å gorna
s å tillvida att n ä mnden i fr å ga
om allt kyrkligt jordbruk skall kopplas in t ex vid nedl ä ggning av ett sj ä lvst ä ndigt jordbruk (18 S nya lagen). N å got sk ä l
att p ä detta s ä tt inskr ä nka
domkyrkor ä dets (och kammarkollegiets) r å dighet ö ver
arrendes ä ttningen kan stiftsn ä nnden inte finna. D ä remot vill stiftsn ä mnden starkt
ifr å gas ä tta f ö rslaget att fr å n egendomsn ä mndens
pr ö vning undanta fr å gorna om f ö rs ä ljning och byte av domkyrkans jordbruksfastigheter.

Strukturrationaliseringen av den kyrkliga jorden ä r i h ö g grad en fr å ga om k ö p,
f ö rs ä ljning och byte av fast egendom. Enligt 3 § f ö rordningen
(1971:862) med instruktion f ö r stiftsn ä mnderna å ligger
det en stiftsn ä mnd s ä rskilt att verka f ö r bl a s å dan rationalisering.

Till skillnad fr ä n
arbetsgruppen kan stiftsn ä mnden inte finna n å gon given anledning att inte l å ta egendomsn ä mnden
pr ö va fr å gor om byte och f ö rs ä ljning av dorakyrkans fastigheter. Utredningsf ö rslaget inneb ä r
att rationaliseringen splittras helt i strid mot en b ä rande princip om samordning i 1970 å rs lagreform om den kyrkliga jordens f ö rvaltning.

113

8 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 16

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

I f ö rening med ett byte f ö rekommer vanligen en mellanlikvid- f ö r' att, utj ä mna
en v ä rdeskillnad. F ö r att medel ur domkyrkans f ä stighetsfori4,;; skall kunna komma till anv ä ndning f ö r
ä ndam å let genom beslut av egendomsn ä mnden
eller domkyrkor ä det (och inte som f n av
kammarkollegiet), f ö resl å r stiftsn ä mnden ä ndrade f ö reskrifter
om medelsanv ä ndningen vid ink ö p i anslutning till 26 § nya lagen.

Biskopsg å rden

Enligt 2 S 1971 ä rs
best ä mmelser om f ö rvaltningen av Lunds domkyrka och domkyrkans egendom
skall domkyrkor ä det svara f ö r underh ä ll
och sk ö tsel av biskopsg å rden i Lunds stift. Biskopshuset i Lund med tillh ö rande g ä rdsflygel
ä r bel ä gen p ä domkyrkans fastighet Bispen 1. Ocks ä kyrkofondsfastigheten Bispen 10 har i vissa fall
kommit att inr ä knas i biskopsg ä rdens planterade omr å de.

I kommande n ä rmare
f ö reskrifter om hur egendomsn ä mndens å ligganden
betr ä ffande biskopsg ä rden skall utf ö ras
b ö r det inte r å da n å gon os ä kerhet om inneb ö rden
av ben ä mningarna biskopsg ä rden i Lunds stift och biskopshuset i Lund.

Yttrandet har beslutats av lantm ä staren Jan Kristensson, kontrakts

prosten Sten Johansson, bankdirekt ö ren
Britt-Marie Lindvall och lant

brukaren Rune H å kansson. F ö redrag ä nde har varit

tjf stiftssekreteraren Rolf H å kansson.

P å stiftsn ä mndens v ä gnar:
Jan Kristensson

Rolf ä kansson

114

, STIFTSN Ä MNDEN I G Ö TEBORG

Handl ä ggare

Byr å dir. Thomas Ericson, W)

YTTRANDE

Datum 1988-06-21 (30)

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

Arendebeteckning

Dnr Ö 5/88 JBnr E 2/27

2ld

CIVILDEPARTEMENTET

"egisträtom

lt\k. 1988 -07-OA

Civildepartementet

Kyrkoenheten

103 33
STOCKHOLM.

.-l Dnr:

Yttrande
ö ver promemoria a-ci å ende 1867 å rs
kung ö relse ang å ende landgille och st ä dja samt best ä mmelser
om domkyrkor å det m m, avgiven av en
arbetsgrupp inom

civildepartementet
(C 1987:C)________________________

KY
453/88

Stiftsn ä mnden, som
beretts tillf ä lle att yttra sig ö ver rubricerade promemoria, tillstyrker f ö rslaget till lag om landgille och st ä dja f ö r
vissa f ö rsamlingskyrkors fastigheter i
Lunds och G ö teborgs stift. Stiftsn ä mnden vill emellertid anm ä rka att n ä mndens
kentakt med landgillen senast ber ö rt
markeg å ng f ö r vissa pastorats r ä kning.

