Prop. 1988/89:25

Regeringens proposition 1988/89:25

med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1988/89, m.m.

Prop.

1988/89:25

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i biflogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 27 oktober 1988 för de åtgärder och de ändamål
som flramgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Odd Engström

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till
drygt 118 milj. kr. De största anslagen går till lokaliseringsbidrag till
Boliden Mineral AB, anskaffning av ett nytt utsjöbevakningsfartyg till
kustbevakningen samt till statens invandrarverk för avarbetning av
balansärenden. Vidare föreslås bl. a. att statens vattenfallsverk får avyttra
aktier i Brävalla Kraft AB och i Sikfors kraftstation.

I Ril<sdagcn 1988/89. t .samt. Nr 25

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27
oktober 1988 Prop. 1988/89: 25

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och
statsråden Sigurdsen, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Dahl, R. Carisson,
Hellström. Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,
Engström, Freivalds och Wallström.

Föredragande: statsministern Carlsson, statsråden Engström,
Freivalds, S. Andersson. R. Carlsson, Bodström, G. Andersson, Thalén, Johansson
och Dahl.

Proposition med förslag oin tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Statsrådet Engström anför:

Regeringen har i proposition 1988/89:3 om bidrag vid
adoption av utländska barn föreslagit riksdagen att på tilläggsbudget till
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisa 30 milj. kr. för detta ändamål.

Regeringen har vidare i prop. 1988/89:47 om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. föreslagit riksdagen att sammanlagt drygt
180 milj. kr. anvisas för åtgärder syftande till ökat arbetskraftsutbud samt
ökad rörlighet på arbetsmarknaden. I propositionen föreslås också en engångsökning
av anslaget till länsbostadsnämnderna om drygt 30 milj. kr. för utveckling av ADB-system
hos statens bostadsfmansieringsaktiebolag (SBAB).

De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som
nu kan överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör
sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1988/89. Denna proposition bör föreläggas
riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver på till-läggsbudget för
innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid
en senare tidpunkt.

Statsministern och statsråden föredrar förslag till
riksdagen i frågor angående anslag m. m. pä tilläggsbudget 1 till statsbudgeten
för budgetåret 1988/89. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp.
departement.

Statsrådet Engström avslutar: Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 och vidta åtgärder i enlighet med de
förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar vidare
att de anföranden som redovisas i underpro- Prop. 1988/89: 25 tokollen och
en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas
propositionen enligt följande:

Justitiedepartementet Bilaga I

Utrikesdepartementet Bilaga 2

Försvarsdepartementet Bilaga 3

Finansdepartementet Bilaga 4

Utbildningsdepartementet Bilaga 5

Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga
6

Industridepartementet Bilaga 7

Civildepartementet Bilaga 8

Miljö-
och energidepartementet Bilaga 9

Anslagsförteckning Bilaga 10

Justitiedepartementet Prop. 1988/89:25

Bilaga
1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988

Föredragande:
statsrådet Freivalds

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1988/89

Andra huvudtiteln

D. Domstolsväsendet m. m.

[1] D 7. Information till nämndemän

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande
budgetår.

Föredragandens
överväganden

Frågan
om information och utbildning av nämndemän har vid flera tillfällen behandlats
i riksdagen (se JuU 1982/83:32, s. 30f och 1986/87:25, s. 90- Det har då
uttalats att någon mer organiserad eller permanent verksamhet som syftar till
en egentlig juridisk utbildning av nämndemännen inte kan anses lämplig med
hänsyn till den ställning som lekmän som nämndemännen intar.

Frågan
aktualiserades senast i riksdagen i maj 1988 med anledning av motionsönskemål
om bättre information och utbildning till nämndemän. Justitieutskottet uttalade
därvid (JuU 1987/88:38, s. 16) att utskottet ansåg det erforderligt med ökade
informations- och utbildningsinsatser om de regler som styr
rättegångsförfarandet och om regler rörande t. ex. sekretess och tystnadsplikt.
Utskottet uttalade vidare att det ter sig naturligt att tillgodose behovet av
sådana insatser genom att domstolscheferna med viss regelbundenhet, t. ex. i
anslutning till att val av nämndemän ägt rum, låter samla nämndemännen i
domstolen till utbildning och information.

För
egen del vill jag först framhålla att jag delar den uppfattning om nämndemannautbildning
som justitieutskottet gett uttryck för i skilda sammanhang. Nämndemännens roll
varken är eller skall vara sådan att det vore lämpligt att söka utbilda nämndemännen
till jurister. Däremot är det angeläget att ge dem kunskaper om vissa
förfaranderegler, sekretessbestämmelser och annat som inte omedelbart har med
avgörandet av det enskilda målet att göra men som utgör nödvändiga
grundkunskaper för att delta i rättskipningsarbetet.

Genom
att praktiskt taget hela nämndemannakåren kommer att vara nyvald vid årsskiftet
1988—1989 har vi vid den tidpunkten ett ovanligt lämpligt tillfälle att rikta
en bred och väl förberedd informationsinsats till

samtliga
nämndemän. En sådan insats skall — som justitieutskottet fram- Prop. 1988/89:25

hållit — inte avse någon egentlig juridisk utbildning utan ta sikte på att öka
Bilaga 1

nämndemännens kunskaper om de regler som styr förfarandet i domsto

larna. Även grundläggande regler om t. ex. sekretess, jäv och tystnadsplikt

bör omfattas av informationen. Krav på insatser för att förbättra kunska

perna i dessa viktiga ämnen har på senare tid rests från nämndemän,

domare och även i den allmänna debatten. ;

Jag
föreslår mot denna bakgrund att det för innevarande budgetår anvisas medel på
tilläggsbudget för informationsinsatser för nämndemän.

Det
direkta ansvaret för att genomföra inflormationsinsatserna bör vara lokalt och
vila på varje domstolschef Det stora antalet nämndemän i landet och den
geografiska spridningen gör det för övrigt praktiskt omöjligt att anordna
insatserna centralt.

Till
domstolarnas stöd och för att garantera en viss enhetlighet vad gäller inflormationens
innehåll kommer domstolsverket att ta flram ett utförligt inflormationsmaterial.
Verket kommer även i övrigt att hjälpa domstolarna med praktiska flrågor vid
planeringen och genomförandet av inflormationen. Som jag framhöll
inledningsvis är det dock framför allt ett lokalt engagemang och intresse som
behövs för ett gott resultat.

Jag
anser det därför inte lämpligt med några närmare direktiv för hur och när
insatserna skall göras. Det ligger dock i sakens natur att de nyvalda nämndemännen
tämligen omgående bör erbjudas inflormationen.

För
att inflormationsinsatsen skall kunna genomföras inom rimliga ekonomiska ramar
ser jag mig nödsakad att begränsa ersättningen till nämndemännen vid inflormationsdagen
till att avse reskostnader och traktamenten enligt bestämmelserna i
förordningen (1982:814) om ersättning till nämndemän och vissa andra
uppdragstagare inom domstolsväsendet m. m. Ersättning bör även kunna betalas
för andra utlägg som undantagsvis kan förekomma.

Det
är förenat med stora kostnader att samla landets samtliga nämndemän för en
dags inflormation. Det är därför nödvändigt att man noga planerar genomförandet
och också beaktar de kostnadsmässiga konsekvenserna.

Det
bör vara en uppgiflt för domstolsverket att fördela de medel som ställs till
förfogande för informationsdagen och meddela de närmare föreskrifter om
ersättning som behövs.

Medlen
bör anvisas på ett för ändamålet särskilt inrättat anslag.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen förslår riksdagen att

till
Information till nämndemän på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.

11
Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr 25

F. Rättshjälp m. m. Prop. 1988/89:25

Bilaga 1 [2] F 7. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital m.
m.

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande
budgetår.

Föredragandens
överväganden

I
årets budgetproposition anmälde dåvarande cheflen för justitiedepartementet
att regeringen hade uppdragit åt domstolsverket att vidta åtgärder för att
avveckla verksamheten vid den allmänna advokatbyrån I Linköping (prop.
1987/88:100, bil. 4, s. 110). Bakgrunden till beslutet om nedläggning var att
byrån under en följd av år visat ett mycket svagt rörelseresultat med bl. a. en
ökad belastning på den rörliga krediten hos riksgäldskontoret som följd. Trots
att olika åtgärder vidtagits för att förbättra lönsamheten hade byrån inte
lyckats vända den negativa utvecklingen.

Verksamheten
vid byrån upphörde den 30 september 1988 till följd av domstolsverkets
åtgärder. De båda advokaterna vid byrån har eflter uppsägning tillförsäkrats
förmåner i form av årlig ersättning enligt avtalet om avgångsförmåner (AGE).
Övrig personal vid byrån har tillträtt nya anställningar i Linköping.

I
sin redovisning av uppdraget har domstolsverket beräknat kostnaderna för
nedläggningen till sammanlagt 5 milj. kr., varav drygt 4,2 milj. kr. avser
balanserade förluster t.o.m. den 30 juni 1988.

Efter
en framställning flrån domstolsverket beslutade regeringen den 6 oktober 1988
att verksamheten skall upphöra vid fitlialkontoret i Trollhättan som hör till
den allmänna advokatbyrån i Vänersborg. Nedläggningen skall vara genomförd
senast vid utgången av år 1988.

Även
detta beslut hade sin grund i dålig lönsamhet under lång tid och prognoser som
visade att kontoret saknade ekonomiska och andra förutsättningar för fortsatt
drift. Nedläggningen av filialkontoret kan genomföras utan avskedanden.

Domstolsverket
har beräknat kostnaderna för avvecklingen till 2,3 milj. kr., varav huvuddelen
utgörs av filialkontorets utbalanserade förluster.

De
samlade förlusterna som har uppkommit i verksamheten vid Linköpingsbyrån och vid
Trollhättefilialen har finansierats med den rörliga kredit som de allmänna
advokatbyråerna disponerar hos riksgäldskontoret. Gränsen för byråernas
sammanlagda upplåning hos riksgäldskontoret är för närvarande bestämd till
högst 26 milj. kr.

För
att bl.a. minska behovet av rörlig kredit och därmed också minska byråernas
sammantagna kapitalkostnader anser jag att medel snarast bör skjutas till för
att täcka de underskott som den nedlagda verksamheten har medfört. Jag förordar
därför att ett särskilt anslag. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital m. m.
förs upp i statsbudgeten för innevarande budgetår och att medel, sammanlagt 7,3
milj. kr. anvisas i enlighet med vad jag nu anfört.

