1989/90:58
1989-11-30 · 12 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1989/90:58, 1989/90:58
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse 1989/90:58
med redogörelse för svenska företags verksamhet i
Sydafrika och Namibia Skr.
1989/90:58
Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 30 november 1989.
På
regeringens vägnar
Ingvar
Carlsson
Anita
Gradin
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I
skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
och Namibia under verksamhetsåret 1988. Bl. a. lämnas uppgifter om omsättning,
antal anställda, investeringar och rörelseresultat. En redovisning ges även av
de uppgifter som företagen lämnat om löner och anställningsvillkor samt sociala
förhållanden för de anställda vid dotterbolagen i Sydafrika och Namibia.
1
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 58
Utrikesdepartementet Skr. 1989/90:58
Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 november 1989
Närvarande:
Statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw,
Persson Föredragande: statsrådet Gradin
Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet
i Sydafrika och Namibia
1 Inledning
Enligt
lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (i det
följande benämnd investeringsförbudslagen) skall svensk juridisk person som
själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia
åriigen redovisa hur verksamheten utvecklas i dessa länder.
Redovisningsskyldigheten omfattar också uppgifter om löner och anställningsvillkor
samt sociala förhållanden för de anställda i dotterföretagen. Slutligen skall
uppgifter även lämnas om förvärv av utländska företag som äger aktier eller
andelar i sydafrikanska eller namibiska företag (indirekta företagsförvärv).
Kommerskollegium
skall, enligt 12 § förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia, varje år före den 1 oktober till utrikesdepartementet
lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts av berörda företag
under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avseende verksamhetsåret
1988 har nu lämnats. Till gmnd för kollegiets redogörelse ligger, fömtom de
svenska moderföretagens redovisningar, även årsredovisningar avseende de
sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från de
svenska moderföretagen.
Min
redogörelse i det följande bygger i allt väsentligt på de uppgifter som kommerskollegium
har lämnat.
Jag
kommer att i avsnitt 2.1 redogöra för de svenska dotterbolagens verksamhet i
Sydafrika och Namibia. I avsnitt 2.2 lämnas en social redogörelse som omfattar
uppgifter om löner och anställningsvillkor saml sociala förhållanden för de
anställda.
2 Redogörelse för företagens verksamhet Skr. 1989/90:58
2.1 Ekonomisk redovisning
Enligt
5 § investeringsförbudslagen är en svensk juridisk person som själv eller genom
utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig att
årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur
verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion,
omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana
förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad.
Närmare
föreskrifter om innehållet i de årliga redovisningarna har getts i förordningen
(1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia.
Redovisningen
skall avse det räkenskapsår som tillämpas av den svenska juridiska personen.
Den skall ges in till kommerskollegium senast sex månader efter räkenskapsårets
slut.
Utöver
de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rörelsens
resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har finansierats. Om
rörelse har drivits genom ett utländskt dotterföretag, skall uppgift lämnas om
storleken av det egna kapitalet hos dotterföretaget. Vidare skall uppgift
lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt eller namibiskt
företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant
företag. Slutligen skall redovisning ske av fordringar på gmnd av penninglån
eller annan kredit och av säkerheter som ställts för sydafrikanskt eller namibiskt
företags skulder.
Skyldighet
att redovisa till kommerskollegium gäller svensk juridisk person som själv eller
genom dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia.
Antalet
redovisningsskyldiga företag uppgick vid utgången av år 1988 till fem. Antalet
har minskat jämfört med föregående år genom att A. Johnson & Co HAB i
början av år 1988 avyttrat sitt sydafrikanska dotterbolag.
Följande
företag har lämnat redovisning till kommerskollegium
Företag Verksamhetsår Antal rörelsedrivande
dotterbolag
i Sydafrika
och
Namibia
________________________________ 1988-12-31______
1.
Atlas Copco AB
1988
2.
Sandvik AB
1988
3.
Secoroc AB
1988
4.
AB SKF
1988
5.
Skega AB
1988
1
1
2
3 2
Av
kollegiets redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till föregående
redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utvecklingen av svensk
näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia.
