Prop. 1988/89:63

Regeringens proposition 1988/89:63

om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag m. m.;

Prop.

1988/89:63

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 10 november 1988.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Laila
Freivalds

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att det införs ett krav på auktorisation för att få bedriva
utbildning av väktare. Det föreslås även att det skall krävas särskild auktorisation
för att ett bevakningsföretag skall få bedriva livvaktsverksamhet.

Enligt
förslaget skall möjligheterna att anlita en nyanställd men ännu inte godkänd
väktare begränsas. Länsstyrelserna ges möjlighet att i det särskilda fallet
förordna att den nyanställde inte får anlitas till dess frågan om godkännande
prövats. Vidare skall ett beslut om att inte bifalla en ansökan om godkännande
av en väktare gälla omedelbart, om inget annat förordnas.

I
propositionen tas även frågan om bevakningsföretagens sidouppdrag upp men någon
särskild reglering av dessa föreslås inte. Däremot preciseras i lagen att
väktarnas straffrättsliga skydd bara gäller när de utför bevakningstjänst.

En
väktare, som har lämnat sin anställning hos ett auktoriserat bevakningsföretag,
skall enligt förslaget inom två månader därefter visa att han fått ny
anställning hos ett sådant företag för att godkännandet inte skall återkallas.
Även beslut om återkallelse av ett godkännande skall gälla omedelbart, om inget
annat förordnas.

Slutligen
föreslås beträflfande såväl lagen om bevakningsföretag som lagen (1980:578) om
ordningsvakter att beslut skall överklagas till kammarrätten i stället för
till regeringen.

Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.

1 Riksdagen 1988/89. 1 .saml Nr 63

Propositionens
lagförslag

Prop.1988/89:63

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag

Härigenom
föreskrivs att 2 samt 5—15§§ lagen (1974:191) om bevakningsföretag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Bevakningsföretag
får inte bedriva verksamhet som avses i 1 § första stycket utan tillstånd
enligt denna lag (auktorisation).

Föreslagen
lydelse

2 § '

Bevakningsföretag får inte bedriva verksamhet som avses i 1 § första
stycket utan tillstånd enligt denna lag lag (auktorisation). Särskild auktorisation
krävs for att bevakningsföretag skall få åla sig bevakning av enskild person
for dennes skydd.

Föreskriven
utbildning av personal som skall utföra bevakningstjänst får ske endast efter
auktorisation enligt denna lag. Företag, som utan all vara bevakningsfiörelag,
bedriver sådan utbildning kallas ut-bildningsfiöretag.

Fråga
om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har
sitt säte.

Länsstyrelsen
skall inhämta rikspolisstyrelsens yttrande i ärende om auktorisation.

Har länsstyrelsen och rikspolisstyrelsen skilda uppfattningar i ärendet
skall detta underställas re-geriftgen.

6P

Prövning
som avses i 4 § görs beträffande personalen hos ett auktoriserat
bevakningsföretag av länsstyrelsen i det län där den som prövningen gäller avseshuvudsakligen
komma att tjänstgöra. I fråga om föreståndaren för verksamheten och ledamöter i
företagets styrelse görs prövningen av den länsstyrelse som utövar tillsyn över
företaget.

Sedan ansökan om prövning
Sedan ansökan om prövning gjorts får auktoriserat bevaknings- gjorts får
ett auktoriserat bevak-

företag i avbidan på
beslut eller besked i ärendet anlita den som ansökningen avser för
verksamhet i vilken han ej fär befattning med något förhållande som har
betydelse

ningsföretag i avvaktan på beslut eller besked i ärendet anlita den som
ansökningen avser för verksamhet i företaget, om inte länsstyrelsen bestämmer
annat. Han får

'
Senaste lydelse 1980:588, - Senaste lydelse 1980:588, ' Senaste lydelse
1980:588,

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Prop.1988/89:63

för
rikets säkerhet. dock inte anlitas jör bevakning av

enskild
person för dennes skydd eller för verksamhet i vilken han får befattning med
något förhållande som har betydelse för rikets säkerhet.

Ett
beslut att avslå en ansökan gäller omedelbart, om inte annat fiörordnas.
Godkännande enligt 4§ får begränsas till viss tid, när särskilda,skäl

föreligger.

n*

Den som är godkänd för
anställning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevakningstjänst
(väktare) åtnjuter skydd som avses i 17 kap. 5 § brottsbalken.

Den som är godkänd för
anställning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevakningstjänst
(väktare) har det skydd som avses i 17 kap. 5 § brottsbalken när han utför
sådan tjänst.

Vid tillsynen skall
länsstyrelsen särskilt kontrollera att de villkor för auktorisation som anges
i 3 § alltjämt är uppfyllda.

Tillsyn över ett
auktoriserat bevakningsförelag utövas av länsstyrelsen i det län där
företagets ledning har sitt säte. Andra myndigheter skall på begäran lämna
länsstyrelsen det biträde som behövs för tillsynen.

Tillsyn över auktoriserade
bevaknings- och utbildningsföretag utövas av länsstyrelsen i det län där företagets
ledning har sitt säte. Andra myndigheter skall på begäran lämna länsstyrelsen
den hjälp som behövs för tillsynen.

Ett auktoriserat
bevakningsförelag skall lämna länsstyrelsen de upplysningar om verksamheten som
den begär för sin tillsyn.

Förelaget
skall årligen före mars månads utgång till länsstyrelsen sända in en
redogörelse för verksamheten under föregående år.

Auktoriserade bevaknings-
och utbildningsföretag skall lämna länsstyrelsen de upplysningar om verksamheten
som den begär för sin tillsyn.

Förelagen skall årligen
före mars månads utgång till länsstyrelsen sända in en redogörelse för verksamheten
under föregående år.

Länsstyrelsen har rätt att
inspektera ett auktoriserat bevakningsföretag och att ta del av samtliga handlingar
som rör förelagels bevakningsverksamhet. Inspektion skall göras så snart det
finns anledning

Länsstyrelsen har rätt att
inspektera auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag och att ta del av samtliga
handlingar som rör foretagens bevakningsverksamhet eller utbildning av
väktare. Inspektionen

'
Senaste lydelse 1975:687, Senaste lydelse 1980:588, Senaste lydelse 1980:588, '
Senaste lydelse 1980:588,

11
Riksdagen 1988/89. 1 .samt. Nr 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.1988/89:63

till
det, dock minst en gång vartannat år.

skall göras så snart det
finns anledning till det, dock minst en gång vartannat år.

Underiåter ett
auktoriserat be-vaknlngsjÖrelag att lämna upplysningar enligt 9§ första
stycket, att sända in redogörelse enligt 9 § andra stycket eller att lämna
tillgång till handlingar enligt 10 §, får länsstyrelsen förelägga vite.

Underiåter ett
auktoriserat bevaknings- eller utbildningsföretag att lämna upplysningar
enligt 9 § första stycket, att sända in redogörelse enligt 9 § andra stycket
eller att lämna tillgång till handlingar enligt 10 §, får länsstyrelsen förelägga
vite.

Länsstyrelsen får
förelägga ett auktoriserat bevakning.sforetag att vidta de rättelser och andra
åtgärder som föranleds av tillsynen. Föreläggandet får förenas med vite.

Länsstyrelsen får
förelägga ett auktoriserat bevaknings- eller utbildningsföretag att vidta de
rättelser och andra åtgärder som föranleds av tillsynen. Föreläggandet får förenas
med vite.

Auktorisation eller
godkännande enligt 4 § kan återkallas, när i denna lag angiven förutsättning
för sådant beslut ej längre föreligger eller det i övrigt finns särskild
anledning därtill.

Fråga
om återkallelse av auktorisation prövas av den länsstyrelse som utövar tillsyn
över det berörda företaget. Vid behandlingen av en sådan fråga tillämpas 5 §
andra och tredje styckena.

Auktorisation eller
godkännande enligt 4 § kan återkallas, när i denna lag angiven förutsättning
för sådant beslut ej längre föreligger eller det i övrigt finns särskild
anledning därtill. Ett godkännande skall återkallas även när personen i firåga
lämnar sin anställning eller sitt uppdrag hos ett auktoriserat bevakningsfiörelag
och inte inom två månader därefter visar att han fått ny anställning eller
nytt uppdrag hos ett sådant företag.

Fråga om återkallelse
av auktorisation prövas av den länsstyrelse som utövar tillsyn över det
berörda företaget. Vid behandlingen av en sådan fråga skaU länsstyrelsen inhämta
rikspolisstyrelsens yttrande.

Fråga
om återkallelse av godkännande prövas av den länsstyrelse som har godkänt den
som prövningen avser eller, om frågan angår föreståndaren för verksamheten
eller en ledamot i företagets styrelse, av den länsstyrelse som utövar tillsyn
över företaget.

Om
det finns synneriiga skäl får länsstyrelsen i stället för att återkalla ett
godkännande begränsa det till en viss verksamhet eller ett visst område.

"
Senaste lydelse 1980:588, "Senaste lydelse 1980:588, '"Senaste
lydelse 1980:588,

Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse Prop.
1988/89:63

Beslut om återkallelse av eller begränsning i ett godkännande gäller
omedelbart, om inte annat förordnas.

14§"

Till böter eller fängelse i högst Till böter eller fängelse i högst

sex
månader döms den som uppsåt- sex månader döms den som eller av ligen uppsåtligen
eller av oaktsam- oaktsamhet bedriver verksamhet het bryter mot 2§ eller lämnar
som avses i 1 § första stycket utan osann uppgift i fall som avses i 9 §.
auktorisation eller lämnar osann

uppgift
i fall som avses i 9 §.

15§'

Länsstyrelsens beslut enligt den- Länsstyrelsens beslut i ärenden

na lag överklagas hos regeringen ge- enligt denna lag fiår överklagas hos

nom besvär. kammarrätten.

Rikspolisstyrelsen får överklaga länsstyrelsens beslut i ärenden om auktorisation.

1. Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.

2.
Annan än auktoriserat
bevakningsföretag som vid lagens ikraftträdande bedriver föreskriven
utbildning av väktare får under förutsättning att ansökan om auktorisation av
sådan verksamhet görs före den 1 oktober 1989, fortsätta verksamheten till dess
ansökningen slutligt har prövats. Avslås ansökningen, fårnär särskilda skäl
föreligger, ändå medges att verksamheten får fortsätta under en viss
övergångstid.

3.
Ett auktoriserat
bevakningsföretag som vid ikraftträdandet bedriver verksamhet för bevakning av
enskild person för dennes skydd eller föreskriven utbildning av väktare
behöver inte auktorisation av denna verksamhet under förutsättning att den
före ikraftträdandet har getts tillkänna för tillsynsmyndigheten.

4.
I fråga om överklagande och
underställning av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.

"
Senaste lydelse 1980:588, '-Senaste lydelse 1980:588,

1 Förslag till

Lagom ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter

Härigenom
föreskrivs att 5 — 7 och 10§§ lagen (1980:578) om ordningsvakter skall ha
följande lydelse.

