Prop. 1989/90:112

Regeringens proposition 1989/90: 112

Finansiering av kostnader för låneförvaltningen inom bostadsdepartementets
ansvarsområde, m. m,

Prop.

1989/90: 112

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 1 mars 1990.

Pä
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB har tidigare fått uppdrag frän staten att
svara för förvaltningen av anslagsfinansierade lån inom bostadsdepartementets ansvarsonu-åde
och för utveckling av ett datasystem för läne-och bidragshanteringen hos
länsbostadsnämnderna samt plan- och bostadsverket. I propositionen föreslås
att SBAB för att täcka kostnaderna för uppdragen tillgodoförs alla aviserings-,
krav- och påminnelseavgifter för dessa lån samt 80 % av det räntepåslag om 0,25
procentenheter för förvaltningskostnaderna som ingår i räntan för sådana län.

Vidare
föreslås att det för budgetaret 1990/91 till länsbostadsnämnderna anvisas ett
förslagsanslag på 54 569 000 kr.

1 Riksdagen 1989190. 1 samt Nr 112

Bostadsdepartementet Prop. 1989/90:112

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 mars 1990

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Hjelm-Wallén,
Dahl, R. Carlsson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström,
Sahlin, Larsson

Föredragande:
statsrådet Lönnqvist

Proposition om finansiering av kostnadema för låneförvaltningen
inom bostadsdepartementets ansvarsområde, m. m.

1 Inledning

I prop.
1989/90: 100 (bil. 13 s. 36) aviserade jag att jag hade för avsikt att återkomma
till regeringen med forslag till en särskild proposition om frågan hur den
låneförvaltning m. m. som Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag, SBAB, svarar
för skall finansieras på längre sikt. Jag aviserade också att jag avsåg att
återkomma med förslag om länsbostadsnämndemas anslag. Jag återkommer nu till
dessa frågon

Huvuddelen
av den statligt reglerade långivningen inom bostadsdepartementets
ansvarsområde handhas av plan- och bostadsverket och länsbostadsnämnderna.
Myndighetemas uppgift är att pröva låneansökningar samt att besluta om
utbetalning av län. Fram till den 1 juli 1989 svarade myndighetema också för
utbetalning av lån och för avisering av ränta och amortering pä lån.
Kostnaderna för verksamheten betalas i huvudsak via anslag pä statsbudgeten.

SBAB
bildades är 1984 med uppgift att läna upp de medel som behövs för utbetalning
av vissa lån, i första hand bostadslån for ny- och ombyggnad av bostadshus,
beviljade av de stadiga lånemyndighetema (prop. 1983/84: 90, BoU 28, rskr.
303). Bolagets verksamhet startade den 1 juli 1985. En närmare redogörelse för
vilka län som finansieras med medel från SBAB finns i budgetpropositionen för
budgetåret 1990/91 (prop. 1989/90: 100, bil. 13, s. 19-23). Kostnadema för
bolagets upplåningsverksamhet finansieras i sin helhet med räntor frän utläningsverksamheten.

År
1988 beslutade riksdagen (prop. 1987/88: 115, BoU 16, rskr. 273) bl. a. om
vissa ändringar såvitt gäller förvaltningen av de stadigt reglerade lånen inom
bostadsdepartementets ansvarsområde. Beslutet innebär att uppgiften att betala
ut och avisera SBAB-Iän handhas av SBAB. Vidare skall SBAB fr. o. m. den 1 juli
1989 på uppdrag av staten svara för förvaltningen av alla anslagsfinansierade
lån som beviljas eller har beviljats inom departementets ansvarsområde. Enligt
mellan staten och bolaget ingångna avtal för

budgetåret 1989/90 svarar
bolaget centralt för utbetalning, avisering m. m. Prop. 1989/90: 112 av dessa
lån. Pantvård, bevakning av fordran och förvaring av säkerhetshandlingar för
såväl SBAB-finansierade som anslagsfinansierade ränte- och amorteringslän sköts
enligt avtal regionalt av länsbostadsnämnderna pä uppdrag av SBAB. Syftet med
omläggningen var att avlasta det nya plan- och bostadsverket ansvaret för den
centrala hanteringen av låneförvalmingen.

Riksdagsbeslutet
år 1988 innebär ocksä att SBAB skall fä ersättning av staten för förvaltningen
av de anslagsfinansierade länen inom bostadsdepartementets ansvarsområde. I
enlighet med detta har på statsbudgeten för budgetåret 1989/90 och pä
tilläggsbudget I till denna statsbudget anvisats sammanlagt 118 745 000 kr. för
ersättning till SBAB. Av beloppet avser 48 655 000 kr. kostnadema för
länsbostadsnämndernas läneförvaltning. Återstoden avser SBAB:s egna kostnader
för läneförvaltningen, inkl. drift och utveckling av det befintliga centrala
datasystemet, UDS-C, samt vissa kapitalkostnader för inköpt datauffusmmg.

