Prop. 1989/90:133

Regeringens proposition 1989/90:133

om utbildningsarvode till studerande vid

vissa lärarutbildningar '■op-

1989/90:133

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 22 mars 1990.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Göran
Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att utbildningsarvodena vid vissa läramtbildning-ar
infogas i studiestödslagens system av studiestöd. Vidare föreslås att hanteringen
av dessa utbildningsarvoden flyttas från universitets- och högskoleämbetet till
studiestödsmyndigheterna. Prövningen av ansökningarna avses bli lagd på
vuxenutbildningsnämnderna.

1
Riksdagen 1989/90. I saml Nr 133

1 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom
föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)' dels att 1 kap. 1 §, 4
kap. 3 §, 5 kap. 6 § samt 9 kap. 2 och

2 b
§§ skall ha följande lydelse,

dels
att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 7 a kap., av följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
kap. 1 §

Prop. 1989/90:133

Staten lämnar studiestöd
enligt denna lag i form av studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd, internatbidrag
och särskilt vuxenstudiestöd.

Staten lämnar
studiestöd enligt denna lag i form av studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd,
internatbidrag, särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsarvode.

4
kap.

3§

Studiemedel
får ej beviljas för tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap.
redan har beviljats.

Beviljas
studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken den studerande
redan har beviljats studiemedel, får den studerande ej uppbära studiemedlen
för denna tid. Har den studerande redan uppburit studiemedel för sådan tid
gäller 7 kap. 20 §.

Studiemedel får ej
heller beviljas eller uppbäras för tid för vilken utbildningsbidrag under
arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag för doktorander utgår, om
ej annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar.

Studiemedel
får ej heller beviljas eller uppbäras för tid för vilken utbildningsarvode
under lärarutbildning, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller
utbildningsbidrag för doktorander utgår, om ej annat följer av bestämmelse som
regeringen meddelar.

Studiemedel
utgår inte för tid för vilken den studerande fullgör tjänstgöring enligt
värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,
civilförsvarslagen (1960:74) eller lagen (1980: 1021) om militär
grundutbildning för kvinnor eller fullgör utbildning till reservofficer.

I Lagen omtryckt \9H1: 303

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:133

Korttidsstudiestöd för
deltagande i utbildning som avses i 1 § utgår ej till studerande som uppbär
studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag
för den tidsperiod som utbildningen pågår.

Korttidsstudiestöd
för deltagande i utbildning som avses i

1 §
utgår ej till studerande som

uppbär studiehjälp, studieme

del, särskilt vuxenstudiestöd, ut

bildningsarvode eller utbild

ningsbidrag för den tidsperiod

som utbildningen pågår.

7
a kap. Utbildningsarvode

Allmänna
bestämmelser

/
§

Utbildningsarvode
utgår till studerande på de utbildningslinjer och med de belopp som regeringen
bestämmer.

2 §

Utbildningsarvode
utgår för varje kalenderdag under sådan del av läsår under vilket en studerande
bedriver studier.

Utbildningsarvode
utgår enligt bestämmelserna i 5 § även för tid under vilken en studerande är
sjuk.

3 §

Studerande
har rätt till utbildningsarvode vid såväl heltidsstudier som deltidsstudier.
Till deltidsstuderande utgår dock utbildningsarvodet endast om studierna
bedrivs på minst halvtid.

Närmare föreskrifter om
omfattningen av de studier som kan ge rätt till utbildningsarvode meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

4§

Utbildningsarvode
beviljas efter ansökan.

fl Riksdagen 1989/90. I saml Nr 133

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133

Ansökan ges in inom den tid och på del sätt som bestäms av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer. Om del finns särskilda skäl, får
ansökan prövas även om den kommit in för sent.

Utbildningsarvode under sjukdom m. m.

År den studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva
studier under lid för vilken utbildningsarvode har beviljats, utgår arvode
också under sjukdomstiden. Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 31-35 §§ skall då
tillämpas.

Det första kalenderhalvåret under vilket en studerande bedriver
studier som berättigar lill utbildningsarvode enligt detta kapitel utgår
utbildningsarvode endast för sådan sjukperiod som infaller efter det den
studerande har påbörjat studierna.

6 §

En studerande har rätt att behålla utbildningsarvode vid

1.
ledighet för tillfällig
vård av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 10-12 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring gäller för rätt till tillfällig föräldrapenning,

2.
ledighet för fullgörande
av uppdrag i studerandeorganisation under sammanlagt högst tio dagar under ett
kalenderår,

3. kortvarig ledighet för en

skild angelägenhet av vikt och

4. ledighet för närståendevård

i samma omfattning som enligt

lagen (1988:1465) om ersätt

ning och ledighet för närståen

devård gäller för rätt till förmå

nerna.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133

Minskning av utbildningsarvode

7§

För studerande som har lön eller annan ersättning under utbildningstiden
kan utbildningsarvodet minskas enligt de närmare bestämmelser som meddelas
av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Övriga bestämmelser

8§

Om en studerande avbryter sina studier eller övergår till annan
utbildningslinje än sådan som avses i I §, får den studerande inte uppbära
utbildningsarvode som beviljats för tiden efter avbrottet eller övergången.

9§

Bestämmelserna i 4 kap. 37, 41 och 43 §§ skall dllämpas på uibildningsarvode.

9 kap.

2§'
Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han
insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter
någon sina studier Avbryter någon sina studier

skall första stycket tillämpas be- skall första stycket tillämpas be

träffande uppburet studiestöd träffande uppburet studiestöd

som avser tiden efter avbrottet, som avser tiden efter avbrottet.

Beror avbrottet pä sjukdom Beror avbrottet på sjukdom

skall studiestöd som den stude- skall studiestöd som den stude

rande uppburit enligt 3 kap. 15- rande uppburit enligt 3 kap. 15-

19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 19 §§, 4 kap. 2835 §§ eller en-

7 kap. 17 § och de bestämmel- ligt 1 kap. 17 § eller 7 a kap.

ser som anges där ej återkrävas. 5 § och de bestämmelser som

Detsamma gäller vid sådan le- anges där ej återkrävas. Det-

dighet som avses i 3 kap. 31 §, samma gäller vid sådan ledighet

4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §. som avses i 3 kap. 31 §, 4 kap.

44 §, 7 kap. 17 a § och 7 a

kap. 6 §.

Senaste lydelse 1Q89:20I.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1989/90:133

Avser
återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan
studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig, åvilar
betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges förmyndare.

Få studielän enligt 3
kap., på studiemedel enligt 4 kap. och pä särskilt vuxenstudiestöd enligt 7
kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag
när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två
procentenheter överstiger statens utlåningsränta. På andra former av
studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgär ränta enligt samma
räntesats från den dag som infaller en månad efter det beslut om återkrav
fattats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige befrias
helt eller delvis från sin skyldighet att betala räntan.

På
studielån enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap., på särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap. och på utbildningsarvode enligt 7 a kap. som
återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta frän den dag när medlen
uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter
överstiger statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs
enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som
infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda
skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin
skyldighet att betala räntan.

I
samband med återkrav får också tas ut avgift för avisering enligt föreskrifter
som regeringen meddelar.

