Prop. 1989/90:60

Regeringens proposition 1989/90:60

om minimiålder för tillträde till arbete

Prop. 1989/90:60

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 30 november 1989.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Ingela Thalén

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås att Sverige skall ratificera lLO:s konvention (nr 138)
om minimiålder för tillträde till arbete. För att göra ratifikationen möjlig
föreslås att arbetsmiljölagens minderårigregler kompletteras med en lägsta
åldersgräns för arbete på 13 år. Vidare föreslås vissa ändringar i arbetsmiljölagen
(1977:1160) och fartygssäkerhetslagen (1988:49) i syfte att göra dessa lagar
tillämpliga även på minderåriga som utför arbete ulan att vara anställda. Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 december 1990.

I Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 60

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om
ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

Härigenom
föreskrivs att 1 kap. 1 §, 5 kap. 2-5§§, 7 kap. 7§, 8 kap. 2§ och 9 kap. 2§ saml
mbriken lill 9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) skall ha följande lydelse.

Prop.
1989/90:60

Nuvarande lyddse

Föreslagen lydelse

1
kap. Tillämpningsområde

1§ Denna lag gäller,
med de inskränkningar som anges i 3 §, varje verksamhet i vilken arbetstagare
utför arbete för arbetsgivares räkning.

Om skyldigheter i vissa
avseenden för andra än arbetsgivare och arbetstagare finns bestämmelser i 3 kap.

Om skyldigheter i vissa
avseenden för andra än arbetsgivare och arbetstagare fmns bestämmelser i 3 och
5 kap.

Ulan hinder av första
stycket får minderårig anlitas till lätt arbete som icke är ägnat all inverka
menligt på hans hälsa, utveckling eller skolgång. Regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, arbelarskyddsstyrdsen meddelar särskilda föreskrifter i fråga
om sådant arbete.

5 kap. Minderåriga 2§ Minderårig
får ej anlitas till arbete före det kalenderår under vilket han fyller
sexton år och ej hdler innan han har fullgjort sin skolplikt.

En
minderårig får inte som arbetstagare eller på annat sätt anlitas till eller
utföra arbete före det kalenderår under vilket den minderårige fyller sexton
år och inte heller innan den minderårige har fullgjort sin skolplikt.

Utan
hinder av första stycket får en minderårig som har fyllt tretton år anlitas
till eller utföra lätt arbete som inte är av sådant slag att det kan inverka
skadligt pä den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen får meddela
föreskrifter om undantag från forsla stycket för anlitande av en minderårig som
inte har fyllt tretton år. Sådant undantagfår endast avse mycket lätt arbete
av sådant slag att speciella och betydande tillämpningsproblem skulle uppstå, om
inte undantag meddelades.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskydds-styrelsen meddelar
föreskrifter ifråga om arbete som avses i andra och tredje styckena.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1989/90:60

Arbetsgivare skad se till
att minderårig arbetstagare icke anlitas till arbete på sätt som medför risk
för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den
minderåriges hälsa eller utveckling.

Regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen kan meddela föreskrifter om
villkor för eller förbud mot att minderårig anlitas till arbete som medför
påtaglig risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig
inverkan på minderårigs hälsa eller utveckling.

En minderårig får inte
anlitas lill eller utföra arbete på sätt som medför risk för olycksfall eller
för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller
utveckling.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen kan meddela
föreskrifter om villkor för eller förbud mot att en minderårig anlitas till
eller utför arbete som medför påtaglig risk för olycksfall eller för
överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller
utveckling.

Regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, arbetarskydds-styrelsen kan föreskriva att vid läkarundersökning,
som har föreskrivits med stöd av 2§ andra stycket eller 3§ andra stycket,
skall föras register med uppgifter om de undersöktas namn och om undersökningsresultat.

Regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen kan föreskriva alt vid lä-kamndersökning,
som har föreskrivits med stöd av 2 § ftärde stycket eller 3§ andra stycket,
skall föras register med uppgifter om de undersöktas namn och om under-sökningsresukat.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen meddelar
föreskrifter om arbetstidens längd och förläggning för minderåriga som anlitas till
arbete.

5§'

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen meddelar
föreskrifter om arbetstidens längd och förläggning för minderåriga som anlitas
till ef ler utför arbete.

7 kap. 7 Yrkesinspektionen
äger gentemot den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 2 - 10§§ dier 6 § i
detta kapitel meddela föreläggande eller förbud som behövs för alt denna lag
eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

Tillsyn

§

Yrkesinspektionen
äger gentemot den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 2 - 10§§, 5 kap. 3 §
första stycket eller 6§ i delta kapitel meddela föreläggande eller förbud som
behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen
skall efterlevas.

'
Senaste lyddse 1982:674. ' Senaste lydelse 1987:158.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1989/90:60

I
beslut om föreläggande eller förbud kan yrkesinspektionen sätta ul vite.

Underiåter
någon att vidtaga åtgärd som åligger honom enligt föreläggande, får
yrkesinspektionen förordna om rättelse på hans bekostnad.

Har
föreläggande meddelats beträffande någon åtgärd till vilken det krävs bygglov,
rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen (1987:10) men beviljas
inte sådant lov, är föreläggandet förfallet såvitt avser åtgärden.

8
kap. Ansvar

2 §3

Den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter eller villkor som
har meddelats med stöd av 3 kap. 12 eller 14§ döms till böter eller fängelse i
högst ett år.

Till
böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. bryter
mot 5 kap. 2§ första 1. anlitar en minderårig i strid

stycket, mot 5 kap. 2§ första
stycket eller

mot föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2§ tredje eller ftärde
stycket,

2.
bryter mot föreskrifter som har
2. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 13 meddelats
med stöd av 3 kap. 13 eller 15 -17 § eller 5 kap. 2§ andra eller 15 -17 § eller
5 kap. 3 § andra stycket, 3 § andra stycket, 4 eller 5 §, stycket, 4 eller
5 §,

3.
lämnar oriktiga uppgifter om
förhållanden av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar,
handlingar eller prov eller begärt undersökningar enligt 7 kap. 3 eller 4 §,

4.
ulan giltigt skäl tar bort en
skyddsanordning eller sätter den ur bmk.

9
kap. FudJÖljd av talan 9 kap. Överklagande

2r

Arbetarskyddsstyrelsens
beslut i Arbetarskyddsslyrdsens beslut i

ärende som avses i 6 kap. 2 § tredje ärenden som avses i 6 kap. 2 § tred-

stycket får inte överklagas. Detsam- je stycket får inte överklagas. Dei

ma gäller styrelsens beslut i ärende samma gäller styrelsens beslut i

som avser tillämpning av föreskrif- ärenden som avser tillämpning av

ter meddelade med stöd av 5 kap. föreskrifter meddelade med stöd av

2§ andra stycket, 3§ andra stycket 5 kap. 2§ tredje och ftärde styckena,

eller 5 §. 3 § andra stycket eller 5 §.

Andra
beslut som arbetarskyddsstyrelsen i särskilda fall har meddelat enligt denna
lag eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, får överklagas hos
regeringen genom besvär.

Arbetarskyddsslyrdsens
beslut om föreskrifter till allmän efterrättelse får inte överklagas.

Denna
lag träder i kraft den 1 december 1990.

' Senaste lydelse 1982:674. Senaste lydelse 1982:674.

2 Förslag till Prop. 1989/90:60

Lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49)

Härigenom
föreskrivs

dels
att 6 kap. 10 och 11 §§, 7 kap. 3§ och 12 kap. 3§ fartygssäkerhetslagen
(1988:49) skall ha följande lydelse,

dels
att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 10 a §, av följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

6
kap. Arbetsmiljön

10§

Bestämmelser
om arbetstiden ombord finns i sjöarbetstidslagen (1970:105).

Bestämmelser
om minimiålder Bestämmelser om minimiålder

för fartygsarbete finns i sjömans- för fartygsarbete som utförs av ar-

lagen (1913:2S2). betstagare finns i sjömanslagen

(1973:282).

10
a §

Befälhavaren skall se tid att annan än arbetstagare inte anlitas tid eller
utför fartygsarbete i yrkesmässig verksamhet före det kalenderår under vilket
hanfyller 16 år och inte heller innan han har fullgjort sin skolplikt.

Utan hinder av första stycket får en minderårig som har fydt tretton år
anlitas tid eller utföra lätt fartygsarbete som inte är av sådant slag att det
kan inverka skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om sådant arbete.

n§

Bestämmelsema
i 3-9§§ gäller Bestämmelserna i 3-9§§ och 10

inte utländska fartyg i vidare mån a § gäller inte utländska fartyg i vi-

än regeringen föreskriver det. dåre mån än regeringen föreskriver

del.

7
kap. Allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön

3§

Befälhavaren
skall särskilt se till Befälhavaren skall särskih se till

att ingen minderårig anlitas lill far- att ingen minderårig
anlitas till eller

tygsarbele
på ett sätt som medför utför fartygsarbete på ett sätt som

risk
för olycksfall eller för överan- medför risk för olycksfall eller för

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1989/90:60

slrängning
eller annan skadlig in- överansträngning eller annan skad-

verkan på den minderåriges hälsa lig inverkan på den minderåriges

eller utveckling. hälsa eller utveckling.

Med
minderårig avses i denna lag den som inte har fyllt 18 år.

12
kap. Ansvarsbestämmelser

3§
Till böter döms

1.
befälhavare och maskinchef som uppsåtligen
eller av oaktsamhet underiåter atl fullgöra vad han enligt 5 kap. 2 § andra
stycket och 3 § andra stycket ålagts att göra innan en resa påbörjas,

2.
befälhavare som uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåter att se till alt nytilllrädande ombordanställda
får kännedom om fartyget, gmndläggande säkerhetsbestämmelser eller åtgärder
vid sjöolycka enligt 5 kap. 2 § tredje stycket,

3.
befälhavare som av oaktsamhet
framför ett fartyg i strid med vad som gäller i fråga om minimibesättning eller
bemanningsföreskrifter, om inte förseelsen är ringa,

4.
redare som av oaktsamhet
underlåter all göra vad som skäligen kan fordras av honom för alt förhindra att
fartyget framförs i strid mot vad som gäller i fråga om minimibesättning eller
bemanningsföreskrifter, om inte förseelsen är ringa,

5.
den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
tjänstgör på etl fartyg som befälhavare, maskinchef eller ansvarig för vakt
utan atl inneha den behörighet som är föreskriven i minimibesällningsbeslutet
eller i bemannings-föreskriftema, dock inte om han har uppehållit befattningen
på gmnd av ett plötsligt sjukdomsfall eller en annan liknande händelse,

5 a. befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 6 kap.
10 a § eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 10 a § andra
stycket,

6.
befälhavare som uppsåtligen
eller av oaktsamhet försummar sina skyldigheter beträffande kost och vatten
samt bostads- och hälsovårdsförhållanden enligt 7 kap. 7§,

7.
den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur funktion,

8.
den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 8 kap. 3 eller 5 - 7 §§,

9.
befälhavare som uppsåtligen
beordrar arbete i strid mot ett beslut av ett skyddsombud enligt 9 kap. 7 §
utan att något sådant skäl som anges i 9 kap. 8§ föreligger, om därmed
intresset av alt skyddsarbetet ombord bedrivs i behörig ordning uppenbart
åsidosätts,

10. den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar sina skyldighe

ter beträffande ritningar till ett fartyg enligt 10 kap. 16§ eller tillsynsbok

och certifikal enligt 10 kap. 19§,

11. den
som i andra fall än som sägs i 2 § 1 uppsåtligen eller av oaktsam

het lämnar oriktiga uppgifter till en tillsynsmyndighet vid fullgörande av

skyldighet enligt 10 kap. 12 § andra stycket eller 14§ eller annars i fråga om

en åtgärd som har ålagts av myndigheten, och

12. den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar att fullgöra

anmälningsskyldighet som har ålagts honom med stöd av 13 kap. 5 §.

Denna
lag träder i kraft den 1 december 1990.

Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1989/90:60

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 november 1989

Närvarande:
statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw,
Persson

Föredragande:
statsrådet Thalén

Proposition om minimiålder för tillträde till arbete 1
Inledning

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 17 september 1987 tillkallade dåvarande
chefen för arbetsmarknadsdepartementet en arbetsgmpp inom departementet för att
se över vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen. Gmppen fick i uppdrag att
utreda bl. a. frågan om svensk ratifikation av lLO:s konvention (nr 138) om
minimiålder för tiUträde till arbete.

Arbetsgmppen
avlämnade i december 1988 betänkandet (Ds 1989:1) Minderårigas tillträde till
arbetslivet.

Till protokollet i detta ärende bör fogas arbetsgmppens sammanfattning
av betänkandet som bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
och en inom arbetsmarknadsdepartementet upprättad sammanställning över
remissyttrandena bör fogas lill protokollet som bilaga 2.

Texten till konventionen och den i anslutning till konventionen
antagna rekommendationen (nr 146) om minimiålder för tillträde till arbete på engelska
och svenska bör fogas till protokollet som bilaga 3—4.

Regeringen beslutade den 1 juni 1989 att inhämta lagrådets yttrande över
förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) samt till lag om
ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49). Förslagen hade upprättats i arbetsmarknadsdepartementet
på gmndval av arbetsgmppens betänkande. De lagförslag som remitterats till
lagrådet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

Lagrådet
har föreslagit vissa omformuleringar i lagförslagen. Lagrådets yttrande bör
fogas till protokollet som bilaga 6. Som kommer att framgå godtar jag i
huvudsak lagrådets förslag till ändringar i de remitterade förslagen. I samband
med att jag behandlar de olika sakfrågoma och de enskilda paragrafema i mitt
förslag kommer jag att gå in på lagrådets synpunkter (avsnitten 3.2, 3.3, 3.4).
Lagrådets förslag har också lett till ändringar av lagförslagen.

Jag
anhåller att få anmäla frågan om godkännande av konventionen. Samråd har skett
med chefen för utrikesdepartementet.

1
det följande redovisar jag mina överväganden med anledning av betan-

kandet
och de förslag jag anser erforderliga på gmnd av innehållet i Prop.
1989/90:60 konventionen. 1 fråga om ändringarna i fartygssäkerhetslagen har jag
samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

2 Konventionen

2.1 Bakgrund

Genom
sin anslutning till Nationernas förbund år 1920 inträdde Sverige som medlem i
internationella arbetsorganisationen (ILO). Organisationen har till uppgift att
verka för social rättvisa och fred. Ett viktigt mål är att avskaffa barnarbetet
i världen.

lLO:s
beslutande församling — internationella arbetskonferensen — sammanträder i
regel en gång per år. Arbetskonferensen kan enligt artikel 19 i organisationens
stadga beträffande förslag, som förts upp på mötels dagordning, besluta
antingen om en internationell konvention, avsedd att ratificeras av
organisationens medlemmar, eller om en rekommendation avsedd att övervägas vid
lagstiftning eller på annat sätt men utan den bindande karaktär som tillkommer
en ratificerad konvention.

Redan
år 1919 antog internationella arbetskonferensen en konvention mot barnarbete
inom industrin. Därefter har under årens lopp ett tjugotal konventioner och
rekommendationer antagits, som fastställer regler för barns och ungdomars
anställnings- och arbetsvillkor.

År
1973 antog intemationella arbetskonferensen en konvention (nr 138) och en
rekommendation (nr 146) om minimiålder för tillträde till arbete. Konventionen
hade den 1 januari 1989 ratificerats av 37 medlemsstater, däribland av Finland
och Norge. Sverige har hittills inte ansett sig kunna ratificera konventionen.

Varje
medlemsstat skall inom ell år från avslutande av ett arbelskonfe-renssammanträde
förelägga landets lagstiftande församling antagna konventioner och
rekommendationer för lagstiftning eller annan åtgärd.

Genom
propositionen (prop. 1974:6) angående vissa av internationella
arbetsorganisationens allmänna konferens år 1973 vid dess femtioåttonde
sammanträde fattade beslut bereddes riksdagen tillfälle att yttra sig över konventionen
och rekommendationen om minimiålder för tillträde till arbete. På gmnd av vissa
skillnader mellan konventionens respektive rekommendationens krav och den
svenska arbetarskyddslagstiftningen ansåg det föredragande statsrådet att
Sverige borde avvakta med ratifikation. Riksdagen biträdde denna uppfattning (SoU
1974:10, rskr. 79).

Frågan
om ratifikation av konventionen har därefter aktualiserats vid flera tillfällen
bl. a. i samband med tillkomsten av arbetsmiljölagen år 1978 saml i anslutning
till FN:s internationella bamår 1979 och under det senaste året inför
antagandet i FN av en konvention om barnets rättigheter.

ILO-kommittén
har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om ratifikation av
konventionen. Senast skedde det år 1987 då regeringen hade uppdragit åt
kommittén att undersöka vilka ändringar i den svenska lagstiftningen som
behövdes för att konventionen skulle kunna ratificeras.

Kommittén
upprättade en promemoria, vilken remissbehandlades. Däref- Prop. 1989/90:60
ter avgav kommittén ett yttrande till departementet. Kommittén pekade därvid på
vissa punkter där den ansåg atl lagändringar var nödvändiga. Kommitténs
yttrande och promemorian överlämnades för fortsatta överväganden till arbetsgmppen.

2.2 Konventionens huvudsakliga innehåll

Här
följer en redogörelse för artiklarna i konventionen. Vidare redovisas
innehållet i rekommendationen.

Artikel
1

Denna
artikel ålägger stater som ratificerar konventionen att föra en politik som är
ägnad alt avskaffa barnarbete och att successivt höja minimiåldern för
tillträde till arbete till en nivå som gör det möjligt för ungdomar atl uppnå
full fysisk och psykisk utveckling.

Artikel
2

Varje
ratificerande stat skall i en deklaration som fogas lill ratifikationshandlingen
ange den minimiålder som staten åtar sig alt tillämpa. Minimiåldern, som skall
kunna höjas genom senare deklarationer, får inte vara lägre än åldern för
avslutande av obligatorisk skolutbildning och inte heller lägre än 15 år.
Länder vilkas näringsliv och utbildningssystem är otillräckligt utvecklade får
dock lill en början föreskriva en minimiålder av 14 år.

Artikel
3

Minimiåldern
för tillträde till farligt arbete har fastställts till 18 år. Vad som är fariigl
arbete bestäms av nationell lagstiftning eller av en nationell myndighet.
Undantagsvis kan den nationella lagstiftningen eller vederbörande myndighet
medge att minderåriga får ta anställning i sådant arbete från 16 års ålder,
under fömtsättning alt deras hälsa, säkerhet och vandel inte äventyras och att
den unge får speciell instruktion eller yrkesutbildning.

Artikel
4

Konventionen
är i princip tillämplig på alla slag av arbeten. När så är nödvändigt får den
ratificerande staten dock undanta begränsade kategorier av anställning eller
arbete, för vilka speciella och betydande tillämpningsproblem uppslår, från
tillämpningen av konventionen. Farligt arbete får dock inte undantas.

Artikel
5

En
medlemsstat vars näringsliv är otillräckligt utvecklat kan till en början begränsa
konventionens tillämpningsområde.

Artikel 6 Prop. 1989/90:60

Arbete
som ingår som en del av undervisnings- eller utbildningsprogram får enligt
denna undantagsbestämmelse utföras av bam och ungdom i skolor eller andra
utbildningsanstalter eller i förelag. För sådant arbete i företag gäller dock
en minimiålder av 14 år.

Artikel
7

Barn
i åldem 13 -15 år får sysselsättas i lätt arbete, om arbetet inte är skadligt
för deras hälsa eller utveckling eller inverkar menligt på deras skolgång eller
utbildning. Under samma fömtsättningar får ungdomar som fyllt 15 år
sysselsättas också i annat arbete även om de ännu inte fullgjort sin
obligatoriska skolgång. Vederbörande myndighet skall bestämma vilka arbeten som
kan tillåtas och vilka villkor som därvid skall gälla.

Artikel
8

Undantag
från bestämmelsen om minimiålder får medges för sådana ändamål som dekagande i artisluppträdande.
Sådana tillstånd skall dock förenas med tidsbegränsning samt föreskrifter om
anställnings- och arbetsförhållanden.

Artikel
9

En
ratificerande stat är skyldig alt vidta alla erforderliga åtgärder, inbegripet
lämpliga sanktioner, för att säkerställa tillämpningen av konventionen. Del
skall klariäggas vilka inom landet som är ansvariga för att bestämmelserna
efterlevs. Vidare skall det finnas föreskrivet vilka register eller andra handlingar
som arbetsgivare skall föra och hålla tillgängliga samt vilka uppgifter dessa
skall innehålla.

Artikel
10

1
den här artikeln regleras förhållandet mellan denna konvention och tidigare
konventioner rörande minimiålder för arbete inom olika typer av yrkesverksamhet.