Prop.1988/89:63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5§

En ordningsvakt
förordnas av rikspolisstyrelsen om tjänstgöringsområdet berör flera län, av
länsstyrelsen om det berör flera polisdistrikt inom länet och i övriga fall
av polismyndigheten. Förordnandet meddelas för viss tid, högst tre år.

En
ordningsvakt förordnas av rikspolisstyrelsen om tjänstgöringsområdet berör
flera län, av länsstyrelsen om det berör flera polisdistrikt inom länet och i
övriga fall av polisstyrelsen. Förordnandet meddelas för viss tid, högst tre
år.

I
förordnandet skall anges för vilken verksamhet och inom vilket område det
gäller. Meddelas förordnandet med stöd av 3 §, skall det också innehålla uppgiftom
tjänstgöringsställe.

En
ordningsvakt lyder under polisstyrelsen i det distrikt där han tjänstgör. Han
är skyldig att lyda en order som en polisman meddelar i tjänsten, om det inte
är uppenbart att den inte angår tjänstgöringen som ordningsvakt eller att den
strider mot lag eller annan författning.

6 §

En
ordningsvakt lyder under polismyndigheten i det distrikt där han tjänstgör. Han
är skyldig att lyda en order som en polisman meddelar i tjänsten, om det inte
är uppenbart att den inte angår tjänstgöringen som ordningsvakt eller att den
strider mot lag eller annan författning.

En ordningsvakt skall
hålla polisstyrelsen underrättad om förhållanden som rör hans verksamhet och
är av sådan art att de bör komma till styrelsens kännedom.

En ordningsvakt skall
hålla polismyndigheten underrättad om förhållanden som rör hans verksamhet och
är av sådan art att de bör komma till myndighetens kännedom.

Beslut som en
polisstyrelse har meddelat enligt denna lag överklagas hos länsstyrelsen genom
besvär.

Beslut
som en länsstyrelse eller rikspolisstyrelsen har meddelat enligt denna lag
överklagas hos regeringen genom besvär.

Beslut som en
polismyndighet har meddelat i ärenden enligt denna lag får överklagas hos
länsstyrelsen.

Beslut som en
länsstyrelse eller rikspolisstyrelsen har meddelat enligt denna lag får
överklagas hos kammarrätten.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om överklagande av beslut som har
meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

Justitiedepartementet Prop. 1988/89:63

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Hellström, Johansson,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande:
statsrådet Freivalds

Proposition om ändringar i lagen (1974:191) om bevakningsföretag
m. m.

1 Inledning

Inom
justitiedepartementet upprättades i mars 1987 en departementspromemoria (Ds Ju
1987:4) med förslag till ändringar i lagen (1974:191) om bevakningsföretag m. m.
1 promemorian behandlas frågor om utbildning av väktare, om möjligheten att
anlita någon som väktare innan han har blivit godkänd i vederbörlig ordning och
om bevakningsföretagens sidouppdrag. Vidare behandlas frågan om återkallelse
av ett godkännande som väktare i vissa fall och frågan om i vilken ordning
överklagande skall ske av länsstyrelsebeslut enligt lagen om bevakningsföretag.
1 anslutning till den sistnämnda frågan tas också upp i vilken ordning beslut
enligt lagen (1980:578) om ordningsvakter skall överklagas. Promemorians
lagförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Promemorian
har remissbehandlats. Yttranden har inkommit från kammarrätten i Jönköping,
rikspolisstyrelsen, länsstyrelsernas organisationsnämnd, länsstyrelserna i
Stockholms, Malmöhus, Hallands och Norrbottens län, skolöverstyrelsen. Svenska
TransportarbelarefÖrbundel, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska pollsJÖrbundet,
Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polischefer. Allmänna
Bevakningsaktiebolaget (ABAB), Securitasgruppen AB, bevakningsrådet. Svensk KontroU
Teknik HB, Svenska Vaktbolags Förbund och Säkerhetsutblldning AB (SAKAB). SAF
har med instämmande överlämnat ett yttrande från Allmänna Gmppen. Securitasgruppen
AB har avgett sitt remissvar gemensamt med bevakningsrådet.

En
sammanställning av remissyttrandena har upprättats i justitiedepartementet och
finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 87 —1033).

Regeringen
beslutade den 20 oktober 1988 att inhämta lagrådets yttrande över inom
justitiedepartementet upprättade förslag till

1. lag
om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag,

2. lag
om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter.

De
remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som Prop.
1988/89:63 bilaga 2.

Lagrådet
har den 3 november 1988 lämnat de remitterade lagförslagen utan erinran.
Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

De lagförslag som
jag nu skall lägga fram överensstämmer i sak med de remitterade lagförslagen.
Vissa redaktionella ändringar har emellertid företagits.

2.1 Allmänt om nuvarande ordning

En
viktig del av polisens uppgifter är att förebygga brott och andra störningar
av den allmänna ordningen och säkerheten samt lämna allmänheten skydd och
annat bistånd. Dessa uppgifter framgår av 1 och 2 §§ polislagen (1984:387).

Det
finns emellertid många gånger ett behov av bevakning och kontroll vid sidan av
polisens verksamhet. Detta är framför allt fallet beträflfande vissa objekt
eller verksamheter som på grund av befarade intrång eller tillgrepp eller av
andra orsaker bedöms vara i behov av en mer eller mindre kontinuerlig tillsyn
eller bevakning. Detta behov tillgodoses i stor utsträckning av
bevakningsföretag som yrkesmässigt åtar sig att tillhandahålla framför allt
personal men även utrustning för bevakningsändamål. Som exempel på dessa
företags arbetsuppgifter kan nämnas bevakning av fastigheter, byggnadsplatser,
anläggningar, båtar osv. samt bevakning och övervakning av kunder i varuhus
och affärer.

Till
en början var bevakningsföretagens verksamhet inte föremål för någon större
uppmärksamhet eller särskild reglering från samhällets sida. Genom en kungörelse
om auktorisation av enskilda bevakningsföretag infördes dock år 1951 en
möjlighet för enskilda företag, som yrkesmässigt ombesörjde bevakning, att få auktorisation
genom beslut av länsstyrelsen. Auktorisationsförfarandet, som således var
frivilligt, innebar bl. a. krav på att anställd personal vid företaget var
godkänd med avseende på laglydnad och medborgerlig pålitlighet. Något krav på
att väktare skulle ha genomgått viss utbildning ställdes inte.

Efter
hand kom det att betraktas som ett väsentligt intresse att samhället hade insyn
i och kontroll av bevakningsföretagens yerksamhet för att se till att den
bedrevs under betryggande former. Den som anlitade ett bevakningsföretag borde
ha en garanti för att företaget på ett seriöst sätt fullgjorde uppdraget. En
insyn och kontroll från samhällets sida avsågs också kunna hindra att
bevakningsföretagen utvecklades till någon form av privata polis-eller
bevakningskårer. Genom lagen (1974:191) om bevakningsföretag (omtryckt
1980:588, BevL) infördes därför ett krav på auktorisation för
bevakningsföretag. Länsstyrelserna fick därvid till uppgift att besluta om auktorisation
och utöva tillsyn.

I
4 § BevL föreskrivs att all personal hos ett auktoriserat bevakningsföre-

tag skall vara godkänd vid
prövning med avseende på laglydnad, medbor- Prop. 1988/89:63 gerlig
pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställning i sådant företag.

Varken
i BevL eller i bevakningsföretagskungörelsen (1974:462, ändrad 1980:595, BevK)
finns några närmare bestämmelser om utbildning för den som blivit godkänd som
väktare. Enligt 16 § BevL ankommer det på regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om bl.a. utbildningen av
väktare. I 12 § BevK har angetts att rikspolisstyrelsen (RPS) efter samråd med
berörda arbetsmarknadsorganisationer och branschorganisationer skall meddela
de föreskrifter som behövs.

I
de föreskrifter som RPS har utfärdat med stöd av nämnda bestämmelser behandlas
allmänna frågor om utbildning samt utbildningens mål och innehåll.
Föreskrifterna finns intagna i RPS författningssamling 1987:1 (FAP 579 — 2) och
innebär bl.a. krav på en grundkurs omfattande 217 timmar. I kursen ingår ämnena
bevakningsjuridik, bevakningsbranschen, bevakningstjänst, bevakningshjälpmedel,
olycksfallsvård, självskydd, väk-tarpraktik, brandförsvar och praktisk
yrkesträning. Utbildningen är uppdelad på ett introduktionsavsnitt och en
fortsatt utbildning. Varje del avslutas med ett kunskapsprov.

Av
föreskrifterna framgår vidare att det är bevakningsföretaget som ansvarar för
att väktaren genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat och att
detta måste ha skett inom viss tid efter anställningsdagen, fyra månader för heltidsarbetande
och sex månader för deltidsarbetande. I föreskrifterna sägs också att
bevakningsföretaget vid ansökan om auktorisation skall lämna länsstyrelsen
uppgifter om hur företaget avser att bedriva väktamtbildningen och om vilka
personer som inom företaget skall ansvara för utbildningens genomförande.

Länsstyrelsen
är som förut nämnts tillsynsmyndighet över bevakningsföretagen. Detta kommer
förutom i 8 § BevL till uttryck bl.a. i 9 § andra stycket samma lag enligt vilket
lagrum bevakningsföretagen är skyldiga att en gång varje år lämna länsstyrelsen
en redogörelse för föregående års verksamhet. Av 10 § 3 BevK framgår att en
sådan redogörelse skall innehålla bl. a. uppgift om hur företaget anordnar
utbildning för personalen. Länsstyrelsen kan dessutom skaffa sig kännedom om
utbildningens bedrivande genom att företa inspektion med stöd av 10 § BevL.

En
auktorisation kan återkallas enligt 13 § BevL. I föreskrifterna från RPS anges
att t. ex. allvarliga brister beträflfande utbildningen bör föranleda att auktorisationen
återkallas.

2.2 Vissa uppgifter om bevakningsbranschen

Enligt
1 § BevL avses med bevakningsföretag den som yrkesmässigt åtar sig att för
annans räkning bevaka fastighet, anläggning, viss verksamhet, offentlig
tillställning eller något annat sådant eller också att bevaka enskild person
för dennes skydd.

Med
utgångspunkt från denna definition kan man tala om två huvudty

per av bevakning: stationär bevakning och distriktsbevakning. Vid den

stationära bevakningen befinner sig väktarna inom ett och samma område 9

under
sitt arbetspass. Till denna typ av bevakning räknas bl.a. områdesbevakning,
portbevakning, receptioristjänst, butikskontroll samt ambassad- och
tunnelbanebevakning. Distriktsbevakningen skiljer sig från den stationära genom
att väktarna under ronder besöker skilda bevakningsobjekt hos olika kunder,
där väktarens uppgifter kan växla från objekt till objekt.

