Prop. 1989/90:120

Regeringens proposition 1989/90:120

om ändring i 1980 års fördrag om internationell
järnvägstrafik (COTIF)

Prop. 1989/90:120

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 15 mars 1990.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Laila
Freivalds

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom
lagen (1985:193) om intemationeU järnvägstrafik har vissa delar av 1980 års
fördrag om internationell järnvägstrafik (COTIF) införiivats med svensk rätt.
Lagen trädde i kraft den I maj 1985. Vid samma tidpunkt blev fördraget gällande
för Sverige.

Ändringar
i COTIF kan i vissa hänseenden beslutas av ett revisionsutskott inom den
internationella organisation, OTIF, som bildades genom fördraget. Om inte en
tredjedel av medlemsstaterna inom en viss tid har anmält invändning mot
beslutet, träder ändringama i kraft för samtliga medlemsstater vid en bestämd
tidpunkt. En stat som vill undgå att bli bunden av ändringarna måste säga upp
fördraget.

Revisionsutskottet
har ny ligen, beslutat om ändringar i de bihang till COTIF som reglerar
befordran av resande och resgods resp. av gods. Ändringarna innebär bl. a. att
vissa ansvarighets- och beloppsgränser höjs och att begreppet ilgods slopas.
Invändningar mot ändringarna skall göras senast den 18 maj 1990.

I
propositionen föreslås att Sverige inte skall anmäla invändning mot ändringarna.

1
Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 120

Justitiedepartementet Prop. 1989/90:120

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 1990

Närvarande:
statsministem Carisson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,
Freivalds, Wallström, LöÖw, Molin, Sahlin, Larsson och Åsbrink

Föredragande:
statsrådet Freivalds

Proposition om ändring i 1980 års fördrag om internationell
järn vägstrafik (COTIF)

1 Inledning

Internationell
järnvägsbefordran regleras i 1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik
(Convention relative aux transports internationaux fer-roviaires, COTIF), som
trädde i kraft den 1 maj 1985. Genom detta fördrag bildades en ny organisation,
Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik (fOrganisation intergouvernementale
pour les transports internationaux ferroviaires, OTlF) med säte i Bern. Till COTIF
hör ett protokoll om privilegier och immunitet för OTIF samt två bihang, bihang
A med enhetliga rättsregler för avtal om intemationeU järnvägsbefordran av
resande och resgods (CIV) och bihang B med enhetliga rättsregler för avtal om
internationell järnvägsbefordran av gods (CIM). Ett trettiotal stater,
däribland Sverige, har tillträtt fördraget.

Genom
lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik har de delar av fördraget som
innehåller materiella bestämmelser införlivats med svensk rätt. Detta har skett
genom föreskrifter om att bihang A och bihang B i deras franska lydelse skall tillämpas
som svensk lag. Beträffande ansvarigheten för skada vid befordran av resande
gäller dock I och 2 kap. järnvägstrafiklagen (1985:192) i stället för
motsvarande bestämmelser i bihang A. Den nu nämnda lagstiftningen trädde i
kraft den 1 maj 1985.

Ändringar
i fördraget kan i vissa hänseenden beslutas av två särskilda utskott inom OTIF,
revisionsutskottet och fackutskottet för befordran av farligt gods. När ett
utskott har beslutat om en ändring i fördraget, skall OTIF:s sekretariat
(centralbyrån) underrätta medlemsstaterna om beslutet. Om minst en tredjedel
av medlemsstaterna har till centralbyrån anmält invändning mot beslutet inom
fyra månader från det att underrättelsen lämnades, förfaller ändringsbeslutet.
1 annat fall träder ändringarna i kraft för samtliga medlemsstater första dagen
i tolfte månaden efter den månad under vilken centralbyrån lämnade
underrättelsen om ändringarna. En stat som vill undgå att bli bunden av
ändringarna måste säga upp fördraget. Om en stat som har anmält invändning mot
ändringarna inom

fyramånadersfristen
säger upp fördraget inom viss tid, träder ändringarna Prop. 1989/90: 120 i
kraft först när den statens uppsägning får verkan (art. 21).

Våren
1989 inleddes ett arbete med att revidera COTIF. Centralbyrån tillställde i
juni 1989 medlemsstatemas regeringar de förslag till ändringar i fördraget och
dess bihang som dittills lagts fram. Dessa ändringsförslag har remissbehandlats.
En förteckning över remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Dnr
89-1734).

Som
ett led i revisionsarbetet har OTIF:s revisionsutskott hållit ett möte

i Bern den 14 — 21 december 1989. Vid detta möte har revisionsutskottet

dels avgivit förslag till OTIF:s generalförsamling om ändringar i själva

fördraget och i centrala civilrättsliga bestämmelser i CIV och CIM, dels

beslutat om vissa ändringar i CIV och CIM som ligger inom utskottets

kompetens. Centralbyrån har i en skrivelse den 18 januari 1990 underrät

tat medlemsstaterna om beslutet. Beslutsprotokollet i dess franska lydelse

samt en inom justitiedepartementet upprättad svensk översättning av de

delar av detta som nu är av intresse bör fogas till regeringsprotokollet i

detta ärende som bilaga 2 . _

Till
största delen är ändringarna av redaktionell natur. Bland ändringarna i sak
kan nämnas att vissa ansvarighets- och beloppsgränser har höjts, bl. a. för att
tillgodose transportkundernas intressen. Vidare har begreppet ilgods slopats
och i anslutning till detta har vissa anpassningar gjorts beträffande
leveransfristerna. En del justeringar har företagits i syfte att minska
skillnaderna mellan CIM och de föreskrifter rörande godsbefordran som
tillämpas enligt ett fördrag som gäller mellan de östeuropeiska järnvägarna,
inklusive Sovjetunionens. Slutligen har man i CIM närmare preciserat
möjligheterna för staterna att utfärda vissa inskränkande föreskrifter, om det
ekonomiska eller finansiella läget i någon stat skulle medföra stora
svårigheter att upprätthålla sedvanliga ekonomiska förbindelser mellan
järnvägar i olika stater.

I
det följande redogör jag närmare för de viktigare ändringarna i CIV och CIM.

2 De föreslagna ändringarna i COTIF

2.1 De enhetliga rättsreglerna för avtal om internationell
järnvägsbefordran av resande och resgods (CIV)

Art.
25

Artikeln
behandlar återbetalning och tilläggsbetalning av befordringsav-gift. Krav på
återbetalning av befordringsavgift kan framställas mot järnvägen bl.a. om det
visar sig att en oriktig tarifftillämpning eller något annat misstag har
föranlett att en befordringsavgift har erlagts med för högt belopp. På
motsvarande sätt kan järnvägen kräva tilläggsbetalning, om en befordringsavgift
har tagits ut med för lågt belopp. Enligt gällande lydelse skall dock varken
återbetalning ske eller tilläggsavgift krävas, om skillnaden mellan vad som
rätteligen skulle ha betalats och den beford-

tl
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 120

ringsavgift
som faktiskt har utgått inte överstiger en beräkningsenhet. Som Prop.
1989/90:120 beräkningsenheter används i detta sammanhang de särskilda
dragningsrätter (SDR) som används av Intemationella valutafonden (art. 6 § 1).
Värdet av en SDR motsvarar för närvarande drygt åtta kr. Ändringen innebär att
denna beloppsgräns höjs till två beräkningsenheter, dvs. ca 16 kr.

