Prop. 1988/89:80

Regeringens proposition 1988/89:80

om verksamhet och anslag för det militära „

° Prop.

försvaret m. m. under budgetåret 1989/90 1988/89:80

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 februari 1989.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Roine Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

l
propositionen lämnas ett budgetförslag för verksamheten inom det militära
försvaret m.m. samt för anslaget K7. Nämnden för vapenfriulbild-ning under
budgetåret 1989/90.1 1989 års budgetproposition, bil. 6, beräknades anslagen
fördel militära försvaret m. m. preliminärt till 27 941 milj. kr. och för
anslaget K 7. lill 128,2 milj. kr. Nu föreslås 30 871 milj. kr. resp. 133 milj.
kr.

1
Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 80

Försvarsdepartementet Prop. 1988/89:80

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989.

Närvarande:
statsrådet Feldt ordförande och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Nordberg,
Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet R. Carlsson

Proposition om verksamhet och anslag för det militära
försvaret m. m. under budgetåret 1989/90

1 Bakgrund och budgetförslagets utformning i stort

l
1989 års budgetproposition (prop. 1988/89: 100, bil. 6) lämnades förslag till
verksamhet och anslag för budgetåret 1989/90 för främst den civila delen av
försvarsdepartementets område (littera G, H, I och J). Härutöver lämnades
budgetförslag för försvarsdepartementet (anslag littera A) och övrig verksamhet
(anslag littera K utom anslaget K 7. Nämnden för vapenfriutbildning).

Skälen
för att verksamhet och anslag för del militära försvaret m.m. (anslag litt. B,
C, D, E och F samt anslaget K 7.) bröts ul ur budgetpropositionen för att nu
redovisas samlat i denna proposition har anmälts för riksdagen i bilagan 6 lill
budgetpropositionen. Jag sammanfattar här dessa skäl.

1
1987 års försvarsbeslut konstaterades att överbefälhavarens underlag i flera
avseenden inte var tillräckligt för att kunna ligga lill grund för en långsiktig
inriktning. Regeringen gav därför i mars 1987 överbefälhavaren i uppdrag alt
komplettera underiaget, bl.a. i fråga om utvecklingen av arméns krigs- och fredsorganisalion,
förbandsomsättning och utbildningssystem. Vidare skulle förändringar i det s.
k. produklionsledningssyslemet redovisas. Härutöver gav regeringen i mars 1988
ett uppdrag åt generaldirektören Gunnar Nordbeck alt utreda totalförsvarets
geografiska indelning på högre regional nivå. Detta kompletterande underlag har
lämnats till regeringen under hösten 1988.

Regeringens
analys av överbefälhavarens underlag inför 1989/90 års budget visar att
förutsättningarna för all genomföra 1987 års försvarsbeslut har förändrats.
Enligt min mening bör därför nästa fleråriga lotal-försvarsbeslut tidigareläggaslill
år 1991. Det är vidare angeläget alt förslag i vissa frågor kan lämnas lill
riksdagen redan under hösten 1989. Med hänsyn till frågornas vikt är del
angeläget att del parlamentariska inflytandet tidigt säkerställs. Jag har
därför den 12december 1988 med regeringens bemyndigande tillkallat en parlamentariskt
sammansatt kommitté,

1988 års försvarskommitté
(Fö 1988:04) med uppgift att förbereda della Prop. 1988/89:80 nya tolalförsvarsbeslut
(Dir. 67).

Nämnda
förhållanden har lett till att ett komplett budgetförslag inte kunnat läggas
fram i budgetpropositionen.

Här
föreliggande budgetförslag för verksamhet och anslag inom det militära
försvaret m. m. inleds med vissa för totalförsvaret övergripande frågor som
inte har behandlats i budgetpropositionen, nämligen försvarspolitikens
inriktning, vissa frågor som rör rollfördelningen mellan statsmakterna och
myndigheterna i styrningen av verksamheten, totalförsvarets geografiska
indelning på högre regional nivå samt den organisatoriska ställningen för totalförsvarets
skyddsskola. Jag återger därefter överbefälhavarens redovisning av tillståndet
inom försvarsmakten just nu och om möjligheterna all nå målen i 1987 års
försvarsbeslut. Jag redovisar sedan hur arbetet har lagts upp för all förbereda
del av mig förordade tolal-försvarsbeslulet år 1991. Härpå följer mina förslag till
inriktning av verksamheten inom försvarsmakten under budgetåret 1989/90. Jag
behandlar därvid inledningsvis utvecklingen av ledningen inom försvarsmakten
och inriktningen inom de olika huvudprogrammen. JAS-projektel och skyddet mot
främmande undervattensverksamhet redovisas särskilt, liksom vissa frågor om
anställd personal, värnpliktigas utbildningstid och förmåner saml frågor som
rör forskning och försvarsindustri.

Mina
förslag präglas av en strävan att inom viktiga områden hålla handlingsfrihet
för del militära försvarels fortsatta utveckling lill nästa försvarsbeslut.
Detta är inte till alla delar möjligt med givna resurser. Jag förordar därför
att den militära utgiftsramen under budgetåret 1989/90 tillförs ytterligare
580milj. kr. varav 200 milj. kr. för repetitionsövningar och 380 milj. kr. för
utvecklingsuppdrag vid svensk försvarsindustri. För budgetåret 1990/91 förutser
jag att detta tillskott behöver öka med 45 milj. kr. lill totalt 625 milj. kr

En
viktig fråga för utbildningssystemet är överbefälhavarens förslag om försök med
fem månaders grundutbildning för vissa kategorier värnpliktiga. Denna fråga
bör avgöras nu.

Vissa
frågor bör behandlas av 1988 års försvarskommitlé. Hit hör bl.a. den
långsikliga utvecklingen av krigs- och fredsorganisalionen, främst inom armén.

1989
års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 6) innehåller en preliminär
sammanställning över förändringar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
i förhållande lill statsbudgeten för budgetåret 1988/89. Den slutliga
sammanställningen framgår av följande tabell (milj. kr.)

Anslagslittera

Anvisat 1988/89

Förslag 1989/90

Förändring

Prop.
1988/89:80

27 940.5 145,2

1 099,9 8,0

A. Försvarsdepartementet

B. Armélorband

C. Ma rin
förband

D. Flygvapenfbrband

E. Operativ
ledning m.m.

F. Gemensamma
myndigheter m. m.

-
Anslagen F l. —
F 20.

-
Anslaget F 21.
Reserv för det

militära försvaret

- Anslaget F 22. Reglering av pris-

stegringar för det militära försvaret

Summa B-F (totalförsvarets militära del)

G. Civil
lednmg och samordning

H. Befolkningsskydd och räddningstjänst

I, Psykologiskt försvar

J. Försörjning med industrivaror (utom
livsmedelsförsörjning och energiförsörjning)

41,3

42,0

+

0,7

9 335,0

9965,0

-H

630,0

4222,0

4 742,0

-1-

520,0

9040,6

9402,0

-1-

361,4

1215,5

1262.7

+

47,2

2 363,9

2563,1

-1-

199.2

163,5

136,2

. _

27,3

1 600,0

2 800,0

+ I 200,0

30871,0 165,5

1 158,7

+ 2 930,5 + 20,3

325,0

333,1

+ 58,8 + ■ 0,8

Summa G-J
(totalf ö rsvarets civila

del)

1578,1

1666,1

+ 88,0

K, Ö vriga ä ndam å l

397.5

430,4

+ 32,9

Summa f ö r fj ä rde
huvudtiteln

29957,4

33009,5

+ 3052,1

2 Försvarspolitikens inriktning Prop. 1988/89:80

Mina
säkerhetspolitiska överväganden med anledning av den internationella
utvecklingen under det senaste året har jag redovisat i årets budgetproposition
(prop. 1988/89:100 bil.6 s. 6-9). Trots alla osäkerheter bedöms situationen i
världen som ljusare i dag än för bara några år sedan. Vi måste emellertid räkna
med att utvecklingen även framdeles kommer all präglas av växlingar mellan
perioder av spänning resp. samarbetsförsök mellan stormaktsblocken. Sådana vä.\lingar
bör inte läggas till grund för vår egen säkerhetspolitiska planering. Den måste
präglas av konsekvens och stabilitet.

De
styrkor som skull; kunna användas mot oss i händelse av krig i Europa påverkas
inte i någon nämnvärd mening av den utveckling vi hittills kunnat bevittna. Min
slutsats — som jag redovisat i budgetpropositionen — är därför alt vi även i
framtiden måste ha ett starkt och balanserat försvar som stöd för vår
neutralitetspolitik.

Sveriges
totalförsvar skall i första hand vara fredsbevarande genom all ha sådan styrka,
sammansättning, ledning och beredskap all en angripares förluster och andra
uppoffringar i samband med ell försök att utnyttja vårt land inte ler sig
rimliga i förhållande lill fördelarna. Ett så utformat totalförsvar utgör ett
väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och en begränsad ; slormaklsnärvaro i
det nordiska området. Det är därtill en förutsättning för att svensk
neutralitet skall bli respekterad i händelse av krig i vårt närområde.

Ell
militärt angrepp mot Sverige skall kunna mötas varifrån det än kommer. Våra
stridskrafter skall i det längsta kunna förhindra att angriparen får fast fot
i vårt land. Om angriparen lyckas tränga in på vårt territorium skall ell eff"eklivt
och uthålligt motstånd kunna genomföras i organiserade former i varje del av
landet. Befolkning och egendom skall skyddas och den livsnödvändiga
försörjningen tryggas. Samhällets väsentligaste funktioner skall säkerställas.

Totalförsvaret
skall även inriktas på att möta konsekvenser av andra säkerhetspolitiska kriser
än krig. Sådana kriser kan bli utdragna och kan kännetecknas bl. a. av
ekonomisk och handelspolitisk konfrontation. Del är väsentligt för vår
säkerhetspolitiska trovärdighet och för vårt totalförsvars styrka i krig all
vi då kan möta handelsrestriktioner och försök till påtryckningar.

Totalförsvaret
skall vara så uppbyggt och organiserat att del är hela

folkets angelägenhet. Del är av största betydelse all varje medborgare allt

efler sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar. Detta tillgo

doses bäst genom att vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den

allmänna värnplikten, civilförsvarspliklen och andra former av tjänstgö

ringsskyldighet. Den frivilliga försvarsverksamheten tillför totalförsvarets

militära och civila delar viktig kapacitet och är ett uttryck för det svenska

folkets försvarsvilja. Den ger möjligheter för stora grupper all frivilligt

ansluta sig lill och utbilda sig för totalförsvaret. Totalförsvarets organisa

tion och verksamhet i fred skall bereda landets medborgare möjlighet all

på ett effektivt sätt förbereda sig för alt medverka i landets försvar.

Totalförsvaret skall
utformas och personalen utbildas även med ul- Prop. 1988/89:80 gångspunkt i vår
samhällsutveckling och i våra egna försvarsbetingelser i övrigt. Av särskild
betydelse är därvid vår defensiva inriktning, vår geografi, vårt klimat och
vårt syslem med plikttjänstgöring. Egen forskning och försvarsindustri ger oss
möjlighet att förse försvaret med utrustning som är anpassad till dessa
betingelser. Därigenom kan vi också minska verkan mot oss av de vapen och motmedel
som stormakterna utvecklar för att använda mot varandra. Del är av dessa skäl
ändamålsenligt att ge totalförsvaret en svensk profil.

Jag
redovisade i 1987 års totalförsvarsproposition (prop. 1986/87:95, s. 30 — 31)
mitt förslag lill beskrivning av det svenska totalförsvarets mål. Del var i
huvudsak en fråga om modernisering och utvidgning av vad som tidigare lagts fast.
Riksdagen (FöU II, rskr. 310) beslutade i enlighet med regeringens
förslag. Det har enligt min mening inte inträffat något som gör all jag nu vill
förorda någon ändring.

I
samma proposition redovisade jag utförligt min syn på de operativa grunderna för
totalförsvaret. Riksdagen beslutade i enlighet med det framlagda förslaget.
Den nyligen tillsatta försvarskommittén har i uppdrag att granska dessa grunder
mot bakgrund av sina övergripande säkerhets- och försvarspolitiska
överväganden. I avvaktan på försvarskommitténs granskning ser jag ingen
anledning att nu föreslå förändringar i de operativa grunderna för
totalförsvaret.

För
att vi skall kunna fullfölja vår säkerhetspolitiska linje i situationer med
reducerad eller avbruten import är det av stor betydelse att vi inom landet har
tillgång till förnödenheter och den produktionskapacitet som behövs för att
totalförsvarets uthållighet skall säkerställas. Enhetliga antaganden om
krisers och krigs varaktighet och karaktär måste enligt min mening tillämpas
inom hela samhället i strävandena all skapa en tillfredsställande balans i
uthållighetshänseende. De överväganden i dessa frågor som jag redovisade i 1988
års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil.6 s. 14 — 16) finner jag alltjämt
vara tillämpliga.

Hemställan

Jag
hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

all
ta del av vad jag har anfört om försvarspolitikens inriktning.

3 Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor Pop. 1988/89:80

3.1 Rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna
i styrningen av verksamheten

l
den s. k. verksledningsproposilionen (prop. 1986/87:99 om ledningen av den
statliga förvaltningen, KU 29, rskr 226) behandlades bl. a. regeringens styrning
av den statliga verksamheten. Styrningen föreslogs ändra karaktär i vissa
delar. Rollfördelningen enligt regeringsformen mellan riksdagen och regeringen
samt myndigheterna måste klargöras och renodlas. Regeringens krav på
myndigheterna borde preciseras bättre. Dessa borde ges större frihet vid
verksamhetens utövande. Förutsättningar måste skapas för myndigheterna att
utveckla hela sin professionella förmåga att uppnå de verksamhetsmål som
statsmakterna fastställt.

I
1988 års kompletleringsproposition (prop. 1987/88:150 bil. 1) tog chefen för
finansdepartementet upp förändringarna i budgetprocessen och styrningen av
verksamheten med hänvisning till grundtankarna i verksledningsproposilionen. I
anslutning härtill anfördes bl. a. att förändringar har gjorts tidigare men
lyckats endast lill viss del. Förändringar kan genomföras bara om de som är
direkt verksamma inom området aktivt deltar. Den statliga verksamheten är
komplex och inrymmer verksamheter av vitt skild storlek och karaktär. De
åtgärder och modeller som föreslås måste utgå från dessa grundförutsättningar.
Förändringsarbetet bör bedrivas med verklighetsförankring och ett stort mått av
pragmatism. En betoning på uppföljning och utvärdering i arbetet kommer att
ställa krav på ett förändrat arbetssätt även i regeringskansliet.

Inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde pågår ett arbete med alt effektivisera
och utveckla planerings- och budgetprocessen. De gmndläggande principerna har
tidigare redovisats (piop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310 och prop. 1987/88:100,
FöU 11, rskr. 346). Principerna överensstämmer med den utveckling som pågår
inom statsförvaltningen i övrigt och som riksdagen redan tagit ställning tifl (prop.
1987/88:150, FiU 30, rskr. 394).

Som
jag redovisade till 1988 års riksmöte (prop. 1987/88:100, FöU 11, rskr. 346)
pågår inom regeringskansliet ell utvecklingsarbete med avsikt all förbättra
regeringens möjligheter att följa upp och kontrollera verksamheten inom
försvarsdepartementets område. En utredningsgmpp har lämnat ett förslag till
modell för uppföljning och kontroll (Ds 1988:76) som i stort innebär följande.

Regeringens
uppföljning föreslås väsentligen riktas mot två områden

— tillståndet
i försvarsmakten, främst krigsorganisationens duglighet, beredskap och
uthållighet samt andra funktioner av betydelse för försvarseffekten och

— utvecklingen
av produktivitet och ekonomi.

Tidpunkterna
då myndigheterna skall lämna information från sin uppföljning och utvärdering
föreslås mera direkt än för närvarande knytas till regeringens behov av
beslutsunderlag. Sådant underlag behövs

— inför
det årliga arbetet under hösten med budgetpropositionen och

sedermera regleringsbreven

— inför
åriiga anvisningar för programplaner och anslagsframställningar i Prop.
1988/89: 80

februari

— inför
beredningen av nytt försvarsbeslut

— inför
regeringens sammanfattande redovisning till riksdagen efter en genomförd
försvarsbeslutsperiod.

Berörda
myndigheter är positiva till den föreslagna modellen för regeringens
uppföljning och kontroll. Enligt min uppfattning är den väl lämpad att ge
statsmakterna den information som erfordras för alt bedöma effektivitet och
produktivitet. Modelien ansluter väl lill den rollfördelning mellan
statsmakterna och myndigheterna som är en huvudlinje i förnyelsen av den
offentliga verksamheten.

Förslagen
avser verksamheten inom det militära försvaret. Ett fortsatt utvecklingsarbete
krävs enligt min mening även vad beträffar den civila delen av totalförsvaret.
Vidare föreligger ett behov av att precisera den information som behövs för att
följa upp verksamheten och för att mäta utvecklingen av myndigheternas
produktivitet samt hur denna skall redovisas.

I
försvarsbeslutspropositionen (prop. 1986/87:95) bedömde jag att de aktuella
förändringarna skulle vara genomförda och i tillämpning fr.o.m. budgetåret
1991/92. Denna bedömning gäller fortfarande.

3.2 Totalförsvarets geografiska indelning på högre
regional nivå

För
att få en samlad översyn av totalförsvarels ledning under kris och krig samt
för att finna formema för en effektivare och bättre samordnad ledning av
totalförsvaret lämnade regeringen i januari 1987 vissa uppdrag till överbefälhavaren
och överstyrelsen för civil beredskap.

Överbefälhavaren
och överstyrelsen för civil beredskap har i januari 1988 kommit in med
rapporter efter genomförda inledande studier med anledning av uppdraget.

Överbefälhavaren
har med utgångspunkt i operativa, personella och ekonomiska förhållanden anmält
alt en säker och uthållig ledning av militära operationer kan genomföras med
fyra regionala ledningsorganisationer (militärbefälhavare med staber) och en
operativt rörlig ledningsresurs (miloförstärkningsstab).

Överstyrelsen
för civil beredskap har redovisat att det från civila utgångspunkter inte
finns anledning all ändra den territoriella indelningen men att ett alternativ
med fem civilområden kan ha vissa fördelar i förhållande till den nuvarande
ordningen. En indelning av landet i fyra civilområden medför enligt
överstyrelsen för civil beredskap svårigheter från civila utgångspunkter.

Såväl
överbefälhavaren som överstyrelsen för civil beredskap har kon

staterat att civilområden och militärområden bör sammanfalla för att

samverkan mellan det civila och det militära försvaret skall säkerställas.

De har samtidigt konstaterat all de inte vid denna tidpunkt kunde lämna

ett gemensamt förslag om den högre regionala ledningen inom totalförsva

ret. 8

Med anledning av
överbefälhavarens och överstyrelsens för civil beredskap redovisningar uppdrog
regeringen i mars 1988 ål generaldirektören Gunnar Nordbeck att utreda och
lämna förslag om totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå.

Utredaren har i november
1988 lämnat sitt förslag. Han har prövat två huvudalternativ, nämligen ell
alternativ med fyra (alternativ 4 SV) och ett alternativ med fem militär- och
civilområden (alternativ 5(R)). För att säkerställa flexibilitet och
uthållighet i ledningssystemet bör enligt utredaren en operativt rörlig
ledningsresurs (R), som skall kunna förslärka eller ersätta en
militärområdesledning i kraftsamlingsriktning, avdelas i de övervägda
alternativen.

Alternativ 4 SV innebär all
Östra militärområdet och Bergslagens militärområde slås samman till Mellersta
militärområdet, att Södra militärområdet slås samman med Västra militärområdet
till Sydvästra militärområdet och all motsvarande sammanslagningar görs av
civilområdena med motsvarande benämningar.

Alternativ 5(R) innebär
att reformen begränsas till en sammanslagning av Östra militärområdet med
Bergslagens militärområde, benämnt Mellersta militärområdet och av motsvarande
civilområden, varvid mililärbe-fälhavaren i Västra militärområdet ges i uppgift
att organisera den operativa rörliga ledningsresursen (R).

De
två huvudalternativen framgår av följande kartor.

Prop.
1988/89:80

En operativt r ö rlig
ledningsresurs (R) ing å r i milostab V

Utredaren
konstaterar att en värdering av de två huvudalternativen Prop. 1988/89:80
bl. a. leder lill all med hänsyn lill

— ledning
av militära operationer, alternativet 4 SV är fördelaktigast men att även
alternativet 5(R) medger säker och uthållig ledning av landels försvar

— det
civila samhällets stöd åt försvarsmakten och de civila samordningskraven,
alternativet 5(R) är klart fördelaktigast.

Jag
delar utredarens uppfattning all utvecklingen går mot ett ökat beroende mellan
det militära försvaret och den civila delen av totalförsvaret samt att kravet
på samordning och samverkan är stort och ökande. Della kräver bl.a. all
militärområdena sammanfaller med civilområdena.

Jag
vill vidare, i likhet med utredaren, framhålla att alternativet 4 SV innebär så
stora osäkerheter i fråga om ledningen av den civila delen av totalförsvaret
och därmed i fråga om samverkan militärt —civilt att det inte bör väljas. Jag
konstaterar att från militära utgångspunkter är alternativ 5(R) acceptabelt
och anser att den framtida territoriella indelningen i militär- och
civilområden bör grundas på della alternativ.

Enligt
min mening bor den föreslagna indelningen i civil- och militärområden överslagsmässigt
kunna leda till en besparing på ca 20 milj. kr. per år jämfört med kostnaderna
för nuvarande organisation. Huvuddelen (ca 18 milj. kr.) av besparingarna bör
kunna uppnås inom den militära organisationen (militärområdesstaber och militärområdesförvallningar).
Jag konstaterar all enligt utredarens överslagsmässiga beräkningar bör den nya
territoriella indelningen kunna leda till en personell reducering med ca 55 personår
(i huvudsak kvalificerad militär personal). De uppnådda besparingarna bör
utnyttjas for tekniska och personella satsningar i det militära ledningssystemet.

Jag
räknar för närvarande med all den nya indelningen i civil- och militärområden
genomförs den Ijuli 1991.

3.3 Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning

Efter
beslut av riksdagen (prop. 1987/88: 100 bil. 6 och prop. 1987/88: 112, FöU 9, rskr.
241) inrättades den Ijuli 1988 en för totalförsvaret gemensam skyddsskola som
har fått namnet totalförsvarels skyddsskola. Skolan gavs ställning som
myndighet inom huvudprogrammet Arméförband. Verksamheten bedrivs lill en
början i Kungsängen, men skolan skall enligt riksdagsbeslutet omlokaliseras lill
Umeå kommun.

Vid behandlingen av motion
1987/88:Fö 7 instämde försvarsutskottet i

motionärernas principiella betänkligheter mot all låta en utbildningsan

stalt, vid vilken ell antal vapenfria tjänstepliktiga skall få sin utbildning,

vara knuten till försvarsmakten. Ett sådant arrangemang skulle enligt

utskottet kunna ses som ett avsteg från principen att ingen vapenfri skall

kunna åläggas alt tjänstgöra vid försvarsmakten utan eget medgivande,

något som skulle kunna skapa onödiga irritationsmoment och därmed

hinder för en angelägen förbättring av utbildningskvaliteten inom ABC-

skyddsområdel. Utskottet har utgått från att regeringen i anslutning till 10

förestående omlokalisering
kunde finna det motiverat att la upp denna Prop. 1988/89:80 principiellt
viktiga fråga lill förnyad prövning.

Med
anledning av försvarsutskottets uttalande uppdrog regeringen ål totalförsvarets
chefsnämnd all överväga i vad mån vapenfria tjänsleplikli-ga borde kunna
kommenderas till tjänstgöring vid totalförsvarels skyddsskola och — om detta
var fallet — om skolans organisatoriska ställning borde förändras med anledning
härav.

Totalförsvarets
chefsnämnd har redovisat uppdraget i skrivelse den 21 september 1988.
Chefsnämnden har inhämtat underlag från nämnden för vapenfriutbildning (NVU)
och vapenfria arbetsgruppen samt från myndigheter som utbildar och krigsplacerar
vapenfria ijänslepliktiga.

Totalförsvarels
chefsnämnd har funnit all det inte föreligger några formella hinder mot att
utbilda vapenfria tjänstepliktiga vid etablissemang som tillhör försvarsmakten
under förutsättning att vapen och ammunition inte används vid utbildningen och
att samövning med andra, vapenutms-tade, elever inte förekommer. Härtill kommer
enligt chefsnämnden all förläggning och bespisning skall kunna ske på ett sätt
som är godtagbart för berörda parter. Huvudmannaskapet utgör i sig inte något
formellt hinder. All som elev delta i utbildning som anordnas vid en skola inom
försvarsmakten är enligt chefsnämndens åsikt inte alt betrakta som
"tjänstgöring inom försvarsmakten" i vapenfrilagens mening. Denna
åsikt delas av vapenfria arbetsgruppen och NVU.

Totalförsvarels
chefsnämnd anser mot denna bakgrund att vapenfria Ijänslepliktiga kan utbildas
vid totalförsvarets skyddsskola, att de formella och administrativa krav som
måste uppfyllas inte är beroende av huvudmannaskapet och all del därför inte
heller finns något behov av att ändra skyddsskolans organisatoriska ställning.

Enligt
chefsnämnden är del högst ett femtiotal vapenfria Ijänslepliktiga per år som
kan komma i fråga för utbildning vid totalförsvarets skyddsskola. Utbildningen
är avsedd för de stabsassislenter inom civilförsvaret, som planeras bli krigsplacerade
i fältslaber, undsättningsplutoner och sjukvårdsenheter. Utbildningen är
önskvärd men inte absolut oundgänglig.

De
formella kraven på vapenfri utbildning är redan beaktade vid utformningen av
kurserna. Med tanke på det ringa antalet vapenfria Ijänslepliktiga som berörs
av utbildningen, bör det enligt chefsnämndens mening vara fullt möjligt alt
finna godtagbara lösningar på förläggnings- och bespisningsfrågorna.

Jag
delar totalförsvarets chefsnämnds åsikter i frågan och förordar inte någon
ändring av totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning.

Hemställan

Jag
hemställer all regeringen

dels
föreslår riksdagen alt godkänna de riktlinjer för ny indelning i civil- och
militärområden som jag har förordat,

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om vissa
för totalförsvaret gemensamma frågor.

Prop. 1988/89:80

4
Totalförsvarets militära del

4.1 Utgångspunkter för planeringen

I
försvarsbeslutet 1987 (prop. 1986/87:95, FöU 11 rskr. 310) fastställdes den
långsikliga inriktningen av säkerhets- och försvarspolitiken och totalförsvarets
utveckling efler budgetåret 1986/87.

Inriktningen
kompletterades av riksdagen 1988 (prop. 1987/88:100 FöU 11, rskr. 346). Della
beslut innebar bl.a. att repelilionsutbildningen reducerades främst inom armén
och marinen,, att viss materielanskaffning senarelades samt all begränsningar
av krigsorganisationen kan bli aktuella på sikt.

Riksdagen
har därefter (prop. 1987/88:150 bil. 8, FöU 13, rskr. 386) beslutat all
tillföra försvaret 700milj. kr. utöver tidigare tilldelade medel för
förstärkning av skyddet mot främmande undervattensverksamhet.

Jag
anmälde i prop. 1986/87:95 att tillräckligt underlag saknades rörande bl. a.
utvecklingen av arméns utbildning och fredsorganisation. Mot bakgrund härav
uppdrog regeringen i mars 1987 åt överbefälhavaren att utreda och redovisa
förslag till arméns långsiktiga utveckling, produktionsledningen inom
försvarsmakten, organisationen inom huvudprogrammet 4 samt konsekvenserna för
huvudprogrammen 2, 3 och 5. Överbefälhavaren redovisade sitt uppdrag den 30
september 1988.

4.2 Tillståndet inom försvarsmakten

Överbefälhavaren
redovisar i programplanen för perioden 1989/90 — 1991/92 och i sin årsredovisning
för budgetåret 1987/88 att det i flera avseenden finns anledning att känna
tillfredsställelse över det militära försvaret. Personalen är bra. Andan och
motivationen hos de värnpliktiga är god. Försvarsindustrin har utvecklat och
levererat materiel med hög standard.

Det
allvarliga enligt överbefälhavaren är emellertid all antalet förband, som kan
ges en utbildning och utrustning som är anpassad till utvecklingen i omvärlden,
stadigt har minskal de senaste decennierna. Vår förmåga inom olika områden reduceras
därför i snabb takt.

Överbefälhavaren
framhåller all den ekonomiska situationen för arméns del har inneburit att
endast ett fåtal av de viktigaste förbanden kunnat moderniseras i takt med
utvecklingen i omvärlden. Endast de prioriterade brigaderna, vissa
fördelningsförband och vissa prioriterade territoriella förband
repetitionsövas. Stora delar av arméns krigsförband kan nu inte lösa sina
uppgifter förrän efler kompletterande åtgärder efter mobilisering.

Överbefälhavaren
anger att antalet förband inom marinen har måst reduceras kraftigt för att göra
del möjligt att anskaffa och modernisera materiel för de viktigaste förbanden.
Beredskapen och ubålsskyddsverk-samheten har trots särskilda insatser från
statsmakterna tagit i anspråk allt större del av den totala budgeten för
materiel och utbildning. Endast omkring en tredjedel av krigsorganisationen
repetitionsövas. Flera av ma-

rinens
krigsförband kan inte lösa sina uppgifter på ell tillfredsställande sätt Prop.
1988/89:80 förrän efter kompletterande åtgärder efter mobilisering.

Flygstridskraflerna
har enligt överbefälhavaren kunnat behålla en god kvalitet i förhållande till
omvärldens flygstridskrafter. Della har skett på bekostnad av antalet förband.
Personalläget inom vissa funktioner bl. a. flygförare, stridsledningspersonal
och tekniker begränsar beredskapen. Basorganisalionen repetitionsutbildas inte
i tillräcklig omfattning. Många av flygvapnets förband kan omedelbart efter
mobilisering lösa sina uppgifter på ell godtagbart sätt. Begränsningar finns
dock i uthålligheten.

Den
operativa planläggningen är enligt överbefälhavaren i allt väsentligt väl
genomarbetad. Kapaciteten för underrättelse- och säkerhetstjänst är dock
otillräcklig. Den tekniska utrustningen inom det operativa ledningssystemet
moderniseras i allt långsammare takt. Ledningsorganisationens flexibilitet är
begränsad.

Överbefälhavaren
uppger att andelen krigsförband som är fullt användbara direkt efter
mobilisering har minskat. Mobiliseringsberedskapen är i huvudsak godtagbar.
Tillgången på ammunition och reservdelar är i vissa fall liten.
Ledningsberedskapen upprätthålls i en omfattning som innebär att order om
insatser och beredskapshöjningar ständigt kan ges. Vissa förband eller delar av
förband har en hög insatsberedskap. Uppbyggnaden av försvaret mot främmande
undervattensverksamhet fortsätter. Förmågan att möta hot från sabolageförband
är otillräcklig.

Enligt
överbefälhavaren saknas ca 2000 yrkesofTicerare i krigsorganisationen. Behovet
av reservofFicerare kan inte heller uppfyllas. Antalet civila är fler än vad
som har planerats. Personalbrislen inom armén minskar möjligheterna att
genomföra grundutbildningen. Inom marinen är det svårt att upprätthålla
incidentberedskapen och samtidigt bedriva utbildning och materielunderhåll i
tillräcklig omfattning. Inom flygvapnet är det inte möjligt all öka
incidentberedskapen och samtidigt genomföra erforderlig utbildning.

Överbefälhavaren
framhåller att det kan komma att krävas särskilda åtgärder för all tillgodose
kravet alt den värnpliktige skall kunna påbörja sin grundutbildning senast tre
år efter inskrivning.

Det
antal värnpliktiga som årligen gmndutbildas motsvarar enligt överbefälhavaren
i huvudsak krigsorganisationens behov. För närvarande uppnås endast godtagbar
förmåga att lösa huvuduppgift för huvuddelen av förbanden. Årliga
försvarsmaktsövningar är nödvändiga för att upprätthålla vår operativa
ledningsförmåga och vår förmåga att genomföra operationer. Av ekonomiska och
personella skäl repetitionsutbildas för närvarande endast omkring en tredjedel
av krigsorganisationen. För huvuddelen av de förband som genomfört krigsförbandsövningar
har med hänsyn till utgångslägel ett godtagbart resultat uppnåtts. Det
sammanlagda resultatet av grund- och repelilionsutbildningen är emellertid
otillräckligt.

Jag får när det gäller min bedömning av tillståndet inom
försvarsmakten hänvisa till vad jag anför i det följande under avsnittet om det
militära försvarels Jörtsatta utveckling.

13

4.3
Möjligheter att nå målen enligt 1987 års försvarsbeslut - 988/89:80

Överbefälhavaren
påpekar att han i programplanen för perioden 1988/89—1991/92 redovisade en
omfattande omplanering i förhållande till inriktningen i 1987 års
försvarsbeslut.

Överbefälhavaren
anmäler att han i programplanen för perioden 1989/90— 1991/92 tvingats till
ytterligare avsteg ifrån försvarsbeslutet.

Inom
armén väntas enligt överbefälhavaren huvudproduktionsområdet Ledning och
förbandsverksamhet bli 1,3 miljarder kr. dyrare under perioden
1989/90—1996/97. Kostnaderna för den planerade materielanskafF-ningen har också
ökat. Inom byggverksamheten finns behov att tillföra mera resurser.
Utbildningen kan inte förbättras på det sätt som förutsattes i
försvarsbeslutet. Repetilionsulbildning kommer inte att kunna genomföras med
vissa fältförband och lokalförsvarsförband. Dessa förband kommer efter
mobilisering inte all vara krigsanvändbara förrän efter kompletterande
utbildning och materielanskaffning. Allt större del av materielan-slaget måste
utnyttjas för att vidmakthålla materiel varvid förnyelsen blir otillräcklig.
Efter sekelskiftet kommer en stor del av den viktigaste malerielen att behöva
omsättas samtidigt, bl.a. stridsfordon, lerrängfordon, artilleri, luftvärn och sambandsmateriel.
Om inga åtgärder vidtas kommer — inom oförändrad ekonomi — arméns
krigsorganisation att efter hand beslå av otillräckligt utbildade och
samtränade förband utmstade med omodern materiel. Arméns organisation måste
minskas och omstmk-tureras för att säkerställa de återstående krigsförbandens
krigsduglighet efter en snabbi genomförd mobilisering.

