Prop. 1988/89:97

Regeringens proposition 1988/89:97

om anslag till riksgäldskontoret

Prop.

1988/89:97

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 23 febmari 1989.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Odd
Engström

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen lämnas förslag om anslag till riksgäldskontoret för budgetåret
1989/90. Vidare föreslås vissa lagändringar som föranleds av att riksgäldskontoret
den 1 juli 1989 blir en myndighet under regeringen i stället för som tidigare
en myndighet under riksdagen.

1 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 97

Rättelse: S.
5 rad 4 står: 7 och Rättat till: 7, och

1 Förslag till Prop. 1988/89:97

Lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs

Härigenom
föreskrivs att 5 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5§'

Börsslyrelsen skall bestå av elva Börsslyrelsen skall bestå av elva

ledamöter. Ordförande, vice ordfö- ledamöter. Ordförande, vice ordfö

rande och Jyra andra ledamöter ul- rande och fem andra ledamöter ut

ses av regeringen. I övrigt utses ge- ses av regeringen. I övrigt utses ge

nom val en ledamot av fullmäktige i nom val en ledamot av Svenska

riksbanken och fullmäktige i riks- handelskammarförbundet, en leda-

gäldskontoret samfällt, en ledamot mot av Sveriges industriförbund

av Svenska handelskammarförbun- och två ledamöter av medlemmar-

del, en ledamot av Sveriges indu- na av fondbörsen. För varje leda-

striförbund samt två ledamöter av mot skall finnas en suppleant som

medlemmarna av fondbörsen. För utses i samma ordning som leda-

varje ledamot skall finnas en supp- möten,

leant som utses i samma ordning

som ledamoten.

Sker
ej val enligt första stycket, utser regeringen ledamot och suppleant som skulle
ha utsetts genom sådant val.

Börsstyrelsens
ledamöter och suppleanter för dem utses för tre kalenderår. Avgår någon i
förtid, utses efterträdare för återstående lid.

Regeringen
bestämmer arvoden för ledamöter och suppleanter.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Senaste lydelse 1984:439.

2 Förslag
till Prop. 1988/89:97

Lag om ändringi lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar

Härigenom
föreskrivs att 2, 4 och 13 §§ lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2f

Kassan
förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av tio
ledamöter.

Regeringen
utser två ledamöter Regeringen utser tre ledamöter

och tvä suppleanter för dem för tre och tre suppleanter för dem för tre

är. Fullmäktige i riksgäldskontoret år. Regeringen förordnar en av des

utser en ledamot och suppleant för sa ledamöter att vara ordförande

honom likaledes för tre år. och en att vara vice ordförande.

Sex
ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljs på ordinarie
ombudsstämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter varje är för
en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med
den ordinarie ombudsstämma som hälls under tredje året efter det år då valet
förrättades.

Verkställande
direktören är ledamot i styrelsen. Hans stäUföreträdare är suppleant.

Avgår
vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han är vald,
väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie
ombudsstämma.

Regeringen
förordnar en av de av Regeringen bestämmer arvoden regeringen utsedda
ledamöterna att till de av regeringen utsedda ledavara styrelsens
ordförande. Den av möterna. riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är styrelsens
vice ordförande.

Regeringen
bestämmer arvoden till de av regeringen och av riksgäldsfullmäktige utsedda
ledamöterna.

Bestämmelser
om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda.

För
revision av styrelsens förvalt- För revision av styrelsens förvalt

ning och kassans räkenskaper utses ning oeh kassans räkenskaper utses

ärligen fyra revisorer. Av dessa ut- årligen fyra revisorer. Av dessa ut

ses en, som skall vara revisionens ses en av regeringen, en, som skall

ordförande, av bankinspektionen, vara revisionens ordförande, av

en av riksgäldsfullmäktige och två bankinspektionen och tvä pä ordi-

på ordinarie ombudsstämma. I narie ombudsstämma. I samma

samma ordning utses lika antal per- ordning utses lika antal personliga

'
Lagen omtryckt 1983:578. Senaste lydelse 1987:1256. ' Senaste lydelse
1987:802.

Nuvarande lydelse

sonliga
suppleanter. Av de på ombudsstämma utsedda skall en revisor och hans
suppleant vara auktoriserade revisorer. Den andre på ombudsstämma utsedde revisom
och hans suppleant skall äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för
fastighets- och tomträttsbelåning.

Föreslagen lydelse

suppleanter.
Av de på ombudsstämma utsedda skall en revisor och hans suppleant vara
auktoriserade revisorer. Den andre på ombudsstämma utsedde revisom och hans
suppleant skall äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighets-
och tomträttsbelåning.

Prop. 1988/89:97

Verkställande
direktör eller annan tjänsteman hos stadshypoteksför-ening eller av
kassastyrelsen utsedd ledamot av föreningsstyrelse får ej vara revisor eller
suppleant. Ej heller fär den vara revisor eller suppleant som är tjänsteman hos
kassan eller annars intager en underordnad eller beroende ställning till
styrelseledamot eller verkställande direktör eller tiU sådan tjänsteman hos
kassan åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller
medelsförvaltningen eller kontrollen däröver. Ej heller får den vara revisor
som är eller varit gift med eller sambo till sådan styrelseledamot eller
tjänsteman som avses i detta stycke eller den som med honom är i rätt upp-
eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i del svägerlag,
alt den ene äreller varit gift med den andres syskon.

13 r

Lydelse enligt prop.
1988/89:104 Föreslagen lydelse

Som gmndfond för kassan
ställer staten lill förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse
på tjugoen miljarder kronor.

Som gmndfond för kassan
ställer staten till förfogande en av regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse på tjugoen miljarder kronor.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.

' Senaste lydelse 1987:611.

3 Förslag till Prop. 1988/89:97

Lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank
och om landshypoteksföreningar

Härigenom
föreskrivs a« 3, 7, 12, 13, 17 och 27 §§ lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank
och om landshypoteksföreningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3
§2

Banken
förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av sex
ledamöter.

Regeringen
utser en ledamot oeh Regeringen utser två ledamöter

en
suppleant för honom för tre år. och två suppleanter för dem för tre

Fullmäktige
i riksgäldskontoret ut- år. Regeringen förordnar en av des-

ser
en ledamot och suppleant för ho- sa ledamöter att vara ordförande

nom
likaledes för tre år. och en att vara vice ordförande.

Tre
ledamöter och tre suppleanter för dem väljes på ordinarie delägar-sammankomst.
Av dessa väljes en ledamot och suppleant för honom varje år för en tid av tre
år. Val av ledamot eUer suppleant sker för tiden tiU och med den ordinarie delägarsammankomst
som hålles under tredje året efter det är då valet förrättades.

De
fem ledamöter som utsetts enligt andra och tredje styckena utser verkställande
direktör. Denne ingår som ledamot i styrelsen.

Den
av regeringen utsedde ledamoten är styrelsens ordförande och den av
riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är vice ordförande.

Avgår
ledamot eller suppleant, som valts på delägarsammankomst, före utgången av den
tid för vilken han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående
tid vid nästa ordinarie delägarsammankomst.

Regeringen
bestämmer arvoden Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen och
riksgälds- till de av regeringen utsedda leda-fullmäktige utsedda ledamötema.
möterna.

Bestämmelser
om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

7§
För revision av styrelsens förvaltning och bankens räkenskaper utses årligen
fem revisorer.

Fullmäktige
i riksgäldskontoret Regeringen utser en revisor, som

utser
en revisor, som skall vara skall vara revisionens ordförande,

revisionens
ordförande, och supp- och suppleant för honom. Bankin-

leant
för honom. Bankinspektionen spektionen utser en revisor jämte

utser
en revisor jämte suppleant för suppleant för honom. Övriga revi-

honom.Övriga
revisorer jämte sup- sorer järate suppleanter för dem

pleanter
för dem väljs på ordinarie väljes på ordinarie delägarsamman-

delägarsammankomst. komst.

Av
de på delägarsammankomst Av de på delägarsammankomst

'
Lagen omtryckt 1983:588.

-Senaste
lydelse 1987:1257. 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1988/89:97

utsedda revisorerna skall
en revisor och hans suppleant vara auktoriserade revisorer. Bankinspektionen bestämmer
arvode till den av inspektionen utsedde revisorn, och riksgäldsfullmäktige
bestämmer arvode till den av fullmäktige utsedde revisorn.

utsedda revisorerna skall
en revisor och hans suppleant vara auktoriserade revisorer. Bankinspektionen bestämmer
arvode till den av inspektionen utsedde revisorn, och regeringen bestämmer
arvode till den av regeringen utsedde revisorn.

12§

Varje
förening får till sammankomst sända tre ombud av vilka minst ett bör vara
ledamot av föreningens styrelse.

Fullmäktige
i riksgäldskontoret utser ett ombud att deltaga i sammankomsten.

13 e

Sammankomst
öppnas av den ledamot i styrelsen som denna utser. Ordförande vid sammankomsten
utses av denna.

Bankens
styrelseledamöter och revisorer bör vara närvarande vid sammankomst. De har
rätt att dellaga i beslut utom i frågor som angår ansvarsfrihet för
styrelsen, val av styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter samt
arvoden för styrelseledamöter och revisorer.

Bankens
styrelseledamöter och revisorer bör vara närvarande vid sammankomst. De har
rätt all deltaga i beslut utom i frågor som angår ansvarsfrihet för
styrelsen, val av styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter samt
arvoden för styrelseledamöter och revisorer. / val som nu nämnts får ej heller riks-gäldsJuUmäktiges
ombud deltaga.

Beslut fattas genom
omröstning efter huvudtal med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal gäller den
mening som sammankomstens ordförande biträder. Val avgöres dock vid lika rösietal
genom lottning.

n§

Innan ordinarie
sammankomst hålles skall styrelsen överlämna förvaltnings- och
revisionsberättelserna till chefen för finansdepartementet, till fuUmäktige i
riksgäldskontoret och till föreningarna.

Innan ordinarie
sammankomst hålles skall styrelsen överlämna förvaltnings- och
revisionsberättelserna till chefen för finansdepartementet, till
riksgäldskontoret och till föreningarna.

27 r

Som grundfond för banken
ställer staten till förfogande en av regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse på tvätu-sentrehundra miljoner
kronor.

Som
grundfond för banken ställer staten till förfogande en av riks-gäldsfullmäktige
utfärdad garantiförbindelse på tvåtusentrehundra miljoner kronor.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.

'
Senaste lydelse 1983:956. ■* Senaste lydelse 1986:429.

4 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska
partier

Härigenom
föreskrivs att 13 och 14 §§ lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska
partier' skall ha följande lydelse.

Prop.
1988/89:97

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

13§

Fråga
om stöd enligt denna lag prövas av partibidragsnämnden. Nämnden består av
ordförande och två andra ledamöter. Ledamöterna, som ska inneha eller ha
innehaft ordinarie tjänst som domare, utses av riksgäldsfullmäktige för sex år.

Som
partibidragsnämndens beslut gäller den mening varom flertalet ledamöter
förenar sig eller, vid lika rösietal, ordförandens mening. Mol nämndens beslut
får talan icke JÖras.

Fräga om stöd enligt denna
lag Iprövas av partibidragsnämnden. JNämnden består av ordförande och två andra
ledamöter. Ledamöterna, som ska inneha eller ha innehaft ordinarie tjänst som
domare, utses äv riksdagens JÖrvaUningsstyrdse för sex år.

Om det Jramkommer
skiljaktiga \meningar vid
en överläggning i par-Itibidragsnämnden tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbaf
ken om omröstning i tvistemål. Nämndens beslut får inte överkla-\gas.

Ansökan om stöd enligt
denna lag görs skriftligen varje är hos riksgäldskontoret. Ansökan bör göras
före utgången av oktober.

Partistöd och kanslistöd
betalas såvitt möjligt ut samtidigt. Utbetalningarna görs av riksgäldskontoret
kvartalsvis med en fjärdedel varje gång. Första utbetalningen görs inom en
månad efter det att ansökan har gjorts. Utbetalningarna sker till respektive
partis riksorganisation. På begäran av partiet kan dock kanslistödet eller del
därav betalas till riksdagsgruppens kansli.

Ansökan om stöd enligt
denna Ilag görs skriftligen varje år hos par-itibidragsnämnden. Ansökan bör göras
före utgången av oktober.

Partistöd och kanslistöd
betalas !såvitt möjligt ut samtidigt. Utbetal-Iningarna görs av riksdagensförvall- \ningskontor kvartalsvis med en fjärdedel varje gång. Första
utbetalningen görs inom en månad efter det att ansökan har gjorts. Utbetalningarna
sker till respektive partis riksorganisation. På begäran av partiet kan dock
kanslistödet eller del därav betalas lill riksdagsgruppens kansli.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1989.

Lagenomtryckt
1987:876.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1940:79) om utsträckning av tiden
för upptagande av växelprotest m. m. vid krig och krigsfara

Härigenom
föreskrivs att lagen (1940:79) om utsträckning av tiden för upptagande av
växelprotest m. m. vid krig eller krigsfara skall ha följande Ivdelse.

Prop.
1988/89:97

gångsfordran på grund av
check.

Sådant
förordnande må avse antingen hela riket eller ock viss del av riket, såvitt
angår åtgärd som där skall vidtagas.

Nuvarande lydelse

Vid krig eller krigsfara,
vari riket befinner sig, äger Konungen, efter hörande av fullmäktige i riksbanken
och i riksgäldskontoret, meddela förordnande om utsträckning av tiden för
uppvisande av växel och upptagande av protest till bevarande av växelfordran
samt för uppvisande av check och förelagande av annan åtgärd till bevarande av
åter-

Föreslagen lydelse

Vid krig eller krigsfara,
vari riket befinner sig, äger regeringen, efter hörande av fullmäktige i
riksbanken, meddela förordnande om utsträckning av tiden för uppvisande av
växel och upptagande av protest till bevarande av växelfordran samt för
uppvisande av check och företagande av annan åtgärd till bevarande av
återgångsfordran på gmnd av check.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.

6 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1940:300) angående förordnande om
anstånd med betalning av gäld m. m. (moratorielag)

Härigenom
föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1940:300) angående förordnande om anstånd med
betalning av gäld m. m. (moratorielag) skall ha följande lydelse.

Prop.
1988/89:97

1 §

Nuvarande lydelse

Befinner
sig Sverige i krig eller krigsfara eller råda här eljest utomordentliga, av
krig föranledda förhållanden eller vidtages i utlandet åtgärd, varigenom betalning
till borgenär i Sverige hindras eller synnerligen försvåras, äger Konungen. när
riksdagen ej är samlad, efter hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontorei
meddela förordnande, för viss tid eller tills vidare, om anstånd med
betalning av gäld, om särskilda inskränkingar i borgenärs rätt att utsöka sin
fordran, att söka all gäldenärens egendom avträdes till konkurs och alt i övrigt
göra gällande rättsliga verkningar av dröjsmål i avseende å betalningen, om
uppskov med försäljning av utmätt eller konkursbo tillhörig egendom, eller om
förbud för borgenär atl genom försäljning eller annorledes skaffa sig betalning
ur lös pant. Förordnande som nu sagts må ej gälla längre än lill dess trettio dagar
förflutit från det nästa riksdag sammanträtt.

Prövas under tid, då
riksdagen är samlad, förhållande vara för handen som avses i första stycket,
äger Konungen med riksdagens samtycke meddela förordnande som där sägs. Finnes
under sådan tid oundgängligen nödigt att förordnande genast meddelas, må Konungen
utfärda förordnandet efter hörande av fullmäktige i riksbanken och I
riksgäldskontoret, dock ej för längre lid än trettio dagar.

Föreslagen lydelse

Befinner
sig Sverige i krig eller krigsfara eller råda här eljeis utomordentliga, av
krig föranledda förhållanden eller vidtages i utlandet åtgärd, varigenom
betalning till borgenär i Sverige hindras eller sy-nerligen försvåras, äger
regeringen när riksdagen ej är samlad, efter hörande av fullmäktige i
riksbanken meddela förordnande, för viss lid eller tills vidare, om anstånd med
betalning av gäld, om särskilda inskränkningar i borgenärs rätt att utsöka
sin fordran, att söka att gäldenärens egendom avträdes till konkurs och att i
övrigt göra gällande rättsliga verkningar av dröjsmål i avseende å betalningen,
om uppskov med försäljning av utmätt eller konkursbo tillhörig egendom, eller
om förbud för borgenär all genom försäljning eller annorledes skaffa sig
betalning ur lös pant. Förordnande som nu sagts må ej gälla längre än till
dess trettio dagar förflutit från det nästa riksdag sammanträtt.

Prövas under tid, då
riksdagen är samlad, förhållanden vara för handen som avses i första stycket,
äger regeringen med riksdagens samtycke meddela förordnande som där sägs.
Finnes under sådan tid oundgängligen nödigt all förordnande genast meddelas,
må regeringen utfärda förordnandet efler hörande av fullmäktige i riksbanken,
dock ej för längre lid än trettio dagar.

