Prop. 1988/89:46

Regeringens proposition 1988/89:46

om inkomstskatten för år 1989, extra avdrag för
folkpensionärer, uppbörd av B-skatt och kvarskatteavgift på
fyllnadsinbetalningar, m. m.

Prop. 1988/89:46

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 20 oktober 1988.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om den statliga inkomstskatten för år 1989
samt om en del ändringar i uppbördslagen för att förbättra skatteuppbörden.

Förslaget
innebär att grundbeloppet i den statliga skatteskalan sänks från 20 till 5% för
beskattningsbara inkomster mellan 70000 kr och 75000 kr och från 20 till 17%
för inkomster över 75000 kr. Den högsta marginalskattesatsen sänks från 75% till
72% vid en kommunal utdebitering av 30 kr.

Reglerna
om avtrappning av det extra avdraget för folkpensionärer, som har inkomster
utöver grundpensionerna och/eller förmögenhet, föreslås ändrade i syfte att
dels motverka att extra avdrag medges i höga inkomstskikt, dels mildra de höga
marginaleffekter som kan uppkomma i vissa fall. Inkomstprövningen av det
kommunala bostadstillägget till pensionärer med låg pension föreslås ändrad så
att tillägget inte reduceras för ålderspensionärer som förutom sin pension har
förvärvsinkomster.

Fortsatt
giltighet föreslås t. o. m. 1991 års taxering av den tidsbegränsade bestämmelse
som gör det möjligt för skattskyldiga som arbetar inom byggnads- och
anläggningsbranschen att få avdrag för ökade levnadskostnader med
schablonbelopp även efter två års arbete på samma plats.

Vidare
föreslås en redaktionell ändring i reglerna om skattefrihet för bostadsbidrag.

Uttaget
av preliminär B-skatt föreslås i vissa fall sänkt från 120 till 110% av den
slutliga skatten året före inkomståret. En förutsättning för sänkt uttag är att
den slutliga skatten understiger den preliminära B-skatt som för samma
inkomstår har fastställts på annat sätt än genom jämkning.

Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 46

Uttaget skall dock inte få
bestämmas till lägre belopp än som motsvarar Prop. 1988/89:46 den
preliminära B-skatt som senast fastställts för året före inkomståret.

På
fyllnadsinbetalning som görs under tiden den 19 januari —den 30 april föreslås
att kvarskatteavgift skall utgå med två procent på den del av fyllnadsinbetalningen
som överstiger 20000 kr. På belopp som inte är betalt den 30 april eller — i
vissa fall när självdeklaration lämnas efter den 30 april — den 30 juni
föreslås att kvarskatteavgift skall utgå med 10 procent.

De
nya bestämmelserna om uttag av preliminär B-skatt föreslås gälla första gången
för inkomståret 1989. Bestämmelserna om kvarskatteavgift föreslås gälla fr. o. m.
den årliga debiteringen år 1989 i fråga om juridiska personer men först fr.o.m.
den årliga debiteringen år 1990 i fråga om fysiska personer och dödsbon.

1 Förslag till Prop. 1988/89:46

Lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
foreskrivs att 19§, punkt 3 av anvisningarna till 33 § och punkt 2 av
anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

19 § ' .

Till
skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad
som vid bodelning tillfallit make eller sambo dier vad som förvärvats genom
arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst
vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 §
3 —4 mom.;

vinst
i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning,
som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas
på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör
föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes än på gmnd av sjukförsäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp
för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit
någon på gmnd av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock
att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form
av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så
ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring
och avser föriorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning
på grund av ansvarighetsförsäkring enligt gmnder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del
ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen
och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30
kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp,
som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund
av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning
eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger
dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad
på fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i
ägarens rörelse dier sådan del av värdet av markanläggning som får dras genom
årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit
om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att
hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån
ersättningen eljest motsvarar

' Senaste lydelse 1988:132. 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:46

skattepliktig
intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel,
återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på gmnd av annan
personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring
som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på gmnd av
skadeförsäkring, och premieåterbetalning på gmnd av skadeförsäkring, för vilken
rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning
jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen gmndas
på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid
avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av
anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendium
som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete
som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

studiestöd
enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intematbi-drag,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7
kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen dier
statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och
äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som
avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt
barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön
eller annan gottgörelse, för vilken skall eriäggas skatt enligt lagen (1958:295)
om sjömansskatt;

kontantunderstöd,
som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning
enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt
hemsjukvårdsbidrag som utgår av kommunala och landstingskommunala medel till
den vårdbehövande;

kommunalt
bostadstiUägg enligt lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension;

kommunalt
bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag
som avses i yoror- bostadsbidrag som avses i lagen ningen (1987:818)
om bostadsbi- (1988:786) om bostadsbidrag; drag till barnfamiljer eller förordningen
(1987:870) om bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn;

ersättning
som fastställts av allmän domsto! eller utgått av allmänna medel till den som —
utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan
myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning
för tidsspillan;

sådan
gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse
ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle
dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse
som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den dd stiftelsen ej ägt
andra medel för att lämna gottgördsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits
vid avsättning till stiftelsen;

intäkter
av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv
plockat till den dd intäkterna under ett beskattningsår inte

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:46

överstiger
5000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den
skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;

ränta
enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § I och 2 mom., 69
a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36 § 3
mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 § tullagen (1973:670), 20 § lagen
(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);

ränta
som enligt bestämmelserna i 37 § 8 mom. c) och d) taxeringslagen (1956:623)
inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under
ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

Beträflfande
vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbmkare, yrkesfiskare, renskötare m.fl.
gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 § och i
punkt 11 av anvisningama till 28 §.

(Se
vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till
33 §

3.2
Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor utom den vanliga verksamhetsorten,
äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kostnaden för själva resan utan
jämväl för den ökning i levnadskostnaden, som den skattskyldige kan hava fått
vidkännas på den gmnd, att han vistats utom sin vanliga verksamhetsort, såsom
för hotellrum, ökad kostnad för föda osv. Därest i tjänst, som avses i punkt 4
andra stycket av anvisningarna till 32 §, anvisats särskild ersättning för
kostnaderna, får avdrag dock icke äga rum. Hava jämlikt 25 § första stycket 3)
taxeringslagen traktamentsersätt-ningar och andra ersättningar icke upptagits
såsom intäkt, må ej heller de emot ersättningarna svarande kostnaderna
avdragas.

I
första stycket avsedd ökning i I första stycket avsedd ökning i levnadskostnaden
skall, där den levnadskostnaden skall, där den skattskyldige icke visar större ök-
skattskyldige inte visar större ökning, anses hava uppgått till ett be- ning,
anses ha uppgått till ett belopp motsvarande den ersättning lopp motsvarande
den ersättning som av arbetsgivaren utgivits för som av arbetsgivaren utgivits för
kostnadens täckande (traktamen- kostnadens täckande (traktamente),, dock högst
till belopp som i en- te), dock högst till belopp som i enlighet med vad nedan
i detta stycke lighet med vad nedan i detta stycke sägs motsvarar största
normala ök- sägs motsvarar största normala ökning i levnadskostnaden. Riksskat-
ning i levnadskostnaden. Riksskatteverket fastställer för varje kålen- teverket
fastställer för varje kalenderår ett belopp (normalbe- derår ett belopp
(normalbelopp) motsvarande största norma- lopp) motsvarande största normala
ökning i levnadskostnaden för ett la ökning i levnadskostnaden för ett dygn.
Har resan varit förenad med dygn. Har resan varit förenad med övernattning
skall den anses hava övernattning skall den anses ha va-varat det antal dygn
som.motsvarar rat det antal dygn som motsvarar antalet övernattningar. Har
resan antalet övernattningar. Har resan ägt mm utan samband.med över- ägt
mm utan samband med över-

Senaste lydelse 1986:1244. 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.1988/89:46

s. 1986 Kontrollera mot PDF

Avdrag för ökade
levnadskostnader är däremot icke medgivet enbart på den gmnd, att den
skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den, där han har sin bostad.
Har den skattskyldige bosatt sig på annan ort än den, där han har tjänst
eller anställning, eller antagit arbete, som skall utföras på annan ort än
den, där han är bosatt, är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag medgives dock
för det fall, att anställningen avser endast en kortare tid dier skall
bedrivas å flera olika platser eller det av annan anledning icke skäligen kan
ifrågasättas, att den skattskyldige skall avflytta till den ort, där arbetet
skall utföras.

Oavsett vad i
nästföregående stycke sägs äger skattskyldig, som på gmnd av sitt arbete
bosatt sig på annan ort än den där hans familj är bosatt, därest det med
avseende på makes förvärvsverksamhet, svårighet att an-

nattning skall såsom
största normala ökning i levnadskostnaden räknas: fyra tiondels normalbelopp,
när förrättningen varat mer än tio timmar i följd, samt två tiondels
normalbelopp, när förrättningen eljest varat mer än fyra timmar i följd.
Omfattar vistelse på en och samma ort längre tid än 15 dygn i följd, skall från
och med det sextonde dygnet såsom största normala ökning i levnadskostnaden
räknas sex tiondelar av normalbeloppet. Vid 1984-7 959 års taxeringar skall för
skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen
fortlöpande haft sin arbetsplats förlagd till en och samma ort utanför den
vanliga verksamhetsorten under längre tid än två år för tid därefter såsom
största normala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del
av normalbeloppet som avser kost vid förrättning som pågått längre tid än 15
dygn ökat med faktisk kostnad för logi på arbetsorten. Vill skattskyldig visa
att kostnadsökningen i en och samma tjänst varit större än avdrag som beräknats
i enlighet med vad nu sagts, skall utredningen avse hans samtliga
förrättningar i nämnda tjänst under beskattningsåret; dock att i fråga om
avdrag för ökning i levnadskostnaden från och med det sextonde dygnet i följd
på en och samma ort eller under förrättning å utrikes ort levnadskostnadsökning-.
en må beräknas för varje förrättning för sig.

nattning skall såsom
största normala ökning i levnadskostnaden räknas: fyra tiondels normalbelopp,
när förrättningen varat mer än tio timmar i följd, samt två tinodds normalbelopp,
när förrättningen eljest varat mer än fyra timmar i följd. Omfattar vistelse
på en och samma ort längre tid än 15 dygn i följd, skall från och med det
sextonde dygnet såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas sex
tiondelar av normalbeloppet. Vid 1984-7997 års taxeringar skaU för skattskyldig
som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen fortlöpande haft sin arbetsplats
förlagd till en och samma ort utanför den vanliga verksamhetsorten under
längre tid än två år för tid därefter såsom största normala ökning i
levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del av normalbeloppet som
avser kost vid förrättning som pågått längre tid än 15 dygn ökat med faktisk
kostnad för logi på arbetsorten. Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen i
en och samma tjänst varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu
sagts, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda tjänst
under beskattningsåret; dock att i fråga om avdrag för ökning i levnadskostnaden
från och med detsex-tonde dygnet i följd på en och samma ort eller under
förrättning på utrikes ort levnadskostnadsökningen får beräknas för varje förrättning
för sig.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:46

skaflfa
familjebostad eller annan därmed jämförlig omständighet icke skäligen kan
ifrågasättas, att familjen skall avflytta till den skattskyldiges bostadsort,
åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden som föranle-des av den skilda
bosättningen. Om båda makarna äro berättigade till sådant avdrag, skall, där
makarna ej överenskommit om annan fördelning, det sammanlagda avdraget
tillkomma dem med hälften var. Vad här sagts skall, såvitt avser makar, icke
äga tillämpning i fall som i 52 § 2 mom. sägs.

till
50 §

2.-
Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig dd utgjorts av
folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke bampension eller
vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en icke obetydlig del av den
skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6000 kronor eller minst en
femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även
tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott
föranlett avräkningav pensionstillskott.

Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för
avdragsberäkningen enligt nedan angivna gmnder.

Avdraget
skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges
taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, överstiger
denna inkomst inte visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som
behövs för att den skattskyldige inte skall påföras någon statligt
beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst
för skattskyldig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än
ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen om pensionstillskott. För
gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift
vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med
utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga
skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96
procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgmnd gäller Också om gift
skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit
folkpension med belopp som tillkoihmer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxera- Om skattskyldigs statligt taxera

de inkomst överstiger det högsta in- de inkomst överstiger det högsta in

komstbeloppet enligt föregående komstbdoppet enligt föregående

stycke, reduceras avdraget med be- stycke, reduceras avdraget med be

lopp motsvarande 66 2/3 procent av lopp motsvarande en prosentsats

taxerad inkomst mellan det belopp som beräknas på följande sätt. Det

vid vilket högsta extra avdrag utgår högsta avdraget etdigt föregående

och ett belopp som är 3 basenheter stycke divideras med skillnaden

större, med 40 procent av taxerad mellan 85 000 kronor och det högsta

inkomst inom ett därpå följande in- inkomstbelopp sotn avses i föregå-

komstskikt av 1,5 basenheters bredd ende stycke, allt beräknat med ut-

och med 331/3 procent av taxerad gångspunkl från en pension utgö-

inkomst därutöver. rande 96 procent av basbeloppet.

Den uträknade kvoten multipliceras

sedan med 100.

''Senaste
lydelse 1986:1244.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.1988/89:46

150000 kronor, skall
avdrag intei; tighet,:som avses i 24§ 2 mom..

de bostad för den
skattskyldige.

Här ovan angivna grunder
för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda omständigheter föranleda
det.

Vid beräkning av avdrag
för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 § 1 mom. sista stycket.

Det
avdrag som beräknas med

hänsyn till skattskyldigs statligt

taxerade inkomst jämkas, om vär

det av skattepliktig förmögenhet

överstiger 90000 kronor. Om för

mögenhetsvärdet överstiger

medges. Fastighet, som
avses i 24 § 2 mom., samt sådan bostadsbyggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet,
som används som bostad av den skattskyldige, skall inräknas i
förmögenhetsvärdet med belopp som motsvar I/lO av skillnaden mellan
fastighetens respektive bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsvärde året före
taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten respektive i
bostadsbyggnaden och tomten i den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor.
Är skillnaden större beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av
skillnaden som överstiger 250000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat
kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa anses
belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens
taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i
förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyldige eller
hans make flera sådana fastigheter, som avses här, gäller bestämmelserna endast
för en fastighet och då i första hand för fastighet som utgör stadigvaran-

Det
avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs! -t statligt taxerade inkomst jämkas ihéd belopp motsvarande 10procent
av värdet av skattepliktig förmögenhet överstigande 100000 kronor. Fas-

samt sådan bostadsbyggnad
med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som används söm bostad av den
skattskyldige, skalf inräknas i förmögenhetsvärdet med belopp som motsvarar I/IO
av skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsvärde
året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten
respektive i bostadsbyggnaden och tomten i den mån skillnaden inte överstiger
250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25000 kronor jämte den
del av skillnaden som överstiger 250000 kronor. Vid beräkning av hur stort
lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa
anses belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens
taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i
förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyldige eller
hans make flera sådana fastigheter, som avses här, gäller bestämmelserna endast
för en fastighet och då i första hand för fastighet som. utgör stadigvarande
bostad för deniskattskyldige.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års
taxering. Äldre bestämmelser i 19 § skall dock tillämpas vid 1989 års taxering.

2 Förslagtill Prop. 1988/89:46

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

10§

1
mom.2 För fysiska personer 1 mom. För fysiska personer

och
dödsbon beräknas gmndbelopp och dödsbon beräknas grundbelopp och
tilläggsbelopp enligt följande. och tilläggsbelopp enligt följande.

