Prop. 1988/89:35

Regeringens proposition 1988/89:35

om godkännande av överenskommelse om upprättande av en
nordisk utvecklingsfond för förmånlig kreditgivning till u-länder

Prop.

1988/89:35

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 13 oktober 1988.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Anita
Gradin

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan de nordiska
länderna om upprättande av en nordisk utvecklingsfond samt ett därmed förenat
svenskt åtagande att teckna sig för en viss andel av fondens kapital. Fondens
ändamål är att främja ekonomisk och social utveckling i u-länder genom att
delta i finansiering på förmånliga villkor av projekt av nordiskt intresse.

I Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr 35

Utrikesdepartementet Pp. 1988/89:35

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande:
statsrådet Gradin

Proposition om godkännande av överenskommelse om
upprättande av en nordisk utvecklingsfond för förmånlig kreditgivning till u-länder

1 Inledning

Nordiska
rådet antog år 1984 en rekommendation om att utreda möjliga former för att
upprätta en nordisk ordning för projektfinansiering på förmånliga villkor i u-länder.
En utredning tillsattes av Nordiska ministerrådet och lämnade förslag om en
sådan ordning. En referensgrupp, som knutits till utredningen, utarbetade på
uppdrag av den Nordiska ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor en
tilläggsrapport med alternativa förslag.

Sedan
förslagen diskuterats i olika nordiska sammanhang tillsatte de
biståndsansvariga ministrarna i september 1987 en arbetsgrupp med upp-, drag
att utarbeta förslag till riktlinjer och stadgar för en nordisk ordning för
förmånlig kreditgivning till u-länder. Arbetsgruppen avlämnade i januari 1988
rapport med förslag till riktlinjer och överenskommelse om upprättande av en
nordisk utvecklingsfond samt stadgar för fonden. Nordiska ministerrådet överiämnade
i februari 1988 ett ministerrådsförslag till Nordiska rådet för yttrande. Den
10 mars 1988 godkändes förslaget av Nordiska Rådet.

Vid
ministerrådets möte i Stockholm den 19 maj 1988 fastställdes beslut om att
upprätta fonden inklusive överenskommelse och stadgar. Den svenska regeringen
beslutade den 1 september 1988 att underteckna överenskommelsen. Efter att
frågan behandlats i enlighet med de nationella procedurerna i respektive
medlemsland skall överenskommelsen träda i kraft 30 dagar efter den dag då
samtliga parter meddelat den svenska regeringen (depositarien) att den
godkänts.

De
svenska texterna till överenskommelsen och fondens stadgar fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1 och 2.

2
Överenskommelsens huvudsakliga innehåll Prop. 1988/89:35

överenskommelsen
och de därtill fogade stadgarna reglerar fondens verksamhet. Nordiska
utvecklingsfonden (på engelska betecknad Nordic Development Fund) etableras
som ett led i det nordiska biståndssamarbetet med ändamål att främja den
sociala och ekonomiska utvecklingen i u-länder.

Fondens
uppgift är att lämna lån på koncessiondla villkor för finansiering av projekt
i u-länder. Fonden skall prioritera fattiga u-länder, dvs. låg- och lägre meUaninkomstländer.
Fondens deltagande i projektfinansiering bör ske i former som tar hänsyn till
mottagarländernas betalningsförmåga. Projekten skall vara av nordiskt intresse
(stadgarna §§ 1 och 3).

Fonden
upprättas som en juridisk person med säte i Nordiska investeringsbanken, med
vilken fonden förutsätts ha ett nära samarbete (överenskommelsen art. 2 och
5).

Fondens
kapital, som föreslås uppgå till 100 milj. särskilda dragningsrätter (SDR) (ca
832 milj. kr.), tillskjuts av avtalsparterna i enlighet med fördelningsnyckeln
för nordisk finansiering år 1988. Ökning av kapitalet kan ske genom beslut av
Nordiska ministerrådet efter framställning av fonden. Fonden skall undantas
från betalningsrestriktioner och kreditpolitiska åtgärder som hindrar eller
försvårar dess verksamhet. Fondens tillgångar och intäkter skall vara fria
från beskattning (överenskommelsen art. 4 och 6 samt stadgarna § 2).

