Prop. 1989/90:137

Regeringens skrivelse 1989/90:137

med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet
år 1989

Skr. 1989/90:137

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den
19 april 1990 en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1989.

Ingvar Carlsson

Allan Larsson

Finansdepartementet Skr. 1989/90:137

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 april 1990

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Göransson,
Dahl, R.Carlson, Johansson, Lindquist, G.Andersson, Lönnqvist, Thalén,
Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson

Föredragande:
statsrådet Larsson

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1989

Första
tredje fondstyrelserna, Qärde och femte fondstyrelserna samt första femte
löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina årsredovisningar för 1989 till
regeringen. Vidare barden av första tredje fondstyrelserna gemensamt
upprättade sammanställningen över delfondernas verksamhet 1989 överlämnats till
regeringen. Slutligen har de av riksrevisionsverket och riksförsäkringsverket
avgivna utlåtandena över fjärde och femte fondstyrelsernas samt
löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till regeringen. De
överiämnade redovisningarna bör fogas till protokollet som bilagorna 111.

AP-fondens
utveckling 1989

Under
1989 har utvecklingen för AP-fonden totalt sett varit tämligen positiv. Det
inflationsjusterade överskottet, s. k. realt resultat, uppgick för
fondstyrelserna sammantagna till 8,0 miljarder kronor eller 2,1 % av hela
fondkapitalet (för 1988 till 33,5 miljarder respektive 9,2 %). Sänkningen av
resultatet från 1988 års nivå är främst en följd av räntestegringen under
ijärde kvartalet 1989. De ackumulerade reala resultaten uppgick vid 1989 års
slut till ca 70 miljarder kronor utöver nuvärdet av det kapital som tillförts
de olika fondstyrelserna.

Vid
slutet av 1989 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehållningen inom
hela AP-fonden tiU 387,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 23,8 miljarder
kronor eller 6,5 % jämfört med 1988.

Den
totala avkastningen för de tre första fondstyrelserna var 18,7 miljarder
kronor. Eftersom en del av avkastningen används för att täcka pensionsutbetalningarna
blev fondkapitalets ökning lägre än avkastningen. Fondkapitalets ökning i de
tre första fondstyrelserna uppgick således till 11,3 miljarder kronor
(marknadsvärderat). Övriga fondstyrelser bidrog till ökningen av fondkapitalet
i det totala ATP-systemet med 12,5 miljarder kronor (marknadsvärderat).

Riksrevisionsverkets
och riksförsäkringsverkets utlåtanden Skr. 1989/90: 137

Riksrevisionsverket
(RRV) och riksförsäkringsverket (RFV) har var för sig granskat fjärde och femte
fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel.

RRV
konstaterar i sitt utlåtande att var och en av löntagarfondstyrelserna och
fjärde fondstyrelsen uppvisar ett överskott i förhållande till det långsiktiga
resultatkravet. Även femte fondstyrelsen som påbörjade sitt arbete under andra
halvåret 1989 uppvisar ett resultat överstigande avkastningskravet.

RRV
har belyst löntagarfondernas avkastning sedan hänsyn tagits till risk och
därvid kunnat konstatera att inte någon av löntagarfondema kan klassificeras
som en högriskfond. Enligt RRV beror detta till största delen på att fonderna
har väl di versifierade portföljer och att fonderna alltid har en viss dd
likvida medel. RRV anser att man inte kan kräva att en fond med lägre
riskexponering än marknaden i en tid med börsuppgång skall utvecklas lika väl
som index.

RRV
har vidare särskilt granskat placeringsregleraa och därvid juridiskt undersökt
tre olika typerav placeringar, nämligen mellansvenska löntagarfondens och
nordfondens ställningstagande för att respektive fond skall placera aktier i
ett svenskt investmentbolag med placeringsinriktning i utländska aktier, fjärde
fondstyrelsens deltagande i bildandet av ett fastighetsbolag samt
mellansvenska löntagarfondens och sydfondens utställande av köpoptioner på
innehavda aktier. RRV;s bedömning är att placeringen i ett svenskt
investmentbolag som till huvuddel avser att investera i utländska aktier inte
är förenlig med bestämmelserna i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden (APR) eller dess förarbeten. Däremot är RRV av den uppfattningen
att deltagandet i bildande av fastighetsbolag liksom utställande av köpoptioner
inte strider mot reglementet. Enligt RRV är det av synnerlig vikt att en
översyn sker av placeringsbestämmelserna i 34-36 §§ APR, så att reglerna i
fortsättningen blir så entydiga som möjligt.

I
utlåtandet har RRV även särskilt granskat fondernas ägande och enligt RRV:s
bedömning föreligger en möjlighet att fonderna tillsammans påtvingas ett
företagaransvar för börsregistrerade företag som har varit noterade eller är
noterade på OTC-listan respektive O-listan. Enligt RRV bör en översyn av
gällande begränsningsregler ske för att undvika att fonderna tillsammans
påtvingas ett företagaransvar.

RRV
har dessutom följt upp tidigare utlåtande. Därvid har RRV funnit att
löntagarfonderna och fjärde fondstyrelsen var för sig har beslutat om för
fonderna enhetliga redovisningsprinciper fr. o. m. 1990. RRV anser att femte
fondstyrelsen bör tillämpa samma redovisningsprinciper som övriga fonder. RRV
framför slutligen synpunkter på fondernas arbete med riskanalys, aktualitet
och dokumentation av fondernas placeringsinriktning samt fondernas långsiktiga
likviditetsförvaltning.

Resultaten
av RFVis utvärdering har inte gett RFV anledning att fram

föra några särskilda anmärkningar mot fondernas resultat eller placeringar

av de förvaltade medlen under 1989. RFV har särskilt framhållit att ,

samtliga
löntagarfondstyrelser under 1989 har aktivt informerat de fackli- Skr.
1989/90: 137 ga organisationerna i bolag där respektive fond innehar aktier om
möjligheten att begära rösträttöverlåtande hos fondstyrelsen. Andelen
rösträttsöverlåtande under 1989 har enligt RFV ökat väsentligt jämfört med
1988 och andelen understiger inte 90 % för någon enskild fondstyrelse.

RFV
konstaterar vidare, i likhet med RRV, att löntagarfondstyrelserna under 1989
har enats om enhetliga redovisningsprinciper samt att de skiljaktigheter som
återstod vid utgången av 1989 kommer att åtgärdas 1990. RFV delar vidare RRV:s
uppfattning att utställande av optioner i eget aktieinnehav inte strider mot
placeringsbestämmelserna.

Jag
vill i anledning av RRV:s och RFV;s utlåtande göra följande kommentarer.

Av
utlåtandena från RRV och RFV framgår att löntagarfondstyrelserna och fjärde
fondstyrelsen nu har enats om att tillämpa samma redovisningsprinciper samt
att de skiljaktigheter som återstod vid utgången av 1989 kommer att åtgärdas
1990. Såsom påpekats i tidigare års redogörelser (skr. 1987/88:179, skr.
1988/89:144) är dd av synneriig vikt att fondstyrdserna tillämpar enhetliga
redovisningsregler. Jag förutsätter därför att kvarvarande olikheter är
undanröjda i kommande årsredovisningar och att denna fråga därmed inte
föranleder ytterligare åtgärder.

Jag
konstaterar med tillfredställdse att samtliga löntagarfondstyrelser aktivt har
informerat de fackliga organisationerna om möjligheten att begära
rösträttsöverlåtande och att andelen rösträttsöverlåtande under 1989 har ökat
väsentligt jämfört med 1988.

Under
1970- och 1980-talen har värdepappersmarknaderna i världen knutits samman
alltmer och i former som delvis varit okända tidigare. Nya värdepapper och
finansiella instrument har skapats. Därtill kommer att valutaregleringen
successivt avvecklats i Sverige och andra länder. Gamla restriktioner för
tillträde till marknadsplatser har hävts. Det har även skett en genomgripande
avreglering av kreditmarknaden. Samtidigt har de ökande anspråken på god
riskspridning och hög avkastning när det gäller förvaltningen av AP-fondens
medel alltmer kommit i förgrunden. Mot denna bakgrund har behovet av en översyn
av fondreglementets placeringsbestämmelser vuxit sig starkare. Det är enligt
min mening av vikt att placeringsreglerna inte lägger oönskade hinder i vägen
för fondstyrelsernas verksamhet. Därtill kommer det av RRV påtalade behovet av
klara och entydiga regler som inte ger utrymme för tveksamhet eller olikartad
tolkning.

Frågan
om AP-fondens organisation och förvaltning har diskuterats under de senaste
åren. Exempelvis har riksbanken vid några tillfällen, senast vid beredningen av
prop. 1989/90:27, uttryckt önskemål om en samlad översyn av de lagregler som
styr medelsförvaltningen i AP-fonden. En sådan översyn är emellertid en fråga
som enligt min mening kräver ytterligare överväganden. Jag avser dock under
alla omständigheter att föreslå en teknisk översyn av samtliga fondstyrelsers
placeringsbestämmelser. Jag har därför för avsikt att återkomma till
regeringen i dessa frågor.

Vad RRV och RFV i övrigt
behandlat i sina utlåtanden är av den

karaktären att några ytterligare kommentarer från min sida inte erfordras. 6

Förändringar
i AP-fondens verksamhet Skr. 1989/90:137

Den
femte fondstyrelsen som inrättades 1988 (prop. 1987/88:167) påbörjade under
hösten 1989 sin verksamhet.

Enligt
förslagen i senaste kompletteringspropositionen (prop. 1988/89:150, bil 6,
FiU30, rskr. 327, SFS 1989:512) erhöll första - tredje fondstyrelserna
möjlighet till delägande i fastighetsbolag. Samtidigt togs förbudet för fjärde
och femte fondstyrelserna att förvärva aktier i bank-och försäkringsbolag bort.
Fjärde och femte fondstyrelserna erhöll även rätt att av de medel som
respektive styrelse förvaltar placera tio procent i utländska aktier och
andelar i aktiefonder.

Enligt
förslagen i proposition om AP-fondens placeringsbestämmelser (prop. 1989/90:27,
NU 12, rskr. 92, SFS 1989:1038) fick första - tredje fondstyrdserna möjlighet
att placera förvaltade medel i obligationer och andra för den allmänna rörelsen
avsedda skuldförbindelser i utländsk valuta upp till högst 10 % av det
fondkapital som respektive styrelse förvaltar.

Fastställande
av balansräkning

Regeringen
har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första femte
fondstyrelserna och första femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovisningar,
sammanställningen över delfondernas verksamhet samt RRV:s och RFV:s utlåtanden
till riksdagen.

Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första, andra och tredje fondstyrelserna

ÅRSREDOVISNING
I989

Skr.
1989/90:137

Åwt i sammandrag '

De tre första fondstyrelsemas förvaltai:ie fondkapital
uppgick vid utgåtigen av 1989 till 340.5 rndkr. en ökning med 11.3 mdkr eller
3.4%.

Av styrelsernas totala placeringar vid slutet av året
svarade bostadssektorn för den dotninerande deleti. 59%. Statens andel var 22%.
konmmnema svarade för 3% och näringslivet för 13%. De kortfristiga
placeringarna utgjorde 2% vid årsskiftet.

ATP-systentets utveckling under 1989 innehar fortsatt höga
anspråk på fondens avkastning. Pensionsutbetalningarna ökade med 14.2% till
69.2 mdkr Underskottet mellan avgifter och pensioner, som successivt stigit
från år 1982, ökade lill 11.6 mdkr motsvarande ca en sjciltedel av
AJPpensiouema under året.

Avgiftsunderlaget lönesumman växte under 1989 med
drygt 11%. Avgiftsuttaget ökade med 0.4 procentenheter till sammanlagt 11%.
Fondstyrelsernas inflöde av ATP-avgifter ökade därigenom med 17.4% till 57,6
mdkr.

Direktavkastningen på fondens ohhgationsplaceringar (31/12
1989: 287,9 rrnikr) uppgick 1989 tjll 11.6% eller 36.2 rndkr jämfört med 11,8%
resp. 33.5 mdkr år 1988 Den betydande räntestegringen mot slutet av året
ledde till en siinkriing av kursvärdei på fondens värdepappersportfölj rned
6.4% (motsvarande 17.3 mdkr). Under 1988 sjönk räntenivån med 2.8% vilket
medförde en Ökning av kursvardena med 6.1 mdkr. Utvecklingen innebar att
totalavkastningen på fondens värdepappeisportfölj (direktavkastningen minskad
med den orealiserade kursförlusten) 1989 sjönk till 6.1% att jämföra med en
totalavkastning 1988 på 14.2%.

Nettoplaceringama uppgick under 1989 nominellt ttll 27.3
mdkr (1988: 23,5 mdkr). Därutöver har amorteringar, förfall och inlösen i
värdepappersporlföl-jen uppgått till ca 38 mdkr Därtill kommer omplaceringar
iportfoljstvnman-sättningen på ca 50 rndkr, som gjorts av placeringspolitiska
skäl. Sammantaget innehar detta att hruttopläceringartta upypgick till ca 115
mdkr 1989

Under 1989 togs de förda stegen mot' uppbyggandet av
fondens fastighetsbestånd. Fonden förvarnade dels det börsnoterade
fastighetsbolaget Anders Nisses AB. tiels gick fonden in som 20-proceniig ägare
i det nybildade bolaget Pieiad Real Estatc AB för förväfv av fastigheter i
utlaridet, framförallt i Europa.

Direktlåneverksamheten'till privata bolag utvecklades
positivt under året och uppgick till 4.1 mdkr vid årets slut. 1 iithhiingen
ingår både kortare och längre lån med varierande bctalnmgsprofil.

Fonden har genom reglementsändring fr o m den 1 januari
1990 möjlighet att placera i utländska räntebärande papper

Skr.
1989/90:137

Styrelse
och revisorer ''

Första fondstyrelsen

Ledamöter:

GÖSTA GUNNARSSON, Landshövding i Jönköpings län,
(ordförande) CURT PERSSON, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund, (vice
ordförande)

MARtXT WIKSTRÖM, Vice ordförande. Svenska Kommunförbundel,
(vice ordförande)

KARL GUSTAF SCHERMAN, (Generaldirektör,
RiksforMkringsverket ULF (GÖRANSSON, Statssekreterare, Civildepartemenlet
INGEGERD EKBERG, Kommunalråd

GUNNAR HOFRl.NG, Förbundsordförande, Landstingsförbundet
LILLEMOR ARVIDSSON, Förbundsordförande, Svenska Kommunalarbetareförbundet
BERTIL AXELSSON, Rd. förste ombudsman, Statstjänstemannaförbundet

Suppleanter:

STURE KORPI, St.itssekreterare, Socialdepartementet

RUTH KÄRNEK, F.d. landstingsledamot

OLOF BERGVALL, (Generaldirektör, Statens löne- och
pensionsverk

NILS YNGVESSÖN, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet

LARS-GERHARD WESTBERG, Kommunalråd

WALTER SLUNGE, Förbundsdirektör, Landstingsförbundet

MARGARETA SVENSSON, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

ALF KARLSSON, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund

JÖRGEN ULLENHAG, Ordförande, Centralorganisationen SACO

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, F.d. generaldirektör, (ordförande) STIG
DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen KJELL-AKE HENSTRAND, Landstingsledamot
GUNNAR EKLUND, Administrativ chef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör: KRISTER WICKMAN

Företa iondstyreken lorvaltar avgifter som erlagts av
staten och lommuner och dem närstående institutioner och bolag.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen
etter torslag trän LD, TXIO, SACO, Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet.

Regeringen utser tonjtom ordförande två ledamöter lamte
två suppleanter

Skr. 1989/90:137

Styrelse och revisorer ''

Andra fondstyrelsen

Ledam ö ter:

HANS ALS É N, Landsh ö vding i Uppsala l ä n,
{ordf ö rande) CURT NICOLIN, Tckn.dr.,
Styrelseordf ö rande, ASEA AB. (vice ordf ö rande) RUNE MOLIN, F.d. andre ordf ö rande, Landsorganisalionen i Sverige, (vice ordf ö rande), (f ö rordnaiJ
t o m 1990-01-11)

OLOF LJUNGGREN, F.d. verkst ä llande direkt ö r. Svenska arbetsgivaref ö reningen

BO RYDIN, Styrelseordf ö rande,
Svenska Cellulosa AB LEIF LEWIN, Verkstall.inde direkt ö r. Kooperativa F ö rbundet
PER-OLOF EDIN, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige BERTIL WHINBERG,
l-orbundsordf ö rande. Svenska Byggnadsarbetaref ö rbundet

INGE GRANQVIST, F ö rbundsordf ö rande, Svenska Industritj ä nstemanna-f ö rbundet

Suppleanter:

SUNE HALVARSSON, Avd.chef, Statens industriverk NILS
HOLGERSON, Fd. styrelseledamot. Svenska Arbetsgivaref ö reningen BIRGER JARL PERSSON, Styrelseledamot,
Svenska Arbetsgivaref ö reningen IVAN JUTO, Fd.
styrel';eledamot. Svenska Arbetsgivaref ö reningen
ROLF TRODIN, Verkst ä llande direktor, HSB:s Riksf ö rbund G Ö RAN
WISTROM, Arbetsmarknadssekreterare, Svenska Metallindustri-arbetaref ö rbundet

BERT-OVE PETTERSSON, F ö rbundsordf ö rande, Fastighetsanst ä lldas F ö rbund ARNE JOHANSSON, F ö rbundsordf ö rande,
Svenska Skogsarbetaref ö rbundet LARS HELLMAN, F ö rbundsordf ö rande,
Handelstj ä nstemannaf ö rbundet

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, F.d. generaldirekt ö r, (ordf ö rande)

STIG DANIELSSON, Ö verdirekt ö r, Bankinspektionen

AUGUST TROLLE-LDWEN, Styrelseledamot, Svenska
arbetsgivaref ö reningen

BERNDT HOLGERSSC>N, Ekonomichef, Landsorganisationen i
Sverige

Verkst ä llande
direkt ö r: KRISTER WICKMAN

Anidra fondstyrelsen lorvaltar avgitter som erlagts av
enskilda st ö rre arbetsgivare

Ledam ö ter och suppleanter i styrelsen utses av
regeringen efter forslag fr å n SAF, LD,
KF och TCO

Ledam ö ter och suppleanter i

TCO

Regeringen utser ordforandi.'

Skr.
1989/90:137

Styrelse och revisorer ''

Tredje fondstyrelsen

Ledamöter:

ROLF WIRTÉN, Landshövding i Östergötlands län,
(ordförande) ERIK-V RAMBERG, Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund,
(vice ordförande)

HARRY FJÄLLSTRÖM, Fd. avtalssekreterare, Landsorganisationen
i Sverige, (vice ordförande)

KARL-ERIK BRANDT, Vice styrelseordförande. Svenska
Arbetsgivareföreningen

GUSTAF PIEHL, Fd. ordförande. Småföretagens
Riksorganisation THORSTEN NILSSON, Styrelseledamot, Lantbrukamas Riksförbund
BENGT LLOYD, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund HANS BILLSTRÖM,
Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund

STURE NORDH, Förbundsordförande, Sveriges
Kommunaltjänstemannaförbund

Suppleanter;

GUSTAV JÖNSSON, Överdirektör, Riksförsäkringsverket ÅKE
LUNDQVIST, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet ARNE JOHANSSON, Andre vice
ordförande. Småföretagens Riksorganisation THORSTEN ANDERSSON, Verkställande
direktör, Untbrukamas Riksförbund

E.O. HOLM, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund
INGVAR JANSSON, Förbundsordförande, Svenska PappersindustrJarbetare-förbundet

JOHNNY GRÖNBERG, Förbundsordförande, Svenska
Transportarbetare-förbundet

ÅKE ROSENQVIST, Förbundsordförande, Grafiska Fackförbundet
ELSA HÖRLING, Andre vice ordförande. Centralorganisationen SACO

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, F.d. generaldirektör, (ordförande)

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen

HUGO ORUP, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund

GUNILLA JERLINGER, Förbundskassör, Svenska Transport
arbetareförbundet

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Tredje fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av
enskilda mindre arbetsgivare saml

egenavgifter

Ledamöter och suppleanter i styrelsen ulses av regeringen
efter förslag från SAF, LRF, LO,

TCO, KF, SACO, Sveriges köpmannaförbund och Småföretagens
riksorganisation.

Regeringen utser ordförande

Verkställande direktörens översikt

Skr.
1989/90:137 Bilaga I

AP-fonderna har under 80-iaiet haft en positiv
utveckling. Denna präglade också 1089 Fondernas direktavtastning steg till 36.2
mdkr (1988. 33.5 md<r) Sedan 1982 har en växande del av ATP-pensionerna betalats
av denna avkastning 1989 uppgick denna del till 11,6 mdkr, motsvarande 17% av
pensionsutbetalningarna (1988: 11,5 mdkr resp. 19%)

Fondavkdslningens betydelse kan lilustreras med att
avgiltsuttaget. oni fondavkastnin gen e| vanl tillgänglig, IPiJo hade behövt
uppgå til! 12.3 procent (mot faktiska H pro-cenO Den av fonden behiillnj
avkastningen efler betalning av fondens bidrag lill ATP-pensionerna uppgick
lill 2,6 mdkr (1988: 22.0 mdkr). Totalavkastningen (summan av direktavkastning
och torandnng i kursvården) uppvisade däremot en nedgång, jämfört med 1988
lill foljd av räntehöjningen mot årets slut, som ledde ill en kraftig sänkning
av kursvardena j)å fondens obligationsinnehav.

Fondavkastningens betydelse for finansie ring av
ATP-systemet har medfört att enighet idag råder om att fonden skall bedriva en
avkastningsmaximerande placeringspolitik. En avgörande forutsättning för genomförandet
av denna politik har vant den genomgripande förändring som ÖO-talet medfört
av den svenska kreditmarknaden och som gjort denna till en fungerande, utvecklad
och sofistikerad markr.ad. Denna utveckling utsattes for betydande bakslag genom
införandet av omsättningsskatten pä värdepapper. Beskedet att skatten kommer
att avvecklas är darfor välkommet.

For närvarande föreligger i'tl taktiskt samband mellan
fondens avkastning och avgiftsuttaget i den meningen ati avgiftsuttaget hade
vant ett annat om ATP-systemet inte haft tillgång till fondens avkastning
Någon

precisering av detta samband har emellertid inte gjorts.
Detta ar naturligt, eftersom ATP-systemet är elt fördelningssystem och fonden
ursprungligen förutsattes endast tillfälligt tas i anspråk för
pensionsutbetalningar. I den ändrade situation som inträtt i fon dens
ställning i pensionssystemet är det angelaget att målet för fondförvaltningen
och fondavkastningens roll i pensionssystemet preciseras. Därvid bör
förutsättas att fonden långsiktigt skall bestå och att anpassningen av
pensionssystemet vad gäller avgiftsutta get och/eller pensionsniväerna sker
utifrån denna utgångspunkt. Hur långt fondavkastningen kan minska behovet av
avgiftshöj ningar beror pä räntenivån och placerings-politikens effektivitet.
En an viktigare faktor som bestämmer pensionssystemets stabilitet och dess
utformning är tillväxttakten i ekonomin. För ATP-systemets del är därför den
positiva effekten av en hög räntenivå mindre än den negativa effekten av en låg
tillväxttakt.

Utvecklingen under senare delen av 80-talet har inneburit
att AP-fondens placeringsmöjligheter väsentligt vidgats. Under 1989 har fonden
inlett placeringar i fastigheter och di-rektiänegivning till företagssektorn.
Fr o m innevarande år har fonden möjlighet till placeringar 1 utländska
värdepapper. Denna utveckling har successivt närmat AP-fonderna till
försäkringsbolagen. Detta galler även placeringar i aktier, vilka dock skett
utanför de tre moderfonderna.

Fondens dominerande placering var också under 1989 stats-
och bostadsobligationer. Bostadsobligalioner hor till dt säkra placeringarna
och ger en högre avkastning an statsobligationer, en avkastning som dessutom
steg relativt under året Bostadssektorns andel av fondens räntebärande
portfölj okade under året

Direktavkastningen på fondens obligations-placeringar hade
under 1987 och 1988 sjunkit till TZ,!*?" resp. 11,9%. Avkastningen
fortsatte att sjunka under 1989 till 11,7% Under slutet av året inleddes en
markerad ränteuppgång som kommer att bryta nedgången i direktavkastningen. Räntehöjningen
har samtidigt orsakat en starkt negativ, orealiserad värdeförändring, uppgående
1989 till inte mindre än 5,6%.

Till följd av sm storlek måste AP-fonden ha en stor andel
långfristiga placeringar, större an vad som galler for marknaden i dess hel-

het. Därför blir en negativ värdeförändring oundviklig nar
marknadsräntan stiger som den gjorde under 1989. Under räntesänkningarna under
de tre föregående åren hade fonden pä motsvarande satt en positiv värdeförändring
(uppgående till 7,5%). I den män nuvarande historiskt höga räntelage sjunker
tillbaka kommer 1989 års värdeförluster att kompenseras längre tram.

Fondens fastighetsplaceringar inleddes 1989 genom
förvarvet av Anders Nisses AB med ett fastighetsbestånd av ett marknadsvärde på
ca 4 mdkr Ett antal forvarv-darutover har prövats under året men inle lett
till resultat, vilket återspeglar fondens medvetet forsiktiga politik. Fondens
förvarv av utländska fastigheter sker indirekt genom fondens deltagande i
fastighetsbolaget Pleiad Real Estate AB tillsammans med Volvo, SPR WASA och
PK-bankens pensionsstiftelse.

Fondens möjligheter lill direktlän till privata svenska
bolag, vilka mlordos 1988, sedan obligationsmarknaden for de svenska foretagens
de! bhvit ointressant, har under 1089 utnyttjats upp lill ca 4 mdkr. Framväxten
av en fungerande pennmg- och obligationsmarknad har samtidigt medfört att
fondens Iraditionella reverslän, såväl till kommuner som till
mellanhandsinstilut, stagnerat De tidigare sä betydelsetulla
refmansienngslå-nen ("återlänen") fortsätter att avvecklas och den
utestående volymen, som en gång uppgick till över 11 mdkr, ar nu nere vid ca
800 miljoner kr.

Det placeringsreglemente som nu galler har ökat fondens
möjligheter all hoja avkastningen och långsiktigt oka fondens bidrag till
pensionsutbetalningarna. Om ökningen i BNP antas uppnå 2% per år och det nuvarande
taket for pensionsgrundande inkomst bibehålles, erhålles. som närmare utvecklades
1 fjolårets årsredovisning, en stabil utveckling som ställer begränsade
anspråk på avgiftshöjningar for det olfentliga pensionssystemet (summan av ATP
och folkpension)

Skulle BNP-okningen däremot S|unka från 2% till 1% skulle
pensionsulgiftcrnas andel av lönesumman stiga väsentligt Vid denna låga men
inte alldeles osannolika tillväxt måste man i längden valja mellan bety
dande avgilishojnmgar och en sänkning av kompensationsnivåerna. En rimlig
strategi ar att i god tid gardera sig mol en sådan ogynnsam utveckling ATP-systemets
känslighet for förändringar i avgiftsunderlagets ökningstakt reser darfor
trägan om AP-ton-dens roll som butleri AP-londens nuvaran-

de och förväntade framtida storlek torde vara for liten
for att fylla en sådan buffertfunktion Det skulle for att möta denna situation
behövas ett positivt sparande inom ATP-systcmel. Både sparande- och
buffert-argumentet låg bakom det ursprungliga be slutet om uppbyggnaden av
AP-fonden. Dessa trägor har nu av olika anledningar på nytt aktualiserats 30 är
efter ATP-systemets tillkomst

Bristen på sparande framstär som ett långsiktigt centralt
problem for balansen i den svenska samhällsekonomin. Det finns stora behov av
investeringar mom privata företag inte minst inom milioområdet Det finns
stora ulgiftskrav på olika statliga och kommunala verksamheter. Det privata
hushållssparandet har inte vant positivt på länge. Försäkringssektorn har
hittills genererat ett stort och for den samhällsekonomiska balansen
oundgängligt bidrag till sparandet. Av olika skal tenderar emellertid
forsak-ringssparandet nu att stagnera Avtalspen-sioneringen har nätt ett
fullfunktionssta-diuni Det privala lorsakrmgssparandel har under senare år
drivits upp av incitament som nu delvis upphört att verka. Sparandebristen i
den svenska ekonomin visar sig också I de snabbt stigande underskotten i
bytesbalansen

Även sett ur försäkringssystemets snävare synvinkel finns
det skal som tatar for ökat sparande. Befolkningsutvecklingen ar sådan att
antalet ålderspensionärer relaterat till antalet personer i aktiv ålder den
s k for-sor|ningskvoten under de närmaste 15 20 åren kommer att vara
relativt gynnsam. Därefter växer kvoten snabbt, en uppgång som bara marginellt
påverkas av dagens höga nativitet ATP-systemet kommer en bit in på
2000-talet att hårt belastas av denna utveckling. Det borde ligga i de nu
relativt talrika aktivas intresse att i god tid och i ökad utsträckning
medverka till att minska den belastning de kommer att få vidkännas vid stigande
forsorjningskvot. De behöver också bidra till att resursutrymmet ökar tor de
pensioner de själva längre fram förväntar sig skola fä

Behovet av överuttag tor alt parera ojämnheter i
befolkningsutvecklingen ar mte unikt for det svenska pensionssystemet utan kommer
all aktualiseras lor så gott som alla industriländer I en rapport från OECD'
rekommenderas medlemsländerna att b/gga upp lorsakrinysfonder under de
"goda åren" for Sveriges del fram till 2010 for all dangenom
iitj,imna den stora puckel i av-giltsutlagen som annars sannolikt skulle bli

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

n ö dv ä ndig l ä ngre fram i liden

Sen I elt svenskt perspektiv ar AT['-systemet :nle det
enda f ö rs ä kringsomr å de dr det finns motiv for en
spargenererande fonduppbyggnad Detta moliv ar ä nnu mycket starkare i de kollektiva och de privata pensionssystemen
Detta har a:t g ö ra med att sambandet mellan f ö rv ä rvsinkomst
och ATP-pension vid bibeh å llande av Jet nuvarande taket s å sm å ningom
kommer att upph ö ra Genom att f ö rvandla ATP-systemet till ett folkpensionssyslem p ä fiogre niv å
flyttar man finansiermgsproblemen for def v ä xande
del av inkomsterna som ligger over ATP-taket fr ä n ATP-systemet till avtalsf ö rs ä kringarna, framf ö rallt
ITP, som d ä rvid kommer att utsattas for
starkt iikade resurs-

anspr å k En s ä dan ufveckling skulle beh ö va anteciperas av en betydande tonduppbygg-nad mom
denna f ö rs ä kring Uteblir denna, kommer en ö verv ä ltring fr å n
ATP tillsammans med " å lderschocken"
att st ä lla finansieringen inf ö r sv å ra
framtidsproblem.

Elt okat sparande kan ocks å genereras via de privala f ö rs ä kringsbolagen. Fr ä n
sparandesynpunkt spelar del ingen roll var fonderingen ä ger rum. D ä remot
kommer del naturligtvis att f ö religga
skiijaktigheler med avseende p å
dispositionsratten till fonderna. Ur denna synpunkt ar det viktigt att sparandet
kanaliseras produktivt, for det ar bara h ä rigenom
den framlida "aldreb ö rdan" kan Uttas Det finns
skal att i god lid best ä mma den strategi med vilken de
framtida proble men skall motas.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Stockholm
i januari 1990

Krister Wickman

VERKST Ä LLANDE DIREKTOR

Förvaltningsberättelse

Ränteutvecklingen

Den svenska penningpolitikens primära mål är att
upprätthålla en fast växelkurs gentemot en handelsvägd korg av utländska valutor.
Växelkursen påverkas av betalningsströmmarna mellan Sverige och utlandet.
Eftersom räntedifferensen gentemot utlandet inverkar på valutaflödena kan
riksbaTtken stabilisera växelkursens utveckling genom sin kontroll över den
korta svenska räntan, dvs. räntan på statsskuldväxlar (SSVX). Via denna
räntedifferens och graden av balans i samhällsekonomin sätter växelkursmålet
gränser för hur den svenska korta räntan kan utvecklas. I en ekonomi i obalans
tvingas rantedifferensen gentemot utlandet vara relativt hög för att förhindra
ett valutautflö-de och på så vis försvaras kronkursen. I en stabil ekonomi
behöver däremot inte växelkuren försvaras via höga inhemska räntor.
Utvecklingen av SSVX-räntan kan därför ses som en indikator på graden av balans
i den svenska ekonomin. Positiva räntedifferenser skall teoretiskt reflektera
dcprecieringsfor-väntningar, vilka i sin tur brukar kopplas till skillnader i
förväntad inflationstakt. För ett land med betydande obalans i ekonomin kräver
marknaden en riskpremie i form av en mycket hög ranta för att placera i landets
valuta.

Under senare år har emellertid riksbanken, i företa hand
för att dämpa det starka inhemska ef terf råget rycket, drivit upp räntan på
en betydligt högre nivå an vad som krävts för att förhindra ett valutautflöde.
Under vårvintern 1988 steg de intemationel-

Ila räntorna vilket också avspeglades i en uppgång av
räntan på svenska statsskuld-

.växlar, se diagram I. Vidare hade
Överhell-ningstendenserna i den svenska ekonomin blivit tydligare och oron för
stigande inflation och ökande bytesbalansunderskott tilltog.
Kredilexpansionen lill hushållen visade inte några tecken lill avmattning.
Riksbanken höjde därför diskontot från 7,5% till 8,5% i slutet av april 1988.
Vidare infördes kassakrav på 4% för finansbolag och «n höjning av bankemas
kassakrav från 3% till 4% att gälJa fr o m juli 1988. Därutöver sålde
riksbanken statsskuldväxlar i syfte att driva upp de korta räntorna.
Åtstramnings-åtgärderna medförde en vidgning av ränteskillnaden gentemot utlandet,
se diagram 2, och ledde till stora valutainflöden. For att rnotverka inflöder\a
men samtidigt hålla räntan uppe lät riksbanken successivt förstärka
kronkursen. 1 maj 1988 låg kursindex nära det starkaste värde i det intervall
inom vilket den svenska kronan tillåts variera. Den svenska ränteutvecklingen
påverkades i slutet av 1988 och i början av 1989 av förväntningar om
valutaregleringens avskaffande. Detta innebar all räntorna föll något då man
antog att en avreglering skulle medföra en anpassning till den lägre
internationella räntenivån. Samtidigt steg de internationella räntorna. For att
motverka ett ytterligare svenskt räntefall och för att vidga den krympande
rantedifferensen gentemot utlandet stramade riksbanken åt penningpolitiken i
slutet av februari 1989. SSVX-räntan steg

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Diagram
1. Ränteutvecklingen, 6-månaders statsskuldväxlar, månadsgenomsnitt

1988

I
I I I I I

A M

1989

2 Ril<sdagen 1989/90. 1 .saml. Nr 137

Diagram 2. Räntediffcrens, statsskuldväxlar minus
eurodollar. D-mark resp. korgränta

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

flanteditfer ö ns. procentenheter

1988

I I I I I I

J JA SOND

1989

Aru<i
D\ag,a»iitn-t kall i.lli>fus iOm skdlnadci. .hllat D->.;a'l rrsj; korgvagd
iah.la

ls,kuld:;i.dar
och '

med drygt
en procentenhet Som en bekräftelse på den högre allmänna räntenivån höjde
riksbanken diskontot från 8,5% till 9.5% i slutet av april 1989. Riksbanken
indikerade därmed att överhettningen i den svenska ekonomin motiverade en ännu
stramare penningpolitik.

Under andra och tredje kvartalen 1989 inträffade endast
smärre inhen-.ska ränterorel-ser De amerikanska rantorn.i föll däremot
kraftigt under vårvintern nar en konjunkturavmattning horiade skonias Rantenedgång-en
f "tsaiie året ut till skillnad från i Västtyskland och Japan dar
räntorna stigit under hela 1989 Räntan på D-mark låg vid årsskiftet på samma
nivä scm den pä eurodollar Skiljaktigheten mellan ränteutvecklingen i de tre
största industriländer na hänger samman med det att kon]unktun'n vant fortsalt
stark 1 V.-isltyskland och lap.in Den brittiska räntan steg mycket krattigl
våren 1988 och har fortsatt till rekordhöjder under 1989 på grund av hog
inflation och stort bytesba-

lansunderskott,
trots en kraftig avmattning av tillväxten. Höjningen av den brittiska ranian ar
en av de viktigaste orsakerna lill att skillnaden mellan SSVX-rantan och
korgrantan inle ar stoire De stigande omvärldsrantorna och oro för den inhemska
ekonomiska utvecklingen medförde att räntorna, särskilt pä obligationer, steg
kraftigt under hösten I början av november publicerade finansdepartementet en
bedömning av ekonomins utveckling 19891991, där bland annat bytesbalansunderskottet
beräknades öka betydligt Marknaden reagerade på detta med kraftigt hojda
räntor. Vidare föreföll det som om skattere formens pnsgenomslag 19901991
tidigare inte diskonterats helt och hållet av marknaden utan först nu till
fullo togs med i bedömningarna Den höga räntenivån bibehölls under resten av
året och följdes i januari av ytterligare höjningar. I början av december
hojde riksbanken diskontot frän 9.5% till 10,5%

Diagram 3. Avkastningskurvati

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Den
länga räntan läg vid årsskiftet 1988/89 på ungerar samma nivä som den korta
Vid ätslramningen vårvinlcrn 1989 steg både den korta och den långa räntan
ungefar lika myckel Vid rantouppgängen i november 1989 höjdes däremot den
modellänga ranian mer an den korta. Den s k avkastningskurvan som visar räntan
pä placeringar med olika löptid, var alllsä lill en början relativt flat vid
årsskiftet och vid mitten av 1989. se iiiti\(rni\i 3 Mot slutet av året var
avkast-ningskurvan svagt positiv upp till 3 är* löptid och därefter nägot
negaliv

Kredtrnarknaden

Under 180 inträffade stora förskjutningar, dels mellan
upplåning mom och utom landet, dels i utlåningen mellan olika kreditinstitut
Bakom dessa förändringar ligger bl a den i foregående avsnitt beskrivna ränteutvecklingen
Bankernas utlåning i utländsk valuta har okat krattigl på grund av det vidgade
gapet mot de viktigaste utlands-räntorna Bostadsinstitutens utlåning, som
till övervägande del ar långfristig, befrämjades av att lång upplåning under
större delen av året ställde sig billigare an den korta Det framgår av tabell I
att bankernas inhemska nettoutlåning ; svenska kronor, räknat som procentuell
ökning av stocken over en tolvmånaderiiperiod. läg kring 14% under 1987. dvs
höga okningstal andra året etter kreditmarknadens avreglering Under följande
12-mänadersperiod trappades ökningstakten upp ytterligare Under 1989 mer an
halverades emellertid ökningstakten Ökningstakten for utlåning i utländsk
valuta har däremot under två år legal pä mycket hog nivå

Utlåningsstocken i utländsk valuta uppgår till mycket
stora belopp, som till övervägande delen ar osakrade Förväntningar om en
svensk devalvering skulle kunna leda till stora och snabba utflöden.

Utlåningen i SEK har 1989 dominerats av bostadsinstituten,
som okade sm utlåning mer an under 1988. Bankerna har tappat marknadsandelar
Finansbolagens upplåning har upphört att oka

Institutionella faktorer har medverkat til)
bostadsinstitutens expansion på de ovnga

institutens bekostnad De förra saknar kassakrav, vilka
som nämnts skärpts for de senare Bostaåsir.stHuien hjr fåft okad rörelsefrihet
for sin upp- och utlåning och har härigenom kunnat bredda sina sortiment
Ändrade kapitaltäckningsregler 1990 kan komma att begränsa bankernas
utlänmgska-pacitet, vilket redan 1989 torde ha orsakal en överflyttning av
bostadskrediter till bostadsinstituten.

Bostadsinstitutens län avser nybyggnation, överlåtelser
och hojd belåning av äldre fastigheter Utlåningen till nybyggnation har okat
på grund av en ökning av antalet färdigställda lagenheter med statliga lån
samt okade produktionskostnader. Höjningarna av äldre län har moiligg/orts av
hofda beJå-ningsvarden

Totalt sett minskade bankernas och bostadsinstitutens
utlåningsokning från 166 mdkr (SEKl år 1988 till 132 mdkr år 1989, se tabell
2. Minskningen mellan åren ar ännu tydligare for den del av utlåningen som av
ser hushållen, jamfor tabell 3

Tabell 1. Bankemas nettoutlåning, procentuell
tolv-rnänadersförändring. mdkr

SEK

Uthnäsk

valuta'

1987
14,2

21,4

1988
26,8

53,1

1989
10,2

66,0

Ullamngsstocl;
1989-12-31 484

302

'
Bol((orda värden

Tabell 2. Nettoutl å ning i SEK fr å n banker, bostadsinstitut och finansbolag, mdkr

Tabell 3. Nettoutlåning till hushåll, mdkr

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

1988 1989

Banker

95 45

Bostads-
.

institut'
71 87

Finansbolag
-3 -7'

1988 1989

Banker Bostads

institut'

54
34

12
46

Utl å ningsstock 1989-12-31

484

589'

109'

Utl å ningsstock 1989-12-31

261
305

'
LJnglrJidgvjtlJning

' Utl å ning ull sm å hus

och
bosti

idsrjtter

Obligationsmarknaden

Akliviteten p å certifikatmarknaden har ö kat under senare å r Bostadsinstituten utnyttjade program for 16 mdkr 1987 och 25 mdkr
1988, foretagen f ö r 22 mdkr resp. 23 mdkr. Under
perioden januari oktober 1969 var
utnyttjandebeloppet 15 mdkr. Denna utveckling har I och for sig verkat begr ä nsande p å obligationsemissionerria Ä andra sidan har bostadsinstituten
successivt ersatt kapitalmarknadsreverser med obligationsl å n. Netlouppl å ningen mot t'Ostadsobliga-tioner
har okat mellan 1988 och 1989 under det alt den utest å ende stocken statspapper minskat n å got, jamfor tabell 4

Tabell 4. Placeringar civ statspapper' och bostadspapper
januarinovember 1988 resp. 1989

I9SS

1989

ian-noii

lan-tto-c

Banker

-20.8

7.9

d ä rav;

Statspapper

7.9

9.5

Bastadspapper

-12.9

-1.6

F ö rs ä kringsbolag

30.5

27.3

d ä rav:

Statspapper

2.2

Bostadspapper

28.3

17.7

AP-fonden

27.2

24.9

d ä rav

Statsp.ipper

3 2

-7 5

Bostadspapper

24 0

32 4

Ö vriga

29.7

10.2

d ä rav

Statspapper

5.6

-26 3

Bostadspapper

24 1

36 5

Totalt

66.6

70.3

d ä rav

Statspapper

3 1

-14.7

Bostadspapper

63.5

85.0

1
Slalsskiildvaxbroch

sljt.obliganonrr

'
Obligaiiunfr uch itirl

JgslJn

F ö rs ä kringsbolagens placeringskapacitet ö kade
1989 tack vare stora eng å ngsbetal-ningar av premier p å de nu utm ö nstrade
fem å riga kapitalf ö rs ä kringarna.
Efter valutaavregleringen har emellertid deras place-ringsfordelning f ö rskjutits till f ö rdel
f ö r bl a aktier. Det kan noteras att
f ö r ä ndringarna av f ö rs ä kringsbolagens och AP-fondens innehav av statspapper respektive
bostadspapper g å tt i motsatt riktning. 1 sektorn
" ö vriga" ing å r bl a avkastningsfondema och {numera} utlandet
Utlandet k ö pte under perioden juli november 1989 kronobligationer for 32,5 mdkr

Fastighetsmarknaden

Prisstegringen p å
den svenska faslighets-marknaden d ä mpades
under 1989. Genomsnittligt blev pris ö kningen
mellan 10% och 15% Detta ar visserligen l ä gre
ä n under tidigare å r men f å r
ä nd å bedomas vara en h ö gre
prisutveckling ä n vad som allm ä nt f ö rv ä ntades i b ö rjan
av å ret. Skillnaden mellan olika delar
av marknaden ä r dock stora och for vissa sektorer
inom fastighetsmarknaden kan man under fjol å ret
konstalera all priser och hyror inle givit en positiv realutveckling.
Kannetecken p å att marknaden mattades av under
1989 ä r fr ä mst att utbudet ö kade N ä got f ö renklat kan
man d ä rf ö r saga att d ä mpningen i fastighetsmarknaden mer
avspeglades p ä utbudssidan an 1 prisutvecklingen.

Man kan notera lie viktiga faktorer som l å g bakom den svagare utvecklingen p å den svenska fastighetsmarknaden. Den f ö rsta av dessa ar borttagandet av valutaregleringen.
1 och med att valutakontrollen i ö rsvann ö ppnades m ö jligheten
tor svenska akt ö rer att placera i ullandska
fastigheter Under 1989 kunde man se en tydlig tendens till omstruktureringar
i fastighetsportl ö ljerna till form ä n for utlandska investeringar. Sammantaget ber ä knas svenska foretags forvarv av utlandska
fastigheter ha uppg å tt till ca AO mdkr under 19 Ö 9.

Det andra skalet till den okade os ä kerheten inom fastighetsmarknaden sammanh ä nger

med skattereformen. Det ä r inte okomplicerat att se vad den sammantagna effekten av skatteoml ä ggningen blir f ö r
den svenska fastighetsmarknaden. Det ä r
dock uppenbart att ett antal delf ö r ä ndringar inom ramen f ö r ska I tereformen p å verkar
fastighetsmarknaden p ä ett negativt s ä tt. Hur stora effekterna blir f ö r olika delmarknader s ä som kommersiella fastigheter respektive bostadsfastigheter ä r om ö jligt att
saga f ö r n ä rvarande. Analysen m å ste i detta
skede begr ä nsas till att os ä kerheten har ö kat
f ö r marknaden med hansyn till
skatteoml ä ggningen.

Det tredje skalet till att marknadens expan sion dampats
sammanh ä nger med de allm ä nekonomiska utsikterna. De betydande balansproblem
som den svenska ekonomin brottas med och som f ö r n ä rvarande framf ö rallt bearbetas med hj ä lp av penningpolitiken, kommer att leda lill h ö ga r ä ntor. Elt
fortsatt h ö gt r ä ntelage i kombination med eventuell negativ p å verkan fr å n
skatteoml ä ggningen p ä fastighetsmarknaden, har bidragit till den lugnare
utvecklingen p å marknaden under 1989.

Fondens placeringskapacitet

ATP-systemets utveckling under 1989 innebar fortsatt h ö ga anspr å k
p ä fondens avkastning Den del av
pensionerna som betalas med fondf ö rvaltningens
avkastning uppgick till 11,6 mdkr, utg ö rande
16,7% av pensionsutbetalningarna. (1988: 11,5 mdkr resp. 19,0%)

Resultatet av fondf ö rvaltningen
som den framg å r av resultatr ä kningen, uppgick i in- laktsrantor till 36,3 mdkr
(1988: 33,6 mdkr). Ett salt att mala fondf ö rvaltningens
totalavkastning framg å r av nedanst å ende tabl å .

J«SS 1989

1
Genomsnittligt dis-

ponerat kapital under

ä rel*
(marknadsv ä rde.

]

Mkr)

312 545

336 944

2 Avkastning
(Mkr)

39 907

18 717'

varav

Intaktsrantor/

kostnadsranlor

33 499

36
171 ;

Reavinstnetlo

+ Zb9

-lo8'

Forandrmgar

i kursv å rden

+b 139

-17 285

3 Totalavkastning, % =()_ 12,8 5,6

(1) " Ccnumsnitliig balansomslutning = Isumman av m å nadsvarden)

Som framg å r av ovanst å ende avkastningsber ä kning ing å r i avkastningen s å v ä l
periodi-serad r ä nta som realiserade och
orealiserade v ä rdef ö r ä ndringar i portf ö ljen. Dessa har satis i relation till etl under ä rel genomsnittligt disponerat kapital, baserat bl a
p ä en

marknadsv ä rdering av
portf ö ljen. Fondf ö rvaltningens avkastning kan numera matas p ä delta satt eftersom framv ä xten av fungerande finansiella marknader efter
avregleringen och avskaffandet av placenngsplik-ten, m ö jligg ö r en kvalitetsm ä ssigt b ä ttre
marknadsv ä rdering. Marknadsv ä rderingen kan dessutom g ö ras p å flera v ä rdepapper ä n
tidigare. Det b ö r noteras alt detta satt att m ä ta avkastningen skiljer sig fr ä n det ber ä kningss ä tt som redovisas i avsnittet om portf ö ljavkastning p å
sid 24.

Ber ä knat som andel av fondkapitalet uppgick
avgiftsunderskot tel (avgifter ./. pensio-nei) lill 3,4% vid slutet av 1989
(1988: 3,5%) Denna andel motsvarar den reala avkastning som m å ste tillgodoses f ö r
att tillg å ngarnas reala v ä rde skall vara of ö r ä ndrat. Figuren p å
sid 16 ä r avsedd all schematiskt å sk å dligg ö ra de kapilalfloden som ä gt rum i fondf ö rvaltningen
under å r 1989.

Fondkapitalet till marknadsv ä rde uppgick till 340,5 mdkr vid å rets
slut vilket ar en uppg å ng med 11,3 mdkr {1988 31,5 mdkr).

Fondens kapilalfloden j ä mte
fondkapitalets

utveckling i l ö pande priser å ren 1960 1989

redovisas i tabl å n p ä sid 17 ,

Den totala ATP-avgiftens storlek uppgick till 11,0% ä r 1989 vilket ä r
en h ö jning med 0.4 procentenheter fr å n 1988. Av denna utg ö r 0,2 procentenheter en avgift som tillf ö rs l ö n-lagarfonderna. F ö r innevarande å r
har riksdagen beslutat h ö ja den totala avgiftssatsen f ö r ATP med 2 procentenheter till 13,0% Effekten av
ATP-avgiltsho|ningen 1990 p å l ö nekostnaderna neutraliseras av en motsvarande s ä nkning av folkpensionsavgiften. Under 1989 ber ä knas den utbetalda l ö nesumman ha okat med drygt 11%. Det ä r en betydligt h ö gre ö kningstakt an vad som tidigare f ö rulsetts.
Tillsammans med avgiftsh ö jningen p å 0,4 procentenheter ä r 1989 har detta inneburit en inle ov ä sentlig h ö imng av avgiftsinkomster-ia. De
uppgick å r 1989 lill 57,6 mdkr vilket ä r en ö kning med
17,4% (1988: 49,1 mdkr resp. 11,8%). Avgiftsunderlaget ber ä knas ha uppg å tt
till ca 529 mdkr under 1989 (1988' 475 mdkr). Till delta kommer de egenavgifter
som betalas via uppb ö rden av direkt inkomstskatt. Storleken
p å de egenavgifter som betalades in å r 1989 uppgick till 3 710 mkr, varav 1 724 mkr avs å g inkomst å ret
1987. Mellanskillnaden dvs 1 977 mkr ö verf ö rdes l ö pande
under å ret vid varje uppbordstitlf ä lle av B-skatt med elt schablonbelopp motsvarande
11% av B-skattens storlek. Denna uppb ö rdsf ö r ä ndring ä gde rum f ö rsta
g å ngen ä r 1989 och inneb ä r att fondf ö rvaltningen under de tv å å ren 1989 och
1990 f å r "dubbla" egenavgifter,
dvs dels en slutreglering av å ren 1987 och
1988, dels prelimin ä ra ö verf ö ringar f ö r respektive inkomst å r. Den uppbyggnad av kapitaltillf ö rseln
till l ö ntagarfonderna som f ö rfattningsm ä ssigt
reglerats fram till slut å ret 1990 har hittills.

Skr.
1989/90:137 Bilaga I

Skr.
1989/90:137 Bilaga I

Fondkapitalets utveckling 19601989, (marknadsvärde, mdkr)

Skr.
1989/90:137 Bilaga I

Avkastning

Avkastning frän delionder

Avgifter

Överskjutande löntagarfondsmedel

Pensionsutbetalningar

Ad min ist ral ionskosl nåder

Tillväxt i fondkapitalfmdkr)

Procentuell förändring av fondkapitalel

Fondkapital (marknadsvärde)

framförallt genom vmstdelningsskatten, bli vit högre an
beräknat. De överskjutande medlen av det växande skatteuttaget skall i avvaktan
på rekvisition av löntagarfonderna förvaltas av forsla-tredje fondstyrelserna.

Vid utgången av är 1989 förvaltade sälunda första tredje
fondstyrelserna 8,5 nfidkr av oversk|utande hnlagarfondstnedei vilket ar en
ökning med ca 4 mdkr år jamfort med år 1988

När kapitaltillförseln till löntagarfonderna avslutas år
1990 uppskattas enligt nu gällande beräkningar löntagarfondernas tillförda
kapital uppgå till ca 17,3 mdkr i löpande priser. Vid etl oförändrat
skatteuttag fram t o m inkomslåret 1990 skulle vinstdelnings-skatten och arbetsgivaravgiften
ha inbringat ca 18,5 mdkr utöver de drygt 17 mdkr. vilket
"överskott" tillföres de tre första AP-fonderna, se diagram 4. På
grund av eftersläpningar i uppbordssystemet inflyter medel två år etter
inkomståret 1990.

Pertsionsiitgiftenw i ATP-systemet ökade under är 1989
med 14,2% till 69,2 mdkr (1988-12,6% resp. 60,6 mdkr). Basbeloppet, som
reglerar värdesäkringen i pensionerna höjdes från 25.800 kr till 27.900 kr
eller med 8,1% varav 600 kr i en engångshojning for alt kompensera pensionärerna
för devalveringen. För innevarande år har basbeloppet fastställts till 29.700
kr eller en ökning med 6.5%.

Utbetalningarna av ATP-pensioner och därmed anspråken på
fondens avkastning växer, trots den kraftiga avgiftshöjningen innevarande år,
snabbt framöver bl a genom att

1960 1970 1960 1985 I9SS 19S9

2.0

10,4

22,9

39,9

18,7

0,1

0.5

0,6

6.1

22,2

34,5

49.1

il.b

3,1

4,0

-1,2

-19,0

-42,1

-60,6

-69,2

-0,1

-0,2

-0,3

-0,5

6,8

13,4

15,1

31,5

11 3

3,4

35,9

145,3

245,3

329,2

340,5

antalet pensionsberättigade okar liksom deras
genomsniltliga pensionspoäng. Till detta kommer en högre genomsnittlig
livslängd och eri okad andel förvärvsarbetande kvinnor samlidigt som
ATP-systemet när sitt fultfunklionssladium.

För admxmsirationen av allmanna tillaggspensioneringen
(förutom fondstyrelsernas interna verksamhet) ar elt flertal myndigheter och
institutioner involverade I hanteringen av ATP deltar riksförsäkringsverket
{regelsystem, ADB, pensionsanvisningar), försäkringskassan (fiandlaggning och
utbetalningar), lansskattemyndighet och lokal skattemyndighet (debitering,
uppbörd, beräkning av pensionsgrundande inkomst, administration),
kronofogdemyndighel (indrivning), statens lone- och pensionsverk och Kommunernas
Pensionsanstall {samordning av pensionsberakningar och utbetalningar).

Ar 1989 har lotah 461 mkr utbetalats till ovanstående
myndigheter. Det ar en uppgång med drygt 13 mkr sedan 1988. Arets
utbetalningar grundar sig på beräkningar utförda och sammanställda av
riksförsäkringsverket.

Summan av de inflöden och utflöden av kapital som
relaterats ovan har inneburit net- toplaceriTigar år 1989 på 27.3 mdkr Därutöver
har under året amorteringar, forfall och tnlösen i värdepappersportfoljen uppgått
lill ca 24 mdkr i de långfristiga värdepapperen och till ca 14 mdkr i de
kortfristiga placeringarna. Till detta kommer otnpta-ceringar i
portfoljsamtnarisätlningen på ca 50 mdkr, som gjorts av placeringspoliliska
skal. Sammantaget innebar detta att brut-toplacenngarna uppgick till ca 115
mdkr vilket framgår av nedanstående tablå

Förstatredje fondstyrelsemas placeringar under 1988 och
1989, (mdkr)

Bruttoplaceringar
Nettophceringar 1988 1989 J988 1989

Placeringar

obligationer,
förlags- och reverslån

ptnningmarknadsplaceringar

fastigheter m m

152,1

114,9

23.5

27,3

133,6

93,6

29.4

20,5

18,5

18.4

-5,9

3,9

2.9

2,9

Diagram 4. Löntagarfondernas finansering, utbetalda medel
och av 13 fondstyrelsenia förvaltade medel, (ack. värden, mdkr)

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

PlaceringspoUtiken

Penni ng-

och
obligationsmarknad

AP-fondens placeringspolitik for värdepappersportfoljen
bygger på en värdering av tre portfoljnsker. ränterisk, likviditetsrisk och
kreditrisk Målsättningen ar att med en given sammansiiUning av dessa risker
uppnå maximal avkastning i vardepappersporl-foljen.

Ränterisk ar ett satt att beskriva hur mycket en portfölj
med faslförrantade värdepapper påverkas av en förändring i det allmanna
räntelaget. Ränterisken beroi i allt väsentligt pä värdepapperets löptid Valet
av ränterisk I en porttol) påverkas bl a av vilken typ av placerare det
f;aller. For en långfristig placerare, som t ex AP-fonden, ar det naturligt
att arbeta med en högre ränterisk, dvs en längre löptid i portföljen, an vad en
kortfristig kassaförvaltare skulle göra AP-fonden har dessutom, pga den
relativa portfölj-storleken 1 marknaden, etl allmänt intresse av att undvtk.i
placeringar med alltför kort nominell löptid. Härigenom minskas risken som
linns i att successivt omplacera stora volymer i en, i dagsläget, relativt
illikvid marknad.

Det andra centrala nskbegreppel likviditetsrisk
beskriver risken for att en långivare inte kan omsätta sitt värdepapper i en
fungerande marknad. Även har finns det skillnader i attityden mellan olika
placerare I marknaden. For AP-fonden som långfristig placerare, är behovet av
likviditet ell.?r rörelsekapital mindre an för t ex ett industriföre-

tag. Delta
gör att mindre likvida placeringar ar av större intresse for fondens del an for
Mertalet andra placerare. Kreditrisken anger risken for att en långivare inte
tår tillbaka hela eller delar av kapitalbeloppet eller räntebetalningarna I
välutvecklade marknader ar staten den bastå låntagaren/kreditrisken.
Avkastningsjamforel-ser brukar därför utgå från räntan på statspapper. 1 den
svenska marknaden ar merav-kastningen for att höja kreditrisken, dvs gå från de
allra bastå lånlagarna till de något mindre goda låntagarna, begränsad
Hittills har det i huvudsak varit AP-fondens bedömning att den meravkastning
som vant mojlig att uppnå genom att placera medlen utanför kretsen av de allra
bastå låntagarna, inte varit tillräcklig.

Sammansättningen av olika typer av räntebärande
värdepapper i den svenska marknaden under senare år, kan sagas karaktäriseras
av en övergång från direkta lån till finansiering via penning- och obligationsmarknaden
med hjälp av olika typer av marknadspapper. Detta avspeglas i AP-ton-dens
portfölj i en okande andel obligationer och certifikat. 1 slutet av 1989
uppgick obli-gationsportfoljcns andel av den totala räntebärande portfol|en
till 84,9%, en oknmg med 1,0% från 1988

På obligationsmarknaden var del framförallt
bostadssektorn som okade sina volymer på marknaden. Bostadsobligationer passar
val in I AP-fondens portfölj då de kredit-riskmassigt hor till de sakrare
placeringarna samtidigt som de handlas till en högre ranta an t ex
statsobligationer. Skillnaden i avkastning mellan femåriga stals- och bostads-

obligationer steg under 1989 med ca 0,3 procentenheter
till ca 0,5%. Bostadssektorns andel av fondens räntebärande portfölj steg
under året med ca 4,9% och låg i slutet av året på 59,4%

Under 1989 minskade fondens statsobliga-lionsinnehav med
5,1% till 22,4% av de räntebärande placeringarna. Denna minskning följer lill
viss del monstret i hela obligationsmarknaden där statens andel under senare
år har minskat

Direktlån

Den traditionella målgruppen for AP-fondens
hittillsvarande direkltänegivning utgörs av kommuner/landsting samt kommunala
bolag. Vid slutet av året uppgick lånestocken till denna sektor till 11,7
mdkr. vilket är en nedgång med 1,6 mdkr under 1989. En annan tidigare stor
mottagare av direkl-lån från AP-fonden utgjordes av mellan-handsinstituten Här
återfinns främst bostads- och företagsfmansierande institut. En VISS
nyutlänmgsverksamhet har förekommit under 1989, främst for att tillfredsställa
specifika, ej marknadsfbrenliga, finansieringslösningar. Totalt sett
amorteras dock-stocken successivt 1 takt med forfallostrukturen på tidigare
utelämnade krediter.

Sålunda uppgick reverslän, (främst i form av
kapitalmarknadsreverser), tiH bostadsfi-nansierande institut lill 14,4 mdkr per
1989-12-30 jamforl med 16,6 mdkr för ett år sedan. Utvecklingen ar likartad
beträffande de foretagsfinansierande instituten dar volymen uppgick till 12.3
mdkr per 1989-12-30 vilket innebar en nedgång med 2,7 mdkr under 1989.

Förutom utlåning till nu nämnda låntagar-grupper har
AP-fonden numera även möjlighet att lämna direktlän till privata svenska
bolag. Dessa utlåmngsmoiligheler är begränsade till fem procent av fondens
totala placeringar. Verksamheten har utvecklats posUivl under 1989 och toValt
uppgår utlåningen per 1989-12-30 till 4,1 mdkr. I utlåningen ingår både
kortare län {13 ånga) och längre län med speciell betalningsprofil. Förlagslån
till främst banker och mellan-handsinstJtut har ökat med 0,6 mdkr under 1989
och uppgick till 3,1 mdkr per 1989-12-30. Under året har 1.5 mdkr utbetalats i
torm av nya förlagslån. Refinansienngslänen uppvisar en fortsatt minskning.
Uteslående volym uppgick till 0.8 mdkr vid utgången av 1989 jamforl med 1,3
mdkr vid utgången av 1988

Den framstå anledningen lill nedgången i AP-fondens
traditionella direktlån utgörs naturligt nog av framväxten av en egentlig
penning- och obligationsmarknad även tör de sektorer som tidigare ej hade
tillgäng till en sådan marknad for sin kapitalanskaffning Avregleringen har
skapat utrymme for kommuner och kommunala bolag att, via certifikatprogram, på
ett ändamålsenligt satt komma i åtnjutande av billig kortfristig upplåning.
Delsamma gäller for mellan-

■ handsinstituten som dessutom
idag har till

gäng till obligationsmarknaden dar kapital

kan anskaffas till standardiserade villkor

och läg ranta. Dessutom har finansiering i

■ utländsk valula ökat kraftigt.
Sedan halv-

årsskiltet 1989 kan även finansiering i

svensk valuta ske utomlands.

Denna utveckling har bidragit till att räntemarginalen
mellan marknadspapper och reverslån pressals Utifrån AP-fondens
place-ringsperspekliv. har meravkastningen for att gä från en' likvid placering
på obligationsmarknaden till en likartad placering i form av reverslån ofta ej
varit lillracklig för att ersätta den minskade grad av likviditet som en s k
"private placement" innebär

Den nyutlåning som förekommit har i stor utsträckning
skett i former som mölt kredit-tagarens krav på'anpassade finansieringslösningar.
Exempel på sådana lösningar ar:

län med rörlig
ranta

lån med fast
ranta frän en månad upp till femton år

lån med
ränteomfordeining

långfristiga lån med periodiskt älerkom-

: mande ranlejustenngar

långfnstiga lån med valfrihet for låntaga

ren att vdlja längd pä kommande rante-

bindningspenod

Ändamålet med finanseringen har vant de traditionella mom
den kommunala verksamheten skolor, vatten och avlopp samt ovnga andamål mom
investeringsbudgeten. Inom ramen for de kommunala bolagens verksamhet har
energisektorn intagit en dominerande roll.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Skr.
1989/90:137

Diagram 5 och 6: Placeringamas fördelning på
låntagarkategorier öliaga 1

ultimo
december resp. år, (anskaffningsvärden, procent)

N ä ringsliv 15%

Penningmarknadsplaceringar
1 %

Staten 27%

Penningmarknads-placeringar 2 « /o.g, y

N ä ringsliv 13%

Staten 22%

Kommuner 3%

Bost ä der 54%

Bost ä der 59%

Diagram
7 och 8: Placeringamas fördelning efter placeringsobjekt ultimo december resp.
år (anskaffningsvärden, procent)

Reversl å n 14% F ö rlagsl å n
17.

Penningmarknadsplaceringar 1%

Penningmarknads-

placeringar 2%

Reversl å n 12% J>/ng%

F ö rlagsl å n 1%i

Obligationsl å n 84%

Den begränsade utlåningen lill mellanhands-instituten har
dels tillfredsställt behov av marknadsavviUnde ranlebindningslangd dels behov
av krediter med viss amorteringsprofil

Vad beträffar ändamålet med de privata företagens
krediter har de varierat frän rena rorelsekrediter till finansiering av
foretags-overlåtelser och finansering av specifika investeringar
Kännetecknande for dessa krediter ar att de beloppsmässigt ar betydande (over
100 mkr) samt "cash-flovr-massigt specialsydda Låntagarna återfinns
inom såväl tillverkningsindustrm som fastighetsbranschen och energisektorn.

Under 1990-(ale( ser AP-fonden ett fortsatt intresse frän
låntagare beträffande speciella konstruktioner i svensk valuta. Främst kommer
anspråken alt härstamma från infra-strukturella investeringar inom energi- och
kommunikationssektorn: kommunal krafl-varme, gasdistribution, komplettering
inom vattenkraften iamt land-, luft- och vattenba-serade kommunikationer Även
mom den privata industrin finns behov av anpassade finansieringslösningar for
specifika investe-ringsandamål mom produktion eller förändringar i
ägarstrukturer Nya kapitaltäckningsregler for banker och kreditmarknadsbolag
medför att behov av risktackande kapital, i form av förlagslån, okar Inom
detta segment finns ytterst varierande behov av flexibla lösningar lämpade for
finansiering inom AP-fondens mojligheter

AP-fondens fastighetsaktiviteter

Fondstyrelserna fick under 1988 möjlighet att förvärva
fastigheter. Under 1989 togs de forsla stegen niot målet att på sikt bygga upp
elt väsentligt bestånd av fastigheter. Fondstyrelserna förvärvade dels det
börsnoterade fastighetsbolaget Anders Nisses AB, dels gick fondstyrelserna in
som delägare med en andel på knappt 20 procent i det nybildade bolaget Pleiad
Real Estate AB

De två forvarven har olika bakgrund och innebord. Enligt
fondstyrelsernas bedömning var det basla sattet att etablera sig på
fastighetsmarknaden att köpa ett befintligt bestånd och därmed också få en
organisation i anslutning till forvarvet Av detta skal gavs under msirs 1989
elt offentligt erbjudande till aktieägarna i Anders Nisses AB Förvärvet
slutfördes i december och fonden har nu påbörjat tvängsinlosenforfarandet av
utestående minoriletsandelar.

En förutsättning för att bl a begära tvångs-inlosen ar att
den juridiska personen som begär inlösen ar etl aktiebolag. Av denna anledning
bildades ett bolag AP-fondens fastighetsbolag AB, med de tre fondstyrelserna
som ägare Bolagets uppgift var att slå for uppkopserbjudandet av Anders Nisses
AB Bolaget har ett eget kapital på 60 000 kr och har ej haft några anställda
under 1989. (se vidare tabell 9. sid 43)

Forvarvet av Anders Nisses AB utgör stommen tör tondens
vidare aktiviteter pä den svenska fastighetsmarknaden. Nisses tastig-hetsbestånd
har etl marknadsvärde på ca 4 mdkr Geografiskt ligger tyngdpunkten i beståndet
1 Stockholm med knappt 70 procent samt I NorHand med ca 10 procent Vidare har
Nisses ungefar 20 procent i form av innehav 1 fxtndon. Den alldeles
övervägande delen eller ca 96 procent utgöres av kommersiella fastigheter.

Som nämnts ovan svarar förvärvet av Nisses for den
omedelbara satsningen pä den svenska fastighetsmarknaden For att tillgodose
behovet av utlandska fastighetsforvarv, vid sidan av Nisses fastighetsbestånd i
London, deltog fondstyrelserna i bildandet av ett nytt svenskt fastighetsbolag
vid namn Pleiad Real Estate AB Bolaget har sm upprinnelse 1 att AB Volvo
önskat aktivera sitt fastighetsbestånd och av det skalet initierat elt
samarbete med etl antal intressenter Delägarna i bolaget ar förutom AB Volvo
och AP-fonden, SPP, PK-bankens pensionsstiftelse samt WASA Med undantag av
det vid starten tillförda beståndet av Volvofastigheter, kommer bolagets
fortsatta verksamhet att vara utlandsonenterad. Pleiad Real Estate AB har
under andra halvåret [989 genomfort omfattande lörvarv av fasligheter i
utlandet.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Fastighetsprojekl

Stockholm Globe Arena
"Globen" v ä rldens st ö rsta sfanska byggnad for sport och
kultur, f ä rdigst ä lldes p ä rekordtid
och ö verl ä mnades till staden i februari 1989. "Globen"skapar identitet
och attraktivitet tor fiela den nya stadsdel som Globen City utg ö r. Av totalt 137 000 m koiiimeisiella lokaler kontor, butikscenlnim, hotell har 87 000 m' f ä rdigst ä llt:, under 1989

Totalinvesteringen.tramitill 1993, inkl upprustning av
Soderstadion och Isstadion, bedoms uppg å
till ca 3,5 mdkr I Hovet Centrum KB. numera Globen City KB ar AP-fonden via
Nisses del ä gare med 20To

Alviks Strand, bel ä get
p å randen av centrala Stockholm, har
uppm ä rksammats s å somett exempel pii nytt milj ö och tunktionstankande f ö r kontorslokaler En ny byggteknik har applicerats mycket exakt och d ä rmed tidsbesparande samt med sunda byggmaterial. Den medger en stor
forand-

■ringspolential med flyttbara vaggar for snabba
omorganisationer samt etl individuellt klimatval. Den imponerande gallerian
har tillf ö rt Alviks Strand en ny dimenbion.
Snabblws. resebyr å m m finns nu p å plats f ö r
hyresg ä sternas narservice. AP-fonden ä ger via Nisses 98% av Alviks Strand d ä r Nisses har sitt. huvudkantor. 1 januari 1988 f ö rv ä rvades
fastigheten 4/5 Millbank med det v ä lk ä nda Crown Agenl-huset, byggt 1915 for administration
av'kronkolonierna, alldeles intill hlouses of Parliament i London. Totalt ing å r ca 13 000 m kontor och 14 etagev å ningar i fastigheten. Investeringen uppg å r til) totah drygt 800 mkr varav AP fonden via
Nisses ä ger 92%. Bygglov erh ö lls i november 1988 Den arkitektoniskt intressanta
ä ldre byggnadsdelen har under å ren fon.'anskals genom ombyggnader. Nisses å terst ä ller nu
huset i ursprungligt skick men med moderna installationer enhgt koncept (r å n Al-viksStrand

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Portföljavkastningen

Del fmns m ä nga olika
satt att beskriva en vardepappersportf ö ljs
avkastning En metod ar att bara ber ä kna
den avkastning som faktiskt realiserats i portf ö ljen under det g å ngna å ret Delta ar dock en ofullst ä ndig metcd p å
grund av att den inte t ä cker I ex v ä rdef ö r ä ndringar. Elt mer fullst ä ndigt satt ar ist ä llet
att f ö rutom det direkta infl ö det av r ä ntor
och realisationsvinster till portf ö ljen
ocks å beakta hur de orealiserade v ä rdena har f ö r ä ndrats. Ä ven
med den principen finns det dock m å nga
olika satt ati redovisa avkastningen.

M å ls ä ttningen i f ö rvaltningen ä r att uppn å hogsla
m ö jliga avkastning i hela den r ä nteb ä rande portf ö ljen. Utv ä rderingen
av avkastningen bor d ä rf ö r ske totalt p å de r ä nteb ä rande tillg å ngsslagen obligationer, l å n och korta placeringar. F ö r alt skapa en ö kad
m ö jlighet till j ä mf ö relse s å v ä l over liden
som mellan olika f ö rvaltare besl ö t f ö rs ä kringsbranschen for ett par å r sedan alt redovisa sin avkastning enligt
enhetliga normer. AP-fonden har sedan 1986 redovisat sin avkastning p ä samma s å tt.
Av nedanst å ende tabl å framg å r
hur fondens avkastning f ö r perioden 1986 1989 varit vid en redovisning enligt f ö rs ä kringsbolagens
modell. Totalavkastningen best å r av Iv ä komponenter, periodiserad ranta och v ä rdef ö r ä ndring. Detta syns ä tt inneb ä r att man, n ä got f ö renklat,
kan beskriva det s å att placeraren vid b ö rjan av å ret
k ö per en portf ö lj som sedan saljes p å bokslutsdagen. Avkastningen som kommer placeraren tillgodo ä r s å ledes all
den avkastning som innehavet ger ratt till. Det finns med detta salt att m ä ta avkastning inga kopplingar till kassafloden.

Den periodiserade r ä ntan
utg ö r rantefl ö det p ä portf ö ljen oavsett om det utbetalats under verksamhets å ret eller inte. V ä rdef ö r ä ndringen
visar hur portf ö ljens marknadsv ä rde f ö r ä ndrats under det g å ngna å ret som ett resultat av
skiftningar i det allm ä nna marknadslaget samt de
realiserade kursvinster/ f ö rluster som uppst å tt vid omplaceringar.

Under 1989 hade AP-fonden i sin portf ö lj en totalavkastning, malt enligt f ö rs ä kringsbolagens
model], p å 6,1% Denna avkastning byggdes upp
av 11,7 procentenheter i periodiserad ranta och 5,6 procentenheter i v ä rdef ö r ä ndring.
Under 1989 p å verkades avkastningen i hog grad
av den r ä nteuppg å ng som skedde i slutet av å ret vilken orsakade den negativa v ä rdef ö r ä ndringen. Som elt resultat av ranteuppg å ngen har de v ä rderings-kurser
{huvudsakligen Ir å n Stockholms Fondb ö rs) tilTvilka portf ö ljen v ä rderas vid resp. å rsskifte justerats ned. I stort sett hela den v ä rdef ö r ä ndring som redovisats ä r orealiserad och beror p å
n ä mnda r ä nteuppg å ng.
Eftersom en placerare av AP-fondens storlek m å ste ha en stor andel l å ngfristiga
placeringar blir en negativ v ä rdef ö r ä ndring en
oundviklig foljd n ä r marknadsr ä ntan stiger P å
motsvarande s ä ll hade fonden en orealiserad
positw v ä rdef ö r ä ndring under de tre f ö reg å ende å ren.

Den periodiserade r ä ntan
har sjunkit under ett antal ä r p g a att
fonden nyplacerat f ö rfallande l å n respektive gjort omplaceringar i ett successivt
sjunkande r ä ntel ä ge Denna tendens b ö rjar nu
plana ut eftersom det allmanna r ä ntel ä get under 1989 steg i forh ä llande tiil tidigare å r.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

AP-fo7idens
avkastning 19861989, procentenheter

1986 1981

Oblij L ä n

Obligationer-H å n-F
kort a placeringar

per.räntii
värdef.

tolal

12,9 4,1

17,0

13,8 -

13,8

per r ä nta v ä rdef total

12,1 0,6 12,7

12,8 0.1 12,8

Obligationer

L å n

Obligationer-

■*-korta placeringar

per.r ä nta vardef. 11,8 2,8 12,6 -0,2

total per.r ä nta
v ä rdef. tolal

14,6 11,6 -6,4 5,2

12,4 12,5 -1,3 11,2

Diagram 9: Skillnad i avkaslniitgskraii
bostadsobligalioner miinis statsobligationer med förfall 1994.
(månadsgenomsnitt)

0 45 O
40 -

0 35
0,30 -

Ranta p o en enfie e 0,50

Skr. i 989/90: 137 Bilaga
1

Under l öö o slog marknadsr ä ntan
lor v ä rdepapper utgivna av andra an
staten mer an for stalsp.ippcr Detta vr.as t ex av skillnaden I
avk.islmngskrav mellan fem å riga stats-obligalioner och tem å riga bostadsobligalioner, se iiingnvn 9 Dennj var
i b ö rjan av

ä rel ca 0.2 procentenheter men steg
successivt [ill ca 0,5 procentenheter i slutet av å ret Detla ledde till en st ö rre negativ \ardcfor - andring i fondens innehav av I ex
bostads-obligationer an for motsvarande innehav av statsobligationer

AP-fondcn5
avkasttiing på räntebärande placeringar 1989

Obligationer

L ä n

Korta placeringar

Markitad

varde

Niito

Periodiserad

Värde-

Tota!

W8S-I2-3J

19S9-1.

-31

plac

ranta

förändring

a-.jkastning

Mkr
%

Mkr

Mkr %

Mkr
%

Mkr f

i6 ö 385 84.6 274 206 85,1 24 626 30 573 11.6-16
919 6,4 13 654 5,2

46 505 14.8 41350 12,8 4 674 5
185 12,5 535-1.3 4 650 11,2

_ 1 891 0,6 6 496 2,0 4 499 413_________ O_________ 413

Obligationer-I-l å n-I-koria placeringar il4 781 100 322
052 100 24 451 36 171 11,7-17 454 -5,6 18 717 6,1

/ardeforandnnfi

) -I-
hallie

Marknadsv ä rde (1008-1,

Tingar

v periodiserade r;

1 ubljn
ov.in intar i ..>binia'h..nrr avcri par-.ial- 'xh totU,;si ä n Marl.ri-.KvavJt'. jr svno.ir,>iJtT,du l x -T j tn . il
tliei borst I ljnrp>>rttol|,
n inndr ,Ar-h.nd.-n, diri-kll.in. tftinJnMfimsslJr sarrt
Lapiljlmarknjd-rcvcr-pr KapitjlmjrknaJ,revets rantornj I.t nnl-vjrjtidi' illik\idj pljcenn.if I ■ iriya lali f;ailrr jn-kallnir>!'vjrdpt

in>;jr pi'nninmjrkn.id-,plja'firijjir uch
kinklillni"lnhji',indi'n Da den melod lur avkjstnini;sbiTa krutht under å r. I. hjr
jvkdslnin|;s>inran lur korla placeringar <

riikilJj lillnani:s'Lw vilkas innehar

v ä rderade fl

Redovisningen år 1989

Skr.
1989/90:137 Bilaga I

Redovisningsmetoder

Enligt de redovisningsprinciper som galU-r for Allmanna
Pensionsfonden skatl fondens tillg å ngar
tas upp till anskaffningsv ä rden vid ber ä kningen av fondkapitalet och i redovisningen i ö vrigt Fr ä n
och med 1988 å rs bokslut g ö rs ä ven en
resultat- och balansrakning som ar uppst ä lld
efter reala principer Resultat- och halansraknmgen efter reala principer
presenteras for de tre fondstyrelserna sammantagna En å rsredovisning som infe beaktar v ä rdef ö r ä ndringar 1 portf ö ljen
kan ocks å betrak-

tas som ofullst ä ndig
I den reala redovisningen v ä rderas s å ledes portf ö ljen
till inai-k-nadsvardcn p ä samtliga v ä rdepapper dar s å ar
mojligl Eftersom porttoljvardet snabbi kan andras b ö r man emellertid inte f ä sta alllf ö r
stor vikt vid enskilda å r, ulan ist ä llet betrakta resultatutvecklingen i etl l ä ngre perspektiv

Nedan f ö ljer n å gra definitioner p å begrepp som å terfinns s å v ä l i den nominella som reala
redovisningen.

Grundkapital

Summan av avgifter, lontagarfondsmedel och
"utdelning" fr å n ö vriga delfonder, minskad med utbetalningar avseende pensioner,
administrationsbidrag (till RFV m fl), ö verforingar
till l ö ntagarfonderna, fj ä rde fondstyrelsen samt femte fondstyrelsen

Fondkapital

Noivuiell redouisiiing

Grundkapitalet enligt ovan okat med ackumulerade bokf ö ringsm ä ssiga ö verskott.' Real redovisning

Grundkapitalet uppindexerat ( å ren 1960-1987 med respektive å rs konsumentprisindextal) jamte ackumulerade reala ö verskott.

Fr o m 1988-01-01 uppindexeras grundkapitalet m å nadsvis.

V ä rdepappersportfoljen

Nominell redovisning

Samtliga v ä rdepapper upptages enligt reglementet lill anskaffningsviirden. Real
redovisning

1 portf ö ljen ing å ende obligationer, partialbevis och forlagsbevis
samt bostadssektorns kapitalmarknadsreverser upptages till
inarknadsvtirde/horsv ä rde Onoterade v ä rdepapper upplages till anskaffningsv ä rde

F ö r ä ndringen av det sammanlagda marknadsv ä rdet p å verkar den reala resultatr ä kningen.

'
Enligt 26 1 reRlemenlel uigor ocki å
1 3 fondstyrelsernas sammanlagda
londkapital vardera! ull anskatf-ningsvarde per utg å ngen av narmait loreg å ende ar en reslnftlion (or medelidiidelningen liil lianJe och femle
fondslvrelserna De medel som stalls till forfogandp lor vardera av dessa
fondstyrelser l å r h ö gst uppg å ull 1* av della varde Det
mc-tsvarar idag J.o mdkr

Resultat 1989

Det bokf ö ringsm ä ssiga resultatet av f ö rvaltningen av 1 3
tondstyrelsernas verksamhet (sjd 30 ö vre
delen! ar baserat p å anskaffningsv ä rden och p å verkas
inte av oreahsera-de kursvinster och f ö rluster
Del bokf ö ringsm ä ssiga resultatet blev 35.954 mkr (1988. 33.748 mkr)

Intaktsrantorna. 36 302 mkr. var 8,1% h ö gre an foreg å ende
å r Uppg å ngen f ö rklaras
huvudsakligen av att den genomsnittliga porttoljstorleken under å ret varit drygt 20 mdkr h ö gre an foreg å ende
å r Marknadens genomsnittliga r ä nteniv å
p å fem å riga statsobligationen har å r
1989 vant 11.3%, vilket ar 0,1 procentenhet h ö gre an under 1988 I posten ing å r
ptrr balansdagen upplupna ej inbetalda r ä ntor
m m. Dessa okade fr å n

13.997 mkr ä r 1988 till
15.076 mkr å r 1989.

' Ö vriga int ä kter utg ö rs
av avkastningen fr å n sm å f ö retagsfonden p å knappt 4 mkr.

Nettot av realiserade kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper har under å r 1989 uppg å tt till -168 mkr (1988: 269 mkr).

Det reala resultatet inneh ä ller ocks å en post dar det bokf ö ringsm ä ssiga
resultatet korrigeras f ö r inflationen Nuv ä rdet av de medel som har tillforts fonden fram till
och med 1988 å rs utg å ng jamte de medel som tillf ö rts under å ret
1989 (grundkapitalet) korrigeras med f ö r ä ndringen i konsumentprisindex.

Ä r
1989 har denna avs ä ttning f ö r att bevara grundkapitalets k ö pkraft uppg å tt
lill 18,4 mdkr (1988: 16.2 mdkr).

Vid marknadsv ä rderingen
per 1989-12-31

har portf ö ljens kursv å rden i forh ä llande
till anskaffningsv ä rdena f ö r ä ndrats med
totalt 17.3 mdkr (1988- 6,1 mdkrl under å ret Del ar fr ä mst
uppg å ngen i marknadsr ä ntorna i slutt't av å ret som har resulterat i den orealiserade vardenedg å ngcn.

Arets re3la resultat blev 0,3 mdkr (f988: 23,7 mdkr)

For en l å ngsiktig placerare ar det emellertid inte s ä rskih menmgsfulU att tiUmata
resultatet ett enskilt å r n å gon st ö rre vikt, snarare skall man i delta
avseende betrakta den reala balanfrakningen dar de .ickumulerade reala
resultaten sedan fondernas tillkomst kan utl ä sas De var 45,7 mdkr eller l3.4'o
av fondkapitalet vid utg å ngen
av 1989 '1988 45.4 mdkr resp. \3.t%).

Diagram 10 utvisar att de ackumulerade re-

sultaten f ö rst å r 1986 (bortsett fr ä n tidigt 60-tal) var s å stora att
balans erh ö lls mol inflationens urholkning av
grundkapitalet. Under å ren 1973-1980 urholkades fondkapitalet
kraftigt av inflationen och de regleringar som p å verkade fondens placerings-m ö jligheter.

Man kan ocks å
konstatera all fr o m å r 1981 har de reala resultaten
varit positiva de enskilda å ren Det ar
dock de senaste å rens goda resultat, fr ä mst beroende p å
de h ö ga realr ä ntorna, som gjort att det sammanlagda
fondkapitalets realv ä rde har kunnat å terst ä llas
och oka.

P ä sid 30 ff redovisas i tkr for
forsla tredje fondstyrelserna resultat-
och balansrakning sammantagna nominellt och realt saml var for sig 1 l ö pande priser avseende r ä kenskaps å ret
1989 med j ä mf ö relsetal for f988

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Diagram 10: Ackumulerade reala överskott/underskott i
procent av fondkapitalet jämfört med inflationsuppräknat grundkapital 19601989

Reala over/underskott I % av fondkapilal

Grundkapitalet n.

inflattonsuppraknat

Administration

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Fondstyrelsernas
nuvarande ledamöter och suppleanter, som förtecknats separat, är efter forslag
av arbetsmarknadens parter och andra organisationer förordnade år 1987 av
regeringen till dess fondstyrelsemas balansräkningar fastställts under 1990.
Ordförandena jämte två ledamöter i första fondstyrelsen utses direkt av regeringen.
Revisorema har förordnats intill fastställandet av balansräkning 1990. De tve
fondstyrelserna har sedan starten 1960 haft en gemensam administration.
Organisationen framgår av schema på nästa sida.

Personalen vid fondstyrelsernas gemensamma kansli har
utöver verkställande direktö-

ren
utgjorts av 20 anställda.

Fondstyrelsernas administrationskostnader har uppgålt till
31.328 tkr (1988: 22.981 tkr).

Av dessa kostnader är 5.538 tkr direkt hänförliga till
förvärvet av Anders Nisses AB.

I löner och ersättningar har utbetalts följande belopp:

Styrelser och verkställande

direktör 1 992 260:

Revisorer och valvsdelegerade 204 708:

Övriga befattningshavare 4 388 456:

Pensioner och arbetsgivar

avgifter 3 755 423:

3: Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

Resultaträkning, nominell och real

F ö rsta,
Andra och Tredje fondstyrelserna Resultatr ä kning (Tkr)

Intakter

Intakisranlor Obligationer Partialbevis Forlagsbevis
Reversef

Refinansieringsl å n
Pennmgrnarknadsplacenngar Ö vnga inlaktsraniQf

Ovnga intakter

Kufsskillnader vid avytlnng av v ä rdepapper

Summa int ä kter

Kostnader

Kostnadsrantor

inkopskosina ä er

AdiTiinistralionskosInader

KursskillnaOer miG jvytli.ncj
av var ö epappei

Summa kostnader

Arets resultat

30 275 558 1 231 296 125 5 071 874 113 224 394 978 149
490

26 787
198 1 618 297 911 5614 151 195 428 551 ,30 123 719

36 302
480

4 029

471 760

33 571
155

3 879

808 981

36
778 269

34
384 015

131 733 21 458 31 329

640 n;3

72 359

22 981 540 301

S24
623

635
641

35
953 646

33
748 374

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Realt
resultat

Netloresultal enligt ovan

Okning/minskning
av ei ''ealisefade viostetftorlustei Avs ä ttning for bevarande av cjrundkapitalets k ö pkraft Arets reala resultat

35 953 646 33 748
374

-17 265
494 6 133 735

- 1B3B1
403 -16232025

2S6 749 23 656
084

Balansräkning, nominell och real

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Balansr ä kning per 31.12 (Tkr)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden Penn:ngmarkna05p'3cennga'
Rantetordringar m m Fordran å delfonderna
V ä rdepapper.

Obligationer

Paniaibevis

Forlagsbevis

Reverser

Retinansiermgsl å n
Fastigheter

P å g å ende forvarv. (se tabell 9. sid 43)

Aktier I fastighetsbolag

Fastigheter Aktier I PMC Summa tillg å ngar

Skulder

Ranteskuider Ovnga skulder

Fondkapital

Enligt balansrlikning f. å r

Tillskjutet grundkapital

{varav reserverade lontagarfondsmedel)

Ackumulera! ovefskott

Indexuppraknat grundkapital

Ackumulerat realt resultat

Summa fondkapital I å r

Innevarande Ar

Avgider

/ pensionsmedel / admimsirationsbidrag

Vinstdeiiiingsskatl

Lontagarlondsavgifier

/ rekvirerade loniagarlondsmedel

Summa tillskjutet grundkapital l.odexuppfak.naJ
grundkapital Overloring fr å n deltonderna Arets boklorda resultat Arets reala resultat Ö kning fondkapital innevarande å r Summa (ondkapital totalt Summa skulder
och fondkapital

1989

I9SS

Boklv

Markn v

Boktv

Maikn
v

604 140

646 503

5 765 788

1 223 988

1 223
988

15 076 352

13 997 194

13 997
194

614 580

489 501

287 935 036

271 140
540

263 862
216

263 856
738

14 850

12 486

20 113

17 363

3 077 182

3 053 196

2 518 608

2 510
548

40 868 502

40 539 054

45 029 555

45 181
043

811 313

811313

1 323 793

1 323
793

2 567 765

282 170

620

16 500

357 634 798

340
484 504

329
112 091

329
247 291

2 528

2 628

20 343

5 194

9 563

43 706 026

53 891 343

(4 465 609)

(1 387 613)

285 376 158

249 806
569

283 831
139

275
96J214

45 386 246

21 730
162

329 082 184

329 217
385

303 697
912

297 693
376

57 624 927

49 074 694

-69 178 217

-60 558
344

-461 066

-44 7 948

1-12014
356)

(-11 931
598)

5 333 730

4 408 649

1 089 292

933 347

-2 432
000

-2 264
000

(3 991 022)

(3 077 996)

-8 023 334

-8 853
602

10 358 068

7 378
424

614 580

469 501

489 501

35 953 646

33 748 374

286 749

23 656
084

28 544 892

11 259 398

25 384 273

31 524
009

357 627 076

340 4 76
782

329 082
185

329 217
385

357 634 798

340
484 504

329
112 091

329
247 291

Resultaträkning

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Första fondstyrelsen

Första fondstyrelsen tillfor! avgifter, som erlagts av
staten, kommuner och dem närstående institutioner och bolag

De fön.'al tade medlen har placerats på satt som framgår
av balansrakningen och särskild specificerad uppställning över obligations-,
partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till
anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar
och skulder per den 31/12 1989 framgår av nedanstående resultaträkning och
balansräkning.

Resultatr ä kning (Tkr)________________________________________ 9__________ fS ÖÖ

Int ä kter

Intaktsr ä mo!
Obhgalioner Partialbevis Forlagsbevis Reverser

Rednansieringsl å n
Penningmarknadsplaceringar Ovnga intaktsrantor

9 453 534

194

41 741

1 940 764

7 698

124 939

51 849

11 620
719

10 899
213

Ovnga
intakter

1 326

1 293

Kursskillnader
vid avyttring £ lv v ä rdepapper

169 853

202 915

Summa
int ä kter

11
791 898

11
103 421

Kostnader

Kostnadsrantor

42 394

19 969

Inkopskoslnadet

6 569

Administrationskoslnader

11 792

9 187

Kursskillnader
vid avyttring av v ä rdepapper

149 854

220 877

Summa
kostnader

210
629

250
033

Arets
resultat

11 5 « 1 269

10
853 388

Balansräkning

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Första fondstyrelsen

Balansr ä kning per 31. T2 (Tkr)

Tillg é ngar

Banktillgodohavanden Penningmarknadsplaceringar
Ranlefordringar m m Fordfan å deKonderna
V ä rdepapper

Obligationer

Partialbevis

Forlagsbevis

Reverser

Refmansienngsl ä n

Fastigheter

P ä g ä ende forvarv

Aktier i fastighetsbolag

Fastigheter Aktier 1 PMC Summa tillg å ngar

Skulder

Ranteskuider

Ovnga skulder Fondkapital

Enligt balansrakning foregAende å r

Till5k|Ule! grundkapital

(varav reserverade lontagarlordsmedel)

Ackumulerat ö verskott

Summa londkapiiai foreg å ende å r Innevarande Ar

Avgifter

/ pensionsmedel ' adminjslrationsbidrag

Vinstdelnmgsskatl

Lonfagarfondsavgifl

/ rekvirerade lontagarfondsmedel

Summa tillskjutet grundkapital Ö verf ö ringar Ir å n dellonderna Å rets
resultat

(Oknmg
londkapital innevarande å r)
Summa skulder och fondkapital

Not.

Kontrakierade
ei likvideraOe londatfarer

avs kop 57 820

avs
(o'sal|n

129 591

338 115

1 533
641

230 222

4 554
709

4 314
291

202 036

160 347

90 222
564

2 178

265 880

15 707
941

56 757

106 255
320

100 912
353

770 329

84 651

207

855 187 5 250

207

113
535 734

105
955 535

953

6271

1 466

1 515

12 725 260 (1 527 051) 93 222 488

105 947
748

99 067
993

20 735 402

-26 080 187

-173 822

- 5 518 607

1 777910

386 959

844 000

1 320 669

- 4 197
738

- 4 133
979

202 036

160 347

11 581 269

10 853
388

(7 585 567)

(6 879
756)

113
535 734

105
955 535

Carl Gustaf Scherman

Ingegerd
Ekberg

Curl
Persson

Stockholm den 8 februari 1990 G ö sta Gunnarsson (ordf)

Ulf G ö ransson Margot
Wikstr ö m

Gunnar Hotnng Lillemor Arvidsson

Berijl .Axelsson Krisier Wickman {verkst dir

Skr.
1989/90:137

Resultaträkning '''

Andra fondstyrelsen

Andra fondstyrelsen tillf ö rs avgifter, som erlagts av enskilda st ö rre arbetsgivare. Med st ö rre
arbetsgivare avses arbetsgivaru vilkas l ö nesumma
(avgiftsunderlag) ö verstiger 225 basbelopp, for 1989
ca 6,3 mkr.

De f ö rvaltade medlen har placerats p å satt som framg å r
av balansr ä kningen och s ä rskild specificerad uppst ä llning ö ver
obligations-, partial- och f ö rlagsl å n, vilka enligt reglementet bokf ö rts till anskaffningsv ä rden.

