Prop. 1989/90:33

Regeringens proposition 1989/90:33

om dubbelbeskattningsavtal mellan de

nordiska länderna '■op-

1989/90:33

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 12 oktober 1989.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett nytt nordiskt dubbelbeskattningsavtal
och antar en lag om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. En
svensk text av avtalet och ett till avtalet hörande protokoll har tagits in i
lagen som bilaga. Avtalet och protokollet avses bli tillämpliga, beträffande
skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas efter utgången av
det år då avtalet och protokollet träder i kraft, beträffande övriga skatter på
inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar efter utgången
av det år då avtalet och protokollet träder i kraft samt beträffande
förmögenhetsskatt, på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering
andra kalenderåret efter det då avtalet och protokollet träder i kraft eller
senare. Avtalet och protokollet ersätter det gällande nordiska
dubbelbeskattningsavtalet.

1 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 33

Förslag till Prop. 1989/90:33

Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Det avtal för att undvika
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Danmark,
Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige undertecknade den 12 september 1989
skal) tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en
del av detta gälla för Sveriges del. Avtalet och protokollet är avfattade på
danska, färöiska, finska, isländska, norska och svenska språken. På svenska
språket har utfärdats två texter, en för Finland och en för Sverige. Samtliga texter
har samma giltighet. Den för Sverige utfärdade texten framgår av bilaga till
denna lag. De övriga texterna skall kungöras genom publicering i Sveriges
överenskommelser med främmande makter (SÖ).

2
§ Bestämmelsen i artikel 26
punkt 2 i avtalet om att, i fall då beskattningsrätten tillagts annan
avtalsslutande stat än den där personen som förvärvar inkomsten har hemvist och
denna avtalsslutande stat på grund av sin lagstiftning inte medtar inkomsten
vid taxeringen, inkomsten beskattas endast i den stat där personen har hemvist
skall inte gälla beträffande utbetalning enligt sociallagstiftningen i en
avtalsslutande stat om utbetalningen på grund av sin art inte utgör
skattepliktig inkomst i denna stat för där bosatta personer.

3
§ Avtalets beskattningsregler
skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den
skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

4
§ Om en person anser att det
vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer att medföra en
beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om
rättelse enligt artikel 28 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos riksskatteverket.

5
§ Även om en skattskyldigs
inkomst eller förmögenhet enligt avtalet skall vara helt eller delvis
undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de
uppgifter till ledning för taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig
att lämna.

Bilaga Prop. 1989/90:33

Avtal

mellan
de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning

beträffande
skatter på inkomst och på förmögenhet

Danmarks
regering tillsammans med Färöarnas landsstyre samt Finlands, Islands, Norges
och Sveriges regeringar,

som
önskar ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på
inkomst och på förmögenhet,

som
konstaterar att i fråga om Färöarna handhavandet även i förhållande till
utlandet av de sakområden som omfattas av detta avtal hör till Färöarnas
självstyrelsekompetens,

har
kommit överens om följande:

Artikel
1

Personer
på vilka avtalet tillämpas

Detta
avtal tillämpas på personer som har hemvist i en eller flera av de
avtalsslutande staterna.

Artikel
2

Skatter
som omfattas av avtalet

1.
Detta avtal tillämpas på
skatter på inkomst och på förmögenhet som påförs för envar av de avtalsslutande
staternas, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning,
oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut.

2.
Med skatter på inkomst och på
förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess
helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripet skatter på
vinst på grund av överiåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på
värdestegring.

3.
De för närvarande utgående
skatter på vilka avtalet tillämpas är

a)
i Danmark

1)
inkomstskatten till staten,

2)
den kommunala inkomstskatten,

3)
den amtskommunala
inkomstskatten,

4)
den särskilda inkomstskatten,

5)
kyrkoskatten,

6)
utdelningsskatten,

7)
ränteskatten,

8)
royaltyskatten,

9)
skatterna enligt
kolväteskattelagen, och 10) förmögenhetsskatten till staten,

(i
det följande benämnda "dansk skatt");

b)
på Färöarna

1)
skatten till landskassan,

2)
skatten till kommunema, P™P- ' 89/90:33

3)
kyrkoskatten,

4)
utdelningsskatten, och

5)
royaltyskatten,

(i
det följande benämnda "färöisk skatt");

c) i
Finland

1)
den statliga inkomst- och
förmögenhetsskatten,

2)
kommunalskatten,

3)
kyrkoskatten, och

4)
källskatten,

(i
det följande benämnda "finsk skatt");

d) i
Island

1)
den statliga inkomstskatten,

2)
den kommunala inkomstskatten,
och

3)
den statliga
förmögenhetsskatten,

(i
det följande benämnda "isländsk skatt");

e) i
Norge

1)
inkomst- och
förmögenhetsskatten till staten,

2)
inkomst- och
förmögenhetsskatten till kommunerna,

3)
inkomstskatten till fylkena,

4)
den gemensamma skatten till skattefördelningsfonden,

5)
skatterna enligt
petroleumskattelagen, och

6)
avgiften till staten på
ersättningar till utländska artister, (i det följande benämnda "norsk
skatt");

O
i Sverige

1)
den statliga inkomstskatten,
däri inbegripet sjömansskatten och kupongskatten,

2)
bevillningsavgiften för vissa
offentliga föreställningar,

3)
ersättningsskatten,

4)
utskiftningsskatten,

5)
vinstdelningsskatten,

6)
den kommunala inkomstskatten,
och

7)
den statliga
förmögenhetsskatten,

(i
det följande benämnda "svensk skatt").

4.
Avtalet tillämpas också på
skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av
avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående
skatterna. 1 fråga om Färöarna tillämpas avtalet dessutom på en sådan allmän
skatt på förmögenhet som Färöarna kan komma att införa efter undertecknandet av
avtalet. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela
varandra de väsentliga ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning.

5.
Avtalet tillämpas inte i fråga
om någon avtalsslutande stat på särskild beskattning av vinst på lotterier och
vadhållning eller på beskattning av arv och gåva.

Artikel
3 Prop. 1989/90:33

Allmänna
definitioner

1.
Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande
uttryck nedan angiven betydelse:

a) uttrycket
"avtalsslutande stat" åsyftar Danmark, Finland, Island,

Norge och Sverige; vid tillämpningen av detta avtal omfattar uttrycket

också det i det danska riket självstyrande folksamfundet Färöarna; i den

omfattning bestämmelserna i avtalet endast berör förhållandet mellan

Danmark och Färöarna används uttrycken "en del av riket" och
"den

andra delen av riket", alltefter som sammanhanget kräver;

uttrycket
omfattar också varje utanför respektive stats territorialvatten beläget område,
inom vilket denna stat enligt sin lagstiftning och i överensstämmelse med
internationell rätt har rättigheter med avseende på utforskning och
utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag;

"Danmark"
inbegriper inte Färöarna och Grönland; "Finland" inbegriper inte
landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten; "Norge"
inbegriper inte Svalbard (med vilket avses även Björnön), Jan Mayen och de
norska områdena ("biland") utanför Europa;

b)
"person" inbegriper
fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

c)
"bolag" åsyftar
juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk
person;

d) "företag
i en avtalsslutande stat" och "företag i annan avtalsslutande

stat" åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutan

de stat, respektive företag som bedrivs av person med hemvist i annan

avtalsslutande stat;

e) "medborgare"
åsyftar fysisk person som har medborgarskap i en

avtalsslutande stat; fysisk person som är dansk medborgare och som har

hemvist på Färöarna enligt lagen om hemstyre anses vid tillämpningen av

avtalet endast ha medborgarskap på Färöarna; uttrycket åsyftar också

juridisk person eller annan sammanslutning som bildats enligt den lagstift

ning som gäller i enavtalsslutande stat;

O
"internationell trafik" åsyftar vid tillämpningen av avtalet i en
avtalsslutande stat transport med skepp eller luftfartyg som används av
företag som har sin verkliga ledning i annan avtalsslutande stat, utom då
skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den förstnämnda
staten;

g)
"behörig myndighet" åsyftar

1)
i Danmark: skatteministern,

2)
på Färöarna: landsstyret,

3)
i Finland: finansministeriet,

4)
i Island: finansministern,

5)
i Norge: finans-och
tulldepartementet,

6)
i Sverige: finansministern,

eller den myndighet i
envar av dessa stater åt vilken uppdras att handha

frågor beträffande avtalet.

2.' Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte samman- 5

hanget föranleder annat,
varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den Prop. 1989/90:33
betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana
skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel
4 Hemvist

1. Vid
tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med

hemvist i en avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna

stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företags

ledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emeller

tid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från

källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där.

2. Då
på gmnd av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i

flera avtalsslutande stater, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a)
han anses ha hemvist i den stat
där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har
en sådan bostad i flera stater, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans
personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för
levnadsintressena);

b)
om det inte kan avgöras i
vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någon
stat har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha
hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

c)
om han stadigvarande vistas i
flera stater eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han
ha hemvist i den stat där han är medborgare;

d) om
han är medborgare i flera stater eller om han inte är medborgare i

någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i berörda avtalsslutande

stater frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. Då
på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk

person har hemvist i flera avtalsslutande stater, anses personen i fråga ha

hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

Artikd
5 Fast driftställe

1.
Vid tillämpningen av detta
avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för
affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis
bedrivs.

2.
Uttrycket "fast
driftställe" innefattar särskilt

a)
plats för företagsledning,

b)
filial,

c)
kontor,

d) fabrik,

e) verkstad,
och

O
gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3. Ett byggnads-,
anläggnings-, installations- eller monteringsprojekt, Prop. 1989/90:33

eller verksamhet som består av planering, övervakning, rådgivning eller

annan
biträdande personalinsats i samband med sådant projekt, utgör fast driftställe
men endast om projektet eller verksamheten pågår mer än tolv månader i en
avtalsslutande stat.

4.
Vid beräkning av den tid som
avses i punkt 3 anses verksamhet, som bedrivs av ett företag som har
intressegemenskap med annat företag, bedriven av det företag med vilket det har
intressegemenskap, om verksamheten i väsentlig mån är av samma slag som den
verksamhet som det sistnämnda företaget bedriver och båda företagens verksamhet
avser samma projekt. Företag anses ha intressegemenskap, om det ena företaget direkt
eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av det andra företaget
eller äger väsentlig del i detta företags kapital eller om samma personer
direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av båda företagen
eller äger väsentlig del i dessa företags kapital,

5.
Utan hinder äv föregående
bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte
innefatta

a)
användningen av anordningar
uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga
varor,

b)
innehavet av ett företaget
tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande,

c)
innehavet av ett företaget
tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat
företags försorg,

d) innehavet
av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för

inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget,

e) innehavet
av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för

att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdan

de art,

f) innehavet
av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för

att kombinera verksamheter som anges i punkterna a) — e), under förut

sättning att hela den verksamhet som bedrivs vid den stadigvarande plat

sen för aflarsverksamhet på grund av denna kombination är av förbere

dande eller biträdande art.

6. Om
person, som inte är sådan oberoende representant på vilken

punkt 7 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat

har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets

namn, anses detta företag — utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1

och 2 - ha fast driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som

denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verk

samhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i

punkt 5 och som — om den bedrevs från en stadigvarande plats för

affärsverksamhet — inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärs

verksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt.

7.
Företag anses inte ha fast
driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver
affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller
annan oberoende representant, om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga
affärsverksamhet.

8.
Den omständigheten att ett
bolag med hemvist i en avtalsslutande stat 7

kontrollerar
eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i annan avtalsslu- Prop.
1989/90:33 tände stat eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i annan
avtalsslutande stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt),
medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det
andra.

Artikel
6

Inkomst
av fast egendom

1. Inkomst,
som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar

av fast egendom (däri inbegripet inkomst av lantbmk och skogsbruk)

belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat.

2. a)
Om inte bestämmelserna i punkt b) föranleder annat, har uttrycket

"fast egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen
i den

avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

b)
Uttrycket "fast egendom" inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom,
levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, byggnader, rättigheter
på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt
till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för
nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan
naturtillgång.

3.
Bestämmelserna i punkt I
tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart nyttjande, genom uthyrning
eller annan användning av fast egendom.

4.
Om innehav av aktier eller
andra andelar i bolag, vars huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom,
berättigar innehavaren av aktierna eller andelarna att nyttja bolaget tillhörig
fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart nyttjande, genom
uthyrning eller annan användning av sådan nyttjanderätt, beskattas i den
avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

5.
Bestämmelserna i punkterna 1
och 3 tillämpas också på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på
inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

Artikel
7 Inkomst av rörelse

1.
Inkomst av rörelse, som företag
i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte
företaget bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast
driftställe. Om företaget bedriver rörelse på sådant sätt, får företagets
inkomst beskattas i denna andra stat, men endast så stor del av den som är hänförlig
till det fasta driftstället.

2.
Om företag i en avtalsslutande
stat bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast
driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i
envar av de berörda avtalsslutande staterna till det fasta driftstället den
inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit
ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag
under samma eller liknande

villkor
och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstäl- Prop.
1989/90:33 let hör.

3.
Vid bestämmandet av fast
driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta
driftstället, härunder inbegripet utgifter för företagets ledning och allmänna
förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta
driftstället är beläget eller annorstädes.

4.
I den mån inkomst hänförlig
till fast driftställe bmkat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av
en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget,
skall bestämmelserna i punkt 2 inte hindra att i denna avtalsslutande stat den
skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod
som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna
i denna artikel.

5.
Inkomst hänförs inte till fast
driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta
driftställets försorg för företaget.

6.
Vid tillämpningen av föregående
punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom
samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder
annat.

7.
Ingår i inkomst av rörelse
inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs
bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikd
8

Sjöfart
och luftfart

1.
Inkomst, som företag i en
avtalsslutande stat förvärvar genom användningen av skepp eller luftfartyg i
internationell trafik, beskattas endast i den avtalsslutande stat där
företaget har sin verkliga ledning.

2.
Om företag som bedriver sjöfart
har sin verkliga ledning ombord på ett skepp, anses ledningen belägen i den
avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist.

3.
Inkomst, som företag i en
avtalsslutande stat förvärvar genom nyttjande, underhåll eller uthyrning av
containers (däri inbegripet släpvagn och annan utrustning för transport av
containers) som används för transport av gods eller varor, beskattas endast i
den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning, utom då
containern används uteslutande mellan platser i annan avtalsslutande stat.

4.
Bestämmelserna i punkterna 1
och 3 tillämpas också på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett
gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel
9

Företag med
intressegemenskap

1.1
fall då

a)
ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledning-

;n
eller övervakningen av ett företag i annan avtalsslutande stat eller äger Prop.
1989/90:33 del i detta företags kapital, eller

b)
samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av
såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i annan
avtalsslutande stat eller äger del i dessa företags kapital, iakttas följande.

Om
mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser
avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats
mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor
skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga
inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas
i överensstämmelse därmed.

2.
Då i en avtalsslutande stat uppkommer fråga som avses i punkt 1, skall behörig
myndighet i annan avtalsslutande stat som berörs av frågan underrättas i syfte
att överväga justering i fråga om beräkningen av inkomsten för det företag som
har hemvist i sådan annan stat. När anledning därtill föreligger, kan de
behöriga myndigheterna träffa skäligt avgörande om inkomstens fördelning.

Artikel
10 Utdelning

1.
Utdelning från bolag med
hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande
stat får beskattas i denna andra stat.

