Prop. 1989/90:145

Regeringens proposition 1989/90:145

om höjt pensionstillskott och förbättringar av vissa andra
folkpensionsförmåner

Prop. 1989/90:145

Regeringen
förelägger riksdagen vad som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet
den 5 april 1990 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens
hemställan. På regeringens vägnar

Odd
Engström

Ingela
Thalén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en höjning av pensionstillskotten enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott. Höjningen innebär att pensionstillskottet till
folkpension i form av ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension
eller änkepension skall utgöra 54% av basbeloppet. Om pensionstillskott utges
som tillägg till folkpension i form av förtidspension skall det i stället
utgöra 104% av basbeloppet.

I
propositionen föreslås också höjningar av handikappersättning och vårdbidragets
merkostnadsdel enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Höjningarna
innebär att handikappersättning skall utgöra 36%, 53% eller 69% av basbeloppet
och skattefri merkostnadsdel av vårdbidrag 18%, 36%, 53% eller 69 % av
basbeloppet.

Vidare
redovisas regeringens avsikt att vidta förändringar i reglerna om statsbidrag till
kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT). Förändringarna avses innebära
att kommunerna för att få statsbidrag måste höja den övre gränsen för den del
av den månatliga bostadskostnaden som kan ligga till gmnd för KBT till 1900 kr.
för en ogift pensionär och till 2050 kr. för makar.

Förslag
läggs fram om ändrade lagregler för inkomstprövningen för KBT, hustmtillägg och
vissa övergångsfall av änkepension. Vid prövningen skall innehav av
privatbostadsfastighet eller privatbostad inte längre inverka på
inkomstberäkningen. För ålderspensionärer skall vid inkomstberäkningen inte
heller medtas inkomst av aktiv näringsverksamhet. Vidare föreslås viss höjning
av det inkomstavdrag som görs på KBT och, i vissa fall, på änkepension.

1 Riksdagen 1989/90. I sami Nr 145

I propositionen förordas
också ändrad beräkning av bostadskostnad för Prop. 1989/90:145 KBT i de
fall pensionären innehar privatbostadsfastighet. 1 bostadskostnaden skall då
ingå fastighetsskatt. Bostadskostnaden skall dessutom minskas med 30% av
räntorna för lån som belöper sig på sådan fastighet.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

Propositionens lagförslag Prop. 1989/90:145

1 Förslag till

Lagom ändringi lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom
föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 § '

Pensionstillskottet
till ålderspen- Pensionstillskottet till ålderspen

sion, omställningspension, särskild sion, omställningspension, särskild

efterlevandepension eller änkepen- efterlevandepension eller änkepen

sion 'år femtio procent av basbelop- sion 'år femtiofyra procent av basbe-

pet enligt 1 kap. 6 § lagen loppet enligt 1 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring, (1962:381) om allmän försäkring,

om inte annat följer av bestämmel- om inte annat följer av bestämmel

serna i andra och tredje styckena. sema i andra och tredje styckena.

För
den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den
månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet det belopp
som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas eller ökas
i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. lagen om
allmän försäkring.

Pensionstillskottet
till änkepension, som enligt 8 kap. 4§ andra eller tredje stycket lagen om
allmän försäkring i detta lagmms lydelse vid utgången av år 1989 betalas ut med
minskat belopp, är det belopp som framkommer om det i första stycket angivna
procenttalet minskas i motsvarande mån. Pensionstillskottet till halv
ålderspension är hälften av det pensionstillskott som angetts i första eller
andra stycket. För den som har två tredjedelar av hel särskild
efterlevandepension eller halv sådan pension eller har änkepension, som med
tillämpning av punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring betalas ut med viss andel av en
oreducerad sådan pension, är pensionstillskottet motsvarande andel av det
pensionstillskott som angetts i första stycket.

2
a §2

Pensionstillskottet
till förtids- Pensionstillskottet till förtids

pension utgör ett basbelopp enligt 1 pension är etthundrafyra procent av

kap. 6§ lagen (1962:381) om all- basbeloppet enligt 1 kap. 6§ lagen

män försäkring, om inte annat (1962:381) om allmän försäkring,

följer av bestämmelserna i andra om inte annat följer av bestämmel-

stycket. serna i andra stycket.

För
den som har två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension är
pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som anges i
första stycket. För den som får förtidspension för tid efter det att
ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring
skall pensionstillskottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen
minskas enligt 7 kap. 4§ andra stycket lagen om allmän försäkring.

'
Senaste lydelse 1989:1044. Senaste lydelse 1989:1045.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i
fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

Prop. 1989/90:145

2 Förslag
till Prop. 1989/90:145

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 9 kap. 3 och 4 §§ lagen (1962:381) om aUmän försäkring' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

9
kap.

3f

Alltefter
hjälpbehovets omfatt- Alltefter hjälpbehovets omfatt

ning eller memtgiftemas storlek ut- ning eller memtgiftemas storlek ut

gör handikappersättning för år räk- gör handikappersättning för år räk

nat sextiofem, femtio eller trettiofy- nat 69, 53 eller 36 procent av basbe-

ra procent av basbeloppet. loppet.

Handikappersättning
kan begränsas till viss tid. Behovet av handikappersättning skall omprövas i
samband med beslut om förtidspension och då den försäkrade tillerkännes
ålderspension enligt denna lag.

