Prop. 1989/90:125

Regeringens proposition 1989/90:125

med förslag om tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1989/90 Prop.

1989/90:125

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 15 mars 1990 för de åtgärder och de ändamål som
framgår av föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Allan Larsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till drygt
777 milj. kr. De största anslagen går bl. a. till byggnadsstyrelsen för
investeringar och till särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland.

I
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 125

Rättelse:
s. 8 rad 9 nedifrån står: 3 24000 rättat till: 3240000

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 1990 Prop.
1989/90:125

Närvarande:
statsministern Carisson, ordförande Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,
Freivalds, Wallström, Lööw, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande:
statsråden Larsson, Freivalds, S. Andersson, Thalén, Lindqvist, G. Andersson,
Persson, Göransson, Hellström, Lööw, Lönnqvist, Molin, Wallström, Dahl

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1989/90

Statsrådet
Larsson anför:

Riksdagen
(rskr. 1989/90:110) har på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1989/90 tagit upp de utgiftsanslag som specificerats i bilagan till
finansutskottets betänkande 1989/90:FiU13.

Regeringen
har i ett antal propositioner föreslagit riksdagen att anvisa ytterligare
anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår. Det
gäller prop. 1989/90:62 om insatser för aktiv rehabilitering och
arbetslivsfondens verksamhet, m. m., prop. 1989/90:65 om statliga lån till Göteborgs
och Malmö kommuner, prop. 1989/90:66 om särskilda regionalpolitiska insatser i
Blekinge län m.m., prop. 1989/90:108 om ersättning till vissa efterlevande i
samband med flygolyckan i Oskarshamn den 8 maj 1989 och prop. 1989/90:76 om
regionalpolitik för 90-talet. Föreslagna anslag i dessa propositioner uppgår till
sammanlagt 2003,5 milj. kr. varav 1 500 milj. kr. avser lån åt de båda
storstadskommunerna.

De
ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas och
andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör sammanfattas i en gemensam
proposition angående utgifter på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1989/90. Denna proposition bör föreläggas
riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar dämtöver på till-läggsbudget för
innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid
en senare tidpunkt.

Statsråden
föredrar frågor om förslag till anslag på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1989/90, m.m. Anförandena redovisas i underprotokcllen
för ifrågavarande departement.

Statsrådet
Larsson avslutar:

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för

budgetåret
1989/90 och vidta åtgärder i enlighet med de förslag som

föredragandena
har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar Prop.
1989/90:125 att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen
beslutar vidare att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
enligt följande:

Justitiedepartementet

Bilaga
1

Utrikesdepartementet

Bilaga
2

Socialdepartementet

Bilaga
3

Kommunikationsdepartementet

Bilaga
4

Finansdepartementet

Bilaga
5

Utbildningsdepartementet

Bilaga
6

Jordbmksdepartementet

Bilaga
7

Arbetsmarknadsdepartementet

Bilaga
8

Bostadsdepartementet

Bilaga
9

Civildepartementet

Bilaga
10

Miljö- och
energidepartementet

Bilaga
11

Anslagsförteckning

Bilaga
12

Justitiedepartementet Prop. 1989/90:125

Bilaga
1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 1990.

Föredragande:
statsrådet Freivalds

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Andra huvudtiteln

F. Rättshjälp m. m.

[1] F 7. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital m. m.

I
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisades under denna anslagsm-brik ett
reservationsanslag av 7 300000 kr. Frän anslaget betalades kostnadema för
nedläggning av en allmän advokatbyrå och ett filialkontor till en allmän
advokatbyrå.

På
anslaget finns en utgående reservation av 1 390000 kr.

För
innevarande budgetår finns inte något anslag för motsvarande ändamål upptaget
i statsbudgeten.

Föredragandens
överväganden

I
1989 års budgetproposition lämnades en redogörelse för en utvärdering av
verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna (prop. 1988/89:100 bil 4 s. 81 ff).
Som en slutsats av utvärderingen fann jag att de allmänna advokatbyråerna i
Karlskrona och Vänersborg borde läggas ned. Dessa byråer hade under en följd av
år gått med underskott och det fanns inte något som talade för en
resultatförbättring vid fortsatt drift. Verksamheten hade i allt större
utsträckning finansierats med hjälp av den rörliga kredit som de allmänna advokatbyråema
disponerar i riksgäldskontoret.

Riksdagen
delade min bedömning att byråema i Karlskrona och Vänersborg borde läggas ned (JuU
1988/89:18, rskr. 190).

Domstolsverket
har på regeringens uppdrag nu avvecklat verksamheten vid byråema. Verksamheten
upphörde i Vänersborg den 30 november 1989 och i Karlskrona den 15 december
1989. Någon personal finns nu inte kvar vid byråerna.

Domstolsverket
har beräknat kostnaderna för nedläggningen till 8,15 milj. kr., varav ca 5,2
milj. kr. faller på Karlskronabyrån och återstoden på byrån i Vänersborg.
Huvuddelen av kostnaderna, ca 6,3 milj. kr., avser utbalanserade underskott,
dvs resuUatet av de samlade förlusterna av verksamheten vid de båda byråema.

Underskotten
belastar nu den rörliga krediten och drar därmed fortlöpande räntekostnader.
Ett kvarstående underskott skulle påverka de övri-

ga
byråernas rörelseresultat och därmed bl.a. strida mot principen att Prop.
1989/90:125 varje byrå skall utgöra en egen resultatenhet inom den allmänna
advokat- Bilaga 1 byråorganisationen. Mot denna bakgmnd anser jag att medel
snarast bör tillföras för att täcka kostnaderna för den nu nedlagda
verksamheten. Jag förordar därför att ett särskilt anslag. Allmänna
advokatbyråer: Rörelsekapital m.m., förs upp i statsbudgeten även för
innevarande budgetår och att medel — med beaktande av den reservation som
återstår från budgetåret 1988/89 - anvisas i enlighet med vad jag nu anfört.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 6 760
000 kr.

H. Diverse

[2] H 5. Allmänna val

Sedan
år 1976 kan invandrare som bott i Sverige i minst tre är rösta och väljas till
kommunala församlingar. Särskilda medel har anslagits för information till
invandrare för att stimulera dem att utnyttja denna sin rösträtt. Senast skedde
det vid 1988 års val.

Riksdagen
har för budgetåret 1989/90 under anslaget Allmänna val anvisat I 757000 kr. för
kostnader med anledning av 1991 ärs val. I årets budgetproposition har under
samma anslagsmbrik för budgetåret 1990/91 begärts 35 500000 kr. för kostnader
för 1991 års val. Av dessa belopp kommer som vid tidigare val en viss del att
avsättas för information tiU invandrare. Denna valtekniska information kommer
inför 1991 ärs val att ha samma omfattning som vid 1988 års val.
Riksskatteverket svarar för informationen i samråd med invandrarverket.

Inför
1988 års val anvisade riksdagen genom ett tilläggsanslag för budgetåret
1986/87 under andra huvudtiteln Allmänna val (prop. 1986/87: 109 bil. I, KU 32,
rskr. 255) 10 milj. kr. för stöd till partier för information . till
invandrare.

Jag
förordar att 12,4 milj. kr. anvisas för motsvarande information vid 1991 års
kommunalval.

Medlen
fördelas av regeringen. Fördelningen bör ske efter samma principer som
tillämpats inför 1988 års val.

Utöver
här föreslagna åtgärder kommer information till invandrare inför 1991 års val
att ges genom invandrarorganisationema och studieförbunden. Medel för sådan
information föreslås i denna proposition bli anvisade under anslag under
arbetsmarknadsdepartementets och utbildningsdepartementets huvudtitlar.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen 5

att
till Allmänna val på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 12400000 kr.

Utrikesdepartementet Prop. 1989/90:125

Bilaga
2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den

Föredragande:
statsrådet S. Andersson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Tredje huvudtiteln

D. Information om Sverige i utlandet m. m.

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

Under
denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår tagits upp ett
reservationsanslag på 42 491000 kr. Vid ingången av detta budgetår fanns
dessutom en medelsreservation om 18414540 kr. Radio Swedens budgetår
sammanfaller med kalenderåret. Dessa medel var budgeterade för kostnadema för
det andra halvåret av kalenderåret 1989.

Frän
anslaget bekostas den programverksamhet för utlandet som bedrivs av den enhet
inom Sveriges Riksradio AB som går under benämningen Radio Sweden (tidigare
Utlandsprogrammet). Vidare bekostas televerkets sändningskostnader för
utlandsprogrammen från detta anslag. Den fråga jag nu tar upp berör emellertid
inte denna senare del utan kostnaderna för själva programverksamheten.

Kostnaderna
för utlandsverksamheten är, liksom all annan programverksamhet inom Sveriges Radio-koncemen,
underkastade fördyringar till följd av den allmänna prisutvecklingen. Hittills
har utlandsverksamheten kunnat kompenseras för sådana fördyringar inom ramen
för detta anslag. Beräkningstekniskt sker detta med tillämpning av ett särskilt
index, det s. k. SR-index, som tas fram genom statistiska centralbyråns
försorg. Tekniken med SR-index överensstämmer, med mindre modifikationer, med vad
som gäller för Sveriges Radio-koncemens avgiftsfinansierade programverksamhet.

Som
jag nämnde har det hittills varit möjligt att få utrymme för kostnadskompensationen
enligt SR-index inom ramen för det aktuella reservationsanslaget. Så är
emellertid inte längre fallet. Kompensationsbehovet för Radio Swedens
verksamhetsår 1989 är 1 460000 kr. och för verksamhetsåret 1990 kan det
uppskattas till ca 2960000 milj. kr. Även för verksamhetsåret 1991 kan ett
behov av kompensation fömtses.

Det
är ofta svårt att finna en väl fungerande och rimlig metod för att kompensera
en verksamhet som finansieras över ett reservationsanslag för inträffade
kostnadsfördyringar. Det kan ifrågasättas om den nuvarande tekniken är den i
alla lägen bästa. Ett nytt system för anvisande av medel till utlandsprogrammen
— som också kan innehålla en teknik för kompen-

sation för ökade
kostnader, som är rimlig från såväl statsmakternas som Prop. 1989/90:125 Sveriges
Radio-koncemens synpunkt — behövs. Förslag i denna fråga kan Bilaga 2
emellertid inte föreläggas riksdagen förrän i sådan tid att det kan tillämpas först
fr.o.m. budgetåret 1991/92 (motsvarande verksamhetsåret 1992 för Radio Sweden).
Jag har emellertid för avsikt att initiera ett arbete som tar sikte på detta.
Under tiden bör det hittillsvarande systemet för kostnadskompensation få
tillämpas.

För
att programverksamheten skall kunna fortgå utan allvarligare inskränkningar
och för att Sveriges Riksradio AB skall kunna kompenseras för kostnadsökningen
enligt nuvarande regler behövs ytterligare medel under anslaget. Jag beräknar
detta ökade anslagsbehov till 8,7 milj. kr. Medlen bör begäras på
tilläggsbudget under innevarande budgetår.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet på tilläggsbudget 11
till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 8
700000 kr.

Socialdepartementet Prop. 1989/90:125

Bilaga
3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 1990

Föredragande:
statsrådet Thalén

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m, m.

[ 1 ] A 2. Utredningar m. m.

1
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna mbrik anvisats ett
reservationsanslag på sammanlagt 28,7 milj. kr. Den ingående reservationen
under anslaget uppgick till ca 5,0 milj. kr.

Under
budgetåret 1989/90 har utredningsverksamheten blivit mer omfattande och
kostnadskrävande än vad som fömtsågs vid anslagsberäkningen hösten 1988.
Allergiutredningens och altemativmedicinutred-ningens omfattande uppdrag har
avslutats senare än beräknat. Bland de utredningar som tillkommit kan nämnas
utredningen (S 1989:01) om service, stiid och vård till psykiskt störda och aktionsgmppen
för barnomsorgen. Jag räknar nu med ett ytteriigare medelsbehov på ca 3,2
milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Utredningar m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 3240000
kr.