Art.
38

Artikeln
behandlar jämvägens ersättningsskyldighet när inskrivet resgods helt eller
delvis har gått förlorat och järnvägen är ansvarig för förlusten. Som på många
andra håll inom transporträtten är denna ersättningsskyldighet i princip
begränsad till sitt belopp. Om skadans storlek är bevisad, begränsas jämvägens
ansvar till 34 SDR (ca 275 kr.) per kilogram av det gods som har gått förlorat
eller 500 SDR (ca 4 000 kr.) för varje kolli. Ändringen innebär att dessa
beloppsgränser höjs till 40 SDR (ca 320 kr.) resp. 600 SDR (ca 4 800 kr.).

Art.
41

I
artikeln finns regler om befordran av motorfordon som åtföljs av förare. Om jämvägen
är ansvarig för föriust av ett sådant fordon eller en del därav, skaU
ersättningen bestämmas med utgångspunkt i fordonets bmksvärde. Ersättningen får
dock inte överstiga 4 000 SDR (ca 32 000 kr.). I fråga om föremål som har
lämnats kvar i fordonet är ersättningsskyldigheten begränsad till 700 SDR (ca
5 600 kr.) Dessa beloppsgränser höjs till 8 000 SDR (ca 64 000 kr.) resp. I 000
SDR (ca 8 000 kr.).

2.2 De enhetliga rättsreglerna för avtal om internationell
järnvägsbefordran av gods (CIM)

Art.
12

Artikeln
reglerar järnvägens skyldighet att lämna fraktsedel och innehåller föreskrifter
om fraktsedelns utformning. I artikelns § 2 upphävs vissa bestämmelser som en
följd av att ilgodsbegreppet slopas. Vidare införs i samma paragrafen
principiellt viktig nyhet. Man öppnar nämligen möjligheten att tariffvägen
besluta om särskilda fraktsedelsmtiner för trafik med länder som inte tillämpar
CIM.

Art.
14

Artikeln
innehåller bestämmelser om befordringsvägar och om tillämpliga tariffer. Enligt
§ 8 föreligger en skyldighet för järnvägen att under vissa omständigheter
återbetala en del av frakten, när en felaktig tariff har tillämpats till följd
av att avsändaren lämnat ofullständiga uppgifter. Bestämmelsen anses föråldrad
och har därför strukits.

Art.
19 Prop. 1989/90:120

Artikeln
behandlar godsets tillstånd, förpackning och märkning. I § 5 finns detaljerade
föreskrifter om märkning och i § 6 ges bestämmelser om att visst gods i regel
endast får transporteras som hel vagnslast. Det har ansetts att bestämmelser av
detta slag har sin plats i t. ex. tarifferna snarare än i konventionstexten i
den mån de inte kan undvaras helt. De har därför utmönstrats ur CIM.

Art.
24

Artikeln
anger detaljerat de tillfallen när jämvägen har rätt att ta ut tilläggsfrakt
och situationer när detta inte får ske. Det har ansetts att bestämmelser av
detta slag inte hör hemma i konventionstexten utan bör kunna tas in i
bestämmelser av lägre valör. Artikeln har därigenom kunnat förenklas.

Art.
27

Artikeln
ger föreskrifter om leveransfrister. Ändringarna utgör en anpassning till att ilgodsbegreppet
slopas.

Art.
29

Artikeln
behandlar situationen att järnvägen av misstag har debiterat en felaktig
fraktavgift. Om järnvägen har uppburit för höga fraktavgifter, skall den
självmant betala tiUbaka det belopp som har betalats för mycket. På motsvarande
sätt kan jämvägen kräva fyllnadsbetalning, om fraktavgifterna har satts till
ett för lågt belopp. Enligt nu gällande ordning skaU dock en sådan
kostnadsreglering inte göras, om skillnaden mellan det debiterade beloppet och
den fraktavgift som rätteligen bort utgå uppgår till fyra SDR (ca 32 kr.) eller
mindre. Ändringen innebär att denna gräns höjs till åtta SDR (ca 64 kr.).

Art.
38

Jämvägen
har i princip ett strikt ansvar för en skada som uppkommer till följd av att
godset helt eller delvis går förlorat eller skadas under beford-ringen.
Samtidigt är det vamhavarens uppgift att bevisa att skadefallet har inträffat
under befordringen. Artikeln innehåller emellertid en särskild presumtionsregel
till vamhavarens förmån. Den gäller vid s. k. nyinläm-ning. Härmed avses — även
om termen nyinlämning kanske närmast för tanken tiU att godset förts ur
järnvägens hand och därefter åter inlämnats till järnvägen - att godset efter
avslutad järnvägsbefordran transporteras vidare enligt ett nytt
befordringsavtal utan att sändningen har varit ur järnvägens besittning. En fömtsättning
för tillämpning av presumtionsre-geln är att godset har nyinlämnats i samma
skick som när det kom fram till nyinlämningsstationen.

I
denna situation skall skador som konstaterats efter nyinlämningen Prop.
1989/90:120 antas ha uppstått under den befordran som har ägt mm efter nyinlämningen.
Presumtionsregeln gäller när båda befordringarna faller under CIM. Den gäller
vidare när bara den senare befordringen omfattas av CIM, under fömtsättning att
också en genomgående befordran från den ursprungliga avsändningsstationen till
den slutliga bestämmelsestationen skulle ha omfattats av CIM.

Ändringen
innebär att presumtionsregeln skall tillämpas i ytterligare en situation,
nämligen när befordringsavtalet före nyinlämningen omfattades av en annan
jämförbar internationell överenskommelse om genomgående internationell
järnvägsbefordran som innehåller en motsvarande presumtionsregel.

Art.
65

Reglerna
om avsändarens rätt att avgöra hur fraktkostnadema skall betalas (art. 15),
att belägga godset med efterkrav (art. 17) och att ändra befordringsavtalet
under befordringen (art. 30) kan i tider av ekonomisk instabilitet ge upphov
till betydande svårigheter vid avräkningen emellan järnvägarna. Enligt CIM får
därför en medlemsstat ensidigt utfärda vissa inskränkande föreskrifter, om det
ekonomiska eller finansiella läget i någon stat skulle medföra stora
svårigheter att upprätthålla sedvanliga ekonomiska förbindelser mellan
järnvägar i olika stater. Sådana inskränkande föreskrifter kan ha till syfte t.ex.
att hindra att frakter eriäggs i en valuta som snabbt sjunker i värde eller i
sin helhet eriäggs i det egna landets valuta med påföljd att en knapp reserv av
utländsk valuta måste tas i anspråk för betalning av en utländsk järnvägs andel
av frakten.