Fonden
skall ha en styrelse, en direktör och annan nödvändig personal. Styrelsen
består av en ledamot och en suppleant från varje stat, vilka utses av
respektive regering för en period om högst fem år. Ordförandeskapet växlar
mellan staterna. Styrelsen är beslutför när minst fyra ledamöter eller
röstberättigade suppleanter deltar. För beslut krävs att ingen av de närvarande
röstberättigade motsätter sig detsamma (stadgarna § 6).

En
kontrollkommitté skall tillse att fondens verksamhet drivs i överensstämmelse
med stadgarna och svara för revisionen. Som kontrollkommitté fungerar den
kommitté som svarar för kontroll och revision av Nordiska investeringsbanken
(stadgarna § 9).

Nordiska
ministerrådet skall senast den I december 1991 ta ställning till fondens
fortsatta verksamhet. Ministerrådet kan besluta att avveckla fonden och utser
då de personer som skall förestå avvecklingen. Varje medlemsland kan säga upp
överenskommelsen genom skriftligt meddelande härom till den svenska regeringen (depositarien).
En uppsägning träder i kraft tidigast vid utgången av det räkenskapsår som
följer närmast på det år då uppsägningen ägde rum, dock tidigast fem år efter
överenskommelsens ikraftträdande. Om Nordiska ministerrådet då beslutar att
fonden inte skall avvecklas, skall ministerrådet fastställa hur förhållandet
mellan fonden och den utträdande-parten skall regleras (överenskommelsen art. 7
och 9 samt stadgarna § 10).

Överenskommelsen
och stadgarna träder i kraft 30 dagar efter den dag då samtliga parter har
meddelat den svenska regeringen (depositarien) att överenskommelsen har godkänts
(överenskommelsen art. 8).

11
Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr 35

3 F ö redragandens ö verv ä ganden

Prop.1988/89:35

Mitt
forslag: Riksdagen bör godkänna en överenskommelse om upprättande av en nordisk
utvecklingsfond för förmånlig kreditgivning till u-länder.

Skälen
för mitt fiirslag: Många u-länder befinner sig idag i en utsatt ekonomisk
situation som har allvarliga effekter på människors livsvillkor och de
ekonomiska och sociala framsteg som åstadkommits tidigare. I åtskilliga u-länder
har skuldproblemen ökat dramatiskt under senare år. Den ekonomiska tillväxten
har urholkats och investeringarna har sjunkit till historiskt låga nivåer.
Värst drabbade är de fattigaste u-länderna, särskilt i Afrika söder om Sahara.

Tillväxten
är en förutsättning för ekonomisk och social utveckling. Detta betyder att
investeringarna måste öka. Detta kräver i sin tur att i-länderna ställer ökade
finansiella resurser till u-ländernas förfogande. De nordiska länderna har
sedan många år ett nära och väl fungerande samarbete på biståndsområdet. Det
sker i gemensamma projekt men också i växande omfattning i nya former.

Tanken
på att inrätta en nordisk låneordning för projektfinansiering i u-länder har
utretts och övervägts i den nordiska kretsen under flera år. I ett läge där
resursöverföringarna till u-länderna i form av bistånd och lån på kommersiella
villkor stagnerat eller t.o.m. minskat har frågan fått ökad aktualitet. En
nordisk utvecklingsfond för förmånlig kreditgivning till u-länder bör därför
kunna bli ett värdefullt komplement till det hittillsvarande nordiska
biståndssamarbetet. Det understryker de nordiska ländernas ambitioner att
gemensamt bidra till finansiering av angelägna projekt. Genom fonden kan
nordiska resurser ställas till u-ländernas förfogande för att främja tillväxt
och utveckling. Jag förordar därför att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna överenskommelsen om att upprätta en sådan fond.

Fonden
skall i sin långivning prioritera fattiga u-länder, dvs. låg- och lägre meUaninkomstländer.
Det är där behoven är störst och detta ligger också i linje med Sveriges och de
övriga nordiska ländernas utvecklingsbistånd.

Fondens
huvudsakliga uppgift skall vara att lämna lån på koncessiondla villkor
motsvarande dem som tillämpas av Internationella utvecklingsfonden (IDA). Med
hänsyn till fondens inriktning på finansiering av projektinvesteringar som
förutsätts ge avkastning är det naturligt att engagemanget sker i form av
krediter.

