Prop. 1989/90:11

Regeringens proposition 1989/90:11

om stiftsledningen i Uppsala stift, m, m.

Prop. 1989/90:11

s. 1988 Kontrollera mot PDF

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 28 september 1989.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Margot Wallström

Propositionens huvudsakliga innehåll

Ärkebiskopen
avlastas för närvarande en stor del av arbetsuppgifterna som stiftschef i
Uppsala stift genom att domprosten i Uppsala med 75 procents befrielse från sin
egen tjänst hjälper ärkebiskopen i stiftsledningen. I propositionen föreslås
att en ny tjänst som biträdande biskop får inrättas i Uppsala stift.

Innehavaren
av tjänsten skall på heltid fullgöra de uppgifter i stiftet som ärkebiskopen
delegerar till honom eller henne. Tjänsten föreslås bli knuten till
ärkebiskopsämbetet, vid vars kansli också skall finnas en sekreterare åt den
biträdande biskopen. En biträdande biskop, som inte på ärkebiskopens uppdrag
är ledamot och ordförande i domkapitlet eller stiftsstyrelsen, skall ha rätt
att närvara vid deras sammanträden och delta i överläggningarna men inte i
besluten.

Tjänsten
skall inrättas av regeringen och skall tillsättas i samma ordning som gäller
för annan biskopstjänst än ärkebiskopstjänsten.

De
av reformen föranledda lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
1990.

Kyrkomötet
har yttrat sig över förslag till ändringar i församlingslagen, kyrkofondslagen
och prästanställningslagen. Kyrkomötet har därjämte lagt fram förslag om
ändringar i lagen om biskopsval och domkapitelslagen. Propositionen innehåller
därför tre huvuddelar:

regeringens skrivelse till
kyrkomötet (s. 10)

kyrkomötets yttrande (s. 17)

föredragande statsrådets
ställningstagande till kyrkomötets synpunkter och förslag (s. 42)

Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste läsa alla tre delarna.

1 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 11

Propositionens lagförslag P-

1989/90:11 1 Förslag till

Lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184)

Härigenom
föreskrivs att 1, 13, 14, 19, 21, 22, 24, 33 och 42 §§ prästanställningslagen
(1988:184) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§

Denna lag är tillämplig på bisko- Denna lag är tillämplig på bisko

par och andra präster i svenska kyr- par, biträdande biskop och andra

kan som har anställning i territo- präster i svenska kyrkan som har

riella pastorat och stiftssamfällighe- anställning i territoriella pastorat

ter. och stiftssamfälligheter.

Bestämmelserna
i 22, 23, 27 43 och 50 55 §§ skall tillämpas också på sådana präster i
svenska kyrkan som har anställning i andra icke-territo-riella pastorat än hovförsamlingen.

Avlöningsförmånerna i prästernas anställningar fastställs under medverkan
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (statligt reglerade
anställningar).

13§

1 varje stift skall det finnas en I varje stift skall det finnas en

tjänst som biskop. I Uppsala stift är tjänst som biskop. I Uppsala
stift är

ärkebiskopen biskop. ärkebiskopen biskop. / det stiftet får

det också finnas en tjänst som biträdande biskop.

I
en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt
och pastorsadjunkt.

14§

Val
av biskop förrättas enligt be- Val av biskopar och av en biträ-

stämmdserna i lagen (1963:633) dande biskop i Uppsala stift Vörräl-

om biskopsval. tas enligt bestämmelserna i lagen

(1963:633)
om biskopsval.

Enligt lagen (1982:942) om Enligt lagen (1982:942) om

svenska kyrkan utnämner regering- svenska kyrkan utnämner regering

en till biskop en av de tre som har en till biskop en av de tre som har

föreslagits vid biskopsvalet. föreslagits vid biskopsvalet. Det-

samma skall gälla om utnämningen av en biträdande biskop i Uppsala stift.

19§

Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela före-

skrifter om de särskilda villkor som skrifter om de särskilda
villkor som i övrigt skall gälla för behörighet till i övrigt skall gälla
för behörighet till annan prästtjänst än biskopstjänst. en annan
prästtjänst än en biskopstjänst eller en tjänst som biträdande

biskop.

Senaste lydelse 1988: 1554.

s. 1989 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.

1989/90:11

21§

Prästtjänster
och vikariat på sådana tjänster skall av domkapitlet kungöras lediga till
ansökan. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från denna skyldighet.

Ansökan
skall ges in till domkapitlet inom föreskriven tid. Om det finns särskilda
skäl, får dock domkapitlet vid sin prövning av de sökandes behörighet även
beakta ansökningar som har kommit in för sent.

Har
en tjänst som kyrkoherde, vilken skall tillsättas i den ordning som anges i 5
och 6 §§, eller en tjänst som komminister kungjorts ledig till ansökan, skall
den kungöras ledig ytterligare en gång om det inte finns tre behöriga sökande till
tjänsten och om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden begär det.

Vad
som nu har sagts gäller inte Vad som nu har sagts gäller inte

tjänst som biskop eller, såvitt avser en tjänst som biskop eller biträdan-

första och andra styckena, tjänst de biskop eller, såvitt avser första

som pastorsadjunkt. och andra styckena, en tjänst som

pastorsadjunkt.

22
§ Tjänst som biskop tillsätts med En tjänst som biskop eller biträ-fullmakt.
Övriga prästtjänster samt dande biskop tillsätts med fullmakt, vikariat
tillsätts med förordnande. Övriga prästtjänster samt vikariat

tillsätts
med förordnande.

24
§

Frågor om inrättande av tjänster Frågor om inrättande av tjänster

som biskop och domprost prövas som biskop, biträdande biskop i

av regeringen. Uppsala stift och domprost prövas

av
regeringen.

Frågor
om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt prövas av
svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt föreskrifter som regeringen meddelar
prövar centralstyrelsen också frågor om inrättande av personliga tjänster för
präst eller tjänster för präst med tjänstgöring i flera stift.

Frågor
om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister och pastorsadjunkt prövas
av stiftsstyrelsen.

33 §

Avskedande
får inte grundas en- Ett avskedande får inte grundas

bart på omständigheter som
stifts- enbart på omständigheter som

styrelsen har känt till
mer än en må- domkapitlet har känt till mer än en

nad före prövningen. månad före prövningen.

När
frågan om avskedande prö- När frågan om ett avskedande

vas av ansvarsnämnden för bisko- prövas av ansvarsnämnden för bis

par får avskedande inte grundas en- kopar får avskedandet inte grundas

bart på en omständighet som den enbart på en omständighet som den

myndighet biskopen lyder under myndighet en biskop eller en biträ

hav känt till mer än två månader dande biskop lyder under har känt

före prövningen. till mer än två månader före pröv

ningen.

s. 1990 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

Första
och andra styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs 1989/90:
11 av riksdagens ombudsmän eller justitiekanslem inom sex månader efter det att
omständigheten har inträffat.

42
§ Frågor om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning och
läkarundersökning prövas av domkapitlet i det stift där prästen har sin
anställning.

För
biskopen prövas dock frågor- För en biskop eller en biträdande

na av ansvarsnämnden för bisko- biskop prövas dock frågorna av an-

par. svarsnämnden för biskopar.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1963:633) om biskopsval

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1963:633) om biskopsval' dels att i 11, 1315 och
19 §§ orden "biskopsämbete" och "ärkebiskopsämbete" i
olika böjningsformer skall bytas ut mot "biskopstjänst" respektive
"ärkebiskopstjänst" i motsvarande form, dels att 1 och 2 §§ skall ha
följande lydelse.

Prop. 1989/90:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

När
ämbete såsom ärkebiskop ef ter biskop blir ledigt, skall efter regeringens
förordnande val anställas för upprättande av förslag till ämbetets besättande
(biskopsval).

1§

Innan
en tjänst som ärkebiskop, biskop eller biträdande biskop tillsätts, skall val
anställas för att upprätta förslag till tjänsten.

När en sådan tjänst
blir ledig skall regeringen förordna om biskopsval.

Val av andra biskopar än
ärkebiskopen skall förrättas av en valkorporation som består av

domkapitlets
ledamöter,

präster
som vid tidpunkten för valet innehar i stiftet inrättade tjänster som
domprost, kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt eller
enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster,

särskilt
utsedda elektorer för stiftets lekmän.

Val
av andra biskopar än ärkebiskopen och val av biträdande biskop i Uppsala stift
skall förrättas av en valkorporation som består av

domkapitlets
ledamöter,

präster
som vid tidpunkten för valet innehar i stiftet inrättade tjänster som domprost,
kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt eller enligt
förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster,

särskilt
utsedda elektorer för stiftets lekmän.

I
stift där det finns diakonianstalter, ingår i valkorporationen dessutom de
präster som vid tidpunkten för valet är anställda som föreståndare för sådana
anstalter.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Senaste lydelse av 19 § 1975: 1324. Senaste lydelse
1983:400.

3 Förslag till Prop.

Lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181) 1989/90:11

Härigenom
föreskrivs att 2 § domkapitelslagen (1988:181) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

2§
Domkapitlet består av följande ledamöter:

1.
biskopen som ordförande,

2.
domprosten eller, där det inte
finns någon domprost, en av regeringen för sex år i sänder bland stiftets
kyrkoherdar förordnad ledamot som vice ordförande,

3.
en präst vald av stiftets
präster,

4.
tre lekmän valda av
stiftsfullmäktige.

/ domkapitlet i Uppsala stift får ärkebiskopen i den utsträckning han
finner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som
ledamot och ordförande.

För
ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många suppleanter.
De utses på samma sätt som ledamöterna.

Vid
handläggning av de ärenden som enligt 16 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan
och 42 § första stycket prästanställningslagen (1988:184) ankommer på
domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som ledamot.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Förslag till

Lag om ändring i församlingslagen (1988:180)

Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 5 §, 6 kap. 12 § och 9 kap. 6 och 7 §§ församlingslagen
(1988: 180) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
kap. 5§ Ledamöter och suppleanter väljs bland dem som har rösträtt enligt 4 §. Den
som innehar tjänst som bis- Den som innehar en tjänst som bis-

kop är inte valbar till
ledamot eller suppleant. Kyrkoherde eller annan präst som är ledamot i
församlingens kyrkoråd samt den som är anställd hos församlingen och som i egenskap
av föredragande hos kyrkorådet eller på gmnd av andra uppgifter som hör till
tjänsten har den ledande ställningen bland församlingens tjänstemän är inte
heller valbar.

kop
eller biträdande biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Den som
innehar en tjänst som kyrkoherde eller innehar ett långtidsvikariat på en
sådan tjänst samt en präst som enligt 7 kap. 3 § andra stycket har förordnats
att vara ledamot i församlingens kyrkoråd är inte valbar. Den som är anställd
hos församlingen och som i egenskap av föredragande hos kyrkorådet eller på gmnd
av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland
församlingens tjänstemän är inte heller valbar.

Om
en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans uppdrag genast
utan särskilt beslut. Kyrkofullmäktige skall befria en ledamot eller en suppleant
från uppdraget, omhan vill avgå och särskilda skäl inte talar emot det.

6 kap.

12§ . ■

Valbar
är den som är kyrkobokförd inom valkretsen, är medlem av svenska kyrkan och som
är myndig på valdagen.

Prop. 1989/90:11

s. 5 Kontrollera mot PDF

Den som innehar tjänst
som biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Domprosten eller
annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen samt den som är
anställd hos stiftssamfälligheten och som i egenskap av föredragande hos
stiftsstyrelsen eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har
en ledande ställning bland stiftssamfällighetens tjänstemän är inte heller
valbar.

Den
som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop är inte valbar till
ledamot eller suppleant. Domprosten eller någon annan kyrkoherde som är
biskopens ersättare i stiftsstyrelsen samt den som är anställd hos stiftssamfälligheten
och som i egenskap av föredragande hos stiftsstyrelsen eller på gmnd av andra
uppgifter som hör till tjänsten har en ledande ställning bland stiftssamfällighetens
tjänstemän är inte heller valbar.

I
fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig uppdraget
tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamot och suppleant i
kyrkofullmäktige.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

9
kap. 1989/90:11

6§
Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna utser
stiftsfullmäktige en vice ordförande.

/ Uppsala stift får ärkebiskopen för en tid som motsvarar återstoden av
de valda ledamöternas valperiod i sitt ställe som ledamot och ordförande sätta
den biträdande biskopen i stiftet:

7§

Beträffande
stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden tillämpas bestämmelserna i
7 kap. 8 §, 9 § andra och tredje styckena, 11 -15 och 17-21 §§ samt 22 § första
stycket om kyrkoråd m. m. i församling.

Därvid
skall följande gälla.

1. Bestämmelserna
om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall

avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.

2.
Kungörelser och
tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens anslagstavla.

3.
Stiftsstyrelsen skall
underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse.
Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas
kyrkoråd, när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina
uppgifter.

4.
Stiftstyrelsen får, om inte
stiftsfullmäktige beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd
i en församling eller kyrklig samfällig-het att verkställa beslut av
stiftsfullmäktige eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller
särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen eller den kyrkliga samfalligheten.

5.
Bestämmelserna om
närvaro- 5. Bestämmelserna om närvaro-och yttranderätt för
kyrkoherde el- och yttranderätt för kyrkoherden eller hans
ersättare skall också avse ler hans ersättare skall också avse biskopen och
vice ordföranden i biskopen och vice ordföranden i stiftsstyrelsen. stiftsstyrelsen.
/ stiftsstyrelsen och

andra nämnder i Uppsala stift gäller detsamma också jÖr den biträdande
biskopen.

6. Protokoll
och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i

kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

beslutar det.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

5 Förslag till Prop.

Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182) 1989/90:11

Härigenom
föreskrivs att 8 § kyrkofondslagen (1988:182) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8§
Ur kyrkofonden betalas

1.
allmänt och extra
utjämningsbidrag enligt 13 16 §§,

2.
stiftsbidrag och
kyrkobyggnadsbidrag enligt 17 och 18 §§,

3. kostnader
för avlöningsför- 3. kostnader för avlöningsför

måner till biskopar och sådana maner till biskopar, den biträdande

präster som är anställda i de svens- biskopen i Uppsala stift och sådana

ka utlandsförsamlingarna, präster som är anställda i de svens

ka utlandsförsamlingarna,

4.
kostnader för pensionsförmåner till
präster eller efterlevande till präster enligt föreskrifter som regeringen
meddelar eller enligt avtal samt för försäkringsförmåner som enligt statlig
grupplivförsäkring utgår för präster eller andra kyrkomusiker än skolkantorer,

5.
kostnader för kyrkomötet och
dess myndigheter enligt regeringens bestämmande,

6.
kostnader för arvoden och annan
ersättning till ledamöter och suppleanter i domkapitlen enligt regeringens
bestämmande,

7.
förvaltningskostnader enligt
regeringens bestämmande för ärkebiskopsämbetet och departement eller
myndigheter där kyrkliga frågor handläggs,

8.
kostnader för verksamhet, som
bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, enligt
regeringens bestämmande,

9.
andra kostnader för kyrkliga
ändamål enligt regeringens bestämmande,

10. kostnader
för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt

ning i övrigt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Civildepartementet 1°?' ,.

