Prop. 1989/90:52

Regeringens proposition 1989/90:52

om höjt pensionstillskott och förbättringar i de kommunala
bostadstilläggen m. m.

Prop. 1989/90:52

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 9 november 1989 för de åtgärder och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengt
Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en höjning av pensionstillskotten enligt lagen (1969:205)
om pensionstillskott. Höjningen innebär att pensionstillskottet till
folkpension i form av ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension
eller änkepension skall utgöra 50% av basbeloppet. Om pensionstillskottet utges
som tillägg till folkpension i form av förtidspension skall det i stället
utgöra 100% av basbeloppet.

Vidare
redovisas regeringens avsikt att vidta förändringar i reglema om statsbidrag
till kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT). Förändringarna avses
innebära att kommunema för att få statsbidrag måste höja den övre gränsen för
den del av den månatliga bostadskostnaden som kan ligga till gmnd för KBT till
1 600 kr. för en ogift pensionär och till 1 750 kr. för makar.

I
propositionen föreslås också ändrade regler för inkomstberäkningen för KBT. Vid
beräkning av förmögenhetsavkastning skall värdet av fastighet tas upp till en
fjärdedel av den del av fastighetens taxeringsvärde som överstiger 800000 kr.
Detsamma gäller värdet av jordbmksfastighei, andel i bostadsrättsförening,
bostadsförening eller bostadsaktiebolag.

Propositionen
innehåller också förslag om att beräkningen av basbeloppet enligt lagen om
allmän försäkring skall ske med bortseende från de prisförändringar som följer
av vissa beskattningsåtgärder m. m. som vidtas för att finansiera den sänkning
av den statliga inkomstskatten som genomförs åren 1990 och 1991.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1990, utom vad avser de ändrade reglerna
vid inkomstberäkning för KBT, som föreslås träda i kraft den 1 juli 1990, samt
reglerna för beräkning av basbeloppet, som skall tillämpas första gången vid
fastställande av basbeloppet för år 1991.

1 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 52

Propositionens lagförslag Prop. 1989/90:52

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988: 884) om ändring i lagen (1969:205)
om pensionstillskott

Härigenom
föreskrivs att 2§ lagen (1969:205) om pensionstillskott i paragrafens lydelse
enligt lagen (1988:884) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§

Pensionstillskottet till ålderspen- Pensionstillskottet till ålderspen

sion, omställningspension, särskild sion, omställningspension, särskild

efterlevandepension eller änkepen- efterlevandepension eller änkepen

sion är fyrtioåtta procent av basbe- sion är femtio procent av basbdop-

loppet enligt 1 kap. 6 § lagen pel enligt I kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring, (1962:381) om allmän försäkring,

om inte annat följer av bestämmd- om inte annat följer av bestämmel

serna i andra och tredje styckena. serna i andra och tredje styckena.

För
den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den
månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstikskotlet det belopp som
framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas eller ökas i
motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. lagen om
allmän försäkring.

Pensionstillskottet
till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller tredje stycket lagen om
allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989 betalas ut
med minskat belopp, är det belopp som framkommer om det i första stycket
angivna procenttalet minskas i motsvarande mån. Pensionstillskottet till halv
ålderspension är hälften av det pensionstillskott som angetts i första eller
andra stycket. För den som har två tredjedelar av hel särskild efterievandepension
eller halv sådan pension eller har änkepension, som med tillämpning av punkt 6
i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring betalas ut med viss andel av en oreducerad sådan pension,
är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som angetts i
första stycket.

2 Förslag
till Prop. 1989/90:52

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom
föreskrivs att 2 a § lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2a§'

Pensionstillskottet
till förtids- Pensionstikskottet till förtids

pension är nittiosex procent av bas- pension utgör ett basbelopp enligt

beloppet enligt I kap. 6§ lagen 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om all-

(1962:381) om allmän försäkring, män försäkring, om inte annat

om inte annat följer av bestämmd- följer av bestämmelserna i andra

serna i andra stycket. stycket.

För
den som har två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension är
pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som anges i
första stycket. För den som får förtidspension för tid efter det att
ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän
försäkring skall pensionstillskottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen
minskas enligt 7 kap. 4 § andra stycket lagen om allmän försäkring.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i
fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1983:961.

