Prop. 1989/90:144

Regeringens proposition 1989/90: 144

om räntebidrag och bostadsbidrag för år 1991, m. m.

Prop.

1989/90:
144

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokoUet den 5 april 1990.

På
regeringens vägnar

Odd
Engström

Ulf
Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen behandlas räntebidragi och bostadsbidrag för år 1991 samt förvärvsstöd
för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem. Vidare begärs anslag tiU Räntebidrag m.
m. för budgetåret 1990/91.

För
att förbättra neutraliteten i fråga om kapitalutgifter med hänsyn tUl
skattereformen föreslås räntebidragsbegränsningar för hyres- och bostadsrättshus
för år 1991.

För
bidragsåret 1991 föresläs att bostadsbidrag till hushåll med bam lämnas inom
väsentligt vidgade bostadskosmadsgränser. I fiiga om bostadsrättslägenheter fär
räntekosmaden för vissa lån som tagits upp för förvärvet inräknas i bostadskosmaden.

Bostadsbidrag
föresläs även för andra hushäU utan bam än ungdoms-hushall.

Det
försöksvis införda stadiga behovsprövade stödet till flerbarnsfamiljer för köp
av egnahem föresläs bli kvar. Stöd lämnas dock inte i den del köpe-skilUngen
kan täckas av överskottet frän en försäljning av familjens förra bostad.

1 Riksdagen 1989/90. I sattil. Nr 144

Propositionens
lagförslag

Prop.
1989/90: 144

Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1988: 786) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs
att 1, 7, 9, 10, 14, 15, 19, 20 och 21 §§ lagen (1988: 786) om bostadsbidrag sk;ill
ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse Inledan<de
bestämmelser

Varje kommun skall enligt bestämmelserna
i denna lag lämna bostadsbidrag till barnfamiljer och till vissa hushåU utan bam.
Kommunerna har rätt till statsbidrag tiU sina kosmader.

Varje kommun skall enligt
bestämmelserna i denna lag lämna bostadsbidrag till barnfamiljer och till
hushall utan bam. Kommunema har rätt till statsbidrag till sina kostnader.

Bidragsberättigiide
familjer och hushåll

Hushill
utan barn 7§

Bostadsbidrag lämnas tiU
den som

l.harfyUt
18är,

2.
är kyrkobokförd inom kommunen
och

3.
där bor i en bostad som denne
äger eller innehar med hyres- eUer bostadsrätt.

Bostadsbidrag
lämnas ull den som

1. har fyllt 18 är men inte är äldre

än 28 dr,

2.
är kyrkobokförd inom kommunen
och

3.
där bor i en bostad som han äger
eUer innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Bidrag lämruis till utgången av det kalenderår dd bidragssökaruien
eller dennes make fyller 28 år.

Närmare föreskrifter om
vad som gäller när bostaden utgör en del av upplåtarens egen bostad, hyrs i
andra hand eller är en gmppbostad för flera hushåll, meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Inkomstens
och förmögenhetens betydelse

Barrrfamiljer 9§

Bostadsbidrag lämnas med låigst
det bidragsbelopp som kan beräknas enligt 19 och 20 §§, om den bi-dragsgrundandc
inkomsten inte översuger 63 000 kronor. Om den bidragsgmndande inkomsten är
högre, skall bidragsbeloppet

Bostadsbidrag lämnas med
lägst det bidragsbelopp som följer av 19 och 20 §§, om den bidragsgmndande
inkomsten inte överstiger 87 000 kronor. Om den bidragsgmndande inkomsten är
högre, skall bidragsbeloppet minskas med 20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90: 144

minskas med 20 procent av
den överskjutande inkomsten.

procent av den
överskjutande inkomsten.

10 §

Med
bidragsgmndande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade inkomst enUgt
taxeringen till stadig inkomstskatt året före bidragsäret med de tillägg som
följer av 11-13 §§. I fräga om makar skall bådas sammanräknade inkomst enligt
taxeringen räknas in i den bidragsgmndande inkomsten.

Bidragets
storlek skall bestämmas med hänsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret
om

1.
det inte finns några
uppgifter frän taxeringen eller

2.
inkomsterna av
förvärvsarbete har ändrats väsentligt iförhållande till motsvarande inkomster
enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret och det står klart
att inkomständringen kommer att bestå under bidragsåret.

Har inkomsten av
förvärvsarbete ändrats väsentligt iförhållande till motsvaraiuie inkomst enligt
taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret och står det klart
an inkomständringen kommer att bestå under bidragsåret, skall den bidragsgrundande
inkomsten dock ändras i motsvarande mån.

Om det inte finns några
uppgifter frän taxeringen, skall bidragets storlek bestämmas med hänsyn till
en beräknad inkomst för bidragsåret.

Bostadsbidrag lämnas med
lägst det bidragsbelopp som kan beräknas enligt 21 §, om den bidragsgmndande
inkomsten inte överstiger 27 000 kronor för en ensamboende och 38 000 kronor
för makar. Om den bidiagsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet
minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.

Ar bidragssökanden och
dennes make under bidragsåret under 29 år lämnas bostadsbidrag med lägst det belopp
som följer av 21 §, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 31 000
kronor för en ensamboende och 44 000 kronor för makar. Om den bidragsgmndande inkomsten
är högre, skall bidragsbeloppet minskas med en tredjedel av den överskjutande
inkomsten.

Har bidragssökanden
eller dennes make fyllt 29 dr eller uppnår någon av dem denna ålder under
bidragsåret lämruis bostadsbidrag med lägst det bidragsbelopp som följer av 21
§, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 66 000 kronor. Om den
bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med 10
procent av den överskjutande inkomsten.

Har bidragssökanden
rätt till bostadsbidrag enligt första stycket

1*
Riksdagen 1989/90. Isanl. Nr 144

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90: 144

lämnas bidrag enligt andra stycket, om sökanden begär det och det är
förmånligare för derme.

15
§

Med
bidragsgmndande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade inkomst enligt
taxeringen tiU statlig inkomstskatt året före bidragsäret med det tillägg som
följer av 16 §. I fräga om makar skall bådas sammanräknade inkomst enligt
taxeringen räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

Bidragets
storlek skall bestämmas med hänsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret om

1.
det inte finns några
uppgifter från taxeringen eller

2.
inkomsterna har ändrats
väsentligt i förhållande till de inkomster som avses iförsta stycket.

Har inkomsten av
förvärvsarbete ändrats väsentligt iförhållande till motsvarande inkomst enligt
taxeringen till statlig inkomstskan året före bidragsåret, skall den bidragsgrundande
inkomsten dock ändras i motsvarande mån.

Om det inte finns några
uppgifter från taxeringen, skall bidragets storlek bestämmas med hånsyn till
en beräknad inkomst för bidragsåret.

Bostadsbidragets
belopp

Barnfamiljer 19 §

Bostadsbidrag
lämnas månadsvis

1. med
265 kronoT för familjer

med en barn,

530
kronor för familjer med ,två barn,

795
kronor för familjer med tre barn,

660
kronor för familjer medfiira barn,

265
kronor för familjer med fem eller flera bam, samt

2. med
80 procent av den del av

bostadskostnaden per månad som

överstiger I 000 kronor men inte

2
400 kronor för familjer med ett eller två barn,

2
600 kronor för fctmiljer
med tre eller fyra bam,

3
125 kronor för familjer
med fem eller flera barn.

Om
bostadskosmaden överstiger de belopp som anges i första stycket

Bostadsbidrag
lämnas månadsvis 1. med 1 000 kronor samt

2.
med 75 procent av den del av bostadskosmaden per månad som för

familjer
med ett barn överstiger I 800 kronor men inte 2 400 kronor,

familjer
med tvä barn överstiger 1 500 kronor men inte 2 800 kronor,

familjer
med tre eller flera barn överstiger I 200 kronor men inte 3 200 kronor.

Om
bostadskosmaden överstiger de belopp som anges i första stycket

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1989/90: 144

2, lämnas bostadsbidrag
med 50 procent av den överskjutande bostadskosmaden per manad upp tiU

3
500 kronor för familjer med
ett bam,

4
000 kronor för familjer med
tvä bam,

4 500 kionor för
familjer med tre eller flera bam.

2,
lämnas bostadsbidrag med 60 procent av den överskjutande bostadskosmaden per
månad upp tiU 2 600 kronor för familjer med ett bam,

2
900 kronor för familjer med två
bam,

3
200 kronor för familjer med tre
bam,

3 500 kronor för familjer med fyra barn,

3 800 kronor för familjer med fem eller flera barn.

Högre
bostadskostnad än som anges i andra stycket fär beaktas, om bidragssökanden
eller någon medlem av dennes familj är handikappad och socialnämnden har tiUstyrkt
att bidrag lämnas för en högre kosmad.

Närmare
föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

20 j

den som fär studiemedel.

Bidrag enligt 19 §
första stycket 2 och andra stycket samma paragraf fär lämnas endast till den
som bor i en bostad som han äger eUer innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Närmare föreskrifter om
vad som gäller när bostaden utgör en del av upplätarens egen bostad, hyrs i
andra hand eller är en gmppbostad för flera familjer meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Bostadsbidrag enligt 19 §
första stycket 1 lämnas endast för bam som avses i 3 § första stycket 1 och 2.
Om föräldrama inte bor tillsammans men har gemensam värdnad om bamet, skall
bidraget tiUfalla den av föräldrama som bamet är kyrkobokfört hos.

Om föräldem har fyllt
18 år men inte är äldre än 28 år och inte får bidrag enligt första stycket,
skall bidrag enligt 19 § första stycket 2 beräknas pä den del av bostadskosmaden
per månad som överstiger 700 kronor. Vad som nu har föreskrivits gäller dock
inte ifråga om

Bostadsbidrag enligt 19 §
första stycket 1 lämnas endast till familjer med bam som avses i 3 § första stycket
1 och 2. Om föräldrama inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om bamet,
skall bidraget tillfalla den av föräldrama som barnet är kyrkobokfört hos.

Är föräldem under bidragsäret
under 29 dr och får denne inte bidrag enligt första stycket, skall bidrag
enligt 19 § första stycket 2 beräknas pä den del av bostadskosmaden per månad
som överstiger 800 kronor eller för den som fär studiemedel 1 500 kronor.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90: 144

Närmare föreskrifter om
beräkningen av bostadskosmadens storlek meddelas av regeringen eUer den
myndighet som regeringen bestämmer.

Bostadsbidrag lämnas med
80 procent av den del av bostadskostnaden per manad som överstiger 700 kronor
men inte 1 900 kronor för ensamboende och 2 400 kronor för makar. För hushåU
där nägon fär studiemedel lämnas bostadsbidrag dock endast för den del av bostadskosmaden
per månad som överstiger 1 200 kronor.

Högre
bostadskostnad än scim anges i första stycket får beaktas, om bidragssökanden
eller dennes make är handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas
för en högre kosmad.

