Prop. 1988/89:48

Regeringens proposition 1988/89:48

om vissa ändrade bestämmelser om motorredskap och
traktorer

Prop. 1988/89:48

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 mars 1989.

På
regeringens vägnar Sten Andersson

Georg
Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ändringar i körkortslagen (1977:477), vägtrafikskattelagen
(1988:327) och trafikskadelagen (1975:1410) såvitt gäller främst motorredskap
och traktorer. Förslagen utgör ett led i arbetet på en i viss utsträckning
ändrad klassificering av dessa fordon i syfte att undanröja vissa oklarheter
som nu finns. Detta arbete berör också olika förordningar på trafikområdet.

Den
huvudsakliga innebörden av ändringarna är att begränsningar av fordonets högsta
möjliga hastighet, den s.k. konstruktiva hastighetsbegränsningen, inte längre
blir styrande för om ett fordon skall vara traktor resp. motorredskap. Vidare
blir fler fordonstyper än hittills registreringsskyldiga. I och med detta blir
fordonen i fråga även skattepliktiga och faller under bestämmelserna i trafikskadelagen.
Den lagen föreslås dessutom omfatta alla registreringspliktiga motorredskap
samt motorredskap som inte är registreringspliktiga men vars tjänstevikt
överstiger 2000 kg.

De
fordon som främst berörs av den utökade registreringsplikten är sådana som
normalt förekommer på de allmänna vägarna. Detta förhållande medför att kraven
på förarbehörigheten för dessa fordon också bör skärpas. För motorredskap som
kan framföras fortare än 30 km/tim samt för s. k. trafiktraktorer föreslås att
det i fortsättningen skall krävas minst B-behörighet. Vidare föreslås att
provet för traktorkort kompletteras med ett körprov.

Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om
ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom
föreskrivs att I, 2, 4 och 30§§ körkortslagen (1977:477)' skall ha följande
lydelse.

Prop.
1988/89:48

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§

Denna
lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfordon, traktor och
motorredskap.

Behörigheten
att föra motorfor- Behörigheten att föra motorfor

don e/Zer terrängmotorfordon anges don, terrängmotorfordon, trajik-

på följande sätt i körkort. traktor eller motorredskap klass I

anges
på följande sätt i körkort.

Bok-
Behörighet

Bok

-
Behörighet

stav

stav

A motorcykel

A

motorcykel

B personbil, lätt

B

personbil, lätt

lastbil
och ett

lastbil och ett

till
sådan bil

fill sådan bil

kopplat
lätt släp-

kopplat lätt

fordon,
terrängvagn

släpfordon,

terrängvagn,

trafiktraktor

och

motorredskap

klass I

C
tung lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon

D
buss

E
släpfordon, oavsett antal och vikt

Behörighet
att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil, lätt lastbil eller
terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.

2 § 3

Bil, terrängvagn eller
motorcykel får föras endast av den som har körkort för fordonet. Ett körkort
med behörigheten A gäller för tung motorcykel först när körkortshavaren har fyUt
18 år. Har släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet
även för detta.

Bil, terrängvagn, traftktraktor,
motorredskap klass I eller motorcykel får föras endast av den som har körkort
för fordonet. Ett körkort med behörigheten A gäller för tung motorcykel först
när körkortshavaren har fyllt 18 år. Har släpfordon kopplats till en bil skall
föraren ha körkortsbehörighet även för detta.

' Lagen omtryckt 1980:977. - Senaste lyddse 1982:1088. '
Senaste lydelse 1985:431.

Utan
hinder av första stycket får Prop. 1988/89:48

1. lastbil,
släpfordon eller buss föras

a)
utan last eller passagerare
inom garageområde, verkstadsområde eller bensinstationsområde dier eljest
kortare sträcka av den som har körkort med behörigheten B,

b)
med last eller passagerare i
fall som avses under a), om färden äger rum i samband med bärgning, reparation
eller liknande åtgärd beträffande fordonet samt föraren av detta har körkort
med behörigheten B och har fyllt 19 år,

2. motorcykel,
lastbil, släpfordon dier buss föras i tjänsteutövning av

polisman, som har körkort med behörigheten B.

Den
vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsområde eller
liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag som det
återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivande därtill har
lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre år.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4§

Traktor
som är försedd med gum- Jordbrukstraktor eller motorred-

mihjul
eller motorredskap får föras skåp klass II får
föras på väg endast

på väg endast av den som
har kör- av den som har körkort eller trak-

kort eller traktorkort. torkort.

Utan
hinder av första stycket får Utan hinder av första stycket får

traktor
eller motorredskap föras till- jordbrukstraktor dier motorredskap

fälligt
utan körkort eller traktorkort klass II föras tiUfäUigt utan
körkort

kortare
sträcka på väg vid färd till dier traktorkort kortare sträcka på

eller
från arbetsplats eller mellan en väg vid färd till eller från arbets-

gårds ägor eller för
liknande ända- plats eller mellan en gårds ägor dier

mål. för liknande ändamål.

30
§

Sökanden får godkännas efter fö- Sökanden får godkännas efter fö-

rarprov endast om han i de avseen- rarprov endast om han i de avseen

den som anges i I4förstastycket 1 den som anges i 14§ uppfyller de

och 2 uppfyller de krav som bör krav som bör ställas från trafiksä-

ställas från trafiksäkerhetssyn- kerhetssynpunkt.

punkt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Traktorkort,
som före ikraftträdandet har utfärdats i enlighet med äldre föreskrifter, är
fortfarande giltiga.

2 Förslag
till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

Härigenom
föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988:327) dels att 5, 6, 9, 21, 22,
24 och 25 §§ samt bilaga I tiU lagen skall ha följande lydelse, dels att det i
lagen skall införas en ny paragraf, 25 a §, av följande lydelse.

Prop. 1988/89:48

Nuvarande
lydelse

5§

Med
skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skattevikten
utgör för

personbil, motorcykel, traktor
eller motorredskap,

buss,
lastbil eller annan släpvagn än påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten,
dock högst den bmt-tovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten
för högst 10 tons axeUryck eller 16 tons böggitryck

påhängsvagn

den
del av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock
högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för
högst 10 tons axdtryck dier 16 tons böggitryck

Kan
en buss, lastbil, eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier,
beräknas skattevikten efter det karosseri som ger högst totalvikt för
fordonet. 1 fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn
beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

Föreslagen
lydelse

5§

Med
skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skattevikten
utgör för

personbil,
motorcykel, traktor dier motorredskap

buss,
lastbil, tung terrängvagn, terrängsläp eller annan släpvagn än påhängsvagn

påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten,
dock högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten
för högst IO tons axeltryck eller 16 tons böggitryck

den
del av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock
högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för
högst 10 tons axdtryck eller 16 tons böggitryck

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kan
en buss, lastbil, tung terrängvagn, terrängsläp eller släpvagn förses med två
eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som
ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med
anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt
med sådan anordning.

Prop. 1988/89:48

Motorcyklar,
personbilar, lastbilar, bussar, traktorer, motorredskap och släpvagnar är
skattepliktiga, om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är
avställda. Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte
skattepliktiga, om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar
som inte är bensin- eller ga-soldrivna.

6§

Följande
fordon är skattepliktiga, om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och
inte är avställda, nämligen

1.
motorcyklar,

2.
personbilar,

3.
lastbilar,

4.
bussar,

5.
traktorer,

6.
tunga terrängvagnar,

7.
motorredskap,

8.
släpvagnar,

9.
terrängsläp som dras av
en sådan tung terrängvagn som inte skall beskattas som en jordbrukstraktor.

9§
Motorcyklar, personbilar, lastbilar dier bussar som enligt bilregistret har
årsmodellsbeteckning 1950 eller äldre är inte skattepliktiga.

Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är inte skattepliktiga,
om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är
bensin-<dler gasoldrivna eller av sådana fordon som avses i 21 § andra
stycket 2.

21 §

En traktor hänförs, om
annat inte sägs i 22 §, till klass I om den

1.
har en tjänstevikt över 2000 kilogram
och används för transport på väg som inte är enskild, e//er

2.
är en tid traktor
ombyggd bil.

En
traktor hänförs, om annat inte sägs i 22 §, till klass I om den har en
tjänstevikt över 2000 kilogram och används för transport på väg som inte är
enskild.

Som
traktor klass I beskattas också

1.
en bil som har byggts orn
tiU ett dragfordon som inte kan framföras med högre hastighet än 50 kilorrie-ter
i timmen och endast med svårighet kan ändras så att den kan framföras med
högre hastighet,

2.
ett fordon som är
särskilt konstruerat för att användas för på- och

.
avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och terminalområden eller andra liknande
områden.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1988/89:48

22 § Traktorer som
inte skall hänföras till klass 1 skall hänföras till klass 11.

Till
klass II hänförs också en traktor enligt 21 § 7 om den

1.
uteslutande eller så gott som
uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbmk,
skogsbmk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under fömtsättning,
när det gäller skogsbmk, att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton, eller

2.
används endast för transporter
som är begränsade till

a. transport
av endast traktorn

med förare,

b. godsbefordran vid
passage

över väg,

c. befordran av gods som
är las

tat på traktorn,

d. befordran vid färd
till eller

från arbetsplats, försäljningsställe

eller dylikt av redskap som skall

drivas med traktorn eller av sådant

gods som behövs för driften av

traktorn eller redskapet eller som

behövs för dess förare.

TiU
klass 11 hänförs också en traktor enligt 21 § första stycket om den

1.
uteslutande eller så gott som uteslutande
används för transport av produkter från eller fömödenhe-ter för lantbmk, skogsbmk,
yrkesmässig växtodling dier yrkesmässigt fiske, under fömtsättning, när det
gäller skogsbmk, att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton, eller

2.
används endast för transporter
som är begränsade till

a. transport
av endast traktorn

med förare,

b. godsbefordran vid
passage

över väg,

c. befordran av gods som
är las

tat på traktorn,

d. befordran vid färd
till eller

från arbetsplats, försäljningsställe

eller dylikt av redskap som skall

drivas med traktorn eller av sådant

gods som behövs för driften av

traktorn dier redskapet eller som

behövs för dess förare.

24
§ . Används en trafiktraktor för att dra påhängsvagnar som inte är
registrerade här i landet, utgår fordonsskatt med två gånger det belopp som
annars skulle ha utgått för traktom.

Vad som sägs iförsta stycket gäller dock inte för sådana fordon som anges
i 2T§ ändra stycket 2.

25 §

Ett skattepliktigt
motorredskap beskattas som en jordbmkstraktor, om det har en tjänstevikt som
inte överstiger 2 000 kilograrii och inte är en till motorredskdp ombyggd bil,
och i annat fall som en trafik-traktor.

Ett niötorredskap
beskattas som en jordbmkstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger
2000 kilogram.

Om
en bil har byggts om tiU mo-törredskap; beskattas den dock som trajiktrdktor.
Detsamma gäller för sådana motorredskap som används ■för transport av
gods på andra vägar än enskildci, öm transporterna inte

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

är
begränsade till sådana som anges i 22 § andra stycket.

Andra
skattepliktiga motorredskap än de som avses i första och andra styckena
beskattas pä sätt somfiramgär av bilaga 1, E 4.

25
a §

En
tung terrängvagn beskattas som en jordbrukstraktor om den inte används för
transport av gods på andra vägar än enskilda. Detsamma gäller om en tung
terrängvagn endast används på sätt som anges i 22§ andra stycket.

I
andra fall beskattas en tung terrängvagn på sätt som framgår av bilaga I, E 5.

Prop. 1988/89:48

Bilaga
1 till vägtrafikskattelagen (1988:327)

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

A
Motorcyklar

1 Tvåhjulig
motorcykel

0-

75

100

0

utan sidvagn

76-

125

0

2
Annan motorcykel

0-

200

0

B
Personbilar

0-"

900

'.. 355

o!.; ■

901-

445

90,,'. ::.■

C
Bussar

1
Buss som är

0-

1600

355

0

inrättad för

1601-

3000

391

36' .

drift endast

3001-

895

o---:

med bensin

■' ;! ! 1; ■

eller gasol

2
Annan buss

0-

1600

355

0

1601-

3000

■ 391

36-' -

3001-

7000

• 895

14

7001-

10000

1455

35

10001-

30000

2 505

61

30001-

c

t4705

Or:.' •

D Lastbilar

1
Lastbil som är

0-

1600

355

0

inrättad för

1601-

3000

391

36

drift endast

3001-

895

0

med bensin

eller gasol

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

Prop.
1988/89:48

2
Annan lastbil

2.1 med anordning

för påhängs-

vagn

med tvä hjul-

0-

■
1600

540

0

axlar

1601-

■
3000

565

25

3001-

■10000

915

85

10001-

14000

6865

193

14001-

14585

339

med tre eller

0-

1600

540

0

flera hjul-

1601-

■
3000

565

25

axlar

3001-

11 000

915

95

11001-

•15000

8515

115

15001-

18000

13115

135

18001-

■23000

17165

246

23001-

■27000

29465

210

27001-

37 865

0

2.2 utan anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0-

- 1600

355

0

axlar

1601-

- 3000

391

36

3001-

- 6000

895

27

6001-

-10000

1705

38

10001-

-14000

3225

111

14001-

-17000

7665

199

17001-

-

13635

260

med tre eller

0-

- 1600

355

0

flera hjul-

1601-

- 3000

391

36

axlar

3001-

-11 000

895

21

11001-

-15000

2575

88

15001-

-18000

6095

155

18001-

-27000

10745

194

27001-

-

28 205

0

E Traktorer

1
Traktor klass I

(trafiktraktor)

0-

- 1300

370

0

som inrättats

1301-

- 3000

425

55

för drift med

3001-

- 7000

1360

95

annat drivmedel

7001-

-

5 160

168

än dieselolja

2
Traktor klass 1

0-

- 1300

680

0

(trafiktraktor)

1301-

- 3000

790

110

som inrättats

3001-

- 7000

2 660

180

för drift med

7001-

-

9860

320

dieselolja

3
Traktor klass II

0-

-
2500

150

0

(jordbrukstraktor)

2501-

-

■ 225

0

F Släpvagnar

1
Släpvagnar med

0-

- 1000

150

0

skattevikt högst

1001-

- 3000

170

21

3000 kilogram

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

2
Släpvagnar med

skattevikt över

3000 kilogram.

som dras av en

bensin- eller

gasoldriven bil'

med en hjulaxel

3001-

580

11

med tvä hjul-

3001-13000

580

9

axlar

13001-

1480

0

med tre eller

3001-13000

580

6

flera hjul-

13001-

1180

0

axlar

3
Kilometerskatte-

pliktiga släpvagnar

och andra släpvagnar

med skattevikt över

3000 kilogram, som

dras av en bil som

inte är bensin- eller

gasoldriven, om det

är fråga om

3.1 styraxel för

påhängsvagn

med en hjul-

3001- 5000

630

105

axel

5001- 8000

2 730

134

8001-

6 750

248

med två eller

3001- 8000

610

55

flera hjul-

8001-11000

3 360

95

axlar

11001-14000

6210

143

14001-

10 500

200

3.2 andra släp-

vagnar

med en hjul-

3001- 8000

320

47

axel

8001-

2 670

80

med två hjul-

3001- 8000

310

30

axlar

8001-11000

1810

48

11001-14000

3 250

72

14001-17000

5410

95

17001-

8260

105

med tre eller

3001-11000

300

19

flera hjul-

11001-17000

1820

37

axlar

17001-25000

4040

62

25001-32000

9000

81

32001-

14670

0

Prop.
1988/89:48

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig
bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut
enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat
motorredskap tas skatt ut enligt 4.

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

4
Släpvagnar med

skattevikt över

3 000 kilogram.

som dras av en

trafiktraktor

eller av ett motor-

redskap som be-

skattas som en

trafiktraktor

med en hjulaxel

3001- 8000

550

45

8001-

2 800

120

med två hjul-

3001- 8000

550

20

axlar

8001-11000

1550

50

11001-17000

3050

170

17001-

13 250

250

med tre eller

3001-11000

550

20

flera hjul-

11001-14000

2150

40

axlar

14001-20000

3 350

75

20001-25000

7 850

105

25001-30000

13100

120

30001-35000

19100

45

35001-

21350

0

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

"'

A
Motorcyklar

1 Tvåhjulig
motorcykel

0- 75

100

0

utan sidvagn

76-

125

0

2
Annan motorcykel

0-

200

0

B
Personbilar

0- 900

■ 355

ö -

901 -

445

90'■ ■ :■

C
Bussar

1
Buss som är

0- 1600

■ 355

0

inrättad för

1601- 3000

391

36

drift endast

3001-

895

0

med bensin

eller gasol

2
Annan buss

0- 1600

355

0

1601- 3000

391

36

3001- 7000

895

14

7001-10000

1455

35

10001-30000

2 505

61

.30001-, :„., .

.-. 14
705

0 .