Artiklarna
11-18

Dessa
artiklar innehåller formella bestämmelser rörande ratifikation, ikraftträdande,
uppsägning m. m.

Rekommendationen

Rekommendationen
är uppdelad i fem avdelningar, som behandlar resp.

nationell politik, minimiålder, riskfyllt arbete, arbetsförhållanden samt

tillämpning. I fråga om minimiålder för tillträde till arbete uttalas att

medlemsstaterna bör sträva efter att höja denna lill 16 år, där minimiål- 10

dem fortfarande ligger
under denna nivå. Åtgärder bör skyndsamt vidtas för att höja minimiåldern till
15 år och minimiåldem för fariigl arbete till 18 år. Bland de områden, inom
vilka åtgärder av praktisk natur bör vidtas, fäster rekommendationen
uppmärksamheten på främjande av sysselsättning, utbyggnad av social trygghet och
familjens välfärd samt undervisning och yrkesutbildning. Rekommendationen
kräver sluttigen all på arbetsplatser, där bam och ungdomar sysselsätts,
tillfredsställande arbetsförhållanden skall upprätthållas i vad avser lön,
arbetstid, nattvila, veckovila, semester, social trygghet saml hälsa och
säkerhet.

Prop.
1989/90:60

3 Allmän motivering

3.1 Godkännande av konventionen om minimiålder för
tillträde till arbete

Mitt
förslag: Sverige skall ratificera ILO:s konvention (nr 138) om minimiålder för
tillträde till arbete.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser är positiva till en ratifikation. Endast arbelarskyddsstyrdsen
(ASS) ifrågasätter att ratifikation bör ske. Anledningen till ASS
ställningslagande kommer jag att redovisa nedan under artikel 4.

Skälen för mitt förslag:
Sverige ställer sig helhjärtat bakom lLO:s strävanden att bekämpa barnarbete i
världen. Det är därför en brist att Sverige inte ansett sig kunna ratificera lLO:s
konvention om minimiålder för tillträde till arbete. Den svenska arbelsmiljölagstiflningen
står till sin allmänna inriktning och uppläggning i god överensstämmelse med
konventionen. Ett antal relativt små skillnader har dock hittills utgjort
hinder för ratifikation. Övervägande skäl talar för att nu undanröja dessa
hinder. Jag skall här lämna en redogörelse för hur gällande svenska regler
förhåller sig till konventionen — artikel för artikel. Därvid kommer jag att
redovisa mina förslag till ändringar som syftar till att Sverige skall kunna
uppfylla de krav som konventionen ställer.

Artikel
1

Denna
artikel är av policykaraktär. Genom lagstiftning och andra ålgärder fullföljer
Sverige en sådan politik som beskrivs i artikeln. Regler om skydd för
minderåriga finns framför allt i 5 kap. arbetsmiljölagen. Även vissa andra
lagar innehåller regler av skyddskaraktär som berör minderåriga, t.ex.
sjömanslagen (1973:282), lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete saml
slrålskyddslagen (1988:220). I avsnitt 3.4 föreslårjag vissa nya bestämmelser i
fartygssäkerhetslagen.

11

Artikd
2 Prop. 1989/90:60

Enligt
artikeln föreskrivs såsom huvudregel en minimiålder som ej skall vara lägre än åldem
för avslutande av obligatorisk skolutbildning och inte heller lägre än 15 år.

Enligt
5 kap. 2§ arbetsmiljölagen är huvudregeln den att minderårig ej får anlitas
till arbete före det kalenderår under vilket han fyller 16 år och inte heller
innan han fullgjort sin obligatoriska skolplikt. En motsvarande regel finns i
45 § sjömanslagen. Konventionen och dessa båda lagar överensstämmer således
väl på denna punkt.

Ett
problem är dock att konventionen gäller alla slag av arbeten medan minderårigreglema
i arbetsmiljölagen och sjömanslagen är tillämpliga endast på verksamhet i
vilken en arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning.
Arbetsmiljölagens och sjömanslagens minderårigbestämmelser gäller alltså inte
minderåriga som i annan egenskap än arbetstagare utför arbete i verksamheten.

I
betänkandet föreslås atl minderårigreglema i arbelsmiljölagen görs tillämpliga
på minderåriga som arbetar som företagare antingen ensamma eller i yrkesmässig
verksamhet som drivs för gemensam räkning t. ex. i familjejordbmk. Vidare
föreslås genom en ändring i fartygssäkerhetslagen införande av en
minimiåldersgräns vid 16 år som skall gälla även arbete som utförs av
företagare. Samtliga remissinstanser har ställt sig positiva till dessa
förslag. Några remissinstanser har dock haft synpunkter på detaljer i
betänkandets förslag.

På
inrådan av lagrådet föreslårjag att utvidgningen av minderårigreglernas
tillämpningsområde genomförs på ett annat sätt än det som arbetsgmppen tänkt
sig. Jag återkommer lill denna fråga under avsnitten 3.3 och 3.4.

Arbetsmiljölagen
gäller inte heller för arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll. Detta område
regleras i stället av lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete, vilken inte
innehåller bestämmelser om minimiålder. Jag återkommer till delta under artikel
4.

Som
kommer att framgå i det följande delar jag arbetsgmppens uppfattning att
tillämpningsområdet för arbelsmiljölagens minderårigregler bör utvidgas. Därigenom
torde Sverige komma att uppfylla artikel 2.

Artikel
3

I
artikeln stipuleras en minimiålder på 18 år för tillträde till varje typ av
anställning eller arbete som medför risk för ungdomars hälsa, säkerhet eller
vandel. Vad som ar farligt arbete bestäms av nationell lagstiftning eller av en
nationell myndighet. Enligt en undantagsbestämmelse i artikeln kan
lagstiftningen eller vederbörande myndighet medge alt minderårig får ta sådant
arbete, som avses i artikeln, från 16 års ålder under vissa angivna fömtsättningar.

Enligt
5 kap. 3§ första stycket arbelsmiljölagen skall arbetsgivare se till all den
som är under 18 år inte anlitas till arbete på sätt som medför risk för
olycksfall, överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges
hälsa eller utveckling.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, ASS kan enligt andra Prop. 1989/90:60
stycket i samma bestämmelse meddela föreskrifter om villkor för eller förbud
mot att minderårig anlitas till arbete som medför påtaglig risk för olycksfall
eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på minderårigs hälsa
eller utveckling. Här finns alltså en möjlighet att fastställa en minimiålder
av 18 år för olika slag av farliga arbeten.

Med
stöd av 5 kap. 2 § andra stycket arbetsmiljölagen och 18 § arbetsmiljöförordningen
(1977:1166) har ASS i kungörelsen (AFS 1987:11) med föreskrifter om anlitande
av minderåriga i arbetslivet meddelat närmare föreskrifter bl.a. om vissa
riskfyllda arbeten. 1 5 och 7§§ föreskrivs att minderåriga inte får anlitas lill
sådant arbete som anges i två till föreskrifterna bilagda förteckningar.

Den
ena förteckningen upptar vissa arbeten som är hell förbjudna för minderåriga, bl.a.
dykeriarbele, arbete med asbest, arbete inom experimentell cancerforskning
samt arbete inom vissa smitlfarliga verksamheter. Beträffande arbeten enligt
den förteckningen kan undantag inte medges av yrkesinspektionen.

Den
andra förteckningen upptar under 13 punkter de skilda slag av arbeten och
särskilda arbetsuppgifter som omfattas av förbud. Undantag från det förbud som
avses med den förteckningen får ske om arbetet ingår i lärarledd undervisning
som är förlagd lill skollokal eller lill annan plats som är särskih anordnad
för undervisning. Vidare får minderårig som fullgjort skolplikten och dessutom
under kalenderåret fyller 16 år anlitas lill arbete som avses i den sistnämnda
förteckningen om arbetet ingår i instmktöriedd reglerad utbildning eller om den
minderårige genomgått reglerad utbildning för arbetet. Enligt kungörelsen kan
yrkesinspektionen, om del finns särskilda skäl, ge dispens för bestämd lid för
viss minderårig eller viss bestämd arbetsuppgift, dock enbart beträffande
minderårig som fyller minst 16 år under kalenderåret och som har fullgjort sin
skolplikt.

Utöver
vad som anges i minderårigkungörelsen gäller förbud mot att anlita minderårig
arbetstagare enligt arbetarskyddsslyrdsens kungörelse om ensamarbete (AFS 1982:
3). Förbudet gäller ensamarbete som innebär påtaglig risk för kroppsskada genom
olycksfall samt ensamarbete som innebär stark psykisk påfrestning.

Enligt
45 § andra stycket sjömanslagen får den som är under 18 år användas i
fartygsarbete som eldare endast om sjöfartsverket medger det.

Med
avseende på annat farligt arbete ombord på fartyg gäller 7 kap. 3§ fartygssäkerhelslagen.
Den bestämmelsen motsvarar nästan ordagrant 5 kap. 3§ första stycket arbelsmiljölagen.
Enligt 8 kap. 6§ andra stycket fartygssäkerhetslagen kan regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer föreskriva förbud mot eller villkor för atl
anlita minderåriga till sådant fartygsarbete som medför påtaglig risk, såsom
olycksfall, överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges
hälsa eller utveckling.

Med
stöd numera av 6 kap. 13§ fartygssäkerhetsförordningen

(1988:594) har sjöfartsverket utfärdat föreskrifter i kungörelsen

(1973: A13, ändrad genom SJÖFS 1988:8) om förbud att använda minder

årig till vissa arbeten på fartyg. 13

De
bestämmelser jag nu har redovisat torde vara tillräckliga för all motsvara
artikelns krav.

Artikd 4 Prop. 1989/90:60

Konventionens
tillämpningsområde omfattar i princip alla slag av arbeten. Från tillämpningen
kan emellertid undantas begränsade kategorier av anställning eller arbete för
vilka speciella och betydande tillämpningsproblem uppstår. Farligt arbete får
inte undantas.

Arbetsmiljölagen
gäller varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens
räkning. Undanlag görs endast för fartygsarbete och arbete i arbetsgivarens
hushåll. För dessa områden finns det särskild lagstiftning.

1
vissa delar är arbetsmiljölagen tillämplig även för den som arbetar som egen
företagare. Minderårigbestämmdsema lar dock sikte enbart på arbetstagare i ett
anställningsförhållande. Som jag redan nämnt under artikel 2 är den svenska
lagstiftningen i det här avseendet oförenlig med konventionens krav. Jag
föreslår därför vissa ändringar i 5 kap. arbetsmiljölagen (se avsnitt 3.3).

Sjömanslagens
minderårigbestämmelser är inte heller tillämpliga på andra än arbetstagare.
Även inom sjöfartens område måste därför en lagändring göras för att Sverige
skall kunna ratificera konventionen. En lagändring i detta avseende föreslås
under avsnitt 3.4.

Enligt
artikel 7 i konventionen får ett medlemsland i sin nationella lagstiftning
tillåta att bam i åldem 13—15 år sysselsätts i lätt arbete som inte inverkar
menligt på deras hälsa, utveckling eller skolarbete. En motsvarande
bestämmelse finns i 5 kap. 2§ andra stycket arbelsmiljölagen. Den bestämmelsen
gäller dock generellt för mindevårig som inte fyllt 16 år. Någon angiven
åldersgräns under vilken arbete inte alls får förekomma finns inte i lagen. I
de föreskrifter om anlitande av minderåriga i arbetslivet som ASS utfärdade år
1987 (AFS 1987:11) finns dock en sådan åldersgräns vid 13 år. Enligt 9§ sjätte
punkten i dessa föreskrifter får minderårig före det kalenderår då han eller
hon fyller 13 år anlitas endast till mycket lätt arbete några enstaka gånger
under ett år. Arbetet får varje gång pågå högst fem dagar i följd.

Frågan
är om konventionens krav på en åldersgräns även för lätt arbete vid 13 år utgör
hinder för en svensk ratifikation.

I
betänkandet föreslås att 5 kap. 2§ arbetsmiljölagen kompletteras med en
bestämmelse som innebär en lägsta gräns vid 13 år för utförande av lätt arbete.
Samtidigt sägs det att det inte är rimligt att undantagslöst förbjuda att bam
under 13 år tillfälligt utför mycket lätta arbetsuppgifter. De möjligheter som
artikel 4 ger till generella undantag bör därför utnyttjas.

Ett
flertal remissinstanser såsom socialstyrelsen, ASS, SAF och SHIO har framhållit
all lagändringen inte bör få leda till ett totalt förbud för arbete före 13 år.
ASS har i sitt remissvar avstyrkt införandet av en 13-årsgräns. Önskemålet all
Sverige skall kunna ratificera konventionen har enligt ASS inte sådan tyngd att
en skärpning av lagen bör göras. ASS har vidare påpekat att möjligheten lill
undantag i artikel 4 endast kan användas i fråga om begränsade kategorier av
arbete för vilka speciella eller betydande tillämpningsproblem uppstår.
Diskrepansen mellan konventionens krav och svensk praxis i denna fråga utgör
enligt ASS etl tillämp-

14

ningsproblem
av sådan betydenhet att konventionen över huvud tagel inte Prop. 1989/90:60
bör ratificeras.

Jag
kan inte hålla med ASS på denna punkt. Redan av de ovan redovisade
bestämmelserna ur föreskrifterna om minderårigarbete från ASS framgår att
utrymmet för förvärvsarbete före 13 års ålder är ytterligt begränsat. Någon
väsentlig betydelse allmänt sett kan förekomsten av sådant arbete inte
tillmätas.

Samtidigt
vill jag hålla med om all det kan vara positivt även för barn under 13 år att
någon gång få arbeta med enklare uppgifter och tjäna lite pengar.

Syftet
med konventionen är att motverka alt barn utnyttjas som arbetskraft på ett
sätt som kan vara skadligt för dem. Enligt min mening kan det ifrågasättas om
sådant enkelt, tillfälligt arbete som ett barn under 13 år enligt ASS
föreskrifter kan få utföra, över huvud taget utgör sådant arbete som
konventionen syftar till att förbjuda. Som framgår av det följande anser jag i
vart fall att införande av en 13-årsgräns inte bör få leda till att allt arbete
av barn under 13 år förbjuds.

1
betänkandet återges uppgifter från yrkesinspektionen om vilka arbeten som idag
utförs av bam under 13 år. Följande arbeten är sådana som förekommer i denna åldersgmpp:

—
enklare försäljningsarbete, t.ex.
försäljning av kakor eller jultidningar — utbärning av direktreklam och
tidningar

—
enklare trädgårdsarbete, t. ex.
bärplockning

—
olika slag av
artistframträdanden

—
hjälp i familjejordbmk

—
hjälp i andra familjeföretag,
t. ex. mindre restauranger

Enligt
arbetsgmppens uppfattning är del möjligt att formulera undantag för ett antal
kategorier där speciella och betydande tillämpningsproblem skulle uppstå om 13-årsgränsen
skulle gälla. Undantagsbestämmelserna skulle inte tas in i lagstiftningen.
Genom bemyndigande i lagen skulle uppgiften att utfärda sådana föreskrifter i
stället läggas på ASS.

Jag
delar arbetsgruppens uppfattning att en nedre åldersgräns vid 13 år bör införas
i lagen och att möjligheten till undantag i artikel 4 bör utnyttjas för att
visst arbete även i fortsättningen skall kunna utföras av barn som är 12 år och
yngre.

I
likhet med arbetsgmppen vill jag betona att smärre tjänster som barn utför ofta
över huvud taget inte är att betrakta som arbete i arbetsmiljölagens eller
konventionens mening. Barn som hjälper anhöriga eller bekanta med småsyssior av
olika slag omfattas inte av bestämmelserna. De lätta arbetsuppgifter som enligt
min uppfattning bör kunna undantas från en ny 13-årsgräns bör vara sådana som
ligger ganska nära den här typen av tillåtna uppgifter. De bör också avse
områden där det på gmnd av kontrollsvårigheter eller andra skäl skulle uppstå
problem med konventionens tillämpning.

Såvitt
gäller arbete i arbetsgivarens hushåll är det också - som arbets

gmppen föreslagit — lämpligt atl utnyttja möjligheten till förbehåll enligt

artikel 4. De remissinstanser som uttalat sig i denna fråga har delat

arbetsgmppens uppfattning därvidlag. 15

Något
behov av att utnyttja undantagsmöjligheten inom sjöfartens område torde inte
uppkomma.

Artikels Prop. 1989/90:60

De
möjligheter till undantag som öppnas i den här artikeln är inte aktuella för
Sveriges del.

Artikel
6

Artikeln
preciserar att konventionen inte är tillämplig på arbete som utförs av barn
och.ungdomar i skolor för allmän utbildning, yrkesutbildning eller teknisk
utbildning eller i andra utbildningsanstaller. Den är inte heller tillämplig på
arbete som utförs av person som fyllt minst 14 år inom företag om arbetet ingår
som en del av ett undervisnings- eller utbildningsprogram.

Sjöfartsverket
har i sitt remissvar uttalat vissa betänkligheter rörande frågan humvida
praktisk arbetslivsorientering (PRAO) inom gmndskolan kan strida mot
konventionen beträffande elever som ej fyllt 14 år.

Som
påpekas i betänkandet förekommer praktisk arbelslivsorientering (PRAO) i
Sverige i viss utsträckning även för barn som är yngre än 14 år. PRAO innebär
då att en skolelev besöker en arbetsplats och kanske även under handledning
prövar på att utföra vissa arbetsmoment. Något arbete i konventionens mening
ingår inte i arbelslivsorienleringen för barn under 14 år. Jag delar därför
arbetsgruppens uppfattning att PRAO inte utgör något hinder för en svensk
ratifikation.

Artikel
7

Enligt
artikelns moment 1 kan den nationella lagstiftningen tillåta att personer i
åldern 13—15 år sysselsätts i lätt arbete som uppfyller vissa kriterier.
Konventionen innehåller alltså en lägsta åldersgräns på 13 år som endast kan
frångås efter generell myndighelsdispens enligt artikel 4 eller sådan
myndighetsdispens i enskilt fall som tillåts enligt artikel 8 beträffande
arbete som deltagande i artistuppträdande och liknande.

Enligt
moment 2 kan den nationella lagstiftningen vidare tillåta alt personer som
fyllt 15 år men som ännu ej fullgjort sin skolplikt sysselsätts i annat arbete,
som uppfyller samma kriterier som angivits för lätt arbete.

Som
jag redan anfört under artikel 4 står den svenska lagstiftningen beträffande
minderårigs anlitande till lätt arbete i allt väsentligt på samma grund som
konventionen. För alt möta konventionens krav bör dock arbetsmiljölagen
utvidgas till all omfatta även egna företagare. Vidare bör en nedre åldersgräns
vid 13 år införas i lagen. En möjlighet för generell dispens avseende vissa
kategorier av yngre arbetstagare bör öppnas enligt artikel 4 i konventionen.
Dessa undantag skall — liksom ASS nu gällande föreskrifter för arbetstagare
under 13 år — gälla endast för mycket lätt arbete vid enstaka tillfällen. Jag
återkommer till dessa frågor i avsnitten 3.2 och 3.3.

Inom
sjöfartens område regleras minimiåldern bara i fråga om arbetstagare som utför
fartygsarbete. Någon undantagsregel om lätt arbete före 16

år förekommer inte. I
fråga om arbete som utförs av arbetstagare erfordras

16

alltså
inte någon ny bestämmelse på gmnd av konventionen. Såvitt avser Prop.
1989/90:60 arbete som utförs utan alt etl anställningsförhållande föreligger
nödvändiggör konventionen däremoi en ny reglering. Jag återkommer till denna
fråga i avsnitt 3.4.

Artikel
8

Enligt
den här artikeln får det genom myndighetsdispens i enskilda fall medges
undantag från förbudet i artikel 2 då det gäller sådana ändamål som deltagande
i artistuppträdanden. Sålunda givna tillstånd skall begränsa antalet timmar
och föreskriva de förhållanden vamnder anställning eller arbete tillåts.

21
§ allmänna ordningsstadgan (1956:617) innehåller ett förbud för barn under 15
år att medverka vid offentlig cirkusföreställning, tivoli- och marknadsnöjen
eller därmed jämförlig offentlig tillställning. Länsstyrelsen äger dock medge
undantag, om deltagandet inte kan anses ha någon menlig inverkan på bamets
andliga eller fysiska hälsa.

Arbetsmiljölagens
regler gäller även för artister. Dispenser från ASS minderårigföreskrifter för
yngre åldersgmpper kan meddelas av yrkesinspektionen för viss minderårig under
viss begränsad tidsperiod (9—10§§ AFS 1987:11). Yrkesinspektionen kan enligt ASS
allmänna råd lill föreskrifterna ställa vissa krav för att medge undantag.
Kraven kan gälla läkarundersökning, yttrande från skolledningen, yttrande från
skyddsombud, anpassning av arbetsmiljön. Yrkesinspektionen kan också ställa annal
särskilt villkor.