Bland
annat kan föreskrivas att frakten för en sändning från en viss främmande stat
måste vara betald åtminstone till den statens gräns, att en sändning från eller
till en viss främmande stat inte får beläggas med efterkrav och att avsändaren
inte får utnyttja sin rätt att ändra befordringsavtalet genom att omdestinera
godset till ett annat bestämmelseland än det som urspmngligen har angetts. I
stället för att själv meddela inskränkande föreskrifter kan en stat ge sina jämvägar
rätt att med utländska jämvägar komma överens om att det i dessa järnvägars
inbördes trafik skall gälla vissa avvikelser från fördragets bestämmelser om
betalningen av frakten och om förfoganderätten under befordringen.

Ändringen
innebär att möjligheterna till sådana avvikelser preciseras. En enskild stat
skall inte längre kunna besluta om avvikelser. Det skall i stället krävas att
minst två stater har kommit överens om inskränkningar av detta slag. Vidare får
fortsättningsvis en föreskrift om att frakten måste vara betald för en sändning
från eller till en stat som befinner sig i svårigheter inte avse en längre
sträcka än till gränsen för denna stat. Om regeringama bemyndigat sina jämvägar
att komma överens om sådana avvikelser, skall det hädanefter vara möjligt att
med kvalificerad majoritet fatta ett sådant beslut. En stat skall dock alltid
ha möjlighet att med stöd av artikel 3 § 4 b) ensidigt föreskriva att vissa
sändningar inte får befordras eller får befordras endast på vissa villkor.

3 Förslag

Prop.
1989/90:120

Mitt
förslag: Sverige skall inte anmäla några invändningar mot de ändringar av CIV
och CIM som har beslutats av revisionsutskottet.

Remissinstanserna:
Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot de nu aktuella
ändringarna.

Skälen
för mitt förslag: De ändringar som nu har beslutats är av begränsad
omfattning. I stor utsträckning innebär de endast att ett antal mycket
detaljerade bestämmelser som knappast hör hemma i en internationell överenskommelse
har rensats ut och att ett antal artiklar har disponerats om. De höjningar som
görs av beloppsgränserna för järnvägarnas ansvarsskyldighet ligger väl i linje
med Sveriges strävanden att förbättra transportkundernas ställning. Jag räknar
också med att OTIF kommer att gå vidare på den vägen i det fortsatta
revisionsarbetet. Jag bedömer det vidare som rationellt att upphäva
distinktionen mellan fraktgods och ilgods vilken alUmer har förlorat i
betydelse. Med hänsyn härtill anser jag att Sverige inte har anledning att göra
någon invändning mot revisionsutskottets beslut om ändringar.

För
det fall beslutet träder i kraft, dvs. om inte minst en tredjedel av
medlemsstaterna gör invändning mot det, avser jag att återkomma med förslag
till de lagändringar som beslutet föranleder.

Den
beslutsordning som jag har funnit bör tillämpas i detta ärende är ganska
tungrodd. Riksdagen har alltså först att ta ställning till om Sverige bör
anmäla invändning mot det nu aktuella beslutet (se 10 kap. 2 och 4 §§ regeringsformen,
RF). Om fömtsättningar inträder för att beslutet skall träda i kraft, har
riksdagen att i ett nytt ärende pröva frågan om att med svensk rätt införliva
de ändringar som riksdagen redan har godtagit i sak.

För
situationer av detta slag har 10 kap. 5 § andra stycket RF fått sin nuvarande
utformning (prop. 1984/85:61). Enligt denna bestämmelse får riksdagen i samband
med att en internationell överenskommelse införlivas med svensk rätt genom
inkorporering föreskriva att framtida ändringar i överenskommelsen automatiskt
skall gälla här i riket. En sådan förtida inkorporering får bara avse ändringar
av begränsad omfattning.

Mot
bakgmnd av det anförda finns det enligt min mening anledning att närmare
överväga i vilken utsträckning en sådan ordning som avses i 10 kap. 5 § andra
stycket RF kan utnyttjas för införlivande av framtida ändringar i COTIF. Det är
min avsikt att, om jag får anledning återkomma i frågan om en inkorporering av
de nu aktuella ändringama i CIV och CIM, samtidigt lägga fram de förslag som
mina överväganden kan leda till.

t2
Riksdagen 1989/90. I saml Nr 120

4
Hemställan Prop. 1989/90:120

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna att Sverige inte
anmäler några invändningar mot de ändringar i bihangen till 1980 års fördrag om
internationell järnvägstrafik som har beslutats vid mötet den 14-21 december
1989 med revisionsutskottet vid Mellanstatliga organisationen för
internationell järnvägstrafik.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Förteckning
över de remissinstanser som beretts Pop.
1989/90:120

tillfälle
att yttra sig över förslagen till ändringar i Bilaga 1

1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik (COTIF)

Justitiedepartementet
har berett följande myndigheter och organisationer tillfälle att yttra sig:
statens jämvägar, banverket, statens räddningsverk, konsumentverket, Folksam, Sjöassuradörernas
förening. Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Sveriges Grossistförbund och
Sveriges Spedi-törsförbund.

Prop.
1989/90:120

PROTOCOLE DES DECISIONS Bilaga 2

adoptées
par la Commission de revision au cours de sa premiére session tenue å Berne, du
14 au 21 décembre 1989

En
application des artides 19 et 21 de la Convention relative aux transports internationaux
ferroviaires (COTIF), signée å Berne le 9 mai 1980, les representants des Etats
membres désignés en annexe et dument habilités å cet effet se sont réunis au sein
de la Commission de revision.

Au
terme des discussions qui se sont tenues å Berne du 14 au 21 décembre 1989, au siége
de fOffice central des transports internationaux ferroviaires, la Commission de
revision a arrété les dispositions suivantes:

I.
Décisions de modifications de la COTIF relevant de la competence de la Commission
de revision.

La
Commission de revision décide les modifications suivantes:

Artide
17 CIV

Le §
3 est supprimé.

Artide
19 CIV

Cet
artide a la teneur suivante:

"§
1 Sauf exception prévue par les tarifs internationaux, fenregistre-ment des
bagages n'a lieu que sur la presentation de billets valables au moins jusqu'å
la destination des bagages.

Lorsque
les tarifs prévoient que des bagages peuvent étre admis au transport sans
presentation de billets, les dispositions des Régles unifor-mes fixant les droits
et obligations du voyageur relatifs å ses bagages s'appliquent par analogie å Texpéditeur
de bagages.

§
2 Le chemin de fer se réserve la possibilité d'acheminer les bagages par un itinéraire
different de celui empmnté par le voyageur.

A
la gare de départ, de méme que dans les gares de correspondance ou le bagage doit
étre transbordé, facheminement a lieu par le premier train approprié assurant
le transport régulier des bagages.

L'acheminement
des bagages ne peut avoir lieu dans les conditions indiquées ci-dessus que si les
formalités exigées au départ ou en cours de route par les douanes ou d'autres autorités
administratives ne s'y opposent pas.

§
3 Sauf exception prévue par les tarifs internationaux, le prix du transport
des bagages doit étre payé lors de Tenregistrement.

§
4 Les tarifs ou les horaires peuvent exclure ou limiter le transport de bagages
dans certains trains ou certaines catégories de trains ou ä destination et en provenance
de certaines gares.