Prop.
1988/89:48

' Dras
annan släpvagn än ijåhängsvägn även av kiloiheterskattepliktig bil, eller av éri

annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.' ■ ' ■ '

10

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

D Lastbilar

1
Lastbil som är

0- 1600

355

0

inrättad för

1601- 3000

391

36

drift endast

3001-

895

0

med bensin

eller gasol

2
Annan lastbil

2.1 med anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0- 1600

540

0

axlar

1601- 3000

565

25

3001-10000

915

85

10001-14000

6 865

193

14001-

14585

339

med tre eller

0- 1600

540

0

flera hjul-

1601- 3000

565

25

axlar

3001-11000

915

95

11001-15000

8515

115

15001-18000

13115

135

18001-23000

17165

246

23001-27000

29465

210

27001-

37 865

0

2.2 utan anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0- 1600

355

0

axlar

1601- 3000

391

36

3001- 6000

895

27

6001-10000

1705

38

10001-14000

3225

111

14001-17000

7665

199

17001-

13635

260

med tre eller

0- 1600

355

0

flera hjul-

1601- 3000

391

36

axlar

3001-11000

895

21

11001-15000

2 575

88

15001-18000

6095

155

18001-27000

10745

194

27001-

28205

0

E Traktorer
m. m.

1
Traktor klass I

■ : ,■ ,. '■■■

(trafiktraktor)

0- 1300

370

0

som inrättats

1301- 3000 .

425

55

för drift med

3001- 7000

1360

95

annat drivmedel

7001-

5 160

168;; ■;.,,

än dieselolja

2
Traktor klass 1

0- 1 300

680

0

(trafiktraktor)

1301- 3000

790

110

som inrättats

3001- 7000

2 660

180

för drift med

7001-

9860

320 , .

dieselolja

■ s ..■

3
Traktor klass 11

(jordbrukstraktor)

0:

. 225

.0 : ■:■■ '■■ :■'■.:■

Prop.
1988/89:48

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

4
Motorredskap.

.som inte beskattas

enligt punkterna

1-3

2001-

1000

0

5
Tung terrängvagn.

som inte beskattas

enligt punkt 3

med två hjulaxlar

2001- 6000

300

35

6001-14000

1700

70

14001-

7300

200

med tre eller

2001- 6000

300

30

jlera hjul-

6001-14000

1500

50

axlar

14001-18000

5500

130

18001-

10 700

170

F Släpvagnar

1
Släpvagnar med

0- 1000

150

0

skattevikt högst

1001- 3000

170

21

3000 kilogram

2
Släpvagnar med

skattevikt över

3000 kilogram.

som dras av en

bensin- eller

gasoldriven bil'

med en hjulaxel

3001-

580

11

med två hjul-

3001-13000

580

9

axlar

13001-

1480

0

med tre eller

3001-13000

580

6

flera hjul-

13001-

1 180

0

axlar

3
Kilometerskatte-

pliktiga släpvagnar

och andra släpvagnar

med skattevikt över

3000 kilogram, som

dras av en bil som

inte är bensin- eller

gasoldriven, om det

är fråga om

3.1 styraxel för

påhängsvagn

med en hjul-

3001- 5000

630

105

axel

5001- 8000

2 730

134

8001-

6 750

248

med två eller

3001- 8000

610

55

flera hjul-

8001-11000

3 360

95

axlar

11001-14000

6210

143

14001-

10500

200

3.2 andra släp-

vagnar

med en hjul-

3001- 8000

320

47

axel

8001-

2 670

80

Prop.
1988/89:48

' Dras
annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en
annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras
släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt
ut enligt 4.

12

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

med tvä hjul-

3001- 8000

310

30

axlar

8001-11000

1810

48

11001-14000

3 250

72

14001-17000

5410

95

17001-

8260

105

med tre eller

3001-11000

300

19

flera hjul-

11001-17000

1820

37

axlar

17001-25000

4040

62

25001-32000

9000

81

32001-

14670

0

4
Släpvagnar med

skattevikt över

3000 kilogram.

som dras av en

trafiktraktor

eller ett motor-

redskap-som be-

skattas som en

trafiktraktor.

samt släpvagnar

eller terrängsläp

som dras av en

tung terrängvagn

som beskattas

enligt E 5

med en hjulaxel

3001- 8000

550

45

8001-

2 800

120

med två hjul-

3001- 8000

550

20

axlar

8001-11000

1550

50

11001-17000

3050

170

17001-

13250

250

med tre eller

3001-11000

550

20

flera hjul-

11001-14000

2150

40

axlar

14001-20000

3 350

75

20001-25000

7 850

105

25001-30000

13 100

120

30001-35000

19100

45

35001-

21350

0

Prop. 1988/89:48

Denna
lag träder i kraft den I januari 1991.

Dras
annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktig bil, eller av en annan
bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

13

3 Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom
föreskrivs att 1 och 34 §§ trafikskadelagen (1975:14I0)' skaU ha följande
lydelse.

Prop. 1988/89:48

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§

Denna lag gäller
trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring
för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning).
Lagen tillämpas dock ej på

1. motordrivet fordon
som är av

sett att föras av gående,

2.
motordrivet fordon när det användes
för tävling, träning, öv-ningskörning, uppvisning eller liknande ändamål
inom inhägnat tävlingsområde,

3.
motorredskap som varken är eller
bör vara registrerat i bilregistret.

Denna
lag gäUer trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från
trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon
(trafikskadeersättning). Lagen tillämpas dock ej på

1. motordrivet
fordon som är av

sett att föras av gående,

2.
motordrivet fordon när det användes
för tävling, träning, öv-ningskörning, uppvisning eller liknande ändamål inom
inhägnat tävlingsområde,

3.
motorredskap med en tjänstevikt
av högst 2 000 kg som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap och som
varken är eller bör vara registrerat i bilregistret.

Har
till motordrivet fordon som omfattas av lagen kopplats fordon av annat slag,
tillämpas lagens bestämmelser om skada i följd av trafik med motordrivet fordon
på fordonskombinationen i dess helhet.

34 §3 Förare av moped
skall under färd här i landet medföra bevis om att mopeden är trafiikförsäkrad
och på anmodan visa upp detta för bilinspektör eller polisman.

Förare
av moped och förare av motorredskap som, utan att vara registrerat i
bilregistret, omfiattas av denna lag skall under färd här i landet medföra
bevis om att fordonet är trafiikförsäkral och på anmodan visa upp beviset för
bilinspektör eller polisman.

Den
som bryter mot första stycket döms till böter, högst ettusen kronor. Han är
dock fri från ansvar, om han senast tredje vardagen efter förseelsen styrker
hos polismyndighet att han hade bevis om trafikförsäkring vid tiden för
förseelsen samt omständigheterna ger vid handen att förseelsen har berott på
tillfälligt förbiseende.

Denna lag träder i
kraft den I januari 1991.

' Lagen omtryckt 1977:949.
- Senaste lydelse 1978:91. Senaste lyddse 1983:309.

14

Kommunikationsdepartementet ""p- 1988/89:48

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989

Närvarande:
statsrådet S. Andersson, ordförande, och statsråden Göransson, Gradin, R. Carisson,
Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén, Nordberg,
Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet G. Andersson

Proposition om vissa ändrade bestämmelser om motorredskap
och traktorer.

1 Inledning

1.1 Bakgrund

1
fordonskungörelsen (1972:595, FK) finns det i 3 § definitioner på motorredskap
och traktorer. Dessa definitioner återfinns även i andra centrala vägtrafikförfattningar
som vägtrafikkungörelsen (1972:603, VTK) och bilregisterkungörelsen (1972:599,
BRK). Enligt dessa definitioner är motorredskap ett motordrivet fordon som är
inrättat huvudsakligen som arbetsredskap och som är konstruerat för en
hastighet av högst 30 km/tim och endast med svårighet kan ändras till högre
hastighet. Vidare är traktor ett motordrivet fordon som är inrättat
huvudsakligen för att dra annat fordon eller arbetsredskap och som är
konstruerat för en hastighet av högst 30 km/tim och endast med svårighet kan
ändras till högre hastighet.

Det
som utmärker motorredskap och traktorer är således dels ändamålet för vilket
fordonen är konstruerade, dels bestämmelsen om att fordonen skall ha en s. k.
konstruktiv hastighet på högst 30 km/tim.

Bestämmelsen
om den konstruktiva hastigheten infördes genom 1951

års vägtrafikförordning och den utgjorde från början inte någon egentlig

begränsning för utnyttjandet av de berörda fordonen. De flesta traktorer

och motorredskap som fanns vid den tiden hade nämligen ganska svaga

motorer samtidigt som de hade en sådan utväxling att de aldrig kunde

framföras fortare än 30 km/tim. Efter hand har den tekniska utvecklingen

fört med sig att de tyngre traktorerna och motorredskapen försetts med allt

starkare motorer på samma gång som kraftöverföringen kommit att bestå

av tekniskt mer komplicerade system. Detta innebär att ingrepp ofta måste

göras i den ursprungliga konstruktionen för att fordonen inte skall kunna

framföras med högre hastighet än 30 km/tim. För vissa slag av fordon är

det från teknisk synpunkt olämpligt att göra sådana ingrepp. Detta gäller

bl. a. fordon som traktordumprar, hjullastare, mobilkranar och väghyvlar.

I detta sammanhang kan också nämnas att Sverige numera saknar egen .

tillverkning av traktorer
och att de länder varifrån traktorer importeras Prop. 1988/89:48 ofta saknar
bestämmelser om en konstruktiv hastighetsbegränsning.

Motorredskapen
har en särställning i vägtrafikförfattningarna vilket även medför en
särställning i förhållande till andra författningar. Ett motorredskap är
sålunda registreringspliktigt och därmed skattepliktigt endast när det används
för transporter på de allmänna vägarna. En traktor däremot skall som regel vara
registrerad och är därmed också beskattad. Vidare gäller i regel inte det
särskilda trafikskadeansvaret för motorredskap och redskapet behöver då inte
heller vara trafikförsäkrat. När det gäller förarkompetensen ställs det mycket
låga krav för att få föra motorredskap och traktorer.

Orsaken
till att motorredskapen inte getts en lika omfattande reglering som
motorfordonen är att statsmakterna, då bestämmelserna beslöts, bedömde att
motorredskapen skulle förekomma i trafik endast i obetydlig omfattning. De
moderna motorredskapen är emellertid mycket specialiserade och har en stor
arbetskapacitet inom sina specialområden. För att vara lönsamma måste dessa
motorredskap, t. ex. mobilkranar, lyftplattformar och hjullastare, utnyttjas i
så stor utsträckning som möjligt. Denna utveckling har ort att motorredskapen
alltmer förflyttas på de allmänna vägarna till och från arbetsplatser där
redskapens olika funktionssätt kan utnyttjas.

Frågan
om nya bestämmelser för motorredskap och traktorer har behandlats av motorredskapsutredningen,
som tillsattes år 1967 och som år 1974 lämnade sitt slutbetänkande (SOU
1974:26) Motorredskap.

Detta
betänkande och remissyttrandena över betänkandet överlämnades år 1978 till
trafiksäkerhetsverket, TSV, som fick i uppdrag att överväga vilka åtgärder som
behövde vidtas i fråga om motorredskap. TSV redovisade sitt uppdrag år 1984
genom att överlämna en promemoria. Motorredskap, jämte remissyttranden.
Promemorian innehåller inte några färdiga förslag utan är närmast att betrakta
som en idéskiss.

På
grundval av TSV:s promemoria har inom kommunikationsdepartementet utarbetats
en promemoria Ds K 1987:15, Motorredskap och traktorer. En sammanfattning av
promemorians innehåll samt lagförslagen bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilagor 1 och 2.

Promemorian
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Regeringen
beslöt den 19 januari 1989 att inhämta lagrådets yttrande över inom
kommunikationsdepartementet upprättade förslag till ändringar i körkortslagen
(1977:477), vägtrafikskattdagen (1988:327) och trafikskadelagen (1975:14I0).

Lagrådet
har den 28 februari 1989 yttrat sig över förslagen. Lagförslagen och lagrådets
yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor 4 och 5.
Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit vissa ändringar i det remitterade
förslaget om ändring i vägtrafikskattelagen. Jag kommer att gå in på lagrådets
synpunkter i samband med att jag behandlar detta lagförslag (avsnitt 2.4). Som
kommer att framgå godtar jag i huvudsak de av lagrådet

16

föreslagna
ändringarna. Lagrådets granskning har också lett till vissa re- Prop.
1988/89:48 daktioneUa ändringar i lagtexten.

Lagrådet
har vidare förordat att de centrala författningarna på vägtrafikområdet blir
föremål för en samlad lagteknisk översyn och att alla definitioner av olika
fordonsslag så långt möjligt samlas i en och samma författning. Jag delar
lagrådets uppfattning i denna fråga och avser att vid lämpligt tillfälle ta
initiativ till att en sådan översyn kommer till stånd.

1.2 Allmänt om den nu gällande ordningen

1.2.1
Förarkompetens

Enligt
4§ körkortslagen (1977:477, KKL) får en traktor, som är försedd med gummihjul,
och motorredskap föras på väg endast av den som har körkort eller traktorkort.
För att ett traktorkort skall utfärdas måste personen i fråga ha fyllt 16 år
eller om särskilda skäl föreligger 15 år. Om det gäller att tillfälligt föra en
traktor eller ett motorredskap en kortare sträcka på väg vid färd till eller
från en arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller liknande ändamål behövs
emellertid varken körkort eUer traktorkort. Före ikraftträdandet av KKL den 1
januari 1978 erfordrades över huvud taget inte någon form av förarbevis eller
behörighet för att få föra motorredskap på väg. För traktorkort krävs inte
något körprov utan enbart ett teoretiskt prov, 53 § körkortsförordningen
(1977:722).

I
praktiken har parterna på arbetsmarknaden i många fall slutit avtal om att
förare av motorredskap skall ha en viss behörighet som är högre än den som föreskrivs
i KKL.

1.2.2
överlastavgift

Enligt
I § lagen (1972:435) om överiastavgift (ÖVL) omfattar lagen endast lastbil,
buss eller släpvagn som dras av bil. Lagen gäller således inte de motorfordon
som är aktuella i detta sammanhang.

1.2.3
Skatteplikt

Enligt
vägtrafikskattelagen (1988:327, VSL), tas vägtrafikskatt ut i form av
fordonsskatt och kilometerskatt. För traktorer och motorredskap förekommer
endast fordonsskatt. I 6§ VSL sägs att fordonsskatt skall betalas för bl. a.
traktorer och motorredskap om fordonet är eUer bör vara upptaget i
bilregistret och inte är avställt. Fordonsskatten beräknas efter fordonets
skattevikt som för traktorer och motorredskap är densamma som tjänstevikten.
Fordonsskatt skall också tas ut för registrerade släpvagnar till sådana fordon.
För släpvagnar beräknas skatten efter totalvikten.

Alla traktorer som är
försedda med gummihjul eller band är registre

ringspliktiga och därmed skattepliktiga. Traktorer indelas i skattehänseen

de i klass I (trafiktraktorer) och klass 11 (jordbmkstraktorer, 20 § VSL). En

traktor hänförs till klassen trafiktraktorer om den har en tjänstevikt som är

högre än 2000 kg och används för transport av gods på väg som inte är 17

2 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 48

enskild.
Detta gäller dock inte vid vissa slag av begränsade transporter Prop.
1988/89:48 eller vid befordran av produkter eller förnödenheter för lantbmk, skogsbmk,
e. d. Skatten för trafiktraktorer är betydligt högre än skatten för jordbmkstraktorer.
Det ankommer på ägaren av en jordbmkstraktor att anmäla till länsstyrelsen om
han avser att använda traktorn på ett sätt som gör att den skall anses som en
trafiktraktor. Detta framgår av 57 a § BRK. Motorredskap är
registreringspliktiga och därmed skattepliktiga endast när de används på väg på
samma sätt som trafiktraktorer eller för personbefordran (8§ BRK). Vid
bestämmelsens tillkomst angavs syftet med skattskyldigheten vara att förhindra
att motorredskap i större omfattning utnyttjas för transporter och därmed
kommer i ett gynnsammare läge än lastbilar och traktorer som utför ett
likvärdigt transportarbete (prop. 1969:45, jfr också prop. 1973:94 s. 78). På
liknande sätt som traktorer hänförs motorredskap till skatteklass 11 när tjänstevikten
inte överstiger 2000 kg.

1.2.4
Trafikansvar m.m.

Trafikskadelagen
(1975:1410, TSL) reglerar frågor om trafikskadeersättning och trafikförsäkring
för motordrivna fordon. När det gäller motorredskap tillämpas lagen på dessa
endast om de är eller bör vara registrerade i bilregistret. De flesta
motorredskapen är därför undantagna från TSL och omfattas alltså inte av trafikskadeansvaret
och trafikförsäkringsplikten.

På
de motorredskap för vilka TSL inte gäller tillämpas i stället bestämmelserna i
skadeståndslagen (1972:207). För rätt till ersättning vid skada orsakad av ett
motorredskap krävs därför styrkt vållande. Ersättningen i dessa fall tas
normalt ut ur en ansvarsförsäkring, i den mån en sådan försäkring finns.