Det
har på senare tid visat sig att bevaknihgsföretagen i ökad utsträckning åtagit
sig uppgifter som faller utanför det som avses med bevakningsverksamhet enligt
BevL. Detta kommer att något närmare behandlas i avsnitt 3.3.

Det
finns för närvarande ett drygt hundratal bevakningsföretag i landet. De två
största företagen är Securitasgruppen AB och Allmänna bevakningsaktiebolaget
AB (ABAB). Övriga företag inom branschen är medelstora och mindre.

Både Securitas och ABAB
bedriver väktamtbildning vid egna skolor. 1 viss mån anlitar andra
bevakningsföretag dessa skolor för sin utbildning. Övriga företag anordnar
utbildningen i egen regi eller anlitar något av de två fristående
utbildningsföretag som numera finns, nämligen Säkerhetsutbildning AB (SÄKAB),
som är knutet till branschorganisationen bevakningsrådet, och IBS Utbildning
AB, tidigare Svensk Kontrollteknik HB.

Prop.1988/89:63

3 Allmän motivering

3.1 Väktamtbildningen — auktorisation och tillsyn

Mitt förslag: Auktorisation
skall krävas för att bedriva föreskriven utbildning av väktare. Ett företag som
bedriver sådan utbildning utan att vara bevakningsföretag skall vara
underkastat samma tillsyn som ett bevakningsföretag. Även ett sådant företag
skall utse en föreståndare för verksamheten.

Promemoriefiirslaget
överensstämmer med mitt, med undantag för att bevakningsföretag inte skall
behöva ha auktorisation för att bedriva utbildningsverksamhet och att
utbildningsföretag inte behöver utse föreståndare för sin verksamhet.

Remissinstanserna:
Förslaget godtas av så gott som alla remissinstanser. Flera remissinstanser
anser att föreståndare skall utses för utbildningsföretag.

Skälen för mitt förslag:
Utbildning av väktare bedrivs, som jag tidigare har redovisat, dels hos de två
största bevakningsföretagen, dels genom särskilda fristående
utbildningsföretag. Sistnämnda företag är inte underkastade någon särskild
insyn eller kontroll från samhällets sida.

Med anledning av motioner
i utbildningsfrågan har näringsutskottet (NU 1985/86:11) sagt sig förutsätta
att regeringen och berörda myndigheter utan särskild framställning från
riksdagen uppmärksammar frågan hur staten direkt skall kunna utöva en önskvärd
tillsyn över den väktamtbildning som bedrivs av andra än bevakningsföretag.

10

För egen del viU jag
framhålla att det är av stor betydelse att den som Prop. 1988/89:63 skall
tjänstgöra som väktare uppfyller de krav som ställs på honom enligt BevL, dvs.
laglydnad, medborgeriig pålitlighet och lämplighet i övrigt. En viktig fråga
för bedömningen av lämpligheten är givetvis den utbildning som en väktare
genomgår.

I
flera sammanhang, senast i samband med de senaste ändringarna i BevL (prop 1979/80:122
s. 161 o. 165 ), har uttalats att de av RPS meddelade föreskrifterna om väktamtbildningen
väl svarar mot de krav på fackteoretiska kunskaper som bör ställas på området.
Självfallet finns det ingenting som hindrar att en mera omfattande utbildning
meddelas, något som också görs av i varje fall de båda största företagen.

Frågan
om i vilka former utbildningen bör genomföras har varit föremål för diskussion
alltsedan tillkomsten av BevL. De skäl som har legat till grund för önskemålen
om en nyordning har tidigare främst varit dels ett principiellt intresse av en
ökad samhällskontroll, dels de problem som förelegat för de mindre och
medelstora företagen att anordna en ändamålsenlig utbildning. En redovisning
för tidigare behandling av frågan finns i promemorian (s. 8—10).

Det
är för närvarande inte aktuellt att staten engagerar sig i själva genomförandet
av utbildningen. Däremot står möjligheten fortfarande öppen att utbildning
anordnas som uppdragsutbildning i anslutning till den kommunala
vuxenutbildningen, något som i praktiken förutsätter en överenskommelse mellan
en grupp bevakningsföretag och den eller de kommuner som i så fall skulle svara
för utbildningen. Intresset för en sådan lösning har emellertid hittills varit
svalt både från bevakningsföretagens och från kommunernas sida, och man torde
ha anledning räkna med att utbildningen under överskådlig tid kommer att
bedrivas huvudsakligen i samma former som hittills.

Enligt
min mening måste det mot den bakgmnden ses som ett väsentligt allmänt intresse
att samhället har en tillfredsställande möjlighet att kontrollera att väktarutbildningen
i dessa former verkligen genomförs på ett ändamålsenligt sätt.

När
det gäller de auktoriserade bevakningsföretag som bedriver egen utbildning av
väktare får de nuvarande bestämmelserna anses ge länsstyrelsen tillräckliga
möjligheter att kontrollera utbildningens kvalitet och omfattning. När det
gäller den utbildning som bedrivs av andra än auktoriserade bevakningsföretag
är förhållandena något annorlunda. Indirekt kan visserligen kvaliteten på
denna utbildning komma under tillsynsmyndigheternas bedömning genom
granskningen av att bevakningsföretagen använder personal som är utbildade på
ett lämpligt sätt. De nuvarande bestämmelserna möjliggör dock inte någon
omedelbar tillsyn över utbildningsföretagen och medger inte heller inspektioner
och liknande.'

Näringsutskottets
förut återgivna uttalande tar just sikte på en tillsyn från det allmännas sida
över den väktamtbildning som bedrivs av andra än bevakningsföretag. Inte minst
med hänsyn till att det är tänkbart att ytterligare utbildningsföretag
etablerar sig på marknaden är det angeläget att denna fråga får sin lösning.

Den
mest ändamålsenliga lösningen är enligt min mening att föreskrifter 11

t2 Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr 63

meddelas om att företag
som bedriver väktarutbildning måste ha auktorisation för detta.
Utbildningsföretag som inte är auktoriserade bevakningsföretag blir härigenom
föremål för samma tillsyn som dessa. När det gäller bevakningsföretag kan det
sägas att dessa inte borde behöva särskild auktorisation för egen intern
utbildning. Något sådant krav finns inte idag och de är ju redan underkastade
tillsyn. Enligt min mening är det emellertid viktigt för att tillgodose
ändamålet med samhällets tillsyn över väktarutbildningen att ett
bevakningsföretag inte tillåts påbörja egen utbildning av väktare utan att
förutsättningarna för företaget att bedriva utbildningen noga har prövats.

Bestämmelser om auktorisation
för utbildning bör införas i BevL efter i huvudsak samma mönster som för auktorisation
av bevakningsföretag. Härigenom får man en tillfredsställande samhällelig
kontroll och tillsyn av all väktarutbildning. Denna kontroll- och tillsynsuppgift
bör som nu åvila länsstyrelsen.

För auktorisation av ett
bevakningsföretag krävs att företaget har utsett en föreståndare för
verksamheten. I likhet med ett flertal remissinstanser anser jag att kravet på
föreståndare bör gälla även för utbildningsföretag. Däremot bör det inte krävas
någon särskild föreståndare för ett bevakningsföretags utbildningsverksamhet.
Den uppgiften får anses ingå i de funktioner som den för bevakningsföretaget
utsedde föreståndaren har.

Jag återkommer till vissa
detaljfrågor och övergångsbestämmelser i specialmotiveringen.

Prop.1988/89:63

3.2 Möjligheten att anlita någon som väktare innan han godkänts

Mitt
förslag: Den som anställts av ett bevakningsföretag skall liksom nu kunna
anlitas i avvaktan på att ansökan om godkännande prövas. Förutom den
begränsning med hänsyn till rikets säkerhet som nu finns, skall detta dock inte
gälla verksamhet som avser bevakning av person. Länsstyrelsen ges möjlighet att
i det särskilda fallet förordna att den nyanställde inte får anlitas eller får
anlitas endast för vissa uppgifter till dess frågan om godkännande prövats.

Vidare skall ett
beslut om att inte bifalla en ansökan om godkännande av en väktare gälla
omedelbart, om inget annat förordnas.

Promemorieförslaget
överensstämmer med mitt när det gäller verkan av ett beslut om att inte bifalla
en ansökan om godkännande. I de övriga frågor jag tar upp lämnas inga förslag i
promemorian.

Remissinstanserna:
Promemorieförslaget har fått ett blandat mottagande. Flera remissinstanser har
ifrågasatt om man inte helt bör slopa möjligheten att anlita en väktare under
den tid då ansökan om godkännande prövas.

Skälen för mitt förslag:
Enligt 6 § andra stycket BevL gäller att sedan en ansökan om godkännande av
någon som väktare gjorts får ett auktoriserat bevakningsföretag i avvaktan på
beslut eller besked i ärendet anlita den

12

som ansökningen avser för
verksamhet i vilken han ej får befattning med Prop. 1988/89:63 något
förhållande som har betydelse för rikets säkerhet.

Bestämmelsen
har kritiserats för att den kan medföra att personer med avsevärd kriminell
belastning under en icke obetydlig tid används i bevakningsverksamhet.

Den
aktuella bestämmelsen ersatte en regel i den tidigare gällande auk-torisationskungördsen.
Enligt denna kunde auktorisationsmyndigheten medge att personal som inte
prövats fick anlitas för tillfälliga uppdrag av visst slag.

Motivet
för bestämmelsen i BevL var att bevakningsföretagens behov av arbetskraft kunde
växla från tid till annan och att det i vissa fall kunde bli aktuellt med
brådskande personalökningar. Avsikten var att underlätta för bevakningsföretagen
att bedriva en rationell anställningspolitik och att upprätthålla verksamheten
på ett betryggande sätt även vid en tillfälligt ökad arbetsbelastning.
Bestämmelsen bygger också på förutsättningen att den tid som vederbörande
arbetar utan godkännande skall vara kortvarig och att han under denna tid inte
skall tilldelas några känsliga arbetsuppgifter.

Länsstyrelsen
i Stockholms län har i en framställning till regeringen, som närmare redovisas
i promemorian (s. 13—14), föreslagit att möjligheten att anlita en väktare
under den tid då ansökan om godkännande prövas tas bort. Vid remissbehandlingen
av framställningen ansåg flertalet instanser att man borde tillmötesgå
framställningen (promemorian s. 14—17).

Innan
en ansökan görs om godkännande av någon för anställning hos ett bevakningsföretag,
ankommer det på företaget att göra en prövning av vederbörandes lämplighet
utifrån bestämmelsen i 4 § BevL. Redan därigenom minskar naturligtvis risken
för att en person med kriminell belastning skulle kunna påbörja en anställning
i ett bevakningsföretag. Erfarenheten visar emellertid att sådana fall ändå kan
förekomma.

Det
skulle skapa betydande problem för bevakningsföretagen när det gäller
nyrekryteringen av väktare om möjligheten att anlita en väktare under den tid
då ansökan om godkännande prövas helt tas bort. En ändring av bestämmelsen
måste enligt min mening ske under hänsynstagande till bevakningsföretagens
situation i detta avseende. Jag anser det därför vara en alltför ingripande
åtgärd att upphäva föreskriften i 6 § andra stycket BevL.