Resultatet av ä relsf ö rvaltnirigsamt delfondens tillg å ngar och skulder per den 31/121989 (ram-g å r av nedanst å ende
resultatrakning och balansr ä kning.

Resultatr ä kning (Tkr)_______________________________________ 1989________ 1988

Int ä kter

Intakisranlor

Obligationer

15 238
016

Partialbevis

499

Forlagsbevis

146919

Reverser

2 227
908

RetinansieringslSn

99 865

Penningmarknadsplaceringar

206 807

Ovnga intaktsrantor

46 654

17 966 668 16 542 933

Ovnga
intakter
1 401 i 293

Kursskillnader vid avyltrmg av v ä rdepapper 226
174 434 321

Summa
Intakter
18 194 243 16 97B 547

Kostnader

Kosinadsranlof 63
819 35 387

Ink ö pskostnader 10
076

12 070 327 580

8 172 233 897

413
545

277
456

17
780 698

16
701 091

Administrationskostnader

Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper

Summa kostnader

Arets resultat

Balansräkning

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Andra fondstyrelsen

Balansr ä kning per 31.12 (Tkr)

Tlllgingar

Banktillgodotiavanden

272 543

274 932

PenningfnarknadsDlacenngat

3 502 454

711 129

R ä ntefof ä tingat
m tn

7 622 369

6 994
478

Fotdran å dellonderna

232 561

187 916

V ä rdepapper Obligationer Partialbevis
F ö rlagstjevts Reverser
Relinansieringsl å n

I « 642 638

5 792

1 564 437

17 911 828

716 246

164 840
941

155 689
674

Fastigtieter P å g å ende lorvarv Aktier 1 fastighetsbolag Fastigheter

Aktier 1
PMC

1 283 882

141 085

207

1 425174 8 250

207

Summa
tlllgingar

177
904 292

163
858 336

Skulder

Ranteskuider

t 144

10 036

Ovnga
skulder

1 266

7 738

Fondkapital

Tillskiutet
grundkapital

(varav
reserverade l ö ntagarlondsme ö el)

Ackumulerat
ö verskott

24 003 337

(1 524 377)

139 837 225

Summa londkapital foreg å ende ä r

163 840
562

150 121
068

Iniwvarande it

Avgifler

./ pensionsmedel

/ administrationsbidrag

21036 228

-26 149 366

-174 282

-5 287 420

Vinst ö elningsskatt

Lonfagarfondsavgifl

/ rekvirerade lontagarfondsmedel

1 777 910

401 571

-844 000

1 335 481

Summa tillskiutet grundkapital

- 3 951
939

- 3 169
513

Oveffonnga' fr å n
delfondetna

232 561

187 916

Å rets
resultat

17 780 698

16 701
091

(Oknmg fondkapital innevarande å r)

(14 061
320)

(13
719494)

Summa
akuidar och fondkapital

177
904 292

163
858 336

Kon trakterade e( likviderade tondatt å rer

avs kop 499 S22

avs
lorsalin 126 102

Curt Nicofifi

Leif Lewin

Bertii Whinberg

Stocktiolm den 14 lebruarE 1990 Hans Als é n (ord') Olo Ljunggren G ö ran Wikstr ö m
Inge Granqvist

Bo Rydin

Per Olof
Edir,

Krister
Wickman (verkst dir)

Resultaträkning

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av
enskilda mindre arbetsgivare samt s k egenavgifter. Med mindre ai betsgivare
avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 225
basbelopp, för 1989 ca 6,3 mkr. De överförda egenavgifterna uppgår till kr
3.700.588.217,00 (1988: ] .696.898.220,00 kr).

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av
balansräknmgen och särskild specifi-

■ cerad uppställning över
obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokforts till
anskaffningsvärden.

■ Resultatet av årets förvaltning
samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1989 framgår av
nedanstående resultaträkning och balansräkning.

1989

1988

Resultalrttknlng (Tkr)

Intikter

Intaktsrantor OPIigafioner Partialbevis Forlagsbevis
Reverser

Relinansieringsl å n
Pennirigmarknadsplaoeringar Ovnga intaktsrantor

5 584 007 537 107 465 903 202 5 662 63 233 50 987

6 715 093 1 301

6 129
009

Ovnga
intakter

1 293

Kursskillnadet
vid avynnng av v ä rdepapper

75 733

171 746

Summa
Int ä kter

6 792
127

6 302
048

Kostnader

Kostnadsrantor

25 520

17 003

Ink ö pskostnader

4 792

Administrationskostnader

7 467

5 622

Kursskillnader vidavyttrmg av v ä rdepapper Summa kostnader

162 669 200 448

85 527 108 152

Arets
resultat

6 591
679

6 193
896

Balansräkning

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen

.Balansr ä kning per 31.12 (Tkr)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden

202:007

33 456

Penningmarknadsplaceringar

■729:693

282 637

Flantefordringar
m m

2 899 275

2 688
426

Fordran ä dellonderna

179 983

141 237

V ä rdepapper Obligationer 1
Paniaibevis Forlagsbevis Reverser Relinansieringsl å n

53 069 834

■6 860

1 246 86 «

7.248 733

38 310

611610621

56 152
258

Fastigneter P ä g ä ende f ö rv ä rv Aktiet 1 lastigtietsbolag Fastigheter

■513 553

56-434

.206

570 193 3000

206

Aktier i
PMC

Summa
tillg å ngar

1681194
772

59
298 220

Skulder

:
Ranteskuider

431

4036

'Ovnga
skulder

.2 462

310

Fondkapital Enligt balansr ä kning toregAende Ar

r;llsk;utel
grj.ndk3pilal

(varav
reserverade lontagartonosmedel)

Ackumulerat
ö verskott

'6 977 430 (1 414 180) ■52 316 444

Summalondkapitalloreg å ende
ä r

59 293
874

54 508
851

>tnnevsrande'Ar

Avgifter

/'pensionsmedel

/
administrationsbidrag

15 853 296

-16 948 663

-112 961

-1.208328

Vinstdelningsskaft Lontagarfondsavgjft 1 rekvirerade
lontagarlondsmedel

1777 910

300 761

-744 000

1 334 671

Summa tillskiutet grundkapital

126 343

- 1
550 110

Ö verf ö ringar tr ä n
delfonderna

179 983

141 237

Å rets
resultat

6 591 679

6 193
896

(Oknmg londkapital innevarande å r)

'(6
898005)

(4 785 023)

166
194.772

59
298 220

Not.

Kontrakierade ej likviderade londaffarer

avs kop 'aSd 332

avs torsalin 95 5%

.Stockholm aen tJ februari 1990

■RoU Wirl é n (ord* )

Karl-Erik'BrancH Gusiat Pietil Ttiorsien
Nilsson

Efik-V Ramberg Harry
Fjallslrom Bengt Lloyd

Hans Billsnom Sture Nordh Knsiet
Wickman (verkst dir)

Skr. 1989/90:137

Revisionsberättelser ''

F ö rsta fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen t ö rordnats att s ä som
revisorer grenska Allm ä nna pensions-(ondens forsla
fondslyrelsej f ö rvaUning. f å r h ä rmed avgiva
revisionsber ä ttelse for å r 1989

Vi har granskat f ö rvaltningsber ä ttelsen, tagit del av r ä kenskaper, protokoll och andra handlingar, som l ä mnar upplysning om fondstyrelsens f ö rvaltning, inventerat de v ä rdehandlingar som fondstyrelsen f ö rvaltar saml vidtagit de ö vriga gransknings ä tgarder
vi ansett erforderliga.

R ä kenskaperna har granskats av
Bohlins Revisionsbyr å AB.

Revisionen har icke givit anledning lill anm ä rkning betr ä ffande f ö rvaltningsber ä ttelsen, de i densamma upptagna
resultat- och balansr ä kningarna,
bokf ö ringen eller inventeringen eller eljest
betr ä ffande fondstyrelsens f ö rvaltning Stockholm den 23 februari
J990 '' Gunnar Danielson (ordf.) Stig Danielsson Kjell-Ake Henslrand
Gunnar Eklund

Andra fondstyrelsen

Underteckndde, som av regei ingen forordnats att s å som revisorer granska Allm ä nna pensionsfondens andra fondstyrelses f ö rvaltning, f å r
h ä rmed avgiva revisionsber ä ttelse for å r
1989

. Vi har granskat f ö rvaltningsber ä ttelsen, tagit del av r ä kenskaper, protokoll och andra handlingar, som l ä mnar upplysning om fondstyrelsens f ö rvaltning, inventerat de v ä rdehandlingar som fondstyrelsen f ö rvaltar samt vidtagit de ö vriga gransknings å tgarder
vi ansett erforderliga

R ä kenskaperna har granskats av
Bohlins Revisionsbyr å AB.

Revisionen har icke givit anledning till anm ä rkning betr ä ffande
f ö rvaltningsber ä ttelsen, de i

densamma upptagna resultat- och balansr ä kningarna, bokf ö ringen
eller inventeringen eller el-

lesl belr ä ffande
fondslyrelsens f ö rvaltning.

Stockholm den 23 februari 1990

Gunnar Danielson (ordf.)

Stig Danielsson

August Trolle-Lowen

Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen f ö rordnats att s å som
revisorer granska Allm ä nna pensionsfondens tredje
fondstyrelses l ö rvaltning, f å r h ä rmed avgiva
revisionsber ä ttelse ( ö r å r 1989 Vi
har granskat f ö rvaltningsber ä ttelsen, tagit del av r ä kenskaper, protokoll och andra handlingar, som l ä mnar upplysning om fondstyrelsens f ö rvaltning, inventerat de v ä rdehandlingar som fondstyrelsen f ö rvallar samt vidtagit de ö vriga gransknings å tgarder
vi ansett erforderliga R ä kenskaperna har granskat;; av
Bohlins Revisionsbyr å AB

Revisionen har icke givit anledning till anm ä rkning betr ä ffande
f ö rvaltningsber ä ttelsen, de i densamma upptagna resultat- och
balansrakningarna, bokf ö ringen eller inventeringen eller eljest
betr ä ffande fondstyrelsens f ö rvaltning.

Stockholm den 23 februari 1990 Gunnar Danielson (ordf.)
Stig Danielsson Hugo Orup Gunilla Jerlinger

Statistiska sammanställningar

F ö rsta,
Andra och Tredje fondstyrelserna Balansr ä kningar per 31.12 I Mkr

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Obligationer

Partialbevis

Forlagsbevis

Reverser

Relinansieringsl å n

Penningmarknadsplaceringar

Rantetordringar
m m

Ovnga
tillg ä ngar

Summa tillg ä ngar

Bankl å n Ovnga skulder Fondkapilal Summa skulder

396.0

28 198 9

114 526.8

190 118.2

263 862.2

287
935.0

121,0

110.2

53.1

20.1

14.8

152

1 145.8

1 989.8

2 780.1

2 518.6

3 077.2

59.4

6 355.1

30 561 2

45 591.1

45 029.6

40 868.5

2 438.6

11 267,4

8 458,0

1 323,8

811.3

0.1

0.7

2.4

2 657,0

1 868.0

6 370.0

9.1

738.3

5 100.7

9 766.0

13 997,2

15 076.4

18.1

492.6

3 481.6

479,8

38 998.4

163 576,6

259 423,5

329 112,1

357
634,8

579.4

1,5

1.1

23,5

9.0

29,9

478.3 ■

38417,9

163 553,1

259 414,5

329 082,2

357
627.1

479.8

38 998,4

163 576,6

259 423,5

329 112,1

357
634,8

Resultatr ä kningar i Mkr

Intaktsianloi

Obligationet

10.8

1 617,3

9 472.6

20 276.3

26 787.2

30 275,6

Partialbevis

8.8

4.4

1.6

1,2

Fotlagsbevis

73.0

1906

338.7

297.9

296.1

Pevetsei

1,0

372.6

2 789 7

5371.6

5 614,2

5 071.9

Retinansietingsl ä n

178.8

1 199 7

1 133.7

1954

113.2

Ovnga intaKtsranlor

0.8

9.7

674

7660

674,8

395.0

Ovfiga intakter, kuts-

skiilnatjer m m

8129

625.3

Summa
int ä kter

13,2

2 259,3

13 728,8

27 890,7

34 384,0

36
778,3

Kostnatjstantor.
inkopskostnadet

och
kufsskiilnaijer

44,7

56.1

612.8

612.6

7933

tondstytelsernas
admnislfations-

kostnader

1.3

6,2

12.8

23.0

31.3

Summa
kostnader

1,8

46,0

62,3

625,6

635,6

824,6

Resultat

11,4

2 213,3

13 666,5

27 265,1

33 748,4

35
953,7

Tabell 1. Placeringamas fördelning efter
placeringsobjekt under år 1989

(Nominella
v ä rden ochi totalt ä ven anskaffningsv ä rden. (Vlkr)

Forsla Andra

fondsfy relsen fondstyrelsen fondstyrelsen

ObligationslAnD

Staten

Landsting
octi kommuner

KommunfmansierandG
mstilul

Bosladstinansierande
institut

Forelag

Foretagsfinansierande
msiitut

Utlandska
l å ntagare

F ö rlagsl å n

Kommuntinanserariao insritut Bostadslinansierande mstilul
Forelag

Foretagstinansierande mstilul Banker

Reversl ä n

Landsting
och kommuner Kommundnansierandt! mslitut Bostadslinansierande mstilul Forelag

Foretagsfinansierande msiitut Banker

Refinansieringsl ä n

Penningmarknadsplaceringari

Aktier

Egna fastigheter, ö vrigt

Summa

7 641

11
281

2 128

-5 342

-237

747

256

9 946

16 937

-767

-833

-188

508

-3 -25

-51

-270

-33

472

1 980

-1
503

-872

-59

-60

-998

-1 077

156

1 474

-191

-1 841

-15

-38

-453

1 159

2 975

149

770

1 284

7 530

13
919

Jre ö ie

Totalt

Total!

rretsen

nominella

anska!tn:ngs

Mkr

v ä rden

Mtl

Mkr

5 739

24
661

24
068

-1 799

-9 269

-9 729

101

-103

-100

308

1 311

1 296

7 097

33 980

33 857

-341

-1 941

-1 935

382

702

697

-9

-19

-18

-16

-337

-338

422

861

860

-598

-4081

-4
162

-8

-939

-60

-62

-77

-2 152

-2 232

154

1 784

1 785

-667

-2 699

-15

-22

-513

-512

647

4 781

4 499

298

299

514

2 568

827

28 276

27
319

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

" Inklusive pariiall å n --I Anskallmngsvarden

Tabell 2. Placeringamas fördelning på låntagargrupper
under år 1989

(Anskaffningsv ä rden. Mkr)

Staten Kommuner Bosiader N ä ringsliv d ä rav industri m m

energi

lanlbruk
Utlandska l å ntagare Penningmarknadsplaceringar
Aktier

tgna fastigheter, ovrigi Summa

Fofsla Andra Tredje

londslyrelsen tondstyrelsen londsiyrelsen

-5 592

-3

15 744

-989

-759

-389

159

-8

2 789

150

1 284

-2 258 -158 8917

-1 157 -491 -450 -216 -2 1 095

Mkr Mkr________ Mkr

1 878

-9 728

-.36

396

235

7 049

31 710

116

-100

-2 246

-8

291

-959

-4

-197

-1 036

-4

-194

-251

-9

-19

616

4 499

299

514

2 568

6 647

27 319

100

Tabell 3. Placeringamas fördelning efter placeringsobjekt
per 31.12 1989

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

Foisla

Andra

Tred/e

Tolal!

Totalt

londstvteisen

londslyrelsen

fondstyrelsen

nominelfa

anskallmngs-

Mkr

v ä rden

varden

Mkr

ObllgationslAnii

90 624

145 393

53 201

289 218

287
950

Staten

23 838

40 450

12 300

76 588

75 899

Landsting
och kommuner

835

789

607

2 231

2 203

Kommuntinansietande
inBlituI

1 189

812

683

2 684

2 632

Bostadslinansierande
institut

59 414

93 566

34 339

187319

186 918

Forelag

3 827

6 222

2 566

12615

12 564

Foretagsfinansierande
institut

1 502

3 502

2 670

7 674

7 627

Ullandska
l å ntagare

107

F ö rlagsl å n

266

1 569

1 249

3 084

3 077

Kom(nunl'.aanS',e'arde
inslitui.

Bostadslinansierande
inslitui

122

161

159

Forelag

167

260

Forelagslinansierande
institut

194

316

315

Banker

110

1 144

t 052

2 306

2 303

Reversl ä n

15 732

17 939

7 247

40 918

40
869

Landsting
och korTimuner

4 684

372

5 075

5 074

Kommunlinansietande
institut

250

340

341

Bostadslinansierande
institut

5 047

6 580

2812

14 439

14 391

Foretag

4 301

3 895

571

8 767

8 765

Forelagslinansierande
institut

1 450

7 052

3 795

12 297

12 298

Banker

Refinanslerlngslin

716

811

Pennlngmarknadsplaceringarzi

1 736

3 979

970

6 685

6 370

Aktier

149

298

299

Egna
fastigheter, ö vrigt

771

1 284

514

2 569

2 568

Summa

109 276

171 029

63 278

343 583 100

341
944

100

"
trklL-Sive Carf,a,i,i5rl

:'
Anskattningsvaroen

Tabell 4. Placeringamas fördelning på låntagargrupper per
31.12 1989

(Anskaffningsv ä rden. Mkt)

Staten Kommuner Bostader N ä ringsliv daav indvistii m m

energi

lantbruk
Ullandska l å ntagare PenningmarknadSplacenngaf
Aklef Egna fastigheter, ovngl

Summa

F ö rsta

Andra

Tredje

Totalt

fondstyrelsen

londslyrelsen

londsly!

elsen

,Mkr

Mkt

Mkr

23 640

40015

12 244

75 899

6 904

2 036

1 351

10 291

64 324

99 887

37 256

201 467

11 370

22 850

10 723

44 943

6 870

13912

5 893

26 674

3 292

5 676

1 749

10717

1 208

3 263

3 081

7 552

107

1 663

3 775

932

6 370

150

299

771

1 283

514

2 568

108
781

100

170 048

100

63 115

100

341 944

100

Tabell 5. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper
under respektive år

{Anskaffningsv ä rden.
Mkr)

Skr.
1989/90:137 Bilaga 1

staten

135

739

6 468

5 754

6 909

-9 728

-36

Kommuner

593

362

-156

-I 169

-5

235

Bostader

173

3 664

4 247

14 190

26915

115

31 710

116

N ä ringsliv

102

2 026

4 807

-893

-5

-3 280

-14

-2 246

-8

d ä rav industri m m

1 515

3 576

-1394

-7

-3 232

-14

-959

-4

energi

337

682

-137

-906

-4

-1 036

lantbruk

174

549

638

858

-251

Ullandska
l ä ntagare

-3

-16

-22

-25

-19

Penningmarknadsplaceringar

-1(1

296

-5 849

-2b

4 499

Aktier

299

Egna
tastigheter. ö vrigt

2 568

Summa

471

100

7 001

100

15
869

100

19
169

100

23
501

100

27
319

100

Tabell 6. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per
31.12 respekti]

(Anskaffningsv ä rden.
Mkr)

Staten

135

3 320

34 940

72 487

85 628

75 899

Kommuner

3 976

11 036

12 759

10 056

10 291

Bostader

173

18 420

58 280

96 898

169 757

201 467

Narinrisliv

102

12 405

54 036

64 661

47 189

44 943

d ä rav industri m m

9 352

41 344

42 856

27 633

26 674

energi

1 695

8212

13 631

11 754

10717

lantbruk

1 358

4 480

8 174

7 802

7 552

Utlandska
l å ntagare

136

163

198

125

107

Penningmarknadsplacetingar

2 656

1 870

6 370

Aktier

299

Egna
fastigheter, ovngt

. -

2 568

Summa

471

100

38
260

100

158
458

100
249 659

100
314 625

100
341 944

100

Tabell 7. TiUväxt i fondkapital under respektive år

(Anskaffningsv ä rden,
Mkr)

Influtna
avgifter

468

6 100

22 192

34 494

49 075

57 625

Avkastning
fr ä n ovnga fondstyrelser

116

490

614

Intaktsrantor

2 259

13 729

27 891

33 571

36 302

Pensionsuttoelalningai

-1 166

-19 030

-42 116

-60 558

-69 178

Kostnadsrantor.
kufsskillnader m m

-1

-44

-56

-613

200

-318

Administrationskostnader

-2

-74

-243

-316

-472

-492

Reserverade
lontagarfondsmedel

(f ö r ä ndring)

-17

3 078

3 991

Tillv ä xt 1 fondkapital

478

7 075

16 645

19 439

25 384

28 545

Procentuella
avgiftsuttag"

10.6

11.0

Basbelopp
vid mg ä ngen

av respektive ä r
(kronor)

4 000

6 000

13 900

21 800

25 800

27 900

Den
genomsnif liga direkta ranian

p å de l ä ngtrijt.ga placeringarna

(procent)

5.63

656

9.09

11.58

11.14

982 ber ä knas
avgitlsuuagel p å tieia l ö nesumman, vilkel sarnie ullagei med 2.8
D'ocenlentieier 198-1 inkludt-ras 'orlKjid ATP avgiti om O 2 procententieier
\'or loniagarfoniJernas verksamhet)

------------------------------------------------------- Skr.
1989/90:137

Tabells. Värdepappersportfoljen per 31.12 respektive år Bilaga 1

(lkr)

________________ 19 Ö 5_______ IJ86________ 1987_______ f9 ö 9________ 1989

nnehav av obligationer, partialbevis och forlagsbevis

rjominelll 193693.5 211450.8 232
949.9 267 077,5 292301.7

Anskaffningsv ä rde 192951.4 211553.9 232
267.7 266 4010 291027.1

fvlarknadsvarde 178
850.3 204 866.4 226 007.2 266 384 6 274 205.7

Tabell 9. Allmänna Pensionsfondens Fastighets AB.
Resultat- och balansräkning per 1989-12-31, (tkr)

Resultatr ä kning

Ranlemlaklef

160

R ä ntekostnader

-160

Arets
resultat

Balansr ä kning

TOIgingar

Oms ä ttningstillg å ngar

Bank

Anlaggningsliilg å nqar

Aktien Anders Nisses AB

2 572
942

2 573
005

Skulder
och eget kapital

Kortfristiga
skulder

5 180

L å ngfristiga skulder

Uppl å ning tios
AP fond 1 III

2 567
765

Egei
kapital

Bundet eget kapital

AWiekapilal (500 ä
nom lOO)

Reservfond

Fritt eget kapilal

Å rets
resultat

2 573
005

St ä llda panter

Inga

Ansvaisloibindeiset

Inga

Skr.
198>9/90:137

Kortfattade fakta om cdhmn tilläggspension (ÄFP) ''''

Försäkrade

Anställda och egna företagare läldern.lö64 år (for
personer födda 1911 1927 räknas även det 65 e ärct)

Basbelopp

Basbeloppet.uttr]/cker den Viirdesakring som ATP liksom
fU-rtalet sociala förmåner ar uppb}/ggt på Basbeloppet fast stalls numera for
ett helt år i taget.och visar förändringen t konsumentpriserna från november
till november året innan. Basbelbppetrespektive är reglerar utbetalningen av
ATP.

Basbeloppets
storlek n å gra å r.

1965

som

19B6

1970

6 000

1987

1975

9 000

I98 «

I9S0

IJ
900

J989

19S5

21800

1990

loppets storlek några år.

23
300

24
100

25
800 21
900 29 700

ATP-poäng

Den pensionsgriindande 'mVomsten {PGD redovisas på
slutskattesedein varje år Den utgörs i princip av forvari'siukomstn undet
iJrrCminskad med basbeloppet i januari, liikomster över 7,5 basbelopp raknäs
inte med i den pensionhgrundande inkomsten ( = taket i ATP)

AIHpo ä ng =

basbelopp

Maximal ATP-poang uppgår således till 6,5 for varje år
ATP-poangen registreras och sparas for varje individ varje år

ATP-beräknlng

ATPpensionens storlek for år beräknas enligt följande

D UI , - £nr, - j-i.,(-rD , antal" år med ATP

Basbeloppet X 60%
X medel-ATP-poang X

' Cenomnullct av ät/ 15 liogitu ATP-pc-aigr-i Hogil
30år

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år

For att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som ar
födda 1923 och tidigare giiller särskilda

regler). Reduktion med 1/30 for varje felande är

Av de 30 åren räknas de 15 bastå inkonistårpti (~ inkomst
mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp.

Maximah for år 1989 0.6 X 6,5 X 27 900= 108 810 kronor

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast från
60 års ålder Reduktion med 0.5% per

"förtida' månad (I ivsvarakt ig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst intill
70 år Forhöimng med 0,6% per uppskjuten månad

Försäkringskassan har hand-om uträkning och utbetalnmg av
ATP.

Sjukbidrag/förtidspension:

Varaktig arbetsoförmåga minst 50% eller varaktig
arbetslöshefefter 60 år sjukbidrag/förtidspension efter 1 ä 2 är
Fortidspensionens storlek b?raknas pä samma sätt som for ålderspension (med
några undan-

Vid fullständig arbetsoförmåga ar fortidspensionen samma
som ålderspensionen Änkepension*
* *

Den avlidne efterlämnar bam som ar berättigade till
barnpension. Ankan fär 20% av mannens ålders-ATPpension, 1 ovnga fall får ankan
40% av mannens ATP-pension.

Barnpension**'

For bam under 18 år 30% au den avlidnes beräknade eller
verk liga ålders- eller förtidspension. Detta galler for företa barn-tt. For
varje ytterligare barn okas procenttalet med 20 *■' Reglcrnu galh-r fl o ni
är 1990

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING
1989

Allmänna
pensionsfonden MagaT '

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde
AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna
pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggspensionering
finansierad genom obligatorisi<a arbetsgivaravgifter.

Fjärde
AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för förvärv
av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde
AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från
och med den 1 juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsvarar
1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, andra och
tredje AP-fonderna förvaltar.

Fjärde
AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fonderna överföra en
avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde
APrfondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst
107o eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av
det totala rösttalet.

1989
i sammandrag

Bilaga
2

Fondens grundkapital får from
01-07-1988 uppgå till högst 1% av första-tredje fondstyrelsernas tillgångar
eller orhkring 3,3 mdrvid årsskiftet 1989/90.

Fonden har rekvirerat 650 mkr
varefter grundkapitalet uppgår till 3.000 mkr.

Fondens tillgångar upptagna
till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 23,7 mdr mot 17,5 mdr vid
ingången av året.

Fonden köpte under 1989
värdepapper för 3,4 mdr och sålde värdepapper för 2,0 mdr.

I nyemissioner placerades 174
mkr, varav 74 mkr i icke börsnoterade företag.

Fondens fem största engagemang
var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, ASEA, Ericsson, Skånska och Volvo,
som med ett sammanlagt marknadsvärde på 8,8 mdr motsvarade knappt 40% av
portföljvärdet.

Fondens engagemang i onoterade
företag minskade med 68 mkr under 1989. Det totala investerade beloppet i
onoterade företag uppgick till 627 mkr.

Resultatkravet uppfylldes med
bred marginal. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat
resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig
utdelning på detta med 3% med över 17 mdr.

Aktiekurserna steg under 1989
med 24%. Index för fondens portfölj steg med drygt

32%.

VD'kommentar

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

Kursuppgången
på aktier fortsatte 1989. Totalindex ökade sålunda med 24%. Decenniets sista år
blev en effektfull slutpunkt på en exempellös kursuppgång under 1980-talet.
Stockholmsbörsen har gått upp med över 1 .(KX) procent. Tusen investerade
kronor vid decenniets början har blivit över tiotusen kronor. Samma tusen
kronor insatta på bank har drygt fördubblats eller ökat ungefär lika mycket som
inflationen. Räkneexemplet förutsätter emellertid att aktieinvesteraren
placerat sina pengar i en genomsnittsportfölj. Även under 80-talet har
aktieplaceringar kunnat medföra avsevärda förluster Två exempel räcker för att
illustrera detta - Consafe och Fermenta.

Årsomsättningen på Stockholmsbörsen har stigit dramatiskt
från omkring 8 miljarder året 1980 till 142 miljarder toppåret 1986.
Nyemissionsvolymen under hela 70-talet uppgick till omkring 4 miljarder att
jämföra med över 40 miljarder under 80-talet. Antalet marknadsnoterade företag
har mer än fördubblats. Via aktiesparfonderna och dess fortsättning,
allemansfonderna, har antalet aktiesparare ökat kraftigt - 3 miljoner svenskar
sparar i aktier

Nya instrument knutna till aktiemarknaden har utvecklats
såsom aktieoptioner. teckningsoptioner och konverteringslån. En god
illustration till utvecklingen på och intresset för marknaden får man om man
jämför affärssidorna i en större dagstidning i början på 80-talet och i slutet
på samma decennium.

I
kölvattnet på denna dramatiska utveckling har etikfrågorna uppmärksammats mer
och mer. Bestämmelserna om informationsgivning från börsföretagen har skärpts
i inregistreringskontrakten, insiderlagstiftningen har successivt omprövats och
olika institutioner har tillskapats för att åstadkomma en självreglering och
allmänt omfattade etiska regler

I dagarna är 1989 års betänkande av värdepappersmarknadskommittén
under remissbehandling. Kommittén är bla enig i sina förslag om att förbättra
börsetiken, att införa skärpta regler för sk insiders samt att utvidga
insiderkretsen. Kommitténs förslag kommer sålunda med stor sannolikhet att leda
till lagstiftning. Som kommittén ocksä konstaterar måste lagregler och de
övervakande myndighetemas verksamhet kompletteras och förstärkas med effektiva självreglerande
organ som bevakar efterlevnaden av marknadens regelverk.

Det behöver knappast sägas att det är marknadens olika
aktörer som bär det yttersta ansvaret för att en god börsetik råder Det är
vårt beteende, vårt omdöme och vår inställning till vad som är rätt och riktigt
som skapar det etiska klimat som råder på marknaden. Utvecklingen under
80-talet har emellertid visat att de "oskrivna" regler som
självpåtaget har gällt fördet stora flertalet av marknadens aktörer inte alllid
iakttagits. De mer heltäckande regler, som värdepappersmarknadskommittén nu
har föreslagit mäste därför hälsas med tillfredsställelse.

Riskkapitalmarknaden 1989

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

1989 blev
kursm ä ssigt ytterligare ett starkt å r f ö r Stockholmsb ö rsen. Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Aff ä rers totalindex under 1987 och 1988 samt av totalindex
och index f ö r n å gra av de viktigaste branscherna m å nadsvis
1989.

Totalindex steg under å ret
med 24% (f ö reg å ende å r -1-51%). Den allm ä nna kursutvecklingen var mycket fast

till
mitten av augusti d å den hittills h ö gsta noteringen f ö r
totalindex - 1,689 - registrerades, vilket innebaren kursuppg å ng med 3.5% fr å n
å rsskiftet. Under de tre p å f ö ljande m å nadema sj ö nk
kursniv å n med 18%. Drygt h ä lften av detta kursfall å terh ä mtades under
å terstoden av å ret.

AKTIEMARKNADENS
UTVECKLING 1987-1989

VERKST Ä DER SKOGSINDUSTRI

KEMISK INDUSTRI

Ö VRIGA

Den
branschm ä ssiga kursutvecklingen under å ret var p å tagligt
oj ä mnt f ö rdelad. V ä sentligt b ä ttre ä n totalindex
utvecklades Kemisk Industri (-h47%) och Verkst ä der (4-39%), men ocks å Rederier
(-1-35%) och F ö r-vallningsbolag(+28%) hade en
gynnsam kursutveckling i f ö rh å llande till marknadens genomsnitt. De b å da f ö rstn ä mnda branscherna ä r ö verrepresenterade i fondens portf ö lj,
medan de senare branscherna ä r
underrepre-senterade i portf ö ljen. S å v ä l Handelsf ö retag (-11%) som Skogsindustri (-6%) minskade sitt b ö rsv ä rde under å ret. Ö vriga
branscher visar en kursupg å ngp å 12-19%,

F ö r enskilda aktier var utvecklingen ä n mer skiftande. Det ä r sv å rt att urskilja n å gra generella tendenser M ö jligen kan man p å st å att internationellt verksamma storf ö retag, f ö retr ä desvis verkstads- och l ä kemedelsbolag tex Ericsson. Astra och Alfa-Laval,
har haft en gynnsam kursutveckling medan cykliska och hemmamarknadsberoende f ö retag utvecklats s ä mre.

Den registrerade aktieoms ä ttningen vid Stockholms Fondb ö rs
(A:l- och A: I I-listorna) minskade fr å n
115,4 mdr 1988 till 112,8 mdr 1989, D ä rmed
sj ö nk aktieoms ä ttningen f ö r
tredje å ret i rad. Eftersom oms ä ttningen inneh å ller
s å v ä l en pris- som en volymkomponent, ä r
oms ä ttningshastigheten ett mer relevant
m å tt p å aff ä rsaktiviteten. Oms ä ttningshastigheten ber ä knas m å nadsvis av fondb ö rsen. Under 1989 registrerades en oms ä ttnings-

hastighet
p å 16%. j ä mf ö rt med drygt
20% f ö r 1988. Aff ä rsaktiviteten - m ä tt
p å detta s ä tt - ligger d ä rmed
n ä ra den niv å som uppm ä ttes
i b ö rjan av 80-talet, Den sammanlagda
exporten och importen av svenska aktier ö kade
till 21,9 mdr (15.3 mdr). Om man j ä mf ö r genomsnittet av dessa k ö p och f ö rs ä ljningar med den i Sverige registrerade oms ä ttningen, s å
steg denna relation till knappt 10% (7%), Det ä r gl ä djande att denna relation efter ett
par å rs tillbakag å ng å nyo stiger
eftersom inneb ö rden av detta ä r att kommunikationen mellan den iiihemska och de
utl ä ndska marknaderna stabiliserats, Å andra sidan b ö r
p å pekas att oms ä ttningen i vissa fria aktier ä r betydligt st ö rre
i London ä n i Stockholm. F ö r tredje å ret
i rad nettoimporterades svenska aktier fr å n
utlandet. Nettoimporten uppgick till m å ttliga
1.9 mdr (2,7 mdr).

Valutaregleringen i b ö rjan
av å ret ledde till en n ä stan explosionsartad ö kning av gr ä nshandeln f ö r utl ä ndska aktier
S å lunda ö kade den sammanlagda exporten och importen av utl ä ndska aktier fr å n
13.9 mdr till 60.3 mdr Totalt nettoimporterades utl ä ndska aktier f ö r
27.9 mdr (3,1 mdr).

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLINGEN I OLIKA L Ä NDER

19B8

□

V ä rids-

index

utsedding

20%

10%

31.12 89

bankens statistik. Härav svarade kronobligationer för 65
mdr Neltoexporten av obligationer till utlandet uppgick till 36 mdr Tendensen
under året har varit att svenska placerare ökar den reala andelen utländska tillgångar
i sina portföljer (utländska aktier vartill också skall adderas stora utländska
fastighetsinvesteringar) på bekostnad av nominella svenska tillgångar

Optionshandeln ökade betydligt jämfört med föregående år
Ökningen var helt hänförlig till handeln med aktieoptioner för vilka
omsättningen steg frän 1.9 mdr till 4.5 mdr Indexoptionshandeln sjönk däremot
från 5.2 mdr till 4,7 mdr

Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval utländska
börser mätt i lokal valuta från årsskifte till årsskifte för 1988 och 1989, Den
dollarbaserade världsindexutveck-lingen under 1989, enligt tidskriften Morgan
Stanley Capital Intemational, återges också i diagrammet, 1 grova drag kan
sägas att kursutvecklingen på de flesta internationella aktiemarknaderna var
mycket gynnsam under 1989, Sålunda steg de, med börsvärdet som måttstock,
största marknaderna - Tokyo, New York, London. Frankfurt, Paris och Toronto -
med mellan 17 och 39 procent mätt i lokal valuta.

Det totala marknadsvärdet på de svenska börsbolagen vid
det senaste årsskiftet - 744 mdr - innebär en värdering väsentligt
överstigande företagens justerade egna kapital. Under senare år har en sädan
värdering inte varit ovanlig, men det förtjänar att påpekas att aktiemarknaden
i ett sådant kursläge förväntar sig att företagens avkastning på eget kapital
långsiktigt inte bara skall uppgå till den riskfria marknadsräntan plus ett
risktillägg utan dessutom ge en avkastning därutöver

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt noterade
företag steg till 4,1 mdr (3,4 mdr). Härav uppgick nyemissionerna till 2,2 mdr
(2,3 mdr). 6(12) bolag introducerades på A- och OTC-listoma till ett
sammanlagt belopp av 1,9 mdr (1,1 mdr).

Under 1989 tillfördes Stockholms Fondbörs 9 (9) nya bolag,
16 (15) bolag avfördes från notering på grund av uppköpserbjudanden. Antalet
OTC-noterade bolag minskade med 1. sedan listan tillförts 5 (10) bolag och 6
(8) bolag avförts från notering.

Fonden 1989

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan 1974
successivt förts över från första-tredje AP-fonderna till fjärde
fondstyrelsens förvaltning. De nu gällande reglerna för medelsövcrföring till
fonden infördes den Ijuli 1988. Enligt dessa får till fondens förvaltning
överföras medel som "får uppgå lill högst 1% av det sammanlagda
anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel
som första-tredje fondstyrelserna förvaltar". Medelsramen har här-igenoin
under 1989 ökats med ca 2.50 mkr till ca 3.300 mkr

Fonden har under året rekvirerat ytterligare medel. 650
mkr, varefter grundkapitalet uppgår till 3,000 mkr Nuvärdet avgrundkapitalet
(dvs summan av de successiva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex
fram tom december 1989) uppgår till 5.8.36 mkr Det uppindexerade grundkapitalet
utgör basen för reglementets krav pä 370 direktavkastning till första-tredje
AP-fonderna,

De medel
som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande har dels investerats i
värdepapper (svenska noterade och onoterade värdepapper och - i begränsad
omfattning, jfr sid 20 - utländska värdepapper), dels placerats i likvida
medel,

Värdepappersportfoljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1989
har sammanfattats i följande tabell med jähiför-elsetalför 1988 (belopp i mkr):

Fondens ncitoköp av värdepapper uppgick därmed till 1,425
mkr (nettoförsäljning 242 mkr).

Det totala antalet värdcpappcrsaffärcr ökade från ca 1.000
till drygt 1,2.50, Kostnader förcourtage ökade frän ca 9 mkr till drygt 15 mkr.
Omsättningsskatt har' erlagts med knappt 50 mkr (ca 33 mkr). Fonden har gjort
affärer med 22svenska och 3 utländska mäklare. Mindre än 10 affärer motsvarande
knappt 4% av den svenska affärsvolymcn harva rit drreklaffärer utan anlitande
av mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda svenska
företagen (aktier och andra riskkapilalinstru ment sammantagna, marknadsvärden)
fördelade sig värdepappersportfoljen vid utgången av 1989 på följande sätt:

Engagemang,
mkr

Antal
företag-

Totalt

belopp Procent

U)(K)<

11,041

49,6

5(X)I0(K)

5,077

22,8

25(1«
.500

3:044-

13,7

1(K)«
250-

11'

1.772

7;9

50=S 100

848

3.8

10« .50

424

1,9

< 10

12'

0,3

22.276 100.0

KÖP

Försäljningar;

netto

PLACERINGAR'

(marknadsvärden)'

(likviditetseffekt)

1989

1988

1989

1988

1989

1988

SVENSKA
VÄRDEPAPPER

noterade'

1 nyemissioner

100

216

100

216

i andrahandsmarknaden

3.088

1.370

1,801

2,009

1,287

-639

onoterade

1 nyemissioner

151

74'

151

övrigt

-35'

UTLÄNDSKA
VÄRDEPAPPER

3,283 101

1.775 223

1.8.57 102

2.032' 2t)7

11426'

- 1

-258- 16

TOTALT

3.384

1.998

1.959

2:240

1.425

-242

(I
(H';inslAcndc labcll liksom i några liibcilcri del följande förekommer del att
en summa på grund av avrundningar inle överensstämmer med summan av
deiposlerna.)

Fondens
köp av värdepapper var 1989 3.384 mkr eller väsentligt större än 1988 (1.998
mkr). Detta beror bla på att fonden from den 1 juli 1989 givits möjlighet att
investera i svenska bank- och försäkringsaktier Försäljningssumman var däremot
något lägre 1989 än föregående år och uppgick till 1,959 mkr (2,240 mkr).

' Börsntilcradc eller på annat sålt dagligen noterade.

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade lill
större enskilda placeringar Engagemang på 5(X) mkr och däröver finns i'14
företag och svarar för drygt 72% av portföljvärdet. Inom gruppen 16 mesta
omsatta aktier på börsens A:I-lista återfinnes 10 av fondens investeringar
över 500 mkr med ett samlat värde på ca 13 miljarder eller drygt 58% av.fondénspprtföljvärde.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

Det är uppenbart att resultatet av fondförvaltningen är
starkt beroende av kursutvecklingen på aktierna i de relativt få företag, där
fonden har stora engagemang. I den meningen är dessa aktieinnehav strategiska.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av
fondens svenska värdepappersportfölj framgår av följande tabell.

Hransehftirdeiningi

"lo

Fondc

ns port

följ

Marki

nadcn-

Branscti

IWM

iWS

IW7

1989

1988

1987

Verkstäder

Kemisk
industri

Skogsindustri

Fastighets-
och

byggföretag

Handelsförelag

Rederier

Utvecklingsbolag

; 2

Förvaltningsbolag
2

Banker

Övriga
företag

100

Placeringsinriktningen är som framgår av tabellen i stora
drag oförändrad. I fråga om verkstadsföretagen beror ökningen pä reellt ökade
engagemang samt en gynnsammare kursutveckling för dessa företag än totalindex
uppvisar Minskningen för skogsföretag beror på branschens relativt svaga
kursutveckling under året.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några
avseenden från aktiemarknadens fördelning på branscher Fonden har totalt sett
högre andelar aktier i branscher som representerar tillverkningsföretag (verkstäder,
kemisk industri, skogsindustri och utvecklingsbolag) med tillsammans 72% av
portföljvärdet jämfört med drygt 50% för marknaden, Å andra sidan är andelen
förvaltningsbolagsaktier i fonden mycket låg jämfört med branschens
marknadsandel. Andelen aktier i fastighets- och byggföretag är alltjämt lägre
än marknadens.

Tonvikten på tillverkningsföretag är ett uttryck för fondens
grundfilosofi att - inom ramen fördet långsiktiga avkastningsintresset, som är
det primära målet för fondens verksamhet - bidra till en vidareutveckling av
svenskt näringsliv. Också om man i ett längre perspektiv mäter fondens över-
respektive underrepresentation i olika branscher finner man att denna
grundläggande inriktning bestätt.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avseenden
(branschmässigt, antal företag) förhållandevis koncentrerad. Andra portföljer
av samma storleksordning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som
regel en betydligt större spridning. Koncentrationen är en medveten strategi
hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan portfölj ett bättre utfall än
en mer

- Veckans Aff ä rers
tiransehindelning

"indexneutral" portfölj. Ä andra sidan innebär koncentrationen
ett högre risktagande. Under 1989 har koncentrationen på företag givit ett
gott utfall:

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg
under 1989 på en nivå som var ca 35% högre än under 1988, Affärerna på andrahandsmarknaden
ökade i relation till den officiella börsomsättningen och motsvarade 2,1% av
denna (drygt 1,4%),

Omsättningshastigheten i fondens portfölj ligger under
genomsnittet för marknaden. Börsvärdet av fondens portfölj utgör ca 2,9% av det
totala börsvärdet.

Arbitrageaffärer, främst affärer mellan olika aktieserier,
svarade under 1989 för drygt 40% av volymen, vilket är en uppgång jämfört med
föregående är

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1989 satsat
100 mkr (216 mkr).

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt efter
marknadsvärdet, avsåg följande företag:

.2 3 4 5

(1) Astra

(3) ASEA

(10) Ericsson (5) Skånska

(2) Volvo

2.710 mkr 1,828 mkr 1,479 mkr 1.440 mkr 1,363 mkr

8.820 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för knappt
40% av portföljens marknadsvärde eller 6%-enheter mer än föregående år Nytt
engagemang bland de fem största är innehavet i Ericsson. Nettoköp har gjorts
och kursen på aktien har utvecklats väsentligt bättre än genomsnittet för hela
aktieportföljen.

Följande viktiga förändringar har under året skett i fondens
portfölj av noterade svenska värdepapper:

Nya företag i
portföljen är Finnveden (efter utbyte mot aktier i Convectus), Handelsbanken,
SE-banken, Seco Tools (nyteckning) samt Westergyllen.

Depenova och
SSAB, som i fjol redovisades som onoterade bolag, är numera marknadsnoterade.

Ingel
engagemang har helt avyttrats.

Större nettoköp
av aktier har gjorts i Electrolux, Ericsson, SCA och Skånska,

Några större
nettoförsäljningar har ej skett,

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på sid
1620, Här redovisas också uppgifterna om fondens kapital- och rösträttsandelar
i de enskilda företagen.

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 ("bolagsstämmoåret"
för fondens första verksamhetsår, 1974) överlåtit en del av sin rösträtt vid
bolagsstämmor i vissa företag till representanter för de anställda i dessa
företag (fördelat lika på LO- respektive TCO-anslutna), Grunden för
rösträttsöverlåtelsen åren specialbestämmelse i aktiebolagslagen. Under 1988
har rösträtt överlåtits till de anställda i 16 noterade företag.

s. 1988 Kontrollera mot PDF

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

Aktiviteten
på marknaden för aktieoptioner har varit högre än under 1988, Fonden har liksom
föregående år i begränsad skala deltagit i denna marknad främst genom
utställande av köpoptioner Optionshandeln under 1989 har givit ett positivt
utfall.

Vid årsskiftet utestående köpoptioner redovisas i följande
tabell:

Optioner Marknads-
Lösen-

motsvarande 'värde värde.

Företag antal aktier 31,12.89 tkr tkr

41.360

41..360

Ericsson 47,(K)0

De underliggande aktierna ingår i fondens aktieportfölj'
till marknadsvärde och eventuellt försäljningsbelopp redovisas som en
ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen,'

Från och med den 1 juli 1989 får fonden placera högst 10%
av fondkapitalet (bokfört värde) i aktier i utländska bolag eller andelar i
utländska aktiefonder eller konvertibla skuldebrev utfärdade av utländska
aktiebolag. Den tidigare ramen uppgick till 1 % av fondkapitalet. Med nu
gällande bestämmelser kan ca 800 mkr placeras i utländska värdepapper

Under andra halvåret har administrativa system förberetts
och riktlinjer diskuterats för placeringsinriktningen. Fonden planerar att
under 1990 påbörja placeringar utomlands i större omfattning.

Under 1989 ligger fonden sålunda kvar på tidigare nivå
eller ca 35 mkr

Omsättningen har varit lägre i de utländska portföljerna
änunder 1988, Den effektiva avkastningen på portföljen under året uppgår till
2%. Marknadsvärdet på aktieportföljen var ca 36 mkr och fördelade sig med
drygt 40% på japanska aktier, knappt .30% på amerikanska aktier och drygt 25%
på engelska aktier

Utvecklingen av den utländska portföljen illustreras i
följande tabell (belopp i mkr):

1989

1988

1987

Köp

Försäljningar
(marknadsvärden)

. 101
■

102

223 207

162 175

Genomsnittlig

portfölj Effektiv

avkastning

10%

-8%

Onoterade värdepapper

Fonden har,sedan 1980placerat i icke noterade företag.

Det investerade beloppet var vid utgången av 1989 627 mkr
Vid samma tillfälle föregående år uppgick den

Det erfiållna priset for ulslålida köpoptioner
intaktsfores tbrst sedan optionerna förfallit och redovisas dessförinnan under
"Tor utbetalade intakter" i balansrakningeti.

sanmianlagda investeringen till 695 mkr Bakom nettonedgången
68 mkr ligger följande affiirshändelser

Mkr

Aktier
som under året

marknadsnoterats:

SSAB

116

Depenova

138

Aktier
och konvcrtibler som

avyttrats: Convectus

Nordinvent

OptiSensor SOFE

övrigt

25 163

Nya engagemang: LjungbergGruppen Spira Invest

8 25

TeleSoft

Nyemissioner i befintliga företag:

Four Seasons Venture Capital 27

51 95

Swedish Genetic Investment (SGI) 21

Svenska Bota Läkemedel 3

Nettominskning

Investeringarna i onoterade företag kan något förenklat
grupperas på följande sätt:

1989

1988

Mkr

172

138

167

140

112

Kraftbolag Börsinogna företag - marknadsnotering planeras
Etablerade företag Utvecklingsbolag - med egna ledningsresurser och god kapitalbas
Utvecklings- och forskningsföretag Övriga

695

627

Som bl a framgår av ovanstående sammanställningar har
under året aktierna i SSAB noterats. Marknadsvärdet översteg avsevärt bokfört
värde. Aktierna i Convectus har avyttrats med vinst, medan några mindre engagemang
avvecklats med förlust.

Under året har fonden investerat i tre nya företag nämligen
det lantbrukskooperationen närstående investmentbolaget Spira Invest,TeleSoft
- företag för systemutveckling m 111 - med Teleinvest som största ägare och LjungbergGruppen
som äger och förvaltar fastigheter

Liksom föregående år har en individuell bedömning skett av
förlustrisker Riskerna bedöms uppgå till 8(1 mkr (45 mkr).

s. 1989 Kontrollera mot PDF

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

s. 1990 Kontrollera mot PDF

I slutet av januari 1990 beslöt SwedcChrome AB:s bolagsstämma
och styrelse att avveckla bolagets verksamhet. En dramatisk prissänkning på
ferrokrom och ett ogynnsamt kostnadsläge är de huvudsakliga skälen till
avvecklingen. Denna kommer att medföra avsevärda förluster för fonden som
aktieägare. Erforderliga.medel härför har avsatts och ingår i ovannämnda
riskreserv på SOinkr

Likvida medel

Fondens likviditet uppgick vid årets utgång till 1,347
mkr, innebärande en minskning under året med 408 mkr Minskningen beror på
neltoplaceringar på aktiemarknaden, Medelbcloppet likvida medel ökade med 36
mkr och uppgick till 1,551 mkr 1 förhållande till det totala fondkapitalet,
upptaget till marknadsvärde, uppgick andelen likvida medel till 5,7%, vilket
nästan är en halvering mot vid föregående årsskifte (10,270),

1 följande tabell återges en finansieringsanalys för fonden
1989:

1989

1988

Aktieutdelningar

352

274

R ä ntor p å
l å n

R ä ntor p å
likvida medel

161

155

Ä ndring av korta fordringar

och
korta skulder

Nettof ö rs ä ljning av
v ä rdepapper

242

Ö kning av grundkapitalet

6501
l.l'7.3'-

SUMMA
TILLF Ö RDA MEDEL

678

Nettok ö p av v ä rdepapper

■
1,425

Ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna-

■
146

-132

F ö rvaltningskostnader

■
10

- 11

-143

SUMMA ANVÄNDA MEDEL 1 ,.'81!

408
535

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING

Marknadsräntorna har under 1989 stigit. Både de korta och
de långa räntorna har rört sig uppåt under året, och med accelererande styrka
under sista kvartalet..Störst har uppgången varit för den långa räntan.

Medellöptidcn på fondens portfölj har varierat mellan' ca
18(1 dagar och 240 dagar (1988, 100-360 dagar).

Placeringarnas fördelning vid utgången av året framgår av
följande tabell:

Procent 1989 1988

Spccialkonto i bank Företagscertifikat Statsskuldväxlar
Obligationer

31
6-

53
48

5
30.

11
16

100

1.00'

Den genomsnittliga avkastningen på likvida'mcdélvar' under
året 11.5% (10,5%). I reala termer innebar dettai en avkastning på 4,9%
(4.0'yo),

Bokföringsmässigt
resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allinänna
Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid
beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det
bokföringsmässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av
resultaträkningen på sid 13) inte har påverkats av orealiserade kursvinster
och kursförluster

Aktieutdelningarna ökade med 28% till 352 mkr (274 mkr).
Aktieutdelningarna motsvarar ca 2,0% av marknadsvärdet på portföljen av
noterade aktier våren 1989 (1988: ca 2,1%).

Ränteintäkterna, 168 mkr (varav 161 mkr på likvida medel),
ökade jämförtmcd föregående år (.158 mkr),

Förvallningskoslnaderna minskade med knappt 1 mkr En
uppdelning av förvaltningskostnaderna pä:viktigare kostnadsslag återfinnes
under avsnittet "Administration" på sid 12, Förvaltningskostnaderna
motsvarade 1.2 promille (1,6 promille) av det genomsnittliga bokförda
fondkapitalet under året och 0.5 promille om tillgångarna värderas till
marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresutiai
(aktieutr-délningaroeh ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 509
mkr (421 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1989 medförde
realisationsvinster på 844 mkr (1,183 mkr) och realisationsförluster på 28 mkr
(48 mkr). Realisationsvinster och realisationsföriuster är inte
"planerade" utan upp-kominer successivt som ett resultat av
affärsmässigt motiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Vid försäljningar ur aktieinnehav med-olika.anskaffningsvärden
på delposter tillämpar fonden konsekvent principen högst in - först ut, vilket
innebär att realisationsvinsterna minimeras och realisationsförlusterna
maximeras. From 1990 kommer den av Föreningen Auktoriserade Revisorer
rekommenderade genom-snittsinetoden att tillämpas vid beräkning av realisationsvinster
och realisationsföriuster Intäkterna.l989vid försäljning:av köpoptioner som
förfaller 1990 har inte resultatförts.

Som redan nämnts har 80 mkr avsatts för befarade förluster
på.vissa onoterade företag. Avsättningen vid.årets ingång uppgick till 45 nikr
Méllanskillnadén'.35-mkr jämte konstaterade föriuster 5 mkr eller 40 mkr har
belastat årets resultat,

Fondeirskallenligt sitt reglemente som direktavkastning'
till första.Iredje AP-fonderna överföra ett beloppmot-svarandé 3% av
realvärdet avgrundkapitalet: Denna överföring uppgår för 1989 till 160 mkr (146
mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga
nenoresnl-laterföTårcl l,126mkr(1,313mkr). Detta.belopptillföres
fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen fören;aktieförvaltande institution
inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportl följen.måste den sägas
vara ofullständig och missvisande. Orealiserade kursvinster ochkursförluster
har i en

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

sådan
situation i princip samma karaktär som realisationsvinster och
realisationsföriuster 1 och med att likviden av en försäljning reinvesteras i
värdepapper är det realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som de
orealiserade kursförändringarna. Det är helt klart alt aktiekurserna och därmed
portföljvärdet kan ändras snabbt - valet av stiekdag kan i hög grad påverka
resultatutfallet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid
resultatet under ett enstaka år Portföljförvaltning är en verksamhet med
långsiktiga mål. och utfallet måste därför ses i ett längre perspektiv.

På grund av kursuppgången från årsskifte till årsskifte
har det icke realiserade övervärdet i portföljen under 1989 ökat med 4,,358 mkr
Motsvarande tal 1988 innebar en ökning av övervärdet med 4.436 mkr

Det totala nominella resultatet för 1989 blev därmed 5.644
mkr (5.895 mkr).

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala
nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till
reglementets krav på 3% real avkastning. Efter avsättning med .323 mkr (274
mkr) för bevarande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resultatet 5.321
mkr (5.621 mkr). Med hänsyn tagen till

kravet på
överföring till första-tredje AP-fonderna visade fonden ett överskott pä 5,16()
mkr (5,475 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv.
Man kan i diagram 3 konstatera att sett frän fondens tillkomst kom ackumulerade
resultat och ackumulerade resultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde
verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet sedan 1981 ökat med
undantag för 1984 och 1987. Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade
resultatet motsvarande resultatkrav med drygt 17 miljarder kronor

Performance

Av intresse är även att redovisa fondens verksamhet inte
bara i absoluta tal och jämfört med resultatkravet utan också i förhållande
till kursutvecklingen på aktiemarknaden.

Veckans Affärers totalindex steg under 1989 med 24%, Ett
index för fondens värdepappersportfölj visade en uppgång med drygt 32%. Om
likvida medel inkluderas i portföljen har fonden haft en totalavkastning på
knappt 31%.

Fondens överrepresentation i kemi- och verkstadsindustrin
hör till de faktorer som främst bidragit till fondens goda relativa utveckling
under 1989.

DIAGRAM 3

RESULTAT
OCH RESULTATKRAV 1974-1990

Staplar

Ä rligt resultat i lorhallandG ti

resultatkrav

Linje

Ackumulerat
resultatoverskott ut ö ver

resultatkrav
sedan starten

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är
förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens balansräkning för år
1990 fastställts. Av de fjorton ledamöterna (med lika många personliga
suppleanter) utses ordföranden och vice ordföranden utan särskilt förslag, två
efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter
förslagav rikssatnmanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av
rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar
inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli har fram till slutet
av året varit nio (åtta). Två medarbetare lämnade då fonden för andra
arbetsuppgifter Nyrekrytering pågår

De totala förvaltningskostnaderna 10.531 tkr, fördelade
sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1988):

1989 1988

Löner
och ersättningar

Styrelse och verk-

ställande direktör

1.259

1.296

Övriga anställda

2,216

1.785

Revisorer

Pensioner,
pensions-

avgifter,
lönebikost-

nader.
övriga per-

sonalkostnader

1,970

2.349

Lokalkostnader

1,275

1,427

Informationskost-

nader,
prenumera-

tioner,
konsult-

tjänster
och

revisionskostnader

1,.380

2.278

Depåkostnader

1.068

734

Resekostnader

529

464

Kontorsmaskiner.

inventarier

429

582

Övriga
förvaltnings-

kostnader

346

451

Summa 10.531 11.421

Stockholm i februari 1990

Bertil Danielsson

Förvaltningsberättelse

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

De av
fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av
balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav
vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras
till anskaffningsvärden.

Resultatet
av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december
1989 framgår av följande resultaträkning samt balansräkning. En kommentar
till dessa återfinnes på sid 10-12,

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Netloresultal före överföring till I3 AP-fonderna

Överföring till 1-3 AP-fonderna'

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fonderna enl
ovan Ökning av ej realiserade vinster

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft"

Realt resultat inkl ej realiserade vinster

Ö verf ö ring till 1 -3 AP-fonderna

Överskott iförh till resultatkrav

1989

1988

351,786

168,212

X
10,531

157.894 X 11.421

509.467

420.739

844,1.50 X 27,826
X 39,662

1.182,516 X 47.798
X 96,164

1.286.129

X
160,260-

1.459.293

X
145.873

1.125.869

1.313.420

1.286,129 4,357,866

1,459,293 4.435.576

5.643.995

X
323.250

5.894.869

X
274.167

5.320.745

X
160,260

5.620.702

X
145.873

5.160.485

5.474.829

'
."7.1 pA grundkapiuilct uppindcxcrai med konsumentprisindex till penningv ä rdet i deeeniber resp ar. " Uppindexering av
grundkapitalet med konsumentprisindex.

Balansräkning

Skr.
1989./90:137 Bilaga 2

Tillgångar

1989-12-31 1988-12-31

Bokförda
Marknads- Bokförda Marknads-

värden värden värden värden

Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar,

1,346,832

1..346.8.32

l,7.55.2.M

1,7.55.234

företagscertifikat etc. Upplupna intäkteroch förutbelalade

2.421 2.421

8.473,811'
22.124,411

1.618 1.618

6.196.405'
15,438,76(1-'

kostnader Aktier Konvertibla skuldebrev, lån med

optionsrätter

1.56.214'

186.204'

198..574'

278.943'

Summa
tillgångar

9.979.278

23.659.868

8.151.831

17.474.555

Skulder

Fondlikvider

120

Skuld
till 1-3 AP-fonderna

160.260

160,260

145.873

145,873

Upplupna
kostnader och förutbetalade

intäkter

9,947

7,198

Övriga
korifristiga skulder

675

1,114

Riskreserv

80,(K)0

80,(X)0

45.(H)0

45,(K)()

250.882

199.305

199..305

2.50,882

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital Uppindexerat grundkapital*
Ackumulerat överskott från föregående år Ackumulerat överskott i förhållande
till

rcsuUalkrav Årets nettoresultat Årets överskott i
förhållande till

resultatkrav

Summa skulder och fondkapital

3,()(X1,(K)0

5,8.35.675

5.602.527

12,412,826

1,125,869

______ 5,160.485

9.728,.396 23,408,986 9.979.278 23.659.868

2,.3.5(),IK)0

4.862.425

4.289.106

6.937.996

1.313.420

______ ___ 5.474.829

7.9.52,.526 17.275.2.50 8.151.831 17.474.555

Ansvarsförbindelse: Fonden har utfärdat köpoptioner
beträffande ett försäljningsvärde av 41.4 mkr

iiklier i
ett företag i fondens portfölj tiil

Stockholm
1990-02-15

Lars Eric Ericsson Ingemar Essen

Sören
Mannheimer Hans Wcrthcn Thorslcn Andersson Kurt Lanneberg

Gun
Hellsvik Gustav Persson Lage Andréasson

Birgitta Johansson-Hedberg

Nils Landqvist

Stig Malm Dan Andersson

Björn Rosengren Bertil Danielsson

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas att
förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med
räkenskaperna.

Gösta
Telestam

Torkel
Stern

Stockholm
1990-02-15

Jonas Forssman Anders Larsson

'
Ansk;iftningv;irdcn.

' kkc
notcriiilc VitrdcpiippLT h;ir v;tidcr;its till ;iiisk;ifriiitigsv:irdcri

TilKkjutiiii
bL-litpp sed;!!! t■odc hikhiiidc, uppiiidc.xonido med
kon.sunicritprisindcx till pciiningsviirdcl i dcccmhcr resp iir.

Revisionsberättelse

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

iUndertecknade,
som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna
Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse
för år 1989.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av
räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning
stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.

Räkenskaperna
har detaljgranskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

'Viifinner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner,
som fonden företagit under 1989, eller mot det sätt på vilket desamma
genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande
förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och
balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande
fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm
den 15 februari 1990

Torkel
Stern

Jonas
Forssman

Anders
Larsson

Gösta
Telestam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

s. 63 Kontrollera mot PDF

Ledamöter

Sören Mannheimer, jur kand, ordförande

Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, vice ordförande

Lars Eric Ericsson, förbundsordförande

Gun Hellsvik, kommunalråd

Hans Werthén, tekn dr

Nils Landqvist. docent

Ingemar Essen, direktör

Gustav
Persson, direktör

Thorsten
Andersson, direktör

Stig Malm,
Lös ordförande

Dan Andersson, ekonom

Lage Andréasson, förbundsordförande

Kurt Lanneberg. ekonomichef

Björn Rosengren, TCOs ordförande

Suppleanter

Svante Öberg, departementsråd Monica Andersson, borgarråd
Ingegerd Karlsson, kommunalråd Kennart Erlandsson, koinmunalråd Marcus Storch.
direktör Lars Nabseth, professor Christopher Friis, direktör Arne Rosengren,
finansdirektör Bertil Svenson, direktör Valter Carlsson, förbundsordförande
Bertil Jonsson, LOs andre ordförande Hans Olsson, utredningschef Lisbeth
Eklund, 1 :e vice ordförande Tobias Lund. direktör

Revisorer

Torkel
Stern, direktör, ordförande Jonas Forssman. direktör

Gösta
Telestam, direktör Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar Bohlins Revisionsbyrå AB

Kansli

Bertil
Danielsson, verkställande direktör Lillemor Evertsson

Thomas
Halvorsen, vice verkställande direktör Arne
Lööw

Gunnel Johansson, kamrer Stefan Malmström

Margareta Passad

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 82 III

Postadress: Box 3069, 10361 Stockholm

Telefon: 08-243390. Telefax: 08-244240

s. 64 Kontrollera mot PDF

Värdepappersinnehav per den 31 december 1989

Svenska
v ä rdepapper

Aktier, noterade

Forctiig

Ant;[l

Fdriindring'

Miirkn:idsv;irde.

aklie-

7., iiv

under NSS

tkr

knpilal

roster

AGA

3,.387,424

+ 62.871

852.248

7.2

8,5

A 2,292.240

B 1,095,184

Alfa Laval

3,824.596

-1-2.845.228

824.794

6,5

0.2

A 791,-324

B 3,033,272

Almedahl B

225,054

29,257

3,6

1.4

Andersons B

282.624

141,312

12,4

7.5

Arcona A

570.0(K)

185,2.50

6.4

7.3

ASEA

2.613,940

- 91,3.50

1,827,505

4.4

3,8

A 1,892,840

B 721.100

Astra

6,848,921

-H..387,785

2,710,4.33

7.6

7,3

A 5.428.432

B 1,420.489

Atlas Copco

,328,924

+ 82,231

91,441

1,1

1.1

A 246,693

B 82,231

BPA B

440.41K)

-1- 220,2(KI

61,6.56

.,5

0.4

Bahco B

. .568,1.35

- 145,0(K)

180,123

5.4

3,6

Bergman & Beving B

511,4(X1

+ 32, HK)

.57.277

6,7

4,3

Betongbyggen B

123,()(K)

-1- 82.000

18,450

2.1

0,8

Depenova B

168,()(KI

- 84.0(K)

15,456

20.0

4,7

Eken B

375,000

26,2.50

6.8

4,0

Electrolux B

3.993,.\54

-1- 847.8(K)

1.118.139

5.5

0.2

Ericsson B

1,680.284

+ 167,100

1.478.6.50

4.4

0,0

ESAB

457.876

+ 228.938

144.231

5.3

4,5

A 137,820

B .320.056

Esselte

1,334,4.34

3,446

242 ,,3.53

3.9

1,4

A 47,888

B 1,286,.546

Euroc A

2.115,7.50

-|-1,410.-5(K)

518..3.59

6.1

7,4

Finnveden B

1.56.710

-1- 1.56,710

28.208

4.5

2,2

Gambro B

825..500

+ 771,8( » )

103.187

?,f>

1,7

Garphyttan Hesselman

330,000

61,0.50

7.7

Gullsp å ng B

4,223.465

-1-3,412,022

409,676

8.9

5,2

Handelsbanken

1,(K)4..51X)

-l-l,(H)4,.S(K)

116,.522

0.6

0.7

Hennes & Mauritz B

384,375

96,094

5.1

2,4

Incentivc

1,674,001

.3.53.070

8.7

8,2

A 989,978

B 684,023

Inter Innovation

.389.999

84.292

10.0

8,6

A 31,.373

B 358.626

J M Bygg B

240.01K1

-1- 192.0(KI

68.4(K)

1.1

0,5

Kramo B

28,262

5..370

1.6

0.8

Kin.iiulnnganv.i angesiienu oeli ar t\issa tail resuUalel
av flera olika torandnngar under arci. t ex emission eller akucuppdelningi
konihinalion metl koji neh forsal|iiim:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Fiiret;ig

Antiil

For;iiidring' under l'JK')

M;irkn;idsv;irde tkr

iiktie-kiipita!

7 iiv

roster

Mooch Domsj ö

.5,53.601

-1- 26,7(X)

185.637

4,3

4,2

2.53,318

51..583

C 248,7(K) NCB A

Nordstjernan A Perstorp B Phannacia

11.2.50.(XX) 1.7.33.220 1.327.936 2.8,52.945

+ 238,(KK) -1- 124,658 - 80, UK)

23.625 311,980 .304,161 544,655

1,6 4,0 6,3 4,4

2,0 5.3 3,0 2,6

73.0.39

Procordia

2.779.906

2.389.4.39

4-1,656,126

347,115

2,2

1,7

1.742,620

SCA

646.819

8..573.956

-t-6,012,304

1,026,656

5,1

4,7

2.710,060

SE-Banken

5,863.896 A

3.802.4(K)

-( 3.802.4(X)

342,216

1,5

1,6

SSAB

1..380.4.33

- 702.900

225,011

5,5

4,2

817,6(K)

562,833

Saab-Scania

1..328.172

391.567

1,9

1,080.590

247..582

Sandblom & Stohne B

315.(KX)

-(- 217.500

17.325

5,7

3,0

Sandvik

3.078.321

908.105

5,7

5,6

2..3.52.2,53

Seco Tools

726,068 B

615.665

+ 615,665

57,872

2,2

0,6

Siab

261.100

86.090

3,1

1,6

88,8(X)

Sila

172,3(K)

2.(XK).(KX)

+ 9(X),(XX)

260.0(X)

5,7

5,4

716,2(X)

Sk å nska

1.283,8(X)

2,6,33,6(X)

-1- 317,7(K1

1.439.865

4,2

. 2.8

.35.(KX)

B SKF

2..598.6(X)

3,483,276

4-2,612,457

555.177

3,3

4,3

2.1.36.8(X)

1..346.476

Stora

396,9(K)

+ 146.900

123,862

0,7

0,3

142.(XK)

254.900

Sydkraft A Thorsnian /

6,220.2(K) 24,700

-1-4.976,160 -(■ 15,500

870.828 5.804

5,2 1,2

7,7 1,2

Trelleborg B

1,178,180

1,774,3,36

+ 873.568

324.585

2,7

1,3

596.1.56

Wcstcrgyllc Volvo

:nB

4(),(KK) 2,877,201

-t- 40.0(X) + 160.000

4.2(X) 1.363.362

3,2 3,7

0,8 6,4

1.8.35.921

1.041.280

Totalt mark

;nadsv ä rde

21.568.751

Totalt anski

Liffningsv ä rde

7.913,468

5 Riksdagen 1989/90. 1 .saml. Nr 137

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Aktier,
onoterade

Föret;i

F(>r:indring under 1989

Anskaffnings-

viirdc

tkr

aktiekapital

l.,50() 1,5(X)

1(X),(KK) 10,0(K)

Avesta
Kraft prcf I Bioinvcnt A

Bota

a A B

261.491 3,(XX)

110,(X)0

-1(K),000

32.686 2.250

7.310

12,6 30,0

10,5

27,7 27,7

10,0

,37,9

22.2

33.0

Centrumlnvest

1.8(K1
1()4..572

7.272

1..300 700

A B

C ' Enerek A B

Four
Seasons VC

A .50.4.50

B 304.550

Gruvkraft
pref 1

Holmen Kraft pref 1

Junkaravan
pref I

LjungbergGruppen B

NKR Gruppen B

Näringslivskredit A

Refina

Robustus

A 255,(X)U

B I20,(XK)

SNSW Elektronik A

Spira Invest A

SwedeChrome

Swedish Genetic

A 16,980

B 3.020

TeleSoft

A 86.666

B 173.334

Uwelast

Visentkraft pref 1

Älvkraft pref 1

Totalt anskaffningsvärde

113,614

2,(X)0

.355.1XX)

41.5(K)

540.(X)0

75,000

80,(XX)

8,184

133,333

1,200

375,(K)0

2.50

208.333

1..379.012

20.(X)()

260,(XX)

3IX)

82,509

.5(X),(XK)

+ 55, (XX)

+ 80,(X)0

+ 208.3.33 -I- 5.0(X)

+260.000

24.641

500

100.750

5,188 54,000 7,500 8.052 850() 16,000 6,000 46,2.50

25 25.(XX) 42.177 63.6(K)

10.494

2.000 10.314 5().0(X)

523.237

28,8

20.0

22,0

9,5

■
22.2

45,2

22.4

4,9

9,7

2.6

0,3

16,1

5,8

33.3

47.6

37.5

25.0

35,4

50.0

50,0

5.0

5.1

14.5

-33,3

45.0

2.3

30,0

30.0

12.6

27,7

15.9

28.8

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade

(Konvertibla skuldebrev med optionsr ä tter)

Foretag

Nominellt,
tkr

F ö r ä ndring under
ly.sy ■ Marknadsv ä rde, tkr

Alfa Laval
A SCA

1.023
19.176

+ 1.023

2.455
77.203

Totalt
marknadsv ä rde Totalt anskaffningsv ä rde

79.658
49.521

Övriga värdepapper, onoterade

(Konvertibla skuldebrev)

Foretag

Nominellt,
tkr

F ö r ä ndring under
1989 Anskaflningsvarde. tkr

Bioinvent

Centrumlnvest

Enerek

Esselte

Four Seasons VCM

Gruvkraft

Holmen Kraft

Inter Innovation

Mercom

N ä ringslivskredit

Refina

Ven t ro
nic

6,750

6.750

17,680

500

1,428

- 544

3.743

20,.500

+5..5(K)

2(),5(X)

6.670

6,670

6.(W)0

6,()(X)

10,000

1(),(XX)

6,(XX)

Nedskrivet

1988

28,(XX)

28,(KX)

4,(W()

4.(HX)

20.825

Nedskrivet

1988

Totalt
anskaffningsv ä rde

103.843

Utländska värdepapper

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

Foretag

Anta!

Marknadsvärde-

GBP

JPY

USD

British
Teleeommunications

50.000

Cookson

30.(X)0

Grand
Metropolitan

15.000

Land
Securities

15,000

London
& Scot Marine Oil

15,000

Smithkline
Beecham

20,000

TT Group

25, (XX)

Trust
house

30,(XX)

All
Nippon Airways

25,fKK)

Mitsubishi
Estate

,30,(X)()

Mitsubishi
Steel

30,000

Nisshin
Steel Works

6().(XX)

Sekiwa
Real Estate

1.100

Toyo
Corporation

1.150

California
Biotechnology

11.000

Caterpillar

2.(X)()

Dow
Chemical

3.750

Fluor

7.000

General
Electric

4.000

General
Motors

5,(XX)

Intel

10,000

Philip
Morris

4,0(X)

Unocal

8,(X)()

1,536

841

937

801

873

1,211

1.059

928

2,.345

3,229

3.151

3.270

131

477

718

1.659

1 ..595

1.6(X)

1.318

2.139

1.032

1.476

Totalt
marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

32.423 37.106

Foretag

Nominellt,
tjpy

Marknadsvärde,
tkr

JPY

Asahi
Breweries

50.0(X)

2.703

Totalt
marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

2.703 2.850

Sammanfattning
av värdepappersförteckningarna

Anskaffningsvärden,
mkr

Marknadsvärden,
mkr

Svenska aktier noterade Svenska aktier, onoterade
Utländska aktier

Summa aktier

Övriga svenska värdepapper, noterade

Övriga svenska värdepapper, onoterade

Övriga utländska värdepapper__

Summa övriga värdepapper Summa värdepapper

7.913

523 37

8.473

104

157 8.630

21.569

523

22.124

104

186
22.311

■ Marknadsvärdena pa utlandska värdepapper liar
raltnats om till SEK efter valutakurserna den .1 deccmtier 1989.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Kortfattade
uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage-
Ägarandel/

mang,
rösträtte- Övriga större VD/Fondens

mkr andel, % delägare styrelserepr.

Kommentarer

\)
Kraftbolag

Avesta
Kraft

(+Visentkraft)

4.,(1

I2,hl27,7

Avesta AB "1

Folke Kallbcrg Thomas Halvorsen

Gruvkraft

11,9

9 V22.2

Boliden "' ■''""-(Trelle-
""""'" borg) '\<"'-Holmen
''knngs-bolag.

Per-Arne Nilsson Thomas Halvorsen

Holmen
Kraft

Wl.ll

4.'i,2/22,4

Erik Olsson

Thomas Halvorsen

pensions-

Junkaravan

7..S

4.9/9,7

MoDo '<''"'- ser mfl.

Lennart Svensson Thomas Halvorsen

Ä lvkraft

.StI.O

l.S ,9/28,8

Varmlandscneryi 1 (AGA) J

Gillis Broman Thomas Halvorsen

B)
Ö vriga bolag

Bioinvenl

9,11

.111,(1/27,7

LRF. Lansforsak-

nngsboiagen.

Sveriges

Forcningsbiinker.s

F ö rbund

Gunnar Degernian M ä rlen
Carlsson

Centrumlnvest

42 1

,17,9/28,8

SPP/AMF-P, Folksam. Ilmari-nen, Duba/Veelura, anslallda

H å kan Karlsson Bertil Danielsson

Four
Sea.sons Venture

121.2

.W,0/22,(l

Alfa-Laval. SPP/

G ö sta Osearsson

Capilal

AMF-P. FSVC

Bertil Danielsson

(inkl
FSVC Managerns

■nt
AB)

Management AB

ljungberg(;ruppen

2.6/0.-1

SPP/AMK-P. WASA Ulf Holmlund

Sirius. f()retagcts

gruniiiirc

Dessa U>lag h;vr ö vertagit
va\len-krafttillg å ngar fr å n de n ä mnda
industrif ö retagen. Bolagskonslruk-tionen oeh
krafileveransavta! med resp industrif ö retag
ar s å konstruerade, att fonden p å sina preferensaktie- oeh konvertibelinnehav f å r en real avkastning av ,'\.5-4,57.1 per å r

Bolaget bedriver forskning, uiveek-ling, produktion oeh
marknadsf ö ring inom bioteknikomr å det.

Bolaget engagerar sig finansiellt i k ö pcentra oeh projekt f ö r f ö rnyelse av stadsk ä rnor samt bedriver via dotterbolag 1 Sverige. Norge
och Finland ktinsultverksamhet p å
dessa omr å den.

Ett av landets st ö rsta
venturc eapi-talftiretag med en blandad f ö retags-portf ö lj.

Bygg- oeh fastighetsbolag.

NKRCiruppen

N ä ridgslivskredit
NLK

Rellna Instruments

Spira Invest

Ebbe Krook med

familj.

Four Seasons VC

Fortos (dotterbolag lill Volvo) och f ö rs ä kringsbolaget
WASA

37.,V37.5 VD med familj

Sparbankernas F ö rvaltnings
AB, SPP/AMF-P, Folksam

5.()/.*>. I

Lantbrukskoopcra-tionen oeh niir-st å endc, Volvo, Procordia mtl.

Leif
Garphedcn Gcista Oscarsson

Christer J ö rneskog
Bertil Danielsson

Joh.mnes Bieeklund Sten Wikander

Curt Linderoth Thomas Halvorsen

Bo Söderberg Bertil Danielsscm

Holdingbolag f ö r
m ö belforctuget NKR International AB
(med speeiell inriktning p å inredningar
f ö r kontor oeh offentlig milj())

Krcditaktieboliig f ö r
medel- oeh l å ngfristig kreditgivning till framfor
allt mindre och niedefst(ira f ö retag.

Bolaget utvecklar, tillverkar oeh marknadsfor
rontgenfluoreseensinstrument f ö r friimst
processkontroll inom industrin.

Bolaget ä ger andelar
i fr ä mst etl storl antal regionala
utvecklmgsbokig. Uppgiften ar att genom finansiell oeh industriell kompetens
och ekonomiska resurser underl ä tta dessas
expansion.

F ö rvaltningsbolag med mduslnell
mriktning. fr ä mst livsmedel och skog

SwedeChrome

Swedish (Genetic Investment (S(il)

42,2

b.Vfi

M,.VM..S

.13,3/4.5.0

SKF. Malm ö Energiutveckling, Duba/Vectura, Johnson-forctag

SIB invest. SPP/AMF-P

G ö ran Wahlberg Gtiran Ekelund

Per B å telsson Bertil Danielsson

Bolaget
har uppf ö rt en anl ä ggning i M.iimt) f ö r produktion av ferrokrom med anlitande av plasmateknik. I slutet av
januari 1990 besl ö t SwedcChrome ABs bolagsstamma och
styrelse att avveckla bolagets verksamhet.

Holdingbolag f ö r
bioteknikf ö rclaget

KaroBio. 69

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engagemang, mkr

Ä garandel/ r ö str ä tts-andel,
%

Ö vriga st ö rre del ä gare

VD/Fondens styrelserepr.

Kommentarer

Svenska Bota L ä kemedel

7.3

I0..VI0.0

Hagstr ö mer Fondkommission,
f ö retagsledningen, ett stort antal
l ä kare

Bo
Lindberg

Marknadsf ö ring av
generiska l ä kemedel i endosf ö rpackningar.

Svenska Knerek

22.2/20,0

Spiran F ö rvaltnings AB, f ö retagsledningen

Anders Granqvist StigNordfelt

Bolaget tillverkar och marknadsf ö r system f ö r
energistyrning, larm, brandlarm och vatlendetektcring i fastigheter.

IcleSoft

U).5

2.-V2.3

Teleinvest samt industriella och finansiella intressenten
Sverige oeh USA

Ben
Goodwin

Bolaget tillhandah å ller
produkter och service f ö r komplexa mjukvarusyslem.

Uwelast

2.0

.3O.0/.30,0

Four
Seasons VC. forelagets grundare

Martin Holm Lars-Olof Gustavsson

Uwelast tillverkar formgjulna polyuretaner f ö r industri ä ndam å l (membran till h ö gtrycks-

pressar, beläggning av valsar för pappersindustrin m m).

Fem år i siffror

Skr.
1989/90:137 Bilaga 2

1985

1986

1987

1988

1989

Grundkapital
vid årets slut do. uppindexerat med konsumentprisindex Fondkapital vid årets
slut, anskaffningsvärden Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden
Värdepappcrsportfölj vid årets slut.

anskaffningsvärden Värdepappersportfölj vid årets slut,

marknadsvärden
Ncttoplaeeringar under året Realt resultat Totalavkastning, % Index för fondens
portfölj, förändring, %

i.SSO

2.L50

2,.3.50

2.,3.50

3.im

3.143,

4.172

4.588

4.862

5.8.36

4.122

5.610

6.63y

7,9-53

9.728

8.184

12.126

11,526

17,275

23.409

.1,484

4.734

5.554

6,.395

8.6.30

7.546

11.2.50

10.441

15,718

22.311

235

208

-242

1.425

1,871

3.512

-1.016

5,475

5,160

+34

+45

-7

+51

+31

+.\5

+ 47

-9

+ 54

+.32

Förändrav
totalindex (Veekans Affärer), %

+25

+51

+24

Cnindkapiiulel
= summan tiv de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning
(motsvarar aktiekapitalet i etl aktiebolag).

Eftersoin fondens reglemente ställer krav på en real avkastning
räknas griindkapilalel varje år upp med förändringen i konsiiinentprisindex
till etl nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga
överskott (motsvarttr aktiekapital + ba-lan.scrade vin.stmedcl i elt
akticbohig). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas
fondkapitalel med den "dolda reserven" i värdepappersportföljen.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp oeh
totala försäljningar av värdepapper Försäljningaina har här räknats till
inarknadsvärden, Nettoplaceringama anger då hur mycket pengar som netlo
disponerats för köp resp frigjorts genom fiirsäljningar

Realt resultat enligi rcgleinentet - jfr
resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående
fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex,

Tolulavkaslningen på foiidförvaltningc.T har mätts på
följande sätt: Aktieutdelningar + räntor ± realisationsvinstnetto ±
värdeändringi portföljen, allt ställt i relation till fondkapitalet till
marknadsvärde vid årets början oeh korrigerat för mcdelstillskott under året,

//;i-/p.r/f)r/o/i(/('H,v/)r.ir(/ö//'mäter den årliga
avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepapper,
justerat för köp och försäljningar.

Femte fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING
I989

Skr.
1989/90:137

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) 'g/j

Femte
AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att förvalla
medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte AP-fonden har
därmed samma irmktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och är underkastad
samma regelsystem.

Femte AP-fonden har tilldelats högst 1% av det
sanunanlagda anskaffningsvärdet för de medel som förstatredje fondstyrelserna
förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet
upprättades i augusti 1989 och fonden tilldelades 500 MSEK för 1989. Femte
AP-fonden skall till förstatredje fondstyrelserna varje år överföra en reell
avkastning på 3%. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

VDs kommentar till bokslut l;- ''f'"'-'''

_______________
Bilaga 3

Den femte fondstyrelsen kom i praktiskt arbete efter
semesterperioden 1989. Givetvis har denna period präglats av att bygga upp
administrationen. Huvuddelen av detta arbete är nu genomfört.

Samtidigt med det administrativa arbetet har av de 500
MSEK, som anvisats för det första verksamhetsåret, 470 MSEK placerats i aktier.
Placeringspolitiken har präglats av försiktighet.

Jag vill i detta sammarJiang tacka personalen för
arbetsinsatsen under den första administrativt besvärliga tiden.

Bert Ekström

Förvaltningsberättelse

Skr.
1989/90:137 Bilaga 3

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på
sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens
värdepappereinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att
tillgångama skall bokföras till anskaffrungsvärden. Resultatet av årets
förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1989
framgår av följande resultaträkning samt balansräkning.

Antalet anställda vid fondens kansli har under perioden
89-07-0112-31 varit tre personer. I löner och ereättningar till styrelse och
verkställande direktör har utgått sammanlagt 0,7 MSEK och till övriga anställda
0,2 MSEK.

Stockholm 1990-02-06

Johan Björkman Monica
Sundström Tore Andereson Jan Blomberg

Ordförande Vice ordförande

Uno Ekberg Sven Hegelund

Bo Hjern

Perolof
Holst

Egon
Jacobsson

Jaan Kolk Carl Langenskiöld Hans Mattsson

Ingemar Nordengren Marika
Nordström

Bert Ekström

VerkstaLande direktor

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning
har avgivits 1990-02-13.

Pål Wingren Mats
Josefsson Karl-Evert Oskarsson Håkan Vestlund

Aukt revisor Bankinspektor Förbundskassör KommunalrÄd

Resultaträkning miagaT''''''

Kkr

1989

1/7-31/12

Rörelsen

Ränteintäkter
(not 1)

8.154

Räntekostnader Förvaltningskostnader (not 2)
Avskrivningar (not 3)

- 2.594

- 144

Rörelseresultat

5.311

Realisationsvinster

1.429

Resultat
före överföring

5.740

Överföring
till 13 AP-fondstyrelsema (not 4)

- 4.070

Årets
nettoresultat

2.670

Balansräkning

Skr.
1989/90:137 Bilaga 3

1989-12-31

Kkr Bokförda värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknadsinstniment (not 5) 49.515

Förutbetalda
kostnader och upplupna intäkter (not 7) 883

50.399 Anläggningstillgångar

Aktier 459.588

Inventarier 1.011

470.599

Summa tillgångar 520.998

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Skulder till fondkommissionärer (not 5) 13.376

Upplupna kostnader och förutb*?talda intäkter (not 8) 565

Skuld till
1-3 AP-fondstyrelserna 4.070

Övriga
kortfristiga skulder (not 9) 217

18.328 Fondkapital

Förvaltat grundkapital 500.000

Årets nettoresultat 2.570

502.670

Summa skulder och fondkapital 520.998

Ställda panter och ansvarsförbindelser Inga

Resultat
och förmögenhetsförändring BHagaT' *

1989

Kkr - 1/7-31/12

Nettoresultat före överföring till 13 AF-fondstyrelsema 6.740

Förändring
av ej realiserade vinster/förluster - 1.441

Resultat inkl ej realiserade vinster/förluster Avsättning
för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt resultat före överföring till 13 AP-fondstyrelsema
Överföring till 13 AP-fondstyrelsema

5.299

- 5,019

280

- 4.070

Overskottlunderskott
i förhållande till realt resultatkrav -
3.790

Bilaga
3

Förmögenhetsställning efter reala principer '-
989/90:137

Kkr

1989-12-31
Marknadsvärden

TILLGÄNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida
medel och penningmarknadsinstrument (not 5)

Förutbetalda
kostnader och upplupna inläktet (not 7)

49,516 883

Anläggningstillgångar

Aktier

Inventarier

50,399

468.147 1,011

Summa
tillgångar

469,158 519.557

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Skulder till fondkommissionärer (not 6) 13.376

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 8) 665

Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna 4,070

Övriga kortfristiga skulder (not 9) 217

18.328 Fondkapital

Uppindexerat grundkapital (not 4) 505,019

Årets överskott/underskott i förhållande till resultatkrav - 3,790

501.229

Summa skulder och fondkapital 519.557

Ställda panter och ansvarsförbindelser Inga

Aktieinnehav 1989-12-31

Skr.
1989/90:137 Bilaga 3

%.andel

Anskaffnings-

Börsvärde

Borsvärde

Foretag

Antal

värde kkr

kkr

kapital

Röster

AGA

Abu

46.500

11,147

12.090

0,42

0,22

AGA

Bbu

28.700

6,558

5.557

AGA

Bh-

123,500

28,168

28.899

Bahco

Bbu

37.900

12.448

12.128

0,62

0,42

Bahco

Bfr

28.200

9.044

8.742

Custos

Abu

18.200

5.348

5.369

0,04

0,05

Custos

Afr

500

148

Electrolux

Bfr

139.000

39.281

38.920

0,19

0,01

Export
Invest

Abu

31.600

3.625

3.950

0,48

0,49

Export
Invest

Afr

7.900

961

988

Export
Invest

Bbu

34.100

3.559

3.515

Export
Invest

Bfr

21.700

2.173

2.300

Investor

Abu

40.300

17.180

18.740

0,24

0,18

Investor

Afr

9.800

3.923

4.557

Investor

Bfr

27.300

12.158

12.558

Perstorp

Bbu

102.500

25.386

23.780

0,52

0,25

Perstorp

Bfr

7.600

2.047

1.733

Pharos

Abu

23.200

3.055

3.364

0,27

Providentia

Abu

57.600

18.586

21.888

0,24

Providentia

Afr

1,500

491

570

Providentia

Bfr

10,900

3.671

4,033

Sandvik

Abu

41,300

13,191

12,184

0,09

0,10

Sandvik

Afr

2,000

547

500

Sandvik

Bfr

5,300

1,692

1.554

SCA

Bbu

57,000

5,710

6.555

0,11

0,03

SCA

Bfr

122.000

14,122

14.030

SCA

Topt

8.000

9,758

7.280

Skånska

Bbu

129.700

69,531

70.296

0,22

0,13

Skånska

Bfr

10.500

5.516

5.774

Stora

Abu

57.900

20.159

18.181

0,24

0,20

Stora

Afr

33.500

10.989

10.050

Stora

Bfr

54.200

18.930

16.856

Sydkraft

Abu

158.400

22.819

23.576

0,14

0,21

Vblvo

Bbu

75.000

34.115

33.375

0,19

0,05

Volvo

Bfr

73.700

31.442

32.797

6 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

Noter till bokslutet 1989-12-31 ff-' f/o: 137

.____._.__
Bilaga 3

Redovisnings- och värderingsprinciper

Penningmarknadsinsfrument bokförs till inköpspris och
ränta periodiseras.

Värdet på aktier och övriga värd(?papper inkluderar
courtage och värdepappersskatt. Beräkning av realisationsvinster och
-förluster vid försäljning av värdepapper sker enligt "högst införst
ut" metoden.

Avskrivning pä maskiner och inventarier har gjorts enligt
plan med 20% per är beräknat på urspmngliga anslaffT\ingsvärden. Avskrivningar
för 1989 har anpassats till räkenskapsårets längd.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33%
per år beräknat pä ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivningar för 1989 har
anpassats till räkenskapsårets längd.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade
grundkapitalets nuvärde till 13 AP-fondstyrelsema.

Kkr

1. Ränteintäkter

BarAtillgodohavanden 3.669

PenningmarknadsinshTjment 4.485

8.154

2.
Förvaltningskostnader

Personal-
och styrelsekostnader

1,328

Lokalkostnader

328

Adminisfrationskostnader

453

Informationskostnader

108

Diverse
ar\'oden

434

Övriga
kostnader

2.694

3.
Avskrivningar

Kontorsinventarier

Datautmstning

Noter
till bokslutet 1989-12-31

Skr. 1989/90:137 Bilaga 3

4. Överföring till 23 AP-fondstyrelsema

Fondstyrelserna
skall varje år överföra en avkastning på 3% av rekvirerat kapitals nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex' förändringar. Hänsyn tas till den
tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1989 uppgår till
192,8. En avsättning skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets
uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv. Datum

Belopp

Index

Nuvärde 891231

Antal dagar

Avkastn. Avsättning krav

890801 890810 890912 891002 891120

10,000

40,000

200.000

50.000

500.000

188,7 188,7 190,2 191,8 192,2

192,8

10.217

40,869

202.734

201.043

50,156

505.019

149 140 108 88 40

127

477

1.825

1,474

__ 167

4.070

217

869

2.734

1,043

__ 156

5.019

5.
Likvida medel och penningmarknadsinstrument

Likvida medel:

Kassa

Banktillgodohavanden

Penrtingmarknadsinstrument: Företagscertifikat

1 778

779 48.737 49.516

6.
Fordringar,
respektive skulder hos fondkommissionärer Beloppen avser i huvudsak aktier som
ännu ej levererats,

7.
Förutbetalda
kostnader och upplupna intäkter Denna post består huvudsakligen av förutbetalda
hyror

8.
Upplupna kosttmder
och förutbetalda intäkter Denna post består huvudsakligen av reservation lör
revisionskostnader, skuld för semesterersättningar och arbetsgivaravgifter

9.
Övriga
kortfristiga skulder Leverantörsskulder Innehållen personalskatt

163 54

Revisionsberättelse V °- *

____________________________________ Bilaga
3

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna Pensionsfondens femte fondstyrelses förvaltning, får
härmed avge revisionsberättelse för år 1989.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av
räkenskaperna, protokoll och andra handlingar som lämnar upplysning om
fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning
stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgarder vi ansett
erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de
värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under 1989, eller mot det sätt
på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande
förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna,
bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens
förvaltning.

