Prop. 1988/89:53

Regeringens proposition 1988/89:53

om ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen avseende
beskattningens territoriella omfattning, m.m.

Prop.

1988/89:53

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 27 oktober 1988.

På
regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Odd Engström

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås ändrade arvs- och gåvoskatteregler i fråga om beskattningens
territoriella omfattning.

Nationalitetsprincipen
föreslås bli ersatt av domicilprincipen vilket innebär att hemvistet blir
avgörande för skattskyldighetens omfattning. Vid arvsbeskattningen skall liksom
hittills arvlåtarens förhållanden vara avgörande. Vid gåva föreslås däremot
att givarens och inte gåvotagarens förhållanden skall vara avgörande. Vidare
föreslås en tioårig ovillkorlig utffytt-ningsregel.

Den
egendom som kan vara föremål för s.k. inskränkt skattskyldighet föreslås bli
mindre omfattande medan rätten att dra av skulder i sådana fall föreslås
utökad.

De
nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas i de fall skattskyldighet inträder
efter utgången av år 1988.

Lagförslaget
i propositionen har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför tre
huvuddelar: lagrådsremissen (s. 6), lagrådets yttrande (s. 26) och
föredragande statsrådets ställningstagande till lagrådets synpunkter (s. 28).
Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslaget måste därför läsa alla
tre delarna.

I
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 53

Propositionens
lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt'
dels att 4 § 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 4 § 1 och 3
mom. skall betecknas 4 §, dels att den nya 4 §, 11 § 1 mom., 13 § 2 mom., 35
och 43 § § skall ha

följande lydelse.

Prop. 1988/89:53

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1
mom.' Arvsskatt utgår

1)
för egendom inom eller
utom riket, vilken efterlämnats av svensk medborgare eller av utlänning, som vid
sin död var bosatt här i riket;

2)
för följande slag av
egendom, som efterlämnats av annan utlänning än i 1) sägs:

a)
här i riket belägen fast
egendom, så ock nyttjanderätt tiU samt rätt till ränta, avkomst eller annan förinån
av sådan egendom;

b)
här i riket befintlig,
under a) icke nämnd lös egendom, som är att hänföra till anläggnings- eller
driftkapital i härstädes av den avlidne bedriven förvärvsverksamhet såsom:
levande och döda inventarier, råämnen, varor, förbrukningsartiklar och dylikt,
gruvor, patent- och förlagsrätter samt kapital, vare sig det finnes kontant
tillgängligt, nedlagts i obligationer, insatts i bank eller eljest utlånats
eller består av andra Jördringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska fiöreningar,
bolag, aktiefionder eller rederier;

c)
nyttjanderätt till egendom, varom
under b) JÖrmäles, ävensom rätt till royalty och periodiskt utgående avgifit
för dylik egendom;

d) svenska
aktier och andelar i

svenska ekonomiska föreningar,

bolag, aktiefonder och rederier, /

den mån dessa tillgångar icke äro

Arvsskatt tas ut för
egendom inom eller utom Sverige som efterlämnas av den som vid sin död var bosatt
eller stadigvarande vistades i Sverige eller var antingen svensk medborgare
eller gift med en svensk medborgare och hade flyttat från Sverige mindre än tio
år före dödsfallet.

Arvsskatt tas också ut
för följande slag av egendom som efiterlämnas av en annan person än som avses i
första stycket, nämligen .

1.
fast egendom, tomträtt
och vattenfallsrätt i Sverige,

2.
i Sverige befintlig lös
egendom som är att hänföra till anläggnings-eller driftkapital i förvärvsverksamhet
som bedrevs här av den avlidne,

3.
andel i bostadsrättsförening,
bostadsförening eller bostadsaktiebolag i Sverige och rätt till royalty och
periodiskt utgående förmån från egendom som avses i punkten 2,

4.
svenska aktier och
andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag, aktiefonder och rederier, under
forutsättning att de efterlämnas av svensk medborgare.

Utlänning,
som vid sin död tillhörde främmande makts härvarande beskickning eller lönade
konsulat eller beskickningens eller konsu-

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857 ■
Senaste lydelse 1974:999

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1988/89:53

att
hänföra tiU under b) nämnd egendom.

3
mom.' Utlänning, som vid sin död tillhörde främmande makts härvarande
beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets
betjäning, anses icke hava varit bosatt här i riket; ej heller sådan persons
make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de vid sin död bodde hos
honom och voro utlänningar.

För sådana aktier och
andelar i ekonomiska föreningar och aktiefonder, som avses i 1 mom. 2 d), foreligger
icke skyldighet att erlägga arvsskatt, därest de efterlämnats av utlänning,
varom i foregående stycke förmaks.

lätets betjäning, anses
inte ha varit bosatt här i riket; ej heller sådan persons make, barn under 18
år och enskilda tjänare, om de vid sin död bodde hos honom och var utlänningar.

11§

1 mom." Såsom
arvinges eller testamentstagares lott anses vad enligt lag och testamente å
honom belöper av behållningen i dödsboet eller i sådan kvarlåtenskap, varom förmäles
i 4 § 7 mom. 2); dock skall, där i skatteärendet föreligger arvskifte, den däri
gjorda fördelningen efter vad i 16 § stadgas lända till efterrättelse.

Behållningen beräknas med
ledning av bouppteckning eller, där skatten uttages efter deklaration, med
ledning av denna.

1 mom. Såsom arvinges
eller testamentstagares lott anses vad enligt lag och testamente å honom belöper
av behållningen i dödsboet eller i sådan kvarlåtenskap, varom förmäles i 4 §
andra stycket; dock skall, där i skatteärendet föreligger arvskifte, den däri
gjorda fördelningen efter vad i 16 § stadgas lända till efterrättelse.

Behållningen beräknas med
ledning av bouppteckning eller, där skatten uttages efter deklaration, med
ledning av denna.

2 mom. Vid beräknande
av behållning i kvarlåtenskap, varom förmäles i 4 § y mom. 2), må avdrag ske
endast för gäld, for vilken den skattepliktiga egendomen på grund av inteckning
eller eljest särskilt häfitar.

2 mom. Vid beräknande
av behållning i kvarlåtenskap, som avses i 4 § andra stycket, fiår avdrag firån
värdet av den skattepliktiga egendomen göras endast för de skulder som kan
hänföras till egendomen, såsom skulder på gmnd av forvärv, förbättring,
reparation eller underhåll av den skattepliktiga egendomen eller, om fråga är
om förvärvsverksamhet, lönekostnader, skatter och avgifter som belöper
påförvärvs-verksamheten.

'
Senaste lydelse 1974:999 ' Senaste lydelse 1958:562

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1988/89:53

Skyldighet
att erlägga gåvoskatt åligger:

a)
svensk tnedborgare, här
i riket bosatt utlänning .samt svensk juridisk person för gåva av egendom inom
eller utom riket;

b)
annan utlänning än under
a) sägs samt här i riket icke hemmahörande juridisk person .för gåva av sådan
egendom, som angives i 4 § 1 mom. 2).

Gåvoskatt
tas ut fiör egendom inom eller utom Sverige som

1.
ges bort av den som vid
tiden för gåvan var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige eller var antingen
svensk medborgare eller gift med en svensk medborgare och hade fiyttat från
Sverige mindre än tio år före gåvotillfället, eller

2.
ges bort av en svensk
juridisk person.

Gåvoskatt
tas också ut fiör

1.
egendom som anges i 4 §
andra stycket 1 — 3 och som ges bort av en annan person än sotn avses i Jörsta stycket,

2.
egendom som anges i 4 §
andra stycket 4 och som ges bort av en annan person än som av.ses i fiörsta stycket,
otn givaren är svensk medborgare eller gåvotagaren är svensk medborgare eller
svensk juridisk person.

Vid beskattning av gåva
gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 6 —
9, 12, 19.21 och 30 § §, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4 § 2 och
3 mom.. 14 och 20 § §, 22 § med undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F
tredje stycket, 24-27 § §, 28 § med undantag av andra och fjärde styckena samt
32 §. Därvid skall hänvisningen i 32 § O t'll 19 § i stället gälla 41 § samt
28 § första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Vid beskattning av gåva
gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser 16-9, 12,
19,21 och 30 § §, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4 § tredje
stycket, 13 § 2 mom., 14 och 20 § §, 22 § med undantag av 3 mom., 23 § med
undantag av F tredje stycket, 24-27 § §, 28 § med undantag av andra och fjärde styckena
samt 32 §. Därvid skall hänvisningen i 32 § O till 19 § i stället gälla 41 §
samt 28 § första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter
givaren.

