Prop. 1989/90:147

Regeringens proposition 1989/90:147

om höjda studiestödsbelopp m.m. som kompensa

tion för vissa skatteeffekter '■op-

1989/90:147

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 29 mars 1990. På regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Göran
Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås höjning av beloppet i studiemedel samt studiebidraget
inom studiehjälpen. Dessutom föreslås att de s.k. fribeloppen vid reducering av
studiemedlen höjs. Det s.k. garantitalet, som gäller vid återbetalning av
studiemedel som har uppburits före år 1989, avses bli uppjusterat. För att
lindra återbetalningsbördan för dem som uppburit studiemedel för såväl
gymnasiala som eftergymnasiala studier föreslås förbättrade möjligheter till
avskrivning av studieskulder. Förslagen är föranledda av det förslag om
reformerad inkomst- och företagsbeskattning som tidigare denna dag har lämnats
av chefen för finansdepartementet.

Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 147

1 Förslag till

Lag om ändring i studicstödslagen (1973: 349)

Prop. 1989/90:147

Härigenom
föreskrivs att 3 kap. 6 §, 4 kap. 13, 16, 19 och 24 §§ och 8 kap. 11 §
studiestödslagen (1973:349)' samt punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:877) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Studiebidrag
utgår med 560 kronor i månaden.

Studiebidrag
utgår med 750 kronor i månaden.

Studiemedel
utgår med 9,44

procent av basbeloppet för varje

hel, sammanhängande tidsperiod

för vilken den studerande har rätt

till studiemedel. Tidsperioden

skall omfatta för heltidsstuderande

15 och för deltidsstuderande 30

dagar. *

Studiemedel
utgår med 10,00 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod
för vilken den studerande har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta
för heltidsstuderande 15 och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som
sägs i första stycket gäller endast om inte något annat följer av 16, 19, 22
eller 25 §.

16 §'

För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår
enligt 13 § första stycket för varje hel,

För en heltitlsstuderande minskas det belopp som utgår
enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar
med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet,
nämligen

sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar
av basbeloppet, nämligen

' Lagen omtryckt 1987:303. -Senaste lydelse 19K9:695. 3
Senaste lydelse 1988:877. "Senaste lydelse 1988:877.

Nuvarande lydelse

Prop.
1989/90:147

Anial
hela,

sammanhäng-

Del av basbeloppet

ande
tidsperioder om 15 da-

januari-

juli-

gar
för vilka studiemedel

juni

december

skall
utgå tmder kalender-

halvåret

högst

2

135 procent

135 procent

3

725 procent

125 procent

4

110 procent

110 procent

5

95 procent

95 procent

6

85 procent

85 procent

7

70 procent

•80 iprocent

8

60 procent

70 procent

9

50 procent

70 procent

lägst

10

40 procent Föreslagen lydelse

55 procent

Antal
hela,

, sammanhäng-

Del av basbeloppet

ande
lidsperioder om 15 da-

januari-

juli-

gar
för vilka studiemedel

juni

december

skall
utgå under kalenderhalvåret

högst

lägst

2

3 4 5 6 7 8 9 10

145
procent

135
procent

115
procent

100
procent

90 procent

75 procent

65 procent

55 procent

45 procent

145 procent

135
procent

115
procent

100
procent

90 procent

85 procent

75 procent

75 procent

60 procent

För en
deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt 13
§ första stycket för varje hel. sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med en
niondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som
överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

För en
deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt
13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med
en niondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som
överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

5 Senaste lydelse 1988:877.

11 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 147

Nuvarande Ivdelse

Prop.
1989/90:147

Antal
hela, sammanhängande tidsperioder om 30 dagar för vilka studiemedel skall
utgå under kalenderhalvåret

lägst

Del av basbeloppet

160 procent 150 procent 140 procent 130 procent 720
procent

Antal
hela, sammanhängande tidsperioder om 30 dagar för vilka studiemedel skall
utgå under kalenderhalvåret

lägst

Del av basbeloppet

170 procent 160 procent 150 procent 140 procent 130
procent

Studiebidraget
utgör 2,78 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om
15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstuderande. Ar den
studerande för denna tidsperiod enligt 10. 13. 16. 19 och 21-23 S§ inte berättigad
till fullt studiemedel minskas först studiebidraget och därefter studielånet.

Studiebidraget
utgör 2,96 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om
15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstuderande. Är den studerande
för denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19 och 21-23 §§ inte berättigad till
fullt studiemedel minskas först studiebidraget och därefter studielånet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag.
Återstoden utgör studielån.