2.
I fall då mottagare av
utdelning med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller
stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den där han har hemvist
samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med
rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig
yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder
av bestämmelserna i punkterna 1 och 3, utdelning från bolag med hemvist i en
avtalsslutande stat till sådan mottagare beskattas i enlighet med
bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där
det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

3.
Utdelning från bolag med
hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande
stat får beskattas också i den avtalsslutande stat där det bolag som betalar
utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men den skatt som
sålunda påförs får inte överstiga 15 procent av utdelningens bruttobelopp.
Sådan utdelning skall emellertid vara undantagen från beskattning i den
förstnämnda staten om mottagaren är ett bolag (med undantag för
personsammanslutning och dödsbo) som direkt äger minst 25 procent av det
utbetalande bolagets kapital. Utan hinder av bestämmelserna i föregående mening
i denna punkt får Färöarna emellertid också beskatta utdelning från bolag med hemvist
på Färöarna, enligt färöisk lagstiftning, men om mottagaren är ett bolag (med
undantag för personsammanslutning och dödsbo) som direkt äger minst 25 procent
av det utbetalande bolagets kapital får den skatt som

sålunda påförs inte
överstiga 5 procent av utdelningens bruttobelopp. 10

4. Utan
hinder av bestämmelserna i punkt 3 får isländsk skatt på Prop. 1989/90:33

utdelning höjas till högst 15 procent i den mån sådan utdelning dragits av

från
det utbetalande bolagets inkomst vid bestämmandet av isländsk skatt.

5.
Utan hinder av bestämmelserna i
punkt 3 får norsk skatt på utdelning höjas till högst 15 procent. Denna
bestämmelse gäller så länge norska bolag är berättigade till avdrag vid
statsbeskattningen för utdelad vinst.

6.
De behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra
begränsningarna enligt punkterna 3 — 5.

Bestämmelserna
i punkterna 3 — 5 berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken
utdelningen betalas.

7.
Med uttrycket
"utdelning" förstås i denna artikel inkomst av aktier, andelsbevis
eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst,
samt annan inkomst från bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det
utbetalande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som
inkomst av aktier.

8.
Utan hinder av bestämmelserna i
punkt 1 skall utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till
bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat än Danmark, Färöarna, Finland
eller Sverige i denna andra stat vara undantagen från beskattning i den mån
detta skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i denna andra stat, om båda
bolagen hade varit hemmahörande där.

Utan
hinder av bestämmelserna i punkt 1 skall utdelning från bolag med hemvist i
annan avtalsslutande stat än Danmark till bolag med hemvist i Danmark vara
undantagen från beskattning i Danmark enligt dansk lagstiftning.

Utan
hinder av bestämmelserna i punkt 1 skall utdelning från bolag med hemvist i
annan avtalsslutande stat än Finland till bolag med hemvist i Finland vara
undantagen från beskattning i Finland, om mottagaren direkt behärskar minst 10
procent av röstetalet i det bolag som betalar utdelningen.

Utan
hinder av bestämmelserna i punkt 1 skall utdelning från bolag med hemvist i
annan avtalsslutande stat än Sverige till bolag med hemvist i Sverige vara
undantagen från beskattning i Sverige i den mån utdelningen skulle ha varit
undantagen från beskattning enligt svensk lag om båda bolagen varit svenska
bolag. Sådan skattebefrielse medges dock endast

a) om
den vinst av vilken utdelningen betalas i den andra avtalsslutande

staten eller i någon annan stat underkastats allmän inkomstskatt för bolag,

eller

b) den
utdelning som betalas av bolaget med hemvist i den andra

avtalsslutande staten uteslutande eller så gott som uteslutande utgörs av

utdelning vilken detta bolag under ifrågavarande år eller tidigare år motta

git på aktier eller andelar, som bolaget innehar i ett bolag med hemvist i

tredje stat, och vilken skulle ha varit undantagen från svensk skatt om de

aktier eller andelar på vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av

det svenska bolaget.

I
den mån beloppet av utdelning, som för ett beskattningsår betalas av

bolag med hemvist i Danmark eller på Färöarna till bolag med hemvist i 11

annan avtalsslutande stat,
motsvaras av utdelning, som det förstnämnda Prop. 1989/90:33 bolaget,
direkt eller genom förmedling av juridisk person, under samma eller tidigare
beskattningsår uppburit på aktier eller andra andelar i bolag med hemvist i
tredje stat, gäller emellertid undantag från skatt i annan avtalsslutande stat
enligt första stycket endast om

a)
den utdelning, som uppburits på
aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat. underkastats
beskattning i Danmark respektive på Färöarna, eller,

b)
om så inte är fallet,
utdelningen skulle ha varit undantagen från skatt i annan avtalsslutande stat,
om aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat innehafts
direkt av bolaget med hemvist i annan avtalsslutande stat.

1
fråga om utdelning från bolag med hemvist i Island till bolag med hemvist i
annan avtalsslutande stat gäller undantag från beskattning i annan
avtalsslutande stat enligt första stycket endast i den mån utdelningen vid
beräkning av isländsk skatt inte får dras av från det isländska bolagets
inkomst.

9. Utan
hinder av bestämmelserna i punkterna 3 — 5 kan de behöriga

myndigheterna i de avtalsslutande staterna komma överens om att utdel

ning, som tillfaller i överenskommelsen namngiven institution med all

mänt välgörande eller annat allmännyttigt ändamål, vilken enligt lagstift

ningen i den avtalsslutande stat där institutionen har hemvist är undanta

gen från skatt på utdelning, skall i annan avtalsslutande stat vara befriad

från skatt på utdelning från bolag i denna andra stat.

10.
Om bolag med hemvist i en
avtalsslutande stat förvärvar inkomst från annan avtalsslutande stat, får denna
andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån
utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån
den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast
driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller
beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke
utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna
andra stat.

11.
Uttrycket
"personsammanslutning" i denna artikel avser

a)
i fråga om Danmark: "interessentskab",
"kommanditselskab" och "partrederi",

b)
i fråga om Färöarna: "interessentskab",
"kommanditselskab" och "partrederi",

c)
i fråga om Finland: öppet
bolag, kommanditbolag, partrederibolag och annan sammanslutning som avses i 5 §
1 mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) i fall då dessa inte
beskattas som självständiga skattesubjekt,

d) i
fråga om Island: "sameignarfélög" och "samlög" som inte
beskattas

såsom självständiga skattesubjekt,

e) i
fråga om Norge: varje sammanslutning utom "aksjesdskap",

O
i fråga om Sverige: handelsbolag, kommanditbolag och enkelt bolag i fall då
dessa inte beskattas som självständiga skattesubjekt.

12

Artikd
11 Prop. 1989/90:33

Ränta

1.
Ränta, som härrör från en
avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan
avtalsslutande stat, beskattas endast i denna andra stat.

2.
I fall då mottagare av ränta
med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande
anordning i annan avtalsslutande stat än den där han har hemvist samt den
fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs
från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas
från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i punkt
1, ränta som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till sådan
mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive
artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respektive den
stadigvarande anordningen finns.

3.
Med uttrycket "ränta"
förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den
säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte. Uttrycket åsyftar
särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av
obligationer eller debentures, däri inbegripet agio-belopp och vinster som
hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift
på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna
artikel.

4.
Då på grund av särskilda
förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan
person räntebeloppet, med hänsyn till den skuld för vilken räntan betalas,
överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren
om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel
endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp
enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslutande staterna med
iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel
12 Royalty

1.
Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med
hemvist i annan avtalsslutande stat, beskattas endast i denna andra stat.

2.1
fall då mottagare av royalty med hemvist i en avtalsslutande stat har

fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än

den där han har hemvist samt den rättighet eller egendom i fråga om

vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs

från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som

utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestäm

melserna i punkt 1, royalty som härrör från en avtalsslutande stat och som

betalas till sådan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i

artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta

driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns. 13

3. Med uttrycket "royalty"
förstås i denna artikel varje slags betalning Prop. 1989/90:33

som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja

upphovsrätt
till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (häri inbegripet
biograffilm samt film och band för radio- och televisionssändning), patent,
varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig
tillverkningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell,
kommersiell eller vetenskaplig natur.

4. Då
på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och motta

garen eller mellan dem båda och annan person royaltybdoppet, med

hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn

betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren

och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestäm

melserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas

överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslu

tande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikd
13 Realisationsvinst

1.
Vinst, som person med hemvist i
en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom
som avses i artikel 6 punkt 2 och som är belägen i annan avtalsslutande stat.
får beskattas i denna andra stat.

2.
Vinst, som person med hemvist i
en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktie eller annan
andel som avses i artikd 6 punkt 4, får beskattas i den avtalsslutande stat där
den fasta egendomen är belägen.

3.
Vinst på grund av överiåtelse
av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket
ett företag i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, eller av
lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig
yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan
avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på
grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med
hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

4.
Vinst på grund av överlåtelse
av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik av ett företag i
en avtalsslutande stat eller lös egendom som är hänförlig till användningen av
sådant skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där
företaget har sin verkliga ledning.

5.
Vinst på grund av överlåtelse
av containers (däri inbegripet släpvagn och annan utrustning för transport av
containers) som används av ett företag i en avtalsslutande stat för transport
av gods eller varor beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget
har sin verkliga ledning, utom då containern används uteslutande mellan platser
i annan avtalsslutande stat.

6.
Vinst på grund av överiåtelse
av annan egendom än sådan som avses i 14

punkterna
1 —5 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren Prop.
1989/90:33 har hemvist.

7.
Utan hinder av bestämmelsen i punkt 6 får en avtalsslutande stat beskatta vinst
som person med hemvist i annan avtalsslutande stat förvärvar på grund av
överlåtelse a v aktie eller annan andel i bolag med hemvist i den förstnämnda
staten samt vinst på grund av överiåtelse av annat värdepapper som vid
beskattningen i denna stat behandlas på samma sätt som vinst på grund av
överlåtelse av sådan aktie eller annan andel.

Artikel
14

Självständig
yrkesutövning

1. Inkomst,
som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar

genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas

endast i denna stat. Sådan inkomst får emellertid beskattas i annan avtals

slutande stat, om

a)
han i denna andra stat har
stadigvarande anordning som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva
verksamheten men endast så stor del av inkomsten som är hänförlig till denna
stadigvarande anordning, eller

b)
han vistas i denna andra stat
under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod
men endast så stor del av inkomsten som är hänförlig till verksamhet som har utövats
under denna tidrymd eller dessa tidrymder.

2. Uttrycket
"fritt yrke" inbegriper särskilt självständig vetenskaplig,

litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverk

samhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör,

arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikd
15 Enskild tjänst

1.
Om inte bestämmelserna i
artiklarna 16, 18, 19, 20 och 21 föranleder annat, beskattas lön, arvode och annan
liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på
grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i annan
avtalsslutande stat. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som
uppbärs för arbetet beskattas där.

2.
Utan hinder av bestämmelserna i
punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
uppbär för arbete som utförs i annan avtalsslutande stat, endast i den
förstnämnda staten, om

a)
mottagaren vistas i denna andra
stat under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar
under en tolvmånadersperiod, och

b)
ersättningen betalas av
arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat eller på dennes vägnar,
och

c)
ersättningen inte belastar fast
driftställe eller stadigvarande anordning

som arbetsgivaren har i
denna andra stat, samt , 15

d)
fråga inte är om uthyrning av arbetskraft. Prop. 1989/90:33

3.
Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel beskattas inkomst av
arbete som utförs ombord på

a)
danskt, färöiskt, finskt,
isländskt, norskt eller svenskt skepp endast i den avtalsslutande stat vars
nationalitet skeppet har; vid tillämpningen av denna bestämmelse likställs
utländskt skepp, som befraktas på så kallad bareboat basis av ett företag i en
avtalsslutande stat, med danskt, färöiskt, finskt, isländskt, norskt respektive
svenskt skepp,

b)
luftfartyg i internationell
trafik endast i den avtalsslutande stat där den som förvärvar arbetsinkomsten
har hemvist,

c)
fiske-, sälfångst- eller
valfångstfartyg endast i den avtalsslutande stat där den som förvärvar
arbetsinkomsten har hemvist, även då inkomsten för arbetet utgår i form av viss
lott eller andel av vinsten av fiske-, sälfångst- eller valfångstverksamheten.

Artikel
16

Styrelsearvode

Styrelsearvode
och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med
hemvist i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat.

Artikd
17

Artister
samt idrotts- och sportutövare

1.
Utan hinder av bestämmelserna i
artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande
stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i annan avtalsslutande stat i
egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller
televisionsartist eller musiker, eller av idrotts- eller sportutövare,
beskattas i denna andra stat.

2.
I fall då inkomst genom
verksamhet som artist eller idrotts- eller sportutövare bedriver i denna
egenskap, inte tillfaller artisten eller idrotts-dier sportutövaren själv utan
annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7,
14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrotts-
eller sportutövaren bedriver verksamheten.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte
på inkomst genom verksamhet som artist eller idrotts- eller sportutövare med
hemvist i en avtalsslutande stat bedriver i annan avtalsslutande stat i fall då
besöket i denna andra stat huvudsakligen bekostas av offentliga medel i den
förstnämnda staten. 1 sådant fall beskattas inkomsten endast i denna förstnämnda
stat. 15

Artikd
18 Prop. 1989/90:33

Pension
m. m.

1.
Pension och livränta som
betalas från en avtalsslutande stat och utbetalning från en avtalsslutande stat
enligt sociallagstiftningen i denna stat till person med hemvist i annan
avtalsslutande stat beskattas endast i den förstnämnda staten.

2.
Utan hinder av övriga
bestämmelser i detta avtal skall underhållsbidrag, som person med hemvist i en
avtalsslutande stat betalar till make eller förutvarande make eller till barn
med hemvist i annan avtalsslutande stat, undantas från beskattning i denna
andra stat i det fall då bidraget skulle ha undantagits från beskattning i den
förstnämnda staten om mottagaren hade haft hemvist där.

3.
Med uttrycket
"livränta" förstås ett fastställt belopp som betalas periodiskt på
fastställda tider under vederbörandes livstid eller under angiven eller
fastställbar tidrymd och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa
dessa utbetalningar såsom ersättning för däremot fullt svarande vederlag i
penningar eller penningars värde.

Artikd
19 OJfentlig tjänst

1.
Ersättning (med undantag för
pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska
underavdelningar, lokala myndigheter eller offentligrättsliga institutioner till
fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska
underavdelningars, lokala myndigheters eller offentligrättsliga institutioners
tjänst, beskattas endast i denna stat.

2.
Om ersättning som avses i punkt
1 tillfaller mottagare för arbete som denne utför i annan avtalsslutande stat
än den från vilken ersättningen betalas, beskattas ersättningen emellertid
endast i den stat där arbetet utförs, om mottagaren är person med hemvist i
denna stat och

a)
är medborgare i denna stat,
eller

b)
inte fick hemvist i denna stat
uteslutande för att utföra arbetet.

Artikd
20

Studerande
och praktikanter

Person
som vistas i en avtalsslutande stat uteslutande för

a)
studier vid universitet eller
annan undervisningsanstalt i denna avtalsslutande stat, eller

b)
affärs-, fiskeri-, industri-,
lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna avtalsslutande stat,

och
som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i annan avtalsslu

tande stat, beskattas inte i den förstnämnda staten för belopp som han

erhåller från källa utanför denna stat för sitt uppehälle, sin undervisning

eller utbildning. 17

2 Riksdagen 1989/90. J .saml. Nr 33

Artikd 21 Prop. 1989/90:33

Verksamhet
i samband med förberedande undersökning, utforskning eller utnyttjande av
kolväteförekomster

1.
Utan hinder av övriga
bestämmelser i detta avtal, med undantag för bestämmelserna i artikel 8,
tillämpas bestämmelserna i denna artikel i fall då person med hemvist i en
avtalsslutande stat bedriver verksamhet i annan avtalsslutande stat i samband
med förberedande undersökning, utforskning eller utnyttjande av kolväteförekomster
belägna i denna andra stat.