Gmndbeloppet
utgör 100 kronor Gmndbeloppet utgör 100 kronor

samt: samt:

när
beskattningsbar inkomst inte när beskattningsbar inkomst inte

överstiger 7 basenheter: överstiger 7,5 basenheter:

5
procent av den beskattningsba- 5 procent av den beskattningsba

ra inkomsten; ra inkomsten;

när
beskattningsbar inkomst när beskattningsbar inkomst

överstiger 7 basenheter: överstiger
7,5 basenheter:

grundbeloppet
för 7 basenheter gmndbeloppet för 7,5 basenheter

och 20 procent av återstoden. och 17 procent av återstoden.

Tilläggsbeloppet
utgör:

när
underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter:

14
procent av den del av underlaget som överstiger 14 basenheter;

när
underlaget överstiger 19 basenheter:

tilläggsbeloppet
för 19 basenheter och 25 procent av återstoden.

Denna lag träder i
kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974:770. Senaste lydelse 1986:508.

3 Förslag
till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom
föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'

dels
att 14 § skall upphöra att gälla,

dels att 13 § skall delas
in i moment, 1 och 2 mom., och ha följande lydelse,

dels att 27 § 3 och 4
mom., 69 § 1 mom. samt 85 § 2 mom. skall ha följande lydelse.

Prop.1988/89:46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Preliminär
B-skatt, skall om inte annat sägs nedan eller föranleds av särskilda
omständigheter, utgå med belopp motsvarande 120 procent av den slutliga skatt,
som har påförts den skattskyldige året före inkomståret, tiU den del
sistnämnda skatt avser annat än utskiftnings-skatt, ersättningsskatt,
skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956:623) eller
sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse
i annan författning. Vid beräkning av preliminär B-skatt skall, om möjligt,
hänsyn tagas till preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala
på grund av förordnande enligt 3 § 3 mom. andrastycket.

Har
skattskyldig inte påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före
inkomståret, men kan han

'
Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771 14§ 1974:771.
-Senaste lydelse 1982:1209.

1
mom. Preliminär B-skatt skall tas ut med belopp motsvarande 120 procent av den
slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret.
Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade B-skatlen tas
preliminär B-skatt ut med 110 procent.

Preliminär
B-skatt enligt första .stycket jår inte tas ut med lägre belopp än som
motsvarar den preliminära B-skatt som har debiterats för året före
inkomståret.

Bestämmelserna
iförsta och andra styckena gäller inte när preliminär B-skatt skaU beräknas
med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller när annars särskilda omständigheter
föreligger.

1 den
slutliga skatt som avses i

första stycket skall inte inräknas ut-

skiftningsskatt, ersättningsskatt,

skattetillägg eller förseningsavgift

enligt taxeringslagen (1956:623) el

ler sådan i denna lag inte omnämnd

skatt eller avgift, vilken har påförts

enligt bestämmelse i annan författ

ning.

Vid
beräkning av preliminär B-skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till preliminär
A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala på gmnd av förordnande enligt 3
§ 3 mom. andra stycket.

2 mom.
Har skattskyldig inte

påförts slutlig skatt enligt den årliga

taxeringen året före inkomståret.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.1988/89:46

antagas bli påförd sådan
skatt enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret, skall preliminär B-skatt
beräknas med ledning av särskild taxering till statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt (preliminärtaxering).

men kan han antagas bli
påförd sådan skatt enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret, skall
preliminär B-skatt beräknas med ledning av särskild taxering till statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt (preliminärtaxering).

Preliminär B-skatt skaU
också beräknas med ledning av preliminär taxering, om det med sannolikhet kan
antagas, att vid årlig taxering året efter inkomståret till statlig eller
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst kommer att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femtedel
av sistnämnda inkomst, dock minst 2 000 kronor.

Preliminär B-skatt får
beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än som sägs i andra
eller tredje stycket, om särskilda omständigheter föranleder det. Sådana
omständigheter kan föreligga exempelvis när det är fråga om nedsatt
skatteförmåga eller om mer betydande skillnad mellan annars utgående
preliminär skatt och påräk-nelig slutlig skatt.

Preliminär B-skatt får
beräknas på gmndval av preliminär taxering även i annat fall än som sägs iförsta
eller andra stycket, om särskilda omständigheter föranleder det. Sådana
omständigheter kan föreligga exempelvis när det är fråga om nedsatt
skatteförmåga eller om mer betydande skillnad mellan annars utgående
preliminär skatt och påräk-nelig slutlig skatt.

27 §

3 mom. överstiger
skattskyldigs slutliga skatt den preliminära skatt, som skall gottskrivas
honom enligt 2 mom., skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift)
med åtta procent av det överskjutande beloppet, om delta uppgår UU högst fiemtusen
kronor, och i annat faU med tio procent. Om särskild beräkning i vissa fall föreskrivs
i 4 mom.

Avgiftsbelopp
som understiger femtio kronor påförs ej. Vid bestämmande av procenttalet för
avgiften och vid beräkning av avgiften gäller

att
i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller försenings-

3 mom. Överstiger
skattskyldigs slutliga skatt den preliminära skatt som han har betalat senast den
18 januari året efiter inkomståret och den preliminära skatt som skall gottskrivas
honom enligt 2 mom. I eller 2, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift)
på det överskjutande beloppet. Kvarskatteavgift utgår med två procent på del
överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär skall som har
betalats senast den 30 april året efter inkomståret och med tio procent på resterande
del. Om särskild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall
efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger femtio kronor.
Vid beräkningen av avgiften gäller

att
i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller försenings-

'
Senaste lydelse 1985:404.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.1988/89:46

avgift
enligt taxeringslagen (1956:623);

att /' den preliminära
skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 2 mom. 3 och som har betalats
efter den 30 april året efter inkomståret;

att det belopp, som
avgiften skall beräknas på, avmndas till närmast lägre hundratal kronor.

avgift enligt
taxeringslagen

(1956:623);

att avgift inte skall
beräknas på

överskjutande belopp tiU
den del det

uppgår till högst 20 000
kronor och

har betalats senast den 30
april året

efter inkomståret;

att belopp, som avgiften
skall beräknas på, avmndas till närmast lägre hundratal kronor.

Ändras
debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms
därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga
debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna
i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift
om inte annat anges.

4 mom." Har
skattskyldig, som har fått anstånd med självdeklarationen till någon dag
efter den 30 april taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för
inkomståret efter den 30 april men senast den 30 juni taxeringsåret, skall kvarskatteavgif-ten
beräknas efiter två procent på den del av det överskjutande beloppet enligt
3 mom. som täcks av den inbetalade skatten. Avgiften i övrigt skaU beräknas
som om betalningen hade gjorts senast den 30 april taxeringsåret. I övrigt
gäller bestämmelserna i 3 mom.

4
mom. Har skattskyldig, som har fått anstånd med självdeklarationen till någon
dag efter den 30 april taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för
inkomståret efter den 30 april men senast den 30 juni taxeringsåret, skall kvarskatteavgif-ten
beräknas på den dd av det överskjutande beloppet enligt 3 mom. som täcks av den
inbetalade skatten. Avgiften skaU utgå med två procent på belopp upp t. o. m.
20000 kronor och med fyra procent på resterande del.

För
överskjutande belopp som inte täcks av inbetalning under tiden den I maj—den
30 juni gäller bestämmelserna i 3 mom.

Har
skattskyldig, som på gmnd av omständighet som utgör laga förfall inte har
fullgjort sin deklarationsskyldighet senast den 30 april taxeringsåret,
betalat in preliminär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den
30 juni taxeringsåret, skall länsskattemyndigheten på ansökan av den
skattskyldige beräkna kvarskatteavgiften på sätt som anges i första stycket.
Ansökan skall ha kommit in till länsskattemyndigheten före utgången av året
efter det då kvarskatteavgiften påfördes.

69 §

s. 1985 Kontrollera mot PDF

1 mom.5 Om preliminär
skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har skett, skall gottskrivas skattskyldig
på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag, överstiger den slutliga
skatten skall ränta

" Senaste lydelse
1986:1288. Senaste lydelse 1985:407.

s. 1986 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:46

(ö-skatteränta)
beräknas på det (ö-skatteränta) beräknas på det

överskjutande beloppet. Vid ränte- överskjutande beloppet,

beräkningen gäller bestämmelserna Vid ränteberäkningen gäller

/ 27§ 3 mom. andra och tredje att i den slutliga skatten inte in-

styckena i tillämpliga delar. räknas skattetillägg eller försenings-

avgift enligt taxeringslagen (1956:623);

att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som
avses 127§ 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter
inkomståret;

att det belopp som räntan skall beräknas på, avrundas till närmast
lägre hundratal kronor. Ränta utgår för en beräknad tid Ränta utgår för
en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär av tolv månader. Har
preliminär skatt, som avses i 27 § 2 mom. 3, skatt, som avses i 27 § 2 mom.
3, betalats efter den 18 januari året betalats efter den 18 januari året
efter inkomståret men senast den efter inkomståret men senast den 30 april
samma år, skall dock ränta 30 april samma år, skall dock ränta på sådan
skatt utgå för en tid av sex på sådan skatt utgå för en tid av sex månader.
Öretal som uppkommer månader. vid ränteberäkningen bortfialler.

Ränta
beräknas på den dd av överskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor
enligt en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto
som gällde vid utgången av året före taxeringsåret och på övrig del enligt en
räntesats som motsvarar fjärdedelen av diskontot.

Räntesatserna
bestäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fall avmndas
uppåt.

Ränta, i förekommande fiaU efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte
ut om beloppet understiger femtio kronor. Öretal som uppkommer vid
ränteberäkningen bortfaller.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller debiteras
tiUkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid tiU
belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen
av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna
i denna lag om tillkommande skatt skaU tillämpas på ö-skatteränta.

*
Senaste lydelse 1986:1288. 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:46

län,
där avgiften har påförts, efter ansökan av den skattskyldige besluta att avgiften
skall utgå med endast fem procent.

Vid
beslut om nedsättning enligt Vid beslut om nedsättning enligt

första
stycket skall bortses från den första stycket skall bortses från den del av
avgiften som har beräknats del av avgiften som har beräknats efter två procent
enligt 27 §4 mom. efter två eller fiyra procent enligt

27
§ 3 eller 4 mom.

Ansökan
skall ha kommit in till länsskattemyndigheten före utgången av året efter det
då avgiften påfördes. (Se vidare anvisningarna.)

1. Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. De nya föreskrifterna i 13 § 1 och 2 mom. tillämpas
första gången för uppbördsåret 1989/90.

3. De nya föreskrifterna i 27 § 3 och 4 mom., 69 § I
mom. samt 85 § 2 mom. tillämpas i fråga om skattskyldiga som avses i 10§ I mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt första gången vid den årliga debiteringen
år 1990 och i fråga om övriga skattskyldiga första gången vid den årliga
debiteringen år 1989.

4 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1988:889) om ändring i taxeringslagen
(1956:623)

Härigenom
föreskrivs att 22 § 3 mom. och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:889) om ändring i taxeringslagen (1956:623)' skall ha följande lyddse.

Prop.1988/89:46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22
§ 3 mom. Skattskyldig, som uppburit folkpension, är med undantag som anges i
andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration endast om hans
bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor under året varit större än belopp
motsvarande intäkten för skattskyldig, som under beskattningsåret inte haft
annan intäkt än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas intäkten med
utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga
skattskyldiga beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension utgörande 96
procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också för gift
skattskyldig som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med
belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av
året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar
folkpension. Med folkpension avses folkpension i form av ålderspension,
förtidspension, änkepension, omställningspension, särskild efterlevandepension
och hustrutillägg. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag.

Bestämmelserna i första
stycket gäller inte om den skattskyldiges make är skyldig att utan anmaning
avlämna självdeklaration eller om den skattskyldige har varit bosatt i riket
endast en del av beskattningsåret. Bestämmelsen gäller inte heller i fråga
om ogift skattskyldig om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar
överstiger 100 000 kronor och i fråga om gift skattskyldig om makarnas
gemensamma skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 200 000 kronor.

Bestämmelserna i
första stycket gäller inte om den skattskyldiges make är skyldig att utan anmaning
avlämna självdeklaration eller om den skattskyldige har varit bosatt i riket
endast en del av beskattningsåret. Bestämmelsen gäller inte heller i fråga om
ogift skattskyldig om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger
90000 kronor och i fråga om gift skattskyldig om makarnas gemensamma skattepliktiga
förmögenhetstillgångar överstiger/SO 000 kronor.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974:773.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1988/89:46

Denna
lag träder i kraft den I Denna lag träder i kraft, såvitt

januari
1990 och tillämpas första gäller bestämmelserna i 22 § 3

gången vid 1991 års taxering. mom. andra stycket den 1 januari

1989
med tillämpning första gången vid 1990 års ta.xering, och i övrigt den 1
januari 1990 med tiU-lämpning första gången vid 1991 års taxering.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen

(1962:392)
om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg

till
folkpension

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension'

dels
att 5 § och punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall ha
följande lydelse,

dels att det i
övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.

Prop.1988/89:46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Med årsinkomst avses i
denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få under den
närmaste tiden. Såsom inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension,
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3§ lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. I § sista stycket lagen
om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989, livränta
som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits
från pension eller understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag kan
vara föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning.
Vid inkomstberäkningen skall för den som uppbär folkpension i form av halv
eller två tredjedelar av hel förtidspension bortses från ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan

Med årsinkomst avses i
denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få under den
närmaste tiden. Såsom inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension,
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3§ lagen (1969:205) om
pensionstillskott dier av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om
allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989, livränta som
avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från
pension eller understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag kan
vara föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen (1973:349) dier lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. För den
som uppbär jölk-pension i Jbrm av ålderspension skall som inkomst inte räknas
sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen
(1928:370). Vid inkomstberäkningen skall för den som uppbär folkpension i form
av halv eller två tredjedelar av hel förtidspension bortses från ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan

Lagen omtryckt 1976: 1014.

2
Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr 46

Nuvarande lydelse

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel
förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i
förekommande fall beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 §
lagen om aUmän försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstiUskott.

Föreslagen lydelse

b) den utgående förtidspensionen jämte
pensionstillskott.

Vid uppskattning av
förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp, varmediförmögenheten
överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för annan
sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av fastighet,
som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och som bebos av den pensionsberättigade,
tas upp till en fjärdedel av fastighetens taxeringsvärde. Detsamma skall gälla
vid beräkning av värdet av jordbmksfastighet, där den pensions-berättigade är
bosatt.

Värdet
av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen.

I
fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av
deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst
avmndas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal kronor.

Prop.1988/89:46

s. 18 Kontrollera mot PDF

1. Denna lag träder i
kraft den 1 januari 1990.

1. Denna lag träder i
kraft, / fråga om 5 § första stycket fijärde meningen den I juli 1989, och i
övrigt den 1 januari 1990.

3. Den nya JÖreskriften
i 5 § första stycket fjärde meningen tillämpas inte i fråga om hustrutillägg
eller kommunalt bostadstillägg som avser tid före den Ijuli 1989.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Finansdepartementet Prop. 1988/89:46

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén,
Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om inkomstskatten för år 1989, extra avdrag
för folkpensionärer, uppbörd av B-skatt och kvarskatteavgift på
fyllnadsinbetalningar, m. m.

1 Inledning

Inkomstskatten
för år 1989, extra avdrag JÖr fiolkpensionärer, m. m.

