Prop. 1988/89:40

Regeringens skrivelse 1988/89:40

med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1987

Skr. 1988/89:40

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den
27 oktober 1988 redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1987.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Sten
Andersson

1
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 40

Utrikesdepartementet Skr. 1988/89:40

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Bodström, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande:
statsrådet S. Andersson

Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1987

I
resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en
rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament.
Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967 — 86, senast
med skr. 1987/88:15. En redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1987 har utarbetats inom utrikesdepartementet efter
samråd med cheferna för justitie-, social-, utbildnings-, jordbruks-,
arbetsmarknads-, bostads-, industri-, civil- och miljö- och energidepartementen
samt det statsråd som har tiU uppgift att föredra ärenden om kultur och vissa
skolfrågor och det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om
flyktingar och invandrare. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i
detta ärende som bilaga. Jag hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen
till riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Redogörelse
för verksamheten inom Europarådets Skr. 1988/89:40

ministerkommitté under år 1987 '•

L Ministerkommittémöten

1. Allmänt

Ministerkommittén
höll, i likhet med tidigare år, tvä ordinarie möten under år 1987, medan
ställföreträdarna samlades 11 gånger. Till de sistnämnda har av praktiska skäl
delegerats rätten att behandla och fatta beslut i ärenden inom
ministerkommitténs kompetensområde när ministrarna inte är samlade.

Sex
ordinarie fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet under året.
Sålunda avhölls en utbildningsministerkonferens den 5—7 maj i Madrid, en invandrarministerkonferens
den 13—15 maj i Oporto, en familjeministerkonferens den 19—21 maj i Bryssel, en
miljöministerkonferens den 11—13 juni i Lissabon, en kulturministerkonferens
den 16—18 september i Sintra samt en hälso- och sjukvårdsministerkonferens den
16—17 november i Paris.

Härtill
kom ett informellt justitieministermöte den 9 juni i Helsingfors.

Europarådets
budget uppgick år 1987 till ca 392 miljoner franska francs. Sveriges bidrag var
totalt 15,5 miljoner kronor.

2. 80:e ministerkommittémötet

Europarådets
ministerkommitté höll sitt 80:e möte i Strasbourg den 7 maj under
ordförandeskap av Turkiets utrikesminister Vahit Halefoglu. Den svenska
delegationen leddes av utrikesminister Sten Andersson.

Dagordningen
för mötet omfattade bl. a. förbindelserna öst-väst, ESK-förhandlingarna,
samarbetet Europarådet — EG, Europarådets nord/sydkampanj samt uppföljning av
vissa fackministerkonferenser.

Vid
mötet fick ställföreträdarkommittén i uppdrag att undersöka personalbehovet
hos de olika organ som inrättats inom ramen för den europeiska mänskliga
rättighetskonventionen. Man beslöt vidare att ställföreträdarkommittén skulle
förbereda mellanstatliga aktiviteter inom familjeområdet och på
ungdomsutbildningsområdet. Generalsekreteraren liksom ställföreträdarkommittén
skulle fortsätta arbetet på att vidga samarbetet mellan Europarådet och EG.

Ministrarna
uttryckte förhoppningen att gmppen för bekämpande av terrorism, sammansatt av
ministrarnas nära rådgivare på terrorismens område, snart skulle nå konkreta
resultat. De välkomnade vidare arbetet på ett bindande avtal på
massmediaområdet i förhoppning om att detta arbete skulle kunna slutföras före
1988 års Stockholms-konferens om massmediapolitik.

Vid
mötet lämnade den schweiziske utrikesministern Aubert en redogörelse för
arbetet inom EFTA och den belgiske utrikesministern Tindemans lämnade en
motsvarande redogörelse för arbetet inom EG.

Dagen
före ministerkommitténs möte höUs i den parlamentariska för-

samlingen en debatt över
ämnet "Framsteg i det europeiska samarbetet". Skr. 1988/89:40

till vilken rådets generalsekreterare hade sammanstäUt en rapport. Bilaga

Vid
diskussionen om möteskommunikén framfördes från svensk sida önskemål om att
däri borde hänvisas tiU den diskussion om den politiska utvecklingen i Turkiet,
som under det informella mötet initierats av den svenske utrikesministern med
stöd av Norge och Danmark. Den schweiziske utrikesministern liksom den
turkiska delegationen motsatte sig emellertid detta.

3. 81 :a ministerkommittémötet

Europarådets
81 :a ministermöte hölls den 26 november i Strasbourg under ordförandeskap av
Liechtensteins regeringschef Hans Bmnhart. Den svenska delegationen leddes av
statsrådet Anita Gradin.

De
viktigaste dagordningspunktema gällde öst-väst-förbindelserna, utvecklingen i
Centralamerika, samarbetet Europarådet — EG samt kampen mot terrorismen.

Diskussionen
om utvecklingen i Centralamerika inleddes av statsrådet Gradin. Hon underströk
i sitt inlägg vikten av att denna fråga diskuterades i Europarådet. Hon
hänvisade tiU utrikesministerns nyligen genomförda mndresa i Centralamerika och
förmedlade dennes budskap till ministerkretsen att ländema i Centralamerika
behövde starkt politiskt stöd också från Europarådskretsen, men att det nu
också var mycket viktigt att ge ekonomiskt stöd till länderna i området.

De
sedvanliga rapporterna om verksamheten inom EG och EFTA presenterades denna
gång av den danske utrikesministem Uffe Ellemann-Jen-sen, som EG-ordförande,
respektive statsrådet Gradin, den senare i egenskap av EFTA-ordförande. Av
intresse under diskussionen var några inlägg om Europarådets uppgifter.
Schweiz utrikesminister Aubert framhöll därvid att Europarådet borde
koncentrera sin verksamhet till ämnesområden, för vilkas behandling rådet äger
inte bara fördelar utan också har ett slags monopol i förhållande till andra
internationella organisationer. Vidare var det angeläget att mot bakgrund av
det onödigt stora antalet styr- och expertkommittéer göra en
organisationsöversyn i syfte att nedbringa deras omfattning och undanröja det
dubbelarbete som förekommer samt likaså att reducera mötestiderna för en dd av
dessa kommittéer.

Ministerkommittén
antog en rekommendation om aids samt beslöt att ett tilläggsprotokoU till
Europarådets sociala stadga skulle öppnas för undertecknande. Slutligen
undertecknades Europarådets tortyrkonvention av 19 medlemsstater, däribland
Sverige.

II. Verksamheten inom organisationens nio huvudsektorer

1. Mänskliga rättigheter

Ministerkommittén
har i enlighet med vad som åvilar den enligt Europakonventionen övervakat
verkställande av Europadomstolens domar och

granskat och överprövat de
rapporter som Europakommissionen avgett Skr. 1988/89:40 över enskilda
klagomål. Ministerkommittén har under året antagit 13 Bilaga resolutioner i
sådana ärenden.

Ministerkommittén
har under år 1987 antagit regler som ger ministerkommittén möjlighet att
föreslå skälig gottgörelse för den förfördelade parten då kommittén konstaterat
att brott mot Europakonventionen före- „ ligger. Den europeiska konventionen till
förebyggande av tortyr antogs av ministerkommittén den 26 juni 1987 och lades
fram för undertecknande den 26 november samma år. Konventionen undertecknades
då av 19 av Europarådets medlemsstater. Den träder i kraft då sju stater
ratificerat den. Detta har ännu inte skett.

Det
löpande arbetet har i övrigt liksom under tidigare år bedrivits i styrkommittén
för mänskliga rättigheter (CDDH) och i dess tre expertkommittéer.

