Prop. 1988/89:39

Regeringens proposition 1988/89:39

om miljöskatt på inrikes flygtrafik

m

Prop. 1988/89:39

Regeringen föreslår
riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 13 oktober 1988.

På regeringens vägnar Ingvar
Carlsson

Kjell-ölofiFeldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en ny lag om miljöskatt på vissa avgasutsläpp förorsakade
av den inrikes flygtrafiken.

Skatten
föreslås gälla för flygplan som har en högsta tillåten startvikt på mer än 5
700 kg.

Till
grund för beskattningen bör i första hand ligga luftfartsverkets uppgifter om
utsläppt mängd kolväten och kväveoxider från den flygplanstyp som är i fråga
under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Skatten bör tas ut för varje
flygning med 30 kr. om utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till
högst 5 kg. Om utsläppen är större bör skatt tas ut med ytterligare 60 kr. för
varje påbörjat helt femtal kg däröver.

Finns
inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden hos luftfartsverket eller har
inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden visats föreligga på annat
sätt bör skatten beräknas med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt
enligt dess luftvärdighetsbevis. Skatten bör i sådant fall tas ut för varje
flygning med 30 kr. om den högsta tillåtna startvikten överstiger 5 700 kg men
inte lOOOO kg, med ytteriigare 120 kr. för varje påbörjat helt femtusental kg
om den högsta tillåtna startvikten är större men högst 35000 kg och med
ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtusental kg däröver.

Den
föreslagna miljöskatten kan beräknas ge ökade skatteintäkter på 60 milj. kr.
per år.

Den
nya lagen medför följdändringar i skattebrottslagen (1971:69), lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. och lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.

Den
nya lagstiftningen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1989.

1 Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr 39

1 Förslag till ' Prop. 1988/89:39

Lag om
miljöskatt på inrikes flygtrafik

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Skatt (miljöskatt) skall
betalas till staten enligt denna lag för inrikes flygtrafik i förvärvssyfte.

2
§ Med inrikes flygtrafik avses
i denna lag sådan flygtrafik som äger rum med flygplan mellan orter i Sverige
och som inte påbörjas, avslutas eller innefattar mellanlandning i utlandet samt
flygtrafik som påbörjas och avslutas på samma svenska ort utan mellanlandning.

3
§ Skatt skall inte tas ut för
flygtrafik med flygplan vars högsta tillåtna start vikt uppgår till högst 5 700
kilogram.

4
§ Skattskyldig är den som äger
flygplanet eller, om detta inte används av ägaren, den som brukar det i hans
ställe.

5 § Skattskyldigheten inträder när en flygning
börjar.

Med
flygning avses luftfärd från avgångsorten till den slutliga destinationsorten.
Avbryts flygningen innan destinationsorten har nåtts föreligger ändå en skattepliktig
flygning.

6 §
Miljöskatten skall beräknas i första hand med ledning av luftfartsver

kets uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella

flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.

Skatten
skall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den enligt första stycket
beräknade utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5
kilogram. Om utsläppen är större, tas skatt ut med ytteriigare 60 kronor för
varje påbörjat helt femtal kilogram däröver.

7 §
Finns inte tillförlitliga uppgifter som avses i 6 § första stycket för

flygplanstypen i fråga, beräknas miljöskatten för den aktuella flygningen

med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdig

hetsbevis.

Skatten
skall i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den högsta
tillåtna start vikten uppgår till högst IO 000 kilogram. Om den högsta tillåtna
start vikten är större, tas skatt ut med ytterligare 120 kronor för varje påbörjat
helt femtusental kilogram till och med högst 35000 kilogram och med ytterligare
60 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram däröver.

8
§ Sker en flygning med olika
flygplanstyper och kan skatten därför beräknas med ledning av flera
skattesatser, skall den högsta skattesatsen tillämpas.

9 § Den skattskyldige skall vara registrerad hos riksskatteverket.

10 §
Skattskyldig fysisk person, som inte är bosatt här i landet, dier en

skattskyldig juridisk person som inte har fast driftställe här i landet skaU

företrädas av en representant som har godkänts av riksskatteverket. Rep

resentanten skall enligt fullmakt av den skattskyldige som ombud för

denne svara för redovisningen av miljöskatt och i övrigt företräda den

skattskyldige i frågor som gäller miljöskatt. Underlag för kontroll av skat

teredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Underiåter
den skattskyldige att utse en representant enligt första styc

ket kan riksskatteverket förelägga honom att vid vite fullgöra sin skyldig- 2

het. Frågor om utdömande av vite prövas av länsrätten i Stockholms län.

11 § När det finns
särskilda skäl får riksskatteverket besluta att miljö- Prop. 1988/89:39

skatten skall betalas i förskott eller att säkerhet skall ställas för skattens

betalning.

12 §
Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151)

om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna
lag träder i kraft den 1 mars 1989.

fl
Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr 39

2 Förslag
till

Lag om
ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom
föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.

Prop.1988/89:39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§'

Denna
lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktie

bolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen

(1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvo

skatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen

(1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tiUfällig vinstskatt,

lagen (1983:1086) om vinstddningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för liv

försäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. lagen (1928:376)
om skaft 2. lagen (1928:376) om skatt

på lotterivinster, lagen (1941:251) på lotterivinster, lagen (1941:251)

om särskild varuskatt,
lagen

(1957:262) om allmän energiskatt,

lagen (1961:372) om bensinskatt,

lagen (1961:394) om tobaksskaU,

stämpelskattelagen (1964:308),

lagen (1968:430) om mervärde

skatt, lagen (1972:266) om skatt

på annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spd, lagen

(1973:37) om avgift på vissa dryc

kesförpackningar, vägtrafikskatte

lagen (1973:601), lagen

(1973:1216) om särskild skatt för

oljeprodukter och kol, bilskrot-

ningslagen (1975:343), lagen

(1976:338) om vägtrafikskatt på

vissa fordon, som icke är registrera

de i riket, lagen (1977:306) om

dryckesskatt, lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon,

lagen (1978:144) om skatt på vissa

resor, lagen (1982:691) om skatt på

vissa kassettband, lagen

(1982:1200) om skatt på vi

deobandspelare, lagen (1982:1201)

om skatt på viss elektrisk kraft,

lagen (1983:1053) om skatt på om

sättning av vissa värdepapper,

lagen (1983:1104) om särskild skatt

för elektrisk kraft från kärnkraft

verk, lagen (1984:351) om totalisa-

om särskild varuskatt,
lagen

(1957:262) om allmän energiskatt,

lagen (1961:372) om bensinskatt,

lagen (1961:394) om tobaksskatt,

stämpdskaftdagen (1964:308),

lagen (1968:430) om mervärde

skatt, lagen (1972:266) om skatt

på annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spd, lagen

(1973:37) om avgift på vissa dryc

kesförpackningar, vägtrafikskatte

lagen (1973:601), lagen

(1973:1216) om särskild skatt för

oljeprodukter och kol, bilskrot-

ningslagen (1975:343), lagen

(1976:338) om vägtrafikskaU på

vissa fordon, som icke är registrera

de i riket, lagen (1977:306) om

dryckesskatt, lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon,

lagen (1978:144) om skatt på vissa

resor, lagen (1982:691) om skatt på

vissa kassettband, lagen

(1982:1200) om skatt på vi

deobandspelare, lagen (1982:1201)

om skatt på viss elektrisk kraft,

lagen (1983:1053) om skatt på om

sättning av vissa värdepapper,

lagen (1983:1104) om särskild skatt

för elektrisk kraft från kärnkraft

verk, lagen (1984:351) om totalisa-

Senaste
lydelse 1988:332.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.1988/89:39

torskatt, lagen
(1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på
aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift
på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin,
vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon.

torskaU,
lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier,
lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin,
vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon, lagen (1988:000) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, 3.
lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skatt,
kvarstående skatt och tillkommande

skatt
som avses i uppbördslagen (1953:272). Lagen tillämpas inte om skatten dier
avgiften fastställs eller uppbärs i

den ordning som gäller för
tull och inte heller beträffande restavgift,

skattetiUägg eller
liknande avgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 mars 1989.

3 Förslag
till

Lag om
ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar
m.m.

Härigenom
föreskrivs att 1 § lagen (I971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
skall ha följande lydelse.