Har
gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och avser gåvan
all givarens rätt till förvärvskälla enligt kommunalskattelagen (1928:370) i
jordbruk med binäringar, skogsbruk eller rörelse, som han äger direkt eller
genom juridisk person, skall, utöver bestämmelserna i första stycket, även 22 §
3 mom. och 23 § F tredje stycket tillämpas när gåvoskatten bestäms. Vad nu har
sagts om förvärvskälla gäller även egendom som enligt de bestämmelser som
anges i 22 § 3 mom. skall anses som en särskild förvärvskälla inom
inkomstslaget rörelse. Har gåvotagaren inom fem år efter det att
skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp, byte

'
Senaste lydelse 1981:634

eller något därmed jämföriigt
fång eller genom gåva eller bodelning av Prop. 1988/89:53 annan anledning än
makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig del därav, skall ny gåva anses
föreligga med det värde varmed den ursprungliga gåvan nedsatts.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
de fall då skattskyldighet har inträtt före ikraftträdandet.

Finansdepartementet Prop. 1988/89:53

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén,
Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande:
statsrådet Feldt

Lagrådsremiss om ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen
avseende beskattningens territoriella omfattning, m. m.

1 Inledning

Enligt
gällande rätt föreligger arvs- och gåvoskatteskyldighet för all egendom inom
och utom Sverige om arvlåtaren eller gåvotagaren är svensk medborgare
(oinskränkt skattskyldighet). Anknytningen till gåvotagarens och inte givarens
förhållanden liksom att i både arvs- och gåvoskattehänseende låta
nationaliteten vara avgörande för skattskyldigheten innebär ett avsteg från vad
som oftast gäller i andra länder. Detta kan medföra komplikationer i samband
med arv och gåvor med internationell anknytning och vid tillämpning och ingående
av avtal för undvikande av dubbelbeskattning av arv och gåva.

Arvs-
och gåvoskattekommitténs slutbetänkande, SOU 1987:62, Ny arvs- och
gåvoskattelag, avlämnades' i november 1987. I betänkandet föreslås en ny arvs-
och gåvoskattelag som bl. a. innehåller den bestämmelsen att givarens
respektive arvlåtarens hemvist skall vara avgörande för skattskyldighetens
omfattning.

Det
är inte möjligt att nu lägga fram ett förslag som avser en helt ny arvs-och
gåvoskattelag. Förberedelser för en sådan lagstiftning pågår dock i finansdepartementet
och jag avser att återkomma senare i denna fråga.

Jag
tar nu upp frågan om en ändring av den nuvarande arvs- och gåvoskattelagen
avseende beskattningens territoriella omfattning och vissa anslutande frågor.
Syftet med denna tämligen begränsade lagstiftningsåtgärd är att pågående
avtalsförhandlingar med bl. a. de nordiska länderna, Frankrike, Italien,
Västtyskland och Ungern skall kunna slutföras.

Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels som bilaga 1 den del av sammanfattningen
i betänkandet som avser frågan om beskattningens territoriella omfattning, dels
som bilaga 2 kommitténs författningsförslag i motsvarande delar.

Betänkandet
har remissbehandlats. Till protokollet i ärendet bör som bilaga 3 fogas en
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av de
remissyttranden som berör de frågor som nu avses.

' Ledamöter vid avlämnandet av betänkandet:
kammarrättslagmannen Per Anclow, ordförande, samt riksdagsledamöterna Lars
Hedfors och Karl-Anders Petersson.

2 Allmän motivering

2.1 Allmänna utgångspunkter

2.1.1 Arvs- och
gåvobeskattningens territoriella omfattning

Beträffande
arvsbeskattningen regleras frågan om skattskyldighetens territoriella
omfattning i 4§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL.

Skyldighet att erlägga
arvsskatt för all egendom inom och utom Sverige, s.k. oinskränkt
skattskyldighet, föreligger enligt denna bestämmelse om arvlåtaren var svensk
medborgare. Oinskränkt skattskyldighet föreligger också för egendom som
efterlämnas av utlänning som vid sin död var bosatt i Sverige. Som bosatt i
Sverige anses den som här har sitt egentliga bo och hemvist eller som
stadigvarande vistas här utan att vara bosatt i riket.

För annan utlänning
föreligger s.k. inskränkt skattskyldighet, vilket innebär att arvsskatt endast
tas ut för viss särskilt uppräknad egendom som är lokaliserad till Sverige
eller eljest har särskild anknytning hit. Reglerna om vilken egendom som under
angivna förutsättningar kan göras till föremål för arvsbeskattning i Sverige
stämmer sakligt sett delvis överens med vad som i motsvarande fall gäller inom
förmögenhetsbeskattningen.

Enligt lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt, SFL, skall personer som inte är bosatta här sålunda
eriägga förmögenhetsskatt för fast egendom, tomträtt och vattenfallsrätt i
Sverige. Detsamma gäller för här befintlig lös egendom som är hänförlig till
här bedriven förvärvsverksamhet samt för andelar i svenska ekonomiska
föreningar och rederier. I fråga om svenska aktier och andelar i svenska
aktiefonder förutsätts för skattskyldighet att aktierna eller andelarna varit
nedlagda i rörelse som bedrivits från fast driftställe i Sverige.

Arvsbeskattningen sträcker
sig dock längre än förmögenhetsbeskattningen. Utöver den egendom som nämnts
skall arvsskatt också tas ut för nyttjanderätt, rätt till ränta, avkomst eller
annan förmån av fast egendom samt nyttjanderätt, rätt till royalty och
periodiskt utgående avgift för lös egendom som är hänförlig till här bedriven
förvärvsverksamhet. Dessutom omfattar skattskyldigheten alla svenska aktier och
andelar i svenska aktiefonder.

Vid inskränkt
skattskyldighet gäller särskilda regler om avdragsrätten för skulder. Enligt 13
§ 2 mom. AGL får avdrag endast göras för sådana skulder för vilka den
skattepliktiga egendomen på grund av inteckning eller eljest särskilt häftar.

Skyldigheten att erlägga
gåvoskatt regleras i 35 § AGL. Enligt denna bestämmelse föreligger oinskränkt
skattskyldighet om gåvotagaren är svensk medborgare, här i riket bosatt
utlänning eller svensk juridisk person. För utomlands bosatta utlänningar och
för utländska juridiska personer föreligger inskränkt skattskyldighet för
samma slags egendom som kan vara föremål för motsvarande arvsskatteskyldighet.

Prop. 1988/89:53

2.1.2 Dubbelbeskattningsavtal Prop. 1988/89:53

Den
vidsträckta skattskyldigheten i Sverige och det förhållandet att skilda länder
tillämpar olika principer för att fastställa arvs- och gåvoskatteskyldigheten
kan leda till dubbelbeskattning. För att undvika detta har Sverige ingått
dubbelbeskattningsavtal med ett flertal länder.

För
närvarande finns avtal avseende arvsskatt med Belgien, Danmark, Finland,
Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Israel, Italien, Nederländerna, Norge,
Republiken Sydafrika, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Ungern,
USA och Österrike. Avtalen med Danmark, Storbritannien och Nordiriand, Schweiz
samt USA avser även gåvoskatt.

De
avtal för undvikande av internationell dubbelbeskattning beträffande arvs- och
i vissa fall gåvobeskattning som Sverige ingått bygger på de modellavtal som
utarbetats av vissa internationella organisationer. Det modellavtal som nu
främst kommer till användning publicerades år 1983 av OECD. Detta avtal utgår
från hemvistet som grund för beskattning. Vid gåva är det givarens hemvist som
är det avgörande.

Anledningen
till att denna lösning valts är att detta överensstämmer med lagstiftningen i
de flesta av OECD:s medlemsländer. För att redan ingångna avtal skall kunna
fungera på ett önskvärt sätt och för att underlätta för Sverige att kunna ingå
ytteriigare avtal för undvikande av dubbelbeskattning är en anpassning till
lagstiftningarna i andra medlemsländer nödvändig. Det pågår för närvarande
förhandlingar med ffera stater om ingående av nya avtal. Dessa förhandlingar
kan inte slutföras innan slutlig ställning tagits till hur den svenska
lagstiftningen i framtiden skall vara utformad vad gäller beskattningen av arv
och gåva med internationell anknytning.

2.2 Givarens förhållanden

Mitt
förslag: Vid gåvobeskattningen skall givarens förhållanden och inte gåvotagarens
— vara avgörande för skattskyldigheten.

Arvs-
och gåvoskattekommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se
betänkandet s. 94).

