Prop. 1988/89:87

Regeringens proposition 1988/89:87

om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Polen
om avgränsningen av kontinentalsockeln och fiskezonerna i Östersjön

Prop.

1988/89:87

Regeringen
föreslår riksdagen all anta del förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 februari 1989.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Sten
Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan
Sverige och Polen om avgränsningen av konlinentalsockeln och fiskezonerna i
Östersjön.

1 Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 87

Utrikesdepartementet Pp. 1988/89:87

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Nordberg,
Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet S. Andersson

Proposition om godkännande av överenskommelse mellan
Sverige och Polen om avgränsning av kontinentalsockeln och fiskezonerna i
Östersjön

1 Inledning

Efter
förhandlingar mellan Sverige och Polen undertecknades den 10 februari 1989 i
Warszawa en överenskommelse om avgränsning av konlinentalsockeln och fiskezonerna
mellan de båda staterna. Samtidigt undertecknades ett mellan länderna
upprättat avtal rörande ansvarsregioner för bekämpning av föroreningar i
Östersjön.

Avgränsningsöverenskommelsen,
som är upprättad på svenska och polska språken, där båda texter äger lika
giltighet, bör fogas vid protokollet i detta ärende som bilaga 1.

2 Överenskommelsens innehåll

I
Inledningen lill överenskommelsen konstaterar parterna alt de enats om avgränsningen
av konlinentalsockeln och fiskezonerna mellan de båda länderna under beaktande
av den inlernationella havsrättens principer.

I
artikel 1 beskrivs avgränsningslinjen som de räta (geodetiska) linjer som
förbinder de i artikel 2 angivna punkterna. Denna avgränsningslinje har
beräknats i det internationella kartografiska systemet "World Geode-lic System
1972" (WGS-72). Den har åskådliggjorts på den rill överenskommelsen
fogade kartan.

.Artikel
2 innehåller en uppräkning av de i artikel 1 nämnda koordinaler-na. Där
fastslås också att avgränsningslinjen väster om punkten A och öster om punkten F
skall sträcka sig fram till punkter om vilka överenskommelse är avsedd att
träffas med berörd tredje stat, dvs. Danmark respektive Sovjetunionen.

Av
artikel 3 följer att överenskommelsen skall ratificeras och träda i kraft den
dag då ratifikationsinstrumenten utväxlas.

3 Föredragandens överväganden Prop. 1988/89:87

Enligt
lagen (1966:314) om konlinentalsockeln definieras konlinentalsockeln som
havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde saml inom ell
havsområde utanför Sveriges territorialgräns som regeringen bestämmer i
enlighet med Genévekonventionen den 29 april 1958 om konlinentalsockeln. Denna
konvention har tillträtts av såväl Sverige (prop. 1964:197, UU 12, rskr. 400,
SÖ 1966:24) som Polen (1962). Rätten att utforska konlinentalsockeln och
tillgodogöra sig dess tillgångar tillkommer slrandstaten enligt artikel 2 i
nämnda konvention.

Utanför
Sveriges sjöterritorium utgör bottnen under de hav som omger landterriloriet
kontinentalsockel i Genévekonventionens mening ända fram lill de kringliggande
staternas sjöterritorium. I de fall dä samma konlinentalsockel gränsar till två
eller flera mittemot varandra liggande eller angränsande staters territorier
skall enligt Genévekonventionens artikel 6 avgränsningen mellan de berörda
staternas sockelområden bestämmas genom avtal dem emellan. I avsaknad av
avtal, och såvida särskilda omständigheter inte föranleder annan avgränsningslinje,
skall gränsen bestämmas med tillämpning av principen om lika avstånd från de
närmaste punkterna.på de baslinjer varifrån bredden av vardera statens territorialvatten
räknas.