Fondens
krediter skall främst användas i samfinansiering av projekt med multilaterala
finansieringsinstitutioner som Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna
och deras utvecklingsfonder samt Nordiska investeringsbanken. Såväl samfinansiering
med organ som lämnar krediter på mjuka villkor till fattigare u-länder som
sådana som tillämpar bankmässiga villkor för krediter till länder med starkare
betalningsförmåga

skall komma ifråga. Fonden
bör eftersträva en spridning av sitt engage- Prop. 1988/89:35 mang på olika
samfinansieringspartners.

Genom
fondens medverkan skall nordiskt kunnande och nordiska resurser kunna tas
tillvara av mottagarländerna inom ramen för deras behov och prioriteringar.
Fondens verksamhet skall främja social och ekonomisk utveckling i u-Iänderna
och därmed fungera som ett komplement till de nordiska ländernas nationella
insatser på biståndsområdet.

Fonden
skall etableras som en självständig juridisk person med egen styrelse bestående
av en ledamot med suppleant från varje nordiskt land och med cirkulerande
ordförandeskap. Biståndserfarenhet bör väga tungt vid valet av ledatnöter.
Fondens dagliga verksamhet skall ledas av en direktör.

Fonden
skall placeras i Nordiska investeringsbanken (NIB) och fömtses ha ett nära
samarbete med banken, som genom sin kreditgivning i form av
projektinvesteringslån till u-länder är en naturlig samfinansieringspartner. Detta
innebär också att fondens eget sekretariat kan begränsas personellt och
resursmässigt genom att fonden får möjlighet att utnyttja NIB:s resurser, t.
ex. när det gäller finansförvaltning och kreditadministration. Samarbetet
skall regleras i ett avtal mellan fonden och NIB.

Fonden
skall ha sitt säte i Helsingfors. Min bedömning är att ett tillträde till överenskommelsen
inte innebär att svensk lagstiftning om immunitet och privilegier behöver
ändras.

Fondens
kapital foreslås uppgå till 100 milj. SDR, varav respektive land tecknar sig
för en andel i enlighet med fördelningsnyckeln för nordisk finansiering (för
1988). För svenskt vidkommande innebär detta 37,3 milj. SDR (ca 310 milj. kr.).
Jag föreslår att svenska staten påtar sig betalningsansvaret för Sveriges
andel av kapitalet.

En
femtedel av kapitalet (20 milj. SDR = ca 166 Mkr) skall inbetalas till fonden
vid tidpunkt reglerad i fondens stadgar. Resterande belopp skall inbetalas
efter framställning av fondens styrelse. Medel för Sveriges andel av den första
inbetalningen har reserverats genom att riksdagen har godkänt denna användning
av biståndsmedel för budgetåren 1987/88 och 1988/89 (prop. 1986/87:100, bil. 5,
UU 10, rskr. 180 resp. prop. 1987/88:100, bil. 5. UU 20, rskr. 226).

Fonden
föreslås till att börja med upprättas för en period om fem år. Enligt
överenskommelsen ankommer det på Nordiska ministerrådet att senast den 1
december 1991 ta ställning till fondens fortsatta verksamhet. Det föreslagna
kapitalet om 100 milj. SDR förväntas täcka fondens låneengagemang under
femårsperioden.

Regeringen
har den 1 september 1988 beslutat att överenskommelsen skall undertecknas.
Överenskommelsen har ännu inte undertecknats. Detta beror på att inte samtliga
nordiska regeringar har hunnit uppfylla sina konstitutionella villkor för
undertecknande. Ett undertecknande torde kunna ske under innevarande kvartal.

4 Hemställan Prop. 1988/89:35

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

dels
att godkänna överenskommelsen om upprättande av en nordisk utvecklingsfond för
förmånlig kreditgivning till u-länder,

dels
att bemyndiga regeringen att utföra de åtaganden som jag redogjort för i det
föregående.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

överenskommelse Prop. 1988/89:35

om
upprättande av Nordiska utvecklingsfonden

Regeringarna
i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har som ett led i det nordiska
biståndssamarbetet, vilket syftar till att främja ekonomisk och social
utveckling i u-länderna, kommit överens om följande:

Artikd
1

Nordiska
utvecklingsfonden, vars engelska namn är Nordic Development Fund, nedan kallad
fonden, upprättas med ändamål att främja ekonomisk och social utveckling i u-länder
genom att delta i finansiering på koncessiondla villkor av projekt av nordiskt
intresse.