2 b
§

Till
en studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd
endast om

1. fastställt
årsbelopp, som

förfallit till betalning före det

kalenderår som de nya studie

medlen avser, har betalats, och

2. återkrav
med stöd av 2 §

av studielän enligt 3 kap., stu

diemedel enligt 4 kap. eller sär

skilt vuxenstudiestöd enligt 7

kap. har reglerats av den stude

rande sä att återkrav, som avser

högst ett kalenderhalvår, kvar

står oreglerat.

Om
det finns synnerliga skäl hinder av vad som anges i första

Till
en studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sädant stöd
endast om

\.
fastställt årsbelopp, som förfallit till betalning före det kalenderår som de
nya studiemedlen avser, har betalats, och

2. återkrav
med stöd av 2 § av studielån enligt 3 kap., studiemedel enligt 4 kap.,
särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. eller utbildningsarvode enligt 7 a kap.
har reglerats av den studerande så att återkrav, som avser högst ett
kalenderhalvår, kvarstår oreglerat.

får
studiestöd dock beviljas utan stycket.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1990.

' Senaste lydelse 188:877.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.

Prop. 1989/90:133

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till
32 §

12.1
Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om
sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller
tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6 000 kronor
eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda
förutsättningar också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund
av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenningförmåner
och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring samt ersättning enligt lagen
(1988: 1465) om ersättning och ledighet för närståendevård utgör skattepliktig
inläkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för
merkostnader.

Korttidsstudiestöd och
vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973: .349), utbildningsbidrag
för doktorander, timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande
svenskundervisning för invandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag
och utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag
för doktorander, timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande
svenskundervisning för invandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

'Sena.ste lydelse 1989:430.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133

Dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, statsbidrag
motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar egen rörelse samt
ersättning enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos
offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning
vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.

Detsamma
gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen eller av
statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års
taxering.

3 Förslag till Prop. 1989/90:133

Lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän

försäkring

Härigenom
föreskrivs att 3 kap. 5 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5§
Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad
besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I fråga
om en försäkrad som avses i I § första stycket skall kassan samtidigt
fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och, om inkomsten helt
eller delvis är att hänföra till anställning, dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse
skall också ske för försäkrad som avses i I § andra stycket sä snart anmälan om
hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån
den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till
annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när
kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomsiför-

hållanden, arbetstid eller andra omständigheter har undergått änd

ring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenning

ens storlek,

b) när
förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt

denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pen

sion ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga el

ler möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när
delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller

redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i

den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt

d) när
tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring
skall i fall som avses i första stycket a) inte ske förrän 14 dagar efter det
försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna. Ändring skall i
annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit.

Den
fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i
första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäkrade

' Lagen omtryckt 1982: 120. 2 Senaste lydelse 1989:218.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133

1. bedriver
studier, för vilka 1. bedriver studier, för vilka

han uppbär studiehjälp, studie- han uppbär studiehjälp, studie

medel eller särskilt vuxenstudie- medel, särskilt vuxenstudiestöd

stöd enligt studiestödslagen eller uibildningsarvode enligt

(1973:349), studiestöd enligt la- studiestödslagen (1973:349),

gen (1983:1030) om särskilt studiestöd enligi lagen

vuxensludieslöd för arbetslösa (1983:1030) om särskilt vuxen-

eller bidrag enligt förordningen studiestöd för arbetslösa eller

(1976:536) om ulbildningsbi- bidrag enligt förordningen

drag för doktorander, (1976:536) om utbildningsbi

drag för doktorander,

2.
genomgår grundutbildning för
vuxna (grundvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller
grundläggande svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för
studierna,

3.
är inskriven vid
arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning,

4.
är gravid och avbryter eller
inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller
den beräknade tidpunkten härför,

5.
är helt eller delvis ledig från
förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller
likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid
adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i
avsikt att adoptera det, om mindre än ett är har förflutit sedan den
försäkrade fick barnet i sin vård.

För
en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan, vid sjukdom
under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande
inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete
som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande
inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden
beräknas pä grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan
antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.

För
en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock under
studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär
studiesocial förmån som anges i tredje stycket I, sjukpenningen beräknas på den
sjukpenninggrundande inkomst som följer av första - tredje styckena, om
sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande
inkomsten enligt fjärde stycket.

11
kap.

2
§3

Med inkomst av
anställning avses den lön i pengar eller skattepliktiga naturaförmåner, som
en försäkrad har fått säsom

3 Senaste
lydelse I988:14()ft.

10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:13:5

arbetstagare
i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och
samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. 1
fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader
och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av
anställning anses även

a)
sjukpenning enligt denna lag
eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning
som utgär enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande,
i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b)
föräldrapenningförmåner,

c)
vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i
den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,

d) dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om

kontant arbetsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag
under arbetsmarknadsutbildning och yrkes

inriktad rehabilitering i form av dagpenning,

g) korttidsstudiestöd
och g) korttidsstudiestöd, vuxen-

vuxenstudiebtdrag enligt studie- studiebidrag och ulbildnings-

stödslagen (1973:349), arvode enligt studiestödslagen

(1973:349),

h)
delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring,

i)
dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under
repetitionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsövning
eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk
tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

j)
utbildningsbidrag för doktorander,

k)
timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning
för invandrare,

I) livränta enligt 4 kap.
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som
bestäms med tilllämpning av sagda lag,

m)frän
Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att
hänföra till inkomst av annal förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån regeringen
så förordnar,

n)
statsbidrag lill arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar
egen rörelse,

o)
värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbetsgivare
lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3 § andra stycket
lagen (1981:691) om socialavgifter,

p)
ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård.

I fräga
om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i

första stycket för arbete som någon utfört för nägon annans räk

ning utan att vara anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar

bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket. 11

t2 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 133

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till
lön eller annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare,
som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då
den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats
enligt 3 kap. 2 a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt
handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska
medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör frän utländsk Juridisk
person, en svensk Juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över
den utländska juridiska personen, enligt av riksförsälc-ringsverket godtagen
förbindelse har att svara för till-läggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning
frän främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från
arbetsgivare, som tillhör sädan beskickning eller sädant konsulat och som inte
är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till
svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt
i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av
riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde
stycket skall anses såsom arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

12

4 Förslag till

Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom
föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

17§'

Frånvaro
frän arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1.
ledighet på grund av sjukdom, i
den mån frånvaron under in-tjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om
frånvaron beror på arbetsskada,

2.
ledighet enligt lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för värd av barn, m.m. dels under tid för
vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i anledning av
barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den män
frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, icke överstiger
120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för
vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma dag.

3.
ledighet på grund av risk för
överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt
lagen (1989: 225) om ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under in-tjänandeåret
icke överstiger 180 dagar,

4. ledighet
för utbildning, 4. ledighet för utbildning,

som ej enligt annan lag medför som ej enligt annan lag medför

rätt till semesterlön, om arbets- rätt till semesterlön, om arbets

tagaren erhåller korttidsstudie- tagaren erhåller korttidsstudie

stöd eller vuxenstudiebidrag en- stöd, vuxenstudiebidrag eller «f-

ligt studiestödslagen (1973:349) bildningsarvode enligt studie-

eller om utbildningen till vä- stödslagen (1973:349) eller om

sentlig del avser fackliga eller utbildningen till väsentlig del

med facklig verksamhet sam- avser fackliga eller med facklig

manhängande frågor, i den mån verksamhet sammanhängande

frånvaron under intjänandeåret frågor, i den män frånvaron un-

icke överstiger 180 dagar. der intjänandeåret icke översti

ger 180 dagar.