Genom att A. Johnson &
Co HAB den 1 januari 1988 sålt sitt sydafri
kanska dotterbolag Axel Johnson and Company Africa (Pty) Ltd till sin 3
ti Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 58
opaginerad Kontrollera mot PDF
sydafrikanska företagsledning
har antalet svenska företag med rördsedri- Skr. 1989/90:58 vande dotterbolag i
Sydafrika och Namibia därmed under år 1988 minskat från sex till fem. Dessa fem
företag ägde eller hade ett avgörande inflytande i 20 bolag vid utgången av år
1988. Av dessa torde 9 få betraktas som rörelsedrivande. Motsvarande siffror
vid utgången av år 1987 var 25 resp. 12.
I
de följande jämförelsema mellan 1987 och 1988 års siffror är A. Johnson &
Co HAB:s andel borträknad.
Atlas
Copco AB har under år 1988 avvecklat en del av sin rörelse i Sydafrika och Namibia.
Företagel har dels sålt sitt namibiska dotterbolag Atlas Copco Namibia (Pty) Ltd
till Delfos & Atlas Copco (Pty) Ltd, dels från-trätt
företagsledningsansvaret för del sydafrikanska företaget Delfos & Atlas Copco
(Pty) Ltd.
Scandinavian
Airlines Syslem (SAS) äger ett icke rörelsedrivande dotterbolag i Sydafrika, Scandinavian
Airlines System (South Africa) (Pty) Ltd. Under år 1986 beslutades att
verksamheten skulle avvecklas genom likvidation men likvidationen är ännu inte
avslutad.
För
de fem svenska företag som vid utgången av år 1988 hade rörelsedrivande
dotterbolag i Sydafrika och Namibia lämnas följande uppgifter.
De
svenskägda dotterföretagen har, redovisat på koncemnivå, ett aktiekapital som
sammanlagt uppgår till ca 6,7 milj.rand (ca 17 milj.kr.). Bolagens sammanlagda
egna kapital ökade under perioden med 11% och uppgick vid utgången av år 1988
till ca 85 milj.rand (ca 221 milj.kr.).
Omsättningen
hos de rörelsedrivande dotterföretagen uppgick år 1988 totalt till omkring 374
milj.rand (ca 972 milj.kr.), vilket innebär en ökning i löpande penningvärde
med ca 17% jämfört med föregående period. Om hänsyn tas till inflationen i
Sydafrika, begränsas dock ökningen till 4%.
Det
totala värdet av bolagens tdlgångar ökade under perioden med 13% och uppgick
vid slutet av år 1988 till 195 milj.rand (ca 507 milj.kr.)
Anläggningstillgångarnas
värde uppgick till ca 12 milj.rand (ca 31 milj.kr.) jämfört med ca 28 milj.rand
året innan (ca 73 milj.kr.).
Det
sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 36 milj.rand (ca 94 milj.kr.).
Jämfört med året innan innebär detta en ökning med ca 16%.
Antalet
anställda vid de svenska dotterbolagen i Sydafrika och Namibia minskade från 1
624 till 1 609 personer.
Utvecklingen
i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia vad avser företagens sammanlagda
omsättning, resultat före skatt m.m. under de senaste åtta åren framgår av
följande uppställning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Svenska
företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren 1981-1988. Skr.
1989/90:58
Värden
i milj.rand*.
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
Aktiekapital
8,8
9,1
9,5
9,5
9,5
8,7
8,1
6,7
Sammanlagda
egna
kapital
55
65
65
81
84
93
105
85
Värdet
av totala
tillgångar
188
184
164
198
197
220
262
195
Värdet
av anlägg-
ningstillgångar
25
29
25
25
23
25
30
12
Omsättning
275
287
268
315
355
411
467
374
Sammanlagt
resul-
tat före
skatt
13
9
11
14
14
36
43
36
Investeringar
2,0
1,5
1,5
0,8
1,5
0,2
0,1
0,2
Antalet
an-
ställda
3369
3143
2880 .
>705
2374 .
