Prop. 1988/89:69

Regeringens proposition 1988/89:69

om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt
föräldraledighet

Prop. 1988/89:69

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 22 december 1988 för de åtgärder och de ändamål som
framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengt
Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en utbyggnad av föräldraförsäkringen enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Utbyggnaden avses ske i tre etapper och vara helt
genomförd den 1 juli 1991. Reformen innebär att föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse skall utges under 18 månader sammanlagt för föräldrarna
med belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Huvudtanken med utbyggnaden är
att ge förvärvsarbetande föräldrar bättre möjligheter till samvaro med sina
barn.Lagförslag lämnas avseende den första etappen, som skall genomföras den 1
juli 1989.1 den första etappen av utbyggnaden föreslås föräldrar med barn födda
under oktober 1988 eller senare få föräldrapenning för ytterligare 90 dagar med
belopp på sjukpenningnivån. Genom övergångsregler får föräldrar med barn födda
under augusti eller september 1988 föräldrapenning med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning under ytterligare 30 resp. 60 dagar.

Föräldrapenning
skall enligt förslaget kunna tas ut till dess barnet har fyllt åtta år eller till
den senare lidpunkt då det har avslutat första skolåret. 1 fråga om den
tillfälliga föräldrapenningen föreslås att den övre gränsen för uttag av de s.
k. konlaktdagarna ändras från den lidpunkt då barnet fyller tolv år till
utgången av det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år.

I
propositionen föreslås vidare ändringar i lagen (1978:410) om rätt till ledighet
för vård av barn m. m. Ändringarna syftar till att förstärka en arbetstagares
rätt lill föräldraledighet genom alt utöka möjligheterna att påverka
förläggningen av den dagliga föräldraledigheten. De föreslagna ändringarna
innebär följande. Antalet tillåtna ledighetsperioder per kalenderår utökas
från två till tre. Mot en arbetstagares vilja skall daglig ledighet

I Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 69

inte få delas upp. I de
fall då arbetsgivaren och arbetstagaren inte kan enas Prop. 1988/89:69 om
hur ledigheten skall förläggas, skall arbetsgivaren underrätta den arbetstagarorganisation
som arbetstagaren tillhörom sitt beslut. De föreslagna ändringarna avses träda
i kraft den Ijuli 1989.

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1988 Prop.
1988/89:69

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds

Föredragande;
statsråden Lindqvist och Thalén

Proposition om utbyggnad av föräldraförsäkringen och
förstärkt föräldraledighet

Statsråden
Lindqvist och Thalén anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas
i underprotokollen för social- och arbetsmarknadsdepartementen.

Statsrådet
Lindqvist hemställer att regeringen i en proposition förelägger riksdagen vad
han och statsrådet Thalén har anfört för de åtgärder och ändamål de har
hemställt om.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
och ändamål de har hemställt om.

Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna 1 och 2.

Socialdepartementet Prop-' 988/89:69

Bilaga
I Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1988

Föredragande:
statsrådet Lindqvist

Anmälan till proposition om utbyggnad av föräldraförsäkringen
och förstärkt föräldraledighet

1 Inledning

Föräldraförsäkringen
infördes år 1974 och ersatte den tidigare moder-skapsförsäkringen som var en
del av sjukförsäkringen. Från moderskaps-försäkringen utgavs ett engångsbelopp lill
barnaföderskor. Till sådana barnaföderskor, som var sjukpenningförsäkrade som
förvärvsarbetande, utgavs också en ersättning per dag som var beroende av vederbörandes
arbetsinkomst, s.k. tilläggssjukpenning. Någon på den allmänna försäkringen
grundad rätt att få sjukpenning vid vård av sjukt barn fanns inte. Förmånerna
var skattefria och grundade ej pensionsrätt.

Föräldraförsäkringens
införande innebar stora förändringar i förhållande till moderskapsförsäkringen.
Den från principiell synpunkt viktigaste förändringen var att del kontanta
stödet i samband med barnafödsel, föräldrapenningen, kunde utges även till
barnets fader om denne vårdade barnet. Föräldrarna kunde därmed själva avgöra vern
av dem som skulle stanna hemma hos barnet och därmed uppbära föräldrapenningen.
Denna förändring av försäkringen hade stor betydelse och blev ett viktigt
bidrag till en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Det uttalade syftet
var att båda föräldrarna på lika villkor skulle ges möjlighet att på ett
tillfredsställande sätt kombinera förvärvsarbete och en god omvårdnad om barnen.

Del
ekonomiska stödet tog sikte på att ersätta bortfallet av arbetsinkomst då en
förälder stannar hemma för att ta hand om barnet. Föräldrapenningen utgavs
därför i regel med ett belopp som motsvarade förälderns sjukpenning. En lägsta
ersättningsnivå — garanlinivå — infördes främst med hänsyn till de föräldrar
som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt infördes också en
rätt till föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar enligt i princip
samma regler som för biologiska föräldrar, varvid tidpunkten då barnet kom lill
sina nya föräldrar jämställdes med födelsetidpunkien.

Den
nya föräldraförsäkringen gav också en rätt till sjukpenning för högst 10 dagar
varje år för en förälder som måste stanna hemma från arbetet för att vårda ett
sjukt barn. En sådan ersällningsrätt gavs även en pappa som var tvungen all
stanna hemma för att vårda ett bam i samband med födelsen av ytterligare ett
barn i familjen.

Under
den senaste tjugoårsperioden har kvinnornas förvärvsfrekvens

ökat mycket kraftigt.
Detta gäller även för kvinnor med barn i förskoleål- Prop. 1988/89:69 dern.
Detta är av stort värde för landet. Utan deras arbetsinsatser skulle Bilaga
1 stora delar av Sveriges näringsliv, liksom samhällets service, inte fungera.
Kvinnornas arbete medför utöver produktionsresultatet också intäkter till
samhället i form av skatter och arbetsgivaravgifter.

För
familjen innebär kvinnornas förvärvsarbete ökade inkomster och därmed
möjligheter att leva på en god ekonomisk standard. För kvinnorna innebär förvärsarbete
möjligheter till personlig utveckling och ökad medvetenhet. Kvinnorna har
kommit till arbetsmarknaden för att stanna och planeringen måste därför
inriktas på att vidareutveckla samhället så att det i högre grad än nu blir
möjligt för båda föräldrarna att förena förvärvsarbete med vård av barn.

Del
faktum att båda föräldrarna förvärvsarbetar medför å andra sidan påfrestningar
för familjen. Tiden blir en knapp resurs. Det är, enligt min mening, uppenbart
att barnfamiljerna behöver känna att de har samhällets stöd och att
familjepolitiken utgår från deras behov.

Familjerna
behöver en trygg och stabil omsorg om barnen under den tid de förvärvsarbetar.
Riksdagens principbeslut år 1985 i fråga om barnomsorg innebär bl.a. att den
kommunala barnomsorgen år 1991 skall vara utbyggd till full behovstäckning för
barn som har behov av omsorg från det barnet är ett och ett halvt år. För
kommunerna innebär det vidare att de inte skall minska omfattningen av den
barnomsorg som gäller barn under ett och ett halvt år.

Föräldrarna
behöver också tid för att bygga upp en förtroendefull relation till barnen.
Den nuvarande föräldraförsäkringen ger i dag ekonomiska möjligheter för en
förälder att vara hemma under ett år. Även om detta vid en internationell
jämförelse är en lång period anser jag att tiden bör förlängas. Om målet — mer
tid för samvaro mellan barn och föräldrar — finner jag också att det råder en
bred politisk enighet, även om det finns skilda åsikter om medlen att nå dit.

Jag
anser att målet bör nås genom att föräldraförsäkringen byggs ut så att den
täcker en ersättningsperiod på ett och ett halvt år. Ersättningen skall under
hela denna period utges enligt inkomstbortfallsprincipen. Med en föräldraförsäkring
som täcker inkomstbortfallet under ett och ett halvt år och en rätt till
barnomsorgsplats från det barnet är ett och ett halvt år ökas den ekonomiska
och sociala tryggheten påtagligt för småbarnsfamiljerna. Även familjernas
behov av att detaljplanera för att kunna kombinera förvärvsarbete med en
meningsfull samvaro med barnen kommer att minska. Föräldraförsäkringens
utbyggnad medför också en förlängning av ledigheten genom samordningen med
lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. Enligt denna
lag, föräldraledighetslagen, har nämligen en arbetstagare rätt till — förutom
en förkortning av arbetstiden som jag kommer att beröra under avsnitt 4.2 — hel
ledighet för vård av barn till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års
ålder.

En föräldraförsäkring som
täcker inkomstbortfall under ett och ett halvt

år och där utbyggnaden också är förenad med andra åtgärder — exempel

vis en förlängning av rätten att ta ut föräldrapenningen till dess barnet är

åtta år — medför också andra stora fördelar. På grund av amning är det 5

11 Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 69

naturligt att mamman lar
en stor del av ledighetsliden i anspråk under den Prop. 1988/89:69 första tiden
efter barnels födelse. Med en kraftig utbyggnad ökas pappor- Bilaga 1 nas
möjlighet att utnyttja försäkringen, vilket är bra för barnen, för papporna,
för mammorna och för jämställdheten. Utbyggnaden av den tid under vilken
föräldrapenning kan tas ut, liksom andra åtgärder för alt öka flexibiliteten,
gör det också lättare för den enskilde föräldern att använda
föräldraförsäkringen just när det passar denne bäst. Det blir vidare inte längre
lika nödvändigt att ta hela ledigheten från förvärvsarbetet i anslutning till
barnets födelse. Det blir i stället lättare att spara lid med föräldrapenning
för särskilda behov eller för att förkorta den dagliga arbetstiden.

Jag
presenterar i det följande konkreta förslag till reglering av den första etappen
av utbyggnaden, som omfattar ersättning med föräldrapenning på sjukpenningnivån
under ytterligare tre nya föräldraförsäkringsmånader. Jag redovisar också en utbyggnadsplan
för hur målet — en föräldraförsäkring som omfattar ett och ett halvt år —
skall nås.

2 Nuvarande ersättningsregler

Föräldraförsäkringen
består av två huvudförmåner, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.

