Prop. 1989/90:40

Regeringens proposition 1989/90:40

om tullregisterlag m. m.

Prop. 1989/90:40

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 19 oktober 1989.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås införande av en tullregisteriag samt vissa ändringar i
tullagen och lagen om straff för varusmuggling.

Syftet
med förslagen är att ge en rättslig grund för att ta i drift ett datasystem för
hantering av olika typer av tullklareringsärenden. Genom att datasystemet
kommer att ta över en stor del av den hantering av tullhandlingar som idag
utförs manuellt, kommer ett mer effektivt och rationellt system för tullens
import- och exportmtiner att skapas.

Det
är avsikten att datasystemet i begränsad omfattning skall börja tas i bruk från
den 1 juni 1990. I det nu lämnade förslaget behandlas dels grundläggande frågor
avseende tulldatasystemet i dess helhet och dels frågor som är mer specifika
för den del av systemet som först skall tas i drift, nämligen exportsystemet
och de delar av transitsystemet som avser export. Regeringen avser atl senare
återkomma med förslag avseende specifika regler för importsystemet och de delar
som återstår avseende transitsystemet.

Den
nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juni 1990.

1
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 40

1 Förslag till Prop. 1989/90:40

Tullregisterlag

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1 §
För de ändamål som anges i 2 § får ett för tullmyndigheterna gemen

samt tullregister föras med hjälp av automatisk databehandling.

Bestämmelserna
i denna lag gäller inte det register som tullverket för i spaningssyfte med
stöd av lagen (1965:94) om polisregister m. m. och inte heller andra register
som regleras i annan lag eller förordning.

Bestämmelser
om förfarandet vid import och export finns i tullagen (1987:1065).

2 §
Tullregistret får användas för

1. fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull, annan
skatt och avgifter som skall betalas till tullverket,

2. fullgörande av övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter inom tullmyndigheternas
område,

3. planering och tillsyn av lullmyndighelernas verksamhet och

4. framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom ramen
för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

Tullregistrets
innehåll

3 §
I den utsträckning som behövs för att ändamålet med registret skall

tillgodoses får tullregistret innehålla

1. uppgifter
som importörer och exportörer enligt lag eller annan författ

ning är skyldiga att lämna med anledning av import eller export av varor,

2. andra uppgifter som importör eller exportör lämnar i tullärenden,

3. uppgifterna i tulltaxan enligt tulltaxelagen (1987:1068) och i
statistisk vamförteckning som utfärdats av generaltullstyrelsen,

4. uppgifter om kontroll av import och export inom tullmyndigheternas område,

5. uppgifter för statistikproduktion,

6. uppgifter för debitering eller avräkning av skatt och avgifter som
inte påförs vid tulltaxering,

7. uppgifter om beslut av tullmyndigheter,

8. uppgifter om andra myndigheters beslut om import- och exportlicenser,

9. uppgifter om tillstånd som krävs för import eller export av varor,

10. uppgifter om registrering hos riksskatteverket av en importör som
skattskyldig avseende vissa punktskatter,

11. uppgifter om betalning och indrivning av tull,
annan skatt och avgifter,

12. uppgifter rörande fysiska och juridiska personers identitet,

13. uppgifter avseende identitelsbeteckningar för transportmedel och

14. uppgifter
för kontroll av, åtkomst till och användning av registret.

Närmare föreskrifter om tullregistrets innehåll meddelas av regeringen

eller den myndighet
regeringen bestämmer.

4 §
Tullregistret får sambearbetas med uppgifter från andra register

enligt följande:

register
hos uppgiftens art Prop.
1989/90:40

1. riksskatteverket uppgifter
om registrering som

skattskyldig

2. kommerskollegium uppgifter
om import- och export-

licenser

3. statens
jordbruksnämnd uppgifterom import- och export-

licenser

5
§ Varje ärende enligt 2 § 1. och 2. som någon anhängiggör skall förses med
ett tullidentifikationsnummer (tullid).

Tullid,
personnummer och organisationsnummer är grundläggande sökbegrepp i
tullregistret.

Åtkomst
och utlämnande

6 § Samtliga tullmyndigheter får ha terminalåtkomst
till tullregistret. Annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen får dock endast
ta del av de uppgifter som behövs i myndighetens verksamhet.

7 § Utlämnande av uppgifter ur tullregistret får ske
på medium för automatisk databehandling till statens jordbruksnämnd,
kommerskollegium, riksskatteverket, länsskattemyndigheter och
riksrevisionsverket. Till andra myndigheter får uppgifter i registret lämnas ut
på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller
förordning eller om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har
medgett det.

Övriga
bestämmelser

8 §
Uppgifter som hör till ett tullärende skall gallras ut ur registret sex år

efter utgången av det kalenderår då uppgiften lämnades.

Om
det i lag eller annan författning har föreskrivits längre tid för bevarande av
vissa uppgifter gäller den föreskriften. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får, om det finns särskilda skäl, föreskriva annan tid för
beväring av vissa uppgifter.

9 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får över

lämna till en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska doku

ment som avses i 12 a § tullagen (1987:1065) till och från lullregistret.

Den
som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första stycket,
får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om
enskilds ekonomiska och personliga förhållanden.

I
det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

1. Denna
lag träder i kraft den 1 juni 1990.

2. Utöver
vad som anges i 7 § får uppgifter ur tullregistret intill utgången

av år 1992 överlämnas på medium för automatisk databehandling även till

statistiska centralbyrån.

2 Förslag
till Prop. 1989/90:40

Lagonn ändring i tuUagen (1987:1065)

Härigenom
föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065) dels att 14, 41, 42, 54, 106, 110
och 114 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fem
nya paragrafer, 3 a och 12 a — 12 d §§, av följande lyddse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3a§

/ verksamheten enligt denna lag använder tullmyndigheterna ett system
för automatisk databehandling (tulldatasystemet). Närmare bestämmelser om
register som ingår i systemet finns i tullregisterlagen (1989:0000).

12a §

Generaltullstyrelsen kan ge tidstånd tid att tulldeklaration och andra
uppgifter som skad avges enligt denna lag eller enligt lagen (1987:1069) om
tullfrihet m. m. får lämnas genom ett elektroniskt dokument till
tulldatasystemet eller på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och
utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Ett tillstånd enligt första stycket får förenas med vdlkor om det tekniska
förjarandet för uppgiftslämnandet och om förfarandet i övrigt.

En tullmyndighet får genom tud-datasyslemet överföra elektroniska dokument
och andra upptagningar till en uppgiftslämnare.

12b§

Ett elektroniskt dokument anses ha kommit in till en tullmyndighet när
det blivit tillgängligt för myndigheten för överföring tid sådan form att det
kan läsas.

Om uppgifter i ett elektronisk do

kument förmedlas genom annan

myndighet än tullmyndighet eller

genom juridisk person efter bemyn

digande enligt 9§ tullregisterlagen

(1989:0000) anses dokumentd 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:40

dock ha kommit in lid tullmyndigheten redan när det tagits emot och
kan antas ha avskilts JÖr tullmyndigheten hos förmedlaren.

12c§

Om uppgifter lämnats genom överföring av ett elektroniskt dokument
tid tulldatasystemet skall tulf myndigheten handlägga ärendet i sak först sedan
uppgiftslämnaren begärt tullklarering under åberopande av dokumentets
tullidentifikationsnummer (tullid).

12d§

Tullmyndighets beslut i ärende som anhängiggjorts genom ett elektroniskt
dokument får meddelas genom ett sådant dokument.

14§
En tulldeklaration skall innehålla

1. varans
nummer enligt tulltaxan i tulltaxelagen

(1987:1068)
eller enligt statistisk vamförteckning, som utfärdats av generaltullstyrelsen,
och en kort vambeskrivning, om en sådan inte finns i de handlingar som bifogas
deklarationen,

2. tullsats och annan skattesats,

3. varans tull- och skattepliktiga kvantitet samt värde,

4. gmnd för nedsättning av eller frihet från tull eller annan skatt,

5. belopp som skall betalas i tull och annan skatt.

För
kontroll av uppgifter som avses i första stycket och av att varan får införas
skall i tulldeklarationen eller annan handling lämnas de ytteriigare uppgifter
som regeringen föreskriver. 1 tulldeklarationen eller annan handling skall
också lämnas de ytterligare uppgifter som regeringen föreskriver för
tillämpningen av konventionen om förenkling av formaliteterna vid handel med
varor. Regeringen får föreskriva att uppgifterna i tulldeklarationen skall
lämnas i kodform.

Tullmyndigheten
kan medge undantag från skyldighet att lämna uppgifter som avses i första
stycket, om tullmyndigheten finneratt den tullskyldige har avsevärd svårighet
att lämna uppgifterna. Innebär medgivandel att den tullskyldige inte behöver
lämna uppgift om varans nummer, kan tullmyndigheten bestämma att han skall
lämna en sådan beskrivning av varan som behövs för varans förtullning.

Generaltullstyrelsen
kan medge att de uppgifter som av.ses i första stycket får lämnas medhjälp av tele-överförda
meddelanden eller andra automatiska metoder eller i form av upptagning för
automatisk databehandling.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1989/90:40

41 §

Den
för vars räkning en vara förs ut ur landet (exportör) skall göra en skriftlig
anmälan om utförseln till tullmyndighet. Anmälan skall innehålla uppgift om

1. varans nummer enligt statistisk vamförteckning som utfärdats av
generaltullstyrelsen,

2. varans kvantitet och värde,

3. grund för återbetalning av eller befrielse från tull eller annan skatt
på grund av utförseln.

Generaltullstyrelsen
kan medge all de uppgifter som avses i första stycket får lämnas med hjälp av tele-överförda
meddelanden eller andra automatiska metoder eller i form av upptagning för
automatisk databehandling.

42 §

Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter
om uppgifter och handlingar som skall lämnas till tullmyndigheten när en vara
förs ut ur landet.

Tullmyndigheten
kan förelägga exportören att lämna de ytteriigare uppgifter som behövs för
kontroll av anmälan om utförsel eller av annan uppgift i fråga om en vara som
skall föras ut.

På
gmndval av de lämnade upp- På gmndval av de lämnade upp

gifterna och den undersökning av giftema och den undersökning av

varan, som kan behövas, kontrol- varan, som kan behövas, kontrol

lerar tullmyndigheten att varan får lerar tullmyndigheten om det finns

föras ut. något hinder mot utförseln.

54
§ Tullmyndighet får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om införsel
åsidosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som innehar tullupplag
eller frihamn all utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet i
samband med

1. att
en vara skall läggas upp på upplaget eller i frihamnen,

2. att en vara som förvaras på upplaget eller i frihamnen skall tas om hand
av hemtagare eller i övrigt tas ut från upplaget eller frihamnen, eller

3. att en vara sänds från eller till upplaget eller frihamnen enligt 7 § förstastycket
1.

Tudmyndighet får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om utförsel
åsidosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som bedriver godshantering
att utföra den kontroll som annars ankommer på tudmyndighet i samband med att
en vara skall föras ut ur landet.

106
§

Beslut
om godkännande av om- Beslut om godkännande av om

bud enligt 13 § andra stycket, upp- bud enligt 13 § andra stycket, upp

drag att utföra tullmyndighets kon- drag att utföra tullmyndighets kon- 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:40

troll enligt 54 § 2 och 3
och medgivande att betala tull och annan skatt enligt särskild tullräkning samt
om hemtagningslillstånd och andra tillstånd som utfärdats enligt denna lag
eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får, om det finns
skäl till det, återkallas av generaltullstyrelsen och, om styrelsen inte
meddelat beslutet, av annan tullmyndighet. Tullmyndigheten kan i dessa fall
förordna att beslutet om återkallelse skall gälla omedelbart.

troll enligt 54 § och
medgivande att betala tull och annan skatt enligt särskild tullräkning samt om
hemtagningstillstånd och andra tillstånd som utfärdats enligt denna lag eller
enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får, om del finns skäl till
det, återkallas av generaltullstyrdsen och, om styrelsen inte meddelat
beslutet, av annan tullmyndighet. Tullmyndigheten kan i dessa fall förordna
att beslutet om återkallelse skall gälla omedelbart.

Regeringen får, med
avvikelse från denna lag, meddela föreskrifter om hur varor skall anmälas till
tullklarering i vissa fall, när varor införs till tullområdet på järnväg, med
post eller med luftfartyg.

Regeringen får, med
avvikelse från denna lag, meddela föreskrifter om hur varor skall anmälas till
tullklarering i vissa fall, när varor införs till eller utförs från tullområdet
på jämväg, med post eller med luftfartyg.

Tullmyndigheterna skall på
begäran tillhandahålla Sveriges riksbank, riksskatteverket, statens jordbmksnämnd,
kommerskollegium, statens pris- och kartellnämnd och länsskattemyndighet
uppgifter som förekommer hos tullmyndigheterna och som rör import eller export
av varor.

Tullmyndigheterna skall på
begäran tillhandahålla Sveriges riksbank, riksskatteverket, statens
jordbruksnämnd, kommerskollegium, statens pris- och konkurrensverk och
länsskattemyndighet uppgifter som förekommer hos tullmyndigheterna och som rör
import eller export av varor.

/ tullregisterlagen
(1989:0000) finns bestämmelser om utlämnande till vissa myndigheter av
uppgifter ur tullregistret på medium för automatisk databehandling.

Denna
lag träder i kraft den 1 juni 1990.

3 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1960:418) om straff för varusmuggling att 1 och 5
§§ skall ha följande lydelse.

Prop.
1989/90:40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som utan att ge det
tillkänna hos vederbörlig myndighet till riket inför eller från riket utför
gods, för vilket tull eller annan allmän avgift skall erläggas till
statsverket eller som enligt stadgande i lag eller författning ej må införas
eller utföras, döms, om gärningen sker uppsåtligen, för varusmuggling till
böter eller fängelse i högst två år. Gäller gämingen narkotika som avses i 8§
narkotikastrafflagen (1968:64) skall dömas till fängelse i högst tre år.

Första stycket gäller
även, när någon genom att lämna oriktig uppgift i tulldeklaration eller
medelst annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods uppsåtligen
föranleder, att tull eller annan ad-män avgift undandrages statsverket eller
att gods införes eller utföres i strid mot förbud.

Den
som utan att ge det tillkänna hos vederbörlig myndighet till riket inför eller
från riket utför gods, för vilket tull, annan skatt eller avgift skall erläggas
till statsverket eller som enligt stadgande i lag eller författning inte Jår
införas eller utföras, döms, om gärningen sker uppsåtligen, för varusmuggling
till böter eller fängelse i högst två år. Gäller gärningen narkotika som
avses i 8§ narkotikastrafflagen (1968:64) skall dömas till fängelse i högst tre
år.

Första stycket gäller även, när någon genom att lämna oriktig uppgift
i tulldeklaration eller genom annat vilseledande i samband med tullbehandling
av gods uppsåtligen föranleder, att tull, annan skatt ef ler avgift undandras
staten eller att gods inJÖrs eller utförs i strid mot förbud. Detsamma gäller
när någon genom att ändra i program eller upptagning eller på annat sätt olovligen
påverkar resultatet av en automatisk informationsbehandling.

5f Den som av grov oaktsamhet förövar gärning som
avses i 1 eller 4 § döms till böter eller fängelse i högst två år. I ringa fall
skall dock inte dömas till ansvar.