Prop.1988/89:39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 § '

Förmånsrätt
enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

1. skatt och avgift,
som anges i 1 § första stycket uppbördslagen

(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,

kupongskattelagen (1970: 624), lagen (1983:219) om tillfäUig vinstskatt

och lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbo

lag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2.
skatt enligt lagen (1968:430)
om mervärdeskatt,

3.
skatt eller avgift enligt
lagen 3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på
lotterivins- (1928:376) om skatt på lotterivins-

ter, lagen (1941:251) om
särskild

värnskatt, lagen (1957:262) om all

män energiskatt, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, stämpelskattelagen

(1964:308), lagen (1972:266) om

skatt på annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spd, lagen

(1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild skaU
för oljeprodukter och kol, bilskrot-ningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning på vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405)
om stämpelskatt på aktier, lagen

ter,
lagen (1941:251) om särskild

varuskatt, lagen (1957:262) om all

män energiskatt, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, stämpelskattelagen

(1964:308), lagen (1972:266) om

skatt på annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spd, lagen

(1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild skaU
för oljeprodukter och kol, bilskrotnings lagen (1975:343), lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405)
om stämpelskatt på aktier, lagen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:39

(1984:410)
om avgift på bekämp- (1984:410) om avgift på bekämp

ningsmedel jam/ lagen (1984:852) ningsmedd, lagen (1984:852) om

om lagerskatt på viss bensin, lagerskatt på viss bensin, lagen

(1988:000) om miljöskatt på inrikes

flygtrafik,

4.
skatt enligt
vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, vägtrafikskattdagen
(1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,

5.
tuU, särskild avgift enligt 39
§ tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel
av vissa bakverk,

6.
avgift enligt lagen (1967:340)
om prisreglering på jordbmkets område, lagen (1974:266) om prisreglering på
fiskets område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7.
avgift som uppbärs med
tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten
omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att
redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- dier avgiftstillägg och
förseningsavgift.

Denna
lag träder i kraft den I mars 1989.

4 Förslag
till

Lag om
ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom
föreskrivs att Ikap. 1§ lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Prop.1988/89:39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 1 §' Denna lag gäller
för skatter och avgifter som tas ut enligt

miljöskatt
på inrikes flygtrafik, 1. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område,

lagen (1974:226) om
prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om

avgift
på gödselmedel. Har i författning som anges i första stycket eller i
författning som

utfärdats med stöd av
sådan författning lämnats bestämmelse som avviker

från denna lag gäller
dock den bestämmelsen.

1.
lagen (1928:376) om skatt

på lotterivinster, lagen (1941:251)

om särskild varuskatt, lagen

(1957:262) om allmän energiskatt,

lagen (1961:372) om bensinskatt,

lagen (1961:394) om tobaksskatt,

lagen (1972:266) om skatt på

annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skaU på spd, lagen

(1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild
avgift för oljeprodukter och kol, bilskrot-ningslagen (1975:343), lagen (1977:306)
om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel.

1. lagen (1928:376) om skaU

på lotterivinster; lagen (1941:251)

om särskild varuskatt, lagen

(1957:262) om allmän energiskatt,

lagen (1961:372) om bensinskatt,

lagen (1961:394) om tobaksskatt,

lagen (1972:266) om skatt på

annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skaU på spd, lagen

(1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild
skatt för

oljeprodukter och kol, bilskrot-

ningslagen (1975:343), lagen

(1977:306) om dryckesskatt, lagen

(1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon, lagen (1978:144) om

skatt på vissa resor, lagen

(1982:691) om skatt på vissa kas

settband, lagen (1982:1200) om

skatt på videobandspelare, lagen

(1982:1201) om skaU på viss elekt

risk kraft, lagen (1983:1053) om

skatt på omsättning av vissa värde

papper, lagen (1983:1104) om sär

skild skatt för elektrisk kraft från

kärnkraftverk, lagen (1984:351)

om totalisatorskatt, lagen

(1984:355) om skatt på
vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410)
om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1988:000) om

Denna
lag träder i kraft den 1 mars 1989.

Senaste lydelse 1984:600.

Finansdepartementet Prop. 1988/89:39

Utdrag
ur protokoU vid regeringssammanträde den 13 oktober 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindkvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om miljöskatt på inrikes flygtrafik 1
Inledning

På
gmndval av regeringens proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför
1990-talet — den trafikpolitiska propositionen — beslutade riksdagen under
våren (TU 87/88:22, rskr. 249) att en särskild avgift — en miljöavgift — skall
införas på sådan inrikes flygtrafik som utförs i förvärvssyfte. Avgiften skall
utgöra ett komplement till luftfartsavgifterna och motsvara den del av
flygtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader som kan hänföras till
flygtrafikens avgasutsläpp. Beträffande miljöavgiftens närmare utformning
gäller att den skall vara styrande så att en minskning av utsläppen också skall
medföra att avgiften minskar.

1
den trafikpolitiska propositionen anmäldes av föredragande statsrådet att jag
senare skulle återkomma med lagstiftning i ämnet. Jag kommer nu ta upp den
frågan till behandling.

Redan
inledningsvis vill jag beröra en terminologisk fråga.

I
den trafikpolitiska propositionen har beteckningen miljöavgift använts. Av
riksdagsbeslutet framgåratt ingen del av intäkterna från avgiften skall
återföras till dem som utövar den verksamhet som skall avgiftsbdäg-gas. Inte
heller kan ett specificerat vederlag anses utgå för avgiften. Pålagan i fråga
är därför statsrättsligt att anse som en skatt. I och för sig förekommer det i
viss utsträckning att beteckningen avgift används om en sådan penningpålaga som
rätteligen är en skatt. Den beteckning som i det särskilda fallet åsätts en
pålaga är självfallet inte avgörande för dess statsrättsliga karaktär. Med
beaktande av den skillnad som regeringsformen gör mellan avgift och skatt anser
jag emellertid att det adekvata uttrycket skatt bör användas här. I
fortsättningen kommer jag således att genomgående använda beteckningen
miljöskatt då jag redogör för mitt förslag.

Under
arbetet med att utforma lagförslaget om miljöskatt har samråd ägt rum med
chefen för kommunikationsdepartementet. Kontakt har också tagits med
företrädare för luftfartsverket och riksskatteverket.

Regeringen
beslutade den 22 september 1988 att inhämta lagrådets yttrande över de
lagförslag som tagits in i bilaga 1. Lagrådets yttrande över förslaget bör
fogas till protokollet som bilaga 2.

Jag
ansluter mig till vad lagrådet har anfört och skall närmare behandla Prop.
1988/89:39 detta i anslutning till attjag kommenterar resp. paragrafer.

Utöver
de ändringar som är föranledda av lagrådets yttrande har vissa justeringar av
redaktionell art gjorts i förhållande till de lagförslag som remitterats till
lagrådet.

10

2 Allmänmotivering Prop. 1988/89:39

2.1 Lag- och avgiftsregleringen inom luftfartsområdet i huvuddrag

Den
civila luftfarten i Sverige regleras i luftfartslagen (1957:297, omtryckt 1986:166,
ändrad senast 1987:151, LL) och i luftfartsförordningen (1986:171, ändrad
senast 1987:209, LF). I LL finns aUmänna grundläggande bestämmelser i fråga om
rätt att utöva luftfart inom svenskt område, registrering av luftfartyg,
luftvärdighet och miljövärdighet m.m. Till-lämpningsföreskrifterna till LL
finns i LF.

Registrering
av luftfartyg sker i luftfartygsregistret som förs av luftfartsverket.
Registreringen är en förutsättning för att luftfartyget skall få användas vid
luftfart. Ytterligare regler om registrering finns i förordningen (1986:172) om
luftfartygsregistret m.m.

Bestämmelserna
i LL om luftvärdighet och miljövärdighet går tillbaka på den s. k.
Chicagokonventionen från år 1944. Huvudregeln är att luftfartyget när det
nyttjas till luftfart skall vara luftvärdigt och miljövärdigt. Ansvaret härför
åvilar ägaren dier, om någon bmkar luftfartyget i ägarens ställe, brukaren.
Luftvärdigheten och miljövärdigheten står under tillsyn av luftfartsverket.
Verket utfärdar efter besiktning luftvärdighets- och miljövärdighetsbevis.

Chicagokonventionen
reglerar bl. a. inrättandet av Internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO
(International Civil Aviation Organization). ICAO har till uppgift att
"utveckla principerna och tekniken för internationell luftfart" och
befrämja planering och utveckling av internationell lufttrafik. Numera är ICAO
knutet till Förenta Nationerna som ett av dess fackorgan. ICAO har vidare att
fastställa normer och rekommendationer för att säkerställa största möjliga
likformighet i fråga om författningar m.m. hos medlemsstaterna. ICAO utfärdar
sådana normer och rekommendationer i form av bihang (annex) till
Chicagokonventionen. Sålunda behandlar annex 16, Environmental Protection Del II Aircraft
Engine Emissions — avgasutsläpp från flygplansmotorer.