2.
a) Person med hemvist i en
avtalsslutande stat, som utanför kusten i annan avtalsslutande stat bedriver
verksamhet som avses i punkt 1, anses bedriva verksamheten från fast driftställe
eller stadigvarande anordning i denna andra stat.

b)
Om sådan person bedriver sin
verksamhet inom utforsknings- eller utvinningsområde som sträcker sig från en
plats utanför kusten i denna andra stat och in på denna stats landområde och
verksamheten inte uteslutande bedrivs inom landområdet, äger punkt a)
motsvarande tillämpning.

c)
Verksamhet, som består av
byggande eller installation av rörledning för transport av oraffinerade
kolväten, eller byggnadsarbete i direkt samband med sådan verksamhet, anses
bedriven från fast driftställe i denna andra stat även i fråga om sådan
verksamhet som pågår på land, när verksamheten ingår i ett projekt som sträcker
sig från en plats utanför kusten i denna stat och in på denna stats landområde.

3.
Bestämmelserna i punkt 2
tillämpas inte, om verksamheten pågår under tidrymd eller tidrymder som
sammanlagt inte överstiger 30 dagar under en tolvmånadersperiod.

4.
Vid beräkning av den tid som
avses i punkt 3 anses verksamhet, som bedrivs av ett företag som har
intressegemenskap med annat företag, bedriven av det företag med vilket det har
intressegemenskap, om verksamheten i väsentlig mån är av samma slag som den
verksamhet som det sistnämnda företaget bedriver och båda företagens verksamhet
avser samma projekt. Företag anses ha intressegemenskap, om det ena företaget direkt
eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av det andra företaget
eller äger väsentlig del i detta företags kapital eller om samma personer
direkt eller indirekt deltar i ledningen eller i övervakningen av båda
företagen eller äger väsentlig del i dessa företags kapital.

5.
Inkomst, som företag i en
avtalsslutande stat förvärvar på grund av transport av personal eller materiel
med skepp eller luftfartyg till eller innanför område som avses i punkt 2 a)
och b) i den andra avtalsslutande stat där affärsverksamhet bedrivs i samband
med förberedande undersökning, utforskning eller utnyttjande av
kolväteförekomster eller på grund av drift av bogserbåtar, försörjningsfartyg
eller andra hjälpfartyg i samband med sådan verksamhet, beskattas endast i den
avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

6.
Bestämmelserna i artikel 13
punkt 4 och artikel 23 punkt 3 tillämpas

på vinst på grund av överiåtelse
av skepp, båtar eller luftfartyg som avses i . o

punkt
5 respektive förmögenhet bestående av sådana skepp, båtar eller Prop.
1989/90:33 luftfartyg.

7. Utan
hinder av övriga bestämmelser i avtalet gäller följande i fråga

om beskattningen av lön och annan liknande ersättning som person med

hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av arbete vilket utförs i

annan avtalsslutande stat för arbetsgivare som bedriver sådan verksamhet

som avses i punkterna 1 och 2:

a)
Om inte bestämmelserna i
punkterna b)-d) föranleder annat, får sådan ersättning beskattas i denna andra
stat, men endast om arbetet pågår där under tidrymd eller tidrymder som
sammanlagt överstiger 30 dagar under en tolvmånadersperiod.

b)
Sådan ersättning beskattas
endast i den förstnämnda avtalsslutande staten om

1)
arbetet har samband med
utnyttjandet av kolväteförekomster som befinner sig på mittlinjen mellan
avtalsslutande stater eller mellan en avtalsslutande stat och annan stat,

2)
avtal föreligger mellan dessa
stater om gemensamt utnyttjande av förekomsterna, och

3) utnyttjandet
sker samtidigt på båda sidor om mittlinjen.

Bestämmelserna i denna punkt tillämpas endast efter överenskommelse

därom
mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.

c) Om
arbetet utförs ombord på skepp eller båt som avses i punkt 5,

beskattas sådan ersättning enligt bestämmelserna i artikel 15 punkt 3 a).

d) Om
arbetet utförs ombord på luftfartyg som avses i punkt 5, beskattas

sådan ersättning endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin

verkliga ledning.

8.
Person med hemvist i en
avtalsslutande stat som bedriver verksamhet utanför kusten i annan
avtalsslutande stat är undantagen från beskattning i denna andra stat för vinst
som denna person anses ha förvärvat på grund av överflyttning av flyttbar
borranläggning eller hotellplattform till område utanför denna andra stat. Med
vinst i denna punkt förstås belopp med vilket handelsvärdet vid tidpunkten för
överflyttningen överstiger restvärdet vid denna tidpunkt med tillägg av
företagna avskrivningar.

9.
Vinst som person med hemvist i
en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av

a)
rätt till förberedande
undersökning, utforskning eller utnyttjande av kolväteförekomster i annan
avtalsslutande stat, häri inbegripet rätt till andel i eller förmån av sådana
förekomster, eller

b)
aktier eller andra andelar,
vilkas värde helt eller till väsentlig del, direkt eller indirekt, hänför sig
till sådan rätt,

får
beskattas i denna andra stat.

Artikd
22

.4nnan
inkomst

1.
Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar

och som inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal beskattas endast i

denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör. 19

2. Bestämmelserna i punkt
1 tillämpas inte om inkomsttagaren har Prop. 1989/90:33 hemvist i en
avtalsslutande stat och har fast driftställe eller stadigvarande anordning i
annan avtalsslutande stat samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken
inkomsten betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta
driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den
stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7
respektive artikel 14. Ingår i fast driftställe eller stadigvarande anordning
fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2 beskattas emellertid inkomst av
sådan egendom med tillämpning av bestämmelserna i artikel 6 punkterna 1, 3 och
5.

Artikd
23 Förmögenhet

1.
Förmögenhet bestående av sådan
fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, vilken person med hemvist i en
avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i annan avtalsslutande stat,
får beskattas i denna andra stat.

2.
Förmögenhet bestående av aktie
eller annan andel i bolag, som avses i artikel 6 punkt 4, vilken person med
hemvist i en avtalsslutande stat innehar, får beskattas i den avtalsslutande
stat där den fasta egendomen är belägen.

3.
Förmögenhet bestående av skepp
eller luftfartyg som används i internationell trafik samt av lös egendom som
är hänförlig till användningen av sådant skepp eller luftfartyg beskattas
endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

4.
Förmögenhet bestående av
containers (däri inbegripet släpvagn och annan utrustning för transport av
containers) som används för transport av gods eller varor beskattas endast i
den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning, utom då
containern används uteslutande mellan platser i annan avtalsslutande stat.

5.
All annan förmögenhet, oavsett
var denna är belägen, som person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar,
beskattas endast i denna stat.

6.
Utan hinder av bestämmelserna i
punkt 5 får emellertid förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av
rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande
stat har i annan avtalsslutande stat, eller av lös egendom, hänförlig till
stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person
med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, beskattas
i denna andra stat.

7.
Bestämmelserna i punkterna 1—6
tillämpas i en avtalsslutande stat endast i förhållande till annan
avtalsslutande stat som tar ut allmän skatt på förmögenhet.

20

Artikd
24 Prop. 1989/90:33

Dödsbo

Inkomst
eller tillgång som beskattas hos dödsbo med hemvist i en avtalsslutande stat,
får inte beskattas hos dödsbodelägare med hemvist i annan avtalsslutande stat.

Artikd
25

Undanröjande
av dubbelbeskattning

1.
Danmark

a) Om
person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller innehar

förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan

avtalsslutande stat, skall Danmark, såvida inte bestämmelserna i artikel 10

punkt 8 andra stycket eller punkt b) eller c) nedan föranleder annat,

1)
från denna persons danska
inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i
denna andra stat;

2)
från denna persons danska
förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som
betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet
skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den danska
inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b)
Om person med hemvist i Danmark
förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta
avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Danmark inräkna
inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den
danska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av
inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits
från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där.

c)
Om person med hemvist i Danmark
förvärvar inkomst som avses i artikel 15 eller artikd 21 punkt 7, får Danmark
inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget men skall från den danska skatten på
inkomsten avräkna den del av inkomstskatten som belöper på den inkomst som uppburits
från denna andra stat.

2.
Färöarna

a)
Om person med hemvist på Färöarna förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i
detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Färöarna, såvida
inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första stycket eller punkt b) eller c)
nedan föranleder annat, från denna persons färöiska inkomstskatt avräkna ett
belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet
skall emellertid inte i något fall överstiga den del av

den färöiska inkomstskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper

på den inkomst som får beskattas i denna andra stat. 21

b) Om person med hemvist
på Färöarna förvärvar inkomst som enligt Prop. 1989/90:33

bestämmelsema i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat,

får
Färöarna inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget men skall från den färöiska
skatten på inkomsten avräkna den del av inkomstskatten som belöper på den
inkomst som uppburits från denna andra stat.

c) Om
person med hemvist på Färöarna från annan avtalsslutande stat

förvärvar inkomst av enskild tjänst som avses i artikel 15 eller artikel 21

punkt 7 och som enligt dessa artiklar får beskattas i denna andra avtalsslu

tande stat, får Färöarna inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget men

skall från den färöiska skatten på inkomsten avräkna den del av inkomst

skatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat.

3.
Finland

a) Om
person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar

förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan

avtalsslutande stat, skall Finland, såvida inte bestämmelserna i artikel 10

punkt 8 tredje stycket eller punkt b) eller c) nedan föranleder annat,

1)
från denna persons finska
inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i
denna andra stat,

2)
från denna persons finska
förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som
betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet
skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den finska
inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b)
Om person med hemvist i Finland
från annan avtalsslutande stat förvärvar inkomst av enskild tjänst som avses i
artikel 15 eller artikel 21 punkt 7 och som enligt dessa artiklar får beskattas
i denna andra avtalsslutande stat, skall sådan inkomst undantas från finsk
skatt.

c)
Om person med hemvist i Finland
förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta
avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat eller förvärvar inkomst som
enligt punkt b) ovan skall undantas från finsk skatt, får Finland inräkna
inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den
finska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av
inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits
från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där.

4.
Island

a)
Om person med hemvist i Island
förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta
avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida inte
bestämmelserna i punkt b) eller c) nedan föranleder annat, undanta sådan
inkomst eller förmögenhet från beskattning.

b) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst
som enligt bestämmelserna i artikel 10, artikel 13 punkt 7, artikel 16 eller
artikel 21 22

punkterna
I - 6 samt 8 och 9 får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Prop.
1989/90:33 Island, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första
stycket föranleder annat, från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett
belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stat. Avräkningsbeloppet
skall emellertid inte överstiga den del av den isländska skatten, beräknad
utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i denna
andra stat.

c)
Om inkomst, som person med hemvist i Island förvärvar eller förmögenhet som
sådan person innehar, enligt bestämmelse i avtalet är undantagen från
beskattning där, får Island likväl vid bestämmandet av beloppet av den
isländska skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet
beakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits från skatt.

5.
Norge

a)
Om person med hemvist i Norge
förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta
avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte
bestämmelserna i punkt b) eller c) nedan föranleder annat, undanta sådan inkomst
eller förmögenhet från beskattning.

b)
Om person med hemvist i Norge
förvärvar inkomst som enligt be stämmelserna i artikel 10, artikel 13 punkt 7,
artikel 16 eller artikel 21 punkterna 1 —6 samt 8 och 9 får beskattas i annan
avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt
8 första stycket föranleder annat, från denna persons norska inkomstskatt
avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra
stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten,
beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i
denna andra stat.

c)
Om inkomst, som person med
hemvist i Norge förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar, enligt
bestämmelserna i avtalet är undantagen från beskattning där, får Norge likväl
vid bestämmandet av beloppet av den norska skatten på denna persons återstående
inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits
från skatt.

6.
Sverige

a)
Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som
enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat,
skall Sverige, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 fjärde stycket
eller punkt b), c) eller d) nedan föranleder annat,

1)
— med iakttagande av bestämmelserna i svensk lagstiftning (också i

den lydelse den framdeles kan få genom att ändras utan att den allmän

na princip som anges här ändras) — från skatten på inkomsten avräkna

ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra

stat, 23

2) från denna persons
svenska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp Prop. 1989/90: 33 motsvarande
den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra stat. Avräkningsbeloppet skall
emellertid inte överstiga den del av den svenska förmögenhetsskatten, beräknad
utan sådan avräkning, som belöper på den förmögenhet som får beskattas i denna
andra stat.

b)
Vid tillämpningen av punkt a)
ovan skall, då enligt särskild lagstiftning lättnad medgivits vid finsk
inkomst- eller förmögenhetsbeskattning av ett svenskt företags fasta
driftställe i Finland, från svensk skatt på företagets inkomst eller
förmögenhet avräknas den inkomstskatt respektive förmögenhetsskatt som skulle
ha utgått i Finland om sådan skattelättnad inte hade medgivits.

c)
Om person med hemvist i Sverige
från annan avtalsslutande stat förvärvar inkomst av rörelse som avses i artikel
7, inkomst av självständig yrkesutövning som avses i artikel 14, inkomst av
enskild tjänst som avses i artikel 15 eller artikel 21 punkt 7 eller vinst som
avses i artikel 13 punkt 3 vilken inkomst eller vinst enligt dessa artiklar får
beskattas i denna andra avtalsslutande stat, skall, utan hinder av
bestämmelserna i punkt a) ovan, sådan inkomst eller vinst undantas från svensk
skatt. 1 fråga om artiklarna 7, 13 och 14 gäller denna bestämmelse dock endast
om den övervägande delen av inkomsten eller vinsten härrör från i den andra
avtalsslutande staten bedriven yrkesverksamhet, affärsverksamhet eller
industriell verksamhet, som inte utgörs av förvaltning av värdepapper och
annan liknande lös egendom.

d) Om
person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller vinst eller

innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas

endast i annan avtalsslutande stat eller förvärvar inkomst eller vinst som

enligt punkt c) ovan skall undantas från svensk skatt, får Sverige, vid

fastställandet av skattesatsen för svensk progressiv skatt på annan in

komst, vinst eller förmögenhet, beakta den inkomst, vinst eller förmögen

het som beskattas endast i den andra avtalsslutande staten eller sådan

inkomst eller vinst som undantas från svensk skatt.

7.
Gemensamma bestämmelser

1.
Uttrycket "betalats i
denna andra stat" i denna artikel anses också innefatta sådan skatt på
inkomst som erlagts i Danmark, på Färöarna, i Finland, i Island, i Norge
respektive i Sverige och som skall överföras till nämnda andra stat för att där
gottskrivas vederbörande person som skatt på samma inkomst.

2.
Om person med hemvist i en
avtalsslutande stat (hemviststaten) från annan avtalsslutande stat
(verksamhetsstaten) förvärvar inkomst av enskild tjänst som enligt artikel 15
punkt 1 eller artikel 21 punkt 7 får beskattas i verksamhetsstaten, skall
hemviststaten utan hinder av bestämmelserna i punkterna I c), 2 c), 3 b), 4
a), 5 a) eller 6 c) i denna artikel, undanröja dubbelbeskattning genom
avräkning av den skatt som betalats i denna andra stat med tillämpning av
bestämmelserna i punkterna 1 a), 2

a),
3 a), 4 b), 5 b) eller 6 a) om personen i fråga uppburit inkomsten från 24

företag
eller fast driftställe i verksamhetsstaten och han är eller omedelbart Prop.
1989/90:33 före anställningen i verksamhetsstaten varit anställd i

a) företag
i hemviststaten vilket är ett företag med intressegemenskap

med företaget i verksamhetsstaten, eller

b) företag
i hemviststaten till vilket det fasta driftstället hör.

Bestämmelserna i punkterna 1 c), 2 c), 3 b), 4 a), 5 a) eller 6 c) skall, utan

hinder
av vad som föreskrivs i föregående stycke, dock tillämpas om personen i fråga
kan visa att

a)
han i och för arbetet vistats i
verksamhetsstaten under en sammanhängande period under beskattningsåret i
fråga som överstiger tre månader, eller

b)
arbetet i verksamhetsstaten
utförts för, respektive kostnaderna rätteligen har belastat, företaget i denna
stat eller det där belägna fasta driftstället.

Artikd
26

Allmänna
beskattningsregler

1.
Inkomst som person med hemvist
i en avtalsslutande stat förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar
får inte beskattas i annan avtalsslutande stat, såvida inte beskattning
uttryckligen är tillåten enligt detta avtal.