1989/90:11

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 maj 1989

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Gradin, Carlsson,
Hellström, Johansson, Lindqvist, Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg,
Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson.

Föredragande:
statsrådet Wallström

Skrivelse till kyrkomötet om stiftsledningsfunktionens
framtida organisation i Uppsala stift, m.m.

1 Inledning

1
regleringsbrev den 8 juni 1978 föreskrev regeringen med stöd av riksdagens
beslut (prop. 1977/78:120, KrU 21, rskr.-262) att domkapitlet i Uppsala fick ur
kyrkofonden betala kostnader för ersättning åt domprosten i Uppsala vid
tjänstledighet för att biträda ärkebiskopen med stiftsarbetet. Med stöd härav
beslöt domkapitlet att med giltighet fr.o.m. den 1 juli 1978 tills vidare
bevilja domprosten tjänstledighet, motsvarande halva arbetstiden, för att
hjälpa ärkebiskopen med stiftsarbetet.

1
skrivelse den 14 september 1983 anförde domkapitlet, att ärkebiskopens
arbetsuppgifter successivt hade ökat och att domkapitlet fann det angeläget att
förordnandet för domprosten att assistera honom i stiftsarbetet utökades till
två tredjedels tjänstgöring samt att tjänsten i samband därmed omformades till
en assisterande biskopstjänst. Domkapitlet anhöll därför att regeringen skulle
inrätta en tjänst som assisterande biskop i Uppsala stift med förordnande att
med två tredjedels tjänstgöring hjälpa ärkebiskopen i hans stiftsuppgifter.

I
beslut den 19 januari 1984 uttalade regeringen att domkapitlet med stöd av
regeringens beslut den 8 juni 1978 var oförhindrat att medge domprosten
tjänstebefrielse i den utsträckning som hade föreslagits i skrivelsen.
Huvudsyftet med domkapitlets framställning kunde därmed tillgodoses utan att
det behövde inrättas en särskild tjänst som assisterande biskop i Uppsala
stift.

Domkapitlet
har sedermera den 17 september 1986 beslutat att ärkebiskopen i större
omfattning än tidigare skulle frigöras från stiftsgöromål för att få möjlighet
att fullgöra alltmer ökande rikskyrkliga och internationella arbetsuppgifter.
Samtidigt har domprosten förordnats att överta merparten, 75 procent, av
stiftsledningsverksamheten.

För
att utreda stiftsledningsfunktionens framtida organisation i ärkestif

tet efter den 1 oktober 1990, då den nuvarande innehavaren av domprost- 10

tjänsten beräknades avgå
från sin tjänst, tillsatte domkapitlet den 11 febmari 1987 en kommitté med
företrädare för olika stiftsorgan samt Uppsala domkyrkoförsamling. Kommittén
avgav i maj 1988 sitt förslag i ämnet. Domkapitlet har med eget yttrande den 10
augusti 1988 överlämnat utredningen till regeringen.

Civildepartementet har
genom remiss inhämtat yttranden över utredningsförslaget från kammarkollegiet,
kyrkofondens styrelse, Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala kyrkliga samfällighet,
Häverö, Sigtuna, Hofors och Järvsö pastorat, Enköpings kyrkliga samfällighet,
kontraktsprostarna i Uppsala, Gästriklands östra och Voxnans kontrakt, svenska
kyrkans centralstyrelse, ärkestiftets stiftsråd, ärkestiftets
organisationskommitté, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt
Svenska kyrkans personalförbund. En inom civildepartementet gjord
sammanställning av utredningsförslagen och remissyttrandena över dem fogas till
denna skrivelse som bilaga 1.

Prop. 1989/90:1

2 Föredraganden

2.1 Inrättande av en särskild prästtjänst i Uppsala stift

Mitt förslag: En
särskild prästtjänst inrättas i Uppsala stift med uppgift att avlasta
ärkebiskopen vissa av hans uppgifter som biskop i Uppsala stift.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna:
Flertalet tillstyrker förslaget. Kammarkollegiet föreslår dock att det i
stället inrättas en tjänst som ärkebiskop utan stiftsanknytning och en
särskild biskopstjänst för Uppsala stift.

Skälen
för mitt förslag: Under senare år har kyrkomötet fått ta ställning till olika
förslag till åtgärder som skulle kunna minska ärkebiskopens arbetsbörda. Den av
kammarkollegiet föreslagna lösningen har avvisats av kyrkomötet åren 1984 och
1985 vid behandling av motioner med motsvarande syfte. Den anses strida mot
hävdvunnen svensk kyrkotradition, enligt vilken en biskop alltid är biskop i
ett stift. Jag är därför inte beredd att förorda den av kammarkollegiet
föreslagna lösningen av frågan om ärkebiskopens arbetsbörda. Olika förslag till
delning av ärkestiftet har inte heller lett till något resultat. I stället har
sedan en längre tid tillbaka den anordningen prövats, att domprosten i Uppsala
med befrielse från en betydande del av sina skyldigheter i domprosttjänsten.har
hjälpt ärkebiskopen med stiftsgöromålen. Detta arrangemang har visat sig
fungera tillfredsställande från stiftets synpunkt. Däremot har den prövade
lösningen berövat domkyrkoförsamlingen en stor del av domprostens insatser som
kyrkoherde.

Förslaget att inrätta en
särskild prästtjänst för de funktioner i stiftet som ärkebiskopen under senare
år har uppdragit åt domprosten utgör därför enligt min mening en god lösning på
det aktuella problemet. Ärkebiskopen'

behåller sin ställning som
stiftschef i Uppsala stift, men kan genom att delegera arbetsuppgifter i
stiftet till en prästerlig medhjälpare vinna den lättnad i arbetsbördan som
behövs med hänsyn till hans ökade rikskyrkliga och internationella
förpliktelser. Samtidigt får domprosten i Uppsala i fortsättningen möjlighet
att fullt ut verka i sin tjänst som kyrkoherde i Uppsala domkyrkoförsamling.
Till domprostens roll som vice ordförande i domkapitlet m. m. återkommer jag i
avsnitt 2.4.

Prop. 1989/90:11

2.2 Tjänstens placering och benämning

Mitt förslag:
Tjänsten, vars innehavare bör benämnas stiftsprost, knyts till
ärkebiskopsämbetet. Vid dess kansli skall även finnas inrättad en tjänst som
sekreterare åt stiftsprosten.

Kommitténs
förslag skiljer sig från mitt. Tjänstebenämningen föreslås vara stiftsdomprost
och tjänstinnehavaren och dennes sekreterare skall organisatoriskt tillhöra
stiftskansliet.

Remissinstanserna lämnar i
flertalet fall kommitténs förslag utan erinran. Svenska kyrkans
centralstyrelse anser dock att stiftsdomprostens funktion i det nya
stiftskansliet är oklar och kan inte acceptera en ordning där tjänsten i
administrativt hänseende blir underordnad kanslichefen. -Häverö pastorat anser
att domprosttiteln bör reserveras för domkyrkoförsamlingarnas kyrkoherdar och
föreslår beteckningen stiftsprost för den nya tjänsten.

Skälen för mitt förslag;
Jag delar kommitténs uppfattning att den nya tjänsten bör vara en heltidstjänst
och inte möjlig att förena med någon annan prästtjänst i församling, stift
eller något rikskyrkligt organ. Tjänsten avser att avlasta ärkebiskopen de
arbetsuppgifter i stiftet som denne kan vilja delegera. Jag anser det därför
inte heller lämpligt att som kommittén föreslår inordna tjänsten under det
nya stiftskansliet, som är stiftssamfällighetens organ. Den föreslagna nya
tjänsten är avsedd utgöra en funktion av biskopsämbetet i Uppsala stift. Den
bör därför enligt min mening knytas direkt till ärkebiskopsämbetet med
placering vid ärkebiskopens kansli. Dit bör också den sekreterare som behövs
åt tjänstinnehavaren knytas.

Vad beträffar
tjänstebenämningen delar jag den uppfattning som uttalats av Häverö pastorat.
Någon sammanblandning med domprosttjänsterna i stiften bör inte komma i fråga.
Prosttiteln har däremot av ålder använts i sammansättningen
"kontraktsprost" för dem som, var och en inom sitt kontrakt, är
biskopens medhjälpare i stiftsarbetet. För den som skall avlasta stiftschefen
arbetsuppgifter inom hela stiftet förefaller då benämningen
"stiftsprost" vara lämplig.

Mitt
förslag innebär att prästanställningslagen (1988:184) måste ändras. I 13 §
första stycket bör införas ett tillägg av innebörd att det vid sidan av tjänsten
som biskop kan finnas en tjänst som stiftsprost. Bestämmelsen bör enligt min
mening ges en så allmän avfattning att en sådan tjänst vid framtida behov
skulle kunna inrättas vid biskopsämbetet också i ett annat

stift,
där biskopen kan behöva avlastning i sitt arbete. Dock bör regeringen ha till
uppgift att besluta om inrättande av en tjänst som stiftsprost. Föreskrifter om
detta bör tas in i 24 § prästanställningslagen.

I samband med att
ändringar görs i nämnda lag bör en rättelse ske i 33 § första stycket. Ordet
"stiftsstyrelsen" bör där utbytas mot "domkapitlet" eftersom
det är denna myndighet som enligt 42 § lagen har att pröva frågor om avskedande
av präster.

Jag vill
beröra en annan fråga som har ett visst samband med den nya tjänstens
benämning. Svenska kyrkans centralstyrelse har i sitt yttrande föreslagit, att
den nya tjänsten skulle inrättas som en tjänst för "assisterande
biskop". Liknande förslag förs fram i flera remissyttranden från Uppsala
stift.

Kyrkomötets läronämnd har
i ett yttrande (1985:2) till kyrkomötet med anledning av en väckt motion
uttalat att frågan om assisterande biskop var av sådant slag att det krävdes en
utredning av de principiella aspekterna. En sådan utredning bör enligt min
mening kyrkans egna organ ha till uppgift att verkställa. Jag anser mig därför
inte böra lägga fram något förslag av den innebörd som centralstyrelsen
förordar. Jag vill emellertid erinra om att regeringen redan i sitt fömtnämnda
beslut den 19 januari 1984 uttalade att frågan om biskopsvigning av någon som
inte är stiftschef förutsätter vissa avvikelser från kyrkohandbokens ordning
för biskopsvigning, men att det är kyrkomötet som meddelar föreskrifter om
det. Med hänsyn till vad jag i det följande kommer att förorda i fråga om den
nya tjänstens tillsättning och de med tjänsten förenade uppgifterna kan beteckningen
"assisterande biskop" från de synpunkter jag har att företräda anses
lika adekvat som benämningen stiftsprost. En sådan benämning torde dock
förutsätta att innehavaren anses böra vigas till biskop för att bättre kunna
fullgöra uppgifter som kan följa med tjänsten. Om kyrkomötet skulle göra en
sådan bedömning, bör från regeringens sida inte möta något hinder mot att
benämningen "assisterande biskop" eller liknande i stället för
"stiftsprost" förs in i lagtexten.

Prop. 1989/90:

2.3 Tillsättningsfbrfarandet

Mitt förslag: En
tjänst som stiftsprost tillsätts i samma ordning som gäller för tillsättning av
andra biskopar än ärkebiskopen enligt 2 § lagen (1963:633) om biskopsval
(ändrad senast 1988:1550).

Kommitténs
förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte
haft något att erinra mot kommitténs förslag i denna del.

Skälen för mitt förslag:
Stiftsprosten kommer att inom stiftet fullgöra betydande delar av de
tjänsteåligganden som normalt biskopen utför i egenskap av stiftschef Det får
därför anses naturligt att stiftsprosten utses i samma ordning som gäller för
val av biskop. Präster och lekmän i församlingarna får då möjlighet att påverka
tillsättningen. För Uppsala

stifts del innebär en sådan
ordning också att stiftet utan andra stifts inblandning får välja den som till
stor del kommer att fullgöra biskopsfunktionerna i stiftet. Sedan valet vunnit
laga kraft, utser regeringen en av de tre som erhållit högsta röstetalet vid
valet i stiftet. Bestämmelserna om tillsättningsförfarandet bör tas in i prästanställningslagen.

Prop. 1989/90:1

2.4 Arbetsuppgifterna

Mitt förslag:
Stiftsprosten fullgör de uppgifter ärkebiskopen har att utföra i egenskap av
stiftschef och som denne delegerar till honom. Stiftsprosten skall ha närvaro-
och yttranderätt i domkapitlet. Han skall vidare vara ärkebiskopens ersättare
som ledamot i stiftsstyrd-sen och även eljest ha närvaro- och yttranderätt där.

Kommitténs förslag avviker
från mitt. Enligt kommitténs förslag skall stiftsdomprosten vara vice
ordförande i domkapitlet i stället för domprosten. 1 gengäld bör denne ingå
som ledamot i domkapitlet när detta i sin egenskap av domkyrkostyrelse prövar
ärenden angående Uppsala domkyrka. Stiftsdomprosten bör få närvaro- och
yttranderätt i stiftsstyrelsen. Kommittén anger vidare genom uppräkning vilka
uppgifter i stiftet som stiftsdomprosten efter delegation av ärkebiskopen skall
utföra.

Remissinstanserna:
Flertalet har inte haft någon erinran mot kommittéförslaget. Svenska kyrkans
centralstyrelse anser dock att den av kommittén föreslagna ordningen på ett
oönskat sätt skulle markera ett särförhållande för Uppsala stift i förhållande till
övriga stift, om domprosten stängs ute från sin traditionella funktion i
domkapitlet och sin tänkta funktion i stiftsstyrelsen. Kammarkollegiet å sin
sida tar kommitténs förslag till intäkt för att tjänsten som domprost i Uppsala
bör dras in och ersättas av en kyrkoherdetjänst.

