Prop. 1989/90:35

Regeringens proposition 1989/90:35

om överenskommelse mellan de nordiska

länderna om folkbokföring Pi"op-

1989/90:35

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 19 oktober 1989.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Odd
Engström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om folkbokföring och antar en lag
om överenskommelsen.

Överenskommelsen
ersätter en tidigare överenskommelse i samma ämne från 1968. Den nya
överenskommelsen träder i kraft den 1 januari, 1 april, 1 juli eller 1 oktober
som infaller närmast efter det att tre månader förflutit från den dag samtliga
parter har meddelat det norska utrikesdepartementet att de har godkänt
överenskommelsen.

Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 35

Förslag till Prop. 1989/90:35

Lag om överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge om folkbokföring

Härigenom
föreskrivs följande.

Den
överenskommelse om folkbokföring som Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge undertecknade den 8 maj 1989 skall gälla för Sveriges del.
Överenskommelsen är avfattad på svenska, danska, finska, isländska och norska.
Samtliga texter har samma giltighet. Den för Sverige utfärdade texten framgår
av bilaga till denna lag. De övriga textema skall kungöras genom publicering i
Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ).

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

överenskommelse
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Prop. 1989/90:35

Sverige
om folkbokföring Bilaga

Regeringarna
i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har, för att underiätta
folkbokföringen i de avtalsslutande länderna, överenskommit om följande:

Artikel
1

Denna
överenskommelse gäller personer som är registrerade såsom bosatta i ett av de
avtalsslutande länderna och som avser att flytta eller som har flyttat till ett
annat av dessa länder. Tidsbegränsad vistelse som varar mindre än sex månader
anses normalt inte som flyttning.

Artikd
2

1. Den
som avser att flytta från ett av de avtalsslutande ländema till ett

annat av dessa länder, skall anmäla detta till den lokala registreringsmyn

digheten i utflyttningslandet.

Nämnda
myndighet tillställer genast den flyttande internordiskt flyttningsbetyg med
bifogad blankett för internordiskt flyttningsbevis. Betyget är giltigt i tre
månader från dagen för utfärdandet.

2. Den som har flyttat från ett av de avtalsslutande länderna och efter inflyttning
bosatt sig i ett annat av dessa länder, skall inom den tid som gäller för flyttningsanmälan
inom sistnämnda land, anmäla inflyttningen till den lokala
registreringsmyndigheten. Samtidigt därmed skall han lämna det flyttningsbetyg
med bifogad blankett för internordiskt flyttningsbevis som nämns i punkt 1.
Har han inte flyttningsbetyg, skall den lokala registreringsmyndigheten
rekvirera flyttningsbetyg från den lokala registreringsmyndigheten i
utflyttningslandet. Det åligger nämnda myndighet att genast lämna sådant betyg
till den lokala registreringsmyndigheten i inflyttningslandet så att detta är
myndigheten tillhanda senast 14 dagar efter rekvisitionen.

3. Den lokala registreringsmyndigheten i inflyttningslandet beslutar om en
person skall registreras som bosatt i inflyttningslandet.

Registrering
kan enbart ske med stöd av flyttningsbetyg. Så snart registreringen är gjord,
skall den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet underrättas.
Underrättelse sker genom översändande av internordiskt flyttningsbevis.

Finner
den lokala registreringsmyndigheten skäl att anta att den som har anmält
flyttning bör anses som bosatt på annan ort i inflyttningslandet, skall
myndigheten hänvisa honom till den lokala registreringsmyndigheten på den
orten. Flyttningsbetyget återiämnas till honom med påteckning om hänvisningen.

Anser
den lokala registreringsmyndigheten att den som har lämnat ett flyttningsbetyg
inte kan anses som bosatt inom registreringsområdet, och föreligger inte fall
som avses i föregående stycke, antecknas beslutet på blanketten för
flyttningsbevis samtidigt som den flyttande underrättas. Flyttningsbetyget
behålls av registreringsmyndigheten. Blanketten för flyttningsbevis skall
genast återsändas till den lokala registreringsmyndighet som har utfärdat
flyttningsbetyget.