Vid handl ä ggningen
av detta yttrande har deltagit undertecknad biskop s å som ordf ö rande
samt ledam ö terna hemmans ä garen Iwan Andersson, prosten William F ä gerhall, fastighetsr å det Tore Pettersson och fastighetschefen Karl-Eric Rinman.

F ö redragande: byr å direkt ö r
Thomas Ericson.

P å stiftsn ä mndens v ä gnar

>j:.

Bertil E G ä rtner

Thomas Ericson

115

Prop. 1988/89:16
Bilaga 3

YTTRANDE 1988-06-16

Remiss 1988-05-05 KY 453/88

Krafts torg 12 223 50 Lund

Tel 046/15 95 00

Civildepartementet Kyrkoenheten

103 33 STOCKHOLM

CIVILDEPARTEMENTET

Rejisfratorn

Ink.
1988 -06-20 Dnr.
■- ' ' ■ . .

I anledning av Civildepartementets remiss av promemoria r ö rande bl a best ä mmelser
om domkyrkor ä det i Lund f å r domkyrkor å det
- som inte finner anledning att yttra sig ö ver
promemorians inneh å ll i ö vrigt -anf ö ra f ö ljande.

Lunds domkyrka ä r
en av å lder best å ende stiftelse, och domkyrkor å dets uppgift s å som
f ö rvaltande organ f ö r denna har m å nghundra å rig tradition. Stiftelsens ä ndam å l ä r att v å rda
och vidmakth å lla domkyrkobyggnaden f ö r dess bruk s å som
f ö rsamlings - och stiftskyrka och ä ven rikshelgedom. Domkyrkor å det noterar med tillfredsst ä llelse att instruktionsf ö rslaget i sin inledningsparagraf framh ä ver denna uppgift som den centrala. Det vore
emellertid ö nskv ä rt att ä ndam å let, uttryckligen anges ä ven
i instruktionen, exempelvis p å nu angivet
satt.

Betr ä ffande domkyrkor å dets sammans ä ttning
f ö resl å s ingen annan and-ring ä n att de tv å ledam ö ter
som hittills utsetts av stiftsn ä mnden i Lund
i st ä llet skall utses av stiftsfullm ä ktige. Inom domkyrkor å det har i och f ö r sig starka sympatier yppats f ö r ett tills ä ttningsf ö rfarande som tydligare markerar domkyrkans stiftelsekaraktar.
Den nya kyrkliga lagstiftning, som f ö ranlett
de nya reglerna, innebar emellertid principiellt ett minskat engagemang f ö r statliga myndigheter i den inomkyrkliga f ö rvaltningen, och inom r å det har anf ö rts
att denna utveckling inte b ö r motverkas.
Domkyrkor å det har stannat f ö r att inte framf ö ra
n å got f ö rslag om annan tills ä ttningsform
men d ä remot understryka r å dets enh ä lliga
uppfattning att ledam ö terna ä ven i framtiden b ö r
utses med s å dan h ä nsyn till saklig kompetens, att r å det
p å ett effektivt s ä tt kan fylla sina instruktionsenliga uppgifter.

En svaghet i f ö rslaget,
som i och f ö r sig f ö religger ä ven
enligt hittills g ä llande best ä mmelser, ä r
att n å gon suppleant f ö r domprosten inte finns. Enligt r å dets mening vore det l ä mpligt att vid vakans p å tj ä nsten och s å dan
tj ä nstledighet som ö verstiger sex m å nader
vikarie f å r inlrido som crsLittnrc f ö r domprosten s ä som
ledamot.

Betr ä ffande 9 § vill domkyrkor å det
endast p å peka, att f ö rsta stycket rimligen m å ste tolkas s å
att vice ordf ö randen kan intr ä da som ordf ö rande
med bibeh å llen' beslutf ö rhet.

Detta yttrande har beslutats av biskopen Ahr é n samt ledam ö terna
Ohlsson, Andersson och Lidin. Domprosten Hammar, som ej n ä rvarit vid justeringen, har meddelat att han delar
den mening som anges i yttrandet. Ledam ö terna
Ohlsson och Andersson har anm ä lt
skiljaktig mening enligt

116

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

bilaga-. Till deras mening har domkyrkokamreraren Linge
anmält att han ansluter sig.