I
den havsrällsliga utvecklingen efler andra världskriget började kuststater i
ökande omfattning inte bara göra gällande anspråk på konlinentalsoc-kelrältigheter
ulan också på ensamrätt lill fisket i havsområdena närmast utanför de egna
territorialvattnen. Allt fler nationer introducerade i enlighet härmed
begreppet fiskezoner År 1973 sammankallade Förenta Nationerna en havsrättskonferens
med mandat att reglera alla former för havens nyttjande. Efter flera års
förhandlingar kunde en ny omfattande havsrättskonvention öppnas för
undertecknande år 1982. Konventionen, som är avsedd att ersätta bl.a. 1958 års Genévekonvention
om konlinentalsockeln, träder i kraft när minst 60 stater ratificerat den, men
så har ännu ej skett. Både Sverige och Polen befinner sig emellertid bland de
drygt 150 nationer som undertecknat konventionen.

Trots
all konventionen sålunda inte formellt har trätt i kraft spelar den redan en
viktig roll inom havsrätten och den räknas i viss mån som en del av gällande
folkrätt. I konventionen introduceras bl.a. del nya begreppet ekonomisk zon.
Inom denna ges kuststaterna ensamrätt över alla levande och icke levande
tillgångar i en zon på upp till 200 nautiska mil utanför de egna kusterna.

Sveriges
geografiska belägenhet medför all vi inte har möjlighet alt i full utsträckning
tillgodogöra oss de rättigheter kuststater ges vare sig enligt 1958 års kontinenlalsockelkonvention
eller enligt 1982 års havsrättskonvention. Runt våra kuster möter vi mittemot
liggande eller angränsande staters zoner. En avgränsning av konlinentalsockeln
och andra zoner måste därför ske. Sverige utvidgade år 1978 sin fiskezon i
enlighet med den nya havsrälten.

1982
års havsrättskonvention ger ingen mer precis vägledning för lösandet av avgränsningstvister
än att parterna i enlighet med folkrätten skall

sträva efter en
"skälig lösning". I artikel 121 sägs att öar har rätt till egen Prop.
1988/89: 87 ekonomisk zon och eget kontinentalsockelområde på samma sätt som landterritorier.
Undantag görs endast för klippor som inte kan hysa befolkning eller ha ett
eget näringsliv.

Sverige
har tidigare träffat avtal med Norge om avgränsningen av konlinentalsockeln i
Skagerack (prop. 1968:152, UU 14, rskr. 413, SÖ 1969:3), med Finland om avgränsningen
av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och fram till en
punkt i nordligaste delen av Östersjön söder om vilken avtal återstår att
träffa (prop. 1972: 123, UU 21, rskr. 324, SÖ 1973: I), med
Tyska Demokratiska Republiken oni avgränsningen av kontinentalsockeln och
fiskezonerna i Östersjön (prop. 1978/79: 14, UU 7, rskr. 47, SÖ 1978:42), med
Danmark om avgränsningen av konlinentalsockeln och fiskezonerna (prop.
1984/85:131, UU 15, rskr. 239, SÖ 1985:54). Med Sovjetunionen träffades år 1988
en överenskommelse om principer för avgränsning av havsområdena i Östersjön,
följd av en över-enskommmelse om avgränsning av konlinentalsockeln saml av den
svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön liksom en
överenskommelse om ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare
omtvistade området i Östersjön (prop. 1987/88:175, UU 33, rskr 378, SÖ 1988:3,
SÖ 1988:38 resp. SÖ 1988:39).

Direkta
förhandlingarom avgränsningen.av kontinentalsockeln har i ett tidigare skede
förts mellan Sverige och Polen utan resultat, senast år 1973.

I
samband med utvidgningen av de svenska och polska fiskezonerna i Östersjön
träffade de båda länderna år 1978 en överenskommelse om fisket (prop. 1977/78:
149, JoU 32, rskr. 326, SÖ 1978:24). Enligt artikel 1 i delta avtal skall
vardera parten tillåla den andra partens fiskefartyg att fiska inom det område
som ligger under dess fiskerijurisdiktion i Östersjön utanför 12 nautiska mil
från de baslinjer, varifrån territorialvaltnet beräknas. Överenskommelser om
årliga fiskekvoter enligt detta avtal träffas som regel mot slutet av varje år.