Handikappersättning
till försäk- Handikappersättning till försäk

rad som är blind utgör för tid före rad som är blind utgör för tid före

den månad, då hel ålderspension den månad, då hel ålderspension

eller hel förtidspension enligt den- eller hel förtidspension enligt den

na lag börjar utgå, för år räknat sex- na lag börjar utgå, för år räknat 69

tiofem procent av basbeloppet. För procent av basbeloppet. För tid

tid därefter utgör ersättningen tret- därefter utgör ersättningen 36 pro-

liofyra procent av basbeloppet om cent av basbeloppet om ej stödbe-

ej stödbehovet ger anledning till hovet ger anledning till högre er-

högre ersättning. sättning.

Handikappersättning
till försäk- Handikappersättning tiU försäk

rad som är döv eller gravt hörsel- rad som är döv eller gravt hörsel

skadad utgör trettiofyra procent av skadad utgör 36 procent av basbe-

basbeloppet om ej stödbehovet ger loppet om ej stödbehovet ger anled-

anledning till högre ersättning. ning tiU högre ersättning.

Försäkrad
förälder har för vård av bam som inte fyUt sexton år rätt till vårdbidrag om bamet
på gmnd av sjukdom, psykisk utvecklingsstöming eller annat handikapp under
minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av
rätt till vårdbidrag skall även beaktas sådana merkostnader som uppkommer på gmnd
av bamets sjukdom eller handikapp. Vårdar föräldem flera handikappade bam som
inte fyUt sexton år gmndas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda
behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.

Vårdbidrag
utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnademas
storlek med belopp motsvarande hel eller halv eller en fjärdedel av hel
förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot
pensionen.

Av
vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för

Lagen
omtryckt 1982:120. Senaste lydelse 1983:960. Senaste lydelse 1988:131.

ti
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 145

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:145

merkostnader.
Denna ersättning bestäms till följande procent av basbeloppet:

17%
om merkostnaderna uppgår 18% om merkostnadema uppgår

till 77 men inte 34% av basbelop- till 18 men inte 36% av basbelop

pet; pet;

34%
om merkostnadema uppgår 36% om merkostnadema uppgår

till 34 men inte 50 %; till 36 men inte 53 %:

50%
om merkostnaderna uppgår 53% om merkostnadema uppgår

till 50 men inte 65 %; till 53 men inte 69 %;

65%
om merkostnadema uppgår 69% om merkostnadema uppgår

till 65 % eller däröver. till 69% eller däröver.

Vårdbidraget
kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall omprövas minst vart annat
år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanmm.

Om
föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda bamet utgår vårdbidrag under
sådant avbrott som varar högst sex månader. Föreligger särskilda skäl kan
vårdbidrag utgå även under ett avbrott som varar ytteriigare högst sex månader.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1991.

2.
Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om handikappersättning och vårdbidrag för tid före
ikraftträdandet.

3.
För den som vid ikraftträdandet
uppbär vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § med ersättning för merkostnader bestämd
till 17, 34, 50 eller 65 procent av basbeloppet skall, så länge som behovet av
vårdbidrag inte har omprövats på annan gmnd, ersättningen för dessa kostnader
därefter utgöra 18, 36, 53 respektive 69 procent av basbeloppet.

3 Förslag till Prop. 1989/90:145

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom
föreskrivs att 4§ lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunalt bostadstiUägg till
folkpension' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Hustmtillägg
minskas med tre Hustmtillägg minskas med sextio

femtedelar och kommunalt bo- procent och kommunalt bostadstill-

stadstillägg med en tredjedel av den lägg med trettiofem procent av den

del av den pensionsberättigades del av den pensionsberättigades

årsinkomst som överstiger 750 kro- årsinkomst som överstiger 750kro

nor för den som är gift och nor för den som är gift och

1000 kronor för annan. 1000 kronor för annan.

Minskning
skall, där rätt till såväl hustmtillägg som kommunalt bostadstillägg
föreligger, göras först å bostadstillägget och därefter å hustmtillägget.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i
fråga om kommunalt bostadstillägg för tid före ikraftträdandet.

'
Lagen omtryckt 1976:1014. Senaste lydelse 1983:962.

4 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1989:1047) om ändring i lagen
(1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Prop.
1989/90:145

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1989:1047) om ändring i lagen (1988:1527) om
ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension' att 5 § och punkt 1 och 3 av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Med årsinkomst avses i
denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få under den
närmaste tiden. Såsom inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension,
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3§ lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen
om allmän försäkring i detta lagmms lydelse vid utgången av år 1989, livränta
som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagmm avdragits
från pension eller understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag kan
vara föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning.
För den som uppbär folkpension i form av ålderspension skall som inkomst inte
räknas sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen (1928:370).
Vid inkomstberäkningen skall för den som uppbär folkpension i form av halv
eller två tredjedelar av hel förtidspension bortses från ett belopp som motsva-

Med årsinkomst avses i
denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få under den
närmaste tiden. Såsom inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension,
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3§ lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. I § sista stycket lagen
om allmän försäkring i detta lagmms lydelse vid utgången av år 1989, livränta
som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits
från pension eller understöd som någon på gmnd av släktskap eller svågerlag kan
vara föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskiU vuxenstudiestöd
för arbetslösa eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. För den
som uppbär folkpension i form av ålderspension skall som inkomst inte räknas
sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen (1928:370)
dier intäkt av aktiv näringsverksamhet som avses i 18 § samma lag. Vid
inkomstberäkningen skall för den som uppbär folkpension i form av halv eller
två

Lagen omtryckt 1976:1014.

Föreslagen lydelse

tredjedelar
av hel förtidspension bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden
mellan

Föreslagen lydelse

Nuvarande
lydelse rar skillnaden mellan

Nuvarande
lydelse

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel
förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i
förekommande fall beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring och

b)
den utgående förtidspensionen
jämte pensionstillskott.