§
5 Les formalités d'enregistrement des bagages non régies par le present

artide sont déterminées par les prescriptions en vigueur å la gare chargée

de fenregistrement." 10

Article20CIV Prop. 1989/90:120

Le texte
du § 4, sous lettre c), est modifié comme suit: Bilaga z

"c)
le jour et fheure de la remise;"

Artide
25 CIV.

Le texte
du § 4 est modifié comme suit:

"§
4 En cas d'application irréguliére d'un tarif ou d'erreur dans le calcul ou la perception
du prix de transport et d'autres frais, le trop-pergu n'est restitué par le chemin
de fer ou le moins-perQu versé ä celui-ci que si la différence excéde 2 unités
de compte par billet ou par bulletin de bagages."

Artide
38 CIV

Le texte
du § 1 lettre a) est modifié comme suit:

"a)
si le montant du dommage est prouvé, une indemnité égale å ce montant sans qu'elle
puisse toutefois excéder 40 unités de compte par kilogramme manquant de masse bmte
ou 600 unités de compte par colis;"

Artide
41 CIV

Le texte
du § 3 et de falinéa premier du § 4 est modifié comme suit:

"§
3 ... ne peut excéder 8000 unités de compte ...

§
4 ... rindemnité totale å payer ne peut excéder 1000 unités de compte."

Artide
43 CIV

Le
texte du § 3 est modifié comme suit:

"§
3 En ce qui concerne les bagages, les intéréts ne sont dus que si rindemnité excéde
8 unités de compte par bulletin de bagages."

11

Artide
3 CIM Prop. 1989/90:120

Le texte
du § 4 est modifié comme suit: Bilaga 2

"§
4 Lorsque fautorité compétente a décidé que:

a) le
service sera supprimé ou suspendu en totalité ou en partie,

b) certains
envois seront exdus ou admis seulement sous condition,

c) certaines marchandises seront acceptées, en priorité, au transport,

ces
mesures doivent étre portées sans délai å la connaissance du public et des chemins
de fer; ceux-ci en informent les chemins de fer des autres Etats en vue de leur
publication."

Artide
II CIM

Le texte
des §§ 1 et 2 est modifié comme suit:

§
1 ne concerne que le texte allemand

"§
2 Le traitement conforme au § 1 doit avoir lieu immédiatement apres la remise
au transport de la totalité de la marchandise faisant fobjet de la lettre de voiture
et, dans la mesure ou les prescriptions en vigueur ä la gare expéditrice le prévoient,
le paiement des frais que fexpéditeur prend å sa charge ou le dépöt d'une garantie
conformément ä 1'article 15, § 7."

Artide
12 CIM

Le §
2 a la teneur suivante:

§
2 Les chemins de fer fixent le modéle uniforme de la lettre de voiture, qui doit
comporter un duplicata pour fexpéditeur.

Pour
certains trafics, notamment entré pays limitrophes, les chemins de fer peuvent prescrire,
dans les tarifs, femploi d'une lettre de voiture de modéle simplifié.

Pour
certains trafics avec des pays qui n'ont pas adhéré ä la présente Convention, les
tarifs peuvent prévoir le recours ä une procedure spéci-ale."

Artide
14 CIM

Le §
8 est supprimé.

Artide
19 CIM

Le §
5 a la teneur suivante:

"§
5 Les dispositions complémentaires ou les tarifs réglent le marquage des colis
par fexpéditeur."

Le
§ 6 est supprimé.

Artide
24 CIM

Le
§ 1 a la teneur suivante:

"§ 1 Sans préjudice du paiement de la différence du prix de transport et 12

d'une
indemnité pour dommage éventuel, le chemin de fer peut percevoir: Prop.
1989/90:120

a) une
surtaxe égale å 1 unité de compte par kg de masse bmte du colis Bilaga 2

entier:

1. en
cas de désignation irréguliére, inexacte ou incompléte des matiéres

et objets exclus du transport en vertu du RID;

2. en
cas de désignation irréguliére, inexacte ou incompléte des matiéres

et objets admis au transport sous condition en vertu du RID, ou d'inob-

servation de ses conditions.

Les
dispositions complémentaires peuvent prévoir d'autres modes de calcul de la surtaxe,
notamment une surtaxe forfaitaire pour les wagons de particuliers vides.

b) une
surtaxe égale å 5 unités de compte par 100 kg de masse excédant

la limite de charge, lorsque le wagon a été charge par fexpéditeur."

Le
§ 2 est supprimé. Le § 3 devient § 2. Le § 4 devient § 3.

Le
§ 5 qui devient le § 4 a la teneur suivante:

"§
4 Les dispositions complémentaires précisent les cas dans Jesquels aucune surtaxe
ne peut étre perue."

Artide
27 CIM

Les §§
2, 3 et 4 ont la teneur suivante:

"§
2 A défaut d'indication des délais de livraison prévue au § 1, et sous réserve
des paragraphes ci-aprés, les délais de livraison maxima sont les suivants:

a) pour
les wagons complets:

délai
d'expédition ........................................ 12 heures;

délai
de transport, par fraction indivisible de

400
km........................................................ 24 heures;

b) pour
les envois de détail

délai
d'expédition ........................................ 24 heures;

délai de transport, par fraction
indivisible de

200 km........................................................
24 heures.

Toutes
les distances se rapportent aux distances kilométriques d'appli-cation des tarifs.

§
3 Le délai d'expédition n'est compte qu'une fois, quel que soit le nombre de chemins
de fer empmntés. Le délai de transport est calculé sur la distance totale entré
la gare expéditrice et la gare destinataire.

§
4 Le chemin de fer peut fixer des délais supplémentaires d'une durée déterminée
dans les cas suivants:

a) envois remis au transport ou livrables en dehors des gares;

b) envois
empmntant:

1. des lignes dont fécartement des rails est different,

2. la mer ou les voies navigables intérieures,

3. une route s'il n'existe pas de liaison ferroviaire; c)...

d)..." 13

Le
§ 6 a la teneur suivante: Prop. 1989/90:120

"§
6 Le délai de livraison commence å courir ä minuit apres faccepta- Bilaga 2
tion au transport de la marchandise."

Le
§ 8 a la teneur suivante:

"§
8 Le délai de livraison est suspendu les dimanches et jours fériés légaux. Il
est suspendu les samedis lorsque dans un Etat, les prescriptions en vigueur prévoient
pour ceux-ci une suspension du délai de livraison en trafic ferroviaire intérieur."

Le
deuxiéme alinéa du § 9 est supprimé.

Artide
29 CIM

Le §
1 a la teneur suivante:

"§
I En cas d'application irréguliére du tarif ou d'erreur dans le calcul ou la perception
des frais, le moins-peru doit étre payé ou le trop-per?u restitué.

Le
moins-peru n'est versé et le trop-pergu n'est restitué que s'ils excé-dent 8 unités
de compte par lettre de voiture. La restitution est effectuée d'office.

Artide
30 CIM

Le texte
du § 2 est modifié comme suit:

"§
2 Ces ordres doivent étre donnés au moyen dune declaration, dans la forme prescrite
par le chemin de fer.