Sjömanslagens
och de under artikel 2 saml i avsnitt 3.4 beskrivna bestämmelserna somjag
föreslår i 6 kap. 10— 10a §§ fartygssäkerhelslagen omfattar även
artistuppträdanden. Dessa lagars minimiåldersgränser kommer alltså att gälla
även för artister.

Innehållet
i denna artikel utgör således inte något problem vid en svensk ratifikation.

Artikel
9

Artikeln
handlar om hur det skall säkerställas att konventionens bestämmelser
efterlevs. Detta sker i Sverige genom särskilda minderårigbestämmelser i
arbetsmiljölagen och sjömanslagen. Under avsnitt 3.4 föreslås vidare vissa nya
bestämmelser i fartygssäkerhetslagen. Bestämmelserna är förenade med lämpliga
sanktioner. Efterlevnaden skall övervakas av arbetarskyddsstyrelsen och
yrkesinspektionen respektive sjöfartsverket och andra myndigheter.

Enligt
artikeln skall den nationella lagstiftningen eller vederbörande myndighet
föreskriva vilka register som arbetsgivaren skall föra. Sådana register skall
innehålla uppgifter om namn och ålder beträffande minderåriga som utför arbete
åt arbetsgivaren.

I
förarbetena till arbetsmiljölagen övervägdes i vad mån då gällande bestämmelser
om skyldighet att föra förteckning över minderåriga anställ-

17

2 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 60

da
skulle föras över till den nya lagstiftningen. Som framgår av propositio- Prop,
1989/90:60 nen 1976/77:149 ansågs dock möjligheten att i anslutning till krav
på läkamndersökning ge föreskrift om registrering (5 kap. 4§) vara tillräcklig för
att uppkommande särskilda behov av information skulle kunna tillgodoses. I
övrigt borde man med nutida redovisning på arbetsplatsema kunna utgå från att
varje arbetsgivare har en förteckning över sina anställda som bl. a. ger
uppgift om ålder. Innehållet i artikeln torde inte vålla problem vid en svensk
ratifikation.

Artikel
10

1
artikeln regleras förhållandet mellan den här konventionen och ett antal tidigare
ILO-konventioner om minimiålder för arbete. De tidigare konventionema är tio
stycken. De är antagna mellan år 1919 och 1965 och avser särskilt angivna
yrkesområden. Vissa av de äldre konventionema har reviderats genom de nyare.

Sverige
har ratificerat konventionen (nr 7) från år 1920 om minimiålder för arbete till
sjöss, vilken reviderats genom konventionen (nr 58) med samma benämning från år
1936. Enligt artikel 10 moment 4 d) innebär ratifikation av konventionen nr 138
i princip en uppsägning av konventionen nr 58. Detta gäller under fömtsättning
all en minimiålder ej understigande 15 år fastställs enligt artikel 2 samt atl
artikel 3 skall vara tillämplig på arbete till sjöss.

Sverige
har vidare ratificerat konventionen (nr 10) från år 1921 om minimiålder vid jordbmksarbete.
Enligt artikel 10 moment 5 b) skall ett godtagande av konventionen nr 138 i
fråga om jordbmket medföra uppsägning av konventionen nr 10.

Slutligen
har Sverige ratificerat konventionen nr 15 från år 1921 om minimiålder för eldare
och kollämpare.Enligt artikel 10 moment 5 c) skall godtagande av konventionen
nr 138 i fråga om arbete till sjöss medföra uppsägning av konventionen nr. 15.

En
svensk ratifikation av konventionen nr 138 innebär således att de gamla
konventionerna nr 10, 15 och 58 skall upphöra att gälla för Sveriges räkning.

Artiklarna
11-18

Dessa
artiklar innehåller slandardbestämmdser för ILO-konventioner rörande
ratifikation, ikraftträdande, uppsägning, revision, m.m.

Rekommendationen

De
i rekommendationen upptagna råden lill enskilda medlemsländer innefattar
enligt min bedömning inte någon punkt som särskilt behöver uppmärksammas under
lagstiflningsarbetet. ASS får i sitt föreskriftsarbete beakta vad som anförs
under punkt 13 i rekommendationen rörande begränsning av arbetstiden m. m.

3.2 En ny
minimiåldersgräns i arbetsmiljölagen

Prop.
1989/90:60

Mitt
förslag: Arbelsmiljölagen skall kompletteras med en bestämmelse som innebär en
lägsta gräns vid 13 år för utförande av lätt arbete. Föreskrifter om undanlag
från denna bestämmelse skall kunna utfärdas av ASS. Sådana föreskrifter skall
avse mycket lätt arbete.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer i sak med mitt förslag.

Remissinstanserna:
De flesta remissinstansema tillstyrker arbetsgmppens förslag. ASS avstyrker
dock införandet av en 13-årsregd med den motiveringen att även bam under 13 år
bör kunna ha ett lättare arbete, t. ex. under sommarlovet. Socialstyrelsen, SAF
och SHIO har poängterat att möjligheten till undantag enligt konventionen bör
utnyttjas så att det även i fortsättningen blir möjligt för de yngre bamen att
ha lättare arbete vid enstaka tillfällen.

Skälen
för mitt förslag: Som jag redogjort för i föregående avsnitt innehåller
artikel 2 i konventionen ett krav på förbud mot arbete för minderåriga under
en viss fastställd ålder samt innan den obligatoriska skolgången är fullgjord.
Den fastställda åldem får inte vara lägre än 15 år. Enligt artikel 7 får den
nationella lagstiftningen dock under vissa fömtsättningar tillåta lätt arbete
för personer över 13 år.

Enligt
arbelsmiljölagen får minderårig inte anlitas till arbete före det kalenderår
under vilket han fyller 16 år och inte heller innan han fullgjort sin
skolplikt. En undantagsregel tillåter lätt arbete dessförinnan. Arbetet får
dock inte vara ägnat att inverka menligt på den minderåriges hälsa, utveckling
eller skolgång.

Enligt
ASS föreskrifter för minderåriga i arbetslivet (AFS 1987:11) får minderårig i
viss utsträckning anlitas till arbete före det kalenderår då han fyller 16 år
eller innan skolplikten är fullgjord. Arbetet skall vara enkelt och ofarligt.
Det får totalt omfatta högst åtta timmar av dygnet och tolv timmar i veckan.
Arbete som utförs under sammanhängande skolfri lid som är längre än fem dagar
får dock pågå upp till 40 timmar i veckan. Vissa detaljerade bestämmelser
garanterar nattvila och veckovila och inskränker möjligheten att arbeta på
skoldagar.

För personer under 13 år
är bestämmelsema betydligt mer restriktiva än så. Före det kalenderår då den
minderårige fyller 13 år får han anlitas endast till mycket lätt arbete några
enstaka gånger under ett år. Arbetet får pågå högst fem dagar i följd.

Yrkesinspektionen kan om del
finns särskilda skäl meddela undantag från föreskrifterna för viss minderårig
under en bestämd tidsperiod.

I
en kommentar till föreskriftema meddelar ASS att endast ett fåtal arbetsuppgifter
kan anses vara godtagbara från arbetarskyddssynpunkt före det år då den
minderårige fyller 13 år. Som exempel kan nämnas enkel och ofarlig budskickning,
ogräsrensning, bärplockning, statist i filminspelning och liknande.

19

överträdelse
av förbudet i lagen eller brott mot föreskrifterna angående Prop. 1989/90:60
minderåriga i arbetslivet kan leda till böter.

De
bestämmelser jag nu har redovisat ger en god garanti för att minderåriga inte
utnyttjas för arbete som på något sätt kan skada dem. I dagens svenska samhälle
med nioårig skolplikt och en starkt utbyggd gymnasieskola har de här
bestämmelserna inte samma betydelse som tidigare. Det är dock väsentligt att
det finns detaljerade regler och etl väl fungerande övervakningssystem.

För
atl Sverige skall kunna godkänna konventionen är det nödvändigt med
lagstiftning som uppfyller kraven i artiklama 2 och 7. Lätt arbete är i princip
inte förenligt med konventionens krav om det utförs av bam under 13 års ålder. Etl
förbud mot sådant arbete måste därför införas i arbetsmiljölagen.

I
likhet med socialstyrelsen, ASS, SAF och SHIO menar jag att bam under 13 år
någon gång bör få prova på att ulföra enkla arbetsuppgifter under betryggande
förhållanden. Den nya bestämmelsen bör därför inte gälla helt undantagslöst.
Jag vill gäma ta fasta på den kommentar till ASS föreskrifter som jag nyss
citerat. Där anförs att endast ett fåtal arbetsuppgifter kan anses vara
godtagbara för så unga personer.

Som
jag redovisat i avsnitt 3.1 tillåter artikel 4 i konventionen vissa generella
undantag. Dessa skall avse begränsade kategorier av anställning eller arbete
för vilka speciella och betydande tillämpningsproblem uppstår.

De
arbetsuppgifter som kan tillåtas bör vara sådana som ligger nära smärre
tjänster och uppgifter av den typ som inte omfattas av konventionen. Del säger
sig självt atl tillämpningsproblem kan uppslå vid kontroll och övervakning av
obetydliga sysslor som får förekomma i liten utsträckning.
Undantagsmöjligheten enligt konventionen kan därför utnyttjas inom vissa
specifikt angivna områden. Del bör — som arbetsgmppen föreslagit — ske genom
ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
att medge undantag från förbudet att anlita minderåriga som ej fyllt 13 år för
arbete. En regel om vidareddegalion bör införas i arbetsmiljöförordningen.

De
arbeten som kommer i fråga för undantag bör preciseras i föreskrifterna.
Lagtexten bör — som påpekats av lagrådet — ansluta så nära som möjligt till
konventionens artikel 4 punkt 1. Undantag skall endast få göras för myckel lätt
arbete av sådant slag att speciella och betydande tillämpningsproblem skulle
uppstå om inte undantag meddelades. Det tillåtna arbetstidsultaget bör vara
starkt begränsat. Bam under 13 år bör i princip inte få arbeta i större
utsträckning än idag, dvs. några enstaka gånger under ett år och varje gång
högst fem dagar i följd.

20

3.3 Tillämpning av arbetsmiljölagens
minderårigbestämmelser även på andra än arbetstagare

Prop.
1989/90:60

Mitt förslag:
Arbetsmiljölagens minderårigbestämmelser skall tillämpas även på minderåriga
som utför arbete utan att vara anställda.

Arbetsgruppens förslag: Minderårigreglema
skall tillämpas även för arbete som utförs av arbetsgivare, ensamföretagare
eller den som gemensamt med annan driver yrkesmässig verksamhet ulan anställd.

Remissinstanserna: Ingen
remissinstans har haft något att erinra mot arbetsgmppens förslag. ASS har
tillstyrkt förslaget och framhållit att många berörda i praktiken är i en sådan
situation atl de har väl så stort behov av samhällets stöd mot arbetsskador som
anställda arbetstagare.

Skälen för mitt förslag:
Enligt artikel 2 skall en medlemsstat som ratificerat konventionen föreskriva
en minimiålder för tillträde till anställning eller arbete inom dess
territorium. Konventionen är tillämplig på alla slag av arbete.

Arbelsmiljölagen är enligt
3 kap. 5 § i viss utsträckning tillämplig även för egna företagare. Detta
gäller dock inte minderårigbestämmdsema. De gäller endast för arbete som någon
utför i egenskap av arbetstagare samt i viss utsträckning för elevarbete och
arbete av person som får vård i anstalt (1 kap. I § och 1 kap. 2 § andra
stycket).

För att Sverige skall
kunna ratificera konventionen måste den svenska lagstiftningen i det här
avseendet anpassas till konventionen.

Den av ILO-kommittén iipprättade
promemorian, vilken jag något berört under avsnitt 2.1, innehåller ett
statistiskt underlag angående minderåriga inom företagarbefolkningen varav
framgår att antalet 14—15-åringar som arbetade som företagare eller
medhjälpande familjemedlemmar under tredje kvartalet år 1984 var ca 5000
(arbetskraftsundersökningen, senaste undersökningen av denna åldersgmpp). De
flesta av dessa arbetade i jord- och skogsbmk. Antalet 16— 17-åringar som
arbetade som företagare eller medhjälpande familjemedlemmar beräknades enligt
arbetskraftsundersökningen år 1987 till drygt 3000.

1 likhet med arbetsgmppen
och ASS anser jag atl det är av värde ur skyddssynpunkt att minderårigreglema
kommer att gälla även för den här kategorin. Det gäller särskilt reglema om
riskfyllt arbete. Genom den nya bestämmelsen försvinner också vissa
gränsdragningsproblem. Del kan beträffande mera tillfälliga åtaganden ibland
vara oklart om den minderårige skall räknas som arbetstagare eller ej. Med den
föreslagna lagändringen kommer förbud mot arbete för minderåriga att gälla för
båda situatio-nema.

I
det lill /araer remitterade förslaget föreslogs att anpassningen till konventionen
skulle göras genom en ny bestämmelse i 5 kap. arbetsmiljölagen. Enligt den
bestämmelsen skulle reglema i 5 kap. 2 —5§§ arbelsmiljölagen tillämpas också i
fråga om arbete som en minderårig utför som egen företagare. Medhjälpande
familjemedlemmar i yrkesmässig verksamhet skulle anses ingå i denna kategori.

21

Lagrådet
riktade ett antal invändningar mot en sådan utformning av Prop. 1989/90:60 minderårigreglerna.
1 sitt yttrande föreslog lagrådet i stället att 5 kap. 2§ byggs ut så att
paragrafen handlar om anlitande av minderåriga inte bara som arbetstagare ulan
även på annat sätt. Lagrådet föreslog vidare att 5 kap. 2 § skall utformas så atl
den även gäller för minderåriga som självständigt utför arbete.

Det
förslag jag nu lägger fram överensstämmer med det av lagrådet förordade
tillvägagångssättet. Jag delar lagrådels uppfattning att man på så sätt
åstadkommer en bättre anpassning till konventionen.

Då
minderårigreglerna görs tillämpliga även på personer som utför arbete utan att
vara anställda kommer detta även att gälla bestämmelserna om arbetstid. ASS får
i sitt föreskriftsarbete beakta de behov av modifiering av arbetstidsregler
och annat som uppkommer när del gäller t. ex. medhjälpande familjemedlemmar.

Enligt
8 kap. 2 § andra stycket 1 och 2 arbetsmiljölagen döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet bryter mot 5 kap. 2§ första stycket eller mot vissa
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen till böter.

Denna
strafibestämmdse har tidigare endast kunnat riktas mot en arbetsgivare som
anställt en minderårig. Som en följd av att 5 kap. i arbetsmiljölagen blir
tillämpligt även för minderåriga som utför arbete utan att vara anställda
vidgas kretsen av personer som kan bli straffansvariga. Det innebär att
straffansvar kan riktas även mot den som — utan att något
anställningsförhållande föreligger — anlitar en minderårig i strid mot bestämmelserna
i lagen.

Till
skillnad från lagrådet anser jag emellertid inte att minderåriga under 16 år
skall kunna drabbas av straffansvar för att de bmtit mot minimiåldersregeln i
5 kap. 2§ första stycket i lagen. Alla minderåriga har förmyndare — vanligen
föräldrarna. Av 15 kap. 13§ föräldrabalken framgår att förmyndaren inte får
tillåta en omyndig som inte fyllt 16 år att driva näring. Förmyndaren skall
alltså se till att den minderårige inte börjar med någon form av förvärvsverksamhet
på egen hand. En straffsanktion mot den omyndige själv för brott mot
bestämmelsen om åldersgränser är därför enligt min mening obehövlig.

Ungdomar
som på egen hand utför arbete i strid mot ASS föreskrifter om farligt arbete
trots att de inte fyllt 18 år bör däremot kunna straffas. Den som är över 16 år
får arbeta och driva näring. Det är inte orimligt att en sådan person, som är
självständigt verksam, åläggs ett ansvar att iaktta dessa föreskrifter. Jag
vill tillägga att denna fråga är av i huvudsak teoretiskt intresse eftersom
flertalet av de förbjudna arbetsuppgifterna är av sådant slag alt de knappast
torde komma i fråga för en minderårig egen företagare. Om den minderårige
anlitats av någon annan bör straffansvaret i regel inte läggas på den
minderårige ulan på den som anlitat honom eller henne. I sådana situationer
torde omständigheterna vara sådana att den minderårige bör meddelas ålalsunderlåldse.

Lagrådet
har i detta sammanhang ifrågasatt om inte ett tillägg bör göras

i 7 kap. 7§ första stycket så att man där även nämner skyddsansvar enligt 5

kap. 3§ första stycket i lagen. Det skulle betyda atl yrkesinspektionen fick

möjlighet att ingripa med föreläggande och förbud även när arbete utförs 22

av minderåriga som inte är
arbetstagare. Det är viktigt att det finns ett effektivt sätt att se till att
minderåriga inte utför arbete som kan vara skadligt för dem. När så sker bör
samhället kunna ingripa omedelbart. Jag delar därför lagrådets uppfattning i
denna fråga och föreslår en lagändring i detta hänseende.

Prop.
1989/90:60

3.4 En minimiåldersregel inom sjöfarten även för
minderåriga som utför arbete utan att vara anställda

Mitt förslag:
Genom en ändring i fartygssäkerhetslagen görs samma minimiåldersregd som i
sjömanslagen tillämplig på arbete i yrkesmässig verksamhet som utförs av
minderåriga utan alt det föreligger ett anställningsförhållande. Lätt arbete
skall vara tillåtet för minderårig, som har fylU 13 år, fömtsatt atl det inte
inverkar skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång.

Arbetsgruppens
förslag: Samma minimiåldersregel som i sjömanslagen bör genom en ändring i
fartygssäkerhetslagen bli tillämplig på fartygsarbete som utförs av personer i
företagarställning. 1 betänkandet föreslås inte någon undantagsbestämmelse
avseende lätt arbete för minderåriga som fylh 13 år.

Remissinstanserna:
Ingen remissinstans har motsatt sig arbetsgmppens förslag i sak. Sjöfartsverket
har tillstyrkt förslaget men har liksom ILO-kommittén framfört vissa språkliga
synpunkter på lagtexten.

Skälen
för mitt förslag: Som jag närmare förklarat under avsnitt 3.3 gäller
konventionen även för minderåriga som utför arbete utan all vara anställda. Den
svenska lagstiftningen bör således anpassas till detta krav.

För
fartygsarbete gäller enligt 45 § sjömanslagen att arbetstagare inte får användas
i fartygsarbete före det kalenderår då han fyller 16 år och inte heller, om del
inte sker som ett led i skolutbildningen, innan han fullgjort sin skolplikt. 1
7 kap. 3§ fartygssäkerhetslagen finns en bestämmelse om alt befälhavaren skall
se till att minderåriga inte anlitas till farliga arbeten. Den regeln gäller
även då en minderårig utför arbete utan all vara anställd.

Som
påpekats i betänkandet är det med hänsyn bl. a. till en förestående översyn av
sjömanslagen för närvarande inte lämpligt att göra systemändringar i den
lagen. I stället bör i fartygssäkerhetslagen, där det redan finns vissa
bestämmelser om minderåriga, tas in en minimiåldersregel som avser minderåriga
som utför arbete utan att vara anställda. Till skillnad från arbetsgruppen villjag
inte placera bestämmelsen i 6 kap. 10§ fartygssäkerhelslagen utan i en ny bestämmelse
— 6 kap. 10 a §.

Liksom
när del gäller arbetstagare enligt sjömanslagen bör gränsen vara utformad så
att den minderårige för atl få sysselsättas i arbete skall fylla minst 16 år
under kalenderåret och ha fullgjort sin skolplikt. För att åstadkomma en avgränsning
i förhållande till sjöfart med fritidsbåtar vill jag föreslå ett tillägg i arbetsgmppens
förslag. Av lagtexten bör sålunda framgå alt regeln skall gälla i yrkesmässig
verksamhet.

Arbetsgruppens
förslag resulterar i ett totalt förbud för arbete inom

23

sjöfarten före det
kalenderår under vilket den minderårige fyller 16 år samt Prop. 1989/90:60
före den tidpunkt då han fullgjort sin skolplikt.

I
sjömanslagen finns inte någon regel som motsvarar undantagsbestämmelsen i
arbetsmiljölagen om att yngre personer under vissa betingelser får utföra lätt
arbete. Den omständigheten att sjömanslagens regel för arbetstagare utformats
på detta sätt medför inte nödvändigtvis att en minderårigregel för andra än
arbetstagare inom sjöfarten skall gälla undanlags-löst. Med hänsyn till bl. a.
förhållandena inom yrkesfisket finner jag det mera rimligt att utforma förbudet
med arbetsmiljölagen som förebild. Lätt arbete under betryggande former bör få
förekomma redan i de yngre tonåren. En trettonårsgräns under vilken även sådant
arbete skall vara förbjudet är lämplig för att inte alltför unga arbetstagare
skall involveras. En sådan gräns är också nödvändig för att uppfylla
konventionens krav.