Remissinstanserna:
Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran av de få instanser som tagit
upp frågan. Enligt kammarkollegiet bör en omläggning av skattskyldigheten
förenas med bestämmelser om att givaren skall deklarera och ansvara för
skattens betalning i de fall gåvotagaren är bosatt utomlands.

Skälen
fiir mitt förslag: Det svenska systemet som utgår från att gåvotagarens
förhållanden skall vara avgörande för skattskyldighetens omfattning avviker
från vad som gäller internationellt. Det avviker också från det sätt på vilket
de svenska dubbelbeskattningsavtalen har utformats och från OECD:s modellavtal.
Om ingen förändring i detta hänseende görs blir tillämpningen av
dubbelbeskattningsavtalen liksom förhandlingar avseende sådana avtal alltmer
komplicerade i framtiden.

Att låta givarens förhållanden
vara avgörande står också i överensstämmelse med att arvsbeskattningens
territoriella omfattning bedöms utifrån arvlåtarens förhållanden. Jag vill
erinra om att förslaget inte innebär någon förändring i det förhållandet att gåvotagaren
är skattskyldig.

Jag kan i och för sig dela
kammarkollegiets uppfattning att effektiviteten i beskattningen skulle öka om
givaren gjordes deklarationsskyldig i de fall gåvotagaren finns utomlands. En
reglering av det slaget måste emellertid förenas med justeringar av andra
bestämmelser i sådan omfattning att ingreppet enligt min mening lämpligen bör
övervägas i samband med den mer genomgripande reformeringen av AGL. Jag
föreslår därför inga ändrade bestämmelserom deklarationsskyldigheten i detta
sammanhang.

Prop.
1988/89:53

2.3 Domicilprincipen

Mitt
förslag: Vid arvs- och gåvobeskattningen skall arvlåtarens respektive givarens
hemvist vara avgörande för beskattningens territoriella omfattning.

Arvs-
och gåvoskattekommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se
betänkandet s. 97).

Remissinstanserna:
Förslaget har tillstyrkts av de få instanser som tagit upp frågan.

Skälen
för mitt förslag: Enligt den svenska arvs- och gåvoskattelagstiftningen är
medborgarskapet avgörande för beskattningens territoriella omfattning. Även i
detta hänseende avviker den svenska rätten från vad som vanligen gäller
utomlands. Lagstiftningen i andra länder bygger normalt på hemvistet, den s.k. domicilprincipen.

I
praktiken slår dock den svenska regleringen inte alltid igenom eftersom våra
dubbelbeskattningsavtal bygger på domicil- och inte på nationalitetsprincipen.
I sammanhanget kan nämnas att den svenska inkomst- och förmögenhetsbeskattningen
baseras på den skattskyldiges hemvist. Nationaliteten saknar där betydelse. I familjelagssakkunnigas
slutbetänkande, SOU 1987:18, föreslås en övergång från nationalitetsprincipen till
domicilprincipen beträffande bl.a. vilken lag som skall vara avgörande för rätten
till arv efter utomnordiska medborgare. För nordiska medborgare gäller i detta
hänseende redan domicilprincipen.

En
övergång till domicilprincipen vid arvs- och gåvobeskattningen innebär således
en anpassning till vad som i de flesta fall gäller utomlands. Det innebär
vidare att den svenska lagstiftningen bringas i överensstämmelse med de
praktiska resultat som redan nu oftast uppnås genom dubbelbeskattningsavtalen.

Mitt
förslag innebär alltså att oinskränkt skattskyldighet skall föreligga om arvlåtaren
vid sin död eller givaren vid gåvotillfället var bosatt eller stadigvarande
vistades i Sverige. När det gäller juridiska personer innebär mitt förslag i
konsekvens härmed att oinskränkt skattskyldighet skall föreligga om givaren är
en svensk juridisk person.

En
övergång till domicilprincipen bör emellertid inte genomföras helt

■ 1 Riksdagen 1988/89. I .samt. Nr 53

med bortseende från
nationaliteten. Jag avser att föreslå en utflyttningsregel av innebörd att
svensk beskattningsrätt kvarstår en viss tid efter en utflyttning från riket.
Även när det gäller den egendom som omfattas av inskränkt skattskyldighet bör
nationaliteten i vissa fall tillmätas betydelse. Dessa två frågor behandlas i
de följande avsnitten.

Prop.
1988/89:53

2.4 Spärregel vid utflyttning från riket

Mitt förslag: För
utflyttningsfallen införs en spärregel av innebörd att en svensk medborgare i
arvs- och gåvoskattehänseende skall anses bosatt här i tio år från dagen för
utflyttningen samt att motsvarande skall gälla den som är gift med en svensk
medborgare.

Arvs-
och gåvoskattekommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se
betänkandet s. 99- 100).

Remissinstanserna:
Endast ett fåtal av remissinstanserna har särskilt tagit upp frågan om en
utflyttningsregel. I ett fall tillstyrks förslaget utan vidare kommentarer. De
som tagit upp frågan har i allmänhet uttalat förståelse för behovet av en
spärregel av detta slag men ändå varit kritiska mot den av kommittén föreslagna
utformningen. Några instanser har också ställt sig tveksamma till förslaget att
regeln även skall omfatta make till svensk medborgare.

Skälen
för mitt förslag: Jag delar kommitténs uppfattning att det inte är möjligt att
gå över till domicilprincipen utan att införa en spärregel för utflyttningsfall.
Det är enligt min uppfattning inte godtagbart att det allmännas skatteanspråk
skulle sättas ur spel omedelbart efter det att den skattskyldige flyttat ut ur
Sverige.

Kommittén
har föreslagit en bestämmelse av innebörd att oinskränkt arvs- och
gåvoskatteskyldighet i Sverige skall kvarstå för en svensk medborgare intill
dess tio år förflutit från dagen för utflyttningen. Regeln kan inte motbevisas
och har — med bortseende från tidsgränsen — samma principiella utformning som
de utflyttningsregler som finns i dubbelbeskattningsavtalen avseende arvsskatt
med Schweiz, Spanien, Storbritannien och USA. 1 dessa avtal varierar
tidsgränsen mellan fem och tio år.

Jag
är medveten om att ett alternativ är att välja en regel som utformats med
inkomstskattelagstiftningens motsvarande bestämmelse som förebild. I det
sammanhanget gäller fr.o. m. 1987 års taxering i princip att om en svensk
medborgare flyttar härifrån är han likväl oinskränkt skattskyldig i Sverige
under fem år om han inte visar att han inte längre har väsentlig anknytning
hit. Skillnaden mellan de två reglerna är dels tidsgränsen och dels att
inkomstskatteregeln är utformad som en presumtionsregel som inte kan motbevisas.

Flera
remissinstanser har framfört synpunkten att en utflyttningsregel borde utformas
med inkomstskattelagstiftningens motsvarande regel som förebild. Ett skäl för
detta skulle vara att det är önskvärt att så långt det är möjligt ha
överensstämmande regler vid olika beskattningsformer. Jag har i och för sig
förståelse för detta argument men konstaterar att det mellan å

10

ena sidan arvs- och
gåvobeskattningen och å andra sidan inkomstbeskattningen finns avgörande
olikheter. Kravet på enhetliga regler måste därför ställas mot frågan huruvida
dessa olikheter är sådana att det är sakligt motiverat med en utflyttningsregel
vid arvs- och gåvoskattelagstiftningen som avviker från den i
inkomstskattelagstiftningen. Enligt min uppfattning är kommitténs
argumentering i denna fråga övertygande. Inkomstbeskattningen är årlig och kan
i stora drag förutses medan arvs- och gåvobeskattningen är av engångskaraktär.
Den föreslagna regeln bygger på en princip som redan har kommit till användning
i flera dubbelbeskattningsavtal avseende arvsskatt. Vidare kan det göras
gällande att en lagstiftning som tillåter motbevisning kan vara svår att
tillämpa om de avgörande rekvisiten inte är helt entydiga. Jag föreslår således
en utflyttningsregel som inte kan motbevisas och som avser en tid på tio år.

Jag
vill i sammanhanget erinra om att den förhållandevis långa tidsfristen bör
ställas i relation till den nu gällande nationalitetsprincipen som innebär att
svensk beskattningsrätt kvarstår så länge den utflyttade är svensk medborgare.

Vad
härefter gäller frågan om utflyttningsregeln också skall avse make till svensk
medborgare kan jag konstatera följande. Jag är medveten om att en sådan regel
kan uppfattas som stridande mot den grundläggande principen att utländska
medborgare skall vara bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige för att
beskattning skall ske i Sverige. Detta bör dock vägas mot att bestämmelsen
ifråga innebär att den utländske maken varit bosatt här. I två hänseenden —
dels genom äktenskap med en svensk medborgare och dels genom tidigare
bosättning här — skall det alltså finnas anknytning till Sverige vilket enligt
min uppfattning väger tyngre än den omständigheten att personen ifråga är
utländsk medborgare.