Prop.
1989/90:145

Vid uppskattning av
förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för
annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av
sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 # kommunalskattelagen
inte beaktas.

Vid
uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio procent av
det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen
kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall
värdet a\ fastighet, som avses i 24 § 2mom. kommunalskattelagen (1928:370),
tas upp tdl en flärdedd av fastighetens taxeringsvärde, till den del detta
överstiger 800000 kronor Detsamma skall gälla vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet.
Värdet av andel i bostadsrättsförening, bostadsförening eller
bostadsaktiebolag, tas upp Ull en flärdedd av värdet enligt 4§ tolfte stycket
lagen (1947:577) om stadig förmögenhetsskatt, UU den del detta överstiger 800
000 kronor. Har den pensionsberättigade eller hans make flera sådana fastigheter
eller andelar, som avses här, gäller bestämmelserna endast för en av dessa och
då iförsta hand för den som utgör stadigvarande bostad för den berättigade.

Värdet
av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen.

I
fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av
deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för
envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal kronor.

1. Denna lag träder i
kraft, i fråga om 5 § första stycket fjärde meningen och 5 § andra stycket,
frånsett höjningen av beloppsgränsen 400000 kronor tdl 800 000 kronor den Ijuli
1989, i fråga om 5 § andra

1. Denna lag träder i
kraft, i fråga om 5 § första stycket fjärde meningen och 5 § andra stycket,
frånsett vad som föreskrivits om intäkt av aktiv näringsverksamhet samt om undantag
för värde av privatbo-

Nuvarande lydelse

stycket
såvitt avser nämnda höjning av beloppsgränsen den 1 januari 1991, och i
övrigt den 1 januari 1990.

Föreslagen
lydelse

stadsfastighet
och privatbostad vid beräkning av förmögenhet, den 1 juli 1989, i fråga om 5 §
första stycket fiärde meningen och 5 § andra stycket såvitt avser nämnda slag
av intäkt och nämnda undanlag vid förmögenhetsberäkning den 1 januari 1991,
och i övrigt den 1 januari 1990.

Prop. 1989/90:145

3. De nya föreskrifterna i
5 § första stycket fjärde meningen och de föreskrifter i 5 § andra stycket som
träder i kraft den 1 juli 1989 tillämpas inte i fråga om hustrutill-lägg och
kommunalt bostadstillägg som avser tid före den 1 juli 1989. De nya
föreskrifter i 5 § andra stycket som träder i kraft den 1 januari 1991
tillämpas inte i fråga om hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg som
avser tid före den 1 januari 1991.

3. De föreskrifter i 5 §
första stycket fjärde meningen och de föreskrifter i 5 § andra stycket som träder
i kraft den 1 juli 1989 tillämpas inte i fråga om hustmtillägg och kommunalt
bostadstillägg som avser tid före den 1 juli 1989. De nya föreskrifter i 5 första
stycket fiärde meningen och andra stycket som träder i kraft den I januari 1991
tillämpas inte i fråga om hustmtill-lägg eller kommunalt bostadstillägg som
avser tid före den 1 januari 1991.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen
om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 16 § lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän
försäkring skall ha följande lydelse.

Prop.
1989/90:145

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelsema
i tredje stycket

punktema 1—4 övergångsbestäm

melsema till lagen (1960:99) angå

ende ändring i lagen den 29juni

1946 (nr 431) om folkpensionering

skall fortfarande tillämpas. Beträf

fande änkepension efter man, som

avlidit före den Ijuli 1960, skaU

dock i stället för 8 § första stycket

lagen om folkpensionering i lag

mmmets lydelse före nämnda tid

punkt gälla, att sådan pension

minskas med en tredjedel av den

del av den pensionsberättigades

årsinkomst som överstiger 1000

kronor. Vid tillämpning i fall som

nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda

lag skall även procenttalet 20 utby

tas mot 10 samt beloppet 20000

kronor utbytas mot 75000 kronor.

Vid beräkning av förmögenhet skall

värdet a\ fastighet, som avses i 24 §

2 mom. kommunalskattelagen

(1928:370) och som
bebos av den pensionsberättigade, tas upp tdl en flärdedd av fastighetens
taxeringsvärde. Detsamma skall gälla vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet,
där den pensionsberättigade är bosatt.

Bestämmelsema i tredje
stycket punktema 1—4 övergångsbestämmelsema till lagen (1960:99) angående
ändring i lagen den 29juni 1946 (nr 431) om folkpensionering skall fortfarande
tillämpas. Beträffande änkepension efter man, som avlidit före den Ijuli 1960,
skaU dock i stället för 8 § första stycket lagen om folkpensionering i lagmmmets
lydelse före nämnda tidpunkt gälla, att sådan pension minskas med 35 procent av
den del av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger 1000 kronor. Vid
tillämpning i fall som nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda lag skall även
procenttalet 20 utbytas mot 10 samt beloppet 20000 kronor utbytas mot 75000
kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av sådan
privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 § kommunalskattelagen
(1928:370) inte beaktas.

Denna lag träder i
kraft den I januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande vid beräkning
av änkepension som avser tid före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse
1987:366.

11

Socialdepartementet Prop. 1989/90:145

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 1990

Närvarande:
statsrådet Engström, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, .Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande:
statsrådet Thalén

Proposition om höjt pensionstillskott och förbättringar av
vissa andra folkpensionsförmåner

1 Inledning

Regeringen
har beslutat att förelägga riksdagen en proposition om reformerad inkomst- och
företagsbeskattning (prop. 1989/90:110). Beträffande motiven för de
förändringar i reg;lema för inkomstbeskattningen som föreslås vill jag hänvisa
till vad föredraganden anför i den propositionen.