Föräldrapenning
med anledning av barns födelse eller ett adoptivbarns ankomst utges under högst
360 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid flerbarnsbörd ökas antalet
föräldrapenningdagar med 180 för varje barn utöver det första. Om föräldrarna
gemensamt har vårdnaden om barnet har vardera föräldern rätt till
föräldrapenning under minst 90 av de 360 dagarna. En förälder har dock rätt att
avstå från att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.

För
270 av de 360 dagarna betalas föräldrapenning ut med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, dock lägst 60 kr. per dag, den s.k. garantinivån. Under
de återstående 90 dagarna får alla föräldrapenning på garantinivån.
Föräldrapenning får las ut längst till dess barnet fyller fyra år.

Tillfällig
Jöräldrapenning utges till en förälder som måste avslå från förvärvsarbete för
all vårda ett barn som inte har fyllt 12 år i samband med

1.
sjukdom eller smitta hos
barnet,

2.
sjukdom eller smitta hos
barnets ordinarie vårdare,

3.
besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,

4.
vårdbehov på grund av att
barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av
föräldrarna, under förutsättning att också det barnet omfattas av
bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

Är
barnet under 240 dagar gammalt utges tillfällig föräldrapenning endast om
tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller barnet tas in på sjukhus.

Tillfällig
föräldrapenning enligt punkterna 1,3 och 4 utges under högst 90 dagar per barn
och år. I annat fall är ersättningstiden högst 60 dagar per barn och år.

Tillfällig
föräldrapenning utges också till förälder till ett barn som fyllt

fyra men inte tolv år när
föräldern avstår från förvärvsarbete i samband Prop. 1988/89:69 med
föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller
Bilaga I fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken
barnet deltar. Dessa s. k. kontaktdagar är två per barn och år.

Tillfällig
föräldrapenning kan även utges för vård av ett barn som fyllt tolv men inte
sexton år om barnet på grund av sjukdom , psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. Sådan tillfällig
föräldrapenning utges under högst 60 dagar per barn och år:

Såväl
föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning kan utges i form av hel, halv
eller en fjärdedels föräldrapenning.

3 Utbyggnad av föräldraförsäkringen

Regeringens
familjepolitik inriktas nu, förutom på en utbyggnad av barnomsorgen, på en
reformering av föräldraförsäkringen. Föräldraförsäkringen utgör en av
hörnpelarna i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Detta gäller i
särskilt hög grad stödet till småbarnsfamiljerna. Försäkringen gör det möjligt
för föräldrarna att vara hemma för att vara tillsammans med barnet utan alt
familjens ekonomi försämras. Föräldrarna ges ekonomisk kompensation för det
inkomstbortfall de får i samband med ett barns födelse. Som framgår av vad jag
tidigare har sagt ges kompensationen på förälderns sjukpenningnivå, vilket i
princip innebär 90% av förälderns bruttoinkomst. Eftersom föräldrapenningen kan
tas ut i form av hel, halv eller fjärdedels förmån ger den föräldrarna
möjlighet att ta ut ersättningen på det sätt som passar familjen bäst. Det är
alltså möjligt att t. ex. inleda föräldraledigheten med en period med hel
föräldrapenning för att sedan successivt övergå lill halv och en fjärdedels
ersättning på del sätt och i den takt familjen önskar.

En
av de mest betydelsefulla beståndsdelarna i föräldraförsäkringen är den
möjlighet försäkringen ger för båda föräldrarna att vara tillsammans med barnet
under de viktiga första åren av barnets uppväxt. I föräldraförsäkringens
föregångare, moderskapsförsäkringen, var denna möjlighet förbehållen mödrarna.
Föräldraförsäkringen har således medfört stora fördelar från
jämställdhetssynpunkt. Enligt tillgänglig statistik har andelen pappor som
varit föräldralediga under barnets första levnadsår legat runt 22%. Under
barnels första 18 månader är denna siffra något högre eller ca 27%. Jag
återkommer till föräldraförsäkringens betydelse för jämställdheten mellan
kvinnor och män.

3.1
Utbyggnadens inriktning

Mitt
förslag: Föräldraförsäkringen byggs ut till att omfatta 18 månader med
ersättning som motsvarar förälderns sjukpenning. Utbyggnaden skall ske i
etapper och vara helt genomförd den 1 juli 1991.1 den första etappen, som
genomförs den 1 juli 1989, byggs försäkringen ut med ytterligare tre månaders
ersättning på sjukpenningnivå. Den andra etappen innebär att dagar med
ersättning på garantinivån byts ut mot ersättning på sjukpenningnivån. Denna
etapp genomförs den 1 juli 1990.1 den sista etappen byggs försäkringen ut med
ersättning för ytterligare tre månader på förälderns sjukpenningnivå.

Prop.1988/89:69
Bilaga 1

Skälen
for mitt förslag: En utbyggnad av föräldraförsäkringen är en angelägen reform
för att ytterligare förbättra barnfamiljernas situation. Utbyggnaden av
barnomsorgen sker i enlighet med riksdagens beslut. Senast år 1991 skall alla
förskolebarn från ett och ett halvt års ålder ha rätt att delta i någon form av
förskoleverksamhet. Rätten avser plats i daghem, familjedaghem, deltidsgrupp
eller deltagande i öppen förskoleverksamhet. En ansvarsfull familjepolitik
innehåller med nödvändighet både ett ekonomiskt stöd lill en förälder som
avstår från förvärvsarbete för att vårda barn och en barnomsorg som gör det
möjligt för föräldern att förena förvärvsarbete eller studier med vård och
ansvar för bam. Enligt min mening bör därför föräldraförsäkringen byggas ut
till att omfatta totalt 18 månader med ersättning på förälderns
sjukpenningnivå. Denna utbyggnad av försäkringen bör vara avslutad den 1 juli
1991. Utbyggnaden föreslås, bl.a. med hänsyn till de dr>'ga kostnader som
den för med sig, ske i etapper.

Den
första etappen bör omfatta en utbyggnad av försäkringen med ytterligare tre
månaders ersättning på sjukpenningnivå. Antalet garantidagar föreslås förbli
oförändrat i denna etapp. Etappen genomförs den 1 juli 1989.

Etapp
två bör medföra att de 90 dagarna med ersättning på garantinivån byts ut mot
ersättning på sjukpenningnivån. Denna etapp föreslås bli genomförd den Ijuli
1990.

Etapp
tre slutligen bör innebära all försäkringen utökas med ytterligare tre månader
med ersättning på förälderns sjukpenningnivå. Denna etapp avses bli genomförd
den 1 juli 1991. Vid denna tidpunkt bör således det uppsatta målet om en
föräldraförsäkring omfattande 18 månader med ersättning på sjukpenningnivån ha
nåtts.

De
här berörda förändringarna i försäkringen innebär inte att systemet med en
lägsta föräldrapenningnivå, den s.k. garaniinivån, avskaffas. Denna behövs för
föräldrar som saknar eller har en låg inkomst.

Möjligheten
all ta ut föräldrapenning i form av hel, halv eller fjärdedels ersättning
behålls för att göra det möjligt alt anpassa ersättningen till de särskilda
behoven i varje enskild familj.

Jag
har nu redogjort för i vilken takt och i vilka former jag anser att

utbyggnaden av
föräldraförsäkringen bör ske. I det följande kommer jag Prop. 1988/89:69
att föreslå åtgärder för att förverkliga den första etappen i den utbyggnad
Bilaga 1 som jag skisserat.

4 Första etappen i utbyggnaden av föräldraförsäkringen

4.1 Antalet ersättningsdagar

Mitt
förslag: Föräldraförsäkringen byggs ut med ytterligare 90 dagar med ersättning
på förälderns sjukpenningnivå. Ersättningen skall som hittills kunna tas ut i
form av hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning. De särskilda
ersättningsdagarna vid flerbarnsbörd förblir oförändrade till antal och belopp.

Skälen
för mitt förslag: Föräldrapenning i samband med ett barns födelse utges för
närvarande under sammanlagt 360 dagar. Ersättningen utges under 270 dagar med
belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Återstående 90 dagar ersätts med
ett garantibelopp som utgör 60 kr. per dag.

En
förbättring av det ekonomiska stödet till barnfamiljerna är som jag tidigare antört
en angelägen familjepolitisk reform. Den ökade förvärvsfrekvensen bland
kvinnorna och det påvisade intresset hos föräldrar att förena förvärvsarbete
med vård och ansvar för barn bör leda till att samhället underlättar för
föräldrarna all förena föräldraskapet med en insats på arbetsmarknaden. En
utökad och därmed förbättrad föräldraförsäkring är enligt min uppfattning det
bästa sättet att förverkliga föräldrarnas ambitioner i det här avseendet. Det
är också myckel viktigt att båda föräldrarna får möjlighet all la ansvar för
barnets vård och utveckling. Föräldrarna måste därför ges ekonomiska
möjligheter att ta detta ansvar. Ersättning från föräldraförsäkringen på
förälderns sjukpenningnivå ger sådana möjligheter. En av fördelarna med
ersättning på sjukpenningnivån är att den ger båda föräldrarna möjlighet all
stanna hemma från sitt arbete för att kunna värda sitt barn. Om ersättningen
läggs på en fast, lägre nivå medför delta i allmänhet att den förälder som har
den lägsta förvärvsinkomsten — vilket vanligtvis är mamman — blir den som får
ta det huvudsakliga ansvaret för vården av barnet. Detta hänger naturiigtvis samman
med alt familjens inkomstbortfall blir mindre om man väljer att låta den som
har den lägsta inkomsten stanna hemma hos bamet. En sådan konstruktion av
ersättningen till föräldrarna anser jag helt otidsenlig och otillfredsställande
inte minst från jämställdhetssynpunkl. Samtidigt talar all erfarenhet för att
barnen har lika stort behov av var och en av sina föräldrar under uppväxttiden.

Jag
föreslår mot denna bakgrund att föräldraförsäkringen byggs ut med ytterligare
90 dagar med ersättning på sjukpenningnivån.

Den
utbyggnad av ersättningstidens längd som jag föreslår innebär att föräldrapenning
med anledning av ett barns födelse skall kunna utges

under högst 450 dagar
sammanlagt för båda föräldrarna. Ersättningen skall som tidigare kunna las ut i
form av hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Reglerna för den
särskilda ersättningen vid flerbarnsbörd föreslås bli oförändrade.

Förslaget förutsätter
ändringar i 4 kap. 3 § första stycket och 6 § tredje och fjärde styckena lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Jag föreslår i samband härmed också vissa
redaktionella ändringar i 6 §.

