Prop. 1989/90:53

REGERINGENS
SKRIVELSE

1989/90:53

med bedömning av den ekonomiska utvecklingen under 1989,
1990 och 1991

Skr. 1989/90:53

Regeringen bereder
riksdagen tillfälle att ta del av vad som har lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprolokollet
den 9 november 1989 samt överlämnar en i utdraget angiven promemoria med
bedömning av den ekonomiska utvecklingen under 1989, 1990 och 1991.

På regeringens vägnar Ingvar
Carlsson

KjelfOlofFddt

1 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 53

Finansdepartementet Skr. 1989/90:53

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 november 1989

Närvarande:
statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjdm-Wallen,
Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw,
Persson Föredragande: statsrådet Feldt

Skrivelse till riksdagen med bedömning av den ekonomiska
utvecklingen under 1989, 1990 och 1991

Konjunkturinstitutet
har tidigare i höst offentliggjort sin årliga höstrapport. Regeringen har
tidigare idag beslutat att föreslå riksdagen en reformering av skattesystemet
med början 1990. Mot denna bakgrund har en promemoria utarbetats inom
finansdepartementet med en bedömning av den internationella och svenska
ekonomiska utvecklingen under 1989,1990 och 1991. Denna bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag
delar den bedömning av den ekonomiska utvecklingen som har kommit lill uttryck
i finansdepartementets promemoria.

Jag
hemställer att regeringen överlämnar promemorian till riksdagen och bereder
riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu anfört.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans
hemställan.

Svensk ekonomi Skr. 1989/90:53

Förord

Föreliggande
promemoria har utarbetats inom finansdepartementet. Den innehåller en bedömningav
den internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1991.
Beskrivningen av utvecklingen under 1989 och 1990 bygger i tillämpliga delar på
konjunkturinstitutets höstrapport. Bedömningarna av utvecklingen under 1991,
vilka har en mer översiktlig karaktär, har gjorts inom finansdepartementet.
Beräkningarna baseras på regeringens proposition om inkomstskatten för 1990
och på de riktlinjer för en fortsatt skattereform 1991 som lagts fast i
överläggningar mellan regeringen och övriga riksdagspartier. Ansvarig för
promemorian är statssekreteraren Gunnar Lund. Arbetet har letts av
departementsrådet Anders Palmer och avslutades den 9 november 1989.

1 Sammanfattning Skr. 1989/90:53

Aktivitetsnivån
är fortfarande hög i den svenska ekonomin. Kapaciteten är fullt utnyttjad i
många företag och brislen på arbetskraft är påtaglig. På grund av den låga
produktivitetsökningen stannar tillväxten av BNP på 2% i år. För nästa år
förutses en dämpning till knappt 1 1/2%, bl.a. beroende på en långsammare
ökningstakt för bruttoinvesteringar och ett lägre bidrag från lagren.
Bytesbalansen försämras ytterligare. Löner och priser stiger snabbare än i
omvärlden. Arbetslösheten förblir låg. År 1991 tillförs hushållen extra
köpkraft om skattereformen genomförs i linje med lämnade förslag. BNP väntas då
suga något mer än under 1990.

Den
internationella konjunkturen är stark, framför allt i det kontinentala
Västeuropa. I Förenta staterna har aktiviteten dämpats något, men tillväxten är
ändå högre än väntal och en reccession verkar avlägsen. För hda OECD-området
beräknas BNP öka med cirka 3 1/2% 1989 och med knappt 3% både 1990 och 1991.
Inflationstakten når sin topp i år och avtar sedan långsamt. Till grund för
beräkningarna ligger antaganden om oförändrade växelkurser och ett i stort
sett stabilt realt oljepris under prognosperioden.

Timlönerna
stiger relativt snabbt i Sverige. Del strama arbetsmarknadsläget för med sig
en hög löneglidning. Totalt för ekonomin beräknas timlönerna öka med ungefär
9% i år. Till detta skall läggas lönebikostnader på 0,5 %. För nästa år ligger
avtalen på den privata arbetsmarknaden på en lägre nivå än 1989. En fortsatt
hög efterfrågan på arbetskraft driver dock på löneglidningen. Sammanlaget
beräknas timlöneökningen bli ca 7%. Kalkylen för 1991 baseras på två olika
alternativ för löneökningarna, 4% respektive 7%. Prisstegringen väntas bli
drygt 6 1/2% under loppet av 1989 och ca 7 1/2% under loppet av 1990.
Finansieringen av skattesänkningen slår igenom i kalkylen med ca 2 1 /2 % för
både 1990 och 1991.

Hushållens
reala disponibla inkomster ökar relativt mycket i år, med nästan 3 1/2%. Efter
en något mer dämpad utveckling 1990 blir talen ånyo rätt höga 1991, beroende på
effekterna av den föreslagna skattereformen. Samtidigt väntas sparkvoten
gradvis stiga. Dels ger del tillfälliga sparandet viss effekt i år och nästa
år, dels lär hushållen gradvis anpassa sig till ett system med lägre
avdragsmöjligheter för skuldräntor. Därigenom begränsas också den privata
konsumtionens ökningstakt, men expansionen blir ändå relativt stark 1991,
särskilt i alternativet med höga löner. Det bör framhållas att bedömningen av sparkvoten
är behäftad med stor osäkerhet.

Den
offentliga sektorns konsumtion väntas växa i en måttlig takt under prognosperioden.
Det är framförallt inom den kommunala verksamheten som en ökning inträffar. Den
statliga konsumtionen hålls uppe av inköp från försvaret, speciellt i år.

Investeringarna
utgör ett av de mest expansiva inslagen i den svenska ekonomin för närvarande.
Det är framför allt inom industrin och nyproduktionen av bostäder som
aktiviteten är hög. Utvecklingen går dock gradvis in i ett lugnare skede. För bostadbyggandel
förväntas en nedgång.

Den
höga världsmarknadstillväxten främjar exporten, som dock begränsas av att
svenska företag förlorar marknadsandelar. Nästa år väntas en

dämpning inträffa av
exporttillväxten, medan en något starkare internationell draghjälp bör leda lill
en marginellt högre exportökning 1991, åtminstone i alternativet med lägre
lönekostnadsstegringar. Importen beräknas samtliga år stiga snabbare än
exporten, vilket innebär att utrikeshandeln ger etl negativt bidrag till
tillväxten. Ett fortsatt relativt gynnsamt bytesförhållande (terms of trade)
väntas leda till ett betydande överskott i handelsbalansen. På grund av den
gradvis allt sämre tjänste- och transfereringsbalansen ökar dock hela tiden
underskottet i bytesbalansen. -Arbetsmarknadsläget är mycket stramt och
arbetslösheten stannar i år på 1,4%. Antalet sysselsatta stiger med drygt 65000
personer. För de kommande åren väntas arbetslösheten förbli låg. Fortfarande
kommer del att råda brist på folk inom många branscher och regioner.

Den offentliga sektorns
finansiella sparande beräknas uppgå lill nästan 45 miljarder kr. 1989,
motsvarande drygt 3 1/2 % av BNP. Överskottet bedöms växa något nästa år, men
för 1991 fömtses en försvagning av de offentliga finanserna främst till följd
av skattereformen. Kalkylen är känslig för vilka löneantaganden man gör. Höga
löneökningar leder på kort sikt lill ökade skatteinkomster. På lång sikt dämpas
däremot tillväxten i ekonomin, vilket också för med sig sämre offentliga finanser.