2.
1 fall då beskattningsrätten till
en inkomst eller tillgång enligt avtalet tillagts annan avtalsslutande stat än
den där personen som förvärvar inkomsten eller innehar tillgången har hemvist,
och denna andra stat på grund av sin lagstiftning inte medtar inkomsten eller
tillgången, i sin helhet, vid taxeringen eller endast beaktar inkomsten eller
tillgången för progressionsuppräkning eller annan skatteberäkning, beskattas
inkomsten eller tillgången endast i den avtalsslutande stat där personen i
fråga har hemvist.

3.
I fall då beskattningsrätten
enligt artikel 14 punkt 1 samt artikel 15 punkt 2 och punkt 3 b) och c) till en
inkomst som förvärvas av en person med hemvist i en avtalsslutande stat enligt
avtalet tillagts endast denna stat får inkomsten beskattas i annan
avtalsslutande stat om inkomsten inte kan beskattas i den förstnämnda staten på
grund av lagstiftningen i denna stat.

Anikd27

Förbud
mot diskriminering

1.
Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i annan avtalsslutande

stat bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som

är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sam

manhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma

förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna

i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har

hemvist i en eller flera av de avtalsslutande staterna. 25

2. Beskattningen
av fast driftställe eller stadigvarande anordning, som Prop. 1989/90:33

företag eller person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan

avtalsslutande
stat, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av
företag eller person med hemvist i denna andra stat, som bedriver verksamhet av
samma slag.

Denna
bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge
person med hemvist i annan avtalsslutande stat sådant personligt avdrag vid
beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattened-sättning på grund av
civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i
den förstnämnda staten. Bestämmelsen medför inte heller rätt att i en
avtalsslutande stat erhålla avdrag vid beskattningen eller skattebefrielse för
utdelning eller annan utbetalning till bolag med hemvist i annan avtalsslutande
stat.

Bestämmelsen
i första stycket hindrar inte heller en avtalsslutande stat att beskatta
inkomst, som fast driftställe förvärvar, enligt reglerna i denna stats egen
lagstiftning, om det fasta driftstället tillhör aktiebolag eller därmed
jämförligt bolag i annan avtalsslutande stat. Beskattningen skall dock motsvara
den beskattning som tillämpas för aktiebolag eller därmed jämförligt bolag med
hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten på dess inkomst, beräknad utan
avdrag för utdelad vinst.

3.
Utom i de fall då
bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 4 eller artikel 12 punkt 4
tillämpas, är ränta, royalty och annan utbetalning från företag i en
avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stat
avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant
företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den
förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat
har till person med hemvist i annan avtalsslutande stat avdragsgill vid
bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor
som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

4.
Företag i en avtalsslutande
stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller
indirekt, av en eller flera personer med hemvist i en eller flera av de andra
avtalsslutande staterna, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för
beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer
tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande
företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje
slag och beskaffenhet.

Artikel
28

Förfarandet
vid ömsesidig överenskommelse

1.
Om en person anser att i en eller flera av de avtalsslutande staterna

vidtagits åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra be

skattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att

detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa 26

staters
interna rättsordningar, framlägga saken för den behöriga myndig- Prop.
1989/90: 33 heten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga
är om tillämpningen av artikel 27 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är
medborgare.

2.
Om den behöriga myndigheten
finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en
tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig
överenskommelse med behörig myndighet i annan avtalsslutande stat, som berörs
av frågan, i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Om den stat
hos vars behöriga myndighet personen i fråga har framlagt saken inte själv
berörs av frågan, skall denna behöriga myndighet överlämna saken till behörig
myndighet i någon av de stater som berörs av frågan.

3.
Om svårigheter eller tvivelsmål
uppkommer mellan avtalsslutande stater beträffande tolkningen eller
tillämpningen av avtalet, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater
överlägga för att söka lösa frågan genom särskild överenskommelse. De behöriga
myndigheterna i avtalsslutande stater kan även överlägga för att undanröja
dubbelbeskattning i sådana fall som inte omfattas av avtalet eller för att
genom särskild överenskommelse lösa frågor som, utan att vara reglerade i
avtalet, på grund av olikhet i vederbörande staters principer för skattens
beräkning eller av andra skäl kan uppkomma i fråga om de skatter som avses i artikd
2.

Innan
beslut fattas i fråga som avses i första stycket, skall resultatet av överläggningar
som där avses snarast delges behöriga myndigheter i övriga avtalsslutande
stater. Finner behörig myndighet i en avtalsslutande stat att överläggningar
bör äga rum mellan de behöriga myndigheterna i samtliga avtalsslutande stater,
skall på begäran av den behöriga myndigheten i den förstnämnda avtalsslutande
staten sådana överläggningar äga mm utan dröjsmål.

Artikel
29

Medlemmar
av diplomatisk beskickning eller konsulat

Bestämmelserna
i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt
folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser
tillkommer medlemmar av diplomatisk beskickning eller konsulat.

Artikd
30

Territoriell
utvidgning

1.
Detta avtal kan antingen i sin helhet eller med erforderliga ändringar

utvidgas till att omfatta de områden som undantagits från avtalets tillämp

ningsområde enligt bestämmelserna i artikel 3 punkt 1 a), under fömtsätt

ning att där påförs skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som de

som avses i avtalet. Sådan utvidgning gäller från den dag och med de 27

ändringar och villkor,
häri inbegripet bestämmelser om upphörande, som Prop. 1989/90: 33 kan
särskilt överenskommas mellan de avtalsslutande staterna genom diplomatisk
notväxling.

2.
Om avtalet enligt artikel 32 upphör att gälla skall, såvida inte annat överenskommits
mellan de avtalsslutande staterna, avtalet upphöra att gälla också beträffande
varje område till vilket avtalet har utvidgats enligt denna artikel.

Artikd
31 Ikraftträdande

1.
Detta avtal träder i kraft
trettionde dagen efter den då samtliga avtalsslutande stater har meddelat det
finska utrikesministeriet, att avtalet har godkänts. Det finska
utrikesministeriet underrättar de övriga avtalsslutande staterna om
mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för avtalets
ikraftträdande.

2.
Sedan avtalet trätt i kraft,
tillämpas dess bestämmelser

a) i
fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas

den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i

kraft eller senare,

b) i
fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för

beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast

efter det då avtalet träder i kraft eller senare,

c) i
fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken skatt utgår

på grund av taxering andra kalenderåret efter det då avtalet träder i kraft

eller senare.

3.
Avtalet den 18 februari 1987
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige för att undvika
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet upphör att
vara tillämpligt i fråga om inkomst eller förmögenhet på vilka förevarande
avtal blir tillämpligt enligt punkt 2. Det förstnämnda avtalet upphör att gälla
vid den sista tidpunkt, då förevarande avtal enligt föregående bestämmelser i
nämnda punkt blir tillämpligt.

4.
Avtalet den 12 augusti 1986
mellan den danska regeringen och Färöarnas landsstyre för att undvika
dubbelbeskattning m. m. upphör att vara tillämpligt i fråga om inkomst på
vilken förevarande avtal blir tillämpligt enligt punkt 2. Det förstnämnda
avtalet upphör att gälla vid den sista tidpunkt, då förevarande avtal enligt
föregående bestämmelser i nämnda punkt blir tillämpligt.

Artikd
32

Upphörande

En
avtalsslutande stat kan senast den 30 juni under ett kalenderår som

börjar efter utgången av en tidrymd av fem år efter dagen för ikraftträdan

de av avtalet uppsäga avtalet genom skriftligt meddelande härom till det

finska utrikesministeriet, som underrättar de övriga avtalsslutande stater- 28

na
om mottagandet av sådant meddelande och om dess innehåll. Har Prop.
1989/90:33 uppsägningstiden iakttagits, upphör avtalet att gälla i förhållandet
mellan den stat som verkställt uppsägningen och övriga avtalsslutande stater

a)
i fråga om skatter som
innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det då det finska utrikesministeriet mottog meddelandet om
uppsägningen eller senare,

b)
i fråga om övriga skatter på
inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar den 1 januari det
kalenderår som följer närmast efter det då det finska utrikesministeriet mottog
meddelandet om uppsägningen eller senare,

c)
i fråga om skatt på
förmögenhet, på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra
kalenderåret närmast efter det då det finska utrikesministeriet mottog
meddelandet om uppsägningen eller senare.

Originalexemplaret
till detta avtal deponeras hos det finska utrikesministeriet, som tillställer
de övriga avtalsslutande staterna bestyrkta kopior därav.

Till
bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden undertecknat
detta avtal.

Som
skedde i Helsingfors den 12 september 1989 i ett exemplar på danska, färöiska,
finska, isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket
utfärdades två texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter
har samma giltighet.

Protokoll

Vid
undertecknande av det i dag mellan Danmarks regering tillsammans med Färöarnas
landsstyre samt Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar ingångna
avtalet för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på
förmögenhet har undertecknade kommit överens om följande bestämmelser som
utgör en integrerande del av avtalet:

/.
Till artikd 5 punkt 3

Utan
hinder av bestämmelsen i artikel 5 punkt 3 skall i förhållandet mellan Färöarna
ä ena sidan och Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige å andra sidan ett
byggnads-, anläggnings-, installations- eller monteringsprojekt, eller
verksamhet som består av planering, övervakning, rådgivning eller annan
biträdande personalinsats i samband med sådant projekt anses utgöra fast
driftställe men endast om projektet eller verksamheten pågår mer än sex
månader i en avtalsslutande stat.

//.
Till artiklarna 7 och 15

1.
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 beskattas inkomst, vilken

företag i Norge eller Sverige förvärvar genom verksamhet som bedrivs i

Sverige respektive Norge, endast i den stat där företaget har hemvist, om 29

verksamheten
avser uppsättning och underhåll av spärrstängsel för renar Prop. 1989/90:33
på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i
överenskommelse enligt punkt 4.

2.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 15 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i Norge eller Sverige
förvärvar genom personligt arbete som utförs i Sverige respektive Norge, endast
i den stat där denna person har hemvist, om arbetet avser uppsättning och
underhåll av spärrstängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen,
vilka sträckor anges i överenskommelse enligt punkt 4.

3.
Bestämmelserna i punkterna 1
och 2 beträffande företag i, respektive person med hemvist i Norge eller
Sverige skall äga motsvarande tillämpning beträffande företag i, respektive
person med hemvist i Finland eller Norge.

4.
De behöriga myndigheterna i
berörda avtalsslutande stater skall genom ömsesidig överenskommelse fastställa
de sträckor längs vederbörande riksgräns på vilka bestämmelserna i punkterna 1—3
skall tillämpas.

///.
Tid artiklarna 7, 10-15, 19 och 23

1.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 7, artikel 10 punkt 2, artikel 11 punkt 2 och artikel 12 punkt 2 beskattas
inkomst, som företag i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byggandet
och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget
har hemvist.

2.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 13 punkt 3 beskattas vinst, som företag i eller person med hemvist i
Danmark eller Sverige förvärvar på grund av överlåtelse av där angiven egendom
vilken används vid byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund,
endast i den stat där företaget respektive personen har hemvist.

3.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 14 punkt 1, artikel 15 punkt 1 och artikel 19 beskattas inkomst, som
person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byggandet
och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där personen
har hemvist.

4.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 23 punkt 6 beskattas där angiven förmögenhet, som företag i eller
person med hemvist i Danmark eller Sverige innehar och som används vid byggandet
och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget
respektive personen har hemvist.

IV. Tid
artiklarna 7, 8, 13, 15 och 23

I. Bestämmelserna i artikel
7, artikel 8 punkt 1, artikel 13 punkt 4 och

artikel 23 punkt 3 tillämpas i Danmark, Norge och Sverige på inkomst som

konsortierna Scandinavian Airlines System (SAS), Scanair eller SAS Com-

muter förvärvar genom kommersiell internationell och inrikes luftfart och

annan därmed direkt sammanhängande verksamhet, på realisationsvinst

som berörda konsortium förvärvar vid överlåtelse av lös egendom som

används i sådan luftfart och sådan annan verksamhet och på förmögenhet 30

som
konsortiet innehar och som används i sådan luftfart och sådan annan Prop.
1989/90:33 verksamhet, i förhållande till den andel i konsortiet som innehas av
delägare som har hemvist i Danmark, Norge respektive Sverige.

2.
Bestämmelserna i artikel 15
punkt 3 b) tillämpas även på inkomst av arbete som utförs ombord på luftfartyg
som används i inrikestrafik av konsortierna SAS, Scanair eller SAS Commuter.

3.
Bestämmelserna i första och
andra punkterna tillämpas efter överenskommelse mellan de behöriga
myndigheterna i Danmark, Norge och Sverige också i fråga om annat konsortium
eller annan liknande sammanslutning för bedrivande av luftfart eller annan
därmed direkt sammanhängande verksamhet, i vilken sammanslutning endast
delägare i SAS, direkt eller indirekt, innehar andel och vilken i huvudsak är
uppbyggd i enlighet med de principer som gäller för SAS.

V. Tid
artiklarna 8, 13 och 23

Andel
i inkomst av verksamhet som avses i artikel 8 punkterna 1 och 3, andel i vinst
på gmnd av överlåtelse av egendom som avses i artikel 13 punkterna 4 och 5 samt
andel i förmögenhet som avses i artikel 23 punkterna 3 och 4 som person med
hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller innehar på grund av delägarskap
i företag, beskattas endast i denna stat, om

a)
delägarna har hemvist i olika
avtalsslutande stater, och

b)
företaget drivs av bolag eller
annan sammanslutning med solidariskt ansvariga delägare, av vilka minst en tillika
är obegränsat ansvarig, samt

c)
det inte är uppenbart, att
företaget har sin verkliga ledning endast i en avtalsslutande stat.

De
behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskommelse
om tillämpning av de i första stycket angivna beskattningsprinciperna även i
fall då där angivna förutsättningar inte föreligger.

VI. Tid
artikd 13

Bestämmelserna
i artikel 13 punkterna 6 och 7 berör inte Danmarks rätt att enligt sin egen
lagstiftning beskatta aktievinst som en person som flyttar från Danmark anses
ha erhållit i samband med utflyttningen.

VII. Tid
artikd 15

1.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 15 punkterna 1 och 2 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i
kommun i Finland, Norge eller Sverige som gränsar till landsgränsen mellan
Finland och Sverige respektive Finland och Norge förvärvar på grund av
personligt arbete som utförs i sådan kommun i annan av dessa stater, endast i
den stat där personen i fråga har hemvist, under förutsättning att denna person
regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat.

2.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 15 punkterna 1 och 2

beskattas inkomst, vilken
person med hemvist i Sverige förvärvar på 31

grund av varaktigt
personligt arbete som utförs i Danmark, endast i Prop. 1989/90:33 Sverige,
under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta
bostad i Sverige.

3.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 15 punkterna 1 och 2 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i
Danmark förvärvar på grund av varaktigt personligt arbete som utförs i Sverige,
endast i Danmark, under fömtsättning att denna person regelmässigt uppehåller
sig i sin fasta bostad i Danmark.

4.
Bestämmelserna i punkterna 2
och 3 tillämpas endast om arbetet pågår under en sammanhängande tid av minst
sex månader.

5.
Med uttrycket "varaktigt
personligt arbete" avses anställningsförhållande som ingåtts i avsikt att
vara den skattskyldiges huvudsakliga sysselsättning.

6.
Med uttrycket
"regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i
normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den
avtalsslutande stat där han har hemvist. För att en skattskyldig skall anses
uppehålla sig i sin fasta bostad skall vistelsen i hemviststaten omfatta minst
två dagar. Härvid gäller, liksom i övrigt i avtalet där uttrycket
"dag" förekommer, att med "dag" avses också del av dag.

7.
1 artikel 15 punkt 2 d) anses
arbetstagare med hemvist i en avtalsslutande stat uthyrd när han av någon (uthyrare)
ställs till förfogande för att utföra arbete i annans (uppdragsgivare)
verksamhet i annan avtalsslutande stat, förutsatt att uppdragsgivaren har
hemvist eller fast driftställe i denna andra stat och att uthyraren inte har
ansvar för och inte heller står risken för arbetsresultatet.