Stockholm den 13 februari 1990

Pål Wingren Mats Josefsson

Aukt revisor Bankinspektor

Karl-Evert Oskarsson Håkan Vestlund

Förbundskassor Kommunalråd

Styrelse, revisorer och personal

Skr.
1989/90:137 Bilaga 3

STYRELSE, ordinarie

Johan
Björkman, Stockholm, f 1944

Direktör, BBT AB

Ordförande

Monica Sundström, Stockholm, f 1941 Generaldirektör,
Statens väg- och trafikinstitut Vice ordförande

Tore Andersson, Stockholm, f 1943 Avtalssekreterare, LO

Jan Blomberg, Lidingö, f 1939 Direktör, Procordia

Uno Ekberg, Märsta, (1936 Förbundsordf, Sv Fabriks arb
förb

Sven Hegelund, Stockholm, f 1947 Ekonom, LO

Perolof Holst, Nässjö, f 1934 Kommunalråd, Nässjö

Bo Hjem, Bromma, f 1930 Direktör, Sveriges Läkarförbund

Egon Jacobsson, Sttx:kholm, i 1940 VD, Vin- och
spritcentralen

Jaan Kolk, Enskede, f 1950 Sekretariatschef, TCO

Carl Langenskiöld, Djursholm, f 1924 Direktör, Camegie

Hans Mattsson, Södertälje, f 1933 Herr

Ingemar Nordengren, SaltsjÖ-Boo, fl934 Direktör,
Konsumentföreningen i Stockholm

Marika Nordström, Göteborg, f 1938 l:e vice ordf, SHSTF

Styrelse,
revisorer och personal

Skr.
1989/90:137 Bilaga 3

STYRELSE, suppleanter Birgitta Bötilin, Solna, f 1948
Direktör, Sveriges Radio

Göran Elgfelt, Täby, 11932 Direktör

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947 Ekon dr. Holen Nelwork
AB

Roger Gerdin, Kungsängen, 11946 Ekonom, Sv Tiäind arb förb

Åke HUlman, Västerås, f 1942 Kommunalråd

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, 11937, Slabsdirektbr,
Banverket

Anders Lindström, Styrsö, 11945 Förbundsordf, Sv
Sjöfolksförbundet

Arne Lökken, Stockholm, f 1939 Förbundsordf, Beklädnadsarb
förb

Peter Nygårds, Huddinge, f 1950 Kanslichef, Sv
Industri-tjänstemannaförb

Ingemar Skogö, Älvsjö, f 1949 Stadsdirektör, Södertälje
kommun

Direktör John Åström, Ekerö, f 1942 Direktör, Kooperativa
Förbundet

REVISORER

Pål
Wingren, auktoriserad revisor Öhrlings Reveko AB, ordförande

Mats Josefsson, bankinspektör, Bankinspektionen

Håkan Vestlund, kommunalråd, Gävle

Karl-Evert Oskarsson, förbundskassör Svenska
kommunalarbetareförbundet

PERSONAL

Bert
Ekström, verkställande direktör

Ann-Man
Werin

Gun
Lundqvist

Sydfonden

(första
löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING
I989

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

STYRELSE, V ER K STALLANDE DlREKTOR OCH REVISORER

Fondens ledanioier, suppleanter och revisorer har genom

regeringens beslut den 20 april 1989 fiirordnats Rir liden
intill dess

balansrukningen
för fonden fastställts under 1990.

NILS HÖRJEL. Stocttholnt.

Styrelsens
ordförande. F.d. iimdshfnding, teknologie cioktor, ordf. Swedair-\B och
F)>reJ:igsriiian5 AB.

(;ORAN
JOHNSSON. Olofströni. Vice ordRiraiide. Meiallarbciare Volvo
Olofstriiiiisverkcn. led. av Volvokoncernens styrelse.

SVEN AR.\EWL'S, Kalmar.

Ordinarie ledamot. DirekKir.

.\K)ni(:aba(;k.\ian,

Oskarshamn.
Ordinarie ledamot. Ombudsman Svenska Koinniunalarbetarcforhnndet, Kalmar.

PER-OLOF HOLMQVISr,

Arlöv.

Ordinarie
ledamot.

Veikslällandc
ihrekrör

Kxab i
Burlöv AB.

Arlöv.

YN'C.VF KALLSTAD.

\ ä xj(').

Ordinarie
ledamot.

F.d.
(öisäljningsingenjör

Telnb AB,
Växjö.

i\(;f.rniison,

Stallanstorp.
Ordinarie ledamot. Finanschef Malnui kommun. Malmö.

YNC".VKSODF.RBKR(;.

Värnamo.

Ordinai ie
ledanioi. Fabriksarbetare Värnamo ('ummilabrik, Värnamo.

AKKZLnFRSfROM,

Malm ö .

Ordinarie
ledamot.

F.d.
direkiionsledanioi

Kooperativa
FörbuiukM KF.

Stockholm.

BO.ANDF.RS.SON.
Malmö. Suppleant.

nivisionschcf
Folksam. Sioikholm.

krikmf[.l(;rf:n,

Jönköping. Suppleant. Direktör HSH. )()nkr)ping.

BROR OSCARSSON.

Jönköping.

Suppleant..

F.d. personalchef Munksjö AB,

Jönköping.

LLLASODF.RDAHF. LiHiNboda. Sup])lcant.

Konfektionsarbetare
Juncsco i l.("nisboda.-\B.

CARLAXFL
ZACHRISSON,

läby.

Verksiällatulc
dirckKir.

S\'FN
SANTESSON, auktoriserad re\ isor. Hagsirtmi &: OKson, oixlförande.

LENNART
OliiSON. auktoriserad revisor. Lindebcrgs Rcvisionsbvr

AB.

LARS-ERIK
ROSBERC;.

(liiekKir.

Bankinspckiioncn.

s. 1985 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

FE M Å R
ISAM MAN D R AG' ( M KR )

FONDKAPFTAL OCH GRUNDKAPITAL

Ackumulerade värden, mkr

6000

1985

5000 4000 SOOO H 2000 1000 O -1000

1984

Nuvärde grundkapital Realt fondkapilal 0\'erskoit

1986

1987

1988

1989

GRUNDKAPITAL Årets lillskdll

Ackuniuleral lillskou

Nuvärde vid årets slut

BÖRSPORTFÖLJ .\Iarknad.svärde

Över\ärde

INKOMSTER OCH RKSULTAT Aktieutdelning

Rätueiiuäklei". netto

Realisatitinsvinster. netto

R(')relseresiiltat

ÖVERFÖRING TILL 1 -3 AP-FONDSTYRF.USERNA Arets

Ackumulerat

FONDKAPITAL Bokfiirl

Enligt real redovisning

243

542

691

516

551

1.093

1.784

2.300

.582

1.151

1.921

2.577

493

1.316

1.764

2.955

272

- 187

481

15 6

12 54

14 204

22 222

236

295

ifiM

h-'ciftA:f-

166

565

1.146

2.024

2.761

§0:i%

620

1.418

1.837

3.242

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

Ö VERSIKT AV VERKST Ä LLANDE DIREKTOREN

KURSUTVECKLING
1989

Att träda
till som ny verkställande direktör i en löntagarfond som etablerats, bvggts upp
och kommit igång sedan någia år har varit mycket stmiulerande. Den stmktur som
Sydfondens verksamhet erhållit föres nu lill en del vidare och till andra delar
prövas, omorganiseras och utvecklas.

Basen för verksamheten, administratio nens uppbyggnad och
förläggning, har formulerats med inriktning på au nu i egen regi svara för
bokföring, bokslut samt fondens samlade administrativa angelägenhe ter vid
kontoret i Stockholm. Från kontoici i Arlö\ bereds, föreslås och följs upp satsningar
av riskkapital i onoterade Rireiag. en verksamhet understödd bla av det lokala
och regionala kontaktnät som fonden besitter.

Fondens placeringsstrategi har under året diskuterats
och ('nenägis och (ners\-nen har resulterat i all fonden täsistälh en ny
strategi lor sin verksamhet. Med ingångspunkt i reglementet (öv Allmänna
Pension' fonden anges målsättningarna delsatt långsiktigt maximera avkastningen
så att såväl kravet om H% årlig utdelning p°\ lujvärdet av gnindkapitalei
som kravet att bibehålla gnmdkapiia-lets realvärde väl uppfvlls. delsatt
erbjuda lokala fackliga organisationer \id ett aktiebolag i vilket fonden äger
aktier att univa rösträtt för hälften a\ aktierna.

F(ir placeringarna i noterade aktier som skall utgöra den
alha sKirsla delen av lond-medlen är målet att långsikiigi (nerlraffa den
allmänna utvecklingen for noterade svenska aktier vid Stockholmsbcirsen. Vad aser den onoterade portföljen skall fonden med krav på långsiktig lönamllet
bidra till riskkapiialförsörjnmgen for små och medelstora foretag.

För alt nå målen lor den noterade port-lidjen anges an
dess saminaiisiiilinng i varierande giad over tiden bor avvika från respektive
branschs och IVireiags viki iMa\ dei toiala borsvärdcl. Vidare sägs ati
porilöl-]ens kania bcir bestå a\ innehav som lor lon den i regel iiigr)r minsl
två och mest lio jjio- tcni av den
samlade borsporiloljcn. Dessa innehav sk.i lillsamman alllid utgöia minsl
lialtien av loialvärdei. Poillöljeii kan även beslå av andra mindre
aktiepttslei.

.-\vk<isiningskravei vid enskilda investeringar i den
onoteiadc [xiritiiljen måste ställas lillrätkligi högt så alt del långsikliga

kravet
ftir dessa engagemang sammantagna

iippfylles.

Al betel med all ulveckla portföljen av noterade aktier
har haft alt utgå ifrån den hinillsvarande stmkturen och inriklning-en.
Karaktäristiskt f(')r fondens samlade in nehav har varit följande:

relativt liiei
<)\er-\ärde; kvoi 19', (<)ver värdet i fcirhållande till
anskaffningsviii-det)

belvdande
undeniktning av verkstads industrin, varav kraliig ovenikining av Volvo och
mindie innehav I . -\SF.A . Electrolux
och Ericsson

beivdande
över\iklning av skogsindiisui och inom gmppen MoDo. SC.A, och Stora

stark övervikt
av liikemedelsindustrin. Åsna

undeniki i
l)anker

Fondens tio sicirsia innehav svarade den 'M december 19SH
för 7.'j% av det loiala
maiknadsvaixlci. varav Volvo. S(;.-\ och Stora utgjorde Hi.l, resp IL',11 och
9.2'?, sami Astra 7.(1 och Ericsson V)%.

Kiiiserna på Stinkliolmsbrnscn sieg iiii-d'.-i b('ii jan
.iv I9S9 odi vid apiil mån.ids utgång vai'nivån 1L*''(. oib vid augusii
tiiåiiads utgång så invcket snm '.V2'/(. hi"igi(.' än del st>-iiasic
."iisskilkts. En v;iiidiiing hade emellertid miiäliai red.Ml under
augitsii odi utider

Konjunktuiiusikierna
inom OECD (iin-rådet \ar vid årets böljan i allmänhet goda med fonsall fonäniad
h<'ig akti\iiei. Inom 0E(;D Europa
spelade den västusk.i ekonomin under 19H9. liksom under de närmast ftiregående
åren en ledande roll. Försvensk del bestod de negativa skillnaderna moi främst
Väsiiyskland vad .ivsci kosinadstik-nings och inllalionslakt. Aibeisloshelen
var däremot mvckei låg i motsats lill hela Västeuropa. Den goda
vinstutvecklingen i del svenska niiiingslivel fortsatte i huvuil-sak under
I9S9. En avmanning av konjunkturen beiiiknades Inlriida under 199'). ;ivcn om
viss råvamrelaieiad indusii i. bl a kogs-induslrin viuilades lå kanna av
svagare marknader lidigaie. Mol slulel .n årel steg de svenska räntorna
krattigl med långa lan-lor (iver" IS pmcent.

Valu laiegler ingen avvecklades undei' året. Detta är en
mvckei viktig forandr ing i en gmrulliiggande IfMiitsiiiinitig \\n alla
sverrska sub|ckts porifoljdisposirionei. H;n med isoleras hiniagai fonderna som
enligt g;'illande ftniattnmgai' hai rän att placera medel enbart i svenska
aktier.

del tredje tcitialci hill kurseiira ni vt ket ki.iiiigi
och låg i novembei blott 11 9J »iver åis.skihesnivån. I detcmber skedde en
stark åierhämtning så .iti delperiiKlens nedgång begriinsades till iVÄ .

Skr.
1989/90:137 Bilaga 4

Hela å r I9H!) innebar eir irppg å ng p å '24%.
branschutvecklingen var starkt skiljaktig. Medarr verkst ä der oilr kemisk indu-siri inkl l ä kemedel steg med .S9 resp 47';?, gitk skogsaktier
och handelsf ö retag ner med f> resp 11%.
Banker steg med 12% och bvgg- ocli fasiighelsakiier med 19%. Oin-siiiiriingeii
stagnerade (124 mdr) och om-s ä iiningshasiigheien
sjonk. Eir belvdande och siarki v ä xande
andel av (iia svenska aktier handlades utomlands (7,") rndr). Iriiirisi i
London inneb ä rande an SlockhohnslHii-sen.s
betydelse som nrar knadsjjlais for dessa aktier aviog vtteiligaie. Bfirsviiidet
p å de noterade f ö retagen (A I i- 2. O och O FCj steg under å ret ir å n
b;')') till H()(l mdr.

Som en riktlinje f ö n
verksamheten under 1989 besl ö ts, bla mot
den tidigare bakgnin-den. att fonden skulle
med Iribeh å llande av \olvoirurehavei och f ö r balansering av detta oka andelen
aktier i annan verk-siadsindusiri f(Metr ä des\is
i imernaiionellt veiksarmna finctag. Exponeringen i skogsindustrin skulle
minska. Innehavd i l ä kemedel skcrlle besl å . \'(dare botcle dvn starka undcr"viktiringeir
i banker minska. Aktier i bolag med veiksamhet som mindie starkt p å ver kas av en kon|unkiur(i ä mpning borde tillf ö ras poiif ö ljcn.

TIO STÖRSTA INNEHAVEN 31 DECEMBER 1989

Marknads.

Andel,

v ä rde, mkr

procent

\(,l>"ll)

5411

ILMi

.Asll-.l
lli)

443

III.2

Kinssoii
lill)

H7.'i

H.li

.S( :.- i'.'i

.11111

li.<l

Sk.iiivk.iH)

'Jllli

li.H

.Si.M.ii:i)

Til

.').1l

,SMlkl,llll.'l)

.i.4

.\'(il.cl
1 1

.1.4

.Asc.ill.M

144

.'t.:l

Haiulekh.inkcii
111)

n:i

3.3

nclsiiiniilii

28H «

l)li.4

()\lif.l
il1IU'tl.l\

141'ili

33,11

rotajiinillKl

4:t.-ij .

IIIIMI

Aniri.(l) « :

ingei TaiignKiiiiiifTcn eil å r'lidigaie.

Innehaven i Volvo, . -\sira och Stora ä r of ö r ä ndrade men genom den starka skiljak liga
kursutvecklingen har" Asiras andel vuxit medan Volvos och Stor as sjunkit.

FONDENS BRANSCHFORDELNING OCH MARKNADENS 198789

Branschr ö rdclning i
procrni

Fondrni portf ö lj Markniden
entigl

Vcckai » AlTarrn
indf x 1989 1988 1987 1989 1988 1987

:u.!i
27,4- L"-j.-l

:i:i.:i ii'' 'i.:*

Kemist mdusfft

Skopindufiri

(Kntjr mdusin

Kastifi;hriMKti by|{gfi>rri-iK

Redcrifr

fivrrklmp b,.ljK

Konalmmp b..ljg

M.O 14.H M.:(

IIMI.IJ li)l),n KHMI lOO.IJ ]IJ(I.II
IIHM)

V å rdr ä kning mp allm ä n kunucteckling

Kompletterande k ö p
gjordes i ASEA, Electrolux och Ericsson. Nya innehav har bvggts upp i Atlas
Copco och iVobel. Sammantaget utgjorde verkstadsaktier. inkl Nobel, ca ;W% av
den samlade porif ö ljcn mot 2:i%, en å r tidigare. F ö mu-m
att hela MoDo-posien s å ldes har S(iA-innehavel minskats n å got. Delvis h ä rigenom
har skogsaklierrias andel sjunkit krahigi. fr å n 28 till l:i%,. Detta inneb ä r
fortfarande en (iveiTiktning. N ä r del g ä ller banker har" ytterligare aktier i
Handelsbanken k ö pts. PKbanken ä r ett nyll intiehai. .Nya aktier i p< » rtr(j]jen i ö vrigt
ä r fr ä mst Bahco, (iarnbro. Perstorp och Sea Lirrk. Innehavei av bygg' och
fasiighelsakiier har stmktuierats om genom all samtliga aktier i bla BPA.
Fabege och Hilab s å lts medan (jostcii i Lui(dberg.s
ix/ikat.s ocli innehav i Regnb å gen och
Reinhold (alv byggis upp.

N ä r" det g ä ller den onoterade portf ö ljen har å iet
k ä nneiecknais av en mer selektivt
utformad marknadstiir ing a\ fondens i) ä ns-ler,
pnivningav eii tjugotal prop å er, nv-och
till ä ggsin\esieriug i f\ra pi"ojeki
samt Wn-s ä ljning och avvttring av ire
engagemang.

Antalet akt ö rer p å den svenska Veminc capitalmarknaden har blivit f ä rre. Del omr å de
som fonden arbetar i att under ett antal å r genom dels finansiering, dels ett ak

livi
stvreisearl)eie och nianagementsKid medverka till en positiv utveckling i
mindre oeh medelstora f ö retag ä r v ä sentligt f ö r
den n ö dv ä ndiga fiimyelsen av svenskt n ä -rifigsliv.
Del giiJIcr ime enbart ml i.i fram nya produkler eller att upj>n å en effektivare pioduktion ulan lika riiycket att
nuMa den ( » k ä nde internationaliseringens krav.

Fonden konnner d ä rliir
att vidareutveckla denna del av verksamheten. Kraven p å hi-pande avkasming, som g ä ller l ö r
Sydfondens samlade verksamhet, g ö r
dock ail dessa engagemang kapiialm ä ssigi
kommer all utg ö ra en liten del av v å ra placeringar. Utbytet erh å lles normalt inle f ö rr ä n engagemanget efter elt antal å r" avyttras och d å i form av den tillv ä xl av det
egna kapitalet, som fiHetaget har genererat. Portfciljen b(")r ej omfaiia
alltfcir m å nga branscher tor alt fonden med
sina personahesirrser aktivt ska kunna f ö lja
upp och delta i utvecklingen av dessa fiiieiag.

Arets bokf ö rda r ö relseresultat Hir Syd fonden innebitr att fonden tj ä nat in ö verf ö ringen till 1 3
APfondstvrelsen tv å g å nger mot ungef ä r fyra g å nger å rel innan.
Tv å huvudf ö rklaringar h ä rtill
f("ireligger: dels den starka (ikningen av uidelningskravei, dels avsev ä rt miirdre reavinstneito mol å ret innan. Den fortsatta, men avtagande uppg å ngen p å
Stockholmsb ö rsen 19H9 gav emellertid Sydf ö nden en n ä ra
nog lika stor ö kning av ö ven ä idet som å ret innan. Med mer ianspi å ktaget kapital f ö ljer
dock (ikad avs ä ttning f ö r att bevara deltas k ö pkraft. H ä r r ö r det sig om en n ä stan femtioprocen-lig ö kning. .Mit inr ä knat
och avdraget fiam-konuner ett belopp p å
slutraden av den reala resultatr ä kningen
p å -j-iT nikr (tnot 749 mkr å rel innan). Beloppet utg ö r (iverskotiet uiiiver resultatkravet och utg ö r en buffert f ö r
framtiden. Kravet an stadigt ö ka denna ä roavvisligl. En l ä mplig
samrTians ä ttning av portf ö ljen samt utvecklingen p å fondb ö rsen
i ston ä r tv å huvudfaktorer h ä rvidlag.

Stockholm i januari 1990

Ol $4tt9y.

C-. Zachrisson

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

F
o R v A LT N 1 N G S B E R AT T E L S E

F()rsla Nintagarfondst yr elsen, Svdlönden. får härrired
avge l7')n'altnir';sbeiätielse fcir 1989 års verksamhet jämte resultat- odi ba
lansräkningai'.

RESULTAT

Arets bokföringsmässiga resultat upp

gick lill 109 rnkr (1988:0 rnkr) eller avdrag lör
oveitliringen till l-Ii AP-loudsivrelseina .som beräknats till 99 mkr (7.')
mkr). Denna skall irtg(>ra tre procent av nuvär"det av de rriedel
fonden tagit i anspråk.

Fondens bnansrella inläktet, liesiåeirde av
akiieuldelningar (»cii riinior", belö])ie sig lill LU rrrkr(79 mkr).
Häiiill koimner leali-saiionsvinster uppgående till netlo 8ö mkr, sorn avsevärt
uiiciersliger moisvarande belopp Unegående åv {222 inkv).
Fr>iTaliniiigs-kosinadeina for 1989 blev 7 mkr {(i mkr). Till liskieserAen
har avsatts ,0 mkr (0) Sarri-inaril.igel erhölls cti lörelseiesuliai av 208
inkl (295 mkr) fVire deu ir\ssiriiinrida (ueifö-vingeu.

Det reala resultatet, som liamkornrner genom att del
bokföringsmässiga roielsere sirlt.riet (ikas med foiärrdr irrgeir av
(Aervär-dei i portföljen'och minskas nted avsäir ningen lör bevaiande av
grundkapiialeis köpkiah. blev (i4t) nrkr rnot 824 mkr föregå ende år. Medan
1989 års rcHelsere.sullat. sonr err f()ljd av en helvdligt miiulre henriag'
ning av reavinsterjärirhin med 1988. med ineirrol 90 mkr irrrdersiiger I98S
års, lilcv årets oknirrg av (")ver-\är(lei i poiiföljerr fVM nrki. dvs i
saimna sioiieksoidning som fiite gående år. (()li8 mkt). .\vsäiiiiingen lin be
varande a\ gnurdka|)ilalets köpkraft bat stigit kraftigt lill 19!» mkr {\Mi
mkr). (herskoi-lel i förhållande till lesuhaikiavet lilev .'.47 mkr (749).

Ettei deir irtoiiKirdeniligl starka allmiin-na
kursuppgången 19H8pård*.; siegSioik-holmsbiirsetr enligi Wtkaiis .Alfäii'rs
loial-iirdex under avsev.irda svimgningai med LM',v mellarr årsskittena
i'.t88/89 odi 1989/911.

Sedan kursnivån månad fiu månad stigit upj> till
;k')'/f in i augnsii bör j.ide den v ika så att i november blott 11'» kvarstod.
Lnder decemhei skedde en siaik ånrhämining. Svdfondens samlade boispovdöilj.
som i nå gon rrråir ;iverr imrehållerakiier som noteras på O fC- ocli
O-lisiorrra steg i värde rrred

24%.. Här\id har hänsyn tagits (ill köp och förs;iljningar
men ej utdelningar.

Friimst sorn en fiiljd av boisnedgången under tredje
lertialei understeg fondens reala årsresultat avsevärt det för åila månader.
Överskottet i fiirliållande till resultatkravet f("t|l från 99S mkr fiir
per ioden januariaugusti lill. som angetts, "»47 mkr fiir helåret.

KAPITALTILLSKGTT

Fonden hade fianr lill 1988 års uigårrg tagit i anspråk
2.;0() mkr. Under januari månad 1989 rekvirerade fonden hela åreis lairr på
.")j8 rrrkr. Sivielsen beskii i decerirbei 1989 att ta ianspråk 1990 års
hela iriedds-larn på ."i94 mkr under jämrar i måirad. Härmed har
Svdfonderr rekvirerat alla tillgiing-liga nredel enjigi Riksdagerrs beslut ocli
har f(ir deir framlid sorrr kair liveiblickas alt planera för en verksamhet
rned en kapitalbas av loiall :i.4.")2 mkr.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJERNA

Det sammarrlagda viirdel a\ fondens köp och
fciisäljnirrgar av noterade aktier blev L.'i!l."i mkr vara\ 1.1.'VJ mkr
avsåg kiip och 4{\\ rnki tiirsiiljningar.

Poritciljerr hade \id årets slul ell marknadsvärde av
4.!\r)4 nrkr jämfiiir med 2.9."ir» mkr ell år tidigare. L.'199 irrkr
luigie. Over värdet hade vuxit nred (i;t7 mkr till 1.118 mkr. Del bokförda
värdet av innehavet sieg hån 2.474 till ;t.2:Hi rnkr. Överväideskvoien.
d\sö\er"\äi(lel i pvoient .i\ anskaflnings\äi-del.(ikadeliån 1!'till XtVt
.Fonden hade vid årets utgång utfärdat kcipoptiorrer med liii fall i februari
1990 avseende 27.').OOOakiier i Voho.

\'id n\emissioner tillsk(ii fonden lillsam mans 11 mkr
var.rv (i mkr a\såg Perstoip och 4 mki Sila samt 1 mkr I.imdbergsvid ut
nvtijande av tet kniiigsopiioiier.

Innehaven i Skrinet och [e[jpsorr Pat uppgår till 8.|0'(
usp :f.7:i'Y. orn iri.m maler resp innehavs lösieial utav rlet lotala arr-
talet rösier i bolaget. Bland större fiiiet.ig hai Ionden2,0.'). lesp 1.48 och
L:7'f a\ rös-lerira i Nobel, . \stra odi
Stora.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 4

leagare

Fonden som akti

Innehavets

marknads-

Andel,

procent

värde
mkr

Röster

Kapital

89-12-31

Skiiiiel

8,1(1

11,:w

[eppson Pjc

:i.73

.i,t:f

(lardo

2,89

12fi

\(lhcl

2,1)'!

1.79

147

.Si.il)

1,!17

1.69

.Åsna

1,48

l,2(i

44:t

.Sliini

1,H7

l,:t9

2.i7

Pott tiil jen av onoterade aktier mm hade elier
nvinvestermgai på 2,fi mkr och .iwtt-rirrgar [)å 7,'.l nrkr vid åiels slut ett
anskalf-ningsvärde av 48 mkr jämfiirt med :\\ mkr vid åiels Ixirjan.
Direkiavkastningeii blev 0.9 mkr uigiiiande liiiria på konvertibla skuldebrev.
Fiir säljir ingår na gav iillsam mans ett underskön på 0,9 mkr. .Antalet en
gagemarig var elva (tolv). Med årets avsiilt-ning lill i iskieseiAen av ') mkr
uppgår denna i hoksluiet till 20 nrkr.

LIKVIDITET

Likviditeten var vid 1989 år> uigårrg 28.S mki. 8% av
del boklöida fondkapitalet, jämfiirt med !i2.') mkr. (12%) eii år"
lidigaic. En mindre del har fiiriiintals ])å bankkon-lon medan lesien varu
placei.id i peiming-maikrradsinsimmenl t.ex. fiiielags oih kommuntertirrkat. Av
k.istningen på den samlade hkviditeleii blev i0.9Vf.

DELTAGANDE 11989 ÅRS BOLAGSSTÄMMOR

Fonden var inli)r årcls I)olagssi;immor' aktieägare i .'M
noterade aktiebolag. \'id (i t)olag tamis ej läckligl oig.tniserade anställda.
'

E.ickliga leijresenianter deltog i stämmorna vid 2)1
liuetag. Foirden iippiiädde fiir egen del [)å 29 l)olagssiämmoi odi
fiire-trliddcs av stvrelsens oidtinande. vice oid-fiirande. av ledamiiter eller
av verksiiillande direkliiien eller ijänsierniiii vid fimdeir.

Vad gäller de onoterade bolagen dellog fa(kliga tineiiiid.ire vid
siämmorria r ivå fäll. Fonden dellog lör siir del vid nio lilltäl-

FONDKAPITALET

Det bokförda fondkapitalet (ikade mrder 1989 med dels de
rekvrrerade medlen, .5.8 mkr-, dels årets resultat på 109 mkr lill sammanlagt
!i.428 mkr. Del reala fondkapitalet, sonr beslår av det indexerade värdet av
gnrndkapitalct samt tidigare års och del senaste årets överskott, uiiiver
resultatkravet, växte under året med .'i47 mkr lill 4..S46 mkr.

Fondkapitalet

Bokfört Realt

2.858

Tillhirt
kapilal

;L334

nominellt

indexerat

461

Tidigare ansamlat (iverskot t

(365

Tidigare ansamlat iivcrskott utöver resultatkravet

109

Arets resultat

Arets iiveiskott utövei resultatkravet

Summa Fondkapital

3.428

4.546

ORGANISATIONEN

Stvrelsen som består av nio ordinarie le-damiiier odi f)ra
suppleantei har haft sju samnraiUrädcn irnder årel.

Styrelsen har fastställt en placeringsstra legi tiir
fi)nden. 1 detta sammanhang har" också fastlagts det beslutsfattande som
ankommer på styrelsen och de befitgenheter som delegerats till verksiiillande
direktiiren på hith()rande område. 1 samband härmed beslöt styrelsen alt
avveckla arbetsgmppen fiir placering mm. Styrelsen fasisiällde under året ny
organisation hii fi)nden. Verksamheten med satsning av r iskkapiial i onoterade
fiireiag bediivs från kontoret i Ail(iv. Arbetet med biirspoitfiiljen samt
fimdens (ivriga aktiviteter bedrivs från kontoret i Stockholm.

Fonden har f n fimilom verkställande di rekiiiien
Carl-Axel Zachrisson tre anstiillda. Sedan Bengt jerarul den !il december 1988
limmat befallnitrgerr som verkställande di-rekliir u])pr;illhiill direktoren
vid fi»rrden

Nils Melin posten tom den 15 april. Zachrisson
tillir-ädde sin tjänst den 16 april.

För%altnirrgskostnaderna samt avskrivningarna uppgick
till 7.108 kkr (6.285 kkr), en iikning med 13%. Av detta belopp utgör arvoden
till styrelsen samt lön till VD 768 kkr (739). De samlade kostnaderna utgjorde
2,1 promille av det bokförda fondkapitalet jämfört med 2,3 promille för 1988.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

RESULTATR Ä KNING (MKR)

BOKFÖRINGSMÄSSIGT liESULTAT

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Finansiella intäkter

Avgår:

Förvaltningskostnader Avskrivningar

Realisationsvinster

Realisationsföilustei

Avsättning
till riskreserv

Rörelseresultat

Överföring
till 13 AP-fondstyrelserna

BOKF6rIN(;SMÄSSK;T RESULTAT

1988

198».

77-'

"
57 ;

' , - 0

.-
't 1

- 0

Noi 1 Nol 2

T ' 101

, - 7'

6 0

228

86 - 5 208

222

Noi 3

295

Noi 4

-99 109

-75

220

s. 90 Kontrollera mot PDF

REALT
RESULTAT

Resultal fört- överföring (ill

13 .AProndsiyreiserna enl ovan

Förändring
av ej realiserade vinsier

Noininelll
resnlral inkl ej realiserade vinster

Avsaltning lor bevarande av grundkapiialeis kiipkrati

Realt resultal inkl ej realiserade vinstei

Overfitring till 1 !1 APfoiiilst)'reKerna

(■)VKK.SK()rr 1 FÖRH.Jil,l.ANI)r.
riLI.RF,SL'l,lAIKK,W

Not 5

Nol Ii

208 637 845

-199

646

- 99

547

295 t)(i8 96:f

-i:!9

824

- 75

749

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

BALANSR Ä KNING (MKR)

s. 91 Kontrollera mot PDF

DcnSIdecéndicrig»

Bokfö;

Mnbad»-
■{

Den 31 december 1988

Bokförda Marknads-

väfxlen värden

TILLGÅNGAR

■
■- "' - .■ ' .■". .-?'

.■■->.■'K

Likvida
medel

'■'K.':J-':?

■■/■,68-i

325

Kortfristiga
placeringar

'■■■
■"215;|-';

■=
".',215

Fordringar
hos fondkommissionärer

.'.■■';
.14.:V

■J.
'■}*:'

Förutbetalda
kostnader (»ch upplupna intäkter

: '■■..■■:
o:' ,>

.;.;:=
'■■0'.-

Övriga
fordringar

■■ <> \'\

:. --'.o. _

Noterade
aktier m m

Not 7

S-236,

4.S54-

2.474

2.955

()naterade
aktier m m

Not 8

■ 48' . .

,; '
48

Inventarier

Not 2

3.582

-
"' I

SUMMA
TILLGÅNGAR

4.700

2.852

3.333

SKULDER

Sknlder
till fondkommissionärer

, 24 \

iJpplupna
kostnader och föiiitbetalda intäkter

Skuld
till \i AP-fondstyrelsema

Övriga
skulder

Riskreser\'

20 154

SLM.MA
SKULDER

FONDKAPITAL

Clnindkapital

Indexerat gniiidkapital

Konderal resultat (ackumulerat överskott från lidigaic år)

.Ackumulerat (ivcrskott/underskolt \ id årets ingång i
förhållande till resultatkrav

.Årets resultal

.Årets
(nerskolt i förhållande till resultatkrav

SUMMA
FONDK-APl r.Vl.

SUMMA
SKLLDER OCH FONDlvAPlTAL

2.858

2..300

3.334

2.577

461

241

665

109

22(1

547

749

3.428

4.546

2.761

3.242

3.582

4.700

2.8.52

3.333

Ajisimsfiirbindelse:
Vlstälhio kojHiplnmn ull eU jiinnlpiingsi<hrdi' av ca /25 mkr.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

FINANSIERING SA N A LYS ( M KR)

LIKVIDA
MEDEL DEN 1 JANUARI

1988

S'-.;; ;>..■■■■- t a: 1.

TILLFÖRDA
MEDEL

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

''ml :.

Försäljning
av värdepappet

--.470

825

Ökning
av grundkapitalet

; , ,558,:':

516

Ökning
av kona skiilderlininskning av kona fordringar

33" 1.195

SUMMA
TILLFÖRDA MEDEL

l.-)21

ANVÄNDA
MEDEL

Räntekostnader

För\'altningskoslnader

Övcrftrring
till 1 3 AP fonderna

Köp av
värdepapper

1.140

1.130

Minskning
a\ korta skulder/(>kning av korta fordringar

15 1.237

SUMMA
ANVÄNDA MEDEL

EDO

LIKVIDA
MEDEL DEN 31 DECEMBER

283

SPECllFlK.AI
10\ LIKVIDA MEDEL

Banklillgodohav anden

Ki)rtlTistiga placcringai Förelagscenifikal Marknadsbevis

SUMMA LIKVIDA MEDEL

115 100

283

325

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

NOTER
TILL RESULTAT- OCH BALANSR Ä KNINGAR (KKR)

Not 1 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Löner och ersättningar till styrelse och VD övriga
anställda revisorer

Uinebikostnader

Köpta tjänster och konsultanoden

Informationskosinader

Depåkostnader

Lokalkostnader

Resor. iogi. traktamenten

Övriga förvaltningskostnader

,\or 2 Avskrivning h-ir skett med '20% på
anskafiningsvärdet Inverriarieiiias anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning
Bokfört värde

1988

ipl

:-',ro-768:.-ii

739 443

■■■:■■
■ ti85■.:

238

;:'>'-915
v!

625

;:,
.■; ;-T596 ■'■, j

1..555

;
i-;. ■;75iv';j

403

:'
':■[ ;>;694-'|

962

■:;'
:_ 626?'::

370

444 ;

303

■■■406.- '

287

6.931,.

6125

. '1.197

797

- 612

- 434

585

363

Not
' Riskresen

Ingående reser'\' Arets a\sättning Utgående reser-v

15.(K)0

5.000

20.000

15.000 O

13.000

Nol -1 Lontagarfondstvielsen skall \arje år överf(")ra en avkasming på
'% av giTindkapitalets mr\ärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex
förändniYg.

Not 5 Härmed a\ses sktllnaden mellan ej realiserade
vinsier/förlrisier

(övenärde i värdepappersponföljen) \ id årets slut jämfört
med vid årets iMirian.

Not (i Indexer ing av giirndkapitalet med
konsumentprisindex.

7 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr J37

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

V Ä RDE P A PPERSFORTECKNING 19
89-12-31

s. 88 Kontrollera mot PDF

Not 7

L
NOTERADE FORETAG

Innehav

Nettoförändring

Marknads-

Andel (%)

*)av

88-12-31-89-12-31'i

värde, kkr

kapital

röster

AkU-r

(antal)

Verkstider

Asea A

173..W0

+ 77.300

120.,582

A fria

33.500

+ 33.500

23.785

0,35

0,41

Adas
Cttpco A fria

89.100

+ 89.100

24.770

B fria

297.633

+ 297.633

82.742

1,24

0,49

Electrolux
B fria

454.600

+ 244.200

127.288

0,63

0,02

Ericsson
B fria

425.600

+ 187.600

374.528

1,04

0,01

Nobel

787.900

+ 787.900

143.398

fria

19.400

+ 19.400

3.783

1.79

2,05

Volvo B

1.193.700-'!

531.196

B fria

40.400

17.978 1.450.050

1,59

0,40

Kemisk
industri

Astra A

1.136.000

+ 227.200

443.040

1,26

1,48

Perstorp
B

243.400

+ 243.400

56.469

B fria

120.000

+ 120.000

27.360 526.869

1,72

0,82

Skogsföretag

SCA B

1.712.655

+ 1.051.770

196.9.55

B fria

892.245

+ ,594.830

102.608

1,54

0,38

Stora A

.505.900

158.853

A fria

152.500

47.275

B fria

164.500

------ .......

51.1,59 5.56.8.50

1,39

1,37

Bygg-
och fastighetsbolag

Lundbergföretagen
B

334.965

+ 209.965

73.022

B fria

20.735

+ 20.735

4.562

0,78

0,19

Regnbågen
A

28.000

+ 28.000

7.700

32.938

+ 32.938

9.058

B fria

118.062

+ 118.062

32.467

2,87

1,31

Reinhold
City B

215.000

+ 215.000

23.6.50

1,56

0,84

Siab A

125.,500

+ 19.200

42.042

14.800

5.000

4.840

1,69

1,97

Skånska
B

520.300

+ 13.000

282.003

B fria

26.200

- 8.000

14.410

0,87

0,53

493.7.54

s. 89 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

Innehav

Nettoförändiing

Marknads-

Andel (%)

»)av

88-12-3189-12-31"

välde, kkr

kapital

röster

Aktier

(antal)

Förvaltningsbolag

Bahco B

66.000

+ 66.000

21.120

B fria

33.300

+ 33.300

10.323

0,93

0,63

Cardo

404.600

125,426

fria

500

145

2,89

Investor
A

95.900

44.594

A fria

23.400

10.881

B fria

56.800

26.128

0,55

0,43

Providentia
A

114.300

43.434

A fria

23.800

9.044

B fria

122.400

45.288

0,91

0,59

Sila A

178.160

23.161

A fria

34.340

4.461

178.160

+ 178.160

17.816

B fria

34.340

+ 34.340

3.434

1,22

1,21

Skandia
fria

635.700

+ 308,900

139.218 524.476

0,83

Banker

PKbanken

804.000

+ 804.000

75.576

0,47

SE
Banken A

1.196.400

+ 603,000

107.676

0,47

Sv
Handelsbanken stam

1.230.800

+ 773.800

142.773 326.025

0,89

Övriga
företag

Cominvest
B

98.900

+ 98.900

2.670

0,94

0,54

Euroc B
fria

28.129

+ 13.486

6.610

0,08

0,01

Gambro B

287.100

+ 287.100

35.888

B fria

35.000

+ 35.000

4.375

1,4J

0,67

Inter
Innovation B

26.900

- 33.300

5.703

0,69

0,35

Jeppson
Pac B

117.250

12.311

5,43

3,73

Procordia
A

348.554

+ 210.733

50.540

B fria

144.507

+ 107.728

21.098

0.44

0,35

Sea-Link
A fria

30..5O0

+ 30.500

i.708

B fria

474.500

+ 474.500

26,572

2.29

0,89

Skrinet
B

370.000

47.730

11,39

8,10

Strålfors
B fria

108.400

17.778

2,04

1,22

Sydkraft
A

523.350

+ 418.440

73.269

1.176.050

+ 935.290

161.119

1,43

0,79

Svdostinvest
B

125.000

+ 25.000

3.000 470.371

2,72

1,22

s. 90 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

VARDERA
PPERSFORTECKNING 1989-12-31

Innehav

Nettoförändring
88-12-3189-12-31"

Marknads-värde, kkr

Andel
(%)) av

kapital röster

s. 87 Kontrollera mot PDF

Konvertibla
skuldebrev

(kkr)

Pcistorp.
11,25%, 87/92

SAMMANDRAG

Noterade
företag

Aktier

Verkstäder

Kemisk
industri

Skogsftirelag

Bygg- och
fastighetsbolag

Förvaltningsholag

Banker

Övriga
f()retag

Konvertibla skuldebrev

SUMMA
MARKNADSVÄRDi: SUMMA ANSR,AKFN1N(,SV.J.RDE

+
5..596

i..596

5..596

Marknadsvärde, kkr

1.4.50.0.50 526.869 5.56.8.50 493.754 ,524.476 326.025
470.371

4.348.395 5.596

4.353.991 3.235.,55l

')F<iiändiingariia anges netto och är i vissa fall
resultal av Meta olika iorändringar under perioden, tex emission ellei
aktieuppdelning i koinl)ijialion med kop och försäljning.

-') Köpoptioner har lUMälhs i Volvo B på lotall 275.000
aktier.

100

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

Not 8 n. ONOTERADE FORETAG

Innehav

Nettoförändring

Anskaffn-

Andel
(%)

*)av

88-12-3189-12-31

värde, kkr

kapital

röster

Aktier

(antal)

A &
C Collcction AB

1.500

300

25,00

25.00

Skand
Chuckfabriken

Trading AB

6..500

+ 4.000

1.300

28,89

28.89

Ideon AB

300

+
100

440

1,00

Utvecklings
AB Kranen B

25.000

5.000

3,70

1,59

Morgana
AB

200

1.000

16,67

Nelo
Möbel AB

2.000

+ 2.000

500

20,00

AB
Scaniainventor A

878

1.58

4.825

24,74

18,60

Scaniainventiir
Conveyor

Sicon AB A

150

22,50

17,43

Swedish
Machine

Group AB pref

20.000

25.000

18,38

Svdalpin
AB A

2.190

+
200

240

7.000

+ 7.000

1.400

22,87

10.96

AB
Ttillarpkaross

6.250

750 41.649

41,75

Konvertibla
skuldebrev

(kkr)

Skand
Chuckfabriken

Trading ,\B

1.500

Nelo
Möbel AB

+
500

500

Morgana
AB

4.000 6.000

SUMMA
ANSKAFFNINGSV

ÄRDE

47.649

m.
TOTALT VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Marknadsvärde

4.401.640

.Anskaffningsvärde

3.283.200

") Angiven protenlarrdel a\ser det totala iiinehaxet
i respekti\e ftiretag.

Anm. Åmkaffii nigsiw (if t nnwfuttar cuurlage och
värdepuppemkaU. Med ändring av tidigare prinäp har vid beräknitig av
mwknadsvärdel UigsUi f)etalkur\ dm 29 december I989anv(inl.s. (hu såd(tn saknas
har senaste köpkurs använts.

101

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

UNDERSKRIFTER

Siockholm den 15 februari 1990.

Nils Hörjel

Ordforandf

GÖrsm Johnsson \rf ordjörande

Sven
Amerius

Monica
Bäckman

Per-Olof
Holmqvisl

Yng\e
Källstad

Inger
Nilsson

Yng\e
Söderberg

ÄkeZetterstrÖm

Carl-Axel Zachrisson Verkställandf direktör

Vår
re\isionsberäiiclse har avgivits den 16 februari 1990.

Sven
Santesson

Aukt. revisor

Lennart Olsson Aukt. revisor

Lars-Erik
Rosberg

Direktör

Bankmspektionen

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

REVISIONSBER Ä TTELSE

Första
löntagarfondstyrelsen (Sydfonden)

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för 1989.

\i har under beaklande av god revisionssed granskat
fönaltningsberättelsen, räkenskapema, protokoll och andra handlingar, som
lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under
löniagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna saml vidtagit de övriga
granskningsåtgarder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande
forvaltningsberällelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller
inventeringen eller eljest beträffande löniagarfondstyrelsens fönaltning.

Stockholm
den 16 februari 1990

S\én
Santesson

.■\ukl. ifKi.stir

Lennart
Olsson

.\ukt. rni/soi

L-E
Rosberg

Direktör

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

ENGAGEMANG
I ONOTERADE FORETAG

Sydfonden
hade t o m 1989 års utgiing satsat totalt 66,8 mkr i ej noterade företag.

Under 1989 ändrades portföljen v ertligi följande;

52.917 kkr . 1.600 kkr

1.000 kkr 55.-) 17 kkr

7.86H
kkr 47.649 kkr

Anskaffningsvärde 1989-01 01

Investering i nya förelag

Ökning av investering i delägda förelag

Avyttring av engagemang Anskaffningsvärde 19a912-31

De engagemang, som avyurats eller avvecklats under 1989.
är följande:

Zeol Kemi AB i Lund Hek under 1988 en ny huvudägare då AB
Carl Munters köpte aktiemajoriteten i' moderbolaget Zeol AR. Härigenom frck
Sydfondens roll som venture capitalfinansiär inte längre samma aktualitet.
Efter förhandlingar med Munters beslöt fonden sälja sitt engagemang i Zeol.
AfTären som gav fonden en realisations-vrnsi genomfördes under juni 1989.

Microelectronic Design Service Center AB, MEDSC i Lund
forisätter sin verksamhet men med en förändrad afTärsinrikt-ning. Redan i
årsredovisnrngcn för 1988 noterades att Electrolux-Mecatronic. Saab-Scania
Combitech och Sydffmden, beslutat alt avveckla sitt delägareskap under 1989.
För Sydfondens del genomfördes denna af far under febnrari 1989.

Nya Gamleby Gjuteri AB begärdes ikon-kurs 1989-11-20.
Sydfonden ieckn;ide ett konvertibelt skuldebrev på 600 kkr i biMJan av 1989
ft)r alt medverka vid nnansitringen av en till (iven-ägande del ny produktionsutrustning.
Fonden bedömde det då möjligt att åstadkomma en positiv resultatutveckling med
en rationell produktionsapparat, med en ny företagsledning ochimed en gynnsam
marknadsbild. Svåra tekniska problem med en nvinstallerad kupolugn med
åtföljande ansträngd likviditet ledde lill, trots en ovanligt god orderingång,
att fÖ)re-lagets styrelse r november, ansåg det nödvändigt all lämna in en
konkursans(fkan.

Dessa tre affärer har totalt påverkat årets resultal med
minus 0,9 mkr. For de fem år, under vi\\i.a SydVonden g)ot\ placeringar i ej
marknadsnoterade företag, har eu sam manlagi underskott på 10,8 mkr uppstått.

i Ränteintäkter under 1989 på konvertibla skuldebrev
uppgick till 929 kkr. De elva onoterade företag, som ingår i Sydfondens
portfölj per 1989-12-31 är följande:

Fondens styrelseledamot

VERKSTADSINDUSTRI

SMG Swedish Machine

■ Group AB Hans S.

Cedersiam, Eskilstuna

AB
Tollarpkaross Nils Melin

Skandinaviska
Chuckfabriken Trading AR Nils Melin

MOBEUNDUSTRJ

Nils
Melin Nils Melin Nils Melin

-WSd: Colleciion AB Morgana AB - Nelo Möbel AB

UTVECKLINGSFÖRETAG

" Ui\ecklrngs AB Kranen - AB Scaniainventor

-Scaniainventor Conveyor SICON AB

Per-Olof Holmqvist och Monica Bäckman

ÖVRIGA FORETA(;

-SydAlpinAB -

- Ideon AB -

Företagen har f n en fakturering på cirka 600 mkr per år
och toiali cirka 1.000 anställda.

Nedan redogöres för vissa viktigare händelser, som
inträffat i någia av dessa bolag:

SMG Swedish Machine Group AB har sålt dotterbolaget AB
Strands Mekaniska Verkstad i Målilla.

Skandinaviska Chuckfabriken Trading

AB i Tyringe har köpt en fransk chucktill-verkare, S.A.
Ladner ..M.V. Detta fVireiag. som ligger i Vernon, är ungefär lika stort som
moderbolaget. Moti\' för köpet är dels att genom rationalisering och samordning
av produktsortimentet kunna effekti\isera produktion och marknadsbearbetning,
dels att vara etablerad på EG-marknaden genom etl eget bolag.

Morgana AB i Bodafors har också undersökt E(i marknaden
och siar tat etl eget försäljningsbolag i Holland, \ torg ana Office B.V.

Nelo Möbel AB i Knislinge ingår sedan juni 1989 i
poriföljen. Sydftmdens ägarean del är 20%. Företaget, som startades 1973. är
specialiserat på att ulveckla och marknadsföra m(')bler, huvudsakligen för hemmiljö,
av h()g kvalitet. Tillverkningen sker med laminerat bcijträ (bok) och exklusivt
läder. Faktureringen under 1989 uppgick till 34 mkr, varav mer an 90%
exporterades. Företaget har egna försäljningsbolag i Frankrike och Danmark.
Andra viktiga export marknader är Västtyskland, Italien ochSpa nien.

I AB Scaniainventor är Sydfonden delägare sedan 1986.
Bolagels huvudägare och verkstirllande direkKir. uppfinnaren Olle Siwersson
avled i september 1989. Det forsknings- och utvecklingsarbete, som han bedrev
under en lång f(")ljd a\ år. har rcsulte rat i etl stort antal
industriella innovationer, som palenterats och med framgång kom mersialiscrais.
Siwersson bar fi'>r sin uppfin-nar\'erksamhet tilldelats lngenj(")rsakade-miens
guldmedalj och Civilingenjiirfcir-bundeis Polhemspris. Samarbetet mellan
Siwersson och Sydfonden har 5\ftat till att finansiellt m(')jligg(')ra en
exploatering och kommersialiserrng av vissa av de produkter" som
Siwerssons uppfrrnianerksanihet resulterat i.

Sydfonden har i börjarr av 1990 gått in som
niinoritetsdelägare i ytterligare ivå foretag med .sammanlagt 6,7H(1 mkr

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

PLACERINGSSTRATEGI
FOR SYDFONDEN

UTGÅNGSPUNKT

1.
Utgåiigspunkl
är lagen med reglemen te för 'Allmänna Pensionsfonden, APR (SFS 'J98.3.1092
med senare ibe.slutade ändringar).

2.
Sydloriden
skatl förvalta arrlÖntrodda medel geirorrr placerrngar j|Kå
riskkapital-marknaden. Placcrirrgarrra skall s)ha till att linhittlra
riskkapilallinsörjningeir till

.gagrr lör s\errsk [)ro(Uiktion och sysselsättning.

Foridrnedlen-skäll ])lacer<is så att kia ven på
god.avkastning, långsiklighet och .riskspvi(lning tillgodoses.

d'laeeriirgartra skall omfatta en ixirifitlj a\-akrier mm
i noterade akiielrolag odi crriportfiilj a\ aktier min i ()rrotera{le bo-Mag.

MÅL

3. MålsäiinirrgenUör portföljerna iir

dels an långsiktig! maximera a\kasi-nirrgerr så alt
såvär-kra\et onr .3'/f. årlig uidelrrirrg a\ nii\;ir(lei .i\ gnnrd-kapiialei
(del åriigii iflödeskiavei) som kra\el aiilbibéliilllagiundkapi-talets
reatvärdeiidetllårigslktiga a\ kasirrirrgskravei) eiiligi .'APR nal tippfUles,

dels alt eibiuda lokalailackliga orgarrisa-riorrei \id en
akiiebotag, i viiker fonden äger .rktier, alt uio\a losuäll lin" hälften
.i\ akiienr.r.

.4.''Målsiiiiiiiiigeir l(')r den .noterade porl-tföljen
.är att Mångsikiigl överträffa lilerr allmänna ut\eckliiigen iliir noterade
s\cirska akliei enligt Sioikliolms iFoird-)>öis ofliriellj inde.x.

.'). Målsiiiiniirgen lor
den.jOnotera(le,portröl-■jen .ir alt. niedikia\ |)å'låirgsikiig
loiisanr-hei, bidra lill :riskk;rpit;rIfÖKs<'njiiingen Ifir sinåoJr
irieilélsiorafiMeiaglFoietag med huvudsaklig verksanihei i sc)({ra'S\e-rige
konnnei.iv iratuiliga skäl i fråga i Ic»--.siahaird. ellersom loiiden
gerromsirrllo-'käl.rlöraiiktiirg lordeMiailxisDkiirrnednm 'orri
sådarralffHeiag.

MEDEL

Mi.iDeir allra-siörsl.i delen.a\ iondmedlerr skall
investeras.iilrärnsi akiier.'nren även konvertibla skuidcbrevuHh'teckningsop-

tioner, i svenska:äkiiebölag, vilkas.aktier är föremålför
runering. Den (ivriga delen av fondmedlen skäll Finvesieias .i .aktier,
konveriibia skuldéhiev ody|iiii[ke;note-rade svenska aktiebolag.

7.
För att .uppnå
målsirttningen bor sam-mansirltningen av den noteradeiportfÖI-jen i varieiarule
grad (iver tiden .avvika fr årr.respektive branschs o(ih t foretags vik t
utav-det-samlade börsiärdel.

8.
Fondens
noterade fportfiilj Ui\y <\ Mcrrsia hand bestå av akiicirindhav-sonr
linegel, var ijVn sig,'mirrsturppgårilill.två.procent

och rnesi up))gårnill lioiprocent.ax 'den samlade jjordciljens
niaikrrads\är(le (positioner). Hir nr Kiveri kärr,])or lli »1 jen iiveir

'onrl ä lta andr.finrt é hav.

!Forrdens)por(l("»ii'h(n .i
fiiistalh.mdlbe-■siå-a\'tinnelia\''i-stört e!f roterade.äkiiébo-■
lag. VärdeLavdessaiimréhax 'bor itillsam-MnarrsuippgåMilliiriiirstiliälfterr.itMdeniiro
I teratiei port följens! marknadsvärde.

9.'lirttéha\ av aktier'i noterade ibcilag a\ rniircfie
storlek hcgiärrsas i praktiken in I regler tr.iii APR onr nrax sex
pro(errtMÖste tal.<Fotulens;portl("i]j'bör ikunira omfatta
ä\err-sådana'boI;igs.aktier..ä\en l)mlirme' ;lravetsuär(lesom
arrHefaviförrllerfsiKHäia jponfölj.är ringa.

i|().'\'i(l \arj e stvrcl-sesaimn.trriräde
redovi \sar" VD sin-sur ■ på .den (ekonomiska iil

vetkliirgerr ■n.ilionélll 'oih liniernaiio-:nellt
oih rrred ankirytiiirrg;lräMill

nl\e(klingeii|på(ieirsveiisk.i.äktieiriaik-inailerr dläiidninvilj.rr 'Daihdnståeii-iHeiexpertisiidlen oni lattrririgi Iran.anser
ilarrril.igi.

!l:l.''Moi'bäkgirrrr(t'hära\ 'ochmlilrån fornt angivna
rikilinjer' Mch' {])ortir)]jl<")r'\iilt-niirgerr
iranrlägger' sVD Ifiir' 'diskiissiori o".h
eilorderligasiälliriiigsi;ig.in(len;hu-vudsakliga forslag till disposiiionei. II (dcinriråniutxecklingen for'
aktiem.n'kna' 'den :i tkvss 'Iréliiet ellei fiir enskilda ■|ir-aiiscIu-r\élleiliiireiag,.eiiligtA'n:sMip|>-Mäitning.\isai
sig.awikaihånide-.gjord;! bedinniiingarrraskätlihaii
.aripassa'lorr-dlerrs(lis])ositioner efter.ilen äirilrade.ut
■.vecklingei).

il2.4Iär janrte skäll-soni konrpIcMteiairHeiieg ileiiför
Vl);s l)elogerrlrelei",4(ilIlu!|(iljanHe. \Vad i beiräffandenidél avidenrnoterade
:akl import följen som:avses'i>punktv8 ägei

VD under liden mellan styrelsesarjiman- trädena vidta
sådana dispositioner, som ■enligt hans bedfimning iir gynnsamma :f()r
fondens utveckling. Dessa dispositioner får dock inte utgöra a\seviirda
ändringar i deinia del av portföljen.

Vad betriiffar den noterade aktieportföljen i övrigt
iigci VD urrdei samma tid och i samma sylte vidta enligt hans be-'dtinrning
liirnpliga dispositioner utan 'den begiiinsning som nyss angi\iis t(ir den i
punkt 8 avsedda delen av portlöl-jen.

'I3.\Vid beräkning av a\kasliring for iirveMe ringar i den
onoterade poriföljen måste 'kravet stiillas tillräckligt högt f(>r alt
kompensera de f(')rlusier-. som f<)ljer- a\ derrna l\p av verksamhet, så au
det långsiktiga avkasiningskiavci f(n hela den 'oiroierade ])ortfitljerr
errligt punkt 3 o\an rr])plvlles

!14. hnesierirrg i onoleiat aktiebolag beslii-las a\ stvrelsen,om

leirgagenrarrget är rr\tl fiir fondeir oih ■
(')veisiiger 2 mkr" eller, om

iiåga äi om utökning a\ eng.igeiriang o(h detta
hiirigenom kommer alt ö\erstiga 4 mkr.

Hitnitövn gäller .itl VD äger läua be slut. diirest
sixtelserrs behandling rned hiiirsMr till ornstiirrdigheterria inte kan
awaktas. 1 äienden där \'D latt.n beslni orn <ill londeii skall investera
eller a\siå hån att investera i onoleial bolag skall anrniilan g(itas vid
stvrelserrs n.ist.i sam-maiiliiide.

:l.').!Mar fonden enligt avtal eller eljeM .iil utse
ledamot och suppleairi i stv relse fin bolag, vari fonden iigti .iklicr.
.inkom-rirer det på loirderrs sivrelse att utse så darr ledarnol odi
supplcLint. K.in sam-manlriide med tondens sivulse ej awak-tas.uises ledamoten
odr suppleaiiien .i\ VD. sonr har att ,iiriiiiila besttiiei på nasia
sarmnaniiiide.

'111. \'D iigei riitt all besluta om placering av
tondens'likvida medel. Då s.°i bedöms lämpligt-kan torrderr iiveii .iliernaiivi
ii nansiera -investeiirrg.n genom upplåning på upp lill rnaMriiali 'J.MI mkr.
\ 1) ■skalhsenast vid näiinasie ordin,iiie lap ; por 11 ill tillie
inlöirnera om Itnrdens likvi-■ ditetoch eveimiell upplåning.

Fond Väst

(andra löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING
I989

Policy Fond V ä st

Skr.
1989/90:137 Bilaga 5

ond Väst arbetar främst på tre områden:

Förvärv av aktier och konvcrtibler i noterade företag.
För\'ärv av aktier och konvertibier i onoterade företag. Löntagarinflytande i
de företagen.

Vår policy för varje verksamhetsområde får ses som en
grundinriktning och vi kan handla annorlunda om det blir nödvändigt.

Noterade f ö retag

Våra placeringar skall förbättra försörjningen av
riskkapital till nytta för svensk produktion och sysselsättning. Vi skall
placera fondmedlen så att de ger en bra avkastning på lång sikt med god riskspridning.

Vi skall välja aktier utifrån grundläggande analyser av
hur företagen kan komma att utvecklas på lång sikt. Men vi kan också göra
omplaceringar om detvisarsigatt prognosenia för lönsamhet och tillväxt inte
håller, eller om aktiekurserna förändras på ett sätt som inte motiveras av
möjligheterna till utveckling på lång sikt.

Vi skall öka tillgången på riskkapital på aktiemarknaden.
Det betyder att vi inte bör vara säljare under några längre perioder.

För att sprida riskerna bör vi ta hänsyn till
branschsammansättningen på börsen.

Onoterade f ö retag

Vi bör inte investera mer än 15% av våra rekvirerade medel
i onoterade företag.

Att investera i mindre företag för med sig större risk än
att investera i börsnoterade företag. Det finns därför skäl att bygga upp en
riskresen' i förhållande till eiorda investerinnar.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

Företagen bör helst vara verksamma i västra regionen, dvs
Bohuslän, Dalsland, Halland och Västergötland.

Företagen bör ha minst 50 anstäUda.

Företagen bör vara tillverkande företag och serviceföretag
med anluiytning till industrin.

Vi kan
skjuta till kapital i form av aktier, konvertibier eller lån med optionsrätt
att köpa aktier.

Vi skall
vara minoritetsägare, med högst 25% av företagets akder. Vi utgår ifrån att det
finns en majoritetsägare eller grupp som tar ansvar för driften och leder den
dagliga verksamheten.

Vi vill ha goda kontakter med de fackliga organisadonerna.

L ö ntagarinflytande

För att löntagarna skall få större inflytande i företagen
får de lokala fackliga organisadonerna använda halva den rösträtt vi fatt genom
aktieköp. Vi överlåter rösträtten om den fackliga organisationen begär det.

Det är vår uppgift att informera de berörda fackliga
organisationerna om deras rösträtt.

Det är vår uppgift att genom facket löpande ta reda på hur
de anställda ser på företaget och att informera om vår verksamhet.

Vi bör ta minst en kontakt med facket innan vi köper
aktier i foretag där aktiema köps och säljs på öppen marknad.

Vi skall på olika sätt stärka de anställdas inflytande i
företag där vi är engagerade.

109

VD-kommentar

Skr.
1989/90:137 Bilaga 5

s. 111 Kontrollera mot PDF

år fond startade sin verksamhet i juni 1984 och kan sägas
ha firat 5-årsjubileum vilket gör att det kan finnas anledning till vissa
reflektioner om vad som hänt under dessa år och något också om vår framtid.

Karaktären på våra arbetsuppgifter har förvisso växlat en
del under den gångna 5-årsperioden.

De flesta minns väl fortfarande den mycket hätska
diskussion som gällde införande av löntagarfonder i Sverige. I dag känns den
diskussionen långt borta, men för 5 år sedan var den en realitet. Efterhand som
vi fick tillfälle att visa vår vilja att verka dll gagn för svenskt näringsliv
och sysselsättning mötte vi många människor som var positiva till vår
verksamhet. I första hand, och naturligt med tanke på vår bakgrund, de
anställda i företagen där vi fanns som ägare. Men också representanter för
industri och näringsliv i övrigt som såg oss som god långsiktig investerare.

Där fanns också vår markering vad gällde vår

regionala anknytning. Styrelsen bestämde sig

tidigt för att vi Ullhör Västsverige och det var där

för naturligt att vi placerade vårt kansli i Göte

borg. Vi ansåg att del var viktigt för oss att se den

svenska aktiemarknaden och näringslivet i allmän

het från den västsvenska horisonten. . .

Skr.
1989/90:137 Bilaga 5

Successivt
liar vi sedan utvecklat vår verksamhet Bästa sättet att l)eskriva vår
utveckling under de gångna 5 åren är att hänvisa till vår ekonomiska
redovisning. Där firamgår att vi för tiden till och med 31 december 1989 fatt
oss tilldelat 2.800 millioner kronor. Vår samlade förmögenhet uppgår vid samma
tidpunkt till över 5.000 millioner kronor. En kapitalökning på över 2 miljarder
kronor, som genom att vi tillhör AP-fondsystemet kommer löntagare och
pensionärer till del.

Huvuddelen
av fondens tillgångar är placerade i börsnoterade aktier. Här fmns flera av
våra kända industriföretag, såsom Volvo, Astra, Skånska, Stora och Hasselblad.
Vi har också gjort investeringar i icke börsnoterade företag. Bland dessa kan
man märka en viss inriktning mot energi- och miljösektorn i form av Coat,
Control Drive och Emissionsteknik. Jag tror att den allmänna uppfattningen
bland dem som kommit i närmare kontakt med oss är att vi är långsiktiga och
ansvarstagande i vårt agerande.

Nu
närmar vi oss slutet för första fasen av löntagarfondernas verksamhet. Ar 1990
får vi den sista tilldelningen av kapital, närmare 600 millioner kronor.
Därefter har vi att driva vår verksamhet utan något mer tillskott av externt kapital.

Detta
innebär naturligtvis ändrade förutsättningar för vårt sätt att arbeta. För
varje ny investering, det må gälla köp av akder över börsen eller tillskott av
kapital till något onoterat företag, så far vi själva avgöra varifrån dessa
pengar skall komma. Även om vi far utdelning och räntor på bankmedel så blir
ändå grundfrågan vilka aktier vi bör sälja för att kunna göra nya
investeringar.

Mycket
talar också för att vi under närmaste tiden far en diskussion om det reglemente
som styr vår verksamhet Det reglemente vi nu lyder under beslöts i samband med
riksdagens beslut om införande av löntagarfonder. I detta reglemente ingår
också placeringsbestämmelser som reglerar hur vi kan placera de medel vi
anförtrotts. Det som talar för förändringar är enligt min mening att de
överväganden som ursprungligen låg till grund för placerings-bestämmelserna i
viktiga delar har förändrats.

Jag
tänker på den avreglering av kapitalmarknaden som skett under senare år.
Avskaffande av valutarestriktioner som innebär ett i de närmaste fritt flöde av
kapital över våra gränser har fatt stor betydelse för svenskt näringsliv.
Dagligen får vi exempel på hur svenska företag deltar i en internationell
strukturomvandling. Även den svenska aktiemarknaden påverkas

111

s. 112 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:.i:37 Bilaga 5

genom de nya möjlighetema till aktieplaeeringar över
gränsema. Sjävklart har detta också fatt stor betydelse för fondförvaltare av
olika slag.

Samtidigt har kravet på en effektiv förvaltning och god
förräntning av AP-fondernas kapital skjutits i förgrunden. Detta ökade krav har
sin grund i att 1/5-del av de utbetalade pensionsmedlen kommer från
förräntning av fondkapitalet och inte från inbetalade avgifter. En god och
effektiv förvaltning i AP-fonderna blir det bästa medlet för att undvika högre
uttag av direkta arbetsgivaravgifter.

Avregleringar på kapitalmarknaden, avskaffande av
valutarestriktioner och högre krav på avkastning och förräntning har redan
inneburit att 4:e AP-fonden fått förändringar i sitt reglemente. Bland annat
har den ändringen skett att denna fond, och även den nybildade 5:e AP-fonden
får placera 10% av sitt kapital i udändska aktier.

Så som marknadema utvecklats, och kommer att utvecklas,
mot en ökad internationalisering, finns det starka skäl som talar för att också
löntagarfonderna far placera i utländska aktier.. Det som talar emot detta är
del specifika mål som gäller för oss, nämligen inflytandet för löntagarna som
är en grundstomme i vårt reglemente. Dels har löntagarföreträdare en majoritet
i löntagarfondernas styrelser, dels har den lokala fackliga organisationen
rätlen och möjligheten att utöva hälften av den rösträtt som tillkommer en
löntagarfond.

Det finns skäl som talar både för och emot ett ägande av
utländska aktier. En kompromiss skulle då vara att tillåta utländska
placeringar i begränsad omfattning. Det behöver inte betyda att målet om
löntagarinflytande frångås.

Det som då faller sig naturligt är att vi får samma regler
som 4:e och 5:e AP-fonderna numera har, alltså att vi far placera 10% av värt
kapital i udändska aktier.

Det kan bli en intressant och givande diskussion under de
år som nu ligger framför oss och i vilket fall som helst kommer den att ha stor
betydelse för vår fonds framtid.

Låt mig på sedvanligt sätt få avsluta med att tacka de
personer och organisationer som vi samarbetat med under det gångna året de
anställdas organisationer, företag, banker, mäklare och många andra.

Gunnar Larsson

112

s. 113 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

ndra löntagarfondstyrelsens grundkapital har under året
ökat med 558.000 kkr till totalt 2.857.825 kkr. De av fondstyrelsen förvaltade
medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkning och särskilda
specifikationer över fondens värdepappersinnehav.

Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skal]
redovisas till anskaffningsvärde. Krav finns också att fonden skall avge en
real redovisning där tillgångarna upptagits till marknadsvärden.

Balansomslutningen uppgår till 3.600.074 kkr. Motsvarande
belopp när tillgångarna redovisas till marknadsvärden uppgår till 5.189.056
kkr.

Rörelseresultatet uppgår till 326.730 kkr. Efter
avsättning för överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden med 97.968 kkr blir
det bokföringsmässiga resultatet 228.762 kkr.

Det reala resultatet, efter överföring

till 1-3 Allmänna pensionsfonden, visar

ett överskott på 521.574 kkr. Det

ackumulerade reala resultatet sedan

verksamhetens början 1984 visar ett

överskott på 1.750.793 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1989 beräknat efter
marknadsvärden på aktier och konvertibla skuldebrev uppgår till 5.074.862 kkr.
Om

113

s. 114 Kontrollera mot PDF

samtliga tillgängliga medel omedelbart placerats pä börsen
och utvecklingen därefter följt börsindex skulle fondkapitalet uppgått till
5.170.523 kkr. Beräkningsmetoden tar inte hänsyn till att fonden gör andra
placeringar än börsaktier, samt att det är ofrånkomligt att vi måste ha ljk\da
medel tillgängliga. Med hänsyn till dessa faktorer kan man dra slutsatsen att
fondens utveckling sedan starten i stort sett följt börsindex.

Uppgifter om resultat och förmögenhetsställning framgår av
resultat- och balansräkning samt av de noter som bifogas. Utöver detta lämnas
följande kommentarer.

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING

Fram till slutet av augusti hade börsen gått upp 33 % frän
årets början. Orsaken bakom uppgången var att många bra årsbokslut för 1988
publicerades. Delårsrapporterna för första delen av 1989 visade också pä en god
resultatutveckling i företagen.

Under
augusti månad kom emellertid en vändning och börsens uppgång reducerades till
10 % fram till november. De halvårsrapporter som publicerades motsvarade inte
de högt ställda förväntningarna. Den svenska ekonomins strukturella problem
började diskuteras, samtidigt som kap'tai sökte sig till utländska
aktiemarknader. Räntorna steg kraftigt.

Till följd
av stora företagsuppköp ökades dock åter den allmänna börsoptimismen. Handelsbanken
köpte Skånska banken, PK-banken köpte Nordbanken, Procordia köpte Pharmacia
och Provendor och SAAB-Scania sålde halva personbilsdivisionen till General
Motors. Dessa faktorer bidrog starkt till att börsens uppgång för hela året
slutade på 24 %.

Denna entydiga siffra speglar emellertid Inte de stora
skillnader i utveckling som framgår när man betraktar enskilda branscher och
företag. Sälunda gick verkstadsaktier upp med 39 % och Kemi- och
läkemedelsaktier gick upp med 47 %, medan skogsaktierna gick ner 6 % och
Handelsföretagens aktier gick ner med hela 11 %. Uppgångarna kan exemplifieras
med .Ericsson och Astra medan nedgångarna kan exemplifieras med Modo och Hennes
& Mauritz.

FONDENS B Ö RSPORTF Ö U

Avkastningen på börsportföljen för år 1989 uppgick till
20,6 %. Denna uppgift innefattar både realiserade och orealiserade vinster på
aktier, samt utdelningar. Detta skall jämföras

Skr.
1989/90:137 Bilaga 5

114

s. 115 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

med ökningen av generalindex korrigerat för utdelningar på
26,9 %. Fondens börsporlfölj har således i år utvecklats sämre än börsen som
helhet

Förklaringen till detta förhållande finns delvis i tabell
1. Där framgår branschsammansätt

ningen av fondens portfölj jämfört med föregående år och med börsen. Fonden är
under-

representerad i branscherna Verkstad och Kemisk Industri och över Fondan Mraan Fondan Böraan

S91231
891231* 881231 881231

Vukst ä dM

K>ml>k
Induitit

SkogslniluitTl

FaitlglMt
och

bylEf ö rataf

Handal
» f ö ntag

Bankar

Ö vriga f ö ratag

representerad i Skogsindustfi och Handelsföretag. Fonden
har inte heller haft några större innehav i de företag som blivit föremål för
upp köpserbjudanden och vars aktier därför stigit kraftigt.

En genomgång av förändringama i portföljen ger vid handen
ati fonden köpt större poster i Adas Copco, Electrolux, Kinnevik, Modo.

SCA, Trustor, Uddeholm och UV-shipping , samt A-aktier i
Volvo. För------- ---- jjj-

säljning har skett i Alfa-lval, AGA, Regnbågen och
Skandia. vackana Atiirar nr io/i21989.

Fondens fem största engagemang mätt efter marknadsvärde
redovisas i ubell 2.

Fonden har under året sålt aktier för 750 mkr och köpt för
1.221 mkr. Fondens köp och försäljningar har medfört en omsättningsskatt på
19,1 mkr och courtage på 7,2 mkr.

Vid beräkningen av realisationsvinster och
realisationsförluster, där endast en

" 1. Volvo 472.609 kkr ( 2.078 «)

delavfondensinnehavsälts.harvi tillämpaten
principsominnebäraliviansesha 2.*otra 364.382kkr(
0.986%)

. . 3. UVahlppIng 221.967 kkr (11.098 X)

sålt de poster som har högst anskaffningsvärde. Principen
tillämpas på ca sådant 4. Skanaka 211.109 kkr ( 0.374 X)

' . . 5. SHB 193.906 kkr ( 1.214 %)

sätt att avkastningsberäkning per depå kan genomföras.

Från och med 1990 kommer den s k
"genomsnittsmetoden" att tillämpas. Denna innebär att vid beräkning
av realisationsvinster och realisationsförluster, där endast en del av ett av
fondens aktieinnehav sålts, ska vi som anskaffningsvärde använda det
genomsnittiiga anskaffningsvärdet för det aktieinnehav varur försäljningen
skett.

Om denna princip tillämpats redan under 1989 hade fondens
"realisationsvinster" varit större, medan posten
"ökningavejrealiseradvinst"varit motsvarande mindre. "Realt
resultat" hade ej förändrats.

ONOTERADE F Ö RETAG

Fondens investeringar i onoterade företag uppgår till 159
mkr. jämfört med föregående är är detta närmast en fördubbling.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Nya företag är Celpap, Coat, Klippanintressenter och
Control Drive.

Celpap är konsultföretag med uppdrag inom pappers- och
massaindustrin. Fonden har tillsammans med SPP, Trygg Hansa, Insförsäkringar
och SIF tillskjutit pengar för att möjliggöra ett förvärv av det kanadensiska
konsultföretaget NLK. Härigenom blir Celpap ett av världens ledande
konsultföretag i sin bransch. Celpap kommer att marknadsintroduceras under det
kommande året.

Det
göteborgsbaserade utvecklingsförelaget COAT arbetar bl a med material vars
optiska ■ egenskaper kan påverkas genom yttre stimulering, t ex
beläggningar av glas som anpassar Ijusgenomsläppet till solljusets styrka.
Detla kan användas i energibesparande syfte.

Investeringen i Klippanintressenter är ett exempel på hur
fonden kan medverka i s k "Management-Buy-Outs" (MBOs). Verksamheten
innehåller de pappers- och massaproduce-rande bruken Klippan, Lessebo och
Fridafors med en omsättning på 800 mkr och drygt 700 anställda.

Control Drive utvecklar varvlalsreglering för pumpar.
Geriom varvtalsregleringen kan man åstadkomma betydande energibesparingar.

Ytterligare investeringar har gjorts i företag där fonden
redan har intressen såsom Emissionsteknik och Komponentutveckling.

Tillskottet i Emissionsteknik syftar till alt möjliggöra
vidareutveckling av en katalysator för rening av dieselavgaser. Företaget har
under året färdigställt en fabrik för tillverkning av bensinkatalysatorer.
Fabriken ligger i Karlskoga och beräknas få ca 30 anställda.

Komponentutveckling deltar aktivt i den nödvändiga strukturomvandlingen
inom bil-underleverantörsbranschen. Bl a köper man en verkstad av SAAB där man
tillverkar ljuddämpare. Etableringar internationellt pågår också. Fondens
tillskott sker i syfte att kunna fortsätta denna strukturomvandling.

Nordsjöfrakt
har under hösten beslutat om ett samgående med Bylock Group S.A. Samgåendet
sker genom att Nordsjöfrakt köper Bylockgruppen genom en apportemission. Syftet
är att åstadkomma ett starkare transportföretag kompletterat med en
internationell invest-mentverksamhet. Den nya gruppen kommer att
marknadsintroduceras under våren 1990. Fonden har sålt aktieinnehavet i Palpax.
Vidare harkonverteringslänetilnterproduktlösts.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 5

116

s. 117 Kontrollera mot PDF

RISKRESERV

Denna reserv avser onoterade företag och är ett uttryck
för medvetandet alt satsningar i ett utvecklingsskede i dessa bolag innebär ett
risktagande. Ingen förändring har skett under året.

KAPITALTIILSKOTT DIREKT I F Ö RETAGEN

Av fondens placeringar under året har 136 mkr skett genom
kapitaltillskott direkt i företagen. Fördelningen per företag framgår av not
17.

LIKVIDITET

Räntor firån likviditetsförvaltningen har under året
uppgått till 43,6 mkr. Den genomsnittiiga likviditeten, månadsvis beräknad, har
uppgått till ca 390 mkr.

F Ö RVALTNINGSKOSTNADER

Förvaltningskostnaderna uppgår till 7,1 mkr. Kostnader för
styrelse och personal inklusive lönebikostnader utgör 3,5 mkr, lokalhyra 0,7
mkr och övriga kostnader 2,9 mkr. I den sistnämnda posten ingår bland annat
kostnader för information, konsultarvoden, revisionsarvoden och
kontorsomkostnader. Antalet årsanställda uppgår till sex personer.

REAL REDOVISNING

Det kapital som står till fondens förfogande urholkas
genom inflationens verkningar. Denna urholkning måste kompenseras genom att
avkastningen på kapitalet ökar.

Inflationsutvecklingen är därför av avgörande betydelse
när det gäller att bedöma fondens faktiska resultat

För att fä en uppfattning om storleken av inflationens
påverkan gör man en s k real redovisning. Denna går i stort sett så till att
man redovisar resultatet med hänsyn taget till marknadsvärdet på tillgångarna
och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter
återstår kallas realt resultat.

Börskursemas förändringar påverkar direkt fondens reala
resultat genom att marknadsvärdet på fondens börsportfölj förändras. Detta
innebär att det reala resultatet mäste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 5

117

s. 118 Kontrollera mot PDF

Sålunda blev det reala resultatet för 1989 620 mkr, före
överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden. Det sammanlagda reala resultatet
sedan verksamheten började 1984 uppgår till 2.013 mkr.

Ö VERF Ö RING TILL 1-3 AllM Ä NNA PENSIONSFONDEN

Fonden är skyldig att till 1-3 Allmänna pensionsfonden
inbetala ett belopp uppgående till 3 % av nuvärdet av de medel fonden
rekvirerat Detta är fondens direktavkastningskrav och beloppet för 1989 uppgår
till knappt 98 mkr. Denna summa täcks med god marginal av rörelseresultatet på
327 mkr.

INFLYTANDE OCH R Ö STR Ä TT

Fondens aktieinnehav har medfört rösträtt på bolagsstämmor
i 60 företag.

De lokala fackliga organisationema har deltagit på 48 av
dessa bolagsstäirmor. Rösträtten utövades av sammanlagt 61 personalföreträdare
representerande bäde arbetare och tjänstemän. Fonden har deltagit i 55
bolagsstämmor.

Fonden har inte styrelserepresentation i något börsnoterat
företag. I de onoterade företagen är fonden i normalfallet representerad genom
adjungerade ledamöter. Därutöver har fonden samrått med övriga inlressenler om
styrelsens sammansättning.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 5

118

s. 119 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

. \ktiemarknadens utveckling 1950-1989. Koiia:
udnwgn.iffdnvarUm.

Ceneialtndex-

DicHH|.iii Ffb Mar \pr Maj Jun Jul \uK Sep
Oki "o Dcc

.Aktiemarknadens utvecklingjanuari-december 1989. Kalla:
udmngm . \ifanv aTU m .

119

Skr.
1989/90:137 Bilaga 5

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelning

lUnteiiiUkter

Förval tningskostnader

Avskrivningar

Realisationsvinster

Avsftttning
til] riskreserv

R ö rab « re8ultat

Överföring
till 1-3 AUmånna pensionsTonden

Arets resultat

1988

1989

78.597

56.017

Noll

4S.63S

44.606

Not 2

7.091

5.862

NotS

619

61S

212.210

160.096

Not 4

5.500

S26.7SO

248.744

Not 5

97.968

74.942

228.762

I7S.802

REALT
RESULTAT

Rörelseresultat

Arets
ffirftndring av ej realisenide kursvinster

Nominellt resultat

Avsättning
Tör bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt rASUItat

överföring
till 1-S Allmänna pensionsfonden

Arets resultat

526.750

248.744

Not 6

488.579

955.155

815.509

1.201.899

Not 5

195.767

158.560

619.542

1.06S.S39

Not 5

97.968

74.942

521.574

988.597

Alla
belopp i resultatläkning, balansräkning ocli noter angct i tusentals kronor
(kkr) där inget annat anges.

120

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

1989-12-Sl

1988-12-81

Bokförda Maiknads-

Bokförda

Marknads-

värden värden

värden

TILLGÅNGAR

Likvida
medel

Not 7

42.991 42.991

62.857

62.837

Ksnfriitiga
placeringar

Not 8

200.559 200.569

106.795

Fordringar
hos fondkommissionlrer

Not 9

16.095 16.095

43.736

FAnitbetalda
kostnader och upplupna intAktcr

Not 10

5.550 5.550

4.341

Aktier

Not 11

5.257.161 4.855.925

2.545.519

3.645.568

KonveitibU
skuldebrev

Not 12

65.926 74.146

11.627

11.981

Revenfordian

Notis

12,012 12.012

16.016

Inventarier

Not 5

1.770 1.770

1.955 2.790.824

1.955

Summa
tlliginear

3.600.074 5.189.056

3.891.227

SKULDER
OCH FONDKAPITAL

Kortlristiga skulder

Upplupna
kostnader och

fönitbetalda
intikter

Övriga
kortfristiga skulder

Riskreserv

Skuld
till 1-3 AUm&nna pensionsfonden

Summa skulder

Not
14

592

582

Not
15

634

1.182

Not 4

15.000

Not 5

97.968

74.942

114.194

91.706

114.194

5.485.880
3.600.074

5.074.862
5.189.056

5.799.521
3.891.227

FONDKAPITAL Grundkapital Ackumulerat överskott Arets
resultat Sunma fondkapital

Summa skuMet och fondkapital

2.857.825

5.524.069

2.299.825

2.570.502

399.295

1.229.219

225.491

240.622

228.762

521.574

173.802

988.597

2.699.118 2.790.824

Skr..
1989/90;. 137 Bilaga 5

NOT 1
Ränteintäkter

Rinteintåktcma har erhållits pä följande sälL

Banker
och m&klare

PenningmaiknadsinstTumcnt

Konvertibla
skuldebrev

NOT 2 Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna uppdelasenligt följande:

Personalkostnader

Styrelaearvoden

Övriga
kostnader styrelse

Lönebikostnader

Lokalhyra kansli

Övriga
kostnader

43:633!

2:21'! 280 224' 816. 678-

2:882.

7'.09-l

NOT 3
Inventarier

Avskrivning har gjorUrmed 20 %. Bokfört virde 1989'
Anskaffningsvärde 1989. Avskrivningar

NOT 4. Riskreserv

Ing&endé balans

Uiider 1989 avsatt/iitnyttjat

Ulfende balans 1989'

r.955

434

-619

1.770

15.000

____ O

15.000

NOT 5 Ö verf ö ring till 1-3 Allm ä nna pensionsfondijni

Rekv. datum Belopp'. Ihdtax.

Ber ä knat
nuv ä rde

Tillg ä ngligt antal iaSf"

Ber ä knat>3;%
per.1989-12-31'

1984-1988 6/2-1989

2.570.502 558.000.

5.128.502'

Avs ä ttning
f ö r bevarande av grundkapitalets K ö pkraftt Ö verf ö ring till 1-3 Allm ä nna pensionsfondens

192:8/180.9.
192.8/184.0

2.739:382 584'.687

3.524.069 -3.128.502-

195:767,

97:968;

560.' 3241

82.181 15,787

Fond
Väst skall enligt bestämmelserna i SFS 1983!1092.{28 §),
lilln'.5',Allmännatpen5iansrDndén'ö'verföra en avkastning för räkenskapsåret
1989 beräknad till tre procent av nuvärdet av
gnjndkapitalctiHänsyniskatlltagasitilllattäretsskapitaltillskott å 558 mkr
varit tillgängligt för förvaltning endast under viss del av räkenskapsåret:
Nuvärdet av grundkapitalet beräknas enligtlkonsumentpnsihdéx: Överföringen för
år 1989 uppgår till 97.968 kkr.

NOT 6
Realt resultat

Januari'--December/1989;

Ackumulerat' 19841989

Rörelseresulut

Arets f ö r ä ndring av ej realiserade
kursvinster

Ej
realiserade kursvinsler 891231

Ej realiserade kursvinsler 890101

Nominellt resultat

Avsättning
för l>evarandc av grundkapiulets köpkrafti

Realt resului

Överföring
till 1-3 Allmänna pensionsfonden

Arets resultat

H588-.982! -I',li00.'405':

488:579; 815,309; - 195,'767 618.542' - 97:968

5211574'

2:4I78-.835 .-466:245

2:012.'592 -2611799.-

11750)793-

Skr.
1989/90:137 Bilaga 5

NOT 1 Likvilla medel

Kassa och postgiro Banktillgodohavanden

NOT 8 Kortfristiga placeringar

Sutsskuldväxlar Övriga värdepapper

2 42.989 42.991

170.100

30.469

200.569

NOT 9
Fordringar hos fondkommissionärer Fordringar hos fondkommissionärer består
huvudsakligen av aktieförsäljningar för vilka likvid ännu ej erhålliu.

NOT 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutl>etalda kosmader och upplupna intäkter består
huvudsakligen av upplupna räntor på penningmarknadsinstrument och konvertibla
skuldebrev.

NOT 11 Aktier Noterade aktieslag

Förändring
Ansk.värde Kurs **)

sedan Inkl. cour- 891229

881231 tage och Kronor

skatt *)

B ö rsv ä rde Skillnad Fondens Fondens

891231 ansk.v ä rde/ andel andel

b ö rsv ä rde kapital r ö ster

% %

Verkstäder

Asea

187.550

43269

695

130.208

86.959

41.050

- 40.750

18.485

710

29.146

10.661

0.581

0.S75

Atlas
Copco

54.700

14.435

278

15.207

774

125.900

53854

278

54.444

610

0.571

0.277

Odon

54.695

5.050

12.109

280

15.315

3206

21.455

5.900

5.004

280

6.007

i.003

4.399

2.048

Electrolux

458.900

307.800

130.544

280

128.492

-
2.052

0.632

0.022

Ericsson

12.000

9.858

880

10.560

722

0.029

0.000

Esabl)

580.000'

190.000

55.651

315

119.700

66.069

4.459

5.567

Frico
1)

547.150

173.575

10.948

15.192

2.244

Opi

39.600

59.600

479

12-.10

479

14.552

5.906

Hasselblad

80,050

4.150

10.715

510

24.816

14.101

7,700

200

1.126

510

2.587

1.261

4.500

Saab

5.000

-269.100

850

302:50

1.513

683

283.800

107.200

58.890

250

70.950

12.060

0.425

0.056

SKFl)

576.000

457.000

45.526

165

95.888

48.362

20.000

2.566

160

3200

834

209.600

159.700

15.950

135

28.296

12.346

277.900

225.600

25.525

157

43630

18.105

0.965

1.210

Trustor

345.000

545.000

20.777

15.870

- 4.907

121.100

7.008

5.934

- 1.074

9.287

3.553

Uddeholm

407.750

282.750

15.519

16.718

1.599

555.000

24.152

22.755

- 1.577

PrCbu

75.500

15.000

2.55V

2.945

394

PrC fr

13,000

13000

575

533

-42

Opt

62.500

383

1.125

742

5.256

1.813

Volvo

497.385

517.285

225.504

490

245,719

20.215

96.420

50.945

510

49,174

- 1,769

12.303

-141.297

4.085

445

5,475

1,390

391.552

- 72.000

128.855 971.654

445

174,241 1,509,919

45,386

1.286

2.078

338,285

Kemisk
Industri

Astra
1)

615.000

124.700

92.155

390

239,850

147,697

125.001

40.001

25.486

410

51.250

25,764

156,251

53251

25.090

405

63282

38,192

0.953

0.985

Pharmacia

27,700.'

- 43.300

5.287

188

5.208

-79

80,10ff

36.100

15.630

192

15.579

-251

0.165

0,079

163.646

211.325

374.969

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

NOT
11 Aktier

Noterade
aktieslag

Antal

Förändring

Ansk.värde
Kurs **)

Börsväide

Skillnad 1

Fondens

sedan

Inkl.
cou

891229

891231 ansk.värde/

andel

881231

tage och skatt )

Kronor

börs
värde

kapital

röster

Shsindustri

Korsnäs
1)

815.740

734.916

70.224

132

107.414

37.190

102.500

92.250

8.555

155

13.838

5.283

335.480

304.480

31.532

135

45.290

13.758

2.335

2.084

MoDo

22.500

4.155

270

6.075

1.920

62.200

-11.400

15.243

230

14.305

-957

Kvc

567.520

157.520

186.770

258

135.070

-51.700

0.540

0.135

SCAl)

94.500

63.000

4.551

130

12.285

7.754

773.775

589.675

68.696

115

88.984

20.288

505.850

382.850

54.425

115

57.945

5.518

Opt

21.700

11.700

25.596

910

19.747

-5.849

0.807

0.320

Ston

362.000

-8.000

70.412

314

115.668

43.256

75.632

- 20.568

23.679

310

23.446

-235

37.200

- 18.800

10.442

574.280

511

11.569 649.535

1.127 75.355

0.793

0.901

Övriga
Förelag

Argonaut

400.000

15.515

47:50

19.000

3.487

0.616

0.153

BUspedition
1)

640.770

442.685

73047

159

101.882

28.835

277.030

66.915

22.401

188

52.082

29.681

2.945

1.143

Borils
Wäfveri

50.000

- 15.000

1.874

130

6.500

4.626

65.000

2.456

130

8.450

6.014

6.275

5.594

Eken

354.500

15.295

23.415

10.122

100.500

5.545

7.337

1.794

7.856

4.552

Euroc
1)

120.500

84.400

7.122

245

29.474

22.352

261.000

174.000

11.860

245

63.945

52.085

40,000

22.000

1.875

255

9,400

7.524

1.205

1.344

Gambro

144,800

144.800

17.157

125

18.100

945

28,000

28.000

5.220

125

3.500

280

0.755

0.559

Gulbpängl)

400,000

500.000

10.588

38.800

28.412

100,000

100.000

2.597

9.600

7.005

1.050

0.615

HP
Färg fc Kemi

299,400

-700

15.544

23.144

14.600

700

14.540

6.070

IDK
Data

50.000

3.914

3.750

-154

6.052

2.298

Kinnevik
1)

267.884

257.884

58.316

250

61.613

3.297

258.466

50.557

258

56.755

5.398

1.746

0.332

Mariel>eTg

299.000

44.000

55.607

151

45.149

11.542

675.200

14.900

47.533

152

102.526

54.793

5.936

1.406

Nordstjernan

265.000

26.500

180

47.700

21.200

59.900

- 11.200

5.990

180

10.782

4.792

0.753

0.831

Procordia
1 >

407.400

542.400

49.723

145

59.073

9.350

161.800

111.800

13.929

146

23.625

9.694

172.300

158.500

18.567

146

25.156

6.589

0.668

0.579

Pronator

55.800

6.207

172

5.814

-393

0.448

0.252

Pulsen

55.000

4.662

150

8,250

3.588

7.886

3.175

Stena

313.600

117,000

26.949

29,165

2.215

1.960

0.980

Sydkraft
1)

14.430

9.622

1.359

135

1.948

589

0.012

0.018

Uddevalla
Shipping

2.159.167

492.500

117.126

100

215.917

98.791

60.500

30.500

5.841

100

6.050

209

11.098

Angpanneföreningen

267.700

59.700

40.948 713.431

138

36.943 1.159.710

- 4.005 446.279

8.597

1.722

124

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

NOT 11 Aktier Noterade aktieslag

Antal
F ö r ä ndring Ansk.v ä rde Kurs
**)

sedan Inkl. cou 891229

881231 tage och Kronor

skatt *)

B ö rsv ä rde Skillnad Fondens Fondens

891231 ansk.v ä rde/ andel andel

b ö rsv ä rde kapital r ö ster

K %

Fastighet-odi
Byggföretag BGB

258.000

-21.100

17.877

178

45.924

28.047

1.344

JMl)

128.500

102.800

7.620

285

56.623

29.005

310.000

275.000

55.295

280

86.800

50.504

2.060

1.001

Klövern

171.500

33270

295

50.593

17.525

1.934

0.416

Lundberg
1)

407.000

85.000

55.598

218

88.726

23128

74.000

5.000

13.031

220

16.280

3.249

1.042

0.255

Reinhold
Syd

20.000

1.992

114

2.280

288

0.276

0.145

SIAB

80.700

- 29.300

12.954

555

27,035

14.081

23000

- 15.000

3.692

555

7.705

4.013

55.100

-51.900

4.104

527

10.824

6.720

14.800

-200

1.855

555

4.958

3123

1.822

1.585

Skånska

562.000

12.000

56.250

542

196,204

139.954

27.100

5.609

550

14,906 588,857

9.296 328.729

0.518

0.574

260.128

HanddsfSretag Catena

589.750

89.050

45.555

102

60.155

14.600

153.200

50.000

13.887

101

16.483

2.595

3.578

5.578

Hennes
& Mauritz

250.000

80.585 159.827

250

52.500 139,138

- 17.885 -689

3.344

1,541

Förvaltningsbolag Custos

18.000

4.101

295

5,310

1,209

5.000

1.095

246

1,250

155

0.049

0.051

Ratos

10.000

10,000

2.756

248

2,480

.256

0.040

0.014

SUal)

515.000

21,711

150

66.950

45.259

515.000

515,000

28.795

100

51.500

22.705

2.922

Skandia

554.800

- 430.000

46.557 104.995

219

77.701 205.171

51.144 100.176

0.462

Banker

PKBanken
1)

60.000

5.845

5.640

-205

0,056

0.035

SE-Banken
1)

958.000

448.000

65.967

84.420

18.453

2.000

150

102

204

0.366

SHBl)

1.671.600

495.000

132.904 204.866

116

195.906 284.170

61.002 79.304

1.214

Summa
noterade aktier

3.132.807

4.711.569

1.578.762

*)
Varav counage

12.337

Varav omsättnincssk:

30.896

**) L ä gsta betalkurs, om ej betalkurs
fanns anv ä nds k ö pkurs. ]) Split, fond- eller nyemission

Skr.
1989/90:137 Bilaga 5

NOT 11
Aktier Noterade aktieslag

Antal F ö r ä ndring Ansk.v ä rde Kurs **) sedan Inkl.
cour- 891229 881231 tage och Kronor skatt )

B ö rsv ä rde Skillnad Fondens Fondens

891231
ansk.v ä rde/ andel andel

b ö rsv ä rde kapital r ö ster

% %

Onoterade
aktieslag

Börsvärde
är lika med anskaffningsvärde.