5. ledighet
pä grund av sädan i 27 § värnpliktslagen (1941:967)

eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar,

som ej är beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig till

grundutbildning, eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri

tjänst, i den män frånvaron under intjänandeåret icke överstiger

60 dagar,

Prop. 1989/90:133

• Senaste
lydelse 1989: 339.

13

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133

6. ledighet på grund av att arbetstagaren efter det
kalenderår då

han fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret pä annan

tid än då civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får

anordnas vid försvarsmakten, i den mån frånvaron under

intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,

7. ledighet enligt lagen (1986: 163)
om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare,
eller

8. ledighet enligt lagen (1988: 1465)
om ersättning och ledighet för närståendevård.

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaron under
de första 90 dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada.
Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet
frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter
infallande dag av frånvaroperiod icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även
dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

14

utbildningsdepartementet Prop. 1989/90:133

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1990

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Lärsson, Åsbrink

Föredragande:
statsrådet Persson

1 Inledning

Regeringen
uppdrog den 2 mars 1989 åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att i samråd
med centrala studiestödsnämnden (CSN) lämna ett förslag om överföring av
utbetalningsansvaret för utbildningsarvoden till CSN. Myndigheterna skulle
också utvärdera existerande regelsystem i fråga om ansökan, beviljning och
utbetalning samt, efter samråd med riksförsäkringsverket, göra en översyn av
bestämmelserna för utbildningsarvode i samband med sjukdom.

UHÄ
redovisade uppdraget i en rapport den 10 oktober 1989.1 rapporten föreslog UHÄ
att administration och handläggning av utbildningsarvodena förs över till CSN:s
ansvarsområde fr. o. m. den Ijuli 1990. Förslaget innebar relativt omfattande
författningsändringar varför det inte kunde beredas i samband med 1990 års
budgetproposition. I budgetpropositionen anmälde jag därför min avsikt att
under våren 1990 återkomma med förslag till bestämmelser om utbildningsarvode.

CSN
har därefter i samråd med UHÄ inkommit med ytterligare en skrivelse med förslag
till ändringar av vissa förslag som lämnats i utredningsrapporten.

Myndigheternas
förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 respektive bilaga
2

I
likhet med vad som gäller för särskilt vuxenstudiestöd ersätter utbildningsarvode
i princip en förlorad arbetsinkomst. Det är därför naturligt att bestämmelsema
för dessa båda stödformer får en likartad utformning. Vissa bestämmelser i
studiestödslagen (1973:349), t. ex. de om återkrav, är gemensamma för alla
former av studiestöd och bör även gälla för utbildningsarvode. Av praktiska
skäl bör därför bestämmelserna om utbildningsarvoden införas som ett nytt
kapitel i studiestödslagen.

Jag
beräknar att mina förslag till regler för utbildningsarvode kommer att rymmas
inom den ram av 119,6 milj. kr. som regeringen har föreslagit i 1990 års
budgetproposition.

15

2
Administration av utbildningsarvoden

Prop.
1989/90:133

Mitt
förslag: Handläggningen av ansökningar om utbildningsarvoden och utbetalning
av utbildningsarvoden skall överföras till studiestödsmyndigheterna fr. o. m.
den 1 juli 1990.

UHÄ:s
och CSN:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen
för mitt förslag: CSN har under en följd av år successivt tagit över ansvaret
för administration av hela det statliga studiestödet. Erfarenheterna visar att
denna samordning har inneburit betydande rationaliseringar. Den samlade
studiestödskompetens som studiestödsmyndigheterna besitter har också medfört
fördelar när det gäller den sakliga utformningen av bestämmelserna. Det är
därför enligt min mening naturligt att även administrationen av
utbildningsarvodet överförs till studiestödsmyndigheterna.

Med
hänsyn till de likheter med det särskilda vuxenstudiestödet som utbildningsarvodet
uppvisar delar jag CSN:s uppfattning att frågor om beviljande av stödet bör
handläggas av vuxenutbildningsnämnderna. En sådan ordning är enligt min mening
naturlig också mot bakgrund av att de regler som jag kommer att föreslå för
utbildningsarvodet i väsentliga delar är desamma som de som gäller för särskilt
vuxenstudiestöd. 1 sammanhanget vill jag erinra om att jag nyligen föreslagit
att de nuvarande vuxenutbildnings- och studiemedelsnämndema under de närmaste
åren bör ersättas av länsstudiestödsnämnder med ansvar för handläggningen av
hela studiestödet(prop 1989/90:100, bil. 10 sid 302 0- Även ur denna synvinkel
talar rationalitetsskäl således för att handläggningen överförs till vuxenutbildningsnämnderna
eftersom dessa redan finns inrättade i resp. län.

3 Bestämmelser om utbildningsarvode

3.1 Utbildningar som berättigar till utbildningsarvode

Mitt förslag:
Rätten till utbildningsarvode bör knytas till studier inom viss utbildning.
Arvode beviljas efter ansökan. Det bör ankomma på regeringen att bestämma för
vilka utbildningar arvode kan beviljas.

UHÄ:s och CSN:s förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag:
Det bör ankomma på regeringen att bestämma vilka utbildningar som bör berättiga
till utbildningsarvode. För riksdagens kännedom vill jag dock anmäla min avsikt
att senare återkomma till regeringen med förslag om att utbildningsarvode
liksom tidigare bör beviljas studerande vid folkhögskollärarlinjen, handels-
och kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen och
vårdlärarlinjen. Dessutom

16

bör arvode kunna beviljas
de studerande vid den nyinrättade specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen.

I princip bör antagning
också innebära att den studerande garanteras ekonomiska förutsättningar att
genomgå utbildningen. Någon prövning av studieresultaten som grund för beviljning
av utbildningsarvode bör därför enligt min mening inte ske. Med hänsyn till de
speciella villkor som gäller för antagning till utbildningen bör det nämligen
kunna förutsättas att den studerande äger fömtsättningar för att kunna slutföra
utbildningen utan studieförseningar. I den mån studieförseningar på grund av
sjukdom eller dylikt trots detta förekommer under utbildningens gång bör
utbildningsarvode alltså ändå i regel kunna utgå för hela utbildningen. I det
fall studieförsening är mer omfattande och frekvent bör detta problem i första
hand lösas av läroanstalten. Mot bakgmnd av vad jag nämnt bör det i regel vara möjligt
för den studerande att ansöka om utbildningsarvode för hela utbildningen på en
ansökan. Det bör ankomma på CSN att utfärda föreskrifter som möjliggör en
sådan mtin.

Med hänsyn till de
förenklingar av prövningen som jag här har föreslagit anserjag det inte
nödvändigt att införa några särskilda bestämmelser om förskott på
utbildningsarvode.

Prop.
1989/90:133

3.2 Belopp i utbildningsarvode

Mitt forslag:
Regeringen skall bestämma beloppet i utbildningsarvode. Arvodet skall utgå för
såväl heltids- som deltidsstudier och för varje dag som den studerande deltar i
utbildningen. För deltidsstudier av minst halvtidsomfattning beviljas hälften
av beloppet vid heltidsstudier.

UHA:s
och CSN:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag:
De t.o.m. år 1989 gällande bestämmelserna innebar att utbildningsarvode
beviljades med ett belopp motsvarande löneklass Ll:0. Enligt de nya avtal som
gäller för de berörda lärarkategorierna har lönegradssystemet numera ersatts
med ett individuellt lönesystem. Det bör ankomma på regeringen att bestämma
beloppet i utbildningsarvode.