Ändå
atl förordnande som i I § sägs av Konungen utfärdals med

5 §

Ändå
att förordnande som i I § sägs av regeringen utfärdats med

Nuvarande lydelse

riksdagen,
äger Konungen, såframt ej riksdagen annorledes beslutat, efler hörande av
fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret föreskriva, att förordnandet
skall helt eller delvis erhålla förlängd giltighet eller utsträckas att gälla
senare förfallande gäld. Finnes förordnandet böra utsträckas på annat sätt skall
vad i 1 § för varje särskilt fall stadgas lända till efterrättelse.

Föreslagen lydelse

riksdagen,
äger regeringen såframt ej riksdagen annorledes beslutat, efler hörande av
fullmäktige i riksbanken föreskriva, att förordnandet skall helt eller delvis
erhålla förlängd giltighet eller utsträckas att gälla senare förfallande gäld.
Finnes förordnandet böra utsträckas pä annal sätt skall vad i I § för varje
särskilt fall stadgas lända till efterrättelse.

Prop.1988/89:97

Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1989.

10

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under
krigsförhållanden

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhåUanden
dels att 3 och 3 a §§ skall upphöra att gälla, dels att 2 § skall ha följande
lydelse.

Prop.
1988/89:97

Nuvarande lydelse

Befinner
sig riket i krig, äger Konungen, efter hörande där så är möjligt av
fullmäktige i riksbanken och fuUmäktige i riksgäldskontoret, i fråga om
riksbankens sedelutgivning och bankrörelse samt offentliggörande av
riksbankens räkenskaper meddela av förhållandena påkallade bestämmelser att
gälla i stället för var i.5-M 16, 17, 21, 24 och 27§§ lagen den 30 juni 1934
(nr 437) för Sveriges riksbank samt i annan lag därulinnan finnes stadgat.

Vid krigsfara, vari riket
befinner sig, så ock eljest under utomordentliga förhållanden, föranledda av krig
eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger Konungen, på framställning av
fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontorei,
meddela bestämmelser som i första stycket avses.

2 §

Föreslagen lydelse

Befinner
sig riket i krig, äger regeringen, efter hörande där så är möjligt av
fullmäktige i riksbanken, i fråga om riksbankens sedel- och wjnrutgivning och
bankrörelse samt offentliggörande av riksbankens räkenskaper meddela av förhållandena
påkallade bestämmelser atl gälla i stället för vad i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank samt i annan lag därulinnan finnes stadgat.

Vid
krigsfara, vari riket befinner sig, så ock eljest under utomordentliga
förhållanden, föranledda av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig,
äger regeringen på framställning av fullmäktige i riksbanken, meddela
bestämmelser som i första stycket avses.

Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1989.

11

8 Förslag
till Prop. 1988/89:97

Lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens
förvaltningskontor.

Härigenom
föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1983:1061) med.instruktion för riksdagens
förvaltningskontor skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 § '

Förvaltningskontoret
skall,.om inte annat är särskilt stadgal,

1. svara
för frågor om förhandlingar som rör förhåUandet mellan arbets

givare och arbetstagare såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter samt

företräda riksdagen och dess myndigheter som arbetsgivare i arbetstvister

rörande kollektivavtal som har slutils av förvaltningskontoret,

2.
svara för riksdagens
personalärenden,

3.
meddela föreskrifter och råd
såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter i frågor som rör förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare eller som behövs för tillämpningen av
kollektivavtal som förvaltningskontoret har slutit,

4.
handlägga frågor om inrättande
och indragning av tjänster vid riksdagen,

5.
handlägga frågor om arvoden och
ersättningar till riksdagens ledamöter samt frågor angående pensioner och
andra förmåner till ledamöterna och deras efterlevande,

6.
svara för frågor om löner och 6. svara
för frågor om löner och ersättningar till arbetstagare hos ersättnignar
liU arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter riksdagen
och dess myndigheter utom riksbanken och riksgäldskon- utom
riksbanken samt frågor angå-loret samt frågor angående pen- ende
pensioner och andra förmåner sioner och andra förmåner till des- till
dessa arbetstagare och deras ef-sa arbetstagare och deras efterle- terlevande.

vande.

Del
åligger förvaltningskontoret att verka för en ändamålsenlig personal- och
lönepolitik inom riksdagen och dess myndigheter och därvid beakta förhållandena
på arbetsmarknaden i övrigt.

Förvaltningskontoret
skall bereda varje riksdagens myndighet tillfälle att framföra sina synpunkter
på förhandlingsfrågor som direkt berör myndigheten.

Förvaltningskontoret
får överlämna lill en riksdagens myndighet att handlägga avlalsfråga som
ankommer på kontoret.

Förvaltningskontoret
får, utom Förvaltningskontoret får, utom

såvitt avser riksbanken och riks- såvitt avser riksbanken, föreskriva

gäldskontoret, föreskriva eller för eller för särskilt fall besluta att en-

särskilt fall besluta att endast den dast den som är svensk medborgare

som är svensk medborgare fär inne- får inneha eller utöva tjänst vid

ha eller utöva tjänst vid riksdagen riksdagen eller dess myndigheter,

eller dess myndigheter.

' Senaste lydelse 1985:1070. 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1988/89:97

Förvaltningskontoret
skall

1.
på grundval av egna
beräkningar samt inkomna anslagsframställningar uppgöra förslag till anslag
på statsbudgeten under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m.m. / den mån
uppgiften intefuU-görs av riksgäldskontorei,

2.
meddela för riksdagen
och dess myndigheter utom riksbanken gemensamma budget- och redovisningsföreskrifter
saml föreskrifter för utnyttjande av medel som har anslagits för riksdagsförvaltningen
utom riksbanken och riksgäldskontoret.

3 §

Förvaltningskontoret
skall

1.
pä grundval av egna beräkningar
samt inkomna anslagsframställningar uppgöra förslag till anslag på
statsbudgeten under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m.m.,

2.
meddela för riksdagen och dess
myndigheter utom riksbanken gemensamma budget- och redovisningsföreskrifter saml
föreskrifter för utnyttjande av medel som har anslagits för
riksdagsförvaltningen utom riksbanken.

Förvaltningskontoret skall
verka för en rationell användning av de medel som ställs till förfogande för
riksdagsförvaltningens verksamhet.

Förvaltningskontoret
svarar för att intern revision sker av den inre riksdagsförvaltningen.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.

13

9 Förslag till Prop. 1988/89:97

Lag om ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen om statens upplåning skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§

Län som har tagits upp av staten Län som har tagits upp av staten

förvallas
av regeringen eller efler enUgt I § förvaltas av regeringen el-

regeringens bemyndigande av riks- ler, efter regeringens bemyndigan-

gäldskonloret. de, av riksgäldskontorei.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1989.

14

Finansdepartementet Prop. 1988/89:97

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1989

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist,
G.Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw,
Persson.

Föredragande:
statsrådet Engström

Proposition om anslag till riksgäldskontoret 1 Inledning

Riksdagen
har beslutat atl riksgäldskontoret fr. o. m. den 1 juli 1989 skall vara en
myndighet under regeringen (prop. 1986/87:143, KU 1987/88:1 och l988/89:FiU4, rskr.
30). En organisationskommitté (Fi 1988:04) har fåU i uppdrag att se över riksgäldskontorels
framtida organisation och arbetsuppgifter. Kommitlén har delat upp arbetet i
två delar. De frågor som kommitlén har bedömt måste lösas före den 1 juli 1989
har redovisats i delbetänkandet (SOU 1988:59) Riksgäldskontoret — från
riksdagens verk till regeringens myndighet.

I
ett kommande slutbetänkande skall kommitlén behandla mer långsiktiga frågor
och principiella överväganden om riksgäldskontorels verksamhet och
organisation.

En
sammanfattning av kommitténs delbetänkande bör fogas lill protokollet i detta
ärende som bilaga 1. Som bilaga 2 bör fogas en förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena.

Jag
tar i denna proposition upp de frågor som bör behandlas inför det ändrade
huvudmannaskapet den 1 juli 1989. Dessa frågor är riksgäldskontorels anslag
för budgetåret 1989/90 samt vissa författningsändringar som är en följd av det
ändrade huvudmannaskapet. I anslutning lill frågan om anslag för budgetåret
1989/90 lämnas en redogörelse för sammansättningen av kontorets styrelse m.m.

15

2
Anslagsfrågor för budgetåret 1989/90

Prop. 1988/89:97

Mitt förslag: Medel
lill riksgäldskontoret bör för budgetåret 1989/90 anvisas enligt nedanstående
uppställning under statsbudgetens VII huvudtitel. Som jämförelse redovisas
också riksgäldskontorels budget för 1988/89 och ulfaUet för verksamhetsåret
1987/88.

Anslag (i
tusental kronor)

1.
Riksgäldskontoret:
Kostnader för upplåning och låneförvaltning, förslagsanslag

2.
Riksgälds-kontoret:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag

3.
Riksgäldskontoret:

Garantiverksamhet, förslagsanslag

4. Riksgälds-

kontoret:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

5. Riksgälds

kontoret:

Systemutveck

ling m. m.,

reservationsanslag

Utfall Budget Förslag

1987/88 1988/89 1989/90

778863 905420 936142

43466 44918 51745

(-83956)

(-4571)

7637

3 100

6995'

' Varav 4445 begärt pä tilläggsbudget 1 för budgetåret
1988/89

Den
fortsatta framställningen följer del föreslagna anslagssystemet; se vidare
skälen för mitt förslag. Uppgifterna för de tidigare åren har räknats om för
all bli helt jämförbara med anslagsframställan för budgetåret 1989/90.

Jämfört med tidigare år
har anslaget Räntor på statsskulden renodlats. Provisionskostnader,
kreditavgifter och vissa andra kostnader som tidigare redovisades under
anslaget Räntor pä statsskulden har i förslaget förts över till VII huvudtiteln
och redovisas där under anslaget Kostnader för upplåning och låneförvaltning. I
samband med vårens kompletteringsproposition återkommer jag med en beräkning
av anslaget Räntor på statsskulden. Hänsyn kommer då alt tas lill att vissa
kostnader överförts till VII huvudtiteln.

Utgifterna
och inkomsterna under anslaget Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning har tidigare redovisats på tre anslag, nämligen Räntor på
statsskulden. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m.m. saml
till mindre del på anslaget Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader.

16

Anslaget
Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet har i hittiUsvarande an- Prop. 1988/89:97 slagsstruktur
sin motsvarighet i två anslag, nämligen under sjunde huvudtiteln: Täckande av
förluster lill följd av vissa statliga garantier och under tolfte huvudtiteln:
Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och
beställare av fartyg. Dessa två anslag ersätts sålunda av det nya anslaget
Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Förslagen tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran.

Statskontoret
anser dock inte att föreslagen funktion för strategisk planering bör inrättas
nu. Ett eventuellt resurstillskott bör i stället avsättas som utrednings- och
utvecklingsresurs till riksgäldsdirektörens förfogande. Statskontoret
ifrågasätter också att ADB-frågorna genom ett särskilt anslag behandlas som
avskilda frän verksamhetsfrågorna.

Riksrevisionsverket
framför vissa synpunkter av teknisk karaktär.

Skälen
for mitt förslag: Riksgäldskontorets huvuduppgift skall som tidigare vara att
ta upp och förvalta län för staten. De belopp riksgäldskontoret skall låna upp
och förvalta är mycket omfattande. Detta ställer stora krav på effektivitet och
säkerhet i kontorets verksamhet. Enligt mitt förslag delas anslaget upp i fyra
förslagsanslag, vilka fördelas pä räntor på statsskulden, kostnader för
upplåning och låneförvaltning, garantiverksamhet samt uppdragsverksamhet.
Anslaget för kontorets förvaltningskostnader bör under första året ges i form
av förslagsanslag och därefter som ramanslag. Härtill kommer ett
reservationsanslag för systemutveckling m. m. Förslaget ansluter sig till
pågående reformarbete med statens anslagssystem genom användningen av ramanslag
för förvaltningskostnader. Anslagssyslemet är också utvecklingsbart mot ett
system med målstyrning och resultatansvar för verksamhetens olika delar.

Närmare
om anslagen m.m.

Förslaget
har utformats utan hänsyn till de framtida förändringar som kan aktualiseras
när kommittén lämnat sitt slutbetänkande.

Statens
nettouppläning för budgetåret 1989/90 har i november 1988 beräknats till 25
miljarder kr. varav 15 miljarder avser riksgäldskontorets kreditgivning vid
sidan av budgeten. Statens refinansieringsbehov på den inhemska marknaden
beräknas till 153 miljarder kr.

Liksom
tidigare gäller som norm att staten inte skall nettolåna i utlandet. Den
långfristiga bmttoupplåningen i utlandet har riksgäldskontorei beräknat till 17
miljarder kr.

Riksgäldskontorets
verksamhet på garantiomrädet antas fortsätta efter samma linjer som hittills.

Riksgäldskontorets
uppdragsverksamhet omfattar för närvarande kreditgivning vid sidan av budgeten
till vissa afTärsverk m.fl. Kreditgivningen har ökat från ca 3 miljarder kr.
budgetåret 1987/88 till ca 7 miljarder kr. för budgetåret 1988/89. Kreditgivningen
beräknas öka till ca 15 miljarder under budgetåret 1989/90. Ökningen beror
framför allt på att nya låntagare t.ex. statens vattenfallsverk, affärsverket FFV,
centrala studiestödsnämnden och banverket kommer lill.

17

2 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 97

Rällelser: S. 17 rad 3 Står: kostnader Rättat till:
förluster Rad 5 Ny mening tillkommit Rad 22 Står: förvaltningsanslag Rällal till:
förslagsanslag s. 18 rad 22 — 25 utgår S. 20 rad 5 och 6 nedifrån Står: delägarstämman
Rättat till: ombudsstämman S. 26 Ny Hemställan.

Räntor på statsskulden
uppskattades i budgetpropositionen 1988 till 58 Prop. 1988/89:97 miljarder kr.
Av naturliga skäl är det svårt att nu ange någon säker beräkning av räntorna.
För närvarande gäller att riksgäldskontoret successivt redovisar sådana
beräkningar till finansdepartementet och alt regeringen lämnar ett slutligt
förslag till anslagsberäkning i kompletteringspropositionen. Avsikten är att
det skall göras på samma sätt också i fortsättningen.

Det
nya anslaget kostnader för upplåning och låneförvaltning avser volymberoende
utgifter, huvudsakligen ersättningar för externa tjänster i samband med
emissioner och låneförvaltning. En av de förutsättningar som ligger till gmnd
för förslaget är att tre premieobligationslån kommer alt emitteras under
budgetåret 1989/90. Förslaget innebär ett anslag om totalt ca 936 milj. kr.,
fördelat enligt följande:

—
Upplåning inom landet: ca 450
milj. kr.

—
Inhemsk låneförvaltning: ca 235
milj. kr.

—
Utlandsupplåning: ca 251 milj.
kr.

Del
föreslagna anslaget förvaltningskostnader avser basresurserna för verksamheten.
Förslaget innebär ett anslag om totalt 51745 tkr. Efter omföring av vissa
kostnader till anslaget Kostnader för upplåning och låneförvaltning och Garantigivning
och justering av anslaget med hänsyn till en minskning av revisionsenheten blir
basen för pris- och löneomräkning 44 714 tkr.

Pris-
och löneomräkningen uppgår till 4252 tkr.

För
administrationen av det beslutade ungdomsbosparandet har 400 tkr. tagils upp
under posten lönekostnader. Vidare föreslås insatser om sammanlagt 958 tkr. för
återbemanning av den samhäUsekonomiska gruppen och för viss utökning av tillfäUig
personal inom kontoret.

För
personalutveckling och representation har beräknats 1 000 tkr. resp. 200 tkr.,
vilket innebären ökning med 514 tkr. resp. 157 tkr.

Återbesättandet
av den samhällsekonomiska gmppen för att stärka riksgäldskontorets långsiktiga
planeringsfunktioner är en kompensation för att lönemedel tor dessa tjänster av
kontoret har utnyttjats för extraordinära insatser inom ekonomi- och uppläningsenheterna.
Statskontoret har ifrågasatt om inte ett eventuellt resurstillskott för en återbemanning
av den samhällsekonomiska gruppen, i avvaktan pä resultatet av den översyn av
riksgäldskontorets organisation som statskontoret utför pä uppdrag av
kommittén, i stället borde avsättas som utrednings- och utvecklingsresurs till riksgäldsdirektörens
förfogande. De föreslagna åtgärderna har av kommittén bedöms vara mycket
angelägna. Jag delar kommitténs bedömning. Åtgärderna bör öka effektiviteten i
skuldförvaltningen. Ålerbemanningen av den samhällsekonomiska gruppen utgör
inte något hinder för en senare omorganisation och föregriper inte heller
statskontorets utredning.

Anslaget
till garantiverksamhet avser alla typer av garantier inom ramen för
riksgäldskontorets garantiverksamhet. Enligt förslaget las anslaget upp med ett
formellt belopp.