En
fömtsättning för tillåtande av lätt arbete för minderåriga från 13 års ålder
bör — liksom i arbetsmiljölagen — vara all arbetet inte är av sådant slag att
det inverkar skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång.
Genom ett bemyndigande bör sjöfartsverket få möjlighet att meddela föreskrifter
om sådant arbete.

Jag
har tidigare såvitt gäller arbelsmiljölagen föreslagit atl bam under 13 år
genom myndighetsföreskrifter skall få möjlighet att prova på mycket lätt arbete
i starkt begränsad utsträckning. Någon sådan möjlighet anser jag inte behövlig
när det gäller fartygsarbete.

Som
sjöfartsverket påpekat bör den nya bestämmelsen inte gälla utländska fartyg i
vidare mån än regeringen föreskriver det. Ett tillägg av den innebörden bör
införas i 6 kap. 11 § fartygssäkerhetslagen.

I
likhet med sjöfartsverket anser jag att den sanktionsform som föreslagits i
belänkandet nämligen föreläggande för befälhavaren och en möjlighet att låta
verkställa åtgärden på befälhavarens bekostnad passar mindre väl för att beivra
bestämmelser om minimiålder. Jag föreslår i stället ett straffansvar för
befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar sina skyldigheter
enligt 6 kap. 10 a §. Bestämmelsen bör föras in i en ny punkt i 12 kap. 3§
fartygssäkerhetslagen.

Lagrådet
har — som framgått under avsnitt 3.3 — föreslagit vissa omformuleringar i det lill
lagrådet remitterade förslaget om ändring i arbetsmiljölagen. Enligt lagrådets
uppfattning bör de bestämmelser som tagits in i 6 kap. 10 a § fartygssäkerhelslagen
justeras så att de så långt som möjligt överensstämmer med arbetsmiljölagen i
den lydelse som lagrådet förordat. Jag godtar lagrådets förslag i dessa
avseenden.

3.5 Ikraftträdande

De
nya bestämmelserna i arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen föreslås träda
i krafl den 1 december 1990.

24

4 Upprättade lagförslag Prop. 1989/90:60

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättats förslag till

1.
lag om ändring i
arbetsmiljölagen (1977:1160),

2.
lag om ändring i
fartygssäkerhetslagen (1988:49).

Förslaget
under punkt 2 har upprättats efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet.

5 Specialmotivering

5.1 Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen
(1977:1160)

1
kap. Tillämpningsområde

1
§ Denna lag gäller, med de inskränkningar som anges i 3 §, varje verksamhet
i vilken arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning.

Om
skyldigheter i vissa avseenden för andra än arbetsgivare och arbetstagare
finns bestämmelser i 3 och 5 kap.

Här
föreslås ett tillägg i andra stycket med anledning av alt skyldigheter för andra
än arbetsgivare enligt detta lagförslag förekommer även i 5 kap.

5
kap. Minderåriga

2
§ En minderårig får inte som arbetstagare eller på annat .sätt anlitas till eller
utföra arbete före det kalenderår under vilket den minderårige fyller sexton år
och inte heller innan den minderårige har fullgjort sin skolplikt.

Ulan
hinder av första stycket får en minderårig som har fylh tretton år anlitas till
eder utföra lätt arbete som inte är av sådant slag all det kan inverka skadligt
på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång.

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
arbetarskyddsstyrelsen får meddela föreskrifter om undanlag från JÖrsta stycket
för anlitande av en minderårig som inte har fyllt tretton år. Sådant undantag
får endast avse mycket lätt arbete av sådant slag att speciella och betydande
tillämpningsproblem skulle uppstå om inte undantag meddelades.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen meddelar
föreskrifter ifråga om arbete som avses i andra och tredje styckena.

Genom
en betydelsefull ändring av första stycket vidgas tillämpningsområdet för
bestämmelsen. Den angivna åldersgränsen gäller inte bara i anställningsförhållanden
ulan även då en minderårig anlitas för arbete på annal sätt, t. ex. som
uppdragstagare eller inom ramen för ett företag där den minderåriga är ägare
eller delägare. Åldersgränsen skall gälla även för arbete som en minderårig
utför på eget initiativ. Självfallet avses endast yrkesmässigt arbete och inte
föreningsverksamhet, idrott eller fritidssysselsättningar av annat slag.

Andra
stycket innehåller en undantagsbestämmelse. Den som är yngre

än 16 år får under vissa omständigheter utföra lätt arbete. En nyhet i den 25

här bestämmelsen är att
den minderårige i sådant fall måste ha fyllt 13 år. Prop. 1989/90:60 Detta
tillägg är nödvändigt för att Sverige skulle kunna ratificera konventionen.
Arbetet skall vara enkelt och ofarligt. Förslaget kommenteras närmare under
avsnitt 3.2.

Genom
det helt nya tredje stycket i paragrafen föreslås ett bemyndigande för
regeringen eller efter regeringens bestämmande, ASS, atl meddela undantag från
den nya 13-årsregeln för vissa typer av arbete. Som framgår av den allmänna
motiveringen under avsnitt 3.2 skall det vara fråga om mycket lätt arbete av
sådant slag att speciella och betydande tillämpningsproblem skulle uppslå om
inte undantag meddelades.

Denna
undantagsmöjlighet skall vara hårt kringskuren. De arbetsuppgifter som skall
kunna tillåtas enligt föreskriftema skall inte alltför mycket skilja sig från
sådana småsysslor som inte räknas som arbete i arbetsmiljölagens mening. Arbetstidsullaget
skall också vara starkt begränsat. Endast vid enstaka tillfallen under ett år
bör arbete för en minderårig under 13 år få förekomma.

Det
ftärde stycket upptar ett bemyndigande för regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, ASS atl meddela föreskrifter för sådant arbete som kommer att vara
tillåtet för minderåriga enligt andra stycket eller enligt föreskrifter som
meddelats med stöd av tredje stycket.

3 §
En minderårig får inte anlitas till eller utföra arbete på sätt som

medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig

inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbelarskyddsstyrdsen kan meddela
föreskrifter om villkor för eller förbud mot att en minderårig anlitas till
eller utför arbete som medför påtaglig risk för olycksfall eller för
överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller
utveckling.

Även
den här bestämmelsen, som handlar om farligt arbete, föreslås få etl utvidgat
tillämpningsområde. Den har tidigare endast tagit sikte på arbete inom ett
anställningsförhållande. Genom förändringar i såväl första som andra stycket föreslås
bestämmelsen nu kommma att gälla även då en minderårig anlitas för arbete på
annat sätt än som arbetstagare saml då en minderårig självständigt utför arbete
i arbetsmiljölagens mening.

4 §
Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddssty

relsen kan föreskriva att vid läkamndersökning, som har föreskrivits med

stöd av 2 § ftärde stycket eller 3 § andra stycket, skall föras register med

uppgifter om de undersöktas namn och om undersökningsresultat.

Den
föreslagna ändringen är en nödvändig följd av den omredigering som föreslås i 2
§.

5 §
Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbelarskyddssty

rdsen meddelar föreskrifter om arbetstidens längd och förläggning för

minderåriga som anlitas till eller utför arbete.

26

Den
föreskriflsrätt rörande arbetstider som föreligger enligt den här be- Prop.
1989/90:60 stämmeisen skall enligt förslaget gälla även för minderåriga som
anlitas utan att vara arbetstagare samt för minderåriga som självständigt utför
arbete.

7
kap. Tillsyn

7
§ Yrkesinspektionen äger gentemot den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 2 - 10§§,
5 kap. 3 § första stycket eller 6§ i detta kapitel meddela föreläggande eller
förbud som behövs för alt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen skall efterlevas.

I
beslut om föreläggande eller förbud kan yrkesinspektionen sätta ul vite.

Underlåter
någon all vidtaga åtgärd som åligger honom enligt föreläggande, får
yrkesinspektionen förordna om rättelse på hans bekostnad.

Har
föreläggande meddelats beträffande någon åtgärd till vilken det krävs bygglov,
rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen (1987:10) men beviljas
inte sådant lov, är föreläggandet förfallet såvitt avser åtgärden.

Denna
paragraf ger yrkesinspektionen rätt att rikta föreläggande eller förbud mot
vissa personer, som har s. k. skyddsansvar, när del behövs för atl arbelsmiljölagstiflningen
skall efterlevas.

Genom
en ändring i JÖrsta stycket föreslås yrkesinspektionen få möjlighet atl
ingripa på detta sätt även gentemot den som har skyddsansvar enligt 5 kap. 3§
första stycket. Föreläggande eller förbud bör i första hand riktas mot
arbetsgivare eller annan person som anlitat den minderåriga för arbete. Då en
minderårig självständigt — utan atl vara anlitad — utför farligt arbete bör
föreläggande och förbud kunna riktas direkt till den minderårige. I fall då en
minderårig sysselsätts inom ett förelag där han är ägare eller delägare bör
föreläggande och förbud i första hand riktas till en vuxen person som har
ansvar för arbetets utförande och som därigenom får anses ha anlitat den
minderårige.

8
kap. Ansvar

2
§ Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter eller villkor
som har meddelats med stöd av 3 kap. 12 eller 14§ döms lill böter eller
fängelse i högst ett år. Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. anlitar en minderårig i strid mot 5 kap. 2 § första stycket eder
mot

föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2§ tredje eller ftärde stycket,

2.
bryter mot föreskrifter som har
meddelats med stöd av 3 kap. 13 eller 15 -17 § eller 5 kap. 3 § andra stycket,
4 eller 5 §,

3.
lämnar oriktiga uppgifter om
förhållanden av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar,
handlingar eller prov eller begärt undersökningar enligt 7 kap. 3 eller 4 §,

4.
utan giltigt skäl lar bort en
skyddsanordning eller sätter den ur bmk.

Del
vidgade tillämpningsområdet för minderårigreglema, som beskrivits i

avsnitt 3.3 i den allmänna
motiveringen gör del nödvändigt att klargöra 27

hur del skall vara med
straffansvaret. Minderårigreglema föreslås få Prop. 1989/90:60 tillämpning
på arbete som utförs av minderåriga även om de inte är alt betrakta som
arbetstagare utan anlitats på annal sätt eller utför arbete på eget initiativ.

Som framhållits i avsnitt 3.3 skall straffansvar enligt de nu
föreslagna reglerna kunna drabba även den som ulan all vara arbetsgivare
anlitar en minderårig i strid mot 5 kap. 2§ första stycket. Detsamma bör gälla
den som anlitar minderårig i strid mot föreskrift som meddelats med stöd av 5 kap.
2 § tredje och Qärde styckena eller 3 § andra stycket. Detta kommer till uttryck
genom en ändring av lagtexten i 8 kap. 2§ andra stycket 1. Samtidigt görs en
omredigering så all viss text utgår i andra stycket 2.

Minderåriga
som självständigt utför arbete skall inte kunna drabbas av straffansvar för att
de inte iakttagit minderårigregeln i 5 kap. 2§ första stycket. I fall då en
minderårig utför arbete inom ramen för ett familjeföretag eller ett annat
företag där han är ägare eller delägare torde det oftast vara så att arbetet
sker under ledning eller överinseende av den minderåriges föräldrar eller av
någon annan vuxen person på sådant sätt att denne får anses ha anlitat den
minderårige. Straffansvar kan då drabba denne.

Såvitt
gäller brott mot föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 3 § andra
stycket, d.v.s. föreskrifter om farligt arbete föreslås straffansvar kunna
drabba även den minderårige själv. En bestämmelse om brott mot sådana
föreskrifter finns — som tidigare — i andra stycket 2. Anlitas den minderårige
av någon annan bör straffansvaret riktas enbart mot denne. I sådana fall torde
normalt fömtsättningar för ålalsunderlåldse föreligga såvitt avser den
minderårige själv. För fall då en minderårig självständigt utför farligt arbete
kan dock straffansvar för den minderårige komma i fråga.

Som
påpekats under 7 kap. 7§ i specialmotiveringen öppnas genom detta förslag en
möjlighet för yrkesinspektionen atl ingripa med föreläggande och förbud vid
överträdelse av minderårigreglema om farligt arbete. Det lorde i flertalet fall
vara ett mera ändamålsenligt tillvägagångssätt än åtal när det gäller att komma
till rätta med missförhållanden av detta slag.

9
kap. överklagande

En
rent språklig förändring har gjorts i kapitlets mbrik.

2§
Arbetarskyddsslyrdsens beslut i ärenden som avses i 6 kap. 2 § tredje stycket
får inte överklagas. Detsamma gäller styrelsens beslut i ärenden som avser
tillämpning av föreskrifter meddelade med stöd av 5 kap. 2§ tredje och ftärde
styckena, 3 § andra stycket eller 5§.

Andra
beslut som arbetarskyddsstyrelsen i särskilda fall har meddelat enligt denna
lag eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, får överklagas hos
regeringen genom besvär.

Arbetarskyddsstyrelsens
beslut om föreskrifter till allmän efterrättelse får inte överklagas.

Ändringen
iförsta stycket föranleds av förändringar i föreskriftsrätten i 5

kap. 2§. 28

5.2 Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen Prop. 1989/90:60

(1988:49)

6
kap. Arbetsmiljön

10
§ Bestämmelser om arbetstiden ombord finns i sjöarbetstidslagen (1970:105).

Bestämmelser
om minimiålder för fartygsarbete som utförs av arbetstagare finns i
sjömanslagen (1973:282).

Genom
en föreslagen ändring i andra stycket markeras att de omnämnda bestämmelserna i
sjömanslagen gäller arbete som utförs av arbetstagare.

10 a
§ Befälhavaren skad se tid att annan än arbetstagare inte anlitas till

eller utjör fartygsarbete i yrkesmässig verksamhet före det kalenderår under

vilket han fyller 16 år och inte heller innan han har fullgjort sin skolplikt.

Utan hinder av första stycket får en minderårig som har fydt tretton
år anlitas tid eller utföra lätt fartygsarbete som inte är av sådant slag att
det kan inverka skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådant
arbete.

Genom
denna nya paragraf föreslås en minimiåldersregel inom sjöfarten även för
minderåriga som utför arbete utan alt vara anställda. Bestämmelsen har
utförligt kommenterats under avsnitt 3.4.

Texten
i första stycket har utformats så atl den innehållsmässigt skall motsvara
förbudet mot arbete för minderårig arbetstagare i 5 kap. 2§ arbetsmiljölagen.
Även 45 § första stycket sjömanslagen innehåller en 16-årsgräns.

Genom
en undantagsregel i andra stycket tillåts lätt fartygsarbete i begränsad
utsträckning för en minderårig som är över 13 år. Något sådant undantag finns
inte i sjömanslagens minderårigregd. Som redovisats under avsnitt 3.4 har
texten formulerats så att den innehållsmässigt skall motsvara den föreslagna
regeln i 5 kap. 2 § andra stycket arbelsmiljölagen.

Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter
inom det område som undantagsbestämmelsen omfattar.

Som
framgår av den allmänna motiveringen under avsnitt 3.4 föreslås här inte någon
möjlighet till undantag beträffande minderåriga som inte fyllt 13 år.

11 §
Bestämmelserna i 3-9§§ och 10 a § gäller inte utländska fartyg i

vidare mån än regeringen föreskriver det.

Genom
ändringen klargörs att de nu föreslagna nyheterna i 10 a§ normalt inte skall
gälla utländska fartyg. Detsamma gäller redan flertalet bestämmelser i del här
kapitlet i lagen.

29

7
kap. Allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön Prop.
1989/90:60

3
§ Befälhavaren skall särskilt se till atl ingen minderårig anlitas till eller
utför fartygsarbete på ett sätt som medför risk för olycksfall eller för överansträngning
eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. Med
minderårig avses i denna lag den som inte har fyllt 18 år.

1
linje med den föreslagna regeln i 10 a § föreslås en mindre ändring iförsta stycket.

12
kap. Ansvarsbestämmelser

3§
Till böter döms

1.-----------------------------------------------------

5a.
befölhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 6 kap. 10

a § eller mot
föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 10 a § andra

stycket,

12.----------------------------------------------------

Genom
tillägg av en punkt 5 a skapas en sanktion för brott mot den föreslagna
bestämmelsen i 6 kap. 10 a § eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av
den bestämmelsen. Ansvaret för all bestämmelsen iakttas läggs på befälhavaren.
Inte bara uppsåtligt brott utan även oaktsamhets-brott kan leda till att denne
bestraffas. Påföljden stannar vid böter.

6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

1. dels
att godkänna ILO:s konvention (nr 138) om minimiålder för

tillträde lill arbete,

2.
dels att anta förslaget
till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),

3.
dds atl anta förslaget till lag
om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49).

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition
föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

30

Bilagal Prop. 1989/90:60

Sammanfattning av betänkandet (Ds 1989:1) Minderårigas
tillträde till arbetslivet

lLO:s
konvention (nr 138) om minimiålder för tillträde till arbete antogs år 1973.

Konventionen
omfattar arbete som bam utför som anställda eller som självständiga företagare.
Den innehåller krav på en nedre åldersgräns av 15 år. Det tillåts dock att bam
i åldem 13 lill 15 år utför lätt arbete under vissa fömtsättningar enligt vad
som närmare anges av vederbörande nationella myndighet.

Konventionen
har inte ratificerats av Sverige.

Frågan
om svensk ratificering har behandlats vid ett flertal tillfällen, bl.a. år 1974
då konventionen förelades riksdagen, i samband med tillkomsten av
arbetsmiljölagen som trädde i kraft år 1978 och år 1987 då den svenska ILO-kommittén
fick regeringens uppdrag atl undersöka vilka lagändringar som behövdes för ratificering.

Svenska
lagbestämmelser om minderårigas arbete finns främst i arbetsmiljölagen. Lagen
innehåller en åldersgräns på 16 år för normall arbete och uppfyller på denna
punkt konventionens krav. Nedanför denna gräns tillåls lätt arbete under vissa fömtsättningar.
I motsats lill konventionen har arbetsmiljölagen inte någon nedre åldersgräns
för lätt arbete.

Vidare
gäller minderårigbestämmelserna i arbetsmiljölagen i första hand anställda,
däremot inte minderåriga som arbetar som företagare eller som medhjälpare i t.
ex. familjejordbmk utan anställda.

Bestämmelser
om minderåriga arbetstagare finns dessutom i lagen om arbetstid m. m. i husligt
arbete (1970:943) och sjömanslagen (1973:282).

Arbetsgruppen
bedömer att en ratificering av konventionen från svensk sida är angelägen. För atl
möjliggöra ratificering föreslås följande lagändringar:

1.
Arbetsmiljölagens
minderårigregler kompletteras med en lägsta åldersgräns för arbete på 13 år.
Konventionen ger möjlighet att undanta begränsade kategorier av arbete där det
finns betydande tillämpningssvårigheter. Det föreslås att arbelarskyddsstyrdsen
bemyndigas föreskriva om sådana undantag.

2.
Minderårigreglerna i
arbetsmiljölagen görs tillämpliga på minderåriga som arbetar som företagare
antingen ensamma eller i yrkesmässig verksamhet som drivs för gemensam
räkning, t.ex. familjejordbmk. Det fömtsätts all de föreskrifter som arbelarskyddsstyrdsen
meddelar om t.ex. arbetstid anpassas så att onödiga problem inte uppstår.

3.
I fråga om fartygsarbete införs
genom en ändring i fartygssäkerhetslagen en minimiåldersgräns vid 16 år som
gäller även arbete som utförs av företagare.

När
det gäller husligt arbete föreslår arbetsgmppen atl konventionens möjlighet att
göra undantag för begränsade kategorier av arbete utnyttjas. 1 detta avseende
föreslås således ingen lagändring.

Några
nämnvärda kostnader till följd av förslaget förutses inte.

Bilaga 2 Prop.
1989/90:60

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds
1989:1) Minderårigas tillträde till arbetslivet

1 Remissinstanser

Efter
sedvanligt remissförfarande har yttrande över betänkandet avgivits av
Riksåklagaren (RÅ), Hovrätten för Nedre Norrland, Juridiska fakulteten vid
Lunds universitet, Socialstyrelsen, Bammiljörådet (BMR), Statens
arbetsgivarverk (SAV), Sjöfartsverket, Skolöverstyrelsen (SÖ), Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), Arbetarskyddsstyrelsen (ASS), ILO-kommittén, Landstingsförbundet,
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Lantbmkamas riksförbund (LRF) och
Småföretagens Riksorganisation (SHIO),

Svenska
kommunförbundet och Centralorganisationen SACO/SR har avstått från att avge
yttrande.