När
det gäller motorredskap som är inrättade huvudsakligen för att självständigt
användas vid transporter, vilket bl. a. är fallet med gafi'el-tmckar och
hjullastare, har i rättspraxis den tidigare bilansvarighetslagen ansetts vara
tillämplig (jfr rättsfallen NJA 1965 s. 468 och 1973 s. 100). Genom att TSL
gäller "motordrivet fordon" med den innebörd uttrycket har i FK
(1972: 595) kan ett fordon med transportfunktioner falla under TSL trots att
det i andra sammanhang behandlas som motorredskap. Dessa fordonstyper, som
alltså är trafikförsäkringspliktiga, har av trafik-försäkringsbolagen förts upp
i särskilda förteckningar. — Av förordningarna SFS 1976:363 och 1976:364
framgår att gaffdtmckar och stenröjnings-vagnar inte är undantagna från trafikskade-
och trafikförsäkringslagstiftningen.

2 Den framtida ordningen

2.1 Allmän bakgrund

Det
författningsområde som det här är fråga om är så uppbyggt att de olika

förordningar som reglerar indelningen av de motordrivna fordonen också

styr vad som gäUer om dessa fordon i fråga om bl. a. förarkompetens, '°

beskattning och
trafikansvar. Jag anser det därför nödvändigt att i detta Prop. 1988/89:48

sammanhang redogöra för de
förslag till bl. a. ändrad gmppindelning för

motorredskap och traktorer
som jag ämnar föreslå regeringen och vars

genomförande är en fömtsättning
för de här redovisade lagförslagen. De

förslag som jag redovisar
överensstämmer i huvudsak med förslagen i

promemorian.

Som
framhållits i promemorian är en av de största nackdelarna med den nuvarande
regleringen att den utgår från den konstmktiva hastighetsbegränsningen. Detta
medför nämligen bl. a. att handeln med de berörda fordonen försvåras genom att
dessa måste konstmeras särskilt för svenska förhållanden. Vidare kan i vissa
fall fordonens fulla effekt inte utnyttjas. Det är därför angeläget att en ny
reglering på området i största möjliga utsträckning inte kommer att innehålla
någon begränsning som utgör hinder för handeln eller för ett effektivt
utnyttjande av fordonen.

Slopas
den konstmktiva hastighetsbegränsningen kommer detta att beröra fordon som mer
än undantagsvis är avsedda att förflyttas på väg, t. ex. större traktorer,
mobilkranar, hjullastare, grävlastare och väghyvlar. För sådana fordon bör då i
stället gälla en legal hastighetsbegränsning som bestäms med hänsyn till de
olika fordonsslagens art och som utmärks med en särskild skylt som sätts fast
på bakre delen av fordonet.

1
de fall då den legala hastighetsgränsen för ett fordon kommer att överstiga 40
km/tim bör hinder inte möta att framföra fordonet på motorvägar. De fordon det
här är fråga om är normalt stora och tunga vilket innebär att det är lämpligare
att framföra dem på motorvägar och motor-trafikleder än på ett alternativt
vägnät som utgörs av mindre vägar som ofta går igenom tättbebyggda områden.

Vid
en ny indelning av motordrivna fordon bör också noteras att det finns en mängd
fordon med mycket skiftande utförande och användningssätt som mycket sällan
framförs på allmänna vägar, t. ex. motorredskap som är inrättade att framföras
av gående, grävmaskiner, kyrkogårds-tmckar och skördetröskor. Det som utmärker
dessa fordon är att deras grundutförande innebär att den högsta hastigheten med
vilken fordonen kan framföras oftast väsentligt understiger 30 km/tim. Det
finns också vissa fordon som används för vägarbeten som är konstmerade på detta
sätt, t. ex. vägvältar och asfaltutläggare. Från de utgångspunkter som bär upp
vägtrafikförfattningarna är det naturligt att sammanföra de nu berörda
fordonen med hjälp av en gemensam inddningsgmnd till en särskild kategori som
lämpligen bör inrymmas under motorredskapen och benämnas motorredskap klass II. En liknande indelning görs för övrigt i den norska
vägtrafiklagstiftningen. För dessa fordon skulle i princip de nuvarande
reglerna alltjämt gälla. Genom den låga hastigheten kommer de nu aktuella
fordonen, bortsett från de fordon som används i vägarbete, normalt inte att
framföras på väg några längre sträckor. Den nämnda kategorin av fordon bör
således omfatta långsamtgående motorredskap och vissa lastbärande fordon.
Definitionen av begreppet motorredskap bör därvid utvidgas så att däri också
inbegrips fordon som är avsedda för kortare förflyttningar av gods, t. ex.
gaffeltruckar och kyrkogårdstmckar. Dessa frågor behandlas närmare i det
följande avsnittet.

2.1.1 Ny gruppindelning Prop. 1988/89:48

Traktorer

För
närvarande indelas traktorer i skattehänseende enligt VSL i två klasser, klass
I (trafiktraktorer) och klass 11 Oordbmkstraktorer). Det som utmärker en
trafiktraktor är i huvudsak dels att den har en tjänstevikt som överstiger 2
000 kg., dels att den används på allmän väg för andra transporter än sådana
som avser produkter från jord- eller skogsbmk e. d. samt för vissa andra
begränsade transportändamål.

Den
nu nämnda indelningen har endast betydelse för beskattningen av fordonen och
den har således ingen motsvarighet i trafikförfattningarna. Detta innebär bl.
a. att samma utmstningskrav gäller för de båda traktor-klassema. Kraven på förarkompetens
är inte heller beroende av om traktom hänförs till klass I eUer klass 11.

Om
den konstmktiva hastighetsbegränsningen slopas för traktorer, bör i stället
olika legala hastighetsgränser bestämmas för jordbmkstraktorer och trafiktraktorer.
Detta återverkar i sin tur på de utmstnings- och körkortskrav som bör gälla.
Det finns alltså även från trafiksynpunkt skäl att indela traktorer i två gmpper
som då lämpligen bör sammanfalla med den indelning som gjorts i VSL. De båda gmpperna
bör ha samma benämning som där, nämligen trafiktraktorer och jordbmkstraktorer.
Ett särskilt problem i detta sammanhang utgörs av de mindre fyrhjuliga
terrängfordon som i dag ofta registreras som traktorer och används av ungdomar
för bl. a. färd på allmänna vägar. Om kravet på en konstmktiv
hastighetsbegränsning tas bort för dessa fordon kan de användas för nöjesåkning
på allmän väg på ett sätt som innebär en uppenbar fara för trafiksäkerheten. Jag
anser därför att den konstmktiva hastighetsbegränsningen måste finnas kvar för
lättare traktorer. En lämplig gräns i detta sammanhang är enligt min mening en
tjänstevikt på 2000 kg., dvs. samma gräns som skiljer jordbmkstraktorer från
trafiktraktorer. Den gränsen bör också användas för att dela upp s. k. A-traktorer
i olika gmpper, vilket jag återkommer till.

Ett
annat problem i detta sammanhang utgörs av de dragtmckar som används inom
hamnar för på- och avlastning av påhängsvagnar på fartyg. Dessa fordon klassas
i dag som trafiktraktorer men de bör enligt förslagen i promemorian klassas som
lastbilar eftersom de är försedda med anordning för påhängsvagn. Förslagen i
promemorian motiveras av syftet att skilja traktorer från lastbilar som används
som dragfordon för påhängsvagnar.

Enligt
min mening är det en rimlig ordning att de särskilda dragfordonen i hamnarna
även i fortsättningen hänförs till gmppen trafiktraktorer. Detta bör ske genom
att den i promemorian föreslagna förordningen om hänförande av bilar till annat
fordonsslag, som i övrigt avses reglera de s. k. A-traktorerna, även bör
omfatta denna typ av dragtmckar.

Motorredskap

När
det gäller motorredskapen bör i enlighet med vad som nyss sagts den

förändringen göras att motorredskapen delas upp i två skilda gmpper. Den

ena gmppen, som bör benämnas motorredskap klass 1, utgörs av fordon 20

som huvudsakligen är
inrättade antingen som arbetsredskap eller för kor- Prop. 1988/89:48 tare
förflyttningar av gods och som kan föras med en hastighet som överstiger 30
km/tim. Den andra gmppen motorredskap klass II, kommer att utgöras av olika
typer av fordon inrättade för samma syften som den nyssnämnda gruppen men med
den skillnanden att fordonen inte kan föras fortare än 30 km/tim. Den här fordonsgmppen
kommer då att omfatta fordon såsom kyrkogårdstmckar, skördetröskor, vägvältar,
grävmaskiner samt sådana fordon som är avsedda att föras av gående.

Traktordumprar
och skötare

Under
de senaste årtiondena har vissa lastfordon utvecklats i en sådan riktning att
de inte på ett naturligt sätt ryms inom de nuvarande bestämmdsema. Detta
gäller särskilt fordon som traktordumprar och skötare. Trots att dessa måste
anses vara självständigt lastbärande har de hänförts till fordonsgmppen
traktorer med släp.

Det
som utmärker dessa fordon är att de är konstmerade för att forsla last i
svåråtkomlig terräng. Bl. a. är markfrigången hög och fordonen har drivning på
samtliga hjul. Vidare är egenvikten stor och marktrycket lågt. Med hänsyn till
sin stora lastkapacitet får fordonen inte föras på allmänna vägar med full
last. Fordonen framförs därför på väg främst vid transport av själva fordonet
mellan olika arbetsplatser. Traktordumprar används huvudsakligen vid
anläggningsarbeten medan skötare används i skogsbmket för timmertransporter i
terräng.

Konstmktionen
är sådan att den lastbärande delen inte är avsedd att skiljas från den del där
motorn finns. Det är därför naturligt att betrakta kombinationen som ett enda
fordon. Vidare har fordonen ofta en sådan motoreffekt och kraftöverföring att
det är svårt att begränsa hastigheten till 30 km/tim. Mot denna bakgmnd
föreslås i promemorian att traktordumprar och skötare hänförs till gmppen
terrängfordon.

Enligt
3§ terrängtrafikkungördsen (1972:594), som gäUer bl. a. terrängfordons beskafienhet
och utmstning, indelas terrängfordon i terrängmotorfordon och terrängsläp. Med
terrängmotorfordon avses ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen
för att självständigt användas för person- dier godsbefordran i terräng.
Terrängmotorfordonen indelas i sin tur i terrängvagnar och terrängskotrar.
Terrängvagnar är terrängmotorfordon med en tjänstevikt över 400 kg — i
huvudsak snövesslor — och terrängskotrar sådana fordon med en tjänstevikt av
högst 400 kg. Terrängfordonen har i allmänhet band eller medar men kan också
ha hjul. Alla terrängfordon är registreringspliktiga men inte skattepliktiga.

Enligt
VTK gäller vissa begränsningar i rätten att framföra terrängfordon på väg.
Huvudregeln är att sådana fordon inte får föras på andra vägar än enskilda,
dvs. på det allmänna vägnätet eUer på gatumark (118§). Undantag från
huvudregeln gäller vid korsande av en väg eller när terräng-förhållandena gör
det nödvändigt att färdas på vägen (I I9§) och för vissa personalkategorier i
yrkesutövning (I23§). När ett terrängfordon körs på

andra vägar än enskilda
dier på enskilda vägar som i större utsträckning

21 används av allmänheten
för trafik, får passagerare inte tas med (121 §) och

hastigheten är begränsad
till 20 km/tim (122 §). När det gäller enskilda Prop. 1988/89:48 vägar är
det i princip vägens ägare som avgör om terrängfordon får föras på vägen eller
inte.

Det
kan i sammanhanget anmärkas att det enligt 67 § VTK gäller en generell
hastighetsbegränsning för fordon med band till 20 km/tim och för fordon med
hjulringar av järn eUer annat hårt material till 10 km/tim.

Det
finns mycket som talar för promemorians förslag att hänföra traktordumprar och
skötare till gruppen terrängfordon, främst dessa fordons konstmktion och
användningsområde. En sådan ändrad klassificering bör emellertid inte leda till
någon inskränkning i möjligheten att framföra traktordumprar och skötare på
väg. Detta kräver att undantag görs från de nyss nämnda bestämmelserna i VTK.
Enligt promemorian bör detta ske genom att undergruppen terrängvagnar delas upp
i två kategorier, lätta och tunga terrängvagnar, där gränsen går vid en
tjänstevikt av 2000 kg. För lätta terrängvagnar (och terrängskotrar) skulle
begränsningarna i VTK av rätten att framföra fordonen på andra vägar än
enskilda fortfarande gälla, däremot inte för tunga terrängvagnar, till vilken
kategori traktordumprar och skötare skulle komma att hänföras. Traktordumprar
har en tjänstevikt som ofta överstiger tio ton. Tjähstevikten för skötare
varierar men torde inte understiga tre ton.

Det
principiella förbudet att framföra terrängfordon på det allmänna vägnätet har
motiverats — förutom av skattefriheten — av att kraven i fråga om förarbehörighet
och fordonens beskaffenhet och utmstning är mindre långtgående än när det
gäller bilar. Ett viktigt skäl är också de skador som bandfordon kan orsaka på
vägbanan.

De
nuvarande kraven på en terrängvagns beskaffenhet och utrustning skiljer sig
inte på något avgörande sätt från vad som gäller i fråga om bilar, frånsett att
en terrängvagn kan vara utrustad med band eller medar. När det gäller förarbehörigheten
krävs B-körkort. En terrängvagn som är försedd med gummihjul torde inte slita
på vägen mer än en bil av motsvarande storlek. Jag kan därför inte se att det
finns något hinder mot att gummihjulsförsedda terrängvagnar får framföras på
det allmänna vägnätet, om föraren har den nödvändiga förarbehörigheten och
fordonsskatt betalas för fordonet. Promemorieförslaget innebär att tunga
terrängvagnar, dvs. terrängvagnar med en tjänstevikt över 2000 kg., skulle få framföras
på det allmänna vägnätet utan begränsningar och att sådana terrängvagnar skulle
vara skattepliktiga. Det torde för närvarande knappast finnas några
terrängvagnar som väger över 2000 kg. Den i promemorian föreslagna
gränsdragningen skulle därmed fylla syftet att, om traktordumprar och skötare
hänförs till klassen terrängvagnar, skilja ut dessa fordon från övriga
terrängvagnar såvitt gäller rätten att använda det allmänna vägnätet och
beskattningen av fordonen.

22

Enligt
min mening kan det inte uteslutas att det i framtiden kan finnas terrängvagnar
med en tjänstevikt över 2000 kg. som är försedda med band eller medar. Dessa
skulle då komma att få framföras på det allmänna vägnätet utan begränsningar,
något som inte är lämpligt. En grundfömt-sättning för att så skall få ske bör vara
att fordonet är försett med gummihjul. Samtidigt finns det knappast anledning
att' införa skattskyldighet

för
alla terrängvagnar som har gummihjul, om fordonet är konstmerat för Prop.
1988/89:48 att till helt övervägande dd användas i terräng. Den gräns vid
vilken skattskyldigheten bör inträda kan lämpligen i enlighet med vad som föreslås
i promemorian sättas vid en tjänstevikt av 2000 kg.

Jag
förordar alltså att gmppen terrängvagnar i enlighet med promemorieförslaget
delas in i två klasser, lätta och tunga terrängvagnar, där gränsen går vid en
tjänstevikt av 2000 kg. Alla tunga terrängvagnar bör i fortsättningen
beskattas. Om en tung terrängvagn är försedd med gummihjul bör den vidare utan
hinder av bestämmelserna i 118—123 § VTK få framföras på det allmänna vägnätet.

Jag
kan i sammanhanget nämna att statsrådet HeUström senare denna dag kommer att ta
upp frågan om en proposition med förslag till bl.a. ändringi terrängkörningslagen(1975:1313)
i syfte att jämställa aUa motordrivna fordon såvitt gäller förbudet i 1 § mot körning
i terrängen. Enligt 2 § i lagen får emellertid regeringen eUer den myndighet
som regeringen bestämmer föreskriva undantag från förbudet i fråga om köming i bl.a.
viss näringsutövning eller när det annars föreligger särskilda skäl. Det får
senare övervägas i vad mån en komplettering av nuvarande undantag i 1 § terrängkömingsförordningen
(1978:594) från förbudet mot köming i terrängen behövs på grund av att traktordumprar
och skötare förs till den nya gruppen tung terrängvagn.

2.1.2
Registreringsskyldighet

Enligt
de nuvarande reglerna är traktorer — utom de som är försedda med järnhjul —
samt terrängfordon registreringspliktiga. Det finns inte något skäl för att
inskränka registreringsplikten för de nämnda fordonen. De nuvarande
bestämmelserna bör därför i huvudsak kvarstå oförändrade. Undantaget från
registreringsplikten för järnhjulstraktorer torde dock numera sakna praktisk
betydelse och behöver inte längre finnas kvar.

För
motorredskap inträder registreringsplikten endast när de används på allmän väg
för transport av personer dier gods. Motorredskapsutredningen förordade en
omfattande registreringsskyldighet som i stort sett skuUe gälla för samtliga
typer av motorredskap. TSV förordade att i princip alla dessa fordon utom de s.
k. områdesfordonen, dvs. fordon som används uteslutande inom inhägnat område (9§
första stycket BRK), skulle registreras.

Som
fömt framhållits bör registreringsskyldigheten nu utökas på så sätt att den i
huvudsak kommer att beröra de fordon som mer än tillfälligt framförs på de
allmänna vägarna. Detta innebär att motorredskap som kan framföras fortare än
30 km/tim, dvs. motorredskap klass I, aUtid skall vara registreringspliktiga.
För motorredskap klass 11 bör den nuvarande omfattningen av
registreringsskyldigheten behållas.