Överbefälhavaren
framhåller att de beräknade kostnaderna för ledning och förbandsverksamhet inom
marinen kommer att öka med över 800 milj. kr. under perioden 1989/90—1996/97.
Orsakerna är främst ökade personalkostnader samt ökade drift- och
underhållskostnader bl.a. till följd av ubålsskyddsverksamheten. Även inom materielområdet
ökar kostnaderna. Det leder liksom i armén till ett stort uppdämt behov av att förnya
krigsförbandens materiel. Repelilionsutbildningen kan endast genomföras i
myckel begränsad omfattning. Ell stort antal fartyg samt flera
kustartilleriförband behöver ersättas under 1990-talet. Marinens organisation
måste minskas i syfte att säkerställa de återstående krigsförbandens krigsduglighet
efter en snabbt genomförd mobilisering.

Enligt
överbefälhavaren ökar också kostnaderna för personal och utbild

ning i flygvapnet. Inom materiel- och byggnadsområdet har kostnadema

för flera projekt blivit avsevärt högre än vad tidigare bedömningar gett vid

handen. Sammantaget väntas kostnaderna under perioden 1989/90 —

1996/97 öka med drygt 4 miljarder kronor fömtom kostnadsökningen för

att utveckla en svensk jaktrobot. Den omplanering som skett innebär

senareläggning och sänkt kvalitet främst inom stridslednings-, luftbevak

nings- och bassystemen samt för tung markmålsbeväpning till JAS 39-

förbanden. Delta leder till att kapaciteten i flygsystemen 37 och JAS 39

inte kan utnyttjas i full omfattning. Risk finns att vissa stora materielsy-

slem i flygvapnet som planerats för beställning kommer alt överskrida de

avdelade ekonomiska ramarna. Preliminärt underlag visar alt en jaktro- 1*

boiulveckling
med svenskt deltagande kommer att kosta ca 2 miljarder Prop. 1988/89:80
kronor mer än vad tidigare beräkningar visat fram t.o.m. budgetåret 1996/97. I
den ekonomiska ram som har tilldelats chefen för flygvapnet blir möjligheterna
små all på sikt vidmakthålla 20 flygdivisioner med den grad av beväpning,
ledning och basorganisation som krävs.

Överbefälhavaren
uppger i programplanen att det inte varit möjligt att planera in tillräckligt
med medel för utvecklingsprojekt de kommande åren hos svensk försvarsindustri.

Överbefälhavaren
föreslår i sitt yttrande över anslagsframställningarna avseende budgetåret 1989/90
all ca 400 milj. kr. tillförs för repetitionsutbildning. För all bevara
handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa
försvarsbeslut föreslår överbefälhavaren alt ytterligare 650 milj. kr. tillförs
för studier, utveckling och projektering av ny materiel budgetåret 1989/90.
Vidare framhåller han all ytterligare medel erfordras intill nästa
försvarsbeslut.

Överbefälhavaren
anser också att en minskning av den operativa ledningsorganisationen är
nödvändig för all utrymme skall kunna skapas för teknisk förnyelse.

De
gemensamma myndigheterna anmäler enligt överbefälhavaren att kostnaderna för
deras verksamhet har ökat med 100—150 milj. kr. per budgetår främst på grund av
ökade personalkostnader.

Överbefälhavaren
sammanfattar sålunda alt 1987 års försvarsbeslut inte kan förverkligas inom
ramen för de ekonomiska resurser som har ställts till förfogande. Även med
omfattande strukturförändringar och genomgripande rationaliseringar är den av
statsmakterna anvisade ekonomiska nivån otillräcklig för att hejda minskningen
av försvarsmakten.

Överbefälhavaren
uppger alt försvarsmaktens totala behov av medels-tillskoll under perioden 1989
— 92 för att 1987 års försvarsbesluts intentioner skall kunna uppfyllas är 5,4
miljarder kronor. Jämfört med intentionerna i 1987 års försvarsbeslut har
verksamhet för ca 20 miljarder kronor utgått ur planeringen för perioden fram till
år 1997.

Jag
vill i della sammanhang hänvisa lill vad jag i det följande anför om det
militära försvarets Jörtsatta utveckling.

4.4 Det militära försvarets förtsatta utveckling 4.4.1 Ett nytt försvarsbeslut år 1991

Jag
har i del föregående redovisat tillståndet i försvarsmakten och konstaterar
all överbefälhavaren utifrån denna situation anger all nya politiska utgångsvärden
erfordras innan en slutlig försvarsmaktsstruktur kan utformas på en ekonomisk
nivå som angetts i 1987 års försvarsbeslut.

I
1987 års totalförsvarsproposition (prop. 1986/87:95) anförde jag bl.a.

"all tillräckligt underlag rörande utvecklingen av arméns utbildning och

fredsorganisalion inte föreligger. Förbättringar i arméns utbildning är så

angelägna att ställningstaganden lill dessa frågor inte kan anstå till 1992

års försvarsbeslut. Kompletterande underiag beträffande utvecklingen av

arméns krigsorganisation, förbandsomsällning, utbildningssystem och 15

fredsorganisalion bör las
fram redan lill år 1988. Det är angeläget all della Prop. 1988/89:80 underlag
möjliggör att framförallt utbildningen i väsentliga avseenden kan förbättras
och fredsorganisationen ges en stabil långsiktig inriktning så att erforderiiga
beslut i dessa frågor kan fattas av riksdagen år 1989".

Regeringen
konstaterade i 1988 års budgetproposition alt förutsättningarna för alt
genomföra 1987 års försvarsbeslut hade förändrats för det militära försvaret.
För all behålla balansen mellan verksamhet och resurstilldelning var det
nödvändigt alt bl.a. reducera repelilionsutbildningen samt all senarelägga
anskaffningen av viss materiel. Della har bl.a. inneburit att den omedelbara
krigsdugligheten har minskal vid vissa förband.

Mina
överväganden med anledning av överbefälhavarens samlade underlag visar all del
är mycket svårt att bibehålla nödvändig storlek och nuvarande kvalitet på
krigsorganisationen inom armén och marinen. Förutsättningarna för en nödvändig
förbättring av utbildningen och för en balanserad materieltillförsel har
avsevärt försämrats.

Enligt
min mening finns det även stora osäkerheter i planeringen av vissa större malerielprojekl
för flygstridskraflerna. Problemen är enligt min mening inte mindre inom
flygvapnet än inom de övriga försvarsgrenarna.

Förutsättningarna
för att genomföra 1987 års försvarsbeslut inom givna tids- och kostnadsramar
har enligt min mening försämrats i flera viktiga avseenden. Del är därför
nödvändigt att utifrån försvarsmaktens uppgifter överväga vilka resurser som
erfordras saml i samband härmed få till stånd en omstrukturering av
krigsorganisationen och lägga fast en ny långsiktig inriktning med utgångspunkt
i ett förnyat planeringsunderlag. Med anledning av frågornas vikt har jag
därför föreslagit regeringen att en parlamentariskt sammansatt kommitté bör
bereda underiag inför ett nytt långsiktigt försvarsbeslut är 1991. Regeringen
beslutade i enlighet härmed den 8 deceinber 1988.

Enligt
min mening är det emellertid inte lämpligt eller ens möjligt att uppskjuta
beslut i alla frågor till år 1991. Samtidigt som större frågor, vilka i
huvudsak berör krigsorganisationen och förändringar i fredsorganisationen,
behöver behandlas ytterligare, erfordras tidiga beslut i vissa frågor för all
skapa balans och tidigt få resurser till förbättrad utbildning och materielanskalfning.
Jag kommer därför i det följande att förorda att regeringen föreslår riksdagen
att redan våren 1989 besluta om åtgärder som medför vissa förändringar av
arméns krigsorganisation och behovet av materiell förnyelse. Vissa frågor som
främst berör arméns förbandsomsällning, utbildningssystem och fredsorganisalion
saml vissa delar av krigsorganisationen, som behandlas i den parlamentariska
kommittén, räknar jag med all regeringen kan förelägga riksdagen för beslut
under hösten 1989.

Vid
mina överväganden om denna beslutsgång har jag beaktat nödvändigheten av att
det finns balans mellan uppgifter och resurser under den närmaste tiden saml en
tillräcklig handlingsfrihet för ett långsiktigt beslut år 1991.

16

Hemställan Prop. 1988/89:80

Jag
hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
ta del av vad jag har anfört om ett nytt försvarsbeslut år 1991.

4.4.2
Handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslut år 1991

Jag
har i del föregående redogjort för överbefälhavarens syn på tillståndet i försvarsmakten
och möjligheterna att nå målen enligt 1987 års försvarsbeslut. För att behålla
handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslutet 1991 anser jag att det behövs
särskilda resursförstärkningar för repetitionsutbildning och för att
upprätthålla utvecklingskapacitet inom svensk försvarsindustri.

För
närvarande repetitionsutbildas endast omkring en tredjedel av
krigsorganisationen. Detta innebär en låg krigsduglighet direkt efler snabbi
genomförd mobilisering. För alt återlägga repelilionsutbildningen 1989/90 och
1990/91 lill nödvändig nivå och därigenom snabbt höja krigsdugligheten
erfordras ytterligare medel främst för armén och marinen.

Planeringsläget
har också inneburit att materielobjekl som ingick i 1987 års försvarsbeslut senarelagts,
minskals ned och i vissa fall utgått. Della innebär för den svenska
försvarsindustrin en mycket låg beläggning i närtid främst på utvecklingssidan,
vilket kan medföra avveckling av viktiga kompetenser.

För
all bibehålla handlingsfrihet fram till nästa tolalförsvarsbeslut bör för de
mest angelägna industrisektorerna göras särskilda satsningar på studier,
utveckling och projektering av ny materiel.

Jag
anser därför att intill nästa försvarsbeslut en höjning av den militära utgiftsramen
måste ske med 200 milj. kr. för repetilionsulbildning och med 380 milj. kr. för
studier och utveckling av ny materiel för år 1989/90 samt med 200 resp. 425
milj. kr. för är 1990/91. Jag återkommer lill detta under avsnittet om
inriktning av huvudprogrammen samt resp. försvarsgrens anslag.

Hemställan

Jag
hemställer

att
regeringen bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört om
handlingsfrihet intill tolalförsvarsbeslut år 1991.

4.4.3
Ekonomi och planeringsramar

4.4.3.1
Del ekonomiska uljällel JÖr det senast JÖrflutna budgetåret (1987/88)

Utgiftsramen
för det militära försvaret uppgick för budgetåret 1987/88 lill

24 571 140000 kr. i pris-och lönelägel februari 1986. Regeringen bemyndi

gades att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 17

2 Riksdagen 1988/89. 1 sand. Nr 80

1987/88
med hänsyn lill pris- och löneutvecklingen enligt försvarspris- Prop.
1988/89:80 index efter februari 1986 (prop. 1986/87:95 bil.I, FöU 11, rskr.
310).

Efter kompensation för prisökningar enligt vad som nämnts
uppgick den . .

militära utgiftsramen budgetåret 1987/88 till 26 502432000
kr. Denna ram har justerats enligt följande:

Tillkoiniiwr:

-
Löner till
personal med s. k. NOM-garanti + 1 5000Ö0
kr.

-
Överföring av
personal och lönemedel till + 600000
kr. försvarets personalnämnd

-
Ersättning för
mervärdeskatt på +2200000 kr. kustbevakningsflygplan

.Avg å r:

- Överutnyttjande
av utgiftsramen —4018000 kr.

för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86: 100 bil. 6

och skr. 1985/86:156. FöU 5. 8, 9. rskr. 117, 182, 278
samt prop. 1985/86: 150, FöU 11, rskr. 345)

- Avgifter till statens arbetsmarknadsnämnd —2471000 kr,

Summa korrigering —2 189000 kr.

Den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret
budgetåret 1987/88 blev därmed (26 502 432 000 kr. -2 189 000 kr.) 26 500
243000 kr. Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna
under de rambundna anslagen inkl. ianspråktagna prisregleringsmedel till 26
360897000 kr. Utgifterna var alltså (26 500243000 kr.-26 360 897 000 kr.) 139
346 000 kr. lägre än utgiftsramen. Regeringen kommer med stöd av riksdagens
bemyndigande (prop. 1987/88:100 bil. 6, FöU 11, rskr. 346) alt beakta
underutnyttjandet budgetåret 1987/88 när utgiftsramen för det militära
försvaret budgetåret 1988/89 justeras med hänsyn till prisutvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

alt ta del av vad jag har anfört om det ekonomiska
utfallet för budgetåret 1987/88.

4.4.3.2 Planeringsramar

Planeringsramarna för det militära försvaret har för
budgetåren 1989/90 och 1990/91 angetts lill 26 356 resp. 26 565 milj. kr. i
pris- och löneläget februari 1987 (prop. 1987/88: 100 bil. 6, FöU II, rskr.346). Planeringsramen skall
höjas varje budgetår t.o.m. budgetåret 1991/92 med 200 milj. kr. (prop.
1986/87:95 bil. 1, FöU II, rskr.
310). Riksdagen har även beslutat att tillföra försvaret totalt 700 milj. kr.
utöver tidigare tilldelade medel t.o. m. budgetåret 1991/92 för förstärkning av
skyddet mot främmande undervattensverksamhet (prop. 1987/88:150 bil. 8, FöU
13, rskr. 386).

1 regleringsbrevet för budgetåret 1988/89 har den militära
planeringsra- Prop. 1988/89: 80 men justerats med hänsyn till den nya
ordningen för utbyte av meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk
information mellan den civila och militära väderljänsten. Justeringen omfattar
15,6 milj. kr. (prisläget februari 1987) och innebär inte en ökad belastning
på statsbudgeten.

Planeringsramen för budgetåret 1989/90 har också justerats
med 21,5 milj. kr. för anskaffning av ulsjöbevakningsfartyg. Anskaffningen
belastar budgetåren 1988/89, 1989/90 samt 1990/91.

I enlighet med gällande metod för ramberäkning har jag
beräknat utgiftsramen för del militära försvaret for budgetåret 1989/90 enligt
vad som i del följande framgår lill 28071 000000 kr. i pris- och lönelägel
februari 1988. Planeringsramen för det militära försvaret för budgetåret
1990/91 uppgår till 28 258 500000 kr. i pris-och löneläget februari 1988. 1 utgifts-resp.
planeringsramen för budgetåren 1989/90 och 1990/91 ingår 580 resp. 625 milj.
kr. för att kunna upprätthålla handlingsfrihet intill nästa tolalförsvarsbeslut.

Planeringsram (prisläge februari 1987) 26 634000000 kr.

Tillkommer/.Avgår:

Prisomräkning

februari 1987-februari 1988 +876 300000 kr.

-
Resurstillskott
för handlingsfrihet +580000000 kr.

-
Ökade kostnader
till följd av

att tjänstebrevsrätten hävs för ' ' -

vissa myndigheter (FR[, FFN, VFN,- VPN) + 100000 kr.

- Överföring av medel till banverket

för beredskapsåtgärder - 16 500000 kr.

- Överföring till anslaget K 7. tor

höjning av förmåner till vapenfria

tjänstepliktiga - 2900000 kr.

Utgiftsram för budgetaret 1989/90

Planeringsram för budgetåret 1990/91

(prisläge februari 1988) 28071000000 kr.

Beräknad priskompensalion

februari 1988-medciprisläget 2800000000 kr.

1989/90

Beräknat utfall den 30 juni 1990 30871000000 kr.

Jag förordar dessutom att regeringen i likhet med
föregående år begär bemyndiganden av riksdagen att

— justera
utgiftsramen med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvars-prisindex,

— justera
de beställningsbemyndiganden som har lämnats med hänsyn tillprisulvecklingen
enligt nelloprisindex efter februari 1988,

— justera
utgiftsramen för del militära försvaret för budgetåret 1989/90 på grund av
över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret 1988/89 saml

— medge
överskridande av utgiftsram.en för det militära försvaret saml av lämnade beställningsbemyndiganden
om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara
eller krig. Bemyndigandet omfattar också beredskapsåtgärder i andra situationer
än direkt krigsfa-

ra
eller krig. Här avses sådana åtgärder som att värnpliktiga av bered- Prop.
1988/89: 80 skapsskäl kallas in lill krigsförbandsövning eller beredskapsövning
eller all andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl.

Hemställan

Jag
hemställer

att
regeringen föreslår riksdagen att

1. fastställa planeringsramen, tillika utgiftsramen,
fördel militära försvaret för budgetåret 1989/90 till 28071 000000 kr. i
prisläget februari 1988,

2. fastställa planeringsramen för del militära
försvaret för budgetåret 1990/91 till 28 258 500000 kr. i prisläget februari
1988,

3. bemyndiga regeringen all justera utgiftsramen för
det militära försvaret för budgetåret 1989/90 med hänsyn till prisutvecklingen efler
februari 1988 enligt försvarsprisindex,

4. bemyndiga regeringen alt justera lämnade beställningsbemyndiganden
enligt nettoprisindex,

5. bemyndiga regeringen all justera utgiftsramen för
det militära försvaret för budgetåret 1989/90 på grund av över- eller underul-nylljande
av utgiftsramen för budgetåret 1988/89,

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1989/90
medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden,
om det behövs av beredskapsskäl.

4.4.3.3
Säkerheten I planeringen

Överbefälhavaren
har i sin programplan (ÖB 89 — 92) redovisat överväganden om säkerheten i
planeringen. Övervägandena berör dels de faktorer som påverkar planeringssäkerhelen,
dels eventuella omplaneringsbe-hov vid den fortsatta planeringen.

De
faktorer som påverkar planeringssäkerhelen är, enligt överbefälhavaren,
bristande kompensation för ökade lönekostnader, bristande långsik-lighel i
planeringen av huvudproduklionsområdet Ledning och förbandsverksamhet saml i
vissa fall icke beaktade kostnader och för låga kostnadsuppskaliningar.

Inom
armén finns omplaneringsmöjligheterna i närtid främst inom grund- och repetilionsulbildning
samt i fråga om malerielobjekten luftvärn med medellång räckvidd. Inom marinen
berör omplaneringsmöjligheterna i närtid främst ubåt 90 och ytterligare
reducering av krigsorganisationen. Inom flygvapnet berörs främst
stridslednings-, luftbevaknings-och basprogrammen saml de medel som nu
planerats för utökad anskaffning av flygplan JAS 39 Gripen.

Överbefälhavaren
bedömer att de osäkerheter som föreligger i plane

ringen, och den omplanering dessa kan leda till vid kommande revidering

ar av programplanen, innebär alt de mål för försvarsmaktens utveckling 20

till
år 1992 resp. den inriktning till år 1997 som överbefälhavaren nu Prop.
1988/89:80 föreslår kan behöva ändras eller senareläggas.

För
egen del vill jag erinra om hur säkerheten i planeringsunderlaget har bedömts
och beaktats inför de försvarsbeslut som har fattats under 1980-talet.

Inför
1982 års försvarsbeslut redovisade den då arbetande försvarskom-miltén ingen
egen bedömning av säkerheten i perspektiv- och programplaner för perioden
1982-92. Kommitténs förslag till stäflningsla-ganden lill planerna utformades
som om ingen osäkerhet hade funnits i planerna. Regeringen gjorde en egen
bedömning av planeringssäkerhelen och dess förslag (prop. 1981/82:102 bil. 2) rörande
målen för krigsorganisationens utveckling var mindre precisa än kommitténs
förslag. Riksdagen (FÖU 1981/82: 18, rskr. 374) godtog regeringens förslag.

Inför
1987 års försvarsbeslut redovisade dåvarande försvarskommittén ingen egen
bedömning av säkerheten i den slutliga planeringen för perioden 1987 — 97.
Regeringen gjorde en egen bedömning av planeringssäkerhelen. Dess förslag (prop.
1986/87:95 bil. 1) om den fortsatta utvecklingen överensstämde i allt
väsentligt med försvarskommitténs förslag, men det angavs också i propositionen
att omplaneringar bl. a. i form av reducerad resp. senarelagd materielanskaffning
kunde bli nödvändiga under försvarsbeslutsperioden. Riksdagen (FöU 1986/87: II, rskr. 310) godtog regeringens förslag. Osäkerheten i underlaget har
dock gett upphov lill ekonomiska brister som av regeringen har bedömts som så
allvarliga all nästa försvarsbeslut bör lidigareläggas till år 1991 och vissa
delar av verksamheten tillförs extra resurser under budgetåren 1989/90 och
1990/91.

Säkerheten
i den nu föreliggande programplanen (ÖB 89 — 92) har bedömts av
överbefälhavaren. För egen del konstaterar jag att planen präglas av en ökad
ambition att planera på ett ekonomiskt realistiskt sätt, samtidigt som
strukturella förändringar enligt förslagen i FU 88 nu planerats in. Dessa
omständigheter talar samtidigt för både en ökad resp. en minskad säkerhet i
planeringen i jämförelse med tidigare planer. Jag delar den uppfattning om
säkerheten i planeringen som uttrycks i överbefälhavarens sammanfattande
bedömning och anser att den ger anledning till försiktighet när det gäller att
nu ange kvantitativa mål för den långsikliga utvecklingen.

Den
nu tillsatta försvarskommittén skall under våren 1989 granska
planeringssystemet och lämna förslag till åtgärder för all öka säkerheten och
stabiliteten i planeringen. Enligt direktiven bör kommittén även genomföra en
kostnadsberäkning av sina förslag. Jg förutsätter mot denna bakgrund att
kommittén i sitt fortsatta arbete gör'en egen bedömning av den faktiskt
uppnådda säkerheten i planeringen inför nästa försvarsbeslut och låter den
bedömningen påverka sina förslag till ställningstaganden till planeringen.

Hemställan

Jag hemställer att
regeringen bereder riksdagen tillfälle

all
ta del av vad jag har anfört om säkerheten i planeringen.

21

4.4.4 Ledningen inom
försvarsmakten Prop. 1988/89:80

4.4.4.1
Uppgiftens grundläggande krav på ledning

Försvarsmaktens
uppgift är att försvara landet mot väpnade angrepp utifrån. Den skall ha sådan
beredskap att den tidigt kan möta sådana angrepp. Försvarsmakten skall i fred
inrikta verksamheten på att bygga upp krigsförband och att förbereda förbandens
användning för landets försvar. Den skall i fred, inbegripet under
neutralitetslägen vid krig i omvärlden, också ha förmåga att upptäcka och
avvisa kränkningar av svenskt territorium.

Överbefälhavaren
formulerar mot bakgrund härav en grundläggande verksamhetsidé med följande
huvuddrag — "när verksamheten i fred organiseras måste förmågan lill
samordnade insatser i krig och förmågan till insatser i olika beredskapslägen i
ökad utsträckning säkerställas." Därför måste enligt överbefälhavaren

— krigsförbandens
beredskap och krigsduglighel i vid bemärkelse vara det centrala för
försvarsmaktens verksamhet i fred,

— krigsförbandscheferna
ges ett odelat ansvar för sina förband,

— ledning
i krig och fred i princip ske på likartat sätt; uppdragstaktiken i krig och
dess motsvarighet i fred — uppdragsstyrningen inom planerings- och
ekonomisystemet — skall vara ledningens bärande element,

— försvarsmaktens
organisation utformas så att lydnads- och ansvarsförhållandena i krig har en
direkt motsvarighet i fred och i princip grundas på kadrar för de viktigaste
krigsförbanden; den bör beslå av en del som är verksam i fred —
grundorganisationen — och en beredskapsdel som tillkommer vid kris och i krig;
tillsammans bildar dessa krigsorganisationen,

— ansvar
och befogenheter från högre nivåer föras ned till lägre regional/ lokal nivå så
att myndigheterna där kan utveckla sin fulla kompetens,

— de
gemensamma myndigheternas roller anpassas till dessa krav på arbetssätt och
organisation.

Enligt
min uppfattning är denna verksamhetsidé en viktig utgångspunkt för all
förbättra krigsduglighet och beredskap inom försvarsmakten. Den är också
neutral till den framlida krigsorganisationens utformning och storlek.

Riksdagen
delade i 1987 års försvarsbeslut regeringens uppfattning om behovet av en
smidig övergång mellan ledningsorganisation och ledningsprinciper i fred och i
kris och krig. Riksdagen delade vidare uppfattningen all en samlad översyn av
ledningssystemet snarast borde genomföras samt att i avvaktan härpå successiva
åtgärder vidtas (FöU 1986/87:11 s. 33). För försvarsmakten kunde utgångspunkten
härvidlag vara ledningsförhållandena i krig. Detta ställer kravet att
lednings-, lydnads- och ansvarsförhållanden i krig är enkla samt väl
förankrade, invanda och inövade i fred. En smidig och så långt möjligt friktionsfri
övergång till en högre beredskap måste kunna ske.

Överbefälhavarens
förslag om utveckling av ledningen inom försvars

makten ligger väl i linje med riksdagens ställningstagande i 1987 års

försvarsbeslut. Del är därför min uppfattning att statsmakterna redan nu 22

bör
ta ställning till vissa av de åtgärder överbefälhavaren föreslår för alt Prop.
1988/89: 80 förbättra ledningskapacileten inom försvarsmakten, t. ex, till
stabsmyndigheternas organisation på central och regional nivå och lill
förändringar i produktionsledningen.

4.4.4.2 Decentraliserat
och delegerat ansvar

Överbefälhavaren
anför att ändamålet med decentralisering och delegering är att, som en del av
ledningsutvecklingen, skapa ett system där uppgifter och problem löses på,
eller så nära som möjligt, den nivå där de föreligger. Ett sådant system ger
stort utrymme för kreativitet och initiativ på alla nivåer. En verksamhet som
bedrivs så blir eflfektiv och rationell. Den främjar arbetstillfredsställelse
och ger ell bättre resultat i såväl ekonomiskt avseende som i ett vidare
perspektiv.

Överbefälhavaren
uppger att genom decentralisering kan den centrala nivån mera inriktas mot övergripande,
långsiktig ledning. Skillnader i styrning, mot bakgrund av försvarsgrenarnas
särart, kommer dock att innebära olika möjligheter till och omfattning av
decentralisering.

Decentralisering
och delegering får enligt överbefälhavaren inte endast innebära att
underlydande nivåer får mera att göra. Det får heller inte innebära att den
överordnade nivån efter en sådan process, på grund av bristande förtroende och
respekt för underordnade nivåer, kräver all dessa även skall lösa uppgifter åt déri
överordnade nivån eller att denna utövar detaljstyrning. I ett sådant läge har
båda nivåerna försvagats. Beslutanderätten skall så långt möjligt
decentraliseras till regionala och lokala myndigheter och delegeras inom resp.
myndighet.

Överbefälhavaren
understryker all en ökad decentralisering av ansvar och befogenheter ställer
ökade krav på uppföljning och kontroll av verksamheten. Den som ger ell
uppdrag har ansvaret för att en noggrann, konsekvent och kompetent uppföljning
och kontroll genomförs. Efler genomförd värdering av nådda resultat är det
viktigt att goda prestationer blir föremål för berättigad uppmärksamhet samt
att ett mindre gott resul- , tal konsekvent medför ändamålsenliga åtgärder från
uppdragsgivaren.

Jag
delar den här redovisade synen. Decentralisering är en av de grundläggande
principerna i försvarets planerings- och ekonomisystem. Del är på den lokala
nivån som man har del omedelbara ansvaret för krigsförbandens beredskap och
krigsduglighet. Ledningsförhållandena måste därför utformas så att de gynnar
verksamheten pä denna nivå. Förutsättningar måste skapas för en långtgående
decentralisering av beslutsbefogenheter och ansvar.

4.4.4.3 Helhetssyn
på ledningsansvaret

Jag
har i det föregående redovisat min uppfattning att.överbefälhavarens

förslag till åtgärder för att förbättra ledningens kapacitet inom försvars

makten ligger väl i linje med riksdagens ställningstaganden. Överbefäl

havaren berör i detta sammanhang också frågan om olika nivåers ansvar i

ledningen. 23

överbefälhavaren anför att
organisationen utifrån en helhetssyn på Prop. 1988/89:80 verksamheten och
dess syfte måste vara utformad så att lednings-, lydnads- och ansvarsförhållandena
i krig har en direkt motsvarighet i fred.

Denna
helhetssyn innebär enligt överbefälhavaren att

— överbefälhavaren skall utöva övergripande operativ
ledning och programinriktning

— försvarsgrenscheferna skall leda verksamheten inom
resp. försvarsgren och svara för att produktionen av huvudprogrammets
krigsförband är effektiv

— mililärbefälhavarna skall leda
försvarsförberedelser, övervaka och hävda territoriet samt leda insatser i
fred och operationer i krig

— fördelnings- och brigadchefer samt
försvarsområdesbefälhavare inom armén och motsvarande förbandschefer i marinen
och flygvapnet i fred skall ges ett utökat ansvar för krigsförbanden.

Enligt
min uppfattning finns del en skillnad mellan ledningsförhållandena i krig och
i fred även om båda i grunden bygger på regeringsformen. Under
krigsförhållanden är den operativa — taktiska ledningen den primära.
Ordervägen mellan chefer kommer i förgrunden. Överbefälhavaren utövar under
regeringen den högsta operativa ledningen. Under överbefälhavaren leder
militärbefälhavarna försvaret av sina militärområden. Under dessa leder krigsförbandschefer
ur försvarsgrenarna de stridande förbanden. Ledningen i krig bygger på
lydnadsförhållanden och ansvar enligt förordningen (FFS 1983:31) med
tjänsteföreskrifter för försvarsmaktens personal. Detta har särskild betydelse
för hur organisationen utformas inom huvudprogrammet Operativ ledning m. m.

I
fred är det lydnads- och ansvarsförhållandena för och mellan förvaltningsmyndigheter
enligt regeringsformen som skall bestämmas. Myndighet i denna mening är ett
begrepp som infördes i försvarsmaktens ledningsstruktur genom omorganisationen
av ledningen på lokal nivå år 1973 (den s.k. OLLI-reformen). De arbetsrällsliga
strävandena runt år 1970 medverkade också till alt begreppet aktualiserades.
Regler för myndigheternas roller, ansvar, organisation m.m. finns nu i
förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten. Myndighet i den
förordningens bemärkelse kan — utöver vad som eljest är kriterierna på en myndighet
— sägas vara ett organ med sin kompetens, sill ansvar och alla sina personella
och materiella resurser. En förvaltningsmyndighet leds av en chef. En väsentlig
överensstämmelse med förhållandena i krig finns här genom all chefen i första
hand är ansvarig för resultaten av myndighetens verksamhet.

Riksdagen
har framhållit all ledningsförhållandena i krig bör vara en utgångspunkt för
hur lydnads- och ansvarsförhållandena i fred ordnas inom försvarsmakten. Del
innebär, som jag nämnt tidigare, all den operativa — taktiska ledningen kommer
i förgrunden. 1 den fredstida ledningen gäller det dock all fastställa
kompetenser och ansvarsförhållanden mellan myndigheter. Dessa måste därför
organiseras så att en smidig och så långt möjligt friktionsfri övergång kan ske
från myndighetens verksamhet i

fredslid
lill ledning i kris och krig.

24

Enligt
min uppfattning bör helhetssynen på ledningsansvaret inom Prop. 1988/89:80
försvarsmakten vara följande.

överbefälhavaren
skall under regeringen utöva övergripande operativ ledning och övergripande programinriklning.
Myndighetens verksamhet skall koncentreras lill övergripande operativ ledning
med underrättelse-och säkerhetstjänst och därtill knutet programansvar för
huvudprogrammet Operativ ledning m.m., övergripande programinriktning av
försvarsmakten med därmed förenad samordning, ekonomisk planering och uppföljning
saml försvarsmaktsgemensam personalförsörjning (särskilt när det gäller
chefer).

Mililärbefälhavarna
skall under överbefälhavaren leda försvarsförberedelser, övervaka och hävda
territoriet samt leda insatser i fred och operationer i krig. Myndigheternas
roll kan beskrivas som alt använda den befintliga krigsorganisationen och att
kontrollera förbandens krigsduglighel.

Chefer
för försvarsområden, marinkommandon och luflförsvarssektorer

saml vissa fristående krigsförbandschefer skall under mililärbefälhavarna '•

leda
de stridande förbanden.

Försvarsgrenscheferna
skall utveckla och förvalta' krigs- och fredsorganisationens resurser och
svara för att produktionen av huvudprogrammets krigsförband är effektiv.
Myndigheternas arbete skall koncentreras på huvuduppgifterna att samordna
utvecklingen av huvudprogrammets förband inkl. vapensystem och övriga
investeringar, all inrikta och följa upp produktionen härför samt att försörja
försvarsgrenen med personal.

Myndigheterna
på lägre regional/lokal nivå skall utveckla och förvalta' sin del av
krigsorganisationen och ha det omedelbara och fulla ansvaret för
krigsförbandens beredskap och krigsduglighet eller ulföra uppdrag av betydelse
för försvarsmaktens funktion och utveckling. Ett uttalat ansvar för resp.
krigsförband skall i fred ges fördelnings- och brigadchefer m.fl. inom armén
och motsvarande förbandschefer i marinen och flygvapnet.

De
för försvarsmakten gemensamma myndigheterna skall stödja verksamheten vid
övriga myndigheter genom direkt produktion och genom all tillhandahålla och
utveckla specialistkornpetens inom bestämda fack.

4.4.4.4
Operativ ledning

Den
operativa ledningen, dvs. ledning och samordning av mark-, sjö- och flygstridskrafternas
verksamhet, utövas av överbefälhavaren och under honom av militärbefälhavarna.

Överbefälhavaren
redovisar som sin bedömning att dagens principer för ledning av operationer är
lämpliga även fram mot sekelskiftet. Hotulveck-lingen och behovet av malerielförnyelse
medför emellertid enligt överbefälhavaren all ledningssystemet måste
moderniseras i tekniskt hänseende.

