Prop. 1989/90:37

Regeringens proposition 1989/90: 37

om ingripanden mot olovlig kontorisering, m. m.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 19 oktober 1989.

Ingvar
Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås följande.

Den tioåriga
preskriptionstiden slopas när det gäller byggnadsnämndens rätt att ingripa
genom ansökan om handräckning och föreläggande om rättelse för att återställa
bostadslägenheter som olovligt kontoriserats eller på aimat sätt fått sin
användning väsentligt ändrad. Ändringen rör dock inte sådana omvandlingar där
möjligheten att ingripa gått förlorad redan före ikraftträdandet.

Inom områden med
detaljplan skall bygglov kuima vägras för väsentligt ändrat användningssätt av
bostadslägenheter, även om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnaders
användningssätt.

Lagen (1973: 189) med
särskilda hyresbcsiämmclser för vissa oner (den s. k. bristortslagen) upphävs.

Vidare föreslås att
hyresnämnden i undantagsfall skall kunna meddela beslut om särskild förvalming
av en fastighet enligt bostadsförvaltningslagen (1977: 792), då en
fastighetsägare underlåter att hyra ut bostadslägenheter och det med hänsyn
till bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarlig att lägenheterna står tomma.

De
nu redovisade nya bestämmelsema föreslås träda i kraft den 1 januari 1990.

I propositionen föresläs
också en del ändringar som avser att förenkla förfarandet under planarbetet
och i samband med olika beslut enligt plan- och bygglagen (1987: 10). En
ytterligare modifiering av bygglovskravet föreslås så att bygglov inte längre
skall behövas utanför detaljplan för att uppföra

1 Riksdagen 1989/90. 1 .saml. Nr 37

Prop. 1989/90: 37

komplementbyggnader, murar
och plank i omedelbar närhet av en- och två- Prop. 1989/90: 37

bostadshus som ej ingår i
samlad bebyggelse, om inte kommunen bestämmer

annat i
områdesbestämmelser. Förslaget innehåller också bestämmelser som

innebär att bygglov för
nya åtgärder i vissa fall inte längre hindras av att en

byggnad avviker från
detaljplanen. Vidare föreslås ett antal ändringar som

syftar till att förtydliga
en del bestämmelser i lagen.

Dessa
lagändringar föreslås träda i kraft den 1 april 1990.

Propositionens
lagförslag

Prop. 1989/90: 37

1 Förslag till

Lag om
ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom
föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)*

dels
att 5 kap. 9, 10, 24, 25, 27, 30 och 31 §§, 6 kap. 8, 9, 12, 13, 24

och 36 §§, 8 kap. 1, 2, 4,
5, 6, 11, 22 och 27 §§, 10 kap. 27 § samt

14
kap. 7 och 8 §§ skall ha följande lydelse, dels alt del i lagen skal] införas
en ny paragraf, 17 kap. 18 a §, av

följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

5
kap. 9 §

Detaljplanen består av
en plankarta och en särskild handling med bestämmelser eller, om innehållet
framgår tydligt, av endast endera av dessa handlingar.

Detaljplanen
består av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Planen får
dock bestå av endast endera av dessa handlingar eller av en handling som
innehåller både plankarta och bestämmelser, om planens innehåll ändå framgår
tydligt. Av en plankarta skall framgå hur planområdet delas upp på mark för
skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Planhandlingama skall
utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön.

10 §

Till detaljplanen skall
fogas en sådan planbeskrivning som anges i 26 § och en sådan genomförandebeskrivning
som anges i 6 kap. 1 §.

Till detaljplanen skall
fogas en sådan planbeskrivning som anges i 26 § och en sådan genomförandebeskrivning
som anges i 6 kap. 1 §. Om detaljplanen består av endast en handling, får dock
planbeskrivningen redovisas i den harullingen.

Kungörelse om
utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens
början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Av
kungörelsen skall framgå

Kungörelse om
utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens
början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Kungörandet
får dock ske senast den dag då utställningstiden börjar, om denna bestämts
till minst fyra veckor. Av kungörelsen skall framgå

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

1. var
planområdet ligger,

2.
om förslaget avviker från
översiktsplanen,

3.
vilken mark eller särskild rätt
till mark som till följd av planens antagande kan komma att tas i anspråk
enligt 6 kap. 17-19 §§,

4.
var utställningen äger rimi,

5.
inom vilken tid, på vilket sätt
och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,

6.
att den som inte senast under
utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan
förlora rätten att överklaga beslut all anta planen.

För
kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om kungörande
i mål och ärenden hos myndighet m. m.

Ett
exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning
enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut,
sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.

25 §

Underrättelse
om innehållet i Underrättelse om innehållet i

kungörelsen
skall senast dagen för kungörelsen skall senast dagen för kimgörandet i
vanligt brev sändas till kungörandet i brev sändas till

1. kända
sakägare,

2.
känd organisation av
hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en fastighet som berörs
av planförslaget eller, om förhandlingsordning inte gäller, känd förening av
hyresgäster som är ansluten till en riksorganisation och inom vars
verksamhetsområde fastigheten är belägen,

3.
andra som har ett väsentligt
intresse av förslaget.

Om
förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan utsedd
att förvalta samfallighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas till en
ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare,
får underrättelsen sändas till en av delägarna för att hållas tillgänglig för
alla.

Underrättelse
enligt första stycket behöver inte sändas, om eit stort antal personer skall
underrättas och det skulle iimebära större kosmad och besvär än som är
försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen att sända den till var
och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till
mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alltid underrättas enligt
första stycket.

27 §

Efter
utställningstiden skall kom- Efter utställningstiden skall kom

munen sammanställa de avlämnade munen sammanställa de synpunkter

synpunkterna och redovisa sina för- som senast under utställningstiden

slag med anledning av dem i ett ut- har framförts skriftligen och redovisa

låtande som skall fogas till hand- sina förslag med anledning av dem i

lingama i ärendet. ett utlåtande som skall fogas till

handlingarna
i ärendet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lyddse

Prop. 1989/90: 37

Utlåtandet
eller ett meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom
snarast möjligt i vanligt brev sändas till dem som inte fått sina synpimkter på
det utställda förslaget tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall
underrättas, får underrättelse i stället ske genom kungörelse på det sätt som
anges i 24 §.

Om
förslaget ändras väsentligt efter

Utlåtandet eller ett
meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall för käimedom snarast
möjligt i brev sändas till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om
ett stort antal personer skall underrättas, får undertättelse i stället ske
genom kungörande på det sätt som anges i 24 §, eller genom en kungörelse som
anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen som sprids
till de boende som berörs av förslaget till detaljplan och brev till sakägare
och sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2 och som
inte fått sina synpunkter tillgodosedda. utställningen, skall ny utställning
ske.

1. länsstyrelsen samt
regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen.

Senast dagen efter det att
justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillkännagetts
på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet,
protokollsutdrag med beslutet samt uppgfft om vad den som vill överklaga
beslutet har att iaktta sändas i vanligt brev till

2. sakägare,
bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller
förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under
utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden
skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda
eller om de har besvärsrätt på gmnd av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra
stycket.

Om
ett stort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 och det
skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn
till ändamålet med underrättelsen all sända den till var

Senast dagen efter del all
justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har
till-käimagetts på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet,
protokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad den som vill överklaga
beslutet har att iaktta sändas i brev till

2. sakägare,
bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller
förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under
utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden
skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda
eller om de har rätt att överklaga på gmnd av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra
siyckelförsta meningen.

Om ett stort antal
personer skall underrättas enligt första stycket 2 och det skulle innebära
större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med
underrättelsen att sända den till var

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1989/90: 37

och en av dem, får
underrättelse i stället ske genom kungörelse i ortstidning på del sätt som
anges i 24 §. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till
mark som kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall dock alltid
undenrättas enligt första stycket.

och
en av dem, får underrättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som
anges i 24 § eller genom en kungörelse som anslås på kommunens
anslagstavla, informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende
som berörs av beslutet och brev till sådana sakägare och sådan organisation
eller förening som avses i första stycket 2. Ägare av sådan mark och innehavare
av sådan särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap.
17-19 §§ skall alltid undertätlas enligt första stycket. Kungörelse som avses
i andra stycket skall införas i ortstidning samma dag som beslutet att anta
planen tillkännages på kommunens anslagstavla. Av kungörelsen skall framgå vad
beslutet avser, tidpunkten för tillkännagivandet och vad den som vill överklaga
beslutet har att iaktta.

31 §

När
beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall detta kungöras i
ortstidning. 1 kungörelsen skall tas in en upplysning om innehållet i 15 kap.
4 §.

Snarast
möjligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft och senast en månad
därefter skall fvå exemplar av planen, planbeskrivningen och
genomförandebeskrivningen sändas till länsstyrelsen.

När
beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de som till följd
av beslutet kan vara berättigade till ersättning enligt 14 kap. 5 eller 8 §
underrättas. 1 underrättelsen skall också tas in en upplysning om innehållet i
15 kap. 4 §. Kommunen bestämmer om underrättelsen skall ske genom brev eller
genom kungörande på det sätt som anges i 24 §.

Snarast
möjligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft skall ett exemplar av
planen, planbeskrivningen, genomförandebeskrivningen och
fastighetsförteckningen sändas till länsstyrelsen, fastighetsregistermyndigheten
och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om
handlingarna inte kan sändas Ull myndigheterna inom två veckor från det att
planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas om innehållet
i handlingarna.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

6
kap.

8§

Fastighetsplanen
består av en Fastighetsplanen beslår av en

plankana och en särskild handling plankarta och en särskild handling

med bestämmelser eller, om inne- med bestämmelser. Planen får dock

hållet framgår tydligt, av endast en- bestå av endast endera av dessa

dera av dessa handlingar. handlingar eller av en handling som

innehåller både plankarta och bestämmelser, om planens innehåll ändå
framgår tydligt.

9§

Till
fastighetsplanen skall fogas Till fastighetsplanen skall fogas

en
sådan planbeskrivning som anges en sådan planbeskrivning som anges

i 12 §. i 12 §. Om fastighetsplanen består

av endast en handling, får dock planbeskrivningen redovisas i den
handlingen.

12§

Fastighetsplanen
upprättas i Bestämmelserna i 5 kap. 18-28

samma
ordning som gäller för de- och 30 §§ skall tillämpas närfaslig-

taljplanen. Om fastighetsplanen inte helsplanen upprättas. Om fastighets-

upprättas gemensamt med detalj- planen inte upprättas gemensamt med

planen behöver dock samråd inte ske detaljplanen behöver dock samråd

med länsstyrelsen och kommuner inte ske med länsstyrelsen och kom-

som berörs av förslaget. Inte heller muner som berörs av förslaget. Inte

behöver planförslaget sändas till heller behöver plaifförslaget sändas

dem. ull dem.

I
planbeskrivningen skall redovisas vilken detaljplan som fastighetsplanen hänför
sig till och skälen till den utformning av fastighetsplanen som har valts. Om
planförslaget avviker från detaljplanen, skall avvikelsen och skälen till denna
redovisas i beskrivningen.

13
§

Fastighetsplanen
antas av byggnadsnämnden eller, om planen har upprättats gemensamt med
detaljplanen och denna ej skall antas av nämnden, av den som antar
detaljplanen.

Snarast möjligt efter del att beslutet att anta fastighetsplanen har
vunnit laga kraft skall ett exemplar av planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen
sändas tillfas-tighetsregistermyrutigheten och fastighetsbildningsmyndigheten,
om det inte är uppenbart obehövligt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydete Prop. 1989/90: 37

Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterruj inom två veckor
från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas
om innehållet i handlingarna.

I de fall detaljplanen enligt 5 § skall anses ha den utformning som
framgår av fastighetsplanen skall länsstyrelsen tillsändas handlingarna
respektive underrättas om innehållet i dessa enligt andra och tredje styckerui.

24 §

Om
kommunen är huvudman för Om kommunen är huvudman för

allmänna
platser, får kommunen allmänna platser, får kommunen efter genomförandetidens
utgång efter genomförandelidens utgång lösa delar av fasligheter som tillhör
lösa fasligheter eller delar av fasolika ägare och som enligt faslig- tigheter
som tillhör olika ägare och helsplanen skall utgöra en faslighet. som
enligt fastighetsplanen skall

utgöra
en fastighet.

En
kommim som är huvudman för allmäima platser får efter genomförandelidens
utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med
detaljplanen. Lösenrätl föreligger dock inte så länge det finns ett bygglov som
kan tas i anspråk.

Besväras
mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får rättigheten
lösas.

36
§

Innan
kommunen beslutar att kosmader för gator och andra allmäima platser skall
betalas av fastighetsägare enligt 31 eller 32 §, skall kommunen låta utreda
frågan och upprätta det förslag som utredningen föranleder. Sakägare och de
bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av förslaget samt de
sammanslumingar och enskilda i övrigt som kan ha ett väsentligt intresse av
förslaget skall beredas tillfälle till samråd.

Samrådet
syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Under samrådet bör
motiven till förslaget, planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste
följderna av förslaget redovisas. Resultatet av samrådet och förslag med
anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.

Förslag
i fråga om betalning av Förslag i fråga om betalning av

kostnader
som avses i 31 § skall kostnader som avses i 31 § skall ställas ut under minst
tre veckor efter ställas ut under minst tre veckor efter del att kungörelse om
detta har skett det att kungörande om detta har skett på tid och sätt som anges
i 5 kap. på tid och sätt som anges i 5 kap. 24 §. Undertättelse om
utställningen 24 §. Underrättelse om utställningen av förslaget skall dessutom
i vanligt av förslaget skall dessutom i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

brev
sändas till kända fastighetsägare brev sändas till kända fastighetsägare

vars rätt berörs av förslaget. Under- vars rätt berörs av förslaget. Under

rättelse behöver dock inte sändas till rättelse behöver dock inte sändas till

den som skriftligen har godkänt för- den som skrifUigen har godkänt för

slaget. Under utställningstiden skall slaget. Under utställningstiden skall

förslaget åtföljas av samrådsredo- förslaget åtföljas av samrådsredo

görelsen. Efter utställningstidens ut- görelsen. Efter utställningstidens ut

gång får kommunen besluta i aren- gång får kommunen besluta i ären

det, del.

Avser
förslaget ersäimingsskyldighet enligt 32 §, skall de fastighetsägare vars rätt
berörs och som inte har godkänt förslaget, beredas tillfälle att yttra sig över
detta, innan beslut i ärendet fattas. Förslaget skall åtföljas av samrådsredogörelsen.

8
kap.

1
§ Bygglov krävs för all

1. uppföra
byggnader,

2.
göra tillbyggnader,

3.
ta i anspråk eller inreda
byggnader helt eller till viss del för väsentiigen annat ändamål än det för
vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats,

4.
göra sådana ändringar av
byggnader som berör konstmktionen av de bärande delama eller som avsevärt
påverkar byggnademas planlösning,

5.
i byggnader installera
eller vä- 5. i byggnader installera eller vä-senUigt ändra
eldstäder, rökkanaler sentligt ändra eldstäder, rökkanaler eller
anordningar för ventilation, eller anordningar för ventilation,
vattenförsörjning eller avlopp, 5 a. i byggnader eller
inom

tomter installera eller väsentligt ändra anordningar för
vattenförsörjning eller avlopp,

6. i
byggnader installera eller väsentligt ändra hissar.

Kravet
på bygglov för de åtgärder Kravet på bygglov för de åtgärder

som
anges i första stycket 4 och 5 som anges i första stycket 4, 5 och

gäller inte i fråga om byggnader som 5 a gäller inte i fråga om byggnader

tillhör staten eller landstingskommu- eller tomter som tillhör staten eller

ner. landstingskommuner.

I
fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbmk eller därmed jämförlig näring
inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder
som anges i första stycket 3.

14
och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller ivåbostadshus och för
vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan kommunen besluta
om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav.

2 § 2

I
fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att 1. anordna
nöjesparker, djurparker, idrottsplaiscr, skidbackar med liftar, campingplatser,
skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, molorbanor och

2Senasle lydelse 1988:955. 9

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

golfbanor,

2.
anordna upplag eller
malerialgårdar,

3.
anordna tunnlar eller bergmm
som inte är avsedda för tunnelbana eller gmvdrift,

4.
inrätta fasta cisterner eller
andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och
miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,

5.
uppföra radio- eller lelemaster
eller tom,

6.
uppföra vindkraftverk, om
vindlurbinens diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på
ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller
om kraftverket skall fast monteras på en byggnad,

7.
uppföra murar eller plank,

8.
anordna parkeringsplatser
utomhus,

9.
anordna begravningsplatser,

10. väsentiigt
ändra anläggningar som avses i 1-9.

Bygglov
för all inrätta eller upp- Bygglov för alt inrätta eller upp

föra en anläggning enligt första föra en anläggning enligt första

stycket 4 eller 5 eller för att ändra stycket 4 eller 5 eller för att ändra

anläggningen krävs inte, om an- anläggningen krävs inte, om det är

läggningen är avsedd för endast en fråga om en mirulre anläggning av-

viss fastighets behov. Bygglov för sedd endast för en viss fastighets

åtgärder enligt första stycket 8 be- behov. Bygglov för åtgärder enligt

hövs inte, om det på fastigheten första stycket 8 behövs inte, om det

fiims endast ett eller två enbostads- på fasligheten finns endast ett eller

hus eller ett ivåbostadshus och par- två enbostadshus eller ett två-

keringsplatsen är avsedd uteslutande bostadshus och parkeringsplatsen är

för fastighetens behov eller om par- avsedd uteslutande för fastighetens

keringsplatsen anläggs med stöd av behov eller om parkeringsplatsen

väglagen (1971:948) eller på mark anläggs med stöd av väglagen

som i detaljplan har avsatts till gata (1971:948) eller på mark som i de-

eller väg. taljplan har avsatts till gata eller väg.

Enligt
5 § får kommunen medge undantag från kravet på bygglov. 1 10 § finns särskilda
bestämmelser för vissa anläggningar och anordningar avsedda för
totalföriivaret.

4 §

Bestämmelsema
i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder beträffande en- eller
tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre
byggnader (komplementbyggnader):

1. installera
eller ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp, om

byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning för vattenförsörjning

eller avlopp,

2.
göra andra invändiga ändringar,
som inte innebär att del inreds någon ytterligare bostad eller någon lokal för
handel, hantverk eller industri och ej heller berör konstruktionen av
byggnadens bärande delar, eldstäder eller rökkanaler,

3.
färga om byggnader inom områden
med detaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras väsentligt,

4.
med mur eller plank anordna
skyddade uteplaiser i anslutning till

10

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

bostadshuset,
om miuen eller plankel inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker sig mer än 3,0
meter ut från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,

5.
anordna skärmtak över sådana
uteplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller entréer, om
skärmtaket inte är större än 12,0 kvadratmeter och inte suäcker sig närmare
gränsen än 4,5 meter,

6.
uppföra högst två komplemenibyggnader
i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnademas sammanlagda byggnadsarea
inte är större än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter
och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

Utanför
detaljplan är en- och två- Utanför detaljplan är en- och två-

bostadshus
och tillhörande komple- bostadshus och tillhörande komple

mentbyggnader som ej ingår i sam- mentbyggnader, murar och plank

lad bebyggelse undantagna från be- som ej ingår i samlad bebyggelse

stämmdsema i 1 och 2 §§ även i undantagna från bestämmelsema i 1

fråga om följande åtgärder och 2 §§ även i fråga om följande

åtgärder

1. göra
mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare grän

sen än 4,5 meter,

2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar
närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5
meter,

2. utföra sådana åtgärder som 3. utföra sådana
åtgärder som

avses i 1 § första stycket 4 och 5. avses i 1 § första stycket 4, 5 och

5 a.

Om
de grannar som berörs med- Om de grannar som berörs med

ger alt åtgärder som avses i första ger att åtgärder som avses i första

stycket 4-6 och i andra stycket 1 ut- stycket 4-6 och i andra stycket 1 och

förs närmare gränsen än 4,5 meter, 2 utförs närmare gränsen än 4,5

krävs inte bygglov. meter, krävs inte bygglov.

Enligt
6 § får kommunen be- Enligt 6 § får kommunen be

stämma att de åtgärder som avses i stämma att de åtgärder som avses i

första stycket 3 och andra stycket I första stycket 3 och andra stycket 1

kräver bygglov. och 2 kräver bygglov.

5
§ Kommunen får i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta att bygglov inte
krävs för att på det sätt som närmare anges i planen eller bestäinmelsema

1. uppföra
komplemcntbygg- 1. uppföra, bygga tid eller på

nåder, annat sätt ändra
komplement

byggnader,

2.
göra mindre tillbyggnader,

3.
utföra sådana åtgärder
som 3. utföra sådana åtgärder som avses i 1 § första
stycket 4 och 5, avses i 1 § första stycket 4, 5 och

5 a,

4.
ulföra eller ändra anläggningar
som avses i 2 §,

5.
bygga till eller på annat sätt
ändra industribyggnader,

6.
uppföra, bygga till eller på
annat sätt ändra enklare fritidshus, koloni-

11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lyddse

Prop. 1989/90: 37

stugor
och liknande byggnader.

7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 2.

Bestämmelser enligt
första stycket får inte meddelas, om bygglov krävs för all tillvarata
grannars intressen eller allmänna intressen. Inte heller får sådana bestämmelser
meddelas beträffande åtgärder som avser arbetslokaler eller personalrum i andra
byggnader än industribyggnader. Bestämmelser enligt första stycket 5 får
meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud, skyddskommitté eller
organisation som företräder arbetstagarna har tillstyrkt bestämmelsema.

Bestämmelser
enligt första stycket 1 -4 får inie meddelas, om bygglov krävs för att
tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Inte heller får sådana
bestämmelser meddelas beträffande åtgärder som avser arbetslokaler eller
personalmm i andra byggnader än mdustribygg-nader. Bestämmelser enligt första
stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud,
skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna har tillstyrkt
bestämmelsema.

Inom
samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grarmar, om åtgärder som avses
i första stycket 1 och 2 skall utföras utan bygglov.

6
§

Kommunen
får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma all bygglov krävs för
att

1. inom
områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder

som avses i 3 § första stycket 1,

2.
inom områden med detaljplan
färga om en- eller tvåbostadshus och komplemenibyggnader,

3.
underhålla sådan bebyggelse med
särskilt bevarandevärde som avses i 3 kap. 12 §.

Kommunen får, i områden
som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka områdesbestämmelser
utfärdats, bestämma att bygglov krävs för att utföra sådana åtgärder som
avses i 4 § andra stycket 1.

Kommunen
får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka
områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov krävs för all utföra sådana
åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2. Kommunen får vidare, om det
finns särskilda skäl, bestänmia att bygglov krävs för att inom områden som inte
omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra
ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller dämied jämförlig näring.

Bestämmelser enligt första
- tredje styckena skall meddelas genom detaljplan eller områdesbestämmelser.

1
fråga om byggnader som avses i 10 § får bestämmelser enligt första och andra
styckena inte meddelas.

11 § Ansökningar om
bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan skall bifallas om

12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90: 37

1. åtgärden inte strider
mot detaljplanen, varvid del förhållandel att genomförandetiden inte börjat
löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas.

2. den fastighet och
den byggnad på vilken åtgärden skall ulföras stämmer överens med detaljplanen
och med den fastighetsplan som gäller för området, och

1.
åtgärden inte strider mot detaljplanen
eller den fastighetsplan som gäller för området, varvid det förhållandet att
genomförandetiden för detaljplanen inte börjat löpa utgör hinder mot att
bygglov lämnas,

2.
den fastighet och den byggnad
eller annan anläggning på vilken åtgärden skall ulföras

a)
stämmer överens med
detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, eller

b)
avviker från dessa
planer men avvikelserna godtagits vid en bygglovsprövning enligt denna lag
eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen
fastighetsbildningslagen (1970:988), och

3.
åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Om fastigheten i annat
fall än som avses i första stycket 2 b inte stämmer överens med
fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av
genomförandeliden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas alt inom viss
tid visa att ansökan om förrättning gjorts för all genomföra den
fastighetsindelning.

Om
fastigheten inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer
in före utgången av genomförandeliden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas
att inom viss tid visa att ansökan om förrätming gjorts för att genomföra den
fastighetsindelning, som fömtsätts i fastighetsplanen.

som förutsätts i
fastighetsplanen. Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 §
första stycket 4-6 och sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 §
första stycket 1 skall bygglov lämnas även om fömtsättningama i första stycket
2 inte är uppfyllda.

Även om fömtsättningama i
första stycket är uppfyllda, får bygglov till åtgärder på mark som enligt
detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet
är närmare angivet i planen.

Om
detaljplanen saknar bestäm

melser om byggnadens användning

och ansökningen avser bostadslä

genhet som behövs för bostadsför

sörjningen, får bygglov inte lämnas

för sådana åtgärder som anges i 1 §

första stycket 3.

Bygglov får lämnas till åtgärder Bygglov får lämnas till åtgärder

som innebär mindre
avvikelser från som innebär mindre avvikelser från

detaljplanen eller fastighetsplanen, detaljplanen eller fastighetsplanen,

om avvikelsema är förenliga med om avvikelsema är förenliga med

syftet med planen. syftet med planen. Ifall som avses i

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90: 37

första stycket 2 b och 17 kap. 18 a § skall en samlad bedömning göras
av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare godtagits.

22 §

Innan
lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom undertättelse bereda kända sakägare och
de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs saml sådan känd
organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 § första stycket 2 tillfälle
att yttra sig över ansökningen, om åtgärden

1. innebär
en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller

2. skall utföras i ett
område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden

inte är en kompleiieringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestäm

melser.

1 det fall som avses
i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen får underrättelse ske genom
kungörelse i ortstidning.

1 det fall som avses i 5
kap. 25 § tredje stycket första meningen får underrättelse ske genom kungörande
på det sätt som anges i 5 kap. 24 §, eller genom en kungörelse som anslås på
kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen som sprids tid de
boende som berörs och brev till kärula sakägare och sådan organisation eller
förening som avses i 5 kap. 25 § första stycket 2. Ärenden om lov får inte
avgöras ulan att sökanden underrättats om det som tillförts ärendet genom andra
än honom själv och tillfälle beretts honom att yiua sig över det.
Byggnadsnämnden får dock avgöra ett ärende utan alt så skett, om det är
uppenbart onödigt all sökanden yttrar sig.

27 §

Sökanden och den som
har beretts tillfälle alt yttra sig enligt 22 § och som inte fått sina
synpunkter tillgodosedda skall av byggnadsnämnden omedelbart underrättas om
innehållet i beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Är det uppenbart att
beslutet går honom emot, skall han även underrättas om vad han har att iaktta
vid överklagande av beslutet och om skiljaktig mening som antecknats i
protokoll eller annan handling. Underrättelse får ske genom delgivning.

Sökanden skall av byggnadsnämnden
omedelbart underrättas om innehållet i det beslut varigenom ett ärende om lov
avgörs. Underrättelse skall också sändas till sådan i 22 § första stycket
omnämnd person, organisation eller förening som yttrat sig i ärendet, om det inte
är uppenbart obehövligt. Om beslutet går någon emot, skall han även underrättas
om hur han kan överklaga det och om avvikande meningar som har antecknats i ett
protokoll eller i någon annan handling.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:
37

/
det fall som avses i 5 kap. 25 § Underrättelse får ske genom del-

tredje
stycket första meningen får givning. Med sökanden får delgivunderrättelse
ske genom kungörelse i ning dock inte ske med tillämpning ortstidning.
Sökanden skad dock av 12 eller 15 § delgivningslagen alltid underrättas
enligt första (1970:428). stycket.

10
kap. 27 §

Har
frågan om påf(Jljd för en överträdelse som avses i 4 § första stycket inte
tagits upp till överiäggning vid sammanträde med byggnadsnämnden inom tio år
från det att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift
inte tas ut. Detta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i
stället för tio år gälla en tid av tre är.

Sedan
tio år har förflutit från del Sedan tio år har förflutit från det

att
en åtgärd som avses i 12 § 1-3 att en åtgärd som avses i 12 § 1-3

vidtogs, får byggnadsnämnden inte vidtogs, får byggnadsnämnden inte

ansöka om handräckning eller be- ansöka om handräckning eller be

sluta om föreläggande enligt 14 § sluta om föreläggande enligt 14 §

första stycket. första stycket. Detta skad dock inte

tillämpas när någon utan lov enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 har
tagU i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål
än bostadsändamål.

14
kap. 7§

Om
ersätming har betalats för galukosmader enligt 6 kap. 31 eller 32 § eller
enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig att betala tillbaka
ersättningen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten genom all han
på grund av alt bygglov vägras inte kan använda fastigheten så som fömtsattes
när ersätmingen togs ut.

Kommunen
är också skyldig att betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag
fastighetsägaren betalade ersättningen.

Om bygglov vägras till att ersätta en genom olyckshändelse förstörd
byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov har gjorts
inom fem år från det att byggnaden förstördes, har ägare eller innehavare av
särskild rätt tid fastigheten rått tid ersättning av kommunen för den skada han
lider.

8 § 3

Ägare
och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till ersätming av
kommunen, om skada uppkommer till följd av att

Senaste lydelse 1988:955. 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

1. bygglov
vägras till all ersätta 1. bygglov vägras till att ersätta

en riven eller på annat sätt än genom en riven eller genom olyckshändelse

olyckshändelse förstörd byggnad förstörd byggnad med en i huvudsak

med en i huvudsak likadan byggnad likadan byggnad och ansökan om

och ansökan om bygglov har gjorts bygglov har gjorts inom fem år från

inom fem år från del att byggnaden det att byggnaden revs eller förstör

revs eller förstördes, des,

2.
rivningsförbud meddelas i
detaljplan eller områdesbestäinmelser eller rivningslov vägras med stöd av 8
kap. 16 § 2 eller 3,

3.
skyddsbestämmelser för
byggnader som avses i 3 kap. 12 § meddelas i en detaljplan eller i
områdesbestämmelser,

4.
bestämmelser om vegetation samt
markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 §
tredje stycket meddelas i områdesbestämmelser,

5.
marklov vägras med stöd av 8
kap. 18 § första stycket 2 eller 3.

Rätt
till ersätming föreligger, i fall Rätt till ersätming föreligger i fall

som
avses i första stycket 1 och 2, som avses i första stycket 1, om

om skadan är betydande i för- byggnaden förstörts genom olycks-

hållande till värdet av berörd del av händelse. I övriga fad som avses i

fastigheten och, i fall som avses i första stycket 1 och ifall som avses i

första stycket 3-5, om skadan med- första stycket 2 föreligger rätt tid

för all pågående markanvändning ersättning, om skadan är betydande i

avsevärt försvåras inom berörd del förhållande till värdet av berörd del

av fastigheten. av fastigheten. / fall som avses i

första
stycket 3-5 föreUgger rätt tid ersättning, om skadan medför all pågående
markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.

Medför
beslut som avses i första stycket att syimcrligt men uppkommer vid användningen
av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastigheten, om ägaren begär det.

Vid
tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra beslut som
avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m., 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårdslagen (1964:822) och 19 kap. 2
§ vattenlagen (1983:291), under fömlsäiming att besluten meddelats inom tio år
före del senaste beslutet. Dessutom skall beaktas sådan inverkan av
hänsynstaganden enligt 21 § skogsvårdslagen (1979:429) som i särskilda fall har
inträtt inom samma tid. Har talan eller rätt till ersätming eller inlösen med
anledning av nyss angivna beslut förlorats på gmnd av bestämmelsema i 15 kap. 4
§ eller motsvarande bestämmelser i lagen om kulturminnen m. m.,
naturvårdslagen eller vattenlagen, utgör detta förhållande inte något hinder
mot att beslutet beaktas.

Har
kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om rivningsförbud eller
skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för att tillgodose ett
riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m., är
staten skyldig att ersätta kommunen dess kosmader

16

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1989/90: 37

för
ersätming eller inlösen. I fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren
till den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats
skyldig att ersätta kommunen dess kosmader för ersätming eller inlösen.

17 kap.

18 a §

Byggnadsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd
eller fastighetsbildning som har utförts i strid mot en stadsplan,
byggnadsplan, avstycknings-plan eller tomtiruielning med stöd av 34 §, 38 §
tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen (1947:385) eller
motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket
fastighetsbddningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses
utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. 11 § första stycket 2 b. En sådan
förklaringfår avse erutast mindre avvikelser från planen eller
tomtindel-ningen vilka är förenliga med syftet med denna. Förklaringen får
lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.

Första stycket skall tillämpas också ifråga om fastighet, byggrmd
eller annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse
av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller
tomtindelningen.

1. Deima
lag träder i kraft, i fråga om det nya 8 kap. 11 § femte stycket

och 10 kap. 27 § den 1 januari 1990, och i övrigt den 1 april 1990.

2.
De nya bestämmelsema i 5 kap.
31 § andra och tredje styckena och 6 kap. 13 § andra - fjärde styckena
tillämpas på sådana beslut som vunnit laga kraft den 1 april 1990 eller senare.

3.
De nya bestämmelsema i 8 kap.
27 § tillämpas på beslut som meddelats den 1 april 1990 eller senare.

4.
Bestämmelserna i 10 kap. 27 § i
sin nya lydelse tillämpas även i de fall den åtgärd som avses i 8 kap. 1 §
första stycket 3 vidtagits före ikraftträdandet, såvida inte byggnadsnämndens
rätt att ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande gått förlorad
före ikrafllrädandet enligt äldre bestämmelser.

17

2 Riksdagen 1989/90. 1 .saml. Nr 37

2 Förslag till Prop. 1989/90: 37

Lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822)

Härigenom
föreskrivs att 22 § naturvårdslagen (1964: 822)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

22 § 2

Tavla,
skyll, inskrift eller därmed jämföriig anordning för reklam, propaganda eller
liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad utomhus utan tillstånd av
regeringen eller stadig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer.

Vad
i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upplysning om på
stället bedriven affärsrörelse eller aiman verksamhet och ej heller anslagstavla
för meddelanden rörande kommunala angelägenheter, föreningssammanträden,
auktioner eller dylikt. Dock får hos myndighet som avses i första stycket sökas
tillstånd jämväl beträffande anordning som här avses. Har sådan anordning
anbringats utan tillstånd eller i strid mot givet tillstånd och fmnes den vara
uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får myndigheten meddela föreläggande
om avlägsnande av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig åtgärd
därmed.

Affisch
eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda eller liknande
ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa anordningen avlägsnas
inom fyra veckor efter anbringandet, om ej regeringen eller statlig eller
kommunal myndighet som regeringen bestämmer medgivit annat. Vad nu sagts gäller
ej anordning eller på anslagstavla anbringade meddelanden som avses i andra
stycket.

Bestämmelsema
i denna paragraf Bestämmelsema i denna paragraf

gäller
inte anordningar inom vägom- gäller inte anordningar inom vägom

råde eller för vilka bygglov krävs rade eller för vilka bygglov krävs

eller har lämnats. eller har lämnats. Bestämmelserna

gäller inte heller sådana åtgärder som inte kräver bygglov efter
beslut enligt 8 kap. 5 § första stycket 7 plan- och bygglagen (1987:10).

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1990.

1
Lagen omtryckt 1974:1025. 2Senaste lydelse 1987:133.

3 Förslag till Prop. 1989/90: 37

Lag om upphävande av lagen (1973: 189) med särskilda
hyresbestämmelser för vissa orter

Härigenom
föreskrivs att lagen (1973: 189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1989.

19

4
Förslag till

Lag om
ändring i bostadsförvaltningslagen (1977: 792)

Prop. 1989/90: 37

Härigenom
föreskrivs att 1 och 2 §§ bostadsförvaltningslagen (1977: 792) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna
lag äger tillämpning på fastighet där det finns bostadslägenhet som är
uthyrd av faslighetens ägare för annat ändamål än fritidsändamål och som ej
utgör del av hans egen bostad. Faslighet som tillhör staten eller kommun kan
ej bli föremål för ingripande enligt 2 §.