Skr.
1989/90:53

Tabell 1 Försörjningsbalans

Miljarder kr.

Procentuell
volymförändring

Alt.l

Alt.2

1988

1988
1989

1990

1991

1991

BNP

1 111,9

2,5
2,0

1,3

1,6

1,5

Import

344,0

5,0
5,7

3,8

4,3

4,5

Tillgång

1455,9

3,1
3,0

2,0

2,3

2,3

Privat

konsumtion

588,0

2,6
1,2

1,3

2,5

3,0

Offentlig

konsumtion

292.4

1,3 1,6

1,4

1,1

1,1

Stat

82.2

0.4
2,0

1,2

0,0

0,0

Kommuner

210,2

1,7
1,5

1,5

1,5

1,5

Bruttoinveste-

ringar

214,9

5,4
6,9

2,4

1,0

0,5

Lagerinveste-

ringar'

0,6

0.4
0,3

0

0,1

0

Expon

360,0

3.0
3,8

2,9

3,5

3.1

Användning

1455,9

3,1
3,0

2,0

2,3

2,3

Inhemsk

efterfrågan

1095,9

3.2
2,7

1,6

1,9

2,0

Nettoexport'

16.0 -

-0,7
-0,7

-0,4

-0,4

-0,6

' Förändring i procent av föregående års BNP

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och
finansdepartementet

2 Internationell utveckling

Högkonjunkturen
i industriländerna fortsätter med betydande styrka. Detta gäller särskilt de
kontinentaleuropeiska länderna och Japan. I USA och framför allt i
Storbritannien har dock tillväxttakten avtagit. Näringsli-

tl Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 53

vets investeringar är
emellertid fortsatt starka i alla de stora industrilän- Skr. 1989/90: 53 derna.
Tillväxten i OECD-länderna sammantagna beräknas i år uppgå till cirka 3 1/2%.

Aktiviteten
i industriländerna väntas förbli hög under resten av 1989. 1 förhållande till
1988 har dock expansionstakten avtagit, och det något lugnare tempot väntas
fortsätta 1990 och 1991. BNP-lillväxten i OECD-området väntas likväl uppgå till
närmare 3% per år, och ökningen av världshandeln till det dubbla.

Flera
indikatorer pekar på en något lägre produklionstillsväxt i USA de närmaste två
åren. Bl. a. ökar industriproduktionen inte längre lika snabbt och orderingången
till industrin har avtagit. Tillväxten i den privata konsumtionen väntas
dämpas ytterligare något, främst som en följd av en långsammare ökning av
sysselsättning och köpkraft.

Effekterna
på utrikeshandeln av den dollardepreciering som ägde rum mellan mars 1985 och
årsskiftet 1987/88 har nu i allt väsentligt ebbat ul. Under försommaren steg
dessutom dollarn kraftigt vilket talar för en långsammare exporttillväxl
framöver.

Den
åtstramning av penningpolitiken som skedde från april 1988 till april 1989
verkar dämpande på — den fortfarande höga — investeringstakten i näringslivet.
Förväntningar om en långsammare efterfrågelillväxl förstärker utvecklingen. Det
fortsatt höga kapacitetsulnyttjandet samt räntenedgången sedan i våras har
dock motsatt effekt. Sammantaget förutspås tillväxten de närmaste två åren
ligga i intervallet 2 till 2 1/2%.

Investeringarna
och den privata konsumtionen fortsätter att driva tillväxten i den japanska
ekonomin. Jämfört med i fjol har dock den privata konsumtionen dämpats, framför
allt beroende på att den konsumtions-skatt som infördes i april i år, har
reducerat köpkraften. Under 1990 och 1991 väntas tillväxten av den privata
konsumtionen åter öka.

Företagens
investeringar, stimulerade av ell högt kapacitetsutnyttjande och god lönsamhet,
väntas även under 1990 vara den främsta drivkraften i tillväxten. En viss
dämpning av investeringslakten är dock sannolik de närmaste två åren.
Tillväxten i Japan förutspås bli ca 4% 1990 och 1991.

Den
starka internationella investeringskonjunkturen gynnar tillväxten i de kontinenlaleuropeiska
länderna. Näringslivet i Europa investerar inför "1992" och industrin
exporterar kapitalvaror till resten av världen.

Särskilt
i den västtyska ekonomin har utvecklingen varit stark. Den höga dollarkursen i
förhållande lill D-marken hittills i år bidrar också till atl exporten
fortsätter att öka i snabb takt. Finanspolitiken väntas ge en expansiv effekt
nästa år, då del tredje steget i den pågående skaltereformen genomförs. Del
innebär en skattesänkning motsvarande nästan 1 % av BNP.

1
Västeuropa väntas tillväxten sammantaget dämpas något 1990 och 1991 och uppgå
till närmare 3% båda åren.

1 Norden förutspås
tillväxten fortsätta atl släpa efter den i det kontinentala

Europa, och uppgå till mindre än 2% de närmaste åren. 1 Finland, där

tillväxten dock legat över OECD-genomsniltel de senaste åren, väntas den

stramare penningpolitik som förts i syftet att minska överhettningen leda till

att ökningstakten mattas framöver. <

Danmark
och Norge avviker från det gängse konjunkturmönstrel i Skr. 1989/90:53 Västeuropa.
Efter flera år av åtstramning med bl. a. återhållen konsumtion tillåts nu den
inhemska efterfrågan öka något. Danmark får dock sannolikt även de närmaste
åren uppleva en blygsam tillväxt. I Norge väntas den goda konjunkturen för
norsk export bidra till högre tillväxt och tillsammans med det högre
oljepriset leda till en kraftig förbättring av externbalansen. Den inhemska
efterfrågan lär dock fortsätta att utvecklas svagt.

Inflationen
ökade i flertalet OECD-länder under första halvåret 1989. Det berodde dds på en
snabbare efterfrågelillväxl, dels på tillfälliga faktorer som höjda indirekta
skatter i flera länder. Dessutom steg olje- och råvarupriserna relativt
kraftigt. 1 genomsnitt för OECD-länderna väntas inflationen uppgå lill närmare
5% i år och till 4 1/2% de kommande två åren.

Prisstegringarna
utgör fortsatt ett hot mot en god expansion i industriländerna. Det finns risk
för att det lar längre tid att få bukt med inflationen än man tidigare trott. 1
länder där finanspolitiken är för expansiv, kan det därför bli nödvändigt att
strama åt penningpolitiken ytteriigare, med risk för att framför allt
näringslivets investeringar hämmas.

De
kvarvarande externa obalanserna mellan de stora industriländerna utgör en annan
fara för utvecklingen av världsekonomin. Om obalanserna inte reduceras kan
delta leda till ytterligare protektionistiska åtgärder samt till oro på de
finansiella marknaderna med risk för negativa konsekvenser för produktion och
sysselsättning. Det "begränsade" fallet på världens aktiebörser i
oktober i år är, förutom en indikator på en svagare konjunktur, framför allt
en påminnelse om instabiliteten på de finansiella marknaderna.

