Prop. 1989/90:63

Regeringens skrivelse 1989/90:63

med redogörelse för tillämpningen av terroristlagstiftningen

Skr. 1989/90:63

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 13 december 1989 en redogörelse för
tillämpningen av terroristlagstiftningen undertiden den 1 augusti 1988-den 31
juli 1989.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Maj-Lis Lööw

1 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 63

Arbetsmarknadsdepartementet Skr. 1989/90:63

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 december 1989

Närvarande:
statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Lööw,
Persson

Föredragande:
statsrådet Lööw

Skrivelse med redogörelse för tillämpningen av terroristlagstiftningen

Även
om våldsdåd med politisk bakgmnd har förekommit i alla tider är det först under
de senaste decenniema som frekvensen och den geografiska spridningen av
terroristhandlingar har nått den nivån att terrorismen väriden över betraktas
som ett allvariigt och mer eller mindre permanent hot. Ideologiska och etniska
faktorer samt religiös fanatism har utgjort drivkrafter för terrorism.

Sedan
början av 1970-talet har kännedomen om utländska extrema gmpperingar i Sverige
blivit allt bättre även om svårighetema att utreda deras stmktur och verksamhet
fortfarande är betydande. Under årens lopp har det kunnat konstateras att
personer med hemvist inom sådana gmpperingar i flera fall använt våld i sin
verksamhet. Vid säkerhetspolisen finns en särskild enhet för antiterrorism.
Inom enheten sker en ständig kartläggning av utländska extremistgmpper i
Sverige, såväl i deras sammansättning och karaktär som beträffande deras
verksamhet. Under de senaste tjugo åren har utländska extremister här i landet
förövat ett antal våldsdåd med politisk bakgmnd.

Särskilda
bestämmelser i syfte att bekämpa terrorism infördes i svensk lagstiftning år
1973 genom lagen om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med intemationell
bakgmnd (den s.k. terroristlagen). Lagen var tidsbegränsad men giltighetstiden
förlängdes successivt. Är 1975 gjordes omfattande ändringar i den dåvarande
utlänningslagen (1954:193). I samband därmed fördes huvuddelen av terroristbestämmd-sema
in i utlänningslagen, vilket fick till följd att dessa bestämmelser inte längre
blev tidsbegränsade. Reglema om telefonavlyssning och vissa andra tvångsåtgärder
togs in i en särskild lag, lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte
i vissa fall (spaningslagen). Denna lag gjordes tidsbegränsad.

För
att tillgodose den parlamentariska insynen i samband med att terro-ristbestämmdsema
permanentades bestämdes att en åriig redovisning till riksdagen skulle ske i
form av en skrivelse från regeringen. Skrivelsen

skulle
innehålla uppgifter om bl. a. de organisationer eller gmpper på vilka Skr.
1989/90:63 terroristbestämmdsema gjorts tillämpliga samf de åtgärder som
vidtagits med stöd av bestämmelsema. En motsvarande redovisningsskyldighet avseende
spaningslagen infördes år 1982. Den senaste redovisningen gjordes i ■ regeringens
skrivelse 1988/89:11 (jfr även prop. 1988/89:12). År 1980 ersattes 1954 års
utlänningslag av en ny utlänningslag (1980:376). Terroristbestämmdsema
överfördes med i stort sett oförändrat sakligt innehåll till den nya lagen. Den
nuvarande utlänningslagen (1989:529) trädde i kraft den 1 juli 1989.1 samband
därmed bröts terroristbestämmdsema ul ur utlänningslagen och fördes i huvudsak
oförändrade samman med bestämmelsema i spaningslagen till en särskild ny lag,
lagen (1989:530) om åtgärder för att förebygga våldsdåd med intemationell bakgmnd
(terroristlagen. Den tidigare begränsningen av giltighetstiden för
spaningslagens regler upphörde därmed.