Hemställan Prop. 1988/89:25

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till
Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 7300000
kr.

utrikesdepartementet Prop. 1988/89:25

Bilaga
2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988'

Föredragande:
statsrådet S. Andersson

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1988/89

Tredje huvudtiteln

A. Utrikesdepartementet m. m.

B 3. Europarådet

Garantiåtagande
till Europarådets fond för bosättning och regional utveckling

Europarådets
fond för bosättning och regional utveckling (Resettlement Fund) bildades år
1956. Fonden betraktades ursprungligen som ett instrument i flyktingpolitiken,
men är numera inriktad huvudsakligen på att finansiera projekt för
infrastruktur, sysselsättning och bostäder i regioner med stora beflolkningsomflyttningar.
Högsta prioritet ges härvid insatser i samband med inhemska flyktingströmmar
och naturkatastrofler. Projekt som erhållit lån gäller bl. a. husbyggnad,
mindre och medelstora industrier, åtgärder för att främja återinvandring och
minska landsbygdsavflyttning samt hjälp till flyktingar. Största låntagarna är
Italien, Turkiet, Portugal, Cypern, Spanien och Grekland.

Sverige
anslöt sig till fonden år 1977, och tillskrevs då en andel om 1,33% i fondens
kapital, vilken flramräknades i förhållande till vårt befolkningstal. Den
svenska fondandelen uppgår till 910000 dollar, varav 280000 dollar betalats in
och 630000 dollar utgör ett garantiåtagande till fonden.

Fondens
styrelse beslutade år 1981 (resolution 159) bl. a. om en frivillig
kapitalförstärkning. För Sveriges del beräknades denna till I 400000 dollar,
varav 700000 dollar förutsågs inbetalas till fonden och resterande lämnas i
form av garantier.

Medel
för kapitalinbetalningen har reserverats i utrikesdepartementets budget för
innevarande budgetår.

År
1987 fattade fondens styrelse beslut (resolution 190) om ännu en
kapitalförstärkning genom överföring av vinstmedel och ytterligare garantiåtaganden
från medlemsstaterna. För Sveriges del uppgår de förväntade nya
garantiåtagandena till 2 876000 dollar. Samtidigt skulle Sveriges kapitalandel
i fonden ökas med 1 744000 dollar genom överföring av vinstmedel. Det
sammanlagda nya garantiåtagandet från svensk sida belöper sig således, utöver kapitalandden,
till 3 576000 dollar, dvs. 700000 dollar

flrån
beslutd år 1981 (resolution 159) och 2 876000 dollar frän beslutet år Prop.
1988/89:25

1987 (resolution 190). Detta motsvarar 23 244 000 kr. Bilaga
2

Föredragandens
överväganden

Jag
förordar att Sverige höjer garantiåtagandet till Europarådets fond för
bosättning och utveckling. Merparten av fondens medlemsstater har under våren
1988 uppfyllt sina åtaganden enligt flondstyrdsens beslut år 1981 och år 1987.
Sverige har sedan sitt inträde år 1977 spelat en aktiv roll i flonden. En
förutsättning för ett flortsatt trovärdigt deltagande i flondens arbete är att
de förväntade garantiåtagandena lämnas även flrån svensk sida. Ett fullgörande
av dessa åtaganden ger dessutom uttryck för Sveriges vilja att inte bara söka
fördelar utan också ta sitt ansvar i det europeiska samarbetet.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

lämna
ett garantiåtagande till Europarådets flond för bosättning och regional
utveckling till ett belopp motsvarande 23 244000 kr.

Försvarsdepartementet Prop. 1988/89:25

Bilaga
3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988

Föredragande:
statsrådet R. Carlsson

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1988/89

Fjärde huvudtiteln

F. Gemensamma myndigheter m. m.

Fl9. Anskaflfning av materiel för kustbevakningen

1
statsbudgeten för 1988/89 (prop. 1987/88: 100, FöU 11, rskr. 346) har under
denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag om 40000000 kr. Därutöver har i
kompletteringspropositionen (prop. 1987/88: 150, bil. 8, FöU 13, rskr. 386)
anvisats ytterligare 5 000000 kr. till anslaget avseende vissa åtgärder för att
förstärka ubåtsskyddet.

Riksdagen
beslöt den 7 juni 1988 att godkänna en överenskommelse mellan Sverige och
Sovjetunionen om avgränsning av kontinentalsockeln samt av den svenska
fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön m.m. (prop. 1987/88:
175, UU 33, rskr. 378). Riksdagen godkände samtidigt en överenskommelse mellan
de båda länderna om ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare
omtvistade området i Östersjön. I propositionen anförde föredraganden att
överenskommelsen innebär ökade krav på den fisketillsyn som kustbevakningen
utövar och att det särskilt mot bakgrund av den omfattning som fisket fått
under senare tid är angeläget att kustbevakningen kan bedriva en eflfektiv övervakning
i området. Föredraganden anförde vidare att regeringen i annat sammanhang bör
återkomma med förslag till ytterligare resurser för kustbevakningen och hur
dessa skall finansieras. Jag återkommer nu till denna flråga.

Kustbevakningen
har i sin programplan för perioden 1989/90— 1996/97 redovisat de åtgärder som erflordras
med anledning av den utvidgade fiskezonen.

Inledningsvis
erinras om att fisket är förbundet med ett omflattande regelsystem, som till
stor del bygger på internationella avtal. Syfltet med detta system är att
skydda och bevara de levande tillgångarna i havet. För att regleringen av fisket
skall flå avsedd eflfekt krävs en eflfektiv övervakning. Kustbevakningens övervaknmg
innehåller flrämst två typer av kontrollåtgärder:

a)
Identifiering och positionsbestämning av fiskefartyg för att avgöra om

fartyget bedriver olovligt fiske (t.ex. fiske inom svensk fiskezon utan

tillstånd) 10

b)
Bordning av fiskefartyg för kontroll av att reglerna för fiskets vård och Prop.
1988/89: 25 bedrivande samt ingångna avtal efterlevs. Bl.a. kontrolleras fångster.
Bilaga 3 fiskdoggböcker och redskap.

Verksamheten
ställer höga krav på tekniska hjälpmedel för positionsbestämning och
identifiering. Övervakningsfartygen måste ha god uthållighet, stor
sjövärdighet och vara lämpade för bordning i öppen sjö.

Den
utvidgade svenska fiskezonen innebär att den yta som kustbevakningen har att
övervaka ökar med ca. 10000 km dvs. med knappt 14% i förhållande till den
tidigare fiskezonens totala yta. Fiskezonens gräns flyttas som längst 22
nautiska mil österut medan gränsens totala längd endast ökar marginellt.
Behovet av övervakning och kontroll ökar, inte minst mot bakgrund av det
aktuella områdets betydelse för fiskbeståndens fortlevnad i Östersjön och det
tidigare intensiva tredjdandsfisket i samma område. Även den utvidgning av den
svenska kontinentalsockeln som ägt rum genom den svensk-sovjetiska
överenskommelsen ställer krav på övervakning och kontroll.

Kustbevakningens
nuvarande resurser för havsfiskeövervakning består främst av de två utsjöbevakningsflartygen
KBV 171 och KBV 172 samt kustbevakningsflygel. Fartygens användbarhet begränsas
av en mindre lämplig konstruktion och brister i arbetsmiljön. Vissa
förelägganden från sjöfartsinspektionen innebär att fartygen inte kan fullgöra
sina bevakningsuppgifter på ett godtagbart sätt.

För
att en eflfektiv och flortlöpande övervakning av den utvidgade fiskezonen
skall komma till stånd, anser jag att kustbevakningen bör förstärkas med ett
nytt flartyg, som skall vara utflormat och bemannat för att klara denna uppgiflt.
Det nya utsjöbevakningsflartyget skall ha sin hemmahamn på Gotland. Kostnaden
för anskaflfningen kan beräknas till 65 milj. kr. totalt, varav 22 milj. kr.
beräknas komma att belasta detta budgetår. Leveransen av fartyget beräknas ske
under budgetåret 1990/91.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1) till
.Anskaffning av materiel för kustbevakningen på tilläggsbud

get 1 för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 22000000

kr. för delbetalning av ett nytt utsjöbevakningsfartyg,

2) bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel för detta
ändamål får läggas ut inom en kostnadsram på 65 milj. kr. samt

3) bemyndiga regeringen att som en engångsanvisning räkna upp
utgiftsramen för det militära försvaret budgetåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91
med respektive 22 milj. kr., 21,5 milj. kr. och 21,5 milj. kr. för de
kostnadsökningar som föranleds av ovanstående förslag.

K. övriga
ändamål Prop. 1988/89:25

■ Bilaga 3 K 7. Nämnden för vapenfriutbildning

Förbättrad
utbildning för vapenfria tjänstepliktiga

1
proposition 1987/88:81 om ändring i lagen (1966:413) öm vapenfri tjänst, m.m.
hemställde regeringen bl.a. om riksdagens godkännande av de allmänna riktlinjer
för tjänstgöringsområden, krigsplacering, utformning och genomförande av
vapenfriutbildningen samt förmåner till vapenfria tjänstepliktiga som angetts
där. Riksdagen godkände riktlinjerna (FÖU8, rskr. 215).

Beträflfande
utformningen och genomförandet av vapenflriutbildningen föreslogs åtgärder som
syftar till att förbättra kvalitén och höja eflfektiviteten på
vapenfriutbildningen. Personal hos utbildningsanordnarna med ansvar för de
vapenfrias utbildning föreslogs bl.a. ges en egen utbildning som administreras
av nämnden för vapenfriutbildning.

För
att åtgärderna skall kunna få genomslag fr.o.m. den 1 juli 1989 behöver nämnden
för vapenflriutbildning ytterligare resurser för budgetåret 1988/89. För dessa
ändamål behöver nämnden medel för två personår. Merkostnader för löner och för
resor, traktamenten och lokaler m.m. uppskattar jag tUl sammanlagt 0,6 milj.
Därtill kommer engångskostnader för undervisningsmaterial. Dessa kostnader
beräknar jag till 0,6 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att . ■

till
Nämnden för vapenfriutbildning på tilläggsbudget I för budgetåret 1988/89
anvisa dt förslagsanslag av 1 200000 kr.

12

Finansdepartementet Prop-1988/89:25

Bilaga 4 Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988

Föredragande:
statsministern Carisson såvitt avser punkten 1; statsrådet Engström såvitt
avser punkten 2

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1988/89

[1] Vissa frågorom anslag för budgetåret 1988/89 till
departementen

Bakgrund

I
samband med riksmötets öppnande den 4 oktober 1988 anmälde jag vissa
förändringar i regeringens sammansättning och arbetsfördelning. Ett första steg
i de avsedda förändringarna av regeringsarbetets organisation är mitt beslut
samma dag om ett antal förordnanden för olika statsråd att — inom den nuvarande
departementsorganisationens ram — föredraga skilda ärendegrupper med stöd av
bestämmelserna i 7 kap. 5 § regeringsformen. Den ändrade arbetsfördelningen
inom regeringen bör dock snarast möjligt komma till uttryck i
departementsorganisationen.