2218
2167
1609
1
rand = 5,82kr. år 1981 = 6,82kr. år 1982 = 6,60 kr. år 1983 = 4,56 kr. år 1984
= 2,93 kr. år 1985 = 3,11 kr. år 1986 = 3,04kr. år 1987 = 2,60 kr. år 1988
Närmare
uppgifterom företagens verksamhet under åren 1987 och 1988 fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.
Investeringsförbudslagen
föreskriver förbud för svenska juridiska personer att företa eller bidra till
att investeringar görs i Sydafrika och Namibia. Lagen innehåller dock i 6 §
bestämmelser enligt vilka regeringen för visst fall kan medge undantag från
förbudet. Undantag får endast medges en sådan juridisk person som sedan den 1
juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika
eller Namibia. Undantag från investeringsförbudet får inte ge utrymme för en
utvidgning av företagens verksamhet. Exempel på investeringar för vilka
undantag i princip medges är sådana som varit nödvändiga för att ersätta
försliten utmstning samt sådana som direkt syftat till en förbättring av
villkoren för de svarta.
Undantagsmöjligheten
innebär emellertid inte någon garanterad rätt för företagen att få företa
ersättningsinvesteringar. Regeringen har alltid möjlighet att avslå en
investeringsansökan efter prövning av alla omständigheter i ärendet.
Några
ansökningar om undantag av detta slag från invesleringsförbudel har ej inkommit
under nu aktuell redovisningsperiod.
Regeringen
har genom beslut den 11 maj 1989 beviljat ett undantag från förbudet mot
investeringar i Sydafrika och Namibia. På ansökan av Aktiebolaget SKF har SKF:s
sydafrikanska dotterbolag fått förvärva aktier till ett belopp av 42 000 rand i
etl sydafrikanskt aktiebolag som bildats för alt förse ett bostadsområde, där
en stor del av SKF:s svarta arbetare bor, med elektricitet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Enligt
8 § investeringsförbudslagen kan regeringen även medge rätt för Skr. 1989/90:58
ett företag som sedan den 1 juli 1979 självt eller genom dotterföretag driver
rörelse i Sydafrika eller Namibia att tills vidare ersätta anläggningstillgångar
och hyrd egendom samt göra sådana investeringar och hyra sådan egendom som förbättrar
arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda. Ett villkor för ett
sådant beslut är dock att företaget åtar sig alt se till att detta inte leder
till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika och Namibia. Medgivandet kan
återkallas om verksamheten utvidgas eller om det i övrigt föreligger särskilda
skäl. Regeringen har dock hittills inte lämnat något sådant medgivande.
Enligt
2 § investeringsförbudslagen får svensk juridisk person inte genom handling
eller underlåtenhet bidra till att anläggningstillgångar anskaffas eller
egendom hyrs för att stadigvarande bmkas eller innehas i ett dotterbolags
rörelse, om hyresavtalets löptid är avpassad till egendomens ekonomiska
livslängd, s.k. finansiell leasing. Utan hinder av detta förbud får dock
årligen anskaffas tillgångar och egendom hyras till ett sammanlagt värde av
högst 100000 kr. Detta undantag får inte möjliggöra en utvidgning av
verksamheten.
Av
de företag som lämnat redovisning har fyra angett att anskaffning av anläggningstillgångar
skett under verksamhetsåret. Dessa fyra företag är Atlas Copco AB, Secoroc AB, Skega
AB och AB SKF. De investeringar som gjorts av SKF täcks delvis av undantag från
investeringsförbudet som regeringen medgivit år 1983 och håller sig i övrigt
inom det tillåtna investeringsutrymmet enligt 2 § investeringsförbudslagen.
Även
de investeringar som gjorts av Secoroc AB och Skega AB håller sig inom det
tillåtna investeringsutrymmet om högst 100000 kr. Investeringarna avser
ersättningsanskaffningar för förslitna maskiner och kontorsut-mstning. Samma
sak gäller Atlas Copco AB, bortsett från det faktum att investeringsutrymmet
något överskridits på gmnd av att dotterbolaget utan moderbolagets vetskap,
ersatt en stulen bil med en motsvarande ny. Såvitt framgår av redovisningama
har investeringama inte möjliggjort någon utvidgning av de berörda företagens
verksamhet.
