Prop. 1989/90:69

Regeringens skrivelse 1989/90:69

om
ungdomsfrågor

1989/90:69

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 11 januari 1990.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Margot Wallström

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Skrivelsen
redovisar inriktningen på ungdomspolitiken inför 1990-talet. Vidare redovisas
vad som skall gälla för ungdomspolitiken inom vissa områden det närmaste året.
Insatserna skall enligt skrivelsen koncentreras på de mest utsatta
ungdomsgrupperna samtidigt med insatser som stärker demokratin och jämlikheten
för ungdomar.

För
kännedom överlämnas boken "Rakt på sak - guide till regeringens ungdomspolitik"
(1990).

1 Riksdagen 1989190. 1 saml. Nr 69

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11
januari 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, Lönnqvist, Thalén, Nordberg,
Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet Wallström

Skrivelse om ungdomsfrågor

1 Inledning

I regeringens skrivelse (skr. 1988/89:70) om ungdomsfrågor
lämnades en redogörelse av regeringens arbete med ungdomsfrågorna. Den
huvudsakliga inriktningen för ungdoinspolitiken redovisades liksom planerade
insatser och åtgärder under år 1989. De åtgärder som redovisades i skrivelsen
har genomförts.

Den
redogörelse av aktuella insatser på ungdomsområdet som lämnades i skrivelsen
gav enligt min mening en heltäckande bild av vad som ingår i en samlad ungdomspolitik
och har lagt grunden för det fortsatta arbetet med ungdomsfrågorna.

Det är
angeläget att göra en samlad redovisning av regeringens ungdoms-politik för
behandling av riksdagen. Av den anledningen har jag valt att i denna skrivelse
kortfattat lyfta fram regeringens insatser för ungdomar inom några aktuella
områden. Samtidigt beskriver jag regeringens ungdomspolitik för ungdomar i
boken "Rakt på sak - guide till regeringens ungdomspolitik". Boken
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Syftet med boken är att informera ungdomarna själva om
regeringspolitiken. Boken skall också inspirera ungdomar att ge synpunkter på
den förda politiken och skapa möjligheter till en dialog mellan politiker och
ungdomar.

Jag har i detta ärende samrått med de för respektive
område ansvariga statsråden.

Skr.
1989/90:69

2 Ungdomspolitiken
inför 1990-talet 2.1
Insatserår 1990

Skr. 1989/90:69

Min bedömning: Dagens ungdomar kan växa upp i ett samhälle
där den materiella välfärden i stort är tryggad. Samhällets förändringar under
senare decennier har medfört att unga människors behov och engagemang har
förändrats och tar sig annorlunda uttryck. Samtidigt ger en tilltagande
segregation i befolkningen vissa ungdomar sämre möjligheter att få del av
välfärdssamhället. De sociala klyftorna hotar att växa.

Ungdomspolitiken skall koncentreras på fortsatta åtgärder
för de mest utsatta ungdomsgrupperna. Därutöver sker insatser för att stärka
demokratin och jämlikheten för ungdomar. Frågor som rör ungdomars villkor under
1990-talet utreds särskilt.

Ungdomspolitiken för år 1990 följer den grundläggande
inriktningen från tidigare år.

Inriktningen på ungdomspolitiken har varit att trygga
ungdomars möjligheter att få arbete, bostad och en bra utbildning. Fortfarande
finns mycket kvar att göra på dessa områden men vi står också inför flera
delvis nya uppgifter

Ungdomar har som regel ett stort engagemang för samhället
som många gånger tar sig andra uttryck än ren partipolitisk verksamhet.
Ungdomars kraft och engagemang i olika samhällsfrågor skall tas tillvara.
Intresset för frågor som rör ansvarstagande, livskvalitet, miljö och fred måste
få komma till uttryck i sådana demokratiska former som passar unga människor i
dagens samhälle. Detta skall ske bl.a. genom insatser inom föreningslivet, ungdomsorganisationerna
och kulturen. Ungdomars inflytande och delaktighet i den kommunala planeringen
behöver stärkas.