Under
våren 1986 fattade riksdagen beslut om nya skatteskalor för åren 1987 och 1988 (prop.
1985:130, SkU 40, rskr. 332, SFS 1986:507-514). Beslutet innebar att antalet
skikt i skatteskalorna minskade kraftigt. Marginalskatten blev därigenom konstant
i breda inkomstskikt. Gränsen för 50% marginalskatt, den s.k. brytpunkten,
höjdes från 124800 kr. år 1986 till 135000 kr. år 1987 och 150000 kr. år 1988
(före gmndavdrag). Den högsta marginalskattesatsen sänktes från 80% till 75%.
Basenheten, som ligger till grund för statsskatteskalorna, bestämdes till 9 000
kr. för år 1987 och 10000 kr. för år 1988. Samtidigt höjdes det kommunala gmndavdra-get
till 9000 resp. 10000 kr. för de nämnda åren. Vidare återinfördes ett statligt
grundavdrag med motsvarande belopp.

I
övrigt vidtogs en del förenklingar i skattereglerna. Bl.a. slopades sambeskattningen
av makars B-inkomster och marginalskattespärren.

Det
allmänna syftet med ändringarna var att fullfölja den inkomstskattereform som
beslutades våren 1982 (prop. 1981/82:197, SkU 60, rskr. 391, SFS 1982:416 —
422). Den reformen, som till en dd genomfördes under åren 1983—1985, innebar
att marginalskatterna sänktes väsentligt och att det skattemässiga värdet av
underskottsavdragen begränsades.

Jag
avser nu att lägga fram förslag till skatteskala för år 1989. En utgångspunkt
för förslaget är att skattesatserna bör sänkas för i första hand hdtidsarbetande.

Vidare
ämnar jag ta upp frågor om beräkning av det extra avdraget för folkpensionärer
samt om inkomstprövning av det kommunala bostadstill-lägget till folkpension.

Slutligen tar jag upp ett
par andra frågor, nämligen förlängning av en

specialregel om avdrag för ökade levnadskostnader vid arbete inom bygg- 19

s. 20 Kontrollera mot PDF

nåds- och
anläggningsbranschen, en redaktionell ändring som rör skattefri- Prop.
1988/89:46 het för bostadsbidrag samt beskattningen av s. k. starta-eget
bidrag.

Uppbörd
av skatt m. m.

Riksdagen
beslöt i december 1982 om vissa åtgärder för att förbättra skatteuppbörden.
Dessa innebar bl. a. att reglerna för debitering av preliminär B-skatt
ändrades så att preliminär B-skatt normalt tas ut med 120% av den slutliga
skatten året före inkomståret i stället för som tidigare med samma belopp som
den slutliga skatten. Bakgmnden var att det under en lång följd av år visat sig
att B-skatteinbetalningama under uppbördsåret varit otillräckliga och att den
avsedda överensstämmelsen mellan preliminär B-skatt och slutlig skatt inte
uppnåtts.

Även
enligt de nya reglerna har underuttaget av preliminär skatt varit stort.
Samtidigt har reglerna i vissa fall lett till ett betydande övemttag. Mot den bakgmnden
uppdrog regeringen i en skrivelse den 20 mars 1986 åt riksskatteverket (RSV)
att utreda vissa frågor som gäller uttaget av preliminär skatt.

RSV
har i skrivelser till regeringen den 30 juni och den 14 oktober 1987 samt den
10 februari 1988 redovisat resultaten av sin utredning och lagt fram förslag till
ändringar i uppbördslagen (1953:272), UBL.

I
den sistnämnda skrivelsen föreslår RSV lagändringar för att få en bättre
överensstämmelse mellan preliminär B-skatt och slutlig skatt. Vad gäller
fysiska personer föreslås att preliminär B-skatt skaU utgå med 110% av
föregående års slutliga skatt i stället för som nu 120%. Förslag lämnas också
om att införa en skyldighet att under löpande inkomstår vid viss inkomstökning
lämna in en preliminär självdeklaration. RSV föreslår också höjning av vissa
beloppsgränser, bl. a. av dem som avgör när preliminär taxering skaU göras och
när en preliminär självdeklaration skall lämnas. Vidare föreslår RSV att en
avgift införs på fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt som görs under tiden
den 19 januari —30 april taxeringsåret.

Jag
skall här behandla RSV:s skrivelser, i första hand skrivelsen från den 10 febmari
i år, till vilken har fogats förslag till lagändringar. RSV:s lagförslag bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

RSV:s
skrivelser har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av statskontoret,
riksrevisionsverket, kammarrätten i Stockholm, länsskattemyndigheterna i
Malmöhus och Kopparbergs län, SACO/SR, Företagareförbundet, Företagens uppgiftslämnarddegation,
LO, Lantbmkamas riksförbund. Postverket, Svenska arbetsgivareföreningen.
Svenska bankföreningen. Svenska revisorsamfundet. Småföretagens
riksorganisation, Sveriges industriförbund och Tjänstemännens
centralorganisation.

En
sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet
och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 3717/87).

I
sin skrivelse den 14 oktober 1987 och i en promemoria som bifogades

skrivelsen den 30 juni 1987 för RSV fram även andra förslag än dem jag nu

nämnt. Dessa förslag bör emellertid enligt min mening övervägas ytterliga

re och således inte tas upp nu. 20

Mot
bakgmnd av vad jag nu redovisat utarbetades inom finansdepartementet ett
förslag till lagom ändringi uppbördslagen (1953:272).

Regeringen
beslöt den 6 oktober 1988 att inhämta lagrådets yttrande över det utarbetade
lagförslaget.

Förslaget
bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Lagrådets
yttrande över förslaget bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Jag
återkommer till lagrådets yttrande i anslutning till författningskommentarerna
till 13 och 14 §§ i uppbördslagen.

Utöver de ändringar som är
föranledda av lagrådets yttrande har vissa justeringar av redaktionell art
gjorts i förhållande till de lagförslag som remitterats till lagrådet.

Prop.1988/89:46

2 Skatteskala för år 1989

Mitt
fiirslag: Gmndbeloppet i den statliga skatteskalan sänks från 20 till 5% för
beskattningsbara inkomster mellan 70000 kr. och 75000 kr. samt från 20 till 17%
för inkomster över 75000 kr. Högsta marginalskattesatsen blir 72% (vid en
kommunal skattesats på 30%).

Skälen
för mitt fiirslag: Utredningen (Fi 1987:07) om reformerad inkomstbeskattning (RINK)
skall enligt sina direktiv se över inkomstskattesystemet i de delar som inte
rör företagsbeskattningen. Syftet med översynen är bl.a. att åstadkomma ett
mera rättvist och enkelt skattesystem som i förhållande till dagens innebär
lägre skattesatser för den statliga inkomstskatten och en breddad skattebas
genom minskade avdragsmöjligheter. Ambitionen är att det nya systemet skall
börja gälla från och med 1992 års taxering, dvs. tillämpas på 1991 års
inkomster. I avvaktan på resultatet av utredningens arbete är det emellertid
nödvändigt att redan inför år 1989 sänka skatten för de allra flesta.

Den föreslagna
skatteskalan bygger på att basenheten och grundavdraget kvarstår med
oförändrade belopp. Nivån för den s.k. brytpunkten är fortfarande 150000 kr.
(taxerad inkomst). Antalet skikt, 4, i skatteskalan kvarstår. Någon ändring
föreslås inte i fråga om skatteskalan för tilläggsbelopp.

Förslaget till skatteskala
innebär, i likhet med vad jag framhöll inför 1986 års beslut, att det blir
möjligt att uppnå reallöneförbättringar även vid låga nominella löneökningar.
Den högsta marginalskattesatsen sänks från 75 % till 72 % vid en kommunal
utdebitering av 30 kr. Principen med två procentsatser för gmndbeloppet och två
för tilläggsbeloppet behålls. Ändringarna i skattesatserna får den konsekvensen
att underskottsavdragens värde reduceras från 50% till 47%.

Skatteskalorna
för 1989 blir: Prop. 1988/89:46

Grundbelopp: 100 kr samt

Beskattningsbar inkomst Skattesats

basenheter kronor i skiktet

0-7,5 ' -75000 5%

7,5- 75000- 17%

Tilläggsbelopp:

Underlag för tilläggsbelopp Skattesats

basenheter kronor i skiktet

14-19 140000-190000 14%

19- 190000- 25%

I
de följande tabellerna 1 och 2 åskådliggörs dels skatteminskningen för skattskyldiga
utan underskottsavdrag, dels förändringen av inkomst efter skatt.

Tabell I. Skatteminskning 1988-1989 för skattskyldiga utan
underskottsavdrag vid ofdrändrad inkomst.

L ö n

Total skatt

1988 kr

1989 kr

Skatteminskning
— å r 1988-1989

i kr

80000

23 150

23150

0,0

90000

27 650

26 840

- 810

-2,9

100000

32620

31510

- 1 110

-3,4

110000

37 620

36210

- 1410

-3,7

120000

42 620

40910

- 1710

-4,0

130000

47 620

45610

- 2010

-4,2

140000 •

52 620

50310

- 2310

-4,4

150000

57 620

55010

- 2610

-4;5

160000

63600

60690

- 2910

-4,6

180000

76400

72 890

- 3510

-4,6

200000

89200

85090

- 4110

-4,6

250000

126370

120760

- 5610

-4,4

300000

163870

r56 760

- 7110

-4,3

400000

238 870

228 760

-10110

-4,2

Förutsättningar. Inga andra inkomster än lön. Inga andra
avdrag än schablonavdrag under tjänst (= 10% max 3000 kr.). Kommunal
utdebitering 30 kr. Skattereduktion för erlagda fackföreningsavgifter: O kr.
för lön < 40000 kr., 0,5% av lönen för lön = 40000-96000 kr. och 480 kr. för
lön > 96000 kr.

Tabell 2. Förändring av inkomst efter skatt år 1988 till
år 1989.

L ö n å r

Genom-

Inkomst

Procentuell ö kning

av
inkomst efter

1988.

snittligt

efter

skatt 1988-

1989 v

id l ö ne ö kning p å

under-

skatt

skotts-

å r
1988.

avdrag

å r
1988.

30000

600

24068

3,1

3,9

4,7

5,5

6,3

40000

600

30712

3,3

4,1

4,9

5,8

6,6

50000

900

37313

3,4

4,2

5,1

5,9

6,8

60000

1350

43985

3,4

4,3

5,2

6,0

6,9

70000

1850

50656

3,4

4,3

5,2

.6,1

7,0

80000

2 350

57 328

3,5

4,4

5,3

6,2

7,1

90000

2 950

63436

4,0

4,7

5,5

6,2

7,0

100000

4050

68966

4,3

5,1

5,9

6,6

7,4

110000

5 600

74668

4,6

5,4

6,2

6,9

7,7

120000

7 500

80573

4,8

5,6

6,4

7,2

8,0

130000

9 500

86 528

5,0

5,8

6,6

7,4

8,2

140000

11500

92483

5,2

6,0

6,8

7,5

8,3

150000

13 500

98438

4,9

5,5

6,0

6,6

7.2

160000

15 300

103312

4,6

5,2

5,8

6,4

7,0

180000

18 900

112221

5,0

5,6

6,2

6,8

7,4

200000

22 300

121028

4,8

5,2

5,7

6,1

6,6

220000

25 800

128015

4,8

5,3

5,8

6,2

6,7

250000

30600

137 774

5,2

5,7

6,2

6,7

7,2

300000

36900

153179

5,9

6,4

7,0

7,5

8,0

400000

47400

182928

7,0

7,6

8,2

8,7

9,3

Prop.1988/89:46

Förutsättningar.
Inga andra inkomster än lön. Förutom eventuella underskottsavdrag inga andra
avdrag än schablonavdrag under tjänst. Kommunal utdebitering = 30,56 kr. år
1988 och 30,66 kr. är 1989. Skattereduktion för erlagda fackföreningsav-gifter =
O kr. för lön <40000 kr. år 1988; 0,5% av lönen år 1988 på 40000-96000 kr. och
480 kr. för lön > 96000 kr. år 1988. , .

3 Extra
avdrag för folkpensionärer, m.m.

Prop.1988/89:46

Mitt
förslag: Det extra avdraget för pensionärer trappas av med en enhetlig
procentsats som är så avpassad att avdraget för ensamstående faller bort helt
om den taxerade inkomsten överstiger 85 000 kr. i stället för som nu i tre
olika skikt, där avdraget är helt borta vid en taxerad inkomst överstigande 85
400 kr. år 1988. För gift pensionär sker avtrappningen med samma procentsats
som för ensamstående.

Om
förmögenhet överstiger 100000 kr. avtrappas det extra avdraget för
folkpensionärer med 10% av överskjutande förmögenhetsvärde i stället för att
som nu börja reduceras respektive helt falla bort vid förmögenheter
överstigande 90000 kr. resp. 150000 kr.

Vidare
förändras inkomstprövningen av det kommunala bostadstillägget (KBT) till
ålderspensionärer med låg pension så, att det inte reduceras för pensionärer
som vid sidan av sin pension har arbetsinkomster.

Skälen för mitt fiirslag:
Pensioner och andra förmåner som utgår enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring beräknas med ledning av basbeloppet, som i sin tur framräknas på
grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Folkpensioner,
pensionstillskott, allmän tilläggspension (ATP) och andra
socialförsäkringsförmåner utgår med vissa procentandelar av basbeloppet.

Avtrappning av extra
avdrag på grund av inkomster utöver pensioner samt förmögenhelsinnehav

Vid
beskattningen gäller särskilda regler för folkpensionärer. De innebär i huvudsak
att en ålderspensionär, som endast uppbär minimiförmåner (ålderspension med 96
resp. 78,5% av basbeloppet samt enkelt pensionstillskott på 48 % av
basbeloppet) inte betalar någon skatt. En förtidspensionär som har dubbelt
pensionstillskott betalar däremot i regel skatt.

Skattefriheten
för ålderspensionärer med minimiförmåner uppnås genom att ett särskilt extra
avdrag på grund av nedsatt skatteförmåga medges vid inkomsttaxeringen. Avdraget
är för denna kategori avpassat så att skatt inte uppkommer. För pensionärer
vars taxerade inkomst överstiger minimiförmånerna görs en avtrappning av det
extra avdraget. Avtrappningen sker vid låga inkomster med 66 2/3% av den
överskjutande inkomsten, i ett därefter följande skikt med 40% och slutligen
med 33 1/3%.

Även
förmögenhetsinnehav kan reducera det extra avdragets storlek. Detta sker om en
på visst sätt korrigerad förmögenhet överstiger 90000 kr. för ensamstående
folkpensionär och 181000 kr. för makar gemensamt. Överstiger den korrigerade
förmögenheten 150000 kr. resp. 300000 kr. medges inget extra avdrag.

En
dd av problematiken med de extra avdragen gäller deras stora tillväxt och att
de utgår i så höga inkomstlägen att det framstår som stötande för inkomsttagare
i aktiv ålder. Vidare kan reduceringen/bortfal-

let av avdraget leda till
att alltför höga sammanlagda marginaleffekter uppkommer. Dessa framstår i vissa
lägen som helt orimliga.

Det får anses befogat att
ändra avtrappningsprocenten för avdragen så att det undviks att extra avdrag
medges i för höga inkomstlägen. Detta kan åstadkommas genom att avdragen
reduceras med en enhetlig procentsats så att de för ensamstående är helt
avtrappade vid en taxerad inkomst på 85000 kr., dvs. vid den inkomst då det
lägsta skiktet i statsskatteskalan föreslås upphöra. Härigenom mildras
ölägenheterna med extra avdrag i höga inkomstskikt och dämpas till en del även
de besvärande höga marginaleffekterna. Förslaget innebär att den enhetliga avtrappningen
blir 67,038% vid ett basbdopp på 27 900 kr., 67,785% vid ett basbelopp på 28000
kr. och 68,161 % vid ett basbelopp på 28 100 kr. I fråga om gift pensionär
innebär förslaget att avtrappning av det extra avdraget sker med samma
procentsats som för ensamstående.

Av tabell 3 här nedan
framgår de totala marginaleffekterna för ensamstående ålderspensionärer år
1988 samt för år 1989 vid oförändrade av-trappningsregler för de extra avdragen
och vid enhetlig avtrappning enligt förslaget.