Cette
declaration doit étre reproduite et signée par fexpéditeur sur le duplicata de
la lettre de voiture, qui doit étre présente au chemin de fer. La signature peut
étre imprimée ou remplacée par le timbre de fexpéditeur.

Tout
ordre donné dans une forme autre que celle prescrite est nul."

Artide
31 CIM

Le texte
du § 2 est modifié comme suit:

"§
2 Ces ordres doivent étre donnés au moyen d'une declaration, dans la forme prescrite
par le chemin de fer.

Tout
ordre donné dans une forme autre que celle prescrite est nul."

Le
texte du § 3, lettre d) est modifié comme suit:

"d)
désigné conformément au § 1 c) une personne et que celle-ci a retiré la lettre
de voiture, accepté la marchandise ou fait valoir ses droits conformément å fartide
28, § 4."

Artide
33 CIM

Le texte
du § 4 est modifié comme suit:

"§
4 Si les instmctions de 1'expéditeur modifient la désignation du desti

nataire ou de la gare destinataire ou sont données å la gare ou se trouve la 14

marchandise,
fexpéditeur doit les inscrire sur le duplicata de la lettre de Prop.
1989/90:120

voiture et presenter celui-ci au chemin de fer." Bilaga 2

Artide
34 CIM

Le texte
du § 1 est modifié comme suit:

"§
1 En cas d'empéchement ä la livraison de la marchandise, le chemin de fer doit
en prévenir sans délai fexpéditeur pour lui demander des instmctions."

Le
texte du § 2 est modifié comme suit:

"§
2 Lorsque fempéchement å la livraison cesse avant farrivée des instmctions de fexpéditeur
ä la gare destinataire, la marchandise est livrée au destinataire. L 'expéditeur
doit en étre avisé sans délai.'"

Le
§ 5 est supprimé.

Les
§§ 6, 7 et 8 deviennent les §§ 5, 6 et 7.

Artide
38 CIM

Le
texte du § 2 est complété par un alinéa 2 (nouveau) qui a la teneur suivante:

"Cette
présomption est en outre applicable lorsque le contrat de transport antérieur å
la réexpédition était soumis å une convention Internationale comparable sur le
transport intemational ferroviaire direct, et que celle-ci contient une méme présomption
de droit en faveur des envois expédiés conformément aux Régles uniformes."

Artide
41 CIM

Le
texte du § 1, lettres a) et b) est ainsi modifié: "§1 ...

a) deux
pour cent de la masse pour les marchandises liquides ou remises

au transport å 1'état humide;

b) un
pour cent de la masse pour les marchandises séches."

Le texte du § 4 est modifié comme suit:

"§
4 En cas de perte totale de la marchandise ou en cas deperte de colis, il n'est
fait aucune déduction résultant du déchet de route pour le calcul de findemnité."

Artide
45 CIM

L'alinéa
premier a la teneur suivante:

"Lorsque
le chemin de fer accorde des conditions particuliéres de trans

port par des tarifs spéciaux ou exceptionnels comportant une reduction sur

le prix de transport calculé d'aprés les tarifs généraux, il peut limiter

findemnité due ä 1'ayant droit en cas de dépassement du délai de livra

ison, dans la mesure oii une telle limitation est indiquée dans le tarif" 15

Artide
59 CIM Prop. 1989/90:120

Les §§
2 et 3 ont la teneur suivante: Bilaga 2

"§
2 Le chemin de fer expéditeur est responsable du prix de transport et des autres
frais qu'il n'a pas encaissés, alors que fexpéditeur les avait pris ä sa charge
conformément ä fartide 15.

§
3 Si le chemin de fer destinataire livré la marchandise sans recouvrer les frais
ou autres créances résultant du contrat de transport, il est responsable de ces
montants."

Artide
65 CIM

Les §§
I et 2 ont la teneur suivante:

"§
1 Si la situation économique et financiére d'un etat est de nature å provoquer
de graves difficultés pour fapplication du Titre VI, deux ou
plusieurs autres Etats peuvent, par des accords, déroger aux artides 15, 17 et
30 en décidant, pour le trafic avec 1'Etat en difficulté, que:

a) les envois au départ de chacun d'eux doivent obligatoirement étre affranchis
par fexpéditeur jusqu'aux frontiéres de 1'Etat en difficulté, mais pas au-delå;

b) les
envois å destination de chacun d'eux doivent obligatoirement étre affranchis
par fexpéditeur jusqu'aux frontiéres de 1'Etat en difficulté, mais pas au-delå;

c) les envois å destination ou au départ de 1'Etat en difficulté ne doivent
étre greves d'aucun remboursement ni débours, sauf å les admettre dans les limites
de montants déterminés;

d) fexpéditeur
ne peut modifier le contrat de transport en ce qui concer

ne le pays de destination, 1'affranchissement et le remboursement.

§
2 Sous les conditions fixées au § 1 et avec fautorisation de leurs Gouvemements,
les chemins de fer qui sont en relation avec le chemin de fer de PEtat en difficulté
peuvent convenir d'une dérogation aux artides 15, 17, 30 et 31 dans leur trafic
réciproque avec le chemin de fer de 1'Etat en difficulté.

Une
telle dérogation est décidée å la majorité des deux tiers des chemins de fer en
relation avec le chemin de fer de 1'Etat en difficulté."

L'article
65 est complété par un nouveau § 5 qui a la teneur suivante:

"§
5 Nonobstant les dispositions du present artide, chaque Etat peut prendre des mesures
unilatérales conformément ä fartide 3, § 4, lettre b)."

II. Proposition de modifications
de la COTIF relevant de la competence de 1'Assemblée générale.

La
Commission de revision propose ä 1'Assemblée générale de fOTIF, les modifications
suivantes:

16

A
rticle 2 COTIF Prop. 1989/90:120

Compléter
le texte du § 2 par un nouvel alinéa 2 de la teneur suivante: Bilaga 2 "Sont
assimilés aux transports effectués sur une ligne, au sens de falinéa précédent,
les autres transports internes, effectués sous la responsabilité du chemin de fer,
en complément du transport ferroviaire."

Artide
3 COTIF

Modifier
le texte du § 2 comme suit: "§ 2 Les lignes visées å fartide 2, § 7, e/ §
2, alinéa premier, sur lesquel-

les
s'effectuent ...". Préciser falinéa premier du § 3 de la maniére suivante:
"§ 3 Les entreprises dont relévent les lignes visées å fartide 2, § 2, alinéa

premier,
inscrites sur ..."

Artide
premier CIV

Modifier
comme suit le § premier:

"§
1 Sous réserve des exceptions prévues aux artides 2, 3 et 33, les Régles uniformes
s'appliquent å tous les transports de voyageurs et de bagages y compris de véhicules
automobiles, effectués avec des titres de transport intemationaux établis pour
un parcours empmntant les territo-ires d'au moins deux Etats et comprenant exclusivement
des lignes inscrites sur la liste prévue aux artides 3 et 10 de la Convention,
ainsi que, le cas échéant, aux transports assimilés conformément ä Tartide 2, §
2, alinéa 2 de la Convention.