G. Omsorg om äldre och handikappade

[2] G 12. Omställningsbidrag till hundskolan

1
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna mbrik anvisats en anslag
på 1600000 kr.

Inledning

Enligt
riksdagens beslut (prop. 1987/88:126, SOU 24, rskr. 303) är hundskolan en
renodlad uppdragsmyndighet med uppgift att mot ersättning tillhandahålla polis-
och ledarhundar. Kostnaderna för skolan skall täckas

av intäkter från
försäljningen av produkter och tjänster. Av propositionen Prop. 1989/90:125
framgår att veterinärresurserna vid hundskolan skall anpassas till verk-
Bilaga 3 samhetens eget behov av djursjukvård.

Regeringen
uppdrog i juni 1988 åt statens förhandlingsnämnd att med olika intressenter
förhandla om ett övertagande av djursjukhuset vid statens hundskola.
Förhandlingarna har slutförts och Sollefteå kommun övertog, i enlighet med ett
mellan staten och kommunen träffat avtal, huvudmannaskapet för djursjukhuset
fr. o. m. den I januari 1990.

Föredragandens
överväganden

Regeringen
godkände den 21 december 1989 avtalet med Sollefteå kommun om ändrat
huvudmannaskap för djursjukhuset samt övertagande av fast egendom. Enligt
avtalet skall staten utbetala ett övergångsbidrag om I 500000 kr. tiU kommunen.
Jag föreslår att medel för detta ändamål nu anvisas.

Omställningen
av statens hundskola till en renodlad uppdragsmyndighet pågår, och uppbyggnaden
av en mer effektiv och kostnadsbesparande organisation och administration
förväntas på sikt skapa ekonomisk balans i verksamheten. Under det gångna året
har detta arbete försvårats av bl. a. en valpsjukeepidemi, som orsakat ett
stort ekonomiskt avbräck för skolan.

I
syfte att ge hundskolan möjlighet att med bibehållen tidsplan genomföra
omställningsarbetet anserjag att skolan bör kompenseras för de ofömtsedda kostnadema.
Jag förordar därför att hundskolan tillförs ytterligare 1000000 kr.

Totalt
räknar jag nu med ett ytteriigare medelsbehov på 2 500000 kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
till Omställningsbidrag till hundskolan pä tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett anslag på 2 500000 kr.

Kommunikationsdepartementet Prop. 1989/90:125

Bilaga
4 Utdrag ur protokoU vid regeringssammanträde den 15 mars 1990

Föredragande:
statsrådet G. Andersson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet

[1]A2. Utredningar m. m.

Under
anslaget A 2. har i statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisats ett reservationsanslag
på 5,3 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1988/89 fanns på anslaget en
reservation på 1909719 kr. Under budgetåret 1989/90 har utredningsverksamheten
blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad som fömtsågs vid
anslagsberäkningen hösten 1988. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov
på 3,1 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till anslaget Utredningar m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 3100000
kr.

B. Vägväsende

[2] B 2. Drift av statliga vägar

1
statsbudgeten för budgetåret 1989/90 har anvisats ett anslag om 5 460 milj. kr.
(prop. 1988/89:100 bil. 8, TU 15, rskr. 229).

Från
detta anslag betalas vägverkets kostnader för drift av statliga vägar och
verkets räntekostnader för kredit i riksgäldskontoret för inköp av omsättningstillgångar.
Vidare avses frän anslaget betalas vägverkets räntekostnader för kredit i
riksgäldskontoret för inköp av anläggningstillgångar.

I
en skrivelse den 25 januari 1990 redovisar vägverket bl.a. att de

investeringar som görs i ADB-utmstning inom vägverket finansieras via

trettonde huvudtiteln, anslag B 2. Anskaffning av ADB-utmstning t.o.m.

budgetåret 1989/90. Fr.o.m. den 1 januari 1991 (budgetåret 1990/91) 10

kommer
anskafTningen av generell ADB-utmstning att finansieras med lån Prop.
1989/90:125 i riksgäldskontoret och ingå i den låneram om 250 milj. kr. som
regeringen Bilaga 4 beviljat vägverket. För perioden I juli 1990 till den 31
december 1990 saknas således finansieringsmöjligheter för anskafTning av
generell ADB-utmstning. Vägverket hemställer därför att den i riksgäldskontoret
inrättade krediten för finansiering av anläggningstillgångar utökas med 25
milj. kr.

Föredragandens
överväganden

Inom
vägverket pågår för närvarande en intensiv ADB-satsning. Erfarenheterna av de
hittills gjorda investeringama är goda. Vägverkets anskaffning av generell ADB-utmstning
finansieras till och med budgetåret 1989/90 via trettonde huvudtiteln, anslag B
2. Anskaflfhing av ADB-utmstning. Jag har i samband med den näringspolitiska
propositionen (prop. 1989/90:88 sid. 255) föreslagit att vägverkets anskafTning
av anläggningstillgångar skall ske inom en av regeringen fastställd
totallåneram i riksgäldskontoret. Även ADB-investeringar bör enligt min mening
inrymmas i denna totallåneram. Enligt nu gällande ordning saknas dock möjlighet
för vägverket att finansiera sina ADB-investeringar under andra halvåret 1990.
Det är enligt min mening viktigt att den fortsatta utbyggnaden av ADB-utmstning
kan fullföljas i enlighet med den fastlagda tidsplanen. Jag föreslår därför att
den i riksgäldskontoret inrättade krediten för finansiering av
anläggningstillgångar utökas med 25 milj. kr. Krediten kommer därmed att uppgå
till totalt 275 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna den utökning av vägverkets kredit i riksgäldskontoret för
finansiering av anläggningstillgångar som jag har förordat.

Utökning
av aktiekapitalet inom SweRoad

Riksdagen
beslutade år 1982 att vägverket skulle ges möjlighet att via särskilt bolag
bedriva konsultverksamhet inom väghållningsområdet (prop. 1981/82:137, TU 29, rskr.
259). Beslutet innebar aU bolaget "Swedish National Road Consulting
AB" (SweRoad) registrerades 13 januari 1983. Bolagds aktiekapital uppgick
då till 500000 kr. I december år 1983 godkände regeringen att aktiekapitalet
utökades till 2000000 kr. genom nyteckning av aktier. Nyteckningen genomfördes
under år 1984.

Bolaget
bedriver tjänsteexport och säljer svenskt kunnande om vägar, väghållning,
trafiksäkerhet samt organiserande av väg- och trafikmyndigheter. Bolaget
bedriver samarbete med svenska statliga och kommunala myndigheter, konsulter,
entreprenörer och tillverkare av maskiner och utmstning för väghållning.

För
närvarande har SweRoad större långtidsuppdrag i bl. a. Botswana,

Zimbabwe, Saudiarabien, Laos samt avancerade mätuppdrag i bl. a. USA, 11

Canada,
Australien, England och Spanien. Dämtöver utförs mindre upp- Prop.
1989/90:125

drag i ett stort antal U-länder och I-länder. Bilaga
4

Vägverket
har i skrivelse den 2 febmari 1990 hemställt om att möjlighet ges att genom
nyemission tiU ett eUer flera svenska privata eller statliga företag med brett
utländskt kontaktnät dessa ges möjlighet att bli delägare i SweRoad.

Föredraganden

Inom
SweRoad diskuteras för närvarande ett flertal omfattande och enligt min mening
intressanta uppdrag. Exempel på sådana uppdrag är:

*
Förhandlingar med SIDA om
uppdrag att handlägga mycket stora inköp till biståndsländer.

*
Förhandlingar med världsbanken
om ett omfattande fyraårigt uppdrag i Indonesien.

*
Avsevärda utökningar av mätuppdrag
med laserbilar och fallviktsmäta-re är nu föremål för förhandlingar. Till år
1992 har mätningar budgeterats till en kostnad av 65 milj. kr. per är.

*
Ytteriigare utgivning av vägkartor
planeras.

Jag
delar vägverkets bedömning att dessa och andra projekt bör ha god lönsamhet och
därför måste ses som mycket intressanta. Projekten kräver dock finansiering
under den tid de pågår. För att projekten skall kunna komma till utförande
krävs således en höjning av SweRoads egna kapital. Vägverket anger i sin
skrivelse behovet av kapitalökningen till storleksordningen 10—15 milj. kr.
Denna kapitalökning fömtsätts ske genom en riktad emission till överkurs.

Det
är enligt min mening angeläget att de ovan beskrivna projekten, liksom ett
flertal andra, kommer till stånd och att SweRoads verksamhet kan
vidareutvecklas i enlighet med de intentioner som låg tiU gmnd för beslutet om
bolagets bildande. Något ytterligare ägartillskott från staten bör dock inte
påräknas. Jag föreslår därför att en nyemission riktad mot ett eller flera
svenska privata eller statliga företag med brett utländskt kontaktnät
genomförs. Dessa bolag ges därigenom tillfälle att bli delägare i SweRoad.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
godkänna en utökning av det egna kapitalet i SweRoad genom en riktad nyemission
till privata företag.

12

[3] Bolagsbildning av statens järnvägars Prop-1989/90:125

bussverksamhet ''s*

Enligt
1988 års trafikpolitiska beslut skall SJ rekonstmeras och utvecklas till ett
modernt, efTektivt och kundinriktat tågföretag med en sådan lönsamhet att det
kan överleva av egen kraft. I förutsättningarna ligger också att SJ med egna
medel har möjlighet att tidigarelägga angelägna banprojekt. För att möjliggöra rekonstmktionen
har SJ fått en läng rad befogenheter som ett affärsverk normalt inte har.
Avsikten har varit att SJ, genom att sälja ut verksamheter och fastigheter,
skall kunna konsolidera sig samtidigt som utrymme skapas för nödvändiga
investeringar så att järnvägstrafiken kan utvecklas.

Med
hänsyn till de långtgående befogenheterna har riksdagen fömtsatt en årlig
rapportering. Som tillägg till vad som har anförts i årets budgetproposition
vill jag mot denna bakgmnd anmäla den omstmkturering som skett av bussrörelsen
inom SJ-koncemen. Den tidigare bussdivisionen inom affärsverket har sålunda
från den 1 januari 1990 överförts till GDG AB inom SJ:s förvaltningsbolag AB Swedcarrier.
Överföringen har skett till bokfört värde. GDG AB har samtidigt namnändrats till
SweBus AB och uppdelats i tre dotterföretag, nämligen SweBus Inrikes AB för
entreprenadtrafik åt kommuner och länstrafikföretag, SweBus Continental AB för
långväga busstrafik inom landet och utomlands samt Alpus AB för övriga
verksamheter som karosseritillverkning, gummiverkstäder, kiosker och bensinstationer.

Genom
de beslutsbefogenheter SJ fått har man bl.a. möjlighet att från afTärsverket SJ
avyttra sådana verksamheter som inte har en direkt jäm-vägsanknytning eller som
kan klaras mer effektivt genom samarbete och marknadsmässig upphandling. Vidare
har statsmakterna påtalat behovet av en kraftfullare affärsmässig samordning meUan
afTärsverket SJ och företagen inom SJ-koncernen.

För
egen del ser jag samordningen av busstrafiken som en del av SJ-koncernens
interna omstmktureringsprocess. Samordningen mellan SJ-buss och GDG:s
bussrörelse bedöms också ge klara rationaliseringsvinster. Jag avser att, i
samband med utvärderingen år 1992 av den nu pågående rekonstmktionen av SJ,
pröva om verksamheten inom SweBus AB är förenlig med den av riksdagen angivna
koncernstrategin.

