Prop. 1988/89:41

Regeringens proposition 1988/89:41

om vissa ändringar i skogskontolagstiftningen

Prop.

1988/89:41

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 13 oktober 1988.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att reglerna om skogskonto ändras så att medel som står
inne på skogskonto får föras över från en bank till en annan bank utan
skattekonsekvenser. Den nya ordningen är avsedd att tillämpas fr. o. m. den 1
januari 1989.

Propositionen
innehåller också förslag om förlängning av de fillfälliga regler för insättning
på skogskonto som gäller vid 1987-1989 års taxeringar. Förslaget innebär att
insättning på skogskonto även vid 1990—1992 års taxeringar får göras med 90 %
av köpeskillingen för rotposter och 70 % av köpeskillingen för leveransvirke
och värdet av egna uttag.

1 Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr 41

1 Förslag
till

Lag om
ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs i fråga om skogskontolagen
(1954:142)'

dels att 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 a §,
av följande lydelse.

Prop. 1988/89:41

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Uppskov
medges endast om de ifrågavarande medlen har betalats in till banken senast
den dag som den skattskyldige enligt 34 § taxeringslagen (1956:623) skall
avlämna allmän självdeklaration.

Har den
skattskyldige yrkat uppskov för insättning på skogskonto med stöd av
bestämmelserna i 1 § fjärde stycket skall de medel, som betalats in på
skogsskadekontot, anses inbetalade på skogskonto den dag då betalningen på
skogsskadekontot gjordes. I fråga om medel på skogsskadekonto som inte tagits
ut när yrkandet om uppskov för insättning på skogskontot kom in till rätten,
gäller vad nu sagts dock endast om den skattskyldige fört över medlen på
skogsskadekontot till skogskonto hos samma bank. Överföring som har skett
senare än tio år efter ingången av det år då medlen enligt första stycket
senast skall ha betalats in beaktas inte.

5§

Har den
skattskyldige yrkat uppskov för insättning på skogskonto med stöd av
bestämmelserna i 1 § fjärde stycket skall de medel, som betalats in på
skogsskadekontot, anses inbetalade på skogskonto den dag då betalningen på skogsskadekontot
gjordes. I fråga om medel på skogsskadekonto som inte tagits ut när yrkandet om
uppskov för insättning på skogskontot kom in till rätten, gäller vad nu sagts
dock endast om den skattskyldige fört över medlen på skogsskadekontot till skogskonto.
Överföring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen
enligt första stycket senast skall ha betalats in beaktas inte.

Medel på skogskonto och skogs-skadekonio, inklusive ränta
på kontona, tas upp som intäkt av skogsbruk först för det beskattningsår då
utbetalning sker.

8§

Belopp för vilket uppskov med beskattning har erhållits
samt ränta på sådant belopp skaU tas upp som intäkt av skogsbruk för det
beskattningsår då utbetalning från skogskontot eller skogsskadekontol sker
eller skulle ha sken enligt 6 §.

Beskattning
enligt första stycket skaU inte ske om medel på skogs kon-lo eller
skogsskadekonto hos en bank till hela beloppet direkt överförs liU ett motsvarande
konto i en annan bank.

' Lagen omtryckt 1982:325.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1975:263.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:41

9a§

Har under året medel på skogskonto eller skogsskadekonto
betalats ut enligt 6 § skall banken lämna uppgifl om detta tid
länsskattemyndigheten. Detsamma gäller om medlen överförts tiU annan bank
enligt 8 § andra stycket eller banken fåu kännedom om avtal som avses i 9 §
tredje stycket. Uppgiften skall lämnas senast den 31 januari följande år.

Vid överföring av kontomedel skall den överförande banken
lämna den mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande
banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1989.

2.
De nya
bestämmelserna om överföring av kontomedel tillämpas endast på överföringar
efter ikraftträdandet.

3.
Genom lagen
upphävs 7 § kungörelsen (1954:144) med vissa föreskrifter angående
tillämpningen av förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst
av medel, som insatts å skogskonto.