»Senaste lydelse 1988:877.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1989/90:147

Den som
tidigare uppburit studielån för studier enligt 4 kap. 2 § kan befrias från att
återbetala viss del av dessa lån om han under minst tre terminer erhållit
studielån för studier enligt 4 kap. 1 §. Sådan befrielse får avse högst sex
terminer och för varje termin uppgå till en tredjedel av studielånet under
terminen.

Den som
tidigare uppburit studielån för studier enligt 4 kap. 2 § kan befrias från att
återbetala viss del av dessa lån om han under minst tre terminer erhållit
studielån för studier enligt 4 kap. 1 §. Sådan befrielse får avse högst sex
terminer och för varje termin uppgå till hälften av studielånet under terminen.

5.
De nya föreskrifterna i 8 kap. 11 § om befrielse från att återbetala
studiemedel för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för annan
gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola skall gälla också för
sådana studiemedel som den återbetalningsskyldige har erhållit enligt äldre
bestämmelser för studier efter år 1983. Vid tillämpningen av 8 kap. 11 § skall därvid
återbetalningspliktiga studiemedel enigt 4 kap. 1 § anses lika med studielån.

Har den
återbetalningsskyldige redan beviljats befrielse enligt de äldre föreskrifterna
kan han få ytterligare befrielse så att det sammanlagda avskrivningsbeloppet
per termin uppgår till en tredjedel av det återbetalningspliktiga studiemedlet
under terminen.

Har den
återbetalningsskyldige redan beviljats befrielse enligt de äldre föreskrifterna
kan han få ytterligare befrielse så att det sammanlagda avskrivningsbeloppet
per termin uppgår till hälften av det återbetalningspliktiga studiemedlet
under terminen.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. 6 § samt 4
kap. 13, 16, 19 och 24 §§ den 1 januari 1991 och i övrigt den 1 juli 1990.

Bestämmelserna i 4 kap. 13, 16, 19 och 24 §§ i
paragrafernas nya lydelse tillämpas första gången i fråga om studiemedel som
beräknas för år 1991 med ledning av basbeloppet för samma år.

' Senaste lydelse 1988:877. STill 1988:877.

2
Förslag till Prop. 1989/90:147

Lag om upphävande av lagen (1989: 1069) om tilläggsbelopp
till basbeloppet vid beräkning av Studiemedel

Härigenom
föreskrivs att lagen (1989: 1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning
av studiemedel skall upphöra att gälla vid utgången av år 1990.

Den
upphävda lagen skall dock tillämpas vid beräkning av studiemedel som avser tid
före upphörandet.

Utbildningsdepartementet Prop. 1989/90:147

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 1990

Närvarande:
statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson,
Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,
Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande:
statsrådet Persson

1 Inledning

Vid
omläggningen av skattesystemet uppstår vissa konsekvenser även för
studiestöden. Riksdagens beslut att de höjningar av indirekta skatter m.m., som
avses finansiera sänkningen av inkomstskatten, inte skall påverka konsumentprisindex
vid fastställande av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (1962:381),
inverkar t.ex. på studiemedelsbeloppet. Eftersom de studerande med studiehjälp
och studiemedel i regel inte har sådana inkomster att de får någon nämnvärd
sänkning av inkomstskatten riskerar de att enbart beröras av höjningama av
indirekta skatter m.m. För innevarande kalenderår har riksdagen mot denna bakgmnd
beslutat om en förtida uppräkning av basbeloppet vid beräkning av studiemedel.
Studiebidraget som utbetalas som del av studiehjälpen, har vidare höjts från
485 till 560 kr. i månaden fr. o. m. den Ijanuari 1990. Som kompensation för de
effekter som uppstår av det andra steget i skattereformen lägger jag nu fram
förslag om höjningar av beloppen i studiehjälp och studiemedel. Av
skattereformen följer också att lån i allmänhet blir dyrare eftersom avdragseffektema
minskar. Det finns inte anledning att untanta återbetalningspliktiga
studiemedel från denna effekt. Mot denna bakgmnd avser jag att föreslå
regeringen att besluta om en höjning av det s.k. garantitalet som gäller för
studiemedel som uppburits före år 1989.1 syfte att lindra återbetalningsbördan
för dem som har studieskulder för såväl gymnasiala som eftergymnasiala studier
lämnar jag förslag om förbättrade avskrivningsmöjligheter för denna kategori.