Tabell 2 Internationella forutsättningar

Årlig procentuell förändring

1988

1989

1990

1991

BNP

Förenta
staterna

4.4

3

2 1/4

2 1/4

Japan

5.7

4 1/2

4 1/4

4

Förbundsrepubliken
Tyskland

3,6

4 1/4

3 1/2

3

Norden

2,2

2 1/4

1 3/4

1 3/4

OECD
Europa

3,6

3 1/2

3

2 3/4

OECD
totalt

4,3

3 1/2

2 3/4

2 3/4

Nyckellal

Konsumentpriser

3,7

4 3/4

4 1/2

4 1/2

Arbetslöshet,
nivå i %

7,3

6 3/4

6 3/4

6 3/4

Dollarkurs
i kr.

6,14

6,45

6,45

6,45

Råoljepris,
dollar per tat

14.80

17,50

18,00

18,50

3 Utrikeshandel

Marknaden
för svensk export av bearbetade varor beräknas öka med 7% 1989, vilket är ca 2%
lägre än tillväxten i världshandeln. Den lägre marknadstillväxten förklaras i
huvudsak av den fortsatt låga inhemska efterfrågan i Danmark och Norge som är
viktiga avsättningsmarknader för svensk exportindustri.

Den svenska exporten av
bearbetade varor beräknas stiga med 4% 1989 vilket innebär marknadsanddsföriuster
på 3%. Brist på arbetskraft i kombination med det höga kapacitetsutnyttjandet
inom stora delar av industrin har medfört att exporten inte ökat i takt med
marknadstillväxten. Den starka investeringskonjunkluren utomlands har medfört
att den svenska exportindustrin — som tillverkar en stor andel investeringsvaror
— kunnat höja sina priser betydligt mer än genomsnittet bland konkurrentländerna
utan att det ännu påverkat marknadsandelarna i någon större omfattning. Råvaruexporten
beräknas endast växa med 3%, trots en kraftig ökning av petroleumexporten. Det
extremt höga kapacitetsutnyltjandet inom skogsindustrin har medfört att
exporten av pappersmassa endast stiger med någon procent medan trävaruexporten
viker något trots att efterfrågan är hög. Totalt beräknas varuexporten öka med
knappt 4% 1989.

Skr.
1989/90:53

Tabell
3 Export och import av varor

Miljarder

Procentuell

Procentuell

kr. 1988

volymutveckling

prisutveckli

mg

1989

1990

1991

1989

1990

1991

Varue.xpon

Bearbetade
varor

255,8

3,9

3,0

6,6

4,0

Fartyg

3,2

5,0

5,0

4,0

4,0

Petroleumprodukter

6,0

12,0

2,0

12,0

2,0

Övriga
råvaror

39,9

0,0

1,5

11,6

4,0

Summa
varuexport

304,8

3,8

2,7

3,5

7,0

4,0

3,2

Varuimport

Varuimport

223.9

6,6

4,0

3,9

3,2

Fartyg

2,4

10,0

0,0

4,0

4,0

Petroleumprodukter

9,5

10,0

0,0

25,0

3,0

Råolja

8,5

-4,3

15,0

17,0

3,0

Övriga
råvaror

35,9

2,5

0,0

5,7

2,0

Summa
varuimport

280,2

5,7

3,8

4,3

5,4

2,9

3,2

Källa:
Konjunkturinstitutet och finansdepartementet

Under
1990 väntas en viss avmattning i den internationella konjunkturen vilket
medför att marknadstillväxten för svensk industri blir något lägre än
föregående år. Det kraftigt stigande relativpriset för svensk export under de
senaste åren kommer troligen att bidra lill anddsföriuster samtidigt som
kapacitetsbrist kommer vara det främsta hindret för ökad produktion inom delar
av industrin även 1990. Förlusten av marknadsandelar har uppskattats till 3%
vilket medför all exporten av bearbetade varor skulle öka med 3%. Eftersom
exporten av råvaror förväntas utvecklas svagt även 1990 medför det att den
totala varuexporten endast ökar med knappt 3% 1990. Under 1991 bedöms
marknadstillväxten bli något högre än föregående år. Kalkylerna tyder på en cxporluppgång
på 3,5% i alternativ 1 och knappt 1/2 procentenhet lägre i alternativ 2.

Den
inhemska efterfrågan på bearbetade varor beräknas öka med drygt 4% 1989.
Efterfrågan dras främst upp av stigande investeringar vilket resulterat i
kraftigt höjd import av investeringsvaror och byggvaror. Däremot ökar importen
av konsumtionsvaror och personbilar i betydligt lägre

takt.
Importen av bearbetade varor beräknas växa med 6,5% 1989 vilket Skr.
1989/90:53 betyder fortsatta andelsförluster för den svenska
hemmamarknadsindustrin. Importen av råolja stiger kraftigt medan övriga
råvaror ökar med ett par procent. Totalt beräknas varuimporten gå upp med
knappt 6% 1989.

Under
1990 dämpas den inhemska efterfrågelillväxten avsevärt eftersom
investeringarna väntas expandera i betydligt lägre takt än under 1989. Detta
leder till all importökningen blir betydligt lägre än under föregående år.
Under 1991 förväntas den privata konsumtionen stiga i klart snabbare takt än
under de närmast föregående åren vilket bidrar lill att den inhemska
efterfrågan växer betydligt mer än 1990. Importökningen blir således högre än
1990 i bägge alternativen.

Under
1989 beräknas underskottet i bytesbalansen öka från 15 till 25 miljarder kr.,
trots atl överskottet i handelsbalansen blir något större p. g. a. att de
svenska exportpriserna stiger mer än importpriserna. Kraftiga
exportprishöjningar har noterats på skogsprodukter samtjärn- och stål. Det
tilllagande underskottet förklaras i huvudsak av att avkastningsneltot försämras
med ca 7 miljarder kr. Försämringen beror på att direktinvesteringarna
utomlands samt aktiehandeln med utlandet lett fram till en större
nettoupplåning utomlands vilket genererat ökade räntebetalningar. De växande direklinvesteringarna
genererar avkastning, som inte i någon större omfattning leder till ett återflöde
till Sverige under prognosperioden. Istället återinvesteras vinstmedlen
utomlands, vilket medför en ytterligare uppbyggnad av företagens ullandstillgångar.
Detta bör på sikt leda till ett växande inflöde till Sverige, vilket i så fall
kommer att registreras som en pluspost på bytesbalansen. Uppskattningen av
storleken av de återinvesterade vinstmedlen är behäftade med betydande
osäkerhet. Ökade transfereringar samt växande underskott i resevalutaposten
försämrar bytesbalansen ytterligare.

För
1990 Och 1991 beräknas underskottet i bytesbalansen fortsätta stiga kraftigt.
Även dessa år väntas försämringen bero på ökade räntebetalningar och allt
större underskott i transferering- och tjänslebalansen. Underskottet i
bytesbalansen beräknas till 33 miljarder kr. 1990 och 43 miljarder kr. 1991.