I
prop. 1988/89: 47 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (bil. 4)
framhölls bl. a. att de ändrade formema för läneförvaltningen, som jag nu har
redogjort för, fömtsätter att SBAB för egen del utvecklar ett nytt ADB-system
för utbetalning och avisering av län och att motsvarande ändringar mäste ske i
myndigheternas ADB-system. Dåvarande chefen för bostadsdepartementet ansåg det naturhgt
att SBAB skulle ges huvudansvaret för utvecklingen av detta ADB-system.
Riksdagen beslöt mot denna bakgrund att bolaget även fick ges i uppdrag att
utveckla det ADB-system som behövs för plan- och bostadsverkets centrala
hantering av den statliga bidragsgivningen inom bostadsdepartementets
ansvarsområde samt för länsbostadsnämndemas hantering av län och bidrag och
for kontorsrationalisering i övrigt inom nämnderna (FiU 10, rskr. 94). SBAB
skall därvid också svara för de nödvändiga investeringama i datorer och
programvara. Kostnadema för utveckling och investeringar skall regleras inom
ramen för det avtal om låneförvaltningen som riksdagens beslut år 1988 fömtsätter.

I
enlighet med detta har staten i avtal om läneförvaltningen som gäller för budgetåret
1989/90 uppdragit ät SBAB att utveckla det ADB-system för plan-och bostads
verkets och länsbostadsnämndemas låne- och bidragshantering och för
kontorsrationalisering i övrigt inom nämnderna, som angavs i prop. 1988/89: 47.
Till täckande av utvecklingskostnader har genom skilda riksdagsbeslut åren 1988
och 1989 anvisats sammanlagt 35 750 000 kr. Av beloppet har SBAB hittills
tillgodoförts 31 200 000 kr.

"t 1 Ritisdagen 1989190. 1 samt. Nr 112

2 Statens
ersättning till SBAB för förvaltningen av anslagsfinansierade lån inom bostadsdepartementets
ansvarsområde m. m.

Prop.
1989/90: 112

Mitt
förslag: Som ersättning för förvalmingen av anslagsfinansierade län inom
bostadsdepartementets ansvarsområde tillgodoförs SBAB inkomsterna från de
avgifter som tas ut vid avisering av ränta och amortering pä anslags- och SBAB-finansierade
lån, inkomsterna från krav- och påminnelseavgifter samt 80 % av det räntepåslag
om 0,25 procentenheter för förvaltningskostnaderna som ingår i räntan för de anslagsfinansierade
lånen.

Inkomsterna
tillgodoförs bolaget genom att bolaget ges rätt att frän influtna medel vid
varje avisering innehålla ett mot nämnda inkomster svarande belopp.

Skälen
för mitt förslag: Som framgått av det föregäende svarar SBAB i enlighet med
riksdagens beslut och träffade avtal mellan staten och SBAB för förvaltningen
av både anslagsfinansierade och SBAB-finansierade län inom
bostadsdepartementets ansvarsområde. Avtal har också träffats om den ersättning
som bolaget skall få av staten for tiden fram till utgången av juni 1990. Den
avtalade ersättningen for läneförvaltningen uppgår som tidigare angivits till
totalt det anvisade beloppet 118 745 000 kr. SBAB har ocksä fått ersätming med
31 200 000 kr. for att täcka utvecklingskosmadema för ett datasystem for plan-
och bostadsverkets och länsbostadsnämndemas läne-och bidragshantering och för
länsbostadsnämndemas övriga kontorsfunktioner.

I
avtalet mellan staten och bolaget åtog sig ocksä bolaget att senast den 22
januari 1990 lämna bostadsdepartementet ett förslag till utformningen av och storleken
pä den ersättning frän staten som bolaget begär for att även efter den 30 juni
1990 svara för förvalmingen av lån inom bostadsdepartementets ansvarsområde
samt fullfölja utveckling och introduktion av ett nytt ADB-system för låne- och
bidragsverksamheten och övriga kontorsfunktioner vid länsbostadsnämnderna och
plan- och bostadsverkets centrala bidragshantering.