Först
när flyttningsbeviset har återkommit skall den lokala registreringsmyndigheten
i utflyttningslandet avföra den flyttande från registret. Som dag för
utflyttningen anges den dag som inflyttningslandet registrerat som .
inflyttningsdag.

11
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 35

4.
Har den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet inte Prop.
1989/90:35 återfått flyttningsbeviset inom en månad från den dag som uppgetts
som Bilaga flyttningsdag, skall myndigheten vända sig direkt till den lokala
registreringsmyndigheten i inflyttningslandet för att få de upplysningar som
fordras med hänsyn till registreringen. Detsamma gäller om en lokal registreringsmyndighet
har anledning att anta att en registerförd person har flyttat till ett annat av
de avtalsslutande ländema.

Artikd
3

Frågan
om en person enligt denna överenskommelse skall anses som bosatt eller inte
bosatt i inflyttningslandet avgörs enligt lagstiftningen i detta land.

Om
den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet anser att registreringen
inte är riktig, kan den ta upp frågan med den lokala registreringsmyndigheten
i inflyttningslandet. Om enighet inte uppnås, kan den lokala
registreringsmyndigheten i utflyttningslandet anmäla frågan till landets
centrala registreringsmyndighet som i sin tur kan ta upp frågan med inflyttningslandets
centrala registreringsmyndighet.

Som
inflyttningsland anses det land som en person har bosatt sig i efter inflyttning
från ett annat land. Detta gäller så länge som de faktiska bostadsförhållandena
är desamma som då inflyttningen skedde.

Artikel
4

De
avtalsslutande ländema förbinder sig ömsesidigt att lämna de upplysningar som
anses nödvändiga för bedömningen av bosättningsfrågan och att lämna
underrättelse om de beslut som fattas.

Artikels
Med lokal registreringsmyndighet avses i denna överenskommelse:

i
Danmark folkregistret,

i
Finland registerbyrån,

i
Island nationalregistret,

i
Norge folkregistret,

i
Sverige pastorsämbetet (i Stockholm och Göteborg den lokala

skattemyndigheten).

Från
och med den 1 juli 1991 den lokala skattemyndigheten.

Artikel
6

Formulär
till intemordiskt flyttningsbetyg och flyttningsbevis skall innehålla
upplysningar om: 1. utflyttningsland, 2. kommun (i Sverige församling), 3.
adress, 4. inflyttningsland, 5. kommun (i Sverige församling), 6. adress, 7.
uppgiven flyttningsdag, 8. namn, 9. föräldrar, 10. make/maka, II. kön, 12.
födelsetid, 13. födelseort, 14 civilstånd och datum, 15. medborgarskap, 16.
tidigare bosättning i inflyttningslandet, 17. namn och föddsetid på icke medflyttande
make/maka, 18. namn och födelsetid på icke medflyttande förälder (för barn
under 18 år), 19. anmärkningar. Vidare skall formulären ange datum för
flyttningsbetygets utfärdande.

stämpel
och underskrift, registrerad inflyttningsdag samt de tidsfrister Prop.
1989/90:35 som gäller i de olika ländema för flyttningsanmälan på
inflyttningsorten. Bilaga

De
avtalsslutande ländemas formulär till flyttningsbetyg och flyttningsbevis
skall ha samma form och innehåll men avfattas på respektive lands språk.
Formulären skall fastställas efter samråd mellan de centrala myndighetema i de
avtalsslutande ländema.

Artikel
7

Överenskommelsen
träder i kraft den 1 januari, 1 april, 1 juli eller 1 oktober som infaller
närmast efter det att tre månader förflutit från den dag då samtliga parter har
meddelat det norska utrikesdepartementet att de har godkänt överenskommelsen.

För
Färöama och Grönland träder dock överenskommelsen i kraft den I januari, 1
april, 1 juli eller 1 oktober som infaller närmast efter det att tre månader
förflutit sedan Danmarks regering har meddelat det norska utrikesdepartementet
att fömtsättningama för ikraftträdande är uppfyllda.

Det
norska utrikesdepartementet meddelar de övriga parterna om mottagandet av
dessa meddelanden och om tidpunkten för överenskommelsens ikraftträdande.

Artikd
8

Samtidigt
som denna överenskommelse träder i kraft upphävs den nordiska överenskommelsen
om folkbokföring från den 5 december 1968.

