Prop. 1989/90:140

Regeringens proposition 1989/90:140

om
höjning av de allmänna barnbidragen, m.m. pj.

1989/90:140

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 29 mars 1990.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Ingela
Thalén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en kraftig höjning av det allmänna barnbidraget. Barnbidraget
föreslås öka med 2 280 kr. per år och barn, dvs. med 190 kr per månad. Det nya
barnbidragsbeloppet blir därmed 9 000 kr. per barn och år. En motsvarande
kraftig höjning föreslås av det förlängda barnbidraget för elever i
grundskolan.

Vidare
föreslås ändrade regler för beräkning av flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget
för det tredje barnet skall som för närvarande lämnas med ett belopp som
motsvarar ett halvt barnbidrag. För det fjärde barnet skall lämnas
flerbarnstillägg med ett helt barnbidrag och för det femte och varje ytterligare
barn med 150 procent av ett helt barnbidrag.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

De
sammanlagda kostnaderna för förslagen beräknas för år 1991 till 3 870 milj. kr.

1
Riksdagen 1989/90. 1 sand. Nr 140

1 Förslag till Prop. 1989/90:140

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 och 2a§§ lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

If

För barn, som är svensk medbor- För barn, som är svensk medbor-

gare och bosatt i riket, skall av all- gare och bosatt i
riket, skall av all

männa medel såsom bidrag till bar- manna medel såsom bidrag till bar

nets uppehälle och uppfostran utgå nets uppehälle och uppfostran utgå

allmänt barnbidrag med 6 720 kro- allmänt barnbidrag med 9000 kro

nor orn året i enlighet med vad ne- nor om året i enlighet med vad ne

dan närmare stadgas. dan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket
bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som
är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess
föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara
bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande
barn till den som av eii statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för
arbete för arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta
i Sverige. Medföljande barn till en svensk missionär eller präst, som i annat
fall är anställd i utlandet, skall fortfarande anses bosatta här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år.

2a§''

Flerbarnstillägg utgår om någon uppbär allmänt barnbidrag
för tre eller flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn
som avses i 4 § tredje stycket eller 7§.

Flerbarnstillägg lämnas med belopp som motsvarar

1. ett halvt barnbidrag för det tredje barnet,

2. etthundranittio procem av ett 2.ett helt barnbidrag för det fjärde

helt barnbidrag för det fjärde bar- barnet,

net,

3. ivåhundrafyrtio procent av ett 3. elthundrafemtio procent av ett

helt barnbidrag för det femte barnet, helt barnbidrag för det femte barnet

och varje ytterligare barn.

4. ellhundrasexiio procent av eti

helt barnbidrag för det sjätte bamet

och varje ytterligare barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för
vilka någon uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon
annan uppbär allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande
sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft
barn gemensamt.

' Lagen omtryckt 1973:449. ■ Senaste lydelse
1989:682. ' Senaste lydelse 1988:225.

Den som önskar uppbära
flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall Prop. 1989/90:140 anmäla
detta till den allmänna försäkringskassan.

Om
inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i denna lag
eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag

Härigenom
föreskrivs att 1 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag skall ha följande
lydelse.

Prop. 1989/90:140

Nuvarande lydelse

En
elev i grundskolan har ritt till förlängt barnbidrag av allmänna medel med 560
kronor i månaden från och med kvartalet efter det under vilket eleven fyllt 16
år. Detsamma gäller elever som deltar i motsvarande utbildning i sameskolan,
en riksinternatskola eller en sådan fristående skola som avses i 9 kap. 1 eller
2 § skollagen (1985:1100).

1§'

Föreslagen lydelse

En
elev i grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag av allmänna medel med 750
kronor i månaden från och med kvartalet efter det under vilket eleven fyllt 16
år. Detsamma gäller elever som deltar i motsvarande utbildning i sameskolan, en
riksinternatskola eller en sådan fristående skola som avses i 9 kap. 1 eller
2 § skollagen (1985:1100).

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Senaste
lydelse 1989:683.

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars
1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Wallström, Lööw, Persson, Molin,
Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Thalén

Prop. 1989/90:140

Proposition om höjning av de allmänna barnbidragen, m.m.

1 Inledning

Regeringen har denna dag beslutat att förelägga riksdagen
en proposition om reformerad inkomst- och företagsbeskattning (1989/90:110) och
en proposition om reformerad mervärdesskatt (1989/90:111).

De förändringar som där föreslås leder i vissa fall till en
relativ försämring för barnfamiljerna bl.a. som en följd av en vidgad indirekt
beskattning. Även den omständigheten att deltidsarbete är förhållandevis
vanligt i barnfamiljerna och att de sänkta skattesatserna får ett mera
begränsat genomslag vid deltidsarbete vid i övrigt likartade förhållanden
medverkar till den relativa försämringen för barnfamiljerna.

För att förbättra i stället för att försämra
barnfamiljernas ekonomiska situation föreslog utredningen om reformerad
inkomstbeskattning (RINK) i sitt betänkande (SOU 1989:33) en höjning av
barnbidraget med 3 340 kr. per barn och år. Höjningen skulle delvis finansieras
genom att livsmedelssubventionerna på mjölk tas bort.

2 Höjning av barnbidraget

Mitt förslag: Det allmänna barnbidraget höjs med 2 280 kr.
per år och barn, dvs. med 190 kr. per månad fr.o.m. den 1 januari 1991. Det nya
barnbidraget blir därmed 9 000 kr. per barn och år. Det förlängda barnbidraget
höjs på motsvarande sätt.