Bolaget
har i skrivelse den 19 januari 1990 föreslagit att bolaget fr. o. m. den 1 juli
1990 fär ersätming för låneförvaltningen av de anslagsfinansierade lånen och för
resterande delar av ADB-utvecklingen med ett visst belopp per är och anslagsfinansierat
län. På sä sätt skulle statens utgifter för läneförvalt-ningen minska efterhand
som de anslagsfinansierade lånen återbetalas. Efter överläggningar har
företrädare for bostadsdepartementet och bolaget enats om att följande bör
gälla fr. o. m. den 1 juli i är.

1. Bolaget
svarar för alla kostnader för utbetalning och avisering av län, Prop.
1989/90: 112

inkl. avisering av alla anslagsfinansierade lån inom bostadsdepartementets

ansvarsområde.

2. Bolaget svarar vidare för alla kostnader för löner, expenser och
lokaler till den personal vid länsbostadsnämnderna som sköter den regionala läneför-valtningen.
Den regionala läneförvahningen omfattar förberedelser för utbetalningar av
län, förvaring av säkerhetshandlingar i fräga om säväl nya som gamla lån samt
pantvård, bevakning och indrivning av fordringar avseende sädana lån. Kostnadema
för detta bestäms schablonmässigt till 43 % av den totala ärskostnaden för
nämndemas verksamhet.

3. Bolaget svarar därutöver för alla återstående utvecklings- och investeringskostnader
avseende ett nytt datasystem för läne- och bidragsverksamheten och för övriga
kontorsfunktioner vid nämnderna och plan- och bostadsverkets centrala
bidragshantering. Under tiden fram till dess det nya datasystemet tas i drift -
det beräknas för närvarande ske den 1 januari 1992 -svarar bolaget för 65 % av kostnadema
för att utveckla och driva det nuvarande centrala datasystemet UDS-C.

4. Som ersättning för de nu uppräknade åtagandena får bolaget tillgodogöra
sig dels inkomsterna frän alla aviseringsavgifter som tas ut i samband med att
räntor och amorteringar förfaller till betalning, dels inkomster frän krav och
påminnelseavgifter, dels 80 % av det räntepåslag om 0,25 procentenheter för
förvaltningskostnaderna som ingår i räntan för de räntebärande anslagsfinansierade
lånen.

5. Ersättningen betalas genom att bolaget ges rätt att vid varje avisering
innehålla ett mot angivna inkomster svarande belopp av de medel som bolaget har
i uppdrag att avisera och inleverera till staten.

För
egen del anser jag att övervägande skäl talar för den redovisade ordningen för
att täcka kostnadema för förvaltningen av de anslagsfinansierade länen m. m.
Den innebär framför allt att de totala kostnadema för läneförvaltningen delas
upp mellan staten och bolaget och att statens kostnader därmed kan forväntas
minska i takt med att den anslagsfinansierade lånestocken minskar. Den
föreslagna ersättningen, som kan beräknas motsvara i genomsnitt 240 kr. per är
och anslagsfinansierat lån vid en beräknad awecklingstid på sju är, är inte
högre än att bolaget vinner inkomstmässigt på att byta ut det anslagsfinansierade
lånet mot ett av bolaget finansierat ersättningslån. Med den föreslagna
ordningen får bolaget en räntemarginal på 0,2 % när länet ligger i den anslagsfinansierade
delen av lånestocken. De av bolaget finansierade ersätmingslänen ger normalt
en högre räntemarginal.

Jag
vill i sammanhanget anmäla att det kan finnas anledning till ytterligare ändringar
av vissa låneregler i syfte att främja en snabb avveckling av de anslagsfinansierade
länen. Jag avser att överväga fiägan i anslutning till den pägäende översynen
av bostadsfinansieringen.

Mot
bakgmnd av det anförda förordar jag att SBAB fr. o. m. den 1 juli

1990 ersätts för förvaltningen av de anslagsfinansierade lånen och utveck

lingen av ett nytt datasystem för länsbostadsnämnderna och för plan- och

bostadsverkets centrala bidragshantering enligt det nu redovisade förslaget. r

Med utgångspunkt från
antagandet att återstående räntebärande anslags- Prop. 1989/90: 112 finansierade
län blir inlösta inom loppet av sju år, dvs. med ca 80 000 län per är, kommer
statens återstående kostnader för förvaltningen av dessa län att uppgå till
sammanlagt ca 550 milj. kr. I detta belopp ingår även kostnadema för att
utveckla ett nytt ADB-system för länsbostadsnämnderna och plan- och bostadsverket.