2.2 Social redovisning
Enligt
5 § investeringsförbudslagen skall företagen lämna redovisning om löner och
anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i Sydafrika och Namibia.
Uppgifter skall också lämnas om planerade och vidtagna förändringar för de
anställda i nu angivna avseenden. Sådan redovisning har lämnats av samtliga
företag.
Med
utgångspunkt från ett av utrikesdepartementets handelsavdelning upprättat
frågeformulär har företagen lämnat följande information. De lämnade uppgiftema
är inte till alla delar enhetliga och därför inte till fullo jämförbara.
Tillsammans
har företagen 1 609 anställda varav mer än hälften (887) är svarta, färgade och
asiater.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vita
Svarta
Färgade m.fl.
Tot. anställda
Skr.
1989/90:58
Atlas Copco
76 (382)
30
(229)
8
(29)
114 (640)
Sandvik
218 (215)
276
(274)
17
(17)
511 (506)
Secoroc
147 (142)
232
(239)
32
(33)
411 (414)
SKF
252 (261)
155
(156)
106
(103)
513 (520)
Skega
29 (33)
21
(21)
10
(9)
60 (63)
Totalt
722 (1033)
714
(919)
173
(191)
1609 (2143)
Anm: Siffror inom parentes anger motsvarande siffror for
föregående redovisningsperiod.
Segregation
på arbetsplatsema förekommer inte. Vid ett av förelagen är dock arbetamas omklädningsmm
inte integrerade.
Vid
samtliga företag, med undantag för Skega AB:s dotterbolag, är de anställda
organiserade i olika fackföreningar, och fackligt arbete tillåts bedrivas på
arbetsplatsen och på betald arbetstid. Villkoren regleras vanligtvis i
överenskommelser mellan företaget och berörda fackföreningar. Skega, med totalt
60 anställda, har anfört bristande intresse från de anställdas sida som skäl
för att fackföreningar och fackligt arbete inte finns vid dotterföretaget.
Vad
avser löner har samtliga företag uppgivit sig tillämpa principen om lika lön för
lika arbete. Företagen hävdar att ingen diskriminering förekommer vid extern
eller intem rekrytering. Målsättningen är atl få fram fler kvalificerade svarta
kandidater till olika högre befattningar. Flertalet företag tillämpar en
minimilön om ca 4 rand i timmen (motsvarande 780 rand i månaden), vilket i
jämförelse med löneläget i stort i Sydafrika ligger över det normala.
Minimilönen är i Sydafrika och Namibia 258 rand. Den genomsnittliga
lönehöjningen under år 1988 uppgick för de svarta anställda till mdlan 12 och
18%.
Utöver
löner svarar företagen för olika sociala förmåner såsom pensioner, sjuk-och
olycksfallsförsäkringar, semester och sjukvård. Dämtöver bidrar flertalet
företag med stöd för utbildning till de svarta anställdas bam i form av skolavgifter,
kostnader för böcker, stipendier m.m. Detta stöd omfattar även bams högre
studier. Även lån för anskaffning av bostad eller förbättring av
bostadsstandarden tillhandahålls. Vidare ges subventionerade eller fria
måltider och transporter.
Flertalet
företag satsar också på utbildning av sina svarta anställda i form av
yrkesutbildning men även basutbildning. Årliga budgetar för utbildningsprogram
anslås och all yrkesutbildning sker på betald arbetstid.
3 Redovisning av uppgifter om indirekta företagsförvärv
Av
kommerskollegiets redogörelse framgår att uppgift om indirekt företagsförvärv
inlämnats av ett företag, Inter Forward AB. Bolaget har den 5 april 1989
förvärvat det schweiziska bolaget Ziist & Bachmeier AG, vilket äger
samtliga aktier i det sydafrikanska bolaget Ziist & Bachmeier SA (Pty) Ltd
i Johannesburg.