Artikel
2

Fondenskall
ha ställning som juridisk person.

Artikel
3

Fondens
verksamhet skall bedrivas i överensstämmelse med de stadgar som bifogas denna
överenskommelse. Dessa stadgar kan ändras genom beslut av Nordiska
ministerrådet.

Artikel
4

Fondens
kapital tillskjutes av avtalsparterna.

Ökning
av kapitalet sker genom beslut av Nordiska ministerrådet efter framställning av
fondens styrelse.

Kapitalets
storiek, möjligheten till ökning av kapitalet och fördelning mellan de
deltagande länderna behandlas i stadgarna § 2.

Artikel
5

Fonden
placeras i Nordiska investeringsbankens huvudsäte.

Artikel
6

Fonden
skall undantas från betalningsrestriktioner och kreditpolitiska åtgärder, som
hindrar eller försvårar genomförandet av fondens verksamhet. Fondens tillgångar
och intäkter skall vara fria från beskattning. Fonden skall i sin
finansieringsverksamhet vara befriad från stämpelavgifter och andra avgifter
till det allmänna.

Artikel
7

Nordiska
ministerrådet skall senast den 1 december 1991 ta ställning till fondens
fortsatta verksamhet.

Nordiska ministerrådet kan
besluta att fonden skall avvecklas med Prop. 1988/89:35 tillämpning av den
ordning som angivits i stadgarna § 10.

Artikd
8

Överenskommelsen
och de i artikel 3 angivna stadgarna träder i kraft trettio dagar efter den dag
då samtliga parter har meddelat det svenska utrikesdepartementet att
överenskommelsen har godkänts.

Det
svenska utrikesdepartementet meddelar de övriga parterna om mottagandet av
dessa meddelanden och om tidpunkten för överenskommelsens ikraftträdande.

Artikd
9

En
part kan uppsäga överenskommelsen genom skriftligt meddelande härom till det
svenska utrikesdepartementet, som meddelar de övriga parterna och fondens
styrelse om mottagandet av sådant meddelande och om dess innehåll. En
uppsägning träder i kraft tidigast vid utgången av det räkenskapsår som följer
närmast på det år då uppsägningen ägde rum, dock tidigast fem år efter
ikraftträdandet av denna överenskommelse.

Om
Nordiska ministerrådet, efter att en part sagt upp överenskommelsen, beslutar
att fonden inte skall avvecklas, skall det senast innan uppsägningen träder i
kraft fastställa hur förhållandet mellan fonden och den utträdande partern
skall avvecklas. Härvid skall säkerställas att den utträdande parten alltjämt
ansvarar i samma mån som övriga parter för de av fondens förpliktelser som
förelåg vid utträdet.

Artikd
10

Originalexemplaret
till denna överenskommelse deponeras hos det svenska utrikesdepartementet, som
tillställer de övriga parterna bestyrkta ko-- pior därav.

Till
bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden undertecknat
detta avtal.

Som
skedde i den 1988 i ett exemplar på danska, finska,

isländska,
norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma giltighet.

STADGAR Prop. 1988/89:35

för Nordiska utvecklingsfonden

Regeringarna
i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har genom

överenskommelse den < 1988 beslutat upprätta en nordisk utveck-

lingsfond.

Ändamål

Nordiska
utvecklingsfonden, vars engelska namn är Nordic Development Fund, nedan kallad
fonden, har till ändamål att främja ekonomisk och social utveckling i u-länder
genom att delta i finansiering på koncessiondla villkor av projekt av nordiskt
intresse.

Kapital
§2

Fondens
kapital uppgår till 100 miljoner SDR.

En
femtedel av kapitalet (20 miljoner SDR) inbetalas till fonden senast den 1
januari 1989 enligt inbetalningsdagens SDR-kurs.

SDR
definieras i överensstämmelse med de värderingsregler som Internationella
valutafonden fastställt med giltighet från och med den 1 januari 1981. Om dessa
värderingsregler ändras, följer fondens styrelse det beslut som Nordiska investeringsbankens
styrelse fattar angående bankens tillämpning av de nya reglerna.