,ET\l'omkyrkorädets vägnar:

■ ] ■ ■

P.-O. Ahrén /

/.' -.

L./ -

9 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 16

Kerstin L ö nnaeus

117

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

Skiljaktig mening

Lunds domkyrka har alltid intagit en s ä rst ä llning. Dels
genom den historiska bakgrunden och sina rikliga tillg å ngar i fast egendom, dels att genom sekler ha
betraktats som nationalhelgedom, eller i vart fall en helgedom av riksintresse.
Detta utan att tillh ö ra stat, stift eller f ö rsamling.

Lunds domkyrka ä r
en si ä lvst ä ndig stiftelse under tillsyn av olika statliga myndigheter s ä som regeringen, kammarkollegiet, stiftsn ä mnden och riksrevisionsverket.

I nu f ö religgande f ö rslag f ö resl å s stiftsfullm ä ktige
utse de tv å ledam ö ter i domkyrkor å det som idag utses av stiftsn ä mnden. Detta kan p ä sikt komma att inneb ä ra en
radikal f ö r ä ndring f ö r Lunds domkyrka och dess sj ä lvst ä ndiga st ä llning. Enligt v å r
uppfattning r å der idag en tillfredsst ä llande balans mellan olika intressegrupper i domkyrkor ä det. Stiftet kan anses representerat av biskop och
domprost, f ö rsamlingen genom domprost och av f ö rsamlingskyrkor å det
utsedd ledamot .

De tv å ledam ö ter som stiftsn ä mnden
utsett innehar bl a specialkompetens inom omr å den som juridik och lantbruk.

Kammarkollegiet som numer fastst ä ller stat f ö r
domkyrkan, b ö r enligt v å r uppfattning, vara den myndighet som ä r b ä st l ä mpad att utse de tv å ledam ö ter som idag utses av stiftsn ä mnden. Kollegiet kan d ä rvid ta vederb ö rlig h ä nsyn till kompetenskrav, lokal f ö rankring och intressebalans .

I andra hand kan tills ä ttningen
beslutas av stiftsstyrelsen efter domkyrkor ä dets
h ö rande.

118

LINDS DOMKVRKOKORSAMLING

K\rknrjdet

Prop. 1988/89:16

■ Bilaga 3 ■ ■

Bilaga till domkyrkoförsamlingens prot § 36p
1988

REMISSVAR 1988-06-07

Till

Civildepanementet

Kyrkoenheten

Yttrande över PM ang 1867 års kungörelse ang landgille och
siädia samt bestämmelser om domkyrkorådet i Lund mm.

1 en ny Lag om ändring av tagen( 1988:000) om förvaltning
av kyrklig jord föreslås bestämmelser ingå om Domkyrkorädet i Lund. Sammansättningen
föresläs vara: biskop och domprost, vidare en ledamot vald av kyrkorådet i
Lunds domkyrkoförsamling och två ledamöter valda av stiftsfullmäktige i Lunds
stift.

I ett antal ärenden om upplåtelse av vissa rättigheter,
där, enl nuvarande lagstiftning kyrklig jord med undantag av kyrkofondsfastigheter
skall företrädas av de nybildade egendomsnämnderna, föreslås domkyrkorådet
självt företräda Lunds domkyrkas fastigheter.

Förslagen i dessa och övriga avseenden tillstyrkes.

Däremot vill kyrkorädet fästa uppmärksamheten på det
olämpliga i att lagstiftning om kyrklig egendom finns samlad i en lag med
beteckningen Lag om förvaltning av kyrklig jord. Denna benämning tenderar att
leda till en konservativ och orationell förvaltning av kyrklig egendom genom
att kyrkligt beslutsansvariga kan komma att förutsätta, att den egendom som en
gäng har varit placerad i form av kyrklig jord bör så förbli oberoende av
förvaltningsförutsättningarnas förändringar.

Förslaget til! Förordning med instruktion för
domkyrkorådet i Lund, mm. tillstyrkes. Möjligen kunde den synpunkt, som ovan
anförts angående benämningen av Lagen om förvaltning av kyrklig jord, motivera,
att ordet "fastigheter" i förordningens 1 § ersätts med
"egendom" och då får följande lydelse:

"1 § Domkyrkorädet i Lund har till uppgift att vårda
och bevara domkyrkobyggnaden i Lund samt förvalta Lunds domkyrkas egendom."