Länsstyrelsen
i Stockholms län har i sitt yttrande över promemorian påtalat att beslut i
ärenden om godkännande av väktare många gånger inte kan meddelas inom rimlig tid
på grund av att brottsutredning beträflfande den ansökan gäller drar ut på tiden.
Det kan enligt länsstyrelsen dröja avsevärd tid innan brottsutredningen hunnit
så långt att tillräckligt beslutsunderlag finns för godkännandeprövningen.

De
påtalade olägenheterna bör enligt min mening kunna minskas om

länsstyrelsen ges möjlighet att i ärendet om godkännande förordna att den

som ansökan avser inte får anlitas eller får anlitas endast i begränsad

omfattning av bevakningsföretaget. Härutöver bör det införas en regel om

att ett beslut av länsstyrelsen att en person inte godkänns för anställning

som väktare får omedelbar giltighet, såvitt annat inte förordnas. Konse- 13

kvensen av sistnämnda
regel blir att bevakningsföretaget utan sådant förordnande inte får anlita
honom för väktartjänstgöring under den tid överklagandet prövas. Dessutom bör
möjligheterna att anlita en väktare under pågående prövning av ansökan om
godkännande begränsas ytteriigare.

I nästa avsnitt föreslår
jag att särskild auktorisation skaU krävas föratt få bedriva bevakning av
enskild person för dennes skydd. Det är en form av bevakning som ställer stora
krav på väktaren. Jag föreslår därför att sådana uppgifter endast får antros
godkända väktare.

Enligt min mening bör
bevakningsföretag även i övrigt avstå från att anlita nyanställda men ännu inte
godkända väktare för särskilt betydelsefulla uppgifter. Till sådana uppgifter
kan räknas bevakning av värdetransporter och av byggnader och lokaler där
stora värden förvaras. Även bevakning av utländska beskickningar kan räknas
dit. Jag utgår emellertid från att länsstyrelserna i sin tillsyn är
uppmärksamma på dessa frågor. Någon lagändring behövs därför inte.

Prop.1988/89:63

3.3 Bevakningsföretagens sidouppdrag m. m.

Mitt förslag:
Särskild auktorisation skall krävas för att ett bevakningsföretag skall få
bedriva verksamhet för bevakning av enskild person. Någon särskild reglering av
bevakningsföretagens sidouppdrag sker inte. Däremot preciseras i lagen att
väktarnas straffrättsliga skydd bara gäller när de utför bevakningstjänst.

Promemoriefbrslaget
innebär endast att omfattningen av väktarnas straffrättsliga skydd preciseras.

Remissinstanserna: De
remissinstanser som uttalat sig i frågan om väktarnas straffrättsliga skydd
har i huvudsak tillstyrkt förslaget. Några remissinstanser har tagit upp
frågan om behovet av särskild auktorisation för livvaktsverksamhet.

Skälen
för mitt förslag: Det förekommer i växande utsträckning att bevakningsföretagen
åtar sig uppgifter av servicekaraktär som ligger vid sidan av den egentliga
bevakningsverksamheten. Inte sällan sker detta inom områden som det ankommer på
det allmänna att svara för. Det gäller t. ex. vissa uppgifter med anknytning till
hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, som i sådana fall regelmässigt utförs
av bevakningsföretagen på uppdrag av vederbörande landsting eller kommun.

Ett av skälen till denna
utveckling torde vara att det bedömts som ändamålsenligt att företagen får
möjlighet att utnyttja väktare med ronde-rande tjänstgöring på ett rationellt
sätt genom att väktarna åläggs tillsyns-dier transportuppgifter i anslutning till
ronden.

Det
har i den allmänna debatten förekommit kritik mot denna utveckling. Klart är
också att den förtjänar att uppmärksammas. Förhållandena synes visseriigen inte
för närvarande böra föranleda några särskilda åtgärder från statsmakternas
sida, men utvecklingen måste följas noga. Självfallet är det ett allmänt
intresse att en alltför stor koncentration av uppgifter

14

till
de företag som det här gäller inte ger upphov till osäkerhet hos allmän- Prop.
1988/89:63 heten om olika uniformerade kårers ställning i samhället.

När
det gäller tillsynsmyndigheternas befogenheter på detta område är det klart att
dessa inte omfattar någon kvalitetsbedömning av olika typer av sidouppdrag och
inte heller någon granskning av humvida personalen har en för sådana uppgifter
lämpad utbildning. Länsstyrelsernas tillsynsuppgifter måste emellertid anses
inbegripa en allmän kontroll av att företagens verksamhet som helhet inte får
en olämplig inriktning liksom att marknadsföring o.d. inte sker på ett sådant
sätt att man skapar intrycket att auktorisationen också omfattar eventuella
sidouppdrag.

Av
de sidouppdrag som bevakningsföretagen åtar sig ligger larminstallationer och
annat säkerhetsskyddsarbete nära de egentliga bevakningsuppgifterna. Ätt
bevakningsföretagen ägnar sig åt sådana uppgifter är därför naturligt och kan i
och för sig inte möta någon erinran från allmänna synpunkter.

En
annan form av sidouppdrag är emellertid mer tveksam. Bevakningsföretagen eller
deras dotterföretag, men även andra företag, åtar sig inom ramen för vad som
betecknas såsom säkerhetsskyddsarbete uppdrag som ligger nära
kriminalpolisverksamhet. Exempel på sådana uppdrag är efterforskning av
"läckor", framtagning av underlag för polisanmälningar om trolöshets-
och databrott o. d. Detta är ett område där det är angeläget att noga följa
utvecklingen så att uppkomsten av vad som skulle kunna uppfattas som privat
kriminalpolisverksamhet kan förhindras.

För
närvarande krävs inte auktorisation eller annat tiUstånd för verksamhet som
har karaktär av brottsutredningsverksamhet. Verksamhet av detta slag kan inte
hänföras till sådan bevakning som avses i BevL. Det är inte heller givet att en
eventuell framtida utveckling av oönskat slag på området bör mötas genom krav
på auktorisation. Det skulle kunna innebära att samhället påtar sig ett ansvar
för verksamhetens kvalitet och för personalens utbildning som från allmänna
synpunkter kan vara olämpligt. Om utvecklingen skulle ge anledning till ett
ingripande genom lagstiftning, torde även andra utvägar få övervägas.

RPS
har i detta sammanhang tagit upp frågan om särskild auktorisation för
livvaktsverksamhet. Enligt styrelsen bör särskilda krav ställas på företag som
skall bedriva sådan verksamhet. Styrelsen anser det därför otillfredsställande
att ett auktoriserat bevakningsföretag endast behöver anmäla enligt 5 § 2 BevK
att företaget utvidgar sin verksamhet till att även omfatta livvaktsbevakning.
Enligt styrelsen bör BevL ändras så att en särskild auktorisation alltid skall
krävas för livvaktsverksamhet. Samma uppfattning har framförts av Föreningen
Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polischefer.

Skydd
av fysiska personer är en form av bevakning där det enligt min

mening är särskilt viktigt att samhället har en god insyn och kontroll. Ett

krav på särskild auktorisation för sådan verksamhet skulle innebära en

effektivare kontroll än nu av verksamheten. Bl.a. skulle länsstyrelsen

enligt 5 § BevL vara skyldig att inhämta yttrande av RPS i ärendet. Inom

RPS finns särskild sakkunskap om denna form av bevakning. Mot bak

grund av vad som nu sagts föreslår jag att det i BevL införs ett krav på 15

särskild
auktorisation för att bedriva verksamhet med bevakning av fysiska personer.

Bevakningsföretagens
sidouppgifter väcker även andra frågor. En sådan fråga är om det krav på
godkännande med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet
i övrigt som för närvarande gäller för all personal är för långtgående när det
gäller sådan personal som uteslutande anförtros andra arbetsuppgifter än
bevakning. Enligt min mening finns det dock ingen anledning att nu överväga en
ändring i detta hänseende.

En
fråga som vid åtskilliga tillfaJlen har föranlett diskussion är i vad mån en
väktare kan vara uniformerad när han utför uppgifter vid sidan av bevakningstjänsten.
Frågan övervägs för närvarande av RPS, som enligt bemyndigande i BevL kan
meddela föreskrifter i uniformsfrågan.

En fråga som lämpligen bör
tas upp i detta sammanhang är väktarnas straffrättsliga skydd. Enligt 7 § BevL
åtnjuter en väktare sådant skydd som avses i 17 kap. 5 § brottsbalken. Avsikten
är naturligtvis att detta skydd bara skall gälla i de fall då
bevakningsuppgifter utförs och inte när väktaren utför andra uppgifter. Då
emellertid bestämmelsen är oklar vad gäller dess räckvidd bör den förtydligas.
Förslaget i detta hänseende kommenteras närmare i specialmotiveringen.

Prop.1988/89:63

3.4 Återkallelse av godkännande när en väktare lämnar sin anställning

Mitt förslag: Ett
godkännande av en väktare skall återkallas när väktaren har lämnat sin
anställning hos ett auktoriserat bevakningsföretag och inte inom två månader
därefter visar att han fått ny anställning hos ett sådant företag. Ett beslut
om att återkalla eller begränsa ett godkännande skall gälla omedelbart, om
inget annat förordnas.

Promemoriefbrslaget
överensstämmer med mitt när det gäller återkallelse på gmnd av ändrade
anställningsförhållanden utom såtillvida att tidsfristen skall vara sex
månader.

Remissinstanserna
är i huvudsak positiva till den föreslagna regeln, men flera av dem anser att
tidsfristen skall vara två månader.

Skälen fbr mitt fbrslag:
Ett godkännande som väktare kan enligt 13 § BevL återkallas när i lagen angivna
fömtsättningar för ett beslut om godkännande inte längre föreligger eller det i
övrigt finns särskild anledning till det. Ett skäl till att överväga att
återkalla ett godkännande kan vara att något inträflfar som hänför sig till
väktarens person. Det kan t. ex. vara fråga om att väktaren har gjort sig
skyldig till brott eller att han av annan orsak inte längre kan anses lämplig
som väktare.

En annan situation där återkallelse
kommer i fråga berördes vid BevL:s tillkomst. Föredragande statsrådet uttalade
därvid (prop 1974:39 s. 44) att ett godkännande bör kunna återkallas även i det
fall då en väktare inte längre är anställd hos ett bevakningsföretag och det
finns gmndad anled-

16

ning att räkna med att han
i varje fall inte inom överskådlig tid kommer att Prop. 1988/89:63 söka ny
anställning i ett sådant företag. I dessa fall förutsattes att det i praktiken
inte torde uppstå några svårigheter för väktaren att, om han senare får ny
anställning i ett bevakningsföretag, bli godkänd på nytt, om inte
förutsättningarna för godkännande har ändrats.