Första stycket gäller även
när någon, genom att lämna oriktig uppgift i tulldeklaration eller genom annat
vilseledande i samband med tullbehandling av gods eller prövning som avses i 4
§ 4, av grov oaktsamhet föranleder fara för att

Första stycket gäller även
när någon, genom att lämna oriktig uppgift i tulldeklaration eller genom annat
vilseledande i samband med tullbehandling av gods eller prövning som avses i 4
§ 4, av grov oaktsamhet föranleder fara för att tull.

'
Senaste lydelse 1985:10 Senaste lyddse 1987:1067

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1989/90:40

tull, annan skatt eller
avgift undandras staten eller för att gods införs eller utförs i strid
mot förbud.

annan skatt eller
avgift undandras staten eller för att gods införs eller utförs i strid mot
förbud. Detsamma gäller när någon genom atl ändra i program eder upptagning
eller på annat sätt olovligen påverkar resultatet av en automatisk informationsbehandling.

Denna
lag träder i kraft den 1 juni 1990.

Finansdepartementet Prop. 1989/90:40

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1989 Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw,
Persson

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om tullregisterlag m. m. 1 Inledning

Varje
år förs ett stort antal försändelser in i eller ut ur landet. Som regel skall
därvid lämnas en import- eller exportanmälan till tullmyndigheten. Sådana
anmälningar lämnas nästan alltid på pappersblankett. Det kan, främst vid
import, vara nödvändigt att även bifoga styrkande handlingar, t.ex. faktura.
Vid handläggningen av dessa ärenden använder tullmyndigheten i regel inte
datoriserade mtiner. En stor del av myndighetens personalstyrka behöver
användas för att manuellt granska uppgifter i ett mycket stort antal
handlingar.

Inom
näringslivet tas datorteknik i förening med telekommunikation i allt högre grad
i bruk för att begränsa kostnader och vinna andra fördelar. I särskilt de
större företagen har utvecklats, eller håller på att utvecklas, automatiska
bearbetningsmetoder och kommunikationsförfaranden som innebär att en gång
registrerade uppgifter används för olika ändamål och att uppgifter kan
överföras mellan olika parter med datorkommunikation. I åtskilliga europeiska
länder används också datasystem som stöd för tullklarering såväl av företag som
tullmyndigheter.

Den
3 september 1986 tillkallade chefen för finansdepartementet en särskild
utredningsman (f d. generaldirektören Sven Moberg) för att lämna förslag till
hur elektroniskt uppgiftslämnande mellan företagen och tullen skulle kunna
ersätta nuvarande pappersbaserade mtiner och hur tullens hantering av
uppgifterna skulle kunna automatiseras med hjälp av datorteknik (dir.
1986:20).

Utredningen,
kallad tulldatautredningen (TDU), lämnade den 1 september 1987 ett
delbetänkande (SOU 1987:40) Datoriseringen av tullens export- och importrutiner
— Förstudie. I betänkandet presenterades grunddragen i ett tulldatasystem som TDU
föreslog skall utvecklas. De tullprocedurer som systemet bör baseras på
beskrevs översiktligt liksom den central-lokala datorstruktur som
tulldatasystemet (TDS) bör bedrivas i.

Regeringen
beslöt den 10 september 1987 att TDU skulle fortsätta sitt

arbete i enlighet med de riktlinjer utredningen föreslagit i sitt betänkande. 10

Efter
remissbehandling redovisade regeringen i proposition (prop. Prop. 1989/90:40 1987/88:100
bil.9) de ställningstaganden som utredningen föranledde. Regeringen anslöt sig
därvid i huvudsak till utredningens förslag och beredde riksdagen tillfälle att
ta del av vad regeringen anfört angående inriktningen av TDU:s fortsatta
arbete. I detta sammanhang föreslog regeringen att den för TDS nödvändiga
datacentralen skulle förläggas till Luleå. Skatteutskottet tillstyrkte begärda
anslag (SkU 1987/88:42) och fann inte anledning att närmare kommentera vad som
anförts i propositionen. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr.
1987/88:369).

I
en skrivelse den I september 1988 föreslog TDU att den fortsatta beredningen av
de författningsändringar som föranleds av elektroniskt uppgiftslämnande till
tullen skulle ske i särskild ordning. Den 15 december 1988 tillkallade chefen
för finansdepartementet en särskild utredningsman (rättschefen Johan Hirschfddt)
för att lämna förslag till de författningsändringar som behövs inför tullens
datorisering (dir. 1988:66). Den utredningen har antagit namnet utredningen om
lagstiftningsbehovet vid tulldatoriseringen (TDL-utredningen).

TDU
lämnade den 27 juni 1989 sitt slutbetänkande (SOU 1989:40) Datorisering av tullmtinerna
— Slutrapport. TDU hade dessförinnan, i skrivelser den 17 mars och den 29 maj
1989, redogjort för sina förslag till förändringar i tullprocedurerna och
hemställt att regeringen skulle vidta de åtgärder som behövs för att
tullförfaranden reglerade i lag och förordning skall utformas i enlighet med
dessa förslag. Regeringen beslutade den 20 april och den 21 juni 1989 att
överlämna skrivelserna till TDL-utredningen för beaktande i dess arbete.

1
slutbetänkandet har TDU vidare lämnat förslag på hur TDS bör utformas i detalj
och en tidsplan för hur TDS bör införas. Mot bakgmnd av TDS omfattning och den
stora organisation som tullverket utgör har TDU föreslagit att systemet skall
införas i fyra etapper. Etapp 1 bör börja genomföras senast den 1 juni 1990
samt omfatta exportfunktioner och de transitfunktioner som berör exporten.
Resterande delsystem bör införas med en etapp 2 den 1 januari 1991, en etapp 3
den 1 juli 1991 och en etapp 4 den 1 januari 1992. Datorer skall börja
installeras i datacentralen i Luleå under hösten 1989. Under 1990 avses
lokaldatorer installeras och tas i drift i Haparanda, Norrköping och Västerås.
Utbyggnaden skall fortsätta så atl så gott som alla tullplatser skall ha
tillgång till TDS i början av 1993.

TDL-utredningen
har den 28 april 1989 lämnat ett delbetänkande (SOU

1989:20) Tullregisterlag m.m. Förslagen i betänkandet avser de lagänd

ringar som är nödvändiga för att TDS skall kunna börja tas i drift i de delar

som ingår i etapp 1 enligt TDU:s införandeplan. TDL-utredningen har

utifrån begreppet elektroniskt dokument — som är den ersättning för

pappersdokumentet som skall finnas i TDS — försökt ange naturliga

lösningar för att bedöma bl. a. när ett elektroniskt dokument skall anses ha

inkommit i förvaltningslagens mening och när ett ärende skall anses an-

hängiggjort. TDL-utredningen föreslår att TDS skall regleras i en särskild

registeriag. Utredningen har vidare föreslagit vissa ändringar i tullagen och

lagen om straff för varusmuggling. Utredningens förslag till tullregisterlag

bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. 11

Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinslan- Prop. 1989/90:40
serna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. En sammanställning
av remissyttrandena finns tillgänglig på finansdepartementet (dnr 2376/89).

Regeringen
beslutade den 14 september 1989 all inhämta lagrådets yttrande. Lagrådet har
haft vissa synpunkter som har beaktats i de förslag jag nu lägger fram. Till
protokollet i detta ärende bör fogas som bilaga 3 de till lagrådet remitterade
lagförslagen och som bilaga 4 lagrådets yttrande.

Datainspektionen
har den 17 oktober 1989 avlämnat ett yttrande enligt 2 a § datalagen
(1973:289). Yttrandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

Jag
avser nu att ta upp frågan om lagstiftning på gmnd av TDL-utred-ningens
betänkande. De förslag som lämnas i det här sammanhanget avser i huvudsak
ändringar som är nödvändiga för att starta användningen av TDS i dess första
etapp, d.v.s. användning avseende export. TDL-utredningen har även lämnat
vissa förslag avseende regler som endast berör importförfarandet. Dessa förslag
kommer inte att behandlas här. Jag avser att återkomma till dessa förslag vid
ett senare tillfälle i samband med att andra regler om import behandlas.

2 Förfarandet i dag vid ut- och införsel av varor

Förfarandet
vid införsel och utförsel av varor är reglerat i tullagen (1987:1065), tullförordningen
(1987:1114) och de föreskrifter som generaltullstyrelsen meddelat med stöd av
bemyndigande. Förvaltningslagen (1986:223) är tillämplig på tullförfarandet i
den omfattning det inte framgår något annat av tullagen eller
tullförordningen.

Vid
utförsel skall en exportör till tullmyndigheten göra en skriftlig anmälan
innehållande vissa angivna uppgifter. Normalt behövs inga styrkande handlingar.
Tullmyndigheten kontrollerar om hinder för utförsel föreligger. Om så inte är
fallet medges utförsel. Anmälan kan antingen ske i omedelbart samband med gränspasseringen
till tullmyndigheten på platsen, eller till en tullmyndighet inne i landet. I
det senare fallet transiteras varorna därefter till utrikes ort via en gränsort
där tullen endast konstaterar att anmälan och beslut redan föreligger.

Även
vid införsel skall en skriftlig anmälan göras. Anmälan skall avse

förtullning eller annan tullklarering. Med förtullning avses tullmyndighets

åtgärder för att tillåta fri förfoganderätt över varor vid införsel. Vid

anmälan till förtullning skall tulldeklaration jämte styrkande handlingar

lämnas. Tullmyndigheten kontrollerar vid förtullningen att varan får föras

in i landet och fastställer tull, annan skatt och avgift för den. Som huvudre

gel skall det fastställda beloppet betalas inom 15 dagar från taxeringsbeslu

tet och importören får förfoga över varan först när betalningen erlagts.

Generaltullstyrelsen kan dock medge en importör kredit. En sådan impor

tör - kreditimportör - betalar enligt särskild tullräkning för samtliga

sändningar under en vecka och får förfoga över godset redan innan betal- 12

ning
eriagts. Den helt övervägande delen av importen till Sverige sker mot Prop.
1989/90:40 betalning av tull, annan skatt och avgift i efterhand.

Vid
införsel kan importören i stället för att direkt anmäla varan till förtullning
välja någon annan form av tullklarering. Varan kan transiteras, läggas upp för
förvaring på tullupplag, tullager, i frihamn eller exportbutik, tas hem om
importören har hemtagningstillstånd eller innehas med temporär tullfrihet.
Dessa klareringsformer (bortsett från varor som försäljs i exportbutik) fömtsätter
att varan senare skall anmälas till ny klarering, t.ex. förtullning. Utöver förtullning
finns några former av klarering som inte medför behov av ytterligare klarering.
Dessa är att varan åtemtförs eller överlåts antingen till staten eller för
förstöring.

3 TDS utformning i huvuddrag

I
TDS skall flertalet import-, export- och transitärenden kunna hanteras. TDS
kommer att byggas upp av flera delsystem. De olika delsystemen beskrivs i
följande figur. Den visar på ett förenklat sätt hur de olika delsystemen hänger
ihop. Delsystemen kan i huvudsak delas in i tre huvudgrupper;
expeditionssystem, stödsystem och övriga delsystem. Dessutom finns tekniska
delsystem som mottagningsfunktionen och klarerade ärenden. Vissa delsystem som
kommunikation, driftsystem och rapportproduktion finns inte med i figuren.

TDS
skall ha en central-lokal datorstmktur. Det behövs en centraldator, inemot 20
lokaldatorer och ca 800 arbetsplatsutrustningar.

Även
efter införandet av TDS kommer export- och importanmälningar att kunna lämnas
på papper. 1 dessa fall registreras informationen manuellt i TDS av en
tulltjänsteman från en bildskärmsterminal. Endast den som fått särskilt
medgivande därtill skall få överföra information elektroniskt till TDS. Det
måste dock understrykas att om TDS skall få avsedd effekt är det nödvändigt att
möjligheterna till elektroniskt uppgiftslämnande i största möjliga
utsträckning tas till vara.

De
elektroniska meddelandena i TDS kan avse utförselanmälan, införselanmälan,
tulldeklaration, transitdeklaration och rättelse av eller fråga om tidigare
inlämnat ärende. Näringsidkaren skall när han upprättar ett elektroniskt
meddelande förse detta med ett unikt identifieringsnummer ("tullid")
ur en alfanumerisk serie som han tilldelats av tullen. När en näringsidkare
vill göra en rättelse avseende en uppgift som han tidigare lämnat i ett ärende
kan han inte göra ändringen i det tidigare lämnade meddelandet. I stället måste
han sända ett nytt kompletterande meddelande som kommer att lagras i samma fil
som det urspmngliga meddelandet tillsammans med alla andra meddelanden som rör
samma ärende. Uppgiftema kan därför sökas med samma tullid.

Elektronisk
överföring av information från en näringsidkare hanteras i

TDS av en mottagningsfunktion som består av två delar, en utanför TDS

med vilken företag kommunicerar samt en inlem vilken mottar informa

tion från den externa delen av funktionen. Med begreppet mottagnings

funktion kommer dock fortsättningsvis endast att avses den externa delen 13

ö versiktlig bild av TDS

Mottagningsfunktion extern

Prop.
1989/90:40

Mottagnings-

funktksn

Intern

Initlalkontroa

r

Import

—I—

I

Export

T

Transit

Kassa-

ExpeditkxTS-l
funktion system

ö vrig

debitering

------ 1---

Klarerade ä renden

Tulltaxa

Beti ö righet

St ö dsystem

- ö retagsregtstei

Gemensamma register

1

14

av
funktionen. 1 mottagningsfunktionen loggas inkomna meddelanden och Prop.
1989/90:40 avsändaren får en kvittens. Från mottagningsfunktionen skickas det
elektroniska meddelandet till centraldatorn där förberedelser för klareringen
påbörjas. Mottagningsfunktionen används även för att överföra meddelanden från
tullen till en näringsidkare.

Klarering
av ärenden sker i expeditionssystemen. Hanteringen av ärenden har delats upp i
delsystemen initialkontroll (som ingår i delsystemet kontroll), import, export,
transit, övrig debitering och kassafunktion.

I
initialkontrollen sker en automatisk kontroll av ärendet utifrån styrda spärrar,
krav på vissa tillstånd eller licenser, prisavvikelser eller genom slumpvis
urval. Om ärendet klarar kontrollen placeras det i grön kanal, vilket innebär
en rekommendation från systemet att ärendet bör godkännas. I annat fall
placeras ärendet i röd kanal vilket innebär att vissa åtgärder måste vidtas
innan slutligt klareringsbeslut kan fattas.

För
att ett ärende skall klareras fömtsätts att en begäran om viss tullklarering
har lämnats. En sådan begäran kan framställas i samband med att ett
tulldatameddelande med uppgifter om varan lämnas, men det är också möjligt att
begära att en tullklarering utförs med stöd av tidigare lämnade uppgifter. En
begäran om klarering kan göras genom ett elektroniskt meddelande, på
pappersdokument eller muntligt. Ett ärende som har genomgått initialkontrollen
men för vilket klarering ännu inte har begärts, lagras i centraldatorn i väntan
på att frågan om klarering av godset skall aktualiseras vid någon tullanstalt.
När så sker överförs ärendet till den aktuella lokaldatorn. För manuellt
registrerade ärenden sker initialkontrollen i lokaldatorn.