Av
kapitalet för fondens verksamhet tecknar sig danska staten för 20,0 miljoner
SDR, finska staten för 20,3 miljoner SDR, isländska staten för 0,9 miljoner
SDR, norska staten för 21,5 miljoner SDR och svenska staten för 37,3 miljoner
SDR. De nationella bidragen ställs till fondens förfogande på gåvobasis.

Ökning
av kapitalet sker genom beslut av Nordiska ministerrådet efter framställning av
fondens styrelse. Ökningen fördelas mellan länderna i enlighet med den vid
varje tidpunkt gällande fördelningsnyckeln för gemensam nordisk finansiering.

Fondens
likvida medel fömtsatts förvaltas på ett betryggande sätt och avkastningen
användas i fondens verksamhet.

Verksamhet

§ 3

Fonden
lämnar räntefria lån till u-länder för utvecklingsfrämjande projekt. Vid lån till
andra niottagare än suveräna stater skall fonden som huvudregel kräva
statsgaranti eller annan acceptabel garanti.

Fonden
skall prioritera fattiga länder och endast undantagsvis lämna lån till andra än
låg- och lägre meUaninkomstländer.

Vid fondens deltagande i
finansiering av projekt bör hänsyn tas till Prop. 1988/89:35
mottagarlandets betalningsförmåga.

Fonden
kan dessutom vidta andra åtgärder som har samband med dess verksamhet och är
nödvändiga eller önskvärda för att främja dess ändamål.

§ 4

Fondens
räkenskaper förs i SDR. Räkenskapsåret följer kalenderåret.

Fondens
årsrapport och årsbokslut skall översändas till Nordiska ministerrådet.

.Administration
§5

Fonden
har en styrelse, en direktör och den övriga personal som erfordras för att
verksamheten skall kunna drivas.

§6

Styrelsen
består av fem ledamöter, av vilka varje stat utser en ledamot för en period av
högst fem år. Varje stat utser enligt samma principer en suppleant för varje
ledamot.

Styrelsen
väljer för en period av ett år en ordförande och en vice ordförande.
Ordförande- och vice ordförandeskapet växlar mellan staternas representanter.

Styrelsen
sammanträder när ordföranden så bestämmer eller när minst två styrelseledamöter
eller direktören begär det.

Styrelsen
är beslutför när minst fyra ledamöter eller röstberättigade suppleanter deltar.
Varje ledamot har en röst; suppleant är röstberättigad endast i ledamots
frånvaro. För beslut i styrelsen krävs att ingen av de närvarande
röstberättigade motsätter sig beslutet.

Styrelsen
fastställer sin arbetsordning.

En
representant för Nordiska investeringsbanken deltar i styrelsens möten utan
rösträtt.

§ 7

Styrelsen
utövar fondens samtliga befogenheter men kan i den utsträckning som anses
ändamålsenlig överlåta dem till direktören och/eller Nordiska jnvesteringsbanken.

Direktören
leder fondens löpande verksamhet och skall följa de riktlinjer och anvisningar
som styrelsen har givit.

Direktören
utses av styrelsen för en period av högst fem år åt gången.

Direktören får inte vara ledamot eller suppleant'i styrelsen. Direktören

deltar i styrelsens möten utan rösträtt. . 10

S8 Prop. 1988/89:35

Fondens
firma tecknas av två av följande tillsammans: styrelseledamöter, suppleanter,
direktören eller av styrelsen bemyndigade personer.

Övriga
bestämmelser §9

En
kontrollkommitté skall tillse att fondens verksamhet drivs i överensstämmelse
med stadgarna. Kommittén svarar för revisionen och avger åriigen
revisionsberättelse till Nordiska ministerrådet.

Som
kontrollkommitté fungerar den av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska
rådet utsedda kontrollkommittén, som svarar för revision av Nordiska
investeringsbanken.

§
10

Om
Nordiska ministerrådet beslutar att avveckla fonden, utser ministerrådet de
personer som skall förestå avvecklingen. Avveckling av fonden genom återbetalning
eller annan användning av kapitalet kan inte ske innan fondens förpliktelser
för lån och annan verksamhet avvecklats.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1988 1
1