Styrkommittén
har under året uppmärksammat frågan om en översyn av skyddet för rätten till en
offentlig och rättvis rättegång enligt Europakonventionens artikel 6 i
administrativa processer. Kommittén har vidare antagit en rekommendation
angående "skälig gottgörelse" enligt Europakonventionens artikel 50,
då brott mot konventionen konstaterats. Under året har kommittén vidare
diskuterat ett förslag om etablering av kommissionen på en halvpermanent
basis. Kommittén har vidare beslutat om arbetsprogrammet för år 1988 för de
ovannämnda tre underställda expertkommittéerna. Expertkommittén för utveckling
av de i den europeiska konventionen upptagna rättigheterna (DH-DEV), tidigare
benämnd DH-EX, har under året bl. a. fått i uppgift att studera den ovan
omnämnda frågan angående processuella garantier med avseende på administrativa förfaranden.

En
annan expertkommitté, kommittén för förbättrande av proceduren enligt
konventionen om de mänskliga rättigheterna (DH-PR), har under året fortsatt
uppföljningsarbetet med de förslag som framlagts om förändringar i proceduren
inför domstolen och kommissionen. Här bör särskilt nämnas de diskussioner som
förts om rätt för enskild klagande att själv föra sin sak till domstolen och om
en sammanslagning av domstolen och kommissionen till ett organ. En rapport
avgavs vidare till styrkommittén med förslag till de regler för
ministerkommitténs rekommendationer om skälig gottgörelse som sedermera
antagits.

Vad gäller frågan om
individuell talerätt inför domstolen har procedur

kommittén avlämnat en slutrapport till styrkommittén samt påbörjat arbe

tet på ett remissvar till styrkommittén angående ett yttrande från domsto

len beträffande denna rapport. Också beträffande frågan om en eventuell

sammanslagning av kommissionen och domstolen har en rapport avgetts

till styrkommittén under år 1987. Då det gäller den fortsatta hanteringen

av frågorna om rätt för enskild klagande att själv föra sin sak till domstolen

och om sammanslagning av kommissionen och domstolen, avvaktar såle

des procedurkommittén nu styrkommitténs ställningstagande. Kommittén

har också avlämnat en rapport till styrkommittén angående frågan om en

"halvpermanentning" av kommissionen. Förslaget innebär att kommis

sionen i större utsträckning än vad som nu är fallet skulle hållas samlad i ;

ti Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr40

Strasbourg. Också i denna
fråga avvaktas nu ytterligare direktiv från Skr. 1988/89:40 styrkommittén.
Kommittén har vidare beslutat att påbörja en undersök- Bilaga ning om
verkställigheten på nationell nivå av ministerkommitténs och domstolens
avgöranden.

Den
tredje expertkommittén, kommittén för information och undervisning om
mänskliga rättigheter (DH-ED), har arbetat med att ta fram
undervisningsmaterial för olika yrkeskategorier. En standardkursplan för universitetsundervisning
rörande mänskliga rättigheter är under utarbetande. Även annat
utbildningsmaterial i ämnet övervägs. Ett seminarium om mänskliga rättigheter
och invandrarfrågor planeras.

Slutligen
kan nämnas att det sjätte tilläggsprotokollet till Europakonventionen, som
förbjuder användning av dödsstraff" i fredstid, tillträtts av sammanlagt
åtta stater, Sverige inräknat. Protokollet trädde i kraft den I mars 1985. De
sjunde och åttonde tilläggsprotokoUen har ännu inte trätt i kraft.

2. Massmediafrågor

Styrkommittén
för massmediafrågor (CDMM) har under året främst inriktat sitt arbete på att
söka ta fram ett utkast till en konvention om gränsöverskridande
programsändningar i Europa. Uppdraget att utarbeta juridiskt bindande instmment
på området hade givits av Europarådets första fackministerkonferens om
massmediapolitik, som ägde mm i december 19861 Wien.

I
december 1987 överlämnade CDMM ett utkast tiU konvention till ministerkommittén.
Utkastet innehöll ett antal alternativa skrivningar för vissa viktiga frågor. CDMM,
som inte ansåg sig kunna fortsätta redigeringsarbetet på expertnivå, begärde
att få politiska riktlinjer för att kunna avsluta konventionsarbetet. I syfte
att erbjuda en sådan möjlighet inbjöd Österrikes regering till en informell
fackministerkonferens under förvåren 1988. CDMM:s förslag och den österrikiska
inbjudan godtogs sedermera av ministerkommittén. Konventionsarbetet beräknas
bli slutfört under år 1988.

CDMM
har vidare förberett Europarådets andra fackministerkonferens, som planeras äga
mm i november 1988 i Stockholm. Dess huvudtema blir: europeisk massmediapolitik
i ett internationellt sammanhang. Storbritannien och Portugal ansvarar för
huvuddokumenten till konferensen om betydelsen i Europa av utvecklingen av
nationella och multinationella mediasystem respektive intemationeU spridning av
europeiska audiovisu-ella verk.

En
kontaktgmpp har tillsatts för samarbete med Europarådets kulturstyrelse (CDCC)
för att utbyta information och erfarenheter kring frågor av gemensamt intresse.
Man har bl.a. diskuterat uppföljningen av 1986 års beslut i Wien om åtgärder
för att främja europeiskt programsamarbete samt projekt i anslutning till det
europeiska film- och TV-året år 1988.

CDMM
har slutligen utsett en mindre arbetsgmpp för att granska frågor om ekonomiska
och andra åtgärder för att främja privata investeringar i den audiovisueUa sektom
och i europeiska samproduktioner.

Underkommittén för
massmediapolitik (MM-PO) har utarbetat ett för- Skr. 1988/89:40 slag till
rekommendation om videovåld, vilket f n. remissbehandlas i Bilaga berörda
organ inom Europarådet. Sverige ingick i den expertkommitté som lagt fram
förslaget. MM-PO har vidare tillsatt två arbetsgmpper för att studera frågor om
sponsring respektive s. k. exclusivity rights på radio-och TV-området.

Underkommittén
för rättsliga frågor (MM-JU) har till CDMM överlämnat två rekommendationer,
den ena om kopiering för enskilt bmk av Ijud-och bildinspelningar, den andra om
olovlig kommersiell kopiering av upphovsrättsligt skyddat material, s.k. "piracy".
Expertkommittén fortsätter sitt arbete med upphovsrätt och reprografi, främst
fotokopiering. Den har också beslutat inleda arbete med upphovsrättsliga frågor
i samband med satellitutsändningar av TV-program.

3. Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor

a)
Social trygghet

Ministerkommittén
antog år 1987 en rekommendation R (87) 5 om att utsträcka rätten till invalid-
och ålderspension till ländemas hela befolkning. Styrkommittén för social
trygghet (CDSS) sammanträdde två gånger under året. Kommittén har beslutat att
som en återkommande punkt på sin dagordning ta upp en aktiv rapportering från
medlemsländerna om de viktigaste nyheterna på nationellt plan inom
socialförsäkringsområdet.

Arbetet
i expertkommittén för socialförsäkringen i ljuset av den socio-ekonomiska och
demografiska utvecklingen inleddes under året liksom arbetet i expertkommittén
för en flexibel pensionsålder.

Kommittén
beslöt att rekommendera försökskurser i Europarådets regi för personer
verksamma inom de nationella socialförsäkringsadministrationerna om bl. a. intemationeU
samordning av socialförsäkringsfrågor för migrerande arbetstagare m. fl. I
detta sammanhang kan det bli aktuellt att presentera den nordiska konventionen
om social trygghet för en större europeisk krets av socialförsäkringsexperter.

Den
återkommande granskningen av ländernas tillämpning av den europeiska balken
och protokollet om social trygghet genomfördes under året. Sverige befanns uppfyUa
dessa instmments krav i alla ratificerade delar. I detta sammanhang beslöt
kommittén även att anta ett yttrande att den för sin del anser att
reservationer i samband med ratifikation av instmmenten inte kan göras mot
specifika bestämmelser i dessa.