Funktionerna
vid export, import och transit liknar varandra i stor utsträckning. Om ärendet
är placerat i röd kanal så skall den handläggande tulltjänstemannen, när klarering
begärts, vidta de åtgärder som noteringen om röd kanal föranleder och därefter
registrera resultatet av utförda kontroller. Om ärendet är placerat i grön
kanal kan tulltjänstemannen antingen följa systemets rekommendation och
godkänna ärendet eller välja att själv överföra ärendet till röd kanal för
ytterligare åtgärder. I och med att tulltjänstemannen godkänner ärendet,
slutförs klareringen. I importsystemet sker därvid beräkning av tull, annan
skatt och avgifter på grundval av lämnade uppgifter om bl. a. tullvärde,
statistiskt nummer och ursprungsland. Delsystemet övrig debitering hanterar,
med något undantag, debitering av de avgifter som inte tas upp på tullsedel.
Det rör sig om vägtrafikskatt, fyr- och farledsvaruavgift, tullförrättningsavgift,
export- och tu-ristvagnsavgift, tullageravgift m.m. Delsystemet kassafunktion
används vid betalning från kunder som inte har kredit hos tullverket.

När
ett ärende är klarerat överförs det till det tekniska delsystemet

klarerade ärenden. I delsystemets uppgifter ingår att hantera klarerade

ärenden från expeditionssystemet och hantering av omtulltaxeringar och

korrigeringar. Delsystemet översänder utdrag av information till delsyste

men handelsstatistik och uppbörd samt hanterar uppdateringen av ett

register över de spärrar som fallit ut vid klarering och det centrala sökre-

gistret över alla klarerade ärenden. Sökregislret i centraldatorn skall inne

hålla ett utdrag av ärendeinformationen i de klarerade ärendena. Det 15

kompletta
ärendet lagras i aktuell lokaldator i två år. Efter två år skall Prop.
1989/90:40 uppgifterna lagras på annat, mindre lättillgängligt, datamedium.

I
huvudgruppen övriga delsystem innefattas uppbördssystemet och systemet för
handelsstatistik samt de delar av kontrollsystemet som berör efterkontroll.
Dessa system hör inte direkt till klareringen av ärenden och stöder inte själva
klareringsprocessen. Det prisregister som ligger till grund för
initialkontrollen av rimligt angivet tullvärde underhålls dock inom ramen för
delsystemet handelsstatistik.

Uppbördsystemet
hanterar alla ekonomiska transaktioner för tullverkets verksamhet som
uppbördsmyndighet. Handelsstatistiksystemets grundläggande syfte är att
insamla, kontrollera och bearbeta ärendeinformation på ett effektivt sätt.
Avsikten är att tullverket med systemets hjälp skall kunna förse SCB med
export- och importuppgifter för produktion av bl. a. handelsstatistik. Efterkontroll
utgör, tillsammans med den initialkontroll som utförs i samband med
expeditionssystemens hantering av ärenden, TDS delsystem för kontroll. Efterkontrollen
syftar främst till att efter den ordinarie ärendehanteringen kontrollera om
anmälnings- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt.
Denna kontroll utförs främst genom analys och förberedda kontroll- och
revisionsbesök.

De
olika delsystemen i gmppen stödsystem stöder hanteringen av ärenden i
praktiskt taget alla delsystem ingående i expeditionssystemen och övriga
delsystem. I huvudgruppen stödsystem ingår tulltaxa, företagsregister,
behörighet och gemensamma register.

Delsystemet
tulltaxa innehåller tulltaxan (tuUtaxdagen (1987:1068)) med den av
generaltullstyrelsen fastställda statistiska vamförteckningen. Vidare finns
hänvisningar till de licensbestämmelser som gäller för varje statistiskt nummer
och för ursprungs- respektive bestämmelseland. Delsystemet /oVe/a.jrewer
kommer att innehålla grundläggande uppgifter, såsom namn/firma, person- eller
organisationsnummer, adress och telefonnummer, avseende de näringsidkare som
är registrerade hos tullen. Systemet kommer även att innehålla en kortfattad
upplysning om de tillstånd och övriga beslut som rör respektive näringsidkare.
Det kan t. ex. avse beslut rörande tullkredit, import- och exportlicenser eller
beslut om att registrera viss importör med sådan verkan att vissa skatter inte
skall betalas till tullen. Behörighetssystemetkommerall innehålla uppgifterom
tulltjänstemännens rätt till åtkomst till TDS. Det grundläggande syftet med
delsystemet gemensamma register är att göra uppgifter som koder, tullid-serier,
felmeddelanden, kalenderinformation m. m. tillgängliga förändra delsystem inom
TDS.

4 Allmänt om lagstiftningsbehovet vid tulldatoriseringen

En
datorisering av tullklareringen innebär att manuella procedurer auto

matiseras och att information som idag lämnas på pappersdokument i

stället lämnas i form av elektroniskt överförda uppgifter. Att information 16

på det här sättet skall
kunna tillföras ett ärende hos en myndighet är något nytt. Detta medför nya
förutsättningar som medför att rättsliga bedömningar måste göras på en rad
områden.

Naturligtvis bör så långt
det är möjligt en datorisering av tullklareringen på ett naturligt sätt
inordnas i det existerande rättssystemet. Detta befrämjar den goda systematik
och de enhetliga principer som bör prägla bl.a. förvaltningsrättens och
straffrättens områden. Att en enhetlighet upprätthålls är viktigt för att såväl
rättssäkerheten som effektiviteten i det allmännas verksamhet skall tas till
vara på bästa sätt.

En ytterligare anledning
att inte skapa ett helt frislående regelsystem för tulldatoriseringen är att
detta ofrånkomligen kommer att utgöra en förebild när datortekniken gör ett
motsvarande intåg på andra förvaltningsområden. Detta och den internationella
utvecklingen är viktiga faktorer att beakta när reglerna för tulldatasyslemet
utvecklas.

Datortekniken i sig medför
vissa särskilda problem. Procedurer som vid hantering av pappersdokument
framstår som närmast självklara och som inte förutsätter någon närmare
beskrivning för en fungerande tillämpning måste vid en datorisering kartläggas
och definieras i detalj. Vidare följer av den möjlighet att snabbt sammanställa
uppgifter från olika håll som datortekniken medför, att uppmärksamhet måste
fästas vid riskerna för otillbörligt intrång i den personliga integriteten och
röjande av företagssekretess.

Prop.
1989/90:40

5 Tullregisterlag

Mitt förslag:
Registerfrågorna skall regleras i en särskild tullregisteriag.

Utredningens
förslag överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna har
tillstyrkt förslaget om en särskild tullregisteriag. En remissinstans har dock
haft synpunkter på vad som skall ingå i tullregistret.

Skälen för mitt förslag:
De olika delsystemen i TDS skall administrativt fungera som ett enda register.
Uppgifterna i systemet kommer att i allt väsentligt ha ett sådant sakligt och
logiskt samband alt TDS även i datalagens mening bör anses innehålla ett enda
register. Registret kommer atl innehålla en stor mängd uppgifter och beröra
samtliga tullmyndigheter. Registret skall även betjäna andra myndigheter med
uppgifter, och det skall förses med uppgifter från andra myndigheter.
Huvudparten av uppgifterna i registret kommer alt avse juridiska personer, men
det kommer även att finnas uppgifter avseende fysiska personer. Registret blir
därför i sin helhet ett personregister enligt 1 § datalagen. Uppgifter i
registret avseende fysiska personer kan vara av integritetskänslig natur. TDS
kommer således till viss del att innehålla integritetskänsliga personuppgifter
som kan komma att spridas i en inte obetydlig omfattning. Registret bör

17

2 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 40

därför, och med hänsyn
till registrets betydelse i övrigt, regleras i en särskild registerlag.

Malmö tingsrätt har satt
ifråga vad tullregistret och tulldatasystemet skall anses omfatta och särskilt
då den s. k. mottagningsfunktionens plats i begreppsapparaten. Jag återkommer
till mottagningsfunktionen närmare i avsnitt 12. Jag anser emellertid att den
systematiska uppbyggnad av tullregistret som utredningen föreslagit är lämplig
och att den inte rimligen kan leda till missförstånd. De särskilda regler som
behövs för mottagningsfunktionen kan enligt min mening väl inordnas i den av
utredningen föreslagna systematiken.

En hänvisning till den nya
tullregisterlagen föreslås införas i en ny 3 a § i tullagen.

Prop.
1989/90:40

6 Registrets ändamål

Mitt
förslag: Tullregistret skall få föras och användas för fastställande, uppbörd,
restitution och redovisning av tull, annan skatt och avgifter som skall betalas
till tullverket, för fullgörande av övervaknings-, kontroll- och
revisionsuppgifter inom tullmyndigheternas område, för planering och tillsyn av
tullmyndigheternas verksamhet och för framställning av statistik och andra
samlingar av uppgifter inom ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna
ansvarar för.

Registret
skall däremot inte få användas för den typ av spaningsarbete för vilket
tullens spaningsregister förs.

Utredningens
förslag överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna
har i huvudsak inte haft någon erinran. Fråga har dock väckts angående i vilken
omfattning registret skall få användas för förundersökningsarbete och i
spaningssyfte.

Skälen
för mitt förslag: För att tullregisterlagen skall kunna uppfylla sitt syfte som
skydd för registerade personers integritet krävs att det i lagen regleras för
vilket ändamål registret får användas. Denna reglering bör ha en relativt snäv
utformning.

Det
huvudsakliga ändamålet med lullregistret är att uppgiftslämnandet och tullens klareringsmtiner
skall automatiseras och rationaliseras. Registret i TDS kommer alltså att
stödja fastställande, uppbörd m.m. av tull, annan skatt och avgifter av olika
slag. Med avgifter avses här samtliga de andra pålagor än skatter som blir aktuella
i ett tullärende, även restavgift, räntor och tulltillägg. Däremot avses inte
någon sådan rättsverkan av brott som t.ex. ordningsbot eller förverkande.
Generaltullstyrelsen har anfört att administrativa vinster skulle uppnås om
registret fick användas även för sådant ändamål. Utredningen ger dock enligt
min mening inte tillräcklig gmnd för att nu tillåta att tullregistret användas
för ett så pass känsligt ändamål.

I
tullmyndighetens klareringsarbete ingår som ett led kontroll och över- Prop.
1989/90:40 vakning. Tullens revisionsverksamhet har också en nära anknytning till
klareringsverksamheten. Även för sådan verksamhet skall TDS få användas. I den
tillåtna användningen skall ingå att inhämta uppgifter ur ett ärende i samband
med tullmyndighets fömndersökning avseende detta ärende. Däremot skall
registret inte få användas för den typ av spaningsarbete för vilket tullens
spaningsregister förs. Detta register (SPADI) förs av tullverket med stöd av
lagen (1965:94) om polisregister m. m.

Tulldataregistret
kommer vidare att användas för att tillgodose generaltullstyrelsens funktion
som central förvaltningsmyndighet för tullen. Registret avses innehålla
uppgifter insamlade bl.a. för handelsstatistiska ändamål. Vidare kommer
registret att innehålla s. k. driftstatistik för tullen.

Slutligen
skall uppgifterna i tullregistret även få användas för att uppfylla
tullmyndigheternas skyldighet ifråga om alt tillhandahålla uppgifter till andra
myndigheter. Detta gäller även sådan informationsskyldighet som tullmyndighet
kan ha gentemot utländsk tullmyndighet enligt tullsamar-betsavtal.

Det
finns dock för närvarande inte någon avsikt att uppgifter skall översändas till
utländsk myndighet i elektronisk form. Det finns inte heller någon avsikt att i
TDS nu ta emot elektroniska uppgifter från utlandet. 1 en framtid kan
emellertid en sådan utveckling bli möjlig, och detta bör enligt min mening vara
ett viktigt steg för att ytterligare effektivisera tullmtinerna.

Datainspektionen
har i sitt yttrande enligt 2 a § datalagen påpekat att, om fråga inte är om
utlämnande av uppgifter till stater som anslutit sig till europarådets
konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av
personuppgifter, krävs datainspektionens tillstånd enligt 7 kap. 16 §2 st.
sekretesslagen (1980:100) vid utlämnande av uppgifter ur ett personregister
som kan komma att användas för automatisk databehandling i utlandet. Detta
gäller enligt datainspektionen oavsett om uppgifterna lämnas elektroniskt
eller på papper.

Vi
måste självfallet fullfölja de förpliktelser som vi åtagit oss gentemot annan
stat i fråga om utlämnande av uppgifter i tullfrågor, detta oavsett om
uppgifterna här förvaras på papper eller i elektronisk form. Förfarande bör
vara så smidigt som möjligt. Den fråga datainspektionen väckt kommer att
granskas ytterligare i det vidare lagstiftningsarbetet.

De
problem datainspektionen pekat på har dock inte den omfattningen

att de bör utgöra ett hinder för att ta TDS i drift enligt planerna. Pro

blemen kan uppstå endast avseende sådana länder som inte är anslutna till

europakonventionen och som använder sig av automatisk databehandling.

Dämtöver skall utlämnandet avse personuppgifter som hämtas ur tullre

gistret. Inledningsvis kommer det att vara ett begränsat antal uppgifter

som registreras i TDS. Om fråga om sådant utlämnande av uppgifter vilket

kräver datainspektionens tillstånd enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen ändå

skulle uppkomma innan en lösning åstadkommits får detta hanteras inom

ramarna för gällande lagstiftning, även om ett sådant förfarande skulle vara

omständligt. 19

Jag föreslår att
bestämmelser om registrets ändamål införs i 2 § tullregisterlagen.

Prop.
1989/90:40

7 Registrets innehåll

Mitt förslag: I
lagen dras ramarna upp för vilka uppgifter som skall få finnas i registret.
Detaljregleringen får göras på lägre nivå än i lag.

Utredningens
förslag överensstämmer med mitt.

Ett
par remissinstanser har haft vissa synpunkter på detaljer vad gäller ramarnas
utformning.

Skälen
för mitt förslag: Det är viktigt att karaktären på de uppgifter som får föras
in i registret slås fast i lag. Någon detaljreglering är inte möjlig men
ramarna kan anges. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör ge
de närmare föreskrifter som kan behövas om registerinnehållet. Naturligtvis
får uppgifterna i registret användas endast i enlighet med de i lagen angivna
ändamålen med registret.

De
uppgifter som skall få finnas är de som behövs för att systemet skall kunna
fylla sina funktioner. Däri ingår de uppgifter som importören eller exportören
har att lämna i ärendet antingen de lämnas av honom själv, ett ombud eller tas
fram av tullmyndigheten. Med uppgifter avses både uppgifter om sakförhållanden
och viljeförklaringar i form av yrkanden.

I
registret behövs uppgifter om tullmyndigheternas kontrollverksamhet. Häri
inryms bl.a. uppgifter inhämtade vid kontroll samt uppgifter om konlrollobjekt,
kontrollunderlag och kontrollresultat. Med "kontroll av import och
export" avses även kontroll av transiterat och lagrat gods och av
transportmedel.

Vidare
finns ett behov av vissa gmndläggande uppgifter avseende fysiska och juridiska
personer som skall använda sig av ett elektroniskt uppgiftslämnande. Det
gäller sådana uppgifter som namn, person- eller organisationsnummer, adress,
telefon, post- eller bankgironummer. Dessa uppgifter har i lagtextförslaget
kallats uppgifter rörande fysisk eller juridisk persons identitet. Såsom en
remissinstans har påpekat täcker detta begrepp inte helt naturiigt de avsedda
uppgifterna. Med hänsyn till bestämmelsens ramkaraktär och registrets funktion
bör dock beteckningen kunna användas.