Pensionärer
med de lägsta inkomstema får inte del av den avsedda skattesänkningen och måste
därför kompenseras för de prisförändringar som förväntas bli följden av skatten;formen.

För
år 1990 har riksdagen (prop. 1989/90:62, SfU 8, rskr. 100) fattat beslut om
åtgärder i direkt syfte att kompensera pensionärer med låga inkomster för de
prisförändringar som finansieringen av reformens första etapp år 1990 förväntas
ge.

Fr.o.m.
den 1 januari 1990 utgör pensionstillskott till folkpension i form av
ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension eller
änkepension 50% av basbeloppet. För pensionär som uppbär folkpension i form av
förtidspension utgör pensionstillskottet 100% av basbeloppet. De nya beloppen
innebär en höjning med två resp. fyra procentenheter.

Sedan
den I januari 1990 gäller vidare en vidgad skyldighet att utge kommunalt
bostadstillägg (KBT). Det s.k. taket för den del av KBT som berättigar tiU
statsbidrag höjdes nämligen med 200 kr. fr.o.m. den 1 januari 1990. Det innebär
att statsbidrag utges under fömtsättning att KBT enligt kommunens gmnder täcker
minst 80% av den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 men
inte I 700 kr. för en ogift pensionär resp. 80 men inte 1 850 kr. för makar.

För
tid fr. o. m. år 1991 anserjag att det är nödvändigt att på liknande

sätt som för år 1990 kompensera pensionärer med de lägsta inkomstema

för de prisförändringar som förväntas bli följden av finansieringen av

skattereformens andra etapp. Det innebär att de förslag jag nu lägger fram

avser att ge en sådan kompensation redan under år 1991. 12

Riksdagen har fattat
beslut om att vid beräkning av basbeloppet fr. o. m. år 1991 skall bortses från
de prisförändringar som följer av vissa beskattningsåtgärder m.m. som vidtas
för att finansiera den sänkning av den statliga inkomstskatten som genomförs
åren 1990 och 1991. Detta innebär att pensionärema inte kompenseras i efterhand
genom sådana prisförändringars påverkan på basbeloppet. I stället får pensionärema
direkt del av skattesänkningen 1991 och/eller av de förslag till åtgärder som
jag kommer att redovisa i det följande.

Prop. 1989/90:145

2 Pensionstillskott

Mitt förslag:
Pensionstillskott skall fr.o.m. den 1 januari 1991 enligt huvudregeln utgöra
54% av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring om det utges som tillägg till
folkpension i form av ålderspension, omstäUningspension, särskild
efterlevandepension eller änkepension och 104% av basbeloppet om det utgår som
tillägg till folkpension i form av förtidspension.

Skälen
för mitt förslag: Pensionstillskott utges enligt lagen (1969:205) om
pensionstillskott. Pensionstillskotten har till syfte att fyUa ut pensionen
till en viss garantinivå för den som saknar ATP eller har en låg ATP. Därför
avräknas tillskottet krona för krona mot utgående tilläggspension.
Pensionstillskottet är således riktat direkt tiU de pensionärer som har de
lägsta pensionema. Den pensionär som enbart har inkomster som motsvarar
folkpension i form av ålderspension och pensionstillskott betalar inte heller
någon skatt på dessa inkomster.

I en situation då
förändringar i inkomstbeskattningen genomförs kommer således pensionärer med
enbart folkpension och pensionstillskott att få ringa eller ingen del av
skattesänkningen. För att den föreslagna skattereformen inte skall få oönskadé
fördelningspolitiska effekter är det nödvändigt att denna pensionärsgmpp
kompenseras för de prisförändringar som blir en följd av den föreslagna
finansieringen av reformen. En höjning av pensionstillskottet är mot denna bakgmnd
en lämplig åtgärd riktad mot gmppen i fråga. Jag föreslår därför att
pensionstillskottet till folkpension i form av ålderspension, omstäUningspension,
särskild efterlevandepension eller änkepension höjs med fyra procentenheter tiU
54% av basbeloppet. För en pensionär som uppbär folkpension i form av
förtidspension innebär mitt förslag att pensionstillskottet höjs från
nuvarande 100% av basbeloppet till 104% av basbeloppet.

Mitt förslag beräknas
medföra en ökning av kostnadema för pensionstillskott med 385 milj. kr. för
budgetåret 1990/91.

Förslaget fömtsätter
ändringar i 2 och 2 a§§ lagen (1969:205) om pensionstillskott. De nya bestämmelsema
bör träda i kraft den 1 januari 1991.

13

3
Handikappersättning och vårdbidrag

Prop.
1989/90:145

Mitt
förslag: Fr.o.m. den 1 januari 1991 skall folkpensionsförmånema förbättras
enligt följande:

1.
Handikappersättningen höjs så
att ersättning utges med 36%, 53 % eller 69 % av basbeloppet.

2.
Vårdbidragets merkostnadsdel
höjs så att den utgör 18%, 36%, 53% eller 69% av basbeloppet.

Skälen
för mitt förslag: Handikappersättning är en särskild folkpensionsförmån, som
utges för att täcka särskilda hjälpbehov och memtgifter på gmnd av handikapp. Bestämmelsema
om handikappersättning finns i 9 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL). Storieken av handikappersättningen är beroende av
hjälpbehovets omfattning eller memtgiftemas storlek och utgör för år räknat 65,
50 eller 34% av basbeloppet.

