Prop. 1989/90:156

Regeringens skrivelse 1989/90:156

med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1989

Skr. 1989/90:156

Regeringen
överiämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-protokollet den
23 maj 1990 redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1989.

På
regeringens vägnar Bengt Göransson

Anita
Gradin

1 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 156

utrikesdepartementet Skr. 1989/90:156

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1990

Närvarande:
statsrådet Göransson, ordförande, och statsråden Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw,
Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande:
statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1989

1
resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en
rapport om verksamheten i Europarådels minislerkommittlé inför sina parlament.
Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967-88, senast
med skr. 1989/90:29. En redogörelse för verksamheten inom Europarådels
ministerkommitté under år 1989 har utarbetats inom utrikesdepartementet efter
samråd med cheferna för justitie-, social-, utbildnings-, jordbruks-,
arbetsmarknads-, bostads-, civil-och miljö- och energidepartementen samt det
statsråd som har till uppgift all föredra ärenden om bl.a. socialtjänst
innefattande omsorger om äldre och handikappade, del statsråd som har till
uppgift alt föredra ärenden om utbildningsväsendet utom högskoleutbildningen,
del statsråd som har lill uppgift att föredra ärenden om flyktingar och
invandrare och del statsråd som har till uppgift alt föredra ärenden som rör
ungdomsverksamhet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Redogörelsen bör
fogas till regerings-protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag
hemställer alt regeringen överlämnar redogörelsen lill riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets Skr.
1989/90:156

ministerkommitté under år 1989 '

I. Ministerkommittémöten

1. Allmänt

Ministerkommittén
höll två ordinarie möten och etl extra möte under år 1989 och deras
ställföreträdare sammanträdde nio gånger. Till de sistnämnda har av praktiska
skäl delegerats rätten att behandla och fatta beslut i ärenden inom
ministerkommitténs kompetensområde, när ministrarna inte är samlade.

Sex
ordinarie fackminislerkonferenser arrangerades inom Europarådet under årel.
Sålunda hölls en socialförsäkringsminislerkonferens den 12-14 april i Lugano,
en idrollsminislerkonferens den 30 maj — 1 juni i Reykjavik, en jämslälldhelsminislerkonferens
den 4-5 juli i Wien, en familjemi-nisterkonferens den 13-15 september i Nicosia,
en utbildningsministerkonferens den 11-12 oktober i Istanbul och en arbelsmarknadsminislerkonfe-rens
den 25-27 oktober i Köpenhamn.

Härtill
kom ett informellt justilieministermöte den 19-20 juni i Haag.

Europarådels
budget uppgick år 1989 till ca 459 miljoner franska francs. Sveriges bidrag
uppgick till ca 15 miljoner kronor.

2. 84:e ministerkommittémötet

Europarådet
höll sitt 84:e minislerkommillémöte i Strasbourg den 5 maj 1989 i anslutning lill
firandet av Europarådels 40-årsjubileum under ordförandeskap av den holländske
utrikesministern Hans van den Broek. Den svenska delegationen leddes av
statsrådet Anita Gradin.

Mötet
inleddes med en ceremoni för alt markera Finlands inträde i Europarådet som
organisationens 23:e medlemsland.

Under
mötet diskuterade ministrarna bl.a. en översyn av Europarådets verksamhet,
prioriteringarna i det fortsatta arbetet och utvecklingen av Europarådets
förbindelser med länder i Östeuropa.

Vid
mötet antogs en politisk deklaration och en resolution, vilka utarbetats under
våren inför Europarådels 40-årsjubileum. Deklarationen drar upp riktlinjerna
för Europarådets framtida organisation och arbetsinrikl-ning. Den pekar därvid
särskilt på Europarådets roll i främjandet av demokrati och mänskliga
rättigheter, i kultursamarbetet och i utbytet rörande viktiga samhällsproblem.
Vidare innehåller den avsnitt om Europarådets förbindelser med EG och med
länderna i Östeuropa. För alt stärka kontakterna med EG förutses bl.a. fyrpartsmölen
mellan ordföranden i Europarådels ministerkommitté och Europarådets
generalsekreterare å ena sidan och ordföranden i EG:s ministerråd och EG-kommissionens
president å den andra. Sådana möten skall hållas 1-2 gånger om årel.

På
förslag av den norske utrikesministern Thorvald Stollenberg beslöts all Polen
och Ungern skulle inbjudas att ansluta sig till den europeiska kulturkonventionen.

Ministrarna
beslöt vidare all ge Europarådels beskydd (auspicier) lill etl 3

ti Riksdagen 1989/90. 1 .sami Nr 156

nyinrättat ösl-väst-institut
i Alhén och lill en kommission för demokrati Skr. 1989/90:156

genom lag i Venedig. Bilaga

Vid
mötet framlades sedvanliga rapporter av ordföranden i EG:s ministerråd, den
spanske utrikesministern Francisco Fernändez Ordonez, och EFTA-ordföranden, den
norske utrikesministern Thorvald Stoltenberg.

Vid
den öppna delen av ministerkommitténs möte, där medierepresen-lanler dellog,
kommenterade ministrarna deklarationen och resolutionen, varvid statsrådet
Anita Gradin höll ett anförande.

Den
10 maj valdes Catherine Lalumiére av Europarådets parlamentariska församling lill
ny generalsekreterare i Europarådet.

3. 85:e ministerkommittémötet

Europarådets
85:e minislerkommillémöte ägde mm den 16 november 1989 i Strasbourg under ordförandeskap
av den norske utrikesministern Kjell Magne Bondevik. Den svenska delegationen
leddes av kabinettssekreterare Pierre Schori.

Ministerkommittémölet
ägnades nästan uteslutande ål utvecklingen i Östeuropa och fömtsättningarna för
ell utvidgat samarbete mellan Europarådet och vissa öststater. I anslutning lill
mötet ägde sammanträffanden mm med Jugoslaviens, Ungerns och Polens
utrikesministrar.

Ungern
önskade snarast möjligt bli medlem i Europarådet, en önskan som också
formulerades i ett brev till ministerkommitténs ordförande. Man insåg all många
förändringar ännu krävdes i del egna samhällssystemet, men försäkrade all
detta skulle ske så snabbt som de administrativa resursema tillät. Den ungerske
utrikesministern underströk att Ungern skulle kvarstå som fullvärdig medlem i Warszawapakten,
samlidigt som man menade att denna skulle reformeras och förändras till sin
karaktär.

Jugoslavien
avsåg genom ensidig harmonisering och närmare samarbete med Europarådet på en
rad sakområden förbereda ell möjligt framtida medlemskap. Man hade också inlett
en översyn av det egna rättssystemet, bl.a. vad avsåg straffrätten, avskaffande
av dödsstraff och förstärkning av yttrandefriheten för att anpassa sig till MR-konventionens
regler.

Polen
ville genom egna reformer och ett breddat och fördjupat samarbete med
Europarådet förbereda sig för ell fullt medlemskap.

Ministerkommittén
välkomnade de framförda önskemålen och avsiktsförklaringarna. På förslag av
den österrikiske utrikesministern Alois Mock beslutades att, i enlighet med
rådets regler, hänskjuta det ungerska önskemålet om medlemskap lill den
parlamentariska församlingen för utredning. Enighet rådde vidare om att,
oaktat medlemskapsfrågan, pröva möjlighetema all snabbi bygga ut kontakterna
med Jugoslavien, Ungem och Polen.

Beträffande
kontaktema med Sovjetunionen beslutade ministerkommittén att i positiv anda
behandla de sovjetiska samarbelsönskemål, bl.a. på det kulturella området, som
hade framförts under hösten.

Förbindelsema
med EG och det intema reformarbetet inom Europarå-

del
efler 5 maj-deklarationen logs även upp i diskussionerna och i general-
Skr. 1989/90:156 sekreterarens rapport. Vidare framlades rapporter från EG-ordföranden,
Bilaga den franske ulrikesministem Roland Dumas, och EFTA-ordföranden, den
isländske ulrikesministem J.B. Hannibalsson.

Vid
mötet skrev elt stort antal länder, däribland Sverige, under en konvention för
bekämpande av dopning inom idrotten och ell tilläggsprotokoll lill farmakopékonventionen,
som möjliggör EG:s tillträde till konventionen. Polen undertecknade samlidigt
kultur-, TV- och anlidopning-konvenlionema och Ungem skrev på kultur- och Bernkonvenlionema
saml en konvention rörande information om innehållet i utländsk rätt. Ungern
tillkännagav även sin avsikt all ansluta sig till Eurimages (Europarådels
stödfond för samproduktion och distribution av biograf- och TV-film).

Ministrarna
enades vidare om en partiell överenskommelse om skapandet av ell Nord-Syd-cenlmm
i Lissabon, vilkel tillkommit som en uppföljning av Europarådets
Nord-Syd-kampanj.