Infriade
garantier är den dominerade posten på utgiftssidan i budgeten

och har här beräknats lill 50 milj. kr. På inkomstsidan i budgeten ingår

återvunna garantier, här beräknade till 10 milj. kr. och garantiavgifter, här 18

beräknade
till 110 milj. kr. Budgetkalkylen innebär således för budgetåret Prop.
1988/89:97 1989/90 ett inkomstöverskott med 70 milj. kr.

Anslaget
till uppdragsverksamhet avser för närvarande enbart krediter till affärsverk m.fl.
Anslaget skall enligt förslaget tas upp med ett formellt belopp och någon
budget redovisas inte här. Liksom tidigare kommer verksamheten att lämna
överskott.

Anslaget
till systemutveckling m.m.avser alla utgifter, utom löner, för drift av ADB-system
på egen dator och tekniskt underhåll av egen datomt-rustning. Dessutom ingår
kostnader för vissa utredningar som inte är direkt knutna till ADB-verksamheten,
t.ex. konsultstudier avseende det administrativa genomförandet av
statsupplåningen. Preliminärt har kommittén i betänkanden föreslagit ett
anslag om ca 6,4 milj. kr. Kommittén har därefter i en komplettering till belänkandet
anfört att reservationsanslaget för ADB-verksamheten bör ökas med 1,2 milj.
kr. för systemutvecklingskostnader beträffande vinstkontrollsystemtet för
premieobligationer och med 3,3 milj. kr. för maskininvesteringar. Beträffande
vinstkontrollsystemet anför kommittén att det är nödvändigt att en översyn
kommer till stånd omedelbart.

Statskontoret
har ifrågasatt det lämpliga i att ADB-frågorna behandlas som avskilda från
verksamhetsfrågorna. Statskontoret föreslär dock inte något alternativ utan framhåller
att det föreslagna anslagssystemet skapar förutsättningar för att i ett senare
skede åstadkomma en förändring.

Den
av kommittén föreslagna ytterligare ökningen av anslaget med 3,3 milj. kr.
kräver ytterligare beredning. Jag tar således inte upp den frågan i delta
sammanhang.

Beträffande
riksgäldskontorets organisation vill jag lämna följande redogörelse.

Kontoret
skall ledas av en styrelse med högst åtta ledamöter. Chef för kontoret blir en
riksgäldsdirektör. En överdirektör skall vara riksgäldsdirektörens
ställföreträdare. Styrelsen utses av regeringen. Fyra ledamöter skall vara
riksdagsledamöter vilka kommer att utses sä att de i möjligaste mån motsvarar
mandatfördelningen mellan partiema i riksdagen. Vidare skall riksgäldsdirektören
ingå i styrelsen. Till della kommer att finansdepartementet skall vara
företrätt i styrelsen samt att det utöver de sex nämnda ledamöterna skall
finnas två ledamöter med särskild samhällsekonomisk kompetens och som är
kunniga i kreditmarknadsfrågor. Riksgälds-direktören skall vara styrelsens
ordförande.

Inom
kontoret kommer det tills vidare alt finnas sex enheter nämligen en
upplåningsenhet, en utlandslåneenhel, en garanti- och rättsenhet, en ekonomienhet,
en administrationsenhet och en revisionsenhel. Denna enhelsindelning
överensstämmer med nuvarande organisation.

19

3 Vissa uppgifter som flyttas från riksgäldskontoret Prop.
1988/89:97

Mitt
forslag: Följande uppgifter flyttas från riksgäldskontorei och i vissa fall
också frän riksbanken

a. riksbankens
och riksgäldskontorets nominering av ledamöter till

Aktiebolaget Aerotransporters representantskap slopas,

b. riksbankens
oeh riksgäldskontorets val av en ledamot och en

suppleant för denne till styrelsen för Stockholms fondbörs flyttas

till regeringen,

c. riksgäldskontorets
nominering av en ledamot till H M Konung

ens råd för mark- och byggnadsfrägor flyttas till riksdagens

förvaltningsstyrelse,

d. riksgäldskontorets
val av ledamöter och suppleanter till styrelsen

för Stadshypotekskassan resp. Hypoteksbanken flyttas till rege

ringen,

e. riksgäldskontorets
val av revisorer oeh suppleanter till Stadshy

potekskassan resp. Hypoteksbanken flyttas till regeringen,

f. riksgäldskontorets
val av ledamöter till partibidragsnämnden

flyttas till riksdagens förvaltningsstyrelse oeh

g. riksgäldskontorerets
val av revisorer och suppleanter i System

bolaget resp. Vin- och spritcentralen flyttas till riksdagens

förvaltningsstyrelse.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom såvitt avser val av revisorer
och suppleanter i Stadshypotekskassan och Hypoteksbanken.

Remissinstanserna:
Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran med följande undantag.

FuUmäktige
i riksbanken anser att valet av en ledamot och suppleant till styrelsen för
Stockholms fondbörs bör flyttas till riksbanken eftersom det finns starka skäl för
riksbanken att vara representerad i börsstyrelsen.

Försäkringsinspektionen, Stadshypotekskassan
och Hypoteksbanken motsätter sig kommitténs förslag i fråga om val och antal
revisorer i Stadshypotekskassan och Hypoteksbanken. Inspektionen anser inte det
finns skäl alt frångå nuvarande ordning på det sätt kommittén föreslagit. Enligt
inspektionen kan det, i avvaktan på den pågående översynen av hypotekslagstiftningen,
vara en lämplig ordning att en revisor utses av regeringen oeh att två
revisorer utses på ombudsstämma resp. delägarsammankomst samt att en revisor
utses av bankinspektionen som tillsynsmyndighet. Stadshypotekskassan föreslår
att nuvarande bestämmelser för kassan endast ändras så att den av
riksgäldsfullmäktige utsedde revisorn, jämte suppleant, i fortsättningen skall
utses av ombudsstämman. Ombudsstämman skall alltså utse tre revisorer och
bankinspektionen en. Hypoteksbanken, som inte anser att det finns skäl att
ändra antalet revisorer, föreslår att av bankens revisorer skall tre utses av delägarsamman-komsten
och tvä av regeringen.

Skälen
för mitt förslag: Det ändrade huvudmannaskapet för riksgälds-

20

kontoret medför att en del
uppgifter som i dag åvilar kontoret och dess Prop. 1988/89:97 fullmäktige
bör flyttas. De uppgifter som avses rör val eller nominering av representanter
i olika styrelser och nämnder.

Vissa
uppgifter rör verksamheter som ligger inom riksdagsområdet, varvid fullmäktige
i riksgäldskontorei fått utnämningsrätt i sin egenskap som myndighet under
riksdagen. Andra utnämningar som görs av fullmäktige har motiverats av
kontorets roll på krediimarknaden. I en del fall finns dessa motiv kvar.

Kommitténs
förslag har i berörda delar utformats efter samråd med riksdagens förvaltningsslyrelse.

Nuvarande
nominering av ledamöter till Aktiebolaget Aerotransporters (ABA:s) representantskap

Aktiebolaget
Aerotransporter (ABA) bildades år 1948 efter beslut av riksdagen (prop.
1948:176, StU 94, rskr. 188) för aU ombesörja bl.a. den reguljära luftfarten i
Sverige. Bolaget ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkontinentaltrafik
AB (SILA). ABA är bl.a. ett av SAS moderbolag. I samband med riksdagens beslut
1948 fastställdes också hur staten skall representeras i ABA. Regeringen utser
20 personer till ledamöter i ABA:s representantskap. Hälften av dessa föreslås
av verk under riksdagen, nämligen riksbanksfullmäktige och fullmäktige i riksgäldskontoret
med fem vardera. Avsikten med denna konstmktion är att dessa ledamöter skall ge
riksdagen möjlighet att följa ABA:s verksamhet.

Två
olika alternativ kan övervägas när del gäller den framtida nomineringen av
ledamöter i ABA:s representantskap. Det ena alternativet innebär all riksdagen
övertar nomineringsförfarandet. Det organ som ligger närmast till hands för den
uppgiften är riksdagens näringsutskott. ABA skulle därmed delvis bli en
parallell lill AB Procordia. Näringsutskottet utser i dag ledamöter i Procordias
styrelse. Motivet för detta alternativ skulle vara alt garantera riksdagen
direkt insyn i ABA:s verksamhet.

Del
andra alternativet innebär att man slopar det formella nomineringsförfarandet.
Regeringen utser i dag ledamöter i ett flertal styrelser och nämnder.
Beredningen av dessa ärenden sker inom regeringskansliet.
Kommunikationsdepartementet skulle kunna ta över ansvaret för nominering av
hela representantskapet. Med denna uppläggning skulle ABA:s representantskap
handläggas på samma sätt som flertalet av de utnämningar som regeringen gör till
olika styrelser och nämnder.

Jag
anser i likhet med kommitlén att det saknas skäl för att reglera nomineringsförfarandet.
Regeringen kan informellt inhämta riksdagens och de olika partigruppernas
synpunkter pä vilka som bör representera staten i ABA:s representantskap. En
konsekvens av detta ställningstagande är att även riksbanksfullmäktiges
formella nomineringsrätt bör slopas.

21

Styrelsen för Stockholms
fondbörs Prop. 1988/89:97

Fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret utser vid ett gemensamt sammanträde en
ordinarie ledamot och en suppleant i styrelsen för Stockholms fondbörs. Enligt
praxis är den ordinarie ledamoten en tjänsteman vid riksbanken medan
suppleanten kommer från riksgäldskontoret.

Styrelsen
för Stockholms fondbörs består av 11 ordinarie ledamöter och 11 suppleanter.
Regeringen utser ordförande och vice ordförande samt fyra övriga ledamöter och
suppleanter för dessa. Värdepappersmarknads-kommittén (Fi 1987:03), kommer i
sitt utredningsarbete alt se över bl.a. reglerna om börsstyrelsens storiek och
sammansättning.

Starka
skäl talar för att riksgäldskontoret skall ha insyn i och nära kunna följa
fondbörsens verksamhet. Stockholms fondbörs är bl.a. marknadsplats för
premieobligationer. De avgifter riksgäldskontoret betalar till börsen uppgår till
drygt fyra milj. kr. för år 1988 vilket gör riksgäldskontoret till den störste
bidragsgivaren. Riksgäldskontoret bör även fortsättningsvis vara representerat
i börsens styrelse. I och med att riksgäldskontoret blir en regeringsmyndighet
är del dock inte lämpligt att styrelsen i riksgäldskontoret utser någon av
ledamöterna i börsstyrelsen. Det bör ankomma på regeringen. Mandaten bör också
hållas samman så att ordinarie ledamot och suppleant utses av samma instans.
Jag föreslår därför att det mandat (ordinarie och suppleant) som i dag delas
mellan riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige övergår till regeringen.
Detta hindrar inte att också riksbanken, av de skäl riksbanken framfört i sitt
remissyttrande, bör vara representerad i fondbörsens styrelse. Jag anser alltså
att representanter frän såväl riksbanken som riksgäldskontoret bör ingå som
ledamöter i fondbörsens styrelse men atl de bör utses av regeringen. Denna
lösning bör dock vara temporär i avvaktan på värdepappersmarknadskommitténs betänkande.

H
M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor.

H
M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor hette tidigare Djur-gårdsrädet och
bildades år 1964 efter beslut av riksdagen. I prop. 1962:98, StU 99, rskr. 230,
föreslogs den sammansättning av rådet som fortfarande gäller. Den 1 juli 1987
fick rådet en ny instruktion. Rådet skall enligt instruktionen "främja att
mark och byggnader i statens ägo, över vilka Konungen har dispositionsrätten,
vårdas, förvaltas och utvecklas effektivt och ändamålsenligt med beaktande av
de stora kultur- och naturvärden denna egendom representerar".

Rådet
består av åtta ledamöter. Dessa är Konungen, som också är rådets ordförande,
riksmarskalken, ståthållaren samt fem ledamöter som utses av Konungen på
förslag av riksgäldsfullmäktige, vetenskapsakademin, riksantikvarieämbetet,
byggnadsstyrelsen och Stockholms stad.

Rådets
uppgifter ligger utanför riksgäldskontorets nuvarande och fram

tida verksamhetsområde. Anledningen till alt riksgäldsfullmäktige är re

presenterat i rådet torde vara att fullmäktige är en myndighet under

riksdagen. Uppgiften att föreslå en ordinarie ledamot och en suppleant i 22

rådet kan därför flyttas
från riksgäldsfullmäktige till annan institution Prop. 1988/89:97 under
riksdagen. Jag föreslär att riksdagens förvaltningsslyrelse tar över denna
uppgift fr.o.m. den Ijuli 1989.

Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och Sveriges allmänna hypoteksbank

Stadshypotekskassan
bildades är 1909. Av lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar framgår atl styrelsen skall bestå av tio
ledamöter. Regeringen utser tvä ledamöter och två suppleanter och fullmäktige
i riksgäldskontoret en ledamot och en suppleant. Förutom de nämnda ledamöterna
och verkställande direktören består styrelsen av sex ordinarie ledamöter som
väljs på ombudsstämman. En av regeringen utsedd ledamot förordnas av
regeringen som ordförande och den av riksgäldsfullmäklige utsedda ledamoten är
styrelsens vice ordförande. Riksgäldsfullmäktige utser dessutom en revisor och en
suppleant.

Riksgäldsfullmäkiiges
representation har all göra med främst det förhållandet att riksgäldskontorei
garanterar kassans grundfond.

Hypoteksinsiitulionernas
framtida verksamhet och organisation utreds för närvarande av hypoteksutredningen
(Fi 1988:08). Enligt min mening finns det därför inte skäl att nu företa några
andra ändringar beträffande val av styrelseledamöter och revisorer än sådana
som föranleds av det ändrande huvudmannaskapet för riksgäldskontoret.
Fullmäktiges uppgift att utse en ledamot bör därför övergå lill regeringen Jag
föreslår således att regeringen skall utse sammanlagt tre ledamöter jämte
suppleanter till kassans styrelse. Av dessa ledamöter utser regeringen en atl
vara ordförande och en atl vara vice ordförande. Jag föreslår vidare, till
skillnad från kommittén, att regeringen skall utse en revisor och en suppleant
för denne.

Hypoteksbanken
bildades genom beslut av 1859/60 års riksdag. Enligt lagen (1970:65) om
Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar består styrelsen
av sex ledamöter. Regeringen och riksgäldsfullmäktige utser vardera en
ledamot, tre utses på delägarsammankomst och dessutom ar verkställande
direktören ledamot av styrelsen. Ordförande är den av regeringen utsedda
ledamoten och vice ordförande den som riksgäldsfullmäktige utser. Fullmäktige i
riksgäldskontoret utser en revisor och en suppleant för denne.

Hypoteksbanken
är en parallell till Stadshypotekskassan. Även beträffande hypoteksbanken bör
således endast sådana ändringar som föranleds av det ändrade huvudmannaskapet
för riksgäldskontorei göras. Rätten att utse ledamot av styrelsen och revisor m.m.
bör således överflyttas till regeringen.

Partibidragsnämnden

Bestämmelserna
om partibidragsnämnden finns i lagen (1972:625) om

statligt stöd lill politiska partier. Nämnden tillkom efter beslut av 1965 ärs

riksdag (prop. 1965:174, KU 44, rskr. 452). I propositionen 1965 uttalades 23

att det ej är lämpligt att
partistödet administreras av en myndighet under regeringen med hänsyn till
eventuella tolkningstvister. 1 stället borde stödet fördelas av en frislående
nämnd som utses av en myndighet under riksdagen, och då lämpligen
riksgäldskontoret. Nämnden består av tre jurister.

Jag
anser i likhet med kommittén att partibidragsnämnden bör ligga kvar hos en
institution under riksdagen. Riksdagens förvaUningsstyrelse är den institution
under riksdagen som i fortsättningen bör utse partibidragsnämnden.
Utbetalningarna bör göras av riksdagens förvaltningskontor.

I
överensstämmelse med riktlinjerna för omröstningsregler i prop. 1986/ 87:39 om följdlagstiftning
till den nya förvaltningslagen föreslär jag också en ändring av nämndens
omröstningsregler.

Prop. 1988/89:97

Systembolaget
AB och AB Vin- och Spritcentralen

Fullmäktige
i riksgäldskontorei utser i dag tre lekmannarevisorer samt suppleanter för
dessa i Systembolaget och Vin- och Spritcentralen. Riksdagen beslöt under
1987/88 års riksmöte att behålla dessa revisorer för att garantera riksdagen
insyn (FiU 1987/88:12, rskr. 170). Jag föreslår därför all rätten att utse
revisorer i Systembolaget resp. Vin- och Spritcenlralen flyttas från
riksgäldsfullmäktige till riksdagens förvaltningsstyrelse.

4 Andra författningsändringar som kräver riksdagsbeslut

Mitt
förslag: I följande lagar utmönstras "fullmäktige i riksgäldskontoret"

a. lagen
(1940:79) om utsträckning av tiden för upplagande av

växelprotest m. m. vid krig och krigsfara,

b. lagen
(1940:300) angående förordnande om anstånd med betal

ning av gäld m. m. (moratorielagen),

c. lagen
(1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållan

den,

d. lagen
(1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltnings

kontor och

e. lagen (1988:1387) om
statens upplåning.

