Prop. 1988/89:24

Regeringens proposition 1988/89:24

om ändring i lagen (1984: 351) om

totalisatorskatt 1988/89:24

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i biflogade utdrag
ur regeringsprotokollet den 20 oktober 1988.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen redovisas huvuddragen i det avtal som ingåtts mellan staten och
trav- och galoppsportens centralförbund i flråga om riktlinjer för hästtävlingar
med totalisatorverksamhet, m.m. för år 1989. Den nuvarande totalisatorskattdagens
giltighetstid föreslås förlängd till att omflatta totalisatorvadhållning som
sker före utgången av år 1989.

1 Riksdagen 1988189. 1 saml. Nr 24

Förslag
till Prop. 1988/89:24

Lag om
ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt

Härigenom
föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1984: 351) om totalisatorskatt skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4§

Totalisatorskatt
tas ut med elva procent av de sammanlagda insatserna upp till

2
600 milj. kr. år 1984 2 600 milj. kr. år 1984

2600 milj. kr. år 1985 2
600 milj. kr. år 1985

2
750 milj. kr. år 1986 2
750 milj. kr. år 1986 3050 milj. kr. år 1987 3050 milj. kr. år 1987

3
150 milj. kr. år 1988 3
150 milj. kr. år 1988

3150 milj. kr. år 1989

och
med åtta procent på överstigande insatser.

7§

Denna lag gäller för totalisa- Denna lag gäller för totalisa

torvadhållning enligt 1 § som sker torvadhållning enligt I § som sker

före utgången av år 1988. före utgången av år 1989.

Denna
lag träder i kraflt den 1 januari 1989.

Finansdepartementet , Prop. 1988/89:24

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1988 .

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjdm-Wallén,
Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindijvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om ändring i lagen (1984: 351) om totalisatorskatt

1 Inledning

Totalisatorverksamhet
i samband med trav- och galopptävlingar har i Sverige förekommit sedan lång
tid. År 1973 beslutade riksdagen (prop. 1973:113, JoU 28, rskr. 235) om nya
riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet m.m. Riksdagen
bemyndigade Kungl. Maj:t att träflfa avtal med Svenska travsportens
centralförbund (STC) och Svenska galoppsportens centralförbund (SGC) om sådana
riktlinjer. Den 22 mars 1973 träffades ett avtal om detta mellan staten och de
båda förbunden. I anslutning härtill bildades Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG).

Eflter
riksdagens bemyndigande (prop. 1975/76:150, JoU 45, rskr. 382) träflfades ett
nytt avtal mellan staten och trav- och galoppförbunden den 13 april 1976.
Avtalet förlängdes att gälla t.o.m. den 30 juni 1984 genom tilläggsavtal den 27
juni 1980. Nytt avtal mellan staten och trav- och galoppförbunden gällande
tiden den 1 juli 1984 —den 31 december 1988 träffades den 3 april 1984. Avtalet
byggde bl.a. på att en ny lag om totalisatorskatt skulle införas. I proposition
1983/84:180 redovisade regeringen huvuddragen i avtalet och föreslog riksdagen
att anta en lag om totalisatorskatt, m.m. Riksdagen biföll den 24 maj 1984 vad
regeringen hemställt i propositionen (SkU 1983/84:41, rskr. 339 samt SkU 1983/84:
55, rskr. 411). Den 7 juni 1984 godkände regeringen avtalet och lämnade ATG
tillstånd att anordna vadhållning i samband med hästtävlingar. Tillståndet
gäller t.o.m. den 31 december 1988. Det har senast ändrats den 14 november
1985.

Jag
avser nu att redogöra för gällande förhållanden och för det nya avtal som
träffats för år 1989.

Jag
har i ärendet samrått med statsrådet Engström.

2 Gällande förhållanden Prop. 1988/89:24

Utvecklingen
inom hästsporten har sedan bildandet av ATG varit flram-gångsrik. Den
samordning som skett av sporten har ökat intresset dels för själva hästsporten,
dels för dess olika spelformer.