Föreslagen lydelse

I§

Denna
lag äger tillämpning på fastighet där det fiims bostadslägen-hel som är ulhyrd
eller kan hyras ut av fastighetens ägare för annat ändamål än fritidsändamål
och som ej utgör del av hans egen bostad. Fastighet som tillhör staten eller
kommun kan ej bli föremål för ingripande enligt 2 §. När byggnad tillhör
innehavare av inskriven tomträtt äger bestämmelsema i denna lag om fastighet
motsvarande tillämpning på tomträtten. 1 fråga om byggnad som annars tillhör
annan än ägaren av marken gäller lagen i tillämpliga delar. Såsom ägare av
fastighet anses, när omständigheterna föranleder del, annan som innehar
fastigheten.

2§
Försummar fastighetsägaren vården av fastigheten eller underlåter han att vidtaga
angelägna åtgärder för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten
eller framgår det på annat sätt all han icke förvaltar fastigheten på ett för
de boende godtagbart sätt, får hyresnämnden besluta om särskild förvalming av
fastigheten.

Beslut om särskild förvaltning får också meddelas om fastighetsägaren
underlåter att hyra ut lägenheter för bostadsändamål i fastigheten och det med
hänsyn tid bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt att lägenheterna
står tomma.

I beslut enlig första
stycket skall hyresnämnden ålägga fastighetsägaren att överlämna
förvaltningen till särskild förvaltare (förvaltnings-åläggande). Kan del
antagas att sådant åläggande ej är tillräckligt för att uppnå en
tillfredsställande förvaltning, skall nämnden i stället besluta att ställa
fastigheten under förvaltning av särskild förvaltare (ivångsförvaltning).

Om möjlighet alt i visst
fall ställa fastighet under tvångsförvalming enligt denna lag firms
bestämmelser i bostadssaneringslagen (1973: 531).

I beslut enligt första
eller andra stycket skall hyresnämnden ålägga fastighetsägaren att överlämna
förvaltningen till särskild förvaltare (förvaltningsåläggande). Kan det
antagas all sådant åläggande ej är tillräckligt för alt uppnå en tillfredsställande
förvalming, skall nänmden i stället besluta att ställa fastigheten under
förvaltning av särskild förvaltare (ivångsförvaltning).

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

20

Bostadsdepartementet Prop. 1989/90: 37

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1989

Närvarande:
statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw,
Persson

Föredragande:
statsrådet Löimqvisl

Proposition om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.
m.

1 Inledning

Läget
på bostadsmarknaden är ansträngt särskilt i de större städerna. Inte minst
ungdomarna har svårt all få tag i bostäder som passar deras behov och medel.
Samtidigt finns det undersökningar som visar att många lägenheter inte används
för permanent boende. Lägenheterna står lomma eller används endast
tilffälliglvis som övemaimingsbostäder eller liknande.

I
oktober 1988 tillsatte jag därför en arbetsgmpp med uppgift all utreda och
lämna förslag till åtgärder för alt göra fler bostäder i bostadsbeståndet tillgängliga
för dem som har behov av en permanent bostad.

Arbetsgmppen,
under ledning av dåvarande statssekreteraren Bengt Owe Birgersson, har i
promemorian (Ds 1989: 11) Övemattningslägenheter m. m. lagt fram förslag som
syftar till att dels ställa övematmingslägenheter och andra
kompletteringsbostäder liksom tomma lägenheter till bostadsmarknadens
förfogande, dels förhindra att bostadslägenheter används för kontor och andra
"främmande" ändamål.

Promemorian
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstansema bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Remissyttrandena
finns tillgängliga i bostadsdepartementets ärende B 520/89.

j
Jag kommer i del följande all med utgångspunkt i gruppens promemoria lägga fram
förslag som syftar till all hindra olovlig'kontorisering m.m. av
bostadslägenheter och all återföra bostadslägenheter som slår outhyrda till
bostadsmarknaden. Vidare kommer jag all redovisa min bedömning i fråga om
kommunemas möjligheter att inom ramen för gällande lagstifming verka för atl
övemattningslägenheter ställs till bostadsförmedlingens förfogande (avsnitt
2-4).

21

Till protokollet i
detta ärende bör som bilaga fogas arbetsgmppens förslag Prop. 1989/90: 37
till lagändringar i de delar som rör åtgärder mot olovlig kontorisering m. m,
och för att återföra outhyrda lägenheter, bilaga 2.

De
förslag som jag avser att lägga fram rör bl. a. plan- och bygglagen (1987: 10),
PBL. Denna lag, som trädde i kraft den 1 juli 1987, utgör resultatet av en
genomgripande reform av byggnadslagstiftningen som påbörjades år 1968.
Samtidigt med PBL trädde i krafl också lagen (1987:11) om
exploateringssamverkan, ESL, och lagen (1987: 12) om hushållning med
naturresurser m. m., NRL, samt följdändringar i ett 40-tal andra lagar.

Lagrådet
påpekade i sitt yttrande över förslaget till PBL att det var nästan ogörligt
atl fullständigt överblicka konsekvensema av varje bestämmelse och au man fick
räkna med alt en översyn av olika detaljer kunde bli nödvändig efter en tids
erfarenheter [prop. 1985/86: 1 (PBL-proposiiionen), bilaga 10 s. 208]. Inte
heller riksdagen uteslöt att det kunde visa sig nödvändigt med en översyn av
olika detaljer efter en tid (BoU 1986/87: 1 s. 14, rskr. 27).

Ett
omfattande arbete med introduktion av del nya förfatmingskomplexei har
bedrivits under ledning av en styrgmpp med representanter för bostadsdepartementet,
plan- och bosladsverkei, lantmäteriverket och Svenska kommunförbundet. Ca 350
handledare har utbildats och fungerat som lärare vid de kurser som anordnats
över hela landet. Handledargmppen består av praktiskt verksamma planerare,
bygglovsgranskare, byggnadsinspektörer, lantmätare, jurister och andra tjänstemän
i kommunema och på länsstyrelserna. De representerar ca 130 av landels
kommuner och samtiiga länsstyrelser.

Hösten
1987 inleddes också ett treårigt erfarenhetsprojekt avseende tillämpningen av
den nya lagstifmingen. Projektet leds av samma styrgmpp, som ansvarar för
PBL-introduktionen. Inom detta projekt samlar man in de erfarenheter av den nya
lagslifmingen som handledama gjort i samband med den nyssnämnda
introduktionsutbildningen. Den första etappen i erfarenhetsinsamlingen
avslutades i september 1988. Handledamas då redovisade erfarenheter har sedan
kompletterats med statistiska uppgifter från plan- och bosladsverkei,
genomgångar av rällsfall, synpunkter som kommit in till bostadsdepartementet
eller verken från intresseorganisationer och andra, enkäter till
länsstyrelserna m. m. Slyrgmppen har på gmndval av detta material i febmari
1989 sammanställt rapporten "Praktikernas erfarenheter av PBL, NRL och
ESL". Slyrgmppen gör där också bedömningar av behovet av lagändringar,
utvecklingsarbete och utbildning.

Vinlem
1989 inledde plan- och bosladsverkei och lantmäteriverket ett samarbete för att
med utgångspunkt i styrgmppens rapport ta fram förslag till erforderliga
lagändringar. Verken koncentrerade sig därvid på sådana ändringar som bedömdes
både angelägna och möjliga att utreda och genomföra på kort lid. Övriga frågor
som väckts av styrgruppen avser verken alt bearbeta senare.

1
maj 1989 överlämnade de båda verken gemensamt till mig promemorian
"Förslag till ändringar i plan- och bygglagen och naturvårdslagen".

22

Promemorian har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstansema bör fogas till
protokollet i delta ärende som bilaga 3.

Remissyttrandena
finns tillgängliga i bostadsdepartementets ärende P 1230/89.

Erfarenhetema visar att
den nya lagstifmingen i stort fungerar väl men att del finns ett antal regler
som huvudsakligen är av formell karaktär och som på ett relativt enkelt sätt
kan göras smidigare. Huvuddelen av verkens förslag gäller sådana regler. De
omfattas av mitt nu framlagda förslag till ändringar i PBL m. m. (avsnitt 5).
Promemorians lagförslag bör i de nu aktuella delama fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 4. När det gäller verkens övriga förslag behövs närmare
överväganden innan ställning kan tas till frågan om behovet av lagändringar.
Frågan om ytteriigare förslag till ändringar får därför avvakta till ett senare
sammanhang.

Genom
beslut den 5 oktober 1989 remitterade regermgen till lagrådet de förslag till
lagändringar jag då förelade regeringen. Förslagen överensstämmer med dem jag
nu lägger fram, med undantag för vissa delar i förslaget till ändring i PBL.
Del förslaget bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 5.

Lagrådet
har yttrat sig över lagförslagen den 16 oktober 1989. Yttrandet bör bifogas
protokollet i delta ärende som bilaga 6. Lagrådet lämnar med ett par undantag
förslagen utan erinran. Jag återkommer till lagrådels yttrande i avsnitten
5.1.1 och 5.6.2.1 övrigt föreslår jag i förhållande till de remitterade
förslagen vissa redaktionella ändringar.

Prop. 1989/90: 37

2 Övemattningslägenheter m. m.

Min bedömning:
Kommunema bör genom överenskommelser med fastighetsägama och på annat sätt
kunna verka för att sådana hyresförhållanden som avser övemattningslägenheter
m. m. upplöses sä all lägenheterna kan ställas till bostadsförmedlingens
förfogande. Delta kan ske utan särskild lagstifming.

Arbetsgruppens förslag:
Kommunema ges möjlighet att hos hyresnämnden utverka ell föreläggande mot en
fastighetsägare att vidta de åtgärder som krävs för upplösning av sådana
hyresförhållanden som avser övemall-ningslägenheier m. m. Sådana lägenheter som
blir lediga med anledning av ett föreläggande skall kunna ställas till
bostadsförmedlingens förfogande enligt bestämmelsema i lagen (1987: 1274) om
kommunal bostadsanvis-ningsrätt.

Remissinstanserna:
Arbetsgmppens förslag avstyrks av de flesta remissinstansema. Särskilt de
rättsliga instansema, bl. a. Svea hovrätt, bostadsdomslolen och hyresnämnderna
i Stockholm, Göteborg och Malmö, är kritiska. Vad man framför allt vänder sig
mot är alt de åtgärder som arbetsgmppen föreslår är alltför ingripande i
förhållande till de effekter som kan

23

uppnås.
Vidare görs invändningar av såväl lag- som bevisieknisk karaktär. Prop.
1989/90: 37 Också integritetsaspekter läggs på förslaget. Bland de kommuner som
yttrat sig är flera positiva till en lagstifming som syftar till att
övematmingslägenheter och andra komplementbostäder skall kurma ställas till
bostadsmarknadens förfogande. Bl. a. Stockholms kommim är emellertid kritisk
mot den lagtekniska lösning som arbetsgmppen har föreslagit.

Skälen
för min bedömning: Del råder stor brist på bostadslägenheter. Del är därför
angeläget att åtgärder vidtas för atl såväl öka antalet bostäder som all
umyttja del redan befintliga beståndet av bostäder på ett effektivt sätt. Av
arbetsgmppens promemoria framgår all många lägenheter används tillfälligt
endast för övemaitningar eller på annat sätt. Givetvis är detta förhållande
inte tillfredsställande.

Arbetsgmppen
har med sill förslag visat på ett alternativ för all komma till rätta med
förhållandena. Förslaget innebär bl. a. alt bestående hyresförhållanden skall
kunna upplösas genom tvångsåtgärder som initierats av kommunen. Mot bakgmnd av
den remisskritik som uttalats mot förslaget är jag inte beredd att lägga del
till gmnd för lagstiftning. I stället bör del syfte som förslaget har - all
till bostadsmarknaden föra bostäder som används endast tillfälligt - kunna
uppnås genom atl kommunema inom ramen för gällande lagstifming genom överenskommelser
med fastighetsägarna och på annat sätt verkar för att sådana hyresförhållanden
som avser övemaimingsbostäder och liknande blir upplösta. Av den genomgång som
arbetsgmppen har gjort av gällande rätt i fråga om besitmingsskyddet för
hyresgäster (promemorian s. 23 f.) framgår att en fastighetsägare med stöd av
bestämmelsema i 12 kap. jordabalken (hyreslagen) har stora möjligheter att
upplösa ett hyresförhållande när hyresgästen inte bor permanent i lägenheten
(se 46 § första stycket 10). Detta gäller bl. a. om fastighetsägaren som skäl
för uppsägning åberopar all lägenheten skall ställas till förfogande för
kommunal bostadsförmedling (jfr rällsfall från bostadsdomslolen RBD 20:81 och
29:81).

Redan
i dag förekommer det att överenskommelser om s. k. kontraktssanering träffas i
samband med ombyggnad (se arbetsgmppens redovisning i promemorian s. 27). Med
kontraktssanering avses att kommimen och fastighetsägaren kommer överens om
att de hyresgäster som inte bor permanent i huset skall sägas upp för prövning
av besitmingsskyddet vid hyresnämnden enligt 46 § första stycket 4 hyreslagen.
Om nämnden vid sin prövning finner att ett hyresförhållande bör upplösas på
gmnd av ombyggnaden utan att hyresgästen erbjuds ersäiiningslägenhei eller
återflyttning i huset, innebär överenskommelsen all lägenheten kommer all
ställas till bostadsförmedlingens förfogande.

Enligt
min mening bör det kimna vara möjligt för kommunema alt använda

sig av ett motsvarande system även utan samband med en ombyggnad. En

fastighetsägare har ju som jag nyss redogjort för redan i dag stora möjligheter

att med stöd av 46 § första stycket 10 hyreslagen säga upp en hyresgäst som

inte använder sin lägenhet för permanent boende. Om fastighetsägarna eller

deras organisationer frivilligt åtar sig all umyitja de möjligheter som redan „.

finns alt upplösa
hyresförhållanden av icke permanent karaktär, bör flera lägenheter kunna
ställas till bostadsförmedlingamas förfogande. Särskilt i de kommuner där
fastighetsägarna och kommunen redan har ett etablerat samarbete i fråga om
kommtmal anvisningsrält till bostäder som blir lediga, bör del enligt min
bedömning finnas goda utsikter all också ta upp frågan om atl friställa
övemattningslägenheter. Jag vill nämna att lagen om kommunal
bostadsanvisningsräll syftar till frivilliga överenskommelser mellan kommun och
fastighetsägarna om anvisningsrält. Om överenskommelse inte kan träffas, kan
frågan om anvisningsrält avgöras av hyresnämnden.

Kommunema torde också på
aimal sätt kunna verka för att övemattningslägenheter ställs till
bostadsförmedlingens förfogande. Ett exempel är atl kommunen i samband med
lilldehiing till förelag och andra av lägenheter i s. k. lägenhetshoiell
villkorar lilldehiingen med all andra lägenheter som inte innehas för permanent
bmk ställs till bostadsförmedlingens förfogande. Deima ordning praktiseras
redan idag av Stockholms kommun.

Sammanfatmingsvis anser
jag alltså att kommunema genom överenskommelser med fastighetsägarna och på
aimat sätt bör kunna verka för all sådana hyresförhållanden som avser
övematmingslägenheter m. m. upplöses så att lägenheterna i stället kan ställas
till förfogande för kommunal bostadsförmedling. Jag avser att senare ta
kontakt med företrädare för bl. a. Stockholms kommun och fastighetsägamas
organisationer för all närmare diskutera arbetet för atl söka nå frivilliga
lösningar mellan kommunen och fastighetsägama. Jag vill tillägga alt
bostadsrältsuiredningen i sitt betänkande (SOU 1988: 14) Översyn av
bostadsrältslagen m. m. i enlighet med sina direktiv tagit upp frågan hur
lägenhetema i en bostadsrättsförening i största möjliga utstiäckning skall
komma till användning för permanent boende. Som ett led i dessa strävanden har
utredningen föreslagit alt en bostadsrättsförening efter fritt skön skall kunna
vägra juridiska personer inträde i föreningen. Förslaget bereds för närvarande
i bostadsdepartementet. Jag har för avsikt atl senare förelägga regeringen de
förslag jag i denna fråga finner lämpliga.

Prop. 1989/90: 37

3 Åtgärder mot olovlig kontorisering m. m.

3.1 Preskriptionstiden för ansökan om handräckning m. m.

Mitt förslag: Den
tioåriga preskriptionstiden slopas fr. o. m. den 1 januari 1990 när del gäller
byggnadsnämndens rätt att ingripa genom ansökan om handräckning och
föreläggande om rättelse för att återföra olovligt kontoriserade lägenheter m.
m. till bostäder. Om möjligheten all ingripa gått förlorad före deima dag,
skall dock något ingripande inte få göras. 1 fråga om påföljder i form av
avgifter föreslås ingen ändring av den nuvarande tioåriga preskriptionstiden.

Arbetsgruppens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag. Arbetsgmppen har dock föreslagit alt de nya
bestämmelsema om slopad preskrip-

25

tionstid inte skall
tillämpas, om en ägare eller någon annan mot vilken ingrip- Prop. 1989/90:
37 ande kan ske gör sannolikt att åtgärden vidtogs tio år före lagens ikraftträdande.

Remissinstanserna:
Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig är positiva till förslaget.
Fastighetsägareförbundet förordar dock att den tioåriga preskriptionstiden bör
slå kvar. Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC) och
Sveriges Advokatsamfund anser all förslaget kan iimebära vissa
tillämpningssvårigheter vid ägarbyte. Samma synpunkter har Mäklarsamfimdet som
också anser att nuvarande regler om tio års preskriptionstid överensstämmer
med övriga regler i samhället, t. ex.flera av reglema i jordabalken. Även vissa
andra instanser, t. ex. Örebro kommun, ifrågasätter om inte förslaget innebär
viss rättsosäkerhet.

Statens
institut för byggnadsforskning anser att PBL-sysiemei i viss mån är ell
svårhanterligt instmment när det gäller att komma till rätta med olovliga
konloriseringar men all situationen imderlättas, om den tioåriga preskriptionstiden
tas bort. Länsstyrelsen i Stockholm avstyrker att tioårstiden slopas, men
tillstyrker arbetsgmppens förslag alt fastighetsägaren skall ha bevisbördan för
att preskription inträtt. Reglema blir då effektiva och preskriptionstiden
behöver inte slopas. Svea hovrätt är däremot kritisk mot bevisbörderegeln.
Länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län ifrågasätter om förändringen kan ge
någon effekt.

Skälen
för mitt förslag: Enligt gällande rätt krävs det bygglov för atl man skall få
la i anspråk eller inreda en byggnad helt eller delvis för väsentligen annat
ändamål än del för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov
har lämnats (8 kap. 1 § första stycket 3 plan- och bygglagen /1987:10/, PBL).
Att en bostadslägenhet görs om till eller används som kontor är - enligt
förarbetena Ull PBL (prop. 1985/86:1 s. 677 f.) - eu exempel på ell ändrat
umyltjande som kräver bygglov. Om någon gör sig skyldig till en överträdelse av
bestämmelsen, skall byggnadsnämnden i princip la ut en byggnadsavgift och en
tilläggsavgift (10 kap. 4 och 7 §§ PBL).

Byggnadsnämnden
har också möjlighet alt direkt begära handräckning vid tingsrätten för att få
rättelse (10 kap. 12 och 13 §§ PBL). Nämnden kan dock välja att i stället
förelägga ägaren av fastigheten att inom en viss lid vidta rättelse. Om
föreläggandet inte följs, får nämnden begära handräckning (10 kap. 14 § första
stycket PBL). Föreläggandet får förenas med vite eller med en föreskrift atl
åtgärden - om föreläggandet inte följs - kan komma alt utföras genom
byggnadsnämndens försorg på den försumliges bekostnad (10 kap. 18 § första
stycket PBL).

Möjlighetema
för en byggnadsnämnd att ingripa begränsas dock genom de

preskripiionsbesiämmelser som finns. Enligt 10 kap. 27 § första stycket PBL

får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte tas ut, om påföljdsfrågan inte
lagits

upp till överläggning vid sammaniräde med nämnden inom tio år från det all

"överträdelsen begicks". Inte heller får byggnadsnämnden ansöka om
hand

räckning eller besluta om föreläggande sedan tio år förflutit från det alt den

åtgärd som kräver bygglov "vidtogs". Bestämmelser om detta finns i
samma

paragrafs andra stycke. ,

Del
kan knappast råda delade meningar om atl en lägenhet som har byggts Prop.
1989/90: 37 för att tjäna som bostad också priinärl skall användas som en
sådan. Avsteg från det avsedda umylljandei bör fömtsätta särskilt tillstånd
från behörig myndighet. Del är mot denna bakgmnd otillfredsställande, om
möjligheterna atl ingripa mot olovligen omvandlade bostadslägenheter i onödan
begränsas genom de bestämmelser som finns om preskription. Så som riksdagen
uttalat (BoU 1987/88:14 s. 13, rskr. 271) är det angeläget att reglerna är
utformade så all byggnadsnämnderna ges goda möjligheter atl ingripa.

Som
framgår av arbetsgmppens promemoria har man i rättspraxis - beroende på vilka
bestämmelser som varit tillämpliga i del enskilda fallet -kommit fram till
olika slutsatser i fråga om beräkningen av preskriptionstiden i de fall ett
användningssätt olovligt ändrats (se promemorian s. 47 ff.). Vad frågan närmast
gäller är om preskriptionstiden skall räknas från den dag lägenheten olovligen
tagits i anspråk för ett ändrat ändamål eller om liden skall räknas från den
dag det olovliga ianspråktagandet upphörde. Arbetsgmppen har kommit till den
slutsatsen all övervägande skäl talar för alt den tioåriga preskriptionstiden
enligt PBL bör beräknas med utgångspunkt i den tidpunkt då bostadslägenheten
olovligen logs i anspråk för annat ändamål, oavsett om del är frågan om att ta
ut avgifter eller alt vidta åtgärder för all få till stånd rättelse. Derma
slutsats har inte satts i fråga under remissbehandlingen. Även jag utgår ifrån
att de nuvarande bestämmelsema i PBL har denna innebörd.

1
likhet med arbetsgmppen anser jag att del inte finns skäl att föreslå någon
ändring av preskriptionsbestämmelsema såvitt gäller avgiflspåföljdema.
Avgifterna har ju sin främsta betydelse genom sin preventiva funktion. Del är
därför svårt all se vilket syfte ett hot om avgifter efter så pass lång tid som
tio år skulle ha mot t. ex. en olovligt tillkommen koniorsanvändning. Den tioåriga
preskriptionstiden bör därför i denna del slå kvar oförändrad.

Däremot
är del från bostadsförsörjningssynpunki angeläget att byggnads-nämndema utan
hinder av några preskriptionsbestämmelser ges möjlighet atl på annat sätt
ingripa mot att bostadslägenheter används för annat ändamål än det avsedda. Det
är - som också arbetsgmppen har uttalat - naturligt att beskriva användningen
av en bostadslägenhet för otillåtet ändamål som olovlig så länge användningen
pågår. Under denna lid bör byggnadsnämnderna också ha möjlighet alt ingripa för
all åstadkomma rättelse. Jag föreslår därför au del sägs klart ut i lagen att
fireskriplionsbestämmelsen i 10 kap. 27 § andra stycket PBL inte gäller när
någon utan lov har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för
väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Byggnadsnämnden bör följaktligen
kunna begära handräckning och utfärda föreläggande så länge en olovlig
användning av en bostadslägenhet pågår.

Milt
förslag innebär att jag inte är beredd all tillmäta de invändningar om

rättsosäkerhet vid ägarbyte m. m. någon avgörande tyngd vilka några

remissinstanser anfört mot ett slopande av preskripiionsbeslämmelsen. Som

arbetsgmppen funnit kan den som avser att köpa ett hus utan större svårig

heter ta reda på hur lägenhetema i huset får användas eller på annat säu gar

dera sig mot överraskningar som kan hänföras till del förhållandet alt en

lägenhet i huset olovligen används, t.ex. som kontor. _

Jag
vill tillägga att miu förslag att slopa preskriptionsbestämmelsen är begränsat
till fall då en bostadslägenhet olovligen har tagils i anspråk eller inretts
för annat ändamål än bostadsändamål. Beträffande övriga fall som omfattas av
preskriptionsbestämmelsema i 10 kap. 27 § PBL, dvs. olovligt inrättande av upplag,
"svarlbyggen" m. m., föreslår jag däremot ingen ändring.

Kommunema bör ha möjlighet
alt ingripa även mot sådan olovlig användning av en bostadslägenhet som
påbörjats innan de nya bestämmelserna trätt i kraft. Så som arbetsgmppen
föreslagit bör dock något ingripande inte kunna ske, om möjligheten aU ingripa
på gmnd av preskription gåu förlorad redan före de nya bestämmelsernas
ikraftträdande (se också lagrådets yttrande, bilaga 6). Däremot är jag inte
beredd au följa arbetsgmppens förslag att införa särskilda bestämmelser om
bevisbördans fördelning i de fall preskriptionsinviindning görs. Del bör liksom
hillills vara en uppgift för rättstillämpningen att ulan någon särskild
reglering pröva frågan om bevisbördans fördelning.

Prop.
1989/90: 37

3.2 Bygglovsprövningen vid ändrad användning av en
bostadslägenhet

Mitt förslag: Inom
områden med detaljplan skall bygglov kunna vägras för ändrat användningssätt
av bostadslägenheter, även om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnaders
användningssätt.

Arbetsgruppens
förslag stämmer överens med mitt förslag.

Remissinstanserna har i
stort inte haft några invändningar mot förslaget.

Skälen för mitt förslag:
Som tidigare sagts krävs det bygglov för atl ta i anspråk eller inreda en
bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostad, 8 kap. 1 § första
stycket 3 PBL. Enligt 11 § samma kapitel skall en ansökan om bygglov för
åtgärder inom ett område med detaljplan bifallas, om åtgärden inte strider mot
planen och del inte heller finns något annat hinder mot bygglov. Av 5 kap. 7 §
första stycket 3 framgår att del i en detaljplan kan meddelas bestämmelser om
t.ex. au en byggnad skall användas för bostadsändamål. Om sådana bestämmelser
har meddelats i en plan, skall byggnadsnämnden alltså vägra bygglov för en ändrad
användning av byggnaden. En åtgärd som skall företas måste alltså stämma
överens med de planbestämmelser som har meddelats.

Del är emellertid inte
ovanligt all stadsplaner, som enligt övergångsbestämmelserna till PBL numera
skall gälla som detaljplaner, saknar bestämmelser om hur en byggnad skall
användas. Del kan också förekomma att nya detaljplaner saknar sådana
bestämmelser. Om en byggnadsnämnd i ell sådant fall vill vägra bygglov för
ändrad användning av bostadslägenheter, krävs det atl nya planbestämmdser om
användningssättet meddelas.

28

Delta är enligt min mening
inte tillfredsställande. Som arbetsgmppen föreslagit bör därför kravet på nya
planbestämmelser slopas i dessa fall. Även om en detaljplan saknar
planbestämmelser om byggnaders användningssätt skall bygglov kunna vägras, om
bostadslägenheten behövs för bostadsförsörjningen. Bestämmelsen bör tas in som
eu nytt femte stycke i 8 kap. 11 § PBL.

Prop. 1989/90: 37

3.3 Den s. k. bristortslagen upphävs

Mitt
förslag: Lagen (1973: 189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter (den
s. k. bristortslagen) upphävs.

Arbetsgruppens
förslag stämmer överens med mitt förslag.

Remissinstanserna:
De få remissinstanser som uttalat sig angående bristortslagens hävande ställer
sig positiva till förslaget med undantag för några få, exempelvis Hyresgäsiemas
riksförbund som inte finner någon anledning till att lagen avskaffas. Nacka
kommun anser atl bristortslagen fyller eu preventivt syfie och är därför
tveksam till all lagen avskaffas.

Skälen för mitt förslag:
Genom lagen (1973: 189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter (den
s.k. bristortslagen) infördes regler som i huvudsak innebär att man på vissa
orter som regeringen bestämmer, för närvarande 43 kommuner, inte får lov au
hyra ut eller annars ta i anspråk bl.a. bostadslägenheter för väsentligen annat
ändamål än det avsedda, om inte hyresnämnden har lämnat tillstånd. Lagen
omfattar också hotell- och pensionatsrörelse (3 §). Den som uppsåtiigen bryter
mot lagen kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (6 §).
Preskriptionstiden för detta brott är två år (se 35 kap. 1 § brottsbalken).

Enligt min mening är liden
nu mogen alt upphäva lagen. Jag delar arbetsgruppens uppfattning att del bör
vara en uppgift för kommunen och inte hyresnämnden all avgöra om en
bostadslägenhet skall få användas för annat ändamål än bostad. Genom plan- och
bygglagen, PBL, och de ändringar som jag nu föreslagit (avsnitt 2.1 och 2.2)
har kommunema också fått effektiva möjligheter att hindra att bostadslägenheter
undandras bostadsmarknaden. Jag vill här särskilt erinra om all kommunema
numera kan göra en planmässig prövning i ett bygglovärende, även om ett ändrat
användningssätt inte kräver några inredningsåtgärder (prop. 1985/86: 1 s. 677).
Vidare ger PBL möjlighet till påföljder och ingripanden som torde vara minst
lika effektiva som straffansvaret enligt bristortslagen. Sammantaget föreslår
jag därför att lagen upphävs.

29

4 Outhyrda bostadslägenheter

Prop. 1989/90: 37

Mitt
förslag: Hyresnänmden skall i vissa undantagsfall kunna meddela beslut om
särskild förvalming av en fastighet. Detta skall kunna ske om en
fastighetsägare underiåter att hyra ut bostadslägenheter i en fastighet och det
med hänsyn till bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt aU lägenhetema
står outhyrda.

Arbetsgruppens
förslag stämmer i huvudsak överens med miu förslag.

Remissinstanserna:
Flertalet av dem som yttrat sig anser au de inte har anledning alt motsätta sig
förslaget. Vissa remissinstanser, bl. a. bostads-domstolen samt hyresnämnderna
i Stockholm, Göteborg och Malmö, är dock tveksamma. Dessa instanser
ifrågasätter behovet och riktar kritik mot au man tillgriper en sådan
ingripande åtgärd som Ivångsförvaltning. Svea hovräu anser all möjligheten till
en mindre ingripande åtgärd, såsom vitesföreläggande, borde övervägas. Också
Fastighetsägareförbundet och Svenska arbetsgivareföreningen är negativa till
förslaget. Arbetsgivareföreningen anser både au del är eu allvarligt ingrepp i
äganderätten au hindra en fastighetsägare från all disponera sin egendom efter
egel goufinnande och au en tvångsförvalming knappast skulle ge något resultat.
Sveriges Advokatsamfund anser för sin del att bestämmelserna bör tas in i
bostadsanvisningslagen (1987: 1274), som har ell mer begränsat
tillämpningsområde och bl. a. inte medger ingripanden mot lägenheter i
tvåfamiljsvillor. Statens institut för byggnadsforskning tillstyrker förslaget,
men anser alt lagtextens formuleringar, som anger all man skall ta hänsyn till
bostadsförsörjningen, medför starka variationer mellan olika kommuner.
Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker men anser inte atl förslaget kommer
att öka utbudet av lägenheter. Vidare fömlsäller förslaget enligt styrelsen alt
man får använda sig av riv-ningskonirakt.

Skälen för mitt förslag:
Många bosuidslägenheter står tomma. Ibland kan del finnas sakliga skäl för
deua, t. ex. au fastighetsägaren har behov av lägenhetema som
evakueringsbostäder, men del gäller långtifrån alltid. Del är t. ex. väl känt
att bostadslägenheter står tomma inför en föreslående ombyggnad; ibland så
länge all lägenheterna skulle kunna fylla eu tillfälligt bostadsbehov. Det
förekommer också all fastigheter av spekulativa skäl töms på hyresgäster, t.
ex. inför en försäljning eller ombildning till bostadsrätt och att lägenheterna
därefter står outhyrda under en relativt lång tid.

Givelvis kan det uppfattas
som oförsvarligt atl man i eu läge av bostadsbrist låter lägenheter stå
outhyrda. Det är därför enligi min mening naturligt all överväga vilka åtgärder
som kan vidtas för all göra det möjligt att ingripa mot fastighetsägare som
låter bostadslägenheter stå tomma trots att de myckel väl skulle kunna fylla eu
tillfälligt bostadsbehov.

30

Enligt nuvarande svensk
lagstiftning finns del inga möjligheter all tvinga Prop. 1989/90: 37 en
fastighetsägaren all upplåta en bostadsfastighet till umyltjande. Jag anser
inte heller att problemen med tomma lägenheter är av den beskaffenheten alt man
bör införa sådana generella ingrepp i fastighetsägarens äganderäu (jfr BoU
1987/88:4 s. 8 och BoU 1987/88: 13 s. 9). Utgångspunkten måste alltjämt vara
att det är fastighetsägaren själv som har ansvaret för sill hyreshus. Det är i
första hand denne som måste ta ställning till om en lägenhet skall hyras ut,
när en hyresgäst skall sägas upp och som följd av detta också hur länge en
lägenhet får stå tom.

Naturligtvis
måste del godtas att lägenheter ibland står lomma under kortare tider, t.ex.
inför en ombyggnad eller i väntan på all en ny hyresgäst skall flytta in. Så
länge förhållandena är fastighetsekonomiski välmotiverade och dispositionen av
lägenheterna ingår i en seriös fastighelsförvalming finns det inte någon
anledning till kriiik. Det är först när fastighetsägarens handlande med hänsyn
till bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt som det bör finnas
möjlighet att ingripa. Jag tänker här på fall då en fastighetsägare av
spekulativa skäl eller av skäl som inte kan sägas stå i överensstämmelse med
god fastighetsförvaltning tmderlåter atl hyra ut bostadslägenheter. Framför
allt syftar jag på sådana fall där lägenheter under lång tid står lomma i
avvaktan på ombyggnad eller rivning eller ombildning till bostadsrätt.
Merparten av remissinstansema har inte heller haft erinringar mot alt del bör
finnas möjlighet till ingripande i de situationer jag nu nämnt.

Arbetsgmppens
förslag innebär att en fastighetsägare, som inte uppfyller de krav som
samhället skäligen bör kunna ställa på honom i fråga om förvaltningen av
fastigheten, med stöd av bostadsförvalmingslagen (1977: 792) skall kunna
fråntas förvalmingsansvarel i de nämnda fallen. Del innebär all en särskild
förvaltare tillsätts som i fortsättningen får vidta de åtgärder som
fastighetsägaren borde ha gjort, dvs. hyra ut lägenhetema för bostadsändamål.

Det
nuvarande syftet med bostadsförvalmingslagen är att säkerställa att de
hyresgäster som finns i fastigheten kommer i åmjutande av de förmåner som
följer med fastighetsägarens skyldighet atl bevara sundhet, ordning och skick
inom fastigheten och att även i övrigt förvalta fastigheten på ett sätt som är
godtagbart för de boende (jfr 2 §). Lagen syftar alltså bara till att ta till
vara de boendes intressen. En fömlsäiming för aU lagen skall vara tillämplig är
därför au det finns minst en lägenhet i huset som är ulhyrd som bostad. Med
arbetsgmppens förslag utvidgas lagens tillämpningsområde till atl avse även
lomma hus. Fömtom de boendes intressen kommer vidare allmänna bostadsförsörjningssynpunkter
atl kunna åberopas för ett ingripande. Jag anser inte att det finns några
principiella invändningar mot detta.

Jag
vill tillägga all jag anser au det redan inom ramen för lagens nuvarande
ändamål bör ges ett visst uuymme för all ingripa mot en fastighetsägare som
låter sådana lägenheter som behövs på bostadsmarknaden stå tomma till men för
de boende i huset. Det är ett känt fakuim att hyresgäster som bor kvar i eU hus
som systematiskt töms på boende många gånger känner eu allt växande obehag; ell
obehag som beror på oro inför den framtida egna boendesitua-

tionen och en allmän
osäkerhetskänsla när grannar försvinner och huset blir Prop. 1989/90: 37

lockande för obehöriga
personer. Givetvis måste dock hyresgäster många

gånger godta att
lägenheterna i huset av olika skäl kan behöva tömmas. Men

det bör inte krävas aU
hyresgästema skall behöva få sin boendemiljö påtagligt

försämrad på grund av en
fastighetsägare som av spekulativa eller andra

egeimyitiga skäl låter
lägenheter som är eftertraktade på bostadsmarknaden stå

tomma.