Celpap B fr

Ciab

Coat

Datamönster

Emissionsteknik

Interprodukter

Klippanintressenter A

Komponentutveckling

Nordsjöfrakt

Sjuhirads
lovest B

Wikhede
MekanUka

Summa onoterade aktier

Totalt noterade och onoterade aktier

20.000

19.514

19.314

5.411

1.472

1.470

510

9.800

6.125

108

180

6.498

2.450

1.000

49.000

77.038

62.058

26.965

25,965

24.226

10.654

3.000

500

300

25.000

1.500

750

15.000

25.177

10.677

25.541

33.475

25.509

900.000

49.000

30.000

1.250

250

195

196

0.590

0.196

500

600 124.554

124.354

600 124.554

124.354

20.000

3.257.161

4.835.923 1.578.762

NOT 12 Sammanställning av konvertibla skuldebrev

Nominellt v ä rde

R ä nta

Ansk. v ä rde Inkl courtage och skatt*)

Kurs**) 891229

B ö rs
v ä rde 891231

Skillnad ansk. v ä rde /b ö rsv ä rde

Noterade

Asea

Bils
pedi tionen

11,780 680

12 10

27.416 1.950

320 275

37.696 1.870

10.280 -60

Summa
noterade konvertibla skuldebrev

29.346

39.566

10.220

) Varav counage

Varav
oms ä tmincrsskatt

116 289

*)
Lägsta betalkurs, om ej betalkurs fanns används köpkurs.

Onoterade

Börsvärde
är lika med anskaffningsvärde.

Coat 180

Control
Drive 1,500

Emissionsteknik 12,000

Klippan
Intressenter 20,000

Wikhede 900

Summa onoterade konvertibla skuldebrev

Totalt noterade och onoterade konvertibla skuldebrev

180

1,500

12.000

20.000

900 34.580

63.926

180

1.500

12.000

20.000

900

34.580

74.146

10.220

Skr.
1989/90:137 Bilaga 5

Aktier

16,487

Aktier

19,314

Akuer

180

Kom
lån

180

Konv
lin

1,500

Aktier

14,881

Konv
län

12.000

Aktier

825

Aktier

19.000

Aktier

8.151

Aktier

750

Konv
län

20.000

Aktier

2.100

Akuer

7.875

Aktier

1.992

Aktier

412

Aktier

10.300

Aktier

181
65 151 112 125

135.992

634

NOT 13 Reversfordran

Fordran avscretfrcverslån till Lundby Holding AB i samband
med.övcrlÄteUcav aktier och konvenibelt skuldebrev i Lundby Léksåkjfäbfik/AB.
LJlnebeloppct uppgick ursprungligen till 20 mkr. Amortoring har under året
skett.med 4:004 kkr. Slutbetalning sker år 1992.

NOT 14 upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

lUppltJpna kostnader och Iförutbetalda intäkter består
huvudsak ligen av kostnader fÖr årsredovisning samt revisions- och
granskningskostnader.

NOT 15 Övriga kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder bestir av: Lev«Tant6T«k uldcr
Upplupna Mmestn'löner Upplupna arbetsgivaravgifter Innehållen personalskatt
Skuld omsflttningsskatl

NOT 17 Kapitaltillskott direkt

iföretagen 1989

'F ö retag Art

Bils pedi tion

Celpap

Coat

Control Drive Emissionsteknik

EnatOT

Esab

Itinnevik

KUppah intresse n ter

iKomponentutveckling

Lundberg

Reinhold Syd

Scandiaconsult

Sila

SJiihårads Invest

NOT ,16 Grundkapital

BoMörda värden

Marknadsvärden

Vid
ftrets ing&ng Omrflkning av grundkapital vid krets ing&ng
Kapitalljllskolt under kret

2.299.825

558.000 21857.825

2.570.502

169.080

584.687

3.324.069

Omräkning av det bokförda grundkapitalet till
marknadsvärde skall ske cficr de förändringar av konsumentprisindex som skett
från det kapitalet tillställdes Fond Väst och fram till räkenskapsårets slut.

Göteborg
25 januari 1990.

Bengt Rogerstam Ordförande

Lars-Olof Larsson Vice Ordförande

Gunnar Christensson

Bengt
Eke bl ad

Ronny
Lindh

Lars Carlsson

Thomas
Polesie

Bertil
Pålsson

Maj-Britt
Persson

Gunnar
Larsson VerkstäUande direktör

127

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

Undertecknade, som av regeringen förordnats att som
revisorer granska Andra löntagarfondstyrelsens förvaltning, fär härmed avge
revisionsberättelse för år 1989.

Under beaktande av god revisionssed har vi granskat
förvaltningsberättelsen, räkenskapema, protokoll och andra handlingar som
lämnar upplysningar om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under
löntagarfondsstyrelsens förvaltning stående tillgångarna och vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har inte gett anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna,
bokföringen eller inventeringen eller i övrigt beträffande
löntagarfondsstyrelsens förvaltning.

Göteborg den 23 februari 1990.

UlfGometz LarsIof
Thörn UrsWidell

Aukt. revisor Aukt. revisor

128

Trefond
Invest

(tredje
löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING
I989

9 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

LEDNINGEN HAR ORDET

Trefonds konturer klarnar

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

Trefond
Invest ser med glädje hur fondstyrelsens roll som marknadsaktör blir allt
tydligare. Trefonds ordförande Carl Johan Åberg:

- Trefond
får inte ta några arbetsmarknads- eller

regionalpolitiska' hänsyn som gär emot de långsik

tiga förräntningskraven. För den uppgiften finns

det särskilda politiska institutioner. Synen på lön

tagarfondstyrelserna har på mänga sätt förändrats.

Den så kallade 4 oktober-rörelsen får inte längre

någon större uppmärksamhet i massmedia, och

mycket tyder på att fondstyrelserna nu accepteras

av en bredare allmänhet. Detta kan bero på att

.styrelsernas roll successivt blivit klarare. Lön-

cagarfondstyrelsernas huvudfunktioner är två:

*
Att förstärka
pensionssystemet. Denna uppgift innebär att placera pensionsmedel till sä bra
förräntning som möjligt med ett lång.siktigt perspektiv.

*
Att förbättra
riskkapitalförsörjningen.

För båda
uppgifterna gäller att de är omöjliga att genomföra utan ett marknadsmässigt
agerande. ■ ■ EFTERTRAKTAD ÄGARE Näringslivets inställning är mera
kluven än allmänhetens. Samtidigt som dess företrädare ondgör ,sig över de
pålagor som finansierar fondstyrelserna, välkomnar de varmt det kapital som
styrelserna tillför marknaden. Trefonds VD Michael G Bcrman:

- Ledningen
i de företag där vi äger aktier betrak

tar oss som en stabil, seriös, långsiktig och därmed

bra ägare. Företagen är i många fall mycket måna

om att våra innehav ska kvarstå. Detta ser vi som

gott beröm frän ytterligt professionella bedömare.

Ibland har fondstyrelserna kritiserats som ett led

i en omfattande socialisering av näringslivet. Carl Johan
Åberg håller inte med: -- Fondstyrelsernas ägande utgör i dag knappast något
hot mot det privata ägandet. Samtliga styrelsers sammanlagda ägande kommer
aldrig att överskrida 5-6 procent av det samlade börsvärdet. Den största faran
för bäde näringsliv och samhälle skulle vara om tillgångarna förvaltades på ett
icke professionellt sätt.

■ ■
PROFESSIONELL HANTERING Det avkastnings

krav som ställts på förvaltningen av Trefonds

kapital tordrar också en professionell hantering

utan sidoblickar åt alltför många håll. Avkastnings

kravet är 3%, vilket kan tyckas lågt med 80-talets

fantastiska kursstegringar i backspegeln. Men om

man betänker börsutvecklingen under 1970-talet

eller så nära i tiden som hösten 1989, ter sig siffran

inte längre så låg. Man måste hålla i minnet att

det här rör sig om avkastning utöver infl.itionen.

Den uttalat långsiktiga placeringsstrategin gör dess

utom att Trefond inte alltid tar hem korta vinster

eller gör snabba omplaceringar, vilket med nöd

vändighet försämrar avkastningen något.

■ ■ EN EFFEKTIV ORGANISATION
Arbetsfördel

ningen mellan VD och styrelse är klar och koncis.

VD står för den operativa verksamheten. Styrel

sen arbetar mer med policyfrågor.

- Vår
organisation är mycket bra i dag. Liten, effektiv och en bra grund att bygga
vidare på, säger Michael G Berman. Det sker alltid föränd ringar I en
organisation när både VD och ordförande är nya på sina poster. I Trefonds fall
kommer viss omstrukturering att ske av innehavet. Den operanva ledningen har
över huvud taget sett över verksamheten noggrant under året och tagit
konsekvenser av analysresultaten. Fondstyrelsen vill pas.sa på att tacka
avgående VD Bo Dahlgren för skicklighet och stort kunnande. Bland nyheterna
inför 1990 finns Trefonds nye chefsanalytiker Leif Kruse, som närmast kommer
från Stockholm Fondkommission, där han hade .samma funktion och även arbetade
som portföljförvaltare. Uppbyggandet av en förstklassig analysfunktion kommer
att ge fondstyrelsen helt nya möjligheter genom ett bättre beslutsunderlag.
Branschtördel-ningen kommer att ses över, då riskspridningen tillmäts en allt
större betydelse. Carl Johan Åberg utsågs i slutet av 1989 till ordförande i
Stockholms Fondbörs och lämnar därmed ordförandeposten I Trefond Invest. (Hans
efterträdare är i skrivande stund ännu ej utsedd).

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

■
■ NY POLICY Styrelsen antog en ny policy under året, som på flera sätt gör
Trefond mycket flexibelt. Policyn medger tex för Trefond att tillvarata
affärstillfällen även om det innebär en placering på kortare sikt än normalt.
Det avkastningskrav fondstyrelsen har på verksamheten gör att även sådana
placeringar måste vara möjliga. Trefond är fritt att göra omplaceringar när så
är lämpligt. Fondstyrelsen ska inte stå i vägen för en strukturellt riktig
lösning bara för att grundinställningen är att alla

innehav är
långsiktiga. Beträffande styrelserepresentation i de bolag där fondstyrelsen
är stor delägare, fastslår policyn inga särskilda krav. Michael G Berman:

-
Representation är inget mål i sig; om företaget är välskött och vi inte har
nägon kompetens att tillföra kräver vi inte styrelseplatser. Det har heller
aldrig varit Trefond Invests uppgift att ta aktivt managementansvar i bolagen.
Om vi däremot behöver värna våra intressen i ett visst bolag, eller r

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

vill
bredda styrelsens kompetens, ser vi oss gärna representerade; antingen genom våra
personer eller genom lämpliga krafter frän näringsliv eller förvaltning.
Trefonds placeringsstrategi sträcker sig över flera är. När det gäller de
mindre företag vi investerar i, kommer vi att arbeta mycket hårt för att hitta
de bolag som har en bärkraftig affärsidé och som blir en bra placering på läng
sikt.

■ ■ NÄRMARE INVESTMENTBOLAGETS FORM

Trefonds uppgift är, vilket påpekats, inte att agera

arbetsmarknadspolitiskt eller regionalpolitiskt.

Fondstyrelsen är en finansiell institution och

befinner sig på marknaden för att förränta pen

sionsmedel på bästa möjliga sätt.

Michael G Berman:

- På det hela taget kan man konstatera att vår verksamhet
i allt väsentligt närmat sig det traditionella investmentbolagets. Vi tycker
oss också se allt fler tecken på att vi även av externa bedömare alltmer
betraktas som ett sådant; som en stor marknadsaktör bland andra. Trefond
skiljer sig dock från ett normalt investmentbolag genom att vara mer långsiktig
i sin placeringspolitik. Avkastningskravet sätter emellertid gränsen för hur
långsiktigt man kan agera - varje verksamhetsår bör ge minst den angivna
avkastningen. Trefond strävar också mer än andra aktörer efter att hålla en
effektiv kontaktyta med de anställda i företagen, även här naturligtvis utan
att avkastningskravet eftersatts. Kontakten med de anställda är bra både ur det
aktuella företagets synvinkel (inget företag kan tjäna pengar långsiktigt om
personalen är missnöjd), och ur Trefonds synvinkel (som informationskälla om
hur företaget sköts).

■ ■ Arets
förvaltning Det vore fel att säga att

fondstyrelsen är nöjd med 1989 års förvaltning -

riktigt nöjd blir man ju som bekant aldrig, och

ambitionsnivån är hög. Emellertid får man be

trakta exempelvis affären i Skånska Banken hösten

1989 som lyckad. Den gav slutligen en realisations

vinst om MSEK 59. Vanligtvis säljer Trefond dock

inte
innehaven efter så kort tid som i denna framtvingade försäljning. I och med
denna affär framstod Trefond Invest för första gängen i massmedia som den
aktör på marknadens villkor man är i dag. Fondstyrelsen var beredd att blockera
affären, eftersom man ansåg budet från Svenska Handelsbanken (SHB) vara för
lågt. Michael G Berman:

-
Vi accepterade
affären dä SHB redan kommit överens med huvudägarna. Vi gav dock först marknaden
en chans till budgivning pä en av de kvarvarande provinsbankerna, en unik
möjlighet för bankerna att köpa nya marknadsandelar.

-
Trots att vi
under loppet av ett par dagar fick propåer från flera intresserade banker,
vågade ingen lämna ett bud. Det är tråkigt att svenskt näringsliv rör sig i så
små och oroliga cirklar; aktörerna är rädda att stöta sig med varandra. En
annan affär som rönte marknadens intresse var striden mellan Johnson-koncernen
och Consoli-dator om Hexagon. Trots olika erbjudanden behöll Trefond sitt
innehav i Hexagon i avvaktan på klarare besked om bolagets framtid.

■ ■ FRAMTIDEN I mångt och mycket beror Trefond
Invests framtid på politiska beslut. Efter 1990 kommer inget nytt kapital att
tillföras löntagarfondstyrelserna. Vissa förändringar kan ocksä komma att ske
på det organisatoriska planet. En förändring som Trefond skulle välkomna när
den svenska kapitalmarknaden nu liberaliseras, är en möjlighet för fonden att
placera kapital utomlands. I övrigt ser styrelsen fram emotatt fortsätta forma
portföljen på bästa sätt. Det är stimulerande att se hur svenskt näringsliv nu
befinner sig i ett mycket spännande skede med omstruktureringar, internationalisering
och liberalisering. Organisationen har hittat sin form med ett starkt analysinslag,
kompetensen finns pä plats. Trefond Invest står väl rustat för att tillvarata
nya affärsmöjligheter.

DETTA AR EN LDNTAGARFONDSTYRELSE

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

Löntagarfondstyrelserna nllkom 1984 genom ett
riksdagsbeslut. De är fem till antalet och utgör tillsammans med l-5:e
fondstyrelserna Allmänna Pensionsfonden, AP-fonden. Deras uppgift är således
att förvalta pensionsmedel. Löntagarfondstyrelserna har en uppbyggnadsperiod
till och med 1990. Från och med 1991 kommer styrelserna inte att tillskjutas
något nytt kapital. Varje fondstyrelse hade per 1989-12-31 sammanlagt
tillförts nominellt MSEK 2.858. Efter uppräkning med inflation, definierat som
KPI, är detta belopp värt MSEK 3.335. Pä det senare beloppet beräknas avkastningskravet
pä 3%. Kapitalet erhålls genom en vinstdelnings.skatt som tas ut pä vinster
över en viss nivå, samt en löneavgift.

■ ■ MARKNADSMÄSSIGA STRATEGIER
Placering

arna görs främst i
aktier i producerande företag.

Placeringsstrategin är marknadsmässig. Investe

ringarna är långsiktiga och uppfyller krav på god

riskspridning. Avkastningskravet är som nämnts

3% på erhållet kapital efter uppräkning. Avkast

ningen överförs till l-3:e fondstyrelsen och bidrar

till att täcka framtida pensionsutbetalningar. Den

överskjutande avkastningen återinvesteras och för

valtas av löntagarfondstyrelsen.

■ ■
EN STABIL ÄGARE BLAND ANDRA Efter upp

byggnadsperioden
kommer löntagarfondstyrelser

nas sammanlagda innehav att motsvara cirka 5%

av det samlade börsvärdet, det vill säga ungefär 1%

per fondstyrelse. En fondstyrelse fär inte inneha

mer än 6% av rösterna i ett börsnoterat företag.

Härigenom uppträder en fondstyrelse som en av

flera ägare i ett företag. Förutsättningarna finns

samtidigt för att man ska kunna verka stabilise

rande som långsiktig ägare.

■
■ STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Varje lön tagarfondstyrelse består av nio ledamöter och fyra
suppleanter, som samtliga tillsätts av regeringen. Minst fem ledamöter ska
företräda löntagarorganisationerna. Löntagarrepresentanterna befinner sig
alltsä i majoritet i styrelserna, därav namnet löntagarfondstyrelser. Den
löpande verksamheten leds av en VD som har ett kansli till sitt förfogande.

ARET I KORTHET

*
Årctf
nettoresultat MSEK 325,4 (205.8).

*
Arets
överskott i förhållande till realt resultatkrav MSEK 451,9 (989,0).

*
Eondjönnögenhcten
MSEK 4.788 (3.578).'

*
Totalt
överskott i jÖrhällande till realt resultatkrav sedan verksamhetens början MSEK
1.452 (I.OOI).

*
Trcjond
köpte under 1989 värdepapper för MSEK 1.666 (1.780) och sålde värdepapper jör
MSEK 1.267 (1.199).

*
Hörsportföljen
ökade i värde med I9.7-/C jänijört med 24,5y: för affärsvärldens generalindex.

*
Trejond
antog en UY policy.

*
Michael G
Berman tillträdde sinn ny verkställande direktör.

AKTIEINNEHAV

JJ december 1989 (kSEK)

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

Bolag

Antal

Anskaffningsvärde inkl oms coitrt

Marknadsvärde*

Andel % Kapital Rösier

BÖRSNOTERADE
AKTIER

(AI-
och All-listan)

Almedahl

Abu Afr Bbu

93.361 6.449

100.008

18.863 1.346

14.001

15.124

1.045

13.001

3,2

6,6

Arf;onaut

Bbu

135.000

5.849

6.413

0,3

0,1

Aritmo.s

Bu Fr

1.393.539 12.061

156.104

1.003

221.573 1.918

7,0

7.0

A.sea

Abu

326.000

88.866

226.570

0,5

0,6

BGB

Bu'

1.000.000

144.923

178.000

5,2

BiLspedition

1.284.220

72.983

308.213

4,1

8,0

Eldon

Bbu Bfr

209.578 11.122

47.402 2.298

58.682 3.114

12,7

5,9

Electrolux

Bfr

500.000

161.878

140.000

0,7

0,0

Esab

Abu Bbu

268.186 268.186

41.340 47.180

84.479 83.138

7.1

8,0

Gullspång

Bbu Bfr

1.050.000 250.000

34.525 9.624

101.830 24.000

2.7

1,6

H&M

Bfr

908.300

293.900

227.075

12,2

5,6

Hasselblad

Abu Afr

137.200 400

14.981 55

42.532 124

7,1

Hexagon
,

Bbu

860.000

56.635

64.500

4,2

2,2

Infina

Abu

1.511.000

28.578

27.198

3,6

Bbu Bfr

50.000 375.000

10.131 19.847

14.250 105.000

2,0

1,0

Lundbergs

Bbu

350.000

33.839

76.300

0,8

0,2

Marabou

Afr Bfr

90.469 306.860

29.666 92.994

35.283 116.607

8,3

7,8

MoDo
Cbu

Clr

Kvb Cbu

170.400

29.200

130.000

59.553 10.205 46.374

39.192

6.716

30.940

1,3

0,0

Nobel

■ 50.000

9.093

9.100

0,1

Programator

Bbu Bfr

550.000 108.000

37.542 5.963

30.800 5.400

4,8

1,8

Proventus

Bbu Bfr

1.813.724 763.776

106.517 44.768

110.637 45.062

6,1

3,5

Reinhold
City

Bbu

12.600

1.447

1.386

0,1

0,0

Saab

Abu

500.000

128.013

151.250

0,7

0,8

SCA

Bbu Bfr

315.000 285.000

30.548 30.883

36.225

32.775

0,4

0,1

S-E-Banken

Abu

1.425.000

121.294

128.250

0,6

SHB

563.333

71.757

65.346

0,4

Skandia

345.000

74.826

75.555

0,4

Skansk.-i

Bbu Bfr

305.000 50.000

70.530 17.568

165.310 27.500

0,6

0,3

SKF

Abu

1.935.100

236.964

315.421

1,8

3,9

Skoogs

Bbu

634.100

43.322

76.726

12,6

5,7

Antal

A nskajfningsvärde inkl oms court

Ma rknadsvärd

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

Andel % Kapital Röster

B Ö RSNOTERADE AKTIER

(Al- och All-listan)

Skrinet Bbu

Bfr

Skånska Banken Abu Bbu

Abu Afr
Bfr

Bbu Bfr

Abu Bbu Bfr

Stora

Volvo Åkermans

644.200 5.800

91.632 319.714

135.500 189.100 97.000

355.000 230.000

1.463 243.537

90.000

61.964 578

29.908 106.221

45.826 61.950 24.967

120.583 81.267

204 34.208 12.308

83.101 748

20,0

14,2

43.800 152.823

10,1

5,5

42.547 58.621 30.167

0,7

157,975 102.350

0,8

0,2

322 53.578 19.800

9,8

6,6

Lindab Bbu

Bfr

Martinsson Bbu

Polarator Office Bbu Bfr

Rottncros Bu

Scandiafelt Bu

Wallcnstam Bbu

430.516 1.484

76.900

702.720 58.580

1.005.000 95.000

91.500 800

425.600

43.368 135

8.978

31.393 5.809

39.599 4.442

12.886 171

55.568

83.951 285

7,2

3,5

9.074

16,0

5,2

14.054 1.113

19,0

6,4

37,688 3,563

9,8

16.470" 144

6,8

84.269

5,3

2,5

KONVERTIBLA
SKULDEBREV

KMG
System AB

900.000

918

Kolm å rden

20,000.000

20,000

918

20,000

42.755

45.809

AKTIER
MED K Ö POPTIONER

SHB
St

1.600,000.

133.486

185.312"*

1,0 1,1

133.486

185.312

TOTAL

3.555.470

4.778.062

Foidonia

500,000

3,172

Hiilldc

7,200

6.973

KMG
System AB

B Prcf

2.500 3,000

510 306

Kolmården

Abu

10.000

5.000

Njord

Bfr

446.250

21.800

Tclesoft

A B

42.000 84,000

1.665 3.329

1.250

0,5

0,1

6.973"

40,0

510" 306»*

91,7

52,4

5.000"

16,7

26.775"

21,0

15,4

1.665" 3,330"

1,1

*Lhj;sr.i
betalkurs. Köpkurs diir betalkurs saknns. **Aktier utan marknadsnotering.
***Marknadsvarde/losenvarde enligt lägsta värdets princip.

135

VARDEPAPPERSPORTFOUEN

Skr.
1989/90-. 137 Bilaga 6

Ju större en aktieportfölj är desto större är sannolikheten
för att portföljens utseende och uppträdande skall följa börsen i sin helhet.
För att aktieportföljen skall utvecklas bättre än index, måste den avvika från
börsgenomsnittet. Trefonds innehav av börsnoterade aktier har under året
förändrats till att mera påminna om Affärsvärldens

Generalindex,
dvs börsens genomsnitt. Nedan visas skillnaden mellan Trefonds börsportföljs
och Generalindex fördelning över olika branscher (tabell 1), samt en jämförelse
mellan Trefonds och den svenska aktiemarknadens fördelning över olika
noteringsformer (tabell 2).

PORTF Ö LJENS BRANSCHFORDELNING

TREFONDIT)
GlNtRAllNDlX IGI

FASTIGHET OCH BYGG

INVESTMENT, RENA

INVESTMENT,
BLANDADE '

PORTF Ö LJENS NOTERINGSFORMER

TREfONDITI
. MARKNADtN iWl',

V Ä RDEM Ä SSIGT ST Ö RSTA INNEHAV

(nhirl:n.Hlsv.mlc i .MSTKper H'J-12-M, Ligslii betalkurs)

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

FORETAG

MARKNADSV Ä RDE

Kapital

Röster

SKI

Bilspcdilion

V»lv,,

H&M

Asea

Aritmos

Sk.Hlsk.i B.uikcn

Sk.insk.i

BCiB

1 s.lb

Pro\enlus

M.ir.ihou

S.i,ih

rkviroluv

S-i;-B,iiiken

GulUp.HV.;_

315,4 308,2 260,3 227,1 226,6 223,5 196.6 192.8 178,0 1
67,6 155.7 151.9 151,2 140,0 128,3 119,3 101,8

1,8 4,1 0,8

12,2 0,5 7,0

10,1 0,6 5,2 7,1 6,1 8,3 0,7 0,7 0,6 2,0 2,7

3,9

8,0 0,2 5,6 0,6 7,0 5,5 0,3 5,2 8,0 3,5 7,8 0,8 0,0 0,6
1.0 1.6

■
■HÄLLDE MASKINER Hälkle tillverkar grön-saksskärare i olika storlekar för
sturkök och restaiir.tnger. Bol.tget grund.ides 1941, och är en av tre
dominerande tillverkare i världen. Hälldes maskiner skär, strimlar, river och
tärn.ir grön.saker snabbt och effektivt, vilket gör att köken kan preparera
irönsakerna precis Innan de serveras. 80°'b av tillverkningen exporteras till
ett 70-tal länder med åtcrlöi"säl|are över hela världen. I England sker
tör.säljningen genom ett eget försäljningsbo-kig. liksom 1 Sverige. Nya,
effektiva försäljningskanaler har upparbetats i USA på senare tid. Denna
marknad har utvecklats utomordentligt positivt under 1989 och blivit en av
Hälldes absolut viktigaste. De viktigaste marknaderna finns, förutom i
Skandinavien och USA,, i Mellaneuropa, USA, Japan, Australien och Nya Zeeland.
Genom ett nvtt modellprogram, .som föregåtts av en intensiv produktutveckling,
har företaget stora chanser att öka sina marknadsandelar pä en marknad .som i
sig är inne i en positiv utveckling. Inslaget av grönsaker i kosthållningen
ökar för varje år som går. Den nya, kraftfulla distributionen i USA har också
ytterligare potential. Hällde omsatte 1989 MSEK 65, och vinsten uppgick till ca
MSEK 6. Såväl omsättning som vinst beräknas öka 1990. Trefonds innehav av 40%
av kapitalet och 40% av rösterna utvecklas således positivt.

■
■ FÖRSÄKRINGS AB NJORD NjORDs affänsmix cirkulerar kring
näringslivstörsäkring, internationell äterförsäkring och den banknära
verksamheten kredit- och garantiför.säkring. Den sista tjänstegrenen
kompletterar bankernas utbud snarare än konkurrerar med det. Antalet anställda
är i dag ca 30 personer. Premieintäkten uppgick 1989 till MSEK 100 (79).
Resultarprognosen är satt till ca MSEK 7. Företaget startade 1986 med en för
Sverige unik affärsidé. Genom att all försäljning och marknadsföring sker via
fristående försäkringsmäklare hålls de fasta kostnaderna nere till ett minimum
samtidigt som en stor flexibilitet bibehålls. NJORDs verksamhet är det rena
risktagandet. Brandingenjörer och skadereglerare hyrs in, vilket också det ger
lägre fasta kostnader och dessutom en garanterat objektiv värdering. Företaget
sätter högre .självrisker än flertalet aktörer för att slippa arbeta med skador
som försäkringstagaren kan hantera mer kostnadseffektivt. På detta sätt
undviker man mycket av den betungande och oekonomiska administration som mindre
skador för med sig. Bolaget har därigenom en ovanligt låg skadefrekvens och kan
erbjuda svenska näringslivet mycket konkurrenskraftiga priser. Genom de låga
fasta kostnaderna kan NJORD hantera sin riskexponering mycket precist. Bolaget
är i dag relativt okänsligt för konjunktursvängningar. NJORDs

resultat har de första åren belastats av betydande
initialkostnader för personal, datasystem etc. 1 dag är drifcskostnadskvoten,
som är ett vanligt effekti-vitetsmått, normal för branschen. Den har dock stor
potential att förbättras då NJORD nu står redo att höja sin affärsvolym
kraftigt utan några större fasta kostnadspäslag. Företagets vinst och omsättning
ökar för närvarande starkt, och 1990 blir något av ett nyckelår för NJORD. Det
är året då den goda utvecklingen ska dokuinenteras i resultaträkningen. Målet
är in,ställt pä en förräntning av det justerade egna kapitalet med 20-25%.
Trefond Invest innehar sedan 1988 21% av kapitalet och 15,4% av rösterna.
NJORDs affärsidé, som redan från grunden bygger på den nu kraftigt ökande
marknaden för fria försäkringsmäkJare, har visat sig mycket slagkraftig. En
rimlig bedömning är att en börsintroduktion inte är alltför avlägsen. Uttalande
av Carl-Ivar Wahlin, VD i NJORD: "Det är en styrka för NJORD att i ett
känsligt läge få in Trefond som ägare. Särskilt utomlands ger en stor, statlig
pensionsfond som ägare ett stabilt intryck. På den intemationella scenen är
det viktigt att visa upp finansiell styrka!'

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

■ ■ POLARATOR OFFICE AB Polarator Office AB
(PolOff) bildades sommaren 1989. Bolaget är moderbolag för kontors- och
miljömöbeltöretagen Round Office, Horreds Möbelindustri, JOC Möbel samt Karl
Andersson & Söner. Aktien noteras på börsens OTC-lista, och den nya koncernen
har en stark finansiell bas efter ny- och apportemissioner pä totalt MSEK 31.
Koncernen hade en proforma omsättning för 1989 på drygt MSEK 200 och för 1990
förväntas ett väsentligt förbättrat resultat efter genomförd omstrukturering.
Gemensamt för de ingående företagen är koncentrationen på kvalitetsmöbler för
kontor och offentlig miljö. PolOffs affärsidé är att etablera en företagsgrupp
inom möbel- och inredningssektorn genom förvärv av redan väletablerade företag.
Det finns i dag ett stort behov av strukturella förändringar för att uppnå
större kostnadseffektivitet inom branschen. Ett av de företag som haft problem
är det i PolOff ingående Round Office. Round Office står ensamt för det
negativa resultat som PolOff uppvisar för 1989. Bolaget är nu dock 1 balans
efter ett omfattande atgärdsprogram och redovisar nu ett positivt resultat.
Produktprogrammet med bla de svängda arbetsytorna är mycket efterfrågat på
marknaden, särskilt på exportsidan. De övriga ingående företagen redovisar även
de stigande omsättning och resultat. I London har den nya gruppen varit
framgångsrik genom dotterbolaget House of Sweden. Koncernen rymmer även
fastigheter med övervärden. Trefonds innehav är 19,0Qb av kapitalet och 6,4% av
rösterna.

■ ■ SKRINET Skrinet kan i dag beskrivas som
ett mellanting av utvecklingsbolag, blandat investmentbolag och
industrirörelse. Skillnaden mot ett rent utvecklingsbolag är att Skrinet inte
ständigt söker nya verksamhetsområden; man koncentrerar sig på
verkstadsindustri. De dominerande företagen i koncernen verkar inom kyla och
pumpar. Vid sidan av de helägda, rörel.sedrivande dotterbolagen Johnson Pump,
Kylma och Stockamöllan ingår intresseposter i Awapatent, Depenova, Jeppsson
Pac, Lagerstedt & Krantz samt TX Industrier. Skrinet noteras på börsens A
Il-lista, och Trefond innehar sedan 1985 20% av kapitalet och 14,2% av
rösterna. Skrinets strategi är nu att gradvis öka inslaget av helägda
dotterbolag. Dessa bolag ska dominera koncernens balansomslutning. Man kommer även
fortsättningsvis att ha ett antal minoritetsinnehav som kan bli helägda döttrar
eller avyttras beroende på vilken lösning som är strukturellt mest passande.
Ett exempel på detta är de optioner som ställdes ut på Skrinets Nolato-innehav
under 1989 till aktieägarna. Skrinets Nolato-aktier kommer på detta sätt att
avyttras under 1990. Under året köpte man även 20% av kapitalet och 30% av
rösterna i OTC-noterade Depenova. Skrinet kommer att fortsätta utvecklas med en
noga avvägd expansion och hög soliditet (cirka 60% i koncernen). De ingående
bolagen har god lönsamhet i dag och befinner sig i en positiv utveckling.

Dotterbolagen:

Johnson
pump är verksamt inom området marina pumpar, indu.stripumpar och fordonspumpar.
Företaget bedriver förutom egen tillverkning även en omfattande generalagentur
för att ha ett komplett sortiment. Största delen av den egna tillverkningen
sker i Sverige, men impellerpumparna tillverkas i England, vilket på ett
naturligt sätt fört bolaget in på EG-marknaden. Johnson Pump är litet på den
stora pumpmarknaden, men en av de tre största i världen inom specialområdet
marina

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

pumpar och är således väl nischat på en sektor som
beräknas stå inför god tillväxt. Försäljningen sker i Europa och USA genom
helägda försäljningsbolag. Företaget beräknas 1990 omsätta MSEK 170 och
vinsten är budgeterad till MSEK 10. Kylma är verksamt inom handel och
tillverkning inom främst områdena kyla och värme. Bolaget är uppdelat på en
grossistdel och en tillverkande del. Grossistdelen importerar delar till
kylaggregat som säljs till installatörer i hela Sverige. I tillverkningsdivisionen
tillverkas enheter från smä kylaggregat upp till stora kylbatterier för större
fastigheter. De största slutkunderna finns inom livsmedelsindustrin. Kylma är
störst i Sverige med 40% av marknaden. Sverige är också bolagets största
marknad. Kylma äger även Norges största kylgrossist och den näst största i
Finland. Bolaget beräknas 1990 omsätta 350 MSEK och få en vinst efter finansnetto
på 30 MSEK.

Stockamöllan tillverkar dieseldrivna gaffeltruckar och
gaffellyftvagnar. Företaget är också generalagent för TCM eldrivna
gaffeltruckar från Japan. Stockamöllan har en budgeterad omsättning pä MSEK 140
för 1990 och förväntas uppnå en vinstnivå på MSEK 5.

Intressebolagen och deras verksamheter:

Awapatent: skydd av patent, mönster och varumärken.
Depenova: ett av landets största tandtekniska laboratorier.

Jeppsson Pac: konsumentförpackningar inklusive
till-verknmgsmaskmer till iförsta hand livsmedelsindustrin. Lagerstedt &
Krantz: systemlösningar för tryck och trycklösa rör, kopplings- och
ventilprogram mfl WS-produkter.

TX Industrier: kompletta reglage- och styrsystem samt
gummidetaljer till industrin.

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

Trefond
Invest får härmed lämna förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 1989.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

■ ■
RESULTAT Årets resultat före överföringar till

1-3 AP-fondstyrelserna uppgår rill MSEK 425,4

(281,5). Överföringarna uppgår till MSEK 100,0

(75,7). Realisationsvinsterna uppgick under året

till netto MSEK 323,5 (218,3). Utdelningar har

erhållits med MSEK 81,3 (56,6) medan ränteintäk

terna uppgick till MSEK 29,2 (9,7). Förvaltnings

kostnaderna utgjorde under året MSEK 8,0 (5,8).

■ ■ REALT RESULTAT Årets Överskott i
förhällande

till realt resultatkrav blev MSEK 451,9 (989,0).

Fondens totala överskott i förhållande till realt

resultatkrav sedan verksamhetens början (1984),

uppgick vid årets slut rill MSEK 1.452 (1.001).

■ ■ LIKVIDITET Vid årets utgång fanns
likvida

medel i form av banktillgodohavanden och pen

ningmarknadsinstrument för MSEK 122,4 (27,0).

Fordringar
och fondkommissionärer för oreglerade likvider uppgick till MSEK 0,09 (2,0),
medan motsvarande skulder belöpte sig till MSEK 4,8 (11,6).

■ ■ VARDEPAPPERSPORTFOUEN Marknadsvärdet på
hela värdepappersportföljen uppgick 1989-12-31 rill MSEK 4.778 (3.634).
Portföljens anskaffningsvärde per 1989-12-31 var MSEK 3.555 (2.737). Den dolda
reserven uppgick till MSEK 1.223 (896,7). Den börsnoterade aktieportföljen ökade,
efter justering för köp och försäljningar, i värde med -1-19,7%. Förändringen
av Affärsvärldens Generalindex var under samma period -l- 24,5%. Under
verksamhetsåret har aktier köpts för MSEK 1.666 och sålts för MSEK 1.267.
Nyemissioner och nyteckningar utgjorde MSEK 94,7 (se nedan).

Portföljen
har genom följande större köp netto ökats med:

Antal

Anskaffningsvärde MSEK

Hennes&
Mauritz

SKF

Saab

MoDo

Skånska
Banken

Electrolux

908,300 490,900 500,000 329.600 211.346 255.000

293,9 233,2 127,9 116,1 88,4 86,7

Portföljen
har genom följande större försäljningar netto minskats med:

Antal

försäljningsvärde MSEK

Klövern

Euroc

Gota

Catena

Pronator

Hötorget

730.000 200,000 600.000 600,000 311.659 150,000

214.3 110,4 69,7 69,2 56,0 51,5

Under
perioden har följande nyemissioner och nyteckningar skett:

Antal

Anskaffningsvärde MSEK

Esab

Proventus
BUspedition Kolmården Polarator Office

268.186

2.496,000

642.110

nominellt
20.000.000

112.500

26,8 23,7 23,1 20,0 1,1

■ ■ FONDKAPITAL Fondkapitalet uppgick
vid

årets slut till MSEK 3.565 (2.682). Det efter sk

reala principer justerade fondkapitalet var vid

samma tidpunkt MSEK 4.788 (3.578). Det förval

tade grundkapitalet uppgick till MSEK 2.858

(2.300). Således har under året rekvirerats MSEK

558. Det innebär att medelsramen har utnyttjats

rill fullo.

■ ■
FONDSTYRELSE OCH PERSONAL I juni månad

avgick styrelsens
ordförande generaldirektör Bert

Ekström. Till hans efterträdare utsåg regeringen

landshövding Carl Johan Åberg. I december

ut.sågs Carl Johan Åberg till ordförande i styrelsen

för Stockholms Fondbörs, varför han redan efter

ett halvår måste lämna Trefond Invest. Herr

Michael G Berman tillträdde 1989-04-01 tjänsten

som verkställande direktör. Han efterträdde

direktör Bo Dahlgren som gick i pension. From

1990-01-01 har Leif Kruse anställts som analyschef

Medelantalet anställda har varit 5,00 (5,35) perso

ner. 1 löner och ersättningar till styrelse och verk

ställande direktör har utgått sammanlagt MSEK

1,0 (1,2) och till övriga anställda MSEK 1,1 (0,97).

■ ■ POLICY Trefond Invest har under
året tagit

fram en ny policy som anger ramarna för verk

samheten.

■ ■ COLLATOR UTVECKLINGS AB
Trefond Invest

har under året
förvärvat resterande 10% av

aktierna i Collator Utvecklings AB från Svenska

Metallindustriarbetareförbundet. Collators inne

hav i KMG System AB har överlåtits till Trefond

Invest. Collator Utvecklings AB har därefter trätt

i likvidarion i enlighet med RRVs påpekanden

rörande sk företagaransvar. Arets resultat efter

bokslutsdispositioner och skatt uppgår till MSEK

0,00 (0,13).

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

■ ■ KMG SYSTEM AB Trefond har
riilskjutit kapital

som en följd av sitt ägaransvar, vilket innebär att

Trefond idag innehar såväl kapital- som röstmajo

riteten i KMG System AB. Förhandlingar pågår

som syftar till att successivt minska Trefonds

andel till att understiga 50% av kapital och röster.

■ ■ POLARATOR OFFICE Round Office har
under

året bytt namn till Polarator Office. Företaget har

under året rekonstruerats varvid Trefond har riil

skjutit MSEK 1,1. Vidare har Polarator tillförts

Horreds Möbelindustri AB och JOC Möbel AB

samt förvärvat AB Karl Andersson & Söner.

Verksamheten beräknas visa ett mindre överskott

för 1989.

■ ■ SKAnska
banken Trefond ökade under året

successivt sitt innehav i Skånska Banken. Banken

har varit lågt värderad relarivt substansvärdet.

Lönsamheten har under de senaste åren fallit.

Vinstförbättringspotentialen är därmed god. I slu

tet av året lade Handelsbanken ett bud på samtliga

aktier i Skånska Banken. Det strukturellt riktiga i

affären, i kombination med de anställdas önske

mål, gjorde att Trefond accepterade budet, som

var att anse som något lågt.

RESULTATRAKNING

(kSEK)

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

Rörelsen

Aktieutdelning
(not 1) Ränteintäkter (not 2) Övriga intäkter Räntekostnader
Förvaltningskostnader (not 3) Avskrivningar (not 4)

Rörelseresultat

81.309

29.208

144

8.016

567

101.830

56.550

9.746

3.110

116

5.837

270

63.183

Realisationsvinster Realisationsförluster

328.569

- 5.040

219.001 - 658

Resultatföre
överföring

425.359

281.526

Överföring
till 1-3 AP-fondstyrelserna (not 5)

- 99.957

- 75.705

Årets
nettoresultat

325.402

205,821

142

balansrakning

31
december (kSEK)

Skr.
1989/90: Bilaga 6

137

Omsättningstillgångar

Lik\ida
medel och penningmarkn.ulsinstrumcnt (not 6) I-ordnngar p.i fondkommissionärer
(not 7) 1-örutbetalt.l.i kostnader och upplupna int.ikter (not 8) Övngn
kortfristiga fordring.ir

122.435

1.223

27.025

1,988

381

573

.anläggningstillgångar

Aktier i
dotterbolag och intressebolag (ncit 9) Aktier i andra bolag och övriga
värdepapper (not 10) Inventarier (not 11)

123,772

7,554

3,555.470

700

29,967

6.150

2.737,375

729

Summa
tillgångar

3,687,496

2.774.221

Kortjnstiga
skulder

Skulder
till dotterbolag

Skulder
till fondkommissionärer (not 7)

Upplupna
kostnader och förutbetald.i intäkter (not 12)

Skuld till
1-3 AP-fondstyrelserna

Övnga
kortfristiga skulder (not 13)

12.157 4,811 4,921

99,957 674

50 11.627

4.837

75,705

42.S

Fondkapital 1 örvaltat grundkapital Ackumulerat överskott
Årets nettoresultat

122.520

2.858.000 381,574 325,402

92,647

2.300,000 175,753 205,821

Summa
skulder och fondkapital

3.687,496

2,774,221

Ställda
panter och ansvarstörhindelser

Ing

realt resultat

(kSEK)

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

1989

1988

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna
1-örändring av ej realiserade vinster/törluster

425.359 325,902

281,526 923,238

Resultat
inkl ej realiserade vinster/förluster

751.261

1,204,764

Avsättning
för bevarande av grundkapitalets köpkraft

-199,448

-
140,101

Realt
resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema

551,813

1,064,663

Överföring
till 1-3 AP-fondstyrelserna

- 99,957

-
75,705

Överskott
iförhållande till realt resultatkrav

451,856

9SS.958

144

real balansrakning

31
december (kSEK)

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

Omsättningstillgångar

Likvida
metlel och penningmarknadsinsirument (not 6) Fordringar p.) fondkommissionärer
(not 7) Förutbetalda kostnader oeh upplupna intäkter (not 8) Övriga
korlfrrstiga tordringar

122.435

1.223 25

27,025

1,988

381

573

123,772

7,554

4,778,062

700

29,967

6,150

3,634,065

729

AnLiggningstillgångar

Aktier i dotterbolag och intressebolag (not 9) Aktier i
andra bolag och övriga värdepapper (not 10) Inventarier (not 11)

4.786.316

3,640,944

Summa
tillg å ngar

4.910.088

3,670,911

SKULDER
OCH FONDKAPITAL

1989

1988

Kortfristiga skulder

Skulder
till dotterbolag

Skulder
ull londkommissionärer (not 7)

Upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter (not 12)

Skuld till
1-3 AP-fondstyrelserna

Övriga
kortfristiga skulder (not 13)

Fondkapital

Uppindexerat
grundkapital (not 5)

Ackumulerat
överskott i förh.illande till realt resultatkr,

Årets överskott i förhållande till realt resultatkrav

12,157 4,811 4,921

99,957 674

122.520

3,335,153

1.000.559 451,856

4,787,568

11.627

4.837

75.705

428

92,647

2,577,705

11,601

988,958

3,578,264

Summa skulder och fondkapilal

4,910,088

3,670.911

Ställda
panter och ansvarsförbindelser

10 Rik.sdai;en 1989/90. 1 saml. Nr 137

145

NOTER TILL BOKSLUTET 1989-12-31

Redovisnings-
och värderingsprinciper

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

Penningmarknadsinstniment
bokförs till inköpspris och ränta periodiseras. Värdet på aktier och övriga
värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Beräkning av
realisationsvinster och - förluster vid försäljning av värdepapper sker enligt
"högst in-först ut" metoden, vilket medför att en realisationsförlust
kan uppstå vid försäl|ning av en del av ett innehav, även om en försäljning av

innehavet
i sin helhet skulle ha givit upphov till en realisationsvinst. Premier för
aktier med utställda köpoptioner redovisas som förutbetald intäkt. Inventarier
nettoredovisas. Avskrivningar på inventarier görs med 20 procent av
anskaffningsvärdet. Av årets resultat överföres tre procent a\ det förvaltade
grundkapit.ilets nuvärde till 1-3 AP-fondstyrelserna.

1. AKTIEUTDELNING,

de fem största posterna spccif ceras

Antal

Utdelning

Totalt
kSEK

Aritmos

I.405.6CC

3-,75

5,271

Handelsbanken

1,200,000

5.400

Proventus

2.577.500

4.640

SKF

471,500

6,601

Volvo

575.000

8,050

Övriga

51.347

81.309

2. R Ä NTEINT Ä KTER_______ ___________________ hSLK

Likvida medel ............................................. 6.161

Pcnninm.irknadsinsrrumont odvl.......................
19.743

Konvertibla skuldebrev odyl ................... 3.304

29.208

3. F Ö RVALTNINGSKOSTNADER hStK

Personal- och .scvrelsekostnader ........... 3.751

Lokalkostnader........................................... L231

Admiiiiritrationsko.sinatler ..................... 370

Inlormntionskostnader ............................. . 965

r)i\er.sc arvoden ....................................... 1.483

Ö vriga
ko.stnadcr ................................................. 196

___________________ _______________________ S.QI6

4. AVSKRIVNINGAR hSLK

■4'

.....................
325

567

5. Ö VERF Ö RING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA

Löntagartondstvrelserna
skall \'arje ar överltira en a\ ka.stnln på 30 av rekvirerat kapitals nuvärde.
Nu\ardet beräknas enlij;t konsumentprisindex förändringar. Hansvn tages till

tlen tid
kapitalet Llispcnernts. Ki)nsunu"ntpii.sindex tor deeember 19S9 uppgår
till 192.S. Utovt-r avkastningskravet skall en av.saitning goias i lÅcn reala
redovisningen motswi-raiule arets uppindexering av grundkapitalets nuwirtle.

Rekv datmn

Belopp kSEK

hJcx

Nui:arde

.vkast-

89-12-31

,-\mal

mnvskruv

Avsättning

kSEK

dagar

kSEK

1/1-89 2/1

2.300,000* 55.S,000

180.9 183,0

2.747,272 5S7.S81

360 358

82.418 17,539

169,567 29.881

2.858.000

192,8

3.335,153

99.957

*
grundbelopp (nuvartle 2.577,705)

146

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

6. LIKVIDA MEDEL OCH PENNINGMARKNADSINSTRUMENT

Likvida medel: kSEK

Kassa oeh postgiro................................. 2

Banktilljodohavanden.............................
22.433

22.435 Penningrnarknadsinstruinent:

Ibretag.seerlitikat ............................... 100.000

__________________________________ 122.435

7. FORDRINGAR, RESPEKTIVE SKULDER, HOS

FONDKOMMISSION Ä RER

Beloppen avser i huvudsak aktier som ännu ej levererats.

8. FORUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTAKTER

Denna post best.ir huvudsakligen av förutbetald hyra samt
upplupen r.inta på penningmarknadsinstniment oeh konvertibla sktildebrev.

9. AKTIER I DOTTERBOLAG OCH INTRESSEBOLAG Bokf ö rt

värde

Bolag .Antal Nominellt kSEK

Trefond
Invest AB

500

100

Collator
Utveeklings AB

120.000

100

7.479

KMG
Holding AB

2.50

100

7,554

Tredje löntagarfondstvrelsen har sk\tldat arbetsnamnet
"Trefond Invest" genom registrering av ett aktiebolag. Aktiekapitalet
ar utlånat till Trefond Invest. Bolaget Trelond Invest AB är vilande. Collator
Utveeklings AB har trått i likvidation. KMG Holding AB år vilande.

10. AKTIER
I ANDRA BOLAG OCH Ö VRIGA V Ä RDEPAPPER

(Aktieinnehav 1989-12-31)

Aktier i
andra bolag, 3.555.470

Se separat
specifikation sid 6.

1989
kSEK

1988
kSEK

II. INVENTARIER

2.264
-1.564

1.748
-1,019

Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar

729

700

\1. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FDRUTBETALDA INTAKTER

Denna post består huvudsakligen av reservation för
revisionskostnader, skuld för semesterersätiningar och arbetsgivaravgifter
samt premier för utställda optioner i Svenska Handelsbanken.

13.________________________________________ Ö VRIGA KORTFRISTIGA SKULDER kSEK

Leverantörsskulder......................................
475

Innehållen
personalskatt ........................... 136

Skuld för
värdepappersskait........................ 63

____________________________________________ 674

14. AKTIEPORTF Ö LJEN

Den 1
förvaltningsberättelsen upptagna procentuella lanilö-relsen med Generalindex år
beräknad enligt följande. Den börsnoterade aktieportföljens (16-i-topp, AI och
All) netto-förändring varie vecka har - efter tillägg för försäljningar oeh
utdelningar samt avdrag för köp - relaterats till under respektive vecka
genomsnittligt investerat kapital. Denna avkastning kedjas sedan med
avkastningen för nästa vecka osv. Den pä detta sätt beräknade
portföljutvecklingen för 1989 uppg.ar till +19,750,

Stockholm den 7 februari 1990

CARL
JOHAN AbERG Ordf ö rande

KLAS
BACK Vice ordf ö rande

LARS
HILLBOM

JAN
KARLSSON

BIRGITTA SVENSSON

STIG OLSSON KENNETH
SJ Ö KVIST

ANDERS ULLBERG ANDERS WIDLUND

MICHAEL
G BERMAN Verkst ä llande direkt ö r

G Ö RAN
RASPE

Vår revisionsberättelse har avgivits 1990-02-08, PER BERGMAN

GDSTA TELESTAM

147

REVISIONSBER Ä TTELSE

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

Undertecknade,
som .nv regeringen förordnat.s att såsom revisorer gransk, Tredje
Löntagarfondstyrelsens, Trefond Invest, förvaltning, f.ir h.irmed avge
revisionsberättelse för perioden 890101-891231.

de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående
tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder som ansetts erforderliga.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkningarna,
bokföringen eller inventeringen eller i övrigt beträffande löntagarfondstyrelsens
förvaltning.

Stockholm
den 8 februari 1990

G Ö RAN
RASPE aukt revisor

PER BERGMAN aukt revisor

GDSTA TELESTAM direkt ö r

FEM Å R I
SIFFROR

(MSEK)

Skr.
1989/90:137 Bilaga 6

1985

1986

1987

1988

1989

Tillskott
av grundkapital under årei

Tillskott
av grundkapital, totalt

Fondkapital

Justerat
londkapital

Nettoköp av värdepapper

Placeringar i nyemissioner

Värdcpappersportföl), anskaffningsvärden

Värdepappersporiföl), marknadsvärden

Dold reserv

Aktieutdelning och ränteintäkter, netto

Realisationsvinster, netto

Överföring till 1-3 AP-fonderna

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Totalt realt resultat

Trefonds börsnoterade aktieportfölj", förändring
Affärsvärldens Generalindex, förändring

243

542

551

1.093

568

1.190

613

1.506

309

675

513

1.188

558

1.503

315

324

354

,0%

50,0°,o

,0°t

51,0%

691

516

558

1.784

2.300

2.858

1.960

2.682

3.565

1.933

3.578

4,788

686

581

399

1.999

2.737

3,555

1.973

3.634 .

4,778

897

1,223

110

218

324

100

206

325

343

989

452

1.001

1,452

-7,0%

52.0%

19,7%

-8,0%

51,9%

24,5%

Mellansvenska

löntagarfonden
(Qärde löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I989

STYRELSE

Skr.
1989/90:137 Bilaga 7

ORDF Ö RANDE

B ö rje Andersson

styrelseordf ö rande
Statens Vattenfallsverk, Luftfartsverket. Borl ä nge Energi och Dala-Demokraten

VICE ORDF Ö RANDE

Sune Ekb å ge

Pappersarbetare
Billerud AB Ordf ö rande, Pappers avdelning 96 Gruvon
Styrelseledamot Stora AB Ledamot Pappers f ö rbundsstyrelse

Ö VRIGA LEDAM Ö TER

Kurt Belin

Ingenior,
Fl ä kts Svenska Installation AB

Karl-Axel Eriksson

Byggnadsarbetare,
Anders Dios AB

Sven lohansson

Direktor,
Konsum V ä stmanland

Folke K ä llberg Ingenior, Avesta AB

Sune Lundgren

Direktor

B ö rje Sturk Telemontor FFV

Ingemar Wallin

Direktor

SUPPLEANTER

REVISORER

ANST Ä LLDA

Villy
Bergstr ö m

Cfief, Fackf ö reningsr ö relsens institut for ekonomisk forskning

Bengt Karlsson

Ombudsman
fvietall

Sune Lundh

Direktor,
Varmlands Folkblad

Mai-Britt L ö vstrom

Byr å direktor

Rolf Hammar

Auktoriserad
revisor, ordf ö rande

Ingvar Gullnas

Fd landsfiovding

Lars lernberg

Auktoriserad
revisor

Lennart L ä ftman Verkst ä llande direktor

Ragnar Boman Kristina Christersson Mia Dahl Erik Frostberg
Britt-Marie Granholm Pirkko Vikman

ALLMÄN ÖVERSIKT

Skr.
1989/90:137 Bilaga 7

Återblick
på de gångna fem verksamhetsåren

Under å ren 1984-89
har ö ver 30 miljarder kr tillforts fr ä n kapitalplacerarna till aktiemarknadsforetagen i
form av nytt eget kapital (konvertibier or ä knade)
Mellansvenska l ö ntagarfonden har under sina fem
verksamhets å r lyft ett kapital om 1 600 Mkr
Fondens existens har allts ä inneburit ett betydande tillskott
till det riskvilliga kapitalet p å
aktiemarknaden, oavsett om de egna investeringarna har skett i nyteckningar
eller genom k ö p p å andrahandsmarknaden

L ö ntagarfonderna har sammantagna medf ö rt ett tillskott av nytt kapital till marknaden p å sammanlagt ca 13 miljarder kr eller ca 40 procent
av den totala emissionsvolymen de senaste fem å ren Sannolikt utg ö r fonderna den enskilda
placerarkategori som har till-sk|utit mest kapital till marknaden under dessa å r Man kan i detta sammanhang ocks å notera att utlandska placerare under å ren 1984 - november 1989 totalt har s å lt tillbaka aktier l ö r ca 3 miljarder kr till Sverige Detta utbud har allts å beh ö vt placeras
inom landet Ä ven mot denna bakgrund torde l ö ntagarfonderna ha utgjort en stabiliserande faktor
p å den svenska aktiemarknaden

Mellansvenska l ö ntagarfonden
har under senare å r iritagit en f ö rsiktig inst ä llning
till akliemarknaden Under å ren 1987-89 har endast en del av
det tillg ä ngliga beloppet rekvirerats, under
1989 200 Mkr Det disponibla, ei lyfta beloppet uppgick vid det senaste å rsskiftet till I 258 Mkr

Kortsiktigt har detta medf ö rt att vi har g å tt miste om en viss v ä rdestegring V å r
l å ngsiktiga bed ö mning kvarst å r
att de kommande å ren kommer att erb|uda b ä ttre k ö ptillf ä llen Samtidigt bibeh å ller vi en god ny-placeringskapacitet ä ven efter 1990 d å tilldelningen av medel till oss
upph ö r Vi r ä knar med att svenskt n ä ringsliv under 1990-talet d å
och d å kommer att beh ö va betydande tillskott av kapital fr å n den typ av investerare som Mellansvenska l ö ntagarfonden representerar.

Vid placeringar i s å v ä l noterade som onoterade aktier har fonden en
inriktning som skiljer sig fr å n flertalet
andra investerares Vi kan - utan att g ö ra
avkall p å v å ra avkastningskrav - v ä nta med att
realisera varde-stegringsvinster eller kr ä va
direktavkastning i form av utdelning eller ranta Genom v å r breda f ö rankring
Och det fortroende som vi har arbetat upp uppfattas vi ocks å numera som en samarbetspartner med stor legitimitet
bland b å de f ö retagsledningar, ovnga anst ä llda,
aktie ä gare och andra intressenter

Sedan starten har Mellansvenska l ö ntagarfonden granskat mer an 200 forslag till
satsningar i onoterade foretag av olika slag och storlek Infl ö det av projekt ar fortfarande stort, ä ven om m å nga
uppslag avser projekt som inte ar barkraftiga eller av andra sk ä l inte kan inrymmas bland fondens investeringar En
viktig ledstj ä rna f ö r v å r granskning av onoterade foretag
ar att f ö rs ö ka l ä mna konstruktiva r å d och forslag till alla dem som kontaktar fonden, ä ven om det slutliga beskedet skulle bli avb ö jande fr å n
fondens sida

Numera vill vi i f ö rsta
hand satsa i n ä got st ö rre bolag an tidigare, dvs i bolag som ar tillr ä ckligt stora for att ha en egen fungerande
organisation och dar kapitalbehovet ar tillr ä ckligt stort for att fonden skall kunna motivera den betydande
arbetsinsats som ett engagemang i ett onoterat foretag ofr å nkomligen medf ö r
En annan viktig styrande id é ar att v å ra satsningar skall vara gynnsamma for hela
verksamheten i det ber ö rda foretaget och inte syfta till
att flytta Iram den ena eller andra partens positioner

Genom fondens egen personal och det n ä t av konsulter och andra r å dgivare p å
olika omr å den som har byggts upp under å rens lopp finns numera en god kapacitet f ö ratt bed ö ma
och konstruktivt medverka i def ö rslagsomaraktuella
Fr å n och med 1989harsar-skilt
prioriterats ledningars utkop av foretagoch fore-tagsdelar i samband med
omorganisation av st ö rre bolag N ä got avslut av denna typ har dock inte giorts under
1989, till stor del beroende p ä att
saliarnas pris-forvantningar har vant alltf ö r
h ö ga

Sammanlagt har fonden giort kapitalplaceringar i ett
30-lal onoterade foretag, av vilka 17 st fortfarande å terfinns i tondens portf ö lj Det ligger i sakens natur att det totalt
investerade beloppet i s ä dana engagemang blir litet i forh å llande till fondens kapital

Vi kan i detta sammanhang notera att det f n uppenbarligen
saknas l ä mpliga organisationer for
riskkapi-talsatsnmgar i sm ä foretag S å dana investeringar liksom utpr ä glade risksatsningar p ä oprovade innovationer lampar sig inte for st ö rre kapitalf ö rvaltande
institutioner som saknar egen teknisk och kommersiell expertis p ä ber ö rda omr å den. 1 detta avseende fore-fallerdel inte vara n å gon skillnad mellan l ö ntagarfonder, aktiefonder, f ö rs ä kringsbolag, investmentbolag etc

Mellansvenska l ö ntagarfondens
styrelse har uttalat att h ö gst 10 procent av fondens kapital
bor avsattas for investeringar i onoterade f ö retag Omkring

ALLNAÄN ÖVERSIKT

Skr.
1989/90:137 Bilaga 7

h ä lften av kapitalet bor satsas i aktier i st ö rre bors-foretagdaravkastningen kan f ö rv ä ntas ligga
omkring genomsnittet for b ö rsen Resterande 40 procent kan
satsas i andra b ö rsaktier

Vid utg å ngen av 1989 var f ö rdelningen den att ca 7 procent av tillg å ngarna hade placerats i onoterade f ö retag,
drygt 40 procent i aktier i de mest omsatta st ö rsta borsforetagen och resterande dryga 50 procent I andra noterade
aktier

Aktiemarknaden under å ret
karakt ä riserades av j ä mn uppg å ng
fram till augusti mi ä nad D ä refter blev utvecklingen mer oregelbunden under n å gra m å nader med
ett kraftigt kursfall i oktober och en fortsatt nedg å ng 1 november En stark å terh ä mtning
inleddes i slutet av november och fortsatte fram till å rsslutet. Mellan å rsskiftena
steg generalindex rned 24 procent Spridningen mellan olika foretagoch
branscher var dock som vanligt mycket stor Bland de b ö rsnoterade f ö retagen
steg Ericsson mest t-I-139 procent) medan Cominvest p ä O-listan s| ö nk
mest (-47 procent) I b å da dessa f ö retag har fonden betydande innehav

Som redan n ä mnts har
Mellansvenska l ö ntagarfonden ocks å under 1989 agerat f ö rsiktigt p å aktiemarknaden Nettof ö rv ä rven av
noterade aktier, konvertibier och teckningsoptioner inskr ä nkte sig till 345 Mkr. Investeringarna i onoterade f ö retag uppgick till 84 Mkr netto efter avdrag for
genomf ö rda f ö rs ä ljningar.

Efter en noggrann juridisk utredning har fondens styrelse
konstaterat att g ä llande lagstiftning medger att vi
stallet ut optioner p å aktier i v å r aktieportf ö lj
Ett s ä dant f ö rfarande inneb ä r
att vi for en viss ers ä ttning s ä lier r ä ttigheter
(optioner) till n å gon annan placerare att i
framtiden fr å n oss f ö rv ä rva ett
preciserat antal aktier av ett visst slag till en kurs som normalt ligger over
den aktuella aktiekursen n ä r optionsaffaren g ö rs

I november 1989 kunde fonden t ex. f ö r 40 kr s ä lja
en option att i slutet av januari 1990 fr å n
oss f ö rv ä rva en aktie i Ericsson f ö r
900 kr Dagskursen f ö r Ericsson var d å ca 835 kr. Om kursen p å Ericssonaktier i slutet av lanuari skulle ha
understigit 900 kr hade fonden f å tt beh å lla b å de aktierna
och den erh å llna ers ä ttningen f ö r
optionen I annat fall skulle fonden s ä lja
den aktuella Ericssonposten f ö r 900 kr
till optionsinnehavaren Utfallet av denna afl ä r blev att fonden fick uppfylla sitt å tagande att s ä lja till den fastst ä llda kursen, eftersom borskursen vid forfallodagen ö versteg 900 kr.

Med de utf ö rliga
kriterier for optionsaffarer som fonden har utarbetat uppn ä s en hojd avkastning p ä

aktieportf ö ljen.
Optionsaffarer av denna typ inneb ä r
inga andra risker f ö r fonden an en eventuellt utebliven
del av en mind re sannolik kraftig v ä rdestegring
p å ber ö rda aktier Risktagandet flyttas ö ver
fr ä n fonden till dem som k ö per optionerna En s å dan riskomfor-delning ar i sj ä lva
verket optionsmarknadens fr ä msta
existensber ä ttigande

Under å ret har vi h å llit en fortsatt h ö g takt i v å ra unders ö kningar av onoterade foretag. Tv å viktigare nya investeringar gjordes under å ret. I Blood Virus Venture AB finansierar fonden
tillsammans med bl.a Pharmacia utveckling av blodvirustester, fr ä mst f ö r virus
relaterade till gulsot och AIDS. Hyrmaskiner Sk å ne AB hyr ut utrustning f ö r
byggnadsindustrin. Flera nya projekt var under bearbetning vid å rsskiftet

Sammanfattningsvis kan vi dock notera att priserna p ä aktier i s ä v ä l b ö rsnoterade
som icke-noterade f ö retag under det g å ngna ä rel i m ä nga fall inte har st å tt i rimlig proportion till de bed ö mningar
om framtiden som kan g ö ras

Betydande tid och energi ä gnas å t ä garrollen i en rad av de f ö retag
d ä r fonden ä r engagerad. Detta g ä ller naturligtvis s ä rskilt de
onoterade f ö retag d ä r fonden ar en stor aktie ä gare D ä rut ö ver har fonden aktivt medverkat - inom och utom
styrelsen - i de h ä ndelser som har ber ö rt Uddevalla Shipping och d ä rigenom kunna bidra till att avv ä rja ett uppk ö psf ö rs ö k och senare
till att genomf ö ra ett lovande f ö rv ä rv av ett annat
foretag i branschen. Utvecklingen var under andra halv å ret negativt i Cominvest, d ä r fonden ä r
n ä st st ö rsta aktie ä gare. Har har fonden deltagit i en
konstruktiv dialog med andra ä gargrupper.

Kontakterna med de anst ä lldas
f ö retr ä dare har ö kat, fr ä mst i f ö retag
d ä r vi har st ö rre ä garandelar
Detta inneb ä r inte att de anst ä llda har vunnit n å got
avg ö rande inflytande, men de deltar i
den viktiga dialogen om foretagets framtid. Med st ö d av fondens aktieinnehav har
personalrepresentanter deltagit i ett 40-tal bolagsst ä mmor. Av st ö rre
betydelse ä r dock de informella kontakter som
har etablerats med ä gandet som grund.

ALLMÄN ÖVERSIKT

Skr.
1989/90:137 Bilaga 7

1990 ä r det sista å ret
med medelstillskott till l ö ntagarfonderna, n ä rmare best ä mt
594 Mkr till varje fond. Mellansvenska l ö ntagarfonden
disponerar dessutom 1,258 Mkr i ä nnu
ej rekvirerade medel fr å n tidigare å r. Tillsammans med utdelningsinkomster och
omplaceringar innebar detta att vi f ö rfogar
ö ver en betydande
placeringskapacitet under de n ä rmaste å ren

Under 1989 har Stockholmskontoret f ö rst ä rkts med en
st ä llf ö retr ä dare f ö r VD och en sekreterare. D ä rmed har vi ut ö kat
v å r kapacitet att b å de bevaka och utveckla nuvarande engagemang
samtidigt som vi kontinuerligt driver ett flertal nya projekt. Vi kan ocks ä i st ö rre utstr ä ckning skapa nya kontakter och ta

egna
initiativ och ä r inte enbart h ä nvisade till det i och f ö r sig stora spontana infl ö det av erbjudanden och uppslag

Styrelsen kommer under v å ren 1990 att diskutera en ny l å ngsiktig
policy f ö r fondens verksamhet under
1990-talet Vi f ö rutser rent alltmant starkt for ä ndrade f ö rh å llanden b ä de
i det svenska n ä ringslivet och p å riskkapitalmarknaden och d ä rmed andra betingelser f ö r v å r verksamhet
ä n under 1980-talets gynnsamma
konjunkturer. Allm ä nt sett r ä knar vi med ett k ä rvare
klimat vilket samtidigt f ö r en kapitalstark och l å ngsiktig investerare kan inneb ä ra fler och b ä ttre
investeringsm ö jligheter ä n under de senaste å rens tidvis ö verhettade f ö rh å llanden.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr.
1989/90:137 Bilaga 7

Mellansvenska l ö ntagarfondens
verksamhet under 1989 gav till resultat att fondens f ö rm ö genhet steg
med 435 Mkr (851 Mkr) n ä r portf ö ljen av v ä rdepapper
v ä rderas enligt å rsskiftets b ö rskurser.
Ö kningen beror i f ö rsta hand p ä
kursuppg å ngen p å b ö rsen, D ä rut ö ver har
investeringarna i onoterade foretag ä ven
i ä r givit ö verskott

V ä rderingen av b ö rsf ö retagens
aktier ä r h ö g i f ö rh ä llande till den ekonomiska utveckling som kan f ö rutses f ö r
det n ä rmaste å ret. Fonden ä r
d ä rf ö r f ö rsiki,"ig med investeringar
och har under 1989 endast lyft 200 Mkr (200 MkrI av de medel som st ä llts till dess f ö rfogande.
Vid å rsskiftet fanns m ö jlighet att lyfta ytterligare I 258 Mkr (900 Mkr)
Vi har d ä rmed bibeh å llit en h ö g
nettoinvesteringskapacietet ä ven efter
1990, en tidpunkt efter vilken inga ytterligare pensionsmedel kommar att tillf ö ras fonden f ö r
f ö rvaltning

P å marknaden f ö rv ä rvade fonden
aktier och konvertibier m m. f ö r 1 002 Mkr
(859 Mkrl. De st ö rsta k ö pen gjordes i Skandia, Ericsson, Volvo, Proventus,
Skandia International, Esab, Argonaut, Gambro och Uddevalla Shipping, Fonden
avyttrade aktier och konvertibier f ö r
657 Mkr (632 Mkrl. St ö rsta f ö rs ä ljningarna
under å ret skedde i Skandia International
(byte till Skandia), Saab-Scania, Alfa Laval, MoDo, Platzer, Asea, Gambro,
Procordia och Volvo

IO Mkr) vid nyteckningar i

Fonden investerade 24 Mkrl noterade bolag

1 onoterade f ö retag
har fonden under å ret investerat 106 Mkrl 103 Mkr) Ca
35 utredningar har gjorts under å ret 1 Blood
Virus Venture tecknades 56 Mkr medan i HyrmaskinerSk ä negenomk ö poch
nyteckning satsades 12 Mkr. 1 ö vrigt har aktier
i Graningeverken k ö pts for 34 Mkr

F ö rvaltningskostnaderna ar f ö r andra å ret
i rad i stort sett of ö r ä ndrade

Fondens resultat inklusive orealiserade v ä rdef ö r ä ndringar kan f ö rdelas
p å tre resultatomr ä den enligt f ö l-

' Cenomsnitil
Resultat inkl

investera! f ö r ä ndring i Avkastning

kapital I Mkr dold reserv i 'i

marknadsv ä rde i
Mkr 189 1988

Placeringar
1 likviditet , Placeringar I noterade v ä rdepapper

Placeringar I onoterade v ä rdepapper

/ f ö rvaltningskostnader ,

114 13 11,6 10,5

3.101 480 15,5 44,1

121 4 3,1 9,7

-6

Totalt

491

3,336

14,7 38,9

Att f ö r kortare tidsperioder utv ä rdera l å ngsiktig
aktie-f ö ivaltning enligt s å kallade reala principer ä r n ä st intill
meningsl ö st. Som underlag f ö r diskussion och utv ä rdering av v å r och likartade aktief ö rvaltningar f ö resl ä r vi i st ä llet
f ö ljande kriterier:

1. Har de medel fonden tillf ö rts utvecklats snabbare ä n
oni det f ö rvaltats genom r ä nteb ä rande placeringar
i de tre f ö rsta AP-fonderna?

Svaret visar om det ur pensionssystemets synvinkel varit
gynnsamt att avskilja en del av pensionskapitalet till investeringar i aktier.

Avkastning i % av

genomsnittl inv Kapital 1989 1988
1987 1986 198

Mellansvenska

l ö ntagarfonden 14,7 38,9
3,2 32,5 42,1

Tre f ö rsta

AP-fonderna_____ 6,1 14.2 12.6 16,8 9,7

Differens

8,6 24,7 -9,4 15,7 32,9

* AP-fonderna har i ä r
inle kunnat st ä lla denna uppgift till v é n f ö rfogande f ö re å rsredovisningens
tryckning

2, Har fondens portf ö lj
av b ö rsnoterade v ä rdepapper utvecklats b ä ttre eller s ä mre
ä n genomsnittet p å Stockholms-b ö rsen?

Detta kriterium avspeglar om fondens arbete med noterade v ä rdepapper resulterat i b ä ttre eller s ä mre
placeringar ä n b ö rsgenomsnittet.

Fondens portf ö lj
har under 1989 utvecklats 4,5 procentenheter s ä mre ä n b ö rsgenomsnittet, 1988 utvecklades den en procent s ä mre medan 1987 gav ett resultat 10 procentenheter b ä ttre ä n b ö rsgenomsnittet

3 Om de medel fonden erh å llit med avdrag f ö r 1,3%, motsvarande erlagd v ä rdepappersskatt och courtage, utvecklats som b ö rsgenomsnittet, skulle fondens f ö rm ö genhet ha
utgjort 3.470 Mkr Utfallet av verksamheten utgjorde vid senaste å rsskiftet 3,436 Mkr D ä rvid har f ö rst avdragits 3 procents avkastning
per å r p å ett succesivt uppindexerat kapital Detta m å tt visar att om hela kapitalet passivt och
kostnadsfritt kunnat placeras som b ö rsgenomsnittet
skulle resultatet hittills varit 34 Mkr b ä ttre,

4. F ö r att enligt riksdagsbeslutet
Inflationsskydda v ä rt kapital efter en real utdelning p å 3 procentenheter per å r kravs att fondens f ö rm ö genhet vid senaste å rsskiftet uppg å r
till 1 918 Mkr.

Den verkliga f ö rm ö genheten uppg å r
till 3.436 Mkr d.v.s. ett belopp som ar v ä sentligt
h ö gre ä n det l å ngsiktiga avkastningskravet.

RESULTATRÄKNING

Skr.
1989/90:137 Bilaga 7

227,2

55,3 171,9

289,3

45,2 244,1

304,3

38,6 265,7

Belopp 1
Mkr

t 1989

1988

1987

51,6

39,6

23,4

27,5

34,4

37,8

- 1,0

- 0,3

-
0,4

! - 6,5

- 6,3

-
6,0

1 180,5

230,9

278,5

1 - 4,9

- 9,0

- 29,0

- 20,0

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar ................................................

Ränteintäkter ................................ ...... 1

R ä ntekostnader..................................................

F ö rvaltningskostnader..................................... 2

Realisationsvinster ........................................... 3

Realisationsf ö rluster.................................................. 4

Avs ä ttning till riskreserv ...............................

R Ö RELSERESULTAT........................................

Ö verf ö ring till 1 -3 AP-fonderna ............................... 5

BOKF Ö RINGSM Ä SSIGT NETTORESULTAT ........ 6

BALANSRÄKNING

Skr.
1989/90:137 Bilaga 7

TILLG Å NGAR

Likvida medel ....

Ö vriga
r ä nteb ä rande placeringar Fordringar for s å lda
v ä rdepapper . . Inti ä nade, ej inbetalade r ä ntor samt f ö rutbetalade kostnader m m

SUMMA ...

Belopp i
Mkr

1989-12-51

19814-12-? 1

1987-12-31

54,7

114,3

197,0

42,4

62,3

5,8

18,4

7,3

8,9

8,8

8,0

111,1

212,3

203,8

Konvertibla skuldebrev i

noterade f ö retag, anskaffningsv ä rde

Aktier i
noterade f ö retag, anskaffningsv ä rde .. ,

Aktier for
vilka k ö poptioner utst ä llts, ansk.v ä rde

Teckningsoptioner,
ansk v ä rde .

Investeringar i icke-noterade foretag, ansk.v ä rde

Inventarier...................................................

SUMMA.........................................................

SUMMA TILLG Ä NGAR ............................

276,1

253,3

192,4

1,985,6

1 552,5

1 143,9

147.6

98,1

8,9

9,8

14,2

184,4

169,3

96,2

0,4

0,5

0,6

2,603,0

1 985,4

1 545,4

2,714,8

2,189,2

1,757,7

SKULDER

Skulder for k ö pta
v ä rdepapper ......

Kortfristiga
krediter . .

Erh å llna optionspremier

Riskreserv
..................................

Upplupna
kostnader och ö vriga skulder Skuld till 1-3
AP-fonderna . .

SUMMA SKULDER...............................

FONDKAPITAL

Tillskjutet fondkapital....................

Balanserade vinstmedel..................

Arets bokf ö ringsm ä ssiga
rtettoresultat ,

SUM/V1A FONDKAPITAL.................

SUM/VIA SKULDER OCH KAPITAL ,

St ä llda panter och ansvarsf ö rbindelser ,

36,6

26,7

28,3

100,0

14,1

17,9

20,0

1,7

2,0

1,7

55,3

45,2

38,6

73,9

86,5

227,7

1,600,0

1 400,0

1 200,0

715,2

471,2

205,5

171,9

244,1

265,7

2,487,1

2.115,3

1.671,2

2,714,8

2,189,2

1.757,7

Inga

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

RESULTAT OCH FÖRMÖGENHETSÄNDRING

Belopp
i Mkr

Nettoresultat
f ö re ö verf ö ring

till 1-3
AP-fonderna ...................

F ö r ä ndring av orealiserade

vinster/f ö rluster .......................

Resultat inkl. orealiserade

vinster/f ö rluster.............................

Avs ä ttning f ö r bevarande av

grundkapitalets k ö pkraft ...........

Realt resultat f ö re
ö verf ö ring till

1 -3 AP-fonderna .........................

Ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna

ö verskott/underskott i f ö rh å llande

till realt resultatkrav....................

227,2

263,5

490,7

- 112,6

378,1 - 55,3

322,8

289,3

607,3

896,6

812,5 ■ 45,2

767,3

304,3

■243,5

60,8

63,2

- 2,4

- 38,6

- 41,0

Fondens
kapital enligt traditionell redovisning baserad p å anskaffningsv ä rden (se balansr ä kningen!

Till ä gg for ö verv ä rden I v ä rdepappersportfoljen .,.,

Fondens kapital enligt redovisning baserad p å marknadsv ä rden

Tillskjutet kapital ....................

Erforderlig avs ä ttning
for att

kompensera inflationen ...

2,487,1

2,115,3

1.671,2

948,9

685,3

78,1

3,436,0

2 800,6

1 749,3

- 1,600,0

- 1 400,0

- 1
200,0

- 318,0

- 205,4

-
121,3

ö verskott i f ö rh å llande till resultatkrav

1,518,0

1.195,2

428,0

Skr.
1989/90:137 Bilaga 7

FÖRMÖGENHETSSTÄLLNING EFTER REALA PRINCIPER

TILLGÄNGAR

Likvida medel .............

Ovnga rameb ä rande
placeringar Fordringar for s å lda v ä rdepapper Inti ä nade,
ei inbetalade r ä ntor samt forutbetalade kostnader
mm

SUMMA

Belopp i
Mkr

1989.12.31

1988-12-31

1987-12-31

54.7

114,3

197,0

42,4

62,2

5,8

18,4

7,3

8,9

8,8

8,0

203,7

212,3

111,8

Konvertibla
skuldebrev i

noterade
foretag, markn varde

Aktier i
noterade foretag, markn varde

Aktier f ö r vilka k ö poptioner
utst ä llts, markn varde

Teckningsoptioner,
markn varde

Investeringar i icke-noterade foretag

Inventarier

SUMMA

SUMMA TILLG Ä NGAR

256,1

271,7

164,1

2,921,3

2 238,9

1 265,0

185,0

99,9

4,7

10,4

17,7

184,4

149,3

76,2

0,4

0,5

0,6

3,551,9

2 670,8

1 623,5

3,663,7

2 874,5

1.835,8

SKULDER

Skulder for k ö pta
v ä rdepapper

Kortfristiga
krediter

Erh å llna optionspremier

Riskreserv

Upplupna
kostnader och ö vriga skulder

Skuld till
1-3 AP-fonderna

SUMMA SKULDER

36,6

26,7

28,4

100,0

14,1

17,9

20,0

1,7

2,0

1,7

55,3

45,2

38,6

73,9

86,6

227,7

FONDKAPITAL

Uppindexerat fondkapital Ackumulerat ö verskott i f ö rh ä llande till resultatkrav Arets ö verskott/underskott i f ö rh ä llande till
resultatkrav ,

SUMMA FONDKAPITAL

SUMMA SKULDER OCH KAPITAL

1,918,0 1605,4 1.321,3

1,195,2 427,9 468,9

3,436,0
3,663,7

1 749,2
1.835,8

322,8_______ 767,3 -41,0

2.800,6 2 874,5

St ä llda panter och ansvarsf ö rbindelser

Inga

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

REDOVISNINGS-
OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Samtliga
tillg å ngar tages upp till anskaffningsv ä rde, i vilket inr ä knas
erlagt courtage och v ä rdepappersskatt. Om f ö rlust har blivit definitiv i samband med ackord tas
fordran upp till nedskrivet v ä rde. Befarade,
men ej definitivt konstaterade f ö rluster, har
ej p å verkat anskaffningsv ä rdena

F ö r de noterade v ä rdepapperen har marknadsv ä rdet ber ä knats
efter l ä gsta betalkurs, eller om betalkurs
saknas, k ö pkursen sista borsdagen 1989,
Premier f ö r utst ä llda optioner ing ä r
I l ö senv ä rdet/marknadsv ä rdet f ö r de aktier mot vilka k ö poptioner utst ä llts.
Om betalkursen ä r l ä gre ä n l ö senkursen har marknadsv ä rdet
ber ä knats efter l ä gsta betalkursen.

Under tidigare å r
har marknadsv ä rdet f ö r investeringar i onoterade f ö retag uppskattats till ett belopp som ä r 20 Mkr l ä gre
ä n anskaffningsv ä rdet, 1 å r
fiar motsvarande belopp avsatts till riskreserv i balansr ä kningen.

Den
traditionella redovisningen, baserad p ä
anskaffningsv ä rden, har kompletterats med
redovisning enligt, s,k. reala principer. Fr å n
det traditionellt redovisade resultatet har d ä rvid dels dragits kopkraftsf ö r-lusten
under å ret (motsvarande f ö r ä ndringen av
konsumentprisindex) p ä det kapital som vi lyft, dels tilllagts
f ö r 1989 och 1988 respektive
avdragits f ö r 1987 f ö r ä ndringen av
den latenta vinst som finns i v å r v ä rdepappersportf ö lj
(dvs. for ä ndringen i den s.k, dolda
reserven).

Resultatet, s å som
det visas p å sidan 8, visar att Mellansvenska
l ö ntagarfonden har uppn å tt det avkastningskrav, som lagen om l ö ntagarfonder st ä ller
p ä l ö ntagarfondernas f ö rvaltning,

I balansrakningen har v ä rdepappersportf ö ljen i den s,k reala redovisningen upptagits till
marknadsv ä rde Till det tillskjutna
fondkapitalet har den ackumulerade k ö pkraftsforlusten
lagts.

NOT 1 R Ä NTEINT Ä KTER

NOT 3
REALISATIONSVINSTER

0,8 0,9
0,8 1,9 0,2 0,5 0,2 0,7

6,0

Av r ä nteintakterna utg ö r 13,3 Mkr r ä ntor
p ä konvertibier medan resterande
belopp avser f ö rvaltning av likvida medel.

NOT 2 F Ö RVALTNINGSKOSTNADER

F ö rvaltningskostnaderna

utg ö rs av 1989 1988

L ö n och ers ä ttning till styrelse och verkst ä llande

direkt ö r .............. 0,9 0,8

Ö vriga l ö ner och arvoden , 1,5 1,0

L ö nebikostnader........... 1,0 0,8

Konsultkostnader ......... 1,1 2,0

Revisionsarvoden ........ 0,2 0,2

Hyra ......................... 0,6 0,6

Avskrivningar......... 0,3 0,2

Ö vriga kostnader . 0,9 0,7

Summa.................. ..... 6,5 6,3

1989

165,6 10,9 4,0

1987

200,0

4,1

74,4

Realisationsvinster har uppst å tt genom

178,8 37,4 14,7

F ö rs ä ljning av aktier

F ö rs ä ljning av optioner .. F ö rs ä ljning av konvertibier

Summa ...............

180,5
230,9 278,5

NOT 4

_______ REALISATIONSF Ö RLUSTER

Realisationsf ö rluster

har uppst å tt genom |989 i

1,9

4,5

5,1

0,3

4,5

10,7

3,0

12,0

0,9

F ö rs ä ljning av aktier

F ö rs ä ljning av optioner .,. F ö rs ä ljning av konvertibier F ö rlust vid konkurs i

onoterade
f ö retag...

Nedskrivning
av konvertibel

9,0
29,0

Summa.................. 4,9

Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

161

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

ÖVRIGA
NOTER

NOT 5 Ö VERF Ö RING TILL 1-3 AP-FONDERNA

Fonden har lyft f ö ljande
belopp, ivikr

1984-1988................................. 1.400

1989......................................... 200

Summa..................................... 1.600

Disponibelt, ej lyft belopp 1989-12-31 1,258

De kapitalbelopp som fonden lyft uppr ä knas med inflationen m ä tt enligt konsumentprisindex fr ä n och med den tidpunkt de lyfts Avkastningskravet
utg ö r 3% p ä det uppr ä knade
v ä rdet.

Konsument- infl lusteiai Avkastnings-

Datum for Belopp prismdex for kapital 31, 12 krav
1989

lyttning Mkr m å naden 1989 ■ Mkr fvlkr

1989-01-01 1,605* 180,9 1,711,0 51,4

1989-02-23 100 184,0 104,8 2,7

1989-08-04 100 188,8 102,2 U

1989-12-31 1,805 192,8 1.918,0 55,3

Nuv ä rde 1989-01-01 av belopp lyfta
1984-1988.

Arets avs ä ttning f ö r att h ä lla
det erh å llna kapitalet inflationsskyddat
uppg å r till 113 Mkr.

NOT 7 TECKNINGSOPTIONER

Dessa teckningsoptioner avser r ä tt att Inom en f ö rutbest ä md tidsperiod teckna nya aktier till en f ö rutbest ä md
kurs i respektive bolag, 1 Cominvest och Con-vexa har fondens innehav av
teckningsoptioner f ö rv ä rvats genom k ö p, medan de i Gota erh å llits som del av utdelning fr ä n v å rt innehav
av aktier i Proventus,

NOT 8 INVESTERINGAR I ICKE-NOTERADE F Ö RETAG

Vid v å ra investeringar i icke-noterade f ö retag ä r
totalbeloppet det mest intressanta, medan valet mellan aktier eller konvertibier
ä r en l ä mplighets- eller f ö r-handllngsfr ä ga. Vi redovisar d ä rf ö r
investeringarna per f ö retag.

Mellansvenska l ö ntagarfonden
har under 1989 registrerat aktiebolaget Mellanfonden F ö rvaltning AB, Bolaget, som ä r hel ä gt, har ett
aktiekapital p ä 50,000 kr som redovisas under
denna rubrik. Bolaget har ej bedrivit n å gon
verksamhet.

NOT 6 BOKF Ö RINGSM Ä SSIGT NETTORESULTAT

Det bokf ö ringsm ä ssiga resultatet ger Inte en fullst ä ndig bild av hur fondens kapital f ö rvaltats under å ret.

V ä rdepappersportf ö ljen kan n ä mligen
ha ö kat eller minskat i v ä rde j ä mf ö rt med v ä rdet
vid f ö reg ä ende å rskifte eller j ä mf ö rt med
anskaffningsv ä rdet f ö r de v ä rdepapper
som k ö pts under å ret. Under 1989 ö kade
v å r portf ö lj av noterade v ä rdepapper
p å detta s ä tt med 244 Mkr i v ä rde (under 1988 607 Mkr). Huruvida v ä rdef ö r ä ndringen vid ä rskiftena blir verklig vinst eller
f ö rlust beror p å hur v ä rdena
f ö r ä ndras fram till dess v ä rdepapperen
s ä ljs. V ä rdef ö r ä ndringen i v ä rdepappersportfoljen
ä r d ä rf ö r osaker medan det redovisade
resultatet ä r entydigt.

NOT 9 R Ä KNINGSKREDIT/KORTFRISTIG
KREDIT

Som r ä kningskredit har beviljats 50 Mkr,
D ä rut ö ver har fonden utnyttjat en kortfristig kredit om 100 Mkr av beviljad
l ä nevolym p å 120 Mkr,

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

AKTIER, AI- OCH
All-LISTAN

31
december

1989

Foretag

Antal
aktier

F ö r ä ndring 1 1 11 12

Marknadsv ä rde kkr

Fondens andel i" » .
av aktiekapital r ö stv ä rde

Volvo Skandia

555 500 1 010 000

-F 93900 + 786,000

252 040 221,190

0,7 1,3

0,5 1,3

Ericsson Stora

231 850 431,551

+ 41 850 + 9 000

204 028 134 929

0,6 0,7

OO 07

Sk å nska NK

189 700 1 015,000

+ 2 700 + 29000

103 521 85 260

0,3 5,2

02 6,0

Proventus Marieberg

1 386 600 544 900

-F 776 600 -F 24 900

84 049 82 345

3,3

2,0

1,9 0,8

SCA Korsn ä s

669 990 530 000

+ 461,060(51 + 476.650 (S)

78399 70 560

0,4 1,0

02 0,8

Arcona Ratos

200 000 260 000

+ 25 000 + 29,200

64 625 64 480

2,3 1,0

1,7 0,3

SHB index 350 000 stam 500,000 Garphyttan

850 000 312300

+ 225,000 (Fl + 100 000 (Fl

62 725 57,793

0,5 7,1

0,4 7,1

SIAB ESAB

169 300 176 800

+ 2 668 -(- 176.800

55 868 54 274

2,0 2,1

1,1 1,5

Argonaut Investment AB Bahco

1 110 200 154 700

-1- 160 200

53203 49 101

2,1 1,5

1,1 1,0

SILA AGA

423 800 201 500

-1- 208 800 - 26 600

48 737 46 944

1,2 0,4

1,2

Nordstr ö m &
Thulin Convexa

520 040 323 400

-F 45 040

41 083 40 425

2,8 7,7

1,2 4,1

S-E-Banken NEA

446 500 210 000

+211 500 IFI + 70 000 IF)

40 185 37 800

0,2 10,9

0,2 6,3

PKbanken Hennes & Mauritz

400 000 130.000

+ 200 000 (SI + 35 000

37 600 32 500

0,2 1,7

0,2 0,8

Gota Sk å ne-Gripen

270 000 380 000

+ 10 000 + 130.000

32 400 30 400

0,6 1,2

0,7 2,5

Gambro IM Bygg

237.800 100,000

+ 25,200 + 77,000 (SI

29 725 28500

1,0 0,5

0,5 0,2

Andersons Geveko

55,000 170 000

- 15 000

+ 100 000(S,F)

27 500 21 250

2,4 4,2

1,5 1,6

Saab-Scania Sydkraft

80,000 140,000

- 311,960 + 106 000 (SI

21 050 19 600

0,1 0,1

0,0 0,2

FFNS Lundbergs

150,000 80,000

+ 74,100 (Fl

18000 17 447

1,8 0,2

05 0,0

SSAB Catena

lOOOOO 148 000

+ 100 000 + 65 000

16 300 15 096

0,4 0,7

163

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

s. 10 Kontrollera mot PDF

Foretag

Thorsman SKF

Regnb å gen Svenska Kredit

BUspedition Incentive

Mo & Domsj ö Pharmacia

Forsheda Munks|o

IPBank Programator

Avesta

ntal
aktier

F ö r ä ndring 1,1 -31 12

Marknadsv ä rde

kkr

Fondens
andel i % av aktiekapital r ö stv ä rde

61 781 90 000

- 14.719 + 90 000

14 524 14 130

3,1 0,1

3,1 0,0

50.000 134 200

+ 2.000 + 96,100

13750 12.078

0,8 1,3

1,5 1,3

65 000 45 100

- 10.000

- 21400'

10335 9 246

0,2 0,3

0,1 0,0

35 000 34,500

- 85,200

- 33 600

8050 7 368

0,2 01

0,0 0,2

36 800 100.000

+ 11,800

6808 5 400

2,1 0,2

1,0 0,2

28 100 100 000

+ 28,100 + 100 000

5 198 5,000

2,7 0,7

2,9 0,3

75 000

- 125,000

2,700

0,1

OTC-LISTAN OCH INOFFICIELLA NOTERINGAR

Uddevalla
Shipping Kinnevik

2 185 000 338,010

+ 518334 + 317.910 IS)

218 500 78,396

9,4 1,2

9,4 0,3

Cominvest
International Credit

895 000 166,300

45000

24 165 19,623

9,9

4,2

5,3 4,2

Reinhold Syd Reinhold City

141 400 145000

+ +

141 400 145000

16,120 15 950

2,0 1,1

1,0 0,6

Trygg-Hansa Norden

66 000 190 000

66,000 30 000

12,672 9,120

0.1 8.2

■ 0,1 3,7

Datatronic Str å lfors

100 400 42,000

47500

8902 6888

1,1 0.8

0.6 0.5

Scandiaconsult El ä nders

150 000 33,200

+ +

150,000 33,200

6,750 3,486

2,6 2,1

2,6 1,0

Midway Holding Anders Di ö s

9,400 7,700

+ +

9,400 7 700

2,632 2,618

1,7 0,1

3,7 0,0

SUMMA
IWARKNADSV Ä RDE SUMMA ANSKAFFNINGSV Ä RDE

2.921,341 1.985.532

F -
fondemission

S -
split

164

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

AKTIER
MOT VILKA K Ö POPTIONER UTF Ä RDATS

Foretag

Ericsson
Saab-Scania

Sea-Link S-E-Banken

Pharmacia SCA

SKF

SUMMA L Ö SENV Ä RDE/MARKNADSV Ä RDE
SUMMA ANSKAFFNINGSV Ä RDE

Premier for utst ä llda
optioner ing å r i l ö senv ä rdet
marknadsv ä rdet

Dar
betalkursen ar l ä gre ä n losenkursen har marknadsv ä rdet ber ä knats
efter l ä gsta betalkursen.

Antal
aktier

F ö r ä ndring: 1 131 12

L ö senv ä rde marknadsv ä rde

Fondens
andel aktiekapital rost

1 I. a varde

124 000 84 000

+ 124 000 + 84 000

114 167 25 009

0,3 0,1

0,0 0.1

300 000 87 000

+ 300 000 + 87 000

18816 8 869

1,4 0.0 ■

0,3 0,0

49 000 60 000

+ 49 000 + 60 000

8 235 7 097

0.1 0,0

0,0 0,0

17 000

+ 17 000

2 772

0,0

SV Ä RDE

184,965 147,608

KONVERTIBLA
SKULDEBREV OCH VINSTANDELSBEVIS

Foretag

Nominellt belopp kkr

F ö r ä ndring 11-SJ 12

Mark'

nadsvarde
kkr

KONVERTIBLER
1 NOTERADE BOLAG

Stora.................................
..........

Catena........................................................

34 948 25 730

+ 1.250 + 528

52 526
50 173

BUspedition
............................................

Pronator
..................................................

14 550 7.000

+ 3 155

40.013
28 700

Nordstr ö m & Thulin

7 686

12 883

KONVERTIBLER/F Ö RLAGSL Å N I INOFFICIELLT NOTERADE BOUVG

Midway Holding, konvertibel.....................

Midway Holding, f ö riagsl å n.......................

ONOTERADE KONVERTIBLER i NOTERADE BOLAG

Arcona ....................................................

Convexa
..................................................

Cominvest

KONVERTIBLA VINSTANDELSBEVIS

Mo & Domsj ö
............................

Industriv ä rden.............................