Luftfartsverket
har med stöd av LF och på grundval av ICAO Annex 16, utfärdat bestämmelser för
civil luftfart angående miljövärdighet (BCL M2.2). Dessa bestämmelser som
återfinns i luftfartsverkets författningssamling (LFS 1986:23), ger
föreskrifter om vad som krävs för att luftfartyg skall anses miljövärdiga från
buller- och luftföroreningssynpunkt och om i vilka fall miljövärdighetsbevis
krävs för registrering.

Med
stöd av förordningen (1975—04—17) med luftfartstaxa tar luftfartsverket ut
följande slag av avgifter, nämligen landnings-, passagerar-, undervägs-,
parkerings- och hangaravgift. Nivåerna för de tre förstnämnda avgiftsslagen
bestäms av regeringen. Luftfartsverket bestämmer de övriga avgifterna. Utöver
dessa avgifter tar luftfartsverket ut vissa övriga avgifter såsom ramp- och expeditionstjänstavgifter.

1
stället för landnings- och passageraravgift kan luftfartsverket ta ut ersättning
enligt en tvådelad tariff. Denna tariff, som består av en fast årsavgift och en
rörlig trafikberoende avgift, tillämpas som huvudregel för

II

n
Riksdagen 1988/89. 1 sand. Nr 39

inrikes
reguljär luftfart. För utrikes luftfart och sådan luftfart som inte Prop.
1988/89:39 omfattas av den tvådelade tariffen uttas landningsavgift och
passageraravgift. Landningsavgiften beräknas med ledning av flygplanets högsta
tillåtna startvikt och den aktuella flygplatsens avgiftsklass.
Passageraravgiften utgår för flygplan med en startvikt över 15 ton och avgiften
är beroende av start- och destinationsplatsen. Undervägsavgift tas ut för
flygning inom svenskt flyginformationsområde och utgår med ett belopp som är
beroende av flygsträckan och flygplanets vikt.

Utöver
de nämnda avgifterna tas inom flygtrafikens område ut en särskild skatt enligt
lagen (1978:144) om skatt på vissa resor. Reseskatten tas ut på charterflygning
från svensk flygplats till utländsk ort med flygplan vars högsta tillåtna
startvikt uppgår till mer än 5 700 kg eller som är godkänt för befordran av mer
än 10 passagerare. Reseskatten utgår med 300 kr. per passagerare.

2.2 Allmänna utgångspunkter

Den
inrikes flygtrafiken har utvecklats expansivt under 1980-talet. Antalet passagerare
har närmast fördubblats och uppgår för närvarande till drygt 7 milj. per år. Samlpkaliseringen
av inrikesflyget till Arlanda innebar i det sammanhanget en särskild stimulans.
Under år 1984 — det första året efter samlokaliseringen — uppgick ökningen i
inrikestrafiken till ca 15 %. Tillväxten har legat på en hög nivå även åren
därefter. Inom inrikestrafiken är det SAS och Linjeflygs trafik som utgör
stommen i den nationella flygtrafikförsörjningen.

I
den trafikpolitiska propositionen ägnades trafikens miljöproblem särskild
uppmärksamhet. För flygets del behandlades bullerproblem, utsläpp av glykol m. m.
vid flygplatserna och flygtrafikens luftföroreningar. För att stimulera
utvecklingen av mer miljövänliga flygmotorer, förordades att en särskild
miljöavgift skulle införas på flygtrafikens luftföroreningar. Den särskilda
miljöavgiften skulle utgöra ett komplement tiU luftfartsavgifterna. Eftersom
Sveriges internationella åtaganden på luftfartens område utgör hinder att
belägga den utrikes linjetrafiken med en miljöavgift skuUe avgiften endast
omfatta den inrikes flygtrafiken. Avgiften skulle vidare endast omfatta
flygtrafik i förvärvssyfte och motsvara den del av flygtrafikens
samhällsekonomiska marginalkostnader som förorsakas av flygtrafikens utsläpp
av kolväten, dvs. organiska ämnen, och kväveoxider. Kostnaden för
inrikesflygets avgasutsläpp uppskattades i propositionen till ca 60 milj. kr.
per år.

Beträffande
avgasutsläppen framhöll departementschefen följande i den trafikpolitiska
propositionen, s. 329:

De
för människor och miljö skadligaste komponenterna i flygplanens

avgasutsläpp är kolväten och kväveoxid i olika former. Undersökningar på

området tyder på att kväveföreningarna är de som orsakar mest skador på

växtlighet och djurliv, åtminstone långsiktigt. Även kolvätena är skadliga

för växtligheten fastän i mindre grad. Dessa innehåller vidare ämnen som

anses vara cancerframkallande. I den företagna ekonomiska värderingen

av miljöeffekterna av flygets avgasutsläpp har skadeeffekterna av kolväten 12

beräknats
till 0,3—1 gånger kväveoxidernas skadeeffekter.

Generellt gäller att det
finns ett samband mellan utsläppen av kolväten och kväveoxider så till vida att
en reducering av kolväteutsläppen med hittills känd flygmotorteknik medför att
utsläppen av kväveföreningar ökar. Vidare har moderna, tysta och bränslesnåla
motorer betydligt mindre utsläpp av kolväten och betydligt större utsläpp av
kväveföreningar än den äldre generationens motorer. Kväveföreningarnas bedömda
större skadeeffekter från miljösynpunkt bör därför vägas mot önskvärdheten av att
flygföretagen inte återgår till mer bränsleslukande och bullriga motorer med
större utsläpp av kolväten. Jag anser därför att det åtminstone tills vidare
inte bör göras någon skillnad i fråga om kolväteutsläppen i förhållande tiU
utsläppen av kväveoxider vid avgiftsuttaget.

Beträffande
miljöavgiftens närmare utformning förordade departementschefen att den skall
vara styrande så att en minskning av utsläppen också skall medföra att avgiften
minskar.

Riksdagen biföll under
våren 1988 vad regeringen föreslagit beträffande miljöavgiften. I en
reservation till trafikutskottets betänkande (TU 1987/88:22) yrkades bifaU tiU
motionerna I987/88:TI8 (m) och 1987/88:T83 (m) del av yrkande 7 om att den
föreslagna avgiften i sin helhet skulle användas tiU miljöförbättrande åtgärder
inom luftfartens område. Riksdagen avslog emellertid motionärernas önskemål om special-destinering
av inkomsterna från miljöavgiften.

Prop.1988/89:39

2.3
Miljöskattens närmare utformning

Mitt
förslag: Flygplan med motorer som släpper ut stora mängder kolväten och
kväveoxider skall belastas med högre skatt än flygplanstyper med motorer som
avger mindre mängd utsläpp.

Flygplan
vars högsta tillåtna startvikt inte överstiger 5 700 kg bör inte omfattas av
miljöskatt.

Till
grund för beskattningen bör i första hand ligga luftfartsverkets uppgifter om
utsläppt mängd kolväten och kväveoxider från den flygplanstyp som är i fråga
under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Skatten bör tas ut för varje
flygning med 30 kr. om utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till
högst 5 kg. Om utsläppen är större bör skatt tas ut med ytterligare 60 kr. för
varje påbörjat helt femtal kg däröver.

Finns
inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden hos luftfartsverket eller har
inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden visats föreligga på annat sätt
bör skatten beräknas med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt
enligt dess luftvärdighetsbevis. Skatten bör i sådant fall tas ut för varje
flygning med 30 kr. om den högsta tillåtna start vikten överstiger 5 700 kg men
inte IO 000 kg, med ytterligare 120 kr. för varje påbörjat helt femtusental kg
om den högsta tillåtna start vikten är större men högst 35000 kg och med
ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtusental kg däröver.

13

Skälen
för mitt förslag: För att skatten skall ha en styrande effekt och Prop.
1988/89:39 uppmuntra till användande av flygplansmotorer med mindre mängder skadliga
avgasutsläpp bör skatten variera med utsläppsmängden. Gmnd-principen bör vara
att flygplan rhed motorer som avger stora mängder skadliga avgasutsläpp skall
belastas med en högre skatt än flygplanstyper med motorer som avger mindre
mängder utsläpp.

Som
jag tidigare redogjort för (avsnitt 2.2) skall skatten baseras på en . flygmotors
utsläpp med avseende på kolväten och kväveoxider. Vidare bör åtminstone tills
vidare inte göras någon skillnad mellan utsläpp av kolväten i förhållande till
utsläpp av kväveoxider vid skatteuttaget.