23

2.2
Körkortslagen Prop. 1988/89:48

Mitt
förslag: För att få föra trafiktraktor och motorredskap klass I skall kraven
vara B-behörighet.

Promemorians
förslag överensstämmer med mitt förslag, fömtom att det i promemorian föreslås
att traktorkort inte skall få utfärdas för 15-åringar.

Remissinstanserna:
Flera remissinstanser ifrågasätter förslaget om att 15-åringar inte skall få ta
traktorkort. Bl.a. framhålls att problem kan uppkomma vid undervisningen vid
vissa skogs- och lantbmksskolor. Detta gäller även förslaget om att det skall
krävas B-behörighet för att i fortsättningen föra skötare.

RPS
anser att det bör krävas C-behörighet för att föra motorredskap klass 1 med
högre hastighet än 50 km/tim. Vägverket och TSV anser att det bör krävas C-behörighet
för att framföra tunga motorredskap och tunga trafiktraktorer på väg. När dessa
fordon framförs med släp bör kraven vara CE-behörighet.

Svenska
Åkeriförbundet anser att B- och E-behörighet bör gälla för att framföra
traktorer med släp som har en last som överstiger 15 ton.

Skälen
för mitt förslag: Med en ny ordning enligt vilken den konstmktiva
hastighetsbegränsningen inte får samma betydelse som fömt måste i stället
legala hastighetsgränser införas.

De
nuvarande reglerna om förarkompetensen innebär att det endast fordras
traktorkort för att få framföra traktorer och motorredskap på väg. Förslaget om
slopande av den konstruktiva hastighetsgränsen medför att större krav än
hittills måste ställas på förarkompetensen. Teoretiskt finns det ingen gräns
för hur fort fordonen faktiskt kan framföras.

En
lämplig ordning för kraven på förarkompetensen bör vara att kraven för
traktorkort skärps på så sätt att förarprovet kommer att omfatta samma moment
som gäller för körkort, dvs. inte bara ett teoriprov utan också ett körprov.
Jag anser emeUertid, i likhet med några remissinstanser, att det inte finns
skäl att ta bort den nuvarande möjligheten för den som fyllt 15 år att ta
traktorkort när särskilda skäl föreligger för detta.

När
det gäller bilar som byggts oin till traktorer, s. k. A-traktorer, skall dessa
normalt anses vara trafiktraktorer, vilket i princip innebär att de endast får
framföras av den som har B-behörighet. Emellertid bör den nuvarande möjligheten
för ungdomar att bygga om och köra vissa A-traktorer inte helt tas bort. Detta
framhålls även i promemorian. Jag anser därför att till traktorer ombyggda
bilar vars tjänstevikt är högst 2 000 kg. och som har en konstmktiv
hastighetsbegränsning tiU 30 km/tim även i fortsättningen skall få framföras av
den som endast har traktorkort. Detta kan åstadkommas genom föreskrifter i
förordning om att sådana fordon i fråga om förarbehörigheten skall anses som jordbmkstraktorer
(jfr 32 § första stycket KKL).

I
detta sammanhang vill jag också beröra vad som framförts från några

remissinstanser om att elever vid bl. a. skolor som bedriver skogsutbild

ning även i fortsättningen skall kunna få föramtbildning på skötare trots 24

att de inte uppnått den
ålder, som normalt berättigar dem att övningsköra. Jag anser att möjlighet till
övningsköming i dessa fall bör kunna medges genom föreskrifter i förordning.

När det gäller de fordon
som skall få föras fortare än 30 km/tim bör kravet på förarbehörigheten vara B-behörighet.
För vissa av dessa fordon kan kraven på förarbehörighet komma att behöva
skärpas ytterligare, om den hastighet med vilken fordonen skall få framföras
överstiger 50 km/tim.

Prop. 1988/89:48

2.3 Lagen
om överlastavgift

Min
bedömning: Tillämpningsområdet för lagen (1972:435) om överlastavgift (ÖVL) behåUs
tills vidare oförändrat.

Promemorians
förslag innebär att tunga terrängvagnar och släpvagnar som dras av traktorer
eller tunga terrängvagnar skall omfattas av ÖVL.

Remissinstanserna: EMSA
anser att det inte är rimligt att låta ÖVL omfatta fordon som t. ex. traktordumprar.

Lantbruksstyrelsen och LRF
pekar på svårighetema att fastställa överlasten för släpvagnar, som inte är typbesiktigade.
Enligt LRF bör överlastavgift endast utgå i de fall axel- dier boggietrycket
är högre än det som är tillåtet för vägen.

Även ÄKpåpekar att det kan
uppstå problem med att fastställa överias-ten för släpvagnar där uppgifter om
lastförmåga inte finns i bilregistret.

Vägverket anser att lagen
om överlastavgift bör omfatta även sådana fordon, som inte är lastbärande.
Enligt vägverket har det inträffat att broar rasat på gmnd av färd med alltför
tunga fordon.

Skälen för min bedömning: Enligt
promemorian bör tunga terrängvagnar och släpvagnar som dras av en traktor eller
en tung terrängvagn omfattas av ÖVL. Flera remissinstanser har kritiserat
tanken på att inordna fordonen i ÖVL. Några remissinstanser har anfört att de
fordon som avses i regel förs endast korta sträckor på väg. Dessa fordon är
dessutom försedda med lågtrycksdäck vilka är mer skonsamma för vägarna än andra
typer av däck. Några remissorgan har också fäst uppmärksamheten på att det kan vara
svårt att fastställa överlasten för släpfordon som inte är registrerade och för
vilka således uppgifter om lastförmågan saknas.

Frågan om att föra de här
aktuella fordonen under ÖVL:s tillämpningsområde rymmer en rad överväganden
som inte lämpligen bör göras i detta sammanhang. ÖVL är emellertid föremål för
översyn på gmndval av departementspromemorian (Ds 1988:72) Överlastavgift.
Frågan kan därför komma att tas upp på nytt i det sammanhanget.

25

2.4
Vägtrafikskattelagen

Prop. 1988/89:48

Mitt
förslag: För de motorredskap som till följd av ändringama i
vägtrafikförfattningarna blir registreringspliktiga, och därmed skattepliktiga,
införs en enhetlig fordonsskatt om 1000 kr. per år. Vissa lätta motorredskap
skall dock liksom hittills beskattas som jordbmkstraktorer, medan sådana
motorredskap som används för godstransporter skall beskattas enligt de
skatteskalor som gäller för trafiktraktorer.

En
särskild skatteskala införs för fordonsslaget tunga terrängvagnar. Skatten
skall beräknas efter fordonens totalvikt. En tung terrängvagn som inte används
för godstransporter eller endast för transporter i jordbmk m. m., skall dock
beskattas som en jordbmkstraktor. En bestämmelse om skatteplikt även för
släpvagn eller terrängsläp till tung terrängvagn införs.

Fordonsskatteskalan
för jordbmkstraktorer sammanslås av förenklingsskäl till en enhetsskatt om 225
kr. per år.

Sådana
ombyggda fordon som avses bli registrerade som traktorer skall beskattas som
trafiktraktorer. För de dragtmckar som används inom hamnar, terminaler eller
liknande områden och som jag tidigare angett bör registreras som
trafiktraktorer, lindras beskattningen i vissa fall.

Promemorians
förslag överensstämmer i stort med mitt förslag. Enligt promemorian skall dock
skatten för tunga terrängvagnar bestämmas efter fordonens tjänstevikt, och
efter den skatteskala som gäller för trafiktraktorer. Promemorian innehåller
heller inget förslag om skatt för terrängsläp eller om en enhetlig skatt för jordbmkstraktorer.

Remissinstanserna:
Vägverket anser att skattereglema för mobilkranar bör utformas på ett sätt som
motsvarar fordonets vägkostnadsansvar och övriga kostnader i enlighet med vad
som redovisats i betänkandet (DsK 1987: II) Den tunga trafikens kostnader.

Lantbruksstyrelsen anser
att det föreslagna skattebeloppet är för högt för motorredskap klass I som
används inom jordbmket. Dessa fordon bör inte belastas med högre skatt än den
som tas ut för jordbmkstraktorer.

RSV anser att de
föreslagna reglerna om beskattning är komplicerade och att enhetsbeloppet 1000
kr. bör gäUa för såväl klass I som klass II. Dock bör motorredskap med en
tjänstevikt på högst 2000 kg. beskattas som jordbmkstraktorer. När det sedan
gäller beskattningen av terrängvagnar anser RSV att särskilda skatteskalor bör
införas så att beskattningen inte skall bli orimligt hög. När det gäller
A-traktorer och Epa-traktorer anser RSV att samma skatteregler skall gälla för
dessa gmpper. RSV föreslår också att skatten för jordbmkstraktorer görs
enhetlig.

Mobilkranföreningen
och EMSA anser att skatteplikt inte skall införas på mobilkranar.

LRF
anser att en traktor som är en ombyggd bil och som används i

26

jordbmket
skaU hänföras till skatteklass II
om den väger under 15 ton och Prop.
1988/89:48 inte framförs med högre hastighet än 30 km/tim.

Skälen
för mitt förslag: Som tidigare nämnts utgår enligt VSL fordonsskatt för sådana
traktorer och motorredskap som är eller bör vara registrerade och inte är
avställda. Registreringsplikten avgör således om skatt skall utgå eller inte.
Kilometerskatt tas inte ut för dessa typer av fordon, även om de är diesddrivna.
Fordonsskattens nivå är avpassad därefter.

Det
är särskilt när det gäller motorredskapen som de avsedda ändringarna i
vägtrafikförfattningarna får skattekonsekvenser. Antalet registrerade, och
därmed skattepliktiga, motorredskap har hittills varit mycket litet. Motorredskap
klass I, dvs. motorredskap utan begränsning av den konstmktiva hastigheten,
avses bli generellt registreringspliktiga. Med nuvarande beskattningsregler
innebär detta att fordonen kommer att beskattas som trafiktraktorer. Skattenivån
för trafiktraktorema och för sådana motorredskap som redan nu används som
trafiktraktorer är förhållandevis hög. Detta beror på att skatten är anpassad
efter fordonens normala användningsområde, dvs. gods- dier persontransporter på
allmän väg.

Det
är inte lämpligt att utan vidare tillämpa trafiktraktorskatt även för registreringspliktiga
lastare, grävmaskiner m. m. som inte skall användas för godstransporter. För
registrerade motorredskap av dessa slag bör i stället en särskild skattenivå
införas. Skatten bör i princip anpassas efter i vilken utsträckning fordonen
kan antas utnyttja det allmänna vägnätet och efter fordonens vägkostnadsansvar
i övrigt. Fordonen utgör emellertid en heterogen gmpp. Körsträckorna på allmän
väg varierar kraftigt. Fordonens vikt och andra faktorer som kan ha betydelse
för vägkostnadsansva-ret varierar också. Åtminstone till dess erfarenhet av de
nya registrerings-reglema vunnits bör en enhetlig skattesats gälla för dessa
fordon. Skatten bör dock inte sättas alltför högt utan väsentligt lägre än vad
som nu gäller för trafiktraktorema. Lämpligen bör fordonsskatten tills vidare
kunna bestämmas till 1 000 kr. per år. På sikt bör frågan om en differentiering
av skatten för olika typer av motorredskap övervägas. Vid en sådan differentiering
av skatten bör särskild vikt läggas vid hur mycket fordonen sliter på vägen.

För
sådana skattepliktiga motorredskap som används för godstransporter på det
allmänna vägnätet bör enligt min mening trafiktraktorskatt även i fortsättningen
tas ut. Även om det, vilket RSV framhållit, skulle vara enklare att även i
dessa fall använda den enhetliga skattesatsen anser jag att detta medför risk
för konkurrenssnedvridningar.

Sådana
fordon som traktordumprar och skötare, som nu behandlas som traktorer med
släpvagn, kommer i fortsättningen att föras till fordonsgmppen tunga
terrängvagnar. Även fordon av denna typ som nu, på gmnd av en högre konstmktiv
hastighet än 30 km/tim, hänförs till fordonsslaget lastbilar, kommer att
hänföras till de tunga terrängvagnama. Dragdelen till dessa fordon beskattas nu
som trafiktraktorer eller jordbmkstraktorer alltefter användningssättet.

För
de av dessa fordon som nu beskattas som trafiktraktorer uppkommer frågan om
hur de nya fordonsbestämmdsema inverkar på beskattningen. Hittills har trafiktraktorskatt,
beräknad efter tjänstevikten, tagits

27

ut för dragdelen av
fordonet, som registrerats separat. För släpvagnsdelen Prop. 1988/89:48 har
skatt tagits ut efter totalvikten. En terrängvagn bör emellertid aUtid anses
som ett enda fordon i registrerings- och skattehänseende. I promemorian
föreslogs att skatten för det nya fordonsslaget skulle beräknas efter tjänstevikten,
och med användande av skattesatserna för trafiktraktorer. Som RSV har påpekat
skulle detta dock leda till en inte avsedd skatteskärpning för denna typ av
fordon, samtidigt som en tjänsteviktsanknuten skatt måste anses vara mindre
lämplig för ett lastbärande fordon.

Jag
anser därför att en total viktsbeskattning bör införas för de tunga
terrängvagnarna. Det kan här påpekas att hela totalvikten vanligen inte läggs tiU
gmnd för beskattningen, eftersom denna överstiger den bmttovikt med vilken
fordonen får föras på aUmän väg. I dessa fall beräknas skatten efter den
tillåtna bmttovikten. En särskild skatteskala för de tunga terrängvagnarna bör
utformas. Detta bör ske med ledning av skatten för andra typer av lastbärande
fordon, och så att skattenivån för de vanligaste fordonen kommer att motsvara
den nuvarande skattenivån.

1
vissa faU kan förekomma att en tung terrängvagn används tillsammans med en
separat släpvagn (terrängsläp). Fordonsskatt bör givetvis då betalas särskilt
för terrängsläpet. Om den tunga terrängvagnen används på sådant sätt att den
skall beskattas som en jordbmkstraktor, bör terrängsläpet dock inte beskattas.
Så har inte skett hittills, eftersom registreringsplikt då inte har förelegat
för vagnen.

Att
en tung terrängvagn skall kunna beskattas som en jordbmkstraktor i vissa fall
innebär tekniska problem. Jordbmkstraktoremas skatteskala bygger på
tjänstevikten. De tunga terrängvagnama skall å andra sidan vanligen beskattas
efter total vikten. För att förenkla reglerna kan skatteskalan för jordbmkstraktorer
lämpligen göras om till en enhetsskatt. För närvarande är skatten 150 kr. per
år vid tjänstevikter upp till 2 500 kg, och annars 225 kr. per år. Flertalet
moderna traktorer tillhör den tyngre klassen. Skattenivån har varit oförändrad
under en lång följd av år, samtidigt som skatten för samtliga andra
fordonsslag höjts. Jag anser därför att en enhetsskatt om 225 kr. per år bör
kunna tas ut för alla jordbmkstraktorer.

När
det gäUer bilar som byggts om till traktorer gäller för närvarande undantagslöst
att de beskattas som trafiktraktorer. Detsamma gäller om en bil byggts om till
motorredskap. Avsikten är att sådana ombyggda fordon i princip inte skall
hänföras till gruppen traktorer i de nya trafikförfattningarna. Under vissa fömtsättningar
skall dock de ombyggda fordonen enligt särskilda bestämmelser få registreras
som traktorer, vanligen som trafiktraktorer.

Även
om A-traktorer i vissa hänseenden får betraktas som jordbmkstraktorer bör
beskattningen ske efter skatteskalorna för trafiktraktor. I detta sammanhang
kan dock nämnas att för vissa sådana ombyggda traktorer som används i jordbmk m.
m. har enligt övergångsbestämmelserna tiU lagen (1986:1421) om ändring i vägtrafikskattdagen
(1973:601) en övergångsperiod med jordbmkstraktorbeskattning tillåtits.

28

För
trafiktraktorer som drar utländska påhängsvagnar skall enligt 24 § VSL dubbel
fordonsskatt tas ut. Skälet tiU denna regel är att de utländska

påhängsvagnarna
inte beskattas här. Det kan därför i vissa fall vara ekonomiskt fördelaktigt
att dra utländska påhängsvagnar med trafiktraktorer, som normalt har en
väsentligt lägre skatt än lastbilsregistrerade dragbilar för påhängsvagnar.

En särskild kategori av
trafiktraktorer utgörs av sådana specialkonstm-erade dragfordon som används för
att inom hamnområden dra ut påhängs-vagnar från båtar eller dra ombord dessa.
Motsvarande fordon kan finnas inom järnvägsterminaler eller liknande områden.
För denna kategori slår den dubbla skatten emellertid hårt. De årliga
körsträckorna för denna typ av fordon är korta. Jag anser därför att enbart
enkel trafiktraktorskatt skall utgå för dessa fordon, även när de drar
utländska påhängsvagnar. Om ett av de nämnda hamnfordonen drar en svenskregistrerad
påhängsvagn skall i princip skatt betalas för påhängsvagnen. Skattefrihet för
påhängsvagnar fömtsätter nämligen att vagnen dras av lastbilar eller andra
bilar, 6 § VSL. 1 praktiken torde det dock inte förekomma att vägtrafikskatt
betalas för en påhängsvagn som endast tillfälligt hanteras inom ett hamnområde
av specialfordon. Undantaget från skatteplikten för påhängsvagnar bör göras mer
omfattande i enlighet därmed. Undantaget från skatteplikt för påhängsvagnar
tas i samband därmed in i 9 § i stället för i 6 §.