Under
sitt höstmöte godkände kommittén vidare texten till ett tillämpningsavtal till
den bl. a. av Sverige ratificerade europeiska överenskommelsen om sjukvård åt
personer under tiUfäUig vistelse, vilken år 1980 antogs i internationella
arbetsorganisationens (ILO) regi.

b)'
Arbetsmarknadsfrågor och socialtjänst

Styrkommittén
för sociala frågor (CDSO) delades vid det ordinarie vårmötet 1987 i två
styrkommittéer, en för arbetsmarknadsfrågor (CDEM) och

en för socialpolitiska
frågor (CDPS). Skr. 1988/89:40

Den
nya styrkommittén för arbetsmarknadsfrågor (CDEM) har under år Bilaga

1987
hållit två ordinarie möten. Vid dessa möten har en hel del tid ägnats åt att
diskutera direktiven för ,

styrkommittén, som nu
renodlat kan syssla med arbetsmarknadsfrågor.

Kommitténs medlemmar är
dock eniga om att man via sekretariatet måste

ha ett samarbete med den
nya socialpolitiska kommittén.

Under
året har kommittén diskuterat och förberett Europarådets arbetsministerkonferens,
som skall äga rum i Köpenhamn i oktober 1989. De tre

teman som skall behandlas
är:

— Arbetsmarknadsläget
i de olika länderna

— Den
offentliga arbetsförmedlingens roll och funktion

— Kvinnors
sysselsättning i de europeiska länderna.

Sverige
deltar i en expertkommitté, som har i uppgift att analysera dels hur
arbetstidsförkortningar och ändrade arbetstidsmönster påverkar arbets- och
levnadsvillkoren, dels arbetstidernas utveckling i förhållande till andra
faktorer i arbetslivet. Kommittén startade sitt arbete under år 1987 och kommer
att avge slutrapport under år 1989.

Den
nya styrkommittén för socialpolitiska frågor (CDPS) har under år 1987 hållit
ett ordinarie möte. Familjepolitiken, ensamföräldrarnas situation och
fattigdomen i Europa har särskilt behandlats. Under hösten 1987 hölls ett
expertmöte i Strasbourg om våld i familjen.

Sverige
är numera fullvärdig medlem av Europarådets handikappkommitté. Arbetet bedrivs
fömtom i kommittén också i två expertgmpper — en för frågor rörande utbildning
av rehabiliteringspersonal och en för frågor rörande världshälsoorganisationens
(WHO) internationella klassifi-kation för handikapp — samt i tillfälliga
arbetsgrupper. Sverige var representerat vid kommitténs möte i Stresa ijuli
1987. Där behandlades bl.a. förebyggande åtgärder för att minska olyckor som
leder till handikapp, forskning som rör rehabilitering och arbetsmarknad,
effekterna av decentralisering, svårigheterna för människor med
funktionshinder att få arbete, den internationella klassificeringen av
begreppen skada, funktionshinder, handikapp och klassificeringens användning
och screening för att tidigt upptäcka skador på det väntade barnet. Sverige var
också representerat vid ett möte i Strasbourg i mars 1987 med den expertgrupp
som arbetar med utbildningsfrågor för rehabiliteringspersonal. Man enades bl.
a. om att man inför nästa möte speciellt skulle studera utbildningen av den personal
som arbetar med sysselsättningsfrågor för handikappade.

1987
års europeiska familjeministerkonferens arrangerades i Bryssel den 19—21 maj.
Sverige representerades av statsrådet Lindqvist.

Konferensen
hade två teman "Recent devdopments in family structu-res" och
"Modern methods of reproduction".

Det
första temat som behandlade familjestrukturens utveckling gav upphov till livlig
diskussion. Som vanligt var själva begreppet familj kontroversiellt. I Sverige
och Danmark var det mycket vanligt med andra former av familjebildningar än den
traditionella kärnfamiljen, men en ökad familjesplittring kunde observeras i
nästan hela Europa.

Artificiella
befruktningsmetoder praktiseras i många länder. Den svens-

ka
lagstiftningen på området tilldrog sig uppmärksamhet då få andra Skr.
1988/89:40 länder ännu har en så fullständig reglering av området. Då det är
lätt för Bilaga föräldrarna att uppsöka befmktningsverksamhet utomlands
behövs internationellt samarbete på området ansåg många.

Sociala
stadgan

Regeringskommittén
för den sociala stadgan sammanträdde fyra gånger under år 1987. Mötena ägnades
huvudsakligen åt genomgång av rapporter rörande de 14 medlemsstaternas
tillämpning av stadgan. Bl.a. granskades en rapport som Sverige lämnade år
1986.

Mot
slutet av året färdigställdes det tilläggsprotokoll till stadgan som förberetts
och arbetats fram under de senaste tio åren. Där upptas fyra nya artiklar med
bestämmelser om jämställdhet mellan män och kvinnor, arbetstagares rätt till medinflytande
i företaget i produktions- och arbets-iniljöfrågor samt äldre personers rätt
till socialt skydd. Tilläggsprotokollet har öppnats för undertecknande.

c)
Migration

Den
tredje europeiska konferensen för migrationsministrar genomfördes i maj 1987 i
Portugal under temat "Migrants in Western Europé: present situation and future
prospects". Huvudrapporten var skriven av förre statssekreteraren i
arbetsmarknadsdepartementet, Jonas Widgren. Sverige bidrog med bl. a. en
nationell rapport på temat "Community relations and participation by migrants
in the society of the höst countries".

Sverige
agerade under konferensen i frågor som rör bl.a. invandrarnas deltagande i
beslutprocessen på olika nivåer i samhället och flyktingars sociala villkor.
Den Qärde europeiska migrationskonferensen skall äga rum i Luxemburg.

Styrkommittén
för migrationsfrågor (CDMG) har ändrat namn den I januari 1987 till European Committee
on Migration (CDMG). Mandatet för CDMG ändrades samtidigt. Den tidigare
begränsningen till frågor som rör inom-europeisk migration har upphävts. CDMG
kommer således i fortsättningen sannolikt att ägna större uppmärksamhet åt
frågor som gäller migration till den europeiska kontinenten från andra delar av
världen. Sverige har varit pådrivande i arbetet på att bygga upp ett
europeiskt samarbete kring flyktingars sociala villkor.

Inom
ramen för det arbete som bedrivs mellan Kulturstyrelsen (CDCC) och CDMG i
programmet "Experiments in intercultural education" har två projekt,
med ekonomiskt stöd från Europarådet, pågått i Malmö och Stockholm.

Sverige
har även under år 1987 haft ordförandeskapet i den expertkom

mitté som arbetar med det integrerade projekt som gäller insatser för att

åstadkomma goda relationer mellan invandrare och majoritetsbefolkning

(community relations). Inom ramen för detta projekt har under året bl. a.

genomförts tre möten, ett om ungdomsarbetslöshet bland invandrare, ett

om information och andra aktiviteter av rdationsskapande karaktär och '

ett med representanter för
myndigheter och liknande som har till uppgift Skr. 1988/89:40 att motverka
diskriminering på grund av medborgarskap, etnisk tillhörig- Bilaga het
eller ras. Sverige har deltagit i samtliga möten — i det sistnämnda genom
diskrimineringsombudsmannen Peter Nobel.

d) Jämställdhetsfrågor

Kommittén
för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEEG) har haft två möten i februari
respektive november 1987.

Kommittén
gjorde då en uppföljning av hur jämställdhetsfrågorna beaktas i andra
kommittéer inom Europarådets ram enligt riktlinjerna i den tredje meddfristiga
planen.

Vidare
redovisades den könsmässiga fördelningen av antalet ledamöter i kommittéerna
och i Europarådets sekretariat. Kommittén kunde konstate-. ra att det
fortfarande är långt kvar till en jämn könsfördelning i dessa organ.

Ett
relativt stort utrymme gavs för information om arbetet med jämställdhetsfrågor
i andra internationella organ.