119

(S)

St « nsk2
kyrkans

f ö rsamlings-
och pastoratsf ö rbund

Prop. 1988/89:16 Bilaga 3

CIVILDEPARTEMENTET

Registratorn

Ink 1988-08-02 Dnr.

civildepartementet

Kyrkoenheten

103
33 Stockholm

Remissyttrande
ö ver
promemorian ang å ende 1867 å rs kung ö relse ang å ende landgille och st ä dja samt best ä mmelser om
domkyrkor å det i Lund m.m., avgiven av en arbetsgrupp inom
civildepartementet (C 1987:C

Ert
dnr KY 453/88

Svenska
kyrkans f ö rsamlings- och pastoratsf ö rbund har
beretts tillf ä lle att avge remissyttrande ö ver
rubricerat f ö rslag till kung ö relse. F ö rbundsstyrelsen
f å r avge f ö ljande remissyttrande.

Avgifterna
f ö r de landgillesjordar som avses med det remitterade lagf ö rslaget
best ä ms f n p å lokal niv å , d v s av f ö rsamlingarna. Med den nya kompetensf ö rdelningen
inom de obligatoriska pastoratssaraf ä lligheterna som tr ä der i kraft fr å n och med
1989 (prop. 1987/88:31) kan i och f ö r sig h ä vdas att uppgiften att fastst ä lla de h ä r avsedda
avgifterna borde ö verflyttas till pastoratsniv å n.

Emellertid
framg å r av utredningspromemorian att kammarkollegiet avser att utreda fr å gan om en
avveckling av bl a r ä ttsinstitutet landgille. N ä r en s å dan
avveckling kommer till st å nd f å r det anses som rimligt att de landgillesjordar
varom det h ä r ä r fr å ga, ist ä llet blir underkastade samma regler som g ä ller f ö r kyrklig
jord i allm ä nhet. Detta skulle i s å fall
komma att inneb ä ra att egendomsn ä mnderna konuner att best ä mma
villkoren vid uppl å telse av jordbruksarrende f ö r de
nuvarande landgilles jordarna.

F ö rbundsstyrelsen
vill, i dessa sammanhang, understryka vikten av att den avviserade utredningen
om avveckling av landgilles-institutet snarast kommer till st å nd.

Mot
denna bakgrund vill f ö rbundsstyrelsen inte mots ä tta sig
det remitterade f ö rslaget till lag om landgille och st ä dja f ö r vissa f ö rsamlingskyrkors
fastigheter i Lunds och G ö teborgs stift.

120

Prop. 1988/89:16 Bilaga 3

F ö rbundsstyrelsen tillstyrker de
remitterade f ö rslagen s å v ä l- om ä ndring i lagen om f ö rvaltning av kyrklig jord (1988:000) som om f ö rordning med instruktion f ö r domkyrkor å det
i Lund, m.m.

Sveniska kyrkans

F Ö aSAMLIN- OCH . PSTORATSF Ö RBUND

Föftundss

Sven
Arnströiii Förbundsdirektör

121

F ö rslag
till

Prop.
1988/89:16 Bilaga 3

Lag om ä ndring i
lagen (1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord

Nuvarande lydelse

Utskottets
f ö rslag

En dispositions ä ndring,
som inte avser en s å dan uppl å telse eller s å dant godk ä nnande som anges i 16 eller 17 § , skall
ifr å ga om l ö nebost ä lle pr ö vas av egendomsn ä mnden och f ö r annan
kyrklig jord av den som f ö rvaltar egendomen. F ö ranleds ä ndringen
av att ett sj ä lvst ä ndigt jordbruk inte l ä ngre ä r b ä rkraftigt
eller kan ä ndringen leda till att ett s å dant
jordbruk inte kan best å , skall fr å gan alltid pr ö vas av egendomsn ä mnden.

En dispositions ä ndring,
som inte avser en s å dan uppl å telse eller s å dant godk ä nnande som anges i 16 eller 17 § , skall
ifr å ga om l ö nebost ä lie pr ö vas av egendomsn ä mnden och f ö r annan
kyrklig jord av den som f ö rvaltar egendomen. F ö ranleds ä ndringen
av att ett sj ä lvst ä ndigt jordbruk inte l ä ngre ä r b ä rkraftigt
eller kan ä ndringen leda till att ett s å dant
jordbruk inte kan best å , skall i fr å ga om annan kyrklig jord ä n
kyrkofondsfastigheter och Lunds domkyrkas fastigheter dispositions ä ndringen
alltid pr ö vas av egendomsn ä mnden.