Skälen för mitt förslag: I
fråga om de uppgifter som ärkebiskopen skall kunna delegera till stiftsprosten
är jag inte beredd att, såsom kommittén har gjort, ange dessa i detalj. Även om
det finns anledning att anta att delegationen i huvudsak kommer att avse de
uppgifter i stiftet som för närvarande har delegerats till domprosten att svara
för, bör enligt min mening ärkebiskopen själv få avgöra vilka arbetsuppgifter
inom stiftet som han från tid till annan vill överiåta på stiftsprosten att
sköta. Erfarenheterna av den nya stiftsorganisationen kan t. ex. ge anledning till
en annan fördelning av arbetsuppgifterna. Ärkebiskopen bör därför inte i detta hänseende
vara bunden av några uttalanden av regeringen eller kyrkomötet.

När det gäller frågan om
stiftsprostens ställning i domkapitlet, är jag i likhet med centralstyrelsen av
den meningen att det av ålder bestående sambandet mellan domkyrkan och
domkapitlet, som kommer till uttryck i att domprosten är ledamot av
domkapitlet, inte bör brytas. Jag vill framhålla att domkapitlet i Uppsala
också enligt kyrkolagens bestämmelser är domkyrkans styrelse. Domprosten i
Uppsala bör därför i detta hänseende ha samma ställning i domkapitlet som
tillkommer övriga domprostar.

Däremot
är det enligt min uppfattning rimligt att stiftsprosten, som i sin tjänst får
fullgöra på stiftsledningen ankommande funktioner i stiftet, också har närvaro-
och yttranderätt vid domkapitlets sammanträden. Genom den erfarenhet
stiftsprosten vinner av förhållandena i stiftets församlingar kan domkapitlet
tillföras värdefulla synpunkter vid ärendenas behandling. En föreskrift om
närvaro- och yttranderätt för stiftsprosten bör tas in i förordningen (1989:6)
med instruktion för domkapitlen.

Vad
sedan gäller uppdraget att vara biskopens personliga ersättare i stiftsstyrelsen
skall detta enligt 9 kap. 2§ församlingslagen (1988:186) ligga på vice
ordföranden i domkapitlet, d.v.s. domprosten. Jag anser emellertid att det är
lämpligare att stiftsprosten, som kommer att få en mera övergripande erfarenhet
av förhållandena i stort inom stiftet, får ersätta biskopen som ledamot i
stiftsstyrelsen med de uppgifter den har än domprosten, vars erfarenheter av
stiftsverksamheten efter den nya tjänstens inrättande av naturliga skäl blir
mer begränsade. Jag förordar därför att stiftsprosten skall vara biskopens
ersättare i stiftsstyrelsen. I detta avseende begränsas sålunda domprostens i
Uppsala befogenheter i jämförelse med övriga domprostars. Med hänsyn till sin
funktion i stiftet bör stiftsprosten även när han inte ersätter ärkebiskopen ha
närvaro- och yttranderätt vid stiftsstyrelsens sammanträden liksom vid
domkapitlets.

Beträffande
de ändringar som behövs i domkapitelslagen (1988:181) och församlingslagen
(1988:180) för att tillgodose vad jag nu har föreslagit får jag hänvisa till de
framlagda lagförslagen. 1 samband med att ändringar görs i församlingslagen
föreslår jag också en sådan ändring av bestämmelserna om valbarheten till
kyrkofullmäktige i 2 kap. 5 § att det klart framgår att endast kyrkoherden
eller annan präst som på grund av kyrkoherdens förordnande är ledamot av
kyrkorådet icke skall vara valbar till kyrkofullmäktige. Nuvarande formulering
kan tolkas så att även en präst som är vald till ledamot av kyrkorådet inte
skulle kunna vara ledamot av kyrkofullmäktige.

Prop. 1989/90:

s. 15 Kontrollera mot PDF

2.5 Kostnaderna

Mitt förslag:
Kostnaderna för tjänsten som stiftsprost och för den åt stiftsprosten anvisade sekreterartjänsten
skall betalas ur kyrkofonden.

Kommitténs förslag skiljer
sig från mitt såtillvida att kommittén föreslår att lönekostnaderna för
sekreteraren bör ingå i underlaget för det stiftsbidrag som kyrkofondens
styrelse får bevilja stiftssamfälligheten. Detsamma bör gälla kostnaden för
tjänsterum åt stiftsdomprosten och hans sekreterare.

Remissinstanserna
har inte haft något att erinra mot kommittéförslaget.

Skälen för mitt förslag:
Kommittén har beräknat kostnaderna för den nya tjänsten till sammanlagt 619 500
kr. i dagsläget. I beloppet ingår, utöver lönekostnad för den nya tjänsten,
motsvarande lönesättningen för en biskop, reseanslag, expenser,
representationsanslag, lön m.m. åt en

s. 16 Kontrollera mot PDF

sekreterare samt
lokalkostnader. Kommittén har däremot inte räknat med Prop.

några kostnader för tjänstebostad. 1989/90: 11

Jag
har i avsnitt 2.2 förordat att den nya tjänsten som stiftsprost knyts till ärkebiskopsämbetet
och att stiftsprosten och dennes sekreterare placeras vid ärkebiskopens
kansli. Lönen för stiftsprosten bör liksom biskoparnas löner bestämmas av
statens chefslönenämnd. 1 8 § 3 kyrkofondslagen (1988:182) bör införas en
bestämmelse om att kostnader för avlöningsförmåner åt stiftsprosten får
betalas ur kyrkofonden. De övriga med tjänsten förknippade kostnaderna bör då
lämpligen betalas ur kyrkofonden såsom förvaltningskostnader för
ärkebiskopsämbetet eller - om en sådan tjänst inrättas i ett annat stift
såsom en förvaltningskostnad för biskopsämbetet där i dess egenskap av
"annan myndighet där kyrkliga frågor handläggs". Detta kan ske med
stöd av 8 § 7 kyrkofondslagen.

Jag
vill erinra om att motsvarande kostnader enligt regeringens bestämmande i dag
betalas ur kyrkofonden för det biträde som domprosten i Uppsala lämnar
ärkebiskopen. Dessa kostnader bortfaller vid inrättandet av den nya tjänsten
liksom kostnaden för den ersättning som nu betalas till domprostens vikarie i
församlingstjänsten.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om ändring i
församlingslagen (1988:180)

2.
lag om ändring i
kyrkofondslagen (1988:182)

3.
lag om ändring i prästanställningslagen
(1988: 184). Lagförslagen fogas som bilaga 24 till denna skrivelse.

4 Hemställan

Jag
hemställer dels att kyrkomötets yttrande inhämtas över de upprättade
lagförslagen, dels att kyrkomötet bereds tillfälle att ta del av vad jag har
anfört i

övrigt.

5 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 17 Kontrollera mot PDF

KYRKOMÖTET

Kyrkomötets skrivelse 1989:20

1989-08-25

Regeringen

Kyrkolagsutskottets
betänkande 1989:22 med anledning av regeringens skrivelse om
stiftsledningsfunktionens framtida organisation i Uppsala stift, m.m. (RegSkr
1989:1), centralstyrelsens skrivelse om biträdande biskop, m. m. (CsSkr
1989:11) samt motioner

Med
överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet den 25 augusti
1989 bifallit vad utskottet hemställt.

Göran
Åstrand

Bengt
Törnell

17
2 Riksdagen 1989/90. I .saml. Nr 11

1989/90:1

Kyrkolagsutskottets fp

betänkande

1989:22

med anledning av regeringens skrivelse om

stiftsledningsfunktionens
framtida

organisation
i Uppsala stift, m. m. (RegSkr

1989:1), centralstyrelsens skrivelse om

biträdande
biskop, m. m. (CsSkr 1989:11)

samt
motioner L

1989:22

1 Regeringens skrivelse

1
en till utskottet hänvisad skrivelse 1989:1 har regeringen förklarat sig vilja
inhämta kyrkomötets yttrande över tre upprättade lagförslag som syftar till en
ändring av stiftsledningsfunktionens organisation i Uppsala stift m.m.,
nämligen

1. lag
om ändring i församlingslagen (1988:180),

2.
lag om ändring i
kyrkofondslagen (1988:182),

3.
lag om ändring i prästanställningslagen
(1988:184). Kyrkomötet har dessutom beretts tillfälle att ta del av
föredragande

statsrådets
synpunkter i övrigt. De för yttrande överiämnade lagförslagen har följande
lydelse.

Regeringsskrivelsens lagförslag
1 Förslag till Lag
om ändring i församlingslagen (1988:180)

Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 5 §, 6 kap. 12 § och 9 kap. 2 och 7 §§ församlingslagen
(1988:180) skall ha följande lydelse.

Prop. 1989/90:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

'.
kap.

5§

Ledamöter
och suppleanter väljs

Den
som innehar tjänst som biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant.
Kyrkoherde eller annan präst som är ledamot i församlingens kyrkoråd samt
den som är anställd hos församlingen och som i egenskap av föredragande hos
kyrkorådet eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har den
ledande ställningen bland församlingens tjänstemän är inte heller valbar.

bland dem som har rösträtt
enligt 4 §.

Den
som innehar tjänst som biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant.
Kyrkoherde eller annan präst som enligt 7 kap. 3§ andra stycket har Jörordnats
att vara ledamot i församlingens kyrkoråd samt den som är anställd hos
församlingen och som i egenskap av föredragande hos kyrkorådet eller på gmnd av
andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland
församlingens tjänstemän är inte heller valbar.

Om
en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans uppdrag genast
utan särskilt beslut. Kyrkofullmäktige skall befria en ledamot eller en
suppleant från uppdraget, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar emot
det.

6 kap. 12§ Valbar är den som
är kyrkobokförd inom valkretsen, är medlem av svenska kyrkan och som är myndig
på valdagen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Den som innehar tjänst som
biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Domprosten eller annan
kyrkoherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen samt den som är
anställd hos stiftssamfälligheten och som i egenskap av föredragande hos
stiftsstyrelsen eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har en
ledande ställning bland stiftssamfällighetens tjänstemän är inte heller valbar.

Den som innehar tjänst som
biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Den som enligt 9 kap. 2 §äT
biskopens ersättare i stiftsstyrelsen samt den som är anställd hos stiftssamfälligheten
och som i egenskap av föredragande hos stiftsstyrelsen eller på grund av
andra uppgifter som hör till tjänsten har en ledande ställning bland stiftssamfällighetens
tjänstemän är inte heller valbar.

I fråga om verkan av att
valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas
bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamot och suppleant i
kyrkofullmäktige.

9
kap.

2§
Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

Vice
ordföranden i domkapitlet Vice ordföranden i domkapitlet 1989/90:

är biskopens ersättare. är biskopens ersättare. / ett stift där

det Jinns inrättad en tjänst som stiftsprost skall dock denne i
stället vara biskopens ersättare.

7§

Beträffande
stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden tillämpas bestämmelserna i
7 kap. 8 §, 9 § andra och tredje styckena, 11 15 och 17 21 §§ samt 22 §
första stycket om kyrkoråd m. m. i församling.

Därvid
skall följande gälla.

1. Bestämmelserna
om försam- 1. Bestämmelserna om försam

ling, kyrkofullmäktige och kyr- ling, kyrkofullmäktige och kyr

koråd skall avse stiftssamfällighe- korad skall avse stiftssamfällighe

ten, stiftsfullmäktige och stiftssty- ten, stiftsfullmäktige och stiftssty

relsen, relsen. / ett stift där
det finns inrät

tad en tjänst som stiftsprost får den

ne utan särskild kallelse närvara vid

sammanträden med stiftsstyrelsen

och delta i överläggningarna men

inte i besluten, när stiftsprosten inte

ersätter biskopen som ledamot i sty

relsen.

2.
Kungörelser och
tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens anslagstavla.

4.
Stiftsstyrelsen får, om inte
stiftsfullmäktige beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd
i en församling eller kyrklig samfällighet att verkställa beslut av
stiftsfullmäktige eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller
särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen eller den kyrkliga samfalligheten.

5.
Bestämmelserna om närvaro- och
yttranderätt för kyrkoherde eller hans ersättare skall också avse biskopen och
vice ordföranden i stiftsstyrelsen.

6.
Protokoll och andra arkivhandlingar
får förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer beslutar det.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

s. 21 Kontrollera mot PDF

2 Förslag till Prop.

Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182) 1989/90:11

Härigenom
föreskrivs att 8 § kyrkofondslagen (1988:182) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8§
Ur kyrkofonden betalas

1.
allmänt och extra
utjämningsbidrag enligt 1316§§,

2.
stiftsbidrag och
kyrkobyggnadsbidrag enligt 17 och 18 §§,

3. kostnader
för avlöningsför- 3. kostnader för avlöningsför

måner till biskopar och sådana maner till biskopar,
stiftsprostar

präster som är anställda i de svens- och sådana präster som är anställda

ka utlandsförsamlingarna, i de svenska utlandsförsamlingar

na,

4.
kostnader för pensionsförmåner
till präster eller efterlevande till präster enligt föreskrifter som regeringen
meddelar eller enligt avtal samt för försäkringsförmåner som enligt statlig
grupplivförsäkring utgår för präster eller andra kyrkomusiker än skolkantorer,

5.
kostnader för kyrkomötet och
dess myndigheter enligt regeringens bestämmande,

6.
kostnader för arvoden och annan
ersättning till ledamöter och suppleanter i domkapitlen enligt regeringens
bestämmande,

7.
förvaltningskostnader enligt
regeringens bestämmande för ärkebiskopsämbetet och departement eller myndighet
där kyrkliga frågor handläggs,

8.
kostnader för verksamhet, som
bedrivs av svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, enligt
regeringens bestämmande,

9.
andra kostnader för kyrkliga
ändamål enligt regeringens bestämmande,

10. kostnader
för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt

ning i övrigt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

3 Förslag till Prop.

Lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184) 1989/90:11

Härigenom
föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (1988:184) dels att 13, 24 och 33 §§
skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
14 a.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

13§

1 varje stift skall det finnas en 1 varje stift skall det finnas en

tjänst som biskop. I Uppsala stift är tjänst som biskop. 1 Uppsala stift är

ärkebiskopen biskop. ärkebiskopen biskop. / stiften får

det också finnas en tjänst som stiftsprost.

I
en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt
och pastoratsadjunkt.

14a§

En tjänst som stiftsprost tillsätts av regeringen.

För upprättande avförslag till tid-sättande av en sådan tjänst skall
val anställas i den ordning som är föreskriven i lagen (1963:633) om biskopsval
ifråga om val av andra biskopar än ärkebiskopen.