2 Ratifikation av ILO:s konvention (nr 138) om

minimiålder för tillträde till arbete

Socialstyrelsen,
BMR, sjöfartsverket, SÖ och TCO har tillstyrkt ratifikation.

Juridiska
fakulteten vid Lunds universitet, SAV, AMS, ILO-kommittén, SAF, LRF och SHIO
har inte någon erinran mot ratifikation. RÅ, Hovrätten för nedre Norrland och
Landstingsförbundet har avstått från att yttra sig i denna fråga.

LO
har förklarat att organisationen tidigare avstyrkt ratifikation. Med den
utformning förslagen i promemorian fåll har LO dock ändrat inställning. Både
ur ett intemationeUt och ur ett svenskt perspektiv anser LO att det är viktigt
att del i Sverige skapas regler som överensstämmer med ILO-konventionens
bestämmelser och som klart anger under vilka förhållanden minderåriga får
arbeta.

Endast
ASS har ifrågasatt ratifikation.

3 Förslagen till ändringar i arbetsmiljölagen och

arbetsmiljöförordningen

BMR,
SÖ. AMS och ILO-kommittén har tillstyrkt förslagen. Juridiska fakulteten vid
Lunds universitet, hovrätten för nedre Norrland, SAV, Lands-tingsjörbundet, LO,
TCO och LRF har inte haft något att erinra.

RÅ
har i huvudsak inte haft något att erinra mot förslagen. Såvitt gäller
sanktionsreglerna har RÅ dock påpekat att vissa ändringar bör göras i ansvarsbestämmelserna
i 8 kap. arbetsmiljölagen. Del är nödvändigt för att en straffsanktion skall
kunna drabba den som bryter mot den föreslagna bestämmelsen i 5 kap. 6 §
arbetsmiljölagen eller mot föreskrifter utfär-

32

dade enligt den föreslagna
bestämmelsen i 5 kap. 2§ tredje stycket. RÅ Prop. 1989/90:60 föreslår att strafibestämmdsen
i 8 kap. 2 § andra stycket utvidgas till att gälla även den som bryter mot 5
kap. 6§ eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2 § tredje
stycket.

Socialstyrelsen
har ansett förslagen positiva för bam i Sverige. Genom undantags- och
dispensmöjligheten i konventionens artikel 4 kommer förslagen enligt
socialstyrelsen att ge möjlighet till minderåriga att på ett rimligt sätt delta
i arbetslivet. Socialstyrelsen tillägger att det är viktigt atl detta inte
försvåras på gmnd av att tillsynsmyndigheten belastas med ett för stort antal
dispensärenden.

ASS
har avstyrkt förslaget om införande av en lägsta åldersgräns för arbete vid 13
år. Enligt ASS bör det finnas vissa möjligheter för minderåriga under 13 år
all ha lättare arbete under l.ex. sommarlovet. Utöver önskemålet om en svensk ratificering
av konventionen synes det inte finnas några sakliga skäl för en skärpning av minimiåldem
för arbete. ASS har påpekat att konventionens artikel 4 endast kan användas i
fråga om begränsade kategorier av arbete för vilka speciella eller betydande
tillämpningsproblem uppstår Arbetet med alt ta fram en författning med lämpliga
undantag kan bli tidsödande.

Såvitt
gäller förslaget om att minderårigreglema i arbetsmiljölagen skall bli
tillämpliga på minderåriga som arbetar som företagare har ASS tillstyrkt en
lagändring. ASS har samtidigt pekat på ett kommande behov av omprioriteringar
inom tillsynsarbetet.

Rent
lagtekniskt har ASS föreslagit en justering så atl det tydligt framgår all de
nytillkommande kalegoriema av minderåriga skall jämställas med arbetsgivare vid
tillämpningen av l-5§§. Detta kan göras genom ett tillägg lill 6§ eller ett
klargörande uttalande i en specialmolivering till paragrafen. Enligt ASS kan
det annars finnas risk för misstolkningar vilket är olyckligt bl. a. med hänsyn
till att de aktuella bestämmelsema är straffbelagda.

SAF
har inget att invända. Från SAF:s sida fömtsätter man dock atl möjlighetema
till undantagsbestämmelser och dispenser beträffande 13-årsgränsen utnyttjas så
all bam under 13 år har möjlighet att utföra arbete på samma sätt som hittills.

SHIO
har ingen erinran men fömtsätter att möjligheten till generella undantag och
individuella dispenser utnyttjas.

4 Förslagen till ändringar i fartygssäkerhetslagen

Endast
sjöfartsverket och ILO-kommittén har framfört invändningar mot förslaget.

Sjöfartsverket
tillstyrker att en regel om minimiålder för fartygsarbete som utförs av
personer i företagarställning tas in i fartygssäkerhetslagen. Enligt
sjöfartsverket bör dock vissa omformuleringar i förslaget övervägas. Orden
"sysselsätts i" i 6 kap. 10§ 3 sycket bör bytas ul mot
"utför". Texten i 6 kap. 10§ 4 stycket bör ändras till "Vad som
sägs i tredje stycket om

fullgjord
skolplikt gäller inte arbete som utförs av den som genomgår

33

3
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 60

utbildning".
Med den i betänkandet föreslagna lydelsen skulle även ungdo- Prop.
1989/90:60 mar som inte fyllt 15 år få utföra fartygsarbete.

Som
en följd av ändringarna i 6 kap. 10§ fartygssäkerhetslagen bör 6 kap. 11§
ändras enligt följande "Bestämmelsema i 3—10§§ gäller inte utländska
fartyg i vidare mån än regeringen föreskriver det."

Såvitt
gäller den föreslagna ändringen i 11 kap. 5§ 2 stycket uttrycker sjöfartsverket
viss tvekan. Sanktionssyslemet med ett föreläggande för befälhavaren och en
möjlighet enligt 11 kap. 5§ 3 stycket att låta verkställa åtgärden på
befälhavarens bekostnad passar, enligt verket, mindre väl för alt beivra
Överträdelser av en minimiåldersregel än för att rätta till brister som avser
fartyget. Vidare kommer överträdelsen in under den höga straffsatsen i 12 kap.
1 §. Ett altemativ skulle vara att ej ändra 11 kap. 5§ men i stället föra in en
bestämmelse i 12 kap. 3§ om böter för befälhavare som bryter mot 6 kap. 10§ 3
stycket.

ILO-kommittén
har anslutit sig till sjöfartsverkets uppfattning om lämplig ordalydelse i 6
kap. 10§ 2 stycket fartygssäkerhetslagen.

7 Övrigt

BMR
har framfört önskemål om en ändring i 15§ arbetsmiljöförordningen. Beträffande
arbetsställen utan anställda gäller enligt den bestämmelsen all
inspektionsbesök skall ske endast på begäran eller om det finns särskild anledning
därtill. BMR ser med oro på en så kortsiktig ekonomisk syn på arbetsmiljön och
framhåller vikten av att förebygga skador framför allt bland lantbmkarbam.

Sjöfartsverket
har påpekat bl. a.

att
regler torde saknas om förteckning över minderårig personal på fiskefartyg
varför artikel 4 eventuellt kan behöva åberopas i detta sammanhang,

att
ILO-kommittén i yttrande 1987-05- 14 beträffande tolkningen av artikel 6 nämnt
att det i arbetsdomstolen förekommit mål där domstolen bedömt elever (dock över
14 år) som arbetstagare när de fullgjort en dd av sin utbildning i form av
anpassad studiegång förlagd till företag eller i form av företagsförlagd kurs,

samt
att en ändring bör göras i översättningen av konventionstexten. Ordet "specify"
bör i detta sammanhang inte översättas med ordet "föreskriva".

34

Convention (No 138) conceming minimum age for admission
to employ-ment

The
General Conference of the Intemational Labour Organisation.

Having been convened at
Geneva by the Goveming Body of the Intemational Labour Office, and having met
in ils Fifly-eighth Session on 6 June 1973, and

Having decided upon the
adoption of certain proposals with regard to minimum age for admission to employment,
which is the fourth item on the agenda of the session, and

Noling
the terms of the Minimum Age (In-dustry) Convention, 1919, the Minimum Age (Sea)
Convention, 1920, the Minimum Age (Agriculture) Convention, 1921, the minimum
Age (Trimmers and Stokers) Convention, 1921, the Minimum Age (Non-lndustri-al Employment)
Convention, 1932, the Minimum Age (Sea) Convention (Revised), 1936, the
Minimum Age (Industry) Convention (Revised), 1937, the Minimum Age (Non-Induslrial
Employment) Convention (Revised), 1937, the Minimum Age (Fishermen) Convention,
1959, and the Minimum Age (Underground Work) Convention, 1965, and

Considering
that the time has come to establish a general instmment on the subject, which would
gradually replace the existing ones applicable lo limited economic sectors, with
a view to achieving the total abolition of child labour, and

Having
determined that this instmment shall take the form of an intemational Convention,

adopls
this twenty-sixth day of June of the year one thousand nine hundred and seventy-three
the following Convention, which may be cited as the Minimum Age Convention, 1973:

Bilaga
3 Översättning

Konvention (Nr 138) om minimiålder för tillträde till
arbete

Intemationella
arbetsorganisationens allmänna konferens,

vilken av styrelsen för intemationella
ar-betsbyrån sammankallats till Geneve och där samlats till sitt femtioåtlonde
möte den 6 juni 1973, och

som
beslutat antaga vissa förslag angående minimiålder för tillträde till arbete,
vilken fråga utgör den fjärde punkten på sammanträdets dagordning, och

som
beaktar bestämmelsema i konventionen om minimiålder i industriellt arbete (1919),
konventionen om minimiålder i arbete till sjöss (1920), konventionen om minimiålder
inom jordbmket (1921), konventionen om minimiålder för eldare och kollämpare (1921),
konventionen om minimiålder i ickeindustriellt arbete (1932), konventionen om minimiålder
i arbete till sjöss (reviderad 1936), konventionen om minimiålder i industriellt
arbete (reviderad 1937), konventionen om minimiålder i icke-industrieUt arbete
(reviderad 1937), konventionen om minimiålder i arbete inom fisket (1959) och
konventionen om minimiålder i arbete under jord (1965), och

som
anser att tiden är inne att upprätta ett allmänt instmment i denna fråga,
vilket successivt skulle ersätta de nu gällande instmment, som hänför sig till
begränsade ekonomiska sektorer, i syfte atl åstadkomma ett fullständigt
avskaffande av bamarbete, och

som
har beslutat att detta instmment skall taga formen av en intemationell
konvention,

antager
denna den tjugosjätte dagen i juni månad år nittonhundrasjutliotre följande
konvention, som kan benämnas konventionen om minimiålder, 1973.

Artide 1

Each
Member for which this Convention is in force undertakes lo pursue a national policy
designed to ensure the effective abolition of child labour and to raise progressivdy
the minimum age for admission to employment or work to a levd consistent with the
fullest physical and mental development of young persons.

Artikel 1

Varje
medlemsstat, för vilken denna konvention gäller, förbinder sig att inom sitt
eget land fullfölja en politik som syftar till att säkerställa ett effektivt
avskaffande av bamarbete och att successivt höja minimiåldem för tillträde
till anställning eller arbete lill en nivå som gör det möjligt för ungdomar att
uppnå full fysisk och psykisk utveckling.

Artide 2

1.
Each Member which ratifies this
Convention shall specify, in a dedaration appended to its ratification, a
minimum age for admission to employment or work within its territory and on means
of transport registered in ils territory; subject to Artides 4 lo 8 of this Convention,
no one under that age shall be admitted to employment or work in any occupation.

2.
Each Member which has ratified this
Convention may subsequently notify the Di-reclor-General of the International Labour
Office, by further dédarations, that it speci-fies a minimum age higher than that
previously specified.

3. The minimum age specified in pursuance of paragraph
1 of this Artide shall not be less than the age of completion of compulsory schooling
and, in any case, shall not be less than 15 years.

4. Notwithstanding the provisions of paragraph 3 of this
Artide, a Member whose economy and educational facilities are insuf-ficiently developed
may, after consultation with the organisations of employers and workers concerned,
where such exist, initially specify a minimum age of 14 years.

5. Each Member which has
specified a

minimum age of 14 years in pursuance of the

provisions of the preceding paragraph shall

include in ils reports on the application of

this Convention submitted under artide 22

of the Constitution of the International La

bour Organisation a statement -

(a)
that its reason for doing so subsisls; or

Artikel 2

1. Varje
medlemsstat, som ratificerar

denna konvention, skall i en till ratifikations-

handlingen fogad deklaration ange en mini

miålder för tillträde till anställning eller ar

bete inom dess territorium och på transport

medel registrerade inom dess territorium;

med undantag för vad som sägs i artiklarna

4 —8 i denna konvention skall ingen under

denna ålder ges tillträde till anställning eller

arbete inom något yrke.

2.
Varje medlemsstat som
ratificerar denna konvention kan genom en efterföljande deklaration underrätta
internationella arbelsby-råns generaldirektör om alt medlemsstaten fastställer
en högre minimiålder än den tidigare angivna.

3.
Den minimiålder som anges i
enlighet med mom. 1 i denna artikel skall ej vara lägre än åldern för
avslutande av obligatorisk skolgång och i intet fall lägre än 15 år.

4.
Utan hinder av bestämmelserna i
mom. 3 i denna artikel kan medlemsstat, vars näringsliv och utbildningssystem
är otillräckligt utvecklade, efter samråd med berörda arbets-givar- och
arbetstagarorganisationer, där sådana finns, till en början fastställa en minimiålder
av 14 år.

5.
Varje medlemsstat, som har
fastställt en minimiålder av 14 år i enlighet med bestämmelserna i föregående
punkt, skall i sina rapporter om denna konventionstillämpning, vilka avges
enligt artikel 22 i internationella arbetsorganisationens stadga, förklara

a)
antingen att motivet för dess beslut alltjämt äger giltighet;

(b) that it renounces its right
to avail itself of the provisions in question as from a stated date.

b) eller att medlemsstaten
från och med en angiven dag avstår från all begagna sig av ifrågavarande
bestämmelser.

Artide 3

1. The
minimum age for admission to any

type of employment or work which by its

nature or the circumstances in which it is

carried out is likely to jeopardise the heallh,

safety or morals of young persons shall not be

less than 18 years.

2.
The types of employment or work
to which paragraph 1 of this Artide applies shall be determined by national laws
or regulations or by the competent authority, after consultation with the
organisations of employers and workers concemed, where such exist.

3.
Notwithstanding the provisions
of paragraph 1 of this Artide, national laws or regulations or the competent authority
may, after consultation with the organisations of employers and workers concerned,
where such exist, authorise employment or work as from the age of 16 years on condition
that the heallh, safety and morals of the young persons concerned are fully prolected
and that the young persons have received adequate specific instmction or vocational
training in the relevant branch of activity.

Artikel 3

1. Minimiåldern för tillträde till varje typ av
anställning eller arbete, som på gmnd av sin art eller de omständigheter vamnder
det utförs medför risk för ungdomars hälsa, säkerhet eller vandel, skall ej
understiga 18 år.

2.
De typer av anställning eller
arbete på vilka mom. 1 i denna artikd är tillämplig skall bestämmas genom
nationell lagstiftning eller av vederbörande myndighet efter samråd med
berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, där sådana finns.

3.
Utan hinder av bestämmelserna i
mom. 1 i denna artikel kan den nationella lagstiftningen eller vederbörande
myndighet, efter samråd med berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer,
där sådana finns, medge att minderåriga från 16 års ålder får ta anställning
eller arbete under fömtsättning att deras hälsa, säkerhet och vandel inte på
minsta sätt äventyras och att de erhåller fullgod särskild instmktion eller
yrkesutbildning i frågavarande näringsgren.

Artide 4

1. In so far as necessary, the competent authority, after
consultation with the organisations of employers and workers concerned, where such
exist, may exclude from the application of this Convention limited categories of
employment or work in respect of which special and substantial problems of application
arise.

2.
Each Member which ratifies this
Convention shall list in ils first report on the application of the Convention
submitted under artide 22 of the Constitution of the International Labour
Organisation any categories which may have been exduded in pursuance of paragraph
1 of this Artide, giving the reasons for such exdusion, and shall state in

Artikel 4

1. När
så är nödvändigt kan vederbörande

myndighet, efter samråd med berörda arbets

givar- och arbetstagarorganisationer, där så

dana finns, från tillämpningen av denna kon

vention undanta begränsade kategorier av

anställning eller arbete, för vilka speciella

och betydande tillämpningsproblem uppstår.

2. Varje
medlemsstat som ratificerar denna

konvention skall i den första rapport om kon

ventionens tillämpning, som avges enligt ar

tikel 22 i internationella arbetsorganisatio

nens stadga, ange de kategorier av anställning

eller arbete, som kan ha undantagits i en

lighet med mom. 1 i denna artikel, och an

föra skälen för sådant undanlagande saml

subsequent reports the
position of its law and practice in respect of the categories exduded and the extent
lo which effect has been given or is proposed to be given to the Convention in respect
of such categories.

3.
Employment or work covered by Artide 3 of this Convention shall not be exduded from
the application of the Convention in pursuance of this Artide.

skall i efterföljande
rapporter redogöra för gällande lagstiftning och praxis med avseende på de
undantagna kategorierna och för den omfattning vari konventionen har gjorts
tillämplig eller avses alt göras tillämplig i fråga om sådana kategorier.

3. Anställning eller
arbete som avses i artikel 3 i denna konvention får inte undantas från
konventionens tillämpning med stöd av denna artikel.

Artide
5

1. A Member whose economy and administrative facilities
are insufficiently developed may, after consultation with the organisations
of employers and workers concerned, where such exist, initially limit the scope
of application of this Convention.

2. Each Member which avails itself of the provisions
of paragraph 1 of this Artide shall specify, in a dedaration appended to ils ratification,
the branches of economic activity or lypes of undertakings to which il will apply
the provisons of the Convention.

3.
The provisions of the Convention
shall be applicable as a minimum to the following: mining and quarrying; manufacturing;
con-struction; dectricity, gas and water; sanitary service; transport, storage
and communication; and plantations and other agricultural undertakings mainly producing
for commercial purposes, but exduding family and small-scale holdings producing
for local consumption and not regularly employing hired workers.

4. Any
Member which has limited the

scope of application of this Convention in

pursuance of this Artide -

(a)
shall indicate in ils reports under artide 22 of the Constitution of the
International Labour Organisation the general position as regards the employment
or work of young persons and children in the branches of activity which are exduded
from the scope of application of this Convention and any progress which may have
been made towards wider application of the provisions of the Convention;

Artikel
5

1. En
medlemsstat vars näringsliv och ad

ministrativa system är otillräckligt utveck

lade kan, efter samråd med berörda arbetsgi

var- och arbetstagarorganisationer, där så

dana finns, lill en början begränsa denna

konventions tillämpningsområde.

2.
Varje medlemsstat, som begagnar
sig av bestämmelserna i mom. 1 i denna artikel, skall i en vid ralifikationshandlingen
fogad deklaration ange de grenar av ekonomisk verksamhet eller de typer av
företag på vilka den avser att tillämpa konventionens bestämmelser.

3.
Denna konventions
tillämpningsområde skall omfatta åtminstone: gmvor och mine-ralbrotl;
tillverkningsindustri; byggnads- och anläggningsverksamhet; el-, gas- och
vattenverk; sanitära anordningar; transport, lager och kommunikationer; plantager
och andra jordbmksföretag, som huvudsakligen producerar för avsalu, med
undantag av familjeföretag och småbmk, som producerar för den lokala marknaden
och där lönearbelare inte regelbundet är anställda.

4.
Varje medlemsstat, som har
begränsat denna konventions tillämpningsområde i enlighet med denna artikel,

a)
skall i sina rapporter enligt artikel 22 i internationdla arbetsorganisationens
stadga ange det allmänna läget i fråga om barns och minderårigas anställning
och arbete i de näringsgrenar som är uteslutna från denna konventions
tillämpningsområde ävensom de framsteg som gjorts i riktning mot en vidgad
tillämpning av konventionens bestämmelser;

(b) may at any time formally
extend the scope of application by a dedaration addressed to the Director-General
of the International Labour Office.

b) kan vid valfri lidpunkt
i vederbörlig ordning vidga tillämpningsområdet genom en till intemationella arbetsbyråns
generaldirektör ställd deklaration.

Artide
6

This
Convention does not apply to work done by children and young persons in schools
for general, vocational or technical education or in other training
institutions, or to work done by persons at least 14 years of age in undertakings,
where such work is carried out in accordance with conditions prescribed by the
competent authority, after consultation with the organisations of employers
and workers concemed, where such exist, and is an integral part of-

(a) a course of education or training for which a school
or training institution is primarily responsible;

(b) a programme of training mainly or entirely in an undertaking,
which programme has been approved by the competent authority; or

(c) a programme of guidance or orientation designed lo facilitate
the choice of an occupation or of a line of training.