'
1 meningen att ansvara för funktion och värde. Innebörden enligt
regeringsformen

av de faktiska förvaltningsuppgifterna är betydligt vidare än enligt det
tidigare

militära förvaltningsreglemente som upphävdes 1983 (se bl.a. regeringens förord

ningsmotiv 1983:1 till förordningen.- 1983:276, om verksamheten inom försvars

makten). 25

Enligt överbefälhavaren
kan ekonomiska resurser för teknisk förnyelse Prop. 1988/89: 80 samt
personella resurser frigöras om organisationen minskas. Överbefälhavaren
framhåller som har nämnts i det föregående att en säker och uthållig ledning av
militära operationer kan ske med fyra mililärbefälhava-re med staber jämte en
förstärkningsresurs i form av en rörlig stab.

Överbefälhavaren
redovisar att införandet av bl.a. flygplan JAS 39 medför förändringar i
ledningssystemet. Första flygeskadern bör enligt överbefälhavaren utgå senast
år 1996 saml en central flygfunktionsledning skapas i flygstaben.

När
del gäller den framlida indelningen i militärområden får jag hänvisa lill vad
jag har anfört under avsnittet om totalförsvarets geograjiska Indef ning på
högre regional nivå. Jag kan emellertid också i detta sammanhang konstatera all
överbefälhavaren i remissyttrande accepterat del av generaldirektören Gunnar Nordbeck
föreslagna femmiloalternativel.

Beträffande
den av överbefälhavaren redovisade förändringen av den framtida ledningen av
flygstridskrafter som föreslås ske senast år 1996 konstaterar jag all den bl.
a. är beroende av införandet av flygplan JAS 39 Gripen som först i början på 2000-lalet
kommer all utgöra ett dominerande inslag i flygstridskraflerna. Jag anser för
övrigt att den nuvarande ledningen av flygslridskrafterna fungerar effektivt.
Jag anser därför all ställning i denna fråga, i avvaktan på ylleriigare underiag,
inte behöver fattas nu.

4.4.4.5
Taktisk och territoriell ledning

Med
taktisk ledning avses ledning av mark-, sjö- eller luftstrid. Territoriell ledning
omfattar bl. a. ledning och samordning av markbevakning och markförsvar,
samordning av försvarsmaktens gemensamma stödfunktioner saml samordning av det
militära försvaret med den civila delen av totalförsvaret.

Överbefälhavaren
redovisar all antalet fördelningsslaber bör minskas till sex och kaderorganiseras
i fred.

Överbefälhavaren
understryker vikten av samverkan mellan försvars-områdesbefälhavare och
länsstyrelse. En försvarsområdesstab bör därför enligt överbefälhavaren redan i
fred finnas organiserad i varje län. 1 Norrbottens län bör dock tre
försvarsområden bibehållas.

Överbefälhavaren
redovisar att marinstridskrafter leds under mililärbe-fälhavare av fyra marinkommandochefer
med i fred organiserade staber. Enligt överbefälhavaren bör ett marindislrikl
för Öresund finnas organiserat i fred. Vidare bör en röriig marin ledningsslab
organiseras i krig för att förstärka i första hand marinkommandochefs ledning.

Flygsiridskrafter
bör enligt överbefälhavaren ledas under militärbefäl-havaren av chef för luflförsvarsseklor.
Sektorchefen bör ges ökad kapacitet all leda flygförband med jakt-, attack- och
spaningsuppgifter, varvid chefen för första flygeskadern bör utgå ur
organisationen. Seklorledningen bör enligt överbefälhavaren på sikt benämnas
flygkommando.

Jag
anser att överbefälhavarens planeringsinriktning i huvudsak är lämplig när det
gäller den taktiska och territoriella ledningen. Vad avser

krigsorganisationens
utveckling får jag hänvisa till vad jag anför i särskih Prop. 1988/89: 80
avsnitt om detta i det följande. De fredsorganisatoriska frågor som kan
uppkomma i samband med överväganden om försvarsområdesstabernas lokalisering
räknar jag med all 1988 års försvarskommitlé kommer art behandla. När det
gäller ledningen av marinstridskrafterna vill jag peka på att principbeslut
togs i 1987 års försvarsbeslut om all en ny ledningsorganisation skulle
införas. Beträffande ledningen av flygstridskrafterna får jag hänvisa lill vad
jag har anfört i det föregående, nämligen att beslut i denna fråga inte behöver
fattas nu.

4.4.4.6
Produktionsledning

Enligt
förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten är all verksamhet i
fred "produktion". Den samlade ledningen av verksamheten utövas
utifrån en rollfördelning med s.k. program- resp. produktions-ansvar. Programansvarel
berör främst förhållanden på längre sikt som l.ex. avvägningen inom programmet;
inriktningen av produktionen och värderingen av produktionens resultat.
Överbefälhavaren harett samordnande ansvar över programmen.
Produktionsansvaret är främst knutet till verksamhet i närtid och kan förenklat
anges som att genomföra vad programmet har bestämt till angiven kostnad och så
effektivt som möjligt.

Jag
underströk i 1987 års totalförsvarsproposition betydelsen av att försvarsmaktens
produktionsledningssyslem snarast utvecklades så att det underlättar att
genomföra en \erksamhel som är eflfektiv
och i balans med de ekonomiska tillgångarna. Som jag tidigare nämnt uppdrog
därför regeringen ål överbefälhavaren i mars 1987 att lämna förslag till
förbättringar av produktionsledningen.

Överbefälhavaren
har lämnat förslag som berör såväl program- som produktionsstyrningen.
Förslagen är främst knutna till ledningen av den verksamhet som följer av
produktionsansvaret inom lednings- och förbandsverksamheten.

Det
förändrade produktionsledningssystemet skäll enligt överbefälhavaren möjliggöra
att försvarsmakten är krigsduglig omedelbart vid mobilisering. Erforderiig
beredskap skall kunna upprätthållas i fred och verksamheten skall präglas av
hög effektivitet. Systemet skall medge en smidig övergång mellan olika
beredskapslägen. Del måste därför vara en integrerad del av det operativa och
taktiska ledningssystemet. Enligt överbefälhavaren är målet all högre krigsförbandschefer
skall få uppgifter och resurser för hela krigsförbandet. Brigaderna inom armén,
och på sikt möjligen också motsvarande krigsförband inom övriga försvarsgrenar,
skall vara myndigheter i fred.

Överbefälhavaren
anser härutöver att produktionsledningen skall skapa

bästa möjliga betingelser för den lokale chefen att planera, genomföra och

följa upp sin verksamhet. Ansvar, resurser och beslutsrätt skall så långt

möjligt decentraliseras. Samtidigt bör överbefälhavaren, försvarsgrensche

ferna och mililärbefälhavarna i högre grad inriktas mot övergripande

långsiktig ledning av utvecklingen av krigsförbanden och produktionsre

surserna samt mot samordningen av produktionen mellan försvarsgrenar- 27

na. Mililärbefälhavarna
bör vidare ges bättre möjligheter för operaliv Prop. 1988/89:80 styrning och
kontroll av krigsförbanden inom alla försvarsgrenar.

Överbefälhavaren
föreslår ett stegvis införande. I det första steget. Steg A, förstärks från
budgetåret 1991/92 produktionsledningen på högre regional nivå för armén genom
att en till två fördelningschefer med kaderorga-niserad fördciningsstab (5—10 yrkesölficerare)
ingår i myndigheten militärbefälhavaren. Den berörda personalen finns till
övervägande del i mili-tärområdesstaberna och de centrala staberna.
Fördelningschefens huvuduppgift är att förbereda krigsuppgifterna. Därutöver
ges han ansvar för produktionsledningen av arméförband under
militärbefälhavaren.

Vid
lägre regional nivå inom armén bör brigadchef med kaderstab (5— . 10 yrkesoHlcerare)
ges ställning som s.k. huvudansvarsområde. Erforderlig personal finns för
närvarande i huvudsak vid försvarsområdesregemen-lena och i de centrala
staberna. Brigadchefen ges ett entydigt ansvar för brigadens krigsduglighet.
Han skall i hithörande frågor vara direklföredra-gande för fördelningschefen.

Överbefälhavaren
föreslår i detta steg inga organisatoriska förändringar av produktionsledningen
inom marinen och flygvapnet.

Som
en del i steget A avser också överbefälhavaren att inom hela försvarsmakten
genomföra en rad för produktionen effektiviserande åtgärder som t. ex.

— planering,
budgetering och ålerredovisning genomförs i

krigsförbandsrelaterade termer med början hösten 1989 för att

vara helt införd budgetåret 1991/92,

— värderingen
av läget i krigsförbanden vidareutvecklas; underlaget från

värderingarna utnyttjas systematiskt i uppföljningen och i planeringen,

— uppföljningen
utvecklas så all chefer på olika nivåer kan

kontrollera måluppfyllnaden och effektiviteten i produktionen,

— kompetensen
för produktionsledning och ekonomi stärks genom utbild

ningsinsatser.

Överbefälhavaren
föreslår vidare att försök genomförs vid några förband inom armén enligt två
alternativ. 1 det ena (Steg B) organiseras brigadchef med stab som myndighet
med ansvar för grundutbildningen av brigadens huvuddel samt ansvar för repetitionsutbildningen
och mobiliseringsförberedelserna för hela brigaden. Vissa delar av brigaden,
främst förband ur speciallmppslagen, grundulbildas vid andra myndigheter.

I
försöken med det andra alternativet (Steg C) prövas den föreslagna
slutlösningen där brigadchefen ges det fulla ansvaret för hela brigaden. Brigadchefen
kommer härvid att ge uppdrag lill andra myndigheter all utbilda de delar av
brigaden som inte grundulbildas vid den egna myndigheten.

Försöken
toreslås pågå under budgetåren 1991/92 och 1992/93.

Frågan
om ledningen av arméns förbandsproduklion granskades inför statsmakternas
beslut om den högre regionala ledningen (prop. 1979/80:135, FöU 19, rskr. 315).
1 propositionen är föredraganden tveksam lill att militärbefälhavarna skall ha
ansvar för arméns grundutbildning eftersom det finns skäl som talar både för
och emot detta. Föredraganden ansåg dock att övervägande skäl fanns för att mililärbefälhavarna
skulle ha

della ansvar.
Generaldirektören och förre chefen för försvarels rationalise- Prop. 1988/89:
80 ringsinstitut Gunnar Petri har i sin rapport (Ds Fö 1987: I) om
försvars-maklens akuta ekonomiska problem också kritiserat förhållandet med militärbefälhavaren
som en ytterligare nivå i uppdragskedjan mellan upp-dragsställaren chefen för
armén och del producerande lokala arméförbandet.

För
egen del har jag förståelse för all man utifrån en strikt syn på ledningen av förbandsproduklionen
kan hävda att denna skulle bli effektivare ulan mellannivån militärbefälhavare/fördelningschef
Jag har noga övervägt denna fråga och anser, liksom överbefälhavaren, att
produktionsledningen skall möjliggöra all försvarsmakten är krigsduglig direkt
efler mobilisering, upprätthåller en kontinuerlig beredskap och bedriver en
effektiv produktion.

Systemet
bör vidare medge en smidig övergång mellan olika beredskapslägen. Det bör
därför vara en integrerad del av det operativa och det taktiska
ledningssystemet. Den av överbefälhavaren angivna verksamhetsidén med sin
tillämpning i kaderprincipen och principen att ledningen i fred i huvudsak
skall vara densamma som i krig har fördelar för produktionsledningen. 1
tillämpningen skapas incitament lill ökat ansvarslagande och förbättrad efTeklivitet;
fördelnings- och brigadchefer skall ju själva under beredskap och krig leda de
förband som de har haft ansvar för att forma i fred, med deras förtjänster och
brister.

Överbefälhavaren
anger som mål för förändringen att högre krigsförbandschefer skall få
uppgifter för hela krigsförbandet, all brigaderna skall vara myndigheter redan
i fred och att förändringen kan ske i tre steg — A, B och C — där stegen B och
C bl. a. innebär alt nya myndigheter skapas. Jag har nyss beskrivit innebörden
av de försök som överbefälhavaren föreslår med stegen B och C.

Jag
anser att genomförandet av det första steget, steg A, är en åtgärd i rätt
riktning. BeträlTande stegen B och C är jag inte nu beredd att ta ställning.
Jag bedömer att det krävs ytterligare beslutsunderlag från överbefälhavaren.
Del bör även finnas en möjlighet alt beakta eventuella förslag i frågan som
1988 års försvarskommitlé kan komma alt lämna under våren 1989 inom ramen för
överväganden om planeringssystemels framtida utveckling.

Jag
räknar för närvarande med att del skall vara möjligt för regeringen att under
hösten 1989 ta ställning till försök med stegen B och C.

Jag
vill i detta sammanhang också nämna riksrevisionsverkets (RRV) rapport
"Materiell beredskap inom armén — Luftvärnsförband" (revisionsrapport
1989-01-01 dnr 1987:582). RRV har i denna granskat den materiella beredskapen
inom armén med utgångspunkt i några utvalda luftvärnsförband. Rapporten tar bl.a.
upp frågor om målstyrning och uppföljning. Den övervägs för närvarande inom
regeringskansliet som en del i del pågående utvecklingsarbetet.

Jag övergår nu till att behandla produktionsledningen avseende anläggnings-
och lokalförsörjningen.

Jag
vill inledningsvis erinra om vad statsrådet Engström efter samråd med mig
anförde om statlig lokalförsörjning vid sin anmälan till budget-

29

propositionen (prop.
1988/89: 100, bil. 9). Han redovisade förslag till dels Prop. 1988/89: 80 riktlinjer
för hantering av lokalkostnader och för samordning av lokalförsörjning, dels
genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning. Förslagen lill riktlinjer
för samordnad lokalförsörjning var följande:

1. Statlig lokalförsörjning skall samordnas så långt
som möjligt. Kompetens för lokalförsörjningsfrågor skall finnas samlat inom staten
och skall vidmakthållas, utvecklas och utnyttjas efTcktivt.

2. Statliga fastighetsförvaltare och lokalhållare
skall så långt möjligt samordna sitt agerande på lokala marknader.
Byggnadsstyrelsen ges ett samordningsansvar.

3. Statliga lokalhållare skall tillämpa en gemensam
standard för lokaler av generell karaktär. Byggnadsstyrelsen ges ansvar för
utarbetandet av gemensam standard. Fortifikationsförvaltningen ges ell motsvarande
ansvar i fråga om befästningsarbeten m. m.

Förslagen
om genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning sammanfattades enligt
följande:

1. Byggnadsstyrelsen och fortifikalionsförvaltningen
behålls som separata myndigheter. Byggnadsstyrelsen skall ha resurser på central,
regional och lokal nivå och i huvudsak nuvarande ansvar och arbetsuppgifter.
Fortifikationsförvaltningens resurser, ansvar och arbetsuppgifter skall även i
fortsättningen svara mot rollfördelningen i försvarels planerings- och
ekonomisystem. Ansvaret för bl.a. den tekniska fastighetsförvaltningen
bibehålls av försvarsmyndigheterna. Pågående decenlraliseringsarbete inom
byggnadsstyrelsen och fortifikalionsförvaltningen fullföljs. Riktlinjer bör ges
till berörda myndigheter som stimulerar utökat samarbete och samordning. I
detta sammanhang kan marginella justeringar av uppgiftsfördelning mellan
byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen och övriga myndigheter inom
försvaret komma att aktualiseras.

2. Verksamheterna inom byggnadsstyrelsen och
fortifikationsförvaltningen bör göras mer uppdragsinriktade. Verksamheter av
stödkaraktär, egen-regiverksamhet och liknande bör så långt som möjligt
bedrivas som separata resultatenheter med kostnadstäckning. Motsvarande
förändring bör genomföras inom berörda försvarsmyndigheter och bör prövas för
de affärsverk som i dag inte är organiserade på detta sätt.

3. Forlifikalionsförvallningens verksamheter bör
fortsättningsvis styras via resullatbudgetar eller motsvarande på
intäkt/kostnadsbas på liknande sätt som i dag sker för byggnadsstyrelsen. På
statsbudgeten bör endast ett formellt anslag om I 000 kr. anvisas. Nuvarande
medelsanvisning till fortifikalionsförvaltningen bör uppdelas på
huvudprogrammen fr.o.m. budgetåret 1990/91.

4. Ett myckel viktigt led i att få en korrekt
kostnadsbild för anläggnings- och lokalförsörjningen inom försvaret är all
dessa tillgångar så långt som del är praktiskt belastas med kapilaltjänstkost-nader,
som sker inom övriga samhällssektorer. Härmed skapas en grund för samordning
mellan försvarsmakten och det civila området på alla nivåer och för olika
delar av anläggnings- och lokaiför-

sörjningsprocessen.
En dylik omläggning av redovisningen inom det Prop. 1988/89:80 militära
försvaret bör utredas skyndsamt så att det kan genomföras i anslutning lill
kommande försvarspolitiska beslut år 1991. Förändringarna bör givetvis vara
neutrala i förhållande till den militära utgiftsramen.

5. Lokalhållarna, dvs. byggnadsstyrelsen, aflTärsverken
och försvarsmyndighelerna, bör ges möjlighet att upphandla byggadmi-nislration
från antingen byggnadsstyrelsen eller fortifikalionsförvaltningen. Dessa
myndigheter bör i sin roll som projektledare m. m. stimuleras all köpa tjänster
av varandra.

6. Lokalbrukarna bör ges ökade möjligheter att under
kostnadsansvar och, beträfTande de civila myndigheterna under byggnadsstyrelsens
övergripande ansvar och tillsyn, och vad gäller försvarsmyndigheterna enligt
rollfördelningen i försvarels planerings- och ekonomisystem, välja form och
huvudmannaskap för verkställighet av drift och löpande underhåll.

Dessa
förslag är en grund för den forisatta utvecklingen av försvarsmak-lens
anläggnings- och lokalförsörjning.

Överbefälhavaren
har inom ramen för FU 88 även utrett försvarsmak-lens anläggnings- och
lokalförsörjning. Utredningen har dokumenterats i en särskild delrapport. 1
programplanen, ÖB 89 — 92, redovisas överbefälhavarens förslag till inriktning
av försvarsmaktens organisation för försörjning av mark, anläggningar och
lokaler på följande sätt.

Utvecklingen
inom denna sektor av försvaret måste samordnas med ledningssystemet i övrigt.
Överbefälhavaren föreslår därför att ansvaret för anläggnings- och lokalförsöijningsfrågor
i stor utsträckning decentraliseras, och alt uppgifter delegeras lill
förbandschefer på lägre regional och lokal nivå. Detta påverkar dimensioneringen
av och organisationen inom fortifikalionsförvaltningen och de centrala
staberna.

Utgångspunkten
för anläggnings- och lokalförsörjningen skall vara verksamheten i kris och
krig samt beredskapskraven. Därutöver skall en rationell produktion av
anläggningar och lokaler genomföras.

Grundorganisationen
skall utgå från krigsuppgifterna och krigsorganisationen varvid säkerheten i
all kunna övergå från grundorganisationen till krigsorganisationen skall
säkerställas. Resurser skall därför finnas inom staberna för krigsplanläggning
av byggverksamheten i kris och krig. Därvid är det av största vikt att ansvarsområdet/-uppgifterna
är väl definierade, allt i syfte all få en kvalitativ höjning av
krigsplanläggningen inkl. anläggningsplanläggningen.

Överbefälhavaren
och försvarsgrenscheferna skall ha en samlad bild av verksamheten och styra den
i enlighet med det framtida produklionsledningssyslemet.

Kompelens
för forskning, utveckling, behovsprövning, projektadministration och förvaltning
av anläggningar skall behållas inom försvaret så att försvaret kan tillföras
ändamålsenliga anläggningar och bibehålla dem i funktionsdugligt skick.

Den
mark och de anläggningar och lokaler som försvaret utnyttjar skall

behållas i försvarets ägo. Det samlade ansvaret för fastighetsförvaltning 31

skall ligga hos de fastighetsförvaltande
förbandscheferna.

Försvaret skall förses med
ändamålsenliga lokaler lill lägsta kostnad Prop. 1988/89:80 över tiden. Den
kompetens som krävs för anläggningsförsörjningen skall så långt möjligt kunna merutnyttjas
inom lokalförsörjningsområdet.

Helheten
skall beaktas i försvarsspecifika system där bl.a. anläggningar ingår.

När
det gäller att omsätta de principer för lokalförsörjningens utveckling som har
beskrivits ovan, måste en tidsmässig samordning med övriga förändringar inom
försvaret ske. Forlifikalionsförvallningens utveckling bör därför anpassas till
den tidsplan och de ulvecklingssteg i övrigt som redovisas inom ramen för
produktionsledningssystemet.

Det
förslag till inriktning som överbefälhavaren har redovisat i programplanen är
översiktligt och jag kan i huvudsak godta förslaget som en ytterligare grund
för den fortsatta utvecklingen inom området. Jag förutsätter emellertid att
särskilda framställningar görs till regeringen i de delar där ändringar krävs i
statsmakternas hittillsvarande ställningstaganden.

Jag
avser att återkomma till regeringen med förslag om uppdrag till

— riksrevisionsverket
alt i samråd med överbefälhavaren utarbeta förslag lill ett syslem med kapitaltjänstkostnader
inom försvarets område,

— överbefälhavaren
att förbereda genomförande av resultatenheter på försvarsmyndigheterna,

— överbefälhavaren
och fortifikationsförvaltningen att i samverkan utarbeta förslag om formerna
för fortifikationsförvaltningens förändrade redovisning på statsbudgeten.

Jag
vill i detta sammanhang även beröra en annan fråga rörande anläggnings- och
lokalförsörjningen.

För
flertalet myndigheter inom huvudprogrammet Gemensamma myndigheter är
lokalförsörjningen så ordnad alt överbefälhavaren planerar den och att
investeringarna för den finansieras över ett gemensamt anslag inom den militära
utgiftsramen. Delta anslag disponeras av fortifikationsförvaltningen. Dock
gäller för försvarets forskningsanstalt alt lokalförsörjningen planeras av
överbefälhavaren och alt investeringarna finansieras över ell särskilt anslag
inom den militära utgiftsramen. Anslaget disponeras av byggnadsstyrelsen. För
kustbevakningen svarar byggnadsstyrelsen för lokalförsörjningen på samma sätt
som för civila myndigheter i allmänhet.

Enligt
min mening är det önskvärt att lokalförsörjningen för försvarets forskningsanstalt
och kustbevakningen sköts på samma sätt som för övriga myndigheter inom
huvudprogrammet. För kustbevakningens del bör ordningen ändras fr.o.m.
budgetåret 1990/91. För försvarets forskningsanstalt bör ordningen ändras vid
en lidpunkt som är anpassad till pågående och planerade större investeringar.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
ta del av vad jag har anfört om ledningen inom försvarsmakten.

32

4.4.5
Organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala Prop.
1988/89:80

ledning

Riksdagen
har fattat beslut om riktlinjer för organisation av försvarsmaktens centrala
ledning m.m. (prop. 1977/78:63, FöU 9, rskr 174 och prop. 1979/80:100, FöU 19, rskr
326). Riksdagen har vidare (prop. 1979/80:135, FöU 15, rskr. 318) godkänt de
riktlinjer som föredragande statsrådet förordade för organisation av
totalförsvarets högre regionala ledning. De två besluten skiljer sig åt vad
gäller delaljeringsgrad. 1 det senare beslutet har riksdagen vad gäller militärområdesslabernas
organisation endast tagit ställning till vikliga ramfrågor som huvuduppgifter
och personalvolymer. Inom dessa ramar har sedan regeringen fastställt organisationen
i stort för militärområdesstaberna.

Överbefälhavaren
har redovisat förslag lill förändring av organisationen av försvarsmaktens
centrala och högre regionala ledning. De redovisade förslagen framgår av
programplanen för 1989/90—1991/92 jämte FU88-rapporterna om översyn av centrala
staber samt försvarsmaktens operativa ledning

Överbefälhavaren
framhåller alt ett antal av myndighetens nuvarande funktioner saknar samband
med uppgifter som ålagts överbefälhavaren. I del redovisade underlaget anges
all det finns en stor decenlraliseringspo-tenlial i den totala arbetsvolymen i
försvarsstaben.

Överbefälhavaren
redovisar vidare att det i den verksamhetsanalys han genomfört påvisats att
försvarsstabens uppdelning i en operalionsledning och en planeringsledning för
närvarande är försvarsstabens största problem.

Inom
försvarsgrensstaberna finns för närvarande enligt överbefälhavaren ett antal
verksamheter som helt eller delvis saknar samband med försvarsgrenschefernas
programansvar eller produktionsstyrning.

Enligt
överbefälhavaren förekommer dubbelarbete mellan försvarsstaben och
försvarsgrensstaberna.

Av
överbefälhavarens underlag framgår vidare all överbefälhavaren som namn på
person och myndigheten ger upphov till missförstånd.

Överbefälhavaren
föreslår mot bakgrund av den ledningsfilosofi som jag har redogjort för i del
föregående en ny organisation av ledningen på central och högre regional nivå.

Enligt
förslaget bör myndigheten överbefälhavaren beslå av chef (överbefälhavaren),
försvarsstaben och driftenheter. Det konstateras att överbefälhavarens
huvudsakliga verksamhet återfinns inom de fyra områdena underrättelse- och
säkerhetstjänst, övergripande operativ ledning, övergripande personalarbete
samt programinriklning. Försvarsstaben bör enligt förslaget vara
överbefälhavarens stab och organiseras för alt i första hand ta fram det
analyserade och bearbetade underiag som behövs inom de fyra områdena. Uppgifter
som inte är av denna karaktär bör enligt överbefälhavaren i princip inte ingå
i försvarsstabens verksamhet.

Överbefälhavaren
föreslår att försvarsstaben skall beslå av försvars

stabschef, fyra ledningar (operalionsledning, underrättelse- och säkerhels-

ledning, planeringsledning samt personalledning) saml en informationsav- ,.,

delning och enheter för internt ledningsstöd.

3
Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 80

Driftenheterna
i-myndigheten överbefälhavaren bör enligt förslaget be- Prop. 1988/89:80 slå
av försvarets underrättelse- och säkerhelskonlor, militära förvaltningskontoret,
sektionen för särskild informationsinhämtning saml övergångsvis också intendenlkårssektion
och fortifikationskårssektion. Del militära förvaltningskontoret avses vara intäktsfinansieral.

Eftersom
verksamhet decentraliseras eller förs ut från försvarsstaben kommer staben
enligt överbefälhavaren all minska personellt.

Överbefälhavaren
anger att organisationsstrukturen för försvarsstaben i fred skall bibehållas i
huvudsak oförändrad vid övergång till krigsorganisation.

Den
nya organisationen för myndigheten överbefälhavaren föreslås fastställas att
gälla från den 1 juli 1989. Omorganisationsåtgärder uppges behöva pågå intill
den 1 juli 1991.

Överbefälhavaren
konstaterar att försvarsgrenschefernas huvudsakliga verksamhet återfinns inom
tre områden nämligen programutformning, produktionsinriktning och
personalarbete. Försvarsgrensstaberna bör enligt överbefälhavaren vara
organiserade för all i första hand skapa det analyserade och bearbetade
underlag som behövs för försvarsgrenschefens beslut inom dessa områden.
Uppgifter som inte är av denna karaktär anser överbefälhavaren i princip bör
las bort ur försvarsgrensstabernas verksamhet.

Enligt
överbefälhavaren bör försvarsgrensslaberna beslå av program-, produktions- och
personalledningar samt vissa försvarsgrensspecifika ledningsfunktioner.

Enligt
överbefälhavarens redovisning bör myndigheten chefen för armén beslå av
försvarsgrenschefen och en stab om slabschef, tre ledningar (programledning,
produktionsledning, personalledning) och driftenheter (informationsavdelning,
administrativ avdelning).

Enligt
redovisningen bör myndigheten chefen för marinen bestå av försvarsgrenschef och
en stab om slabschef fyra ledningar (programledning, systemledning,
produktionsledning, personalledning) samt driftenheter (chefsgrupp,
stabsorgan).

För
myndigheten chefen för flygvapnet redovisas en organisation bestående av
försvarsgrenschef, en stab om stabschef, sex ledningar (programledning,
studieledning, produktionsledning, personalledning, flygsäkerhetsledning, vädertjänstledning)
och en driftenhet (administrativ avdelning) saml av en flygvapeninspektion.

Det
totala personalbehovet för försvarsgrensslaberna har inte redovisats. För
försvarsgrensstabernas "kärna" av verksamhet (programutformning,
produktionsinriktning och personalarbele) har beräknats ett personalbehov
sammanlagt om ca 100 chefer och handläggare per försvarsgrensstab.

Enligt
programplanen föreslås ny organisation för försvarsgrensstaberna från år 1991.
Jag har dock erfarit all det bör vara möjligt att ny organisation för de olika
försvarsgrensslaberna skall kunna fastställas all gälla vid tidigare
tidpunkter.

Överbefälhavaren
redovisar all organisationen på högre regional nivå påverkas av en övergång till
ny miloindelning, delegering av uppgifter från

34

central
till högre regional nivå inom bl.a. underrällelseområdet samt Prop. 1988/89:80 delegering
av uppgifter från militärbefälhavaren till underställda chefer. Överbefälhavaren
anger all den krigsorganiserade milostaben bör i stort ha samma
organisationsstruktur som fredsstaben. I myndigheten militärbefälhavaren
föreslås ingå militärbefälhavaren, milostab och en lill två fördelningschefer
jämte kaderstab. Mililärområdesstaben föreslås liksorri i krig utgöras av slabschef
jämte operationsseklion, underrättelse- och sä-kerhetsseklion, underhålls- och sjukvårdssektioh,
kommunikations- och fältarbetsseklion saml personalsektion. Härutöver föreslås
i fred en administrativ sektion som utgör kader för krigsorganisationens miloslabsba-taljon
saml i fred en planerings- och ekonomienhet som bör lyda under slabschefen.

Den
nya organisationen för militärområdesstaberna föreslås gälla från den Ijuli
1991.

1
detta sammanhang vill jag erinra om vad föredragande statsrådet, i . prop.
1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen, anförde om principerna beträflfande
organisationsbeslut, nämligen följande.

Genom
all beslut om grundstruktur, liksom förändringar av den, fattas av regeringen
och inte av riksdagen, förenklas den beslutsprocess i samband med förändringar
som begränsas lill organisationsfrågor. Detta bidrar lill att öka
flexibiliteten i förvaltningen.

Jag
vill erinra om att riksdagens beslut med anledning av prop. 1979/80:135 om
organisation av försvarsmaktens högre regionala ledning, m. m. innebar ett
principiellt ställningstagande i stor överensstämmelse med vad jag här anfört,
såvitt gäller försvarets myndigheter. Riksdagen invände inte mot föredragande
statsrådets sammanfattande omdöme att "i fråga om organisationsbeslut bör
principen vara att endast viktigare ramfrågor underställs riksdagens
prövning". Riksdagen uttalade dock all den ville bli informerad om
regeringens avsikter i fråga om den närmare utformningen av myndigheternas
organisation (FöU 1979/80: 15 och 19, rskr. 318).

Sammanfattningsvis
bör principen således vara alt regeringen fattar beslut om myndigheternas
organisatoriska grundstruktur och att myndigheterna inom den ramen har en
betydande frihet att själva besluta om ändrad organisation. Utgångspunkten bör
dock vara att omorganisationerna skall ske inom givna resursramar.

Riksdagen
hade intet att erinra häremot (KU 29, rskr. 226).

Beträflfande
organisationen av grundstrukturen för ledningen av den centrala och högre
regionala nivån, som del således bör ankomma på regeringen all fatta beslut om,
vill jag vidare anföra följande.

Jag
anser all den föreslagna förändringen av organisationen i stort är lämplig.

Del
föreslagna militära förvaltningskontoret i myndigheten överbefälhavaren avses
vara intäktsfinansieral. Del bör ankomma på regeringen att göra de omföringar
mellan berörda anslag som kan vara motiverade härav.

I
del fortsatta organisationsarbetet kommer jag att ylleriigare följa upp

den av överbefälhavaren aviserade förändringen av hur uppgifterna skall

lösas inom underrätlelsefunktionen. Vidare avser jag att ytteriigare över- 35

väga de försvarsgrensspecifika
ledningsfunktionerna. När del gäller att i Prop. 1988/89:80 fred organisera
fördelningschefer med kaderslaber får jag hänvisa lill vad jag har anfört i del
föregående om produktionsledningen. BeträflFande organisationen av ledningen
inom militärområdena avvaktar jag överbefälhavarens kommande organisalionsförslag
med anledning av riksdagens ställningstagande till vad jag tidigare har anfört
om totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå. Jag
förutsätter vidare att berörda huvudprogrammyndigheter kommer in med särskilda
förslag i de delar del behövs för ställningstaganden i det fortsatta
organisationsarbetet. Jag vill slutligen också framhålla att jag avser att ägna
frågan om myndigheternas benämning uppmärksamhet vid den fortsalla beredningen.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen

bereder
riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om organisation av
försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning.

4.4.6
Inriktning av huvudprogrammen

4.4.6.1
Arméslridskrafter

Huvuduppgiften
i regeringens uppdrag lill överbefälhavaren i mars år 1987 var att lämna
förslag lill arméns långsikliga utveckling. Uppdraget var en komplettering lill
1987 års försvarsbeslut och skulle främst avse utbildningssystemet och fredsorganisationen,
eller gmndorganisationen som den numera kallas, saml krigsorganisationen i den
utsträckning som behövdes för att kunna lämna förslag lill förändringar i
grundorganisationen. Förändringar i grundorganisationen bör vara av långsiktig
natur. Arbetet med arméns utveckling har därför av överbefälhavaren samordnats
med perspektivplanearbelet inför nästa försvarsbeslut.

Överbefälhavaren
redovisar i sin programplan resultatet av genomförda studier och konstaterar
sammanfattningsvis att del inte har gått att finna en arméstruktur inom den
ekonomiska ramen som svarar upp mot de mål och uppgifter som angetts i 1987 års
försvarsbeslut. Principerna för försvarets förande behöver enligt
överbefälhavaren ses över.

I
den planeringsinriktning för armén som överbefälhavaren föreslår ges statsmakterna
handlingsfrihet att i nästa försvarsbeslut besluta om vilken inriktning som
skall gälla för arméns fortsatta utveckling saml vilka uppgifter och resurser
som skall tilldelas.