Artikd
9

En
part kan i förhållande till var och en av de andra partema säga upp överenskommelsen
med en uppsägningstid av sex månader. Överenskommelsen upphör därefter att
gälla från och med nästkommande 1 januari eller 1 juli. Uppsägning skall ske
genom skriftlig underrättelse till berörd part och det norska
utrikesdepartementet. Det norska utrikesdepartementet underrättar de övriga
partema om mottagandet av sådant meddelande och om dess innehåll.

Artikd
10

Originaltexten
till denna överenskommelse deponeras hos det norska utrikesdepartementet, som
tillställer de övriga partema bestyrkta kopior därav.

Till
bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade,
undertecknat denna överenskommelse.

Som
skedde i Reykjavik den 8 maj 1989 i ett exemplar på danska, finska, isländska,
norska och svenska språken som alla har lika giltighet.

Finansdepartementet Prop. 1989/90:35

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1989

Närvarande:
statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindquist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw,
Persson

Föredragande:
statsrådet Engström

Proposition om överenskommelse mellan de nordiska länderna
om folkbokföring

1 Inledning

Den
nu gällande överenskommelsen mellan de nordiska ländema om folkbokföring
undertecknades den 5 december 1968. Överenskommelsen trädde i kraft den 1
oktober 1969. Den är publicerad i Sveriges överenskommelser med främmande
makter (SÖ 1969:8) och är införlivad i svensk rätt genom kungörelsen (SFS
1969:493) om folkbokföring vid internordisk flyttning.

Nordiska
rådet beslutade vid sin session år 1986 att ge ministerrådet i uppdrag att låta
utarbeta förslag till en ny överenskommelse mot bakgmnd av vunna erfarenheter
från tillämpningen av den gällande överenskommelsen. Målsättningen var att
bättre samordna och förenkla reglema. Bl. a. borde enhetlighet uppnås i fråga
om var en person skall anses bosatt så att Norden blir en helhet i det
hänseendet. Ministerrådet tillsatte den 14 maj

1987 en arbetsgmpp med representanter för de
avtalsslutande ländema för att göra den begärda översynen. Arbetsgmppen lämnade
den 2 november

1988 en rapport med ett förslag till en ny
överenskommelse. Den 9 december 1988 beslutade ministerrådet att till Nordiska
rådet lämna förslag till en ny överenskommelse i överensstämmelse med vad arbetsgmppen
hade kommit fram till. Vid sin session 1989 rekommenderade Nordiska rådet att
ministerrådet vidtar åtgärder så att en ny nordisk överenskommelse om
folkbokföring ingås i enlighet med ministerrådsförslaget.

Överenskommelsen
har därefter undertecknats av representanter för de avtalsslutande ländema den
8 maj 1989.

I
likhet med den äldre överenskommelsen innehåller den nya i första hand
föreskrifter av administrativ art, föreskrifter om handläggningsm-tiner m. m.
för de myndigheter som har hand om folkbokföringsregistreringen. 1
överenskommelsen finns emellertid också föreskrifter om åtgärder som den
enskilde skall vidta vid flyttning mellan avtalsslutande länder. Med hänsyn
härtill bör överenskommelsen underställas riksdagen för godkännande. Vidare
skall den komma till uttryck i form av lag.

Överenskommelsen
träder i kraft den 1 januari, 1 april, 1 juli eller 1

oktober
som infaller närmast efter det att tre månader förflutit från den Prop.
1989/90:35

dag
då samtliga parter har meddelat det norska utrikesdepartementet att

de
har godkänt överenskommelsen. För Färöama och Grönland träder

dock
överenskommelsen i kraft den 1 januari, 1 april, 1 juli eller 1 oktober

som
infaller närmast efter det att tre månader förflutit sedan Danmarks

regering
har meddelat det norska utrikesdepartementet att fömtsättningar-

na
för ikraftträdande är uppfyllda.

2 Överenskommelsens innehåll m. m.