4. Extra ministerkommittémöte

Ministerkommittén
hade den 22 mars 1989 ell extra möte för alt diskutera innehållet i den
deklaration och den resolution om Europarådels framlid, som sedan antogs vid ministermölet
den 5 maj. Ordförande var den holländske ulrikesministem Hans van den Broek.
Den svenska delegationen leddes av statssekreterare Michael Sohlman.

Enighet
rådde om all deklarationen, som skulle komma alt antagas på Europarådets 40-årsdag,
skulle dra upp huvudlinjema för rådets fortsalla verksamhet, medan resolutionen
skulle lägga fast riktlinjerna för en planerad översyn av verksamheten.
Deklarationen har berörts närmare ovan. Resolutionen upprättar en tidsplan för
översyn av arbetet inom Europarådels nio huvudseklorer.

För
alt skapa större kontinuitet i ministerkommitténs arbete beslutades alt skapa
en ordförandeskapsbyrå, där sittande ordförande får slöd av närmast föregående
och efterkommande ordförandeland.

Vid
mötet diskuterades även förbindelserna mellan Europarådet och EG och rådets
kontakter med länderna i Östeuropa. Med den begynnande reformutvecklingen i
Östeuropa var det viktigt både att undvika konkurrenssituationer mellan de
båda västeuropeiska samarbelsorganisalionerna och att utbyggnaden av kontaktema
med de östeuropeiska staterna skedde steg för steg efter en prövning av de
sakliga och politiska fömtsättningarna för samarbete i varje enskilt fall.

II. Verksamheten inom organisationens nio Skr. 1989/90:156

huvudsektorer ''a

1. Mänskliga rättigheter

Ministerkommittén
har övervakat verkställandet av Europadomstolens domar och granskal och överpröval
de rapporter som Europakommissionen avgell över enskilda klagomål enligt den
europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Ministerkommittén har under
året antagit 31 resolutioner i sådana ärenden. Fyra av dessa rör klagomål mol
Sverige.

1
samband med all Finland inträdde som medlem av Europarådet undertecknade
Finland också den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.

Den
europeiska konventionen till förhindrande av tortyr som antogs av ministerkommittén
den 26 juni 1987 och lades fram för undertecknande den 26 november samma år
hade vid utgången av år 1989 ratificerats av 15 av Europarådels medlemsstater.
Sverige ratificerade konventionen den 21 juni 1988. Konventionen trädde i kraft
den 1 febmari 1989. Under hösten

1989 utsåg
ministerkommittén 14 medlemmar lill den kommitté som

upprättals enligt konventionen. Kommittén har därefter konstituerat sig

och kommer att påböria sin egentliga verksamhet under våren 1990.

Det
löpande arbetet på mänskliga rällighetsområdel har i övrigt liksom under
tidigare år bedrivits i styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH) och i
dess tre expertkommittéer.

Den
ökande måltillslrömningen i kommissionen utgör alltjämt ell problem. Antalet
nya registrerade enskilda klagomål per år har sedan år 1980 ökat från 390 lill
1445 (varav 84 mol Sverige) vid utgången av år 1989. Elt stort antal mål har
överhuvudtaget inte hunnit börja behandlas av kommissionen. Såväl inom
kommissionen som inom domstolen har ett flertal åtgärder för all rationalisera
organens arbete övervägts. Som ell led i strävandena att åstadkomma en
förbättring lade CDDH fram ett förslag för ministerkommittén om etablering av
kommissionen på en halvperma-nent basis. Beslut av denna innebörd har sedermera
fallals av ministerkommittén.

Det
åttonde tilläggsprotokollet har trätt i kraft under år 1989. Del åttonde
tilläggsprotokollet ger kommissionen möjlighet all öka målgenomströmningen
genom all arbeta på kamrar istället för som nu med samtliga ledamöter.
Kommissionen har utarbetat procedurregler för att börja tillämpa protokollet
under år 1990. Protokollet torde i någon mån bidra till att processen kan bli
snabbare.

Ministerkommittén
har vidare beslutat om arbetsprogrammet för år

1990 för
de ovannämnda tre underställda expertkommittéerna.

Kommittén för reformering av processen inför konventionsorganen

(DH-PR)
har under årel bl.a. studerat frågan om att i konventionen föra in regler om
möjlighet för kommissionen, domstolen och eventuellt också ministerkommittén
alt förordna om interimistiska åtgärder i pågående mål. Vidare har kommittén
undersökt omröstningsregeln i konventionens artikel 32 d.v.s. om kravet på
kvalificerad majoritet för all fastställa

konventionsbrott
skall bibehållas. Kommittén har också i uppdrag att Skr. 1989/90:156
utarbeta ell textförslag vad avser frågan om en sammanslagning av kom-
Bilaga missionen och domstolen.

Kommittén
för utveckling av de i den europeiska konventionen upptagna rättigheterna (DH-DEV)
har under året färdigställt och utarbetat och till styrkommittén överlämnat elt
förslag till tilläggsprotokoll till konventionen angående särskilda rättssäkerhelsgarantier
för förvaltningsprocessen. Styrkommittén har ännu inte fattal beslut i frågan.
Kommittén har för närvarande bl.a. i uppdrag att utreda konsekvenserna av
utvecklingen på del bio-medicinska området ur MR-synpunkl och om konventionen
behöver kompletteras i ljuset härav. Uppdraget gäller främst alt granska konsekvenserna
av den bio-medicinska forskningen för artikel 8 (skyddet för den personliga
integriteten).

Inom
den Iredje expertkommittén, kommittén för information och undervisning om
mänskliga rättigheter (DH-ED) har en arbetsgmpp under årel förberett och
genomfört etl kollokvium rörande asylsökare och flyktingmottagande, mänskliga
rättigheter utan gränser. Kollokviel var den första av tre
Europarådskonferenser på temat mänskliga rättigheter som anordnades under år
1989.

En
arbetsgmpp har tillsatts för att följa upp den s.k. polishandbokens användning
och anordna ett seminarium under år 1990 om MR i polisulbildningen. Etl
förslag till rekommendation med syfte att föra in MR-aspekterna i
socialarbetares läroplaner och fortbildningskurser har presenterats. DH-ED har
även inbjudit nalionalkorrespondenlema lill en hearing for all diskutera dokumenlationscentra
saml upprättande av MR-instilul i de medlemsländer som ännu inle har sådana.

Slutligen
kan nämnas all del sjätte tilläggsprotokollet lill Europakonventionen, som
förbjuder användandet av dösslraff i fredstid, nu tillträtts av sammanlagt
fjorton stater, inbegripet Sverige, sedan också Förbundsrepubliken Tyskland och
San Marino ratificerat protokollet. Protokollet trädde i kraft den 1 mars
1985. Det sjunde tilläggsprotokollet som bl.a. upptar vissa rättssäkerhelsgarantier
för utlänningar och rätten att överklaga brottsmålsdomar trädde i kraft den I
november 1988. Också del åttonde tilläggsprotokollet har, som nämnts ovan, nu
trätt i kraft.

2. Massmediefrågor

Rekommendationer
och konventioner

Konventionen
om gränsöverskridande television öppnades för underteck

nande den 5 maj 1989. Konventionen innebär att TV kan sändas fritt över

nationsgränsema men att ansvaret för sändningarna vilar på den stal från

vars territorium sändningarna äger mm. Fömtsatt all sändningarna upp

fyller vissa villkor förbinder sig de mottagande länderna all inle hindra

vidaresändning. Villkoren avser bl.a. bestämmelser till skydd för barn och

ungdom saml regler för reklam och sponsring. Sverige har undertecknat

konventionen. Radiolagsutredningen (U 1985:05) har i uppdrag all belysa

konsekvensema av ett svenskt tillträde samt att föreslå den lagstiftning

som behövs. 7

t2 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 156

Kommittéarbetet Skr. 1989/90:156

Inom
styrkommittén för massmediefrågor (CDMM) har man under år D"aga 1989
följt upp dels konventionsarbelet, dels fackministerkonferensen om
massmediepolitik i Siockholm i november 1988.

Styrkommittén
har varit engagerad i det intensifierade öst-väst-samarbetel. Ell särskilt rundabordssamlal
har ägt rum med representanter för Jugoslavien, Polen och Ungern, vilka
samtliga förklarade att de ville ansluta sig till konventionen om
gränsöverskridande television. Även på andra områden uttryckte de nämnda
staternas representanter intresse för samarbete med CDMM.

Under
årel har arbetsgrupper arbetat med sammanställning av uppgifter om
finansierings- och beskattningsregler för den audiovisuella sektorn i respektive
land, sponsringsfrågor m.m. samt frågor angående s.k. ensamrätt. Vidare har
förberedelser gjorts för att upprätta en databas för medlemsländernas medielagstiftning
och för uppgifter om programflödel och dylikt. Som ett led i uppföljningen av
ministerkonferensen har dessutom en kartläggning av mediekoncentration inletts
samt en särskild utredningsgrupp utsetts för alt föreslå åtgärder för all
förbättra produktion, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella
verk. Sistnämnda utredningsprojekt, liksom förberedelsearbetet för databasen om
programflödet har i möjligaste mån samordnats med EG:s projekt audiovisuella EUREKA.