Arbetet
med att förbereda de avsedda ändringarna i departementsindelningen har nu
inletts i regeringskansliet. Detta arbete är inriktat på att den nya
organisationen skall träda i kraft den 1 januari 1989.

I
sina huvuddrag innebär den tilltänkta förändringen följande.

Till
civildepartementet förs från justitiedepartementet ärenden om polisväsendet
och från finansdepartementet pris- och konkurrensfrågor, frågor om
näringsfrihet, konsumentpolitiska frågor samt frågor om avlöning och pension i
offentlig anställning. Vidare förs till civildepartementet ungdomsfrågor och
vissa lotteriärenden från jordbruksdepartementet samt jämställdhetsfrågor från
arbetsmarknadsdepartementet.

TiW
finansdepartementet förs från utrikesdepartementet frågorom konsolidering av
utländska skulder samt ärenden om världsbanksgruppen utom International Development
Agency (IDA).

Kommunikationsdepartementet
tillförs ärenden om registrering av fritidsbåtar flrån jordbruksdepartementet.
Bostadsdepartementet tillförs idrottsfrågor från jordbruksdepartementet och
industridepartementet tar från jordbruksdepartementet över frågor om rekreation
och turism.

Till
arbetsmarknadsdepartementet förs från industridepartementet frågor om
regionalpolitiken.

Flera
utredningar m. m. påverkas av omorganisationen på så sätt att de efter denna
kommer att byta departementstillhörighet.

Föreskrifterna
om departementsorganisationen och om fördelningen av

ärenden mellan departementen beslutas av regeringen och finns f n. intag

na i departementsförordningen (1982: 1177, ändrad senast 1988: 1032). 13

t2
Riksdagen 1988/89. I .samt. Nr 25

Rättelse:
S. 13 mellan rad 5 och 6 nerifrån. Tillkommer nytt stycke. S. 16 rad 2. Årtal
ändrat till 1988.

Föredragandens
överväganden Prop. 1988/89:25

För
att den nya organisationen skall kunna börja tillämpas redan under °

innevarande
budgetår krävs en omdisposition av medlen under vissa av de anslag som för
budgetåret 1988/89 anvisats under littera A i huvudtitlarna, såsom vissa
departementsanslag samt anslag för utredningar m. m. och för extra utgifter.
Regeringen bör nu inhämta riksdagens bemyndigande att disponera de aktuella
anslagen på det sätt som krävs för att den planerade omorganisationen skall
kunna genomföras.

Flemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

bemyndiga
regeringen att vid disposition av anslag som anvisats för budgetåret 1988/89
för att bekosta verksamheten vid departement, utredningar, m. m. använda
medlen i enlighet med vad jag har förordat i det föregående.

Sjunde huvudtiteln

D. Vissa centrala myndigheter m. m.

[2] D 2. Investeringar m. m.

På
detta anslag har för innevarande år anvisats 800 milj.kr.

Investeringar
inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde redovisas för riksdagen i form av
en rullande treårsplan. Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om
investeringar upp till en kostnad av 50 milj.kr. per objekt ( prop 1987/88:
100, bil.9, s 36-40, FiU 26, rskr 338).

Riksdagen
har beslutat att plan- och bostadsverket skall lokaliseras till Karlskrona fr.o.m.
den 1 juli 1989 (prop. 1987/88:37, BoU 5, rskr 106). Byggnadsstyrelsen har
utrett ett antal lösningar på lokalbehovet och funnit att en ombyggnad av
kasern- och kanslibyggnaden inom kvarteret Sparre i Karlskrona är en lämplig lösning.
Lokalerna kan samtidigt disponeras för lantmäteriet och en mindre enhet vid
riksantikvarieämbetet. Byggnadsstyrelsen föreslår samtidigt att en mindre
utbyggnad görs av den befintliga matsalen vid den närbelägna länsstyrelsen.
Kostnaderna har beräknats till 82,1 milj.kr.

Eftersom
kostnaderna för ombyggnaden överstiger 50 milj.kr. skall ärendet underställas
riksdagen för prövning. Regeringen har dock — med hänsyn till den pressade
tidplanen för projektet och mot bakgrund av riksdagens beslut i
lokaliseringsfrågan - den 1 september 1988 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
påbörja nämnda ombyggnad. Byggstart är planerad till oktober 1988. Inflyttning
beräknas härigenom kunna ske etappvis fr. o. m. augusti 1989. Projektet föreslås
ingå i treårsplanen för investeringar och bör underställas riksdagen för
godkännande i efterhand.

Den
aktuella kasern- och kanslibyggnaden har tidigare planerats att

utnyttjas för polis, åklagare och allmänt häkte. Eftersom lokalsituationen 14

för polisdistriktet
fortfarande är otillfredsställande har byggnadsstyrelsen Prop. 1988/89: 25
redovisat ett förslag till nybyggnad i kvarteret Riigen, som ersättning för
Bilaga 4 tidigare planerad om- och tillbyggnad i kvarteret Sparre. Kostnaderna
har beräknats till 95 milj.kr. och en preliminär kostnadsram bör uppföras i
treårsplanen för investeringar.

Medelsbehovet
under innevarande budgetår för nämnda byggnadsobjekt beräknas kunna rymmas
inom anvisade medel på reservationsanslaget.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

bemyndiga
regeringen att besluta om investeringar inom de kostnadsramar som jag har
förordat.

15

Utbildningsdepartementet Prop. 1988/89:25

Bilagas

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 27 oktober 1988

Föredragande:
statsrådet Bodström

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1988/89

Åttonde
huvudtiteln

D.
HÖGSKOLA OCH FORSKNING

Forskning
och forskarutbildning

D 16. Humanistiska fakulteterna

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.

Överftiring
av en tjänst som professor från samhällsvetenskaplig fakultet till humanistisk
fakultet

Vid
universitetet i Stockholm finns sedan den 1 juli 1988 en tjänst som professor i
journalistik inrättad. Medel för tjänsten har beräknats under anslaget D 19.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. Universitetets styrelse har hemställt
att proflessuren i journalistik överförs flrån samhällsvetenskaplig till
humanistisk flakultet. Universitets- och högskoleämbetet har tillstyrkt
framställningen.

Föredragandens
överväganden

1
enlighet med 1987 års forskningsproposition inrättades den 1 juli 1988 vid
universitetet i Stockholm en professur i journalistik knuten till samhällsvetenskaplig
fakultet. Inom universitetet har inför inrättandet av den nya professuren
gjorts en grundlig analys av hur universitetets samlade resurser för utbildning
och florskning inom områdena journalistik och masskommunikation bör
organiseras. Universitetet har flunnit det lämpligt att föra samman
institutionen journalisthögskolan och centrum för masskommunikationsforskning i
en ny institution. I anslutning härtill föreslår universitetet att den nya
professuren knyts till den humanistiska fakulteten. Universitetet framhåller
att studiet av journalistikens uttrycksformer och villkor är av
tvärvetenskaplig karaktär och bedrivs inom såväl samhällsvetenskapliga som
humanistiska forskningsmiljöer. Frontlinjen i den internationella forskningen
präglas dock av en allt klarare humanistisk inriktning.

Jag
finner frågan om ändrad flakultetstillhörighet för proflessuren i jour

nalistik vara omsorgsfullt beredd och biträder förslaget. Det är angeläget '"

att professuren snarast ledigförklaras.
Medlen för tjänsten har beräknats Prop. 1988/89:25 under anslaget D 19.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. Medlen Bilaga 5 bör överföras flrån
detta anslag till anslaget D. 16 Humanistiska flakulteter-na anslagsposten
Universitetet i Stockholm. Medlen bör av universitetet reserveras för kostnader
i anslutning till proflessuren.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen
att

1. godkänna vad jag anfört iflråga om överföring av proflessuren i journalistik
till Humanistisk flakultet,

2. godkänna vad jag anfört i flråga om överföring av
300000 kr från Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m. till Humanistiska fakulteterna.

F. Kulturverksamhet m. m.

F 8. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
förslagsanslag av 50677000 kr. (KrU 12, rskr 221). Från anslaget utgår s. k.
biblioteksersättning till litterära upphovsmän för att deras verk lånas ut
genom folk- och skolbibliotek. Ersättningen, som årligen tillförs Sveriges förflattarflond,
beräknas på grundval av vissa belopp per hemlån och reflerensexemplar. För
närvarande uppgår grundbeloppen till 48 öre per hemlån och 1 kr. 92 öre per reflerensexemplar
av originalverk och till häften av nämnda belopp per hemlån resp.
referensexemplar av verk i svensk översättning.

I
årets budgetproposition (prop. 1987/88: 100, bil. 10, s. 382) beräknades
medelsbehovet för biblioteksersättningen med utgångspunkt i nyssnämnda
grundbelopp i avvaktan på att förhandlingar med upphovsman-naorganisationerna
om nya grundbelopp skulle slutföras. Det preliminärt beräknade beloppet för
biblioteksersättningen var 48 710000 kr.

Regeringen
har den 30 juni 1988 godkänt en av statsrådet Göransson eflter medlingsförflarande
träffad överenskommelse med Sveriges förflattar-förbund. Föreningen Svenska
tecknare och Svenska fotografernas förbund om biblioteksersättningens
grundbelopp för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Enligt överenskommelsen skall
regeringen föreslå riksdagen att grundbeloppet för hemlån av originalverk skall
vara 55 öre för budgetåret 1988/89 och 63 öre för budgdåret 1989/90.

Regeringen
bör således föreslå riksdagen att för innevarande budgetår

räkna upp grundbeloppet för hemlån av originalverk med sju öre. Övriga

grundbelopp bör höjas i motsvarande mån. Biblioteksersättningen för

innevarande budgetår blir i enlighet härmed 55 öre för hemlån och 2 kr. 20

öre för referensexemplar av originalverk samt 27,5 öre för hemlån och 17

1 kr. 10 öre för
referensexemplar av översatta verk. På grundval av dessa Prop. 1988/89: 25
belopp och samma biblioteksstatistiska underlag som redovisats i 1988 års
Bilaga 5 budgetproposition beräknar jag medelsbehovet för
biblioteksersättningen till 55815000 kr., d.v.s. 7 105000 kr. utöver vad som
preliminärt har beräknats för budgetåret 1988/89.

Vad
gäller grundbelopp för budgetåret 1989/90 bör regeringen återkomma till
riksdagen med förslag i nästa budgetproposition. Därvid har regeringen självfallet
att beakta den träflfade överenskommelsen med berörda organisationer.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har föreslagit om
biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1988/89,

2. till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag på 7 105000 kr.