3 Förslag till Prop. 1989/90:52

Lag om ändring i lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883)
om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om
ändring i lagen (1962:392) om hustmtikägg och kommu-nak bostadstillägg till
folkpension' att 5 § och punkt 1 och 3 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelsema
skak ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5§
Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan
antas komma att få under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas inte allmänt bambidrag,
folkpension, tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till
den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott eller av bamtikägg enligt 9 kap. 1 § sista
stycket lagen om allmän försäkring i detta lagmms lydelse vid utgången av år
1989, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagmm
avdragits från pension eller understöd som någon på gmnd av släktskap eller
svågerlag kan vara föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller
vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning.
För den sorn uppbär folkpension i form av ålderspension skall som inkomst inte
räknas sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen
(1928:370). Vid inkomstberäkningen skall för den som uppbär folkpension i form
av halv eller två tredjedelar av hel förtidspension bortses från ett belopp som
motsvarar skiknaden mellan

a)
ett för den försäkrade beräknat
belopp av hel förtidspension jämte däremoi svarande pensionstillskott, beloppet
i förekommande fall beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2§
lagen om allmän försäkring och

b)
den utgående.förtidspensionen
jämte pensionstillskott.

Vid
uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögen

hets avkastning skall denna höjas hets avkastning skall denna höjas

med tio procent av det belopp, var- med tio procent av det belopp, var

med förmögenheten överstiger för med förmögenheten överstiger för

den som är gift sextiotusen kronor, den som är gift sextiotusen kronor,

och för annan sjutliofemtusen kro- och för annan sjutliofemtusen kro

nor. Vid beräkning av förmögenhet nor. Vid beräkning av förmögenhet

skall värdet av fastighet, som avses skall värdet av fastighet, som avses

i 24 § 2 mom. kommunalskatte- i 24 § 2 mom. kommunalskatle-

lagen (1928:370), tas upp till en lagen (1928:370), tas upp till en

fjärdedel av fastighetens taxerings- fjärdedel av faslighetens taxerings

värde, till den del detta överstiger värde, lill den del detta överstiger

400000 kronor. Detsamma skall 800000 kronor. Detsamma skall

gälla vid beräkning av värdet av gälla vid beräkning av värdet av

jordbruksfastighet. Värdet av andel jordbmksfastighei. Värdet av andel

i bostadsrättsförening, bostadsför- i bostadsrättsförening, bostadsför-

' Lagen omtryckt 1976: 1014. 4

Föreslagen lydelse

ening
eller bostadsaktiebolag, tas upp till en fjärdedel av värdet enligt 4§ tolfte
stycket lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, till den del detta
överstiger 800000 kronor. Har den pensionsberättigade eller hans make flera
sådana fastigheter eller andelar, som avses här, gäller bestämmelsema endast
för en av dessa och då i första hand för den som utgör stadigvarande bostad
för den berättigade.

Nuvarande
lydelse

ening
eller bostadsaktiebolag, tas upp till en fjärdedel av värdet enligt 4§ tolfte
stycket lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, till den del detta
överstiger 400000 kronor. Har den pensionsberättigade eller hans make flera
sådana fasligheter eller andelar, som avses här, gäller bestämmelsema endast för
en av dessa och då i första hand för den som utgör stadigvarande bostad för den
berättigade.

Värdet
av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen.

I fråga om makar skall
årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda
årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras
sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avmndas för
envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal kronor.

Prop. 1989/90:52

1. Denna lag träder i
kraft, i fråga om 5 § första stycket fjärde meningen och 5 § andra stycket
den I juli 1989, och i övrigt den 1 januari 1990.

1. Denna lag träder i
kraft, i fråga om 5 § första stycket fjärde meningen och 5 § andra stycket
frånsett höjningen av beloppsgränsen 400000 kronor tid 800000 kronor den 1
juli 1989, ifråga om 5 § andra stycket såvitt avser nämnda höjning av
beloppsgränsen den 1 juli 1990, och i övrigt den 1 januari 1990.

3. De nya föreskriftema i
5 § första stycket fjärde meningen och 5 § andra stycket tillämpas inte i fråga
om hustmtikägg och kommunalt bostadstillägg som avser tid föreden 1 juh 1989.