4.2 Tidsram för uttag av föräldrapenning

Prop.1988/89:69 Bilaga 1

Mitt förslag:
Föräldrapenning får tas ut längst till dess barnet har fyllt åtta år eller den
senare lidpunkt då barnet har avslutat första skolåret.

Skälen
för mitt förslag: Föräldrapenning får för närvarande — med undantag avseende
adoptivbarn — inte utges för barn som fyllt fyra år. Denna reglering infördes i
samband med att de tidigare ersättningsformerna föräldrapenning i samband med
barns födelse och särskild föräldrapenning sammanfördes lill en förmån den 1
januari 1986. Den särskilda föräldrapenningen kunde tas ut fram till dess
barnet fyllde åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet avslutade det
första skolåret. Som skäl för ändringen angavs i prop. 1984/85:78 om
förbättringar inom föräldraförsäkringen m.m. bl.a. att föräldrarna lill
övervägande del tog ut föräldrapenningen under barnets tre första levnadsår,
samt att möjligheten att spara dagar med särskild föräldrapenning medförde
administrativa problem för försäkringskassorna samtidigt som föräldrarna hade
svårt att hålla reda på antalet uttagna respektive sparade dagar.

Den utökning av antalet
föräldrapenningdagar som jag föreslagit medför redan i sig att den nuvarande
fyraårsgränsen inte är tillräcklig för att medge föräldrarna att ta ut
föräldrapenningen enligt samtliga de alternativ som lagen ger rätt till.
Tidsramen för uttag av föräldrapenning måste därför sträckas ut. Det är som jag
tidigare framhållit också viktigt att ge föräldrarna så stor valfrihet som
möjligt all använda försäkringen vid den tidpunkt som de själva anser lämplig.
Den utbyggda försäkringen ger också föräldrarna bättre möjligheter all
kombinera ett deltidsarbete med partiell föräldrapenning, vilket i sin tur
medför att föräldrapenningdagarna räcker betydligt längre än tidigare. Enligt föräldraledighelslagen
har en arbetstagare för vård av barn rätt till — förutom hel ledighet som jag
berört i avsnitt 1 — förkortning av arbetstiden till bl.a. tre fjärdedelar av
normal arbetstid. En utsträckning av den tid under vilken föräldrapenningen kan
tas ut innebär alltså dessutom en samordning med föräldraledighetslagens
regler.Mot denna bakgrund föreslår jag att åldersgränsen förlängs så att
föräldrapenning får tas ut fram lill dess barnet fyller åtta år eller till den senare
lidpunkt då barnet avslutat del första skolåret.

Föreskrifterna
om föräldrapenning gäller i tillämpliga delar också för adoptivbarn. Tidpunkten
då den försäkrade fått barnet i sin vård jämställs därvid med tidpunkten för
barnets födelse. Föräldrapenning utges dock inte för barn som fyllt tio år.
Någon ändring i dessa regler föreslås inte.

10

Mitt förslag medför
ändring i 4 kap. 3§ sjätte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

4.3 Kontaktdagar

Prop.
1988/89:69 Bilaga 1

Mitt
förslag: Rätten att ta ut s. k. kontakldagar utsträcks till att omfatta hela
det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år.

Skälen
för mitt förslag: Enligt nu gällande regler har en förälder till ett barn som
fyllt fyra men inte tolv år rätt till tillfällig föräldrapenning om han avstår
från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola
eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg
som barnet deltar i. Sådan tillfällig föräldrapenning utges under sammanlagt
högst två dagar per barn och år (s. k. kontaktdagar).

På
grund av utbyggnaden av föräldraförsäkringen med ytterligare tre månader med
ersättning på förälderns sjukpenningnivå, tillsammans med en utsträckning av
den tid under vilken föräldrapenningen kan tas ut från fyra till åtta år, kan
kontaktdagar för barn i åldern fyra till åtta år ifrågasättas. Jag anser
emellertid all de ändamål för vilka kontaktdagarna tillskapats är så
betydelsefulla all möjligheten att ta ut särskilda kontaktdagar bör finnas kvar
även i framtiden.

Riksdagen
har i samband med behandlingen av motion 1987/88:Sf242 gett regeringen till
känna vad socialförsäkringsutskottet anfört (1987/88:SfU16, rskr. 145) angående
behovet av aU kontaktdagar skall kunna las ut för skolbesök under varje termin
t. o. m. det kalenderår barnet fyller tolv år. Riksdagen har därför begärt ett
förslag som gör ett sådant uttag av kontakldagar möjligt.

De
nuvarande reglerna angående uttag av kontaktdagar medger som jag tidigare
anfört inte att kontakldagar tas ut för barn som fyllt tolv år. Detta kan
medföra att föräldrar till barn i samma skolklass kan ha olika möjligheter att
besöka sill barn beroende på när på året barnet fyller tolv år. Jag anser i
likhet med riksdagen att detta är otillfredsställande och föreslår därför all
rätten all ta ut kontaktdagar förlängs till att gälla hela det kalenderår under
vilket barnet fyller tolv år.

Förslaget
förutsätter en ändring i 4 kap. 10§ tredje stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

4.4
Möjlighet att ta ut ömsom dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå och
ömsom dagar med föräldrapenning på garantinivå

Min bedömning: Den
nuvarande regeln att föräldrapenning under de första 180 dagarna av ersällningstiden
utges med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning bör bibehållas oförändrad
under den första etappen i den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen.

11

Skälen
för min bedömning: Enligt 4 kap. 6§ andra stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring utges föräldrapenning för de första 180 dagarna med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning. Först efter uttag av de första 180 dagarna
är det möjligt för föräldern att "varva" mellan ersättning på
sjukpenningnivån och ersättning på garantinivån efter förälderns egna
önskemål. Många föräldrar har uttryckt önskemål om att få "varva"
dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivån med dagar på garantinivån under
hela ledigheten med föräldrapenning för att på så sätt få en jämnare inkomst.

Enligt
min uppfattning är det en angelägen målsättning för försäkringen att i så stor
utsträckning som möjligt låta föräldrarnas egna önskemål styra uttaget av
föräldrapenning. Ett system med en total flexibilitet i det här avseendet är
emellertid förenat med påtagliga administrativa svårigheter för
försäkringskassorna. Redan dagens regler innebär en omfattande registrering
för att bokföra föräldrapenningdagarna under rätt rubrik, dvs. dagar med
föräldrapenning på sjukpenningnivå resp. på garanlinivå. Detta trots att det
för närvarande endast handlar om 90 dagar av vardera slaget. Många föräldrar
har också svårigheter med att få en överblick över den egna situationen
beträffande ersättningsdagar.

Den första etappen av en
utökad föräldraförsäkring innebär att del antal dagar med ersättning på
sjukpenningnivån som kan bli föremål för en flexibel användning på det sätt jag
beskrivit kommer att fördubblas. Jag anser att den ökade flexibilitet som de
nya reglerna medger är positiv och principiellt sett bör stödjas. I min
inledning till detta anförande har jag emellertid beskrivit hur den fortsatta
utbyggnaden av föräldraförsäkringen bör ske fram till år 1991. Av detta framgår
att de särskilda dagarna med ersättning på garaniinivån redan fr. o. m. den 1
juli 1990 avses bytas ut mot ersättning på sjukpenningnivån. En ytterligare
utvidgning av flexibiliteten inom försäkringen genom full frihet att redan
från första ersättningsdagen ta ut ömsom ersättning på sjukpenningnivå och
ömsom ersättning på garantinivå skulle således enbart avse perioden från den 1
juli 1989 till den 1 juli 1990. Med tanke på de omfattande problem en sådan
utvidgning av flexibiliteten skulle innebära för försäkringens administration
anser jag att någon förändring av reglerna för uttag av föräldrapenning inte
bör göras på denna punkt.

Prop.1988/89:69 Bilaga I

4.5 Övergångsregler

4.5.1
Barn som omfattas av det ökade antalet ersättningsdagar

Mitt förslag: De
nya 90 föräldrapenningdagarna med ersättning på sjukpenningnivån skall gälla
barn födda under oktober 1988 eller senare. För barn födda i september 1988
utökas antalet dagar med 60 och för barn födda i augusti 1988 utökas antalet
dagar med 30.

Skälen för mitt förslag:
Jag har i inledningen beskrivit alt avsikten är att den första etappen i
utbyggnaden skall genomföras den 1 juli 1989. Jag

12

anser del naturligt all
föräldrar med barn födda i oktober 1988 blir den första grupp som fullt ut
skall omfattas av den första etappen i den utbyggda föräldraförsäkringen.
Bakgrunden till detta är att dagarna med föräldrapenning på sjukpenningnivån
tar slut i juli 1989 om föräldrarna till denna barngrupp har utnyttjat
föräldraförsäkringen maximalt sedan barnet föddes. För all undvika alltför
kraftiga tröskeleffekter anser jag dock att en övergångsreglering bör tillämpas
för barn som är födda under månaderna närmast före oktober 1988. Jag föreslår
därför att föräldrapenningtiden utsträcks för barn födda under september månad
1988 med 60 dagar och för barn födda under augusti månad samma år med 30 dagar.
På så sätt åstadkoms en övergångstid som jag anser ger rimlig rättvisa mellan olika
föräldragrupper.

Prop.1988/89:69
Bilaga 1

4.5.2 Åldersgränsen för
uttag av föräldrapenning

Mitt
forslag: Rätten att ta ut föräldrapenning till dess barnet fyllt åtta år eller till
den senare tidpunkt då barnet avslutat första skolåret skall omfatta alla
föräldrar som vid ikraftträdandet den 1 juli 1989 har kvar föräldrapenningdagar
för barn födda efter den 1 juli 1985.