2 Förslag
till Prop. 1988/89:41

Lag om ändring i lagen (1986:492) om tillfälliga regler
för insättning på skogskonto

Härigenom
föreskrivs att lagen (1986:492) om tillfälliga regler för insättning på
skogskonto skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Vid
1987-7959 års taxeringar gäl- Vid 1987-7992 års taxeringar gäl-

ler
i stället för vad som sägs i 2 § ler i stället för vad som sägs i 2 §

första—tredje styckena skogskonto- första-tredje styckena skogskonto

lagen (1954:142) att uppskov med- lagen (1954:142) att uppskov med

ges med högst ett belopp motsvaran- ges med högst ett belopp motsvaran

de summan av de summan av

a)
nittio procent av den på
beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt,

b)
sjuttio procent av den på
beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c)
sjuttio procent av saluvärdet
av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för förädling i
egen rörelse.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Finansdepartementet Prop. 1988/89:41

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13
oktober 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Feldt, Sigurdsen, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson,
Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,
Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om vissa ändringar i skogskontolagstiftningen

1 Inledning

Jag avser att i det följande behandla två frågor som rör
skogskonto.

Den första gäller skattekonsekvenserna vid överföring av
medel på skogskonto till annan bank. För närvarande gäller att skogsägaren
beskattas vid en sådan överföring på samma sätt som om han själv tagit ut
medlen från kontot. Riksdagen har under våren 1988 uttalat sig för att
skogsägare skall kunna byta bank utan skattekonsekvenser (SkU 1987/88:23, rskr.
196).

Den andra frågan gäller hur stor del av skogsinkomsterna
som skall få sättas in på skogskonto. Vid 1987-1989 års taxeringar gäller
särskilt förmånliga regler (prop. 1985/86:150, bil. 2, SkU 50, SFS 1986:492).
Det bör nu bestämmas vad som skall gälla efter 1989 års taxering.

Ytterligare en fråga som har anknytning till
skogskontolagstiftningen är konsekvenserna av de nya arvsregler som trädde i
kraft den 1 januari 1988. Reglerna innebär bl. a. att någon dödsboförvaltning
normalt inte blir aktuell om den avlidne var gift. Även om det i äktenskapet
fanns barn tillfaller egendomen efterlevande make som ensam dödsbodelägare. En
följd av detta är att eventuella medel på skogskonto skall tas upp till
beskattning. Denna effekt har uppmärksammats av riksdagen (SkU 1987/88:14 och
23). Eftersom de nya arvsreglerna får betydelse även på andra områden inom
inkomstbeskattningen avser jag inte att ta upp denna fråga här utan i annat
sammanhang.

Vid beredningen av frågan om bankbyte har synpunkter
inhämtats från riksskatteverket och bankföreningarna.

2 Nuvarande skogskontoregler

Skogskonto är ett särskilt bankkonto för fysiska personer
och för sådana dödsbon som inte beskattas enligt handelsbolagsreglerna. Syftet
med reglerna i skogskontolagen (1954:142) är att göra det möjligt för
skogsägaren

att fördela intäkterna från ett större skogsuttag över en
tioårsperiod. Vid mycket omfattande skador på skogen kan insättning få göras på
ett konto med tjugo års löptid (skogsskadekonto).

Tekniskt är förfarandet utformat så att skogsägaren får
uppskov med beskattningen med ett belopp som motsvarar den del av
skogsintäkterna som sätts in på skogskontot. En förutsättning för uppskov är
att medlen har betalats in till banken senast den dag som självdeklaration
skall lämnas. Skogsägaren får bara uppskov för insättning på ett skogskonto per
beskattningsår och förvärvskälla.