1 likhet med vad som
gäller för övriga studiestöd bör utbildningsarvode kunna utgå för såväl heltids-som
deltidsstudier. Studier av mindre omfattning än halvtid bör emellertid inte
berättiga till stöd. Beräkningen av beloppet bör liksom för det särskilda
vuxenstudiestödet göras för varje dag som den studerande deltar i utbildningen.
Den studiestödsberättigande tiden bör beräknas enligt samma principer som
gäller för övrig högskoleutbildning. Detta innebär att utbildningsarvode
normalt kommer att beviljas för en studietid som omfattar ca nio månader per
läsår och att varje termin normalt berättigar till ungefar 4,5 månaders stöd.

17

3.3
Utbildningsarvode under sjukdom m. m.

Prop.
1989/90:133

Mitt
förslag: Utbildningsarvode får uppbäras för tid under vilken den studerande på gmnd
av sjukdom är helt oförmögen att bedriva studier. Sjukpenningen hålls vilande
under sjukperioden. Utbildningsarvodet får även behållas under vissa andra
typer av kortare ledigheter

UHÄ:s
och CSN:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen
för mitt förslag: Enligt nu gällande regler har de studerande rätt till
ersättning från försäkringskassan för sjukperiod som infaller under studiema.
Sjukpenningen beräknas i regel med hänsyn till den inkomst den studerande hade
före utbildningen och utbetalas normalt först efter 14 dagars sjukdom.
Utbildningsarvodet utgår som regel inte under samma tid som sjukpenning.

Det
är enligt min mening naturligt att i princip samma regler gäller för hela det
statliga studiestödet vid sjukdom som inträffar under studietiden. Bestämmelsema
om utbildningsarvode under sjukdom bör därför utformas på samma sätt som gäller
för övriga studiestöd. Detta innebär att utbildningsarvodet behålls under
sjukperioden och att sjukpenningen från försäkringskassan hålls vilande.
Förslagen kräver fömtom bestämmelser i studiestödslagen även ändring av 3 kap.
5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Jag har i denna fråga samrått med
chefen för socialdepartementet.

Även
när det gäller vissa typer av kortare ledigheter bör utbildningsarvodet, i
likhet med vad som gäller för särskilt vuxenstudiestöd, kunna uppbäras utan
avdrag. Detta föreslås således gälla vid tillfällig vård av barn, uppdrag i
studerandeorganisation, enskild angelägenhet av vikt eller vid närståendevård.

3.4 Minskning av utbildningsarvode

Mitt förslag:
Utbildningsarvode skall kunna minskas för den som har lön eller annan
ersättning från arbetsgivare under studietiden samt vid vissa andra
ersättningar. Utbildningsarvode som uppburits obehörigt skall genast
återkrävas.

UHÄ:s och CSN:s förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Myndigheterna har emellertid
föreslagit att den som får lön från arbetsgivare enligt särskild författning
inte skall medges rätt till utbildningsarvode.

Skälen för mitt förslag:
Det är enligt min mening rimligt att utbildningsarvode minskas för den som har
lön från arbetsgivaren under utbildningstiden. Eventuella extrainkomster som
den studerande kan få vid sidan om studiema bör däremot inte påverka beloppet i
utbildningsarvode. Föreskrif-

18

ter om reducering av
utbildningsarvode med hänsyn till inkomst bör ut- Prop. 1989/90:133 färdas av
regeringen. Dessa bör utformas mot bakgmnd av utbildningsarvodets starkt
uttalade rekryteringssyfte. Reduceringsreglema bör därför ta fasta på att en fömtsättning
för att utbildningens målgmpp skall kunna nås är att den ekonomiska
ersättningen i form av lön och arvode inte i alltför hög grad avviker från den
studerandes normala lön. I den mån en studerande får behålla viss del av lönen
från sin arbetsgivare så bör detta också i normalfallet innebära att han
därigenom fåren förbättrad ekonomi jämfört med om endast utbildningsarvode
skulle ha beviljats.

Liksom
tidigare bör den som går folkhögskollärarlinjen under vissa fömtsättningar
medges rätt till bibehållen lön med B- avdrag från arbetsgivaren. Reduceringsreglema
bör gälla även för dessa studerande.

Bestämmelsema
om återkrav i 9 kap. 2 § och om fömtsättningama i vissa fall att få nytt
studiestöd i 9 kap. 2 b § studiestödslagen bör ändras så att de också omfattar
utbildningsarvode.

Jag
delar myndighetemas uppfattning att studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd
eller utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning inte bör kunna uppbäras
för samma tid som utbildningsarvode. UHÄ och CSN har föreslagit att denna fråga
regleras genom en avräkningsbestämmelse för utbildningsarvode mot studiemedel
resp. särskilt vuxenstudiestöd. Jag vill emellertid förorda en annan teknisk
lösning som innebär att studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd inte alls får
beviljas för de utbildningar för vilka utbildningsarvode utgår. Vilka
utbildningar som kan berättiga till studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd
framgår av bestämmelser som regeringen utfärdar. I konsekvens härmed bör den
bestämmelse i 4 kap. 3 § studiestödslagen, som innebär att studiemedel inte får
beviljas för samma tid som utbildningsarvode, slopas. Det är enligt min mening
inte nödvändigt att införa någon bestämmelse som uttryckligen förbjuder att
utbildningsarvode beviljas för samma tid som utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning.
Det torde nämligen knappast förekomma att de båda förmånema utgår samtidigt
eftersom de utbildningar som det här är fråga om inte torde bli aktuella som
arbetsmarknadsutbildning.

Vidare
bör, i likhet med vad som gäller för övriga studiestöd, en bestämmelse införas
som hindrar att korttidsstudiestöd utgår för samma tid som utbildningsarvode.
Detta kräver ändring av 5 kap. 6 § studiestödslagen.

I
likhet med vad som gäller för särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag
vid arbetsmarknadsutbildning bör utbildningsarvodet minskas om vissa övriga
förmåner utgår parallellt med arvodet. Minskning bör t. ex. i regel ske för den
som uppbär pensionsförmån eller livränta. Handikappersättning) vårdbidrag
eller bampension enligt lagen om allmän försäkring bör emellertid, på samma
sätt som gäller för särskilt vuxenstudiestöd, inte reducera arvodet. Det bör
ankomma på regeringen att bestämma vilka ersättningar som skall föranleda en
minskning av arvodet.

19

3.5 Vissa
övriga bestämmelser

Prop.
1989/90:133

Mitt
förslag: Utbildningsarvodet skall vara pensions- och semesterlönegrundande.

UHÄ:s
och CSN:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag:
Enligt nu gällande regler är utbildningsarvodet skattepliktigfmen inte
pensions- och semesterlönegmndande. Även i dessa avseenden bör reglema för
utbildningsarvode utformas i enlighet med bestämmelsema om särskilt
vuxenstudiestöd. Förslagen kräver ändring av 11 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring samt 17 § semesterlagen (1977:480). Jag har i dessa frågor samrått
med chefema för social- resp. arbetsmarknadsdepartementet.

Utbildningsarvodet är skattepliktigt
enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370). Detta följer av att
något särskilt undantag från skattskyldighet inte har införts när det gäller
arvodet. För tydlighets skull bör, i likhet med vad som gäller för övriga
skattepliktiga studiestöd, utbildningsarvodet införas i den uppräkning av vissa
skattepliktiga förmåner som finns i punkt 12 av anvisningama till 32 §
kommunalskattelagen. I denna fråga har jag samrått med statsrådet Åsbrink.