Det
kan i vissa fall vara svårt att tolka exakt i vilken utsträckning SJ kan överföra
verksamhetsgrenar till aktiebolag. Man kan därför diskutera om den nu gjorda
överföringen omfattas av mandaten för omstruktureringen eller inte. Enligt min
mening är överföringen riktig i sak. Det är angeläget att en närmare samordning
sker av bussverksamheten inom SJ-koncernen. Jag föreslår därför att
överföringen godkänns i efterhand. I avvaktan på den utvärdering som skall
göras av SJ:s rekonstmktion bör dock fortsättningsvis gälla att
verksamhetsgrenar inom affärsverket SJ får överföras till aktiebolagsform inom Swedcarrier
endast efter riksdagens särskilda medgivande.

Jag
vill i sammanhanget också stryka under att en fortsatt omstmkturering är
nödvändig inom SJ-koncernen så att järnvägstrafiken kan utvecklas

och bli lönsam. I detta
arbete bör strategin från 1988 års trafikpolitiska Prop. 1989/90:125 beslut
alltjämt vara gällande, dvs. en kraftsamling till att utveckla järn- Bilaga
4 vägstrafiken.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
ta del av vad jag har anfört om överföringen av statens järnvägars
bussverksamhet till AB Swedcarrier.

14

Finansdepartementet Prop. 1989/90:125

Bilaga
5 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 1990

Föredragande:
statsrådet Åsbrink (p. 1) och statsrådet Larsson (p. 2)

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Sjunde huvudtiteln

C. Statlig lokalförsörjning

[ 1 ] C 2. Investeringar m. m.

Pä
detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisats ett reservationsanslag
på 1,1 milj. kr. för investeringar inom byggnadsstyrelsens
lokalhållningsområde för både byggnadsarbeten och fastighetsförvärv.

Statsmaktema
har beslutat om en 3-års plan för investeringar (prop. 1988/89:100, FiU26, rskr.
245). Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 6 febmari 1990 hemstäUt om att 230
milj. kr. ställs till verkets förfogande på tilläggsbudget II för budgetåret
1989/90 för att investeringsplanen skall kunna fullföljas.

Det
ökade medelsbehovet beror bl. a. pä den ogynnsamma kostnadsutvecklingen på
byggmarknaden. Vidare har regeringen beslutat om förvärv av Sagerska huset i
Stockholm och förvärv av f.d. Sagåsens vårdhem i Mölndal för invandrarverket,
nybyggnad för kustbevakningen i Karlskrona och utbyggnad av polishögskolan i
Solna för att kunna ta emot ett utökat antal aspiranter. Jag förordar att det
begärda beloppet ställs till byggnadsstyrelsens disposition.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Investeringar m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 230000000
kr.

F. Övriga ändamål

[2] F 10. Kompensation för arbetsmiljöavgift

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för

innevarande budgetår.

Enligt riksdagens beslut är samtliga arbetsgivare skyldiga att betala en 15

arbetsmiljöavgift för
perioden september 1989 - december 1990 Prop. 1989/90:125 (l988/89:FiU30,
rskr. 327, SFS 1989:484). Avgiften omfattar alla som Bilaga 5 betalar
arbetsgivaravgift, således även statliga myndigheter och verksamheter som är
beroende av statsbidrag.

I
proposition 1989/90:100 (bil. I s. 47) skall myndigheter inte behöva betala in
avgifter för innevarande budgetår. Motivet till detta är att myndigheterna
inte har kunnat fömtse utgifterna i sin budgetering av verksamheten under
innevarande år. Avgiften tillförs i stället arbetslivsfonden samlat, med hjälp
av tillgängliga medel på inkomsttitel. Statliga myndigheter — utom affärsverken
— befrias därmed under innevarande budgetår från skyldigheten att själva betala
avgiften. För nästa budgetår sker dock inte någon sådan avlastning.

Såsom
fömtskickades i nämnda proposition bör kompensation till verksamhet som är
beroende av statsbidrag kunna prövas i de fall bidragen huvudsakligen avser
lönemedel. Det är för närvarande inte möjligt att beräkna vilka memtgifter som bidragsmottagama
kommer att få under innevarande år, eftersom det ännu återstår flera månader av
budgetåret. En uppskattning baserad på nuvarande bidragsnivåer pekar på ett
behov av ytterligare anslagsmedel i storieksordningen 280 milj.kr. En praktisk ordning
i denna situation är därför att regeringen ges bemyndigande att besluta om
kompensation för arbetsmiljöavgiften för de verksamheter, där statsmakterna
entydigt har tagit ansvar för utvecklingen av lönekostnaderna. En utgångspunkt
för regeringens prövning skall därvid vara att kopplingen till lönekostnaderna
finns reglerad i lag eller förordning eller att bidragsmottagarens tjänster är
statligt reglerade. Ett exempel pä verksamhet som härigenom kan kompenseras är
driften av gmndskolor inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

För
ändamålet bör ett särskilt anslag föras upp på tilläggsbudget till statsbudgeten
för innevarande budgetår. Anslaget bör föras upp med 280 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen att besluta om kompensation för arbets

miljöavgift för statsbidrag som avser lönekostnader för budgetåret

1989/90 i enlighet med vad jag förordat,

2. till
Kompensation för arbetsmiljöavgift på tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på

280000000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1990 16

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 15 mars 1990 Föredragande: statsrådet Göransson

Prop. 1989/90:125 Bilaga 6

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Åttonde huvudtiteln

C. Vuxenutbildning

[ 1 ] C 4. Bidrag till studieförbunden m. m.

På statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
förslagsanslag av 1 119 828000 kr. Från anslaget utgår bl.a. bidrag till
studiecirklar och till kulturverksamhet i studieförbund.

Föredragandens
överväganden

Inför
1988 års val anslog regeringen särskilda medel för att bl. a genom en särskild
studiekampanj söka förbättra valdeltagandet bland invandrare (prop. 1986/87:109
bil 6, UbU 28, rskr. 259). Denna kampanj anordnades av studieförbunden i nära
samarbete med olika invandrarorganisationer och genomfördes som regel pä invandrargmppernas
egna språk. Syftet med kampanjen var att öka valdeltagandet och genom att öka
kunskaperna hos de enskilda invandrama ge dem bättre fömtsättningar att
självständigt göra sitt val. Erfarenhetenia och resultaten av denna kampanj
var tillfredsställande.

Enligt min mening finns
det anledning att, även inför 1991 års val, vidta särskilda åtgärder för att
söka förbättra valdeltagandet bland olika invand-rargmpper. Jag föreslår därför
att särskilda medel skall anslås inför 1991 års allmänna val för att anordna en
studiekampanj, liknande den som genomfördes vid det förra valet. Med hänsyn till
att det behövs omfattande planering för att genomföra en studieverksamhet av
detta slag bör kampanjen påbörias snarast.

I likhet med den tidigare
kampanjen bör verksamheten organiseras som gmppstudier enligt
studiecirkelmodellen. Denna särskilda satsning bör bedrivas vid sidan av det
ordinarie studiecirkelarbetet och deltagaravgifter i studiecirklarna bör inte
uttagas. Således bör ett särskilt statsbidrag om 277 kr. per studietimme utgå.

För
denna studiekampanj beräknar jag 30000 studietimmar. Kostnaderna härför uppgår
till ca 8,3 milj. kr. Jag beräknar vidare att 2,5 milj. kr. skall utgå till
studieförbunden för information tiU invandrama, till bidrag till ledarinformation
och utbildning. Under detta anslag beräknar jag

17

2
Riksdagen 1989/90. I saml Nr 125

således
ett ytterligare medelsbehov av 10,8 milj. kr. Medlen bör fördelas Prop.
1989/90: 125 som förskott till studieförbunden redan under innevarande
budgetår. Slut- Bilaga 6 reglering av statsbidraget bör därefter ske efter
avslutad verksamhet. Fördelningen av bidraget mellan studieförbunden bör göras
av skolöverstyrelsen med utgångspunkt i de relativa andelar som
studieförbunden redovisat under huvudämnesgruppen "Samhällsvetenskap,
information" under de tre senaste redovisningsåren.

De
regler, som gäller för studiecirkeltimmar inom den s. k. fria resursanvändningen,
för närvarande. 43 kr. per studietimme för högst 672 550 studietimmar, bör i
tillämpliga delar äga tillämpning även för ifrågavarande studiekampanj för
invandrare inför valet 1991. Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma
bestämmelser för verksamheten.

Chefen
för justitiedepartementet har tidigare i dag föreslagit att vissa medel under
andra huvudtitelns anslag H 5. Allmänna val skall anvisas till de politiska
partiernas information till invandrare. Statsrådet Lööw kommer senare vid sin
anmälan av medelsbehovet under tionde huvudtitelns anslag E 3. Åtgärder för
invandrare att föreslå vissa medel för projektbidragtill invandrarorganisationernas
informationsverksamhet samt vissa andra insatser inför 1991 års allmänna val.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1
.godkänna vad jag har förordat beträffande en särskild studiekampanj för
invandrare inför valet 1991.

2.
till Bidrag lill studieförbunden tn. m. på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 10800000 kr.

F. Kulturverksamhet m. m.

[2] F 9. Bidrag till Svenska riksteatern

I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag på 153 282000 kr. Jag har i 1990 års budgetproposition (prop.
1989/90:100 bil. 10 s. 351) anmäU art Svenska riksteatern under innevarande
budgetår utsatt sin ekonomi för påfrestningar för att i möjligaste mån kunna
svara mot det behov av teaterföreställningar som redovisas av landets
teaterföreningar. Jag har vidare meddelat min avsikt att återkomma till
regeringen med förslag om att Riksteatern för budgetåret 1989/90 skall
tillföras ett engångsbelopp på 6 milj. kr. Med hänvisning härtill förordarjag
att anslaget Bidrag till Svenska riksteatern höjs med 6 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 6 000 000 kr.

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 15 mars 1990 Föredragande: statsrådet Hellström

Prop. 1989/90:125 Bilaga 7

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Nionde huvudtiteln

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

[ 1] B 6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.
m.

På
detta anslag har riksdagen för budgetåret 1989/90 medgett att 7,9 milj. kr. får
beviljas som statsbidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. Hämtöver
får disponeras medel för statligt stöd till fmktodlingen inom en ram av 12,5milj.
kr. under åren 1989—1991. Stödet omfattar bl.a. stmkturåtgärder i odlingen.

Föredragandens
överväganden

Riksdagen
beslutade våren 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 11, JoU 12, rskr. 156) att tills
vidare godta den av regeringen föreslagna bidragsramen för stöd till fmktodlingen
av 12,5 milj. kr. Om ytterligare resurser skulle visa sig nödvändiga för att
bevara fmktodlingens konkurrenskraft fömtsattes det att regeringen skulle
återkomma till riksdagen med förslag till höjning av bidragsramen.

Jag härefter
kontakter med lantbmksstyrelsen samt med företrädare för fmktodlingen erfarit
att behovet av statligt stöd till fmktodlingen är mer omfattande än vad som
kunde fömtses vid anslagsberäkningen hösten 1988. Med hänsyn härtill bedömer
jag att ramen för bidrag till fmktodlingen under åren 1989— 1991 bör utökas
med 8 milj. kr. varav 1 milj. kr. för marknadsföring och kvalitetsbefrämjande
åtgärder. Kostnaderna för stödet bör belasta förevarande anslag. Jag anser det
även angeläget att lantbmksstyrelsen gör en utvärdering av de stödåtgärder som
vidtas för att bevara fmktodlingens konkurrenskraft.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har
förordat beträfTande disposition av anslaget Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m. m. för åtgärder inom fruktodlingen.

19

c. Jordbruksprisreglering Prop. 1989/90:125

Bilaga
7 [2] C 3. Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område

Under
detta anslag har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
förslagsanslag på 1910671000 kr. för olika prisreglerande åtgärder. Vissa
provisoriska åtgärder inom prisregleringen som vidtagits med anledning av GATT-överenskommdsen
om en frysning av priserna får finansieras från anslaget, i den utsträckning
införselavgifter utanför den s.k. fördelningsplanen ej finns tillgängliga.
Detta gäller emellertid inte motsvarande åtgärder inom sockerregleringen. Till
följd av en överproduktion av socker kommer enligt gjorda prognoser ett
underskott att uppstå inom sockerregleringen under regleringsåret 1989/90.
Underskottet vid utgången av regleringsåret beräknas för närvarande till ca 7
milj. kr. Underskottet bör täckas genom att den rörliga kredit som står till jordbmksnämndens
förfogande för att täcka kostnader för prisregleringen under regleringsåret 1989/90
tas i anspråk. Ianspråktagna medel av den rörliga krediten bör täckas med
införselavgifter utanför fördelningsplanen regleringsåret 1990/91.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat beträfTande underskottet i sockerregleringen för
regleringsåret 1989/90.