Inrikesflygning
med mindre flygplan, dvs. sådana flygplan vars högsta tillåtna startvikt inte
överstiger 5 700 kg, bör enligt min mening inte omfattas av miljöskatten.
Merparten av dessa flygplan drivs med kolvmotor — en teknologi som ger från
miljösynpunkt en kvantitativt försumbar ■ mängd utsläpp.

För
de flesta flygplansmotorer som nu förekommer och som kan bli aktuella för
trafik i det svenska inrikesflyget finns hos luftfartsverket uppgifter om
utsläppsmängden av kolväten och kväveoxider under en flygnings olika faser.

Man
brukar tala om flygrörelser inom den s. k. start- och landningscykeln eller LTO-cykdn
(LTO = Landing and Take OfF). LTO-cykdns olika faser består av start (take off),
stigning (climb) upp tiU ca 915 m, land-ningsplané (approach) och taxning/marktomgång.
Flygrörelser på högre höjd delas in i flygning mellan 915 m upp till planflykt
på s. k. cmise-höjd . samt flygning vid cruise-höjd, dvs. 5000 m och högre.
Från 915 m upp tiU cruise-nivån 5000 m fortsätter planet att stiga under 10-15
minuter beroende på flygplanstyp och flygsträcka. Vald flyghöjd kan variera med
flygsträckan. För trafikflyget gäller att man som regel utnyttjar flyghöjder
mellan 8 500 m och 12 500 m. För de längsta sträckorna inom Sverige är 9000 m —
IO 000 m vanligast. För korta flygsträckor hinner man inte komma så högt upp.
En vanlig flyghöjd för regionalflyget kan vara ca 5000 m.

Generellt
gäller att utsläppen är störst under flygningens startförlopp och att de sedan
successivt minskar till en lägre nivå när stigningen upphört och flygplanet
ligger i cmise-höjd. Vid inflygning minskar utsläppen ytterligare eftersom
motorerna då i stor utsträckning körs med låg effekt eller på tomgång. Enligt
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) föreligger osäkerhet
om utsläppens spridning och skadeverkningar vid flygning på höga höjder, dvs.
flygningar över 915 m.

Inom
ramen för det trafikpolitiska utvecklingsarbetet har särskilda beräkningar
utförts av de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för luftfartens
miljöpåverkan. Resultatet har redovisats i promemorian Ekonomisk värdering av
miljöeffekter orsakade av flyg-, järnvägs- och fartygstrafik. Promemorian
återfinns i bilaga 1.4 till den trafikpolitiska propositionen.

14

Följande
värdering har erhållits i fråga om miljöeffekterna för olika Prop.
1988/89:39 typer av flygtrafik:

Genomsnittlig

Flygplan flygsträcka, km Kr/km

Fokker F
28 (Linjeflyg/ inrikes)

330

0,4-2,3

DC 9-41 (SAS/inrikes)

502

0,3-1,5

MD80(SAS/inrikes)

502

0,4-2,3

Fairchild
Metro

273

0,03-0,16

Fokker
F 28 utnyttjas för närvarande av Linjeflyg. DC 9—41 och MD 80, som är en modern
variant av DC 9, finns i SAS inrikesflotta. Fairchild Metro är ett mindre plan
som huvudsakligen utnyttjas inom regionalflyget.

För
resp. flygplan har angetts den mest typiska flygsträckan.

De
intervall som angivits beror på att alternativa värderingar har redovisats för
de avgasutsläpp som sker på hög höjd. Det lägre värdet innebär att utsläpp som
sker över en höjd av 915 m inte har åsatts någon kostnad. Det övre värdet
innebär att samtliga utsläpp värderats enhetligt. Av kolväten avges ca 40 %
och av kväveoxider ca 20 % under höjden 915 m. Utsläppen av kolväten och
kväveoxider från inrikes civil flygtrafik har för 1987, enligt beräkningar som
gjorts av luftfartsverket, uppgått till sammanlagt ca 5 700 ton. Kostnaderna
för inrikesflygets avgasutsläpp uppskattas i den trafikpolitiska propositionen
till ca 60 milj. kr. per år vid nuvarande trafikmängd och flygplanstyper.

Ett
flygplan får i princip inte användas i svensk luftfart om det inte är infört i
luftfartygsregistret eller i motsvarande utländskt register. För registrering
krävs bl. a. ett av luftfartsverket utfärdat eller godkänt miljövärdighetsbevis
för varje flygmotorindivid. Detta bevis innehåUer bl.a. uppgift om att
flygmotortypen i fråga uppfyller fastställda normer för utsläpp av kolväten och
kväveoxider. Typgodkännande av en flygmotor sker normalt i
tillverkningslandet. Beträffande utlandstillverkade flygmotorer använder
luftfartsverket utsläppsdata i samband med den utländska typcerti-fieringen som
underlag vid den svenska bedömningen av miljövärdigheten. För typgodkännande
av en svensk flygmotor krävs omfattande analyser av avgasutsläpp vid
flygplansrörelser under höjden 915 m. Dessa data för utsläpp härrör från
körningar i provbänk enligt en av ICAO fastställd testprocedur.

En
flygnings olika faser inom LTO-nivån simuleras med avseende på motoreffekt och
därmed sammanhängande mängd avgaser med hjälp av en standardiserad start- och
landningscykel. För varje flygmotor mäts bl. a. kolväten och kväveoxider under
en genomsnittligt beräknad tidsåtgång för start, stigning, landningsplané och marktomgång.
Härvid kontrolleras att avgasutsläppen inte överstiger de rekommenderade
gränsvärden som gäller internationellt och som fastställs av ICAO. Sådana
jetmotorer med en certifierad dragkraft större än 26,7 kilonewton (kN) och som
tillverkats fr. o. m. 1986 är typgodkända med avseende på gasformiga
föroreningar i enlighet med dessa normer. Det anses något oklart i vad rhån
testproceduren ger utsläppsdata som helt överensstämmer med utsläppen i
verklig

trafik. Utsläppen kan t.
ex. förändras något när motorn åldras. Utsläpps- Prop. 1988/89:39 mängden
kontrolleras dock vid periodiskt återkommande översyner.

Den
inrikes linjetrafiken domineras av flygplan av typen Fokker F 28 och DC 9/MD
80. Avgasutsläppen från dessa flygplan och från flygplan med högsta tillåtna
startvikt på mer än 15 000 kg utgör ca 95 % av inrikesflygets utsläpp av
luftföroreningar. För dessa flygplan finns i dag tillförlitliga utsläppsdata
hos luftfartsverket.

För
flygningar under 915 m finns, som jag nyss nämnt, de utsläppsdata som ligger
till grund för miljövärdighetsbeviset. För de flesta flygmotortyper har
dessutom tillverkarna på begäran av luftfartsverket beräknat utsläppsdata
också för utsläpp på en flyghöjd över 915 m.

Luftfartsverket har
tillgång tiU ICAO:s databank över utsläppsdata från

de flesta i dag förekommande flygmotorer. ICAO använder dessa data som

underlag vid fastställandet av de internationella normer som gäller för .

utsläpp
från flygmotorer. Med hjälp av denna databank kan luftfartsverket kontrollera
sina egna och olika tillverkares uppgifter om utsläppsdata.

På
basis av utsläppsuppgifterna för olika flygnivåer kan luftfartsverket beräkna
luftföroreningarna under en genomsnittlig flygsträcka för en viss flygplanstyp.
Denna sträcka beräknas med ledning av uppgifter från flygbolagen om antalet
starter och faktiskt tillryggalagda flygsträckor från avgångsorten till den
slutliga destinationsorten för olika flygplanstyper i inrikestrafik.
Uppgifterna kontrolleras mot luftfartverkets egen statistik över motsvarande
individuella flygsträckor för inrikesflyget.

Luftfartsverket
för ett dataregister över de på detta sätt framräknade utsläppsuppgifterna för
resp. flygplanstyp under en medelsträcka.

Enligt
min bedömning bör beräkningsgrunden för skatten — beskattningsunderlaget — i
första hand knyta an till de utsläppsuppgifter som finns hos luftfartsverket.
Det skall aUtså såsom också lagrådet har framhållit (s. 31 f) vara möjligt att
basera beräkningen av miljöskatten på andra uppgifter om utsläppen om dessa
visar sig vara riktigare. 1 samband med beskattningsmyndighetens beslut i
beskattningsfrågan kommer det, genom mitt förslag att knyta an miljöskatten
till de förfaranderegler som gäller för punktskatter, att finnas möjlighet till
rättslig prövning av beskattningsunderlaget.