År
1978 enades länderna också om en informell, kartografisk bestämning av gränsen
mellan fiskezonerna från en punkt öster om Bornholm längs en cirka 122 km lång havsslräcka
i nordostlig riktning. Den provisoriska gränslinjen i detta område
överensstämde räll väl med mittlinjen mellan baslinjerna på svenskt respektive
polskt fastland men den upphörde i en punkt från vilken parterna var oeniga om
den fortsatta gränsdragningen i östlig riktning. Beträffande den fortsatta
gränsdragningen hävdade Sverige, i motsats till Polen, att mittlinjen, i
enlighet med 1958 års kontinenlalsockelkonvention, måste dras med beaktande av
Gotlands baslinjer. Mellan de av Sverige och Polen hävdade mittlinjerna
återstod därför ell omtvistat område med en yta av omkring 500 km'. 1 likhet
med det tidigare mellan Sverige och Sovjetunionen omtvistade området öster om
Gotland, har detta område varit fritt hav där fisket fått en omfattning som
gått utöver vad omsorgen om ålerväxt och det framtida fisket i Östersjön medgett.

Den
nu ingångna överenkommelsen fastställer också slutligt avgränsningen av vår
fiskezon gentemot Polen. Sedan avgränsningsavialel trätt i kraft måste
ändringar göras i förordningen (1977:642) om den svenska

fiskezonens omfattning.
Däremot behöver ingen ändring ske av bestäm- Prop. 1988/89:87 melserna i 1978
års svensk-polska fiskeavtal. Den uppdelning av det med Polen tidigare
omtvistade området som nu genomförts motsvarar inte helt det svenska
utgångskravet om full utdelning enligt mittlinjeprincipen med utgångspunkt från
Gotland. Överenskommelsen innebär dock en lösning som vi på svensk sida har
anledning att vara tillfredsställda med. Den havsrättsliga utvecklingen har
under de senaste åren medfört att mitl-linjeprincipens ställning i någon mån
försvagats, vilket givetvis påverkat den svenska förhandlingspositionen.
Överenskommelsen får anses vara väl förankrad i gällande folkrätt. Den
uppdelning av det omtvistade området, som nu uppnåtts med Polen, motsvarar den
uppdelning — 75 procent för Sverige och 25 procent för den andra parten — som
Sverige under år ■ 1988 uppnådde med Sovjetunionen beträffande del
tidigare omtvistade området öster om Gotland.

Genom
avgränsningsöverenskommelsen har Sverige kommit ylleriigare ett steg mot del
slutliga målet, som är att få yltergränserna för den svenska konlinentalsockeln
och den svenska fiskezonen fastställda i förhållande till alla våra
grannländer. Efter avtalen med Sovjetunionen och Polen återstår nu — bortsett
från teknisk komplettering av sådant slag som förutses i art 2, andra stycket —
endast förhandlingar med Finland om avgränsningen i Norra Östersjön.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag

all
regeringen föreslår riksdagen att godkänna överenskommelsen den 10 februari
1989 om avgränsning av konlinentalsockeln och fiskezonerna mellan Sverige och
Polen.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till fördragandens överväganden och beslutar all genom proposition
föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-denhar lagt fram.

Prop. 1988/89:87 Bilaga
1

Överenskommelse om avgränsning av kontinentalsockeln och
fiskezonerna mellan Konungariket Sverige och Folkrepubliken Polen

Konungariket
Sveriges regering och Folkrepubliken Polens regering,

—
som har beslutat att enas om avgränsning
av kontinentalsockeln och fiskezonerna mellan de båda staterna,

—
som beaktar den internationella
havsrättens principer,

har kommit överens om
följande:

Umowa

w sprawie
rozgraniczenia szelfu kontynentalnego i stref rybolöwczych midzy Krölestwem Szwecji
a Polsk Rzeczpospolit Ludow

Rzqd
Krölestwa Szwecji i Rzd Polskiej Rzeczypospolitej Ludowej,

—
zdecydowane uzgodnic rozgraniczenie
szelfu kontynentalnego i stref rybolöwczych mi?dzy obydwoma paristwami,