Vid
avgörandet av frågan om en arbetstagare skall anses uthyrd, skall göras en
samlad bedömning varvid särskilt beaktas om

a)
den övergripande
arbetsledningen åvilar uppdragsgivaren,

b)
arbetet utförs på en
arbetsplats som disponeras av uppdragsgivaren och för vilken han har ansvar,

c)
ersättningen till uthyraren
beräknas efter den tid som gått åt eller med ledning av annat samband mellan
ersättningen och den lön arbetstagaren får,

d) största
delen av arbetsredskap och material ställs till förfogande av

uppdragsgivaren, och

e) uthyraren
inte ensidigt bestämmer antalet arbetstagare och de kvalifi

kationer dessa skall ha.

VIII.
Till artiklarna 15 och 19

1.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 15 punkterna 1 och 2 och artikel 19 punkt 1 beskattas inkomst, vilken
person med hemvist i kommun i Norge eller Sverige som gränsar till
landsgränsen mellan dessa stater förvärvar på grund av personligt arbete som
utförs i sådan kommun i den andra av dessa stater, endast i den stat där
personen i fråga har hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt
uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat.

2.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 15 punkterna 1 och 2 och 32

artikel
19 punkt 1 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i Sverige Prop.
1989/90:33 förvärvar på grund av varaktigt personligt arbete som utförs i
Danmark, endast i Sverige, under förutsättning att denna person regelmässigt
uppehåller sig i sin fasta bostad i Sverige.

3.
Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 15 punkterna 1 och 2 och artikel 19 punkt I beskattas inkomst, vilken
person med hemvist i Danmark förvärvar på grund av varaktigt personligt arbete
som utförs i Sverige, endast i Danmark, under förutsättning att denna person
regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i Danmark.

4.
Bestämmelserna i punkterna 2
och 3 tillämpas endast om arbetet pågår under en sammanhängande tid av minst sex
månader.

5.
Med uttrycket "varaktigt
personligt arbete" avses anställningsförhållande som ingåtts i avsikt att
vara den skattskyldiges huvudsakliga sysselsättning.

6.
Med uttrycket
"regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i
normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den
avtalsslutande stat där han har hemvist. För att en skattskyldig skall anses
uppehålla sig i sin fasta bostad skall vistelsen i hemviststaten omfatta minst
två dagar. Härvid gäller, liksom i övrigt i avtalet där uttrycket "dag"
förekommer, att med "dag" avses också del av dag.

IX. Tid
artikd 18

Utan
hinder av bestämmelserna i artikel 18 skall i förhållandet mellan Danmark och
Färöarna följande gälla:

Pension,
livränta, socialförsäkringsersättning, underhållsbidrag och andra liknande
utbetalningar, som härrör från en del av riket och betalas till en person med
hemvist i den andra delen av riket, beskattas endast i denna andra del av
riket.

X. Till
artikd 19

1.
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 19 skall följande gälla i förhållandet
mellan Danmark och Färöarna:

a)
Ersättning (med undantag för
pension) som betalas av en del av riket, dess politiska underavdelningar eller
lokala myndigheter till en fysisk person på grund av arbete som utförts för
denna del av riket, dess underavdelningar eller myndigheter, beskattas endast
i den del av riket där arbetet utförts.

b)
Utan hinder av bestämmelsen i
punkt a) beskattas ersättning, som person med hemvist i en del av riket uppbär
för personligt arbete i anställningsförhållande utfört i en annan del av riket,
endast i den förstnämnda delen av riket, om:

1)
mottagaren vistas i denna andra
del av riket under en sammanhängande period som inte överstiger 60 dagar, och

2)
ersättningen betalas av det
"sedvanliga tjänstestället".

c) Bestämmelserna
i artiklarna 15 och 16 samt i protokollspunkt IX

ovan tillämpas på
ersättning som uppbärs för arbete som utförts i närings- 33

3 Riksdagen 1989/90. I .saml. Nr 33

verksamhet som bedrivs av
en del av riket, dess politiska underavdelning- Prop. 1989/90: 33 ar eller
lokala myndigheter.

2.
Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 ovan skall följande gälla i förhällandet
mellan Danmark och Färöarna:

a)
ersättningar, som fastställts
av det allmänna uteslutande för att täcka utgifter i samband med allmän eller
enskild tjänst, och som inte innefattar någon ersättning för arbete och som den
danska staten, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter betalar
till person som arbetar på Färöarna beskattas endast i Danmark,

b)
ersättningar som fastställts av
det allmänna uteslutande för att täcka utgifter i samband med allmän eller
enskild tjänst och som inte innefattar någon ersättning för arbete och som
Färöarnas landsstyre, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter
betalar till person som arbetar i Danmark beskattas endast på Färöarna.

Bestämmelserna
i punkt 2 a) och b) ovan tillämpas under de första fem åren under vilka
personen i fråga uppbär nämnda ersättningar.

XL
Tid artikd 20

1. Person
som vistas i annan avtalsslutande stat än på Färöarna och

person som vistas i annan avtalsslutande stat än i Island uteslutande för

a)
studier vid universitet eller
annan undervisningsanstalt i denna andra avtalsslutande stat, eller

b)
affärs-, fiskeri-, industri-,
lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna andra avtalsslutande stat,

och
som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist på Färöarna eller i
Island, beskattas för inkomst av anställning i den förstnämnda avtalsslutande
staten endast för den del av inkomsten som överstiger 20000 svenska kronor
under kalenderåret eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt
myntslag. Nämnda belopp omfattar under vistelse i Finland, Norge eller Sverige
personligt avdrag för kalenderåret i fråga.

2.
Skattefrihet enligt punkt 1
medges endast för tid som skäligen eller vanligtvis åtgår för studierna eller
praktiktjänstgöringen, dock högst för sex på varandra följande kalenderår.

3.
Utan hinder av bestämmelserna i
punkterna 1 och 2 ovan skall följande gälla i förhållandet mellan Danmark och
Färöarna:

Studerande,
praktikant eller liknande som har eller som omedelbart före vistelsen i en del
av riket hade hemvist i den andra delen av riket och som tillfälligt vistas i
den förstnämnda delen av riket uteslutande i studie- eller utbildningssyfte
beskattas inte i denna del av riket för belopp som erhålls från den andra delen
av riket eller från utlandet för uppehälle, studier eller utbildning.

De
beskattas inte heller för belopp som betalas som ersättning för arbete, om
detta arbete är nödvändigt för deras uppehälle.

Studerande,
praktikant eller liknande som omedelbart före vistelsen i Danmark hade hemvist
på Färöarna, beskattas inte på Färöarna för ersättning för arbete utfört i
Danmark.

Som
studerande anses inte personer som efter att ha avslutat en utbild- 34

ning påbörjar en
specialutbildning eller en utbildning inom ett nytt områ- Prop. 1989/90: 33
de.

En
vistelse anses som tillfällig om den inte överstiger den reglerade studietiden
med ett tillägg om två år.

En
vistelse anses inte vara "uteslutande i studie- eller
utbildningssyfte" om den varat mer än sex månader innan studierna
påbörjades.

I
denna sexmånadersperiod skall inte inräknas sådan tid, dock högst ett år, som
åtgått i samband med en förberedande kurs som enligt undervisningsanstalten
utgör en förutsättning för att kunna påbörja studierna i fråga.

I
fall då två makar ansöker om att bli antagna vid undervisningsanstalt och
endast den ene av dem antas, förlängs sexmånadersregdn såvitt avser den andre
maken, men dock högst till en sammanlagd tidsperiod om två år.

Bestämmelserna
i denna punkt tillämpas i fråga om inkomst som förvärvas från och med den 1
januari 1989. "Färöavdrag" skall emellertid inräknas i ersättning för
arbete från och med den 1 januari 1988 och oberoende av om ersättningen härrör
från Danmark eller från utlandet.

4.
Utan hinder av bestämmelserna i
punkt 1 ovan beskattas studerande, praktikant eller liknande som har eller
omedelbart före vistelsen i Danmark hade hemvist i Island och som tillfälligt
vistas i Danmark uteslutande i studie- eller utbildningssyfte inte för belopp
som betalas som ersättning för arbete, under förutsättning att arbetet är
nödvändigt för hans uppehälle.

5.
Person som studerar vid
universitet eller annan undervisningsanstalt i annan avtalsslutande stat än
Finland och som under tillfällig vistelse i Finland har anställning i Finland
under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår för att erhålla praktisk erfarenhet
i anslutning till studierna, beskattas i Finland endast för den del av
inkomsten av anställningen som överstiger en genomsnittlig månadsinkomst av 2
400 finska mark. Från beskattning enligt denna punkt undantas dock sammanlagt
högst 8000 finska mark under kalenderåret.

6.
Studerande vid universitet
eller annan undervisningsanstalt i annan avtalsslutande stat än Sverige, som
vid tillfällig vistelse i Sverige har anställning där med anknytning till
studierna eller utbildningen, beskattas i Sverige endast för den del av
inkomsten av anställningen som överstiger 10000 svenska kronor under
kalenderåret.

7.
Person som har hemvist i annan
avtalsslutande stat än Danmark och som vid tillfällig vistelse i Danmark är
anställd i Danmark under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår
beskattas i Danmark endast för den del av inkomsten som överstiger ett belopp
som enligt gällande bestämmelser anses vara nödvändigt för hans uppehälle,
under förutsättning att arbetet är utfört inom ramen för nordiskt program för
utbyte av praktik-och feriearbete och att arbetet har förmedlats av Nordjobb.

Det
belopp som anses vara nödvändigt för vederbörandes uppehälle fastställs på
årsbasis och nedsätts i förhållande till uppehållstidens längd i Danmark och
hela kalenderåret.

35

Bestämmelserna
i denna punkt tillämpas från och med den I januari Prop. 1989/90:33 1989.

8.
De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskommelse
om tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1 —7. De behöriga myndigheterna
kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnda belopp som
finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i
någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet.

XII.
Tid artikd 25

1. Bestämmelserna
i artikel 25 punkt 2 kan på begäran av Färöarna

ändras och ersättas av följande text:

"a)
Om person med hemvist på Färöarna förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet
som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande
stat, skall Färöarna, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första
stycket eller punkt b) eller c) nedan föranleder annat, från denna persons
färöiska inkomstskatt eller förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande
den inkomstskatt eller förmögenhetsskatt som betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet
skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den färöiska
inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b)
Om person med hemvist på
Färöarna förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna
i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Färöarna
inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från
den färöiska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av
inkomstskatten eller förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits
från denna andra stat eller på den förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

c)
Om person med hemvist på
Färöarna från annan avtalsslutande stat förvärvar inkomst av enskild tjänst som
avses i artikel 15 eller artikel 21 punkt 7 och som enligt dessa artiklar får
beskattas i denna andra avtalsslutande stat, får Färöarna inräkna inkomsten i
beskattningsunderlaget men skall från den färöiska skatten på inkomsten avräkna
den del av inkomstskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna
andra stat."

Begäran
om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de
andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter
den då samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och
dess bestämmelser tillämpas i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på
vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det då
ändringen träder i kraft eller senare.

2. Bestämmelserna
i artikel 25 punkt 4 kan på begäran av Island ändras

och ersättas av följande text:

"a)
Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar

förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan 36

avtalsslutande
stat,skall Island, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 Prop. 1989/90:33
punkt 8 första stycket eller punkt b) nedan föranleder annat,

1) från
denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett belopp

motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stat,

2) från
denna persons isländska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp

motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet
skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den isländska
inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b)
Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som
enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande
stat, får Island inräkna inkomsten eller förmögenheten i
beskattningsunderlaget men skall från den isländska skatten på inkomsten eller
förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten
som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den
förmögenhet som innehas där."

Begäran
om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de
andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter
den då samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och
dess bestämmelser tillämpas

a)
i fråga om skatter som
innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det då ändringen träder i kraft eller senare,

b)
i fråga om övriga skatter på
inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar den 1 januari det
kalenderår som följer närmast efter det då ändringen träder i kraft eller
senare,

c)
i fråga om skatt på
förmögenhet, på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra
kalenderåret efter det då ändringen träder i kraft eller senare.

3.
Bestämmelserna i artikel 25 punkt 5 kan på begäran av Norge ändras och ersättas
av följande text:

"a)
Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som
enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat,
skall Norge, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första stycket
eller punkt b) nedan föranleder annat,

1)
från denna persons norska
inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i
denna andra stat,

2)
från denna persons norska
förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som
betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet
skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den norska
inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b)
Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar

förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i

annan avtalsslutande stat, får Norge inräkna inkomsten eller förmögenhe

ten i beskattningsunderlaget men skall från den norska skatten på inkoms- 37

ten eller förmögenheten
avräkna den del av inkomstskatten respektive Prop. 1989/90:33
förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra
stat respektive den förmögenhet som innehas där."

Begäran
om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de andra
avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter den då
samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och dess
bestämmelser tillämpas

a) i
fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas

den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då ändringen

träder i kraft eller senare,

b) i
fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för

beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast

efter det då ändringen träder i kraft dlersenare,

c) i
fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken skatt utgår

på grund av taxering andra kalenderåret efter det då ändringen träder i

kraft eller senare.

4.
Bestämmelserna i artikel 25 punkt 6 kan på begäran av Sverige ändras och
ersättas av följande text:

"a)
Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som
enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat,
skall Sverige, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 fjärde stycket
eller punkt b) eller c) nedan föranleder annat,

1)
— med iakttagande av
bestämmelserna i svensk lagstiftning (också i den lydelse den framdeles kan få
genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) — från
skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som
betalats i denna andra stat,

2)
från denna persons svenska
förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som
betalats i denna andra stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga
den del av den svenska förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b)
Vid tillämpningen av punkt a)
ovan skall, då enligt särskild lagstiftning lättnad medgivits vid finsk
inkomst- eller förmögenhetsbeskattning av ett svenskt företags fasta
driftställe i Finland, från svensk skatt på företagets inkomst eller
förmögenhet avräknas den inkomstskatt respektive förmögenhetsskatt som skulle
ha utgått i Finland om sådan skattelättnad inte hade medgivits.

c)
Om person med hemvist i Sverige
förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta
avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Sverige, vid
fastställandet av skattesatsen för svensk progressiv skatt på annan inkomst
eller förmögenhet, beakta den inkomst eller förmögenhet som beskattas endast i
den andra avtalsslutande staten."

Begäran om sådan ändring
görs på diplomatisk väg genom underrättelse

till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft

trettionde dagen efter den då samtliga andra avtalsslutande stater erhållit

sådan underrättelse och dess bestämmelser tillämpas 38

a) i fråga om skatter som
innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas Prop. 1989/90:33

den I januari det kalenderår som följer närmast efter det då ändringen

träder
i kraft eller senare,

b)
i fråga om övriga skatter på
inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar den 1 januari det
kalenderår som följer närmast efter det då ändringen träder i kraft eller
senare,

c)
i fråga om skatt på
förmögenhet, på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra
kalenderåret efter det då ändringen träder i kraft eller senare.

XHI.
Tid artikd 26

1.
Om en person som avses i
artikel 15 punkt 3 a) på gmnd av bestämmelsen i artikel 26 punkt 2 beskattas i
Island eller Norge, skall han i staten i fråga ha rätt till samma avdrag som
skulle ha medgivits honom om han hade varit anställd ombord på ett skepp i
internationell trafik registrerat i denna stat.

2.
Bestämmelserna i artikel 26
punkt 3 skall äga motsvarande tillämpning i fall som avses i protokollspunkt
111 punkterna 3 och 4.

XIV.
Tid artikd 31

1.
I fråga om skattefrihet i
Finland och Sverige för flottningsförening, som bildats för att handha flottningen
i Torne och Muonio gränsälvars flottled, gäller vad därom särskilt är
överenskommet.