Äv
inte minst praktiska skäl är det f. n. inte möjligt att låta makeregeln bli
tillämplig på på andra samlevnadsformer.

Prop.
1988/89:53

2.5 Egendom som kan göras till föremål för inskränkt skattskyldighet

Mitt förslag: När
inskränkt skattskyldighet föreligger skall beskattningen som nu omfatta fast
egendom, tomträtt och vattenfallsrätt som finns här samt lös egendom med
anknytning till näringsverksamhet som bedrivs här. I övrigt skall
beskattningen endast omfatta andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag i
Sverige och rätt till royalty eller annan periodisk förmån som härrör från här
bedriven verksamhet. Svenska aktier och andra därmed jämförliga värdepapper
beskattas endast om arvlåtaren, givaren eller gåvotagaren är svensk medborgare
eller om gåvotagaren är en svensk juridisk person.

Arvs- och
gåvoskattekommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s.
101-102).

II

Remissinstanserna: Endast
ett fåtal av remissinstanserna har tagit upp Prop. 1988/89: 53 frågan. En av
dem konstaterar att OECD:s modellavtal beträffande aktier tillägger
hemviststaten beskattningsrätten och ifrågasätter varför förslaget i detta
hänseende går längre. Vidare riktas kritik mot att gåvotagarens nationalitet
kan få betydelse i just detta fall.

Skälen
för mitt förslag: Inskränkt skattskyldighet kommer efter de förändringar som
föreslagits ovan att aktualiseras i de fall givaren vid gåvotillfället eller
den avlidne vid sin död inte var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige
och ej heller omfattas av den föreslagna utflyttningsregeln.

Den
avgörande frågan är hur långt de svenska beskattningskraven kan göras gällande
i de fall givaren respektive arvlåtaren är bosatt utomlands och inte heller på
annat sätt har anknytning hit. Den hittillsvarande principen har varit att
inskränkt skattskyldighet endast bör avse egendom som kan anses lokaliserad till
Sverige eller eljest har anknytning hit. Denna grundinställning har inte heller
ifrågasatts. I sammanhanget bör uppmärksammas att de förändringar som ovan
föreslagits innebär att inskränkt skattskyldighet kan uppkomma om en i Sverige
bosatt svensk medborgare får arv eller gåva från en i utlandet bosatt utländsk
medborgare.

Mitt
förslag beträffande fast egendom, tomträtt och vattenfallsrätt som finns i
riket och i Sverige befintlig lös egendom med anknytning till här bedriven
näringsverksamhet innebär ingen saklig förändring i förhållande till vad som nu
gäller. I dessa hänseenden föreligger överensstämmelse med
förmögenhetsskattelagstiftningen och egendom av detta slag beskattas
genomgående i dubbelbeskattningsavtalen i det land där egendomen finns.
Kommittén har inte funnit anledning att föreslå några sakliga förändringar i
dessa hänseenden men har föreslagit vissa förenklingar av den aktuella
lagtexten. Jag ansluter mig till kommitténs förenklingsförslag.

När
det gäller svenska aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag,
aktiefonder och rederier är förhållandena delvis annorlunda. Anknytningen till
Sverige avser den bakomliggande egendomen medan beskattningen gäller aktier
eller andelar som inte behöver vara lokaliserade hit.

I
princip uppkommer sålunda enligt gällande rätt skattskyldighet i Sverige om
egendom av detta slag efterlämnas av utländsk medborgare i utlandet eller vid
gåva i utlandet. Det är naturligtvis mycket svårt att kontrollera benefika
överföringar under sådana förhållanden. Jag anser emellertid att de svenska
beskattningsintressena inte helt kan efterges och ansluter mig sålunda till vad
kommittén i detta hänseende anfört. Jag föreslår att egendom av detta slag
skall omfattas av svensk beskattningsrätt endast under den förutsättningen att arvlåtaren,
givaren eller gåvotagaren är svensk medborgare.

Vad
jag nu sagt avser också den situationen att en utländsk juridisk

person
ger bort svenska aktier eller därmed jämförlig egendom till en

fysisk
person. Är denne svensk medborgare föreligger enligt mitt förslag

skattskyldighet.
Mitt resonemang tar däremot inte sikte på det fallet att

mottagaren
är en juridisk person. Denna fråga har heller inte tagits upp av

12

kommittén. Jag anser
emellertid — i konsekvens med vad jag föreslagit tidigare — att om givarens
förhållanden är sådana att inskränkt skattskyldighet i princip föreligger för
mottagaren skall aktier och annan här avsedd egendom föranledda skattskyldighet
för en juridisk person om denne är en Svensk juridisk person.

När det gäller
skyldigheten i nuvarande AGL att eriägga arvs- eller gåvoskatt för
nyttjanderätt, rätt till ränta, avkomst eller annan förmån av fast egendom samt
nyttjanderätt, rätt till royalty och periodiskt utgående avgift för lös egendom
som är hänförlig till här i riket bedriven förvärvsverksamhet delar jag den av
kommittén framförda uppfattningen att reglerna kan förenklas och ges en
modernare utformning. Vissa av bestämmelserna ifråga torde avse förhållanden
som inte längre, eller i vart fall sällan, förekommer. Jag föreslår därför att
endast andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag samt royalty och
liknande förmån med anknytning till förvärvsverksamhet i Sverige skall omfattas
av inskränkt skattskyldighet.

Prop. 1988/89:53

2.6
Avdragsrätt för skulder vid inskränkt skattskyldighet

Mitt
förslag: Vid värdering av egendom som är föremål för inskränkt skattskyldighet
skall rätten till avdrag för skulder utvidgas så att den stämmer överens med OECD:s
modellavtal.

Arvs-
och gåvoskattekommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se
betänkandet s. 103).

Remissinstanserna: Förslaget
har tillstyrkts av det fåtal remissinstanser som tagit upp frågeställningen.
Krav på vissa förtydliganden av lagtexten har framförts.

Skälen för mitt förslag:
Rätten att göra avdrag för skulder är olika utformad beroende på om egendomen
är föremål för oinskränkt eller inskränkt skattskyldighet. Vid inskränkt
skattskyldighet medges avdrag endast för skulder för vilka den skattepliktiga
egendomen på grund av inteckning eller eljest särskilt häftar. Vid oinskränkt
skattskyldighet däremot medges avdrag för alla skulder som hänför sig till
egendomen ifråga. En sådan skillnad är enligt min uppfattning inte motiverad.

Enligt OECD:s modellavtal
medges avdrag för samtliga skulder som är hänförliga till egendomen eller
verksamheten såsom för kortfristiga skulder och för lönekostnader, skatter och
avgifter. Avdragsrätten omfattar också skulder avseende förvärv, förbättring,
underhåll och reparation. Enligt mitt förslag utformas också de svenska
bestämmelserna på detta sätt. Den av kommittén föreslagna lagtexten har med
hänsyn till vad jag nu sagt justerats. En förutsättning för avdragsrätt är
givetvis, vilket också påpekas av kommittén, att skulderna ifråga övertas av
mottagaren. Detta behöver inte särskilt anges i lagtexten.

13

2.7 Ikraftträdande-och övergångsfrågor Prop. 1988/89:53

Jag
föreslår att ändringarna i AGL skall träda i kraft den 1 januari 1989 och
tillämpas när skattskyldighet inträffar efter utgången av år 1988. Jag vill
understryka att de nya reglerna inte har någon betydelse i de fall arvs-och
gåvosituationer saknar internationell anknytning. Även när så är fallet torde
de sakliga konsekvenserna i de allra flesta fallen vara begränsade eller verka
i lindrande riktning.

Jag
föreslår inga särskilda övergångsregler. Det finns i två hänseenden anledning
att närmare beröra konsekvenserna av detta.

Den
särskilda utflyttningsregeln får vid lagens ikraftträdande den verkan att en
svensk medborgare eller en make till en svensk medborgare som flyttat från
Sverige för mer än tio år sedan aldrig kommer att omfattas av
utflyttningsregeln. Omedelbart kommer att gälla att arv eller gåva från en sädan
person skall beskattas i Sverige endast om fråga är om s. k. inskränkt skattskyldighet.