20

Arbetsmarknadsdepartementet Prop-1989/90:125

Bilaga
8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 1990.

Föredragande:
statsrådet Sahlin vad avser p. 1, statsrådet Molin vad avser p. 2 och
statsrådet Lööw vad avser p. 3 och 4.

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Tionde huvudtiteln

A. Arbetsmarknadsdepartementet m.m.

[ 1 ] A 2. Utredningar m. m.

För
budgetåret 1989/90 har under denna anslagsrubrik anvisats 22,5
milj. kr., varav 13,9 milj. kr. för övrig utredningsverksamhet.

Under
budgetåret 1989/90 har utredningsverksamheten blivit mer omfattande och
kostnadskrävande än vad som fömtsågs vid anslagsberäkningen hösten 1988. Jag
räknar nu med ett ytteriigare medelsbehov på 1,7 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Utredningar m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 1 650000
kr.

D. Regional utveckling

[2] D 13. Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland

Något
anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande
budgetår. Under denna mbrik anvisade riksdagen emellertid på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 under tolfte huvudtiteln ett
reservationsanslag på 140 500000 kr. (prop. 1987/88:64 bil. 5, AU 14, rskr.
147). Fram till årsskiftet 1989-1990 har ca 110000000 kr. av anslaget ianspråktagits
genom olika beslut.

Från
anslaget betalas kostnaderna för bl. a. flera av de åtgärder som

vidtagits för att motverka efTekterna av nedläggningen av gruvan i

Grängesberg. Som exempel kan jag nämna särskilda utvecklingsinsatser av

länsstyrelsen och utvecklingsfonden i Kopparbergs län samt kapitaltill

skott till Bergslagens Teknikutvecklings AB. 21

3 Riksdagen 1989/90. 1 .satnl. Nr 125

På
två andra anslag anvisade riksdagen, vid samma tillfälle, medel på Prop.
1989/90: 125 tilläggsbudget för att underiätta en expansion av verksamheten vid
ASEA Bilaga 8 Brown Boveri AB (ABB) i Ludvika.

Under
tolfte huvudtiteln fördes upp ett reservationsanslag på 100000000 kr. till
Lokaliseringsbidrag rn. m. tid ASEA Brown Boveri AB för lokaliseringsbidrag
eller offertstöd tiU nämnda bolag. 6200000 kr. har ianspråktagits för stöd till
ett projekt.

Under
tionde huvudtiteln fördes upp ett reservationsanslag på likaledes •100000000
kr. till Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika kommun m. m. för
utbildningsinsatser och stöd till utvecklingsprojekt vid ABB. 5 200000 kr. har
utbetalats i stöd från detta anslag.

Bakgmnden
till regeringens förslag att riksdagen skulle anvisa medel över dessa två
anslag var att ABB avsåg att expandera verksamheten i Ludvika. Målsättningen
var därvid en ökning med ca 500 personer. Denna expansion fömtsatte regionalpolitiskt
och arbetsmarknadspolitiskt stöd.

ABB:
s planerade expansion var en del i regeringens åtgärdsprogram för Västerbergslagen.
Expansionen planerades ske under treårsperioden 1988-1990. Under år 1989
anmälde dock bolaget art förutsäUningarna förändrats så att åtagandet inte
kunde fullföljas. Utvecklingen visade i stället på en minskad sysselsättning
vid bolagets anläggningar i Ludvika, en minskning som f. n. uppgår till ca 200
personer.

Övriga
åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet för Västerbergslagen har varit
framgångsrika. Riksskatteverkets punktskattesektion, ABB: s och Vattenfalls
gemensamma forskningsbolag samt Vattenfalls bolag inom vattenbyggnadsområdet
utvecklas enligt planerna. Vidare har det övriga näringslivet också utvecklats
gynnsamt, bl.a. med hjälp av de olika medel som ställdes till förfogande.

En
betydande återhämtning har således skett på regionens arbetsmarknad, men den
är inte tillräcklig. I översiktliga termer fattas fortfarande ca 500
arbetstillfällen för att nå den nivå som sysselsättningen hade i kommunen när
beslutet fattades om nedläggning av gmvan i Grängesberg. Efter överiäggningar
med bl.a. ABB och Ludvika kommun har regeringen funnit att delar av
åtgärdsprogrammet bör omprövas.

Fortsatta
åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen är enligt min mening nödvändiga.
Efter överenskommelse med ABB kommer bolagets medverkan art ske i följande
former. ABB kommer art anstränga sig för att åter uppnå den tidigaire
sysselsättningsnivån. Dämtöver kommer bolaget att ta initiativ till och aktivt
engagera sig i en arbetsgmpp vars syfte är att bredda arbetsmarknaden genom etablering
eller expansion av andra företag. Utöver ABB avses bl.a. Ludvika kommun och
länsstyrelsen ingå i gmppen. ABB kommer att tillskjuta 15 milj. kr. till gmppens
arbete.

Jag
anser att detta kan vara en fmktbar form för det fortsatta arbetet

med att skapa nya arbetstillfällen. Därför bör de statliga medel som avsågs

underiätta ABB:s expansion i stället användas för att stödja ett sådant

arbete. Återstående medel på reservationsanslagen frän budgetåret

1987/88 Cll. Lokaliseringsbidrag m.m. till ASEA Brown Boveri AB och

B 21. Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika kommun

m.m., sammanlagt 188 600000 kr., bör således inte tas i anspråk för de 22

ursprungligen
avsedda ändamålen. I stället bör ett belopp av 158 600000 Prop. 1989/90:125
kr. anvisas till Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och Bilaga 8 norra Sveriges inland på tilläggsbudget till gällande
statsbudget.

Om
riksdagen anvisar dessa medel avser jag senare att föreslå regeringen att 15
milj. kr. får disponeras av den arbetsgrupp jag nämnde. Övriga medel bör
användas till att bl. a. stödja genomförandet av projekt som arbetsgmppen
initierar. Såväl regionalpolitiskt företagsstöd som andra former av stöd, t.
ex. till utbildning, bör kunna komma i fråga. Regeringen bör utforma närmare
riktlinjer för medlens användning.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra
Sveriges inland på tilläggsbudget II.till statsbudgeten för budgetåret 1989/90
anvisa ett reservationsanslag på 158 600 000 kr..

E. Invandring m.m.

[3] Tillströmningen av asylsökande och kostnader för mottagandet

I
årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 12) redovisade jag den då
aktuella omfattningen av asylsökande och de påfrestningar detta innebar för
invandrarverkets flyktingmottagande, särskilt mot bakgmnd av de begränsade möjlighetema
till utplacering i kommunerna av personer med färdiga uppehållstillstånd. Jag
redogjorde också för de åtgärder regeringen vidtagit den 2 november och den 14
december 1989 i syfte att skärpa kriterierna för att få asyl i Sverige och för
att öka utflyttningen av flyktingar till kommunerna.

Att
döma av tillgänglig statistik för börian av år 1990 ser antalet asylsökande ut
att närma sig en mer normal nivå än under hösten 1989. Månadssiffrorna för
januari och febmari ligger dock fortfarande på en högre nivå än vad som inför
omorganisationen av statens invandrarverk (SIV) låg till grund för beräkningen
av verkets resurser. Följande uppställning visar den månadsvisa inströmningen
under budgetåret 1989/90:

Juli

1938

Augusti

2910

September

3909

Oktober

4085

November

4309

December

4078

Januari

3
842

Febmari (prel.)

2
900

Totalt
väntas 35000 personer komma att söka asyl i Sverige under

budgetåret 1989/90. Svårigheterna att placera ut dem som tillåtits stanna 23

och därmed att på ett
försvarligt sätt ta emot dem i det svenska samhället Prop. 1989/90:125

består fortfarande. Bilaga 8

SlV:s
resurser för handläggning av asylärenden för innevarande budgetår svarar endast
mot en tillströmning av ca 20000 asylsökande. Med det antal sökande vi nu har
fördröjs handläggningstiderna kraftigt och asylärendena anhopas i stora
balanser både hos polisen och hos SIV. Fömtom att detta gör situationen för de
asylsökande påfrestande, är det oacceptabelt från samhällsekonomisk synpunkt.
Under utredningstiden bor de flesta asylsökande i någon av invandrarverkets föriäggningar
och de extra vistelsetiderna där kostar sammantaget stora summor.

Regeringen
har därför den 15 februari beslutat att invandrarverket under resten av
budgetåret 1989/90 skall få disponera tillfälliga resurser vid verkets
tillståndsenheter. Detta beräknas medföra att kostnaderna för innevarande
budgetår överstiger anvisade medel under förslagsanslaget E 1. Statens
invandrarverks förvaltningskostnader med 3,2 milj. kr.

Mycket
talar för att SIV måste kunna bibehålla den större kapaciteten för handläggning
av asylärenden även under sommaren och hösten 1990.

SIV
har en fast grundorganisation för förläggningar för asylsökande som skall kunna
tillhandahålla genomsnittligt 4600 belagda platser. Av dessa finns 1000 vid utredningsslussama.
Förläggningsbehov hämtöver kan tillgodoses genom att SIV hyr in kapacitet och
anordnar tillfälliga förläggningar.

Den
31 juli 1989 fanns sammanlagt 13600 personer i SIV:s förläggningar, varav 4
300 var fardigutredda och hade uppehållstillstånd. Motsvarande siffror den 31
december samma år var 26 500 och 6 600 personer.

SIV
räknar med att vid utgången av budgetåret 1989/90 behöva tillhandahålla
förläggningsplatser för 31 500 personer. Detta under fömtsättning av att
utflyttningarna till kommunema ökar från 5 600 personer under perioden
juli-december 1989 tiU 11000 under första halvåret 1990. SIV bedömer att detta
ligger inom möjligheternas ram.

För
budgetåret 1989/90 har till förslagsanslaget E 2. Förläggningskostnader
anvisats 1 331,9 milj. kr. Till följd av den extraordinära situationen beräknas
kostnaderna för den tillfälliga förläggningsverksamheten överstiga anvisade
medel med så mycket som 1 650 milj. kr.

Även
kostnaderna för schablonersättningar till kommunerna samt för kollektiva
genomgångsbostäder beräknas öka. Belastningen på förslagsanslaget E5.
Ersättningar till kommunema för åtgärder för flyktingar m. m. kan därför komma
att överstiga anvisade medel — 1957,5 milj. kr. — med ca 100 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
ta del av vad jag anfört om invandrarverkets förvaltningskostnader samt om
utvecklingen av kostnadema för den tillfälliga förläggningsverksamheten och
ersättningar till kommunerna m. m.

24

[4] E 3.
Åtgärder för invandrare Prop. 1989/90:125

Bilaga 8 Under
denna anslagsmbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår

förts
upp ett reservationsanslag på 15 596000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns
dessutom en reservation av 165000 kr.

Valinformation
till invandrare

Invandrare
som har varit kyrkobokförda i Sverige i minst tre år kommer att ha rätt att
rösta i 1991 års kommunalval. De är också valbara till kommunala församlingar.
Tre års bosättning i landet innebär att många röstberättigade inte hinner lära
sig så mycket svenska att de kan tillgodogöra sig information på svenska
språket. Sedan valet år 1976, då utländska medborgare för första gången kunde
rösta i kommunala val, har deras benägenhet att delta i valen visat en vikande
tendens. Vid valen år 1988 deltog endast omkring 43 procent av de
röstberättigade utländska medborgarna. Jag erinrar om att de senaste årens
flyktinginvandring har inneburit att utländska medborgare nu är bosatta i ännu
flera kommuner än vid 1988 års val. Dessutom finns i landet ett ökande antal språkgmpper.
Många av de mindre språkgmpperna saknar etablerade informationsorgan på sitt
eget språk.