Les
Régles uniformes s'appliquent également, en ce qui concerne la responsabilité
du chemin de fer en cas de mört et de blessures de voyageurs, aux personnes qui
accompagnent un envoi dont le transport est effectué conformément aux Régles uniformes
conceraant le contrat de transport intemational ferroviaire des marchandises (CIM)."

Artide
14 CIV

Compléter
le texte du § 1 par la phrase suivante:

"§
1_ Pour le transport des véhicules automobiles, le chemin de fer peut

prévoir
que les voyageurs demeurent dans le véhicule automobile durant le transport.'"

Artide
17 CIV

Modifier
le texte actuel du § 2 et créer un nouvel alinéa 2 de la teneur suivante:

"§
2 Les tarifs internationaux peuvent admettre sous certaines conditions, comme
bagages, des animaux et des objets non vises au§ I, ainsi que des véhicules automobiles
remis au transport avec ou sans remorque.

Les
conditions de transport des véhicules automobiles précisent en parti- 17

culier
les conditions d'admission au transport, d'enregistrement, de charge- Prop.
1989/90:120 ment et de transport, ta forme et le contenu du document de
transport qui Bilaga 2 doit porter le sigle CIV, les conditions de d'echargement
et de livraison, ainsi que les obligations du conducteur en ce qui concerne son
véhicule, le chargement et le déchargement"

Artide
41 CIV

Modifier
le titre : "Véhicules automobiles"

Modifier
le texte du § 1 comme suit:

"§
1 En cas de retard dans le chargement pour une cause imputable au chemin de fer
ou de retard å la livraison d'un véhicule automobile, le chemin de fer doit payer,
lorsque 1'ayant droit prouve qu'un dommage en est résulté, une indemnité dont
le montant ne peut excéder le prix de transport du véhicule."

Modifier
le texte du § 3 comme suit:

"§
3 En cas de perte totale ou partielle du véhicule, findemnité å payer å 1'ayant
droit pour le dommage prouvé est calculée d'aprés la valeur usuelle du véhicule
et ne peut excéder 8000 (*) unités de compte."

Modifier
le texte du § 4 comme suit:

"§
4 En ce qui concerne les objets placés dans le véhicule, le chemin de fer n'est
responsable que du dommage causé par sa faute. L'indemnité totale å payer ne peut
excéder 1000 (*) unités de compte.

Le
chemin de fer ne répond des objets placés a Texterieur du véhicule qu'en cas de
dol."

Reprendre
sous le § 5, la seconde phrase du § 3 actuel:

"§
5 Une remorque avec ou sans chargement est considérée comme un véhicule."

Reprendre
sous un § 6 nouveau, le texte du § 5 actuel, en le modifiant légérement:

"§
6 Les autres dispositions concernant la responsabilité pour les bagages sont applicables
au transport des véhicules automobiles,"

Artide
42 CIV

Compléter
le texte de falinéa 2 comme suit:

"En
cas de faute lourde, findemnité pour perte, avarie ou retard å la livraison des
bagages et pour retard au chargement ou ä la livraison, perte ou avarie d'un véhicule
automobile et des objets placés dans le véhicule est toutefois limitée au double
...".

Artide
53 CIV

Modifier
le texte de falinéa premier du § 1 comme suit:

"§
1 Toute action de 1'ayant droit fondée sur la responsabilité du chemin de fer
en cas de mört et de blessures de voyageurs est éteinte s'il ne signale

(*)
Ces montants ont fait 1'objet de décisions de la Commission de revision. 18

pas
faccident survenu au voyageur, dans les six mois å compter de la Prop.
1989/90:120 connaissance du dommage, å fun des chemins de fer auxquels une
reda- Bilaga 2 mation peut étre présentée selon fartide 49, § 1."

A
rt ide premier CIM

Compléter
la fin du texte du § 1 comme suit:

"§
1 Sous réserve ... de la Convention, ainsi que, le cas échéant, aux transports assimilés
conformément å fartide 2, § 2, alinéa 2 de la Convention."

Artide
18 CIM

Simplifier
le texte de la maniére suivante:

"L'expediteur
est responsable de fexactitude des inscriptions portées par ses soins sur la lettre
de voiture. Il supporte toutes les consequences résultant du fait que ces inscriptions
seraient irréguliéres, inexactes, in-complétes ou portées ailleurs qu'å la place
réservée å chacune d'elles."

(La
derniére phrase tombe)

Artide
40 CIM Supprimer le § 4.

Artide
43 CIM

Modifier
le texte du § 1 comme suit:

"§
1 Si un dommage, y compris une avarie, résulte du dépassement du délai de livraison,
le chemin de fer doit payer une indemnité qui ne peut excéder le quadruple du prix
de transport."

Artide
47 CIM

Modifier
le titre comme suit:

"Conversion
et intéréts de findemnité"

Compléter
fartide 47 par un nouveau § premier libellé comme suit:

"§
1 Lorsque le calcul de findemnité implique la conversion des som-mes exprimées
en unités monétaires étrangéres, celle-ci est faite d'aprés le cours aux jour
et lieu du paiement de findemnité."

Les
§§ 1, 2 et 3 deviennent les §§ 2, 3 et 4.

1
Annexe

19

Annexe au Protocole des décisions
Prop. 1989/90:120

Bilaga
2 LISTE DES ETATS PRESENTS OU REPRESENTES A LA PREMIERE SESSION DE LA COMMISSION
DE REVISION

1. Albanie

2. Allemagne (République fédérale d')

3. Autriche

4. Belgique

5. Danemark

6. France

7. Gréce

8. Hongrie

9. Irlande

10. Italie

11. Liechtenstein

12. Luxembourg

13. Pays-Bas

14. Pologne

15. République démocratique allemande

16. Royaume-Uni

17. Suéde

18. Suisse

19. Tchécoslovaquie

20. Yougoslavie

20

(översättning)
Prop. 1989/90:120 Bilaga 2

BESLUTSPROTOKOLL

antaget
av revisionsutskottet vid dess första möte den 14 — 21 december 1989 i Bern.

I
enlighet med artiklarna 19 och 21 i fördraget om internationell järnvägstrafik
(COTIF) som slutits i Bern den 9 maj 1980 har representanter för de medlemsstater
som framgår av bilagan sammanträtt i revisionsutskottet.

Sedan
överläggningarna, som pågått den 14 — 21 december 1989 i centralbyråns för
internationell jämvägstrafik lokaler i Bern, avslutats, har revisionsutskottet
fattat följande beslut.

I.
Beslut om ändringar i COTIF som revisionsutskottet är behörigt att besluta om.

Revisionsutskottet
beslutar om följande ändringar.

Artikd
17 CIV § 3 stryks.

Artikd
19 CIV

Denna
artikel lyder som följer.

"§
1 Om inte annat anges i de internationella tariffema sker inskrivning av
resgods endast mot företeende av en biljett som gäller minst till resgodsets
bestämmelsestation.

Om
det i tarifferna medges att resgods tas emot tiU befordran utan att biljett företes,
har vad som föreskrivs i de enhetliga rättsreglerna om de resandes rättigheter
och skyldigheter i fråga om resgodset motsvarande tillämpning på avsändaren av
resgodset.