För vissa ungdomar har välfärdssamhället fått negativa
konsekvenser. En tilltagande segregation i samhället har inneburit att det finns
ungdomar som växer upp i miljöer där våld, missbruk och kriminalitet allt mer
kommit att tillhöra vardagslivet. Möjligheterna för dessa ungdomar att få del
av välfärdssamhället blir begränsade. De sociala klyftorna hotar att växa.
Insatserna inriktas på att försöka lösa problemen för ungdomar som av olika
skäl har sämre uppväxtvillkor och utvecklingsmöjligheter.

Regeringen har också tillsatt en utredning (C 1989:06) om
ungdomars villkor på 90-talet.

2.2
Ungdomars möjligheter att påverka - ökad demokrati och jämlikhet för ungdomar

Skr.
1989/90:69

Min bedömning: Unga människor har ett stort engagemang för
samhället som måste tas tillvara. En särskild ungdomsutredning skall ge
förslag till åtgärder för att stärka demokratin och jämlikheten för ungdomar.
Barns och ungdomars egna aktiviteter och möjligheter till inflytande
uppmuntras genom särskilda projektmedel till organisationer som bedriver barn-
och ungdomsverksamhet. Stödet till ungdomsorganisationerna förbättras genom en
tydligare inriktning på aktiviteter och uppföljning. Former för ungdomars
inflytande i den kommunala planeringen måste utvecklas.

Ungdomsutredning för demokrati och jämlikhet

För att utvecklas och må bra är det viktigt att unga
människor kan känna gemenskap och solidaritet med andra människor och vela att
de har en uppgift. För att alla ungdomar skall få uppleva detta måste
jämlikheten mellan olika grupper av ungdomar stärkas, liksom jämställdheten
mellan könen. Utredningen om ungdomars villkor på 90-talet skall särskilt
belysa hur demokrati och jämlikhet för ungdomar kan stärkas. Ett
slutbetänkande skall presenteras senast den 30 maj 1991. Utredningen skall
redovisa förslag till olika åtgärder och vilka som skall ansvara för dessa.
Utredningsarbetet skall bedrivas så att ungdomar och olika grupper som i sitt
dagliga arbete kommer i kontakt med ungdomar också kan få lämna synpunkter och
förslag under utredningsarbetet.

Barn- och ungdomsorganisationerna

Barn- och ungdomsorganisationerna får en allt större
betydelse. Statligt stöd fördelas till ungdomsorganisationerna. Den allra
största delen utgörs av de centrala och lokala bidragen. Även olika
projektmedel delas ut. Prioriterade områden är:

-
uppsökande
verksamhet med inriktning mot barn och ungdomar som står utanför
föreningslivet,

-
utveckling av
demokratiska former i föreningslivet, i skolan eller i bostadsområdet,

-
insatser för
att göra föreningar m.m. mer delaktiga i samhällsplaneringen,

-
aktiviteter för
att förebygga våld och motsättningar i samhället.

Barn- och ungdomsdelegationen disponerade under 1989 30 milj.kr.
ur allmänna arvsfonden till utvecklingsarbete bland ungdomar. Detta stöd utgår
främst till ungdomslokaler, klubbstugor och försöksprojekt av olika slag i
frågor som engagerar ungdomar som inte tidigare varit föreningsaktiva. Särskilt
prioriteras projekt som rör.miljö, kultur, musik, anti-våld och drogförebyggande
verksamhet. Förutom dessa områden skall särskilt uppmärksammas projekt som
berör invandrarungdomar, ungdomar i glesbygd samt jämställdhet.

Inom
idrottsrörelsen sker en viktig del av verksamheten för barn och ung- Skr
1989/90:69 dom. Idrottsrörelsen aktiverar ett stort antal barn, ungdomar och
deras föräldrar och har därför en viktig social funktion. Idrotten ger
ungdomar förebilder och söker bidra till att stävja icke önskade sociala
beteenden såsom fusk, våld och rasism.