SBAB
utvecklar, som framgått av det föregående, dels ett ADB-system för den egna läneverksamheten,
dels pä uppdrag av regeringen ett ADB-system för plan- och bostadsverkets och
länsbostadsnämndernas myndighetsspecifika verksamhet. Jag anser, efter samråd
med chefen för civildepartementet, att plan- och bostadsverket i fortsätmingen
skall vara huvudansvarig för det ADB-system som utvecklas och tas i drift för
plan- och bostadsverket och länsbostadsnänmdema.

Jag
avser att återkomma till regeringen med förslag att uppdra åt plan- och bostadsverket
att träffa avtal med SBAB med utgångspunkt frän att verket skall vara
huvudansvarig för det myndighetsspecifika ADB-systemet.

3 Anslag till länsbostadsnämnderna på statsbudgeten för
budgetåret 1990/91

Regeringen
har i prop. 1989/90: 100 (bil. 13 s. 36) föreslagit riksdagen att, i avvaktan
pä särskild proposition i ämnet till länsbostadsnämnderna för budgetåret
1990/91 beräkna ett förslagsanslag pä 65 292 000 kr. Jag återkommer nu med
mina forslag i ämnet.

Länsbostadsnämnderna
finns i varje län utom Godands län. Nämnden är länsmyndighet för den statliga
verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. I Gotlands län fullgörs
motsvarande uppgifter av länsstyrelsen. I Norrbottens län är länsbostadsnämnden
sedan den 1 juli 1986 inordnad i länsstyrelsen som ett led i
försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning. Försöksverksamheten kommer
att upphöra, vid utgången av budgetåret 1990/91. Detta innebär för nämndens
del att dess inordning i länsstyrelsen upphör den 1 juli 1991.

Som
framgår av vad som inledningsvis redovisats har ansvaret för förvaltningen av
bostadslån på central nivå fr. o. m. den 1 juli 1989 överförts från plan- och
bostadsverket till SBAB säväl för de anslagsfinansierade lånen som för de SBAB-finansierade
länen. Samtidigt har genom särskilt avtal mellan SBAB och plan- och
bostadsverket länsbostadsnämnderna fått i uppdrag att handha den regionala
förvaltningen av bostadslånen. För detta uppdrag skall SBAB ersätta plan- och
bostadsverket.

Plan'
och bostadsverkets anslagsframställning

LänsbostadsnäiTuidemas
arbetsuppgifter och ansvar är i allt väsendigt oförändrade även efter de
organisatoriska förändringar som genomförts genom

sammanläggningen av
statens planverk och bostadsstyrelsen till statens plan- Prop. 1989/90: 112 och
bostadsverk den 1 juli 1988.

Antalet
läne- och bidragsbeslut i fråga om nybyggnad av flerbostadshus har ökat jämfört
med senaste budgetär medan antalet ombyggnadsärenden har minskat. Ärendenas
komplexitet har dock ökat till följd av dels en ökad andel ärenden rörande
nybyggnad av flerbostadshus, dels en snabbare byggkostnadsutveckling och
därmed åtföljande krav pä kostnadskontroll. Även ändrade regler for
markbelåning, försöksverksamheten med förvärvslån till vissa barnfamiljer samt
hanteringen av ungdomsbostäder och statsbidrag för bostadsanpassningsbidrag m. m.
har bidragit till att arbetsuppgiftema förändrats. Totalt sett har därför arbetsbelasmingen
när det gäller låne- och bidragsbeviljningen ökat under senaste aret, vilket
avspeglar sig i en förlängning av handläggningstidema framför allt för de tre storstadsnämndema.

Arbetsbelastningen
för nämndemas låneförvaltning och bidragsadministration har ocksä ökat, bl. a.
pä gmnd av de fel och brister som visat sig finnas i det befintiiga centrala
datasystemet, UDS-C. Samtidigt har antalet förvaltningsärenden ökat sedan
föregående budgetår. Till följd av bristande resurser på nämnderna har detta
lett till otillfredställande länga handläggningstider.

Länsbostadsnämndemas
bristande resurser har vidare lett till att viktiga Iwstadspolitiska uppgifter säsom
information till allmänhet, kommuner, byggherrar m. fl. om bostadspolitiska mål
och medel fått alltför litet utrymme i nämndemas arbete.

Förvalmingskostnadsposten
har under en följd av är underkastats nedskärningar i enlighet med
huvudalternativet. De resurstillskott som skapats under innevarande budgetår
har främst skett i form av engångsbelopp. Eftersom nuvarande personalstat inte
ryms inom den angivna lönekosmads-ramen har dessa engångsbelopp använts för att
täcka fasta kostnader för nämndemas verksamhet. Resiubehovet påverkas dessutom
av att den datorisering som sker ute pä nämnderna och som antas vara fullt
genomford först på 2-3 års sikt kommer att kräva fortsatta extraresurser.