G. Massmedier m. m. Radio och television Televerket

I
början av februari 1988 inträflfade ett haveri på den ca 330 m höga masten för
radio- och TV-sändning i Sollefteå. I samband med kraftig nedisning bröts
masten av och störtade till marken varvid antennanläggningarna för FM och TV
förstördes.

Televerket
har i skrivelse den 30 juni 1988 redogjort för den uppkomna situationen och
vilka åtgärder som vidtagits eller behöver vidtas. För att minska risken för
att haverier liknande det i Sollefteå skall inträflfa, har verket infört nya
metoder för avisning av master och även förbättrat en del högmasters
konstruktion.

Vad
beträffar Solleflteå FM-TV-station ligger den inom ett område där mottagningsförhållandena
är besvärliga och där så många som 30 mindre kompletterande FM-TV-stationer
därför har byggts. Inom täckningsområdet finns ca 50000 hushåll. För att
ersätta den havererade Solleflteåmasten har en rad provisoriska åtgärder — bl.
a. uppförandet av en 80 m hög mast — vidtagits. Dessa har på ett godtagbart
sätt med hänsyn till den uppkomna situationen kunnat återställa FM- och TV-täckningen
inom huvuddelen av området. Inom stora områden är dock mottagningen av TV 2
besvärlig. För att tillfälligt förbättra mottagningsförhållandena används nu en
flrekvens för TV 2 som endast kan disponeras en kortare tid.

För
att återställa mottagningen till i stort sett den kvalitet som erhölls

före haveriet behöver en ny högmast uppföras. Televerket bedömer dock

att dess höjd kan begränsas till 260 m. Vid en sådan begränsning kan 18

högmasten behöva
kompletteras med ytteriigare några mindre stationer Prop. 1988/89:25 om
täckningen skall bli tillflredsställande. Behovet därav kan dock inte Bilaga
5 bedömas förrän den nya högmasten tagits i bruk.

Televerkets
insamling och distribution av Sveriges Radio-koncernens program bekostas med mottagaravgifter.
De nyssnämnda provisoriska åtgärderna har bekostats inom ramen för redan
anvisade sådana medel. För att kunna uppföra den nya högmasten krävs enligt
televerket ytterligare 23,8 milj. kr. i 1989 års kostnadsnivå. För en
komplettering med mindre stationer erfordras ca 3 milj. kr. Högmasterna
beräknas kunna tas i bruk sommaren 1990. De mindre stationer som eventuellt
behövs bör uppföras under hösten 1990.

Televerket
hemställer nu om ytteriigare investeringsmedel om 18 milj. kr. för andra
halvåret 1988 och år 1989 för att kunna påbörja uppförandet av högmasten.

Jag
förordar att 18 milj. kr. får tas i anspråk för ändamålet under år 1989.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

godkänna
att ytteriigare 18000000 kr. får användas för televerkets investeringar under
år 1989.

G 24 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande
budgetår.

1987/88 Beräknad
ändring

1988/89

Föredraganden

1. Televerket for tekniska kostnader m.m. — -H2745000

2. Bidrag till Riksförbundet Finska Föreningar i
Sverige för sändningsverksamhet - -1-1311000

+4056000

Bakgrund

Sändningar
av finländska TV-program över Stockholmsområdet har pågått sedan den 1 juli
1986. Tillståndet för sändningarna innehas av Riksförbundet Finska föreningar
i Sverige. För verksamheten finns en särskild lag som gäller till utgången av
år 1989. Televerkets tekniska kostnader för sändningarna betalas av medel som
anvisats under anslaget G 23. Sändningar av finländska televisionsprogram.

I
en överenskommelse den 21 januari 1988 mellan statsrådet Göransson 19

och den finländske
trafikministern Pekka Vennamo behandlades frågan Prop. 1988/89:25 om att, i
avvaktan på ett bredare nordiskt TV-samarbete, utvidga det Bilaga 5 nuvarande
utbytet mellan Sverige och Finland så att ett svenskt TV-program kan sändas
över till Finland. Överenskommelsen innebar att detta samarbete bör bekostas på
likställda villkor. Vardera staten bör svara dels för redigering och
översändning av ett TV-program till det andra landet, dels för kostnader för ruiidradiosändningen
av det andra landets TV-program i det egna landet. I överenskommelsen
fastslogs slutligen att de svenska åtagandena bör inträda fr.o.m. den tidpunkt
då sändningarna av ett svenskt program startar i Finland.

Televerket

Televerket
konstaterar att det är möjligt att överföra ett svenskt TV-program till
Finland och där sända ut det över TV-sändare. Sändningar skulle kunna starta
den I december 1988.

Televerkets
kostnader för tillhandahållande och överföring av ett TV-program flrån
Stockholm till Finland beräknas uppgå till totalt 4082000 kr. per år.
Kostnaderna avser dels ersättning till Sveriges Television AB för redigering
och koordinering av programmet, dels förhyrning av radiolänkkapacitet. Härvid
förutsätts att Finland svarar för de kostnader som uppkommer för att överföra
programmet inom Finland till den finska kopplingscentralen samt den flortsatta
överföringen inom Finland till berörda sändare.

Televerket
begär medel för täckande av kostnaderna för överföring av ett svenskt TV-program
till Finland. För innevarande budgetår behövs 2 745000 kr., varav 640000 kr.
avser televerkets kostnader för radiolänkförbindelsen och 2 105000 kr.
televerkets ersättning till Sveriges Television för kostnader för teknik, drift
och administration.

Föredragandens
överväganden

Sedan
den 1 juli 1986 har de boende i Storstockholmsområdet haft tillgång till ett
finländskt TV-program vid sidan av Sveriges Televisions sändningar. Detta
utbyte mellan Sverige och Finland över marksändare började som försök i
avvaktan på ett bredare nordiskt TV-samarbete via satellit. Den lag som
reglerar verksamheten har vid två tillfällen förlängts med ett år i taget.

Av
de nära 1 600000 invånare som bor inom det område som sändningarna täcker är
ca 80000 födda i Finland. Mycket tyder på att en stor del av de finsktalande
både kan ta emot programmet och regelbundet tittar på sändningarna.
Möjligheterna att se finska TV-program är värdefulla både för finländare som vill
följa utvecklingen i sitt hemland och för dem som vill förbättra eller
upprätthålla sina finska språkkunskaper. Erfarenheterna av detta utbyte mellan
Sverige och Finland är således goda.

Från finsk sida har det
uttryckts önskemål om att de svensktalande i

Finland bör ges förbättrade möjligheter att ta del av svenska TV-program.

Sverige bör därför ställa ett TV-program till förfogande för utsändning i 20

Finland.

Den övefehskommdse som
tidigare i år träflfades mellan företrädare för Prop. 1988/89: 25 regeringarna
i Sverige och Finland syfltade till att utvidga det nuvarande Bilaga 5 utbytet
så att sändningarna av en finländsk TV-kanal över TV-sändarna i Nacka och
Södertälje flår en motsvarighet i florm av sändningar av en svensk TV-kanäl i
Finland. Enligt de finländska planerna skall programmen sändas ut över flyra TV-sändare
i sydvästra Finland. Den första sändaren som skäll täs i bruk täcker Helsingforsområdet.
Under förutsättning av erforderliga beslut torde sändningarna över Hdsingflors
kunna börja den I december 1988.

I
överenskommelsen bestämdes också att utbytet i denna försöksverksamhet borde
bekostas på likställda villkor mellan länderna. Åtagandet torde emellertid flå
prövas på nytt om det blir aktuellt att överväga förslag om ett vidgat TV-utbyte.

För
riksdagens inflormation vill jag nämna att det enligt nu aktuella planer är en
programkanal bestående av innehåll ur Sveriges Televisions båda kanaler som
skall sändas över till Finland, Televerket har beräknat kostnaderna för att
tillhandahålla och överföra ett TV-program till Finland till 2 745 000 kr. Jag
förordar att verket anvisas detta belopp.

Tillståndet
för de finländska sändningarna i Storstockholm innehas av Riksförbundet Finska
Föreningar i Sverige, vilket även svarar för förhandlingar med
upphovsrättsorganisationerna samt för de kostnader som följer av sådana avtal.
Jag har förståelse för att Riksförbundet kan ha problem med att klara
finansieringen av sådana kostnader och förordar därför ett stöd till förbundet
för kostnader avseende utsändningen av det finländska programmet i
Storstockholm. Jag beräknar bidraget till I 311000 kr. för innevarande
budgetår.

Sammanlagt
bör 4056000 kr. anvisas under ett nytt förslagsanslag benämnt Utbyte av TV-sändningar
mellan Sverige och Finland.

I
samband med den tidigare nämnda överenskommelsen har med den finländske
trafikministern diskuterats möjligheterna att ytteriigare utvidga TV-utbytet.
Den pågående utredningen om ökat TV-utbyte mellan Sverige och Finland (U1987:02)
prövar bl.a. tänkbara sätt att vidga de finska sändningarna till områden
utanför Storstockholm. Utredningen undersöker exempelvis vilka möjligheter som
satellittekniken kan erbjuda.

Med
hänsyn till att mina förslag främst rör förhållanden mellan Sverige och Finland
samt önskemål från finländsk sida om tidpunkten för verksamhetens start, bör
regeringen vidare föreslå riksdagen att besluta förkorta motionstiden till sju
dagar.

Hemställan

Med
hänvisning till det anförda och till sammanställningen hemställerjag att
regeringen föreslår riksdagen att

till
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland på till-läggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag på 4056000 kr.

21

Arbetsmarknadsdepartementet ■■p-
1988/89:25

Bilaga
6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988.

Föredragande:
statsrådet G. Andersson

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1988/89

Tionde huvudtiteln

D. Invandring m.m.

[1] D 1. Statens invandrarverk

På
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 har under denna anslagsrubrik anvisats ett
förslagsanslag av 122 113000 kr., varav 12 200000 kr. avser tillfälliga medel till
statens invandrarverk inför övergången till ny organisation den 1 juli 1989.

Invandrarverket
har, bl.a. i anslutning till anslagsframställningen för budgetåret 1989/90,
beskrivit hur tillströmningen av antalet asylsökande utvecklats och hur verkets
ärendebalanser ökar. Verket har vidare i en särskild framställning hemställt om
ökade resurser i syfte att dels kunna klara hanteringen av tillståndsärenden
för nytillkommande asylsökande under budgetåret 1988/89, dels kunna avarbeta
befintliga balansärenden så att dessa bringas ned till acceptabel nivå till den
I juli 1989, när den nya organisationen skall börja verka.

Av
de uppgifter från invandrarverket som jag tagit del av, framgår att tillströmningen
av asylsökande under budgetåret 1987/88 var 17600 personer. Under innevarande
budgetår väntas ca 19000 asylsökande komma till Sverige och under budgetåret
1989/90 ca 20000 sådana personer.