Huvudorganisationen
STC omflattar 45 travsällskap (ideella föreningar), varav 30 genomför tävlingar
med totalisator. Sällskapen är spridda över hela landet och har till huvudsyfte
att anordna travtävlingar. I flertalet faU äger sällskapen sina banor.
Huvudorganisationen SGC omflattar tre organisationer med tävlingsverksamhet.
Medlemmar i förbundet är förutom de tävlingsanordnande organisationema även
andra intresseorganisationer, t. ex. Jockeyklubben, Galopphästägarnas
riksförbund och Svenska Fullblodsavdsföreningen.

I
regeringstillståndet anges vinstutdelningen i de olika spdflormerna i procent i
förhållande till gjorda insatser enligt följande

Spelform

Vinstutdelning i

insatserna

V 65

65

V 5, G 5

65

Trio och
Dubbeltrio

70

Kombination

80

Vinnare

80

Plats

80

Dagens
dubbel

80

V
65 och G 5 har endast förekommit som riksspel genom förmedling till ATG medan övriga
spelformer i huvudsak drivits som banspel med en mindre andel förtidsvad som
förmedlats direkt till tävlingsbanan.

Under
år 1987 införde ATG successivt datoriserat förtidsvad, s. k. toto-mater. Totomater
är kassaterminaler med direkt anslutning till ATG:s datorcentral och förekommer
f n. hos ca 500 ombud. I början av år 1988 har också 74 postkontor som tar emot
förtidsvad försetts med totomater. Införandet av dessa innebär att förtidsvad
även kan ske på de spel som tidigare enbart var banspel. Således kan totomatspel
förekomma förutom på V 65 på alla nu förekommande banspel.

Som
fömtsattes i det år 1984 träflfade avtalet beslutade riksdagen att totalisatorskatten
under avtalsperioden den 1 juli 1984 —den 31 december 1988 skulle tas ut med
elva procent på trav- och galoppspelets sammanlagda insatser upp till

2
600 miljoner kronor år 1984 2 600 miljoner kronor år 1985

2
750 miljoner kronor år 1986

3
050 miljoner kronor år 1987 3
150 miljoner kronor år 1988

och
med åtta procent på överstigande insatser.

Omsättningen har under
perioden varit Prop. 1988/89:24

3
274 miljoner kronor år 1984

3
759 miljoner kronor år 1985

4
137 miljoner kronor år 1986

4
526 miljoner kronor år 1987

5
470 miljoner kronor år 1988 (prel.)

Totalisatorskatten
har uppgått till

324
miljoner kronor eller 9,9 % år 1984 379 miljoner kronor eller 10,1 % år 1985 414
miljoner kronor dier 10,0 % år 1986 454 miljoner kronor dier 10,0 % år 1987 532
miljoner kronor eller 9,7 %år 1988 (prd.)

Av
det föregående flramgår att totalisatorskatten i stort uppgått till ca 10 procent
av den totala omsättningen på trav- och galoppspelen. År 1984 utgick totalisatorskatt
endast under det andra halvåret. Under det första halvåret utgick i stället den
tidigare totalisatoravgiflten om 10% på omsättningen. De angivna siffrorna för
detta år avser både avgiflt och skatt.

1
avtalet med staten år 1984 överenskoms att ATG och STC under vissa fömtsättningar
övertog det ekonomiska ansvaret för hingstuppfödnings-anstalten Wångens flortbestånd
flr.o.m. den I juH 1985. Statens bidrag upphörde eflter budgetåret 1984/85.
Staten gjorde heller inga andra åtaganden gentemot anstalten.

Förutom
tidigare lämnad garanti för lån på 30 milj. kr. lämnade staten i enlighet med
avtalet en ytterligare garanti till ATG på 16 milj. kr.