Prop. 1988/89:16
Bilaga 4

KYRKOMOTET

KYRKOM Ö TETS SKRIVELSE 1988:16 1988-08-24

./.

Kyrkolagsutskottets bet ä nkande 1988:11 om ä ndring i lagen

(1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord____

Med ö verl ä mnande av n ä mnda bet ä nkande f ä r jag anm ä la att kyrkom ö tet den 24 augusti 1988 bifallit
vad utskottet hemst ä llt.

G ö ran Å strand

/Bengi T ö rnell

123

Kyrkolagsutskottets p-p i988/89:i6

• Bilaga 5

betänkande 1988:11

om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig
jord

utskottet har under hand tagit del av ett delyttrande, som
kyrkofondens styrelse under remissomg å ngen har avgivit ö ver bet ä nkandet (DsC 1987:11) Nya kyrkliga
f ö rordningar. Yttrandet bifogas bet ä nkandet (bil 1).

I yttrandet behandlas, s å vitt nu ä r i fr å ga, vissa konsekvenser betr ä ffande biskopsg å rdar. Utformningen av 10 S lagen
(1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord samt dess
anknytning tiij. begreppet "l ö pande underh å ll"
medf ö r enligt kyrkofondens styrelse att
antalet ä renden som skall pr ö vas av regeringen kan komma att ö ka. Detta ä r inkonsekvent med h ä nsyn till alla decentraliseringsstr ä vanden i ö vrigt inom detta omr å de.

Utskottet g ö r f ö ljande bed ö mning. Under f ö ruts ä ttning att kyrkom ö tet delar de synpunkter som har f ö rts fram av kyrkofondens styrelse
finns å tskillig tid att vinna, om kyrkom ö tet redan nu anm ä ler detta hos regeringen. En ä ndring i lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord skulle
d ä rmed n ä mligen kunna genomf ö ras med avseende p å den nya lagstiftningens f ö rsta ikrafttr ä dande.

Utskottet, som delar de synpunkter kyrkofondens styrelse
har f ö rt fram, har d ä rf ö r med begagnande av sin initiativr ä tt, utformat ett f ö rslag till ä ndring i lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord (bil.
2).

HEMST Ä LLAN

Under å beropande av vad s å lunda anf ö rts hemst ä ller utskottet med st ö d av 6 6 lagen (1982:942) om
svenska kyrkan och 3 kap 5 S kyrkliga kung ö relsen (SKFS 1983:4) med arbetsordning f ö r kyrkom ö tet

att kyrkom ö tet hos regeringen hemst ä ller att regeringen f ö rel ä gger riksdagen i bilaga 2 intaget
f ö rslag till Ä ndring i lagen (1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord.

Stockholm den 21 augusti 1988 P å kyrk ö lagsutskottets v ä gnar

Karl-Erik Johansson

Sture Johansson

H ä rvarande:
Karl-Erik Johansson, ordf, Rune Norberg, Karl-Axel Johansson, Solveig Fridh,
Thomas S ö derberg, Sune Holgersson, Berith Ö hrnberg, Ingemar Bj ö rck, Carl Gustaf von Ehrenheim, Per
Wihlborg, Urban Gibson, Lars Svensson, Bengt Ljungqvist, Solveig Eriksson,
Carl-Eric Abrahamson

124

Prop. 1988/89:16
Bilaga 5

KYRKOFONDENS
STYRELSE

DEL-YTTRANDE 1988-07-07

Dnr K9-69-88

Civildepartementet 103 33 STOCKHOLM

Bet ä nkandet
(Ds C 1987:11) Nya kyrkliga

f ö rordningar______________________

Remiss
1988-02-25 KY 165/88

Kyrkofondens styrelse har beretts tillf ä lle att yttra sig ö ver bet ä nkandet (Ds C 1987:11) Nya kyrkliga
f ö rordningar m m. Styrelsen vill med
anledning h ä rav anf ö ra f ö ljande.

I fr å ga om
f ö rvaltningen av kyrklig jord vill
kyrkofondens styrelse inte bara f ö resl å f ö r ä ndringar i fr å ga om den f ö reslagna f ö rordningen utan ocks å i fr å ga om den nyligen utf ä rdade lagen (1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord. F ö r att kyrkom ö tet skall kunna ta del av v å rt f ö rslag till ä ndring av lagen avger vi ett s ä rskilt yttrande ö ver bet ä nkandet i vad det avser f ö rvaltningen av kyrklig jord. Vi
avser att senare yttra oss ö ver bet ä nkandet i ö vrigt.

