Prop. 1989/90:148

Regeringens proposition

1989/90:148

om pensionstillskott och kommunalt

bostadstillägg
vid undantagande från den P'"°P-

1989/90'148

allmänna
tilläggspensioneringen 1707/7. ito

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 19 april 1990.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Ingela
Thalén

Propositionens huvudsakliga innehåll

l
propositionen föreslås att vid bestämmande av pensionstillskott enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott hänsyn inte skall tas till sådan allmän
tilläggspension (ATP) som skulle ha utgetts om pensionären inte haft
undantagande från ATP.

Förslaget
får motsvarande konsekvenser vid inkomstberäkningen för kommunalt
bostadstillägg och vid beräkningen av hustmtillägg och bilstöd.

Den
föreslagna ändringen avses träda i kraft den I juli 1990.

1
Riksdagen 1089/90. 1 satnl. Nr 148

Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott att ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna till lagen (1981:694) om ändring i nämnda lag skall
ha följande lydelse.

Prop.
1989/90:148

Nuvarande
lydelse

Denna lag' träder i
kraft den I januari 1982. Har undantagande Jrån JÖrsäkringen JÖr tilläggspension
enligt lagen (1962:381) om allmän JÖrsäkring gällt för försäkrad skall vid beräknitig
enligt 3§ av pensionstillskott till den JÖrsäkrade själv hänsyn tagas till den
tilläggspension som skulle ha utgått otn undantagande ej ägt rum.

Föreslagen
lydelse

Denna lag träder i kraft
den I januari 1982.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i
fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

'1981:694.

Ändringen
innebär att andra meningen upphävs. Senaste lydelse av ikraftträdande-

och
övergångsbestämmelserna 1988:173. - 1990:000.

Socialdepartementet pp- i 989/90:148

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 april 1990

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Göransson,
Dahl, R.Carlsson, Johansson, Lindqvist, G.Andersson, Lönnqvist, Thalén,
Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson

Föredragande:
statsrådet Thalén

Proposition om pensionstillskott och kommunalt bostadstillägg
vid undantagande från den allmänna tilläggspensioneringen

1 Inledning

När
den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) infördes den 1 januari 1960 gavs de
försäkrade möjlighet att efter anmälan stå utanför ATP-systemet såvitt gällde
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning, s. k. undantagande. En
försäkrad som hade begärt undantagande betalade inte tilläggspensionsavgift för
sådana inkomster som omfattades av undantagandet.

Anmälan
om undantagande kunde efter fem år återkallas med verkan från nästa årsskifte.
Ny anmälan om undantagande kunde därefter inte göras. Fr.o.m. den I januari
1982 är det inte längre möjligt att vara undantagen från ATP. Försäkrade som är
födda år 1923 eller tidigare och som hade ett gällande undantagande år 1981
fick dock möjlighet att stå kvar utanför ATP.

1.1 Pensionstillskott

För
samtliga försäkrade som haft ett gällande undantagande — utom de som
återkallade sin anmälan om undantagande i samband med att lagen (1962:381) om
allmän försäkring trädde i kraft den I januari 1963 - kan undantagandet påverka
rätten till pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott. Vid
beräkningen av pensionstillskott görs nämligen en avräkning inte bara mot den
ATP som utbetalas utan också mot den ATP som skulle ha utbetalats om
undantagandet inte ägt rum.

1.2 Kommunalt bostadstillägg m.m.

Ett
undantagande från ATP påverkar även inkomstberäkningen för kommunalt
bostadstillägg, KBT. Som årsinkomst räknas nämligen ATP till den del pensionen
inte föranlett minskning av det pensionstillskott som

annars skulle ha
utbetalats. När det gäller en person som omfattas av undantagande från ATP
tillämpas i praxis denna bestämmelse på så sätt att i första hand den ATP som
skulle ha utbetalats utöver den som faktiskt betalas ut räknas av mot
pensionstillskottet. Detta innebär således att en person, som skulle ha haft en
högre ATP om inte undantagande ägt mm, vid bestämrnandet av KBT:s storlek kan
få en högre inkomst beräknad än vad som blir fallet för en person med lika hög
faktisk ATP.

Även inkomstberäkningen
för hustrutillägg och för bilstöd åt handikappade påvericas på motsvarande
sätt.

Prop.
1989/90:148

1.3 Undantagandepensionärernas ekonomi

Riksdagen
Ipegärde under riksmötet 1986/87 en närmare undersökning av behoven av|
ekonomiskt stöd till de pensionärer som på gmnd av att de begärt undantagande
från ATP inte kunde få pensionstillskott (SfU 1986/87:10[ rskr. 175).
Regeringen överiämnade socialförsäkringsutskottets betänkande till
pensionsberedningen (S 1984:03). Pensionsberedningen har i ett| delbetänkande (SOU
1989:58) Undantagandepensionärernas ekonomi reiJovisat resultatet av sitt
uppdrag.