Enligt
nuvarande lagstiftning är möjlighetema till ingripande mot en klandervärd
fastighetsägare beroende av att han ännu inte helt lyckats avveckla samtliga
hyresförhållanden. Delta kan lätt uppfattas som svårförståeligt. Lagstifmingen
kan dessutom leda till all ett förvalmingsförfarande som hunnit inledas redan
medan någon lägenhet ännu var uthyrd måste avbrytas, om också denna lägenhet
ställs outhyrd under förfarandets gång. Redan av dessa skäl anser jag au ett
ingripande bör kunna ske även om det för tillfället inte finns någon lägenhet i
fastigheten som är ulhyrd. Del kan vidare tänkas au det firms fall då samtiiga
lägenheter står tomma under en längre tid därför all de föregående
hyresgästerna tvingats avflytta alltför tidigt. De skäl som legat till gmnd för
alt hyresrätten upphört visar sig senare inte hålla eller vara direkt
felaktiga. Enligt min mening bör del finnas möjlighet till ingripanden även
vid försumlig faslighetsförvalming i dessa fall.

Sammanfatmingsvis
anser jag alltså au lagens tillämpningsområde bör vidgas så atl del blir
möjligt att ingripa mot en klandervärd fastighetsägare även i de fall
ingripandel inte primärt tar sikte på atl skydda de hyresgäster som för
tillfället bor i huset. Ingripande bör vara möjligt endast i sådana fall då
fastighetsägarens handlande är uppenbart oförsvarligt. Jag föreslår därför atl
del i 2 § bostadsförvalmingslagen införs en ny bestämmelse om aU beslut om
särskild förvalming får meddelas, om en fastighetsägare underlåter alt hyra ut
bostadslägenheter i en fastighet och det med hänsyn till bostadsförsörjningen
är uppenbart oförsvarligt all lägenheterna står outhyrda. Jag återkommer
närmare i specialmotiveringen till innebörden av miu förslag.

Jag
är medveten om atl den förslagna lagändringen ger endast begränsade möjligheter
till inskridanden. Jag anser dock inte att man av detta skäl bör avstå från aU
använda bostadsförvalmingslagens möjligheter till ingripande, inkl.
Ivångsförvaltning, för all komma till rätta med de situationer jag åsyftar. Jag
vill tillägga au jag anser att ett ingripande i form av beslut om särskild
förvalming är all föredra framför ett vitesföreläggande som för en oseriös
fastighetsägare inte alltid fyller en avhållande funktion.

Det
bör liksom hillills vara en uppgift för kommunen eller organisation av
hyresgäster au initiera ett ingripande enligt lagen.

32

5 Övriga
ändringar i PBL

Prop.
1989/90: 37

5.1 Förfarandereglerna för detaljplan, områdesbestämmelser
och fastighetsplan

Plan-
och bygglagen, PBL, syftar bl. a. till en decentralisering av beslutanderätten
och till eu ökat medborgarinflytande i markanvändningsfrågor av endast lokal
betydelse. Lagen innehåller i detta syfte en rad delvis ganska detaljerade
bestämmelser om förfarandet vid planläggning och lovgivning.

Erfarenheten
har visat all förfarandereglema i vissa situationer - särskilt när del gäller
enkla ärenden eller ärenden som berör endast ett fåtal personer -medför eu mer
byråkratiskt förfarande och större kosmader än som är nödvändigt med hänsyn
till de nämnda syftena med PBL och till rättssäkerheten. Reglerna bör därför
göras mer flexibla så all förfarandet kan anpassas efter den situation i vilken
de skall tillämpas.

Jag
föreslår ändringar av detta slag i bestämmelserna om områdesbestämmelser,
detaljplan och fastighetsplan när del gäller kungörande av utställning och av
antagandebesluls laga kraft, när del gäller underrättelse till parter och andra
om utställning, om ullålande över inkomna synpunkter, om antagandebeslul och om
antagandebesluls laga kraft samt när del gäller expediering av beslut.

5.1.1
Kungörande om utställning

Mitt
förslag: Bestämmelserna om tidpunkten för att ställa ut ett förslag till
detaljplan, fastighetsplan och områdesbestämmelser ändras så att del inte finns
några formella hinder mot atl påbörja utställningen redan samma dag som utställningen
kungörs. Kungörandet måste dock ske minst fyra veckor före utställningstidens
slut.

Nuvarande
bestämmelser om kungörelsens innehåll behålls*oförändrade.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i stort med miu förslag i fråga om tidpunkten för utställning.
Däremot föreslås del också i promemorian att det skall vara möjligt au i
kungörelsen i ortstidning utesluta uppgiftema i 5 kap. 24 § första stycket 3 om
vilken mark eller särskild räu till mark som till följd av planens antagande
kan komma att las i anspråk för inlösen. Förslaget motiveras av att göra
kungörandet i ortstidning billigare för kommunema och av all de berörda
fastighetsägama och rättighetsinnehavama enligt gällande bestämmelser ändå
underrättas i brev.

Remissinstanserna:
Tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar del utan erinran.

Skälen för mitt förslag:
Innan eu förslag till detaljplan ställs ut skall kungörelse om utställningen
anslås på kommunens anslagstavla och införas i

3 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 37

33

ortstidning minst en vecka
före utställningstidens början (5 kap. 24 § första Prop. 1989/90: 37

stycket). Enligt
huvudregeln skall underrättelse om innehållet i kungörelsen

senast samma dag som
kungörandet sker sändas till kända sakägare och vissa

andra intressenter (5 kap.
25 § första stycket). Dessa bestämmelser gäller

också beträffande
fastighetsplaner (6 kap. 12 §) och områdesbestämmelser

(5 kap. 33 §).

Enligt
promemorian har regeln om tidpunkten för kungörandet iimeburit problem,
eftersom besökare ofta kommer och vill ta del av planförslaget samma dag som
kungörandet skett eller någon dag därefter och besökarna då måste uppmanas atl
komma tillbaka senare.

Jag
kan för min del inte se all del finns något hinder mot all kommunen visar eu
planförslag eller områdesbestämmelser för besökare som kommer före
utställningstidens början, om förslaget då är färdigt och redovisat i en allmän
handling. Däremot har jag förståelse för att del kan vara en fördel, om
kommunen får möjlighet au låta utställningstiden börja löpa redan från den dag
kungörandet sker. Enligt nuvarande bestämmelser skall utställningstiden vara
minst tre veckor (5 kap. 23 §) och kungörandet ske minst en vecka före
utställningstidens början. Den minsta lid som lagen nu tillförsäkrar den
enskilde för aU la del av ett planförslag eller eu förslag till områdesbestämmelser
bör inte förkortas. Lagrådet har i sitt yttrande redovisat två alternativ för
atl förenkla förfarandet. Som ett altemativ föreslås att bestämmelsema
utformas så atl den minsta liden för utställning bestäms till fyra veckor och
au kungörandet skall ske senast dagen före utställningstidens början.

Delta
förslag innebär onekligen förenklingar. Jag anser dock för min del aU det inte
är tillräckligt au av förenklingsskäl föriänga den minsta tiden för
utställning. Förslaget medger inte heller att utställningen kan börja samma dag
kungörandet sker. Jag föreslär därför att kungörandet skall ske senast den dag
utställningstiden börjar och minst fyra veckor före dess slut. På så säu blir
det möjligt atl låta utställningen börja redan samma dag kungörandet sker,
under fömlsäiming aU utställningstiden bestäms till minst fyra veckor.
Regleringen överensstämmer med lagrådets ändra alternativ.

Kungörelsen
om utställning av ett deialjplaneförslag skall bl. a. innehålla uppgift om
vilken mark eller särskild räu till mark som till följd av att planen antas kan
komma au tas i anspråk genom inlösen (5 kap. 24 § första stycket 3).
Bestämmelsen infördes vid lagens ikraftträdande på förslag av lagrådet, som
ansåg del väsentligt från rällssäkerheissynpunkt au de berörda mark-ägama och
rättighetsinnehavama uppmärksammades på en plans konsekvenser för dem i detta
hänseende (PBL-propositionen, bil. 10 s. 259 och 269).

En
uppgift av det nyssnämnda slaget kan ibland bli mycket uuymmes-krävande och
leda till höga armonskostnader för kommunema. Flera önskemål har därför enligt
promemorian framförts om atl det borde räcka med att man på annat sätt
bevisligen undcrtättar dem som kan bli berörda av en tvängsinlösen.

För
egen del kan jag ha förståelse för önskemålet att få ned kostnadema för

annonseringen. Jag är emellertid inte nu beredd alt gå så långt au föreslå ett

slopande av den uppgiflsskyldighet som infördes på lagrådets inrådan. För aU .,,

godta en sådan ändring
skulle det krävas att de berörda fastighetsägama och rättighetsinnehavama på
annat sätt i god lid blev underrättade om de aktuella uppgiftema. Jag anser
inte atl del finns tillräckliga skäl för att föreslå en sådan ordning, som
skulle medföra krav på en särskild reglering för det fall de berörda personema
inte blivit underrättade före utställningstidens slut. Däremot anser jag alt
kungörelsen såvitt gäller uppgiftema enligt 5 kap. 24 § första stycket 3 många
gånger bör kunna utformas mera kortfattad än vad som nu ofta är fallet. Jag
återkommer till denna fråga i specialmotiveringen.

Prop. 1989/90: 37

5.1.2 Underrättelser
om utställningen av planförslag m. m.

Mitt
förslag: Kommunema medges större frihet atl välja hur underrättelser om
utställning skall sändas i brev.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer med miu förslag.

Remissinstanserna:
Tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar del utan erinran, dock har
postverket påpekat att ordet "brev" inte är tillräckligt tydligt,
eftersom deua också kan avse t. ex. ekonomibrev som har en långsammare
postbefordran.

Skälen för mitt förslag:
Underrättelser i samband med utställning av planförslag skall sändas i vanligt
brev till kända sakägare och vissa andra intressenter (5 kap. 25 §). Lagtexten
har enligt promemorian uppfattats så att altemativ till vanligt brev inte
skulle vara tillåma. Deua har givetvis inte varit meningen. Till undvikande av
missförstånd föreslår jag att uttrycket "vanligt brev" ersätts med
"brev" i de bestämmelser i PBL där uttrycket förekommer.

5.1.3
Alternativ till kungörande i ortstidning i vissa fall

Mitt
förslag: Möjlighet införs för kommunema au i vissa fall ersätta kungörande i
ortstidning med en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla,
informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende och brev till
sakägare och hyresgästemas organisationer eller föreningar. Denna möjlighet kan
under särskilda fömtsätmingar komma till användning när kommunen skall redovisa
sitt förslag efter utställningstidens slut och när kommunen antagit en plan
eller områdesbestämmelser.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med milt förslag. Något förslag om kungörande på
kommunens anslagstavla finns dock inte med. 1 promemorian föreslås också all
den i 5 kap. 30 § föreskrivna skyldigheten au underrätta sakägare och andra
särskilt angivna inuessenler som

35

inte fåu sina synpunkter i
ärendet tillgodosedda utvidgas au generellt gälla Prop. 1989/90: 37 dessa
intressenter, om det inte är uppenbart obehövligt.

Remissinstanserna:
Flertalet tillstyrker promemorieförslagei eller lämnar det utan erinran.
Kammarrätten i Sundsvall har dock ställt sig tveksam till förslaget med
motiveringen att det kan vara svårt alt nå alla berörda. Även hovrätten för
Västra Sverige framför viss tvekan och anser att förslaget inrymmer betydande
risker att många berörda inte får del av informationen. Justitieombudsmannen
(JO) har påpekat au hyresgäsiemas organisationer och föreningar för del mesta
saknar adress inom planområdet och föreslagit att också dessa skall underrättas
på annat sätt. Vidare har länsstyrelsen i Jämtlands län framhållit alt en del
av dem som kan beröras i vissa fall inte är permanent bosatta på orten.

Skälen
för mitt förslag: Kommunen skall efter det atl ett förslag till detalj- eller
fastighetsplan eller områdesbestämmelser varit utställt ställa samman de
synpunkter som har avlämnats och redovisa sina förslag med anledning av de
avlämnade synpunkiema i ett särskilt utlåtande. Detta utlåtande eller ett
meddelande om var utlåtandet finns tillgängligt skall snarast möjligt sändas i
vanligt brev till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om det är
ett stort antal personer som skall underrättas, får underrättelse i stället ske
genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla och införs i
ortstidning (5 kap. 27 § första och andra styckena resp. 33 § och 6 kap. 12 §
första stycket). En motsvarande underrättelseskyldighet har kommunen sedan den
beslutat anta planen eller områdesbestämmelsema. Kungörande i ortstidning får
dock i dessa fall komma i fråga som ersätming för vanligt brev endast om del är
ett stort antal personer som skall underrättas och det skulle innebära stöire
kosmad och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med
underrättelsen atl sända underrättelsen till var och en av dem. Om
underrättelse sker genom kungörande i ortstidning, skall dock alltid
underrättelse genom vanligt brev sändas till ägare av sådan mark och innehavare
av sådan särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk genom inlösen
enligt särskilt angivna bestämmelser (5 kap. 30 och 33 §§ samt 6 kap. 12 §
första stycket).

Ett
stort antal kommuner har enligt vad som uppgeils i promemorian efterlyst
billigare och effektivare altemativ än kungörande i ortstidning. Man anser au kosmadema
för annonsering inte står i rimlig proportion till informations-effekten.

I
likhet med vad som förordas i promemorieförslagei anser jag att del bör

ges ett altemativ till underrättelse genom kungörande i ortstidning när ett
stort

antal personer skall nås av informationen. Jag föreslår därför att 5 kap. 27

och 30 §§ ändras så att underrättelse - under de föruisätmingar i övrigt som

nu gäller - i stället får ske genom en kungörelse som anslås på kommunens

anslagstavla och informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende

som berörs av kommunens förslag eller antagandebeslul. I likhet med vad

som förordas i promemorieförslaget anser jag dock att sakägare i sådant fall

även i fortsättningen skall tillsändas underrättelse i brev. Vidare anser jag,

med hänvisning till vad JO anfört, atl även hyresgästemas organisationer och ,

föreningar då bör
underrättas på samma sätt som sakägarna. Likaså bör de nuvarande bestämmelsema
i 5 kap. 30 § stå kvar om imderrällelse till de markägare och rättighetshavare
som kan komina aU få mark inlöst.

Enligt promemorieförslagei
bör underrättelseskyldigheten till de i 5 kap. 30 § särskilt angivna
intressenter som inte fåll sina synpunkter i ärendet tillgodosedda ändras så
atl underrättelseskyldigheten generellt omfattar intressenterna "om det
inte är uppenbart obehövligt". Därmed skulle det enligt promemorian bli
klarare au del fmns en underrättelseskyldighet i sådana tveksamma fall där
byggnadsnämnden har svårt au avgöra om de som yiual sig fått sina synpunkter tillgodosedda
eller ej. För egen del är jag emellertid inte beredd alt stödja förslaget. De
gällande bestämmelsema korresponderar med bestämmelsema i 13 kap. 5 § första
stycket om rätten aU överklaga ett beslut av aktuellt slag. Regleringen i 5
kap. 30 § bör även i fortsätmingen vara samordnad med dessa bestämmelser. Till
delta kommer att flertalet kommimer - för au undvika feltolkningar - redan i
dag lorde göra en generös bedömning i fråga om vilka som skall underrättas. Jag
anser att en sådan ordning är all föredra framför alt ålägga kommunema en
underrättelseskyldighet som går längre än vad överklagandereglema kräver.

Prop. 1989/90: 37

5.1.4 Utlåtande
efter utställning

Mitt
förslag: Det utiåtande över synpunkter på ett planförslag som skall upprättas
efter utställningen skall även redovisa skriftliga synpunkter som kommit in
före utställningen.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med miu förslag.

Remissinstanserna:
Tillstyrker promemorieförslagei eller lämnar del utan erinran.

Skälen för mitt förslag:
Som jag nyss nämnde (avsniu 5.1.3) skall kommunen efter utställningstiden
sammanställa de avlämnade synpunkiema och redovisa sina förslag med anledning
av dem i ett utlåtande som skall sändas till dem som inte fåu sina synpunkter
på del utställda förslaget tillgodosedda (5 kap. 27 § första och andra
styckena). Eu beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
områdesbestämmelser eller en fastighetsplan får överklagas av dem som senast
under utställningstiden skriftligen framfört synpunkter (13 kap. 5 § första
stycket). Även skriftliga synpunkter före utställningstidens början kan alltså
gmnda en räu atl överklaga.

Enligt promemorian tolkas
och tillämpas bestämmelsema i 5 kap. 27 § olika i skilda kommuner. En del
redovisar även synpunkter som kommit in före utställningen, medan andra endast
lar med sådana som framförts under utställningstiden. Utiåtandet skickas i
sistnämnda fall inte till dem som har framfört sina synpunkter före
utställningen. Det är då också risk för att de blir bortglömda när
underrällclse om antagandet sänds ut enligt 30 §.

37

Regeringsräiien har i eU
fall där underrättelse inte sänls ut beslutat aU återställa försullen tid för
en klagande som kom in för sent med sitt överklagande OJeslut den 19 april
1989, mål nr 5128- 1988).

Jag föreslår mot denna
bakgrund atl bestämmelsema ändras så att även synpunkter som framförts
skriftligen före utställningen skall behandlas i utlåtandet och ligga till
gmnd för underrättelser till dem som inte fåu sina synpunkter tillgodosedda.

Prop.
1989/90: 37

5.1.5
Kungörande av att en plan m. m. vunnit laga kraft

Mitt förslag: Del
blir inte längre obligatoriskt alt i ortstidning kungöra au ett beslut au anta
en detaljplan eller områdesbestämmelser vunnit laga kraft. Kommunen får välja
au i stället sända brev till dem som kan vara berättigade till ersätming enligt
bestämmelsema i 14 kap.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Det
stora flertalet tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det utan erinran.
Kammarrätten i Sundsvall har emellertid pekat på au del kan vara svårt atl
avgöra vilka som är ersäimingsberäuigade. Vidare har länsstyrelsen i Skaraborgs
län efterlyst ell klargörande av humvida en eisäimingsberäuigad markägare
förlorar sin räll till ersätming efter två år om han på gmnd av brister i
underrättelseförfarandei inte är medveten om sin skadesiluation. Slutligen har
länsstyrelsen i Gollands län ifrågasatt om det inte finns anledning atl
överväga en generell informationsskyldighet till sakägarna om att en plan
vunnit laga kraft.

Skälen
för mitt förslag: När eu beslut att anta en detaljplan har vunnit laga krafl
skall delta kungöras i ortstidning (5 kap. 31 § första styckeO- I kungörelsen
skall tas in en upplysning om bestämmelserna i 15 kap. 4 § all talan om
eventuella ersätmingsanspråk skall väckas inom två år från det alt beslutet
vann laga krafl. Motsvarande bestämmelser tillämpas när en fastighetsplan
eller områdesbestämmelser antas (6 kap. 12 § första stycket resp. 5 kap. 33 §).

I PBL-propositionen angavs
au huvudsyftet med bestämmelsen om kungörande i 5 kap. 31 § är atl de
fastighetsägare, som till följd av planen kan vara berättigade till ersätming
enligt 14 kap., inte skall försitta den angivna tvåårsfristen (s. 628). Bestämmelsen
har dock utformats som eU generellt krav på kungörande av lagakrafivunna
beslut, oavsett om någon gmnd för ersätmingsyrkande kan tänkas föreligga eller
ej.

Enligt
promemorian har många konmiuner ifrågasatt behovet av au i dagspressen införa
dyrbara annonser om planer eller områdesbestämmelser när del inte finns någon
gmnd för ersätmingsanspråk. Som skäl har de vidare anfört att de flesta planer
omfattar små områden och att i de fall ersättning enligt PBL skulle kunna bli
aktuell, del vore billigare för kommunen och säkrare för markägama med
personliga underrättelser.

38

Enligt min mening kan det
finnas anledning att först överväga om det fmns andra skäl för kungörande
utöver del angivna huvudmotivet. Eu sådant skäl kan vara aU kommunmedlemmarna
bör informeras om när större och viktigare planbeslut eller beslut om
områdesbestämmelser vunnit laga kraft. Kravet pä kungörande skulle i sådant
fall kvarstå för sådana beslut. 1 de allra flesta fall lorde dock information
om vikliga sådana beslut ändå spridas till en större allmänhet genom bl. a.
dagspressen. Jag anser därför att del inte av denna anledning finns skäl au
behålla kravet på ett dyrbart kungörandeförfarande. Ytterligare en anledning
till information är alt sakägama inom detaljplaneområde skall få veta att
planens genomförandelid börjat löpa. Del kan emellertid hållas för visst atl
den som är på detta sätt berörd av en plan själv håller sig undertältad,
särskilt som han inte kan vara ovetande om planarbeiet. Mot denna bakgmnd
saknas det enligt min mening anledning au på gmnd av behovet av information
till sakägama och andra behålla kravet på obligatoriskt kungörande om när ett
beslut au anta en plan eller områdesbestämmelser vunnit laga kraft.

Behovet av underrättelse
till de ersäimingsberäuigade står dock kvar. Om bedömningen av vilka som kan
tänkas vara berättigade till ersättning görs generöst, torde det enligt min
mening inte finnas något att erinra mot aU kommunen som altemativ till det
obligatoriska kungörandet i ortstidning får möjlighet alt genom brev underrätta
dem som kan vara berättigade till ersättning.

Av
bestämmelsema i 15 kap. 4 § första och tredje styckena följer aU den som inte
väcker talan inom två år från del atl beslutet vann laga kraft förlorar sin räu
att begära ersätming, såvida inte förhållandena är sådana alt skadan inte
rimligen kunde fömtses inom denna lid. Om kommunen försummar sin
underrättelseskyldighet enligt de nu föreslagna bestämmelserna i fall då skadan
rimligen kunde fömtses och den ersättningsberäuigade därför försuttit tiden för
att väcka talan om ersättning, får frågan om ersäimingsskyldighet för kommunen
prövas enligt bestämmelserna i 3 kap. skadeståndslagen (1972: 207).

Prop. 1989/90: 37

5.1.6
Kommunernas expediering av planhandlingar

Mitt förslag:
Bestämmelsema om expediering av lagakrafivunna detaljplaner,
områdesbestämmelser och fastighetsplaner ändras så att kommunen skall skicka
handlingarna direkt till faslighetsregislermyndi-ghelen och
fastighelsbildningsmyndighelen, om del inte är uppenbart obehövligt. Om
handlingama inte kan sändas inom två veckor, skall myndigheterna underrättas om
innehållet i handlingama.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Det stora
flertalet tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det utan erinran.

39

Skälen
för mitt förslag: Snarast möjligt och senast en månad efter det Prop. 1989/90:
37 atl eu beslut au anta en detaljplan har vunnit laga krafl skall kommunen
sända två omgångar planhandlingar lämpliga för arkivering till länsstyrelsen
[(5 kap. 31 § PBL och 13 § plan- och byggförordningen (1987: 383)]. Motsvarande
bestämmelser gäller för beslut om områdesbestämmelser (5 kap. 33 §) och
fastighetsplaner (6 kap. 12 §).

Länsstyrelsen
skall se till au berörda statliga myndigheter och organ på lämpligt sätt får
del av planen. Del ankommer således på länsstyrelsen alt förse de verkställande
organen fastighetsregislermyndigheien (FRM) och fastighetsbildningsmyndigheten
(FBM) med kopior av planen (PBL-propositionen, s. 628). Detta innebär i
allmänhet all länsstyrelsen på egen hand får ta fram ytterligare kopior av
planhandlingama, utöver de två uppsätmingar som kommunen skall sända till
länsstyrelsen.

FRM
och FBM har viktiga funktioner vid genomförandet av planer. De har så gott som
alltid behov av en uppsäiming planhandlingar. För att underlätta handläggningen
föreslår jag - uots all huvudprincipen i PBL är att länsstyrelsen svarar för
kontakten med övriga statiiga myndigheter - au kommunen får skyldighet au sända
en omgång handlingar direkt till dessa båda myndigheter. Således behöver endast
en omgång handlingar sändas till länsstyrelsen. Det är självklart aU del i
vissa situationer är obehövligt att skicka planhandlingar. Till den frågan
återkommer jag i specialmouveringen.

Enligt
promemorian har framför allt FRM klagat över au informationen kommer för sent
och all man skulle vilja ha informationen om en plan direkt efter det atl
planen har vunnit laga krafl. Fördröjningen beror bl. a. på all den tekniska
produktionen av planhandlingar som är lämpliga för arkivering kan ta lång tid -
ibland fiera månader. Sammanfatmingsvis konstateras, alt den nu gällande
ordningen inte fungerar tillfredsställande och atl det i allmänhet finns små
möjligheter för kommunema atl leva upp till PBL:s krav på aU expediera
handlingama inom en månad.

I
de fall där det inte är möjligt aU snabbi sända handlingar som är lämpliga för
arkivering, föreslår jag att länsstyrelsen, FRM och FBM underrättas om
innehållet i planhandlingama, om det inte är uppenbart obehövligt. En lämplig
ordning för detta är enligt min mening, att kommunen genast efter det att en
plan vunnit laga kraft sänder enklare kopior av planhandlingama. Jag anser
emellertid au ett sådant förfarande inte behöver lagregleras i detalj, som föreslagits
i promemorian.

Jag
är medveten om atl det föreslagna förfarandet innebär vissa ökade kosmader för
kommunema. Det ligger emellertid även för kommunema ett stort värde i au FRM
och FBM snabbt får tillgång till den aktuella informationen.

40

5.1.7
Förfarandereglerna för fastighetsplan

Prop. 1989/90: 37

Mitt
förslag: Förfarandereglema för upprättande av fastighetsplan nyanseras och
hänvisningen ull detaljplaneförfarandel preciseras.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med milt förslag.

Remissinstanserna: Det
stora flertalet tillstyrker promemorieförslagei eller lämnar del utan erinran.

Skälen för mitt förslag:
En fastighetsplan upprättas i samma ordning som en detaljplan (6 kap. 12 §).
Delta innebär bl. a. au bestämmelsema om kungörande i ortstidning skall
tillämpas regelmässigt, trots au fastighetsplaner oftast är av ringa intresse
för andra än de direkt inblandade fastighetsägarna. Enligt promemorian har
särskilt kravet på kungörande om alt en fastighetsplan har vunnit laga krafl
upplevts som onödigt, eftersom huvudsyftet med det kravet angetts vara all
motverka all fastighetsägare m. fl. skall försitta den i 15 kap. 4 § angivna
tvåårsfristen för atl väcka talan om ersättning och den fristen inte i något
fall gmndas på när en fastighetsplan vinner laga kraft. Eftersom del inte finns
något behov av undertättelse föreslår jag au förfarandereglema för upprättande
av fastighetsplan ändras så att bestämmelsen i 5 kap. 31 § inte omfattas av
hänvisningen till de regler som gäller för detaljplan (6 kap. 12 §). På gmnd
av den nuvarande hänvisningen till reglema om detaljplan skall, även
beträffande fastighetsplaner, två omgångar planhandlingar som är lämpliga för
arkivering sändas till länsstyrelsen. I en handbok med allmänna råd om länsstyrelsens
arbetsuppgifter enligt PBL och NRL som givits ut av länsstyrelsemas
organisalionsnämnd anges att länsstyrelsen inte bör behålla någon sådan omgång
utan bara sända handlingama vidare till fastighetsregislermyndigheien, FRM,
och fastighelsbildningsmyndighelen, FBM. Eftersom länsstyrdsema uppenbarligen i
de flesta fall saknar egel behov av dessa planhandlingar, är del enligt min
mening lämpligare au kommunema sänder dessa handlingar direkt till de nämnda
myndighetema, som - i enlighet med vad jag nyss har sagt i fråga om
detaljplaner (avsnitt 5.1.6) - har behov av att få denna information så snabbt
som möjligt. Länsstyrelsen behöver emellertid ha tillgång till sådana
fastighetsplaner som innebär au en detaljplan skall anses ha den utformning som
framgår av fastighetsplanen (6 kap. 5 § uedje meningen). Jag föreslår därför
au reglema om expediering av fastighetsplaner ändras så au en omgång
planhandlingar skall sändas till vardera FRM och FBM samt att ytterligare en
omgång skall sändas till länsstyrelsen i de fall där fastighetsplanen avviker
från detaljplanen.

För de fall del inte är
möjligt att snabbt sända handlingar som är lämpliga för arkivering, föreslår
jag au samma ordning får gälla som jag nyss föreslagit beträffande detaljplaner
(avsnitt 5.1.6).

41

5.2
Detaljplanens och fastighetsplanens olika delar på samma handling

Prop.
1989/90: 37

Mitt förslag:
Detaljplaner och fastighetsplaner får bestå av en handling som innehåller både
plankarta och bestämmelser. I en sådan handling får även planbeskrivningen
redovisas. Genomförandebeskrivningen skall även i fortsätmingen redovisas i en
särskild handling.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i sak med milt förslag.

Remissinstanserna:
Tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det ulan erinran. Eu stort anuil
remissinstanser har därtill föreslagit aU genomförandebeskrivningen inte skall
behöva upprättas som särskild handling.

Skälen
för mitt förslag: En detaljplan eller fastighetsplan skall beslå av plankarta
och en särskild handling med bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt,
av endast endera av dessa handlingar (5 kap. 9 § första stycket och 6 kap. 8
§). En planbeskrivning skall fogas till planen (5 kap. 10 § och 6 kap. 9 §).
Vid upprättandel av ett förslag till detaljplan skall i en särskild handling
(genomförandebeskrivning) redovisas de organisatoriska, tekniska, ekonomiska
och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för eu .samordnat och även i övrigt
ändamålsenligt genomförande av planen (6 kap. 1 §). Genomförandebeskrivningen
skall fogas till detaljplanen (5 kap. 10§).

Enligt
promemorian las i allmänhet planbestämmelsema in på samma liandling som
plankartan. Detta redovisningssätt har även rekommenderats av dåvarande statens
planverk. Det anses dock inte helt klart om ett sådant förfarande är förenligt
med bestämmelsen i 5 kap. 9 §.

Enligt
min mening bör del inte finnas något hinder mot att ta in bestämmelsema på en
gemensam handling tillsammans med plankartan, om det kan ske utan au kravet på
tydlighet eftersatts. Även planbeskrivningen kan, om så befiims lämpligt,
redovisas på samma handling. Jag föreslår därför au bestämmelsema utformas så
att delta blir möjligt.

Med
anledning av kravet på au genomförandebeskrivningen skall utgöra en särskild
handling har man i promemorian diskuterat alt även genomförandebeskrivningen
skall kunna redovisas på en gemensam handling. Många remissinstanser har också
föreslagit au delta borde vara möjligt. Syftet med kravet på au
genomförandefrågoma skulle redovisas i en särskild handling är enligt
PBL-propositionen au åstadkomma en belysning av genomförandefrågoma också i
sådana fall där dessa frågor tidigare inte hade bmkat beaktas i tillräcklig
utsuäckning. Det påpekades också au behovet av beskrivning av
genomförandeskedet generellt skulle bli störte än vad som diuills hade gällt.
Kravet på en särskild genomförandebeskrivning ansågs därför fylla en viktig
funktion (s. 202 f.).

Jag
är medveten om atl genomförandebeskrivningen i vissa fall utan olägenhet skulle
kunna föras in på samma handling som kartan, planbestämmelsema och
planbeskrivningen. Den tid PBL varit i krafl är emellertid

42

enligt min mening för kort
för all det skall vara möjligt att bedöma om genomförandefrågoma verkligen får
en så allsidig belysning som avsågs vid lagens tillkomst om
genomförandebeskrivningen tillåls bli redovisad på en gemensam handling. Jag
föreslår därför ingen förändring i fråga om redovisningen av
genomförandebeskrivningen.

Prop. 1989/90: 37

5.3
Genomförande och ersättningsreglerna

Ett
väsentiigt syfte med PBL-reformen var som jag nyss nämnt aU ge ökad
uppmärksamhet ål plangenomförandel. Rent allmänt visar erfarenhetema hittills
all genomförandefrågoma har lyfts fram i planeringsarbetet, vilket i sin tur
har lett till en bättre koppling mellan planering och plangenomförande. Lagen
har varit i kraft för kort tid för atl del skall vara möjligt all redan nu
avgöra om syftet nåtts eller om ytterligare lagstifmingsåtgärder behövs. Jag
vill emellertid i detta sammanhang ta upp en särskild fråga som gäller
kommunens räu all lösa in fastigheter.

Del
är även för tidigt au göra någon samlad bedömning av hur ersättningsreglema
svarat mot förvänmingama. I ell avseende vill jag dock redan nu föreslå
ändring, nämligen beträffande en fastighetsägares rätt till kompensation vid
vägrat bygglov för en byggnad avsedd att uppföras i stället för en byggnad som
förstörts genom en olyckshändelse.

5.3.1
Genomförande av en fastighetsplan

Mitt
förslag: Kommunens räU till inlösen inom fastighetsplan efter genomförandetidens
slut förtydligas, så atl del av lagtexten framgår aU även en hel fastighet får
lösas in för atl ingå i en fastighet som skall bildas där marken tillhör olika
ägare.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i sak med miu förslag.

Remissinstanserna:
Tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen
för mitt förslag: Om genomförandetiden för en detaljplan löpt ut och en inom
planen gällande fastighetsplan inte har genomförts, har kommunen - om den är
huvudman för alhnänna platser - räu au lösa delar av fastigheter som tillhör
olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en fastighet (6 kap.
24 § första stycket).

Formuleringen
har skapat osäkerhet om humvida en hel fastighet - belägen som en del av en i
en fastighetsplan föreslagen lott där övriga delar ägs av annan eller andra -
kan lösas med stöd av bestämmelsen.

1
ett rättsfall har bestämmelsen tolkats så atl del inte är möjligt au lösa in en
hel fastighet (Svea Hovrätts, avd. 14, dom den 18 juli 1989, DT 60; prövningstillstånd
ej meddelat av högsui domstolen).

43

Bestämmelsen är avsedd som
ett påUyckningsmedel för alt få en plan genomförd när fastighetsägarna själva
inte vidtar åtgärder för aU bringa fastighetsindelningen i överensstämmelse
med fastighetsplanen. En fastighet, som utgör del av en enligt fastighetsplanen
tillämnad större fastighet, måste därför omfattas av lösenrätten för aU
bestämmelsen skall vara meningsfull.

Mot bakgrund av det
anförda föreslår jag au bestämmelsen utformas så atl något hinder inte kan anses
föreligga mot au även en hel fastighet får lösas.

Prop.
1989/90: 37

5.3.2 Rätt till Inlösen när en byggnad förstörts genom
olyckshändelse

Mitt
förslag: Om synnerligt men uppkommer till följd av att bygglov vägras till atl
ersätta en genom olyckshändelse förstörd byggnad, skall kommunen på ägarens
begäran vara skyldig atl lösa fastigheten.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i sak med miU förslag.

Remissinstanserna:
Tillstyrker promemorieförslagei eller lämnar del utan erinran.

Skälen
för mitt förslag: Om en byggnad rivs eller förstörs genom olyckshändelse, skall
fastighetsägaren normalt kunna påräkna att få åiempp-föra en i huvudsak likadan
byggnad. Ett återuppförande måste emellertid ske såväl planenligt som enligt de
krav som kan ställas med stöd av 3 kap. Dessa krav kan innebära att
fastighetsägaren inte får uppföra ett precis likadant hus som del tidigare. I
vissa fall kanske han inte alls får åtemppföra det (PBL-propositionen s. 394).

Uppstår
ekonomisk skada till följd av au åierappförande vägrats, har fastighetsägaren
räu till ersätming av kommunen. Detta gäller alltid beträffande byggnad som
förstörts genom olyckshändelse och i andra fall, om skadan är betydande (14
kap. 7 § uedje stycket samt 8 § första stycket 1 och andra StyckeO.