I
RPS:s föreskrifter har angetts att ett godkännande får återkallas då väktaren
övergått till annan verksamhet.

I
den praktiska tillämpningen har nu behandlade situationer ibland visat sig
vålla vissa svårigheter. När en väktare lämnar sin anställning hos ett bevakningsföretag
skall detta enligt 9 § 1 BevK senast inom en vecka göra anmälan till
länsstyrelsen. När fråga då uppkommer hos länsstyrelsen att återkalla
godkännandet underrättas väktaren skriftligen om att frågan har uppkommit och
ges tillfälle att yttra sig. Om väktaren går med på att återkallelse sker eller
inte besvarar skrivelsen, återkallas normalt förordnandet. I andra fall
uppkommer ibland bedömningssvårigheter, nämligen om väktaren motsätter sig en återkallelse
och t.ex. invänder att han fått eller utlovats ny anställning eller avser att
inom viss kortare eller längre tid söka sådan. Dessa svårigheter gäller dels
vilken utredning som bör krävas för att uppgiften skall godtas, dels hur snart
den nya anställningen skall tillträdas för att den skall tillmätas betydelse.
Det är tolkningen av de ganska oprecisa uttrycken "grundad anledning"
och "inom överskådlig tid" i det nyssnämnda uttalandet i motiven till
BevL som föranleder tveksamhet i vissa fall vid den praktiska handläggningen.

Den
antydda oklarheten bör undanröjas genom att det i lagtexten klarare än nu
anges under vilka omständigheter en återkallelse,kan ske på grund av att
väktaren har slutat sin anställning. Jag föreslår att det skall åvila väktaren
att visa att han har fått en ny anställning hos ett auktoriserat bevakningsföretag.
Det kan lämpligen ske genom att han till länsstyrelsen ger in en kopia av
anställningsbeviset eller ett intyg från det berörda företaget.

Vidare
bör en bestämd tid anges inom vilken den nya anställningen skall styrkas. Vid
bestämmandet av denna tid måste hänsyn tas å ena sidan till att det
naturligtvis inte alltid är möjligt för en väktare att omgående påbörja en ny
anställning och å andra sidan till det allmänna intresset av att hålla
godkännandena under kontroll. I promemorian föreslogs att tiden skulle vara sex
månader. Flera remissinstanser har funnit den föreslagna tiden för lång och i
stället föreslagit två månader. Den kortare tiden, två månader, står i stor
sett i överensstämmelse med de tider som eftersträvas vid handläggningen enligt
den nuvarande ordningen. Mot den bakgrunden finner jag två månader vara en
lämplig tid.

Merparten
av de ärenden som den föreslagna regeln tar sikte på avser anställda i
bevakningsföretag. Regeln skall emellertid gälla för alla de kategorier som
nämns i 4 § BevL, dvs. bl. a. också styrelseledamöter.

Jag
har tidigare föreslagit (avsnitt 3.2) att ett beslut om att inte bifalla en ansökan
om godkännande av en väktare skall gälla omedelbart om inget annat förordnas.
En motsvarande regel om omedelbar verkan bör införas även när det gäller
återkallande av eller begränsning i ett godkännande.

17

3.5
Överklagande

Prop.1988/89:63

Mitt
förslag: Länsstyrelsens beslut enligt BevL överklagas till kammarrätten i stället
för till regeringen.

Promemoriefbrslaget
överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna
är positiva till förslaget.

Skälen
fbr mitt förslag: Länsstyrelsens beslut i olika frågor enligt BevL kan
överklagas till regeringen. Skälet till att denna ordning valts torde vara att
ärendena ansetts angå allmän ordning och säkerhet och därmed enligt förut
tillämpade principer ansetts höra närmast hemma inom den besvärsordning där
regeringen är sista instans. Förvaltningsärenden av denna typ, främst
överklaganden av länsstyrelsernas beslut att inte godkänna någon som väktare
eller att återkalla ett tidigare lämnat godkännande, förekommer hos regeringen
till ett antal som kan uppskattas till 20-30 om året.

Det
har sedan länge varit en strävan att avlasta regeringen ärenden av löpande art
så att statsråden och departementen får bättre tid för större och övergripande
frågor.

Frågan
om att befria regeringen från olika förvaltningsärenden som överklagats togs
upp i prop. 1983/84:120 om regeringens befattning med besvärsärenden. I
propositionen angavs riktlinjer för hur besvärsreglerna skulle ses över. Som en
utgångspunkt angavs att regeringen i allmänhet inte borde vara besvärsinstans
annat än när det behövdes en politisk styrning av praxis.

När
det gällde olika sätt att befria regeringen från besvärsärenden anvisades fem
huvudlinjer. En av dessa gick ut på att i stället införa en domstolsprövning.
En utgångspunkt för att låta ett ärende prövas av domstol var att rättsfrågan
utgjorde det dominerande inslaget i bedömningen. När det däremot var
lämplighetsbedömningar som dominerade skulle en överprövning i administrativ
väg ske. Riksdagen godtog propositionen (KU 1983/84:23, rskr. 250).

Redan
det allmänna intresset av att avlasta regeringen förvaltningsärenden talar för
att regeringen inte längre bör vara slutinstans i ärenden enligt BevL. Till
detta kommer emellertid också skäl som har anknytning till Europeiska
konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna. Enligt artikel 6 i konventionen har var och en
rätt till domstolsprövning när det gäller bl. a. civila rättigheter och
skyldigheter.

I
en inom justitiedepartementet utarbetad promemoria (Ds Ju 1986:3) Europarådskonventionen
och rätten till domstolsprövning i Sverige har redovisats den europeiska
domstolens nuvarande tolkning av artikel 6 i konventionen. Som framgår där
anses rätten att fritt utöva ett yrke eller en näring, eller åtminstone att få
fortsätta en sådan näring som påbörjats, utgöra en civil rättighet. I
promemorian redovisas ett antal fall där svensk lagstiftning kan tänkas stå i
strid mot europakonventionens krav. Som ett exempel på sådan lagstiftning anges
BevL. I promemorian lades fram förslag i syfte att nå bättre överensstämmelse
mellan svensk rätt och konventionens artikel 6.

På grundval av promemorian
antog riksdagen våren 1988 en lag om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut (prop.
1987/88:69, KU 69, rskr. 189, SFS 1988:205). Enligt den lagen skall
regeringsrätten under vissa förutsättningar pröva bl. a. beslut som regeringen
meddelar som sista instans i den "normala" instansordningen. En
förutsättning är att beslutet rör något förhållande som avses i 8 kap. 2 eller
3 § regeringsformen, dvs. rör tillämpningen av civilrättsliga eller
"betungande" oflfentligrättsliga regler. I lagens förarbeten (prop
1987/88:69 s. 18) uttalas emellertid att det på längre sikt bör övervägas i
vilken mån det är ändamålsenligt att ersätta den överprövning som i dag sker i
administrativ ordning med domstolsprövning. Som ett exempel på ett fall där en
sådan ändring av instansordningen bör övervägas nämns ärenden enligt BevL och
enligt den i nästa avsnitt behandlade lagen (1980:578) om ordningsvakter.
Uttalandet lämnades utan erinran av riksdagen.

På grund av det anförda
föreslår jag att reglerna i BevL ändras så att överprövning av länsstyrelsens
beslut skall göras av kammarrätten med möjlighet för den klagande att överklaga
till regeringsrätten, om denna ger prövningstillstånd.

Enligt 5 § tredje stycket BevL
skall ett ärende om auktorisation underställas regeringen, om länsstyrelsen
och RPS har olika uppfattningar i ärendet. Som en följd av den föreslagna
ändringen av reglerna om överklagande bör föreskriften om underställning
upphävas. I stället bör det införas en möjlighet för RPS att i ett sådant fall
överklaga länsstyrelsens beslut.

Prop.1988/89:63

3.6 Överklagande enligt lagen (1980:578) om ordningsvakter

Mitt förslag:
Länsstyrelsens och rikspolisstyrelsens beslut enligt lagen om ordningsvakter
överklagas till kammarrätten i stället för lill regeringen.

Promemorieförslaget
överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna
är positiva till förslaget.

Skälen fbr mitt förslag: I
anslutning till att ett förslag läggs fram om en ändring av sättet för
överklagande enligt BevL framstår det som naturligt att överväga motsvarande
ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter (LOV).

Enligt LOV får den som
inte är anställd som polisman förordnas till ordningsvakt för att medverka till
att upprätthålla allmän ordning vid vissa oflfentliga tillställningar och
allmänna sammankomster m. m. För att kunna förordnas till ordningsvakt krävs bl.a.
att vederbörande med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är
lämplig för uppdraget. Ett förordnande som ordningsvakt meddelas av RPS, om
tjänstgöringsområdet berör flera län, av länsstyrelsen, om det berör flera
polisdistrikt inom ett län och av polismyndigheten i övriga fall. Ett
förordnande kan under vissa i 9 § LOV angivna omständigheter återkallas. Ett
beslut om återkallelse meddelas av den myndighet som har meddelat
förordnandet.

Beslut
enligt LOV kan således antingen gälla godkännande av någon

19

som ordningsvakt eller återkallelse
av ett tidigare meddelat godkännande. Prop. 1988/89:63 Beslut av en
polismyndighet kan överklagas till länsstyrelsen. För båda fallen gäller vidare
att ett beslut sorn har meddelats av en länsstyrelse eller RPS kan överklagas
till regeringen. Ärenden av detta slag förekommer hos regeringen till ett antal
som kan uppskattas till 5— 10 om året.

Även
före tillkomsten av LOV var regeringen slutinstans i de aktuella ärendena. I
det betänkande som låg till grund för LOV (SOU 1978:33) föreslogs att denna
ordning skulle behållas. Som skäl angavs att frågor rörande
ordningsvaktsförordnanden kunde anses röra rätten för en person att bedriva
viss verksamhet och i viss mån jämställas med tillstånd till handel eller
näring. Det bedömdes därför som riktigast att regeringen var sista instans i
sådana ärenden.

I
propositionen med förslag till LOV (prop. 1979/80:122 s. 71) uttalades som skäl
för de nu återgivna reglerna om överklagande endast att de överensstämde med
vad som gällde enligt äldre regler.

Ett
beslut om godkännande av någon som ordningsvakt och återkallelse av ett sådant
godkännande sker till viss dd efter likartade principer som motsvarande
bedömningar beträfllånde väktare enligt BevL. Vad jag i föregående avsnitt har
anfört om europakonventionen tar i första hand sikte på auktorisation av
bevakningsföretag m. m. och torde inte ha samma tillämpning i fråga om
ordningsvaktsförordnanden. Sådana förordnanden innebär nämligen att begränsade
polisuppgifter överlåts på enskilda personer, och konventionen torde inte kunna
tolkas så att även rätten att få fullgöra sådana uppgifter skall anses utgöra
en civil rättighet. I övrigt kan emellertid de skäl för en ändrad ordning för
överklagande som har redovisats i föregående avsnitt anföras även vad gäller
beslut enligt LOV. Jag föreslår därför även när det gäller dessa ärenden att
regeringen ersätts som överinstans av kammarrätt med regeringsrätten som högsta
instans.