Kommitténs förslag:
Överensstämmer med mitt förslag. Kommittén har dock därutöver föreslagit en
ändring i föräldrabalken och i Kungl. Maj:ls cirkulär (1940:677) angående
bemyndigande för Kungl. Maj:t att biträda ackord och eljest eftergiva statens
rätt med avseende å lån från statens utlåningsfonder m.m.

Remissinstanserna:
Förslagen tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran.

24

BankJÖreningen,
sparbanksföreningen och Stockholms överförmyndar- Prop. 1988/89:97 nämnd
motsätter sig dock kommitténs förslag till ändring av de bestämmelser i föräldrabalken
som förutsätter att det finns en möjlighet till inskrivning av underårigas
premieobligationer i den s.k. statsskuldboken.

Skälen
för mitt förslag: De ändringar jag föreslår har, utom beträffande ändringen av
lagen om statens upplåning, samband med det ändrade huvudmannaskapet för
riksgäldskontoret.

1
lagen (1940:79) om utsträckning av tiden för upptagande av växelprotest m.m.
vid krig eller krigsfara, i lagen (1940:300) angående förordnande om anstånd
med betalning av gäld m.m. och i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under
krigsförhållanden finns bestämmelser av den innebörden atl regeringen skall
höra fullmäktige i riksgäldskontoret innan regeringen fattar beslut enligt
någon av de nämnda lagarna. Eftersom riksgäldskontoret från den 1 juli 1989 är
en myndighet under regeringen fordras det därefter ingen särskild reglering av
förhållandet mellan regeringen och kontoret. Detta innebär självfallet inte
alt det skulle sakna värde för regeringen att höra kontorels mening i de
ärenden som omfattas av ifrågavarande lagar. I lagen om betalningsväsendet
under krigsförhållanden föreslår jag vidare ett par ändringar av redaktionell
karaktär. I lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor
förekommer riksgäldskontoret endast på gmnd av kontorets nuvarande ställning
som riksdagsorgan.

Kommittén
har härutöver föreslagit en ändring av 15 kap. 8§ föräldrabalken. Ändringen
skulle möjliggöra för riksgäldskontoret att upphöra med inskrivning i
statsskuldsboken av underårigas premieobligationer. Kommittén har bl. a. anfört
att förfarandet är mycket tidskrävande för riksgäldskonloret utan atl ge
motsvarande vinst i fråga om skydd för omyndigas tillgångar. Flera
remissinstanser har riktat invändningar mot förslaget och bland annal hänvisat
till förmynderskapsutredningens uppfattning (SOU 1988:40 Föräldrar som
förmyndare) atl inskrivning i statsskuldboken även i fortsättningen är
nödvändig. Jag anser att ställning till frågan bör tas i samband med
behandlingen av förmynderskapsutredningens betänkande.

I
likhet med kommittén föreslär jag vidare en ändring i lagen (1988:1387) om
statens upplåning. Enligt 2§ skall regeringen, eller efter regeringens
bemyndigande, riksgäldskontoret förvalta län som har lagils upp av staien. De
lån som åsyftas är sådana som har tagits upp enligt den ifrågavarande lagen om
statens upplåning. Som kommittén påpekat finns del emellertid annan statlig
upplåning än den som omfattas av lagen om statens upplåning. Jag föreslär
därför i förtydligande syfte en ändring av lagen som innebär att regeringens, eUer
efter regeringens bemyndigande riksgäldskontorels, förvaltning uttryckligen
begränsas till att avse lån som har tagits upp enligt lagen om statens
upplåning.

Kommittén
har också föreslagit en ändring i Kungl. Maj:ts cirkulär (1940:677) angående
bemyndigande för Kungl. Maj:t att biträda ackord och eljest eftergiva statens
rätt med avseende å lån från statens utlånings-fonder m. m. Riksgäldskontoret
förekommer i cirkuläret tillsammans med riksbanken på grund av ställningen som
riksdagsorgan. Eftersom riksgälds-

25

kontoret som en
regeringens myndighet kommer att omfattas av cirkuläret Prop. 1988/89:97 utan
att särskilt nämnas föreslår kommittén att riksgäldskontoret utmönstras ur
cirkuläret. Kungl. Maj:ts kungörelse (1965:921) om bevakning och avskrivning av
vissa statens fordringar m.m. (avskrivningskungörelsen) är för närvarande
föremål för en översyn. Jag avser att i samband med denna översyn återkomma
till ifrågavarande cirkulär.

5 Lagrådets hörande

Lagförslagen
är sådana att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen alt

1.
till Riksgäldskontoret:
Kostnader för upplåning och låneförvaltning för budgetåret 1989/90 under
sjunde huvudtiteln anvisa eu förslagsanslag på 936 142000 kr.,

2.
till Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag på 51745000 kr.,

3.
med ändring av vad som
föreslagits i proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt F 5 och bilaga 14 punkt E
4 till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret 1989/90 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.,

4.
till Riksgäldskontoret:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,

5.
till Riksgäldskontoret:
Systemutveckling m. m. för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag pä 7637000 kr.,

6.
anta förslaget till lag om
ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,

7.
anta förslaget till lag om
ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

8.
anta förslaget till lag om
ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank oeh om landshypoteksföreningar,

9.
anta förslaget till lag om
ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier,

10. anta
förslaget till lag om ändring i lagen (1940:79) om utsträck

ning av tiden för upptagande av växelprotest m. m. vid krig och

krigsfara,

11, anta
förslaget till lag om ändring i lagen (1940:300) angående

förordnande om anstånd med betalning av gäld m. m. (morato

rielag), 26

12.
anta förslaget till lag om
ändring i lagen (1957:684) om betal- Prop. 1988/89:97 ningsväsendet under krigsförhåUanden,

13.
anta förslaget till lag om
ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor,

14.
anta förslaget till lag om
ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning,

15.
godkänna vad jag anfört i
avsnitt 3 rörande nominering av ledamöter tiU Aktiebolaget Aerotransporters representantskap,
ledamot till H M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor och val av
revisorer och suppleanter till Aktiebolaget Systembolaget och Aktiebolaget
Vin- och Spritcenlralen.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar föreslå riksdagen
att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

27

Sammanfattning av riksgäldskommitténs Pi"op-1988/89:97

betänkande (SOU 1988:59) ' '

Riksgäldskontorei
firar år 1989 200-års jubileum. Samtidigt avslutas en epok i kontorets
historia. Riksgäldskontoret blir fr. o. m. den 1 juli 1989 en myndighet under
regeringen. Inför det ändrade huvudmannaskapet tillsatte regeringen den 1 juni
1988 en kommitté för att se över frågor rörande riksgäldskontorets organisation
och arbetsuppgifter.

Riksgäldskommittén
har delat upp utredningsuppdraget i två delar. 1 ett första delbetänkande
behandlas de frågor kommittén bedömmer måste lösas till den 1 juli 1989. Till slulbetänkandet
sparas principiella överväganden om eventuella större framtida förändringar av
riksgäldskontorets verksamhet.

Ledningen
för riksgäldskontoret kommer efter huvudmannaskapsskiftet atl förändras jämfört
med nuvarande situation. Det gäller såväl den nya styrelsens sammansättning,
dess funktion som riksgäldsdirektörens ställning.

Kommitténs
överväganden har utgått ifrån den nya verksförordningen. Den bygger på att
styrelsen i de flesta frågor har en rådgivande roll. Besluts- och ansvarsfördelningen
mellan verkschefen oeh styrelsen skall göras tydlig och därvid skaU styrelsen
åläggas beslut av principiell betydelse. Kommittén anser att
riksgäldskontorets uppgifter är av sådan karaktär att styrelsen skall ha
vidgade beslutsfunktioner utöver de som verksförordningen förespråkar.

Inom
riksgäldskontoret skall en avvägning av statsskuldspolitiken mot andra delar av
den ekonomiska politiken göras. För denna avvägning bör styrelsen vara
ansvarig. Kommittén föreslår därför att styrelsen skaU fastställa ramar och
riktlinjer när det gäller upplåningen och förvaltningen av statsskulden. 1
övrigt kommer styrelsen — helt i enlighet med verksförordningen — all fatta
beslut om myndighetens anslagsframstäUan och årsbokslut. Styrelsen skall
vidare fatta beslut i anledning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser
och revisionsrapporter samt om sådana föreskrifter som riktar sig till
enskilda, kommuner eller landstingskommuner.

I
övriga frågor har riksgäldsdirektören att fatta beslut. Mot bakgmnd av de
riktlinjer och ramar styrelsen fastställt vad gäller upplåningen beslutar riksgäldsdirektören
om upptagande av de enskilda länen. Riksgäldsdirektören bör inte ha en
generell rätt att hänskjuta frågor till styrelsen. Det är givetvis honom
obetaget att använda styrelsen som det rådgivande organ som den förutsätts vara
enligt verksledningspropostionen.

Styrelsens
sammansättning och kompelens behandlas också i betänkan

det. 1 enlighet med vad som anges i prop 1986/87:143 om ny riksbankslag

och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret föreslår kommittén att

det skall finnas ett väsentligt parlamentariskt inflytande i den nya styrel

sen. Del har framstått som angeläget att styrelsen skall vara en liten och

kompetent krets. Kommittén föreslår därför att styrelsen skall bestå av

åtta personer varav fyra skall vara parlamentariker. Det väsentliga parla

mentariska inflytandet anser kommittén vara säkrat om halva styrelsen

består av riksdagsledamöter. 28

I
övrigt bör i styrelsen ingå — förutom riksgäldsdirektören — en repre- Prop.
1988/89:97 sentant för finansdepartementet. Därutöver bör finnas två personer
med Bilaga 1 särskild samhällsekonomisk kompetens och som är kunniga i
kapitalmarknadsfrågor.

Styrelseledamöterna
bör fylla höga krav pä kompetens och integritet. De bör inte vara bundna till
något särskilt intresse på kreditmarknaden eller ha någon anknytning till
företag som i hög grad berörs av riksgäldskontorets verksamhet.

Riksgäldskontorets
framtida organisation kommer att bli beroende av de arbetsuppgifter som kommer
att läggas på kontoret. Till dessa frågor återkommer kommittén i ett
slutbetänkande. Den nuvarande enhetsindelningen bör bestå tills vidare.
Riksgäldskontoret skall således bestå av sex enheter, en upplåningesenhel, en utlandslåneenhel,
en garanti- och rättsenhet, en ekonomienhet, en administrativ enhet och en
revisionsenhet. Kommittén uppmärksammar den interna revisionens stora betydelse
i ett verk av riksgäldskontorets karaktär. Den bör i likhet med affärsverken
ges en självständig organisatorisk placering direkt under riksgäldsdirektören.

De
omvärldsförändringar som inom riksgäldskontorets verksamhetsområde kan
förväntas bli särskilt stora motiverar en funktion för strategisk analys och
planering vid riksgäldskonloret. Kommittén föreslår att en sådan inrättas
direkt under riksgäldsdirektören. Den bör innehålla samhällsekonomisk
kompetens. Dessutom föreslår kommittén att en direktion inrättas för stöd oeh
råd till riksgäldsdirektören.

I
övrigt återkommer kommittén till riksgäldskontorets organisation i slutbetänkandet.

Kommittén
har också utarbetat ett förslag till instmktion för riksgäldskontoret.
Förslaget bygger i allt väsentligt på de gmndprinciper som fastställs i
verksförordningen. Den nya lagen om statens upplåning innebär att riksdagen för
ett budgetår i sänder bemyndigar regeringen, eller efter regeringens
bemyndigande riksgäldskontoret, att ta upp län till staten. Genom instmktionsförslaget
lämnar regeringen ett stående bemyndigande för riksgäldskontoret att ombesörja
statsupplåningen och förvalta statsskulden. Riksgäldskontoret ges också
uppgiften att ställa krediter till förfogande för stalig och annan verksamhet
samt att ikläda staten garantier.

Instmktionen
fastställer också att de medel som flyter in till riksgäldskontoret skall
sättas in på kontorets konto i riksbanken om de inte behövs för att bestrida
utgifter. Du upplåningsprogram som utarbetats skall utgå ifrån de
kassaöverskott som eventuellt kan finnas på detta konto.

I
övrigt innehåller instmktionen regler om styrelsens sammansättning och
uppgifter samt om kontorets organisation.

Riksgäldskontorels
uppgift att ta upp och förvalta lån till staten är,

beloppsmässigt sett, mycket omfattande och ställer därför stora krav på

effektivitet och säkerhet i kontorets verksamhet. Kommittén anser att det

är nödvändigt att utveckla riksgäldskontorets anslagssystem för att öka

graden av flexibilitet oeh därmed förbättra effektiviteten. Det är dessutom

angeläget att i större utsträckning styra riksgäldskontorets verksamhet

genom verksamhetsplanering och olika effektivitetsmått. Utifrån detta

perspektiv har kommittén diskuterat olika anslagssystem. Tre olika mo- 29

deller granskas. Kommittén
förordar en modell där riksgäldskontorels Prop. 1988/89:97

anslag delas upp i totalt sex olika anslag. Bilaga
1

Anslagsframställan
för budgetåret 1989/90 har arbetats fram i samråd mellan kommittén och
tjänstemän vid riksgäldskontoret. Den är uppställd efter den föreslagna
modellen för anslagssystemets utformning. Framställan redovisas i sin helhet i
en bilaga till betänkandet.

Riksgäldskontoret
har i dag en del uppgifter i egenskap av en riksdagens myndighet vilka vid ett
förändrat huvudmannaskap bör flyttas antingen till riksdagens
förvaltningsstyrelse eller till regeringen beroende på uppdragens karaktär.

Som
en följd av det förändrade huvudmannaskapet för riksgäldskontoret erfordras en
hel del formella ändringar i gällande författningar där riksgäldskontoret
berörs. Kommittén gör en genomgång av samtliga författningar som rör
riksgäldskontoret och föreslår vissa ändringar eller i förekommande fall att
vissa författningar helt upphävs.

30

Förteckning över remissinstanserna och Prop-1988/89:97

sammanställning av yttrandena ''

Efter
remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1988:59) Riksgäldskontoret — från
riksdagens verk till regeringens myndighet avgetts av Överstyrelsen för civil
beredskap (ÖCB), statskontoret, riksrevisionsverket, kammarkollegiet,
hovrätten för övre Norrland, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i
riksgäldskontoret, riksdagens förvaltningskontor, partibidragsnämnden,
riksdagens revisorer, bankinspektionen, försäkringsinspektionen,
exportkreditnämnden. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen,
Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sveriges advokatsamfund.
Centralorganisationen SACO/SR och Stockholms över-förmyndarnämnd.

Partibidragsnämnden,
bankinspektionen och Centralorganisationen SACO/SR lämnar förslagen utan
erinran.

Allmänna
pensionsfonden första-tredje fondstyrelserna. Statens industriverk (SIND),
Stockholms fondbörs, Sveriges föreningsbankers förbund, Folksam,
Landsorganisationen i Sverige LO och Tjänstemännens centralorganisation TCO har
avstått från att lämna yttranden.

Övriga
remissinstanser har i nedan angivna frågor i huvudsak anfört följande.

1 Styrelse, organisation och instruktion

1.1 Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB)

Under
kriser och i krig utsätts den nationella ekonomin för stora påfrestningar. De
offentliga utgiflema ökar starkt samtidigt som skatteintäkterna reduceras i och
med inkallelser, företagsnedläggningar, minskad konsumtion etc.

Behovet
av att få ett grepp om samhällsekonomin under kriser och i krig föranledde
regeringen år 1986 att ge i uppdrag åt försvarets forskningsanstalt (FOA) atl
belysa de störningar i samhällsekonomin som kan förväntas under kriser och i
krig. FOA skulle analysera behov och lämplig utformning av ekonomisk-politiska
åtgärder i sådana krisskeden. Arbetet leddes av en grupp med representation
från finansdepartementet, försvarsdepartementet, riksbanken och ÖCB. FOA
lämnade sin rapport i juni 1988.

FOA
konstaterar i sin rapport att budgetunderskottet för den konsoliderade
offentliga sektorn under ett förkrigsskede kan beräknas öka med ca 125
miljarder och under ett neutralitetsskede med 90-130 miljarder kronor. Ett
sådant statsfinansiellt läge ställer stora anspråk på aktivitet hos de organ
som medverkar i den statliga finansieringen. Riksgäldskontoret har såsom
förvaltare av den statliga upplåningen en central roU i det sammanhanget.