Bev ä ringen

2,820 4 700

+
+

2820 4,700

2,040 3;045

725

,1,700

700

167,000 st 41,275 st

+
+

37,000 8
255 (F)

12,700 st

4.230 3,572

5440 5,286

2,087

39,746 7,693

3,746

SUMMA
MARKNADSV Ä RDE SUMMA ANSKAFFNINGSV Ä RDE

256,095 276.101

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

TECKNINGSOPTIONER

Foretag

Convexa

Cominvest

Gota

Antal tecknrngs optioner

43 000

16 000

102 500

Foiandtmg 1-1-31 12

+ 16 000 - 57 000

Marknadsv ä rde kkr

4 193

400

SUMMA
MARKNADSV Ä RDE SUMMA ANSKAFFNINGSV Ä RDE

4.690 8.923

INVESTERINGAR I
ICKE-NOTERADE F Ö RETAG

Foretag Ar

Blood Virus Venture Graningeverken

Design-Funktion

SMG Swedish Machine Group

Hyrmaskiner Sk å ne
Facit International

Pusslet Fastigheter

Lerdalsh ö iden . .

Vargon Alloys Sodertuna Konferensslott

S Backmans Byggnad , , ICB Shipping

Nya Eliassons L ä der

SEA Swedish Asian Security Export

Fiberbetong Produkter , , .

F ö rs ä krings AB Njord . . ,

SweDrug .

3.500

87 109 20,000

26 067 39 820

11.800 128

59.500 10 000

10 000

100

800 5 316

167

Nominellt belopp kkr

55 560 1.750

8711 20
000

2261 3 982

6 180 5 005

10 950 3 000

2 000 100

1 250 10

675 213

Anskallnmgsvardc kkr

55 560 29 529

26 711 25 000

11 458 10 154

5.804 5 007

5,000 3 000

2 000 1.830

1 250 1,010

675 250

139

SUMMA
ANSKAFFNINGSV Ä RDE

Avg å r riskreserv enligt separat post i balansr ä kningen

SUMMA
MARKNADSV Ä RDE

184,377 -
20,000

164,377

S/UM MANFATTNING

- Noterade v ä rdepapper

- Onoterade v ä rdepapper TOTALT MARKNADSV Ä RDE

- Noterade v ä rdepapper

- Onoterade v ä rdepapper TOTALT ANSKAFFNINGSV Ä RDE Avsatt till riskreserv

DOLD RESERV

3,367 091

164.377

3,531,468

2,418.164

184.377

2,602,541

+ 20.000

948.927

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

Borl ä nge den 29 januari 1990

B ö rje Andersson

Ordf ö rande

Sune Ekb å ge

Vice ordf ö rande

Kurt Belin

Karl-,Axel
Eriksson

Sven
Johansson

Folke K ä llberg

Sune
Lundgren

B ö rje Sturk

Ingemar
Wallin

/Lennart L ä ftman

Verkst ä llande
direktor

V å r revisionsber ä ttelse
har avgivits den 1 februari 1990,

Rolf
Hammar Aukt revisor

Lars lernberg

Aukt
revisor

Ingvar Gulln ä s
Fd landsh ö vding

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen f ö rordnats att s å som
revisorer granska Fj ä rde L ö ntagarfondstyrelsens f ö rvaltning, f å r h ä rmed avge
revisionsber ä ttelse for perioden 89,01,01
-89,12,31,

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat f ö rvaltningsber ä ttelsen,
r ä kenskaperna, protokoll och andra
handlingar, som l ä mnar upplysning om l ö ntagarfondstyrelsens f ö rvaltning, inventerat de under l ö ntagarfondstyrelsens
f ö rvaltning st å ende tillg å ngarna
samt vidtagit de ö vriga gransknings å tg ä rder vi
ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anm ä rkning betr ä ffande
f ö rvaltningsber ä ttelsen, resultat-och balansr ä kningarna, bokf ö ringen
eller inventeringen eller eljest betr ä ffande
l ö ntagarfondstyrelsens f ö rvaltning,

Borl ä nge den 1 februari 1990

Rolf Hammar Lars lernberg Ingvar Gulln ä s

Aukt revisor Aukt
revisor Fd landsh ö vding

168

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

FLERÅRSÖVERSIKT

s. 169 Kontrollera mot PDF

181

1.262.0 192,8

Tilldelat kapital ..............

Investeringar i onoterade f ö retag, marknadsv ä rde" ,,.

Investeringar i noterade

f ö retag, marknadsv ä rde _

Dito, anskaffningsv ä rde'
,,,

Differens ("dold reserv")_

Redovisat
resultat" ........

Ackumulerad avkastning till

1-3 AP-fonderna..............

Aff ä rsv ä ridens generalindex

Konsumentprisindex .......

Belopp

i Mkr

89-12-31

88-12-31

87-12-31

86-12-31

85-12-31

: 1.600

: 1,400

1,200

1,093

551

■■ 164

149

3.367

2521

1,547

1.226

753

2.418

1,816

1,449

894

608

949

685

322

145

227

289

304

212

724,5 162,3

479,7 157,1

667,5 170,7

126

1,013,8 180,9

Korrigerat
f ö r riskreserv som redovisas som
separat post i balansr ä kningen 1989 samt f ö r differens mot bed ö mt marknadsv ä rde tidigare ä r.

Inkl, courtage och oms ä ttningsskatt

F ö re ö verf ö ring till 1-3 AR-fonderna

169

s. 170 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

Mkr

1 i

1 inn

I 1

1 050-

' i i

; ! i ' !

i : i 1

(Ack.
bruttoresultat

1 i ' i t

1 1 I 1

950-

1 ! i

1 i

850-

! 1 ' 1 i

; (

i i i ! 1 !

1 ! I 1 1 ' 1 1

750

; 1 1 j

1 ill!

60-

i 1

[ 1

1 1

1 II >

i i

1 1 1

40-

350-

250-

150

' till
1-3 AP-fonderna

__,

50-

1984 1985 1985 1985 1986 1986 1986 1987 1987 1987 1988
1988 1988 1989 1989 1989 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31
12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31

170

s. 171 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

Fondens eget kapital

Infl. justerat kapital

Erh å llet kapital

1984 1985 1985 1985 1986 1986 1986 1987
1987 1987 1988 1988 1988 1989 1989 1989 12-31 04-30 OS-31 12-31 04-30
08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31

171

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

ONOTERADE FÖRETAG

KORTFATTADE UPPGIFTER OM DE ONOTERADE F Ö RETAG IVILKA FONDEN Ä R DEL Ä GARE

Foretag

Engagemang fvlkr

Ovnga
del ä gare

Verksamhet

Styrelse-representant

Antal
anst ä llda

Omsattn
■ Mkt

Blood Virus Venture

55,6

Pharmacia
Nordfonden n-. fl

Finansiering
av

Pharmacias utveckling av Mester och preparatfor :
blodvirus.

Ragnar

Boman

Graningeverken

29,5

Sk å nska rfi fl

Skogsmdustri.produktion , och distribution av ■:.
elektrisk kraft

.1 125

r,528

Design-Funktion

26,7

DesignFunktion.
Isku, Finland

Norge

Produktion
av kontors-: och ■Taboratoriem ö bler
i Atvida-

370

350

'berg;
Osby, Alvesta, S ö lvesborg och'Ruda Export ca 30%

SMG

25,0

Kalmar Industrier

-
Produktion av avancerade

Lennart

Swedish
Machine

Munksi ö -gruppen

.verktygsmaskiner-for
verk-

L å ftman

Group

Sydfonden

stadsindustrin i V ä ster å s, V ä rnamo
och Rosenfors Export ca 70%

Hyrmaskiner

11,5

Cjert Bierlander

.Uthyrning
av maskiner.

Sk å ne

Ingmar Bokander Leif Carlsson Bengt Persson

i- bodar
och konlorsmdduler 1 rinom-byggnadsiridustnn.

Facit

10,2

DesignFunktion:lNo.rge

r.Tillv é rkningav kontors-

Lennart

Intemational

Design-Funktion,- Sverige Isku, Finland

i.-maskiner
iSv ä ngsta och . Ors å ter Varldsvid;fors ä li-ningavavancerad skriv-i. och-iiiformationsutrustning
l;,Exportandel'75%

L å ftnfian

,' Erik Froslberg

Pussiet

5,8

Leif och Kent Mattsson

Ä ga> ö ch f ö rvalta

Bo-S ö dersten

Inventrix

Fastigheter

i kommersiella fastigheter Itfr ä mst inorriBergslagen,

635

:2;389

0,5

303

; l,':897

Lerdalsh ö iden 5,0

Activum
Fastighetsutveckling Stort antal mindre andels ä gare

■■■Scandic
Active'-id é n, ; Traditionell hotellr ö relse "med'inom-och utomhus-resurser f ö r aktiva m ä nniskor,
.Bel ä getvid R ä ttvik

Varg ö n Alloys 5.0

Ingemar.Widell
G ö ran L ö fquist Ronny Andersson Bo Flink

Framst ä llning av ferrokrom . och ferrokisel med avs ä ttning (■fr ä mst
till producenter av

-.rostfrittst å l.

,.315

790

ONOTERADE FÖRETAG

Skr.
1989/90:137 Bilaga 7

Foretag

Sodertuna Konterensslott

S'>rel5e-representant

Engagemang

Mkt Ovnga
del ä gare

3,0 S Carstensen Bedriver hotell och lan

Utvecklings AB konlerensservice i 1600-tals
Stephansson

Arne Farestveit, Norge slott sodcr om Gnesta,

Trygg-Hansa m fl

Antal
Omsatin

anst ä llda Mkr

S, B ä ckmans
Byggnad

2,0

Familien
Backman

Bygga och
till viss del f ö rvalta fastigheter i Sala-regionen

ICB Shipping 1,8 Ca 200 pnvatpersoner
Tanksiofart 2 IIO

Nya Eliassons 1,3 0|e Skinnbekladnad AB
Garvning och beredning av Ingvar 50 34

L ä der hudarTor
skinn- och Borgstr ö m

konfektionsindustrin

SEA

Swedish-Asian
Security Export

1,0

Carl
Persson

Konsultativ
verksamhet inom bevakning och s ä kerhet

Fiberbetong Produkter

0,7

Familien
Backman Innovationsteknik Torgny St å l

Exploatera
och vidareutveckla fiberbetongteknik p ä
licens fr ä n Innovationsteknik

Erik
Frostberg

F ö rs ä krings AB 0,2 Infina

Njord Trefond
Invest

Arab
Insurance Group

m,n

Forsakringsverksamhet

112

SweDrug

0,1

Staffan Sj ö lin

S ä ljer medicinska konsulttj ä nster till U-l ä nder

Nordfonden

(femte löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I989

Styrelsens ordförande om året 1989

Skr.
1989/90:137 Bilaga 8

"rostecknen i svensk ekonomi under 1989 har varit
många. Visserligen har högkonjunkturen hållit i sig, sysselsättning och
investeringar legat på rekordhög nivå och reallönerna stigit. Men pris-och
lönestegringstakten har varit på tok för hög och försämrat vårt konkurrensläge
i förhållande till den omvärld som vi ytterst är beroende av, om vi vill
behålla vår höga levnadsstandard. Bytesbalansen har också fortskridande
försämrats, vilket kanske varit det mest alarmerande i vår samhällsekonomi.

Börsutvecklingen har emellertid varit stark. Detta har
Nordfonden på ett professionellt sätt dragit nytta av. Som framgår på annan
plats i denna årsredovisning står sig vår portröljutveckling bra i jämförelse
med generalindex. Nordfondens totala vinst inklusive ökningen i dolda reserven
utgör för 1989 1 miljard kronor. Ser man utvecklingen i något längre
perspektiv, exempelvis en treårsperiod, är resultatet ännu mer
tillfredsställande.

Nordfondens aktivitet under året har, särskilt i samband
med större företagsaflarer, därför lett till ökad respekt för vårt sätt att
agera på marknaden. Sålunda fick våra insatser när det gällde att avvärja det
fientliga försöket att överta UV Shipping t.o.m. internationellt beröm.

Våra strävanden att spela en större roll för
små-företagsamheten i Norrland har ytteriigare utvecklats. På detta område har
vi alltjämt en hög ambition. Detsamma gäller deltagande i bolagsstämmor där
fonden har intressen att bevaka. De fackliga styrelserepresentanterna får här
ökade insikter om aktiemarknadens sätt att fungera, vilket är av värde ur alla
synpunkter.

Det kommande året innebär bl.a. att statens inbetalning av
fondmedel till löntagarfonderna

kommer att upphöra. Detta tillsammans med valutaregleringens
avskaffande, ett nytt skattesystem och en eventuell försämring av
konjunkturläget kommer att ställa ökade krav på fondens placeringsstrategi för
att våra mål för verksamheten skall nås.

Det
avgörande för Nordfondens utveckling under 1990 är givetvis frågan hur det går
för den svenska ekonomin i stort. Där finns de orostecken jag inledningsvis
snuddade vid kvar men nu betydligt förstärkta. Insikten härom finns dock
starkt markerad i årets budgetförslag. Vi kan från Nordfondens sida i detta
avseende endast uttrycka den förhoppningen att regering, riksdag och
arbetsmarknadens parter kan enas om konkreta åtgärder i syfte att åstadkomma
lägre inflation och högre tillväxt. Vi ser fram mot en sådan politik och att
den kommer snabbt!

Nordfonden och andra kapitalplacerare kan sannolikt räkna
med ett år där svårigheterna att överblicka utvecklingen på marknaden och att
fatta riktiga beslut kommer att vara större än tidigare. Vi är beredda att
möta sådana svårigheter med handlingskraft och god planering. Vår beredskap är
god I

Skr. 1989/90:137

Bilaga 8

Verkställande
direktören

s. 1986 Kontrollera mot PDF

' tvecklingen för de svenska börsföretagen blev oväntat
stark även under 1989. Den goda tillväxten i vår omvärld fortsatte under året
och konjunkturprofilen var dessutom nära nog skräddarsydd för svenskt
näringsliv: en stark efterfrågan på investeringsvaror för industrin och en
mycket hög aktivitet på massa- och pappersområdet.

Därmed kunde den oförmånliga svenska kostnadsutvecklingen
döljas av höjningar av exportpriserna, vilket också räckte till för att skapa
nya vinstrekord för stora delar av industrin.

Optimismen gav även utrymme för en stark börsutveckling,
-1-27% inklusive utdelningar; trots att

valutaregleringens avskaffande ledde till att den svenska
marknaden under året dränerades på ca 28 Mdr kr i form av utländska aktieköp.

Trots
rekordvinster möttes dock skogsaktierna med viss skepsis på marknaden och fick
en klart sämre utveckling än generalindex. Fondens höga branschexponering i
skog blev därmed en belastning som dock nära nog fullt ut kompenserades av ett
gott urval av enskilda aktier. Sålunda utvecklade sig Nordfondens portfölj i
nära anslutning till index.

Under de
tre åren med nuvarande portföljstrategi har vår portfölj, som framgår av diagrammet
nedan, stigit med 94% mot 85% för index.

Som en
naturlig följd av att löntagarfonderna i allt högre grad uppnått en likvärdig
position med övriga professionella institutioner har också engagemanget i
större företagsaffärer ökat.

En sådan
affär, som väckte viss uppmärksamhet, gällde UV Shipping, där fonden deltagit i
en omstrukturering av ägandet för att, i enlighet med de ursprungliga
intentionerna, slå vakt om UV Shipping som ett självständigt bolag i ett
långsiktigt perspektiv. Genom affären ersattes Nordström & Thulin i
ägarkonsortiet av Sven Salén AB, som tillsammans med Nordfonden, Fond Väst,
Mellanfonden och Bilspedition AB nu kontrollerar 64% av kapitalet och rösterna
i bolaget. Nordfondens andel av UV Shipping uppgår till 9,3%, motsvarande en
investering av 113 Mkr.

230 210

200
Index = 100 , 31/12 1986 ■

s. 1987 Kontrollera mot PDF

170 160 150 140 130 120 110 100 ' 90

"' I Jan I Ftir I MUI I A » m I

1987

1 Jun) I Juii I Ui 1 S « pt I Srt I H Ö w I Doc

Jan I F « b I Man 1 Apdl

1988

12 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

177

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

om
året 1989

Även vad
gäller mindre, onoterade foretag har Nordfonden satsat riskkapital under året.
I BVV Blood Virus Venture AB, tillsköt fonden 56 Mkr främst i form av
konvertibier. Nordfonden äger idag 30% av aktiekapitalet. Bolagets verksamhet,
som beskrivs närmare på sid 10, skall bestå i att utveckla och utlicensiera ett
antal diagnostiska produkter och preparat för blodvirus.

Viltpoolen AB i Luleå är ett nytt företag i livsmedelsbranschen
där Nordfonden totalt satsat 1 Mkr. Företaget har specialiserat sig på
viltprodukter som förädlas och säljs huvudsakligen på den inhemska marknaden
till storkök, restaurangkedjor och detaljhandelskedjor.

I HL Display AB har fonden, enligt tidigare utfästelser,
under året utbetalt ytterligare 1,5 Mkr. Detta som ett led i att ge företaget
finansiell förstärkning inför en snabb och lönsam expansion i Europa.

Lika intressant som nysatsningarna är kanske att fonden
avslutat sitt engagemang i Realia Fastighets AB på ett för båda parter
framgångsrikt sätt. Efter att ha stöttat företaget med riskkapital under en
tvåårsperiod efter omstruktureringen av Diös-kon-cernen, har nu fonden i
samband med att bolaget marknadsnoterats valt att avveckla sitt innehav med en
god realisationsvinst. Under perioden var Nordfonden näst största ägare i
bolaget med 13% av aktiekapitalet.

Nordfonden är en av huvudsponsorerna i kampanjen för OS i
Östersund 1998 ett evenemang

som självklart skulle betyda oerhört mycket för
utvecklingen inom regionen.

Som framgår av diagrammet nedan har Nordfondens portfölj
nu en viktning som ligger närmare generalindex än tidigare. Fonden är dock
fortfarande överviktad i skogsaktier, där marknaden i fjol tycks ha
överreagerat på hotet om en kommande konjunkturavmattning.

Som nämnts
har fonden under de tre senaste årens verksamhet kunnat skapa en god avkastning
som tillförs pensionssystemet. Med tanke på att den svenska ekonomin står inför
hård påfrestning under 1990 är det klart tveksamt om de hittillsvarande gynnsamma
marknadsförutsättningarna kommer att bestå. Det finns därför anledning att
befara att den del av pensionssystemets placerings-medel som är hänvisade till
hemmamarknaden under 1990 kan komma att få en klart sämre värdeutveckling än
på senare år.

I B ö rsens
branschf ö rdelning H Nordfonden

enligt Aff ä rsv ä rlden' 89-12-31, branscfif ö rdelning

Kalla: Findata, 89-12-31,

Verkstad Skog Handel Fastighet, Ö vriga Banker Investm,

Bygg,

Ati( 1 SepTI Ö irt \ NO » I DM I Jan i
Fat 1 Mars 1 Apfll 1 Maj I Juni m
I Mit I Saotl Ö i5 I No »
I Dac

1989

JWtattnIng f ö r fondan. Barawilnf an Innafattar UnportfOljans [axkl, llk » tdltat octi onotarada fOratafi » irda ö knlns, vinatar odi foduitaf p é tAUa aktar aamt akttautdafnlngar,

Affara » Ar1dant canaratlndei korjigarad fOr utdamirg, 1
/ O

Portföljen

Trots positiva långsiktiga effekter av valutaavregleringen
och skaHereformerna finns det anledning att hysa oro för börsutvecklingen i ett
medellångt perspektiv.

De
kraftiga kostnadsstegringarna jämfört med omvärlden och en allt sämre
bytesbalans gör att Sverige snabbt är på väg mot samma situation som rådde före
devalveringen 1982.

Utan
valutareglering, med möjligheter för det stora flertalet investerare att
placera på internationella aktiemarknader, är den svenska börsen nu mer
sårbar. Tar man dessutom hänsyn till att skattereformen kommer att medföra att
avkastningskravet på aktier höjs relativt gentemot räntebärande värdepapper,
måste slutsatsen bli att den svenska aktiemarknaden för närvarande är behäftad
med en inte obetydlig kursrisk.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

.SKOG Trots att skogsindustrin både under 1988 och 1989
redovisar rekordhög lönsamhet sjönk aktiekurserna för fiertalet av
skogsbolagen. Fondens enskilt största skogsinnehav, Korsnäs, utvecklade sig
dock betydligt bättre än branschindex.

Vi
vidhåller vår positiva grundsyn för skogsaktierna. Branschresultaten kan även
för 1990 förväntas ligga på en nivå väl över historiska genomsnitt. Dessutom
innehåller bolagen stora real-värdesäkrade tillgångar i form av skog och kraft
som bidrar till stabilitet och hög utdelningskapacitet. Förutom Korsnäs har
fonden stora innehav i Stora, SCA och MoDo.

HANDEL Förden lilla handelsgruppen (ca l%i av börsvärdet)
var 1989 ett dystert år. Endast tre aktier av nio ökade i värde. NK, med bl.a.
ett betydande fastighetsvärde, tillhörde de som utvecklades positivt. Även
fondens övriga innehav, Catena och Bergman & Beving, har stora fastighetstillgångar.

VERKSTÄDER
Nordfondens innehav av verkstadsaktier har sammantaget utvecklats väl.
Anledningen är främst fondens stora innehav av Ericsson som under 1989 ökade i
värde med l'0%! Fondens överviktning av Ericsson-aktier kvarstår tills vidare,
eftersom framtidsutsikten för huvudområdet telekommunikation ter sig ljus.

Ytterligare
ett av de större innehaven, Asea, har utvecklats över förväntan. Percy
Barneviks många och stora företagsförvärv kombinerat med förhoppningar om
bl.a. stora investeringsbehov i den europeiska kraftindustrin samt
förhoppningar om ett expansivt decennium för europeisk järnvägsuppbyggnad
bidrog till kurslyftet på ca 80%.

Bland
övriga större verkstadsinnehav märks Volvo, Electrolux, Sandvik och Saab.

FASTIGHET OCH BYGG Fastighetspriserna i Sverige fortsatte
stiga betydligt snabbare än infiationen även under 1989. Den kraftiga
neddragningen av branschens vikt i portföljen under 1988 har dock hittills
visat sig riktig. Fastighetsindex utvecklades sämre än generalindex under
1989. Flera faktorer spelade in. Direktavkastningen för fastigiieter, i
synnerhet i de större städerna, har nu i många fall nått smärtgränsen.
Samtidigt har intresset från svenska fastighetsinvesterare mer och mer
fokuserats utanför Sverige.

Fondens
största innehav är fortfarande koncentrerade till bolag med relativt stor
andel av verksam-

179

heten i den för närvarande mycket lönsamma entreprenadsektorn
såsom Skånska, Lundbergs och SIAB. Större innehav finns också i BGB, Klövern
och Platzer.

ÖVRIGA Fondens aktier i den heterogena samlingen av
"övriga bolag" har utvecklats väl, vilket i synnerhet gäller de tre
största innehaven i gruppen.

Astra, som efter Volvo är fondens enskilt största
aktieinnehav (ca 7%), steg med ungefär 120%. Anledningen tillskrivs främst det
nylanserade magsårsmedlet Losec, som under 1989 godkändes på fiertalet stora
läkemedelsmarknader. Medlet bedöms ha en ljus framtid och förväntas bidra till
en god framtida vinstutveckling för Astra.

Innehavet i Euroc ökade med över 75% i värde och har nu
ökat med över 150% sedan aktierna köptes. Euroc har under 1989 uppvisat
fortsatta vinstförbättringar, bl.a. genom förvärv inom cementsektorn i
Storbritannien. Dessutom har Eurocs aktieportfölj haft en stark utveckling.

UV Shipping genomgick ett turbulent 1989. Aktiviteten på
den internationella shippingmark-naden var fortsatt hög och UV kunde göra för
branschen ovanligt stora vinster på befraktningen av den stora OBO-flottan
(fartyg som fraktar både torra och våta bulkvaror). Dessutom realiserades
kapital under året genom fartygsförsäljningar som möjliggör fortsatt
expansion. Aktien steg 1989 med över 100% och Nordfonden ökade sitt innehav
under året.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

BANKER Fjolåret präglades av en uppseendeväckande omstruktureringsprocess
i bankgruppen. Hälften av de börsnoterade bankerna. Nordbanken, Skånska Banken,
Wermlandsbanken och Skaraborgsbanken blev uppköpta av större kollegor.

Efter en
stark inledning på året vände trenden och bankindex låg vid årets slut något
under generalindex. Anledningen var främst farhågorna för den svenska ekonomin
med höjda marknadsräntor till följd. Schablonmässigt kan sägas att banksektorn
påverkas negativt av höjda räntor p.g.a. att bankernas stora
obligationsportfölj sjunkeri värde.

Fonden
minskade andelen bankaktier under året till ca 8% av det totala portföljvärdet
och är därmed något underviktade jämfört med generalindex. Det största
innehavet är Handelsbanken.

INVESTMENTBOLAG Investmentbolag utgör en fortsatt relativt
sett liten del av Nordfondens portfölj. Vårt enskilt största innehav, Bahco,
har dock utvecklats positivt under året med en uppgång på drygt 20%.

Onoterade företag

Skr.
1989/90:137 Bilaga 8

Nordfondens engagemang i onoterade företag överstiger 80
miljoner. Branscherna varierar, men Hlosofin bakom varje åtagande är densamma.

Vi
skall i vår verksamhet kunna tillföra näringslivet riskkapital på ett sådant
sätt att produktion och sysselsättning stimuleras. Ett huvudsakligt krav är
dock att prognoserna för en god avkastning är ljusa. Någon avsikt att bli
största ägare finns inte, men naturligtvis tar vi vårt ägaransvar.

\ra engagemang är begränsade till den tid då företaget är
under utveckling och behöver en partner. När utvecklingskurvan planat ut har också
vår roll som risktagare och partner fyllt sin funktion.

På denna sida och de fem följande sidorna presenterar vi
de onoterade företag där vi är engagerade.

BVV BLOOD VIRUS VENTURE AB Blood Virus Venture är ett
nybildat bolag vars verksamhet består i att utveckla och utlicensiera ett
antal diagnostiska produkter och preparat för blodvirus.

Världsmarknaden
för blodvirustester, främst tester för virus relaterade till Hepatit (gulsot)
och AIDS, är inne i en period av stark tillväxt. Stora resurser kommer att
krävas för att snabbt kunna få fram nya tester och därmed tillfredsställa det
växande behovet.

BVV kommer
att lägga ut uppdragsforskning framförallt till Pharmacia Diagnostics Inc i
USA. Forskningsresultaten skall sedan utlicensieras tillbaka tiil bolaget i
utbyte mot royalty på framtida försäljning.

Nordfondens
engagemang_

Styrelserepresentation

Andra stora ägare_

55,6
miljoner

Kurt
Norberg, ordinarie

Birger
Lundh, suppleant

Mellanfonden

Praktikertjänst
AB

Pharmacia
AB

CHALMERS INNOVATION AB Chalmers Tekniska Högskola har
alltid givit upphov till innovationer. Under de senaste åren har
innovationstakten ökat högst anmärkningsvärt. För att kunna ta tillvara den
växtkraft som högskolan genererar startades Chalmers Innovation. Ett företag
som genom högt risktagande skall kunna möjliggöra skapandet av
"groddföretag".

Skr.
1989/90:137 Bilaga 8

MALMFÄLTEN INDUSTRI AB Malmfälten Industri AB kom till
under de svarta åren i svensk gruvindustri. Från att ha varit något av en
"livräddare" har Malmfälten Industri utvecklats till en modern
koncern med tre huvudinriktningar. Trämanufaktur, riskkapitalfinansiering och
övrig industri. Satsningarna i koncernen är affärsmässiga och strävar mot
långsiktig lönsamhet och därmed ökad sysselsättning.

Det totala antalet företagsengagemang inom Malmfälten
Industri är idag över 20. Det mest kända företaget i koncernen är Älvsbyhus och
det senaste förvärvet är Albin Pannan. Pannan som vänder upp och ner på alla
värmeprinciper och låter luften cirkulera uppifrån och ner.

Fakta

Antal anställda _ Omsättning_

Jordjondens
engagemangs

Andra stora ägare

650

550
miljoner

3,1
miljoner

Trelleborg
AB

Donald
Johansson,

Alvsbyn

Tor
ökvist, Kiruna

Ett exempel på CIAB-engagemang är MicroBike AB. MicroBike
tillverkar en unik cykelprodukt, en hopfallbar cykel, som kan vidga våra vyer
på framtida kommunikationslösningar.

Fakta

Nordfondens
engagemang_

Andra stora ägare

1 miljon

Chalmers
Tekniska Högskola Fläkt AB Fond ViiSi

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

HL DISPLAY AB Alla människor i vårt land, gamla nog att
besöka en livsmedelsaffär, har stiftat bekantskap med minst en av HL Displays
produkter Datalisten. På varje hyllframkant i butikerna sitter en plastlist,
i vilken det finns prisuppgifter om varorna. Men det är inte bara i Sverige
Datalisten finns. HL Display har fyra egna dotterbolag utomlands och
representation i ytterligare tolv länder.

Förutor.i
Datalisten tillverkar och marknadsför HL Display mängder av olika typer av
etiketthål-lare för dagligvaruhandeln. Grundmaterialet är, oavsett typ av
hållare, plast som endera varmbockas eller extruderas.

VILTPOOLEN AB Ren- och viltslakterier i Norrbotten och
Västerbotten har av tradition varit små enheter. De fiesta har inte
vidareförädlat köttet utan sålt det grovstyckat söderut i större eller mindre
partier. Viltpoolen startades i september 1988 för att på ett bättre sätt kunna
tillvarata de möjligheter som en stor och stark enhet kan skapa, både vad
gäller vidareförädling och maiknadsföring. I Viltpoolen ingår fyra mindre
slakterier och en förädlingsenhet.

Norrländsk
ädelfisk har under 1989 tillkommit som ytterligare en produkt. Viltpoolen
marknadsför och säljer ädelfisk från två mindre produktionsenheter.

Fakta

Antal anställda

Omsältmng_____

Export _

Nordfondens engagemang_

Styretserepresentation

A ndra stora ägare

100

70
miljoner

72%

2
miljoner

Birger
Lundh, ordinarie

Fam. A
Remius, Tyresö

Custodia
AB

Antal anstådda s Omsättning -

Nordfondens
engagemang_

Styrelserepreseniation

A ndra stora ägare _

40
miljoner

1 miljon

Birger
Lundh, ordinarie

Manny
Lindqvist,

suppleant

AB
Goman-Produkter

Roger
Hansén, Luleå

BÄLTICGRUPPEN AB

Skr.
1989/90:137 Bilaga 8

Balticgruppen
är ett utvecklingsbolag bestående av nio huvudbolag och ett par intressebolag.
Verksamheten är i huvudsak fördelad på två intresseområden, trä- och
massaindustri samt verkstadsindustri. Företagsfilosofin är, att varje företag i
gruppen skall stå på egna ben och själv ansvara för långsiktig lönsamhet.
Förvärv och ägande är präglat av ansvar och långsiktighet. Den totala kompetens
som finns i koncernen fungerar som en resursbank, vilket kan ge alternativa
utvecklingsmöjligheter för respektive företag.

Fakta

580

750
miljoner

Antal anställda Omsältmng

Nordfondens engagemang 19,6 miljö

Styretserepresentation Kurt Norberg, ordinarie

Birger Lundh, suppleant

Andra stora ägare__ Krister Olsson, Umeå

Nordlignum AB, Umeå

SCHILD AB, Balticgruppen Schilds är ett verkstadsföretag
som är helt specialiserat på tillverkning av skärande verktyg av mycket hög
kvalitet.

Mycket
goda kunskaperom material, härdnings-metoder och kundbehov har lett till en
växande marknadsandel i branscher där kraven på precision och driftsekonomi är
höga. Särskilt inom verkstads-, pappers-, förpacknings-, plåt- och livsmedelsindustrin
inser man mer och mer det ekonomiska värdet av kortare ställtider, färre
verktygsbyten och högre skärhastigheter.

ITAB, Balticgruppen Industri- och
Transportkonsult AB är uppbyggt av två divisioner, ITAB Handling och AXLA Hitch.

ITAB
Handling konstruerar och producerar utrustning för hantering av massa och
papper, exempelvis kläm- och vacuumaggregat för truckar och hamnkranar.

AXLA Hitch
tillverkar hydrauliska draganordningar och redskapsfästen för
jordbrukstraktorer.

ITAB Handling
har sin huvudsakliga marknad i Sverige, medan AXLA Hitch är marknadsledande i
Europa inom sitt område. 100 000-tals europeiska bönder använder idag
AXLA-draget.

Fakta

Antal anställda s

Omsättning____

Export____

10 miljoner

257.

Antal
anslallda _

Omsättning

Export____

50
miljoner

70%
(AXLA Hitch)

30%
(ITAB Handling)

Skr.
1989/90:137 Bilaga 8

SERMEK MASKIN AB, Balticgruppen Sermek utvecklar och
marknadsför utrustning till betong- och byggnadsindustrin. Tidigare var den
huvudsakliga verksamheten uppbyggd kring agenturer för bl.a. betongpumpar och
roterbilar. Idag har verksamheten utvecklats till att även omfatta kompletta
betongfabriker, olika typer av bländare, utrustning för processtyrning och
datoriserade system för transportplanering.

Från att
tidigare ha varit ett utpräglat agenturföretag har man nu fiera egenutvecklade
och egentillverkade produkter. Detta avspeglar sig i en stadigt ökande export.

SUND
BIRSTA AB. Balticgruppen Sund Birsta är ett verkstadsföretag vars huvudprodukter
är materialhanteringssystem för stäng- och trådvalsverk. Andra produkter är
system för lastning och lossning av fartyg samt maskiner och hanteringssystem
för träindustrin.

Sund
Birstas produkter har fått mycket god acceptans på världsmarknaden och idag
exporterar man över hela världen. I Frankrike har Sund Birsta ett eget
dotterbolag. Dessutom finns agenter i ytterligare 20 länder.

Fakta

102 miljoner

85%

Antal anställda_

Omsättning

Export____

Antal
anställda

Omsättning

Export____

52
miljoner

15%

SOFIEHEM PULP AB, Balticgruppen Sofiehem Pulp är en ren
massaproducent, sett ur många aspekter. Tillverkningsprocessen är miljövänlig
och resurssnål och produkten, Sofpulp, har en mycket hög renhetsgrad.

Sofpulp är
en kombination av traditionell slipmassa och modern CTMP-teknik. Råvaran är
enbart gran. Resultatet är en unik massaprodukt med mycket hög opacitet
(ogenomskinlighet), låg densitet, styrka och utmärkta tryckegenskaper. De 125
000 årstonen som produceras går så gott som oavkortat på export.

Sofiehem
Pulp har investerat 125 miljoner i processteknik under den senaste
femårsperioden och står väl rustat för att möta 90-talet.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

BALTICGRUPPEN SÅGVERK Hällnäs Såg AB, Sarek Wood AB,
Överboda Såg & Hyvleri AB och Sorsele Såg AB ingår samtliga i
Balticgruppen. Den totala årsproduktionen överstiger 150 000 kbm.

De enskilda'enheterna har olika inriktningar, vilka dock
kompletterar varandra och bildar en bra produktmix.

Produktprogrammet
omfattar bl.a. förädling till kundanpassade produkter för dörr- och fönsterindustrin,
vilket utgör en stor del av exempelvis Hällnäs Sågs sortiment.

Sarek Wood
producerar enbart fura. En stor andel kvalitetsfura avsedd för snickerier
produceras av Överboda Säg & Hyvleri.

Vidareförädlingen
utvecklas ständigt för att på ett effektivare sätt kunna utnyttja råvaran och
därmed ge en bättre avkastning.

Större delen av produktionen exporteras.

Fakta

170

210
miljoner

70%

Antal anställda

Omsättning

Export____

Antal
anställda _

Omsättning

Export____

250

300
miljoner

99%

Fem år i siffror

Skr.
1989/90:137 Bilaga 8

-I-

Tillskott av grundkapital under året Tillskott av
grundkapitaVackumulerat Grundkapitalets nuvärde vid årets slut (uppindexerat
med konsumentprisindex) Portföljomsättning

därav köp

därav
försäljning

Värdepappersportfölj, anskaffningsvärden
Värdepappersportfölj, marknadsvärden Dold reserv

Aktieutdelning

Realisationsvinster,
netto

Rörelseresultat

överföring.till
13 AP-fonderna

Överföring
tilM3 AP-fondérna,-ackumulerati

1985 Ml<r.-

1986 Mkr

1987 Mkr

1988 Mkr

1989 Mkr

243

542

691

516

558

551

1.093

1.784

2.300

2.858

581

L151

1.919

2.569

3.323

2.251

2.379

1.935

1.883

1.848

1.182

1.441

1.356

1.252

1.131

1.069

938

579

631

717

539

1.158

2.082

2.856

3.566

635

1.335

2.052

3.715

5.028

-1- 177

- 30

-h 859

-1-1.462

83.

147

154

295

110

182

218

401

16'

163

261

s. 1985 Kontrollera mot PDF

NORDFONDENS
MEDELSRAM, TOTALT REKVIRERATiBELOPP t.o.m 1989, 2.858 Mkr.

Startår■ 1984. Mkr

1985 Mkr

1986 Mkr

1987 Mkr

1988 Mkr

1989 Mkr

Årsmedelram
20.000 basbelopp Ackumulerad likvid eftersläpning, 1 jan. Ackumulerad summa att
erhålla : ÅretS'likviditetsram (rekvirerat belopp) Ackumulerad likvid
eftersläpning, 31 dec.

400-

400

308:

436 92

528:

243 285'

466 285 751 542 209

482 209 691 691 O

516

558

Portfoljomsattning . 5000 i

."i.ll-'K Mkr

500-

Rorelseresultat

1985
1986:-- 1987 1988 1989-Hf D ä rav
f ö rs ä ljning jH Oarav kop

1985 1986 o 1987 1988 1989

1985 1986 1987 1988 1989

187

Förvaltningsberättelse

Skr.
1989/90:137 Bilaga 8

Femte löntagarfondstyrelsen arbetar under namnet
Nordfonden.

Fondstyrelsens
kansli ligger i Härnösand och ett operativt kontor finns i Stockholm.

Förutom verkställande direktören finns tre heltids- och en
halvtidsanställd.

RESULTAT
Verksamheten gav för året ett bokföringsmässigt överskott av 401 Mkr (218 Mkr).

Den totala vinsten, inklusive ökningen i dolda reserven,
uppgick till 1.004 Mkr (1.108 Mkr).

Från bruttoresultatet avgår överföring till 13
AP-fondstyrelserna med 98 Mkr (73 Mkr).

Det reala resultatet före överföring till 13
AP-fondstyrelserna uppgick till 807 Mkr (974 Mkr). Efter överföring uppgick det
till 709 Mkr (901 Mkr).

omplaceringar under året har medfört realisationsvinster
med 295 Mkr (154 Mkr). Aktieutdelningarna uppgick till 93 Mkr (59 Mkr) och
räntenettot till 19 Mkr (11 Mkr).

Fondstyrelsens ackumulerade överskott i förhållande till
resultatkrav för hela verksamhetsperioden 1984-1989 uppgick till 1.725
Mkr(1.015 Mkr).

MEDEL Under året har från Riksförsäkringsverket rekvirerats
och lyfts 558 Mkr.

Totalt har Nordfonden sedan starten 1984 till och med 1989
lyft 2.858 Mkr, vilket för Nordfonden är lika med det disponibla beloppet hos
Riksförsäkringsverket.

LIKVIDITET Vid årets utgång fanns likvida medel till ett
belopp av 119 Mkr. Skulder till fondkommissionärer för oreglerade
aktiebetalningar uppgick till 4 Mkr. Fondstyrelsen har icke några lån.

Räntor från likviditetsförvaltningen har under året
uppgått till 19 Mkr. Den genomsnittliga likviditeten har uppgått till 167 Mkr.
Detta ger en årlig avkastning på 10,9%.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJ Marknadsvärdet uppgick till 5.028
Mkr. Anskaffningsvärdet inklusive courtage och omsättnings-

skatt utgjorde 3.566 Mkr, vilket innebär att portföljen
innehåller en dold reserv på 1.462 Mkr.

Portföljomsättningen under året uppgick till totalt 1.848
Mkr, fördelat på köp 1.131 Mkr och försäljning 717 Mkr.

Stora köp har under året skett av aktier i Electrolux,
Platzer, Ericsson, Skånska och Sila.

Stora försäljningar har under året skett i Alfa Laval,
Ericsson, Regnbågen, Saab och Asea.

De tio största posterna, räknat efter marknadsvärdet per
den 31 december 1989, svarar för 51% av aktieportföljens värde och består av
aktier i Volvo, Astra, Ericsson, Asea, Korsnäs, Euroc, UV Shipping, MoDo, SHB
och Skånska.

I nyemissioner har Nordfonden under året tillskjutit 73
Mkr.

INFLYTANDE OCH RÖSTRÄTT

Ett viktigt mål som Nordfondens styrelse vill medverka
till att uppnå är att de lokala fackliga organisationerna får det inflytande,
som vårt aktieinnehav berättigar till och möjligheter att'utöva det på samma
sätt som andra större aktieägare.

Nordfonden har under 1989 fortsatt att ta initiativ till
informationsträffar med fackhga representanter. Detta arbete kommer att
fortsätta även under 1990.

Under 1989 har Nordfonden närvarit och utövat rösträtt vid
42 st bolagsstämmor. De fackliga organisationerna har beretts tillfälle till,
och genom fullmakt utnyttjat 50% av Nordfondens rösträtt, vid 32 st
bolagsstämmor.

STYRELSE Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter och
fyra suppleanter. Under 1989 har 7 styrelsesammanträden avhållits och
arbetsutskottet har sammanträtt 4 gånger.

Skr. 1989/90:137

Resultaträkningar
(tkr) BHaga s

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT_________________________ 1989___________ 1988

92.956

59.080

18.530

10.950

- 5.365

- 4.947

246

- 241

295.377

153.504

128

401.380

218.388

401.380

218.388

- 98.269

- 72.563

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader
(Not 1)

Avskrivningar

Realisationsvinster

övriga
intäkter

Rörelseresultat

Nettoresultat före överföring till 1 3 AP-fonderna
överföring till 13 AP-fonderna (Not 4)

Bokföringsmässigt nettoresultat 303.111 145.825

REALT RESULTAT________________________________

401.380

218.388

602.467

889.207

1.003.847

1.107.595

-196.352

-133.473

807.495

974.122

- 98.269

- 72.563

Nettoresultat före överföring till 13 AP-fonderna ökning
av ej realiserade vinster/förluster

Nominellt resultat inkl. ej realiserade vinster/förluster
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 4)

Realt resultat inkl. ej realiserade vinster/förluster
Överföring till 13 AP-fonderna

överskott i förhållande till resultatkrav 709.226 901.559

Balansräkningar (tkr)

Skr.
1989/90:137 Bilaga 8

1989-12-31

1988-12-31

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

TILLGÅNGAR

värden

Likvida
medel

119.303

14.657

Förutbetalda
kostnader och t

jpplupna

intäkter

464

Aktier
och kvb (Not 2)

3.507.862

4.969.818

2.854.308

3.713.796

övriga
värdepapper (Not 2)

58.181

58.160

1.521

1.500

Inventarier
(Not 3)

506

723

Bostadsrätt

.2.300

2.300

Summa
tillgångar

3.688.616

5.150.551

2.873.559

3.733.026

SKULDER OCH FONDKAPITAL

KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder

190

102

Skulder
till fondkommissionärer

3.604

74.163

Upplupna
kostnader och förutbetalda

intäkter

810

2.109

Övriga
skulder

Skuld
till 1-3 AP-fonderna (Not 4)

98.269

72.563

Summa
skulder

102.948

149.002

FONDKAPITAL

Tillskjutet grundkapital (Not 4) 2.858.000 2.300.000

Uppindexerat grundkapital (Not 4) 3.323.018 2.568.665

Ackumulerat överskott från

föregående
år 424.557 278.732

Ackumulerat överskott i förhållande

till
resultatkrav 1.015.359 113.800

Årets nettoresultat 303.111 145.825

Årets överskott i förhållande till

resultatkrav 709.226 ___ 901.559

Summa fondkapital 3.585.668 5.047.603 2.724.557 3.584.024

Summa skulder och fondkapital 3.688.616 5.150.551 2.873.559 3.733.026

190

_.
, , , , Skr. 1989/90:137

Bokslutskommentarer BHaga 8

REDOVISNINGSPRINCIPER Tillämpade redovisningsprinciper är
oförändrade i jämförelse med föregående år.

AVSKRIVNINGAR PA INVENTARIER Avskrivningar är beräknade
på' tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden och baserade på en beräknad
ekonomisk livslängd av fem år motsvarande 20% avskrivning per år.

REALISATIONSVINSTER OCH REALIS.'\TIONSFÖRLUSTER Vid
beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster vid försäljning av
aktier har genomsnittsmetoden använts.

REALT RESULTAT Nordfonden har i resultaträkningen en
redovisning av det reala resultatet. Allt för långtgående slutsatser bör ej
dras utifrån den reala redovisningen utan denna bör ses i ett längre
tidsperspektiv.

Noter

Not 1. Förvaltningskostnader (tkr) 1989 1988

I förvaltningskostnader ingår löner och arvoden till
styrelse, VD och övriga anställda med 1.414 1.234

191

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Not
2. Värdepappersinnehav 1989-12-31

Antal

Anskaffningsvärde kr

"Marknadsvärde kr

Kurs

Fondens andel

i % av

Kapital Röster

NOTERADE AKTIER OCH KVB

VERKSTÄDER
(24,4%)___

Asea A bu
Asea B fr Electrolux B fr Ericsson B fr Saab Abu Saab B fr Sandvik Abu Sandvik
B fr SSAB B fr Volvo B bu Volvo B fr

170.000 180.000 375.000 350.000 150.000 185.000

50.000 305.000

25.000 400.000 430.000

67.054.002

64.874.389

125.498.525

114.250.377

32.199.788

39.660.908

8.871.065

47.715.293

3.557.750

136.817.655

151.162.361

118.150.000

127.800.000

105.000.000

308.000.000

45.375.000

46.250.000

14.750.000

89.975.000

4.075.000

178.000.000

191.350.000

695

710

280

880

302,5

250

295

163

445

0,6 0,5 0,9

0,5

0,7 0,1

1,1

0,4 0,0 0,0

0,3

0,2 0,0

0,3

SKOG (15,8%)

Korsnäs
A bu

960.500

94.856.529

126.786.000

132

Korsnäs
A fr

78.000

8.271.714

10.530.000

135

Korsnäs
B bu

800.000

67.686.760

108.000.000

135

3,4

2,4

MoDo Cbu

405.000

112.632.345

93.150.000

230

3,1

0,6

MoDo
kvb-C

500.000

164.930.948

119.000.000

238

NcbAbu

12.500.000

26.562.500

26.250.000

2,10

1,8

2,2

SCA A bu

700.000

90.275.868

91.000.000

130

SCA B fr

663.000

65.897.592

. 76.245.000

115

0,8

1,1

Stora A
bu

400.000

117.458.323

125.600.000

314

Stora B
fr

60.000

17.382.509

18.660.000

311

0,8

HANDEL
(4,5%)

445.000
900.000 650.000 360.000

49.840.000
91.800.000 54.600.000 30.240.000

54.043.985
94.417.804 45.278.552 23.276.897

112

102

5,8 4,3

5,2

3,7 4,3

5,96

Bergman & Beving B Catena A bu NK stam bu NK stam fr

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Forts. Not 2.

Antal

Anskaffningsv ä rde
kr

' Marknadsv ä rde
kr

Kurs

Fondens
andel

i ,"/o av

Kapital Röster

FASTIGHETS-OCH
BYGGBOLAG (15,9%)

485.000

22.600

487.000

600.000

50.000

300.000

21.400

28.900

332.000

133.000

335.000

BGB

Klövern A Klövern B Lundberg B bu Lundberg B fr Platzer
Bbu Platzer B fr Reinhold Syd B bu SIAB A SIAB B Skånska B bu

55.618.917

4.744.874

100.361.512

85.737.205 9.106.429

85.993.308 5.734.077 3.566.085

72.282.934

18.318.040
116.350.022

86.330.000

7.571.000

143.665.000

130.800.000

11.000.000

75.900.000

5.350.000

3.294.600

111.220.000

43.491.000

181.570.000

178 335 295 218 220 253 250 IM 335 327 542

2,5

5,8

1,4

4,6 0,4

5,6 0,5

2,5

1,7

0.3

L9 0,2

5,4 0,3

ÖVRIGA (24,1%)

Astra A
bu

150.000

24.984.848

58.500.000

390

Astra A
fr

400.000

76.464.653

164.000.000

410

Astra B
fr

310.000

56.004.955

125.550.000

405

1,0

0,8

Euroc
Abu

600.000

50.902.524

147.000.000

245

Euroc B
bu

405.000

40.698.577

93.150.000

230

2,9

2,2

Fjällräven
B bu

60.000

6.396.290

4.200.000

Fjällräven
B fr

20.000

2.132.097

1.400.000

8,0

2,5

Marieberg
Abu

1.100.000

100.238.139

166.100.000

151

Marieberg
A fr

50.000

8.763.950

7.600.000

152

4,7

1,7

Orrefors
B bu

450.000

29.202.993

48.150.000

107

18,0

2,8

Procordia
A bu

425.000

45.018.354

61.625.000

145

Procordia
B fr

55.000

5.988.937

8.030.000

146

0,4

Skandia

500.000

79.204.310

109.500.000

219

0,7

UV
Shipping

2.155.000

113.264.205

215.500.000

100

9,3

BANKER
(8,5%,)

209.960.000

94.000.000

121.500.000

116 94 90

1.810.000
1.000.000 1.350.000

167.791.735 71.164.842 92.024.701

1,3 0,6
0,6

1,1 0,6
0,5

Handelsbanken
PK Banken S-E-Banken

13 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

193

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Forts. Not 2.

Antal Anskaffnings-
"Marknads- Kurs Fondens andel

v ä rde kr v ä rde kr i %
av

____________________________________________________ Kapital____ R ö ster

INVESTMENTBOLAG
(5.2%)

Bahco B bu
Sila Abu Sila A fr Sila Bbu Sila B fr

454.000

96.749.301

145.280.000

320

4,3

2,9

430.000

33.217.641

55.900.000

130

165.000

21.821.679

21.450.000

130

350.000

27.011.054

35.000.000

100

17.400

2.301.212

1.740.000

100

2,7

3,3

ONOTERADE
AKTIER (0,5%)

Balticgruppen
A

181.500

9.801.000

Balticgruppen
B

181.500

9.801.000

24,7

15,3

BVV
Blood Virus Venture AB

150

15.000

30,0

Chalmers
Innovation AB

1.176

399.840

7,8

4,9

Malmfältens
Industri A

1.400

161.210

161.000

Malmfähens
Industri B

32.740

2.889.484

2.887.350

2,5

0,8

Viltpoolen
AB

7.326

1.000.000

25,0

3.507.862.373 4.969.817.790

ÖVRIGA
ONOTERADE VÄRDEPAPPER (1,1%)

BVV Blood
Virus Venture AB Konv. Chalmers Innovation AB Förlagslån ' HL Display AB Konv.

Summa

55.560.000

600.000

1.999.950

58.159.950

55.560.000

621.020

1.999.950

58.180.970

'3.566.043.343 5.027.977.740

*
Inklusive courtage och omsättningsskatt.

Under 1989 har courtage erlagts med kr 6.343.881

Under 1989
har omsättningsskatt eriagts med kr 17.823.855

1) Lägsta betalkurs har använts, om ej betalkurs
fanns har köpkurs använts.

2) Chalmers Innovation AB förlagsbevis med
optionsrätt.

194

Skr.
1989/90:137 Bilaga 8

Not
3. Inventarier (tkr) Anskaffningvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört
restvärde

1989-12-31

1.233

- 727

506

1988-12-31

1.204

- 481

723

Not 4. överföring till 13 Fondstyrelserna (tkr)

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överföra en
avkastning på 3% av förvaltade medels nuvärde.

Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändringar.

Belopp

Index

Beräknat nuvärde 89-12-31

Tillgängi. antal dagar

Avkastningskrav 1989

Ingående Nuvärde 1/1-89

2.568.665

192,8/180,9

2.737.637

360

82.129

Rekvirerat
2/1

300.000

192,8/183,0

316.066

358

9.429

Rekvirerat
1/3

258.000

192,8/184,7

269.314

299

6.710

3.126.665

3.323.017 -3.126.665

98.269

Avsättning
för bevarande av

grundkapitalets
köpkraft

196.352

Grundkapital 1984-1988

2.300.000

1989

558.000 2.858.000

195

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Härnösand
1990-02-02

Bertil
Löfberg

Ordförande

Manny
Lindqvist

Vice ordförande

Rolf
Andersson

Harald Bernbardsson

Maud
Byquist

Åke Edin

Alf Linden

Gusten
Rolandsson

Ove Skoog

Kurt Norberg

Verkställande direktör

Vår
revisionsberättelse har avgivits den 7 februari 1990.

JanJohanson

Auktoriserad
revisor

ÅkeAhlman

Auktoriserad
revisor

Anders
Åström

Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Skr.
1989/90:137 Bilaga 8

FEMTE
LÖNTAGARFONDSTYRELSEN, NORDFONDEN Undertecknade, som av regeringen förordnats
att såsom revisorer granska Femte Löntagarfondstyrelsens, Nordfonden,
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1989.

Vi har
under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen,
räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens
förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder
vi ansett erforderliga.

Revisionen
har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen,
resultat-och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest
beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Härnösand den 7 februari 1990

Jan Johanson Anders Åström

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Åke Ahlman

Auktoriserad revisor

197

Allmänna
pensionsfonden

Sammanställning av delfondernas VERKSAMHET I989

Innehåll

AP-fondens förvaltning

De tre
första fondstyrelserna

Övriga
fondstyrelser

Fondstyrelsernas
förvaltningsberättelser i sammandrag

AP-fondens
reglemente

Adressuppgifter

Skr.
1989/90:137 Bilaga 9

200

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

AP-fondens
förvaltning

Allmänna
pensionsfondens (AP-fondensJ förvaltning handhas av totalt tio styrelser, vilka
representerar arbetsgivare och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden.
Styrelsemas ledamöter förordnas av regeringen. Varje fondstyrelse utgör en
självständig delfond vars förvaltning regleras genom ett av riksdagen
fastställt reglemente (lag med reglemente för allmänna pensionsfonden,
1983:1092, med senaste ändring 1989:1038).

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av att riksdagen
våren 1959 fattat beslut om införandet av lagfäst allmän tilläggspension
(ATP). Trots att pensionsreformen formades som ett rent fördelningssystem och
inte etl premiereservsystem, ingick en betydande fondbildning som en viktig del
i ATP-systemets uppbyggnad. Fondbildningen motiverades av det
samhällsekonomiska intresset av att hålla uppe sparandet i ekonomin.
Införandet av lagfäst tilläggspension medförde bl a en minskning av sparandet i
de premiereservsystem som var under utveckling. Samtidigt ökade kraven på
sparan de och investeringar för att skapa underlag för framtida
pensionsutfästelser.

Fr o m 1960 inleddes avgiftsuppbörden till ATP i form av
arbetsgivaravgifter till första, andra och tredje fondstyrelserna inom
AP-fonden. Dessa styrelser har att förvalta inflytande avgiftsmedel och att
tillhandahålla medel som erfordras för utbetalning av ATP-pensionerna inkl.
administration av ATP-systemet. Utbetalningarna inleddes under 1963.

Förmånerna inom ATP-systemet utgår i form av ålderspensioner,
dvs tillägg till den allmänna folkpensionen enligt av riksdagen fastställda
normer, samt i form av förtids-eller familjepensioner. Dessa förmåner utbetalas
av första-tredje fondstyrelserna. Denna del tillsammans med folkpensionerna
admi nistreras av riksförsäkringsverket m fl myndigheter. Utbetalningen til!
de enskilda pen-sionstagama går huvudsakligen via försäkringskassorna.
ATP-förmånerna står i bestämt förhållande till individemas pensionsgmndande
inkomster under deras aktiva tid, men är oberoende av under denna tid inbetalda
avgifter. Fördelningssystemet, dvs de direkta överföringarna till
pensionärskollek-livet via arbetsgivaravgiften, gör det tekniskt enkelt för
riksdagen alt fatla beslut t ex om frågor som rör förmånemas nivå och värdesäkring.

Under 1974
inrättades en fjärde fondstyrelse inom AP-fonden. Härigenom breddades fondens
placeringsmöjligheter till att, vjd sidan av de tre första fondstyrelsernas placeringar
i räntebärande instrument, även omfatta aktier och andra värdepapper på
riskkapitalmarknaden. Denna inriktning har förstärkts genom tillkomsten av de
fem löntagarfonder som riksdagen i december 1983 beslutade inrätta inom
AP-fondsystemet. Dessa självständiga delfonder gavs en placeringsinriktnjng
som i stort sammanfaller med vad som redovisats för fjärde AP-fonden, dvs
placeringar på riskkapital- marknaden.

En femte fondstyrelse med exakt samma placeringsreglemente
som den fjärde fondstyrelsen inrättades under 1988. Emellertid börjde inte den
femte fondstyrelsen sin verksamhet i praktiken förrän hösten 1989. Första,
andra och tredje fondstyrelserna har genom reglementsändring fr o m den 1
januari 1990 möjlighet att placera i utländska räntebärande papper. Fondstyrelsernas
rätt att förvärva fastigheter som infördes 1988, gäller även fastigheter i utlandet.

Till samtliga fondstyrelsers årsredogörelsej skall fr o m
verksamhetsåret 1988, fogas resultal- och balansräkningar, som är uppställda
efter reala principer. Riksdagens granskning avser samtliga fondstyrelser.
Formellt överlämnas årsredovisningarna genom en skrivelse frän regeringen tili
riksdagen i samband med kompletteringspropositionen. Riksdagsledamöterna har
därmed möjlighet att avlämna motioner med anledning av skrivelsen.

Enligt AP-fondens reglemente (17 §) åligger det de tre
första fondstyrelserna alt årligen sammanställa en gemensam verksamhetsöversikt
för samtliga delfonder. Över-siklen har i det följande utformats lill en
sammanfattande redovisning av delfondernas förvaltningsberättelser. För mer
detal jerade uppgifter hänvisas lill respektive fondstyrelses årsredovisning
för 1989. Därutöver avger riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket
utlåtanden över fjärde och iemte fondstyrelsemas samt löntagar- fondstyrelsemas
förvaltning av medel.

Skr. 1989/90:137
Bilaga 9

Utvecklingen under 1989

Under 1989 har utvecklingen för AP-fonden totalt varit
tiimligen positiv. Med en inflationstakt uppgående till 6,7% under loppet av
året visar fondstyrelserna upp ett s k realt resultat på 8,0 mdkr resp. 2,1 %
av hela fondkapitalet. (1988.- 33,5 mdkr resp. 9,2 %). Sänkning av resultatet
från 1988 års nivå är en följd av räntestegringen under fjärde kvartalet 1989.
Vid 1989 års slul uppgick de ackumulerade reala resultaten tiil 70,9 mdkr
utöver nuvärdet av det kapital som tillförts de olika fondstyrelserna.

Ränteutvecklingen i de tre största industriländerna under
1989 var splittrad. Skiljaktigheten mellan räntornas utveckling hänger samman
med att en konjunkturavmattning började skönjas i USA under del att konjunkturen
varit fortsatt stark i Västtyskland och i Japan. I USA sjönk räntorna till
skillnad från i Västtyskland och Japan där räntorna stigil under hela 1989.

Frän att ha fallit i slutet av 1988, bland annat på grund
av förväntningar om valutaregleringens avskattande, steg den svensica korta
räntan kraftigt i början och slutet av 1989. Under loppet av 1989 steg räntan
på 6-månaders statsskuldsväxlar från ca 10,5 % till ca 12,7 %. I början av året
ville riksbanken vidga den krympande rantedifferensen gentemot utlandet samt
förhindra ett ytterligare räntefall. Den kraftiga ranteuppgången i slutet av
året hängde samman med stigande omvärldsränlor samt en starkt ökad oro för den
inhemska ekonomiska ut-veckiingen.

Den svensl(a långa räntan (5-åriga statsobligationer) låg
vid årsskiftet 1988/89 på ungefär samma nivå som den korta. Vid åtstramningen
vårvintern 1989 steg både den korta och den långa räntan ungefär lika mycket.
Vid ränteuppgången i slutet av året höjdes däremot den långa räntan mer än den
korta.

1 slutet av år 1989 låg räntan på 5-åriga
statsobligationer på ca 13,1%. Aktiemarknaden uppvisade en fortsatt positiv
utveckling under 1989 även om ökningen av totalindex inte var i paritet med
ökningen 1988. Totalindex steg med 24 % under 1989, (alt jämföra med en ökning
om 51 % 1988). Den allmänna kursutvecklingen var mycket tast till mitten av
augusti 1989 då den hittills högsta noteringen tör totalindex registrerades.
Räknat frän årsskiftet 1988/89 innebar detta en kursuppgång med 35 %. Under de
tre följande månaderna sjönk kursnivån med 18%. Drygt hälften av detta
kursfall återhämtades under återstoden av 1989.

Vid slutet av 1989 uppgick den samlade marknadsvärderade
kapitalbehållningen inom hela AP-fonden till 387,3 mdkr. Det är en ökning med
23,8 mdkr resp. 6,5% (1988: 44,6 mdkr resp. 14,0%).

Fondkapitalets ökning i de tre första fondstyrelserna
uppgick till 11,3 mdkr (marknadsvärderat). Den totala avkastningen (18,7 mdkr)
bestående av räntenettot (36,2 mdkr), realiserade kursförluster (0,2 mdkr)
och den orealiserade negativa värdeförändringen i portföljen (-17,3 mdkr)
uppgick till 5,6%, beräknat på genomsnittligt disponerat kapital under året.
Eftersom en del av avkastningen används för att täcka pensionsutbetalningarna
(avgifter ./. pensionsutbetalningar) blev fondkapitalets ökning lägre än
avkaslt\ingen för de tre första fondstyrelserna. Övriga fondstyrelser bidrog
till ökningen i fondkapitalet i det totala ATP-systemet med 12,5 mdkr,
(marknadsvärderat). Av detta svarar kapitaltillskottet för 3,6 mdkr.
Kursuppgången på aktiemarknaden medförde att de orealiserade värdena i värdepappersporiföl
jema ökade med 6,7 mdkr.

AUmännti
pensionsfondens placeringar vid slutet av år 1989 resp 1988, efter
placeringsobjekt (marknadsvärden, procent).

Aktier m.m. 9%

Pennlngmartmads-placeringar
1%

Pennirigmaiknads-placeringar 2%

Fastigheter
1%

Aktier
m.m. 12%

Obligationer
m.m. 77%

Obligationer
m.m. 74%

s. 1983 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Iommell och real residtatrukning

för Allmänna Pensionsfonden 1989 Mkr (marknadsvärden)

Föista-trtdje fiärde-femte Löntagar- Summa

foTuistyrtlserrui foruistyrebema
fondstyrelserna

_______________ 19S9 1988 1989 19SS
1989 I9SS 1989 1988

NettoresulUt 3S 953 33 748 1 293 1 459 1
588 1 333 38 834 36 540

Ökning/minskning

tv ej TcaJiseiade

kunvinster/för-

hnsler 17 285 +6 140 -)-4 356 -K4 436 -t-2 318
-t-4 041 10 611 -t-14 617

Nominellt resultat

(inki orealiserade

vinster/förluster) 18 688 39 888 5 649 5 895 3 906
5 374 28 223 51 157

Uppindexering av

grundkapitalet med

konsumen t-

piisindex 18 381 16 232 328 274 903
635 -19 612 17 141

Realt resultat 287 23 656 5 321 5 621 3
003 4 739 8 611 34 016

Överföringar till

fondstyrelse I-m - 164 -146 450 -343 614 -489

Undciskott /över-

sJcoCt i förhÄllande

dll resultatkrav__ 28711 23 éSéH 5 137 5
475 2 553 4 396 7 997 33 527

II Första-tredje fondstyrelsens resultatkrav är här uttryckt
som att bibehålla grundkapitalet inflationsskyddat.

Real balansräkning för Allmänna Pensionsfonden 1989-12-31
Mkr (marknadsvärden)

Första-tredje Fjärde-femte Löntagar- Summa

forutstyrelsema fondstyrelserna fondstyrebema

TUlglngv

Banktillgodohavanden, kort-

histiga placeringar

6 370

1239

823

8 432

15 691

15
767

Värdepapper:

315 556

157

315
755

AJctier, konvertibla skuldebrev mm

299

22 779

22 677

45
755

lastiÄhcter

2568

SinnilU
Hllrftiffar

340 484

24 179

23 614

388
277

Skalder

Kortfristiga skulder

269

722

999

Fondkapital

340 476

23 910

22 892

387
278

wrav

Uppindexerat grundkapital

294 803

6340

15 234

316
377

Ackumulerat öveiskott från före-

glendeår

45 386

12 413

5 105

62
904

Arets underskott/överskott

287

5 157

2 553

7 997

Sanaiknldcr

340 484

24 179

23 614

388
277

203

Skr.
1989/90:137 Bilaga 9

Allmänna
Pensionsfondens fondkapital 19831989 (Mkr)

AP-fonden totalt

Första-trtdje Fjärde-femte LÖntagar-

fondstyrelsema foTidstyrelsema fondstyrehema

Fondkapital
31.12 1983 ansk. värde

219 312,6

3 075,5

222
388,1

Fondkapital
31.12 1984 ansk. värde

240 094,9

3 728,0

1 532,8

245
355,7

Fondkapital
31.12 1985 ansk. värde

259 596,5

4 121,8

2 892,6

266
610,9

fondkapital
31.12 1986 ansk. värde

280 989,4

5 609,8

6 087,3

292
686,5

Fondkapital
31.12 1987 ansk. värde

303 710,7

6 639,1

9 727,7

320
077,5

Fondkapilal
31.12 1988 ansk. värde

329 082,2

7 952,5

12 981,4

350
016,1

Fondkapital
31.U 1989 ansk. varde

357 627,1

10 231,1

16 551,1

384
409,8

Fondkapital
31.12 1986 markn. värde

273 124,2

12 125,8

7 590,1

292
840,1

Fondkapital
31.12 1987 markn. värde

297 693,4

11 526,0

9 708,3

38
927,7

Fondkapital
31.12 1988 markn. värde

329 217,4

17 275,3

17 004,2

363
496,9

Fondkapital
31.12 1989 markn. värde

340 476,8

23 910,2

22 892,5

387
279,5

Allmänna
Pensionsfondens totah placeringar 31.12 1989 (Mkr, marknadsvärde)

Första-tredje Fjärde-femte Löntagar- AP-fonden

fondstyrebema fondstyrelserna fondstyrelserna totalt

Penningmarknadsplaceringar Obligationer m m

6 369,9

274 206.2

41 350,4

298,7 2 568,4

1239,2 157,1

22 778,8

823,4 42,4

22
656,8

8 432,5

274 405,7

41 350,4

45 734,3 2 568,4

2.2 73.7

Reverslån, relinansieringslån Aktier, konvertibier och
optionsrätter m m Fastigheter

11.1

12.3

0,7

Summa
placeringar

324 793,6

24 175,1

23
522,6

372 491,3

100.0

Värdepappersportföljema
31,12 respektive år (Nikr)

FöTSta-tredie Fjärde-femte Löntagar-
APfonden

fondstyrelserna fondstyrelserna' fondstyrelserna___ totalt

31.12
1985:

Summa
marknadsvärde Summa anskaffningsvärde

31.12 1986:

Summa
marknadsvärde

Summa
anskaffningsvärde

31.12 1987:

Summa
marknadsvärde

Summa
anskaffningsvärde

31.12 1988:

Summa
marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde

31.12 1989:

Summa
marknadsvärde

Summa
anskaffningsvärde

178 860

7 546

3 079

189 485

192 952

3484

2 638

199 074

203 866

11250

7 053

222 169

211554

4 734

5 551

221 839

226 007

10 441

9 537

245 985

232 265

5 554

9 556

247 375

266 385

15 718

16 689

298 792

266 401

6 395

12 666

285 462

274 206

22 779

22 677

319 662

291 027

9 100

16 336

316 463

Innehav
av obligations-, partial- och förlagslån. Innehav av aktier, konvcrtibler och
optionscätter.

204

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

De
tre första fondstyrebema

Placeringskapacitet

ATP-systemets utveckling under 1989 innebar fortsatt höga
anspråk på fondens avkastning. Den del av pensionema som betalas med
fondförvaltningens avkastning uppgick till 11,6 mdkr, utgörande 16,7% av
pensionsutbetalningarna. (1988: 11.5 mdkr respektive 19,0%).

Resultatet av fondförvaltningen som den framgår av
resultaträkningen, uppgick i intäktsräntor till 36,3 mdkr (1988: 33,6 mdkr).
Ett sätt att mäta fondförvaltningens totalavkastning framgår av nedanstående
tablå.

1. Genomsnittligt disponerat kapital under året* (mark-

nadsvarde,
Mkr) 312 545 336 944

39
907 18 717

2. Avkastning (Mkr)

(varav)

33
499 36 171

-I-269
168

-1-6
139 17 285

Intäktsräntor/kostnadsräntor

Reavinstnetto

Förändring i
kursvärden

3. Totalavkastning. %(2) 12,8 5,6

(1) * Genomsnittlig balansomslutning = (summan av
månadsvärden) 12

Som framgår av ovanstående avkastningsberäkning ingår i
avkastningen såväl periodiserad ränta som realiserade och orealiserade
värdeförändringar i portföljen. Dessa har satts i relation till ett under året
genomsnittligt disponerat kapital, baserat bl a pä en marknadsvärdering av
portföljen. Det bör noteras att delta sätt att mäta avkastningen skiljer sig
fi3n del beräkningssätt som redovisas i avsnittet om portföljavkaslning på sid
10.

Beräknat som andel av fondkapitalet uppgick
avgiftsunderskottet (avgifler ./. pensioner) lill 3,4% vid slutet av 1989.
(1988: 3,5%). Denna andel motsvarar den reala av-

kastning som måste uppnås för att tillgångarnas reala
värde skall vara oförändrat.

Figuren på sid 10 är avsedd att schematiskt åskådliggöra
de kapitalflöden som ägt rum i fondförvaltningen under är 1989.

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick lill 340,5 mdkr
vid årets slut vilket är en uppgång med 11,3 mdkr (1988: 31,5 mdkr).

De tre första AP-fondernas kapitalflöden jämte
fondkapitalets utveckling i löpande priser åren 19601989 redovisas i tablån
nedan.

Den totala ÄTP-avgifters storlek uppgick lill 11,0% år
1989 vilket är en höjning med 0,4 procentenheter frän 1988. Av avgiften tillföres
0,2 procentenheter löntagarfonderna. För innevarande år har riksdagen beslutat
höja den lotala avgiftssatsen för ATP med 2 procentenheter till 13.0%.
Effekten av denna höjning på lönekostnaderna neutraliseras av en motsvarande
sänkning av folkpensionsavgiften.

Under 1989 beräknas den utbetalda lönesumman ha ökat med
närmare 11%. Det är en betydligt högre ökningstakt än vad som förutsetts.
Tillsammans med avgiftshöjningen på 0,4 procentenheter år 1989 har detta
inneburit en inte oväsentlig ökning av avgiftsinkomsterna. De uppgick år 1989
till 57,6 mdkr vilket är en ökning med 17,4% (1988: 49,1 mdkr resp. 11,8%).

Denna uppbyggnad av kapitaltillförseln till
löntagarfondema som författningsmässigt reglerats fram till slutäret 1990 har
hittills, framför allt genom vinstdelningsskatten, blivit högre än beräknat
varigenom betydande tillskott tillförts de tre första AP-fonderna.

fFondkapitalets
utveckling 19601989, (marknadsvärde, mdkr)

s. 1989 Kontrollera mot PDF

:'Avkastning

;'.
periodiserad l ä nta

i
ränkföiändring

frim
delfonder

'"Avgifter

['OvénkjutaiKle
löntagarfondsmedel

I
iVnsionsutbetalningar

Administrationskostnader

rTillvixt i (ondkapiuKmdkr)

'Procentuell förändring av fondkapitalet

bfondkapitj] (nurknadsväide)_

1960
1970 1980 1985 1988 1989

18,7

0,0

0,5

0,S

2,0 10,4 22.9 39,9

27,9

33,5

36,2

-5,0

6,4

-17,5

0,1

0,5

0,6

6,1

22,2

34,5

49,1

57,6

3,1

4,0

1,2

19,0

42,1

60,6

-69,2

-0,1

-0,2

-0,3

0,5

-0,5

6,8

13,4

15,1

31,5

11,3

23,0

10,0

7,0

11,0

3,4

35.9

Vä.i

245.3

329.2

340,5

Skr. 1989/90:137
Bilaga 9

s. 1990 Kontrollera mot PDF

När
kapilalförseln lill löntagarfonderna avslutas år 1990 beräknas, enligt nu
gällande kalkyler, löntagarfondemas tillförda kapital uppgå till ca 17,3 mdkr i
löpande priser. Vid ell oförändrat skatteuttag fram I o m år 1990 skulle
vinstdelningsskatten och arbetsgivaravgiften ha inbringat ca 18,5 mdkr utöver
de drygt 17 mdkr, vilket "överskott" tillföres de tre första
AP-fonderna, se diagram nedan. På grund av eftersläpningar i uppbordssystemet
inflyter medel två är efter inkomslåret 1990.

Pensiorjsutgiftema i ATP-systemet ökade under år 1989 med
14,2% till 69,2 mdkr (1988: 12,6% resp. 60,6 mdkr). Basbeloppet, som reglerar
värdesäkringen av pensionerna, höjdes från 25 800 kr till 27 900 kr eller med
8,1%, varav 600 kr i en engångshojning för att kompensera pensionärerna för
1982 års devalvering. För innevarande år har basbeloppet fastställts lill 29
700 kr eller en ökning med 6,5%.

För
administrationen av allmänna tilläggspensioneringen (förutom fondstyrelsernas
intema förvaltning) är ett flertal myndigheter och institutioner involverade.
Till dessa har år 1989 totalt 461 mkr utbetalats. Det är en uppgång med drygt
13 mkr sedan 1988.

Summan av de inflöden och utflöden av kapital som
relaterats ovan har inneburit nettoplaceringar år 1989 på 27,3 mdkr. Därutöver
har under året amorteringar förfall och inlösen i värdepappersportföljen uppgålt
till ca 24 mdkr i de långfristiga värdepappren och till ca 14 mdkr i de
kortfristiga placeringarna. Till detta kommer omplaceringar i
porfföljsammansättningen på ca 50 mdkr, som gjorts av placeringspolitiska skäl.
Sammantaget innebär detta att brut-loplaceringarna uppgick till 115 mdkr vilket
framgår av tablån nedan.

s. 1991 Kontrollera mot PDF

Första-tredje
fondstyrelsemas placeringar under 1988 och 1989

Bruttoplacerir;gar

Nettoplaceringar

(miljarder
kr)

1988

1989

1988
1989

Placeringar

152,1

114,9

23,5
27,3

obligationer, förlags- och reverslån

133,6

93,6

29,4
20,5

penningmarlcnadsplaceringar

18,5

18,4

-5,9
3,9

fastigheter m m

2,9

-
2,9

Löntagarfondemas
finansiering, utbetalda medel och av 13 fondstyrebema förvaltade medel (ack.
värden, mdkr)

IP'?;?!'®*-"»*'*;"'»''
'7rmrn'T'vwffftPms?*''f-'-',''-'':

influtna medel Ivrnsi ö elnmgs-skatt
+ avgifi)

utbetalda medel till l ö ntagarfonder

1984
' 1985 ' 1986 ' 1987 1988 1989 1990 1991 1992

Skr.
1989/90:137 Bilaga 9

Placeringspolitiken

De tre första AP-fondernas placeringspolitik för
värdepappersportföljen bygger på en värdering av tre portföljrisker; ränterisk,
likviditetsrisk och kreditrisk. Målsättningen är att med en given
sammansättning av dessa risker uppnå maximal avkastning i värdepappersportföljen.

Sammansättningen av olika typer av räntebärande
värdepapper i den svenska marknaden under senare år, kan sägas karaktäriseras
av en övergång från direkta lån till finansiering via penning- och obligationsmarknaden
med hjälp av olika typer av marknadspapper. Detta avspeglas i de tre första
AP-fondernas portfölj i en ökande andel obligationer och certifikat. I slutet
av 1989 uppgick obligationsportföljens andel av den totala räntebärande
portföljen till 84,8%, en ökning med 1,0% från 1988. År 1985 var andelen 79%.

På obligationsmarknaden var det framförallt bostadssektom
som Ökade sina volymer. Bostadsobligationer passar väl in i de tre första
AP-fondernas portfölj då de kredil-riskmässigt hör till de säkrare
placeringarna samtidigt som de handlas till en högre ränta än t ex
statsobligationer. Skillnaden i avkastning mellan femåriga stats- och
bostads-obligationer steg under 1989 med ca 0,3 procentenheter till ca 0,5%.
Bostadssektorns an del av de tre första AP-fondernas räntebärande portfölj
steg under året med ca 4,9% och uppgick i slutet av året till 59,4%.

Under 1989 minskade statsobligationsinnehavet med 5,1%
till 22,4% av de räntebärande placeringarna. Denna minskning följer till viss
del mönstret i hela obligationsmarknaden där statens andel under senare år har
minskat.

Den traditionella målgruppen för de tre första
AP-fondernas hittillsvarande direktlåne-givning utgörs av kommuner och
landsting samt kommunala bolag. Vid slutet av 1989 uppgick lånestocken till
denna sektor till 11,7 mdkr, vilket är en nedgång med 1,6 mdkr under året.

Vidare har en viss nyutlåning till mellanhandsinstitut,
främst bostads- och företags-finansierande institut, ägt rum under 1989. 1
stort amorteras dock denna stock successivt i takt med att tidigare lämnade
krediter förfaller.

Förutom utlåning till de nu nämnda län-tagargruppema har
de tre första AP-fondema numera även möjlighet att lämna direktlån til privata
svenska bolag. Dessa utlåningsmöjligheter är begränsade til! fem procent av
fondemas totala placeringar. Verksamheten har utvecklats positivt under 1989.
Totalt uppgår utlåningen per 1989-12-30 tiil 4,1 mdkr. I utlåningen ingår både
kortare lån (1-3 år) samt längre lån med speciell betalningsprofil.

De tre första fondstyrelserna fick under 1988

möjlighet att förvärva fastigheter. Under 1989 togs de
första stegen mot målet att på sikt bygga upp ett väsentligt fastighetsbestånd.
Fondstyrelserna förvärvade dels det börsnoterade fastighetsbolaget Anders Nisses
AB, dels gick fondstyrelserna in som delägare med en andel på knappt 20
procent i det nybildade bolaget Pleiad Real Estate AB.

Förvärvet av Anders Nisses AB utgör stommen för fondens
vidare aktiviteter på den svenska fastighetsmarknaden. Nisses fastighetsbestånd
har ett marknadsvärde på ca 4 mdkr. Geografiskt ligger tyngdpunkten i beståndet
i Stockholm med knappt 70 procent samt i Norrland med ca 10 procent. Vidare har
Nisses ungefär 20 procent i form av innehav i London. Den alldeles övervägande
delen eller ca 96 procent utgöres av kommersiella fastigheter.

För att tillgodose behovet av utländska fastighetsförvärv,
vid sidan av Nisses fastighetsbestånd i Löndon, deltog de tre första fondstyrelserna
i bildandet av ett nytt svenskt fastighetsbolag vid namn Pleiad Real Estate
AB. Delägarna i bolaget är förutom AB Volvo och de tre första fondstyrelserna,
SPP, PK-bankens pensionsstiftelse samt WA SA. Med undantag av det vid starten
tillförda beståndet av Volvofastigheter, kommer bolagets fortsatta verksamhet
att vara ut-landsorienterad. Pleiad Real Estate AB har under andra halvåret
1989 genomfört omfattande förvärv av fastigheter i utlandet.

Portfölj avkastningen

Under 1989 hade AP-fonden i sin portfölj en
totalavkastning, mätt enligt försäkringsbolagens modell, på 6,1 %. Denna
avkastning byggdes upp av 11,7 procentenheter i periodiserad ränta och 5,6
procentenheter i värdeförändring. Under 1989 påverkades avkastningen i hög
grad av den ränteuppgång som skedde i slutet av året vilken förorsakade den
negativa värdeförändringen. Som ett resultat av ränteuppgången har de värderingskurser
(huvudsakligen från Stockholms Fondbörs) till vilka portföljen värderas vid
resp. årsskifte justerats ned. I stort sett hela den värdeförändring som
redovisats är orealiserad och beror på nämnda ränteuppgång. Eftersom en
placerare av AP-fondens storlek måste ha stor andel långfristiga placeringar
blir en negativ värdeförändring en oundviklig följd när marknadsräntan stiger.
På motsvarande sätt hade fonden en orealiserad positiv värdeförändring under
de tre föregående åren.

Den periodiserade räntan hade sjunkit un

der ett antal år p g a att fonden nyplacerat

förfallande lån respektive gjort omplacering

ar i ett successivt sjunkande ränteläge. Den

na tendens börjar nu plana ut eftersom det

allmänna räntelägel under 1989 steg i för

hållande till tidigare år. -y

Skr.
1989/90:137 Bilaga 9

APfondens
avkastning 19861989, procentenheter

Obligationer

Lån______

Obligationer-t-lån-t-korta
placeringar

Obligationer

Un______

Obligationer-t-Iän-t-korta
placeringar

1986

Per.ränta värdef. 12,9 4,1 13,8

13,0 13,1 1988

Per.ränta värdef. 11,8 2,8 12.6 -0.2

11.9 2,3

1987

total per.ränta

17,0 12,1

13,8 12.8

16,1

12,2 1989

total per.ränta

14,6 11,6

12.4 12.5

11,7

14,2

värdef. total 0,6 12,7 0,1 12.8

0,5 12,7

värdef. total -6,4 5,2 -1.3 11.2

-5,6 6,1

Kapitalflöden 1989
(Marknadsvärden, mdkr)

208

Skr. 1989/90:137 Bilaga
9

med
förändringen i konsumentprisindex.

Ackumulerade reala
överskott/underskott i procent av fondkapitalet jämfört med
inflationsuppräknat grundkapital 19601989

Resultat 1989

Det bokföringsmässiga resultatet av förvaltningen av 13
fondstyrelsernas verksamhet är baserat på anskaffningsvärden ocfi påverkas
inle av orealiserade kursvinsler och förluster. Det bokföringsmässiga
resultatet 1989 blev 35 954 mkr (1988: 33 748). Se tabell sid 17.

Intäktsräntorna, 36 302 mkr, var 8,1% högre än föregående
år. Uppgången förklaras huvudsakligen av att den genomsnittliga
portföljstorleken under året varit drygt 20 mdkr högre än föregående år.
Marknadens genomsnittliga räntenivå på femåriga statsobligationen har år 1989
varit 11,3%, vilket är 0,1 procentenhet högre än under 1988. I posten ingår per
balansdagen upplupna ej inbetalda räntor m m. Dessa ökade från 13 997 mkr år
1988 till 15 076 mkr år 1989.

Övriga intäkter utgörs av avkastningen från
småföretagsfonden på knappt 4 mkr.

Nettot av realiserade kursskillnader vid avyttring av
värdepapper har under år 1989 uppgålt till 168 mkr (1988: 269 mkr).

Det reala resultatet innehåller också en post där det
bokföringsmässiga resultatet korrigeras för inflationen. Nuvärdet av de medel
som har tillförts fonden fram till och med 1988 års utgång jämte de medel som
tillförts under året 1989 (grundkapitalet) korrigeras

Ar 1989 har denna avsättning för att bevara
grundkapitalets köpkraft uppgått till 18,4 mdkr (1988: 16,2 mdkr). Vid
marknadsvärderingen per 1989-12-31 har portföljens kursvärden i förhållande
till anskaffningsvärdena förändrats med totalt 17,3 mdkr (1988: 6,1 mdkr)
under året. Del är främst nedgången i marknadsräntorna i slulel av årel som
har resulterat i den orealiserade värdenedgången.

Arets reala resultat blev 0,3 mdkr (1988: 23,7 mdkr).

För en långsiktig placerare är det emellertid inle
särskilt meningsfullt att tillmäta resultatet ett enskilt år någon större
vikt, snarare skall man i detta avseende betrakta den reala balansräkningen
där de ackumulerade reala resultaten sedan fondernas tillkomst kan utläsas. De
var 45,7 mdkr eller 13,4% av fondkapitalet vid utgången av 1989. (1988: 45,4
mdkr resp. 13,8%).

Diagrammet nedan utvisar att de ackumulerade resultaten
först år 1986 (bortsett från tidigt 60-tal) var så stora att balans erhölls mot
inflationens urholkning av grundkapitalet. Under åren 19731980 urholkades
fondkapitalet kraftigt av inflationen och de regleringar som påverkade fondens
place-ringsmöjligheler.

Reala ö ver/undersi(Ott
i % av fondkapital

Grundkapitalet q,

inflationsuppr ä knat

14 Rikstlagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr.
1989/90:137 Bilaga 9

Man kan också konstatera alt fr o m år realräntoma, som gjort all del
sammanlagda

1981 har de reala resultaten varit positiva de fondkapitalets realvärde har
kunnat åter-

enskilda åren. Det är dock de senaste årens ställas och öka.

goda resultat, främst beroende på de höga

Placeringamas
fördelning på låntagarkategorier ultimo december resp. år,
(anskaffningsvärden, procent)

N ä ringsliv
15%

Penningmarknadsplaceringar
1%

Staten 27%

Penningmarknads-placeringar 2% .g,y

N ä ringsliv 13%

Staten 22%

Bost ä der 54%

Bost ä der 59%

Placeringamas
fördelning efter placeringsobjekt ultimo december resp. år, (anskaffningsvärden,
procent)

Reversl ä n 1 F ö riagsl å n 1%

Penningmarknadsplaceringar 1%

Pennirigmarimads-placeringar 2%

Reversl å n 12% .tggkUm"' °°

F ö riagsl å n 1%i

Obligationsl å n B4%

Obligatk>nsl å n 84%

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Övriga
fondstyrelser

Riskkapitalmarknaden
1989

(Utdrag ur fjärde fondstyrelsens förvaltningsberättelse)

"1989 blev kursmässigl ytterligare ett starkt år för
Stockholmsbörsen. Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex
under 1987 och 1988 saml av totalindex och index för några av de viktigaste
branscherna månadsvis 1989.

Totalindex steg under året med 24 % (föregående år -1-51
%). Den allmänna kursutvecklingen var myckel fast till mitten av augusti då
den hittills högsta noteringen för totalindex 1.689 registrerade, vilket innebar
en kursuppgång med 35 % från årsskiftet. Under cje tre påföljande månaderna
sjönk kursnivån med 18 %. Drygt hälften av detta kursfall återhämtades under
återstoden av året.

Den branschmässiga kursutvecklingen under året var
påtagligt ojämnt fördelad. Väsentligt bättre än totalindex utvecklades Kemisk
Industri (-1-47 %) och Verksläder (-1-39 %), men också Rederier (-1-35 %) och
Förvaltningsbolag (-1-28 %) hade en gynnsam utveckling i förhållande till
marknadens genomsnitt. De båda förstnämnda branscherna är överrepresenterade
i fjärde fondens portfölj, medan de senare branscherna är underrepresenterade i
poriföljen. Såväl Handelsförelag (-t-11 %) som Skogsindustri (6%) minskade
sill börsvärde under året. övriga branscher visar en kursuppgång på 1219 %.

För enskilda aktier var utvecklingen än mer skiftande. Del
är svårt att urskilja några generella tendenser. Möjligen kan man påstå alt
intemationellt verksamma förelag, företrädesvis verkstads- och läkemedelsbolag
t ex Ericsson, Astra och Alfa-Laval, har haft en gynnsam kursutveckling medan
cykliska och hemmamarknadsberoende företag utvecklats sämre.

Den registrerade aktieomsältningen vid Stockholms Fondbörs
(A:I- och A:ll-lisloma) minskade från 115.4 mdkr 1988 till 112.8 mdkr 1989.
Därmed sjönk aktieomsättningen för Iredje året i rad. Eftersom omsättningen
innehåller såväl en pris- som en volymkomponent, är omsättningshastigheten etl
mer relevant mått på affärsaklivi-lelen. Omsättningshastigheten beräknas månadsvis
av fondbörsen. Under 1989 registrerades en omsättningshastighet på 16 %,
jämfört med drygt 20 % för 1988. Affärsak-livilelen mätt på detta sätt
ligger därmed nära den nivå som uppmättes i början av 80-talet.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska aktier
ökade till 21.9 mdkr (15.3 mdkr). Om man jämför med genomsnittet av dessa köp
och försäljningar med den i Sverige registrerade omsättningen, så steg denna
relation till knappt 10% (7). Det är glädjande att denna relation efter ett par
års tillbakagång ånyo stiger eftersom innebörden av detta är att
kommunikationen mellan den inhemska och de utländska marknadema
stabiliserats. A andra sidan bör påpekas att omsättningen i vissa fria aktier
är betydligt större i London än i Stockholm. För tredje året i rad
nettoimporterades svenska aktier från utlandet. Nettoimporten uppgick till
måttliga 1.9 mdkr (2.7 mdkr).

Avvecklingen av valutaregleringen i början av årel ledde
till en nästan explosionsartad ökning av gränshandeln för utländska aktier.
Sålunda ökade den sammanlagda exporten och importen av utländska aktier från
13.9 mdkr till 60.3 mdkr. Totalt nettoimporterades utländska aktier för 27.9
mdkr (3.1 mdkr).

När dessutom gränshandeln för räntebärande instrument
liberaliserades i mitten av 1989 uppstod nya stora kapitalflöden. Sålunda
köptes och såldes nominella värdepapper för sammanlagt närmare 110 mdkr enligt
Riksbankens statistik. Härav svarade kronobligationer för 65 mdkr. Nettoexporten
av obligationer lill utlandet uppgick till 36 mdkr. Tendensen under året har
varit att svenska placerare ökar den relativa andelen utländska tillgångar i
sina portföljer (utländska aktier vartill också skall adderas stora utländska
fastighetsinvesteringar) på bekostnad av nominella tillgångar.

Optionshandeln ökade betydligt jämfört med föregående år.
Ökningen var helt hänförlig till handeln med aktieoptioner för vilka
omsättningen steg från 1.9 mdkr till 4.5 mdkr. Indexoptionshandeln sjönk
däremot från 5.2 mdkr till 4.7 mdkr.

Diagram 2 visar kursutvecklingen för elt urval utländska
börser mätt i lokal valuta från årsskiftet till årsskifte för 1988 och 1989.
Den dollarbaserade världsindexutvecklingen under 1989, enligt lidskriften
Morgan Stanley Capital Intemational, återges också i diagrammet. I grova drag
kan sägas att kursutvecklingen på de flesta internationella aktiemarknaderna
var mycket gynnsam under 1989. Sålunda steg de, med börsvärdet som måttstock,
största marknaderna Tokyo, New York, London, Frankfurt, Paris och Toronto
med mellan 17 och 39 procent mätt i lokal valuta.

Skr. 1989/90:137 Bilaga
9

Det loiala
marknadsvärdet på de svenska börsbolagen vid det senaste årsskiftet 774 mdkr
innebär en värdering väsentligt överstigande förelagens justerade egna kapilal.
Under senare år har en sådan värdering inte varit ovanlig, men det förtjänar
all påpekas att aktiemarknaden i ett sådant kursläge förväntar sig att
företagens avkastning på eget kapilal långsikiigi inte bara skall uppgå till
den riskfria marknadsräntan plus etl risklillägg utan dessutom ge en avkastning
därutöver.

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt
noterade förelag steg till 4.1 mdkr (3.4 mdkr). Härav uppgick nyemissionerna
till 2.2 mdkr (2.3 mdkr). 6 (12) bolag introducerades på A- och OTC-listoma
lill ett sammanlagt belopp av 1.9 mdkr (1.1 mdkr).

Under 1989 tillfördes Stockholms Fondbörs 9 (9) nya bolag.
16 (15) bolag avfördes från notering på grund av uppköpserbjudanden. Antalet
OTC-noterade minskade med 1, sedan listan tillförts 5 (10) bolag och 6 (8) bolag
avförts från notering."

Fondemas
placeringskapacitet

Fjärde och femte fondstyrelserna kan som kapitaltillskott
(ackumulerat) vardera erhålla högst 1 % av de tre första fondstyrelsernas
sammanlagda fondkapilal, beräknat som anskaffningsvärde vid utgången av föregående
år. För år 1990 uppgår detta maximum för vardera fonden lill 3 576 mkr. eller
totalt 7 152 mkr. Det t.o.m. 1989 faktiskt rekvirerade kapitalet uppgick för de
båda fondema till sammanlagt 3 500 mkr, varav

3 000 mkr för fjärde fonden och 500 mkr

för femte. Under 1989 hade sammanlagt

1 150 mkr rekvirerats. För fjärde fonden

kvarstår således beräknat på dagens

fondkapital 576 mkr och för femte fon

den 3 176 mkr.

De fem löntagarfondema disponerar dels en mindre del av
det löpande avgiftsuttaget för ATP (0,2 procentenheter av det f.n. till 13
procent uppgående ullaget), dels en särskild vinslskalt (vinsldelningsskalt).
Tillförseln till fondema är maximerad lill ett grundkapital som slulåret 1990
får uppgå till 17 260 mkr; för 1989 var gränsen för grundkapitalet satt till
14 290 mkr. De lill de fem löntagarfondema destinerade medlen har blivit
betydligt lägre än inkomsten från vinstskatten och jämte den till
löntagarfondema destinerade delen av ATP-avgiflen (0,2 procentenheter).
Skillnaden tillfaller 13 AP-fondema. (Se diagram sid 00). Under 1989
rekvirerade löntagarfondema 2 432 mkr; för 1990 uppgår rekvisilionema maximall
till

4 228 mkr.

AP-fondens sammanlagda aktieplacerings-kapacitet
(=ökningen av slyrelsemas gmndkapital) uppgick för 1989 till 3 582 mkr (1988:2
264 mkr). Vid utgången av

1989
uppgick summan av det till de aktie-placerande fondemas tillskjutna grundkapitalet
till 16,5 mdkr (1988: 13,0 mdkr). Detta gmndkapital hade per den 31/12 1989 i
löpande priser växt lill 45,5 mdkr.