24 §

Frågor
om inrättande av tjänster Frågor om inrättande av tjänster

som biskop och domprost prövas som biskop, stiftsprost och dom-

av regeringen. prost prövas av regeringen.

Frågor
om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister och pastoratsadjunkt
prövas av stiftsstyrelsen.

33
§

Avskedande får inte grundas en- Avskedande får inte grundas en

bart på omständigheter som stifts- bart på omständigheter som dom

styrelsen har känt till mer än en må- kapitlet har känt till mer än en må

nad före prövningen. nad före prövningen.

När
frågan om avskedande prövas av ansvarsnämnden för biskopar får avskedande inte
grundas enbart på en omständighet som den myndighet biskopen lyder under har
känt till mer än två månader före prövningen.

Första och andra
styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs av riksdagens ombudsmän
eller justitiekanslem inom sex månader efter det att omständigheten har
inträffat.

Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1990.

2 Centralstyrelsens skrivelse q«q/Qn-

Till
utskottet har också hänvisats centralstyrelsens skrivelse 1989:11 om biträdande
biskop m.m. I skrivelsen hemställs att kyrkomötet beslutar anta ett förslag till
kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1986:3) om antagande
av ny kyrkohandbok för svenska kyrkan. Förslaget till kyrklig kungörelse har
följande lydelse.

Förslag till

Kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS

1986:3) om antagande av ny kyrkohandbok för svenska

kyrkan

Härigenom
föreskrivs med stöd av 7 § 3 lagen (1982:942) om svenska kyrkan i fråga om
bilaga 2 till kyrkliga kungörelsen (SKFS 1986:3) om antagande av ny
kyrkohandbok för svenska kyrkan

att avsnittet Kungörelsen
vid avsnittet II Vigningen i biskopsvigningsmässan skall ha
följande lydelse, och

att den inledande
anvisningen i ordningen för mottagande av biskop skall ha följande lydelse

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

II Vigningen

Kungörelsen

ÄB Efter val har NN utnämnts till ÄB Efter val har NN utnämnts till

biskop i NN stift. biskoplbiträdande biskop i NN

stift.

Fullmakten kommer nu att lä- Fullmakten kommer nu att lä-

sas
upp. sas upp.

Notarien
läser fullmakten. Electus går fram till altarringen.

Prop. 1989/90:11

Mottagande av biskop äger
rum i stiftets domkyrka snarast efter biskopens vigning och tillträde. Mottagandet
förläggs till tid som gör det möjligt för medarbetare och representanter från
stiftets församlingar att delta. Mottagandet leds av domprosten (domkapitlets
vice preses) eller, vid förfall för domprosten, av den prästerliga ledamoten av
domkapitlet. Mottagandet följs av högmässa eller annan gudstjänst som leds av
biskopen.

Mottagande av biskop
äger mm i stiftets domkyrka snarast efter biskopens vigning och tillträde. Mottagandet
förläggs till tid som gör det möjligt för medarbetare och representanter från
stiftets församlingar att delta. Mottagandet leds av domprosten (domkapitlets
vice preses) eller, vid förfall för domprosten, av den prästerliga ledamoten av
domkapitlet. Mottagandet följs av högmässa eller annan gudstjänst som leds av
biskopen. Vid mottagande av biträdande biskop, vilket leds av stiftsbiskopen,
kan denna ordning följas med nödiga jämkningar.

Denna kungörelse
träder i kraft den 1 januari 1990.

■ Kungörelsen
omtryckt SKFS 1987:2

s. 30 Kontrollera mot PDF

- - , Prop.

3 Motioner 1989/90:11

Till
utskottet har också hänvisats tre motioner med anknytning till regeringens och
centralstyrelsens skrivelser.

I
motion 1989:67 av Hans Sjöström hemställs att kyrkomötet bifaller de förslag
angående stiftsprosts/assisterande biskops ställning i domkapitel och
stiftsstyrelse som redovisas i motionen.

I
motion 1989:74 av Urban Gibson hemställs att kyrkomötet i sitt yttrande över
regeringens skrivelse föreslår att i de författningsförslag som regeringen
framlägger i skrivelsen ordet "stiftsprost" utbytes mot "biträdande
biskop".

I
motion 1989:75 av Gunnar Blomgren hemställs att kyrkomötet avstyrker de i
regeringens skrivelse föreslagna lagändringarna, samt att kyrkomötet begär att
centralstyrelsen dels för kyrkomötet framlägger förslag om ny stiftsindelning,
dels låter utreda den principiella frågan om biträdande biskopar.

För
motiveringarna hänvisas till motionerna.

4 Läronämnden

Läronämnden
har yttrat sig över regeringens och centralstyrelsens skrivelser samt över
motion 1989:75.

Läronämndens
yttrande - 1989:9 och 1989:29 - fogas som bilaga 1 och 2 till detta betänkande.

5 Bakgrund m.m.

5.1 Ärkebiskopens arbetsbörda

Ärkebiskopens
arbetsbörda är utgångspunkten för regeringsskrivelsen till årets kyrkomöte,
liksom den helt eller delvis har varit det för ett antal kyrkomötesärenden
under 1980-talet.

-
1982 års kyrkomöte behandlade
frågan om en ändrad stiftsindelning

-
1984 års kyrkomöte behandlade
dels frågan om en delning av Uppsala stift, dels frågan om ärkebiskopen kunde
få ställningen som ärkebiskop utan stift

-
1985 års kyrkomöte behandlade
återigen frågan om delning av Uppsala stift samt därutöver frågan om en
assisterande biskop i stiftet

-
1986 års kyrkomöte behandlade
på nytt frågan om en ändrad stiftsindelning.

Inte
något av de nämnda kyrkomötesärendena har lett till något resultat.

En
mer utförlig redogörelse för dessa kyrkomötesärenden återfinns i centralstyrelsens
skrivelse CsSkr 1989:11 s. 2-5.

Ärkebiskopens
alltmer ökande arbetsbörda sammanhänger främst med

1980-talets rikskyrkliga reformer och svenska kyrkans ökande engagemang

i ekumeniska och internationella sammanhang. Som centralstyrelsens ord- 25

s. 4 Kontrollera mot PDF

förande, och i lika hög
grad som dess arbetsutskottsordförande, har ärke- Prop. biskopen en regelbundet
återkommande, betungande uppgift. Med detta 1989/90: 11 förenas ett
beredningsarbete som innebär planeringsgenomgångar med de ledande
befattningshavarna i den rikskyrkliga organisationen. Vid sidan av detta leder
ärkebiskopen biskopsmötets och läronämndens sammanträden. Han är också
visitator för utlandsförsamlingarna. På det internationella planet är vår
nuvarande ärkebiskop ledamot av Lutherska Världsförbundets exekutiva kommitté
i Geneve. Det nu nämnda är ärkebiskopens tyngsta uppgifter vid sidan av
stiftschefskapet, men de är ändå bara en del av alla de uppgifter, plikter och
framträdanden som är förenade med att vara ärkebiskop.

5.2 Regeringens förslag

1
regeringens skrivelse föreslås att en särskild prästtjänst inrättas i Uppsala stift.
Den benämns stiftsprost och knyts till ärkebiskopsämbetet. Stiftsprosten skall
fullgöra de uppgifter i stiftet som ärkebiskopen delegerar till honom. På det
sättet avlastas ärkebiskopen en stor del av arbetsuppgifterna som stiftschef.

Stiftsprosten
skall enligt förslaget ha närvaro- och yttranderätt i domkapitlet och vara
ärkebiskopens ersättare som ledamot i stiftsstyrelsen. Tjänsten inrättas av
regeringen och tillsätts i samma ordning som gäller för annan biskopstjänst än ärkebiskopstjänsten.

Regeringens
förslag har sin utgångspunkt i förhållandena i Uppsala stift men det är
utformat så att stiftsprosttjänster kan inrättas också i andra stift, om
regeringen beslutar det.

I
frågan om assisterande biskopar har regeringen ställt sig neutral och anger att
det från regeringens sida inte bör möta något hinder mot att benämningen
"assisterande biskop" eller liknande förs in i lagtexten i stället
för stiftsprost, om kyrkomötet gör den bedömningen.

5.3 Centralstyrelsens förslag

I
centralstyrelsens skrivelse föreslås en ändring i ritualet för biskopsvigning
och ordningen för mottagande av biskop i syfte att göra det möjligt att biskopsviga
innehavaren av en tjänst som biträdande biskop. Centralstyrelsen har sålunda
tagit fasta på regeringens öppenhet för att benämna stiftsprosttjänsten
någonting annat, t. ex. biträdande biskop.

1
centralstyrelsens skrivelse, som beslutats före regeringens, finns inte något
förslag om hur den ändrade tjänstebenämningen författningsmässigt skall regleras.

Skrivelsen
upptas till huvuddelen av en teologisk redogörelse angående möjligheten att ha
biträdande biskopar i en luthersk kyrka. 1 denna del hänvisas till skrivelsen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

6 Utskottet Prop.

1989/90:11

6.1 Stiftsindelningen

Såsom
kyrkomötet vid flera tillfällen har uttalat är stiftsindelningen i behov av en
översyn. Med hänsyn bl. a. till de senaste organisatoriska reformerna inom
kyrkan kan dock konstateras att en utredning om stiftsindelningen inte torde
vara aktuell under den närmaste tiden. Den får i stället ske i ett mera
långsiktigt perspektiv. Förhållandena i Uppsala stift fordrar däremot en
omedelbar lösning. Utskottet kan därför inte tillstyrka bifall till motion
1989:75.

6.2 Situationen i Uppsala stift

Förhållandena
beträffande stiftsledningsfunktionen i Uppsala stift har en längre tid varit
från principiell synpunkt mindre tillfredsställande. Sedan flera andra
alternativ aktualiserats utan att någon lösning på problemet uppnåtts, framstår
regeringens förslag som realistiskt och väl genomtänkt. Utskottet tillstyrker
sålunda att en ny tjänst inrättas, till vars innehavare ärkebiskopen kan
delegera arbetsuppgifter som faller på stiftsledningen. Den närmare
utformningen av tjänsten kan ske på olika sätt, vilka diskuteras närmare i det
följande.

6.3 Biträdande biskop eller stiftsprost

Med
den inställning regeringen har redovisat kan tjänsten inrättas antingen som en
stiftsprosttjänst eller också som en tjänst som biträdande biskop i enlighet
med centralstyrelsens intentioner och förslaget i motion 1989:74.

Att
ha biträdande biskopar möter enligt läronämndens och centralstyrelsens
utlåtanden inga verkliga hinder från läromässig synpunkt. Ändå innebär en
sådan ordning i realiteten en mycket genomgripande förändring i vår kyrkas
traditionella syn på biskopsämbetet. Det är därför naturligt att utskottet
känner en viss tveksamhet inför centralstyrelsens intentioner.

Samtidigt
måste det erkännas att förslaget om en stiftsprosttjänst, hur tillfredsställande
det än är från arbetsmässig synpunkt, likväl har den bristen att församlingarna
i Uppsala stift kommer att sakna en biskop i det direkta stiftsarbetet.

Vid
avvägningen mellan för- och nackdelar har utskottet funnit att behovet av en biträdande
biskop väger så tungt att Uppsala stift bör få en sådan tjänst när möjligheten
nu öppnas. Ett starkt motiv är förhållandet att stiftschefen - ärkebiskopen - i
realiteten på grund av sina många andra tunga uppgifter förklarligt nog kan
ägna endast en begränsad del av sin tid åt stiftsledningen. Detta gäller
emellertid inte i övriga stift och utskottet är inte nu berett att tillstyrka
att samma ordning får vinna insteg i de övriga stiften. Utskottet tar inte i
detta sammanhang upp förhållandena i andra stift.

En
ordning med en biträdande biskop i Uppsala stift får inte ses som ett 27

s. 6 Kontrollera mot PDF

steg
på vägen mot att ärkebiskopen skulle befrias från sin stiftsanknytning. Prop.
Utskottet har i tidigare sammanhang haft invändningar mot en sådan 1989/90:
11 ordning (KLI984: 7).

Regeringens
förslag, i kombination med centralstyrelsens, bör utformas så att det
uttryckligen avser endast Uppsala stift. Motion 1989:74 tillstyrks under
förutsättning av denna begränsning.

6.4 Ställningen i domkapitlet och stiftsstyrelsen

Som
en konsekvens av att tjänsten utformas som en biträdande biskop bör enligt
utskottets mening ett något annorlunda betraktelsesätt anläggas på anknytningen
till domkapitel och stiftsstyrelse.

Den
biträdande biskopens ställning och en konsekvent tillämpning av delegationsprincipen
bör medföra att ärkebiskopen skall kunna överiåta uppgiften som ordförande i
domkapitlet på den biträdande biskopen. Uppdraget bör kunna ges för visst
ärende, visst sammanträde eller viss kortare tid, eftersom utskottet
förutsätter att ärkebiskopen behöver presidera vid bl.a. ärenden som inte
direkt avser stiftsarbetet. Hit hör bl.a. disciplinansvaret för präster i
utlandsförsamlingarna.

Ordförandeskapet
i stiftsstyrelsen är en tung arbetsbörda. För att göra möjligheten till
delegation så fullständig som möjligt bör ärkebiskopen kunna överiåta uppgiften
på den biträdande biskopen. Detta bör i så fall ske för återstoden av de valda
ledamöternas valperiod.

Genom
utskottets ställningstagande är synpunkterna i motion 1989:6 delvis
tillgodosedda.

7 Författningsförslag

7.1 Upprättade förslag

Utskottet
har granskat de av regeringen framlagda lagförslagen. Mot bakgrund av
utskottets ställningstagande i frågan om biträdande biskop har utskottet
vidtagit erforderliga justeringar.

Utskottet
har dessutom upprättat förslag till ändringar i lagen (1963:633) om biskopsval
och i domkapitelslagen (1988:181) i konsekvens med utskottets
ställningstagande.

Utskottet
har också granskat det av centralstyrelsen framlagda förslaget till kyrklig
kungörelse.

7.2 Församlingslagen (1988:180)

Ett
såsom "Utskottets förslag" betecknat lagförslag har fogats till detta
betänkande som bilaga 3.

Utskottet har inte nu haft
något att erinra mot regeringens förslag till

ändring i 2 kap. 5 § men vill hänvisa till sitt betänkande KL 1989:21 med

anledning av motionerna 1989:6 och 48, som innebär att den exakta

avfattningen bör övervägas ytterligare. . 28

s. 7 Kontrollera mot PDF

7.3 Kyrkofondslagen (1988:182)

Ett
såsom "Utskottets förslag" betecknat lagförslag är fogat till detta
betänkande som bilaga 4.