Tabell 4 visar
förändringen av pensioner, extra avdrag och inkomst efter skatt mellan åren
1988 och 1989 för ensamstående pensionärer.

Prop.1988/89:46

Tabell 3. Totala marginaleffekter för ensamstående
ålderspensionärer år 1988 samt för år 1989 vid oförändrade avtrappningsregler
för de extra avdragen och vid enhetlig avtrappning enligt förslaget.

År

Basbe-

Avtrapp-

Skatte-

Taxerad inkomst

Total marginal-

lopp,

nings-

sats,

kr.

effekt i
%,

vid

kr.

alter-

procent

utdebitering på

nativ

30 kr.

33 kr.

1988

25 800

nuv.

66 2/3

38100-67 100

91,7

96,7

regler

67100-81400

82,3

86,5

81400-82100

103,3

107,5

33 1/3

82 100-5500

100,0

104,0

85400-'

83,3

86,3

1989

27 900

nuv.

66 2/3

41 100-70100

91,7

96,7 \,

regler

70100-85 100

82,3

86,5 '~

33 1/3

85100-88 100

80,0

84,0

33 1/3

88100-97-00

96,0

100,0

97400-'

80,3

83,3

för-

67,038

41 100-55 000

91,8

96,8

slaget

85000-'

80,3

83,3

= den inkomst då KBT är helt avtrappat.

För
år 1989 har fömtsatts att basbeloppet kommer att uppgå till 27 900 kr. I
samtliga inkomstlägen har fömtsatts att KBT — som avtrappas med 33 1/3 % —
utgår. Lägsta taxerade inkomst som anges motsvarar den inkomst vid vilken KBT
börjar avtrappas dvs. gmndförmånerna -I- 1 000 kr. Under-stmket inkomstbelopp
utvisar den taxerade inkomst då det extra avdraget är helt avtrappat.

£2

— .
O — o o CT' TT — ' « t — i rr r-- ON r<l

00 00 OO OO
00 r-.' >--' \o t- od oo oo' oo* o'

oo' oo'
00*" od oo'

oo' oo' od
oo' r-' od oo' od oo' oT

vor-OTtr-- Ooor-ooo r--r*fS
— ■ —

r-r- —» om vocfv-iioc ■rnr- — oo

-fN — osi i/-imrN"rfS oo » /~i — oo

OOfu-ioo — Ti-iO' r-- — .u-ioOTt

TtTtTt-fTTf truT)
in o \D Dr--r-r--oo

W M

ooooo ooo

n-i (N (N fS — —

O O O O O

r[ — CTvON (?\rnooi/ » / Ttmr-
— 00

— (N — or-- waTroo( ooo — oomd

OOfn>oo — Ttoo — - r-- ■ » ooo'

'-TTTTt-r)- iin » riunvC)<> r-r--r-oo

Ö O

■o

« J

OQOOO OOOOO

OOOOO ooooo
— r- — *ooo — (?vr-jr-r*i

OOOOO

2
E

X
o

vOrfOTj-ON TfaTrOTj- OntI-On''

r-rOoou mooo>ri( Ooovrno

OOr-TT — oo <ri
r-i o\\o por-*w-i

■-etTruno sor-ooooo o
— — r<

o s

i! ra

c c: j<i

KM OJ [

r-jrnoooo m —
NO<nT oorsoorN

Mooorn-" 0\>/~imsor-) oo0'00oc

— "fNoo » o — r-~\ooNoo\o r-o
— ("

r-r-c7r » r-Orn-oo rviOrr--

r*rnrTtTt iO*/>/>r sOOr~-r-

2 2 t??

W ra

OQOOO OOOOO

OOOOO OOOO

•—oo<nrsiON sOOiON

r-v£j(joor* ONsOm

(N (N rj —' —

OOOOO

ti o

rjoooooooo oooooooooo oooooooooo

invXJ — so — vO — — so — -o — sooo

— .'.o — oO -ovtooti r-. — voorn

r--r-"Or- rCorNio i/rioo » />/

mmj-i/m \o
o r oo cc c:y\00 — '<

s. 3 Kontrollera mot PDF

o o o.

■
O *ri o O r- o r-i m ON

O O " O " O "/ r O ri

OOO — —---------- 'r-irfN
rsimff*-ir*S

[£2

Ytterligare
åtgärder behövs dock för att lindra de marginaleflfekter som kan uppkomma när
förmögenhetsinnehav inverkar på det extra avdraget. Ett sätt att åstadkomma
detta är att avtrappa det extra avdraget med ett belopp motsvarande 10% av vad
förmögenheten överstiger 100000 kr. Effekterna av förslaget framgår av tabeU 5.

Prop.1988/89:46

Tabell 5. Skärpningen av skatten för ensamstående
pensionärer år 1989 på grund av förmögenhetens påverkan på de extra avdragen,
dels enligt nuvarande regler, dels enligt förslaget.

Taxerad

F ö rm ö gen-

Skatt utan

Skatt, i kr..

vid f ö rm ö -

Skatte-

H ö gre skatt.

i kr., p.g.a.

inkomst.

het,

f ö rm ö gen-

genhetsanknytning av de

minskning

f ö rm ö genhetsan-

kr.

hetsan-

extra avdragen enligt

enligt

knytningen.

enligt

knytning.

f ö rslaget.

kr.

nuv. regler

f ö rslaget

kr.

nuv.
regler'

f ö rslaget''

40100'

95000

1 170

-1 170

1 170

105000

3 309

278

-3031

3 309

278

120000

5449

813

-4636

5449

813

140000

8658

1526

-7132

8 658

1526

170000

10834

2 596

-8238

10834

2 596

200000

10834

3 666

-7168

10834

3666

250000

10834

5449

-5 385

10834

5449

300000

10834

7232

-3602

10834

7232

400000

10834

10798

- 36

10834

10798

50000

95000

5 984

6804

5984

- 820

820

105000

5 984

8480

6162

-2318

2496

178

120000

5 984

10156

6697

-3459

4172

713

140000

5 984

12688

7410

-5 278

■6704

1426

170000

5 984

14364

8480

-5884

8 380

2496

200000

5984

14364

9 550

-4814

8 380

3 566

250000

5984

14364

11333

-3031

8 380

5 349

300000

5984

14364

13116

-1248

8 380

7132

60000

95000

11939

12510

11939

- 571

571

105000

11939

13 722

12117

-1605

1783

178

120000

11939

14935

12652

-2283

2996

713

140000

11939

16718

13 366

-3352

4779

1427

170000

11939

17930

14435

-3495

5991

2496

200000

11939

17 930

15 505

-2425

5991

3 566

250000

11939

17930

17288

- 642

5991

5 349

70000

95000

17894

18251

17894

- 357

357

105000

17894

18964

18073

- 891

1070

179

120000

17 894

19677

18608

-1069

1783

714

140000

17894

20747

19321

-1426

2853

1427

170000

17894

21496

20391

-1105

3602

2497

200000

17 894

21496

21460

- 36

3602

3 566

80000

95000

23 850

23957

23850

- 107

107

105000

23 850

24206

24028

- 178

356

178

120000

23 850

24456

24563

107

606

713

140000

23 850

24812

25062

250

962

1212

170000

23850

25062

1212

' Inkomst vid vilken maximalt extra avdrag på 30 100 kr.
utgår. — Kol. 6 = kol. 5—kol. 4. — ' Kol. 7 = kol. 4-kd. 3. -''Kd.8 = kd. 5-kd.4.

Anm. Basbeloppet har förutsatts uppgå till 27 900 kr. och
den kommunala utdebiteringen till 30,66 kr.

På
en förmögenhetsavkastning kan det i dag bli mycket höga marginalef- Prop.
1988/89:46 fekter. Om förmögenheten t.ex. minskar från 120000 kr. till 100000
kr. och förmögenhetsavkastningen därvid minskar med 1 800 kr. (dvs. med 9% av
förmögenhetsminskningen) minskar skatten med 3 556 kr. eller med 198,1 % av
inkomstminskningen. Detta beror på att såväl inkomsten som förmögenheten
minskar. Enligt förslaget kommer marginaleflfekten inte längre att kunna uppgå till
100% i något inkomst- eller förmögenhetsskikt vid en förmögenhetsavkastning av
minst 9%.

Förslaget
om ändring av avtrappningsreglerna med hänsyn till inverkan av inkomst utöver
pension innebär att skatteintäkterna ökar med ca 170 milj. kr., varav för
staten 30 ä 35 milj. kr. och för kommunerna 135 å 140 milj. kr.
Skattebortfallet vid en begränsning av förmögenhets inverkan på de extra
avdragen har beräknats till 400 milj. kr., varav för staten 60 milj. kr. och
för kommunerna 340 milj. kr.

Lagtekniskt
föranleder förslagen ändringar i anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen
(1928:370), KL, och i 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623). De nya
bestämmelserna bör träda i kraft den I januari 1989 och tillämpas första gången
vid 1990 års taxering.

I
det närmast följande lämnar jag ytterligare ett förslag som berör folkpensionärerna,
nämligen en ändring i fråga om påverkan på det kommunala bostadstillägget, KBT,
till folkpension för pensionärer som har viss förvärvsinkomst vid sidan av sin
pension.

Kommunalt
bostadstillägg till folkpension (KBT)

Under
de senaste åren har arbetslösheten reducerats kraftigt. I stället har brist på
arbetskraft uppstått på stora delar av arbetsmarknaden. Bristen har vuxit tiU
ett allvarligt problem för den svenska ekonomin. Detta är en följd av en
allmänt förbättrad ekonomi och en kraftigt ökad efterfrågan på arbetskraft. Det
finns skäl som talar för att en sådan bristsituation på arbetsmarknaden
riskerar att bli ett återkommande problem i ett mer långsiktigt perspektiv,
eftersom utbudet av arbetskraft av demografiska och andra skäl framgent kommer
att växa långsammare. Mot den bakgmnden är det enligt min mening nödvändigt
att överväga olika åtgärder som reducerar de hinder som idag finns för ett ökat
utbud av arbetskraft. Detta gäller inte minst de ekonomiska incitamenten för
förvärvsarbete.

De
regler som i dag gäller för KBT till folkpension som utgår till pensionärer med
låg pension, innebär bl. a. att KBT-bdoppet trappas av vid stigande inkomst med
33 1/3% av inkomstökningen. Tillsammans med inkomstskatten medför detta att det
ekonomiska utbytet av förvärvsarbete för en pensionär som uppbär KBT blir
kraftigt reducerat eller till och med negativt. Den sammantagna effekten
innebär för många pensionärer att av en ökning av förvärvsinkomsten med 1 000
kr. ökar pensionärens inkomst efter skatt och bidrag med mellan 50 och 80 kr.
Den s. k. marginaleflfekten är för dessa pensionärer mellan 92 och 95 %.

Jag
föreslår därför att inkomstprövningen av KBT förändras på ett sådant sätt att
ingen reduktion skall ske vid arbetsinkomster i fråga om

ålderspensionärer. Detta
skulle innebära att marginaleffekterna på inkomster av förvärvsarbete skulle
minska med 33 1/3 procentenheter.

Även om det råder stor
osäkerhet om storleksordningen har ett flertal studier visat att en sänkning av
marginaleffekterna i skatte- och bidragssystemet rent allmänt kan beräknas ha
positiva eflfekter på utbudet av arbetskraft. Med den mycket kraftiga reduktion
av marginaleflfekten för pensionärer med låg pension, som detta förslag
innebär, torde det emellertid vara rimligt att räkna med en påtaglig eflfekt
på utbudet av arbetskraft i denna grupp, vilket även innebär att sysselsättning
och produktion i ekonomin påverkas positivt. Därmed skulle också kostnaden för
staten och kommunerna av en sådan förändring av inkomstprövningen av KBT reduceras
i den omfattning skatteintäkterna från inkomst av förvärvsarbete stiger.
Uppskattningsvis torde kostnaderna härför understiga 100 milj. kr. per år.

Förslaget föranleder
tillägg till 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension. Det slag av förvärvsinkomster som avses är sådana som anges i
32 § 1 mom. a) KL, nämligen "avlöning, arvode, traktamente, sportler och
annan förmån i pengar, bostad eller annat, som utgått för tjänsten". Den
nya bestämmelsen bör träda i kraft den Ijuli 1989.

Prop. 1988/89:46

4 Avdrag för ökade levnadskostnader vid arbete inom
byggnads- och anläggningsbranschen

Mitt förslag: Den
tidsbegränsade bestämmelsen om avdrag för ökade levnadskostnader för
skattskyldiga som arbetar inom byggnads-och anläggningsbranschen förlängs att
gälla t.o.m. 1991 års taxering.

Skälen fiir mitt fiirslag:
Avdrag för sådan ökning i levnadskostnaderna, som uppkommer under en
tjänsteresa, får enligt en bestämmelse i punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL
beräknas enligt schablon. Tillämpningen av schablonregeln har i den praktiska
tillämpningen begränsats tidsmässigt till att gälla högst två år. Genom en
specialregel, som infördes genom lagstiftning år 1983 (prop. 1983/84:68, SkU
16, rskr. 106, SFS 1983:1051), har vissa skattskyldiga, nämligen sådana som
arbetar inom byggnads- och anläggningsbranschen, undantagits från denna
inskränkning i tillämpningen. Undantaget motiverades med att den nämnda kategorien
av skattskyldiga bor och arbetar under speciella förhållanden, som oftast gör
det omöjligt för dem att i praktiken ordna permanent bostad åt sig och familjen
på arbetsorten.

Specialregeln har
tidsbegränsats och gäller för närvarande t.o.m. 1989 års taxering. En allmän
översyn av reglerna om beskattning av traktamen-

ten och om avdrag för
ökade levnadskostnader görs för närvarande inom kommittén (Fi 1987:07) med uppdrag
att göra en översyn av inkomstskattesystemet. I avvaktan på resultatet av det
arbetet bör den nämnda specialregeln förlängas att gälla t.o.m. 1991 års
taxering.

Prop.1988/89:46

5 Bostadsbidrag m.m.

Mitt
förslag: En redaktionell ändring görs i fråga om skattefrihet för bostadsbidrag.

Bostadsbidrag

Genom
lagstiftning (prop. 1987/88:151, BoU 20, rskr. 332, SFS 1988:786) infördes en
lag om bostadsbidrag som trädde i kraft den 1 september 1988 och som skall
tillämpas första gången i fråga om bostadsbidrag för 1989.1 och med den nya
lagstiftningen upphävdes de tidigare regleringarna angående bostadsbidrag
nämligen förordningen (1987:818) om bostadsbidrag tiU barnfamiljer och
förordningen (1987:870) om bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn (SFS
1988:790 och 791).

Med
anledning härav måste en redaktionell ändring i 19 § KL göras så att lagtexten
hänvisar till den nya lagen om bostadsbidrag i stället för till de upphävda
förordningarna.

Ändringar i 19 § KL
har också föreslagits genom dels proposition (1987/ 88:176) om äldreomsorgen
inför 90-talet, dels proposition (1988/89:3) om bidrag vid adoption av
utländska barn. Förslagen bör samordnas under beredningen i riksdagen.

Starta-eget-bidrag

Jag
vill även redovisa vad riksskatteverket, RSV, anfört i fråga om beskattningen
av s. k. starta-eget-bidrag, dvs. stöd till arbetslösa eller unga som startar
egen rörelse. Riksdagen beslöt (rskr. 1985/86:332) att ge regeringen tillkänna
vad skatteutskottet uttalat med anledning av motionen Sk 347 beträflfande starta-eget-bidrag
(SkU 40). Med anledning härav har regeringen genom beslut den 6 november 1986
uppdragit åt RSV att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, undersöka om
det finns brister i informationen om vad som gäller vid beskattningen vid
utbetalningen av starta-eget-bidrag samt, om det finns brister, vidta åtgärder
för att förbättra informationen. RSV har i yttrande den 23 mars 1988 anfört
följande.