Förberedelsearbetet
inför Europarådets andra jämställdhetsministerkonferens i juli 1989 i Wien
påbörjades under året. Föreslaget tema för konferensen är politiska strategier
för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

Kommittén
deltog också i förberedelserna för ett symposium, som ägde mm i juni 1988 i
Förbundsrepubliken Tyskland, med temat kvinnor på landsbygden.

På
initiativ av ordföranden ställde kommittén sig bakom ett förslag om en
deklaration avseende jämställdhet mellan kvinnor och män liknande deklarationen
om mänskliga rättigheter. Arbetet på en sådan deklaration påbörjades.

e) Befolkningsstudier

Europeiska
befolkningskommittén (CDPO) hade sitt årliga möte i Strasbourg i juni 1987. En
av huvuduppgifterna för kommittén är att utbyta synpunkter på den demografiska
utvecklingen i medlemsländerna. Län-derrapporterna (alltid de mest aktuella
befolkningsuppgifterna av sitt slag) och en sammanfattande kommentar finns
publicerade under namnet "Recent demographic devdopments in the member states
of the Council of Europé" (Den senaste demografiska utvecklingen i
Europarådets medlemsstater, dok. CDPO(87)I).

Varje
år genomförs även en studie av något speciellt demografiskt område. År 1987 omfattade
detta specialområde "Trender och konsekvenser av mäns och kvinnors
förväntade livslängd". Det insamlade datamaterialet till denna studie
visade sig vara så omfattande att mandatet för studien förlängdes till att även
omfatta år 1988.

Arbete
har påbörjats, med svenskt dehagande, inom expertkommittén

för föräldraansvar och andra möjliga livsstilar med att göra en översikt av

nyligen tillkommen och möjlig framtida politik inom området. 10

Medlemmar
av expertkommittén för hushållsstmkturer har genomfört Skr. 1988/89:40 var
sin studieresa, vid vilken man samlat in uppgifter och fört diskussioner
Bilaga om hushållsstatistik, hushållsprognoser, förändringar i hushållens sammansättning
etc. Med hjälp av dessa studieresor har man täckt in alla medlemsländerna.
Rapport planeras utkomma under år 1988.

Expertkommittén
för konsekvenser för Europa av befoIkningstiUväxten i världen har inlett sitt
arbete i och med att man med hjälp av en konsult framställt en första
faktarapport.

Expertkommittén
för kohortfruktsamhet har som sin uppgift att särskilja diskussioner om de
årliga variationerna i antalet födda, från de långsiktiga trenderna i
födelsetalen. I det senare fallet studerar man fertiliteten för kvinnor som är
födda samma år (dessa utgör en kohort) och ser hur den utvecklas under ett
livsförlopp. ! kommittén ingår en svensk expert vars huvuduppgift är att
utarbeta en modell för kortsiktiga prognoser över antalet födda.

Material
från ett av europeiska befolkningskommittén år 1986 arrangerat stort
demografiskt seminarium har under året publicerats.

Förberedelsearbetet
inför kommitténs nästa stora demografiska seminarium har inletts. Det kommer
att hållas år 1990 under temat "Nutida demografiska trender och livsstilar
i Europa".

4. Utbildning, kultur och idrott

a)
Utbildning och kultur

Kulturstyrelsen
(CDCC) är det samordnande organet för frågor inom kultur- och
utbildningsområdena. Genom att ansluta sig till 1954 års kulturkonvention kan
länder som inte är medlemmar av Europarådet deltaga i kultursamarbetet. Detta
gäller f. n. Finland, Vatikanstaten, San Marino och Jugoslavien.

Arbetet
i kulturstyrelsen bedrivs i formen av projekt, konferenser, seminarier och s.
k. workshops. Arbetet är upplagt i enlighet med Europarådets tredje meddfristiga
plan 1987—1991.

Till
kommittén hör också att förbereda utbildnings- och kulturministerkonferenser.
Detta sker dock i särskilda kommittéer.

Under
år 1987 har CDCC — utöver löpande program- och budgetfrågor — behandlat frågor
rörande koordinering av det kulturella samarbetet i Europa, främst i ljuset av EG:s
ökande insatser på framförallt utbildningsområdet. Man har vidare arbetat med
att hitta former för nationell uppföljning av Kulturstyrelsens arbete och
bättre informationsspridning överhuvud taget. Detta har resulterat i en
arbetsgrupp som ska utreda frågan och förelägga CDCC en rapport år 1990.

Under
året har projektet om vissa frågor rörande gmndskolans låg- och mellanstadium
avslutats. Inom ramen för detta arrangerades ett seminarium i Stockholm.

Ett
projekt om moderna språk där man främst har inriktat sig på kommunikativ
språkinlärning pågår.

Högskolesamarbetet
bedrivs i en särskild kommitté underställd kultur- II

styrelsen. Under året har
man främst ägnat sig åt att stärka samarbetet Skr. 1988/89:40 mdlan de
europeiska universiteten, särskilt mellan geografiskt närliggande Bilaga universitet.
Ett uppföljningsmöte om 1984 års forskningsministerkonferens arrangerades i
november.

På
kulturområdet pågår ett projekt om regional kulturpolitik samt arbetet med
översyn av nationeU kulturpolitik, varvid Frankrike kommer att behandlas som
första land.

Under
året har arrangerats dels en utbildningsministerkonferens över temat "New Challenges
for Teachers and their Education" och dels en kulturministerkonferens över
temat "Economies and Funding of Culture". Som en uppföljning av
nämnda utbildningsministerkonferens och på svenskt initiativ har beslutats att
inom CDCC göra en studie om lämpligheten av att genomföra ett projekt om
skolans undervisning i naturveten-skapUga ämnen.

Kurser
i olika ämnen för lärare på gymnasieskolan har arrangerats i skilda stater.
Sverige stod värd för en kurs rörande skolans undervisning i mänskliga
rättigheter.

b)
Idrott

Uppföljningen
av den femte idrottsministerkonferensen år 1986 och förberedelserna för nästa
ministerkonferens i Reykjavik år 1989 har dominerat styrkommitténs (CDDS)
arbete. I maj 1987 antog ministerkommittén en rekommendation om
konditionstestning av skolbarn (Eurofit). Särskilda projektgmpper har
tillsatts för att studera idrottens samhällsekonomiska betydelse, förebyggande
ay idrottsskador samt forskning om konstgjorda underlag. Under året har även
initierats projekt rörande traditionell idrott och folkliga idrottsspel samt om
kvinnor i idrotten. Under året anslöt sig Sverige till dopinggruppen, vars
arbete rönt intresse även från Canadas och USA:s sida. Antalet länder som nu
tillträtt konventionen om läktarvåld uppgår till 11, däribland Sverige, som
aktivt deltar i den stående kommitté som upprättats för att följa upp
konventionen. Den nordiska idrottsrörelsens engagemang mot rasåtskillnad inom
idrotten förs aktivt vidare även inom Europarådet, i syfte att få full
uppslutning även bland andra medlemsländer.

5. Ungdomsfrågor a)
Ungdomskommittén

Den
särskilda arbetsgmpp som utrett ungdomsfrågornas framtida behand

ling inom Europarådet, har föreslagit att ungdomskommittén (CAHJE)

ersätts av en ny styrkommitté för ungdomsfrågor (CDEJ) öppen för de

stater som tillträtt kulturkonventionen. Vidare har arbetsgruppen föresla

git att Europarådets ungdomscenter och ungdomsfonden skall ha en ge

mensam styrelse, sammansatt av regerings- och ungdomsrepresentanter.