I
PBL-propositionen gjordes ingen åtskillnad mellan dessa båda ersättningsfall
(14 kap. 8 §). För att ersätming skulle utgå krävdes alltid aU skadan var
betydande. Uppkom synnerligt men skulle kommunen vara skyldig alt lösa
fastigheten, om ägaren begär det.

Bostadsutskottet,
vars förslag antogs av riksdagen, ansåg all någon kvalifikationsgräns för
ersätmingen inte borde gälla för del fallet all en byggnad förstörts genom
olyckshändelse (BoU 1986/87: 1 s. 141 f, rskr. 27). Denna del av föreskriften
om ersäimingsskyldighet flyttades därför till 14 kap. 7 §. Någon motsvarighet
till bestämmelsen i 14 kap. 8 § tredje stycket om skyldighet au lösa
fastigheten infördes dock inte.

Syftet
bakom riksdagens beslut var att förbättra ersäimingsmöjligheten för den som
drabbats av en olyckshändelse. Atl en fastighetsägare inte skulle kuima kräva
inlösen vid synnerligt men var uppenbarligen inte avsikten.

44

Mot bakgmnd av vad jag nu
sagt, föreslår jag alt kommunen skall vara skyldig alt lösa in fastigheten om
ägaren begär det i de fall där synnerligt men uppkommer som följd av ett beslut
atl vägra bygglov till att ersätta en byggnad som förstörts genom
olyckshändelse.

Prop.
1989/90: 37

5.4
Bygglovsplikten och dess variationsmöjligheter

PBL
ger kommunen möjlighet att anpassa bygglovskravel efter de erfaren-heismässiga
behoven. Erfarenhetema av reglema om lovplikten och dess variationsmöjligheter
ger mig anledning att föreslå vissa ändringar. I några fall är del endast fråga
om förtydliganden, t. ex. när del gäller bygglovsplikten för att inom en tomt
installera eller väsentligt ändra anordningar för vattenförsörjning eller
avlopp och bygglovsfriheten för cislemer, master, tom m. m., avsedda för endast
en viss fastighets behov.

1 fråga om en- och
tvåbostadshus innebär miu förslag all bygglovsfrihelen utanför samlad
bebyggelse utvidgas till att avse även komplementbyggnader, murar och plank.

Jag
anser vidare alt del bör finnas möjlighet atl införa bygglovsbefrielse för
skyltar och ljusanordningar inom detaljplanelagl område.

5.4.1
Bygglov för va-ledningar inom tomt

Mitt
förslag: Kravet på bygglov för installation och väsentiig ändring av
anordningar för vattenförsörjning eller avlopp på tomten utanför en byggnad
förtydligas.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer med miu förslag.

Remissinstanserna:
Tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag:
Bygglov krävs för au i byggnader installera eller väsentligt ändra eldstäder,
rökkanaler eller anordningar för ventilation, vattenförsörjning eller avlopp (8
kap. 1 § första stycket 5). Enligt äldre bestämmelser krävdes byggnadslov för
sådan ändring som innebar au ledning för vattenförsörjning eller avlopp samt
anordningar som är förbundna med sådana ledningar installerades eller
väsentligt ändrades [54 § 1 mom. första stycket 3 byggnadsstadgan (1959:612)].
Det var således uppenbart au byggnadslovsplikien avsåg installationen i dess
helhet. PBL:s formulering har skapat oklarhet om bygglovsplikten endast avser
åtgärder i byggnaden eller även installationen på tomten.

Frågan
har behandlats av riksdagen i betänkandet BoU 1987/88: 14, i vilket uttalades
(s. 12) att det inte fanns tillräcklig grund all hävda au tillfogandet av orden
" i byggnader" i den nu gällande bestämmelsen ges den begränsade
innebörden alt bygglov inte skulle kunna krävas för sådana delar

45

av en va-anordning som
ligger utanför en byggnad. Enligt bostadsulskottet får bygglovsplikten för
va-anordningar för byggnader tvärtom anses omfatta anordningarna i deras
helhet. Ulskollel anförde vidare au om anordningen skulle vara ansluten till
allmän va-anläggning, bygglovsplikten kom atl omfatta den del av anordningen
som i va-lagen (1970: 244) benämns va-installation och som alltså är den del av
ledningssystemet som dragils för en viss fastighet fram till
förbindelsepunkien. Slutligen anförde utskottet att lydelsen av den aktuella
bestämmelsen kunde ge upphov till missförstånd och au formuleringsfrågan borde
lösas vid kommande överväganden om PBL:s avfatming.

Moi den bakgmnden föreslår
jag nu ett förtydligande så au det av bestämmelsema klart framgår au
bygglovsplikten omfattar va-installationer i deras helhet, dvs. inte bara i
byggnader ulan också inom tomter.

Prop.
1989/90: 37

5.4.2 Bygglov för
cisterner m. m.

Mitt
förslag: Endast mirulre anläggningar, avsedda för endast en viss fastighets
behov, skall vara bygglovsfria.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i sak med miu förslag.

Remissinstanserna:
Tillstyrker i allmänhet förslaget eller lämnar del utan erinran. En del
remissinstanser anser bestämmelsen otydlig och önskar mätbara begränsningar.

Skälen
för mitt förslag: Bygglov krävs för au inrätta fasla cislemer eller andra fasta
anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och miljöfarliga, och för
varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser samt för aU uppföra
radio- eller lelemaster eller tom (8 kap. 2 § första stycket 4 och 5). Bygglov
krävs också för au väsentligt ändra dessa anläggningar (punkt 10). Bygglov
krävs däremot inte för au inrälta eller uppföra en sådan anläggning eller för
au ändra anläggningen, om den är avsedd för endast en viss fastighets behov
(andra stycket).

Enligt
promemorian har det uppkommit problem vid tillämpningen av dessa bestämmelser
när del gäller uttrycket "en viss fastighets behov", eftersom en
fastighets behov kan avse en anläggning för att förvara stora mängder olja och
bensin. Vidare påpekas all lelemaster och tom kan vara av ansenlig storlek och
ändå bedömas tillgodose bara en enda fastighets behov.

Enligt
den tidigare gällande byggnadsstadgan gällde byggnadslovsplikt för inrättande
av en fast cisiem eller annan fast anordning för hantering eller förvaring av
brännbara vätskor, om inte anordningen skulle tillgodose endast en viss
fastighets husbehov (54 § 1 mom. första stycket 8). Någon lovplikt var inte
föreskriven för vare sig master eller antemier. I fråga om tom var rättsläget
oklart. Ibland hänfördes de till byggnader, men lika ofta skedde ingen
lovprövning alls.

46

1 PBL-propositionen (s.
688 f) anges atl bygglovsplikten omfattar både störte oljelager och mindre
behållare för bensin, olja m. m. liksom bensinpumpar o. d., under förutsäiming
att de är fast anbringade i marken eller i en byggnad. Som undantagna från
bygglovspliki anges däremot t. ex. anordningar som behövs för oljeeldning i
bostadshus eller andra byggnader samt bensin- och oljeförråd för jordbruk eller
liknande näringar liksom mindre antenner och master på husuik. Även tom, som är
avsedda för endast en viss faslighels behov, undantogs från bygglovsplikten.

Från allmän synpunkt och
med hänsyn till de närboende har cisternens storlek eller mastens eller tornets
höjd ofta en avgörande betydelse. Anläggningens storlek är också av väsentlig
betydelse för konstmktionen och den arkitektoniska utformningen. Med hänsyn
härtill och till all del knappast har varit avsikten aU bygglovsbefria stora
anordningar föreslår jag all bestämmelsen preciseras så alt endast mindre
anläggningar, avsedda för endast en viss fastighets behov, får uppföras utan
bygglov. Det torde vara en omöjlighet au på det av vissa remissinstanser
önskade sättet i mätbara enheter ange vilka anläggningar som inte kräver lov.
Saken måste bedömas från fall till fall med hänsyn till anläggningens påverkan
på omgivningen m. m.

Prop.
1989/90: 37

5.4.3
Komplementbyggnader m.m. till en- och tvåbostadshus utanför samlad bebyggelse

Mitt
förslag: Utanför detaljplan skall bygglov inte behövas för att uppföra
komplementbyggnader, murar eller plank i omedelbar närhet av en- och
ivåfamiljshus som ej ingår i samlad bebyggelse. Om byggnaden, muren eller
planket uppförs närmare tomtgränsen än 4,5 m, krävs medgivande från berörd
granne. Kommunen skall genom områdesbestämmelser kunna besluta all bygglov
skall krävas.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Flertalet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran beträffande murar
och plank. Däremot uppvisar remissinstansema en splittrad bild såvitt avser
komplementbyggnader. Således har en del remissinstanser framfört farhågor för
atl stora och olämpligt placerade komplementbyggnader kan störa
landskapsbilden och kulturmiljön eller inverka menligt på t. ex.
trafiksäkerheten samt atl komplementbyggnader kan användas för uthyrning till
sommargäster eller som skäl för atl begära avstyckning. Statens naturvårdsverk
och en del kommuner godtar i princip förslaget, men anser del vara en brist au
det inte anges någon begränsning i anuil eller storlek. Naturvårdsverket har
också framhållit au det är viktigt att en fastighetsägare inte kan utöka sin
hemfridszon genom att bygga komplementbyggnader. Åter andra remissinstanser,
däribland riksantikvarieämbetet, tillstyrker uttryckligen förslaget.

47

Skälen
för mitt förslag: Utanför detaljplan är en- och ivåbostadshus Prop. 1989/90:
37 och tillhörande komplementbyggnader som ej ingår i samlad bebyggelse
bygglovsbefriade såvitt avser mindre tillbyggnader (8 kap. 4 § andra stycket
1). Däremot krävs del bygglov för alt uppföra fristående byggnader, om det inte
rör sig om s. k. friggebodar.

Med
komplementbyggnader avses i PBL fristående uthus, garage och andra mindre
byggnader (8 kap. 4 § första stycket).

Bestämmelsen
om bygglovsbefrielse för mindre tillbyggnader tillkom under
riksdagsbehandlingen av PBL-propositionen. Enligt propositionen (s. 261-263)
skulle kommunerna genom områdesbestämmelser kunna medge befrielse från
skyldigheten au söka bygglov för mindre tillbyggnader och komplemenibyggnader.
Riksdagen (BoU 1986/87: 1, s. 99 f.) ansåg det möjligt au medge ytterligare
läimader när varken granneinuessen eller allmänna intressen påfordrar någon
kontroll från samhällets sida. Utskottet ansåg mot bl. a. denna bakgnmd all det
var möjligt atl bygglovsbefria mindre om- och tillbyggnader utanför samlad
bebyggelse genom ett direkt stadgande i PBL, med en möjlighet för kommunen all
införa bygglovsplikt genom områdesbestämmelser.

Denna
ordning har enligt promemorian lett till aU tillbyggnader stimuleras på ell
olyckligt sätt. 1 vissa fall kan uppförandet av en fristående komplemenlbyggnad
stämma bättre överens med bl. a. det lokala byggnadsskicket än en tillbyggnad.
Bestämmelsen kan också uppfällas så all samhället ser mera restriktivt på nya
komplementbyggnader än på tillbyggnader. Delta har naturligtvis inte varit
avsikten. Nya komplemenibyggnader och mindre tillbyggnader bör enligt min
mening bedömas utifrån samma fömtsätmingar när det gäller rätten till
bygglovsfrihel utanför detaljplan.

Byggande
i glesbygden saknar naturligtvis inte allmänintresse. Bebyggelsen på
landsbygden är ofta uppförd i enlighet med en lokal u-adition. Den består ofta
av en gmpp hus av varierande storlek, som sammanhålls väl i en skala anpassad
till omgivningen. I många fall upplevs denna typ av bebyggelse mer positivt än
enstaka störte hus avskilda från andra byggnader. Jag anser au det är viktigt
au kompletteringar i sådan miljö sker på ett lämpligt sätt så au dessa värden
inte spolieras. Delta gäller naturligtvis även i sådana miljöer som inte direkt
är all anse som särskilt värdefulla från kulturhistorisk synpunkt och som
därför inte åtnjuter det skydd som tillkommer sådana miljöer.

Även
om grannarna inte är många så berör kompletteringar utanför samlad bebyggelse
ofta också granneinuessen. Ett enskilt granneintresse kan vara väl så starkt
även om det bara finns två fastigheter på platsen.

Jag
har viss förståelse för de kritiska synpunkter som vissa remissinstanser
frantfört. I begreppet komplemenlbyggnad ligger au byggnaden skall fylla ett
behov som komplement till huvudbyggnaden på fastigheten. Farhågorna för atl bygglovsbefrielsen
skulle kunna innebära ett ohämmat byggande av diverse hus för olika ändamål
finner jag därför ogrundade. För au vara bygglovsbefriade skall
komplementbyggnadema enligt förslaget uppföras i omedelbar närhet av
bostadshuset, vilket innebär att del inte är möjligt all i

48

någon nämnvärd
utsträckning utöka hemfridszonen genom au uppföra sådana. Bygglovsbefrielsen
innebär inte aU tillståndspliki enligt annan lagstifming som tillvaratar
allmänna inuessen upphör. Jag återkommer till denna fråga i
specialmotiveringen.

Med beaktande av vad jag
nu sagt, anser jag au komplementbyggnader bör bygglovsbefrias under samma
fömtsätmingar som gäller för mindre tillbyggnader. Enligt min mening är
förhållandena alltför skiftande för all det skall vara lämpligt att införa
några kvantifierande regler för antal eller storlek. Jag föreslår således att 8
kap. 4 § andra stycket kompletteras så att även komplementbyggnader under vissa
fömtsättningar får uppföras utan lov utanför samlad bebyggelse. Del förtjänar aU
här påpekas aU deua lägger ett något störte ansvar på kommunema att se till att
lämpliga områdesbestämmelser utfärdas för känsliga områden.

Staket
och grindar av sedvanlig beskaffenhet omfattas inte av lovplikt. För murar och
plank behövs däremot bygglov (8 kap. 2 § första stycket 7). Undantagna är
endast murar eller plank för anordnande av uteplaiser i anslutning till ett
en- eller ivåbostadshus, om muren eller planket inte är högre än 1,8 m och inte
sträcker sig mer än 3, O m ut från huset och inte heller placeras närmare
gränsen än 4, 5 m (8 kap. 4 § första stycket 4). Kommunen kan dock i
detaljplan eller områdesbestämmelser besluta all bygglov inte krävs för sådana
murar och plank som annars är bygglovspliktiga (8 kap. 5 § första stycket 4).
Murar och plank påverkar inte omgivningen i högre utsträckning än cisterner och
tom som ofta är undantagna från lovplikt. Det är då enligt min mening inte
konsekvent all som huvudregel kräva bygglov för murar och plank.

Som
ell led i en ytterligare förenkling i reglema om bygglov föreslår jag därför
att även murar och plank kan bygglovsbefrias, om de uppförs i omedelbar närhet
av en- och tvåbosuidshus uUinför samlad bebyggelse.

Givetvis
skall del vara möjligt för kommunen au införa bygglovspliki för komplemenibyggnader,
murar och plank under samma fömlsäimingar som nu gäller för mindre
tillbyggnader.

Prop. 1989/90: 37

5.4.4
Bjgglovsbefrielse för skyltar och ljusanordningar m. m.

Mitt förslag:
Kommunen ges rätt au i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta all
bygglov inie krävs för au säua upp eller väsentiigt ändra skyltar eller
ljusanordningar

Promemorieförslaget:
Överensstämmer med miu förslag.

Remissinstanserna:
Tillslyrker promemorieförslagei eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Bygglov
krävs för atl sälla upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar
inom områden med detaljplan (8 kap. 3 § första stycket 2). Kommunen har inte
någon möjlighet aU besluta om bygg-

49

4 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 37

lovsbefrielse för dessa
åtgärder. Enligt promemorian har del framförts Prop. 1989/90: 37 önskemål om
att kommunema skall ges en möjlighet all bygglovsbefria skyltar och
ljusanordningar.

Det
framstår som praktiskt och i linje med PBL:s syfte till förenklingar att ge kommunen
en sådan möjlighet. Jag föreslår därför att en ny bestämmelse införs som gör
det möjligt för kommunen alt besluta om bygglovsbefrielse för skyltar och
ljusanordningar.

En
kommun får i detaljplan eller områdesbestämmelser medge vissa lättnader i den
generella bygglovsplikien (8 kap. 5 § första styckeO- Kommunen kan bl. a.
besluta alt bygglov inte krävs för atl på det säu som närmare anges i planen
eller bestämmelserna uppföra komplemenibyggnader, göra mindre tillbyggnader
eller bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader. Enligt
promemorian anses kommunens rätt härvidlag vara alltför begränsad. Det har
framförts önskemål om au mindre byggnader såsom förtåd och liknande samt
mindre tillbyggnader inom t. ex. industri-, idrotts-, jämvägs-, hamn- och
militärområden skall kunna bygglovsbefrias.

Bestämmelsen
att tillbyggnader och andra ändringar av industribyggnader kan befrias från
bygglovspliki har viss motsvarighet i den möjlighet som länsstyrelsen hade
enligt äldre lagstifming all undanta indusuiområden från tillståndspliki (54 §
3 mom. byggnadsstadgan).

Med
komplementbyggnader avses i PBL fristående uthus, garage och andra mindre
byggnader (8 kap. 4 § första stycket). Av uttalanden i PBL-propositionen (s.
261 f. och 700) framgår all komplementbyggnader kan bygglovsbefrias både på
fastigheter med en- och ivåbostadshus och på andra fastigheter.

Med
tillbyggnad avses i PBL åtgärder som syftar till all öka en byggnads volym,
oavsett i vilken rikming det sker.

Enligt
min mening framgår del av vad jag nu sagt au en kommun redan i dag har
möjlighet all med stöd av 8 kap. 5 § första stycket 1 bygglovsbefria
uppförandet av förråd o. d. inom indusuiområden och liknande områden, eftersom
ett sådant tillskott ofta kan betecknas som komplementbyggnad. Det är även
möjligt för kommunen au bygglovsbefria mindre tillbyggnader i sådana områden.
Någon lagändring i detta avseende erfordras således inte Del ankommer på
kommunen alt i planen eller områdesbestämmelsema närmare precisera
bygglovsbefrielsen.

50

5.5
Bygglov vid mindre avvikelser från gällande plan

Prop.
1989/90: 37

Mitt
förslag: Gällande bestämmelser behålls oförändrade i fråga om fömtsätmingar för
bygglov eller marklov när en sökt åtgärd avviker från planen eller
områdesbestämmelsema.

Au
en fastighet, byggnad eller annan anläggning avviker från en plan eller en
tomtindelning skall inte hindra bygglov för nya åtgärder, om avvikelsema är
endast mindre och förenliga med planens syfte. Om bygglov söks för en åtgärd på
en sådan fastighet, byggnad eller annan anläggning, skall en samlad bedömning
göras av de avvikande åtgärder för vilka lov söks och de som tidigare
godtagils.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Godtar i princip promemorieförslagei. Några remissinstanser föreslår dock all
lagen ändras så att begreppet "mindre avvikelser" vidgas.

Skälen
för mitt förslag:

Bygglov
när den sökta åtgärden avviker från planen

Enligt
gällande bestämmelser får bygglov inte ges till åtgärder som sffider mot en
detaljplan annat än om åtgärden innebär mindre avvikelser från detaljplanen
eller fastighetsplanen och avvikelsema är förenliga med syftet med planen (8
kap. 11 § första stycket 1 och nuvarande femte stycket). Motsvarande
bestämmelser gäller inom områden med områdesbestämmelser (8 kap. 12 § första
stycket 3 och fjärde styckeO- För marklov gäller i deua avseende samma
bestämmelser som för bygglov (8 kap. 18 § första stycket 1 och andra stycket).

Med utgångspuiikt i de
erfarenheter som kommit fram sedan PBL uädde i kraft har företrädama för plan-
och bosladsverkei och lanunäteriverkel i promemorian redovisat sin uppfatming
om innebörden av dessa bestämmelser och behovet av en lagändring.
Sammanfatmingsvis anser man att bestämmelsema inte behöver ändras.

För egen del anser jag au
det är för tidigt au ta ställning till behovet av en ändring av bestämmelsema.
PBL har ännu inte varit i krafl så länge att del kommit fram några principiellt
viktiga domstolsavgöranden i fråga om tolkningen av begreppen "mindre
avvikelser" och "förenliga med syftet med planen". Inte heller
i övrigt pekar erfarenheterna hittills på att någon ändring behövs.

Jag vill tillägga att en
av de bärande principema i PBL är att värna om och öka medborgarinflytandet i
fråga om närmiljöns utformning. Detta har bl. a. tagit sig utuyck i all den
enligt tidigare praxis vida möjligheten au ge dispens från planbestämmdser i
princip avskaffades genom PBL och ersattes med en möjlighet att ändra
detaljplaner genom s. k. enkelt planförfarande. Det är

51

enligt min mening av
väsentiig betydelse au denna gmndval för PBL inte Prop. 1989/90: 37

urholkas. Enligt min
mening kan en stor del av de problem som anses följa

med au dispensmöjligheten
slopats lösas genom att bestämmelsema om enkelt

planförfarande tillämpas
på avsett sätt. Jag avser därför att noga följa

utvecklingen både vad
gäller myndighetemas tillämpning av bestämmelsema

om mindre avvikelser från
plan och användningen av enkelt planförfarande.

Jag är beredd att vid
behov återkomma till dessa båda frågor.

Bygglov
för åtgärder på en faslighet eller byggnad som inte stämmer överens med planen

Inom
områden med detaljplan får bygglov inie ges om den faslighet eller den byggnad
på vilken åtgärden skall utföras avviker från detaljplanen eller den fastighetsplan
som gäller för området (8 kap. 11 § första siyckei2). För vissa inre och yttre
åtgärder skall bygglov emellertid ges (tredje styckeO.

Kravet
på au en fastighet eller byggnad skall vara planenlig för au bygglov skall få
lämnas för mer betydelsefulla yttre åtgärder på den innebär au bl. a.
tillbyggnader hindras om avvikelser från planen medgetts i samband med tidigare
lov eller fastighetsbildningar.

Det
kan ifrågasättas om det är rimligt att en fastighetsägare skall drabbas av ell
förbud mot all vidta åtgärder på en fastighet, byggnad eller annan anläggning
som avviker från detaljplanen eller fastighetsplanen i de fall avvikel sema
godtagils av myndigheterna vid en tidigare bygglovsprövning enligt PBL eller
vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § fastighelsbildningslagen (1970:
988) i dess nuvarande lydelse. Syftet med bestämmelsema atl fastigheten och
byggnaden skall stämma överens med planen är bl. a. all tvinga fram eu
genomförande av planen. Om avvikelserna har prövats och godtagits, bör fastighetsägaren
därefter ha möjlighet atl umyitja den byggrätt som planen ger. Jag föreslår
därför aU ansökningar om bygglov skall bifallas även om fastigheten, byggnaden
eller anläggningen avviker från en plan men avvikelsen godtagits vid en
bygglovsprövning enligt PBL eller vid en fastighetsbildning enligt den
nuvarande lydelsen av 3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen.

Byggnader
som uppförts enligt äldre byggnadslagsiifming och som strider mot sådana äldre
planer som enligt PBL: s övergångsbestämmelser skall gälla som detaljplaner
utgör i detta sammanhang också ett problem. Även före PBL:s ikraftträdande var
det möjligt att ge byggnadslov till åtgärder som var planstridiga [se t.ex. 34
§ och 110 § första stycket byggnadslagen (1947: 385) och motsvarande äldre bestämmelser].
Även om den tidigare lagstiftningen inte syftade lill omfauande dispenser, blev
dock sådana dispenser alluner vanliga i många kommuner. Enligt promemorian blev
dispenserna särskilt vidlyftiga och talrika inför övergången till PBL.

Genom
ikrafiuädandei av fastighelsbildningslagen blev det år 1972 möjligt aU bilda
fastigheter uum föregående lomtindclning samt atl medge dispens från
tomtindelningen eller planen. Samtidigt med ikrafllrädandet av PBL ändrades
bestämmelsema i fastighelsbildningslagen så att de nu moisvarar de

52

bestämmelser
i PBL som jag nyss redovisat om möjligheten att vid bygglov Prop. 1989/90: 37
medge avvikelser från plan [se 3 kap. 2 § tredje stycket fastighelsbildningslagen
i dess lydelse vid utgången av juni 1987 resp. 3 kap. 2 § första stycket andra
meningen samma lag i nuvarande lydelse]. Från år 1972 har enligt promemorian
nästan all fastighetsbildning i äldre områden skett på dispens, bl. a. av det
skälet att formella ändringar av tomiindelningen var resurskrävande och
opåkallade. Enligt promemorian överensstämmer därför en stor del av
faslighetema i våra täiorier inte med gällande detaljplaner och lomtinddningar,
vilket i sin tur innebär atl bygglov inte kan beviljas för annat än vissa
begränsade åtgärder på sådana fastigheter.

Del
är givet att i de fall sådana dispenser medgetts enligt äldre lagstifming som
går utöver vad som är möjligt au godta enligt PBL, bygglov inte bör få lämnas
för nya åtgärder på en i sådan omfatming planstridig fastighet eller byggnad.
En sådan ordning skulle ju motverka syftet med PBL-reformen. Om avvikelsema
däremot är endast mindre och förenliga med syftet med planen bör även i de fall
dispenser medgetts enligt äldre lagstifming fastighetens eller byggnadens
plansuidighet inte vara något hinder mot atl bygglov ges. Jag föreslår därför
att byggnadsnämnden skall få möjlighet att i dessa fall förklara att en
nybyggnadsåtgärd eller fastighetsbildning som utförts i strid mot en gammal
plan med stöd av en dispens enligt äldre bestämmelser skall anses utgöra en
sådan avvikelse som godtagils enligt bestämmelsema i PBL eller
fastighelsbildningslagen. Möjligheten au meddela en sådan förklaring bör
begränsas till de fall då förklaringen krävs för att bygglov skall kunna
meddelas. Förklaringen bör därför få ges endast i beslut om bifall till en
ansökan om bygglov och alltså utgöra en del av lovbeslutel. Jag återkommer till
detta i specialmotiveringen.

Ell
likartat problem utgör de fastigheter, byggnader och andra anläggningar som
blivit planstridiga i samband med au en plan eller tomtindelning upprättats
eller ändrats. En sådan situation kan i princip ha uppkommit antingen
avsiktiigi - dvs. avsikten är alt fastighetsindelningen skall ändras eller atl
byggnaden eller anläggningen skall ändras eller rivas i samband med plangenomförandet
- eller av vad som kan kallas planesietiska skäl. Den förra gruppen bör
naturligtvis inte i efterhand kunna jämställas med mindre avvikelser enligt
PBL. Med den senare gruppen förhåller det sig emellertid annorlunda. De planer
som utarbetades under den äldre lagstiftningen omfattade i allmänhet störte
områden än vad de flesta PBL-planer gör. Med nödvändighet blev då precisionen
sämre än vad PBL-syslemet fömtsätter. Del var inte ovanligt att t. ex. en
förgårdslinje på kartan drogs över en befintiig veranda eller alt ell höm av en
byggnad kom au ligga på s. k. prickmark när raka gränser drogs upp på
plankartan, ulan au det därför var tänkt au byggnaden eller anläggningen
skulle rivas eller åtgärdas. Denna typ av mindre avvikelser bör enligt min
mening betraktas på samma säU som mindre avvikelser enligt PBL. Jag föreslår
därför att sådana mindre avvikelser som inte suider mot planens eller
lomtindelningens syfte också skall kunna omfattas av en sådan förklaring av
byggnadsnämnden som jag nyss föreslagit för vissa dispenser.

53

Sammanfatmingsvis
föreslår jag alltså att ansökningar om bygglov för Prop. 1989/90: 37 åtgärder
inom områden med detaljplan skall bifallas även i de fall den fastighet,
byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall ulföras avviker från
detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelsema godtagits vid en
bygglovsprövning enligt 8 kap. 11 § sista stycket eller vid en fastighetsbildning
enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighelsbildningslagen
(1970:988). Bestämmelsema bör tas in i 8 kap. 11 § första stycket 2. Vidare
föreslår jag alt del i 17 kap. las in en ny bestämmelse, 18 a §, i vilken
föreskrivs all byggnadsnämnden får meddela en förklaring med del innehåll och
på del sätt jag nyss förordat. Till frågan om den närmare innebörden av mitt
förslag återkommer jag strax.

Om
bygglov söks för en åtgärd som också den innebär en avvikelse från planen, bör
nämnden vid sin prövning beakta både de avvikelser som tidigare godmgits och de
nya avvikelsema för au bedöma om avvikelsema totalt seU kan anses
"mindre" och "förenliga med syftet med planen". Jag
föreslår atl ett tillägg med detta innehåll tas in i 8 kap. 11 § sista stycket.
Till frågan om successiva åtgärder återkommer jag i specialmotiveringen.

Närmare
om bygglov vid mirulre avvikelser från plan, m. m.

Mina
förslag i del föregående innebär alt byggnadsnämnden i fortsätmingen kan komma
au pröva frågan humvida en avvikelse är mindre och förenlig med en plan inte
bara när en sökande vill få lov au bygga i strid mot en detaljplan eller
områdesbestämmelser utan också när den fastighet, byggnad eller annan
anläggning som åtgärden skall ulföras på strider mot en plan eller en
lomtindelning.

Jag
anser det därför lämpligt att här i korthet redovisa bakgmnden till de
nuvarande bestämmelsema och innebörden av mina förslag. Redovisningen följer i
stort dispositionen i promemorian s. 56 ff.

Den
nuvarande möjligheten atl vid bygglov eller marklov medge mindre avvikelser har
sin grund i att det i praktiken ofta inträffar att en detaljplan eller
fastighetsplan inte kunnat utarbetas med ett sådant fömlseende alt del inte på
någon punkt uppstår behov av en avvikelse när de olika projekt som planen avser
kommer lill lovsiadiei.Vid projekteringen kommer del många gånger fram önskemål
om ändrade lösningar på gmndläggnings-, tillgänglighets- och säkerhetsfrågor,
tekniska anläggningar m. m. beroende på att kunskaperna i olika avseenden växer
under tiden arbetet fortskrider. Därav föranledda för-skjumingar av
byggnadskroppar, till- eller nybyggnader för sophaniering, trappor, hissar och
Uansformatorer m. m. är ofta inte förenliga med en strikt tillämpning av
planen. Komplexa och siora projekt innebär ofta större avvikelser än små
projekt. Härtill kommer au den befintliga bebyggelsen kontinuerligt behöver
kompletteras med nya funktioner eller kvaliteter beroende av
samhällsutvecklingen. Det är bl. a. mot deima bakgrund bestämmelsen om mindre
avvikelser som är förenliga med planens syfte skall ses.

54

Som
framgåu av vad jag tidigare sagt har befogenheten aU medge avvikel- Prop.
1989/90: 37 ser från planer och områdesbestämmelser enligt PBL-propositionen
sina klara gränser, vilket motiveras främst med tanke på medborgarinflytandet
(s. 713 f.). Avsteg som inte ligger i linje med planens syfte får således inte
medges. I sådana fall krävs del en planändring. Detsamma gäller alla avsteg som
inte är aU anse som "mindre", även om de skulle vara förenliga med
planens syfte. Ordet mindre har vid tillämpningen ibland uppfattals som synonymt
med ordet liten i absolut mening. Delta har då lett lill en diskussion om t.
ex. hur många kvadratmeter en avvikelse skall få omfatta för atl vara
"mindre". Detta har givelvis inte varit avsikten vid bestämmelsens
utformning. UlUyckssätlel anger ju au avvikelsen skall vara
"mindre", dvs. avvikelsen skall bedömas relativt i förhållande lill
omständighetema i varje enskilt fall.

När
en ansökan om bygglov prövas måste man först ta ställning lill om
byggnadsföretaget eller den fastighet som åtgärden skall ulföras på över huvud
taget avviker från planen. Givetvis kan man då inte beakta andra förhållanden
som helt planenliga än dem som avsells med planbesluiei och som framgår av
handlingama. För atl man skall kunna tala om avvikelser krävs det atl
byggnadsföretaget otvetydigt skiljer sig från planens innehåll. Själva
rit-noggrannheten kan t. ex. ge utrymme för tolkningar när mätningar görs från
plankartan. Jag delar därför den uppfaiming som kommit lill uttryck i promemorian
att t. ex. en byggnadshöjd mot denna bakgmnd måste anses planenlig inom en
marginal på några decimeter. Normall bör samma lolkningsmån gälla för vanliga
utskjutande byggnadsdelar såsom burspråk, ventilationsanordningar och små
takkupor för t. ex. ledljus till vind. Det ligger emellertid i sakens natur alt
del är angeläget alt tillämpa en snäv tolkning i sådana avseenden av planen
antingen del är frågan om alt pröva innehållet i en ansökan om lov eller att
pröva frågan om behovet av en förklaring om planavvikelsen, eftersom ingen
motpart till sökanden kommer till tals i eu ärende där den sökta åtgärden
bedöms som planenlig.

Byggnadsåtgärder
som inte kan anses planenliga utgör "avvikelser". Innan lov för
sådana åtgärder lämnas skall kända sakägare, berörda bostadsrättshavare,
hyresgäster och boende samt hyresgästemas organisationer eller föreningar
beredas tillfälle au yttra sig innan eveniudll bygglov lämnas (8 kap. 22 §). Så
som uttalats i promemorian ligger det i syftet med PBL:s regler om
medborgarinflytande att ingen åtgärd bör kunna rymmas inom begreppen
"mindre avvikelser" eller "förenliga med syftet med
planen", om åtgärden har intresse för en bredare allmänhet eller en vidare
krets än den som i enlighet med vad jag nyss nämnde skall beredas tillfälle au
yiua sig. Någon numerär gräns för hur stor kretsen berörda kan få vara, kan
knappast sättas men åtgärden bör vara av sådan art atl del inte uppstår
svårigheter all avgränsa kretsen.

Myndigheter
uppräknas inte bland dem som skall underrättas. Därför bör den sökta åtgärden
inte heller beröra allmänna intressen utöver dem som bevakas vid
bygglovsprövningen, t. ex. brand- och hälsoskydd samt arbetsmiljö.

55

Smärre
avsteg - t. ex. att placera en byggnad någon meter in på s. k. Prop. 1989/90:
37 punktprickad mark - skall enligt PBL-propositionen kunna medges såsom mindre
avvikelser och följaktligen också kunna motivera en förklaring om godtagen
avvikelse. Detsamma gäller ett sådant överskridande av högsta tillåma
byggnadshöjd som påkallats av byggnadstekniska skäl eller eu överskridande av
tillåten byggnadsarea som medgetts för all en bäiue planlösning skall kunna
uppnås. Däremoi bör del inte vara möjligt all godta sådana avvikelser som
innebär au marken skall användas för eu i planen icke avseu ändamål.

1
sakens natur ligger att en godtagbar avvikelse endast har en så lokal påverkan
atl en planändring inte fordras på saklig gnmd. Den får således inte medföra
inskränkningar i grannars möjligheter all framgent umyitja sin mark. Vid
prövningen bör särskilt övervägas i vilken mån och på vad säU godtagandet av
planavvikande åtgärder kan få prejudicerande effekter och om delta påverkar
kretsen av berörda. En åtgärd som i och för sig är "mindre" på en
fastighet kan t. ex. leda lill en oacceptabel miljöförändring, om åtgärden
upprepas på alla fastigheter inom ell helt gmpphusområde.

Av
förarbetena till PBL kan utläsas att prövningen av om en avvikelse kan medges i
första hand skall göras mot syftet med planen. En tydlig planbeskrivning kan
härvid underlätta bedömningen. Ett uttalat syfte med en plan måste alllid
beaktas. I eu område avsett för både friytor och parkering kan man därför t.
ex. inte genom bygglov låta parkfunktionen trängas ut av del förhållandel all
bilplalsbehovet vuxit med åren. En sådan förändring måste beslutas som en
planfråga. Syftena med en plan kan även finnas underförstådda. Detaljer, som
exempelvis förgårdsområdens bredd eller andelen tomtyta som får bebyggas, bör
bedömas mot bakgmnd av sedvanan vid tiden för planläggningen. Ibland kan
planens syfte framgå av handlingama i en annan plan. Del kan gälla t. ex.
uafikbehov och kundunderlag till en bensinstation eller en butik, som måste
bedömas mot alla planer för området.