2.
I fråga om grunderna för
fördelningen mellan Norge och Sverige av beskattningen av Luossavaara-Kiimnavaara
Aktiebolags inkomster, gäller vad därom särskilt är överenskommet.

Originalexemplaret
till detta protokoll deponeras hos det finska utrikesministeriet, som
tillställer de övriga avtalsslutande staterna bestyrkta kopior därav.

Till
bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden undertecknat
detta protokoll.

Som
skedde i Helsingfors den 12 september 1989 i ett exemplar på danska, färöiska,
finska, isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket
utfärdades två texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter
har samma giltighet.

1,
Denna lag träder i kraft den
dag regeringen bestämmer.

2,
Genom lagen upphävs lagen
(1987:384) om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge
och Sverige.

3,
Den upphävda lagen skall dock
gälla till dess regeringen annoriedes bestämmer.

39

Finansdepartementet Prop. 1989/90:33

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1989

Närvarande;
statsministern Carlsson, ordförande, och stadsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström.
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg. Engström, Wallström, Lööw

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska
länderna

1 Inledning

Den
22 mars 1983 undertecknades ett avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island
och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst
och på förmögenhet [prop. 1983/84:19, SkU 6, rskr. 16, SFS 1983:913 (ändrad genom
SFS 1985:642 och 1986:640) och SFS 1983:1041 (ändrad genom SFS 1985:117 och
1987:40)]. Avtalet ersatte de bilaterala dubbelbeskattningsavtal beträffande
inkomst och förmögenhet som funnits mellan de nordiska staterna ända sedan
1930-talet. Redan vid undertecknandet av 1983 års avtal hade dock flertalet av
de avtalsslutande staterna låtit förstå att man önskade få avtalet ändrat på
flera punkter. Förhandlingar om sådana ändringar påbörjades därför kort tid
efter undertecknandet av 1983 års avtal och avslutades i Helsingfors den 27 och
28 november 1986. Den 18 februari 1987 undertecknades ett avtal mellan Danmark,
Finland, Island, Norge och Sverige för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet [prop. 1986/87:94, SkU 43, rskr.
241, SFS 1987:384 (ändrad genom SFS 1989:180) och SFS 1987:1043 (ändrad genom
SFS 1989:249)]. Detta avtal trädde i kraft den 13 december 1987.

Efter
det att Färöarna uttryckt önskemål om att såsom part få tillträda avtalet
påbörjades i augusti 1988 förhandlingar om ett nytt avtal. Förhandlingarna
avslutades den 19 — 21 juni 1989 varvid ett på svenska upprättat förslag till
avtal mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande
skatter på inkomst och på förmögenhet samt ett till avtalet hörande protokoll,
som utgör en del av avtalet, parafe-rades sistnämnda dag. Texter på övriga
nordiska språk har därefter utarbetats i resp. stat.

Avtalsförslaget
remitterades till kammarrätten i Jönköping och riksskat

teverket. Remissinstanserna har uttryckt önskemål om att vissa av de

avtalsbestämmelser som tillkommit eller omarbetats förklaras närmare i

propositionen men har i övrigt inte haft något att erinra mot förslaget. 40

Avtalet
undertecknades den 12 september 1989. Ett förslag till lag om Prop.
1989/90:33 dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna har upprättats
inom finansdepartementet.

2 Lagförslaget

Lagförslaget
består dels av paragraferna 1—5, dels av en bilaga som innehåller en svensk
text av dubbelbeskattningsavtalet och det till avtalet hörande protokollet.
Samtliga texter har enligt detta avtal samma giltighet. Erfarenheten visar att
ett avtal som publiceras i Svensk författningssamling i flera texter kan bli
mycket svåröverskådligt. Endast den för Sverige utfärdade texten har därför i
detta fall bilagts lagförslaget.

Här
redovisas paragrafernas innehåll medan innehållet i avtalet, i de delar detta
avviker från innehållet i liu gällande avtal, presenteras i avsnitt 4.

I
förslaget till lag föreskrivs att avtalet skall gälla för Sveriges del (1 §).
Bestämmelsen i art. 26 punkt 2 föreskrivs dock inte gälla beträffande vissa utbetalningar
som på gmnd av sin art är skattefria i utbetalarstaten (2 §). Vidare regleras i
lagförslaget frågan om avtalets tillämplighet i förhållande till annan
skattelag (3 §) och hur ansökan om rättelse skall göras om någon beskattas i
strid med avtalets bestämmelser (4 § ). Slutligen föreskrivs att en skattskyldig
skall lämna de uppgifter till ledning för taxering som han normalt är skyldig
att lämna, även i det fall inkomst eller förmögenhet enligt avtalet helt eller
delvis undantagits från beskattning (5§).

Enligt
art. 31 i avtalet träder detta i kraft trettionde dagen efter den dag då
samtliga stater meddelat det finska utrikesministeriet att avtalet godkänts.
Det är således inte möjligt att redan nu bestämma vid vilken tidpunkt avtalet
skall träda i kraft. I förslaget till lag har därför föreskrivits, att lagen
träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3 Skattelagstiftningen på Färöarna

Eftersom
Färöama nu tillkommit som part och avtalets bestämmelser delvis kommit att
utformas mot bakgmnd av skattelagstiftningen på Färöarna, ges nedan en kortfattad
beskrivning av denna.

Fysisk
person som är bosatt på Färöarna eller som vistas där under tidrymd eller
tidrymder som överstiger 180 dagar under en tolvmånadersperiod erlägger i
princip skatt för all inkomst på Färöarna, antingen den härrör från källa på
Färöarna eller någon annanstans. Vid bedömningen av om en person är bosatt på Färöama
eller inte beaktas om personen i fråga haft sitt hushåll där, hyrt bostad där
eller på annat sätt visat att han har för avsikt att stanna på Färöarna.

Oinskränkt
skattskyldig är dessutom person som tillfälligt vistas utanför

Färöama (dvs. mindre än fyra år eller i fråga om Grönland mindre än två

år) och som därvid har kvar sin bostad där. Denna skattskyldighet bortfal- 41

4 Riksdagen 1989/90. I .saml. Nr 33

ler dock fr.o.m. den
tidpunkt då personen i fråga kan visa att han är Prop. 1989/90:33
oinskränkt skattskyldig i utlandet.

Oinskränkt
skattskyldiga fysiska personer erlägger dels landsskatt som är progressiv, dels
kommunalskatt som varierar mellan 7 och 18 %. Landsskatten utgår efter en
skala som varierar mellan 20 och 47 %. Den lägsta skattesatsen (20 %) tas ut på
den del av den beskattningsbara inkomsten som understiger 30000 kronor och den högsta
(47%) på den del som överstiger 300000 kronor. 1 princip sambeskattas
sammanlevande äkta makar om båda är oinskränkt skattskyldiga på Färöarna.

Fysiska
personer som inte är bosatta på Färöarna beskattas där för inkomst från källa
på Färöarna. Skatt tas i dessa fall ut med 35 % av bruttoinkomsten.

Bolag
med hemvist på Färöarna (dvs. aktiebolag m.m. samt utländska bolags filialer
som är registrerade på Färöarna) är oinskränkt skattskyldiga och erlägger skatt
på all inkomst oavsett var den uppkommit. Bolagsskatten uppgår till 49 % av
den beskattningsbara inkomsten.

Vid
beräkning av den beskattningsbara inkomsten medges i princip avdrag för alla
utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande samt för avskrivningar, föriuster
hänförliga till tidigare år och avsättningar till drift- resp.
investeringsfond. Aktieutdelning från på Färöarna inregistrerade bolag
inräknas inte (varken för juridiska eller fysiska personer) i den skattepliktiga
inkomsten. Det utdelande bolaget innehåller i stället en källskatt om 20 %.
Ränta på medel innestående på en färöisk penninginrättning inräknas inte
heller i juridisk eller fysisk persons skattepliktiga inkomst.
Penninginrättningen skall dock innehålla källskatt med ett belopp motsvarande
en halv procent av innestående medel, dock högst med 20 % av räntan. På
Färöarna inskränkt skattskyldiga bolag är skattskyldiga där för inkomst som
härrör från näringsverksamhet som bedrivs från fast driftställe på Färöarna.
Inskränkt skattskyldiga juridiska och fysiska personer är vidare skattskyldiga
för royalty som härrör från Färöarna, inkomst eller avgift som erhålls i
egenskap av ägare eller nyttjanderättshavare till på Färöarna belägen fast
egendom, inkomst som härrör från utarrendering av näringsverksamhet eller fast
egendom på Färöarna samt utdelning som härrör från Färöarna.

Någon
förmögenhetsskatt förekommer inte på Färöarna.

4 Dubbelbeskattningsavtalets och protokollets
innehåll"

4.1 Inledning

Innan
jag närmare går in på avtalets och protokollets bestämmelser vill jag något
beröra frågan om tolkning av dubbelbeskattningsavtal.

Som
redan framgår av rubriken till dubbelbeskattningsavtalen har dessa

tillkommit för att förhindra att samma inkomst, egendom etc.beskattas

fullt ut i två eller flera stater. Genom avtalen underlättas på detta sätt

utbytet av kapital, varor och tjänster. Andra och lika viktiga syften med 42

dubbelbeskattningsavtal
och t. ex. handräckningsavtal är att förhindra Prop. 1989/90:33 skatteflykt och
att total skattefrihet uppkommer. Ett övergripande syfte med avtal av nu
ifrågavarande slag är således att tillhandahålla ett instrument som tillser
att var och en erlägger rätt skatt vid rätt tidpunkt och på rätt plats, dvs.
ett avtal för att på ett skäligt sätt fördela skatteintäkterna mellan stater.
Dubbelbeskattningsavtalen — och då framförallt inkomstskatteavtalen

— har
emellertid i viss utsträckning kommit att utnyttjas för att på ett inte

avsett sätt helt eller delvis undgå beskattning i den ena eller i båda de

avtalsslutande staterna (vilket medfört eller bidragit till att ett stort antal

avtal omförhandlats eller är under omförhandling). Sätten att uppnå detta

är många och kan innebära att t. ex. tjänsteinkomst artificiellt delas upp

mellan en eller flera stater i syfte att uppnå skattefördelar i form av sänkt

marginalskatt.

Icke
avsedda skattefördelar kan också uppkomma på grund av att dubbelbeskattningsavtalens
bestämmelser ofta saknar den exakthet som liknande bestämmelser i intern
skattelagstiftning har. Detta sammanhänger bland annat med att de
avtalsslutande staternas rättssystem sinsemellan uppvisar en rad olikheter
vilket ställer stora krav på formuleringen av enskilda avtalsbestämmelser.
Detta kan medföra att dessa bestämmelser, sett ur den ena statens synvinkel,
inte alltid har kunnat ges en optimal utformning när det gäller att återge vad
som avsetts. En annan svårighet hänför sig till det faktum att de flesta
avtalsförhandlingar (dock inte de med de nordiska länderna) med nödvändighet
måste föras på ett för de avtalsslutande parterna främmande språk och att även
avtalen som sådana ofta avfattas på det aktuella språket. Detta medför att ord
och uttryck som på svenska eller det främmande språket har en exakt innebörd
får lov att översättas och att exaktheten därvid kan gå förlorad. Detta kan
även inträffa i fråga om bestämmelser som tillkommit på grund av en ensidig svensk
begäran att en viss bestämmelse, med hänsyn till intern svensk rätt, skall tas
in i ett avtal. Även om alla dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingår antingen
avfattas såväl på ett eller flera främmande språk och svenska eller i vart
fall översätts till svenska medför det ovan redovisade att den svenska texten i
många fall inte kan formuleras med sådan exakthet som annan intern
lagstiftning. Detta gäller också — trots att såväl skattesystemen som språken
i de nordiska länderna i mångt och mycket är likartade

— i
fråga om det nordiska avtalet.

Genom
att man vid upprättande av avtal utgår från de av organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) upprättade modellavtalen (se Model double
taxation convention on income and on capital från 1977, Model convention for mutual
administrative assistance in the recovery of tax claims från 1981 och Model double
taxation convention on estates and inheritances and on gifts från 1982) har de
svårigheter som behandlats ovan i viss mån undanröjts. Trots detta kvarstår
dock de flesta av de ovan behandlade svårigheterna. Dessa svårigheter har också
förutsetts då modellavtalen upprättades och har lett till att man i 1977 års modellavtal
tagit in följande stadgande i art. 3 punkt 2.

"Då
en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte samman- 43

hanget
föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den Prop.
1989/90:33 betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga
om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas."

Vidare
återfinns i art. 25 punkt 3 i 1977 års modellavtal en bestämmelse enligt vilken
de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna genom ömsesidig
överenskommelse skall söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i
fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. Motsvarande bestämmelser
återfinns också i 1981 års modellavtal (art. 3 punkt 2 och art. 11 punkt 3)
samt i den helt övervägande delen av de svenska inkomstskatte- resp. arvs- och
gåvoskatteavtalen [se t. ex. art. 3 punkt 2 och art. 24 punkt 3 i avtalet med
Storbritannien och Nordiriand (SFS 1983:898)].

Vid
tolkning av dubbelbeskattningsavtal skall således de i avtalen förekommande
begreppen — om annat inte uttryckligen anges eller klart framgår av
sammanhanget — tolkas med utgångspunkt i dess svenska innebörd. Vidare bör en
ledstjärna vid tolkningen av dubbelbeskattningsavtal vara att avtalets syfte
uppfylls, dvs. att dubbelbeskattning undviks och att skatteflykt resp. total
skattefrihet förhindras. Vid tolkningen av dubbelbeskattningsavtal måste därför
utgångspunkten vara att om Sverige enligt intern lagstiftning äger beskatta
viss inkomst eller egendom och inte uttryckligen avstått från rätten att
beskatta denna så skall den beskattas här i riket. Skulle dubbelbeskattning
därvid uppkomma får denna undanröjas genom att de behöriga myndigheterna
träffar ömsesidiga överenskommelser, antingen i det enskilda fallet eller s.k.
tolkningsöverenskommelser, på sätt anges i t. ex. art. 25 punkt 3 i 1977 års
modellavtal.

4.2
Dubbelbeskattningsavtalets innehåll

Avtalets
innehåll överensstämmer i stor utsträckning med det i nu gällande

avtal. Jag får därför beträffande avtalets uppbyggnad och huvudsakliga

innehåll hänvisa till vad jag anförde om detta i prop. 1983/84:19 och

1986/87:94 när 1983 respektive 1987 års avtal presenterades. De flesta

ändringar och tillägg till 1987 års avtal som gjorts i förevarande avtal är

föranledda av att Färöarna tillträtt avtalet. Andra ändringar har vidtagits

på grund av ändringar i de avtalsslutande staternas interna skattelagstift

ningar. Ett exempel på detta är de ändrade reglerna om beskattning av

utdelning i art. 10. Dessa har ändrats bl.a. med hänsyn till ändringar i

finsk intern lagstiftning. Andra ändringar som gjorts syftar till att förhind

ra att avtalet missbrukas. I avsikt att förhindra sådan uppdelning av

inkomsterna som nämnts ovan har t. ex. i art. 25 punkt 7 intagits en

bestämmelse enligt vilken undanröjande av dubbelbeskattning såvitt avser

inkomst av enskild tjänst i vissa fall skall ske med tillämpning av credit of

tax (avräknings)-metoden. Slutligen har några ändringar i förhållande till

gällande avtal vidtagits på grund av den utveckling som sker på detta

avtalsområde. Ett exempel på en sådan ändring är definitionen av begrep

pet royalty (art. 12 punkt 3) av vilken det i förevarande avtal klart framgår

att den inte innefattar leasingavgifter. Jag ämnar i det följande närmare

presentera dessa och andra avvikelser från det gällande avtalet. 44

Art.
1 som anger på vilka personer avtalet tillämpas överensstämmer Prop.
1989/90:33 med art. I i gällande avtal.