Enligt 36 S avtalet f ö r kyrkliga tj ä nster (AKT) ing å r fri
bostad i biskops avl ö ningsf ö rm å ner. I 8 $ kyrkofondslagen f ö reskrivs att ur kyrkofonden skall
betalas kostnader f ö r avl ö ningsf ö rm å ner till biskop.

Enligt 10 $ lagen (1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord skall
egendomsn ä mnderna svara f ö r l ö pande underh å ll, sk ö tsel och uppv ä rmning av biskopsg å rdar om inte detta enligt avtal
skall ankomma p å n å gon annan.

Beh ö ver
husen p å biskopsg å rd byggas om eller en ny biskopsg å rd byggas skall egendomsn ä mnden f ö resl å det hos regeringen. F ö r biskopsg å rden i Lunds Etift g ä ller dock de best ä mmelser som regeringen meddelar.

Regeringen eller,, efter regeringens medgivande, kammarkollegiet
f å r meddela f ö reskrifter om hur egendomsn ä mndernas å ligganden i fr å ga om biskopsg å rdarnas f ö rvaltning skall fullg ö ras.

125

Kostnaderna f ö r biskopsg å rdarna betalas, med undantag f ö r biskopsg å rden i Lund, ur kyrkofonden. Kostnader
f ö r biskopsg å rden i Lund betalas av tunds domkyrka.
1 prop. 1987/86:31 (s. 216) uttalas att de nya best ä mmelserna om biskopsg å rds f ö rvaltning inte inneb ä r n å gon f ö r ä ndring betr ä ffande kyrkofondens ekonomiska
ansvar f ö r biskopsg å rdarna.

Egendomsn ä mndernas skyldighet att svara f ö r underh å ll m m inneb ä r
allts å inte n å gon skyldighet att t>etala
kostnader f ö r underh å llet.

Stiftsn ä mnderna har enligt cirkul ä ret den 30 april 1937 (nr 219) ang å ende biskopsg å rds f ö rvaltning, m m r ä tt att ur kyrkofonden betala
kostnader f ö r l ö pande underh å ll p å biskopsg å rd upp till en kostnad p å 12 000 kr per å r. ö verstiger kostnaderna detta belopp
pr ö vas ä rendet av kammarkollegiet om kostnaderna
uppg å r till h ö gst 300 000 kr. ö verstiger kostnaderna 300 000 kr pr ö vas ä rendet av regeringen.

Enligt f ö rslag i kyrkof ö rordningsgruppens
bet ä nkande Nya kyrkliga f ö rordningar m m skall cirkul ä ret (1937:219) ang å ende biskopsg å rds f ö rvaltning ifl m upph ä vas genom den nya F ö rordningen om f ö rvaltningen av kyrklig jord.
Eftersom det har avsetts att kostnader f ö r anskaffande och underh å ll m m av biskopsg å rd ä ven i forts ä ttningen skall betalas ur
kyrkofonden b ö r detta anges i den nya f ö rordningen.

F ö reskrifterna
i 10 $ lagen om f ö rvaltningen av kyrklig jord inneb ä r att regeringen skall besluta om
alla reparations- eller byggnadsarbeten som inte ä r att h ä nf ö ra till l ö pande underh å ll av biskopsg å rd. Antalet ä renden som skall pr ö vas av regeringen kan h ä rigenom komma att ö ka, vilket Strider mot nuvarande
str ä vanden att delegera ä renden fr å n regeringen.

Enligt v å r uppfattning beh ö ver ä renden av denna karakt ä r inte n ö dv ä ndigtvis pr ö vas av regeringen. Vi f ö resl å r i st ä llet ett system d ä r egendomsn ä mnden f å r besluta om arbeten upp till en
viss.kostnad, f ö rslagsvis 25 000 kr, ä ven om arbetena inte ä r att h ä nf ö ra till l ö pande underh å ll.

ö verstiger kostnaderna 25 000 kr b ö r kammarkollegiet kunna besluta om å tg ä rder. Ö verstiger kostnaderna 500 000 kr b ö r dock kammarkollegiet ge kyrkofondens
styrelse tillf ä lle att yttra sig, eftersom
kyrkofondens styrelse har ett ansvar f ö r kyrkofondens ekonomi. Xven d å fr å ga uppkommer om ink ö p, f ö rs ä ljning eller byte av en biskopsg å rd b ö r kyrkofondens styrelse f å yttra sig i ä rendet.