Underkommittén
för rättsliga frågor (MM-JU) fortsatte sitt arbete med riktlinjer på del upphovsrällsliga
området för satellitsändningar av TV-program och slutförde arbetet med en
rekommendation om upphovsrätt och reprografi, främst folokopiering.

3. Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor

a)
Social trygghet

I
april 1990 hölls i Lugano den fjärde europeiska konferensen för ministrar med
ansvar för socialförsäkring. Från Sverige deltog socialminister Sven Hulterström.
Vid konferensen diskuterades frågan om hur socialförsäkringssystemen kan
anpassas till nya familjestrukturer och andra samhällsförändringar. Från
svensk sida underströks arbetslinjen i socialförsäkringen och
familjepolitiken.

Styrkommittén
för social trygghet (CDSS) sammanträdde två gånger under året. Sedan den pariamentariska
församlingen yttrat sig över styrkommitténs förslag till reviderad balk för
social trygghet återremitterades förslaget till kommittén som slutbehandlade
detta under året. Bl.a. beslöt kommittén att följa församlingens rekommendation
om ett nyll övervakningssystem med en oberoende expertkommitté inspirerad av
motsvarande organ för granskningen av medlemsländernas tillämpning av Europarådets
sociala stadga. Ministerkommittén väntas öppna den reviderade balken för undertecknande
under år 1990.

I
samband med styrkommitténs höstmöte hölls i Strasbourg ett kollok

vium om socialförsäkringen i elt föränderiigt samhälle bl.a. i syfte att fästa 8

uppmärksamheten
på den reviderade balken och på att 25 år gått sedan den Skr. 1989/90:156

urspmngliga balken blev färdig. Bilaga

Styrkommittén
beslöt all hålla etl nyll kollokvium om kollektivavtals-försäkringars och andra
tilläggssyslems roll i den sociala tryggheten under hösten 1990. Den
återkommande granskningen av ländernas tillämpning av den gällande balken om
social trygghet och dess tilläggsprotokoll för perioden 1987/88 genomfördes
också under året. Sverige befanns uppfylla dessa instmments krav i alla
ratificerade delar.

b)
Arbetsmarknadsfrågor och socialtjänst

Styrkommittén
för arbetsmarknadsfrågor (CDEM) höll under år 1989 två ordinarie möten samt ell
extra möte. Vid dessa möten förberedde kommittén bl.a. Europarådels arbelsmarknadsministerkonferens
i Köpenhamn i oktober 1989. De tre frågekomplex som behandlades vid
konferensen var:

— Sysselsättningens
utveckling 1986 — 89 och dess närmaste framtidsperspektiv.

— Arbelsmarknadspolitiska
åtgärders roll och funktion.

— Kvinnors
sysselsättning.

Inför
konferensen hade, på uppdrag av Europarådet, en rapport på respektive tema
tagits fram av konsulter. Samtliga medlemsländer avlämnade dämlöver nationella
rapporter.

Sveriges
arbetsmarknadsminister introducerade det tredje temat "Kvinnors
sysselsättning".

Ett
slutdokument antogs, i vilket noterades den förbättrade arbetsmarknadssituationen
i nästan samtliga europeiska deltagarländer med ökat arbetskraftsbehov och
sjunkande arbetslöshet. Vidare betonades viklen av att arbetet inom
arbetsmarknadspolitiken, för alt ytteriigare förbättra arbetsmarknadsläget,
sker i nära samarbete med samtliga berörda parter. Den ekonomiska politiken bör
i samverkan med arbetsmarknadspolitiken ge ekonomiska förutsättningar för att
målet full sysselsättning skall kunna uppnås. Slutligen noterades att kvinnors
lönearbete utgör ett viktigt bidrag till samhällsekonomin samtidigt som del ger
kvinnorna rätt till ekonomiskt oberoende och därmed ökad jämställdhet mellan
kvinnor och män.

Sverige
deltar i en expertkommitté som har till uppgift att analysera unga arbetslösas
situation och att studera hur myndigheter med ansvar för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, social välfärd och utbildning samverkar för
alt stödja dessa ungdomar. Expertkommittén hade ett möte under året, vid vilket
man diskuterade konsultens rapport om de unga arbetslösas situation samt uformningen
av de nationella bidragen lill slutrapporten, som skall avlämnas i december
1990.

Sverige
deltar också i en expertkommitté rörande ungdomars situation vid övergången
från skola till arbete, som har som uppgift att utföra en analys av den
lagliga, ekonomiska och sociala situationen som unga människor befinner sig i
vid övergångsperioden mellan skola och arbete, som student, arbetssökande,
arbetslös, visstidsanställd m.m. Kommittén kan vid behov lägga fram förslag till
förbättringar av situationen för de unga

vad
gäller social trygghet, arbetarskydd och rätt till inskolning och upplär- Skr.
1989/90:156 ning på arbetsplatsen. En rapport är under utarbetande och expertkom-
Bilaga mitten skall ha sill första möte i maj 1990. Arbetet beräknas vara
avslutat år 1991.

Styrkommittén
för socialpolitiska frågor (CDPS) sammanträdde två gånger under år 1989. Härvid
behandlades särskilt frågor rörande familjevåld och ensamföräldrarnas
situation. Beslut fattades om att temat för nästa forskningsinsats skall bli
hemlöshet/uteliggare. Under året har en familjeministerkonferens hållits på
Cypern den 11-15 september.

Sociala
stadgan

Under
år 1989 fick den sociala stadgan ovanligt mycket uppmärksamhet och publicitet.
Anledningen var del arbete på etl motsvarande instrument, som påbörjades inom
EG. Inom Europarådet befarades allmänt alt stadgan skulle förlora sin
betydelse. Så blev del dock inle eftersom endast elva av EG:s tolv
medlemsländer kunde enas om EG-texten och eftersom texten betecknades som
"högtidlig deklaration" och således inle är bindande.

Universitetet
i Utrechl i Nederländerna anordnade i april 1989 ett symposium angående den
sociala politiken i framlidens Europa. Den sociala stadgan kritiserades av
flera talare såsom föråldrad och till intet förpliktande. Andra menade dock all
stadgan har stor betydelse som miniminorm och som garant mot social nedrustning
och påpekade all del skulle vara svårt att få så många länder all enas om något
liknande idag.

Som
en följd av den stora uppmärksamheten kring stadgan beslöt Europarådets
generalsekreterare i november 1989 att flytta över administrationen av stadgan
från avdelningen för sociala och ekonomiska frågor till avdelningen för
mänskliga rättigheter. Avsikten var att ge stadgan ökad betydelse och
genomslagskraft. Eventuellt är ytterligare förändringar att vänta när det
gäller hanteringen av stadgan och övervakningen av dess tillämpning. Under år
1989 präglades övervakningsarbetet av brist på ekonomiska och personella
resurser. Regeringskommittén sammanträdde endast två gånger på grund av alt den
oberoende expertkommittén blev kraftigt försenad i sitt arbete.

Stadgan
ratificerades i november 1989 av Turkiet, vilket innebär att 16 av Europarådets
medlemsländer förbundit sig att följa den helt eller delvis. Tilläggsprotokollet
till stadgan ratificerades i maj 1989 av Sverige som hittills enda land. Del
undertecknades i juni 1989 av Frankrike. Storbritannien sade i augusti 1989
upp två moment i stadgan som tidigare ratificerats, nämligen artikel 7 moment 8
rörande nattarbete för minderåriga samt artikel 8 moment 4 rörande reglering
av nattarbete och farligt, ohälsosamt eller tungt arbete för kvinnor.

c)
Migration, asylfrågor, m.m.

Inom
Europarådet bedrivs ett omfattande arbete som tar sikte dels på att

säkerställa och stärka
skyddet för flyktingar, dels på samverkan kring 10

integrationsaspekter
på invandringen lill och inom Europa. Frågor med Skr. 1989/90:156 sådan
inriktning behandlas i flera olika samarbetsorgan inom Europarådet. Bilaga

Ett
starkt intresse för frågor som berör flyktingströmmar, asylrätt m.m. har under årel
också kommit till uttryck i Europarådets parlamentariska församling genom ell
antal rekommendationer på detta område (nr. 1088, 1105 och 1106). Ställförelrädarkommitlén
har mol denna bakgmnd förklarat sin avsikt all inom ramen för dess politiska
dialog hålla ett särskilt möte angående dessa och närbesläktade frågor. Efter initiativ
från svensk sida kommer UNHCR jämte experter från dehagarländerna att beredas
tillfälle att medverka vid ett sådant möte.