I
art. 2 punkt 3 har uppräkningen av de för närvarande utgående skatterna på
vilka avtalet tillämpas ändrats dels så att de färöiska skatter på vilka avtalet
är tillämpligt tillagts, dels så att förhållandena vid det nya avtalets undertecknande
avspeglas. På dansk sida har därvid den numera avskaffade sjömansskatten
tagits bort ur uppräkningen samt ränteskatten och royaltyskatten lagts till. På
isländsk sida har kyrkoskatten, kyrkogårdsskatten och bidraget till
sjukförsäkring tagits bort ur uppräkningen eftersom dessa skatter numera
uppgått i den statliga inkomstskatten. Även i Norge har sjömansskatten
avskaffats varför denna skatt utmönstrats ur uppräkningen.

Art.
3 innehåller definitioner av vissa uttryck som förekommer i avtalet. Artikeln
överensstämmer med art. 3 i gällande avtal med undantag för de tillägg som med
anledning av Färöarnas tillträde till avtalet gjorts i punkterna I a, e och g.

Liksom
i de tidigare nordiska avtalen undantas även i det föreslagna avtalet
landskapet Åland såvitt avser den finska kommunalskatten. Meningen är dock att
det föreslagna avtalet, liksom de tidigare avtalen, skall utvidgas till att
omfatta finsk kommunalskatt även i denna del.

Reglerna
i art. 4 om var en person skall ha hemvist i avtalets mening har inte ändrats.

De
i art. 5 intagna bestämmelserna om vad som avses med uttrycket "fast
driftställe" har lämnats oförändrade. I förhållandet mellan Färöarna å ena
sidan och Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige å andra sidan skall dock
enligt punkt I av protokollet till förevarande avtal tillämpas en sexmånadersperiod
i stället för den i art. 5 punkt 3 angivna tolvmå-nadersperioden. Vidare har de
i punkt 1 av protokollet till 1987 års avtal intagna reglerna om att de
behöriga myndigheterna i vissa särskilt angivna fall kan komma överens om
tolkningen och tillämpningen av tolvmåna-dersregdn i art. 5 punkt 3 utgått. Med
hänsyn till att överenskommelser i dessa frågor kan ingås även utan denna
särreglering innebär denna ändring inte att avtalets sakliga innehåll ändrats.

Även
bestämmelserna om beskattning av fast egendom är oförändrade och finns som
tidigare i art. 6.

Art.
7 som reglerar beskattningen av rörelseinkomst överensstämmer med art. 7 i
gällande avtal. De i punkterna II
och 111 i protokollet till nu gällande
avtal intagna specialbestämmelserna har i oförändrat skick överförts till
förevarande avtal.

I
art. 8 finns regler om beskattning av inkomst av sjöfart och luftfart i

internationell trafik. Liksom tidigare gäller att sådan inkomst endast be

skattas där företaget har sin verkliga ledning. Den kompletterande beskatt

ningsregeln i andra meningen i punkt 1 i gällande avtal, som reglerar det

fall då den stat där företaget har sin verkliga ledning inte kan beskatta hela

inkomsten, har i förslaget utgått. Detta innebär emellertid ingen ändring i

sak eftersom en motsvarande generell bestämmelse i stället tagits in i art.

26 punkt 2. Vidare har i artikeln intagits en ny punkt 3 enligt vilken

inkomst som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar genom nyttjan- 45

de, underhåll eller
uthyrning av containers som används för transport av Prop. 1989/90:33 gods
eller varor endast skall beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har
sin verkliga ledning. Ett undantag härifrån utgör dock det fall då containern
används uteslutande mellan platser i en av de avtalsslutande staterna. Art. 8
punkt 4 överensstämmer med art. 8 punkt 3 i gällande avtal. Bestämmelsen har
dock också gjorts tillämplig på inkomster som omfattas av punkt 3. I punkt IV i
protokollet har tagits in de speciella regler om inkomst som förvärvas av Scandinavian
Airlines System (SAS) som också finns i punkt IV till
gällande avtal. 1 förhållande till gällande avtal har dessa regler i enlighet
med vad som tidigare överenskommits mellan de behöriga myndigheterna i Danmark,
Norge och Sverige (SFS 1989:249) nu angivits gälla också beträffande Scanair
och SAS Commuter.

Art.
9, som ger myndigheterna möjlighet att ändra vinstfördelning vid vissa
transaktioner mellan företag med intressegemenskap, har inte ändrats.

1
de i art. 10 punkterna 3, 7, 8 och 11 intagna bestämmelserna om utdelning har
vidtagits vissa förändringar i förhållande till 1987 års avtal. 1 punkt 3 anges
nu att källstaten äger beskatta utdelning som betalas till person med hemvist i
annan avtalsslutande stat, dock att skatten inte får överstiga 15 procent av
utdelningens bruttobelopp. En nyhet i förhållande till tidigare nordiska avtal
är att utdelning som utbetalas till ett bolag i annan avtalsslutande som äger
minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital skall vara undantagen
från beskattning i källstaten. Färöarna får dock belägga utdelning från bolag
med hemvist där med en skatt som uppgår till högst fem procent av utdelningens
bruttobelopp. Att utdelning skall vara undantagen från beskattning i källstaten
sammanhänger bl.a. med att Finland med verkan fr. o. m. 1990 inför ett system
med gottgörelse till utdelningsmottagare för den bolagsskatt som erlagts av utdelande
bolag (avoir fiscal). Endast i Finland oinskränkt skattskyldiga kommer att
kunna få sådan gottgörelse.

Även
om bolag som innehar minst 25 procent av det utdelande bolagets

kapital enligt huvudregeln således skall vara befriad från skatt på utdel

ningen i källstaten äger dock Island och Norge i enlighet med bestämmel

serna i punkterna 4 och 5, så länge de medger bolag avdrag för utdelad

vinst, beskatta sådan utdelning med högst 15 procent av utdelningens

bruttobelopp. Den i art. 10 punkt 7 intagna definitionen av uttrycket

"utdelning" har på norsk begäran ändrats så att "samt inkomst av
andra

andelar i bolag" ersatts med "samt annan inkomst från bolag".
Ändringen

sammanhänger med bestämmelser i intern norsk rätt enligt vilka vissa

ersättningar som ett bolag utbetalar betraktas som utdelning oavsett om

mottagaren äger andelar i bolaget eller inte. De i art. 10 punkt 8 femte

stycket uppställda alternativa villkoren för skattefrihet hos det mottagande

bolaget för utdelning som erhållits från ett danskt bolag och som det

bolaget i sin tur erhållit från tredje stat har också gjorts tillämpliga på

utdelning som mottas från färöiska bolag. Vidare har i art. 10 punkt 8

gjorts vissa ändringar beträffande de krav som uppställs för att utdelning

som uppbärs av bolag med hemvist i Sverige resp. Finland skall vara

undantagen från beskattning i resp. stat. Enligt punkt 8 fjärde stycket

gäller därvid för svenskt vidkommande att utdelning från bolag i annan 46

avtalsslutande stat till
bolag med hemvist i Sverige är undantagen från Prop. 1989/90:33 svensk skatt om
utdelningen enligt svensk skattelag [jfr 7§ 8 mom.lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt] skulle ha varit undantagen från svensk skatt om båda bolagen
varit svenska. Vidare krävs antingen att den vinst av vilken utdelningen
betalas underkastats allmän inkomstskatt för bolag i den andra avtalsslutande
staten eller i någon annan stat eller att den utdelning som betalas av ett
bolag i annan avtalsslutande stat uteslutande eller så gott som uteslutande
utgörs av utdelning vilken bolaget under det aktuella eller tidigare år
mottagit på aktier eller andelar som bolaget innehar i ett bolag med hemvist i
tredje stat, och vilken skulle ha varit undantagen från svensk skatt om de
aktier eller andelar på vilken utdelningen betalas hade innehafts direkt av
bolaget med hemvist i Sverige. Det sistnämnda villkoret som således tar sikte
på utdelning som ursprungligen härrör från tredje stat kan, som jag tidigare
framhållit i prop. 1983/84:19 (s. 145), inte anses vara uppfyllt i de fall då
Sverige inte har något dubbelbeskattningsavtal med denna tredje stat. Frågan
om skattefrihet skall nämligen kunna avgöras av beskattningsmyndighet genom en
direkt tillämpning av dubbelbeskattningsavtal med det land i vilket det bolag som
betalar utdelningen till Sverige har hemvist eller med stöd av regler i annat
dubbelbeskattningsavtal. En annan tolkning skulle innebära krav på prövning av
en hypotetisk ansökan om dispens, något som får anses vara uteslutet. Villkoret
att den vinst av vilken utdelningen betalas skall ha underkastats allmän
inkomstskatt innebär att bolaget skall vara skyldigt att erlägga den normala
inkomstskatten för bolag i staten i fråga. Har vissa slags bolag, eller bolag
som bedriver viss aktivitet, att i stället för den gängse inkomstskatten
erlägga en speciell skatt eller skatt beräknad enligt andra regler än de som
gäller för andra bolag kan villkoret inte anses uppfyllt om den ifrågavarande
vinsten av detta skäl underkastats en skatt som är avsevärt lägre än den skatt
som andra bolag i samma stat med motsvarande vinster haft att eriägga.
Villkoret kan inte heller anses uppfyllt om den vinst av vilken utdelningen
betalas består av realisationsvinst och skatt inte utgått på grund av
innehavets längd eller att realisationsvinst överhuvudtaget inte beskattas.
Vidare har i art. 10 punkt 11 tillkommit en bestämmelse (punkt 11 b) avseende
vad som på Färöarna avses med uttrycket "personsammanslutning" och
den i punkt 11 c intagna hänvisningen ändrats till att avse nu gällande intern
finsk lagstiftning. Avslutningsvis har med hänsyn till de förslag som
utredningen om reformerad företagsbeskattning lämnat i betänkandet Reformerad
företagsbeskattning (SOU 1989:34) ett tillägg gjorts i punkt 11 f av innebörd
att handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag i Sverige inte skall anses
utgöra en personsammanslutning om de i en framtid kommer att beskattas som
självständiga skattesubjekt. Den i gällande avtal intagna bestämmelsen (punkt VI i
protokollet) som medger möjlighet att under vissa omständigheter ta upp frågan
om att införa en rätt att ta ut en begränsad källskatt på industriell royalty
har tagits bort.

Reglerna
om beskattning av ränta återfinns i art. 11. I konsekvens med

den ändrade definitionen av uttrycket "utdelning" har den i art. 11
punkt

3 intagna definitionen av uttrycket "ränta" också ändrats varvid
orden 47

"och antingen den
medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte" Prop.
1989/90:33 uteslutits ur punktens första mening.

I
art. 12 finns regler om beskattning av royalty. Även dessa regler har i stort
sett lämnats oförändrade bortsett från att den i punkt 3 intagna definitionen
av begreppet "royalty" har ändrats så att det klart framgår att leasingavgifter
inte faller in under denna artikel utan i stället i de flesta fall under
inkomst av rörelse (art. 7). Denna nya definition av royaltybegrep-pet
överensstämmer med de rekommendationer som OECD lämnat i den år 1985 avlämnade
rapporten "Trends in International Taxation".

I
art. 10-12 i såväl det nu gällande som det förevarande nordiska avtalet har
inte, till skillnad från motsvarande bestämmelser i OECD:s modell för
dubbelbeskattningsavtal beträffande inkomst och förmögenhet (1977),
uttryckligen angetts att de i artiklama angivna begränsningarna i källstatens
beskattningsrätt endast gäller då "mottagaren har rätt" till den
mottagna ersättningen. Oavsett att detta villkor inte uttryckligen intagits i dessa
artiklar skall dock vid tillämpningen av bestämmelserna i såväl det nu gällande
som förevarande nordiska avtal en prövning ske huruvida mottagaren har rätt
till den mottagna ersättningen. Skulle det vid denna prövning framkomma att en
mellanhand, exempelvis en representant eller en ställföreträdare, satts in
mellan inkomsttagaren och.utbetalaren och att inkomsttagaren (dvs, den som har
rätt till ersättningen) inte har hemvist i någon av de andra avtalsslutande staterna
gäller inte begränsningen i källstatens beskattningsrätt.

Art.
13 behandlar beskattning av realisationsvinst. Det tidigare omnämnda tillägget
i sjö- och luftfartsartikeln rörande beskattning av containers (art. 8 punkt
3) har föranlett en särregel rörande containers även i denna artikel (punkt 5).
I likhet med vad som enligt art. 8 punkt 3 gäller i fråga om inkomst som härrör
från uthyrning etc. av containers skall vinst på grund av överlåtelse av
containers beskattas i den stat där företaget i fråga har sin verkliga ledning.
Ett undantag härifrån görs dock för det fall containern används uteslutande
mellan platser i annan avtalsslutande stat. På dansk begäran har vidare i punkt
VI i protokollet tagits in en bestämmelse som medger
att Danmark i enlighet med sin egen lagstiftning äger beskatta aktievinster som
en person som flyttar från Danmark anses ha erhållit i samband med
utflyttningen. Bakgrunden till denna bestämmelse är att Danmark infört
lagstiftning enligt vilken personer som utflyttar från Danmark vid avflyttningen
skall beskattas för den värdestegring som de vid avflyttningstillfallet
innehavda aktierna undergått under innehavstiden.

Art.
14, som behandlar beskattning av inkomst av självständig yrkesutövning, har i
förhållande till nu gällande avtal ändrats endast i så måtto att den i punkt 1
andra stycket intagna regeln om subsidiär beskattningsrätt (subject to tax)
utgått och ersatts av bestämmelsen i art. 26 punkt 3. Någon ändring i sak är
således inte åsyftad.

Art.
15 reglerar beskattningen av inkomst av enskild tjänst. I punkt 3 har

"färöiskt skepp" lagts till. Subject to tax-regeln i punkt 3 b i nu
gällande

avtal har utgått och ersatts av bestämmelsen i art. 26 punkt 3. En ytterliga

re skillnad mot nu gällande avtal är att denna nya subject to tax-regel har 48

ett vidare
tillämpningsområde än den nu gällande och tar sikte såväl på Prop. 1989/90:33 punkt
2 som på punkt 3 b och c. Liksom i det gällande avtalet innehåller protokollspunkterna
VII och VIII en rad särbestämmelser om tillämpningen av artiklarna 15 och 19
och s. k. gränsgångare. Dessa bestämmelser har i huvudsakligen oförändrat skick
överförts från nu gällande avtal. I förtydligande syfte har dock vissa
preciseringar skett. Dessa överensstämmer med den tolkningsöverenskommelse som
tidigare träffats mellan de behöriga myndigheterna beträffande uttrycket
"regelmässigt uppehåller sig", se SFS 1989:249.

Reglerna
om beskattning av styrelsearvoden är oförändrade och finns i art. 16.

Beskattningen
av ersättning som artister samt idrotts- och sportutövare förvärvar i denna sin
egenskap behandlas i art. 17 och är såvitt avser de i punkterna 1 och 2 intagna
bestämmelserna oförändrade. Däremot har den i punkt 3 i nu gällande avtal
intagna subject to tax-regeln utgått och ersatts av den föreslagna generella subject
to tax-regeln i artikel 26 punkt 2. Vidare har i punkt 3 i avtalsförslaget
intagits en ny bestämmelse av innebörd att inkomst som artist eller idrotts-
eller sportutövare förvärvar i denna sin egenskap endast skall beskattas i
hemviststaten om hans besök i annan avtalsslutande stat huvudsakligen bekostats
av offentliga medel i hemviststaten.

Reglerna
i art. 18 rörande beskattningen av pension, livränta och utbetalning enligt
socialförsäkringslagstiftningen kvarstår i princip oförändrade. I förhållande till
nu gällande avtal har dock avvikelser skett dels genom att den i punkt 1 andra
meningen intagna subject to tax-regeln utgått och ersatts av den föreslagna
generella subject to tax-regeln i art. 26 punkt 2, dels genom att det i punkt IX i
protokollet intagits en specialbestämmelse som endast berör förhållandet mellan
Danmark och Färöarna.