Syftet
med den överenskommelse om folkbokföring som träffades mellan de nordiska ländema
1968 var i första hand att förhindra att en person vid flyttning från ett
nordiskt land till ett annat blev dubbelregistrerad. Dessutom avsåg man att
genom en ordning med utväxling av flyttningsbetyg försäkra sig om att korrekta
personuppgifter blev registrerade. Dessa huvudmål har i stort sett blivit
uppfyllda. Olikheter i de olika ländemas bosättningsregler och
registreringssystem har dock medfört vissa tillämpningsproblem. I en del
situationer har detta fått återverkningar också för svensk del. I förhållande
till Finland förorsakar det dubbla registreringssystem på lokalplanet med
församlingar och registerbyråer som finns där problem, eftersom de kyrkliga registreringsmyndighetema
inte alltid till-lämpar bosättningsreglema på samma sätt som registerbyråema. I
förhållande till Danmark är ett problem att en vistelse som enligt svensk rätt
är tillfällig kan i Danmark betraktas som en bosättning. En annan nackdel är att
dansk praxis vad gäller avregistrering inte överensstämmer med överenskommelsen.

Målsättningen
med den nu träffade överenskommelsen är att så långt det är möjligt samordna
och förenkla reglema om registrering vid flyttning mdlan de nordiska ländema
samt att trots olika bosättningsregler nå en likformig tillämpning av
överenskommelsen. Detta har dock inte behövt resultera i några mera omfattande
ändringar i sak i förhållande till den nu gällande överenskommelsen från år
1968.

Den
nya överenskommelsen innebär i huvudsak följande. Vid denna redovisning nämner
jag särskilt avvikelsema från den äldre överenskommelsen.

Artikel
1 anger vem överenskommelsen omfattar. Till skillnad från den nuvarande
överenskommelsen innehåller den nya även en bestämmelse om vad som skall gälla
vid en kortare vistelse än sex månader i ett annat nordiskt land. I den nya
överenskommelsen har sålunda det tillägget gjorts att tidsbegränsad vistelse
som varar mindre än sex månader normalt inte skall anses som flyttning.

Artikel
2 rör den praktiska handläggningen av intemordiskt flyttningsbevis.

I
punkt 1 andra stycket av artikeln anges att den lokala registreringsmyndigheten
i utflyttningslandet genast skall tillställa den flyttande intemordiskt
flyttningsbetyg med bifogad blankett för intemordiskt flyttningsbevis. Det intemordiska
flyttningsbetyget har för närvarande en obegrän-

sad giltighetstid. Detta
har medfört en del olägenheter mot bakgrund av att Prop. 1989/90:35

betyget bl.a. är avsett
som en bekräftelse av lämnade personuppgifter. Ju

längre tid som går från
utfärdandet av betyget desto större är risken att

lämnade personuppgifter
kan ha ändrats. I den nya överenskommelsen

anges därför att ett intemordiskt
flyttningsbetyg gäller i tre månader från

dagen för utfärdandet.

Enligt
den nu gällande överenskommelsen skall den lokala registreringsmyndigheten på
begäran av den flyttande rekvirera flyttningsbetyg från den lokala
registreringsmyndigheten i utflyttningslandet. Registreringen i inflyttningslandet
behöver emellertid snabbas upp. Myndigheten där kan självmant rekvirera internordiskt
flyttningsbetyg. Den nuvarande skyldigheten för den flyttande att själv
ombesörja flyttningsbetyg har därför slopats. 1 den nya överenskommelsen anges
i stället att det åligger den lokala registreringsmyndigheten i
utflyttningslandet att genast lämna sådant betyg till den lokala
registreringsmyndigheten i inflyttningslandet så att detta är myndigheten
tillhanda senast 14 dagar efter rekvisitionen.