Tabell 4 Bytesbalans

Miljarder kr. löpande priser

1988

1989

1990

1991

Export Import

Korrigeringspost Handelsbalans

Tjänstenetto Avkastning på kapital Transfereringsnetto
Bytesbalans

305.0

279,8

-0,9

24,3

-10,3

-18,8

-9,9

-14,8

338,5

312,3

-1,0

25,2

-12,2 -25,4 -12.1 -24,5

361.4

333,6

-1,0

26,8

-14,5 -32,0 -13.0 -32,7

386,0

359,1

-1,0

25,9

-17.2 -38.0 -14.0 -43,3

Källa: Riksbanken och finansdepartementet

4
Arbetsmarknaden Skr. 1989/90:53

Utvecklingen
på arbetsmarknaden har varit mycket stark. Sedan något år tillbaka kan
arbetsmarknadsläget karaktäriseras som överheltal. Sysselsättningen steg med
62000 personer helåret 1988. En kraftig uppgång i medelarbetstiden gjorde att
ökningen i antalet arbetade limmar var ungefär lika stor som BNP-tillväxlen.
Innebörden av detta är alt någon produktivitetsökning i ekonomin inte skedde
under 1988. För prognosperioden förväntas en något lägre
sysselsättningsexpansion i kombination med en svagt positiv
produktivitetsutveckling ge en låg tillväxt i BNP.

Hittills
i år (t.o.m. oktober) har bristen på arbetskraft accentuerats trots en
betydande uppgång i arbetskraflsulbud och sysselsättning, både räknat i antal
personer och i timmar. Under perioden januari —oktober var ca 65 000 fler
personer sysselsatta än under motsvarande period 1988 enligt siffror från
arbetskraftsundersökningarna (AKU). Sysselsättningstillväxten faller framför allt
på näringslivets tjänstesektorer. Även inom byggnadssektorn samt den kommunala
sektorn noteras en stigande sysselsättning. För industrin har däremot
uppgången varit måttlig. Inom jord- och skogsbruk samt statliga myndigheter
består den negativa trenden.

Arbetslösheten
har fortsatt all sjunka ner lill mycket låga nivåer. Under tredje kvartalet
1989 uppgick arbetslösheten till 1,3% (säsongrensat, AKU) att jämföra med 1,6%
vid samma tid förra året och 1,9% vid samma tid 1987. Inte sedan i mitten av
1970-talet har arbetslösheten varit så låg som nu. Antalet personer i
arbetsmarknadspolitiska ålgärder har fortsatt all minska.

Statistiken
över utvecklingen av antalet lediga platser hittills under året avviker från
den i övrigt entydiga bilden av arbetsmarknadsläget. Parallellt med en positiv
utveckling av sysselsättningen och arbetslösheten registre-

10

rades
i AMS statistik en kraftig minskning av antalet nyanmälda och Skr. 1989/90:53 kvarstående
lediga platser under våren (säsongrensat). I juli och augusti vände
utvecklingen dock något uppåt. En dataomläggning hos AMS kan emellertid göra
denna statistik svårtolkad. Enligt den senaste konjunkturbarometern råder
fortsatt brits på arbetskraft i flera branscher. En marginell sänkning av
bristtalen 1990 förväntas dock.

Det
finns för närvarande således inga tecken på en mer markant försvagning av
läget på arbetsmarknaden. Länsarbetsnämndernas prognoser över utvecklingen av
arbetsmarknaden i respektive län visar på en fortsatt hög efterfrågan under
resten av 1989 och första halvåret 1990. För andra halvåret 1990 är
bedömningarna mindre entydiga. Någon kraftig avmattning förutses emellertid
inte. Ökningen av det genomsnittliga antalet sysselsatta helåret 1989 beräknas
uppgå till ca 66000 personer, se tabell 5. Antalet arbetslösa helåret 1989
bedöms sjunka med ca 10000 personer vilket ger ell relativt arbetslöshetstal på
1,4% 1989 räknat som årsgenomsnitt.

Tabell 5 Arbetsmarknad

Tusental personer (i åldrarna 16 —64 år)

Antal

Förändring från

föregåen

de år

1988

1986

1987

1988

1989

1990

Sysselsättning:

Jord-
och skogsbruk

168

- 9

-1

-3

-8

-3

Industri

1018

11

5

4

6

0

Byggnadsverksamhet

279

0

15

1

9

0

Privata
tjänster

1566

32

5

47

50

27 ■

Kommunal
verksamhet

1 174

-1

8

20

11

16

Statlig
verksamhet

194

-4

4

-7

_2

-2

Totalt

4399

29

36

62

66

38

Arbetskraft,
totalt

4471

22

22

50

56

43

Arbetslösa

72

-7

-14

-12

-10

5

Arbetslöshet, andel i "/(

) 1,6

2,2

1,9

1.6

1,4

1,5

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och
finansdepartementet.

Den
svagare produktionstillväxten 1990 och 1991 väntas ge utslag i en viss
avmattning av sysselsätlningstillväxten under senare delen av 1990 och under
1991. Mellan helåren 1989 och 1990 förutses sysselsättningen öka med ca 38000
personer. Antalet arbetslösa förväntas stiga med ca 5 000 personer helåret 1990,
vilket ger etl relativt arbetslöshetstal på 1,5% räknat som årsgenomsnitt. 1991
beräknas den relativa arbetslösheten stiga till 1,6 % (årsgenomsnitt) både i
alternativ 1 och alternativ 2.

5 Löner och priser

En
preliminär bedömning av avtalsutfallet för 1989 ger vid handen en

avtalsmässig genomsnittlig löneökning om drygt 5 1/2% mellan helåren

1988 och 1989. Förhandlingarna för 1989 inom den statliga sektorn är

dock ännu inte avslutade. Inom de allra flesta avtalsområden finns över- 11

häng
från 1988, dvs. kostnadseffekter 1989 som uppkommit till följd av att Skr.
1989/90:53 avtalade löneökningar 1988 trädde i kraft senare under året. Det
starka efterfrågetrycket i ekonomin, kombinerat med brist på arbetskraft i
vissa sektorer har bidragit till att löneglidningen hållits uppe. Indikationer
föreligger att den genomsnittliga löneglidningen 1989 uppgår till ca 3 — 3
1/2%. Detta är historiskt sett en mycket hög siffra. Med undantag för år 1985
får man gå tillbaka till senare delen av 1970-talet för atl hitta tal av samma storleksordning.

Den
totala genomsnittliga löneökningen, dvs. avtalsmässig höjning och löneglidning,
mellan helåren 1988 och 1989 bedöms på dessa grunder uppgå till ca 9%. Även detta
är historiskt sett en relativt hög siffra, se tabell 6. Till följd av en höjd ATP-avgift
fr.o.m. 1 januari 1989, en ny arbets-miljöavgifl fr. o. m. 1 september 1989 saml
vissa förändringar i de avtalade arbetsgivaravgifterna beräknas den totala timkostnaden
1989 stiga med ytterligare 0,5 procentenheter.

Tabell 6 Timlön for samtliga löntagare

Årlig procentuell förändring

1984 1985 1986 1987
1988 1989 1990

Avtal

5,7

4,2

6,1

3,6

4,2

5,5

Löneglidning

2,2

3,3

2,5

2,8

2,9

3,5

Timförtjänst

7,9

7,5

8,6

6,4

7,1

9,0

Anm. Uppgifterna baserar sig på lönesummestatistik.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet
samt finansdepartementet.