Artikel
6

Denna
konvention är inte tillämplig på arbete som utförs av bam och ungdomar i skolor
för allmän utbildning, yrkesutbildning eller teknisk utbildning eller i andra
utbildningsanstalter eller på arbete som utförs av person som fyllt minst 14
år inom förelag, där sådant arbete utförs i överensstämmelse med av
vederbörande myndighet fastställda normer, efter samråd med berörda arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationer, där sådana finns, och utgör en integrerande del
av:

a) en undervisnings- eller utbildningskurs för vilken
en skola eller utbildningsanstalt i första hand bär ansvaret;

b) ett program för utbildning huvudsakligen eller
helt inom ett förelag, vilket program har godkänts av vederbörande myndighet;
eller

c) ett
orienteringsprogram avsett att under

lätta valet av yrke eller utbildningslinje.

Artide
7

1. National
laws or regulations may permit

the employment or work of persons 13 to 15

years of age on light work which is -

(a)
not likely to be harmful to their
heallh or development; and

(b)
not such as to prejudice their attendance
at school, their participation in vocational orientation or training
programmes approved by the competent authority or their capacity to benefit
from the instmction received.

2. National laws or regulations
may also

permit the employment or work of persons

who are at least 15 years of age but have not

yet completed their compulsory schooling on

work which meets the requirements set forth

in subparagraphs (a) and (b) of paragraph 1

of this Artide.

Artikel
7

1. Den
nationella lagstiftningen kan tillåta

att personer i åldem 13—15 år sysselsätts i

lätt arbete som

a)
inte är ägnat att skadligt
inverka på deras hälsa eller utveckling; och

b)
inte är ägnat att inverka
menligt på deras skolgång, deras deltagande i program för yrkesorientering
eller yrkesutbildning, som godkänts av vederbörande myndighet, eller deras
förmåga att tillgodogöra sig den erhållna undervisningen.

2. Den nationella
lagstiftningen kan också

tillåta all personer, som är minst 15 år gamla

men som ännu inte fullgjort sin skolplikt,

sysselsätts eller arbetar med uppgifter som

fyller i a) och b) i mom. 1 av denna artikel

angivna krav.

3. The
competent authority shall deter

mine the activities in which employment or

work may be permitled under paragraphs 1

and 2 of this Artide and shall prescribe the

number of hours during which and the condi

tions in which such employment or work may

be undertaken.

4. Notwithstanding the
provisions of para

graphs 1 and 2 of this Artide, a Member

which has availed itself of the provisions of

paragraph 4 of Artide 2 may, for as long as it

continues lo do so, subslitute the ages 12 and

14 for the ages 13 and 15 in paragraph 1 and

the age 14 for the age 15 in paragraph 2 of

this Artide.

3.
Vederbörande myndighet skall
bestämma de slag av verksamhet, inom vilka anställning eller arbete kan
tillåtas i enlighet med mom. 1 och 2 i denna artikel, och skall föreskriva det
antal timmar och de förhållanden vamnder sådan anställning eller sådant arbete
får äga mm.

4.
Utan hinder av bestämmelsema i
mom. 1 och 2 i denna artikel kan en medlemsstat som begagnar sig av bestämmelsema
i mom. 4 i artikel 2, så länge medlemmen fortsätter därmed, utbyta
åldersgränserna 13 och 15 mot 12 och 14 i mom. 1 samt åldersgränsen 15 mot 14 i
mom. 2 i denna artikel.

Artide
8

1. After consuUation with the organisations of employers
and workers concemed, where such exist, the competent authority may, by permits
granled in individual cases, allow exceptions to the prohibition of employment
or work provided for in Artide 2 of this Convention, for such purposes as participation
in artistic performances.

2. Permits so granted shall limit the number of hours
during which and prescribe the conditions in which employment or work is allowed.

Artikels

1. Efter samråd med berörda arbelsgivar-och
arbetstagarorganisationer, där sådana finns, får vederbörande myndighet genom tillstånd
i enskilda fall medge undantag från del i artikel 2 i denna konvention stadgade
förbudet mot anställning eller arbete, då det gäller sådana ändamål som
deltagande i artistuppträdanden.

2.
Sålunda givna tillstånd skall
begränsa det antal timmar och föreskriva de förhållanden, vamnder anställning
eller arbete tillåts.

Artide
9

1. All necessary measures, induding the provision of appropriate
penalities, shall be taken by the competent authority to ensure the effective enforcement
of the provisions of this Convention.

2. National laws or regulations or the competent authority
shall define the persons responsible for compliance with the provisions giving
effect to the Convention.

3. National laws or regulations or the competent authority
shall prescribe the registers or other documents which shall be kept and made available
by the employer; such registers or documents shall contain the namnes and ages
or dates of birth, duly certified

Artikel
9

1.
Alla erforderliga åtgärder,
inbegripet lämpliga sanktioner, skall av vederbörande myndighet vidtas för att
säkerställa en effektiv efterlevnad av bestämmelserna i denna konvention.

2.
Den nationella lagstiftningen
eller vederbörande myndighet skall ange vilka personer som är ansvariga för
att bestämmelsema i denna konvention efterlevs.

3.
Den nationella lagstiftningen
eller vederbörande myndighet skall föreskriva vilka register eller andra
handlingar som arbetsgivaren skall föra och hålla tillgängliga; sådana register
eller handlingar skall innehålla uppgifter om namn och ålder eller
födelsedata.

wherever possible, of
persons whom he em-ploys or who work for him and who are less than 18 years of age.

om möjligt vederbörligen
styrkta, beträffande de personer som han anställer eller som arbetar för honom
och som är under 18 år.

Artide
10

1. This Convention revises, on the terms set forth in this
Artide, the Minimum Age (Industry) Convention, 1919, the Minimum Age (Sea) Convention,
1920, the Minimum Age (Agriculture) Convention, 1921, the Minimum Age (Trimmers
and Stokers) Convention, 1921, the Minimum Age (Non-In-dustrial Employment) Convention,
1932, the Minimum Age (Sea) Convention (Revised), 1936, the Minimum Age (Industry)
Convention (Revised), 1937, the Minimum Age (Non-Industrial Employment) Convention
(Revised), 1937, the Minimum Age (Fishermen) Convention, 1959, and the Minimum
Age (Underground Work) Convention, 1965.

2.
The coming into force of this Convention
shall not dose the Minimum Age (Sea) Convention (Revised), 1936, the Minimum Age
(Industry) Convention (Revised), 1937, the Minimum Age (Non-Industrial Employment)
Convention (Revised), 1937, the Minimum Age (Fishermen) Convention, 1959, or the
Minimum Age (Underground Work) Convention, 1965, lo further ratification.

3.
The Minimum Age (Industry) Convention,
1919, the Minimum Age (Sea) Convention, 1920, the Minimum Age (Agriculture) Convention,
1921, and the Minimum Age (Trimmers and Stokers) Convention, 1921, shall be closed
to further ratification when all the parties thereto have consented to such closing
by ratification of this Convention or by a dedaration communicated to the Director-General
of the Intemational Labour Office.

4.
When the obligations of this Convention
are accepted -

(a)
by a Member which is a party to the Minimum Åge (Industry) Convention (Revised),
1937, and a minimum age of not less

Artikel
10

1.
Denna konvention reviderar på
sätt, som anges i denna artikel, konventionen om minimiålder i industriellt
arbete (1919), konventionen om minimiålder i arbete till sjöss (1920),
konventionen om minimiålder inom jordbmket (1921), konventionen om minimiålder
för eldare och kollämpare (1921), konventionen om minimiålder i icke-indu-slridlt
arbete (1932), konventionen om minimiålder i arbete till sjöss (reviderad 1936),
konventionen om minimiålder i industriellt arbete (reviderad 1937),
konventionen om minimiålder i icke-industridlt arbete (reviderad 1937),
konventionen om minimiålder i arbete inom fisket (1959) och konventionen om
minimiålder i arbete underjord (1965).

2.
Ikraftträdandet av denna
konvention skall inte utgöra hinder för fortsatt ratificering av konventionen
om minimiålder i arbete till sjöss (reviderad 1936), konventionen om
minimiålder i industriellt arbete (reviderad 1937), konventionen om minimiålder
i icke-industridlt arbete (reviderad 1937), konventionen om minimiålder i
arbete inom fisket (1959) eller konventionen om minimiålder i arbete underjord
(1965).

3.
Konventionen om minimiålder i
industriellt arbete (1919), konventionen om minimiålder i arbete till sjöss
(1920), konventionen om minimiålder inom jordbmket (1921) och konventionen om
minimiålder för eldare och kollämpare (1921) skall vara stängda för fortsalt ratificering,
när alla medlemsstater, som anslutit sig till dessa konventioner, har
medgivit detta genom att ratificera denna konvention eller genom en förklaring
avgiven till intemationella arbetsbyråns generaldirektör.

4. När
förpliktdsema enligt denna konven

tion har godtagits

a)
av en medlemsstat, som anslutit sig till konventionen om minimiålder i
industriellt arbete (reviderad 1937) och en minimiålder

than
15 years is specified in pursuance of Artide 2 of this Convention, this shall ipso
jure involve the immediate denundation of that Convention,

(b) in respect of non-industrial employment as defined
in the Minimum Age (Non-Industrial Employment) Convention, 1932, by a Member which
is a party to that Convention, this shall ipso jure involve the immediate denundation
of that Convention,

(c)
in respect of non-industrial employment
as defined in the Minimum Age (Non-Industrial Employment) Convention (Re vised),
1937, by a Member which is a party to that Convention, and a minimum age of not
less than 15 years is specified in pursuance of Artide 2 of this Convention, this
shall ipso jure involve the immediate denundation of that Convention,

(d) in
respect of maritime employment, by

a Member which is a party to the Minimum

Age (Sea) Convention (Revised), 1936, and a

minimum age of not less than 15 years is

specified in pursuance of Artide 2 of this

Convention or the Member specifies that Ar

tide 3 of this Convention applies to maritime

employment, this shall ipso jure involve the

immediate denundation of that Convention,

(e) in
respect of employment in maritime

fishing, by a Member which is a party to the

Minimum Age (Fishermen) Convention,

1959, and a minimum age of not less than 15

years is specified in pursuance of Artide 2 of

this Convention or tlie Member specifies that

Artide 3 of this Convention applies to em

ployment in maritime fishing, this shall ipso

jure involve the immediate denundation of

that Convention,

(f) by
a Member which is a party to the

Minimum Age (Underground Work) Con

vention, 1965, and a minimum age of not less

than the age specified in pursuance of that

Convention is specified in pursuance of Arti

de 2 of this Convention or the member speci

fies that such an age applies to employment

underground in mines in virtue of Artide 3 of

this Convention, this shall ipso jure involve

the immediate denundation of that Conven

tion,

ej
understigande 15 år fastställs i enlighet med artikel 2 i denna konvention,
skall detta i sig innefatta omedelbar uppsägning av förstnämnda konvention,

b)
i fråga om icke-industridlt
arbete, såsom det definieras i konventionen om minimiålder i icke-industridlt
arbete (1932), av en medlemsstat som anslutit sig till nämnda konvention, skall
detta i sig innefatta omedelbar uppsägning av samma konvention,

c)
i fråga om icke-industridlt
arbete, såsom del definieras i konventionen om minimiålder i icke-industridlt
arbete (reviderad 1937), av en medlemsstat, som anslutit sig till nämnda
konvention, och en minimiålder ej understigande 15 år fastställs i enlighet med
artikel 2 i denna konvention, skall detta i sig innefatta omedelbar uppsägning
av förstnämnda konvention,

d) i fråga om arbete till
sjöss av en med

lemsstat, som anslutit sig till konventionen

om minimiålder i arbete till sjöss (reviderad

1936), och en minimiålder ej understigande

15 år fastställs i enlighet med artikel 2 i

denna konvention eller medlemsstaten före

skriver att artikel 3 i denna konvention skall

vara tillämplig på arbete till sjöss, skall detta

i sig innefatta omedelbar uppsägning av

förstnämnda konvention,

e) i fråga om arbete i
havsfiske av en med

lemsstat, som anslutit sig till konventionen

om minimiålder i arbete inom fisket (1959),

och en minimiålder ej understigande 15 år

fastställs i enlighet med artikel 2 i denna kon

vention eller medlemsstaten föreskriver att

artikd 3 i denna konvention skall vara

tillämplig på arbete i havsfiske, skall detta i

sig innefatta omedelbar uppsägning av först

nämnda konvention,

f) av en medlemsstat,
som anslutit sig till

konventionen om minimiålder i arbete under

jord (1965), och en minimiålder, som ej un

derstiger den ålder som fastställts i enlighet

med sagda konvention, fastställs i enlighet

med artikel 2 i denna konvention eller med

lemsstaten föreskriver att en sådan ålder skall

vara tillämplig på arbete underjord i enlighet

med artikel 3 i denna konvention, skall detta

i sig innefatta omedelbar uppsägning av

förstnämnda konvention.

if and when this Convention
shall have come into force.

5.
Acceptance of the obligations of this Convention -

(a)
shall involve the denundation
of the Minimum Age (Industry) Convention, 1919, in accordance with Artide 12 thereof,

(b)
in respect of agriculture shall
involve the denundation of the Minimum Age (Agriculture) Convention, 1921, in accordance
with Artide 9 thereof,

(c)
in respect of maritime employment
shall involve the denundation of the Minimum Age (Sea) Convention, 1920, in accordance
with Artide 10 thereof, and of the Minimum Age (Trimmers and Stokers) Convention,
1921, in accordance with Artide 12 thereof,

if and when this Convention
shall have come into force.

för
såvitt denna konvention har trätt i kraft.

5.
Godtagande av förpliktelserna enligt denna konvention

a) skall medföra
uppsägning av konven

tionen om minimiålder i industriellt arbete

(1919) i enlighet med artikel 12 däri,

b)
i fråga om jordbmket skall
medföra uppsägning av konventionen om minimiålder inom jordbmket (1921) i
enlighet med artikel 9 däri,

c)
i fråga om arbete till sjöss
skall medföra uppsägning av dels konventionen om minimiålder i arbete till
sjöss (1920) i enlighet med artikel 10 däri och dels av konventionen om
minimiålder för eldare och kollämpare (1921) i enlighet med artikel 12 däri,

för
såvitt denna konvention har trätt i kraft.

Artide
11

The
formål ratifications of this Convention shall be communicated lo the Director-General
of the International Labour Office for registration.

Artikeln

De
officiella ratifikationema av denna konvention skall delges internationella arbetsbyråns
generaldirektör och registreras av honom.

Artide
12

1. This Convention shall be binding only upon those Members
of the International Labour Organisation whose ratifications have been
registered with the Director-General.

2.
It shall come into force twelve
months after the date on which the ratifications of two Members have been
registered with the Director-General.

3. Thereafter, this Convention shall come into force
for any Member twelve months after the date on which its ratification has been
registered.

Artikel
12

1. Denna konvention är bindande endast för de
medlemmar av internationella arbetsorganisationen vilkas ratifikationer
registrerats hos generaldirektören.

2.
Den träder i kraft tolv månader
efter det att ratifikationer från två medlemsstater har registrerats hos
generaldirektören.

3.
Därefter träder denna
konvention i kraft för varje medlemsstat tolv månader efter den dag, då dess
ratifikation registrerats.

Artide 13

1.
A Member which has ratified this Convention may denounce it after the expiration
of ten years from the date on which the Convention first comes into force, by
an act com-

Artikd 13

1.
En medlemsstat som ratificerar denna konvention kan, sedan tio år förflutit från
den tidpunkt då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma genom
skrivelse

municated
to the Director-General of the International Labour Office for registration. Such
denundation shall not take effect until one year after the date on which it is
registered.

2. Each Member which has ratified
this Convention and which does not, within the year following the expiration of
the period of ten years mentioned in the preceding paragraph, exercise the right
of denundation provided for in this Artide, will be bound for another period
of len years and, thereafter, may denounce this Convention at the expiration
of each period of ten years under the terms provided for in this Artide.

som
delges intemationella arbetsbyråns generaldirektör för registrering.
Uppsägningen träder ej i kraft förrän ett år efter det den registrerats.

2.
Varje medlemsstat, som ratificerar denna konvention och icke inom ett år efter
utgången av den i föregående moment nämnda tioårsperioden gör bmk av den uppsägningsrätt
som medges i denna artikel, skall vara bunden för en ny period av tio år och
kan därefter på de i denna artikel föreskrivna villkoren uppsäga konventionen
vid utgången av varje tioårsperiod.

Artide 14

1. The Director-General of the International Labour
Office shall notify all Members of the International Labour Organisation of the
registration ofall ratifications and denun-ciations communicated to him by the Members
of the Organisation.

2.
When notifying the Members of the
Organisation of the registration of the second ratification communicated to
him, the Director-General shall draw the attention of the Members of the
Organisation to the date upon which the Convention will come into force.

Artikel 14

1.
Internationella arbetsbyråns
generaldirektör skall underrätta samtliga medlemmar av intemationella
arbetsorganisationen om registreringen av alla ratifikationer och uppsägningar,
som delgivits honom av organisationens medlemmar.

2.
När generaldirektören
underrättar organisationens medlemmar om registreringen av den andra ralifikationien
i ordningen, som delgivits honom, skall han fästa medlemmarnas uppmärksamhet
på den dag då konventionen kommer att träda i kraft.

Artide 15

The
Director-General of the International Labour Office shall communicate to the Secretary-General
of the United Nations for registration in accordance with Artide 102 of the
Charter of the United Nations full particulars ofall ratifications and acts of
denundation registered by him in accordance with the provisions of the preceding
Artides.

Artikel 15

Internationella
arbetsbyråns generaldirektör skall för registrering jämlikt artikel 102 av Förenta
nationernas stadga lämna Förenta nationernas generalsekreterare fullständiga upplysningar
om varje ratifikation och uppsägning, som registrerats av honom enligt bestämmelserna
i föregående artiklar.

Artide 16

At
such times as it may consider necessary the Goveming Body of the International Labour
Office shall present to the General Conference a report on the working of this
Con-

Artikel 16

Närhdst
internationella arbetsbyråns styrelse finner det erforderligt skall styrelsen
förelägga internationella arbetsorganisationens allmänna konferens en
redogörelse för kon-

vention
and shall examine the desirability of placing on the agenda of the Conference the
question of its revision in whole or in part.

Prop. 1989/90:60

ventionens
tillämpning och överväga om del finns skäl att på konferensens dagordning uppföra
frågan om dess revision, helt eller delvis.

Artide 17

1. Should
the Conference adopt a new

Convention revising this Convention in

whole or in part, then, unless the new Con

vention otherwise provides -

(a)
the ratification by a Member of
the new revising Convention shall ipso jure involve the immediate denundation
of this Convention, notwithstanding the provisions of Artide 10 above, if and
when the new revising Convention shall have come into force;

(b)
as from the date when the new revising
Convention comes into force this Convention shall cease lo be open lo rafiticalion
by the Members.

2. This Convention shall
in any case re

main in force in its actual form and contenl

for those Members which have ratified it but

have not ratified the revising Convention.

Artikel 17

1. Om
konferensen antager en ny konven

tion, varigenom förevarande konvention helt

eller delvis revideras, och den nya konven

tionen ej föreskriver annat,

a)
skall, utan hinder av
bestämmelserna i artikd 10, en medlems ratifikation av den nya konventionen i
sig innefatta omedelbar uppsägning av förevarande konvention, under fömtsättning
alt den nya konventionen trätt i kraft;

b)
skall från den dag, då den nya
konventionen träder i kraft, förevarande konvention icke längre kunna
ratificeras av medlemssta-tema.

2. Förevarande
konvention skall likväl

förbli gällande lill form och innehåll för de

medlemsstater som ratificerat densamma

men icke ratificerat den nya konvention, var

igenom förevarande konvention revideras.

Artide 18

The
English and French versions of the text of this Convention are equally authorila-tive.

Artikel 18

De
engelska och franska texterna till denna konvention skall ha lika vitsord.