Bakom
PBL-reformen ligger en önskan au göra del möjligt med lokala variationer och
anpassningar. Frågan humvida avvikelser skall betraktas som mindre bör därför
inte bedömas i absolut bemärkelse. Avvikelsens art och storlek måste bl. a.
relateras lill skalan och karaktären hos miljön. Miljöns karaktär får inte
förändras. En mindre förskjuming av en fasad i en känslig gatubild kan sålunda
innebära en störte planavvikelse än en betydligt störte förskjuming av
byggrätten i ett storskaligt indusui- eller hamnområde. Utpla-cering av
byggnader för atl tillgodose den allmänna nyuan (t. ex. transformatorer och
toaletter) eller uevnaden (i. ex. kiosker och uteserveringar), bör i många fall
kunna bedömas som mindre avvikelser, såvida inte läget är så känsligt au en
planändring behövs.

Frågan
om en avvikelse skall godtas måste alltid bedömas från fall till fall.

Sålunda kan en större ökning av byggnadsytan godtas inom eu villaområde

med stora tomter medan en betydligt mindre ökning i ett område för fritidshus

inte är godtagbar, om den ökar möjlighetema till permanentboende inom om

rådet. Vissa verksamheter som inte är störande och som kan betraktas som

bostadskomplement kan godtas i områden för bostadsändamål. Vidare kan i-.

t. ex. en relativt stor
utvidgning av handelsytan inom eu citykvarter i vissa fall betraktas som en
mindre avvikelse, medan en blygsam ökning av säljyian för livsmedel i en
bensinstation kan äventyra dagligvamförsörjningen i ell närbeläget
bostadsområde och därför böra beslutas i plan.

Del kan vidare vara så all
utbyggnaden av ell kvarter eller ell område före PBL:s ikraftuädande skett
genom systematiskt medgivna dispenser av samma slag för flertalet fastigheter.
Den omfauande dispensgivningen kan leda till au samma avvikelser när det gäller
återstående fastigheter skall anses vara "mindre" och därför godtas,
om den är förenlig med planens syfte.

Den tekniska utvecklingen
och liknande omständigheter kan leda till all vissa planbestämmelser minskar i
betydelse. Också delta torde kunna influera på bedömningen av hur en avvikelse
skall bedömas.

Vad jag nu har sagt om
prövningen av en planavvikelse bör tillämpas också i de fall del i ett ärende
om lov kommer upp fråga om att godta avvikelser som gjorts vid en
fastighetsbildning och vice versa, oavseu om avvikelsen medgetts enligt äldre
eller nuvarande bestämmelser. Samma prövning bör göras också när lov söks för
åtgärder på en fastighet, byggnad eller annan anläggning som efter en
planfastställelse eller en lomtindelning avviker från planen eller
tomiindelningen.

Prop.
1989/90: 37

5.6
Handläggning av ärenden om lov

Reglema
för handläggning av ärenden om bygglov, rivningslov och marklov föreslås bli
bättre anpassade till de behov som finns i byggprocessen.

PBL
utgår från att berörda personer, t. ex. grannar, inte behöver beredas tillfälle
alt yttra sig över planenliga åtgärder. Någon ändring av denna princip,
föreslår jag inte. Däremot anser jag au den krets som byggnadsnämnden skall
sända underrättelse lill när lov ges bör utvidgas.

5.6.1
Underrättelse innan lov lämnas

Mitt
förslag: Vid underrättelser som skall ske innan lov lämnas får byggnadsnämnden
möjlighet att altemaiivi använda antingen kungörande på kommunens anslagstavla
och i ortstidning eller en kim-görelse som anslås på kommunens anslagstavla,
informationsblad om kungörelsen till de boende som berörs av lovansökan och
brev lill kända sakägare och hyresgästorganisationer eller föreningar.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer till viss del med mitt förslag, se närmare promemorians förslag
till 8 kap. 22 §, bilaga 4.

Remissinstanserna:
Tillslyrker promemorieförslagei eller lämnar det utan erinran. JO har dock
föreslagit all, fömtom sakägare, hyresgäsiemas organisationer och föreningar
skall undertäuas särskilt genom brev.

57

Skälen för mitt förslag:
Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden i vissa fall bereda kända sakägare och
de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs saml
hyresgästemas organisationer eller föreningar tillfälle att ytua sig över
ansökningen. Del gäller om åtgärden innebär en avvikelse från detaljplan eller
områdesbestämmelser eller skall utföras i ell område som inte omfattas av
detaljplan och åtgärden inte är kompletterings-åtgärd och inte heller är
reglerad i områdesbestämmelser. Om eu stort antal personer skall underrättas
och det skulle innebära större kosmad och besvär än vad som är försvarligt med
hänsyn till ändamålet med underrättelsen aU sända den till var och en av dem,
får underräuelse ske genom kungörelse i ortstidning (8 kap. 22 §).
PBL-propositionen utformades i denna sistnämnda del i enlighet med lagrådets
förslag, vilket innebar en förenkling i förhållande till regeringens
lagrådsremiss där del bl. a. föreslogs au sakägama skulle underrättas genom
rekommenderade brev.

Enligt
promemorian anser man från kommunalt håll att reglema ändå är alltför
kategoriskt utformade och medför stora kosmader för kommunema. Au vid varje
liten avvikelse från detaljplan alltid vara tvungen atl höra samtiiga boende i
grannfastighetema anses som onödig byråkrati.

Enligt
min mening fyller reglema om undcrtättelser en viktig funktion för au bereda de
berörda möjlighet till inflytande. De möjligheter till inflytande som
PBL-reformen har inneburit bör därför inte minskas.

För
alt underlätta kommunemas hantering av ärenden om lov bör kommunema dock ges
möjlighet till alternativa undcrtäitelseformer. Jag föreslår att kommunema även
i dessa ärenden får välja mellan de altemativ som jag tidigare föreslagit
beträffande underrättelser i planärenden, avsniu 5.1.3.

Prop.
1989/90: 37

5.6.2
Underrättelse om lovbeslut

Mitt förslag:
Bestämmelserna ändras så au byggnadsnämnden skall sända underrättelse till
samtliga sakägare och andra berörda som framfört synpunkter i eu lovärende om
innehållet i lovbeslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Nuvarande
bestämmelser om kommunens skyldighet alt undertätla sökanden och den som
beslutet går emot behålls oförändrade. Kungördsedelgivning får inte användas
för att delge sökanden. Inte heller får surrogatdelgivning användas om sökanden
är en enskild person.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag, utom beträffande förfarandet när
ett stort antal personer skall undertäuas, se närmare promemorians förslag till
8 kap. 27 §, bilaga 4.

Remissinstanserna:
Tillstyrker i allmänhet promemorieförslaget eller lämnar det utan erinran. JO
har föreslagit au kungördsedelgivning skall kunna komma i fråga i de fall som
avses i 5 kap. 25 § tfedje stycket första meningen utom såvitt gäller sökanden.

58

Skälen
för mitt förslag: Enligt 8 kap. 27 § är byggnadsnämnden Prop. 1989/90: 37
skyldig atl omedelbart undcrtätta sökanden och den som har beretts tillfälle
att yttra sig enligt 22 § och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda om
innehållet i beslut genom vilket eu lovärende avgörs. Om del är uppenbart att
beslutet går honom emot, skall han också underrättas om vad han har alt iaktta
vid överklagande av beslutet och om skiljaktig mening. Underrättelse får ske
genom delgivning.

Om
det är ett stort antal personer som skall underrättas och det skulle innebära
störte kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med
underrättelsen atl sända den till var och en av dem, får undertättelse ske
genom kungörelse i ortstidning. Sökanden får dock inte undertäuas på detta säu.
1 likhet med vad som föreslagits i promemorian och som också JO anslutit sig
lill bör kommunens undertälielseskyldighel utvidgas au gälla alla de i 8 kap.
22 § angivna personema och organen, oavsett om de fått sina synpunkter i
ärendet tillgodosedda eller inte. Undertättelse skall dock inte krävas, om det
är uppenbart obehövligt. En redogörelse för vilka de i 22 § angivna personema
och organen är finns i avsniu 5.6.1. Till frågan när del är uppenbart
obehövligt atl sända underrättelser återkommer jag i specialmotiveringen.

JO
har i sill remissyttrande påpekat all det med nu gällande regler kan vara svårt
alt få en säker utgångspunkt för beräkning av liden för överklagande när
undertättelse sker genom kungörelse, eftersom detta förfarande inte gäller som
delgivning. Han har därför föreslagit att en möjlighet lill kungördsedelgivning
införs.

Enligt
gällande bestämmelser avgör byggnadsnämnden själv om delgivning skall ske.
Denna ordning bör i princip behållas. Som JO ullalat bör kungördsedelgivning
dock inte få användas för undertättelse till sökanden. I del lill lagrådet
remitterade förslaget förordade jag atl kungördsedelgivning skulle begränsas
till de fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen, dvs. till
de fall då del är ett stort antal personor som skall underrättas och del
skulle innebära störte kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till
ändamålet med undcrtälielsen att sända den till var och en av dem. Lagrådet har
ansett denna begränsning överflödig, eftersom den i stort sett svarar mot
gällande bestämmelser i 16 § delgivningslagen (1970: 428). Vidare anser
lagrådet au ett förbud bör införas mot surtogatdelgivning i fråga om sökande
som är enskild person. Jag delar lagrådets uppfattning. Sammanfattningsvis
föreslår jag därför all undertättelse får ske genom delgivning, men au delgivning
med sökanden inte bör få ske med tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen.
Miu förslag innebär att de nuvarande bestämmelsema i 8 kap. 22 § om alt
undertättelse i vissa fall får ske genom kungörelse i ortstidning utgår,
eftersom de skulle sakna betydelse som ett alternativ till
kungördsedelgivning. Del innebär också atl det inte finns anledning au överväga
det altemativ till kungörande i ortstidning som promemorieförslaget
innehåller.

59

6
Upprättade lagförslag Prop. 1989/90: 37

I
enlighet med det anförda har del inom bostadsdepartementet upprättats förslag
till

1.
lag om ändring i plan- och
bygglagen (1987: 10),

2.
lag om ändring i
naturvårdslagen (1964: 822),

3.
lag om upphävande av lagen
(1973: 189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter och

4.
lag om ändring i
bostadsförvalmingslagen (1977: 792).

Förslaget
under 2 har upprättats efter samråd med chefen för miljö- och
energidepartementet.

7 Specialmotivering

7.1 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen
(1987: 10)

5
kap. 9 § Detaljplanen består av en plankarta och en särskild handling med
bestämmelser. Planen får dock bestå av endast endera av dessa handlingar eller
av en handling som innehåller både plankarta och bestämmelser, om planens
innehåd ärulå framgår tydligt.

Av
en plankarta skall framgå hur planområdet delas upp på mark för skilda ändamål
och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Planhandlingama
skall utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön.

Ändringen
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.2.

Första
stycket har utformats så att det inte finns något hinder mot att låta
detaljplanen bestå av en handling som innehåller både plankartan och
bestämmelsema.

5
kap. 10 § Till detaljplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som anges i 26
§ och en sådan genomförandebeskrivning som anges i 6 kap. 1 §. Om detaljplanen
består av endast en handling, får dock planbeskrivningen redovisas i den
handlingen.

Ändringen
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.2.

Paragrafen
har utformats så all det inte finns något hinder mot atl redovisa
planbeskrivningen tillsammans med plankarian och bestämmelsema i en gemensam
handling. I sådana fall är det av stor vikt atl man tydligt redovisar all
endast plankartan och bestämmelsema är bindande.

5
kap. 24 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en

vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och

införas i ortstidning. Kungörandet får dock ske senast den dag då utställ- q

ningstiden börjar, om denna
bestämts tid minst fyra veckor. Av kungörelsen Prop. 1989/90: 37 skall
framgå

1.
var planområdet ligger,

2.
om förslaget avviker från
översiktsplanen,

3.
vilken mark eller särskild räll
till mark som lill följd av planens anlagande kan komma au tas i anspråk
enligt 6 kap. 17-19 §§,

4.
var utställningen äger mm,

5.
inom vilken tid, på vilket sätt
och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,

6.
all den som inte senast imder
utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan
förlora rätten all överklaga beslut att anta planen.

För
kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977: 654) om
kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.

Eu
exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning
enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut,
sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.

Ändringen
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.1.

Tidsangivelsen
i första stycket för när kungörandet skall ske har ändrats så all del blir
möjligt att låta utställningen börja samma dag som kungörandet sker.
Bestämmelsen har redaktionellt utformast i enlighet med ell av lagrådets
altemativ.

Många
kommuner har önskemål om att hålla nere kosmadema för all införa kungörelser i
ortstidning. Såvitt gäller uppgiftema enligt första stycket 3 bör del många
gånger vara möjligt au koncenuera uppgiftslämnandet. I ett förslag till
detaljplan finns ett icke obetydligt lolkningsulrymme och många gånger kan
mindre justeringar sedermera bli aktuella. Del är därför knappast möjligt atl
göra deUiljerade redovisningar av vilka delar av fastigheter som kan bli
aktuella för inlösen. Det tolkningsutrymme som finns i plankartan måste också
återfinnas i den skriftliga informationen. Vid en gatubreddning bör det därför
vara till fyllest au t. ex. använda följande typ av formulering:
"Långvägen avses breddas från 6 lill 9 m. Breddningen innebär för
faslighetema Almen 1, 3, 5, 7, 9 och 13 ett intrång på tomtmarken växlande mellan
1 och 3 m. Inlösen av marken kan komma i fråga."

Ett
aimat godtagbart sätt kan vara att i kungörelsen endast ange vilka fastigheter
som blir berörda och därvid hänvisa till plankarian, t. ex. med följande typ av
formulering: "Delar av fastigheterna Almen 1, 3, 5, 7, 9 och 13, Lönnen
2,4, 6, 8, 12 och 14, Asken 17 och Boken 4 samt hela fastigheterna sig 7142 och
7143 kan komma atl bli inlösta för att genomföra planen. Se plankartan."
Denna typ av formulering fömisätler alt fastighetsägare och rättighelsinnehavare,
som inte har möjlighet att besöka utställningen, ändå kan få tillgång till
informationen på plankarian. I många kommuner tillämpas redan det förfarandet
au en kopia av plankartan skickas ut lill de berörda tillsammans med
kungörelsen om utställning. Självfallet bör de berörda också på begäran kunna
få närmare upplysningar av kommunens tjänstemän om planförslagels verkningar.

61

5 kap. 25 § Underräuelse
om innehållet i kungörelsen skall senast dagen Prop. 1989/90: 37 för
kungörandet i brev sändas till

1. kända
sakägare,

2.
känd organisation av
hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en fastighet som berörs
av planförslaget eller, om förhandlingsordning inte gäller, känd förening av
hyresgäster som är ansluten lill en riksorganisation och inom vars
verksamhetsområde fasligheten är belägen,

3.
andra som har ett väsentligt
inuesse av förslaget.

Om
förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller arman utsedd
atl förvalta samfallighetens angelägenheter, får undcrtättelsen sändas till en
ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare,
får undertättelsen sändas till en av delägarna för atl hållas tillgänglig för
alla.

Undertättelse
enligt första stycket behöver inte sändas, om ett stort antal personer skall
undertäuas och det skulle innebära större kosmad och besvär än som är
försvarligt med hänsyn till ändamålet med undertättelsen au sända den till var
och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt lill
mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alllid undertäuas enligt
första stycket.

Ändringen
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.2.

första stycket har uttrycket "vanligt brev" ersatts med
"brev". Kommimen har alltså möjlighet att vid behov använda t. ex.
rekommenderat brev eller brev med mottagningsbevis som alternativ till ell
vanligt brev. Ändringen innebär atl även ekonomibrev eller liknande
försändelser med långsam postbefordran kan komma till användning. Givelvis
skall en sådan postbefordran väljas alt underrättelsen når mottagaren i sådan
tid au han har minst tre veckor på sig för alt ta del av ulställningsförslagel.

5
kap. 27 § Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa de synpunkter
som senast under utställningstiden har framförts skriftUgen och redovisa sina
förslag med anledning av dem i ell utlåtande som skall fogas lill handlingama i
ärendet.

Utiåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt
skall för kännedom snarast möjligt i brev sändas lill dem som inte fått sina
synpunkter tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall undertäuas, får
undertättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 §,
eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla,
informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende som berörs av
förslaget till detaljplan och brev till sakägare och sådan organisation eder
förening som avses i 25 § första stycket 2 och som inte fått sina synpunkter
tillgodosedda.

Om
förslaget ändras väsentligt efter utställningen, skall ny utställning ske.

Första
stycket

Ändringen
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.4.

Innebörden
av ändringen i försut stycket och följdändringen i andra stycket

är att även synpunkter som framförts före utställningen skall behandlas i ut

låtandet och au den som inte fåu sina synpunkter tillgodosedda skall få del av

utiåtandet eller eu meddelande om var det hålls tillgängligt. Syftet är au
stärka 62

rättssäkerheten för
sakägama och övriga intressenter samt au de förtroende- Prop. 1989/90: 37
valda i ett enda dokument skall få en redovisning av de kvarstående synpunkter
som kan leda till ett överklagande. Au synpunkterna på det utställda förslaget
skall framföras skriftligt framgår av lagtexten (jämför också 13 kap. 5 § första
stycket första meningen).

1
de fall synpunkiema har behandlats utförligt i samrådsredogörelsen är det
naturligtvis möjligt att, som det föreslagits i promemorian, hänvisa till
denna. 1 sådana fall måste emellertid redogörelsen eller utdrag ur den bifogas
utlåtandet.

Andra
stycket

Även
i denna paragraf har föreskriften om aU "vanligt brev" skall användas
ändrats, se specialmotiveringen lill 25 §.

Ändringama
i övrigt har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.3. Ändringama
innebär au eu altemativ till kungörande enligt 24 § skapats som gör det möjligt
att använda informationsblad när ett stort antal personer skall undertäuas. Eu
sådant förfarande kan vara lämpligare än kungörande i Ortstidning, t. ex. vid
en planändring i ett område med flerboslads-hus, där många boende kan ha haft
synpunkter på planförslaget. 1 sådana fall kan flygblad, någon typ av massbrev
eller liknande vara effektivare och även billigare än kungörande i ortstidning.
Kommunen bör naturligtvis dokumentera hur undertättelse sker och vilka man
avser au nå med den. Deua kan göras t. ex. genom anteckning på en karta som
biläggs akten om när, på vilket säu och inom vilket område informationsbladet
spritts.

1
huvudsakligt syfie all göra förfarandet vid kungörande enhetligt - men också
för au underlätta för hyresgäster och bostadsrättshavare som bor på annat håll
atl hålla sig undcrtättade - har det ställts upp ett krav på all kungörelsen
skall anslås på kommunens anslagstavla även när altemativet med
informationsblad används.

Någon
särskild tid för anslaget eller för spridningen av informationsbladet har inte
föreskrivits, men givelvis bör åtgärderna vidtas snarast möjligt.

Genom
bestämmelsen alt sakägare skall underrättas i brev är dessa tillförsäkrade au
få underrättelse, även om de saknar adress eller brevlåda inom det område där
informationsbladet spriiis. Det torde vara ovanligt att sådana
hyresgästorganisationer som är likställda med sakägare har adress inom ett
sådant område. Sådana organisationer skall därför underrättas på samma sätt som
sakägama. Självfallet skall informationsbladet och brevet innehålla samma
information som kungörelsen.

5
kap. 30 § Senast dagen efter del alt justeringen av protokollet med beslut om
antagande av deUiljplanen har tillkännageus på kommunens anslagstavla skall
meddelande om tillkännagivandel, prolokollsutdrag med beslutet samt uppgift om
vad den som vill överklaga beslutet har all iaktta sändas i brev till

63

1.
länsstyrelsen samt
regionplaneorgan och kommuner som berörs av Prop. 1989/90: 37 planen,

2.
sakägare,
bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller
förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under
utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden
skriftiigen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda
eller om de har rätt att överklaga på gmnd av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra
stycket/oVira meningen.

Om
ett stort antal personer skall undertäuas enligt första stycket 2 och det
skulle innebära stöne kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till
ändamålet med undertättelsen att sända den lill var och en av dem, får
undertättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 § eller
genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om
kungörelsen som sprids till de boende som berörs av beslutet och brev till
sådana sakägare och sådan orgarusalion eller förerung som avses i första
stycket 2. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till mark
som kan komma atl tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall alltid underrättas
enligt första stycket.

Kungörelse
som avses i andra stycket skall införas i ortstidning samma dag som beslutet
atl anta planen tillkännages på kommunens anslagstavla. Av kimgörelsen skall
framgå vad beslutet avser, lidpunkten för tillkännagivandet och vad den som
vill överklaga beslutet har au iaktta.

Första
stycket

Den
ändring som innebär au uttrycket "vanligt brev" ersatts med
"brev" motsvarar den i 25 § första stycket, se specialmotiveringen
till denna paragraf. Ändringama i punkten 2 är av enbart redaktionell art.

Andra
stycket

Ändringen
motsvarar det som gjorts 27 § andra stycket, se specialmotiveringen till denna
paragraf.

5
kap. 31 § När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de
som tillföljd av beslutet kan vara berättigade till ersättning enligt 14 kap. 5
eller 8 § underrättas. 1 underrättelsen skall också tas in en upplysning om
innehållet i 15 kap. 4 §. Kommunen bestämmer om underrättelsen skall ske genom
brev eller genom kungörande på det sätt som anges i 24 §.

Snarast möjligt efter det au beslutet har vunnit laga kraft skall ett
exemplar av planen, planbeskrivningen, genomförandebeskrivningen och fastighetsförteckningen
sändas till \snsslyrt\5cn,fastighelsregislermyndigheten och
fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om
handlingarna inte kan sändas lill myndigheterrui inom två veckor från det all
planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas om inneliållet
i harullingarna.

Första
stycket

Ändringama
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.5.

64

Ändringen
innebär aU kommunen får möjlighet aU välja mellan under- Prop. 1989/90: 37
rättelse i brev till dem som kan vara berättigade till ersätming på gnmd av
beslutet och kungörande på del säu som anges i 24 §. Om kommunen väljer
altemativet kungörande skall således - lill skillnad från vad som nu gäller
-kungörelsen också anslås. Detta förfarande har valls för all nå en större
enhetlighet i förfarandet. Om kommunen väljer all underrätta genom brev, bör
bedömningen av vilka sakägare som kan länkas bli berättigade till ersätming
göras generöst. Normalt skall några överväganden inte ske i frågan hiuTivida
kvalifikationsgränsema i 14 kap. 8 § är uppfyllda eller inte. Innehåller planen
t. ex. skyddsbestämmelser eller bestämmelser om rivningsförbud, bör samtiiga
sakägare som berörs undertäuas, oavsett om deras möjligheter all få ersätming
bedöms som myckel ringa.

Om
del är uppenbart att det inte finns några sakägare som kan tänkas vara
berättigade till ersättning, behöver naturligtvis inte någon undertättelse alls
lämnas.

Andra
stycket

Ändringama
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.6.

Bestämmelsen
om expediering har ändrats så atl endast en uppsäiming av planhandlingama skall
sändas lill länsstyrelsen efter det all planen vunnit laga kraft. Vidare skall
samtidigt en uppsättning sändas direkt till vardera
fastig-helsregislermyndigheten och fastighetsbildningsmyndigheten. Någon
senaste tidpunkt för när handlingama skall sändas är knappast möjlig aU ange
mot bakgmnd av au del kan ta lång tid atl producera dessa. Eftersom fastighetsregislermyndigheien
och fastighelsbildningsmyndighelen har behov också av faslighetsförteckningen,
har bestämmelsen kompleiierais så atl denna skall sändas med de övriga
planhandlingama. Några handlingar behöver dock inte sändas, om det är uppenbart
obehövligt. Härmed avses främst de fall när fastighetsregistermyndigheten och
fastighelsbildningsmyndighelen är kommunala, eftersom de då har tillgång lill
erforderliga handlingar hos byggnadsnämnden. Vidare är det uppenbart onödigt
au skicka handlingar när den mottagande myndigheten inte har behov av dem, t.
ex. därför au myndigheten har tillgång till fullgott material från en tidigare
fas i planärendet. Behovet av handlingama avgör i sådant fall den mottagande
myndigheten.

Tredje
stycket

Stycket
är nytt. Syftet med del angivna förfarandet är att tillgodose både myndighetemas
krav på snabbhet och kommunens krav på rimlig lid för aU la fram planhandlingar
som är lämpliga för arkivering. Au handlingama som sänds enligt andra stycket
skall vara lämpliga för arkivering framgår av 13 § plan-och byggförordningen
(1987: 383). Självfallet behöver underräuelse inte ske, om del är uppenbart
obehövligt au sända planhandlingama. Det naturliga sättet atl fullgöra
undertättelseskyldigheten är att sända enklare kopior av planhand-

65

5 Riksdagen 1989/90. t saml. Nr 37

lingama.
Även om underrättelse sker enligt detta stycke kvarstår givetvis Prop.
1989/90: 37 skyldigheten enligt andra stycket au snarast möjligt sända
planhandlingama.

6
kap. 8 § Fastighetsplanen beslår av en plankarta och en särskild handling med
bestämmelser. Planen får dock bestå av endast endera av dessa handlingar eller
av en handling som innehåller både plankarta och bestämmelser, om planens
innehåd ändå framgår tydligt.

Ändringen
moisvarar den som gjorts i 5 kap. 9 §, se specialmotiveringen till denna
paragraf.

6
kap. 9 § Till fastighetsplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som anges i
12 §. Om fastighetsplanen består av endast en handling, får dock
planbeskrivningen redovisas i den handlingen.

Ändringen
motsvarar den som gjorts i 5 kap. 10 §, se specialmolive-ringen till denna
paragraf.

6
kap. 12 § Bestämmelserna i 5 kap. 18-28 och 30 §§ skall tillämpas när
fastighetsplanen upprättas. Om fastighetsplanen inte upprättas gemensamt med
detaljplanen behöver dock samråd inte ske med länsstyrelsen och kommuner som
berörs av förslaget. Inte heller behöver planförslaget sändas till dem.

I
planbeskrivningen skall redovisas vilken detaljplan som fastighetsplanen hänför
sig till och skälen till den utformning av fastighetsplanen som har valts. Om
planförslaget avviker från detaljplanen, skall avvikelsen och skälen till denna
redovisas i beskrivningen.

Ändringen
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.7.

Ändringen
innebär en precisering av vilka bestämmelser för deuiljplan som skall tillämpas
även beträffande fastighetsplaner. Bl. a. har den ändringen gjorts att det inte
längre krävs kungörande i ortstidning eller undertättelse i annan form om atl
fastighetsplanen vunnit laga krafl. Bestämmelser om expedieringar i samband
med antagande av fastighetsplaner har förts in i 6 kap. 13 §.

6
kap. 13 § Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har
upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av nämnden, av
den som antar detaljplanen.

Snarast
möjligt efter det att beslutet atl anta fastighetsplanen har vunrut laga kraft
skall ell exemplar av planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen
sändas tid fastighetsregistermyndigheten och fastighetsbildningsmyn-diglieten,
om det inte är uppenbart obehövligt.

66

Om
handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor från Prop.
1989/90: 37 det att planen vunnd laga kraft, skall myndigheterna genast
underrättas om innehållet i handlingarna.

I
defaU detaljplanen enligt 5 § skad anses ha den utformning som framgår av
fastighetsplanen skall länsstyrelsen tillsändas handlingarna respektive
underrättas om innehållet i dessa enligt andra och tredje styckena.

Ändringama
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.1.6.

Andra
stycket

Stycket
är nytt. Del motsvarar 5 kap. 31 § andra stycket. De nya bestämmelsema är
föranledda av ändringen i 12 §. De innebär au planhandlingama skall sändas till
fastighetsregislermyndigheien och fastighelsbildningsmyndighelen i stället för
lill länsstyrelsen. Det är således inte längre nödvändigt au sända
fastighetsplaner till länsstyrelsen i andra fall än det som anges i det nya
fjärde stycket.

Tredje
stycket

Stycket
är nyu. Det motsvarar 5 kap. 31 § tredje stycket, se specialmotiveringen till
det stycket.

Fjärde
stycket

Stycket
är nytt. Bestämmelsema är föranledda av all del inie längre är obligatoriskt
all sända fastighetsplaner till länsstyrelsen. Syftet med bestämmelsen är att
länsstyrelsen skall få tillgång till planhandlingama när en fastighetsplan
innebär all en detaljplan skall anses ha en annan utformning.

6
kap. 24 § Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen efter
genomförandelidens utgång lösa fastigheter eller delar av fastigheter som
tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en fastighet.

En
kommun som är huvudman för allmänna platser får efter genomförandetidens
utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med
detaljplanen. Lösenrält föreligger dock inte så länge det finns ett bygglov som
kan las i anspråk.

Besväras
mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får räuigheten
lösas.

Ändringen
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.3.1. Paragrafens/ö/s/a
stycke har ändrats så att även en hel fastighet kan lösas under de angivna
fömlsäimingarna.

6
kap. 36 § Innan kommunen beslutar att kostnader för gator och andra

allmänna platser skall betalas av fastighetsägare enligt 31 eller 32 §, skall

kommunen låta uUeda frågan och upprälta det förslag som utredningen för- gy

anleder. Sakägare och de
bostadsräushavare, hyresgäster och boende som Prop. 1989/90: 37 berörs av
förslaget samt de sammanslumingar och enskilda i övrigt som kan ha ett
väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle lill samråd.

Samrådet
syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Under samrådet bör
motiven till förslaget, planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste
följderna av förslaget redovisas. Resultatet av samrådet och förslag med
anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.

Förslag
i fråga om betalning av kosmader som avses i 31 § skall ställas ut under minst
ue veckor efter del all kungörande om delta har skeu på tid och sätt som anges
i 5 kap. 24 §. Underräuelse om utställningen av förslaget skall dessutom i brev
sändas till kända fastighetsägare vars räu berörs av förslaget. Underrättelse
behöver dock inte sändas till den som skriftligen har godkänt förslaget. Under
utställningstiden skall förslaget åtföljas av samrådsredogörelsen. Efter
utställningstidens utgång får kommunen besluta i ärendet.

Avser
förslaget ersäimingsskyldighet enligt 32 §, skall de fastighetsägare vars rätt
berörs och som inte har godkänt förslaget, beredas tillfälle all ytua sig över
detta, innan beslut i ärendet fattas. Förslaget skall åtföljas av sam-rådsredogörclscn.

En
ändring har gjorts i tredje stycket som motsvarar den i 5 kap. 25 § första
stycket, se specialmouveringen till denna paragraf.

8
kap. 1 § Bygglov krävs för au

1. uppföra
byggnader,

2.
göra tillbyggnader,

3.
ta i anspråk eller inreda
byggnader helt eller till viss del för väsentiigen annat ändamål än det för
vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats,

4.
göra sådana ändringar av
byggnader som berör konsuuktionen av de bärande delama eller som avsevärt
påverkar byggnademas planlösning,

5.
i byggnader installera eller
väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation,

5
a. i byggnader eller inom tomter installera eller väsentligt ändra anordningar
för vattertförsörjning eller avlopp,

6. i
byggnader installera eller väsentligt ändra hissar.

Kravet
på bygglov för de åtgärder som anges i första stycket 4, 5 och 5 a gäller inte
i fråga om byggnader eller tomter som tillhör staten eller landstingskommuner.

1
fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig
näring inom områden som inte omfaiuis av detaljplan krävs bygglov endast för
åtgärder som anges i första stycket 3.

14
och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller ivåbostadshus och för
vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan kommunen besluta
om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav.

Ändringama
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.4.1.

68

Förstastycket Prop. 1989/90: 37

Ändringen
innebär alt den nuvarande punkten 5 delats upp i två punkter. Syftet är all
det tydligare skall framgå atl bygglovskravel för va-anordningar omfattar hela
va-installationen.

Andra
stycket

Ändringen
är en följdändring till ändringen i första stycket. Naturligtvis skall denna
bestämmelse inte tillämpas på sådana fastigheter som staten eller en
landstingskommun upplåtit med lomuäu.

8
kap. 2 § I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för atl

1. anordna
nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar,

campingplatser, skjulbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, molorbanor och

golfbanor,

2.
anordna upplag eller
materialgårdar,

3.
anordna tunnlar eller bergmm
som inte är avsedda för tunnelbana eller gmvdrift,

4.
inrätta fasta cislemer eller
andra fasla anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och
miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,

5.
uppföra radio- eller lelemaster
eller tom,

6.
uppföra vindkraftverk, om
vindturbinens diameter är störte än två meter eller om kraftverket placeras på
ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller
om kraftverket skall fast monteras på en byggnad,

7.
uppföra murar eller plank,

8.
anordna parkeringsplatser
utomhus,

9.
anordna begravningsplatser,

10. väsentiigt
ändra anläggningar som avses i 1-9.

Bygglov
för alt inrätta eller uppföra en anläggning enligt första stycket 4 eller 5
eller för alt ändra anläggningen krävs inte, om det är fråga om en mindre
anläggning avsedd endast för en viss fastighets behov. Bygglov för åtgärder
enligt första stycket 8 behövs inte, om det på fastigheten finns endast eu
eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd
uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med siöd
av väglagen (1971: 948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata
eller väg.

Enligt
5 § får kommunen medge undantag från kravet på bygglov. 110 § fiims särskilda
bestämmelser för vissa anläggningar och anordningar avsedda för totalförsvaret.

Ändringen
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.4.2.

Andra stycket

Genom ändringen har
förtydligats au endast anläggningar som är mindre och avsedda endast för en
viss faslighets "husbehov" eller liknande är undantagna

69

från bygglovspliki. Som
exempel på sådana anläggningar kan nämnas en Prop. 1989/90: 37 oljetank till
ett bostadshus, en bensin- eller oljetank på en jordbmksfastighei och en
cenualanienn på eu bostadshus.

8
kap. 4 § Bestämmelsema i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder
beträffande en- eller tvåbostadshus och lill dem hörande fristående utiius,
garage och andra mindre byggnader (komplemenibyggnader):

1. installera
eller ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp, om

byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning för vattenförsörjning

eller avlopp,

2.
göra andra invändiga ändringar,
som inte innebär all del inreds någon ytterligare bostad eller någon lokal för
handel, hantverk eller indusui och ej heller berör konsuuktionen av byggnadens
bärande delar, eldstäder eller rökkanaler,

3.
färga om byggnader inom områden
med detaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras väsentiigt,

4.
med mur eller plank anordna
skyddade uteplaiser i anslutning till bostadshuset, om muren eller plankel inte
är högre än 1,8 meter, inte sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och
inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,

5.
anordna skärmtak över sådana
uteplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller entréer, om
skärmtaket inte är störte än 12,0 kvadratmeter och inte sUäcker sig närmare
gränsen än 4,5 meter,

6.
uppföra högst två
komplementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnademas
sammanlagda byggnadsarea inte är större än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden
inte överstiger 3,0 meter och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5
meter.

Utanför
detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar
och plank som ej ingår i samlad bebyggelse undantagna från bestämmelsema i 1
och 2 §§ även i fråga om följande åtgärder

1. göra
mindre tillbyggnader, om åtgärden inte suäcker sig närmare grän

sen än 4,5 meter,

2. uppföra
komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar när

het av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än

4,5 meter,

3. ulföra
sådana åtgärder som avses i 1 § första stycket 4, 5 och 5 a.

Om de grannar som berörs medger atl åtgärder som avses i första stycket

4-6
och i andra stycket 1 och 2 utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte
bygglov.

Enligt
6 § får kommunen bestämma att de åtgärder som avses i första stycket 3 och
andra stycket 1 och 2 kräver bygglov.