Av
pensipnsberedningens betänkande framgår att ca 70000 förvärvsarbetande hade
anmält undantagande från ATP i början av 1960-talet. Antalet harisuccessivt
minskat och år 1987 återstod ca I 000 personer med ett gällande undantagande.
Kartläggningen visar att det är svårt att dra några långtgående och generella
slutsatser angående undantagandepensionärernas ekonomi. Variationerna olika
pensionärer emellan är stora. Det finns pensionärer i gmppen som har en god
ekonomi samtidigt som det finns andra som har en svag ekonomisk ställning.
Drygt 60% av de totalt 21 800 pensionärerna med undantagande år 1988 saknade
helt ATP eller hade en ATP under nivån för fullt pensionstillskott. Ca en
tredjedel av dessa motsvarande omkring 4000 hushåll hade en bmttoinkomst som högst
uppgick till vad som kan sägas vara en miniminivå, motsvarande nivån för hel
folkpension, fullt pensionstillskott och lägsta oreducerade KBT. Vissa av dessa
hushåll bedömdes av beredningen kunna ha en inkomst sorn var lägre än den som
garanterades ålderspensionärer i allmänhet. Återstående två tredjedelar av
denna gmpp undantagandepensionärer hade högre inkomst.

2 Inverkan på pensionstillskott av undantagande m.m.

Mitt
förslag: Vid bestämmande av pensionstillskott skall hänsyn inte tas till sådan
ATP som skulle ha utgetts om pensionären inte haft undantagande från ATP.

Skälen
för mitt förslag: Den som uppbär folkpension i form av ålders-

eller förtidspension,
omställningspension, särskild eftedevandepension el- Prop. 1989/90:148 ler
änkepension och som inte har rätt till ATP eller får enbart låg ATP kan dämtöver
få pensionstillskott. Pensionstillskott utges för närvarande med 50% av
basbeloppet till ålderspensionärer m.fl. och med 100% av basbeloppet till
förtidspensionärer. Före den 1 januari 1982 fanns, som jag tidigare anfört, en
möjlighet att anmäla undantagande från ATP vad avsåg inkomster av annat
förvärvsarbete än anställning. Ett sådant undantagande kan helt eller delvis
reducera det pensionstillskott som annars skulle ha utgetts.

Riksdagen
har med godkännande av socialförsäkringsutskottets betänkande 1989/90: SfU9
gett regeringen till känna vad utskottet anfört om pensionstillskott för
personer som haft undantagande från ATP (rskr. 152). 1 betänkandet uttalar
utskottet att pensionstillskott i fortsättningen skall utges till pensionärer
som har eller har haft undantagande från ATP endast med beaktande av den ATP
som faktiskt utges. Utskottet anser att nya regler i det här avseendet bör
kunna träda i kraft den 1 juli 1990.

Som
pensionsberedningen visat varierar den ekonomiska situationen för
undantagandepensionärerna i hög grad. Det finns emellertid ca 4 000 hushåll som
har en inkomst som understiger nivån för hel folkpension, fullt
pensionstillskott och lägsta oreducerade KBT. Riksdagen har uttalat sig för att
dessa pensionärers situation måste förbättras. Mot denna bakgmnd föreslår jag
att pensionstillskott inte skall kunna minskas med sådan ATP som skulle ha
utgivits om pensionären inte haft undantagande från ATP. De konsekvenser för
rätten till pensionstillskott som kan uppstå på grund av att pensionären av
annat skäl än undantagande underlåtit att betala in tilläggspensionsavgift
omfattas inte av mitt förslag.

De
nya reglerna föranleder ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott (ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna till lagen (1981:694) om ändring i nämnda lag). De
föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.

Mitt
förslag om att undantagandepensionärerna skall få pensionstillskott med
beaktande av endast sådan ATP som faktiskt utges kommer samtidigt att innebära
att enbart den ATP som faktiskt utges minskas med storleken av
pensionstillskottet vid inkomstberäkningen för KBT. Motsvarande torde i
förekommande fall gälla vid beräkningen av hustmtillägg och bilstöd. Någon
lagändring behövs inte i detta hänseende.

3 Kostnader

Pensionsberedningen
har i sitt betänkande beräknat kostnadema för att införa rätt till
pensionstillskott för de s. k. undantagandepensionärerna till 130 milj. kr. för
år 1990. Kostnaden är beräknad med utgångspunkt i basbeloppet för år 1989.
Riksdagen har mot denna bakgmnd i sitt beslut angående medelsanvisningen till
folkpensioner för budgetåret 1990/91 anvisat ett i förhållande till förslaget i
prop. 1989/90:100 bil. 7 med 130000000 kronor förhöjt anslagsbelopp (1989/90: SfU9,
rskr. 152).

Pensionsberedningens
beräkningar omfattar inte några ökade kostnader för de kommunala
bostadstilläggen om undantagandepensionärerna skulle

få rätt till
pensionstillskott enligt samma regler som gäller för övriga Prop. 1989/90; 148 pensionärer.
Dessa kostnader kan för år räknat beräknas uppgå till 20 milj. kr. Detta
innebär en kostnadsökning för anslaget D 3. Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpension med 5 milj.kr. för budgetåret 1990/91. Den
ökade kostnad jag nu har redogjort för kan i och för sig betalas genom merbelastning
av det förslagsvis betecknade anslag på statsbudgeten som berörs, nämligen
anslaget Bidrag till komm unala bostadstillägg till folkpension. För att det
skall bli en bättre överensstämmelse mellan statsbudgeten och dess utfall bör
anslaget dock räknas upp i förhållande till vad regeringen har föreslagit i
årets budgetproposition. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen detta.

4 Upprättade lagförslag

1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott.

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels att

1. anta
förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensions

tillskott,

dels
att

2. under
femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till kommunala

bostadstillägg till folkpension rorbudgeiäret 1990/91 anvisa 5000000

kr. utöver vad som tidigare beslutats (prop. 1989/90:100 bil 7, SfU9,

rskr. 152.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990