3. De nya
föreskrifterna i 5 § första stycket fjärde meningen och de föreskrifter i 5 §
andra stycket som träder i kraft den 1 juli 1989 tillämpas inte i fråga om hustmtik-lägg
och kommunalt bostadstillägg som avser tid före den 1 juli 1989. De nya
föreskrifter i 5 § andra stycket som träder i kraft den ljud 1990 tdlämpas
inte ifråga om hustrutid-lägg eller kommunalt bostadstillägg som avser tid före
den 1 juli 1990.

4 Förslag
till Prop. 1989/90:52

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 1 kap. 6 § och 4 kap. 14 a § lagen (1962:381) om allmän
försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
kap.

Inom
den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras
med anknytning till ett basbelopp.

Basbeloppet
fastställs av rege- Basbeloppet fastställs av rege

ringen för varje år och utgör 26 400 ringen för varje år och utgör 26 400

kronor multiplicerat med det tal kronor multiplicerat med det tal

(jämförelsetal) som anger förhål- (jämförelsetal) som anger förhål

landet mellan det allmänna prislä- landet mellan det allmänna prislä

get i november året före det som get i november året före det som

basbeloppet avser och prisläget i basbeloppet avser och prisläget i

november 1987. Basbeloppet av- november 19&1. Därvid skall bort-

rundas till närmaste hundratal kro- ses från de prisförändringar som

nor. följer av ändringar av den statliga

fastighetsskatten,
av indirekta skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i
den mån åtgärderna vidtagits för att Jinansi-era den sänkning av den statliga
inkomstskatten som genomförs åren 1990 och 1991. Basbeloppet avmndas till
närmaste hundratal kronor.

4
kap. 14a§' Utan hinder av föreskrifterna i 14 § andra stycket beräknas
tillfällig föräldrapenning enligt 3 kap. 4 § första stycket

1.
när den försäkrade skall uppbära tillfällig föräldrapenning för tid då annars
havandeskapspenning eller föräldrapenning skulle ha uppburits, eller

2.
i fall som avses i 3 kap. 10 c § 2. i fak som avses i 3 kap. 10 c §

första stycket 1 och 4 samt andra första stycket 1 och 3 samt andra

stycket. stycket.

1.
Denna lag träder i kraft, i
fråga om 4 kap. 14 a § den 1 januari 1990 och i fråga om 1 kap. 6 § den 1
januari 1991.

2.
I fråga om 1 kap. 6 § gäller
äldre bestämmelser för tid före ikraftträdandet. De nya bestämmelsema
tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppet för år 1991.

'
Lagen omtryckt 1982; 120. ' Senaste lydelse 1988:713. ' Senaste lydelse
1987:223.

5 Förslag till Prop. 1989/90:52

Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård

Härigenom
föreskrivs att 9 § lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård skall ha följande lyddse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

9§
Utan hinder av föreskriftema i 8 § första stycket beräknas ersättning enligt 3
kap. 4 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring

1. när
någon skall uppbära ersättning för tid då annars havandeskaps

penning eller föräldrapenning skulle ha uppburils,, och

2. i
fall som avses i 3 kap. 10 c § 2. i fall som avses i 3 kap. 10 c §

första stycket 1 och 4 samt andra första stycket 1 och 3 samt andra

stycket lagen om allmän försäkring, stycket lagen om allmän försäkring.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Socialdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 november 1989

Närvarande:
statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén,
Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet Lindqvist

Prop.
1989/90:52

Proposition om höjt pensionstillskott och förbättringar i
de kommunala bostadstilläggen m.m.

1 Inledning

Chefen
för finansdepartementet kommer senare denna dag att föreslå regeringen
proposition om inkomstskatten för år 1990, m.m. (1989/ 90:50). Beträffande
motiven för de förändringar i reglerna för inkomstbeskattningen som föreslås
vill jag hänvisa till vad föredragande departementschefen anför i den
propositionen.

De
förändringar som kommer att föreslås i inkomstbeskattningen berör inte de
pensionärer som har de lägsta inkomsterna. Den finansiering av inkomslskattereformen
som anvisas gör det därför enligt min uppfattning nödvändigt att kompensera
dessa pensionärsgmpper för de prisförändringar som förväntas bli en följd av
reformen. Jag kommer i det följande att redovisa förslag som skall ge sådan
kompensation.