Avsaknaden
av övergångsregler har också betydelse vid s. k. sammanläggning enligt 19 § AGL.
Utgångspunkten är att sammanläggning endast skall ske med tidigare gåva om
skattskyldighet för den gåvan inträdde vid tidpunkten för gåvotillfället.
Innebörden av detta är för det första att sammanläggning inte skall ske om
förhållandena vid en gåva före lagens ikraftträdande var sådana att beskattning
då ej skulle ske även om en motsvarande gåva enligt de nya reglerna skall
beskattas. Omvänt gäller att en gåva som föranledde beskattning före lagens
ikraftträdande alltid skall sammanläggas med arv eller gåva som sker därefter.
Ätt en motsvarande gåva inte skulle föranleda beskattning enligt de nya
reglerna saknar betydelse.

3 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag
till

lagom
ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Förslaget
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

4 Specialmotivering

4
§ 1 mom.

Paragrafen
innehåller den grundläggande bestämmelsen om arvsbeskattningens territoriella
omfattning och anger förutsättningarna för oinskränkt och inskränkt
skattskyldighet.

Förändringarna
i 1 mom. beror på övergången från nationalitetsprincipen till domicilprincipen
vilket innebär att hemvistet, oavsett om den avlidne är svensk medborgare eller
ej, blir avgörande. I lagtexten anges detta genom kravet på att den avlidne vid
sin död var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige. Den särskilda
definitionen av bosättningsbegreppet i 2 mom., avsedd för utlänning som vid sin
död var bosatt i riket, kan

. 14

utgä.

Beträffande
utflyttningsregeln hänvisas till den allmänna motiveringen i Prop. 1988/89:
53 avsnitt 2.4.

1
I mom. 2) anges den egendom för vilken arvsskatt skall utgå vid inskränkt
skattskyldighet (se avsnitt 2.5 i den allmänna motiveringen). Skattskyldighet
för egendom som avses i d) — svenska aktier och andra därmed jämförliga
värdepapper — föreligger vid arvsbeskattningen endast om egendomen ifråga
efterlämnats av den som vid sin död var svensk medborgare.

Lagtexten
har förenklats och genomgått en viss språklig modernisering.

4
§ 2 mom.

Att
bestämmelsen i 2 mom. kan utgå har berörts ovan.

Enligt
gällande rätt är bosättningsbegreppet i 2 mom. också tillämpligt vid gåva. Ätt
2 mom. tas bort föranleder därför en justering av 43 §.

4
§ 3 mom.

Bestämmelsen
i nuvarande 3 mom. andra stycket saknar motsvarighet i förslaget. Sådan egendom
som avses i 1 mom. 2 d) kan enligt förslaget vara föremål för inskränkt
skattskyldighet endast under förutsättning att den efterlämnas av en svensk
medborgare. Det behövs således inget särskilt stadgande som fritar egendom av
detta slag från beskattning om den efterlämnas av sådana utlänningar som avses
i 3 mom. Bestämmelsen i 3 mom. andra stycket kan därför utgå.

13
§ 2 mom.

I
momentet regleras rätten till avdrag för skulder vid värdering av egendom som
är föremål för inskränkt skattskyldighet enligt 4 § 1 mom. 2). Lagtexten utgår
från arvs- och gåvoskattekommitténs förslag men har justerats med hänsyn till
vissa påpekanden som gjordes vid remissbehandlingen och som kommenterats i
avsnitt 2.6 i den allmänna motiveringen. Bestämmelsen gäller också vid gåva (se
kommentaren till 43 §).

35
§

Paragrafen
innehåller den grundläggande bestämmelsen om gåvobeskattningens territoriella
omfattning. Förändringarna i paragrafen under a) beror dels på att givarens och
inte längre gåvotagarens förhållanden är utslagsgivande samt att dennes hemvist
härvid skall vara avgörande och dels på att utflyttningsregeln placerats här.
Utflyttningsregeln har getts samma utformning som motsvarande bestämmelse i 4 §.
Oinskränkt skattskyldighet föreligger om givaren är bosatt eller stadigvarande
vistas i Sverige eller om han omfattas av utflyttningsregeln. Motsvarande skattskyldighet
föreligger också om givaren är en svensk juridisk person. Detta framgår av b).

Bestämmelserna
om inskränkt skattskyldighet i nuvarande b) har delats

upp i två led, c) och d) i den föreslagna lagtexten. Detta beror på att den

inskränkta gåvoskatteskyldigheten uppkommer genom en hänvisning till

motsvarande bestämmelse beträffande arv i 4 § 1 mom. 2). Såvitt gäller

arv utpekas under a) — d) den egendom som omfattas av inskränkt 15

skattskyldighet. För
aktier och andra därmed jämförliga värdepapper som avses i d) kan
arvsskatteskyldighet uppkomma endast under den ytterligare förutsättningen att
egendomen ifråga efterlämnas av svensk medborgare.

I den allmänna
motiveringen har angetts att motsvarande gåvoskatteskyldighet för svenska aktier
och därmed jämförliga värdepapper endast bör uppkomma om givaren är svensk
medborgare eller om gåvotagaren är svensk medborgare eller svensk juridisk
person. I 35 § c) hänvisas sålunda till sådan egendom som avses i 4 § 1 mom. 2
a) — c) medan 35 § d) hänvisar till 4 § 1 mom. 2 d) och därutöver uppställer
villkoret att givaren skall vara svensk medborgare eller att gåvotagarens skall
vara svensk medborgare eller svensk juridisk person. Om givaren aren svensk
juridisk person föreligger oinskränkt skattskyldighet enligt b).

1
de nämnda leden föreskrivs att inskränkt skattskyldighet föreligger om egendomen
ges bort av annan person än sådan som avses i a) eller b). Härmed avses såväl
fysiska som juridiska personer.

43
§

I
paragrafen anges bl. a. de arvsskattebestämmelser som också skall tillämpas
vid gåvobeskattningen. Enligt den gällande lydelsen finns det en hänvisning till
4 § 2 mom. Tidigare har konstaterats att denna bestämmelse kan tas bort varför
hänvisningen i motsvarande mån har justerats.

Bestämmelsen
i 13 § 2 mom. om avräkning av skulder vid inskränkt skattskyldighet gäller
också vid gåva. För tydlighetens skull har 43 § kompletterats med en
hänvisning till 13 § 2 mom.

5 Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om ändring i
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

6 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

16

Den del
av sammanfattningen i betänkandet, SOU giiTa?'" 1987:62, Ny arv- och
gåvoskattelag, som avser frågan om beskattningens territoriella omfattning och
anslutande frågor.

Till
att börja med föreslår vi en övergång från nationalitetsprincipen till domicilprincipen
vilket innebär att hemvistet blir avgörande för skattskyldighetens omfattning.
Vid arvsbeskattningen skall liksom hittills arvlåtarens forhållanden vara
avgörande. Däremot föreslår vi att vid gåva givarens och inte gåvotagarens
förhållanden får vara avgörande. En tioårig ovillkorlig utflyttningsregel
föreslås. När skattskyldigheten är begränsad till att avse vissa tillgångar
föreslår vi en utvidgning av avdragsrätten för skulder.

17

Arvs- och
gåvoskattekommitténs förslag till lagtext Prop- 1988/89:53 avseende
beskattningens territoriella omfattning '' och anslutande frågor.

Skattskyldighetens
omfiattning

4 §
Skatt enligt denna lag tas ut för all egendom inom eller utom Sverige

a)
om den avlidne vid sin död
eller givaren vid tiden för gåvan var bosatt eller stadigvarande vistades i
Sverige eller var svensk medborgare eller gift med en svensk medborgare och
hade flyttat från Sverige mindre än tio år före dödsfallet eller gåvotillfället

b)
om den ges bort av svensk
juridisk person.

5 §
Skatt tas ut för följande slag av egendom som efterlämnas eller ges

bort av annan person än som anges i 4 §:

a)
fast egendom, tomträtt och
vattenfallsrätt, belägen i Sverige,

b)
i Sverige befintlig lös egendom
som är att hänföra till anläggnings-eller driftkapital i förvärvsverksamhet som
bedrivs av den avlidne eller givaren,

c)
andel i bostadsförening eller
bostadsaktiebolag i Sverige eller rätt till royalty och periodiskt utgående
förmån från egendom som avses i b), samt

d) svenska
aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag,

aktiefonder och rederier dock under förutsättning att de efterlämnas av

svensk medborgare eller ges bort eller tas emot av svensk medborgare.

Från värdet av den under a-d angivna skattepliktiga egendomen får avdrag

endast göras för skulder på grund av förvärv, förbättring, reparation eller

underhåll av den skattepliktiga egendomen. Avdrag skall också medges för

lönekostnader, skatter och avgifter som belöper på förvärvsverksamhet.