Det
är nödvändigt att kraftfulla insatser görs inför 1991 års val för att den
vikande tendensen i valdeltagandet skall kunna brytas. Jämlikhet mellan
invandrare och svenskar är ett av de övergripande målen för invandrarpolitiken.
Det kan inte nås utan att invandrare får en reell delaktighet i
samhällsutvecklingen.

Chefen
för justitiedepartementet har tidigare i dag föreslagit att 12,4 milj. kr.
anvisas under andra huvudtitelns anslag H 5. Allmänna val till de politiska
partiernas informationsinsatser. Likaså har statsrådet Persson föreslagit att
en särskild studiekampanj anordnas genom studieförbunden i likhet med vad som
initierades inför 1988 års val. Medel för en sådan studieinsats har beräknats
till 10,8 milj. kr. under åttonde huvudtitelns anslag C 4. Bidrag till
studieförbunden m. m.

Statens
invandrarverk bör dämtöver kunna fördela projektbidrag till invandrarorganisationernas
informationsverksamhet inför 1991 års val. Jag erinrar om att utländska
medborgare endast har rösträtt i de kommunala valen. Den dominans som
riksdagsvalen har haft och den information som getts om rikspolitiken har
överskuggat informationen om den kommunala politiken. Jag vill därför föreslå
att Stiftelsen Invandrartidningen ges ekonomiska möjligheter att genomföra en
serie reportage och artiklar om kommunalpolitiken i Sverige.

Enligt
min mening bör de insatser som görs, nu utvärderas ordentligt.

Det är en angelägen uppgift att ta reda på hur informationsinsatser påver

kar invandrarnas valdeltagande. Centmm för invandringsforskning vid

Stockholms universitet har lämnat in en ansökan om bidrag till ett projekt

om invandramas valdeltagande och deras engagemang i politiken. Jag

anser att en sådan undersökning är nödvändig för att bedöma hur invand

rarnas delaktighet i samhällslivet kan ökas. 25

För de tre ändamål som jag
här har beskrivit — bidrag till invandraror- Prop. 1989/90:125 ganisationernas
valinformation, kunskapsspridning genom Invandrartid- Bilaga 8 ningen och
utvärdering — beräknar jag ett sammanlagt medelsbehov av 2,7 milj. kr. Jag
förordar att medlen anvisas på tilläggsbudget under reservationsanslaget E3.
Åtgärder för invandrare m. m.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Åtgärder för invandrare m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 2 700000 kr.

26

Bostadsdepartementet Prop. 1989/90: 125

Bilaga
9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanffäde den 15 mars 1990

Föredragande:
statsrådet Lönnqvist

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Elfte huvudtiteln

B. Bostadsförsörjning m. m.

B 12. Byggnadsforskning

I
statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna mbrik anvisats ett reservationsanslag
pä 136 000 000 kr. Vid budgetårets ingång fanns en reservation på anslaget av 3
533 (X)0 kr.

Från
anslaget betalas ut bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete. Medlen
disponeras av statens räd för byggnadsforskning (BFR).

Statens
råd för byggnadsforskning

I
en skrivelse den 5 december 1989 begär rådet att myndigheten under budgetåret
1989/90 tillförs ytterligare 34 milj. kr. utöver tidigare anvisade 136 milj.
kr.

Föredragandens
överväganden

Varje
budgetår fastställer regeringen efter bemyndigande av riksdagen ramar för
beslut om bidrag dll byggnadsforskning. Anslagsbelasmingen bestäms av i vilken
takt beslutade bidrag betalas ut. För innevarande budgetär har fastställts en
ram om 172,5 milj. kr. Beslutade bidrag betalas nu ut i snabbare takt än vad
som kunde fömtses hösten 1988, vilket leder dll att medelsbehovet för
budgetåret 1989/90 ökar.

Mot
den nu redovisade bakgmnden räknar jag i likhet med BFR med ett ytterligare
medelsbehov under budgetåret 1989/90 pä 34 milj. kr.

27

Hemställan Prop 1989/90: 125

Bilaga
9 Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
till Byggnadsforskning på dlläggsbudget II till
statsbudgeten för

budgetåret
1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 34 000 000 kr.

28

Civildepartementet Prop. 1989/90:125

Bilaga
10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 1990

Föredragande:
statsrådet Wallström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Trettonde huvudtiteln

B. Statlig rationalisering och revision, statistik m.m.

[1] B 2. Anskaffning av ADB-utrustning

Över
detta reservationsanslag finansieras och redovisas generellt användbar ADB-utmstning
som anskaffas inom den civila statsförvaltningen (exkl. affarsdrivande verk,
universitet och högskolor). För innevarande budgetår uppgår
reservationsanslaget till 786300000 kr. Vid budgetårets ingång fanns en
reservation på anslaget uppgående till 4400000 kr. för teknikupphandling av
programvaror.

Statskontoret
har hemställt om vissa åtgärder när det gäller teknikupphandling av
programvaror.

Riksdag
och regering beslutade 1985 (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr. 89) att
till statskontorets disposition avsätta särskilda medel för teknikupphandling
av generell programvara för basdatorer. Totalt har sedan dess 20 milj. kr.
anvisats för detta ändamål under anslaget Anskaffning av ADB- utmstning, bl. a.
genom tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86 (prop. 1985/86:25, FiU 5, rskr.
90).

I
propositionen med förslag till tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86 angavs
att den del av utvecklingskostnaderna som bekostas med medel från det aktuella
anslaget skulle återvinnas enligt samma princip som gäller för övriga
investeringar som finansieras från anslaget. Detta skulle ske genom
avgiftsbeläggning av produkter eller i andra former som vanligtvis utnyttjas, t.ex.royalties.

Hittills
har ca 15,4 milj. kr. av totalt 20 milj. kr. utnyttjats för teknikupphandling.
En betydande del av medlen har använts för utveckling av ett kontorsinformationssystem,
KIS. Arbetet har utförts av Programvamhu-set AB, som ingår i statligt ägda SKDföretagen
AB. I denna satsning har också televerket deltagit i betydande omfattning och
på samma villkor som statskontoret.

Teknikupphandlingen
harbidragit till kompetensutvecklingen i statsför

valtningen kring utformningen av användarvänliga programvaror och till

att stärka statsförvaltningens roll som bestäUare. Den har också lett till att 29

4
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 125

produkter
tagits fram, som svarar mot statsförvaltningens specifika behov, Prop.
1989/90: 125 t.ex.diarieföringssystem. Den har vidare engagerat små, kompetenta
ut- Bilaga 10 vecklingsföretag spridda över hela Sverige.

Däremot
har den inte varit kommersiellt framgångsrik. Utvecklingen av KIS har medfört
större kostnader än beräknat, längre utvecklingstid och lägre
försäljningsvolym. Detta medför att royaltyinkomster inte inom rimlig tid
kommer att kunna täcka den gjorda satsningen. Totalt har ca 300 system sålts, i
huvudsak inom den offentliga sektorn.

Produkten
KIS bedöms av SKDföretagen AB ha en kommersiell framtid under förutsättning att
de kostnader som nu belastar produkten kan redu-cetas. Detta avses ske genom
att utvecklingsarbetet omstruktureras. En ytterligare åtgärd som bedöms
nödvändig är att återbetalningskravet mot intressenterna minskas. Televerket
avser att avskriva sin del i den initiala satsningen på KIS under förutsättning
att staten genom statskontoret gör detsamma.

Jag
delar televerkets bedömning att det i den uppkomna situationen är rimligt att
staten skriver av en del av sin fordran på bolaget. Denna typ av satsning har
haft en del positiva effekter för statsförvaltningen samtidigt som den varit
förenad med ett visst risktagande i den kommersiella delen. Jag anser därför
att även staten genom statskontoret bör avskriva sin del i initialsatsningen på
KIS. Denna uppgår efter hittills gjorda avskrivningar till 4800000 kr.
Avskrivningen bör ske genom att statskapitalet som redovisas av statskontoret
skrivs ned med nämnda belopp.

Som
framgår av årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 15 s. 5) anser jag
att det är dags att ompröva denna form av utvecklingsinsatser. Någon
ytterligare teknikupphandling bör därför ej genomföras av statskontoret.
Anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utmstning har därför reducerats med det
belopp som motsvarar tidigare beviljad men ej utnyttjad ram för
teknikupphandling.

Statsförvaltningens
behov av generella programvaror som allmänt förekommer på marknaden bör inte
tillgodoses genom egen utveckling. 1 de fall specifika statliga behov
föreligger bör staten i första hand agera som kravställare mot marknaden.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att skriva ned det av statskontoret redovisade
statskapitalet med 4 800000 kr.

[2] B 12. Bidrag till studiecirklar om den offentliga
sektorn

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget på statsbudgeten för budgetåret
1989/90.

Föredragandens
överväganden

Den
intensiva debatten om den offentliga sektorns roll i samhället motive

rar att initiativ tas till att engagera många människor och gmpper i det 30

förnyelsearbete som pågår.
Studieförbunden har särskilda fömtsättningar Prop. 1989/90:125 att stimulera
till ett brett engagemang i dessa frågor. I samverkan med Bilaga 10 kommun-
och landstingsförbunden bör därför en studiesatsning kring den offentliga
sektorn ske med börian hösten 1990.

Syftet
med studiema bör vara att bredda basen av människor som engagerar sig i arbetet
med att förnya den oflTentliga sektom. Studierna skall främst vända sig till bmkama
av samhällets service och personal som arbetar på fältet inom barn- och
äldreomsorg, hälso- och sjukvård, skola, fritid, trafik, miljö, polisväsende m.
fl. Studierna bör bedrivas lokalt och vara åtgärdsinriktade. Det viktiga är att
få en bred genomlysning och diskussion bland berörda människor om hur den
offentliga sektom skall se ut i framtiden.

Verksamheten
bör organiseras som gmppstudier enligt studiecirkelmodellen. Studiema bör
bedrivas inom ramen för det ordinarie folkbildningsarbetet. Ett extra
tilläggsbidrag bör utgå med 75 kr. per studietimme, för budgetåret 1989/90.

Jag
förordar därför att ett engångsbelopp om högst 10 milj. kr. anvisas för en
studiesatsning om offentlig sektor för två verksamhetsår i studieförbundens
regi.

Fördelningen
av bidraget mellan studieförbunden bör göras av skolöverstyrelsen med
utgångspunkt i de relativa andelar som studieförbunden redovisat enligt
förordning om statsbidrag till studiecirklar m.m., (SFS 1981:517) 24 —26a§§
under de tre senaste redovisningsåren. Regeringen bör utforma närmare
bestämmelser för verksamheten.

Under
åttonde huvudtiteln, anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m.m., har under
innevarande budgetår anvisats 1 119828000 kr. Från nämnda anslag utgår bl. a.
bidrag till studiecirklar och till kulturverksamhet i studieförbund.

Det
bör kunna fömtsättas att studiecirklarna om den offentliga sektorn ryms inom
ramen för nuvarande verksamhetsvolym. Jag har vid denna bedömning samrått med
statsrådet Persson.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till
Bidrag till studiecirklar om den offentliga sektorn på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 10000000
kr.

31

Miljö-
och energidepartementet

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 15 mars 1990 Föredragande: statsrådet Dahl (p. 1—2)
och statsrådet Molin (p. 3)

Prop. 1989/90:125 Bilaga 11

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Fjortonde huvudtiteln

A. Miljö- och energidepartementet m. m.

[1] A2. Utredningar m.m.

Under
denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 15 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en reservation
på anslaget med 6 807 kr. På tilläggsbudget I har anvisats 14,6 milj. kr. (prop.
1989/90:25 bil. 12, NU 16, rskr 94). Sammanlagt står alltså under det
innevarande budgetåret 29606 807 kr. till förfogande under detta anslag.