3.7 Kostnader

Det
finns inte anledning att tro att antalet överklaganden av ärenden enligt BevL
och LOV skulle i någon nämnvärd mån ändras från nuvarande sammanlagt omkring 30
ärenden med de föreslagna reglerna om överklagande till domstol. För
kammarrätterna och regeringsrätten innebär förändringen emellertid nya
arbetsuppgifter och därmed ökade kostnader. Dessa Ökade kostnader torde kunna
finansieras genom en höjning av de expeditionsavgifter som tas ut i dessa
ärenden. Frågan om ev. merkostnader vid länsstyrelserna utreds f n.

4 Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag
om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag,

2. lag
om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter. 20

5 Specialmotivering Prop. 1988/89:63

5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag

2§

Ett
krav på auktorisation för att få bedriva utbildning av väktare införs. Auktorisation
för utbildning krävs både av bevakningsföretag och av företag som inte är
bevakningsföretag (utbildningsföretag). I paragrafen införs vidare ett krav på
särskild auktorisation för att få bedriva verksamhet med bevakning ay fysisk
person.

Prövningen
av om auktorisation bör beviljas skall ske efter samma principer som beträflfande
auktorisation av bevakningsföretag, alltså genom en tillämpning av 3 §. Det
bör ankomma på RPS att utforma de närmare föreskrifter om utbildningsföretagens
verksamhet som kan bli nödvändiga. Med utbildningsföretag åsyftas i första hand
juridiska personer — vanligen aktiebolag — men även en enskild person som
yrkesmässigt bedriver utbildning omfattas av bestämmelsen, i den mån han inte
fullgör uppgiften i egenskap av anställd hos annan.

Omfattar
auktorisation av ett bevakningsföretag även personbevaknings- och
utbildningsverksamhet skall det anges i beslutet om auktorisation.
Auktoriserade bevakningsföretag måste söka särskild auktorisation i efterhand
för personbevaknings- och utbildningsverksamhet, om inte sådan verksamhet
ingått i den verksamhet, för vilken auktorisation urspmngligen beviljats.

5§

Som
en följd av att reglerna om överklagande ändras, upphävs tredje stycket, som
innehåller en regel om underställning till regeringen när länsstyrelsen och RPS
har olika uppfattningar i ett ärende om auktorisation. I 15 § införs i stället
en rätt för RPS att överklaga länsstyrelsens beslut i sådana fall.

6§

I
paragrafens andra stycke har införts ytterligare en begränsning i möjligheterna
för bevakningsföretag att under tiden då en ansökan om godkännande prövas
anlita nyanställd men ännu inte godkänd personal. Således skall de — utöver den
begränsning rörande rikets säkerhet som redan gäller — inte kunna anlitas för
att bevaka enskild person för dennes skydd.

Utöver de begränsningar i
rätten att använda nyanställda som anges i

lagen ges länsstyrelsen möjlighet att i det särskilda fallet förordna att

sökanden inte får anlitas eller får anlitas endast för vissa sysslor till dess

frågan om godkännande prövats. Denna möjlighet är främst avsedd för fall

då det finns anledning att befara att prövningen kan ta lång tid med

hänsyn till utredningen om den person ansökan avser. Ett sådant fall är om

ansökan avser en person som är misstänkt för brott av ett slag som 21

påverkar frågan om
godkännande skall lämnas. Bestämmelsen skall även Prop. 1988/89:63 kunna
tillämpas om det är uppenbart att ansökan skall avslås, exempelvis om det av
handlingarna framgår att den person som ansökan avser nyligen dömts för ett
brott som är av det slaget att han inte kan godkännas.

I
paragrafen har satts in ett nytt tredje stycke i vilket det föreskrivs att ett av
länsstyrelsen meddelat beslut som innebär att en ansökan om godkännande avslagits
skall gälla omedelbart. Om ett sådant beslut har meddelats bortfaller alltså
rätten för bevakningsföretaget att anlita väktaren för bevakningstjänst i
avvaktan på prövningen av ett överklagande. Av allmänna regler framgår att
överinstansen — i första hand kammarrätten enligt förslaget — kan förordna om inhibition
(29 § förvaltningslagen 1986:223 och 28 § förvaltningsprocesslagen 1971:291).

Paragrafen
är inte tillämplig på utbildningsföretag, vars personal inte behöver särskilt
godkännande.

7 §

I
överensstämmelse med vad som har förordats i den allmänna motiveringen görs
det förtydligandet att en väktares straffrättsliga skydd endast gäller när han
utför bevakningstjänst. Detta innebär att en väktare inte har detta skydd när
han utför ett uppdrag som inte utgör bevakningstjänst. Innefattar ett uppdrag
att t. ex. bevaka en byggnad även andra uppgifter än bevakningsuppgifter kommer
däremot väktaren att ha det straffrättsliga skyddet när han fullgör sidouppdrag
vid det bevakningsobjektet. Bevakningsuppdraget upphör nämligen i allmänhet
inte när väktaren tillfälligt utför en annan uppgift. Avgörande för bedömningen
i ett gränsfall måste därför bli hur det enskilda bevakningsavtalet är
utformat.

8-12§§

I
paragraferna har gjorts endast redaktionella ändringar som föranleds av att auktorisationskrav
införs även beträflfande utbildningsföretag. Ändringen för med sig att
länsstyrelsen i sin tillsynsverksamhet får samma befogenhet mot
utbildningsföretagen som mot bevakningsföretagen. I 10 § anges i tydlighetens
intresse att länsstyrelsens rättigheter bara avser den del av företagens
verksamhet som omfattas av auktorisationen. Detta hindrar emellertid inte att
det får ligga i länsstyrelsens tillsynsuppgift att vaka över att
bevakningsföretagen inte bedriver någon verksamhet som är oförenlig med
bevakningsverksamheten. Motsvarande gäller utbildningsföretagen.

13§

Genom
ett tillägg till första stycket ges klarare bestämmelser om de

fömtsättningar under vilka ett godkännande kan återkallas när väktaren

lämnar sin anställning. För att ett godkännande inte skall återkaUas i en

sådan situation krävs att väktaren genom ett anställningsbevis eller på 22

annat sätt inom två
månader efter det att den tidigare anställningen Prop. 1988/89:63 upphört
visar att han fått ny anställning.

Skyldigheten
att visa att ny anställning har erhållits gäller direkt på grund av lagen och
oberoende av något föreläggande från länsstyrelsen. Självfallet skall dock
länsstyrelsen när fråga om återkallelse uppkommer — såsom är föreskrivet i 17 §
förvaltningslagen — bereda vederbörande niöj-lighet att yttra sig i ärendet. I
skrivelsen bör länsstyrelsen upplysa om innehållet i regeln om återkallelse. Om
vederbörande går med på att återkallelse sker, kan länsstyrelsen givetvis
återkalla godkännandet utan att avvakta att tvåmånadersfristen löpt ut. I andra
fall medför bestämmelsen att ärendet hos länsstyrelsen kan avgöras först
därefter. Länsstyrelsen behöver emellertid sedan tvåmånadersfristen löpt ut
inte avvakta besked om att delgivning har skett, om sådan inte visat sig möjlig
att genomföra. Skulle väktaren först efter fristens utgång hos länsstyrelsen
eller den domstol som prövar ett överklagande i ärendet visa att han har fått
ny anställning, skall godkännandet likväl återkallas och detta oberoende av om
anställningen påbörjats före fristens utgång.

Regeln
har inte bara tillämpning på väktare utan på alla för vilka det enligt 4 §
finns ett krav på godkännande, t. ex. föreståndaren och styrelseledamöter.

I
ett nytt femte stycke föreskrivs att ett beslut om återkallelse av eller begränsning
i ett godkännande som väktare skall gälla omedelbart om inget annat förordnas.

14§

Genom
en ändring i paragrafen begränsas straflfregdn så att den inte omfattar att
bedriva icke auktoriserad väktamtbildning.

Det
bör i sammanhanget framhållas att endast väktamtbildning hos företag som har auktorisation
att bedriva sådan utbildning skall räknas som godkänd utbildning. Om ett
bevakningsföretag använt sig av icke auktoriserad väktamtbildning skall
länsstyrelsen därför i första hand använda sig av möjligheten enligt 12 § att
förelägga bevakningsföretaget att se till att väktarna får genomgå utbildning
hos någon som är auktoriserad att ordna sådan utbildning. I sista hand kan det
komma i fråga att återkalla godkännandet för väktarna och auktorisationen för
bevakningsföretaget.

15§

Reglerna
för överklagande ändras. I stället för regeringen skall kammarrätten pröva
överklaganden av länsstyrelsens beslut. Överklaganden av kammarrättens beslut
prövas av regeringsrätten efter prövningstillstånd. RPS ges möjlighet att
överklaga ett beslut av länsstyrelsen i ett ärende om auktorisation.

Med hänsyn till att i
godkännandeärenden även den medborgerliga

pålitligheten skall prövas, kan någon gång kvalificerat hemliga uppgifter

tänkas förekomma i ärendena. Det finns med anledning härav skäl att

fästa uppmärksamheten på de undantag från vanliga principer om partsin- 23

syn som följer av 16 §
förvaltningslagen och 43 § förvaltningsprocesslagen Prop. 1988/89:63 jämförda
med 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).

Ikraftträdande
m.m.

Kravet
på auktorisatioii även för utbildningsverksamhet förutsätter att övergångsbestämmelserna
utformas så att en smidig anpassning till de nya reglerna kan ske för den som
redan bedriver väktarutbildning. Bestämmelserna har utformats med beaktande
härav. Även om en ansökan om auktorisation avslås har länsstyrelsen eller den
domstol som prövar ett överklagande i ärendet möjlighet att medge att
verksamheten får fortsätta under en viss övergångstid. Härigenom får företaget tid
att avveckla utbildningsverksamheten.

Även
beträflfande bevakningsföretag som före ikraftträdandet bedriver
personbevaknings- eller utbildningsverksamhet har övergångsbestämmelserna
utformats för att möjliggöra en anpassning till de nya reglerna. Verksamheten
kan ha getts till känna för auktorisationsmyndigheten genom en anmälan enligt
5 § första stycket BevK eller genom en sådan redogörelse för verksamheten som
avses i 9 § andra stycket BevL.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter

5-7 §§

Genom
polislagens (1984:387) ikraftträdande ändrades beteckningen för myndigheten i
ett polisdistrikt från polisstyrelse till polismyndighet. I paragraferna har
gjorts de justeringar som föranleds av detta.

10§

Reglerna
för överklagande i andra stycket ändras på samma sätt som föreslås beträflfande
BevL. Kammarrätt och regeringsrätt ersätter således även enligt denna lagstiftning
regeringen som instanser dit överklagande skall ske.

6 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade
förslagen till

1. lag
om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag,

2. lag
om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter.