4 Lagrådets hörande

Av
de lagförslag jag nu lägger fram är endast de som gäller kommunalskattelagen
och semesterlagen inom lagrådets område. Dessa förslag är emellertid sådana
att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta förslagen till

1. lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

3.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

4.
lag om ändring i semesterlagen
(1977:480).

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

20

UHÄ:s och CSN:s förslag till regler om utbildningsarvode
i Prop. 1989/90:133

rapport den 10 oktober 1989 Bilaga 1

UHÄ,
CSN och RFV har fått i uppdrag att bl.a. se över nuvarande bestämmelser för
utbildningsarvode vid sjukdom, arbete och frånvaro.

CSN
har gjort en jämförande studie av hur motsvarande frågor är reglerade för andra
former av studiestöd; studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag
vid arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag för doktorander. Utöver
regler om vad som gäller vid sjukdom, arbete eller frånvaro har också studerats
regler för de olika studiestödsfor-mema om samordning mellan olika former av
studiestöd och pensioner o.d., om pensionsgmndande inkomst, om sjukpenninggmndande
inkomst, om semesterlön, om beskattningsbar inkomst samt om sociala avgifter.
Studien redovisas i bilaga 3.

Efter
studien har överväganden gjorts av vilken reglering inom dessa områden som bör
gälla för utbildningsarvode. Utbildningsarvode kan mest liknas vid särskilt
vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, eftersom
alla dessa studiestödsformer bl. a. konstra-erats för att kompensera
inkomstbortfall. Utbildningsanordnama har dessutom hittills för studerande med
utbildningsarvode — trots att bestämmelser saknats — i relevanta avseenden
tillämpat de bestämmelser vid sjukdom, arbete eller frånvaro som gäller för
särskilt vuxenstudiestöd.

Det
är CSN:s uppfattning att gällande regler om särskilt vuxenstudiestöd och
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning i stort uppfyller de krav och
önskemål som kan ställas beträffande utbildningsarvode inom det här området.
Eftersom särskilt vuxenstudiestöd finns inom CSN:s ansvarsområde, menar CSN att
det då är lämpligast att införa regler för utbildningsarvode, som anknyter till
motsvarande reglering för särskilt vuxenstudiestöd.

Genom
den här föreslagna regleringen av rätten till utbildningsarvode till studerande
vid vissa läramtbildningar får utbildningsarvodet stora likheter med övriga
studiestöd, framför allt särskilt vuxenstudiestöd och, i någon mindre mån,
studiemedel. Förslaget till regelverk har därför kon-stmerats med
studiestödslagens 7 och 4 kapitel som utgångspunkt.

Övriga
förmåner för studerande vid de i detta sammanhang aktuella läramtbildningama —
lön utan avdrag, lön med B-avdrag samt ersättning för mistad lön — bör även
fortsättningsvis regleras i annan författning (se text Förordning om förmåner
till vissa studerande på folkhögskollärarlinjen - UHÄ-FS 1982:28). De nu
föreslagna bestämmelsema syftar till ingen del att påverka dessa förmåner.

Den
föreslagna regleringen avseende rätt till utbildningsarvode under sjukdom, vid
ledighet för vård av bam eller närstående samt vid ledighet för enskild
angelägenhet av vikt, kan inte fömtses medföra någon kostnad. Det kan för
övrigt påpekas att man lokalt haft en tillämpning som i huvudsak ansluter till
de nu föreslagna reglema, trots att sådana bestämmelser saknats. Man kan
således även av denna anledning räkna med att de föreslagna reglema inte kommer
att medföra någon merkostnad.

CSN
föreslår också att utbildningsarvodet fortsättningsvis skall vara 21

pensionsgrundande
för tilläggspension i likhet med särskilt vuxenstudie- Prop. 1989/90:133
stöd. Den motivering som anfördes i kommitténs för studiestöd åt vuxna
Bilaga 1 (SVUX) betänkande Studiestöd åt vuxna (SOU 1974:62) refereras.

Man
anförde att erhållande av det särskilda vuxenstudiestödet inte kunde jämställas
med anställning. Att man likväl föreslog att det särskilda vuxenstudiebidraget
skulle räknas som pensionsgrundande inkomst var med hänsyn till att bidraget
ersätter inkomst av anställning och att förlust härav kan påverka rätten till
allmän tjänstepension. Dock, fortsätter man, får betydelsen av reformen inte
överskattas. Eftersom pensionsbeloppens storlek inom ålderspensionen beräknas
utifrån medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats en försäkrad under
hela hans produktiva liv samt att medeltalsberäkningen för dem som
tillgodoräknats pensionspoäng för mer än 15 år görs enbart på de 15 år som har
det största poängantalet, kommer den omständigheten att studiebidraget utgör
pensionsgrundande inkomst att i övervägande antalet fall sakna betydelse.
Endast i undantagsfall torde ett år med en studieperiod komma att ingå bland de
15 bästa åren, medan det däremot kan komma att bli vanligare att ett pensionsgrundande
studiebidrag medverkar till att kraven på full pension uppnås, dvs. 30 år med
pensionspoäng noterade.

Inom
alla försäkringar är det en gmndläggande princip att ett kollektiv av personer
samverkar för att gemensamt betala de kostnader som uppstår när försäkringsfall
inträffar. Försäkringspremierna eller avgifterna fastställs så att de med
rimlig säkerhet täcker kostnaderna för försäkringsfallen. Inom försäkringen
för tilläggspension skall löpande utgifter täckas av inflytande avgifter —
vilka betalas av arbetsgivarna och beräknas som en viss procent av utbetald lön
— fömtom av avkastning av allmänna pensionsfondens tillgångar.

Utgångspunkten
för avgiftsuttaget till ATP bör, enligt kommitténs mening, vara att det är de
aktiva som skall svara för utgifterna. Enligt lagen om allmän försäkring (AFL)
utgår inte arbetsgivaravgift till sjukförsäkringen eller försäkringen för
tilläggspension på gmndval av utbetald sjukpenning m.m.

CSN
menar att dessa motiv också bör gälla för studerande med utbildningsarvode.
Det antal studerande som varje år uppbär utbildningsarvode är mycket litet, ca
1 200 personer. Sammanfattningsvis anser CSN att kostnadema för att göra
utbildningsarvodet pensionsgmndande är försumbara.

CSN
föreslår vidare att utbildningsarvodet i likhet med särskilt vuxen

studiestöd bör bli semesterlönegmndande med samma motivering som

1974 års semesterkommitté anförde i betänkandet Fem veckors semester

(SOU 1975:88), nämligen att arvodet skall vara ersättning för inkomst

bortfall under semestertiden och då är det naturiigt att förlust av semester

lön under sådan utbildningstid ersätts. (Kommitténs uttalande avsåg tim

studiestöd och dagstudiestöd i form av inkomstbidrag och vuxenstudiebi

drag. Betänkandet ledde till prop 1976/77:32 om ny semestedag och i 17 §

semesterlagen (1977/78:480) stadgas att frånvaro från arbetet är semester

lönegmndande när det är fråga om ledighet för utbildning, om arbetstaga

ren erhåller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen). 22

I
det följande lämnar CSN förslag till bestämmelser om vad som bör Prop.
1989/90:133 gälla för studerande med utbildningsarvode vid sjukdom, frånvaro,
arbete Bilaga 1 m.m. Vidare föreslås bestämmelser för utbildningsarvode som
anknyter till nuvarande administrativa regler om särskilt vuxenstudiestöd och
studiemedel.