Ministerkommittén har tillsatt en särskild rapportörsgrupp för att ut värde- 12

ra arbetsgruppens förslag.
Från svensk sida har värnats om ungdomsfon- Skr. 1988/89:40 dens oberoende
ställning i förhållande till det europeiska ungdomscentret i Bilaga Europarådet.

b)
Ungdomsfonden

Den
europeiska ungdomsfonden delade under år 1987 ut ca 11 miljoner FF till ca 140
projekt inom områden som europeisk integration, sociala ungdomsproblem, miljö,
jämställdhet etc. Antalet deltagande ungdomar var nära 5 000. Sverige bidrog
med drygt 400000 kr till fondens budget.

c)
Ungdomsministermötet 1988

Förberedelserna
för det andra ungdomsministermötet i Oslo i april 1988 har åvilat en särskild tjänstemannagmpp.
Ämnet för konferensen, "Strategier för 2000-talets ungdomspolitik",
underströk behovet av en nationell ungdomspolitik som spänner över aUa
sakområden och som bygger på ungdomars medverkan och delaktighet i den
demokratiska processen. Vidare diskuterades det internationella
ungdomssamarbetet, ungdomsutbyte, forskningssamarbete etc. En prioriterad
fråga för svensk dd har varit ungdomsorganisationernas viktiga roll i
samarbetet med regeringarna när ungdomsfrågor diskuteras.

6. Hälso- och sjukvård

Det
tredje mötet med Europas hälso- och sjukvårdsministrar ägde mm i Paris den 16
och 17 november 1987. Ministrarna enades om riktlinjer för det fortsatta
samarbetet i fråga om transplantationer. Dessa riktlinjer behandlar individens
fri- och rättigheter, icke-kommersialisering av mänskliga organ, kriterier för
användning av organ, institutioner där uttagande och transplantation av organ
får ske, informationspolicy och organisatoriska åtgärder för att främja ett
europeiskt samarbete på transplanta-tionsområdet. Resolutionen (78) 29 om "Harmonisering
av lagstiftningen i medlemsstaterna om uttagande och transplantation av
substanser från människor" skall ses över och ersättas med ett nytt
juridiskt instmment för att genomföra de nämnda riktlinjerna.

Cypern
inbjöd till ett fjärde ministermöte år 1990 rörande utbildning av hälso-och
sjukvårdspersonal för 2000-talet.

Styrkommittén
för hälso- och sjukvårdsfrågor (CDSP) har under år 1987 hållit två möten.
Kommittén har bl.a. diskuterat Europarådets roll i hälsofrågor i förhållande
till bl. a. WHO (centralt och regionalt för Europa) och EG samt
arbetsmetoderna.

Styrkommittén
tillstyrkte en rekommendation och en rapport om "bevaknings- och screeningtekniker
för äldre". Rapporten visar att trots ett ökande antal äldre och att fler
och fler äldre bor ensamma så har inte mycket systematiskt arbete på detta
område gjorts. Mass-screening rekommenderas inte men väl screening i vissa
individuella fall.

En
rekommendation tiUstyrktes också om en hälsopolitik mot HIV-in- 13

fektion och aids.
Rekommendationen innehåller bl.a. uttalanden om vad Skr. 1988/89:40 som är
viktigt när en hälsopolitik på detta område formuleras i fråga om Bilaga
förebyggande och hälsofrämjande insatser, lagstiftningsåtgärder, vård, utbildning
av personal, utvärdering och forskning samt samordning av dessa insatser.

Rekommendationer
och rapporter antogs också om bl. a. "Informationssystem på sjukhus"
och "De nationella hälsomyndigheternas ansvar i fråga om blodtransfusioner".

Inom
kort förväntas arbete slutföras beträffande

1.
utbildning speciellt med tanke
på lärarnas roll inom och utbildning för hälsoupplysning,

2.
insamling av epidemiologiska
data i primärvården,

3.
organisation och funktion av
ambulansväsendet.

Under
året har slutligen kurser hållits på blodområdet i Leiden och i förebyggande av
sjukhusinfektioner i Madrid.

Expertkommittén
för biomedicinsk utveckling (CAHBI) slutförde arbetet med en rekommendation om
konstgjord befmktning. CAHBI har under året påbörjat arbete med förslag till
regler för prenatal diagnostik. Vidare har den särskilda expertgruppen för
medicinsk forskning (CAHBI-RE) fortsatt sitt arbete med förslag till regler för
forskning som involverar försök på människa.

7. Frågor rörande miljö, regional planering och kulturmiljövård

a)
Miljöfrågor

Den
vid miljöministerkonferensen i Bern den 19—21 september 1979 öppnade
konventionen rörande skyddet av vilda växter och djur i Europa och deras
naturliga biotoper (naturmiljöer), vanligen kallad Bernkonventionen, har trätt
i kraft. Sammanlagt 16 medlemsstater har, jämte EG och Finland samt Senegal som
första utomeuropeiska stat, hittiUs ratificerat konventionen. Sverige gjorde
detta under år 1984. Ännu saknas bland medlemsstaterna bl. a. Frankrike och
Belgien, som inte ratificerat konventionen.

Ändamålet
med konventionen är att förbättra skyddet för och vården av den vilda faunan
och floran, med särskild tonvikt lagd på utrotningshotade, sårbara och säUsynta
arter och deras biotoper. Flyttande och endemiska arter nämns som särskilt
angelägna. Som appendix till konventionen har fogats förteckningar på växt- och
djurarter, som skall åtnjuta skydd. Dessa är nu föremål för viss revidering.
Kommittén för Bern-konventionen beslöt vid möte i december 1987 att medtaga
bl. a. vissa fiskar och ryggradslösa djur. Ytterligare arbete med formerna för
urval och skydd av naturmiljöer — biotoper pågår.

I
resolutionema (79) 9 och (79) 10 fastlades regler för "det europeiska

nätverket av biogenetiska reservat", vilket syftar till att bevara
representa

tiva naturtyper och landskap. Arbetet med att välja ut och bilda biogeneti

ska reservat pågår i medlemsländerna. Våtmarker, hedar, flodstrand- 14

skogar
(aUuvialskogar) och havsstrandängar hör till de naturtyper, som i Skr.
1988/89:40

första
omgången skall inrymmas i nätverket. Biotoper för hotade fåglar Bilaga

och
herptiler samt vissa grupper av evertebrater (ryggradslösa djur) avses

också
inkluderas bland de biogenetiska reservaten. Sverige har anmält ett

antal
områden till nätverket. 1 resolution (86) 10 har ministerkommittén

understrukit
betydelsen av utvidgning av detta.

Arbetet
inom Europeiska naturvårds- och naturresurskommittén (CDSN) har under år 1987
förändrats så till vida att kommittén har fått en ny benämning nämligen
styrkommittén för miljövård och naturmiljöer (biotoper) — CDPE. Under år 1987
togs inget beslut om nya kommittédirektiv för CDPE.

Arbetet
inom CDPE har hittills koncentrerats till frågor om natur- och landskapsvård,
mark för friluftsliv samt skydd för hotade växt- och djurarter. Speciella
studier rörande olika naturtyper som urskogar, hedar, kalkområden, marina
områden m. fl. samt rörande olika djur- och växtgrupper pågår och publiceras
varefter de färdigstäUs. Detta gäller för gmpper som däggdjur, fåglar, grod-
och kräldjur, fiskar och vissa evertebratgrupper som fjärilar samt för
kärlväxter. Frågor rörande tätorternas närmiljö samt bevarandet av jord- och
skogsbrukslandskapets mångfald prioriteras.

Under
år 1987—88 genomförs Europarådets omfattande landsbygdskampanj, vilken fått
sin tyngdpunkt lagd till frågor om det kulturhistoriska arvet, skydd av
byggnadsminnen och kulturlandskapet. Bland aktuella frågor kan i övrigt nämnas
naturvårdsundervisning i samband med jord-och skogsbruk. Här kan särskilt
hänvisas till arbetet inom Europarådets informationscentrum för naturens
bevarande.

Europarådets
diplom till skyddade naturområden har under året förnyats (efter 5 år) för Muddus
nationalpark (Res 87:7) respektive för Sarek och Padjdanta nationalparker (Res
87:8).