Prop.
1988/89:16 Bilaga 5

126

Egendomsn ä mnden kan till skillnad mot stiftsn ä mnden inte ha n å gon dragningsr ä tt.p å kyrkofonden. I st ä llet b ö r kammarkollegiet p å rekvisition i m å n av behov ur kyrkofonden betala ut
erforderliga belopp till egendomsn ä mnderna.

v å rt f ö rslag kr ä ver vissa mindre justeringar i lagen
(1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord. Vi f ö resl å r f ö ljande ä ndringar.

Nuvarande lydelse

10 S Egendomsn ä mnden skall svara f ö r l ö pande underh å ll, sk ö tsel och uppv ä rmning av biskopsg å rden, om detta inte enligt avtal
skall ankomma p å n å gon annan. Beh ö ver husen p å biskopsg å rden byggas om eller en ny biskopsg å rd byggas, skall egendomsn ä mnden f ö resl å det hos regeringen. F ö r biskopsg å rden i Lunds stift g ä ller dock de best ä mmelser som regeringen meddelar.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
kammarkollegiet f å r meddela ytterligare f ö reskrifter om hur egendomsn ä mndens å ligganden enligt f ö rsta stycket skall utf ö ras.

V å rt f ö rslag till ny lydelse

10 S Egendomsn ä mnden skall svara f ö r underh å ll, sk ö tsel och uppv ä rmning av biskopsg å rden, om detta inte enligt avtal
skall ankomma p å n å gon annan. Beh ö ver husen p å biskopsg å rden byggas om eller en ny biskopsg å rd byggas skall egendomsn ä mnden f ö resl å det hos regeringen eller den myndighet
regeringen best ä mmer. F ö r biskopsg å rden i Lunds stift g ä ller dock de best ä mmelser som regeringen meddelar.

Regeringen eller den myndighet regeringen best ä mmer f å r meddela ytterligare f ö reskrifter om hur egendomsn ä mndens å ligganden enligt f ö rsta stycket skall utf ö ras.

I fr å ga om
f ö rordningen om f ö rvaltningen av kyrklig jord f ö resl å r vi f ö ljande f ö r ä ndringar.

Under de s ä rskilda best ä mmelserna
om pr ä stg å rdar och biskopsg å rdar b ö r efter 9 S inf ö ras en ny paragraf med ungef ä r f ö ljande lydelse.

v å rt f ö rslag till ny paragraf

9 a S

Egendomsn ä mnden f å r besluta om arbeten p å en biskopsg å rd till en kostnad av h ö gst 25 000 kr per å r. Kammarkollegiet pr ö var fr å gor om arbeten p å en biskopsg å rd an kostnaderna ö verstiger 25 000

Prop. 1988/89:16 Bilaga 5

127

Prop. 1988/89:16 Bilaga 5

kr.
Om kostnaderna f ö r f ö reslagna arbeten p å
en biskopsg å rd ö verstiger 500 000 kr per å r
eller fr å ga uppkommer om ink ö p,
f ö rs ä ljning eller byte av biskopsg å rd
skall kammarkollegiet ge kyrkofondens styrelse tillf ä lle
att yttra sig ö ver f ö rslaget innan kollegiet beslutar i ä rendet.

Kostnader
f ö r biskopsg å rd betalas av
kammarkollegiet ur kyrkofonden.

Beslut i detta ä rende
har fattats av undertecknad ordf ö rande, ledam ö terna Ekman, Ö berg,
Boo, Rydeman, Linden, f ö redragande och tj ä nstg ö rande
suppleanten Nordling. N ä rvarande har vidare varit styrelsens seltreterare Ru É gvist.

Gunnar Gustafsson

é

Lars
Runqvist

Prop.
1988/89:16 Bilaga 5

F ö rslag till

Lag om ä ndring i
lagen (1988:183) om f ö rvaltningen av kyrklig jord

10
§

Nuvarande lydelse

Egendomsn ä mnden skall
svara f ö r l ö pande underh å ll, sk ö tsel och uppv ä rmning
av biskopsg å rden, om detta inte enligt avtal skall
ankomma p å n å gon annan. Beh ö ver husen p å biskopsg å rden
byggas om eller en ny biskopsg å rd byggas,
skall egendomsn ä mnden f ö resl å det hos regeringen.
F ö r biskopsg å rden i Lunds stift g ä ller dock de best ä mmelser som regeringen meddelar.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kammarkollegiet
f å r meddela ytterligare f ö reskrifter om hur egendomsn ä mndens å ligganden
enligt f ö rsta stycket skall utf ö ras.