Regeringen
tillsatte år 1988 en kommitté för att se över terroristbestämmdsema. I
direktiven angavs bl. a. att det bör vara en utgångspunkt att särskilda
bestämmelser på området fortfarande behövs. Kommittén borde vidare undersöka
vad som bör gälla när ett beslut att avlägsna en presumtiv terrorist inte kan
verkställas. I direktiven framhölls att Sverige måste ha effektiva möjligheter
att ingripa för att förhindra terrordåd samtidigt som målsättningen måste vara
att tillgodose högt ställda krav på rättssäkerhet för den enskilde. Arbetet i
kommittén skall vara slutfört före utgången av år 1989.

De
nuvarande terroristbestämmdsema ger möjlighet att avvisa eller utvisa
utlänningar som tillhör eller verkar för sådana gmpper och organisationer
vilka genom sin tidigare verksamhet har visat att de utanför sitt hemland systematiskt
använder våld för politiska syften och därmed kan befaras göra det också i
Sverige. Som ytterligare fömtsättning gäller dock att det med hänsyn till vad
som är känt om utlänningens föregående verksamhet eller i övrigt föreligger
fara alt han eller hon här i Sverige medverkar till sådana handlingar. Ett avvisnings-
eller utvisningsbeslut skall emellertid inte verkställas, om ett politiskt
eller därmed jämförligt verställighetshinder föreligger. I stället kan
utlänningen då bli föremål för kontroll och övervakning. Fömtsättningama för
att använda husrannsakan, kroppsvisilation, kroppsbesiktning, brevkontroll och
hemlig teleavlyssning avviker i dessa fall från vad som enligt
rättegångsbalken gäller vid misstanke om brott, eftersom rättegångsbalkens
regler inte ger niöjlighet att ingripa uteslutande i förebyggande syfte. Ett
flertal garantier mot en alltför vidsträckt tillämpning har byggts in i såväl bestämmelsema
om förfarandet och beslutsprocessen som i särskilda regler med syfte att ge underlag
för en fortlöpande kontroll av hur lagen hanteras.

Den
återkommande parlamentariska kontrollen av tillämpningen av terroristbestämmdsema
och bestämmelsema om tvångsåtgärder skall även fortsättningsvis ske genom en skrivdse
till riksdagen (se prop. 1988/89:86 s. 140).

En
redogörelse för tillämpningen av terroristlagsliftningen under tiden den 1
augusti 1988 — 31 juli 1989 har utarbetats inom arbetsmark-

11
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 63

nadsdepartementet.
Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta Skr. 1989/90:63
ärende som bilaga.

Jag
hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättade redogörelsen för tillämpningen av terroristlagstiftningen
undertiden den 1 augusti 1988-den 31 juli 1989.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Redogörelse
för tillämpningen av terroristlagstiftningen Skr.
1989/90:63

under
tiden den 1 augusti 1988 — den 31 juli 1989. Bilaga

Rikspolisstyrelsen
har i en skrivelse den 22 september 1989 redogjort för terroristlagstiftningens
tillämpning under tiden efter styrelsens senaste redogörelse i samma ämne. Av
skrivelsen framgår bl. a. följande.

Mellan
åren 1973 och 1984 utvisades 24 personer med stöd av terroristbestämmdsema.
Sistnämnda år beslutade dessutom regeringen med stöd av 47 § utlänningslagen
(1980:376) att nio turkiska medborgare, medlemmar av Kurdistans arbetarparti (PKK),
skulle utvisas ur Sverige. Eftersom verkställighetshinder ansågs föreligga
beslöt regeringen att utvisningsbesluten tills vidare inte skulle verkställas.
Regeringen föreskrev vidare att sådana inskränkningar som avsågs i 48 § första
stycket samma lag skulle gälla för samtliga. Sex av de nio turkiska medborgare
som genom nämnda regeringsbeslut erhållit föreskrifter om vistelseort har under
den nu aktuella perioden överträtt dessa föreskrifter och även dömts till
påföljder som varierat mellan fängelse en månad i fem fall och villkorlig dom
med dagsböter i ett fall. Rikspolisstyrelsen har vid elva tillfällen medgivit undantag
från meddelade föreskrifter. De skäl som åberopats är advokatbesök, besök hos
släktingar samt utbildning. En av de nio har bytt vistelseort.

Inga
terrordåd hänförbara till begreppet internationell terrorism har inträffat i
Sverige under redovisningsperioden.