Plan-
och bostadsverket föreslår sammanfattningsvis följande:

1. Huvudförslaget tillämpas inte for nämnderna.

2. Resiffsramen för förvalmingskostoadema läggs fast för endast ett är.

3. Lönekostoadsposten inom förvaltningsanslagets ram fastställs till
minst oförändrat belopp.

4. Extraresurser tilldelas nämndema för personalförstärkningar med 12 500
000 kr. och övriga förvaltningskostnader räknas upp med 5 000 000 kr.

5. Medel anvisas för utökade kostnader för datadrift med 2 800 000 kr., för
portokostnader med 2 500 000 kr. och för inköp av frankeringsmaskiner med 550
000 kr.

6. Plan- och bostadsverket får en rörlig kredit pä 8 000 (X)0 kr. hos
riksgäldskontoret för låneförvalmingen.

Anslagsöversikt

Prop. 1989/90: 112

1989/90

Beräknad
ändring

1990/91

Föredraganden

Personal

440

±

0

Utgifter

Förvaltningskosmader

(därav
lönekosmader) Lokalkosmader, förslagsvis Engångsanvisnmg Låneförvaltning

93
744 000' 85 532 0002 13 548 0003 18 800 000 1000

-1-+ -t-

.
6 533 000

2
334 000

910
000

8
853 000

1000

Summa utgifter

126
093 000

-

1411000

Inkomster

Administrationsavgifter

Aviseringsavgifter

Krav- och päminnelseavgifter

16
500000

24
000 000

1000
000

±

0

24
000 000

1000
000

Ersätming frän SBAB

48
655 000

+

4
958 000

Summa inkomster

90
155 000

-

20
042 000

Nettoutgift

35 938 000

+

18 631 000

'Länsstyrelsen
i Norrbottens län disponerar 4 305 000 kr. 2Därav länsstyrelsen i Norrbottens
län 4 016 000 kr. Därav länsstyrelsen i Norrbottens län 717 000 kr.

Mina
överväganden

Den
i det föregående föreslagna ordningen för att finansiera läneförvaltningen m. m.
utgår frän att nämndemas resiuser även framdeles prövas inom ramen för den
stadiga budgetprocessen.

Jag
förordar att länsbostadsnämndemas anslag för nästa budgetär beräknas med
utgångspunkt i en real minskning av utgifterna med 2 % i enlighet med den
princip som tillämpas i regeringens budgetförslag för budgetåret 1990/91. Med
hänsyn till vad plan- och bostadsverket har anfört om nämndemas fortsatta
behov av extra resurser för bl. a. läneförvaltning och bidragshantering har jag
dock även för budgetaret 1990/91 beräknat en engängsanvisning för löner och expenser
avseende extra personal (4). Medlen är i första hand avsedda för att användas
för ytterligare insatser när det gäller nämndemas arbete med att förbättra intemkontrollen.
Liksom tidigare är ingär i mina beräkningar medelsbehovet för bostadsenheten
vid länsstyrelsen i Norrbottens län.

Budgetförslaget
för statens löne- och pensionsverk iimebär att kosmadema för
pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91.
Jag har vid min medelsberäkning för detta anslag tagit hänsyn till

dessa avgifter. Jag har ocksä
beaktat verkets yrkanden i fi-äga om medel för Prop. 1989/90: 112 utökad
datadrift och för portokostnader med anledning av att tjänstebrevsrätten
upphör för länsbostadsnämnderna den 1 juli 1990 (5).

Som
framgår av sammanställningen har jag som inkomst fört upp ersättning från SBAB.
Ersättningens storlek beräknas, som jag har redovisat i det föregäende,
motsvara 43 % av de totala utgifterna för länsbostadsnämnderna. I enlighet med
förslaget till ersättning åt SBAB utgår samtidigt inkomsterna från aviserings-,
krav- och päminnelseavgifter tu- sammanställningen.

Mot
denna bakgmnd och med hänvisning till sammanställningen beräknar jag
medelsbehovet till sammanlagt 54 569 000 kr. Av detta belopp avser 5 282 000
kr. bostadsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län.

Med
hänsyn till riksdagens beslut om ny statUg länsförvaltning frän den 1 juli 1991
bör de för bostadsenheten beräknade medlen endast fä disponeras för kosmader i
enhetens verksamhet.

4 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fräga om statens ersättning till
Statens Bostadsfinansieringsa.ktiebolag, SBAB för förvaltningen av anslagsfinansierade
län inom bostadsdepartementets ansvarsområde, m. m.,

2. till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag
på 54 569 000 kr.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.