2 Pensionstillskott

Mitt
förslag: Pensionstillskott skall fr.o.m. den 1 januari 1990 enligt huvudregeln
utgöra 50% av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring om det utges som
tillägg till folkpension i form av ålderspension, omställningspension, särskild
efterlevandepension eller änkepension och 100% av basbeloppet om det utgår som
tillägg lill folkpension i form av förtidspension.

Skälen
för mitt förslag: Pensionstillskott utges enligt lagen (1969:205) om
pensionstillskott. Pensionstillskotten har till syfte att fylla ut pensionen lill
en viss garantinivå för den som saknar ATP eller har en låg ATP. Därför
avräknas tillskottet krona för krona mot utgående tilläggspension.
Pensionstillskottet är således riktat direkt lill de pensionärer som har de
lägsta pensionerna. Den pensionär som enbart har inkomster som

motsvarar folkpension och
pensionstillskott betalar inte heller någon skatt Prop. 1989/90: 52 pä dessa
inkomster.

I
en situation då förändringar i inkomstbeskattningen genomförs kommer således
inte pensionärer med enbart folkpension och pensionstillskott att få del av
skattesänkningen. För att den föreslagna skattereformen inte skall få oönskade förddningspolitiska
effekter är det nödvändigt att denna pensionärsgmpp kompenseras för de
prisförändringar som blir en följd av den föreslagna finansieringen av
reformen. En höjning av pensionstillskottet är mot denna bakgmnd en lämplig
åtgärd riktad mot gmppen i fråga. Jag föreslår därför att pensionstillskottet
till folkpension i form av ålderspension, omslällningspension, särskild
efterlevandepension eller änkepension höjs med två procentenheter till 50% av
basbeloppet. Eftersom dubbelt pensionstillskott utges till en pensionär som
uppbär folkpension i form av förtidspension innebär mitt förslag att
pensionstillskottet för en förtidspensionär höjs från nuvarande 96% av
basbeloppet till 100% av basbeloppet.

Mitt
förslag beräknas medföra en ökning av kostnaderna för pensionstillskott med
440 milj. kr. Detta innebär, om höjningen av pensionstillskotten genomförs per
den 1 januari 1990, en kostnadsökning för anslaget D2 Folkpensioner på 220
milj. kr. för budgetåret 1989/90.

Förslaget
förutsätter ändringar i 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott. 1
fråga om 2 § bör förslaget av lagtekniska skäl genomföras som en ändring i
lagen (1988:884) om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott. De nya
bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1990.

3 Kommunalt bostadstillägg

3.1 Gällande regler

Kommunalt
bostadstillägg (KBT) utges enligt lagen (1962:392) om hustmtikägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension. KBT är en in-komstprövad
pensionsförmån. Gmndvalen för beräkning av KBT:s storlek är pensionärens
inkomster och den bostadskostnad han har. Reglerna för inkomstprövningen är
angivna i lagen. KBT utges med det belopp och enligt de gmnder som varje kommun
själv bestämmer.

Enligt
de regler som gäller sedan den 1 januari 1988 är kommunerna skyldiga att utge
kommunalt bostadstillägg. KBT skall svara för minst 80% av varje del av den
månatliga bostadskostnad som överstiger 80 kr. men inte 1 500 kr. för ogift
pensionär resp. 80 kr. men inte 1 650 kr. för makar. Kommunen får statsbidrag
med 25% av sina KBT-kostnader i dessa intervall. Kommunerna bestämmer själva
vilka grunder som skall gälla, men bostadstillägget måste minst täcka den
bostadskostnad som ligger lill grund för statsbidraget. Reglerna om
statsbidragets utformning och fömtsättningama för sådant bidrag finns i
förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till
folkpension.

KBT administreras av
riksförsäkringsverket och de allmänna försäk

ringskassorna och betalas ut samtidigt med folkpension. KBT utges för 9

närvarande till ca 561 000 pensionärer.

3.2
Inkomstprövningen för KBT

Prop.
1989/90:52

Mitt
förslag: Vid inkomstberäkningen för KBT skall avkastningen av förmögenhet som
är bunden i boende höjas med 10% av en fjärdedel av den del av en fastighets
taxeringsvärde eller värdet av en andel i bostadsrättsförening, bostadsförening
eller bostadsaktiebolag som överstiger 800000 kr.