Är bidragssökanden och
dennes make under bidragsäret under 29 år, lämnas bostadsbidrag med 75 procent
av den del av bostadskosmaden per månad som överstiger 800 kronor men inte 2
300 kronor för ensamboende och 2 900 kronor för makar. För hushall där nägon fär
studiemedel lämnas bostadsbidrag dock endast för den del av bostadskosmaden
per månad som överstiger ; 500 kronor.

Har den bidragssökande
eller dennes make under bidragsåret fyllt 29 dr eller uppnår någon av dem denna
ålder under bidragsåret, lämnas bostadsbidrag med 30 procent av den del av
bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600 kronor men inte 3 500 kronor.

Högre
bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket fär beaktas, om
bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämnden har
tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Denna
lag träder i kraft den 1 september 1990 och tUlämpas sävitt gäUer 10 och 15 §§
i fråga om bostadsbidrag som avser tiden efter ikraftträdandet och i övrigt
första gången i fråga om bostadsbidrag för är 1991.

Bostadsdepartementet Prop. 1989/90:144

Utdrag
ur protokoU vid regeringssammanträdet den 5 april 1990

Närvarande:
statsrådet Engström, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, HeUström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén, Freivalds, WaUström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande:
statsrådet Lönnqvist

Proposition om räntebidrag och bostadsbidrag för år 1991, m.
m.

1 Inledning

Grunddragen
i det finansieringssystem som gäller vid ny- och ombyggnad av bostäder
beslutades av riksdagen är 1974.1 januari 1989 uppdrog jag ät en utredare inom
bostadsdepartementet att allsidigt belysa hur detta finansieringssystem
uppfyller de bostadspoHtiska målen samt dess fördelningspolitiska effekter.
Resultatet redovisades i maj 1989 i rapporten (Ds 1989: 39) Studier av bostadssektom
1989. Mot bakgmnd av denna redovisning och den dä pägäende översynen av
skattesystemet tillkallade jag med stöd av regeringens bemyndigande den 8 juni
1989 en särskild utredare (docenten Bengt Owe Birgersson) för att se över det
nuvarande bostadsfinansieringssystemet (dir. 1989: 29). Utredningen, som antog
namnet boendekostnadsutredningen, redovisade den 18 september 1989 betänkandet
(SOU 1989: 71) Ny bostadsfinansiering.

Betänkandet
har remissbehandlats. Jag avser att senare under är 1990 återkomma till
regeringen med förslag om en ny bostadsfmansiering. Jag avser att därvid också
för år 1991 lägga förslag om ett investeringsbidrag vid ny-och ombyggnad av
permanenta bostäder som kompensation för den höjning av mervärdeskatten pä
byggande, varom förslag tidigare har redovisats (prop. 1989/90: 111).

I
det följande kommer jag att behandla räntebidragen för är 1991, boende-kosmadsutrcdningens
förslag om bostadsbidrag, förvärvsstödet för flerbarnsfamiljer för köp av
egnahem, län m. m. för gatukosmadsersättning och anslag tiU Räntebidrag m. m.
för budgetåret 1990/91.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en förteckning över de
remissinstanser som har yttrat sig över boendekosmadsutredningens förslag och
en sammanställning av remissyttrandena såvitt gäller bostadsbidrag som bilaga
1.

2
Räntebidrag för år 1991

Prop.
1989/90: 144

2.1
Inledning

Regeringen
har tidigare beslutat (prop. 1989/90: 110) att lämna förslag tUl riksdagen om
ändrade regler för inkomstbeskattningen för är 1991. En effekt av dessa förslag
blir att bostadskosmadema ökar i egnahem. För att inte neutraliteten i fråga om
kapitalutgifter skall försämras meUan upplåtelse-formema bör
räntesubventionenia för hyres- och bostadsrättshus begränsas. Räntesubventioner
för sådana dus lämnas i huvudsak i två former, dels räntebidrag för ny- och
ombyggnad, dels räntestöd för bostadsförbättring.

Räntebidrag
för ny- och ombyggnad lämnas med belopp som motsvarar skiUnaden meUan en
beräknad riinta för bostadslän och underliggande kredit inom låneunderlaget för
bostäder och en garanterad ränta för dessa län. Till den del låneunderlaget enUgt
anbud eller motsvarande vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus överstiger
110% av det schablonberäknade läneunderlaget lämnas räntebidrag för hälften av
en beräknad räntekosmad (den s. k. räntebidragstrappan). I dessa fall är
läneunderlaget maximerat till 125 % av det schablonberäknade läneunderlaget.

För
hyres- och bostadsrättshiis lämnas räntebidrag för vissa underhälls-,
reparations- och energisparätgärder med i princip 40 % av beräknade ränte-kosmader
för ätgärden.

2.2 Räntebidrag vid ny- och ombyggnad

Mitt
förslag: Den garanterade räntan höjs den 1 januari 1991 för vissa hyres- och
bostadsrättshus med räntebidrag enligt nybyggnads-läneförordningen för bostädt;r
(1986: 692), ombyggnadsläneförord-ningen för bostäder (1986: 693),
bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946) eller bostadslånekungörelsen
(1967: 552).

Skälen
för mitt förslag: De förslag till förändringar av inkomst-beskatmingen som
regeringen tidigare har beslutat om innebär bl. a, att marginalskattema sänks
avsevärt. Det medför bl. a. att hushällens disponibla inkomster ökar men ocksä
att underskottsavdragens värde minskar, vilket ökar bostadskostnadema i
egnahem. Av neutralitetsskäl bör därför räntebidragen vid ny- och ombyggnad av
hyres- och bostadsrättshus begränsas. En strävan bör därvid vara att föidela begränsningama
så an pariteten i fråga om kapitalutgifter för hus av olii:a älder förbättras.
Härvid fär beaktas också effektema av regeringens förslag om ändrade regler för
stadig fastighetsskatt, som i fräga om bostadshus bl. si. innebär att
fastighetsskatt inte betalas är 1991 för hyreshusenheter färdigställda är 1977
eller senare samt att halv

fastighetsskatt
betalas är 1991 för hyreshusenheter färdigställda åren 1973-1976.

Med dessa utgångspunkter förordarjag,
i de fall bostadslänet har betalats ut före utgången av är 1990, att de
garanterade räntesatserna för beräkning av räntebidrag för hus färdigställda
eller ombyggda under aren 1973-1990 höjs pä följande sätt den 1 januari 1991,
utöver vad som följer av gällande regler.

Prop.
1989/90: 144

Hus färdigstäUda eUer ombyggda
är

Höjning av den garanterade
räntesatsen, piocentenheter

1973-1979 1980-1987
1988-1990

0.90
0.70 0.30

Med
hänsyn till kravet pä neutralitet meUan upplätelseformema bör vidare den
garanterade räntan höjas i ärenden i vilka bostadslän för nybyggnad av hyres-
och bostadsrättshus betalas ut fr.o.m. den 1 januari 1991. Med utgångspunkt i
att den garanterade räntan för egnahem bör vara oförändrad, 4.9 %, bör den garanterade
räntan för hyres- och bostadsrättshus bestämmas till 70 % av denna nivä. dvs.
3.4 %. Samma höjning bör göras för sädana ombyggnader av hyres- och
bostadsrättshus som nu har samma garanterade ränta som nybyggnad.

Räntebidrag
till kosmaden för ränta för lån inom 110-125 % av läneunderlaget för bostäder
bör samtidigt med anledning av de förändrade reglema för inkomstbeskatmingen
minskas frän 50 % tiU 30 %. Minskningen bör avse alla hus som har sädant
räntebidrag.

Regeringens
förslag till ändringar av skattesatsema för fastighetsskatt innebär för hyreshusenheter
att fastighetsskattesatsen blir enhetlig för alla fastighetsägarkategorier och upplätelseformer.
Om förslaget genomförs, bör den nuvarande skillnaden mellan de garanterade räntesatsema
för hyreshus beroende pä ägarkategori slopas. Det innebär att den garanterade
räntesatsen för hyreshus som ägs av juridisk eUer fysisk person som är
konventionellt beskattad för inkomst av fastighet - utöver vad som följer av
mina förslag i det föregående - bör höjas till samma nivä som gäUer för schablonbeskattade
företag, dvs. i flertalet faU med 0,25 procentenheter den 1 januari 1991.

2.3 Räntestöd vid förbättring av bostadshus

Mitt
förslag: Räntebidrag enligt förordningen (1983: 974) om statligt räntestöd vid
förbättring av bostadshus gmndas fr. o. m. den 1 januari 1991 pä 30 % i stället
för 40 % av en pä visst sätt beräknad ränta.

Skälen för mitt förslag:
För hyres- och bostadsrättshus lämnas rän- Prop. 1989/90: 144 tebidrag för
annat underhäll än lägenhetsunderhäll samt för reparationer och energisparätgärder.
Dessa räntebidrag är skattekompenserande, dvs. motsvarar i prindp den skatteminskning
som en genomsnittUg egnahemsägare skuUe få efter avdrag för räntor på län för
motsvarande ätgärder. Om marginal-skattesatsema sänks, bör även riintebidragen
för bostadsförbättringsätgärder begränsas. Sädana räntebidrag bör för tiden fr.
o. m. den 1 januari 1991 gmndas pä 30 % av en beräknad ränta.

2.4 Ekonomiska konsekvenser

De
förslag i fräga om räntebidrag vid ny- och ombyggnad samt räntestöd vid
bostadsförbättring som jag har rwlovisat leder tiU att statens utgifter minskar
med ca 1 800 milj. kr. är 1991.

Av
mdnskningen avser ca 750 milj. kr. de allmännyttiga bostadsföretagen. Minskningen
motsvarar för dem ökade kapitalutgifter pä drygt 12 kr./m2 är 1991.

3 Bostadsbidragen

3.1 Nuvarande regler sarnt reformbehov

3.1.1
Gällande regler

Bestämmelser
om bostadsbidrag fmns i lagen (1988: 786) om bostadsbidrag, lagen (1989: 285)
med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för är 1990 samt bostadsbidragsförordningen
(1988: 787).

Bostadsbidrag
till barnfamiljer består under bidragsäret 1990 av dels ett belopp som beror
uteslutande av antalet bam, dels ett belopp som beror även av bostadskostnadens
storlek. Elidragen är inkomstprövade och reduceras med 20 % av den del av den bidragsgmndande
inkomsten som överstiger 63 000 kr. för är.

Bostadsbidrag
enligt reglema för bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas även tiU sådana
ensamboende och makar eller samboende som har s. k. umgängesrättsbam. Bidraget
avser i dessa fall endast den del av stödet som beror av bostadskosmadens
storlek.

Under
bidragsåret 1990 är det belopp som beror enbart av antalet bam 3 180 kr. per bam
och är för fanuljer med högst tre bam. För familjer med fler än tre bam har
denna del delvis ersatts med ökade flerbamstillägg. Som en följd av detta
lämnas bostadsbidrag i denna del med 7 920 kr. om året för familjer med fyra bam
och med '.1180 kr. om året för familjer med fem eller flera bam.

Det
bostadskosmadsberoende bidragsbeloppet gmndas pä bostadskostnaden mellan en
nedre och en öwe gräns för bostadskosmaden. Inom detta

10

intervall
lämnas bidrag med 80 eller 60% av bostadskostnaden. Prop. 1989/90: 144 Bostadskosmadsgränsema
framgär av följande sammanställning.