Den
skattemässiga karaktären och behandlingen av de aktuella bidragen är klar.
Bidragen utgör enligt p. 12 anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
inkomst av tjänst oberoende av den av bidragsmottagaren bedrivna rörelsen. Den skattemässiga
behandlingen av bidragen understryks dessutom genom den skyldighet som åligger
utbetalaren, länsarbetsnämnderna

resp. kommunerna, att
lämna kontrolluppgift enligt 37 § 1 mom. taxe- Prop. 1988/89:46 ringslagen.
Någon tveksamhet rörande den taxeringsmässiga bedömningen torde mot denna bakgmnd
knappast råda. Även det begränsade antalet kontrolluppgiftslämnare torde ytteriigare
minska den eventuella risk för att felaktigheter skall kunna uppstå.

Den
information som den bidragsbetalande myndigheten lämnar bidragsmottagarna initialt
med avseende på bidragens skattemässiga karaktär är relativt knapphändig. Av
en liten folder som ligger på arbetsförmedlingarna och som i första hand
vänder sig till arbetslösa som ansöker om bidraget framgår bl. a. att
"pengarna betalas ut i efterskott varje månad och är skattepliktiga".
Därutöver kan nämnas att den utbetalande myndigheten i samband med
utbetalningen av bidragen har instruktion att dra preliminär skatt såvida inte
mottagaren kan visa upp B-skattsedel. Däri ligger således en tydlig information
till bidragsmottagarna om att bidraget är skattepliktigt.
Arbetsmarknadsstyrelsen avser dock att ytterligare påpeka behovet av att
frågan om skatteplikten för bidragen tas upp vid de personliga kontakterna den
betalande myndigheten har med bidragsmottagarna.

Vad
därefter gäller den information som skatteförvaltningen lämnar de skattskyldiga
mottagarna av bidragen får denna i och för sig också anses vara begränsad. I
den årliga broschyren Deklarationsupplysningar för löntagare, anges dels att
"bidrag till ungdomar som istället för arbete i ungdomslag startar egen
rörelse är skattepliktig inkomst av tjänst" dels också att "bidrag
från länsarbetsnämnd till arbetslös som startar egen rörelse är skattepliktig
inkomst av tjänst". I de övriga broschyrerna som kommer ut i samband med
deklaration. Dags att deklarera respektive Skatteupplysningar för rörelse,
jordbruk samt hyreshus saknas denna information.

Det
mesta av den information som RSV och skatteförvaltningen lämnar i form av
broschyrer o. d. är i första hand avsett som en allmän information om våra
beskattningsregler främst med avsikt att utgöra ett stöd i samband med deklarationsupprättande.
Det ligger i sakens natur att den information i första hand då måste behandla
mer frekventa företeelser som har betydelse i skattesammanhang. Antalet
mottagare av starta-eget-bidrag utgör i runda tal drygt 2000 per år dvs.
genomsnittligt ca 100 per län. Att i deklärationsupplysningar föra in
ytterligare upplysningar om vad som specifikt gäller den skattemässiga
behandlingen av starta-eget-bidra-gen synes mot den angivna bakgrunden vara
tveksamt.

Vid
de överläggningar mellan RSV och AMS som detta ärende föranlett har
överenskommelse nåtts om att framdeles upprätthålla visst samarbete vid
framtagande av broschyrer, informationsmaterial och även utbildningsmaterial
som riktar sig till blivande bidragsmottagare. På så vis bör, såväl informationen
om vad som gäller vid beskattningen av de olika starta-eget-bidragen som
bidragsmottagarnas allmänna förutsättningar att som egna företagare klara av
sin redovisning av skatter och avgifter m. m. förbättras i icke obetydlig grad.

Jag
anser att regeringen inte behöver vidta någon åtgärd i denna fråga.

6 Uttaget
av preliminär B-skatt

Prop.1988/89:46

s. 32 Kontrollera mot PDF

Mitt förslag:
Uttaget av preliminär B-skatt skall som regel fortfarande motsvara 120% av den
slutliga skatten året före inkomståret. Om den slutliga skatten understiger den
preliminära B-skatt som för samma inkomstår har debiterats enligt
bestämmelserna i 13 § uppbördslagen (UBL), skall preliminär B-skatt tas ut med
belopp som svarar mot 110% av den slutliga skatten. Preliminär B-skatt får dock
inte fastställas till lägre belopp än som svarar mot den preliminära B-skatt
som senast fastställts för året före inkomståret.

RSV:s
fiirslag: För fysiska personer och dödsbon skall preliminär B-skatt utgå med
110% av den slutliga skatt, som påförts den skattskyldige året före
inkomståret, eller — om detta belopp är högre — den senast fastställda B-skatten
året före inkomståret. För juridiska personer utom dödsbon skall preliminär B-skatt
utgå med 120% av den slutliga skatt, som påförts den skattskyldige året före
inkomståret, eller - om detta belopp är högre — den senast fastställda B-skatten
året före inkomståret.

Den
som betalar preliminär B-skatt skall vara skyldig att vid viss inkomstökning
lämna preliminär självdeklaration under inkomståret.

Remissinstanserna:
Förslaget tillstyrks i allmänhet i den del det gäller debitering av B-skatt. En
dd instanser anser emellertid att vissa bestämda grupper skattskyldiga skall undantas
från schablonmässig uppräkning av B-skatten eller att det rent av kan sättas i
fråga om någon uppräkning över huvud taget skall förekomma.

Näringslivets
representanter menar att införandet av en skyldighet att avge preliminär
deklaration under inkomståret vore att ställa orimliga och orealistiska krav på
näringsidkarna.

Bakgrunden
till mitt fiirslag: Preliminär B-skatt betalas huvudsakligen av skattskyldiga
som driver näringsverksamhet. Till denna gmpp hör juridiska personer och
fysiska personer som driver rörelse. Även jordbmkarna hör dit. Skatten skall
betalas enligt en preliminär debitering och avse inkomst från samtliga
förvärvskällor.

Enligt
den huvudregel i 13 § UBL som gällde före uppbördsåret 1983/84 skulle skatten
utgå med belopp som svarade mot den slutliga skatt som hade påförts den
skattskyldige året före inkomståret.

Den
nämnda huvudregeln ändrades fr.o.m. uppbördsåret 1983/84 för att råda bot på
det missförhållandet att den preliminära skatten i stor utsträckning understeg
den slutliga. Numera skall preliminär B-skatt utgå med 120% av den slutliga
skatten året före inkomståret. Schablonberäkningen innebär alltså att B-skatten
för det aktuella inkomståret blir 20% större än skatten för den inkomst den
skattskyldige haft två år tidigare.

Det
bör tilläggas att vid tillämpning av huvudregeln räknas vissa skatter och
avgifter som är mindre frekventa bort från den slutliga skatten. Vidare kan
preliminär B-skatt under vissa förutsättningar i stället debiteras med ledning
av en preliminär självdeklaration (preliminär taxering).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Ett
konstaterat fortsatt undemttag ledde som nämnts till att RSV fick Prop.
1988/89:46 regeringens uppdrag att utreda vissa frågor om skatteuppbörden. En
ytterligare grund för uppdraget var att det samtidigt kunde antas att schablonregeln
för många lett till ett övemttag. Utredningen skulle sålunda syfta till att
skapa en ordning som medför en bättre överensstämmelse mellan preliminär och
slutlig skatt.

I
sin utredning har RSV gjort en kartläggning av de faktiska förhållandena i
huvudsak för taxeringsåren 1984—1986. En närmare statistisk undersökning har
därvid gjorts beträffande taxeringsåret 1986.

Sammantaget
visar kartläggningen att uttaget av preliminär B-skatt fortsatt att vara lägre
än motsvarande slutliga skatt. Den slutliga skatten för taxeringsåren 1985 och
1986 har sålunda överstigit den debiterade preliminära B-skatten med ca 8,1
resp. 10,2 miljarder kr. Undemttaget kan emellertid inte hänföras enbart till
schablonregeln. I ett stort antal fall har den definitiva debiteringen av
preliminär skatt nämligen inte gmndats på den regeln utan på preliminära
självdeklarationer eller på ansökningar om jämkning av den preliminära skatten.
Även om man bortser från dessa senare faktorer skulle emellertid ett underuttag
ha uppkommit. Detta skulle dock i så fall ha varit betydligt mindre, närmare
bestämt 3,7 resp. 2,5 miljarder kr. Det kan också noteras att det preliminära
uttaget av B-skatt inte något av taxeringsåren 1985-1987 översteg föregående
års slutliga skatt, vilket det självfallet skulle ha gjort om uppräkningsregeln
hade tillämpats fullt ut.

Numera
tillgängliga uppgifter för taxeringsåret 1987 - uppgifter som alltså inte ingår
i det av RSV redovisade underlaget — pekar i samma riktning. För det året var
det totala undemttaget av preliminär B-skatt inte mindre än 17,4 miljarder kr.
Detta innebär att den preliminära skatten endast motsvarade 61 % av den
slutliga.

I
det statistiska materialet avseende taxeringsåret 1986 redovisar RSV separata
uppgifter också för olika kategorier B-skattebetalare. För både fysiska
personer och juridiska personer är det fråga om ett underuttag. För de
juridiska personerna gäller detta generellt trots att en förhållandevis stor
del av underuttaget kan hänföras till ett fåtal större aktiebolag. Undersökningen
visar t. ex. att tio bolag svarade för drygt 11 % av undemttaget för samtliga
juridiska personer.

B-skattebetalarna
har vidare indelats i olika grupper beroende på det inkomstslag som i det
enskilda fallet varit den huvudsakliga inkomstkällan. De tre största grupperna
bland de fysiska personerna är de som har högsta inkomst av rörelse, jordbmksfastighet
eller tjänst.

För
ca 56% av dem med högsta inkomst av rörelse och ca 77% av dem

med högsta inkomst av jordbmksfastighet uppkom en avvikelse mellan

preliminär och slutlig skatt om högst 10000 kr. Vidare uppkom för ca 20

resp. 13% ett underuttag om 10000-25000 kr. medan ett övemttag i

motsvarande storieksordning endast förekom för 6 resp. 4%. De nu angiv

na procenttalen återger emellertid inte på ett riktigt sätt det som här är av

intresse. De baseras nämligen många gånger på vad den preliminära skaf- „,.-

ten bestämts till på grundval av ansökningar om jämkning, något som

gäller i omkring 20% av fallen. Men även om man bortser från jämknings- 33

3 Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr 46

s. 34 Kontrollera mot PDF

fallen
visar materialet att en tillämpning av schablonregeln skulle ha gett Prop.
1988/89:46 en för låg debitering av preliminär skatt för huvuddelen av de
skattskyldiga-

Förhållandet
är något annat för den återstående stora gmppen B-skatte-betalande fysiska
personer. Gmppen består av personer vars huvudsakliga inkomster kommer från
inkomstslaget tjänst. Även inom denna gmpp är dock skatteuttaget för lågt för
de allra flesta. Bortser man emellertid också här från jämkningsfaUen skulle
schablonregeln normalt ha gett ett för högt uttag.

Skälen
fiJr mitt fiirslag: Av vad som nyss sagts framgår att undemttaget av främst
preliminär B-skatt fortsatt att vara betydande för både fysiska och juridiska
personer. Stora skillnader mellan preliminär B-skatt och slutlig skatt föreligger
dock för endast ett ganska litet antal skattskyldiga. Även om ett undemttag kan
konstateras föreligga också för huvuddelen av såväl de fysiska som juridiska
personerna är undemttaget i det enskilda fallet normalt förhållandevis litet.
Det kan därför sägas att nuvarande schablonregel i 13 § UBL i allmänhet leder till
en tämligen god överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt.

Med
hänsyn härtill talar det statistiska materialet inte för en genereU ändring av
reglerna om uttag av preliminär B-skatt. Det talar inte heller för den av RSV
föreslagna sänkningen från 120 tiU 110% för fysiska personer och dödsbon.

Komplettering
av schablonregeln

I
de fall stora skillnader föreligger mellan preliminär och slutlig skatt finns
det däremot anledning att söka kompletteringar till nuvarande schablonregel
för att motverka både övemttag och undemttag.

Vad
gäller övemttag riktas intresset framför allt mot vissa gmpper skattskyldiga.
För dessa skulle ett lägre B-skatteuttag än enligt huvudregeln kunna komma i
fråga genom att de fick omfattas av den ny regel om ett annat
uppräkningsförfarande. Detta kunde vara motiverat för bl.a. B-skattebetalare
vars huvudsakliga inkomster hör till inkomstslaget tjänst, eftersom dessa, som
tidigare nämnts, ofta påförs B-skatt med för höga belopp. Förhållandet är
likartat för en del andra mindre gmpper och kan också vara det för en stor del
av jordbmkarna. Beträflfande de sistnämnda bör tilläggas att många av dem -
enligt vad RSV uppgett - fått en lägre debitering av preliminär skatt genom att
den lokala skattemyndigheten undantagit dem från uppräkning enligt huvudregeln
eller genom att debiteringen gmndats på en preliminär självdeklaration. Även i
fråga om pensionärer och dödsbon tillämpas ofta en annan beräkningsgmnd än som
följer av huvudregeln.

Förfarandet
att använda en annan beräkningsgmnd har stöd i UBL och

har den fördelen att man på ett smidigt sätt kan differentiera B-skatteutta-

get på gmndval av t. ex. den inkomstutveckling som förväntas inom en

speciell bransch. En lika välgmndad avvägning kan av naturliga skäl inte

göras om endast någon eller några fasta schablonregler måste tillämpas. 34

s. 35 Kontrollera mot PDF

Den
möjlighet som nu finns att frångå huvudregeln bör enligt min Prop. 1988/89:46 mening
alltså finnas kvar. Jag vill emellertid framhålla att möjligheten bör utnyttjas
med omdöme och självfallet syfta till att i det enskilda fallet få till stånd
ett B-skatteuttag som så nära som möjligt kommer att överensstämma med den
slutliga skatten. Det bör därför bara undantagsvis vara fråga om att allmänt
använda en särskild beräkningsgmnd för större grupper skattskyldiga.

Med
hänsyn inte minst till vad jag nu sagt om möjligheterna att frångå huvudregeln
vill jag för närvarande inte förorda att det för någon viss gmpp skattskyldiga
i UBL bestäms ett lägre B-skatteuttag än som följer av huvudregeln. Däremot bör
man som jag antytt kunna differentiera B-skatteuttaget genom att i UBL införa
en mera generell, kompletterande bestämmelse som tar sikte på skattskyldiga
vars faktiska inkomstutveckling regelmässigt inte svarar mot den som dagens
regler förutsätter.

Ett
alternativt sätt kan då vara att — med förebild från RSV:s förslag — bestämma
att uppräkningen av B-skatten i vissa fall skaU begränsas till att motsvara
110% av den slutliga skatten. Ett sådant lägre B-skatteuttag bör kunna
föreskrivas för de enskilda fall där det visat sig att debiteringen av B-skatt
enligt 13 § UBL - normalt med tiUämpning av schablonregeln om 120% — lett till
ett övemttag. Liksom vad gäller nuvarande schablonregel bör en sådan regel
hänföra sig till det kända utfallet av skattedebiteringarna, dvs. på utfallet
för inkomståret två år före det år för vilket debitering av B-skatt är
aktuellt. Regeln kan tilllämpas också på juridiska personer.