Prop. 1989/90:11

s. 8 Kontrollera mot PDF

lA Prästanställningslagen (1988:184)

Ett
såsom "Utskottets förslag" betecknat lagförslag är fogat till detta
betänkande som bilaga 5.

Utöver
de i det framlagda förslaget upptagna lagrummen erfordras konsekvensändringar i
1, 18, 19, 21, 22, 42, 48 och 49 §§ prästanställningslagen. I samtliga fall
rör det sig om att en föreskrift som gäller en biskop skall kompletteras så att
den också omfattar den biträdande biskopen i Uppsala stift. Utskottet har
förutsatt att detta kan ske utan att kyrkomötet på nytt hörs i ärendet.

7.5 Lagen (1963:633) om biskopsval

Ett
av utskottet upprättat lagförslag har fogats till detta betänkande som bilaga
6.

7.6 Domkapitelslagen (1988:181)

Ett
av utskottet upprättat lagförslag har fogats till detta betänkande som bilaga
7.

Utskottet
förutsätter att frågan om den biträdande biskopens närvarorätt i domkapitlet,
när han inte ersätter ärkebiskopen, löses i domkapitelsinstruktionen enligt
förslaget i regeringens skrivelse.

7.7 Kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga kungörelsen

(SKFS 1986: 3) om antagande av ny kyrkohandbok för

svenska kyrkan

Utskottet
har inte haft något att erinra mot det av centralstyrelsen upprättade
förslaget.

Hemställan

Mot
bakgrund av det anförda hemställer utskottet

1. beträffande
församlingslagen

att
kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1989:1 och motion 1989:74
hos regeringen anhåller att 2 kap. 5 §, 6 kap. 12 §, 9 kap. 2 och 7 §§ ges i
bilaga 3 såsom Utskottets förslag betecknade lydelse

2. beträffande
kyrkofondslagen

att kyrkomötet med
anledning av regeringens skrivelse 1989:1 och mo

tion 1989:74 hos regeringen anhåller att 8 § ges i bilaga 4 såsom Utskottets

förslag betecknad lydelse 29

3. beträffande
prästanställningslagen Prop.

att
kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1989:1 och mo- 1989/90: 1'.
tion 1989: 74 samt med avslag på motion på motion 1989:75 hos regeringen
anhåller

dels
att 13, 14, 24 och 33 §§ ges i bilaga 5 såsom Utskottets förslag betecknade
lydelse

dds
att 1, 18, 19, 21, 22, 42, 48 och 49 §§ ändras i enlighet med vad utskottet
anfört

4. beträffande
lagen om biskopsval

att
kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1989:1 hos regeringen anhåller
att 2 § ges lydelse i enlighet med av utskottet upprättat, i bilaga 6 intaget
förslag

5. beträffande
domkapitelslagen

att
kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1989:1 och motion 1989:67
anhåller att 2 § ges lydelse i enlighet med av utskottet upprättat, i bilaga 7
intaget förslag

6. beträffande
kyrkohandboken

att
kyrkomötet med anledning av CsSkr 1989:11 beslutar anta det till centralstyrelsens
skrivelse fogade förslaget till kyrklig kungörelse om ändring i kyrkliga
kungörelsen (SKFS 1986:3) om antagande av ny kyrkohandbok för svenska kyrkan.

Stockholm
den 21 augusti 1989

På kyrkolagsutskottets
vägnar

Karl-Erik Johansson

Sture
Johansson

Närvarande:
Karl-Erik Johansson, ordf, Gunnar Lindberg*, Solveig Fridh, Rune Norberg,
Karl-Axel Johansson*, Thure Jadestig, Thomas Söderberg, Carl-Eric Abrahamson,
Sune Holgersson, Lennart Dahlin*, Carl Gustaf von Ehrenheim*, Berith Öhrnberg*,
Karin Olin, Karl-Gustav Lindelöw och Britt Louise Agrell.

Biskoparna
Lindegård och Gärtner har deltagit i överläggningen.

*)
Ej närvarande vid slutjusteringen. 30

s. 31 Kontrollera mot PDF

Läronämndens yttrande 1*989/90:1

1989:9

med anledning av regeringens skrivelse om stiftsledningsfunktionens
framtida organisation i Uppsala stift och centralstyrelsens skrivelse om
biträdande biskop

Till
läronämnden har för yttrande överiämnats RegSkr 1989:1 och CsSkr 1989:11.

Läronämnden
anförde i sitt yttrande 1985:2 att förslag om "assisterande biskop"
hörde till den typ av frågor som har "aspekter av principiell natur".

Ordet
"biskop" har via latinet övertagits från grekiskans episkopos, som betecknar
någon som i kyrkan bär ansvar för "tillsyn" eller
"uppsikt", episkopé. Från att vara beteckning på en
"församlingsledare" kom termen tidigt i kyrkans historia att användas
som beteckning för den som bar ledningsansvaret i en centralort med
kringliggande områden ett "stift". Denna utveckling betecknas i den
svenska Kyrkoordningen av år 1571 som "ganska nyttig och utan tvivel av
Gud den helga Anda (som alla goda gåvor giver) utgången". Svenska kyrkan
har i sin tradition bevarat denna ordning från den gamla kyrkans tid.

Senast
har detta klargjorts i Den svenska kyrkohandboken II 1987, i synnerhet i
inledningsorden till avsnittet Löftena i ordningen för biskopsvigning: "I
detta Guds folk, där vi alla genom dopet är kallade att föra ut evangelium i
hela väriden, har biskopen ett särskilt uppdrag". De med detta uppdrag
givna uppgifterna exemplifieras i det följande: "En biskop skall ha
tillsyn över stiftet och församlingarna och bära ansvar för att Guds ord blir
rent och klart förkunnat, sakramenten rätt förvaltade och barmhärtigheten
utövad efter Guds vilja". Biskopen skall "vara en herde för Guds
hjord" och "med vaksamhet och klokhet skall biskopen tjäna enheten i
Kristus till kyrkans uppbyggdse och förnyelse i Anden".

I Kyrkoordningen 1571
motiveras biskopsuppdragets framväxt med att

det tjänar enheten i kyrkan. För att övervinna "split och tvedräkt"
mellan

församlingar som "var hade sin besynnerliga biskop eller socknapräst"

kom man överens om att "en biskop ibland dem skulle utväljas, vilken

uppseende med alla de andra hava skulle ... så att det måtte dess bättre

och endräkteligare tillgå". Samma accent möter i den aktuella ekumeniska

dialogen mellan kyrkorna, exempelvis i dokumentet "Dop, nattvard, äm

bete". Bland Andens gåvor och tjänster i Guds folk "är en tjänst som

ekiskopé nödvändig för att uttrycka och trygga kroppens enhet. Varje

kyrka behöver detta enhetens ämbete i någon form för att kunna vara 31

Guds kyrka" (Ämbetet
§ 23).

s. 32 Kontrollera mot PDF

Biskopens centrala uppgift
som enhetsskapande faktor kommer till ut- Prop. tryck i den i vår kyrka
hittills obmtna ordningen att uppdraget avser ett 1989/90: 11 bestämt stift
enligt principen "ett stift en biskop". Detta ligger också nära den
teologiska tolkningen att biskopen skall vara "en herde för Guds hjord".
Samtidigt gäller att stiftsbiskopamas uppdrag även innefattar uppgifter som
avser hela kyrkan. Genom sin vigning är biskopen inlemmad i biskopskollegiet
med ett särskilt ansvar för centrala uppgifter inom kyrkan som helhet (ett
exempel på detta är sammansättningen av kyrkomötets läronämnd) och för vår
kyrkas förbindelser med kristenheten i övrigt.

När
praktiska frågor om t. ex. arbetsbördor och arbetsavlastning aktualiseras ter
det sig därför utifrån vår kyrkas hittillsvarande ordning som den närmast till
hands liggande lösningen att driva kravet på stiftsdelning. Det är även den
linje som företrätts av kyrkomötet vid behandlingen av denna typ av frågor,
senast markerad genom det av 1986 års kyrkomöte till centralstyrelsen givna
uppdraget att utreda och lämna förslag till ny stiftsindelning.

Det
principiellt avgörande vid en bedömning av de nu framlagda förslagen är att
det i kyrkan skall ocn måste finnas tjänster med ansvar för episkopé, av
tradition förbundna med uppgiften att viga tjänare åt evangelium samt att vara
pastor pastorum. Sådana tjänster har i kyrkans historia mött i olika
utformning. Deri hittillsvarande ordningen i vår kyrka med "ett stift - en
biskop" är en sådan form, en annan är den i andra kyrkor ej ovanliga
modellen med stiftsbiskop jämte "biträdande biskop(ar)". Det kan inom
denna modell bli svårare att klart uttrycka biskopsuppdragets innebörd av
enhetsfaktor samt att detta uppdrag i princip även innefattar uppgifter som
avser kyrkan i dess helhet. Även om förslaget att i vår kyrka införa en ordning
med "biträdande biskop" innebär en förändring av den hävdvunna synen
på biskopsämbetets innebörd kan dock inga avgörande läromässiga hinder anföras.
Med hänsyn till den beprövade ordning som hittills gällt i vår kyrka vore det
dock lämpligt att den biträdande biskopen ges särskilt uppdrag över viss del av
stiftet, vilket markerar att det är fråga om en interimistisk lösning som på
sikt skulle kunna bana väg till den stiftsdelning, som i detta läge närmast
svarar mot vår kyrkas tradition. Då det i sak är fråga om en delegation av
uppgifter som tillkommer stiftsbiskopen och då det förutsätts att tjänsten
tillsätts i samma ordning som gäller för tillsättning av biskop bör av
principiella skäl biträdande biskop vigas till sitt uppdrag i samma ordning som
gäller för övriga biskopar. Den närmare ansvarsfördelningen mellan
stiftsbiskopen och den biträdande biskopen är en praktisk fråga, som kan bli
nog så komplicerad men som inte kan avgöras utifrån läromässiga aspekter.
Avgörande är att det rör sig om ett och samma episkopé-uppdrag, låt vara
fördelat på ett annat sätt än tidigare genom att stiftsbiskopen delegerar vissa
uppgifter inom detta uppdrag till den biträdande biskopen.

Uppsala
den 20 juni 1989

På
läronämndens vägnar

Bertil Werkström

Ragnar
Persenius

s. 33 Kontrollera mot PDF

Närvarande:
Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf, biskop Martin Lönnebo, Prop. biskop Lars-Göran
Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Per-Olov 1989/90: Ahrén, biskop
Bengt Wadensjö, biskop Bengt Hallgren, biskop Gunnar Weman, biskop Tore
Furberg, biskop Henrik Svenungsson, Per Erik Persson, Åke Andrén, Martin Lind,
Caroline Krook, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén och Rune
Söderlund.

33
3 Riksdagen
1989/90. 1 saml. Nr 11

s. 34 Kontrollera mot PDF

Läronämndens yttrande f989/9o-11

1989:29

med anledning av motion om stiftsledningsfunktionens
framtida organisation i Uppsala stift

Till
läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1989:75

Läronämnden
hänvisar till sitt yttrande 1989:9 med anledning av regeringens skrivelse om
stiftsledningsfunktionens framtida organisation i Uppsala stift.

Stockholm
den 14 augusti 1989

På
läronämndens vägnar Bertil Werkström

Carl Henrik Martling

Närvarande:
Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf, biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark,
biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Sven Lindegård,
biskop Per-Olov Ahrén, biskop Bertil E. Gärtner, biskop Bengt Wadensjö*, biskop
Bengt Hallgren, biskop Gunnar Weman, biskop Tore Furberg, biskop Henrik Svenungsson,
Per Erik Persson, Åke Andrén, Martin Lind, Caroline Krook, Carl-Axel Axelsson, Anita
Franzén och Rune Söderlund.

*)
Ej närvarande vid justeringen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kyrkomötets
lagförslag Prop.

1989/90:11 Förslag till

Lag om ändring i församlingslagen (1988:180)

Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 5 §, 6 kap. 12 § och 9 kap. 2 och 7 §§ församlingslagen
(1988:180) skall ha följande lydelse.

Regeringens
förslag Utskottets förslag

2
kap.

5§
.

Ledamöter
och suppleanter väljs bland dem som har rösträtt enligt 4 §.

Den
som innehar tjänst som biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant.
Kyrkoherde eller annan präst som enligt 7 kap. 3 § andra stycket har förordnats
att vara ledamot i församlingens kyrkoråd samt den som är anställd hos
församlingen och som i egenskap av föredragande hos kyrkorådet eller på grund
av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland
församlingens tjänstemän är inte heller valbar.

Om
en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans uppdrag genast
utan särskilt beslut. Kyrkofullmäktige skall befria en ledamot eller en
suppleant från uppdraget, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar emot
det.

6
kap. 12§ Valbar är den som är kyrkobokförd inom valkretsen, är medlem av
svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.

Den
som innehar tjänst som bis- Den som innehar tjänst som bis

kop är inte valbar till ledamot eller kop eller biträdande biskop är inte

suppleant. Den som enligt 9 kap. valbar till ledamot eller suppleant.

2 § är biskopens ersättare i stiftssty- Den som enligt 9 kap. 2 § är bisko-

relsen samt den som är anställd hos pens ersättare i stiftsstyrelsen samt

stiftssamfälligheten och som i egen- den som är anställd hos stiftssam-

skap av föredragande hos stiftssty- fälligheten och som i egenskap av

relsen eller på grund av andra upp- föredragande hos stiftsstyrelsen el-

gifter som hör till tjänsten.har en ler på grund av andra uppgifter som

ledande ställning bland stiftssam-, hör till tjänsten har en ledande

fällighetens tjänstemän är inte hel- ställning bland stiftssamfallighe-

ler valbar. tens tjänstemän är inte heller

valbar.

I
fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig uppdraget
tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamot och suppleant i
kyrkofullmäktige.

9
kap.

2§
Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen.

Vice
ordföranden i domkapitlet Vice ordföranden i domkapitlet

är
biskopens ersättare. I ett stift där är biskopens
ersättare. / Uppsala

det
finns inrättad en tjänst som stift får ärkebiskopen för en tid som

stiftsprost
skall dock denne i stället motsvarar återstoden av de valda le- 35

s. 36 Kontrollera mot PDF

Regeringens
förslag Utskottets förslag Prop.