Ändringama
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.4.3.

Aruira
stycket 2

Punkten
är ny. Den innebär au komplementbyggnader, murar och plank i omedelbar närhet
av bostadshuset är bygglovsfria under samma förutsäu-ningar som gäller för
mindre tillbyggnader. Vad som avses med komplement-

70

byggnader
framgår av paragrafens första stycke (se också PBL-proposi- Prop. 1989/90:
37 tionen, s. 276).

Rätten
att göra mindre tillbyggnader och uppföra komplemenibyggnader, murar och plank
är inte oinskränkt. Genom områdesbestämmelser kan exempelvis den högsta
tillåma arean för fritidshus begränsas. Områdesbestämmelser kan också ha
föreskrifter om utformningen eller om krav på bygglov för t. ex. åtgärder inom
värdefull miljö. Även kraven i 3 kap., t. ex. på att byggnader skall placeras
och utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn lill landskapsbilden och till de
natur- och kulturvärden som kan finnas på platsen, är tillämpliga. När bygglov
inte krävs, kan t. ex. tillstånd enligt 45 § väglagen (1971: 948) erfordras.
Vidare kan slrandskyddsdispens enligt 16 § eller tillstånd enligt 19 §
naturvårdslagen (1964: 822) erfordras.

Aruira
stycket 3

Punkten
motsvarar punkten 2 i paragrafens tidigare lydelse. Tillägget är föranlett av
ändringen i 1 § första stycket.

Tredje
och fjärde styckena.

Tilläggen
utgör följdändringar till första stycket.

8
kap. 5 § Kommunen får i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta au bygglov
inte krävs för att pä del säu som närmare anges i planen eller bestämmelsema

1. uppföra,
bygga till eder på anruit sätt ändra komplemenibyggnader,

2.
göra mindre tillbyggnader,

3.
utföra sådana åtgärder
som avses i 1 § första stycket 4, 5 och 5 a,

4.
ulföra eller ändra anläggningar
som avses i 2 §,

5.
bygga till eller på annat sätt
ändra indusuibyggnader,

6.
uppföra, bygga till eller på
annat säu ändra enklare fritidshus, kolonistugor och liknande byggnader,

7. utföra
sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 2.

Bestämmelser enligt första stycket får inte meddelas, om bygglov krävs för

au
tillvarata grannars inuessen eller allmänna inuessen. Inte heller får sådana
bestämmelser meddelas beträffande åtgärder som avser arbetslokaler eller
personalrum i andra byggnader än indusuibyggnader. Bestämmelser enligt första
stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud,
skyddskommitté eller organisation som föreuäder arbetstagarna har tillstyrkt
bestämmelsema.

Inom
samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om åtgärder som avses
i första stycket I och 2 skall ulföras utan bygglov.

Första
stycket 1

Ändringen
är endast redaktionell. Syftet är att förtydliga bestämmelsen så att del klart
framgår alt den avser även tillbyggnader och ändringar.

71

Förstastyckets Prop. 1989/90: 37

Ändringen
är endast redaktionell. Den är föranledd av ändringen i 1 § första stycket.

Första
stycket 7

Punkten
är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.4.4.

Genom
införandet av denna punkt får kommunen möjlighet alt besluta att bygglov inte
krävs för uppsättning och väsentlig ändring av skyltar eller ljusanordningar.
Befrielse från kravet på bygglov bör bl. a. kunna införas inom industriområden
eller liknande. Kommunen skall på gmnd av ändringen i andra stycket beakta
grannars och det allmännas inuessen i samband med beslutet. Det är lämpligt all
man så långt möjligt i planen preciserar eventuella krav på placering,
utformning och utförande.

Ändringen
har medfört en följdändring i 22 § naturvårdslagen (1964: 822), se avsnitt 7.2.

Aruira
stycket

Granneiniressen
och allmänna inuessen kan göra sig gällande beuäffande samtliga de åtgärder som
avses i första stycket. Bestämmelsen har därför ändrats så att de
omständigheter som anges i första meningen i detta stycke blir tillämpliga på
samtiiga punkter i första stycket.

8
kap. 6 § Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma att
bygglov krävs för att

1.
inom områden som inte omfattas
av detaljplan utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 1,

2.
inom områden med detaljplan
färga om en- eller tvåbostadshus och komplemenibyggnader,

3.
underhålla sådan bebyggelse med
särskilt bevarandevärde som avses i 3 kap. 12 §.

Kommunen
får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka
områdesbestämmelser utfärdats, bestämma au bygglov krävs för att utföra sådana
ålgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2.

Kommunen
får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov krävs för au inom
områden som inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller på annat säit
ändra ekonomibyggnader för jordbmk, skogsbmk eller därmed jämförlig näring.

Bestämmelser
enligt första - uedje styckena skall meddelas genom detaljplan eller
områdesbestämmelser.

1
fråga om byggnader som avses i 10 § får bestämmelser enligt första och andra
styckena inte meddelas.

72

Andrastycket Prop. 1989/90: 37

Ändringen
är en följdändring till den i 4 § andra stycket. Den innebär atl lovplikt kan
införas för sådana komplemenibyggnader, murar och plank som är lovfria utanför
samlad bebyggelse. Lovplikten kan dock aldrig införas för sådana åtgärder som
avses i 4 § första stycket 4-6, dvs. för au anordna små uteplaiser och skärmtak
saml för att uppföra s. k. friggebodar.

8
kap. 11 § Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan skall
bifallas om

1. åtgärden
inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som

gäller för området, varvid det förhållandet all genomförandeliden/ör detalj

planen inte börjat löpa utgör hinder mot all bygglov lämnas,

2. den
fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgär

den skall utiöras

a)
stämmer överens med
detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, eller

b)
avviker från dessa
planer men avvikelserna godtagits vid en bygglovsprövning enligt denna lag
eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen
fastighetsbildningslagen (1970:988), och

3. åtgärden
kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Om
fasligheten i annat fall än som avses i första stycket 2 b inte stämmer överens
med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av
genomförandeliden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas au inom viss lid
visa aU ansökan om förtäiming gjorts för all genomföra den
fastig-heisindehiing, som förutsätts i fastighetsplanen.

Beträffande
sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 § första stycket 4-6 och sådana
yiue åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1 skall bygglov
lämnas även om fömtsättningama i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Även
om föruisätmingama i första stycket är uppfyllda, får bygglov lill åtgärder på
mark som enligt detaljplanen utgör kvarlersmark för allmänt ändamål lämnas
endast om ändamålet är närmare angivet i planen.

Om
detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användning och ansökningen avser
bostadslägenhet som behövs för bostadsförsörjningen, får bygglov inte lämnas
för sådana åtgärder som anges i 1 § första stycket 3.

Bygglov
får lämnas till åtgärder som innebär mindre av\ ikelser från detaljplanen
eller fastighetsplanen, om avvikelsema är förenliga med syftet med planen. I
fall som avses i första stycket 2 b och 17 kap. 18 a § skall en samlad
bedömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare
godtagits.

Första
stycket 1

Genom
tillägget - som lår ses som eu tillrättaläggande (jfr sjätte styckeO - har det
markerats au bygglov inte får ges till en åtgärd som suider mot en fastighetsplan,
även om åtgärden är förenlig med detaljplanen. Detta gäller självfallet även
sådana delar av planen som reglerar samfälligheter och räuigheler.

73

Första
stycket 2 Prop. 1989/90: 37

Ändringama
har i huvudsak behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.5.

I
punkten har eU förtydligande gjorts som innebär alt bestämmelsen blir
tillämplig också på andra anläggningar än byggnader.

Bestämmelsen
i den nuvarande punkten 2 har förts in under punkten 2 a. Ändringen innebär i
övrigt att en fastighet, byggnad eller anläggning inom eu detaljplanelagt
område på vilken en bygglovskrävande åtgärd skall ulföras inte nödvändigtvis måste
stämma överens med de planer som gäller för området för all bygglov skall kunna
lämnas. Fömtsäitningama för all bygglov skall lämnas i dessa fall följer av
bestämmelsema i 2 b. I fråga om sådana avvikelser som hänför sig till den
tidigare byggnadslagstifmingen och den tidigare lydelsen av 3 kap. 2 §
fastighetsbildningslagen (1970: 988) finns bestämmelser i 17 kap. 18 a §. För
aU bygglov skall lämnas måste givetvis fömlsäimingarna i övrigt enligt
bestämmelsema i paragrafen vara uppfyllda.

Andra
stycket

Ändringen
är föranledd av den nya punkten 2 b i första stycket.

Femte
stycket

Stycket
är nyu. Det har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2. I 8 kap.
finns bestämmelser bl. a. om vilka åtgärder som kräver bygglov och under vilka
fömtsätmingar bygglov kan lämnas. Av 1 § första stycket 3 följer atl det krävs
bygglov för au ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för
väsentiigen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller
för vilket bygglov har lämnats. Genom det nya femte stycket blir del möjligt
alt hindra alt bostadslägenheter som behövs för bostadsförsörjningen omvandlas
till något sådant annat ändamål, t. ex. kontor, tfois au detaljplanen saknar
bestämmelser om byggnadens användning. Saknar en detaljplan bestämmelser om
användningssätt, får man alltså i dessa fall samma effekt som om planen
innehöll bestämmelser om att byggnaden skall användas för bostadsändamål.

Sjätte
stycket

Tillägget
utgör en följdändring med anledning av den nya punkten 2 b i första stycket.
Tillägget innebär all om ett bygglov tidigare har lämnais eller en fastighetsbildning
har medgetts vilken inneburit mindre avvikelser från planen och en ny ansökan
görs om ålgärder på samma fastighet, byggnad eller anläggning som även de
innebär avvikelser från planen, byggnadsnämnden skall göra en samlad bedömning
av samtliga åtgärder. Bara om åtgärderna sammantagna innebär mindre avvikelser
från planen kan bygglov komma i fråga och då endast om avvikelsema är förenliga
med syftet med planen. Bestämmelsema innebär alltså att successiva åtgärder
som avviker från planen kan komma au godtas vid skilda prövningstillfällen, men
också au den silua-

tionen kan uppkomma där
man vid en samlad bedömning finner att den sökta Prop, 1989/90: 37 åtgärden
med beaktande av tidigare avvikande ålgärder inie kan godtas. Prövningen
kommer aU ha likheter med den prövning som äger mm vid bedömningen av vad som
skall anses vara komplelteringsålgärder enligt 8 kap. 13 §. Den frågan har
behandlats i PBL-propositionen, s. 721.

8
kap. 22 § Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom underrättelse bereda
kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som
berörs samt sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 §
första stycket 2 tillfälle att ytua sig över ansökningen, om åtgärden

1. innebär
en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller

2. skall
utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden

inte är en kompleiieringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbe

stämmelser.

I
del fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen får
undertättelse ske genom kungörande på det sätt som anges i 5 kap. 24 §, eller
genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om
kungörelsen som sprids tid de boende som berörs och brev till kända sakägare
och sådan organisation eller förening som avses i 5 kap. 25 § första stycket 2.

Ärenden
om lov får inte avgöras utan all sökanden underrättats om del som tillförts ärendet
genom andra än honom själv och tillfälle beretts honom atl ytua sig över del.
Byggnadsnämnden får dock avgöra ell ärende utan aU så skett, om del är
uppenbart onödigt au sökanden ytuar sig.

Andra
stycket

Ändringen
innebär alt kommunen kan välja alicmativa former i de fall underräuelse får
ske genom kungörande. Altemativen har behandlats i specialmotiveringen lill 5
kap. 27 § andra stycket, se specialmotivcringen ull denna paragraf. I båda
fallen skall kungörelsen anslås på kommunens anslagstavla.

8
kap. 27 § Sökanden skall av byggnadsnämnden omedelbart undertätlas om
innehållet i det beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Urulerrättelse
skall också sändas till sådan i 22 § första stycket omnämnd person,
organisation eller förening som yttrat sig i ärendet, om det inte är uppenbart
obehövligt. Om beslutet går någon emot, skall han även underrättas om hur han
kan överklaga det och om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll
eller i någon annan handling.

Underrättelse får ske genom delgivning. Med sökanden får delgivning
dock inte ske med tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970: 428).

Ändringama
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsniu 5.6.2.

75

Förstastycket Prop. 1989/90: 37

Ändringen
innebär all alla de som beretts tillfälle atl yttra sig och som kommit in med
yiuanden skall få en undcrtäuelse sänd till sig av byggnadsnämnden, om det inte
är uppenbart obehövligt. Uiuyckel "inte är uppenbart obehövligt" har
valts för au klargöra att skyldigheten au sända undertättelse föreligger även i
sådana fall då byggnadsnämnden har svårt alt avgöra om den som yttrat sig
verkligen fåu sina synpunkter tillgodosedda eller då förslaget ändrats efter
det au t. ex. en granne ytuat sig. Vidare har bestämmelsen om undertättelse
utvidgats au omfatta också dem som motsatt sig den åtgärd som ansökan avser när
byggnadsnämnden inte lämnar lov, eftersom den som motsatt sig en sådan ansökan
blir motpart i de fall byggnadsnämndens beslut överklagas av sökanden. Del
torde således vara uppenbart onödigt all sända undertätlelse endast till sådana
som obetingat tillstyrkt den åtgärd lill vilken lov lämnats.

Bestämmelsen
har vidare anpassats till 21 § förvaltningslagen (1986: 223).

Medgivandet
för byggnadsnämnden aU använda delgivning, som i gällande bestämmelser finns i
första stycket, har flyttats till andra stycket.

Aruira
stycket

Medgivandet
för byggnadsnämnden all använda delgivning vid fullgörandet av dess
undertälielseskyldighel har begränsats så au kungördsedelgivning inte får
användas för alt delge sökanden. Inte heller får surtogatdelgivning användas
för att delge en sökande som är enskild person. Denne skall alltså alltid nås
med en personlig undertättelse.

Bestämmelsen
har utformast i enlighet med lagrådets förslag.

Förfarandet
med kungörande i ortstidning har slopats eftersom det torde saknas behov av ett
sådant förfarande som inte gäller som delgivning.

10
kap. 27 § Har frågan om påföljd för en överuädelse som avses i 4 § första
stycket inte lagits upp till överläggning vid sammanuäde med byggnadsnämnden
inom tio år från det alt överuädclsen begicks, får byggnadsavgift eller
tilläggsavgift inte tas ut. Delta gäller också i fråga om särskild avgift.
Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av ue år.

Sedan
tio år har förflutit från del all en åtgärd som avses i 12 § 1-3 vidtogs, får
byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande
enligt 14 § första stycket. Detta skall dock inte tillämpas när någon utan lov
enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 har tagit i anspråk eller inrett en
bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.

Ändringen,
som innebär au en ny mening tillagts i andra stycket, har behandlats i den
allmänna motiveringen, se avsniu 3.1.

Ändringen
innebär att byggnadsnämnderna utan hinder av preskription kan begära
handräckning eller utfärda förelägganden så länge en olovlig användning av en
bostadslägenhet pågår. 1 likhet med vad som gäller enligt nuvarande
bestämmelser kan handräckning enligt 10 kap. 12 § 1 komma i fråga endast
gentemot den som vidtagit den olovliga åtgärden, medan före-

76

läggande
enligt 10 kap. 14 § första stycket riktar sig mot fastighetsägaren, Prop.
1989/90: 37 oavseu om det är denne som vidtagit åtgärden eller ej. Ändringen
rör endast ingripanden för all återställa omvandlade bostadslägenheter. Övriga
fall som regleras i paragrafen berörs inte av den slopade
preskriptionsregleringen. Av övergångsbestämmelserna till denna paragraf följer
atl ingripande inte kan ske enligt de nya reglema, om möjligheten all ingripa
redan före lagens ikraftuädande upphört på gmnd av preskription.

14
kap. 7 § Om ersätming har betalats för galukosmader enligt 6 kap. 31 eller 32 §
eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig au betala
tillbaka ersätmingen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten genom
att han på grund av alt bygglov vägras inte kan använda fastigheten så som
fömtsattes när ersätmingen togs ut.

Kommunen
är också skyldig atl betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag
fastighetsägaren betalade ersätmingen.

Ändringen
innebär au au tredje stycket upphävts. Bestämmelsen i del stycket har flyttats
lill 14 kap. 8 §.

14
kap. 8 § Ägare och innehavare av särskild rätt lill fastigheter har räU till
ersätming av kommunen, om skada uppkommer till följd av au

1.
bygglov vägras till au ersätta
en riven eller genom olyckshändelse förstörd byggnad med en i huvudsak likadan
byggnad och ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det atl byggnaden
revs eller förstördes,

2.
rivningsförbud meddelas i
detaljplan eller områdesbestämmelser eller rivningslov vägras med stöd av 8
kap. 16 § 2 eller 3,

3.
skyddsbestämmelser för
byggnader som avses i 3 kap. 12 § meddelas i en detaljplan eller i
områdesbestämmelser,

4.
bestämmelser om vegeuuion saml
markyums uti'ormning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 §
uedje stycket meddelas i områdesbestämmelser,

5.
marklov vägras med stöd av 8
kap. 18 § första stycket 2 eller 3.

Rätt
till ersätming föreligger i fall som avses i första stycket 1, om byggnaden
förstörts genom olyckshändelse. I övriga fall som avses i första stycket 1 och
ifall som avses i första stycket 2 föreligger rätt till ersättning, om skadan
är betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten. / fall som
avses i första stycket 3-5 föreligger rätt lill ersättning, om skadan medför
att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.

Medför
beslut som avses i första stycket all synnerligt men uppkommer vid användningen
av fastigheten, är kommunen skyldig aU lösa fastigheten, om ägaren begär det.

Vid
tillämpningen av andra och uedje styckena skall även beaktas andra

beslut som avses i första stycket saml beslut enligt 3 kap. 2 § lagen

(1988: 950) om kulturminnen m. m., 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårdslagen

(1964: 822) och 19 kap. 2 § vattenlagen (1983: 291), under fömlsäiming

au besluten meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom skall

beaktas sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 21 § skogsvårdslagen

(1979: 429) som i särskilda fall har inirätt inom samma tid. Har talan eller 77

räu till ersätming eller
inlösen med anledning av nyss angivna beslut förlorats Prop. 1989/90: 37 på
gmnd av bestämmelsema i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser i lagen om
kulturminnen m. m., naturvårdslagen eller vallenlagen, utgör detta förhållande
inte något hinder mot all beslutet beaktas.

Har
kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om rivningsförbud eller
skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för au tillgodose ett
riksintresse enligt lagen (1987: 12) om hushållning med natunesuTser m. m., är
staten skyldig all ersätta kommunen dess kosmader för ersätming eller inlösen.
1 fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren till den anläggning för
vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta
kommunen dess kosmader för ersätming eller inlösen.

Ändringen
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.2.

Ändringen
innebär att kommunen inte bara, liksom hittills, är skyldig all ersätta skada
som uppkommer genom alt bygglov vägras för alt ersätta en byggnad som förstörts
genom olyckshändelse (se nuvarande 14 kap. 7 § uedje stycket). Kommunen är
också, om ägaren begär del, skyldig au lösa hela fastigheten, om synnerligt men
uppkommer när åiemppförande av en sådan byggnad vägras (se uedje stycket).

17
kap. 18 a § Byggruidsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en
nybyggnadsåtgärd eller fastighetsbildning som har utförts i strid mot en
stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning med stöd av 34 §,
38 § tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen (1947:385) eller
motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket
fastighetsbildningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses
utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. II §
första stycket

2 b. En sådan förklaring får avse endast mindre avvikelser från planen
eller

tomiindelningen vilka är förenliga med syftet med denna. Förklaringen får

lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.

Första stycket skall tdlämpas också ifråga om fastighet, byggnad eller
annan anläggning i den utsträckning den efter ell beslut om fastställelse av en
stadsplan, byggnadsplan eller tomtiruielning avviker från planen eller tomtindelningen.

Paragrafen
är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.5.

Första
stycket

Bestämmelsema
innebär au vissa avvikelser från äldre planer eller lomtinddningar som
medgetts genom di.spens enligi den äldre byggnadslagstifmingen eller den äldre
lydelsen av 3 kap. 2 § uedje stycket fastighetsbildningslagen (1970: 988) genom
en förklaring av byggnadsnämnden kan likställas med mindre avvikelser som
godtagits enligt 8 kap. 11 § sista stycket PBL eller

3 kap.
2 § första stycket andra meningen fastighelsbildningslagen. En sådan

förklaring innebär genom hänvisningen till den föreslagna bestämmelsen i

8 kap. 11 § första siyckel 2 b att avvikelsen därefter inte utgör ell hinder
mot

78

bygglov.
Den skall däremoi vägas in om också en prövning enligt den Prop. 1989/90:
37 föreslagna nya andra meningen i 8 kap. 11 § sista stycket blir aktuell.

För
atl en förklaring skall kunna ges måste det vara fråga om mindre avvikelser
som är förenliga med syftet med planen eller tomtindelningen. I fråga om innebörden
av dessa begrepp hänvisas till avsnitt 5.5.

En
förklaring kan ges endast i ett beslut i vilket bygglov lämnas. Frågan om
förklaring kan alltså inte prövas särskilt. Inie heller är det möjligt att
överklaga förklaringen skili från lovbeslutel. Lovbeslutet kan emellertid
överklagas både av den som berörs av förklaringen och den som berörs av den
åtgärd för vilken lov lämnats.

Aruira
stycket

Stycket
behandlar de fall där en fastighet, byggnad eller annan anläggning avviker från
en äldre plan eller en lomtindelning och avvikelsen uppkommit genom ett beslut
om fastställelse av planen eller tomiindelningen. Även dessa avvikelser kan
genom en förklaring godtas vid en bygglovsprövning enligt PBL under samma
fömtsätmingar som gäller enligt första stycket.

7.2 Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:
822)

22
§ Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam,
propaganda eller liknande ändamål får ej firmas varaktigt anbringad utomhus
utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen
bestämmer.

Vad
i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upplysning om på
stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och ej heller
anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägenheter,
föreningssammanuäden, auktioner eller dyliki. Dock får hos myndighet som avses
i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande anordning som här avses.
Har sådan anordning anbringats utan tillstånd eller i suid mot givet tillstånd
och finnes den vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får myndigheten
meddela föreläggande om avlägsnande av anordningen eller vidtagande av annan
erforderlig åtgärd därmed.

Affisch
eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda eller liknande ändamål
skall av den som anbringat eller låtit anbringa anordningen avlägsnas inom
fyra veckor efter anbringandet, om ej regeringen eller statiig eller kommunal
myndighet som regeringen bestämmer medgivit annat. Vad nu sagts gäller ej
anordning eller på anslagstavla anbringade meddelanden som avses i andra
stycket.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte anordningar inom vägområde
eller för vilka bygglov krävs eller har lämnats. Bestämmelserrui gäller inte
heller sådana åtgärder som inte kräver bygglov efter beslut enligt 8 kap. 5 §
första stycket 7plan- och bygglagen (1987:10).

Tillägget
\ fjärde stycket är en följdändring till 8 kap. 5 § första stycket 7. Tillägget
är nödvändigt för aU inte lillslåndsplikt enligt naturvårdslagen skall

79

uäda i stället för den
befrielse från kravet på bygglov som kan medges enligt Prop. 1989/90: 37 den
nämnda punkten.

7.3 Förslaget till lag om ändring i
bostadsförvaltningslagen (1977: 792)

1 §
Denna lag äger tillämpning på fastighet där det finns bostadslägenhet

som är uthyrd eller kan hyras ut av fastighetens ägare för annat ändamål än

fritidsändamål och som ej utgör del av hans egen bostad. Fastighet som tillhör

staten eller kommun kan ej bli föremål för ingripande enligt 2 §.

När
byggnad tillhör innehavare av inskriven tomuält, äger bestämmelserna i denna
lag om fastighet motsvarande tillämpning på tomträtten. 1 fråga om byggnad som
annars tillhör annan än ägaren av marken gäller lagen i tillämpliga delar.
Såsom ägare av fastighet anses, när omständighetema föranleder det, annan som
innehar fastigheten.

Ändringen
innebär att bostadsförvalmingslagens tillämpningsområde vidgas.

De
nuvarande reglema innebär alt det måste finnas minst en bostadslägen-hel i
huset som är ulhyrd för atl lagen skall kurma tillämpas. I första stycket
första meningen har lagens tillämpningsområde utvidgats att gälla även i de
fall del inte finns någon lägenhet i fastigheten som är uthyrd, dvs. när huset
är tomt på hyresgäster men en uthyrning för bostadsändamål kan komma i fråga.
De närmare fömtsätmingama för atl en tillämpning av lagen skall bli aktuell
framgår av 2 §.

2 §
Försummar fastighetsägaren vården av fastigheten eller underlåter han

au vidtaga angelägna åtgärder för att bevara sundhet, ordning och skick inom

fastigheten eller framgår del på annat sätt atl han icke förvaltar fasligheten
på

eu för de boende godtagbart sätt, får hyresnämnden besluta om särskild för

valming av fastigheten.

Beslut
om särskild förvaUning får också meddelas om fastighetsägaren underlåter att
hyra ut lägenheter för bostadsändamål i fastigheten och det med hänsyn till
bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt att lägenheterna står tomma.

I
beslut enligt första eller andra stycket skall hyresnämnden ålägga fastighetsägaren
au överlämna förvaltningen lill särskild förvaltare (förvaltnings-åläggande).
Kan del antagas au sådant åläggande ej är tillräckligt för au uppnå en
tillfredsställande förvaltning, skall nämnden i stället besluta atl ställa
fastigheten under förvalming av särskild förvalUire (tvångsförvalming).

Om
möjlighet all i visst fall ställa fastighet under tvångsförvalming enligt denna
lag finns bestämmelser i bosladssaneringslagen (1973: 531).

Det
nya andra stycket i paragrafen har behandlats i avsniu 4.

Som
framgår av den allmänna motiveringen ger paragrafen endast begränsade
möjligheter till ingripanden. Bestämmelsema rikuir sig i första hand mot
fastighetsägare som av spekulativa skäl låter lägenhetema stå lomma.

80

En
nyhet är att ett ingripande enligt denna paragraf kan komma i fråga inte
Prop. 1989/90: 37 bara när de kvarboendes inuessen motiverar del. Även i del
fall huset inte alls är bebott kan eu ingripande ske.

Av
1 § följer att det för ett ingripande fordras all det är fråga om
hyres-upplålelse som fastighetens ägare kan göra. Vid en ombildning av hyresräu
lill bostadsrätt kommer fastigheten i något skede atl förvärvas av en bostadsrättsförening.
Om det saknas hyresgäster är del oftast fastighetsägaren själv som tillsammans
med andra personer bildar föreningen. Bosiadsförvall-ningslagen är inte primärt
avsedd att omfatta fasligheter som ägs av en bostadsrättsförening. Men när
föreningen hyr ut lägenheter är del dock inget som hindrar au lagen tillämpas
(jfr 1 § samt prop. 1976/77: 151 s. 48 f). Med den nu vidtagna lagändringen kan
lagen tillämpas också i de fall när någon lägenhet över huvud taget inte är
upplåten i föreningen.

För
all eu ingripande skall kunna ske krävs del all det finns oulhyrda
bostadslägenheter i fastigheten. Atl bestämt ange något visst antal eller någon
viss andel lägenheter har inte anseus lämpligt. Lagen sätter inte upp något
krav på au lägenheterna endast tillfälligtvis är outiiyrda. Även lägenhetema i
en rivningsfastighet kan alltså omfattas av lagen under fömlsäiming dock au
lägenhetema är i det skick att de utan störte omgång kan ställas i ordning (se
nedan).

Lagen
ger möjlighet till ingripande endast i de fall då del är uppenbart oförsvarlig
med hänsyn till situationen på bostadsmarknaden all lägenhetema står lomma. Det
krävs alltså atl del finns en efterfrågan på de lägenheter som Slår lomma och
att denna efterfrågan också avser den hyrestid som kan bli aktuell (i fråga om
tidsbegränsade hyreskontrakt, jfr 3 och 45 §§ hyreslagen). I praktiken kan
förväntas att ingripanden blir aktuella endast i de fall lägenhetema kommer all
stå lomma under någon längre lid.

Som
inledningsvis sagts riktar sig bestämmelsema i första hand mot fastighetsägare
som låter tömma sina lägenheter av spekulativa skäl, t. ex. inför en ombyggnad,
en försäljning eller ombildning till en bostadsrättsförening. Men även om
spekulativa inslag saknas kan det ibland vara uppenbart oförsvarligt om en
fastighetsägare låter sina lägenheter stå tomma. Som exempel kan nämnas att
planerade ombyggnadsåtgärder blivit starkt försenade eller au en rivning av
huset blivit uppskjuten. Om lägenhetema är i sådant skick att de fortfarande är
lämpliga som bostäder eller i vari fall kan sältas i fullt bmkbart skick utan
störte insatser (jfr 12 kap. 9 § första stycket jordabalken), kan ett
ingripande enligt lagen bli akuiellt.

Frågan
huruvida del är oförsvarligt alt undertåta hyra ut lägenhetema blir

givetvis ytterst beroende på de skäl som fastighetsägaren har för all låta

lägenheterna stå tomma. Om del finns fullt godtagbara skäl för att inte hyra
ut,

kan något ingripande naturligtvis inte ske. Del är bara i uppenbart oförsvar

bara fall som lagen får någon betydelse. Av lagen följer att skälen för fastig

hetsägarens underlåtenhet alt hyra ut måste vägas mot situationen på bostads

marknaden. Om del inte finns något intresse över huvud taget från bostads

försörjningssynpunkt att få tillgång till lägenhetema, saknar del givetvis

betydelse viUca skäl fastighetsägaren har för att låta lägenheterna stå tomma. „

o i

6 Riksdagen 1989/90. 1 .saml. Nr 37

Ett beslut enligt de nya
bestämmelsema medför atl en förvaUning enligt Prop. 1989/90: 37 lagens
bestämmelser kan komma lill stånd antingen efter ell särskilt förvaltningsåläggande
eller genom tvångsförvalming. Den särskilde förvaltarens behörighet följer av
samma bestämmelser som gäller för närvarande.

8 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen aU anta förslagen till

1.
lag om ändring i plan- och
bygglagen (1987: 10),

2.
lag om ändring i naturvårdslagen
(1964: 822),

3. lag
om upphävande av lagen (1973: 189) med särskilda hyres

bestämmelser för vissa orter och

4. lag
om ändring i bosUidsförvalmingslagen (1977: 792).

9 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

82

Förteckning
över de remissinstanser som yttrat Prop.
1989/90: 37

sig över departementspromemorian (Ds 1989: 11)
Bilaga i Övemattningslägenheter m. m.

Ytuanden
har till bostadsdepartementet avgetts av följande myndigheter och
organisationer.

Domstolsverket,
Svea hovrätt, kammartätten i Göteborg, bostadsdomslolen, hyresnämndema i
Stockholm, Göteborg och Malmö, konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen,
statens invandrarverk, riksskatteverket, statens råd för byggnadsforskning,
statens institut för byggnadsforskning, plan- och bosladsverkei,
riksrevisionsverkel, länsstyrdsema i Stockholms, Malmöhus samt Göieborgs och
Bohus län, HSB:s riksförbund. Hyresgästernas riksförbund. Kommunalförbundet
för Stor-Slockholms bostadsförmedling. Landsorganisationen i Sverige,
Näringslivets byggnadsdelegation, Riksbyggen, Stockholms handelskammare,
Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska kommunförbundet, Sveriges
Advokatsamfund, Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges
Bosladsräusföreningars cenual-organisation (SBC), Sveriges
Fastighetsmäklarsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund saml följande
kommuner: Järfälla, Lidingö, Nacka, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje,
Täby, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Helsingborg, Lund, Malmö,
Göteborg, Mölndal, Örebro, Västerås, Bollnäs, Gävle, Östersund, Umeå och Luleå.

Dessutom
har skrivelser kommit in från Medborgartällsrörelsen och en enskild person.

Följande
myndigheter och organisationer har avståu från au yttra sig, nämligen
justitiekanslem, Bosiadsförmedlamas yrkesförening, Bygg-enueprenörema,
Stockholms kooperativa bostadsförening (SKB) samt följande kommuner:
Nortköping, Strängnäs, Finspång, Mjölby, Söderköping, Jönköping, Kalmar,
Karlskrona, Ronneby, Ystad, Varberg, Alingsås, Borås, Lidköping, Skövde,
Arvika, Karlstad, Karlskoga, Hämösand och Sundsvall.

83

Lagförslag
i promemorian (Ds 1989: 11)

Övematmingslägenheter
m. m, Prop. 1989/90: 37

Bilaga
2

1 Förslag till

Lag om
ändring i plan- och bygglagen (1987: 10)

Härigenom
föreskrivs atl 8 kap. 11 § och 10 kap. 27 § plan- och bygglagen (1987: 10)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8
kap. 11§

Ansökningar
om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan skall bifallas om

1. åtgärden
inte suider mot detaljplanen, varvid det förhållandel att genom

förandetiden inte börjat löpa utgör hinder mot all bygglov länmas,

2. den fastighet och den byggnad på vilken åtgärden
skall utföras stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som
gäller för området, och

3.
åtgärden kan antas uppfylla
kraven i 3 kap.

Om
fastigheten inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen
kommer in före utgången av genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden
föreläggas all inom viss lid visa atl ansökan om förrätming gjorts för au
genomföra den fastighetsindelning, som fömtsätts i fastighetsplanen.

Beträffande
sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 § första stycket 4-6 och sådana
yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1 skall bygglov
lämnas även om fömtsätmingama i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Även
om fömlsäimingarna i första stycket är uppfyllda, får bygglov till åtgärder på
mark som enligt detaljplanen utgör kvarlersmark för allmänt ändamål lämnas
endast om ändamålet är närmare angivet i planen.

Saknar detaljplanen
bestämmelser om en byggruids användning, skall bygglov inte lämnas för åtgärd
enligt 1 § första stycket 3, om åtgärden avser bostadslägenhet, som behövs för
bostadsförsörjningen. Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre
avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelsema är
förenliga med syftet med planen.

10
kap. 27§

Har
frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 4 § första stycket inte
tagits upp till överläggning vid sammaniräde med byggnadsnämnden inom tio år
från del att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift
inte las ut. Deua gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i
stället för tio år gälla en tid av ue år.

84

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tilläggsavgift inte tas
ut. Deua gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället
för tio år gälla en tid av ue år.

Sedan tio år har förflutit
från del att en åtgärd som avses i 12 § 1-3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte
ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 § första
stycket.

Sedan tio år har
förflutit från det atl en åtgärd som avses i 12 § 1-3 vidtogs, får byggnadsnämnden
inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 § första
stycket. Vad som rui har sagts skall dock inte tdlämpas när någon utan lov
enligt 8 kap. 1 § 3 har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för
annat ändamål än bostadsändamål.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 2

Denna
lag uäder i krafl den 1 januari 1990.

Den nya bestämmelsen i 27
§ andra meningen skall inte tillämpas, om en ägare eller någon annan mot vilka
ingripande kan ske gör sannolikt all åtgärden vidtogs före den 1 januari 1980.

85

2 Förslag
till Prop. 1989/90: 37

Lag om
upphävande av lagen (1973: 189) med särskilda Bilaga 2

hyresbestämmelser
för vissa orter

Härigenom
föreskrivs atl lagen (1973: 189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa
orter skall upphöra aU gälla vid utgången av år 1989.

86

3 Förslag
till

Lag om
ändring i bostadsförvaltningslagen (1977: 792)

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 2

Härigenom
föreskrivs att 1 och 2 §§ bostadsförvalmingslagen (1977: 792) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna lag äger
tillämpning på fastighet där del finns bostadslägenhet som är ulhyrd av
fastighetens ägare för annat ändamål än fritidsändamål och som ej utgör del
av hans egen bostad. Fastighet som tillhör staten eller kommun kan ej bli
föremål för ingripande enligt 2 §.