Såsom lagrådet påpekat bör
bestämmelserna som gäller definitioner av ombyggda bilar och fordon som är
särskilt konstmerade för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar
inom hamn- och terminalområden eller andra liknande områden i sin helhet tas
in i VSL. Jag anser emellertid att båda dessa definitioner lämpligen bör tas in
i ett nytt andra stycke riU 21 § VSL.

Prop.
1988/89:48

2.5 Trafikskadelagen

Mitt förslag: Alla
motorredskap med en tjänstevikt över 2000 kg. skall omfattas av trafikskadelagen
(1975:14I0, TSL). Även motorredskap med en tjänstevikt av högst 2000 kg.
omfattas i viss utsträckning. Utanför faller sådana lättare motorredskap som
huvudsakligen är inrättade som arbetsredskap och som varken är dier bör vara
registrerade i bilregistret.

Promemorians förslag
innehåller ingen viktgräns utan tillämpningsområdet bestäms främst av
registreringsplikten, dvs. av om motorredskapet kan köras fortare än 30 km/tim
eller ej. Det överensstämmer i övrigt med mitt förslag.

Remissinstanserna: Den
övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker förslagen om en utvidgning
av trafikskadeansvaret och trafikförsäkringsplikten.

Vägverket påpekar
emellertid att fordon med samma funktionssätt kan få olika trafikansvar
beroende på med vilken hastighet fordonen kan framföras.

Statens maskinprovningar
och trafiikförsäkringsföreningen anser att registrerings- och
trafikförsäkringsplikten bör göras mer omfattande. Även

29

EMSA anser att
trafikförsäkringsplikten bör göras mer omfattande och Prop. 1988/89:48

pekar på att det är
otillfredsställande att trafikansvaret är olika för olika

fordon.

LRF
anser att registrerings- och trafikförsäkringsplikten inte skaU gälla för
sådana lastfordon inom lantbruket som endast framförs i byggnader eller utanför
väg.

Skälen
för mitt förslag: Som tidigare framhållits tillämpas inte TSL — med vissa
undantag — på sådana motorredskap som varken är dier bör vara registrerade i
bilregistret.

Frågan
om trafikskadeansvar och trafikförsäkringsplikt beträffande motorredskap
diskuterades på sin tid av både motorredskapsutredningen och trafikskadeutredningen.
Motorredskapsutredningen förordade att motorredskapen fördes in under såväl
bilansvarighetslagen som TSL. Enligt trafikskadeutredningen borde det nya trafikskadesystemet
- dvs. det som sedermera ledde fram till TSL — omfatta bl. a. motorredskap.

I
propositionen med förslag till TSL (prop. 1975/76:15) anförde departementschefen
bl. a. att det för en effektiv kontroll av trafikförsäkrings-pliktens
fullgörande vore önskvärt att denna skyldighet så långt möjligt sammanföll med
registreringsplikten. Vidare framhölls att om försäkringsskyldigheten knöts till
registreringsplikten fick man garantier för att fordonen underkastades
besiktning, vilket framhölls vara av värde vid bestämmandet av
försäkringspremier m. m. Enligt departementschefen talade starka skäl för att
motorredskapen lämnades utanför trafikskadelagen så länge de inte var
registreringspliktiga. Eftersom frågan om införande av registreringsplikt inte
var färdig för avgörande vid tiden för avlämnandet av förslaget till TSL ansågs
att frågan om trafikförsäkringsplikt för motorredskap fick avgöras slutligt i
samband med att ställning togs till motorred-skapsutredningens förslag.

Som
framgått av vad nu har sagts har det redan tidigare ansetts att trafikförsäkringssystemet
i princip även borde omfatta motorredskapen. Det saknas anledning att nu ha
någon annan uppfattning i detta hänseende. Den tekniska utvecklingen av
motorredskapen med en alltmer ökad användning för transportfunktioner på
allmänna vägar gör det enligt min mening naturligt och påkallat att även
motorredskapen omfattas av bestämmelserna i TSL. Vad som tidigare har hindrat
detta har varit att frågan om registreringsskyldigheten för motorredskapen
först måste lösas.

De
förslag som promemorian innehåller innebär att de motorredskap som går att
framföra med högre hastighet än 30 km/tim indelas i en särskild grupp som
benämns klass I. Övriga motorredskap benämns klass II. Förslagen innebär vidare
att registreringsplikt skall gälla för samtliga motorredskap klass I. Detsamma
skall — i enlighet med nuvarande ordning — gälla även för sådana motorredskap
klass II som mer än i viss angiven omfattning används för
transporter av gods eller av personer.

Enligt
min mening bör som hittills trafikförsäkringsplikt alltid gälla för de
kategorier av motorfordon som är registreringspliktiga. Därmed skulle alla
motorredskap klass I och ett fåtal motorredskap klass 11 komma att omfattas av TSL:s
bestämmelser. Kvar blir emellertid vissa motorredskap klass II som
framförs på vägarna utan att omfattas av trafikförsäkrings-

30

plikten. I likhet med
flera av remissinstanserna anser jag att detta inte är Prop. 1988/89:48
tillfredsställande.

Som
framgått av det tidigare anförda (avsnitt 2.1.2) bör registreringsplikten inte
nu göras mer omfattande än vad som föreslagits i promemorian. En ordning som
under ett övergångsskede skulle kunna vara praktiskt hanterbar är att alla
motorredskap klass II med en tjänstevikt över 2 000 kg omfattas av TSL.
Därmed bör de fordon nås som typiskt sett framförs på vägarna i nämnvärd
omfattning. Sådana fordon ägs i regel av entreprenörer och benägenheten att trafikförsäkra
fordonen torde därför vara stor. Det antal fordon som med denna regel blir
trafikförsäkringspliktiga är drygt 11 000. Den genomsnittliga årliga
försäkringspremien blir drygt I 500 kr. per fordon.

Målsättningen
måste emellertid även vara den att TSL:s tillämpningsområde inte heller
inskränks på något sätt. Detta innebär att sådana motorredskap som är
lastbärande liksom hittills bör lyda under lagen oberoende av tjänstevikten.
Den ändrade definitionen av begreppet motorredskap som jag tidigare förordat
innebär att även motordrivna fordon som är inrättade för kortare förflyttningar
av gods skaU räknas dit. För att den ändrade definitionen inte skall leda tiU
en inskränkning i TSL:s tillämpningsområde bör framgå att lagen endast undantar
motorredskap som är inrättade huvudsakligen som arbetsredskap och som varken är
eller bör vara registreringspliktiga, förutsatt att tjänstevikten är högst 2000
kg.

Enligt
34 § TSL är mopedförare skyldiga att vid färd medföra bevis om att mopeden är trafikförsäkrad.
Detsamma bör gälla i fråga om sådana oregistrerade motorredskap som omfattas av
trafikförsäkringsplikten.

2.6 Ikraftträdande

De
lagförslag som jag nu lägger fram förutsätter ändringar i flera förordningar
på trafikområdet samt ett ganska omfattande föreskriftsarbete av främst
trafiksäkerhetsverket. Vidare torde krävas att andra länder notifieras om
ändringarna. Jag föreslår därför att lagändringarna träder i kraft den I
januari 1991.

De
nya reglerna om traktorkort är strängare än de som nu gäller. Traktorkort som
utfärdats enligt äldre bestämmelser bör emellertid fortfarande gälla.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom kommunikationsdepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om ändring i körkortslagen
(1977:477)

2.
lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1988:327)

3.
lag om ändring i trafikskadelagen
(1975:1410)

Förslaget
under 2 har upprättats efter samråd med chefen för finansde

partementet och förslaget under 3 har upprättats efter samråd med chefen

för justitiedepartementet. 1

Förslagen
har granskats av lagrådet.

4 Hemställan Prop. 1988/89:48

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1.
lagom ändringi körkortslagen
(1977:477)

2.
lag om ändring i vägtrafikskattdagen
(1988:327)

3.
lag om ändring i trafikskadelagen
(1975:1410)

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

32

Sammanfattning av innehållet i promemorian (DsK Pop.
1988/89:48

1987:15) Motorredskap och Traktorer 'a i

Enligt
den gällande ordningen för indelning av motorredskap och traktorer, som i
huvudsak tillkom år 1951, är en viktig inddningsgmnd den högsta hastighet som
fordonen är konstmerade för, den s. k. konstmktiva hastigheten. Denna hastighet
är bestämd till 30 km/tim.

Den
tekniska utvecklingen har emellertid inneburit att många av de berörda fordonen
försetts med allt större motorer och allt mer utvecklade transmissionssystem.
Detta har fått tiU följd att bestämmelsen om en konstruktiv hastighetsgräns på
30 km/tim i många fall utgör ett hinder för att utnyttja fordonen på det mest
effektiva sättet. Bestämmelsen kan även framstå som ett hinder för det intemationella
handelsutbytet, eftersom det saknas bestämmelser om konstmktiv
hastighetsbegränsning i de flesta andra länder.

Mot
den här bakgmnden föreslås att det inte skall finnas någon konstmktiv
hastighetsbegränsning för traktorer och inte heUer för vissa motorredskap.

När
det sedan gäller indelningen i fordonsgmpper kan först konstateras att
traktorer enligt förslaget behålls som en särskild gmpp. På samma sätt som på
skatteområdet delas denna gmpp i två undergmpperingar där den ena benämns
jordbrukstraktorer och den andra trafiktraktorer. Indelningen innebär i
huvudsak att till trafiktraktorer hänförs traktorer som används för
transporter på väg medan övriga traktorer hänförs till jordbmkstraktorer.

Motorredskapen
delas också in i två undergmpper, motorredskap klass 1 och motorredskap klass
2. Till klass I räknas motorredskap som kan framföras med en högre hastighet än
30 km/tim medan övriga motorredskap hänförs till klass 2. Motivet för
uppdelningen är att det finns motorredskap med vitt skilda funktioner som dock
har det gemensamt att de är konstmerade för låga hastigheter och i regel i
ringa utsträckning framförs på de allmänna vägarna.

För
att fordon som bl. a. lyfttmckar direkt skaU kunna inrymmas under begreppet
motorredskap föreslås att detta begrepp utvidgas till att även omfatta fordon
som inrättats för kortare förflyttningar av gods.

När
det gäller fordon som kan framföras med en högre hastighet än 30 km/tim
föreslås två legala hastighetsgränser. Enligt dessa får jordbmkstraktorer
framföras i högst 30 km/tim och övriga berörda fordon i högst 50 km/tim. De
hastighetsgränser som skall gälla föreslås bli utmärkta med en KM-skylt.

Vissa
typer av fordon, som traktordumprar och skötare, passar egentligen inte in på
den fordonsgmpp som de för närvarande hänförs till. Enligt förslaget skall de i
stället hänföras till fordonsgmppen terrängfordon. För att skilja traktordumprar
och skötare från de nuvarande terrängvagnarna föreslås att en ny grupp, tunga
terrängvagnar, inrättas för terrängvagnar vars tjänstevikt överstiger 2000 kg.
För att traktordumprar och skötare skall få framföras på väg i samma
utsträckning som hittills föreslås att den

33

3 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 48

nuvarande begränsningen i
rätten att föra terrängfordon på väg inte skall Prop. 1988/89:48

gäUa för tunga terrängvagnar. Bilaga 1

Många
av de krav som de nu gällande trafikförfattningama ställer upp gäller inte för
motorredskap och i viss utsträckning inte heUer för traktorer. Motorredskap är
således i regel inte registreringspliktiga, skattepliktiga eUer
trafikförsäkringspliktiga. Vidare behövs endast traktorkort för att få framföra
motorredskap på väg. För traktorer gäller inte krav på årlig kontrollbesiktning.

Det
är önskvärt att i större utsträckning ha samma reglering för de nu aktuella
fordonen som den som gäller för andra motordrivna fordon. Det är framför allt
de motorredskap som mer än undantagsvis framförs på vägarna som i detta skede
bör omfattas av en sådan reglering. De förslag som läggs fram gäller därför i
huvudsak dessa fordon. Förslagen innebär att registreringsplikt, skatteplikt
och trafikförsäkringsplikt införs för motorredskap klass 1 och tunga
terrängvagnar. Vidare skall det krävas B-körkort för att få framföra fordon som
har en legal hastighetsgräns på 50 km/tim. Det innebär bl.a. att B-körkort
krävs för trafiktraktorer. För jordbmkstraktorer skaU emellertid traktorkort
fortfarande vara tillräckligt. Provet för traktorkort och därmed utbildningen
föreslås komma att omfatta även körprov mot f n. enbart teoriprov.

Vad
härefter angår bilar som byggts om till s. k. A-traktorer förordas att dessa
får bilda en särskild gmpp, som dock i huvudsak skaU följa vad som gäUer om
trafiktraktorer. För att på ett konstmktionsmässigt sätt skilja dessa fordon
från gmppen lastbilar föreslås vidare att A-traktorer inte skall kunna
framföras med högre hastighet än 50 km/tim. Ombyggda bilar som har en
tjänstevikt på högst 2 000 kg. och vars konstmktiva hastighet inte är högre än
30 km/tim skall enligt förslaget följa vad som gäller om jordbmkstraktorer
såvitt avser förarbehörigheten.

Den
gmpp fordon som benämns Epa-traktorer hänförs enligt den gällande ordningen till
fordonsgmppen traktorer. Enligt vad som förordas kommer reglerna för desa
fordon i huvudsak att kvarstå oförändrade.

34

Lagförslag i promemorian (DsK 1987:15) Motorredskap och
Traktorer

1. Förslag till

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom
föreskrivs att 1, 2, 4, 29 och 30§§ körkortslagen (1977:477) skall ha följande
lydelse.

Prop. 1988/89:48 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna lag gäller
behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfor-

don, traktor och motorredskap.

Behörigheten att föra
motorfordon eller terrängmotorfordon anges på följande sätt i körkort.

Behörigheten
att föra motorfordon, trafiiktraklor, motorredskap klass I eller
terrängmotorfordon anges på följande sätt i körkort.

Bokstav

Behörighet

Bokstav

Behörighet

A
B

D

E

motorcykel A

personbil,
lätt lastbil och B ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon,
terräng-vagn

tung
lastbil och ett till så- C dan bil kopplat lätt släpfordon

D

buss

släpfordon,
oavsett antal E och vikt

motorcykel

personbil,
lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, terrängvagn, trafiiktraklor
och motorredskap klass I

tung
lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon

buss

släpfordon,
oavsett antal och vikt

Behörigheten att i
yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil, lätt lastbil dier
terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.

Utan
hinder av första stycket får

1.
lastbil, släpfordon dier buss föras

a) utan last eller
passagerare inom garageområde, verkstadsområde dier bensinstationsområde
eller eljest kortare sträcka av den som har körkort med behörigheten B,

Bil,
terrängvagn eller motorcykel får föras endast av den som har körkort för
fordonet. Ett körkort med behörigheten A gäller för tung motorcykel först när körkortshavaren
har fyUt 18 år. Har släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet
även för detta.

§ 2

Bil,
terrängvagn, trafiiktraklor, motorredskap klass I eller motorcykel får föras
endast av den som har körkort för fordonet. Ett körkort med behörigheten A
gäller för tung motorcykel först när körkortshavaren har fyllt 18 år. Har
släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet även för
detta.

35

b)
med last eller passagerare i fall som avses under a), om färden äger Prop.
1988/89:48 rum i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd
beträffande Bilaga 2 fordonet samt föraren av detta har körkort med
behörigheten B och har fyUt 19 år,

2.
motorcykel, lastbil, släpfordon eller buss föras i tjänsteutövning av polisman,
som har körkort med behörigheten B.

Den
vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsområde eller
liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag som det
återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivande därtill har
lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre år.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4§

Traktor
som är försedd med gum- Jordbruksiraktor eller motorred-

mihjul
eller motorredskap får föras skåp klass 2 får föras på väg endast

på
väg endast av den som har kör- av den som har körkort eller trak-

kort
eller traktorkort. torkort.

Utan
hinder av första stycket får Utan hinder av första stycket får

traktor
eller motorredskap föras till- jordbrukstraktor eller motorredskap

fälligt
utan körkort eller traktorkort klass 2 föras tillfälligt utan körkort

kortare
sträcka på väg vid färd till eller traktorkort kortare sträcka på

eller
från arbetsplats eller mellan en väg vid färd till eller från arbets-

gårds
ägor eller för liknande ända- plats eller mellan en gårds ägor eller

mål. för liknande ändamål.

29 §

Traktorkort
får utfärdas endast Traktorkort får utfärdas endast för den som har
fyllt 16 år eller, om för den som har fyllt 16 år. särskilda skäl
föreligger, för den som har fyllt 15 år.