FamUjer

med

Lägsta
bidragsgmndande bostadskosmad

Bidrag
med 80 % upp tiU en bostadskosmad

Bidrag
med 60 % upp till en bostadskosmad

(kr./mån.)

av
(kr./män.)

av
(kr./män.)

1 bam

1000

2400

2600

2 bam

1000

2400

2900

3 bam

1000

2600

3
200

4 bam

1000

2600

3
500

5 eUer flera bam

1000

3
125

3
800

Bostadsbidraget
är inkomstprövat och beräknas pä grundval av inkomsten enligt taxeringen till
statlig inkomstskatt året före bidragsäret. För bidrag som lämnas under år 1990
gäller i denna del särskilda bestämmelser (prop. 1988/89: 100 bil. 13 s. 51, BoU7,
rskr. 175 samt prop. 1989/90: 38, BoU5, rskr. 34).

Bostadsbidrag
lämnades under är 1989 till sammanlagt ca 230 000 bam-familjer. Av dessa bestod
ca 133 (XX) hushäU av en ensam förälder med bam.

Bostadsbidrag
tiU ungdomar under 29 är lämnas tiU 80 % av den del av bostadskostnaden som
ligger mellan 700 och 1 900 kr. i månaden för ensamboende samt mellan 700 och 2
400 kr. i månaden för samboende eller makar. Har nägon i hushållet studiemedel
är den undre gränsen för bostadskostnaden i stället 1 2(X) kr. i månaden.

Bidraget
reduceras med en tredjedel av den del av den bidragsgmndande inkomsten som
överstiger för ensamboende 27 000 kr. om året och för makar eller samboende 38 (XX) kr. om året.

Bostadsbidrag
under 100 kr. i månaden betalas inte ut

3.1.2
Boendekostnadsutredningens förslag om bostadsbidrag till hushåll med barn

Boendekosmadsutredningen
föreslär inga förändringar av bostadsbidragens principiella uppbyggnad. Däremot
föreslär utredningen att olika beloppsgränser m. m. justeras, bäde som en
följd av normala förändringar av inkomster och bostadsutgifter och med
anledning av de förändringar som följer om liggande skatteförslag och
utredningens egna förslag genomförs. Gällande regler (GR) och boendekosmadsutredningens
förslag (BKU) i fråga cm maximala bostadsbidragsbelopp i kronor per månad
redovisas i följande immanstälbing.

1'* Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 144

11

HushäU
med

Belopp

iför bam

Lägsta bidrags-gnmdande bo-stadskoimiad

Bidrag med 80 % (GR) eUer 75 % (BKU) upptill

Bidrag r 60% (C eller 50 (BKU)i

GR

ned

;r)

% jpptill

GR

BKU

GR

BKU

GR

BKU

BKU

Ibam

265

1000

1000

1800

2400

2400

2600

3500

2 bam

530

1000

1000

1500

2400

2800

2900

4000

3 bam

795

1000

1000

1200

2600

3200

3 200

4500

4 bam

660

1000

1000

1200

2600

3200

3 500

4500

5+bam

265

1000

1000

1200

3125

3 200

3800

4 500

Prop. 1989/90: 144

Utredningen föreslär
vidare att inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs från 63 OCX) kr. till 81 (XK)
kr. och att reduktionsfaktom oförändrat skall vara 20 %.

För bostadsrättshavare
föreslär utredningen att räntor för län med bostadsrätten som säkerhet fär
ingå i den bidragsgmndande bostadskosmaden. För hushäU med egnahem eUer
bostadsrättslägenheter föreslär utredningen vidare att bidragets bmttobelopp -
dvs. bidragets belopp före reduktion mot inkomst - så länge förhållandena är
oförändrade skall låsas tiU det belopp som gäller när hushållet första gången
får bo5;tadsbidrag.

Utredningen beräknar att förslaigen
medför att det genomsnitthga bidragsbeloppet ökar med ca 2 000 kr. per är och
att de totala bidragen ökar med ca 1,2 miljarder kr. Ökningen går i huvudsak
till dem som redan har bostadsbidrag. Antalet hushåll med bidrag uppskattas
öka med endast ca 20 % eUer med 40 000-50 000 hushåll.

För barnfamiljer som
förvärvat egnahem eller bostadsrätter före omläggningen föreslås tillfälliga
stadiga län med uppskjuten amortering tiU 50 % av bostadskosmaden över den
högsta bidragsgrundande bostadskosmaden.

3.1.3
Reformbehovet

Bostadsbidragens
uppgift är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att häUa sig med goda
och rymliga bostäder. Det mäl som riksdagen ställde upp år 1987 (prop. 1986/87:
48, BoU 20, rskr. 248) innebär att bostadsbidragen pä sikt skall byggas ut så
att även de familjer som är beroende av bostadsbidrag skaU kunna hälla varje bam
med ett eget rum. För att detta skall gälla ocksä dem som bor i nyare bostäder
har de kosmadsgränser inom vilka bostadsbidrag lämnas höjts väsentligt under
senare är.

Som jag har redovisat i
det föregående kommer skatteomläggningen och finansieringen av denna att leda
till att hushäUen själva fär bära en större andel av bostadens totala kosmader.
För flertalet hushåll uppvägs det mer än väl av de ökade disponibla inkomster
som följer av sänkta inkomstskatter. För att de ekonomiskt svagare hushållens behov
inte skall eftersättas är det emellertid nödvändigt an det individuella
bostadsstödet - bostadsbidragen - byggs ut

12

Jag delar utredningens och
remissinstansema åsikt att det bör ske inom ramen för nuvarande bidragssystem.

Mina förslag i det
följande bygger således pä att stödet tiU hushall med höga bostadsutgifter
byggs ut sä att det i betydUgt större utsträckning rymmer utgifterna för
nybyggda bostäder. Med hänsyn till den fördelningspolitiska profilen av de
samlade förslagen inom skatte- och bostadsomrädet bör bostadsbidragen inte
sänkas för dem som har låga bostadsutgifter. Vidare bör bostadsbidrag
fortsättningsvis länmas inte bara till barnfamiljer och ung-domshushäll, utan ocksä
tiU andra hushäU utan bam.

De
nya reglerna bör gälla för bostadsbidrag som länmas fr. o. m. den 1 januari
1991.

Prop.
1989/90: 144

3.2
Bostadsbidrag till barnfamiljer

Mitt
förslag: Bostadsbidragen till barnfamiljer byggs ut väsentiigt i högre bostadskosmadslägen.

Gränsen
för inkomstprövning av bidragen höjs.

Utredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Förslaget tiUstyrks av flertalet remissinstanser.

Flera remissinstanser
förordar vidare att de fördelningspolitiska effektema av reformerna inom beskatmingens
och bostadsfinansieringens områden följs genom fortsatta studier och att dessa
läggs till gmnd för en senare översyn såväl av det samlade riktade stödet,
varav bostadsbidragen är en del, som av enskildheter i detta stöd.

Skälen för mitt förslag:
Jag har i det föregående redovisat motiven för att höja de gränser inom viUca
bostadsbidrag lämnas. Jag har därvid bl. a. framhållit behovet av ett effektivt
riktat stöd tiU de ekonomiskt svagare hushällens bostadskonsumtion. Bäde
kostnadsläget i nyproduktionen och de stora regionala skiUnadema i
bostadsutgifter framför aUt för egnahem gör det nödvändigt att nu kraftigt höja
de bostadskosmadsgränser inom vilka bidrag skall lämnas. Mot bakgmnd av
hushällens ökade utbyte av arbetsinkomster och av hänsyn tiU de
fördelningspolitiska effektema bör emellertid samtidigt bidragsandelen i de
översta bostadskosmadslägena sänkas frän 60 till 50 %.

Även gränsen mellan den
högre och den lägre bidragsandelen bör ändras, så att hushall med tvä eUer
flera bam fär en större del av bostadsutgiften täckt med den högre
bidragsandelen. Bidragsandelen i detta lägre intervall bör sänkas frän 80 till
75 %.

SlutUgen bör -
huvudsakligen av förenklingsskäl och för att undvika en onödig prövning av
bostadsutgifter som uppgår till små belopp - mycket låga bostadsutgifter undantas
från bostadskosmadsprövningen och motsvarande bidragsbelopp läggas samman med
dagens icke bostadskosmadsanknuma del av bostadsbidraget till ett för alla bidragsberättigade
bamfamUjer enheUigt belopp om 1 000 kr. i månaden, oavsett bostadskosmad och
antal bam. En

13

sädan
ändring medför förbättringai- för de bidragsberättigade hushall som har Prop.
1989/90: 144 mycket låga inkomster och små );ller inga bostadsutgifter. Antalet
sädana hushall är litet och återfinns främst bland ensamföräldrar med ett bam.

Mot
bakgmnd av vad jag nu har anfört förordar jag att bostadsbidrag för är 1991
lämnas enligt följande.

1.
Till hushåU med bam lämnas
bostadsbidrag med 1 000 kr. i månaden oavsett bostadskosmad och antalet bam.

2.
Beroende pä bostadskosmad och
antal bam lämnas dämtöver bostadsbidrag inom de gränser och med de andelar av bostadskosmaden
inom dessa gränser som framgär av följande sammanställning.

Familjer
med

Lägsta bidrags-

Bidrag med 75 %

Bidrag med 50 %

grundande

upp till en

upptiUen

bostadskosmad

bostadskostnad

bostadskosmad

Ocr./män.)

av (kr.Anän.)

av (kr./mäa)

1 bam

1800

2400

3 500

2 bam

1500

2 800

4000

3 eUer
flera bam

1200

3 2(X)

4 500

Bostadsbidragets
maximala belcpp blir härigenom följande.

Familjer
med

Bostadsbidrag är 1991 tkr./år)

Ändring frän är 1990 Ocr./är)

Ibam

24 000

+ 5 940

2 bam

30 900

+ 7 500

3 bam

37 800

+ 8 580

4 bam

37 800

+ 8 040

5 eller
flera bam

37 800

+ 9 360

Mina
förslag innebär att bostadsbidrag fortsättningsvis lämnas efter samma regler tiU
aUa familjer med tre eUer flera bam.

Under
senare är har en del av bostadsbidragen tiU hushall med fyra eller flera bam
omvandlats tiU icke inkomstprövat familjestöd inom flerbams-tilläggens ram.
Därigenom har det inkomstprövade stödet till flerbamsfamil-jema minskat, utan
att hushållen för den skuU fått sin ekonomiska situation försämrad. Denna
överföring har raedfört att de större hushällen, vid samma bostadsutgift, får
något lägre bidrag än de familjer som har tre bam. Bostadsbidrag lämnas
samtidigt iör högre bostadskosmader tUl de största flerbamsfamiljema. Det
oreducerade bostadsbidragets maximala belopp är därför i huvudsak samma för aUa
hushäU med tre eller flera bam.

Boendekosmadsutredningen
visar att skiUnadema i faktiska bostadsutgifter är smä mellan hushall med tre, fyira
och fem eUer flera bam. De nuvarande skiUnadema i bostadsbidragsstödet till
flerbarnsfamiljer är därför inte motiverade.