Överbefälhavaren
föreslår att 21 brigader (inkl. Gotlandsbrigaden) och

ett däremot avvägt antal stödförband vidmakthålls t.o.m. år 1992. Dessa

brigader kan enligt överbefälhavaren ges en materiell kvalitet som i huvud

sak är godtagbar i krigsmiljön fram till mitten av 1990-talet. Vissa brister

föreligger dock främst när det gäller mobiliseringsberedskapen och uthål

ligheten. Om inte ytterligare resurser tillförs armén i nästa försvarsbeslut

måste enligt överbefälhavaren antalet brigader reduceras lill 17. Överbe- 36

fälhavarens
förslag innebär att de äldre infanteribrigaderna (IB 66 M) och Prop. 1988/89:
80 ett flertal fristående skyltebataljoner utgår ur organisationen. Materielen
från de utgående förbanden används för all utrusta kvarvarande förband och för
att förbättra uthålligheten.

De
territoriella förbanden bör enligt överbefälhavaren omstruktureras. För
försvarsuppgifter m.m. behålls en organisation om ca 165000 man. För skydd mot
sabotage organiseras s. k. skyddsförband om totalt ca 110000 man. Hemvärnet bör
bibehållas med dagens organisation. De förslag till omstmkturering av arméns
organisation som överbefälhavaren redovisar innebär på sikt en personalstyrka i
krig om ca 670000 man, vilket innebär en reducering jämfört med dagsläget om ca
70000 man.

Arméns
långsiktiga utveckling blir en viktig fråga för 1988 års försvarskommitté. I
avvaktan på kommitténs förslag förordar jag att den av överbefälhavaren
föreslagna inriktningen mot 21 brigader och ett mindre antal fristående skyltebataljoner
läggs till gmnd för planeringen.

Detta
innebär en reducering jämfört med dagsläget med åtta äldre infanteribrigader
(IB 66 M) samt ett antal fristående skyttebataljoner. Jag vill erinra om att
redan 1987 års försvarsbeslut innebar en avveckling av två av dessa före år
1992. Det kan synas som om milt förslag föregriper 1988 års försvarskommittés
arbete och att även frågan om dessa brigaders bibehåflande borde prövas av
kommittén. Jag förordar emellertid att beslut i denna fråga fattas nu av
följande skäl.

IB
66-brigaderna har under den senaste 15 års-perioden irite kunnat moderniseras i
tillräcklig omfattning. Under de senaste åren har härutöver
repetitionsutbildningen reducerats. Brigaderna har trots nedgången i den operativa
förmågan alltjämt en viss värnkraft. Materielen i brigaderna är emellertid i
väsentliga avseenden omodern och sliten. Att modernisera dessa brigader skulle
kräva avsevärda ekonomiska resurser under 1990-talet. Det är enligt min mening
inte möjligt att ens med mycket stora ekonomiska tillskott kunna avdela medel
för att bibehålla dessa förband. Genom att nu besluta om att låta dessa förband
utgå ur organisationen kan gmnd- och repelilionsutbildningen upphöra fr. o. m.
budgetåret 1989/90 och resurser omfördelas till andra ändamål. Del innebär
vidare att materiel och personal kan tillföras den kvarvarande
krigsorganisationen. Härigenom kan krigsdugligheten och uthålligheten hos
denna ökas.

Förhållandet
att IB 66-brigadema försvinner innebär inget ställningstagande till det totala
antalet brigader'på sikt. Det är en uppgift för den tillsatta försvarskommittén
att lämna förslag om antalet brigader.

Jag
har tidigare (avsnitt 4.4.2) anmält att den planeringsinriktning som överbefälhavaren
föreslår för armén innebär att endast hälften av erforderlig
repetitionsutbildning genomförs under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Risken
ökar därmed att krigsdugligheten för våra viktigaste förband minskar på ett
oacceptabelt sätt.

Ett
resurstillskott om 150 milj. kr. för resp. budgetår skulle innebära för arméns
del alt ett återtagande sker av övningstiden för de prioriterade brigaderna,
att fler förband övas, att huvuddelen av personalen kallas in

till dessa förband, att
del blir möjligt att genomföra övningar i rätt terräng

17

och att vissa viktiga
fördelningsförband övas. ■'

Genom dessa åtgärder täcks
de allvarligaste bristerna och krigsduglighe- Prop. 1988/89: 80 ten
förbättras för de viktigaste förbanden.

Jag
återkommer lill detta under anslaget B 1. Arméförband.

Överbefälhavaren
anmäler i sin programplan att möjligheterna att påbörja en materiell förnyelse
av någon större omfattning föreligger först efler år 1997. Detta innebär
ytterligare omplaneringar i förhållande till 1987 års försvarsbeslut. Fram till
år 1992 kan, av de tidigare inplanerade malerielobjekten, endast ett fåtal
beställas enligt ursprunglig plan samtidigt som andra materielobjekl måste
reduceras eller anskaffas senare. Enligt överbefälhavaren har det vidare inte
varit möjligt att, med nu föreliggande planeringsförutsättningar, planera in
nya erforderliga beställningar iför utveckling av ny materiel hos svensk
industri under de kommande åren.

Jag
konstaterar att för arméstridskrafterna innebär planeringen alt . bland de
objekt som kan beställas är den pansarbrylande granalkastar-projeklilen STRIX, slridsfordon
90, luflvärnsrobotsystem 90 och spaningsradar till luftvärnet. Vidare påbörjas
leveranser enligt tidigare beställningar av bl.a. pansarvärnsrobot 56 Bill och
truppradio 8000.

Planeringen
innebär på sikt att arméns materiella beredskap, uthållighet och samlade effekt
allvarligt minskar. Detta är enligt min mening allvarligt varför jag anser all
planeringen måste prövas inför nästa försvarsbeslut och därför bör behandlas av
1988 års försvarskommitté.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om all riksdagen i 1987 års försvarsbeslut
underströk betydelsen av att bibehålla en egen försvarsindustri med hög
kompetens att utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel. Jag konstaterar
nu att medlen för utveckling vid svensk industri-för att senare möjliggöra
anskaffning av ny materiel har reducerats avsevärt. Således har inom
arméstridskrafterna medlen minskat från ca 450 milj. kr. per år i föregående
period till ca 120 milj. kr. per år för perioden 1992-97 enligt nuvarande programplan.

Enligt
min uppfattning är de medel som nu inplanerats inom försvarsmakten
otillräckliga för all bibehålla utvecklingskompetensen inom svensk
försvarsindustri. Detta äventyrar vår förmåga att med i allt väsentligt egna
nationella resurser förnya försvarsmakten.

För
att behålla handlingsfriheten fram till nästa försvarsbeslut förordar jag
därför att ytterligare medel tillförs den militära utgiftsramen för studier och
utveckling av ny materiel.

För
arméstridskraflerna förordar jag att 175 milj. kr. avsätts för utveck-. ling bl.
a. av vapen och ammunition, elektronik, robotsystem och stridsfordon. Jag
återkommer lill delta under anslaget B 2. Arméförband. Jag återkommer vidare till
inriktningen av motsvarande ytteriigare medelstilldelning för marin- och
flygstridskrafterna.

4.4.6.2
Marinslridskrajier

Överbefälhavaren
anmäler i sin programplan all marinens ekonomiska

situation
är bekymmersam och all en avsevärd omplanering har fått ske i 38

förhållande lill 1987 års
försvarsbeslut. Beredskapen och ubåtsskyddsverk- Prop. 1988/89:80 samheten
har trots särskilda satsningar från statsmakternas sida, tagit en allt större
del av den totala budgeten. Svårigheterna att upprätthålla marinens
krigsorganisation har efter hand blivit jämförbara med dem inom armén anser
överbefälhavaren.

Överbefälhavaren
föreslår därför omfattande reduceringar och senare-läggningar av verksamhet.
Vidare föreslås att marinens organisation minskas i syfte alt säkerställa de
återstående krigsförbandens krigsduglighet.

Satsningen
på beredskaps- och ubåtsskyddsåtgärder har medfört all kostnaderna för
personal, drift och underhåll saml för materielanskaffning har ökat mer än vad
som kunde förutses. Detta har bl.a. lett till att malerielförnyelsen inte kan
ske fullt ut enligt försvarsbeslutets intentioner. Jag anser att satsningen på
ubåtsskyddsåtgärder är nödvändig och att marinens arbete med att bestrida
kränkningarna skall fullföljas.

Reduceringar
har tidigare skett i marinens planering. Bl. a. har anskaffningen av en ny
serie minröjningsfartyg utgått.

Den
nu föreslagna inriktningen innebär ylleriigare avsteg jämfört med . försvarsbeslutet.
Endast tre Ubåt 90 och ett tungt kuslrobotbatteri kan anskaflTas mot tidigare
planerade fem resp. fyra. Härigenom skapas enligt överbefälhavaren möjligheter
att under perioden 1992 — 97 påbörja an-skaflTningen av en ny serie ylstridsfartyg
med huvudsaklig inriktning mot ubåtsjakl, minjakl och mineringsuppgifter.

Den
föreslagna planeringen ger, enligt överbefälhavaren, statsmakterna handlingsfrihet
att i nästa försvarsbeslut ge marinen en utveckling, som svarar mot de
operativa behoven enligt inriktningen i 1987 års försvarsbeslut.

Enligt
försvarsbeslutet år 1987 skulle inriktning av ylstridsförbandens framtida
utformning anstå lill nästa försvarsbeslut. Försvarsbeslutet beto- ■ nade
betydelsen av ubåtsförband, kustrobotförband samt mineringar — vid sidan av altackflyg
— för försvar mot angrepp över havet. Enligt min mening bör dessa system även
fortsättningsvis prioriteras i den fortsatta utvecklingen av
krigsorganisationen och denna tidigare givna inriktning fortsätta att gälla i
avvaktan på det nya försvarsbeslutet 1991.

Mot
denna bakgmnd kan jag inte godta överbefälhavarens förslag avseende tidigareläggning
av anskaffning av ett nytt ylstridsfartyg.

Denna
fråga liksom inriktningen av ubåts- och tunga kustrobotförband bör enligt min
mening behandlas av 1988 års försvarskommitté.

Detta
innebär alt handlingsfrihet kan upprätthållas till efler ett totalförsvarsbeslut
år 1991 avseende såväl ubåtsanskaffning, fortsatt anskaffning av tunga
kustrobotar som utveckling av ytstridsförbanden.

Överbefälhavarens
planering bör vidare inriktas mot att upprätthålla möjligheterna till anskaflfning
äv luftoberoende tillsatsmaskineri för den ubåtsgeneration som nu projekteras
under förutsättning att pågående försöksverksamhet faller väl ut.

Överbefälhavaren
har föreslagit all ell antal äldre kustarlilleriförband i lägre prioriterade
områden läggs ner under perioden 1992 — 97. Därutöver måste en robotbåtsdivision
eller en palrullbåtsdivision utgå år 1995 om inte ekonomiska resurser tillförs
i nästa försvarsbeslut.

De föreslagna
förändringarna i marinens krigsorganisation anser jag Prop. 1988/89:80 vara
en fråga inför nästa försvarsbeslut och bör därför behandlas av 1988 års
försvarskommitté.

Jag
konstaterar vidare all de reduceringar som genomförs främst inom lednings- och förbandsverksamhelen
får allvarliga konsekvenser för marinförbandens krigsduglighel.

Jag
har tidigare (avsnitt 4.4.2) anmält att den planeringsinriktning som
överbefälhavaren föreslår för marinen, innebär att endast en tredjedel av erforderlig
repetilionsulbildning genomförs under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Risken
ökar därmed att krigsdugligheten för våra prioriterade förband minskar på ell
oacceptabelt sätt.

Jag
förordar därför att ytteriigare medel tillförs för alt förbättra repeti-tionsulbildningen.
Ell resurstillskott om 50 milj. kr. för resp. budgetår skulle innebära för
marinens del att flera fasta spärrbataljoner kan övas i full omfattning, att
minröjnings-, bas- och bevakningsförband kan övas om än i mer begränsad form
samt att ett visst återtagande kan ske för viktiga förband.

Genom
dessa åtgärder täcks de allvarligaste bristerna och krigsduglighe-len förbättras
för de viktigaste förbanden.

Jag
återkommer till detta under anslaget C 1. Marinförband.

Jag
har tidigare i min redogörelse för inriktningen av arméstridskraflerna
beskrivit konsekvenserna för den svenska försvarsindustrin med nuvarande
planering. De medel som avsätts för studier och utveckling av nya system och ny
materiel lill marinen, har kraftigt reducerats under de senaste åren. Från
tidigare ca 250 milj. kr. per år har medlen reducerats till hälften i nuvarande
programplan. Detta innebär all de medel som nu inplanerals inte är tillräckliga
för att bibehålla utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri. Därmed
kan statsmakternas handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut gå förlorad.

Jag
förordar därför alt 105 milj. kr. avsätts för marinstridskraflerna för
utveckling bl.a. av vapen, ammunition, robotsystem och elektronik. Jag
återkommer till detta under anslaget C 2. Marinförband.

4.4.6.3
Flygstridskrafter

Överbefälhavaren
anmäler i sin programplan alt det fortfarande råder en

obalans mellan behov och tillgångar på militär personal. Den senaste

tidens stora pensions- och förtidsavgångar har lett till brister i krigsorgani

sationen. De åtgärder som har vidtagits för en ökad rekrytering samt

särskilda löneavtal för viss personal börjar dock ge resultat. Dessa avtal

har dock medfört alt lönekostnaderna ökat med ca 200 milj. kr. per år

utöver den ramkompensation som systemet för prisreglering medger. Be

hovet av flygförare bör vara lillgodosell i början av 1990-talet och lekni-

kerbehovet något senare. Bristen på personal för den nya basorganisa

tionen begränsar denna funktions krigsuthållighel. Överbefälhavaren be

dömer att del först i slutet av 1990-lalel råder balans mellan behov och

tillgång på yrkesoflTicerare inom flygslridskrafterna. Jag återkommer till

frågorna om flygvapnets personalförsörjning (avsnitt 4.4.10). "

överbefälhavaren anmäler
vidare i sin programplan kostnadsökningar Prop. 1988/89:80 och osäkerheter i
kostnadsuppskattningarna för flera materielobjekl. Detta har lett lill omplaneringar,
som i jämförelse med inriktningen i 1987 års försvarsbeslut, innebär all ny
materiel kommer att tillföras senare, i långsammare tempo och med i vissa fall
lägre krav på prestanda. Sålunda förutsätts t. ex. en senarelagd anskaflfning
av den flygburna spaningsradarn (PS 890).

överbefälhavaren
anmäler även att ett svenskt jaktrobotprogram preliminärt kommer all kosta 2
miljarder kr. mer än vad som har avsatts i planerna fram lill år 1997.
Överbefälhavaren anger att nya vägar som tillgodoser jaktrobotbehovet och
industrikompetensen måste prövas.

Överbefälhavaren
förutser inte några förändringar när det gäller krigsorganisationen fram t.o. m.
budgetåret 1991/92. Handlingsfrihet för alt kunna organisera en fjärde
jaktdivision J 35 har skapats i planeringen.

Jag
konstaterar att de insatta åtgärderna vänt den tidigare allvarliga personalutvecklingen.
Jag utgår från alt fortsatta insatser görs för att tidigt uppnå ett
personalläge som är i balans med behoven för krigsorganisationen, för incidenlberedskapen
och för möjligheterna att genomföra en rationell utbildning.

Jagar
medveten om de omfördelningsproblem som har uppstått till följd , av att
lönekostnaderna har ökat utöver vad ramen har kompenserats med. Jag vill dock
för närvarande inte föreslå någon åtgärd i della sammanhang men utgår från alt
avvägningen mellan personalkostnader och övriga kostnader prövas inför nästa
försvarsbeslut.

Det
senaste försvarsbeslutet angav att stridslednings- och luftbevak-ningssystemet (Slril)
borde vidareutvecklas samt tillföras en flygburen spaningsradar. Jag anmälde
sålunda i föregående års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 6) att
kostnadsökningarna för strilsystemel inte har kunnat accepteras i planeringen
och att krav och teknisk ambitionsnivå behövde övervägas ylleriigare. Denna
granskning är nu genomförd och en ny s.k. målsättning har under hösten 1988
lagts till grund för planeringen. Chefen för flygvapnet avser genomföra
projektet inom den tidigare för projektet avdelade ramen. Jag kan godta
planeringen och vill därvid särskilt framhålla vikten av att strilsystemel, med
nuvarande ekonomiska ramar, omsätts på ett sätt som gör all dess grundläggande
funktioner och samverkan med andra system säkerställs.

Den
flygburna radarn är viktig för hela totalförsvaret. Den har också en säkerhetspolitisk
betydelse. Jag är därför för närvarande inte beredd att slutligt acceptera en senarelagd
anskaflfning och anser att möjligheterna bör prövas att återgå lill den
tidigare planeringen.

En
viktig del i 1987 års försvarsbeslut var inriktningen av jaklrobot-beväpningen.
För radarjaktrobotar förutsattes ett långsiktigt program med slegvisa beslut.
Inledningsvis skulle därvid den befintliga radarjaktroboten 71 modifieras i
samarbete med utländsk industri. Denna modifierade robot benämns robot 71 A och
avses för både JA 37 och JAS 39. Samtidigt skulle inför 1992 års försvarsbeslut
klarläggas förutsättningarna för en utveckling av en svensk radarjaktrobot,
robot 73, för i första hand JAS 39.

Tillgången
på moderna jaktrobotar är avgörande för effekten i luft- '

försvaret. Jag avser
därför alt noga följa utvecklingen i denna fråga. Jag Prop. 1988/89:80

utgår från all
myndigheterna under år 1989 kan presentera ett underlag för

beslut om projektet robot
71 A. Den långsikliga inriktningen, bl.a. en

eventuell utveckling och anskaflfning
av robot 73, bör övervägas i den av

mig
tidigare nämnda försvarskommittén inför ett avgörande i 1991 års

försvarsbeslut.

För
del lunga attackvapnet till JAS 39 har redovisats olika alternativ. Alternativet
med s. k. tung bromsad bomb har utgått under året. Fortsatta studier och
projektdefinitioner av ett tungt styrt attackvapen som skall kunna användas mot
hårda mål pågår hos svensk och utländsk industri. Överbefälhavaren har i sin
senaste programplan föreslagit senareläggning av anskaflfning av ett tungt
styrt attackvapen inom JAS-projektel till slutet av 1990-talet och ulnylljal en
del av de avsatta medlen för ändamål utanför JAS-ramen. Jag accepterar inte
denna planering. Planeringen för attackrobotbeväpningen skall fortsättningsvis
gälla enligt inriktningen i 1987 års försvarsbeslut. Jag räknar med all beslutsunderiag
för den fortsatta inriktningen av vapenprogrammet redovisas för regeringen
under år 1989 så alt beslut om inriktningen kan fattas under året.

Jag
övergår därefter till basutbyggnaden. Överbefälhavaren anger i sin programplan
ytterligare förseningar av kostnadsskäl av den pågående utbyggnaden av det s.k.
Bas90-syslemel. Enligt min mening är en sådan ytterligare försening oroande
eftersom vår operationsfrihet och uthållighet påverkas negativt. Jag är dock
beredd att godta planeringen eftersom väsentliga utbyggnadsåtgärder vidtas i
norra delen av Sverige, där bristerna för närvarande är störst.

Enligt
min mening ger den planerade utvecklingen av krigsorganisationen erforderlig
handlingsfrihet vid nästa försvarsbeslut, då även frågan om en eventuell fjärde
J 35-division bör avgöras. Jag anser att det är en fråga för 1988 års försvarskommitlé
att lämna förslag om den framtida krigsorganisationsulvecklingen för
flygvapnet.

Jag
har i min redogörelse för inriktningen av arméstridskraflerna beskrivit
konsekvenserna för den svenska försvarsindustrin om den nuvarande planeringen
genomförs. Medlen för studier och utveckling av nya syslem och ny materiel till
flygvapnet har reducerats kraftigt under de senaste åren och kommer att vara
otillräckliga för att behålla utvecklingskompetensen inom delar av svensk
försvarsindustri. Därmed kan statsmakternas handlingsfrihet i nästa
försvarsbeslut gå föriorad.

Jag
förordar därför att 100 milj. kr. avsätts för flygstridskrafterna för utveckling
av bl. a. flygelektronik. Jag återkommer till detta under anslaget D 2.
Flygvapenförband.

4.4.6.4
Operaliv ledning m.m.

Överbefälhavaren
framhåller i programplanen för 1989/90-1991/92 beträflfande inriktningen för
den Operativa ledningen bl.a. följande.

Det operativa
ledningssystemet bör utvecklas och förbättras successivt

genom att den centrala och regionala ledningsorganisationen minskar

samt genom teknisk förnyelse. -,

En
övergång till ny milostruktur bör genomföras den 1 juli 1991.

En
central flygfunktionsledning ingående i högkvarteret i krig och flyg- Prop.
1988/89: 80 staben i fred bör organiseras senast år 1996. I samband härmed bör
första flygeskadern utgå ur freds- och krigsorganisationen.

De
resurser som frigörs vid övergång till ny milostruktur bör främst utnyttjas för
att genom teknisk förnyelse öka flexibiliteten och uthålligheten i
ledningssystemet.

En
omorganisation av centrala och högre regionala staber bör genomföras under
perioden. Den personal som inte längre behövs på central och högre regional
nivå bör omplaceras till regional och lokal nivå.

Underrättelsetjänsten
bör effektiviseras ytteriigare varvid tekniska hjälpmedel utnyttjas i ökad
utsträckning.

Jag kan i stort godta överbefälhavarens förslag till inriktning av den
Operativa ledningen. Vad avser mina närmare ställningstaganden i dessa frågor
får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnitten om totalförsvarets
gemensamma frågor, ledningen inom försvarsmakten saml organisation av försvarsmaktens
centrala och högre regionala ledning.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen

dels
föreslår riksdagen all godkänna vad jag har anfört om avvecklingen av äldre
infanteribrigader m. m.,

dels
bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag har anfört om inriktningen av
huvudprogrammet 1—4.

4.4.6.5
Gemensamma myndigheter

Jag
kommer i det följande att redovisa vissa frågor som har organisatorisk betydelse
för berörda myndigheter inom huvudprogrammet 5. Gemensamma myndigheter m. m.

Försvarets
materielverk

Riksdagen
beslöt år 1981 om en ny organisation (Org 90) för försvarets materielverk (prop.
1980/81:199, FöU 5, rskr. 21). Beslutet innebar bl. a. att en ny organisation
fastställdes på huvudavdelnings- och avdelningsnivå. Central planering,
personalfrågor och administrativa frågor m. m. fördes samman i en ny
huvudavdelning. Dessutom inrättades en huvudavdelning för kommersiella frågor.
Beslutet innebar vidare en övergång till verksgemensamma enheter för såväl
teknisk beredning som inköp. Härutöver skulle verkets ledningssystem
förbättras bl. a. genom en verksamhetsplanering och en aktiv ledning av
organisationsutvecklingen inom verket.

Beslutet
innebar vidare att statsmakterna i övrigt fastställde den allmänna
inriktningen för organisationen och överlät åt myndigheten att genomföra
omorganisationsarbetet. I linje härmed angavs att materielverket till
regeringen senare skulle redovisa organisationsarbetet och möjligheterna att
lösa förelagda arbetsuppgifter inom ramen för den nya organisationen.

Beslutet
om den nya organisationen och den fortsatta inriktningen med 43

senare uppgiftsändringar
innebar att personalen successivt skufle minskas

från
ca 3600 personår år 1982 till ca 2500 personår budgetåret 1991/92. Prop.
1988/89:80 Minskningen skulle möjliggöras främst genom ökad tillämpning av den s.k.
huvudleverantörsprincipen. Denna innebär att visst tekniskt och administrativt
arbete och ansvar successivt förs över från materielverket till industrin och
att materielverket i princip blir systemsammanhållande för materielprojekten.

Försvarets
materielverk har i en slutrapport (Kontroll 88) redovisat erfarenheterna av införandet
av den nya organisationen. Jag sammanfattar slutrapporten i del följande. Den
nya organisationen har enligt verket bl. a. medfört att kompetensen främst vad
gäller teknik, ekonomi, syslemsam-manhållning och projektledning kunnat
stärkas. Vidare har kostnadsmedvetandet ökat hos personalen. Genom en
vidareutvecklad verksamhetsplanering samt fortsatt förbättring av ekonomi- och
produktionsplaneringssystemen skapas enligt verkets uppfattning möjligheter
för en successiv övergång från styrning med personalramar lill kostnads- och eflfektstyr-ning
av verksamheten.

Enligt
verket måste arbetet med att bättre styra materielanskaflfnings-processen
fortsätta och innefatta bl. a. såväl administrativa åtgärder som en successiv
utbyggnad av ADB-stödet. En förbättrad styming och därmed en eflfektivare malerielanskaflfningsprocess
är emellertid i hög grad beroende av den personalram man har lill förfogande.
Ramen måste ge möjlighet till en rationell avvägning mellan egna
personalresurser på myndighetsanslaget och köp av externa resurser på materielanslag.

Minskningen
med mer än 600 personår sedan år 1982 har enligt materielverket inte gjort del
möjligt att arbeta eflFeklivt med utveckling, anskaflfning och vidmakthållande
av materiel. Behovet av personal för att vidmakthålla materielen för
krigsförbanden underskattades i beslutet om Org 90. Erfarenheterna av
tillämpningen av huvudleverantörsprincipen har visat att det inte varit möjligt
att minska personalen vid verket så mycket som Org 90 förutsatte. Delta har bl.
a. varit fallet i vissa större projekt där erforderlig styrning från
materielverket har varit svår att upprätthålla. Enligt materielverket måste
kompetens och förmåga finnas hos verket så att leveranser och systemkostnader
för materielens hela livslängd kan erhållas.

Enligt
materielverket behöver dock huvudleverantörsprincipen fortsättningsvis
tillämpas eftersom den är en förutsättning för en rationell arbetsfördelning
mellan materielverket och industrin. Användningen av huvudleverantörsprincipen
bör emellertid prövas från fafl till fall så att en balanserad tillämpning tar
till vara de fördelar som principen kan ge.

För
att kompensera minskningen av anställd personal har verket under senare år i ökad
omfattning tvingats anlita konsulter. Verkets utnyttjande av konsulter uppgår till
mer än 1000 personår och kostnaderna för dessa motsvarar ungefär
lönekostnaderna för verkets egen personal (ca 2800 personår). Utnyttjandet av
konsulter ställer stora krav på administration och sysselsätter därmed en inte
obetydlig del av verkets personal. Bl.a. inom elektronikavdelningen med
uppgifter för flygvapnet och operativ ledning har utnyttjandet av konsulter
nått en nivå som enligt materielverket minskar förmågan att styra
verksamheten. Enligt försvarets materi-

44

elverk medför del ökade
beroendet av konsulter ell inte rationellt utnytt- Prop. 1988/89:80 jande av
resurserna inom materielverket.

Verket
anser därför att det är nödvändigt all minska beroendet av konsulter. 1 en
delrapport, som lades till grund för anslagsframställningen för budgetåret
1989/90, har materielverket anmält att del inte är möjligt att fortsätta
personalminskningen enligt tidigare planering. Reduceringen av personalen bör
därför upphöra under ett visst antal år för all verket därmed kan få tid för
egen kompetensuppbyggnad samt återta vissa uppgifter från konsulter och
industrin i syfte att ge verket möjligheter all bättre styra verksamheten.
Detta arbete har redan inletts.

Överbefälhavaren
biträder materielverkets förslag om en successiv övergång från personalramstyrning
lill kostnads- och eflfektivitetsstyrning. Överbefälhavaren har intet att
erinra mot att personalminskningen tillfälligt avbryts samtidigt som en ny
modell för styrning och ledning av arbetet kan tas fram.

Jag
konstaterar att omorganisationen av materielverket har genomförts enligt
statsmakternas intentioner och beslut. Att inom ramen för den nya organisationen
också förbättra de interna ledningsförhållandena m. m. tar viss tid och kräver
en rad administrativa åtgärder. Materielverket är dock medvetet om detta och
avser att ytterligare förbättra sina system för ledning av verket och materielprocessen.
För att lyckas krävs också all behovet av egen personal noga övervägs. Enligt
verkets mening har härvid ulnyitjandel av konsulter numera nått en omfattning
som inte är acceptabel. Jag delar därför verkets uppfattning att en avlösning
av konsulter mot anställd personal successivt bör genomföras. Jag vill härvid
erinra om all en sådan avlösning redan har påbörjats genom att vissa medel från
huvudprogrammens materielanslag har förts över lill verket. Jag anser att en
sådan överföring är rimlig och bör fortsättningsvis tillämpas. Givetvis bör
verket härvid redovisa de personella eflfekterna av sådana överföringar av
medel. Konsultavlösningar påverkar de tidigare ansatta personalminskningsmålen
för verket och jag anser därför att styrning med personalramar bör upphöra
under minst en treårsperiod. Jag anser emellertid att det är viktigt alt
materielverket fortlöpande följer upp och årligen redovisar rationaliseringsarbelet
och kostnadseflfekterna för malerielanskaflfningen i sin helhet. Jag har vidare
under anslaget F 4. Försvarets materielverk tillfört medel för att dämpa
minskningen av personal vid verket under de närmaste åren.

Kustbevakningen

Kustbevakningen
är en egen civil myndighet sedan den 1 juli 1988. Verk

samheten består av sjöövervakningstjänst, sjöräddningstjänst och övrig

service. Myndighetens centrala ledning omlokaliseras den 1 juli 1989 från

Stockholm till Kariskrona. För kustbevakningsverksamhelen är landet

indelat i fyra regioner och dessa är indelade i bevakningsområden. Perso

nalen i övrigt är fördelad på kustbevakningsstalioner (posteringar). Kust

bevakningens verksamhet och arbetssätt karaktäriseras av stor rörlighet

över stora områden längs kusten och till sjöss. Organisationen ger möjlig- 45

heter lill snabba omprioriteringar
lill olika uppgifter inom verksamhets- Prop. 1988/89:80 området.

En
viktig uppgift under programplaneperioden blir all bygga upp kompetens och
rutiner för operaliv och administrativ ledning på central och regional nivå
inom den nya myndigheten. Verksamheten bör som kustbevakningen framhåller i
sin programplan utvecklas i en bred samverkan med andra berörda myndigheter och
organisationer. Genom samlokalisering med marinen på den regionala nivån
skapas förutsättningar för en eflTektivare sjöövervakning och för uppbyggnaden
av bättre sambands- och informationssystem. Av kustbevakningens programplan
framgår att del saknas underlag för att fastställa den långsiktiga inriktningen
för sjöövervakningen. Enligt min mening bör underlaget för inriktningen las
fram så snabbt som möjligt sedan uppbyggnaden av den nya myndigheten har genomförts.

Kustbevakningen
framhåller att det krävs en hög närvaro i de områden som övervakas för att
tillsynen och kontrollen skall kunna bedrivas eflfek-tivi och för att hålla en
god beredskap för räddningstjänst. Kustbevakningen kommer mot denna bakgrund
att göra en översyn av den lokala organisationen i fråga om stalionsnät,
fördelning av fartyg saml bemannings- och tjänslgöringssyslem. Enligt min
mening kan en sådan översyn vara betydelsefull för att få en eflfektivare
verksamhet och ett bättre resursutnyttjande. En avvägning bör ske mellan olika
former av övervakning och möjligheterna lill ökad samordning av
kustbevakningens sjöövervakning med annan övervakning bör klarläggas. När det
gäller miljöskyddsområdet bör förutsättningarna för ett ökat merutnylljande av
kustbevakningens resurser för även andra uppgifter och för ett samordnat
utnyttjande av olika myndigheters materiel prövas. Ökade förutsättningar bör
således skapas för att vid ett utsläpp av olja eller kemikalier snabbt samla
olika verksamhetsområdens resurser som är lämpliga för en bekämpningsinsals.
Även möjligheterna för ökad samverkan på serviceområdet bör klarläggas. Vissa av
dessa frågor övervägs inom kustbevakningskommiltén (Fi 1987:08) som beräknas
redovisa sina förslag inom kort.

Riksdagen
(prop. 1988/89: 25, FöU 9, rskr. 70) har beslutat om åtgärder som skall
genomföras med anledning av utvidgad svensk fiskezon.

Frågan
om beredskap för olje- och kemikaliebekämpninghar behandlats i 1989 års
budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 6) under avsnillet Befolkningsskydd
och räddningstjänst. Jag förordar i övrigt all verksamheten inom
kustbevakningen inriktas på en uppbyggnad av den centrala och regionala nivåns
kompetens och rutiner samt en utveckling av samverkan med andra myndigheter.
Jag förordar också en översyn av den lokala organisationen i syfte att eflfektivisera
denna och få ett bättre resursutnyttjande.

Hemställan

Jag
hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
ta del av vad jag har anfört om försvarets materielverk och

kustbevakningen. 46

4.4.7
Redovisning av JAS 39-projektet Prop. 1988/89: 80

4.4.7.1 Bakgrund

1
enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr. 374) i
juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaflfning av JAS-systemel skall
regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JAS 39-projektet. Grunden
för JAS-projeklels värdering är riksdagsbeslutet (prop. 1982/83: 119, FöU 9, rskr.
271) om riktlinjer för JAS-projektel fram lill år 2000. 1 propositionen (prop.
1987/88:100 bil. 6, FöU II,
rskr 346) om totalförsvarets fortsatta
utveckling redovisades läget inom JAS-projektel. Överbefälhavaren har därefter
med underlag från chefen för flygvapnet och försvarels materielverk lämnat
rapport till regeringen om läget inom JAS-projektel för liden fram till den I juli
1988. I denna rapport ingår även rapport avseende det fjärde projeklvärderingslillfället
som avser verksamheten under tiden den 1 oktober 1986 till den I april 1988. Försvarets
materielverk har under år 1988 anmält att Industrigruppen JAS (IG JAS) inte
följt gmndkonlraklet vad avser oflfert för delserie två. Enligt försvarets
materielverk avviker de i oflferten redovisade kostnaderna och villkoren i
övrigt avsevärt från kontraktet. Dessa förhållanden har föranlett särskilda
utredningar om möjligheterna att genomföra JAS-projektel eller ersätta det med
ett utländskt alternativ. Ett haveri med del första provflygplanel inträflfade
i februari 1989. Konsekvenserna av haveriet kan komma att inverka på
projektets framlid. Offerlläget för delserie två och del inträflfade haveriet
behandlas i det följande under punkt 4.4.7.4.