30 §

Sökanden
får godkännas efter fö- Sökanden får godkännas efter fö-

rarprov endast om han i de avseen- rarprov endast om han i de avseen

den som anges i I4första stycket I den som anges i 14§ uppfyller de

och 2 uppfyller de krav som bör krav som bör ställas från trafiksä-

ställas från trafiksäkerhetssyn- kerhetssynpunkt.

punkt.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

Traktorkort,
som före ikraftträdandet utfärdats i enlighet med äldre bestämmelser, är
fortfarande giltiga.

36

2.
Förslag till Prop. 1988/89:48

Lag om
ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift Bilaga 2

Härigenom
föreskrivs att 1 § lagen (1972:435) om överlastavgift skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§

Framförs
lastbil, buss eller släp- Framförs lastbil, buss, tung ter-

vagn, somraejavbil, på vägmed rängvagn eller släpvagn eller ter-

högre axeltryck, böggitryck eller rängvagn som dras av bil, traktor

bruttovikt än som är tillåtet för viss eller tung terrängvagn på väg med

axel eller boggi på fordonet eller för högre axdtryck, böggitryck eller

fordonet, fordonståget eller vägen, bmttovikt än som är tillåtet för viss

utgår överlastavgift enligt denna axel eller boggi på fordonet dier för

lag. fordonet, fordonståget dier vägen,

utgår
överlastavgift enligt denna lag.

Med
väg avses allmän väg, gata eller annan allmän plats.

Vad
som av totalvikten enligt det senaste för fordonet utfärdade registreringsbeviset
vilar på viss axel eller boggi utgör högsta för axeln eller boggin tillåtna
axeltryck eller böggitryck.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988.

37

3.
Förslag till

Lag om
ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom
föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1973:601) dels att 2, 5, 11 a och
11 c §§ samt bilaga 1 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall
införas en ny paragraf. Il d §, av följande lydelse.

Prop. 1988/89:48 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Utöver fordonsskatt utgår
kilometerskatt för skattepliktig bil som drivs med brännolja samt för
skattepliktig släpvagn med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av sådan
bil (kilometerskattepliktigt fordon).

Om
undantag från skatteplikt föreskrivs i 6§.

5§
Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skattevikten
utgör för

Fordonsskatt
utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn, om fordonet är
eller bör vara registrerat och inte är avställt (skattepliktigt fordon). En
påhängsvagn med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktig om
den dras uteslutande av bilar som inte är bensin- eller gasoldriv-na.

2 §

Fordonsskatt
utgår för motorfordon, traktor, motorredskap, tung terrängvagn eller släpvagn,
om fordonet är eller bör vara registrerat och inte är avstäUt (skattepliktigt fordon).
En påhängsvagn med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktig
om den dras uteslutande av bilar som inte är bensin- eller gasoldrivna.

personbil,

tjänste-

personbil.

tjänste-

motorcykel.

vikten

motorcykel.

vikten

traktor

traktor.

eller

motorredskap
eller

motorredskap

tung terrängvagn

Kan en buss,
lastbil, eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas
skattevikten efter det karosseri som ger högst totalvikt för fordonet. I fråga
om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock
skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

En
traktor hänförs, om annat inte sägs i 11 b §, till klass I om den

1.
har en tjänstevikt över 2000 kilogram
och används för transport på väg som inte är enskild eller

2.
är en till traktor
ombyggd bil.

En
traktor hänförs, om annat inte sägs i 11 b §, till klass I om den har en
tjänstevikt över 2 000 kilogram och används för transport på väg som inte är
enskild.

Till klass I hänförs även
ett fordon som enligt förordningen (1988: 000) om hänförande av bilar tiU annat
fordonsslag skall anses som en trafiiktraklor.

38

Il

Ett
skattepliktigt motorredskap beskattas som en jordbmkstraktor, om det har en
tjänstevikt som inte överstiger 2000 kilogram och inte är en till motorredskap
ombyggd bil, och i annat fiall som en trafiiktraklor.

c§

Ett
skattepliktigt motorredskap beskattas som en jordbmkstraktor, om det har en
tjänstevikt som inte överstiger 2000 kilogram och inte är en till motorredskap
ombyggd bU.

/
annat fall beskattas ett skattepliktigt motorredskap som en trafiktraktor.
Motorredskap klass I som inte används för transport av gods eller personer på
väg som inte är enskild beskattas dock efter särskild skattesats enligt bilaga
1.

Prop.
1988/89:48 Bilaga 2

lld§

En tung terrängvagn beskattas som en Jordbrukstraktor om den inte
används på väg som inte är enskild eller om den enbart används på sätt som
sägs i II b§ andra stycket och i annat faU som en trafiktraktor.

Bilaga
1 till vägtrafikskattdagen (1973:601)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordon;

sskatt

Fordons-
Skatte-

Skatt,

kronor

Fordons-

Skatte-

Skatt,

kronor

slag
vikt.

grund-

tilläggs-

slag

vikt,

grund-

tilläggs-

kilo-

belopp

belopp

kilo-

belopp

belopp

gram

för varje
helt kilogram över den lägsta vikten i klassen

gram

för varje helt klöver den lägsta vikten i klassen

E. Traktorer

E.
Traktorer m. m.

4. Motor-2QQ\-
1000 O redskapklass I som inte används för transport av gods
eller personer på väg som inte är enskild

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988.

39

4. Förslag till Prop. 1988/89:48

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410) Bilaga 2

Härigenom
föreskrivs att 1 § trafikskadelagen (1975:1410) skaU ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§
Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från
trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon
(trafikskadeersättning). Lagen tillämpas dock ej på

1. motordrivet
fordon som är avsett att föras av gående,

2.
motordrivet fordon när det
användes för tävling, träning, övningskör-ning, uppvisning eller liknande
ändamål inom inhägnat tävlingsområde,

3.
motorredskap som varken är 3.
motorredskap som huvudsakli-eller bör vara registrerat i bilregist- gen är
inrättat som arbetsredskap ret. och som varken är eller bör vara

registrerat
i bilregistret. Har till motordrivet fordon som omfattas av lagen kopplats
fordon av annat slag, tillämpas lagens bestämmelser om skada i följd av trafik
med motordrivet fordon på fordonskombinationen i dess helhet.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

40

Sammanställning av remissyttranden över Prop-1988/89:48

promemorian Motorredskap och traktorer (Dsk ' 1987:15)

1 Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksåklagaren, rikspolisstyrelsen,
kammarrätten i SundsvaU, vägverket, trafiksäkerhetsverket (TSV), lantbmksstyrelsen,
skogsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, domänverket, länsstyrelsernas
organisationsnämnd, statens maskinprovningar, riksskatteverket (RSV),
Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens främjande (NTF),
Trafikförsäkringsföreningen, Motorbranschens Riksförbund (MRF), Svenska mobilkranföreningen.
Schaktentreprenörernas riksförbund, Entreprenadmaskinleverantöremas
samarbetsorgan (EMSA), Skogsbmkets motortransportkommitté, Samarbetsorganisationen
för fordon - Markforskning (SMF), Forskningsstiftelsen skogsarbeten, Lantbmkamas
riksförbund (LRF), Skogs- och lantarbetsgivareför-bundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen.
Svenska kommunförbundet. Svenska transportarbetareförbundet. Svenska
byggnadsarbetareförbundet, AB Svensk Bilprovning och Epa-traktorföreningen.

Yttranden
över promemorian har dessutom avgetts av överbefälhavaren, överstyrelsen för
civil beredskap, Sveriges mekanstandardisering, AB Statens Anläggningsprovning,
Leverantörsföreningen för lantbmksmaski-ner och Elfordonsintressentemas
riksförbund.

2 Remissyttrandena

2.1 Förslaget i allmänhet

Nästan
alla remissinstansema tillstyrker huvuddragen i förslagen. Särskilt förslaget
om att slopa den nuvarande konstmktiva hastighetsbegränsningen hälsas med
tillfredsställelse.

2.2 Förslaget om ny gruppindelning

När
det gäller den föreslagna indelningen av fordon i olika gmpper är remissinstansema
överlag positiva. Skogsstyrelsen avstyrker dock förslaget att bilda fordonsgmppen
tunga terrängvagnar.

T-SKpåpekar
att den föreslagna ordningen som innebär att traktorer inte får ha anordning
för påhängsvagn innebär att s. k. terminaltmckar som används framförallt inom
hamnområden inte längre kommer att klassas som traktorer. TSV anser dock att
dessa fordon även i fortsättningen bör hänföras till gmppen traktorer genom
beslut av verket med stöd av 3§ VTK.

ÄK
pekar också på att förslaget får till följd att terminaltmckar blir att anse
som lastbilar. Verket har emellertid ingenting att erinra mot detta.

Svensk
Bilprovning anser att det behövs vissa övergångsbestämmelser 41

för fordon med anordning
för påhängsvagn som i dag är registrerade som Prop. 1988/89:48 traktorer.
Vidare anser Svensk Bilprovning att det bör övervägas om en Bilaga 3 särskild
författning skall införas för bilar som byggts om till motorredskap på samma
sätt som föreslagits för bilar som byggts om tiU traktorer.

Arbetarskyddsstyrelsen
föreslår att fordonsgruppen tunga terrängvagnar indelas i två klasser på samma
sätt som motorredskapen. Skälet till detta är att den hastighet med vilken de
berörda fordonen kan framföras är mycket olika beroende på fordonstypen.

Trajikförsäkringsfiöreningen
och EMSA pekar på att metoden med en konstruktiv hastighetsgräns som inddningsgmnd
kan innebära att indelningen skär igenom stora grupper av fordon med likartade
funktionssätt t. ex. hjullastare, traktorgrävare och väghyvlar.

Skogsstyrelsen
avstyrker förslaget att traktordumprar och skötare hänförs till en ny fordonsgmpp
tung terrängvagn. Skogsstyrelsen anför bl. a. följande.

Förslaget
om ändrad gmppindelning gmndar sig inte på behov av nya regler utan endast på
att den nuvarande definitionen inte anses passa in på skotama eftersom de bär
last och inte drar den efter sig. Den ändrade gmpptillhörigheten innebär
emellertid att ett helt nytt lagkomplex blir tillämpbart pä skötarna. Terrängkömingslagen
och terrängkömingsförordningen har tiUkommit i huvudsak för att reglera den
snabba och nöjesbeto-nade trafiken med snöskotrar och snövesslor. För dessa
fordonstyper fyller lagen och förordningen ett stort behov. Regelkomplexet
passar emellertid inte alls in på de tunga och långsamtgående arbetsmaskinerna
som används i näringsverksamheten. En serie urkopplingsregler blir därför nödvändiga
och regelsystemet blir ännu mer svåröverskådligt. En konsekvens av
promemorieförslaget är att det blir i lag förbjudet att använda skötare på
barmark och i vissa skogsföryngringar. Körningen blir tillåten endast genom en
undantagsparagraf i terrängkömingsförordningen. Att kunna köra fram virket ur
skogen är enligt skogsstyrelsens mening en så central åtgärd i en av landets
viktigaste basnäringar att en dylik konstruktion av lagstiftningen inte kan
anses tillfredsställande. Den beskrivna effekten torde knappast vara avsedd.
Att på det sättet försvaga skogsbmkets ställning torde knappast vara avsikten
med förslaget.

De
skäl som i promemorian anförs för att behåUa indelningen i traktorer och
motorredskap är enligt skogsstyrelsens mening svaga i jämförelse med fördelama
av sammanslagning tiU en gmpp benämnd motorredskap. Stora gmpper av
motorredskap körs nu på de allmänna vägarna utan att vara registrerade och utan
att betala skatt för väganvändningen. Kostnadsan-svarighetsprincipen är således
mycket dåligt genomförd. I promemorian antyds en framtida ökad beskattning för
skötarna medan lunnare och skördare skulle som nu hdt slippa skatt. Detta är
enligt skogsstyrelsens mening ologiskt eftersom fordonen framförs i
trafikmiljön på de aUmänna vägama på sätt som är likartat för de aktuella
fordonstyperna.

Skördare,
lunnare och skötare bör därför tillhöra samma gmpp, registreras och beskattas
om de inte används som områdesfordon.

42

2.3 Registrering, besiktning och trafikförsäkringsplikt
m. m. Prop. 1988/89:48

Bilaga 3 Den
övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslagen i
promemorian om nya bestämmelser rörande registrering, besiktning och trafikförsäkringsplikt.

Vägverket
påpekar att den ordning som föreslagits innebär att fordon av samma art t. ex. väghyvlar
kan få olika trafikansvar beroende på den hastighet med vilken fordonen kan
framföras. Detta kan vara svårt att acceptera när fordonen uppträder i samma
trafikmiljö.

TSV
anser att krav på kontrollbesiktning bör införas på A-traktorer i likhet med
vad som gäller för Epa-traktorer.

Lantbruksstyrelsen
påpekar att förslaget innebär att järnhjulstraktorer måste vara registrerade.
Detta bör endast gälla järnhjulstraktorer som används i praktiskt arbete och
inte sådana traktorer som är museiföremål. Vidare bör trafikförsäkringsplikten
gälla för fordon som skördetröska men inte för fordon som lasttruckar som
används i djurstallar, potatislager m. fl. platser.

Statens
maskinprovningar anser att alla motorredskap som framförs på aUmän väg bör vara
registrerings- och försäkringspliktiga.

Svensk
Bilprovning anser att en registrering av släpvagnar aUtid bör ske när dessa
dras av motorredskap klass I.

Ä5K
påpekar att det blir ett omfattande administrativt arbete med att samla in de
uppgifter som behövs i bilregistret, och att förslaget därför kräver en lång
förberedelsetid. Samma bestämmelser bör gälla för de båda fordonsgrupperna
A-traktorer och Epa-traktorer.

Trafiikförsäkringsföreningen
hemställer att registrerings- och därmed försäkringsplikten görs mera
omfattande.

Föreningen
anser också att begreppet i trafikskadelagen "Skada till följd av
trafik" måste utredas närmare. Detta begrepp har nämligen stor betydelse
när det gäller motorredskap.

Mobilkranföreningen
har påpekat att besiktning av mobilkranar från arbets- och
trafiksäkerhetssynpunkt skall ske vid samma tillfälle.

EMSA
anser att de största entreprenadmaskinerna som inte framförs på väg inte heller
behöver vara registreringspliktiga. Förslaget till utökad registreringsplikt
avstyrks således för motorredskap eftersom de berörda fordonen går att
identifiera genom sitt tillverkningsnummer. När det gäller trafikförsäkringsplikten
anser Emsa att denna bör göras mer omfattande än vad som föreslagits. Det är
nämligen otillfredsställande för tredje man att skadeansvaret och trafikförsäkringsplikten
är beroende av vilken typ av fordon det är fråga om.

LRF
anser att registrerings- och trafikförsäkringsplikt inte skall gälla för sådana
tmckar och inom lantbruket som endast framförs i byggnader eller utanför väg.

2.4 Nya hastighetsregler och skärpt förarkompetens

De
flesta remissinstanserna har tillstyrkt förslaget att införa legala hastig

hetsgränser istället för konstmktiva sådana. Även förslaget om skärpt 43

förarkompetens tillstyrks överlag av remissinstansema.

Riksåklagaren påpekar att
de allmänna bestämmelserna om hastighets- Prop. 1988/89:48 överträdelse blir
tillämpliga. Vilket innebär en förenkling i förhållande till Bilaga 3 den nu
gällande ordningen.

Rikspolisstyrelsen
anser att samma hastighetsgräns som för bil bestäms för motorredskap klass I
och trafiktraktorer vid färd med släp, vilket innebär en ändring av 66 § andra
stycket VTK. När det gäller förarkompetensen anser RPS att det bör krävas C-behörighet
för att föra motorredskap klass I med högre hastighet än 50 km/tim. Detta kan
främst bli aktuellt när mobilkranar ges dispens att framföras med högre
hastighet än 50 km/tim.

Kammarrätten
i Sundsvall ifrågasätter förslaget om ett slopande av den konstruktiva
hastighetsbegränsningen för jordbmkstraktorer. Kammarrätten befarar att
trafiksäkerheten kan äventyras om 16-åringar får tillåtelse att framföra
jordbrukstraktorer som inte har någon konstmktiv hastighetsbegränsning.

Vägverket
är tveksamt till att alla motorredskap klass I skall få framföras i 50 km/tim.
Det bör enligt verkets mei.ing också finnas en legal hastighetsgräns på 30
km/tim för motorredskap klass I.

Vägverket
anser vidare att 66 § VTK ändras så att den också omfattar motorredskap när
dessa drar släp. Vad sedan angår förarbehörigheten anser vägverket att det bör
ställas krav på C-behörighet för att framföra tunga motorredskap och tunga
trafiktraktorer på väg, samt CE-behörighet när dessa fordon framförs i
kombination med släpvagn.

TSV
anser att såväl bilar som motorredskap klass I som drar släp bör kunna
framföras med släp i 50 km/tim. Samma krav på effektiva bromsar bör därvid
ställas på släp antingen om det dras av ett motorredskap eller av en bil. TSV
anser vidare att både lätt och tung terrängvagn bör få framföras på väg med en
hastighet av 30 km/tim. Fyra av ledamöterna i TSV:s styrelse anser att
A-traktorer med en tjänstevikt över 2000 kg endast skall få framföras i 30
km/tim.