Skälen
för mitt förslag: Jag har tidigare i milt anförande (avsnitt 3.1) föreslagit
all den första etappen i utbyggnaden skall genomföras den 1 juli 1989. Den
ändring av åldersgränsen för rätt att ta ut föräldrapenning från fyra till åtta
år som jag föreslagit i avsnitt 4.2 medför en ökad flexibilitet i föräldrarnas
möjligheter att la ut föräldrapenning efter familjens behov. De nya reglerna
bör omfatta alla föräldrar som har föräldrapenningdagar kvar för barn som är
födda efter den 1 juli 1985, dvs. fortfarande har rätt till föräldrapenning
enligt nu gällande regler då de nya reglerna träder i kraft. En så utformad
övergångsregel innefattar enligt min mening en rimlig avvägning. Att låta även
föräldrar som vid ikraftträdandet den 1 juli 1989 har bam i åldrarna 4 — 8 år
omfattas av den nya regeln skulle enligt min mening leda alltför långt. Det
skulle te sig främmande att genom ny lagstiftning "återuppväcka" en
rätt som gått förlorad genom att den sedan år 1986 gällande åldersgränsen vid
fyra år har passerats. En sådan utvidgning skulle vidare leda till en
betydande kostnad för försäkringen. Till detta kommer att fullständiga
uppgifter saknas om vilka föräldrar som inte har tagit ut samtliga
föräldrapenningdagar och även om antalet kvarvarande dagar. Mot denna bakgrund
föreslår jag att förändringen av åldersgränsen skall omfatta föräldrar som har
föräldrapenningdagar kvar för barn som är födda efter den 1 juli 1985 när de
nya reglerna träder i kraft. Dagar med ersättning på förälderns sjukpenningnivå
får därvid tas ut på denna nivå, medan dagar på garantinivån får las ut med
garantibelopp.

t2
Riksda.wn 1988/89. I .saml. Nr 69

13

4.6
Utformning av övergångsregler i etapperna 2 och 3 av utbyggnaden av
föräldraförsäkringen

Prop.1988/89:69 Bilaga
1

Mitt
förslag: Den andra och tredje etappen av utbyggnaden av föräldraförsäkringen
förses med motsvarande övergångsregler som föreslås i den första etappen. När
de 90 dagarna med föräldrapenning på garantinivån skiftas lill föräldrapenning
på sjukpenningnivån under den andra etappen får därför föräldrar med barn
födda under oktober 1989 eller senare samtliga kvarstående garantidagar utbytta
mot dagar på sjukpenningnivån. För barn födda i september 1989 får högst 60
dagar bytas ut och för barn födda i augusti 1989 får utbytet avse högst 30
dagar.

Den
ytterligare utökning av föräldraförsäkringen med 90 dagars ersättning på
sjukpenningnivån som skall ske i den tredje etappen gäller barn födda under
oktober 1990 eller senare. För barn födda i september 1990 utökas antalet dagar
med 60 och för barn födda i augusti 1990 utökas antalet dagar med 30.

Skälen
för mitt förslag: Jag har under avsnitt 3.1 beskrivit inriktningen av den
föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Eftersom utbyggnaden framför
allt av kostnadsskäl föreslås ske successivt bör varje etapp förses med
särskilda övergångsregler. Jag anser det då vara naturligt att övergångsreglerna
får ett likartat utseende. Detta är värdefullt inte minst från
informationssynpunkt. I alla tre etapperna av utbyggnaden sker en utökning med
90 dagars ersättning på sjukpenningnivån, låt vara all det under den andra
etappen handlar om ett utbyte av ersättning på garantinivån mot ersättning på
sjukpenningnivån. Under avsnitt 4.5.1. har jag föreslagit att den utbyggda
föräldraförsäkringen under den första etappen skall omfatta barn födda nio
månader före den föreslagna ikraftträdandetidpunkten och senare. För all
undvika alltför kraftiga tröskeleffekter har särskilda övergångsregler
föreslagits för barn födda tio resp. elva månader före ikraftträdandet.

Enligt min uppfattning är
det rimligt att införa övergångsregler av motsvarande slag som vid
genomförandel av den första etappen av utbyggnaden av föräldraförsäkringen
även vid genomförandel av de återstående etapperna. Jag anser därför att den
andra etappen av utbyggnaden bör gälla också föräldrar till barn som är födda
fr. o. m. oktober 1989. För den kategorin bör samtliga den 1 juli 1990
återstående dagar med ersättning på garantinivån bytas ut mot dagar med
ersättning på sjukpenningnivån. För barn födda i september 1989 får högst 60
återstående dagar bytas ut och för barn födda i augusti 1989 omfattar utbytet
högst 30 återstående dagar. På motsvarande sätt bör den tredje etappen i
utbyggnaden omfatta även föräldrar till barn födda fr.o. m. oktober 1990. För
dessa barn bör föräldrapenning på sjukpenningnivån få tas ut under ytterligare
90 dagar. För barn födda i september 1990 utökas antalet dagar med 60 och för
barn födda i augusti 1990 utökas antalet dagar med 30.

14

Jag
avser att föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med lagför- Prop.
1988/89:69 slag för den andra resp. tredje etappen i utbyggnaden av föräldraförsäk-
Bilaga I ringen.

5 Information

Mitt förslag: Ett
belopp på 2,5 milj. kr. ur anslaget C 2 Bidrag lill föräldraförsäkringen för
budgetåret 1989/90 får disponeras för informationsinsatser i samband med
genomförandet av de nya reglerna inom föräldraförsäkringen.Medlen bör framför
allt användas för informationsinsatser i syfte att öka pappornas uttag av
föräldrapenning.

Skälen för mitt förslag:
Regeringen har i propositionen om jämställdhetspolitiken inför 90-talet (prop.
1987/88:105) framhållit att utformningen av del ekonomiska familjeslödel har
stor betydelse när det gäller all öka jämställdheten mellan män och kvinnor. En
av de viktigaste beståndsdelarna i det sammanhanget är föräldraförsäkringen.

Införandet
av föräldraförsäkringen år 1974 och utvecklingen därefter har inneburit stora
förändringar i framför allt pappornas uttag av föräldraledighet. År 1974 var
andelen pappor som log ul föräldrapenning ca 3%. Enligt de senaste tillgängliga
uppgifterna om pappornas uttag av föräldrapenning tog år 1987 29% av papporna
i familjer med gifta förvärvsarbetande föräldrar ut föräldrapenning under
barnens två första levnadsår. Mamman är oftast hemma under barnels första
månader medan pappan lar ul föräldraledighet företrädesvis mellan fjärde och
nionde månaden av barnels första levnadsår. När del gäller den tillfälliga
föräldrapenningen är siffran ännu högre. Här togs drygt 40% av ersättningen ut
av papporna.

Av de uppgifter jag
redovisat framgår att papporna använder sig av föräldraförsäkringen i relativt
stor omfattning. Föräldraförsäkringen har således en stor betydelse ur
jämställdhetssynpunkt. I olika sammanhang har del framställts krav på kvotering
av föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna för all åstadkomma en utökning av
pappornas uttag av föräldraledighet. För min egen del anser jag att man i
första hand bör göra ytterligare informationsansträngningar för att få till
stånd de attitydförändringar som behövs för att öka pappornas insatser i
vården av sina barn. Särskilda informationsinsatser bör därför göras i samband
med den föreslagna utbyggnaden av försäkringen. Jag har erfarit all LO
planerar att genomföra en pappaledighetskampanj under våren 1989. Den kampanjen
kan då utgöra en viktig del i informalionsakliviteterna inför genomförandel av
den utbyggda föräldraförsäkringen. Jag anser det dock viktigt att ytterligare
insatser görs för att sprida erforderlig information om nya regler i
föräldraförsäkringen och angelägenheten av alt båda föräldrarna tar lika stor
del i vården av barnen. Jag föreslår därför att särskilda medel avsätts för
sådana informationsaktiviteter, som framför allt skall syfta lill alt öka pappornas
uttag av föräldrapenning. Ur anslaget C 2 Bidrag till föräldra-

15

försäkringen för
budgetåret 1989/90 bör således 2,5 milj. kr. få disponeras Prop. 1988/89:69
för informationsinsatser om den förbättrade föräldraförsäkringen. Riks-
Bilaga 1 försäkringsverket och försäkringskassorna kommer givetvis också att på
sedvanligt sätt informera om de nya reglerna.

6 Kostnader

6.1 Föräldraförsäkringen

Den
föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas för den första etappen,
dvs. budgetåret 1989/90, medföra en kostnadsökning för den allmänna
försäkringen med ca 2 300 milj. kr. Enligt de finansieringsregler som gäller
skall föräldraförsäkringens kostnader finansieras på samma sätt som
sjukförsäkringens, dvs. till 85% via socialförsäkringsavgifter och till 15%
över statsbudgeten. Detta innebär en kostnadsökning för anslaget C 2 Bidrag lill
föräldraförsäkringen på 342 milj. kr. för budgetåret 1989/90.

Jag
har tidigare beskrivit omfattningen av den fortsatta utbyggnaden av försäkringen
under de båda återstående etapperna. Den andra etappen är kostnadsberäknad lill
1 950 milj. kr. och den tredje etappen lill 2480 milj. kr. Den totala kostnaden
för utbyggnaden till ersättning på sjukpenningnivå under sammanlagt 18 månader
den Ijuli 1991 kan beräknas till totalt 6910 milj. kr.

6.2 Administrativa kostnader m.m.

Den
föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen ger i administrativt hänseende
upphov till dels utvecklings- och genomförandekostnader för
riksförsäkringsverket, dels kostnader för utbildning och för handläggningen
vid de allmänna försäkringskassorna.

Utvecklings-
och genomförandekostnaderna för riksförsäkringsverket avser huvudsakligen ADB-kostnader.
Därutöver krävs också utvecklingsinsatser vad avser allmänna råd och
tillämpningsföreskrifter för de allmänna försäkringskassorna. Kostnaden är av
engångskaraktär och bör kunna rymmas inom ramen för anslaget B 1 för budgetåret
1988/89.

För
försäkringskassornas del kan den föreslagna utbyggnaden av försäkringen
beräknas medföra ett personalbehov på ytterligare 100 handläggare hos kassorna.
Kostnaden för detta beräknas till 17,5 milj. kr., vilket har beaktats vid
beräkning av anslaget för 1989/90. Till detta kommer vissa utbildningskostnader
för försäkringskassorna. Dessa senare kostnader bedömer jag dock kunna rymmas
inom ramen för det befintliga anslaget till försäkringskassorna.

7
Ikraftträdande

Prop.1988/89:69 Bilaga
I

Mitt
förslag: Den första etappen i utbyggnaden av föräldraförsäkringen genomförs
den 1 juli 1989.

Skälen
för mitt förslag: Som framgår av vad jag anfört under avsnitt 6 är utbyggnaden
av försäkringen förenad med betydande kostnader. För att åstadkomma en lämplig
fördelning av kostnaderna över åren har jag därför föreslagit att reformen
skall ske etappvis. Den första etappen bör därvid genomföras den Ijuli 1989.