Sedan
1977 finns inom Europarådet en expertkommitté för frågor som rör asylrätt och
flyktingar (CAHAR). Denna är i egenskap av en ad hoc-kommillé direkt
underställd ministerkommittén. En huvuduppgift för CAHAR har varit all la fram etl
förslag till överenskommelse om tillämpningen av den s.k. första asyllandsprincipen.
Ell förslag härom har också överlämnats lill ministerkommittén och är för
närvarande under beredning där. CAHAR arbetar nu bl.a. med frågor som rör
skyddet för s.k. de facto-flyktingar. I kommittén förs vidare ingående
diskussioner om situationen för asylsökande i olika länder samt de problem som
moltagarlän-derna ställs inför. Etl omfattande utbyte av information om
tillströmning av asylsökande, ny lagstiftning m.m. sker inom ramen för CAHAR:s
arbete.

Expertkommittén
för frågor om passbestämmelser och åtgärder mol förfalskning av resehandlingar (CAHCP)
har haft lill uppgift att föreslå åtgärder av rättslig eller administrativ
natur som kan underiätta för medborgare i Europarådsslalerna all förflytta sig
mellan medlemsländema. Ansvaret för dessa frågor inom Europarådet kommer från
och med år 1990 att föras över lill styrkommittén för juridiska frågor — European
Committee on Legal Co-operation (CDCJ). Arbetsgmppen skall under år 1990 slutföra
pågående projekt, bl.a. jämförande studier av bilaterala och multilaterala
avtal i fråga om gränskontroll m.m. Sverige är representerat i denna arbetsgmpp.

Arbetet
på integralionsområdel bygger i vikliga avseenden på de resultat som uppnåddes
vid den senaste europeiska migrationsministerkonferen-sen i Portugal år 1987.
Planeringen inför nästa ministerkonferens, som kommer alt äga mm hösten 1991,
har påböriats.

Det
centrala koordinerande Europarådsorganet är dess styrkommitté för migrationsfrågor
(CDMG), som fr.o.m. verksamhetsåret 1988 fick ett utvidgat mandat. Till
skillnad från tidigare behandlas där nu även frågor med anknytning lill
invandringen från länder utanför Europa, vilken i stor utsträckning beslår av
flyktingar och personer som lämnat hemlandet av flyktingliknande skäl. Denna
utvidgning av mandatet tillkom delvis på svenskt initiativ. Detla följs nu upp
genom alt arbetsplaneringen för år 1990 bl.a. omfattar en förstudie om
flyktingars sociala villkor. Sverige ingår fr.o.m. kalenderåret 1990 och två år
framåt i CDMG:s byrå.

Vidare
kan nämnas all Sverige under flera år innehaft ordförandeskapet

i den expertkommitté under CDMG som arbetar med olika typer av

aktiviteter för att främja goda relationer mellan invandrare och majoritets- 11

befolkning
("community relations"). Inom ramen för detta flerårsprojekl Skr.
1989/90:156 arrangerades under årel bl.a. ell europeiskt expertmöte om
lagstiftningens Bilaga betydelse som instmment i kampen mol rasism och
främlingsfientlighet. Projektet kommer all avslutas under år 1991.

Under
årel har CDMG, på bl.a. svenskt initiativ, påbörjat en gmndläggande diskussion
om samarbetets inriktning under kommande år. Denna självprövning sker delvis i
ljuset av de övergripande beslut som fattades i samband med Europarådets 40-årsjubiléum
i maj 1989.

Frågor
med anknytning till migrationen behandlas också i en särskild expertgrupp för
frågor angående dubbelt medborgarskap, som lyder under styrkommittén för
juridiska frågor. Vidare behandlar styrkommittén för kommunala och regionala
frågor (CDLR) ell initiativ som rör invandrares möjligheter att delta i lokala
politiska val.

d)
Jämställdhetsfrågor

Kommittéarbetet

Kommittén
för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEEG) höll under årel sina 5:e och 6:e
möten. Kommittén föreslog ministerkommittén alt anta en rekommendation för att
få bort könsdiskriminerande uttryck i språket. Uppföljningen av hur jämslälldhelsaspekter
beaktas i andra kommittéer inom Europarådels ram fortsatte. I samband med
firandet av Europarådels 40 år och CEEG:s 1 O-årsdag anordnades i november ell seminarium
med titeln "Jämställd representation en demokratisk princip — 40 års
verksamhet inom Europarådet". Kommittén förberedde den andra
jämställdhetsministerkonferensen i Wien i juli 1989 liksom en konferens
tillsammans med CLRAE om kommunal- och regionalpolitiskt aktiva kvinnor ijuni
1990 i Danmark. Sedan oktober 1989 sorterar CEEG under styrkommittén för
mänskliga rättigheter (CDDH), vilkel kan ses som en markering av frågans
betydelse.

Övrigt

Det
andra europeiska jämslälldhelsminislermötel ägde mm i Wien den 4-5 juli under
temat politiska strategier för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.
Sverige bidrog med en rapport som behandlade frågan om ansvar hos politiska
beslutsfattare att underlätta både för kvinnor och män att kombinera arbetsliv
med föräldraskap och familjeliv. Konferensen antog en resolution om åtgärder
för all påskynda utvecklingen mot jämställdhet mellan kvinnor och män.

e)
Befolkningsstudier

Europeiska
befolkningskommittén (CDPO) hade sill åriiga möte i Stras

bourg i juni 1989. En av huvuduppgifterna för kommittén är att utbyta

synpunkter på den demografiska utvecklingen i medlemsländerna. Under

år 1989 hade Islands delegat ansvaret för insamlingen, bearbetningen och 12

den
skriftliga presentationen av de olika ländernas statistik. Länderrappor-
Skr. 1989/90: 156 ter och en sammanfattande kommentar finns publicerade under
namnet Bilaga "Recenl demographic developments in the member slates ofthe
Council of Europé" (senaste demografiska utvecklingen i Europarådets
medlemsländer).

Under
kommitténs överinseende bedrivs ständigt en eller flera specialstudier av
något aktuellt demografiskt område. Under år 1989 har följande studier
avslutats "Kohortfmklsamhei i medlemsländerna" och "Hushålls-stmkturer
i Europa". Under årel bedrevs arbete med "Konsekvenser för Europa av
tillväxten i världens befolkning" och "Föräldraansvar och andra livsslilsmöjligheler".
Dessa båda studier beräknas kunna avslutas under år 1990.

Expertkommittén
för studier av de ogiftas sammanboende och deras fmktsamhel har påbörial sitt
arbete under år 1989 och beräknas fortsätta under år 1990.

Befolkningskommillén
kommeratt hålla sill ordinarie möte ijuni 1990. Dessutom kommer ell
demografiskt seminarium all arrangeras i september 1990. De ämnen som speciellt
kommer att behandlas under detta seminarium och där etl eventuellt arbete kan påbörias
är:

— Framtidens
europeiska befolkning.

— Immigrantbefolkning
och flyltningsrörelser.

— Information
och utbildning i demografiska frågor.

En
gemensam aktivitet kan också påbörjas ihop med avdelningen för befolkningsstatistik
i EG.

4. Utbildning, kultur och idrott

a)
Utbildning och kultur

Kulturslyrelsen
(CDCC) är del samordnande organet för frågor inom utbildnings- och
kulturområdena. Genom att ansluta sig lill 1954 års kulturkonvenlion kan länder
som inte är medlemmar av Europarådet delta i kultursamarbetet. Detta gäller Valikanstalen
och Jugoslavien samt från år 1989 även Polen och Ungern. Under år 1989 har
önskemål om tillträde lill kuUurkonventionen framförts från bl.a.
Sovjetunionen.

Verksamheten
inom kulturslyrelsen bedrivs i form av projekt, konferenser, seminarier och s.k.
workshops. Arbetet är upplagt i enlighet med Europarådets tredje medelfristiga
plan 1987-91.

Arbetet
med all strama upp CDCC:s verksamhet fortsatte under år 1989 med diskussioner
om nedskärningar och omprioriteringar i arbetsprogrammet. Beslut fattades om
all fr.o.m. år 1990 tillämpa en ny program-stmklur med en klarare uppdelning
mellan långsiktig och kortsiktig verksamhet samt serviceaklivileler.

Under
år 1989 granskades Sverige inom projektet för översyn av natio

nell kuhurpolilik. Skriftligt material om den svenska kulturpolitiken pre

senterades dels i en svensk bakgmndsrapport, dels i en rapport av den

gmpp om fyra granskare som kulturslyrelsen hade utsett. En muntlig 13

redovisning
och debatt ägde mm vid CDCC:s möte ijuni 1989. Materialet Skr. 1989/90: 156

kommer att publiceras i tryckt form under år 1990. Bilaga

Till
kullurstyrelsens uppgifter hör också att förbereda kulturministerkonferenser.
Under årel påbörjades förberedelserna för 1990 års kulturministerkonferens i
Palermo, som skall behandla det mångkulturella samhället. Sverige kommer att
svara för bakgmndsrapporten till konferensen.