Jag
övergär så till inkomstprövningen av bostadsbidragen.

14

Bostadsbidragen är
behovsprövade i den meningen att de avvägs mot det Prop. 1989/90: 144 enskilda
hushäUets inkomster och förmögenhet. Under bidragsärcn 1989 och 1990 reduceras
bidraget med 20 % av den del av den bidragsgmndande inkomsten som överstiger 63
(XX) kr. per är. Inkomstprövningen för dessa bidragsär gmndas
pä 1988 ärs taxering, dvs. 1987 ärs inkomster.

De
bostadsbidrag som lämnas under är 1991 kommer för bamfamiljemas del att gmndas
pä inkomstema är 1989. Om stödsystemet inte skall urholkas mäste
inkomstprövningen av bidragen anpassas till löneutvecklingen mellan aren 1987
och 1989 (ca 15 %). I inkomstiägen omkring 125 000 kr. - viUcet var
medelinkomsten är 1987 för de bidragshushäll som består av samboende föräldrar
med bam och ocksä nära svarar mot medelinkomsten för heltids-arbetande inom LO:s
avtalsområde - betyder det ca 18 000 kr. Jag förordar att gränsen för
oreducerat bidrag är 1991 höjs med detta belopp, tiU 81 (XX) kr. Som utredningen har framhållit kommer härigenom bidragen tiU hushäU
med lägre inkomster att förstärkas och bidragen till hushåll med högre inkomster
att minska nägot, sett enbart riU effektema av inkomstprövningen. Denna effekt
är önskvärd i ljuset av de samlade effektema av skatteomläggningen.

För
inkomster över gränsen för oreducerat bidrag bör bidraget liksom nu reduceras
med 20 % av den överskjutande inkomsten. De samlade marginaleffekterna av
skatter och bidrag stannar därmed under är 1991 vid ca 50 % för flertalet hushåll.
Det är en avsevärd sänkning jämfört med vad som har varit vanUgt under senare
år. För en mindre del av hushällen, hos viUca i huvudsak hela inkomsten är
samlad pä en person, kan marginaleffekten i vissa fall uppgå till ca 70 %. Även
det innebär en kraftig sänkning.

Bostadsbidragen
till barnfamiljer för är 1991 kommer att i huvudsak grundas pä den skattemässiga
värderingen av inkomst och förmögenhet enligt de regler som gällde för
inkomståret 1989. Enligt riksdagens beslut (BoU 1987/88: 20, rskr. 332) skall emeUertid
bostadsbidragen till bamfamiljcr gmndas pä den inkomst som är känd vid ansökningstiUfället,
om hushållets inkomster av förvärvsarbete har ändrats väsentUgt i förhåUande tUl
inkomsten enligt den senast genomförda taxeringen. Den bidragsgmndande
inkomsten skall därvid räknas om i sin heUiet

Frän
inkomståret 1990 gäller nya taxeringsvärden för bl.a. egnahem och i vissa delar
ändrade beräkningsgmnder för bl. a inkomst av tjänst. Den av regeringen nyligen
föreslagna reformeringen av skattereglema inför inkomståret 1991 leder till
ännu mer genomgripande förändringar. Den särskilda beräkning av hushållets bidragsgmndande
inkomst som skall genomföras efter en väsentlig inkomständring skuUe därmed
komma att göras enligt regler som väsendigt skiljer sig från dem efter viUca bidragsreglema
är avvägda.

För
att detta omläggningsproblem skaU undvikas och för att effektema av en
inkomständring skall bli lättare att överblicka förordarjag att den bidragsgmndande
inkomsten vid sädana tiUfållen justeras endast med ett belopp som svarar mot
förändringen av förvärvsinkomsten, sedan hänsyn tagits ocksä tiU penningvärdets
utveckling mellan de båda åren. Det innebär att om för-

15

värvsinkomsten
har ökat väsentiij räknas den bidragsgmndande inkomsten Prop. 1989/90: 144 om
i denna del. Nägon ny beräkning av övriga inkomster behövs dä inte. Den nu
föreslagna ordningen bör tiUämpas redan under innevarande bidragsär frän lagens
ikraftträdande.

Remissinstansema
samt senare plan- och bostadsverket i en särskild skrivelse har hämtöver
framfört en rad olika förslag till förändringar av reglema om hur den bidragsgmndande
inkomsten skall beräknas.

I
mänga avseenden förändrade beräkningsgmnder mäste införas inför bidragsäret
1992. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra ät plan-
och bostadsverket an i anslutning tiU anslagsframställningen för budgetaret
1991/92 och inom £;n oförändrad finansieU ram lämna ett samlat förslag om de
förändringar av både inkomstprövningen och beräkningen av den bidragsgmndande bostadskosmaden
som bör göras inför bidragsäret 1992 med anledning av bl. a. förändringama i
skattesystemet. I avvaktan på det bör enligt min mening inga ytterligare
förändringar genomföras av de nu gäUande inkomstprövningsreglema.

Jag gär därmed över till beräkningen av den bidrags grundande bostadskostnaden.

Utredningen
föreslår att kosmaiden för räntor på lån som har tagits upp för förvärv av
bostadsrättslägenheter under vissa fömtsätmingar skall fä räknas in i den bidragsgmndande
bostadskosmaden. VUlkoret bör vara att lånet har tagits upp i direkt ansluming
till förvärvet av lägenheten med bostadsrätten som pant pä sädant sätt att
bostadsrätten vid bristande betalning kan tas i mät för skulden enligt reglema
i 5 kap. 13 § utsökningsbalken. Förslaget tillstyrks av remissinstansema. Även
jag delar uttedningens uppfattning att kosmader av detta slag bör beaktas. Jag
anser att en uppläggning som utredningen har föreslagit säkerstäUer att de
länekostnader för vilka bostadsbidrag lämnas avser kosmader för bostadi;n. Det
bör även i fortsätmingen ankomma pä regeringen eUer, efter regeringens
bemyndigande, plan- och bostadsverket att meddela de föreskrifter som b:hövs i
fråga om bostadskosmademas beräkning.

Utredningen
föreslär vidare att bostadsbidragets bmttobelopp - dvs. bidragets belopp före
reduktion mot inkomst - för egnahem och bostadsrättslägenheter skall läsas
till vad det blir första gängen som hushållet fär bostadsbidrag. Den ärliga
omprövningen begränsas därefter i huvudsak till att avse vilken inverkan
hushållets aktuella inkomstförhäUanden skall ha pä bidraget. Remissinstansema
har inte kommenterat förslaget i denna del. För egen del anserjag att förslaget
och dess konsekvenser bör övervägas ytterligare inom ramen för det uppdrag tiU
plan- och bostadsverket som jag har nämnt i det föregäende.

Exenyjel
på förslagets effekter

De
sammanlagda effektema av mina förslag för hushåll med olika inkomster och boendekosmader
kan belysas genom följande tvä exempel, som avser

16

ensamboende
med ett bam och makar eller samboende med tre bam. Prop. 1989/90: 144 Exemplen
visar hur bostadsbidragen förändras mellan åren 1990 och 1991 vid antagandet
att hushäUens inkomster har ökat med 16 % meUan inkomståren 1987 och 1989 samt
att bostadskosmadema till följd av skattereformen och prisökningar i övrigt
ökar med 19 % mellan åren 1990 och 1991.

Bostadsbidrag
år 1991 och ändring från år 1990 (kr.lmånad) Ensamboende med ett bam

Förvärvsinkomst är 1989 Oo-./är)

Bostadsbidrag vid en bostadskosmad Ocr./mänad) är 1991
pä

1

2000

2500

3000

3 500

50000

1150

1500

1750

2000

(+340)

(+ 355)

(+ 305)

(+495)

80000

960

1335

1585

1 835

(+440)

(+455)

(+ 405)

(+595)

110000

485

835

1085

1335

(+ 375)

(+390)

(+340)

(+ 530)

140000

-

335

585

835

(-)

(+ 335)

(+275)

(+465)

Makar eUer
samboende med tre bam

Förvärvsinkomst är 1989 (ki.l&r)

Bostadsbidrag vid en bostadskosmad Ocr./mänad) är 1991
pä

1

3000

3 500

4000

4 500

100000

2035

2 335

2585

2 835

(+425)

(+445)

(+535)

(+ 785)

140000

1365

1665

1915

2165

(+ 320)

(+340)

(+ 430)

(+ 680)

.170000

865

1165

1415

1665

(+ 255)

(+ 275)

(+ 365)

(+615)

200 000

365

665

915

1165

(+ 185)

(+ 205)

(+ 295)

(+545)

Med
hänsyn tiU mina förslag om höjningar av bostadsbidragen för hushåll med bam
beräknar jag att kostnadema för bidragsäret 1991 ökar med ca 1,4 miljarder kr. tiJl
sammanlagt ca 4,1 miljarder kr.

17

3.3
Bostadsbidrag till hushåll utan bam 3.3.1 Bostadsbidrag till ungdomar

Prop.
1989/90: 144

Mitt
förslag: De särskilda bostadsbidragen till ungdomar under 29 är behälls.
Inkomst- och bostadskosmadsgränser anpassas till löne- och prisutvecklingen.

Utredningen
har inte behandlat ungdomsbostadsbidragen.

Remissinstanserna:
De remissinstanser som gär in pä ungdomsbostadsbidragen pekar pä att dessia
kan behöva förstärkas, eftersom de samlade reformemas inverkan pä bcstadsutgiftema
för dessa gmpper endast i begränsad omfattning kompensenis genom sänkningen av
inkomstskatten.

Skälen för mitt förslag:
De särskilda bostadsbidragen till ungdomar infördes är 1988 (prop. 1986/87: 93,
BoU 20, rskr. 248), men blev obligatoriska för kommunema först fr. o. m. är
1989 (prop. 1987/88: 151, BoU 20, rskr. 332). Erfarenheterna av
ungdomsbostadsbidragen är således fortfarande begränsade.

Jag avstår mot denna bakgmnd
frän att föreslå nägra principieUa förändringar av detta stöd. Mitt förslag
begränsas till sädana justeringar som krävs för att anpassa stödet tiU
förändringar i övriga bostadsbidragsformer och till ändrade inkomster och bostadsutgifter.
Det innebär följande.

Av
samma skäl som har redo\'isats i fräga om bostadsbidragen till bamfamiljcr bör
en väsentlig inkomständring föranleda en justering av den bidragsgmndande
inkomsten endsist i motsvarande del.

Även beräkningen av den bidrigsgmndande
bostadskosmaden bör ändras pä samma sätt som jag har föreslagit i fråga om
bostadsbidrag tiU barnfamiljer. Det innebär att räntekosmader för län som har
tagits upp för att förvärva bostadsrättslägenheter fortsätmini;svis under vissa
fömtsätmingar bör få räknas in i bostadskosmaden.