I
samband med en nu pågående översyn av ledningen av det civila

försvaret under kriser och i krig har övervägts att ombilda funktionen

"Skatte- och uppbördsväsendet" till en funktion avseende offentlig
finan- 31

siering.
Vid en funktionskonferens hos riksskatteverket — där också bl.a. Prop.
1988/89:97 riksgäldskonloret, riksbanken, riksrevisionsverket och finansdepartemen-
Bilaga 2 tel dellog — kom man dock fram till att de olika delarna av den
centrala ekonomiska politiken — vari den statliga upplåningen är en viktig del
— inte naturligen låter sig sammanfattas i en funktion. En slutsats vid konferensen
var att riksgäldskontoret bör i kriser och krig kvarstå som s.k. fristående
beredskapsmyndighet. Vidare konstaterades att den erforderliga samordningen av
olika ekonomisk-politiska åtgärder i stäUet borde ske inom ramen för en till
finansdepartementet knuten beredskapsdelegation. Denna delegation skall finnas
redan i fredstid för samråd och gemensam utveckling av ekonomisk-politiska
åtgärdspaketet för kriser oeh krig.

ÖCB
föreslår mot denna bakgmnd

att
det av riksgäldskontorets instmktion redan from 1989.07.01 framgår att
myndigheten också i kris och krig skall handha statens upplåning m. m. och att
erforderlig organisation härför skall upprätthållas

alt
förordningen (1986:294) om ledningen och samordning inom totalförsvarets
civila del ändras så att riksgäldskontoret däri upptas såsom s. k. fristående
beredskapsmyndighet

alt
riksgäldskontoret ingår i den beredskapsdelegation för ekonomiskpolitiska
åtgärder som ÖCB kan komma att förorda när pågående ledningsöversyn slutförts
vid halvårsskiftet.

1.2 Statskontoret

2 Styrelsens
sammansättning

I
prop. 1986/87:43 om bl.a. ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret uttalade
föredragande departementschef (sid 55) att det skall finnas ett väsentligt
parlamentariskt inslag i riksgäldskontorets styrelse.

Med
bl.a. detta uttalande som gmnd föreslär riksgäldskommittén att hälften — fyra
stycken — av styrelsens ledamöter skall vara riksdagsledamöter. Detta bör
enligt kommittén komma tiU uttryck i instmktionen för riksgäldskontoret.

Statskontoret
vill erinra om att föredragande departementschef i prop. 1986/87:99 om
ledningen av den statliga förvaltningen uttalade att sammansättningen av
styrelsen inte bör regleras, men att antalet ledamöter skall framgå av
respektive myndighets instmktion. Vidare framhölls att regeringen alltid bör
vara fri att avgöra en styrelses sammansättning men att gällande praxis att i
vissa fall inhämta förslag från riksdagspartier och intresseorganisationer bör
bestå (sid 93 O-

Enligt
statskontoret bör dessa principer gälla även för riksgäldskontoret.

3 Organisation
fr. o. m. den 1 juli 1989

Enligt
statskontorets mening bör ev organisatoriska förändringar i huvudsak begränsas
till sådana som direkt betingas av att riksgäldskontorei byter huvudman. Det
innebär — att den externa revisionen samt en tjänst för denna verksamhet
flyttas

till
riksbanken 32

-
samt att revisionsenheten i förtydligande syfte bör benämnas enheten Prop.
1988/89:97

för internrevision. Bilaga 2

Med
hänsyn till den speciella roll som internrevisionen har i förhållande till övrig
verksamhet inom organisationen kan det vara naturligt att också markera detta
organisatoriskt. Det bör ske, såsom kommittén har föreslagit, genom att
enheten placeras direkt under riksgäldsdirektören.

Kommittén
föreslår atl en funktion för strategisk planering inrättas direkt under
riksgäldsdirektören och att 730000 kronor tillförs myndigheten för delta
ändamål. Kommitlén talar i detta sammanhang om bla behovet av övergripande
planering, långsiktiga frågor, strategisk analys och makroekonomiska
bedömningar.

Enligt
statskontorets mening behöver riksgäldskontoret utan tvekan kompetens för
analys och bedömning av den ekonomiska utvecklingen och av samhällsutvecklingen
i övrigt, såväl nationellt som internationellt. Statskontoret har dock f. n.
inget underlag för att bedöma resursbehovet härför, hur det skall finansieras
och hur funktionen skall organiseras. 1 avvaktan på resultatet av den översyn
av organisationen som statskontoret gör på uppdrag av kommittén bör ev.
resurstillskott för strategisk planering m.m. tills vidare avsättas som
utrednings- oeh utvecklingsresurs till riksgäldsdireklörens förfogande samt för
utveckling av det system för verksamhetsplanering/budgetering och uppföljning
som statskontoret förespråkar under avsnitt 4 nedan.

1.3 Hovrätten för Övre Norrland 4 Instruktion för riksgäidskontoret

Av
kommitténs överväganden under avsnittet styrelsens sammansättning och kompetens
framgår att vissa styrande regler för styrelsens sammansättning bör finnas.
Kommittén anser bl. a. att av styrelsens älta ledamöter bör det finnas tvä
personer med särskild samhällsekonomisk kompetens och kunniga i kreditmarknadsfrågor.
Kommittén anser vidare att dessa två ledamöter inte bör vara bundna till något
särskilt samhällsekonomiskt intresse på kreditmarknaden eller ha anknytning
till företag som i hög grad berörs av riksgäldskontorets verksamhet. Hovrätten
delar kommitténs uppfattning i sak men anser att del bör övervägas om inte 7 §
bör ange vilka krav som ställs på de nu nämnda ledamöterna.

Vad
gäller de föreslagna reglerna om överklagande i 15 § har hovrätten med hänsyn
till riksgäldskontorets verksamhet ingen erinran mot dessa.

Hovrätten
anmärker härvid att den hänvisning till 14 § i instmktionen som finns på sidan
46 m i betänkandet rätteligen skall vara till 15 §.

33

3 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 97

1.4 Fullmäktige i Sveriges riksbank Prop. 1988/89:97

1
Sammanfattning

Enligt
fullmäktiges mening bör samma behörighetskrav ställas på styrelseledamöter och
tjänstemän i riksgäldskonloret som i riksbanken dvs. att de ej bör vara ledamot
i en styrelse för ett kreditinstitut eller fondkommissionsbolag.

Fullmäktige
avstyrker kommitténs förslag att någon annan än riksgäldsdirektören bör vara
ordförande i riksgäldskontorels styrelse. Enligt fullmäktiges mening bör
riksgäldsdirektören vara ordförande. I övrigt tillstyrker fullmäktige kommitténs
förslag avseende riksgäldskontorets styrelse och dess uppgifter.

Enligt
fuUmäktiges mening bör vidare vissa förtydliganden göras i bestämningen av
riksgäldskontorets uppgifter. Sålunda bör av instmktionen framgå vilka av
riksgäldskontorets uppgifter som fordrar riksdagsbeslut. Av instmktionen bör
också framgå atl uppköp av statslån endast får ske via riksbanken.

Fullmäktige
har i och för sig inga invändningar mol att förbudet mot eviga lån slopas men
av hänsyn lill marknadens funktionssätt kan det vara motiverat att län
emitterade på masspappersmarknader har en förfalloklausul.

Vad
gäller beredskapsplanläggning förefaller det inte fullmäktige praktiskt att till
en beredskapsfunktion sammanföra teknisk skatte- och uppbördsadministration saml
planering och genomförande av statens upplåning.

Slutligen
understryker fullmäktige inför kommitténs fortsatta arbete med riksgäldskontorels
framtida arbetsuppgifter angelägenheten av alt för- resp. nackdelar noga
övervägs innan förvaltningen av statens finansiella tillgångar förs samman med
den statliga upplåningen.

3
Riksgäldskontoret styrelse

Vid
överväganden rörande det nya riksgäldskontorets styrelse har kommittén haft
verksförordningen som förebild.

I
förslaget till instruktion för riksgäldskontoret föreslås styrelsen bestå av
högst älta ledamöter. Samtidigt finns intaget en regel om att fyra av
styrelsens ledamöter tillika skall vara riksdagsledamöter. Skälet till detta är
att det i flera sammanhang uttalats, bl.a. i propositionen om ny riksbankslag
och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret (1986/ 87:143), all i det nya riksgäldsskonlorets
styrelse skall finnas ett "väsentligt parlamentariskt inflytande".
Kommittén har därför ansett det motiverat att della kommer till uttryck i en
regel i instruktionen samt att kravet på väsentligt parlamentariskt inflytande
är uppfyllt om fyra av styrelsens högst åtta ledamöter är rikdagsledamöler.
Fullmäktige i riksbanken har inga invändningar mot denna bedömning.

Vidare
bör enligt kommitlén riksgäldsdirektören inte vara ordförande i

styrelsen. Detta är en avvikelse frän synsättet i verksförordningen där det i

stället betonas att en verkschef bör ha ell avgörande inflytande även i 34

ärenden där denna inte har
självständig beslutanderätt. Därtill kommer att Prop. 1988/89:97 det är
verkschefen som inför regeringen är ansvarig för en myndighets Bilaga 2
verksamhet. Verkschefen bör således enligt verksförordningen inte bara ingå i
styrelsen utan även vara dess ordförande.

Kommittén
har inte närmare redogjort för motiven tiU sitt stäUningstagande utan endast
konstaterat att riksgäldskontorei i flera avseenden mera liknar ett affärsverk
än en myndighet varför det kan vara en styrka om ordföranden är någon annan än
riksgäldsdirektören. FuUmäktige i riksbanken delar inte denna bedömning.

Fullmäktige
har inte kunnat finna att avgörande skäl finns som talar för att
riksgäldskontoret mera är att se som ett affärsverk än en myndighet. Därtill kommer
att enligt verksförordningens förarbeten bör ansvar och beslutsbefogenheter
vara när sammankopplade. Riksgäldsdireklören bör därför enligt fullmäktiges
mening vara ordförande i riksgäldskontorets styrelse.

Utöver
de fyra riksdagsledamöterna föresläs styrelsen bestå av riksgäldsdirektören,
en representant från finansdepartementet samt av två personer med
"särskild samhällsekonomisk kompetens oeh som är kunniga i kreditmarknadsfrågor".
De två sistnämnda bör heller inte vara bundna till "något särskilt
intresse på kreditmarknaden eller ha anknytning till företag som i hög grad
berörs av riksgäldskontorets verksamhet". FuUmäktige i riksbanken delar
kommitténs bedömning atl det är angeläget att integritetskraven upprätthålls.
Vidare är det enligt fullmäktiges mening uteslutet atl det i riksgäldskontorels
styrelse sitter representanter som i eget vinstintresse kan använda sig av sekretessbelagd
information.

Beträffande
den personliga kompetensen vill fullmäktige erinra om och understryka, vilket kommittén
synes ha förbisett, angelägenheten av att det framgår att samma behörighetskrav
också stäUs på styrelseledamöter och tjänstemän i riksgäldskontoret som i
riksbanken dvs. att de ej bör vara ledamot i en styrelse för ett kreditinstitut
eUer fondkommissionsbolag (jfr prop. 1986/87:143, sid 173).

4
Styrelsens uppgifter

Även
beträffande arbetsuppgifterna för riksgäldskontorets styrelse följer kommittén
vad som sägs i verksförordningen. I förslaget till instmktion för riksgäldskontorets
styrelse anges dock särskilt att utöver vad som anges i verksförordningen skall
styrelsen besluta om "ramar och riktlinjer för upptagandet av lån och förvaUning
av statens skuld". Riksgäldsdirektören ' beslutar sedan om enskilda lån
enligt de ramar och riktlinjer styrelsen fastställt.

När
det gäller formerna för samverkan mellan statsskuldspolitik och

penningpolitik föreslär kommittén ingen förändring eller formalisering av

nuvarande förfaringssätt. Kommittén framhåller istället att formerna här

för bör kunna förändras allt eftersom statsskuldspolitikens inriktning för

ändras. Fullmäktige i riksbanken delar kommitténs bedömning i denna

fråga vilket också kommit till uttryck i fullmäktiges tidigare avlämnade

remissvar (jfr prop. 1986/87:143 sid 174). 35

5 Bestämningen av
riksgäldskontorets uppgifter Prop. 1988/89:97

I
förslaget till instruktion slås i den inledande paragrafen fast att riksgälds- rJiiaga
kontoret har till uppgift att ta upp lån till staten under iakttagande av lagen
om statens upplåning liksom att förvalta sådana län. Härigenom bemyndigas
således riksgäldskontoret att ta upp lån lill staten för att bl. a. tillhandahålla
sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om.

Riksgäldskontoret
har dessutom till uppgift enligt 1 § förslaget till instruktion att
"ställa krediter till förfogande för statlig och annan verksamhet samt
ikläda staten garantier". Bestämmelsen har sin motsvarighet i 3 § andra
stycket lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret. Dock har i lagen uttryckligen
hänvisats till förekommande riksdagsbeslut. Det förefaller naturigit att denna
begränsning också i fortsättningen skall gälla och att det därför även i instmktionen
böra tas in en motsvarande föreskrift i förtydligande syfte.

I
lagen (1988:1387) om statens upplåning har föreskrivits bl.a. att upptagande av
lån tiU staten får ske för att "i samråd med riksbanken köpa upp
statslån" (1 § 3). I propositionen (prop 1986/87:1143, sid 87-88) har
uttalats att det är av största vikt att uppköpen inte försvårar riksbankens penningpolitik
varför uppköpen bör genomföras av riksbanken för riksgäldskontorets räkning
för att säkerställa att de blir penningpolitiskt neutrala. En föreskrift av
detta innehåll synes enligt fullmäktige vara motiverad att ta in i
riksgäldskontorets instmktion.

Ovan
anförda synpunkter synes kunna bli tillgodosedda genom tiUägg till 1 och 4 §§
förslaget till instruktion för riksgäldskontoret, se bilaga.

Vidare
föreslås ett slopande av förbudet mot att ta upp lån utan förfalloklausul s.
k. eviga lån. Kommittén anför inga skäl härför utan konstaterar att regeln kan
undvaras (s. 44).

Riksbanksfullmäktige
har i och för sig inga invändingar mot att förbudet slopas, men av hänsyn till
marknadens funktionssätt kan det vara motiverat att lån emitterade på masspappersmarknader
har en förfalloklausul. Även av administrativt praktiska skäl kan det, som
fullmäktige framförde när förslag om slopandet av detta förbud tidigare framlades
(se förarbetena till nu gällande lag för riksgäldskontoret FiU 1982/83:16)
finnas anledning avstå från eviga län.

7
Beredskapsplanläggning

Kommittén
har redovisat att det inom överstyrelsen för civil beredskap

övervägs en ny funktionsindelning varvid funktionen "skatte- och upp

bördsväsendet" skulle ersättas med "offentlig finansiering". På
bank- och

betalningsväsendets område åligger det enligt 30 § riksbankslagen riksban

ken att ansvara för beredskapsplanläggningen. Kommittén framlägger inte

nu något förslag som berör riksgäldskontorets uppgifter inom totalförsva

ret. Tills vidare skall riksgäldskontoret endast stå lill förfogande för det

samråd som åligger riksbanken i egenskap av ansvarig myndighet.

Tanken att till en beredskapsfunktion sammanföra teknisk skatte- och 36

uppbördsadministration
samt planering och. genomförande av statens Prop. 1988/89:97 upplåning
förefaller knappast praktisk. Att riksgäldskontoret måste upp- Bilaga 2 rätthålla
sin verksamhet under krigsförhållanden står dock klart. Sedan riksgäldskontoret
blivit en myndighet under regeringen bör denna uppgift fastläggas genom att
regeringen enligt 2 § första stycket förordningen (1977:55) om vissa statliga
myndigheters beredskap m.m. bestämmer att riksgäldskontoret "skall upprätlhåUa
sin verksamhet under krig eller vid krigsfara". Enligt 5§ andra stycket
verksförordningen (1987:1100), som enligt förslaget till instmktion skall
tillämpas på riksgäldskontoret, skall vidare verksamheten vid kontoret bedrivas
sä att "därvid ... beaktas de krav som ställs av hänsyn till
totalförsvaret ...". Sammantaget innebär detta att riksgäldskontoret har
att i sin fredstida verksamhet förbereda sig för de uppgifter som kan möta
kontoret i dess verksamhet under krigsförhållanden. Det förefaller dock ej för
den skull nödvändigt att kontoret inrangeras i en bestämd beredskapsfunktion.
Men självfallet skaU, såsom framhålles, samråd upprätthållas mellan
riksgäldskontoret oeh riksbanken såsom ansvarig myndighet för
"Betalningsväsendet".

9
Avslutande kommentarer

Inför
kommitténs fortsatta arbete med riksgäldskontorets framtida arbetsuppgifter
vill fullmäktige understryka angelägenheten av att för- resp. nackdelar noga
övervägs innan förvaltningen av statens finansiella tillgångar förs samman med
den statliga upplåningen. Vad det nämligen är fråga om är att i ett och samma
institut föra samman upplåningen på marknadsvillkor för såväl statens som andra
myndigheters räkning samtidigt som institutet på bästa möjliga sätt skall
förränta den statliga fondförmögenheten. Uppenbart är att klara målkonflikter
kan uppkomma i en sådan verksamhet eftersom upplåning fömtsätts ske tiU lägsta
möjliga kostnad samtidigt som fondförvaltningen fömtses ske till bästa möjliga förräntning.