4 Sammanfattning Skr. 1989/90:58
Kommerskollegium
har i sin redovisning avslutningsvis konstaterat att efterlevnaden av
investeringsförbudslagen varit i stort sett god under den aktuella perioden.
Jag delar denna uppfattning.
1
regeringens skrivelse 1988/89:64 redogjorde jag för ett par leasingavtal som Skega
(Pty) Ltd ingått och som kunde ifrågasättas utgöra otillåten investering.
Enligt uppgifter från Skega AB gällde leasingavtalen två fordon med en
leasingtid på tre resp. fyra år och viss kontorsutmstning som hyrts på tre år.
Bolaget gjorde gällande alt det inte var fråga om finansiell leasing. Fordonen
skulle lämnas tillbaka vid leasingperiodens slut. Hyresavtalets löptid kundedärförintesägas
vara anpassad tillleasingföremålensekono-miska livslängd. Att leasingperioden
var relativt lång berodde på att den beräknade körsträckan för bilama var låg.
Efter
anmodan inkom Skega AB med ytterligare utredning och i samband därmed
meddelades att leasingavtalen annullerats i början av år 1989.
Moderbolaget
Skega AB uppgav även att man informerat sina dotterbolag i Sydafrika och Namibia
om bestämmelserna i lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia saml
utfärdat direktiv i enlighet härmed.
Ingenting
som framkom i ärendet talade emot Skega AB:s påståenden. Någon underlåtenhet av
beskaffenhet att medföra ansvar för Skega AB kunde därför inte anses föreligga.
Regeringen
beslöt med hänsyn härtill avskriva ärendet.
5 Hemställan
Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört
i det föregående.
6 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med
hennes hemställan.
Skr. 1989/90:58 Bilaga
Svenska
tillverknings- och försäljningsbolag i Sydafrika vid utgången av år 1988
Kurs:
1 rand = SEK 3,11 (1986) och 3,04 (1987) och 2,60 (1988) A. Tillverknings- och
försäljningsbolag (Koncemredovisning)
Företag
Lokalt
Etable-
Svensk Aktiekapital
Antal anställda
Omsättning
bolag
ringsä
T
aktie- (1000 rand)
(milj.
rand)
andel i%
1986 1987
1988
1986
1987 1988
1986
1987
1988
I.Sandvik
AB Sandvik
(Pty)Ltd
1948
100
3050 3050
3050
570
506
511
76,7
80,4
87,4
2. Secoroc
AB Fagersta
(Pty)Ltd
1948
100
100 100
100
433
414
411
95,9
100,5
128,4
3. AB
SKF SKF South
Afrika
(Pty) Ltd
1914
100
3129 3129
3129
173
203
195
79,4
91,1
101,6
Barseco
(Pty) Ltd
1966
100
0,1 0,1
0,1 277
317
318
18,7
25,1
29,8
1453
1440
1435
270,7
297,1
347,2
B.
Försäljningsbolag
Företag
Lokalt bolag
Etabl. Svensk
Aktiekapital
Antal anställda
Omsättn.
år aktiean-
(1000
Rand)
(milj.
rand)
del i %
1986
1987
1988
1986 1987
1988
1986
1987
1988
Svenska
försäljningsbolag i!
Sydafril
:a
1. Atlas
Copco Consolidated Pneu
- 1939
100
200
200
123
114
12,4
16,0
AB matic Tool Co SA
(Pty)Ltd
2. Skega
AB Skega (Pty) Ltd
1972 100 200
200
200
58
59
59
7,1
9,2
9,5
58
182
173
7,1
21,6
25,5
-t- trp tillverknings-
och
försäljningsbolag
i Sydafrika
1453 1440
1435
270,7
297,1
347,2
1511
1622 1608 277,8 318,7 372,7
Svenska
försäljningsbolag i Namibia
1. Skega AB Skega Namibia
(Pty)Ltd 100 0,002 0,002 0,002
+ trp tillverknings- och försäljningsbolag i Sydafrika
Totalt
2 1 0,6 0,4 0,6
1511 1622 1608 277,8 318,7 372,7 1513 1624 1609
278,4 319,1 373,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989