En
fackministerkonferens avhölls i Portugal ijuni 1987. Den behandlade frågor om
en ny europeisk strategi för naturvård samt frågor om jordbrukslandskapet och
naturvården.

b)
Regional planering och kulturmiljövård

Den
åttonde konferensen för ministrar med ansvar för regional planering äger rum i
oktober 1988 i Lausanne. Konferensens huvudtema är "Rationell
markanvändning — förutsättning och begränsande faktor för utvecklingen".
Konferensen förbereds av en särskild ämbetsmannakommitté, där de olika
medlemsländerna är företrädda. Europarådets sekretariat biträder i arbetet.
Vidare erhålls ett visst ekonomiskt bidrag för konsultinsatser över
Europarådets budget. Som ett led i förberedelsearbetet anordnades på inbjudan
av den turkiska regeringen ett seminarium i september 1987 i Antalya, Turkiet.

Omstruktureringen av
Europarådets program för den nu löpande medd

fristiga plan-perioden innebär att en särskild huvudkommitté för kultur

miljöfrågor etablerats. Den koppling till fysisk planering som de tidigare

kommittéstrukturerna CDUP och CDAT inneburit har därigenom för

svunnit. 15

Programområdet är numera
centrerat kring ett brett kulturmiljöbegrepp Skr. 1988/89:40 och
integrering av bevarandefrågorna i samhällsplaneringen på alla nivåer.
Bilaga

Eftersom
arbetsprogrammet är en fortsättning på det arbete som bedrevs i CDUP har årets
aktiviteter förberetts i den tidigare kommittén.

Som
en uppföljning till ministerkonferensen i Granada år 1985 har inom CDUP
utarbetats en rekommendation rörande luftföroreningar och deras inverkan på
kulturminnen och kulturföremål. Rekommendationen behandlades i
ministerkommittén år 1988.

Arkeologi
och fysisk planering, landsbygdens byggnadskuUur, finansiering av
byggnadsvård, hantverksfrågor, dokumentationsfrågor, samt industriminnesvård
samt information och erfarenhetsåterföring är andra områden som vidarebearbetats
även i den nya kommittén.

Det
kontinuerliga ansvaret för Venedigcentret för hantverksutveckling, liksom för
tekniskt bistånd ligger också kvar inom kommitténs ram.

Nya
områden som börjat behandlas under år 1987 har varit: kulturmiljöer som resurs
i utvecklingsplanering, 1900-talets byggande samt införandet av en samlad
manifestationsdag för den europeiska byggnadsvården, "European Heritage Day".
I Sverige benämnt "Öppet Hus".

Ett
särskilt, av generalsekreteraren prioriterat, projekt har varit "färdvägar
i Europa" där en turistsatsning på pilgrimsvägarna till Santiago de Compostda
utgjort ett första led.

Den
i Granada år 1985 presenterade konventionen rörande kulturminnen och
kulturmiljöer har under år 1987 trätt i kraft. Det formella arbetet inför en
svensk ratificering pågår.

Under
året har två konferenser genomförts:

— "Architectural
heritage and rural development", Luxemburg den 23—

25 september 1987.

— "Archeology
and public works", Nice den 4—6 november 1987.

Ett
mindre kollokvium hölls i Messina den 26—28 november 1987 kring nya sätt att
finansiera byggnadsvård.

Former
för kontinueriigt samarbete inom dels hantverksutbildning dels dokumentationsarbete
prövas genom uppbyggnad av europeiska "nätverk" med årliga
kontaktträffar i Strasbourg för berörda institutioner.

Styrkommittén
jör Europarådets landsbygdskampanj

Landsbygdskampanjen
lanserades officiellt i Lissabon ijuni 1987 i anslutning till
miljöministrarnas fackministerkonferens.

Huvudsyftet
för kampanjen är att stödja och styra utvecklingen av landsbygden på ett sådant
sätt att dess kvaliteter garanteras kontinuitet och bevarande för kommande
generationer. Bevara och utveckla är således nyckelord i kampanjarbetet.

Kampanjen
har kommit väl i gång i de flesta medlemsländerna. På det europeiska planet
arbetar man med seminarier och symposier, utställningar, demonstrationsprojekt
samt informationsinsatser av skilda slag, bl.a. en regelbundet utkommande
bulletin.

Styrkommittén
har sammanträtt två gånger under år 1987 varav en gång

i samband med invigningen av kampanjen i Lissabon. 16

8. Regionala och kommunala frågor Skr. 1988/89:40

Bilaga

Inorh
Europarådets fält för regionala och kommunala frågor har behandlats bl. a.
följande frågeområden: kommunal självstyrelse, demokrati på regional och lokal
nivå, kommunal administration samt kommunernas roll i ekonomiska och sociala
frågor.

För
behandlingen av sådana ärenden har under år 1987 en huvudkommitté för
regionala och lokala frågor svarat. Till denna kommitté har några expertkommittéer
varit knutna. En särskild kommitté för gränsöverskridande samarbete mellan
lokala och regionala myndigheter (CAHCT) har behandlat frågor som rör olika
former av samarbete över nationsgränserna.

Huvudkommittén
för regionala och kommunala frågor (CDRM) har hållit två plenarmöten i
Strasbourg under år 1987. Det I9:e mötet ägde rum den 4—6 mars och det 20:e
mötet den 2—3 december. Vid de bägge mötena behandlades bl.a. frågor inför den 8:e
kommunministerkonferensen, som hölls på Irland den 14—16 september 1988.
Konferensen ägde rum på Ashford Castle, County Mayo. Vid konferensen gällde
överläggningarna bl. a.:

— Kommunernas
roll och erfarenheter när det gäller att bekämpa arbetslöshet.

— Olika
sätt och medel att minska regional och lokal obalans genom ökad resursutjämning.

— Olika
Europarådsaktiviteter som har ägt mm inom området kommunal självstyrelse sedan
den 7:e kommunministerkonferensen.

Under
hänvisning bl.a. till Europarådets ekonomi och anslagsfördelningar rörande
olika aktiviteter inom verksamhetsfälten föreslog under året
generalsekreteraren att huvudkommittén för regionala och kommunala frågor (CDRM)
skulle avvecklas och ersättas av ett par ad hoc-kommit-téer. Sedan flera
medlemsländer, däribland Sverige, kraftigt understrukit områdets grundläggande
betydelse för samarbetet inom Europarådets ram presenterades ett förslag om att
i stället bilda en ny styrkommitté för lokala och regionala myndigheter (CDLR).
Beslut om denna kommitté togs av ministerkommittén i januari 1988. I samband
med upplösningen av huvudkommittén CDRM avvecklades även kvarvarande
expertkommittéer för stmkturfrågor (RM-SP) och finansfrågor (RM-FP).

På
initiativ av Europarådets kommunalkonferens har diskussioner förts angående den
konferens som ägde rum i Östersund den 28—30 juni 1988. Temat vid konferensen
gällde frikommuner; avreglering, effektivisering och demokrati.

9. Rättsfrågor

a)
Rekommendationer och konventioner

Rekommendationen
R (87) 2 innehåller ett modellavtal som kan användas

för att göra det möjligt för medlemmar i diplomatfamiljer att erhålla

förvärvsarbete. Modellavtalet kan också antas av Europarådets medlems- 17

stater i samband med att
bilaterala avtal sluts i frågan. Skr. 1988/89:40

I
rekommendationen R (87) 6 om fosterfamiljer ges vissa riktlinjer för Bilaga lagstiftningen
när ett barn måste placeras i fosterfamilj. Syftet är att barnens intresse i
synnerhet skall tillvaratas. Enligt riktlinjerna bör medlemsstaterna sörja för
ett system som innebär tillsyn över och stöd för barnet. Barnet bör också kunna
behålla sin personliga kontakt med den egna familjen. Riktlinjerna behandlar
också frågan om förhållandet mellan barnets föräldrar och fosterföräldrar och
om återlämnandet av barnet särskilt när det har integrerats i fosterfamiljen.