Beträffande
förarkompetensen anser TSV att större kombinationer A-traktorer och släp endast
bör framföras av personer med C-behörighet. TSV ifrågasätter förslaget om att 15-åringar
inte längre skall få ta traktorkort om det föreligger särskilda skäl. En sådan
ordning kommer att leda till en strid ström av ansökningar om undantag hos länsstyrdsema.

Lantbruksstyrelsen
anser att de motorredskap som används i jordbruket skall ha en legal
hastighetsgräns på 30 km/tim. Lantbmksstyrelsen anser även att jordbmket skall
kunna använda sig av A-traktorer med en legal hastighetsgräns på 30 km/tim. När
det gäller förarbehörigheten anser lantbruksstyrelsen att åldern inte skall
höjas för att få tillstånd att ta traktorkort. Det behövs nämligen traktorkort
för utbildningen på lant-bmks- och skogsgymnasier.

Skogsstyrelsen
anser att problem kan uppstå vid undervisningen på skogsskolor om förarbehörigheten
höjs för motorredskap som används i skogsbmket.

Domänverket
anser att alla motorredskap klass II som används inom
skogsbruket skall ha en legal hastighetsgräns på 30 km/tim. Maskinerna bygger
ofta på samma typ av chassi.

Samma körkortskrav bör gälla
för skötare som för motorredskap klass Prop. 1988/89:48 II. Vidare bör det
inte ställas krav på att traktorkort behöver medföras vid Bilaga 3 färd i
terrängen med skötare. Körkort för skötare bör endast krävas när dessa fordon
framförs på väg.

Statens
maskinprovningar anser att det införs två klasser av jordbmkstraktorer. En
klass som har en konstmktiv hastighetsgräns på 30 km/tim för vilken
behörighetskraven skall vara traktorkort och en klass med en konstmktiv
hastighetsgräns över 30 km/tim där förarkompetensen skall vara B-behörighet.
Anledningen till detta är att ungdomar med enbart traktorkort inte skall
frestas att köra för fort med jordbmksmaskiner.

RSV
anser att den legala hastighetsgränsen för dumprar bestäms på så sätt att de
dumprar som nu är lastbilsregistrerade hänförs till gmppen motorredskap klass
I.

EMSA
och SMF anser att tunga terrängvagnar skall få framföras i 50 km/tim. L./?Fanser
att möjlighten bör finnas kvar för ungdomar som är 15 år att få traktorkort.

Svenska
ÅkerijÖrbundet anser att B och E-behörighet bör gälla för att framföra
traktorer med släp som har en last som överstiger 15 ton.

2.5 Skatt och överlastavgifter

Endast
ett fåtal av remissinstansema har yttrat sig i fråga om förslagen i promemorian
som rör skatt och överlastavgifter.

Vägverket
anser att skattereglerna för en fordonstyp som mobilkranar utformas på ett sätt
som motsvarar fordonets vägkostnadsansvar och övriga kostnader i enlighet med
vad som redovisats i betänkandet (DsK 1987: II) Den
tunga trafikens kostnader.

Vidare
anser vägverket att lagen om överlastavgift även bör omfatta andra fordon än de
som är lastbärande. Enligt verket har det inträffat att tunga motorredskap som
framförts på ett otillåtet sätt bl. a. förstört broar.

Lanlbruksslyrelsen
anser att det föreslagna skattebeloppet 1 000 kr. är för högt för motorredskap
klass 1 som används inom jordbmket. Dessa fordon bör inte belastas med högre
skatt än den som tas ut för jordbmkstraktorer. Beträffande överlastavgiften pekar
lantbmksstyrelsen på att de släpvagnar som normalt används i lantbmket inte är typbesiktigade,
och har ingen fastställd skattevikt. Tillverkaren uppger istället schablonmässigt
släpfordonets lastförmåga och denna bestäms ofta av den däcksutmst-ning som
väljs. Ett däcks bärförmåga bestäms bl. a. av hastighet och däcktryck. Det
torde därför bli svårt att bestämma en överlast baserad på konstruktionen hos
släpvagnar som inte är typbesiktigade. En lag om överlastavgift för släpvagn
som dras av traktor eller tung terrängvagn bör enligt lantbruksstyrelsen
utformas så att den endast blir aktuell om vägens bärighet har överskridits.

EMSA
avstyrker en utvidgning av beskattningen av motorredskap samt att dessa fordon
omfattas av lagen (1972:435) om överlastavgift.

LON
anser att det kommer att råda oklarhet bl. a. om vilken anmäl

ningsskyldighet som kommer att föreligga vid ett ändrat användningssätt

av bl. a. traktordumprar. Enligt LON bör 57 § BRK ändras så att en 45

anmälningsskyldighet
föreligger när en tung terrängvagn skall användas på Prop. 1988/89:48

ett nytt sätt som innebär att beskattningen ändras. Bilaga
3

Riksskatteverket
anser att de fördagna reglerna om beskattning är komplicerade och att
enhetsbeloppet 1000 kr. bör gälla för såväl klass I som klass II. Dock bör motorredskap med en tjänstevikt på högst 2000 kg beskattas
som jordbmkstraktorer.

När
det sedan gäller beskattningen av terrängvagnar anser RSV att särskilda
skatteskalor bör införas så att beskattningen inte skaU bli orimligt hög.
Riksskatteverket pekar vidare på att terminaltmckar enligt förslaget inte
längre kommer att räknas som traktorer. Detta innebär enligt verket att dessa
fordon i fortsättningen blir kilometerskattepliktiga.

När
det sedan gäller A-traktorer och Epa-traktorer anser riksskatteverket att
samma skatteregler skall gälla för dessa gmpper.

När
det gäller lagen (1972:435) om överlastavgift tillstyrker RSV i princip förslaget
i promemorian. RSV pekar dock på att det kan vara svårt att fastställa
överlastavgiften för släpfordon för vilka uppgifter saknas i bilregistret som
t. ex. oregistrerade släpvagnar.

Mobilkranföreningen
anser att det inte skall vara skatteplikt på mobilkranar. Det finns vidare
enligt föreningen ingen realistisk möjlighet att låta lagen om överlastavgift
omfatta mobilkranar.

EMSA
anser att det inte skall vara skatt på motorredskap.

LRF
anser att en traktor som är en ombyggd bil och som används i jordbmket skall
hänföras till klass II om den väger under 15 ton och inte framförs med
högre hastighet än 30 km/tim. Överlastavgift skaU enligt LRF endast utgå om
axel- eller böggitryck är högre än det som är tillåtet för vägen.

2.6 Tillåtande av motorredskap klass I och trafiktraktorer
på motorväg

Vägverket
anser att det är viktigt att tillåta färd på motorväg med de större och tyngsta
fordonen, som kan framföras med en hastighet över 40 km/tim. Detta bör ske på
ett generellt sätt och inte med dispens varje gång. Mobilkranföreningen
understryker också vikten av att motorredskap klass I får framföras på
motorvägar och att detta tillåts generellt.

46

De till lagrådet remitterade lagförslagen Prop. 1988/89:48

Bilaga 4 1. Förslag till Lag om ändring i körkortslagen
(1977:477)

Härigenom
föreskrivs att 1,2,4 och 30 §§ körkortslagen (1977:477) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§
Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfordon,
traktor och motorredskap.

Behörigheten
att föra motorfor- Behörigheten att föra motorfor

don e/Zer terrängmotorfordon anges don, terrängmotorfordon, trafiik-

på följande sätt i körkort. traktor eller motorredskap klass I

anges
på följande sätt i körkort.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bok-Behörighet stav

Bok-Behörighet stav

A

motorcykel

A
motorcykel

B

personbil, lätt lastbil
och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, terrängvagn

B personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat
lätt släpfordon, terrängvagn, trafiiktraklor och motorredskap klass I

C

tung lastbil och ett
till sådan bil kopplat lätt släpfordon

D

buss

E

släpfordon, oavsett
antal och vi

kt

Behörighet
att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil, lätt lastbil dier
terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§

Bil,
terrängvagn eller motorcykel Bil, terrängvagn, trafiiktraklor,

får
föras endast av den som har kör- motorredskap klass I eller motorcy-kort för
fordonet. Ett körkort med kel får föras endast av den som har behörigheten A
gäller för tung mo- körkort för fordonet. Ett körkort torcykel först när körkortshavaren
med behörigheten A gäller för tung har fyllt 18 år. Har släpfordon motorcykel
först när körkortshava-kopplats till en bil skall föraren ha ren har fyllt 18
år. Har släpfordon körkortsbehörighet även för detta. kopplats till en bil
skall föraren ha

körkortsbehörighet
även för detta.

Utan
hinder av första stycket får

1.
lastbil, släpfordon eller buss föras

a)
utan last eller passagerare
inom garageområde, verkstadsområde eller bensinstationsområde eller eljest
kortare sträcka av den som har körkort med behörigheten B,

b)
med last eller passagerare i
fall som avses under a), om färden äger

mm
i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd beträffande 47

fordonet samt föraren av
detta har körkort med behörigheten B och har Prop. 1988/89:48

fyllt 19 år, Bilaga 4

2.
motorcykel, lastbil, släpfordon eller buss föras i tjänsteutövning av polisman,
som har körkort med behörigheten B.

Den
vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsområde eUer
liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag som det
återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivande därtill har
lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre år.

4§

Traktor
som är försedd med gum- Jordbrukstraktor eller motorred-

mihjul
eller motorredskap får föras skåp klass II får
föras på väg endast

på
väg endast av den som har kör- av den som har körkort eller trak-

kort
eller traktorkort. torkort.

Utan
hinder av första stycket får Utan hinder av första stycket får

traktor
eller motorredskap föras till- jordbrukstraktor eller motorredskap

fälligt
utan körkort dier traktorkort klass II föras tillfälligt utan körkort

kortare
sträcka på väg vid färd till eller traktorkort kortare sträcka på

eller
från arbetsplats eller mellan en väg vid färd till dier från arbets-

gårds
ägor eller för liknande ända- plats eller mellan en gårds ägor eller

mål. för liknande ändamål.

30
§

Sökanden får godkännas efter fö- Sökanden får godkännas efter fö-

rarprov endast om han i de avseen- rarprov endast om han i de avseen

den som anges i I4förstastycket 1 den som anges i 14§ uppfyller de

och 2 uppfyller de krav som bör krav som bör ställas från trafiksä-

ställas från trafiksäkerhetssyn- kerhetssynpunkt.

punkt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Traktorkort,
som före ikraftträdandet har utfärdats i enlighet med äldre föreskrifter, är
fortfarande giltiga.

48

2. Förslag
till

Lag om
ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

Härigenom
föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988:327) dels att det i lagen
skall införas en ny paragraf, 25 a §, av följande lydelse, dels att 5, 6, 9,
21, 22, 24 och 25 §§ samt bilagal skaU ha följande lydelse.

Prop. 1988/89:48 Bilaga 4

Nuvarande
lydelse

5 §

Med
skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skattevikten
utgör för

personbil, motorcykel,
traktor eller motorredskap

buss,
lastbil eller annan släpvagn än påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten,
dock högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten
för högst 10 tons axdtryck eller 16 tons böggitryck

påhängsvagn

den
dd av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel dier fasta axlar, dock
högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för
högst 10 tons axdtryck eller 16 tons böggitryck Kan en buss, lastbil, eller
släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten
efter det karosseri som ger högst totalvikt för fordonet. 1 fråga om lastbil
som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter
fordonets totalvikt med sådan anordning.

Föreslagen
lydelse

5 §

Med
skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skattevikten
utgör för

personbil, motorcykel,
traktor eller motorredskap

buss,
lastbil, tung terrängvagn, terrängsläp dier annan släpvagn än påhängsvagn

påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten,
dock högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten
för högst 10 tons axeltryck dier 16 tons böggitryck

den
del av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock
högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för
högst 10 tons axdtryck eller 16 tons böggitryck

49

4
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 48

Kan
en buss, lastbil, tung terrängvagn, terrängsläp eller släpvagn förses med två
dier flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som
ger högst totalvikt för fordonet. 1 fråga om lastbil som kan förses med
anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt
med sådan anordning.

Prop. 1988/89:48 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Motorcyklar,
personbilar, lastbilar, bussar, traktorer, motorredskap och släpvagnar är
skattepliktiga, om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är
avställda. Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktiga,
om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är
bensin- eller gasoldrivna.

6§

Följande
fiordon är skattepliktiga, om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och
inte är avställda, nämligen /. motorcyklar,

2.
personbilar,

3.
lastbilar,

4.
bussar,

5.
traktorer,

6.
tunga terrängvagnar,

7.
motorredskap,

8.
släpvagnar,

9.
terrängsläp som dras
även sådan tung terrängvagn som inte skall beskattas som en jordbrukstraktor.

9§
Motorcyklar, personbilar, lastbilar dier bussar som enligt bilregistret har
årsmodellsbeteckning 1950 eller äldre är inte skattepliktiga.

Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är inte skattepliktiga,
om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är
bensin- eller gasoldrivna eller av sådana fiordon som avses i 21 § andra
stycket 2.

21
§

En traktor hänförs, om
annat inte sägs i 22 §, till klass I om den

1.
har en tjänstevikt över
2000 kilogram och används för transport på väg som inte är enskild, eller

2.
är en till traktor
ombyggd bil.

En
traktor hänförs, om annat inte sägs i 22 §, till klass I om den har en
tjänstevikt över över 2000 kilogram och används för transport på väg som inte
är enskild.

Som
traktor klass 1 beskattas också

1.
en bil som har byggts om
till ett dragfordon som inte kan framföras med högre hastighet än 50 kilometer
i timmen och endast med svårighet kan ändras så att den kan framföras med
högre hastighet,

2.
ett fordon som är
särskilt konstruerat för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar
inom hamn- och terminalområden eller andra liknande områden.

50

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

22 §

Prop. 1988/89:48 Bilaga 4

Traktorer som inte skall
hänföras till klass I skall hänföras till klass II.

en

Till klass II hänförs
också traktor enligt 21 § / om den

1.
uteslutande eller så gott som uteslutande
används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbmk,
skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under
förutsättning, när det gäller skogsbruk, att lasten sammanlagt inte överstiger
15 ton, eller

2.
används endast för transporter
som är begränsade till

a. transport av endast
traktorn

med förare,

b. godsbefordran vid
passage

över väg,

c. befordran
av gods som är lastat

på traktorn,

d. befordran vid färd
till eller

från arbetsplats, försäljningsställe

eller dylikt av redskap som skall

drivas med traktorn eller av sådant

gods som behövs för driften av

traktorn eller redskapet eller som

behövs för dess förare.

Till
klass II hänförs också en traktor enligt 21 första stycket
om den

1.
uteslutande eller så gott som uteslutande
används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbmk, skogsbmk,
yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under förutsättning, när det
gäller skogsbruk, att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton, eller

2.
används endast för transporter som
är begränsade till

a. transport
av endast traktorn

med förare,

b. godsbefordran vid
passage

över väg,

c. befordran av gods som
är lastat

på traktorn,

d. befordran vid färd
till eller

från arbetsplats, försäljningsställe

eller dylikt av redskap som skall

drivas med traktorn eller av sådant

gods som behövs för driften av

traktorn eller redskapet eller som

behövs för dess förare.

24
§ Används en trafiktraktor för att dra påhängsvagnar som inte är registrerade
här i landet, utgår fordonsskatt med två gånger det belopp som annars skulle ha
utgått för traktorn.

Vad som sägs iförsta stycket gäller dock inte för sådana fiordon som anges
i 21 § andra stycket 2.

25 §

Ett skattepliktigt
motorredskap beskattas som en jordbrukstraktor, om det har en tjänstevikt som
inte överstiger 2000 kilogram och inte är en till motorredskap ombyggd bil, och
i annat fiall som en trafiiktraklor.

Ett motorredskap beskattas
som en jordbrukstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2000
kilogram.

öm en bil har byggts om
till motorredskap, beskattas den dock som trafiiktraklor. Detsamma gäller för sådana
motorredskap som används fiör transport av gods på andra vägar än enskilda, om
transporterna inte är begränsade tiU sådana som anges i 22 § andra stycket.

51

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Andra
skattepliktiga motorredskap än de som avses i första och andra styckena
beskattas på sätt som framgår av bilaga I, E 4.

25
a §

En
tung lerrängvagn beskattas som en jordbrukstraktor om den inte används för
transport av gods på andra vägar än enskilda. Detsamma gäller om en tung
terrängvagn endast används på sätt som anges i 22 § andra stycket.

I
andra fall beskattas en tung terrängvagn på sätt som framgår av bilaga 1, E 5.