1989/90:11

vara
biskopens ersättare. damöternas valperiod i sitt ställe

som ledamot och ordförande sätta den biträdande biskopen i stiftet.

7§
Beträffande stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden tillämpas
bestämmelserna i 7 kap. 8 §, 9 § andra fich tredje styckena, 11 -15 och 17-21 §§
samt 22 § första stycket om kyrkoråd m. m. i församling. Därvid skall följande
galla.

1.
Bestämmelsema om försam- 1.
Bestämmelserna om församling, kyrkofullmäktige och kyr- ling,
kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse stiftssamfällighe- korad
skall avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftssty- ten,
stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen. 1 ett stift där det finns inrät- relsen.
1 Uppsala stift får den biträ- . tad en tjänst som stiftsprost får dande
biskopen utan särskild kallel-denne utan särskild kallelse närvara se
närvara vid sammanträden med vid sammanträden med stiftsstyrel- stiftsstyrelsen
och delta i överiägg-sen och delta i överiäggningarna ningarna men inte i besluten, när men inte i besluten, när stiftspros- den
biträdande biskopen inte ersät-ten inte ersätter biskopen som leda- ter
ärkebiskopen som ledamot och mot i styrelsen. ordförande i styrelsen.

2.
Kungörelser och
tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens anslagstavla.

3.
Stiftsstyrelsen skall underrätta
församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får
begära upplysningar från församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas
kyrkoråd, när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina
uppgifter.

5.
Bestämmelsema om närvaro- och
yttranderätt för kyrkoherde eller hans ersättare skall också avse biskopen och
vice ordföranden i stiftsstyrelsen.

6.
Protokoll och andra
arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Förslag till Prop.

Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182) 1989/90:11

Härigenom
föreskrivs att 8 § kyrkofondslagen (1988:182) skall ha följande lydelse.

Regeringens
förslag Utskottets förslag

8§
Ur kyrkofonden betalas

1.
allmänt och extra utjämningsbidrag
enligt 13-16 §§

2.
stiftsbidrag och
kyrkobyggnadsbidrag enligt 17 och 18 §§

3. kostnader
för avlöningsför- 3. kostnader för avlöningsför

måner till biskopar, stiftsprostar maner till biskopar, biträdande bis-

och sådana präster som är anställda kop i Uppsala stift och sådana präs-

i de svenska utlandsförsamlingarna ter som är anställda i de svenska

utlandsförsamlingarna

4.
kostnader för pensionsförmåner till
präster eller efterlevande till präster enligt föreskrifter som regeringen
meddelar eller enligt avtal samt för försäkringsförmåner som enligt statlig gmpplivförsäkring
utgår för präster eller andra kyrkomusiker än skolkantorer,

5.
kostnader för kyrkomötet och
dess myndigheter enligt regeringens bestämmande,

6.
kostnader för arvoden och annan
ersättning till ledamöter och suppleanter i domkapitlen enligt regeringens
bestämmande för ärkebiskopsämbetet och departement eller myndighet där
kyrkliga frågor handläggs,

8.
kostnader för verksamhet, som
bedrivs av svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, enligt
regeringens bestämmande,

9.
andra kostnader för kyrkliga
ändamål enligt regeringens bestämmande,

10. kostnader
för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt

ning i övrigt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Förslag till Prop.

Lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184) 1989/90:11

Regeringens
förslag Utskottets förslag

Härigenom
föreskrivs i fråga om Härigenom föreskrivs i fråga om

prästanställningslagen
(1988:184) prästanställningslagen (1988:184)

dels
att 13, 24 och 33 §§ skall ha aU 13, 14, 24 och 33 §§ skall ha

följande
lydelse, dels att det i lagen följande lydelse,

skall införas en ny paragraf, 14 a.

13§

I varje stift skall det finnas en I varje stift skall det finnas en

tjänst som biskop. I Uppsala stift är tjänst som biskop. 1 Uppsala stift är

ärkebiskopen biskop. I stiften får äTkeh\skopenh\skop. I det stiftet får

det också finnas en tjänst som det också finnas en tjänst som biträ-

stiftsprost, dande biskop:

I
en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt
och pastoratsadjunkt.

14§

Val
av biskopar och val av biträdande biskop i Uppsala stift förrättas enligt bestämmelsema
i lagen (1963:633) om biskopsval.

Enligt
lagen (1982:942) om svenska kyrkan utnämner regeringen till biskop en av de
tre som har föreslagits vid biskopsvalet.

Detsamma
skall gälla om utnäm- ■ ningen av biträdande biskop i Uppsala stift.

14a
§

En
tjänst som stiftsprost tillsätts av regeringen. För upprättande av förslag till
tillsättande av en sådan tjänst skall val anställas i den ordning som är
föreskriven i lagen (1963:633) om biskopsval i fråga om val av andra biskopar
än ärkebiskopen.

24
§

Frågor om inrättande av tjänster Frågor om inrättande av tjänster

som biskop, stiftsprost och dom- som biskop, biträdande biskop i

prost prövas av regeringen. Uppsala stift och domprost prövas

av
regeringen.

Frågor
om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister och 38

pastorsadjunkt
prövas av stiftsstyrelsen.

33
§ Prop.

Avskedande
får inte gmndas enbart på omständigheter som domkapitlet 1989/90: 11 har
känt till mer än en månad före prövningen.

Första
och andra styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs av riksdagens
ombudsmän eller justitiekanslem inom sex månader efter det att omständigheten
har inträffat.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1963:633) om biskopsval

Härigenom
förskrivs att 2 § lagen (1963:633) om biskopsval skall ha

följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§

Val av annan biskop än ärkebis- Val av annan biskop än ärkebis

kop skall förrättas av en valkorpo- kop och val av biträdande biskop i

ration som består av Uppsala stift skall förrättas av en

domkapitlets ledamöter, valkorporation
som består av

präster som vid tidpunkten för -
domkapitlets ledamöter,

valet
innehar i stiftet inrättade präster som vid tidpunkten för

tjänter
som domprost, kyrkoher- valet innehar i stiftet inrättade

de,
komminister, stiftsadjunkt tjänster som domprost, kyrko-

eller
kontraktsadjunkt eller en- herde, komminister, stiftsad-

ligt
förordnande uppehåller obe- junkt eller kontraktsadjunkt el-

satta
sådana tjänster, ler enligt förordnande uppehål-

särskilt
utsedda elektorer för ler obesatta sådana tjänster,

stiftets lekmän. särskih utsedda elektorer för

stiftets
lekmän.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Förslag till

Lag om ändring i domkapitelslagen (1988:180)

Härigenom
föreskrivs att 2 § domkapitelslagen (1988:180) skall ha följande lydelse.

Prop. 1989/90:11

s. 41 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Domkapitlet
består av följande ledamöter:

1.
biskopen som ordförande,

2.
domprosten eller, där det inte finns
någon domprost, en av regeringen för sex år i sänder bland stiftets
kyrkoherdar förordnad ledamot som vice ordförande,

3.
en präst vald av stiftets präster,

4.
tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.

För
ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många
suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna.

Vid
handläggning av de ärenden

som enligt 16 § lagen (1982:942)

om svenska kyrkan och 42 § första

stycket prästanställningslagen

(1988:184)
ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som ledamot.

2 §

Föreslagen lydelse

Domkapitlet
består av följande ledamöter:

1. biskopen
som ordförande,

2. domprosten eller, där det inte finns någon
domprost, en av regeringen för sex år i sänder bland stiftets kyrkoherdar
förordnad ledamot som vice ordförande,

3.
en präst vald av stiftets präster,

4. tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.

/ domkapitlet i Uppsala
stift får ärkebiskopen i den utsträckning han finner lämpligt sätta den biträdande
biskopen i sitt ställe som ledamot och ordförande.

För
ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många
suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna.

Vid
handläggningen av de ärenden som enligt 16 § lagen (1982:942) om svenska
kyrkan och 42 § första stycket prästanställningslagen (1988: 184) ankommer på
domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som ledamot.

Civildepartementet ""P-

1989/90:11

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 1989

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Göransson,
Gradin, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, Lönnqvist, Thalén,
Nordberg, Engström Freivalds, Wallström, Persson

Föredragande:
statsrådet Wallström

Proposition om stiftsledningen i Uppsala stift, m.m.

1 Anmälan av kyrkomötets yttrande m. m.

Föredraganden
anmäler kyrkomötets yttrande' över de remitterade förslagen till

1.
lag om ändring i
församlingslagen (1988:180),

2.
lag om ändring i
kyrkofondslagen (1988:182),

3.
lag om ändring i prästanställningslagen
(1988:184).

De
i regeringens skrivelse framlagda förslagen innebar att en ny prästtjänst,
benämnd stiftsprost, skulle få inrättas i Uppsala stift för att avlasta ärkebiskopen
en del av hans arbetsbörda som stiftschef. En möjlighet skulle också finnas för
regeringen att vid uppkommande behov inrätta sådana tjänster även i andra
stift.

Föredraganden
redogör för kyrkomötets yttrande och anför.

Kyrkomötet
har samtidigt med sin behandling av regeringens skrivelse också behandlat en av
svenska kyrkans centralstyrelse överlämnad skrivelse CsSkr 1989:11 om
biträdande biskop, m. m. samt tre motioner i ämnet. Kyrkomötet beslöt med
anledning av centralstyrelsens skrivelse att anta ett till skrivelsen fogat
förslag till ändringar i Den svenska kyrkohandboken som avser att möjliggöra
biskopsvigning också av den som innehar en tjänst som biträdande biskop i ett
stift. Efter hörande av kyrkomötets läronämnd stannade kyrkomötet nämligen för
att den i regeringens skrivelse föreslagna nya tjänsten bör inrättas som en
tjänst som biträdande biskop i Uppsala stift. Samtidigt uttalade kyrkomötet att
regeringens förslag bör utformas så att det uttryckligen avser endast Uppsala
stift. Kyrkomötet har genom att upprätta egna förslag till ändringar i
församlingslagen, kyrkofondslagen och prästanställningslagen justerat de av
regeringen framlagda lagförslagen. Kyrkomötet har vidare upprättat förslag
till

' Beslut om skrivelse till kyrkomötet (RegSkr 1989: 1)
fattat vid regeringssammanträ

de den 18 maj 1989. 41

4 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr II

s. 42 Kontrollera mot PDF

ändringar
i lagen (1963:633) om biskopsval och i domkapitelslagen Prop.

(1988:181) i konsekvens med sitt ställningstagande. 1989/90:
11

Jag
vill erinra om att jag i skrivelsen till kyrkomötet (avsnitt 2.2) uttalade att
om kyrkomötet gjorde den bedömningen, att innehavaren av den föreslagna nya
tjänsten borde vigas till biskop för att bättre kunna fullgöra uppgifter som
kunde följa med tjänsten, så borde från regeringens sida hinder inte möta mot
att benämningen "assisterande biskop" eller liknande i stället för
"stiftsprost" förs in i lagtexten. När kyrkomötet nu givit sin mening
tillkänna att tjänsten bör inrättas som en tjänst för en biträdande biskop i
Uppsala stift anser jag att denna önskan bör tillmötesgås.

De
förslag som kyrkomötet har fört fram rörande den biträdande biskopens
ställning i domkapitlet och stiftsstyrelsen kan enligt min mening godtas. De
svarar väl mot avsikten att avlasta ärkebiskopen tjänsteåligganden i stiftet.

De
av kyrkomötet framlagda lagförslagen kan enligt min mening också godtas i sak.
De har dock bearbetats redaktionellt. Ändringsförslagen och den redaktionella
bearbetningen innebär i huvudsak följande.

Valbarhetsbestämmelserna
i 2 kap. 5 § församlingslagen har förtydligats i två avseenden. Det ena har
redovisats i regeringens skrivelse till kyrkomötet. Det andra har föranletts
av kyrkomötets skrivelse 1989:13 med anledning av motionerom valbarhet för
vissa präster i bl.a. kyrkofullmäktige (KL 1989:21). Bestämmelsernas nuvarande
utformning har vållat vissa tolkningssvårigheter när det gäller valbarheten till
kyrkofullmäktige respektive rätten att kvarstå som kyrkofullmäktig för en präst
som vikarierar på en kyrkoherdetjänst. I anslutning till den tolkning som valpröv-ningsnämnden
har gjort i ett beslut den 20 juni 1989 föreslår jag att frågan löses på så
sätt att det klart anges i lagen, att det är den som innehar en tjänst som
kyrkoherde eller ett långtidsvikariat på en sådan tjänst som drabbas av den
ifrågavarande obehörighetsregeln.

I
6 kap. 12 § församlingslagen görs ett tillägg som innebär att den biträdande
biskopen liksom annan biskop inte är valbar till stiftsfullmäktige. 1 enlighet
med kyrkomötets förslag får ärkebiskopen möjlighet att sätta den biträdande
biskopen i sitt ställe som ledamot och ordförande i stiftsstyrelsen för tiden
intill dess att valperioden för de valda ledamöterna löper ut. Detta kommer till
uttryck genom ett tillägg till 9 kap. 6 § församlingslagen. Om ett sådant
förordnande inte meddelas, bör den biträdande biskopen ändå ha närvaro- och yttranderätt
i stiftsstyrelsen. Detta tillgodoses genom en ändring i 9 kap. 7 §
församlingslagen.

En
tjänst som biträdande biskop i Uppsala stift föreslås bli tillsatt i samma
ordning som gäller för andra biskopar än ärkebiskopen, d.v.s. genom att
regeringen till tjänsten utnämner en av de tre som har förts upp på förslag
efter val i stiftet. Föreskrifter härom föreslås bli införda i 14 § prästanställningslagen
och 2 § lagen om biskopsval. I 1 § sistnämnda lag bör även anges att lagen
skall tillämpas också vid val av biträdande biskop i Uppsala stift. Vidare bör
orden biskopsämbete och ärkebiskopsämbete bytas ut mot biskopstjänst och
ärkebiskopstjänst för att klargöra att det är fråga om tjänsten och inte det
kyrkliga ämbete om vilket kyrkomötet får meddela föreskrifter (jfr 7 § 2 lagen
om svenska kyrkan).

s. 43 Kontrollera mot PDF

Även
i fråga om disciplinansvar m.m. bör samma regler gälla för den Prop.
biträdande biskopen som för övriga biskopar. Detta bör klargöras genom
1989/90: 11 ett tillägg till 42 § prästanställningslagen. Konsekvensändringar
föreslås också i vissa andra paragrafer av samma lag.