8 Upprättat lagförslag

l
enlighet med vad jag nu anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till
lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Förslaget bör fogas lill regeringsprotokollet i detta ärende som
bilaga 1:1.

9 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

1. dels
att anta lagförslaget,

2.
dels all godkänna alt ett
belopp av 2 500000 kr. ur anslaget C 2 Bidrag till föräldraförsäkringen för
budgetåret 1989/90 får disponeras för särskilda informationsinsatser (avsnitt
5),

3.
dels att godkänna de riktlinjer
som jag förordat för den fortsatia utbyggnaden av föräldraförsäkringen och för
övergångsreglernas utformning (avsnitten 3.1 och 4.6).

Vidare
hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag
anfört om

4. ersättningsdagar
på garantinivå under den första etappen av

utbyggnaden (avsnitt 4.4).

17

Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1988/89:69

Bilaga
2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1988

Föredragande:
statsrådet Thalén

Anmälan till proposition om utbyggnad av
föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet

1 Inledning

Lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldraledighelslagen)
trädde i kraft den 1 januari 1979 och ersatte den dessförinnan gällande lagen
(1976:280) om rätt lill föräldraledighet. Förarbetena utgörs i huvudsak av
promemorian (DsS 1977:7) Vidgad rätt lill ledighet för vård av barn m. m.,
propositionen (prop. 1977/78:104) med förslag om utvidgad rätt till ledighet
för vård av barn m.m. samt arbetsmarknadsutskottets belänkande (AU 1977/78:31)
med anledning av propositionen. Vissa bestämmelser i lagen har fått ny utformning
i samband med ändringar i föräldraförsäkringen åren 1979 och 1985 samt i lagen
(1982:80) om anställningsskydd (LAS) år 1982.

I
en inom arbetsmarknadsdepartementet upprättad promemoria (Ds A 1987:6)
Förstärkt rätt till föräldraledighet har föreslagils vissa ändringar i föräldraledighetslagen.
Ändringsförslagen, som har sin grund bl.a. i ett uttalande av riksdagen (AU
1985/86:5, rskr. 32) och i framställningar till regeringen från bl.a. LO (Dnr R
1848/85), avser främst att förbättra föräldrars möjlighet att påverka uttag och
förläggning av daglig föräldraledighet. Den sammanfattning av innehållet som
görs i promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2:1.

Promemorian
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna bör fogas till
protokollet som bilaga 2:2. En sammanställning över remissyttrandena har
upprättals inom arbetsmarknadsdepartementet och finns tillgänglig i ärendet
(Dnr R 4652/87).

Regeringen
beslutade den 17 november 1988 att inhämta lagrådets yttrande över förslag till
lag om ändring i föräldraledighelslagen. Förslaget hade upprättats i
arbetsmarknadsdepartementet på grundval av den ovan nämnda promemorian. Det
lagförslag som remitterades till lagrådet överensstämmer, bortsett från några
redaktionella ändringar, med det förslag som jag nu lägger fram.

Lagrådet
har i sitt yttrande, som bör fogas till protokollet som bilaga 2:3, inte haft
någon erinran mot del remitterade förslaget.

2
Allmänmotivering Prop. 1988/89:69

Bilaga 2 2.1 Bakgrund

2.1.1
Föräldraledighetslagen

Föräldraledighetslagen
gäller en arbetstagare i hans eller hennes egenskap av förälder. Enligt 1 § i
lagen skall den som utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har
vård om ett barn vid tillämpning av lagen anses likställd med en förälder.
Också fosterförälder och den med vilken en förälder är eller har varit gift
eller har eller har haft barn omfattas av lagen under förutsättning att
parterna stadigvarande sammanbor.

Föräldraledighetslagen
är i princip tvingande. Enligt 2§ är avtal som inskränker eller upphäver en
arbetstagares rättigheter enligt lagen ogiltiga. Från vissa regler i lagen kan
dock avvikelse göras genom kollektivavtal.

Föräldraledigheten
får enligt 3 § tas ut dels i form av hel ledighet och dels i form av
förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätlen till
hel ledighet gäller till dess barnet har blivit ett och ett halvt år. Rätten till
förkortning av arbetstiden gäller till dess barnet har fyllt åtta år eller till
den senare tidpunkt då det har avslutat sitt första skolår. Dessutom har
arbetslagaren enligt 4§ rätt till ledighet under tid för vilken
föräldrapenningförmån utges enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring
(AFL). En arbetstagare som uppbär föräldrapenningförmån kan antingen vara helt
ledig eller arbeta halvtid eller trekvartstid.

Som
villkor för rätt till ledighet gäller enligt 5§ att arbetstagaren varit anställd
hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst
tolv månader under de senaste två åren. Kvinnliga arbetstagare har dock enligt
4 § alltid rätt lill ledighet under sex veckor före och sex veckor efter en
förlossning. De har vidare rätt till ledighet för amning.

I
6 § begränsas arbetstagarens rätt att ta ledigt så till vida att ledigheten får
delas upp på högst två perioder varje kalenderår. Detta gäller både för
heltidsledighet och för ledighet genom arbetstidsförkortning. Berör en ledighetsperiod
mer än ett kalenderår skall den hänföras till del kalenderår då den påbörjades.
Från denna periodregel görs undantag för främst det fallet alt föräldern uppbär
tillfällig föräldrapenning enligt AFL, t. ex. på grund av att barnet är sjukt.

En
arbetstagare som planerar att vara ledig för vård av barn skall enligt 7 §
anmäla detta till sin arbetsgivare i god lid före ledighetens början. Vissa tidsfrister
finns angivna i lagen. Föranleds ledigheten av sjukdom eller smitta gäller inte
någon anmälningslid om arbetstagaren uppbär tillfällig föräldrapenning enligt AFL
under ledigheten. En anmälningsskyldighet finns också i 9§ för en arbetstagare
som vill avbryta sin ledighet och återgå i arbete.

Detaljerade
bestämmelser om ledighetens föriäggning finns i 8§. Ledig-hel skall enligt 8§
första stycket förläggas till de dagar som arbetslagaren begär. Ledighet i form
av arbetstidsförkortning skall dock som huvudregel spridas jämnt över
arbetsveckans samtliga dagar.

När det gäller ledighetens
förläggning under dagen och andra frågor som

sammanhänger med ledigheten skall arbetsgivaren enligt 8 § andra stycket „

samråda med arbetstagaren.
Frågorna kan även bli föremål för förhandling Prop. 1988/89:69 enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Om Bilaga 2 överenskommelse
inte kunnat träffas om förläggningen av ledigheten utan arbetsgivaren ensam
beslutat om denna är arbetsgivaren skyldig att underrätta arbetstagaren om
beslutet.

Kan
arbetsgivaren och arbetstagaren inte komma överens bestämmer arbetsgivaren i
dessa frågor i den mån annat inte följer av kollektivavtal. Arbetsgivaren får
dock inte utan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten till annan tid än
vid arbetsdagens början eller slut.

Av
10 § i lagen framgår att en arbetstagare inte får avskedas eller sägas upp
enbart av det skälet att han eller hon begär eller utnyttjar sin rätt lill ledighet.
Lagen innehåller också i 11 § en på samma sätt konstruerad regel om skydd mot omplacering
och mot försämring av anställningsvillkoren. Arbetsgivare som bryter mot lagen
kan enligt 13 § dömas till skadestånd.

2.1.2
Småbarnsföräldrars förvärvssituation, m. m.

Ungefär
var femte förvärvsarbetande person i Sverige har barn under sju år. Cirka 80%
av alla barn lever tillsammans med båda sina föräldrar. De övriga lever
antingen med en ensamstående förälder — oftast modern — eller i någon form av
biandfamilj.

49%
av alla barn under sju år har år 1988 plats inom den kommunala barnomsorgen. 7%
har privat anordnad barntillsyn. Våren 1988 efterfrågades 55 000 nya platser i
kommunala daghem eller familjedaghem.

Förvärvsfrekvensen
för kvinnor i Sverige är internationellt sett mycket hög. Under mitten av
1990-talet väntas andelen kvinnor som förvärvsarbetar bli lika stor som
andelen män. Särskilt snabb har sysselsättningsökningen varit för kvinnor med bam
under sju år. För år 1988 är deras förvärvsfrekvens i genomsnitt 85%.

Betydligt
fler kvinnor än män utnyttjar möjligheten att arbeta deltid medan barnen är
små. 66% av kvinnorna med barn under sju år arbetade deltid år 1986. Av män med
barn under sju år hade endast några få procent deltid.

2.1.3
Skydd mot omplacering

En
bestämmelse till skydd mot omplacering och liknande finns i 11 § föräldraledighetslagen.
Den har följande lydelse:

Arbetstagare
är ej skyldig all enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i
anspråk rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de förmåner som
är förenade med anställningen eller försämring av arbetsförhållandena i annan
mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagare är ej heller skyldig
all av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än sådan som kan ske
inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

Från
flera håll t. ex. i riksdagsrriotioner och i den inledningsvis nämnda

skriften från LO har det efterlysts en förstärkning av omplaceringsskyddet 20

i
föräldraledighetslagen. Frågan har senast behandlats av riksdagen i anslutning
lill arbetsmarknadsutskottets betänkande AU 1987/88:5.

1
departementspromemorian förs vissa resonemang omkring denna fråga. Där
framhålls att del inte är lämpligt att ge föräldralediga ett skydd mot omplaceringar
som sträcker sig längre än skyddet i detta avseende för arbetstagare i
allmänhet. Det påpekas vidare att många av de problem som påtalats faktiskt går
att komma till rätta med inom ramen för gällande lag.

Det
övervägande antalet remissinstanser delar uppfattningen att det i dag inte
direkt kan sägas att lagens bestämmelse i detta avseende är otillräcklig.

Socialstyrelsen,
Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Husmodersförbundet Hem och Samhälle anser
dock att lagtexten bör skrivas om även om detta innehållsmässigt inte skulle
innebära någon förändring. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att
en skärpning av bestämmelsen är nödvändig och menar att 11 § bör kompletteras
med underrältelse-och förhandlingsskyldighet för arbetsgivare saml med en
särskild regel för fördelning av bevisbördan i mål om brott mot lagen på denna
punkt.