Efterfrågan
på arbetskraft väntas vara fortsatt stark under prognosperio

den. Under senare delen av 1990 och under 1991 beräknas dock arbets

marknadsläget försvagas något. För den offentliga sektorn finns inga löne

avtal för 1990. Stora delar av den privata arbetsmarknaden slöt emellertid

i våras tvåårsavtal för 1989 och 1990. Med dessa som grund samt en

prognos om en fortsatt relativt kraftig löneglidning, till följd av det starka

arbetsmarknadsläget, beräknas den totala genomsnittliga timlöneökningen

mellan helåren 1989 och 1990 uppgå lill ca 7%. Den nya arbetsmiljöavgif

ten drar upp timkostnaden med ytterligare 0,7 procentenheter 1990. ATP-

avgiflen höjs med 2% under det att folkpensionsavgiften sänks med lika

myckel 1990. En marginell sänkning av de avtalade arbetsgivaravgifterna

för arbetare sker också 1990. När det gäller den svenska ekonomins ut

veckling 1991 görs prognoser enligt två alternativ. I alternativ 1 antas

limlönerna stiga med 4% och i alternativ 2 med 7%. Uttaget av lagstadga

de och avtalade arbetsgivaravgifter antas vara oförändrat 1991. Hittills i

år (t.o. m. oktober) har konsumentprisindex (KPI) stigit med

6,2%. Inflationen beräknad som förändringen i KPI under de senaste 12

månaderna uppgår till 6,6%. Prisutvecklingen på privata tjänster har

hittills i år med betydande marginal överstigit prisutvecklingen på varor.

Marginalförsvagningar i delaljhanddsledet i vissa branscher, t. ex. i tekob

ranschen, har bidragit lill att dämpa prisökningarna i år. De bedömningar

som nu kan göras tyder på att KPI stiger med 6,7% under loppet av 1989,

se tabell 7. Detta ger en ökning av KPI med 6,5 % mellan helåren 1988 och

1989. 12

För
1990 har prisutvecklingen beräknats utifrån prognoser och antagan- Skr.
1989/90: 53 den om arbetskraftskostnader, produktivitetsutveckling,
importpriser m.m. Timkostnadsökningen antas som tidigare nämnts vara 7,7% 1990.
Produktivitetsutvecklingen bedöms vara fortsatt låg. Utvecklingen av importpriserna
förväntas vara måttlig. Den genomsnittliga ökningen av importpriserna bedöms
uppgå till ca 3% 1990. I poslen bostäder ingår en antagen hyreshöjning om c:a
10% (inklusive höjda skatter). Kostnadsutvecklingen för egna hem förväntas bli
lägre. Höjningar av indirekta skatter beräknas dra upp prisnivån under 1990 med
drygt 2%. Under loppet av 1990 bedöms inflationen uppgå till drygt 7,5%.
Prisutvecklingen under senare delen av 1989 bidrar till att prisökningen mellan
årsgenomsnitten 1989 och 1990 blir högre än under loppet av 1990. Förändringen
mellan helåren 1989 och 1990 förväntas uppgå till 8%.

Tabell
7 Konsumentpriser

Årlig
procentuell förändring och bidrag därtill

1986

1987

1988

1989

1990

1991

KPI dec.-dec.

3,2,

4,9

6,1

6,7

7.5

6,6

Därav
hänförs till:

Importpriser

-1.3

0,7

0,6

1,0

0,6

Jordbrukspriser

0,3

0,5

0,5

0,3

0,1

Bostäder

0,7

1,2

1.7

1,5

1,9

Indirekta skatter

0,2

0,6

0,9

0,7

2,1

Övriga inhemska kost

nåder

3,3

1,9

2,4

3,2

2,8

KPI
årsgenomsnitt

4,2

4,2

5,8

6,5

8,0

7,1

Anm.
De indirekta skatteändringar som påverkar bostadsposten har förts till posten
bostäder. Totalt sett beräknas finansieringen av skattereformen dra upp
priserna med ca 2 1/2% såväl 1990 som 1991. Källor: Statistiska centralbyrån,
konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

För
1991 har prisutvecklingen bedömts med hjälp av mer schablonmässiga framskrivningar
vilka gjorts med utgångspunkt från de löneantaganden som ligger till grund för
alternativ 1 och 2. Såsom tidigare nämnts antas timlöneökningarna vara 4% i
alternativ 1 och 7% i alternativ 2. Vidare har prisefTekter av skattereformen
såsom den är föreslagen av utredningarna. Reformerad inkomstbeskattning (RINK)
och Kommittén för indirekta skatter (KIS) beaktats. Mot denna bakgrund väntas
prisutvecklingen under loppet av 1991 ialternaliv 1 uppgå till ca6 1/2% och i
alternativ 2 till knappt 8%.

6 Hushållens ekonomi och privat konsumtion

Den
privata konsumtionen har ökat kraftigt sedan 1985, det senaste året då

hushållssparandet var positivt, se diagram 1. Medan den reala disponibla

inkomsten steg med i genomsnitt 2,3 % per år 1986 — 1988, var motsvarande

ökning i konsumtionen ca 4%. Att konsumtionen växte snabbare än in

komsterna, och därmed sparandeunderskottet uppkom, beror helt på den

grupp av utgiftsposter som är av investeringskaraktär för hushållen samt på 13

utlandsresandet.
Sammanlaget ökade dessa utgifter med i genomsnitt Skr. 1989/90:53 10,2% per år
och i förhållande till den disponibla inkomsten steg de från 24 1/2% 1985 till
30 1/2% 1988. Motsvarande ökningstakt i den resterande delen av den privata
konsumtionen, icke-varakliga varor samt tjänster, var endast 1,8 % per år och i
förhållande till den disponibla inkomsten förblev den stabil kring 73 %. Alltså
motsvarades så gott som hela hushållens finansiella sparandeunderskott, fråti
den initialt låga sparnivån 1985, av investeringar i hushållskapital med olika
varaktighet. Bidragande till konsumtionsboomen har varit växande optimism om
den framtida ekonomin, förmögenhetsutvecklingen, ökade lånemöjligheler i
samband med avregleringen av kredilmarknaden samt behovet av all ersätta äldre
delar av kapitalulmst-ningen i hemmen.

Hushållens
realt disponibla inkomster beräknas öka med drygt 3 % 1989. Bakom den relativt
kraftiga uppgången ligger förutom ökad sysselsättning och reallön även
förbättringar av de sociala förmånerna. Den extra höjningen av basbeloppet med
600 kr. bidrar till att pensionsinkomsterna stiger 2% utöver den normala
indexregleringen. Studiebidraget höjdes kraftigt den 1 januari och det första
steget i utbyggnaden av föräldraförsäkringen skedde den 1 juli i år. Den
statliga inkomstskatten har sänkts med 3 procentenheter.

Diagram 1 Disponibel inkomst och privat konsumtion Miljarder
kr., 1985 års priser

Privat
konsumtion

520

500

Disponibel
inkomst

480

460 .

440

420

1980 1982 1984 1986 1988 1990

Ökningen
i den privata konsumtionen väntas avta från ca 2 1 /2 % 1988 till

drygt 1 % 1989, se tabell 8. Liksom i fjol beror dock uppbromsningen delvis

på tillfälliga faktorer. Konsumtionsökningen skulle ha blivit ca en halv pro

centenhet högre om inte det varmare vädret 1989 hade minskat kostnaderna

för hushållsuppvärmning. I övrigt är det främst bilinköpens absoluta minsk

ning i år som dämpar konsunrilionen. Delta är sannolikt ett tecken på en

begynnande försvagning i investeringsboomen, även om nedgången för

stärkts av den slopade rabatten på bilaccisen för 1989 års bilmodeller. Å

andra sidan tog detaljhandelns (sällansköphanddns) omsättning ny fart ef- 14

ter
en stagnation i början av året. En fortsatt stark tillväxt i anskaffningen av övriga
varaktiga varor är sannolik, medan utgiftsökningen för delvis varaktiga varor
och vissa tjänster väntas fortsätta att dämpas något. Sparkvoten förutses
därmed höjas med drygt två procentenheter från miniminivån -3,1 % 1988, men
förblir negativ, - 1 %.