I
förslagen har CSN byggt upp författningarna enligt den modell som finns för t.
ex. särskilt vuxenstudiestöd och studiemedel. De gmndläggande bestämmelserna
föreslås finnas i en lag om utbildningsarvode och övriga bestämmelser — av
främst administrativ karaktär — föreslås finnas i en förordning om
utbildningsarvode. I lagen ges dessutom bemyndiganden till regeringen att i
förordning utfärda kompletterande bestämmelser eller att för angivna områden i
stället bemyndiga CSN att utfärda sådana bestämmelser. Det är samma teknik som
används i studiestödslagen och studiestödsförordningen. CSN ser det som en
fördel att författningarna både till uppställning och ordalydelse övenstämmer
med vad som är det vanliga för andra studiestöd. För närvarande gäller att de
regler som finns om förmåner vid genomgång av vissa lärarutbildningar har
fastställts av regeringen i olika förordningar sor kungjorts i UHÄ:s
författningsamling. Det ankommer på regeringen att fatta beslut om hur författningarna
skall vara uppbyggda. Man kan också överväga att föra in bestämmelserna om utbildningsarvode
i studiestödslagen och studiestödsförordningen i stället för i separata
bestämmelser. Så har emellertid inte skett beträffande t.ex. särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa eller timersättning vid vissa vuxenutbildningar utan
bestämmelser om dessa studiestödsformer finns i särskilda författningar och
inte i studiestödslagen.

Följande
författningsförslag lämnas:

— Lag
om utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar

— Förordning
om utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar

— Lag
om ändring i lagen om allmän försäkring, 3 kap. 5 § 3 st. punkt 1 och 11 kap. 2
§ (ny punkt)

— Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623) andra avdelningen IV första
momentet 37 §

— Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 12 punkten 3 st. anvisningarna till
32 §

— Lag
om ändring av semesterlagen (1977:480), 17 § 1 st. punkt 4

— Förordning
om ändring av studiemedelsnämndernas instmktion (1965:745) 2 §

Beslut
i detta ärende har fattats av generaldirektör Olsson efter föredragning av
förste byråsekreterare I. Olsson. Vidare har närvarit byråchefen Sundström,
chefsjuristen Linander samt avdelningsdirektörema Borehed, o. Karlsson och M.J.
Larsson.

23

Förslag
till Prop. 1989/90:133

Lag om utbildningsarvode till studerande vid vissa '

lärarutbildningar

Allmänna
bestämmelser

1
§ Utbildningsarvode kan utgå
till studerande vid utbildningslinjer som regeringen bestämmer.

2
§ Utbildningsarvode utgår med
belopp som regeringen bestämmer.

3
§ Utbildningsarvode utgår för
varje kalenderdag under sådan del av läsår under vilket en studerande bedriver
studier.

Utbildningsarvode
utgår enligt bestämmelserna i 9 § även för tid under vilken en studerande är
sjuk.

4§
Studerande har rätt till utbildningsarvode såväl vid heltidsstudier som dcltidsstudier.
Till deltidsstuderande utgår dock utbildningsarvodet endast om studierna
bedrivs på minst halvtid.

Närmare
föreskrifter om omfattningen av de studier som kan ge rätt till
utbildningsarvode meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

5
§ Utbildningsarvode får inte
beviljas eller uppbäras för tid för vilken den studerande erhåller lön från
arbetsgivare enligt särskild författning eller utbildningsbidrag under
arbetsmarknadsutbildning.

6
§ Beviljas en studerande
utbildningsarvode för sådan tid för vilken den studerande redan har uppburit
studiemedel enligt 4 kap. eller särskih vuxenstudiestöd enligt 7 kap.
studiestödslagen (1973:349), skall det belopp den studerande uppburit i
studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd avräknas frän det utbildningsarvode
som den studerande beviljas för nämnda tid.

Belopp
som inte kan avräknas skall återkrävas. Därvid tillämpas 9 kap. studiestödslagen
(1973:349).

7 §
Till studerande som ej tidigare varit inskriven på utbildningslinje

som berättigar till utbildningsarvode utgår sådant arvode utan föregående

prövning av hans lämplighet för studierna.

Till
annan studerande utgår utbildningsarvode endast om det med hänsyn till de
resultat som han har uppnått måste anses sannolikt att han kommer att slutföra studiema
inom normal tid. Vid denna bedömning skall hänsyn tas till förhållanden av
personlig natur som kan antas ha inverkat på studieresultaten.

Närmare
föreskrifter för tillämpningen meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

8 §
Utbildningsarvode beviljas efter ansökan.

Ansökan
ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan
prövas även om den kommit in för sent.

Utbildningsarvode
beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.

24

Utbildningsarvode under
sjukdom m. m. Prop. 1989/90:133

Bilaga
1

9 § För tid under vilken
en studerande på gmnd av sjukdom är helt

oförmögen
att bedriva sina studier utgår utbildningsarvode för sjukperiod som infaller
under den del av det eller de kalenderhalvår för vilka den studerande har
beviljats utbildningsarvode. Bestämmelsema i 4 kap. 28 och 31 — 35 §§
studiestödslagen (1973:349) skall tillämpas.

Första
stycket gäller även för tid under vilken den studerande är att anse som
smittbärare enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare och på gmnd
av beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511)
eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag är helt
oförmögen att bedriva sina studier.

För
det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som
berättigar till utbildningsarvode enligt denna lag utgår utbildningsarvode
endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studiema.

10 §
En studerande har rätt att behålla utbildningsarvode vid

1.
ledighet för tillfällig vård av
bam i samma omfattning som enligt 4 kap. 10—12 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring gäller för rätt till föräldrapenning,

2.
ledighet för fullgörande av
uppdrag i elevorganisation under sammanlagt högst tio dagar under ett
kalenderhalvår,

3.
kortvarig ledighet för enskild
angelägenhet av vikt och

4.
ledighet för närståendevård i
samma omfattning som enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård gäller för rätt till förmånema.

Närmare
bestämmelser för tillämpningen meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Minskning
av utbildningsarvode

11 §
För tid under vilken en studerande uppbär utbildningsarvode skall

detta minskas med det belopp den studerande fått för samma tid som

1.
annan pension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring än handikappersättning, vårdbidrag eller bampension,

2.
hustmtillägg enligt lagen
(1962:392) om hustmtillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

3.
annan pensionsförmån än enligt
lagen om allmän försäkring,

4.
sjukpenning enligt 3 kap. 8 §
lagen om allmän försäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan
författning,

5.
sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt någon
annan författning,

6.
livränta enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan
författning.

Närmare
bestämmelser för tillämpningen meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

12 §
För studerande som enligt kollektivavtal eller annat skriftligt avtal

uppbär lön under utbildningstiden kan utbildningsarvodet minskas. Det

samma gäller ifråga om andra motsvarande ersättningar.

Närmare föreskrifter
meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer. 25

övriga bestämmelser Prop. 1989/90:133

13 §
Avbryter en studerande sina studier eller övergår han till annan rJiiaga

utbildningslinje än sådan som omfattas av förordnande enligt 1 § får han

inte
uppbära utbildningsarvode som beviljats för tiden efter avbrottet eller övergången.

