Prop. 1989/90:106

Regeringens proposition 1989/90:106

om uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige
och Belgien

m

Prop. 1989/90:106

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 15 februari 1990.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Odd
Engström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner att dubbelbeskattningsavtalet
mellan Sverige och Belgien sägs upp samt antar en lag om upphävande av
förordningen (1968:568) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien.
Avsikten är att avtalet skall upphöra att gälla vid nästkommande årsskifte.

1 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 106

Förslagtill Prop. 1989/90:106

Lag om upphävande av förordningen (1968:568) om tillämpning
av avtal den 2 juli 1965 mellan Sverige och Belgien för undvikande av
dubbelbeskattning och för reglering av vissa andra frågor beträfTande skatter
på inkomst och förmögenhet

Härigenom
föreskrivs att förordningen (1968:568) om tillämpning av avtal den 2 juli 1965
mellan Sverige och Belgien för undvikande av dubbelbeskattning och för
reglering av vissa andra frågor beträffande skatter på inkomst och förmögenhet
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1990. Den upphävda förordningen
skall dock fortfarande tillämpas

a) i fråga om skatter som innehållits vid källan, på inkomst som blivit tillgänglig
för lyftning eller förfallit till betalning före den 1 januari 1991,

b) i fråga om andra inkomstskatter, på skatter som påförs för beskattningsperioder
som avslutats före den 1 januari 1991 samt

c) i fråga om svensk förmögenhetsskatt, på skatt som påförs vid 1992 eller
tidigare års taxering.

Finansdepartementet Prop. 1989/90:106

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 febmari 1990

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson,
Molin, Sahlin

Föredragande:
statsrådet Engström

Proposition om uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet
mellan Sverige och Belgien

1 Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Belgien

I
syfte att undvika dubbelbeskattning av inkomster från rederirörelse ingicks en
konvention med Belgien redan den 31 maj 1929 (S.Ö. nr 49/1930). Denna
konvention tillämpas dock inte under tid då det nu gällande
dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Belgien är i kraft.

Dubbelbeskattningsavtalet
mellan Sverige och Belgien ingicks den 2 juli 1965 och ändrades genom
skriftväxling den 7 mars 1967 (prop. 1967:132, BevU 52, rskr. 324, SFS 1968:568
ändrad genom SFS 1977:359). För tillämpningen av detta dubbelbeskattningsavtal
har även utfärdats förordningen (1977:360) om kupongskatt för person med
hemvist i Belgien, m.m. samt förordningen (1982:987) om nedsättning av belgisk källskatt
på utdelning, ränta och royalty.

Dubbelbeskattningsavtalet
mellan Sverige och Belgien avviker på vissa punkter klart från svensk avtalspolicy.
Ett exempel på detta är beskattningen av realisationsvinst vid avyttring av
fast egendom och aktier. Enligt avtalets art. 13 punkt 2 skall nämligen
realisationsvinst vid avyttring av fast egendom och aktier i princip beskattas
endast i den stat där säljaren har hemvist. Denna avtalsbestämmelse — som i
fråga om fast egendom saknar motsvarighet i såväl OECD:s modellavtal som andra
svenska dubbelbeskattningsavtal — har medfört att en person som enligt avtalet
har hemvist i Belgien kan avyttra fast egendom belägen i Sverige resp. svenska aktier
utan att den realisationsvinst som därvid uppkommer kan beskattas i Sverige.
Enligt belgisk lagstiftning beskattas i regel inte fysiska personer för
realisationsvinst. Den nu redovisade avtalsbestämmelsen har därför medfört att
här bosatta innehavare av fastigheter eller aktier flyttat till Belgien bl. a.
för att kunna avyttra sådan egendom utan skattekonsekvenser. Härtill kommer
att man i Belgien inte har någon förmögenhetsskatt

och
att avtalet (art. 22 punkt 4) ger hemviststaten den uteslutande beskatt- Prop.
1989/90:106

ningsrätten
bl.a. i fråga om förmögenhet bestående av bankmedel och

värdepapper.

Med
anledning av det ovan anförda och då avtalet även på andra punkter behöver
moderniseras inleddes under år 1983 förhandlingar om ett nytt avtal. Från
svensk sida har därvid bl.a. framställts önskemål om att de nu berörda
bestämmelserna ändras eller, såvitt avser förmögenhetsskatten, utmönstras i
syfte att erhålla ett avtal som överensstämmer med nu gällande svensk
skattelagstiftning och avtalspolicy.