7 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan att föreslå

riksdagen
att anta de förslag som föredraganden lagt fram. 24

Departementspromemorians lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag

Härigenom
föreskrivs att 2, 3, 6, 7, 8, 9, 10, II, 12, 13 och 15§§ lagen (1974:191)
om bevakningsföretag skall ha följande lydelse

Prop.1988/89:63
Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Bevakningsföretag
får inte bedriva verksamhet som avses i 1 § första stycket utan tillstånd
enligt denna lag (auktorisation).

Föreslagen
lydelse

2§o

Bevakningsföretag
får inte bedriva verksamhet som avses i I § första stycket utan tillstånd
enligt denna lag (auktorisation). Detsamma gäller den som yrkesmässigt meddelar
sådan utbildning som JÖrul-sältsi 12 §.

3§=
Auktorisation får beviljas endast om det kan antas att verksamheten

1.
blir bedriven på ett sakkunnigt
och omdömesgillt sätt och i övrigt i överensstämmelse med god sed inom
branschen,

2.
inte kommer att få en från
allmän synpunkt olämplig inriktning.

Vid
prövning enligt första stycket skall särskilt beaktas att företaget har en
lämplig organisation och planläggning av sin verksamhet.

För
auktorisation kräves också För auktorisation av bevaknings-

att företaget har
utsett en person företag krävs också att företaget har

som föreståndare för verksamhe- utsett en person som föreståndare

ten. för verksamheten.

Prövning som avses i 4 §
görs beträffande personalen hos ett auktoriserat bevakningsföretag av
länsstyrelsen i det län där den som prövningen gäller avseshuvudsakligen
komma att tjänstgöra. I fråga om föreståndaren för verksamheten och ledamöter
i företagets styrelse görs prövningen av den länsstyrelse som utövar tillsyn
över företaget.

Sedan ansökan om
prövning Sedan ansökan om prövning gjorts får auktoriserat bevaknings-
gjorts får i avbidan på beslut eller

företag auktoriserat
bevakningsföretag i ärendet anlita den som ansökningen avser för verksamhet i
vilken han ej får befattning med något förhållande som har betydelse för
rikets säkerhet.

besked i avbidan på
beslut eller besked i ärendet anlita den som ansökningen avser för verksamhet
i vilken han ej får befattning med något förhållande som har betydelse för
rikets säkerhet. Beslut varigenom en ansökan lämnats utan bifall gäller
omedelbart. om annat ej fiörordnas.

Godkännande enligt 4 föreligger.

'
Senaste lydelse 1980:588. - Senaste lydelse 1980:588, ■Senaste lydelse
1980:588,

får begränsas till viss
tid, när särskilda skäl

25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:63

7 §4 Bilaga 1

Den
som är godkänd för anställ- Den som är godkänd för anställ-

ning i bevakningsföretag och har ning i bevakningsföretag och har

till uppgift att utföra bevaknings- till uppgift att utföra bevaknings

tjänst (väktare) åtnjuter skydd som tjänst (väktare) åtnjuter skydd som

avses i 17 kap. 1 § brottsbalken. avses i 17 kap. 5 § brottsbalken när

han utfiör sådan tjänst.

8 § 5

Tillsyn
över ett auktoriserat be- Tillsyn över ett auktoriserat jöre-vakningsfiöretag
utövas av länssty- lag utövas av länsstyrelsen i det län relsen i det län där
företagets led- där företagets ledning har sitt säte. ning har sitt säte. Andra
myndighe- Andra myndigheter skall på begä-ter skall på begäran lämna länssty- ran
lämna länsstyrelsen det biträde relsen det biträde som behövs för som behövs
för tillsynen, tillsynen.

Vid
tillsynen skall länsstyrelsen särskilt kontrollera att de villkor för auktorisation
som anges i 3 § alltjämt är uppfyllda.

9§*

Ett auktoriserat bevakningsföre- Ett auktoriseratyo>e'/a skall läm-

tag skall lämna länsstyrelsen de na länsstyrelsen de upplysningar

upplysningar om verksamheten om verksamheten som den begär

som den begär för sin tillsyn. för sin tillsyn.

Företaget
skall årligen före mars månads utgång till länsstyrelsen sända in en
redogörelse för verksamheten under föregående år.

10 §'

Länsstyrelsen
har rätt att inspek- Länsstyrelsen har rätt att inspek

tera ett auktoriserat bevakningsfÖ- tera ett auktoriserat ./o're/a.g och att

retag och att ta del av samtliga ta del av samtliga handlingar som

handlingar som rör företagets be- rör företagets verksamhet. Inspek-

vakningsverksamhet. Inspektion tion skall göras så snart det finns

skall göras så snart det finns anled- anledning till det, dock minst en

ning till det, dock minst en gång gång vartannat år.

vartannat år.

11 §8

Underiåter ett
auktoriserat be- Underlåter ett auktoriserat före-

vakningsJÖretag att lämna upplys- lag att lämna upplysningar enligt

ningar enligt 9 § första stycket, att 9 § första stycket, att sända in redo

sända in redogörelse enligt 9 § and- görelse enligt 9 § andra stycket eller

ra stycket eller att lämna tillgång till att lämna tillgång till handlingar

hanblingar enligt 10 §, får länssty- enligt 10 §, får länsstyrelsen före-

relsen förelägga vite, lägga vite.

"
Senaste lydelse 1974:191, ' Senaste lydelse 1980:588, '■Senaste lydelse
1980:588, ' Senaste lydelse 1980:588, » Senaste lydelse 1980:588,

26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:63

Bilaga
1

12
§'

Länsstyrelsen
får förelägga ett Länsstyrelsen får förelägga ett

auktoriserat bevakningsforetag att auktoriserat/öre/a,g att vidta de rät

vidta de rättelser och andra åtgär- telser och andra åtgärder som för

der som föranleds av tillsynen. Fö- anleds av tillsynen. Föreläggandet

reläggandet får förenas med vite. får förenas med vite.

13§'o

Auktorisation
eller godkännande Auktorisation eller godkännande

enligt 4 § kan återkallas, när i den- enligt 4 § kan återkallas, när i den

na lag angiven förutsättning för så- na lag angiven förutsättning för så

dant beslut ej längre föreligger eller dant beslut ej längre föreligger eller

det i övrigt finns särskild anledning det i övrigt finns särskild anledning

därtill. därtill. Ett godkännande skall åter-

kallas
även när den som avses med godkännandet lämnar sin anställning hos ett
auktoriserat bevakningsforetag och inte inom sex månader därefiter visar all
han erhållit ny anställning. Fråga om återkallelse av auktorisation prövas av
den länsstyrelse som utövar tillsyn över det berörda företaget. Vid
behandlingen av en sådan fråga tillämpasS § andra och tredje styckena.

Fråga
om återkallelse av godkännande prövas av den länsstyrelse som har godkänt den
som prövningen avser eller, om frågan angår föreståndaren för verksamheten
eller en ledamot i företagets styrelse, av den länsstyrelse som utövar tillsyn
över företaget.

Om
det finns synnerliga skäl får länsstyrelsen i stället för att återkalla ett
godkännande begränsa det till en viss verksamhet eller ett visst område.

15§"
Länsstyrelsens beslut enligt den- Länsstyrelsen beslut enligt denna na
lag överklagas hos regeringen ge- lag överklagas //// kammarrätten. nom
besvär.

1. Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988.

2.
Den som vid lagens
ikraftträdande bedriver utbildning av väktare får under förutsättning att
ansökan om auktorisation görs före den 1 april 1989, fortsättaverksamheten utan
auktorisation till dess ansökningen slutligt har prövats. Avslås ansökningen,
får auktorisationsmyndigheten när särskilda skäl föreligger,medge att
verksamheten ändå får fortsätta under en viss övergångstid.

3.
I fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskifter.

' Senaste lydelse 1980:588.

'"Senaste lydelse 1980:588.

" Senaste lydelse 1980:588, 27

1 Förslag till Prop. 1988/89:63

Lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter

Härigenom
föreskrivs att 10 § lagen (1980:578) om ordningsvakter skall ha följande lyddse.

10§

Beslut
som en polisstyrelse har Beslut som en polisstyrelse har

meddelat enligt denna lag överklä- meddelat enligt denna lag överkla

gas hos länsstyrelsen genom besvär gas //// länsstyrelsen.

Beslut som en länsstyrelse eller Beslut som en
länsstyrelse eller

rikspolisstyrelsen har meddelat en- rikspolisstyrelsen har meddelat en

ligt denna lag överklagas hos rege- ligt denna lag överklagas till kam

ringen genom besvär marrätten.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988.

28

Lagrådsremissens lagförslag Prop. 1988/89:63

Bilaga 2 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag

Härigenom
föreskrivs att 2 samt 5—15 §§ lagen (1974:191) om bevakningsföretag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§'
Bevakningsföretag får inte bedriva verksamhet som avses i 1 § första stycket
utan tillstånd enligt denna lag (auktorisation).

Särskild auktorisation krävs for att bevakningsföretag skall få åta sig
bevakning av enskild person for dennes skydd.

Bevakningsföretag eller annan (utbildningsföretag) får inte bedriva föreskriven
utbildning JÖr personal som avses i 7 § utan auktorisation enligt denna lag.

Fråga
om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har
sitt säte.

Länsstyrelsen
skall inhämta rikspolisstyrelsens yttrande i ärende om auktorisation.

Har länsstyrelsen och rikspolisstyrelsen skilda uppfattningar ärendet
skall detta underställas regeringen.

6 §3 Prövning som
avses i 4 § görs beträflfande personalen hos ett auktoriserat
bevakningsföretag av länsstyrelsen i det län där den som prövningen gäller avseshuvudsakligen
komma att tjänstgöra. I fråga om föreståndaren för verksamheten och ledamöter i
företagets styrelse görs prövningen av den länsstyrelse som utövar tillsyn över
företaget.

Sedan ansökan om prövning Sedan ansökan om prövning

gjorts får auktoriserat bevaknings- gjorts får ett auktoriserat bevak-

företag i avbidan på beslut eller be- ningsföretag i avvaktan på beslut

sked i ärendet anlita den som an- eller besked i ärendet anlita den

sökningen avser för verksamhet i som ansökningen avser för verk-

vilken han ej får befattning med nå- samhet i foretaget, om inte länssty-

got förhållande som har betydelse relsen bestämmer annat. Han får

för rikets säkerhet. dock inte anlitas JÖr bevakning av

enskild
person for dennes skydd eller för verksamhet i vilken han får befattning med
något förhållande som har betydelse för rikets säkerhet.

Senaste
lydelse 1980:588.

Senaste lydelse 1980:588.

Senaste lydelse 1980:588, 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:63

Bilaga 2 Ett beslut alt avslå en ansökan

gäller omedelbart, om inte annat

fiörordnas.

Godkännande
enligt 4 § får begränsas till viss tid, när särskilda skäl

föreligger.