Rekommendationen
R (87) 15 behandlar användningen av persondata inom polissektorn. Den ger vissa
riktlinjer för kontroll av dataregister inom området, anmälan till
tillsynsmyndighet, insamling, bevarande och användning av persondata,
underrättelser till privatpersoner och till utländska myndigheter,
offentlighetsfrågor, tillgång till polisregister, möjligheter till rättelse
och överklagande samt vissa säkerhetsfrågor.

Rekommendationen
R (87) 16 innehåller riktlinjer angående allmänhetens deltagande i
administrativa förfaranden som rör ett stort antal enskilda personer.
Riktlinjerna anger på vilket sätt olika personkategorier skall beredas
tillfälle att delta i den administrativa beslutsprocessen och hur besluten
skall komma till allmänhetens kännedom. När ett beslut kan tänkas beröra
personer i grannländer ges också vissa riktlinjer för hur dessa personer skall
kunna delta i förfarandet.

I
rekommendationen R (87) 18 om förenklat straffrättsligt förfarande behandlas
åtgärder i syfte att motverka dröjsmål i förfarandet. De frågor som tas upp rör
bl. a. möjligheterna att utnyttja åtalsunderlåtdse, summariskt förfarande vid sidan
av rättegång och förenklat ordinärt förfarande.

Rekommendationen
R (87) 19 innehåller riktlinjer för organisationen av brottsförebyggande
verksamhet. Bl.a. ges rekommendationer om stöd åt organ som sysslar med sådan
verksamhet och åt forskning och internationellt samarbete på området. Vidare
behandlas frågan om kontrollen över den verksamhet som bedrivs av
bevakningsföretag och liknande privata företag.

I
rekommendationen R (87) 20 behandlas frågor om samhällsreaktioner mot
ungdomsbrottslighet. Rekommendationen rör bl. a. behandlingen av unga
lagöverträdare vid åtalsunderlåtdse och vid själva domstolsförfarandet. Även
frågor om tvångsomhändertagande tas upp.

Rekommendationen
R (87) 21 behandlar frågor om hjälp åt brottsoffer och möjlighetema att
motverka att någon blir brottsoffer. De riktlinjer som ges vilar på tanken att
det inte är tillräckligt med åtgärder inom ramen för det straffrättsliga
förfarandet utan att det krävs en rad andra insatser, också vid sidan av
myndigheterna.

I
konventionen om ömsesidigt administrativt bistånd i skattefrågor ges vissa
regler om informationsutbyte för taxeringsändamål, delgivning av handlingar,
indrivning av skatt och säkringsåtgärder för framtida indrivning. Konventionen
har utarbetats i samråd mellan Europarådet och OECD och antogs år 1987 av båda
dessa organisationer. Konventionen öppnades för undertecknande den 25 januari
1988.

b) Kommittéarbetet Skr. 1988/89:40

Bilaga

1.
Styrkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) har under året hållit sina 47:e
och 48:e möten. Kommittén har föreslagit ministerkommittén att anta de tidigare
nämnda rekommendationerna R (87) 2, 6, 15 och 16. Dessutom barden till
ministerkommittén överlämnat en rekommendation om giltigheten av kontrakt och
testamenten mellan sammanboende ogifta par.

CDCJ
har också tagit ställning till sin egen och expertkommittéemas verksamhet under
år ,1988, innebärande bl.a. fortsatt verksamhet vad gäller miljöskadefrågor och
viss ny verksamhet beträffande frågor om dubbla medborgarskap.

Under
CDCJ pågår utredningsarbete på en rad områden i syfte att harmonisera
lagstiftningen i Europarådets medlemsländer. Bland de ämnen som har behandlats
under år 1987 kan nämnas frågan om en konvention på konkursrättens område och
en annan om värdepappershandel av personer med insynsställning, s. k. "insider
trading", vissa dataskyddsfrågor, frågor om ansvar och ersättning för
miljöskada och vissa frågor på det familjerättsliga området, främst giltigheten
av kontrakt och testamenten mellan sammanboende ogifta par.

2. Styrkommittén
för brottsfrågor (CDPC) höll sitt 36:e möte i juni

1987. Bo Svensson, Sverige, avgick som ordförande. CDPC beslutade bl. a.

att föreslå ministerkommittén att anta de tidigare nämnda rekommenda

tionerna R (87) 18—21 samt en rekommendation om samhällsreaktioner

mot ungdomsbrottslighet bland invandrarungdomar. Vidare lämnade

CDPC förslag över framtida aktiviteter för kommittén.

Bland
de frågor som under året har behandlats i arbetsgmpper under CDPC kan nämnas
tillämpningen av Europarådskonventioner på det straffrättsliga området och datorrdaterad
brottslighet.

En
av CDPC oberoende gmpp arbetar med frågor som rör terroristbekämpning.

3. Expertkommittén
för frågor rörande asylrätt och flyktingar

(CAHAR), i vilken Sverige innehar ordförandeskapet, intensifierade un

der år 1987 arbetet med att försöka nå en överenskommelse beträffande

den s. k. första asyllandsfrågan samt fortsatte arbetet med överenskommel

ser om dels territoriell asyl, dels skydd för de facto-flyktingar.

I
CAHAR fördes också ingående diskussioner om situationen för asylsökande i
olika länder och om olika slag av problem för mottagarländerna. Kommittén
sammanträdde tre gånger, varav en gång vid ett extramöte som inkallats på
initiativ av generalsekreteraren.

4. Expertkommittén
för frågor om passbestämmelser och åtgärder mot

förfalskning av resehandlingar (CAHID) ersattes under år 1987 av expert

kommittén CAHCP (Ad hoc Committee of Experts on Movement of

Persons). Den nya kommitténs huvuduppgift blir att, i likhet med CA

HID, diskutera och föreslå åtgärder av juridisk eller administrativ natur

som kan underlätta för medborgare i Europarådsstatema att förflytta sig

mellan medlemsländerna. Arbetet kommer tekniskt sett att anknyta till de

diskussioner som förs inom EG om förenklad gränskontroll. CAHCP skall

19

också fortsätta arbetet
med att få fram mer förfalskningssäkra och enhetli- Skr. 1988/89:40

ga resehandlingar. Bilaga

5.
Underkommittén för rättsliga frågor (MM-JU) behandlar under styrkommittén för
massmediafrågor (CDMM) bl.a. vissa upphovsrättsliga frågor, som redan har
redovisats under avsnitt 2 "Massmediafrågor".

III. Europarådets fond för bosättning och regional
utveckling

Fonden
för bosättning och regional utveckling (Resettlement Fund) bildades år 1956.
Samtliga Europarådets medlemsländer utom Irland, Storbritannien och Österrike
är anslutna till fonden. Härutöver är den Heliga Stolen medlem. I början av
1986 associerades dessutom Jugoslavien till fonden under en femårsperiod.

Fonden
bildades urspmngligen som ett instmrnent i flyktingpolitiken, men är numera
inriktad huvudsakligen på att finansiera infrastmktur-, sysselsättnings- och
bostadsbyggnadsprojekt i regioner med stora befolkningsomflyttningar. Högsta
prioritet ges härvid insatser i samband med inhemska flyktingströmmar och
naturkatastrofer. Vid diskussioner om Europarådets bidrag till en balanserad
ekonomisk och social utveckling mellan medlemsländerna spelar fonden en
framträdande roll, eftersom den är rådets enda konkreta instmment för att
påverka utvecklingen inom detta område.

Medlemsländernas
insatser i fonden uppgår för närvarande till sammanlagt 74,5 milj US dollar i
form av inbetalda medel, garantiåtaganden och vinstmedel som tillförts enskilda
medlemsländer. Härtill kommer att fonden vid utgången av år 1987 hade reserver
och vinstmedel på 278,1 milj doUar.