Regler
för fondemas placeringspolitik

Principema för de olika fondstyrelsernas placeringar är
desamma. Placeringama skall enligt fondreglementets § 4 syfta lill all förbättra
riskkapilalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.
Fondmedlen skall placeras så alt kraven på god avkastning, långsiktighel och
riskspridning tillgodoses.

För samtliga fonder gäller att de placerar i aktier i
svenska aktiebolag, konvertibier eller motsvarande skuldebrev förenade med
optionsrätter, riskkapital i kooperativa företag och andelar i svenska
kommanditbolag.

Fjärde och femte fondslyrelsema har därutöver rätt alt
förvärva standardiserade köp-och säljoptioner avseende aktier, aktier i utländska
aktiebolag (upp till 10 procent av förvallade medel). Fjärde och femte fondslyrelsema
har ocksä möjligheter att placera medel i en del nya riskkapitalinstmment samt
även i långfristiga räntebärande värdepapper.

Kapitalandelar
och rösträtt

Innehavet av aktier i elt börsnoterat aktiebolag får för
fjärde och femte fondstyrelserna ej överstiga 10 % av röstetalet; för de fem
löntagarfondema är motsvarande begränsning för varje fond salt till 6 % av
röstvärdet. Det sammat\lagda röstvärdet av AP-fondemas aktieinnehav i ett
börsnoterat bolag kan därmed maximall uppnå 50 %. Begränsningen av röstetalet
gäller aktier i börsnoterade aktiebolag. För fondemas placeringar i onoterade
aktier, uppgående 1989 till sammanlagt 859 mkr eller 3,3 % (bokförda värden;
1988: 984 mkr), gäller inle någon sådan begränsning.

Fjärde och femte fondstyrelsen och de fem löntagarfondema
har i egenskap av betydande aktieägare i ett stort antal bolag att mer eller
mindre direkt utöva ägarinflytande. Fondslyrelsema har primärt sill långsikliga
avkastningsintresse att bevaka men måste därutöver, när aktieinnehavens storlek
påkallar, också utöva sitt inflytande med hänsyn lill berörda bolags intressen
och lill hela aktiemarknadens funktionssätt. Hur ägarinflytandet används i
olika situationer är en fråga för respektive fondstyrelse.

Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudregel att en
aktieägare inle kan fördela röst-

Skr. 1989/90:137 Bilaga
9

rätten
forell aktieinnehav på flera ombud. Ett undantag från denna regel har dock
införts för de aklieplacerande delfondema inom AP-fonden. f-Iärigenom kan varje
enskild fondstyrelse självständigt utöva sitt ägarinflytande i bolag, där fler
delfonder är representerade. Dessutom möjliggörs överlåtelse av hälften av
rösträtten som följer med eft visst aktieinnehav från löntagarfond lill lokala
fackliga ombud. Det är därvid de fackliga organisationerna som har att la
initiativ om man önskar utöva delar av löntagarfondemas ägarinflytande i det
egna bolaget. Så har också regelmässigt skett vid en rad bolagsstämmor under
1989. Rösträtten för fjärde och femte AP-fondens aktieinnehav regleras inle i
särskild ordning i fondreglementet. Dessa fondstyrelser har således ingen
skyldighet all fördela ut rösträtt men kan på eget initiativ överlåta representation
och rösträtt på lokala fackliga ombud, en möjlighet som i vissa fall också
utnyttjats.

Avkastningskrav

Del avkastningskrav som de aklieplacerande fondstyrelserna
är ålagda enligt fondregle-menlel (28 §), är satt till 3 % av det tillskjutna

inflationsuppräknade
kapitalel (grundkapitalet). Inflationsuppräkningen sker med den prisstegring
som inträffat sedan tidpunkten då medlen tillförts fondstyrelserna. Avkastningskravet
är utformat dels som ett år/ig( flödeskrav, dels som ett långsiktigt avkastningskrav.
Rödeskravet innebär att varje fondstyrelse lill förstatredje AP-fondstyrelsema
skall inleverera ett belopp beräknat som 3 % av nuvärdet av gmndkapitalet.
Denna inleverans uppgick 1989 för de aklieplacerande fondema sammanlagt till
614 mkr (1988: 489 mkr). Det bokföringsmässiga resultatet före övrföring
uppgick 1989 sammanlagt lill 2 881 mkr (1988: 2 792 mkr).

Det långsiktiga avkastningskravet innebär ett krav på alt
bibehålla gmndkapitalets realvärde. Vid beräkningarna utgår man från det
nominella resultatet och lar hänsyn lill förändringama i den dolda reserven i
värdepappersportföljen. Förändringen i den dolda reserven blev 6 674 mkr
sammantaget för de aklieplacerande fondema under 1989. Det sammanlagda reala
resultatet för 1989, utöver vad som åtgick för alt bibehålla gmndkapitalets
realvärde, blev 7 710 mkr (1988: 9 871 mkr).

Totalt

iäntagarfondstyrelsema

-(-637
-1-489

-(■325

-(-264
-(-602 -(-6 674

547

709

323

Grundfakta
för övriga fondstyrelser 1989, Mkr

Fjärde ________________________ Femte

_____________________________ fondstyrelsen fondstyrelsen

Syd-

Fond

Tre-

Mellan-

Nord-

fond

Väst

Fond

svenska

fond

500

2858

2 858

2858

1600

2 858

16
532

501

4546

5 075

4788

3436

5 048

46
803

468

4 402

4 910

4786

3 552

5 028

45
456

1118

1589

1222

949

1461

20
018

Tillskott av grundkapital* (ackumulerat frin starten) 3
000

Fondkapital vid årets slut (marknadsvärde) 23 409

Värdepappersportfoljen vid årets slut (marknadsvärde) 22
310 Dold reserv i värdepappersportfoljen** vid årets slut 13 680 Förändr. av
dold reserv i värdepappersportföljen

under året +i 357

Realt
resultat år 1989 efter överföring

till 13
fondstyrelserna_____________ 5 160

' NomineUa
belopp. ** Skillnaden mellan maiicnadsvärdcn odi anskaffninsväiden.

213

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Sammanfattning
av

de
aklieplacerande AP-fondemas innehav:

Svenska
aktier

Börsnoterade Icke börsnoterade

Bokf.v.

1989

Markn.v.

Bokf.v.

1988

Markn.v.

23 811 859

43 831 864

17 394 984

30 661 965

Utländska
aktier

Övriga svenska värdepapper Summa

718

640

738

25
428

45 448

19
054

32
399

AP-fondens
och försäkringsbolagens andel av börsregistrerade aktier

(mdkr)
1982 % 1985 % 1988 %

1989

AP-fonden
4 3 11 4 32 5
Försäkringsbolag 14 10
31 11 98 16

46 141

6 19

ToUlt
börsreg. aktier 136 100 285
100 614 100

744

100

Aktiemarknadens utveckling, kursförändring

1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

(general index) -1-99 - 11 -(-25 -f 51
- 7 -1-51 -(-24

Emmissions- och introduktionsvolym år 1989 (1988) 4,1
(3,4) varav nyemission 2,2 (2,3) och introduktioner 1,9 (1,1)

Köp och försäljning av aktier från och till utlandet
(mdkr)

1988 1989

s. 215 Kontrollera mot PDF

Totalt

Varav
utländska aktier

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Fondstyrelsernas förvaltningsberättelser i sammandrag

I det följande redovisas resultat- och balans- räkningarna och resp. délfonds
särskilda

räkningar för AP-fondens styrelser avseende värdepappersredövisning. AP-fondens regle-

1988 och 1989 samt vissa uppgifter om pla- mente föreskriver att tillgångarna skall bok-

ceringsinriktning och värdepappersinnehav föras till anskaffningsvärden. Fr o m verk

per 31.12 1989. På sid 1819 redovisas upp- samhetsåret 1988 skall även en real redovis-

gifler för de tre första fondstyrelserna, på ning
av tillgångarna göras. En lotalsam-

sid 2021 för fjärde fondstyrelsen, på sid manställniiig
över samtliga tio delfonders

2223 för femte fondstyrelsen och på sid kapitalbehållning,
nettoresultat och placera-

2425 återfinns löntagarfondslyrelsernas de
medel återfinns i de inledande tabellerna

siffror i ett sammandrag. Därutöver redovi- på
sid 56. For rrter detaljerade uppgifter

sas moisvarande siffror för löntagarfonder- om
fondförvaltningen hänvisas till respekti-

na var för sig (sid 26 ff). ve delfonds årsredogörelse för 1989.

De av respektive delfond förvaltade medlen har placerats
på sätt som framgår av balans-

215

s. 216 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Resultaträkning

1989 1988

Intäkter

Intaktsrantor

Obligationer

30 275 558

26
787 198

Partialbevis

1231

1618

Förlagsbevis

296 125

297
911

Reverser

5 071 874

5 614
151

Refinansieringslän

113 224

195
428

Penningmarknadsplaceringar

394 978

551
130

Övriga intaktsrantor

149 490

123
719

36 302 480

33
571 155

övriga
intäkter

4 029

3 879

Kurskillnader
vid avyttring av värdepapper

471760

808
981

Summa
intäkter

36 778 269

34
384 015

Kostnader

Kostnadsrantor

131 733

72
359

Inköpskostnader

21458

Administrationskostnader

31329

22
981

Kursskillnader
vid avyttring av värdepapper

640
103

540
301

Summa
kostnader

824
623

635
641

Arets
resultat

35
953 646

33
748 374

Realt resultat

Nettoresultat enligt ovan 35 953 646 33 748 374

Ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster 17 285 494 6 139 735

Avsättning för bevarande av grandkapitalets köpkraft 18 381 403 16 232 025

Arets reala resultat 286 749 23 656 084

216

s. 217 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

1989

1988

BoHv.

Markn.v.

Bokf.v.

Morlbi.D.

TiDglngar

BanktiUgodohavanden

604 140

646 503

646
503

Penningmailuudsplaoeringar

5 765 788

1223 988

1223
988

Räntefordringar
m m

15 076 352

15 076 352.

13 997 194

13
997 194

Fordran
i delfondema

614 580

614 560

489 501

489
501

Värdepapper:

Obligationer

287 935 036

271140
540

263
862 216

263
856 738

Pirtjalbevis

14 850

12 486

20113

17
363

Forlagsbevis

3 077 182

3 053196

2 518 608

2 510
548

Reverser

40 868 502

40 539 054

45 029 555

45
181043

811 313

1323 793

1323
793

listigheter:

Pågående förvärv

2 567 765

Aktier i fastighetsbolag

282170

rastigheter

620

Aktier
i PMC

16 500

Jiuinnui
ffflflltngB''

357 634 798

340
484 504

329112
091

329
247 291

Skulder

Ränteskulder

2 528

2 527

20 343

20
343

Övriga
skulder

5 194

5194

9563

Fondkapital

Enl. baUmsrähting föreg. år

Tillskjutet grundkapital

43 706 026

53 891 343

(varav reserverade löntagar-

fondsmedel)

(4 465 609)

(1 387 613)

Ackumulerat överskott

285 376158

249
806 569

Indexuppraknat grundkapital

283
831139

275
963 214

Ackumtderat reaJ.t resultat

45 386 246

21
730 162

Summa fondkapital föreg. år

329 082 184

329
217 385

303
697 912

297
693 376

Avgifter

57 624 927

49 074 694

./. pensionsmedel

69
178 217

60
558 344

./. adm. bidr.

461066

447 948

28 544 892

11259 398

25 384 273

31524
009

357 627 077

340
476 783

329
082185

329
217 385

357 634 798

340
484 504

329112
091

329
247 291

Vinstdelningsskatt

LSntagaifondsavgifter

./. rekv. lontagarfondsmedel

Summa tillskjutet grundkapital

Indexuppiäknat grundkapital Överföring din delf ondöna
Arets bokf. överskott Ants reala överskott Ökning (ondkapital innev. ir Summa
fondkapital totalt

Summa ikoldcr odi fondkapital

(12 014 356)

S333 730

1089 292

-2 432 000

(3 991 022)

8 023 334

10 358 069

614 580 614 580

35 953 646

286 749

(11 931 598)

4 408 649

933 347

2 264 000

(3 077 996)

8 853 602

7 378 424

489 501 489 501

33 748 374

23 656 084

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Fjärde fondstyrelsen

Resultaträkning (tkr)

1989

1988

Bokföringsmässigt resultat

274
266 157 894

351786
168 212

./.lO
531

./.Il
421

509 467

844 150 ./.27 826 ./.39 662

420
739

1 182 516 ./.47 798 ./.96 164

1286 129 ./.160 260

1459 293 ./.145 873

1125 869

1313
420

1286 129 4 357 866

1459 293 4 435 576

5 643 955

./.323 250

5 894
869

./.274
167

5 320 745 ./.160 260

5 620
702

./.145
873

5 160 485

5 474
829

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader
Förvaltningskostnader m m Röidseiesultat

Realisationsvinster

Realisationsföriuster

Nedskrivning

Avsättning till riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse IHl

Överföring till fondstyrelse IID

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse IIII
Förändring av ej realiserade vinster/föriuster Resultat inklusive ej
realiserade vinster/föriuster Avsättning för bevaiande av grundkapitalets
köpkraft Realt resultat föie överföring till fondstyrelse IIII (överföring
till fondstyrelse IIII övcnkatt/undenkott i (öilOIlande till nsultatkrav

Balansräkning (tkr)

1989

1988

Bokf.v.

Markn.v.

Bokf.v

Markn.v.

Tillgångar

BanktiUgodohavanden

407 669

106 888

106
888

Permingmarknadsplaoeringar

782 018

1 337 289

1 337
289

Räntebärande
värdepapper

157 145

311 057

311
057

Fondlikvider

Förutlwtalda
kosliuder

och
upplupna intäkter

2 421

1618

övriga
fordringar

Aktier

8 473 811

22 124 411

6 196 405

15
438 760

Konvertibla
skuldebrev.

lån
med optionsrätter etc

156 214

186 204

198 574

278
943

Inventarier
m m

Summa
tillKänsar

9 979 278

23 659 868

8 151 831

17
474 555

Skulder
och fondkapital

Fondlikvider

120

Upplupna
kostnader

och
fömtbetalda intäkter

9 947

7 198

övriga
skulder

675

1 114

1114

Skuld
tUl fondstyrelse l-III

160 260

145 873

145
873

Riskreserv

80 000

45 000

45
000

Fondkapital:

Tillskjutet
grundkapital

3000 000

2 350 000

Uppindexerat
grundkapital

5 835 675

4 862
425

Ack.
överskott frän föreg. år

5 602 527

4 289 106

Ack.
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

12 412 826

6 937
996

Arets
nettoresultat

1 125 869

1 313 420

Arets
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

5 160 485

5 474
829

(Summa
fondkapital)

(9 728 396)

(23
408 986)

(7
952 526)

(17
275 250)

Summa
skulder odi fondkapital

9 979 278

23 659 868

8 151 831

17
474 555

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Fjärde fondstyrelsen

Sammanfattning av värdepappersportiol)en per 31.12 1989

1989 ______ 1988

_ ________________________ Bokf.v.___ Markn.o._____ Bokf.v. Markn.v

Svenska
aktier-

noterade»

7 913 468

21 568 751

5 564 643

14 808
208

onoterade

523 237

595 548

dotterbolag m m

övriga
svenska värdepapper

noterade"

49 521

79 658

98 787

179 156

onoterade

103 843

99 787

Utländska
aktier

39 956

35 126

36 214

35 004

Summa

8 630 025

22 310 615

6 394 979

15 717
703

'' Officiellt Iwrsnoterade eller på aimat sätt noterade.

Fondens
fem största engagemang per 31.12 1989

Bolag
Marknadsvärde (tkr)

Rostandel
%

1.
Astra
2 710 000

7,3

2.
ASEA
1 828 000

3,8

3.
Ericsson
1 479 000

0,0

4.
Skånska
1 440 000

2,8

5.
Volvo I
363 000

6,4

Plaoeringamas
bianschfÖrdelning''

(Procent)____________________

Verkstadsindustri

Kemisk-
och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets-
och byggföretag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsl>olag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga
företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

1988

1989

100

Citat ur fjärde fondstyrelsens årsredovisning.

*
"Fondens
grundkapital får fr o m 01-07-88 uppgå till högst 1% av första-tredje
fondstynel-semas tillgångar eller omkring 3.3 mdkr vid årsskiftet 1989/90.

*
Fonden har
rekvirerat 650 mkr varefter gnrndkapitalct vid irsskiftet uppgår till 3.000 mkr.

*
Fondens
tillgängar upptagna till marknadsvärden uppgick vid irsskiftet till 23.7 mdkr
mot 17.5 mdkr vid ingången av iret.

■ Fonden köpte imder 1989 värdepapper för 3.4 mdkr
och sålde för 2.0 mdkr.

*
I nyemissioner
placerades 174 mkr, varav 74 mkr i icke börsnoterade företag.

*
Fondens
engagemang i onoterade företag minskade med 68 mkr under 1989. Det totala
investerade Inloppet i onoterade företag uppgick till 627 mkr.

*
Resultatkravet
uppfylldes med bred marginal. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden
överträffat resultatkravet - att bibehilla grundkapitalets realvärde och ge en
ärlig utdelning pi detta med 3% - med över 17 mdkr.

*
Aktiekurserna
steg imder 1989 med 24%. Index för fondens portfölj steg med drygt 32%."

219

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Femte
fondstyrelsen

Resultaträkning
for perioden 890701891231 (tkr)

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader
Förvaltningskostnacter m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsforluster

Nedskrivning

Avsättning
till riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse IIII

överföring
till fondstyrelse IDI

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse IIII
Föländring av ej realiserade vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade
vinster/föriuster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt
resultat före överföring till fondstyrelse Im överföring till fondstyrelse
IIII övcnkott/undeiskDtt i iorhillandc tiD resultatkrav

Balansräkning (tki)

I9S9

8154

./.5 ./.2 694

5455 1429 ./.144

6 740 ./.4 070

2 670

6 740 ./.I 441

5 299

./.5 019

280 ./.4 070

./J790

Tillgängar

Banktillgodohavanden

Penningmarktuidsplaoeringar

Räntebärande
värdepapper

Fondlikvider

Fönitbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

övriga
fordringar

Aktier

Konvertibla
skuldebrev,

lån med
optionsrätter etc

Inventarier
mm

Summa tillgingar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna kostnader

och fömtbetalda intäkter

övriga skulder

Skuld till fondstyrelse IIII

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Ack. överskott frin föreg. ir

Ack. överskott/underskott i

förhållande lill resultatkrav

Arets nettoresultat

Arets överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

(Summa fondkapital)

Summa skulder och fondkapital

Bokf.v.

1989

Marfcn.o.

779
48 737

779 48 737

883

469
588

468
147

1011

519
557

520 998

13376

13 376

665

217

4 070

500 000

505 019

2 670

./.3 790

(502 670) (501229)

519
557

520 998

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Femte fondstyrelsen

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12 1989

1989

___________________________ Bokf.v.___ Markn.v.

469 588

Svenska
aktier:

noterade"

onoterade

dotterbolag m m övriga svenska värdepapper

noterade"

onoterade Utländska aktier

469 588

Summa

' Officiellt börsnoterade eller på annat säll noterade.

468 142

468 147

Löntagarfondemas
fem största engagemang per 31.12 1989

Bolag
Marknadsvärde (tkr)

Röstandel
%

1.
Skånska 76
072

0,13

2.
Volvo
66 172

0,05

3.
AGA 47
647

0,22

4.
STORA
45 087

0,20

5.
Electrolux 38
920

0,01

Plaoeringamas
branschfordelning'

(Procent)

1989

1988

Verkstadsindustri

Kemisk-
och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets-
och byggföretag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga
företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

100

Citat ur femte fondstyrelsens årsredovisning.

"Femte AP-fonden ingår i Allmäima pensionsfonden.
Fondens uppgift är att förvalta medel, som används för att huvudsakligen
förvärva aktier. Femte AP-fonden har därmed samma inriktning och uppgifter som
fjärde AP-fonden och är underkastad samma regelsystem. Femte AP-fonden har
tilldelats liögst 1% av del sammanlagda anskaffningsvärdet för de medel som
första-tredje fondstyrelserna förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades ir 1988. Kansliet
upprättades i augusti 1989 och fonden tilldelades 500 MSEK för 1989, varav 470
MSEK placerats i aktier. Femte AP-fonden skall till föista-tredje
fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning på 3%. Hänsyn tas till
hur länge kapitalet har disponerats."

221

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första-Femte löntagarfondstyrelsema

Resultaträkning
(tkr)

Boldöringsmiissigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader
Förvaltningskosmader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättiung
till riskreserv

Resultat före överföring HU fondstyrelse Iin

överföring
till fondstyrelse IIII

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat
före överföring till fondstyrelse IIII Förändring av ej realiserade
vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster
Avsättning för bevaiande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före
överföring lill fondstyrelse IIII överföring till fondstyrelse IIII
överskott/underskott i förhållande UU resultatkrav

Balansräkning (tkr)

1988

1989

381460

176 097

./.I 228

./.34 513

268 541

121930

./.456

./.26
385

521 816

1 119 857

./.27 345

./.865

./.25 000

363 630

1011407

./.35
328

./.854

./.5 500

1588 463 ./.450 251

1333 355 ./.343 628

1138 212

989 727

1588 463 2 318 090

1333 355 4 041202

3 906 553 ./.903 522

5 374 557 ./.635 417

3 003 031 ./.450 251

4 739 140 ./.343 628

2 552 780

4 395
512

1989

1988

Bokf.v.

Markn.v.

Bokf.v

Markn.v.

TiUgångar

Banktillgodohavanden

307 806

533 877

Penningmarknadsplaceringar

515 569

136 427

Räntebärande
värdepapper

42 428

Fondlikvider

36 338

64 119

Fömtbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

16 461

13 713

övriga
fordringar

12 390

16 589

Aktier

15 780 396

22 146 513

12 346
778

16 350
252

Konvertibla
skuldebrev.

lån med
optionsrätter etc

555 549

530 308

319 501

338 812

Inventarier
m m

6 292

6 587

Summa
tiUgångar

17 273 229

23 614 105

13 480
019

17 502
804

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skulder
och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna
kostnader

och
fömtbetalda intäkter

övriga
skulder

Skuld till
fondstyrelse 1III

Riskreserv

Fondkapilal:

Tillskjutet
grundkapital

Uppindexerat
grundkapital

Ack.
överskott frän föreg. år

Ack.
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

Arets
nettoresultat

Arets
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

(Summa
fondkapital)

Summa skulder och fondkapilal

82 911

112 484

16 094 117 364 450 251

55 000

16 094 117 364 450 251

55 000

8 314

4 196

343 628

30 000

8 314

4 196

343 628

30 000

13 031 825 2 381 572

15 234
445

10 599 825 1 391 845

11 898
922

1 138 212

5 105 260

989 727

709 748

(16 551 609)

2 552
780 (22 892 485)

(12 981
397)

4 395
512 (17 004 182)

17 273 229

23 614 105

13 480 019

17 502
804

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första-Femte löntagarfondstyrelsema

Sammanfattning av värdepappersportfoljen per 31.12 1989

3989 1988

Bokf.v.___ Markn.v._____ Bokf.v. Markn.v

Svenska
aktier:

noterade"

15 428 292

21 793 665

11 830 054

15 853
107

onoterade

335 577

340 553

388 404

370 395

dotterbolag m m

7604

7 604

6 150

övriga
svenska värdepapper

noterade"

366 340

336 887

394 639

412 401

onoterade

198 132

198 111

47 032

47 011

Summa

16 335 945

22 676 820

12 666 279

16 689
064

"Officiellt börsnoterade eller på annat sätt
noterade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Löntagarfondemas fem största engagemang per 31.12 1989

Bolag__________________________________ Marknadsvärde
(tkr) Rostandet %

1 903
474

1 145
472

1
000.723

507.522

472.550

3,478

3,265

0,01

0,904

1,0

1.
Volvo

2.
Astra

3.
Ericsson

4.
Skånska

5. ASEA

Placeringamas
bränschfÖrdelning"

(Procent)____________________

1989

Verkstadsindustri

Kemisk-
och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets-
och byggbolag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsholag

Banker

Dataförelag

Övriga
företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkels utvärderingsrapport.

29 6

14 4 4 2 9 8 O

100

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första
löntagarfondstyrelsen-Sydfonden

Resultaträkning
(tkr)

1989

1988

1989

1988

Bokf.v.

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v.

Taigingai

Banktillgodohavanden

68 432

324 867

324
867

Penningmarknadsplaoe-ingar

215 000

Räntebärande
värdepapper

Fondlikvider

14 373

Föruttjetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

348

121

övriga
fordringar

353

Aktier

3 271 604

4 390 044

2 513 736

2 994
581

Konvertibla
skuldebrev,

län
med optionsrätter etc

11596

13 158

13
158

Inventarier
m m

585

363

Summa
tiUgångar

3 582 291

4 700 731

2 852 245

3 333
090

Bokföringsmässigt
resnhat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader
m m

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsföriuster

Nedskrivning

Avsättning
till riskreserv

i?esultat före överföring tUl fondstyrelse IID

(!!>verföring
till fondstyrdse IIII

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat
före överföring till fondstyrelse Im Föiändiing av ej realiserade
vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före
överföring till fondstyrelse IIII överföring till fondstyrelse IIII
överskott/underskott i förbiilande till resultaduav

Balansräkning (tkr)

77
012

57187

./.59

./.7
108

57 257

22 241

./.81

./.6 285

127
032

73132

101106
./.15 282

228 489

./.6 199

./.5 000

207 856 ./.98 802

295 422

./.75
198

109 054

220
224

207 856 637 595

295 422 668 284

845 451 ./.199 392

963 706 ./.139 361

646 059 ./.98 802

824 345

./.75
198

547 257

749
147

2 852
245 3 333 090

Skulder och fondkapital

Fondlikvider 23 850 23 850

Upplupna
kostnader

8 053

336

3 634

813

98 802

75 198

20 000

15 000

2 858
000

2300 000

3 334 223

2 576
831

460 898

240 674

664 912

./.84
235

109 054

220 224

547 257

749 147

(3 427
952)

(4 546
392)

(2 760
898)

(3 241
743)

och
fömtbetalda intäkter

<!!)vriga
skulder

Skuld
tiU fondstyrelse l-IU

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet
grundkapital

Uppindexerat
grundkapital

Ack.
överskott från föreg. ir

Ack. överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

Arets
nettoresultat

Arets
överskott/underskott i

förhåUande till resultatkrav

(Summa fondkapital)

Summa skulder och fondkapital 3 582 291 4 700 731

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första löntagarfondstyrelsen-Sydfonden

Sammanfattning av värdepappersportfölien per 31.12 1989

1989 1988

_ Bokf.v.___ Markn.I).____ Bokf.v. Markn.v

Svenska
aktier:

noterade"

3 229 955

4 348 395

2 473 977

2 954
822

onoterade

41649

39 759

dotterbolag m m

övriga
svenska värdepapper

noterade"

5 596

onoterade

6000

13 158

Summa

3283 200

4 401 640

2 526 894

3 007
739

" Officiellt börsnoterade eller på annat sätt
noterade.

Fondens
fem största engagemang per 31.12 1989

Bolag
Marknadsvärde (tkr)

Röstandel
%

1.
Volvo 549
174

0,40

2.
Astra
443 040

1,48

3.
Ericsson 374
528

0,01

4.
SCA
299 563

0,38

5.
Skånska
296 413

0,53

Placeringarnas
branschfördelning')

(Procent)____________________

Verkstadsindustri

Kemisk-
och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets-
och byggföretag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga
företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkels utvärderingsrapport.

1988

I9S9

100

Citat ur första löniagarfondstyrelsens årsredovisning.

'Tor placeringar i noterade aktier som skall utgöra den
allra största delen av fondmedlen är målet att långsiktigt överträffa den
allmänna utvecklingen för noterade svenska aktier vid Stockholmsbörsen. Vad
avser den onoterade portföljen skall fonden med krav på långsiktig lönsamhet
bidra till riskkapilalförsörjningen för små och medelstora företag. För att nå
målen för den noterade portföljen anges att dess sammansättning i varierande
grad över tiden bör avvika från respektive branschs och företags vikt utav det
loiala börsvärdet. Vidare sägs att portföljens kärna bör bestå av innehav som
för fonden i regel utgör minst två och mest tio procent av den samlade
börsportföljen. Dessa innehav ska tillsammans alllid utgöra minst hälften av
totalvärdet. Portföljen kan även beslå av andra mindre aktieposter.

Avkastningskravet vid enskilda investeringar i den
onoterade portföljen måste ställas tillräckligt högt så att det långsiktiga
kravet för dessa engagemang sammantagna uppfylles."

225

15 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Andra löntagarfondstyrelsen-Fond Väst

Resultaträkning (tkr)

1989

1988

Bokföringsmässigt resultat

78 597 43 690

./.57 ./.7 091

56 017 44 606

./.5 862

115 139

214 303

./.2 093

./.619

94 761

179 513

./.19
417

./.613

./.5 500

Aktieutdelitingar Ränteintäkter Räntekostnader
Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Ialisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning tOl riskreserv

326 730 ./.97 968

248 744 ./.74 942

228 762

173 802

326 730 488 579

248 744 953 155

815 309 ./.195 767

1201899 ./.138 360

619 542 ./.97 968

1 063
539

./.74
942

521 574

988 597

Resultat före överföring tiU fondstyrelse 1III

Överföring tiU fondstyrelse IUI

Boidoiingsmässigt iKttonsullat

Realt resultat

Resultat före överföring tiU fondstyrdse IIII Förändring
av ej realiserade vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade
vinster/föriuster Avsättning för bevaiande av grundkapitalets köpkraft Realt
resultat före överföring tiU fondstyrelse IIII Överföring till fondstyrelse
IIII Överskott/underskott i förbiilande tiU resultatkrav

Balansräkning (tkr)

2989

1988

Bokf.v

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v.

TUlgingar

Banktillgodohavanden

42 991

62 837

62
837

Penningmarknadsplaceringar

200 569

106 793

106
793

Räntebärande
värdepapper

Fondlikvider

16 095

43 736

43
736

Fömtbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

5 550

4 341

övriga
fordringar

12 012

16 016

16
016

Aktier

3 257 161

4 835 923

2 543 519

3 643
568

Konvertibla
skuldebrev,

lin
med optionsrätter etc

63 926

74 146

11627

11981

Inventarier
m m

1 770

1955

Summa
tiUgingar

3 600 074

5 189 056

2 790 824

3 891
227

(3
485 880)

3 600
074

Skulder
och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna
kostnader

och
fömtbetalda intäkter

övriga
skulder

Skuld
till fondstyrelse IIII

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet
grundkapital

Uppindexerat
grundkapital

Ack.
överskott frän föreg. är

Ack.
överskott/underskott i

förhållande
tiU resultatkrav

Arets
nettoresultat

Arets
överskott/underskott i

förhåUande
till resultatkrav

(Sununa
fondkapital)

Summa skulder och fondkapital

592

582

634

1182

97 968

74 942

15 000

2 857
825

2 299 825

3 324 069

2 570
302

399 293

225 491

1 229 219

240 622

173
802

228 762

521
574 (5 074 862)

(2 699
118)

988 597 (3 799 521)

5 189
056 2 790 824

3 891227

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Andra löntagarfondstyrelsen-Fond Väst

Sanunanfettning av värdepappersportfoljen per 31.12 1989

1989 1988

Bokf.v._ Markn.v._ Bokf.v. Markn.v

Svenska
aktier:

noterade"

3 132 807

4 711 569

2 465 197

3 565
246

onoterade

124 354

78 322

78
322

dotterbolag m m

övriga
svenska värdepapper

noterade"

29 346

39 566

9 317

9 671

onoterade

34 580

2 310

Summa

3 321 087

4 910 069

2 555 146

3 655
549

" OfficieUl txirsnoterade eUer pä aimat sätt
noterade.

Fondens lem största engagemang per 31.12 1989

Bolag

Marknadsvärde
(tkr)

Röstandel
%

1. Volvo

2. Astra

3. UV-shipping

4. Skånska

5. Sv.
Handelsbanken

472 609 354 382 221967 211109 193 906

2,078 0,985 11,098 0,374 1,214

Placeringarnas
branschfordelning')

(Procent)

1989

3988

100

Verkstadsindustri

Kemisk- och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets- och (byggföretag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förval tningslwlag

Banker

Dataföretag

Övriga företag

Banker

övriga företag

Summa

1) Enligt Riksrevisionsvericets utvärderingsrapport.

227

Citat ur andra löntagarfondstyrelsens äraedovisning.

'Avkastningen pi börsiportfoljen för ir 1989 uppgick tiU
20,6%. Denna uppgift innefattar bide realiserade och orealiserade vinster pi
aktier, samt utdelningar. Detta skaU jämföras med ökningen av generalindex
korrigerat för utdelningar pi 26,9%. Fondens l>örsportfölj har siledes i ir
utvecklats sämre än börsen som helhet.

Föiklaringen till detta förbiilande beror pi
bnmschsammansättningen av fondens portfölj jimfört med föregiende ir och med
börsen. Fonden är underrepresenterad i branschema Verkstad och Kemisk Iiulustri
och överrepresenterad i Skogsindustri och Handelsföretag. Fonden har inte heUer
haft nigra större iimehav i de företag som bUvit föremil för
upp-köpseibjudanden och vars aktier därför stigit kraftigt."

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Tredje löntagarfondstyrelseriTrefond Invest

Resultaträkning (tkr)

1989

1988

Bokf.v

Markn.v.

Bokf.v

Markn.v.

TUlgingar

Banktillgodohavanden

22 435

17 210

17
210

Penningmarlcnadsplaceringar

100 000

9 815

Räntebärande
värdepapper

Fondlikvider

1988

Fömtbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

1223

381

övriga
fordringar

573

Aktier

3 495 732

4 733 758

2 621 355

3 519
615

Konvertibla
skuldebrev.

lån
med optionsrätter etc

67 292

51858

122 170

120
600

Inventarier
m m

700

729

Summa
tiUgångar

3 687 496

4 910 088

2 774 221

3 670
911

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäktei' Räntekostnader
Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsföriuster

Nedskrivning

Avsättning
till riskreserv

Resultat
före överföring till fondstyrelse IIII

överföring
tUI fondstyrelse IUI

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat
före överföring tiU fondstyrelse IIII Förändring av ej realiserade
vinster/föriuster Resultal inklusive ej realiserade vinster/förluster
Avsättning för bevaiande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före
överföring tiU fondstyrelse IQI överföring till fondstyrelse 1III
överskott/underskott i förbiilande tiU resultatkrav

Balansräkning (tkr)

1989

1988

81309 29 208

./.144
./.8 543

56 550

9 746

./.116

./.2 997

101830

63 183

328 569 ./.5 040

219 001 ./.658

425 359 ./.99 957

281526 ./.75 705

325 402

205 821

425 359 325 902

281526 923 238

751261 ./.199 448

1204 764 ./.140 101

551813 ./.99 957

1064 663 ./.75 705

451856

988 958

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skulder
och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna
kostnader

och
fömtbetalda intäkter

Övriga
skulder

Skuld
tiU fondstyrelse IIII

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet
grundkapital

Uppindexerat
grundkapital

Ack.
överskott frän föreg. år

Ack.
överskott/underskott i

förhållande
lUI resultatkrav

Arets
nettoresultat

Arets
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

(Summa Fondkapital)

Summa
skulder och fondkapilal

4 811

4 921 4 921

12 831 12 831

99 957 99 957

2 858 000

3 335 153

381 574

1 000 559

325 402

451856 (3 564 976) (4 787 568)

3 687 496 4 910 088

11 627

4 837 4 837

478 478

75 705 75 705

2300 000

2 577 705

175 753

11 601

205 821

988 958 (2 681 574) (3 578 264)

2 774 221 3 670 911

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Tredje löntagarfondstyrelsen-Trefond Invest

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12 1989

1988

Bokf.v.

Markn.v

Markn.v.

Svenska
aktier:

noterade

3 448 595

4 681 645

2 579 630

3 475
867

onoterade

39 563

44 559

35 575

37 598

dotterbolag m m

7 554

6 150

övriga
svenska värdepapper

noterade"

46 374

30 940

122 170

120 600

onoterade

20 918

Summa

3 563 024

4 785 616

2 743 525

3 640
215

* Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Fondens
fem största engagemang per 31.12 1989

Bolag
Marknadsvärde (tkr)

Röstandel
%

1.
SKF 315
400

3,9

2.
Bilspedition
308 200

8,0

3.
Volvo 260
360

0,2

4. H
&
M
227 100

5,6

5.
Asea 226
600

0,6

Placeringamas
branschfördelning"

(Procent)___________________

1989

1988

Verkstadsindustri

Kemisk-
och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets-
och byggföretag

Handel

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga
förelag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

100

Citat ur tredje löntagarfondstyrelsens årsredovising.

'Tolicy för Trefond Invests aktieförvaltning fastställd
1989-10-03 (utdrag).

Portföljen bör inte innehålla med än 50 st börsnoterade
förelag. Andelen börsnoterade företag bör var minst 70% av den totala
fondförmögenheten. Andelen övriga noterade förelag bör inte översliga 20% av
den totala fondförmögenheten. Därutöver bör fonden sträva efter att åtminstone
5-10% av fondförmögenheten skall vara placerad i övriga noterade företag. En
tUlfredsställande riskspridning åstadkommes genom att kapitalet fördelas över
ett rimligt antal, av varandra oberoende, företag och branscher.

Andelen onoterade företag bör ej överstiga 5% av Trefonds
totala förmögenhet. Trefond skaU inte påtaga sig företagsansvar. Ägandet bör ej
överstiga 25% i ell enskilt företag. Avkastningskravet i onoterade företag
skall ses över en långsiktig period. Krav på kontinuerlig avkastning trär
därför ej ställas. Den förväntade avkastningen skall dock vara av sådan storlek
att den uppväger den högre risk placeringen innebär. KapitaltUlskotl bör ske i
form av aktier eUer konvertibla skuldebrev."

229

Fjärde löntagarfondstyrelsen-Mellansvenska löntagarfonden

Resultaträkning (tkr)

1989

1988

Aktieutdelningar

51586

39
637

Ränteintäkter

27 482

34
387

Räntekostnader

./.968

./.259

Förvaltningskostnader
m m

./.6 534

./.6
336

Rördseresultat

71566

67
429

Realisationsvinster

180 502

230
900

Realisationsföriuster

.I.i 930

./.9
054

Nedskrivning

Avsättiung
till riskreserv

dsei-ra

./.20 000

Resultat
före överföring tiU fondstyn

227138

289
27S

överföring
tiU fondstyrelse IUI

./.55 255

./.45
220

Bokfärii«smässlgt
nettoresultat

171883

244
055

Realt
resultat

Resultat
före överföring tiU fondstyrelse IIII

227 138

289
275

Förändring
av ej leaUserade vinster/föriuster

263 547

607
318

Resultat
inklusive ej realiserade vinster/förluster

490 685

896
593

Avsättning
för bevarande av grundkapitalets köpkraft

./.112 563

./.84
122

Realt
resultat före överföring tiU fondstyrelse IQI

378 122

812
471

Överföring
till fondstyrelse I-M

./.55 255

./.45
220

övenkott/undenkott
i förhållande tiU resultatkrav

322 867

767
251

Balansräkning
(tkr)

1989

1988

Bokf.v.

Markn.v.
■

Bokf.v.

Markn.v.

TUlgingar

BaitUlgodohavanden

54 645

114 306

114
306

Peimingmarknadsplaceringar

19 819

19
819

Räntebärande
värdepapper

42 428

42
428

Fondlikvider

5 781

18 395

18
395

Förutbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

8 876

8 820

övriga
fordringar

Aktier

2 248 037

3 216
970

1691690

2 358
092

Konvertibla
skuldebrev,

lin
med optionsrätter etc

354 554

334 548

293 195

312
173

Inventarier
mm _

431

517

Summa
tillgångar

2 714 752

3 663
679

2 189 170

2 874
550

Skulder
och fondkapital

Fondlikvider
m.m

50 646

26 694

26
694

Upplupna
kostnader

och
förutbetalda intäkter

1718

2006

övriga
skulder

100 000

Skuld
tUl fondstyrelse I-IH

55 255

45 220

45
220

Riskreserv

20 000

Fondkapital:

Tillskjutet
grundkapital

1600 000

1400 000

Uppindexerat
gnmdkapital

1 917
982

1605
419

Ack.
överskott frin föreg. ir

715 250

471195

Ack.
överskott/underskott i

förbiilande
till resultatkrav

1 195
211

427
960

Arets
nettoresultat

171883

244 055

Arets
överskott/underskott i

förhiUande
till resultatkrav

322 867

767
251

(Summa
fondkapital) _

(3 247 133)

(3
436 060)

(2
115 250)

(2 800 630)

Summa
skulder och fondkapital

2 714 752

3 663
679

2 189 170

2 874
550

Ijärde löntagarfondstyrelsen-MeUansvenska löntagarfonden

Sammanfattning av värdepappersportfoljen per 31.12 1989

1988 1988

Bokf.v. Markn.v._ Bokf.v. Markn.v

Svenska
aktier:

noterade"

2 133 140

3 106 306

1 552 481

2 238
883

onoterade

105 924

139 209

119
209

dotterbolag m m

övriga
svenska värdepapper

noterade"

285 024

260 785

263 152

282
130

onoterade

78 453

30 043

30
043

Summa

2 602 591

3 551 518

1984 885

2 670
265

" Officiellt t>örsnoterade eller pi annat sätt
noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12 1989

Bolag

Marknadsvärde
(tkr)

Röstandel
%

1. Ericsson

2. Volvo

3. Skandia

4. UV
Shipping

5. Stora

318 195 252 041 221190 218 500 187 455

0,0 0,5 1,3 9,4 0,7

Placeringamas
branschfordelning''

(Procent)

1989

1988

100

\ksUdsindustri

Kemisk- och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets-och byggbolag

Handelsföretag

Rederier

Utvccklingslx>lag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga företag

Svmuna

II Enligt Riksrevision sv ei ke t s
utvärderingsrapport.

Citat ur fjirde löntagarfon dst yr elsen s
ireredovisning.

"Mellansvenaka löntagarfonden har under senare ir
intagit en föniktig inställning tiU aktie-maiknaden. Under iren 1987-1989 har
endast en del av det tillgängliga lieloppet rekvirerats, ionder 1969 200 mkr.
Det cbsponibla, ej lyfta bekippet uppgick vid det senaste irsskiftet till 1.258
mkr.

Kortsiktigt har detta medfört att vi har gitt miste om en
viss värdestegring. Vir lingsiktiga bedteintng kvantir att de kommande iren k o mm er
att erbjuda lättre köptillfällen. Samti-ijigt UbehiDer vi en god
nyplaceringskapadtet iven efter 1990 di tilldeliungen av medel till 4MS nhör.
VI dknar med att svenakt niringsiiv under 1990-talet di och di kommer att
keh&va betydande tillskott av kapital filn döt typ av investerare som
Mellansvenska lön-tagsifmden representerar.

Mdbnsvcndca löntagarfondens ityiiJsi har uttalat
att h6gst 10 procent av fondens kapital rar wvBättas ror luuulei ingår i
oootende raictag.

231

Femte
löntagarfondstyrelsen-Nordfonden

Resultaträkning
(tkr)

Boldöringsmiissigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader
Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsföriuster

Nedskrivning

Avsättning
tiU riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse IIII

överföring
till fondstyrelse IIE

Bokföringsmässigt
nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse Im Förändring
av ej realiserade vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade
vinster/föriuster Avsättning för lievarande av grundkapitalets köpkraft Realt
resultat före överföring till fondstyrelse IIII överföring till fondstyrelse IIII
öveiskott/undeiskott i förhiHuide tiD resultatkrav

1989

1988

92 956 18 530

59 080 10 950

./.5 237

./.4
905

106 249

65
125

295 377

153
504

./.246

./.241

401380 ./.98 269

218 388 ./.72 563

303 111

145
825

401380 602 467

218 388 889 207

1003 847 ./.196 352

1107 595 ./.133 473

807 495 ./.98 269

974 122 ./.72 563

709 226

901559

s. 26 Kontrollera mot PDF

Balaiisiäkning (tkr)

1989

1988

Bokf. t..

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v.

Tillgingar

Banktillgodohavanden

119 303

14 657

Penningmarknadsplaceringar

Räntebärande'
värdepapper

Fondlikvider

Förulbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

464

övriga
fordringar

Aktier

3 507 862

4 969 818

2 854 308

3 713
796

Konvertibla
skuldebrev.

lån med
optionsrätter etc

58 181

58 160

1521

1500

Inventarier
m m

2806

3 023

Summa
tillgingar

3 688 616

5 150 551

2 873 559

3 733
026

Skulder och fondkapital

Fondlikvider 3 604 3 604 74163 74 163

Upplupna
kostnader

810 810

..
265 265

98
269 98 269

2 109 2 109

167 167

72
563 72 563

och
fönitbetalda intäkter

övriga
skulder

Skuld till
fondstyrelse IIII

Riskreserv

Fondkapital:

2 858
000 2 300 000

3 323 018 2 568 665

424 557 278 732

Tillskjutet
gnmdkapital

Uppindexerat
grundkapital

Ack.
överskott från föreg. år

Ack.
överskott/tmderskott i

förhållande till resultatkrav 1 015 359 113 800

Arets
nettoresultat 303 111 145 825

Arets överskott/imderskott i

709 226 901 559

(3 585
668) (5 047 603) (2 724 557) (3 584 024)

förhållande till resultatkrav

(Summa fondkapital)

Summa skulder och fondkapital 3 688 616 5 150 551 2 873 559 3 733 026

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte
löntagarfondstyrelsen-Nordfonden

Sammanfattning av värdepappersportfoljen per 31.12 1989

1988 _________ 1988

___ ____ _____ Bokf.v. Markn.v.___ Bokf.v. Markn.v

Svenska
aktier:

noterade"

3 483 795

4 945 750

2 758 769

3 618
289

onoterade

24 067

95 539

95 507

dotterbolag m m

övriga
svenska värdepapper

noterade"

onoterade

58 181

58 160

1521

1500

Summa

3 566 043

5 027 977

2 855 829

3 715
296

" Officiellt börsnoterade eller pi annat sätt
noterade.

Fondens
fem största engagemang per 31.12 1989

Bolag
Markrmdsvärde (tkr)

Röstandel
%

1. Volvo
369
350

2. Astra
348 050

3. Ericsson
308 000

4. Asea
245 950

5. Korsnäs
245 316

0,3 0,8

0,4 2,4

Placeringamas
branschfordelning"

(Procent)
1989

1988

100

Verkstadsindustri

Kemisk- och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets- och byggbolag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkels utvärderingsrapport.

Citat ur femte löntagarfondstyrelsens årsredovisning.

'Trots rekordvinster möttes skogsaktiema med viss skepsis
på marknaden och fick en klart sämre utveckling än generalindex. Fondens höga
branschexponering i skog blev därmed en belastning som dock nära nog fullt ut
kompenserades av ett gott urval av enskilda aktier. Sålunda utvecklade sig
Nordfondens portfölj i nära anslutning till index.

Under de tre iren med nuvarande portföljstrategi har vär
portfölj stigit med 94% mot 85% för index."

233

s. 236 Kontrollera mot PDF

Riksrevisionsverket

UTLÅTANDE ÖVER FJÄRDE FONDSTYRELSEN OCH LÖNTAGARFONDSTYRELSERNAS
MEDELSFÖRVALTNING RÄKENSKAPSÅRET 1989

Riksrevisionsverket Skr. 1989/90:137

Bilaga 10 Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING
............................................

1 INLEDNING
................................................

1.1 Uppdraget
.................................................

1.2 Genomförande
av årets utvärdering ................

2
Fondernas resultat, förmögenhet
och avkastning i förhållande tili aktieindex, risk och räntebärande papper.

3
Uppföljning av tidigare
utlåtande......................

3.1
Inledning.....................................................

3.2
Redovisningsfrågor .....................................

3.3
Optioner ...................................................

3.4
Insiderregler.................................................

3.5
Riskanalys...................................................

3.6
Aktualitet hos och
dokumentation av placeringspolicy

3.7
Långsiktig likviditetspoiicy...............................

3.8
Trefond Invests företagaransvar
genom dotterbolaget Collator

4 Aktualiserade
frågor 1989...............................

4.1
Inledning.....................................................

4.2
PJaceringsreglernas aktualitet
.......................

4.2.1
Inledning.....................................................

4.2.2
Aktier i svenskt
investmentbolag som till huvuddelen kan komma att placera utomlands...................................................

4.2.3
Placering i fastighetsbolag ...........................

4.2.4
Behov av översyn av
placeringsreglerna i APR ..

4.3 Långsiktigheten
i placeringarna .....................

4.3.1
Inledning.....................................................

4.3.2
Fondernas uppfattning om
"långsiktighet" ........

4.3.3
Omsättningshastigheten ...............................

4.4 Fondernas
ägande ......................................

4.4.1
Inledning.....................................................

4.4.2
Begränsningar för fondernas
ägande ...............

4.4.3
Fondernas ägarroll ........................................

BILAGOR

Bilaga
I

1
Allmänna förutsättningar för fonderna samt deras rekvirering

av medel ..................................................

1.1 Inledning.....................................................

1.2
Riskkapitalmarknaden under år
1989 .................

1.3
Fondernas medelstilldelning och
medelsramar ...

1.3.1
Fjärde fondstyrelsen.................................... ......................... 236

s. 237 Kontrollera mot PDF

1.3.2
Löntagarfonderna ..................................... ........ Skr.
1989/90:137

2
Sammanställningar av fondernas årsredovisningar Bilaga
10

2.1
Fondernas resultat- och
balansräkningar per 1989-12-31, bokförda värden .................................................................

2.2
Reala resultat- och
balansräkningar per 1989-12-31

2.2.1
Inledning.....................................................

2.2.2
Det reala resultatet under år
1989...................

2.3 Fondförmögenhet
.......................................

2.3.1
Inledning.....................................................

2.3.2
Löntagarfonderna ......................................

2.3.3
Fjärde fondstyrelsen......................................

2.4 Jämförelse
med aktieindex..............................

2.4.1
Veckans afiarers totalindex
(VA)......................

2.4.2
Findatas avkastningsindex
(Fdax)....................

2.5
Riskanalys av löntagarfondernas
portföljer för perioden 1985-1989

2.6
Utveckling av löntagarfondernas
fondförmögenhet jämfört med om placering gjorts i räntebärande papper med samma
förräntning som inom 13 AP-fonderna .................................................................

Bilaga
2

LÖNTAGARFONDERNAS
RÄTT ATT HANDLA MED OPTIONER

Utlåtande
av professor Per Thorell, juridiska instituotionen, Uppsala universitet
1990-03-15

Bilaga
3

LÖNTAGARFONDERNAS
RÄTT ATT INDIREKT VIA BOLAG PLACERA MEDEL 1 FASTIGHETER ELLER UTLÄNDSKA AKTIER
Utlåtande av professor Per Thorell, juridiska institutionen, Uppsala universitet
1990-03-15

Bilaga
4

Tabeller
6-10

Antal
företag noterade på O-listan eller OTC-listan med vissa röst-respektive
kapitalandelar 1989 12 30, där fonderna enligt andelen röster tillhör någon
av de sex största ägarna. Antalet företag redovisas i absoluta och relativa
tal.

Bilaga
5 Tablåer

1
Sammanställning av nominella
resultaträkningar för räkenskapsåret 1989, tkr

2
Sammanställning av
balansräkningar per 1989-12-31, bokförda värden, tkr 237

s. 238 Kontrollera mot PDF

3
Realt resultat och överskott/underskott i förhållande till resul- Skr.
1989/90:137

tatkrav,
tkr.................................................. ........ Bilaga
10

4.1
Balansräkningar i reala termer
(marknadsvärden), tkr

4.2
Balansräkningar i reala termer
(marknadsvärden), tkr

5A
Jämförelse med Veckans ASarers (VA) totalindex för perioden

juli
1984 t.o.m. 1989, tkr................................

5B
Jämförelse med Findatas totalindex för perioden juli 1984

t.o.m. 1989, tkr............................................

6
Jämförelse med placering i
räntebärande värdepapper inom 1 3 AP-fondema, ackumulerat, tkr...........................................

7
Portföljbeskrivning per
1989-12-31, slag av placeringar/ portfölj. Marknadsvärde och procentuell andel
av totala innehavet av värdepapper, tkr

8
Löntagarfondernas och 4:e och
5:e AP-fondens värdepappersinnehav per 1989-12-31. Branscher och procentuell
andel av totala värdepappersinnehavet samt antal i registrerade företag vid
Stockholms fondbörs.....

Förkortningar

APR
= lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden

FAR = föreningen
auktoriserade revisorer

RFV = riksförsäkringsverket

RRV = riksrevisionsverket

VA = veckans
afiarer

Fdax = findatas
avkastningsincex

238

s. 239 Kontrollera mot PDF

Sammanfattning Skr. 1989/90:137

* Bilaga 10

Löntagarfondema har nu varit
verksamma i fem och ett halvt år. Fondernas förmögenhet (realt fondkapital)
uppgår tillsammans med Fjärde och Femte fondstyrelsemas (4:e AP-och 5:e
AP-fonden) per 1989-12-31 till 46 803 milj kr.

I förhållande till det
långsiktiga resultatkravet uppvisar var och en av löntagarfondema och Fjärde
fondstyrelsen ett överskott. Av löntagarfonderna har Fond Väst det största
ackumulerade överskottet. En sådan jämförelse mellan löntagarfondema blir
emellertid inte rättvisande, då Mellansvenska löntagarfonden i likhet med
Fjärde fondstyrelsen ej har rekvirerat samtliga tillgängliga medel.

Mellansvenska löntagarfonden är
den löntagarfonden som utvecklats bäst i förhållande till Findatas
avkastningsindex. Ingen av löntagarfonderna har dock utvecklats bättre än
detta index. Fjärde fondstyrelsens förmögenhet har under år 1989 utvecklats
bättre än index.

Riksrevisionsverket (RRV) har
som komplement till jämförelsen med Veckans Aflarers totalindex och från och
med i år Findatas avkastningsindex belyst löntagarfondemas avkastning åren
19851989, sedan hänsyn tagits till risk. Resultatet visar bl. a. att inte
någon av löntagarfondema kan klassificeras som en högriskfond.

RRV har i detta utlåtande
särskilt granskat placeringsreglernas aktualitet. Denna fråga har juridiskt
undersökts via tre olika fall:

Mellansvenska löntagarfondens
och Nordfondens beslut att placera i investmentbolaget "Helikon",

Fjärde fondstyrelsens
deltagande i bildandet av fastighetsbolaget "Pli-nius"

Mellansvenska löntagarfondens
och Sydfondens utställande av köpoptioner

RRV
anser att en översyn bör ske av placeringsreglerna i reglementet (APR).
Översynen bör leda till att reglerna kan uppfattas på ett entydigt sätt av
fonderna. Vidare anser RRV att likartade krav bör innebära att de enskilda
fonderna ges samma möjligheter att uppnå kraven.

Enligt
RRVs uppfattning är Mellansvenska löntagarfondens och Nordfondens beslut om
placering i Helikon inte förenligt med APR eller dess förarbeten. Däremot är
RRV av den uppfattningen att Mellansvenska löntagarfondens och Sydfondens
utställande av köpoptioner inte strider mot reglementet. Det är dock av synnerlig
vikt att en översyn sker av regelverket. Enligt RRVs mening bör samma generella
principer vara styrande för placering i optioner som vid fondernas placeringar
i olika värdepapper.

I detta utlåtande har RRV även
särskilt granskat "Fondemas ägande". RRV anser att en översyn bör ske
av gällande begränsningsregler för att undvika att fonderna tillsammans
påtvingas ett företagaransvar.

RRV har följt upp tidigare
utlåtande. Synpunkter på enskilda fonders agerande framförs när det gäller

redovisningsprinciper

riskanalys 239

s. 240 Kontrollera mot PDF

aktualitet hos och
dokumentation av placeringspolicy Skr. 1989/90:137

långsiktig likviditetspoiicy Bilaga 10

företagaransvar

Inledning

1.1 Uppdraget

Riksrevisionsverket
(RRV) skall enligt 42 § lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR),
(1983:1092 med ändring 1987:1327) avge utlåtande över Fjärde fondstyrelsens.
Femte fondstyrelsens och löntagarfondslyrelsernas (löntagarfondema)
förvaltning av medel. Utlåtandet skall överlämnas till regeringen före den 1
april året efter räkenskapsåret.

Femte
fondstyrelsen hade sitt första styrelsesammanträde i maj 1989 och verksamheten
inleddes i början av hösten. Femte fondstyrelsen kan således inte utvärderas på
samma sätt som de övriga sex fondema.

RRVs
utvärdering skall enligt uttalande i prop 1983/84:50, som ligger till grund för
APR, genomföras fristående från den utvärdering som riksförsäkringsverket
(RFV) gör och den granskning av fondstyrelsemas förvaltning som utförs av de
för varje fondstyrelse särskilt utsedda revisorerna.

RRV
bör enligt prop 1983/84:50 utvärdera med utgångspunkt i pensionssystemets
intresse av trygg avkastning på det av fondema förvaltade kapitalet samt god
tillväxt i ekonomin. RRV har därför koncentrerat utvärderingen till fondemas
medelsförvaltning.

I
detta utlåtande redovisar RRV resultatet av genomförd utvärdering av
fondstyrelsemas medelsförvaltning för år 1989. Arbetet med utvärderingen har
utförts av en projektgrupp i vilken har ingått avdelningsdirektörerna Matts
Karlsson och Göran Olson, den sistnämnde projektledare, samt förste revisorn Bo
Netz.

1.2 Genomförande av årets utvärdering

RRVs
utvärdering omfattar:

en
uppföljning av de områden som RRV behandlade i 1989 års utlåtande över
löntagarfondemas och Fjärde fondstyrelsens verksamhet år 1988.

vissa
områden som aktualiserats under räkenskapsåret 1989

en
jämförande granskning och analys av fondstyrelsemas medelsförvaltning
räkenskapsåret 1989.

RRV
har utgått från statsmaktemas intentioner att utvärderingen bör göras på basis
av fondemas verksamhetsberättelser. Underlaget för RRVs utvärdering har därför
varit fondemas årsredovisningar med däri ingående översikter och kommentarer.
RRV har därvid inte granskat de räkenskaper och övriga handlingar som ligger
till grund för respektive fonds årsredovisning.

I
övrigt har underlaget för RRVs utvärdering omfattat genomgångar 240

s. 241 Kontrollera mot PDF

med samtliga fonders
verkställande direktörer samt med ledningen för Skr. 1989/90: 137 respektive
fonds revisorskollegium. Vid genomgångarna har frågor ställts Bilaga 10 med
utgångspunkt i fondernas årsredovisningar och regelsystemet (APR), samt om
områden som aktualiserats under arbetets gång.

Resultatet
av tidigare utvärderingar har redovisats i utlåtanden till regeringen:

1985-03-20 (Löntagarfondernas
verksamhet 1984, RRV dnr 1984:940)

1986-03-26 (Fjärde
fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret
1985, RRV dnr 1985:353)

1987-03-23 (Fjärde
fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret
1986, RRV dnr 1986:1042)

1988-03-23 (Fjärde
fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret
1987, RRV dnr 1987:1565)

1989-03-22 (Fjärde
fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret
1988, RRV dnr 1988:1904).

2 Fondernas resultat, förmögenhet och avkastning i
förhållande till aktieindex, risk och räntebärande papper.

Avsnittet
är en sammanfattning av kapitel 2 i Bilaga 1. I korta ordalag presenteras fakta
om fondernas resultat och förmögenhetsställning. Vidare presenteras resultaten
av avkastningsjämförelser med aktieindex och räntebärande papper samt av en
riskanalys av löntagarfondernas portföljer. För en närmare redogörelse av
resultat, metod mm hänvisas till Bilaga 1.

Alla
löntagarfonder samt Fjärde och Femte fondstyrelserna hade 1989 ett resultat som
översteg flödeskravet till 13 AP-fonderna. Realt räknat hade löntagarfonderna
på balansdagen 1989-12-31 ett ackumulerat överskott i förhållande till
avkastningskravet på 7 658 milj kr. För Fjärde fondstyrelsen var motsvarande
överskott 12413 milj kr.

Löntagarfondemas
samlade förmögenhet uppgick på balansdagen 1989-12-31 till 22 892 milj kr och
Fjärde fondstyrelsens till 23409 milj kr. Femte fondstyrelsen som startade sin
verksamhet under 1989 hade en utgående real förmögenhet på 501 milj kr. Totalt
förvaltade således de sju fonderna vid utgången av 1989 en förmögenhet på 46
803 milj kr.

Om
löntagarfondernas medel hade följt Veckans affärers (VA) totalindex från den
dag de rekvirerats hade fondemas sammanlagda förmögenhet, vid utgången av 1989
varit 3% (722 milj kr) större. Mellansvenska löntagarfonden har utvecklats
bättre än indexportföljen, medan Sydfonden och Trefond Invest har utvecklats
sämre. Fond Väst och Nordfonden har haft marginellt bättre utveckling än index.

När
hänsyn tas till utdelning i indexjämförelsen (Findatas avkastningsindex, Fdax)
uppnår ingen av fondema indexportföljens avkastning. Fonderna sammantaget hade
vid utgången av 1989 utvecklats knappt 9% (2 356 milj kr) sämre än Fdax.

RRV
har som komplement till indexjämförelserna genomfört en risk- 241

16 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

analys av
löntagarfondernas portföljer för åren 19851989. Resultaten visaratt ingen av
fonderna kan klassificeras som "högriskfond". Det beror till största
delen på att fonderna har väl diversifierade portföljer och alltid har en viss
del likvida medel. RRV anser att man inte kan kräva att en fond med lägre
riskexponering än marknaden i en tid med börsuppgång skall utvecklas lika väl
som index.

Löntagarfonderna har
sammanlagt förräntat sina medel drygt 38% bättre än om medlen från
verksamhetens start till balansdagen 1989 i stället hade placerats i
räntebärande papper med samma genomsnittliga avkastning som inom 1 3
AP-fonderna.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

3 Uppföljning av tidigare utlåtande

3.1 Inledning

I
utlåtandet över räkenskapsåret 1988 uppmärksammade RRV bl.a. följande områden
som följts upp i årets utvärdering:

tillämpning
av redovisningsprinciper

handel
med optioner

insiderregler

riskanalys

aktualitet
och dokumentation av placeringspolicy

förekomst
av långsiktig likviditetspoiicy

Trefond
Invests företagaransvar.

3.2 Redovisningsfrågor

Avsnittet
i sammanfattning:

Löntagarfonderna och Fjärde
fondstyrelsen har var för sig beslutat om för fonderna enhetliga
redovisningsprinciper fr.o.m. 1990.

RRV anser att även Femte fondstyrelsen bör använda
den rekommenderade genomsnittsmetoden vid beräkning av realisationsvinster
och förluster.

1 1989 års utlåtande
framhöll RRV:

att
Mellansvenska löntagarfonden bör redovisa resultat- och balansräkningar på det
sätt som övriga fem fonder gör.

att
fonderna bör använda samma princip för värdering av aktier på balansdagen.

att
fonderna bör använda samma princip för beräkning av realisationsvinster och
föriuster. Den av FAR rekommenderade genomsnittsmetoden bör följas.

att
fonderna vid avsättning till s.k. riskreserv redovisar denna i såväl nominell
som real redovisning och att därvid belasta resultaträkningen som kostnad och
balansräkningen som skuld.

242

s. 1988 Kontrollera mot PDF

I
regeringens skrivelse 1988/89:144 åberopas RRVs påpekande att fonder- Skr.
1989/90:137

na tillämpar olika redovisningsprinciper. Bilaga 10

"Frågan
om enhetliga redovisningsprinciper har diskuterats ända sedan början av 1986
utan att något godtagbart resultat kunnat uppnås. Jag ser därför ingen annan
utväg än att nu överväga om lagstiftningsåtgärder erfordras för att det
åsyftade resultatet skall kunna uppnås." ( sid 6 )

På
initiativ av Michael Berman VD vid Trefond Invest sammankallades ett möte
1989-08-22 med revisorsordförandena i löntagarfondema för att behandla bl. a.
de påtalade olikheterna i de tillämpade redovisningsprinciperna. Deltagarna
kom fram till enhetliga rekommendationer för redovisningen, som är i linje med
de RRV förespråkar. Respektive löntagarfond har vid intervjuer med RRV
förklarat att man avser att följa revisorskollegiets rekommendationer. De
avvikelser som finns i årets resultat- och balansräkningar sammanhänger med att
förändringar i det datoriserade redovisningssystemet först kan träda i kraft i
januari 1990.

Fjärde
fondstyrelsen, som ej representerades vid revisorskollegiets möte, har med
anledning av RRVs rekommendation genomfört nödvändiga förändringar av sitt
datasystem. Sådana förändringar har ännu ej inletts vid Femte fondstyrelsen.
Fonden påbörjade sin verksamhet under hösten 1989.

RRV
anser att Femte fondstyrelsen bör tillämpa samma redovisningsprinciper som
övriga fonder. Vid beräkning av realisationsvinster och föriuster bör därför
den rekommenderade genomsnittsmetoden användas.

3.3 Optioner

Avsnittet
i sammanfattning:

Mellansvenska löntagarfonden
och Sydfonden har ställt ut köpoptioner i eget aktieinnehav.

Den på RRVs uppdrag genomförda
juridiska utredningen visar att löntagarfonderna har rätt att ställa ut
köpoptioner och att det nuvarande regelverket ej fyller sin funktion.

RRV anser att en översyn av regelverket är av
synnerlig vikt. Samma principer som generellt bör gälla för placeringar i värdepapper
bör enligt RRVs uppfattning vara styrande vid användning av optioner.

I APR finns inte ett
uttryckligt förbud för löntagarfonderna att ställa ut optioner i eget
aktieinnehav. Detta skulle kunna tolkas som om det vore möjligt att ställa ut
optioner. RRV efterlyste därför i 1989 års utlåtande ett klarläggande om APR
medger utställande av optioner i eget aktieinnehav. Vidare framhöll RRV att
löntagarfondema borde få samma möjlighet som Fjärde fondstyrelsen (och Femte
fondstyrelsen) att .slälla iit optioner i eget aktieinnehav. Fonderna skulle
därmed kunna vidta åtgärder för att minska risken i de egna placeringarna. RRVs
synpunkter föranledde ingen kommentar i regeringens skrivelse 1988/89:144.

243

s. 1989 Kontrollera mot PDF

Vid det tidigare nämnda
mötet mellan revisorskollegiets ordföranden i Skr. 1989/90: 137 augusti 1989
reste ingen av dessa invändningar mot den vid Mellansvens- Bilaga 10 ka
löntagarfonden dragna slutsatsen, att APR medger att löntagarfonderna ställer
ut optioner i eget aktieinnehav. Revisorerna skulle således inte anmärka om
respektive löntagarfond ställde ut köpoptioner.

Under
1989 har två löntagarfonder, Mellansvenska löntagarfonden och Sydfonden, ställt
ut optioner i eget aktieinnehav.

Av
övriga fonder har två ansett ett mer tydligt klarläggande vara en nödvändig
förutsättning för ett eget utställande.

Regelverket
uppfattas således på olika sätt av löntagarfon derna. RRV har därför givit
professor Per Thorell, juridiska institutionen vid Uppsala Universitet, i
uppdrag att utreda om det är tillåtet för löntagarfondema att utställa s.k.
köpoptioner på aktier samt att ta ställning till vissa därmed sammanhängande
placeringsfrågor.

Per
Thorells utredning visar att löntagarfonderna får ställa ut köpoptioner.
Mellansvenska löntagarfonden och Sydfonden har således enligt Per Thorell
agerat inom ramen för APR. Denna ram torde ge utrymme för ytterligare
användning av optioner. Utredningen pekar på brister i nuvarande regelverk.
Det finns enligt utredningen behov av en markering av vilka typer av optioner
som bör tillåtas. 1 utredningen pekas på för-respektive nackdelar med olika gränsdragningar.
Hur gränsen skall utformas mellan vad som skall vara tillåtet respektive inte
tillåtet bör dock enligt Per Thorell bli föremål för en särskild utredning i
samband med att regelverket i APR ses över. Per Thorells utredning redovisas i
sin helhet i Bilaga 2.

RRV
delar Per Thorells ståndpunkter. Utredningen har pekat på brister i nuvarande
regelverk och på behovet av en översyn av placeringsreglerna i APR (34 §, 35 §
och 36 §). Utredningen har vidare kunnat ge svar på att det är förenligt med APR
att ställa ut köpoptioner. Däremot har utredningen inte kunnat entydigt ange
vilka optioner som bör vara tillåtna. Med tanke på behovet av att klargöra
denna gränslinje för fonderna är en översyn av regelverket enligt RRVs mening
av synnerlig vikt. RRV anser att de principer som bör gälla för fondens
placering i värdepapper också bör vara styrande vid placering i optioner.

3.4 Insiderregler

RRV
konstaterade i 1989 års utlåtande att fonderna använder sig av olika
"modeller" för att hantera och bedöma "insidersituationer".
RRV rekommenderade att uppgifter om berördas handel med aktier överlämnas till
en gemensam extern instans, t.ex. bankinspektionen.

I
regeringens skrivelse 1988/89:144 sid 7 framhåller föredragande att frågan
"om eventuella ändringar av fondstyrelsernas insiderregler bör enligt min
mening anstå i avvaktan på" värdepappersmarknadskommitténs förslag. De
olika fonderna har under 1989 fortsatt att använda tidigare gällande
"insiderregler".

244

s. 1990 Kontrollera mot PDF

3.5
Riskanalys

Avsnittet
i sammanfattning

Arbete med riskanalys har
genomförts under 1989 eller skall påbörjas under 1990 vid samtliga
löntagarfonder och Fjärde fondstyrelsen.

RRV anser att Femte
fondstyrelsen under 1990 bör påbörja arbete med riskanalys.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Syftet
med en riskanalys är att identifiera möjligheter för och hot mot verksamheten.
Riskanalysen kan bl.a. omfatta intemkontrollen, handel med värdepapper,
likviditetsförvaltningen och ABD-beroendet.

Under
1989 har arbete med "riskanalys" genomförts vid Fond Väst, Trefond
Invest, Nordfonden, Mellansvenska löntagarfonden och Fjärde fondstyrelsen. Vid
Sydfonden skall enligt uppgift till RRV ett sådant arbete inledas under 1990,
sedan förutsättningar skapats för analys under 1989.

Vid Femte fondstyrelsen
söker verksamheten till en viss del fortfarande sina former. Fonden bör dock
enligt RRVs uppfattning under 1990 påbörja ett arbete med riskananlys.

3.6 Aktualitet hos och dokumentation av placeringspolicy

Avsnittet
i sammanfattning:

Vid samtliga löntagarfonder har
skett en uppdatering av policy och dokumentation under 1989.

RRV anser att Fjärde
fondstyrelsen bör dokumenterapolicyn för placering i noterade företag.

RRV anser att Femte
fondstyrelsen bör dokumentera policyn för placering i noterade och onoterade
företag samt för likvida medel.

Det
bör enligt RRVs uppfattning finnas en dokumenterad policy vid varje fond för
handel med noterade och onoterade aktier samt likvida medel. 1 1988 års
utvärdering pekade RRV på brister i dokumentationen av placeringspolicyn och
aktualiteten hos denna vid flertalet fonder. Under 1989 har det skett en
uppdatering och en revideringen av dokumentationen vid samtliga
löntagarfonder. Vid Fjärde fondstyrelsen omfattar uppdateringen och
dokumentationen handel med onoterade aktier och likvida medel. Den Femte
fondstyrelsen har ännu ej dokumenterat sin policy.

RRV
anser att Fjärde fondstyrelsen bör dokumentera sin policy för noterade aktier.
Vidare bör enligt RRVs uppfattning Femte fondstyrelsen dokumentera sin policy
för handel med noterade och onoterade aktier samt likvida medel.

245

3.7
Långsiktig likviditetspoiicy

Avsnittet
i sammanfattning:

Mellansvenska
löntagarfonden har en policy för hur det långsik

tiga likviditetsbehovet skall tillgodoses efter 1990.

- RRV
anser att samtliga löntagarfonder skall utveckla en långsik

tig likviditetspoiicy

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Samtliga löntagarfonder
med undantag av Mellansvenska löntagarfonden har under början av 1990
rekvirerat de sista av de medel som kan ianspråktas. RRV framhöll i 1988 års
utlåtande

att med tanke på att
flertalet löntagarfonder efter 1990 inte kommer att kunna rekvirera ytteriigare
medel så borde fondema utveckla en policy för hur man skall säkra den framtida
handlingsfriheten. En policy torde underlätta önskvärda framtida placeringar
på marknaden.

Inte någon av de fyra
aktuella löntagarfondema har fattat beslut om den långsiktiga
likviditetspolicyn under 1989. För flera av dem skulle det enligt uppgift till
RRV emellertid vara aktuellt med ett sådant beslut under 1990.

RRV anser att varje
löntagarfond bör utveckla en policy för hur det långsiktiga likviditetsbehovet
skall tillgodoses efter 1990.

3.8 Trefond Invests företagaransvar genom dotterbolaget
Collator

Avsnittet
i sammanfattning:

Trefond Invest har ett företagaransvar
i KMG System AB.

RRV anser att Trefond Invest
bör minska sitt aktieinnehav under 1990 så mycket att detta företagaransvar
upphör.

Under
räkenskapsåret 1988 hade Trefond Invests dotterbolag Collator mer än 50% av
röstvärdet i företaget KMG System AB. Trefond Invests försök att finna delägare
till Collator hade inte lyckats. RRV framförde därför i 1989 års utlåtande att
Collators företagarroll måste upphöra såvida ingen lösning på företagaransvaret
uppnåddes under 1989.

Collator är under
avveckling och bolagets aktier har tillfälligt övertagits av Trefond Invest.
Fonden har därigenom ett företagaransvar visavi KMG System AB.

RRV
anser att Trefond Invest under 1990 bör minska sitt aktieinnehav i KMG så
mycket att företagarsansvaret upphör.

246

4 Aktualiserade frågor 1989

4.1 Inledning

I årets utlåtande har
följande ämnen aktualiserats:

"Placeringsreglernas
aktualitet"

"Långsiktigheten i
placeringarna"

"Fondernas ägande".

Av
avsnitt 3.3 framgår att RRV anser att en översyn är nödvändig av placeringsreglerna.
I följande avsnitt behandlas ytterligare två exempel som enligt RRV illustrerar
behovet av en översyn. Enligt 34 § APR skall "fondmedlen placeras så att
kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses".
"Avkastningskravet" har regelbundet granskats i RRVs utlåtande.
Kravet på riskspridning började belysas i 1989 års utlåtande genom riskanalys
av portföljerna. "Långsiktigheten" har granskats i varje utlåtande i
form av en jämförelse mellan respektive fonds omsättning av portföljen och
börsens omsättningshastighet. Avsikten är att ytterligare bredda och fördjupa
granskningen av "långsiktigheten". Kapitlet om "Fondernas
ägande" redovisar de begränsningsregler för ägande som gäller för fondema
och den ägarroll som de anser sig ha.

4.2 Placeringsreglernas aktualitet

4.2.1
Inledning

Syftet
med detta kapitel är att redovisa två fall som enligt RRV illustrerar

behovet av en översyn av
placeringsreglema:

placeringarna i
investmentbolaget Helikon och fastighetsbolaget Plinius.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

4.2.2 Aktier i svenskt
investmentbolag som till huvuddelen kan komniia att placera utomlands

Avsnittet
i sammanfattning:

Styrelserna vid Mellansvenska
löntagarfonden och Nordfonden har under 1989 tagit principiell ställning för
placering i ett svenskt investmentbolag. Helikon, med huvudsaklig placeringsinriktning
i utländska aktier. Trefond Invests styrelse har tagit ställning emot en sådan
placering.

Den på RRVs uppdrag genomförda
juridiska utredningen visar att placering i ett svenskt investmentbolag vars
syfte till huvuddelen är att placera i utländska aktier ej är i
överensstämmelse med 34 § APR och dess förarbeten.

RRV delar denna ståndpunkt och
anser därför att Mellansvenska löntagarfondens och Nordfondens styrelsebeslut
om placering i Helikon står i strid med 34 § APR och dess förarbeten.

247

Mellansvenska
löntagarfondens och Nordfondens styrelser tog i decem- Skr. 1989/90:137 ber
1989 i princip ställning för att respektive fond skulle kunna placera i
Bilaga 10 aktier i ett svenskt investmentbolag,

"Investment
AB Helikon", med placeringsinriktning i utländska aktier.
Ställningstagandet vid Mellansvenska löntagarfonden hade den innebörden att
styrelsen skulle acceptera ett ägande även om Helikons placering till 100 procent
skulle komma att ske i utländska företag. Enligt uppgift till RRV skulle
Nordfondens engagemang vara förbundet med att ändringar gjordes i den tänkta
placeringsinriktningen så att investeringaräven skulle kunna ske i Sverige.
Trefond Invests styrelse beslöt i december 1989 att inte placera i bolaget.
Styrelsen för Fond Väst tog ställning för teckning i bolaget under januari
1990. Fond Väst beslut ägde rum under 1990 och är därför ej föremål för
granskning i detta utlåtande. Den återstående löntagarfonden. Sydfonden,
uppges inte ha erhållit något erbjudande och dess styrelse har därför ej tagit
principiell ställning till en placering av detta slag.

Sammanfattningsvis
har två fondstyrelser under 1989 principiellt tagit ställning för att delta i
bildandet av Helikon, medan en fond avvisat en placering. Fondernas
ställningstagande baserar sig på olika uppfattning om vad de aktuella
paragrafema, 34 § och 36 §, i APR innebär.

Fondstyrelserna
skall enligt 34 § APR

"inom
ramen för vad som gagnar försäkringen för tilläggspension och är förenligt med
den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens
funktionssätt, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på
riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra
riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.

Fondmedlen
skall placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning
tillgodoses."

Enligt
36 § APR får en löntagarfondstyrelse "placera de medel som styrelsen
förvaltar 1. i aktier i svenska aktiebolag.

De
berörda fonderna framhåller, att eftersom Helikon är ett svenskt aktiebolag
(36 § APR), så handlar man i enlighet med lagen. Vidare understryker
företrädare för fonderna att den 34 paragrafens ord om "förenligt med den allmänna
ekonomiska politiken ..." måste tolkas mot bakgrund av de yttre villkoren.
"Varje tid ger sin rätta tolkning av förarbeten och lag." "Om
man släpper valutaregleringen fri så leder det till att placeringarna också
måste kunna ske på annat sätt."

Fondföreträdare har
framfört i massmedia och i annan form att lönta

garfonderna borde få samma möjlighet att placera i utländska aktier som

Fjärde och Femte fondstyrelserna. 1 VD- kommentaren i Fond Västs

årsredovisning 1989 framförs bl. a. denna ståndpunkt. Delvis samma argu

ment som används för att styrka riktigheten i en placering i Helikon har

använts av de intervjuade för att även löntagarfonderna skall få placera i

utländska aktier. Föredragande ansåg i prop. 1983/84:50 att det inte fanns

"tillräckligt starka skäl att medge löntagarfondstyrelserna rätt att
förvärva 248

utländska
aktier"(sid 79). En ståndpunkt som upprepades i prop. 1987/88:11 (sid 21).

RRV har låtit professor
Per Thorell granska om placering i ett svenskt företag som till huvuddelen
avser att investera i utländska aktier är i överensstämmelse med APR och dess
förarbeten. Enligt Per Thorell är så inte fallet. Den utförliga argumentationen
för denna ståndpunkt redovisas i Bilaga 3.

RRV anser att
Mellansvenska löntagarfondens och Nordfondens beslut om placering i Helikon
står i strid med 34 § APR. Vidare anser RRV att ett sådant beslut inte är
förenligt med det inflytandemål för löntagarna som är ett av huvudmotiven för
tillkomsten av löntagarfonderna.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

4.2.3
Placering i fastighetsbolag

Avsnittet
i sammanfattning:

Fjärde
fondstyrelsen har deltagit i bildandet av ett fastighetsbo

lag, Plinius.

Den
på RRVs uppdrag genomförda juridiska undersökningen visar att placeringen i sin
nuvarande form ej strider mot APR och dess förarbeten.

- RRV delar denna
ståndpunkt. Placeringen är emellertid som fall

betraktat av intresse för att belysa placeringsreglernas funktion.

Fonderna
skall enligt 35 och 36 §§ APR placera i finansiella och inte i reala
tillgångar. Det senare är förbehållet 13 AP-fonderna. Gränsen mellan 13
AP-fondernas och övriga fonders rättigheter har emellertid luckrats upp. 1-3
AP-fonderna erhöll efter prop. 1987/88:11 rätt att förvärva fast egendom eller
samtliga aktier i ett fastighetsbolag, s. k. helägande (sid 32ff). Rätten
utvidgades genom prop. 1988/89:150 bilaga 6.2 till att omfatta både helägande
och delägande i fastighetsbolag. Högst fem procent av varje fondstyrelses
kapital, beräknat efter anskaffningsvärdet, får placeras i fastighetsbolag.

Fjärde fondstyrelsen har
under 1989 tillsammans med andra intressenter bildat ett fastighetsbolag,
Plinius. Fonden har tidigare, liksom de enskilda löntagarfonderna, aktier i
rena fastighetsbolag och i kombinerade bygg-/fastighetsbolag. Det nya uppfattas
bestå i att fonden tillsammans med andra bildar ett fastighetsbolag, där fonden
därmed kommer att bli stor ägare (i Plinius 25% av röster och kapital). Fondens
handlande skulle därmed kunna exemplifiera ett sätt för alla sju fonderna att
kringgå bestämmelserna om att fonden inte får äga reala tillgångar.

Företrädare
för Fjärde fondstyrelsen har förklarat att ett kringgående av bestämmelserna
inte har varit avsikten. Bolagsbildningen har setts som det lämpligaste sättet
att placera

i fastighetsbolag.
Företrädare för fonden instämmer i att gränsen när det gäller fastighetsägande
i praktiken har suddats ut mellan 13 AP-fonderna och övriga fonder.

249

Vid
beredningen av förslaget att 1-3 AP-fonderna skulle få möjlighet att placera i
fastighetsbolag, restes i remissrundan invändningar mot att släppa in en
kapitalstark aktör på marknaden. En sådan skulle kunna driva upp priset, vilket
skulle få negativa samhällsekonomiska följder. Om de olika fonderna deltog i
bildandet av fastighetsbolag så skulle detta analogt även kunna bli
prisdrivande. I en väl fungerande marknad torde det emellertid inte innebära
någon skillnad om placeringen görs i existerande fastighetsbolag eller i ett
nybildat sådant. Det samhällsekonomiska argumentet har därmed enligt RRVs
uppfattning förmodligen föriorat i betydelse.

RRV har bett professor Per
Thorell undersöka om bolagsbildningen kan uppfattas som ett avsteg från
reglementet. Slutsatsen är att så är inte fallet. Enligt 34 § APR skall
placeringarna ske "till gagn för svensk produktion och
sysselsättning". Först om fondens placeringar i huvudsak inte ägde rum i
företag som kan anses gynna produktion och sysselsättning, så kunde beslutet
att delta i bildandet av Plinius ifrågasättas. Per Thorells genomgång
redovisas i Bilaga 3.

RRV delar Per Thorells
ståndpunkt. "Plinius" är dock som fall intressant för att illustrera
hur reglerna i APR inte längre sätter några skarpare gränser mellan de olika
delarna av AP-systemet.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

s. 250 Kontrollera mot PDF

4.2.4
Behov av översyn av placeringsreglerna i APR

Avsnittet
i sammanfattning:

RRV har visat att
placeringsreglerna i APR tolkas på olika sätt av fonderna.

RRV anser att en översyn bör ske av
placeringsreglerna i APR (34 §, 35 § och 36 §). Översynen bör leda till att
reglerna kan uppfattas på ett entydigt sätt av fonderna. Vidare anser RRV att
likartade krav bör innebära att de enskilda fondema ges samma möjligheter att
uppnå kraven.

"Helikon",
"Plinius" och "optionsfrågan" visar enligt RRVs uppfattning
på något olika sätt att placeringsreglerna inte är styrande i den omfattning de
avses vara. De olika fallen illustrerar vidare att placeringsreglema är
föråldrade. Det finns enligt RRVs mening ett samband mellan tolkningen och
efterlevnaden av reglerna och i vilken utsträckning dessa uppfattas
representera "verkligheten".

Mellan fonderna varierar
såsom framgått synen på vad som avses med "till gagn för svensk produktion
och sysselsättning". Fjärde fondstyrelsens uppfattning är t.ex. att man
inte kan placera i investmentbolag. Femte fondstyrelsen uppfattar emellertid
inte att APR innebär sådana begränsningar och har därför, räknat på
anskaffningsvärdet, placerat ca 20% av fondkapitalet i investmentbolag. Trefond
Invest delar Fjärde fondstyrelsens uppfattning och har 1989 12 30 inte
några aktier i blandade eller rena investmentbolag. Övriga löntagarfonder har i
varierande utsträckning under 1989 innehaft aktier i denna typ av företag.

250

Den
34 § har ej förändrats, när den underordnade 35 § skrivits om så att Skr.
1989/90:137 Fjärde och Femte fondstyrelsens möjligheter att placera i utländska
aktier Bilaga 10 utökats från en till tio procent. Därigenom har det
innehållsliga sambandet försvagats mellan överordnad och underordnad paragraf
Denna försvagning torde enligt RRVs uppfattning även ha gjort det lättare för
fondema att tillämpa en extensiv tolkning av 34 § .

En
genomgående uppfattning hos flertalet intervjuade löntagarfondföreträdare är
att statsmaktema nu satt pensionssystemets intresse av avkastning i första
rummet. Det skulle ha skett en perspektivförskjutning i måluppfattning över
tiden. Denna syn kommer även fram i dokumentationen vid fondema. I
"Ledningen har ordet" i Trefond Invests årsredovisning för 1989
framförs t ex:

"Detta
kan bero på att styrelsemas roll successivt blivit klarare. Löntagarfondemas
huvudfunktioner är två:

Att förstärka pensionssystemet.
Denna uppgift innebär att placera pensionsmedel till så bra förräntning som
möjligt med ett långsiktigt perspektiv.

Att förbättra
riskkapitalförsörjningen.

För
båda uppgiftema gäller att de är omöjliga utan ett marknadsmässigt
agerande." (sid 2)

Riskkapitalförsörjningen
kan uppfattas bli automatiskt förbättrad genom fondens existens, vilket innebär
att avkastningsmålet blir det helt dominerande. Övriga mål som inflytande
nämns inte av fondens företrädare i detta sammanhang. Fonden har i likhet med
övriga löntagarfonder kommit fram till en målhierarki, som inte avspeglas i
direkta förändringar i APR eller i förarbeten som direkt kan sägas konfirmera
en sådan måluppfattning. Uttalande från regeringskansliet redovisade bl.a. i
massmedia och den allmänna inriktningen i utredningar som
"Värdepappersmarknaden i framtiden" (SOU 1989:72) uppfattas ge stöd
för den egna tolkningen. "Plinius" och "Helikon" kan
illustrera hur fondema skulle kunna överskrida gränserna för de avsedda
placeringsobjekten. Det vore t. ex. möjligt att placera i ett aktiebolag som
bildas för att bl.a. investera i obligationer.

De
anförda exemplen visar enligt RRVs uppfattning på behovet av en översyn av
reglementets placeringsregler, dvs. 34 §, 35 § och 36 § i APR. De gällande
reglerna bör kunna uppfattas på ett entydigt sätt av samtliga fonder. Vidare
anser RRV att eftersom kraven enligt APR är desamma för fondema bör detta
innebära att det ges likartade möjligheter att uppnå kraven.

4.3 Långsiktigheten i placeringama 4.3.1 Inledning

Fondmedlen
skall enligt 34 § APR "placeras så att kraven på god avkastning,
långsiktighet och riskspridning tillgodoses. I prop 1983/84:50 anförs:

"Vad gäller frågan om
fondstyrelsemas möjligheter att göra omplaceringar Skr. 1989/90:137 mellan
olika aktier delar jag remissinstansemas bedömning, att fondstyrel- Bilaga
10 sema måste ges fömtsättningar för ett ekonomiskt och marknadsmässigt riktig
agerande. Jag anser därför att fondslyrelsema bör ha ett något större
handlingsutrymme än det placeringsutredningen har dragit upp.

De
riktlinjer som enligt min mening bör gälla framgår av specialmotiveringen till
34 § i det nya reglementet. Dessa ändrar dock inte den huvudsakliga
placeringsinriktningen att aktieförvärven skall ske med sikte på ett mera
varaktigt innehav." (sid 78)

"För
att understryka att styrelsemas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga
placeringar av spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på
långsiktighet. Detta bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett
särskilt fall avyttra en aktiepost redan efter en kort tids innehav, om
omständighetema motiverar en försäljning. Förvärven skall emellertid normalt
ske med sikte på ett mera varaktigt innehav." (sid 118)

Syftet
med detta kapitel är dels att beskriva uppfattningar vid fonderna om vad
"långsiktighet" innebär, dels att redovisa RRVs mätning av omsättningshastigheten
vid fondema.

Genom
att jämföra omsättningshastigheten vid respektive fond med börsens har RRV
försökt få en uppfattning om långsiktigheten i fondemas placeringar.

4.3.2
Fondernas uppfattning om "långsiktighet"

Vid
samtliga fonder har de intervjuade framhållit att fondema är långsiktiga i
sina placeringar. Ingen av dem har emellertid kunnat presentera någon mer
operativ definition av "långsiktighet". En sådan presenterades emellertid
inte heller av placeringsutredningen (SOU 1983:44).

Tiden
bör vara central vid bestämning av "långsiktighet". De intervjuade
har olika uppfattningar eller har inte kunnat specificera någon tidsgräns.
Tidsgränserna varierar mellan två till tre år och fyra till fem år.

Ett
vanligt betraktelsesätt bland de intervjuade är att dela in placeringarna
enligt följande:

1.
Placeringar som är avsiktligt
långsiktiga och som förblir långsiktiga.

2.
Placeringar som är avsiktligt
långsiktiga, men som pga. ny kunskap, ändrade marknadsförutsättningar m. m.
förvandlas till kortsiktiga placeringar.

3.
Placeringar som från början är
avsedda att vara kortsiktiga.

Till
den första gmppen hör "kärnan" i fondernas portföljer. Denna benämns
lite olika vid fondema: t.ex. basportfölj och positionsföretag. Förändringar av
kärnan i innehavet, ibland enbart större förändringar, kräver vanligen
styrelsens godkännande.

Den tredje gruppen är
viktig av olika skäl. Fjärde fondstyrelsen har mer

än löntagarfonderna betonat behovet av att synas, att man måste odla sina

mäklarkontakter för att kunna vara med vid viktiga erbjudanden. Företrä

dare för löntagarfonderna understryker behovet av att få göra kortsiktiga

placeringar. Dessa ses som helt nödvändiga för att respektive fond skall

kunna klara av avkastningskravet. 252

s. 1985 Kontrollera mot PDF

För
löntagarfonderna ställs således avkastningskravet i högre grad mot Skr.
1989/90:137 långsiktigheten. Ett skäl kan vara att löntagarfondema är mer
beroende än Bilaga 10 Fjärde fondstyrelsen av realisationsvinstemas storlek.
Enbart aktieutdelningarna och ränteintäktema vid Fjärde fondstyrelsen är 1989
betydligt större än avkastningskravet, en konsekvens av att fonden är äldre och
har ett betydligt större övervärde (dold reserv) än löntagarfondema.

4.3.3
Omsättningshastigheten

Att
fondema skall agera långsiktigt bör innebära att de håller en låg
omsättningshastighet. Det är dock naturligt med hänsyn till bl. a. avkastningskravet
att inte alla aktieinnehav behålls i många år. Även fonderna måste reagera på
förändrade värderingar och fömtsättningar på marknaden. Fjärde fondstyrelsen
framhåller i sin ÅR 1986 att om man nästan aldrig sålde några innehav skulle
fondens levande kontakt med marknaden snabbt upphöra. RRV delar denna
uppfattning, men anser att omsättningshastigheten med hänsyn till kravet på
långsiktighet i placeringarna normalt bör vara låg i jämförelse med t.ex.
omsättningen vid Stockholms fondbörs. 1 enlighet med detta bör fondemas andel
av börsomsättningen vara låg i förhållande till dess andel av börsvärdet.

Det
är dock naturligt att mindre fonder uppnår en högre omsättningshastighet än
större. Det är också naturligt att fonder som nyligen startat sin verksamhet
eller som bytt ledning och därmed placeringspolicy tillfälligt kan ha högre
omsättning av portföljen. Detta illustreras genom Fjärde fondstyrelsens låga
och jämna omsättningshastighet i tabell 1 nedan. Tabellen redovisar löntagarfondemas,
Fjärde fondstyrelsens och börsens omsättningshastighet sedan löntagarfondemas
första verksamhetsår fram till och med 1989.

RRV
har beräknat omsättningshastigheten på följande sätt. Rekvirerade medel
subtraheras från respektive fonds bruttoköp av aktier.' Därefter adderas
bruttoförsäljning av aktier. Det då erhållna värdet divideras med två och sätts
i relation till genomsnittligt realt fondkapital (ingående + utgående realt
fondkapital dividerat med två).

Denna
metod föredras av RRV eftersom utgående fondkapital skiljer sig markant från
genomsnittligt fondkapital ett år när kursförändringarna varit stora. Dessutom
beräknas fr.o.m. år 1988 börsens omsättningshastighet ifrån ett genomsnittligt
börsvärde. Metoden tillåter således en rättvis jämförelse mellan fondemas
omsättningshastighet och börsens.

' Rekvirerade medel dras ifrån eftersom fondema bör kunna
köpa aktier for detta

belopp
utan att det påverkar omsättningshastigheten.

' Börsen
beräknar den årliga omsättningshastigheten som ett genomsnitt av mänads-

sifTror.
Den månatliga omsättningshastigheten är beräknad som totalomsättningen

under
månaden gånger 12 dividerad med börsvärdet vid månadens slut. RRV har i

tabell 1
beräknat börsens omsättningshastighet som årets omsättning dividerat med

ingående +
utgående börsvärde dividerat med 2 for att göra jämförelsen med

fonderna
mer rättvis. Skillnaden gentemot börsens redovisning är marginell. 253

Tabell 1: Omsättningshastigheten (%) för löntagarfonderna,
Qärde fondstyrelsen och börsen för åren 1985-1989.'

Å r

4AP

B ö rsen

1985

204

1986

1987

1988

1989

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

s. 1986 Kontrollera mot PDF

' Vissa uppgifter för tidigare år är något osäkra och
vissa uppgifter för 1985 och 1986 fmns inte alt tillgå.