§
2 Järnvägen förbehåller sig rätten att befordra resgodset en annan väg än den
som den resande färdas.

Såväl
från den station där inskrivningen äger rum som från en anslutningsstation där
resgodset måste lastas om sker befordran med nästa resgodsförande tåg.

Vad
som har sagts ovan om befordran av resgods är tillämpligt endast om hinder inte
möter med hänsyn till de åtgärder som tullmyndigheter eller andra
förvaltningsmyndigheter kräver före eller under befordringen.

§
3 Om inte annat anges i de internationella tarifferna skall resgodsavgiften
erläggas vid inskrivningen.

§
4 I tarifferna eller tidtabellerna kan anges undantag eller inskränkningar i
fråga om befordran av inskrivet resgods med vissa tåg eller tågslag eller till
eller från vissa järnvägsstationer.

§
5 1 den mån inskrivningen av resgods inte är reglerad i denna artikel,

tillämpas vid inskrivningen de bestämmelser som gäller på den station där

inskrivningen äger mm. 21

Artikd
20 CIV Prop. 1989/90:120

Lydelsen
av § 4 c) ändras enligt följande: Bilaga /

"c)
dagen och timmen för inlämnandet;"

Artikd25
CIV

Lydelsen
av § 4 ändras enligt följande:

"§
4 Om en tariff har tillämpats oriktigt eller något fel har gjorts när en befordringsavgift
eller något annat belopp har beräknats eller uppburits, skall järnvägen inte
betala tillbaka vad som har betalats för mycket eller kräva vad som har
betalats för litet, om skillnaden inte överstiger 2 beräkningsenheter för varje
biljett eller resgodsbevis."

Artikd
38 CIV

Lydelsen
av § 1 a) ändras enligt följande:

"a)
om skadans storlek är bevisad, en ersättning som motsvarar skadan, dock högst
40 beräkningsenheter per kilogram av föriusten i bmttovikt eller 600
beräkningsenheter per kolli;"

Artikd
41 CIV

Lydelsen
av § 3 och av § 4 första stycket ändras enligt följande: "§ 3" ...
får inte överstiga 8000 beräkningsenheter... § 4 .. Den sammanlagda
skadeersättningen skall inte överstiga 1000 beräkningsenheter ..."

Artikd
43 CIV

Lydelsen
av § 3 ändras enligt följande:

"§
3 I fråga om inskrivet resgods utgår ränta endast om ersättningsbeloppet
överstiger 8 beräkningsenheter per resgodsbevis."

22

Artikd
3 CIM Prop. 1989/90:120

Lydelsen
av § 4 ändras enligt följande: '

"§
4 Om en behörig myndighet har föreskrivit att

a) trafiken varaktigt eller tillfälligt skall inställas eller inskränkas,

b) vissa
sändningar inte får befordras eller får befordras endast på vissa villkor,

c) v/55; gods skatt ha företräde till befordran,

skall
allmänheten och järnvägarna genast underrättas om detta. Järnvägarna skall
underrätta järnvägarna i de andra staterna, som i sin tur skall offentliggöra
föreskriften."

Artikd
11 CIM

Lydelsen
av §§ 1 och 2 ändras enligt följande:

"§
I Berör endast den tyska texten.

"§
2 Erkännandet enligt § 1 skall ske omedelbart efter det att alU gods som
fraktsedeln avser har lämnats till befordran och, i den mån det föreskrivs i de
bestämmelser som gäller för avsändningsstationen, avsändaren har betalat de belopp
som belöper på honom eller har deponerat ett garantibelopp enligt artikel 15 §
7."

Artikd
12 CIM

§ 2
lyder som följer:

"§
2 Järnvägarna skall fastställa fraktsedelsblanketter. De skall omfatta en
dubblett för avsändaren.

För
viss trafik, särskilt mellan grannländer, får järnvägarna i tarifferna föreskriva
att en förenklad fraktsedel skall användas.

För
viss trafik med länder, som inte har anslutit sig till detta fördrag, kan
tarifferna föreskriva användning av ett särskilt förfarande."

Artikd
14 CIM § 8 stryks.

Artikd
19 CIM

§
5 lyder som följer:

"§
5 Tilläggsbestämmelserna eller tarifferna föreskriver hur avsändaren skall
märka kollina."

§
6 stryks.

Artikd
24 CIM

§
1 lyder som följer:

"§ 1 Utan
inskränkning i rätten att ta ut fraktskillnad och ersättning för

skada får järnvägen ta ut tilläggsfrakt enligt följande: 23

a) tilläggsfrakt
utgår med en beräkningsenhet per kilogram av hela Prop. 1989/90:120

kollits bruttovikt: Bilaga 2

1. när en oriktig, otydlig eller ofullständig
beskrivning har lämnats av ämnen och föremål som enligt RID är uteslutna från
befordran;

2. när en oriktig, otydlig eller ofullständig
beskrivning har lämnats av ämnen eller föremål som tas emot till befordran på
de villkor som anges i RID, eller när dessa villkor inte har uppfyllts.

Tilläggsbestämmelserna
kan ange andra beräkningsgmnder för tilläggsfrakten, särskilt en schablontiUäggsfrakt
för tomma privatvagnar.

b) tilläggsfrakt
utgår med fem beräkningsenheter per 100 kilogram ut

över lastgränsen, när vagnen har lastats av avsändaren."

§
2 stryks. §3 blir §2. §4 blir §3.

§
5 blir § 4 och lyder som följer:

"§
4 Tilläggsbestämmelserna preciserar de fall i vilka ingen tilläggsfrakt får tas
ut."

Artikd
27 CIM

§§
2, 3 och 4 lyder som följer:

"§
2 Saknas föreskrifter om sådana leveransfrister som avses i § 1, gäller följande
maximala leveransfrister, om inte annat följer av vad som sägs i de följande
paragraferna:

a) för
hela vagnslaster:

expedieringsfrist...........................................
12 timmar,

befordringsfrist för varje
påbörjad sträcka av

400 km.......................................................
24 timmar;

b) för
styckegodssändningar:

expedieringsfrist...........................................
24 timmar,

befordringsfrist för varje
påböriad sträcka av

200 km.......................................................
24 timmar.

Samtliga
avstånd avser tariffkilometer.

§
3 Expedieringsfristen räknas endast en gång oavsett antalet jämvägar som
berörs. Befordringsfristen beräknas för hela avståndet mellan avsändningsstationen
och bestämmelsestationen.

§
4 Järnvägen får fastställa tilläggsfrister av viss bestämd längd i följande fall:

a) för sändningar som lämnas till befordran eller lämnas ut utanför
stationerna;

b) för sändningar som befordras:

1. över en linje med avvikande spårvidd,

2. över hav eller på inre vattenvägar,

3. på landsväg, om någon järnvägsförbindelse inte finns, c)...

d)..."

§
6 lyder som följer: 24

"§6
Leveransfristen böriar löpa vid midnatt efter det att godset har Prop.
1989/90:120

tagits emot till befordran." Bilaga 2

§
8 lyder som följer:

"§
8 Leveransfristen avbryts på söndagar och helgdagar och dagar som enligt lag
jämställs med helgdagar. Den avbryts på lördagar, när det i de bestämmelser som
gäller i en stat föreskrivs att leveransfristen skall avbrytas lördagar i
inrikes järnvägstrafik."