—
biorc pod uwag? zasady midzynaro-dowego
prawa morza,

zgodzily si? na nastpujce postanowienia:

Artikel
1

Avgränsningslinjen
mellan de områden av kontinentalsockeln över vilka Sverige respektive Polen
utövar suveräna rättigheter i fråga om utforskning och utvinning av naturtillgångar
samt mellan Sveriges och Polens fiskezoner utgörs av räta linjer (geodetiska linjer),
som förbinder de i artikel 2 angivna punkterna.

Positionerna för dessa
punkter har bestämls med avseende på geografisk längd och bredd i enlighet med
"World Geodelic System 1972".

Avgränsningslinjen återges
på den till denna överenskommelse fogade kartan.

Artykul 1

Linia
rozgraniczajca midzy obszarami szelfu kontynentalnego, nad ktörymi odpo-wiednio
Szwecja i Polska wykonuj prawa suwerenne w odniesieniu do badari i eksploa-lacji
zasoböw naturalnych, a takze midzy strefami rybolöwczymi Szwecji i Polski, skla-da
si§ z linii prostych /linii geodetycznych/ lczqcych punkly wymienione w Artykule
2.

Polozenie tych punktöw zostalo
okreslone przez wspölrzdne geograficzne zgodnie z "World Geodelic System
1972".

Linia rozgraniczajca zaznaczona
jest na mapie zalczonej do niniejszej Umowy.

Artikel 2

Avgränsningslinjen
går genom följande

punkter i angiven
ordningsföljd:

Punkt A

55°21,640'N

16°32,000'E

Punkt B

55°30,000'N

17°00,000'E

Punkt C

55°35,235'N

17°22,680'E

Punkt D

55°46,985'N

18°00,000E

Punkt E

55°55,293'N

18°2l,800'E

Punkt F

55°52,876'N

18°54,000'E

Väster
om

1 punkt A och öster

om punkt F

skall avgrän:

sningslinjen sträcka

sig fram till

de punkter

varom överenskommelse
träffas

med berörd tredje stal.

Artykul 2

Linia
rozgraniczajca przebiega przez nas-

tpujce punkly w ukazanym porzdku:

punkt A 55°21,640'N 16°32,000'E

punkt B 55°30,000'N 17°00,000'E

punkte 55°35,235'N 17°22,680'E

punkt
D 55°46,985'N 18°00,000'E

punkt E 55°55,293'N 18°21,800'E

punkt F 55°52,876'N 18°54,000'E

Od punktu A w kiemnku zachodnim
i od punktu F w kiemnku wschodnim linia roz-graniczajqca bdzie przebiegac do punktöw
uzgodnionych z zainteresowanymi paristwami trzecimi.

Prop.
1988/89:87 Bilaga 1

Artikel
3

Överenskommelsen
skall ratificeras. Den träder i kraft den dag då ratifikationsinstrumenten
utväxlas, vilket skall ske i Slockholm så snart som möjligt.

Upprättad i Warszawa den
10 februari 1989 i två exemplar, vari och ett på svenska och polska språken,
vilka båda texter äger lika giltighet.

Artykul
3

Niniejsza
Umowa podlega ratyfikacji i wejdzie w zycie w dniu wymiany dokumen-töw ratyfikacyjnych,
co nastpi w Sztokhol-mie, w mozliwie bliskim terminie.

Sporzdzono w Warszawie, dnia
10 lutego 1989 roku, w dwöch egzemplarzach, kazdy w jzykach szwedzkim i
polskim, przy czym obydwa teksly posiadaj jednakowq moc.

För
Konungariket Sveriges regering Sten Andersson

Za Rzqd Krölestwa Szwecji
Sten Andersson

För
Folkrepubliken Polens regering T. Olechowski

Za
Rzqd Polskiej Rzeczypospolitej Ludowej T. Olechowski

Prop. 1988/89:87

Bilaga 1 •.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989