Bland
löntagarfondema har Fond Väst genom åren haft en mycket låg
omsättningshastighet. Åt "rätt" håll har även Sydfonden, Mellanfonden
och Nordfonden utvecklats. Sydfonden hade en oacceptabelt hög omsättningshastighet
1987, vilken dock sänkts betydligt de följande åren. Trefond Invest hade en
oacceptabelt hög omsättningshastighet 1988. Under 1989 sjönk den men är
fortfarande hög i förhållande till börsens och övriga fonders
omsättningshastighet.

1
diagram 1 ges en överskådlig bild av löntagarfondemas. Fjärde fondstyrelsens
och börsens omsättningshastighet 1989. Fjärde fondstyrelsen. Fond Väst och
Nordfonden hade en tillfredsställande låg omsättningshastighet under år 1989.
Detta framgår både av tabell 1 och diagram 1.

Fjärde
fondstyrelsens omsättningshastighet uppgår till knappt 12%. Uppgiften
inkluderar även omsättningen i den utländska portföljen. Den är dock så liten
att dess höga omsättning inte nämnvärt torde påverka resultatet.

Diagram 1: Omsättningshastighet lör resp löntagarfond och
Fjärde fondstyrelsen samt för börsen som helhet.

Oms ä ttnlngshaatlghat,
procent

Sydlond Fond Viat Trefond Mellanlonden
Nordionden 4e AP

Fond

Oms ä ttningshastighet

B ö rsen

■ Se
regeringens skrivelser 1987:174 (sid 3) och 1988:144 (sid 6)

254

Det
är framför allt Trefond Invest som under 1989 haft en omsättnings- Skr.
1989/90: 137 hastighet klart överstigande börsens (28% mot 17% se tabell I). För 1988 Bilaga 10 var omsättningshastigheten ännu högre, vilket
påtalades av RRV i 1989 års utlåtande. Siffrorna tyder enligt RRV på att
omsättningen hos Trefond Invest inte heller under 1989 legat i linje med kravet
på långsiktighet i placeringarna. RRV konstaterar dock att 40% av årets
omsättning är hänföriig till första kvartalet (dvs innan byte av ledning) och
37% till kvartalet efter (då en viss omstrukturering är rimlig med anledning av
ledningsbytet). För de två sista kvartalen 1989 sjönk omsättningen drastiskt
(14 respektive 9%). RRV anser att detta tyder på att fonden efter
ledningsskifte och viss omstrukturering av portföljen slagit in på en betydligt
lugnare omsättningstakt.

Vid
Trefond Invest förklarar företrädare för fonden den höga omsättningen under år
1989 med bl.a. ledningsskiftet.

Ett
annat sätt att belysa långsiktigheten i placeringarna via omsättningen är att
jämföra fondernas omsättning i förhållande till börsens omsättning med deras
andel av det totala börsvärdet. Omsättningen på Stockholms fondbörs uppgick
under år 1989 till 112.7 miljarder kronor (115.4 miljarder kr under 1988) och
det totala börsvärdet till 744 miljarder kronor (614 miljarder kr under 1988).

Tabell 2: Fondernas andel av börsomsättningen och deras
andel av det totala börsvärdet.' 1988 års uppgifter inom parantes.

Fond

Sydfonden

Fond Väst

Trefond Invest

Mellanfonden

Nord-fonden

Fjärde fondst

Andel av börsoms

0,68 (0,62)

0,63 (0,54)

1,05 (1,07)

0,65 (0,62)

0,57 (0,59)

2,1 (1,8)

Andel av börsvärdet

0,61 (0,53)

0,68 (0,62)

0,64 (0,58)

0,46 (0,46)

0,68 (0,58)

3,2 (2,8)

' I fondernas andel av börsvärdet ingår även de likvida
medlen. Börsportfoljens värde är således något lägre.

I
förhållande till 1988 har Nordfonden och i viss mån Trefond Invest utvecklats
åt "rätt" håll med ökad andel av börsvärdet och samtidigt minskad
andel av börsomsättningen.

4.4.1
Inledning

Syftet
med detta kapitel är att redovisa de begränsningar som finns för fondernas
ägande, hur fondernas ägande ser ut och hur de ser på sin roll som ägare.

255

4.4.2 Begränsningar for
fondernas ägande

Avsnittet
i sammanfattning:

Möjligheten att fonderna
tillsammans påtvingas ett företagaransvar föreligger enligt RRVs uppfattning
för börsregistrerat företag som har varit noterat eller är noterat på
OTC-listan respektive O-listan.

RRV anser att en översyn bör
ske av gällande begränsningsregler för att undvika att fonderna tillsammans
påtvingas ett företagaransvar.

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

Fondernas
ägande i företagen begränsas av skilda regler beroende på om företaget är
börsregistrerat eller inte. I det senare fallet gäller att den enskilda fonden
inte får ta på sig ett företagaransvar dvs. "ett fortlöpande ansvar för
något företags förvaltning" (prop. 1983/84:50 sid 79).

Fonderna
har i flertalet fall fattat beslut om hur mycket fonden maximalt bör äga av
aktiekapitalet i ett onoterat företag för att inte riskera att påtvingas ett
företagaransvar: Sydfonden 35-40%, Fond Väst 25%, Trefond Invest 25% och
Nordfonden 25%. Gränsema är inte tvingande och det förekommer fall där de överskrids.

För företag med aktier
registrerade vid Stockholms fondbörs gäller att Fjärde och Femte
fondstyrelserna inte får förvärva så många av aktierna "att dessa uppgår
till mer än 10 procent av samtliga aktier i bolaget eller om aktierna har olika
röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till mer än 10 procent av
röstetalet för samtliga aktier i bolaget". För löntagarfonderna gäller
för samma företag, att förvärvet av aktier inte får uppgå "till sex
procent eller mer av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika
röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till sex procent eller mer av
röstetalet för samtliga aktier i bolaget". ( 37 § APR )

Den reviderade paragrafen
trädde i kraft den 1 juli 1988. Löntagarfonderna hade tidigare möjlighet att
förvärva aktier upp till åtta procent i ett registrerat bolag.

Reduceringen
av löntagarfondernas andelar genomfördes för att ge den nya Femte fondstyrelsen
samma förvärvsmöjligheter, tio procent, som den Fjärde fondstyrelsen har sedan
den 1 januari 1984. Ett innehav överstigande den nya sexprocentgränsen
förvärvat före den 1 juli 1988 har löntagarfonderna dock möjlighet att
behålla. 1 en motsvarande övergångsbestämmelse för Fjärde fondstyrelsen ges
denna fond rätt att behålla innehav av aktier förvärvade före den 1 januari
1984 som uppgår till mer än tio procent av samtliga aktier i bolaget.

Av
årsredovisningarna för 1989 framgår att Fjärde fondstyrelsen inte innehar en
röstandel i något företag överstigande tio procent, medan det i 13 fall förekommer
att löntagarfonderna har en högre röstandel än sex procent eller mer. I 12 fall
är förklaringen ett högre röstetal före den 1 juli 1988. Det återstående fallet
förklaras med att aktiema inte har varit inregistrerade vid Stockholms fondbörs
vid förvärvet, dvs. noterade på A 1 eller A 2 listorna.

256

Fonderna behöver inte
sälja aktier som de förvärvat då företaget inte Skr. 1989/90:137 varit
registrerat. Fonderna kan således behålla förvärv som skett när Bilaga 10
företaget varit noterat på OTC-listan respektive O-listan eller inte varit
noterat. Begränsningen i 37 § APR "tar sikte på situationen vid
förvärvet" (Prop. 1983/84:50 sid 120).

I
prop. 1987/88:167 framhåller föredragande att begränsningsreglerna syftar till
att förhindra att de sju fondstyrelserna tillsammans får att så stort
aktieinnehav att de tvingas ta på sig ett företagaransvar. Ett sådant inträffar
enligt föredragande om fondernas sammanlagda aktieinnehav överskrider 50% i ett
enskilt börsregistrerat företag. För att undvika att ett företagaransvar
uppkommer genom övergångsbestämmelsen förutsätter föredraganden

"att
styrelserna inte agerar så, att de tillsammans förvärvar så många
börsregistrerade aktier i ett bolag att denna situation uppstår. Det ligger
därför i sakens natur att fondstyrelserna eftersträvar att deras aktieinnehav
kommer att rymmas inom de gränser som nu föreslås. Jag har inte velat sätta en
sista tidpunkt inom vilken detta skall ha skett, då en sådan begränsning lätt
kan få oönskade effekter för aktiemarknaden." (sid 15 )

Genomgången
av fondemas årsredovisningar visar att fondernas sammanlagda aktieinnehav i
börsregistrerade företag ligger långt under den kritiska 50 procentsgränsen.
Esab är det företag där det sammanlagda röstetalet f n. är störst: Trefond Invest
(8.0), Fjärde fondstyrelsen (4.5), Fond Väst (5.7) och Mellansvenska
löntagarfonden (1.5). Det sammanlagda röstandelen utgör således 19.7 procent.
Den största sammanlagda kapitalandelen finns i Hennes & Mauritz, 20.6
procent (röstandel: 10.3).

Ett
annat sätt att belysa fondernas ägande är att redovisa röst- och kapitalandelar
i de företag vars aktier utgör en stor andel av fondernas marknadsvärderade
portföljer. 1 tabell 3 har sammanställts uppgifter för fyra av de 1989 mest
portföljtunga företagen. Sammanställningen baserar sig på uppgifter från
fondernas årsredovisningar för 1989.

Det
är endast Fjärde fondstyrelsen som tillhör en av de sex största ägama i något
av de fyra företagen (Volvo och Astra) (källa: Sven Ivan Sundqvist "Ägarna
och makten i Sveriges börsföretag 1990").

För
de enskilda fonderna finns i flertalet fall interna begränsningsregler som kan
förhindra att fonderna blir så mycket större i de stora och högt värderade
börsföretagen. Ett innehav i ett enskilt företag överstigande mellan 1014%,
beroende på fond, anses medföra en alltför stor risk i
portföljsammansättningen. Det är således inte sannolikt att löntagarfonderna
kan förvärva aktier i de stora etablerade börsföretagen, där Fjärde
fondstyrelsen redan är stor ägare, i sådan omfattning att den sammanlagda
ägarandelen kan närma sig begränsningen på 50 procent. Detta gäller även de
företag där löntagarfonderna beroende på den tidigare "åtta procentsgränsen"
har en ägarandel mer än sex procent och däröver.

257

17 Riksdagen 1989/90. I satnl. Nr 137

Tabell 3 Sammanställning av fondernas portfölj-, röst- och
kapitalandelar (procent) i de f)Ta sammanlagt mest portföljtunga
börsregistrerade företagen.

Företag

Fonder

Portfölj-

Röst-

Kapital-

andel

Volvo

Fjärde fondstyrelsen

6.3

6.4

3.7

Fond Väst

10.0

2.1

1.3

Mellansvenska

löntaga rf.

8.6

0.5

0.7

Sydfonden 12.6

0.4

1.6

Nordfonden

7.5

0.3

7.5

Trefond Invest

5.8

0.2 9.9

0.8 15.6

Astra

Fjärde

fondstyrelsen

12.6

7.3

7.6

Sydfonden

10.2

1.5

1.3

Fond Väst

7.5

1.0

Nordfonden

7.0

1.0 10.8

1.0 10.9

Skånska

Fjärde

fondstyrelsen

2.6

2.8

4.2

Sydfonden

6.8

0.5

0.9

Fond Väst

4.5

0.4

0.6

Trefond Invest

4.3

0.3

0.6

Nordfonden

3.8

0.3

0.5

Mellansvenska

löntagarf

3.5

0.2 4.5

0.3 6.8

SCA

Fjärde

fondstyrelsen

4.8

4.7

5.1

Nordfonden

3.4

1.1

0.8

Sydfonden

6.9

0.4

1.5

Fond Väst

3.8

0.3

0.8

Mellansvenska

löntagarf

2.7

0.3

0.4

Trefond Invest

1.5

0.1 6.9

0.4 9.0

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Fömtsättningama för
fonderna att sammanlagt bli stora ägare föreligger enligt RRVs uppfattning när
någon eller några fonder har skaffat sig ett stort innehav av aktier innan
dessa registrerats vid börsen. Som tidigare nämnts finns inga skyldigheter för
fondema att i ett sådant fall reducera sitt aktieinnehav. Det för närvarande
största sammanlagda röst-/ och kapitalinnehavet bland A 1- och A 2- företagen
finns i Skrinet, ett företag som registrerats sedan Trefond Invest (14.2/20.0)
och Sydfonden (8.2/11.4) inköpte sina andelar. Inom samtliga noterade företag
(A 1, A2, O-lista och OTC-lista) finns fondernas största sammanlagda innehav i
det på O-listan noterade UV-shipping (Fond Väst 11.1 %, Mellansvenska löntagarfonden
9.4% och Nordfonden 9.3%).

I tabell 4 nedan redovisas
i sammanfattande form det antal på O-listan respektive OTC-listan noterade
företagen där respektive fond utgör en av de sex största ägarna och där
innehavet överstiger "10% och 6%-gränsen "(källa tab 6, 7, 9 och 10 i
bilaga 4). Exempel: Vid totalt nio tillfällen utgör en enskild fond någon av de
sex största ägarna i de på O-listan noterade företagen, räknat efter röstetal.
I tre respektive fem av dessa nio fall är den enskilda fondens röstetal
respektive kapitalandelar högre än 6 procent och däröver.

258

Tabell 4 Antalet på O-Hstan och OTC-listan noterade
företag där respektive fond utgör någon av de sex största ägarna och där
innehavet överstiger "10% och 6% gränserna" i förhållande till det
totala antalet aktuella företag.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

OTC-

foretag

Företag på
O-listan

Röstandelar

Kapitalandelar

5 av 14

3 av 9

12 av 14

5 av 9

s. 259 Kontrollera mot PDF

Sammanfattningsvis
föreligger det inga begränsningar i fondernas ägande inom de företag som
noterats på O-listan och OTC-listan. Det är inom dessa företag som fondema har
sitt största sammanlagda innehav. Sannolikheten torde enligt RRVs uppfattning
vara mycket liten att fonderna uppnår ett så stort ägande i redan registrerade
företag att detta leder till ett företagaransvar. Ett sådant kan emellertid
uppkomma i företag noterade på O-listan och OTC-listan. När dessa företag
registreras kan fondema enligt gällande regler bibehållas sitt innehav. Ett
stort innehav för någon eller några fonder kan således tillsammans med övriga
fonders "reglemete-rade sex eller tio procents innehav" sammanlagt
för fondema leda till ett företagaransvar. Värdepappersmarknadskommittén (SOU
1989:72) föreslår bla att all aktiehandel som sker med anknytning till
Stockholms fondbörs (A 1, A 2, OTC och O-listan) börsregistreras. Ett
genomförande av förslaget aktualiserar i sig en förändring av gällande
begränsningsregler. Flera skäl talar således enligt RRVs uppfattning för en
översyn av nuvarande begränsningsregler.

4.4.3
Fondernas ägarroll

Ägarprofilen
varierar mellan fonderna.

Bland
fonderna finns det inte någon gemensam uppfattning om

när
den enskilda fonden har en ägarroll i noterade företag.

Inte
någon av fondema har tagit ställning till när fonden i

princip
skall vara representerad i noterade företag.

Fonderna
har i flertalet fall en ägarroll i förhållande till de

onoterade företagen.

1 tabellerna 5 10
redovisas antalet företag där fonderna utgör någon av de sex största ägarna
enligt Sven-Ivan Sundqvists "Ägama och Makten i Sveriges börsföretag
1990". Fondernas röst- och kapitalandelar har vid behov justerats efter
uppgifter lämnade i årsredovisning 1989. Detta har inte medfört någon
förändring i rangordningen. Genom att välja de sex största ägarna kommer
tillräckligt många av de stora ägarna med. Det blir även möjligt att i viss
utsträckning belysa spridningen i ägandet. I tabellerna sker det genom att
redovisa antalet företag inom vissa röst- och kapitalandelar (procent). För
att kunna diskutera placeringen om aktien är börs-

259

s. 260 Kontrollera mot PDF

registrerad (A 1 och A 2
listoma) respektive tillhörig ett företag noterat på Skr. 1989/90:137
O-listan eller ett OTC-företag så har tre olika tabeller använts (5 7
respek- Bilaga 10 tive 810). Tabell 5 och 8, börsregistrerade företag,
redovisa nedan. Övriga tabeller fmns i bilaga 4.

Tabellema
visar att fondema har olika "ägarprofiler". Det gäller inte bara
Fjärde fondstyrelsen visavi löntagarfondema, ett väntat resultat med tänkte på
att fondkategoriema varit verksamma under olika lång tid. Även löntagarfondema
har inbördes varierande profiler. Trefond Invest är den löntagarfond som har
det största antalet "ägar- och kapitalinnehav" i börsregistrerade
företag (tabell 5 och 8). Det är även den fond, där ägar-och kapitalandelen är
störst i ett enskilt företag. Av de 25 placeringama i tabell 6/9 och 7/10
tillhör endast en placering Fjärde fondstyrelsen.

Trefond
Invests "ägarprofil" är en medveten satsning av fonden under förre
VD:n Bo Dahlgren. Att vara stor i ett enskilt företag har setts som en fördel.
Fjärde fondstyrelsens profil är ett resultat av fondens satsning på " 16 i
topp företag" (de 16 mest omsatta aktiema på börsen). Från övriga fonder
har inte redovisats någon motsvarande policy som kan förklara den enskilda
fondens ägarprofil. Inte någon av styrelsema har fattat beslut om hur stora fonderna
bör vara i de olika noterade företagen.

Begränsningsregeln
för ägandet avser som nämnts att förhindra att fondema får ett s. k.
företagaransvar dvs

"ett
fortlöpande ansvar för något företags förvaltning. Däremot bör fondstyrelserna
ta på sig ett för denna typ av aktieägare normalt delägaransvar, vilket bl. a.
innebär att de tillsammans med andra ägare bör ange målsättningen för
företagen och verka för att företagen har väl fungerande ledningsorgan."
(prop. 1983/84:50 sid. 79, se även prop. 1987/88:167 sid. 14)

Delägaransvaret
ger fondema en ägarroll. I den mån fonden inte är intresserad av att medverka
till målsättningen för företaget m. m. utan enbart ser företaget som en
placeringsmöjlighet, har fonden enligt RRVs uppfattning en placerarroll. Vid
RRVs diskussion med fondema framgick, att det inte finns någon gemensam
uppfattning bland fondema om när en ägarroll uppstår respektive när fonden har
en ren placerarroll. Flertalet intervjuade har pekat på ägarrollen som en
funktion av röst-/kapitalande!ar och fondens relativa position/storlek visavi
andra ägare. En position bland de trefyra största ägama anses av flertalet
intervjuade innebära en ägarroll.

Fond
Väst har genom styrelsebeslut markerat att fonden har en ägarroll i förhållande
till tre företag. Vid övriga fonder finns inte något sådant formellt
ställningstagande till ägarrollen. Att den enskilda fonden representeras i ett
företags styrelse kan inte tas som intäkt för en entydig markering av
ägarrollen. Ingen av fondema har i princip tagit ställning till när fonden
skall representeras i noterade företag. Av löntagarfondema finns Fond Väst,
Mellansvenska löntagarfonden, Trefond Invest och Nordfonden vardera
representerade i en styrelse.

Fondema
har inte formulerat ett operativt mål för ägarinflytande i

företagen.
Därvid avses inte den skyldighet som löntagarfondema har

enligt 38 § APR att på
begäran av lokal facklig organisation överlåta

260

s. 261 Kontrollera mot PDF

hälften
av rösträtten vid bolagsstämman. En sådan överlåtelse har Fjärde Skr.
1989/90:137 fondstyrelsen tillämpat frivilligt. Denna fond har formulerat sin
policy Bilaga 10 med ägandet på följande sätt:

"Fjärde
AP-fonden är en av de största placerama på aktiemarknaden. Det primära målet
för fondens verksamhet är att långsiktigt erhålla en god avkastning på de förvaltade
medlen. Det innebär emellertid inte att fonden kan spela en helt passiv roll.
Fonden skall kunna utöva sitt ägarinflytande på ett sådant sätt att det gagnar
dels det berörda företaget dels en väl fungerande aktiemarknad och därmed också
samhällsintresset." (Allmänna pensionsfonden Fjärde fondstyrelsen
Årsredovisning 88 sid. 4).

Även
intervjuade vid löntagarfondema har framhållit avkastningskravets företräde och
ser respektive fonds roll med vissa variationer såsom den formulerats vid
Fjärde fondstyrelsen. Bland löntagarfondsföreträdarna har flera förklarat att
de i framtiden kommer att bli mer aktiva som ägare, delvis som en följd av den
position fonden uppnått i det enskilda företaget. Det finns dock samtidigt en
osäkerhet bland de intervjuade om hur pass aktiva eller passiva den enskilda
fonden bör vara.

I
förhållande till de onoterade företagen har fonderna enligt egen uppgift i
flertalet fall en ägarroll. Samtliga fonder har skaffat sig möjlighet att
representeras i de onoterade företagens styrelser. Det har förekommit och
förekommer att enskilda fonder under kortare tvingas ta på sig ett företagaransvar.

261

s. 1984 Kontrollera mot PDF

Bilagor

Riksrevisionsverket

Bilaga 1 1(30)

Allmänna förutsättningar för fonderna samt deras
rekvirering av medel

1.1 Inledning

Syftet
med detta kapitel är dels att kortfattat redovisa händelser under 1989 som har
eller kan ha varit av betydelse för fondernas handlande, dels att beskriva
fondernas medelstilldelning och medelsramar. Det senare syftet innebär även en
redovisning av fondernas rekvirering av medel.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

1.2 Riskkapitalmarknaden under år 1989

Avsnittet
i sammanfattning:

Totalindex (VA) steg under 1989
med 24% och OTC-index med 18%.

Totalindex har sedan juli 1984
stigit med 187%.

Om hänsyn tas till utdelning har börsen sedan juli
1984 stigit med hela 227% eller 24% per år. (Findatas avkastningsindex)

Det
gångna året innebar fortsatt uppgång på Stockholmsbörsen. Totalindex (VAs)
steg med 24% (51% 1988) och OTC-index med drygt 18% (50%). Kurserna på Al- och
All-listorna steg med 12% under det första tertialet. 1 slutet av augusti låg
uppgången på 32%. Kursuppgångarna fortsatte ytterligare några veckor med
all-time-high den 16/8 (VA:s totalindex = 1689.2), men sjönk sedan vilket
resulterade i en nedgång under det tredje tertialet med drygt 6%.

Fond
Väst förklarar i förvaltningsberättelsen att de första åtta månadernas uppgång
berodde på de många fina årsboksluten för 1988 och även bra delårsrapporter i
början av 1989. Halvårsrapporterna som presenterades mostvarade inte alltid
förväntningarna och detta bidrog tillsammans med stigande räntor m. m. till
kursavmattningen mot slutet av året.

Uppgången
innebär att totalindex sedan juli 1984 stigit med 187% eller haft en
genomsnittlig årlig kurstillväxt på 21 %. Om hänsyn tas till utdelning hamnar
den effektiva avkastningen på 24% per år eller hela 227% för perioden juli 1984
t.o.m. 1989 års utgång (räknat på Findatas avkastningsindex).

Den branschmässiga
kursutvecklingen var under 1989 relativt ojämn. Bättre än marknaden utvecklades
framför allt kemisk industri/läkemedel (-1- 47%), verkstäder ( + 39%) och
rederier (-f-35%). Sämst gick det för handelsföretag (11 %) och skogsindustri
( 6%).

262

Diagram 1: Utvecklingen för VAs totalindex år 1989

VIK:S totalindex 1989, mtnadsvlss siffror 2000

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

s. 1987 Kontrollera mot PDF

1600

1000

600

Årets
vinnare bland börsföretagen var framför allt verkstadsföretaget Ericsson
(-f-139 %) och läkemedelsföretaget Astra (+115 %). Föriorarbran-scherna handel
och skog kan exemplifieras med H&M ( 24%) respektive Modo (-30%).

En
mängd stora affärer genomfördes under framför allt slutet av 1989. Bland större
affärer 1989 kan nämnas:

Procordias köp av Pharmacia och
Provendor,

Handelsbankens köp av Skånska
banken,

PK-bankens köp av Nordbanken,

Saab-Scanias försäljning av 50%
av personbilsdivisionen till GM m. fl. Den registrerade aktieomsättningen vid
Stockholms fondbörs har sjunkit de senaste tre åren och uppgick under år 1989
till knappt 113 Mdr kr (142 Mdr kr 1986). Omsättningshastigheten har av
fondbörsen beräknats till 16% för 1989 (22% 1988). Nyemissionerna uppgick under
året till 2,2 miljarder kronor (2,3 mdr 1988).

Vid
Stockholms fondbörs nyregistrerades nio bolag under 1989 medan 16 avfördes pga.
uppköpserbjudanden.

1.3 Fondernas
medelstilldelning och medelsramar

Avsnittet i
sammanfattning:

Fjärde fondstyrelsen
rekvirerade 650 milj. kr. under år 1989.

Femte fondstyrelsen rekvirerade
500 milj. kr. under 1989

Enligt RRVs prognos beräknas
influtna medel från vinstdelningsskatt och löntagarfondernas andel av
ATP-avgiften överstiga de medel löntagarfonderna kan rekvirera. Vid utgången
av år 1990 beräknas summan uppgå till 10,7 miljarder kronor.

Mellansvenska löntagarfonden
har under åren 19871989 rekvirerat och placerat 1 258 milj. kr. mindre än
tillgängliga medel. Övriga fonder har rekvirerat fullt ut.

263

Femte
fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet under hösten 1989 och Skr. 1989/90:
137

omnämns därför endast kort nedan. Bilaga 10

Vid
en bedömning av Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondernas verksamhet och vid
en jämförelse dem emellan är det väsentligt att beakta den skillnad som
föreligger i fråga om medelstilldelning och medelsramar.

1.3.1
Fjärde fondstyrelsen

Riksdagen
har sedan Fjärde fondstyrelsen började sin verksamhet år 1974 vid olika
tillfällen beslutat om det högsta sammanlagda belopp som får tillföras fonden.
Den tilldelade ramen har prövats löpande av riksdagen efter framställning från
fonden. 1 samband med beslutet att inrätta en Femte AP-fond fastställdes en ny
ordning för det högsta belopp som får överföras till Fjärde och Femte
fondstyrelsernas förvaltning. Fr.o.m. 1988-07-01 får tilldelningen högst uppgå
till "1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast
föregående kalenderår på de medel som 1 3 fondstyrelserna förvaltar". 1
nedanstående tabell redovisas medel som rekvirerats av Fjärde fondstyrelsen
åren 1981 1989.

Tabell 1: Fjärde fondstyrelsen, rekvirerade medel och
medelsram åren 1981 1990

Å r

Rekvirerade

Ackumulerade

Medelsram

medel

rekvirerade medel

1981

150

1400

1850

1982

150

1550

1850

1983

150

1700

1850

1984

150

1850

2 350

1985

1850

2350

1986

300

2150

2 350

1987

200

2 350

2350

1988

2 350

3037

1989

650

3000

3291

1990

3 576

Ramen
för år 1989, dvs. högst tilldelade medel, uppgick till 3291 milj. kr. Under år
1989 har Fjärde fondstyrelsen rekvirerat 650 milj. kr. Ramen för år 1990 utgör
3 576 milj. kr. Fjärde fondstyrelsen kan således under år 1990 rekvirera 576
milj. kr. (3 576-3000 = 576).

1.3.2
Löntagarfonderna

Löntagarfondernas
verksamhet finansieras med de medel som bidrar till 1 3 AP-fonderna i form av
vinstdelningsskatt och 0,2 enheter av procentsatsen för uttag av
tilläggspensionsavgift (ATP-avgift).

1
likhet med vad som gäller för Fjärde fondstyrelsen finns ett tak för
löntagarfondernas medelstilldelning. Enligt 27 § APR är ramen 400 milj. kr. per
löntagarfond för år 1984 och ökar därefter åriigen t.o.m. år 1990 med ett
belopp motsvarande 20000 basbelopp för respektive år.

För
löntagarfonderna finns ett tak under medelsramen, dvs. det går inte

att rekvirera mer än vad som finns inom ramen. Rätten att rekvirera 264

medel
begränsas således i första hand av vad som flyter in i form av Skr. 1989/90:
137 vinstdelningsskatt och ATP-avgift. Medelsramen får dänned praktisk be-
Bilaga 10 lydelse endast om summan av influten skatt och löntagarfondernas
andel av ATP-avgiften överstiger medelsramen.

I
det följande redovisas en sammanställning över medelsramen och influtna medel.

Medelsramen
Jor löntagarfonderna

Medelsramen
för åren 19841990 är fastlagd. Denna är också den totala ramen eftersom
fondema inte skall tilldelas medel efter 1990.

Tabell 2: Medelsramen för löntagarfonderna

År

Medelsram,

milj.
kr.

Per fond

Samtliga fonder

ackumulerat

1984

400

■ 2000

1985

436

836

4180

1986

466

1302

6510

1987

482

1784

8920

1988

516

2 300

11500

1989

558

2858

14290

1990

594

3452

17 260

Influtna
medel JÖr löntagarfonderna

Influtna
medel för åren 19841989 avser faktiska belopp. Från influtna medel har avräknats
200 milj. kr. (40 milj. kr. per fond) vilka är överförda till den särskilt
inrättade småföretagsfonden. Influtna medel för åren 1990 avser en prognos över
beräknad vinstdelningsskatt och ATP-avgift.

Tabell 3: Influtna medel för löntagarfonderna

År

Influtna medel.

milj.
kr.

Per fond

Samtliga fonder

ackumulerat

1984

309

1544

1985

243

552

2 759

1986

541

1093

5466

1987

852

1945

9723

1988

1066

3013

15065

1989

1285

4298

21488

1990

1300

5 598

27988

P=prognos

För
åren 1987 och 1988 har, som en jämförelse mellan tabell 2 och 3

visar, influtna medel överstigit medelsramen. T.o.m. år 1988 överstiger

influtna medel i form av vinstdelnings skatt och löntagarfondemas andel

av ATP-avgiften medelsramen med ca 3,5 miljarder kronor. Som framgår

av det tidigare väntas influtna medel t.o.m. år 1990 överstiga medelsra

men. Enligt RRVs prognos beräknas influtna medel från vinstdelnings

skatten och löntagarfondemas andel av ATP-avgiften överstiga medelsra

men med ca 10,7 miljarder kronor vid utgången av år 1990. 265

Rekvirerade
medel av löntagarfonderna Skr. 1989/90: 137

Under
år 1990 kan löntagarfondema maximalt rekvirera och tillföra risk- '*"8a
10 kapitalmarknaden drygt 4,2 miljarder kronor. Detta fömtsätter att under år
1990 tillgängliga medel samt tidigare icke utnyttjade medel rekvireras.
Nedanstående sammanställning belyser av löntagarfondema rekvirerade medel åren
1984-1989.

Tabell 4: Rekvirerade medel av löntagarfonderna

Fond Av löntagarfondema rekvirerade
medel,

milj. kr.

Ack 1984-1988

1989

Totalt

Sydfonden
Fond Väst Trefond Invest Mellanfonden Nordfonden

Summa

2 300 2 300 2 300 1400 2 300

10600

558 558 558 200 558

2432 .

2858 2 858 2858 1600 2 858

13032

Av sammanställningen
framgår att löntagarfondemas rekvisitioner av medel i stort sett motsvarar
influtna medel för åren 1984-1986 (jfr tabell 2 på sid 8). Under åren 1987-1989
har de för löntagarfondema tillgängliga medlen inte lyfts fullt ut. Det
outnyttjade rekvisitionsutrymmet uppgår till 1 258 milj. kr. vid utgången av år
1989. Detta förklaras av att Mellansvenska löntagarfonden endast rekvirerat en
mindre del av under åren 1987 1989 tillgängliga medel. Övriga löntagarfonder
har lyft sina tillgängliga medel.

Alla löntagarfonder utom
Mellansvenska löntagarfonden har rekvirerat disponibelt belopp i början av
1989. Mellansvenska löntagarfonden rekvirerade 100 milj. kr. i febmari och
ytterligare 100 milj. kr. i augusti. Fonden har således t.o.m. 1989 rekvirerat
1 258 milj. kr. mindre än tillgängliga medel.

1
årsredovisningen för 1989 kommenteras den försiktiga policyn med att,

"Vår
långsiktiga bedömning kvarstår att de kommande åren kommer att erbjuda bättre
köptillfällen. Samtidigt bibehåller vi en god nyplaceringska-pacitet även efter
1990 då tilldelningen av medel till oss upphör. Vi räknar med att svenskt
näringsliv under 1990-talet då och då kommer att behöva betydande tillskott av
kapital från den typen av investerare som Mellansvenska löntagarfonden
representerar." (sid 2)

Liknande
motiv har även redovisats tidigare år.

De medel som Fjärde
fondstyrelsen samt löntagarfondstyrelserna kan disponera under år 1990 uppgår
till drygt 4 796 milj. kr. Av dessa disponerar löntagarfondstyrelserna 4220
milj. kr. Till detta kommer de 3076 Mkr Femte fondstyrelsen har att disponera.
Totalt kan därmed de sju fonderna disponera 7 872 Mkr under 1990.

266

2 Sammanställningar av fondernas Skr. 1989/90:137

årsredovisningar m. m. 'a lO

1
syfte att ge en samlad bild av fondemas verksamhet och resultat har RRV
sammanställt uppgifter i huvudsak från fondernas årsredovisningar. Dessutom
redovisas i kapitlet två jämförelser med aktieindex. Som komplement till dessa
har genomförts en riskanalys av löntagarfondernas portföljer. Slutligen
redovisas fondernas resultat i jämförelse med en "tänkt" förräntning
inom 1 -3 AP-fonderna.

2.1 Fondernas resultat- och balansräkningar per 1989 12
31, bokförda värden

RRVs
sammanställning i tablåema 1 och 2 (se bilaga 5) av fondernas resultat- och
balansräkningar bygger på fondemas egna redovisningar men har stmkturerats på
ett sätt som möjliggör jämförelser.

Samtliga
fonder har ett resultat som överstiger flödeskravet till 1 3 AP-fonderna.
Flödeskravet för löntagarfonderna uppgår för år 1989 till 450 milj. kr., vilket
skall inlevereras före maj månads utgång 1990. Motsvarande flödeskrav för
Fjärde och Femte fondstyrelserna är ca 160 milj. kr. respektive 4 milj. kr.

Det
bokföringsmässiga resultatet är 2 4 gånger större än flödeskravet utom för
Fjärde fondstyrelsen, vars resultat är drygt 8 gånger större (se bilaga 5 tablå
1). Resultatpåverkande poster är realisationsvinstnetto, aktieutdelning,
räntenetto och förvaltningskostnader.

Löntagarfondema
redovisar förvaltningskostnader på totalt 33,9 milj. kr., vilket innebär en
ökning med 16,5% jämfört med år 1988. Fjärde fondstyrelsens
förvaltningskostnader uppgår till 10,5 milj. kr., vilket är en minskning med
knappt 10%. Under 1988 ökade förvaltningskostnaden med drygt 25%. Bland
löntagarfondema svarar Trefond Invest för den största ök ningen. Förvaltningskostnaderna
ökade mellan åren med 37%. Den stora ökningen förklaras med högre
informationskostnader och med ökad användning av konsulter.

Sammantaget
erhöll löntagarfondema 557 milj. kr. i aktieutdelningar och ränteintäkter 1989.
Det innebär en ökning med 42,3% jämfört med 1988. Motsvarande värden för Fjärde
fondstyrelsen är 520 milj. kr. respektive 20,3%.

Realisationsvinster
på försålda värdepapper är den post som bidrar mest till resultatet. De största
realisationsvinsterna redovisas av Trefond Invest. Den höga realiseringen har
bl.a. sin gmnd i bytet av VD vid fonden och ändrad placeringsinriktning.
Löntagarfondemas sammanlagda realisationsvinster för år 1989 uppgick till 1
118 milj. kr., vilket är drygt lOOmilj. kr. mer än för 1988. Fjärde fondstyrelsen
redovisar 844 milj. kr. i realisationsvinst, vilket är cirka 300 milj. kr.
lägre jämfört med 1988.

267

2.2 Reala resultat- och balansräkningar per 1989-12-31

Avsnittet
i sammanfattning:

Löntagarfonderna har utöver
avkastningskravet ett ackumulerat realt överskott på 7 658 milj. kr.

Fjärde fondstyrelsen har utöver
avkastningskravet ett ackumulerat realt överskott på 12414 milj. kr.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

2.2.1 Inledning

Som
tidigare nämnts har i APR fr. o. m. 1988-02-01 införts en bestämmelse om att
fondernas verksamhet även skall redovisas i reala termer.

I den reala
resultaträkningen korrigeras det nominella resultatet för förändring i dold
reserv samt för inflationen under året. Vidare görs ett avdrag för årets
flödeskrav, dvs. 3% av nuvärdet av totalt rekvirerade medel. Som slutresultat
erhålls ett överskott/underskott i förhållande till resultatkravet.

Femte fondstyrelsen
inledde sin verksamhet under 1989. RRV kommenterar därför inte fondens
resultat här i särskild ordning. Fondens resultat redovisas i Bilaga 5.

2.2.2 Det
reala resultatet 1989

Efter
avsättning för bevarande av gmndkapitalets köpkraft med 904 milj. kr. blev det
sammanlagda reala resultatet för löntagarfonderna ett överskott som uppgick
till 3 003 milj. kr. Efter avsättning för flödeskravet, dvs. inleverans till
13 AP-fondema på 450 milj. kr., blev det sammanlagda överskottet år 1989 för
löntagarfondema 2 553 milj. kr. Resultatet är 1 842 milj. kr. lägre jämfört med
1988.

Den orealiserade
värdeförändringen på aktieportföljen (dolda reserven) har under år då
kursutvecklingen på börsen är starkt positiv eller negativ stor betydelse för
det reala resultatet. Det är uppenbart att val av stickdag i hög grad påverkar
resultatet. En årsredovisning som inte beaktar värdeförändringar måste å andra
sidan sägas vara ofullständig. Det är emellertid viktigt att inte fästa alltför
stort avseende vid det reala resultatet för ett enskilt år. Den reala
redovisningen ger däremot i ett längre perspektiv en god bild av
värdeutvecklingen i fondema i förhållande till det långsiktiga resultatkravet.
I tablå 3 och 4 (se bilaga 5) har resultaten fr. o. m. fondemas första
verksamhetsår ackumulerats. Sammanlagt efter fem verksamhetsår har
löntagarfondema ett överskott i förhållande till avkastningskravet på 7658
milj. kr.

Löntagarfondemas reala
resultat för år 1989 och det ackumulerade överskottet sedan år 1984 framgår av
diagram 2 och diagram 3.

268

Diagram 2: löntagarfondernas reala resultat år 1989 samt
ackumulerat överskott Skr. 1989/90: 137

1984-1988 Bilaga 10

JZ37

SYD

V Ä ST

TREF

MELLAN

NORD

i Ack. ö verskott
84-88 Realt resultat 89

Fjärde
fondstyrelsen som varit verksam sedan år 1974, redovisade för år 1989 ett
överskott på 5 160 milj. kr., vilket är cirka 300 milj. kr. lägre jämfört med
1988. Det sammanlagda överskottet sedan fonden inledde sin verksamhet uppgår
till 17 574 milj. kr. Fondens reala resultat för år 1989 och det ackumulerade
överskottet 19741988 redovisas i diagram 3.

Diagram 3: Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondernas
reala resultat år 1989 samt ackumulerat realt överskott fram t.o.m. 1988

Miljarder
kr

L Ö NTAGARFONDER

4:E
APFONDEN

I Ack Ö verskott 84-88 Realt resultat 89

269

2.3 Fondförmögenhet

Avsnittet
i sammanfattning:

Vid utgången av år 1989 utgjorde Fjärde och Femte fondstyrelsernas och
löntagarfondernas sammanlagda fondförmögenhet 46 803 milj. kr.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

2.3.1
Inledning

Fondförmögenheten
visar hur mycket medel fonderna totalt disponerar. Förmögenheten kan delas upp
i uppindexerat grundkapital och i ackumulerat överskott.

2.3.2
Löntagarfonderna

Löntagarfondernas
totala fondförmögenhet uppgick vid årsskiftet 1989/90 till 22 892 milj. kr.
Diagram 4 visar realt fondkapital uppdelat per fond.

Diagram 4: Fondförmögenhet
per löntagarfond 1989-12-31

SYD

V Ä ST

TREF

MELLAN

NORD

I Realt
rekvir. medel

Ack. ö verskott

Av diagrammet framgår att
Fond Väst har den största förmögenheten, 5074 milj. kr. Av förmögenheten utgör
1750 milj. kr. ackumulerade vinstmedel. Eftersom Mellansvenska löntagarfonden
endast rekvirerat en del av det tillgängliga kapitalet blir bilden ej
rättvisande. Vid årsskiftet hade Mellansvenska löntagarfonden rekvirerat 1 600
milj. kr. medan övriga fonder hade rekvirerat 2 858 milj. kr. Om korrigering görs
för det belopp som Mellansvenska löntagarfonden ej rekvirerat blir fondenernas
förmögenhet följande (se diagram 5).

270

Diagram 5: Fondförmögenhet per löntagarfond när hänsyn
tagits till de medel som Skr. 1989/90: 137

Mellansvenska löntagarfonden inle rekvirerat. Rilaap 10

2.3.3
Fjärde fondstyrelsen

Fjärde
fondstyrelsen hade vid årsskiftet en förmögenhet på 23409 milj. kr. Av detta
belopp utgjorde ackumulerat överskott 17 573 milj. kr. Totalt har fonden
tillförts 3000 milj. kr. i kapital. Beloppet uppgår uppindexerat til! 5 836
milj. kr.

Diagram
6 visar fondförmögenheten för Fjärde fondstyrelsen och sammantaget för de fem
löntagarfonderna.

Diagram 6: Fondförmögenheten för löntagarfonderna
sammanlagt och Fjärde fondstyrelsen

Miljarder kr

25-

20-

15-

10-

OVWOOO

/H/

0 ■
1 1

L Ö NTAGARFONDER
4:E APFONDEN

!■ Realt rekvir. medel N\\\ Ack ö verskott

271

2.4
Jämförelse med aktieindex

Avsnittet
i sammanfattning:

1 jämförelse med VAs totalindex
har Mellansvenska löntagarfonden utvecklats bättre än index räknat från
fondens verksamhetsstart till balansdagen 1989. Sydfonden och Trefond Invest
har utvecklats sämre än index. Löntagarfondema har tillsammans utvecklats
knappt 3% sämre än index.

Vid jämförelse med index som
tar hänsyn till utdelningen har ingen av löntagarfondema utvecklats lika bra
som index (Findatas avkastningsindex). Tillsammans har fonderna utvecklats
knappt 9 % sämre än index.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

RRV
har i jämförelserna nedan antagit att respektive löntagarfond har placerat
totalt rekvirerat kapital i aktier som följt börsens genomsnittliga utveckling.
Därefter har resultatet relaterats till fondens reala fondkapital per 1989-12-31.
Därvid erhålls ett teoretiskt mått på hur fondema har "lyckats" i
förhållande till indexportföljen. Femte fondstyrelsen ingår ej i jämförelserna
pga. att fonden endast varit verksam under del av 1989.

1
2.4.1 nedan görs en jämförelse med Veckans aflarers (VA) totalindex motsvarande
den RRV gjorde i förra årets utlåtande. En stor brist, framför allt när
analysen sträcker sig över flera år, är att VA:s index liksom de flesta andra
inte tar hänsyn till utdelning och därför inte är direkt jämförbart med reinvesterande
och skattebefriade aktiefonder. I avsnitt 2.4.2 görs därför en jämförelse
mellan fondernas reala förmögenheter och indexportföljer som bygger på
Findatas avkastningsindex (Fdax). Fdax tar hänsyn till utdelningen och mäter
således marknadens effektiva avkastning (värdetillväxt -I- direktavkastning).

Det
bör observeras att indexmetoden inte tar hänsyn till att fondema gör andra
placeringar än i börsaktier, som exempelvis i onoterade aktier. Hänsyn tas inte
heller till att fondema har likvida medel samt att resultaten i någon mån är
beroende av att fondema påbörjat verksamheten vid något olika tidpunkter.

RRV redovisar i
detta utlåtande jämförelser med båda typerna av aktieindex. I fortsättningen
avser RRV att enbart använda sig av Findatas avkastningsindex.

2.4.1 Veckans affärers
totalindex (VA)

RRVs
beräkningar har gjorts på följande sätt. Av fonderna rekvirerade medel,
avseende hela verksamhetsperioden (1984-1989), har räknats upp med VAs
totalindex fr.o.m. den dag medlen lyfts t.o.m. 1989-12-31. Summan av de
indexerade posterna, dvs. resultatet av en tänkt indexportfölj, har därefter
jämförts med respektive fonds reala fondkapital per 1989-12-31 inklusive de
medel som har inlevererats till och avsatts för 1 -3 AP-fonderna. Av tablå 5 (i
bilaga 5) och diagram 7 framgår fondernas utveckling under

272

perioden 19841989 jämfört
med den tänkta indexportföljen. Om VAs index hade justerats för
aktieutdelningarna skulle indexportföljen gå bättre (jmf 2.4.2 nedan). Å andra
sidan tas heller inte hänsyn till att fondemas resultat belastas av omkostnader
och administrationskostnader. Det kan diskuteras i vilken grad hänsyn bör tas
till dessa kostnader vid en jämförelse med indexportföljen.

Diagram 7: Jämförelse mellan indexportfölj (VA:s) och resp
fonds reala fondkapital inkl överföringar per 1989-12-31

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Procentuell
avvikelse fr ö n VAs Index

1.1

0.2

-2-\ -4 -6-1
-8 -10

■12

'2.9

-10.4

Sydfonden Fond V ä st Tretond Mellanlonden Nordtonden S:a LTF

Fond

VA:s
totalindex uppvisar för perioden juli 1984 t.o.m. år 1989 en uppgång om 187%.

Diagram
7 visar att Mellansvenska löntagarfonden utvecklats bättre än index. Fond Väst
och Nordfonden har i stort sett följt index, medan Sydfonden och Trefond Invest
haft en sämre utveckling än index.

Löntagarfondema har
sammantaget t.o.m. 1989 utvecklats knappt tre procent (722 milj. kr.) sämre än
index. Det innebär en klar försämring i förhållande till föregående år
(1988-12-31) då fonderna sammantaget hade utvecklats 0.7% (123 milj. kr.)
bättre än index. Sydfonden och Nordfonden har under 1989 haft ungefär samma
resultatutveckling som VA:s index, medan övriga löntagarfonder har gått sämre.

1 Fjärde fondstyrelsens
årsredovisning för år 1985 framgår det att fonden "gått bättre" än
VA:s totalindex varje år under perioden 1978 1985 med undantag för 1981. Med
beaktande av den marknad som är tillgänglig för fonden har portföljen i stort
sett följt indexutveckling under åren 1986, 1987 och 1988. I årsredovisningen
för 1989 redovisar fonden en uppgång på 31%, att jämföra med 24% för VA:s
index. Skälet till det starka resultatet 1989 är fondens överrepresentation i
kemi- och verkstadsföretag.

18 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

273

2.4.2 Findatas
avkastningsindex (Fdax)

Jämförelsen
nedan är gjord enligt samma metod som i 2.4.1 men skiljer sig på två punkter
för att bli mer rättvisande. Dels tar Fdax hänsyn till direktavkastningen',
vilket i analysen verkar till fördel för indexportföljen, dels har överföringarna
till 1-3 AP-fonderna skrivits upp med index (Fdax) från den dag överföringen
skett till balansdagen 1989 innan de lagts till fondernas reala fondkapital.
Justeringen görs eftersom det är rimligt att anta att fonderna skulle ha
förräntat medlen ungefär som index om de inte hade överförts. Justeringen
gynnar fondema i jämförelsen.

Av
Diagram 8 och tablå 5b (i bilaga 5) framgår att ingen av fondema når upp till
indexportföljens resultat. Avvikelseavkastningen från index ligger för fonderna
5 6 procentenheter lägre än vid jämförelsen med VA:s index. Löntagarfonderna
tillsammans uppnår en förmögenhet som är 8.8% (eller 2.356 milj. kr. se tablå
5b) lägre än indexportföljemas.

Diagram
8: Jämförelse mellan indexportfölj (Fdax) och respektive fonds reala fondkapital
inkl justerade överföringar per 1989-12-31

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

s. 274 Kontrollera mot PDF

Procentuell
avvikelse Uin Fdax

n--------------- 1------------- r

Sydfonden Fond V ä st Trefond Mellanfonden Nordfonden S:a LTF

Fond

Som
framgår i avsnitt 2.5 nedan anser RRV att det inte går att kräva att en fond
med låg genomsnittlig riskexponering under en period av kursuppgångar skall
"lyckas" lika väl som index.

2.5 Riskanalys av löntagarfondemas portföljer för perioden
1985-1989

Avsnittet
i sammanfattning:

Ingen av
löntagarfonderna kan klassificeras som högriskfond.

' Fdax värderar foretagen
till den mest omsatta aktiens kurs i alla foretag på AI- och All-listorna.
Utdelningen återinvesteras i index den dag den frånskiljs.

274

s. 275 Kontrollera mot PDF

En riskbedömning för en
aktieplacering kan antingen vara en subjektiv Skr. 1989/90: 137 analys av
ett företags möjligheter och hot eller en statistisk bedömning, där Bilaga
10 en akties historiska svängningar antas återspegla företagets risksituation.

Få
portföljförvaltare använder den senare metoden som underlag för
investeringsbeslut. Det beror troligen på att det anses mycket osäkert huruvida
framtida egenskaper hos företag kan utläsas ur historiska data om
kurssvängningar. Det bör enligt RRVs mening dock vara möjligt att med denna
metod utvärdera portföljers avkastning och risk ex post. RRV lägger därmed inga
synpunkter på hur fonderna ex ante bör ta ställning till risken i portföljen.
RRV anser att den gjorda analysen är ett intressant komplement till de rena
indexjämförelserna i avsnitt 2.5. RRV anser att man inte kan kräva att en fond
med låg riskexponering under en tid med börsuppgångar skall lyckas lika väl som
index. 1 1989 års utlåtande användes VA:s totalindex vid både indexjämförelsen
och för att mäta marknadsavkastningen i riskanalysen. I årets utlåtande (1990
års) används Findatas avkastningsindex (Fdax) som även tar hänsyn till
utdelning och därför medger en mer rättvis jämförelse med löntagarfonderna.

Teori

Olika
investeringar innebär olika risk. En rationell placerare som väljer mellan två
placeringsalternativ med samma förväntade avkastning väljer, fömtsatt att det
primära målet är god avkastning, det alternativ med lägst risk. Likaså
förväntas en högre avkastning på en investering med hög risk än på en med låg
risk.

Risken
i en aktieplacering mäts normalt med standardavvikelse, dvs. ett mått på
spridningen i avkastning mellan olika perioder. Risk kan delas upp i två delar.
Dels en företagsspecifik del (slumpmässig risk), dels en marknadsrisk
(systematisk risk) som är avhängig händelser som påverkar hela marknaden.
Eftersom olika aktier och branscher inte samvarierar fullständigt elimineras
den slumpmässiga risken vid uppbyggandet av en aktieportfölj. Vid ca 15 olika
aktier anses en portfölj normalt vara väl diversifierad under fömtsättning att
aktiema är spridda mellan olika branscher.

Av
detta följer att endast marknadsrisken är av intresse vid analys av stora och
väl diversifierade portföljförvaltare som löntagarfonderna. Måttet på
marknadsrisken bmkar benämnas Beta (P) och talar om hur aktien/ portföljvärdet
varierar med ett marknadsindex'

Den
ersättning för risktagande en aktieinvesterare kräver för att investera kallas
riskpremie. För marknaden kan premien skrivas

(1) Rm- Rf

där
Rm är avkastningen på en marknadsportfölj och Rf avkastningen på en

' P=l for marknaden. Om marknaden rör sig 10% rör sig en
aktie/portfolj med P=l,l

med 11 % (dvs med 10% mer). För matematisk definition av P, hänvisas till
Brealey/

Myers: Principles of Corporate Finance, I988 3:e upplagan. 275

s. 276 Kontrollera mot PDF

riskfri placering. Denna
riskpremie har i en studie av Adri De Ridder på Skr. 1989/90: 137
Industriförbundet' uppmätts till i genomsnitt knappt 9% per år för de Bilaga
10 senaste 50 åren. Ungefär samma resultat har även erhållits i studier utomlands.

En
metod för att bestämma investeringars avkastningskrav med hänsyn till risk (P)
är CAPM (Capital Asset Pricing Model). Enligt CAPM är

(2)R,
= Rr+p(R,- Rf)

där
Ri förväntad avkastning på en aktie/portfölj.

Melod

Om
teorin överförs på löntagarfonderna skulle deras avkastningskrav bestämmas
utifrån portföljernas marknadsrisk och riskpremien för aktiemarknaden. Det
möter dock stora hinder att beräkna beta-värden för alla ingående aktier och
väga samman dessa, att bestämma en riskfri ränta och en förväntad marknadsavkastning
och sedan utifrån detta utvärdera fondernas avkastning i förhållande till
deras risk. För det första måste betavärden för varje ingående företag kunna
beräknas. Detta är inte möjligt att göra på ett korrekt sätt för onoterade
aktier och för aktier som bara varit noterade en viss tid. För det andra måste
beta-värdena vara stabila över tiden. Att så är fallet har såvitt RRV erfar
inte belagts för Sveriges del. För det tredje måste portföljen ha haft samma
sammansättning under undersökningsperioden. 1 och med att fonden ökar och
minskar innehav förändras kontinueriigt portföljens sammanvägda beta (P).

Det
enda man således skulle kunna göra genom att använda CAPM-formeln direkt är att
ge en ögonblicksbild av fondens beta vid godtycklig tidpunkt och med stor
osäkerhet för ingående onoterade aktier och aktier som varit noterade kort
tid.' Att utifrån detta uttala sig om en längre tidsperiod vore vanskligt.

RRV
har för att överkomma dessa begränsningar i modellen och kunna bedöma risken ex
post valt att med hjälp av regressionsanalys mellan marknadens avkastning och
portföljavkastningarna skatta fondernas genomsnittliga a- och P- värden enligt

(3)(Rp-Rf)
= a + P(R-Rf)där:

Rp
Rf är tertialvis avkastning hos fonden minus riskfri ränta. Rm Rf är tertialvis
marknadsavkastning minus riskfri ränta. Alfa (a) är ett mått på den
avvikelseavkastning fonden i genomsnitt

Se Ekonomisk debatt 1/89.

' I Öhmans börsguide redovisas betavärden för bolag som
varit noterade i minst 48

månader. 276

s. 277 Kontrollera mot PDF

erhållit per tertial i förhållande till marknaden och med
hänsyn till genom- Skr. 1989/90: 137

snittlig risk i portföljen.' Bilaga 10

Metoden innebär fortfarande vissa metod- och mätproblem
som bör omnämnas. Helst skulle marknadsavkastningen beräknas från ett vägt index
där alla tillgångar fonderna har möjlighet att placera i ingår. Detta är dock
ogörligt varför Findatas avkastningsindex (Fdax) har använts som approximation.
Fonderna skall i huvudsak placera i riskkapital. Det kan därför förutsättas att
huvuddelen av medlen är placerade i aktier. Ett annat mätproblem är att
onoterade bolags marknadsvärde är okänt vilket kan snedvrida
portföljavkastningen något. Andelen satsningar i onoterade bolag är dock så
liten att eventuell påverkan torde bli marginell.'

Resultat

I tabell 5 nedan presenteras resultatet av körningarna för
de fem löntagarfondema. För Fjärde fondstyrelsen gäller något avvikande
placeringsregler och fondens redovisning har t. o. m. 1988 skett per kvartal.
Fjärde fondstyrelsen ingår därför ej i analysen.

Tabell 5: Riskutvärdering av löntagarfonderna,tertialvisa
data för tidsperioden 1985 1988 enligt: (Rp-RÖ,) = a -I- P(Rm-Rf)'

Beta

♦Alfa

*t(a)

♦ r (%)

♦n

Sydfonden

* 0,859

*(-l,58)

* -1,72

♦93,9

♦ 15

Fond Väst

* 0,889

*(0,10)

♦0,16

*97,l

♦ 15

Trefond
Invest

* 0,866

♦(-0,92)

♦ -0,95

♦93,3

♦ 15

Mellanfonden

* 0,841

♦ (0,76)

♦0,65

*90,2

♦ 15

Nord-fonden

* 0,832

♦ (0,50)

♦0,22

♦71,0

* 15

G-snitt

0,857

(-1,14)

89,1

Ur tabellen kan utläsas att ingen av fonderna kan
klassificeras som en högriskfond (P> 1). Detta är naturligt då alla fonder
haren viss del likvida medel vilket jämnar ut svängningarna i förhållande till
marknadsportföljen. Fond Väst har det högsta betavärdet av fonderna (P =
0,90), medan Nordfonden har det lägsta (P = 0,83). 1 snitt har fonderna ett
beta på 0,86,

' Rp har beräknats som: Fondens resultat före överföring
till 1-3 AP-fonderna + förändring i dold reserv under perioden. Detta har
dividerats med fondens ingående förmögenhet (realt fondkapital i slutet av
perioden innan) + under perioden rekvirerade medel justerat för antal dagar de
disponerats under perioden. Rf är ett genomsnitt av månadsvisa årsräntor på
180-dagars statsskuldväxlar dividerade med tre (tertial).

Rn, är procentuell förändring i Findatas avkastningsindex
(Fdax).

' RRV fick inför 1989 års utlåtande synpunkter på användningen av metoden från
bl

a: Rolf Rundfeldt, Bohlins Revisionsbyrå AB; Adri de Ridder, Industriförbundet;

Lars Larsson. Aktiv Placering; Jan Verding, Alfred Berg Fondkommission AB? 277

s. 278 Kontrollera mot PDF

vilket
betyder att portföljavkastningarna har svängt i genomsnitt 14% Skr. 1989/90:137
mindre än marknaden (Fdax). Detta innebär att om index går upp med Bilaga 10
10% bör fondernas värde öka med 8.6% för att de med hänsyn till risk skall gå
lika bra som index. Resultaten bör tolkas försiktigt, främst med tanke på det
begränsade antalet observationer. Det har inom denna utvärderings ram inte
funnits resurser att närmare granska orsaker till skillnader mellan fondernas
P-skattningar. Skillnader kan t.ex. bero på fördelningen mellan aktier och
likvida medel eller på branschsammansättningen i portföljerna.

Fondernas
Alfa-värden (a) uttrycker den avvikelseavkastning fonderna uppnått i
förhållande till marknaden och med hänsyn till risken i placeringarna.
Resultaten skall dock tolkas med stor försiktighet. Skattningarna av a-värdena
är inte statistiskt säkerställda på grund av för låga t-värden' och därför är
det vanskligt att uttala sig om dem. Uppgifterna i tabell 9 indikerar dock att
Mellanfonden i genomsnitt genererat en överavkastning gentemot marknaden (Fdax)
på 0,76% per tertial. Även Nordfonden och Fond Väst har med hänsyn till dess
genomsnittliga riskexponering klarat sig bättre än index, medan uppgifterna
antyder att Sydfonden och Trefond Invest gått sämre.

Korrelationskoefficienten
i kvadrat (r i tabellen) är ett mått på hur väl modellen förklarar
förändringarna i portföljavkastningarna. För alla fonder utom Nordfonden (r =
71 %) förklaras över 90% av avkastningens variation av förändringar i index.
Nordfondens låga r-värde beror på ett i förhållande till index och övriga
fonder mycket starkt resultat tredje tertialet 1985 och ett mycket svagt
resultat första tertialet 1986.

I
förhållande till mätningen förra året (RRV Dnr 1988:1904) har risknivån
(p-värdena) sjunkit en aning samtidigt som korrelationskoefficien-terna ökat.
Till en viss del beror det sannolikt på att tre observationer tillkommit men
till största delen på att Fdax använts i stället för VA:s totalindex. Eftersom
Fdax tar hänsyn till utdelningarna följer det bättre fondernas utveckling.

En
körning för hela perioden (15 tertial) med VA:s index som approximation för
marknaden ger för alla fonder högre a-värden (eftersom VA innebär lägre
marknadsavkastning än Fdax), högre P-värden (större svängningar mot marknaden)
och lägre r-värden (sämre förklaringsvärde).

' t-värdet definieras som det skattade värdet genom dess
standardavvikelse (( 0)/Sf,). Detta är en indikation på hur säker en
skattning är. Man brukar använda t 2 som indikation på att skattningen är
statistiskt säkerställd på 95%-nivån (skilt från 0)

- Fdax går klart bättre än VA:s index under andra
tertialet varje år. Det är normalt .

under den perioden utdelningen frånskiljs. 278

2.6 Utveckling av löntagarfondemas fondförmögenhet jämfört
med om placering gjorts i räntebärande papper med samma förräntning som inom 1
3 AP-fondema

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

s. 1984 Kontrollera mot PDF

Löntagarfondemas
samlade förmögenhet hade t.o.m. år 1989 utvecklats 38% bättre än om medlen hade
placerats i räntebärande papper med samma förräntning som inom 1 3 AP-fondema.

1
avsnitt 2.4 har fondemas resultat jämförts med utvecklingen av två tänkta
indexportföljer. 1 2.5 har fondernas avkastning analyserats sedan hänsyn tagits
till risk. Ett annat sätt att utvärdera löntagarfcndemas medelsförvaltning är
att jämföra hur fondförmögenheten utvecklats jämfört med om rekvirerade medel i
stället placerats i räntebärande värdepapper med samma förräntning som inom 1
3 AP-fondema.

RRVs
beräkningar baseras på följande antaganden. Till löntagarfondernas
fondförmögenhet, beräknad till marknadsvärde per balansdagen 1989, har gjorts
tillägg med de inleveranser som i enlighet med APR gjorts till 13
AP-fonderna.' Summan av detta har sedan satts i relation till det resultat som
skulle ha uppnåtts om medlen i stället hade placerats inom 13 AP-fonderna.
Resultatet av en sådan placering har beräknats med utgångspunkt i den av 13
AP-fondema redovisade genomsnittliga avkastningen för respektive år
19841989.' Hänsyn har tagits till att löntagarfondema rekvirerat medel
successivt. RRV har dock räknat på hela månader vilket i jämförelsen verkat
till fördel för löntagarfonderna, särskilt för 1989 då rekvireringama i regel
skett i början på månaderna.

ResuUatet
av den beskrivna jämförelsen framgår av nedanstående diagram.

Diagram
9 visar att löntagarfondernas samlade fondförmögenhet efter 5,5 år utvecklats
klart bättre än om rekvirerade medel placerats i räntebärande papper inom 1
3 AP-fondema. Totalt har löntagarfondema utvecklats drygt 38% bättre.
Annorlunda uttryckt har fondema avkastat 6.7 miljarder kronor mer än medlen
skulle ha gjort om de hade placerats i räntebärande papper (se bilaga 5 tablå
6). Mellansvenska löntagarfonden har haft närmare 60% högre avkastning på
förvaltade medel än fonden skulle haft om den altemativa placeringen gjorts.
Övriga fonder uppnår en "överavkastning" på mellan 25 och 40%.

Det bör noteras att
löntagarfondema har att tillgodose andra mål än avkastningsmålet och att det
finns begränsningar i regelsystemet som inte

' Till skillnad från i
förra årets utlåtande har dessa medel räknats upp med VA:s totalindex från den
dag de inlevererats fram till balansdagen 1989 innan de lagts till
fondförmögenheten. Detta eftersom det är rimligt att anta att det motsvarar den
förräntning som fonderna skulle tillgodogjort sig. För fondema sammantaget innebärjusteringen
ca 300 Mkr i tablå 6 eller 1.7% i diagram 9. ' Den genomsnittliga
totalavkastningen är uträknad som periodiserad ränta + värdeförändring
dividerat med marknadsvärdet på balansdagen året innan + hälften av
nettoplaceringama under året minus hälften av den periodiserade räntan. 1984
var avkastningen 9.5%, 1985- 9.7%, 1986- 16.8% 1987- 12.6%, 1988- 14.2% och
1989- 6.1%.

279

Diagram 9: Jämförelse mellan resp fonds fondförmögenhet
och en placering i räntebä- Skr. 1989/90: 137

rande papper inom 1 3 AP-fonderna Bilaea 10

Overavkastning (%) mot 1-3 AP

70-60-

■■
1 ■

39.2

56.8

38.6

60-40
-

31.1

■

30-

24.9

20-

10-

Sydtonden
Fond V å at

Trefond
Mellanfonden Nordfonden S:a LTF

Fond

alltid tillåter det mest lönsamma placeringsaltemativet. Å
andra sidan finns begränsningar även för 1 3 AP-fonderna.

I sammanhanget är det väsentligt att framhålla att
löntagarfondema verkat under en relativt kort period utan längre nedgångsfaser
på börsen och att verksamheten bör ses i ett längre perspektiv. Marknaden
kan snabbt förändras och valet av "mättillfälle" kan spela en stor
roll för resultatet. Vid 1984 års utgång understeg löntagarfondemas samlade förmögenhet
en placering i 1 3 AP-fonderna med ca 100 milj. kr. Året efter var värdet
ungefär lika för de båda alternativen. Under 1986 var I 3 AP-fondernas
genomsnittliga avkastning hög (16.8%) men börsen steg med hela 51 % varför
fondernas förmögenhet vid utgången av året översteg "AP-portföljen"
med 1 400 Mkr eller knappt 22% (se tabell 6). Efter 1987 års börsras och
fondernas stora rekvireringar samma år var alternativen likvärdiga igen (-
1.4%). Under de två senaste åren har löntagarfonderna utvecklats väsentligt
bättre än "AP-portföljerna" pga. den starka börsuppgången 1988 (+51
%) och den, pga stigande räntor, låga avkastningen ( + 6.1 %) hos 1 -3
AP-fonderna 1989.

Tabell
6: Jämförelse mellan löntagarfondernas samlade fondförmögenhet inkl (justerade)
överföringar och det samlade värdet av en tänkt "AP-portfölj" med
mättillfällen på balansdagen 1986, 1987, 1988 och 1989 (milj. kr.).

Löntagarfonderna
"AP-portföljen" "Överavkastning"

s. 280 Kontrollera mot PDF

1986 1987 1988 1989

7 807 10140 17 923 24423

6412 10287 14261 17689

21.8

- 1.4

25.7

38.1

I
sammanhanget kan nämnas att Fjärde fondstyrelsens förmögenhet på balansdagen år
1989 uppgick till knappt 23,4 miljarder kronor. Enligt

280

s. 281 Kontrollera mot PDF

årsredovisningen
för 1988 (VD-översikt) hade förmögenheten vid 1988 års Skr. 1989/90:137 utgång
uppgått till 5,5 miljarder kronor om medlen sedan fondens start år Bilaga 10
1974 i stället hade placerats i statsobligationer. Om dessa skrivs upp med 13
AP-fondemas genomsnittliga avkastning för 1989 uppgår den fiktiva förmögenheten
till 5.8 miljarder kronor. Motsvarande procentuella "överavkastning"
(jfr diagram 9) skulle för Fjärde fondstyrelsen uppgå till 301 %.' Således har
en placering på börsen de senaste 15 åren varit överlägsen en placering i
räntebärande papper.

Bilaga 2

Löntagarfondernas rätt att handla med optioner

Riksrevisionsverket
(RRV) har gett mig i uppdrag att utreda frågan om det med hänsyn till de
placeringsregler som nu gäller är tillåtet för löntagarfonderna att utställa
s. k. köpoptioner på aktier, samt vissa därmed sammanhängande
placeringsfrågor.

1. Bakgrund och förutsättningar

Flera
löntagarfonder har under verksamhetsåren 19851987 ställt ut såväl
individuella som standardiserade köpoptioner på innehavda aktier. Efter en
ändring i placeringsreglerna (1987:1326) under 1988 utställdes inga nya
köpoptioner under detta verksamhetsår. Under verksamhetsåret 1989 har två
fonder ställt ut köpoptioner. Frågan om användandet av optioner ar förenligt
med löntagarfondernas placeringspolitik har därmed fått ny aktualitet. En
viktig del av mitt uppdrag är att uttala mig om innebörden av den lagändring
som gjordes under 1988.

De
regler som gäller för löntagarfondemas kapitalplaceringar återfinns i
reglemente för allmänna pensionsfonden (1983:1092; APR). De grundläggande
principerna for fondernas placeringar år gemensamma för ijärde och femte
AP-fondema och de fem löntagarfondema och återfinns i 34 § APR:

Fondslyrelsema
skall, inom ramen för vad som gagnar försäkringen för tilläggspension och är
förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av
kreditmarknadens funktionssätt, förvalta anförtrodda medel genom placeringar
på riskkapitalmarknaden. Placeringama skall syfta till att förbättra
riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.

Fondmedlen
skall placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning
tillgodoses.

'
I beräkningenhar inte tillägg till fondförmögenheten gjorts för inleveranser
till I 3

AP-fondema. 281

s. 282 Kontrollera mot PDF

Regeln
är mycket kortfattat kommenterad i lagmotiven. 1 den allmänna Skr. 1989/90:137
motiveringen (1983/84:50 s 51) uttalas bl a följande: "När det gäller
Bilaga 10 fondernas placeringspolitik vill jag också framhålla, att förvärven i
första hand bör avse företag med produktionskaraktär." Vidare uttalas att
placeringar i större företag bör göras i form av aktieförvärv direkt i
företagen, medan placeringar i mindre och medelstora företag kan vara
lämpligare att göra i investmentföretag, venture-capitalföretago. dyl.

Vad
gäller frågan i vilka värdepapper löntagarfonderna får placera sina tillgångar
återfinns regeln i 36 § APR. Motsvarande regel för fjärde och femte AP-fonderna
finns i 35 § APR. Medan 34 § APR är gemensam för fjärde och femte APfonderna
och löntagarfonderna föreligger skillnader vad gäller vilka värdepapper som får
förvärvas.

Enligt
36 § APR gäller idag följande för löntagarfonderna:

En
löntagarfondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar

1.
i aktier i svenska aktiebolag,

2.
i sådana konvertibla skuldebrev
eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av
aktiebolag som avses i I,

3.
som riskkapital i ekonomiska
föreningar samt

4.
i andelar i svenska
kommanditbolag.

Den
fjärde punkten har tillkommit efter de förslag som framlades i prop 1987/88:11
om ändringar i fondemas placeringsregler. Dessa gäller fr.o.m. 1988-02-01.

I
prop 1987/88:11 föreslogs att såväl fjärde AP-fonden som löntagarfonderna
skulle ha rätt att placera medel i optioner avseende aktier i svenska bolag.
Riksdagen ändrade placeringsreglerna för fjärde fondstyrelsen (35 § APR) i
enlighet med förslaget men godtog inte förändringen vad gäller löntagarfondema
(1987:1326). Av 35 § APR framgår nu uttryckligen att fjärde och femte
AP-fondema får placera medel "i standardiserade köp-och säljoptioner
avseende aktier i svenska aktiebolag".

Jag
lämnar inte här någon redogörelse för olika förekommande former av optionsavtal
och hur den organiserade optionsmarknaden fungerar. Detta finns utförligt
behandlat av optionsutredningen, se t.ex. SOU 1988:13s56, 67froch84ff.

2. Min bedömning

a)
Allmänt

Placeringsreglema
i APR är i flera avseenden ytterst oklara. Vad gäller

frågan om löntagarfondemas befattning med optioner ger varken lagtext

eller lagmotiv någon ledning. Frågan är över huvud taget inte kommen

terad i lagstiftningen, om man bortser från den ej genomförda lagstiftning

en under 1988. Tolkningen av placeringsreglerna sker därför under stor

osäkerhet. Löntagarfondema förefaller också ha tolkat reglema olika. En

klar trend synes vara att avkastningskravet alltmer gör sig gällande i

placeringspolitiken. I vissa fall torde detta ske på bekostnad t.ex. av

kraven på inflytande och sysselsättningsbefrämjande investeringar. Place- 282

s. 283 Kontrollera mot PDF

ringsreglernas
lagtekniska utformning är enligt min mening undermålig Skr. 1989/90: 137

och det kan ifrågasättas om det är meningsfullt att ha lagregler av detta
Bilaga 10 -

slag.

Jag
kommer nu att diskutera löntagarfondernas rätt att handla med optioner först
utifrån en tolkning av 34 § APR och sedan 36 § APR. Därefter kommer jag närmare
att diskutera vilka optioner som löntagarfonderna enligt min mening får
använda.

b)
Tolkningen av 34 § APR

34
§ APR kan sägas vara en målsättningsparagraf Den anger den övergripande
inriktningen på placeringarna Inriktningen grundas på de motiv som förelegat
för införande av löntagarfonder. Mycket kortfattat var de avgörande och
grundläggande motiven för att tillskapa löntagarfonder a) att bidra till att
skapa en stabil och sysselsättningsbefrämjande ekonomisk tillväxt b) att ge
löntagarna del i framtida vinster samt c) att ge löntagarna inflytande i
företagen, se t. ex. prop 1983/84:50 s 35 och 49.

Karaktären
på 34 § APR gör den besvärlig att tillämpa i ett konkret fall. Regeln uttrycker
generellt att fondernas placeringar skall stödja svenskt näringsliv med
riskkapital och att detta skall ske på villkor som är förenliga med syftet med
fonderna, den ekonomiska politiken i stort samt hur kapitalmarknaden fungerar.
Placeringarna skall i första hand göras i producerande företag. Härtill kommer
krav på långsiktighet, riskspridning och avkastning. Placeringar enbart i syfte
att erhålla värdestegring (s.k. portföljinvesteringar) faller således i princip
utanför löntagarfondernas tillåtna placeringar.

När
APR reviderats har depchefen flera gånger uttalat att placeringsreglerna för
löntagarfonderna måste marknadsanpassas (se prop 1987/88:11 s. 24 f och prop
1988/89:150 bil 6 s. 6). Detta kan uppfattas som en önskan om en förskjutning
av placeringspolitiken mot att bli mer avkastningsin-riktad. Uttalandena har
emellertid inte manifesterats i sådana lagändringar att de får någon tyngd för
tolkningen av löntagarfondernas placeringsregler.

1
lagmotiven finns inte kommenterat hur viktningen skall göras mellan

olika placeringsprinciper, om dessa kommer i konflikt med varandra. Att

detta skulle inträffa förefaller troligt eftersom regeln är grundad på ekono

miska omständigheter som hela tiden ändras. (.Jfr prop 1988/89: 150 bil 6

s. 6 där det uttalas att behovet av riskvilligt kapital idag inte är lika

framträdande som då löntagarfonderna infördes.) Av särskild betydelse

skulle det ha varit att få belyst vikten av avkastningskravet i förhållande

till andra centrala motiv för placeringarna, såsom inflytande i företagen.

Oklarheten i denna fråga kan belysas med löntagarfondernas och fjärde

och femte AP-fondernas roll i pensionssystemet. Enligt lagmotiven är

löntagarfondernas roll i detta system en annan än AP-fondernas, men

avkastningskravet i är detsamma. 1 praktisk tillämpning kan det bli svårt

att med olika placeringsregler nå samma avkastningsmål. Fjärde och femte

AP-fondernas placeringsregler förefaller vara mer avkastningsinriktade. 283

s. 284 Kontrollera mot PDF

Ett
exempel på detta är AP-fondernas rätt att numera få placera 10% av Skr.
1989/90:137

medlen i utländska aktier. Bilaga 10

Frågan
om en placering eller visst agerande är i överensstämmelse med
placeringsreglerna måste avgöras efter en tolkning av 34 § tillsammans med 36 §
APR. Av 34 § APRs ordalydelse följer att fonderna förväntas anpassa sitt
handlande till nya förhållanden. Användningen av nya finansiella instrument
kan därför inte generellt sett anses vara oförenliga med 34 § APR. Huvudfrågan
blir därför om de är tillåtna enligt 36 § APR och kan anses förenliga med
grunderna för löntagarfondernas placeringsregler.

c)
Tolkningen av 36 § APR

Enligt
36 § APR får löntagarfonderna placera medel i vissa särskilt uppräknade
tillgångar. Uppräkningen är uttömmande. Varken lagregeln eller lagmotiven berör
löntagarfondernas befattning med optioner. Det gäller både individuella och
standardiserade optioner. Det saknas således uttryckligt stöd i lagregeln för
handel med optioner. Fråga uppkommer då om detta motsatsvis kan anses innebära
ett förbud för all handel. Innan dessa frågor behandlas skall jag bedöma
betydelsen av de lagändringar som gjordes per 1 feb. 1988 genom prop 1987/88: II. Propositionen innebar ingen ändring i 36 § APR, vad gäller
optionsfrågan. Fråga uppkommer då om ändå lagstiftningen som innebar att
fjärde och femte AP-fonderna fick en uttrycklig regel om rätt att placera medel
i standardiserade optioner innebär att löntagarfonderna efter den I feb. 1988
inte får handla med optioner.

Jag
gör följande bedömning. Prop 1987/88:11 syftade till att klargöra rättsläget.
Som en förutsättning gällde då att löntagarfonderna såväl som AP-fonden hade
ställt ut såväl standardiserade som individuella köpoptioner på aktier. Det
uttalades inte att de gjorda affärerna var otillåtna. Enligt min bestämda
uppfattning kan en utebliven lagändring inte förändra rättsläget. Den
nuvarande placeringsregeln i 35 § APR för AP-fonderna kan enligt min mening
inte tillämpas analogt på löntagarfonderna med innebörd att det skulle vara
förbjudet för löntagarfonderna att använda optioner. För detta talar också att
det inte varit lagstiftarens mening att ändra rättsläget utan bara att klargöra
detsamma. Vad som gällde för handel med optioner i löntagarfonderna före den 1
feb 1988 gäller därför alltjämt.

Det är en annan fråga vad
35 § APR i sin nuvarande lydelse innebär för

fjärde och femte AP-fonderna. Enligt lagtexten får AP-fonderna bara pla

cera medel i standardiserade optioner. Men kan detta ha varit lagstiftarens

mening? Innebär regeln att AP-fonderna numera skulle vara förhindrade

att använda individuella optioner hur drar man i så fall gränsen mot

andra liknande rättigheter - och att AP-fonderna kan göra optionsaffarer

utan koppling till en underliggande aktie? Den första frågan är helt okom

menterad i förarbetena, men det torde tydligt framgå att AP-fonderna inte

får använda optioner för kortsiktiga placeringar. Den införda regeln före

faller ha skapat fler problem än den löst. 284

s. 285 Kontrollera mot PDF

Utgångspunkten
för fortsättningen är således att löntagarfondernas rätt Skr. 1989/90:137
att använda optioner inte förändrats genom de regler som infördes i APR
Bilaga 10 under 1988.

Tolkningen
av 36 § APR måste grundas på hur man ser på optionen som placeringstillgång.
Ett synsätt är att betrakta en option som ett alternativ till placering i en
aktie. En optionsaffär skulle i så fall innebära att man gjort en placering i
en tillgång som inte är omnämnd i 36 § men har stora likheter med de som
uppräknas. För ett sådant synsätt talar att man genom köp eller försäljning av
en option har förvärvat eller avstått från värdestegringen på aktien under en
viss tid. Detta är en väsentlig del av men inte hela äganderätten till
aktien.

Ett
alternativt synsätt är att se optionen som en osjälvständig tillgång i
förhållande till underiiggande aktie. För detta talar att värdet av optionen är
kopplat till underliggande akties värde (optionen är ett s. k. derivat). En
optionsaffär skulle då i princip inte innebära att man gör en kapitalplacering.
Premien skulle t.ex. kunna ses som en slags försäkringspremie. Mot ett sådant
synsätt talar dock att man kan handla med standardiserade optioner separat, och
att en standardiserad optionsaffär som regel avslutas utan att aktien överförs.

Enligt
min mening bör man se köp och försäljning av optioner som ett alternativ till
aktieplaceringar. Optionen omfattar emellertid bara värdeförändringen på
aktien. Andra i detta sammanhang betydelsefulla konsekvenser av ett aktieköp
eller en aktieförsäljning som t ex rösträtten överförs inte. En option kan
därför inte helt jämställas med en placering i en aktie. Detta skulle då kunna
tolkas som att placeringen är otillåten enligt 36 §. Men likheterna med en
aktieplacering är enligt min mening så betydande att regeln inte kan anses
innebära att det föreligger ett generellt förbud mot optionsaffarer. Att
optioner t. ex. saknar rösträtt kan ses mot bakgrund av rätten att placera
medel i i konvertibla skuldebrev mm enligt punkt 2 till 36 §. Även dessa saknar
rösträtt. Den som har rätt att köpa och sälja aktier, konvertibier mm borde därför rimligen ha
rätt att även handla med optioner.

Om
man istället skulle anse att 36 § APR innebär att handel med optioner är
otillåten uppkommer frågan om ett sådant förbud omfattar alla optioner.
Utställande av en köpoption innebär ju att man får betalt, vilket skulle kunna
tolkas som att inga medel placeras. Detsamma gäller utställande av en
säljoption (förbindelse att köpa). Svagheten med en sådan tolkning är
emellertid att oberoende av om man betalar eller får betalt är optionspremien
ersättningen för värdeförändringen på aktien. Att göra tolkningen av 36 §
beroende av betalningen förefaller därför felaktigt, följden torde bli att om
man anser att 36 § inte tillåter handel med optioner så föreligger ett absolut
förbud för sådana affärer i löntagarfonderna.

Slutsatsen av mitt
ovanstående resonemang är att ordalydelsen i 36 §

APR inte uttryckligen tillåter placeringar i optioner, men att optioner har

så stora likheter med de tillgångar som placering får ske i att regeln inte

utgör något hinder för handel i optioner. Till grund för mitt ställningsta

gande ligger även följande överväganden. Det har under lång tid varit 285

s. 286 Kontrollera mot PDF

vanligt
att en kapitalplacerare upplåter rättigheter och ingår förpliktelser i Skr.
1989/90:137 samband med förvärv eller avyttring av aktier, t.ex. i form av
optioner, Bilaga 10 terminer och hembud. Före tillkomsten av en organsierad
optionsmarknad var förekommande optioner individuella. Det gjordes vid
placeringsregelns införande inga uttalanden om att löntagarfonderna skulle
arbeta under särskilt restriktiva villkor i detta avseende. Avsaknaden av
uttalanden i lagmotiven i denna fråga kan inte tas till intäkt för att
fonderna skulle vara förhindrade att göra optionsaffärer. Tillkomsten av
standardiserade optioner kan rimligen inte ha påverkat rättsläget. Likheterna
mellan standardiserade och individuella optioner är dessutom slående. Den
allmänna acceptansen av optioner i samband med aktieaffärer hos större
kapitalplacerare talar också för att löntagarfonderna skulle få använda
optioner. Enligt min mening står löntagarfondemas placeringar i optioner
således inte i strid med grunderna för placeringsreglema.

d)
Vilka optioner kan användas inom ramen för löntagarfondernas placeringsregler?

En
huvudtanke i mitt ovanstående resonemang är att jag jämställer placeringar i
optioner med aktieplaceringar. Detta är gmnden för att de kan accepteras.
Konsekvensen blir att löntagarfondema i princip kan placera i alla typer av
optioner. Fråga uppkommer då om det är något i optionens natur eller i
löntagarfondemas placeringsregler som medför att bara vissa typer av optioner
kan användas.

Ett
viktigt syfte med löntagarfondernas placeringar är att erhålla inflytande i de
företag i vilka placeringarna görs. I detta avseende kan inte placeringar i
optioner jämställas med aktier eftersom optionerna inte ger rösträtt. Men 36 §
tillåter placeringar i andra aktierelaterade tillgångar (punkt 2) som inte
heller medför rösträtt i bolaget. Det kan ändå finnas skäl att överväga om man
inte på just denna gmnd bör ha en huvudregel med innebörd att det bara är
tillåtet för löntagarfondema att handla med optioner som avser innehavda
aktier. Det innebär att man kan utställa köpoptioner och köpa säljoptioner. De
senare innebär en rätt att sälja. Köp av köpoptioner och utställande av
säljoptioner (förbindelse att köpa) skulle således i princip vara otillåtna
placeringar.

Ett
annat synsätt är att löntagarfonderna bara skulle få handla med optioner i
rollen som "försäkrare" (jfr SOU 1988:13 s. 90 O- Med detta avses att
det primära syftet med affären bör vara att försäkra sig mot kursfall eller
fixera en acceptabel framtida säljkurs (se SOU 1988:13 s 69). (praktiken kan
det emellertid vara svårt att begränsa optionsaffärerna utifrån detta syfte.
Det beror på att en option kan användas för flera syften. Utställande av
köpoptioner på innehavda aktier kan t.ex. användas för såväl
försäkringsändamål som i syfte att öka avkastningen.

Försäkringssynsättet
kan vara viktigt också utifrån andra utgångspunk

ter. Jag avser då kraven på placeringarnas avkastning. Ett svårbedömt fall

är handel med indexoptioner. Här saknas koppling till en individuell aktie

och placeringen är på denna gmnd otillåten. Men indexoptioner kan 286

s. 287 Kontrollera mot PDF

användas som en försäkring
mot allmänt kursfall på portföljen. Humvida Skr. 1989/90:137 fondema bör få
handla med indexoptioner i detta syfte beror bl.a. på Bilaga 10 vilken vikt
man tillägger avkastningskravet. Det är för mig inte främmande att tillåta
även handel med indexoptioner i löntagarfondema.

Det
finns i vart fall en stor nackdel med en huvudregel av det slag som diskuteras
ovan. Det är att en begränsning i handeln till vissa slag av optioner kan göra
det svårare och dyrbarare att avveckla en tidigare optionsaffar. Det kan
behövas t.ex. därför att fömtsättningarna för bedömningen av kursutvecklingen
på vilken affären är gmndad har förändrats. Handel i optioner, t. ex. köp av
köpoptioner, i detta syfte bör därför rimligen också vara tillåten.

Sammanfattning

Tolkningen
av placeringsreglema i 34 och 36 §§ APR sker under stor osäkerhet. Överväganden
skäl talar dock för att löntagarfonderna skall ha rätt att handla med optioner.
Jag har därvid funnit att utställande av köpoptioner är tillåtna placeringar.
Jag menar också att regeln i sin nuvarande lydelse ger utrymme även för andra
optionsaffarer. Det är dock utomordentligt svårt att bestämma gränserna för
vilka affärer som skall tillåtas.

Det
är enligt min mening uppenbart att placeringsreglerna omgående måste ses över
och att det utarbetas riktlinjer för löntagarfondernas handel med optioner. Den
övergripande principen bör därvid enligt min mening vara att optionsaffärerna
skall styras av den faktiska placeringspolitik för aktier som bedrivs i fonden.

Uppsala
den 15 mars 1990

Per
Thorell

professor
i företagsrätt vid Uppsala universitet

Bilaga 3

Löntagarfondernas rätt att indirekt via bolag placera
medel i fastigheter eller utländska aktier

Detta
utlåtande är ett tilläggsuppdrag till mitt utlåtande 1990-03-15; Löntagarfondernas
rätt att handla med optioner. Vad gäller tillämpliga placeringsregler och
deras allmänna tolkning hänvisas till detta utlåtande. De frågor jag här yttrar
mig över är följande:

a) om det är tillåtet att
placera medel i ett svenskt aktiebolag som

förvaltar utländska aktier, samt 287

s. 288 Kontrollera mot PDF

b) om det är tillåtet att
placera inedel i ett svenskt aktiebolag som Skr. 1989/90:137

förvaltar fastigheter. Bilaga 10

I
båda fallen utgör förvaltningsverksamheten bolagets huvudsakliga verksamhet.

Min
bedömning

1
båda fallen uppkommer frågan om det kan anses tillåtet att indirekt, dvs genom
ett bolag, göra placeringar som är otillåtna om de görs direkt. Såväl direkta
förvärv av utländska aktier som svenska och utländska fastigheter är nämligen
klart otillåtna placeringar enligt 34 och 36 §§ APR.

Fallen
har vidare det gemensamt att placeringen sker i ett förvaltande företag. Enligt
34 § APR skall placeringama i första hand göras i producerande svenska företag
(jfr prop 1983/84:50 s. 51). Detta är inte en absolut regel, men inriktningen
mot svenska producerande företag är av stor betydelse för att de gmndläggande
målen med löntagarfondema skall kunna uppnås, bl. a. att få inflytande och
skapa sysselsättning. Fondernas möjligheter att placera medel i
icke-producerande företag är således begränsad. I vilken utsträckning detta
kan ske är svårt att generellt uttala sig om. Begränsningen till i första hand
producerande företag medför t. ex. att placeringar i aktiefonder och
börsnoterade investmentföretag endast kan göras i begränsad utsträckning.

Frågan
om köp av aktier i bolag som förvaltar utländska aktier har uppkommit bl. a.
därför att svenska företag eter avregleringen på valutamarknaden fått
möjlighet att i princip obegränsat köpa utländska aktier. Skäl som bmkar
anföras för direkta och indirekta placeringar i utländska aktier är behovet av
riskspridning och möjligheten till högre avkastning.

Förvärv
av aktier i ett svenskt aktiebolag som endast eller huvudsakligen förvahar
utländska aktier står inte i strid med ordalydelsen i 36 § APR. frågan är
däremot om en sådan placering är förenlig med gmndema för bestämmelsen och
målsättningsreglema i 34 § APR. Jag gör följande bedömning.

Fondernas
inriktning på placeringar i svenska företag är en gmndläggande princip i
regelsystemet. De vaga uttalanden som gjorts vid revideringar av APR om att
fondema skall arbeta på marknadsmässiga villkor är betydelselösa för tolkningen
av placeringsreglerna i detta avseende. Det är klart otillåtet för
löntagarfonderna att förvärva utländska aktier. Mot denna bakgmnd är
placeringar i svenska aktiebolag som förvaltar utländska aktier enligt min
mening klart i strid med gmndema för placeringsreglerna. Detta är m a o en
klart otillåten placering. Att den görs i ett förvaltande företag behöver
därmed inte vägas in i bedömningen.

Enligt min mening kan en
sådan placering inte jämföras med att placera

medel i svenska företag med mycket stor del av verksamheten utomlands.

I ett sådant företag får löntagama genom moderbolaget inflytande och

insyn i hela koncernen. Men det kan förmodligen uppkomma fall då en

placering även i ett sådant företag kan ifrågasättas utifrån placeringsre

gelns utformning. 288

s. 289 Kontrollera mot PDF

Vad gäller placeringar i
fastighetsförvaltande svenska företag är det som. Skr. 1989/90:137
inledningsvis konstaterats klart otillåtet att göra direkta investeringan i
Bilaga 10 fastigheter. Indirekta investeringar i fastigheter via bolag bör
givetvis- behandlas på samma sätt. Här torde det dock vara svårare att dra
gränsen mellan tillåtna och otillåtna placeringar. Det beror på att
fastighetsförvaltande företag ofta är verksamma också med byggverksamhet.
Dessutom finns inget absolut förbud för placeringar i förvaltande företag.
Ävenom placeringen i princip bör anses otillåten kan den alltså av praktiska
skäl behöva accepteras. Men som konstaterats inledningsvis kan sådana place--
ringar bara ske i mycket begränsad utsträckning.

Sammanfattningsvis
är det min mening att placeringar i svenska aktiebolag som huvudsakligen
förvaltar utländska aktier strider mot grunderna för löntagarfondernas
placeringsregler. Placeringar i svenska aktiebolag som förvaltar fastigheter är
i princip också otillåtna men får accepteras om storieken på placeringen är
försvarbar med hänsyn till fondens övriga placeringar.

Uppsala
den 15 mars 1990

Per
Thorell

professor
i företagsrätt vid Uppsala universitet

Bilaga
4

Tabell 6 Antal företag noterade pä "O-listan"
med vissa röstandelar 1989-12-30, där fonderna enligt andelen röster tillhör
någon av de sex största ägarna. Antalet företag redovisas i absoluta och
relativa tal

Röstandelar (procent) i berörda företag <1 1-2
2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 8-9 9-10 10-11 11-12 > 12 Summa

Fjärde

fond

styrelsen

Syd fonden 1 I

(11)

Fond Väst 1 I 2

(22) Trefond Invest

Mellan- lill
I 5

svenska (56)

Nordfonden
1 I

(11)

Summa 1(1) 2(22) 2(22) 1(11) 2(22) 1(11) 9(100)

(100)

289

19 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

s. 290 Kontrollera mot PDF

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

Bilaga
4

Tabell 7 Antal företag noterade på OTC-listan med vissa
röstandelar 1989-12-30, där fonderna enligt andelen röster tillhör någon av de
sex största ägarna. Antalet företag redovisas i absoluta och relativa tal

Röstandelar (procent) i berörda företag <1 1-2
2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 8-9 9-10 10-11 11 -12 > 12 Summa

Fjärde

fond- 1 1

styrelsen (7)

Sydfonden I 1

(7)

Fond Väst 1111 4

(29)
Trefond

Invest
113 6

Mellan-
(43)

svenska I I

löntagarfon

den
(7)

Nordfonden I I

(7)

Summa 1(7) 3(21)
2(14) 2(14) 1(7) 4(29) 1(7) 14(100)

(100)

Bilaga 4

Tabell 9 Antal företag noterade pä "O-listan"
med vissa kapitalandelar 1989-12-30, där fonderna enligt andelen röster tillhör
någon av de sex största ägarna. Antalet företag redovisas i absoluta och
relativa tal

Kapitalandelar (procent) i berörda företag <l 1-2
2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 8-9 9-10 10-11 11 -12 > 12 Summa

Fjärde

fond

styrelsen

Sydfonden 1 I

(11)

Fond Väst I I 2

(22)

Trefond

Invesi

Mellan

svenska 111 2 5

löntagarfon-
(56)

den

Nordfonden
I 1

(11)

Summa 1(11) 2(22) 1(11) 4(44) 1(11) 9(100)

(100)

290

s. 291 Kontrollera mot PDF

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

Bilaga
4

Tabell 10 Antal företag noterade på OTC-listan med vissa
kapitalandelar 1989-12-30, där fonderna enligt andelen röster tillhör någon av
de sex största ägarna. Antalet foretag redovisas i absoluta och relativa tal

Röstandelar (procent) i berörda företag <r 1-2 2-3
3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 8-9 9-10 10-11 11-12 > 12 Summa

Fjärde

fond- I 1

styrelsen (7)

Sydfonden 1 1

(7)

Fond Väst 11 2 4

(29)

Trefond 111 I 26

Invest (43)

Mellan

svenska I I

löntagarfon-
(7)

den

Nordfonden
1 1

(7)

Summa 1(7) 1(7) 2(14) 2(14) 2(14) 1(7) 5(36) 14(100)

(100)

291

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

sd- o CQ eo CO Kl * r » . « o (M in rg - rj - JL

<- CO

i: ä

■o

o ,0 r\> m rj ,0 >- « 0 *

ö S

gOO O « 4- h- O <r -4 *- 'O Kl rj - O in

o o o in o

O UJ

CD
CK

(7) w

C U 4-* O »

0 -g

' t-i c

ti -9 c *J

■D
*i

c c

jit . « Q > -n

« 2

Mac

a I. o> _i

(- « I-

:0 > >

u. < o

« l

1- v

4. 3 «

St >

(A U t- v - » * . L. ' JA Jtf

OC OC z oe

-' < z

=3 sr o

CA w U.