Under
förhandlingarna har från svensk sida också ställts krav på att det i ett nytt
avtal tas in vissa villkor för att utdelning som belgiska bolag betalar till svenska
bolag skall undantas från svensk skatt. Villkoren innebär att befrielse från
svensk skatt på mottagen utdelning medges endast om den vinst av vilken
utdelningen betalas direkt eller indirekt underkastats en skatt motsvarande den
som svenska aktiebolag är underkastade. Befrielsen medges i syfte att undvika
kedjebeskattning av bolagsinkomst [jfr 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt]. Sådan befrielse bör inte komma i fråga om den vinst av vilken
utdelningen betalats inte beskattats eller beskattats med en låg skatt. Villkor
av detta slag för att undanta utdelning från utlandet från svensk beskattning
utgör därför ett svenskt krav vid om- eller nyförhandling av
dubbelbeskattningsavtal.

När
det gäller Belgien uppgår den normala skattesatsen för bolag till 43%. Det
faktiska skatteuttaget är jämföriigt med det som träffar svenska bolag. I
Belgien beskattas emellertid vissa företag, till exempel s. k. Coordi-nation Centres,
med utgångspunkt i en skattebas som i praktiken leder fram till en beskattning
som inte uppfyller de svenska villkoren för att utdelning skall vara undantagen
från svensk skatt (belgiska Coordination Centres beskattas för en fiktiv
inkomst som bestäms med utgångspunkt i dess driftkostnader exkl. löner,
löneförmåner och räntekostnader). Jag vill i detta sammanhang också anknyta till
vad som anförts i prop. 1989/90:47 om vissa internationella skattefrågor (s. 17f).
Regelmässigt görs en prövning av den skattemässiga behandlingen av utländska
juridiska personer i samband med att Sverige förhandlar om dubbelbeskattningsavtal
med en främmande stat.

Under
de förhandlingar som förts om ett nytt avtal har en för bägge parter acceptabel
lösning kunnat uppnås bl.a. i fråga om realisationsvinst och förmögenhet.
Däremot har de belgiska förhandlarna inte ansett sig kunna acceptera de villkor
som Sverige ställt upp för att från svensk beskattning undanta utdelning som
belgiska bolag betalat till svenska bolag. Inte heller har enighet kunnat nås
om belgiska Coordination Centres ställning i avtalet. Från svensk sida har vid
ett antal tillfällen försök gjorts att återuppta förhandlingarna. Dessa försök
har dock varit fruktlösa.

Jag
har med hänsyn till dessa omständigheter och efter samråd med chefen för
utrikesdepartementet funnit att nu gällande avtal bör sägas upp. I enlighet med
dubbelbeskattningsavtalets art. 29 punkt 4 kommer därvid bestämmelserna i
konventionen den 31 maj 1929 mellan Sverige och. Belgien angående förhindrande
av dubbelbeskattning av inkomster härrö-

rande
från rederirörelse att bli tillämpliga fr. o. m. den tidpunkt då dubbel- Prop.
1989/90: 106 beskattningsavtalet upphör att gälla.

Min
förhoppning är att förhandlingarna om ett nytt avtal snarast kan återupptas.
Kan ett nytt avtal ingås inom kort är det möjligt att ge detta retroaktiv
effekt för att bl.a. förhindra de kostnadsökningar för svenska företag med
verksamhet i Belgien som annars blir följden av ett avtalslöst tillstånd.

2 Uppsägningsfbrfarandet

Enligt
uppsägningsbestämmelserna i det svensk-belgiska dubbelbeskattningsavtalet
skall avtalet sägas upp senast den 30 juni för att det skall upphöra att gälla
vid utgången av samma år. Enligt min mening bör det nuvarande avtalet med
Belgien upphöra att gälla snarast möjligt varför riksdagens behandling av
frågan bör ske under våren 1990.

Om
riksdagen godkänner att det svensk-belgiska dubbelbeskattningsavtalet sägs upp
har jag för avsikt att föreslå regeringen att upphäva förordningen (1977:360)
om kupongskatt för person med hemvist i Belgien, m.m. samt förordningen
(1982:987) om nedsättning av belgisk källskatt på utdelning, ränta och royalty.

3 Lagrådets hörande

På
gmnd av förslagets beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.

4 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna
att avtalet mellan Sverige och Belgien för undvikan

de av dubbelbeskattning och för reglering av vissa andra frågor

beträffande skatter på inkomst och förmögenhet sägs upp,

2. anta
ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om

upphävande av förordningen (1968:568) om tillämpning av avtal

den 2 juli 1965 mellan Sverige och Belgien för undvikande av

dubbelbeskattning och för reglering av vissa andra frågor beträffan

de skatter på inkomst och förmögenhet.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1990