Prop. 1988/89:73

Regeringens proposition 1988/89:73

om rättsskyddet för kretsmönster i

halvledarprodukter ''P-

1988/89:73

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 12 januari 1989.

På
regeringens vägnar

Gertrud Sigurdsen

Laila Freivalds

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att regeringen får föreskriva om tillämpligheten av
lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter i förhållande
till EFTA- och EG-länderna utan något krav på ömsesidighet. En ändring i lagen
av detta innehåll avses träda i kraft den 1 april 1989.

1
Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 73

Förslag
till Prop. 1988/89:73

Lag om ändring i lagen (1986:1425) om skydd för
kretsmönster i halvledarprodukter

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1986:1425) om
skydd för kretsmönster i halvledarprodukter skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

11§ Denna lag tillämpas på kretsmönster skapade av
svenska medborgare eller av dem som har sin vanliga vistelseort i Sverige saml
på kretsmönster som först har spritts i Sverige.

Regeringen får, under förutsätt- Regeringen får
föreskriva om la-

ning av ömsesidighet, föreskriva all gens tillämplighet även i förhållan-

lagen skall tillämpas även i förhål- de till medlemsländer i den Europe-

lande till eit annat land. iska frihandelssammansluiningen

och i den Europeiska ekonomiska gemenskapen saml, under förutsättning
av ömsesidighet, i förhållande lill andra länder.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1989.

Justitiedepartementet Prop. 1988/89:73

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 januari 1989

Närvarande:
statsråden Sigurdsen, ordförande, Hjelm- Wallén, Bodsiröm, Göransson, Gradin,
Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, Lönnqvist, Thalén, Nordberg,
Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande:
statsrådet Freivalds

Proposition om rättsskyddet för kretsmönster i
halvledarprodukter

1 Inledning

Genom
lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter, som trädde i
kraft den 1 april 1987, ges ett skydd åt den söm har skapat mönstret för
kretsarna i sådana produkter (s.k. datachips). Genom en samtidig ändring i
upphovsrättslagen har kretsmönster av detta slag undantagits från
upphovsrättsligt skydd (SFS 1986:1426).

Enligt 11 § första stycket lagen om skydd för
kretsmönster i halvledarprodukter tillämpas lagen på kretsmönster skapade av
svenska medborgare eller av dem som har sin vanliga vistelseort i Sverige och
på kretsmönster som först har spritts i Sverige. Enligt andra stycket i samma
paragraf får regeringen under förutsättning av ömsesidighet föreskriva alt
lagen skall tillämpas även i förhållande till andra länder. Med stöd av detta
bemyndigande har regeringen utsträckt lagens tillämpningsområde till att
omfatta även kretsmönster skapade av medborgare i Amerikas Förenta Stater eller
Japan och av dem som har sin vanliga vistelseort i något av dessa länder saml
kretsmönster som först har spritts där. Det skydd som ges ål japanska produkter
är permanent (SFS 1987:63). Beträffande amerikanska kretsmönster är skyddet
däremot tidsmässigt begränsat och gäller för närvarande till och med den 31
maj 1989 (SFS 1988:274). Tidsbegränsningen beror på all skyddet för svenska
produkter i USA är tidsbegränsat till denna tidpunkt. En närmare redogörelse
för tillkomsten och utformningen av den amerikanska lagen på området finns i
prop. 1986/87:49 s. 6.

Genom direktiv den 16 december 1986 förpliktades
EG:s medlemsstater att senast den 7 november 1987 införa lagstiftning om skydd
för kretsmönster i halvledarprodukter. Sådan lagstiftning finns därför nu i de
flesta EG-staterna. Några har emellertid ännu inte uppfyllt sina förpliktelser
enligt direktivet.

Genom ett rådsbeslut den 31 maj 1988 har EG:s
medlemsländer vidare ålagts att utsträcka sin lagstiftning om skydd för
kretsmönster i halvledarprodukter till att omfatta även bl.a. EFTA- länderna.
Utsträckningen är

fl
Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 73

tidsbegränsad till den 7
november 1990.1 fråga om fysiska personer gäller Prop. 1988/89:73
utsträckningen utan krav på ömsesidighel. Vad däremot angår juridiska personer
skall utsträckning ske endast i fråga om sådana länder som ger motsvarande
skydd. Enligt rådsbeslutet skall EG-kommissionen ange vilka stater som uppfyller
detta krav.

EG-beslulel genomförs i medlemsländernas nationella
lagstiftning på olika sätt. Beträfi"ande t. ex. Förbundsrepubliken
Tyskland innebär rådsbeslutet att de länder som avses med beslutet automatiskt
omfattas av den västtyska lagen om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter.
I andra EG-stater krävs däremot särskilda lagstiftningsåtgärder för att
genomföra beslutet.