I
§ 9 stryks andra stycket.

Artikd
29 CIM

§ 1
lyder som följer:

"§
1 Om tariffen har tillämpats oriktigt eller något fel har gjorts när någon
avgift har beräknats eller uppburits, skall det för litet erlagda beloppet
krävas in eller det för mycket erlagda beloppet betalas tillbaka.

Ett
för litet betalat belopp skall krävas eller ett för mycket betalat belopp skall
betalas tillbaka endast om beloppet överstiger 8 beräkningsenheter per fraktsedel.
Återbetalningen skall ske utan anfordran.

Artikd
30 CIM

Lydelsen
av § 2 ändras enligt följande:

"§
2 Sådana anvisningar skall meddelas genom en förklaring i den form som
föreskrivs av järnvägen.

Förklaringen
skall av avsändaren föras in och undertecknas på fraktsedelsdubbletten, som
skall visas upp för järnvägen. Underskriften kan vara tryckt eller ersättas av
avsändarens stämpel.

En
anvisning som har meddelats i någon annan form än som har föreskrivits är
ogiltig."

Artikd
31 CIM

Lydelsen
av § 2 ändras enligt följande:

"§
2 Sådana anvisningar skall meddelas genom en förklaring i den form som
föreskrivs av järnvägen.

En
anvisning som meddelas i någon annan form än vad som har föreskrivits är
ogiltig."

Lydelsen
av § 3 d) ändras enligt följande:

"d)
angett en person enligt § 1 c) och denne har övertagit fraktsedeln, tagit emot
godset eller gjort gällande sina rättigheter enligt artikel 28 § 4."

Artikd
33 CIM

Lydelsen
av § 4 ändras enligt följande:

"§
4 Om avsändarens anvisningar innebär ändring av mottagare eller

bestämmelsestation eller meddelas till den station där godset finns, skall

avsändaren föra in dem i fraktsedelsdubbletten och visa upp denna för

järnvägen." 25

Artikd
34 CIM Prop. 1989/90:120

Lydelsen
av § 1 ändras enligt följande: Bilaga 2

"§
1 Om det föreligger hinder mot godsets utlämning, skall järnvägen omedelbart
underrätta avsändaren om detta och begära anvisningar av honom." Lydelsen
av § 2 ändras enligt följande:

"§
2 Om hindret för utlämningen upphör innan avsändarens anvisningar har nått
bestämmelsestationen, lämnas godset ut till mottagaren. Avsändaren skall
omedelbart underrättas om detta."

§
5 stryks.

§§6,
7 och 8 blir §§5, 6 och 7.

Artikd
38 CIM

§ 2
kompletteras med ett nytt andra stycke som lyder som följer:

"Ett
sådant antagande gäller vidare, när befordringsavtalet före nyinlämningen
omfattades av en annan jämförbar internationell överenskommelse om genomgående
internationell järnvägsbefordran och denna innehåller ett likadant antagande
till förmån för försändelser som det som gäller enligt de enhetliga
rättsföreskrifterna."

Artikd
41 CIM

Lydelsen
av § I a) och b) ändras enligt följande: "§1...

a) två
procent av vikten for flytande varor eller för gods som har lämnats

in för befordran ijuktigt tillstånd;

b) en
procent av vikten för torra godsslag."

Lydelsen av § 4 ändras enligt följande:

"§
4 Om godset har gått helt förlorat eller enskilda kollin har gått förlorade
skall inget avdrag göras för svinn när ersättningen skall beräknas."

Artikd
45 CIM

Första
stycket lyder som följer:

"När
järnvägen medger särskilda befordringsvillkor genom special- eller undantagstariffer
som innebär en nedsättning av den frakt som följer av de allmänna tarifferna,
får järnvägen begränsa den ersättning som tillkommer den skadelidande vid
överskridande av leveransfristen i den mån en sådan begränsning anges i
tariffen."

Artikd
59 CIM

§§
2 och 3 lyder som följer:

"§ 2 Avsändningsjärnvägen svarar för befordringsavgifter och andra 26

kostnader,
som den inte har tagit ut av avsändaren, om denne enligt artikel Prop.
1989/90:120

15 har åtagit sig att stå för dem. Bilaga 2

§
3 Om bestämmelsejärnvägen lämnar ut godset utan att ta upp betalning för
avgifter eller andra fordringar som gmndas på befordringsavtalet, svarar den
för dessa belopp."

Artikd
65 CIM

§§ 1
och 2 lyder som följer:

"
1 § Om det ekonomiska och finansiella läget i en stat medför allvarliga svårigheter
att tillämpa avdelning VI, får två eller flera andra stater komma överens om
avvikelser frän artiklarna 15, 17 och 30 genom att för trafiken med den stat
som befinner sig i svårigheter bestämma

a) att för försändelser från var och en av dessa stater kostnaderna till gränsen
tiU den stat som befinner sig i svårigheter men inte längre skall vara betalda
av avsändaren;

b) att för försändelser till var och en av dessa stater kostnadema till gränsen
tiU den stat som befinner sig i svårigheter men inte längre skall vara betalda
av avsändaren;

c) att försändelser till och från den stat som befinner sig i svårigheter
varken får beläggas med efterkrav eller belastas med förskott, eller att efterkrav
eller förskott får tillåtas endast intill vissa belopp;

d) att
avsändaren inte får ändra befordringsavtalet i fråga om bestäm

melselandet, fraktbetalningen eller efterkravet.

§
2 Under de fömtsättningar som anges i § 1 och med sina regeringars bemyndiganden
kan de järnvägar, som står i förbindelse med järnvägen i den stat som befinner
sig i svårigheter, komma överens om att i sin ömsesidiga trafik med denna
järnväg avvika från artiklarna 15, 17, 30 och 31.

En
sådan avvikelse skall beslutas med en majoritet om två tredjedelar av de
järnvägar som står i förbindelse med jämvägen i den stat som befinner sig i
svårigheter."

Artikeln
65 kompletteras med en ny § 5 som lyder som följer:

"§
5 Oaktat bestämmelserna i denna artikel kan varje stat tillgripa ensidiga åtgärder
med stöd av artikel 3 § 4 b)."

II. Förslag till ändringar av
COTIF som faller under generalförsamlingens kompetens.

Revisionsutskottet
föreslår generalförsamlingen av OTIF följande ändringar:

1
bilaga

27

Bilaga tiU
beslutsprotokoll Prop. 1989/90:120

Bilaga
2 Förteckning över de stater som varit närvarande eller representerats vid
revisionsutskottets första möte

1. Albanien

2. Förbundsrepubliken Tyskland

3. Österrike

4. Belgien

5. Danmark

6. Frankrike

7. Grekland

8. Ungern

9. Iriand

10. Italien

11. Liechtenstein

12. Luxemburg

13. Nederländerna

14. Polen

15. Tyska Demokratiska Republiken

16. Storbritannien

17. Sverige

18. Schweiz

19. Tjeckoslovakien

20. Jugoslavien

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1990 28