4.4.7.2 Teknisk
värdering av projektet den 1 juli 1988

I
överbefälhavarens rapport den 15 oktober 1988 ingår försvarets materielverks
tekniska värdering av projektet. Av denna framgår alt flygplanets specificerade
tekniska prestanda i allt väsentligt bedöms kunna uppnås hos serieflygplanen.
De tidigare anmälda förseningarna i projektet har under året inte kunnat
alertas utan har ökat ytterligare. Den flygutprovning som måste genomföras före
leverans av det första serieflygplanet bedöms nu inte kunna slutföras före
kontrakterad tidpunkt för den första serieleveransen. Av försvarets
materielverks tekniska värdering framgår att en försening av den första
serieleveransen på minst ell år bedöms som mycket sannolik. Detta kommer att
påverka lidpunkten for ombeväpning av äldre flygförband till JAS 39 Gripen. En senareläggning
av ombeväpningen innebär att den operativa effekten av JAS 39-systemet kommer
alt försenas.

Flygplanets
konfiguration har i allt väsentligt fastlagts och väsentliga

delar av de elektroniska systemen har provals i ett provflygplan av Viggen-

typ. Förseningen av den första flygningen har främst berott på förseningar

i arbetet med styrsystemet. Även andra delsystem har varit försenade men

i mindre grad än styrsystemet. Arbetet med motorn (RM 12) fortlöper men

vissa tekniska problem kvarstår att lösa. Bl. a. pågår arbete med all

omkonstruera efterbrännkammaren för att nå upp till specificerade pre- 47

slanda.

Det
första provflygplanel påbörjade i december 1988 flygutprovningen. Prop.
1988/89: 80 Vid den sjätte flygningen i februari 1989 totalhavererade denna
prototyp. Utredning om orsakerna lill haveriet pågår. Markutprovning pågår med
ytterligare två av de totalt fem planerade provflygplanen i projektet.

Med
reservation för vad som kan ha förorsakat haveriet konstaterar jag att JAS-projektel
enligt vad som framgick vid det senaste projeklvärderingslillfället i stort
kommer att kunna uppnå specificerade prestanda. De sedan föregående år ökade
resurserna för att återta förseningarna har under det gångna året inte givit
förväntat resultat. Jag konstaterar att industrin inom väsentliga områden har
underskattat arbetsvolymen för projektet. Detta medför ökade kostnader främst
för IG JAS men även för andra leverantörer av materiel till projektet. Ell
intensivt ulprovnings-program skall nu genomföras fram till dess
serieleveranserna skall börja. Tidpunkten för leverans av operativt användbara
flygplan kommer att förskjutas. Jag förutsätter all industrin i samverkan med
myndigheterna fortsätter all pröva varje möjlig åtgärd för att förhindra
ytterligare förseningar och alt så långt möjligt återta förlorad tid samt att
även begränsa ogynnsam inverkan på projektet av det beklagliga haveriet.

För
flygplanets vapenprogram har redovisats olika alternativ. Jag har tidigare
(avsnitt 4.4.6.3) redogjort för min syn på inriktningen av den lunga attackbeväpningen.

4.4.7.3
De ekonomiska förutsättningarna för projektet

I
enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83: 119, FöU 9. rskr. 271) våren
1983 är planeringsramen för projektet fram till år 2000 24,9 miljarder kronor
i prisläget februari 1981. JAS-projektel följer samma regler för priskompensalion
som övrig materiel inom försvarsmakten. Riksdagens beslut (prop. 1983/84: 112, FöU
20, rskr. 348) under våren 1984 om det militära försvarels fortsatta utveckling
m. m. innebar förändringar för JAS-projektel främst avseende ett nytt
priskompensationssystem som tar hänsyn till försvarskoslnadernas
utlandsberoende. Försvarsbeslutet år 1987 tillförde JAS-projektel ytterligare
1,8 miljarder kronor under budgetåren 1987/88— 1996/97 för komplettering av motmedelssystemet
saml för en eventuell utökning av antalet flygplan efter nästa försvarsbeslut. JAS-projeklels
planeringsram för budgetåren 1982/83-1999/2000 var i

1982 års riksdagsbeslut i prisläget februari 198125,7
miljarder kronor.

1983 års riksdagsbeslut innebar för JAS-projeklet att
planeringsramen skulle minskas med 800 milj. kr. till 24,9 miljarder kronor. De
i överbefälhavarens rapport redovisade kostnaderna utgår fortfarande från den
högre planeringsramen från 1982 års försvarsbeslut.

Av
överbefälhavarens rapport i oktober 1988 framgår vidare att reste

rande planeringsram för JAS-projeklet exkl. prisreserver enligt gällande

beräkningsmetoder uppgår lill 33,2 miljarder kronor i prisläget februari

1988. Med reservation för de högre kostnaderna som har anmälts för

delserie två av försvarels materielverk i december 1988 beräknas JAS-

projektel under motsvarande lid uppgå till 33,7 miljarder kronor i samma '*°

prisläge.
Överbefälhavaren har tidigare anmält att en reducering till 1983 Prop.
1988/89: 80 års nivå inte bör göras nu utan bör anstå till dess ökad säkerhet
erhålls i projektet. Detta har accepterats av riksdagen.

Överbefälhavaren
konstaterar i den senaste projektvärderingen (oktober 1988) all
medelsförbrukningen i projektet hittills i stort följer uppgjorda betalningsplaner
i grundkontraktet. De ovan nämnda förseningarna har inte ännu inneburit ökade
kostnader för försvaret vad avser utvecklingen och delserie ett (flygplan
1—30). Förseningarna och osäkerheter beträffande de framtida kostnaderna
medför dock enligt överbefälhavarens rapport att priset för delserie två
(flygplan 31 — 140) är osäkert. Vidare konstaterar överbefälhavaren alt den tvåsitsiga
versionen av JAS (JAS 39B) tills vidare har utgått ur planeringen av
kostnadsskäl. Begränsat tekniskt utvecklingsarbete för JAS 39B har genomförts till
slutet av år 1988 för att göra det möjligt att även JAS 39B kan värderas i ell
kommande slutligt val av utbildningssystem.

Överbefälhavaren
har i sin programplan delvis omplanerat de medel som avsattes i 1987 års
försvarsbeslut för anskaflfning av ylleriigare JAS-flygplan eller motsvarande
höjning av luftförsvarsefTeklen. Jag accepterar inte detta förslag lill omplanering
ulan förutsätter att den tillsatta försvarskommittén kan överväga och föreslå
hur dessa medel bör användas, inför ett beslut år 1991.

Jag konstaterar att
för de första 30 flygplanen följer JAS-projektel de kostnadsramar som
förutsattes i grundbeslutet. För delserie två och vissa vapensystem kan ännu
inte priset säkert fastställas. Jag återkommer till delserie två i det
följande.

4.4.7.4 Läget i
projektet i februari år 1989

Försvarets
materielverk har under år 1988 anmält att IG JAS inte fiillföljer gmndkontraklets
åtagande vad avser oflfert för delserie två. IG JAS oflfert har redovisats för
försvarsdepartementet under hösten 1988. Oflferten avviker enligt
materielverkets hittills gjorda bedömning avsevärt från åtagandet i grundkontraktet
både vad avser ekonomiska nivåer och omfattningen av övriga åtaganden för
delserie två. Fortsatta diskussioner om offertens innehåll har genomförts
mellan IG JAS och försvarels materielverk under november och december 1988. IG
JAS har kompletterat oflferten under december 1988. Försvarets materielverk
har därefter den 23 december 1988 anmält resultatet av utvärderingen till
regeringen. Utvärderingen visar all JAS-ramen skulle behöva ökas från 42,3
miljarder kronor lill omkring 50 miljarder kronor för åren 1982 — 2000. Utöver
detta tillkommer enligt överbefälhavarens mening kostnader för utveckling av och
förskott för flygplanen i delserie tre som avses levereras efter sekelskiftet.
Dessa kostnader ingår inte i den ursprungliga JAS-ramen. Enligt överbefälhavaren
bör upp till åtta miljarder kronor tillföras JAS-projeklet för detta ändamål
under senare delen av 1990-lalet.

Jag
konstaterar alt hittills redovisat underlag visar kraftiga kostnadsökningar
för delserie två liksom för delserie tre. Delta förhållande och det nyligen inträflfade
provflygplanhaveriel ger anledning att närmare studera

49

4 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 80

projektets fortsättning.
Regeringen har därför nyligen givit försvarets ma- Prop. 1988/89:80

terielverk i uppgift att närmare klarlägga de ekonomiska och tekniska ,

frågorna
i projektet. Jag förväntar mig svar från försvarets materielverk under maj
1989. Jag avser att fortlöpande hålla försvarsutskottet och 1988 års försvarskommitlé
orienterade om utvecklingen av projektet.

4.4.7.5
Vissa industripoliiiska aspekter på projektet

I
samband med att JAS-kontraktet slöts år 1982 lämnade IG JAS vissa utfästelser beträflfande
sysselsättningsskapande åtgärder och teknologiöverföring, som skulle
genomföras under en femårsperiod, samt industriellt samarbete mellan deras
utländska underleverantörer och svensk industri i vissa fall ända fram till år
2002.

I
1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 6 s. 38) redogjorde jag för
det slutgiltiga utfallet av de sysselsättningsskapande åtgärderna och teknologiöverföringen.

Jag
har av chefen för industridepartementet erfarit att hans företrädare den 22
september 1988 från IG JAS har erhållit en rapport om hittills uppnådda
resultat av det industriella samarbetet med deras utländska underleverantörer.

För
den fortsalla uppföljningen av IG JAS industripolitiska utfästelser finns sedan
år 1986 en särskild arbetsgrupp vid industridepartementet. Arbetsgmppen har
analyserat det från IG JAS redovisade materialet om genomfört industriellt
samarbete samt ställt detta i relation till de utländska underleverantörernas
utfästelser mot IG JAS. Hittills har drygt 20 utländska underleverantörer
åtagit sig industriell samverkan med svensk industri t. o. m. år 1990 för ca 2
600 milj. kr. och totaU fram lill år 2002 om drygt 5 150 milj. kr.

Arbetsgmppen
har därvid för Saab Scanias underleverantörer kunnat godkänna genomförda affärer
tifl drygt 470 milj. kr. räknat i 1981 års prisnivå. I löpande priser motsvarar
detta drygt 550 milj. kr. För Ericsson Radar Electronics underleverantörer har
arbetsgruppen på motsvarande sätt kunnat godkänna genomförda affärer till
knappt 210 milj. kr. i löpande priser enligt avtal. För Volvo Flygmotors
underleverantör GE (General Electric) har arbetsgruppen, som direkt och
indirekt industrisamverkan, kunnat godkänna ca 1460 milj. kr. i löpande priser.
Delta motsvarar i 1982 års prisnivå ca I 330 milj. kr. Sammantaget har således
under perioden den IjuH 1982 tifl den 30 juni 1988 genomförts industriefl
samverkan mellan IG JAS utländska underieverantörer och svensk industri till
ett värde av över 2 220 milj. kr. i löpande priser.

Den
särskilda arbetsgruppen konstaterar att de hitliflsvarande resultaten av
industriell samverkan mellan IG JAS utländska leverantörer och svensk industri
kan anses motsvara förväntningarna. Vid en jämförelse mellan de olika utländska
leverantörerna framgår det dock att resultaten hittills är ojämnt fördelade.

50

Hemställan Prop. 1988/89: 80

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
ta del av vad jag har anfört om JAS 39-projektet.

4.4.8
Ubåtsskyddsåtgärder

Ubåtsskyddsförmågan
ökar successivt som följd av fattade beslut.

Ansträngningarna
för att få ett slut på kränkningarna av vårt territorium skall fortsätta.

Fartyg
och annan materiel tillförs och förbättras. Personalen har dessutom utvecklat
en väsentligt förbättrad förmåga i ubåtsskydd.

Jag
har tidigare konstaterat att ubåtsskyddsverksamheten medför stora påfrestningar
för berörd personal. Satsningen på incidentberedskapen innebär vidare ökade
driftskostnader och slitage på materiel med följd att andra viktiga
verksamhetsområden blir eftersatta. Enligt min mening måste detta
uppmärksammas ytterligare i den foitsatta planeringen.

Överbefälhavaren
har på särskilt uppdrag från regeringen redovisat hur ubåtsskyddsålgärder är
inplanerade. Jag har då konstaterat att planeringen sker i enlighet med
inriktningen i riksdagsbeslut (prop. 1987/88:150, FÖU 13, rskr. 386).

Det
är vidare min avsikt att även fortsättningsvis särskilt följa upp ubåtsskyddsverksamheten.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

all
la del av vad jag har anfört om ubåtsskyddsåtgärder.

51

4.4.9
Krigsorganisationens utveckling

Överbefälhavaren redovisar i programplanen följande
sammanställning över krigsorganisationens utveckling.

Prop. 1988/89:80

Viktigare
förband (motsvarande)

Läget

1988

1992

1997-

Fördelningsstaber

8

6

6

Infanteribrigader
77

10

10

1>

Infanteribrigader
66

8

—

—

Infanteribrigad
2000

—

-

5

Norrlandsbrigader

5

5

5

Pansarbrigader

5'

5'

2

Mekaniserade
brigader

1

1

4'

Fältbataljoner

ca 100

100

90

Luftvärnsrobotbataljoner

2

2

4

med medellång räckvidd

Transporthelikopterkompanier

4

4

4

Pansarvärnshelikopterkompanier

1

2

2

Försvarsområdesbataljoner

ca 90

80

85

Skyddsförband,
man'

-

16000

110000

Robotbåts-/kustkorvettsdi
visioner

3

4

}'

Patrullbåtsdivisioner

4

4

Ubätsfloltiljer
(motsvarande)

2

2

2

Helikopterdivisioner

4

4

3

Minröjningsflottiljer

2

2

2

Minsveparflottiijer

6

6 .

5

Kustartilleribataljoner,
fasta

21

19

16

Kustartilleribalaljoner,
rörliga

7

8

8

Kuslrobotbatteri

1

1

1

Bas- och
underhållsbataljoner

7

9

9

Jaklflygdivisioner
35

3

3'

2'

Jaktflygdivisioner
37

8

8

8

Attackflygdivisioner
37

5,5

5,5

1,5

Spaningsflygdivisioner
37

6

6

6

Flygdivisioner
JAS 39

—

—

5

Lätta attackflygdivisioner

4

4

6

Slrilbataljoner

II

11

11

Basbataljoner

32

30

30

' Inkl. brigaden på Gotland.

- Beroende av kommande omplaneringsbehov kan ytterligare
reduceringar komma

att ske. ' Delar organiseras inom marinen oeh flygvapnet. Handlingsfrihet
för ytterligare en J 35-division har skapats. ■ Utnyttjas för att
organisera mekaniserad brigad i övre Norrland. '' Beroende av ersättningen av
SK 60.

För
egen del vill jag framhålla de stora osäkerheter som för närvarande råder om
den framtida krigsorganisationen. Jag anser att det av överbefälhavaren
angivna läget för år 1992 i huvudsak kan ses som mål för den organisatoriska
handlingsfriheten på sikt. Jag är dock inte beredd att acceptera den angivna
utvecklingen av skyddsslyrkor.

52

Hemställan Prop. 1988/89: 80

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
ta del av vad jag har anfört om krigsorganisationens utveckling.

4.4.10
Anställd personal

4.4.10.1
Långsiktigt behov av anställd personal

Jag
vill här erinra om att riksdagen i föregående försvarsbeslut (prop. 1986/87:95,
FöU 11, rskr. 310) godtagit all den tidigare strikta myndighetsvisa personalramssiyrningen
ersätts av beslut om personalvolymens utveckling på lång sikt för
försvarsmakten i dess helhet. Jag redovisar därför i det följande endast
överbefälhavarens planering och bedömningar vad avser möjligheterna alt
tillgodose försvarsmaktens behov av anställd personal.

Personalvolymerna
redovisas dessutom under respektive anslag. Dessa senare redovisningar grundar
sig på myndigheternas anslagsframställningar och kan i vissa fall skilja sig
från sammanställningen här.

Överbefälhavaren
redovisar i programplanen för perioden 1989/90 — 1991/92 sin syn på personallägets
utveckling t. o. m. budgetåret 1996/97.1 följande tabeller redovisas dels
personallägets utveckling räknat i personår, dels den åriiga rekryteringen av yrkesoflTicerare
via oflTicershögsko-lorna.

Personallägels
utveckling räknat i personår

Kategori-

Utfall 1987/88

Planerat
1989/90

Planerat
1991/92

Planerat
1996/97

Armén

Mil Civ Summa

8 244

6 193

14437

8018

6060

14078

7 886

5910

13 796

7 800

5 450

13 250

Marinen

Mil Civ Summa

3070 2711 5781

3 100

2 725 5 825

3100 2 689 5 789

3 100

2 645 5 745

Flygvapnet

Mil Civ Summa

3 495 3 396 6891

3 385 3436 6821

3495 3447 6 942

3 805 3 407 7212

Operativ
ledning

Mil Civ Summa

775

2 820

3 595

800 2810 3610

800

2 804

3 604

800

2 804

• 3
604

Gem.
myndigheter

Mil Civ Summa

,505 5361 5 866

550 5424 5 974

540. 4993 5 533

540 4865 5405

Summa

Mil Civ Summa

16089 20481 36 570

15853 20455 36 308

15821 19 843 35 664

16045 19171 35216

' ÖB 1988-09-30 Plan 1.483:63530, tabell 6.

- Inkl. intäktsfinansierad personal, exkl. yrkesolTicersaspiranter,
reservofficerare,

frivilligtjänstgörande, lönebidragsanställda,
beredskapsarbetare och arbetsvårdsfall.

53

Ärlig rekrytering av yrkesofiicerare'- Prop. 1988/89:80

Utfall Planerat Planerat

1987/88 1989/90 1991/92

395

557

423

180

180

180

150

240

240

Armén

Marinen

Flygvapnet

Summa 725 977 843

; ÖB 1988-09-30 Plan 1, 483:63530, tabell 7. - I tabellen
anges det antal som slutligt anställs.

Jämfört
med överbefälhavarens tidigare planering innebär detta en minskning av antalet yrkesoflTicerare
budgetåret 1996/97 med ca 1400 personår. Detta beror huvudsakligen på att
planeringen för armén anpassats till de förändringsförslag överbefälhavaren
lämnat.

Överbefälhavaren
bedömer att överensstämmelse mellan tillgång på och behov av yrkesoflTicerare
inom armén kan uppnås i mitten av 1990-talet. Motsvarande balans inom marinen
bedöms uppnås före år 1997. För flygvapnet gäller att behovet av flygförare och
tekniker kan vara lillgodosell i början av 1990-talet medan bristen på
personal för den nya basorganisationen gör att överensstämmelse mellan behov
och tillgång uppnås först i slutet av 1990-talet.

Inom
marinen är behovet av reservoflTicerare tillgodosett. Inom armén och flygvapnet
bedöms behovet vara tillgodosett i mitten av .1990-talet resp. omkring år 2000.

Överbefälhavaren
anger emellertid att det kommer att ta lång tid innan all personal är rätt
utbildad för sina uppgifter även om det antalsmässiga behovet blir
tillgodosett.

Vad
avser den civila personalen uppger överbefälhavaren att han söker uppnå bästa
avvägning mellan anställd personal och köpta tjänster. Inom framför allt armén
behöver det långsiktiga behovet av civil personal granskas ytterligare.

4.4.10.2
Pilolfrågan

Jag
kan konstatera att det avtal som slöts mellan statens arbetsgivarverk och
personalorganisationerna om löne- och andra anställningsvillkor för flygförarna
våren 1986 har börjat ge resultat. De stora avgångarna av flygförare till de
civila flygbolagen som tidigare drabbat flygvapnet minskar.

Bland
de yngre och för flygbolagen mest attraktiva piloterna finns i dag endast 15
piloter utan avtal. Huvuddelen av dessa kommer enligt chefen för flygvapnet med
största sannolikhet att gå över till civila flygbolag i en nära framtid.
Därefter beräknas den årliga avgången under ett antal år att bli högst sju,
främst ur den grupp av äldre (40 — 43 år) piloter vars avtal löper ut.

För
att säkerställa försörjningen av piloter i flygvapnet antas numera 40

slridspiloler till utbildning, jämfört med 20 piloter under budgetåret

1984/85. Detta har utöver avtalet inneburit att den negativa trenden 54

brutits.
Behovet av flygförare bedöms av överbefälhavaren vara täckt i Prop.
1988/89:80 början av 1990-talet.

Erforderliga
inkallelser av piloter, som är anställda i flygbolagen, för att upprätthålla
flygvapnets operativa förmåga bedöms av chefen för flygvapnet kunna minskas antalsmässigt
från år 1989.

Jag
kan vidare konstatera att den satsning på de yngsta piloterna som gjordes i
oktober 1987 i form av personliga löneplanstillägg har slagit mycket väl ut.
Alla utexaminerade elever har tecknat avtal efter denna åtgärd.

Flygbolagens
behov av piloter tillgodoses delvis genom rekrytering av elever som
utexamineras från den statliga civila trafikflygarhögskolan (TFHS) i
Ljungbyhed.

Vid
TFHS har hittills 100 elever utexaminerats. För närvarande genomgår 54 elever
utbildning som avslutas under år 1989. En kurs med 20 elever som utexamineras i
april 1990 har börjat i januari 1989. Därmed nås också målet 60 utexaminerade
elever per år. Utbildning av norska piloter pågår för närvarande med 6 elever
som utexamineras i april 1989. 10 nya elever beräknas få utbildning mellan
augusti och december 1989. Målet är 40 norska elever varje år. När detta målnås
beror på de norska myndigheternas möjligheter att utbilda elever vid den
grundläggande utbildning i Norge som föregår utbildningen vid TFHS.

Chefen
för kommunikationsdepartementet anför i budgetpropositionen (prop. 1988/89:100
bil. 8) att han ser fördelar om luftfartsverket i kontakt med berörda flygbolag
log över kommunikationsdepartementels roll som kravslällare på ulbildningsvolymen
vid TFHS. Han anser i det sammanhanget alt det förefaller naturligt att delar
av kostnadsansvaret för grundutbildning av piloter belastar luftfartssektorn.
Han anser att dessa frågor bör bli föremål för fortsatta överväganden.

Jag
har nyligen kommit överens med de norska och danska försvarsministrarna att
utbyta erfarenheter m. m. inom pilotområdet i syfte att bl. a. analysera pilotsiluationen
i resp. land, utvärdera genomförda åtgärder för all kunna behålla piloterna vid
försvarsmakten samt eventuellt vidtaga gemensamma åtgärder för att förbättra
situationen i första hand i Danmark och Norge där pilotsiluationen är rriest
problematisk.

Det
är med tillfredsställelse jag ser den återhämtning som sker på pilolsidan och
att de åtgärder som har vidtagits uppenbarligen givit positiva resultat.

4.4.10.3
Vissa övriga frågor

Som
jag berörde i försvarsbeslutspropositionen (prop 1986/87:95) har regeringen
uppdragit åt försvarets forskningsanstalt att närmare kartlägga orsakerna till
avgångsbenägenheten bland den anställda personalen. Forskningsanstalten har avrapporterät
delar av uppdraget och räknar med att kunna slutföra studierna under
innevarande budgetår.

Den
översyn av det nuvarande reservoflTicerssystemet som jag i budget

propositionen 1987/88 anmälde skulle slutföras senast den 31 december

1988 har på grund av vissa svårigheter med inhärntande av underlag

förlängts till den 31 mars
1989.

Enligt
vad jag har erfarit har statens arbetsgivarverk påbörjat förhand- Prop.
1988/89:80 lingar med arbelslagarorganisationerna i syfte att åstadkomma en
överenskommelse om vilka villkor som skall tillämpas för den personal som
kommer att bli berörd av eventuella förändringar i försvarmaktens organisation.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
la del av vad jag har anfört om den anställda personalen.

4.4.11
Vissa frågor rörande värnpliktiga

4.4.11.1
Marinens utbildningssystem

Inför
1987 års försvarsbeslut föreslog överbefälhavaren ett nytt utbildningssystem
avseende värnpliktiga inom såväl kustartilleriet som flottan. Systemet innebär
bl. a. en annan avvägning mellan grundutbildning och repetilionsulbildning än
vad som nu gäller men fortfarande inom en totalt sett oförändrad
utbildningstid. Det tillgodoser ökade beredskapskrav och utgör en förbättring
av förbandsulbildning och samträning. I totalförsvarspropositionen (1986/87:95,
s. 79 — 80) anförde jag att systemet är principiellt lämpligt och bör få
införas. Riksdagen hade ingen erinran mot vad jag anförde i denna del.

Förberedelser
för införande av det föreslagna systemet har fortsatt.

Överbefälhavaren
betonar betydelsen av att det nya utbildningssystemet för flottans del införs fr.o.m.
budgetåret 1991/92. Vad beträflfar slutligt ställningstagande till
kustartilleriets utbildningssystem bör detta anstå tills den nu pågående totala
översynen av marinens freds- och krigsorganisation är genomförd.

Jag
förordar att ett nytt utbildningssystem för flottan införs enligt riksdagens
tidigare beslut och överbefälhavarens nu preciserade förslag. Detta innebär att
vissa ändringar behöver göras i värnpliktslagen (1941:967). Den längsta
grundutbildningstiden för värnpliktiga i flottan behöver förlängas med — för
olika värnpliktskategorier — 85 till 115 dagar. För närvarande anges
grundutbildningstiderna i värnpliktslagen med en nedre och en övre gräns i
dagantalet. Spännvidden är inte särskilt stor, i allmänhet mellan 25 — 60
dagar för de olika kategorierna. I verkställighelsföre-skriflerna lill lagen
har dagantalet närmare lagts fast. I föreliggande förslag har, förutom alt
dagantalet som angetts förut höjts för de olika kategorierna med mellan 85—115
dagar, den normala spännvidden behållits för den nedre och övre gränsen. I två
fall har dock den nedre gränsen inte ändrats med följd att spännvidden blivit
större än det sorn är regelmässigt i lagen. Det gäller främst gmndutbildningsliden
för meniga kategori F och gruppbefäl i flottan. Den nedre gränsen har där
behållits därför att den förlängda tiden inte skall gälla alla värnpliktiga
inom kategorien.

Samtidigt
minskas skyldigheten för värnpliktiga i flottan all fullgöra

repetilionsulbildning från fem till två krigsförbandsövningar. Dessutom 56

sänks
del högsta dagantalet för varje krigsförbandsövning med 5 dagar för Prop.
1988/89:80 meniga och gruppbefäl. För plutons- och kompanibefäl görs ingen
ändring i denna del. För närvarande finns i lagen också bestämmelser som medger
en förlängning av krigsförbandsövningarna för vissa värnpliktiga vid flottan.
Denna bestämmelse behöver inte tillämpas inom ramen för det nya
utbildningssystemet vid flottan och kan därför upphävas. Förslag till lag om
ändring av värnpliktslagen (1941:967) har upprättats inom försvarsdepartementet
och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

4.4.11.2
Försök med förkortad grundutbildning

Överbefälhavaren
har hos regeringen hemställt om att få genomföra försök med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga. Försöksverksamheten avses omfatta budgetåren
1989/90-1991/92 och berör åriigen upp tifl ca 7000 värnpliktiga vid armén och
ca 300 värnpliktiga vid marinen.

Överbefälhavaren
föreslår en försöksulbildning om 5 månader.

Bakgrunden
till överbefälhavarens förslag om förkortad grundutbildning framgår i hans programplan
för perioden 1989/90— 1991/92. Överbefälhavaren anför att det finns behov av
att reducera arméns krigsorganisation för att återstående delar skall kunna
ges en erforderlig förmåga. Han anser vidare all det föreligger brister i
förmågan att bevaka och skydda för totalförsvaret viktiga skyddsobjekt.

Överbefälhavaren
föreslår i programplanen alt de värnpliktiga som grundulbildas lill
försvarsområdesförband ges 5 månaders gmndutbild-ning fr.o.m. år 1989/90. Inom
ramen för försvarsområdesförbandens utbildning bör försök göras under perioden 1989/90-1991/92
för att klarlägga om utbildningsmålen för de s. k. skyddsförbanden kan nås med
2 1/2 månaders utbildning eller om utbildningstiden behöver vara längre än 21/2
månad. Överbefälhavaren föreslår vidare att 21/2 månaders grundutbildning för
skyddsförbanden planeras fr. o. m. år 1992. De befal-uttagna värnpliktiga i
försvarsområdesförband och skyddsförband ges längre utbildningslid. Beträflfande
marinen föreslår överbefälhavaren att, i likhet med armén, förband med
försvars- och skyddsuppgifter ges en grundutbildningstid om 5 resp. 2 1/2
månader.

Försöken
inom armén föreslås omfatta värnpliktiga som enligt nuvarande planer främst är
avsedda att grundulbildas och ingå i krigsförband som skall avvecklas eller
omorganiseras. 1 första hand gäller detta infanleribri-gader 66 M saml
fristående skyttebataljoner. Överbefälhavaren anser att de frigjorda personella
och materiella resurserna därvid tidigt kan utnyttjas för uppbyggnad av det
territoriella försvaret i en ny stmktur.

Enligt
överbefälhavaren skall behovet efter år 1992 av beredskapsförband inom armén i
huvudsak tillgodoses genom gmndulbildning av särskilda beredskapsplutoner
(kompanier). Dessa utbildas under fem månader. Huvuddelen av
beredskapsförbanden avses därefter krigsplaceras i försvarsområdesförband
(försvarskompanier och försvarsbataljoner).

Överbefälhavaren
anser vidare att genom alt förbanden i stor utsträckning rekryteras lokall och
ges en utbildning som inriktas mot resp. bered-skapsuppgift kan
utbildningstiden förkortas.

Försöken
föreslås genomföras vid sju tifl tio myndigheter inom armén Prop. 1988/89: 80
med en fördelning över de flesta militärområdena.

Inom
marinen bör försöken omfatta värnpliktiga som enligt nuvarande planer skall
ingå i basbevakningskompanier i flottan resp. beredskapsplutoner i
kustartilleriet. Inom marinen berörs ca fem myndigheter av försöken.

Kostnadsbesparingarna
med förkortad utbildning under perioden 1989/90- 1991/92 bedöms av överbefälhavaren
till 75-100 milj. kr. för armén och ca 25 milj. kr. för marinen.

På
sikt kan det enligt överbefälhavaren också bli aktuellt att förändra repetitionsutbildningens
omfattning med bl. a. fler och kortare övningar.

Frågan
om bl. a. arméns utbildningssystem skall behandlas av den nyligen tillkallade
försvarskommittén. Jag tar därför inte ställning till överbefälhavarens
förslag som jag i det föregående har redovisat. Jag förordar dock att i
avvaktan på nästa försvarsbeslut försök med förkortad grundutbildning får
genomföras inom armén och marinen under budgetåren 1989/90—1990/91. För en
mycket begränsad del avslutas försöken dock tidigast vid utgången av augusti
1991. Försöken skafl för icke befalsuttagna värnpliktiga omfatta fem månaders
grundutbildning. De värnpliktiga som deltar i försöken skall efter fullgjord gmndulbildning
krigsplaceras i försvarsområdesförband (försvarskompanier och
försvarsbataljoner). Förslag tifl lag om försök med förkortad gmndulbildning
för värnpliktiga har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2. Enligt lagförslaget får försöken
omfatta högst 5 500 värnpliktiga vid armén och högst 500 vämpliktiga vid
marinen för varje utbildningsår. Försöken gäller endast kategorierna E, F och G
vid armén och F och G vid marinen. I lagförslaget har angetts en högsta
grundutbildningstid om 227 dagar. Orsaken tifl detta är att vissa vämpliktiga
— kategori E inom armén — som rycker in under juni 1989 och skafl omfattas av
försöksverksamheten, bör fullgöra en minsta tid om ca 220 dagar i stället för
150 dagar som gäller för övriga meniga i försöksverksamheten, för att kunna
slutföra sin utbildning samtidigt med övriga kategorier. För närvarande har
denna kategori värnpliktiga en gmndutbildningstid om lägst 290 och högst 315
dagar. Det bör ankomma på regeringen att ange de närmare villkoren för
försöksverksamheten.

4.4.11.3
Värnpliktsförmåner

Jag
redovisade i förra årets budgetproposition hur kontantförmånerna till värnpliktiga
hade utvecklats under 1980-talet. Jag konstaterade då att dessa förmåner hade
höjts i en takt som avsevärt översteg den allmänna standardhöjningen.

I
juni 1988 redovisade överbefälhavaren en undersökning av de värnpliktigas
ekonomiska situation. Undersökningen var upplagd så att den kunde jämföras med
en liknande undersökningsom gjordes år 1981.

Utan
att gå in på några detaljer kan jag konstatera att jämförelsen mellan dessa
båda undersökningar styrker min tidigare beskrivning av värnpliktsförmånernas
utveckling.

Jag har dock beräknat
medel för en höjning av värnpliktsförmånerna Prop. 1988/89:80 även budgetåret
1989/90. Efter indexuppräkning beräknar jag utrymmet för höjning av de
värnpliktigas förmåner till ca 35 milj. kr.

Inom
ramen för detta utrymme anser jag att dagersättningen bör höjas med I kr. från
30 kr. till 31 kr. Efter 230, 300 och 360 dagars tjänstgöring utges som
tidigare tillägg med 15, 30 resp. 60 kr. per dag.

Vidare
bör den behovsprövade familjepenningens maximibelopp för hustru höjas med 185
kr. per månad till 2 635 kr.

Det
ekonomiska utrymmet medger vidare att ca 13 milj. kr. avsätts för förbättringar
avseende förplägnadsersättningen.

De
nu redovisade höjningarna beräknas kosta ca 25 milj. kr. Det resterande
utrymmet bör avsällas för alt finansiera ökade kostnader för bostadsbidrag
till följd av hyreshöjningar m. m.

De
förbättringar av förmånerna till de värnpliktiga som jag förordar bör genomföras
den I juli 1989.

I
tillämpliga delar bör förbättringarna också gälla andra som uppbär ersättning
enligt samma grunder som värnpliktiga, t. ex. vapenfria tjänstepliktiga.