Generaltullstyrelsen
har vid remissbehandlingen tagit upp frågan om tullens s.k. prejudikatregister.
Detta synes inte som sådant ha någon funktion att fylla i del datoriserade klareringssystemet.
Något skäl att föra in prejudikatregistret i TDS finns därför inte.
Naturligtvis möter det inte något hinder att bygga upp spärrar i TDS utifrån
uppgifter hämtade från prejudikatregistret. Inte heller torde det finnas något
hinder mot att lägga upp prejudikatregistret i ett särskilt från tullregistret
avskilt dataregister som dock kan vara sökbart från samma terminal som används
inom TDS.

Jag
föreslår att bestämmelser om vilka uppgifter registret får innehålla införs i 3
§ tullregisterlagen.

20

8
Sökbegrepp

Prop.
1989/90:40

Mitt
förslag: 1 tullregisterlagen anges de sökbegrepp som vanligen skall användas.
Dessa gmndläggande sökbegrepp skall vara tullid och person- eller
organisationsnummer. Även andra sökbegrepp skall kunna användas.

1
lagtexten bör även anges att tullid skall åsättas alla tullklareringsärenden.

Utredningens
förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.

Några
remissinstanser har haft önskemål om att vissa ytterligare sökbegrepp skall
anges i lagen. Datainspektionen har ansett att en uttömmande reglering av vilka
sökbegrepp som skall få finnas bör införas i lagen. Malmö tingsrätt har
ifrågasatt om någon reglering behövs överhuvudtaget.

Skälen för mitt förslag:
Datainspektionen har även i sitt yttrande enligt 2 a § datalagen framfört
önskemål om en fullständig reglering i lag eller förordning av vilka sökbegrepp
som skall få användas. Enligt min mening finns det inte skäl att i
tullregisterlagen försöka göra en uttömmande reglering av vilka sökbegrepp som
skall finnas i tulldatasystemet. Endast tullmyndigheterna skall, utöver vissa
begränsade frågefunktioner, ha terminalåtkomst till datasystemet. Systemet
innehåller även möjligheter att med tekniska spärrar ge tillgång till systemet
i olika stor omfattning för olika gmpper av tjänstemän. I den mån det finns
skäl att förbjuda användningen av vissa sökbegrepp bör detta ske i den
kommande förordningen. Detta kan ske utan bemyndigande i lagen. Dessutom har
datainspektionen möjlighet att med stöd av 6 a § datalagen lämna föreskrifter i
detta avseende i den mån regering eller riksdag inte lämnat föreskrifter.

Vid
sökande efter ett visst ärende i samband med begäran om klarering skall i
första hand som sökbegrepp användas det unika identifieringsnummer som varje
ärende skall tilldelas. Detta identifieringsnummer har under arbetet i TDU
kommit att få beteckningen "tullid". Mot bakgmnd av detta begrepps
centrala roll i det datoriserade förfarandet finns det enligt min mening goda
skäl att ange detta i tullregisterlagen, även om det inte hade varit helt
nödvändigt.

Som
huvudregel skall något ytterligare sökbegrepp inte behövas i klare-ringssammanhang.
Det kan dock inte uteslutas atl det kan uppstå situationer där t. ex. en
fraktförare som kommer till ett tullställe kan ha förlorat eller fått en helt
eller delvis felaktig uppgift avseende "tullidet". För att då kunna
hitta rätt ärende är det befogat att även kunna söka på person- eller
organisationsnummer. Bland annat på gmnd av den försiktighet som bör iakttas
avseende användande av främst personnummer i olika sammanhang finns det skäl
att i lagen även ange att dessa gmndläggande sökbegrepp får användas.

Jag
föreslår att bestämmelser om sökbegrepp införs i 5 § tullregisterlagen.
Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

21

9
Terminalåtkomst, registeransvar m. m.

Prop.
1989/90:40

Mitt
förslag: Samtliga tullmyndigheter skall kunna ha terminalåtkomst till
tullregistret. Den enskilda myndigheten skall dock få ta del endast av de
uppgifter som behövs i myndighetens verksamhet. Föreskrifter om
tullmyndigheternas rätt till terminalåtkomst skall kunna meddelas av regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer.

Datalagens
regler avseende vem som är registeransvarig skall gälla för tullregistret.

Utredningens
förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Jag lämnar dock inte något förslag till
en särskild regel om vem som skall vara registeransvarig.

Remissinstanserna
har inte haft någon erinran mot förslaget avseende terminalåtkomst.
Datainspektionen har ansett att innehållet i den av utredningen föreslagna
regeln om vem som är registeransvarig överensstämmer med vad som gäller enligt
datalagen men har förordat att en särskild regel om registeransvar ändå införs
i tullregisterlagen dock med annan utformning.

Skälen
för mitt forslag: Enligt 1 § datalagen är den registeransvarig för vars
verksamhet ett personregister förs om han förfogar över registret. Med
förfoganderätt avses behörighet såväl att påverka innehållet i registret som
att överföra innehållet till läsbar form.

Med
hänsyn till önskemålet att skydda registrerade personers integritet är det en naturiig
utgångspunkt att åtkomsten till registret begränsas i så stor omfattning som
det praktiskt är möjligt. Generaltullstyrelsen bör ha tillgång till och kunna
påverka hela registret. Övriga tullmyndigheters behörighet bör begränsas till
de funktioner som arbetet på myndigheten kräver.

Datainspektionen
har i yttrande enligt 2 a § datalagen anfört att registeransvaret bör regleras
i tullregisterlagen om avsikten är att endast generaltullstyrelsen och
tullmyndigheterna skall bli registeransvariga. Annars finns risk för att
registeransvarets fördelning i framtiden förändras till följd av tekniska
förändringar i TDS. Datainspektionen framhåller även att datalagens reglering
av registeransvarighetsfrågorna många gånger bereder tillämpningssvårigheter.

Enligt
min mening bör registeransvaret för tullregistret vara fördelat på det sätt som
följer av datalagens bestämmelser. Utredningens förslag i denna del bygger helt
på en tolkning av innebörden i datalagens bestämmelser. Det är därför inte
nödvändigt att reglera frågan även i tullregisterlagen.

22

Tullmyndigheterna
skall ha terminalåtkomst. Några begränsningar i denna åtkomst bör inte införas
i tullregisterlagen. De närmare föreskrifter som kan behövas kan överlåtas till
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Svensk tulltjänst kan
fullgöras av utländsk tullmyndighet med stöd av lagen (1959:590) om gränstullsamarbete
med annan stat. Den tjänsteman vid utländska tullmyndighet som utför svensk
tulltjänst har därvid i allt väsentligt de förpliktelser och befogenheter
avseende tullkontroll och klarering som en svensk tulltjänsteman har. Redan
härav följer naturligt att sådan utländsk tjänsteman, inom de ramar som lagen
om gränstullsamarbete och det mellan länderna träffade samarbetsavtalet
ställer upp, skall få utnyttja TDS i sin verksamhet med fullgörande av svensk
tulltjänst. Detta innebär naturligtvis inte att sådan utländsk tullmyndighet
får använda registret för annat ändamål än för fullgörande av svensk tulltjänst
eller att samköming där skulle få ske med uppgifter i annat register. Att
ytterligare lagfästa detta förhållande, såsom datainspektionen föreslagit i
sitt yttrande enligt 2 a § datalagen, är enligt min mening inte nödvändig.

Med
hänsyn till betydelsen av hög säkerhet i TDS och att det är första gången som
elektroniska dokument används i stor skala i statsförvaltningen är arbetet med
att utforma säkerhetsåtgärderna av särskild vikt.

Jag
föreslår att bestämmelser om terminalåtkomst införs i 6 § tullregisterlagen.
Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

Prop.
1989/90:40

10 Utlämnande och erhållande av uppgifter på medium för
ADB

Mitt
förslag: I tullregisterlagen skall regleras de fall där det för registrets
funktion krävs att sambearbetning sker i TDS med uppgifter från andra
personregister. Om sambearbetning bör ske i andra fall får detta regleras i
annan författning eller genom tillstånd från datainspektionen.

Uppgifter ur
tulldataregistret skall enligt tullregisterlagen få lämnas ut i maskinläsbar
form till de myndigheter som nu erhåller uppgifter från tullen i sådan form. I
övriga fall skall uppgifter i registret få lämnas ut i maskinläsbar form endast
med stöd av annan författning eller särskilt beslut. Den föreslagna
bestämmelsen påverkar inte uppgiftslämnande i annan form.

Utredningens förslag
överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredningen har dock inte lämnat förslag till
någon reglering av när uppgifter i maskinläsbar form skall få lämnas ut från
tullregistret till andra myndigheter än de som särskilt anges i lullregisterlagen.

En remissinstans har
ifrågasatt om det finns skäl att reglera till vilka myndigheter uppgifter får
lämnas från tullregistret i maskinläsbar form.

23

Andra
remissinstanser har haft önskemål om utvidgningar av de föreslagna
tillämpningsområdena.

Skälen
för mitt förslag: Tullen skall erhålla uppgifter på datamedium för bearbetning
i TDS från vissa andra register. Det gäller uppgifter från riksskatteverket om
registrerade skattskyldiga och uppgifter från kommerskollegium och statens
jordbruksnämnd om import- och exportlicenser. Sådan bearbetning, som är av
grundläggande betydelse för registrets effektivitet, bör regleras i lag. I den
mån sambearbetning behövs i ytterligare fall bör detta regleras i förordning eller
genom beslut av datainspektionen för varje enskilt fall.

Möjligheterna att snabbt
kombinera maskinläsbara uppgifter som lämnas vid olika tidpunkter och för
olika syften kan ge resultat som framstår som oförutsedda och stötande. Det bör
därför finnas en begränsning för i vilka fall som uppgifter från TDS skall få
lämnas ut i maskinläsbar form även till andra myndigheter. För de fall där
utlämnande av uppgifter från tullmyndighet idag skall ske i maskinläsbar form
enligt särskilt tillstånd bör det i tullregisterlagen anges att så även får ske
i framtiden. Detta gäller uppgifter till statens jordbruksnämnd,
kommerskollegium, riksskatteverket, länsskattemyndigheterna och
riksrevisionsverket. Det kan som framgått vid remissbehandlingen finnas behov
av att också i andra fall medge utlämnande av uppgifter i maskinläsbar form. 1
så fall bör detta kräva författningsstöd eller särskilt beslut.
Tullregisterlagen bör innefatta en sådan begränsning som redan finns i t.ex. II §
skatteregisterlagen (1980:343).

En väsentlig del av
tullmyndigheternas uppgiftslämnande sker till statistiska centralbyrån (SCB).
När det gäller SCB:s tillgång till uppgifter är författningsregleringen
emellertid otydlig. I avvaktan på att statistikrege-lutredningen (C 1987:03)
föreslår en reglering på området bör, som TDL-utredningen föreslagit, SCB:s
rätt att på medium för ADB få ut uppgifter ur tullregistret regleras
övergångsvis.

Jag föreslår att
bestämmelser införs i tullregisterlagen om sambearbetning i 4 § och avseende
utlämnande av uppgifter på ADB-medium i 7 §. Jag föreslår även att en
hänvisning till tullregisterlagen görs i 114 § tullagen och att en redaktionell
ändring samtidigt görs i denna paragraf i tullagen.

Prop.
1989/90:40

11 Bevarande

Mitt förslag:
Uppgifter som förts in i registret skall utgallras efter sex år om annat inte
föreskrivits i lag eller förordning. Regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer skall dock kunna förordna om längre eller kortare bevaringstid.

Utredningens förslag
överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna har i huvudsak inte haft
någon erinran. En remissinstans har haft synpunkter på den föreslagna regelns
utformning. Två

24

remissinstanser har
påpekat att preskriptionstiden för grov vamsmuggling är längre än den
föreskrivna bevarandetiden.

Skälen för mitt förslag:
Flertalet uppgifter bör efter en viss tid kunna gallras ut. Det förefaller
osannolikt att uppgifterna i normalfallet skall behöva bevaras längre tid än
sex år från det att uppgiften lämnades. Även om det kan förekomma att ett behov
av att ta fram uppgifter i ett fall avseende grov vamsmuggling uppkommer mer än
sex år efter det att uppgifterna lämnats torde detta vara mycket sällsynt. Det
utgör enligt min mening inte ensamt tillräckligt motiv för att bevara samtliga
uppgifter i registret ytterligare fyra eller rentav nio år om även fall
avseende grov vamsmuggling av narkotika skall beaktas.

Finns det i något fall
skäl att bevara en uppgift längre tid bör det kunna överlåtas på regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att besluta om förlängd
bevarandetid. På motsvarande sätt bör det vara möjligt att besluta om kortare
bevarandetid. 1 den mån registret innehåller uppgifter för vilka det i lag
eller förordning föreskrivs längre bevarandetid än sex år skall denna tid
givetvis gälla. Detta innebär dock inte att uppgifter som skall lagras längre
tid än sex år hos ingivaren, t.ex. i dennes egenskap av bokföringsskyldig,
därför även skall lagras under samma tid i registret.

Utredningen har föreslagit
en särskilt gallringsfrist om tre månader efter utgången av bevarandetiden. 1
enlighet med lagrådets yttrande lämnas dock nu inte något sådant förslag.

Inom
utbildningsdepartementet pågår ett arbete med arkivlagstiftning. Härvid görs en
översyn av reglerna om bevarande och gallring i registerlagarna. Detta kan
komma att medföra att bevarandefrågan även avseende tullregisterlagen kan behöva
ses över.

Jag förslår att
bestämmelser avseende gallring införs i 8 § tullregisterlagen.

Prop.
1989/90:40

12 Mottagningsfunktionen

Mitt
förslag: Kommunikationen mellan näringsidkare och TDS skall gå via en
mottagningsfunktion. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall
ha rätt att överlåta handhavandet av denna funktion lill annan.

Personal vid ett
företag som anlitas för att sköta mottagningsfunktionen skall åläggas
tystnadsplikt.

Utredningens
förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har i
huvudsak inte haft någon erinran. En remissinstans har ansett att någon
särskild regel om tystnadsplikt inte är nödvändig i tullregisteriagen.

Skälen
för mitt förslag: I de riktlinjer för TDS uppbyggnad som lagts

25

fram för riksdagen i prop.
1987/88:100 bil.9 ingick inte mottagningsfunk- Prop. 1989/90:40 tionen. Då
förutsattes att företagen skulle kunna elektroniskt överföra uppgifter direkt
antingen till centraldatorn eller någon av lokaldatorerna. Detta har dock under
TDU:s fortsatta arbete inte visat sig vara en tekniskt lämplig lösning. Inom
näringslivet sker idag databehandling med olika språk som inte är direkt
förenliga med varandra. För att en dator som använder ett språk skall kunna
bearbeta uppgifter lämnade från en annan dator som nyttjar ett annat språk
måste en översättning ske. Därför är det lämpligt att ha en central
mottagningsfunktion där en sådan översättning görs. Funktionen är dock
komplicerad och fömtsätter för att vara lönsam att den skall hantera ett
väsentligt större antal meddelanden än vad som kommer att bli fallet för TDS.
Det finns emellertid redan idag företag som tillhandahåller den här typen av tjänster.
Det kan vara fördelaktigt om ett sådant företags tjänster kan tas i anspråk för
TDS del. Mitt förslag innebär därför att tullverket efter bemyndigande av
regeringen skall kunna överlåta till annan att ha hand om
mottagningsfunktionen.