Prop.
1989/90:60

Bilaga 4 Översättning

Recommendation
(No. 146) concerning minimum age for admission to employment

The
General Conference of the Intemational Labour Organisation,

Having been convened at
Geneva by the Goveming Body of the Intemational Labour Office, and having met
in its Fifly-eighth Session on 6 June 1973, and

Recognising that the effective
abolition of child labour and the progressive raising of the minimum age for admission
to employment conslitute only one aspect of the protection and advancement of children
and young persons, and

Noling the concem of the whole
United Nations syslem with such protection and advancement, and

Having
adopted the Minimum Age Convention, 1973, and

Desirous to define further
certain elements of policy which are the concem of the International Labour
Organisation, and

Having decided upon the
adoption of certain proposals regarding minimum age for admission to employment,
which is the fourth item on the agenda of the session, and Having determined that
these proposals shall take the form of a Recommendation supple-menling the
Minimum Age Convention, 1973,

adopls this twenty-sixth day
of June of the year one thousand nine hundred and seventy-three the following Recommendation,
which may be cited as the Minimum Age Recommendation, 1973:

Rekommendation
(Nr 146) om minimiålder för tillträde till arbete

Intemationella
arbetsorganisationens allmänna konferens,

vilken av styrelsen för intemationella
ar-betsbyrån sammankallals till Geneve och där samlats till sitt femtioåttonde
möte den 6 juni 1973, och

som konstaterar atl del
effektiva avskaffandet av bamarbelel och det successiva höjandet av minimiåldem
för tillträde till arbete endast utgör en aspekt av skyddet för bam och
ungdomar samt främjandet av deras utveckling, och

som
beaktar intresset inom hela Förenta nationemas syslem för delta skydd och denna
utveckling, och

som
antagit konventionen om minimiålder, 1973, och

som
önskar ytterligare fastställa vissa riktlinjer för åtgärder som är av intresse
för intemationella arbetsorganisationen, och

som
beslutat antaga vissa förslag rörande minimiålder för lilUräde till arbete,
vilken fråga utgör den fjärde punkten på sammanträdets dagordning, och

som
beslutat att dessa förslag skall taga formen av en rekommendation som kompletterar
konventionen om minimiålder, 1973, antager denna den tjugosjätte dagen i juni månad
år nittionhundrasjuttiolre följande rekommendation, som kan benämnas rekommendationen
om minimiålder, 1973.

1. National Policy

1.
To ensure the success of the national policy provided for in Artide 1 of the
Minimum Age Convention, 1973, high priority should be given to planning for
and meeting the needs of children and youth in national development policies
and programmes and to the progressive extension of the inter-rdat-ed measures necessary
to provide the best

1.
Nationell politik

1.
För att säkerställa en framgångsrik nationell politik i enlighet med artikel 1
i konventionen om minimiålder, 1973, bör ålgärder och program för nationell
utveckling ge hög prioritet åt planering för och tillgodoseende av barns och
ungdomars behov och ål ett successivt vidgande av samordnande åtgärder som
erfordras för att åstadkomma

possible conditions of physical
and mental growth for children and young persons.

2. In this connection
special attention

should be given to such areas of planning and

policy as the following:

(a)
firm national commitment to
full employment, in accordance with the Employment Policy Convention and Recommendation,
1964, and the taking of measures designed to promote employmenloriented development
in mral and urban areas;

(b)
the progressive extension of other
economic and social measures to alleviate pover-ty wherever it exists and to ensure
family living standards and income which are such as to make it unneccessary to
have recourse to the economic activity of children;

(c)
the development and progressive
extension, without any disrimination, of social security and family welfare measures
aimed at ensuring child mainlenance, induding chil-dren's allowances;

(d) the development and
progressive exten

sion of adequate facilities for education and

vocational orientation and training appropri

ate in form and contenl to the neeeds of the

children and young persons concemed;

(e) the development and
progressive exten

sion of appropriate facilities for the protec

tion and welfare of children and young per

sons, induding employed young persons, and

for the promotion of their development.

3.
Particular account should as necessary
be taken of the needs of children and young persons who do not have families or
do not live with their own families and of migrant children and young persons who
live and travel with their families. Measures laken to that end should include the
provision of fel-lowships and vocational training.

4.
Full-time attendance al school
or participation in approved vocational orientation or training programmes should
be required and effectively ensured up lo an age at least equal to that specified
for admission to employment in accordance with Artide 2 of the Minimum Age Convention,
1973.

bästa möjliga fömtsättningar
för bams och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. 2.1 detta sammanhang
bör särskild uppmärksamhet ägnas åt sådana områden för planering och åtgärder
som:

a)
fasta nationella åtaganden i
fråga om full sysselsättning i överensstämmelse med konventionen och
rekommendationen om sysselsättningspolitik, 1964, och vidtagande av åtgärder
som är ägnade att främja en syssel-sättningsorienterad utveckling på landsbygden
och i städema;

b)
ett successivt vidgande av
andra ekonomiska och sociala åtgärder för atl lindra fattigdomen varhelst den
förekommer och för att tillförsäkra familjema en sådan levnadsstandard och
inkomst alt bamen inte behöver utföra förvärvsarbete;

c)
utveckling och successiv
utbyggnad utan någon diskriminering av åtgärder för social trygghet och för
familjens välfärd i syfte att trygga bamens livsuppehälle, inbegripet bambidrag;

d) utveckling och
successiv utbyggnad av

lämpliga anordningar för undervisning,

yrkesvägledning och yrkesutbildning, som till

form och innehåll är anpassade till berörda

bams och ungdomars behov;

e) utveckling och
successiv utbyggnad av

lämpliga anordningar för bams och ungdo

mars skydd och välfärd (inbegripet förvärvs

arbetande ungdomar) och för främjande av

deras utveckling.

3.
Särskild hänsyn bör, där så
erfordras, tagas till behoven hos bam och ungdomar, som inte har egen familj
eller som inte bor tillsammans med sina egna familjer, och hos migrerande bam
och ungdomar, som bor och reser tillsammans med sina familjer. De ålgärder som
vidtas i detta syfte bör innefatta tillhandahållande av stipendier och yrkesutbildning.

4.
Skolgång på heltid eller
deltagande i godkända yrkesorienterings- eller yrkesutbildningsprogram bör
krävas och effektivt säkerställas åtminstone fram till en ålder motsvarande
den åldersgräns som fastställts för tillträde till arbete i enlighet med
artikel 2 i konventionen om minimiålder, 1973.

5. (1) Consideration should
be given to measures such as preparatory training, not involving hazards, for types
of employment or work in respect of which the minimum age prescribed in accordance
with Artide 3 of the Minimum Age Convention, 1973, is higher than the age of completion
of compulsory full-time schooling.

(2) Analogous measures should
be envisa-ged where the professional exigencies of a particular occupation include
a minimum age for admission which is higher that the age of completion of compulsory
full-time schooling.

5. 1) Det bör finnas
anledning överväga sådana åtgärder som förberedande, icke riskfylld utbildning
i fråga om typer av anställning eller arbete där den i enlighet med artikel 3
i konventionen om minimiålder, 1973, föreskrivna minimiåldem är högre än åldern
vid avslutande av obligatorisk skolgång.

2)
Liknande åtgärder bör övervägas, då yrkeskraven inom en viss sysselsättning
innefattar en minimiålder för tillträde till arbete som är högre än åldem vid
avslutande av obligatorisk skolgång.

II. Minimum Age

6. The minimum age should be fixed at the same levd
for all sectors of economic activity.

7.
(1) Members should take as their
objective the progressive raising to 16 years of the minimum age for admission
to employment or work specified in pursuance of Artide 2 of the Minimum Age Convention,
1973.

(2) Where the minimum age
for employment or work covered by Artide 2 of the Minimum Age Convention,
1973, is still below 15 years, urgent steps should be taken to raise it to that
levd.

8. Where it is not immediately
feasible to

fix a minimum age for all employment in

agriculture and in related activities in mral

areas, a minimum age should be fixed at least

for employment on plantations and in the

other agricultural undertakings referred lo in

Artide 5, paragraph 3, of the Minimum Age

Convention, 1973.

II. Minimiålder

6. Samma minimiålder bör fastställas för alla sektorer
av ekonomisk verksamhet.

7.
I) Medlemsstatema bör sträva
efter att successivt höja minimiåldem till 16 år för tillträde till anställning
eller arbete som fastställts i enlighet med artikel 2 i konventionen om
minimiålder, 1973.

2) Där minimiåldem för
anställning eller arbete som omfattas av artikel 2 i konventionen om
minimiålder, 1973, fortfarande understiger 15 år, bör åtgärder skyndsamt
vidtagas för att höja den till denna nivå.

8. Där del ej är möjligt
att omedelbart fast

ställa en minimiålder för all sysselsättning

inom jordbmk och angränsande verksamhet

på landsbygden, bör en minimiålder faststäl

las åtminstone för arbete på plantager och

inom andra sådana jordbmksföretag som

avses i artikel 5 mom. 3 i konventionen om

minimiålder, 1973.

III. Hazardous employment
or work

9. Where
the minimum age for admission

lo types of employment or work which are

likely to jeopardise the heallh, safety or mor

als of young persons is still below 18 years,

immediate steps should be taken to raise it to

that levd.

10. (1) In determining the
types of employ

ment or work lo which Artide 3 of the Mini-

III. Riskfyllda anställningar eller arbeten

9. Där
minimiåldem för tillträde till typer

av anställning eller arbete, som är ägnade att

medföra våda för ungdomars hälsa, säkerhet

eller vandel, är lägre än 18 år bör omedelbara

åtgärder vidtagas för att höja minimiåldem

till denna nivå.

10. 1) Vid bestämmandet
av de typer av

anställning eller arbete, på vilka artikel 3 i

mum Age Convention, 1973, applies,
full account should be laken of relevant intemational labour standards, such
as those conceming dangerous substances, agents or processes (induding ionising
radiations), the lift-ing of heavy weights and underground work.

(2)
The list of the types of employment or work in question should be re-examined peri-odically
and revised as necessary, particularly in the light of advancing scientific
and technological knowledge.

11. Where, by reference lo
Artide 5 of the Minimum Age Convention, 1973, a minimum age is not immediately
fixed for certain branches of economic activity or types of undertakings, appropriate
minimum age provisions should be made applicable therein to types of employment
or work presenting hazards for young persons.

konventionen om
minimiålder, 1973, skall äga tillämpning, bör all hänsyn tagas till gällande intemationella
arbetsnormer, till exempel normer som avser skadliga ämnen, agenser eller
processer (inbegripet joniserande strålning), lyftande av tunga föremål samt arbete
under jord.

2) Förteckningen över
ifrågavarande typer av anställning eller arbete bör regelbundet överses och om
så befinns nödvändigt revideras, särskilt med hänsyn till nya vetenskapliga
och tekniska rön.

11. Där i enlighet med
artikel 5 i konventionen om minimiålder, 1973, en minimiålder inte omedelbart
fastställs för vissa grenar av ekonomisk verksamhet eller typer av företag, bör
lämpliga bestämmelser om minimiålder föreskrivas för dessa grenar i fråga om
typer av anställning eller arbete som är riskfyllda för unga personer.

IV. Conditions
of employment

12. (1)
Measures should be taken to ensure

that the conditions in which, children and

young persons under the age of 18 years are

employed or work reach and are maintained

at a salisfactory standard. These conditions

should be supervised closely.

(2) Measures should likewise
be taken lo safeguard and supervise the conditions in which children and young
persons undergo vocational orientation and training within undertakings, training
institutions and schools for vocational or technical education and to formulate
standards for their protection and development.

13. (1) In connection with
the application

of the preceding Paragraph, as well as in giv

ing effect to Artide 7, paragraph 3, of the

Minimum Age Convention, 1973, special at

tention should be given to -

(a) the provision of fair remuneration and its protection,
bearing in mind the principle of equal pay for equal work;

(b)
the strict limilation of the hours
spent at work in a day and in a week, and the prohibition of overtime, so as to
allow enough lime for education and training (induding the time needed for homework
relat-

iv.
Arbetsförhållanden

12. 1)
Åtgärder bör vidtagas för att säker

ställa att de förhållanden, vamnder bam och

ungdomar under 18 år är anställda eller arbe

tar, når och bibehåller en tillfredsställande

standard. Dessa förhållanden bör noggrant

övervakas.

2)
Åtgärder bör likaledes vidtagas för att säkerställa och övervaka de
förhållanden, vamnder bam och ungdomar erhåller yrkesorientering och
yrkesutbildning inom företag, utbildningsinstitutioner och skolor för yrkesutbildning
eller teknisk utbildning samt för att fastställa normer i fråga om dessa bams
och ungdomars skydd och utveckling.

13. 1)1
samband med tillämpningen av

föregående punkt liksom vid tillämpningen

av artikel 7 mom. 3 i konventionen om mini

miålder, 1973, bör särskild vikt läggas vid:

a)
att en skälig ersättning utgår
och skyddas med beaktande av principen om lika lön för lika arbete;

b)
att antalet arbetstimmar per
dag och per vecka strikt begränsas och att övertidsarbete förbjuds, så alt
tillräcklig tid står till förfogande för skolgång och utbildning (inberäknat
den tid som erfordras för hemarbete i

4
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 60

49

ed
thereto), for rest during the day and for leisure activities;

(c) the granting, without
possibility of ex-

ception save in genuine emergency, of a

minimum consecutive period of 12 hours'

night rest, and of customary weekly rest days;

(d) the
granting of an annual holiday with

pay of at least four weeks and, in any case,

not shorter than that granted to aduhs;

(e) coverage
by social security schemes, in

duding employment injury, medical care and

sickness benefit schemes, whatever the con

ditions of employment or work may be;

(f) the
mainlenance of salisfactory stan

dards of safety and heallh and appropriate

instmction and supervision.

(2) Sub-paragraph (1) of this
Paragraph applies to young seafarers in so far as they are not covered in respect
of the malters deall with therein by intemational labour Conven-tions or Recommendations
specifically concemed with maritime employment.

samband därmed), för vila
under dagen och för fritidsverksamhet;

c) atl en sammanhängande nattvila
på

minst 12 timmar och sedvanliga dagar av

veckovila garanteras ulan möjlighet til un

dantag, såvitt inte etl verkligt nödläge upp

står;

d) atl en årlig betald
semester garanteras,

vilken bör omfatta minst fyra veckor och i

varje fall vara minst lika lång som den semes

ter som de vuxna åtnjuter;

e) att skydd erhålls
genom sociala trygg

hetssystem, innefattande ersättning vid yr

kesskador, sjukvård och ersättning vid sjuk

dom oavsett hur anställnings- eller arbetsför

hållandena är beskaffade;

O upprätthållande av
tillfredsställande normer för säkerhet och hälsa samt instmktion och
övervakning.

2) Punkt 1 i detta moment
äger tillämpning på unga sjömän i den mån dessa inte med avseende på den däri
behandlade frågan omfattas av internationella arbetskonventioner eller rekommendationer
som speciellt rör arbete till sjöss.

V. Enforcement

14.
(1) Measures to ensure the effective application of the Minimum Age Convention,
1973, and of the Recommendation should include -

(a)
the strengthening as necessary
of labour inspeclion and related services, for instance by the special training
of inspectors to detect abuses in the employment or work of children and young
persons and to correcl such abuses; and

(b)
the strengthening of services
for the improvement and inspeclion of training in undertakings.

(2)
Emphasis should be placed on the
role which can be played by inspectors in supplying information and advice on effective
means of complying with relevant provisions as well as in securing their enforcement.

(3)
Labour inspeclion and inspeclion
of training in undertakings should be closely co-ordinated to provide the greatest
economic

V. Tillämpning

14.
1) Åtgärder för att säkerställa en effektiv tillämpning av konventionen om
minimiålder, 1973, och av denna rekommendation bör innefatta:

a)
eventuellt erforderlig
förstärkning av yrkesinspektion och därmed sammanhängande verksamheter, till
exempel genom att inspektörer erhåller särskild utbildning för att kunna
uppdaga missbmk i fråga om barns och ungdomars anställning eller arbete samt för
atl korrigera sådant missbmk; och

b)
förstärkning av verksamhet som
avser förbättring och övervakning av utbildning inom företag.

2)
Vikt bör läggas vid den roll
som inspektörer kan spela när det gäller att ge information och råd om
effektiva sätt alt efterkomma tillämpliga bestämmelser och när det gäller att
säkerställa deras efterlevnad.

3)
Yrkesinspektion och övervakning
av utbildningen inom företag bör intimt samordnas i syfte att uppnå största
möjliga ekono-

efficiency and, generally,
the labour administration services should work in dose coopération with the
services responsible for the education, training, welfare and guidance of children
and young persons.

15. Special
attention should be paid -

(a) to the enforcement of provisions concerning employment
in hazardous types of employment or work; and

(b)
in so far as education or training
is compulsory, to the prevention of the employment or work of children and young
persons during the hours when instmction is available.

16. The following measures
should be tak

en to facilitate the verification of ages:

(a)
the public authorities should maintain
an effective system of birth registration, which should include the issue of birth
certi-ficates;

(b)
employers should be required to
keep and to make available to the competent authority registers or other documents
indicat-ing the names and ages or dates of birth, duly certified wherever possible,
not only of children and young persons employed by them but also of those receiving
vocational orientation or training in their undertakings;

(c)
children and young persons working
in the streets, in outside stalls, in public places, in itineranl occupations
or in other circumstances which make the checking of employers' records impracticable
should be issued licences or other documents indicating their digibility for such
work.

miska effektivitet och
arbetsmarknadsmyndigheterna bör allmänt sett samarbeta intimt med de organ som
är ansvariga för barns och ungdomars skolgång, utbildning, välfärd och vägledning.

15. Särskilt
vikt bör läggas vid:

a)
att bestämmelser rörande
riskfyllda typer av anställning eller arbete efterlevs; och

b)
att, i den mån skolgång eller
utbildning är obligatorisk, användande av barn och ungdomar som arbetskraft
förhindras under den tid då undervisning meddelas.

16. Följande
åtgärder bör vidtagas för alt

underlätta fastställandet av berörda per

soners ålder:

a)
de offentliga myndigheterna bör
upprätthålla ett effektivt system för registrering av födslar, vilket bör
innefatta utfärdande av födelsebevis;

b)
arbetsgivare bör åläggas att
föra och för vederbörande myndighet hålla tillgängliga register eller andra
handlingar med om möjligt vederbörligen styrkta uppgifter om namn och ålder
eller födelsedala, inte endast beträffande barn och ungdomar som är anställda hos
dem ulan även beträffande dem som erhåller yrkesorientering eller
yrkesutbildning i deras företag;

c)
barn och ungdomar som arbetar
på gatorna, i salustånd i det fria, på offentliga platser, i ambulerande yrken
eller under andra förhållanden som omöjliggör kontroll av arbetsgivamas
register, bör erhålla tillståndsbevis eller andra handlingar, av vilka det framgår
att de är behöriga att utföra sådant arbete.

Bilaga
5 Prop. 1989/90:60

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

Härigenom
föreskrivs

dels
att 1 kap. 1 §, 5 kap. 2 §, 8 kap. 2 § och 9 kap. 2 § samt mbriken till 9 kap.
arbetsmiljölagen (1977:1160) skall ha följande lydelse,

dels att del i lagen
skall införas en ny paragraf, 5 kap. 6 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1
kap. Tillämpningsområde

1 § Denna lag
gäller, med de inskränkningar som anges i 3 §, varje verksamhet i vilken
arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning.

Om skyldigheter i vissa
avseenden för andra än arbetsgivare och arbetstagare finns bestämmelser i 3 kap.

Om skyldigheter i vissa
avseenden för andra än arbetsgivare och arbetstagare finns bestämmelser i 3 och
5 kap.

5
kap. Minderåriga 2 §

Minderårig
får ej anlitas till arbete före det kalenderår under vilket han fyller sexton
år och ej heller innan han har fullgjort sin skolplikt.

Ulan
hinder av första stycket får minderårig anlitas lill lätt arbete som icke är
ägnat att inverka menligt pä hans hälsa, utveckling eller skolgång. Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbelarskyddsstyrdsen meddelar
särskilda föreskrifter i fråga om sådant arbete

En
arbetsgivare får inte anlita en minderårig till arbete före det kalenderår
under vilket den minderårige fyller sexton år och inte heller innan den
minderårige har fullgjort sin skolplikt.

Utan
hinder av första stycket får en minderårig som har fydt tretton år anlitas till
lätt arbete som inte är av sådant slag att det inverkar skadligt pä den
minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen får meddela
föreskrifter om undantag från första stycket i fråga om vissa kategorier av minderåriga
som inte har fyllt tretton år. Sådant undantag får endast avse mycket lätt
arbete.

I
samma ordning får meddelas föreskrifter i fråga om arbete som avses i andra
och tredje styckena.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:60

6§

Bestämmelserna i 2—5§§ skad tillämpas också i fråga om arbete som en
minderårig utför som egen företagare.

8
kap. Ansvar

2f Den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter eller villkor som har meddelats med
stöd av 3 kap. 12 eller 14 § döms lill böter eller fängelse i högst ett år.