7 § 4

Den
som är godkänd för anställ- Den som är godkänd för anställ

ning i bevakningsföretag och har ning i bevakningsföretag och har

till uppgift att utföra bevaknings- till uppgift att utföra bevaknings

tjänst (väktare) åtnjuter skydd som tjänst (väktare) har det skydd som

avses i 17 kap. 5 § brottsbalken. avses i 17 kap. 5 § brottsbalken när

han
utfor sådan tjänst.

8 § 5

Tillsyn
över ett auktoriserat be- Tillsyn över ett auktoriserat/Öre-vakningsföretag
utövas av länssty- tag utövas av länsstyrelsen i det län relsen i det län där
företagets led- där företagets ledning har sitt säte. ninghar sitt säte. Andra
myndighe- Andra myndigheter skall på begä-ter skall på begäran lämna länssty- ran
lämna länsstyrelsen den hjälp relsen det biträde som behövs för som behövs för
tillsynen, tillsynen.

Vid
tillsynen skall länsstyrelsen särskilt kontrollera att de villkor för auktorisation
som anges i 3 § alltjämt är uppfyllda.

9 §6

Ett
auktoriserat bevakningsföre- Auktoriserat bevakningsforetag

tag skall lämna länsstyrelsen de och utbildningsföretag skall lämna

upplysningar om verksamheten länsstyrelsen de upplysningar om

som den begär för sin tillsyn. verksamheten som den begär för

sin
tillsyn.

Företaget
skall årligen före mars månads utgång till länsstyrelsen sända in en
redogörelse för verksamheten under föregående år.

10 §

Länsstyrelsen
har rätt att inspek- Länsstyrelsen har rätt att inspek

tera ett auktoriserat bevakningsföre- tera auktoriserat bevakningsföretag

lag och att ta del av samtliga hand- och utbildningsföretag och att ta del

lingar som rör JÖretagets bevak- av samtliga handlingar som rör_/o-

ningsverksamhet. Inspektion skall retagens bevakningsverksamhet el-

gÖras så snart det finns anledning ler utbUdning av väktare. Inspektio-

till det, dock minst en gång vårtan- nen skall göras så snart det finns

nat år. anledning till det, dock minst en

gång
vartannat år.

Underlåter
ett auktoriserat be- Underlåter ett auktoriserat bevakningsforetag att
lämna upplys- vaknings- eller utbildningsförelag

4
Senaste lydelse 1975:687.

Senaste lydelse 1980:588.

<■ Senaste lydelse 1980:588.

' Senaste lydelse 1980:588.

« Senaste lydelse 1980:588, 30

Nuvarande
lyddse

ningar
enligt 9 § första stycket, att sända in redogörelse enligt 9 § andra stycket
eller att lämna tillgång till handlingar enligt 10 §, får länsstyrelsen
förelägga vite.

Föreslagen
lydelse

att
lämna upplysningar enligt 9 § första stycket, att sända in redogörelse enligt
9 § andra stycket eller att lämna tillgång till handlingar enligt 10 §, får
länsstyrelsen förelägga vite.

Prop.1988/89:63 Bilaga 2

Länsstyrelsen får
förelägga ett auktoriserat bevakningsföretag att vidta de rättelser och andra
åtgärder som föranleds av tillsynen. Föreläggandet får förenas med vite.

Länsstyrelsen får
förelägga ett auktoriserat bevaknings- eller utbildningsföretag att vidta de
rättelser och andra åtgärder som föranleds av tillsynen. Föreläggandet får förenas
med vite.

Auktorisation eller
godkännande enligt 4 § kan återkallas, när i denna lag angiven förutsättning
för sådant beslut ej längre föreligger eller det i övrigt finns särskild
anledning därtiU.

Fråga
om återkallelse av auktorisation prövas av deii länsstyrelse som utövar
tillsyn över det berörda företaget. Vid behandlingen av en sådan fråga
tillämpas 5 § andra och tredje styckena.

Auktorisation eller
godkännande enligt 4 § kan återkallas, när i denna lag angiven förutsättning
för sådant beslut ej längre föreligger eller det i övrigt finns särskild
anledning därtill. Ett godkännande skall återkallas även när personen i firåga
lämnar sin anställning hos ett auktoriserat bevakningsföretag och inte inom
två månader därefiter visar att han fiålt ny anställning hos ett så-dantföretag.

Fråga
om återkallelse av auktorisation prövas av den länsstyrelse som utövar tillsyn
över det berörda företaget. Vid behandlingen av en sådan fråga tillämpas 5 §
andra stycket.

Fråga
om återkallelse av godkännande prövas av den länsstyrelse som har godkänt den
som prövningen avser eller, om frågan angår föreståndaren för verksamheten
eller en ledamot i företagets styrelse, av den länsstyrelse som utövar tillsyn
över företaget.

Om
det finns synnerliga skäl får länsstyrelsen i stället för att återkalla ett
godkännande begränsa det till en viss verksamhet eller ett visst område.

Ett beslut om återkallelse av eller begränsning i ett godkännande gäller
omedelbart, om inte annat förordnas.

14 § '

Till böter eller
fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 2§

Till böter eller
fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bedriver verk-

''Senaste lydelse 1980:588, '"Senaste lydelse
1980:588, ' Senaste lydelse 1980:588,

31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:63

Bilaga
2 eller lämnar osann uppgift i fall som samhet som avses i I § första
stycket

avses i 9 §. ulan auktorisation eller lämnar

osann
uppgift i fall som avses i 9 §.

15§'2

Länsstyrelsens beslut enligt
den- Länsstyrelsens beslut i ärenden

na lag överklagas hos regeringen ge- enligt denna lag får överklagas hos

nom besvär. kammarrätten.

Ett beslut av länsstyrelsen i ett ärende om auktorisation får överklagas
av rikspolisstyrelsen.

1. Denna
lag träder i kraft den Ijuli 1989.

2.
Annan än auktoriserat
bevakningsföretag som vid lagens ikraftträdande bedriver föreskriven
utbildning av väktare får under förutsättning att ansökan om auktorisation av
sådan verksamhet görs före den 1 oktober 1989, fortsätta verksamheten till dess
ansökningen slutligt har prövats. Avslås ansökningen, fårnär särskilda skäl
föreligger, ändå medges att verksamheten får fortsätta under en viss
övergångstid.

3.
Ett auktoriserat
bevakningsföretag som vid ikraftträdandet bedriver verksamhet för bevakning av
enskild person för dennes skydd eller föreskriven utbildning av väktare
behöver inte auktorisation av denna verksamhet under förutsättning att den
getts tillkänna för tillsynsmyndigheten enligt särskilda föreskrifter.

4.1
fråga om överklagande och underställning av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

'-Senaste
lydelse 1980:588, 32

1 Förslag till Prop. 1988/89:63

Lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter Bilaga 2

Härigenom
föreskrivs att 5 — 7 och 10 §§ lagen (1980:578) om ordningsvakter skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5§

En
ordningsvakt förordnas av En ordningsvakt förordnas av

rikspolisstyrelsen om tjänstgörings- rikspolisstyrelsen om tjänstgörings

området berör flera län, av länssty- området berör flera län, av länssty

relsen om det berör flera polisdi- relsen om det berör flera polisdi

strikt inom länet och i övriga fall av strikt inom länet och i övriga fall av

polisstyrelsen. Förordnandet med- polismyndigheten. Förordnandet

delas för viss tid, högst tre år. meddelas för viss tid, högst tre år.

I
förordnandet skall anges för vilken verksamhet och inom vilket område det
gäller. Meddelas förordnandet med stöd av 3 §, skall det också innehålla uppgiftom
tjänstgöringsställe.

6§
En ordningsvakt lyder under po- En ordningsvakt lyder under polisstyrelsen i
det distrikt där han lismyndigheten i det distrikt där tjänstgör. Han är
skyldig att lyda en han tjänstgör. Han är skyldig att order som en polisman
meddelar i lyda en order som en polisman tjänsten, om det inte är uppenbart
meddelar i tjänsten, om det inte är att den inte angår tjänstgöringen uppenbart
att den inte angår tjänst-som ordningsvakt eller att den stri- göringen som
ordningsvakt eller att der mot lag eller annan författning. den strider mot lag
eller annan författning.

7§

En ordningsvakt skall hålla po- En ordningsvakt skall hålla polis-

lis.styrelsen underrättad om förhål- myndigheten underrättad om för-

landen som rör hans verksamhet hållanden som rör hans verksamhet

och är av sådan art att de bör kom- och är av sådan art att de bör kom

ma till styrelsens kännedom. ma till myndighetens kännedom.

10§

Beslut som en polisstyrelse har Beslut som en polismyndighet

meddelat enligt denna lag överklä- har meddelat ; ärenden enligt den-

gas hos länsstyrelsen genom besvär. na lagfiår överklagas hos länsstyrel

sen.

Beslut som en länsstyrelse eller Beslut som en länsstyrelse eller

rikspolisstyrelsen har meddelat en- rikspolisstyrelsen har meddelat en

ligt denna lag överklagas hos rege- ligt denna lag får överklagas hos

ringen genom besvär. kammarrätten.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1989.1 fråga om beslut som meddelats före
ikraftträdandet gäller äldre bestämmelserom överklagande.

33

Lagrådet Prop. 1988/89:63

Bilaga
3 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988— 11 —03

Närvarande:
f d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ulla Wadell, justitierådet
Staflfan Magnusson.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag, m. m.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessor Stefan Strömberg.

Lagrådet
lämnar förslagen utan erinran.

34

Innehåll Prop. 1988/89:63

Proposition.......................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... ... 1

Propositionens
lagförslag....................................... ... 2

Utdrag
av regeringsprotokoll den 11 november 1988

1
Inledning.......................................................... ... 7

2
Bakgmnd ........................................................ ... 8

2.1
Allmänt om nuvarande ordning......................... ... 8

2.2
Vissa uppgifter om
bevakningsbranschen ......... ... 9

3 Allmän
motivering............................................... .. 10

3.1
Väktarutbildningen — auktorisation
och tillsyn.... .. 10

3.2
Möjligheten att anlita någon
som väktare innan han godkänts . 12

3.3
Bevakningsföretagens
sidouppdrag m. m............ .. 14

3.4
Äterkalldse av godkännande när
en väktare lämnar sin anställning 16

3.5
Överklagande............................................... 18

3.6
Överklagande enligt lagen
(1980:578) om ordningsvakter 19

3.7
Kostnader.................................................... 20

4
Upprättade lagförslag......................................... .. 20

5
Specialmotivering.............................................. .. 21

5.1
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1974:191) om bevakningsföretag 21

5.2
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1980:578) om ordningsvakter 24

6
Hemställan....................................................... .. 24

7
Beslut............................................................. .. 24

Bilagor

Bilaga 1 Promemorians
lagförslag............................. .. 25

Bilaga
2 Lagrådsremissens lagförslag ....................... .. 29

Bilaga 3 Utdrag ur
lagrådets protokoll den 3 november 1988 34

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 35