1.5 Riksgäldsfullmäktige

Enligt
förslaget skaU styrelsen, utöver vad som anges i 13§ verksförordningen, endast
besluta om ramar och riktlinjer för upptagande av län och förvaltning av
statens skuld. Enligt riksgäldskommittén följer detta grundprincipen i
verksledningspropositionen att beslut i enskilda ärenden inte skall ligga på
styrelsen.

Fullmäktige
ifrågasätter denna ordning såvitt avser riksgäldskontoret.

I
riksgäldskontorets styrelse kommer att finnas ett väsentligt parlamentariskt
inflytande. Delta har sin gmnd i att många viktiga beslut som berör Sveriges
ekonomiska politik kommer att fattas av riksgäldskontoret. Fullmäktige anser
därför att verksledningspropositionens modell inte är helt tillämplig på riksgäldskontoret.

Fullmäktige
föreslår att frågor av större vikt eller principieU betydelse

skall avgöras av styrelsen. Det ankommer på riksgäldsdirektören att göra

denna bedömning. 37

Mot
yttrandets lydelse reserverade sig Lars Tobisson och Anne Wibble Prop.
1988/89:97

och anförde följande: Bilaga 2

"Vi
avstyrker riksgäldskommitténs förslag att regeringen fritt skall kunna utse
ordförande i styrelsen. När riksgäldskontoret blir en myndighet under finansdepartementet
bör praxis för statliga ämbetsverk följas, nämligen att verkschefen är
ordförande i styrelsen."

Denna
paragraf förklarades omedelbart justerad.

1.6 Riksdagens revisorer

Som
en följd av beslutet att riksgäldskontoret fr.o.m. den 1 juli 1989 får regeringen
som huvudman överförs de revisionella uppgifter som i dag åligger
riksgäldskontorets revisionsenhet i fråga om riksdagsförvaltningen till revisionsenheten
vid riksbanken (prop. 1986/87:143, FiU 1988/89:4, rskr 1988/89:30). Samtidigt
härmed ändras lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m. m.

Kommittén
föreslår att en tjänst i samband med huvudmannaskapsförändringen flyttas från
riksgäldskontorets revisionsenhet till riksbankens. Vi tillstyrker förslaget.

Kommittén
uppmärksammar den interna revisionens stora betydelse i ett verk av
riksgäldskontorets karaktär och förklarar sin avsikt vara att stärka
internrevisionens ställning genom att förebilden för intern revision i en affärsverkskoncem
följs.

I
vår egenskap av externa revisorer för riksgäldskontoret har vi kunnat följa
internrevisionens insatser under en följd av år. Mot bakgmnd av våra
erfarenheter vill vi fivligt instämma i att det är viktigt att det finns en
stark internrevision vid riksgäldskontoret.

Organisatoriskt
är revisionsenheten nu placerad under fullmäktige. Med utgångspunkt i
verksförordningen oeh efter förebild av de bestämmelser som gäller för
affärsverk förordar kommittén att enheten ges en placering direkt under
riksgäldsdirektören. Det kan emellertid sättas i fråga om den föreslagna
placeringen i sig kommer att innebära någon förstärkning av internrevisionens
ställning och oberoende, vilket koihmittén synes anse. Vi noterar i
sammanhanget att verksamheten vid riksbankens revisionsenhet enligt den nya
riksbankslagen (1988:1385) oförändrat kommer att ligga under riksbanksfuUmäktige.
Vi ifrågasätter om inte samma modeU bör gälla för riksgäldskontoret.

Utifrån
det uttalade syftet att åstadkomma en stark inlem revision anser vi att den
föreslagna ordalydelsen i instmktionens 12 § inte är helt invändningsfri.
Texten synes bl.a. ge en väl stark betoning på förvaltningsrevi-'sion.

Vi
föreslår följande formulering av 12 §..

Den
intema revisionsavdeliiingen skall kontrollera att verksamheten i riksgäldskontoret
bedrivs säkert, effektivt, författningsenligt och också i övrigt ändamålsenligt
samt granska intern kontroll och redovisning.

Resultat
ay revisionen skaU redovisas för styrelsen.

Före
denha paragraf bör tas in bestämmelser om riksgäldsdirektörens

åligganden. 38

Vad slutligen beträffar
det framtida riksgäldskontorets arbetsuppgifter Prop. 1988/89:97 noterar vid
med intresse att kommittén i sitt fortsatta arbete ser som en Bilaga 2
huvuduppgift att utreda frågor om tillskapande av ett nytt centralt "Statens
finansverk". Hithörande frågor uppmärksammades av riksdagens revisorer
redan i början av 1970-talet (granskningspromemoria 1973:8).

1.7 Bankföreningen

2
Styrelsens sammansättning

Både
i verksledningspropositionen och i kommitténs förslag betonas vikten av
styrelsens professionalism. Det är därför enligt bankföreningen väsentligt att
— utöver fyra riksdagsledamöter samt finansdepartementels företrädare och
riksgäldsdirektören — i styrelsen skall ingå två personer med särskild
samhällsekonomisk kornpetens som är kunniga i kreditmarknadsfrågor. Kommittén
anar svårigheten att finna dessa personer eftersom de anses inte böra vara företrädare
för marknadsaktörerna och inte heller bundna till något särskilt intresse på
kreditmarknaden. Det finns enligt bankföreningen dock anledning påpeka — vad
kommittén också refererar (sid. 22) — att styrelsens rådgivarroll enligt
verksledningspropositionen möjliggör styrelsemedverkan av företrädare för intressegmpper
utan att detta innebär besvärande lojalitetskonflikter. Bankföreningen anser
det viktigt alt de nämnda två ledamöterna har god kännedom om marknaden och det
bör därför, mot bakgrund av nämnda uttalande, inte vara en utgångspunkt att
personer från del berörda näringslivet diskvalificeras; det är inte heller lämphgt
att styrelsen sammansätts enbart av företrädare för den offentliga sektorn.

1.8 Försäkringsbolagens riksförbund

Riksförbundet
har i stort sett inga erinringar mot förslaget om riksgäldskontorets styrelse.
Med hänsyn till behovet av avvägning av statsskuldspolitiken mol andra delar
av den ekonomiska politiken är det, som kommittén påpekar, angeläget att
finansdepartementet har en representant i styrelsen. Riksförbundet instämmer
också i att i styrelsen bör ingå representanter med särskild samhällsekonomisk
kompetens och kunskap i kreditmarknadsfrågor, vilka inte bör företräda något
särskilt intresse på kreditmarknaden. Riksförbundet ifrågasätter om inte den
nu nämnda representationen i styrelsen bör inskrivas i 7 § i instruktionen för
riksgäldskontoret likaväl som kravet att fyra av styrelseledamöterna skall vara
parlamentariker.

Som
riksförbundet anförde i sitt yttrande över statsskuldpolitiska kom

mitténs slutbetänkande är statens upptagande av lån och förvaltningen av

statsskulden frågor där avvägning måste ske mellan riksgäldskontoret,

riksbanken och finansdepartementet. Detta samråd sker nu i gemensam

ma planeringsgmpper på tjänstemannaplanet. Någon formalisering av

detta samråd föreslås inte i betänkandet. Riksförbundet finner inte heller

en formalisering av samrådet erforderlig men förutsätter att fortsatt sam

råd sker. 39

1.9 Advokatsamfundet Prop. 1988/89:97

Bilaga 2 Sammanfattnmg

Ledningsfrågor
utöver formerna för styrelsens sammansättning och arbetssätt hade bort anslå
till det aviserade slulbetänkandet. Behovet av en direktion m.m. synes svårligen
gå att uppskatta innan den underliggande organisationen redovisats. I styrelsen
bör ingå ledamöter med särskilda insikter i internationella
finansieringsfrågor. Styrelsens inflytande över enskilda låneoperationer bör
stärkas. Större garantifrågor bör hänskjutas till styrelsen för beslut.

Lösentid
för obligationer bör kunna utläsas av obligationsviUkoren.

Förbudet
mot "eviga lån" bör kunna slopas, dock med föreskrift att statslån
alltid skall kunna lösas efter uppsägning.

Instruktionen
för Riksgäldskontoret bör innehålla uttryckliga omröstningsregler.

Allmänt

Riksgäldskommittén
har delat upp utredningsarbetet i två delar. Skälet tiU denna uppdelning synes
bl. a. vara, att den tid som kommittén haft till sitt förfogande icke varit
tillräcklig för att slutföra utredningsarbetet i ett sammanhang. Det
delbetänkande detta remissyttrande gäller, avses uteslutande behandla de
förändringar som är nödvändiga inför det ändrade huvudmannaskapet, under det atl
principiella överväganden kommer att redovisas i ett slutbetänkande.

Samfundet
anser, att det hade varit naluriigare och mer logiskt atl först lösa
organisatoriskt viktiga principfrågor för att därefter redovisa förslag till
detaljplanering.

Mot
bakgrund av den struktur kommittén valt att ge betänkandet, framstår det som
mindre välbetänkt att redan i delbetänkandet ingå på ledningsfrågor utöver
formerna för styrelsens sammansättning och arbetssätt. Behovet av en
direktion, inrättandet av en ny tjänst som överdirektör och en funktion för
strategisk analys och bedömning synes svårligen gä alt uppskatta innan den
underliggande organisationens utformning och kompetensresurser redovisats.

Samfundet
övergår härefter till att yttra sig över respektive avsnitt i delbelänkandet.

Styrelsens
sammansättning och funktion (2. sid. 21)

Samfundet
delar kommitténs bedömning, att halva antalet ledamöter bör vara
parlamentariker och de skäl som anförts till stöd härför. Det förefaller rimligt
att anta, att dessa ledamöter kommer att rekryteras bland de riksdagsledamöter
som genom sitt politiska arbete eUer annorledes har breda och djupgående
kunskaper i ekonomiska och finansiella frågor.

Beträffande
ordförandeskapet ser samfundet inga tvingande skäl till

varför detta skulle innehas av riksgäldsdirektören, och samfundet anser i 40

likhet
med kommitlén det lämpligt atl avvika från huvudregeln i proposi- Prop.
1988/89:97

tion 1987/88:99 på den punkten. Bilaga 2

Samfundet
anser, att den ene av de tvä ledamöter som fömtsätts ha samhällsekonomisk
kompetens bör ha särskilda insikter i internationella kredit- och
kapitalmarknadsfrågor.

Styrelsens
uppgifter (2.3.2 sid. 25)

Med
hänsyn till de snabba förändringar som sker i de finansiella marknaderna måste
styrelsens ramar och riktlinjer för upplåningen bli mycket aUmänl formulerade.
De närmare lånevillkoren i respektive operation (såsom löptider, valutor,
amorteringar, upplåningsform) synes icke gå att reglera inom ramen för sådana
riktlinjer. Detta synes med nödvändighet leda till ett synnerligen långtgående
beslutsansvar för riksgäldsdirektören jämfört med den nuvarande ordningen.
Denna innebär vanligtvis att riksgäldsfullmäktige fattar ett principbeslut för
varje enskild läneoperation innefattande bemyndiganden för läneundertecknande
och delegering från riksgäldsfullmäktige till riksgäldsdirektören att fatta
beslut gällande de närmare lånevillkoren etc. Först härefter och inom ramen för
principbeslutet fattar riksgäldsdirektören beslut om lånet skall upptagas eller
inte.

Den
föreslagna beslutsordningen torde innebära, atl verkschefen åläggs ett
beslutsansvar som i ekonomiska termer torde sakna motstycke inom
statsförvaltningen. Enligt samfundets uppfattning bör styrelsens inflytande
över de enskilda låneoperationerna och formerna för dessa därför stärkas. Som
nämnts synes detta vara motiverat med anledning av upplåningsbeslutens
synnerligen stora ekonomiska betydelse, men ävenledes mot bakgrunden av den
kompetens som kommer att finnas representerad i kontorets styrelse.

Samfundet
anser icke, att frågor om utfärdande av statlig kreditgaranti generellt bör
beslutas av riksgäldsdireklören. Det förefaller rimligt, all åtminstone
garantifrågor av större ekonomisk eller principiell räckvidd (såsom exempelvis
inom energiområdet, där ett enskilt beslut kan avse en långsiktig
riskinvestering i miljardklassen), hänskjuts till styrelsen för beslut.

Riksgäldskontorets
organisation (3. sid. 33)

Vad
som anförs i delta avsnitt av betänkandet innebär en motivering till

varför kontorets organisation i framtiden kommer alt redovisas i ell slut

betänkande. Samfundet anser att samma skäl som anförs i den delen

motiverar att även frågan om inrättandet av en funktion för strategisk

analys och en direktion behandlas inom ramen för slutbetänkandet. Inrät

tandet av en tjänst som överdirektör synes ävenledes lämpligen böra anstå.

Tjänsten motsvaras för närvarande av innehållet i den tjänst som uppbärs

av vice riksgäldsdirektören och några egentliga skäl för denna dubblering

anförs icke i betänkandet. 41

4 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 97

Instruktion för
riksgäldskontoret (4. sid. 41) Prop. 1988/89:97

1
anslutning till 4 § vill samfundet framföra, att den lösentid som enligt JUaga I
praxis tillämpas, bör kunna utläsas av obligationsvillkoren. Det leder till rättsosäkerhet
och olikformighet i behandlingen av enskilda obligationsinnehavare, dvs. i aktueUa
situationer i praktiken privatpersoner, om kännedom om kontorets praxis från tid
lill annan skall vara avgörande för om obligationsinnehavaren företer en
preskriberad obligation för inlösen. Det föreligger en uppenbar risk för att
endast särskilt initiativrika personer, som förstår att skaffa sig kännedom om
kontorets praxis, kommer att kunna tillgodose sina intressen.

Samfundet
delar kommitténs uppfattning (s. 44) att det nu gällande förbudet mot
"eviga" lån bör kunna slopas. Det förefaUer emellertid nödvändigt att
föreskriva att statslån alltid skall vara möjliga att lösa efter uppsägning.
Att för tid och evighet binda staten för ett visst låneengagemang förefaller
icke stå i överensstämmelse med den flexibilitet som bör eftersträvas i
statsskuldspolitiken och vilken är en gmndprincip för det föreslagna
anslagssystemet.

Som
tidigare nämnts (jfr ovan s. 3), vill samfundet i anslutning till 6 § anmärka,
att inrättandet av en tjänst som överdirektör bör anstå till dess frågan
ytterligare analyserats inom ramen för slutbetänkandet.

När
det gäller bestämmelserna om beslutsförhet i 7 §, förefaller det lämpligt att
uttryckligen föreskriva att riksgäldsdirektören skall vara närvarande för beslutsförhet.

Vidare
bör 7 § kompletteras med omröstningsregler. (Jfr dock 18 § Förvaltningslagen).

Det
framtida riksgäldskontorets arbetsuppgifter (9. sid. 101)

Samfundet
anser att kommitténs uttalanden gällande sitt fortsatta arbete förefaller ha
alla fömtsätlningar att leda till förslag som motsvarar de ökade kraven på
rationalitet och effektivitet inom statsförvaltningen.

2 Anslagssystem och anslag för budgetåret 1989/90

2.1 Statskontoret

4 Anslagssystem

Kommittén
föreslår att riksgäldskontorels anslagssystem förändras. Tre altemativ
redovisas till det nuvarande systemet.

Kommitlén
föreslår att altemativ 1 genomförs. Alternativ 2 och 3 bedömer kommittén svåra
att genomföra på kort sikt.

Det
föreslagna alternativet (nr 1) innebär framför allt att anslagsstmktu-ren
renodlas och förtydligas. Kommittén föreslår också att samtliga anslag utom
"systemutveckling m.m." ges i form av förslagsanslag. Systemutveckling
m. m. föreslås som reservationsanslag.

Statskontoret
tillstyrker den föreslagna förändringen av anslagssyste- 42

mel.
Statskontoret vill dock framhålla olägenheterna med aU systemul- Prop.
1988/89:97 veckling/ADB-investeringar ges ett särskilt anslag. Det innebär att
man Bilaga 2 särbehandlar ADB-frågorna såsom avskilda från verksamhetsfrågorna.
Erfarenhetsmässigt får della ofta lätt till följd att ADB-ansvaret avgränsas
organisatoriskt och koncentreras till ADB-funktionen. Insikten om ADB som i
första hand ell hjälpmedel och stöd i verksamheten går lätt föriorad eller
glöms bort. Tekniken riskerar att styra sakområdet och inte tvärs om som bör
vara fallet.

Kommittén
uttalar att ansvaret för ADB-användningen bör ligga hos de verksamhelsansvariga.
ADB-avdelningens uppgifter skall, såsom kommittén även uttrycker det, vara att
ge service på uppdrag av verksamhetsansvariga. Statskonoret delar helt
kommitténs uppfattning och anser atf dessa uttalade principer för ADB-ansvaret
är så viktiga att de bör komma till uttryck även i systemet för
anslagstilldelningen. Statskontoret ser dock inte hur detta omedelbart skall
kunna åstadkommas. Det föreslagna anslagssystemet skapar emellertid
förutsättningar för att i ett nästa utvecklingssteg åstadkomma denna
förändring. Det ger nämligen enligt statskontorets bedömning bra möjligheter
att utveckla ett myndighetsanpassat system för verksamhetsplanering/budgetering
och uppföljning/resultatanalys som utan invecklade konstmktioner kan kopplas
samman med anslagsslmkturen. Statskontoret finner det därför angeläget att ett
sådant utvecklingsarbete snarast kommer till stånd.