För
att beräkna miljöskatten bör flygplanstyperna delas in i utsläppsklasser om 5 kg.
Skatten skall utgå i enlighet med klassindelningen och beräknas i förhållande
till utsläppen av kolväten och kväveoxider under en meddsträcka för
flygplanstypen i fråga. Skatten skall tas ut för varje flygning. Skattebeloppet
påverkas därvid inte av om den faktiska flygsträckan varit längre eller
kortare än meddsträckan. Första utsläppsklassen, som omfattar de flesta mindre
flygplan som används inom regionalflyget bör sättas till 30 kr. per flygning.
Därefter bör skatten stiga för varje klass med 60 kr. för varje påbörjat helt
femtal kg. Detta motsvarar en genomsnittlig kostnad om 12 kr/kg för varje
ytterligare kg utöver de första 5 kg för en flygning. Visserligen kan kostnaden
beräknas vara något högre än 12 kr/kg vid flygning under 915 m och något lägre
vid flygning över 915 m. Att särskilja kostnaden vid flygning under och över
915 m och därmed ha

16

två skattesatser anser jag
emellertid vara att onödigt komplicera skatteuttaget vilket ändå måste ske efter
schablonmässiga grunder.

För vissa flygplanstyper,
vilka svarar för ca 5% av utsläppen, saknas uppgifter hos luftfartsverket om
avgasutsläppen. Miljöskatten bör i dessa fall beräknas efter en antagen
utsläppsmängd kolväten och kväveoxider i förhållande till flygplanstypens
högsta tillåtna startvikt. Uppgifter om högsta tillåtna startvikt finns hos
luftfartsverket för varje enskilt flygplan och anges i ett av luftfartsverket
utfärdat eller godkänt luftvärdighetsbevis. Av skäl som jag tidigare har nämnt
i detta avsnitt bör inrikesflyg med mindre flygplan, alltså flygplan med en
högsta tillåtna startvikt om högst 5 700 kg, inte omfattas av miljöskatt. För
övriga flygplan bör klassindelning och skatteuttag per flygning ske enligt
följande:

Prop.1988/89:39

Högsta tillåtna st ar t
vikt, kilogram

5
701-10000

10001-35000

över
35 000

Skattesats:

30
kr.

ytterligare
120 kr. för varje påbörjat hdt 5 000-tal kg

ytterligare
60 kr. för varje påbörjat helt 5000-tal kg

2.4 Skattskyldighet m. m.

Mitt förslag: Den
som äger flygplanet eller den som brukar flygplanet i ägarens ställe bör vara
skattskyldig. Regler om representant för utländsk skåttskyldig bör införas motsvarande
dem som finns i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor. Skattskyldigheten bör
inträda då en flygning börjar.

Skälen för mitt förslag: I
3 kap. LL finns bl.a. bestämmelser om ett flygplans miljövärdighet. Av dessa
framgår att det är ägaren av ett luftfartyg som skall svara för att
luftfartyget är miljövärdigt när det används vid luftfart. Om någon brukar
luftfartyget i ägarens ställe är det dock brukaren som har ansvaret för
miljövärdigheten.

Jag anser att det är
lämpligt att den som enligt LL har att svara för flygplanets miljövärdighet
också är den som är skattskyldig för miljöskatten. Som jag tidigare redogjort
för (avsnitt 2.3) måste ett flygplan vara miljövärdigt för att få användas vid
luftfart. Miljövärdigheten står under tillsyn av luftfartsverket, som efter
besiktning utfärdar ett miljövärdighetsbevis eller godkänner ett utländskt
sådant bevis. Miljövärdighetsbeviset innebär att normerna för bl. a. gasformiga
föroreningar — däribland kolväten och kväveoxider — är uppfyllda.

I vissa fall kan den
skattskyldige vara utlänning. Enligt LL skall utlänning eller ett utländskt
företag, som har fått tillstånd att driva verksamhet i Sverige, ha en har
bosatt föreståndare, som är ansvarig för verksamheten.

Enligt
lagen (1978:144) om skatt på vissa resor är den skattskyldig som

17

utför charterflygning. För
utländska rättssubjekt, som är skattskyldiga för reseskatt gäller att de skall
utse ombud för sig här i landet. Detta ombud, som skall vara godkänt av
beskattningsmyndigheten, dvs. riksskatteverket (RSV), skall som företrädare för
den skattskyldige redovisa skatten och även i övrigt representera den
skattskyldige i frågor som gäller reseskatt. Underlag för kontroll av
skatteredovisning skall finnas tillgänglig hos representanten. Motsvarande
regler om ombud för utländsk skattskyldig finns också i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt.

Jag anser att det även
beträffande miljöskatten finns behov av företrädare här i landet för utländska
skattskyldiga. En regel om detta har därför tagits in i förslaget till lag om
miljöskatt.

I enlighet med vad som
gäller för reseskatten bör också för det fall en skattskyldig underlåter att
utse en representant beskattningsmyndigheten kunna förelägga honom vid vite att
fullgöra sin skyldighet samt försuttet vite dömas ut av länsrätten i Stockholms
län. Likaså bör beskattningsmyndigheten kunna kräva att skatten betalas i
förskott eller att säkerhet ställs om särskilda skäl finns.

Skattskyldigheten
föreslås inträda då en flygning börjar.

Prop.1988/89:39

2.5 Beskattningsförfarande och administration

Mitt förslag:
Beskattningsförfarandet bör anknyta till vad som gäller för andra punktskatter.
RSV bör vara beskattningsmyndighet. Den skattskyldige bör vara registrerad hos
RSV.

Skälen
för mitt förslag: Luftfartsavgifterna administreras i dag av luftfartsverket.
Delar av luftfartsverkets system för fakturering av undervägs-avgifter skulle
därför kunna användas för att administrera även miljöskatten. Enligt uppgift
från luftfartsverket kommer detta emellertid att innebära kostnadskrävande
anpassningar och modifieringar av systemet.

Som jag anmärkt
inledningsvis är pålagan i fråga en skatt, i detta fall en punktskatt. Det är
därför naturligt att knyta an beskattningsförfarandet direkt till vad som
gäller för andra punktskatter. Det vore enligt min uppfattning olämpligt att
inte anknyta till det befintliga beskattningsförfarandet bl.a. eftersom
skatteområdet annars blir mer svåröverskådligt för myndigheter och enskilda än
vad som gäller i dag. Beskattning bör i största möjliga utsträckning utövas av
skatteförvaltningen. Inom denna förvaltning finns den nödvändiga kompetensen
för att handha beskattningsfrågor. Dessutom finns de nödvändiga administrativa
systemen. Att administrera ytteriigare en punktskatt inom skatteförvaltningen
måste därför anses dra avsevärt mindre resurser än att bygga upp ny
beskattningsadministration hos en annan myndighet. RSV bör därför bli
beskattningsmyndighet och alltså stå för debitering och uppbörd av
miljöskatten. Luftfartsverket bör tillhandahålla underlaget för
skattedebiteringen.

Den
som är skattskyldig bör vara registrerad hos RSV.

Lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP) bör göras tillämplig på den
aktuella pålagan.

18

Liksom för flertalet
övriga punktskatter bör skattebrottslagen (1971:69) Prop. 1988/89:39 och
lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. göras
tillämpliga på den nya skatten.

2.6 Statsfinansiella effekter och eflfekterna på konsumentprisindex

Den
föreslagna utformningen av miljöskatten kan beräknas ge ökade skatteintäkter
på ca 60 milj. kr. per år. Jag vill dock påpeka att en inkomstberäkning av
detta slag alltid är förbunden med viss osäkerhet.

Den
inrikes flygtrafiken omsätter ca 3 miljarder kr. per år. En höjning av flygets
kostnader med 60 milj. kr. skulle kunna innebära en höjning av biljettpriserna
med ca 2 %. Detta ger en direkt effekt på konsumentprisindex med 0,01 % och
indirekt via andra transportnäringar med ytterligare 0,01 %.

3 Ikraftträdande

För
att ge de skattskyldiga och RSV en skälig förberedelsetid med anledning av den
nya lagstiftningen föreslår jag att denna träder i kraft den 1 mars 1989.
Skatten bör utgå för flygning som påbörjas fr. o. m. dagen för ikraftträdandet.

4 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag har anfört i det föregående har inom finansdepartementet
upprättats förslag till

1. lag
om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

2.
lagom ändringi skattebrottsiagen
(1971:69),

3.
lag om ändring i lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,

4.
lag om ändring i lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Det
under 1 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet.

