om kompensation till studerande med studiemedel för vissa skatteefekter
1989-11-09 · 5 sidor
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1989/90:48, om kompensation till studerande med studiemedel för vissa skatteefekter
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens proposition 1989/90:48
om kompensation till studerande med studiemedel för vissa
skatteeffekter
Prop. 1989/90:48
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 9 november 1989.
På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson
Göran
Persson
Propositionens huvudsakliga innehåll
1
propositionen föreslås att studerande med studiemedel genom en förtida uppräkning
av basbeloppet kompenseras för den höjning av indirekta skatter m. m. som
tidigare denna dag har föreslagits av chefen för finansdepartementet.
1
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 48
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslag till Prop. 1989/90:48
Lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel
Härigenom
föreskrivs följande.
Vid
beräkning av studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349) skall det
basbelopp som har fastställts enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ökas
med ett tilläggsbelopp om 600 kr.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1990 och tillämpas första gången i fråga om
studiemedel som beräknas för år 1990 med ledning av basbeloppet för samma år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
utbildningsdepartementet Prop. 1989/90:48
Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 november 1989
Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén,
Göransson, Gradin, R. Carisson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson
Föredragande:
statsrådet Persson
1 F ö redragandens Ö verv ä ganden
Studiemedelsbeloppet
beräknas enligt studiestödslagen (1973:349) som en viss procentandel av
basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (1962:381). För ett fullt läsår
om nio månader utbetalas studiemedel med 170% av basbeloppet. Även det s. k.
fribeloppet vid reducering av studiemedel p. g. a egen inkomst beräknas med
hänsyn till basbeloppet.
Chefen
för finansdepartementet har nyss lagt fram ett samlat förslag som i väsentliga
delar innebär en omläggning av skattepolitiken. Förslaget innebär bl. a. en
sänkning av den statliga inkomstskatten redan under år 1990. Denna skall
huvudsakligen finansieras genom en breddning av basen för mervärdesskatten,
införande av vissa punktskatter, höjd fastighetsskatt samt reducerade
räntebidrag. Statsrådet Lindqvist har tidigare denna dag föreslagit att den
prishöjning som följer av skattereformens förändringar av indirekt
beskattning, i fastighetsbeskattning och av reducerade räntebidrag, skall
avräknas från konsumentprisindex vid fastställande av basbeloppet för år 1991.
Därigenom ges inte någon automatisk kompensation för extraordinära
prishöjningar.
För
det övervägande flertalet löntagare kommer det ökade indirekta skatteuttaget
att balanseras av sänkt inkomstskatt. Studerande som uppbär studiemedel har
emellertid inte sådana inkomster, att de kommer att fä någon nämnvärd sänkning
av inkomstskatten. Studiemeddstagama kan därför komma att beröras endast av de
delar äv skatteförslaget som innebär höjda priser. Jag anser det angeläget att
studiemeddstagama kompenseras så att studiemedlen inte föriorar i köpkraft.
Kompensationen bör gälla redan från och med år 1990.
För
år 1990 föreslårjag mot denna bakgmnd en förtida uppräkning av basbeloppet vid
beräkning av studiemedel. Tekniskt kan detta lösas genom att ett tilläggsbelopp
till basbeloppet införs. Därigenom kommer även de elever i gymnasial utbildning
som är mellan 18 och 20 år och har en från föräldrarna fristående ekonomi att
omfattas av uppräkningen. Tilläggsbeloppet bör endast avse
studiemedelssystemets beviljningssida eftersom kompensationen syftar till att
täcka merkostnader för den som har studiemedel som sin huvudsakliga försörjning.
Preliminära beräkningar inom
opaginerad Kontrollera mot PDF
finansdepartemt
ntel visar att de studerande bör kompenseras genom en Prop. 1989/90:48 höjning
med tv i procent utöver ordinarie uppräkning av basbeloppet. Detta motsvaras av
ett tilläggsbelopp om 600 kr. När det gäller kompensation för år 1991 kan
förutsättningar för en annan, mer varaktig teknisk lösning vara förhanden. Jag
avser att återkomma till regeringen i denna fråga.
Anslaget
Studiemedel m. m. är i statsbudgeten för innevarande budgetår uppförtmed2l07000000kr.(prop..
1988/89:100 bil. 10, SfU 15, rskr. 173). Till följd av den föreslagna kompensationen
beräknar jag en ökad utgift under anslaget med 20 milj. kr. Beloppet bör föras
upp på tilläggsbudget.
2 Upprättat lagförslag
I
enlighet med vad jag nu anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats
förslag till lag om tillägj;sbelopp till basbeloppet vid beräkning av
studiemedel.
3 Hemställan
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. anta
lagförslaget,
2. till
Studiemedel m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1989/90 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsan
slag på 20000000 kr.
4 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989