Vid ett möte den 15 juni 1988 i Tammerfors mellan
EFTA:s utrikeshandelsministrar och den kommissionsledamot från EG som har
ansvaret för dessa frågor uttryckte EFTA-ministrarna sin tillfredsställelse
över EG:s rådsbeslut om utsträckning av skyddet för kretsmönster i halvledarprodukter
lill att omfatta EFTA-länderna. De uttalade sin avsikt att så snart som möjligt
vidta motsvarande åtgärd i EFTA-länderna till förmån för EG:s medlemsstater.

Bland EFTA-länderna har hittills endast Sverige och
Österrike genomfört lagstiftning på området. Arbete på motsvarande
lagstiftning pågår i de övriga EFTA-länderna. Dessa har framfört önskemål att
Sverige i förhållande till dem skall utsträcka skyddet på samma sätt som EG
har beslutat om.

Inom Världsorganisationen för den intellektuella
äganderätten, WIPO, pågår arbete med en internationell konvention om skydd för
kretsmönster i halvledarprodukter. Arbetet har nu nått så långt att en
diplomatkonferens för att slutligt anta en konvenlionstext är utsatt till maj
1989. Om Sverige ansluter sig till denna konvention, kan regeringen med stöd av
bemyndigandet i 11 § lagen om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter
utsträcka skyddet till att omfatta de andra stater som ansluter sig till
konventionen.

Frågan om att sträcka ut skyddet till EFTA- och
EG-länderna är dock så angelägen att en konvention på området inte bör
avvaktas.

Regeringen beslöt den 15 december 1988 all inhämta
lagrådets yttrande över ell inom justitiedepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i
halvledarprodukter. Förslaget är likalydande med det som nu läggs fram.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.

2 Allmän
motivering 2.1
Utsträckning av skyddet

Prop. 1988/89:73

Mitt
förslag: Lagen om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter ändras på så sätt
all regeringen får föreskriva om lagens tillämplighet i förhållande till EFTA-
och EG-länderna utan något krav på ömsesidighet.

Skälen för mitt forslag: Som jag har redovisat
inledningsvis har genom EG:s rådsbeslut den 31 maj 1988 medlemsländerna i EG
ålagts att utsträcka skyddet för kretsmönster i halvledarprodukter lill alt
omfatta bl. a. EFTA-länderna. I fråga om fysiska personer skall denna
utsträckning ske utan något krav på ömsesidighet. I fråga om juridiska personer
krävs däremot att EFTA-länderna ger motsvarande skydd.

Jag delar den tillfredsställelse över detta beslut
som EFTA-ländernas utrikeshandelsministrar gav uttryck för när de möttes i juni
1988 i Tammerfors. Del är angelägel att skyddet för datachips får en så vid
internationell omfattning som möjligt och att de förbättringar som kan ske
härvidlag inte får anstå i avvaktan på konventionsarbetet inom WIPO. Jag kan
därför också ställa mig bakom uppfattningen all EFTA-länderna så snart som
möjligt bör genomföra motsvarande utsträckning till förmån för EG:s
medlemsländer.

Som jag framhållit har emellertid inte samtliga
EG-länder ännu genomfört den lagstiftning som EG-direktivet av den 16 december
1986 förutsätter. Härtill kommer att det även i flertalet av de EG-länder som
har genomfört sådan lagstiftning fordras ändringar i denna för att de skall
kunna uppfylla sina åligganden enligt det senaste rådsbeslutet.

Del kan således konstateras att det torde dröja ännu
någon tid innan EG:s rådsbeslut av i år har genomförts fullt ut. Genom den
svenska lagens krav på ömsesidighet skulle det därför inte heller vara möjligt
för Sverige alt dessförinnan föreskriva om lagens tillämpning i förhållande
till samtliga EG-länder. Med hänsyn härtill och till vad jag har anfört om
angelägenheten av ett utvidgat skydd för datachips bör del övervägas om
Sverige skall hålla fast vid kravet på ömsesidighet eller — i likhet med vad
rådsbeslutet föreskriver i fråga om fysiska personer — avstå från ell sådant
krav.

För min del anser jag att det i denna speciella
situation inte är nödvändigt alt upprätthålla kravet på ömsesidighet i
förhållande till EG-länderna. EG:s rådsbeslul torde till stor del grundas på
det förtroende som samarbetet mellan EG och EFTA vilar på samt på vetskapen om
att EFTA-länderna antingen redan har genomfört lagstiftning som i allt
väsentligt motsvarar direktivet om kretsmönster i halvledarprodukter eller
arbetar på sådan lagstiftning. Mot denna bakgmnd är det enligt min mening
naturligt att Sverige visar EG-länderna samma förtroende och avstår från att
över huvud laget ställa upp något krav på ömsesidighet i förhållande lill dem.