2 Förslag om höjda studiestödsbelopp m.m.

Studiebidrag
som utgår som del av studiehjälp beviljas enligt nu gällande regler med 560 kr.
per månad. Bidraget är beloppsmässigt samordnat med det allmänna bambidraget
och utbetalas till studerande i gymnasial utbildning som är mellan 16 och 20
år.

Chefen
för socialdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att bambidraget höjs
till 750 kr. per månad fr.o.m. den 1 januari 1991. Jag föreslår motsvarande
höjning av studiebidraget inom studiehjälpen från samma datum. Förslaget kräver
ändring av 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973:349).

I
1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil.lO) har för studie-

hjälp
m.m. beräknats ett anslag om totalt 2 280,6 milj. kr. för budgetåret Prop.
1989/90:147 1990/91. Av detta belopp uppgår utgiften för studiebidrag till 1
669,2 milj. kr. Jag beräknar merkostnaden till följd av den föreslagna
höjningen av studiebidraget till 370 milj. kr. för budgetåret 1990/91. Studiemedel
beviljas enligt bestämmelsema i 4 kap.studiestödslagen som en viss procentandel
av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. För ett helt läsår om nio
månader utbetalas studiemedel med 170 % av basbeloppet. Även det s.k.
fribeloppet som gäller vid reducering av studiemedlen med hänsyn till den
studerandes inkomst bestäms med utgångspunkt i basbeloppet.

Genom
de förslag som tidigare denna dag har lämnats av chefen för finansdepartementet
tas det avslutande steget i en genomgripande omläggning av skattepolitiken.
För flertalet löntagare innebär skatteomläggningen en väsentlig minskning av
den statliga inkomstskatten samtidigt som priserna ökar på vissa varor och
tjänster till följd av en breddning av basen för mervärdeskatten, införande av
vissa punktskatter, höjd fastighetsskatt, slopade mjölksubventioner m.m.
Riksdagen har tidigare beslutat att den prishöjning som följer av
skattereformens förändringar av indirekt beskattning samt höjd
fastighetsbeskattning och reducerade räntebidrag skall avräknas från
konsumentprisindex vid fastställande av basbeloppet fr. o. m. år 1991.

Skattereformen
kommer för det övervägande antalet löntagare att innebära en förbättrad
ekonomisk ställning även om hänsyn tas till det ökade indirekta skatteuttaget.
Eftersom de studerande med studiemedel inte har så höga inkomster att de får
någon nämnvärd sänkning av inkomstskatten och med hänsyn till att basbeloppet
inte kommer att räknas upp fullt i nivå med prisökningama bör studiemedelstagama
kompenseras. För år 1990 har en sådan kompensation redan beslutats genom att
ett tilläggsbelopp till basbeloppet har införts vid beräkningen av
studiemedelsbeloppet. När det gäller kompensation för år 1991 och därefter bör
en mer permanent lösning eftersträvas. Lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till
basbeloppet bör därför upphävas vid utgången av detta år.

Preliminära
beräkningar inom finansdepartementet visar att den totala effekten av
skatteomläggningen på konsumentprisindex för åren 1990 och 1991 kan uppskattas
till ungefär sex procentenheter. Detta motsvarar en höjning av
studiemedelsbeloppet från 170 till 180% av basbeloppet per läsår. En sådan
höjning bör genomföras redan fr. o. m. den 1 januari 1991 trots att den fulla
effekten av basbeloppsförändringen inte inträffarförrän år 1992. Höjningen bör
fördelas proportionellt på studiemedlens bidrags- resp. lånedel. Därigenom
kompenseras de studerande under år 1991, liksom under år 1990, i förtid för
prisökningar som inverkar på det basbelopp som kommer att fastställas för år
1992. Förslaget kräver ändring av 4 kap. 13 och 24 §§ studiestödslagen.

Höjningen
av studiemedelsbeloppet medför att även de studerande i gymnasial utbildning
som är mellan 18 och 20 år och har en från föräldrarna fristående ekonomi
kommer att kompenseras för de ändrade beräkningsreglema för basbeloppet.

Fribeloppen
som gäller vid reducering av studiemedel påverkas, som jag

inledningsvis har nämnt också a v de ändrade reglema för basbeloppet. Även 8

fribeloppen
bör således justeras. För en studerande med en normalt lång Prop.
1989/90:147

termin
bör fribeloppet höjas med fem procentenheter för att nivån skall

bibehållas.
Detta innebären höjning av fribeloppet för höstterminen från 70

till
75 % av basbeloppet. Motsvarande höjning för vårterminen blir från 50

till
55% av basbeloppet.Förslaget kräver ändring av 4 kap. 16 och 19 §§

studiestödslagen.