I
fräga om bostadsbidrag till ungdomar utan studiemedel bör det intervall inom
vilket bostadsbidrag lämnas vidgas och avse den del av bostadsutgiften som
faller mellan 800 och 2 300 ler. i månaden för ensamboende och mellan 800 och 2
9(X) kr. i månaden föi samboende. Ungdomar utan studiemedel kommer därmed att
genom bostadsbidragen kompenseras för de ökade bostadskosmader som följer av
finansieringen av skattereformen.

TiU ungdomar med smdiemedel
lämnas kompensation för skatteomläggningens priseffekter genom förstärkningar
av smdiemedlen. För att kompensationen inte skall bli dubbel bör den nedre
bostadskostnadsgränsen höjas mer för dessa ungdomar än för dem som inte har smdiemedel.
Gränsen bör höjas till 1 500 kr. i månaden. Eiostadsbidrag bör därefter lämnas
upp till samma nivåer som gäller för ungdomar utan smdiemedel - dvs. 2 300 kr.
i mänaden för ensamboende och 2 900 kr. i månaden för samboende.

För
båda gmppema bör bidrag lämnas till 75 % av bostadskostnaden inom dessa
intervall.

18

Oreducerat bostadsbidrag
bör lämnas upp till bidragsgmndande inkomster om 31 000 kr. för ensamboende och
44 000 kr. för samboende. För överskjutande inkomster bör bidraget liksom hittiUs
reduceras med en tredjedel. Inte heller i fortsättningen bör studiemedel räknas
in i den bidragsgrundande inkomsten.

Till dem som har s. k. umgängesbam
lämnas bostadsbidrag enligt samma regler som gäUer för barnfamiljer, bortsett
frän den del av bidraget som saknar anknyming till bostadskosmaden. För
ungdomar utan studiemedel gäller därvid samma nedre bostadskostnadsgräns som i
fråga om ungdomsbostadsbidragen. Det bör fortsättningsvis gälla även för
ungdomar med smdiemedel.

Effektema
av mina förslag kan belysas genom följande exempel.

Prop.
1989/90: 144

BidragsgTundande Bidrag Qajm&iad)
vid en bostadskostnad på

inkomst Ou-./är) 1 500
kr. 2 000 kr. 2 500 kr. 900 kr.

600

600

750 310

1050
610

900

1125

1125

375

600

600

900

1275

1575

460

835

1135

_

285

585

Utan
studiemedel

Ensamboende

-31000 525

50000

Samboende

-44 000 525

60000
80000

Med
studiemedel

Ensamboende

-31000 - 375

50000

Samboende

-44 000 - 375

60000 80000

Jag beräknar kostnadema
för bostadsbidrag under bidragsäret 1991 till ungdomar enligt dessa regler till
ca 80 milj. kr.

3.3.2
Bostadsbidrag till andra hushåll utan barn

Mitt
förslag: Bostadsbidrag införs även för andra hushäU utan bam. Bidraget avvägs
så att det i huvudsak kompenserar de ökade bostadskosmader som följer av
skatteomläggningen. Stödet riktas tiU dem som till följd av laga inkomster
endast fär begränsat utbyte av sänkningen av den statliga inkomstskatten.

19

Utredningens
förslag: Utredningen har inte lämnat förslag om Prop. 1989/90: 144
bostadsbidrag till hushåll utan bam.

Remissinstanserna:
Många av de remissinstanser som särskilt kommenterat bostadsbidragen tar upp liehovet
av bostadsbidrag även för andra hushäU utan bam än ungdomshushäll. Bland dessa
märks bl. a. Svenska kommunförbundet. Flera av remissinstansema pekar pä att de
hushåll inom denna gmpp som har låga inkomster får de ökade bostadskosmader som
följer av förslagen, men inte pä samma sätt som andra hushäU kompenseras med
sänkt inkomstskatt eUer ökade ll)ambidrag.

Skälen
för mitt förslag: Riksdagen har senast i samband med sitt beslut om bostadsbidragen
för år 1990 m. m. (1989/90: BoU5, rskr. 34), mot bakgmnd av den förestående
reformeringen av skatte- och bostadsfinansieringssystemet, gett regeringen tUl
känna att bostadsbidrag för tiden efter är 1990 bör kunna lämnas tiU hushåll
utan bam utan dagens begränsning till bidragstagarens älder. Jag vill därför
här redovisa mina överväganden i denna fräga.

De
samlade förslagen i ansluming till reformeringen av skattesystemet innebär
enligt vad som har redovisats i annat sammanhang att de disponibla inkomsterna
ökar för flertalet hushåll av olika typ. För hushåll utan bam följer detta av
sänkningen av inkomstskatten, utan andra inkomstförstärkningar, fömtsatt att
de har normala förvärvsinkomster. För hushåll med låga inkomster kan emeUertid
utbytet av inkomstskattesänkningen vara otillräckligt för att möta de samtidiga
utgiftsökningarna, särskilt om deras bostadsutgifter är höga.

I
enlighet med vad riksdagen har uttalat bör de bostadskosmadsökningar som följer
av de samlade reformförslagen kunna lyftas av genom bostadsbidrag också för
barnlösa hushåU mi5d laga inkomster.

Bostadsbidragen
för dessa hush'Jl bör utformas på sädant sätt att utgifts-lätmadema
proportionellt blir större för redan dyrare bostäder än för bostäder med måttiiga
kosmader. Därigenom bidrar stödet också till en bostadspolitiskt önskvärd
utjämning av kosmadssldllnadema meUan bostäder av olUca älder.

Jag
förordar mot denna bakgmnd att bostadsbidrag tiU hushåll utan bam lämnas med 30
% av bostadsutgiftema mellan 1 600 och 3 500 kr. i månaden. Bostadsbidraget
för en lägenhet med en hyra motsvarande den övre bostadskosmadsgränsen blir därmetl
570 kr. i mänaden.

De
bidragsgmndande bostadskosmadema bör beräknas pä samma sän som jag har förordat
i fräga om bostadsbidrag tiU barnfamiljer.

Bidraget
bör vara inkomstprövat, men lämnas med oreducerat belopp till dem som har en bidragsgmndancle
inkomst pä högst 66 000 kr. per är. Reduktionstakten vid högre inkom;;ter bör
avvägas så att de samlade effektema av marginalbeskatming och minskande bidrag
inte nämnvärt påverkar dessa hushåUs möjligheter att förbättra sin försörjning
med ökade inkomster av förvärvsarbete. Bidraget bör därför reduceras med 10 %
av den överskjutande inkomsten. Vid en kommunal skatt om ca 31 % kommer de samlade
marginaleffektema för ensamboende därmed att variera mellan ca 33 och 44 % och
för makar eller samboende mellan 10 och 44 %. Bidraget kommer

20

att
ha minskat till l(X)kr. i mänaden senast vid en hushällsinkomst pä ca Prop.
1989/90: 144 123 000 kr. om året. Liksom i fråga om bostadsbidragen i övrigt
bör bidragsbelopp under 100 kr. i mänaden inte betalas ut.

Inkomstprövningen
bör ske enligt samma regler som för bostadsbidrag till ungdomar. Det innebär
bl. a. att bidragsmottagaren är skyldig att anmäla inkomstförändringar under
löpande bidragsär och att sådana förändringar påverkar bidragets storlek.

Effektema
av mina förslag exempUfieras i följande sammanställning.

Bidragsgrundande Bidrag (kr.Anänad)
vid en bostadskosmad pä

inkomst
Oo-./är) 2 500 kr. 3 000 kr. 3 500 kr.

-66 000

270

420

570

80000

155

305

455

95 000

-

180

330

110000

-

-

205

De
oreducerade bostadsbidragen till ungdomar under 29 är lämnas med väsentligt
högre belopp. Reduktionstakten är dock där högre och avräkningen påbörjas vid
lägre inkomster än vad som här förordats för bostadsbidrag till övriga hushåll
utan bam. Vid stigande inkomster - olika för skilda hushåll beroende pä
bostadskostnad och förekomsten av smdiemedel - blir det nu föreslagna systemet
förmånligare än de särskilda ungdomsbostadsbidragen. Den som har rätt till
ungdomsbostadsbidrag bör därför i stället kunna fä bostadsbidrag enligt de nu
föreslagna reglema om det blir förmånligare.

Jag
beräknar kostnadema för bostadsbidrag under bidragsäret 1991 till hushåll utan bam
enligt dessa regler till ca 200 mUj. kr.

3.4 Statsbidraget till kommunemas kostnader för bostadsbidragen

Bostadsbidragen
betalas ut av kommunema. För bostadsbidrag som en kommun har lämnat enligt bestämmelsema
i lagen (1988: 786) om bostadsbidrag fär kommunen statsbidrag med 50 % av sina
kosmader. Bidraget lämnas i efterskott för ett kalenderår i sänder.

Jag
har i det föregående uppskattat kosmadema under är 1991 för ett reformerat
bostadsbidragssystem till sammanlagt ca 4,4 miljarder kr. Kosmadema under samma
år för ett enbart konventionellt justerat system uppskattar jag till ca 2,9
miljarder kr.

Många
kommuner har framhållit att de ökade kosmadema för bostadsbidragen bör betalas
av staten. Utredningen har inte behandlat frägan.

Reformeringen
av bostadsbidragen beaktas vid regleringen av skattereformens totala effekter
för kommunema.

Jag
föreslår därför inga förändringar i fräga om statens bidrag tiU kommunema för
deras kosmader för bostadsbidragen.

21

3.5
Upprättat lagförslag

Prop.
1989/90: 144

I enlighet med vad jag nu
har anfö:rt har det inom bostadsdepartementet upprättats ett förslag tiU lag
om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.

4 Vissa ytterligare stödformer

4.1 Stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem

4.1.1
Inledning

Enligt
förordningen (1987: 258) om stöd tUl flerbarnsfamiljer för köp av egnahem
lämnas län och räntebiclrag för köp av äldre egnahem. Reglema iimebär bl. a.
att det i köparens familj skaU ingå minst två bam, att familjen beräknas kunna
få bostadsbidrag efter köpet och att kommunen godkänt köpeskillingen samt åtagit
sig etit borgensansvar som motsvarar 40 % av läneskulden för förvärvslänet vid fcjrlusttillfället

Låneunderlaget
är den av kommunen godkända köpeskillingen med tUlägg för kostnader för lagfart
och partbrev. Förvärvslänet motsvarar 25 % av låneunderlaget. Förvärvslänet fömi:sätts
kompletteras med bottenlän tiU 70 % av läneunderlaget. Amorteringstiden för
förvärvslänet är högst 30 är. Räntebidrag lämnas för ränta för förvärvslån och
bottenlän. Den garanterade räntan det första aret är 5,9 %. Diin garanterade
räntesatsen höjs sedan för varje följande år av lånetiden med 0,5
procentenheter.

Stödformen
trädde i kraft den 1 juli 1987 och gäller under en försöksperiod pä tre är. En
utvärdering av stödformen fömtsattes som underlag för en ny prövning av stödet
vid försöksperiodens utgång. En sädan utvärdering har gjorts av plan- och bostadsverket.
En sammanfatming av resultatet bör fogas till protokoUet i detta ärende :>om
bilaga 2.