Ulbildningsminislerkonferenser
anordnas inom ramen för en formellt fristående organisation, Standing Conference
of European Ministers of Education. En sådan konferens — den sextonde i
ordningen — ägde mm i Istanbul i oktober 1989. Huvudtemat var "The
Information Society — A Challenge for Education Policies".

Utifrån
behovet av en effektivisering av CDCC:s arbete inför bl.a. EG:s ökande insatser
på området har man alltmer övergått till att pröva prioriteringar och
koncentration av verksamheten. Bl.a. har för första gången votering om kullurstyrelsens
program tillämpats.

I
samma effektiviserande syfte har arbetet på att sprida kunskap om CDCC:s
verksamhet också fortsatt. På dess högst prioriterade område — undervisning i
moderna språk — verkar inom Sverige en särskild arbetsgrupp för att informera
om och följa upp Europarådels rekommendationer om språkundervisning.
Initiativet har mottagits myckel positivt av CDCC som ell exempel för övriga
länder. På språkområdet har rekommendationer givits om ett nytt fyraårigt
projekt, inriktat bl.a. på språkundervisning under de första skolåren och språk
på den gymnasiala nivån (inklusive yrkesutbildningen — del sista av särskilt
intresse för Sverige inför den föreslående reformeringen av vår gymnasieskola).

På
högskoleområdet bedrivs arbetet i en särskild kommitté under kulturslyrelsen.
På området märks främst verksamhet för rörlighet och samarbete över gränsema
mellan universitet och högskolor. Under år 1989 behandlade kommittén bl.a.
förslag till en konvention om generellt tillgodoräknande av lid för
universitetsstudier. En särskild europeisk studenthandbok är att se som elt
intressant tillägg lill EG:s handbok på området.

Hämtöver
kan också framhållas en allt kraftigare strävan all öppna universitetskonlakler
mellan väst och öst.

b)
Idrott

Vid
det sjätte idrottsminislermölel som ägde mm i juni 1989 i Reykjavik

antogs sju resolutioner som vägledning för idrollskommilléns (CDDS)

fortsatta arbete. Bland annat sanktionerade ministrarna del förslag lill

anlidopningkonvenlion som ministerkommittén sedermera antagit. Kon

ventionen träder i kraft så snart fem stater ratificerat den, varav fyra skall

vara Europarådsmedlemmar. Sverige och ell 15-lal andra länder, inklusive

Polen, undertecknade konventionen den 16 november 1989 med för

behåll för ratificering. Tre stater, Danmark, Norge och Storbritannien

undertecknade konventionen ulan sådani förbehåll. Konventionen har

sedermera förelagts riksdagen för godkännande (prop. 1989/90:142).

Genom konventionen ålar sig varie land all stärka och bättre samordna 14

kampen
mol dopning inom idrotten. För att följa upp arbetet upprättas en Skr.
1989/90: 156 särskild internationell övervakningsgrupp inom Europarådet. Denna
över- Bilaga vakningsgrupp blir den första mellanstatliga instansen för antidopning-insatser.
Som modell för konventionsarbelet har bl.a. stått den nordiska anlidopningkonvenlion
som gäller mellan idrottsorganisationema i Norden.

Vid
idrottsministermötet antogs även enhälligt en resolution, vari regeringarna
åtar sig all verka för en idrottsbojkotl av Sydafrika. Idroltskom-mittén ges samlidigt
i uppdrag att följa upp frågan. Eftersom huvuddelen av Sydafrikas idrottsutbyte
äger rum med Västeuropa innebär resolutionen, som lades fram av de nordiska
länderna, ett viktigt genombrott i arbetet för alt isolera apartheididrotlen.

Idrottsministrarna
diskuterade även läklarvåldet och säkerheten vid idrottsanläggningar och
uppdrog ål den särskilda läktarvåldskommillén att inför fotbolls-VM i Italien
år 1990 närmare belysa orsakerna till våldet vid idrottsarenorna saml ge
förslag lill motverkande åtgärder.

Läktarvåldskonvenlionen
öppnades för signatur i november 1989. Den hade vid årets slul undertecknats av
15 stater. Genom att Polen och Ungern nu inbjudils att delta i idrotlssamarbetet,
väntas även dessa stater tillträda konventionen.

Under
året har även de särskilda expertgrupperna för forskning och informationsutbyte
sammanträtt. Expertmöten har även ägt rum om bl.a. idrottens ekonomiska
betydelse och jämställd idrott, där Sverige varit representerat genom Riksidrollsförbundel.
Förbundels verkställande direktör valdes lill idrotlskommitténs vice
ordförande vid dess tolfte möte i mars 1989.

På
inbjudan av den grekiska regeringen kommer nästa idrottsminister-möte all
hållas i Grekland år 1992.

5. Ungdomsfrågor a) Ungdomskommittén

Styrkommittén
för ungdomsfrågor (CDEJ) höll under året sina tredje och fjärde möten. Ungern
och Polen deltog för första gången i arbetet. Det huvudsakliga arbetet i
kommittén har gällt olika sätt att förbättra ungdomars rörlighet i Europa.
Vidare har expertgrupper arbetat med information, forskning och ungdomars
inflytande. Kommittén föreslog ministerkommittén att anta en rekommendation om
ungdomsinformalion. Mycket tid har lagts ned på att förbereda
ministerkonferensen i Lissabon under år 1990 med tillhörande
ungdomsaktiviteter.

b)
Europeiska ungdomsfonden (EYF) och Europeiska Ungdomscentret (EYC)

Den
nya ledningsstruktur som beslutals om föregående år böriade gälla.

C)etta innebar bl.a. att det för första gången hölls ett möte mellan CDEJ och

den rådgivande kommittén, bestående av 25 ungdomsrepresentanter. 15

Den
europeiska ungdomsfonden delade under år 1989 ut 8 miljoner Skr.
1989/90:156 franska francs lill ca 149 projekt inom områden som öst/väst,
miljö. Bilaga nord/syd, ungdomsutbyte och sociala problem. Dessutom delades
bidrag ut till de internationella ungdomsorganisationernas administration och tidningar.
Sverige bidrog med knappt 460 000 kronor lill fondens budget. Förutom det
reguljära bidraget lämnade Sverige också ell extra bidrag.

Det
europeiska ungdomscenlret anordnade 39 seminarier för ungdomar, åtta
språkkurser och två symposier. Nära 1 500 ungdomar dellog.

6. Hälso- och sjukvård

Styrkommittén
för hälso- och sjukvård (CDSP) höll under år 1989 två möten.

Under
året fortsatte den under år 1988 påbörjade uppföljningen av del europeiska hälsominislermölet
i Paris i november 1987 som ägnades frågan om europeiskt samarbete kring frågor
om organlransplanlationer.

En
stor del av mötena under året ägnades vidare åt förberedelserna av del fjärde ministermölet
i Cypern den 18-19 oktober 1990, som skall behandla personalutbildnings- och försöriningsfrågor
för hälso- och sjukvården i 2000-lalels perspektiv.

En
viktig del av kommitténs verksamhet är utdelning av stipendier som bidrag till
studieresor för hälso- och sjukvårdspersonal. Tonvikten har i ökad utsträckning
lagts vid stöd lill grupper och ämnesområden som har svårt att på annal sätt få
slöd för sådan kunskapsutveckling, och till de mindre länder inom Europarådet
som har särskilda problem beträffande vidareutbildning av hälso- och
sjukvårdspersonal.

En
annan omfattande del är arbetet beträffande blodgivning och blodprodukter. En
fast kommitté och arbetsgrupper tar fram underlag för europeiska
överenskommelser inom detta område, gör kunskapsöversikter och bedriver
kursverksamhet.

Inom
AIDS-området har beslutats om en rekommendation om etiska frågeställningar med
anknytning till HIV-infeklion inom hälso- och sjukvård och i sociala
sammanhang. Sverige har — på grund av att rekommendationen på avgörande
punkter inle slår i överensstämmelse med den svenska smittskyddslagsliflningen
— beslutat att inte ansluta sig till rekommendationen.

En
ny expertgrupp som skall belysa frågan om hur AIDS påverkar organiserandet av hälso-
och sjukvården har inlett sill arbete under årel.

CDSP
och dess arbetsgrupper har under en följd av år lagt stor vikt vid arbete med
förebyggande hälsovård. Slöd har lämnats lill lokala projekt och kurser för
främjande av förebyggande psykisk hälsovård för utsatta grupper, och för
hälsoupplysning, bl.a. inom skolhälsovårdens ram, med särskild inriktning på
alkohol och tobak och andra beroendeframkaUande medel.