Ett
sådant företag kan jämställas med ett postkontor till vilket meddelanden
kommer in för att sedan förmedlas vidare till myndigheten. Meddelandena
överförs från företaget till mottagningsfunktionen och från mottagningsfunktionen
till centraldatorn i en s. k. fil. En fil kan innehålla flera olika
meddelanden. 1 mottagningsfunktionen sker en teknisk kontroll på filnivå. Vid
vissa brister skall filen återsändas till avsändaren. Någon kontroll på
meddelandenivå skall däremot inte ske i mottagningsfunktionen. Kontrollen
avser överföringen, inte själva meddelandet. Enligt min mening kan denna
kontroll inte anses utgöra ett led i en ärendehantering.

De
personer vid företaget som arbetar med mottagningsfunktionen sysslar inte med
någon myndighetsutövning och skall i normalfallet inte ha någon direkt kontakt
med innehållet i de meddelanden som passerar funktionen. Den närmare avgränsningen
av mottagningsfunktionens roll bör anges i förordning. Det torde dock inte helt
kunna förhindras att personal vid dataserviceföretaget i något fall kan få
tillgång till uppgifter om andras ekonomiska och personliga förhållanden.
Därför skall denna personal ha tystnadsplikt. I fråga om tulltjänstemännens
tystnadsplikt gäller sekretesslagen.

Förhållanden
som redan är reglerade i datalagen bör inte regleras i tullregisterlagen. Det
har därför ifrågasatts om den av utredningen föreslagna särskilda regeln om
tystnadsplikt för personalen vid ett serviceföretag som anlitas för att sköta
mottagningsfunktionen bör införas i tullregisterlagen, eller om i stället 13 §
datalagen borde kompletteras. Tystnadsplikten enligt tullregisterlagen
föreslås innefatta bl.a. enskilds ekonomiska förhållanden vilket inte
innefattas i bestämmelsen om tystnadsplikt i datalagen. Att nu utan någon
utredning om effekterna på andra områden utvidga bestämmelsen i datalagen är
inte lämpligt. Jag förordar därför att tullregisterlagen utformas på det sätt
som utredningen föreslagit.

Att
bryta en sådan lagfäst tystnadsplikt som den föreslagna utgör brott mot
tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Jag
föreslår att bestämmelser om mottagningsfunktionen införs i 9 § 26

tullregisterlagen. Första
stycket har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

Prop.
1989/90:40

13 Det elektroniska dokumentet

Mitt förslag:
Generaltullstyrelsen skall få ge tillstånd till viss person att lämna uppgifter
i tullklareringsärenden elektroniskt. Generaltullstyrelsen skall ha rätt att
ange villkor för att uppgiftslämnande i sådan form skall få ske. Bland dessa
villkor kan ingå att dessa elektroniska meddelanden skall förses med ett
"lås" av viss typ. För låsta elektroniska meddelanden införs
beteckningen elektroniska dokument. Elektroniska dokument skall ha samma
ställning som pappersdokument i tullklareringssammanhang.

Utredningens
förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna
har i huvudsak inte haft något att erinra. En remissinstans har ifrågasatt om
det, sett i ett något längre perspektiv, inte bör finnas möjlighet att delegera
tillståndsgivandet till underställda tullmyndigheter.

Skälen
för mitt förslag: Det är av värde att inpassa det elektroniska uppgiftslämnandet
i det nu gällande förfarandet och inte skapa rättsliga särlösningar utöver vad
som är nödvändigt. En gmndläggande fömtsättning för att det elektroniska uppgiftslämnandet
skall kunna fogas in i gällande regelmönster är att det elektroniska
meddelandet kan jämställas med ett pappersdokument. 1 detta syfte införs här
termen elektroniskt dokument. Därmed avses en textenhet och en utställarenhet
som genom ett tekniskt förfarande kan verifieras. Enheterna binds samman genom
en teknisk kontrollmetod som ersätter pappersarkets funktion att binda samman
en text och en underskrift i ett pappersdokument. Detta tekniska förfarande kan
utformas på olika sätt och omges med olika grader av säkerhetsåtgärder.

Kraven på säkerhet när det
gäller lås för de elektroniska dokumenten med anknytning till en utställare bör
ställas så höga att det elektroniska dokumentet därmed kan anses jämställt med
ett undertecknat pappersdokument. Vilken teknisk lösning som skall användas
för att åstadkomma ett sådant lås bör dock inte bestämmas i lag. Området
befinner sig under utveckling och parterna måste ha möjlighet att anpassa sig
till detta. Det får därför ligga på generaltullstyrelsen att fastställa
säkerhetsnivån på låset i sina villkor för att tillåta elektroniskt uppgiftslämnande.

Det
är självklart att tullen inte - efter att ha medgivit ett elektroniskt uppgiftslämnande
— skall ha rätt att begära att det elektroniska dokumentet kompletteras med
motsvarande pappersdokument. Den som inom ramarna för ett tillstånd lämnar
uppgifter elektroniskt i ett tullärende är således undantagen från de skriftlighetskrav
som annars hade gällt.

I
och med att det elektroniska dokumentet införs som ett begrepp för en

27

handling (upptagning)
jämställd med ett pappersdokument kan i huvudsak de nu gällande reglerna av förvaltningsrältslig
natur tillämpas även på ett elektroniskt förfarande.

Det finns ett sådant
samband mellan de tekniska frågor rörande elektroniskt uppgiftslämnande som
generaltullstyrelsen handlägger och den närmare utformningen av ett tillstånd
till sådant uppgiftslämnande att även tillståndsgivningen bör förbehållas
generaltullstyrelsen.

Jag föreslår att
bestämmelser om rätt till överföring av uppgifter i elektronisk form till eller
från en tullmyndighet införs i två nya paragrafer, 12 a och 12 d § § , i
tullagen. Bestämmelserna skall ersätta de nuvarande bestämmelserna i 14 §
fjärde stycket och 41 § andra stycket tullagen om generaltullstyrelsens
befogenhet att medge att uppgifter i import- och exportförfarandet får avlämnas
genom elektronisk överföring.

Lagrådet har lämnat
förslag till en definition av begreppet elektroniskt dokument. Jag förordar att
definitionen tas in i 12 a § tullagen som har utformats i enlighet med lagrådets
förslag.

Prop.
1989/90:40

14 Inkommande och anhängiggörande

Mitt förslag: Ett
elektroniskt dokument skall som huvudregel anses vara inkommet i
förvaltningsrättslig mening när det finns tillgängligt för myndigheten för
överföring till läsbar form. För det fall ett avbrott skulle uppkomma mellan
mottagningsfunktionen och TDS skall dokumentet i vart fall anses inkommet samma
dag som det tagits emot av mottagningsfunktionen och där kan antas ha avskiljts
för tullmyndigheten. Ett ärende skall i sak handläggas först när tullklarering
begärs.

Utredningens
förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.

Några remissinstanser har
haft synpunkter på förhållandet till tryckfrihetsförordningens (TF) inkommandebegrepp.
Några remissinstanser har ansett att inkommandetidpunkten som huvudregel bör
vara förlagd till mottagningsfunktionen. En remissinstans har ansett att de
föreslagna reglerna om inkommande bör placeras i förvaltningslagen.

Skälen för mitt förslag:
För att undvika eventuella missförstånd kan det finnas skäl att redan
inledningsvis klargöra att det förslag till lagstiftning som här framläggs
naturligtvis inte på något sätt avser att påverka frågan om när ett
elektroniskt dokument skall anses inkommet i TF:s mening. Redogörelsen i
belänkandet avseende TF:s inkommandebegrepp har endast till syfte att ge en
grund för bedömningen av när ett elektroniskt dokument bör anses inkommet i
förvaltningsrättslig mening.

Förvaltningslagens regler
om när en handling skall anses inkommen är inte utformade så att de täcker in
elektroniska dokument. Det finns därför behov av särskilda regler för när ett
elektroniskt dokument skall anses inkommet. Därvid bör TF:s regler utgöra en
förebild.

28

Enligt
2 kap. 6 § 1 st. TF, jämfört med 2 kap. 3 § 2 st. första meningen Prop.
1989/90:40 TF skall en upptagning — vilket innefattar elektroniska meddelanden
— anses inkommen när den är tillgänglig för överföring i sådan form att den kan
läsas, avlyssnas eller uppfattas på något annat sätt. Så som lagrådet funnit är
det lämpligt att bestämma att ett elektronisk dokument skall anses inkommet till
tullmyndighet även i förvaltningsrättslig mening vid denna tidpunkt.

Som
angivits ovan skall tullmyndigheternas befogenhet att ta del av uppgifter i
mottagningsfunktionens logg begränsas i förordning till ett fåtal undantagsfall.
Av 2 kap. 3 § 2 st. andra meningen TF följer att upptagningarna i denna logg
inte i TF:s mening är förvarade hos tullmyndighet — och därmed inte allmänna
handlingar — när tullmyndigheterna till följd av bestämmelserna i förordningen
saknar befogenhet att ta del av upptagningarna, även om myndigheterna skulle
ha teknisk möjlighet att göra detta.

I
normalfallet kommer det inte att ha någon praktisk betydelse för inkommandetidpunkten
om man förlägger denna till mottagningsfunktionen eller till centraldatorn
eftersom det elektroniska dokumentet skall överföras från mottagningsfunktionen
till centraldatorn nästan i samma ögonblick som det mottagits där. En försening
av överföringen som medför att en tidsfrist kan försittas kan dock tänkas
inträffa, t. ex. på grund av ett tekniskt fel. Detta får inte gå ut över uppgiftslämnaren.
Det bör därför — för de fall det elektroniska dokumentet därvid inte anses
inkommet till myndigheten redan enligt huvudregeln — införas en kompletterande
regel efter mönster av 10 § andra stycket FL, innehållande att handlingen i
förvaltningsrättslig mening alltid skall anses inkommen den dag som den tagits
emot och kan antas ha avskiljts för myndigheten hos mottagningsfunktionen. En
förutsättning för att ett elektroniskt meddelande skall anses avskiljt för
tullmyndighets räkning är att det inte översänts till mottagningsfunktionen i
en fil som är behäftad med ett sådant tekniskt fd att filen därför inte skall
vidarebefordras till centraldatorn utan i stället återsändas till avsändaren.
Har filen inkommit till mottagningsfunktionen i fullgott tekniskt skick och i enlighet
med uppställda villkor bör risken för den fortsatta förmedlingen övergå på
tullmyndigheten.

Det
har ifrågasatts om inte frågan om när ett elektroniskt dokument skall anses
inkommet bör regleras i förvaltningslagen. Det finns i och för sig skäl som talar
för en sådan lösning. Enligt min mening är det dock nu lämpligare att placera
bestämmelsen i den lagstiftning som avser det enda förvaltningsområde som
hittills är aktuellt. En placering av bestämmelsen i förvaltningslagen bör ske
först när vi har en bättre bild av hur utveckligen på andra förvaltningsområden
i det här avseendet kommer att bli.

Det
är inte meningen att en tulltjänsteman hos en tullanstalt skall

påbörja någon handläggning av ett visst ärende förrän en tullklarering

begärs, normalt med åberopande av ett tullid. Redan när ett elektroniskt

dokument kommer in till centraldatorn påbörjas dock en datoriserad

granskning på dokumentnivå. Därmed måste en ärendehandläggning an

ses påbörjad. Det behövs en särskild regel om när ett ärende skall börja

handläggas i sak. 29

Jag föreslår att
bestämmelser om när ett elektroniskt dokument skall anses inkommet i förvaltningsrättsligt
hänseende införs i en ny 12 b § i tullagen och att bestämmelser orn när ett
ärende skall handläggas i sak införs i en ny 12 c § i tullagen. Paragraferna
har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

Prop.
1989/90:40

15 Exportkontroll m. m.

Mitt
förslag: Av tullagen skall framgå att något uttryckligt beslut om utförselmedgivande
inte skall behöva fattas när hinder för export inte föreligger.

Bemyndigandet
i 110 § tullagen för regeringen att meddela föreskrifter avseende införsel med
vissa transportmedel skall utvidgas till att avse även motsvarande utförsel.

Utredningens
förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna
har inte haft någon erinran.

Skälen
för mitt förslag: Gällande författningar om exportreglering bygger inte på
något allmänt formellt förbud mot export. För licenstvång förutsätts att en
positiv föreskrift om detta har givits för varan. I de fall där det inte
föreligger hinder för utförsel finns inte något praktiskt behov av ett uttryckligt
dokumenterat beslut att varan får föras ut ur landet. För TDS del är det fördelaktigt
om ett sådant beslut inte behöver dokumenteras. Nuvarande bestämmelser kan
visserligen kvarstå oförändrade och ändå medge ett sådant förfarande, i
förtydligande syfte bör dock bestämmelsen i 42 § tullagen ändras.

I
110 § tullagen finns regler med bemyndigande för regeringen att i fråga om
införsel med järnvägs-, post- och flygförbindelser meddela föreskrifter som i
vissa avseenden avviker från tullagens bestämmelser. Motsvarande behov av ett
sådant undantag finns i fråga om utförsel med dessa transportmedel. Jag
föreslår därför att bestämmelsen ändras i detta avseende.

16 Överlämnade av förvaltningsuppgift till enskilda

Mitt förslag: Det
bör införas en möjlighet för tullmyndigheterna att medge vissa företag som
bedriver godshantering att utföra de kontroller som annars ankommer på
tullverket i samband med export.

Utredningens
förslag överensstämmer med mitt.

Fyra remissinstanser har
uttalat sig mot förslaget och två remissinstanser har uttalat sig för
förslaget. Skälen för mitt förslag: Enligt 54 § tullagen får tullmyndighet, om
det

30

kan ske utan risk för att
föreskrift om införsel åsidosätts, överlämna åt bolag eller förening som
innehar tullupplag eller frihamn att utföra viss tullkontroll i samband med
import. Exempelvis kan ett tullupplag anförtros kontrollen i samband med att
en vara tas ut från upplaget.

TDU har föreslagit att en
sådan möjlighet att överiämna kontrollansvar införs även för exporten. TDL-utredningen
har lämnat förslag till en sådan komplettering av 54 § tullagen. Utredningen
har dock inte närmare beskrivit hur förfarandet bör utformas, vilka
insynsmöjligheter som måste lämnas för tullmyndigheten etc.

Jag anser att det finns
skäl att nu i tullagen införa en möjlighet att medge t. ex. ett speditionsföretag
att i samband med export utföra tullkontroll. En sådan ordning kan få betydelse
för att effektivisera TDS och tullrutinerna i stort. Den kan vara ett
väsentligt instrument för att underlätta godsflödet över gränserna och för att
undanröja onödiga administrativa kostnader. Å andra sidan är det nödvändigt att
beakta de kontrollmässiga risker som kan vara förenade med ett sådant system.
Om oegentligheter upptäcks kan godset redan ha lämnat landet. Mycket stora krav
måste därför ställas på ett företag som skall kunna anförtros de aktuella
uppgifterna. Ett tillstånd för enskild att utföra exportkontroll bör förenas
med sådana villkor att risken för missbruk minimeras. I vart fall i inledningen
bör möjligheterna att delegera myndighetsfunktionen vid export utnyttjas
restriktivt. Om ordningen därvid visar sig ändamålsenlig och inte medför
negativa verkningar ur kontrollsynpunkt bör en utvidgad tillämpning kunna
medges.

Den
närmare utformningen av systemet, vilka krav som skall ställas på företagen m. m.
har inte utretts närmare. Det ankommer på tullmyndigheterna att föreskriva
sådana mtiner för företagen att nödvändig tullkontroll kan upprätthållas.