3 1988 års avtal

I
proposition 1983/84:180 lämnades, som tidigare nämnts, en redogörelse för
huvuddragen i det hittills gällande avtalet.

Det
nu träflfade avtalet är i väsentliga delar oförändrat jämfört med 1984 års
avtal. Det nya avtalet innebär i princip endast en förlängning på ett år av det
tidigare avtalet och på oförändrade villkor jämfört med vad som gällt under år
1988.

Bakgrunden
till att man nu valt en kortare tids förlängning av tidigare avtal är i korthet
följande.

Som
flramgått av det föregående har totalisatoromsättningen utvecklats positivt
under de senaste åren. Den omsättningsökning som beräknats för år 1988 är till
övervägande del hänförlig till spelformen Dagens dubbel, vilken introducerades
som riksspel med förtidsvad år 1987.

Trots
den siflfermässigt goda omsättningsutvecklingen på totalisatorspe-let har ATG
på senare tid redovisat vissa underskott i verksamheten. För verksamhetsåret
1987 var underskottet 52,4 milj. kr. Även för år 1988 förutses ett underskott.
En orsak till detta är de stora investeringar som gjorts i det nya totomatsystemet
samt förändringar i ersättningarna till

ombuden. En annan är att
de spelformer, som ökat mest, är sådana där Prop. 1988/89: 24

vinstutdelningen till
vinnarna är störst. Dessa spelformer ger därmed

endast en mindre del av
omsättningen tillbaka till sporten. En ytterligare

orsak är en — åtminstone
under senare delen av år 1988 — allmänt

vikande tendens vad gäller
utvecklingen på spelmarknaden i stort. Denna

vikande tendens kan spåras
även på de områden av spelmarknaden där AB

Tipstjänst och Svenska
Penninglotteriet AB är verksamma.

Avsikten
med en kortare tids förlängning av avtalet mellan staten och trav- och
galoppsportens centralförbund är att ge förbunden och ATG en möjlighet att
analysera den senaste tidens utveckling och bl. a. utröna om det nu är flråga
om en tillfällig svacka eller en mera långsiktig avmattning.

I
det nu träflfade avtalet har det fömtsatts att förbunden under år 1989 medverkar
till att konkreta åtgärder vidtas för att stärka ATG:s och sportens ekonomiska
ställning. De skaU därvid särskilt beakta ATG:s behov av en god soliditet.
Vidare bör i sammanhanget också uppmärksammas att såväl ATG som sporten i dess
helhet under senare år haft en snabb kostnadsökning.

Mot
den angivna bakgrunden är det rimligt att genom en ettårig avtalsförlängning
på oförändrade villkor skapa ett rådmmför trav- och galoppsporten att — i ett
läge då framtidsutsikterna är synnerligen svårbedömda — utarbeta en långsiktig
strategi för den framtida verksamheten. De analyser och slutsatser som fömtsatts
bli resultatet av arbetet får sedan tjäna som underlag för de överläggningar
som med den valda avtalskon-stmktionen måste inledas under det kommande året.

Bl.a.
i syflte att förbättra ATG:s ekonomi torde det bli aktueUt att öka' det s.k.
vinstavdraget på Dagens dubbel flrån 20 till 25%, vilket flår tiU följd att en
större andel av insatserna på denna spelform kan återföras till sporten. I
avtalet har det antecknats att en höjning av vinstavdraget avses bli genomförd fr.o.m.
den 1 januari 1989. Det ankommer på regeringen att besluta i sådana frågor.

Genom
den tilltänkta förändringen av vinstavdraget uppnås också en större
konkurrensneutralitet gentemot de statliga spelbolagen, främst AB Tipstjänst
och där spelformen Oddset.

Som
en fömtsättning för att det nu ingångna avtalet skaU bli gällande har angetts
dels att regeringen godkänner avtalet, dels ätt riksdagen beslutar om en totalisatorskatt
för år 1989 som i enlighet med vad jag kommer att föreslå i det följande
(avsnitt 5) blir densamma som gällt för år 1988.