I
den nu gällande överenskommelsen är det fömtsatt att registrering i inflyttningslandet
inte skall ske innan flyttningsbetyg föreligger. Det har emellertid förekommit
att registrering har skett utan att det funnits något flyttningsbetyg. I
artikel 2 punkt tre andra stycket i den nya överenskommelsen sägs därför att
registrering enbart kan ske med stöd av flyttningsbetyg. Så snart
registreringen är gjord skall den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet
underrättas. Underrättelse sker genom översändande av intemordiskt
flyttningsbevis. Om den lokala registreringsmyndigheten i inflyttningslandet
avvisar en flyttningsanmälan, skall registreringsmyndigheten enligt den nu
gällande överenskommelsen anteckna beslutet på flyttningsbetyget och
blanketten för flyttningsbevis. Blanketten återsänds därefter genast till den
lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet och flyttningsbetyget
återlämnas till den som har anmält flyttningen. Flyttningsbetyget är
emellertid till för registreringsmyndigheten i inflyttningslandet och det är
därför mer naturligt att det behålls av myndigheten och att den som anmält
flyttning underrättas om beslutet. I den nya överenskommelsen förekrivs därför
i artikel 2 punkt tre fjärde stycket för det fall den lokala
registreringsmyndigheten i inflyttningslandet anser att den som har lämnat ett
flyttningsbetyg inte kan anses som bosatt inom registreringsområdet, att
beslutet skall antecknas på blanketten för flyttningsbevis samtidigt som den
flyttande underrättas. Flyttningsbetyget behålls av registreringsmyndigheten.
Blanketten för flyttningsbevis skall genast återsändas till den lokala
registreringsmyndighet som har utfärdat flyttningsbetyget. För att förhindra
dubbelregistrering eller att någon registrering inte alls förekommer under en
viss period sägs i sista stycket av punkt tre i artikeln i den nya
överenskommelsen att den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet
skall som dag för utflyttning ange den dag som inflyttningslandet registrerat
som inflyttningsdag.

I
artikel 2 punkt fyra anges den tidsfrist inom vilken den lokala registre

ringsmyndigheten i utflyttningslandet bör återfå flyttningsbeviset. Fristen

har kortats ned från två månader till en månad räknat från den dag som

uppgetts som flyttningsdag. Om myndigheten inte återfår flyttningsbeviset 8

inom denna tid, skall den
vända sig direkt till den lokala registreringsmyn- Prop. 1989/90:35 digheten
i inflyttningslandet för att få de upplysningar som fordras med hänsyn till
registreringen.

I
artikel 3 anges att frågan om eventuell bosättning i inflyttningslandet skall
avgöras enligt lagstiftningen i detta land. I motsats till tidigare ges nu också
regler om hur tvister mellan två länders lokala myndigheter skall avgöras. Det
har nämligen visat sig att det behövs klargörande regler om hur
utflyttningslandets registreringsmyndighet skall ta upp frågan om en registrering
med inflyttningslandet. I artikelns sista stycke definieras inflyttningsland
som det land en person har bosatt sig i efter inflyttning från ett annat land.

Artikel
4 rör omfattningen av ömsesidig information mellan ländema.

Artikel
5 upplyser om vilken myndighet som skall anses som den lokala registreringsmyndigheten.
Vad gäller svenska förhållanden har införts att lokal skattemyndighet är avsedd
myndighet fr. o. m. den 1 juli 1991.

Artikel
6 anger innehållet i ett flyttningsbevis. Jämfört med den tidigare överenskommelsen
skall ytterligare några upplysningar lämnas. För att undvika felaktig
registrering av släktskapsförhållanden skall flyttningsbetyget innehålla
upplysningar om föräldrar och make/maka. Vidare skall upplysningar lämnas om
namn och födelsetid på icke medflyttande make/ maka och för barn under 18 år
namn och födelsetid på icke medflyttande förälder. De två sistnämnda
upplysningarna skall bara anges om utflyttningslandet har upplysningarna
registrerade i operativt register. Slutligen skall för att minimera risken för
dubbelregistrering i flyttningsbeviset anges om den flyttande tidigare varit
bosatt i inflyttningslandet.

Artikel
7-10 rör datum för ikraftträdande m. m.

3 Lagrådets hörande

Vid
sidan av i huvudsak administrativa föreskrifter för registreringsmyndigheterna
i de avtalsslutande länderna innehåller överenskommelsen även några
föreskrifter som faller inom det område som lagrådet skall granska. Lagrådets
hörande skulle dock sakna betydelse på gmnd av frågans beskaffenhet.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna Överenskommelsen mellan Sverige,
Danmark, Finland, Island och Norge om folkbokföring,

2. att anta förslaget till lag om överenskommelse
mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om folkbokföring.

5
Beslut Prop. 1989/90:35

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Trvckori, Stockholm 1989 10