År
1990 beräknas de realt disponibla inkomsterna stiga med ca 2 %. Barnbidraget
höjs med 900 kr. per barn och år från den 1 januari 1990. Den andra etappen i
utbyggnaden av föräldraförsäkringen har aviserats lill den 1 juli nästa år. Den
statliga inkomstskatten sänks nästa år med 7 procentenheter.

Den prognosticerade
stegringen i den privata konsumtionens ökningstakt mellan 1989 och 1990 är
delvis en följd av en förutsatt återgång till normalt väder, vilket bedöms
svara för ca en halv procentenhet av uppgången helåret 1990. För nästa år
förväntas också en fortsatt minskning i bilinköpen samt en något lägre ökning i
utgifterna för övriga varaktiga och delvis varaktiga varor samt
utlandsresandet. Bakom prognosen ligger bedömningen om att hushållens investeringsprogram
nått sin kulmen, en avtagande benägenhet till skuldsättning samt en anpassning
av sparbenägenheten till incitamenten i det framtida skattesystemet. Mot
bakgrund av den disponibla inkomstens prognosticerade utveckling beräknas sparkvoten
förbättras ytterligare med en dryg halv procentenhet till minus 0,3%.
Svårigheten att förutse vändpunkten i hushållens investeringsbeteende gör dock
att bedömningen är mycket osäker.

För
1991 väntas skattereformen bidra till en kraftig ökning av hushållens realt
disponibla inkomster. Samtidigt bedöms det nya skattesystemet leda till en ökad
sparbenägenhet. I det första alternativet beräknas inkomsterna stiga med drygt
3% och det andra alternativet med ca 4%. Genom att det tillfälliga sparandet
upphör 1991 ökar hushållens köpkraft något starkare än de disponibla
inkomsterna. Mot denna bakgrund väntas den privata konsumtionen stiga med 2,5%
i alternativ 1 och med 3% i alternativ 2. Inkomstökningen ger utrymme för en
ytterligare höjning av sparkvoten trots den relativt starka
konsumtionsuppgången.

Skr.
1989/90:53

Tabell 8 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion
och sparande

Miljarder kr. 1988 1989

1990

1991

Förändring, %

1989

1990

1991

Ah.l

Alt.2

Alt.l

Alt.2

Löpande
priser

Löner

478.2

530,3

573,2

601.9

619,1

10,9

8,1

5,0

8,0

Inkomstöverföringar

226,3

251,7

277,6

303,2

305,6

11,3

10,3

9,2

10,1

Övriga
inkomster.

netto

120,9

131,5

137,7

145,4

147.8

8,8

4,7

5,6

7,3

Direkta
skatter.

avgifter m.m.

255,1

287,8

300,6

290,2

299.6

12,8

4,4

-3,4

0,3

Disponibel
inkomst

570,2

625,7

687,9

760,2

772,9

9,7

9,9

10,5

12,3

Privat
konsumtion

587,9

632,1

690,2

757,0

767,1

7,5

9,2

9,7

11,1

1985
års priser

Disponibel
inkomst

487,3

503,4

513,4

530,4

534,6

3,3

2,0

3,3

4,1

Privat
konsumtion

502,5

508,5

515,2

528,0

530,6

1,2

1,3

2,5

3,0

Sparkvot,
nivå i %

-3,1

-1,0

-0,3

0,4

0,7

15

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och
finansdepartementet.

7 Investeringar Skr. 1989/90:53

Bruttoinvesteringarna
beräknas ha ökat med 5,4% i volym under 1988. Detta innebär att uppgången
endast var något lägre än under det starka investeringsåret 1987, då ökningen
var 6,8%.

Under
1989 väntas en betydligt kraftigare expansion av bruttoinvesteringarna än vad
som prognosticerades i den reviderade nationalbudgelen i april. Tillväxten förutses
bli ca 7%. Maskininvesteringarna förväntas öka med nästan 10% och
byggnadsinvesteringarna med drygt 4%. Detta är historiskt sett mycket höga
tal. Prognosen för byggnadsinvesteringarna innebär en betydande ökning av
efterfrågan på en redan överhettad marknad. Utfallet av investeringsenkäten för
industrin i maj samt ny statistik för bostadsbyggandet indikerade behov av upprevidering
inom dessa områden.

Tabell 9 Bruttoinvesteringar efter näringsgren

Miljarder

kr.

1988

Årlig
procentuell volymförändr

ing

1988

1989

1990

1991

Näringslivet

139,0

5,0

8,0

2,9

Industri

43,8

6,0

15,0

2,0

Övrigt näringsliv

94,2

4,5

4,7

3,3

Bostäder

49,8

7,1

5,6

-1,6

Nybyggnad

29,8

30,7

16.3

1,8

Ombyggnad

20,7

-13,7

-8,7

-7,5

Offentliga
myndigheter

26,1

4,3

3,2

6,8

Totalt

214,9

5,4

6,9

2,4

1,0

Maskiner

98,6

7,6

9,7

3,6

1,0

Bygg och
anläggningar

115,7

3,5

4,3

1,2

1,0

Källor:
Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet

Under
1989 väntas industrins investeringar totalt sett öka med ca 15%. Den kraftiga
expansionen kan ses som en följd av del mycket höga kapacitetsutnyttjandet.
Bristen på arbetskraft innebär dock att investeringarna i hög grad syftar till
rationaliseringar i stället för lill kapacitetsutbyggnad. Kännetecknande för
utvecklingen 1989 är att investeringarna ökar kraftigt i industrins samtliga
huvudsektorer. Basindustri, verkstadsindustri samt s. k. övrig industri
uppvisar alla myckel omfattande investeringsplaner. För verkstadsindustrins del
förklaras den höga siffran delvis med att flera tunga projekt framflyttades
från 1988. Detta gäller främst transportmedelindustrin.

För det övriga
näringslivet bedöms investeringarna 1989 totalt sett växa i ungefär samma takt
som 1988. Den största uppgången sker inom området samfärdsel där
investeringarna stiger med 14%, till stor del beroende på utvecklingen inom SJ
och luflsfartsverket. Vidare uppvisar bank- och försäkringsinstituten en stor
ökning av sina maskininvesteringar (datorer).

Under 1990 förutses
investeringarna i näringslivet öka i betydligt långsammare takt än under 1989.
Bakom denna prognos ligger dels förväntningar om en allmän avmattning av
investeringskonjunkturen, dels de svar

16

som företagen gav vid
statistiska centralbyråns investeringsenkät i maj. Skr. 1989/90:53 Totalt
sett väntas investeringsvolymen öka med ca 2 1 /2 % 1990, fördelat på knappt 4%
för maskiner och drygt 1 % för byggnader.

Industrin
beräknas öka sin investeringsvolym med 2%. Även om detta endast innebär en
marginell uppgång bör det poängteras att det trots allt är fråga om en ökning
från en redan hög nivå. Mest uppseendeväckande är nedgången inom
livsmedelsindustrin där investeringarna väntas minska med drygt 5%.