Den
svenska utredningen kring attentatet mot fartyget "City of Porös" i den
grekiska arkipelagen fortsätter. Säkerhetspolisen samverkar med ett antal andra
länder i utredningen kring det misstänkta attentatet mot PAN AM:s flight PA 103
över Skotttand i december 1988.

Rikspolisstyrelsen
har anfört atl PKK är fortsalt aktiv i Sverige även om något våldsbrott inte
iscensatts här såsom skett i andra europeiska länder.

Spaningslagen
har under perioden använts vid sju tillfällen. Det har i samtliga fall rört sig
om telefonkontroll.

1
sammanhanget bör nämnas att regeringen genom beslut den 31 augusti 1989 upphävt
utvisningarna beträffande två av de utvisade turkiska medborgarna och mildrat
de tidigare inskränkningama beträffande två andra.

Utrikesdepartementet
har i en skrivelse den 21 november 1989 redogjort för utvecklingen av den
internationella terrorismen under tiden efter departementets senaste
redogörelse i samma ämne samt redovisat vad som gjorts för att bekämpa den.

Av
skrivelsen framgår bl. a. följande.

Amerikas
förenta stater

Antalet
bekräftade terrorismincidenter, avvärjda incidenter samt registrerade terrorismrdaterade
aktiviteter visar en avtagande tendens, medan antalet misstänkta
terrorismincidenter ökat under 1980-lalet. Under det sista halvåret 1988
inträffade fyra bekräftade incidenter samt fem misstänkta och en avvärjd
incident. För det första kvartalet 1989 har preliminärt ett dåd registrerats
såsom varande av terroristkaraktär. Det främsta

nytillskottet i gällande antiterroristlagstiftning
är ett förbud av import, till- Skr. 1989/90:63 verkning, försäljning och
leverans för civil användning av vapen med hu- Bilaga vudsakligen icke-metalliskt
innehåll. Flera lagförslag för bekämpande av terrorism är för närvarande
framlagda för kongressen. Samtliga förslag riktar sig mot stater som stöder intemationell
terrorism. Förslagen avser bl. a. ekonomiska sanktioner och förbud mot export
av militär utmstning,explo-sivt plastmaterial samt flygplansutmslning lill
sådana stater.

Australien

En
person har åtalats för misstänkta terroristdåd riktade möt två ambassader.
Under året har en "Crimes (Hostages) Act 1989" godkänts. Lagen kommer
att träda i kraft efter det att Australien tillträtt konventionen om tagande av
gisslan.

Belgien

Under
den aktuella perioden har tre personer mördats och en person bortförts genom
terroristdåd. Belgien har undertecknat ovannämnda konvention.

Canada

Landet
har under året i stort sett varit, förskonat från intemationella terrordåd. En
beredskapsplan för myndighetemas agerande mot terrorism har nyligen utarbetats.
Utrikesministeriet har vidare upprättat ett kris-centmm med beredskap att
samordna inblandade myndigheters arbete vid större katastrofer.

Danmark

Några
ändringar i den danska straffeloven som behandlar terrorism har inte
genomförts. Nyligen deponerade Danmark ratifikationsinstmmenten avseende ICAO
protokollen som behandlar bekämpning av olovliga våldshandlingar på intemationella
flygplatser.

Finland

Landet
har liksom tidigare varit förskonat från intemationell lerrrorism. En
totalrevidering av den finska strafflagen skisseras. I denna lag finns bestämmelser
om terrorism.

Frankrike

Under
det senaste året har det inte inträffat några incidenter av terroristkaraktär.
I juli 1989 antogs en lag om förstärkt säkerhet på flygplatser och vid
flygtransporter.

Förbundsrepubliken
Tyskland Skr. 1989/90:63

1
landet existerar ett stort antal extremistorganisationer, både med in- rJaga hemsk
och med utländsk anknytning. Under år 1988 tillskrevs 790 våldsdåd den extrema
vänstem medan endast 73 kunde hänföras lill högerexlre-mism.
"Författningsskyddet" konstaterar i sin rapport att man även för år
1988 måste dra den slutsatsen all Röda Arméfraktionen (RAF) utgör ett allvarligt
hot mot statens säkerhet. Under år 1988 registrerades sammanlagt 103 politiskt
motiverade våldsdåd härrörande från utländska gmpper. Genom nya lagar som
trädde i kraft i juli 1989 skärptes straffen för kidnappning, tagande av
gisslan, stöld ay vapen och sprängmedd samt sabotage. Nya regler om
maskeringsförbud vid demonstrationer och kronvittnen har införts.