4.1.2
Föredragandens överväganden

Mitt
förslag: Statens särskildi stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem
behälls, liksom i huvudsak de fömtsätmingar för stöd som hittills har gällt För
dem som tiiiigarc bott i egnahem eUer bostadsrättslägenheter begränsas stödet tiU
att avse den del av köpeskillingen som inte täcks av överskottet frän
försäljningen av hushållets tidigare bostad.

Skälen
för mitt förslag: Den utvärdering som plan- och bostadsverket har gjort visar
att stödet har hjälpt barnfamiljer med flera bam och laga inkomster att
förbättra sitt boende. Stödformen har, med vissa undantag, kommit rätt målgmpp
till del.

22

Jag anser att det även i fortsätmingen
behövs en stödform som gör det möjUgt för flerbamshushäU att fä en tillräckUg utiymmesstandard.
Erfarenheterna frän stödets tillämpning aktualiserar dock vissa förändringar.

Kommunens ståndpunkt när
det gäUcr borgensfrägan är av avgörande betydelse för att förvärvslån skall
kunna lämnas. I kommunens ställningstagande ligger dels en lämplighetsprövning
som omfattar bl. a. frågor som tiängboddhet, behov av ny bostad och
betalningsförmåga, dels en skälighetsprövning av köpeskillingens storlek. I en
del fall har det visat sig att kommunema har lämnat borgen för hus med fukt-
eller mögelskador. Enligt min mening är det angeläget att kommunema besiktar
huset innan borgen lämnas. Kommunemas prövning av köpeskillingen blir annars
innehållslös och missledande. Jag förordar därför att det ställs ett utöyckligt
krav pä kommunal besikming för att stöd skall fä lämnas.

Vid verkets utvärdering
har olika synpunkter framkommit såvitt gäller inkomstprövningen med hjälp av reglema
för bostadsbidrag. För egen del anserjag an den nuvarande inkomstprövningen bör
behällas tills vidare. Jag förordar dock an stödet tiU familjer som före
förvärvet bott i ett egnahem eUer en bostadsrättslägenhet i fortsättningen
begränsas tiU att avse den del av köpeskillingen som återstår sedan
överskottet frän försäljningen av familjens förutvarande bostad räknats av.

Prop.
1989/90: 144

4.2 Lån m. m. för gatukostnadsersättning

4.2.1
Inledning

Enligt
förordningen (1985: 352) om län m. m. för gatukosmadsersätming i vissa faU
lämnas län och räntebidrag för gatukosmadsersättning. Stödet lämnas till
egnahemsägare och beräknas pä samma sätt som län och räntebidrag för ombyggnad.

Under
budgetaret 1988/89 lämnades län för gatukosmadsersätming i 31 faU med ett
sammanlagt belopp om 1,1 milj. kr. Det andra halvåret 1989 lämnades lån i 17 faU
med ett sammanlagt belopp om 530 0(X) kr.

4.2.2
Föredragandens överväganden

Mitt
förslag: Stödformen avvecklas snarast möjligt.

Skälen
för mitt förslag: Stödet tillkom i en situation när det var angeläget an
husägare garanterades län på rimliga viUkor för ändamålet. Eftersom efterfrågan
pä stödet är mycket begränsad aijser jag att stödformen bör avvecklas. Det bör
ankomma på regeringen an inedela de föreskrifter som behövs för att sä snart
som möjligt avveckla stödformen,

23

5 Anslag
för budgetåret 1990/91 Prop. 1989/90:144

Regeringen
har i prop 1989/90: 1(X) (bil. 13) föreslagit riksdagen att, i avvaktan pä särskild
proposition i ämnet tUl räntebidrag m. m. för budgetåret 1990/91 beräkna ett
förslagsanslag på 17 700 000 000 kr. Jag äterkommer nu med mina förslag i
ämnet.

Elfte huvudtiteln

B. Bostadsförsörjning

B 4. Räntebidrag m. m.

1988/89
Utgift 15 216 535 000

1989/90
Anslag 17 700 0(X) 000

1990/91
Förslag 22 5500(X)000

Frän
anslaget betalas räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus, för
underhälls-, reparations- och energisparåtgärder i hyres- och bostadsrätts-hus,
samt, i vissa fall, för förvärv av bostadshus och för gatukostnadsersättning.
Från anslaget betalas vidare ungdomsbostadsstöd, nybyggnadsbidrag, bidrag till bostadskosmader
efter cmbyggnad, bidrag till hyresrabatter samt s. k. 33 §-ersätming till
kommuner. Anslaget belastas också med eftergift av räntelän.

Plan-
och bostadsverket

Plan-
och bostadsverket beräknar utgifterna under anslaget tiU sammanlagt 18 020
milj. kr. för budgetåret 1939/90 och tUl 21 220 milj kr. för budgetaret
1990/91.

Verkets
beräkningar bygger pä antagandet om bundna och rörliga räntor pä 11,5 %.

Föredraganden

Riksdagen
har beslutat (prop. 1989/90: 49, BoU8, rskr. 101) om räntebidragsbegränsningar
för är 1990 pä sammanlagt ca 800 milj. kr. i förhällande till tidigare regler.
Jag har i det föregående lämnat förslag om att begränsa räntebidragen för är
1991 med ytterligare ca 1 800 milj. kr. Med utgångspunkt i dessa förändringar
och det högre ränteläge som gäller i förhällande till plan- och bostadsverk<;ts
anslagsberäkning bedömer jag anslagsbehovet för budgetåret 1990/91 i fråga om
räntebidrag enligt följande sammanställning.

24

Bidragsform

Milj. kr 1990/91

Räntebidrag
för ny- och ombyggnad

Budgetprognos 1989/90

18 600

Ärlig upptrappning

-

940

Extra upptrappning

-

1 110

Andrad ränta bostadslän

+

300

Ändrad ränta bottenlän

+

425

Ny ärgäng

+

4100

Etelsumma

21375

Förändring

+

2 775

Förvärvsstöd

Budgetprognos 1989/90

225

Ärlig upptrappning

-

10

Ny ärgäng

+

125

Delsumma

340

Förändring

+

115

Räntestöd
för förbättting

Budgetprognos 1989/90

645

Ärlig nedräkning

-

50

Extta nedräkning

-

170

Ny ärgäng

+

220

Delsurama

645

Förändring

0

Räntebidrag
totalt

22 360

Förändring frän 1989/90

+

2 890

Anslagsbehovet
för budgetåret 1990/91 för övriga stödformer som belastar anslaget bedömer jag
enligt följande sammanstälhiing.

Stödfomi

Milj. kr.

Förändring jämfört med budgetprognos för 1989/90

Vissa underhällslän Ungdomsbostadsstöd Nybyggnadsbidrag Äterflyttningsbidrag
Bidrag till hyresrabatter 33 §-ersättning

Totalt

5 15 40 50 40 40

190

- 5

0

+ 5 + 20

- 30

- 10

- 20

Jag
beräknar således utgiftema för budgetåret 1989190 tiU 19 680 milj. kr. För
budgetaret har anvisats ett anslag pä 17 700 milj. kr., vilket innebär att

25

anslaget kommer att merbelastas
med 1 980 milj. kr. i förhällande till vad Prop. 1989/90: 144 som tagits upp
i statsbudgeten.

Anslagsbehovet
för budgetåret 1990191 beräknar jag till 22 550 milj. kr.

6 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen delsatt

1. anta
förslaget till lag om ändring i lagen (1988: 786) om bostads

bidrag,

dels
an godkänna vad jag har fönjrdat i fräga om

2.
räntebidrag vid ny- och
ombyggnad (avsnitt 2.2),

3.
räntestöd vid förbättting av
bostadshus (avsnitt 2.3),

4.
stöd tiU flerbarnsfamiljer för
köp av egnahem (avsnin 4.1) och

5.
avveckling av systemet med län m.
m. för gatukosmadsersättning (avsnitt 4.2),

och
dels att

6. till
Räntebidrag m. m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslags

anslag pä

22
550 000 000 kr.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdag(;n att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

26

Bilagal Prop. 1989/90:
144

Sammanställning
av remissyttrandena över boendekostnadsutredningens betänkande (SOU 1989: 71)
Ny bostadsfinansiering

1
Remissinstansema

Efter
remiss har ytttande över boendekosmadsutredningens betänkande avgetts av
riksrevisionsverket, riksskatteverket, fullmäktige i Sveriges riksbank,
riksgäldskontoret, statskontoret, Allmänna pensionsfonden, första, andra och
tredje fondstyrelserna, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), Svenska Bankföreningen, Sveriges
Föreningsbankers Förbund, Svenska sparbanksföreningen. Finansbolagens
Förening, plan- och bostadsverket, statens instimt för byggnadsforskning, HSB:s
Riksförbund, Svenska Riksbyggen, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centtalorganisation
(SBC), Sveriges AUmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges
Fastighetsägareförbund, Byggentteprenörema (Entteprenörföreningen), Sveriges
Trähusfabrikers Riksförbund (STR), Näringslivets Byggnadsdelegation,
Hyresgästemas Riksförbund, Sveriges Villaägareförbund, Riksförbundet Vi i
Småhus, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, följande kommuner
nämligen Huddinge, Järfälla, Stockholm, Upplands-Bro. Linköping. Klippan,
Kristianstad, Malmö, Halmstad, Göteborg, Orust, Mark, Karlskoga, Lindesberg. Västeräs.
Bollnäs. Gävle, Hämösand, Östersund, Umeå och Gällivare, Landsorganisationen i
Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Mäklarsamfundet, Svenska arbetsgivareföreningen. Pensionäremas
Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska Revisorsamfundet,
Svenska Försäkringsbolags Riksförbund och Svenska Livförsäkringsföreningars
Riksförbund. Vidare har ytttande inkommit frän Boro AB, bankinspektionen, Skattebetalamas
förening. Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan och Lidingö ViUaägare-föreningars
samarbetsnämnd.

2
Sammanfattning av remissyttranden i fråga om bostadsbidrag

Riksrevisionsverket

RRV
instämmer i uttedningens bedömningar att bostadsbidragen tiU bamfamiljcr
behöver byggas ut samt förordar en fördjupad uppföljning och utvärdering av
det nya bostadsfinansieringssystemets fördelningspolitiska effekter.

27

Plan- och bostadsverket Prop. 1989/90: 144

Plan-
och bostadsverket framhåller att bostadsbidragen bör justeras redan från andra
halvåret 1990. Frän 1991 är en anpassning med hänsyn tiU skatteomläggningen
och höjda bostadsutgifter angelägen.

Verket
anser att de fördelningspolitiska effektema av boendekosmads-uttdningens
förslag och skatteomläggningen inte blivit tillräckligt belysta. Förslagen kan
skapa ökade inkomstskillnader mellan boende i olika upplåtelseformer. Ett sätt
att komma till rätta med dessa problem kan vara en större ökning av
bostadsbidragen. A andra sidan skuUe kraftigt höjda bostadsbidrag i dess
nuvarande form skapa stöne problem med höga marginaleffekter och ökad administtation
och konttoU. Ett helt nytt slag av behovsprövat bostadsstöd behöver därför
övervägas. Plan- och bostadsverket föreslår därför att erforderligt underlag
snarast tas firam så an förslag om ett nytt riktat stöd till hushäUen kan
utarbetas.