Utvecklingsarbetet
bör samordnas med och beakta kommitténs överväganden om riksgäldskontorets
framtida verksamhet, organisation m.m. Inriktningen av arbetet bör dock inte begränas
till att utveckla ett planerings- och uppföljningssystem som ansluter till det
nu föreslagna nya anslagssystemet (alt 1). Arbetet bör också skapa underlag för
ytterligare en förändring av anslagssyslemet nämligen en övergång till ett
anslagssystem av den typ som kommitténs alternativ 2 representerar. I detta stmktureras
anslagen i verksamhetsgrenar efter vad som är myndighetens huvuduppgifter. Det
skapar möjligheter att införa målstyrning med åtföljande resultatansvar.
Förvaltningskostnadsanslaget och anslaget för systemutveckling m. m. fördelas
och redovisas då pä de olika verksamhetsgrenarna. Därmed kan också problemet
med det separata ADB-anslaget elimineras.

I
ett system med målstyrning och resultatansvar ställs större krav på myndigheten
såväl i fråga om framförhällning, långsiktig planering och uppföljning/utvärdering
som flexibilitet i den löpande verksamheten. Det utgör bärande skäl för att
införa treåriga budgetramar med ramanslag. Utvecklingsarbetet bör därför ske
inom ramen för treårsbudgetprocessen.

5
Anslagsförslag för budgetåret 1989/90

I
avvaktan pä kommitténs slutbetäkande bör enligt statskontorets mening ytteriigare
medel endast tillföras för

-
porton p. g. a. slopad
tjänstebrevsrätt

-
riksdagstryck p. g. a.
tillkommande kostnad genom det förändrade huvudmannaskapet 43

-
strategisk planering, men att detta tillskoll inledningsvis disponeras Prop.
1988/89:97

enligt vad statskontoret föreslagit i avsnitt 3 ovan. Bilaga
2

1
brist på underiag uttalar sig statskontoret inte i övrigt beträffande

anslagsförslaget.

6
Fortsatt utvecklingsarbete

Kommittén
har förutskickat att den kommer alt avge sitt slutbetänkande under våren 1989.
Betänkandet avses behandla riksgäldskontorets framtida arbetsuppgifter och
organisation.

Statskontoret
gör f. n. på uppdrag av kommittén en översyn av riksgäldskontorets
organisation. Översynen skall ligga tiU gmnd för kommitténs ställningstagande i
organisationsfrågan.

Statskontorets
arbete tar sin utgångspunkt i nuvarande organisation. Kommitténs
ställningstaganden i återstående frågor om "det framtida
riksgäldskontoret" kommer att beaktas i arbetet innan det avslutas och
redovisas för kommittén.

Översynsarbetet
avgränsas tiU att åstadkomma den redovisning av verksamhet och organisation
som erfordras för regeringens ställningstagande som det kommer till uttryck i
främst instmktionen. Det innebär att ge ett underlag för beslut om myndighetens
organisatoriska gmndstmktur. Att utreda och besluta om myndighetens
detaljorganisation bör ankomma på riksgäldskontoret och bör påbörjas så snart gmndstmkturen
har fastlagts.

I
anslutning till att. ny organisation för riksgäldskonloret förbereds bör inom
kontoret påbörjas ett arbete med att utveckla det system för verksamhetsplanering,
internbudgetering och uppföljning som statskontoret berört ovan. Detta
utvecklingsarbete bör ges hög prioritet och inriktas på att ge underlag för
beslut om treåriga budgetramar och ramanslag.

Tidsmässigt
bör det fortsatta utvecklingsarbetet (inkl. statsmaktemas beslut i tillämpliga
delar) vara inriktat på att senast till budgetärsskiftet 1990/91

— ha
fastställt riksgäldskontorets framtida arbetsuppgifter

— genomföra
ny organisation för riksgäldskontoret

— genomföra
ett system för verksamhetsplanering, budgetering och uppföljning/resultatanalys.

Slutligen
bör målet vara att införa treåriga budgetramar och ramanslag from budgetåret
1991/92.

2.2 Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket
(RRV) instämmer i allt väsentligt i kommitténs för

slag. Verket begränsar sig till att kommentera förslagen om anslagssystem

för riksgäldskontoret oeh om inlernrevisionens roll och uppgifter samt

kommitténs fortsatta arbete med riksgäldskontorets arbetsuppgifter. 44

Anslags.systetn Prop. 1988/89:97

RRV
biträder förslaget att välja en anslagskonstruktion enligt alternativ 1. naga /
Härigenom avskiljs uppgifter som riksgäldskontorei kan påverka frän sädana som
kontoret inte kan påverka. Till de senare hör räntor på statsskulden,
kostnader för upplåning och låneförvaltning och garantiverksamhet. Sådana för
kontoret opåverkbara utgifter bör anvisas under förslagsanslag. RRV anser att
en strävan bör vara att anvisa medel för kontorets förvalt-ningsulgifter under
ett ramanslag, varigenom kontoret får ansvara för sin verksamhet på det sätt
som kommer att bli huvudregel för de statliga myndigheterna.

Eftersom
riksgäldskontorels egna kostnader för uppdragsverksamheten inte är väsentliga i
relation till de totala kostnaderna och eftersom verksamheten inte bedrivs i
påtaglig konkurrens, behövs inte någon mera komplicerad form att anvisa medel.
Om medel för kontorels förvaltningskostnader anvisas över ramanslag kan
övervägas att lägga också uppdragsverksamheten under ett eget ramanslag om
1000 kr. eller som en särskild post i en stat under förvaltningsanslaget med
ett nettobelopp om O kr. Till verksamheten bör knytas en särskild anslagskredit
för kaptialför-sörjning inkl. förluslutjämning.

Kommittén
anser att det kan vara lämpligt att senare pröva alternativ 2. Enligt RRVs
mening torde detta alternativ inte vara nödvändigt för atl åstadkomma en
förbättrad verksamhetsslyrning. Alternativet är avsevärt sämre än ahernativ 1,
eftersom medel för riksgäldskontorets verksamhet skulle anvisas över ett
förslagsanslag. Det blir därför svårt för regeringen att begränsa sådana
kostnader som riksgäldskontoret skall hålla sig inom. De effekter som kommittén
vill uppnå bör kunna fäs genom en förbättrad redovisning. RRV vill i detta
sammanhang erinra om att verket 1986 på regeringens uppdrag utredde vissa
frågor om riksgäldskontorets redovis- . ning (Ändrade metoder för att redovisa
kursdifferenser oeh vissa ränteutgifter, RRV dnr 1986:561). RRV föreslog
därvid att kontoret skulle förbättra sin externa redovisning genom att gå över
till en ny redovisningsmodell. Den föreslagna redovisningsmodellen skulle ge
förbättrade möjligheter all redovisa verksamheten fördelad på
verksamhetsgrenar, organisatoriska enheter, aktiviteter m. m. oberoende av anslagssirukturen.
Genom en sådan redovisning skulle det vara möjligt att styra och redovisa
verksamheten utan atl behöva underindela anlsagen i verksamhetsgrenar etc.

Internrevision

RRV
konstaterar med tillfredsställelse att verket i tidigare sammanhang

framförda synpunkter angående den externa revisionen av riksgäldskonlo

ret tillgodosetts (RRVs yttrande 1986.09.10 över stasskuldspoliliska kom

mitténs slutbetänkande, RRV dnr 1986:350). Ifråga om den framtida

revisionen av Nordiska rådets presidiesekretariat anser dock RRV, i likhet

med vad som anfördes i remissyttrandet, att det är mest ändamålsenligt

om all revision av Nordiska rådets verksamhet i Sverige sker genom en

organisation. RRV svarar i Sverige, i enlighet med Inlernordiska revi- 45

sionsordningar (senaste
ändring i Köpenhamn den 21 augusti 1986) för all Prop. 1988/89:97 revision
av verksamhet under Nordiska rådets budget och bör enligt RRVs Bilaga 2
mening också svara för den finansiella revision som det här är fråga om av presidiesekretarialets
verksamhet.

Kommitténs
fortsatta arbete

Kommitlén
lar också upp frågor om det framtida riksgäldskontorets arbetsuppgifter. RRV
delar en gmndläggande utgångspunkt som kommittén anger för det fortsatta
utredningsarbetet, nämligen att det finns ett stort behov av att stärka central
finansförvaltning och ekonomistyrning i staten. Om den fortsatta utredningen
endast görs med utgångspunkt i vilka uppgifter riksgäldskonloret bör ansvara
för, utan hänsyn till konsekvensema för andra myndigheter, kan dock enligt RRVs
mening endast marginella frågor tas upp till behandling i kommittén.

2.3 Fullmäktige i riksbanken

6.
Anslagssystem

Vad
avser kommitténs överväganden om framtida anslagssystem för riksgäldskonloret
vill fullmäktige endast understryka vad kommittén, själv säger all del är
angeläget att anslagssystemet får en så flexibel utformning att det möjliggör
för riksgäldskontoret att snabbt anpassa sig till olika uppkomna situationer.
Inte minst utvecklingen på det finansiella området motiverar en stor
flexibilitet i anslagssystemet vad avser t. ex. data- och systemutveckling.

2.4 Riksdagens revisorer

Vid
vår externa revision har vi kunnat konstalera att de nuvarande anslags- och
redovisningssystemen vid riksgäldskontoret har stora brister. Bl.a. försvårar
de mätningar av verksamhetens resultat och:effektivitet. Kommittén har på ett
utmärkt sätt åskådliggjort nackdelarna med nuvarande anslagssystem och för i
betänkandet en grundlig diskussion om alternativa anslagsmodeller. Enligt vår
mening har kommittén stannat för det alternativ som frän olika utgångspunkter
för närvarande synes mest lämpligt.

I
detta sammanhang vill vi också nämna att riksdagens revisorer sedan

länge försökt intressera ansvariga vid riksgäldskontoret för att i större

utsträckning tillämpa den statliga bokföringsförordningen. Vi noterar att

förordningen kommer att tillämpas fullt ut då riksgäldskontoret blir rege

ringens myndighet. 46

2.5
Advokatsamfundet Prop. 1988/89:97

Anslagssystemför
riksgäldskontoret (5. sid 55) i aga

Det
föreslagna alternativet synes enligt samfundets uppfattning ha goda
förutsättningar att tillgodose de krav på kontorets verksamhet som uppställts
i avsnitt 5.10 s. 72. Samfundet avstår från att i övrigt i detalj yttra sig i
denna del, eftersom verksamheten fömtsätts bli föremål för utvärdering efter
det systemets ändamålsenlighet tillämpas i praktiken (jfr s. 73 nederst).

3 Uppgifter som flyttas från riksgäldskontoret och andra
författningsändringar

3.1 Kammarkollegiet

Kommitténs
förslag berör kammarkollegiets fondbyrå i följande hänseenden.

Möjligheten
lill inskrivning i statsskuldboken av premieobligationer, som ingår i
donationsmedel förvaltade av statsmyndigheter, föreslås upphävd- (s. 96 i
betänkandet). Fondbyrån förvaltar premieobligationer för mindre belopp från
avvecklade arvsfondsdödsbon eller sådana donationsfonder som på senare år
överlämnats tiU fondbyrån från andra myndigheter. Byrån placerar själv inte
medel i premieobligationer. En del av innehavet är inskrivet i
statsskuldboken, men den möjligheten behövs inte för bevakning av dragningar
och inlösen, eftersom obligationerna kan läggas in i fondbyråns bankdepå och
banken i sådant faU sköter bevakningen. Kollegiet har därför inget emot att
möjligheten tiU inskrivning upphävs.

Kommittén
föreslår vidare (s. 98 ö) upphävande av statskontorets cirkulär (1968:7.73) om
överlämnande av donations- och liknande medel tiU förvaltning hos
statskontorets fondbyrå. Enligt kungörelsen (1972:646) med anledning av
överföring av vissa uppgifter från statskontoret till kammarkollegiet gäller
cirkuläret även efter fondbyråns flyttning till kollegiet. En del av
uppgifterna i cirkuläret är emellertid inte längre aktuella och vissa
bestämmelser däri har visat sig opraktiska. Kollegiet tillstyrker därför atl
cirkuläret upphävs.

Fondbyrån
har sedan gammalt som en av sina viktigaste uppgifter att

hjälpa de organ inom statsförvaltningen oeh svenska kyrkan som så önskar

med deras förvaltning av donationsfonder. Den service fondbyrån därvid

erbjuder består främst av placeringsverksamhet, bokföring, redovisning

samt kassa- och värdepappershantering. Däremot ankommer det inte på

fondbyrån att besluta om hur fondemas ändamål skall tillgodoses. Statliga

eller kyrkliga organ kan alltså lämna över den ekonomiska förvaltningen

av sina donationsfonder till kollegiet. Det formella stödet härför finns i

regeringens beslut 1968-06-28 som ligger till grund för statskontorets cir

kulär och som inte bör upphävas. Beslutet bifogas. Efter permutationsla-

gens ikraftträdande 1972-07-01 fattas beslut om överlämnande av förvalt

ningen genom permutation i varje enskilt fall. Denna viktiga verksamhet 47

som torde innebära
betydande rationaliseringsvinster för den statliga och Prop. 1988/89:97

kyrkliga fondförvaltningen behöver alltså inte längre cirkulärets stöd. Bilaga
2

1
kapitel 9 om kommitténs fortsatta utredningsarbete sägs att en sammanslagning
av aU statlig fondförvaltning visserligen inte är aktuell men att en viss
samordning bör övervägas. Kollegiet vill framhålla att de av kollegiet
förvaltade fonderna som regel inte är statliga medel utan atl tillgångarna
tillhör fondema i egenskap av självständiga rättssubjekt. Detta gäller inte
bara de ca 250 donationsfonderna, vilka tillkommit genom förordnanden av
enskilda, utan också övriga fonder vilka inte ingår i statsbudgeten utan är
avsatta för bestämda ändamål med särskilda intressenter. Vid de
organisatoriska övervägandena måste detta förhållande tillmätas avgörande vikt,
och kollegiet fömtsätter därför att synpunkter från representanter för
fondernas intressenter inhämtas under utredningsarbetet.

3.2 Hovrätten för Övre Norrland 8.2 Andra författningsändringar

Vad
gäller de föreslagna ändringama i 15 kap. 8 § föräldrabalken. finner hovrätten
att det inte möter något hinder att slopa möjligheten lill inskrivning av
omyndigas värdepapper i stasskuldboken. . Hovrätten har inte något att erinra
mot utformningen av de författningsförslag som kommittén lägger fram.

3.3 Fullmäktige i riksbanken

FuUmäktige
avstyrker kommitténs förslag vad avser styrelsen för Stockholms fondbörs.
Enligt fullmäktige kan det i framtiden sakligt sett finnas starkare skäl för
riksbanken än i dag att vara representerad i styrelsen. Enligt fullmäktiges
mening bör därför riksbanken, i avvaktan på det slutliga StäUningstagandet till
Värdepappersmarknadskommitténs betänkande, fortsättningsvis ensam utse sin
representation i styrelsen för Stockholms fondbörs.

8
Utnämning eller nominering av styrelserepresentanter

Riksgäldskontoret
utser idag, beroende på antingen sin ställning som myn

dighet under riksdagen eller pä sin centrala roll på kreditmarknaden,

styrelserepresentant i några bolag och nämnder. I ett av dessa sker valet

gemensamt med riksbanken (fondbörsen) och i ett utser regeringen på

förslag av riksbanken resp. riksgäldskontoret hälften vardera av de leda

möter som myndighet under riksdagen skall välja (Aktiebolaget Aerotrans- -,

porter). När riksgäldskonloret ny byter huvudmannaskap bör reglerna ses

över. Även riksbankens utnämnings- eller nomineringsrätt påverkas i de

fall detta skett delat eller gemensamt med riksgäldskontoret.

Fullmäktige har inga invändningar mot komitténs förslag, att nomine- 48

ringsförfarandet slopas
och att regeringen fortsättningsvis utan sådant Prop. 1988/89:97 särskilt
förfarande utser samtliga ledamöter i Aktiebolaget Aerotranspor- Bilaga 2 ters
representantskap.

Däremot
vill fullmäktige avstyrka kommitténs förslag vad avser styrelsen för
Stockholms fondbörs. Enligt fullmäktige kan det i framtiden sakligt sett finnas
starkare skäl för riksbanken än i dag att vara representerad i styrelsen.
Utvecklas obligationsmarknaden i den takt som kan förväntas samtidigt som en
allt större del av handeln sker över börsen är det viktigt för riksbanken att
vara representerad i styrelsen, eftersom omvårdnaden om obligationsmarknaden
primärt är en angelägenhet för riksbanken. Enligt fullmäktiges mening bör
därför riksbanken, i avvaktan på del slutliga ställningstagandet till Värdepappersmarknadskommitténs
betänkande, fortsättningsvis ensam utse sin representation i styrelsen för
Stockholms fondbörs.