En
sådan ordning skulle innebära att Sverige redan från början kan Prop.
1988/89:73 erbjuda samtliga EG-länder det skydd som följer av den svenska
lagstiftningen. Den torde vidare underlätta för EG:s medlemsländer att genomföra
rådsbeslutet i vad avser juridiska personer. Sverige ger nämligen då omedelbart
det skydd som är en förutsättning för EG-ländernas utsträckning i denna del.
Härigenom bortfaller behovet av särskilda överenskommelser med de olika
EG-länderna för att få lill stånd en sådan utsträckning.

Vad härefter angår EFTA-länderna förstår jag deras
önskemål om att den svenska lagen skall utsträckas all gälla även i förhållande
till dem. Sett från deras synpunkt skulle det framstå som egendomligt om
EG-länderna gav ett skydd för deras produkter medan EFTA-landet Sverige inte
gjorde det. Det finns vidare anledning förmoda att de övriga EFTA-länderna
kommer att besluta om motsvarande utsträckning i förhållande till Sverige så
snart lagstiftning har genomförts i dessa länder. Jag anser därför att det
svenska skyddet bör utsträckas till att omfatta även EFTA-länderna utan något
krav på ömsesidighet.

Som jag nämnt har Österrike redan genomfört
lagstiftning på området. Inledande kontakter har också tagits för en sådan
utsträckning söm enligt nuvarande lagstiftning i Sverige och Österrike fömtsätter
ömsesidighet. Denna skulle alltså kunna genomföras redan i dag enligt den
gällande lagstiftningen, om en överenskommelse kan nås med Österrike om ömsesidig
utsträckning. Sedan den lagändring jag nu förordat har trätt i kraft, blir
emellertid en sådan överenskommelse onödig. Én utsträckning av skyddet med stöd
av denna kommer nämligen då all omedelbart gälla i förhållande lill bl. a.
Österrike.

En utsträckning av det slag som jag nu har
förordat, dvs. utan krav på ömsesidighet, kan visserligen sägas bryta mot
hävdvunna principer. Jag anser emellertid att den föreslagna lagändringen utgör
ett viktigt inslag i den västeuropeiska integrationen. Förslaget torde också
ligga i linje med riksdagens intentioner om ett brett och fördjupat samarbete
med EG (jfr UU 1987/88:24). Härtill kommer att det traditionella kravet på
ömsesidighet inte ges upp helt. Förslaget bygger nämligen på att EG- och
EFTA-länderna förväntas genomföra motsvarande utsträckning i förhållande till
Sverige så snart delta kan ske. Om denna förmodan inte skulle visa sig riklig i
fråga om något land, bör tillämpningen av den svenska lagstiftningen återigen
kunna begränsas i förhållande till detta land.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört är det enligt
min mening lämpligast att regeringen bemyndigas alt besluta om lagens
tillämplighet i förhållande till EG- och EFTA-länderna. Ett sådant
bemyndigande får anses innefatta en rätt alt, under de fömtsättningar som nyss
har angetts, återigen inskränka lagens tillämpning.

Slutligen vill jag framhålla att jag under
beredningen av detta lagstiftningsärende har haft kontakt under hand med
företrädare för den svenska halvledarindustrin. Därifrån har man inte haft
något att erinra mot den föreslagna lagändringen.

2.2 Ikraftträdande Prop. 1988/89:73

Det
är angeläget att lagändringen genomförs så snart som möjligt. Den bör lämpligen
träda i kraft den 1 april 1989.

3 Upprättat lagförslag

1
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om ändring i lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster
i halvledarprodukter. Förslaget har granskats av lagrådet.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta det av lagrådet granskade lagförslaget.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Lagrådet Prop. 1988/89:73

Bilaga

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1988-12-22

Närvarande:
justitierådet Nils Mannerfell, justitierådet Bertil Freyschuss, regeringsrådet
Åke Bouvin.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om ändring i lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster
i halvledarprodukter.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessor Roland Halvorsen.

Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.

Innehållsförteckning Prop. 1988/89:73

Sid

Propositionen...................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... ... 1

Propositionens lagförslag....................................... ... 2

Utdrag ur
regeringsprotokollet den 12 januari 1989 .... ... 3

1
Inledning ...................................................... ... 3

2
Allmän motivering ............................................. ... 5

2.1
Utsträckning av skyddet................................. 5

2.2
Ikraftträdande ............................................ 7

3
Upprättat lagförslag .......................................... 7

4
Hemställan....................................................... 7

5
Beslut .......................................................... 7

Bilaga
Lagrådets yttrande ................................... 8

Norstedts Trycken. Stocktiolm 1989