Mängden
av s.k. specialärenden (avlägsnandeärenden, överklaganden, verkställighetsärenden
m.fl.) hos verket inger oro. Under budgetåren 1986/87 och 1987/88 var antalet
inkommande sådana ärenden 24000 resp. 29000. Invandrarverket avgjorde samtidigt
22 700 resp. 26 100 ärenden. Vid utgången av budgetåret 1987/88 fanns en
balans av 8400 öppna ärenden. Antalet nya ärenden har därefter fortsatt att öka
och balansen har den I oktober växt till drygt 9000.

Invandrarverket
räknar med att behöva handlägga 33000 inkommande

nya specialärenden innevarande budgetår. Därutöver behöver verket ta

hand om ca 3000 ärenden som följer av att polismyndigheterna forcerar

avarbetningen av sina balanser. Vidare räknar verket med en ökning av

överklagande- och verkställighetsärenden som uppgår till 2 100. Den sist

nämnda ökningen är en följd av den ökade mängden avgjorda "grundären

den". 22

Mot bakgrund härav
förordar jag att regeringen föreslår riksdagen att Prop. 1988/89:25
ytterligare 25,8 milj. kr. tillfälligt tillförs anslaget under
budgetåret Bilaga 6 1988/89. Denna förstärkning — som också inkluderar andra
områden än rena tillståndsfrågor — gör det möjligt för verket att avarbeta ca
36000 — 37000 specialärenden.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till
Statens invandrarverk på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 25 800000 kr.

[2] D 2. Informationsverksamhet

På
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 har under denna anslagsrubrik anvisats
10,3 milj. kr. som ordinarie statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen.

Invandrartidningen
har till budgetåret 1988/89 delvis fått en ny inriktning. Det har tidigare
behandlats i prop. 1987/88: 110, SfU 24, rskr. 301. Av propositionen framgår bl.a.
att tidningen inte fortsättningsvis skall kunna utnyttja den s.k.
tjänstebrevsrätten och att kompensation för de merkostnader tidningen får
vidkännas avsågs beräknas i tilläggsbudget I förbudgetård 1988/89.

Jag
har flrån Stiftelsen Invandrartidningen erfarit att tjänstebrevsrätten
uppbörden I januari 1989. Jag beräknar den nödvändiga kompensationen för
perioden den 1 januari — den 30 juni 1989 till 1450000 kr., vilket belopp jag
förordar att regeringen föreslår riksdagen att tillföra anslaget.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till
Infbrmallon.sverksamhet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1450000 kr.

23

Industridepartementet Prop. 1988/89:25

Bilaga 7 Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988

Föredragande:
statsrådet R. Carisson i frågor under punkterna 2 och 3; statsrådet Thalén i flrågor
under punkt I

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1988/89

Tolfte huvudtiteln

C. Regional utveckling

[1] C 2. Lokaiiseringsbidrag m.m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisats ett reservationsanslag
av 362 milj. kr. Över detta anslag anvisas medel till följande ändamål:

— lokaliseringsbidrag
beviljade av statens industriverk eller av regeringen efter den 1 juli 1984,

— oflfertstöd
beviljade efter den 1 juli 1985,

— lån
till privata regionala investmentbolag,

— kapitaltillskott
m.m.till Stiftelsen Industricentra,

— viss
administration av regionalpolitiskt stöd,

— eventuella
medel för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i Kiruna.

I
proposition 1984/85: 115 om regional utveckling och utjämning anmälde
industriministern beträflfande den regionalpolitiska stödverksamheten att han
räknade med att den skulle bedrivas med samma inriktning och i samma omflattning
under flyraårsperioden 1985/86-1988/89. För de ändamål vartill medel anvisas
över anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m.m.räknade industriministern med ett
årligt medelsbehov av 362 milj. kr. Riksdagen har sedermera, med anledning av
regeringens förslag i budgetpropositionen för resp. budgetår, beslutat anslå
detta belopp för vart och ett av dessa budgetår.

Eflterfrågan
på lokaliseringsbidrag har bl. a. på grund av det goda konjunkturläget varit
stor under de senaste åren. Bl. a. därför har riksdagen på förslag av
regeringen i särskilda propositioner beslutat om ytterligare medel för nämnda
ändamål.

Således
beslöt riksdagen att till Lokaliseringsbidrag m. m. på tilläggsbud

get II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa
ytterligare 100

milj. kr. (prop. 1985/86: 101 bil. 7, AU 9, rskr. 140). Dessa 100 milj. kr. har

dock, eftersom genomförandet av ett antal av de projekt till vilka medlen

skulle utnyttjas försköts framåt i tiden, efter riksdagens godkännande,

använts till vissa andra regionalpolitiska åtgärder i Blekinge och Väster

bottens läns inland som normalt inte kan stödjas med medel från detta 24

anslag (prop. 1986/87:25
bil. 9, AU 9, rskr. 80, prop. 1987/88:25 bil. 8, Prop. 1988/89:25

AU 12, rskr. 92 och prop. 1987/88:64 bil. 5). Bilaga
7

Härutöver
har riksdagen på anslaget anvisat dels ytterligare 20 milj. kr. i samband med
att företag i Borlänge kommun t.o.m.utgången av år 1989 skall kunna erhålla regionalpolitiskt
stöd (prop. 1987/88:64 bil. 5, AU 14, rskr. 147), dels ytterligare 440 milj.
kr., varav högst 125 milj. kr. för aktuella projekt i Norrbottens län, i
samband med förslag till särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län m.m. (prop. 1987/88:86 bil. 8, AU 19, rskr. 347).

Den
stora efterfrågan på regionalpolitiskt företagsstöd består fortfarande. Under
budgetåret 1987/88 beviljades sålunda 780 projekt stöd med sammanlagt 1309
milj. kr., varav 1032,9 milj. kr. i lokaliseringsbidrag, oflfertstöd,
investeringsbidrag och regionalpolitiskt utvecklingskapital samt 276,1 milj.
kr. i lokaliseringslån. Den beräknade syssdsättningseflfek-ten uppgår till 3
904 personer. Av nämnda belopp belastades detta anslag med 741,9 milj.kr.,
anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m.m., det s.k.länsanslaget, med
259,5 milj.kr., anslaget för budgetåret 1985/86 C 11. Särskilda utvecklingsinsatser
i Bergslagen med 31,5 milj, kr. och anslaget C 3. Lokaliseringslån med 276,1
milj, kr.

Under
innevarande budgetår har regeringen och statens industriverk hittills beslutat
om lokaliseringsbidrag och offertstöd för ca 250 milj. kr.

Regeringen
har vidare förklarat sig beredd att med bl.a.lokaliseringsbidrag på sammanlagt
314 milj.kr. medverka i finansieringen av vissa stora investeringsprojekt i
Boliden Mineral AB:s gruvverksamhet. Härav har 215 milj.kr. beslutats under
budgetåret 1987/88,

För
flortsatt medverkan i finansieringen av Boliden Mineral AB:s gruvprojekt
bedömer jag att ytterligare 35 milj-kr. bör tillföras anslaget under budgdåret
1988/89.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till
Lokaliseringsbidrag m. m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 35OO0OOO kr.

D. Mineralförsörjning m. m.

[2] D 2. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisats ett reservationsanslag
av 2 500000 kr.

Sveriges geologiska
undersökning (SGU) har till uppgiflt bl. a. att vara

central förvaUningsmyndighet för flrågpr om landets geologiska beskaflfen

het. SGU har därigenom bl. a. ansvar för att ta fram, utveckla och tillhan

dahålla information om landets geologi med avseende på såväl landområ

den som omgivande kust- och havsområden. För att tillgodose samhällets 25

behov
av underlag för planering av våra kust- och havsområdens utnytt- Prop.
1988/89:25

jande och skydd bedriver SGU en maringeologisk kartläggning. Bilaga
7

Riksdagen
har våren 1988 uttalat (NU 1987/88: 21, rskr. 152) att det är angeläget att
regeringen skyndsamt undersöker möjligheterna att flå till stånd en snabbare maringeologisk
kartering och att en plan härför bör presenteras senast under hösten 1988.

Med
anledning av riksdagens beslut gav regeringen i juni 1988 SGU i uppdrag att
utarbeta ett underlag för en snabbare maringeologisk kartering. SGU har efter
samråd med berörda myndigheter i början av oktober 1988 redovisat resultatet av
uppdraget till industridepartementet.

Sveriges
geologiska undersökning

SGU
anser att den maringeologiska karteringen av svensk kontinentalsockel är en
för samhället angelägen verksamhet. Som motiv härför anför SGU i huvudsak
följande.

Intresset
för våra omgivande kust- och havsområdens utnyttjande och skydd har ökat under
senare år. Denna utveckling kommer att fortsätta under överskådlig tid. Ett
utnyttjande av havets resurser kräver såväl planering som hushållning och
åtgärder för att skydda den marina miljön. Detta är enligt SGU inte möjligt att
genomföra på ett optimalt sätt om kunskaperna om havsbottnen är bristfälliga
eller saknas. Ett av de viktigaste underlagen i detta sammanhang är den
maringeologiska kartan. Denna belyser inte enbart geologin utan den ger också
svar på frågor om de bottendynamiska förhållandena, mineralresurser — flramför
allt sand och grus — möjligheter till recipientutnyttjande och
miljöövervakning. Den maringeologiska kartan är betyddseflull som underlag vid
prövningen av täkttillstånd enligt lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln. För
försvarsmakten har maringeologisk information intresse vid bl. a. ubåtsskydd.
En maringeologisk karta utgör även ett väsentligt underlag för fiskerinäringen,
biologiska inventeringar och vattenbruk. Av stor vikt i dagens miljödebatt är
vidare sedimentens betydelse som mottagare av föroreningar och den roll de recenta
sedimenten kan spela som potentiella föroreningskällor långt efter det att
utsläppen av en specifik substans upphört.

Samhällsnyttan
av maringeologiska produkter och tjänster kan enligt SGU sammanfattas på följande
sätt:

— samhällsplanering
(havsbottenförhållanden) bättre utnyttjande av kust- och havsområden bättre
lokalisering av anläggningar

— naturresurser

bättre
resurshushållning

— miljö
och hälsa

bättre
lokalisering och planering av miljöfarlig verksamhet

bättre
miljökontroll

Kunskapen
om den svenska kontinentalsockelns lösa avlagringar och

havsbottnen i allmänhet är i dag mycket begränsad. Endast ca nio procent

av det svenska kontinentalsockdområdet har flram till år 1988 karterats av

SGU. Produktionstakten av maringeologiska kartor är för närvarande den "

att ett kartblad i skala
1:100000 blir klart vart tredje år. Med denna Prop. 1988/89:25 karteringstakt,
konstaterar SGU, tar det ytteriigare ca 170 år innan hela Bilaga 7 den
svenska kontinentalsockeln är kartlagd.