UJ et t

O o.

I- t » - u. 3

0)
I X Ä

292

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

§ ls

N. Kl

N. o IM ru

CM NT K « -

Kl CM © . ro

R $ -*' :i"

(M - ut

fSJ KJ » - K »

nO *-

&.
UJ

< o

UJ o

CO ru

0> fM O

o fu ut o o rw o -

m N. O >o ru o

trt Kl

o m o « *- 'O
O 00 N rJ

Iit «-

ut «

*-l

:iS

:(0

Q *~

n v.

oooo

«- - N-

rj Kl ut

» oo o «

" ~ i

o m »

o » - r » . %o K » -

00 ut u> 00 ru

oo
Kl K)

o » -

3 Ä

u.
>

C> ut

- o o CM

'O OJ f -

*- o K- o

r kJ - OJ

ut o *-

v\ o o o

K o> 00

ut
<> rj 00 Kt ru

3 8

.S 8

ii
Ö *J W L.

O
H- CA .M «

& -3 - -fe

risti
ing å r betal lupna a for

H- t-
4.* Q. e>

o
o :0 >

W
u. u- O

« "D -I

DUO «

♦* C > >

J £
O C Af < V - OC

t. o

l fondi stnadei Ida in< der 1-3 AP

_ o a ->

JU *" 3

der t upna rutbe ga sk d tit

» -------- .

3 o. > - ■- 3 vt Z3 O in

t'
3

a I-

CO
:0

4-*

5
ui

c c

Ol -

Ä -g

*->
*-*

D
l-

. v

M
C

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

5»

■ I-

■"

* .

> *.

O. «
<

« to

é l

s-S

fe ?

M I- « l « >

k 10

SS - .£

■ I-

■*'

t. 6. dl

3 j:

294

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

Q o o O
O

'* r\i tr, to

o o

S i

(M K\

rg Kl <0

rO « 0

§ 1

S SS

S S

:i §

9t 2

S Q

8 8S:

s s

in
o

rvj nj

h- -

Zf2

in o

S
"

3f p

a
::

IA -

Kl « gj

-o S5

r- M

m <o » o

in r- o *- sT in

< «

O-

■*

1 » -

r**

r| Ii

K CO > » I

5! S:

m o I * O ■

Sig;

r» ■"

s
g g

» - m

O M A in ->f

r O O -I

'S s:

itj

PO r

» o

o *

rsj

ru ro

l Ä m

5 5i

tft

fO «
<- o

c so

g
SBi

? i

8: g

2 s

as:;

S K

u o M
*« I-~ <*~ u Q. a

LS££
i

t I

« Ti

< w (

i«i
1

o. M w w l.

*) « 0 J<

at grund
t ö versk U re » ut -/unders resulta

Il
1;! i

ndexer
jnulera irh. ti s ö ver
>. till

nuH
i

295

Skr. 1989/90:137
Bilaga 10

- in

03
o N.

F O in 5

ro c <* p- o N r*. ru

SSia so

ru ro

o in

- -*

ru ro

IM tn m

o> o o
o

E R

o in
I

SK I IP »

g: S

ses

K- 3

I « I

o « -

rd
1-

'- o

~ IS

ru in

ro in

::S

■. « nj

O-

nj
""

.al

■
■> » ■ ru

rs. u Q o

s» F « o

O' -o nj o

* SS

.- - «o o s. «- in in

s» 1-

h- O O O
I

» Or- . » o

ep! 6 rj

> 'O -o

fJ
~ c

o 3

a ° 3 K'

m (O

I Ii

- nj « - <

g «Sr

to m

■= 8

Ii »

u o * ** t~

Izij J|

b. C U 3 I-

O O « >

s I e

01 L.

j t **

ift
v

«
'Q 3

1.
c M

3 «

i »£ s "£
fl i?

*- c ** ** 9 c v > -.o *j

■gS-SS-uS
S ?it..

3 O.
< « - (. 3 J<

>_.iO*.-
O) _i - 3 tO ** .C

=) <

5 3

296

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

2 5

» - r CO "- ro

» -

co'

< o

CO o

T- U

V» -

o 1-

o UJ

CNJ

■O

u.
>

UJ z

4- » O

o I-

u.
>

ro ro

-o
u o

C IS

O UJ

>-
a

*- in

- » a-

O- ro

d t

r: o

00 ro

.t o

< o

I- <

"- oc

a UJ

5 UJ

o >

t- o UI I-

g 5 :3S

£ s, UJ L)

X I > o

UJ K » OC

O UJ > o.

« > 5

- o <

297

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

fVJ

CO*

in in ro

»»

u ro t\j

rvi in

(\j

ru ro

Z VI

g u

ro
. »

Ii-

u-i

(A
Z

-I
UJ

£8

I i I-

298

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

O UJ

o o

» \j

> »

H-

*->

a. <

o o

3 S

o I-

u-
>

o I-

z u>

o K

u. >

" ö

4-*

-.i

.M %

>
M

O
t-i

(0 IS 1.

r ö

O)
ti

t:
5

ro'

♦J
«

o o

o o o

- o h- (\J CO o

X ru »-

o </>

z z

-1 UJ

< flC

»- UJ

>
~ u.

CO
o. u.

5 S

o ac

299

>*
» - to fl-

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

c «

« ru m

o *-

gs §

>r o

rs »

r in

in to

N » ro

eo o in o \n O- *- CO
t »

ro o

CM -

nj CO

03 m

-i c -S

I Ok ro

I S m

fc'

» ""

5 ■"
°

.459338

250611

2636

Ä g

>0 ru

»s

in m to

PJ s »

0> m

CO sf

.lA to

» to
to in to

(M o « o * o

o « 0 Q o* 0> o

to o « o> m « o

fo to tn f » «

I » - - fU s* o* o

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

>jin-*DO'fOO> » -rjruo m

S o-

s*rorM«-«-ooomoo in

S o-

fs. « ~ lA m h- I

o to to
o m

orotnOsj-rotOfviOvfO
o

-min'0> » mto » -*A'00 o

> «

fMoroeotn « - « *rMtoo (VJ

Q, u

-% &

C :IS

f> S

H-
"5

«»
> fl

s » OT Lt

g 8 i-
a

1. i_ ? -c

rofUsjruofum-sj-torsi >*

flOeosTr>#fO>o « ~'*o o

Nf>om<OtAinro « -oono o

■orgruomoo*-'OKici m

..-G * « GB

injroo<-oo « -r\jr » .o o

(A
f< « Vt

?
fe" t

0 O

301

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

lncoco(<l « s4■ot « co ''

CO o tOOrNJCOlAsi-

» -{rgfOA<0-KO■

I S r

f>J o

sT *-

-I
Ui

eOr\i<DO>'0»'«K.>0*-0'

o - IA ■

lAOOA --toKo « -l

<0 "O o CO >o

s « - « anjeontOiA< 0> flO
*- rg fNj ffi <

in r\i >r lA

O. r\j o o sf '

> W GU r i_ 1-" O

Oin-N-T-roo-oiA

AJ KtOAjCO K -

-ocoo-mruroooro
00'-rororumrou-i t-eoChooropco

CO lA OO OQ " 4 *~

Osj-rviO"0 » -s*minrfNj f> ¥ > T If; » O - 1
r" "' " ~

_. .- to to
rvi I

in lA m
st <

*- in to
o I

>o CNJ cD ru
st '

■ ru » A i

f s#

c\j IA
<0 ro

CO st

rvi sj-

lA CM

CO 00

h> r>j o

ST- IA

to oo

» r- in

s4' CO

SKZ

SfcS

leai

SKi

ä r:'*

IA st to
O*

tn st lA ro

O O 1- ro O'

ro o-> ro lA m

- ■* fu ro to

oo eO vt rg 00

- h- sj- st >-

» - st *- ro m

I i

■.■8

C I-

t- >

st
CO

o o

ru
ro'

m
ru"

to CO st* m'

o o

lA O

**
st

ru to

o to

2 2

ru o ro rvi

o CO m to

O ru o

lA « <0 ru

- (M s » ro

ro O in

"
O." N." *

st
<

o"
o*

ro O* to ■e-" rg* « *

lA
lA st

459Z4 53964 U950

s* » o
o st

lO v

Il
"

N. o ru ro >t o ro

ru hs

(A-OEC Ö .(A O

> O o

VjjtlO o< (A So

M M A' > 0 « o

u u u <-) a

(O C

I- O O 01

"Q c Wl

6C O y u 01

a 13 v - SOT

302

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

i i ■■

nj lA - -

(M ru o

IA eo lA « -

st cT
ru

0'tOiA'OfstoojrgT-torM'OnJO''Ofs.PO'>0 » -rooOiA « -

i/Cr* -r O h roorocotOst otofuruoroiAOto

'# « 0iAAj'Otorururuin*-&>nj » ~a>'rs.N-O'hsts. 'Onjnj

st'c3 st -O rOs » oiAmruror « o » -fst

in O '

~ lA I

St '

SS!

lA ■

I O O «

' IA O ro _ _

I ro -t &■ "- »

I *- fu rO oo O-

■ ru to 00 - *o

o « '

ro rg I

co-ro ö sjocopohs

iAC> « ru*-S-rOto stroiA*-teOstroro.- rs.roiANO » -rumsfoo i-e-rO 0>OC0 OO

■O N. lo' N."

rg st

lA AJ

O- » -co"
ia'

r -st » -' rg

rj to

-
lA

in st

-
ru * r* -t' o'

m ro o Q

ro (> lA o

K- [s. ro st

p> K - ru

Aj m rg ro

hs rj

ru » -

lA
00

ll "

t- >

fl K

St"

ll -

Jt :fl I- >

Is" I » *

i--

'. ■ «

S S

IA O

st co

r>i

rs.

r--

sJ-

rg ru

o o

'tf

§ o ro

o o

ä lA f\l

AJ K

fu C

st st rs.

o"
o" to*

t 'O st

o o lA

ro to *-

K S ro

lA r> to" o"

to
st » -

o o
ro

fs.
O- to

T-'
" aT

18366
50593 66542

. o o

8 £

O O U '

■ fl fl o

U
C9 U U I

? -s ii.-"

'öt.fl*'qt.
40

« C » :flOCCUt.iAU

V) m u. fl . .. .. «

« fl a o c c c

- » - » - » i i i

303

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

St-

|1 -

L >

:8 f

iO'rv(hisorurMror\iruts. « -r\jco » -OtOfOC>-st « - » -rgstcofumeorostoo

tOiAfOsto"st'0 ruto*0 » -njstruo » - » -'OroAjoiAOmoru » -'i-0'

l- « -strust■-oo ucoooootA<OfOf0rlnstst-c -rs..cooo

-OOtO i-cOstAJ
C0sto « -st toiAOO' » -P- roruroo

OstruoiAOO « -orurootoiAst-oo-oost<oh

ges

s#
to N.

s I

s*-00-OOst « Oh-OOLnin>0 « -'0*-m>0'00*-stiAiA'Or-&' Ö u-i tOoorNJ « -rv(N'eorrurvQ>0'4nj

IA I

in I

Ö - CQ I

to rg
'

I in

■
fM I

ru
-'C ru

r\i

s st 3

i 8

st
"-

? 2

to IA

K £

iS fl

Il
"

L. >

t
t" |1
"

M -a

i- >

:0 fl

W 4

Il - ! *

t. >

-.8 ii-

rsj

S 8

SOOO IA rM IA st rs. T- o

: ä :?

o* o m

4 -rf

f i ©

o> § "o

i.
tn X
I- I- I-
'O

1}|>E fl i-V4-'OT4-' c;

C fl:OHia. c 0'-QI-DC fl'n'0

. i_Luo flfc. « -''OEo*-5 cn_,_

C « -'*-'Oogtfij £ flQi-OMC'Oc C300

Bjnw' « -*'E OCH 1- o LflC C « 5-C-c

vpTJTJflOTi- (-5*-'oyg>c>> « occc

4Cl>l.i>
i-fltgfl OOOOO o>--"' ooooL-fl-cfv 'Ol- i-i. c.b.3 rafloio)
zzzzOa.a.o.o.a-o.o.a.a.o.D.a. « acacQc

304

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

in r to o> ru I - --" go' « -* ■

st
ts. AJ <

s s rg

ty m

ino<orurocOrO'Or>rors.

OO
ru st ru O m

Al to » 00 "O I

lA <0 (\J

N- in - I

to ia' ■ « O- ro

AJ 0> 'O <0 fM st t

"
■-* to' O ro

N-KrucOststts-roAJtO

' to to
ru in m h- >o

t-oooomeoos-

. . s
fO - -SS.

o - r\i
o « o "-

■ -roo-JrorgcOsj

o m ro o-

h*
rs. -O m -O o o. o fvj

ru
st LA ro sj

, _
ru 00 _

, -OrooroiAOO

lAstcdoroost

~ "■ ~ ro ro ro

sriAcosto-t-oofUsttorustQstioeKQto-oiAfoio
« ruRoLn « ~Q>rM<sstK.u-i'd « -rur<.oru4<Ost>C

P'r0 « -lAFs » 0&t0C0lAO « - » -rOlAh-lAs » >0t0 » -st>0

AiKts.S. « ' « rors>ostorO<-<0>0*-0-ou-ip'inst

te s a

nO rs. rg o o o ro

- "
o O sj

ro t o>

sJ p >0

K ro

i- » d «

o> to « f

- » A st

hs rw

lA in lA

~ « - O ro

* '*- ' *-

- o o -

IA ru
>o <- ru
o* to*

342216
57872

116522
86090

o eo CO in lA -t

I. >

lA f co

i r* ro

to -t I

- in ro
o o -- * N. h- in

- lA Ai O O

sr sge

0>
h o LA lA

a. >t
st &> <-

to ro O-" o"

m O

'. «

o ru

to ru

O O

st
-o

st ro

o rg

-- o

* y\

>o
> »

- in

fg ro ry o

lA ro ru ro to ■

in (Q ts. Q »- ru

K ä P?KS

3lA OD
» - ro 'O

in -J rg o » -

r-s lA
ro rg O* o - o*

o o o

st IA

L. >

S(- > « fl

s ;8

o « -

st ro o h"

o O to lA

"O CO to

o" o' --' ""

m o ■

in *- PO

in CO st

ru sf hs tb

CM ts. o lA st I

*- *- ru O O ■

AJ CO O tn 'O '

- *- ru o o

st <0 rM o

ru
o ru lA <

»O * IA s* I

aro O »

»-
ru '

► in - f

ro f\j

i. >

0> in o' o'

to m

ru o

rsi o

0« ru ru oo
m

O- h- ru eo O-

Lp CO ro

ssa

si to ©

UI
O) c c

o 0) E 9

" *" ' I 305

"??

M (/)
tn (A (A (/)

. Si

. y

9 CD

-1 ra

V)
vt

vt vt

fl < fl o

*- *- c c o

- ♦- fl jO -

a i/i

TI fl *rf g fl o

fl I_ U OT '

O) -C
.c o

, l_ Ö -

o fl 3 >■

"O > O 10

20 Rik.silagen 1989/90. I satnl. Nr 137

s s

■s t

o _o:o oooooooooooooo

ooooooooooooooooo

ststf*.Ö*-s#st

IM m K ro»- o ro o* to sst in

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

s s

8- -

1- M

% -

o 'ptotorp « Kroru<ro

>t '* « -P-OQFs&-0.000

K h>
o ru

s* s.o-st
oorcö

8U » < fl

8- -

« R

: «

<*-
U V > -

"8 t

g lis

£. :« o

» (0

C "P
O» fl t-

t- S.
c £ t> w o

u u U M z

.5 a u

(- I- o

4-' o
« -

o fl t- U 4-*

~ a. o. tn
CA

306

Skr.
1989/90:137 Bilaga 10

lA CO AJ AJ

m to

SS?

° >2- Ä

ö *

:-5

::g

o ru o ru rg o ru AJ PO

lA N-

» *

IA 0>

Ä»

o ro o LA lA o K, .-,

lA 0>
PO s

2250

55575

7310

2000
19314 24641

675
100750 29529 5188 54000 11458

st st

I- >

il'

c t-

I- >

■8

I- >

Nt \r\ m K -- -o

in »-

Il -

28g

lA »-
O

£ I

ö w

c 4 fl
fl H-

OT
fl

Dl OT fl
4J I.

«t 4->
8 fl

fl -* o
o fc* > fl -* o

I ö

_i-l-0>s«LJ'DC

- M

t S

hIL.

Si
.

CD U

a ■
'ff

w £ - o fl « L> CJ U tJ O O I

307

i fc'

11 '

. >

å f

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

NmK<0'OOfoooN>Oinqoooooooin9oruo>no « -iAOi

» n » -*w » ■■- Ä *- .K) st toto » - » ftjT-iA » -

« - o o tn om

ritns « K.o « lnsO - « ootoocplntoorosto-oOl

- -rt ■ » . -WrMto to ffruru
ro sro--i

to ru N o

« OQ « -Qh>(MapQQmoOOOOOrOO'0'<OOOinOhsOOO

O-OooOstOO
00inOOO«-OO

stf-oooro-oo

m ru m o o

)e83?88si8S§sgssiifieo?s§~g5?S3g

inmtninnto'- Foj-iAm » - » -o mru to-fo

5 Sä

fO « m to rt ru

m o K o

AJ o K Q

o » - 3

m ro rt

o o o o rt o

!?«

■X
5

■J

tf)
(A

vt
Vi

fl "öl

fl (fl

308

Skr. 1989/90:137
Bilaga 10

O
O o O O O o I

s
t

I o o
o o '

<
o o o o o <

lOOOOOOOO

lOOOOOOOOOOOOOOOO

OQQOQOOOrtOpOOOaOOOOOOOOOOO

C2252o5S5ooo>-qS ooooo
9

(A « -lnoln-lAoooooo oiaqoia fr

"lAh- » -ru rtO'oru'00 oo st to >*

is"
■i

858e

IA K IA rt O «

% -

:8 t'

t- ♦*

:8 ti-

L. 4

1 "

I o Q

J5 fc'

o o o O

o
IA

u 11

U 4-1

5 I

*J M

«- D««WM*<««Ufll-~>0£.«l

.2 5 £ 5
g g-g s s g e -

Biaauuu(Jujuuu.ux

ö >s(0OEC a-'>
u v

gfcitiio.?.??"*

_ c J fl fl ■-

oc (/)
> 3

■s «

309

s. 312 Kontrollera mot PDF

Riksförsäkringsverket

UTVÄRDERING
AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID LÖNTAGARFONDERNA OCH FJÄRDE AP-FONDEN 1989

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET Skr. 1989/90:137

Bilaga
11

MISSIV 672/90

1990-03-29

Regeringen

Socialdepartementet

Finansdepartementet

Riksförsäkringsverket
(RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente för allmänna pensionsfonden (APR)
ålagts att årligen avge utlåtande över löntagarfondstyrelsernas samt Ijärde
fondstyrelsens förvaltning av medel. Detta åläggande har sedermera utvidgats tiil
att omfatta den femte fondstyrelsen, som förordnades den 27 april 1989. Den
femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet under hösten 1989. På grund av
femte fondstyrelsens korta verksamhetsperiod redovisas inte denna fondstyrelses
förvaltning i samma utsträckning som övriga fondstyrelsers. 1 enlighet med
ovanstående överlämnas bifogade inom verket utarbetade promemoria
"Utvärdering av medelsförvaltningen vid löntagarfonderna samt Ijärde och
femte AP-fonderna år 1989".

Enligt
den proposition som låg till grund för lagen (prop 1983/84: 50) bör
riksförsäkringsverkets utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets
intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i
ekonomin". Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt
att "kraven på god avkastning, iångsiktighet och riskspridning
tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på att
granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. Innebörden av själva utvärderingsuppdraget
diskuterades utförligare i verkets första utlåtande avseende verksamhetsåret
1984.

Löntagarfondernas
sammantagna resultat år 1989 översteg resultatkravet med drygt 2,5 miljarder
kronor. Fjärde AP-fondens resultat översteg resultatkravet med nästan 5,2
miljarder kronor. Sett över fondernas hela verksamhetsperiod har fjärde
fondstyrelsen överträffat resultatkravet med drygt 17,5 miljarder kronor och
löntagarfondstyrelserna har sammantaget överträffat avkastningskravet med
drygt 7,6 miljarder kronor. Femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet under
hösten 1989. Fondens resultat täckte inte resultatkravet, vilket sammanhänger
med börsutvecklingen under hösten.

Löntagarfondstyrelserna
har vid utgången av 1989 varit verksamma i drygt fem år. Sett över hela
verksamhetsperioden har värdeökningen på det kapital som tillförts
löntagarfonderna varit cirka I miljard kronor (9 procent) lägre än om samma
kapital hade följt den genomsnittliga utvecklingen på börsnoterade aktier
under motsvarande tid. Samtidigt har värdetillväxten på löntagarfondernas
kapital överstigit värdeökningen på räntebärande placeringar i I3:e AP-fonderna
med drygt 6 miljarder kronor

(160
procent).

312

s. 313 Kontrollera mot PDF

De i promemorian
redovisade resultaten av utvärderingen ger inte riks- Skr. 1989/90:137
försäkringsverket anledning att framföra några särskilda anmärkningar Bilaga
11 om fondernas resultat eller placeringar under 1989. Verket vill dock framhäva
följande.

1 Rösträttsöverlåtande

Samtliga
löntagarfondstyrelser har under 1989 aktivt informerat de fackliga
organisationerna i bolag där respektive fond innehar aktier om möjligheten att
begära rösträttsöverlåtande hos fondstyrelsen. Andelen rösträttsöverlåtelser
under 1989 har ökat väsentligt jämfört med 1988. Andelen understiger inte 90
procent för någon enskild fondstyrelse.

2 Likformiga redovisningsprinciper

Revisionsordförandena
i samtliga löntagarfonder har under 1989 enats om enhetliga
redovisningsprinciper. De skiljaktigheter som återstod vid utgången av 1989, t.ex.
principen för beräkning av realisationsvinst respektive realisationsförlust,
kommer att åtgärdas 1990.

3 Utställande av köpoptioner i eget aktieinnehav

1
proposition 1987/88:11 föreslogs att fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna
skulle få rätt att placera medel som styrelserna förvaltar i standardiserade
köp- och säljoptioner. Efter riksdagsbehandling av propositionen medgavs
endast fjärde fondstyrelsen sådan rätt. Löntagarfondstyrelserna har därmed
inte rätt att placera medel i köp- eller säljoptioner. Ingen
löntagarfondstyrelse har under 1989 placerat medel i standardiserade köp-
eller säljoptioner.

Sydfonden
och Mellansvenska löntagarfonden har under 1989 ställt ut köpoptioner på aktier
som ingår i respektive fondstyrelses aktieinnehav. Utställande av köpoptioner
regleras inte i APR. I riksdagens behandlingen av proposition 1987/88:11,
berördes inte frågan om utställande av köpoptioner i eget aktieinnehav.

Det
förhållandet att utställande av optioner i eget aktieinnehav varken regleras i APR
eller varit föremål för diskussion i lagstiftningsärenden angående APR innebär,
enligt riksförsäkringsverkets mening, att ett sådant förfarande inte strider
mot APR.

4 Fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar

Löntagarfondstyrelsernas
medelsramar kommer inte att höjas efter 1990

med nuvarande lagstiftning. Vid utgången av februari 1990 har samtliga

löntagarfondstyreiser utom fjärde löntagarfondstyrelsen rekvirerat högsta 313

s. 314 Kontrollera mot PDF

möjliga
belopp enligt APR och kommer sålunda inte med nuvarande Skr. 1989/90:137
lagstiftning att tillföras mer grundkapital. Mot bakgrund av detta visas en
Bilaga 11 prognos över utvecklingen av fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar
i promemo rian. Prognosen visar att efter ändring av 26 § APR (prop
1987/88:167) kommer fjärde och femte fondstyrelsemas sammantagna medelsram att
vara drygt 17 miljarder kronor 1999. Vid utgången av 1989 hade fjärde och femte
fondstyrelserna sammanlagt rekvirerat 3,5 miljarder kronor i grundkapital.
Sålunda kan konstateras att det allmänna pensionssystemet även i framtiden har
möjlighet att placera betydande belopp på aktiemarknaden.

I
styrelsens handläggning av detta ärende har förutom undertecknad Scherman
deltagit ledamöterna Grahn, Granqvist, Jönsson och Olsson. Därjämte har
närvarit personalföreträdarna Eriksson och Larsson, avdelningscheferna
Almström, Nordlund och Sällvin, byråchefen Palmer, styrelsens sekreterare Molvidson
samt avdelningsdirektören Kurt Reimfelt, den senare som föredragande.

K
G Scherman

Kurt
Reimfelt

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET PM

1990-03-21

Innehållsförteckning

1
Utvärderingsuppdraget...................................

2
Uppföljning av föregående årsutvärdering
........

3
Fondemas medelstilldelning..............................

3.1
Löntagarfonderna .......................................

3.2
Fjärde och femte AP-fondema ......................

4
Allmänt om riskkapitaimarknaden
...................

5
Fondemas resultat .......................................

6
Löntagarfondernas resultat i
förhållande till aktieindex och obligationsränta samt löntagar fondernas
genomsnittliga ränte avkastning

7
Fondemas placeringar .................................

7.1
Fondernas tillgångar......................................

7.2
Inriktning på fondemas
aktieplaceringar.............

7.3
Likviditet.....................................................

8
Andelar av aktiekapital och
röstetal ...............

9
Rösträttsöverlåtande .................................. 314

s. 315 Kontrollera mot PDF

Utvärdering av medelsförvaltningen vid Skr. 1989/90:137

löntagarfonderna samt Qärde och femte ap- ''a 11

fonderna år 1989

Enligt
lagen (1983:1092) om reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) har
riksförsäkringsverket (RFV) ålagts att årligen avge utlåtande över
löntagarfondstyrelsernas samt fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Detta
åläggande har sedermera utvidgats till att omfatta den femte fondstyrelsen, som
förordnades den 27 april 1989. Den femte fondstyrelsen påbörjade sin
verksamhet under hösten 1989. På grund av femte fondstyrelsens korta
verksamhetsperiod utvärderas inte denna fondstyrelses förvaltning i samma
utsträckning som övriga fondstyrelsers. Med anledning av ovanstående åläggande
har föreliggande PM upprättats.

1 Utvärderingsuppdraget

Riksförsäkringsverkets
utvärdering bör, enligt den proposition (prop 1983/84:50) som låg till grund
för lagen om reglemente för allmänna pensionsfonden, göras "med
utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det förvaltade
kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Enligt 34 § APR skall fondmedlen
förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god avkastning, långsiktighet
och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är
sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. Innebörden av
själva utvärderingsuppdraget diskuteras utförligare i RFV:s första utlåtande,
som avsåg verksamhetsåret 1984.

De
fem löntagarfondernas (LTF I V) samt fjärde och femte AP-fondernas verksamhet
utvärderas även av riksrevisionsverket (RRV) samt granskas av fondernas
revisorer. RFV har sålunda inte någon anledning att genomföra en regelrätt
revision av fondernas verksamhet.

2 Uppföljning av föregående års utvärdering

I
riksförsäkringsverkets utvärdering avseende verksamhetsåret 1988 uppmärksammades
att Sydfonden (LTF 1) i alltför ringa omfattning informerat de lokala fackliga
organisationerna om att rösträttsöverlåtande kan begäras enligt 38 § APR.

Det
kan konstateras att under 1989 har samtliga löntagarfonder aktivt informerat de
fackliga organisationerna i alla de bolag där respektive Jond innehar aktier om
möjligheten att begära rösträttsöverlåtande hos fondstyrelsen.

Riksförsäkringsverket
efterlyste i föregående års utvärdering ett förtydligande av innebörden av
ändringarna av 26 § APR beträffande fjärde och femte fondstyrelsernas
medelsramar.

1
regeringens skrivelse 1988/89:144, Redovisning av allmänna pensions- 315

s. 316 Kontrollera mot PDF

fondens verksamhet 1988,
skriver föredragande statsrådet att ändringama Skr. 1989/90:137 innebär att
de nya medelsramama utgör 1 procent av första-tredje fondsty- Bilaga 11 relsernas
fondkapital, värderat till anskaffningsvärde, vid utgången av närmast
föregående år. I föregående års utvärdering noterade dessutom
riksförsäkringsverket

att Sydfonden (LTF I) hade en
stark koncentration av sina största aktieplaceringar.

Under 1989 minskade
Sydfonden koncentrationen av de största aktieplaceringarna

att Trefond Invest (LTF III)
hade en relativt hög omsättningskvot.

Omsättningskvoten för Trefond Invest
var även 1989 högre än övriga löntagarfonders och den var också högre än
börskvoten

att Mellansvenska
löntagarfonden (LTF IV) hade 900 miljoner kronor i outnyttjade disponibla
medel vid utgången av 1988.

Mellansvenska löntagarfonden
rekvirerade inte heller under 1989 hela nytillskottet av disponibla medel och
fondens ej utnyttjade disponibla medel var vid utgången av året 1 258 miljoner
kronor

att revisorema för de olika delfondstyrelsema
ännu inte hade lyckats åstadkomma att helt likformiga redovisningsprinciper
tillämpades.

Revisionsordförandena i
samtliga löntagarfonder har i augusti 1989, på initiativ av Trefond Invest,
träffats och enats om enhetliga redovisningsprinciper. De skiljaktigheter som
återstod vid utgången av 1989, t.ex. principen för beräkning av
realisationsvinst respektive realisationsförlust, kommer att åtgärdas 1990.

3 Fondernas medelstilldelning 3.1 Löntagarfondema

Medelsram

Varje
löntagarfonds verksamhet finansieras med en femtedel av vinstskatten och
vinstdelningsskatten samt med tilläggspensionsavgifter motsvarande 0,04
enheter av procentsatsen for uttag av tilläggspensionsavgift.

Enligt
APR får emellertid inte de medel som överförs till en löntagarfondstyrelses
förvaltning, det s.k. gmndkapitalet, överstiga en angiven medelsram. Första
verksamhetsåret, 1984, uppgick medelsramen till 400 miljoner kronor per fond
och den har därefter utökats med 20000 basbelopp årligen. Tillägget 1989 var
558 miljoner kronor. Medelsramen var 2 858 miljoner kronor per fond.

År
1990 är det sista året som medelsramen utökas enligt nuvarande lagstiftning.
Tillägget detta år är 594 miljoner kronor per fond. Medelsramen för vaije
enskild fond kommer sålunda att bli 3452 miljoner kronor.

Rekvirerade
medel

Ett
av de viktigare besluten en fondstyrelse fattar är valet av rekvisitions

tidpunkt. På rekyirerade medel ställs ett långsiktigt realt avkastningskrav. 316

s. 317 Kontrollera mot PDF

Detta
utgörs dels av avsättning för bevarande av köpkraften på rekvirera- Skr.
1989/90:137 de medel dels årlig överföring till 13:e AP-fonderna motsvarande
3 Bilaga 11 procent av inflationsuppräknat grundkapital. De disponibla medel
som styrelsen inte rekvirerar förräntas till gällande avkastning i 13:e AP-fonderna.

Sydfonden
(LTF 1) och Trefond Invest (LTF III) rekvirerade 558 miljoner kronor, dvs.
hela tillägget av disponibla medel år 1989, i januari. Fond Väst (LTF II) rekvirerade 558 miljoner kronor i februari och Nordfonden (LTF V)
rekvirerade 300 miljoner kronor i januari och 258 miljoner kronor i mars.
Mellansvenska Löntagarfonden (LTF IV) rekvirerade 100 miljoner
kronor i febmari och 100 miljoner kronor i april.

Löntagarfondstyrelsema,
med undantaget av Mellansvenska löntagarfondstyrelsen, hade vid utgången av
1989 i stort sett rekvirerat det belopp som medelsramen tillät, dvs. 2 858
miljoner kronor per fond. Styrelsen för Mellansvenska löntagarfonden hade vid
årets utgång 1 258 miljoner kronor i outnyttjade disponibla medel. 1
sammanställningen nedan visas respektive löntagarfondstyrelses disponibla medel
som ej rekvirerats vid utgången av år 1989 (miljoner kronor).

III

I-V

0,2

1258

1258,2

Dessa
siffror kan sättas i relation till medelsramen som år 1989 var 2 858 miljoner
kronor per fond och 14290 miljoner kronor för de fem löntagarfondstyrelsema
tillsammans.

I
Mellansvenska löntagarfondens årsredovisning sägs, angående rekvisitionspolitiken,
att fonden "har under senare år intagit en försiktig inställning till
aktiemarknaden ... Kortsiktigt har detta medfört att vi har gått miste om en
viss värdestegring ... Samtidigt bibehåller vi en god nyplace-ringskapacitet
även efter 1990 då tilldelningen av medel till oss upphör."

3.2 Fjärde och femte AP-fonderna

Medelsram

Verksamheten
hos fjärde och femte fondstyrelserna finansieras med belopp som, efter
rekvisition hos RFV, överförs från 13:e AP-fonderna. Tidigare har riksdagen
fortlöpande beslutat om storleken på det rambelopp som kan disponeras av Qärde
fondstyrelsen. Genom ändring av 26 § APR får fjärde och femte fondslyrelsema fr.o.m.
1 juli 1988 vardera rekvirera medel som högst får uppgå till "en procent
av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående
kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar". Det
sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som förvaltas skall här tolkas som
det bokförda fondkapitalet vid utgången av närmast föregående år.

Efter denna ändring i 26 §
uppgick fjärde och femte fondstyrelsernas

respektive medelsramar till cirka 3 037 miljoner kronor år 1988 och cirka 317

s. 318 Kontrollera mot PDF

3291
miljoner kronor år 1989. Det tidigare rambeloppet för fjärde fond- Skr.
1989/90:137 styrelsen, som fastställdes enligt riksdagsbeslut i december 1984,
var 2 350 Bilaga 11 miljoner kronor.

Vid
utgången av februari 1990 har, som redan konstaterats, samtliga löntagarfonder
utom Mellansvenska löntagarfonden rekvirerat högsta möjliga belopp enligt APR
och kommer sålunda inte med nuvarande lagstiftning att tillföras mer
grundkapital. Mot bakgrund av detta kan det vara av intresse att göra en
prognos över utvecklingen av fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar.
Ramen för vardera fonden är som tidigare nämnts 1 procent av I3:e AP-fondernas
bokförda fondkapital. I samband med att verket avlämnade rapporten ATP och
dess finansiering i det medel-och långsiktiga perspektivet (RFV anser 1987:9)
gjordes en prognos över tillväxten av 1 3:e AP-fonderna. Denna prognos har
aktualiserats på så sätt att uttagsprocenten för ATP har höjts till 13 procent
över prognostiden samt att realräntan i utgångsläget har skrivits upp i
jämförelse med den tidigare prognosen. Realräntan är 6,5 procent utgångsåret
och avtrappas successivt till 2 procent år 2000.

Nedanstående
uppställning visar en prognos för 13:e AP-fondernas bokförda fondkapital
uttryckt i miljarder kronor

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

357,6

396,9

444,1

494,1

546,6

601,3

657,7

718,7

779,9

842,5

Därmed
kommer medelsramen under dessa år för vardera fjärde och femte fondstyrelserna
att bli (miljarder kronor)

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

3,6

4,0

4,4

4,9

5,5

6,0

6,6

7,2

7,8

8,4

Vid
utgången av 1989 hade fjärde och femte fondstyrelserna sammanlagt rekvirerat
3,5 miljarder kronor i grundkapital. Sålunda kan konstateras att ändringen av
26 § APR medför att det allmänna pensionssystemet även i framtiden har
möjlighet att placera betydande belopp på aktiemarknaden.

Rekvirerade
medel

Fjärde
fondstyrelsen rekvirerade 650 miljoner kronor i oktober och har därmed
sammanlagt tillförts 3000 miljoner kronor sedan fonden påbörjade sin
verksamhet år 1974.

Femte
fondstyrelsen, som påbörjade sin verksamhet under 1989, rekvirerade sammanlagt
500 miljoner kronor under året.

Löntagarfondernas
samt fjärde och femte AP-fondernas rekvirerade grundkapital vid utgången av
1989, fördelat över löntagarfondernas verksamhetsperiod, framgår av tabell Bl
i tabellbilagan.

318

s. 319 Kontrollera mot PDF

4 Allmänt om riskkapitalmarknaden -1989/90:137

Bilaga
11 Från årsskiftet fram till mitten av augusti 1989 steg Veckans Affärers
totalindex med cirka 35 procent. Under de följande tre månaderna sjönk sedan
börskurserna med sammanlagt cirka 18 procent. Därefter skedde en återhämtning
fram till årets slut. Totalindex steg för hela 1989 med cirka 24 procent.

Sedan
löntagarfondstyrelserna påbörjade sin verksamhet i mitten på 1984 har
totalindex stigit med cirka 187 procent. Börsutvecklingen har varit mycket
växlande under verksamhetsperioden. Under 1984 sjönk börskurserna med cirka 12
procent medan de steg med 25 respektive 51 procent under de två följande åren.
År 1987 sjönk börskurserna med 8 procent och 1988 steg de med 51 procent.

De
branscher som utvecklades bättre än totalindex under 1989 var verkstäder,
kemisk industri, rederier och förvaltning. Sämst under året utvecklades
skogsindustri och handelsföretag med nedgångar i branschindex om 6 respektive
11 procent. Förändringarna i branschindex visas i tabellen nedan.

Tabell
1 Förändringar i Veckans ABärers branschindex under 1989.

Bransch

Förändring i

Andel av totala

branschindex %

börsvärdet %

Verkstäder

+ 39

Förvaltningsbolag

+ 28

Fastighets-
och

b>'ggföretag

+ 19

Övriga företag

+ 15

Kemisk
industri

+ 47

Banker

+ 12

Skogsindustri

- 6

Utvecklingsbolag

+ 12

2 ■

Handelsföretag

-11

Rederier

+ 35

Totalindex

+ 24

5 Fondernas resultat

Bokföringsmässiga
och reala resultat för löntagarfonderna och fjärde och femte AP-fonderna,
avseende verksamhetsåret 1989, visas i tabell 2.'

Sammantaget
var de fem löntagarfondernas bokföringsmässiga resultat för 1989 något större
än fjärde AP-fondens. Av löntagarfonderna hade Sydfonden det lägsta bokföringsmässiga
resultatet och Trefond Invest det högsta. Skillnaderna i bokföringsmässiga
resultat mellan löntagarfonderna förklaras till stor del av skillnader i
reavinstnetto.

Det
bokföringsmässiga resultatet, som påverkas av försäljningar av aktieposter, är
av mindre intresse i det långsiktiga perspektivet. I det reala

'
I tabell B2 i tabellbilagan redovisas fondernas resultaträkningar i större
detalj och i

tabell B3 redovisas
fondernas balansräkningar. 319

s. 320 Kontrollera mot PDF

resultatet
korrigeras det bokföringsmässiga resultatet för värdeförändring- Skr.
1989/90:137 en av ej realiserade vinster (dold reserv) och för avsättning för
bevarande Bilaga 11 av grundkapitalets köpkraft (inflationen under året).
Det reala resultatet ger därmed en mer rättvisande bild av fondernas resultat.

Nordfonden
uppvisar det högsta reala resultatet och Mellansvenska löntagarfonden det
lägsta. Mellansvenska löntagarfonden har dock rekvirerat mindre kapital än
övriga fonder och hade vid utgången av året I 258 miljoner kronor i outnyttjade
medel, vilket naturligtvis har inverkat negativt på fondens reala resultat med
tanke på börsutvecklingen.

Tabell 2 Fondernas resultaträkningar 1989 (miljoner
kronor)

Fond

III

I-V

4:eAP

5:eAP

1.
Aktieutdelningar,

räntenetto
samt

övriga
intäkter

134.1

122.2

110.4

78.1

111.6

556.5

520.0

8.2

2.
Förvaltningskost-

nader
och av-

skrivningar

-7.1

-7.7

-8.6

-6.5

-5.6

-35.5

-10.5

-2.8

3.
Reavinstnetto

85.8

212.2

323.5

175.6

295.4

1092.5

811.7

1.4

4.
Avsättning

riskreserv

-5.0

-20.0

-25.0

-35.0

5. Bokföringsmässigt

resultat
före

överföring
till

l-3:e AP-fonderna

(=s:a 1.
tom 4.)

207.9

326.7

425.4

227.2

401.4

1588.5

1286.1

6.7

6.
Avsättning för

bevarande
av

grundkapitalets

köpkraft

-199.4

-195.8

-199.4

-112.6

-196.4

-903.6

-323.3

-5.0

7.
Ökning/minskning

av
orealiserade

vinster

637.6

488.6

325.9

263.5

602.5

2318.0

4357.9

-1.4

8. Realt
resultat

(= s:a
5. tom 7.)

646.1

619.5

551.8

378.1

807.5

3003.0

5 320.8

0.3

9.
Överföring till

l-3:e AP-fonderna

-98.8

-98.0

-100.0

-55.3

-98.3

-450.3

-160.3

-4.1

10.
Årets reala resul-

tat
efter överfö-

ring
till l-3:e

AP-fonderna

(=8.-9.)

547.3

521.6

451.9

322.8

709.2

2 552.7

5 160.5

-3.8

Löntagarfondernas
sammanlagda reala resultat före överföring till I 3:e

AP-fonderna var 3,0 miljarder kronor, medan motsvarande resultat för

fjärde AP-fonden var 5,3 miljarder kronor. Det kan då noteras att lönta

garfondernas sammanlagda kapital vid ingången av året var i det närmaste

lika stort som fjärde AP-fondens och att löntagarfondstyrelserna rekvirera

de 2,4 miljarder kronor i nytt grundkapital under årets första fyra måna

der, medan fjärde fondstyrelsen rekvirerade 650 miljoner kronor i okto

ber. En mindre del av resultatskillnaden förklaras av att löntagarfondernas

avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft var större än fjärde

AP-fondens. 320

s. 321 Kontrollera mot PDF

Sammantaget
översteg löntagarfondernas och fjärde AP-fondens reala Skr. 1989/90:137
resultat år 1989 det reala resultatkravet med 7,7 miljarder kronor. Vid
Bilaga 11 utgången av 1989 hade löntagarfonderna och fjärde AP-fonden därmed
under respektive fonds verksamhetsperiod ackumulerat ett realt överskott som
tillsammans översteg det reala resultatkravet med 25,2 miljarder kronor.

Femte
fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet under hösten 1989. Fondens bokföringsmässiga
resultat var tillräckligt för att täcka överföringen till 1 3:e AP-fondema.
Fondens reala resultat var efter överföringen till l 3:e AP-fonderna minus
3,8 miljoner kronor vilket sammanhänger med utvecklingen av börskurserna mellan
augusti och årets utgång.

6 Löntagarfondernas resultat i förhållande till aktieindex
och obligationsränta samt löntagarfondernas genomsnittliga ränteavkastning

I
detta kapitel belyses resultaten av löntagarfondstyrelsemas förvaltning utifrån
tre utgångspunkter. Först relateras fondemas faktiska förmögenheter till
hypotetiska aktieindexportföljer En sådan portfölj har räknats fram för varje
enskild löntagarfond och för de fem fondema tillsammans. Därnäst jämförs
fondernas sammantagna faktiska förmögenhet med förmögenheten för en hypotetisk
obligationsportfölj. Slutligen redovisas den genomsnittliga årsavkastningen på
förvaltade medel uttryckt som en räntesats. Storleken på denna förräntning
redovisas för varje enskild fond och för de fem fonderna tillsammans.

Hypotetiska
aktieindexportjoljer

Hypotetiska
aktieindexportföljer har framräknats utifrån antagandet att rekvirerade medel
omedelbart placerats i aktier. Dessa aktier förmodas ha följt börsens genomsnittliga
utveckling, vilken mäts med hjälp av en indexserie från Findata. Denna
indexserie tar hänsyn till såväl värdeförändringar som utdelningar. I
beräkningarna är överföringarna till I 3:e AP-fonden beaktade. Hänsyn har
också tagits till kostnader för courtage, omsättningsskatt och förvaltning.

På
fjärde raden i tabell 3 anges förmögenheterna för de hypotetiska
indexportföljerna. På tabellens sista rad redovisas skillnaderna mellan
löntagarfondernas faktiska förmögenhetstillväxter och värdeökningen för
respektive fonds indexportfölj.

För
Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) är den faktiska förmögenhetsökningen
något högre än indexportföljens. Övriga fonders faktiska värdetillväxt
understiger respektive indexportföljs värdeökning. Största avvikelserna
uppvisas av Sydfonden (LTF I) och Trefond Invest (LTF III).

Sammantaget
ligger fondernas faktiska tillväxt drygt 1.8 miljarder kro

nor under den hypotetiska indexpoitföljens. Löntagarfondstyrelserna har

emellertid placerat en viss andel av kapitalet i likvida medel och onoterade

aktier. Då detta beaktas är löntagarfondernas värdeökning cirka I miljard

lägre än den hypotetiska indexportföljens. 321

21 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

s. 322 Kontrollera mot PDF

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

Tabell 3 Jämförelse av löntagarfondernas förmögenhet och
värdeökning med hypotetiska indexportfSljer beräknade för fondernas totala
verksamhetsperiod, 1984 1989 (miljoner kronor).

III

I-V

1.
Grundkapital'

2 858,0

2 857,8

2858,0

1 600,0

2858,0

13031,8

2.
Fondernas

faktiska

förmögenhet

4 566,4

5089,9

4787,6

3456,0

5047,6

22947,5

3.
Värdeökning

1984-1989

(2.-1.)

I 708,4

2 232,1

1 929,6

1 856,0

2 189,6

9915,6

4.
Indexportfölj'

5 329,5

5 265,2

5407,3

3442,7

5 258,6

24 703,3

5.
Värdeökning

för
index portfölj

1984-1989

(4.-1.)

2471,5

2407,4

2 549,3

1 842,7

2400,6

11671,5

6.
Skillnad

mellan
lön tagarfon-

dernas
och indexport

följernas
värdeökning

(3.-5.)

-763,2

-175,3

-619,7

13,3

-211,0

-1755,9

' Totalt rekvirerat belopp.

Fondens marknadsvärderade tillgångar minus skulder.

' Indexportföljema har beräknats på följande sätt: De
medel som rekvirerats åren 1984 1989 har antagits omedelbart placeras i
aktier. Värdeökningen på dessa har antagits följa börsens genomsnitt (Findatas
börsindex, som inkluderar aktieutdelningar). Hänsyn har tagits till fondemas
överföringar till 1 3:e AP-fondema, samt till kostnader för courtage,
omsättningsskatt och förvaltning.

Hypotetisk
obligationsportJÖlj

En
hypotetisk obligationsportfölj har beräknats med hjälp av årliga faktiska procentuella
räntesatser för räntebärande placeringar. Dessa räntesatser innehåller såväl periodiserad
ränta som värdeförändringar. Uppgifter har hämtats från SPP för år 1984. För
åren 1985-1989 kommer uppgifterna från I 3:e AP-fonden. Vid beräkning av
obligationsportföljen har, liksom vid beräkning av hypotetiska aktieportföljer,
tidpunkterna för samtliga rekvisitioner och överföringar samt kostnader för courtage,
omsättningsskatt och förvaltning beaktats.

De
fem fondernas sammantagna marknadsvärderade förmögenhet uppgick vid utgången
av 1989 till cirka 22,9 miljarder kronor. Vid en ensidig satsning på
räntebärande placeringar skulle motsvarande summa vara cirka 16,8 miljarder
kronor. Storleksskillnaden är sålunda cirka 6,1 miljarder kronor. Skillnaden
förklaras av de senaste årens mycket gynnsamma börsutveckling i förhållande
till utvecklingen på räntebärande placeringar.

Löntagarfondernas
årsavkastning på förvaltade medel

I
detta avsnitt belyses löntagarfondstyrelsernas förvaltning utifrån deras

genomsnittliga avkastning per krona. Avkastningen uttrycks som en års

räntesats, vilket gör att löntagarfondemas förräntning kan jämföras med

t.ex. bank- och obligationsränta. 322

s. 323 Kontrollera mot PDF

I beräkningarna inkluderas såväl realiserade som
orealiserade vinster. Skr. 1989/90:137 Hänsyn har tagits till samtliga
tidpunkter för rekvisitioner och överföring- Bilaga 11 ar. Även kostnader
för courtage, omsättningsskatt och förvaltning har beaktats.

I nedanstående uppställning redovisas fondernas
förräntning under 1989. För löntagarfondema sammantaget var den drygt 20
procent. Av de enskilda fondema hade Nordfonden och Sydfonden högst förräntning
medan Mellansvenska löntagarfonden hade den lägsta. Det kan här påpekas att
beräkningen avser förräntningen per förvaltad krona, vilket medför att
skillnader mellan fonderna vad gäller mängden rekvirerade medel inte påverkar
resultatet.

År LTF

I II III IV V I-V

1989 22,3% 18,7% 18,0%
16,3% 24,3% 20,4%

I sammanställningen nedan redovisas genomsnittlig
förräntning för hela perioden 19841989. Nivån på avkastningen ligger mnt 23
procent för de fem fondema sammantaget. Enligt nedanstående uppställning ligger
samtliga löntagarfonder inom intervallet 2026 procent. För perioden 1984
1988 var samma intervall 17 29 procent. Att skillnadema minskat mellan
fondema beror på utveckling under 1989. Mellansvenska löntagarfonden som hade
den högsta förräntningen under perioden 1984-1988 hade, som tidigare nämnts,
den lägsta under 1989. Sydfonden som för perioden 19841988 låg lägst hade
under 1989 den näst högsta förräntningen.

Period

LTF II

III

I-V

1984-1989

20,0%

24,2%

21,7%

26,3%

24,0%

23,1

Sammanfattning

Tillväxten av löntagarfondskapitalet, sett över
löntagarfondemas hela verksamhetsperiod, understiger den genomsnittliga
värdeökningen på börsnoterade aktier. Fondkapitalets faktiska avkastning har
emellertid samtidigt överstigit värdeökningen på räntebärande placeringar. För
pensionssystemet innebär detta att det kapital som förvaltats av löntagarfondema
gett en högre förräntning än om samma medel legat kvar i 1 -3:e AP-fondema. Det
bör samtidigt påpekas att börsens utveckling, sett i ett historiskt perspektiv,
varit osedvanligt positiv under perioden 1984 1989.

323

s. 324 Kontrollera mot PDF

7 Fondernas placeringar Skr. 1989/90:137

Bilaga 11 7.1 Fondernas tillgångar

Vid
utgången av 1989 uppgick löntagarfondernas sammanlagda marknadsvärderade
tillgångar till cirka 23,6 miljarder kronor och fjärde AP-fondens till cirka
23,7 miljarder kronor. Femte AP-fondens marknadsvärderade tillgångar uppgick
vid årets slut till cirka 520 miljoner kronor. Se tabell B 3 i statistikbilagan
för en sammanställning av fondernas balansräkningar.

Av
fondernas sammanlagda tillgångar på nästan 48 miljarder kronor var närmare 45
miljarder, dvs. cirka 94 procent, placerade på aktiemarknaden. 1 tabell 5
visas fondernas marknadsvärderade tillgångar som andel av det totala börsvärdet
vid utgången av respektive år för åren 1985 1989.

Tabell
4 Fondernas marknadsvärde.i-ade tillgångar i procent av det totala börsvärdet
(Al + All-listorna) den 31/12.

År

LTF

4:e AP-fonden

LTF I-V +

I-V

4:eoch 5:e AP-fonderna

1985

1,0

2,8

3,8

1986

1,7

2.8

4,5

1987

2,5

2,8

5,3

1988

2,9

2.9

5,8

1989

3,1

3,2

6,41

'
Femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet hösten 1989 och börsandelen utgjorde
0,1 procent vid årets utgång.

En
förklaring till att löntagarfondernas andel av det totala börsvärdet ökade
under 1989, trots att de under året utvecklades sämre än börsgenomsnittet, är
nytillskottet av kapital i form av rekvirerade medel från 1 3:e AP-fonderna.
Om löntagarfonderna inte hade rekvirerat nytt kapital under 1989 skulle deras
sammanlagda andel av börsvärdet i stället ha minskat från 2,9 procent vid
utgången av 1988 till 2,8 procent vid utgången av 1989.

7.2 Inriktning på fondernas aktieplaceringar

Fondemas
aktieinnehav utgörs till största delen av vad som kan kallas den strategiska
portföljen, dvs. de största enskilda placeringama vilkas kursutveckling är
avgörande för fondemas resultat.

Onoterade
aktier utgör en förhållandevis liten del av fondemas aktieinnehav. Placeringar
i onoterade aktier är, allmänt sett, mer riskfyllda än placeringar i börsnoterade
företag. Å andra sidan kan vinstpotentialen vara högre vid en lyckad
investering i onoterade företag.

Strategiska
portföljen

Utvecklingen
av den strategiska portföljen är, som tidigare nämnts, av stor

betydelse
för en fonds avkastning eftersom portföljen utgör en stor andel 324

s. 325 Kontrollera mot PDF

av
fondens totala tillgångar. Naturiigtvis beror resultatet på den samman- Skr.
1989/90:137 tagna effekten av utvecklingen för de enskilda företagen i
portföljen. För Bilaga 11 att något belysa fondernas strategiska portföljer kan
det emellertid vara av intresse att studera fondernas största aktieplaceringar.
Koncentrationen, dvs. de olika fondernas största placeringar på aktiemarknaden
vid utgången av 1989 i förhållande till de totala marknadsvärderade
tillgångarna framgår av tabell 6. I tabell B4-B10 i tabellbilagan ges specifika
uppgifter om placeringarna.

Tabell
5 Fondernas största placeringar på aktiemarknaden i förhållande till de totala
marknadsvärderade tillgångarna 31/12 1989. Procent.

Fond

III

4:eAP

Tjugo
största

81.9

69,2

76.1

61,5

77,6

77,0

Tio
största

61,5

44,7

48,5

44,7

50,0

57,5

Fem
största

41,8

28,1

27,2

32,7

29,4

37,3

Största

11,7

9,1

6,4

8,7

7,2

11,5

Sydfonden
hade vid utgången av 1989, jämfört med övriga löntagarfonder, den största
koncentrationen i aktieinnehavet, framför allt vad gäller den största enskilda
placeringen och de fem största placeringarna. Detta gällde även vid utgången av
1988. Jämfört med 1988 har dock koncentrationen minskat något. Vid utgången av
1988 var andelen för de 5 största placeringama 46,6 procent och för den
största placeringen 14,3 procent.

Fonderna
har, med undantag för Sydfonden och Nordfonden, ökat den andel som de fem
största placeringarna och den största enskilda placeringen utgör av de totala
tillgångarna mellan 1988 och 1989.

Stabiliteten
bland de största placeringarna ger en bild av långsiktigheten i fondens placeringspolicy.
Ett mått på stabiliteten i fondernas strategiska portföljer kan erhållas genom
att jämföra hur många av de 20, 10 och 5 största placeringarna ett år som
återfinns bland de 20, 10 respektive 5 största placeringarna föregående år.
Nedan ges en sammanställning av en sådanjämförelse mellan åren 1989-1988,
1988-1987 och 1987-1986.

LTF

III

4:e AP-fonden

20
största

1989-88

1988-87

1987-86

10
största

1989-88

1988-87

1987-86

.■i
.största

1989-88

1988-87

1987-86

Stabiliteten
bland de största placeringarna var relativt hög under 1989.

Förändringarna av de fem största placeringarna förklaras främst av två 325

s. 326 Kontrollera mot PDF

faktorer.
En förklaring är att fondernas placering av under året rekvirerat Skr. 1989/90:
137 kapital har medfört förändringar av rangordningen. En annan förklaring
Bilaga 11 är den mycket olikartade kursutvecklingen för olika företag under
1989, vilket förändrat den inbördes rangordningen även vid oförändrat aktieinnehav.

BranschJÖrdelning
av löntagarjondernas aktieinnehav

Fördelningen
av löntagarfondernas enskilda placeringar är avgörande för aktieportföljernas
avkastning. Rent teoretiskt skulle en löntagarfond kunna uppnå en avkastning
som motsvarar den genomsnittliga avkastningen på börsen genom att fördela
fondens aktieinnehav på alla börsföretag i proportion till respektive företags
andel av börsens totala marknadsvärde. Av naturliga skäl koncentrerar
löntagarfondstyrelserna sitt aktieinnehav till ett begränsat antal företag.
Detta medför att fondernas avkastning kan avvika från den genomsnittliga
avkastningen på börsen. En grov bild av löntagarfondernas koncentration av
aktieinnehavet erhålles genom att studera fördelningen på olika branscher.

Branschfördelningen
av löntagarfondernas aktieinnehav (AI + All-Iis-torna) vid utgången av år 1989
framgår av tabell 6.

Tabell 6 Löntagarfondernas aktieinnehav (marknadsvärden)
den 31/12 1989 fördelat efter bransch och uttryckt i procent av del totala
aktieinnehavet.

LTF

Branschför-

Stockholms

III

I-V

4:e

delning på

fondförs'

AP-fonden

fondbörs'

Verkstäder

Kemi

Skog

Fastighets-
o

Bygg

Handel

Utveckling

2 .

Förvaltning

Banker

Rederier

Övriga

SUMMA

100

' Veckans Affärers branschindex (Al + All).

Det
finns stora skillnader mellan de enskilda löntagarfonderna vad gäller
branschfördelningen. Av tabellen framgår emellertid att löntagarfonderna
sammantaget ligger relativt nära branschfördelningen på Stockholms fondbörs.

1
tabell 7 visas förändringen, uttryckt i procentenheter, av löntagarfon

dernas aktieinnehav i olika branscher mellan utgången av 1988 och ut

gången av 1989. Den högra kolumnen, dvs. förändring av branschfördel

ningen på Stockholms fondbörs, visar storleken på branschförändringar

till följd av värdeförändringar i den totala aktiestocken för olika branscher

mellan de två tidpunkterna. 226

s. 327 Kontrollera mot PDF

Tabell
7 Förändring av branschfördelning i löntagarfondernas marknadsvärderade
Skr. 1989/90: 137

aktieportföljer mellan 31/12 1988 och 31/121989 uttryckt i procentenheter. Bilaea
1 1

LTF

Förändring

III

I-V

4:e AP-fonden

av bransch-fördelningen på Stockholms fondbörs 1

Verkstäder

7,5

Kemi

-1

2,5

Skog

-15

-4

0,5

-3

-4,5

-6

-4

-5

Fastighets-
o

Bygg

-9

-4

-2

Handel

-2

-1

-0,5

Utveckling

-1

-3,5

-0,5

-1

Förvaltning

-3

-0,5

-1

Banker

-1

-0,5

-2

-1

Rederier

0,5

Övriga

-4

-5,5

-3

-0,5

-3

-2

'
Enligt Veckans Affärer (AI + All).

Tabell
7 visar att Sydfondens minskning av branschandelen för skogsindustri utgjorde
den största enskilda förändringen. Denna minskning kan ses mot bakgrund av den
stora andel som skogsindustri utgjorde i Sydfondens aktieinnehav vid utgången
av 1988.

Sett
över alla branscher hade Trefond Invest störst förändring av
branschfördelningen. Förändringen innebär att aktieportJÖljens samman-.%ältning
har närmat sig börsens.

Det
kan noteras att för löntagarfonderna sammantaget ligger förändringarna
relativt nära förändringarna på Stockholms fondbörs. Fjärde AP-fonden uppvisar
relativt små förändringar.

Fondernas
omsättning

Av
specialmotiveringen till 34 § APR framgår bl.a. "För att understryka att
styrelsernas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga placeringar av
spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på långsiktighet.
Detta krav bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt
fall avyttra en aktiepost redan efter en kort tids innehav, om omständigheterna
motiverar en försäljning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte på
ett mera varaktigt innehav." Någon gräns för omsättningens storlek anges
inte i APR.

För
att få en uppfattning om fondernas omsättning av värdepapper jämfört med
omsättningen av de aktier som noterats på AI- och AII-listorna har
omsättningskvoter beräknats för löntagarfondernas portföljer. Som utgångspunkt
för en jämförelse tas omsättningskvoten på Stockholms fondbörs, dvs. kvoten
mellan börsomsättningen under året och börsvärdet i slutet av året. Denna kvot
uppgick år 1989 till 0,15.

Omsättningskvoter
för fonderna har beräknats på följande sätt. Sum

man av fondernas köp och försäljningar under året har minskats med

under året rekvirerat belopp. Den erhållna summan har halverats för att få 327

s. 328 Kontrollera mot PDF

jämförbarhet med börsens kvot där varje avslut består av
ett köp och en Skr. 1989/90:137 motsvarande försäljning. Därefter har summan
relaterats till fondemas Bilaga 11 marknadsvärderade tillgångar vid utgången
av året.

Fondernas omsättningskvoter för 1988 och 1989 framgår av
nedanstående uppställning.

LTF Börsens

I II III IV V I-V 4:eAP- oms

fonden kvot

1989 0,12 0,14 0,31
0,21 0,13 0,17 0,10 0,15

1988 0.22 0,16 0.34 0,22
0,18 0,22 0,12 0,19

Samtliga fonder uppvisade, i likhet med börsen, en lägre
omsättningskvot 1989 jämfört med 1988. Omsättningskvoten för löntagarfonderna
sammantaget låg 1989 ungefärligen i paritet med börskvoten. Det kan konstateras
att Trefond Invest hade en omsättningskvot som låg betydligt över både övriga
fonders kvoter och börskvoten. Av årsredovisningen för Trefond Invest framgår
att "Trefonds innehav av börsnoterade aktier har under året förändrats
till att mera påminna om Affärsvärldens Generalindex, dvs. börsens
genomsnitt". Denna förändring innebär att fondens aktieportfölj har mindre
sannolikhet att avvika från den genomsnittliga börsutvecklingen.

Utställande av köpoptioner

I proposition 1987/88:11 föreslogs att Qärde fondstyrelsen
och löntagarfondstyrelserna skulle få rätt att placera medel som styrelsema
förvaltar i standardiserade köp- och säljoptioner. Efter riksdagsbehandling av
propositionen medgavs endast fjärde fondstyrelsen sådan rätt. Löntagarfondstyrelserna
har därmed inte rätt att placera medel i köp- eller säljoptioner. Ingen
löntagarfondstyrelse har under 1989 placerat medel i standardiserade köp eller
säljoptioner. Sydfonden och Mellansvenska löntagarfonden styrelser har under
1989 ställt ut köpoptioner på aktier som ingår i respektive fondstyrelses
aktieinnehav.

Utställande a\ köpoptioner regleras inte i APR. 1
riksdagens behandlingen av proposition 1987/88:11, berördes inte frågan om
utställande av köpoptioner i eget aktieinnehav.

Det förhållandet att utställande av optioner i eget
aktieinnehav varken regleras i APR eller varit föremål för diskussion i
lagstiftningsärenden angående APR leder till slutsatsen att ett sådant
förfarande inte strider mot APR. Ett ytterligare argument för ett sådant
synsätt är att lagstiftaren vid tillkomsten av löntagarfonderna och vid senare
ändringar gett uttryck Jör uppjattningen att löntagarjonderna skall verka på i
princip samma villkor som övriga aktörer på den svenska aktiemarknaden.

328

s. 329 Kontrollera mot PDF

Onoterade
företag Skr. 1989/90:137

I
tablån nedan visas fondemas engagemang i onoterade företag, inklusive Bilaga
11 årets kapitelskott, vid utgången av 1989. (Anskaffningsvärden, miljoner
kronor.)

LTF

III

I-V

4:e AP-fonden

47,6

159,0

60,5

184,4

82,0

533,5

626,8

Av
löntagarfondemas sammanlagda engagemang i onoterade företag stod' Fond Väst och
Mellansvenska löntagarfonden tillsammans för cirka två tredjedelar.

Ett
ytterligare mått visas i följande tablå där de enskilda fondernas totala engagemang
i onoterade företag ställs i relation till fondernas totala marknadsvärderade
tillgångar den 31/12 1989.

LTF I

III

I-V

4:e AP-fonden

1,1%

3,1%

1,2%

5,2%

1,6%

2,3%

2,7%

Ovanstående
tablåer visar att löntagarfondemas sammanlagda engagemang i onoterade företag
var nästan lika stort som Qärde AP-fondens sett i relation till tillgångarna.
Detta trots löntagarfondemas betydligt kortare verksamhetsperiod.

7.3 Likviditet

Fonderna
skall, enligt APR, huvudsakligen placera sina till- gångar på aktiemarknaden.
Fonderna behöver emellertid hålla en viss likviditet. Storleken på denna
bestäms utifrån ett antal faktorer, t.ex. outnyttjat disponibelt kapital och
den beredskap för aktieköp och löpande utgifter som fonden anser sig behöva ha.

År
1990 är det sista året som löntagarfonderna tilldelas nytt gmndkapital och vid
utgången av febmari detta år hade löntagarfonderna, utom Mellansvenska
löntagarfonden, rekvirerat det fulla rambeloppet.

De
fonder som har rekvirerat det maximala beloppet måste i framtiden finansiera
köp av nya aktier antingen genom att använda likvida medel eller genom
försäljning av existerande aktieinnehav. En väl genomtänkt'
likviditetsplanering blir därmed en viktig beståndsdel i fondstyrelsernas placeringspolicy.

Fondernas
genomsnittliga likviditet. Mellansvenska löntagarfondens outnyttjade disponibla
medel, I 258 miljoner kronor, har inte inräknats (månadsmått) under 1987, 1988
och 1989 framgår av följande tablå (miljoner kronor):

329

22
Riksdagen 1989/90. 1 samt. Nr 137

År

III

I-V

4:e AP-fonden

1989 1988 1987

514 251 153

390 360

153

176 55 67

114 229 270

167

116

1361 1011

737

1551 1515 1217

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

Den
genomsnittliga likviditeten i relation till de totala marknadsvärderade tillgångama
vid årets slut motsvarade för respektive fond följande procentsats:

År

III

I-V

4:e AP-fonden

1989 1988 1987

10,9% 7,5% 8,0%

7.5% 9,3% 6,9%

3,6% 1,5% 3,3%

3,1% 7,9% 14,5%

3,2% 3,1% 4,5%

5,8% 5,8% 7,3%

6,6%

8,7%

10,4%

Det
kan konstateras att Mellansvenska löntagarfonden inte har samma behov av
likvida medel som övriga löntagarfonder pga. tillgången på outnytQade
disponibla medel.

8 Andelar av aktiekapital och röstetal

Innehav
av aktier i aktiebolag som inte är inregistrerade vid Stockholms fondbörs, dvs.
förutom onoterade även bolag på OTC-listan, väntelistan samt "övriga
officiella noteringar", begränsas inte i APR. Om en fond har flera aktier
i ett icke börsregistrerat bolag än det som motsvarar begränsningen i lagen
och bolaget därefter blir börsregistrerat, behöver fonden inte sälja
överskjutande aktier. Enligt specialmotivering till 37 § APR i prop 1983/48:50
tar reglema "sikte på situationen vid förvärvet".

Däremot
begränsas fondemas aktieinnehav i ett och samma börsnoterade företag (dvs AI-
och A2-listoma) i 37 § APR. Utformningen av begränsningsregeln innebär att det
sammanlagda röstetalet för hela allmänna pensionsfonden inte får uppgå till 50
procent av det sammanlagda röstetalet i börsnoterade aktiebolag. I samband med
införandet av en femte AP-fond ändrades 37 § och en löntagarfondstyrelse får
fr. o. m. 1 juli 1988 inte förvärva så många vid fondbörsen inregistrerade
aktier i ett aktiebolag att röstetalet uppgår till 6 procent eller mer av
röstetalet för samtliga aktier i bolaget (tidigare 8 procent). I det fall en
löntagarfondstyrelses aktieinnehav i ett börsnoterat bolag den 1 juli 1988
överstiger 6 procent men inte uppgår till 8 procent av det sammanlagda
röstetalet i bolaget får löntagarfondstyrelsen enligt prop 1987/88:167
"även i fortsättningen inneha högst samma andel av aktiema i
bolaget".

På
sikt skall dock, enligt propositionen, de fondstyrelser som vid tid

punkten för regelförändringen hade ett aktieinnehav där röstetalet uppgick

till 6 procent eller mer eftersträva "att deras aktieinnehav kommer att

rymmas inom de gränser som nu föreslås". Det kan konstateras att Tre

fond Invest och Mellansvenska löntagarfonden vid utgången av 1989 har

sådana äldre aktieposter som överstiger nu gällande gränser för de enskilda

fondslyrelsema. 330

För
Qärde och femte fondstyrelserna är motsvarande begränsning högst Skr.
1989/90: 137

10 procent av röstetalet för samtliga aktier i ett och samma bolag. Bilaga
11

Inget
överskridande av begränsningsregel i 37 § APR har konstaterats vid årets
bokslutsdatum. 1 det fall en fondstyrelse, vid utgången av 1989, hade
röstandelar som översteg den i lagen angivna gränsen var anledningen antingen
att företaget vid köptillFället inte var inregistrerat vid Stockholms fondbörs
eller att förvärvet av aktierna skedde före 1/7 1988.

9 Rösträttsöverlåtande

ökat
inflytande och delaktighet för löntagarna var en målsättning som starkt
framhävdes i den proposition som låg till gmnd för APR. Varken i APR eller i
förarbeten till APR behandlas löntagarfondsstyrelsernas medverkan fömtom i
regeln om expeditionsbeslut i 38 §.

En
löntagarfondstyrelse ska enligt 38 § APR "på begäran av en lokal facklig
organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har förvärvat aktier
eller, om bolaget ingår som moderbolag i en koncern, dess svenska dotterbolag
överlåta åt organisationen att för högst ett år i sänder utöva rösträtt för
hälften av aktiernas röstetal".

Härav
följer ett krav på styrelsema att informera de lokala fackliga organisationerna
om att fonden innehar aktier för vilka rösträttsöverlåtande kan begäras enligt
38 § APR.

Samtliga
löntagarfondstyrelser har under 1989 informerat de lokala fackliga
organisationerna om möjligheten att begära rösträttsöverlåtande vid ordinarie
bolagsstämma. Detta framgår av tabell 8.

Tabell 8 Rösträttsutnyttjande under 1989 vid bolag där
rösträttsöverlåtelse varit möj

lig_____________________________________________________

I II III IV V I-V

Antal bolag med lokal facklig organisation där ordinarie
bolagsstämma avhållits

under
1989

190

Antal bolag där rösträttsövertelse har skett

180

Antal bolag där

lokal facklig

organisation har

avböjt fondens

erbjudanden om

rösträttsöverlåtelse 2 1 4 3 O 10

Andelen bolag med
lokal facklig organisation där rösträttsöverlåtelse har skett för åren 1988 och
1989 framgår av följande uppställning:

År

III

I-V

1989 1988

93% 27%

98% 83%

90% 41%

93% 74%

100% 94%

95% 62%

331

Det
kan konstateras att det aktiva informationsarbetet under 1989 har Skr.
1989/90: 137 medfört alt andelen röslrältsöverlåtelser har ökat väsentligt
jämfört tned Bilaga 11 under 1988. Andelen understiger inte 90 procent för
någon enskild fondstyrelse.

Fjärde
fondstyrelsen har, enligt APR, ingen skyldighet att överiåta rösträtt till de
lokala fackliga organisationerna. Fondstyrelsen har dock med stöd av en
specialbestämmelse i aktiebolagslagen regelmässigt alltsedan starten erbjudit
del av fondens rösträtt vid bolagsstämmor till de lokala fackliga
representanterna i företag, där fonden haft en större röstandel. Under 1989 har
rösträtt vid bolagsstämmor delegerats i 16 företag vilket innebar att en
företrädare för LO-klubbar och en för TCO-klubbar inom respektive företag fick
företräda 25 procent vardera av fondens röster.

332

Tabellbilaga

Skr.
1989/90:137 Bilaga 11

Tabell Bl Löntagarfondernas och 4:e och 5:e AP-fondernas
rekvirerade grundkapital 19841989. Miljoner kronor.

Löntagarfond

4:e

5:e

I-V + 4:e

AP-fonden

+ 5:e AP-fonden

III

I-V

Rekvirerade

medel

före 1984

- 1 700,0

1 700,0

1984

308,1

291,8

308,0

307,8

1523,7

150,0

1673,7

1985

243,0

259,0

243,0

1231,0

1986

541,8

542,0

541,9

542,0

541,9

2 709,6

300,0

3009,6

1987

691,1

691,0

691,1

107,0

691,3

2871,5

200,0

3071,5

1988

516,0

200,0

516,0

2 264,0

1989

558,0

200,0

558,0

2432,0

650,0

500,0

3 582,0

Grundkapital

totalt
1989

2 858,0

2 857,8

2 858,0

1 600,0

2 858,0

13031,8

3000,0

500,0

16531,8

Tabell B2 Fondernas resultaträkning 1989. Miljoner kronor.

LTFI

LTF II

LTF III

Aktieutdelningar

77.0

78.6

81.3

Ränteintäkter

57.2

43.6

29.2

Övriga
intäkter

Räntekostnader

-0.1

Förvaltningskostnader

-6.9

-7.1

-8.0

Avskrivningar

-0.2

-0.6

RÖRELSERESULTAT

127.0

114.5

101.8

Realisationsvinster

101.1

214.3

328.6

Realistionsförluster

-15.3

-2.1

-5.0

Avsättning
till riskreserv

-5.0

RESULTAT
FÖRE ÖVERFÖRING

TILL 1 -
3:e AP-FONDERNA

207.9

326.7

425.4

Överföring
till 1 3:e

AP-fonderna

-98.8

-98.0

-100.0

BOKFÖRINGSMÄSSIGT
RESULTAT

EFTER
ÖVERFÖRING TILL 1 -3:e

AP-FONDERNA

109.1

228.8

325.4

Resultat
före överföring

till l-3:e
AP-fonderna

207.9

326.7

425.4

Ökning/minskning
av ej

realiserade
vinster/förluster

637.6

488.6

325.9

Avsättning
för bevarande av

grundkapitalets
köpkraft

-199.4

-195.8

-199.4

REALT
RESULTAT

646.1

619.5

551.8

-98.0

-98.:

100.0

Överföring till 1 3:e AP-fonderna

547.3

451.9

521.6

REALT RESULTAT EFTER ÖVERFÖRING TILL 1 -3:e AP-FONDERNA

Tabell B2 Fondernas resultaträkning 1989. Miljoner kronor,
(forts) Skr. 1989/90: 137

LTF IV LTF V LTF I-V Bilaga 1 1

Aktieutdelningar

51.6

93.0

381.5

Ränteintäkter

27.5

18.5

176.1

Övriga
intäkter

0.1

Räntekostnader

-1.0

-1.2

Förvaltningskostnader

-6.5

-5.4

-33.9

Avskrivningar

-0.2

-1.6

RÖRELSERESULTAT

71.6

106.0

521.0

Realisationsvinster

180.5

295.4

1119.9

Realistionsförluster

-4.9

-27.3

Avsättning
till riskreserv

-20.0

-25.0

RESULTAT
FÖRE ÖVERFÖRING

TILL 1 -3:e
AP-FONDERNA

227.2

401.4

1588.5

Överföring
till l-3:e

AP-fonderna

-55.3

-98.3

-450.3

BOKFÖRINGSMÄSSIGT
RESULTAT

EFTER
ÖVERFÖRING TILL 1 -3:e

AP-FONDERNA

171.9

303.1

1138.2

Resultat
före överföring

till l-3:e
AP-fonderna

227.2

401.4

1588.5

Ökning/minskning
av ej

realiserade
vinster/förluster

263.5

602.5

2318.0

Avsättning
för bevarande av

grundkapitalets
köpkraft

-112.6

-196.4

-903.6

REALT
RESULTAT

378.1

807.5

3003.0

Överföring till l-3:e

AP-fonderna -55.3 -98.3 -450.3

REALT RESULTAT EFTER

ÖVERFÖRING TILL l-3:e

AP-FONDERNA 322.8 709.2 2552 7

334

Tabell
82 Fondernas resultaträkning 1989. Miljoner

kronor,
(forts)

Skr. 1989/90:137

4:e AP-

5:e AP-

LTF I-V

Bilaga 11

fonden

+ 4:e
och 5:e fonden

Aktieutdelningar

351.8

733.3

Ränteintäkter

168.2

8.2

352.4

Övriga
intäkter

0.1

Räntekostnader

-1.2

Förvaltningskostnader

-10.5

-2.7

-47.1

Avskrivningar

-0.1

-1.8

RÖRELSERESULTAT

509.5

5.3

1035.8

Realisationsvinster

844.2

1.4

1965.5

Realistionsförluster

-32.5

-59.8

Avsättning
till riskreserv

-35.0

-60.0

RESULTAT
FÖRE ÖVERFÖ-

RING

TILL l-3:e
AP-FONDERNA

1286.2

6.7

2881.5

Överföring
till l-3:e

AP-fondema

-160.3

-4.1

-614.7

BOKFÖRINGSMÄSSIGT
RESULTAT

EFTER ÖVERFÖRING TILL l-3:e

AP-FONDERNA
Resultat före överföring till l-3:e AP-fonderna Ökning/minskning av ej
realiserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

REALT RESULTAT Överföring till 1 -3:e AP-fonderna

REALT RESULTAT EFTER ÖVERFÖRING TILL l-3:e AP-FONDERNA

1125.9

2.7

2266.8

1286.2

6.7

2881.5

4357.9

-1.4

6674.5

-323.3

-5.0

-1231.9

5 320.8

0.3

8324.1

-4.1

-614.7

-160.3

7709.4

-3.8

5160.5

Tabell
B3 Fondernas balansräkning den 31.12 1989. Miljoner kronor.

LTFI

LTF II

LTF III

Bokförda

Mark-

Bokförda

Mark-

Bokförda

Mark-

värden

nadsvärden

värden

nadsvärden

värden

nadsvärden

Tillgångar

Likvida
medel

68.4

43.0

22.4

Penningmark-

nadsinstrument

215.0

200.6

100.0

Fordringar,

bank,
fond-

mäklare

14.4

16.1

0.1

Förjtbetalda

kostnader
och

upplupna

intäkter

0.3

5.6

1.2

Övriga
ford-

ringar

0.4

12.0

Aktier

3 277.6

4396.0

3257.2

4835.9

3 542.1

4 764.7

Konvertibla

skuldebrev
m.m.

5.6

63.9

74.1

20.9

Inventarier

0.6

1.8

0.7

Bostadsrätt

Summa
tillgångar 3582.3

4700.7

3600.1

5189.1

3687.5

4910.1

335

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31.121989. Miljoner
kronor, (forts)

LTFI

;.LTF II

LTF 111

Bokförda Mark-

Bokförda

Mark-

värden nads-

värden

nads-

värden

Skr.
1989/90:137 Bilaga 11

12.4
4969.8 15911.3

554.7 42.4

5.8 8.9

54.7
.42.4

5';8 8.9

307.9
558.0

36.4 16.5

Tillgångar

119.3

0.5

2
326.5 3 295.4 3 507.9

276:1

r.0.4

424.7 4.0 2.3

256.1 0.4

58.160 0.5

2.3

58.181 0.5

2.3

Likvida medel Penningmarknadsinstrument Fordringar, bank.
fondmäklare Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar
Aktier Konvertibla skuldebrev m.m. Inventarier Bostadsrätt

Summa tillgångar 2714.8 3663.7 3688.6
5150.6 17273.3

307.9 558.0

36.4

16.5

12.4 22261.8

414.9 4.0 2.3

23614.1

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31.12 1989. Miljoner
kronor, (forts)

LTFI

LTF II

LTF III

Bokförda

Mark-

Bokförda

Mark-

Bokförda

Mark-

värden

nadsvärden

värden

nadsvärden

värden

nadsvärden

Tillgångar

Likvida
medel

434.8

0.8

743.4

Penningmark-

nadsinstrument

912.0

48.7

1518.7

Fordringar,

bank,
fond-

mäklare

36.4

Förutbetalda

kostnader
och

upplupna

intäkter

2.4

2:4

0.9

19.8

Övriga
ford-

ringar

12.4

Aktier

8473.8

■:22
124.4

.469.6

468.1

24 854.7

44854.3

Konvertibla

skuldebrev
m.m.

156.2

186.2

580.9

601.1

Inventarier

,1.0

1.0

5.0

Bostadsrätt

2:3

2.3

Summa
tillgångar

9979:3

23659.9

521.0

519.6

27773.6

47793.6

336

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31/121989. Miljoner
kronor, (forts)

LTFI

LTF II

LTF III

Bokförda

Mark-

Bokförda

Mark-

Bokförda

Mark-

värden

nadsvärden

värden

nadsvärden

värden

nadsvärden

Skulder,
riskre

serv

och
fondkapital

Skulder

Skuld
till

l-3:eAP-fonder

98.8

98.0

100.0

Upplupna

kostnader
och

förutbetalda

intäkter

8.1

0.6

4.9

Övriga
kort-

fristiga
skulder

27.5

0.6

17.6

Summa
skulder

134.3

99.2

122.5

Riskreserv

20.0

15.0

Fondkapital

Tillskjutet

grundkapital

2 858.0

2857.8

2858.0

Uppindex

grundkapital

3 334.2

3324.1

3335.2

Ack
överskott

från
tidigare år

460.9

399.3

381.6

Ack
realt över-

skott
från tidi-

gare år Arets bokf m

664.9

1 229.2

1000.6

resultat
efter

överföring
från

tidigare
år

109.1

228.8

325.4

Årets
reala resul-

tat
efter överfö-

ring
till 1 -3:e

AP-fondema

547.3

521.6

451.9

Summa
fondkapi-

tal

3428.0

4
546.4

3485.9

5074.9

3565.0

4787.6

Summa
skulder.

riskreserv
oeh

fondkapital

3582.3

4700.7

3600.1

5189.1

3687.5

4910.1

Skr.
1989/90:137 Bilaga 11

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31/12 1989. Miljoner
kronor, (forts)

LTFI

LTF 11

LTF III

Bokförda

Mark-

Bokförda

Mark-

Bokförda

Mark-

värden

nadsvärden

värden

nadsvärden

värden

nadsvärden

Skulder,
risk-

reserv
och fond-

kapital

Skulder

Skuld
till l-3:e

AP-fonderna

55.3

98.3

450.3

Upplupna

kostnader
och

förutbetalda

intäkter

15.8

0.8

30.2

Övriga
kort-

fristiga
skulder

136.6

3.9

186.2

Summa
skulder

207.7

102.9

666.7

Riskreserv

20.0

55.0

Fondkapital

Tillskjutet

grundkapital

1600.0

2858.0

13031.8

Uppindex

grundkapital

1918.0

3323.0

15234.5

Ack
överskott

från
tidigare år

715.2

424.6

2381.5

Ack
realt över-

skott
från tidi-

gare år Arets bokf m

1195.2

1015.4

5105.3

resultat
efter

överföring
till

l-3:eAP-fonder

171.9

303.1

1138.2

Årets
reala resul-

tat
efter överfö-

ring
till 1 -3:e

AP-fondema

322.8

709.2

2552.7

Summa
fond-

kapital

2487.1

3436.0

3585.7

5047.6

16551.6

22892.4

Summa
skulder,

riskreserv
och

fondkapital

2714.8

3663.7

3688.6

5150.6

17273.3

23614.1

Skr.
1989/90:137 Bilaga 11

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31/121989. Miljoner
kronor, (forts)

LTFI

LTF II

LTF III

Bokförda Mark-

Bokförda

Mark-

värden nads-

värden

nads-

värden

Skr.
1989/90:137 Bilaga 11

500.0

23659.9

Skulder, riskreserv och fondkapital

Skulder

160.3

Skuld till l-3:e

AP-fonderna 160.3

Upplupna kostnader och förutbetalda

9.9

0.7

170.9

80.0

intäkter 9.9

Övriga kort

fristiga skulder 0.7

Summa skulder 170.9

Riskreserv 80.0

Fondkapital

Tillskjutet

grundkapital 3000.0

5835.7

12412.8

Uppindex

grundkapital

Ack överskott

frän tidigare år 5602.5

Ack realt över

skott från tidi

gare år

Arets bokf m

resultat efter

överföring till

l-3:e AP-fonder

na 1125.9

Årets reala resul

tat efter överfö

ring till 1 -3:e

AP-fondema 5160.5

9728.4
23409.0

Summa
skulder,

riskreserv och

fondkapital 9979.3

Summa fondkapital

4.1

4.1 614.7

14.0

0.2 18.3

14.0

0.2 18.3

54.1

187.1 855.9 135.0

505.0

16531.8 7984.0

2.7

2266.8

502.7 501.2 26782.6

521.0 519.6 27773.6

614.7

54.1

187.1 855.9 135.0

21575.2

17518.0

7709.4 46802.7

47793.6

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

Tabell B4 De 20 största placeringarna i Sydfonden (LTF 1)
31/121989, marknadsvärden.

Företag

Ordt

lingsnr

Bransch

Marknads-

Andel av

-89

-88

-87

-86

-85
enligt

värde

aktie-

rösträtt

Veckans

tkr

kapital

Affärer

Volvo

Verkstad

549174

1,59

0,40

Astra

Kemisk

443040

1,26

1,48

Ericson

Verkstad

374528

1,04

0,01

SCA

Skog

299563

1,54

0,38

Skånska

Bygg

296413

0,87

0,53

Stora

Skog

257287

1,39

1,37

Sydkraft

Övriga

234388

1,43

0,79

Nobel

Verkstad

147181

1,79

2,05

Asea

Verkstad

144367

0,35

0,41

Sv Handelsb

Bank

142773

0,89

Electrolux

Verkstad

127288

0,63

0,02

Cardo

Förvaltn

125571

2,89

SE-Banken

Bank

107676

0,47

Atlas Copco

Verkstad

107512

1,24

0,49

Providentia

Förvaltn

97766

0,91

0,59

Perstorp

Kemisk

89425

1,72

0,82

Investor

Förvaltn

81603

0,55

0,43

Lundbergs

Bygg

77584

0,78

0,19

PKbanken

Bank

75576

0,47

Procordia

Övrig

71638

0,44

0,35

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) ■ 700731 =81,9%.

3 850013/4

Tabell B5 De 20 största placeringarna i Fond Väst (LTF II) 31/12 1989, marknadsvärden.

Företag

Ordningsn

Bransch

Marknads-

Andel av

-89

-88

-87

-86

-St

) enligt Veckans Affijrer

värde tkr

aktiekapital

rösträtt

Volvo

Verkstad

472609

1,29

2,08

Astra

Kemisk

354382

0,95

0,99

UV-Shipping

Inolf

221967

11,10

Skånska

Bygg

211109

0,62

0,37

Asea

Verkstad

197050

0.38

0,38

Sv Handelsb

Bank

193906

1,21

SCA

Skog

178959

0,81

0,32

SKF

Verkstad

169014

0.96

1,21

Korsnäs

Skog

166542

2,34

2,08

Bilsped

Övrig

155834

2,95

1,14

MoDo

Skog

155451

0,54

0,14

Stora

Skog

148683

0.80

0,90

Marieberg

Övrig

147475

3.94

1,41

Electrolux

Verkstad

128492

0,63

0,02

JM Bygg

Bygg

123423

2,06

1,00

Esab

Verkstad

119700

4,44

5,67

Sila

Förvaltn

118450

2,92

Kinnevik

Onoterad

118368

1,75

0,33

Procordia

Övrig

107852

0,67

0,58

Lundbergs

Bygg

105006

1,04

0,25

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) ■ 189056 = 69.3%.

3 594
272/5

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

Tabell B6 De 20 största placeringarna i Trefond Invest (LTF
111) 31/12 1989, marknadsvärden.

Företag

Ordr

lingsnr

Bransch

Marknads-

Andel av

-89

-88

-87

-86

-85
enligt

värde

aktie-

rösträtt

Veckans

tkr

kapital

Affärer

SKF

Verkstad

315421

1,80

3,90

Bilspedition

Övrig

308213

4,10

8,00

Volvo

Verkstad

260325

0,80

0,20

H&M

Handel

227075

12,20

5,60

Asea

Verkstad

226570

0,50

0,60

Aritmos

Utveckling

223491

7.00

7,00

Skånska
Banken

Bank

196623

10,10

5,50

Skånska

Bygg

192810

0,60

0,30

Sv Handelsb

Bank

250658

1,00

1,10

BGB

Bygg

178000

5,20

Esab

Verkstad

167617

7,10

8,00

Proventus

Förvaltn

155699

6,10

3,50

Marabou

Övrig

151890

8,30

7,80

Saab

Verkstad

151250

0,70

0,80

Electrolux

Verkstad

140000

0,70

0,0

Stora

Skog

131335

0,70

SE-Banken

Bank

128250

0,60

Gullspång

Övrig

125850

2,70

1,60

JM Bygg

Bygg

119250

2,00

1,00

Wallenstam

OTC

84269

5,30

2,50

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) = 910088 = 76,1%.

3 734
596/4

Tabell B7 De 20 största placeringarna i Mellansvenska
löntagarfonden (LTF IV) 31/12 1989, marknadsvärden.

Företag

Ordi

lingsnr

Bransch

Marknads-

Andel av

-89

i -88

-87

-86

-85 enligt Veckans Affärer

värde tkr

aktiekapital

rösträtt

Ericsson

Verkstad

318195

0,60

0,0

Volvo

Verkstad

252040

0,70

0,50

Skandia Int

Förvaltn

221190

1,30

UV-Shipping

Inoff"

218500

9,40

Stora

Skog

187455

0,70

Skånska

18
Bygg

103521

0,30

0,20

SCA

Skog

78399

0,40

0,20

2 Handel

85260

5,20

6,00

Proventus

Förvaltn

84049

3,30

1,90

Marieberg

Övrig

85496

2,00

0,80

Kinnevik

Onoterad

78396

1,20

0,30

Korsnäs

Skog

70560

1,00

0,80

Arcona

Bygg

64625

2,30

1,70

Ratos

19 Förvaltn

64480

1,00

0,30

Sv Handelsb

Bank

62725

0,50

0,40

Garphvttan

9 Verkstad

57793

7,10

Siab

Bygg

55868

2,00

1,10

Blood
Virus

Venture

Onoterad

55560

Esab

Verkstad

54274

2,10

1,50

Argonaut

Rederier

53203

2,10

1,10

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) = 663 700 = 61,6%.

2255 535/3

341

Tabell B8 De 20 största placeringarna i Nordfonden (LTF V)
31/12 1989, marknadsvärden.

Företag

Ordningsn

Bransch

Marknads-

Andel av

-89

-88

-87

-86

-85 enligt Veckans Alfärer

värde tkr

aktiekapital

rösträtt

Volvo

2
Verkstad

369350

1,10

0,30

Astra

Kemisk

348050

1,00

0,80

Ericsson

Verkstad

308000

0,90

0,00

Asea

Verkstad

245950

0,60

0,40

Korsnäs

6
Skog

245316

3,40

2,40

Euroc

Övrig

240150

2,90

2,20

UV Shipping

Inofficiell

215500

9,30

MoDo

14
Skog

212150

3,10

0,60

Sv Handelsb

Bank

209960

1,10

1,30

Skånska

Bygg

181570

0,50

0,30

Marieberg

Övrig

173700

4,70

1,70

SCA

Skog

167245

0,80

1,10

Siab

Bygg

154711

5,60

5,40

Klövern

Bygg

151236

5,80

1,70

Bacho

Förvaltn

145280

4,30

2,90

Stora

Skog

144260

0,80

Lundbergs

Bygg

141800

1,40

0,30

SE-Banken

Bank

121500

0,50

0,60

Sila

Förvaltn

114090

2,70

3,30

Skandia

Förvaltn

109500

0,70

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) = 3999 318/5 150551 =77,6%.

B9 De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden 31/12 1989,
marknadsvärden.

Företag

Ordr

lingsn

Bransch

Marknads-

Andel av

-89

-88

-87

-86

-85
enligt

värde

aktie-

rösträtt

Veckans

tkr

kapital

Affärer

Astra

Kemisk

2710433

7,60

7,30

Asea

Verkstad

1827505

4,40

3,80

Ericsson

Verkstad

1478650

4.40

0,0

Skånska

Bygg

1439865

4,20

2,80

Volvo

Verkstad

1363362

3,70

6,40

Electrolux

Verkstad

II18I39

5,50

0,20

SCA

Skog

1026656

5,10

4,70

Sandvik

Verkstad

908105

5,70

5,60

Sydkraft

Övrig

870828

5.20

7,70

AGA

Kemisk

852248

7,20

8,50

Alfa Laval

Verkstad

824794

6,50

0,20

SKF

Verkstad

555177

3,30

4,30

Pharmacia

Kemisk

544655

4,40

2,60

Euroc

Övrig

518359

6,10

7,40

Gullspång

Övrig

409676

8,90

5,20

Saab-Scania

Verkstad

391567

1,90

Incentive

Utveckl

353070

8,70

8,20

Procordia

Övrig

347115

2,20

1,70

SE-banken

Bank

342216

1,50

1,60

Trelleborg

Kemisk

324585

2,70

1,30

Nordstjernan

Bygg

311980

4,00

5,30

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) = 18 207 005/23 659868 = 77,0%.

342

Tabell BIO 5:e AP-fondens aktieinnehav 31/12 1989,
marknadsvärden

Företag

Ordningsnr

Bransch

Marknads-

Andel av

-89

enligt

värde

aktie-

rösträtt

Veckans

tkr

kapital

Affärer

Skånska

Bygg

76072

0.22

0.13

Volvo

Verkstad

66172

0.19

0.05

AGA

Verkstad

47649

0.42

0.22

Stora

Skog

45087

0.24

0.2

Electrolux

Verkstad

38920

0.19

0.01

Investor

Förvaltn

35855

0.24

0.18

SCA

Skog

27865

0.11

0.03

Providentia

Förvaltn

26491

0.24

Perstorp

Kemisk

25513

0.52

0.25

Sydkraft

Övrig

23576

0.14

0.21

Bacho

Förvaltn

20870

0.62

0.42

Sandvik

Verkstad

14348

0.09

0.1

ExportInv

Förvaltn

10853

0.48

0.49

Custos

Förvaltn

5517

0.04

0.05

Pharos

Verkstad

3364

0.27