Prop. 1989/90:32

Regeringens proposition 1989/90:32

om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt

Prop. 1989/90:32

Regeringen föreslår
riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 12 oktober 1989.

På regeringens vägnar Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att giltighetstiden för den nuvarande lagen om totalisatorskatt
med viss ändring av skatteuttaget föriängs till att omfatta totalisatorvadhållning
under år 1990.

Riksdagen 1989/90. I .saml. Nr 32

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt

Härigenom
föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1984:351) om totalisatorskatt skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lyddse

4 § '

Totalisatorskatt tas ut
med elva procent av de sammanlagda insatserna upp till 2 600 milj. kr. år
1984 2 600milj. kr. år 1985

2 750milj.
kr. år 1986

3050milj. kr. år 1987

3 150milj.
kr. år 1988

3150milj. kr. år 1989

och med åtta procent på
överstigande insatser.

Föreslagen
lydelse

Totalisatorskatt
tas ut med elva procent av de sammanlagda insatserna upp till 2600 milj. kr.
år 1984 2600milj. kr. år 1985

2 750milj.
kr. år 1986

3050milj. kr. år 1987

3150milj. kr. år 1988

3150milj. kr. år 1989

3 500 milj. kr.
år 1990

och med åtta procent på
överstigande insatser.

7 §

Denna lag gäller för totalisatorvadhållning enligt 1 § som sker före
utgången av år 1989.

Denna
lag gäller för totalisatorvadhållning enligt 1 § som sker före utgången av år
1990.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

'
Senaste lydelse 1988:1377. - Senaste lydelse 1988:1377.

Finansdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1989

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Wallström, Lööw

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt

1 Inledning

Totalisatorverksamhet
i samband med trav- och galopptävlingar har i Sverige förekommit sedan lång
tid. År 1973 beslutade riksdagen (prop. 1973:113, JoU 28, rskr. 235) om nya
riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet. Riksdagen bemyndigade
regeringen att träffa avtal med Svenska travsportens centralförbund (STC) och
Svenska galoppsportens centralförbund (SGC) om sådana riktlinjer. Den 22 mars
1973 träffades ett avtal mellan staten och de båda förbunden. I anslutning
härtill bildades Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG).

Efter
riksdagens bemyndigande (prop. 1975/76:150, JoU 45, rskr. 382) träffades ett
nytt avtal mellan staten och trav- och galoppförbunden den 13 april 1976.
Avtalet föriängdes att gälla t.o.m. den 30 juni 1984 genom tilläggsavtal den 27
juni 1980.

Nytt
avtal mellan staten och trav- och galoppförbunden gällande tiden den I juli
1984 - den 31 december 1988 träffades den 3 april 1984. Avtalet byggde bl.a. på
att en ny lag om totalisatorskatt skulle införas. 1 proposition 1983/84: 180
redovisade regeringen huvuddragen i avtalet och föreslog riksdagen bl.a. att
anta en lag om totalisatorskatt. Riksdagen biföll propositionen (SkU
1983/84:41, rskr. 339 samt SkU 1983/84:55, rskr. 411). Den 7 juni 1984 godkände
regeringen avtalet och lämnade ATG, tillstånd att t.o.m. år 1988 anordna
vadhållning i samband med hästtävlingar.

Ett
nytt avtal träffades den 20 oktober 1988 mellan staten och trav- och galoppförbunden.
Avtalet innebar en föriängning på ett år av det tidigare avtalet på i princip
oförändrade villkor. Efter riksdagsbehandling (prop. 1988/89:24, SkU 14, rskr.
32) godkände regeringen avtalet och lämnade ATG tillstånd att t.o.m. den.31
december 1989 anordna vadhållning i samband med hästtävlingar.

Jag
avser nu att redogöra för gällande förhållanden och för det nya avtal som
träffats för år 1990.

Jag
har i ärendet samrått med statsrådet Engström.

2 Gällande förhållanden

Sedan
bildandet av ATG har utvecklingen inom hästsporten varit positiv. Den
samordning som skett av sporten har ökat intresset såväl för själva hästsporten
som för dess olika spelformer.

Huvudorganisationen
STC omfattar 26 permanenta organisationer, s. k. sällskap (ideella föreningar),
och fyra icke permanenta. Sällskapen är spridda över hela landet och har till
huvudsyfte att anordna travtävlingar.

1 flertalet
fall äger sällskapen sina banor. Huvudorganisationen SGC om

fattar tre organisationer med tävlingsverksamhet på tre banor. Banoma är

Täby Galopp, Jägersro Galopp och Strömsholm. Medlemmar i förbundet

är förutom de tävlingsanordnande organisationerna även andra intresseor

ganisationer, t. ex. Jockeyklubben, Galopphästägarnas riksförbund och

Svenska Fullblodsavdsföreningen.

I
de år 1984 och 1988 träffade avtalen överenskoms att totalisatorskat-ten under
avtalsperioderna den 1 juli 1984 — 31 december 1988 och den 1 januari — 31
december 1989 skulle tas ut med elva procent på trav- och galoppspelets
sammanlagda insatser upp till

2 600
miljoner kronor år 1984

2 600 " " år 1985

2
750 " " år 1986
3050 " " år 1987

3
150 " " år 1988
3 150 " " år 1989

och
med åtta procent på överstigande insatser.