Jämställdhetsåtgärder inom idrottsföreningar och andra
ungdomsorganisationer har stor betydelse. Inte minst är satsningar på flickidrolt
och jämställd idrott angelägna. Jämställdheten mellan flickor och pojkar
stimuleras genom särskilda projektmedel. Prioriterade områden är åtgärdsinriktat
utvecklingsarbete i syfte att få fler flickor som ledare och förtroendevalda
liksom anpassning av verksamhetsformer och innehåll efter både pojkars och
flickors behov.

Stora grupper av ungdomar genomför betydande insatser i de
olika miljö-och naturvårdsorganisationerna. Även inom de övriga
ungdomsorganisationerna, t.ex. de religiösa och de politiska ungdomsförbunden,
har miljöfrågorna en mycket stark ställning. Miljöfrågorna har blivit en av de
viktiga frågor där ungdomsorganisationerna har utvecklat ett gott samarbete.

Del lokala ungdomsslödet

Statligt stöd till ungdomsverksamhet lämnas både till
central och lokal verksamhet. En stor del av det lokala stödet går till
ungdomsverksamhet inom idrottsrörelsen.

Statens ungdomsråd kommer att få ett särskilt uppdrag att
ta fram förslag till nya regler för fördelning av bidrag till central och lokal
ungdomsverksamhet. Avsikten är att förbättra stödet till lokal verksamhet och
att ge organisationerna själva större inflytande över användningen.
Riksidrottsförbundet föreslås utforma de förslag till regler som skall ligga till
grund för fördelningen av idrottens del av bidraget till lokal
ungdomsverksamhet.

Ambitionen är att det nya och förbättrade stödet skall
vara i funktion redan under budgetåret 1990/91.

För att markera den betydelse ungdomsorganisationerna
tillmäts och för att klargöra den kommunala kompetensen har kommuner och
landsting genom lagen (SFS 1989:977) om kommunalt stöd till
ungdomsorganisationerna fått kompetens att stödja ungdomsorganisationer, även
de politiska ungdomsorganisationerna, utan att särskilda villkor om
verksamhetens inriktning behöver anges i besluten.

Det är viktigt att stödja fritidsledare och ideella ledare
i deras engagemang för barn- och ungdomsarbete. Föreningslivets möjligheter
till framtida ledarförsörjning ses över samtidigt som folkhögskolans framtid
utreds.

Den kommunala planeringen

Det är enligt min mening nödvändigt att lyfta fram
ungdomen i den kommunala planeringen. Ungdomars intressen och behov genomsyrar
nästan alla sektorer i samhället. Planeringen måste dock samordnas utifrån en
helhetssyn på ungdomar Ökad kommunal samverkan, flexibilitet och öppenhet för
förändringar bör vara planeringens utgångspunkter Från samma utgångspunkter
startar kommunförbundet år 1990 projektet "Barn i skolåldern".

Ungdomar
bör också vara delaktiga i planeringsprocessen, exempelvis genom inrättande av
s.k. ungdomsråd. I samarbete mellan statens ungdomsråd och socialstyrelsen
pågår ett utvecklingsarbete i syfte att söka metoder och former för en sektorsövergripande
ungdomsplanering. Ett 20-tal kommuner har påbörjat ett utvecklingsarbete med
att ta fram särskilda sektorsövergripande ungdomsplaner fastställda av
kommunfullmäktige.

Ungdomar
måste få mötesplatser där de själva kan ta ansvar för vissa verksamheter. I
några kommuner startas nu s.k. ungdomshus med varierande verksamheter och
organisation.

Jag följer med stort intresse denna utveckling.

Skr. 1989/90:69

2.3 Ungdomar och kulturen

Min bedömning: Barn och ungdomars kulturvanor grundläggs i
tidiga år Särskild uppmärksamhet bör ägnas barn- och ungdomskulturen samt
folkrörelsernas roll i denna. Samhällets insatser för barn- och ungdomskulturen
skall samordnas och kommunernas roll för att främja kulturaktiviteter för barn
och ungdom betonas. Ett förslag till åtgärdsprogram mot videovåldet har
upprättats.