Utredningens förslag: Barnbidraget höjs till 10 060 kr.
per barn och år samtidigt som livsmedelssubventionerna avskaffas.
Bidragshöjningen finansieras delvis genotn slopade livsmedelssubventioner.

Remissinstanserna: Ingen av de remissinstanser som yttrat
sig över RINK:s förslag har berört den föreslagna barnbidraghöjningen eller
förslaget att slopa livsmedelssubventionerna.

Skälen för mitt förslag: Jag anser, i likhet med RINK och
tidigare Famil-

jeekonomiska
kommittén i betänkandet (SOU 1983:14) Barn kostar, att livsmedelssubventionerna
är ett ineffektivt stöd till barnfamiljerna eftersom alla som köper
subventionerade varor får del av stödet. Om samma mängd resurser i stället
riktas enbart till barnfamiljerna får dessa ett avsevärt bättre stöd.

Chefen för
jordbruksdepartementet kommer senare att föreslå att livsmedelssubventionerna
på mjölk avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1991.

En
barnbidragshöjning är dessutom nödvändig för att kompensera barnfamiljerna för
de effekter som skattereformen i vissa fall kan leda till. Med hänsyn till den
ekonomiska situationen förordar jag att barnbidragshöjningen sker i två steg.
Den 1 januari 1991 bör bambidraget höjas med 2 280 kr. till totalt 9 000 kr.
per barn och år. Jag kommer senare att återkomma till regeringen med förslag om
att barnbidraget fr.o.m. den 1 januari 1992 höjs med ytterligare 1 020 kr. till
totalt 10 020 kr. per barn och år.

Statsrådet
Persson kommer senare denna dag att föreslå en höjning av studiebidraget som motsvarar
den föreslagna barnbidragshöjningen.

Prop. 1989/90:140

3 Flerbarnstilläggen

Mitt förslag: Flerbarnstillägg lämnas med belopp som
motsvarar ett halvt barnbidrag för det tredje barnet, ett helt barnbidrag för
det fjärde barnet och etthundrafemtio procent av ett helt barnbidrag för det
femte och varje ytterligare barn.

Utredningens förslag: Flerbarnstilläggen höjs i
motsvarande utsträckning som barnbidraget.

Remissinstanserna: Har inte berört utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag: Under åren 1988 och 1989 ersattes
den del av bostadsbidraget som är relaterat till antalet barn delvis av
flerbarnstillägg i familjer med fyra eller flera barn. Motivet för
förändringen var att minska de samlade marginaleffekterna av skatt och
bostadsbidrag som kunde uppstå för de berörda familjerna. I samband med att
marginalskatterna nu föreslås sänkta och bostadsbidragets konstruktion
samtidigt föreslås ändrad, anser jag att också flerbarnstilläggen bör justeras.

Den höjning av barnbidraget som jag nu föreslår skulle med
flerbarnstill-läggens nuvarande konstruktion innebära ett mycket stort
tillskott för familjer med fyra eller fler barn. Dessa familjer skulle i så
fall få en högre kompensation med anledning av skatteomläggningen än familjer
med färre barn, vilket jag inte anser vara motiverat.

I nedanstående tabell visas höjningen av barnbidrag och
flerbarnstillägg samt de nya bidragsbeloppen enligt mina förslag, för familjer
med olika antal barn:

Antal
barn

H ö jning av barn

bidraget

kr./ å r

1 barn

2 280

2 barn

4.S60

3 barn

7 980

4 barn

6 492

. barn

6 144

6 barn

11 172

Nytt barnbidragsbelopp kr./år

9 000 18 000 31 500 49 500 72 000 94 500

Prop.
1989/90:140

4 Kostnadskonsekvenser

Mitt förslag: Riksdagen föreslås anvisa 1 935000 000 kr.
till allmänna barnbidrag under nästa budgetår utöver vad som föreslagits i
budgetpropositionens förslag till statsbudget.

Skälen för mitt förslag: I årets budgetproposition (prop.
1989/90:100 bil. 7) har regeringen föreslagit riksdagen att till Allmänna
barnbidrag anvisa ett förslagsanslag på 12075000000 kr. för nästa budgetår. Vid
den anslagsberäkningen hade hänsyn tagits till den höjning av barnbidragen
.som skedde den 1 januari 1990 och i övrigt beaktats riksförsäkringsverkets
beräkningar av antalet bidragsberättigade. Mot bakgrund av samma beräkningar av
volymen på bidragsgivningen uppgår kostnaderna för de reformer jag nu har redogjort
för till 3 870 milj. kr. för helt år. Jag har då räknat in effekterna på flerbarnstilläggen
och de förlängda barnbidragen, men inte studiehjälpen.

Eftersom reformerna föreslås träda i kraft den 1 januari
1991 faller endast halva årskostnaden på budgetåret 1990/91. Följaktligen
behöver det anslagsbelopp som föreslogs i budgetpropositionen ökas med 1935
milj. kr. Det totala anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår därmed till
14010000000 kr.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen dels att anta inom socialdepartementet
upprättade förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

2.
lag om ändring
i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, dels att

3. till förslagsanslaget Allmänna barnbidrag under
femte huvudti

teln för budgetåret 1990/91 anvisa 1935 000000 kr. utöver vad som fö

reslagits i prop. 1989/90:100 bil.7.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

ifr 96324,
StocKhoim 1990