En
kompletterande bestämmelse i UBL av nu beskrivet innehåll innebär således att
uttagsnivån sänks till 110% men — till skillnad från RSV:s förslag — begränsas till
fall då nuvarande regler ger ett för högt uttag. Det bör leda till en bättre
avvägning av B-skatteuttaget för det helt övervägande antalet skattskyldiga.
Detta bör i sin tur medföra en minskning av jämkningsansökningarna. Jag
föreslår därför att det i 13 § UBL tas in en kompletterande bestämmelse i
enlighet med vad jag nu sagt.

Spärregel

För
att motverka undemttag av preliminär B-skatt har RSV föreslagit en spärregel
som innebär att B-skatt inte skall debiteras med lägre belopp än som motsvarar
den faktiska debiteringen för närmast föregående år. För närvarande bestäms B-skatten
ju enbart med utgångspunkt från inkomster för ett år som ligger två år före det
aktuella inkomståret. Hänsyn tas alltså nu inte till inkomster från det
mellanliggande året. Detta medför många gånger att B-skatteuttaget blir
förhållandevis lågt. Med den av RSV föreslagna spärregeln förhindrar man att
en tillfällig nedgång av en annars tämligen jämn inkomstökning över åren leder
till en omotiverat låg skattedebitering ett senare år. Förslaget har tillstyrkts
av flertalet remissinstanser och jag anser också själv att en sådan regel bör
införas.

Preliminär
självdeklaration

I
det här sammanhanget bör också nämnas att RSV har lagt fram ytterliga

re ett förslag för att förbättra B-skatteuppbörden. Den som har att betala 35

B-skatt
skall vara skyldig att under inkomståret lämna in en preliminär
självdeklaration om han får kännedom om att hans inkomst kan beräknas komma att
överstiga den inkomst som legat till grund för debiterad preliminär skatt för
inkomståret med minst 25%, dock minst 10000 kr. En preliminär självdeklaration
skall då lämnas senast två veckor efter det att den skattskyldige fått kännedom
om inkomstökningen.

Även för egen del bedömer
jag i och för sig att införandet av en sådan skyldighet borde förbättra
uppbörden. Förslaget ligger också i linje med principerna för
preliminärskattesystemet att preliminär skatt skall betalas i anslutning till
att inkomsterna flyter in.

Det kan emellertid riktas
betydande invändningar mot förslaget. En hänger samman med att en sådan
skyldighet bör förenas med någon form av sanktion eller påtryckningsmedel som
ger eftertryck åt skyldigheten. Vidare kan det finnas behov av att ge skattemyndigheterna
kontrollmöjligheter under löpande inkomstår. RSV har också pekat på möjliga
sätt att uppnå detta. Ett sätt skulle vara att påföra en avgift i de fall
deklaration inte lämnats trots att den skattskyldige kunnat förutse
inkomsthöjningen. För egen del ställer jag mig tveksam tiU ett sådant
avgiftssystem. Mera tilltalande skulle det enligt min mening i stället vara att
bygga ett avgiftssystem praktiskt taget enbart på kreditsynpunkter. RSV:s
förslag väcker sålunda flera frågor som det enligt min mening är för tidigt att
ta en bestämd ställning till. Jag är således inte beredd att nu förorda att man
inför en skyldighet att under inkomståret lämna en preliminär självdeklaration.
Inte heller anser jag att någon annan förändring av bestämmelserna beträflfande
preliminär självdeklaration bör göras i detta sammanhang.

Prop.1988/89:46

s. 36 Kontrollera mot PDF

7 Avgift på fyllnadsinbetalningar

Mitt
fiirslag: På fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt som görs under tiden den
19 januari —30 april året efter inkomståret skall kvarskatteavgift tas ut med
2%. Vid bestämmande av underlaget för beräkning av den nya avgiften skall ett
belopp på 20000 kr. räknas av. Den nuvarande avgiften på fyllnadsinbetalningar
som görs mellan den 1 maj och den 30 juni året efter inkomståret, bl.a. om anstånd
getts med självdeklarationen, höjs från 2 till 4% på den del som överstiger
20000 kr.

På belopp som
betalas efter den 30 april — eller i vissa fall den 30 juni — skall kvarskatteavgift
utgå med 10% oavsett beloppets storlek.

RSV:s förslag;
Överensstämmer i huvudsak med mitt. En olikhet är att RSV föreslår att det
belopp som skall räknas av från avgiftsunderiaget innan den tvåprocentiga
avgiften beräknas skall vara 10000 kr. Vidare föreslås att kvarskatteavgift som
understiger 100 kr. inte skall tas ut. RSV föreslår dessutom att den nuvarande
särbestämmelsen beträflfande fyllnadsinbetalningar som görs mellan den 1 maj
och den 30 juni upphävs.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Remissinstanserna: Förslaget om avgift på
fyllnadsinbetalningar tillstyrks Prop. 1988/89:46 eller lämnas i allt
väsentligt utan erinran av en del instanser, främst myndigheter. Flertalet av remissinstansema,
särskilt företrädarna för näringslivet, avstyrker dock förslaget. Det förs bl.
a. fram att det för näringsidkare är näst intill omöjligt att fastställa
inkomstnivån redan den 18 januari året efter inkomståret och att ett generellt
avgiftssystem även skulle drabba den stora andelen lojala skattebetalare.
Skulle ett sanktionssystem ändå införas bör övervägas om inte det föreslagna
fribeloppet om 10000 kr. vid påförande av avgift bör höjas. Från något håll hävdas
att den föreslagna nivån på avgiften är orimligt hög. Kritik riktas också mot
att höja den nuvarande kvarskatteavgiften från 8 till 10% för belopp understigande
5 000 kr.

Skälen för mitt förslag: En konsekvens av att systemet med
preliminär B-skatt leder till ett underuttag är att återstående skattebelopp,
som betalas genom fyllnadsinbetalningar eller i form av kvarstående skatt, är
stora. Fyllnadsinbetalningarna avseende preliminär B-skatt uppgick för taxeringsåren
1984-1986 tiU ca 8, 9 resp. 11 miljarder kr. föratt taxeringsåret 1987 vara
uppe i närmare 18 miljarder kr.

Även fyllnadsinbetalningarna avseende preliminär A-skatt
är betydande. I normalfallet är emellertid en fyllnadsinbetalning från en
person som betalar preliminär A-skatt avsevärt lägre än från ett aktiebolag
eller någon annan som betalar preliminär B-skatt. Det är också främst från de
sistnämnda som fyllnadsinbetalningarna har ökat.

En grundtanke i vårt uppbördssystem är som tidigare sagts
att preliminär skatt skall betalas med belopp som så nära som möjligt kan
antas motsvara den slutliga skatten. En annan är att den preliminära skatten
skall betalas i nära anslutning till att inkomsten uppbärs. Dessa gmndtan-kar
innebär att en preliminär skatt som nära stämmer överens med den slutliga
skatten skall betalas redan under uppbördsåret.

Enligt nuvarande ordning kan den som har betalat en för
låg preliminär skatt betala in ytterligare skatt senast den 30 april året efter
inkomståret utan att vidkännas någon kostnad för den kredit han har åtnjutit.
Betalas skatten däremot efter detta datum skall normalt också kvarskatteavgift
betalas. Reglerna om kvarskatteavgift medverkar sålunda inte till att betalningen
av den preliminära skatten sker under uppbördsåret. Reglerna uppmuntrar i
stället den som själv kan påverka storleken av preliminärskattebetalningarna,
i första hand den som har att betala preliminär B-skatt, att betala en stor del
av den preliminära skatten först i slutet av april året efter inkomståret.
Detta kan givetvis inte anses vara rättvist i förhållande till dem som har att
betala A-skatt och därför har små möjligheter att påverka storleken av den
skatt som betalas under uppbördsåret. Senare-läggningen av
skatteinbetalningarna leder också i många fall till betalningssvårigheter och
i vissa fall även till restföring och konkurs.

De förslag
om kompletterande regler för uttag av preliminär B-skatt som

jag redan lagt fram är inte tillräckliga för att minska fyllnadsinbetalningar

na till en godtagbar nivå. Enligt min mening kan man inte heller räkna

med att en förbättrad uppföljning av uppbörden, eventuellt förenad med 3-7

s. 38 Kontrollera mot PDF

utökade
kontrollmöjligheter, leder till att den preliminära skatten i allt Prop.
1988/89:46 väsentligt betalas redan under uppbördsåret. Skattemyndigheterna kommer
alltid att ha mycket svårt att före eller under uppbördsåret rätt fömtse
storleken av intäkter, kostnader och möjliga bokslutsdispositioner för de
skattskyldiga. Man måste därför även fortsättningsvis räkna med att den debiterade
B-skatten men också den A-skatt som betalas genom skatteavdrag i många fall
kommer att vara avsevärt lägre än den slutliga skatten. Den skattskyldige själv
är den ende som kan förväntas kunna i förväg beräkna sin slutliga skatt på ett
riktigt sätt. Det bör därför införas en ordning som ger den skattskyldige
ekonomiskt incitament att sträva efter att betala hela sin preliminära skatt
under uppbördsåret. En sådan ordning åstadkoms genom den av RSV föreslagna
avgiften på preliminär skatt som betalas efter det sista uppbördstiUfället,
dvs. den 18 januari året efter inkomståret.

Fyllnadsinbetalningar
19 januari - 30 april

En
helt ny avgiftsform bör av administrativa skäl inte föras in. Det nuvarande
systemet med kvarskatteavgift bör i stället byggas ut och omfatta också
betalningar som sker mellan den 18 januari och den 30 april året efter
inkomståret. Avgiftens storlek bör bestämmas med hänsyn till den skattekredit
som den skattskyldige får om han väntar med betalningen till den 30 april,
alltså under ca 3,5 månader. Hänsyn måste också tas till att kvarskatteavgiften
inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Jag anser att en avgift på 2 %, som
RSV föreslagit, är väl avvägd.

Enligt
nuvarande regler skall kvarskatteavgiften utgå med 8% på belopp som uppgår till
högst 5000 kr. och i annat fall med 10%. Med hänsyn till den vikt jag lägger
vid att den preliminära skatten betalas i anslutning till att inkomsten uppbärs
anser jag att det inte längre bör vara en lägre avgift på de belopp som uppgår
till högst 5000 kr. På varje belopp som inte betalats senast den 30 april eller
i vissa fall den 30 juni bör kvarskatteavgiften utgå efter ett och samma
procenttal. Det bör vara det procenttal som nu gäller för belopp överstigande
5000 kr., alltså 10%. Mitt förslag i den här dalen ligger i linje med mina
övriga förslag och syftar också till en snabbare och säkrare uppbörd av den
preliminära skatten.

Flera
remissinstanser har påpekat, att många skattskyldiga kan ha svårigheter att
räkna ut sin slutliga skatt redan den 18 januari året efter inkomståret,
eftersom självdeklarationen i regel ännu inte har upprättats vid denna
tidpunkt. Jag delar uppfattningen att man bör ta hänsyn till de svårigheter som
inte sällan finns för en skattskyldig att redan den 18 januari exakt beräkna
sin slutliga skatt. Det bör därför finnas utrymme för vissa uppskattningar och
till och med rena felräkningar utan att den tvåprocentiga avgiften påförs.
Inför man ett tillräckligt stort fribelopp på vilket någon avgift inte skall
tas ut så ges de skattskyldiga också ett skäligt utrymme för uppskattningar och
felräkningar. RSV har föreslagit ett fribelopp på 10000 kr. Själv anser jag
att fribeloppet bör bestämmas till 20000 kr.

En
del remissinstanser har gjort gällande, att stora grupper som inte har 38

s. 39 Kontrollera mot PDF

illojala
avsikter kan känna sig orättvist behandlade om de påförs en Prop. 1988/89:46 kvarskatteavgift
av den här storleken på fyllnadsinbetalningar. Jag vill därför understryka, att
avgiften inte är någon slags sanktion, utan en kostnad för den kredit som
lämnas. Kredit på mindre än 20000 kr. förblir kostnadsfri, liksom kredit som
staten lämnar fram till den 18 januari. Dessutom är den föreslagna avgiften
inte högre än att den i ett marginalskatteläge om 50% motsvarar en åriig ränta
på ungefär 14% om man räknar med en kredittid på 3,5 månader.

Fyllnadsinbetalningar
I maj-30 juni

I
vissa fall är det medgivet att göra fyllnadsinbetalning så sent som den 30 juni
året efter inkomståret (27 § 4 mom. UBL). Den kredit på ytterligare två månader
som då ges har ansetts vara värd en avgift på 2% och kvarskatteavgift på sådana
fyllnadsinbetalningar tas för närvarande ut efter denna procentsats.

Bestämmelsen
infördes därför att antalet anståndsberättigade hade ökat genom att
revisionsbyråer m. fl. hade fått möjlighet att successivt avlämna klienternas
deklarationer under tiden den 1 april —31 maj. De svårigheter det kan möta att
beräkna skatten innan deklarationen har upprättats hade därför kommit att
beröra ett större antal skattskyldiga än tidigare och ställde till problem för
byråerna i deras planering av deklarationsarbetet.

RSV
har föreslagit, att avgift skall utgå med tio procent på samtliga belopp som är
obetalda den 30 april, med andra ord att möjligheten att göra fyUnadsinbetalning
mot en lägre avgift mellan den 30 april och den 30 juni slopas.

För
egen del anser jag att det fortfarande finns ett behov av en regel som den nu
aktuella. För dem som befinner sig i den situation som nämns i 27 § 4 mom.
skulle det, med RSV:s förslag, inte finnas något skäl att inbetala ytterligare
skatt efter den 30 april, utan man måste räkna med att resterande belopp i
stället skulle betalas i form av kvarstående skatt, alltså en förskjutning av
betalningen från den 30 juni året efter inkomståret till den 18 april året
därpå. Jag anser därför inte att denna specialregel bör slopas. Den kredit på
ytterligare två månader som lämnas bör dock inte vara heh gratis, vilket skuUe
bli fallet om avgiften även i fortsättningen skulle vara 2%. Konsekvensen av
att jag nu föreslår en avgift på 2% för tiden 18 januari —30 april är att
avgiften på fyllnadsinbetalningar enligt 27 § 4 mom. bör utgå med ytterligare
2% i den mån fyllnadsinbetalningen överstiger fribeloppet på 20000 kr. En
sådan ordning föreslås.

Beloppsgräns
fiör uttag av avgift, m. m.

I
dag påförs inte kvarskatteavgift som understiger 50 kr. Det belopp, som

avgiften skall beräknas på, mndas av till närmast lägre hundratal kr. Detta

innebär att den skattskyldige kan ha en kvarstående skatt på upp till 699

kr. utan att avgift påförs. RSV har föreslagit att beloppsgränsen 50 kr. i

fortsättningen skall vara 100 kr. För egen dd kan jag emellertid inte se att

man genom en sådan höjning skulle uppnå några nämnvärda administrati- 39

s. 40 Kontrollera mot PDF

va fördelar eller andra
förenklingar. Jag anser därför att nuvarande be- Prop. 1988/89:46 loppsgräns
bör behåUas. Att,den sammantagna eflfekten av en oförändrad beloppsgräns och
mina förslag i övrigt blir att avgift kommer att tas ut så snart den
kvarstående skatten överstiger 499 kr. föranleder alltså inte en annan
bedömning.

I
samband med att en avgift övervägs på fyllnadsinbetalningar måste även vissa
redaktionella justeringar göras i bestämmelserna om ö-skatteränta. Till denna
fråga återkommer jag i författningskommentarerna till de föreslagna ändringarna
i 69 § UBL. Jag vill dock redan här nämna att när en avgift på fyllnadsinbetalningar
införs kan det uppstå situationer i vilka det skall påföras både en tvåprocentig
kvarskatteavgift och ö-skatteränta. Detta kan bli fallet om en skattskyldig,
vars slutliga skatt överstiger den preliminära skatt som har betalats t.o.m.
den 18 januari, senast den 30 april har betalat in preliminär skatt som
överstiger den slutliga skatten. I sådana fall bör naturiigtvis en kvittning
ske så att endast kvarskatteavgift eUer ö-skatteränta påförs.