Höjningen
av familjepenningen kräver ändringar i familjebidragslagen (1978:520) medan det
ankommer på regeringen att besluta om övriga ändringar av förmånerna. Förslag
till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom
försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
3.

De
värnpliktigas rätt till fria hemresor regleras i, vämpliktsförmånsför-ordningen.

Det
kan i sällsynta fall uppstå situationer där denna rätt kan orsaka problem. Jag
tänker då på exempelvis värnpliktiga som missköter sig på ett sådant sätt att
de inte längre accepteras som passagerare av det transportförelag som anlitas
för de fria hemresorna. Det kan även gälla den som ådömts en påföljd i form av fritidsstraflf
eller extraarbete som skafl verkställas på fredagkvällen efter det att övriga
värnpliktiga rest hem över veckoslutet. Att förbandet i sådana fall tvingas
ordna en särskild transport för de värnpliktiga som genom egen förskyllan inte
kunnat utnyttja den gemensamma transporten är inte rimligt.

Jag
avser därför att återkomma till regeringen med förslag till erforderliga
författningsändringar så att det klargörs att det allmänna inte har någon
skyldighet att ordna en särskild hemtransport i sådana fall som jag nu har . berört.

4.4.11.4
Förändrad handläggning beträffande vapenfria tjänstepliktiga

Försvarets
rationaliseringsinstitut har på regeringens uppdrag utrett och lämnat förslag
till en förändrad organisation vad avser handläggning äv ärenden om tillstånd
att fullgöra vapenfri tjänst. Jag avser att senare föreslå regeringen all i en
proposition förelägga riksdagen förslag till förändringar som berör
vapenfrinämnden, värnpliktsnämnden och nämnden för vapenfriutbildning. Jag
räknar med att dessa förändringar inte kommer att medföra ökade totala
kostnader.

4.4.11.5 Lagrådets hörande Prop. 1988/89: 80

I
fråga om ändringarna i familjebidragslagen är lagstiftningen av sådan beskaflfenhel
all lagrådels hörande skulle sakna betydelse. 1 fråga om övriga lagförslag
skulle lagrådels hörande fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att
avsevärt men skulle uppkomma genom dels att försöken med förkortad utbildning
inte kan genomföras för att beaktas i tid inför nästa försvarsbeslut, dels att
de ökade beredskapskraven inom marinen inte kan tillgodoses.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen

dels
föreslår riksdagen att antaga förslagen

1. tifl lag om ändring i värnpliklslagen (1941:967),

2. till lag om försök med förkortad grundutbildning,

3. lill lagom ändring i familjebidragslagen
(1978:520),

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om
värnpliktiga och övriga Ijänslepliktiga.

4.4.12
Försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet

Överbefälhavaren
har inom ramen för FU 88 studerat lokaliseringen av försvarsmyndigheter i
Stockholmsområdet. Arbetet har dokumenterats i FU 88 delrapport Försvarsmaktens
mark och byggnader i Stockholmsområdet. Del har resulterat i följande förslag till
åtgärder, som överbefälhavaren vill genomföra under förutsättning att
intäkterna från avveckling av etablissement får disponeras för försvarsändamål.

Etablissement som Etablissement som

föreslås behållas föreslås avvecklas

Tullinge Solvalla

Näsby Park Bagartorp

Ursvik Amiralitetshuset

Tre Vapen Fredrikshov

Artillerigärden

Militärhögskolan

Karlbergs slott

Milit ä rstabsbyggnaden

Gamla militärstabsbyggnaden

Kanslikasernen vid f d. K I

Kastellet

Överbefälhavarens
rapport remitteras för närvarande, bl. a. lill de kommuner som direkt berörs
av förslagen.

För
egen del vill jag dels anmäla alt det bör ankomma på regeringen att besluta om
förändringar av del slag som överbefälhavaren har föreslagit, dels kommentera
förslagen vad gäller etablissementen Tullinge och Näsby Park.

Frågan
om en eventuell avveckling av Tullinge-elablissementel berördes

i 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:100 bil. 2, FöU 18, rskr. 374). 60

Försvarels
fastighelsnämnd fick därefter regeringens uppdrag alt utreda Prop. 1988/89:80
etablissemenlets framtida användning. Nämnden har i juni 1988, mot bakgrund av
överbefälhavarens då aviserade förslag i FU 88, hemställt om regeringens
omprövning av uppdraget. I avvaktan på en sådan omprövning av uppdraget låter
nämnden ärendet vila.

Frågan
om avveckling av Näsby Park-etablissementel togs också upp i 1982 års
försvarsbeslut. Fortifikationsförvaltningen fick därefter regeringens uppdrag
att avveckla etablissemenlet. Regeringen har emellertid nyligen beslutat all
del tills vidare, och i avvaktan på regeringens beslut om överbefälhavarens nu
aktuella förslag, får förutsättas att etablissemenlet får behållas t. o. m.
budgetåret 1991/92.

Jag
räknar med att efter avslutad remissbehandling av överbefälhavarens rapport
återkomma lill regeringen i dessa frågor.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

all
la del av vad jag har anfört om försvarsmaktens mark och byggnader i
Stockholmsområdet..

4.4.13
Rationalisering

Överbefälhavaren
redovisar i programplanen, ÖB 89 — 92, ett rationaliseringsmål för hela det
militära försvaret och för perioden 1987 — 92 om I 700 milj. kr. i prisläge
februari 1988, i förhållande lill budgetåret 1986/87.
Rationaliseringsåtgärderna inom flygvapnet är genomarbetade , och förankrade.
Inom övriga huvudprogram pågår detta arbete, och en granskning och
genomarbetning enligt den metod som tillämpats i flygvapnet görs under
budgetåret 1988/89.1 samband därmed omprövas rationaliseringsmålen för resp.
huvudprogram. Sammantaget bedömer överbefälhavaren i programplanen att rationaliseringsmålel
för perioden 1987 — 92 kan nås, men att fortsatta rationaliseringar efter hand
blir svårare att genomföra.

Försvarets
rationaliseringsinstitut anmäler i rationaliseringsplanen, FRP 88, att arbetet
med att i organisationen förankra rationaliseringsmålen ännu inte har kommit
så långt all säkerheten är särskilt hög beträflfande möjligheterna att
verkligen genomföra de förutsatta rationaliseringarna.

Överbefälhavaren
bedömer i sin årsredovisning för budgetåret 1987/88 att möjlighetema är
tillfredsställande all nå rationaliseringsmålel för perioden 1987-92 om I 700
milj. kr.

Jag
anmälde i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 6 p.

7.3.11.1) att jag inte ansåg del lämpligt att med dåvarande underlag föreslå

riksdagen några beslut angående rationaliseringsverksamheten under pe

rioden 1987/88-1991/92, och all jag förutsatte all överbefälhavaren i

anslutning lill den nu föreliggande programplanen skulle kunna redovisa

genomarbetade och i organisationen förankrade rationaliseringsmål och

ralionaliseringsplaner. Därmed skulle underlag finnas för konkreta förslag

under våren 1989. 61

Som
jag har redovisat i det föregående avses nästa försvarsbeslut fattas Prop.
1988/89:80 våren 1991 och avse tiden efter budgetåret 1990/91. Del innebär att
innevarande försvarsbeslutsperiod är fyraårig och omfattar budgetåren
1987/88-1990/91. Det är därmed naturiigt att nu behandla rationaliseringsfrågorna
i ett sådant fyraårsperspektiv.

Jag
kan nu konstatera att överbefälhavarens ambition vad gäller att leda, planera
och följa upp rationaliseringsverksamheten har höjts. Arbetet har emellertid
visat sig vara mera omfattande och tidskrävande än vad jag bedömde för ell år
sedan, och har ännu inte gett så konkreta resultat som jag då räknade med.
Detta, och den avkortade försvarsbeslutsperioden som snart är till hälften
avverkad, gör att jag nu bedömer det som mindre meningsfullt att statsmakterna
fastställer kvantitativa rationaliseringsmål för perioden 1987 — 91. Det är
emellertid angeläget att överbefälhavarens arbete fortsätter, och att därmed
rationaliseringsverksamhetens faktiska resultat under perioden 1987-91 kan
bedömas, och alt även vad gäller rationaliseringsverksamhelen ett förbättrat
underlag kan läggas fram inför nästa försvarsbeslut.

Enligt
regeringens anvisningar för nu föreliggande programplan och anslagsframställningar
skall varje myndighet inom del militära försvaret vara föremål för ett fortsall
rationaliseringstryck som svarar mot det som gäller för de civila
myndigheterna. Flera av myndigheterna inom huvudprogrammet Gemensamma
myndigheter m. m. har inte i sina anslagsframställningar redovisat någon
planerad egen rationalisering. Vid min beräkning av de anslagen har jag
tillämpat det s. k. huvudförslaget.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har
anfört om rationalisering.

62

5 Forskning och försvarsindustri 5.1 Forskning

Prop.
1988/89:80

Försvarsforskning
är en viktig förutsättning för att vi skall kunna tillgodogöra oss den
militärtekniska utvecklingen. Forskningen bidrar till att upprätthålla ett
visst nationellt oberoende till omvärlden bl. a. vid framtagning av viktiga
vapensystem. Härigenom utgör den ett betydelsefullt stöd för vår
säkerhetspolitik.

Tyngdpunkten
i den gemensamma försvarsforskningen bör enligt överbefälhavarens uppfattning
ligga inom de områden som berör informations- och sensorteknik samt vapen,
vapenverkan och skydd. Hämtöver bör skyddsforskning bedrivas inom
kärnvapenområdet samt beträflfande biologiska och kemiska stridsmedel. Även
människans roll och förmåga i det framlida kriget bör studeras.

Avdelade
resurser för försvarsforskningen kräver koncentration av verksamheten till ett
begränsat antal områden. Härvid bör särskilt sådana forskningsområden
prioriteras där den tekniska utvecklingen går särskilt snabbt eller eljest är
av stor betydelse för totalförsvarets egen utveckling.

Sådana
områden är exempelvis informationsteknologi (IT), främst expertsystem med
anknytning till ledningssystem och telekrigföring, samt bioteknik och kemi.

För
de mililärtekniska tillämpningarna bör kompetens eftersträvas inom de
viktigaste delarna av följande områden:

— slridsdelsverkan,

— underrättelse-,
lednings- och sambandssystem,

— kvalificerade
vapensystem,

— styrd
ammunition samt land- och sjöminor,

— telekrigföring,

— undervattensleknologi
med försvarslillämpning samt

— splillerskydd
och skydd av slridsfordon.

Forskningsstödet
bör vidare, enligt överbefälhavarens uppfattning i ökad omfattning genomföras
som samlade, systemorienterade insatser inom de koncentrationsområden som
bedöms som väsentliga för totalförsvarets verksamhet. Sådan systemorienterad
inriktning pågår beträflfande ubålsskydd, pansarvärn, samhällets funktioner i
kris och krig, luftförsvar, telekrigföring, ledningssystem samt sjukvård i
krig.

Via
försvarets forskningsanstalt och försvarets materielverk medverkar försvaret i
del nationella informationsleknologiprogrammet. Samverkan sker med såväl
universitet och högskolor som industrin.

Som
ett led i de påbörjade förberedelserna inför nästa fleråriga totalförsvarsbeslut
och i arbetet på 1990-års forskningsproposition har försvarets
forskninganstalt fått i uppdrag att utarbeta förslag till försvarsforskningens
framtida inriktning. Arbetet skall ske i samverkan med överbefälhavaren,
försvarets materielverk och överstyrelsen för civil beredskap.

Jag
vill betona betydelsen av all det svenska totalförsvaret kan utformas

med egna värderingar och eget kunnande som gmnd. Försvarsforskningen

skall i linje härmed stödja utvecklingen genom all tidigt upptäcka, identifi- 63

era
och analysera sådana förändringar, dels i vår omvärld och dels inom Prop.
1988/89: 80 landet, vilka har betydelse för våra försvarsansträngningar. Försvarsforskningen
skafl vidare lämna underlag för erforderlig anpassning inom totalförsvaret.
Sveriges alliansfria politik gör att vi måste sätta målen högt i dessa
hänseenden och innebär all den svenska försvarsforskningen måste ha hög
kvalitet.

Jag
erinrar också om det senast fattade tolalförsvarsbeslutet (prop. 1986/87:95, FöU
11, rskr. 310), belräff'ande riktlinjerna för den framtida försvarsforskningen.

5.2 Försvarsindustri

En
egen försvarsindustri med kapacitet att utveckla, tiflverka och underhålla
försvarsmateriel är en betydande säkerhetspolitisk tillgång. En egen försvarsindustri
är därtill en förutsättning för att vi självständigt skall kunna utveckla,
tillverka och vidmakthålla försvarsmateriel under kriser och krig. I 1987 års tolalförsvarsbeslut
framhöll riksdagen bl.a. att industrins förmåga att hålla samman utveckling
och tillverkning av kvalificerad försvarsmateriel så långt möjligt bör
bevaras. Det kan ändå inte undvikas att inköp från ullandel av tekniskt
kunnande, komponenter och delsystem kommer att beslå och även öka i omfattning.
Ett sådant samarbete med utländsk industri bygger på förutsättningen att en
hög teknisk och industriell kompetens även fortsättningsvis kan upprätthållas
inom svensk försvarsindustri.

Försvarsindustrins
förmåga och möjligheter att bevara sin kompetens, kapacitet och
konkurrensförmåga är också beroende av möjligheterna till export. Att enbart
lila till svenska försvarets planerade beställningar av utveckling och
produktion ger inte tillräcklig beläggning vid industrin för en produktion till
rimliga kostnader med bibehållande av en hög teknisk nivå.

Överbefälhavaren
anför att i förhållande till föregående programplan har fömtsättningarna i
årets planering ytterligare försämrats. För att skapa balans mellan uppgifter
och resurser har den materiella förnyelsen ytterligare skjutits på framtiden
eller reducerats. Medel för forskning och utveckling har därför inom många
områden inte kunnat avdelas eller tillgodoses enligt planerade behov. Detta innebär
enligt överbefälhavaren, att den breda industriella förmågan inte längre kan
behållas i tillräcklig omfattning.

Överbefälhavaren
anser att om den låga beläggningen inte kan kompenseras med export kommer
detta att leda lill större anpassningsåtgärder för industrin än vad som
förutsattes i 1987 års försvarsbeslut. Det kan härvid inte uteslutas att någon
industri väljer att avveckla sin utvecklings- och produktionskapacitet inom
något område.

Överbefälhavaren
har prövat möjligheterna att omfördela medel för att

öka antalet utvecklingsuppdrag inom svensk industri. Nuvarande ekono

miska situation innebär dock, enligt överbefälhavaren att del endast varit

möjligt att lägga ut begränsade studieuppdrag de närmaste åren. Från år 64

1989 krävs nya objekt för
utveckling inom bl.a. pjäs-, ammunitions- och Prop. 1988/89: 80 robolområdena.
I annat fall torde avvecklingsalternativ bli en realitet.

För
produktion inom industrin är beläggningen, bl. a. med anledning av exportbeställningar,
acceptabel till i början av 1990-talet, med undantag för varvsindustrin, som
behöver nybeställningar redan år 1990.

Som
jag tidigare har framhållit i avsnitt 4.4.7 Redovisning av JAS 39-projektet går
utvecklingsarbetet med JAS 39 i dess gmridversion in i sin slutfas. Det är
enligt överbefälhavaren önskvärt att teknisk kompetens kan hållas kvar inom flygindustrin
genom att utvecklingsarbete kan påbörjas för en tvåsitsig version av JAS (JAS
39 B) och/efler en vidareutvecklad version av JAS-flygplanet (JAS 39 C). Utan
sådana insatser kommer efter hand svårigheter att uppstå beträflfande
anpassning av flygplan 37- och 39- -systemen till de framtida hoten.
Riksdagsbeslutet år 1982 angående JAS 39 fömtsatte en utvecklingspotential och
tillverkning efter år 2000. Detta beslut löper en påtaglig risk att inte kunna fuflföljas.

För
att bibehålla handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa
försvarsbeslut föreslår överbefälhavaren i sitt yttrande över anslagsframställningarna
avseende budgetåret 1989/90 att ytterligare 650 milj. kr. tillförs studier,
utveckling och projektering av ny materiel. Vidare framhåller han att för detta
ändamål erfordras ytterligare medel innan nästa försvarsbeslut tar vid.

Jag
konstaterar att den föreslagna planeringen av inhemsk malerielförnyelse
innebär en mycket låg beläggning i närtid för studier och utveckling av nya
system. För vapen-, ammunitions- och robotindustrin kan detta komma att medföra
en avveckling av viktig kompetens. Avsaknad av medel för utvecklingsprojekt kan
på längre sikt också leda till en avveckling av ytteriigare inhemska
industriresurser och medföra ett ökat utlandsberoende. Alt ta tillbaka
förlorad kompetens tar lång tid och är kostsam att åter bygga upp. Nedläggning
inom vissa industrisektorer kan troligen heller inte alertas.

I
1987 års försvarsbeslut anfördes bl.a. att med utgångspunkt från försvarets
långsiktiga behov finns ingen obehövlig industriell kompetens. Däremot finns
det ett flertal områden där den svenska försvarsindustrins kapacitet behöver
anpassas till försvarsmaktens behov av materiel och till rimliga
exportantaganden. Jag anser att försvarsbeslutets slutsatser i allt väsentligt
fortfarande gäller. Jag anser också alt förvarsmaktens planering i högre grad
än vad som i dag är fallet måste anpassas till industrins behov av jämnare
beläggning för utveckling och produktion. Enligt min uppfattning innebär
emellertid bristen på tillgängliga medel för materielfömyelse att
försvarsindustrin nu står inför anpassningsåtgärder som i vissa fall även kan
komma att kräva stmkturförändringar.

Jag
vill i detta sammanhang peka på att 1988 års försvarskommitté har

till uppgift att överväga och lämna förslag beträflfande ambitionsnivån för

framtida tillgång till inhemsk kapacitet för forskning, studier, utveckling

och produktion för totalförsvarets räkning. Försvarsindustrin står dock

redan i närtid inför stora problem. Den mycket begränsade satsningen på

utveckling innebär att industrins tekniska kompetens snabbt kan komma

att reduceras. Enligt min uppfattning måste därför åtgärder snarast vidtas 65

5 Riksdagen 1988/89. I .saml Nr 80

som
bibehåller utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri Prop.
1988/89:80 inom väsentliga områden fram till nästa totalförsvarsbeslut.

För
all bibehålla handlingsfrihet fram lill nästa försvarsbeslut förordar jag att
380 milj. kr. tillförs den militära utgiftsramen för studier och utveckling av
ny materiel. Jag förordar vidare att dessa medel bör avsättas för utveckling av
bl.a. vapen och ammunition, robotsystem, stridsfordon och elektronik. Jag har
närmare kommenterat detta under resp. försvarsgrens materielanslag (avsnitt
6).

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
ta del av vad jag har anfört om vissa frågor rörande forskning och
försvarsindustri.

66

6 Anslagsfrågor för budgetåret 1989/90 Fjärde huvudtiteln
B. Arméförband

Chefen
för armén är programmyndighel för huvudprogrammet Arméförband. Verksamheten
finansieras från följande anslag. B 1. Arméförband: Ledning och
förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Anskaflfning av materiel B 3. Arméförband:
Anskaflfning av anläggningar

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1987/88
Utgift 7159251 183 1988/89 Anslag 7055000000 1989/90 Förslag 7 353000000

Verksamheten
under anslaget består av utbildning för och vidmakthållande av arméns
krigsförband saml upprätthållande av insats- och mobiliseringsberedskap m. m.

Antalet anställda inom
armén, omräknat till personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 15 749, varav 8
222 yrkesofficerare, 245 frivilligt tjänstgörande, 853 yrkesofficersaspiranter
och 6429 civila (exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare).

Prop.
1988/89:80

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Ulfall

Planerat

Chefen för armén

Antal
utexaminerade

yrkesofTicerare

400

390

500

500

Grundutbildning
av värn-

pliktiga

Antal man

35000

35 600

35000

35000

Antal tjänstgöringsdagar

(1 000-tal dagar)

9 384

9299

9180

9259'

Repetitionsutbildning

Antal man

47 800

39400

42 200

47 700-

Antal tjänstgöringsdagar

(1000-tal dagar)

650

550

575

640-

' Härtill skall läggas 200000 tjänstgöringsdagar, eftersom
försöken med förkortad grundutbildning inte skall omfatta befälsuttagna (se s.
58).

- Härtill kommer 9 800 värnpliktiga (131000 tjänstgöringsdagar)
som en följd av förslaget att öka medelstilldelningen for repetitionsutbildning
med 150 milj. kr.

67

Kostnader
och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Uppdrag m.m.
1987/88

1988/89

1989/90

Planerat Utfall

Planerat

Chefen Föredra-för armén ganden ,

Prop.
1988/89:80

Arméforband:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Operativ och krigsorga-nisatorisk verksamhet

Utbildning till och av fäst anställd personal m.fl.

Grundutbildning av värnpliktiga

Repetitionsutbildning

Allmän ledning och förbandsverksamhet för delprogrammet
Hemvärnet

Kostnader

Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering

Medelsbehov

1963900 2221351 2085800 2082500

430800 461500
452 400 446 800

744000 746900
845300 932 100

7 353000

2 762200 2 969600 2
906900 2 936800

581100 572900
560700 585300

196000 187000 203 900 208 500 J 6678000 7 159251
7055000 7 192000 7353000

590600 _ _ _

7 353000

7268600 7159251 7055000 7 192000

Budgetåret 1989/90

Chefen
för armén

Chefens
för armén planering bygger på resultatet av utredningarna om arméns
krigsorganisation, grundorganisation och utbildningssystem och kan komma att
förändras beroende på när och vilka beslut som statsmakterna fattar.

Enligt inriktningen i 1987
års försvarsbeslut prioriteras även i fortsättningen personalåtgärder och
grundutbildning. Delta innebär att det blir möjligt att uppnå målen för
grundutbildningen, dvs. godkänd förmåga att lösa huvuduppgiften, och att medel
har avsatts för én fortsatt hög rekrytering. Dessa prioriteringar medför alt
minskningen av repetitionsutbildningen i förhållande till behoven fortsätter.

A. Pris-
och löneomräkning

Pris-
och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 260,4 milj. kr.

B. Omplanering

Efler
planerings- och budgetdialoger med mililärbefälhavarna m. fl. har verksamheten
vid den slutliga planeringen och budgéteringen för budgetåret 1988/89
reducerats med 40,4 milj. kr. och omplanerats i förhållande till ett med den
verkliga prisutvecklingen omräknat regleringsbrev.

68

/

c. Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89:80

Inom
den ram som överbefälhavaren har anvisat för huvudprogrammet Arméförband har
chefen för armén planerat vissa uppgiftsförändringar och därav följande
kostnadsminskningar om totalt 83 milj. kr. i huvudsak enligt'följande.

1. Volymändringar (exkl. rationaliseringar) ökar
kostnaderna med 34,6 milj. kr.

2. Rationaliseringar minskar kostnaderna med 43,1
milj. kr. I rationaliseringarna ingår bl. a. personalminskningar, eflfektiviseringar
inom mate-rielunderhållsområdet (projekt FUKA) och fastighetsdriften (FF-90)
samt bättre anskaflfningsplanering och eflfektivare inköpsverksamhet mot bakgrund
av projektet IKA, inköpskostnadsanalys.

3. Försök med förkortad gmndulbildning minskar
kostnaderna med 74,5 milj. kr.

Överbefälhavarens
yttrande

Överbefälhavaren
tillstyrker planeringen och chefens för armén anslagsäs

kande. '

Föredragandens
överväganden

Beträflfande
inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till
vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag
kan i huvudsak godta chefens för armén förslag till uppgifter för budgetåret
1989/90. Vid min beräkning av kostnader för uppdragen och medelsbehov för
anslaget har jag utgått från chefens för armén beräkning.

Som
jag har angett i det föregående (s. 17 och 37) bör repetitionsutbildningen
ökas jämfört med chefens för armén förslag. Jag har beräknat 150 milj. kr. för
detta ändamål.

Min
beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt
till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa
ett förslagsanslag på 7353000000 kr.

B 2. Arméforband: Anskaffning av materiel

1987/88
Utgift 2172,100000' 1988/89 Anslag 2145000000 1989/90 Förslag 2409000000 '
Varav 107,8 milj. kr. i prisregleringsmedel.

69

Verksamheten under
anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte är en direkt följd av
materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaflfning
av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbmk samt dels
utveckling av materiel för armén. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden
medan anskaflfningstidpunkt och anskaflfningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under
anslaget var den 30 juni 1988 7094 734237 kr. För budgetåret 1988/89 har
riksdagen lämnat ett beställ-ningsbemyndigande om 4277,5 milj. kr. och anvisat
ett anslag av 2 145 milj. kr.

Den
beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1989 blir därmed (7094
734237 + 4277 500000 - 2 145000000)9227 234237 kr.

Prop.
1988/89:80

Beställningsbemyndiganden
och anslagsmedel (1000-tal kr.)

Uppdrag m.
m.

1988/89

1989/90

Chefen för
armén

Föredraganden

Bemynd.
Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm.

Arméförband:

Anskaffning av materiel m.m. för delprogrammen 1.1 — 1.99

Återanskaffning av viss materiel

Kostnader

Prisreglering Justering på grund av

— betalningsförskjutningar

— inkomster

Medelsbehov Bemyndigandebehov

3616600 2418300 1731000 3017600 2 181000 3 123600

- - - - 289000

3616600 2418300 1731000 3017600 2470000
3123600

-1-800000 - -t-645 900 - -1-742 400

-
-133300 - -314600 - -314600 -140000 -140000 -400000 -400000-400000 -400000

-
2145000 - 2303000 - 2409000 4277500 - 1976900 - 2812400

Budgetåret 1989/90

Chefen
för armén

Anslaget
bör föras upp med 2 303 milj. kr. och ett beställningsbemyndigan-de om 1 976,9
milj. kr. inhämtas.

Under budgetåret studeras
möjligheter till produktion av artilleriammunition för bekämpning av pansrade
fordon. Utvecklingen av stridsfordon 90 fortsätter och projektdefinition för
ett framtida svenskt luftvärnsrobot-system beställs. Vidare anskaffas
reservdelar för robotsystem 56 BILL. Luflvärnsrobotsystem 90 kompletteras med bl.a.
IK-utmstning. STRIX-granaten beställs och förbättringar av den materiella
beredskapen inom prioriterade områden fortsätter. Bland övriga planerade
åtgärder kan nämnas fortsatta REMO-åtgärder på pansarbandvagn 302, omsättning
av mindre elverk samt fortsatt anskaflfning av det nya faltuniformssystemet.

70

Fördelningen
av de beställningsbemyndiganden som begärs för budget- Prop. 1988/89:80 året
1989/90 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1988; 1 000-tal
kr.).

Objekt Bemyndigande

Slegobjeki 180000

Luftvärnsfunktionen

Artilleriammunition för pansarvärn

Övriga objekt 1551000

Övrig materielutveckling, materielanskaffning och centralt
vidmakthållande

Dämtöver
har bemyndiganden om 645,9 milj. kr. begärts för prisreglering.

överbefälhavarens
yttrande

I
sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren
att anslaget ökas med 2 665 000 kr. som ramanpassning och förs upp med 2
305665000 kr. 1 övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för armén
anslagsframställning utan erinran.

Föredragandens
överväganden

Min
beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framgår
av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har
därvid beräknat bemyndiganden för bl. a. återanskaffning av övningsammunition
för armén och speciallivsmedel för försvarsmakten, som tidigare har redovisats
över avräkningskonton. Jag har vidare tagit hänsyn till den inriktning som jag
har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling. Mot bakgmnd
av vad jag har anfört under avsnittet 4.4.3.3 Säkerheten i planeringen för
försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från detta anslag
till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. I avsnittet 4.4.2 har
jag redovisat min syn på behovet att bibehåfla handlingsfriheten inom angelägna
industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut. Mot denna bakgmnd har jag som
förstärkning för studier och utveckling av ny materiel beräknat 175 milj. kr.

Med
utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden
den 30 juni 1990 (9227234237 -I- 2 812 400 000 - 2 409 000 000) 9 630 634 237 kr.
Detta belopp bör emefler-tid justeras med hänsyn till den beräknade
fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den
beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 9400 milj. kr.

Liksom
tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka

anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beslällningsbemyndi-

gande som riksdagen kan komma att lämna. .71

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels
bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och
utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 2 812
400 000 kr.,

dels
till Arméförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisa ett
förslagsanslag på 2409000000 kr.

Prop. 1988/89:80

B
3. Arméforband: Anskaffning av anläggningar

1987/88 Utgift 1988/89
Anslag 1989/90 Förslag

168182519 135000000
203000000

Verksamheten
under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads-
och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för
armén samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

Kostnader och medelsbehov
(1000-tal kr.)

Uppdrag m. m.

1988/89

1989/90

Planerat

Chefen

Föredra-

för armén

ganden

Arméförband:

Markanskaffning
för delprogrammet

..

Gemensamma
produktionsresurser

3 100

2 200

Nybyggnad
m. m. för

delprogrammet

Gemensamma
produktionsresurser

101435

115800

Centralt
beslutade ombyggnads- och

underhållsåtgärder för

216300

delprogrammet

Gemensamma
produktionsresurser

72030

96 300

_

Utrednings-
och projekterings-

kostnader

15000

14000

Summa

191565

228 300

216 300

Inkomster
från bostäder, försäljning

av mark och byggnader samt

__ vissa
ränteinkomster

-15000

-13000

-13000

Överplanering

-41565

- 300

- 300

Beräknat
medelsbehov

135000

215000

203000

Budgetåret 1989/90

Chefen
för armén

Medelsbehovet
beräknas tifl 215 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanstäflningen över
kostnader och medelsbehov.

Kostnadema för primämppdragen
beräknas till totalt 228,3 milj. kr., varav - för markanskaffning 2,2 milj.
kr..

72

- för
nybyggnad 115,8 milj. kr. Härav beräknas 81,8 milj. kr. för objekt Prop.
1988/89:80

som avses påbörjas under budgetåret 1989/90,

— för
ombyggnad 96,3 milj. kr. Härav beräknas 47,4 milj. kr. för objekt

som avses påbörjas under budgetåret 1989/90.

Överbefälhavarens
yttrande

Överbefälhavaren
tillstyrker planeringen och chefens för armén anslagsäskande.

Föredragandens
överväganden

Min
beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och
medelsbehov.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90 anvisa ett
förslagsanslag på 203000000 kr.

73

c. Marinförband

Chefen
för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marinförband. Verksamheten
finansieras från följande anslag. C I. Marinförband: Ledning och
förbandsverksamhet C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel C 3.
Marinförband: Anskaffning av anläggningar

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

1987/88
Utgift 2 312 815 367 1988/89 Anslag 2 221000000 1989/90 Förslag 2 363000000

Verksamheten
under anslaget består av utbildning för och vidmaklhåflan-de av marinens
krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobiliseringsberedskap m. m.

Antalet
anställda, omräknat till personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 6283, varav
3055 yrkesofficerare, 53 frivilligt tjänstgörande, 414 yrkesofficersaspiranter
och 2 761 civila (exkl. lönebidragsanställda).

Verksamhetens omfattning

Prop: 1988/89:80

Verksamhet

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för marinen

Antal utexaminerade yrkesofficerare

165

185

175

180

Grundutbildning
av värnplikti Antal man

iga 6124

5 700

6006

6017

Antal tjänstgöringsdagar (1000-tal dagar)
Repetitionsutbildning Antal man

1864 4000

1842 3000

1842 5900

1835 3000'

Antal tjänstgöringsdagar (1000-tal dagar)

40

31

58

31'

' Härtill kommer 4400 värnpliktiga (54000 tjänstgöringsdagar)
som en följd av förslaget att öka medlen för repetitionsutbildning med 50 milj.
kr.

74

Kostnader ocH medelsbehov (1000-taI kr.) Prop. 1988/89: 80

Uppdrag m.
m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen förFöredra-

marinen

ganden

Marinförband:

Ledning
och för-

bandsverksamhet

Kostnader

2 110000

2305615

2 241000

2 352000

2 391000

Tillkommer/a
vgår:

Intäkter
av isbrytar-

verksamhet

-26 000

_

-26000

-28000

-28000

Övriga
intäkter/utgifter

m.m.

—

-600

—

—

—

Överplanering,
reserver

m.m.

24000

-f-7 800'

+ 6000

-1-
6000

_

Medgiven
prisreglering

165 500

-

-

-

-

Medelsbehov

2 273500

2312815

2
221000

2330000

2363000

' Skillnad mellan kostnader till internpriser och faktiska
utgifter.

Budgetåret
1989/90

Chefen
för marinen

Verksamheten
inriktas på att producera förband med förmåga att lösa huvuduppgiften
omedelbart efter mobilisering. Härutöver vidtas liksom tidigare omfattande
åtgärder för att förbättra beredskapen bl. a. mot främmande
undervattensverksamhet.

A. Pris-
och löneomräkning

Pris-
och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 82,9 milj. kr.

B. Justering

En
analys av utfallet budgetåret 1987/88 visar att en uppjustering av lönekostnaderna
med 4067000 kr. är nödvändig.

C. Uppgiftsförändringar

1. Förstärkningen av skyddet mot främmnade undervattensverksamhet enligt prop.
1987/88:150 innebär att kostnaderna inom anslaget ökar med 14 milj. kr., främst
för underhåll, drift och personalkostnader.

2. På grund av att vissa minsvepare utgår ur organisationen minskar underhållskostnaderna
( — 3,5 milj. kr.).

3. En del av kostnadsansvaret vid haverier överförs från anslaget C 2. (-1-
2 milj. kr.).

4. Viss anskaffning av ammunition samt utbildning drar ökade kostnader (-f-
3,5 milj. kr.).

Chefen
för marinen föreslår att anslaget förs upp med 2 330 milj. kr. 75

överbefälhavarens
yttrande Prop. 1988/89:80

Överbefälhavaren
tillstyrker chefens för marinen planering och föreslår att anslaget förs upp
med 2 330 milj. kr.

Föredragandeits
överväganden

Beträffande
inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till
vad jag här anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s.OO).