Boendekosmadsutredningens
förslag innebär att antalet hushåll som kan bU berättigade tiU bidrag ökar. m{;n
att den relativa bidragsfrekvensen även i fortsätmingen blir läg i hushåll med
två förvärvsarbetande föräldrar och ett eller två bam, medan den blir hög för
familjer med en förälder oavsett bamantalet och för andra familjer med minst tte
bam. Nägon förskjutning av bidragsgivningen mot flerbamsfamiljer torde knappast
ske. Förslagen torde främst innebära att hushåll som redan bor bra kan bo kvar
utan att övrig konsumtion blir eftersatt. Efterfrägesiimulansema för dem som
har lägre utrymmesstandard kan dock knappast antas öka.

Utredningens
förslag innebär vidare ökade bidragsbelopp för alla hushälls-typer.
Täckningsgraden blir dock olika beroende pä inkomst och bostadsförhållanden.
Det finns risk att hushåll med så läg inkomst att deras skattesänkning blir Uten
får försämrade; möjligheter att klara sina bostadsutgifter. För hushåll med
bostadsbidrag enbart för umgängesrättsbam innebär förslaget en klar försämring
av bostadsbidraget

Förslaget
innebär dock förbättringar i de flesta fall, varför de i huvudsak kan tiUstyrkas.
Verket anser emellertid att den föreslagna reformen bör ses endast som en
tillfällig lösning som måste genomföras på gmnd av dels de senaste årens
eftersläpning ifråga om bidragsregler, dels de förändringar som boendekosmadsutredningens
förs lag leder tiU. En mer genomgripande prövning av stödet till bamfamiljema.
bör göras. Denna bör beakta säväl bambidrag och flerbamstillägg som inkomstprövade
bidrag. Stymingseffektema av de inkomstprövade bidragens anknyming till
bostadsutgifter bör ocksä beaktas. Vidare bör ytterUgare prövas om stödet till flerbamsfamUjer
kan för-bätttas.

EnUgt
plan- och bostadsverket bör den lägsta bidragsgmndande bostadskosmaden
bibehållas oförändrad För föräldrar som har bostadsbidrag enbart pä gmnd av
umgängesrätt. Inkomst- och bostadskosmadsgränsema i övrigt bör höjas i enlighet
med uttedningens förslag. Realisationsvinst till följd av försäljning av
permanent bostad bör inte ingå i den bidragsgmndande inkomsten i de faU reaUsationsvinsten
används för att finansiera förvärv av ny

28

permanent bostad. Ett enhetiigt
inkomstbegrepp bör införas, sä att bostads- Prop. 1989/90: 144 bidraget alltid
prövas mot sammanräknad inkomst, dvs. även vid väsentliga inkomstförändringar.
Regeln om tiUägg till bidragsgmndande inkomst pä gmnd av bidragsförskott/underhåUsbidrag
bör tas bort. Omprövningsregeln angående rettoaktiva bostadsbidrag pä gmnd av
inkomstförändring eller ändrade boendekosmader bör upphävas.

HSB:s
Riksförbund

HSB
tUlstyrker boendekosmadsuttedningens förslag om att ränta pä egen insats
(grundavgift) inräknas som underlag för beräkning av boendekostnaden och om
förändrade inkomst- och hyresgränser. Vidare bör frägan om bostadsbidrag tiU
ensamboende snarast uttedas.

Riksbyggen

Riksbyggen
anser att om man bedömer att bostadsförsörjningen allmänt sett är sä god att de
generella åtgärdema kan reduceras, vore det rimligt att bostadsbidragen höjdes
mer än vad som föresläs av uttedningen. Risken är annars stor att den förväntade
minskning i bostadsefterfrägan i första hand kommer att leda till att
barnfamiljer och låginkomsttagare tvingas sänka sin boendestandard. Det är
viktigt att bostadsbidragen även fortsättningsvis utformas som ett stöd tiU
bostadskonsumtionen.

SBC

SBC
vill inte kommentera bostadsbidragens omfatming och inkomstgränser, men ser
förslaget att räkna in bostadsrättshavares räntor i bidragsunderlaget som en
riktig och viktig reform.

SABO

SABO
anser att den överfinansiering av skattereformen som dels boendekosmadsuttedningens
förslag, dels tidigare lagda förslag av RINK och KIS ger, bör användas till
stöd inom bostadssektom, exempelvis för bostadsförbättringar inom det s. k.
miljonprogrammet samt ökat stöd till kommunema för de kosmadsökningar för
bostadsbidrag, KBT m. m. som förslagen kan innebära.

Det
är nödvändigt att bostadsbidragen anpassas och förstärks med tanke pä de
föreslagna höjda boendeutgiftema. SABO ifrågasätter dock om de föreslagna bostadsbidragsökningama
är tillräckliga för att ge rimUga boendekostnader för vissa hushåll. Frägan om
bostadsbidrag till hushåll utan bam bör tas upp, bl. a. studerande ungdomar bör
uppmärksammas när det gäUer ett evenmeUt utökat riktat stöd

29

Näringslivets
Byggnadsdelegation Prop. 1989/90: 144

Enligt
delegationens uppfattning bör ett hushällsanknutet stöd genom bostadsbidrag
finnas kvar för inkomstsvaga hushäU i den utsträckning som bedöms erforderUg
för att efterftiga tidsenlig bostadsstandard.

Sveriges
fastighetsägareförbund

Utbyggnaden
av systemet med bostadsbidrag blir en nödvändig åtgärd när de' generella
räntebidragen kraftigt begränsas. Förbundet kan ansluta sig tiU huvuddragen i
utredningens förslag.

Hyresgästernas
Riksförbund

Förbundet
anser inte att en omläggning av skattesystemet och bostadsfinansieringen bör
fä ge ett slutresultat som kräver ökning av de inkomstprövade bidragen. I
första hand bör man vidta sädana generella ätgärder - helst inom ramen för
skattereformen - som minskar behovet av inkomstprövat stöd. Bostadsbidragen
måste dock - om boendekosmadema inte justeras - förbättras och lämnas ocksä tUl
hushåll utan bam.

Svenska
kommunförbundet

Enligt
förbundets styrelse kan ökade kommunala kosmader tiU följd av ett nytt bostadsfmansieringssystem
inte accepteras. Staten bör ta över hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen.
En gmndläggande princip bör vara att skatte- och bostadspolitiken utformas sä
att bostadsbidrag inte behövs. Under alla omständigheter bör bidragen utgöra
endast ett mindre komplement till insatser av annat slag.

Det
finns enligt styrelsen en uppenbar risk med uttedningsförslaget att bidragskosmadema
blir betydUgt högre än vad uttedningen har kommit fram tUl. Det föreslagna
systemet kommer vidare att leda till att antalet hushäU som kommer att behöva
bostadsbidrag ökar mer än vad uttedningen kommit fram till. Behovet av
bostadsbidrag kommer att öka ytterligare om inte den skatterabatt som föresläs
för hyres- och bostadsrättshus av yngre ärgängar ocksä fär omfatta egnahem.

De
ökade boendekosmader som följer av utt-edningsförslaget drabbar i mänga fall
ensamstående härdare än andra hushall. Ett bostadsbidrag för hus-häll utan bam
bör därför övervägas.

Kommunerna

20
av de totalt 21 kommuner som yttrat sig över boendekostnadsuttedningens betänkande
har i sina remissvar behandlat frågan om bostadsbidrag, nämligen Huddinge,
Järfälla, Stockholm, Upplands-Bro, Linköping, Klippan, Kristianstad, Malmö,
Halmstad, Göteborg, Omst, Mark, Karlskoga, Lindesberg, Västeräs, Bollnäs, Hiämösand,
Östersund, Umeå och Gällivare kommuner.

30

Drygt
hälften av kommunema, bl. a. Malmö, Halmstads. Göteborgs, Prop. 1989/90: 144
Omsts, Västeräs, Hämösands, Umeå och Gällivare kommuner, tillstyrker uttedningens
förslag att bygga ut bostadsbidragen tiU bamfamUjer.

Förslaget
att räntor pä län för förvärv av bostadsrätt skall räknas in i bostadskosmaden tiUstyrks
av flertalet av dem som berör frägan.

GäUivare
kommun framhåUer att den föreslagna bostadsfmansieringen medför väsentligt
ökade boendekosmader. Som följd av detta krävs mycket stora höjningar av det
riktade bostadsstödet för att möjliggöra ett boende i bra bostäder för de
ekonomiskt svaga hushäUen. Göteborgs kommun anser att en utbyggnad av
bostadsbidragen inom ramen för nuvarande system är rimlig och nödvändig.

Stockholms
kommun anser att uttedningen inte ägnat tiUräckUgt utrymme ät frägan om
avvägningen mellan det generella bostadsstödet och ett individuellt riktat inkomstprövat
system. Ett system som innebär kraftiga ökningar av antalet familjer som är
beroende av bostadsbidrag inger betänkligheter. Huddinge kommun framför
liknande synpunkter.

I
stort sett samtliga kommuner påtalar att boendekosmadsuttedningens förslag
leder till ökade kostnader för kommunema. Bl. a. Stockholms. Upplands-Bro. Omsts.
Umeå och Gällivare kommuner framhåller att förslaget innebär en övervältring
av kostnader frän staten tiU kommunema. Linköpings kommun framhåller att det i uttedningen
saknas en analys och redovisning av förslagets effekter för kommunema. Konsekvensema
för kommunema bör redovisas. Halmstads och Marks kommuner framför liknande
synpunkter.

Flertalet
kommuner framhåller att ökade kostnader tUl följd av ett nytt stödsystem inte fär
drabba kommunema utan fömtsätter ett ökat statligt åtagande motsvarande kostnadsökningama.

Bl.
a. Klippans och Göteborgs kommuner anser att procentsatsema för nuvarande
statsbidrag bör höjas i motsvarande grad.

Några
kommuner - Huddinge, Järfälla. Stockholms. Upplands-Bro. Västeräs och
Östersunds kommuner - tar upp behovet av bostadsbidrag till hushåll utan bam.
Järfälla kommun anser att bostadsbidragen bör omfatta även hushåll utan bam med
låga inkomster. Östersunds kommun föreslår att bostadsstödet tUl hushåll utan bam
lämnas utan åldersgräns och förstärks.

Föreningen
Kommunala Förmedlingsorgan

De
föreslagna bostadsbidragsreglema kommer att innebära ökad arbets-belasming för
kommunerna. Det är önskvärt att de nya reglema preciseras i så god tid an
datasystem och arbetsmtiner hinner stäUas onx

LO

LO
anser att en viss försiktighet med ökade bostadsbidrag är befogad pä gmnd av
att en ökning av bostadsbidragen bidrar tiU höga marginaleffekter för vissa gmpper
av hushåll, samt att alla typer av inkomstprövade bidrag leder tUl ökad
byråkrati och olika adminisntiva problent Trots det kan det bU

31

nödvändigt att höja
bostadsbidragen för att klara vissa utsatta gruppers Prop. 1989/90: 144

boendekosmadshöjningar,
som blir följden av de akmeUa uttedningsför-

slagen.
Det mest väsentUga är dock att utformningen av ett framtida system

för bostadsfinansiering
maximalt utnyttjar möjligheten att garantera laga

boendekosmader.