Under
de överläggningar som nu ägt nim har partema bl. a. diskuterat de ekonomiska
problem som uppkommit inom vissa anläggningar, där verksamheten drivs i stiftdseflorm,
nämligen Stifltdsen Ridskolan på Strömsholm, Stiftelsen Wången och Stiftelsen
Sveriges Avels och Häst-sportcentmm, Flyinge. Under fömtsättning att
överenskommelser senare kan träflfas här centralförbunden förklarat sig beredda
att verka för att ATG under avtalsperioden tillskjuter medel för stöd till
dessa verksamheter. Det som nu anförts har tagits in i avtalet.

Vidare
har under överläggningarna i anslutning tiU frågan om den fram

tida utvecklingen och finansieringen av de nyss nämnda stiftelsemas verk

samheter vissa diskussioner förts om eventuell överlåtelse till hästsporten "

av de av staten ägda
fastigheter som för närvarande disponeras dels av Stifltdsen Sveriges Avels och
Hästsportcentrum, Flyinge, dels av Täby Galopp AB. I avtalet har antecknats att
parterna är överens om att under avtalsperioden föra flortsatta sådana
diskussioner.

Prop. 1988/89:24

4 Gällande skattebestämmelser

Lagen
(1984:351) om totalisatorskatt trädde i kraflt den I juli 1984. Lagen omflattar
totalisatorvadhållning för tiden den 1 juli 1984 —den 31 december 1988 och är utflormad
eflter mönster av andra punktskattelagar. Skatt erläggs för insatserna på sådan
totalisatorvadhållning vid oflfentliga trav-och galopptävlingar, för vilken
tillstånd krävs enligt lotterilagen (1982:1011). ATG är ensam skattskyldig.
Skattskyldighet inträder när vinstuträkning sker. Som tidigare redogjorts för
tas skatten ut med elva procent av insatserna upp till ett i lagen angivet gmndbelopp
för vart och ett av åren 1984 - 1988 och med åtta procent av insatserna
dämtöver. Bakgmnden till denna skattekonstmktion var att det vid de
överläggningar som ägde rum mellan staten och trav- och galoppförbunden inför
den då aktuella avtalsperioden stod klart att några kraftiga skattehöjningar
inte var önskvärda. En begränsad höjning äv ståtens andel ansågs dock möjlig. Genom
skattekonstmktionen skulle sporten ges den grundtrygghet som ansågs nödvändig
för att sporten och spelet även i fortsättningen skulle kunna utvecklas på
samma gynnsamma sätt som tidigare. Vidare skulle den vara ett incitament till
att ytterligare öka totalisatoromsättningen, vilket ansågs gynnsamt för såväl
sporten som staten.

5 Totalisatorskatt för år 1989.

Mitt
förslag: Skattesatserna på totalisatoromsättningen skaU för år 1989 vara
oförändrade och tas ut med elva procent av de sammanlagda insatserna upp till
3 150 miljoner kronor och med åtta procent på överstigande insatser.

Skälen
för mitt förslag: Som jag tidigare flramhållit bör någon ändring av de skattesatser
som nu tillämpas inte ske för år 1989. Även gmndbeloppet för år 1988 bör vara
oförändrat. Skatt bör således tas ut med elva procent av de sammanlagda
insatserna upp till 3 150 miljoner kronor och med åtta procent på överstigande
insatser. Giltighetstiden för lagen om totalisatorskatt bör förlängas och
gälla totalisatorvadhållning som sker före utgången av år 1989. Lagändringen
bör träda i kraflt den I januari 1989.

6 Upprättat lagförslag Prop. 1988/89:24

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till
lag om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt.

7 Lagrådets hörande

De
föreslagna ändringarna är enligt min mening av sådan beskaflfenhet att lagrådets
hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte
inhämtas över lagförslaget.

8 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

9 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden lagt
fram.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988