Skälen
för mitt förslag: De kommunala bostadstilläggen minskas vid förmögenhetsinnehav.
Detta sker bl. a. genom all avkastningen på förmögenhet höjs med 10% av det
belopp varmed förmögenheten överstiger 60000 kr. för den som är gift och 75000
kr. för annan. En en- eller tvåfamiljsfastighet eller en jordbmksfastighei som
ägs av den pensionsberättigade tas vid förmögenhetens beräkning upp till en Qärdedd
av den del av taxeringsvärdet som överstiger 400000 kr. Motsvarande gäker andel
i bostadsrättsförening, bostadsförening eller bostadsaktiebolag.

Den
prisutveckling som har skett under senare år kommer att medföra höjda
taxeringsvärden vid 1990 års fastighetstaxering. Med den konstmktion av vissa
inkomstprövningsregler som jag redogjort för kommer pensionärer som har egna
fastigheter eller egna bostadsrättslägenheter att, tik följd av
prisutvecklingen och den därav följande upptaxeringen av fastigheter, få
kraftigt höjda inkomster enligt inkomstberäkningen för KBT. Detta påverkar
naturligtvis rätten till eller storleken av KBT. Möjligheterna för dem det här
gäller att bo kvar i bostaden kan försämras betydligt. Jag anser att sådana
konsekvenser inte kan godtas. Jag föreslår därför att den i samband med
förmögenhetsberäkning för KBT gällande gränsen 400000 kr. för fastighets taxeringsvärde
eller värdet av andel i bostadsrättsförening, bostadsförening eller
bostadsaktiebolag höjs tik 800000 kr.

Förslaget fömtsätter
en ändring i 5 § lagen (1962:392) om hustmtikägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension. Lagtekniskt bör detta ske genom en ändring i lagen (1988:1527) om
ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension. Den nya bestämmelsen bör träda i
kraft den 1 juli 1990.

3.3 Statsbidrag till KBT

De
kommunala bostadstilläggen har stor betydelse för pensionärer med låga
inkomster. De utgör ofta gmnden för pensionärernas möjligheter till eget boende
med god standard. Sorn jag tidigare nämnt beslutar kommunerna själva — med de
inskränkningar jag tidigare redogjort för (avsnitt 3.1) - om gmndema för sina KBT.
Till följd härav kan skillnaderna vara avsevärda mellan olika kommuner vad
beträffar storleken på de kommunala bostadstilläggen. Detta utgör ett
betydande problem. Om en pensionär flyttar från en kommun tik en annan kan
detta, även om hans inkomster och bostadskostnader är desamma, få stor
betydelse för hans möjligheter lill en god boendestandard. De nämnda
skillnaderna mellan kommunerna i förening med de förslag till finansiering av
inkomstskattereformen

10

som läggs fram senare i
dag av chefen för finansdepartementet motiverar enligt min uppfattning atl en
förändring görs i reglema för statsbidrag till KBT. Vad jag därvid har i åtanke
är att den övre gränsen för den del av bostadskostnaden som kan ligga till gmnd
för statsbidrag till KBT höjs.

Med hänsyn till den konstmktion
som lagreglerna om KBT har kommer en sådan justering av statsbidragsreglema
samtidigt att innebära en däremot svarande skyldighet för kommunema att — i
förekommande fall — utge KBT beräknat efter en högre månatlig bostadskostnad.

Det förhållandet att KBT
är en inkomstprövad förmån innebär också alt förbättringar av KBT-reglerna
kommer att få effekter framför allt för de pensionärer som har låga inkomster.

Mot denna bakgmnd avser
jag alt föreslå regeringen atl det s. k. taket för den dd av det kommunala
bostadstillägget som berättigar till statsbidrag höjs med 100 kr. fr.o.m. den 1
januari 1990. Detta innebär atl statsbidrag kommer atl utges under fömtsättning
att det kommunala bostadstillägget enligt kommunens gmnder täcker minst 80% av
den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 men inte 1 600 kr.
för en ogift pensionär resp. 80 men inte 1 750 kr. för makar.

Den
åtgärd som jag avser att föreslå regeringen beräknas medföra en ökning av
statsbidragskostnaderna med 76 milj. kr. för år räknat. Detta innebär en
kostnadsökning för anslaget D3 Bidrag till kommunala bostadstillägg till
folkpension med 38 milj. kr. för budgetåret 1989/90. Förslaget medför också en
ökning av kommunernas kostnader med 12 milj. kr. per år.