Under
budgetåret 1989/90 har utredningsverksamheten blivit mer omfattande och
kostnadskrävande än vad som fömtsågs vid anslagsberäkningen hösten 1989.

Med
hänsyn till ökade kostnader för bl.a. förberedelser inför FN:s konferens år
1992 om miljö och utveckling, en värdering av det svenska deltagandet i
internationellt miljösamarbete samt ett intensifierat utredningsarbete inför
den miljöpolitiska proposition som skall framläggas för riksdagen år 1991,
bedömer jag att anslaget Utredningar m.m. bör räknas upp med 6,4 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till
Utredningar m. tn. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 6400000 kr.

B. Miljö

[2] B 1. Statens naturvårdsverk

I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna mbrik anvisats ett
förslagsanslag på 126665000 kr. Under tolfte huvudtitelns reservationsanslag D
6. Delegationen för samordning av havsresursverksamhet har innevarande budgetår
anvisats 1 660000 kr.

32

Riksdagen
beslutade år 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 14, NU 21, rskr. Prop.
1989/90:125 179) att delegationen för samordning av havsresursverksamhet skulle
upp- Bilaga 11 höra vid utgången av 1989 och att ansvaret för havsresursfrågorna
skulle fördelas på berörda sektormyndigheter.

De
resurser som för innevarande budgetår anvisats till delegationen för samordning
av havsresursverksamhet överförs till berörda myndigheter, bl. a. statens
naturvårdsverk. Med anledning av att arbetsuppgifter tillförts naturvårdsverket
fr. o. m. den 1 januari 1990 bör överföringen ske i två omgångar; med 295000
kr. under innevarande budgetår och med 590000 kr. under nästa budgetår.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Statens naturvårdsverk på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 295000 kr.

C. Energi

[3] Verksamheten vid statens vattenfallsverk

I
1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 16 s. 71) hemstäUde regeringen
om riksdagens bemyndigande att besluta i, vissa frågor om förvärv genom statens
vattenfallsverk (Vattenfall) av aktier i SwedeGas AB. Förvärvet utgjorde ett
led i en omstmkturering av detta bolag, med sikte på att aktierna senare skulle
överlåtas till andra ägare. Det fömtsattes att Vattenfall skulle inkomma med
förslag till regeringen i sådan tid att frågan skulle kunna anmälas för
riksdagen under riksmötet 1989/90. Riksdagen lämnade det begärda bemyndigandet
(bet. 1988/89:NU30, rskr. 275).

Förslag
från Vattenfall om försäljning av aktier i SwedeGas föreligger nu. Vattenfall
har också inkommit till regeringen med förslag i två andra bolagsfrågor som är
av den karaktären att de bör underställas riksdagen. Det gäller förvärv av
aktier i dels AB Fagersta Kommuns Energiverk, m. m., dels Nynäs Energy
Chemicals Complex NEX AB.

Statens
vattenfallsverk

Försäljning
av aktier i SwedeGas AB

Vattenfall
har i skrivelse den 30 november 1989 redovisat en överenskommelse med vissa
intressenter på naturgasområdet om ändringar av nuvarande ägarförhållanden i SwedeGas.

För
närvarande äger staten genom Vattenfall 85% av aktierna i Swede

Gas. Övriga 15 % ägs av Shell Gas B. V., som är ett nederländskt bolag med

ansvar för naturgasverksamheten inom Shellgmppen. Under år 1989 har 33

Vattenfall genomfört överiäggningar
med svenska gasintressenter i syfte Prop. 1989/90: 125 att samla dessa i en
organisation och därmed uppnå samordningsvinster Bilaga 11 vid inköp och
transport av gas.

Sydkraft
AB och AB Mellansvenska Naturgaskonsortiet, som ägs av ett antal kommuner och
kraftföretag i Mellansverige, ha förklarat sig intresserade av att förvärva
vardera 15 % av aktierna. Hämtöver pågår diskussioner med en industrigmpp som
också överväger förvärv av upp till 15 % av aktierna.

I
samband med förhandlingama med de nytillträdande ägarna har ett nytt konsortialavtal
rörande samarbetet i SwedeGas upprättats och förslag till ny bolagsordning för SwedeGas
utarbetats.

Konsortialavtalet
avses ersätta tidigare konsortialavtal av år 1986 mellan de dåvarande ägarna i
SwedeGas. Det fömtsätts att den då genomförda uppdelningen av aktierna i två
serier med olika rösträtt skall slopas. I övrigt innehåller det nya konsortialavtalet
i huvudsak följande.

Parterna
är överens om att verksamheten i SwedeGas skall bedrivas affärsmässigt, efTektivt
och på kommersiell gmnd. SwedeGas skall till den svenska marknaden — t. ex.
industri, kraft- och värmeverk samt lokala och regionala gasbolag — anskaffa,
transportera, lagra, övergripande distribuera och försälja naturgas. För detta
ändamål skall SwedeGas vara ägare av och ansvarig för utbyggnad, drift och
underhåll av det rörlednings- och lagringssystem, som krävs för leverans till SwedeGas
kunder.

Vid
sina inköp skall SwedeGas möta hela den svenska gasmarknadens behov.
Verksamheten skall bedrivas med sikte på att det senast år 2000 skall ha
etablerats ett sammanhängande och kommersiellt acceptabelt gasnät i Sverige.

SwedeGas
skall eftersträva marknadsmässiga priser, som minst medger full täckning av
bolagets självkostnader jämte skälig avkastning på i bolaget sysselsatt
kapital.

För
nya projekt liksom för verksamheten i dess helhet skall SwedeGas sträva efter
att möta ett långsiktigt förräntningskrav efter skatt på sina investeringar som
är skäligt med hänsyn till föreliggande risker. SwedeGas utdelningspolitik
skall baseras på bolagets behov av konsolidering och aktieägamas krav på skälig
avkastning på insatt kapital.

SwedeGas
verksamhet skall finansieras genom egna vinst- och avskrivningsmedel, extern
upplåning, ddägarlån, aktieägartillskott eller ökning av aktiekapitalet. I den
mån bolagets aktieägare beslutar sig för att ställa borgen eller tiUskjuta
medel skall detta ske i relation till aktieinnehavet.

Konsortialavtalet
innehåller vidare bestämmelserom hembud vid överlåtelse av aktier i SwedeGas.
Det är parternas avsikt att ingen part ensam eller tillsammans med
dotterföretag skall ha egen majoritet i SwedeGas.

BeträfTande
SwedeGas ledning föreskrivs i avtalet bl. a. att ordförande i styrelsen skall
utses på förslag av Vattenfall och vice ordförande skall utses på förslag av
övriga delägare. För beslut i vissa frågor krävs enighet mellan aktieägama
eller deras representanter i styrelsen.

Konsortialavtalet
innehåller en särskild konkurrensklausul enligt vilken

partema förbinder sig att avstå från vissa verksamheter i den mån de

konkurrerar med SwedeGas. 34

Avtalet
träder i kraft så snart det har i sina huvuddrag godkänts av Prop.
1989/90:125 regeringen och av resp. parts styrelse eller beslutande organ,
vilket fömt- Bilaga 11 sätts ske senast den 1 juli 1990. Avtalet gäller
minst intill utgången av år 2015 med tre års uppsägningstid.

Vattenfall
hemställer om regeringens godkännande av dels aktieförsäljningen, motsvarande
45% av aktiekapitalet i SwedeGas, dels huvuddragen i konsortialavtalet.

Vattenfall
har i särskild ordning lämnat uppgift om de anspråk på kapital som kan komma
att ställas på Vattenfall som delägare i SwedeGas, i första hand genom ökningar
av aktiekapitalet i bolaget. Vid en ägarandel av 40% beräknas tillskotten från
Vattenfall för de tre åren 1990, 1991 och 1992 till 200, 160 resp. 200 milj.
kr.

I
ärendet föreligger, fömtom Vattenfalls framställning, skrivelser från Sydkraft
AB, Shell Gas B. V. och företrädare för de kommunala intressenterna i SveaGas
AB. I skrivelserna redovisas synpunkter och önskemål rörande det framtida
ägandet i SwedeGas.

Förvärv
av aktier i AB Fagersta Kommuns Energiverk, m. m.

Vattenfall
har i skrivelse den 9 februari 1990 redovisat ett konsortialavtal med Fagersta
kommun om samarbete i AB Fagersta Kommuns Energiverk IFKE). Avtalet skall
ersätta ett konsortialavtal från år 1983 rörande samarbete mellan Vattenfall
och FKE i Fagersta Energiproduktion AB. Sistnämnda bolag, som för närvarande
ägs med hälften var av FKE och Vattenfall, har som huvudsaklig verksamhet att
uppföra och driva en fastbränsleddad hetvattencentral, Craboverket.

Fagersta
Energiproduktion AB:s affärsidé är att producera värme med fasta bränslen för
leverans till FKE, som sedan svarar för distributionen till FKE:s kunder. Sedan
Craboverkets tillkomst har oljepriset i det närmaste halverats.
Marknadssituationen har varit sådan att de priser på värmeleveransema till
slutkunder som hade krävts för kostnadstäckning i Fagersta Energiproduktion AB
inte har kunnat tas ut. Ägarna, dvs. FKE och Vattenfall, har därför blivit
tvungna att lämna tillskott till bolaget för att täcka uppkomna underskott.
Därjämte har ägarna iklätt sig borgensansvar med vardera 40 milj. kr. för de
lån som bolaget har tagit upp för finansiering av investeringarna i Craboverket,
som har uppgått till ca 80 milj. kr.

Vattenfall
påpekar att Fagersta Energiproduktion AB vid nuvarande ägarförhållanden saknar
möjlighet att direkt påverka marknadsföringen av den värme som distribueras
genom FKE. Mot bakgmnd härav har Vattenfall träffat ett konsortialavtal med Fagersta
kommun av innebörd att Vattenfall blir delägare i FKE och att FKE övertar
Vattenfalls aktier i Fagersta Energiproduktion AB med sikte på att verksamheten
vid Craboverket skall integreras med FKE:s verksamhet.

Enligt
avtalet skall FKE genomföra en till VattenfaU riktad nyemission,

varigenom Vattenfall för 8 milj. kr. blir ägare till 35 % av aktierna i FKE. I

samband med emissionen skall FKE förvärva Vattenfalls aktier i Fagersta

Energiproduktion AB för 6,5 milj. kr., vilket motsvarar aktiemas nomi- 35

nella värde. Kommunen och
Vattenfall har vidare förbundit sig att lämna Prop. 1989/90:125

villkoriiga delägariån till FKE med 17,5 milj. kr. var. Bilaga 11

Vattenfall
räknar med att FKE från mitten av 1990-talet kommer att ge positivt ekonomiskt
resultat och att ackumulerade skulder kommer att kunna återbetalas successivt.
Den nu avtalade saneringen av Craboverket bedöms vara en god lösning för
Vattenfalls fortsatta engagemang i Fagersta. Mot bakgrund härav hemställer
Vattenfall om regeringens godkännande av huvuddragen i konsortialavtalet med Fagersta
kommun.

Förvärv
av aktier i Nynäs Energy Chemicals Complex NEX AB

Vattenfall
har i skrivelse den 13 februari 1989 lämnat en redovisning av Vattenfalls
planerade deltagande i det s. k. NEX-projektet, en anläggning i Nynäshamn för
framställning av bl. a. elkraft och värme genom förgasning av fossila bränslen.
Huvudman för projektet är för närvarande Nynäskom-binatet NYKOMB AB (Nykomb), till
lika delar ägt av Axel Johnson AB, AGA AB och SIB-Invest AB (tidigare
Investeringsbanken).