Enligt
nuvarande ordning kan kvarskatteavgift som har påförts med 8 eller 10% sättas
ned av länsskattemyndigheten till 5% om skillnaden mellan den slutliga och den
preliminära skatten beror på förhållande som den skattskyldige inte har kunnat
råda över. Nedsättning kan däremot inte ske av sådan avgift som enligt
nuvarande regler skall beräknas efter 2%. Enligt min mening finns inte heller
något behov av att kunna nedsätta den tvåprocentiga kvarskatteavgift som jag
har föreslagit nu.

Ikraftträdande

De
nya bestämmdsema om debitering av preliminär B-skatt bör tillämpas redan vid
den debitering som skall göras för inkomståret 1989.

Även
de föreslagna ändringarna om kvarskatteavgift bör tillämpas så snart som
möjligt. De skulla kunna tillämpas vid debiteringen av slutlig skatt avseende
taxeringsåret 1989 och därmed påverka de fyllnadsinbetalningar som görs våren
1989. Ändringarna skulle således få konsekvenser redan fr. o. m. den 19 januari
nästa år, eftersom den tvåprocentiga avgiften skall beräknas på belopp som
betalas efter den 18 januari taxeringsåret. Av praktiska skäl bör emellertid de
nya bestämmelserna inte gälla fullt ut redan då. Alltför kort tid står nämligen
till buds för att man dessförinnan på ett tillfredsställande sätt skall kunna
informera alla skattskyldiga som skulle beröras av den tvåprocentiga avgiften.
Däremot är det enligt vad RSV har uppgett inte så svårt att nå ut med godtagbar
information till juridiska personer. Till detta kommer att juridiska personer
torde komma att stå för större delen av fyllnadsinbetalningarna också under år
1989. Med hänsyn härtill anser jag att de nya bestämmelserna om kvarskatteavgift
bör tillämpas för år 1989 enbart i fråga om aktiebolag och andra juridiska
personer, dock inte dödsbon. För fysiska personer och dödsbon bör de nya
bestämmelserna gälla första gången vid debiteringen år 1990.

8 Upprättade lagförslag Prop. 1988/89:46

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till

1. lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lagom ändringi uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1988:889) om ändring i
taxeringslagen (1956:623),

5. lag om ändring i lagen (1988:883) om ändring i
lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Förslaget
under punkt 5 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet.

Förslaget
under punkt 3 har varit föremål för lagrådets granskning. 1 fråga om förslagen
under punkterna I, 2, 4 och 5 anser jag, med hänsyn till förslagens beskaffenhet,
att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

9 Författningskommentarer till förslaget om ändring i
uppbördslagen

13 §
I och 2 mom.

Paragrafen
har delats in i två moment. Bestämmelserna i 1 mom. har ändrats också i sak.

Det
nya första momentet innehåller, fömtom de bestämmelser som nu finns i 13§
första stycket, en regel om alternativ schablondebitering av preliminär B-skatt
i fall där den senast fastställda slutliga skatten, dvs. den slutliga skatten
för inkomståret två år tidigare, understiger den preliminära B-skatt som för
samma inkomstår har debiterats enligt bestämmelserna i denna paragraf Att den
slutliga skatten skall jämföras med nu nämnd preliminär skatt innebär att
hänsyn inte skall tas tiU eventuella jämkningar enligt 45 § 1 mom. 1 nu avsedda
fall skall preliminär B-skatt fastställas till 110% av den senast fastställda
slutliga skatten.

Enligt
det nya andra stycket i momentet får schablondebitering dock inte medföra att
preliminär B-skatt fastställs till lägre belopp än som motsvarar den
preliminära B-skatt som senast fastställts för året före inkomståret.

I
syfte att få lagtexten mer lättillgänglig har momentet fått den av lagrådet
förordade lydelsen. Med "den urspmngligen debiterade B-skatten"
avses den B-skatt som debiterats för det år som den slutliga skatten hänför sig
till.

Ändringama
av bestämmelserna i 2 mom. är endast redaktionella. 1 momentet har samlats de
bestämmelser som gäller debitering av preliminär B-skatt med ledning av
preliminär taxering.

14§

Paragrafen
upphävs.

I
sitt yttrande över lagförslaget har lagrådet förordat att paragrafen 4'

upphävs.
Jag ansluter mig till lagrådets ställningstagande. 4 Riksdagen 1988/89. 1 sami
Nr 46

27 §3 mom. Prop. 1988/89:46

I
detta moment finns förslag om en kvarskatteavgift på egna inbetalningar av
preliminär skatt under tiden 19 januari — 30 april året efter inkomståret. Fribeloppet
20000 kr. innebär att de allra flesta A-skattebetalare, och även B-skattebetalare
som är fysiska personer, inte kommer att påföras någon tvåprocentig kvarskatteavgift.

I
första meningen i andra stycket har en bestämmelse tagits in om att kvittning
mellan kvarskatteavgift och ö-skatteränta skall ske så att kvarskatteavgift
skall påföras endast om nettot härav uppgår till minst 50 kr.

4
mom.

Avgiften
på fyllnadsinbetalningar gjorda 1 maj — 30 juni höjs så att skillnaden i
förhållande till tidigare verkställda fyllnadsinbetalningar kvarstår.

69
§ I mom.

Nuvarande
hänvisning tiU bestämmelserna i 27 § 3 mom. andra och tredje styckena har
tagits bort eftersom 27 § har skrivits om. Tillämpliga bestämmelser i 27 § har
i stället skrivits in i föreliggande moment.

I
sjätte stycket i momentet anges att i förekommande fall kvittning skall ske
mellan ö-skatteränta och kvarskatteavgift i likhet med vad som sagts i kommentarerna
till 27 § 3 mom.

85
§2 mom.

Nedsättning
enligt detta moment bör komma i fråga endast när kvarskatteavgift beräknats
efter 10%. Andra stycket har utformats i enlighet med detta.

övergångsbestämmelserna

Punkt
2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna innebär att de nya bestämmelserna
om debitering av preliminär B-skatt skall tillämpas redan på preliminär skatt
för inkomståret 1989.

De
nya bestämmelserna om kvarskatteavgift skall enligt punkt 3 börja

tillämpas vid skilda tillfällen. För skattskyldiga som avses i 10§ 1 mom.

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall reglema gäUa först vid 1990

års debitering av slutlig skatt. Av hänvisningen till det nämnda lagmmmet

följer att detta gäller för fysiska personer och dödsbon, dock inte dödsbon

som beskattas som utländska juridiska personer. För andra skattskyldiga

skall bestämmdsema tillämpas redan vid 1989 års debitering av slutlig

skatt. 42

10
Hemställan Prop. 1988/89:46 Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen att anta förslagen.

11
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Förslag
till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Prop.
1988/89:46 Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Preliminär B-skatt
skall, om inte annat sägs nedan eller föranleds av särskilda omständigheter,
utgå med belopp motsvarande 120 procent av den slutliga skatt, som har
påförts den skattskyldige året före inkomståret, till den del sistnämnda
skatt avser annat än utskiftningsskatt, ersättningskatt, skattetillägg eller
förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956:623) eller sådan i denna lag inte
omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan
författning.

1
mom. Preliminär B-skatt skall, om inte annat sägs i 2 mom. eller föranleds av
särskilda omständigheter, utgå

1) för skallskyldig som är fysisk

person eller dödsbon med belopp

motsvarande 110 procent av den

slutliga skatt, som påJÖrts denne

året före inkomståret eller om detta

är högre med belopp motsvarande

den preliminära B-skatt som senast

fastställts för året före inkomståret,

2) för skåttskyldig som är annan

juridisk person med belopp motsva

rande 120 procent av den slutliga

skatt, som — påförts denne åretjöre

inkomståret eller om detta är högre

med belopp motsvarande den preli

minära B-skatt som senast fast

ställts för året före inkomståret.

Vid beräkning enligt del första stycket skall i den slutliga skatten inte
ingå ulskifitningsskail, ersättningsskatt, skattetillägg, eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623) eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt
eller avgifi, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan förjätlning.

Vid
beräkning av preliminär B-skatt skall, om möjligt, hänsyn tagas till preliminär
A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala på grund av förordnande enligt
3 § 3 mom. andra stycket.

2 mom. Har skattskyldig
inte påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före
inkomståret, men kan han antagas bli påförd sådan skatt enligt den årliga
taxeringen året efter inkomståret, skall preliminär B-skatt beräknas med
ledning av särskild taxering till statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt
och statlig förmögenhetsskatt (preliminär taxering).

Preliminär B-skatt skall
också beräknas med ledning av preliminär taxering, om det med sannolikhet
kan antagas, att vid årlig taxering året efter inkomståret till statlig d-

Har
skattskyldig inte påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före
inkomståret, men kan han antagas bli påförd sådan skatt enligt den årliga
taxeringen året efter inkomståret, skall preliminär B-skatt beräknas med
ledning av särskild taxering till statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt
och statlig förmögenhetsskatt (preliminärtaxering).

Preliminär
B-skatt skall också beräknas med ledning av preliminär taxering, om det med
sannolikhet kan antagas, att vid årlig taxering året efter inkomståret till
statlig d-

Nuvarande lydelse

ler
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst kommer att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femtedel
av sistnämnda inkomst, dock minst 2000 kr.

Föreslagen
lydelse

ler
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst kommer att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen året före inkomståret med minst 25 procent av
sistnämnda inkomst, dock minst 70000 kr.

Preliminär B-skatt får
beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än som sägs iförsta
eller andra stycket, om särskilda omständigheter föranleder det. Sådana
omständigheter kan föreligga exempelvis när det är fråga om nedsatt
skatteförmåga eller om mer betydande skillnad mellan annars utgående
preliminär skatt och påräk-nelig slutlig skatt.

Prop.1988/89:46 Bilaga 1

17
§

1
mom. Skattskyldig, som har att betala preliminär B-skatt, skall utan anmaning
avge preliminär självdeklaration:

1) om han inte har
påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret;

2) om hans vid årlig taxering året efter inkomståret till
statlig eller kommunal inkomstskatt taxerade inkomst, såvitt senast den 1 december
året före inkomståret kan bedömas, kommer att överstiga motsvarande inkomst vid
den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en fiemiedel av sistnämnda
inkomst, dock minst 2000 kronor; saml

3) om han året före inkomståret har haft att betala
preliminär A-skatt.

2) om hans vid årlig taxering året efter inkomståret till
statlig eller kommunal inkomstskatt taxerade inkomst, såvitt senast den 1 december
året före inkomståret kan bedömas, kommer att överstiga motsvarande inkomst vid
den årliga taxeringen året före inkomståret med minst 25 procent av sistnämnda
inkomst, dock minst 10 000 kronor;

3) om han året före inkomståret har haft att betala
preliminär A-skatt eller haft preliminär B-skatt endast en del av året; samt

4) om han under inkomståret får kännedom om att den
inkomst, som skall ligga till grund för taxering till statlig och kommunal
inkomstskatt året efiter inkomståret kan beräknas komma att överstiga den
inkomst, som legat till grund för debiterad preliminär B-skatt för inkomståret
med minst 25 procent av sistnämnda inkomst, dock minst 10 000 kr.

Preliminär självdeklaration
skall avfattas å blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer.

Preliminär
självdeklaration skall avfattas på blankett enligt formulär som riksskatteverket
fastställer.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1988/89:46 Bilaga 1

Preliminär
självdeklaration enligt 17 § 1 mom. 1-3 skaU avlämnas senast den 1 december
under året näst före inkomståret dier, om den skattskyldige då inte ägde kännedom
om att han kommer att för inkomståret taxeras för inkomst, senast fjorton
dagar efter det han vunnit sådan kännedom.

Preliminär
självdeklaration enligt 17 § 1 mom. skall avlämnas senast den I december
under året näst före inkomståret eller, om den skattskyldige då icke ägde kännedom
om att han kommer att för inkomståret taxeras för inkomst, senast fjorton dagar
efter det han vunnit sådan kännedom.

Preliminär
självdeklaration enligt 17 § 2 mom. skall avlämnas senast den 1 december året
näst före inkomståret.

Preliminär
självdeklaration enligt 17 § 1 mom. 4 skall avlämnas senast fiorton dagar ejier
det den skattskyldige vunnit sådan kännedom.

Preliminär
självdeklaration skall avlämnas till den lokala skattemyndighet, som har att
debitera skatt enligt vad i 22 § sägs.

27
§

3 mom. överstiger
skattskyldigs slutliga skatt den preliminära skatt, som skall gottskrivas honom
enligt 2 mom., skall den skattskyldige betala en avgifi (kvarskatteavgift) med
åtta procent av det överskjutande beloppet, om detta uppgår till högst
femlusen kronor, och i annat fall med tio procent. Om särskild beräkning i
vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgiftsbelopp
som understiger femtio kronor påförs ej. Vid bestämmande av procenttalet för avgifiten
och vid beräkning av avgifiten gäller

att
i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623);

aU
i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 2
mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter inkomståret;

att
del belopp, som avgiften skall beräknas på, avmndas till närmast lägre
hundratal kronor.

3
mom. överstiger skattskyldigs slutliga skatt summan av den preliminära skatt,
som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. 1 — 2 samt sådan preliminär skatt som
avses i 2 mom. 3 och som har betalts senast den 18 januari året efter inkomståret,
skall den skattskyldige betala en kvarskatteavgift på det överskjutande
beloppet.

Kvarskatteavgifit
utgår med två procent på det överskjutande beloppet tiU den del det har täckts
av preliminär skatt enligt 2 mom. 3 som har betalts in senast den 30 april året
efter inkomståret. Vid bestämmande av underlag för beräkning av avgiften
avräknas ett belopp på 10000 kronor.

Kvarskatteavgift utgår
med tio procent på den del av det överskjutande beloppet som inte var betald
senast den 30 april året efter inkomståret och som avser preliminär skatt
enligt 2 mom 3.

Vid
beräkning av kvarskatteavgiften gäller

att
i den slutliga skatten inte räknas in skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623);

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

att
underlagen avmndas till närmast lägre hundratal kronor.

Om
särskild beräkning av kvarskatteavgift i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Kvarskatteavgift som understiger 100 kr påföres inte.

Bestämmelserna i denna lag
om kvarstående och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om
inte annat anges.

Prop. 1988/89:46 Bilaga 1

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt,
som avses i 27 § 2 mom. 3, betalats efter den 18 januari året efter
inkomståret men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt
utgå för en tid av sex månader. Öreial som uppkommer vid ränteberäkningen
bortfaller

Ränta
beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor
enligt en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda
diskonto som gällde vid utgången av året före taxeringsåret och på övrig del
enligt en räntesats som motsvarar fjärdedelen av diskontot.

Räntesatserna
bestäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fall
avrundas uppåt.

1 mom. Om preliminär
skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har skett, skall gottskrivas
skattskyldig på gmnd av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag, överstiger den
slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande
beloppet. Vid ränteberäkningen gäller bestämmelserna i 27§ 3 mom. andra och
tredje styckena i tillämpliga delar.