I
avtalet med staten år 1984 överenskoms att ATG och STC under vissa förutsättningar
övertog det ekonomiska ansvaret för hingstuppfödnings-anstalten Wångens
fortbestånd fr.o.m. den 1 juli 1985. Statens bidrag upphörde efter budgetåret
1984/85. Staten gjorde heller inga andra åtaganden gentemot anstalten.

Det
år 1988 träffade avtalet innebar i princip endast en förlängning på ett år av
1984 års avtal och på oförändrade villkor jämfört med vad som gällt under år
1988. Bakgrunden till förlängningen var att ATG trots den siffermässigt goda
omsättningsutvecklingen på totalisatorspdet under senare år redovisat
underskott i verksamheten. Trav- och galoppförbunden och ATG gavs genom föriängningen
av avtalet på ett år en möjlighet att analysera den senaste tidens utveckling.
Konkreta åtgärder skulle vidtas av förbunden för att stärka ATG:s och sportens
ekonomiska ställning.

1
syfte bl. a. att förbättra ATG:s ekonomi ökades också vinstavdraget för Dagens
Dubbel från 20 till 25%.

I
1988 års avtal överenskoms vidare att trav- och galoppförbunden — under
förutsättning av senare överenskommelser — skulle verka för att ATG under
avtalsperioden skulle tillskjuta medel för stöd till verksamheterna vid Stiftelsen
Ridskolan på Strömsholm, Stiftelsen Wången och Stiftelsen Sveriges Avels- och Hästsportcentrum,
Flyinge.

Regeringen
godkände den 8 juni 1989 en överenskommelse mellan företrädare för
regeringskansliet, Lantbmkarnas Riksförbund och AB Trav- och Galopp som innebär
bl.a. att parterna för budgetåret 1989/90

skall
tillskjuta tre miljoner kronor vardera för att säkra verksamhetema vid
Strömsholm, Flyinge och Wången.

3 1989 års avtal

Det
nu träffade avtalet är i huvudsak oförändrat jämfört med 1988 års avtal och
innebär i princip endast en förlängning på ett år med viss justering av
skatteuttaget jämfört med vad som gällt för år 1989.

Bakgmnden
till att man även för år 1990 valt en ettårig föriängning av tidigare avtal är
framför allt den översyn som regeringen avser att genomföra avseende
beskattningen av de spel som anordnas av de statliga spelbolagen AB
Tipstjänst, Svenska Penninglotteriet AB och ATG, varvid en bedömning också
kommer att göras av effekterna för hästsporten och spelbolagen av de
förändringar som följer av skattereformen. En särskild utredare kommer att
tillkallas för detta ändamål.

För
verksamheterna vid Strömsholm, Flyinge och Wången gäller samma förutsättningar
som i 1988 års avtal.

Som
en förutsättning för att det nu ingångna avtalet skall bli gällande har angetts
dels att regeringen godkänner avtalet, dels att riksdagen beslutar om en totalisatorskatt
för år 1990 i enlighet med vad jag kommer att föreslå i det följande (avsnitt 5).

4 Gällande skattebestämmelser

Lagen
(1984:351, ändrad senast 1988:1377) om totalisatorskatt gäller t.o.m. utgången
av år 1989. Lagen är utformad efter mönster av andra punktskattelagar. Skatt erläggs
för insatserna på sådan totalisatorvadhållning vid offentliga trav- och
galopptävlingar, för vilken tillstånd krävs enligt lotterilagen (1982:1011). ATG
är ensam skattskyldig.

Skattskyldighet
inträder när vinstuträkning sker. Som tidigare redogjorts för tas skatten ut
med elva procent av insatserna upp till ett i lagen angivet grundbelopp för
vart och ett av åren 1984—1989 och med åtta procent av insatserna därutöver.
Bakgrunden till gällande skattekonstmk-tion var att det vid de överiäggningar
som ägt rum mellan staten och trav-och galoppförbunden inför avtalsperioden
1984-1988 stått klart att några kraftiga skattehöjningar inte varit önskvärda.
En begränsad höjning av statens andel ansågs dock möjlig. Genom skattekonstmktionen
skulle sporten ges den gmndtrygghet som ansågs nödvändig för att sporten och
spelet även i fortsättningen skulle kunna utvecklas på samma gynnsamma sätt som
tidigare.

5 Totalisatorskatt för år 1990

Mitt
förslag: Skattesatserna på totalisatoromsättningen skall för år 1990 vara
oförändrade och tas ut med elva procent av de sammanlagda insatserna upp till
3 500 miljoner kronor och med åtta procent på överstigande insatser.

Skälen
för mitt förslag: Någon ändring av de skattesatser som nu tillämpas bör inte
ske för år 1990. Däremot anser jag i likhet med vad som överenskommits mellan
parterna att en viss anpassning av skatteuttaget bör göras i förhållande till
nuvarande penningvärde och kostnadsnivå. Detta bör ske genom en justering av
grundbeloppet, som bör höjas till 3 500 miljoner kronor. Skatt bör således tas
ut med elva procent av de sammanlagda insatserna upp till 3 500 miljoner kronor
och med åtta procent på överstigande insatser. Giltighetstiden för lagen om totalisatorskatt
bör föriängas och gälla totalisatorvadhållning under år 1990. Lagändringen bör
träda i kraft den 1 januari 1990.

6 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till lagom ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt.

7 Lagrådets hörande

De
föreslagna ändringarna är enligt min mening av sådan beskaffenhet att lagrådets
hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte
inhämtas över lagförslaget.

8 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

9 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989