Utöver
den föreslagna ändringen av 54 § tullagen föreslås även en redaktionell
ändring av 106 § samma lag.

Prop.
1989/90:40

17 Bokföring och skadestånd

Mitt förslag:
Några särskilda regler införs inte nu avseende elektroniska dokument som
bokföringsunderlag eller avseende skadeersättningar till följd av fel i TDS.

Utredningens
förslag överensstämmer med mitt.

En remissinstans har
framhållit vikten av att frågan om verifikationer i elektronisk form löses på
ett så tidigt stadium som möjligt. Tre remissinstanser har ansett att det är
av stor betydelse att skadeståndsfrågan löses innan TDS tas i drift medan andra
remissinstanser är av den uppfattningen att särskilda skadeståndsregler inte
erfordras.

Skälen för mitt förslag:
Frågan om möjligheterna att utvidga tillämpningen av elektroniska dokument som
verifikationer i bokföringssammanhang är inte okomplicerad. Enligt min mening
kan någon reglering av detta

31

inte åstadkommas utan ytterligare
utredning. TDS kan tas i drift utan några lagstiftningsåtgärder i denna fråga.

En av de gmndläggande fömtsättningama
för TDS är att man skall åstadkomma ett snabbare och smidigare förfarande för
näringslivet. I de tekniska fömtsättningama ingår en mycket hög
tillgänglighetsgrad. Vidare skall det finnas manuella reservmtiner att
tillgripa i de fall där systemet trots allt vid något tillfälle kommer att stå
still. Under inledningsskedet får man räkna med att risken för störningar i
driften är större än normalt, det är å andra sidan naturligt att
tullmyndigheterna under dessa förhållanden iakttar en extra hög grad av
smidighet i förfarandet. Detta underlättas genom att det datoriserade
förfarandet inledningsvis är begränsat till exportrutinerna, och att
införandet sker gradvis inom begränsade geografiska områden.

Utredningen (s.l32 ff) har
i korthet redogjort för gällande skadeståndsregler för det allmänna.
Utredningen har därvid framhållit att det allmännas skadeståndsansvar också
bör anses omfatta verksamheten i mottagningsfunktionen även när funktionen
handhas av enskild.

Jag delar den uppfattning
som utredningen framfört att det inte finns något omedelbart behov av att lägga
fram förslag till särskilda skadeståndsregler med anledning av införandet av
tulldatasystemet. Sådana frågor behöver belysas ytterligare i ett fortsalt
utredningsarbete. I detta sammanhang kan jag nämna att riksdagen nyligen
uttalat (1988/89:LU31) att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas för att se
över det allmännas skadeståndsansvar i samband med myndighetsutövning.
Tillsättandet av en sådan kommitté är under beredning inom
justitiedepartementet. Jag vill också peka på de förslag som lagts fram i
proposition 1989/90:42 om det allmännas ansvar enligt skadeståndslagen.

Prop. 1989/90:40

18 Straffrättsliga frågor

Mitt förslag: Den
som genom att påverka resultatet av en automatisk informationsbehandling
föranleder sådan effekt eller fara som sägs i 1 § respektive 5 §
varusmugglingslagen skall kunna dömas till ansvar enligt lagen även om ingen
person vilsdetts.

Utredningens förslag
överensstämmer i huvudsak med milt. På av lagrådet angivna grunder lämnas dock
inte något förslag om ändring av bestämmelserna om tullförseelse i tullagen.

Varusmugglingsutredningen
har anfört att de föreslagna ändringarna av varusmugglingslagen bör hänskjutas till
den utredningen.

Skälen för mitt förslag:
För att ett varusmugglingsbrott skall föreligga förutsätts att en fysisk person
blivit eller kunnat bli vilseledd. I TDS kommer i inledningsskedet alla beslut
att fattas av en tjänsteman om än besluten kan vara helt baserade på
datasystemets rekommendation. Det

32

finns dock en maskinell
hantering efter tulltjänstemannens beslut, t.ex. avseende beräkning av beloppet
för tull etc. som skulle kunna påverkas av en utomstående för att ge ett
felaktigt slutligt resultat. I den mån förfarandet medför vinning för
gärningsmannen och skada för någon annan kan bestämmelsen i 9 kap 1 § 2 st.
brottsbalken om bedrägeri bli tillämpling. Bestämmelsen i vamsmugglingslagen
tar dock även sikte på fall där en vara, oavsett om en sådan
förmögenhetsöverföring som angetts ovan sker, förs in eller ut i strid mot ett
förbud. Vidare är det länkbart att vissa beslut i vart fall i framtiden skall
kunna tas av datasystemet utan att någon tjänsteman påverkar beslutsresultatet.
Det straffbara området avseende varusmuggling bör därför utvidgas till att avse
även otillbörlig påverkan av en automatisk informationsbehandling. Enligt min
mening bör denna ändring i varusmugglingslagen kunna införas nu, även om lagen
i dess helhet är föremål för översyn.

Lagtexten
har utformats på det sätt lagrådet föreslagit. Dessutom har i 1 § begreppet
"tull eller annan allmän avgift" ändrats till "tull, annan skatt
eller avgift" på sätt som tidigare skett bl. a. i 5 §.

Ändringar
föreslås i 1 och 5 §§ vamsmugglingslagen.

Prop.
1989/90:40

19 Ikraftträdande

Mitt
förslag: Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juni 1990.

Utredningen
har föreslagit att ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1990.

Skälen
för mitt förslag: När utredningen fick sina direktiv var tidsplanen att TDS
skulle las i bmk från den 1 januari 1990. Planeringen har nu förskjutits så att
TDS inte skall tas i bmk förrän den 1 juni 1990. Ändringarna bör träda i kraft
vid denna tidpunkt.

20 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag har anfört i det föregående har inom finansdepartementet
upprättals förslag till

1. tullregisterlag

2. lag om ändring i tullagen (1987:1065)

3.
lag om ändring i lagen (1960:418) om
straff för vamsmuggling

21 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen skall föreslå riksdagen att anta de av lagrådet granskade
förslagen.

33

3 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 40

22 Beslut Prop. 1989/90:40

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

34

TDL-utredningens förslag till Prop. 1989/90:40

Bilaga 1

Tullregisterlag (1989:0000)

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1 §
För de ändamål som anges i 2 § får med hjälp av automatisk databe

handling föras ett för riket gemensamt tulldataregister (tullregistret).

Bestämmelserna
i denna lag gäller inte det register som med stöd av lagen (1965:94) om
polisregister m.m. förs av tullverket i spaningssyfte samt övriga register som
regleras i annan ordning.

Bestämmelser
om förfarandet vid import och export finns i tullagen (1987:1065).

2 §
Tullregistret får användas för

1. bestämmande
och uppbörd av tull, annan skatt och avgifter som skall

betalas till tullverket,

2. fullgörande av övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter inom tullmyndighetemas
kompetensområde,

3. planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och

4. framställning
av statistik och andra samlingar av uppgifter inom

ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

3 §
Generaltullstyrelsen är registeransvarig för tullregistret.

Andra
tullmyndigheter är registeransvariga när det gäller uppgifter i lullärenden som
handläggs hos myndigheten och underställda tullmyndigheter.

Tullregistrets
innehåd

4
§ Tullregistret får innehålla

1. de
uppgifter som importörer och exportörer enligt tullagen

(1987:1065) är skyldiga att lärnna i samband med import eller export av

varor,

2. uppgifterna i tulltaxan med statistisk varuförteckning och bilagor till
denna,

3. uppgifter angående kontroll av import och export inom tullmyndighe-ternas
kompetensområde,

4. uppgifter för statistiska ändamål, . ,

5. uppgifter för debitering eller avräkning av vägtrafikskatt,

6. uppgifter om beslut av tullmyndighet och beslut orn import- och exportlicenser,
tillstånd som krävs för import eller export av vara samt beslut om
skattebefrielse,

7. uppgifter om betalning och
indrivning av tull, annan skatt och avgifter, ,' ■■■'■ ■
■■ ■ ' ■ ■ _ ; .': ' ■;■■
■ '\ ff"/''

8. identitetsuppgifter rörande fysiska och juridiska personer och 35

9.
uppgifter för kontroll av, åtkomst till och användning av registret. Prop.
1989/90:40

Närmare
föreskrifter om tullregistrets innehåll meddelas av regeringen Bilaga 1
eller den myndighet regeringen bestämmer.

5 §
Tullregistret får sambearbetas med uppgifter från andra register

enligt följande:

register
hos uppgiftens art

1. riksskatteverket uppgifter
om registrering som

skattskyldig

2. kommerskollegium uppgifter
om import- och export-

licenser

3. statens
jordbruksnämnd uppgifter om import- och export-

licenser

6 §
Tullidentifikationsnummer (tullid), unikt för varje ärende, person

nummer och organisationsnummer är gmndläggande sökbegrepp i tullre

gistret.

Åtkomst
och utlämnande

7 §
Samtliga tullmyndigheter får ha terminalåtkomst till tullregistret.

En tullmyndighet får ta del av endast de uppgifter som behövs i myndig

hetens verksamhet.

Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
tullmyndigheternas rätt till terminalåtkomst.

8 §
Utlämnande av uppgifter ur lullregistret får ske på medium för

automatisk databehandling till statens jordbruksnämnd, kommerskollegi

um, riksskatteverket och riksrevisionsverket.

Övriga
bestämmelser

9 §
Myndighet som är registeransvarig för tullregistret skall särskilt iakt

ta att uppgifterna får bearbetas endast i enlighet med registrets ändamål.

10 §
Uppgifter som hör till ett tullärende får bevaras under högst sex år

efter utgången av det kalenderår uppgiften lämnades.

Om
det i lag eller annan författning har föreskrivits längre tid för bevarande av
vissa uppgifter gäller den föreskriften. Regeringen får, om det finns särskilda
skäl, föreskriva annan tid för beväring av vissa uppgifter.

Uppgifter
som inte längre får bevaras skall gallras ur registret senast tre månader efter
bevaringstidens utgång.

11 §
Tullverket får överlämna till bolag eller annan juridisk person att

förmedla uppgifter i elektroniska dokument till och från tullregistret (mot

tagningsfunktionen) enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar.

Den
som tar del av uppgifter i verksamhet som avses i första stycket, får 3

inte
obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten erfarit om Prop.
1989/90:40

någon enskilds ekonomiska och personliga förhållanden. Bilaga
1

I
det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

1. Denna
lag träder i kraft den I januari 1990.

2. Uppgifter
ur tullregistret får intill utgången av år 1992 överlämnas på

medium för automatisk databehandling även till statistiska centralbyrån.

37

Remissinstanserna Prop. 1989/90:40

Bilaga
2 Efter remiss har yttrande över betänkandet SOU 1989:20 Tullregisterlag

m.
m. avgetts av Göta hovrätt, Malmö tingsrätt, kammarrätten i Stockholm (KRNS),
riksåklagaren, datainspektionen (DI), kommerskollegium (KK),
generaltullstyrelsen (GTS), statens pris- och konkurrensverk (SPK), riksarkivet,
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statistiska centralbyrån (SCB),
varusmugglingsutredningen, riksdagens ombudsmän (JO), justitiekanslem (JK),
bokföringsnämnden (BFN), postverket, statens järnvägar (SJ), Svenska
handelskammareförbundet, statens jordbruksnämnd (JN), statens person- och
adressregisternämnd (SPAR), företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges advokatsamfund, grossistförbundet
svensk handel, Sveriges industriförbund, Sveriges spedilörsförbund, Sveriges
redareförening och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

38

Författningsförslag i lagrådsremissen Prop. 1989/90:40

1 TT- 1 *ii Bilagas

1 Forslag till

Tullregisterlag

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1 §
För de ändamål som anges i 2 § får ett för tullmyndigheterna gemen

samt tullregister föras med hjälp av automatisk databehandling.

Bestämmelserna
i denna lag gäller inte det register som tullverket för i spaningssyfte med
stöd av lagen (1965:94) om polisregister m. m. och inte heller andra register
som regleras i annan lag eller förordning.

Bestämmelser
om förfarandet vid import och export finns i tullagen (1987:1065).

2 §
Tullregistret får användas för

1. fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull, annan
skatt och avgifter som skall betalas till tullverket,

2. fullgörande av övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter inom tullmyndigheternas
område,

3. planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och

4. framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom ramen
för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

Tullregistrets
innehåd

3
§ 1 den utsträckning som behövs för att ändamålet med registret skall
tillgodoses får tullregistret innehålla

1. uppgifter
som importörer och exportörer enligt lag eller annan författ

ning är skyldiga att lämna med anledning av import eller export av varor,

2. andra uppgifter som importör eller exportör lämnar i tullärenden,

3. uppgifterna i tulltaxan med statistisk varuförteckning och bilagor till
denna,

4. uppgifter om kontroll av import och export inom tullmyndigheternas område,

5. uppgifter för statistik produktion,

6. uppgifter för debitering eller avräkning av skatt och avgifter som
inte påförs vid tulltaxering,

7. uppgifter om beslut av tullmyndigheter,

8. uppgifter om andra myndigheters beslut om import- och exportlicenser,

9. uppgifter om tillstånd som krävs för import eller export av varor

10. uppgifter om registrering hos riksskatteverket av en importör som
skattskyldig avseende vissa punktskatter,

11. uppgifter om betalning och indrivning av tull,
annan skatt och

avgifter, 39

12. identitetsuppgifter rörande fysiska och juridiska
personer, Prop. 1989/90:40

13. identitetsbeteckningar för transportmedel och Bilaga 3

14. uppgifter för kontroll av, åtkomst till och
användning av registret. Närmare föreskrifter om tullregistrets innehåll
meddelas av regeringen

eller
den myndighet regeringen bestämmer.

4 §
Tullregistret får sambearbetas med uppgifter från andra register

enligt följande:

register
hos uppgiftens art

1. riksskatteverket uppgifter
om registrering som

skattskyldig

2. kommerskollegium uppgifter
om import- och export-

licenser

3. statens
jordbmksnämnd uppgifter om import- och export-

licenser

5 §
Tullidentifikationsnummer (tullid), unikt för varje ärende, person

nummer och organisationsnummer är gmndläggande sökbegrepp i tullre

gistret.

Åtkomst
och utlämnande

6 § Samtliga tullmyndigheter får ha terminalåtkomst till
tullregistret. En tullmyndighet får dock endast ta del av de uppgifter som
behövs i myndighetens verksamhet.

7 § Utlämnande av uppgifter ur tullregistret får ske
på medium för automatisk databehandling till statens jordbruksnämnd,
kommerskollegium, riksskatteverket, länsskattemyndigheter och
riksrevisionsverket. Till andra myndigheter får uppgifter i registret lämnas ut
på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller
förordning eller om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har
medgett det.

Övriga
bestämmelser

8 §
Uppgifter som hör till ett tullärende får bevaras under högst sex år

efter utgången av det kalenderår uppgiften lämnades.

Om
det i lag eller annan författning har föreskrivits längre tid för bevarande av
vissa uppgifter gäller den föreskriften. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får, om det finns särskilda skäl, föreskriva annan tid för
beväring av vissa uppgifter.

Uppgifter
som inte längre får bevaras skall gallras ur registret senast tre månader efter
bevaringstidens utgång.

9 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får över

lämna till en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska doku

ment till och från tullregistret. 4q

Den
som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första Prop.
1989/90:40 stycket, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i
verksamheten fått Bilaga 3 veta om enskilds ekonomiska och personliga
förhållanden.