Jag
kan i huvudsak godta vad chefen för marinen har anfört om verksamheten under
budgetåret 1989/90. Jag har räknat med att kostnaderna reduceras till följd av
försöken med fem månaders grundutbildning för vissa värnpliktiga. Som jag har angett
i det föregående (s. 17 och 40) bör repelilionsutbildningen ökas jämfört med
chefens för marinen förslag. Jag har beräknat 50 milj. kr. för detta ändamål.

Min
beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 2 363 000000 kr.

C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel

1987/88
Utgift 1733 479424' 1988/89 Anslag 1891000000 1989/90 Förslag 2 240000000 '
Varav 21,2 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten
under anslaget omfattar dels översyner av stridsfartyg och åtgärder på grund av
haverier m. m., dels materielunderhåll som inte är en direkt följd av
materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels
anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för
fredsbruk samt dels utveckling av materiel för marinen. Verksamheten inriktas
genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt
bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden
under anslaget var den 30 juni 1988 4376 548 149 kr. För budgetåret 1988/89 har
riksdagen lämnat ett beställ-ningsbemyndigande om 1725 700000 kr. och anvisat
ett anslag av 1891000000 kr.

Bemyndigandeskulden
under anslaget den 30juni 1989 blir därmed (4 376 584149-1- 1725 700000- I
891000000) 4211 284 149 kr.

76

Prop. 1988/89:80

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.)

Uppdrag m.
m.

1988/89

1989/90

Chefen för Bemynd.

marinen Anslagsm.

Föredraganden
Bemynd.

Bemynd.

Anslagsm.

An-

slagsm.

Marinförband:

Anskaffning
av materiel

m. m. för del-

,

programmen 2.1 - 2.99

1477 800

2056000

1929200

2 596000

1805000

2 427000

Återanskaffning
av viss

materiel

—

—

—

—

30000

—

Reserv

-

-

-

+ 20000'

■ - ■

+ 20000

Kostnader

1477 800

2056000

1929200

2616100

1835000

2447 000

Prisreglering

-h 249 900

_

+ 400100

_

+ 460000

—

Justering
på grund av

- betalningsför-

skjutningar

-

-150000

-

-205 100

-

-205000

- inkomster

-2000

-
15000

-
2000

-
2000

- 2000

-
2000

Medelsbehov

-

1891000

-

2409000'

-

2
240000

Bemyndigandebehov

1725700

-

2327300-

-

2293000

-

' För teknisk fördyring m. m.

- Varav 509 milj. kr. som tilläggsäskande.

' Varav 230 milj. kr. som tilläggsäskande.

Budgetåret
1989/90

Chefen
för marinen

Anslaget
bör föras upp med 2 409 milj. kr. och ett beställningsbemyndigan-de om 2 327,2
milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena
är avsedda bl.a. för utveckling och anskaffning av tunga kustrobotar och
ubåtar samt livstidsförlängningar och modernisering av ubåtar. Dessutom avses
anskaffas sambands- och strids-ledningsmateriel samt ubåtsskyddsmateriel.

Fördelningen
av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1989/90 framgår av
följande sammanställning (prisläge febmari 1988; 1 000-tal kr.).

77

Objekt

Bemyndigande Prop. 1988/89: 80

Systemplaneobjekt Ylstridsfartyg 2000 Ubåt 2000 Tung
kustrobot

Slegobjeki

Marint stridsledningssystem Nytt radiosystem Modernisering
av patrullbåtar

Övriga regeringsobjekt Livstidsförlängning ubåt typ
Sjöormen Modernisering ubåt typ Näcken

Övriga objekt

Övrig
materielutveckling,

materielanskaffning
och centralt

vidmakthållande

Tilläggsäskande

Ubåtsjaktflygplan

Vapenutrustning

Analysutrusning

Hydrofon-
och radarmateriel m. m.

658 900

761300

509000

Dämtöver
har bemyndiganden om 400,1 milj. kr. begärts för prisreglering.

överbefälhavarens
yttrande

I sitt yttrande över
myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att anslaget
reduceras med chefens för marinen tilläggsäskande på 230 milj. kr. och att det
utökas med 2210000 kr. som ramanpassning och att det förs upp med 2 180057000
kr. Överbefälhavaren tillstyrker dock tilläggsäskandet — för att kunna
fullfölja utbyggnaden av ubåtsskyddet - om statsmakterna för detta ändamål
ökar den militära utgiftsramen i samma omfattning. I övrigt lämnar
överbefälhavaren chefens för marinen anslagsframstäflning utan erinran.

Föredragandens
överväganden

Min
beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framgår
av sammanstäflningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har
därvid beräknat bemyndiganden för bl. a. återanskaffning av övningsammunition,
som tidigare har redovisats över avräkningskonton. Jag har vidare tagit hänsyn
till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets
fortsatta utveckling. Mot bakgmnd av vad jag har anfört under avsnittet 4.4.3.3
Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa
resurser från detta anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära
försvaret. I avsnittet 4.4.2 har jag redovisat min syn på behovet av att bibehålla
handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa
försvarsbeslut. Mot

78

denna
bakgmnd har jag som förstärkning för studier och utveckling av ny Prop.'
1988/89:80 materiel beräknat ,105 milj. kr.

Med
utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanställningen bflr bemyndigandeskulden
den 30 juni 1990 (4211284149 + 2 293 000 000 - 2 240 000 000) 4 284 284 149 kr.
Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade
fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den
beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 4000 milj. kr.

Liksom
tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning tifl vilka anskaffningar
m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi-gande som riksdagen
kan komma att lämna.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels
bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m.
m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en

kostnadsram
av 2293000000 kr., dels till Marinförband: Anskaffning av materiel för
budgetåret

1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 2240000000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1987/88
Utgift 141630964 1988/89 Anslag 110000000 1989/90 Förslag 139000000

Verksamheten
under anslaget omfattar nybyggnad m.m. av och centralt beslutade ombyggnads-
och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för
flottan och kustartilleriet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings-
och skjutfalt m. m.

79

Kostnader och
medelsbehov (1000-taI kr.)

Prop.
1988/89:80

Uppdrag m.m.

1988/89

1989/90

Chefen
för

Föredra-

marinen

ganden

Markanskaffning
för del-

programmen

För krigsorganisationen

gemensamma resurser

0

0

Nybyggnad
m. m. för del-

programmen

Ledningsförband

26000

26000

Flyg- och helikopterförband

0

0

Ytstridsfartygsförband

0

0

Ubåtsförband

0

0

Minröjningsförband

0

0

Fasta KA-förband

•115300

24 500

24 500

Rörliga KA-förband

4000

4000

Bas-underhållsförband

27 600

27 600

För krigsorganisationen gemen-

samma resurser

25 500

25 500

Fredsorganisation

37 800

37 800

Utrednings-
och projekteringskost-

nader J

10000

10000

Summa
kostnader

115 300

155400

155400

Inkomster

-5 300

-3400

-3400

Överplanering
reserver m. m.

-13000

-13000

Beräknat
medelsbehov

110000

139000

139000

Budgetåret
1989/90

Chefen
för marinen

Medelsbehovel
beräknas till 139 milj. kr. enligt vad som framgår äv sammanställningen över
kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna
för uppdragen beräknas till totalt 155,4 milj. kr., varav för ny- och ombyggnad
145,4 milj. kr. Härav beräknas 50,7 milj. kr. för objekt som avses påbörjas
under budgetåret 1989/90.

Överbefälhavarens
yttrande

Överbefälhavaren
tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 139 milj. kr.

Föredragandens
överväganden

Min beräkning av
medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90 anvisa
ett förslagsanslag på 139000000 kr.

80

D. Flygvapenförband

Chefen
för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flygvapenförband.
Verksamheten finansieras från följande anslag. D 1. Flygvapenförband: Ledning
och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel D 3.
Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1987/88
Utgift 3 614 717 634 1988/89 Anslag 3422600000 1989/90 Förslag 3 742000000

Verksamheten
under anslaget beslår av utbildning för och vidmakthållande av flygvapnets
krigsförband saml upprätthållande av insats- och mobiliseringsberedskap m. m.

Antalet anställda inom
flygvapnet, omräknat till personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 7 484,
varav 3499 yrkesofficerare, 193 frivifligl tjänstgörande, 357 yrkesofficersaspiranter
och 3435 civil personal (exkl. lönebidragsanställda).

Prop. 1988/89:80

Verksamhetens
omfattning

Verksamhet

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för flygvapnet

Antal flygtimmar

91640

83 200

92 300

96000

Antal utexaminerade

yrkesofficerare

155

162

160

24Ö

Grundutbildning
av värn-

.-■ ■

pliktiga

Antal man

4400

5000

4 700

4 700

Anlal tjänstgöringsdagar

(1000-tal dagar)

1355

1530.

. 1539

1550

Repetitionsutbildning

Antal man

12295'

4 300

7 800

9100

Antal tjänstgöringsdagar

,

(1 000-tal dagar)

110,3'

45,0

80,0

94,6

' 1
regeringsbeslut den 3 december 1987 har medgivits att repetitionsutbildningen
får minskas till 8 100 man och 64 000 tjänstgöringsdagar.

6
Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 80

81

Kostnader
och medelsbehov (1000-tal kr.)

Prop. 1988/89:80

Uppdrag m.
m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för Föredra-flygvapnet ganden

Flygvapenförband:

För
flera delprogram

gemensamma lednings-

och strilförband

433 700

442 878

430000

Jaktförband

579 800

404093

367000

Attackförband

299400

320066

306000

■3
799000

■3
765000

Spaningsförband

155 500

152316

161000

Flygtransportförband

101800

145 795

135000

Basförband

801400

969002

876000

Gemensamma
produk-

tionsresurser

907400

1263 198

1 170600

Kostnader

3 279000

3697 348

3 445600

3
799000 3 765000

Tillkommer/a
vgår:

Intäkter

-23000

-82631

-23000

-23000
-23000

Överplanering,

reserver m. m.

Medgiven
pris-

reglering

330000

Medelsbehov

3586000

3614717

3422600

3776000
3742000

Budgetåret
1989/90

Chefen
för flygvapnet

Den
under budgetåret 1985/86 påbörjade ökade rekryteringen av flygförare och
officerare inom det tekniska facket fortsätter.

Flygtiden
på krigsflygplanssyslemen planeras alt ökas.

Utveckling
av ett gemensamt lednings- och informationssystem samt organisation för ledning
av flygförbanden fortsätter.

Planering
och projektering för alt successivt omsätta stridsledningscentralerna
fortsätter.

Utbildningen
inom flygvapnets flygdivisioner inriktas mot att behålla slridsförmågan samt
att ersätta avgångarna ur krigsdivisionerna.

Införande
av flygbassystem 90 fortsätter.

Förändringarna
i förhållande till budgetåret 1988/89 detalj motiveras på följande sätt.

A.
Pris- och löneomräkning

Pris- och
löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 64,9 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar m.
m.

I. Personalkostnaderna ökar
med 104 milj. kr. på grund av gynnsammare personalutveckling än beräknat saml
vissa löneökningar utöver vad som planerats.

82

2. Överflyttning av vissa byggnadsunderhållsåtgärder
från huvudpro- Prop. 1988/89:80 duktionsområde 3 medför att kostnaderna ökar
med 18 milj. kr.

3. Övergång från flygplan 35 till flygplan JA 37 och
en ökning av antalet flygtimmar innebär att materielunderhållskostnaderna ökar
med 74 milj. kr.

4. Ökat flygtidsuttag ökar drivmedelskostnaderna med
20 milj. kr. samt ammunitionskostnaderna med 5 milj. kr.

5. Ökad rekrytering och utbildning av främst flygande
personal och yrkesofficerare i teknisk tjänst medför ökade rese- och traktamentskostna-der
med 30 milj. kr.

6. Kostnader för köp av flygtrafikledning från
luftfartsverket ökar med 15 milj. kr.

7. Ökad repetitionsutbilning medför att kostnaderna
för värnpliktsförmåner ökar med 6 milj. kr., livsmedelskostnaderna med 2 milj.
kr. saml övriga kostnader med 5,5 milj. kr.

8. Övriga kostnader och anpassning till faktiskt
utfall Ökar kostnaderna med 9 milj. kr.

Överbefälhavarens
yttrande

Överbefälhavaren
föreslår att anslaget reduceras med 16 milj. kr. som ramanpassning. I övrigt
tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att anslaget förs upp
med 3 760 milj. kr.

Föredragandens
överväganden

Inriktningen
av verksamheten under programplaneperioden framgår av avsnittet om det militära
försvarels fortsatta utveckling.

Jag
kan i huvudsak godta vad chefen för flygvapnet har anfört om verksamheten.

Min
beräkning av del totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt
lill Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 3 742000000 kr.

83

D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel Prop.
1988/89:80

1987/88
Utgift 5 243056055' 1988/89 Anslag 5 241000000 1989/90 Förslag 5 304000000

' Varav 170,5 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten
under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte är en direkt följd av
materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels
anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbmk
saml dels utveckling av materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas genom
tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och
anskaffningslakt bestäms av anslagstilldelningen.

Bemyndigandeskulden
under anslaget var den 30 juni 1988 23 249 124876 kr. För budgetåret
1988/89.har riksdagen lämnat ett be-ställningsbemyndigande om 3 545 300000 kr.
och anvisat ett anslag av 5241000000 kr.

Bemyndigandeskulden
under anslaget den 30 juni 1989 blir därmed (23249124876 -I- 3545300000 -
5241000000) 21 553424876 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.

1988/89

1989/90

Chefen för flygvapnet

Bemynd. Anslagsm.

Föredragandf Bemynd.

:n

Bemynd.

Anslagsm.

Anslagsm.

Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för

delprogrammen 3.1—3.99 Återanskaffning av viss

materiel

3 468 900

5 826 500

9 802 700

5 624000

10097 700 5000

5 675
000

Kostnader

3468 900

5 826 500

9 802 700

5 624000

10102 700

5 675
000

Prisreglering Justering på grund av

— betalningsförskjutningar

— inkomster

-1-127400 - 51000

-480500
-105000

+ 2 780400 - 50000

-321000 - 50000

+ 2 930000 - 50000

-321000 - 50000

Medelsbehov

-

5241000

-

5253000

-

5304000

Bemyndigandebehov

3545300

-

12
533100

-

12982 700

-

Budgetåret 1989/90

Chefen
för flygvapnet

Anslaget
bör föras upp med 5 253 milj. kr. och ett beslällningsbemyndigan-de om 12 533,1
milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena
är bl. a. avsedda för system JAS 39, delserie 2, och flygburen spaningsradar
samt stridsledningsanläggningar.

Bemyndigandena
är också avsedda för fortsatta typförbättringar av motorn för flygplan JA 37
och gånglidsförlängning av flygplanen 35 och 60.

Vidare
behövs bemyndiganden för bl. a. fortsatt utbyggnad av bas-90 saml för
specialfordon.

84

Bemyndigandena
är också avsedda för forskning och försök saint drift Prop. 1988/89:80 av
försöksplatser.

Beställningsbemyndiganden
behövs även för anskaffning av beklädnads-, verkstads-, förplägnads- och sjukvårdsmateriel
samt för centralt vidtaget materielunderhåll.

Fördelningen
av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1989/90 framgår av
följande sammanställning (prisläge februari 1988; 1000 tal kr.)

Objekt Bemyndigande

Sysiemplaneobjeki Flygplan JAS 39 Flygburen spaningsradar

Slegobjeki

Radiosystem
för flygplan JA 37

I 7 599 200

Övriga objekl

Övrig materielutveckling, materielanskaffning

och centralt vidmakthållande 2 203 500

Dämtöver
har bemyndiganden om 2 780,4 milj. kr. begärts fö.r prisreglering.

Överbefälhavarens
yttrande

I
sitt yttrande över myndigheternas anslagsframstäflningar föreslår överbefälhavaren
att anslaget förs upp med 5 224 585 000 kr.

Föredragandens
överväganden

Min
beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framgår
av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har
därvid beräknat bemyndiganden för bl. a. återanskaffning av övningsammunition,
som tidigare har redovisats över avräkningskonton. Jag har vidare tagit hänsyn
tifl den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets
fortsatta utveckling. Mot bakgmnd av vad jag har anfört under avsnittet
4.4.3.3. Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över
vissa resurser från detta anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära
försvaret. I avsnittet 4.4.2 har jag redovisat min syn på behovet av att
bibehålla handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa
försvarsbeslut. Mot denna bakgrund har jag som förstärkning för studier och ,
utveckling av ny materiel beräknat 100 milj. kr. Jag har dämtöver för att bibehålla
handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut beräknat medel för fortsatt
utveckling av en tvåsitsig version av JAS 39.

Med
utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställning

en blir den sammanlagda bemyndigandeskulden den 30 juni 1990

(21553424876 + 12982700000- 5 304000000) 29232 124876 kr. Det

ta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördel

ningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den

beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1990 blir därmed ca 28 700 85

milj.
kr.

Liksom
tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning tifl vilka Prop.
1988/89:80 anskaffningar m. m. och vilket utvecklingsarbete som bör ske inom
ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag
hemställer att regerigen föreslår riskdagen att

dels
bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och
utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut inom en kostndsram av
12982 700000 kr.,

dels
till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisa
ett förslagsanslag på 5 304000000 kr.

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1987/88
Utgift 396069 586 1988/89 Anslag 377000000 1989/90 Förslag 356000000

Verksamheten
under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads-
och underhållsåtgärder i lokaler m.m., befästningar, flygfält och
ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv för dessa ändamål och för
övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m.m.
på eller i anslutning till befintliga flygbaser, anläggningar för el- och teleutmstning
vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Kostnader
och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.

1988/89

1989/90

Chefen för

Före-

flygvapnet

draganden

Flygvapenförband:

Markanskaffning
för del-

programmen

Gemensamma
produktionsresurser

2000

2000

Nybyggnad
m. m. och centralt

be slutade ombyggnads- och

underhållsåtgärder för

delprogrammen

För
flera delprogram gemensamma

lednings- och strilförband

158 700

83600

Basförband

232200

262000

463000

Gemensamma
produktionsresurser

50600

107400

Utrednings-
och projekterings-

kostnader

27900

32000

Summa

471400

487000

463000

Inkomster

- 3000

- 3000

- 3000

Reducering
på grund av över-

planering

-81400.

-94000

-104000

AMS-medel

-10000

-10000

Beräknat
medelsbehov

377000

380000

356000

86

Budgetåret 1989/90 Prop. 1988/89:80

Chefen
för flygvapnet

Medelsbehovet
beräknas till 380 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov. Kostnaderna för uppdragen beräknas till totalt 463
milj. kr. varav för

— markanskaffning
2 milj. kr.,

— nybyggnad
333,2 milj. kr. Härav beräknas 144,4 milj. kr. för objekt som avses påbörjas
under budgetåret 1989/90,

— ombyggnad
95,8 milj. kr. Härav beräknas 89,3 milj. kr. för objekt som avses påbörjas
under budgetåret 1989/90,

— utredning
och projektering 32 milj. kr.

Planerad
nyproduktion omfattar bl. a. flygbassystem 90, mobiliserings-och
ammunitionsförråd, radarstationer, radioanläggningar samt kaserner.

Medel
behövs för inlösen/isolering av bullerstörda bostäder i bl. a. Norrköping och
Ängelholm.

Överbefälhavarens
yttrande

Planeringen
tillstyrks. Anslaget bör föras upp med 380 milj. kr.

Föredragandens
överväganden

Jag
kan i huvudsak godta vad chefen för flygvapnet anför om verksamheten.

Jag
har reducerat anslaget med 24 milj. kr. tifl förmån för materielanskaffning.

Min
beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och
medelsbehov.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 356000000 kr.

87

E. Operativ ledning m.m

överbefälhavaren
är programmyndighel för huvudprogrammet Operativ

ledning m.m. Verksamheten
finansieras från följande anslag.

E 1. Operativ ledning m.m.:
Ledning och förbandsverksamhet

E
2. Operaliv ledning m. m.: Anskaffning av materiel

E 3. Operativ ledning m. m.:
Anskaffning av anläggningar

E 4. Operativ ledning m.m.:
Forskning och utveckling

Prop. 1988/89:80

El. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet

1987/88
Utgift 877 530979 "

1988/89
Anslag 799000000 ' '

1989/90
Förslag 826400000

Under
anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet samt operativ och krigsorganisatorisk
verksamhet.

Antalet
anställda, omräknat till personår, var 3 620 under budgetåret 1987/88.

Kostnader
och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.

1987/88

1988/89

1989/90
■

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefälhavaren

Föredraganden

Operativ
ledning m. m.:

78 668

96 671

97975

105215
]

Beredskap
m. m.

131789

177121

142 171

160003
'■■

Krigsorganisation
av

centrala och högre regionala staber

■ 826400

m. m.

172 298

172 573

201447

210935

Gemensamma
produk-

tionsresurser'

365 693

437324

357 409

367
647

Kostnader

748 448

883 639

799000

843 800

826400

Tillkommer

Överplanering,
reserver

m.m.

-4448

-6158

—

—

_

Medgiven
prisreglering

129100

-

-

-

-

Medelsbehov

873100

877
531

799000

843800

826400

'
Under uppdraget har beräknats kostnader för bidrag till soldathemsverksamhet, tidningen
Värnpliktsnytt och medel för Sveriges centrala värnpliktsråds verksamhet.

Budgetåret
1989/90

Överbefälhavaren

överbefälhavaren
anför följande motiveringar för förändringar i förhål-i.landetill budgetåret
1988/89.

A. Pris-och
löneomräkning Prop. 1988/89: 80

Kostnaderna ökar med 25,2 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar

Verksamhetsförändringar ökar kostnaderna med 19,6 milj. kr.

Försvarels
underrällelsenämnd

Försvarets
underrällelsenämnd tillstyrker anslagsframställningen i fråga om den särskilda verksamheteri
vid försvarsstaben.

Föredragandens
överväganden

Beträffande
inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa lill
vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarels fortsatta utveckling.

Upplysningar
om uppdraget Beredskap m.m.: Särskild verksamhet kommer att lämnas riksdagens
försvarsutskott.

Jag
kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag lill uppgifter under budgetåret
1989/90.

Min
beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beaktat den överföring av medel till
banverket som jag har redovisat i beräkningen av utgiftsramen för budgetåret
1989/90 (avsnitt 4.4.3.2).

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 826400000 kr.

E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel

1987/88
Utgift 196678 448'

1988/89
Anslag 207 500000 1989/90 Förslag 181500000

' Varav 28,6 milj. kr. i prisregleringsmedel. .

Verksamheten
under anslaget omfattar bl.a. anskaffning av lelemateriel

för försvarets telenät och för försvarets gemensamma stabsplatser samt

uppbyggnad av signalförbindelser. Verksamheten inriktas genom tilldel

ning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och an

skaffningstakt bestäms av medelstilldelningen. 89

Bemyndigandeskulden under
anslaget värden 30 juni 1988 369647202 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen
lämnat ett bestäfl-ningsbemyndigande om 181,2 milj. kr. och anvisat ett anslag
av 207,5 milj. kr.

Den beräknade bemyndigandeskulden
under anslaget den 30 juni 1989 blir därmed (369 647202 -1-181 200000 - 207
500000) 343 347 202 kr.

Prop:
1988/89:80

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.

1988/89

1989/90

Överbefälhavaren Bemynd. Anslagsm.

Föredragandi Bemynd.

5n

Bemynd.

Anslagsm.

Anslagsm.

Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel för delprogrammet
4.1-4.99

152 300

235 200

129 100

224 300

129 100

224 700

Kostnader

152 300

235 200

129100

224 300

129100

224 700

Prisreglering Justering på grund av

betalningsförskjutningar

m. m.

+ 28 900

-27 700

+ 21200

-43200

+ 22 700

-43 200

Medelsbehov

-

207 500

-

181100

-

181 500

Bemyndigandebehov

181200

-

150300

-

151800

-

Budgetåret
1989/90

Överbefälha
våren

överbefälhavaren
har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör
föras upp med 181,1 milj. kr. och att ett beställningsbemyndigande om 150,3
milj. kr. inhämtas.

Verksamheten
inriktas främst mot en fortsalt anskaffning och installation av sambandsmateriel
för utbyggnad och komplettering av försvarets telenät och för försvarsmaktens
gemensamma staber.

Föredragandens
överväganden

Min
beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av
sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid
tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det
militära försvarets fortsatta utveckling.

Verksamheten
inom anslaget skall samordnas med motsvarande verksamhet inom den civila delen
av totalförsvaret.

Med utnyttjande av de
belopp som har tagits upp i sammanställningen bUr bemyndigandeskulden den 30
juni 1990(343 347 202 + 151800000 - 181 500000) 313 647 202 kr. Detta belopp
bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel
för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni
1990 blir därmed ca 290 milj. kr.

90

Liksom
tidigare bör det ankomma på regeringen att la ställning till vilka Prop.
1988/89: 80 anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande
som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels
bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för operativ
ledning m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 151800000 kr.,

dels
till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 181 500 000 kr.

E
3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar

1987/88 Utgift 1988/89
Anslag 1989/90 Förslag

142476105 122000000 152800000

Verksamheten
under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads-
och underhållsåtgärder i lokaler m. m. och befästningar för huvudprogrammen
Operativ ledning m. m. och Gemensamma myndigheter m. m. samt markförvärv för
dessa ändamål.

Kostnader
och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.
m.

1988/89

1989/90

Planerat

Överbefälhavaren

Föredraganden

Operativa
staber Gemensamma myndigheter och

gemensamma
produktionsresurser Projekteringskostnader

100700

13500 9 300

107 700

38400 8 200

i-154300

Summa

123 500

154300

154300

Inkomster

-1500

-1500

-1500

Beräknat
medelsbehov

122000

152800

152 800

Budgetåret 1989/90

Överbefälha
våren

Medelsbehovet
beräknas till 152,8 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanstäflningen över
kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för
primäruppdragen beräknas till totalt 154,3 milj. kr., varav

— för
markanskaffning beräknas 0,6 milj. kr.,

- för
ny- och ombyggnad beräknas 153,7 milj. kr Härav beräknas 102,6

milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1989/90.

91

Föredragandens
överväganden

Min
beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och
medelsbehov.

Prop. 1988/89:80

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
tifl Operaliv ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90
anvisa ell förslagsanslag på 152800000 kr.

E
4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling

1987/88 Utgift 1988/89
Anslag 1989/90 Förslag

28639 848

87000000

102000000

Verksamheten
under anslaget beslår dels av olika nationella program, dels av för
försvarsmakten gemensam verksamhet. Dessa omfattar bl. a. inledande syslem-
och materielarbete samt bevakning och utveckling av intressanta teknikområden.
Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan
anskaffningstidpunkt och anskaffnings-takt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden
under anslaget var den 30juni 1988 237 167 572 kr. För budgetåret 1988/89 har
riksdagen lämnat ert bestäfl-ningsbemyndigande om 55,6 milj. kr. och anvisat
ett anslag av 87 milj. kr.

Den
beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1989 bflr därmed (237
167 572-I- 55600000 - 87000ÖÖO) 205 767 572 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.)

Uppdrag m.
m.

1988/89

1989/90 Överbefälh

avaren

Föredragar

iden

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Operativ ledning m. m.: Utvecklingsarbete för delprogrammet
4.99

45000

92692

55000

108423

55000

108423

Kostnader

45000

92692

55000

108423

55000

108423

Prisreglering Justering på grund av

betalningsförskjutningar

m.m.

+ 10600

-5 692

+ 14 500

-6423

+ 15200

-6423

Medelsbehov

-

87000

-

102000'

-

102000

Bemyndigandebehov

55600

-

69500

.

70200

-

' Varav 42 milj. kr. för industriella utvecklingsprojekt
inom ramen för det nationella informationsteknologiprogrammet. Se även anslaget
F 5.

92

Budgetåret 1989/90 . Prop. 1988/89:80

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren
har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör
föras upp med 102 milj. kr. och att ett beställningsbemyndigande om 69,5 milj.
kr. inhämtas.

Verksamheten
inriktas främst mot fortsatt verksamhet inom ramen för

det nationella informationsteknologiprogrammet. Vidare sker uppföljning

och utveckling av försvarsmaktsgemensamma datasystem och inom mot-

medelsområdet. • '

Föredragandens
överväganden

Min
beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehövet framgår av
sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har
därvid beräknat medel för bevakning och utveckling av försvarsmaktens
gemensamma datorsystem samt försvarsmaktens deltagande och stöd till det
nationella informationsteknologiprogrammet. För stöd till det nationella
informationsteknologiprogrammet har jag för budgetåret 1989/90 beräknat 42
milj. kr.

Med
ulylljande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden
den 30 juni 1990 (205 767 572 -h 70 200 000 -102000000) 173 967 572 kr. Della
belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av
prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden
den 30juni 1990 blir därmed ca 163 milj. kr.

Liksom
tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete
som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan
komma att lämna.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels
bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för operaliv ledning m.m,
får läggas ul inom en kostnadsram av 70200000 kr.,

dels
till Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 102 000 000 kr.

93

F. Gemensamma myndigheter m. m.

F 1. Försvarets civilförvaltning

1987/88
Utgift 121824 798 1988/89 Anslag 109480000 1989/90 Förslag 114850000

Försvarets
civilförvaltnings ansvar omfattar frågor om löner och andra anställningsvillkor
samt värnpliktsförmåner, ekonomisk redovisning, vissa rättsliga angelägenheter
samt patentfrågor. Dessutom har civilförvaltningen fackuppgifler inom
sakområdet kameraltjänst.

Verksamheten finansieras
från förslagsanslaget Försvarets civilförvaltning. Som intäkter redovisas bl.
a. ersättningar för datorkoslnader vid drift av ekonomiska redovisningssystem
samt inkomster av viss avlöningsuträkning och andra tjänster som
civilförvaltningen utför.

Antalet anställda vid
myndigheten, omräknat i personår, var 147 under budgetåret 1987/88.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Prop.
1988/89:80

Uppdrag m.
m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets
civilförvaltning

Föredraganden

Försvarets civil-förvalt ning

114111

140488

120570

138402

132472

Kostnader

114111

140488

120570

138402

132472

Tillkommer/avgår:

Tjänster
för försvarsmyndigheter

Avlöningsuträkning
m.m. för vissa civila myndigheter

Externa
tjänster

Medgiven
prisreglering

-10050

- 1600

- 511.

+ 18612

■ -18663

-11090

-25905

-17620

Medelsbehov

120562

121825

109480

112
497

114850

Budgetåret
1989/90

Försvarets
civilförvaltning

Förändringarna
i förhållande till budgetåret 1988/89 motiveras på följande sätt.

A.
Pris- och löneomräkning

Pris-och
löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 7 199000 kr.

94

B.
Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89:80

1. Kostnaderna för verksamheten beräknas öka med
10053000 kr.

2. Intäkterna beräknas öka med 14235000 kr.

Överbefälhavarens
yttrande

Anslagsyrkandet
bör ökas på grund av att intäktsfinansieringen inte bör öka i den omfattning
som äskandet innebär. Anslagsyrkandet för löneomräkning och vissa ersättningar
bör minskas. I övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår
att civilförvaltningen tilldelas ett anslag av 116130000 kr.

Föredragandens
överväganden

Jag
kan i huvudsak godta vad civilförvaltningen har anfört beträffande behov av
medel för budgetåret 1989/90 men har i likhet med överbefälhavaren beräknat
vissa ökningar på anslaget. Dessa ökningar beror på att jag inte nu anser all
det finns tillräckligt underlag för att godta den utökade intäktsfinansiering
som civilförvaltningen äskar. Beräkningarna i övrigt framgår närmare av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tillämpat
huvudförslaget och vid min beräkning av anslagsbeloppet gjort en något större
begränsning än vad som föreslagils av överbefälhavaren.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att
lill Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 114850000 kr.

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1987/88
Utgift 35 289 257

1988/89
Anslag 32450000

1989/90
Förslag 34070000

Försvarets
sjukvårdsstyrelse har fackuppgifter och tillsynsansvar för försvarsmaktens hälso-
och sjukvård, miljö-och hälsoskydd, djurhälsovård, utbildning i sjukvårdsstabstjänst
och krigsplacering för viss personal. Styrelsen har vidare produktionsansvar
för anskaffning av sjukvårds-förnödenheter för försvaret.

Verksamheten
finansieras från förslagsanslagen Försvarels sjukvårdsstyrelse och FN-slyrkors
verksamhet utomlands.

Antalet
anställda, omräknat lill personår, var ca 70 under budgetåret

1987/88. 95

Kostnader och medelsbehov
(1000-tal kr.)

Prop. 1988/89:80

Uppdrag m.m.

1987/88 Planerat

Utfall

1988/89

1989/90

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Planerat

Föredraganden

Försvarets
sjukvårdsstyrelse: Allmän ledning och förbandsverksamhet

30400

35 289

32450

35673

34070

Kostnader

30400

35 289

32450

35673

34070

Tillkommer/avgår:

Medgiven prisreglering

+ 4 709

_

_

_

_____

Medelsbehov

35109

35289

32450

35673

34070

Budgetåret
1989/90

Försvarets
sjukvårdsstyrelse

Kostnaderna
ökar totalt med 3 223000 kr..

Förändringarna
i förhållande till budgetåret 1988/89 motiveras på följande sätt.

A. Pris-
och löneomräkning

Kostnaderna ökar med 2023000 kr.

B. Övriga
förändringar

Sjukvårdsstyrelsen
äskar I 200000 kr. för genomförande av utveckling av sjukvårdsstyrelsens
informationssystem enligt struktur 90-konceptel saml medel för utebliven
lönekompensation med prisläge februari 1986.

Överbefälhavarens
yttrande

För
åtgärder avseende försvarsmaktsgemensam ADB har överbefälhavaren föreslagit en
överföring av 100000 kr. till anslaget E I.

I
huvudsak tillstyrker överbefälhavaren sjukvårdsstyrelsens planering och
föreslår att anslaget förs upp med 35 330000 kr.

Föredragandens
överväganden

Min beräkning av medelsbehovel
framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid
tillämpat huvudförslaget.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1989/90 anvisa ell
förslagsanslag på 34070000 kr

96

F 3. Fortifikationsförvaltningen

Prop. 1988/89:80

1987/88 Utgift 1988/89
Anslag 1989/90 Förslag

194225256 184200000 187
540000

Fortifikationsförvaltningen
är produktionsmyndighet för försvarsmakten inom huvudproduktionsområdet
Anskaffning av anläggningar, och har fackuppgifter inom sakområdet
fastighetsförvaltning.