5 Specialmotivering

5.1 Förslag till lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik

1 §
Skatt (miljöskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för inrikes flygtrafik
i förvärvssyfte.

Riksdagen
har beslutat att den särskilda pålagan på inrikesflyget endast

skall omfatta sådan flygtrafik som utövas i förvärvssyfte.

LL skiljer mellan luftfart i regelbunden trafik (linjefart) och luftfart i 19

icke regelbunden trafik
(t.ex. charterflygning). Vidare görs skillnad mellan Prop. 1988/89:39 luftfart
i förvärvssyfte och luftfart som äger mm annat än i förvärvssyfte. Innebörden
av LL:s bestämmelser är att det som huvudregel fordras tillstånd till all
luftfart i förvärvssyfte medan annan luftfart i princip får utövas utan
tillstånd (7 kap.LL).

Miljöskatten
skall omfatta sådan inrikes regelbunden och icke regelbunden flygtrafik som
sker i förvärvssyfte. Med flygtrafik i förvärvssyfte förstås all flygning som
sker mot ersättning. Begreppet förvärvssyfte har samma innebörd som i LL (prop.
1957:69 s. 113—117, 253 f och 279 f). Miljöskatten syftar genom sin konstmktion
till att uppmuntra till användande av flygplansmotorer med små mängder
skadliga avgasutsläpp. Det saknar betydelse för skattskyldigheten huruvida
tillstånd har sökts eller borde ha sökts för flygverksamheten i fråga.

Inte
bara trafikflyget utan även bruksflyg av skilda slag, jordbmksflyg,
bevakningsflyg, skolflyg och annan sådan flygning skall i princip omfattas av
miljöskatten om flygningen sker mot ersättning. Eftersom skatten inte skall tas
ut för flygtrafik med lättare flygplan, dvs. med en högsta tillåtna startvikt
som inte överstiger 5 700 kg, kommer emellertid flertalet av de nu nämnda
flygningarna inte att beskattas.

2
§ Med inrikes flygtrafik avses i denna lag sådan flygtrafik som äger mm med
flygplan mellan orter i Sverige och som inte påbörjas, avslutas eller innefattar
mellanlandning i utlandet samt flygtrafik som påbörjas och avslutas på samma
svenska ort utan mellanlandning.

Miljöskatten
tar sikte endast på den civila luftfarten. Militärt flyg omfattas inte. Inte
heller omfattas luftfart med annat luftfartyg än motordrivet flygplan.

I
den trafikpolitiska propositionen uttalades att den särskilda pålagan på avgasutsläpp
i princip borde omfatta all flygtrafik som äger mm inom Sveriges territorium.
Samtidigt påpekade departementschefen att Sveriges internationella åtaganden på
luftfartens område utgör hinder för att belägga den utrikes linjetrafiken med
en sådan pålaga. Denna borde därför omfatta endast den inrikes flygtrafiken.
Även trafikutskottet framhöll att det inte är möjligt att avgöra frågan om utrikesluftfartens
miljöpåverkan internt inom Sverige.

Med
inrikes flygtrafik avser jag sådan flygtrafik som sker mellan svenska flygplatser.
Det är utan betydelse om en dd av flygtrafiken mellan två svenska orter sker
utanför svenskt territorium. Vägvalet skall inte vara avgörande för om skatt
skall tas ut eller inte.

Även
sådan flygtrafik som börjar och slutar på samma svenska flygplats skall
beskattas. Härmed avses s. k. rundflygning.

Med utrikes flygtrafik
avses sådan flygtrafik som är destinerad till eller

anländer från utlandet. Rena överflygningar över Sverige liksom flygtrafik

mellan svensk flygplats och utlandet omfattas därför inte av skatten. Som

utrikes flygtrafik anses ockå det fall där både avgångsort och destinations

ort är belägna i Sverige men mellanlandning sker i utlandet. Även flygtra

fik mellan svenska flygplatser för vidare färd till utlandet bör uppfattas

som utrikes flygtrafik eftersom den slutliga destinationsorten är utländsk. 20

3 § Skatt skall inte tas
ut för flygtrafik med flygplan vars högsta tillåtna Prop. 1988/89:39

startvikt uppgår till högst 5 700 kilogram.

Beträffande
motiven till denna paragraf hänvisar jag till den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.3).

4 §
Skattskyldig är den som äger flygplanet eller, om detta inte används

av ägaren, den som bmkar det i hans ställe.

Motiven
till denna paragraf framgår av den aUmänna motiveringen (avsnitt 2.4).

5 §
Skattskyldigheten inträder när en flygning börjar.

Med
flygning avses luftfärd från avgångsorten till den slutliga destinationsorten.
Avbryts flygningen innan destinationsorten har nåtts föreligger ändå en
skattepliktig flygning.

Skattskyldigheten
inträder när flygningen börjar, dvs. vid tidpunkten för flygningens start från
flygplatsen. Skattskyldigheten fömtsätter att flygplanet har lyft från marken.

Innebörden
av paragrafens andra stycke är att en flygning inte bara avser luftfärden
mellan två orter utan i förekommande fall också innefattar en eller flera
mellanlandningar mellan avgångsorten och den slutliga destinationsorten. Det
kan i detta sammanhang noteras att en s. k. mndflygning inte innefattar
mellanlandningar.

Avbryts
flygningen innan den slutliga destinationsorten har nåtts föreligger ändå en
skattepliktig flygning.

En
mening med denna innebörd har lagts till paragrafens andra stycke (jfr lagrådets
yttrande s. 31).

6 §
Miljöskatten skall beräknas i första hand med ledning av luftfartsver

kets uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella

flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.

Skatten
skall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den enligt första stycket
beräknade utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5
kilogram. Om utsläppen är större, tas skatt ut med ytterligare 60 kronor för
varje påbörjat helt femtal kilogram däröver.

7 §
Finns inte tillförlitliga uppgifter som avses i 6 § första stycket för

flygplanstypen i fråga, beräknas miljöskatten för den aktuella flygningen

med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdig

hetsbevis.

Skatten
skall i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den högsta
tillåtna start vikten uppgår till högst IO 000 kilogram. Om den högsta tillåtna
startvikten är större, tas skatt ut med ytterligare 120 kronor för varje
påbörjat helt femtusental kilogram till och med högst 35000 kilogram och med
ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram däröver.

Dessa
paragrafer reglerar skatteunderlaget och skattesatsen. Vid utformningen av
paragraferna har beaktats vad lagrådet har anfört (s. 31 f).

I
beräkningsunderlaget för hur mycket en viss flygmotortyp släpper ut

av kolväten och kväveoxider under en flygning ingår de utsläpp som sker

under markuppehållet. -

Beträffande motiven till
paragraferna hänvisas tiU den aUmänna moti- Prop. 1988/89:39 veringen
(avsnitt 2.3).

8 §
Sker en flygning med olika flygplanstyper och kan skatten därför

beräknas med ledning av flera skattesatser, skall den högsta skattesatsen

tillämpas.

För
det fall att en flygning sker med mellanlandning och byte till annan flygplanstyp
än den med vilken flygningen började skall skatten för hela flygningen beräknas
efter den högsta skattesats som kan vara tillämplig för någon del av
flygningen.

Vid
lagrådsföredragningen har upplysts om behovet av en lagregel med sådan innebörd
(s. 31).

9 §
Den skattskyldige skall vara registrerad hos riksskatteverket.

Av
skäl som jag utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) bör RSV vara
beskattningsmyndighet.

Den
som äger eller i ägarens ställe brukar ett flygplan bör anmäla sig för registrering
hos RSV. Regler om registrering finns i förordningen (1984:247) om punktskatter
och prisregleringsavgifter.

10 §
Skattskyldig fysisk person, som inte är bosatt här i landet, eller en

skattskyldig juridisk person som inte har fast driftställe här i landet skall

företrädas av en representant som har godkänts av riksskatteverket. Rep

resentanten skall enligt fullmakt av den skattskyldige som ombud för

denne svara för redovisningen av miljöskatt och i övrigt företräda den

skattskyldige i frågor som gäller miljöskatt. Underlag för kontroll av skat

teredovisningen skaU finnas tillgängligt hos representanten.

Underlåter
den skattskyldige att utse en representant enligt första stycket kan riksskatteverket
förelägga honom att vid vite fullgöra sin skyldighet. Frågor om utdömande av
vite prövas av länsrätten i Stockholms län.

Utländsk
skattskyldig skall enligt denna paragraf företrädas av en av RSV godkänd
representant. Motiven för detta har jag utvecklat i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.4).