TCO

TCO
anser att samhäUets stöd till bamfamiljema bör vara sä generellt som möjligt
och sä lite konsumtionsanknutet som möjUgt. Det familjepolitiska stödet och de
övriga delama av bostadsstödet bör därför pä sikt byggas ut så att omfatmingen
av bostadsbidriigen kan reduceras. Den fasta delen av bostadsbidragen fungerar
i praktiken som ett extra inkomstprövat bambidrag. Det vore en fördel om denna
typ av mer allmänt stöd tiU bamfamUjer kunde föras över tUl bambidragssystemet.

I
TCO:s fördelningspolitiska sttidie konstateras att hushåll utan bam och med
höga boendekosmader i förhiUlande till sin inkomst löper högre risk än andra
att förlora pä skattereformen. Orsaken är att sä stor del av skattereformens fmansiering
lagts på boendekosmadema, samtidigt som de fördelningspolitiska insatsema
styrs tUl bamfamiljer i form av höjda bambidrag och höjda bostadsbidrag. Det
förslag till skattereduktion för läg- och mellaninkomsttagare som lagts fram i
skaneöverläggningama mellan regeringen, de poUtiska partiema och
arbetsmarknadens parter är genereUt och bidrar inte tiU bättte balans i
utfallet för hushåll med och utan bam. TCO har tidigare redovisat en analys av
skatteförslagets fördelningspolitiska effekter som visar att 85 % av de hushåll
med bmttoinl:omster under 125 000 kr. per är som förlorar på reformen är ensamstäend;
utan bam. TCO anser därför att bostadsbidragssystemet därför utvidgas tiU att
också omfatta hushåll utan bam som har höga boendekosmader i förhäLlande tiU
inkomsten. Stödet bör i sin helhet relateras tUl boendekosmaden och vara inkomstprövat.
Man bör vidare överväga om ett sådant utvidgat stöd kan ersätta bostadsstöd
till ungdomar under 29 är.

TCO
instämmer samtidigt i att det fiims behov av kompletterande analyser av de
samlade effektema av skatteuttedningamas och boendekosmadutted-ningens förslag.
Analysema bör visa om det gär att finansiera utvidgningen av bostadsbidragen
till hushåll utan bam genom en mindre sammanlagda ökning av bambidrag och
bostadsbidrag till bamfamiljer.

Centralorganisationen
SACO/SR

Det
finns enligt SACO/SR:s uppfatming inte längre anledning an stödja bostadskonsumtion
framför annan konsumtion. Fömtom an vara konsumtion sstyrande medför
bostadsbidragen oönskade marginaleffekter. Bidragen är dessutom svära att administtera.
Det genereUa stödet tiU bamfamiljer saknar bostadsbidragens nackdelar. Eiamfamiljemas
försörjningsbörda i kombination med bland annat behovet av att kunna
efterfråga rymliga bostäder motiverar ett sädant starkare generjUt stöd.

32

Skattebetalarnas förening Prop. 1989/90: 144

Föreningen
tiUstyrker inte den föreslagna utbyggnaden av bostadsbidragen eftersom den
leder till oacceptabla marginaleffekter, som motverkar ambitionen att öka arbetsinsatsema
och inkomstema. Föreningen förordar i stäUet skattesänkningar som ökar möjlighetema
för de boende att själva betala bostadskosmadema samt - i andra hand - ökade bambidrag.
Föreningen kan heUer inte godta att egnahemmen behandlas annorlunda än andra
bostäder genom att bidragets bmttobelopp läses tiU vad det blir första gängen
hushållet fär bostadsbidrag. Egnahemmen torde i dessa avseenden inte skilja sig
frän hyres- och bostadsrättsbostädema, varför någon sädan diskriminerande särbehandling
inte kan motiveras.

33

Bilaga 2 Prop. 1989/90:
144

Plan- och bostadsverkets utvärdering av försöksverksamheten
med statligt stöd till flerbamsfamiljer för köp av egnahem

Plan-
och bostadsverket har under är 1989 gjort en utvärdering av förvärvsstödet som
bygger pä enkätsvar frän drygt 700 läntagare, samtUga länsbostadsnämnder och
50 kommuner i landet. Utvärderingen har redovisats i en skrivelse till
bostadsdepartementet i november manad 1989 och avser de tvä första åren av
försöksperioden. Sammanlagt hade dä förvärvslän lämnats till 9 457 bamfamiljer.

Sammanfattningsvis
anser plan- och bostadsverket att stödformen i huvudsak har fungerat tiUfredsställande.
Syftet med förvärvslänen kan i princip sägas ha uppfyllts.

Familjer
med låga inkomster har genom stödformen kunnat förbättta sin bostadsstandard.
Av de familjer som ingått i undersökningen bodde t. ex omkring 30 % av familjema
med tvä eUer tte bam tidigare i tte mm och kök med en bostadsyta som var mindre
än 80 m, en andel som minskade till 1 % efter köpet.

Av
enkäten till läntagama framgär att familjema vanligen flyttat frän 3-4 mm och
kök tiU 4-6 mm och kök. Även bostadsytan har ökat betydligt, i genomsnitt med
20-0 m. 10 % av familjema har dock minskat sin bostadsyta. En förklaring tiU
det sismämnda kan vara att förvärvslän i dessa fall lämnats i samband med en skilsmässa
eUer separation. 30 % av familjema i låntagarenkäten bodde även före förvärvet
i egnahem.

När
förvärvslånen infördes var det en medveten sttävan att ge utrymme för lokalt
inflytande vid besluten om förvärvslän. Kommunemas praxis skiljer sig främst
när det gäller den ekonomiska prövningen. Tvä kommuner, Lund och Vellinge, har
beslutat att överhuvudtaget inte lämna borgen för förvärvslän.

Utvärderingen
visar att det tiU en början var förhällandevis stora skilhiader i kommunemas
praxis, större än vad som kunde motiveras av skilda fömtsättningar på de
lokala bostadsmarknadema. Skillnadema har emellertid minskat och ger nu enligt
plan- och bostadsverket inte anledning tiU ändringar av lånereglema.

När
förvärvslänen infördes anförde bostadsministem (prop. 1986/87:48) att stödet
främst skuUe få betydelse pä orter med en balanserad småhusmarknad eUer med
överskott pä egnahem. Undersökningen visar att så bUvit fallet Av
länsstatistiken över beslut om förvärvslän framgär att det i Stockholms län det
första året endast lämnades 81 län medan det i landet som helhet lämnades i
genomsnitt 203 län per län under samma period.

Risken
för stödformen skulle fä. en prisdrivande effekt uppmärksammades redan i
förslaget om förvärvslän. Enligt de bedömningar som gjorts i utvärderingen kan
en viss prisökning ha skett, men endast i begränsad omfatming,

34

i
första hand i fräga om enskilda objekt i områden med balanserad småhus- Prop.
1989/90: 144 marknad.

Den
som söker förvärvslän kan begära ett förhandsbesked frän länsbostadsnämnden i frägan
om vissa länefömtsättningar är uppfyUda, nämUgen att familjen har minst tvä bam
som berättigar till bostadsbidrag och att inkomst- och
förmögenhetsförhållandena är sädana att familjen kan beräknas fä bostadsbidrag
för kosmadema an bo i huset. En ttedjedel av länsbostadsnämnderna och hälften
av kommunema uppger att förhandsbesked numera aldrig används. Det upplevs som
meningslöst att endast lämna ett besked om länesökanden är berättigad tiU bostadsbidrag
eller inte. En klar majoritet bland säväl nämnder som kommuner (drygt 80%) vUl
slopa förhandsbeskedet, åtminstone i sin nuvarande form.

Drygt
hälften av länsbostadsnämnderna och nära tvä ttedjedelar av kommunema i
undersökningen anser att bostadsbidrågssystemet fungerar bra som urvalskriterium
vid förvärvslånebedömningen. Övriga nämnder och kommuner anser tvärtom att
kopplingen tiU bostadsbidrag inte är bra. Mycket smä skillnader i bidragsgmndande
inkomst avgör om man får förvärvslån eller inte. En annan fråga gäller
inkomstprövningen. Många länsbostadsnämnder och kommuner anser att det är för
lätt att anpassa sina inkomster i anslutning tiU ansökan om stöd.

Ett
förhällandevis stort antal överklaganden har behandlats under perioden. Detta
är dock inte ovanligt när man inför nya stödformer. Flera överklaganden har avsen
kommunens beslut om borgen, vilket inte kan prövas i denna ordning.

Av
utvärderingen framgår enligt plan- och bostadsverket vidare att informationen
om lånen varit bristfällig. Om läneformen skall finnas kvar efter försöksperiodens
slut avser plan- och bostadsverket att förbättta den skrivna informationen.

35

Innehåll Prop. 1989/90: 144

Propositionens
huvudsakhga innehäU............................ 1

Propositionens lagförslag............................................ 2

1
Inledning............................................................ 7

2
Räntebidrag för är 1991......................................... 8

2.1
Inledning...................................................... 8

2.2
Räntebidrag vid ny-och
ombyggnad................... 8

2.3
Räntestöd vid förbättting av
bostadshus............. 9

2.4
Ekonomiska konsekvenser............................... 10

3 Bostadsbidragen.................................................. 10

3.1 Nuvarande
regler samt reformbehov.................. 10

3.1.1
GäUande regler..................................... 10

3.1.2
Boendekosmad suttedningens
förslag om bostadsbidrag

tUl
hushåU med bam.............................. 11

3.1.3 Reformbehovet..................................... 12

3.2
Bostadsbidrag till barnfamiljer........................... 13

3.3
Bostadsbidrag till hushåll utan
bam.................... 18

3.3.1
Bostadsbidrag tiU ungdomar.................... 18

3.3.2
Bostadsbidrag till andra hushäU
utan bam.. 19

3.4
Statsbidraget tiU kommunemas kosmader
för bostadsbidragen .. .21

3.5
Upprättat lagförslag....................................... 22

4 Vissa ytterUgare
stödformer.................................. 22

4.1 Stöd
till flerbamsfamiljer för köp av egnahem...... 22

4.1.1
Inledning............................................. 22

4.1.2
Föredragandens överväganden................ 22

4.2 Län
m. m. för gatukosmadsersätming................. 23

4.2.1
Inledning............................................. 23

4.2.2
Föredragandens överväganden................ 23

5
Anslag för budgetåret 1990/91............................... 24

6
Hemställan......................................................... 26

7
Beslut................................................................ 26

Bilaga
1 SammanstäUning av remissyto-andena över boende

kosmadsutredningens betänkande (SOU 1989: 71)

Ny bostadsfinansiering................... ,............. 27

BUaga
2 Plan- och bostadsverkets utvärdering av försöksverk

samheten med stadigt stöd till flerbamsfamiljer för

köp av egnahem.......................................... 34

gotab 96450, Stockholm 1990 Tfd