6 §
En utlänning som vid sin död eller vid gåvotillfället tillhörde främ

mande makts beskickning eller lönade konsulat i Sverige eller dess tjänste

folk skall inte anses bosatt i Sverige. Detsamma gäller sådan persons make,

barn under 18 år eller enskilda arbetstagare som vid sin död eller vid

gåvotillfället bodde hos honom.

18

Förteckning över remissinstanserna och ''°p- 1988/89:53

sammanställning av remissyttrandena avseende de ' nu
aktuella frågorna.

Följande
remissinstanser har yttrat sig över arvs- och gåvoskattekommitténs betänkande,
SOU 1987:62, Ny arvs- och gåvoskattelag: Svea hovrätt, Norrköpings tingsrätt, Stockholms
tingsrätt, kammarrätten i Sundsvall, domstolsverket, riksskatteverket efter
hörande av de länsskattemyndigheter verket bestämt, nämligen
länsskattemyndigheterna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs
och Norrbottens län, riksrevisionsverket, kammarkollegiet, 1980 års
företagsskattekommitté. Centralorganisationen SACO/SR, Folksam, Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas
Riksförbund, Småföretagarnas Riksorganisation, Svenska Bankföreningen, Svenska Försäkringsbolags
Riksförbund, Svenska Handelskammarförbundet, Svenska Sparbanksföreningen,
Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Sveriges
Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund.

Härutöver
har särskilda yttranden inkommit från Sveriges Fastighets-ägarförbund, Sveriges
Jordägarförbund och Stockholms Handelskammare.

Lantbrukarnas
Riksförbund hänvisar i sitt yttrande till vad Lantbrukarnas skattedelegation
anfört i ett särskilt upprättat yttrande, Sveriges Föreningsbankers Förbund
hänvisar också till vad skattedelegationen anfört.

Sveriges
Industriförbund, Svenska Bankföreningen och Svenska Handelskammarförbundet
hänvisar i sina respektive yttranden till vad Näringslivets skattedelegation
anfört i ett till Sveriges Industriförbunds remissyttrande fogat yttrande.

Stockholms
Handelskammare hänvisar i sitt yttrande också till vad Näringslivets
skattedelegation anfört.

Givarens
förhållanden skall vara avgörande och övergång till domicilprincipen

1.
Kammarrätten i Sundsvall: "Kammarrätten ansluter sig till kommitténs förslag
att Sverige skall övergå till domicilprincipen vid arvs- och gåvobeskattningen".

2. Kammarkollegiet:
Kollegiet konstaterar att förslaget att givarens för

hållanden skall avgöra var gåvoskatt skall eriäggas innebär att skatt skall

erläggas av personer bosatta utomlands. För att denna regel skall kunna

upprätthållas i praktiken krävs att givaren skall åläggas att avlämna gåvo

deklaration och att denne också skall ansvara för gåvoskattebetalningen.

Kollegiet föreslår att förslaget skall justeras i enlighet härmed.

3, Lantbrukarnas
skattedelegation: Delegationen tillstyrker och anför att

"skattedelegationen delar kommitténs uppfattning att beskattningens ter

ritoriella omfattning bör anknyta till arvlåtarens respektive givarens för

hållanden". Vidare konstateras att Sverige genom dubbelbeskattningsav

talen redan nu delat upp beskattningsrätten mellan sig och ett antal fram- 19

mande länder med
utgångspunkt i domicilprincipen och att detta innebär Prop. 1988/89:53 att
en förändring av detta slag inte leder till sämre beskattningsresultat för
Bilaga 3 de skattskyldiga. En sådan ändring innebär tvärtom en förenkling.

4.
Svenska Sparbanksföreningen: En
hemvistregel innebär en anpassning till vad som gäller utomlands och dessutom
en förenkling.

5.
Sveriges Advokatsamfund:
"Förslaget att knyta skattekonsekvenserna till givarens domicil framstår
som välgrundat". Samfundet tillstyrker övergången från
nationalitetsprincipen till domicilprincipen.

6.
Näringslivets skattedelegation:
Delegationen ansluter sig till förslaget att givarens förhållanden skall vara
avgörande för skattskyldigheten och tillstyrker att hemvistet skall vara den
avgörande omständigheten. Detta, konstaterar delegationen, ligger i linje med
vad som gäller i de flesta länder och eftersom våra dubbelbeskattningsavtal
redan bygger på domicilprincipen blir det i praktiken inga skillnader.

Ut
fly 11 n ingsregeln

1.
Kammarrätten i Sundsvall: En utflyttningsregel i arvs- och gåvoskattelagstiftningen
behövs om man övergår till domicilprincipen. Denna bör dock utformas efter
mönster av motsvarande regel i inkomstskattelagstiftningen, nämligen att en
svensk medborgare som utreser från Sverige skall anses bosatt här intill dess
fem år förflutit från dagen för avresan, såvida han ej visar att han under
beskattningsåret inte haft väsentlig anknytning hit. En samordning bör
övervägas. De skäl som åberopats av kommittén för dess förslag framstår inte
som övertygande.

Kammarrätten
anser att förslaget att regeln också skall omfatta make ytterligare bör
övervägas. Det handlar om personer som varken är svenska medborgare eller
bosatta här och samma svårigheter uppstår som beträffande andra utländska
medborgare. En utvidgning av detta slag framstår som i hög grad diskutabel.

2.
Stockholms tingsrätt: En
spärregel avsedd för svensk medborgares utländska make strider mot huvudregeln
om domicilet som avgörande för beskattningen av utländska medborgare.
Bestämmelsen torde bli svår att tillämpa eflfektivt. Utflyttningsregeln bör
därför ej avse make eller maka i dessa fall.

3.
Riksskatteverket:
"Förslagen om beskattningens territoriella omfattning kan i princip
tillstyrkas". Att bosättning genom "väsenUig anknytning" som i
KL inte kan förekomma i AGL måste uttryckligen anges.

4.
Kammarkollegiet:
Utflyttningsregeln tillstyrks av kollegiet under förutsättning att en
tioårsgräns motsvarar vad som internationellt allmänt tillämpas. Kollegiet
avstyrker däremot att bestämmelsen också skall avse den som är gift med en
svensk medborgare "eftersom ett giftermål inte innebär en sådan väsentlig
anknytning".

5.
Lantbrukarnas skattedelegation:
"Skattedelegationen delar kommitténs uppfattning att Sverige bör ha kvar
beskattningsrätten i utflyttningsfallen viss tid efter utflyttningen".
Tio år är däremot en alldeles för lång

tid.

20

Skattedelegationen
föreslår för sin del en spärregel som i arvsfallen Prop. 1988/89:53 skulle
innehålla en 2-årsgräns. 1 gåvofallen skulle beskattning ske om Bilaga 3
givaren flyttar tillbaka inom en femårsperiod.

6.
Sveriges Advokatsamfund:
Kommitténs utflyttningsregel framstår från principiella utgångspunkter som
tveksam. Om bestämmelsen dock skall införas bör tiden sättas till fem år av det
skälet att en samordning med vad som övrigt gäller bör ske.

7.
Näringslivets skattedelegation:
Delegationen uttalar förståelse för att det kan finns behov av en kvardröjande
svensk beskattningsrätt under en begränsad tid efter en flyttning från Sverige.
Delegationen konstaterar dock att den föreslagna regeln innebär ett väsentlig
avsteg från huvudprincipen i förslaget, att det utifrån principiella
utgångspunkter kan ifrågasättas om personer utan hemvist i Sverige
överhuvudtaget skall beskattas här efter en övergång till domicilprincipen,
samt att den föreslagna regeln måste vara mycket svår att kontrollera.
Delegationen konstaterar att det i sammanhanget finns två vägar: den ena är en
regel efter mönster från inkomstskattelagstiftningen, den andra en regel av den
föreslagna typen. I det senare fallet bör tidsgränsen inte gälla längre än två
år.

Ändrad
omfattning av den egendotn som kan göras till föremål för inskränkt
skattskyldighet

1.
Lantbrukarnas skattedelegation: Förslaget tillstyrks. När det gäller förslaget
avseende aktier och därmed jämförliga värdepapper framhåller skattedelegationen
att den omständigheten att svenska aktier skulle omfattas av beskattningsrätt i
angivna fall skulle kunna verka hämmande på möjligheten för svenska företag
att göra emissioner i utlandet. Dock förutsätts att denna problematik beaktas i
samband med nya dubbelbeskattningsförhandlingar.

