Prop. 1989/90:65

Regeringens proposition 1989/90:65

om statliga lån till Göteborgs och Malmö p

kommuner 1989/90:65

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 13 december 1989.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att Göteborgs och Malmö kommuner av staten erhåller lån
i syfte att underlätta för kommunerna alt vidta åtgärder för att åtempprätta
ekonomisk balans. Under de tre första åren av lånens löptid skall regeringen
kunna medge räntefrihet under förutsättning alt kommunerna uppfyller vissa för
lånen uppställda villkor.

1 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 65

Finansdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 december 1989

Närvarande:
statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Lööw
och Persson

Föredragande:
statsrådet Feldt

Prop. 1989/90:65

Proposition om statliga lån till Göteborgs och Malmö
kommuner

1 Inledning

Storstädernas
ekonomiska situation har försämrats under senare år. Trots att storstädernas
volymtillväxt idag ligger betydligt under den för rikets kommuner
genomsnittliga tillväxten finns allvarliga tecken på en ekonomi i obalans. I
Göteborg och Malmö har detta tagit sig uttryck i bl.a. att anläggningstillgångar
sålts och utdebiteringen höjts.

Regeringen
har i överiäggningar med företrädare för Göteborg och Malmö diskuterat
kommunemas ekonomiska situation och tänkbara åtgärder i syfte att återupprätta
ekonomisk balans. Detta har resulterat i följande förslag.

2 Statliga lån

Mitt
förslag: Göteborgs och Malmö kommuner erhåller av staten lån med 900000000 kr.
resp. 600000000 kr. Under de tre första åren av lånens löptid skall regeringen
kunna medge räntefrihet under förutsättning att vissa villkor uppfylls.

Bakgrund
till mitt förslag: Atl storstäderna för närvarande befinner sig i en
otillfredsställande ekonomisk situation bör ses mot bakgmnd av ett flertal
faktorer. Jag skall nu kortfattat återge några av de problem som gemensamt
anförts av Göteborg och Malmö.

Särskilda
krav ställs på en storstad när det gäller det utbud och den service som skall
erbjudas. Funktionen som storstad medför t.ex. krav på bra gatunät och väl
fungerande kommunikationer samt för regionen utbyggda verksamheter inom
kultur- och fritidsområdet. Med hänsyn även tagen till näringslivets behov har
i storstädema byggts upp en mångsidig infrastruktur som kräver en avsevärd
andel av tillgängliga ekonomiska

resurser.
Detta medför merkostnader som blir än mer kännbara i en Prop. 1989/90:65
besvärlig ekonomisk situation.

En
annan faktor som innebär merkostnader är den sociala strukturen. En stor andel
ensamboende eller ensamstående föräldrar med barn under 18 år medför en ökad
efterfrågan på kommunal service i olika avseenden. Till detta kommer en stor
social utslagning som leder till höga kostnader inom sjukvårdens och
socialtjänstens verksamhetsområden. En annan resurskrävande befolkningsgmpp är
den stora andelen åldringar.

En
fömtsättning för att klara dessa åtaganden är att intäkterna håller jämna steg
med kostnaderna. Den i särklass tyngsta intäktsposten utgörs av skatteinläkterna.
Såväl Göteborg som Malmö har under hela 1980-talet haft en långsammare
ökningslakt av skatteunderlaget än riksgenomsnittet. Till viss del kan detta
förklaras av att kommunerna inte har kvar beskattningsrätten avseende
juridiska personer. Men det finns också andra orsaker som hänger samman med
att de som flyttar från kommunen har högre inkomster än de som flyttar in.
Förhållandet att nettokostnadsökningarna under en följd av år har överstigit skatleintäktsökningarna
har resulterat i en urholkning av ekonomin som inte kan fortgå. Tillräckligt
med medel har inte kunnat avsättas för återinvesteringar i t. ex. skolfastigheter
och kommunikationer.

Skälen
för mitt förslag: Jag delar i huvudsak kommunernas bedömning av den ekonomiska
situationen och anser därför att det finns anledning atl övergångsvis stödja de
båda kommunerna i deras ansträngningar att återupprätta ekonomisk balans.
Detta föreslås ske genom alt kommunerna av staten erhåller ett lån på de
villkor jag nu kommer att redovisa.

Lånebelopp:
Göteborg 900 milj. kr., Malmö 600 milj. kr.

Utbetalning:
Engångsutbetalning så snart vederbörliga beslut är fattade

Löptid:
10 år

Ränta:
Motsvarande statslåneräntan för ett femårigi obligationslån

Räntebetalning:
Årligen i efterskott

Återbetalning:
Hela lånet återbetalas vid löptidens slut

Under
de tre första åren skall regeringen kunna medge räntefrihet. Som villkor bör
gälla att kommunerna allmänt för en sådan politik att deras ekonomiska
ställning stärks och vidtar åtgärder som gör det troligt att man inom
treårsperioden kommer att uppnå en varaktig ekonomisk balans. Frågan om
räntefrihet bör prövas av regeringen för ett år i sänder.

3 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1.
att till Lån tid kommuner pä
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 under sjunde
huvudtiteln anvisa ett anslag på 1500000000 kr.,

2.
att bemyndiga regeringen atl
utforma de närmare villkoren för lånen.

3.
all bemyndiga regeringen att på de villkor jag nämnt medge Prop. 1989/90:65 ränlefrihet
under de tre första åren av lånens löptid.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989