Denna
lag äger tillämpning på fastighet där del finns bostadslägenhet som är ulhyrd
av fastighetens ägare för annat ändamål än fritidsändamål och som ej utgör del
av hans egen bostad. Om beslut om särskild förvaltning meddelas enligt 2 §
aruira stycket får dock lagen tdlämpas, även om det för tillfället inte finns
någon lägenhet i fastigheten som är uthyrd. Fastighet som tillhör staten eller
kommun kan ej bli föremål för ingripande enligt 2 §. När byggnad tillhör
innehavare av inskriven tomuätt, äger bestämmelsema i denna lag om fastighet
motsvarande tillämpning på tomträtten. 1 fråga om byggnad som annars tillhör
annan än ägare av marken gäller lagen i tillämpliga delar. Såsom ägare av
fastighet anses, när omständighetema föranleder det, annan som innehar
fastigheten.

2 §

Försummar
fastighetsägaren vården av fastigheten eller underlåter han att vidtaga
angelägna åtgärder för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten
eller franigår det på annat säu atl han icke förvaltar fastigheten på eu för de
boende godtagbart säu, får hyresnämnden besluta om särskild förvalming av
fastigheten.

Beslut om särskild förvaltning får också meddelas om en
faslighets-ägare urulerlåter att hyra ut lägenheter för bostadsändamål när
detta lämpligen kan ske och det med hänsyn till bostadsförsörjningen inte är
försvarligt att lägenheterna står outhyrda.

1 beslut enligt första
stycket skall hyresnämnden ålägga fastighetsäga-

1
beslut enligt första och andra stycket skall hyresnämnden ålägga

Föreslagen lydelse

fastighetsägaren
att överlämna förvalmingen till särskild förvaltare (förvaltningsåläggande).
Kan det antagas atl sådant åläggande ej är tillräckligt för au uppnå en
tillfredsställande förvalming, skall nämnden i stället besluta att ställa
fastigheten under förvalming av särskild förvaltare (Ivångsförvaltning).

Nuvarande
lydelse

ren
alt överlämna förvaltningen lill särskild förvaltare (förvaltnings-åläggande).
Kan det antagas att sådant åläggande ej är tillräckligt för att uppnå en
tillfredsställande förvaltning, skall nämnden i stället besluui att ställa
fastigheten under för valtning av särskild förvaltare (tvångsförvalming).

Om möjlighet att i visst
fall ställa fastighet under tvångsförvalming enligt denna lag finns
bestämmelser i bostadssaneringslagen (1973:531).

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 2

Denna lag uäder i krafl
den 1 januari 1990.

88

Förteckning
över de remissinstanser som yttrat Prop.
1989/90: 37

sig över promemorian "Förslag till ändringar i
plan- Bilaga 3 och bygglagen och naturvårdslagen"

Yttranden
har lill bostadsdepartementet avgetts av följande myndigheter och
organisationer.

Hovrätten
för Väsua Sverige, kammarräuen i Sundsvall, statens räddningsverk,
px)stverket, televerket, statens vägverk, statskontoret, statens råd för
byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, cenualnämn-den för
fastighetsdata, statens naturvårdsverk, riksantikvarieämbetet, riksarkivet,
uuedningen (ME 1988:04) om en översyn av naturvårdslagen m. m., Lanibrukamas
riksförbund. Svenska arkitekters riksförbund. Svenska föreningen för
byggnadsvård. Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer. Föreningen Sveriges
byggnadsnämndssekrelerare, Sveriges Skorslensfejar-mästares riksförbund,
Sveriges Lanlmätareförening, Sveriges Villaägareförbund, Köpmannaförbundet,
Svenska kommunförbundet, Hyresgäsiemas riksförbund, HSB:s riksförbund,
Riksbyggen, Sveriges Bostadsrättsföreningars cenualorganisation (SBC),
Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges Fastighetsägareförbund,
Byggentreprenörema, Näringslivets byggnadsdelegalion, Byggherteföreningen,
Svenska sparbanksföreningen. Svenska bankföreningen, Handikappförbundens
cenualkommiité. Svenska kommunaltekniska föreningen, länsstyrelserna i följande
län: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Kronoberg, Golland, Kristianstad,
Malmöhus, Göieborgs och Bohus, Älvsborgs län, Skaraborg, Örebro, Västmanland,
Kopparberg, Västemorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbollen, samt följande
kommuner: Danderyd, Haninge, Sollentuna, Uppsala, Eskilstuna, Motala,
Norrköping, Åtvidaberg, Eksjö, Oskarshamn, Gotlands, Kristianstad, Helsingborg,
Malmö, Vellinge, Kungsbacka, Göteborg, Par-tille, Uddevalla, Marks, Skara,
Borlänge, Mora, Sundsvall, Ömsköldsvik, Berg, Östersund, Umeå, Kimna och Luleå.

89

Lagförslag
i promemorian Prop. 1989/90: 37

"Förslag till ändringar i plan- och bygglagen Bilaga 4

och
naturvårdslagen"

1. Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987: 10)

Härigenom
föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987: 10)1....

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5
kap. 9 §

Detaljplanen
består av en plan- Detaljplanen beslår av en plan-

karta
och en särskild handling med karta och bestämmelser eller, om bestämmelser
eller, om innehållet innehållet framgår tydligt, av endast framgår tydligt,
av endast endera av endera av dessa delar. dessa handlingar.

Av
en plankarta skall framgå hur planområdei delas upp på mark för skilda ändamål
och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Planhandlmgama
skall utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön.

5
kap. 24 §

Kimgörelse
om utställningen av Kungörelse om utställningen av

planförslaget
skall minst en vecka planförslaget skall minsijyra veckor före
utställningstidens början anslås före utställningstidens slut anslås på på
kommunens anslagstavla och kommunens anslagstavla. Av kun-itföras i
ortstidning. Av kungörelsen görelsen skall framgå skall framgå

1.
var planområdet ligger,

2.
om förslaget avviker från
översiktsplanen,

3.
vilken mark eller särskild rätt
till mark som lill följd av planens anlagande kan komma aU tas i anspråk
enligt 6 kap. 17-19 §§,

4.
var uislällningen äger mm,

5.
inom vilken tid, på vilket säu
och till vem synpunkter på förslaget skall länmas,

6.
att den som inte senast under
utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan
förlora rätten au överklaga beslut aU anta planen.

Kungörelsen skall även införas i

ortstidning. Därvid behöver dock

inte information enligt första

stycket 3 tas med.

För
kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654)

om
kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.

Ett
exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning
enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut,
sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.

1
Lagen omUyckt 1987:246. 90

Föreslagen lydelse

Nuvarande
lydelse

5
kap. 25 §

Undertättelse
om innehållet i Underrättelse om innehållet i

kungörelsen skall senast
dagen för kungörelsen skall senast dagen för kungörandet i vanligt brev
sändas till kungörandet i brev sändas till

1. kända
sakägare

2.
känd organisation av
hyresgäster som har avtal om förhandlingsord-nuig för en fastighet som berörs
av planförslaget eller, om förhandlingsordning inte gäller, känd förening av
hyresgäster som är ansluten till en riksorganisation och inom vars
verksamhetsområde fastigheten är belägen,

3.
andra som har eU väsentiigt
inuesse av förslaget.

Om
förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan utsedd
au förvalta samfallighetens angelägenheter, får undertättelsen sändas till en
ledamot av styrelsen eller lill förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare,
får undertättelsen sändas till en av delägarna för att hållas tillgänglig för
alla.

Undertättelse
enligt första stycket Undertättelse enligt första stycket

behöver
inte sändas, om eu stort an- behöver inte sändas, om ett stort an-

tal personer skall
underrättas och det skulle innebära större kosmad och besvär än som är
försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen au sända den till
var och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt
lill mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alllid underrättas
enligt första stycket.

tal personer skall underrättas och det skulle innebära störte kosmad
och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen
all sända den till var och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av
sådan särskild rätt till mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock
alltid underrättas enligt första stycket. Detsamma gäller ifråga om den som
har meddelats föreläggande enligt 28 a §.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 4

5 kap. 27

Efter
utställningstiden skall kommunen sammanställa de avlämnade synpunkterna och
redovisa sina förslag med anledning av dem i ell utiåtande som skall fogas lill
handlingama i ärendet.

Utlåtandet
eller ell meddelande om var utiåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom
snarast möjligt i vanligt brev sändas ull dem som inte fåu sina synpunkter på
det utställda förslaget tillgodosedda. Om eu stort antal personer skall
underrättas, får undertättelse i stället ske genom kungörelse på det sätt som
anges i 24 §.

Efter
utställningstiden skall kommunen sammanställa de synpunkter som har framförts
skriftligen senast under utställ-ningstiden och redovisa sina förslag med
anledning av dem i eU utiåtande som skall fogas till handlingama i ärendet

Utlåtandet eller ett
meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom snarast
möjligt i brev sändas till dem som inte fåu sina synpunkter tillgodosedda. Om
eu stort antal personer skall underrättas, får undertättelse i stället ske
genom kungörelse på del sätt som anges i 24 § eller genom att ett meddelande
sprids tid alla med adress inom det berörda området. I sist-nämndafad skad dock
sakägare alltid underrättas i brev.

91

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Om
förslaget ändras väsentiigt efter utställningen, skall ny utställning ske.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 4

5
kap. 30 §

Senast dagen efter det
atl justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har
tillkännagetts på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet,
protokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad den som vill överklaga
beslutet har all iaktta sändas i brev till

Senast
dagen efter det att justeringen av prolokollei med beslut om antagande av
detaljplanen har tillkännageus på kommunens anslagstavla skall meddelande om
tillkännagivandet, prolokollsutdrag med beslutet saml uppgift om vad den som
vill överklaga beslutet har au iaktta sändas i vanligt brev till

1.
länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen.

2. sakägare,
bostadsrättshavare, hyresgäster och boende saml sådan organisation eller
förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under
utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden
skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda
eller om de har besvärsräu på gmnd av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra
stycket.

Om
ett stort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 och del
skulle innebära störte kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn
till ända-målet med underrättelsen att sända den lill var och en av dem, får
underrättelse i stället ske genom kungörelse i ortstidning på del säu som
anges i 24 §. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild räll till
mark som kan komma au tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall dock alllid
undertäuas enligt första stycket.

2.
sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation
eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under
utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna liden
skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet eller har besvärsrätt på grund av
bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra stycket och det inte är uppenbart obehövligt.

Om
eu stort antal personer skall undertätlas enligt första stycket 2 och det skulle
innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till
ändamålet med underrättelsen all sända den till var och en av dem, får
underrättelse i stället ske genom kungörelse i ortstidning på del säu som
anges i 24 § eller genom ett meddelande som sprids till alla med adress inom
det berörda området. 1 sistnämnda fall skad dock sakägare underrättas enligt
första stycket. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till
mark som kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall alltid
underrättas enligt första stycket. Detsamma gäller ifråga om den som har
meddelats föreläggande enligt 28 a §. Kungörelse som avses i andra stycket
skall införas i ortstidning samma dag som beslutet au anta planen tillkännages
på kommunens anslagstavla. Av kungörelsen skall framgå vad beslutet avser,
tidpunkten för tillkännagivandet och vad den som vill överklaga beslutet har au
iaktta.

92

Nuvarande
lydelse

5
kap. 31

När
beslutet atl ania detaljplanen har vunnit laga krafl, skall detta kungöras i
ortstidning. I kungörelsen skall tas in en upplysning om innehållet i 15 kap.
4 §.

Snarast
möjligt efter del alt beslutet har vunnit laga kraft och senast en månad
därefter skall två exemplar av planen, plan-beskriv-ningen och genomförandebeskrivningen
sändas till länsstyrelsen.

Föreslagen
lyddse

§

När
beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga krafl, skall upplysning härom
och om innehållet i 15 kap. 4 § sändas i brev till dem som till följd av
planbeslutet kan tänkas vara berättigade till ersättning enligt 14 kap. 5 eller
8 §.

I
stället för underrättelse i brev enligt första stycket får urulerrättelse ske
genom kungörelse i ortstidning. I kungörelsen skall tas in en upplysning om
innehållet i 15 kap. 4 §.

Genast
efter del att beslutet har vunnit laga krafl skad kopia av planen,
planbeskrivningen, genomförandebeskrivningen och fastighetsförteckningen med
uppgift om datum för antagarule och laga kraft sändas till länsstyrelsen,
fastig-helsregistermyndigheten och fastighetsbildningsmyndigheten. Är de
översända handlingarna inte arkivbeständiga, skall arkivbeständiga handlingar
snarast möjligt översändas till de nämnda myndigheterna.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 4

1 planbeskrivningen
skall redovisas vilken detaljplan som fastighetsplanen hänför sig till och
skälen lill den utiormning av fastighetsplanen som har valts. Om
planförslaget avviker från detaljplanen, skall avvikelsen och skälen till
denna redovisas i beskrivningen.

6 kap.8 §

Fastighetsplanen
består av en plankana och en särskild handling med bestämmelser eller, om innehållet
framgår tydligt, av endast endera av dessa handlingar.

6 kap. 12 §

Fastighetsplanen
upprättas i samma ordning som gäller för detaljplanen. Om fastighetsplanen inte
upprättas gemensamt med detaljplanen behöver dock samråd inte ske med
länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget. Inte heller behöver
planförslaget sändas lill dem.

Fastighetsplanen
beslår av en plankarta och bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt,
av endast endera av dessa delar.

Bestämmelserna
i 5 kap. 18-28 och 30 §§ skall tillämpas när fastighetsplanen upprättas. Om
fastighetsplanen inte upprättas gemensamt med detaljplanen behöver dock samråd
inte ske med länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget. Inte heller
behöver planförslaget sändas till dem.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1989/90: 37

Bilaga
4 6 kap. 13 § Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har
upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av nämnden, av
den som antar detaljplanen.

Genast efter det att beslutet att anta fastighetsplanen har vunrut
laga kraft skall kopia av planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen
med uppgift om datum för antagande och laga kraft sändas tid fastighetsregistermyndigheten
och fastighetsbildningsmyndigheten. Är de översända handlingarna inte
arkivbeständiga, skall arkivbeständiga handlingar snarast möjligt sändas till
de nämnda myndigheterna.

Om fastighetsplanen medför att detaljplanen ändras enligt 5 §, skad de
i aruira stycket angivna handlingarna även sändas till länsstyrelsen.

6
kap. 24 §

Om
kommunen är huvudman för Om kommunen är huvudman för

allmänna
platser, får kommunen allmänna platser, får kommunen efter efter
genomförandetidens utgång genomförandetidens utgång lösa lösa delar av
fastigheter som tillhör mark som tillhör olika ägare och som olika ägare och
som enligt faslig- enligt fastighetsplanen skall utgöra helsplanen skall utgöra
en fastighet. en fastighet.

En
kommun som är huvudman för allmänna platser får efter genomförandetidens
utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med
detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så länge det finns ell bygglov som
kan tas i anspråk.

Besväras
mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får rättigheten
lösas.

8
kap. 1 §

Bygglov
krävs för atl

1. uppföra
byggnader,

2.
göra tillbyggnader,

3.
ta i anspråk eller inreda
byggnader helt eller till viss del för väsentiigen annat ändamål än det för
vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnais,

4.
göra sådana ändringar av
byggnader som berör konsuuktionen av de bärande delama eller som avsevärt
påverkar byggnademas planlösning.

94

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1989/90: 37

Bilaga
4

5. i
byggnader installera eller 5. i byggnader installera eller

väsentiigt
ändra eldstäder, rökkana- väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler

ler eller anordningar för ventilation, eller anordningar för ventilation,

vattertförsörjning eller avlopp, 5 a. i byggnader eller inom tomt

installera eller väsentligt ändra anordningar för vattenförsörjning
eller avlopp,

6. i
byggnader installera eller väsentligt ändra hissar.

Kravet
på bygglov för de ålgärder Kravet på bygglov för de åtgärder

som
anges i första stycket 4 och 5 som anges i första stycket 4, 5 och

gäller inte i fråga om byggnader som 5 a gäller inte i fråga om byggnader

tillhör staten eller landstingskommu- eller tomter som tillhör staten eller

ner. landstingskommuner.

I
fråga om ekonomibyggnader för jordbmk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring
inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder
som anges i första stycket 3.

14
och 10 §§ fmns särskilda bestämmelser för en- eller ivåbostadshus och för vissa
byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan kommimen besluta om
tmdantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav.

8
kap. 2 §2

I
fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för alt

1. anordna
nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar,

campingplatser, skjulbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, molorbanor och

golfbanor,

2.
anordna upplag eller
malerialgårdar,

3.
anordna Uinnlar eller bergmm
som inte är avsedda för tunnelbana eller gmvdrift,

4.
inrätta fasta cislemer eller
andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och
miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,

5.
uppföra radio- eller lelemaster
eller tom,

6.
uppföra vindkraftverk, om
vindlurbinens diameter är störte än två meter eller om kraftverket placeras pä
ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller
om kraftverket skall fast monteras på en byggnad,

7.
uppföra murar eller plank,

8.
anordna parkeringsplatser
utomhus,

9.
anordna begravningsplatser,

10. väsentiigt
ändra anläggningar som avses i 1-9.

Bygglov
för all inrätta eller upp- Bygglov krävs inte för all inrätta,

föra en anläggning enligt första uppföra eller ändra en mindre an-

stycket 4 eller 5 eller för att ändra läggning enligt första stycket 4 eller

anläggningen krävs inte, om an- 5, om anläggningen är avsedd för

läggningen är avsedd för endast en endast en viss fastighets behov.

2Senaste
lydelse 1988:955. 95

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga
4

viss fastighets behov. Bygglov för Bygglov för åtgärder enligt första

ålgärder enligt första
stycket 8 stycket 8 behövs inte, om det på

behövs inte, om del på
fasligheten fastigheten finns endast ett eller två

finns endast ell eller två
enbostads- enbostadshus eller ett tvåbostadshus

hus eller ett
ivåbostadshus och par- och parkeringsplatsen är avsedd ute-

keringsplaisen är avsedd
uteslutande slutande för fastighetens behov eller

för fastighetens behov
eller om par- om parkeringsplatsen anläggs med

keringsplatsen anläggs med
stöd av stöd av väglagen (1971: 948) eller

väglagen (1971: 948) eller
på mark på mark som i detaljplan har avsatts

som
i detaljplan har avsatts till gala till gata eller väg.

eller väg.

Enligt
5 § får kommunen medge undanlag från kravet på bygglov. 110 § finns särskilda
bestämmelser för vissa anläggningar avsedda för totalförsvaret.

8
kap. 4 §

Bestämmelserna
i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder beträffande en- eller
ivåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre
byggnader (komplemenibyggnader):

1. installera
eller ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp, om

byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning för vallenförsörjning

eller avlopp,

2.
göra andra invändiga ändringar,
som inie innebär att del inreds någon ytterligare bostad eller någon lokal för
handel, hantverk eller indusUi och ej heller berör konsuuktionen av byggnadens
bärande delar, eldstäder eller rökkanaler,

3.
färga om byggnader inom områden
med detaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras väsentligt,

4.
med mur eller plank anordna
skyddade uteplaiser i ansluming lill bostadshuset, om muren eller planket inte
är högre än 1,8 meter, inte suäcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte
placeras närmare gränsen än 4,5 meter,

5.
anordna skärmtak över sådana
uteplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller entréer, om
skärmtaket inte är större än 12,0 kvadrauneter och inte suäcker sig närmare
gränsen än 4,5 meter,

6.
uppföra högst två
komplemcntbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnademas
sammanlagda byggnadsarea inte är störte än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden
inte överstiger 3,0 meter och bygg-nadema inte placeras närmare gränsen än 4,5
meter.

Utanför
detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komplement-byggnader som ej
ingår i samlad bebyggelse undantagna från bestämmelsema i 1 och 2 §§ även i
fråga om följande åtgärder

1. göra
mindre tillbyggnader, om åtgärden inte suäcker sig närmare grän

sen än 4,5 meter,

2. ulföra sådana åtgärder som 2. uppföra
komplementbygg-

avses i 1 § första stycket 4 och 5. nåder eller murar eller plank i ome

delbar närhet av bostadshuset, om

åtgärden inie sträcker sig närmare

gränsen än 4,5 meter.

96

Nuvarande
lydelse

Om
de grannar som berörs medger au åtgärder som avses i första stycket 4-6 och i
andra stycket 1 utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte bygglov.

Enligt 6 § får kommunen bestämma
de åtgärder som avses i första stycket 3 och andra stycket 1 kräver bygglov.

Föreslagen
lydelse

Om
de grannar som berörs medger att åtgärder som avses i första stycket 4-6 och i
andra stycket 1 och 2 utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte bygglov.

Enligt 6 § får kommunen bestämma
au de ålgärder som avses i första stycket 3 och andra stycket 1 och 2 klaver
bygglov.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 4

8
kap. 5 §

Kommunen
får i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta atl bygglov inte krävs för
att på det sätt som närmare anges i planen eller bestämmelsema 1. uppföra
komplementbyggnader.

2.
göra mindre tillbyggnader,

3.
utföra sådana åtgärder
som avses i 1 § första stycket 4 och 5,

3. Ulf öra sådana ålgärder som avses i 1 § första stycket 4, 5 och 5
a,

4.
ulföra eller ändra anläggningar
som avses i 2 §,

5.
bygga till eller på annat sätt
ändra indusuibyggnader.

6.
uppföra enklare fritidshus,
kolonistugor och liknande byggnader,

7.
utföra sådana åtgärder
som avses i 3 § första stycket 2.

Bestämmelser enligt
första stycket får inte meddelas, om bygglov krävs för au tillvarata grannars
intressen eller allmänna inuessen. Inte heller får sådana bestämmelser
meddelas beuäffande åtgärder som avser arbetslokaler eller personalmm i
andra byggnader än industribyggnader. Bestämmelser enligt första stycket 5
får meddelas endast om yrkesinspektionen saml skyddsombud, skyddskommitté
eller organisation som föreuäder arbeistagama har tillstyrkt bestämmelsema.

6.
uppföra, bygga tid eller på annat sätt ärulra enklare fritidshus, kolonistugor
och liknande byggnader.

Bestämmelser
enligt första stycket 1-4 får inte meddelas, om bygglov krävs för all
tillvarata grannars intressen eller allmänna inuessen. Inte heller får sådana
bestämmelser meddelas beträffande ålgärder som avser arbetslokaler eller
personalmm i andra byggnader än industribyggnader. Bestämmelser enligt första
stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud,
skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna har tillstyrkt
bestämmelsema.

Inom samlad bebyggelse
krävs medgivande från berörda grannar, om åtgärder som avses i första stycket
1 och 2 skall ulföras utan bygglov.

8
kap. 6 §

Kommunen
får för ell område som utgör en värdefull miljö bestämma att bygglov krävs för
att

1. inom områden som
inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första
stycket 1 och 2,

1.
inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana ålgärder som avses
i 3 § första stycket 1,

97

7 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 37

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2.
inom områden med detaljplan
färga om en- eller tvåbostadshus och komplementbyggnader,

3.
underhålla sådan bebyggelse
med särskilt bevarandevärde som avses i 3 kap. 12 §.

Kommunen får, i områden
som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka områdesbestämmelser
utfärdats, bestämma atl bygglov krävs för alt utföra sådana åtgärder som
avses i 4 § andra stycket 1.

Kommunen får, i områden
som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka områdesbestämmelser
utfärdats, bestämma all bygglov krävs för att utföra sådana åtgärder som
avses i 4 § andra stycket 1 och 2. Kommunen får vidare, om det finns
särskilda skäl, bestämma att bygglov krävs för alt inom områden som inte
omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra
ekonomibyggnader för jordbmk, skogsbmk eller därmed jämförlig näring.

Bestämmelser enligt
första-tredje styckena skall meddelas genom detaljplan eller
områdesbestämmelser.

I fråga om byggnader som
avses i 10 § får bestämmelser enligt första och andra styckena inte meddelas.

8
kap. 11 §

Ansökningar
om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan skall bifallas om

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen, varvid del förhållandet
atl

genomförandeliden inte
börjat löpa utgör hinder mot all bygglov lämnas.

2.
den fastighet och den byggnad på vilken åtgärden skall utföras stämmer överens
med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, och

3.
åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Om
fastigheten inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer
införe utgången av genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas
att inom viss tid visa att ansökan om förrättning gjorts för att

1. åtgärden
inte strider mot de

taljplanen eller den fasdghetsplan

som gäller för området, varvid det

förhållandet att genomförandetiden

inte börjat löpa utgör hinder mot all

bygglov lämnas,

2.
den fastighet och den
byggnad på vilken åtgärden skall ulföras stämmer överens med detaljplanen och
med den fastighetsplan som gäller för området eller endast innebär en mirulre
avvikelse från planen och avvikelsen är förenlig med planens syfte,

3.
åtgärden kan antas
uppfylla kraven i 3 kap. och

4.
hinder inte möter enligt
bestämmelserna i 33 § civilförsvarslagen (1960: 74).

Beträffande
kompletteringsåtgärder som anges i 13 § skall bygglov lämnas även om fömtsätmingama
i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1989/90: 37

Bilaga
4 genomföra den fastighetsindelning,

som förutsätts i
fastighetsplanen.

Beträffande
sådana inre åtgärder i byggnader som anges i I § första stycket 4-6 och sådana
yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1 skall bygglov
lämnas även om förutsättningarna i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Även
om fömtsätmingama i första stycket är uppfyllda, får bygglov till åtgärder på
mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål lämnas
endast om ändamålet är närmare angivet i planen.

Bygglov
får lämnas lill åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller
fastighetsplanen, om avvikelsema är förenliga med syftet med planen.

8
kap. 22 §

Innan
lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom undertättelse bereda kända sakägare och
de kända bostadsräushavare, hyresgäster och boende som berörs saml sådan känd
organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 § första stycket 2 tillfälle
all yttra sig över ansökningen, om åtgärden

1. innebär
en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller

2. skall
utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden

inte är en kompleiieringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbe

stämmelser.

1
det fall som avses i 5 kap. 25 § 1 det fall som avses i 5 kap. 25 §

uedje
stycket första meningen får uedje stycket första meningen får

underrättelse ske genom kungörelse i undertättelse ske genom kungörelse i

ortstidning. ortstidning eller genom ett med-

delande
som sprids till alla med adress inom det berörda området. Sakägare skall alltid
underrättas i brev. Ärenden om lov får inte avgöras utan all sökanden
undertällats om det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och
tillfälle beretts honom att ytua sig över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra
ett ärende utan aU så skeu, om det är uppenbart onödigt all sökanden ytuar sig.

8
kap. 27 §

Sökanden
och den som har be- Sökanden skall av byggnads-

retts tillfälle att yttra sig enligt 22 § nämnden omedelbart undertätlas om

och som inte fått sina synpunkter innehållet i beslut varigenom ett

tillgodosedda skall av byggnads- ärende om lov avgörs. Sådan under-

nämnden omedelbart undertätlas om rättelse skall också sändas tid sådan i

innehållet i beslut varigenom ett 22 § första stycket omnämnd per-

ärende om lov avgörs. Är det upp- son, som yttrat sig i ärendet, om det

enbart att beslutet går honom emot, inte är uppenbart obehövligt. Om

skall han även under-rättas om vad beslutet går någon emot, skall han

han har att iaktta vid överklagande av även undertäuas om vad han har att

99

Nuvarande
lydelse

beslutet
och om skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan handling.
Underrällclse får ske genom delgivning.

1
del fall som avses i 5 kap. 25 § uedje stycket första meningen får
underrättelse ske genom kungörelse i ortstidning. Sökanden skall dock alllid
underrättas enligt första stycket.

Föreslagen
lydelse

iaktta
vid överklagande av beslutet och om skiljaktig mening som antecknats i
protokoll eller annan handling. Underrättelse får ske genom delgivning.

I det fall som avses i 5
kap. 25 § uedje stycket första meningen får undertättelse ske genom kungörelse
i Ortstidning eller genom meddelande som sprids lill alla med adress inom det
berörda området. Sakägare skall alltid underrättas i brev. Sökanden skall dock
alllid undertätlas enligt första stycket.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 4

14
kap. 7 §

Om
ersätming har betalats för galukosmader enligt 6 kap. 31 eller 32 § eller
enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig all betala tillbaka
ersättningen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten genom all han
på gmnd av att bygglov vägras inte kan använda fastigheten så som fömtsattes
när ersätmingen togs ut.

Kommunen
är också skyldig all betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975: 635) från den
dag fastighetsägaren betalade ersätmingen.

Om
bygglov vägras lill alt ersätta en genom olyckshändelse förstörd byggnad med en
i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från
del au byggnaden förstördes, har ägare eller innehavare av särskild rätt till
fastigheten räll till ersätming av kommunen för den skada han lider.

Medför beslut som avses i tredje stycket att synnerligt men uppkommer
vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastigheten, om
ägaren begär det.

Denna
lag uäder i krafl den 1 januari 1990.

100

Det till lagrådet remitterade

Förslaget till

Lag om
ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom
föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)i dels att 5 kap. 9, 10, 24,
25, 27, 30 och 31 §§, 6 kap. 8, 9, 12, 13, 24 och 36 §§, 8 kap. 1, 2, 4, 5, 6,
11, 22 och 27 §§, 10 kap. 27 § samt 14 kap. 7 och 8 §§ skall ha följande
lydelse,

dels atl del i lagen skall
införas en ny paragraf, 17 kap. 18 a §, av följande lydelse.

Prop.
1989/90: 37 Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Detaljplanen består av
en plankarta och en särskild handling med bestämmelser eller, om innehållet
framgår tydligt, av endast endera av dessa handlingar.

Detaljplanen
består av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Planen får
dock bestå av endast endera av dessa handlingar eller av en handling som innehåller
både plankarta och bestämmelser, om planens innehåll ändå framgår tydligt. Av
en plankarta skall framgå hur planområdet delas upp på mark för skilda ändamål
och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Planhandlingama skall
utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön.

10 §

Till detaljplanen skall
fogas en sådan planbeskrivning som anges i 26 § och en sådan genomförandebeskrivning
som anges i 6 kap. 1 §.

Till detaljplanen skall
fogas en sådan planbeskrivning som anges i 26 § och en sådan
genomförande-beskrivning som anges i 6 kap. 1 §. Om detaljplanen består av
endast en handling, får dock planbeskrivningen redovisas i den handlingen.

Kungörelse om
utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens
början anslås pä kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Av
kungörelsen skall framgå

Kungörelse om
utställningen av planförslaget skall senast den dag utställningstiden börjar
och minst fyra veckor före dess slut anslås på kommunens anslagstavla och
införas i ortstidning. Av kungörelsen skall framgå

'Lagen
oititiyckt 1987:246.

; Riksdagen 1989/90. I .saml. Nr 37

101

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga
5

1.
var planområdei ligger,

2.
om förslaget avviker från
översiktsplanen,

3.
vilken mark eller särskild rätt
till mark som till följd av planens antagande kan komma au tas i anspråk
enligt 6 kap. 17-19 §§,

4.
var utställningen äger rum,

5.
inom vilken lid, på vilket sätt
och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,

6.
au den som inte senast under
utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan
förlora rätlen au överklaga beslut alt anta planen.

För
kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om kungörande
i mål och ärenden hos myndighet m.m.

Eu
exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning
enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut,
sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.

25
§

Undertättelse
om innehållet i Underrättelse om innehållet i

kungörelsen
skall senast dagen för kungörelsen skall senast dagen för kungörandet i
vanligt brev sändas till kungörandet i brev sändas till

1. kända
sakägare,

2.
känd organisation av hyresgäster
som har avtal om förhandlingsordning för en fastighet som berörs av
planförslaget eller, om förhandlingsordning inte gäller, känd förening av
hyresgäster som är ansluten till en riksorganisation och inom vars
verksamhetsområde fastigheten är belägen,

3.
andra som har ell väsentiigt
inuesse av förslaget.

Om
förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan utsedd
att förvalla samfallighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas till en
ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare,
får underrättelsen sändas till en av delägama för all hållas tillgänglig för
alla.

Undertättelse
enligt första stycket behöver inte sändas, om eu stort antal personer skall
underrättas och det skulle innebära större kosmad och besvär än som är
försvarligt med hänsyn till ändamålet med undertättelsen au sända den till var
och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild räu lill
mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alltid underrättas enligt
första stycket.

27 §

Efter
utställningstiden skall kom- Efter utställningstiden skall kom

munen sammanställa de avlämnade munen sammanställa de synpunkter

synpunkterna och redovisa sina för- som senast under utställningstiden

slag med anledning av dem i ett harframförts skriftligen och redovisa

utiåtande som skall fogas till hand- sina förslag med anledning av dem i

lingama i ärendet. ell ullålande som skall fogas lill

handlingama
i ärendet.

102

Nuvarande
lydelse

Utlåtandet
eller ett meddelande om var utiåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom
snarast möjligt i vanligt brev sändas till dem som inte fåu sina synpimkter på
det utställda förslaget tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall
underrättas, får undertättelse i stället ske genom kungörelse på del sätt som
anges i 24 §.

Om
förslaget ändras väsentiigt efter

Föreslagen
lydelse

Utlåtandet
eller ett meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom
snarast möjligt i brev sändas till dem som inte fåll sina synpunkter tillgodosedda.
Om ell stort antal personer skall underrättas, får undertättelse i stället ske
genom

1.
kungörande på det sätt
som anges i 24 §, eller

2.
en kungörelse som anslås
på kommunens anslagstavla och sprids i irtformationsblad till de boende som
berörs av förslaget till detaljplan; sakägare och sådan organisation eller
förening som avses i 25 § första stycket 2 och som inte fått sina synpunkter
tillgodosedda skall dock alltid underrättas genom att utlåtandet eller
meddelandet sänds i brev till dem.

utstälhiingen, skall ny
utställning ske.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

1. länsstyrelsen samt
regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen.

Senast dagen efter det att
justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillkännagetts
på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet,
prolokollsutdrag med beslutet saml uppgift om vad den som vill överklaga
beslutet har alt iaktta sändas i vanligt brev till

2. sakägare,
bostadsrättshavare, hyresgäster och boende saml sådan organisation eller
förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under
utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden
skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda
eller om de har besvärsrätt på grund av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra
stycket.

Senast dagen efter det att
justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillkännageus
på kommunens anslags-mvla skall meddelande om tillkännagivandet, prolokollsutdrag
med beslutet samt uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har alt
iaktta sändas i brev lill

2. sakägare,
bostadsrättshavare, hyresgäsler och boende saml sådan organisation eller
förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under utställningstiden
eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skriftligen har lämnat synpunkter
i ärendet som inte har blivit tillgodosedda eller om de har rätt att överklaga
på gmnd av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra stycket första meningen.

Nuvarande lydelse

Om
ett stort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 och det
skulle innebära störte kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn
till ändamålet med underrättelsen att sända den lill var och en av dem, får
undertättelse i stället ske genom kungörelse i ortstidning på det sätt som
anges i 24 §. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till
mark som kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall dock alltid
underrättas enligt första stycket.

Föreslagen
lydelse

Om
ett stort antal personer skall undertäuas enligt första stycket 2 och del
skulle innebära större kosmad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till
ändamålet med underrättelsen au sända den till var och en av dem, får undertättelse
i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 § eller genom en kungörelse
som anslås på kommunens anslagstavla och sprids i informationsblad till de
boende som berörs av förslaget till detaljplan. Om underrättelse sker genom
irtformationsblad, skall dock sådana sakägare och sådan organisation eder
förening som avses i första stycket 2 underrättas i brev enligt första stycket.
Ägare av sådan mark och iimehavare av sådan särskild rätt till mark som kan
komma all las i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall alllid underrättas enligt
första stycket. Kungörelse som avses i andra stycket skall införas i
ortstidning samma dag som beslutet all anta planen tillkännages på kommunens
anslagstavla. Av kungörelsen skall framgå vad beslutet avser, tidpunkten för
tillkännagivandel och vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

När beslutet atl anta
detaljplanen har vunnit laga kraft, skaW detta kungöras i ortstidning. I
kungörelsen skall tas in en upplysning om innehållet i 15 kap. 4 §.