2. Sveriges
Advokatsamfund: Samfundet anser att egendom bestående av

andelar i bostadsföreningar och bostadsföretag och royalty eller avgift med

anknytning till näringsverksamhet i riket också skulle ha strukits. Att

beskatta sådan egendom är olämpligt. Det kan enligt samfundet på ett

olyckligt sätt få betydelse för svenskars lust att investera i eller behålla

egendom med svensk anknytning. Enligt samfundet är också aktieregeln

av samma skäl olämplig vartill kommer att regeln är lätt att kringgå.

3, Näringslivets
skattedelegation: Delegationen hälsar med tillfredsstäl

lelse att svensk beskattningsrätt inte uppkommer om utländska medborga

re i utlandet överlåter svenska aktier sig emellan. Detta har nämligen

försvårat emissioner i utlandet. Delegationen konstaterar dock att

OECD:s modellavtal även i dessa fall tillägger domicilstaten beskattnings

rätten och delegationen ifrågasätter om det finns anledning att gå längre.

Delegationen är också kritisk mot att gåvotagarens nationalitet kan få

betydelse i just aktiefallen.

Skuldavräkning
vid inskränkt skattskyldighet

1.
Kammarkollegiet: Kollegiet tillstyrker förslaget att skulder skall kunna 2'

dras av den omfattning som
gäller i OECD:s modellavtal. Kollegiet konsta- Prop. 1988/89:53 terar
emellertid att det av motiven framgår att detta endast gäller under Bilaga 3
förutsättning att arvtagaren eller gåvotagaren övertar skulderna. För det
första ifrågasätter kollegiet ett sådant villkor eftersom det är mycket svårt
att kontrollera och slår för det andra fast att om ett sådant villkor skall
upprätthållas måste detta också tydligt framgå av lagtexten.

3.
Lantbrukarnas skatteddegatlon:
Delegationen tillstyrker förslaget.

4.
Näringslivets skatteddegatlon:
De avdragsposter som räknas upp i lagtexten torde vara avsedda att vara
uttömmande. Egendom av det slag som avses i paragrafen utgör normalt en
förvärvskälla i inkomstskatte-rättsligt hänseende. Vid arv och gåva skall de s.k.
lättnadsreglerna tillämpas. I det sammanhanget är givetvis alla skulder
avdragsgilla vid värderingen. Enligt delegationen finns det ingen anledning
att ha ett annat synsätt i de fall det handlar om en gåva eller ett arv från en
utomlands bosatt person. Någon sådan skillnad torde heller inte ha varit
avsedd. Detta bör klargöras.

22

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt'

dels
att 4 § 2 mom. skall upphöra att gälla,

dels
att 4 § 1 och 3 mom., 13 § 2 mom., 35 och 43 § § skall ha följande lydelse.

Prop.
1988/89:53 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

1 mom. Arvsskatt enligt denna lag tas ut

1)
för aU egendom inom
eller utom Sverige om den avlidne vid sin död var bosatt eller stadigvarande vistades
i Sverige eller var svensk medborgare eller gift med en svensk medborgare och
hade fiyttat från Sverige mindre än tio år före döds-fiallet;

2)
för följande slag av egendom som
efterlämnas av annan person än som anges i 1):

a)
fast egendom, tomträtt
och vat-tenfaUsrätt i Sverige;

b)
i Sverige befintlig
lös egendom som är att hänföra till anläggnings-eller driftkapital i
förvärvsverksamhet som bedrevs av den avlidne;

c) andel i bostadsförening eller

bostadsaktiebolag i Sverige och rätt

till royalty och periodiskt utgående

förtnån från egendom som avses i

b):

d) svenska aktier och andelar i

svenska ekonomiska föreningar,

bolag, aktiefonder, och rederier

dock under förutsättning att de

efterlämnas av svensk medborgare.

1
mom .= Arvsskatt H/år

1)
för egendom inom eller
utom riket, vilken efterlämnats av svensk medborgare eller av utlänning, som vid
sin död var bosatt här i riket:

2)
för följande slag av
egendom, som efterlämnats av annan utlänning än i 1) sägs:

a)
här I riket belägen fast
egendom, så ock nyttjanderätt till samt rätt till ränta, avkomst eller annan jörmån
av .sådan egendom:

b)
här i riket befintlig,
under a) Icke nämnd lös egendom, som är att hänföra till anläggnings- eller
driftkapital i härstädes av den avlidne bedriven förvärvsverksamhet såsom:
levande och döda inventarier, råämnen, varor, förbrukningsartiklar och dylikt,
gruvor, patent- och förlagsrätter samt kapital, vare sig det finnes kontant
tillgängligt, nedlagts i obligationer, insatts i bank eller eljest utlånats
eller består av andra fordringar eller av aktier eller anddar I ekonomiska
föreningar, bolag, aktiefonder eller rederier;

c) nyttjanderätt till egendom, varom under b) jörmäles,
ävensom rätt till royalty och periodiskt utgående avgifi för dylik egendom;

d) svenska aktier och
andelar i

svenska ekonomiska föreningar,

bolag, aktiefonder och rederier, /

den mån dessa tillgångar Icke äro

att hänJÖra titt under b) nämnd

egendom.

Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974: 857, ■ Senaste Ivdelse 1974:999,

23

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

3
mom.' Utlänning, som vid sin död tillhörde främmande makts härvarande
beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets
betjäning, anses icke hava varit bosatt här i riket; ej heller sådan persons
make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de vid sin död bodde hos
honom och voro utlänningar.

För
sådana aktier och andelar i ekonomiska JÖreningar och aktiefonder, som avses I
1 mom. 2 d), föreligger icke skyldighet att erlägga arvsskatt, därest de
efterlämnats av utlänning, varom i föregående stycke förmäles.

Prop. 1988/89:53 Bilaga 4

2 mom. Vid beräknande
av behållning i kvarlåtenskap, varom för-inäles i 4 § I mom. 2), må avdrag ske
endast för gäld, fiör vilken den skattepliktiga egendomen på grund av
inteckning eller eljest särskilt häftar.

2 mom. Vid beräknande
av behållning i kvarlåtenskap, som avses i 4 § 1 mom. 2), jår avdrag från värdet
av den skattepliktiga egendomen göras endast för de skulder som kan hänföras
till egendomen, såsom skulder pä gmnd av förvärv, förbättring, reparation eller
underhåll av den skattepliktiga egendomen eUer, om fråga är om förvärvsverksamhet,
lönekostnader, skatter och avgifter som belöper på fiörvärvs-verksamheten.

Skyldighet
att erlägga gåvoskatt åligger:

a)
svensk medborgare, här i
riket bosatt utlänning samt svensk juridisk person jör gåva av egendom inom
eller utom riket;

b)
annan utlänning än under
a) sägs samt här i riket icke hemmahörande juridisk person fiör gåva av sådan
egendom, .som angives i 4 § 1 mom. 2).

'
Senaste lydelse 1974:999,

Gåvoskatt
enligt denna lag tas ut jör

a) all egendom inom eller utom Sverige om givaren vid tiden för gåvan var
bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige eller var svensk medborgare eller
gift med en svensk tnedborgare och hade fiyttat jrån Sverige mindre än tio år fÖre
gävo-tillfiället;

b) all egendom inom eller utom Sverige om den ges bort av svensk juridisk
person;

c)
sådan egendom som anges i 4 § 1
mom. 2) a)-c) om egendomen ges bort av annan person än som anges i a) eller b);

d) sådan egendom som
anges i 4 §

I mom. 2) d) om egendomen ges

bort av annan person än som anges i

a) eller b) och denne är svensk med

borgare eller gåvotagaren är svensk

medborgare eller svensk juridisk

person.

24

43 §' Prop. 1988/89:53

Vid beskattning av gåva gäller i Vid beskattning av gåva gäller i Bilaga 4

tillämpliga delar, förutom ovan sär- tillämpliga delar, förutom ovan sär

skilt angivna bestämmelser i 6-9, skilt angivna bestämmelser i 6-9,

12, 19, 21 och 30 § §, vad i fråga om 12, 19, 21 och 30 § §, vad i fråga om

arvsskatt vidare är stadgat i 4 § 2 arvsskatt vidare är stadgat i 4 § 3

och 3 mom., 14 och 20 § §, 22 § mom., 13 § 2 mom., 14 och 20 § §,

med undantag av 3 mom., 23 § med 22 § med undantag av 3 mom., 23 §

undantag av F tredje stycket, med undantag av F tredje stycket,

24-27 § §, 28 § med undantag av 24-27 § §, 28 § med undantag av

andra och fjärde styckena samt andra och fjärde styckena samt

32 §. Därvid skall hänvisningen i 32 §. Därvid skall hänvisningen i

32 § O till 19 § i stället gälla 41 § 32 § O till 19 § i stället gälla 41 §

samt 28 § första och tredje styckena samt 28 § första och tredje styckena

tillämpas som om gåvan utgjorde tillämpas som om gåvan utgjorde

arv efter givaren. arv efter givaren.