Ett
stort antal myndigheter med ansvar för havsrdaterad verksamhet, bl.a. fiskeristyrdsen,
kustbevakningen, delegationen för samordning av havsresursverksamheten,
naturvårdsverket och ftera länsstyrelser, uppger i skrivelser till SGU att det
är ytterst angeläget att den maringeologiska karteringen florceras. Flertalet
av de tillflrågade myndigheterna anser att den dåliga täckningen av maringeologiskt
kartmaterial är besvärande i såväl miljöskyddsarbetet som arbetet med kust- och
havsplaneringen. Som ett bland flera exempel nämns behovet av maringeologisk
basinformation som underiag för att kunna ta ställning till lokalisering av
vindkraftverk till havs (se vindkraftsutredningens betänkande, SOU 1988:32,
Läge för vindkraft).

Med
hänvisning till den stora betydelse som de maringeologiska kartorna har och
kommer att få, såväl i miljöskyddssammanhang som i kust- och havsplaneringen,
är det enligt SGU angeläget att takten i kartläggningen kan ökas till i nivå
med samhällets behov av maringeologisk basinflorma-tion. För att möta det ökade
behovet av maringeologiska kartor och sedimentologisk inflormation föreslår SGU
en snabbare kartering, ett miljökemiskt analysprogram kopplat till den
maringeologiska karteringen samt ett interdisciplinärt mätprogram av nykarterade
potentiellt exploar-terbara mineralresurser. SGU flramhåller att en utökning
enligt dessa tre punkter överensstämmer med de förslag som naturvårdsverket
våren 1987 lade flram för regeringen i samband med förslaget om åtgärdsprogram
mot havsföroreningar.

SGU
flramhåller vidare i sin rapport till regeringen att en grundläggande förutsättning
för en snabbare maringeologisk kartering är att myndigheten flår tillgång till
ett för verksamheten anpassat och väderstabilt fartyg. Det fartyg som SGU i dag
förfogar över kan inte användas för undersökningar vid blåsigt väder. Detta
medför att 40 —50 procent av tillgänglig fältarbetstid faller bort. Med ett
nytt specialanpassat fartyg skulle närmare 90 procent av fältarbetssäsongen
kunna utnyttjas, samtidigt som verksamheten skulle kunna bedrivas säkrare och
mer rationellt än vad nuvarande otillräckliga arbetsdäck medger. Kostnaden för
inköp av ett sådant fartyg uppskattar SGU till 30 milj. kr.

Statskontoret
framhåller i sitt yttrande till SGU att om karteringstakten skall kunna öka
krävs antingen en nyanskaffning av ett flartyg eller modifiering av ett av
kustbevakningens flartyg samt ersättning för detta och en omdisponering av
kustbevakningens övriga flartyg. Kostnaderna för en modifiering av ett sådant
fartyg samt full kompensation till kustbevakningen för att motsvara dagens
förmåga skulle dock enligt statskontoret överstiga 30 milj.kr.

För
att kunna driva en eflfektiv kartering med det nya fartyget krävs en viss
personalförstärkning av SGU. Med ett nytt fartyg och med en personalförstärkning
kan karteringstakten ökas från nuvarande ett kartblad per tre år till ett
kartblad per ett och ett halvt år eller till ett kartblad per år. Med denna
ökning av karteringstakten stiger de årliga drifltskostnaderna

27

från
ca 2,6 milj.kr.till ca 5,1 milj.kr. resp.till ca 6,2 milj.kr. (1988 års Prop.
1988/89:25 kostnadsläge), De ökade driftskostnaderna får fullt genomslag efter
två år Bilaga 7 från det att fartygsbeställningen gjorts. SGU förordaratt karteringstakten
fördubblas, dvs. ett kartblad per ett och ett halvt år, under en uppbyggnadsperiod
av tre år, När uppbyggnadsperioden är avslutad bör takten drivas upp till ett
kartblad per år, vilken enligt SGU är den optimala karteringsnivån. Med en
sådan uppläggning skulle hela den svenska kontinentalsockeln kunna ha
karterats med avseende på lösa avlagringar inom en 50-årsperiod.

SGU
anser att den maringeologiska karteringen är en del av den geovetenskapliga
infrastrukturen, dvs. den är en nationell angelägenhet. Finansieringen av en
snabbare kartering bör därför enligt SGU ske rned statliga medel tillskjutna
över myndighetens ordinarie budget. De rnyndigheter som SGU har haft samråd med
delar denna uppfattning.

Det
miljökemiska analysprogram, som SGU föreslår skall kopplas till karteringen, syfltar
till att få fram underlag för bedömning av de karterade områdenas miljöstatus.
Kostnaderna för detta program uppskattar SGU till ca 150000 kr. per år. 1 detta
belopp inryms kostnader för analyser och sammanställning av analysdata,

Det
föreslagna interdisciplinära mätprogrammet har till syflte att kartlägga vilka
miljöeffekter som utvinning av havets mineralresurser, t. ex. sand och grus,
orsakar. Undersökningarna föreslås utföras i ett samordnat program där SGU,
naturvårdsverket, fiskeristyrdsen och SMHI svarar för resp. kompetensområde.
Den gemensamma kostnaden för de flyra berörda myndigheterna uppskattas av SGU tjll
ca 1,5 milj. kr. per år, SGU föreslår bl.a. att de marina täktavgifter som staten
tar in används för att täcka dessa kostnader. Under perioden 1978—1987 har den
genomsnittliga inkomsten för staten från dessa täktavgifter uppgått till ca
550000 kr. per är.

SGU
redovisar slutligen i sin rapport till regeringen förslag till karte-ringsplan
för tiden fram t. o. m. år 2000. Planen, som bygger på att ett nytt undersökningsfartyg
kan tas i drift till fältarbetssäsongen 1992, omfattar följande områden i
Kattegatt, Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken.

Kartblad Färdigt år

Varberg 1990

Kungsbacka 1992

Gävle 1993

Trelleborg 1994

Ystad 1995

Simrishamn 1996

Kariskrona 1997

Umeå 1998

Kråkelund 1999

Arkösund 2000

SGU påpekar dock att karteringsplanen
med de föreslagna områdena inte bör läggas flast för mer än tre år i taget.
Skälet härför är att nya behov kan uppstå som kräver ändringar i planen.

28

Föredragandens
överväganden Prop. 1988/89:25

Jag
delar uppfattningen att det finns starka skäl som talar för en snabbare Bilaga /
maringeologisk kartering av vår kontinentalsockd. Den plan med bl.a. förslag till
karteringstakt och prioritering av karteringsområden som SGU efter samråd med
berörda myndigheter redovisat bör i allt väsentligt kunna ligga till grund för
åtgärder inom detta område. Chefen för industridepartementet avser att i sin
anmälan till 1989 års budgetproposition redovisa förslag till åtgärder t"or
att genomföra planen.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att

ta
del av vad jag anfört om en plan för en snabbare maringeologisk kartering.

E. Statsägda företag, m. m.

[3] Ändrade ekonomiska befogenheter för domänverket

1
Bakgrund

Riksdagen
har i juni 1987 beslutat om vissa frågor som berör samtliga arärsverk (prop.
1986/87:99, KU 29, rskr. 226). Beslutd innebär bl. a. (jfi prop. 1986/87:99, s.
108) att aflfärsverken och deras bolag skall styras som sammanhållna grupper av
företagsenheter, oavsett i vilken associationsform verksamheten bedrivs.
Beslutet innebär att riksdagen och regeringen i sin övergripande styrning skall
behandla verk och bolag i ett sammanhang. Denna styrning skall ske på grundval
av rullande flerårsplaner där verken i planerna skall redovisa mål för verket
och koncernen, servicemål, verksamhetsstrategi, investeringsplaner samt
resultat och lönsamhet. Så- ■ dana fterårsplaner skall införas i samtliga
verkskoncerner. Riksdagen och regeringen bör koncentrera sin styrning till att
fastställa servicemål, ekonomiska mål, t. ex. räntabilitets- och soliditetsmål
och andra'mål samt besluta om riktlinjer för verksamheten. Med utgångspunkt i
dessa beslut skall sedan koncernstyrelser och koncernchefer organisera och
driva verksamheten inom koncernerna.

Mot
bl. a. denna bakgrund beslöt riksdagen i december 1987 om vissa ändrade
ekonomiska befogenheter för affärsverket FFV - (prop. 1987/88:25, NU 12, rskr.
112). Enligt min bedömning bör även det andra affärsverket inom
industridepartementets ansvarsområde — domänverket — få vissa ändrade
ekonomiska befogenheter för att bl.a. underlätta för verket att i enlighet med
riksdagens beslut verka som en koncern. Jag vill nu ta upp den frågan.

Domänverket
och aflTärsverket FFV arbetar under kommersiella beting

elser. Domänverket har t. ex. inte någon myndighetsflunktion utan konkur

rerar på samma villkor som privata och statliga skogsbolag sorn drivs i 29

aktiebolagsform.
Domänverket bör därför, i likhet med flertalet övriga Prop. 1988/89:25

aflfärsverk, flå vissa utvidgade ekonomiska beflogenheter. Bilaga
7

1
det följande kommer jag att lämna förslag till vissa ändrade ekonomiska
befogenheter m.m.för domänverket. Utgångspunkten för förslagen är domänverkets
skrivelse den 17 februari 1988 med hemställan om ändrade ekonomiska
befogenheter för verket. En arbetsgrupp bestående av representanter för
industridepartementet, finansdepartementet, riksrevisionsverket och
domänverket har under våren och hösten 1988 analyserat och övervägt förslagen i
denna skrivelse. Domänverkets skrivelse innehåller en hemställan om ändrade
ekonomiska befogenheter inom fyra områden. Jag kommer här att behandla två av
dessa. För de båda andra två områdena rörande antagande av ackordsförslag och
tecknande av försäkringsavtal är jag inte nu beredd att föreslå ändrade
befogenheter. Dessa områden är för närvarande föremål för översyn inom
regeringskansliet.

Syftet
med de föreslagna ekonomiska förändringarna är att domänverket skall få en
mera självständig ekonomisk och finansiell ställning än tidigare. Det bör
förbättra domänverkets konkurrenskraft att arbeta under likartade villkor som
gäller för bolag och medföra att en eflfektivare aflTärs-verksamhet uppnås inom
såväl det skogsindustriella området som närliggande områden.

2
Föredragandens överväganden

2.1
Domänkoncernen

Domänkoncernen
består av domänverket med dotterbolag. Med dotterbolag menas sådana bolag vars
aktier till mer än 50 % förvaltas av verket. Bland dotterbolagen ingår i första
hand Domänföretagen AB som är holdingbolag för en bolagsgrupp innefattande ett
femtontal företag samt DomänTurist AB och AB Göta kanalbolag.