De
förändringar i inkomstbeskattningen som skall genomföras kommer att ge upphov till
små eller inga skattesänkningar för personer som uppbär handikappersättning.
Detta beror på att handikappersättning är en skattefri förmån.
Pensionsförmånen skall emellertid täcka utgifter som genom skattereformens
finansiering kommer att öka. En höjning av nivåema för handikappersättningen är
en lämplig åtgärd tiU förmån för berörda pen-sionstagare. Jag föreslår därför
att denna folkpensionsförmån höjs fr. o. m. den 1 januari 1991 med så många
procentenheter av basbeloppet att de extra utgiftsökningama till följd av
skattereformens finansiering för åren 1990 och 1991 täcks in.

För vård av bam som inte
fyllt 16 år har en försäkrad förälder enligt 9 kap. 4 § AFL rätt till
vårdbidrag, om bamet på gmnd av sjukdom, psykisk utvecklingsstöming eller annat
handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård.
Vårdbidrag utgår alltefter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och
merkostnademas storlek med belopp motsvarande hel eller halv eller fjärdedels
förtidspension tiU ensamstående jämte pensionstillskott. Av vårdbidraget kan en
viss del bestämmas som ersättning för merkostnader. Merkostnadsdelen bestäms
till 17, 34, 50 eller 65 % av basbeloppet.

På
gmnd av den höjning som i det föregående föreslagits beträffande pensionstillskotten
ökar också storleken av vårdbidraget i motsvarande mån, dvs. med fyra
procentenheter av basbeloppet. Också för vårdbidrags-tagama täcks på så sätt de
extra utgiftsökningama i anledning av finansieringen av skattereformen. Enligt
min mening är det emellertid angeläget att samtidigt genomföra en anpassning av
merkostnadsdelen av vårdbidraget. Denna anpassning bör ske så att
merkostnadsdelen justeras upp på motsvarande sätt som handikappersättningen.

Mitt
förslag beräknas medföra en ökning av kostnadema för folkpension med sammanlagt
50 milj. kr. räknat på helår. Detta innebär, om höjningama av
handikappersättning och vårdbidragets merkostnadsdel genom-

14

förs
den 1 januari 1991, kostnadsökningar för anslaget D2. Folkpensioner Prop.
1989/90:145 med 25 milj. kr. för budgetåret 1990/91.

Förslaget
förutsätter ändringar i 9 kap. 3 och 4 §§ AFL. De nya bestämmelserna bör träda
i kraft den 1 januari 1991.

4 Kommunalt bostadstillägg

4.1 Gällande regler

Kommunalt
bostadstillägg (KBT) utges enligt lagen (1962:392) om hustmtillägg och
kommunalt bostadstilllägg till folkpension. KBT är en in-komstprövad förmån. Gmndvalen
för beräkning av KBT:s storiek är pensionärens inkomster och den
bostadskostnad denne har. Reglerna för inkomstprövningen är angivna i lagen. KBT
utges med det belopp och enligt de grunder som varje kommun själv bestämmer.

Enligt
de regler som gäller sedan den I januari 1988 är kommunerna skyldiga att utge
kommunalt bostadstillägg. KBT skall svara för minst 80% av varje del av den
månatliga bostadskostnad som överstiger 80 kr. men inte 1 700 kr. för ogift
pensionär resp. 80 kr. men inte 1 850 kr. för makar. Kommunen får statsbidrag
med 25% av sina KBT-kostnader i dessa intervall. Kommunerna bestämmer själva
vilka gmnder som skall gälla, men bostadstillägget måste minst täcka den
bostadskostnad som ligger till grund för statsbidraget. Reglerna om
statsbidragets utformning och fömtsättningar för sådant bidrag finns i
förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstiUägg till
folkpension.

KBT
administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna och
betalas ut samtidigt med folkpension. KBT utges för närvarande till ca 543000
pensionärer.

4.2 Statsbidrag till KBT

Min bedömning:
Taket för den del av det kommunala bostadstillägget som berättigar till
statsbidrag bör höjas med 200 kr. per månad fr. o. m. den I januari 1991.

Skälen för min bedömning:
De kommunala bostadstilläggen har stor betydelse för pensionärer med låga
inkomster. De utgör ofta gmnden för pensionärernas möjligheter till eget boende
med god standard. Som jag nämnt beslutar kommunerna själva — med de
inskränkningar jag tidigare redogjort för (avsnitt 4.1) — om gmndema för sina KBT.
Till följd härav kan skillnadema vara stora mellan olika kommuner vad beträffar
storleken på de kommunala bostadstilläggen. Detta utgör ett problem. Om en
pensionär flyttar från en kommun till en annan kan detta, även om hans inkomster
och bostadskostnader är desamma, få betydelse för hans möjligheter till en god
boendestandard. De nämnda skillnaderna mellan kommunerna i förening med de
förslag till finansiering av inkomstskattereformen

15

som
hai- lagts fram motiverar enligt min uppfattning att en förändring görs i
reglerna för statsbidrag till KBT. Vad jag har i åtanke är att den övre gränsen
för den del av bostadskostnaden som kan ligga till grund för statsbidrag till KBT
höjs. En sådam höjning blir av speciell vikt för KBT-tagare som till följd av
taxeringsvärdeshöjning och höjd fastighetsskatt kommer att få en ökad kostnad
för sin bostadsfastighet.

Med hänsyn till den
konstruktion som lagreglerna om KBT har kommer en sådan justering av
statsbidragsreglerna samtidigt att innebära en däremot svarande skyldighet för
kommunerna att — i förekommande faU — utge KBT beräknat efter en högre månatlig
bostadskostnad.