Under
årel har kommitténs arbete med organisation av mullidisciplinär cancervård lett
fram till en rekommendation i ämnet.

Kommittén bedriver, i
huvudsak med hjälp av expertgrupper, arbete

inom bl. a. följande områden: 16

— Utveckling
av nya teknologier inom hälso- och sjukvården av särskild Skr. 1989/90:156 betydelse
för primärvårdens verksamhet. Bilaga

— Organisation
av europeiskt samarbete kring organlransplanlationer.

— Samarbete
kring epidemiologiska studier av psykisk ohälsa.

— Planering
av försörining med hälso- och sjukvårdspersonal.

— Insamling
och användning av humanplasma och dess relevans för nationella blodtransfusionsprogram.

— Utbildning
av personal för hantering av informationssystem inom hälso- och sjukvården.

— Socialmedicinska
aspekter på barnmisshandel.

— Utvecklingstendenser
inom "telemedicin" och dess betydelse i hälsoorganisationen.

Under
året har CDSP diskuterat vissa ändringar av överenskommelsen nr 80 om transport
av lik. Diskussionerna fortsätter under år 1990.

I
anslutning till CDSP:s möten hölls även möten med en särskild kommitté med
företrädare för de länder som anslutit sig lill konventionen om utarbetande av
en europeisk farmakopé. Kommittén fattar de formella besluten om ikraftträdande
av ändrade och nya delar av farmakopén vilka beretts av den särskilda farmakopékommissionen.
Se närmare härom under avsnitt IV
a) Europafarmakopén.

Expertkommittén
för biomedicinsk utveckling (CAHBI) har under årel huvudsakligen arbetat med
förslag lill regler för prenatal diagnoslik och s.k. screening saml rådgivning.
Rekommendationen har överlämnats lill ministerkommittén för godkännande.

Dessutom
påbörjades arbete med regler för övrig genetisk diagnoslik och screening. Etl
av expertgmppen för medicinsk forskning (CAHBI-RE) framlagt förslag till regler
för forskning som omfattar försök på människa har också handlagts av CAHBI och
överlämnats lill ministerkommittén för godkännande.

Under
december 1989 har CAHBI vidare anordnat ell symposium i Strasbourg om olika
frågor inom biomedicinen.

7. Frågor rörande miljö, regional planering och kulturmiljövård

a)
Miljöfrågor

Europarådets
styrkommitté för miljövård och naturmiljöer (CDPE) höll sill åriiga möte i
april 1989. Härvid presenterades elt av en brittisk expert formulerat utkast lill
europeisk nalurvårdsslrategi "European Conserva-tion Strategy", vilkel
beställts av kommittén årel innan. I den efterföljande generaldebatten framkom
en rad synpunkter på utkastet med bl.a. förslag lill kompletteringar och höjd
ambitionsnivå. Vidare beslutade kommittén all medlemsländerna skulle insända
skriftliga kommentarer före den I juli. Sverige har lämnat sådana kommentarer.

Beträffande miljöministermölet
i Bryssel den 11-12 oktober 1990 be

kräftades tidigare förslag att huvudtemat för mötet skall vara markskydd 17

(soil
conservalion). Möjligen skall därvid antas ett legalt instmment i Skr.
1989/90:156 ämnet. Därtill skall på dagordningen stå den europeiska naturvårdsslrate-
Bilaga gin och frågan om konsekvenserna för Bernkonvenlionen lill följd av att
länder utanför Europarådskretsen kan komma att ratificera konventionen.
Beträffande 1990 års program beslöt CDPE all bl.a. föreslå följande:

— Initierande
av en studie rörande samband mellan vallenkvaliteler i olika akvatiska
ekosystem, t. ex. förhållandet nederbördsområde/flod.

— Genomförande
av en klassificering och ekologisk betydelse av sjöar och åtgärder för sjöars
skydd.

— Publicering
av en broschyr om det biogenetiska nätverket.

— Formulering
av en handlingsplan och ell legalt instrument för markskydd.

— Avgivande
av en rapport om användningen av nedlagd jordbmksmark.

— Genomförande
av ett projekt om skydd, vård och återställande av landsbygdsmiljön.

— Avhållande
av ell möte om ekologiska konsekvenser av genteknologi.

— Modernisering
av en resolution från 1971 om naturvård och undervisning.

Den
stående kommittén för den s.k. Bernkonvenlionen (konventionen om skydd av
europeiska vilda djur och växter och naturliga miljöer) hade två möten under år
1989. Vid mötet i juni avhandlades i första hand tolkningen och tillämpningen
av konventionens artiklar 4 och 6 om skydd av miljöer som är betydelsefulla för
fauna och flora. Vid mötet fattades beslut om en resolution och tre
rekommendationer beträffande skydd av miljöer. Vid mötet i december, som
utgjorde del ordinarie mötet, diskuterades bl. a. "biennal reports".
Sveriges rapport var en av de få som accepterades ulan kommentarer. En särskild
rekommendation antogs beträffande skyddet av flodkräftan i Europa. Vidare
antogs en rekommendation, som riktade sig till Norge, Sverige och Finland, som
avser att stärka skyddet av vargen. I övrigt kan nämnas att för första gången
dellog elt öslstatsland som fullvärdig medlem i den slående kommittén, nämligen
Ungern.

b)
Regional planering

I
Europarådels arbetsprogram finns f n. ingen särskild styrkommitté för regional
planering. Frågor om planering rörande den regionala nivån behandlas av den
särskilda konferensen för ministrar med ansvar för regional planering (CEMAT)
och i det arbete som sker i den ämbetsmannakommitté, som förbereder
konferensens sessioner.

Resolution
nr 1 om rationell markanvändning — fömtsättningar och begränsande faktor för
utvecklingen, anlagen vid ministerkonferensens åttonde session (CEMAT 8),
antogs i november 1989 av ministerkommittén som rekommendation nr R(89)15.

Ministerkonferensens
nästa session (CEMAT 9) skall äga mm år 1991 i Turkiel. Temat för CEMAT 9 är
"Instrument för att uppnå rationell markanvändning". Som förberedelse
för CEMAT 9 arrangerades under år 1989 två seminarier, elt i Falun om socio-poliliska
instmment och ett i Strasbourg om administrativa instmment.

c) Kulturmiljövård Skr. 1989/90:156

Huvudkommittén
för kulturmiljövård fullföljer det arbetsprogram som 'iiaga tidigare lagts
fast med en bred inriktning mol bevarande vård och levandegörande av
kulturarvet som en integrerad del i samhällsutvecklingen.

Som
gemensam nämnare inom byggnadsvården finns konventionen om byggnadskullurarbete
från år 1985. Etl arbete pågår med alt uppdatera den gemensamma basen också
inom arkeologiområdel. En rekommendation om skydd och levandegörande av fornlämningar
inom ramen för planering och byggande färdigställdes under år 1988 och har
under år 1989 antagits av ministerkommittén. Arbetet har därefter koncentrerats
på all revidera den befintliga konventionen rörande skyddet av det arkeologiska
arvet.

Bevarande
och utveckling av byggnadshanlverkel har under lång lid varit ett av kommitténs
prioriterade arbetsområden och etl nätverk mellan befintliga hanlverkscenlra
har etablerats som ständig aktivitet inom kommitténs ram. Ell informationsblad
ges ut med tre nummer årligen. (1 Sverige har under år 1989 genom
Byggentreprenörernas försorg en översättning till svenska successivt påbörjats,
som fr.o.m. år 1990 kommer att distribueras lill svenska
utbildningsinstitutioner och byggulbildnings-ansvariga.)

Det
europeiska ulbildningscenlret i Venedig, som finansieras via styrkommitténs
budget, är centralpunkt i nätverket och var under år 1989 också samlingsplatsen
för det årliga kontaklmöle mellan utbildningsinstitutionerna, som ulgör en av
hörnstenarna i nätverkets arbete.

Förberedelser
pågår för att etablera ell liknande "nätverk" mellan dokumenlationscentra
i de olika länderna med ansvar och arbetsuppgifter inom kulturmiljöområdet.

Del
pågående arbetet med en ministerkommillérekommendation rörande
finansieringsfrågorna beräknas vara avslutat tidigast under år 1990.

Kommittén
har under lång tid ägnat landsbygdens byggnadskullurarv uppmärksamhet och den ministerkommillérekommendation
som utarbetades under år 1988 har antagits under år 1989. Under året har en arbetsgmpp
haft ansvar för att ta fram förslag till fortsatt arbete med inriktning mot en
bred kulturlandskapssyn, där ett samarbete med styrkommittén för naturvård fömtskickas.

1900-lalets
och det sena 1800-talels byggnader har under år 1989 uppmärksammats i en
konferens i Wien.