Jag har i propositionen om
jämställdhelspolitiken (prop. 1987/88:105 s. 57) berört bl.a. frågan om omplacering
efter föräldraledighet. Därvid har jag anfört att uppmärksamhet måste riktas
mot sådana faktorer i arbetslivet som kan försvåra möjligheterna till
föräldraledighet och all det är angeläget att kunskapen om dessa frågor ökar.

Jag delar den uppfattning
som förts fram i promemorian all det för närvarande inte finns underlag för att
bedöma om det är lagändringar som behövs och i så fall vilka. Den frågan får
därför övervägas i ett senare sammanhang. Som nämnts i promemorian har
arbetslivscentrum år 1987 beviljats medel av arbelsmiljöfonden för en treårig
studie av hur föräldraledighetslagen tolkas och tillämpas av de lokala
parterna på arbetsmarknaden och av enskilda anställda. En förstudie kommer all
vara klar under år 1988. Detta utredningsarbete bör avvaktas innan förslag till
en eventuell omarbetning av 1 1 § läggs fram.

Prop.1988/89:69
Bilaga 2

2.2 Arbetstid mellan trekvartstid och heltid

Min
bedömning: Jag är för närvarande inte beredd alt föreslå någon ändring i föräldraledighelslagen
såvitt gäller storleken på den arbetstidsförkortning en förälder har rätt
till.

Promemorians
förslag: I promemorian föreslås att en förälder skall få rätt att förkorta sin
arbetstid med så mycket tid som han eller hon själv väljer ned till tre
fjärdedelar av den normala arbetstiden.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Några arbetsgivarorganisationer framhåller dock att ell sådant system kan
medföra ingripande störningar i en arbetsgivares verksamhet. Som exempel nämns
de problem som kan uppkomma där arbetstagarna i arbetsgrupper, skiflgående
arbetslag eller liknande börjar och slutar arbetspassen successivt och vid
olika tidpunkter.

Skälen
för min bedömning: Jag hyser stor förståelse för de argument som förs fram i
promemorian som motivering för en ökad valfrihet i fråga om arbetstidsförkortningens
längd. De fördelar en sådan möjlighet kan ha för en arbetstagare måste dock
vägas mot de olägenheter som kan uppstå för en arbetsgivare i
personalplaneringen.

Ledighet
mellan trekvartstid och heltid förekommer redan i icke oväsentlig utsträckning
genom överenskommelser. Det visar att en ökad flexibilitet kan uppnås genom
kollektivavtal eller genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare
ulan direkt stöd i lagen.

Kraven
på ökad valfrihet när det gäller uttag av föräldraledighet kommer i viss mån
att tillgodoses genom den utbyggnad av föräldraförsäkringen som statsrådet
Lindqvist tidigare denna dag har föreslagit och genom den utvidgning av antalet
ledighetsperioder som jag föreslår nedan i avsnitt 2.3.

En
ytterligare analys bör göras av hur ledighetsreglerna i framliden på bästa sätt
kan samordnas med bestämmelserna om föräldraförsäkringen.

Som
jag redan har nämnt pågår det sedan år 1987 inom arbetslivscentrum en treårig
studie av hur föräldraledighetslagen tolkas och tillämpas på arbetsmarknaden.
Den av regeringen tillsatta arbetstidskommillén (A 1987:04) kommer under år
1989 att presentera ett samlat underlag som belyser effekterna för män, kvinnor
och familjer av olika slags arbetstidsförkortningar. Vidare finns det
anledning att avvakta erfarenheterna från det femåriga program som inom kort
kommer att startas inom ramen för arbetsmiljöfondens verksamhet. Detta program
syftar bl.a. till all visa fram goda exempel på arbetsplatser där
arbetsorganisation, arbetstider, arbetsmiljö m. m. utformas på ett sådant sätt
att de tillgodoser önskemål bland både män och kvinnor liksom bland
arbetstagare med och utan familjeansvar.

Mot
denna bakgrund har jag gjort den bedömningen att en lagstiftning som syftar lill
ökad valfrihet i fråga om arbetstider bör belysas närmare innan jag är beredd
att föreslå någon förändring.

Prop.1988/89:69 Bilaga 2

2.3 Utvidgning av antalet tillåtna ledighetsperioder

Mitt förslag:
Antalet tillåtna perioder för föräldraledighet under ett kalenderår utökas från
två till tre.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser stöder förslaget eller lämnar det utan erinran. De
fem arbetsgivarorganisationerna menar dock att två perioder bör räcka och all
en utvidgning med ytterligare en kan leda lill svårigheter för arbetsgivare då
de planerar sin verksamhet.

Skälen för mitt förslag:
Den nuvarande regeln om uppdelning av ledigheten i högst två perioder gäller
både för hel ledighet och för deltidsledighet. Antalet tillåtna perioder under
ell kalenderår är maximerade lill två. Undantag görs dock för ledighet dels då
arbetstagaren utnyttjar sin rätt till

22

föräldrapenning för
föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet, Prop. 1988/89:69 dels
då arbetstagaren har rätt till tillfällig föräldrapenning t. ex. vid
barnets Bilaga 2 sjukdom eller besök på barnavårdscentral.

Periodregeln
har tillkommit för att motverka alltför stora osäkerhetsfaktorer på
arbetsplatserna. I motsats till vad som gäller i fråga om semester har nämligen
en arbetstagare rätt att själv bestämma vilka dagar ledighet skall tas ul
enligt föräldraledighetslagen. Arbetstagaren har också en ovill-koriig rätt
till arbetstidsförkortning för varje barn som är under åtta år. Om alla
föräldrar fritt skulle få disponera över sitt ledighetsuttag under ett kalenderår
kan betydande planeringsproblem uppstå för deras arbetsgivare.

Enligt
promemorian föreligger det nu skäl att utöka antalet ledighetsperioder från
två till tre. Som skäl för det anförs bl.a. att begränsningen till två perioder
kan ha fått effekter som från början inte var avsedda. Sålunda anförs att en
deltidsledig förälder, som vill ändra omfattning av sin arbetstid från en typ
av deltid till en annan under året, inte skulle vara berättigad till någon hel
ledighet alls under detta år.

1
denna fråga vill jag anföra följande. Många föräldrar stöter på svårigheter
när de försöker ordna tillsyn för sina barn för att kunna förvärvsarbeta. Det
är inte ovanligt all en förälder, som varit helt ledig en tid efter ett barns
födelse, återgår i arbete på halvtid under en övergångsperiod vilket innebär
all två ledighetsperioder tagits i anspråk. När rätten till föräldrapenning
förbrukats och rätten till halvtidsledighet därmed tagit slut — eller när
barntillsynsfrågan har ordnats och föräldern själv vill utvidga sin arbetstid —
föreligger inte längre någon rätt till deltidsledighet del kalenderåret.

Med
en utvidgning lill tre tillåtna perioder kan de redovisade problemen reduceras.

Arbetsgivarnas
organisationer har emellertid anfört erinringar mot en ändring av den nuvarande
periodregeln under åberopande av främst de svårigheter detta skulle komma att
medföra ur planeringssynpunkt. Jag konstaterar därvid att en huvudinvändning
från arbetsgivarna syns vara att det vid lagens tillkomst år 1978 gjordes den
bedömningen att en uppdelning av ledigheten på fler perioder än två per
kalenderår skulle kunna leda till alltför stora svårigheter på vissa
arbetsplatser (prop. 1977/78:104 s. 35). Redan i det lagstiftningsärendet var
dock meningarna delade i frågan om det lämpliga antalet perioder. Sålunda
hävdade vissa remissinstanser all en uppdelning på två perioder var alltför
långtgående medan andra ansåg att den var otillräcklig. Även nu har flera
remissinstanser, bl.a. arbetslivscentrum och vissa fackliga organisationer
anfört att antalet tillåtna perioder kunde behöva vara fler än tre. Ingen
arbetsgivarorganisation har å andra sidan nu gjort gällande all två perioder
är för mycket.

Mot
denna bakgrund anser jag att de fördelar som möjligheten till ökad flexibilitet
för den enskilde arbetstagaren skulle medföra enligt vad jag har visat på
tidigare väger över de nackdelar som arbetsgivarsidan i remissvaren har hävdat
skulle bli en följd av reformen.

Jag
föreslår alltså — i enlighet med promemorians förslag och stödd av 23

det
allt övervägande antalet remissinstanser — att antalet möjliga
ledig-helsperioder per kalenderår utökas från två till tre.

2.4
Uppdelning av daglig föräldraledighet

Mitt
förslag: Utan arbetslagarens samtycke skall daglig föräldraledighet inte få
delas upp ulan skall föriäggas antingen vid arbetsdagens början eller dess
slut.

Prop. 1988/89:69 Bilaga 2

Promemorians
förslag: Överensstämrher i sak med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga utom SAF, Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet, Arbetsgivareföreningen SFO och
Småföretagens riksorganisation (SHIO). De remissinstanser som motsätter sig
förslaget anser att det medför alltför långtgående inskränkningar i
arbetsgivarens möjligheter att planera verksamheten.

Skälen
för mitt förslag: Frågan om en arbetsgivare enligt gällande lag mot
arbetstagarens vilja får dela upp daglig föräldraledighet har varit omdiskuterad.
Arbetsdomstolen anser i domen AD 1983 nr 87 att lagen inte lägger hinder i
vägen för tolkningen att förläggning till både arbetsdagens början och dess
slut är tillålen.

Lämpligheten
härav har, som jag nämnt inledningsvis, ifrågasatts av bl.a. riksdagens
arbetsmarknadsutskott. En uppdelning av ledigheten kan i vissa situationer vara
förenad med nackdelar för arbetstagaren. Det gäller främst i familjer där båda
föräldrarna arbetar deltid och önskar "gå om-loll" så att den ene
stannar hemma ett stycke in på arbetsdagen medan den andra går hem innan
arbetsdagen normall skulle vara slut. Eftersom arbetsgivaren under alla
förhållanden beslutar i frågan om ledigheten skall förläggas vid början eller
vid slutet av dagen blir föräldrarna inte garanterade att få arbeta på det
sätt jag nu redogjort för. Deras utsikter att vid förhandlingar med sina
arbetsgivare nå fram lill en sådan lösning ökar dock om arbetsgivaren är
hänvisad att lägga ledigheten antingen vid arbetsdagens början eller vid dess
slut. Enligt min mening bör alltså en bestämmelse av denna innebörd införas i
föräldraledighetslagen.