F ö reslagen lydelse

Egendomsn ä mnden skall
svara f ö r underh å ll, sk ö tsel
och uppv ä rmning av biskopsg å rden, om detta inte enligt avtal skall ankomma p å n å gon annan.
Beh ö ver husen p å biskopsg å rden
byggas om eller en ny biskopsg å rd byggas,
skall egendomsn ä mnden f ö resl å det hos regeringen
eller den myndighet

regeringen best ä mmer-
F ö r biskopsg å rden
i Lunds stift g ä ller dock de best ä mmelser som regeringen meddelar.

Regeringen eller den myndighet regeringen best ä mmer f å r
meddela ytterligare f ö reskrifter om hur egendomsn ä mndens å ligganden
enligt f ö rsta stycket skall utf ö ras.

Innehåll Prop. 1988/89:16

Propositionen.................................................................. 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll............................. 1

Propositionens
lagförslag................................................ 3

1.
lag om ändring
i lagen (1963:633) om biskopsval.... 3

2.
lag om ändring
i lagen (1988:186) om ändring i lagen (1982:943)

om kyrkomötet ......................................................... 6

3.
lagomändringikyrkofondslagen(1988:182)
............... 7

4.
lag om ändring
i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig

jord............................................................................ 8

5.
lag om ändring
i prästanställningslagen (1988:184). 12

6.
lag om
landgille och städja för vissa församlingskyrkors fastigheter i Lunds och
Göteborgs stift 13

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13
oktober 1988 .. 14

1
Inledning................................................................... 14

2
Allmän
motivering...................................................... ..... 16

2.1
Lagen
(1963:633) om biskopsval....................... ..... 16

2.2
Kyrkofondslagen
(1988:182).............................. ..... 18

2.3
Lagen
(1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord 20

2.3.1
Domkyrkorådet i
Lund.............................. ..... 20

2.3.2
Försäljning
eller byte av Lunds domkyrkas fastigheter 23

2.3.3
Upplåtelse av
rättigheter på Lunds domkyrkas fastigheter 24

2.3.4
Dispositionsändring
av kyrkofondsfastigheter och Lunds domkykasfastigheeter ........................................................ ..... .... 25

2.3.5
Överklagande av
domkyrkorådets i Lund beslut ... 25

2.3.6
Underhåll m.m.
av biskopsgårdar............. .... 26

2.4 Prästanställningslagen (1988:184)..................... .... 27

2.4.1................................................................... Disciplinansvar
m.m. för präster i icke-territoriella

pastorat............................................................. .... 27

2.4.2 Vissa övergångsfrågor............................. .... 28

2.5
Kungörelsen
(1867:9 s. 7) angående landgille och städja för vissa kyrkolägenheter i Skåne,
Halland och Blekinge............................... .... 30

2.6
Vissa
behörighetsvillkor...................................... 32

3
Upprättade
lagförslag................................................ 35

4
Specialmotivering....................................................... 36

4.1
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1963:633) om biskopsval 36

4.2
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1988:186) om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet......................................................... 37

4.3
Förslaget till
lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182).. 37

4.4
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord ........................................................................... 38

4.5
Förslaget
till lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184) 40

4.6
Förslaget till
lag om landgille och städja för vissa församlingskyrkors fastigheter i Lunds och
Göteborgs stift ............................................ 41

130

5
Hemställan................................................... 41 Prop.
1988/89:16

6
Beslut ........................................................ 41

Bilaga I Promemoria den 15
april 1988 av arbetsgruppen (C 1987:C)

för utarbetande av förslag
till föreskrifter för de icke-territoriella

församlingarna m.m............................................ .... 42

fi/Vflga 2 Kyrkomötets
skrivelse 1988:2.................. .... 85

öiVagfl i
Kyrkolagsutskottets betänkande 1988:4...... 86

SiVaga 4 Kyrkomötets
skrivelse 1988:16................. 123

5/7aga
5 Kyrkolagsutskottets betänkande 1988:11... 124

131

Stocdh,

ab

'°""'988
,5859