Enligt
de ursprungliga planerna skulle i första hand kemikalier, främst ammoniak,
tillverkas vid NEX, varjämte värme och elkraft skulle levereras till
Stockholms stad. Dessa planer är inte längre aktuella. Nykomb har därför tagit
upp förhandlingar med Vattenfall och med Uddeholm Kraft AB (Uddeholm), ett helägt
dotterbolag till AGA AB, om medverkan i projektet. Avsikten är att anläggningen
skall byggas för full elproduktion redan från driftstarten.

I
Vattenfalls skrivelse anförs att anläggningen kommer att baseras på beprövad förgasningsteknik.
Olika typer av fossila bränslen kan användas utan avkall på miljöprestanda.
Efter rening används gaserna för att driva en s. k.gaskombianläggning,
bestående av en gasturbin och en ångturbin. Eleffekten beräknas till 280 MW.
Syntesgas och ånga avses komma att levereras till Nynäsraffinaderiet.
Diskussioner om hetvattenleveranser till Haninge kommun förutses också.

Vidare
anförs att anläggningen avses komma att ägas och drivas av ett för närvarande
av Nykomb helägt bolag. Nynäs Energy Chemicals Complex NEX AB (NEX-bolaget).
Förhandlingarna har inriktats på att ägarmajoriteten i bolaget skall innehas av
de två kraftföretagen Vattenfall och Uddeholm med 60% resp. 30% av
aktiekapitalet och att Nykomb skall stå kvar med 10%.

Enligt
Vattenfalls bedömning kommer el från den planerade anläggningen att vara
konkurrenskraftig med el från andra jämförbara nya elproduktionsanläggningar.

Vattenfall
hemställer om medgivande att förvärva aktier i NEX-bolaget och att få disponera
medel för aktieförvärvet och för andel i kostnader för projektering,
markförvärv m. m. inom en ram på 300 milj. kr.

Vattenfall
har den 15 febmari 1990 inkommit med en kompletterande

skrivelse i vilken redovisas vissa förändringar i NEX-projektet. Anlägg

ningen väntas nu inte komma att leverera fjärrvärme till Haninge kom

mun. Motsvarande energimängd avses komma att utnyttjas på annat sätt,

bl. a. som ökad ångleverans till raffinaderiet. Investeringskostnaden beräk- 36

nas i prisläget januari
1990 till 4 miljarder kronor. Investeringsbeslut Prop. 1989/90:125 väntas
kunna fattas under andra halvåret 1990, under förutsättning att Bilaga 11
erforderliga tillstånd har meddelats. Anläggningen kan då tas i drift år 1994.

Vidare
anmäls att ett samarbetsavtal mellan Nykomb, Uddeholm och Vattenfall har
undertecknats i april 1989. I avtalet regleras parternas samarbete fram till en
aktieöverlåtelse. Förhandlingar förs om ett konsortialavtal för det fortsatta
samarbetet i NEX-bolaget.

Föredragandens
överväganden

Försäljning
av aktier i SwedeGas AB

Sedan
år 1983 hai" staten genom Vattenfall varit huvudägare i SwedeGas AB.
Vattenfall var ensam ägare av bolaget fram till år 1986, då aktier motsvarande
sammanlagt 40% av aktiekapitalet efter beslut av riksdagen (prop. 1985/86:91,
NU 18, rskr. 174) överiäts till tre utländska företag, nämligen Shell Gas B. V.
(Shell), Den norske stats oljeselskap a. s (Statoil) och Dansk Olie og Naturgas
A/S (DONG).

Som
jag inledningsvis har nämnt fick regeringen våren 1989 riksdagens bemyndigande
att medge Vattenfall att förvärva de utländska minoritetsdelägarnas aktier i SwedeGas,
med sikte på att aktierna senare skulle överiåtas till andra ägare. Avsikten
var att en sådan omstrukturering av bolaget skulle underlätta bl. a.
bearbetningen av den potentiella naturgasmarknaden i Mellansverige.

Under
våren förvärvade Vattenfall Statoils och DONG:s aktieposter på resp. 15 % och
10%. Därmed kom Vattenfalls ägarandel att uppgå till 85 %. Som
minoritetsdelägare återstår endast Shell med 15%.

Vattenfall
har i november 1989 redovisat resultatet av de förhandlingar om ägandet i SwedeGas
som har förts under året med olika svenska intressenter. Preliminär
överenskommelse har träffats med Sydkraft AB och AB Mellansvenska
Naturgaskonsortiet (MNG) om att dessa två bolag skall av Vattenfall förvärva
vardera 15% av aktierna i SwedeGas. En tredje aktiepost på 15% har reserverats
för en industrigrupp vars sammansättning ännu inte är avgjord.

Vattenfall
har sedermera anmält att det från Sydkrafts och MNG:s sida har förutsatts att SwedeGas
aktiekapital i 1989 års bokslut skall vara intakt och att balanserade förluster
skall ha eliminerats i bokslutet. Härför krävs att bolaget tillförs ca 105
milj. kr. i form av aktieägartillskott. Regeringen har den 8 februari 1990
medgivit att Vattenfall lämnar ett tillskott motsvarande den statliga andelen
i SwedeGas. Sedan också Shell har lämnat ett tillskott motsvarande sin andel
kommer det av köparna ställda villkoret att ha uppfyllts. Enligt vad jag har
erfarit har vid förhandlingarna om köpeskillingen för aktierna hänsyn tagits till
dessa tillskort från de nuvarande aktieägarna. Den nu överenskomna
köpeskillingen, 2 425 kronor per aktie, innebär att ersättningen till
Vattenfall uppgår till totalt 345 milj. kr. för 45% av aktiekapitalet.

Den
av Vattenfall föreslagna aktieförsäljningen tar sikte på att ägarkret- 37

sen
i SwedeGas skall innefaUa, direkt eller indirekt, ett antal av de vikti- Prop.
1989/90:125

gaste
intressenterna på den framtida svenska naturgasmarknaden. Inför Bilaga 11

den
utbyggnad av ett nationellt gassystem som nu planeras har Vattenfall

strävat
efter en bred samverkan mellan statliga, kommunala och privata

intressen.
Det har framstått som särskilt viktigt att de stora användarna av

gas
ges ökat inflytande över och ansvar för besluten om inköp av gas och

investeringar
i ledningssystem m. m.

Sydkraft
är ett börsnoterat kraftföretag i vilket ett antal kommuner i Sydsverige
innehar aktiemajoriteten. Sedan flera år är Sydkraft en viktig aktör på
gasmarknaden i egenskap av huvudägare i det regionala gasbolaget Sydgas AB,
som distribuerar gas i delar av Skåne och Halland. Vidare planerar Sydkraft för
utbyggnad av naturgasbaserad kraftproduktion i stor skala. Sydkraft har genom
dotterbolaget United Fuel AB fört förhandlingar om egna gasinköp med
leverantörer i Norge och Sovjetunionen. Avsikten är att Sydkraft efter ett
inträde som ägare i SwedeGas skall bedriva inköpsverksamheten inom ramen för
sistnämnda bolag.

I
MNG ingår för närvarande Stor-Stockholms Energi AB (STOSEB), som ägs av
Stockholms stad och 16 andra kommuner i regionen, och Mellansvenska Städers
Kraft AB, som ägs av de sex kommunerna Eskilstuna, Linköping, Norrköping,
Uppsala, Västerås och Örebro, samt de två privatägda kraftföretagen Uddeholm
Kraft AB och Gullspångs Kraft AB. Enligt vad jag har erfarit övervägs vissa
ändringar i ägarkretsen med syfte att MNG:s roll som företrädare för kommunala
naturgasintressen skall renodlas. I avvaktan härpå har en överenskommelse
träffats mdlan MNG och Svenska kommunförbundet av innebörd art MNG tills vidare
skall kunna företräda även andra kommunala intressenter än de som är aktieägare
i MNG.

Den
tredje av de föreslagna nya ägama, dvs. industrigruppen, har ännu inte formdit
bildats. Avsikten är art denna grupp skall företräda främst enskild
kraftindustri.

Efter
de aktieöveriåtelser som föreslås av Vattenfall skulle aktierna i SwedeGas
komma att fördelas enligt följande:

Vattenfall

40%

Shell

15%

Sydkraft

15%

MNG/Kommungrupp

15%

Industrigrupp

15%

Den
slutliga fördelningen av andelar mellan ägarna kan komma att avvika från den
här angivna med några procentenheter, beroende bl.a. på hur industrigruppen
utformas.

Jag
anser att den föreslagna breddningen av ägandet i SwedeGas kommer att ge
bolaget bättre möjligheter att lösa sina uppgifter i samband med den fortsatta
naturgasintroduktionen. Ett direkt engagemang i bolaget av de intressenter som
svarar för huvuddelen av den möjliga användningen av naturgas i Sverige får ses
som en förutsättning för att en nationell gasmarknad skall kunna byggas upp
inom överskådlig tid.

Enligt
min mening utgör den oklarhet som alltjämt råder om samman- 38

sättningen
av industrigruppen inget hinder för att erforderiiga beslut fattas Prop.
1989/90:125 om genomförande av den nya ägarstrukturen. Sammansättningen av
såväl Bilaga 11 denna grupp som kommungruppen kan komma att ändras framöver
beroende t. ex. på att det tillkommer nya intressenter inför en planerad
utvidgning av gassystemet. Sådana ägarförändringar skall ses som en intern
fråga inom resp. grupp som inte föranleder någon ändring i förhållandet till
övriga delägare i SwedeGas.

Den
överenskommelse som nu har träffats innebär att staten genom Vattenfall inte
längre skall vara majoritetsägare i SwedeGas. Detta har varit ett starkt
önskemål från Sydkrafts och de kommunala intressenternas sida. Enligt min
bedömning kan detta önskemål tillgodoses utan att något väsentligt statligt
intresse åsidosätts. Jag finner det rimligt att statens ägarengagemang i SwedeGas
minskas nu när verksamheten efter de första introduktionsåren har nått en viss
omfattning. Genom att andra intressenter träder in som ägare reduceras också
det ekonomiska risktagande och den finansiella belastning som en fortsatt
ägarmajoritet i SwedeGas skulle kunna medföra för staten.

Med
hänvisning till vad som har anförts förordar jag att regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande att medge Vattenfall att avyttra aktier i SwedeGas
motsvarande upp till 45 % av aktiekapitalet i huvudsaklig överenstämmelse med
den nyss angivna fördelningen mellan intressenter.

Vissa
riktlinjer för SwedeGas fortsatta verksamhet har angivits i ett konsortialavtal
varom principiell enighet nu råder mellan intressenterna. En redogörelse för
det huvudsakliga innehållet i avtalet har lämnats i det föregående. Kraven på
affärsmässighet i verksamheten betonas starkt, bl.a. när det gäller förräntning
på investeringar i nya projekt. Enligt min uppfattning är konsortialavtalet
förenligt med de allmänna riktlinjer för naturgasverksamheten som har
fastställts av statsmakterna senast i samband med 1988 års energipolitiska
beslut (prop. 1987/88:90, NU 40, rskr. 3 /5) och som innebär bl. a. att
verksamheten skall bedrivas på kommersiell grund.

Enligt
konsortialavtalet skall SwedeGas verksamhet finansieras bl.a. genom lån eller
tillskott från ägarna i förhållande till deras aktieinnehav. Det förutses ett
betydande behov av insatser från ägarna under de närmaste åren, främst i form
av ökning av aktiekapitalet. Det ligger i sakens natur att förluster uppkommer
i uppbyggnadsskedet, även om verksamheten över investeringarnas livslängd
uppfyller kraven på lönsamhet.