Uppskovsrätten
är begränsad till 60 % av köpeskillingen för rotposter och 40 % av
köpeskillingen för leveransvirke och värdet av uttag till egen rörelse. Har
skog skadats så att avverkningar måste tidigareläggas kan uppskov medges med
högst 80 resp. 50 %. Vid 1987-1989 års taxeringar gäller procentsatserna 90 och
70 i stället för 60 och 40. Det lägsta uppskovsbeloppet är 5 000 kr. (50 000
kr. för skogsskadekonto). Uppskov får inte leda till underskott i förvärvskällan.

Skogskontot löper med den ränta som banken bestämmer.
Räntan beskattas i samband med att beloppet tas ut. Uttag får göras tidigast
fyra månader efter insättningen. Uttag får avse hela eller del av det innestående
beloppet. Deluttag får inte understiga 1 000 kr. Sedan tio år (tjugo år for
skogsskadekonto) förflutit från ingången av det år inbetalning skall ha gjorts
skall banken betala ut innestående medel.

Beskattning skall ske inte bara när medlen betalas ut utan
också om fastigheten byter ägare på annat sätt än genom köp, byte eller gåva.
Detsamma gäller i princip om avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning
av skogskontomedel.

Prop. 1988/89:41

3 Överföring av skogskontomedel till annan bank

Mitt förslag: Överföring av skogskontomedel från en bank
till en annan skall kunna ske utan skattekonsekvenser.

Skälen för mitt förslag: Medel på skogskonto (och
skogsskadekonto) tas upp tUl beskattning för det beskattningsår då utbetalning
sker. Enligt rättspraxis sker beskattning när kontomedel förs över från en bank
till en annan (RÅ 1970 ref. 35). Överföring från ett konto till ett annat inom
samma bank har däremot inte föranlett beskattning (RÅ 1972 ref. 58).

Med nuvarande regler kan skogskontohavaren sägas vara låst
till en och samma bank. Detta innebär vissa nackdelar, särskilt som löptiden -
i motsats till vad som gäller för andra resultatutjämnande konton - är relativt
lång. Skogsägaren kan inte utnyttja de variationer i bankernas villkor för
skogskonton som förekommer. Olägenheter kan också uppkomma om skogsägaren
växlar bostadsort eller han av annat skäl vill flytta sina bankaffärer till
annan bank. En möjlighet att byta bank utan skattekonsekvenser skulle öka
skogskontots attraktivitet.

Skogsägarnas behov av bankbyte uppmärksammades i skogsskattekom-mitténs
betänkande (SOU 1969:30). Där föreslogs att överföring av skogs-

kontomedel mellan banker skulle få ske utan
skattekonsekvenser. Förslaget Prop. 1988/89:41

ledde inte till någon lagstiftning. Under senare år har flera
motioner väckts i

frågan.
Skatteutskottet har avstyrkt motionerna under hänvisning främst till

kontrolltekniska och andra administrativa problem (se bl.
a. SkU 1986/

87:29).

Under våren 1988 behandlades frågan på nytt i
skatteutskottet (SkU 1987/88:23). Upplysningar om den praktiska hanteringen av
skogskontona inhämtades från företrädare för riksskatteverket. Svenska
bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers
förbund. Utskottet konstaterade bl. a. att skogskontohavarnas intresse av att
kunna föra över skogskontomedel vägde tyngre än de hanteringsmässiga problemen
för skattemyndigheterna och bankerna. En möjlighet till bankbyte borde dock
kringgärdas med vissa villkor för att skattemyndigheternas kontrollmöjligheter
inte skulle försvagas. Enligt utskottet borde endast en direkt överföring av
hela kontobehållningen från en bank till en annan tillåtas. Det kunde vidare
finnas skäl att göra en begränsning till en kontoöverföring per år. Riksdagen
beslöt, på förslag av utskottet, att begära att regeringen skulle lämna förslag
till nya regler som skulle kunna tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1989 (rskr.
1987/88:196).