Det
övriga näringslivet väntas 1990 öka sina investeringar med 3 till 3 1/2%. Den
största expansionen sker inom gruppen varuhandel, restaurang och hotell.

Bostadsbyggandet
blir betydligt högre 1989 än vad som angavs i RNB-prognosen. Detta beror främst
på att ombyggnadsverksamhelen inte minskarlika kraftigt som väntat. De ramar
för statliga lån som infördes i oktober 1988 har visserligen medfört en nedgång
i ombyggnadsverksamheten. Fallet ser dock ut att stanna vid knappt 10% jämfört
med drygt 20% som prognosticerades i RNB. Nybyggandet av bostäder ökar
kraftigt 1989. Ökningen i investeringsvolym väntas bli ca 16%. Första halvåret
1989 påbörjades knappt 28000 lägenheter vilket är 19% fler än motsvarande
period 1988. Totalt beräknas ca 56 000 lägenheter påbörjas under helåret 1989.
Det överhettade lägel på byggmarknaden med åtföljande kostnadsstegringar
skapar dock problem för bostadsbyggandet.

Prognosen
för 1990 är att antalet påbörjade lägenheter kommer alt vara i nivå med 1989
års siffra. En mindre volymökning i nybyggandel sker ändå 1990 medan nedgången
på ombyggnadssidan fortsätter. Totalt sett innebär detta en marginell minskning
i bostadsbyggandet för 1990.

De
offentliga myndigheterna väntas öka sina investeringar såväl 1989 som 1990. De
offentliga investeringarna har nu stigit sedan 1987 då en lång trend av
minskande investeringar bröts. Ökande investeringar i vägar samt följdinvesteringarlill
det stora bostadsbyggandet förklarar uppgången. Det föreligger ett allmänt
uppdämt behov av investeringar hos de offentliga myndigheterna varför den
nuvarande trenden väntas fortsätta.

Under
1991 förutses en ytterligare nedgångav den totala investeringstillväxten.
Detta beror delvis på att effekterna av den något dämpade internationella
konjunkturen förväntas slå igenom. Risk för försämrad konkurrenskraft och
sämre lönsamhet för det svenska näringslivet påverkar också prognosbilden.

8 Offentlig sektor

Sedan
1987 har den offentliga sektorn haft ett finansiellt sparandeöverskott efter nio
år i följd av underskott. 1 år beräknas det finansiella sparandet uppgå till
drygt 44 miljarder kr., vilket är en ökning med ca 11 miljarder kr. jämfört med
1988. För 1990 väntas överskottet i den ofTentli-ga sektorns finanser stiga med
ytterligare ca 5 miljarder kr. till ca 50 miljarder kr. motsvarande nära 4% av
BNP.

Skr. 1989/90:53

Tabell 10 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

Löpande
1988

priser 1989

1990

1991

Förändr

ing, %

1989

1990

1991

Alt.l

Ak.2

Alt.l

Alt.2

Miljarder
kr.

Inkomster

703,4

782,6

855,4

877,2

894,6

11,3

9,3

2,6

4,6

Skatter

452.5

502,3

555.2

559,4

571,1

11,0

10,6

0,7

2,9

Socialfbrsäkrings-

avgifter

153,8

176,6

191,9

204,4

210,1

14.8

8,6

6.6

9.5

Övriga
inkomster

97,1

103,7

108,3

113,4

113,4

6,8

4,5

4,7

4,7

Utgifter

670,4

738,3

806,0

838,8

851,6

10,1

9,2

4,1

5,7

Transfereringar
till

..
hushåll

226,2

251,7

277,2

303,2

305,6

11,3

10,3

9,2

10.1

Övriga
transfe-

reringar

123,7

131,5

136,9

141,0

142,4

6.3

4,1

3,0

4,0

Konsumtion

292,4

321,1

352,4

357,9

366,3

9,8

9,7

1,6

4,0

Investeringar'

28,1

34.0

39,1

36,7

37.2

21,1

14,9

-6.0

-4,8

Finansiellt
sparande

33,0

44,3

49,4

38,4

43,0

därav
stat

15.4

23,2

21,0

socialförsäkring

27.9

31,3

40,8

kommuner

-10,3

-10,3

-12,4

Proeeni
av BNP

Skatter
och avgifter

54,5

55,9

56,3

54,1

54.6

Utgifter

60.3

60,8

60,7

59,4

59,5

Finansiellt
sparande

3,0

3,6

3,7

2,7

3,0

' 1 investeringar ingår investeringar i personalbostäder,
lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning

av fastigheter och mark.

Källor: Konjukturinstitutet, statistiska centralbyrån,
riksrevisionsverket och finansdepartementet.

Bakom den fortsatta förbättringen av den offentliga
sektorns finanser 1990 ligger en stram finanspolitik. Det
stabiliseringspolitiska åtgärdspaket som vidtogs av riksdagen i juni i år
beräknas bidra till den offentliga sektorns sparande med drygt 10 miljarder kr.
för kalendeåret 1990. I åtstramningspaketet ingick även ell tillfälligt
sparande under perioden 1 sep. 1989-31 dec. 1990. Detta sparande, som beräknas
uppgå till ca 10 miljarder kr., inräknas inte i den offentliga sektorns
inkomster.

Den strama finanspolitiken kommer också till uttryck i att
skattekvoten (skatter och avgifter som andel av E(NP) beräknas öka med ca 2
procentenheter mellan 1988 och 1990. Skatterna på tobak och alkohol höjdes i
juni, energiskatterna i juli och en temporär arbetsmiljöavgift infördes den 1
september i år. Den särskilda vinstskatlen på 1989 års vinster inbetalas 1990.
Den statliga inkomstskatten sänks nästa år, motsvarande ett inkomstbortfall på
drygt 23 miljarder kr. Skattesänkningen finansieras fullt ut. Den kommunala
utdebiteringen väntas öka med i genomsnitt 29 öre.

Även den offentliga sektorns utgifter som andel av BNP
beräknas stiga 1989 och 1990. Förbättringen av loräldraförsäkringen, som
påbörjades i år, och höjning av barnbidragen nästa år, samt ökade utbetalningar
inom sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna bidrar till en fortsatt relativt
kraftig uppgång av transfereringarna till hushåll. Räntorna på statsskulden
stiger åter nästa år efter en nedgång 1988 och 1989. Minskningen dessa år beror

huvudsakligen
på en omläggning av redovisningen av räntor på stats- Skr. 1989/90:53
skuldsväxlar.

Den
kommunala konsumtionen beräknas öka med 1,5% per år i volym 1989 och 1990.
Därvid har hänsyn tagits lill atl svårigheter med att rekrytera arbetskraft
begränsar expansionen. Inom de statliga myndigheterna, där antalet anställda
har minskat under 1980-talet, väntas en fortsatt nedgång av sysselsättningen
1989 och 1990. Genom att andra delar av den statliga konsumtionen, framför allt
försvarets inköp 1989, förutses öka relativt starkt i volym, beräknas den
totala statliga konsumtionen växa med ca 2 % i år och ca 1 % nästa år.