När beslutet alt anta
detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de som till följd av beslutet kan
vara berättigade tid ersättning enligt 14 kap. 5 eller 8 § underrättas. I
underrättelsen skall också las in en upplysning om innehållet i 15 kap. 4 §.
Kommunen bestämmer om underrättelsen skall ske genom brev eller genom
kungörande på det sätt som anges i 24 §.

Nuvarande
lydelse

Snarast
möjligt efter del au beslutet har vunnit laga krafl och senast en månad
därefter skall fvå exemplar av planen, planbeskrivningen och
genomförandebeskrivningen sändas till länsstyrelsen.

Föreslagen
lydelse

Snarast
möjligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft skall ett exemplar av
planen, planbeskrivningen, genomförandebeskrivningen och
fastighetsförteckningen sändas till länsstyrelsen,
fastighetsregister-myndigheten och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte
är uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte
kan sändas till myndigheterna inom två veckor från det alt planen vunnit laga
kraft, skall myndigheterna genast underrättas om innehållet i handlingarna.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

6 kap.

8§

Fastighetsplanen
beslår av en plankana och en särskild handling med bestämmelser eller, om innehållet
framgår tydligt, av endast endera av dessa handlingar.

Fastighetsplanen
består av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Planen får
dock bestå av endast endera av dessa handlingar eller av en handling som
innehåller både plankarta och bestämmelser, om planens innehåll ändå framgår
tydligt.

Till fastighetsplanen
skall fogas en sådan planbeskrivning som anges i 12§.

Till fastighetsplanen
skall fogas en sådan planbeskrivning som anges i 12 §. Om fastighetsplanen
består av endast en handling, får dock planbeskrivningen redovisas i den
handlingen.

Bestämmelserna i 5 kap.
18-28 och 30 §§ skall tillämpas när fastighetsplanen upprättas. Om
fastighetsplanen inte upprättas gemensamt med detaljplanen behöver dock
samråd inte ske med länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget. Inte
heller behöver planförslaget sändas till dem.

Fastighetsplanen
upprättas i samma ordning som gäller för detaljplanen. Om fastighetsplanen
inte upprättas gemensamt med detaljplanen behöver dock samråd inte ske med
länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget. Inte heller behöver
planförslaget sändas lill dem.

1 planbeskrivningen skall
redovisas vilken detaljplan som fastighetsplanen hänför sig lill och skälen
till den utformning av fastighetsplanen som har valls. Om planförslaget avviker
från detaljplanen, skall avvikelsen och skälen till denna redovisas i
beskrivningen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga
5 13 §

Fastighetsplanen
antas av byggnadsnämnden eller, om planen har upprättats gemensamt med
detaljplanen och denna ej skall antas av nämnden, av den som antar
detaljplanen.

Snarast möjligt efter det att beslutet att anta fastighetsplanen har
vunrut laga kraft skad ett exemplar av planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen
sändas tillfas-tighetsregistermyruligheten och fastighetsbildningsmyndigheten,
om det inte är uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor
från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas
om innehållet i handlingarna.

I de fall detaljplanen enligt 5 § skall anses ha den utformning som
framgår av fastighetsplanen skall länsstyrelsen tillsändas handlingarna
respektive underrättas om innehållet i dessa enligt andra och tredje styckena.

24 §

Om
kommunen är huvudman för Om kommunen är huvudman för

allmänna
platser, får kommunen allmänna platser, får kommunen efter genomförandetidens
utgång efter genomförandetidens utgång lösa delar av fastigheter som tillhör
lösa fasligheter eller delar av fasolika ägare och som enligt fastig- tigheter
som tillhör olika ägare och hetsplanen skall utgöra en fastighet. som
enligt fastighetsplanen skall

utgöra
en fastighet.

En
kommun som är huvudman för allmänna platser får efter genomförandelidens utgång
även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med
detaljplanen. Lösenräu föreligger dock inte så länge det finns ett bygglov som
kan tas i anspråk.

Besväras
mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får rättigheten
lösas.

36
§

Innan
kommunen besluuu att kosmader för gator och andra allmänna platser skall
betalas av fastighetsägare enligt 31 eller 32 §, skall kommunen låta uueda
frågan och upprälta det förslag som utredningen föranleder. Sakägare och de
bostadsräushavare, hyresgäster och boende som berörs av förslaget saml de
sammanslutningar och enskilda i övrigt som kan ha ell väsentiigt inuesse av
förslaget skall beredas tillfälle lill samråd.

Samrådet
syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Under sam

rådet bör motiven lill förslaget, planeringsunderlag av betydelse saml de vik

tigaste följderna av förslaget redovisas. Resultatet av samrådet och förslag 106

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga
5 med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.

Förslag
i fråga om betalning av Förslag i fråga om betalning av

kostnader
som avses i 31 § skall kostnader som avses i 31 § skall

ställas ut under minsl Ue veckor efter ställas ul under minst ue veckor efter

det att kungörelse om delta har skeu det all kungörelse om delta har skeu

på tid och sätt som anges i 5 kap. på lid och sätt som anges i 5 kap.

24 §. Undertättelse om utställningen 24 §. Underrättelse om utställningen

av förslaget skall dessutom i vanligt av förslaget skall dessutom i brev

brev sändas till kända fastighetsägare sändas lill kända fastighetsägare vars

vars rätt berörs av förslaget. Under- räu berörs av förslaget. Undertättelse

rättelse behöver dock inte sändas till behöver dock inte sändas till den

den som skriftiigen har godkänt för- som skriftiigen har godkänt försla-

slagel. Under utställningstiden skall get. Under utställningstiden skall

förslaget åtföljas av samrådsredo- förslaget åtföljas av samrådsredo

görelsen. Efter ulställningstidens ut- görelsen. Efter utställningstidens ut

gång får kommunen besluta i aren- gång får kommunen besluta i ären

det, det.

Avser
förslaget ersäimingsskyldighet enligt 32 §, skall de fastighetsägare vars räu
berörs och som inte har godkänt förslaget, beredas tillfälle atl ytua sig över
detta, innan beslut i ärendet fattas. Förslaget skall åtföljas av samrådsredogörelsen.

8
kap.

1
§ Bygglov krävs för au

1. uppföra
byggnader,

2.
göra tillbyggnader,

3.
ta i anspråk eller inreda
byggnader helt eller lill viss del för väsentiigen annat ändamål än det för
vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats,

4.
göra sådana ändringar av
byggnader som berör konsuuktionen av de bärande delama eller som avsevärt
påverkar byggnademas planlösning,

5.
i byggnader installera
eller vä- 5. i byggnader installera eller väsentiigt ändra
eldstäder, rökkanaler sentligt ändra eldstäder, rökkanaler eller
anordningar för ventilation, eller anordningar för ventilation,
vattenförsörjning eller avlopp, 5 a. i byggnader eller
inom

tomter installera eller väsentligt ändra anordningar för
vattenförsörjning eller avlopp,

6. i
byggnader installera eller väsentiigt ändra hissar.

Kravet
på bygglov för de ålgärder Kravet på bygglov för de åtgärder

som
anges i första stycket 4 och 5 som anges i första stycket 4, 5 och

gäller inte i fråga om byggnader som 5 a gäller inte i fråga om byggnader

tillhör staten eller landstingskom- eller tomter som tillhör staten eller

muner. landstingskommuner.

1
fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig
näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för
åtgärder som anges i första stycket 3.

107

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga
5 14 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus och

för vissa byggnader
avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan kommunen

besluta om undantag från
kravet på bygglov eller om längre gående krav.

2 § 2

I
fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att

1. anordna
nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar,

campingplatser, skjulbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och

golfbanor,

2.
anordna upplag eller
materialgårdar,

3.
anordna tunnlar eller bergmm
som inte är avsedda för tunnelbana eller gmvdrift,

4.
inrätta fasta cislemer eller
andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och
miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,

5.
uppföra radio- eller lelemaster
eller tom,

6.
uppföra vindkraftverk, om
vindturbinens diameter är störte än två meter eller om kraftverket placeras på
eU avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om
kraftverket skall fast monteras på en byggnad,

7.
uppföra murar eller plank,

8.
anordna parkeringsplatser
utomhus,

9.
anordna begravningsplatser,

10. väsentiigt
ändra anläggningar som avses i 1-9.

Bygglov
för att inrätta eller upp- Bygglov för aU inrälta eller upp

föra en anläggning enligt första föra en anläggning enligt första

stycket 4 eller 5 eller för atl ändra stycket 4 eller 5 eller för att ändra

anläggningen krävs inte, om an- anläggningen krävs inte, om det är

läggningen är avsedd för endast en fråga om en mindre anläggning

viss fastighets behov. Bygglov för avsedd endast för en viss fastighets

åtgärder enligt första stycket 8 be- behov. Bygglov för ålgärder enligt

hövs inte, om det på fastigheten första stycket 8 behövs inte, om del

finns endast ett eller två enbostads- på fastigheten finns endast ett eller

hus eller ett ivåbostadshus och par- två enbostadshus eller ett två-

keringsplatsen är avsedd uteslutande bostadshus och parkeringsplatsen är

för fastighetens behov eller om par- avsedd uteslutande för fastighetens

keringsplatsen anläggs med stöd av behov eller om parkeringsplatsen

väglagen (1971:948) eller på mark anläggs med stöd av väglagen

som i detaljplan har avsatts till gata (1971:948) eller på mark som i de-

eller väg. taljplan har avsatts till gata eller väg.

Enligt
5 § får kommunen medge undantag från kravet på bygglov. 110 § finns särskilda
bestämmelser för vissa anläggningar och anordningar avsedda för totalförsvaret.

4
§ Bestämmelsema i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna ålgärder
beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus,
garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):

Senaste lydelse 1988:955. 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1989/90: 37

Bilaga
5

1. installera
eller ändra anordningar för vallenförsörjning eller avlopp, om

byggnaden
skall vara ansluten till en egen anläggning för vattenförsörjning eller avlopp,

2.
göra andra invändiga ändringar,
som inte innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon lokal för
handel, hantverk eller indusui och ej heller berör konstruktionen av byggnadens
bärande delar, eldstäder eller rökkanaler,

3.
färga om byggnader inom områden
med detaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras väsentiigt,

4.
med mur eller plank anordna
skyddade uteplaiser i ansluming till bostadshuset, om muren eller planket inte
är högre än 1,8 meter, inte suäcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte
placeras närmare gränsen än 4,5 meter,

5.
anordna skärmtak över sådana
uteplaiser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller enttéer, om
skärmtaket inte är störte än 12,0 kvadrauneter och inte suäcker sig närmare
gränsen än 4,5 meter,

6.
uppföra högst två
komplemenibyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnademas
sammanlagda byggnadsarea inte är störte än 10,0 kvadrauneter, taknockshöjden
inte överstiger 3,0 meter och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5
meter.

Utanför
detaljplan är en- och två- Utanför detaljplan är en- och två-

bostadshus
och tillhörande komple- bostadshus och tillhörande komple

mentbyggnader som ej ingår i sam- mentbyggnader, murar och plank

lad bebyggelse undantagna från som ej ingår i samlad bebyggelse

bestämmelsema i 1 och 2 §§ även i undantagna från bestämmelsema i 1

fråga om följande ålgärder och 2 §§ även i fråga om följande

åtgärder

1. göra
mindre tillbyggnader, om åtgärden inte suäcker sig närmare grän

sen än 4,5 meter,

2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar
närhet av bostadshuset, om åtgärden inie sträcker sig närmare gränsen än 4,5
meter,

2. utföra
sådana åtgärder som 3. ulföra sådana åtgärder som

avses i 1 § första stycket 4 och 5. avses i 1 § första stycket 4, 5 och

5 a.

Om
de grannar som berörs med- Om de grannar som berörs med

ger au åtgärder som avses i första ger att åtgärder som avses i första

stycket 4-6 och i andra stycket 1 stycket 4-6 och i andra stycket 1 och

utförs närmare gränsen än 4,5 meter, 2 utförs närmare gränsen än 4,5 me-

krävs inte bygglov. ter, krävs inte bygglov.

Enligt
6 § får kommunen be- Enligt 6 § får kommunen be

stämma au de åtgärder som avses i stämma all de åtgärder som avses i

första stycket 3 och andra stycket 1 första stycket 3 och andra stycket 1

kräver bygglov. och 2 kräver bygglov.

5
§

Kommunen
får i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta au bygglov inte krävs för
att på del sätt som närmare anges i planen eller bestämmelsema

109

9 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 37

Nuvarande lydelse

1.
uppföra komplementbyggnader.

Föreslagen
lydelse

1.
uppföra, bygga tid eller på annat sätt ändra komplemenibyggnader,

2.
göra mindre tillbyggnader,

3.
utföra sådana åtgärder
som avses i 1 § första stycket 4 och 5,

3. utföra sådana åtgärder som avses i 1 § första stycket 4, 5 och 5 a.

4.
utföra eller ändra anläggningar
som avses i 2 §,

5.
bygga till eller på annat säu
ändra indusuibyggnader,

6.
uppföra, bygga till eller på
annat sätt ändra enklare fritidshus, kolonistugor och liknande byggnader,

7.
utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 2.

Bestämmelser enligt första stycket 1-4 får inte meddelas, om bygglov
krävs för all tillvarata grannars intressen eller allmänna inuessen. Inte
heller får sådana bestämmelser meddelas beträffande ålgärder som avser
arbetslokaler eller personalmm i andra byggnader än industribyggnader.
Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen
samt skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som föreuäder arbeistagama
har tillstyrkt bestämmelserna.

Inom samlad bebyggelse
krävs medgivande från berörda grannar, om åtgärder som avses i första stycket
1 och 2 skall ulföras utan bygglov.

Bestämmelser
enligt första stycket får inte meddelas, om bygglov krävs för alt tillvarata
grannars inuessen eller allmänna inuessen. Inte heller får sådana bestämmelser
meddelas beträffande åtgärder som avser arbetslokaler eller personalrum i andra
byggnader än industribyggnader. Bestämmelser enligt första stycket 5 får
meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud, skyddskommitté eller
organisation som föreuäder arbeistagama har tillstyrkt bestämmelsema.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

6
§ Kommunen får för eu område som utgör en värdefull miljö bestämma all bygglov
krävs för att

1. inom
områden som inte omfattas av deuiljplan ulföra sådana åtgärder

som avses i 3 § första stycket 1,

2.
inom områden med detaljplan
färga om en- eller ivåbostadshus och komplemenibyggnader,

3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt
bevarandevärde som avses i 3 kap. 12 §.

Kommunen får vidare, om
del fiims särskilda skäl, bestämma atl bygglov krävs för att inom områden som
inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga lill

Kommunen får, i områden
som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka områdesbestämmelser
utfärdats, bestämma alt bygglov krävs för all utföra sådana åtgärder som avses
i 4 § andra slyckei 1.

Kommunen får, i områden
som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka områdesbestämmelser
utfärdats, bestämrria att bygglov krävs för all ulföra sådana ålgärder som
avses i 4 § andra stycket 1 och 2.

Föreslagen lydelse

Nuvarande
lydelse

eller
på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbmk, skogsbmk eller därmed
jämförlig näring.

Bestämmelser enligt första
- uedje styckena skall meddelas genom detaljplan eller områdesbestämmelser.

I fråga om byggnader som
avses i 10 § får bestämmelser enligt första och andra styckena inte meddelas.

11
§ Ansökningar om bygglov för ålgärder inom områden med detaljplan skall
bifallas om

1. åtgärden inte
strider mot

detaljplanen, varvid det förhållandet

alt genomförandetiden inte börjat

löpa utgör hinder mot alt bygglov

lämnas,

2. den fastighet och den byggnad

på vilken åtgärden skall ulföras

stämmer överens med detaljplanen

och med den fastighetsplan som

gäller för området, och

1.
åtgärden inte strider mot
detaljplanen eller den fastighetsplan som gäller för området, varvid del
förhållandel au genomförandetiden för detaljplanen inte börjat löpa utgör
hinder mot alt bygglov lämnas,

2.
den fastighet och den byggnad
eller annan anläggning på vilken åtgärden skall utföras

a) stämmer överens med

detaljplanen och med den fastig

hetsplan som gäller för området, eller

b) avviker från dessa planer men

avvikelserna godtagits vid en

bygglovsprövning enligt denna lag

eller vid en fastighetsbildning enligt

3 kap. 2 § första stycket andra

meningen fastighetsbildningslagen

(1970:988), och

3.
åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Om fastigheten inte
stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före
utgången av genomförandeliden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas
atl inom viss tid visa att ansökan om förtäiming gjorts för att genomföra den
fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.

Om fastigheten i annat fad
än som avses i första stycket 2 b inte stämmer överens med fastighetsplanen
och om ansökningen kommer in före utgången av genomförandetiden för
detaljplanen, skall sökanden föreläggas au inom viss tid visa au ansökan om
förtäiming gjorts för att genomföra den fastighetsindelning, som förulsätis i
fastighetsplanen. Beuäffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 §
första stycket 4-6 och sådana ytue åtgärder på byggnader som anges i 3 § första
stycket 1 skall bygglov lämnas även om förutsältningama i första stycket 2 inte
är uppfyllda.

Även om föruisätmingama i
första stycket är uppfyllda, får bygglov till åtgärder på mark som enligt
deialjplancn utgör kvartersmark för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet
är närmare angivet i planen.

Om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens an-

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

111

Nuvarande lydelse

Bygglov
får lämnas till ålgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller
fastighetsplanen, om avvikelsema är förenliga med syftet med planen.

Föreslagen
lydelse

vändning
och ansökningen avser bostadslägenhet som behövs för bostadsförsörjningen, får
bygglov inte lämnas för sådana åtgärder som anges i 1 § första stycket 3.

Bygglov får lämnas till
åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller
fastighetsplanen, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. 1 fall
som avses i första stycket 2 b och 17 kap. 18 a § skall en samlad bedömning
göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare godtagits.

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

22 §

Innan
lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom underrättelse bereda kända sakägare och
de kända bostadsräushavare, hyresgäsler och boende som berörs samt sådan känd
organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 § första stycket 2 tillfälle
att ytua sig över ansökningen, om åtgärden

1. innebär
en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller

2. skall
utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden

inte är en komplcueringsålgärd och inte heller är reglerad i

områdesbestämmelser.

I det fall som avses
i 5 kap. 25 § uedje stycket första meningen får underrättelse ske genom
kungörelse i ortstidning.

I
del fall som avses i 5 kap. 25 § uedje stycket första meningen får
undertättelse ske genom

1. kungörande
på det sätt som

anges i 5 kap. 24 §, eller

2. en kungörelse som anslås på

kommunens anslagstavla och sprids i

informationsblad till de boeruie som

berörs; kärula sakägare och sådan

organisation eller förening som avses

i 5 kap. 25 § första stycket 2 skad

dock alltid underrättas i brev.

Ärenden
om lov får inte avgöras utan atl sökanden undcrtättats om det som tillförts
ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts honom atl ytua sig
över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra ell ärende utan att så skett, om det
är uppenbart onödigt alt sökanden ytuar sig.

Nuvarande
lydelse

27 §

Föreslagen
lydelse

Prop. 1989/90: 37 Bilaga 5

Sökanden och den som
har beretts tillfälle att yttra sig enligt 22 § och som inte fått sina
synpunkter tillgodosedda skall av byggnadsnämnden omedelbart underrättas om
innehållet i beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Är det uppenbart att
beslutet går honom emot, skall han även undertätlas om vad han har aU iaktta
vid överklagande av beslutet och om skiljaktig mening som antecknats i
protokoll eller annan handling. Underrättelse får ske genom delgivning.

1
det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen får underrättelse
ske genom kungörelse i ortstidning. Sökanden skall dock alltid underrättas
enligt första stycket.

Sökanden skall av byggnadsnämnden
omedelbart undertätlas om innehållet i beslut varigenom ett ärende om lov
avgörs. Sådan underrättelse skall också sändas till sådan i 22 § första stycket
omnämnd person, organisation eller förening som yttrat sig i ärendet, om det
inie är uppenbart obehövligt. Om beslutet går någon emot, skall han även
undertätlas om vad han har au iaktta vid överklagande av beslutet och om
skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan handling.

Underrättelse
får ske genom delgivning. Kungördsedelgivning enligt 17 § delgivningslagen
(1970:428) får dock användas endast i det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje
stycket första meningen och endast för att delge andra än sökanden.

10
kap. 27 §

Har
frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 4 § första stycket inte
tagits upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden inom tio år
från del all överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift
inte tas ul. Detta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i
stället för tio år gälla en tid av ue år.

Sedan
tio år har förflutit från del Sedan tio år har förflutit från del

att en åtgärd som avses i
12 § 1 - 3 au en åtgärd som avses i 12 § 1 - 3

vidtogs, får
byggnadsnämnden inte . ansöka om handräckning eller besluta om
föreläggande enligt 14 § första stycket.

vidtogs, får
byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande
enligt 14 § första stycket. Detta skad dock inte tillämpas när någon utan lov
enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 har tagU i anspråk eller inrett en
bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.

14
kap. 7§

Om
ersätming har betalats för galukosmader enligt 6 kap. 31 eller 32 § eller
enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig atl betala tillbaka
ersättningen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten

113

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1989/90: 37

Bilaga
5 genom att han på gmnd av all bygglov vägras inte kan använda fastigheten så

som
fömtsattes när ersätmingen togs ut.

Kommunen
är också skyldig atl betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag
fastighetsägaren betalade ersättningen.

Om bygglov vägras till att ersätta en genom olyckshändelse förstörd
byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov har gjorts
irwm fem år från det att byggnaden förstördes, har ägare eller innehavare av
särskild rätt tid fastigheten rätt till ersättning av kommunenför den skada han
lider.

8
§3

Ägare
och innehavare av särskild räll till fastigheter har räll till ersätming av
kommunen, om skada uppkommer till följd av att

1. bygglov
vägras till all ersälia 1. bygglov vägras till alt ersätta

en riven eller på annat sätt än genom en riven eller genom olyckshändelse

olyckshändelse förstörd byggnad förstörd byggnad med en i huvudsak

med en i huvudsak likadan byggnad likadan byggnad och ansökan om

och ansökan om bygglov har gjorts bygglov har gjorts inom fem år från

inom fem år från det att byggnaden det att byggnaden revs eller

revs eller förstördes, förstördes,

2.
rivningsförbud meddelas i
deuiljplan eller områdesbestämmelser eller rivningslov vägras med stöd av 8
kap. 16 § 2 eller 3,

3.
skyddsbestämmelser för
byggnader som avses i 3 kap. 12 § meddelas i en detaljplan eller i
områdesbestämmelser,

4.
bestämmelser om vegetation samt
markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 §
tredje stycket meddelas i områdesbestämmelser,

5.
marklov vägras med stöd av 8
kap. 18 § första stycket 2 eller 3.

Rätt
till ersätming föreligger, i fall Räll till ersätming föreligger i fall

som
avses i första stycket 1 och 2, som avses i första stycket 1, om den

om skadan är betydande i byggnad som skall ersättas förstörts

förhållande till värdet av berörd del genom olyckshändelse. 1 övriga fall

av fastigheten och, i fall som avses i som avses i första stycket 1 och ifad

första stycket 3-5, om skadan som avses i första stycket 2

medför att pågående markan- föreligger rätt till ersättning, om

vändning avsevärt försvåras inom skadan är betydande i förhållande till

berörd del av fastigheten. värdet av berörd del av fastigheten. /

fall
som avses i första stycket 3-5 föreligger rätt tid ersättning, om skadan medför
att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.

3senaste lydelse 1988:955. 114

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga
5 Medför beslut som avses i första stycket au synneriigi men uppkommer

vid
användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastigheten,

om
ägaren begär det.

Vid
tillämpningen av andra och uedje styckena skall även beaktas andra beslut som
avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m., 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårdslagen (1964:822) och 19 kap. 2
§ vallenlagen (1983:291), under fömlsäiming att besluten meddelats inom tio år
före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas sådan inverkan av hänsynstaganden
enligt 21 § skogsvårdslagen (1979:429) som i särskilda fall har inuält inom
samma tid. Har talan eller räll lill ersätming eller inlösen med anledning av
nyss angivna beslut förlorats på gmnd av bestämmelsema i 15 kap. 4 § eller
motsvarande bestämmelser i lagen om kulturminnen m. m., naturvårdslagen eller
vattenlagen, utgör delta förhållande inte något hinder mot au beslutet beaktas.

Har
kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om rivningsförbud eller
skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för au tillgodose ell
riksinuesse enligt lagen (1987:12) om hushållning med nalurtesurser m. m., är
staten skyldig all ersätta kommunen dess kosmader för ersätming eller inlösen.
1 fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren lill den anläggning för
vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig atl ersätta
kommunen dess kosmader för ersättning eller inlösen.

17 kap.

18 a §

Byggnadsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en
nybyggnadsåtgärd eller faslighets-bildning som har utförts i strid mot en
stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtiruielning med stöd av 34
§, 38 § tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen (1947:385)
eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket fastighetsbildningslagen
i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses utgöra en sådan avvikelse
som avses i 8 kap. 11 § första stycket 2 b. En sådan förklaring får avse endast
mindre avvikelser från planen eller tomiindelningen vilka är förenliga med
syftet med denna. Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall tid ansökan
om bygglov.

115

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 37

Bilaga 5 Första stycket skad tillämpas

också ifråga om fastighet, byggnad eller annan anläggning i den
utsträckning den efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan
eller tomtindelning avviker från planen eller tomtindelningen.

1. Denna
lag uäder i krafl, i fråga om del nya 8 kap. 11 § femte stycket

och 10 kap. 27 § den 1 januari 1990, och i övrigt den 1 april 1990.

2.
De nya bestämmelserna i 5 kap.
31 § andra och uedje styckena och 6 kap. 13 § andra - fjärde styckena tillämpas
på sådana beslut som vunnit laga kraft den 1 april 1990 eller senare.

3.
De nya bestämmelsema i 8 kap.
27 § tillämpas på beslut som meddelats den 1 april 1990 eller senare,

4.
Bestämmelsema i 10 kap. 27 § i
sin nya lydelse tillämpas även i de fall den åtgärd som avses i 8 kap. 1 §
första stycket 3 vidtagits före ikraftträdandet, såvida inte byggnadsnämndens
rätt all ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande gåu förlorad före
ikraftuädandet enligt äldre bestämmelser.

116

Lagrådet Prop. 1989/90: 37

Bilaga
6

Utdrag
ur protokoll vid sammanuäde 1989-10-16

Närvarande:
f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Bertil Werner,
justitierådet Ulf Gad.

Enligt
protokoll vid regeringssammanuäde den 5 oktober 1989 har regeringen på
hemställan av statsrådet Ulf Lönnqvist beslutat inhämta lagrådels ytuande över
förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen, m. m.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av kammartäusassessom Ingrid Uggla och
hovräitsassessom Henrik Lagergren.

Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om
ändring i plan- och bygglagen.

5
kap. 24 §

Innan
detaljplan antas skall kommunen enligt 5 kap. 23 § ställa ut planförslaget
under minsl Ue veckor. Kungörande om utställningen skall enligt den nu gällande
lydelsen av 5 kap. 24 § första stycket ske minsl en vecka före
ulställningstidens början. Lagrådsremissens förslag lill ändring av 5 kap. 24 §
första stycket syftar enligt motiven (s. 16 och 44) till all göra del möjligt
all utan förkorming av den minsta tid som lagen tillförsäkrar den enskilde för
all ta del av planförslaget låta utställningen börja samma dag som kungörandet
sker. En fömlsäiming härför är dock att utställningstiden bestäms till minsl
fyra veckor. Lagrådet anser att bestämmelsen i 5 kap. 24 § första stycket blir
mera lättillgänglig om den utformas på följande sätt:

"Kungörelse
om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens
början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Kungörandet
får dock ske senast den dag då utställningstiden börjar, om denna bestämts till
minst fyra veckor. Av kungörelsen skall framgå —."

En
annan och enklare utväg kan dock vara alt redan i 5 kap. 23 § slå fast att
utställningstiden skall vara minst fyra veckor och bestämma atl kungörandet
skall ske senast dagen före utställningstidens början. 5 kap. 24 § skulle då
kunna få följande lydelse:

"Kungörelse
om utställningen av planförslaget skall senast dagen före utställningstidens
början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Av
kungörelsen skall framgå-—".

8
kap. 27 §

Enligt
remissförslaget skall byggnadsnämnden få använda delgivning vid

fullgörande av sin skyldighet all underrätta sökanden saml sådan i 22 § första

stycket omnämnd person, organisation eller förening som ytuat sig i ärendet ,
,j

om
innehållet i beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Med uiuycket del- Prop.
1989/90: 37 givning förstås all delgivningslagen skall tillämpas om inte annat
föreskrivits i Bilaga o annan förfatming. Av motiven till förevarande paragraf
(s. 42 och 60) framgår au kungördsedelgivning inte skall få användas för att
underrätta sökanden. Denne skall alltså nås med en personlig underrättelse.
Kungördsedelgivning skall enligt förslaget få användas endast om underräuelse
skall ske i fall som avses i 5 kap. 25 § uedje stycket första meningen, dvs. om
ett stort antal personer skall undertäuas och det skulle innebära störte kosmad
och besvär än som är försvarligt med hänsyn lill ändamålet med undertättelsen
att sända den till var och en av dem. Lagrådet vill påpeka alt just denna
situation regleras i 16 § delgivningslagen, där del dessutom ges möjlighet au
anlita kungördsedelgivning om en obestämd krets personer skall delges. Den
särskilda föreskriften om tillåtiigheien av kungördsedelgivning med eU stort
antal personer synes därför överflödig.

Lagrådsremissens
förslag till lagtext synes inte fullt tillräcklig för att tillgodose kravet
alt sökanden alllid skall delges personligen, eftersom förbud mot surrogatdelgivning
enligt 12 § delgivningslagen saknas. Ett sådant förbud bör införas ifråga om
sökande som är enskild person. Något förbud mot surtogatdelgivning enligt 13 §
delgivningslagen för del fall att sökanden är juridisk person synes däremot
inte påkallat.

Mot
bakgmnd av del anförda föreslår lagrådet atl 8 kap. 27 § andra stycket

ges
följande lydelse:

"Undertättelse
får ske genom delgivning. Med sökanden får delgivning dock inte ske med
tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970: 428)."

10
kap. 27 §

Enligt
gällande rätt krävs det bygglov för atl man skall få ta i anspråk eller inreda
en byggnad helt eller delvis för väsentiigen annat ändamål än del för vilket
byggnaden senast använts eller för vilket bygglov har lämnats. Byggnadsnämnden
har möjlighet alt direkt begära handräckning vid tingsrätten för att få
rättelse. Nämnden kan dock välja au i stället förelägga ägaren av fastigheten
au inom en viss tid vidta rättelse. Om föreläggandel inte följs, får nämnden
begära handräckning. Föreläggandet får förenas med vite eller med en föreskrift
au åtgärden kan komma all ulföras genom byggnadsnämndens försorg på den
försumliges bekosmad. Möjlighetema för byggnadsnämnden att ingripa begränsas
dock genom preskriptionsbestämmelsema i 10 kap. 27 § andra stycket PBL. Sedan
tio år förflutit från det all den åtgärd som kräver bygglov vidtogs, får
byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande.
Detta suidgande, som i sak oförändrat fördes över till 10 kap. PBL från den
tidigare gällande lagen (1976: 666) om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m.m. (LPI), har ansetts innebära att preskriptionstiden börjar löpa
från den dag då den olovliga konloriseringen skedde.

Del
sägs i remissen alt det är otillfredsställande om möjlighetema alt

ingripa mot olovlig kontorisering av bostadslägenheter i onödan begränsas jjg

genom
preskriptionsbestämmelsema. Byggnadsnämnden bör kunna begära Prop. 1989/90: 37
handräckning och utfärda föreläggande så länge en olovlig användning av en Bilaga
6 bostadslägenhet pågår. I remissen föreslås därför en begränsning i preskrip-lionsbestämmelsemas
tillämpningsområde i vad gäller bostadslägenhet som utan bygglov tagils i
anspråk för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Samtidigt föreslås atl
preskriptionsbestämmelsema i sin nya lydelse inte skall tillämpas beuäffande
åtgärder som vidtagits före ändringamas ikraftuädande, om byggnadsnämndens
rätt alt ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande gått förlorad
före ikraftuädandet enligt äldre bestämmelser. Det innebär alt byggnadsnämndens
räu au begära handräckning eller besluta om föreläggande står kvar endast i
fråga om olovliga konloriseringar som skeu efter utgången av 1979. Med denna
begränsning i tiden bakåt av preskriptionsregelns upphörande får förslaget i
denna del anses acceptabelt.

Övriga
lagförslag

Lagrådet
lämnar övriga lagförslag utan erinran.

119

Innehåll

propositionen........................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll............................. 1

Propositionens lagförslag............................................ 3

1
Inledning........................................................... 21

2
Övematmingslägenheter m. m............................... 23

3
Åtgärder mot olovlig kontorisering
m. m................... 25

3.1 Preskriptionstiden
för ansökan om handräckning m. m 25

3.2
Bygglovsprövningen vid ändrad
användning av en bostadslägenhet 28

3.3
Den s. k. bristortslagen
upphävs..................... 29

4
Outiiyrda bostadslägenheter................................. 30

5
Övriga ändringar i PBL.......................................... 33

5.1............................................................ Förfarandereglema
för detaljplan, områdesbestämmelser och

fastighetsplan............................................. 33

5.1.1
Kungörande om utställning..................... 33

5.1.2
Underrättelser om utställningen
av planförslag m. m.... 35

5.1.3 Altemativ
till kungörande i ortstidning i vissa fall 35

5.1.4
Utlåtande efter utställning..................... 37

5.1.5
Kungörande av au en plan m. m.
vunnit laga krafl 38

5.1.6
Kommunemas expediering av
planhandlingar 39

5.1.7
Förfarandereglema för
fastighetsplan....... 41

5.2
Detaljplanens och
fastighetsplanens olika delar på samma handling 42

5.3
Genomförande och ersättningsreglema.............. 43

5.3.1
Genomförande av en
fastighetsplan......... 43

5.3.2
Rätt lill inlösen när en
byggnad förstörts genom olyckshändelse 44

5.4 Bygglovsplikten
och dess variationsmöjligheter... 45

5.4.1
Bygglov för va-ledningar inom
tomt......... 45

5.4.2
Bygglov för cislemer m. m...................... 46

5.4.3
Komplemenibyggnader m. m. till
en- och Ivåbostadshus utanför samlad bebyggelse......................................... 47

5.4.4
Bygglovsbefrielse för skyltar
och

ljusanordningar
m.m.............................. 49

5.5
Bygglov vid mindre avvikelser
från gällande plan.. 51

5.6
Handläggning av ärenden om lov...................... 57

5.6.1
Undertättelse innan lov lämnas............... 57

5.6.2
Undertättelse om lovbeslul..................... 58

6 Upprättade
lagförslag.......................................... 60

7 Specialmolivering................................................ 60

7.1
Förslaget till lag om ändring i
plan-och bygglagen (1987: 10)... 60

7.2
Förslaget till lag om ändring i
naturvårslagen (1964: 822) 79

7.3
Förslaget till lag om ändring i
bostadsförvalmingslagen

(1977:
892)................................................ 80

120

8
Hemställan ................................................... 82

9
Beslut ....................................................... 82

Bilaga
1 Förteckning över de remissinstanser som ytuai sig över

departemenispromemorian (Ds 1989: 11)

Övemattningslägenheter m. m....................... 83

Bilaga
2 Lagförslag i promemorian (Ds 1989: 11)

Övemattningslägenheter
m. m....................... 84

Bilaga
3 Förteckning över de remissinstanser som ytUal sig över

promemorian "Förslag till ändringar i plan- och bygglagen

och naturvårslagen".................................. 89

Bilaga
4 Lagförslag i promemorian "Förslag lill ändringar i plan- och

bygglagen
och naturvårdslagen".................... 90

Bilaga
5 Del till lagrådet remitterade

Förslaget till

Lag om ändring i plan-och bygglagen (1987:10). 101

Bilaga
6 Lagrådets yttrande................................. 117

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

121