Prop. 1988/89:48 Bilaga
4

Bilaga
1 till vägtrafikskattelagen (1988:327)

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

A
Motorcyklar

1 Tvåhjulig
motorcykel

0- 75

100

0

utan sidvagn

76-

125

0

2
Annan motorcykel

0-

200

0

B
Personbilar

0- 900

355

0

901-

445

90

C
Bussar

1
Buss som är

0- 1600

355

0

inrättad för

1601- 3000

391

36

drift endast

3001-

895

0

med bensin

eller gasol

2
Annan buss

0- 1600

355

0

1601- 3000

391

36

3001- 7000

895

14

7001-10000

1455

35

10001-30000

2 505

61

30001 -

14705

0

D Lastbilar

1
Lastbil som är

0- 1600

355

0

inrättad för

1601- 3000

391

36

drift endast

30or-

895

0

med
bensin eller gasol

52

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

Prop.
1988/89:48 Bilaga 4

2
Annan lastbil

2.1 med anordning

för påhängs-

vagn

med tvä hjul-

0-

■
1600

540

0

axlar

1601-

■
3000

565

25

3001-

■
10000

915

85

lOOOl-

■14000

6 865

193

14001-

14585

339

med tre eller

0-

■
1600

540

0

flera hjul-

1601-

3000

565

25

axlar

3001-

■
11 000

915

95

11001-

■15000

8515

115

15001-

■18000

13115

135

18001-

•23000

17165

246

23001-

■27000

29465

210

27001-

37 865

0

2.2 utan anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0-

■
1600

355

0

axlar

1601-

■
3000

391

36

3001-

6000

895

27

6001-

■10000

1705

38

10001-

■14000

3 225

111

14001-

■17000

7 665

199

17001-

13 635

260

med tre eller

0-

■
1600

355

0

flera hjul-

1601-

■
3000

391

36

axlar

3001-

■
11000

895

21

11001-

■15000

2 575

88

15001-

■18000

6095

155

18001-

■27000

10745

194

27001-

28 205

0

E Traktorer

1
Traktor klass I

(trafiktraktor)

0-

■
1300

370

0

som inrättats

1301-

■
3000

425

55

för drift med

3001-

■
7000

1360

95

annat drivmedel

7 001-

5160

168

än dieselolja

2
Traktor klass I

0-

■
1300

680

0

(trafiktraktor)

1301-

■
3000

790

110

som inrättats

3001-

7000

2660

180

för dnft med

7001-

9860

320

dieselolja

3
Traktor klass II

0-

■
2500

150

0

(jordbrukstraktor)

2501-

225

0

F Släpvagnar

1
Släpvagnar med

0-

■
1000

150

0

skattevikt högst

1001-

3000

170

21

3000 kilogram

53

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

Prop.
1988/89:48 Bilaga 4

Släpvagnar
med

skattevikt
över

3000
kilogram.

som dras
av en

bensin-
eller

gasoldriven
bil'

med en
hjulaxel

3001-

580

11

med två
hjul-

3001-

-13000

580

9

axlar

13001-

-

1480

0

med tre
eller

3001-

-13000

580

6

flera
hjul-

13001-

1 180

0

axlar

Kilometerskatte-

pliktiga
släpvagnar

och
andra släpvagnar

med
skattevikt över

3000
kilogram, som

dras av
en bil som

inte är
bensin- eller

gasoldriven,
om det

är fråga
om

3.1
styraxel för

påhängsvagn

med en hjul-

3001-

- 5000

630

105

axel

5001-

- 8000

2 730

134

8001-

6 750

248

med två eller

3001-

- 8000

610

55

flera hjul-

8001-

-11 000

3 360

95

axlar

IIOOI-

-14000

6210

143

14001-

10 500

200

3.2
andra släp-

vagnar

med en hjul-

3001-

- 8000

320

47

axel

8001-

2670

80

med två hjul-

3001-

- 8000

310

30

axlar

8001-

-11 000

1810

48

11001-

-14000

3250

72

14001-

-17000

5410

95

17001-

8260

105

med tre eller

3001-

-11000

300

19

flera hjul-

11001-

-17000

1820

37

axlar

17001-

-25000

4040

62

25001-

-32000

9000

81

32001-

14 670

0

' Dras
annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en
annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras
släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt
ut enligt 4.

54

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

Prop.
1988/89:48

.

kilogram

Bilaga
4

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

4
Släpvagnar med

skattevikt över

3 000 kilogram.

som dras av en

trafiktraktor

eller av ett motor-

redskap som be-

skattas som en

trafiktraktor

med en hjulaxel

3001- 8000

550

45

8001-

2 800

120

med två hjul-

3001- 8000

550

20

axlar

8001-11000

1550

50

JlOOl-17000

3050

170

17001-

13 250

250

med tre eller

3001-11000

550

20

flera hjul-

11001-14000

2 150

45

axlar

14001-20000

3 350

75

20001-25000

7 850

105

25001-30000

13100

120

30001-35000

19100

45

35001-

21350

0

Föreslagen lydelse

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

A
Motorcyklar

1 Tvåhjulig
motorcykel

0-

75

100

0

utan sidvagn

76-

125

0

2
Annan motorcykel

0-

200

0

B
Personbilar

0-

900

355

0

901-

445

90

C
Bussar

1
Buss som är

0-

1600

355

0

inrättad för

1601-

3000

391

36

drift endast

3001-

895

0

med bensin

eller gasol

2
Annan buss

0-

1600

355

0

I60I-

3000

'391

36

3001-

7000

895

14

7001-

10000

1455

35

10001-

30000

2 505

61

30001-

14705

0

Dras
annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktig bil, eller av en annan
bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

55

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

Prop.
1988/89:48 Bilaga 4

D Lastbilar

1
Lastbil som är

0-

■
1600

355

0

inrättad för

1601-

■
3000

391

36

drift endast

3001-

895

0

med bensin

eller gasol

2
Annan lastbil

2.1 med anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0-

■
1600

540

0

axlar

1601-

■
3000

565

25

3001-

■10000

915

85

10001-

■14000

6865

193

14001-

14585

339

med tre eller

0-

■
1600

540

0

flera hjul-

1601-

■
3000

565

25

axlar

3001-

■
11000

915

95

11001-

■15000

8515

115

15001-

■18000

13115

135

18001-

■23000

17 165

246

23001-

■27000

29465

210

27001-

37 865

0

2.2 utan anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0-

■
1600

355

0

axlar

1601-

- 3000

391

36

3001-

- 6000

895

27

6001-

-10000

1705

38

10001-

-14000

3 225

111

14001-

-17000

7665

199

17001-

13635

260

med tre eller

0-

- 1600

355

0

flera hjul-

1601-

- 3000

391

36

axlar

3001-

-11000

895

21

11001-

-15000

2 575

88

15001-

-18000

6095

155

18001-

-27000

10745

194

27001-

28 205

0

E Traktorer
m.m.

1
Traktor klass I

(trafiktraktor)

0-

- 1300

370

0

som inrättats

1301-

- 3000

425

55

för drift med

3001-

- 7000

1360

95

annat drivmedel

7001-

5 160

168

än dieselolja

2
Traktor klass I

0-

- 1300

680

0

(trafiktraktor)

1301-

- 3000

790

110

som inrättats

3001-

- 7000

2660

180

för drift med

7001-

9860

320

dieselolja

3
Traktor klass II

(jordbrukstraktor)

0-

225

0

56

Prop. 1988/89:48

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

Bilaga
4

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

4
Motorredskap.

som inte beskattas

enligt punkterna

1-3

2001-

1000

0

5
Tung lerrängvagn.

som inte beskattas

enligt punkt 3

med två hjulaxlar

2001- 6000

300

35

6001-14000

1700

70

14001-

7300

200

med tre eller

2001- 6000

300

30

fiera hjul-

6001-14000

1500

50

axlar

14001-18000

5500

130

18001-

10 700

170

F Släpvagnar

1
Släpvagnar med

0- 1000

150

0

skattevikt högst

1001- 3000

170

21

3000 kilogram

2
Släpvagnar med

skattevikt över

3000 kilogram.

som dras av en

bensin- eller

gasoldriven bil'

med en hjulaxel

3001-

580

11

med två hjul-

3001-13000

580

9

axlar

13001-

1480

0

med tre eller

3001-13000

580

6

flera hjul-

13001-

1 180

0

axlar

3
Kilometerskatte-

pliktiga släpvagnar

och andra släpvagnar

med skattevikt över

3000 kilogram, som

dras av en bil som

inte är bensin-eller

gasoldriven, om det

är fråga om

3.1 styraxel för

påhängsvagn

med en hjul-

3001- 5000

630

105

axel

5001- 8000

2 730

134

8001-

6 750

248

med två eller

3001- 8000

610

55

flera hjul-

8001-11000

3 360

95

axlar

11001-14000

6210

143

14001-

10500

200

' Dras
annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en
annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras
släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tasskatt
ut enligt 4.

57

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

Prop.
1988/89:48

kilogram

grundbelopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över
den lägsta vikten i klassen

Bilaga
4

3.2 andra släp-

vagnar

med en hjul-

3001- 8000

320

47

axel

8001-

2 670

80

med två hjul-

3001- 8000

310

30

axlar

8001-11000

1810

48

11001-14000

3 250

72

14001-17000

5410

95

17001-

8 260

105

med tre eller

3001-11000

300

19

flera hjul-

11001-17000

1820

37

axlar

17001-25000

4040

62

25001-32000

9000

81

32001-

14670

0

4
Släpvagnar med

skattevikt över

3000 kilogram.

som dras av en

trafiktraktor

eller ett motor-

redskap- som be-

skattas som en

trafiktraktor.

samt terrängstäp

som dras av en

tung terrängvagn

som beskattas

enligt E 5

med en hjulaxel

3001- 8000

550

45

8001-

2 800

120

med två hjul-

3001- 8000

550

20

axlar

8001-11000

1550

50

11001-17000

3050

170

17001-

13 250

250

med tre eller

3001-11000

550

20

flera hjul-

11001-14000

2150

45

axlar

14001-20000

3 350

75

20001-25000

7 850

105

25001-30000

13100

120

30001-35000

19100

45

35001-

21350

0

Denna
lag träder i kraft den I januari 1991.

- Dras
annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktig bil, eller av en annan
bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

58

3.
Förslag till

Lag om
ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom
föreskrivs att 1 och 34 §§ trafikskadelagen (1975: 1410) skaU ha följande
lydelse.

Prop. 1988/89:48 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Denna
lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från
trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon
(trafikskadeersättning). Lagen tillämpas dock ej på

1. motordrivet
fordon som är av

sett att föras av gående,

2. motordrivet
fordon när det an

vändes för tävling, träning, öv

ningsköming, uppvisning eller lik

nande ändamål inom inhägnat täv

lingsområde,

3. motorredskap
som varken är

eUer bör vara registrerat i bilregist

ret.

Föreslagen
lydelse

l§

Denna
lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från
trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon
(trafikskadeersättning). Lagen tillämpas dock ej på

1. motordrivet
fordon som är av

sett att föras av gående,

2.
motordrivet fordon när det användes
för tävling, träning, övningsköming, uppvisning eller liknande ändamål inom
inhägnat tävlingsområde,

3.
motorredskap med en tjänstevikt
av högst 2 000 kg som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap och som
varken är eller bör vara registrerat i bilregistret.

Har till motordrivet
fordon som omfattas av lagen kopplats fordon av annat slag, tillämpas lagens
bestämmelser om skada i följd av trafik med motordrivet fordon på
fordonskombinationen i dess helhet.

34 §

Förare av moped skall
under färd här i landet medföra bevis om att mopeden är trafiikförsäkrad och
på anmodan visa upp detta för bilinspektör eller polisman.

Förare av moped och förare
av motorredskap som, utan att vara registrerat i bilregistret, omfattas av
denna lag skall under färd här i landet medföra bevis om att fordonet är trafikförsäkrat
och på anmodan visa upp beviset för bilinspektör eller polisman. Den som
bryter mot första'stycket döms till böter, högst ettusen kronor. Han är dock
fri från ansvar, om han senast tredje vardagen efter förseelsen styrker hos
polismyndighet att han.hade bevis om trafikförsäkring vid tiden för förseelsen
samt omständigheterna ger vid handen att förseelsen har berott på tillfälligt
förbiseende.

Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1991.

59

Lagrådet Prop. 1988/89:48

Bilaga
5 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1989-02-28.

Närvarande:
f d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ulla Wadell, justitierådet
Staffan Magnusson.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 19 januari 1989 har regeringen på
hemställan av statsrådet Sven Hulterström beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977:477), m.m.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Magnus Barnekow.

Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget
till lag om ändring i vägtrafiikskattelagen

I 2I§
vägtrafikskattelagen finns bestämmelser om vilka traktorer som hänförs till
klass 1 (trafiktraktorer). Begreppet traktor i sin tur definieras i fordonskungörelsen
och bilregisterkungörelsen, till vilka det hänvisas i I § andra stycket vägtrafikskattdagen.

1
lagrådsremissen föreslås att den nuvarande punkten 2 i 21 § vägtrafikskattdagen
ersätts med ett nytt andra stycke, där det sägs att till traktor klass I
hänförs, utöver traktorer som omtalas i första stycket, sådana ombyggda fordon
som enligt särskilda föreskrifter skall registreras som trafiktraktorer. Enligt
vad som har upplysts vid lagrådsföredragningen är avsikten att de angivna
särskilda föreskrifterna skall tas in i en speciell förordning motsvarande
författningsförslag 6 i promemorian Ds K 1987:15.

Att
på det nu diskuterade sättet fylla ut vägtrafikskattelagen med ytterligare
regeringsföreskrifter, utöver de uttryckligen omnämnda bestämmelserna i
fordonskungörelsen och bilregisterkungörelsen, inger enligt lagrådets
uppfattning betänkligheter. En bättre ordning är att låta de fordon som det är
fråga om definieras genom en särskild regel i vägtrafikskattelagen. Regeln
passar emellertid mindre väl i 21 § utan bör i stället tas in i 25 §, som såväl
i sin gällande lydelse som enligt remissförslaget bl. a. handlar om hur vissa ombyggda
fordon skall beskattas. '

Även
i 24§ andra stycketi det remitterade förslaget finns en hänvisning till
särskilda föreskrifter. Det är där fråga om fordon som är särskilt konstmerade
för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och
terminalområden eller andra liknande områden. Avsikten är att dessa fordon i
olika sammanhang skall behandlas som trafiktraktorer och inte som lastbilar.

Också
beträffande de nu nämnda fordonen anser lagrådet att den definition som behövs
bör tas in i vägtrafikskattelagen. Definitionen kan lämpligen bilda ett andra
stycke i 21 §.

Lagrådet
föreslår att 21 § andra stycket får följande lydelse:

"Som traktor klass I anses också sådana fordon som är särskilt konstmera

de för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn- 60

och terminalområden eller andra liknande områden."

Som följd härav bör 24 §
andra stycket lyda: Prop. 1988/89:48

"Vad som sägs i
första stycket gäller dock inte för sådana fordon som anges Bilaga 5

i 2I§ andra stycket".

Lagrådet
föreslår vidare att 25 § förses med ett nytt sista stycke av följande

lydelse:

"En lastbil som har
byggts om tiU ett dragfordon som inte kan framföras

med högre hastighet än 50
kilometer i timmen och endast med svårighet

kan ändras så att det kan
framföras med högre hastighet skall beskattas

som trafiktraktor."

Övriga
lagförslag

Lagrådet
lämnar förslagen utan erinran.

Lagrådet
vill avslutningsvis framhåUa det angelägna i att de centrala författningarna på
vägtrafikområdet blir föremål för en samlad lagteknisk översyn. Det är bl. a.
önskvärt att alla definitioner av olika fordonslag så långt möjligt samlas i en
och samma författning och att man alltså frångår det nuvarande systemet med
parallella och delvis ofullständiga definitioner i ett flertal olika
författningar.

Vid
en översyn får särskilt övervägas om den författning där definitionerna av
fordonsslagen tas in bör ha lags karaktär.

61

Innehåll Prop. 1988/89:48

Proposition
....................................................... .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ .... 1

Lagförslag ......................................................... .... 2

1.
Lag om ändring i körkortslagen
(1977:477)............. .... 2

2.
Lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1988:327).... .... 4

3.
Lag om ändring i trafikskadelagen
(1975:14I0)......... .. 14

Utdragur protokoU vid
regeringssammanträde den 16 mars 1989 .. 15

1 Inledning.......................................................... .. 15

1.1
Bakgmnd .................................................. .. 15

1.2
Allmänt om den nu gällande
ordningen ............ .. 17

1.2.1
Förarkompetens..................................... .. 17

1.2.2
Överlastavgift .................................... .. 17

1.2.3
SkattepUkt ......................................... .. 17

1.2.4
Trafikansvar m.m.................................... .. 18

2 Föredraganden.................................................. .. 18

2.1 Allmän
bakgrund........................................... .. 18

2.1.1
Ny gruppindelning................................... 20

2.1.2
Registreringsskyldighet............................ 23

2.2
Körkortslagen ............................................ 24

2.3
Lagen om överlastavgift................................. 25

2.4
Vägtrafikskattelagen ................................... 26

2.5
Trafikskadelagen ......................................... 29

2.6
Ikraftträdande.............................................. 31

3
Upprättade lagförslag......................................... 31

4
Hemställan .................................................... 32

5
Beslut ........................................................... 32

Bilagor

1
Sammanfattning av PM ..................................... 33

2
Författningsförslag i PM...................................... .. 35

3
Sammanställning över
remissyttrandena................. .. 41

4
Lagrådsremissens lagförslag .............................. .. 47

5
Lagrådets yttrande .......................................... .. 60

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 62