Statens
finansiella sparande väntas uppgå till ca 23 miljarder kr. i år och sjunka
något nästa år. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande beräknas öka
med 10 miljarder kr. mellan 1989 och 1990, huvudsakligen till följd av att ATP-avgiften
höjs med 2 procentenheter den 1 jan 1990. Samtidigt sänks folkpensionsavgiflen
med lika mycket så att det samlade avgiftsuttaget av socialförsäkringsavgifter
blir oförändrat. Kommunernas finansiella sparande har varit negativt sedan 1985
och det finansiella underskottet beräknas kvarstå i år och nästa år.

Ar
1991 beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande minska till motsvarande
ca 3% av BNP. I det andra alternativet blir det finansiella överskottet något
större än i alternativ 1 till följd av alt de högre löne- och prisökningarna
drar upp skatteunderlagen. Inkomsterna av den temporära arbetsmiljöavgiften
bortfaller 1991. Skallereformen väntas medföra atl både skatte- och
utgiftskvoten går ned. De offentliga myndigheternas inköp för konsumtion och
investeringar sjunker i pris till följd av att mervärdeskatten på dessa inköp
får lyftas av efter skattereformen. Detta bidrar till all minska både inkomster
och utgifter för den konsoliderade offentliga sektorn. I volym förutses den
offentliga konsumtionen.öka med ca 1 % och investeringarna med 1 %. I förslaget
till skattereformen ligger en ökning av barnbidragen och vissa andra
transfereringar lill hushåll.

9 Kapitalmarknaden

Den
internationella ränteutvecklingen under 1989 har kännetecknats av

å ena sidan fallande räntor i USA och å andra sidan stigande räntor i Japan

och Europa. 1 USA har räntorna fallit då de första tecknen på en konjunk-

turavmattning har börjat skönjas. 1 Europa och Japan har emellertid den

ekonomiska aktiviteten fortsatt att vara hög, vilket har skapat oro för ökad

inflation. Centralbankerna har därför vall att föra en stram penningpolitik

med stigande räntor som följd. Utvecklingen har därmed medfört att den

amerikanska räntemarginalen gentemot omväriden har krympt. Intresset

för amerikanska dollar hartrots detta hållits uppe under större delen av året.

1 september och oktober försvagades emellertid dollarn. I kombination med

den allt lägre räntedifferensen har centralbankerna intervenerat på valuta

marknaderna samt uttryckt tvivel över att dollarns relativa styrka i år är

realekonomiskt underbyggd.

Under slutet av 1988 och början på 1989 styrdes den svenska ränte- 19

marknaden
av förväntningarna om valutaregleringens avskaffande. Räntorna föll då det
antogs att den svenska räntenivån skulle sänkas i samband med avregleringen. 1
februari svängde stämningsläget, främst som följd av den internationellaränteuppgången
samt en åtstramning av penningpolitiken. Marknadsräntorna steg därmed.
Höjningen av den allmänna räntenivån konfirmerades av riksbanken i samband med
diskonlohöjningen med en procentenhet till 9,5 % i slutet av april. Stigande
räntor i omvärlden samt en fortsatt återhållsam penningpolitik har bidragit
till att i synnerhet de långa räntorna stigit ytterligare under hösten.
Sammantaget har uppgången varit större på den korta än på den långa sidan
varvid avkaslningskurvan har fått en negativ lutning, dvs. de korta räntorna
överstiger de långa obligationsräntorna. Detta är för övrigt ett internationellt
fenomen.

Skr. 1989/90:53

Diagram 2. Ränteutveckling samt valutaflöde

- STATSSKULDVÄXLAR.e MAN
■ STATS0BUGATI0NER.5 AR KORGRANTA. 6 MAN

vALirrAn.i}DE, miuarder
kr

_,—r—j—1—I—I—I—1—I—I—I—I—I—I—I—1—I—r—T—I—I—I—I—I—I—I—I—I—(—[—

1987 Källa:
Riksbanken

JMMJSNJMMJSNJMMJS

19138

1989

Den
svenska räntedifferensen (mätt på placeringar med sex månaders löplid) gentemot
utlandet har fortsatt att vara hög under större delen av 1989, mellan 1,5 — 2,0
procentenheter gentemot ett vägt genomsnitt av de i valutakorgen ingående
räntorna. Räntemarginalen har stimulerat till ett fortsatt betydande valutainflöde.
Under årets tio första månader har inflödet uppgått till 28 mdrkr., vilket skalljämförasmedett
inflöde på 16,1 mdr kr. för helåret 1988. Den svenska valutareserven har därmed
ökat till 72,1 mdr kr vid utgången av oktober.

De stora
inflödet under sommaren och hösten förklaras åtminstone till en del av
utlänningars köp av svenska kronobligationer vilket är tillåtet efter den 1
juli, när återstoden av valutaregleringen logs bort. Sammantaget, för de tre
första månaderna efter avregleringen, har obligationer för ett värde av 23,1 mdr
kr. köpts av utländska placerare. Av detta belopp svarade direklemissioner i
utlandet, företrädesvis Köpenhamn, för drygt en fjärdedel. Del stora intresset
för placeringar i svenska kronpapper kan också utläsas av kronans ställning.
Kronan har fortsall all vara stark och index har under större delen av året
legat nära den övre gränsen.

20

Fram
lill och med augusti hade stockholmsbörsen en positiv utveckling. Skr.
1989/90:53 Goda företagsvinster för 1988 och höjda aktieutdelningar bidrog lill
uppgången. Under hösten har stämningen vänt och börsindex har fallit med 11 %
under september och oktober. Bakom den senaste tidens negativa utveckling
ligger en allmän nedgång på de internationella börserna saml höstens
delårsrapporter som har varit svagare än väntal. Det totala börsvärdet uppgick
vid utgången av oktober till 718 mdr kr. jämfört med 615 mdr kr. vid
årsskiftet. Den svenska börsulvecklingen följer därmed väl kursutvecklingen på
de viktigaste internationella börserna.

De
senaste årens successiva lättnader i valutaregleringen har skapat en ny
situation på den svenska kapitalmarknaden. Svenska investerare, som tidigare i
princip enbart placerat i svenska tillgångar, har numera möjlighet all infoga
utländska tillgångar i sina förmögenhetsportföljer. Portföljanpassningarna har
redan gett utslag i form av betydande köp av aktier och fastigheter hillills i
år. Sammanlaget har svenskar neltoköpt utländska aktier, vilket blev helt fritt
i januari i år, till ett värde av 19,2 mdr kronor under perioden januari —
september.

Avregleringen
och den svenska kapitalmarknadens ökade internationella beroende kommer
sannolikt att medföra fortsatta betydande portföljanpassningar hos både
svenska och utländska placerare med resultatet att bruttoflödena in och ut ur
landet kommer atl vara fortsatt stora. Därvidlag är det viktigt att ha i åtanke
atl detta initialt kommer att ha en negativ effekt på bytesbalansen.
Ränteutbetalningar på kronobligationer samt räntor på utlandslån t. ex. för
finansiering av fastighets- och aktieköp, belastar bytesbalansen samtidigt som
det positiva tillskottet i form av direktavkastningen på aktier och fastigheter
är blygsamt.

Avkastningen
på direkta investeringar i ullandel redovisas i statistiken endast i den
utsträckning de tas hem lill Sverige. Vinstmedel som behålls i utlandet s. k.
återinvesterade vinstmedel, som torde uppgå till avsevärda belopp, omfattas
inte av statistiken.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 21