Industriminnesfrågorna
har under lång tid bearbetats i etl antal symposier och seminarier i olika
länder. Under år 1989 var Storbritannien värd för ett avslutande seminarium. De
samlade erfarenheterna avses bearbetas till en ministerrådsrekommendalion.

Ell
nytt frågekomplex, som kommittén böriat bearbeta är bevarande och skydd av lös
inredning i sammanhållna kulturhistoriska miljöer. En sammanställning av rådande
praxis och erfarenheter i medlemsländerna har genomförts under år 1989 och ett
möte för specialister fömtses under år 1990.

Likaså
har skydd mot katastrofer aktualiserats som en fråga för kom-

19

mitten att engagera sig i.
Etl första mndabordssamlal kring dessa frågor Skr. 1989/90:156

hölls
under år 1989 och en expertgrupp avser följa upp arbetet under år Bilaga

1990.

Inom
kommitténs ram ryms en aktivitet som rör tekniskt bistånd till medlemsländema.
Denna verksamhet, som hittills rört 2-3 objekt per år med myckel komplex bevarandeproblemalik,
har fr.o.m. år 1989 fått elt komplement avsett för de många städer med
historisk kärna som har behov av all i en vidare expertkrets få sina problem
belysta. Kommittén skall i sådana fall kunna medverka lill genomförandel av ell
expertkollokvium. Ell första projekt av detta slag genomfördes under år 1989 i
Palermo.

Tre
fasta aktiviteter finns för all sprida information och aktivera politiker, fackmän
och allmänhet. Informalionsbullelinen "A future for our past" (en
framlid för vårt förflutna) och den europeiska "Öppet Husdagen", är
de som med full kraft engagerar samtliga medlemsländer och når ut till de egna gräsröltema.
Den tredje har mer europeiska dimensioner och innebär elt aktiverande av den
gamla pilgrimsleden till Santiago de Composlela.

Styrkommittén
är ansvarig för program och genomförande av fackministerkonferens inom sill
ansvarsområde.

Förberedelser
har under år 1989 pågått för en ministerkonferens, som skulle ha ägt mm under
år 1990. Konferensen har i sista stund skjulils upp och kommer istället att
genomföras under år 1991. Som underlag för konferensen har en bred enkät gjorts
bland medlemsländerna om bevaran-desitualionen. Den sammanställs f n. inom
sekretariatet och är den Iredje i ordningen av Europaövergripande översyner
sedan byggnadsvårdsårel 1975.

8. Regionala och kommunala frågor

Rekommendationer
och konventioner.

Ministerkommittén
antog under år 1989 en resolution R(89)I3 som gäller en ändring i stadgan för
Europarådels stående kommunalkonferens (CLRAE) och som bl.a. avser vissa
ändringar rörande dess styrkommitté och spedalkommilléer. Således garanteras
genom en ändring samtliga medlemsländer representation i konferensens
styrkommitté. Antalet spedalkommilléer under den slående kommunalkonferensen
ökas också från fyra lill fem.

Kommittéarbetet

Styrkommittén
för kommunala och regionala frågor (CDLR) höll under år

1989 två möten i Strasbourg. Kommittén slutförde bl.a. arbetet med

förslag till en konvention om invandrares dellagande i samhällslivet på

kommunal nivå. Förslaget innebär bl.a. all rösträtt och valbarhet vid

kommunala val skall föreligga efter fem års bosättning. Vidare behandlade

CDLR olika kommunalekonomiska frågor saml tillämpningen av den

europeiska konventionen om kommunal självstyrelse. 20

Frågor
om kommunall och regionalt samarbete över riksgränser har Skr. 1989/90:156
behandlats av en särskild kommitté (CAHCT). Kommittén sammanträdde Bilaga
en gång under år 1989. Därvid diskuterades bl.a. formerna för Europarådels
fortsalla arbete med gränsöverskridande samarbete och tillämpningen av den
europeiska ramkonventionen om samarbete över riksgränser mellan lokala och
regionala samhällsorgan.

Övrigt

Fackminislerkonferenser
för ministrar med ansvar för kommunala frågor hålls som regel vart annal år.
Nästa europeiska kommunminislerkonferens äger mm den 14-16 maj 1991 i Norge
(Bergen). Huvudtemat skall då vara frågan om minskad statlig reglering och
kontroll av kommunal verksamhet. Bl.a. kommer de nordiska frikommunförsöken
alt tas upp.

9. Rättsfrågor

Rekommendationer
och resolutioner

Rekommendationen
R(89)l behandlar frågor om bidrag lill make efter äktenskapsskillnad i syfte
all åstadkomma ekonomisk likställdhet mellan makarna.

I
rekommendationen R(89)2 ges vissa riktlinjer angående insamling och användning
av persondala för anslällningsändamål i allmän eller enskild verksamhet. Den
lar främst sikte på inlegritelsskyddande åtgärder.

Enligt
rekommendationen R(89)8 bör del på del förvallningsrältsliga området finnas
möjlighet lill visst provisoriskt domstolsskydd för enskilda i förvaltningsärenden.

Rekommendationen
R(89)9 behandlar daloranknuten brottslighet. Den bygger på en rapport från en
expertkommitté inom Europarådet. Rapporten innehåller bl.a. riktlinjer för hur
de nationella lagarna bör vara utformade för all motverka datorrelaterad
brottslighet. Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna beakta rapporten och
dess riktlinjer när de ser över sådan lagstiftning som berörs av rapporten.

I
rekommendationen R(89)12 om undervisning för intagna i kriminal-anstalt framhålls
all utbildning utgör ell mycket väsentligt inslag när det gäller de intagnas
återanpassning. Enligt rekommendationen bör därför varje intern ha tillgång
till olika former av utbildning och undervisning, varvid bl.a. särskilda
insatser bör göras för intagna med svårigheter alt läsa och skriva.

Konventionen
om handel med värdepapper av personer med insyns-ställning, s.k. insider trading,
kompletterades med ett protokoll angående särskilda EG-frågor. Sverige
undertecknade båda instmmenten i september 1989.

21

Kommittéarbetet Skr. 1989/90:156

Styrkommittén
för juridiskt samarbete (CDCJ) höll under årel sina 51:a och 52:a möten.
Kommittén föreslog ministerkommittén att anta den nämnda rekommendationen R(89)8
samt en konvention om internationellt konkurssamarbete.

CDCJ behandlade också sin
egen och expertkommittéernas verksamhet för år 1990, innebärande bl.a. fortsatt
arbete med frågor om dubbla medborgarskap, om integritetsskydd i datasamhället
och utarbetandet av en konvention om ansvar och ersättning för miljöskada.
Dessutom uppmärksammades utvecklingen i de central- och östeuropeiska staterna
ulan-för Europarådet och inleddes en diskussion om samarbetsformer med dessa på
det juridiska området.

1 expertkommittéer under CDCJ
pågår utredningsarbete på en rad områden i syfte att harmonisera lagstiftningen
i Europarådets medlemsstater. Utöver de redan nämnda frågorna om
medborgarskap, dataskydd och miljöskada behandlades under år 1989 t.ex. också
vissa processfrågor inom familjerätten.

Styrkommittén för
brottsfrågor (CDPC) höll under året sitt 38:e möte. Vid mötet behandlades de
tidigare nämnda rekommendationerna R(89)9 och 12. Bland de frågor som är
föremål för utredningsarbete under CDPC kan nämnas principer för straffmätning
och påföljdsval, behandling av drogmissbrukare och AIDS-sjuka inom
kriminalvården, åtgärder mot utnyttjande av barn för pornografi och
prostitution samt förverkande av vinning av brott.

Bilaga

III. Europarådets sociala utvecklingsfond

Europarådets
sociala utvecklingsfond bildades år 1956. Fonden har antagit detta arbetsnamn
under år 1989. Dess officiella titel är fortfarande Europarådets fond för
bosättning och regional utveckling. Samtliga Europarådets medlemsländer utom
Finland, Irland, Storbritannien och Österrike är anslutna till fonden.
Härutöver är den Heliga Stolen medlem. Under år 1989 har även San Marino
inträtt i fonden. I bögan av år 1986 associerades dessutom Jugoslavien som
medlem under en femårsperiod.

Fonden
bildades ursprungligen som ett instrument i flyktingpolitiken, men är numera
inriktad huvudsakligen på alt finansiera infrastruktur-, sysselsättnings- och
bostadsbyggnadsprojekt i regioner med stora befolkningsomflyttningar. Högsta
prioritet ges härvid insatser i samband med inhemska flyktingströmmar och
naturkatastrofer. På senare tid har även ell antal större utbildnings- och
sjukvårdsprojekt finansierats. Vid diskussioner om Europarådets bidrag till en
balanserad ekonomisk och social utveckling mellan medlemsländerna spelar fonden
en framträdande roll, eftersom den är rådets enda konkreta instrument för att
påverka utvecklingen inom detta område.