Vissa
av lagförslagen innehåller föreskrifter som normalt bör granskas av lagrådet.
Emellertid är lagstiftningsfrågan av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.

Kyrkomötet
har inte berört frågan humvida den biträdande biskopen skall ha närvaroplikt i
kyrkomötet i likhet med vad som enligt 5 § lagen om svenska kyrkan gäller för
övriga biskopar. Kyrkomötet har heller inte övervägt frågan om i vilken ordning
beslut om skiljande från ämbetet skall ske beträffande den biträdande biskopen
(jfr 16 § lagen om svenska kyrkan). Ställning bör tas till dessa frågor och
kyrkomötet yttra sig över eventuella lagändringar. Jag avser att ta upp dessa
frågor med svenska kyrkans centralstyrelse.

2 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta de av kyrkomötet behandlade förslagen till

1.
lag om ändring i prästanställningslagen
(1988:184),

2.
lagom ändring i lagen
(1963:633) om biskopsval,

3.
lag om ändring i
domkapitelslagen (1988:181),

4.
lag om ändring i
församlingslagen (1988:180),

5.
lag om ändring i
kyrkofondslagen (1988; 182).

3 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1 Prop.

till
regeringsskrivelsen 1989/90: 11

CIVILDEPARTEMENTET

Sammanställning
av remissyttranden över förslag angående stiftsled-ningsfunkiionens framtida
organisation i ärkestiftet.

Förslaget
har utarbetats av en kommitté på uppdrag av domkapitlet i Uppsala.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Förteckning över remissinstanserna ooo/Qn

Efter
remiss av kommittéförslaget har yttranden kommit in från:

kammarkollegiet

kyrkofondens
styrelse

Uppsala
domkyrkoförsamling

Uppsala
kyrkliga samfällighet

Häverö
pastorat

Enköpings
kyrkliga samfällighet

Sigtuna
pastorat

Hofors
pastorat

Järvsö
pastorat

kontraktsprosten
i Uppsala kontrakt

kontraktsprosten
i Gästriklands östra kontrakt

kontraktsprosten
i Voxnans kontrakt

svenska
kyrkans centralstyrelse

ärkestiftets
stiftsråd

ärkestiftets
organisationskommitté

Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund

Svenska
kyrkans personalförbund

Inledning

Kommittén
för utredning av stiftsledningsfunktionens framtida organisation i ärkestiftet
har till domkapitlet i Uppsala överlämnat sitt förslag angående
stiftsledningens organisation för tiden efter 1990-10-01. Domkapitlet har med
eget yttrande den 10 augusti 1988 överiämnat förslaget till regeringen.
Förslaget har remissbehandlats under hösten 1988.

Kommittén
har med utgångspunkt i nu gällande ordning, domprosten som biträde åt
ärkebiskopen i stiftschefsuppgifterna, stannat för att föreslå inrättande av en
ny prästtjänst på stiftsplanet, s. k. stiftsdomprost. I utredningen redovisas
tjänstens konstruktion och innehåll samt de krav, som bör ställas på
innehavaren. Vidare har den studerat hur tjänsten på ett naturligt sätt skall
kunna inlemmas i den nya stiftsorganiationen. Som en följd härav föreslås vissa
tillägg och ändringar i bl. a. vissa nyligen antagna författningar, varvid
regeringens proposition 1987/88:31 och konstitutionsutskottets betänkande
1987/88:30 bildat underlag. En kostnadsberäkning av förslaget har också
gjorts.

Remissopinionen i stort

Av
de arton remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig har sjutton kommit
in med yttranden. Ett fåtal berör hela förslaget, medan övriga begränsar sig
till att beröra en eller flera detaljfrågor.

Följande remissinstanser
förklarar sig utan att göra några reserva

tioner tillstyrka eller inte ha någon erinran mot förslagen i stort: 45

kyrkofondens styrelse, Uppsala domkyrkoförsamling, Järvsö pastorat,
kon- Prop. traktsprosten i Uppsala kontrakt, ärkestiftets stiftsråd. Svenska
kyrkans 1989/90: 11 församlings- och pastoratsförbund och Svenska kyrkans
personalförbund.

Övervägande
positiva är vidare Uppsala kyrkliga samfällighet, Sigtuna pastorat, Hofors
pastorat och ärkestiftets organisationskommitté.

Följande
remissinstanser är tveksamma i vissa avseenden men har i övrigt från sina
speciella utgångspunkter inga invändningar mot kommitténs förslag:
kontraktsprostarna i Gästriklands östra kontrakt och Voxnans kontrakt samt Häverö
pastorat och Enköpings kyrkliga samfällighet.

Några
remissinstanser, främst kammarkollegiet och svenska kyrkans centralstyrelse,
nedan kallad centralstyrelsen, är mer tveksamma till kommitténs sätt att lösa
stiftsledningsfunktionens framtida organisation i ärkestiftet.

Kammarkollegiet:

Kollegiet
har i yttranden till civildepartmentet i fråga om delning av Uppsala stift
framfört synpunkter på ärkebiskopens arbetsbörda med de ökade arbetsuppgifterna
på riksplanet och i internationella sammanhang. Kollegiet har därvid
ifrågasatt, om dessa arbetsuppgifter går att förena med uppgiften som biskop
för ett stift. I ett yttrande förordade kollegiet "en sådan lösning att
ärkebiskopen frigörs från nuvarande uppgift som chef för ett stift förslaget
innebär därmed en särskild tjänst som ärkebiskop utan stiftsanknytning".
Kollegiet utvecklade i yttrandet skälen till sitt ställningstagande och
föreslog att regeringen skulle vidta åtgärder för utredning om inrättande av
en tjänst som ärkebiskop utan anknytning till visst stift.

Kollegiets
bedömning av ärkebiskopens arbetsbörda som företrädare för svenska kyrkan både
nationellt och internationellt gäller fortfarande och bestyrks av den utredning
som ligger till gmnd för domkapitlets förslag.

För
både svenska kyrkan som rikskyrka och Uppsala stift är det synnerligen
angeläget att problemet snarast får en slutgiltig lösning. Det framlagda
förslaget är en temporär lösning som visar svårigheten att samtidigt vara
ärkebiskop för hela svenska kyrkan och stiftschef i Uppsala stift. Utan
fortlöpande kontakt med prästerna i stiftet, pastoraten och församlingarna
torde det vara svårt för ärkebiskopen att vara pastor pastomm beträffande
enskilda prästers själavård.

Från
de synpunkter kammarkollegiet har att beakta föreslår kollegiet mot bakgrund av
det anförda att regeringen avslår framställningen om inrättande av en tjänst
som stiftsdomprost.

Inrättandet
av en tjänst som ärkebiskop utan stiftsanknytning och en särskild biskopstjänst
för Uppsala stift förordas även av Carl Gustaf von Ehrenheim i reservationer till
ärkestiftets stiftsråds och organisationskommittés yttranden. Också
kontraktsprosten i Voxnans kontrakt för fram detta förslag.

Svenska
kyrkans centralstyrelse delar utifrån nuvarande förutsättningar i huvudsak
kommitténs bedömning om vilka åtgärder som behövs för att få en fungerande
organisation av stiftsledningen också i tiden efter den 1 oktober 1990.
Styrelsen ställer sig dock avvisande till kommitténs förslag

s. 47 Kontrollera mot PDF

om
inrättande av en ny tjänst som stiftsdomprost. Styrelsen föreslår i Prop. stället
att en tjänst som assisterande biskop inrättas med uppgift att avlasta
1989/90: 11 ärkebiskopen i dennes uppgifter som biskop i Uppsala stift.

Stiftsledningsfunktionens framtida organisation

Kravspecifikationen

Den
föreslagna nya tjänsten som stiftsdomprost skall vara en heltidstjänst som
stiftspräst. Tjänsten skall inte vara förenad med annan tjänstgöring i någon
församling, i stiftet eller inom rikskyrkan. Tjänsteinnehavaren skall uteslutande
efter ärkebiskopens delegation svara för vissa stiftschefs-uppgifter.

Kammarkollegiet:

Den föreslagna stiftsdomprosttjänsten
blir i praktiken en biskopstjänst -tillsättningsförfarandet blir detsamma som
för en biskop, och arbetsuppgifterna blir i allt väsentligt desamma. Det enda
väsentliga undantaget är att prästvigningarna skall förrättas av ärkebiskopen.
Trots att stiftsdomprosten skall fungera som biskop, får han inte ställning
som sådan vare sig i stiftet eller i förhållande till andra biskopar.
Stiftsdomprosten får t. ex inte närvarorätt vid kyrkomötet, och han torde inte
heller komma att delta i biskopsmötet. Den föreslagna tjänsten har inte något
eget innehåll utan innehavaren av tjänsten är helt beroende av att ärkebiskopen
delegerar arbetsuppgifter till tjänsteinnehavaren. De enda givna
arbetsuppgifterna enligt förslaget är att vara ledamot av domkapitlet och att
delta i stiftsstyrelsens överiäggningar. En tjänst med denna konstmktion
innebär risk för oklarheter om kompetensfördelningen och för
kompetenskonflikter. Tjänstekonstruktionens funktionsduglighet är helt beroende
av de personer som innehar ärkebiskops- och stiftsdomprosttjänsterna. En sådan
ordning kan inte vara tillfredsställande vare sig för stiftets arbete eller
för utomstående som är beroende av stiftsorganisationens funktioner. Det
förefaller vidare egendomligt att inrätta en tjänst vars innehavare skall väljas
på samma sätt som en biskop och avlönas på samma sätt av kyrkofonden utan
att ge tjänsten de arbetsuppgifter som tillkommer en biskop eller i varje fall
huvuddelen äv dem.

Centralstyrelsen:

Enligt
vad styrelsen kan finna, innebär den föreslagna tjänsten något helt nytt och
tidigare okänt i den svenska kyrkliga organisationen. Den tänkta tjänsten som
stiftsdomprost påminner i vissa delar om den superintendentsfunktion, som
fanns på 1600-talet (jfr 1571 års kyrkoordning) och som slutligen avskaffades
år 1772 genom att superintendenterna i Karlstads, Härnösands och Visby stift
blev biskopar. Superintendenterna var inte biskopsvigda men svarade ensamma för
ledningen av sin superinten-dentia. I 24 kap. 17 § 1686 års kyrkolag
förklarades superintendenterna stå med biskoparna "uti lika plikt och
ämbete". Skillnaden synes ha bestått i att biskopen var stiftschef medan
superintendenten också var kyrkoherde i dpmkyrkoförsamlingen. Styrelsen ställer
sig utifrån svensk kyrkotradition alltså tveksam till en sådan ordning där en
prästtjänst inrättas vid sidan av

s. 48 Kontrollera mot PDF

och
mellan tjänsterna som biskop och domprost i ett stift. Relationerna Prop.
mellan domprosten och stiftsdomprosten har möjligheter att bli komplice- 1989/90:
11 rad. Därtill innebär benämningen stiftsdomprost ett avsteg från den ordning
med stifts- och pastoratsprästtjänster som slagits fast av riksdagen så sent
som under våren 1988 genom antagandet av den nya prästanställningslagen.
Styrelsen vill som lösning i stället föreslå inrättandet av en tjänst som
assisterande biskop. Domprosttjänsten skulle därvid helt kunna frigöras från episkopala
uppgifter och på heltid kunna verka som kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen.

Tanken
på en assisterande biskop stöds av Häverö och Hofors pastorat, de tre
kontraktsprostarna samt Sigtuna pastorat som anser att man bör ta steget fullt
ut och biskopsviga "stiftsdomprosten", som då blir assistentbiskop
till ärkebiskopen. Det har visserligen hittills inte varit tradition i Sverige
att ha assistentbiskopar, men en för vårt land ny ordning på denna punkt har ju
dock lång tradition i andra närstående kyrkor. Den föreslagna
arbetsfördelningen mellan ärkebiskopen och stiftsdomprosten skulle kunna
tillämpas även mellan ärkebiskop och assistentbiskop, vilken såsom vigd biskop
skulle få mer normal stiftschefsstatus i församlingarnas ögon.

Tillsättningsförfarandet

Kommittén
har föreslagit att tjänsten som stiftsdomprost skall tillsättas i samma ordning
som gäller för tillsättning av andra biskopar än ärkebiskopen enligt
biskopsvalslagen.

Centralstyrelsen:

Eftersom
den föreslagna tjänsten skall ha uppgifter av episkopal art med undantag av
att ordinationsansvaret och uppgiften som pastor pastorum fortfarande skall
vara förbehållen ärkebiskopen finner styrelsen det konsekvent att stiftsdomprosttjänsten
tillsätts enligt reglerna i biskopsvalslagen. Emellertid framstår förslaget
som inkonsekvent i det att tjänsten inte skall vara en biskopstjänst. Enligt
centralstyrelsens mening bör en tjänst som inrättas med en biskops löneförmåner
och med en biskops uppgifter också vara en biskopstjänst och inte någonting
annat. Detta kan vid nuvarande stiftsindelning endast uppnås genom inrättandet
av en tjänst som.assisterande biskop. En tjänst som assisterande biskop bör självfallet
tillsättas på samma sätt som en annan biskopstjänst än tjänsten som ärkebiskop.
Härigenom uppnås dessutom att prästerna och lekmännen i Uppsala stift ges
möjlighet att välja en biskop utan den inblandning från övriga stift som ett
ärkebiskops val ändock innebär.

Arbetsuppgifterna

Kommittén
föreslår att stiftsdomprosten blir vice ordförande i domkapitlet i stället för
domprosten. Han bör vidare få närvaro- och yttranderätt i stiftsstyrelsen.
Efter delegation av ärkebiskopen bör han

förrätta
kyrkoherdeinstallationer, kyrko- och kyrkogårdsinvigningar m. m. i den mån
dessa ej delegeras till annan

förrätta stiftschefsvisitationer 48

s. 49 Kontrollera mot PDF

svara
för kontakten med den löpande verksamheten inom stiftskansliet Prop.

vad
gäller personaladministrativa frågor samt ärenden rörande organi- 1989/90:
11 sationen av pastorat, församlingar och prästtjänster

företräda
stiftsledningen i stiftets utbildnings- och fortbildningsverksamhet

svara
för den huvudsakliga kontakten med stiftssamfällighetens personal och präster
samt med präster och förtroendevalda i församlingar och pastorat.