Grekland

Ett
flertal terrorismrdaterade incidenter har ägt mm under perioden bl. a. mot
åklagare och domare i högsta domstolen. Några nya lagförslag gällande antiterroristlagstiftning
har inte initierats.

Irland

Inga
intemationella terroristattacker har förekommit. Några förändringar i den
gällande lagstiftningen om terrorism har inte initierats.

Israel

Den
israelisk-palestinska/arabiska konflikten har haft en avgörande inverkan på
flera yttringar av den intemationella terrorismen, exempelvis sprängningen av PAN
AM planet över Lockerbie i Skottland i december 1988. Inga förändringar i den
befintliga antiterroristlagstiftningen har vidtagits. Ett lagförslag föreligger
om förbud mot bidrag från terroristorganisationer.

Italien

Inga
terroristdåd har inträffat under den aktuella perioden. Italien saknar särskild
terroristlagstiftning och inga lagförslag i denna fråga har lagts fram.

Japan

Åtminstone
två incidenter med terroristanknytning har inträffat varav den ena inträffade i
samband med förre kejsarens begravning. Inga nya lagar har initierats.

Nederländerna Skr. 1989/90:63

IRA
anses i Nederländema utgöra ell problem. Landet tillämpar en strikt Bilaga
immigrationskontroll mot vissa länder i mellersta Östem. Några nya lagar på
området är inte aviserade.

Norge

Någon
direkt terroristlagstiftning finns inte. En del bestämmelser i den nya
utlänningslagstiftningen som träder i kraft den I januari 1990 kan dock få
betydelse i detta avseende. En utredning pågår som arbetar med övervakningspolisens
framtida organisation, uppgifter och prioriteringar.

Portugal

1
landet förekommer inte någon egentlig intemationell terrorism. Någon särskild
lagstiftning mot terrorism finns inte. Den allmänna och militära straff- och straffprocesslagstiftningen
anses ge tillräckligt skydd mot internationell terrorism.

Schweiz

Fem
händelser med direkt eller indirekt anknytning till Schweiz har inträffat
under perioden. Bl.a. har Aeroflots kontor i Geneve sprängts och belgiska
generalkonsulatet i Zurich ullsatts för omfatttande skadegörelse. Ell
lagförslag om förhindrande av "tvättning" av inkomster som härrör
från brottslig verksamhet har godtagils.

Spanien

Den
terrorism som i allt väsentligt bärs upp av den baskiska separatiströrelsen
ETA anses inte längre som ett politiskt utan som ett polisiärt problem,
eftersom organisationen synes förlora alltmer av sitt relativa folkliga stöd
och därmed hotas av inre upplösning.

Storbritannien

Storbritannien
drabbades svårt av intemationell terrorism genom ovannämnda flygplanssprängning
över Lockerbie i Skottland. De ändringar som gjorts i befintlig lagstiftning
mot terrorism har för avsikt att angripa terrorismens finansiering.

Turkiet

PKK
har under året fortsatt sina aktiviteter i sydöstra Turkiel. Attacker mot
civila mål har minskat medan attacker mot landets säkerhetsstyrkor har ökat. PKK
sätts i samband med ett stort antal dödsfall. Dämtöver

finns
även vänsterextremisliska organisationer samt islamiskt fundamen- Skr.
1989/90:63 talistiska rörelser som anses ha utländskt stöd. Inga förändringar i
lagstift- Bilaga ningen mot terrorism har förekommit.

Österrike

En
incident med misstänkt anknytning till intemationell terrorism har förekommit.
1 juli 1989 mördades tre kurder. En särskild antiterrorist-gmpp har bildats.
Någon särskild lerroristlagstiftning förekommer inte.

Norstsdts Tlvckeri, Stockholin 1989