Bestämmelser
med motsvarande innehåll finns i 5 och 7 §§ lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor och i punkt I femte stycket av anvisningarna till 2 §
mervärdeskattelagen.

11 §
När det finns särskilda skäl får riksskatteverket besluta att miljö

skatten skall betalas i förskott eller att säkerhet skall ställas för skattens

betalning.

Det
kan förekomma att en skattskyldig tillfälligt utför några enstaka flyg

ningar. Även sådan skattskyldig bör i princip vara registrerad hos RSV.

För att i sådana och andra fall skapa bättre fömtsättningar för en effektiv

skatteuppbörd bör RSV dock kunna kräva att den skattskyldige ställer

säkerhet för miljöskatten eller betalar in skattebeloppet i förskott innan

flygning får ske. Som skäl för en sådan begäran bör, vid skattebelopp av

någon betydenhet, kunna åberopas att flygföretaget utför endast enstaka

flygningar i Sverige, att företaget häftar i skuld för miljöskatt eller
liknande

omständighet. 22

En bestämmelse med
motsvarande innehåU finns i 12 § lagen (1978:144) Prop. 1988/89:39 om skatt
på vissa resor.

12
§ Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.

Som
jag redogjort för i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) bör förfarandereglerna
i LPP göras tillämpliga på miljöskatten. Således skall bestämmelserna om
beskattningsperiod, deklaration, fastställdse och inbetalning av skatt, uppbörd,
besvär m. m. gälla för miljöskatten liksom för övriga punktskatter.

5.2 Övriga fbrfattningsfbrslag

Jfr
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5)

6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen föreslår
riksdagen att anta förslagen till

1. lag
om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

2.
lag om ändring i
skattebrottslagen (1971:69),

3.
lag om ändring i lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,

4.
lag om ändring i lagen (1984:151)
om punktskatter och prisregleringsavgifter.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

23

Bilagal Prop.
1988/89:39

Till lagrådet

remitterade

lagförslag

1 Förslag till

Lag om
miljöskatt på inrikes flygtrafik

1
§ Skatt (miljöskatt) skall
betalas till staten enligt denna lag för inrikes flygtrafik i förvärvssyfte.

2
§ Med inrikes flygtrafik avses
sådan flygtrafik som äger rum mdlan orter i Sverige och som inte påbörjas,
avslutas eller innefattar mellanlandning i utlandet samt flygtrafik som
påbörjas och avslutas på samma svenska ort.

3
§ Skatt skall inte tas ut för
flygtrafik med flygplan vars högsta tillåtna start vikt uppgår till högst 5 700
kilogram.

4
§ Skattskyldig är den som äger
flygplanet eller, om detta inte används av ägaren, den som brukar det i hans
ställe.

5 § Skattskyldigheten inträder när en flygning
börjar.

Med
flygning avses luftfärd från avgångsorten till den slutliga destinationsorten
för flygplanstypen.

6 §
Miljöskatten skall beräknas med ledning av luftfartsverkets registre

rade uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella

flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.

Skatten
skall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den enligt första stycket
beräknade utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5
kilogram. Om utsläppen är större, tas skatt ut med ytteriigare 60 kronor för
varje påbörjat helt femtal kilogram däröver.

7 §
Om luftfartsverket inte har registrerat sådana uppgifter som avses i

6 § första stycket för flygplanstypen i fråga beräknas miljöskatten för den

aktuella flygningen med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt

enligt dess luftvärdighetsbevis.

Skatten
skall i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den högsta
tillåtna startvikten uppgår till högst lOOOO kilogram. Om den högsta tillåtna
start vikten är större tas skatt ut med ytterligare 120 kronor för varje
påbörjat helt femtusental kilogram till och med högst 35000 kilogram och med
ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram däröver.

8 § Den skattskyldige skall vara registrerad hos riksskatteverket.

9
§ Skattskyldig fysisk person,
som inte är bosatt här i landet, eller en skattskyldig utländsk juridisk person
skall företrädas av en representant som har godkänts av riksskatteverket.
Representanten skall enligt fullmakt av den skattskyldige som ombud för denne
svara för redovisningen av miljöskatt och i övrigt företräda den skattskyldige
i frågor som gäller miljöskatt. Underlag för kontroll av skatteredovisningen
skall finnas tillgängligt hos representanten.

Underlåter den
skattskyldige att utse representant enligt första stycket

kan riksskatteverket förelägga honom att vid vite fullgöra sin skyldighet.

Frågor om utdömande av vite prövas av länsrätten i Stockholms län. 24

10 § När det finns
särskilda skäl får riksskatteverket besluta att miljö- Prop. 1988/89:39

skatten skall betalas i förskott eller att säkerhet skall ställas för skattens

betalning.

11 §
Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151)

om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna
lag träder i kraft den 1 mars 1989.

25

2 Förslag
till

Lag om
ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom
föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.

Prop.1988/89:39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 § '

Denna
lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktie

bolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen

(1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvo

skatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen

(1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt,

lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för liv

försäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. lagen
(1928:376) om skaft 2. lagen (1928:376) om skatt

på lotterivinster, lagen (1941:251) på lotterivinster, lagen (1941:251)

om särskild varuskatt,
lagen

(1957:262) om allmän energiskatt,

lagen (1961:372) om bensinskatt,

lagen (1961:394) om tobaksskatt,

stämpelskattelagen (1964:308),

lagen (1968:430) om mervärde

skatt, lagen (1972:266) om skatt på

annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spd, lagen

(1973:37) om avgift på vissa dryc

kesförpackningar, vägtrafikskatte

lagen (1973:601), lagen

(1973:1216) om särskild skatt för

oljeprodukter och kol, bilskrot-

ningslagen (1975:343), lagen

(1976:338) om vägtrafikskatt på

vissa fordon, som icke är registrera

de i riket, lagen (1977:306) om

dryckesskatt, lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon,

lagen (1978:144) om skatt på vissa

resor, lagen (1982:691) om skatt på

vissa kassettband, lagen

(1982:1200) om skatt på video

bandspelare, lagen (1982:1201) om

skatt på viss elektrisk kraft, lagen

(1983:1053) om skaft på omsäft-

ning av vissa värdepapper, lagen

(1983:1104) om särskild skatt för

elektrisk kraft från kärnkraftverk,

lagen (1984:351) om totalisator-

om särskild värnskatt,
lagen

(1957:262) om allmän energiskatt,

lagen (1961:372) om bensinskatt,

lagen (1961:394) om tobaksskatt,

stämpelskattelagen (1964:308),

lagen (1968:430) om mervärde

skatt, lagen (1972:266) om skatt på

annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spd, lagen

(1973:37) om avgift på vissa dryc

kesförpackningar, vägtrafikskatte

lagen (1973:601), lagen

(1973:1216) om särskild skatt för

oljeprodukter och kol, bilskrot-

ningslagen (1975:343), lagen

(1976:338) om vägtrafikskatt på

vissa fordon, som icke är registrera

de i riket, lagen (1977:306) om

dryckesskatt, lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon,

lagen (1978:144) om skatt på vissa

resor, lagen (1982:691) om skatt på

vissa kassettband, lagen

(1982:1200) om skatt på vi

deobandspelare, lagen (1982:1201)

om skatt på viss elektrisk kraft,

lagen (1983:1053) om skaU på om

sättning av vissa värdepapper,

lagen (1983:1104) om särskild skatt

för elektrisk kraft från kärnkraft

verk, lagen (1984:351) orn totalisa-

Senaste lydelse 1988:332.

26

Nuvarande lydelse

skatt,
lagen (1984:355) om skaft på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på
aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödsdmedd, lagen (1984:410) om avgift
på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin,
vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon.

Föreslagen lydelse

torskatt,
lagen (1984:355) om skatt

på vissa dryckesförpackningar,

lagen (1984:404) om stämpelskatt

vid inskrivningsmyndigheter, lagen

(1984:405) om stämpdskatt på ak

tier, lagen (1984:409) om avgift på

gödsdmedd, lagen (1984:410) om

avgift på bekämpningsmedel, lagen

(1984:852) om lagerskatt på viss

bensin, vägtrafikskattelagen

(1988:327),
lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, lagen (1988:000) om
miljöskatt på inrikes fiygtrafik, 3. lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen
gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tiUkommande

skatt
som avses i uppbördslagen (1953:272). Lagen tillämpas inte om skatten eller
avgiften fastställs eller uppbärs i

den ordning som gäller för
tull och inte heller beträffande restavgift,

skattetillägg eUer
liknande avgift.