Det förhållandet att KBT
är en inkomstprövad förmån innebär också att förbättringar av KBT-reglerna koimmer
att få effekt främst för de pensionärer som har låga inkomster.

Mot denna bakgrund avser
jag att föreslå regeringen att det s. k. taket för den del av det kommunala
bostadstillägget som berättigar till statsbidrag höjs med 200 kr. per månad fr.
o. m. den 1 januari 1991. Detta innebär att statsbidrag kommer att utges under
förutsättning att det kommunala bostadstillägget enligt kommunens grunder
täcker minst 80% av den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80
men inte 1900 kr. för en ogift pensionär resp. 80 nien inte 2050 kr. för makar.

Den åtgärd som jag avser
att föreslå regeringen beräknas medföra en ökning av statsbidragskostnaderna
med 95 milj. kr. för år räknat. Detta innebär en kostnadsökning för anslaget D3.
Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension med 47,5 milj. kr. för
budgetåret 1990/91. Förslaget beräknas medföra en ökning av kommunernas
kostnader med 85 milj. kr. per år.

Prop.
1989/90:145

4.3 Inkomstprövningen för KBT m. m.

Mitt
förslag: Vid inkomstprövningen för KBT och för hustrutillägg skall innehav av
privatbostadsfastighet eller privatbostad inte längre beaktas.

För
en ålderspensionär skall vid inkomstberäkningen inte heller medtas intäkt av
aktiv näringsverksamhet.

Reglerna för
inkomstavdrag ändras så att KBT minskas med 35 % i stället för 33 1/3% av den
del av årsinkomsten som överstiger 750 kr. för den som är gift och 1000 kr. för
annan.

Skälen för mitt förslag:
De kommunala bostadstilläggen minskas enligt huvudregeln med de inkomster som
pensionären har vid sidan av folkpension och ev. pensionstillskott i den mån
sidoinkomsten överstiger 750 kr. per år för den som är gift och 1 000kr. per år
för annan. För den som uppbär folkpension i form av ålderspension minskas dock
inte KBT med arbetsinkomster (intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. a)
kommunalskattelagen).

KBT
minskas också vid förmögenhetsinnehav. Detta sker bl. a. genom

16

att avkastningen på
förmögenhet höjs med 10% av det belopp varmed Prop. 1989/90:145 förmögenheten
överstiger 60000 kr. för den som är gift och 75000 kr. för annan. En en- eller tvåfamiljsfastighet
eller jordbruksfastighet som ägs av den pensionsberättigade tas vid
förmögenhetens beräkning upp till en fjärdedel av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 400000 kr. Motsvarande gäller andel i bostadsrättsförening,
bostadsförening eller bostadsaktiebolag. Har den pensionsberättigade eller
dennes make flera sådana fastigheter eller andelar, gäller denna
förmögenhetsberäkning endast för en av fastigheterna och då i första hand den
som utgör stadigvarande bostad för den pensionsberättigade. Den på detta sätt
beräknade förmögenheten minskas med skuld som hänför sig till respektive
fastighet. Uppstår därvid underskott får detta inte dras från övrig
förmögenhet.

1
den tidigare nämnda propositionen om reformerad inkomst- och förmögenhetsbeskattning
föreslås ändrade regler på bostadsbeskattningens område. Bl.a. införs begreppen
privatbostadsfastighet och näringsfastighet. Privatbostadsfastighetema
innefattar därvid bl.a. vad som benämnts schablonbeskattad villafastighet och
även mangårdsbyggnad på jordbmksfastighet. Som förutsättning skall dock gälla
att huset används som s. k. privatbostad. Detta innebär i korthet att huset
används eller är avsett att användas för ägarens eller närståendes permanenta
boende eller som fritidsbostad. Även bostadsrättslägenhet i s. k. äkta
bostadsrättsföretag räknas som privatbostad.

De
fastigheter som innehas av de pensionsberättigade har i genomsnitt lägre
taxeringsvärden än de fastigheter som ägs av dem som inte är pensionärer. Då
dessa pensionärsägda fastigheters förmögenhetsvärde beräknas vid KBT-prövningen
uppstår i flertalet fall ingen förmögenhet eller endast en ringa sådan. Det
administrativa arbetet vid försäkringskassorna med att inhämta uppgifter om
fastigheterna, som har betydelse för KBT, och utföra de nödvändiga
beräkningarna för att fastställa förmögenhetsvärdet leder i få fall till någon
förändring av KBT. Att i regel bortse från detta förmögenhetsvärde i KBT-hanteringen
skulle leda till att den helt övervägande delen av KBT-tagarna får oförändrat KBT
eller en smärre höjning av sitt KBT. Jag föreslår därför, med anknytning till
de föreslagna nya reglerna för bostadsbeskattningen, att förmögenhetsvärdet av
privatbostadsfastighet och privatbostad inte längre skall beaktas vid
inkomstprövningen för KBT. Mitt förslag innefattar således också
bostadsrätter. Även i fortsättningen bör gälla att skuld som hänför sig till
berörda slag av tillgångar inte får räknas av mot annan förmögenhet.

De
kommunala bostadstilläggen minskas genom att avkastning av bl. a.

fastighet beräknas och betraktas som en inkomst. Denna beräkning följer i

stort de år 1989 gällande skattereglerna för schablonintäkt av fastighet.