Även
för andra arbetstagare kan det vara fördelaktigt att veta att arbetsgivaren,
om överenskommelse inte kan träffas, endast har två förläggningsmöjligheter
att välja mellan.

Jag
vill framhålla att den föreslagna lagändringen inte hindrar en överenskommelse
mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om en uppdelad ledighet.

2.5 Skyldighet för arbetsgivaren att motivera förläggning
av en daglig ledighet

Min bedömning: Jag
är för närvarande inte beredd att föreslå någon annan inskränkning i en
arbetsgivares rätt att förlägga daglig föräldraledighet än den som lagts fram
ovan under punkt 2.4.

Promemorians förslag: En
arbetsgivare som inte vill tillmötesgå en arbetstagares önskemål om att få
föräldraledighet förlagd lill viss del av

24

dagen skall visa sakliga
skäl för sitt beslut. När arbetsgivaren underrättar arbetstagaren orn beslutet
skall han eller hon också ange skälen för detta.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Förslaget avstyrks helt av Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). Ett antal
remissinstanser har synpunkter på bestämmelsens utformning eller uttrycker
tveksamhet inför tillämpningen.

Skälen för min bedömning:
Avsikten med förslaget i promemorian var all förbättra en arbetstagares
möjligheter att få daglig föräldraledighet förlagd till den del av dagen, som
arbetslagaren själv önskar.

Som jag redovisat ovan
under avsnitt 2.3 pågår för närvarande flera utredningar och projekt som syftar
lill en kartläggning och analys av hur man kan organisera arbete och
arbetstider så att krav från olika arbetstagare kan tillgodoses. Det finns
anledning all avvakta resultatet av dessa studier innan en slutlig bedömning
görs av hur problemen kring förläggning av daglig föräldraledighet skall
lösas. Jag är därför för närvarande inte beredd all föreslå någon annan
inskränkning i en arbetsgivares rätt att förlägga daglig föräldraledighet än
den som lagts fram ovan under punkt 2.4.

Prop.1988/89:69
Bilaga 2

2.6 Underrättelse till arbetstagarorganisation

Mitt förslag: Om
arbetsgivaren inte går med på att förlägga daglig föräldraledighet på det sätt
som arbetstagaren begärt skall arbetsgivaren underrätta inte bara
arbetstagaren utan även dennes lokala arbetstagarorganisation om beslutet.

Promemorians förslag:
Överensstämmer inledningsvis med mitt förslag. Vidare föreslås att skälen för
arbetsgivarens beslut skall anges i underrättelsen samt att underrättelsen på
begäran skall vara skriftlig.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget i promemorian eller lämnar det
ulan erinran. Förslaget avstyrks helt av SAF, Svenska Kommunförbundet och SHIO.

Skälen för mitt förslag: Ell
problem i den nuvarande lagstiftningen har varit att de fackliga
organisationerna inte alllid fåll möjlighet att stödja sina medlemmar vid
tvister om förläggning av ledighet. Del övervägande antalet remissinstanser har
också ansett det betydelsefullt att promemorians förslag om underrättelse till
arbetstagarorganisationen genomförs.

Jag har erfarit att en
arbetstagare som har problem med förläggningen av föräldraledigheten, inte
alltid begär och får stöd av sin fackliga organisation. En orsak till del kan
vara all arbetstagaren uppfattar sin begäran om ledighet som en personlig
angelägenhet snarare än en facklig. Organisationerna får därför inte kännedom
om problemet.

Genom alt
underrättelseskyldigheten nu föreslås utvidgad från att gälla enbart
arbetslagaren lill att avse även dennes fackliga organisation får
organisationen bättre möjligheter att stödja den enskilde arbetslagaren. Organisationen
kan begära förhandling enligt MBL så att en gemensam

25

diskussion av skälen för
och emot beslutet att inte tillgodose arbetstaga- Prop. 1988/89:69

rens önskemål kan komma lill stånd. Bilaga 2

1
likhet med majoriteten av remissinstanserna anser jag att promemorians förslag
i denna del bör genomföras. De förslag som förs fram i promemorian om att
underrättelsen skall innehålla skälen för arbetsgivarens beslut samt på begäran
vara skriftlig har ett direkt samband med den regel som behandlas ovan under
avsnitt 2.5 och bör därför — i likhet med den bestämmelsen — bli föremål för
särskild bedömning i annat sammanhang.

Brott
mot den nya underrättelseskyldigheten bör vara skadeståndssank-tioneral. Detta
medför behov av en mindre ändring i lagens regel om skadestånd (13§).

3 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av barn, m.m.

Förslaget
bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2:4.

4 Specialmotivering

6§

Ledigheten
får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Berör en
ledighetsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår
under vilket ledigheten har påbörjats.

Ledighet
under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning eller tillfällig
föräldrapenning enligt 4 kap. 4§ andra stycket, 10 eller ll§ lagen (1962:381)
om allmän försäkring får delas upp utan hinder av bestämmelserna i första
stycket.

Förslaget
innebär att antalet tillåtna ledighetsperioder per kalenderår utvidgas från två
lill tre. En ledighetsperiod som sträcker sig från ett kalenderår till ett
annat skall liksom hittills hänföras till det första kalenderåret.

Begreppet
period är belyst dels i propositionen 1977/78: 104 s. 35 och 46-47, dels i
propositionen 1984/85:78 s. 136.

Periodregeln
i första stycket behöver inte beaktas när ledighet las ut för de ändamål som
anges i andra stycket. Detta innebär t. ex. att en förälder har rätt att vara
ledig varje gång hans eller hennes barn blir sjukt om föräldern i samband
därmed uppbär tillfällig föräldrapenning.

Ledighet
skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning

av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid
skall

dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej sär- 26

skilda skäl föranleder
annat. Prop. 1988/89:69

Arbetsgivaren
skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighetens Bilaga 2 föriäggning
under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med
arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse bestämmer
arbetsgivaren i dessa frågor i den mån ej annat har avtalats. Arbetsgivaren får
dock ej utan arbetstagarens samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen
eller förlägga den lill annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har
beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom
överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetslagaren, skall
arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och dennes lokala arbetstagarorganisation
om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före
ledighetens början.

I
den tredje meningen i andra stycket görs en inskränkning i arbetsgivarens rätt
att bestämma hur daglig ledighet skall las ul. För närvarande gäller all en
arbetsgivare får förlägga daglig föräldraledighet både vid början och vid
slutet av en och samma arbetsdag. Förslaget innebär att ledigheten inte utan
arbetstagarens samtycke får läggas så att arbetstagaren både börjar senare och
slutar tidigare än han eller hon annars skulle ha gjort. Arbetsgivaren har dock
fortfarande fri rätt att bestämma om den dagliga ledigheten skall tas ut vid
arbetsdagens början eller vid dess slut.

Enligt
tredje stycket skall en arbetsgivare som inte kommer överens med arbetstagaren
eller företrädare för denne om förläggning av deltidsledighet lämna
underrättelse om sitt beslut. Underrättelse skall inte bara — som tidigare —
lämnas till arbetstagaren utan även till dennes lokala fackliga organisation.
En utförlig motivering till detta förslag har lämnats i avsnitt 2.6.
Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens
början.

13§

En
arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd för den föriusl
som uppkommer och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan
skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Som
har angetts i den allmänna motiveringen bör den nya regeln om
underrättelseskyldighet för arbetsgivaren till arbetstagarens organisation i vissa
fall (8§ tredje stycket) vara sanktionerad med skadestånd. På grund härav har
ordet "arbetstagaren" utgått ur bestämmelsen.

Ikraftträdande

De
nya bestämmelserna förslås träda i kraft den 1 juli 1989.

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen all anta förslaget lill lag om ändring i lagen (1978:410)

om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. 27

1 Förslag till Prop. 1988/89:69

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 4kap. 3, 6 och 10§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall
ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4
kap.

3§2

Föräldrapenning
med anledning Föräldrapenning med anledning

av
ett barns födelse utges under av ell barns födelse utges under

högst
360 dagar sammanlagt för högst 450 dagar sammanlagt för

föräldrarna. föräldrarna.

Vid
flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180dagar för varje barn
utöver det första.

Om
föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt all
uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar av den i första stycket angivna
tiden.

En
förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära
föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andrastyckena.

En
förälder kan avslå rätt att uppbära föräldrapenning lill förmån för den andra
föräldern. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom
skriftlig anmälan lill försäkringskassan.

Föräldrapenning
utges inte för Föräldrapenning utges längst till

barn som fyllt,/jra år. dess barnet har fyllt åtta år eller till

den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

(>¥
Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garanlinivå).

Föräldrapenning
för de första Föräldrapenning för de första

180 dagarna utges med belopp mot- 180 dagarna utges med belopp mot

svarande förälderns sjukpenning, svarande förälderns sjukpenning,

beräknad enligt 3 kap. med undan- beräknad enligt femte stycket, om

tag av 5§ fjärde och Jemte styckena föräldern under minst 240 dagar i

samt 10a och lObSS, om föräldern följd före barnets födelse eller den

under minst 240dagar i följd före beräknade tidpunkten härför har

barnels födelse eller den beräknade varit försäkrad för en sjukpenning

tidpunkten härför har varit försäk- över garantinivån,

rad för en sjukpenning över garan

tinivån.

Utöver
vad som anges i andra Utöver vad som anges i andra

stycket
utges föräldrapenning för stycket utges föräldrapenning för

varje
barn för 90dagar med belopp varje barn för /tödagar med be-

molsvarande
förälderns sjukpen- lopp motsvarande förälderns sjuk-

ning,
beräknad enligt 3kap. med penning, beräknad enligt femte

undantag
av 5<) fjärde och femte stycket, och 90 dagar med belopp

styckena samt lOa och 10b§§.
och enligt garantinivån.

'
Lagen omtryckt 1982:120.

-Senaste
lydelse 1985:87. 28

'
Senaste Ivdelse 1987:223.

Nuvarande lydelse

90
dagar med belopp enligt garantinivån.

Föräldrapenning vid flerbarnsbörd
enligt 3 § andra stycket beräknas enligt tredje stycket.

Föreslagen lydelse

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3§ andra stycket yö>
90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte
stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

När föräldrapenning enligt andrå-fjärde styckena skall utges med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med
undantag av 5 § fjärde och Jemte styckena samt 10 a och 10b §§.