Till böter doms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet

1. bryter mot 5 kap. 2 §
första

stycket,

2.
bryter mot föreskrifter som har
meddelats med stöd av 3 kap. 13 eller 15 -17 § eller 5 kap. 2 § andra stycket,
3 § andra stycket, 4 eller 5§,

3.
lämnar orikliga uppgifter om förhållanden
av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar, handlingar eller
prov eller begärt undersökningar enligt 7 kap. 3 dier 4 §,

4. ulan giltigt skäl tar
bort en

skyddsanordning eller sätter den ur

bmk.

Till böter döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet

1. bryter mot 5 kap. 2 §
första

stycket,

2. bryter mot
föreskrifter som har

meddelats med stöd av 3 kap. 13

eller 15-17 § eller 5 kap. 2 ftärde

stycket, 3 § andra stycket, 4 eller

5§,

3. lämnar oriktiga
uppgifter om

förhållanden av vikt, när en till

synsmyndighet har begärt upplys

ningar, handlingar eller prov eller

begärt undersökningar enligt 7 kap.

3 dier 4 §,

4. utan giltigt skäl tar
bort en

skyddsanordning eller sätter den ur

bmk.

9 kap. Fullföljd av
talan

9 kap. Överklagande

2 f

Arbetarskyddsstyrelsens
beslut i ärende som avses i 6 kap. 2 § tredje stycket får inte överklagas.
Detsamma gäller styrelsens beslut i ärende som avser tillämpning av
föreskrifter meddelade med stöd av 5 kap. 2 § andra stycket, 3 § andra
stycket eller 5 §.

Arbetarskyddsstyrelsens
beslut i ärenden som avses i 6 kap. 2 § tredje stycket får inte överklagas.
Detsamma gäller styrelsens beslut i ärenden som avser tillämpning av
föreskrifter meddelade med stöd av 5 kap. 2 § ftärde stycket, 3 § andra stycket,
eller 5 §.

Andra
beslut som arbelarskyddsstyrdsen i särskilda fall har meddelat enligt denna lag
eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, får överklagas hos
regeringen genom besvär.

Arbetarskyddsstyrelsens
beslut om föreskrifter lill allmän efterrättelse får inte överklagas.

Denna lag träder i krafl
den 1 december 1990.

* Senaste lyddse 1982:674.
*■ Senaste lydelse 1982:674.

53

2 Förslag till Prop. 1989/90:60

Lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49)

.
Härigenom föreskrivs

dels
att 6 kap. 10 och 11 §§ och 12 kap. 3§ fartygssäkerhelslagen (1988:49) skall ha
följande lydelse,

dels
all del i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 10 a §, av följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

6
kap. Arbetsmiljön 10§ Bestämmelser om arbetstiden ombord finns i sjöarbetslidslagen
(1970:105).

Bestämmelser
om minimiålder Bestämmelser om minimiålder

för fartygsarbete finns i sjömans- för fartygsarbete som utförs av ar-

lagen (1913:2S2). betstagare

finns
i sjömanslagen (1973:282).

10
a §

Befälhavaren skad se tid att annan än arbetstagare inte anlitas tid fartygsarbete
i yrkesmässig verksamhet före det kalenderår under vilket hanfyller 16 år och
inte heller innan han har fullgjort sin skolplikt. Utan hinder av första
stycket får en minderårig som har fyllt tretton år anlitas tid lätt
fartygsarbete som inte är av sådant slag all det inverkar skadligt på den
minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådant arbete.

11§

Bestämmelsema i 3 —9 §§ gäller Bestämmelsema i 3 —9 §§ och 10

inte utländska fartyg i vidare mån a § gäller inte utländska fartyg i vi-

än regeringen föreskriver det. dåre mån än regeringen föreskriver

det.

12
kap.

3§

Till böter döms Till böter döms

1. befälhavare
och maskinchef 1. befälhavare och maskinchef

som uppsåtligen eller av oaktsam- som uppsåtligen eller av oaktsam

het underlåter att fullgöra vad han het underlåter att fullgöra vad han

enligt 5 kap. 2 § andra stycket och enligt 5 kap. 2 § andra stycket och

3 §
andra stycket ålagts att göra in- 3 § andra stycket ålagts att göra in

nan en resa påbörjas, nan en resa påbörjas,

2. befälhavare
som uppsåtligen 2. befälhavare som uppsåtligen

54

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:60

eller av oaktsamhet
underlåter att se lill att nytilllrädande ombordanställda får kännedom om
fartyget, gmndläggande säkerhetsbestämmelser eller åtgärder vid sjöolycka
enligt 5 kap. 2 § tredje stycket,

3. befälhavare som av oaktsam

het framför ell fartyg i strid med

vad som gäller i fråga om minimi

besättning eller bemanningsföre

skrifter, om inte förseelsen är ringa,

4. redare som av oaktsamhet

underlåter atl göra vad som skä

ligen kan fordras av honom för att

förhindra att fartyget framförs i

strid mot vad som gäller i fråga om

minimibesättning eller beman

ningsföreskrifter, om inte förseel

sen är ringa,

5. den som uppsåtligen
eller av

oaktsamhet tjänstgör på ett fartyg

som befälhavare, maskinchef eller

ansvarig för vakt utan atl inneha

den behörighet som är föreskriven i

minimibesällningsbeslutet eller i

bemanningsföreskriftema, dock

inte om han har uppehållit befatt

ningen på gmnd av ett plötsligt

sjukdomsfall eller en annan liknan

de händelse.

6.
befälhavare som uppsåtligen eller
av oaktsamhet försummar sina skyldigheter beträffande kost och vallen samt
bostads- och hälsovårdsförhållanden enligt 7 kap. 7§,

7. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utan
giltigt skäl lar bort en skyddsanordning eller sätter den ur funktion,

8.
den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 8 kap. 3 eller 5 —7 §§,

9.
befälhavare som uppsåtligen beordrar
arbete i strid mot ett beslut av ett skyddsombud enligt 9

eller av oaktsamhet
underlåter att se till att nytilllrädande ombordanställda får kännedom om
fartyget, gmndläggande säkerhetsbestämmelser eller åtgärder vid sjöolycka
enligt 5 kap. 2 § tredje stycket,

3. befälhavare som av oaktsam

het framför ett fartyg i strid med

vad som gäller i fråga om minimi

besättning eller bemanningsföre

skrifter, om inte förseelsen är ringa,

4. redare som av oaktsamhet

underlåter att göra vad som skä

ligen kan fordras av honom för alt

förhindra alt fartyget framförs i

strid mot vad som gäller i fråga om

minimibesättning eller beman

ningsföreskrifter, om inte förseel

sen är ringa,

5. den som uppsåtligen
eller av

oaktsamhet tjänstgör på ett fartyg

som befälhavare, maskinchef eller

ansvarig för vakt ulan alt inneha

den behörighet som är föreskriven i

minimibesättningsbeslutet eller i

bemanningsföreskriftema, dock

inte om han har uppehållit befatt

ningen på gmnd av ett plötsligt

sjukdomsfall eller en annan liknan

de händelse,

5 a. befölhavare som uppsåtligen
eller av oaktsamhet försummar sina skyldigheter beträffande minimiålder för
fartygsarbete enligt 6 kap. 10 a§,

6. befälhavare som uppsåtligen

eller av oaktsamhet försummar

sina skyldigheter beträffande kost

och vatten samt bostads- och häl

sovårdsförhållanden enligt 7 kap.

7§,

7.
den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur funktion,

8.
den som uppsåttigen eller av oaktsamhet
bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 8 kap. 3 eller 5 - 7 §§,

9.
befälhavare som uppsåtligen beordrar
arbete i strid mot ett beslut av ett skyddsombud enligt 9

55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1989/90:60

kap. 7 § utan att något
sådant skäl som anges i 9 kap. 8 § föreligger, om därmed intresset av att
skyddsarbetet ombord bedrivs i behörig ordning uppenbart åsidosätts,

10. den som uppsåtligen
eller av

oaktsamhet försummar sina skyl

digheter beträffande ritningar till

ett fartyg enligt 10 kap. 16 § eller

tillsynsbok och certifikal enligt 10

kap. 19§,

11. den som i andra fall
än som

sägs i 2 § 1 uppsåtligen eller av

oaktsamhet lämnar oriktiga uppgif

ter till en tillsynsmyndighet vid

fullgörande av skyldighet enligt 10

kap. 12 § andra stycket eller 14 §

eller annars i fråga om en åtgärd

som har ålagts av myndigheten, och

12. den som uppsåtligen
eller av

oaktsamhet försummar att fullgöra

anmälningsskyldighet som har

ålagts honom med stöd av 13 kap.

5§.

kap. 7 § ulan att något
sådant skäl som anges i 9 kap. 8 § föreligger, om därmed intresset av att
skyddsarbetet ombord bedrivs i behörig ordning uppenbart åsidosätts,

10. den som uppsåtligen
eller av

oaktsamhet försummar sina skyl

digheter beträffande ritningar till

ett fartyg enligt 10 kap. 16 § eller

tillsynsbok och certifikal enligt 10

kap. 19§,

11. den som i andra fall
än som

sägs i 2 § 1 uppståtligen eller av

oaktsamhet lämnar oriktiga uppgif

ter till en tillsynsmyndighet vid

fullgörande av skyldighet enligt 10

kap. 12 § andra stycket eller 14 §

eller annars i fråga om en åtgärd

som har ålagts av myndigheten, och

12. den som uppsåtligen
eller av

oaktsamhet försummar alt fullgöra

anmälningsskyldighet som har

ålagts honom med stöd av 13 kap.

5§.

Denna lag träder i kraft
den I december 1990.

56

Bilaga 6 Prop.
1989/90:60

Lagrådet

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1989-06-08

Närvarande:
f d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ulla Wadell, justitierådet
Staffan Magnusson

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 1 juni 1989 har regeringen på hemställan
av statsrådet Ingela Thalén beslutat inhämta lagrådels yttrande över förslag
till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160), m.m.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marianne Tejning.

Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen

I
lagrådsremissen föreslås att arbelsmiljölagen skall ändras så all det blir möjligt
för Sverige att ratificera ILO:s konvention (nr. 138) om minimiålder för
tillträde till arbete. De föreslagna ändringarna berör framför allt lagens 5
kap. Enligt det remitterade förslaget skall 5 kap. 2 §, som handlar om
anlitande av minderåriga arbetstagare, kompletteras med dels en regel om en trettonårsgräns
(5 kap. 2 § andra stycket), dels en regel som gör del möjligt för regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbelarskyddsstyrdsen atl meddela
föreskrifter om undanlag från trettonårsgränsen i vissa fall (5 kap. 2 §
tredje stycket). Det föreslås vidare att 5 kap. skall förses med en ny
paragraf, 6 §, enligt vilken kapitlets 2-5 §§ skall tillämpas också i fråga om
arbete som en minderårig utför som egen företagare.

Enligt
lagrådets mening reser de föreslagna bestämmelserna olika invändningar. Detta
gäller framför allt 5 kap. 6 §.

Bestämmelsen
i 5 kap. 6 § är enligt motiven tillkommen bl. a. för att Sverige skall kunna
ratificera ILO-konventionen. Eftersom del i konventionens regler om
minimiålder talas om tillträde till "anställning eller arbete" räcker
det inte med bestämmelserna om minderåriga arbetstagare i 5 kap. 2 §.

Den
kategori minderåriga som konventionen vill fånga in, vid sidan om dem som
anlitas som arbetstagare, torde bara i begränsad utsträckning vara sådana som
är egna företagare. Med den remitterade lagtextens utformning kommer alltså
vissa minderåriga som omfattas av konventionen alt falla, utanför 5 kap. Redan
detta talar mot förslaget.

Att
göra 5 kap. 2 § med dess bestämmelser om en trettonårsgräns tillämplig på
minderåriga företagare stämmer också mindre väl överens med regleringen i 15
kap. 13 § föräldrabalken. Enligt det lagmmmet får den som är under sexton år
inte driva näring. Sker delta, är rättshandlingar som ingås inom ramen för
näringsverksamheten i princip ogiltiga (se vidare 9 kap. föräldrabalken).

57

Den föreslagna 5 kap. 6 §
arbetsmiljölagen reser också andra invänd- Prop. 1989/90:60 ningar. Det är
bl. a. oklart hur bestämmelsen i 5 kap. 3 § första stycket, som handlar om
arbetsgivares skyldighet att se till att minderåriga arbetstagare inte anlitas
till olämpligt arbete, skall tillämpas på sådana minderåriga som är egna
företagare.

Enligt
motiven i lagrådsremissen är del inte meningen alt en minderårig skall drabbas
av något straff, om arbetsmiljölagens minderårigregler inte iakttas. Är den
minderårige arbetstagare, skall liksom hittills arbetsgivaren ha ell
straffansvar. Och för den händelse en minderårig driver verksamhet tillsammans
med en eller flera vuxna, skall dessa, enligt vad som sägs i motiven, kunna
drabbas av straff, om de underlåter att se till atl minderårigreglerna följs.

Atl
del föreligger ett straffansvar för dem som driver verksamhet tillsammans med
en minderårig kan enligt lagrådets mening knappast utläsas ur lagtexten. Del är
att märka att det i lagrådsremissen bara görs en redaktionell ändring i straffbestämmdsema
i 8 kap. Även i sak förefaller det angivna straffansvaret diskutabeh. Del är
bl. a. ägnat att vålla praktiska gränsdragningsproblem.

Med
hänsyn till vad som nu har sagts anser lagrådet all den föreslagna bestämmelsen
i 5 kap. 6 § bör utgå. I stället bör 5 kap. 2 § byggas ut, så att paragrafen
kommer att handla om anlitande av minderåriga inte bara som arbetstagare utan
också på annat sätt. Vidare bör paragrafen omfatta minderåriga som
självständigt utför arbete. På det sättet åstadkommer man en anpassning till
konventionen, samtidigt som konflikter med föräldrabalken undviks.

Om
5 kap. 2 § ändras på det sätt som nu har angetts, är det naturligt att de
bestämmelser i 8 kap. 2 § som handlar om straff för den som bryter mot 5 kap. 2
§ första stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av vissa
lagrum i 5 kap. blir tillämpliga inte bara på arbetsgivare utan också på andra
som anlitar en minderårig. Efter förebild av vad som gäller enligt lagen i
övrigt, t. ex. vid brott mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap.
5 § andra stycket, bör vidare en minderårig som självständigt utför arbete
kunna drabbas av straff vid brott mot 5 kap. 2 § första stycket m. m., givetvis
under förutsättning att han har uppnått slraffmyndig ålder. För alt
straffbestämmelserna skall få denna räckvidd torde det inte krävas någon
ändring av lagtexten. I förhållande lill det remitterade förslaget bör dock den
ändringen göras att det i 8 kap. 2 § andra stycket punkt 1 talas om brott mot 5
kap. 2 § första eller andra stycket och i punkt 2 om brott mot föreskrifter som
har meddelats med stöd av 5 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket.

Utöver
de hittills föreslagna ändringarna i 5 kap. 2 § bör paragrafen ändras även i en
del andra avseenden. Det får bl. a. anses önskvärt att, när del gäller
möjligheten att meddela undantag från paragrafens trettonårsgräns, man låter
lagtexten ansluta så nära som möjligt till konventionens artikel 4 punkt 1.

Som
följd av lagrådels förslag beträffande 5 kap. 2 § bör vissa ändringar göras i 5
kap. 3 och 5 §§. Vidare bör en smärre ändring göras i 5 kap. 4 §.

Lagrådet
föreslår att 5 kap. 2-5 §§ får följande lydelse: 58

"2
§ En minderårig får inte som arbetstagare eller på annat sätt anlitas Prop.
1989/90:60 till eller ulföra arbete före del kalenderår under vilket han fyller
sexton år och inte heller innan han har fullgjort sin skolplikt.

Utan
hinder av första stycket får en minderårig som har fyllt tretton år anlitas
till eller utföra lätt arbete som inte är av sådant slag alt det kan inverka
skadligt på hans hälsa, utveckling eller skolgång.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbelarskyddsstyrdsen får meddela föreskrifter
om anlitande av minderåriga som inte har fyllt tretton år. Sådant undantag får
avse endast mycket lätt arbete av sådant slag att speciella och betydande
tillämpningsproblem skulle uppstå, om inte undantag meddelades.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbelarskyddsstyrdsen meddelar
föreskrifter i fråga om arbete som avses i andra och tredje styckena.

3 §
En minderårig får inte anlitas till eller utföra arbete som medför risk

för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på

den minderåriges hälsa eller utveckling.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbelarskyddsstyrdsen kan meddela
föreskrifter om villkor för eller förbud mot alt en minderårig anlitas till
eller utför arbete som medför påtaglig risk för olycksfall eller för
överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller
utveckling.

4
§ Regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen kan föreskriva att vid läkamndersökning,
som har föreskrivits med stöd av 2 § fjärde stycket eller 3 § andra stycket,
skall föras register med uppgifter om de undersöktas namn och om
undersökningsresultat.

5
§ Regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen meddelar föreskrifter om
arbetstidens längd och förläggning för minderåriga som anlitas till eller utför
arbete."

Lagrådet
vill i detta sammanhang slutligen ifrågasätta om inte ett tillägg bör göras i 7
kap. 7 § första stycket, så att man där även nämner skyddsansvar enligt 5 kap.
3 § första stycket.

Förslaget till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen

De
bestämmelser som har tagits in i 6 kap. 10 a § fartygssäkerhetslagen bör justeras,
så att de så långt möjligt överensstämmer med 5 kap. 2 § arbetsmiljölagen i
den lydelse som lagrådet har förordat. En motsvarande justering bör göras i 7
kap. 3 § fartygssäkerhetslagen.

Lagrådet
föreslår att 6 kap. 10 a § fartygssäkerhetslagen får följande lydelse:

"Befälhavaren
skall se till atl annan än arbetstagare inte anlitas till eller utför
fartygsarbete i yrkesmässig "erksamhet före det kalenderår under vilket
han fyller sexton år och inte heller innan han har fullgjort sin skolplikt.

Utan
hinder av första stycket får den som har fyllt tretton år anlitas till

eller utföra lätt fartygsarbete som inte är av sådant slag atl del kan inverka

skadligt på hans hälsa, utveckling eller skolgång. Regeringen eller den 59

myndighet
som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådant arbete."

Lagrådet föreslår vidare
att 7 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen inleds med Prop. 1989/90:60 orden:
"Befälhavaren skall särskilt se till atl ingen minderårig anlitas till
eller utför fartygsarbete ...".

Lagrådet
anser slutligen att den föreslagna straffbestämmelsen i 12 kap. 3 § punkt 5 a
bör byggas ut, så atl även brott mot föreskrifter som har meddelats med stöd av
6 kap. 10 a § andra stycket blir straffsanktionerade.

Lagrådet
föreslår att 12 kap. 3 § punkt 5 a utformas på följande sätt: "befälhavare
som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 6 kap. 10 a § eller mot
föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 10 a § andra stycket,".

60

Innehåll Prop. 1989/90:60

Propositionens
huvudsakliga innehåll....................... ..... I

Lagförslag......................................................... 2

1
Lagom ändring i
arbetsmiljölagen (1977:1160) .... 2

2
Lagom ändring i fartygssäkerhelslagen
(1988:49)... ..... 5

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 november 1989 1

1
Inledning......................................................... ... 7

2
Konventionen ................................................ ... 8

2.1
Bakgrund ................................................. ... 8

2.2
Konventionens huvudsakliga
innehåll .............. ... 9

3 Allmän
motivering.............................................. .. 11

3.1 Godkännande
av konventionen om minimiålder för tillträde

till
arbete.................................................... 11

3.2
En ny minimiåldersgräns i arbelsmiljölagen
........ 19

3.3
Tillämpning av
arbetsmiljölagens minderårigbestämmelser även på andra än arbetstagare ............................................. .. 21

3.4
En minimiåldersregel inom
sjöfarten även för minderåriga som utför arbete ulan att vara anställda ................................................... 23

3.5
Ikraftträdande............................................. 24

4
Uppr ä ttade lagf ö rslag........................................................ 25

5
Specialmotivering ........................................... 25

5.1
Förslag lill lagom ändring i arbelsmiljölagen
(1977:1160) .. 25

5.2
Förslag till lagom ändring i
fartygssäkerhetslagen (1988:49) 29

6
Hemst ä llan .................................................................. 30

7
Beslut .......................................................... .. 30

Bilaga
1 Sammanfattning av betänkandet (Ds 1989:1) Minderåri

gas tillträde till arbetslivet......................... 31

Bilaga
2 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet

(Ds
1989:1) Minderårigas tillträde till arbetslivet 32

Bilaga
3 Konventionen (nr 138) om minimiålder för tillträde lill

arbete................................................... 35

Bilaga
4 Rekommendationen (nr 146) om minimiålder för tillträde

till
arbete ............................................ 46

Bilaga
5 Lagrådsremissens lagförslag.................... 52

Bilaga 6 Lagrådets
yttrande .............................. 57

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 61