I
det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2. Utöver vad som anges i 7 § får uppgifter ur tullregistret intill
utgången av år 1992 överiämnas på medium för automatisk databehandling även till
statistiska centralbyrån.

41 4 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 40

2 Förslag
till

Lag om ändring i tullagen (1987:1065)

Härigenom
föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065)

dels
att 14, 41, 42, 54, 94, 95, 106, 110 och 114 § § skall ha följande

lydelse,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 3 a och 12 a - 12 d §

§
, av följande lydelse.

Prop. 1989/90:40 Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3a§

Tid stöd för verksamheten enligt denna lag använder tullmyndigheterna
ett system för automatisk databehandling (tulldatasystemet). Närmare
bestämmelser om register som ingår i systemet finns i tullregisterlagen
(1989:0000).

12a§

Generaltullstyrelsen kan ge tdf stånd tid att uppgifter som skall avges
enligt denna lag eller enligt lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m. jår lämnas
genom överföring av elektroniska dokument till tulf datasystemet eller på annat
sätt med hjälp av automatisk databehandling. Ett sådant tillstånd får JÖrenas
med villkor om det tekniska JÖrfarandet för uppgiftslämnandet och om
förfarandet i övrigt.

En tullmyndighet får genom tud-datasystemet överföra elektroniska
dokument och andra upptagningar tid en uppgiftslämnare.

12b§

Ett
elektroniskt dokument anses ha kommit in tid en tullmyndighet när det blivit
tillgängligt för myndigheten för överföring tid sådan form att det kan läsas.

Om
JÖrmedlingen sker genom juridisk person enligt 9 § tullregisterlagen
(1989:0000) anses dokumentet dock ha kommit in till myndigheten redan när den
tagits emot och kan antas ha avskilts för myndigheten hos den juridiska
personen.

Bestämmelsen
i 10§ tredje stycketförvaltningslagen (1986:223) är

42

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:40

inte tillämplig på elektroniska dokument.

12c§

Ett ärende där uppgifterna lämnats i ett elektroniskt dokument skad
handläggas i sak JÖrsl sedan uppgiftslämnaren hos tullmyndigheten begärt tullklarering
under åberopande av dokumentets tullidentifikationsnummer (tullid).

12d§

Underrättelse om en tullmyndighets beslut med anledning av uppgifter
som avses i 12 a §får ske genom överföring av ett elektroniskt dokument.

14§
En tulldeklaration skall innehålla

1. varans
nummer enligt tulltaxan i tulltaxelagen

(1987:1068)
eller enligt statistisk varuförteckning, som utfärdats av generaltullstyrelsen,
och en kort vambeskrivning, om en sådan inte finns i de handlingar som bifogas
deklarationen,

2. tullsats och annan skattesats,

3. varans tull- och skattepliktiga kvantitet samt värde,

4. grund för nedsättning av eller frihet från tull eller annan skatt,

5. belopp som skall betalas i tull och annan skatt.

För
kontroll av uppgifter som avses i första stycket och av att varan får införas
skall i tulldeklarationen eller annan handling lämnas de ytterligare uppgifter
som regeringen föreskriver. I tulldeklarationen eller annan handling skall
också lämnas de ytterligare uppgifter som regeringen föreskriver för
tillämpningen av konventionen om förenkling av formaliteterna vid handel med
varor. Regeringen får föreskriva att uppgifterna i tulldeklarationen skall
lämnas i kodform.

Tullmyndigheten
kan medge undantag från skyldighet att lämna uppgifter som avses i första
stycket, om tullmyndigheten finner att den tullskyldige har avsevärd svårighet
att lämna uppgifterna. Innebär medgivandet att den tullskyldige inte behöver
lämna uppgift om varans nummer, kan tullmyndigheten bestämma att han skall
lämna en sådan beskrivning av varan som behövs för varans förtullning.

Generaltullstyrelsen
kan medge att de uppgifter som avses i första stycket får lämnas medhjälp av tele-överJÖrda
meddelanden eller andra automatiska metoder eller i form av upptagning för automatisk
databehandling.

43

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:40

41 § ''S

Den
för vars räkning en vara förs ut ur landet (exportör) skall göra en skriftlig
anmälan om utförseln till tullmyndighet. Anmälan skall innehålla uppgift om

1. varans nummer enligt statistisk varuförteckning som utfärdats av
generaltullstyrelsen,

2. varans kvantitet och värde,

3. grund för återbetalning av eller befrielse från tull eller annan skatt
på grund av utförseln.

Generaltullstyrelsen
kan medge att de uppgifter som avses i första stycket får lämnas med hjälp av tele-överförda
meddelanden eller andra automatiska metoder eller i form av upptagning för
automatisk databehandling.

42 §

Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter
om uppgifter och handlingar som skall lämnas till tullmyndigheten när en vara
förs ut ur landet.

Tullmyndigheten
kan förelägga exportören att lämna de ytterligare uppgifter som behövs för
kontroll av anmälan om utförsel eller av annan uppgift i fråga om en vara som
skall föras ut.

På
grundval av de lämnade upp- På gmndval av de lämnade upp

gifterna och den undersökning av gifterna och den undersökning av

varan, som kan behövas, kontrol- varan, som kan behövas, kontrol

lerar tullmyndigheten att varan får lerar tullmyndigheten om det finns

föras ul. något hinder mot utförseln.

54
§ Tullmyndighet får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om införsel
åsidosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som innehar tullupplag
eller frihamn att utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet i
samband med

1. att
en vara skall läggas upp på upplaget eller i frihamnen,

2. att en vara som förvaras på upplaget eller i frihamnen skall tas om hand
av hemtagare eller i övrigt tas ut från upplaget eller frihamnen, eller

3. att en vara sänds från eller till upplaget eller frihamnen enligt 7 §
första stycket 1.

Tullmyndighet får, om det kan ske utan risk JÖr att föreskrifter om utförsel
åsidosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som bedriver godshantering
atl utJÖra den kontroll som annars ankommer på tudmyndighet i samband med att
en vara skall föras ut ur landet.

94
§

Den
som uppsåtligen eller av Till böter för tidlförseelse döms

oaktsamhet
underlåter att den som uppsåtligen eller av oakt- 44

Nuvarande lydelse

1. lämna uppgift eller inge handling enligt 13-15§§, 16 § första stycket,
41 § eller 42 § första stycket, eller

2. lägga upp en vara på tullupplag enligt 50 § döms
for tutljörsedse till böter.

Föreslagen lydelse

samhet

1. underlåter att lämna uppgift eller handling om
förhållanden som avses i 13-15 §§, 16 § första stycket, 41 § eller 42 § första
stycket, eller lämnar oriktiga sådana uppgifter eller handlingar, eller

2. underlåter att lägga upp en vara på tullupplag
enligt 50 §.

Prop. 1989/90:40 Bilaga 3

1
ringa fall skall inte dömas till ansvar.

95
§

Ansvar för tullförseelse
inträder inte, om underlåtenheten är belagd med straff i brottsbalken eller
lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

Ansvar för tullförseelse
inträder inte, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller lagen (1960:418)
om straff för vamsmuggling.

Beslut om godkännande av
ombud enligt 13 § andra stycket, uppdrag att utföra tullmyndighets kontroll
enligt 54 § 2 och 3 och medgivande att betala tull och annan skatt enligt
särskild tullräkning samt om hemtagningstillstånd och andra tillstånd som
utfärdats enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av
lagen får, om det finns skäl till det, återkallas av generaltullstyrelsen och,
om styrelsen inte meddelat beslutet, av annan tullmyndighet.

Beslut om godkännande av
ombud enligt 13 § andra stycket, uppdrag att utföra tullmyndighets kontroll
enligt 54 § och medgivande att betala tull och annan skatt enligt särskild
tullräkning samt om hemtagningstillstånd och andra tillstånd som utfärdats
enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får,
om det finns skäl till det, återkallas av generaltullstyrelsen och, om styrelsen
inte meddelat beslutet, av annan tullmyndighet.

Tullmyndigheten
kan i dessa fall förordna att beslutet om återkallelse skall gälla omedelbart.

110§

Regeringen får, med
avvikelse från denna lag, meddela föreskrifter om hur varor skall anmälas till
tullklarering i vissa fall, när varor införs till tullområdet på järnväg, med
post eller med luftfartyg.

Regeringen får, med
avvikelse från denna lag, meddela föreskrifter om hur varor skall anmälas till
tullklarering i vissa fall, när varor införs till eller utförs från tullområdet
på järnväg, med post eller med luftfartyg.

Tullmyndigheterna skall på
begäran tillhandahålla Sveriges riksbank, riksskatteverket, statens jordbruksnämnd,
kommerskollegium, statens pris- och kartellnämnd och länsskattemyndighet
uppgifter

Tullmyndigheterna skall på
begäran tillhandahålla Sveriges riksbank, riksskatteverket, statens jordbmksnämnd,
kommerskollegium, statens pris- och konkurrensverk och länsskattemyndighet

45

Nuvarande
lydelse

som
förekommer hos tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor.

Föreslagen
lydelse

uppgifter
som förekommer hos tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor.

/ tullregisterlagen
(1989:0000) finns bestämmelser om utlämnande tid vissa myndigheter av uppgifter
ur tullregistret på medium för automatisk databehandling.

Prop. 1989/90:40 Bilaga 3

Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1990.

46

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1960:418) om straff för vamsmuggling att 1 och 5 §§
skall ha följande lydelse.

Prop.
1989/90:40 Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

l§'

Den som utan att ge
det tillkänna hos vederböriig myndighet till riket inför eller från riket utför
gods, för vilket tull eller annan allmän avgift skall erläggas till statsverket
eller som enligt stadgande i lag eller författning ej må införas eller
utföras, döms, om gärningen sker uppsåtligen, för varusmuggling till böter
eller fängelse i högst två år. Gäller gärningen narkotika som avses i 8 §
narkotikastrafflagen (1968:64) skall dömas till fängelse i högst tre år.

Första stycket gäller
även, när någon genom att lämna oriktig uppgift i tulldeklaration eller
medelst annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods uppsåtligen föranleder,
att tull eller annan allmän avgift undandrages statsverket eller att gods
införes eller utföres i strid mot förbud.

Första stycket gäller
även, när någon / tulldeklaration eller i samband med tullbehandling av gods
genom vilseledande eller genom att på annat sätt lämna oriktig eller
ofullständig uppgift eller genom att ändra i program eller upptagning ef ler på
annat sätt påverka resultatet av en automatisk informationsbehandling, uppsåtligen
föranleder, att tull eller annan allmän avgift undandras statsverket eller att
gods införs eller utförs i strid mot förbud.

5§ Den som av grov oaktsamhet
förövar gärning som avses i 1 eller 4 § döms till böter eller fängelse i högst
två år. I ringa fall skall dock inte dömas till ansvar.

Första stycket gäller även
när någon, genom att lämna oriktig uppgift i tulldeklaration eller genom annat
vilseledande i samband med tullbehandling av gods eller prövning som avses i 4
§ 4, av grov oaktsamhet föranleder fara för att tull, annan skatt eller avgift
undandras staten eller för att gods införs eller utförs i strid mot förbud.

Första stycket gäller även
när någon

1. i tulldeklaration eller i övrigt i samband med
tullbehandling av gods genom vilseledande eller genom att på annat sätt lämna
oriktig eller ofullständig uppgift eller genom att ändra i program eller upptagning
eller på annat sätt påverka resultatet av en automatisk informationsbehandling,
eller

2. genom vilseledande i samband med prövning som avses i 4 § 4, av grov oaktsamhet
föranleder fara för att tull, annan skatt eller avgift un-

'Senaste lydelse 1985:10 -
Senaste lydelse 1987:1067

47

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:40

Bilaga
3 dandras staten eller för att gods införs eller utförs i strid mot förbud.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

48

Lagrådets yttrande Prop. 1989/90:40

Bilaga
4 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1989-10-10

Närvarande:
f d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Bertil

Wemer,
justitierådet Ulf Gad.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 14 september 1989 har regeringen på
hemställan av statsrådet Odd Engström beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till tullregisterlag, m.m.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Per Kjellsson.

Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget
till tullregisterlag

5§

Enligt
5 § i det remitterade förslaget skall tullidentifikationsnummer (tullid),
unikt för varje ärende, personnummer och organisationsnummer vara gmndläggande
sökbegrepp i det datoriserade tullregistret. En näringsidkare skall, när han i
ett tullärende upprättar ett elektroniskt dokument, förse detta med ett tullid
ur en alfanumerisk serie som tilldelats honom av tullen. Denna ordning bör
framgå av lagtexten som därmed också blir lättillgängligare. Lagrådet föreslår
att 5 § ges följande lydelse:

"Varje
ärende enligt 2 § 1. och 2. som någon anhängiggör skall förses med ett
tullidentifikationsnummer (tullid).

Tullid,
personnummer och organisationsnummer är gmndläggande sökbegrepp i
tullregistret."

6§

Enligt
remissen skall generaltullstyrelsen ha tillgång till och kunna påverka hela
tullregistret medan övriga tullmyndigheters behörighet i detta avseende begränsas.
Detta framgår klarare om paragrafen ges följande innehåll:

"Samtliga
tullmyndigheter får ha terminalåtkomst till tullregistret. Annan tullmyndighet
än generaltullstyrelsen får dock endast ta del av de uppgifter som behövs i
myndighetens verksamhet."

8§

I
paragrafen tas bestämmelser upp om bevarandetid för uppgifter i tullärenden.
Den självklara utgångspunkten för bestämmelserna är att allmänna handlingar
skall bevaras. I första stycket bör därför lämpligen anges att uppgifter som
hör till ett tullärende skall utgå ur registret (gallras ut) sex år efter
utgången av det kalenderår då uppgiften lämnades. Den föreslagna bestämmelsen i
tredje stycket att uppgifter som inte längre bevaras skall gallras ur registret
senast tre månader efter bevaringstidens utgång kan föranleda missförstånd om
vilken bevarandetid som egentligen gäller. Stycket bör därför utgå.

9§

Lagrådet
föreslår att det nya begreppet "elektroniskt dokument" definie

ras i lag och tas in i tullagen (12 a § ). En hänvisning dit tas in i 9§

tullregisterlagen, som kan ges lydelsen: 49

"Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får över- Prop. 1989/90:4
lämna till en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska doku-
Bilaga 4 ment som avses i 12 a § tullagen (1987:1065) till och från
tullregistret."

Förslaget
till lag om ändring i tullagen

12a§

Det
remitterade lagförslaget bygger på att ett nytt begrepp införs i rättssystemet,
det elektroniska dokumentet, vars innehåll i förening med en uppgift om dess
utställare kan entydigt bestämmas genom en ADB-teknisk kontrollprocedur knuten
till databehandlingen. Enligt lagrådets mening bör detta begrepp definieras i
lagstiftningen och lämpligen tas in i tullagen. Förevarande paragraf kan då ges
följande lydelse:

"Generaltullstyrelsen
kan ge tillstånd till att tulldeklaration och andra uppgifter som skall avges
enligt denna lag eller enligt lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m. får lämnas
genom ett elektroniskt dokument till tulldatasystemet eller på annat sätt med
hjälp av automatisk databehandling.

Med
ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan
verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Ett
tillstånd enligt första stycket får förenas med villkor om det tekniska förfarandet
för uppgiftslämnandet och om förfarandet i övrigt.