14 §
Har någon uppburit utbildningsarvode obehörigen eller med för

högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket

utgått genast återkrävas.

Avbryter
någon sina studier eller övergår till annan utbildningslinje än sådan som
omfattas av förordnande enligt 1 §, skall första stycket tillämpas beträffande
uppburet utbildningsarvode som avser tiden efter avbrottet eller övergången.
Beror avbrottet på sjukdom skall utbildningsarvode som den studerande uppburit
enligt 9 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas.

På
utbildningsarvode som återkrävts enligt första eller andra stycket utgår ränta
från den dag när arvodet uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt
med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta. Om det finns
särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från
sin skyldighet att erlägga räntan.

15 §
En fordran som har uppkommit på gmnd av att utbildningsarvode

har återkrävts och som inte har betalats, bevakas fram till det år gäldenä

ren fyller sextiofem år. Därefter avskrivs fordringen.

Om
gäldenären avlider, avskrivs fordringen.

Om
indrivningen av en sådan fordran som avses i första stycket skulle vålla mer
arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är påkallad från
allmän synpunkt får indrivningsåtgärder underlåtas.

16
§ En fordran på
utbildningsarvode kan inte överlåtas.

17
§ Läroanstalt är skyldig att
till centrala studiestödsnämnden och studiemedelsnämndema lämna de uppgifter
som är av betydelse för tillämpningen av denna lag enligt de föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Ikraftträdande

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1990.

26

Förslag till Prop. 1989/90:133

Förordning om utbildningsarvode till studerande vid vissa '

lärarutbildningar

Allmänna
bestämmelser

1 §
Utbildningsarvode kan utgå för studier vid följande utbildningslinjer

vid statlig högskoleenhet:

Handels-
och kontorslärarlinjen, 40 p

Industri-
och hantverkslärarlinjen, 40 p

Vårdlärarlinjen,
60 p

Speciallärarlinjen,
20 p

Folkhögskollärarlinjen,
40 p

Naturbmkslärarlinjen,
40 p

Utbildning
av lärare för jordbmk, skogsbmk och trädgårdsskötsel, 20 p

2 §
Utbildningsarvode utgår med belopp motsvarande lön enligt löne

grad L 1:0. För deltidsstudier på minst halvtid utgår utbildningsarvode

med hälften av detta belopp.

3§
Centrala studiestödsnämnden fastställer den tid för vilken utbildningsarvode
kan utgå.

4 §
En studerande som fullgjort studiema i den takt som utbildnings

planen föreskriver har rätt till fortsatt utbildningsarvode. Mindre och

tillfälliga förseningar i studiema kan accepteras.

Vid
mer betydande förseningar i studiema måste den studerande eller läroanstalten
lämna godtagbar förklaring till de otillräckliga resultaten. Fortsatt
utbildningsarvode kan utgå om studiemedelsnämnden bedömer att den studerande
kommer att kunna slutföra de återstående studiema i normal takt.

5 §
Närmare föreskrifter om omfattningen av de studier som enligt 4 §

lagen (1990:000) om utbildningsarvode till studerande vid vissa läramt

bildningar kan ge rätt till utbildningsarvode meddelas av centrala studie

stödsnämnden.

Ansökan
om utbildningsarvode

6 §
Ansökan om utbildningsarvode görs på blankett som centrala studie

stödsnämnden fastställer.

Uppgift
i ansökan avges på heder och samvete.

7
§ Ansökan om
utbildningsarvode skall vara egenhändigt underskriven av den studerande.

8
§ Ansökan om
utbildningsarvode ges in till studiemedelsnämnden. Ansökan ges in inom den tid
som centrala studiestödsnämnden bestämmer. Om prövning av ansökan som kommit in
för sent finns bestämmelser i 8§ lagen (1990:000) om utbildningsarvode för
studerande vid vissa läramtbildningar.

27

Handläggning
av ärende om utbildningsarvode Prop. 1989/90:133

9 §
Fråga om utbildningsarvode prövas av studiemedelsnämnden. Bilaga
1

10 §
1 underrättelse om beslut om beviljat utbildningsarvode skall upp

gift lämnas om innehållet i 14—16 §§.

Utbetalning
av utbildningsarvode

11 § Utbildningsarvode betalas ut av studiemedelsnämnden.

12
§ Utbildningsarvode betalas ut
månadsvis i efterskott enligt de närmare bestämmelser som meddelas av centrala
studiestödsnämnden.

På
utbildningsarvode kan förskott utgå enligt de närmare bestämmelser som meddelas
av centrala studiestödsnämnden.

13 §
Utbildningsarvode får betalas ut endast om det är styrkt att en

studerande bedriver de studier för vilka arvodet har beviljats. Närmare

bestämmelser meddelas av centrala studiestödsnämnden.

Läroanstalt
skall enligt de närmare bestämmelser som centrala studiestödsnämnden meddelar
lämna studiemedelsnämnd erforderliga uppgifter om studerande som intagits i
utbildning.

Övriga
bestämmelser

14 §
En studerandes rätt till utbildningsarvode skall omprövas när änd

rade förhållanden föranleder det.

I
fråga om tid för vilken en studerande har uppburit utbildningsarvode, får
ändring dock ske endast till hans förmån. Om ändring till en studerandes
nackdel för sådan tid finns bestämmelser i 14 § lagen (1990:0(X)) om
utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar och 19 § denna
förordning.

15
§ Ändras förhållandena på
sådant sätt att utbildningsarvode inte längre skall utgå eller skall utgå för
kortare tid eller med lägre belopp skall den studerande genast anmäla detta
till studiemedelsnämnden. Detsamma gäller om den utbildning för vilken den
studerande beviljats utbildningsarvode inte anordnas.

16
§ Avbryter en studerande som
har beviljats utbildningsarvode sina studier eller övergår han till annan
utbildningslinje än sådan som nämns i 1 § skall han genast anmäla detta till
studiemedelsnämnden.

17
§ Närmare föreskrifter om en
studerandes rätt att behålla utbildningsarvode vid ledighet enligt 10 § lagen
(1990:000) om utbildningsarvode till studerande vid vissa läramtbildningar
meddelas av centrala studiestödsnämnden.

18
§ Närmare föreskrifter om
minskning av utbildningsarvode enligt 11 och 12 §§ lagen (1990:000) om
utbildningsarvode till studerande vid vissa läramtbildningar meddelas av
centrala studiestödsnämnden.

19
§ Frågor om återkrav av
utbildningsarvode prövas av den studiemedelsnämnd som beviljat
utbildningsarvodet. 28

20 §
Beslut om utbildningsarvode får överklagas hos centrala studie- Prop.
1989/90:133

stödsnämnden. Bilaga 1

Centrala
studiestödsnämndens beslut får inte överklagas.

21
§ Beslut enligt lagen
(1990:000) om utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar
eller denna förordning av studiemedelsnämnd skall gälla omedelbart, om inte
annat har föreskrivits i beslutet eller bestäms av centrala studiestödsnämnden.

22
§ Föreskrifterna i 20 kap. 10-I2§§
lagen (1962:381) om allmän försäkring tillämpas i ärende enligt lagen om
utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar som i första
instans handläggs av allmän försäkringskassa.

Ikraftträdande

Denna
förordning träder i kraft den 1 juli 1990.