Prop. 1989/90:52

4 Reglerna för beräkning av basbeloppet

Mitt förslag: Vid
beräkning av basbeloppet skall bortses från de prisförändringar som blir en
följd av vissa beskattningsåtgärder m.m. som vidtas för att finansiera den
sänkning av den statliga inkomstskatten som genomförs åren 1990 och 1991. Den
nya beräkningsregeln skall tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppet
för år 1991.

Skälen för mitt förslag:
Finansieringen av den avsedda skattereformen kommer att medföra en höjning av
den allmänna prisnivån. Denna höjning kommer att ske i två steg, dels under år
1990, dels under år 1991 som en följd av att skattereformen genomförs i två
steg.

Basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL) fastställs av regeringen för varje år
och förändras med hänsyn till det allmänna prisläget i november året före det
år som basbeloppet avser och prisläget i november 1987. Vid fastställande av
basbeloppet för år 1990 kommer således skattereformens finansiering och dess
inverkan på den allmänna prisutvecklingen inte att ha någon betydelse.

Jag har i det föregående
redogjort för mina förslag om hur de pensionärer som har de lägsta inkomstema
skall kunna kompenseras för de särskil-

11

da prisökningar som följer
av finansieringen av det första steget i skattere- Prop. 1989/90:52 formen.
Dessa åtgärder motiveras av att pensionärerna, som framgår av vad jag nyss har
sagt om basbeloppet, erhåller kompensation för den allmänna prisökningen i
efterhand.

Mot
denna bakgmnd föreslårjag att basbeloppet fr.o.m. år 1991 skall fastställas med
bortseende från den särskilda prisutveckling som följer av vissa åtgärder som
vidtas för att finansiera sänkningen av den statliga inkomstskatten under åren
1990 och 1991. De inslag vars prishöjande effekt inte skall beaktas vid
bestämmande av basbeloppet bör vara höjd indirekt beskattning, höjd
fastighetsskatt och reducerade räntebidrag.

Jag
fömtsätter givetvis att särskilda åtgärder vidtas för att kompensera de
pensionärer som har de lägsta inkomstema även i anslutning till det andra
stegel av skattereformen. Jag avser all återkomma till denna fråga i samband
med att reglema för pensionärernas beskattning tas upp av chefen för
finansdepartementet i ett senare sammanhang.

För
att bestämma storleken av den påverkan som de ifrågavarande inslagen i
skattereformens finansiering kommer att ha på utvecklingen av konsumentprisindex
kommer chefen för finansdepartementet senare denna dag att ge ett särskilt
uppdrag till statens pris- och konkurrensverk.

Mitt
förslag angående beräkningen av basbeloppet fr.o.m. år 1991 föranleder ändring
av 1 kap. 6 § AFL.

5 Övrigt

Lagen
(1989:219) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring innebar — fömtom
annat — att bestämmelsen i punkt 3 i 3 kap. 10c § första stycket AFL slopades
och att punkt 4 i samma stycke betecknades punkt 3. Lagändringen trädde i denna
del i kraft den 1 juli 1989. Rätteligen borde i detta sammanhang den hänvisning
tik 3 kap. 10c § första stycket 4 AFL som finns i 4 kap. 14 a § 2 samma lag och
i 9 §2 lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård ha
ersatts med en hänvisning tik 3 kap. 10c § första stycket 3 AFL. Jag föreslår
därför att dessa ändringar görs nu. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari
1990.

6 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag till

1. lag
om ändring i lagen (1988:384) om ändring i lagen (1969:205) om

pensionstillskott,

2.
lag om ändring i lagen
(1969:205) om pensionstillskott,

3.
lag om ändring i lagen
(1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om hustmtikägg
och kommunalt boslads-tikägg till folkpension,

4.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om akmän försäkring,

5.
lag om ändring i lagen
(1988:1465) om ersättning och ledighet för 12 närståendevård.

7
Hemställan Prop. 1989/90:52

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels att

1. anta
lagförslagen,

dels alt

2.
till Folkpensioner på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 220000000 kr.,

3.
till Bidrag tid kommunala
bostadstillägg tid folkpension på lill-läggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1989/90 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på
38000000 kr.

Vidare
hemställer jag all regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag
anfört om

4. statsbidraget
till KBT (avsnitt 3.3)

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 13