Domänverket
har att på företagsmässiga villkor driva skogsbruk och virkesförädling,
förvalta statens skogar, marker och vatten samt driva annan därmed
sammanhängande verksamhet. Skogsbruket är den dominerande verksamhetsgrenen,
men verket arrenderar även ut jordbruksmark, hyr ut permanent- och
fritidsbostäder samt upplåter jaktmarker och fiskevatten. Genom Domänföretagen
AB med dotterbolag bedrivs dels virkesförädling, flrämst genom ett antal
sågverk, men även t. ex. exploatering av grustäkter m.m., dels
konsultverksamhet inom skogsbruket samt utveckling och försäljning av skogsindustritillbehör.
Genom DomänTurist AB drivs och marknadsförs koncernens kommersiellt inriktade
turistsatsningar, t. ex. campingplatser, stugbyar etc. Även inom AB Göta
kanalbolag sker sådana satsningar tillsammans med driflten av kanalen.

Av
koncernens samlade omsättning år 1987 om 3 144 milj.kr. dominerade
virkesförsäljningen med ca 63 % . Koncernens virkesförädlande del utgjorde ca
23 % av omsättningen. Denna andel beräknas under de närmaste åren öka till ca
30 % flrämst till följd av de sågverksförvärv m. m.från AB Statens
Skogsindustrier (ASSI) som har skett underår 1988.

30

Ca
33 % av koncernens omsättning fanns hos dotterbolagen. Av koncer- Prop.
1988/89:25

nens ca 6 100 anställda arbetar ca 5 200 inom verket. Bilaga
7

Domänkoncernen
redovisade år 1987 en vinst före dispositioner och skatt om 285 milj. kr. varav
253 milj. kr. avsåg domänverket.

Domänkoncernen
har under senare år utvecklats från att vara ett traditionellt aflfärsverk till
en modern svensk skogskoncern med en omfattande vidareförädlingsverksamhet,
bedriven i dotterbolagsform. Verksamheten bedrivs med hög aflfärsmässighet
under marknadsmässig konkurrens och med krav på såväl ett skogsbruk med på lång
sikt bästa möjliga ekonomiska utbyte som ett företagsekonomiskt
tillfredsställande årsresultat. Koncernens vidare utveckling förutsätter
emellertid fortsatta satsningar såväl inom verket som i dotterbolagen, inte
minst för att tillvarata de integrationsfördelar som finns i kopplingen mellan
ett eflfektivt och kundanpassat skogsbruk och en ändamålsenlig och konkurrenskrafltig
vidareförädlingsverksamhet. 1 sammanhanget kan nämnas att ca 25 % av
domänverkets timmerproduktion går till egna sågverk.

2.2
Nuvarande ekonomiska och finansiella regler

Domänkoncernen
består av två juridiskt skilda företagsformer. Domänverket är ett statligt aflfärsverk
medan samtliga dotterföretag är aktiebolag. Affärsverken är — till skillnad
från aktiebolag — inte någon självständig juridisk person. Aflfärsverken är
vidare underkastade statliga förvaltningsrättsliga föreskrifter. Till skillnad
från andra myndigheter har dock aflfärsverken i regel större flrihet inom det
ekonomiska och finansiella området. Den ekonomiska och finansiella handlingsflriheten
inom affärsverken är dock mindre än inom aktiebolagen.

För
domänverket gäller att dess verksamhet, inkl. investeringar, får finansieras
genom i dess rörelse skapade medel, utdelningar från dotterbolag, försäljning
av anläggningstillgångar eller via rörlig kredit i riksgäldskontoret.
Upplåning av medel på den normala kreditmarknaden får inte ske. Verket beslutar
självt över sina investeringar. Förvärv av aktier eller andra ägarkapitaltillskott
till de direkt ägda dotterbolagen liksom försäljning av aktier får dock inte
ske utan regeringens godkännande. Även markförvärv och markförsäljningar
överstigande I milj.kr.kräver regeringens tillstånd.

Domänverket
får placera sina likvida tillgångar räntebärande i svensk bank. Utlåning —
utöver normala rörelsekrediter — får ej ske med undantag av lån till AB
Statens Skogsindustrier (ASSI) och AB Göta kanalbolag.

Regeringen
fastställer ett avkastningskrav på domänverket för fem år i taget. Kravet
innebär för närvarande att verket skall inleverera till staten dels 51 % av
årsresultatet, dels 40 milj.kr. Inleveransen får dock inte understiga 85 milj.kr.per
år. För åren 1986 och 1987 har domänverket inlevererat till staten 172 milj.
kr. resp. 169 milj.kr.

Beträflfande
kapitalöverföring mellan bolag eller mellan aflfärsverket och

bolag under verket får domänverket sålunda för närvarande inte utan

regeringens godkännande överföra medel i form av ägartillskott, lån eller

borgensåtagande annat än i form av betalning för fullgjord prestation eller 31

sedvanliga rörelsekrediier.
Överföringar från dotterbolagen till domänverket kan i övrigt ske endast genom
bolagsstämmobeslut avseende avkastning på ägarkapital.

Vad gäller Domänkoncernens
aktiebolag drivs dessa enligt de generella bestämmelserna i aktiebolags- och
bokföringslagen.

Prop. 1988/89:25 Bilaga 7

2.3 Kas.sahantering

Mitt
förslag: Domänverket får inom en ram av 150 milj. kr.jämte ränta överföra
likvida medel mellan verket och dess dotterbolag i form av kortfristig utlåning
resp. upplåning.

Domänverkets
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen
fiir mitt fiirslag: Såväl inom domänverket som inom dess dotterbolag bedrivs
en ändamålsenlig kassahantering med syfte att på affärsmässiga grunder
begränsa företagens finansiella kostnader. Inom både domänverket och
Domänföretagsgruppen förekommer en central hantering av kassamedel med hjälp av
bl. a. koncernkonton, varigenom företagens likvida flöde samlas och över-
resp. underskott inom olika delar av företagen utjämnas. Någon utjämning av
koncernens samlade likviditetsflöde över den gräns som i finansiellt hänseende
går mellan verket och dess bolag kan dock med hänsyn till gällande regler inte
ske.

Inom
Domänföretagsgruppen utnyttjas för kortflristig finansiering en
checkräkningskredit. Beroende på säsongmässiga skillnader i. bolagens likvidiletsflöde
kan denna kredit beräknas variera mellan O och 180 milj. kr. under året. Hänsyn
har härvid även tagits till under år 1988 tillkommande från ASSI förvärvade
sågverksrörelser.

Domänverket
strävar efter en viss kassahållning i syfte att utjämna svängningar i
likviditetsströmmarna dels under året, dels under konjunkturcykler. Enligt
nuvarande regler får verket placera likvida medel i bank.

För Domänkoncernen innebär
nämnda förhållanden att aflfärsverkets kassa t. ex. kan vara positiv och
placerad till en avkastning som motsvarar bankernas inlåningsränta samtidigt
som bolagsgruppen kan vara tvingad att utnyttja en kortfristig kredit till en
kostnad motsvarande bankernas utlåningsränta och förekommande kreditavgifter.
Sammantaget innebär detta för koncernen en väsentligt ökad räntekostnad,
jämfört med om koncernens kassahantering kunde göras gemensam.

För att skapa
förutsättningar för en inom Domänkoncernen ändamålsenlig kassahantering och
samtidigt säkerställa att en tydlig gräns bibehålls mellan aflarsverkets och
bolagsdelens medel delar jag domänverkets bedömning att verket för rörelsebetingad
kortsiktig likviditetsutjämning skall få låna ut till resp. uppta lån från
dotterbolag inom koncernen inom en ram av vid varje tidpunkt högst 150 milj.
kr.jämte ränta. Jag föreslår sålunda att domänverket medges rätt att genomföra
dessa ändringar rörande kassahanteringen.

32

2.4
Lån och borgensåtagande

Mitt
nirslag: Domänverket får för långfristiga investeringsändamål låna ut eller
teckna borgen för lån till verkets dotterbolag intill en sammanlagd ram av vid
varje tidpunkt högst 100 milj. kr.jämte ränta.

Prop. 1988/89:25 Bilaga 7

Domänverkets
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt fiirslag:
Inom Domänkoncernens dotterbolag pågår för närvarande ett omflattande
investeringsprogram. Härvid kan nämnas såväl mycket stora sågverksinvesteringar
inom Domänföretagsgruppen som betydande investering inom DomänTurist AB. Dessa
investeringar avses till viss del finansieras genom långfristig upplåning inom
resp. bolag.

Vid bolagens upplåning
råder det förhållandet att en fordringsägare till något av bolagen inte kan ha
några formella anspråk på aflTärsverket utan enbart på resp. bolag. För att
Domänkoncernen skall kunna uppnå de villkor som koncernens reella soliditet
skulle kunna antas berättiga till bör domänverket i vissa flall kunna ställa
borgen för bolagens åtaganden eller — i mån av tillgång på utlåningsbara medel
— självt kunna låna ut medel till dotterbolagen i syflte att begränsa
koncernens samlade finansiella kostnader.

Den
långfristiga nyupplåningen inom Domänkoncernens dotterbolag kan översiktligt
beräknas till ca 50 — 75 milj.kr.under de närmaste åren. Sammantaget innebär detta
en total långflristig upplåning om ca 100— 125 milj.kr. Föreslagen ram medger
sålunda dels en möjlighet till täckning av nyupplåningen, dels viss omplacering
inom nuvarande upplåningsvolym.

Jag
delar domänverkets bedömning att mot bakgrund av bolagsgruppens ökade
verksamhet och omflattning samt det därmed omflattande investeringsprogrammet
verket måste flå ökade möjligheter att låna ut eller teckna borgen för lån till
verkets dotterbolag. Jag föreslår därför att domänverket flår låna ut eller
teckna borgen för lån till verkets dotterbolag intill en sammanlagd ram av vid
varje tidpunkt högst 100 milj. kr.jämte ränta.

3
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.godkänna
att domänverket inom en ram av 150000000 kr. jämte ränta flår överföra medel
mellan verket och dess dotterbolag i form av kortfristig utlåning resp.
upplåning (avsnitt 2.3),

2.
godkänna att domänverket för långflristiga investeringsändamål flår låna ut
eller teckna borgen för lån till verkets dotterbolag inom en sammanlagd ram av
vid varje tidpunkt högst 100000000 kr. jämte ränta (avsnitt 2.4).

33

Civildepartementet --op-1988/89:25

Bilaga
8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988

Föredragande:
statsrådet Johansson

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1988/89

Trettonde huvudtiteln

B.Statlig rationalisering och revision, statistik m.m.