Har
gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och avser gåvan
all givarens rätt till förvärvskälla enligt kommunalskattelagen (1928:370) i
jordbruk med binäringar, skogsbruk eller rörelse, som han äger direkt eller
genom juridisk person, skall, utöver bestämmelserna i första stycket, även 22 §
3 mom. och 23 § F tredje stycket tillämpas när gåvoskatten bestäms. Vad nu har
sagts om förvärvskälla gäller även egendom som enligt de bestämmelser som
anges i 22 § 3 mom. skall anses som en särskild förvärvskälla inom
inkomstslaget rörelse. Har gåvotagaren inom fem år efter det att skattskyldighet
för gåvan inträtt genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång eller
genom gåva eller bodelning av annan anledning än makes död avhänt sig egendomen
eller väsentlig del därav, skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed
den ursprungliga gåvan nedsatts.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas i de fall då
skattskyldighet inträder efter utgången av år 1988.

'Senaste
lydelse 1974:634, 25

Lagrådet Prop. 1988/89:53

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1988-10-26

Närvarande:
f d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ulla Wadell, justitierådet
Staflfan Magnusson.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Kjell-Olof Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Förslaget
har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Per Sjöblom.

Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:

De
ändringar i 4 § som föreslås i lagrådsremissen innebär i lagtekniskt hänseende
att 1 mom. byggs ut samt att 2 mom. och 3 mom. andra stycket utgår. Lagrådet
anse att paragrafen blir mera lättläst, om man slopar indelningen i moment och
i stället övergår till en styckeindelning. I första stycket bör i så fall tas
in vad som enligt remissen skall ingå i 1 mom. 1, medan bestämmelserna i 1 mom.
punkten 2 och 3 mom. i remissförslaget bör bilda ett andra resp. tredje stycke.

Lagrådet
föreslår att 4 § får följande lydelse:

"Arvsskatt
tas ut för egendom inom eller utom Sverige som efterlämnas av den som vid sin
död var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige eller var antingen svensk
medborgare eller gift med en svensk medborgare och hade flyttat från Sverige
mindre än tio år före dödsfallet.

Arvsskatt
tas också ut för följande slag av egendom som efterlämnas av en annan person än
som avses i första stycket, nämligen

1.
fast egendom, tomträtt och
vattenfallsrätt i Sverige,

2.
i Sverige befintlig lös egendom
som är att hänföra till anläggnings-eller driftkapital i förvärvsverksamhet som
bedrevs här av den avlidne,

3.
andel i bostadsrättsförening,
bostadsförening eller bostadsaktiebolag i Sverige och rätt till royalty och periodiskt
utgående förmån från egendom som avses i punkten 2,

4.
svenska aktier och andelar i
svenska ekonomiska föreningar, bolag, aktiefonder och rederier, under
förutsättning att de efterlämnas av svensk medborgare.

Utlänning,
som vid sin död tillhörde främmande makts härvarande beskickning eller lönade
konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning, anses inte ha varit
bosatt här i riket; ej heller sådan persons make, barn under 18 år och enskilda
tjänare, om de vid sin död bodde hos honom och var utlänningar."

Om
4 § ändras i i enlighet med vad lagrådet nu har föreslagit, bör följdändringar
göras i 11 § I mom., 13 § 2 mom. och 43 §.

Lagrådet
föreslår vidare att 35 § utformas på följande sätt:

"Gåvoskatt
tas ut för egendom inom eller utom Sverige som

1.
ges bort av den som vid tiden för gåvan var bosatt eller stadigvarande

vistades i Sverige eller var antingen svensk medborgare eller gift med en 26

svensk medborgare och hade
flyttat från Sverige mindre än tio år före Prop. 1988/89:53 gåvotillfället,
eller

2.
ges bort av en svensk juridisk person.

Gåvoskatt
tas också ut för

1.
egendom som anges i 4 § andra
stycket I —3 och som ges bort av en annan person än som avses i första stycket,

2.
egendom som anges i 4 § andra
stycket 4 och som ges bort av en annan person än som avses i första stycket, om
givaren är svensk medborgare eller gåvotagaren är svensk medborgare eller
svensk juridisk person".

27

Finansdepartementet Prop. 1988/89:53

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988

Närvarande:
statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Bodström, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande:
statsrådet Engström

Proposition om ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen
avseende beskattningens territoriella omfattning m. m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 20 oktober 1988) över förslag till

lagom
ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Föredraganden redogör
för lagrådets yttrande och anför. Lagrådet har vid sin granskning av det
remitterade förslaget inte funnit anledning till annat än vissa påpekanden som
syftar till att lagtexten skall bli mer lättläst. Jag instämmer i vad lagrådet
anfört och kommer i det följande att föreslå motsvarande ändringar i det
remitterade förslaget. En viss justering av ikraftträdandebestämmelsen bör i
förtydligande syfte företas. Av ikraftträdandebestämmelsen skall sålunda
framgå dels tidpunkten för lagens ikraftträdande och dels att äldre
bestämmelser fortfarande gäller för de fall skattskyldighet inträtt före
ikraftträdandet. Det är i så fall inte nödvändigt att särskilt ange att de nya
bestämmelserna skall tillämpas när skattskyldighet inträder efter
ikraftträdandet. Ändringarna föranleder härutöver följande kommentarer från min
sida.

4 §

Ändringsförslaget
innebär att paragrafens momentindelning ersätts av en styckeindelning. I första
och andra styckena återfinns bestämmelserna om oinskränkt respektive inskränkt
skattskyldighet. Nuvarande 3 mom. blir efter vissa språkliga justeringar ett
nytt tredje stycke. Lagrådets ändringsförslag innefattar också ett
förtydligande därigenom att det uttryckligen anges att andel i bostadsrättsförening
skall arvsbeskattas i fall av inskränkt skattskyldighet.

Ändringarna i paragrafen
föranleder, som lagrådet påpekat, att förekommande hänvisningar i 11 § 1 mom.,
13 § 2 mom. och -/i .f justeras i motsvarande mån.

28

35 § Prop. 1988/89:53

Lagrådets
förslag avseende paragrafen innebär att den delats upp i två stycken. Det
första avser oinskränkt och det andra inskränkt skattskyldighet. Det sakliga
innehållet i punkterna c) och d) i det remitterade förslaget återfinns i andra
stycket punkterna I och 2. Denna uppdelning är på sätt som framgår av
specialmotiveringen nödvändig eftersom den egendom som avses i punkten 2 —
svenska aktier och andra därmed jämförliga värdepapper — endast skall gåvobeskattas
under vissa i punkten angivna särskilda förhållanden.

2 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

29

Innehåll

Propositionens
huvudsakliga innehåll ........................ 1

Propositionens
lagförslag ..................................... 2

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 20 oktober 1988 6

1
Inledning ....................................................... ... 6

2
Allmän motivering ............................................ ... 7

2.1 Allmänna
utgångspunkter ............................ ... 7

2.1.1
Arvs-och gåvobeskattningens
territoriella omfattning 7

2.1.2
Dubbelbeskattningsavtal ...................... ... 8

2.2
Givarens förhållanden .................................. ... 8

2.3
Domicilprincipen ........................................ ... 9

2.4
Spärregel vid utflyttning från
riket ................. .. 10

2.5
Egendom som kan göras till
föremål för inskränkt skattskyldighet 11

2.6
Avdragsrätt för skulder vid
inskränkt skattskyldighet 13

2.7
Ikraftträdande- och
övergångsfrågor ............... .. 14

3
Upprättat lagförslag ........................................ .. 14

4
Specialmotivering .......................................... .. 14

5
Hemställan ................................................... . 16

6
Beslut .......................................................... . 16

Bilaga 1 Arvs- och
gåvoskattekommitténs sammanfattning av dess

förslag
avseende beskattningens territoriella omfattning .. 17

Bilaga 2 Arvs- och gåvoskattekommitténs författningsförslag avseen

de beskattningens territoriella omfattning ............. 18

Bilaga
3 Remissinstanserna.................................... 19

Bilaga
4 Lagrådsremissens författningsförslag ......... 23

Utdrag
ur lagrådets protokoll den 26 oktober 1988 ... 26

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988 28

Hemställan.......................................................... . 29

Beslut
............................................................. . 29

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 30