Prop. 1988/89:93

Regeringens proposition 1988/89:93

om anslag till statens telenämnd budgetåret

1989/90 Prop.

1988/89:93

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet
den 16 februari 1989.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Georg
Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

l
propositionen föreslås aU 3 721 000 kr. anvisas budgetåret 1989/90 för aU läcka
kostnaderna för statens telenämnd samtidigt som motsvarande belopp tas in genom
avgifter och bokförs som inkomst i statsbudgeten.

1 Riksdagen 1988/89 1 .saml. Nr 93

Kommunikationsdepartementet Prop. 1988/89:93

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989.

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, R.
Carisson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Norberg,
Engström, Freivalds, Wallström, Lööw och Persson

Föredragande:
statsrådet Andersson

Proposition om anslag för statens telenämnd budgetåret
1989/90

Bakgrund

Riksdagen
beslöt den 10 juni 1988 (prop. 1987/88:118, TU 28, rskr. 402) all godkänna att
en ny myndighet — statens telenämnd (STN) — skall inrättas med de uppgifter som
förordas i propositionen. Enligt beslutet skall STN:

— utfärda
föreskrifter för anslutningar till televerkets anläggningar,

— registrera
utrustning som får anslutas till det allmänna telenätet,

— följa
den tekniska utvecklingen och det internationella och nationella slandardiseringsarbetel
och föreslå regeringen de åtgärder man finner motiverade,

— se
till all likformigheten med den västeuropeiska utvecklingen på området
upprätthålls samt

— bistå
de konkurrensvårdande myndigheterna med teknisk sakkunskap. Riksdagens beslut
innebär också all det skall ankomma pä regeringen alt

bestämma
om den närmare organisationen och lokaliseringen av myndigheten.

En
arbetsgrupp inom regeringskansliet med företrädare för kommunikations- och
industridepartementen, televerket, övriga berörda myndigheter, användare,
leverantörer av teleutrustning och Standardiseringskommissionen har haft till
uppgift att precisera telenämndens uppgifter. 1 årets budgetproposition
(1988/89:100, bilaga 8, s. 166) anmälde dåvarande kommunikationsministern att
han avsåg att, sedan gruppen slutfört sill arbete, föreslå regeringen att till
riksdagen anmäla från vilken tidpunkt STN skall börja verka samt nämndens
organisation. De anslagstekniska frågorna skulle då underställas riksdagen.

Arbetsgruppen
har nu slutfört sitt arbete i fråga om STN:s organisation.

Anslag
och organisation Prop. 1988/89:93

Beräknat för 1989/90

Föredraganden

Personal 6

Kostnader (tkr.)

Förvaltningskostnader 3 196

(därav lönekostnader) (1785)

Lokalkostnader 225

Anskaffning
av inredning och utrustning 300

Totalt 3721

Inkomster (tkr.) 3 721

På
grundval av de preciseringar av STN:s uppgifter som gjorts av arbetsgruppen bedömer
jag atl STN bör inrättas den I juli 1989 och att det nya systemet kan fungera
från den 1 januari 1990. Myndigheten bör organiseras som en nämnd med ett
kansli enligt föreskrifter som beslutas av regeringen.

I
arbetsgruppen har man uppskattat atl kansliet bör bestå av sex personer —
kanslichefen, en sekreterare och fyra handläggare. Jag gör samma bedömning.
Arbetsbelastningen är naturligen svär att förutse med hänsyn till den nya roll
som STN skall spela vilket motiverar en successiv uppbyggnad av verksamheten.
Beräkningen av löner och andra kostnader måste därför med nödvändighet bli
preliminär. Exempelvis är det osäkert vilken omfattning STN:s arbete med
internationella frågor och standardisering kan få. Inte heller är lönenivån
för personalen fastställd. Dåvarande kommunikaiionsministern konstaterade dock
i prop. 1987/88:118 "att det kommer att krävas mycket hög kompetens hos
myndigheten. T.ex. kommer det atl krävas ingående kännedom om telesystemets
konstruktion och uppbyggnad. Del är nödvändigt inte minst för att statens telenämnd
aktivt skall kunna följa det inlernationella och nationella slandardiseringsarbetel
och inta en självständig hållning gentemot aktörerna på teleområdet — i första
hand televerket."

Nämndens
verksamhet skall inte belasta statsbudgeten. Verksamheten bör finansieras med
avgifter som redovisas under inkomsttiteln 2547 Avgifter för statens telenämnds
verksamhet. Avgifterna bör i princip belasta dem som har nytta av nämndens
verksamhet. En möjlighet är att ta ut avgifter i samband med registreringen av
utrustningar. Avgiften kommer då all ingå i kostnaderna för terminaler och
annan utrustning som normalt typregistreras och får bäras av dem som köper
dessa utrustningar. Motsvarande gäller idag för de avgifter televerket tar ut
för godkännanden. En annan möjlighet är all låta televerkels kunder betala för
nämndens verksamhet via en avgift som belastar televerket. Jag anser att det
med hänsyn till STN:s uppgifter finns anledning all använda båda metoderna. En
del av STN:s kostnader kommer nämligen att vara direkt relaterade till registreringen
av utrustningar medan en annan del kommer atl hänföra sig till verksamhet av
mer allmänt intresse för televerkels kunder. Utöver dessa avgifter bör STN ta ul
avgifter för särskilda undersökningar i enskil-

da fall. Det bör ankomma
på regeringen att fastställa hur stor andel av Prop. 1988/89:93 STN:s
kostnader som skall täckas av de olika avgifterna.

Något
anslag för statens telenämnd finns inte upptaget i budgetpropositionen för år
1989. En ny rubrik bör därför tas upp i anslagsförteckningen — K.
Telekommunikationer och ett nytt anslag därunder — K 1. Statens telenämnd.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört och till sammanställningen hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna de av mig föreslagna
riktlinjerna för finansieringen av statens telenämnds verksamhet,

2.
att till Statens telenämnd för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 3 721000 kr.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989