B 5. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet

Riksdagen
har beslutat om ombildning av datamaskincentralen för administrativ
databehandling (DAFA) till aktiebolag (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr.
89) samt om den slutliga regleringen av ombildningen av DAFA till aktiebolag m.m.
(prop. 1985/86:112, FiU 1985/86:20, rskr. 215).

Ombildningen
till aktiebolag (DAFA Data AB) innebar att samtliga kunder skulle debiteras
mervärdeskatt. Följden blev en kostnadsökning för icke mervärdeskatteskyldiga
statliga kunder. Denna kostnadsökning hade inte beaktats i myndigheternas
budgetförslag för budgetåret 1986/87. I beslutet om den slutliga regleringen
angavs därför att DAFA Data AB under budgetåret 1986/87 skulle behålla en
oförändrad prisnivå mot de statliga myndigheterna. För att kompensera DAFA Data
AB för den resultatförsämring som därmed skulle bli följden fick bolaget ett
preliminärt beräknat kapitaltillskott på 13 milj. kr. Tillskottet kunde dock
slutgiltigt fastställas först efter bolagets bokslut hösten 1987.

Enligt
bokslutet för DAFA Data AB blev det flaktiska utflallet av mervärdeskatteskyldigheten
3 444000 kr. större än det beräknade kapitaltillskottet exklusive
mervärdeskatt. Anledningen till detta är dels att kapitaltillskottet var mervärdeskattepliktigt,
vilket inte var förutsett, dels att tjänstevolymen blev större än beräknat.
Med mervärdeskatt uppgick det totala bdoppet till 4 258 500 kr.

Vid
ombildningen till aktiebolag beräknades också 4,7 milj. kr. som en

skuld för DAFA Data AB till staten. Detta belopp utgjorde skillnaden

mellan de nettotillgångar som överfördes från myndigheten DAFA till

aktiebolaget och det ägartillskott av kapital som bolaget behövde. Bokslu

tet visade emellertid att skulden till staten uppgick till endast 766447 kr.

plus upplupen ränta under 15 månader. Orsaken till detta är att större

tillgångar än beräknat behövde överföras till centralnämnden för fastig

hetsdata i samband med att DAFAs driftställe i Gävle överfördes till

nämnden. 34

Nettoeffekten av slutrcgleringen
av DAFA:s ombildning fill aktiebolag Prop. 1988/89:25 innebär att DAFA Data
AB bör tillföras 3400000 kr. i florm av ett kapital- Bilaga 8 tillskott..I
detta ingår en kvittning av DAFA Data AB:s skuld till staten.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

till
Vi.ss rationali.serlng.s- och utvecklingsverk.samliet på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag på 3400000kr.

35

Miljö-och energidepartementet Prop. 1988/89:25

Bilaga
9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988

Föredragande:
statsrådet Dahl

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1988/89

Fjortonde huvudtiteln

A. Miljö- och energidepartementet m. m.

[1] A 2. Utredningar m. m.

Under
denna anslagsrubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisats ett
reservationsanslag av 7,8 milj. kr. Den ingående reservationen under anslaget
uppgick till ca 2,6 milj. kr. Utredningsverksamheten beräknas nu, bl.a. som en
följd av verksamheten inom delegationen (ME 1987:03) för miljöprojekt Göteborg,
bli mer omflattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid
anslagsberäkningen hösten 1987. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov
på 5,7 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till
Utredningar m. m. på tilläggsbudget I för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 5 700000 kr.

C. Energi

[2] Verksamheten vid statens vattenfallsverk

Fr.o.m.
budgetåret 1988/89 flastställer riksdagen omflattning och inriktning av
statens vattenflallsverks (Vattenflalls) investeringar samt beslutar om
finansiering av investeringarna (prop. 1987/88:87, NU 40, rskr. 376).

Vattenfall

Försäljning
av aktier i Brävalla Kraft AB

I
skrivelse den 7 juni 1988 har Vattenfall redovisat samarbetet mellan Vattenfall
och Norrköpings kommun om ett kraftvärmeverk i Norrköping inom ramen för det
gemensamt ägda bolaget Bråvalla Kraflt AB.

Samarbetet inom bolaget
regleras av ett konsortialavtal flrån år 1967.

Norrköpings kommun har sagt upp konsortialavtalet, vilket Vattenfall har 36

motsatt sig. Frågan om konsortialavtalets
giltighet är föremål för prövning Prop. 1988/89: 25 vid Stockholms
tingsrätt. För närvarande vilar målet i tingsrätten eftersom Bilaga 9 förlikningsförhandlingar
pågår mellan parterna.

Vattenfall
och Norrköpings kommun har förlikningsvis erbjudit varandra att köpa den andra
delägarens aktier i Bråvalla Kraft AB. Parterna har slutligen den 29 april och
6 juni 1988 träffat avtal om — med förbehåll för regeringens godkännande — att
Norrköpings kommun skall överta Vattenfalls aktier för 200 milj. kr., att
erläggas inom en fyraårsperiod.

Vattenfall
har i skrivelsen hemställt att regeringen godkänner avtalet om försäljningen av
aktier i Bråvalla Kraft AB.

Försäljning
av andd I Sikfors krafistatlon

1
skrivelse den 7 september 1988 har Vattenfall redovisat förhandlingar som
Vattenfall har fört med Piteå kommun om att rationalisera energiförsörjningen inoiTi
kommunen.

För
närvarande ombesörjs den ledningsbundna energidistributionen inom kommunen av tre
skilda företag; Piteå kommun, Piteortens Eldistributions AB — vilket är helägt
av Vattenfall Energiverksgrupp AB (VEAB) — och Vattenfall.

Parternas
avsikt har varit att på ett rationellt sätt samordna energiförsörjningen inom
Piteå kommun. En avgörande förutsättning för att nå en överenskommelse med
kommunen har enligt Vattenfall varit att Vattenfall avyttrar en del av Sikfors
kraftstation till ett särskilt nybildat bolag som skall ägas gemensamt av
Vattenfall genom VEAB och Piteå kommun.

Den
nu träflade överenskommelsen innebär att VEAB och Piteå kommun bildar AB PiteEnergi
med aktiefördelningen 50 % för Piteå kommun och VEAB vardera. AB PiteEnergi
övertar samtliga aktier i Piteå Energiverk AB och Piteortens Eldistributions
AB. Genom att dessa två bolag får en gemensam ägare möjliggörs en samordning av
verksamheten inom dessa bolag.

AB
PiteEnergi skall dessutom enligt överenskommelsen förvärva 25 % av Sikfors
kraftstation från Vattenfall för Vattenfalls självkostnader. Det fortsatta
samarbetet avseende Sikfors kraftstation skall, enligt Vattenflall, grundas pä
att Vattenfall svarar för löpande administration, drift och underhåll av
stationen samt att den producerade energin och de årliga kostnaderna fördelas
mellan ägarna i proportion till ägarandelarna.

Vattenfall
framhåller i skrivelsen att överenskommelsen med Piteå kommun är i linje med
Vattenfalls allmänna strävan att utöka och bredda samarbetet med kommunerna
samt att rationalisera energiförsörjningen.

Vattenfall
har i skrivelsen hemställt att regeringen godkänner överlåtelse och försäljning
av 25 % av Sikfors kraftstation till AB PiteEnergi.

Föredraganden

Riksdagen
har bemyndigat regeringen att, inom en ram om högst 5 milj.

kr. per budgetår, besluta
om försäljning av aktier som förvaltas av statens 37

vattenfallsverk
(prop. 1983/84:100 bil. 14 s. 137, NU 30; rskr. 297). I fråga Prop.
1988/89:25 om avyttring av fastigheter framgår av förordningen (1971:727) om
för- Bilaga 9 säljning av staten tillhörig fast egendom att regeringen utan
riksdagens samtycke får medge Vattenfall att avyttra Vattenfall tillhörig
egendom, om taxeringsvärdet eller, där sådant värde inte är åsätt, det vid
särskild värdering utrönta saluvärdet inte överstiger 5 milj. kr.

Avyttring
av aktier I Bråvalla Krafi AB

Den
uppgörelse som träflfats mellan Vattenfall och Norrköpings kommun innebär att
samarbetet inom Bråvalla Kraft AB upphör. Eftersom ingen av parterna önskar flortsatta
samarbetet har jag ingen erinran mot överenskommelsen. Då regeringen enligt
gällande regler inte har rätt att utan riksdagens godkännande medge Vattenfall
att avyttra aktierna, förordar jag att frågan underställs riksdagens prövning
och att regeringen bemyndigas att godkänna avtalet om försäljning av aktier i Bråvalla
Kraft AB för 200 milj. kr. Likviden bör av Vattenfall användas för att amortera
statslånet.

.Avyttring
av aktier I Sikfors kraftstation

Vattenflalls
överenskommelse med Piteå kommun innebär enligt min mening ett viktigt steg
för att rationalisera energidistributionen i Piteå kommun. Försäljningslikviden
bör även i detta flall användas för att amortera statslånet. Frågan om
avyttring av 25 % av Sikfors kraftstation är av den arten att ett godkännande
av riksdagen behövs. Jag förordar att ett sådant godkännande inhämtas.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna avtalet den 29
april och 6 juni 1988 mellan statens vattenfallsverk och Norrköpings kommun om
försäljning av statens aktier i Bråvalla Kraft AB till Norrköpings kommun,

2. bemyndiga regeringen att godkänna att statens
vattenfallsverk avyttrar 25 % av Sikfors kraftstation.

38

Förteckning

över
anslag som regeringen begär på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret
1988/89.

Statsutgifter

//. Justitiedepartementet

D 7 Information till nämndemän, reservatlon.sanstag 5000000

F 7 Allmänna
advokatbyråer: Rörelsekapital m. m.,

re.servatlon.sanslag 1300 000

Prop.
1988/89:25 Bilaga 10

/V.
Försvarsdepartementet F 19 Anskaffning av materiel för kustbevakningen, /öV.s/ag.s-

an.slag 22 000000

K
7 Nämnden för vapenfriutbildning. /o>.v/fl.sa«.s7i3 1
200000

VIII.
Utbitdning.sdepartementet F 8 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk

genom
bibliotek m. m.. förslagsanslag 1105 000

G
24 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland,

.lÖr.slag.san.slag 4 056000

X. A rtwtsmarknadsdepartementct D 1 Statens
invandrarverk. /o>-.s/<2.sY7«.s7fl D 2 Informationsverksamhet, reservation.sanslag

25
800000 1450000

XII.
Industridepartementet C 2 Lokaliseringsbidrag m. m., reservalioii.sanslag

35000000

XIII.
Civildepartementet B 5 Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, /ö>-slag.san.stag

3400000

XIV. Miljö- och
energidepartementet A 2 Utredningar m. m., reservationsanslag

Summa

5
700000 118011000

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988

39