Utan
hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om förälderns
sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje styckets,
föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av
den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den
högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om
föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på
nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex
månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även
fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt.

10§
En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som
inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband
med

1. sjukdom
eller smitta hos barnet,

2.
sjukdom eller smitta hos
barnets ordinarie vårdare,

3.
besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,

4.
vårdbehov som uppkommer lill följd
av att barnets andra förälder besöker läkare med ell annat barn lill någon av
föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av
bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

För
vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig
föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet är
stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus.

Prop.1988/89:69 Bilaga 1:1

En förälder lill barn som
fyllt fyra men inte tolv år har rätt till tillfällig föräldrapenning även när
föräldern avslår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök
i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshems-verksamhet inom samhällets
barnomsorg i vilken barnet deltar (kontakldagar).

En förälder till bam som
fyllt fyra år har, till och med det kalenderår under vilket barnet fyller tolv
år, rätt lill tillfällig föräldrapenning även när föräldern avslår från förvärvsarbete
i samband med föräldrautbildning, besök i barnels skola eller besök i förskole-
eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar (kontaktdagar).

■'Senaste Ivdelse 1988:130.

29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:69

Bilaga
1:1 Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår

från förvärvsarbete i
samband med barns födelse för all närvara vid

förlossningen, biträda i
hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i

tillämpliga delar för en
fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio

år. Som adoption anses
även att någon tar emot ett barn i avsikt att

adoptera det.

1.
Denna lag träder i kraft den Ijuli 1989.

2.1
fråga om föräldrapenning för vård av barn som är födda före oktober 1988 gäller
4 kap. 3§ första stycket och 6§ tredje stycket i den äldre lydelsen. För vård
av barn som är fött under augusti eller september 1988 utges dock
föräldrapenning för ytterligare 30 respektive 60 dagar med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning. Det utökade antalet dagar gäller vid flerbarnsfödsel
endast ett barn.

3.
Äldre föreskrift i 4 kap. 3 § sjätte stycket gäller fortfarande i fråga om vård
av barn som är födda den 1 juli 1985 eller tidigare.

30

Sammanfattning av promemorian (Ds A 1987:6) Prop.
1988/89:69

Förstärkt rätt till föräldraledighet '' -

l
denna promemoria föreslås vissa ändringar i föräldraledighelslagen. De rör
förläggningen av daglig föräldraledighet. Ändringarna innebär i huvudsak
följande.

1. Arbetslagaren
skall få rätt att välja en arbetstid som är längre än tre

fjärdedelar av arbetstiden men kortare än heltid.

2.
Antalet tillåtna
ledighetsperioder utökas till tre.

3.
En arbetsgivare som inte vill
tillmötesgå en arbetstagares önskemål om att få ledigheten föriagd till viss
del av dagen skall ha sakliga skäl för sitt beslut.

4.
Mot arbetstagarens vilja skall
daglig ledighet inte få delas upp så att den förläggs till både arbetsdagens
början och dess slut.

5.1
fall då arbetsgivaren och arbetstagaren inte kan enas om hur ledigheten skall
förläggas, skall arbetsgivaren underälla arbetstagaren — inte bara om sitt
beslut — utan även om skälen för detta. Det skall på begäran göras skriftligen.

6.
Kan parterna inte enas om hur ledigheten skall förläggas, skall arbetsgivaren
underrätta även den lokala arbetstagarorganisation, som arbetstagaren tillhör,
om sitt beslut och skälen för detta. Organisationen har redan enligt gällande
lagstiftning rätt att påkalla överläggning med arbetsgivaren om beslutet.

Bestämmelserna
föreslås träda i kraft den 1 april 1988.

1
promemorian diskuteras också eventuella åtgärder lill skydd för en arbetstagare
som mot sin vilja omplaceras eller på annat sätt får försämrade
arbetsförhållanden till följd av föräldraledighet. Något förslag lill lagändring
läggs inte fram i den delen.

31

Förteckning över remissinstanser som avgett Prop-1988/89:69

yttrande
över promemorian (Ds A 1987:6) Bilaga 2:2

Förstärkt
rätt till föräldraledighet.

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av arbetsdomstolen, hovrätten för
västra Sverige, arbetslivscenlmm, juridiska fakulteten vid Uppsala universitet,
riksförsäkringsverket, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens
arbetsgivarverk, jämställdhetsombudsmannen. Svenska Arbetsgivareföreningen,
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Arbetsgivareföreningen SFO,
Kooperationens förhandlingsorganisation. Småföretagens riksorganisation.
Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen
SACO/SR, Centerpartiets Kvinnoförbund, Folkpartiets Kvinnoförbund, Moderata
Samlingspartiets Kvinnoförbund, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Yrkeskvinnors
Riksförbund, Husmodersförbundet Hem och Samhälle och Fredrika-Bremer-Förbundel.

32

Lagrådet Prop. 1988/89:69

Bilaga 2:3 Utdrag
ur Protokoll vid sammanträde 1988-11-22

Närvarande:
f d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ulla Wadell, justitierådet
Staffan Magnusson.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 17 november 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Ingela Thalén beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård
av barn, m. m.

Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marianne Tejning.

Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.

33

Förslag
till

Lagom ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m. m.

Prop.1988/89:69
Bilaga 2:4

Härigenom
föreskrivs att 6, 8och 13§§ lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m. m.' skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Ledigheten
får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Berör en
ledighetsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår
under vilket ledigheten har påbörjats.

Nuvarande
lydelse

6§

Ledighet
får delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör ledighelsperiod
mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår under vilket
ledigheten har påbörjats.

Ledighet
under tid då arbetslagaren uppbär föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning
enligt 4kap. 4§ andra stycket, 10 eller 11§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring får delas upp ulan hinder av bestämmelserna i första stycket.

8§ Ledighet skall föriäggas
till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning av arbetstiden till hälften
eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen spridas
över arbetsveckans samtliga dagar, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall
samråda med arbetstagaren beträffande ledighetens förläggning under dagen och andra
med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med arbetslagarens
organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren
i dessa frågor i den mån ej annat har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej utan
arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens
början eller slut.

Har
beslut i fråga som avses i andra stycket träffals på annat sätt än genom
överenskommelse med arbetslagaren eller företrädare för arbetstagaren, skall
arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall om
möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.

Arbetsgivaren skall
samråda med arbetstagaren beträffande ledighetens förläggning under dagen och andra
med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med arbetstagarens
organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren
i dessa frågor i den mån ej annat har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej utan
arbetstagarens samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga
den lill annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har
beslut i fråga som avses i andra stycket träffals på annat sätt än genom
överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren, skall
arbetsgivaren underrätta arbetslagaren och dennes lokala
arbetstagarorganisation om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas
senast två veckor före ledighetens början.

' Lagen omtryckt 1979:645.
-Senaste lydelse 1985:90.

34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:69

Bilaga
2:4

13§

En
arbetsgivare som bryter mot En arbetsgivare som bryter mot

denna lag skall betala
arbetstagaren denna lag skall betala skadestånd

skadestånd för den
förlust som för den förlust som uppkommer

uppkommer och för den
kränkning och för den kränkning som har

som har skett. skett.

Om
det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.

35

Innehåll Prop. 1988/89:69

Sid.

Propositionens
huvudsakliga innehåll .................... .... I

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december

1988............................................................... ... 3

Socialdepartementet

1
Inledning.......................................................... ... 4

2
Nuvarande ersättningsregler ............................... ... 6

3
Utbyggnad av
föräldraförsäkringen ...................... ... 7

3.1
Utbyggnadens inriktning .............................. ... 8

4 Första etappen i
utbyggnaden av föräldraförsäkringen 9

4.1
Antalet ersättningsdagar................................ ... 9

4.2
Tidsram för uttag av
föräldrapenning................. .. 10

4.3
Kontakldagar................................................ .. 11

4.4
Möjlighet att ta ul ömsom dagar
med föräldrapenning på sjukpenningnivå och ömsom dagar med föräldrapenning på garantinivå
........ .. 11

4.5
Övergångsregler............................................ 12

4.5.1
Barn som omfattas av det ökade
antalet ersättningsdagar. 12

4.5.2
Åldersgränsen för uttag av
föräldrapenning 13

4.6............................................................. Utformning
av övergångsregler i etapperna 2 och 3 av utbygg

naden av föräldraförsäkringen.......................... 14

5
Information ..................................................... 15

6
Kostnader......................................................... 16

6.1
Föräldraförsäkringen....................................... 16

6.2
Administrativa kostnader m.m.......................... 16

7
Ikraftträdande .................................................. 17

8
Upprättat lagförslag ......................................... 17

9
Hemställan........................................................ .. 17

Arbetsmarknadsdepartementet

1
Inledning.......................................................... .. 18

2
Allmän motivering ............................................. .. 19

2.1 Bakgrund 19

2.1.1
Föräldraledighetslagen............................. .. 19

2.1.2
Småbarnsföräldrars
förvärvssituation m.m.... .. 20

2.1.3
Skydd mot omplacering............................ .. 20

2.2
Arbetstid mellan trekvarlstid
och hellid.............. .. 21

2.3
Utvidgning av antalet tillåtna
ledighetsperioder... .. 22

2.4
Uppdelning av daglig
föräldraledighet ............... .. 24

2.5
Skyldighet för arbetsgivaren
alt motivera förläggning av en

daglig
ledighet ............................................ .. 24

2.6 Underrättelse
till arbetstagarorganisation 25

3
Upprättat lagförslag ......................................... .. 26

4
Specialmotivering............................................... .. 26

5
Hemställan....................................................... .. 27

36

För propositionen
gemensam bilagedel Prop. I 9öö/ö9.
by

Bilaga 1:1 Förslag
till Lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän
försäkring................................... 28

Bilaga
2:1 Sammanfattning av promemorian (Ds A 1987:6) För

stärkt rätt till föräldraledighet................. 31

Bilaga
2:2 Förteckning över remissinstanser som avgetl yttrande

över promemorian (Ds A 1987:6) Förstärkt rätt till

föräldraledighet ................................. 32

Bilaga 2:3 Lagrådet.......................................
33

Bilaga 2:4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt

till
ledighet för vård av barn m.m............. 34

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1988 37