En
tullmyndighet får genom tulldatasystemet överföra elektroniska dokument och
andra upptagningar till en uppgiftslämnare."

12b§

I
paragrafen föreslås regler om när ett elektroniskt dokument i förvaltningsrättslig
mening skall anses ha kommit in till en tullmyndighet. Förslaget innebär att
ett sådant dokument oberoende av var det befinner sig skall anses inkommet till
myndigheten när det kan läsas hos myndigheten. Genom den föreslagna
bestämmelsen uppnås visserligen inte full överensstämmelse med
tryckfrihetsförordningens föreskrifter om när en upptagning som avser
personregister blir att betrakta som allmän handling (2 kap. 6 § första
stycket, jämfört med 2 kap. 3 § andra stycket TF) men någon annan lösning än
den föreslagna synes med hänsyn till syftet med bestämmelsen f n.. ej
praktiskt möjlig.

Förmedlingen
av uppgifter i ett elektroniskt dokument till och från lullregistret synes
kunna ske även genom annan myndighet än tullmyndighet, t.ex. televerket. Andra
stycket i 12 b § bör med hänsyn härtill ges följande lydelse:

"Om
uppgifter i ett elektroniskt dokument förmedlas genom annan myndighet än
tullmyndighet eller genom juridisk person efter bemyndigande enligt 9§ tullregisteriagen
(1989:0000) anses dokumentet dock ha kommit in till tullmyndigheten redan när
det tagits emot och kan antas ha avskilts för tullmyndigheten hos
förmedlaren."

Tredje
stycket i 12 b § bör som en följd av lagrådets förslag i 12 a § till legal
definition av begreppet elektroniskt dokument kunna utgå.

12c §

Enligt remissförslaget
skall skyldighet att verkställa en materiell prövning

av ett tullärende inträda
först när en begäran om tullklarering gjorts. 50

Formell
anhängighet föreligger dock redan i och med att ett elektroniskt Prop.
1989/90:40 dokument försett med ett visst tullid inkommit till
tulldatasystemet. Lag- Bilaga 4 rådet anser att detta framgår klarare om 12
c § utformas på följande sätt: "Om uppgifter lämnas genom överföring av
ett elektroniskt dokument till tulldatasystemet skall tullmyndigheten handlägga
ärendet i sak först sedan uppgiftslämnaren begärt tullklarering under
åberopande av dokumentets tullidentifikationsnummer (tullid)."

94
och 95 §§

Paragraferna
innehåller ansvarsbestämmelser för överträdelser av vissa föreskrifter i
tullagen, s. k. tullförseelser. De centrala straffbestämmelserna för
överträdelser av förskrifter om in- och utförsel av varor finns i lagen (1960:418)
om straff för varusmuggling. Straffbestämmelser om lämnande av oriktiga
uppgifter finns också i brottsbalken. Vidare finns i tullförordningen en
bestämmelse för lämnande av oriktiga statistiska uppgifter. Sedan 1986 finns
därjämte en administrativ sanktion på tullområdet i form av s. k. tulltillägg
(83 § m. fl. tullagen).

Det
föreslagna tillägget i 94 § första stycket första punkten har föranletts av
uppgifter om att oklarhet anses föreligga om bestämmelserna i dess nuvarande
lydelse omfattar även det fall att oriktiga uppgifter lämnas i en handling. Ett
oriktigt uppgiftslämnande torde emellertid enligt gällande lag vara strafTbart
endast i den mån förfarandet faller under straffbestämmelserna i brottsbalken
eller vamsmugglingslagen. 1 lagrådsremissen har inte anförts något skäl som
talar för att ett vidgat straffansvar är påkallat. Frågan torde komma att
uppmärksammas av varusmugglingsutredningen. Någon ändring av 94 och 95 §§ synes
därför inte böra göras nu.

Förslag
till lag om ändring i lagen om straff för varusmuggling

1
och 5 §§

I
1 och 5 §§ andra styckena i det remitterade förslaget föreslås, trots att varusmugglingslagen
i dess helhet är föremål för översyn, att det straffbara området avseende
varusmuggling redan nu utvidgas till att avse även otillbörlig påverkan av en
automatisk informationsbehandling. För att bestämmelserna skall bli mera
lättillgängliga kan utvidgningen göras i form av ett tillägg till den nuvarande
lagtexten.

I
remissen föreslås vidare att en komplettering görs av de nuvarande
bestämmelserna såvitt gäller lämnande av oriktig uppgift så att därmed
likställs ofullständig uppgift. Inom åtskilliga rättsområden medför oriktig uppgift
och oriktigt meddelande påföljder och sanktioner av olika slag. Så är fallet
inom skatteonirådel bl. a. vad gäller skattetillägg och eftertaxering enligt
taxeringslagen (1956:623) och skattebedrägeri och vårdslös skatteuppgift
enligt skattebrottslagen (1971:69). 1 dessa författningar har begreppet
oriktig uppgift samma innebörd. Därmed avses positivt oriktig uppgift,
bristfällig och ofullständig uppgift samt underlåtenhet att lämna uppgift av
betydelse. Samma betydelse av begreppet oriktig uppgift tillämpas allmänt. [Se
lagrådets yttrande angående förslag till lag (1988:213) om ändring i
rättshjälpslagen (1972:429), se prop. 1987/88:73 s.l08 f].

Lagrådet föreslår att I
och 5 §§ andra styckena vamsmugglingslagen ges Prop. 1989/90:40

följande lydelse: Bilaga 4

1
§ andra stycket

"Första
stycket gäller även, när någon genom att lämna oriktig uppgift i tulldeklaration
eller genom annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods uppsåtligen
föranleder, att tull eller annan allmän avgift undandras staten eller atl gods
införs eller utförs i strid mot förbud. Detsamma gäller när någon genom att
ändra i program eller upptagning eller på annat sätt olovligen påverkar
resultatet av en automatisk informationsbehandling."

5
§ andra stycket

"Första
stycket gäller även när någon, genom att lämna oriktig uppgift i
tulldeklaration eller genom annat vilseledande i samband med tullbehandling av
gods eller prövning som avses i 4 § 4, av grov oaktsamhet föranleder fara för
att tull, annan skatt eller avgift undandras staten eller för att gods införs
eller utförs i strid mot förbud. Detsamma gäller när någon genom att ändra i
program eller upptagning eller på annat sätt olovligen påverkar resultatet av
en automatisk informationsbehandling."

52

Yttrande
enligt 2 a § datalagen (1973:289) över Prop.
1989/90:40

förslag till tullregisterlag m. m, '''

Datainspektionen
(DI) har anmodats avge yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289) över förslag till
tullregisteriag m.m. Med anledning härav får DI anföra följande.

Det
remitterade förslaget innebär en precisering av vad som skall gälla i fråga om
ändamål, innehåll, insamlande, åtkomst, utnyttjande och utlämnande av
uppgifter samt gallring m. m. i det blivande tullregistret.

DI
har tidigare yttrat sig över delbetänkandet (SOU 1989:20) av utredningen om
lagstiftningsbehovet vid tulldatoriseringen (TDL-utredningen). Sammanfattningsvis
instämde DI i huvudsak i utredningens bedömningar och tillstyrkte i stort
författningsförslaget. När DI nu har att avge yttrande skall enligt 11 §
dataförordningen (1982:420) en bedömning av tullregistret ske enligt samma gmnder
som vid prövning av ett tillståndsärende.

2
§ fjärde punkten tullregisterlagen

Enligt
motiven till lagförslaget skall de uppgifter insamlas och registreras i tullregistret
som är nödvändiga för att tullmyndigheternas skyldighet ifråga om att
tillhandahålla uppgifter till andra myndigheter skall kunna uppfyllas. Detta
skall gälla även sådan informationsskyldighet som tullmyndighet kan ha
gentemot utländsk tullmyndighet enligt tullsamarbet-savtal. På sikt förefaller
det möjligt att en sådan informationsskyldighet kan komma att fullgöras genom
att uppgifterna överförs på elektronisk väg.

Som
DI påpekade redan i sitt yttrande över TDL-utredningens delbetänkande
erfordras enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100) Dis medgivande till
utlämnande av personuppgifter om det kan antas att uppgiften skall användas för
automatisk databehandling i utlandet. Något medgivande behövs dock inte, om
personuppgiften skall användas för automatisk databehandling enbart i stat som
har anslutit sig lill Europarådets konvention om skydd för enskilda vid
automatisk databehandling av personuppgifter (Europarådskonventionen).
Medgivande erfordras även om personuppgiften utlämnas till utlandet på papper,
under förutsättning att det kan antas att den sedan registreras på ADB-medium.
Det kan antas att utländska tullmyndigheter har eller kommer att införa ADB-stöd
vid sin ärendehantering. Dis medgivande måste då inhämtas vid fullgörande av informationsskyldighet
genom tullsamarbetsavtal i de fall myndigheten ifråga tillhör en stat som inte
tillträtt Europarådskonventionen. Skulle någon annan ordning i detta hänseende
vara önskvärd fordras ett uttryckligt författningsstöd härför.

För
att kunna göra den erforderliga bedömningen i integritetsfrågan

måste DI utreda hur integritetsskyddet är utformat i varje enskild stat som

skall erhålla uppgifter ur tullregistret och som inte anslutit sig till Europa

rådskonventionen. Detta är en tidsödande process som förmodligen kom

mer att kräva medverkan av andra myndigheter. I tullmyndigheternas 53

intresse
borde därför problemställningen lösas inom ramen för tullregister- Prop.
1989/90:40

lagstiftningen. Bilaga 5

Mot
bakgrund av det anförda anser DI att det är en allvarlig brist att dessa
problem inte har analyserats i lagstiftningsärendet. Dl ställer sig därför
tveksam till om förslaget till tullregisterlag bör föreläggas riksdagen i
nuvarande skick.

5
§ andra stycket tullregisterlagen

Vissa
sökbegrepp anges i 5 § andra stycket. Av motiven till bestämmelsen framgår
emellertid att även andra sökbegrepp skall kunna användas.

Enligt
uttalande i motiven till tullregisterlagen skall tullregistret inte få användas
för den typ av brottsspaningsarbete för vilket tullens spaningsregister (SPADI)
förs. I tullmyndigheternas klareri ngsarbete ingår dock som ett led kontroll
och övervakning. För sådan verksamhet skall tullregistret få användas. Detta
medför att tullregistrel torde komma att innehålla uppgifterom att någon kan
misstänkas för brott. En obegränsad sökmöjlighet kan därför medföra risk för
otillbörligt integritetsintrång bland annat därigenom att en sammanställning av
uppgifter om brottsmisstänkta personer enkelt låter sig göras. För att få
registrera uppgifter om att någon är misstänkt för brott fordras enligt 4 §
datalagen att det föreligger synnerliga skäl. Undantag från kravet på
synnerliga skäl föreligger endast för myndighet som enligt lag eller annan
författning har att föra förteckning över sådana uppgifter.

I
sitt yttrande över delbetänkandet anförde DI att ju friare sökbegrepp som kan
användas desto större blir risken för integritetsintrång. Sökbegreppen borde
därför begränsas så långt det var möjligt. Dl vill härutöver peka på att
tryckfrihetsförordningens regler innebär att en myndighet med anledning av en
ansökan om utbekommande av allmän handling måste använda alla de tekniska
möjligheter som myndigheten förfogar över för att ta fram de begärda
uppgifterna, även om myndigheten inte begagnar sig av denna möjlighet i sin
normala verksamhet. Det krävs endast att det kan ske med rutinbetonade
åtgärder. Enbart om myndigheten enligt lag eller förordning, eller enligt
särskilt beslut som grundar sig på lag, saknar befogenhet att själv ta fram
uppgifterna kan ett utlämnande undvikas. Mot denna bakgrund har frågan om vilka
sökbegrepp som får användas i ett register fått allt större betydelse för
integritetsskyddet.

Visserligen
är de flesta uppgifter som ingår i tullregistret sekretesskydda

de. Tullmyndigheten är emellertid "skyldig att först använda tillåtna sök

begrepp för att ta fram de begärda uppgifterna. Först därefter kan sekre

tessprövningen göras. Dl anser mot denna bakgrund alltjämt att det från

integritetssynpunkt vore att föredra att sökbegreppen uttömmande regle

rades i lagen eller att vissa sökbegrepp förbjöds. Om de överväganden som

måste göras för en sådan reglering av tidsskäl inte nu är möjliga, vill Dl

peka på möjligheten att regeringen i lagen bemyndigas att i den kommande

tullregisterförordningen närmare reglera vilka sökbegrepp som skall vara

tillåtna. 54

6
§ tullregisterlagen Prop. 1989/90:40

1
denna bestämmelse regleras terminalåtkomsten lill tullregistret. Av mot- lrtSga
D ivuttalanden framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer skall meddela de närmare föreskrifter som kan behövas. Om sådana
föreskrifter inte kan anses vara rena verkställighetsföreskrifter till lagen,
torde krävas särskilt bemyndigande i anslutning till lagrummet.

Enligt
motivuttalanden till bestämmelsen skall med tullmyndighet även avses sådan
utländsk myndighet som fullgör svensk tulltjänst med stöd av lagen (1959:590)
om gränstullsamarbete med annan stat. Detta förhållande bör framgå av
lagtexten.

DI
vill i detta sammanhang hänvisa till vad inspektionen ovan har anfört i fråga
om rätten att lämna ut uppgifter från registret till annan stat, om det kan
antas att uppgiften blir föremål för ADB-bearbetning eller registrering på ADB-medium
i den staten.

övriga
synpunkter på tullregisterlagen

TDL-utredningen
föreslog i sitt delbetänkande att registeransvaret för lullregistret skulle
regleras i tullregisterlagen. Lagförslaget innehåller inte någon sådan
reglering. 1 sitt remissvar påtalade DI att frågan om vem som i varje särskilt
fall är registeransvarig eller delregisteransvarig normalt borde utredas med
utgångspunkt från definitionen av termen registeransvarig i datalagen och att
endast om lagstiftaren önskade frångå datalagens lösning på ansvarighetsfrågan
borde denna regleras i en specialförfattning. DI ansåg i sitt yttrande över
delbetänkandet att den lösning utredningen stannat för, att
generaltullstyrelsen och tullmyndigheterna skulle vara registeransvariga, i och
för sig torde följa redan av datalagens bestämmelser. Datalagens reglering av
registeransvarighetsfrågorna bereder många gånger tillämpningssvårigheter,
vilket torde framgå av förarbetena till datalagen (prop. 1973:33 s. 119 O- Det
är inte alldeles självklart att mottagningsfunktionen och de enskilda
exportörerna eller importörerna inte är att anse som registeransvariga enligt
datalagen. Dessutom bör beaktas risken för att en framtida teknisk förändring i
tulldatasystemet medför att frågan om registeransvarets fördelning får ett
annat svar än som från början avsetts. Bland annat av denna anledning ansåg Dl
att registeransvaret, om man avsåg att endast generaltullstyrelsen och
tullmyndigheterna skulle bli registeransvariga, borde regleras i
tullregisterlagen. DI förordar fortfarande att det i så fall intas en särskild
bestämmelse om registeransvaret i tullregisterlagen. Bestämmelsen bör utformas
som ett gemensamt registeransvar för generaltullstyrelsen och de lokala tullmyndigheterna,
enligt mönster från SLÖR-registret.

övriga
förslag till lagändringar

DI
har inget att erinra mot förslagen till ändring i tullagen (1987:1065) och varusmugglingslagen
(1960:418).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 55