29

Förslag till Prop. 1989/90:133

Lag- och förordningsändringar föranledda av lagen om '

utbildningsarvode till studerande vid vissa
lärarutbildningar

Lagen
om allmän försäkring, AFL, 3 kap. 5 § 3 st. punkt 1.

Föreslagen
ny lydelse:

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel
eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt
lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, bidrag enligt
förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorandere/Zer
utbildningsarvode enligt lagen (1990:000) om utbildningsarvode tid studerande
vid vissa lärarutbildningar.

(Förändringen
innebär att utbildningsarvode medtas i uppräkningen.)

Lagen
om allmän försäkring, AFL, 11 kap. 2 §.

Föreslagen
ny punkt p/.

Såsom
inkomst av anställning anses även: punkterna yl-olp/ utbildningsarvode enligt
lagen (1990:000) om utbildningsarvode tiU studerande vid vissa
lärarutbildningar.

(Förändringen
består i att en ny punkt p/ medtas i uppräkningen.)

Kommunalskattelagen
(1928:370), 12 punkten 3 st. anvisningarna till 32 §

Föreslagen
ny lydelse:

Korttidsstudiestöd
och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för
doktorander,utbildningsarvode enligt lagen (1990:000) om utbildningsarvode till
studerande vid vissa lärarutbild-«i«ar,timersättning vid gmndutbildning för
vuxna (gmndvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux)
och vid gmndläggande svenskundervisning för invandrare räknas som
skattepliktig inkomst av tjänst.

(Förändringen
består i att utbildningsarvode medtas i uppräkningen.)

Taxeringslagen
(1956:623) andra avdelningen IV, 37 § 1 mom.

Föreslagen
ny lydelse:

3
i. Uppgiftsskyldig: Studiemedelsnämnd. Vem uppgiften skall avse: Den som
uppburit utbildningsarvode enligt lagen (1990:000) om uibildningsarvode till
studerande vid vissa läramtbildningar.

Vad
uppgiften skall avse: Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100
kronor för hela året.

(Förändringen
består i att en ny punkt i. medtas i uppräkningen.)

Semesterlagen
(1977:480), 17 § 1 st. punkt 4.

Föreslagen
ny lydelse:

4.
ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semes

terlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebi

drag enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsarvode enligt lagen

(1990:000) om utbildningsarvode tiU studerande vid vissa lärarutbildningar

eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig 30

verksamhet sammanhängande
frågor, i den mån frånvaron under intjä- Prop. 1989/90:133

nandeåret icke överstiger 180 dagar. Bilaga 1

(Förändringen
består i att utbildningsarvodet medtas i uppräkningen.)

Förordningen
(1988:1196) med instruktion för studiemedelsnämnderna, 2 §, ny punkt mellan
nuvarande 1 och 2.

Föreslagen
ny lydelse:

-
pröva ärenden om utbildningsarvode enligt lagen (1990:000) om utbildningsarvode
till studerande vid vissa läramtbildningar.

Förordningen
(1987:406) om arbetsmarknadsutbildning, 31 § 1 st. punkt 1.

Föreslagen
ny lydelse:

Avdrag
från utbildningsbidraget skall göras med ett belopp som svarar mot

1.
studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd
enligt studiestödslagen (1973:349) eller utbildningsarvode enligt lagen om
(1990:000) utbildningsarvode tid studerande vid vissa lärarutbildningar, som
har erhållits för samma tid som utbildningsbidrag.

(Förändringen
består i att utbildningsarvode medtas i uppräkningen.)

31

CSN:s skrivelse till regeringen den 16 mars 1990 Prop. 1989/90; 133

Administrationen av utbildningsarvode för vissa '

lärarutbildningar

UHÄ
har, efter samråd med CSN, till regeringen överlämnat förslag till förändrad
administration av utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar.
Förslaget innefattade, förutom regler för utbildningsarvodet, vissa
administrativa mtiner.

CSN
har nu, efter ytterligare överväganden och samråd med bl. a. UHÄ, funnit skäl
för att göra vissa ändringar i förslaget.

Ändringarna
presenteras i det följande.

Ändring av förslag till lag

7 §
om meritprövning utgår helt.

Motiv
för ändringen; Den som antagits till lärarutbildningen har rätt till utbildningsarvode.
Man bör kunna fömtsätta att den som antagits till utbildningen av utbildningsanordnaren
redan bedömts med avseende på sin lämplighet för studierna.

8§
ändras i sista stycket: "Utbildningsarvode för viss läramtbildning kan
beviljas för den tid utbildningen omfattar."

Motiv
för ändringen: De flesta utbildningar är två terminer, dvs. den tid för vilken
vi nu kan bevilja studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd vid ett
ansökningstillfälle. För utbildningar som är längre än två terminer görs en meritprövning
inför tredje terminen. Eftersom vi föreslagit att någon meritprövning inte
skall ske, faller ett motiv för att begränsa beslutet till två terminer. Vi
eftersträvar dessutom en så rationell hantering som möjligt, vilket är ett
annat motiv för att bevilja stöd för hela utbildningen. En utveckling i denna
riktning har för övrigt påbörjats för andra studiestödsformer.

17
§ "studiemedelsnämnderna" byts till "vuxenutbildningsnämnderna".

Motiv
för ändringen;Se under mbriken "Ändring av förslag till förordning".

Ändring i studiestödslagen (nytt förslag)

SsL
5 kap. 6 § kompletteras med "utbildningsarvode för vissa lärarutbildningar".

Ändring av förslag till förordning

"Studiemedelsnämndema"
byts konsekvent till "vuxenutbildningsnämnderna".

Motiv
för ändringen; Utbildningsarvodets regler är uppbyggda på de regler som gäller
för särskilt vuxenstudiestöd. Därför bygger också de tekniska lösningarna i
vårt ADB-system på den logik som tillämpas för vuxenstudiestödet.

Kompetensen
vad avser regler och systemanvändning finns således i större utsträckning på vuxenutbildningsnämndema
än på studiemedels-nämnderna.

Som
utbildningarna nu är lokaliserade kommer vuxenutbildningsnämn- 32

derna
i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö, Linköping, Umeå, Kari- Prop. 1989/90:133
stad och Härnösand att handlägga ärenden om utbildningsarvode. Av Bilaga 2
dessa åtta nämnder har fem samlokaliserade (SMN/VUN) kanslier. Efter en
framtida organisationsförändring kommer samtliga stödformer att hanteras
länsvis. I och med att vuxenutbildningsnämndema redan från början hanterar
utbildningsarvodet, är den nu föreslagna lokaliseringen anpassad till den nya
organisationsformen.

4
§ Utgår som konsekvens av förändringen i lagen (7 § angående meritprövningen).

21
§ Beslut av vuxenutbildningsnämnd enligt lagen (1990:000) om utbildningsarvode
till vissa läramtbildningar enligt denna förordning skall gälla omedelbart, om
inte annat har föreskrivits i beslut eller bestämts av centrala
studiestödsnämnden. (Redaktionell ändring).

Ändring i instruktion för vuxenutbildningsnämnderna

I
vårt tidigare förslag har medtagits en ändring av instmktion för studiemedelsnämndema.
Ändringen bör i stället ske i instmktion för vuxenutbildningsnämnderna
(1975:394) enligt följande:

Nytt
stycke: "handha ärenden enligt (lag...) om utbildningsarvode för vissa läramtbildningar".

Ändring i övrig lagstiftning

Tidigare
förslag till ändring i taxeringslagen ändras: "studiemedelsnämnd"
byts till "vuxenutbildningsnämnd".

33