I mom. Om preliminär
skatt, som har betalts in eller som, utan att så har skett, skall gottskrivas skattskyldig
på gmnd av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag, överstiger den slutliga
skatten, skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.
Vid ränteberäkningen gäller

att i den slutliga
skatten inte räknas in skattetillägg eller förseningsavgift enhgt
taxeringslagen (1956:623):

att i den preliminära
skatten Inte räknas in sådan preliminär skatt som avses i 27§ 2 mom. 3 och som har
betalts ejier den 30 april året efter inkomståret;

att
det belopp som ränta skaU beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal
kronor

Ränta utgår för en
beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 27 § 2 mom. 3, betalats
efter den 18 januari året efter inkomståret men senast den 30 april samma år,
skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:46

Bilaga 1 Räntebelopp som understiger

femtio kronor betalas inte ut. Öretal, som uppkommer vid ränteberäkningen
bortfaUer.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till
belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen
av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna
i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

85 §

2
mom. Har skattskyldig påförts 2 mom. Har skattskyldig påförts

kvarskatteavgift
och beror skillna- kvarskatteavgift med tio procent

den
mellan den slutliga och den och beror skillnaden meUan den

preliminära
skatten på förhåUande, slutliga och den preliminära skat-

som
den skattskyldige inte har kun- ten på förhållande, som den skatt-

nat
råda över, får länsskattemyn- skyldige inte har kunnat råda över,

digheten
i det län, där avgiften har får länsskattemyndigheten i det län,

påförts,
efter ansökan av den skatt- där avgiften har påförts, efter ansö-

skyldige
besluta att avgiften skaU kan av den skattskyldige besluta att

utgå
med endast fem procent. avgiften skall utgå med fem pro

cent.

Vid beslut om nedsättning enligt första stycket skall bortses från den
del av avgiften som har beräknats efter två procent enhgt 27 §4 mom.

Ansökan
skall ha kommit in till länsskattemyndigheten före utgången av året efter det
då avgiften påfördes.

Lagrådsremissens
lagförslag

Förslag
till

Lagom ändringi
uppbördslagen (1953:272)

Härigenom
föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'

dels
att 13 § skall delas in i moment, 1 och 2 mom., och ha följande lydelse,

dels att 14 §, 27 § 3 och
4 mom., 69 § I mom. samt 85 § 2 mom. skall ha följande lydelse.

Prop.1988/89:46
Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13F

Preliminär B-skatt, skall
om inte annat sägs nedan eller föranleds av särskilda omständigheter, utgå med belopp
motsvarande 120 procent av den slutliga skatt, som har påförts den
skattskyldige året före inkomståret, //// den del sistnämnda skatt avser annat
än utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623) eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt
eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författning. Vid beräkning
av preliminär B-skatt skall, om möjligt, hänsyn tagas till preliminär A-skatt
som den skattskyldige kan ha att betala på gmnd av förordnande enligt 3 § 3
mom. andra stycket.

/
mom. Preliminär B-skatt skall, om inte annat sägs / 2 mom. eller föranleds av
särskilda omständigheter, tas ut

1) med belopp motsvarande 120 procent av den sludiga
skatt, som har påförts den skattskyldige året före inkomståret, eller,

2) om den slutliga skatt som har påförts den
skattskyldige året före inkomståret understiger den preliminära B-skatt som
för samma inkomstår har debiterats enligt denna paragraf, med 110 procent av
den slutliga skatten.

Preliminär
B-skatt enligt första stycket 1 eller 2 får inte tas ut med lägre belopp än som
motsvarar den preliminära B-skatt som har debiterats för året före
inkomståret.

I
den slutliga skall som avses i första stycket skaU inte inräknas utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, skattetillägg dier förseningsavgift enligt taxeringslagen
(1965:623) eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har
påförts enligt bestämmelse i annan författning.

Vid
beräkning av preliminär B-skatt skaU, om möjligt, hänsyn tas till preliminär
A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala på gmnd av förordnande enligt 3
§ 3 mom. andra stycket.

s. 46 Kontrollera mot PDF

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974:771.

Senaste
lydelse 1982:1209.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

2
mom. Har skattskyldig inte påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen
året före inkomståret, men kan han antagas bli påförd sådan skatt enligt den
årliga taxeringen året efter inkomståret, skall preliminär B-skatt beräknas
med ledning av särskild taxering till statlig inkomstskatt, kommunal inkomst-skattoch
statlig förmögenhetsskatt (preliminär taxering).

Prop.1988/89:46 Bilaga 2

Preliminär B-skatt
skall också beräknas med ledning av preliminär taxering, om det med sannolikhet
kan antagas, att vid åriig taxering året efter inkomståret till statlig eller
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst kommer att avvika från motsvarande inkomst
vid den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femtedel av
sistnämnda inkomst, dock minst 2 000 kronor.

Preliminär B-skatt får
beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än som sägs iförsta
eller andra stycket, om särskilda omständigheter föranleder det. Sådana
omständigheter kan föreligga exempelvis när det är fråga om nedsatt skatteförmåga
eller om mer betydande skillnad mellan annars utgående preliminär skatt och påräk- nelig slutlig skatt.

Om så finnes påkallat med
hänsyn till det konjunkturläge, som kan antagas komma att råda under inkomståret,
äger regeringen förordna att preliminär B-skatt, som beräknas på sätt i 13 första
stycket sägs, skall för riket i dess helhet eller viss del därav eller för
vissa kategorier skattskyldiga beräknas till viss del av där omnämnd slutlig
skatt.

Om så finnes påkallat med
hänsyn till det konjunkturläge, som kan antagas komma att råda under inkomståret,
äger regeringen förordna att preliminär B-skatt, som beräknas på sätt i 13 § /
mom. sägs, skall för riket i dess helhet eller viss del därav eller för vissa
kategorier skattskyldiga beräknas till viss del av där omnämnd slutlig skatt.

3 mom." överstiger
skattskyldigs slutliga skatt den preliminära skatt, som skall gottskrivas
honom enligt 2 mom., skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift)
med åtta procent av det överskjutandet beloppet, om detta

' Senaste lydelse 1974:771. ''Senaste lydelse 1985:404.

3 mom. Överstiger skattskyldigs
slutliga skatt den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 januari
året efter inkomståret och den preliminära skatt, som skall gottskrivas honom
enligt 2 mom. / eller 2, skall den skattskyl-

Nuvarande
lydelse

uppgår
till högst fiemtusen kronor, och i annat fäll med tio procent. O m särskild
beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgiftsbelopp
som understiger femtio kronor påförs ej. Vid bestämmande av procenttalet för
avgiften och vid beräkning av avgiften gäller

att
i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623);

att
/ den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 2
mom. 3 och som har betalats efiter den 30 april året efter inkomståret;

att
del belopp, som avgiften skall beräknas på, avrundas till närmast lägre
hundratal kronor.

4
mom. 5 Har skattskyldig, som har fått anstånd med självdeklarationen till
någon dag efter den 30 april taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för
inkomståret efter den 30 april men senast den 30 juni taxeringsåret, skall kvarskatteavgiften
beräknas efter två procent på den del av det överskjutande beloppet enligt 3
mom. som täcks av den inbetalade skatten. Avgiften i övrigt skall beräknas som
om betalningen

' Senaste lydelse 1986:1288.

Föreslagen lydelse

dige
betala en avgift (kvarskatteavgift) på det överskjutande bdoppet. Kvarskatteavgift
utgår med två procent på det överskjutande beloppet lill den del det har
täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 30 april året ejier inkomståret
och med tio procent på resterande del. Om särskild beräkning i vissa fall
föreskrivs i 4 mom.

Avgifit, i förekommande
fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger femtio
kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller

att i den slutliga skatten
inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen
(1956:623);

att avgifit inte skall
beräknas på överskjutande belopp tUl den del det uppgår tiU högst 20 000 kronor
och har betalats senast den 30 april året efter inkomståret;

att
belopp, som avgiften skall beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal
kronor. Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller
debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften

bestämsdärvid till bdoppsom
skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande
slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag
om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift
om inte annat anges.

4 mom. Har
skattskyldig, som har fått anstånd med självdeklarationen till någon dag efter
den 30 april taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för inkomståret efter den
30 april men senast den 30 juni taxeringsåret, skall kvarskatteavgiften
beräknas efter fyra procent på den del av det överskjutande beloppet enligt 3
mom. som täcks av den inbetalade skatten i den mån denna del överstiger 20000
kronor och i

Prop.1988/89:46 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

hade gjorts senast den
30 april ta.xe-ringsårel. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 mom.

övrigt
efter två procent. För överskjutande belopp sotn inte täcks av inbetalning
under denna tid gäller bestämmelserna i 3 mom. Har skattskyldig, som på grund
av omständighet som utgör laga förfall inte har fullgjort sin deklarationsskyldighet
senast den 30 april taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för inkomståret
efter den 30 april men senast den 30 juni taxeringsåret, skall
länsskattemyndigheten på ansökan av den skattskyldige beräkna kvarskatteavgiften
på sätt som anges i första stycket. Ansökan skall ha kommit in till
länsskattemyndigheten före utgången av året efter det då kvarskatteavgiften
påfördes.

Prop.1988/89:46 Bilaga 2

s. 52 Kontrollera mot PDF

vid ränteberäkningen
bortfaller

Ränta beräknas på den dd
av överskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor enligt en räntesats
som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid
utgången av året före taxeringsåret och på övrig del enligt en räntesats som
motsvarar fjärdedelen av diskontot.

Räntesatserna bestäms
till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fall avrundas uppåt.

I
mom.*" Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har
skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort
skatteavdrag, överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas
på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller bestämmelserna i
27§ 3 mom. andra och tredje styckena i tillämpliga delar.

Ränta
utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 27
§ 2 mom. 3, betalats efter den 18 januari året efter inkomståret men senast den
30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader.
Öretal som uppkommer

I
mom. Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har skett,
skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort
skatteavdrag, överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas
på det överskjutande beloppet.

Vid
ränteberäkningen gäller

att
i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623);

att
i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27§
2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efiter inkomståret;

att
det belopp, som räntan skaU beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal
kronor.

Ränta
utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 27
§ mom. 3, betalats efter den 18 januari året efter inkomståret men senast den
30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader.

'■ Senaste lydelse 1985:407.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:46

Bilaga 2 Ränta, i förekommande faU efiter

avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger
femtio kronor. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfialler.

Bestämmelserna
i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

85
§ 2 mom.'' Har skattskyldig påförts kvarskatteavgift och beror skillnaden
mellan den slutliga och den preliminära skatten på förhållande, som den skattskyldige
inte har kunnat råda över, får länsskattemyndigheten i det län, där avgiften
har påförts, efter ansökan av den skattskyldige besluta att avgiften skall utgå
med endast fem procent.

Vid
beslut om nedsättning enligt Vid beslut om nedsättning enligt

första stycket skall
bortses från den första stycket skaU bortses från den

del av avgiften som har
beräknats del av avgiften som har beräknats

efter två procent
enligt 21 §4 mom. efter annat procenttal än tio.

Ansökan
skall ha kommit in tiU länsskattemyndigheten före utgången av året efter det då
avgiften påfördes.

(Se
vidare anvisningarna.)

1. Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. De nya föreskrifterna i 13 § I och 2 mom. tillämpas
första gången för uppbördsåret 1989/90.

3. De nya föreskrifterna i 27 § 3 och 4 mom., 69 § 1
mom. samt 85 § 2 mom. tillämpas i fråga om skattskyldiga som avses i 10§ I mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt första gången vid den årliga debiteringen
år 1990 och i fråga om övriga skattskyldiga första gången vid den årliga
debiteringen år 1989.

'Senaste
lydelse 1986:1288. 53

s. 54 Kontrollera mot PDF

Lagrådet Prop. 1988/89:46

Bilaga
3 Utdrag ur Protokoll vid sammanträde 1988-10-13

Närvarande:
f d. regeringsrådet Stig Nordlund, regeringsrådet Elisabeth Palm, justitierådet
Johan Lind.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 6 oktober 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Kjell-Olof Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Förslaget
har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Susanne Mattsson.

Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:

13
§ 1 mom.

Punkterna
I och 2 i första stycket i det remitterade förslaget innehåller två olika
regler för uttag av preliminär B-skatt. Uttaget skall enligt första punkten
motsvara 120 procent av den slutliga skatten året före inkomståret. I andra
punkten ges en alternativ regel för följande fall. Preliminär B-skatt debiteras
för ett visst år (år I). Det visar sig vid taxeringen under år 2 att den
slutliga skatten för år I understiger den debiterade B-skatten. Vid uttag av B-skatt
för år 3 beräknas då B-skatten till 110 procent av den slutliga skatten för år
1.

Punkten
2 är svårtillgänglig främst till följd av att det blivit oklart vad som avses
med inkomstår. I syfte att få lagtexten mer lättillgänglig föreslår lagrådet
att första och andra styckena i 13§ I mom. ersätts av följande tre stycken.

"Preliminär
B-skatt skall tas ut med belopp motsvarande 120 procent av den slutliga skatt
som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den
slutliga skatten den ursprungligen debiterade B-skatten tas preliminär B-skatt
ut med 110 procent.

Preliminär
B-skatt enligt första stycket får inte tas ut med lägre belopp än som motsvarar
den preliminära B-skatt som har debiterats för året före inkomståret.

Bestämmelserna
i första och andra styckena gäller inte när preliminär B-skatt skall beräknas
med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller när annars särskilda
omständigheter föreligger."

När
det i första stycket i den av lagrådet föreslagna lagtexten talas om att den
slutliga skatten understiger "den urspmngligen debiterade B-skatten" avses
därmed den B-skatt som debiterats för det år som den slutliga skatten hänför
sig till (dvs. år I i det förut angivna fallet). Hänsyn skall inte tas till
preliminär B-skatt som den skattskyldige betalat in frivilligt (dvs. utan
debitering) eller efter beslut om jämkning (då är B-skatten inte ursprungligen
debiterad).

Andra
stycket i lagrådets förslag överensstämmer med andra stycket i det remitterade
förslaget.

Tredje
stycket i lagrådets förslag är avsett att i sak motsvara det undan- 54

s. 55 Kontrollera mot PDF

tag som finns i första
stycket i det remitterade förslaget ( "om inte Prop.
1988/89:46

annat
sägs i 2 mom. eller föranleds av särskilda omständigheter," ).
Bilaga 3

14
§

1
paragrafens nuvarande lyddse bemyndigas regeringen att i viss angiven situation
förordna, att preliminär B-skatt som beräknas enligt I3§ första stycket skall
beräknas på annat sätt. Ett sådant bemyndigande är inte förenligt med
bestämmelserna i 8 kap. regeringsformen (RF). Bemyndi-, gandet behåller dock
sin giltighet enligt p. 6 i övergångsbestämmdsema till RF. Giltigheten är
emellertid avhängig av att bemyndigandet bevaras vid det innehåU det hade vid RF:s
ikraftträdande.

Den
föreslagna ändringen i I4§ innebär att bemyndigandet skulle få ett ändrat
innehåll. Bemyndigandet förlorar därmed sin giltighet. 1 själva verket har 14 §
redan förlorat sin giltighet i samband med att 13 § första stycket tidigare
ändrats sedan RF trätt i kraft.

Mot
bakgmnd av det anförda förordar lagrådet att 14 § upphävs.

Innehållsförteckning Prop. 1988/89:46

Sid.

Propositionens
huvudsakliga innehåU ....................... ... 1

Lagförslag........................................................... ... 3

1 Inledning......................................................... .. 19

2 Skatteskala för år 1989...................................... .. 21

3 Extra avdrag för folkpensionärer, m. m.................. .. 24

4 Avdrag för ökade levnadskostnader vid arbete inom byggnads- och
anläggningsbranschen........................................... .. 29

5 Bostadsbidrag m.m............................................ .. 30

6 Uttaget av preliminär B-skatt............................... 32

7 Avgift på fyllnadsinbetalningar ........................... 36

8 Upprättade lagförslag......................................... .. 41

9 Författningskommentarer till förslaget om ändring i UBL 41

10 Hemställan .................................................... 43

11 Beslut............................................................. 43

Bilaga 1 RSV:s lagförslag ....................................... .. 44

Bilaga 2 Det till lagrådet
remitterade förslaget ........... .. 49

Bilaga
3 Lagrådets yttrande ................................... 54