Art.
19 behandlar, liksom i gällande avtal, beskattningen av inkomst av offentlig
tjänst. I bestämmelsen har, jämfört med nuvarande avtal, de i punkterna 1 och 2
c intagna subject to tax-reglerna utgått och i likhet med motsvarande
bestämmelser i art. 18 ersatts av den generella bestämmelsen i art. 26 punkt 2.
Även i fråga om beskattningen av inkomst av offentlig tjänst har i protokollet till
avtalet (punkt X) intagits vissa specialbestämmelser vad gäller
förhållandet mellan Danmark och Färöarna. Pension på grund av offentlig tjänst
beskattas liksom tidigare enligt art. 18.

Liksom
i gällande avtal innehåller art. 20 särskilda beskattningsregler för studerande
och praktikanter. I förhållande till gällande avtal utgör den enda skillnaden
att fiskeripraktik medtagits i den under b gjorda uppräkningen. I punkt XI i
protokollet har tagits in stora delar av de bestämmelser som finns i punkt IX i
protokollet till gällande avtal samt även vissa bestämmelser som endast rör
förhållandet mellan Danmark och Färöarna resp. Island (punkterna XI: 3 och 4). Vidare har i förhållande till gällande avtal "fiskeripraktikant"
tillagts i punkt XI: 1 b, sista stycket i punkt XI: 1 tagitsbort
samt en ny punkt XI: 7 om beskattningen i Danmark av personer som inom
ramen för nordiskt program för utbyte av praktik- och feriearbete förmedlat av
Nordjobb arbetat i Danmark.

1
art. 21 har liksom i gällande avtal intagits speciella regler avsedda att 49

reglera
beskattningen av verksamhet som har samband med utforskning Prop.
1989/90:33

eller
utnyttjande av olje- och gasförekomster. Som jag redan tidigare

redovisat
har i art. 26 punkt 2 intagits en generell subject to tax-regel till

förmån
för hemviststaten. Med anledning därav har den i art. 21 punkt 5

intagna
subject to tax-regeln utgått och ersatts av denna generella regel. I

övrigt
är bestämmelserna inte ändrade.

Inkomst
som inte behandlas i art. 6 — 21, beskattas enligt art. 22 punkt 1 liksom
enligt gällande avtal endast i inkomsttagarens hemviststat. Liksom tidigare
gäller undantag från denna regel i de fall som anges i art. 22 punkt 2.

Bestämmelserna
i art. 23 om beskattning av förmögenhet har ändrats något i förhållande till
gällande avtal. Dels har den i punkt 3 i gällande avtal intagna subject to
tax-regeln utgått och ersatts av den i art. 26 punkt 2 intagna generella
bestämmelsen, dels har en särskild bestämmelse rörande förmögenhet bestående av
containers intagits i punkt 4. I likhet med vad som gäller i fråga om inkomst
från nyttjande etc. av (art. 8 punkt 3) resp. vinst på grund av överiåtelse av
containers (art. 13 punkt 5) gäller enligt art. 23 punkt 4 att förmögenhet
bestående av containers som används för transport av gods eller varor endast
får beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.
Ett undantag härifrån görs dock för det fall containern används uteslutande
mellan platser i annan avtalsslutande stat. En ytteriigare förändring i
förhållande till nu gällande avtal är att en ny bestämmelse (punkt 7)
tillkommit enligt vilken bestämmelserna i art. 23 rörande fördelningen av
beskattningsrätten till förmögenhet endast skall tillämpas i förhållande till
annan avtalsslutande stat som tar ut allmän skatt på förmögenhet. Således skall
de i art. 23 punkterna 1—6 intagna bestämmelserna för närvarande inte tillämpas
i förhållande till Färöarna eftersom någon förmögenhetsskatt inte tas ut där.

Den
skattemässiga behandlingen av dödsbo och dess delägare regleras i art. 24.
Bestämmelserna är oförändrade förutom att ordet "förmögenhet" i
förtydligande syfte byts ut mot "tillgång". Någon ändring i sak är
således inte avsedd.

De
nu gällande bestämmelser om undanröjande av dubbelbeskattning i art. 25
kvarstår oförändrade, dock att bestämmelser beträffande Färöarna enligt vilka
Färöarna tillämpar credit of tax som huvudmetod tillkommit. I likhet med vad
som gäller för närvarande anser jag att Sverige bör avstå från att utnyttja
möjligheten till progressionsuppräkning. I samband med att regeringen förordnar
om att den föreslagna lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska
länderna skall träda i kraft bör därför anges att någon sådan
progressionsuppräkning inte skall ske.

Ett
viktigt tillägg till de i art. 25 intagna metodbestämmelserna har dock

gjorts genom att en ny underpunkt (2) lagts till under Gemensamma

bestämmelser i punkt 7. Bakgrunden till denna bestämmelse, vilken före

skriver att credit of tax-metoden i vissa fall skall tillämpas för att undanrö

ja dubbelbeskattning vad avser inkomst av enskild tjänst, är att försök i

vissa fall har gjorts att utnyttja 1987 års avtal på ett sätt som klart strider

mot avtalets intentioner. Tillvägagångssättet har därvid varit att på konst

lad väg söka skapa sådana anställnings- resp. inkomstförhållanden som 50

leder fram till att den
anställdes inkomst för ett visst år i beskattningshän- Prop. 1989/90: 33

seende blir uppdelad mellan två eller flera av de nordiska länderna. Sådan

inkomstuppdelning har t. ex. tillgått på så sätt att en anställd i ett svenskt

företag fått en tillfällig "anställning" vid ett norskt dotterbolag.
Under

denna "anställning" vid det norska företaget har emellertid personen
i

fråga fortsatt att utföra samma arbete som tidigare åt det svenska moder

bolaget eller annat arbete vars kostnad rätteligen bort belasta moderbola

get i t. ex. dess egenskap av aktieägare. Syftet med denna
"anställning" i

Norge har därvid varit att skapa en möjlighet att bli beskattad i Sverige för

en del av årsinkomsten och i Norge för en annan del och att därigenom

minska den på den sammanlagda årsinkomsten belöpande skatten. Oav

sett att nu beskrivna förfaranden ännu inte varit föremål för rättslig

prövning i något av de nordiska länderna har det ändock befunnits nöd

vändigt att vidta åtgärder för att snarast stoppa ett fortsatt missbruk av

avtalets bestämmelser. Detta allra helst som det ovan redovisade tillväga

gångssättet av vissa skattekonsulter kommit att marknadsföras som ett sätt

att nedbringa marginalskatten. Flera alternativa vägar har diskuterats för

att komma till rätta med detta missbruk av avtalet, bl. a. har frågan om att

återgå till credit of tax-metoden i enlighet med vad som gällde enligt 1983

års avtal eller att utnyttja det i nu gällande avtal intagna progressionsforbe-

hållet diskuterats. Med hänsyn till att de i prop. 1986/87:94 (s. 39 ff)

angivna skalen för att i det nordiska avtalet övergå till exemptmetoden och

att därvid inte utnyttja progressionsförbehållet fortfarande äger giltighet

har det bedömts angeläget att göra så små ändringar som möjligt i valet av

metod för att undvika av dubbelbeskattning. Det alternativ som slutligen

valts och som tagits in som underpunkt 2 i punkt 7 utgör enligt min

mening därför en lämplig lösning. Bestämmelsen i fråga tar sikte på det fall

då en person med hemvist i en avtalsslutande stat (hemviststaten) från

annan avtalsslutande stat (verksamhetsstaten) förvärvar inkomst som en

ligt artikel 15 punkt 1 eller artikel 21 punkt 7 får beskattas i verksamhets

staten. Av de i art. 25 punkterna 1—6 intagna bestämmelserna följer

därvid att dubbelbeskattning i ett sådant fall skall undanröjas med tillämp

ning av exempt(undantagande)-metoden. I enlighet med den i punkt 7

underpunkt 2 intagna bestämmelsen skall emellertid inte exemptmetoden

utan credit of tax (avräknings)-metoden tillämpas om personen i fråga

uppburit inkomsten från ett företag eller ett fast driftställe i verksamhets

staten och han är eller omedelbart före anställningen i verksamhetsstaten

varit anställd antingen i ett företag i hemviststaten vilket står i intressege

menskap med företaget i verksamhetsstaten eller i ett företag i hemviststa

ten till vilket det fasta driftstället hör. Exemptmetoden skall dock i enlig

het med den i regelns andra stycke intagna bestämmelsen — oavsett om de

ovan redovisade förutsättningarna är för handen — tillämpas om personen

i fråga kan visa att han i och för arbetet vistats i verksamhetsstaten under

en sammanhängande-period under beskattningsåret i fråga som överstiger

tre månader eller att arbetet i verksamhetsstaten utförts för, resp. kostna

derna rätteligen har belastat, företaget i denna stat eller det där belägna

fasta driftstället. Bestämmelsens andra stycke är såsom framgått en bevis

börderegel som innebär att det ankommer på den skattskyldige att visa att 51

någon av de angivna
förutsättningarna för att frångå credit of tax-metoden Prop. 1989/90:33 är för
handen. Det torde i och för sig alltid åligga en skattskyldig som yrkar att han
på grund av ett dubbelbeskattningsavtal skall undantas från beskattning att
visa eller i vart fall göra sannolikt att sådana omständigheter föreligger att
avtalets bestämmelser är tillämpliga. I detta fall är avsikten att ålägga den
skattskyldige en mer långtgående bevisbörda. Den skattskyldige skall sålunda i
detta fall faktiskt visa att någon av de angivna alternativa förutsättningarna
föreligger. Syftet härmed är dels att skapa en "ventil" så att bona fide-fallen
inte träffas av detta undantag från huvudmetoden dels ock att tillförsäkra att
skattemyndigheterna erhåller den information som är behövlig för att fatta
korrekta beslut vad avser frågan dels om tillämplig metod dels om fördelningen
av beskattningsrätten mellan staterna. Skulle den skattskyldige inte inkomma
med fullgod bevisning skall således credit of tax-metoden tillämpas för att
undvika dubbelbeskattning. I detta sammanhang vill jag också understryka att om
en person med hemvist i t. ex. Sverige påstår att han utövar verksamheten från
exempelvis Norge och det klart framgår att denna norska verksamhet varit
fiktiv kommer denna undantagsbestämmelse överhuvudtaget inte i fråga utan skall
inkomsten - i likhet med vad som gäller enligt 1987 års avtal -endast beskattas
i Sverige.

Som
framgått av det ovan anförda har övergången till exemptmetoden vad avser
inkomst av enskild tjänst medfört vissa inte önskade effekter i form av skatteundandragande
åtgärder. Genom det intima och väl fungerande samarbete på bl.a. skatteområdet
som förekommer mellan de nordiska länderna kan emellertid motåtgärder snabbt
sättas in, t. ex. som i detta fall genom att vidta ändringar i det nordiska
avtalet. Med hänsyn till att det befunnits angeläget att redan nu vidta
åtgärder för att förebygga resp. snabbt kunna möta ett fortsatt icke avsett
utnyttjande av avtalet har i punkt XII: 4 i protokollet intagits en bestämmelse
enligt vilken Sverige senare kan komma att ändra sina metodbestämmelser och
efter notväxling övergå till credit of tax-metoden.

Art.
26 har dels fått en ny rubrik. Allmänna beskattningsregler, dels har

de tidigare angivna subject to tax-reglerna tagits in under denna art.

(punkterna 2 och 3). Art. 26 punkt 1 kvarstår dock oförändrad från

gällande avtal. Den i punkt 2 intagna subject to tax-regeln är generell och

omfattar de fall då beskattningsrätten till en inkomst eller tillgång enligt

avtalet tillagts annan avtalsslutande stat än den där personen i fråga har

hemvist. 1 enlighet med denna bestämmelse gäller att i de fall då denna

andra stat på grund av sin lagstiftning inte medtar hela inkomsten eller

hela tillgången vid taxeringen eller endast beaktar den för progressions

uppräkning eller annan skatteberäkning skall inkomsten eller förmögenhe

ten endast beskattas i hemviststaten. 1 fall då hemviststaten tillagts den

uteslutande beskattningsrätten enligt art. 14 punkt 1 eller art. 15 punkt 2

eller samma artikel punkt 3 b) eller c) och på grund av sin lagstiftning inte ■

kan beskatta inkomsten i fråga äger enligt art. 26 punkt 3 annan avtalsslu

tande stat på motsvarande sätt beskatta sådan inkomst. Syftet med dessa

bestämmelser är att skapa en ordning som förhindrar att någon på grund

av avtalets bestämmelser blir helt skattebefriad. I punkt XIII i protokollet 52

har
vidare intagits en särbestämmelse enligt vilken sjömän som i enlighet Prop.
1989/90:33

med
bestämmelsen i art. 26 punkt 2 beskattas i Island eller Norge (punkt

XIII:
1) där skall medges samma avdrag som skulle ha medgivits honom

om
han hade varit anställd ombord på ett skepp i internationell trafik

registrerat
i denna stat. Vidare har i punkt XIII:2 intagits en regel om att

bestämmelsen
i art. 26 punkt 3 skall äga motsvarande tillämpning i fall

som
avses i protokollspunkt III punkterna 3 och 4.

Reglerna
om förbud mot diskriminering finns liksom i gällande avtal i art. 27. Dessa
bestämmelser kvarstår oförändrade. Den i punkt 5 i gällande avtal intagna
särbestämmelsen avseende Norge har emellertid tagits bort.

Art.
28 om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse har oförändrad överförts från
gällande avtal.

I
art. 29 har rubriken samt texten i bestämmelsen ändrats såtillvida att "diplomatiska
företrädare och konsulära tjänstemän" ersatts med "medlemmar av
diplomatisk beskickning eller konsulat". Någon ändring i sak är dock inte
avsedd.

Bestämmelserna
om territoriell utvidgning i art. 30 har oförändrade överförts från gällande
avtal.

Avtalet
träder enligt art. 31 i kraft trettionde dagen efter den då samtliga stater
meddelat det finska utrikesministeriet att avtalet godkänts. Sedan avtalet
trätt i kraft tillämpas det i fråga om skatter som innehålls vid källan, på
inkomst som förvärvas fr. o. m. den 1 januari året närmast efter ikraftträdandet.
Vidare tillämpas detta avtal i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter
som bestäms för beskattningsår som börjar den 1 januari året närmast efter
ikraftträdandet eller senare. I fråga om skatt på förmögenhet tillämpas avtalet
på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret
efter ikraftträdandet eller senare. Enligt art. 31 punkt 3 skall 1987 års avtal
inte längre tillämpas i och med att förevarande avtal börjar tillämpas. Den i
art. 31 punkt 4 intagna bestämmelsen är föranledd av att Danmark och Färöarna
redan tidigare har ingått ett skatteavtal vilket skall upphöra att gälla i och
med att det nordiska dubbelbeskattningsavtalet blir tillämpligt.

Med
hänsyn till att överenskommelsen den 15 april 1986 mellan Konungariket
Danmarks regering och Konungariket Sveriges regering om beskattning av s.k. gränsgångare
upphör att gälla och inte skall tillämpas på inkomst som förvärvas efter
utgången av år 1989 har inte någon motsvarighet till punkt 4 i gällande avtal
intagits i förevarande avtal.

Liksom
1987 års avtal påverkar inte förevarande avtal giltigheten av den särskilda
överenskommelsen mellan Sverige och Finland om flottning i Torne och Muonio
gränsälvar (SFS 1949:183) (punkt XIV: 1 i protokollet). Motsvarande gäller
enligt punkt XIV: 2 i protokollet beträffande avtalet mellan Sverige och Norge
angående grunderna för fördelningen av beskattningen av LKAB:s inkomster (SFS
1979:26).

53

5 Lagrådets hörande Prop. 1989/90:33

Såsom
framgår av 3§ i den föreslagna lagen skall dubbelbeskattningsavtalets
beskattningsregler tillämpas endast i den mån de medför inskränkning av den
skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Jag anser på grund härav
och på grund av förslagets beskaffenhet att lagrådets hörande inte är
nödvändigt.

6 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna avtalet mellan de
nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på
inkomst och på förmögenhet samt att anta förslaget till lag om dubbelbeskattningsavtal
mellan de nordiska länderna.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 19R9 54