Antalet
anställda, omräknat till personår, var 763 under budgetåret 1987/88.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Fortifikalionsförvaltningen

Föredraganden

Fortifikations-

förvaltningen:

Allmän
ledning och

förbandsverksamhet

177900

198046

181710

192213

184840

Centralt
vidtagen

materielanskaffning

m.m.

1700

1038

1700

1700

1700

Försök
med bevak-

ningsteknisk

utrustning

—

—

1000

1500

1000

Intäktsfmansierad

verksamhet

-

-

5 790

6000

6000

Kostnader

179600

199084

190200

201413

193 540

Tillkommer/avgår:

Intäkter

-4000

-4859

-6000

-6000

-6000

Medgiven
prisreglering

16 520

-

-

-

-

Medelsbehov

192120

194
225

184
200

195413

187540

Budgetåret
1989/90

FortiJikationsJÖrvaltningen

Förändringarna
i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar fortifikationsförvaltningen på
följande sätt.

A. Pris-
och löneomräkning

Pris-
och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 4 735000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Förändrade
uppgifter innebär att kostnaderna ökar med 6478000 kr.

7 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 80

97

c.
övrigt Prop. 1988/89:80

Intäkterna
är oförändrade.

:
Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med
187 182000 kr.

Föredragandens
överväganden

Jag
kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och
medelsbehov.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Fortifikalionsförvaltningen för budgetåret 1989/90 anvisa eU
förslagsanslag på 187 540000 kr.

F 4. Försvarets materielverk

1987/88
Utgift 772 811834 1,988/89 Anslag 761700000 1989/90 Förslag 842660000

Försvarets
materielverk har produktionsansvar för materielanskaffningen inom
försvarsmakten utom i fråga om viss sjukvårdsmateriel och fortifika-torisk
materiel. Materielverket har även produktionsansvar för merparten av
kustbevakningens materielanskaffning samt större underhålls- och reparationsarbeten
på försvarets materiel. Verket har fackuppgifter inom sakområdena Förplägnad,
Förrådsverksamhet, Materielunderhåfl och Verkstadsdrift. Verket svarar vidare
för fördelningen i krig av landets samlade fordonsresurser och för reparationen
av dessa. Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk budgeteras
på Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten
finansieras från förslagsanslaget Försvarets materielverk.

Antalet
anställda vid myndigheten, omräknat i personår, var 2 874 under budgetåret
1987/88, varav 277 militärer och 2 597 civila.

98

Kostnader
och medelsbehov (1000-tal kr.) Prop. 1988/89:80

Uppdrag m.
m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets materielverk

Föredra-. ganden

Försvarets
materielverk:

Allmän
ledning och

förbandsverksamhet

647 835

792234

788 290

876470

875 360

Till
regeringens

disposition

-

-

5 900

-

-

Kostnader

647 835

792 234

794 190

876470

875 360

Tillkommer/avgår:

Intäkter
av extern

provning

-
4950

- 4236

- 5 490

- 5 560

- 5 560

Intäkter
av förvalt-.

ningskontoret

-
9690

-12145

-22035

-23315

-23315

Övriga
intäkter

125

- 3041

-
145

- 3 825

- 3 825

Kapitalkostnader
för

anläggningar

-
6970

—

- 4820

—

-

Medgiven
pris-

reglering

+ 104500

-

-

-

-

Medelsbehov

730600

772812

761700

843770'

842660

'
Försvarets materielverk begär därutöver 620000 kr. för anställda med s. k. NOM-garanti.

Budgetåret
1989/90

Försvarets
materielverk

Förändringarna
i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets materielverk på
följande sätt.

A. Pris-
och löneomräkning

Pris-
och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 18080000

kr. .. ,

B. Förändringar
enligt regeringens beslut

1. Den personalminskning som det åligger
materielverket att genomföra minskar medelsbehovet för budgetåret 1989/90 med
16,7 milj. kr.

2. För att kunna rekrytera upp tifl medgiven
personårsram erfordras lönemedel om 7 665 000 kr.

3. För mervärdesskatt till ADB-konsulter erfordras 2
milj. kr.

C. Uppgiflsförändringar

1. För att dämpa takten i minskningar av antalet
personår erfordras 37,5 milj. kr., vilket möjliggör konsuflavlösningar samt ger
rekryteriiigsut-rymme för kompetensuppbyggnad.

2. Hyrorna minskar med 963000 kr. 99

1. Kostnadema för drift av
produktionsplaneringssystemet ökar med 2 Prop. 1988/89:80 milj. kr.

2. För uppbyggnad av ett lokalt datanät erfordras 5
milj. kr.

3. För ökade säkerhetsinsatser inom bl. a. ADB-området
och bevakning erfordras 11,5 milj. kr.

4. För utbyte av telefonväxlar i Karolinen i Karlstad
och i Karlsborgs-gamisonen erfordras 15 150000 kr. En engångskostnad för telefonväxeln
vid försöksplatsen i Vidsel minskar medelsbehovet med 2 milj. kr.

5. För uppmstning av nuvarande lokaler m. m. vid
vapenavdelningens försöksanläggning i Ursvik erfordras 3 milj. kr.

6. För att underlätta tillfälliga betalningsförskjutningar
för verkstadsdrift och för försörjning med reservmateriel erfordras en rörlig
kredit från riksgäldskontoret på 30 resp. 20 milj. kr.

Överbefälhavarens
yttrande

1
sitt yttrande över myndighetemas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren
kostnader för mervärdesskatt till ADB-konsulter, eftersom detta behov ryms inom
prisuppräkningens ram. Vidare avstyrks uppbyggnaden av ett lokalt datanät och
underhållsåtgärder vid försöksanläggningen i Ursvik, eftersom medel finns
inplanerade under anslaget E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av
anläggningar. För ökade säkerhetsinsatser tillstyrks endast 3 milj. kr. Vidare
tillstyrks 37,5 milj. kr. för att dämpa takten i minskningen av antalet
personer samt medel för utbyte av telefonväxlar i Karlstad och Karlsborg.
Överbefälhavaren föreslår även att anslaget reduceras med 5 milj. kr. som en
första ansats att återbetala överskridandet från budgetåret 1987/88.
Överbefälhavaren förordar därutöver vissa andra reduktioner samt föreslår att anslaget
förs upp med 817 370000 kr. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens
överväganden

Min
beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov. Jag har därvid i likhet med överbefälhavaren
godtagit den av materielverket angivna personalramen som gmnd för beräkningen
av lönemedel liksom också behovet av medel för produktionsplaneringssystemet
och telefonväxlar. Jag har dessutom beräknat medel för att justera basen för
lönedelen av anslaget (belastningsanspassning). Jag har vidare beräknat medel
för vissa anpassningsåtgärder i samband med utnyttjande av lokaler i Näsby
Park.

Försvarets
materielverk har i slutrapport Kontroll 88 redovisat erfarenheter av den nya
organisationen och av den resursanpassning med ca 100 personer/år som
materielverket har genomfört under snart ett decennium, (avsniu 4.4.6.5).

Jag
delar materielverkets uppfattning att personalminskningen nu bör

upphöra under några år för att ge verket utrymme för viss konsultavlös

ning, fortsatt kompetensutveckling samt återtagande av vissa uppgifter

från industrin. '""

I
likhet med materielverket anser jag det vara rationellt att söka andra Prop.
1988/89:80 styrformer än den renodlade styrningen med personalramar.

Liksom
föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att medge
att beställningar av förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära
försvaret får läggas ut inom en kostnadsram av 700 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels
bemyndiga regeringen att medge att för budgetåret 1989/90 förnödenheter för
fredsutbildningen får beställas så att vid varje tillfälle uteliggande skuld
inte överstiger 700000000 kr.,

dels
till Försvarets materielverk för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 842 660 000 kr.

F 5. Gemensam försvarsforskning

1987/88
Utgift 389967 880 1988/89 Anslag 366 580000 1989/90 Förslag 375 820000

Delprogrammet
Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forskning och grundforskning för
totalförsvarsändamål främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt —
vetenskapliga, medicinska och beteendevetenskapliga forskningsgrenama.

Försvarets
forskningsanstalt har programansvar för delprogrammet samt produktionsansvar
för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet.
Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar för den fortifikatoriska
forskningen och försvarets materielverk har motsvarande ansvar inom
programelementet Övrig försvarsteknisk forskning.

Antalet
anstäflda, omräknat till personår, var 994 under budgetåret 1987/88, varav 21
personår för fortifikatorisk forskning.

Verksamheten
finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvarsforskning.

Under
rubriken K 1. Försvarets forskningsanstah beskrivs den intäktsfi-nansierade
verksamheten vid anstalten.

101

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Prop.
1988/89:80

Uppdrag m.m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets forskningsanstalt

Föredraganden

Gemensam
försvars-

forskning:

Forskning
vid för-

svarets forsknings-

anstalt

329600

_

347 740

365 230

356 325

Forskning
vid fortifika-

tionsförvaltningen

6050

_

6290

6295

6 295

Forskning
vid försva-

rets materielverk

13350

-

12 500

13200

13200

Kostnader

349000

389968

': 366
580

384 725

375 820

Tillkommer/avgår:

Medgiven
pris-

reglering

+ 33990

-

-

■-

-

Medelsbehov

382
990

389968

366580

384725'

375820'

' Härav slår 11,2 milj. kr. till regeringens disposition
för det nationella informationsteknologiprogrammet.

Budgetåret
1989/90

Försvarels
forskningsanstalt

Förändringarna
i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarels forskningsanstalt på
följande sätt.

A.
Pris-och löneomräkning

Pris-
och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 11 285000 kr.

B.
Uppgiftsförändringar

Försvarets
forskningsanstalt har föreslagit följande uppgiftsförändringar utöver den av
överbefälhavaren anvisade planeringsramen.

1. Kostnader för en operationsanalytisk grupp vid
försvarets, materielverk (-1-2 milj. kr.).

2. Minskade kostnader på grund av vissa reduktioner
inom forskningsområdena 2, vapen och skydd och 3, informationsteknik (-2470000
kr.).

3. Viss intäktsfinansierad verksamhet vid
fortifikationsförvaltningen (-145000 kr.)

4. Utbyte av telefonväxlar i Linköping och Umeå, som ell
engångsbelopp. Återbetalning beräknas ske under en tioårsperiod. (-1-4,5 milj.
kr.).

5. Kostnader för personalrödighet tillkommer
(-1-375000 kr.).

6. Kostnader för lämnad intäktsgaranti till bolaget QZ
(-1-2,6 milj. kr.).

102

Överbefälhavarens
yttrande Prop. 1988/89:80

I
sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar konstaterar

överbefälhavaren att forskningsanstaltens äskanden överstiger överbefäl

havarens anvisade planeringsram med 10488000 kr. Överbefälhavaren

tillstyrker medelsbehovet för personalrörlighet och för en operationsanaly

tisk grupp vid materielverket men anser att kostnaderna för gruppen får

omfördelas inom ram. Behovet av nya telefonväxlar bejakas men bör

utbytas först 1990/91-1991/92. Överbefälhavaren avstyrker anstaltens

äskande avseende intäktsgarantier till bolaget QZ med motiveringen att \

denna
typ av bolagsbildning bör finansieras utanför den militära utgiftsramen.
Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt forskningsanstaltens planering och
föreslår att anslaget förs upp med 375,8 milj. kr.

Föredragandens
överväganden

Jag
kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om:
verksamheten för budgetåret 1989/90.

Min
beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och
medelsbehov. Jag har därvid bl. a. räknat med medel för personalrörlighet och
viss förstärkning till forskning inom ramen för det nationella informationsleknologiprogrammet.
För budgetåret 1989/90 har jag avsatt 11,2 milj. kr. för detta program. Dessa
medel bör stå till regeringens disposition.

Regeringen
bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställningar av materiel för forskningsändamål
utöver anvisade medel...Kostnadsramen bör bestämmas till 11 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels
bemyndiga regeringen att under budgetåret 1989/90 medge att materiel för
forskningsändamål får beställas inom en kostnadsram av 11 000000 kr.,

dels
till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1989/90 anvi

sa eU förslagsanslag på 375820000kr. • '

F 6. Anskaffning av anläggningar för försvarets .

forskningsanstalt

1987/88
Utgift 15 755 147

1988/89
Anslag 42 850000 1989/90 Förslag 82520000

Verksamheten
under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. för .

försvarets
forskningsanstalt. 103

Kostnader
och medelsbehov (1000-tal kr.)

Prop. 1988/89:80

Uppdrag m.
m.

19.87/88 Planerat

Utfall

1988/89 Planerat

1989/90

Försvarets forsknings anstalt

Föredraganden

Gemensam försvarsforskning

Nybyggnad m. m. Grindsjöprojektet Ursviksprojektet Smärre
objekt

Medelsbehov

4900

28 650

1950

35500

4 738 9350 1667

15755

1250

39200

2400

42850

41554 2 525

44079

80000 2 520

82520

Budgetåret
1989/90

Försvarets
forskningsanstalt

Medelsbehovet
beräknas till 44,1 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov.

Överbefälhavarens
yttrande

1
sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren
att anslaget förs upp med 44079000 kr.

Föredragandens
överväganden

Min
beräkning av medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov. Jag har beräknat medel för Ursviksprojektet så att
ekonomiska fömtsättningar skall finnas att genomföra det enligt regeringens
hittillsvarande beslut.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till
Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 82 520000 kr.

F 7. Försvarets radioanstalt

1987/88
Utgift 274194000 1988/89 Anslag 263 300000 1989/90 Förslag 278 500000

Försvarets
radioanstalt svarar för signalspaning inom totalförsvaret. Verksamheten är av
sådan natur att närmare redogörelse i övrigt inte bör lämnas till
regeringsprotokollet. Ytteriigare upplysningar kommer att ges till riksdagens
försvarsutskott.

104

Kostnader
och medelsbehov (1000-tal kr.) Prop. 1988/89:80

Uppdrag m.
m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets
radioanstalt

Föredraganden

Försvarets
radioanstalt: Allmän ledning och

förbandsverksamhet
Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

175 342 82468

190514 83680

185060 84300'

188107 90393

188107 90393

Kostnader

257810

274194

269 360

278 500

278 500

Tillkommer/avgår:

Överplanering
m. m. Medgiven prisreglering

-2110 15493

-

-2060

-

■ -

Medelsbehov

271193

274194

267300'

278500

278500

' I
summan ingår medel för ubåtsskyddsverksamhet.

Budgetåret
1989/90

Försvarets
radioanstalt

Förändringar
i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets radioanstalt på
följande sätt.

A.
Pris- och löneomräkning

Pris-
och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 10727000 kr.

Överbefälhavarens
yttrande

I
sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren
radioanstaltens anslagsframställning och föreslår att anslaget förs upp med 278
500000 kr.

Föredragandens
överväganden

Min
beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och
medelsbehov.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 278 500000 kr.

105

F 8-. Värnpliktsverket

Prop.
1988/89:80

1987/88 Utgift 1988/89
Anslag 1989/90 Förslag

123 566000 119000000 125000000

Värnpliktsverkets
ansvar omfattar inskrivning av personal enligt värn-, pliktslagen, uttagning,
fördelning och inkallelse av värnpliktiga samt redovisning och medverkan vid
krigsplacering av försvarsmaktens personal.

Antalet
anställda vid myndigheten,.omräknat i personår, var 364 under budgetåret
1987/88, varav 98 yrkesofficerare och 266 civila.

Kostnadema
för verksamheten under delprogrammet Värnpliktsvérket budgeteras på uppdraget
Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten
finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Värnpliktsverket

Föredraganden

Värnpliktsverket:
Allmän ledning och förbandsverksamhet

114200

123 566

119000

129533

125000

Kostnader

114200

123 566

119000

129533

125000

Tillkommer/avgår:
Medgiven prisreglering

+ 8 980

_

Medelsbehov

123180

123566

119000

129533

125000

Budgetåret
1989/90

Värnpliktsverket

Förändringarna
i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar värnpliktsverket på följande
sätt.

A.
Pris-och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen
innebär att kostnadema ökar med 3 345 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Medel
för att täcka vikariatskostnader har beräknats tifl 765 000 kr.

2. Övertagande av lokalvården vid Övre Norrlands vämpliktskontor
och fastighetsunderhåflet vid Södra och Östra värnpliktskontoret ökar kostnaderna
med 1,5 milj. kr.

3. Olika åtgärder inom datorområdet, såsom ny- och
ersättningsanskaffningar av datorer samt köp av konsulttjänster ökar kostnadema
med 1744000 kr.

106

4. Anskaffning av reservkraftsäggregat ökar
kostnaderna med 1,5 milj. Prop. 1988/89: 80 kr.

5. Tryckningskostnader för informationsskrift till
värnpliktiga, ökat antal prövade vid inskrivning och forskning och utveckling
ökar kostnaderna med 1256000 kr.

6. Psykologiskt konsultstöd till lokala myndigheter
vid tjänstbarhetsbe-dömning av värnpliktiga ökar lönekostnaderna med 1,5 milj.
kr.

7. Underhållsavlal på nya datorer ökar kostnaderna med
250000 kr.

8. Förändringar i övrigt minskar kostnaderna med 1
650000 kr.

Överbefälhavarens
yttrande

Överbefälhavaren
avstyrker att medel tiflförs för investeringar i datorer och för
konsultmedverkan vid utveckling av ett nytt inskrivningssystem, men föreslår
att ytterligare 0,5 milj. kr. tiflförs för ersättningsanskaffningar av datorer.
Överbefälhavaren avstyrker också att medel tillförs för anskaffning av
reservkraftaggregat, tryckning av informationsbroschyr, ökat antal prövande och
forskning. I övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att
värnpliktsverket tilldelas ett anslag av 125 217000 kr.

Föredragandens
överväganden

Jag
kan i huvudsak godta vad värnpliktsverket har anfört om verksamheten.

Min
beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och
medelsbehov.

Jag
har därvid tillämpat huvudförslaget samt beräknat medel för bl. a. psykologisk
konsultverksamhet m. m., viss ersättningsanskaffning av datorer, ett ökat
antal prövande, viss forskning och anskaffning av reservaggregat.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Värnpliktsverket för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på
125000000 kr.

F 9. Försvarets rationaliseringsinstitut

1987/88
Utgift 24-539 55& ■ -

1988/89
Anslag 22555000 , ; . .

1989/90
Förslag 23040000

Försvaret
rationaliseringsinstitut har fackansvar för rationaliseringsverk

samheten inom försvarsdepartementets område samt ansvar för viss pro

duktion. 107

Verksamheten
under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut Prop. 1988/89:80
budgeteras på ett uppdrag inom huvudproduktionsområdet Ledning och
förbandsverksamhet.

Verksamheten
finansieras från förslagsanslaget Försvarets rationaliseringsinstitut.

Antalet
anställda, omräknat till personår, var 62 under budgetåret 1987/88.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets
rationaliseringsinstitut

Föredraganden

Försvarets
rationaliseringsinstitut:

Allmän
ledning och förbandsverksamhet

23 600

27 238

23 555

22997

23040

Kostnader

23600

27 238

23555

22997

23040

Tillkommer/avgår:

Intäkter

Medgiven
prisreglering

-1500 2 240

-2699

-1000

-

-

Medelsbehov

24340

24539

22555

22997

23040

Budgetåret
1989/90

Försvarets
rationaliseringsinstitut

Förändringarna
i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets rationaliseringsinstitut
på följande sätt.

A. Pris-
och löneomräkning

Pris-
och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 937000 kr.

B. Justering

Det
preliminära utfallet för budgetåret 1987/88 motiverar att kostnaderna räknas
ned med 495000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

Förändrade
uppgifter innebär att kostnaderna och intäkterna minskar med vardera 1 milj.
kr. Förändringen innebär att det intäktsfinansierade FRISKIS-projektet
avslutas.

Överbefälhavarens
yttrande

Överbefälhavaren
tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 22 997 000 kr.

108

Föredragandens
överväganden

Jag
kan i huvudsak godta vad försvarets rationaliseringsinstitut har anfört om
verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tillämpat huvudförslaget samt beaktat
att tjänstebrevsrätten för institutet föreslås bfl slopad den Ijuli 1989.

Prop. 1988/89:80

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1989/90 anvisa ett
förslagsanslag på 23040000 kr.

F
10. Försvarshögskolan

1987/88 Utgift 1988/89
Anslag 1989/90 Förslag

5 785000 5 220000 5 550000

Försvarshögskolans
uppgift är att bedriva utbildning av personal från myndigheter, organisationer
och företag för ledande befattningar inom totalförsvaret. Försvarshögskolan skafl
också i syfte att få underlag för undervisningen studera frågor som rör
totalförsvaret.

Verksamheten
finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.

Antal
anställda vid skolan omräknat i personår är 11,6 varav 6 avser militär
personal.

Kostnader
och medelsbehov(1000-tal kronor)

Uppdrag m.
m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarshögskolan

Föredraganden

Försvarshögskolan:

Utbildning
till och

av fast
anställd

personal
m.fl.

4830

5 785

5 220

5561

5 550

Summa
kostnader

4 830

5 785

5 220

5561 .

5 550

Tillkommer/avgår:

Medgiven
prisreglering

+ 740

-

-

-

-

Medelsbehov

5570

5785

5220

5561

5550

Budgetåret 1989/90

Försvarshögskolan

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen
innebär att kostnaderna ökar med 199000 kr.

109

B.
Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89: 80

Förändringar
i förhållande till budgetåret 1988/89 beror enligt försvarshögskolan på bl.a.
följande:

Ökade
kostnader för chefskursen.

I
och med att skolan fått en styrelse med annan sammansättning än det tidigare
rådet har ökade resekostnader för styrelseledamöter uppstått.

Överbefälhavarens
yttrande

Överbefälhavaren
tillstyrker av försvarshögskolan utöver ramen äskade medel för lokalkostnader,
chefskurs och styrelse och föreslår att anslaget förs upp med 5459000 kr.

Föredragandens
överväganden

Jag
kan i huvudsak godta vad försvarshögskolan anfört om verksamhetens inriktning
vid skolan.

Min
beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Försvarshögskolan för budgetåret 1989/90anvisa ett förslagsanslag på 5 5
50 000 kr.

Fil. Militärhögskolan

1987/88
Utgift 54067934

1988/89
Anslag 51 150000 ,

1989/90
Förslag 54 940 000

Militärhögskolan
härtill uppgift alt utbilda yrkesofficerare och reservofficerare för
kvalificerade befattningar i krigs- och fredsorganisalionen. Militärhögskolan
svarar också för den militärhistoriska forskningen inom försvarsmakten.

Antalet
anställda vid myndigheten, omräknat i personår, uppgick budgetåret 1987/88 tifl
119.

Kostnaderna
för verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på de två
uppdragen Utbildning till och av fast anställd personal m.fl. samt
Grundforskning.

Verksamheten
finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

110

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Prop.
1988/89:80

Uppdrag m.m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Militärhögskolan

Föredraganden

Militärhögskolan:

Utbildning
till och

av fast anställd per-

sonal m.fl.

46 755

- 46 550

61 133

50340.

Grundforskning

2 145

2 200

2400

2400

Varav delegationen

för militärhistorisk

forskning

(475)

(500)

(500)

(500)

Till
regeringens

disposition

2400

2 200

Summa
kostnader

48 900

54067

51 150

63 533

54940

Tillkommer/avgår:

Medgiven
prisregle-

ring m. m.

+ 5 720

-

-

-

-

Medelsbehov

54620

54067

51150

63533

54940

Budgetåret
1989/90

Militärh
ögskola n

Förändringarna
i förhållande lill budgetåret 1988/89 motiverar militärhögskolan på följande
sätt.

A.
Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen
innebär att kostnaderna ökar med 4 243 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Av anslaget för år 1988/89 utgör 2,4 milj. kr. enengångsanvisning(
— 2,4 milj. kr.)

2. Skolan vill öka personalen med två yrkesofficerare
varav en som linjechef och en för utvecklingsavdelning. Skolan vifl vidare öka
personalen med tre assistenter, varav två överförs från försvarsstaben
(huvudprogram 4) (-h 1070000 kr.)

3. Utökat elevantal medför ökade kostnader (-1-630000
kr.)

4. Ökat personaluttag bl. a. med övertid för lärare
samt köp av tjänster utifrån på grund av vakanser bland lärare medför ökade
kostnader (+0,5 milj. kr.)

5. Skolan vill förbättra det allmänna säkerhetsskyddet
(-1-270000 kr.).

6. Subventionerad kronportion medför ökade kostnader
(-1-0,6 milj. kr.).

7. Försökskurs i ADB innebär utökat medelsbehov (-1-1
050000 kr.).

8. Skolan vifl genomföra ytteriigare fältövningar
(-1-1,1 milj. kr.).

9. Intern lärarutbildning medför ökade kostnader
(-1-220000 kr.).

10. Datorstöd
för utbildnings- och övningsverksamheten kräver nya

111

installationer ( + 2,8
milj. kr.), ny teknisk utmstning till militärhögskolans Prop. 1988/89:80 egen
administration saml lärarstöd (-1-1650000 kr.) samt underhåll av datorer och
övrig teknisk utmstning (-1-650000 kr.).

Delegationen
för militärhistorisk forskning

Delegationen
anför att redan initierade forskningsprojekt tar en stor del av tilldelade
resurser i anspråk och att även annan angelägen militärhistorisk forskning är till
stor del avhängig av delegationens stöd. Delegationen gör ingen hemställan om
utökade medel.

Överbefälhavarens
yttrande

Överbefälhavaren
avstyrker pris-och löneomräkning med sammanlagt 3037000 kr. Överbefälhavaren
tillstyrker kostnader för ökat elevantal med 0,5 milj. kr., kostnader för
personalökning med 820000 kr. samt ökat säkerhetsskydd med 100000 kr. Vidare
tillstyrker överbefälhavaren kostnader för försökskurs i ADB med 1 050000 kr.,
kostnader för utbyggnad av ADB-verksamheten med 1 milj. kr. samt 200000 kr. för
omsättning av äldre kontorsmaskiner.

Beträffande
övriga föreslagna verksamhetsförändringar tillstyrker överbefälhavaren
sammanlagt 0,6 milj. kr.

Överbefälhavaren
föreslår att militärhögskolans anslag förs upp med 54,7 milj. kr.

Föredragandens
överväganden

Jag
kan i stort godta vad militärhögskolan har anfört om verksamheten. Min
beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och
medelsbehov. Jag har dock ej beräknat medel för bl.a. övertidsuttag, flera
fältövningar, lärarutbildning saml viss teknisk utrustning (i första hand
ADB). Jag har vidare tillämpat huvudförslaget på anslaget. Av beräknade medel
utgör 2,2 milj. kr. en engångsanvisning för ADB-investeringar som bör stå till
regeringens disposition.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att
till Militärhögskolan för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på
54940000 kr.

112

F 12. Försvarets förvaltningsskola

Prop.
1988/89:80

1987/88 Utgift 1988/89
Anslag 1989/90 Förslag

13 506032 13120000 15
270000

Försvarets
förvaltningsskola har till uppgift att utbilda främst försvarsanställd
personal för befallningar i krig och fred inom allmän administration, personaladministration,
kameraltjänst, förplägnad, förrådsverksamhet, materielunderhåll och
verkstadsdrift.

Antalet
anställda vid myndigheten, omräknat i personår, uppgick budgetåret 1987/88 tifl
37.

Kostnaderna
för verksamheten under delprogrammet Försvarets förvaltningsskola budgeteras på
uppdraget Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. Elevberoende
kostnader budgeteras på sekundäruppdrag.

Verksamheten
finansieras från förslagsanslaget Försvarets förvaltningsskola samt från
sekundäruppdrag från överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna m. fl.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets

förvaltnings-skola

Föredraganden

Försvarets förvaltningsskola: Utbildning till och av
fast anställd personal m. fl.

12 100

13 506

13120

15 647

15 270

Tillkommer/avgår:

Medgiven prisreglering mm.

+ 1715

_

_

_

_____

Medelsbehov

13815

13 506

13120

15 647

15 270

Budgetåret
1989/90

Försvarets
förval t n ingsskola

Förändringarna
i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets förvallningsskola på
följande sätt.

A.
Pris-och löneomräkning

Pris-
och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 345000 kr.

8 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 80

113

B.
Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89: 80

1.
Skolan vill öka
personalen med fyra tjänster, militär samt administrativ personal. Bakgrund
till ökningen är den nya personalchefskursen ( + 510000 kr.) samt en temporär
förstärkning och breddning av skolans kompetens (-1-0,5 milj. kr.).

2.
Ökade
resekostnader främst beroende på personalchefskursen samt utökning av skolans
personal (-1-817000 kr.).

3.
Inköp av
kurslitteratur, expenser m.m. lill personalchefsulbildning-en medför ökade
kostnader (-1-100000 kr.).

4.
Komplettering
av befintlig ADB-ulruslning medför ökade kostnader ( + 250000 kr.).

5.
Inköp av
kurspaket lill personalchefskursen medför ökade kostnader (- 570000 kr.).

6.
Inkomster från intäktsfinansierad
verksamhet ( — 565 000 kr.).

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker den föreslagna
personalökningen, medel för ökade resekostnader, medel för komplettering av ADB-utruslning
saml medel för inköp av kurspaket till personalchefskurs.

Överbefälhavaren anser dock alt del äskade behovet av
temporär förstärkning (+0,5 milj. kr.) för att starta intäktsfinansierad verksamhet
inte skall belasta försvarsmaktens anslag utan resurserna bör tillföras utanför
ram.

Överbefälhavaren föreslår att förvaltningsskolans anslag
förs upp med 15,1 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i stort godta vad försvarets förvaltningsskola har
anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovel framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat
medel för förvallningsskolans personalchefsulbildning samt för huvuddelen av de
ökade resekostnaderna. Jag har tillämpat huvudförslaget på anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets JÖrvalining.sskola för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 15 270000 kr.

14

F 13. Försvarets läromedelscentral

Prop.'1988/89:80

1987/88 Utgift 1988/89
Anslag 1989/90 Förslag

1000
1000 1000

Försvarets
läromedelscentral har till uppgift att framställa publikationer och läromedel
åt myndigheter inom i första hand försvarsdepartementels verksamhetsområde.
Läromedelscentralens verksamhet skall i sin helhet intäktsfinansieras.

Kostnader
och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Uppdrag m.
m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets Föredra-läro- ganden medels-central

Försvarets läromedelscentral: Allmän ledning och förbandsverksamhet

52000

59 344

55000

60000

60000

Summa
kostnader

52000

59 344

. 55
000

60000

60000-

Tillkommer/avgår: Intäkter av uppdragsverksamhet

-51999

-59 886'

-54 999

-59999

-59999

Medelsbehov

1

1

1

1

1

'
överskottet skall enligt regeringsbeslut den 11 juni 1987 balanseras till
budgetåret 1988/89.

Budgetåret
1989/90

Försvarels
läromedelscentral

Verksamheten
kommer alt ha ungefär samma omfattning som under budgetåret 1988/89.

Läromedelscentralen
begär för budgetåret 1989/90 ett förslagsanslag på

1000 kr. , ,

Överbefälhavarens
yttrande

I sitt yttrande
över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren alt
läromedelscentralen tilldelas ett 1 000-kronorsanslag.

Föredragandens
överväganden

Verksamheten
vid läromedelscentralen förutsätter en fullständig inläklsfi-nansiering. Därvid
skall beaktas att tjänstebrevsrätten dragits in för läro-medelscenlralen fr.o. m.
den I juli 1988. Del ankommer på regeringen alt fastställa omfattningen av
läromedelscentralens rörliga kredit.

115

Min beräkning av
medelsbehovet framgår av sammanställningen över Prop. 1988/89:80 kostnader
och medelsbehov.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att
till Försvarets läromedelscentral för budgetåret 1989/90 anvisa ett
förslagsanslag på 1000 kr.

F 14. Krigsarkivet

1987/88
Utgift 9 149 325

1988/89
Anslag 8 940000

1989/90
Förslag 8 130000

Krigsarkivet
har inom försvarsdepartementets verksamhetsområde produktionsansvar för
depåtjänsten och forskarservicen i Stockholm och för arkivservicen till
myndigheterna. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt allmänna arkivstadgan
(1961:590).

Verksamheten
under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett uppdrag Allmän ledning och
förbandsverksamhet.

Verksamheten
finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som intäkter redovisas
ersättning för kopieringsuppdrag.

Antalet
anställda vid myndigheten, omräknat till personår, uppgick budgetåret 1987/88 till
29 (exkl. lönebidragsanställda).

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.

1987/88

1988/89

1989/90

Planerat

Utfall

Planerat

Krigsarkivet

Föredraganden

Krigsarkivet: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader

8 345 8 345

9290 9290

9020 9020

9138 9138

8215 8215

Tillkommer/avgår:

Intäkter

Medgiven
prisreglering

- 75 + 882

-141

-80

-85

-85

Medelsbehov

.9152

9149

8940

9053

8130

Budgetåret
1989/90

Krigsarkivet

Förändringarna
i förhållande lill budgetåret 1988/89 motiverar krigsarkivet på följande sätt

116

A. Pris-och
löneomräkning Prop. 1988/89: 80

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 675 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. En planmässig minskning av inredningsarbetena med
tätpacknings-hyllor i Sol valla gör att medelsbehovet reduceras med 784000 kr.

2. Sedan krigsarkivet lokaliserades till
förvaltningsbyggnaden Tre Vapen har bevakning och teleservice tillhandahållits
gratis av försvarets materielverk. Materielverket begär betalning för dessa
tjänster fr. o. m. den Ijuli 1988 (-1-150000 kr.).

3. Medel för underhåll av den nyligen anskaffade
datorutrustningen bör tillföras anslaget (-1-72000 kr.).

Överbefälhavarens
yttrande

I
sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren
en högre pris- och löneomräkning (754000 kr.) än vad han har beräknat. Han
anser vidare att reduceringen för engångsutgifler från budgetåret 1988/89 skall
vara 1 260000 kr. Han avstyrker också all medel tillförs anslaget för underhåll
av det nya datorsystemet. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen och
föreslår att anslaget förs upp med 7987000 kr.