Prop.1988/89:39

Denna lag träder i kraft
den 1 mars 1989.

27

3 Förslag
till

Lag om
ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar
m. m.

Härigenom
föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar skaU
ha följande lydelse.

Prop.1988/89:39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§'

Förmånsrätt
enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

1. skatt och avgift,
som anges i I § första stycket uppbördslagen

(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,

kupongskattelagen (1970: 624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt

och lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbo

lag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. skatt
enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skall eller avgift
enligt lagen 3. skatt eUer avgift enligt lagen

(1928:376) om skatt på lotterivins- (1928:376) om skatt på lotterivins-

ter,
lagen (1941:251) om särskild

värnskatt, lagen (1957:262) om all

män energiskatt, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, stämpelskattelagen

(1964:308), lagen (1972:266) om

skatt på annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spd, lagen

(1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild
skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot-ningslagen (1975:343), lagen (1977:306)
om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på
viss dektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning på vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpdskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405)
om stämpelskatt på aktier, lagen

ter,
lagen (1941:251) om särskild

varuskatt, lagen (1957:262) om all

män energiskatt, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, stämpelskattelagen

(1964:308), lagen (1972:266) om

skatt på annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spd, lagen

(1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild
skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot-ningslagen (1975:343), lagen (1977:306)
om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas-sdtband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405)
om stämpelskatt på aktier, lagen

' Senaste
lydelse 1988:331.

28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:39

(1984:410)
om avgift på bekämp- (1984:410) om avgift på bekämp

ningsmedel samt lagen (1984:852) ningsmedd, lagen (1984:852) om

om lagerskatt på viss bensin, lagerskatt på viss bensin samt lagen

(1988:000) om miljöskatt på inrikes

fiygtrafik,

4.
skatt enligt
vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon,

5.
tull, särskild avgift enligt 39
§ tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel
av vissa bakverk,

6.
avgift enligt lagen (1967:340)
om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:266) om prisreglering på
fiskets område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7.
avgift som uppbärs med
tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten
omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att
redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och
förseningsavgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 mars 1989.

29

4 Förslag
till

Lag om
ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom
föreskrivs att 1 kap. 1§ lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter skaU ha följande lydelse.

Prop.1988/89:39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 1 §' Denna lag
gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

miljöskatt
på inrikes fiygtrafik, 2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område,

lagen (1974:226) om
prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om

avgift
på gödselmedel. Har i författning som anges i första stycket eller i
författning som

utfärdats med stöd av
sådan författning lämnats bestämmelse som avviker

från denna lag gäller
dock den bestämmelsen.

1. lagen (1928:376) om
skatt

på lotteri vinster, lagen (1941:251)

om särskild vamskatt, lagen

(1957:262) om allmän energiskatt,

lagen (1961:372) om bensinskatt,

lagen (1961:394) om tobaksskatt,

lagen (1972:266) om skatt på an

nonser och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spd, lagen

(1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild avgifi
för

oljeprodukter och kol, bilskrot-

ningslagen (1975:343), lagen

(1977:306) om dryckesskatt, lagen

(1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon, lagen (1978:144) om

skatt på vissa resor, lagen

(1982:691) om skatt på vissa kas

settband, lagen (1982:1200) om

skatt på videobandspelare, lagen

(1982:1201) om skatt på viss elekt

risk kraft, lagen (1983:1053) om

skatt på omsättning av vissa värde

papper, lagen (1983:1104) om sär

skild avgift för elektrisk kraft från

kärnkraftverk, lagen (1984:351)

om totalisatorskatt, lagen

(1984:355)
om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på
aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel.

1. lagen (1928:376) om
skatt

på lotterivinster, lagen (1941:251)

om särskild vamskatt, lagen

(1957:262) om allmän energiskatt,

lagen (1961:372) om bensinskatt,

lagen (1961:394) om tobaksskatt,

lagen (1972:266) om skatt på an

nonser och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spel, lagen

(1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild
skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot-ningslagen (1975:343), lagen (1977:306)
om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983: 1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel, lagen (1988:000) om

Denna lag träder i
kraft den I mars 1989.

Senaste lyddse 1984:600.

30

Lagrådet Prop. 1988/89:39

Bilaga
2 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-10-06

■Närvarande:
f. d. regeringsrådet Stig Nordlund, regeringsrådet Elisabeth Palm, justitierådet
Johan Lind.

Enligt
protokoll vid regeringsssammanträde den 22 september 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Kjell-Olof Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till

1. lag
om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

2.
lag om ändring i
skattebrottslagen (1971:69),

3.
lag om ändring i lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,

4.
lag om ändring i lagen
(1984:151) om punktskatter och prisreglerings-avgifter.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Marianne Svanberg.
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Lagen
om miljöskatt på inrikes flygtrafik

5§

Enligt
andra stycket i den föreslagna paragrafen avses med flygning luftfärd från
avgångsorten till den slutliga destinationsorten för flygplanstypen.

Under
föredragningen har frågan uppkommit hur skatten skall beräknas i det fallet att
en flygning sker med mellanlandning och byte till annan flygplanstyp än den med
vilken flygningen började. Det har upplysts att skatten för hela flygningen i
ett sådant fall borde beräknas efter den högsta skattesats, som kan vara
tillämplig för någon del av flygningen. För den händelse regeringen avser att
åstadkomma en sådan tilämpning bör det komma till uttryck i en särskild
lagregel, som lämpligen kan få följande lydelse: "Sker en flygning med
olika flygplanstyper och kan skatten därför beräknas med ledning av flera
skattesatser, skall den högsta skattesatsen tillämpas".

Denna
lagregel bör tas in i en särskild paragraf, 8 §, vilket medför att nuvarande
8—11 §§ får numreras om. Vidare måste med en sådan lagregel orden "för
flygplanstypen" i 5 § andra stycket slopas.

Av
specialmotiveringen till 5 § framgår att paragrafen avser att täcka också den
situationen att en flygning som avbrutits innan den slutliga destinationsorten
har nåtts utgör en skattepliktig flygning. Enligt lagrådets mening bör detta
komma till uttryck i lagtexten, förslagsvis genom att en mening av följande
lydelse tilläggs andra stycket. "Avbryts flygningen innan
destinationsorten har nåtts, föreligger ändå en skattepliktig flygning."

6
och 7 §§

Enligt
motiven till 6 § skall det finnas möjlighet till rättslig prövning av de 31

data
som finns hos luftfartsverket om utsläpp av kolväten och kväveoxid. Prop.
1988/89:39 Det skall alltså vara möjligt att basera beräkningen av miljöskatten
på Bilaga 2 andra uppgifter om utsläppen som visas vara riktigare. Vidare synes
det inte vara avsett att uppgifter om utsläppen skaU registreras hos luftfartsverket
genom ett särskilt reglerat förfarande. Uppgifterna bör då inte betecknas som
registrerade uppgifter. På gmnd av det anförda förordar lagrådet att första
stycket i 6 § ges följande lydelse: "Miljöskatten skaU beräknas i första
hand med ledning av luftfartsverkets uppgifter om utsläpp av kolväten och
kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad
flygsträcka". I konsekvens härmed bör de inledande orden i 7 § första
stycket "Om luftfartsverket inte har registrerat sådana" ersättas med
orden "Finns inte tillförlitliga".

Övriga
lagförslag

Lagrådet
lämnar förslagen utan erinran.

32

Innehåll Prop. 1988/89:39

Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... ... 1

Propositionens lagförslag ...................................... ... 2

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 13 oktober 1988 . 9

1
Inledning.......................................................... ... 9

2
Allmän motivering ............................................ .. 11

2.1
Lag- och avgiftsregleringen
inom luftfartsområdet i huvuddrag II

2.2
Allmänna utgångspunkter................................ .. 12

2.3
Miljöskattens närmare
utformning..................... 13

2.4
Skattskyldighet m. m..................................... .. 17

2.5
Beskattningsförfarande och
administration......... 18

2.6
Statsfinansiella effekter och
effekterna på konsumentprisindex. 19

3
Ikraftträdande .................................................. 19

4
Upprättade lagförslag......................................... 19

5
Specialmotivering............................................... 19

5.1
Förslag till lag om miljöskatt
på inrikes flygtrafik.. . 19

5.2
Övriga författningsförslag............................... . 23

6
Hemställan ...:.................................................. . 23

7
Beslut.............................................................. . 23

Bilaga
I Till lagrådet remitterade lagförslag................ . 24

Bilaga
2 Lagrådets yttrande................................... . 31

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988 33