Centralstyrelsen:

Den
föreslagna ordningen skulle enligt styrelsens mening ytteriigare på ett oönskat
sätt markera ett särförhållande för Uppsala stift i förhållande till övriga
stift. Styrelsen avvisar en ordning som innebär att domprosten i Uppsala som
enda domprost skulle stängas ute från sin traditionella funktion i
domkapitlet och sin tänkta funktion i stiftsstyrelsen. Förslaget synes i denna
del strida mot de principer riksdagen så sent som i år uttalade i samband med
beslutet om en ny organisation på stiftsplanet i Svenska kyrkan.
Stiftsdomprostens funktion i det nya stiftskansliet framstår vidare som oklar.
Den föreslagna ordningen skulle kunna innebära att stiftsdomprosten i vart fall
i administrativt avseende blir underordnad kanslichefen. En sådan ordning kan
inte accepteras. Styrelsens förslag om inrättande av en tjänst som assisterande
biskop innebär att domprosten i Uppsala kan behålla sina lagliga funktioner i
såväl domkapitel som i stiftsstyrelsen. Det får istället komma an på
ärkebiskopen att fördela uppgifterna att vara ordförande i domkapitlet
respektive stiftsstyrelsen mellan sig och den assisterande biskopen. En sådan
fördelning behöver dessutom inte vara permanent, utan kan anpassas till
ärkebiskopens uppgifter på riksplanet och inom ramen för äkebiskopsämbetets
åligganden.

Kammarkollegiet
tar i samband med diskussionen kring stiftsdomprostens arbetsuppgifter
tillfället i akt att se över den övriga tjänsteorganisationen: Utöver behovet
att avlasta ärkebiskopen ytterligare arbetsuppgifter som stiftschef framhålls i
den av domkapitlet överlämnade utredningen som en fördel att man genom en
präst, verksam på heltid som biträde åt ärkebiskopen, får möjlighet att återgå
till den tidigare ordningen med en kyrkoherde som på heltid är verksam för
domkyrkoförsamlingen. Av utredningen framgår att kyrkoherdetjänsten i
domkyrkoförsamlingen fortfarande skall vara en domprosttjänst. Med hänsyn till
att tjänsten i domkyrkoförsamlingen blir en kyrkoherdetjänst utan några
arbetsuppgifter som är hänförliga till en domprosttjänst förefaller det
naturligt att vid bifall till förslaget om en stiftsdomprost dra in tjänsten
som domprost och ersätta den med en kyrkoherdetjänst.

Stiftsdomprostens
organisatoriska ställning inom stiftssamfälligheten

Stiftsdomprosten
skall enligt kommittén organisatoriskt tillhöra stiftskansliet. Till hans
förfogande skall finnas en kvalificerad sekreterare.

Uppsala
kyrkliga samfällighet finner det mycket angeläget att det nuva

rande församlingskansliet, som utökades till två heltidstjänster hösten

1987 på grund av den tillfälliga lösning som gäller till oktober 1990, 49

s. 50 Kontrollera mot PDF

därefter
delas i två delar, en heltidstjänst för församlingskansliet och en Prop.
heltidstjänst som sekreterare åt stiftsdomprosten. Arbetsutskottet finner
1989/90: 11 vidare att det är angeläget att det arkiv som nu finns delas mellan
ett "församlingsarkiv" och ett "stiftsarkiv" vilket framledes
överförs till den nya stiftssamfälligheten.

Svenska
kyrkans personalförbund amtv en precisering av stiftsdomprostens funktion och
ansvar i det nya stiftskansliet vara önskvärd.

Särskilt
angående domkyrkoförsamlingen och domprosten i församlingen

Kommitténs
förslag innebär att domprosten i Uppsala domkyrkoförsamling på heltid kan
verka som kyrkoherde i församlingen. När domkapitlet i egenskap av
domkyrkostyrelse prövar ärenden rörande domkyrkan bör domprosten i stället för
stiftsdomprosten gå in som ledamot av domkapit-Id.

Häverö
pastorat:

Det
kan inte vara rätt, att domprosten i Uppsala domkyrkoförsamling i framtiden
skall biträda ärkebiskopen i stiftsfunktioner, eftersom domprosten är och bör
vara kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen. Därför skall, som utredningen förordar,
en bitr. stiftschefstjänst inrättas. Denna bör vara en från församlingstjänst
fristående tjänst. Pastoratet är dock tveksamt till den föreslagna titulaturen
"stiftsdomprost". Detta verkar vara en konstmerad titel.
Domprosttiteln bör reserveras för domkyrkoförsamlingarnas kyrkoherdar. Däremot
finns ju titeln "kontraktsprost" som en beteckning för regional
chefstjänst på kontraktsnivå. Pastoratet vill därför föreslå beteckningen
"stiftsprost".

Biskopsvigning

Med
hänsyn till kyrkomötets hittillsvarande ståndpunkt i denna fråga vill kommittén
inte i nuläget framställa något yrkande om biskopsvigning av stiftsdomprosten.
Kommittén anser dock att mycket av dennes arbete ute i stiftet skulle underiättas
om han vore biskopsvigd. Ett ändrat ställningstagande från kyrkomötets sida
skulle därför betraktas som en följdriktig utveckling av den föreslagna
reformen.

Centralstyrelsen
finner att kommittén har valt att i nuvarande läge inte föreslå någon
biskopsvigning av stiftsdomprosten, även om önskemål klart finns uttalat.
Styrelsen finner det uppenbart att kommittén egentligen åsyftat att inrätta en
ny biskopstjänst. Den valda lösningen med en stiftsdomprost är därvid dock
inte bra. Om regeringen biträder styrelsens förslag om inrättande av en
assisterande biskop i Uppsala stift,,avser styrelsen att i en skrivelse till
kommande kyrkomöte föreslå sådana ändringar i föreskrifterna för
biskopsvigning att en vigning av en assisterande biskop blir möjlig.

.50

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kostnadsberäkning Prop.

Kostnaderna
är av kommittén beräknade i dagsläget till 619 500 kr. Lone- 1989/90: 11 kostnaden
beräknas därvid motsvara lönesättningen för biskop.

Rese-,
expens- och representationsanslag föreslås av samma storlek som i dag utgår till
domprosten. Samtliga dessa kostnader liksom lönekostnaden avses belasta
kyrkofonden. Utgifterna för resor och representation torde uppvägas av en viss
inbesparing beträffande ärkebiskopens kostnader för samma ändamål.

Lönekostnader
för sekreterare till stiftsdomprosten bör ingå i det stiftsbidrag som
kyrkofondens styrelse får bevilja stiftssamfälligheten enligt 17 §
kyrkofondslagen (1988:182).

Detsamma
gäller kostnaden för tjänsterum åt stiftsdomprosten och hans sekreterare.

Kyrkofondens
styrelse har inte något att erinra mot att kostnader av den storleksordning som
anges i förslaget får belasta kyrkofonden för lösande av de problem som
sammanhänger med stiftsledningsfunktionen i ärkestiftet. Styrelsen noterar
därvid dels att lönekostnaden för den föreslagna stiftsdomprosttjänsten
motsvarar lönekostnaden för biskop, dels att vissa av de övriga kostnaderna
förefaller lågt beräknade. Styrelsen anser sig dock sakna anledning att ta
ställning till om förslaget utgör den bästa lösningen på ärkestiftets särskilda
problem. Även andra tänkbara lösningar torde emellertid rymmas inom den
kostnadsram som förslaget anger och som styrelsen samtycker till.

Centralstyrelsen
uppfattar att kommittén beräknat kostnaderna för den tilltänkta tjänsten som
stiftsdomprost utifrån löneförmåner m.m. för en tjänst som biskop. Styrelsen
har därvid ingen erinran mot kommitténs överväganden i denna del.

Författningsförslag

Kommittén
har upprättat förslag till ändringar i lagen (1982:942) om svenska kyrkan, församlingslagen
(1988:180), domkapitelslagen (1988:181), kyrkofondslagen (1988:182) och prästanställningslagen
(1988:184).

Endast
centralstyrelsen har kommenterat föreslagen lagtext. Styrelsen har inte funnit
anledning att i detalj granska kommitténs förslag till författningsändringar
utan lägger för egen del fram vissa förslag utifrån sitt förslag om en tjänst
som assisterande biskop.

Bilaga
2-4

Regeringsskrivelsens
lagförslag (överlämnade till kyrkomötet JÖr yttrande)

1 Förslag till

Lag om
ändring i församlingslagen (1988:180)

Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 5 §, 6 kap. 12 § och 9 kap. 2 och 7 §§ församlingslagen
(1988:180) skall ha följande lydelse.

Prop. 1989/90:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

s. 4 Kontrollera mot PDF

2
kap.

5§

Ledamöter och suppleanter
väljs bland dem som har rösträtt enligt 4 §.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Den som innehar tjänst som
biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Kyrkoherde eller annan präst
som är ledamot i församlingens kyrkoråd samt den som är anställd hos
församlingen och som i egenskap av föredragande hos kyrkorådet eller på grund
av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland församlingens
tjänstemän är inte heller valbar.

Den som innehar tjänst som
biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Kyrkoherde eller annan präst
som enligt 7 kap. 3 § andra stycket har förordnats att vara ledamot i
församlingens kyrkoråd samt den som är anställd hos församlingen och som i
egenskap av föredragande hos kyrkorådet eller på gmnd av andra uppgifter som
hör till tjänsten har den ledande ställningen bland församlingens tjänstemän är
inte heller valbar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Om
en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans uppdrag genast
utan särskilt beslut. Kyrkofullmäktige skall befria en ledamot eller en
suppleant från uppdraget, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar emot
det.

6 kap. I2§ Valbar är
den som är kyrkobokförd inom valkretsen, är medlem av svenska kyrkan och som är
myndig på valdagen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Den som innehar tjänst som
biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Domprosten eller annan
kyrkoherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen samt den som är
anställd hos stiftssamfälligheten och som i egenskap av föredragande hos
stiftsstyrelsen eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har en
ledande ställning bland stiftssamfällighetens tjänstemän är inte heller
valbar.

Den som innehar tjänst som
biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Den som enligt 9 kap. 2 §
är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen samt den som är anställd hos stiftssamfälligheten
och som i egenskap av föredragande hos stiftsstyrelsen eller på grund av
andra uppgifter som hör till tjänsten har en ledande ställning bland stiftssamfällighetens
tjänstemän är inte heller valbar.

1 fråga om verkan av att
valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas
bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamot och suppleant i
kyrkofullmäktige.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

9
kap. 1989/90:11

2§
Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen.

Vice
ordföranden i domkapitlet Vice ordföranden i domkapitlet

är biskopens ersättare. är biskopens ersättare. / ett stift där

det finns inrättad en tjänst som stiftsprost skall dock denne i
stället vara biskopens ersättare.

7§

Därvid
skall följande gälla.

1. Bestämmelserna
om försam- 1. Bestämmelserna om försam

ling, kyrkofullmäktige och kyr- ling, kyrkofullmäktige och kyr

koråd skall avse stiftssamfällighe- korad skall avse stiftssamfällighe

ten, stiftsfullmäktige och stiftssty- ten, stiftsfullmäktige och stiftssty

relsen, relsen. / ett stift där
det finns inrät

tad en tjänst som stiftsprost får den

ne utan särskild kallelse närvara vid

sammanträden med stiftsstyrelsen

och delta i överläggningarna men

inte i besluten, när stiftsprosten inte

ersätter biskopen som ledamot i sty

relsen.

2.
Kungörelser och
tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens anslagstavla.

5.
Bestämmelserna om närvaro- och
yttranderätt för kyrkoherde eller hans ersättare skall också avse biskopen och
vice ordföranden i stiftsstyrelsen.

6.
Protokoll och andra
arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

s. 54 Kontrollera mot PDF

2 Förslag till Prop.

Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182) 1989/90:11

Härigenom
föreskrivs att 8 § kyrkofondslagen (1988:182) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8§
Ur kyrkofonden betalas

1.
allmänt och extra
utjämningsbidrag enligt 13- 16 §§,

2.
stiftsbidrag och
kyrkobyggnadsbidrag enligt 17 och 18 §§,

3. kostnader
för avlöningsför- 3. kostnader för avlöningsför

måner till biskopar och sådana maner till biskopar, stiftsprostar

präster som är anställda i de svens- och sådana präster som är anställda

ka utlandsförsamlingarna, i de svenska utlandsförsamlingar

na,

4.
kostnader för pensionsförmåner till
präster eller efterievande till präster enligt föreskrifter som regeringen
meddelar eller enligt avtal samt för förförsäkringsförmåner som enligt statlig
grupplivförsäkring utgår för präster eller andra kyrkomusiker än skolkantorer,

5.
kostnader för kyrkomötet och
dess myndigheter enligt regeringens bestämmande,

6.
kostnader för arvoden och annan
ersättning till ledamöter och suppleanter i domkapitlen enligt regeringens
bestämmande,

7.
förvaltningskostnader enligt
regeringens bestämmande för ärkebiskopsämbetet och departement eller myndighet
där kyrkliga frågor handläggs,

8.
kostnader för verksamhet, som
bedrivs av svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, enligt
regeringens bestämmande,

9.
andra kostnader för kyrkliga
ändamål enligt regeringens bestämmande,

10. kostnader
för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt

ning i övrigt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

3 Förslag till Prop.

Lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184) 1989/90:11

Härigenom
föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (1988:184) dels att 13, 24 och 33 §§
skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
14 a.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

13§

I varje stift skall det finnas en I varje stift skall det finnas en

tjänst som biskop. I Uppsala stift är tjänst som biskop. I Uppsala stift är

ärkebiskopen biskop. ärkebiskopen biskop. / stiften får

det också finnas en tjänst som stiftsprost.

1
en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt
och pastoratsadjunkt.

14a
§

En tjänst som stiftsprost tillsätts av regeringen.

För upprättande avJÖrslag till tillsättande även sådan tjänst skall
val anställas i den ordning som är föreskriven i lagen (1963:633) om biskopsval
ifråga om val av andra biskopar än ärkebiskopen.

24
§

Frågor om inrättande av tjänster Frågor om inrättande av tjänster

som biskop och domprost prövas som biskop, stiftsprost och dom-

av regeringen. prost prövas av regeringen.

Frågor
om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister och pastoratsadjunkt
prövas av stiftsstyrelsen.

33
§

Avskedande får inte gmndas en- Avskedande får inte gmndas en

bart på omständigheter som stijis- bart på omständigheter som dom

styrelsen har känt till mer än en må- kapitlet har känt till mer än en må

nad före prövningen. nad före prövningen.

Första
och andra styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs av riksdagens
ombudsmän eller justitiekanslem inom sex månader efter det att omständigheten har
inträffat.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990. -,