Bestämmelserna om fastigheters avkastning finns i riksförsäkringsverkets

föreskrifter (RFFS 1979:5) om inkomstberäkning m.m. För en fastighet

som är pensionärens stadigvarande bostad beräknas avkastningen till 2%

av den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 450000 kr., till 4% av

den del som överstiger 450000 kr. men inte 600000 kr., till 6% av den del

som överstiger 600000 kr men inte 750000 kr. och till 8% av den del av

hela taxeringsvärdet som överstiger 750000 kr. Från den erhållna summan 17

dras skuldränta och extra
avdrag med 1 500 kr. Uppstår underskott får Prop. 1989/90:145 detta inte dras
från övriga inkomster. För övriga fastigheter beräknas avkastningen som 5% av
taxeringsvärdet minus eventuell skuldränta. Uppstår underskott får detta inte:
heller här dras från övriga inkomster. Avkastningen av andel i
bostadsrättsförening, bostadsförening eller bostadsaktiebolag beräknas till 5
% av värdet av medlemmens andel i föreningens eller bolagets behållna
förmögenhet.

Av
motsvarande skäl som jag nyss anfört för att undanta privatbostadsfastighet
och privatbostad vid föimögenhetsberäkning bör avkastning av sådan förmögenhet
inte längre beaktas vid inkomstberäkning för KBT. Räntor på skuld som hänför
sig till privatbostadsfastighet eller privatbostad bör i konsekvens härmed
inte kunna avräknas mot annan inkomst.

Som
nämnts gäller vid inkomstprövningen för ålderspensionärer att arbetsinkomster i
form av intäkt av tjänst inte skall reducera KBT. Denna reglering infördes den
1 juli 1989 för att förbättra de ekonomiska incitamenten för förvärvsarbete
bland ålderspensionärer (prop. 1988/89:46, SkU4, rskr. 64), Syftet att uppmuntra
till förvärvsarbete inom denna gmpp pensionärer kan enligt min mening
ytterligare främjas om den angivna regleringen får omfatta också inkomster av
förvärvsarbete, som inte är att hänföra till tjänsteintäkt enligt 32 § I mom.
kommunalskattelagen. Det bör nu vara möjligt att knyta an till den indelning
som föreslås i propositionen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning i
aktiv resp. passiv näringsverksamhet och behandla en ålderspensionärs intäkt av
aktiv näringsverksamhet på samma förmånliga sätt som tjänsteintäkt vid
inkomstprövningen för KBT. .lag föreslår att lagregleringen kompletteras i
enlighet härmed. Jag vill i sammanhanget hänvisa tiU definitionen på aktiv
näringsverksamhet enligt 18 § kommunalskattelagen i den lydelse som föreslås i prop.
1989/90:110. Enligt det förslaget utgör en verksamhet aktiv näringsverksamhet om
den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten.

Inkomstprövningen
för KBT och den för hustmtillägg till folkpension bygger till största delen på
samma regler. Så bör vara fallet också fortsättningsvis. De nu förordade förändringama
avseende KBT bör således slå igenom också vid inkomstprövning för hustmtillägg.

Utöver
de ändringar som sålunda bör ske vid själva inkomstberäkningen enligt lagen
(1962:392) om hustmtillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension anserjag
att en förändring bör göras i fråga om reduktionsfaktom för sidoinkomst vid
behovsprövningen för KBT. Denna faktor är som nämnts för närvarande 33 1/3% av
sidoinkomster utöver visst gmnd-belopp. För hustmtillägg är reduktionsfaktom
60%. Den föreslagna höjningen av statsbidraget till KBT tillsammans med de
föreslagna förändringarna vid inkomstprövningen för KBT och beräkning av
bostadskostnad för fastighet kommer också de pensionärer till del som får
sänkt inkomstskatt genom den föreslagna skattereformen. Jag finner det därför motiverat
att reduktionsfaktom för KBT bör bestämmas till 35% av den del av sidoinkomstema
som överstiger 750 kr. per år för en gift pensionär och 1 000kr. per år för
annan.

De
förändringar som nu föreslås beträffande inkomstprövningen leder 18

tiU ändringar i 4 och 5 §§
lagen 1962:392. Ändringen i 5 § får av lagtekniska skäl ske i ändringslagen
1989:1047. Lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1991. Sammantaget
innebär de föreslagna åtgärdema oförändrade utgifter för KBT.

Prop.
1989/90:145

4.4 Beräkning av bostadskostnad för fastighet

Min bedömning: Vid
beräkning av bostadskostnad för KBT skall fastighetsskatten medtas som en del
av bostadskostnaden för fastighet som pensionär bebor. Vid beräkning av
bostadskostnad för KBT skall vidare 30% av räntan på skuld i småhusfastighet
som pensionären bebor dras av från bostadskostnaden.

Skälen
för min bedömning: Den statliga fastighetsskatten, som för ett schablonbeskattat
småhus utgör 1,4% av en tredjedel av fastighetens taxeringsvärde, medräknas
inte vid beräkning för KBT av bostadskostnaden. Enligt propositionen om
reformerad inkomst- och företagsbeskattning föreslås fastighetsskatten för
småhus bli 1,5% av fastighetens taxeringsvärde samtidigt som
intäktsbeskattningen av en- och tvåfamiljshus slopas. Genom övergångsregler
som bl. a. innebär en lägre skattesats — 1,2 % — för fastighetsskatten för åren
1991 och 1992 mildras höjningen av bostadsutgifterna i övergångsskedet.

Särskilt
för pensionärer med så låg pension att skattereformen inte ger sänkta
inkomstskatter i samma utsträckning som för normala löntagare medför fastighetsskatten
en utgiftsökning för boendet som bör föranleda viss kompensation. Jag anser
därför att fastighetsskatten skall ingå som en del i den bostadskostnad som
beräknas för fastigheten där pensionären bor. Mitt förslag motverkar också eflFektema
av de höjda taxeringsvärdena 1990 på boendekostnaden speciellt i orter med höga
fastighetspriser.