Anslaget
Studiemedel m.m. är i statsbudgeten för budgetåret 1990/91 beräknat till ett
belopp om 2 730000 000 kr. (prop. 1989/90:100, bil. 10). Till följd av de
förslag om höjning av studiemedelsbeloppet och höjda fribelopp som jag har
lämnat beräknar jag en ökad utgift under anslaget med 40 milj. kr.

Återbetalningspliktiga
studiemedel som uppburits före år 1989 uppräknas årligen med ett s.k.
regleringstal. Regleringstalet beräknas med utgångspunkt i förändringen av
konsumentprisindex under närmast föregående tolvmånadersperiod. Regleringstalet
får emellertid inte överstiga det s.k. garantitalet som fastställs av
regeringen. Garantitalet har uppgått till 1,042 sedan år 1982 då regeringen
beslutade om en höjning från 1,032. Det innebär att skulden årligen har räknats
upp med högst 4,2% från denna tidpunkt.

Genom
att avdragseffektema i skattesystemet minskar blir det mindre förmånligt att ha
lån. Detta gäller också för dem som lånat enligt de regler för studielån som
gäller fr.o.m. den I januari 1989. De minskade avdragseffektema innebär
nämligen att studielåneräntan för dessa låntagare höjs automatiskt i
konsekvens med riksdagens tidigare beslut (jfr. prop. 1987/88:116s 46, SfU 26, rskr.
328). Det finns enligt min mening inte något hållbart skäl för att undanta just
dem som uppburit studiemedel före år 1989 från de fördyringar som åsamkas alla
andra låntagare. Jag beräknar att garantitalet bör höjas till 1,057 för att
relationen mellan studiemedel som uppburits före och efter år 1989 skall
bibehållas. En sådan höjning innebär att statens inkomster ökar med i
genomsnitt 100 milj. kr. under de närmaste femton åren. Jag vill i detta
sammanhang anmäla min avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag
om att garantitalet höjs till 1,057.

Den
disponibla inkomsten för i stort sett alla individer ökar genom skattereformen.
Det övervägande flertalet av de återbetalningsskyldiga kommer, enligt min
bedömning, trots att lånen på gmnd av skattereformen blir dyrare, att kunna
återbetala sina studieskulder utan orimliga uppoffringar. För vissa gmpper kan
skuldbördan emellertid komma att öka kraftigt såväl i det gamla som i det nya
återbetalningssystemet. Jag tänker i första hand på dem som har bedrivit
studier i vuxen ålder och som har skuldsättning från såväl gymnasiala som
eftergymnasiala studier. Det är inte ovanligt att högskolestudierna i sådana
fall inleds med en skuld på över 70000 kr. Efter tre, fyra års högskolestudier
kan den sammanlagda studieskulden i sådant fall närma sig 200000 kr.

Enligt
nu gällande regler kan en tredjedel av studieskulden för de gymna

siala studierna avskrivas under fömtsättning att studiemedel även uppbu

rits för minst tre terminers högskolestudier. Dessa bestämmelser gäller för

studiemedel som uppburits såväl före som efter år 1989. För studiemedel

som uppburits före år 1989 gäller emellertid reglema endast om studiemed

len för de gymnasiala studierna har uppburits efter år 1983. Enligt min 9

bedömning är det rimligt
att avskrivningsbeloppet höjs. Jag föreslår därför Prop. 1989/90:147 att
avskrivningen i dessa fall höjs från en tredjedel till hälften av lånebeloppet
för de gymnasiala studiema. I ett fullfunktionsstadium, efter cirka femton år,
beräknar jag att förändringen får till följd att den årliga återbetalningen
minskar med ca 20 milj. kr. Förslaget kräver ändring av 8 kap. 11 § studiestödslagen
samt punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i
studiestödslagen.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) samt förslag till ändring
av övergångsbestämmelse till lagen om ändring i studiestödslagen. Vidare har
upprättats förslag till lag om upphävande om lagen (1989:1069) om
tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att dels anta förslagen till

1.
lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),

2.
lag om upphävande av lagen
(1989:1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel,

dels

3.
under åttonde huvudtitelns
förslagsanslag Studiehjälp m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa 410000000 kr.
utöver vad som har föreslagits i prop. 1989/90:100 bil. 10,

4.
under åttonde huvudtitelns iörs\agsar\s\ag
Studiemedel m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa 40 000 000 kr. utöver vad som
har föreslagits i prop. 1989/90:100 bil. 10.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 IO