Med
dessa medel som bas kan fonden på jämförelsevis fördelaktiga villkor låna upp
pengar på den internationella kapitalmarknaden. Dessa pengar lånas sedan ut till
projekt i medlemsländerna med den inriktning som beskrivits ovan. En liten del
av utlåningen sker på särskilt fördelaktiga villkor, för närvarande en procents
ränta. Denna subventionerade utlåning bekostas av en del av fondens vinstrriedd.

Sedan
sin tillkomst och till slutet av år 1987 har fonden finansierat projekt i
medlemsländerna om totalt 4993,8 milj dollar räknat i löpande valutakurs. Vid
årsskiftet utestående lån omräknade till aktuell valutakurs uppgick till 6
256,4 milj dollar varav 73,8 milj dollar som subventionerade lån. De största
låntagarna har varit Italien (35% av lånemedlen), Turkiet (27%), Portugal
(12%), Cypern (10%), Spanien (7%) och Grekland (6%).

Fondens
verksamhet har under de senaste åren expanderat mycket

starkt. Nyutlåningen under år 1987 uppgick således tiU 767,4 milj dollar.

Trots denna expansion väntade vid årsskiftet 1987/88 godkända projekt

för 1.495,6 milj dollar på finansiering. Fondens redovisade vinst uppgick

under år 1987 till 73,9 milj dollar, vilket innebär en ökning sedan föregå

ende år (58,0 milj dollar). De senaste årens vinst har varit exceptionellt 20

hög
beroende bl. a. på dollarkursens utveckling. Skr.
1988/89:40

Sverige
inträdde i fonden år 1977. Vår andel i fondens kapital uppgår till Bilaga 910000
dollar, vilket motsvarar 1,22%. Av detta belopp har 280000 dollar betalats in
och 630000 dollar är ett garantiåtagande. Sverige har möjlighet att inom ramen
för ett beslut som fonden fattade år 1981 öka sin insats med ytterligare 1
400000 dollar. Sverige har bl.a. eftersträvat att utlåningen skall få en
bättre geografisk fördelning och koncentreras till de socialt angelägnaste
projekten, att en större andel av fondens vinst skall användas för lån på
särskilt fördelaktiga villkor samt att flera länder skall ansluta sig till
fonden.

Fondens
styrelse beslöt i juni 1987 erbjuda medlemsländerna att öka fondens kapital
till sammanlagt 240,9 milj dollar genom främst ökade garantiåtaganden och
överföring av vinstmedel.

IV. Övrigt

a)
Europafarmakopén

Sedan
år 1975 har Sverige varit anslutet till kommissionen om utarbetandet av en
europeisk farmakopé. Denna innehåller kvalitetsnormer för läkemedelssubstanser
och vissa färdiga läkemedel och har bindande giltighet i de länder som är
anslutna till kommissionen. Sedan Spanien har ratificerat konventionen är 18
länder i Västeuropa medlemmar. Portugal har deltagit i arbetet som observatör
och beräknas under år 1988 eller år 1989 inträda som fullvärdig medlem.

Den
första editionen av europafarmakopén trädde i kraft i Sverige den 1 januari
1978. Under år 1980 påbörjades utgivningen av den andra editionen av farmakopén.
Denna innehåller dels reviderade bestämmelser från den första editionen, dels
nya föreskrifter. Revisionsarbetet kunde avslutas år 1985, vilket betyder att
den andra editionen i alla dess delar sattes i kraft i medlemsländerna den 1
juli 1987. Samtidigt sattes den gamla edition 1 urkraft.

Sverige
var representerat vid samtliga tre farmakopékommissionsmöten under år 1987.1 de
totalt 25 expertgmpper, som förbereder och bearbetar material som skaU ingå i farmakopén,
medverkar 14 svenska representanter, hämtade från statliga laboratorier, farmacevtisk
industri och Apoteksbolaget. De olika experterna ansvarar för ett omfattande
experimentellt förarbete på sina respektive laboratorier. De statliga laboratorierna
representeras av socialstyrelsens läkemedelsavdelning, statens bakteriologiska
laboratorium och statens veterinärmedicinska anstalt. Arbetet samordnas i
Sverige av den svenska farmakopékommittén vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

Europafarmakopén
har stor betydelse som normgivande för läkemedels

kvalitet och tillämpas av socialstyrelsens läkemedelsavdelning och läkeme

delsindustrin vid registrering och kontroll av läkemedel samt vid Apoteks

bolagets läkemeddsberedning och -hantering. År 1985 genomfördes senast

en prioritering av arbetet, varvid fastlades vilka nya läkemedelsubstanser 21

och läkemedelsberedningar som skall ingå i kommande delar av
europafar- Skr. 1988/89:40

makopén. Bilaga

Diskussionerna under
år 1987 inom farmakopékommissionen har kännetecknats av en önskan att
rationalisera och effektivisera arbetet inom kommissionen och dess
expertgrupper. Riktlinjerna för arbetets bedrivande har reviderats och en
arbetsgrupp har tillsatts för att utreda europafar-makopéns framtida
inriktning. För att förbättra information om farmakopén och pågående arbete
inom kommissionen har beslut tagits att utge en tidskrift Pharmeuropa, som
fortlöpande kommer att publicera monografiförslag m. m. Ökat samarbete med den
gemensamma marknaden i standardiseringsfrågor har också diskuterats, och
förslag har framförts om anslutning av EG till gällande farmakopékonvention.

b) Pompidougruppen
(Narkotikafrågor)

Samarbetet,
som under år 1987 omfattade Belgien, Danmark, Finland, Frankrike,
Förbundsrepubliken Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg,
Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige och
Turkiet, inleddes år 1971 på initiativ av den franske presidenten George Pompidou.
Sedan år 1980 är det inkorporerat i Europarådet. Samarbetet är multidisciplinärt.
De ministrar som är ansvariga för samordningen av narkotikafrågor möts ungefär
en gång vart tredje år och gör de gemensamma uttalanden, som påkallas av
utvecklingen och gjorda utredningar samt bestämmer inriktningen på samarbetet
under åren fram till nästa ministermöte. Mellan ministermötena sammanträder två
gånger om året representanter för de olika medlemsländerna (s.k. permanenta
korrespondenter) för att genomföra ministrarnas beslut samt för att rapportera
om pågående och planerade insatser i medlemsländerna.

Det
tredje ministermötet efter inkorporering i Europarådet — det åttonde totalt —
hölls i januari 1987 under brittiskt ordförandeskap i London.

Under
år 1987 har arbetet i gmppen varit inriktat på att fullfölja de beslut som
fattades vid ministermötet.

En
arbetsgrupp har tillsatts för att undersöka vilken roll rättsväsendets olika
delar — t. ex. polis, åklagare, domstolar och kriminalvård — spelar för att
missbrukare skall få vård i de olika medlemsländerna. Ett seminarium
genomfördes under hösten 1987 om samverkan mellan narkomanvård och
kriminalvård. Under år 1987 har ett särskilt möte ägt rum om efterforskning,
beslag och förverkande av tillgångar åtkomna genom narkotikabrott. Genom gmppens
arbete på detta område har det skett en samordning mellan medlemsländerna
inför diskussioner i FN:s narkotikakommission om en ny konvention om illegal
handel med narkotika. Vidare har under våren 1987 ägt rum ett seminarium om
narkotikakontroll vid flygplatser samt ett om metoder att nå ungdomar som är i
riskzonen för narkotikamissbruk. En särskild arbetsgrupp har arbetat med samordning
av epidemiologisk forskning. Arbetet är inriktat på att genomföra en s. k. multi-city-studie
samt förbättra skolundersökningarna. Vidare har en ar-

22

betsgmpp diskuterat frågan
om behandling av kvinnliga missbmkare. Skr. 1988/89:40 Gmppen har också
diskuterat frågan om aids och narkotikamissbruk. Bilaga Under året hölls
också ett möte om möjligheter att ingripa på internationellt vatten mot fartyg
som misstänks smuggla narkotika.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1988 23