Fr.o.m.
år 1989 har fonden övergått från US dollar till att använda XEU

(European Currency Unit, ECU) i sin redovisning (I XEU = 7,41 SEK per

31 december 1989). 22

Medlemsländernas
insatser i fonden uppgår för närvarande, till sam- Skr. 1989/90: 156 manlagt
195,0 milj. XEU i form av inbetalda medel, garantiåtaganden och Bilaga vinstmedel
som tillförts enskilda medlemsländer. Härtill kommer att fonden vid utgången
av år 1989 hade reserver och vinstmedel på 251,4 milj. XEU.

Med
dessa medel som bas kan fonden på jämförelsevis fördelaktiga villkor la upp lån
på den internationella kapitalmarknaden. Dessa lån förmedlas sedan lill projekt
i medlemsländerna med den inriktning som beskrivits ovan. En liten del av
utlåningen sker på speciellt fördelaktiga villkor, för närvarande en procents
ränta. Denna subventionerade utlåning bekostas av en del av fondens vinstmedel.

Sedan
sin tillkomst och till slutet av år 1989 har fonden finansierat projekt i
medlemsländerna om totalt 6 917,4 milj. XEU räknat i löpande valutakurs. Vid
årsskiftet uteslående lån omräknade lill aktuell valutakurs uppgick till 5
427,6 milj. XEU varav 72,8 milj. XEU som subventionerade lån. De största
låntagarna under senare år har varit Italien (35 % av lånemedlen), Turkiet (29 %),
Cypern (10%), Grekland (9 %), Portugal (8 %) och Spanien (7 %). Det ändamål som
erhållit mest lån är bostadsbyggande, vilket fått närmare en tredjedel av
lånebeloppet.

Fondens
verksamhet har under de senaste åren expanderat mycket starkt. Nyutlåningen
under år 1989 uppgick således till 746,3 milj. XEU. Trots denna expansion
väntade vid årsskiftet 1989/90 godkända projekt för 2 100,0 milj. XEU på
finansiering. Fondens redovisade vinst uppgick under år 1989 till 66,4 milj. XEU,
vilket innebär en mindre ökning sedan föregående år (62,4 milj. XEU). De
senaste årens vinst har varit hög beroende bl.a. på US-dollar-kursens
utveckling.

Sverige
inträdde i fonden år 1977. Vår andel i fondens kapital uppgår till 5,9 milj. XEU,
vilket motsvarar 3,0 %. Av delta belopp har 2,5 milj. XEU betalats in och 3,4
milj. XEU är etl garantiåtagande. Sverige har bl.a. eftersträvat att utlåningen
skall få en bättre geografisk fördelning och koncentreras till de socialt
angelägnaste projekten, att en större andel av fondens vinst skall användas för
lån på särskilt fördelaktiga villkor samt att flera länder skall ansluta sig
till fonden.

IV. Övrigt

a)
Europafarmakopén

Sedan
år 1975 har Sverige varit anslutet till Europarådets konvention om utarbetandet
av en europeisk farmakopé (Ph Eur). Denna innehåller kvalitetsnormer för läkemedelssubslanser
och vissa färdiga läkemedel och har bindande giltighet i de länder som är
anslutna till konventionen. 19 länder i Västeuropa har ratificerat
konventionen. Portugal har under år 1989 inträtt som fullvärdig medlem.

Den
första upplagan av Europafarmakopén trädde i kraft i Sverige den I

januari 1978. Den andra upplagan i alla dess delar trädde i kraft i medlems

ländema den 1 juli 1987. Under år 1989 har ytteriigare ett häfte (facsimile

13) av den andra upplagan med standarder och föreskrifter utgells. 23

Sverige
var representerat vid samtliga tre kommissionsmöten under år Skr. 1989/90: 156
1989. I de totalt 25 expertgrupper som förbereder och bearbetar material Bilaga
som skall ingå i farmakopén medverkar 14 svenska representanter, hämtade från
statliga laboratorier, farmaceutisk industri och Apoteksbolaget. De olika experterna
ansvarar för etl omfattande experimentellt förarbete på sina respektive
laboratorier. De statliga laboratorierna representeras av Socialstyrelsens
läkemedelsavdelning, Statens bakteriologiska laboratorium och Statens
veterinärmedicinska anstalt. Arbetet samordnas i Sverige av den svenska farmakopékommittén
vid Socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

Europafarmakopén
har stor normgivande betydelse för läkemedels kvalitet och tillämpas av
Socialstyrelsens läkemedelsavdelning och läkemedelsindustrin vid registrering
och kontroll av läkemedel samt vid Apoteksbolagets beredning och hantering av
läkemedel. År 1989 påböriades en ny översyn av arbetet, som skall leda fram lill
beslut om vilka nya läkemedelssubslanser och läkemedelsberedningar som skall
ingå i kommande delar av Europafarmakopén.

Under
år 1989 ledde diskussionerna med den gemensamma marknaden (EG) fram lill elt
förslag om ändring av konventionen om utarbetandet av farmakopén. Förslaget
innebär all EG anslutes lill konventionen med rätt att representera sina
medlemsländer i omröstningar i farmakopékommissionen i administrativa frågor. Samlidigt
ändras vissa regler avseende nödvändig majoritet för beslut.

Samordningen
mellan Europarådet och EG på farmakopéområdet har medfört all arbetet inom farm.akopékommissions
arbetsgrupp för framtidsplanering aktiverats. Beslut om en omorganisation av
arbetet kan förväntas under år 1990.

Arbetet
med den europeiska farmakopén startade år 1964. I slutet av juni 1989 anordnades
med anledning av 25-årsjubiléel elt vetenskapligt symposium kring europafarmakopéns
arbete och framtidsperspektiv. Ca 450 personer dellog från industri,
myndigheter och universiteten. Symposiet gav många värdefulla impulser inför
del fortsatta planeringsarbetet.

b)
Pompidougruppen (Narkotikafrågor)

Samarbetet,
som under år 1989 omfattade Belgien, Danmark, Finland,

Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge,

Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Förbundsrepubliken

Tyskland och EG-kommissionen, inleddes år 1971 på initiativ av den

franske presidenten Georges Pompidou. Sedan år 1980 är del inkorporerat

i Europarådet. Samarbetet är multidisciplinärt. De ministrar som är ansva

riga för samordningen av narkotika frågor möts ungefär en gång vart Iredje

år och gör de gemensamma uttalanden som påkallas av utvecklingen och

gjorda utredningar och bestämmer inriktningen på samarbetet under åren

fram lill nästa minislermöle. Mellan minislermötena sammanträder två

gånger om året representanter för de olika medlemsländerna (s.k. perma

nenta korrespondenter) för alt genomföra ministrarnas beslut och för all

rapportera om pågående och planerade insatser i medlemsländerna. 24

Under
år 1989 vårarbetet i gruppen inriktat på att fullfölja de beslut som Skr.
1989/90:156

fattades vid ministermötet år 1987. Bilaga

Under
år 1989 hölls också ett extra ministermöte för att diskutera i första hand
spridningen av kokain i Europa men också spridningen av HIV bland
narkotikamissbrukare. Ministermölet diskuterade också samarbete mellan
medlemsländerna inför ratificeringen av FN:s konvention mot illegal
narkotikahantering.

En
arbetsgrupp tillsattes för att undersöka vilken roll rättsväsendels olika delar
— t.ex. polis, åklagare, domstolar och kriminalvård — spelar föratt missbrukare
skall få vård i de olika medlemsländerna. Vidare ägde ett seminarium rum våren
1989 om narkotikakontroll vid flygplatser, liksom ett om narkotikakonlroll vid
hamnar. Elt seminarium arrangerades också om behandling av missbrukare och en
arbetsgrupp har diskuterat massmediernas roll när det gäller att förebygga missbmk.
Vidare arrangerades ett seminarium om insatser mot spridningen av kokain.

En
särskild arbetsgrupp har arbetat med samordning av epidemiologisk forskning.
Arbetet är inriktat på all genomföra en s.k. multicilysludie saml förbättra
skolundersökningarna. Gruppen har också diskuterat frågan om AIDS och
narkotikamissbruk.

c) Handikappfr å gor

Sverige
deltar sedan år 1986 i Europarådels kommitté för handikappfrågor. Arbetet
bedrivs — förutom i kommitténs ordinarie möten — i expertgrupper, varav
Sverige deltar i två. Den ena expertgruppen avser frågor om väridshälsoorganisalionens
(WHO) internationella klassifikation för funk-lionshindrande, den andra
expertgruppen avser revision av etl grunddokument för kommittén.

År
1989 var kommitténs ordinarie möte förlagt lill Stockholm. Under mötet behandlades
områden som utbildning för rehabiliteringspersonal, arbetsmarknadsfrågor och
lagstiftning på rehabiliteringsområdet. Vidare beslutade kommittén att ta initiativ
till en ministerkonferens om rehabilitering under år 1991.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1990 25