I likhet med skatteutskottet anser jag att det bör öppnas
en möjlighet för skogsägare att utan skattekonsekvenser föra över medel på
skogskonto eller skogsskadekonto till motsvarande konto i en annan bank. En
förutsättning för att detta skall få ske är att överföringen görs direkt mellan
bankerna och på ett sådant sätt att medlen inte blir tillgängliga för
skogsägaren i samband med överföringen. Enligt min mening flnns det inte skäl
att begränsa antalet överföringar till en per konto och år. Däremot bör
möjligheten till bankbyte förenas med vissa andra villkor.

Jag delar utskottets uppfattning att överföringen skall
avse hela skogskontobehållningen. En skogsägare bör inte samtidigt kunna ha
skogskonton avseende samma beskattningsår och samma förvärvskälla hos olika
banker. Detta synsätt kommer för övrigt redan till uttryck i skogskontolagen.
Enligt 1 § sista stycket får den som öppnar skogskonto i mer än en bank uppskov
bara för det först öppnade kontot (jfr också RÅ 1977 ref. 93). Denna regel bör
behållas. En skogsägare som öppnat två konton och som vill ha uppskov för det
sammanlagt inbetalade beloppet får alltså se till att de inbetalade medlen
senast deklarationsdagen sammanförs till en bank. I sammanhanget bör nämnas att
bestämmelsen att uttag får ske tidigast fyra månader efter inbetalningsdagen (6
§ första stycket) inte hindrar att en överföring av kontomedel enligt de nya
reglerna görs redan före utgången av fyramåna-dersperioden.

Som framgått förutsätter skogskontolagstiftningen
medverkan från bankens sida. Det gäller t. ex. för banken att bevaka att
medlen inte står inne för kort eller för lång tid. Förs medlen över till en
annan bank måste den överförande banken lämna den mottagande banken de
uppgifter om ursprunglig inbetalningstidpunkt m. m. som behövs för att den
mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter. Vidare bör
länsskattemyndigheten underrättas om att medlen överförts. Bestämmelser om
bankens uppgiftsskyldighet bör tas in i skogskontolagen.

Som en
följd av detta bör 7 § i tillämpningskungörelsen (SFS 1954:144) upphävas. Med
hänsyn till det lagkrav som numera gäller enligt 8 kap. regeringsformen bör
upphävandet ske genom lag trots att bestämmelsen har beslutats av regeringen.

Prop. 1988/89:41

4 De tillfälliga reglerna för insättning på skogskonto

Mitt förslag: De förmånliga reglerna för insättning på
skogskonto vid 1987-1989 års taxeringar förlängs t. o. m. 1992 års taxering.

Skälen för mitt förslag: I syfte att på kort sikt
stimulera skogsägarna till ökade avverkningar infördes våren 1986 tillfälliga
regler för insättning på skogskonto (prop. 1985/86:150, bil. 2, SkU 50, SFS
1986:492). Reglerna gäller vid 1987—1989 års taxeringar och de innebär att
insättning får göras med högst 90 % av köpeskillingen för rotposter (i stället
för normalt 60 %) och 70 % av köpeskillingen för leveransvirke och värdet av
egna uttag (i stället för normalt 40 %). En undersökning som genomförts av
Sveriges lantbruksuniversitet (Lönnstedt: Privatskogsägarnas
virkesförsäljningar 1987/88, SIMS rapport nr 3) ger vid handen att denna åtgärd
haft effekt.

Under de närmaste åren kommer en sänkning av
marginalskattesatserna att genomföras. Om insättningsrätten på skogskonto nu
återgick till den ordinarie nivån (60 % resp. 40 %) skulle det kunna te sig
fördelaktigt för vissa skogsägare att skjuta på avverkningarna till dess
sänkningarna genomförts fullt ut. Med hänsyn härtill och då det fortfarande är
angeläget att åstadkomma ett högt virkesutbud bör de tillfälliga
skogskontoreglerna förlängas t. o. m. 1992 års taxering.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
finansdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i skogskontolagen (1954:142),

2.
lag om ändring
i lagen (1986:492) om tillfälliga regler för insättning på skogskonto.

Förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta
förslagen.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

gotab Stocktiolm 1988 1B916