För
Vattenfalls del uppskattas behovet av medel till aktiekapitalökningar m.m. i SwedeGas
under treårsperioden 1990—1992 vid en ägarandel pä 40% till 560 milj. kr., förddat
på de tre åren med 200, 160 resp. 200 milj. kr. Vid beräkningen i
budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 16 s. 131) av Vattenfalls
investeringsplan och finansieringsplan för perioden har medelsbehovet för
naturgasverksamheten utifrån nuvarande ägarandel på 85 % beräknats till 2435
milj. kr., fördelat på de tre åren med 720, 465 resp I 250 milj. kr. Vid en
minskning av Vattenfalls ägarandel till 40% i enlighet med vad jag har förordat
bör investerings- och finansieringsplanen justeras i motsvarande mån. Det
ankommer på Vattenfall att inom de av

39

statsmakterna
fastställda ramarna för investeringsverksamheten besluta om Prop. 1989/90:
125

medverkan i ökningar av aktiekapitalet i SwedeGas. Bilaga
11

1
konsortialavtalet stadgas att SwedeGas liksom hittills skall svara för bl.a.import
av gas, för byggande och drift av stamledningar och lagringsanläggningar samt
för försäljning till gasdistributörer och vissa större förbrukare, t. ex.
kraftföretag.

Enligt
min mening är en sådan organisation av gasverksamheten ändamålsenlig med
hänsyn till de särskilda kraven under ett uppbyggnadsskede. Hänsyn måste tas
bl. a. till att gasföretagen skall kunna förränta de investeringar i
anläggningar som har gjorts under detta skede. En översyn av organisationen
från effektivitets- och konkurrenssynpunkt bör emellertid genomföras när den
svenska gasmarknaden har nått en större mognad. Därvid bör beaktas bl. a.
strävandena inom EG att införa ett ökat mått av konkurrens på den västeuropeiska
naturgasmarknaden.

Jag
vill i detta sammanhang peka på att de koncessioner som regeringen hittills har
lämnat för naturgasledningar enligt lagen (1978:160) om vissa röriedningar
(rörledningslagen) gäller till den 30 juni 2012. Enligt min mening bör
koncessioner som lämnas i fortsättningen ges en giltighetstid som inte sträcker
sig längre än till nämnda tidpunkt. Härigenom kan statsmakternas
handlingsfrihet bevaras i fråga om naturgasverksamhetens organisation på längre
sikt. Det ankommer på regeringen att besluta om koncessioner enligt
rörledningslagen. Jag vill erinra om att det redan nu finns bestämmelser i
lagen — främst skyldigheten för koncessionshavare att på vissa villkor ombesöria
transport genom ledningen åt annan — som tar sikte på att förhindra sådant
missbruk av dominerande marknadsställning som möjliggörs av kontrollen över en
rörledning.

Förvärv
av aktier i AB Fagersta Kommuns Energiverk, m. m.

Vattenfall
har sedan år 1983 engagerat sig i värmeproduktion i Fagersta kommun tillsammans
med det av kommunen ägda AB Fagersta Kommuns Energiverk (FKE). Parterna är hälftendelägare
i ett bolag, Fagersta Energiproduktion AB. Detta bolag har bildats för att
uppföra och driva en fastbränsleddad hetvattencentral, Craboverket, som
levererar värme till FKE. I likhet med många andra fastbränsleanläggningar har Craboverket
sedan mitten av 1980-talet drabbats av stora förluster till följd av låga oljepriser.
Förlusterna har fått täckas av ägarna. Dessa har också ställt borgen för lån
till finansiering av anläggningen.

Den
sanering av Fagersta Energiproduktion AB som nu har avtalats mellan kommunen
och Vattenfall innebär i korthet att bolaget skall övertas av FKE och
integreras med dess verksamhet, medan Vattenfall blir delägare i FKE med 35%
genom en riktad nyemission. Denna uppgörelse innebär bl. a. att Vattenfall får
bättre möjligheter än hittills att påverka marknadsföringen och därmed även det
ekonomiska resultatet av värmeleveranserna från Craboverket. Den nya ägarstrukturen
stämmer också väl överens med Vattenfalls strävanden efter att bli ett energitjänstföretag
i nära kontakt med marknaden.

Enligt
uppgörelsen med Fagersta kommun skall Vattenfall betala 8 milj. kr. för de
nyemitterade aktierna i FKE. Samtidigt skall Vattenfalls aktier i

Fagersta Energiproduktion
AB överiåtas till FKE för det nominella värdet Prop. 1989/90:125 6,5 milj.
kr. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigan- Bilaga 11
de för dessa två led i uppgörelsen.

Förvärv
av aktier i Nynäs Energy Chemicals Complex NEX AB

Det
s.k. NEX-projektet har sitt urspmng i planer från slutet av 1970-talet på ett industrikombinat
i Nynäshamn i anslutning till Nynäsraffinaderiet. Projektet baserades på förgasning
av kol med huvudsaklig inriktning på produktion av ammoniak m.fl.kemikalier.
Även produktion av elkraft och värme ingick i planema. År 1987 fick det
särskilda bolag som bildats för projeket, Nynäs Energy Chemicals Complex NEX AB
(NEX-bolaget), lokaliseringstillstånd enligt dåvarande 136 a § byggnadslagen
för en planerad anläggning.

Under
de följande åren har projektet getts en ny inriktning under intryck av ändrade
marknadsförhållanden. Elkraft har kommit att bli huvudprodukten. Dämtöver fömtses
leveranser av vätgas och bränslegas, vissa industrigaser, svavel samt värme i
form av ånga och hetvatten. Vidare har projektet fått en större flexibilitet på
råvamsidan. Fömtom kol skall tunga raffinaderirestoljor eller halvfast råolja
av s. k. Orinocotyp kunna användas som bränsle i förgasningsprocessen. Genom
tillkomsten av anläggningen väntas utsläpp av bl. a. svavel- och kväveoxider i
Nynäshamnsområdet kunna minskas i förhållande till nuläget.

I
mars 1989 har NEX-bolaget hos regeringen ansökt om ändringar i det tidigare lokaliseringstillständet
i enlighet med den aktuella inriktningen av projektet. Bl. a. begärs tillstånd
att i ett steg installera eleffekt om högst 280 MW och att som altemativ till
kol få använda restoljor eller Orinocoolja. Prövningen av ärendet sker nu
enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m.
(naturresurslagen, NRL). Koncessionsnämnden för miljöskydd har den 30 november
1989 tillstyrkt bifall till bolagets ansökan. Också Nynäshamns kommun har,
efter beslut i kommunfullmäktige den 20 febmari 1990, tillstyrkt projektet i
dess aktuella utformning och tecknat ett exploateringsavtal med NEX-bolaget.

Mot
bakgmnd av den ändrade inriktningen av NEX-projektet har överläggningar förts
om den framtida ägarstmkturen. Det har framstått som lämpligt att företag inom
kraftindustrin övertar huvudansvaret för projektet. Det föreslås att
Vattenfall och ett enskilt kraftföretag, Uddeholm Kraft AB, skall träda in som
ägare i NEX-bolaget med 60% resp. 30% av aktiema. Den nuvarande ägaren, Nynäskombinatet
NYKOMB AB, skall stå kvar med 10%. Partema har träffat ett avtal som reglerar
samarbetet dem emellan fram till tidpunkten för en aktieöverlåtelse. Avsikten
är att partema senare skall träffa ett konsortialavtal om verksamheten i NEX-bolaget.

Vattenfalls
engagemang i NEX-projektet gmndas på det beräknade

framtida behovet av produktionskapacitet för fasta elleveranser' Med

hänsyn bl.a.till avvecklingen av två kämkraftsblock räknar Vattenfall

med att det kommer att behövas ett visst tillskott av ny kapacitet i

kraftsystemet från mitten av 1990-talet. I Vattenfalls investeringsplan för 41

treårsperioden
1990- 1992 ingår en betydande utbyggnad av värmekraft Prop. 1989/90: 125

med
kombicykelanläggningar baserade på naturgas eller förgasning av Bilaga 11

andra
fossila bränslen. NEX-projektet är ett av tre stora projekt som

redovisas
i planen. Investeringsbehovet för NEX beräknas i planen till

totalt ca 3700 milj.kr.,
varav för de tre åren 1990-1992350, 1 100 resp.

1
700 milj. kr. Vid en effekt av 280 MW el väntas NEX-projektet ge ert

produktionstillskott av ca
1,7 TWh om året.

Vid
anmälan av Vattenfalls investeringsplan i budgetpropositionen (prop.
1989/90:100 bil. 16 s. 130) hade föredraganden ingen erinran mot att bl.a. NEX-projektet
togs med i planen. Regeringen har föreslagit riksdagen att godkänna planen.

I
den nu aktuella framställningen begär Vattenfall medgivande att förvärva
aktier i NEX-bolaget. I en kompletterande skrivelse har den totala investeringskostnaden
angetts till ca 4000 milj. kr. i prisnivån januari 1990. Om en överenskommelse
träffas med de andra intressenterna beräknas ca 300 milj. kr. komma att
behövas för köp av 60% av aktierna i bolaget och för projektering, markförvärv m.
m. Vid ett investeringsbeslut under andra halvåret 1990 väntas anläggningen
kunna tas i drift år 1994.

Jag
anser att Vattenfall nu bör ges möjlighet att fortsätta förberedelserna för ett
deltagande i NEX-projektet. Det planerade aktieförvärvet är av en sådan
omfattning att riksdagens medverkan behövs. Jag förordar att regeringen hos
riksdagen begär bemyndigande att medge förvärvet.

Som
jag har nämnt prövas för närvarande frågan om lokaliseringstillstånd för NEX-projektet
enligt 4 kap. NRL. Ett beslut av riksdagen och regeringen i frågan om
aktieförvärvet innebär självfallet inte att tillståndsprövningen föregrips.
Motsvarande gäller vid statsmakternas ställningstagande till Vattenfalls
investeringsplan, som regelmässigt innefattar projekt för vilka
tillståndsprövning alltjämt pågår.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen att medge att statens vattenfallsverk av

yttrar aktier i SwedeGas AB enligt vad jag har förordat,

2.
godkänna vad jag har anfört om
investerings- och finansieringsplan för Vattenfallkoncernen för åren 1990—
1992,

3.
bemyndiga regeringen att medge
att statens vattenfallsverk avyttrar aktier i Fagersta Energiproduktion AB för
6 500000 kr.,

4.
bemyndiga regeringen att medge
att statens vattenfallsverk förvärvar aktier i AB Fagersta Kommuns Energiverk
för 8000000 kr.,

5.
bemyndiga regeringen att medge
att statens vattenfallsverk förvärvar aktier i Nynäs Energy Chemicals Complex NEX
AB enligt med vad jag har förordat.

42

Förteckning

över utgiftsanslag som regeringen begär på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1989/90.

Prop.
1989/90:125 Bilaga 12

//.
Justitiedepartementet El Allmänna advokatbyråer:

Rörelsekapital, ieservationsanslag
H5 Al\m'anna val, förslagsanslag

6
760000 12400000

///.
Utrikesdepartementet D2 Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet,
reservationsanslag

V. Socialdepartementet

A2
Utredningar m. m., reservationsanslag G12 Omställningsbidrag till hundskolan

VI. Kommunikationsdepartementet

A2 Utredningar m. m., förslagsanslag

VII. Finansdepartementet

C2
Investeringar m. m., reservationsanslag FIO Kompensation för
arbetsmiljöavgift, förslagsanslag

VIII. Utbildningsdepartementet

C4
Bidrag till studieförbunden m. m.,förslagsanslag F9 Bidrag till Svenska riksteatern,
reservationsanslag

X. Arbetsmarknadsdepartementet

A2
Utredningar m. m., reservationsanslag Dl 3 Särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland, reservationsanslag E3
Åtgärder för invandrare, reservationsanslag

XI. Bostadsdepartementet

Bl2
Byggnadsforskning, reservationssanslag

XIII. Civildepartementet

Bl2
Bidrag till studiecirklar om den offentliga sektorn, reservationsanslag

XIV. Miljö-
och energidepartementet

A2 Utredningar m. m., reservationsanslag

BI Statens naturvårdsverk, förslagsanslag

Summa

Norstedts
Tryckeri, Stocktiolm 1990

8
700000

3 240000 2 500000

3100000

230000000 280000000

10800000 6000000

1650000

158600000 2 700000

34000000

10000000

6400000 295000

777145000

43