I
övrigt har fuUmäktige ingen erinran mot kommitténs förslag rörande utnämning
eller nominering av representanter i berörda styrelser och nämnder.

3.4 Försäkringsinspektionen

Vad
gäller förslagen till nya bestämmelser om revisorer för granskning av sladshypolekskassans
resp. hypoteksbankens förvaltning anser inspektionen att det finns anledning
att nu frångå den gällande ordningen på sätt som föreslagits. Inspektionen
anser att i väntan på resultatet av den pågående översynen av hypotekslagstiftningen
kan en lämplig ordning vara att regeringen utser en revisor, atl två revisorer
utses på ombudsstämma resp. på delägarsammankomst samt att bankinspektionen
såsom tillsynsmyndighet ges rätt att utse en revisor.

3.5 Bankföreningen

8
övriga författningsändringar

Riksgäldskommittén
har förslagit att möjligheten till inskrivning i statsskuldsboken av omyndigs
premieobligationer skall upphöra. Kommittén motiverar sitt förslag med att
förfarandet är tidskrävande för riksgäldskontoret utan att ge motsvarande
vinst i fråga om skydd för omyndigs tillgångar. Dessutom utnyttjas möjligheten
alltmer sällan.

Bankföreningen
vill i detta sammanhang erinra om att förmynderskaps-

kommittén i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU 1988:40) Föräldrar

som förmyndare föreslagit att bestämmelsen i 15 kap. 8 § föräldrabalken,

enligt vilken obligationer m. fl. värdepapper skall nedsättas i öppet förvar i

riksbanken eller annan bank så snart det sammanlagda värdet på sådana

värdepapper överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbe

lopp, skall upphöra att gälla. Kommittén har vidare föreslagit att lagen

(1924:322) om värd av omyndigs värdehandlingar skall upphöra. Genom

förs de föreslagna ändringarna i lagstiftningen kommer möjligheten alt

skriva in premieobligationer i statskuldsboken att bli den enda kvarståen- 49

de möjligheten lill
kontroll av förmyndares, förvaltares och gode mäns Prop. 1988/89:97

förvaltning i fråga om sådan egendom. Bilaga 2

Avtal
med bank skall dock enligt förslaget kunna träffas om förvaltning av enskilds
värdehandlingar på villkor som överförmyndaren uppställer. En sådan förvaltning
torde dock om den begränsas till att avse premieobligationer ställa sig
alltför dyr för att utgöra ett rimligt alternativ. Enligt föreningen får det
givetvis anses olämpligt att frågan om kontrollmöjligheterna handläggs i två
skilda sammanhang utan samordning. Föreningen förordar därför att
finansdepartementet samordnar beredningen av föreliggande förslag med
justitiedepartementet, som har att ta ställning till förmynderskapsutredningens
nu nämnda betänkande. Härvid bör alltså noga övervägas på vilket sätt en
eventuell kontrollfunktion av förmyndarens förvaltning lämpligen bör
gestallas.

3.6 Sparbanksföreningen

Kommittén
föreslår att reglerna i 15 kap. 8 § föräldrabalken ändras varigenom
möjligheten tiU inskrivning i statsskuldboken slopas. Detta överensstämmer
inte med vad förmyndarskapsutredningen framför i sitt betänkande Föräldrar som
förmyndare, SOU 1988:40. Där föreslås att möjligheten till inskrivning i
statsskuldboken skall kvarstå i vissa fall. Sparbanksföreningen, som inte i
detta sammanhang vill ta ställning i frågan humvida inskrivningsmöjligheten bör
kvarstå, vill understryka vikten av att de tvä ■ utredningarna samordnas
i denna fråga.

För
övrigt har sparbanksföreningen inte något att invända mot de av kommittén föreslagna
ändringarna.

3.7 Hypoteksbanken

Det
främsta sambandet mellan Riksgäldskontorei och Hypoteksbanken är att kontoret
garanterar Hypoteksbankens gmndfond pä för närvarande 2,3 miljarder kronor.
Denna omständighet utgör bakgrund till att Riksgäldsfullmäklige — enligt
gällande lag — utser en ledamot av Hypoteksbankens styrelse, som skall vara
styrelsens vice ordförande, jämte en suppleant för denne. Härjämte utser
Riksgäldsfullmäktige en revisor och en suppleant för denne.

Enligt
kommiltéförslaget flyttas rätten att utse ledamot jämte suppleant i bankens
styrelse från Riksgäldskontoret till Regeringen. Med hänsyn till att
Riksgäldskontoret i fortsättningen skall betraktas som en myndighet underställd
Regeringen, har Hypoteksbanken ingen erinran mot förslaget.

Enligt
gällande lag skall Hypoteksbanken ha fem ordinarie revisorer jämte lika mänga
suppleanter. En ordinarie revisor jämte suppleant utses av
Riksgäldsfullmäktige, medan Bankinspektionen utser en ordinarie revisorjämte
suppleant. Övriga revisorer jämte suppleanter väljs på ordinarie delägarsammankomst.
Av de på delägarsammankomsten utsedda revisorerna skall en ordinarie revisor
och hans suppleant vara auktoriserade revisorer.

Enligt
kommittéförslaget skall det i fortsättningen endast finnas två av 50

Regeringen utsedda
revisorer i Hypoteksbanken jämte suppleanter för Prop. 1988/89:97 dessa.
Anordningen med förtroendevalda revisorer avskaffas helt. Detta är Bilaga 2
enligt Hypoteksbankens mening helt oacceptabelt. Hypoteksbanken utgör en del av
landshypoteksorganisationen och det är angeläget att de i organisationen
ingående föreningarna ges tillfälle att genom utseende av revisorer i banken
erhålla insyn i dennas verksamhet.

Kommittén
har inte förebragl några skäl för en ändring av antalet revisorer och
suppleanter. Hypoteksbanken anser alt antalet revisorer liksom tidigare skall
vara fem ordinarie och fem suppleanter. Av dessa skall tre ordinarie och lika
många suppleanter utses av delägarsammankomsten, medan återstående tvä
ordinarie och två suppleanter bör utses av Regeringen.

Hypoteksbanken
har ingen erinran mot förslaget att avskaffa möjligheten för Riksgäldskontoret
att utse ombud på delägarsammankomsten.

3.8 Stadshypotekskassan

Kassastyrelsens
sammansättning

Som
riksgäldskommitlén konstaterar tillhör den grundläggande frågan om statens roll
i Stadshypotekskassan de centrala uppgifterna för den nu inledda hypoteksutredningen.
I avvaktan på hypoteksutredningens överväganden bör nu ingen saklig prövning
göras av den lämpliga sammansättningen av kassaslyrelsen, utan del bör endast
klargöras vem som skall överta riksgäldsfullmäktiges nuvarande uppgift att utse
en ordinarie ledamot och en suppleant i styrelsen. Stadshypotekskassan har
därvid ingen invändning mot att uppgiften flyttas till regeringen, som ju redan
utser de två övriga statliga ledamöterna.

Antalet
revisorer

I
fråga om revisorerna är riksgäldskömmitténs ställningslagande mer oklart,
eftersom del synes finnas en bristande korrespondens mellan det i texten
beskrivna förslaget och del formella författningsförslagel. 1 författ-ningsförslagel
finns också ändringar som överhuvudtaget inte har kommenterats i kommitténs Överväganden.

Stadshypolekslagens
nuvarande bestämmelser innebär att det skall finnas fyra revisorer hos Kassan
och suppleanter för dessa. Riksgäldsfullmäktige utser en av revisorerna. En
revisor, som skall vara revisionens ordförande, utses av bankinspektinen och
de två återstående av Kassans ombudsstämma. En av de stämmovalda revisorerna
skall vara auktoriserad revisor.

I
kommitténs överväganden är revisorsfrågan kortfattat behandlad. För

slaget anges pä följande sätt: "Kommittén föreslär att de lekmannareviso

rer som fullmäktige utser avskaffas". I förslaget till författningstext
där

emot är det de av Kassans ombudsstämma utsedda revisorerna som av

skaffas. Likaså fråntas bankinspektionen rätten att utse revisor, medan i 51

stället regeringen
föreslås få till uppgift att utse två revisorer. Något krav Prop.
1988/89:97

på auktoriserad revisor kvarstår inte. Bilaga 2

Vi
utgår från att här måste ha skett något misstag, som får skyllas på den tidspress
under vilken riksgäldskommittén arbetat. Det kan inte rimligtvis ha varit
kommitténs mening att beröva Kassans ombudsstämma rätten att utse revisorer
eller all avskaffa kravet på att minst en av Kassans revisorer skall vara auktoriserad.
Stadshypotekskassan avstyrker bestämt sådana propåer.

Vem
bör utse revisorerna

Enligt
betänkandets text anser kommittén att den lekmannarevisor som riksgäldsfullmäklige
utser skall avskaffas. Vid underhandskontakt med kommitténs expert har vi emellertid
förstått att kommittén inte alls avsett att den statligt utsedde revisorn skall
avskaffas, utan tänkt sig att uppgiften att utse denne skulle flyttas till
regeringen. Vidare har man uppfattat dagens bestämmelser så, att staien utser
två revisorer varav en genom riksgäldsfullmäklige och en genorh
bankinspektionen. Om dä regeringen övertar uppgiften att utse den ena revisorn
har man tyckt det mindre lyckligt att en under regeringen lydande myndighet
skall utse den andra.

Här
menar vi emellertid att riksgäldskommitlén gjort en olämplig bedömning. 1 och
med atl Stadshypotek år 1970 ställdes under bankinspektionens tillsyn
överfördes det som tidigare varit regeringens uppgift, nämligen all utse en
revisor för stadshypotekskassan, till inspektionen. Det finns ingen anledning
att nu frånta bankinspektionen den uppgiften, eftersom saken på inget sätt
hänger samman med riksgäldens omvandling. Bankinspektionen utser enligt
bankrörelselagen en eller flera revisorer i varje bank, och del skulle vara synnerligen
märkvärdigt om inte samma förhållande skulle gälla för stadshypotekskassan.

Om
man således håller fast vid att bankinspektionen skaU utse en revisor leder kornmitténs
återgivna resonemang snarast till slutsatsen att del är olämpligt atl låta
regeringen utse ytterligare en statlig revisor. Man kommer alltså på denna väg
fram till det som kommittén i betänkandetex-len föreslår, nämligen att den av
riksgäldsfullmäktige utsedde revisorn skall avskaffas. Det betyder dock inte
att antalet revisorer bör minskas. Vi föreslår därför att ombudsstämman får
utse ytterligare en revisor, dvs. sammanlagt tre.

Egentligen
kan det ifrågasättas om del överhuvudtagel finns skäl att i stadshypotekslagen
fastlägga exakt hur många revisorer stämman skall utse, men som ett första steg
skulle dock en utvidgning lill tre vara av värde. T. ex. vill vi peka pä att
nuvarande bestämmelser förhindrar atl Kassan får två auktoriserade revisorer,
vilket skulle kunna vara naturligt i ett kreditinstitut av Stadshypoleks
storlek. Något absolut krav pä detta krav bör emellertid inte uppställas i
lagen.

52

Jäv.sbestätnmelserJör
revisorerna Prop. 1988/89:97

Möjligen
som konsekvens av att kommitténs lagtextförslag avskaffat de på bilaga / Kassans
ombudsstämma valda revisorerna har också paragrafens sista stycke, som inrymmer
jävsbestämmelser rörande revisorerna, försvunnit. Från Kassans sida har man
tidigare uppfattal det som en brist att dessa frågor inte varit ordentligt
reglerade i stadshypotekslagen och med stor tillfredsställelse sett att de
numera har förts in. Bestämmelser av motsvarande innehåll finns ju också t.
ex. i bankrörelselagen. Vi anser alltså att ingen ändring bör ske på denna
punkt.

Sammanfattning

1
avvaktan pä hypoteksutredningens genomgång av frågor som rör statens roll i Stadshypotek
bör nu endast vidtas de anpassningar som är en direkt konsekvens av att
riksgäldsfullmäktige avskaffas. Att regeringen då övertar uppgiften att utse
vice ordföranden med suppleant i sladshypolekskassans styrelse anser vi
naturligt. I fråga om utseende av en revisor förordar vi att det i stället
överlåts åt ombudsstämman att utse tre revisorer i stället för dagens två.
Slutligen anser vi att stadshypolekslagens bestämmelser om revisorsjäv skall
finnas kvar.

3.9 Advokatsamfundet

Vissa
uppgifter sotn fiyttas från riksgäldskontoret (7. sid. 81)

De
uppgifter som flyttas från riksgäldskontoret synes i princip utgöra en konsekvens
av det ändrade huvudmannaskapet och föranleder inga kommentarer från
samfundets sida.

Övrigaförfattningsändringar
(8. sid. 89)

Remisstiden
har icke tillåtit samfundet att göra en självständig inventering av eventuellt erforderiiga
författningsändringar.

Samfundet
har inget att erinra mot vad som anförs av kommittén i denna del.

3.10 Stockholms överförmyndarnämnd Sammanfattning

Stockholms
överförmyndarnämnd anser sig inte kunna tillstyrka kommit

téns förslag att bestämmelsen i 15 kap. 8 § 3 st. föräldrabalken om inskriv

ning av premieobligationer skall tas bort. Kommitténs förslag medför att

premieobligationer inte heller skall deponeras i bank, såvida inte värdet av

förefintliga värdepapper Överstiger den gräns på två basbelopp som är

angiven i 15 kap. 8 § 1 st. föräldrabalken. All kommittén har uppfattning

en att möjligheterna till kontroll inte minskas nämnvärt genom förslaget

visar en bristande insikt i överförmyndarnas tillsynsverksamhet. Det bör 53

observeras att
Förmyndarskapsutredningen i sitt nyligen avgivna betan- Prop. 1988/89:97
kände SOU 1988:40 dels föreskriver skyldighet för förordnade förmynda-
Bilaga 2 re, gode män och förvaltare att skriva in premieobligationer i
statsskuldboken (14 kap. 9 §), dels ger överförmyndaren möjlighet att fatta
särskilt beslut om inskrivning i de fall där det behövs för att trygga
förvaltningen vid föräldraförvaltning (13 kap. 19 §).

Avsnitt
föräldrabalken

Riksgäldskommitlén

Kommittén
anser det inte sannolikt att möjligheterna för kontroll av förmyndarens
förvaltning i praktiken nämnvärt minskas om möjligheten till inskrivning helt
tas bort. Möjligheten till inskrivning föreslås därför upphävd, genom att föräldrabalken
ändras så att den inte längre fömtsätter att sådan inskrivning kan ske.

Överförmyndarnämnden

Förslaget
synes ha lämnats utifrån föreställningen att premiobligationer kan deponeras i
bank i stället för att skrivas in i statsskuldboken. Detta är dock en felsyn,
eftersom ett upphävande av bestämmelsen om inskrivning medför att
depositionskrav inte kan ställas förrän premieobligationerna ensamma eller
tillsammans med andra värdepapper överstiger två basbelopp, dvs. f. n. 55 800
kronor. I de flesta förmynderskap, godmanskap och förvaltskap skulle därmed överförarmyndaren
fråntagas möjligheten till effektiv kontroU av premieobligationer.

Nuvarande
regler om inskrivning ger överförmyndaren möjlighet att på ett enkelt sätt
tillse att omyndiga och personer vars egendom förvaltas av god man eller
förvaltare förvaras på ett tillfredsställande sätt och att utfallande vinst
verkligen tillfaller ägaren av obligationen. Genomförs kommitténs förslag
fråntas överförmyndaren möjligheten till effektiv kontroll. Detta medför
påtagliga risker för att omyndigas och huvudmäns obligationer kan bli föremål
för utbyte vid utfallande vinster utan att överförmyndaren får kännedom därom.
Överförmyndarens svårigheter att kontrollera premieobligationer har också varit
avgörande för Förmynderskapsutredningens enhäUiga uppfattning att inskrivning
även i fortsättning är nödvändig. SOU 1988:40 s. 168.

54

Innehåll Prop. 1988/89:97

Sid

Regeringens proposition......................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll......................... I

Propositionens lagförslag........................................ 2

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde ........... 15

1. Inledning......................................................... 15

2.
Anslagsfrågor budgetåret
1989/90........................ 16

3.
Vissa uppgifter som flyttas
från riksgäldskontoret ... 20

4.
Andra författningsändringar som
kräver riksdagsbeslut 24

5.
Lagrådets hörande ........................................... 26

6.
Hemställan ...................................................... 26

7.
Beslut............................................................. .. 27

Bilaga
1. Sammanfattning av förslaget i betänkandet .. 28

Bilaga
2. Förteckning över remissinstanserna och remissammanställ

ning .................................................................. 31

NorsledtsTryckeri, Stockholm 1989 55