I riksförsäkringsverkets
föreskrifter (RFFS 1977:28) om beräkning av bostadskostnad anges hur
bostadskostnaden skall beräknas för en KBT-sökande som bor i egen enfamiljsfastighet.
Enligt dessa föreskrifter beräknas uppvärmningskostnader och övriga
driftskostnader med ledning av plan- och bostadsverkets föreskrifter till 19 §
lagen (1988:786) om bostadsbidrag utom vad avser begränsningen till viss boyta.
Dessutom medräknas ränta på skuld i fastigheten och tomträttsavgäld. Uppkommer
underskott vid beräkning av fastighetens avkastning enligt 24 och 25 §§
kommunalskattelagen (1928:370) skall 35% av underskottet dras av från bostadskostnaden.
Detta innebär att en schabloniserad nettoränta används som del i
bostadskostnaden. Bestämmelsema om nettoränta infördes den 1 juli 1987.
Övergångsbestämmelser finns som skyddar pensionärer från att enbart på gmnd av
införandet av nettoränteregleringen få sänkt KBT.

Den
föreslagna skattereformen innebär som nämnts tidigare att schablonintäkt av
en- och tvåfamiljsfastighet slopas vid inkomstbeskattningen. Vidare föreslås
att ränteutgifter som bl.a. kan avse lånat kapital som nedlagts i privatbostad
hänförs till förvärvskällan kapital. Det skattemässiga värdet av ränteavdragen
avses bli 30% av ränteutgiftema.

19

Jag anser att en
anpassning av kostnadsberäkningen för KBT bör ske så att 30% av de
ränteutgifter som belöper sig på lån i egen fastighet som pensionären bor i
dras av från de iitgiftsräntor som pensionären har för sin bostad då
bostadskostnaden beräknas.

De förändringar i
beräkningen av bostadskostnad för KBT som jag nu har förordat bör lämpligen
komma till uttryck i de föreskrifter som riksförsäkringsverket meddelar om
bostadskostnadsberäkningen med stöd av 2 § lagen om hustmtillägg och kommunaU
bostadstillägg till folkpension samt regeringens bemyndigande för verket att
meddela sådana föreskrifter. Jag fömtsätter att en sådan ändring av
riksförsäkringsverket gällande föreskrifter (RFFS 1977:28) kan komma till
stånd per den 1 januari 1991, sedan riksdagsbehandling skett i förevarande
ärende. De avsedda förändringama i bostadskostnadsberäkriingen kan medföra en
ökning av stats-bidragskostnadema med 25 milj. kr. för år räknat. Detta innebär
en kostnadsökning för anslaget D3. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension
med 12,5 milj. kr. för budgetåret 1990/91. Förslaget medför också en ökning av
kommunemas kostnader med 85 milj. kr. per år.

Prop.
1989/90:145

5 Inkomstprövning av änkepension i vissa fall

Mitt
förslag: Vid beräkning av förmögenhet och förmögenhetsavkastning i samband med
inkomstprövning av änkepension för kvinnor, vars män avlidit före den 1 juli
1960, skall innehav av privatbostadsfastighet eller privatbostad inte längre
beaktas.

Reglema för
inkomstavdrag på änkepension ändras på motsvarande sätt som vid inkomstprövningen
för KBT.

Skälen för mitt förslag:
Änkepension med anledning av dödsfall som har inträffat före den 1 juli 1960
utges efter inkomstprövning. Inkomstprövningen innebär att pensionen minskas
med en tredjedel av den del av den pensionsberättigades årsinkomst som
överstiger 1000 kr. Vid beräkning av årsinkomsten inräknas bl. a. avkastning på
förmögenhet.

Enligt gällande regler i
16 § lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring skall
värdet av fastighet, som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) -
en- eUer tvåfamiljshus - och som bebos av den pensionsberättigade, tas upp tiU
en fjärdedel av taxeringsvärdet.

Av motsvarande skäl som
anförts beträffande inkomstprövningen för KBT (avsnitt 4.3) bör enligt min
mening gälla att innehav av privatbostadsfastighet eller privatbostad inte
skall beaktas vid inkomstprövningen för änkepension med anledning av dödsfall
som inträffat före den 1 juli 1960. Likaså bör på motsvarande sätt som vid KBT
gälla att inkomstavdrag på änkepensionen görs med 35 % i stället för 33 1/3 %
av den del av årsinkomsten som överstiger 1000 kr. Detta leder till ändring i
16 § i lagen 1962:382. Ändringen bör ske med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991.

20

6 Upprättade lagförslag Prop. 1989/90:145

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1969:205) om pensionstiUskott,

2.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

3.
lag om ändring i lagen
(1962:392) om hustmtillägg och kommunaU bostadstillägg tiU folkpension,

4.
lag om ändring i lagen
(1989:1047) om ändring i lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om
ändring i lagen (1962:392) om hustm-tiUägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension,

5.
lag om ändring i lagen
(1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring.

7 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels att

1. anta
lagförslagen,

dels att

2.
till Folkpensioner för
budgetåret 1990/91 utöver i prop. 1989/90:100 bil. 7 föreslaget förslagsanslag
anvisa ytterligare 410000 000 kr.,

3.
till Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1990/91 utöver i prop.
1989/90:100 bil. 7 föreslaget förslagsanslag anvisa ytteriigare 60000 000 kr.

Vidare
hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag
anfört om ■

4. statsbidrag
till KBT (avsnitt 4.2),

5. beräkningen
av bostadskostnad för KBT (avsnitt 4.4).

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och de ändamål som föredraganden har hemställt om.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 21