Barn- och ungdomskuhuren

Kulturvanor grundläggs i tidig ålder. Om barn och ungdomar
får goda möjligheter att ägna sig åt eget skapande och åt att uppleva
litteratur, musik, dans, teater och konst under sin uppväxt ökar också deras
förutsättningar att som vuxna delta i kulturlivet. Genom att ge utrymme åt
kulturverksamhet i de miljöer där barn och ungdomar dagligen vistas kan den på
ett naturligt sätt anpassas till deras intressen och behov. Kommunernas
engagemang i barn- och ungdomskulturen är därför av stor betydelse.

De sammantagna samhällsinsatserna för barn- och
ungdomskulturen är omfattande. 1 kommunerna behöver dock en bättre samordning
ske för att maximalt kunna utveckla barn- och ungdomskulturen. Regeringen har
tillsatt en arbetsgrupp som kommer att presentera ett program för barn- och
ungdomskultur år 1990. Syftet är att underlätta kontakterna mellan lokala och
centrala nivåer och att i en lättillgänglig form sprida information om hur man
kan utnyttja tillgängliga resurser för att utveckla musik, teater, dans, konst,
litteratur, film och video för barn och ungdom. Programmet skall därför
utformas som en katalog över olika erbjudanden som intresserade kommuner kan
välja ifrån. På detta sätt ges en ökad uppmärksamhet åt barn-och kulturfrågor.

En viktig utgångspunkt vid utformningen av förslagen inom
kulturområdet i årets budgetproposition är att betona de samhällsstödda
institutionernas ansvar för barn och ungdom. Regeringen avser att ta initiativ
till att en dialog med kulturinstitutionerna kommer till stånd i denna fråga.

Den statliga kulturbudgeten skall under innevarande
mandatperiod förstärkas med 300 milj.kr. I detta sammanhang ingår ökade
insatser för barn-och ungdomskulturen. Som en följd av denna satsning förstärks
bl.a. barn-

och ungdomsteatern.
En betydande del av förstärkningen till de fria teatergrupperna skall gå till
barn- och ungdomsteaterverksamhet. Barn- och ung-domsensemblerna vid de tre
stora institutionsteatrarna Riksteatern, Stockholms stadsteater och Göteborgs
stadsteater får ökat stöd för att vidareutveckla sin verksamhet. Länsteatrar
får resurser för att utveckla sin barn- och ungdomsteater. Vidare beaktas
särskilt behovet av en tillfredsställande teaterförsörjning i län som i dag
saknar en egen teaterinstitution.

Av stor
betydelse är också lokal försöksverksamhet med video, s.k. mediaverkstäder.
Många ungdomar har utnyttjat mediaverkstäderna för att framställa egna
videofilmer. För år 1990 föreslås ökat stöd till upprättande av fler
mediaverkstäder.

Skr. 1989/90:69

Video våld

Dagens unga generation växer upp i ett bildintensivt
samhälle. Det är angeläget med insatser som gör det lättare för barn och
ungdom att kritiskt värdera det som visas. Samtidigt är det viktigt att
understryka de vuxnas relationer till ungdomar i detta sammanhang. Vuxna måste
engagera sig och ge sig tid att lyssna och prata med ungdomarna och hjälpa till
att påverka val och intryck av det som visas i bildmedia. På senare år har en ökad
spekulation i våld blivit tydlig. Olika kommersiella intressenter saluför
videofilmer med våldsförhärligande budskap. Regeringen har därför upprättat ett
förslag till åtgärdsprogram mot videovåldet med syfte att begränsa spridningen
av våldsskildringar i film och på video. I programmet föreslås en väsentlig
straffskärpning för brott mot videovåldslagen och en förstärkt övervakningsorganisation.
Ett särskilt råd mot videovåld skall inrättas för att följa marknaden och
bevaka efterlevnaden av lagarna. Utbildning och information skall främjas
liksom frivilliga insatser mot skadliga våldsskildringar skall få stöd.

Regeringens förslag till åtgärdsprogram kommer att läggas
fram i en proposition till riksdagen under våren 1990.

2.4 Ungdomar och utbildning

Min bedömning: Ungdomar skall få bättre möjligheter att
välja en utbildning som passar dem samtidigt som utbildningen anpassas bättre
för framtidens arbetsmarknad. Reformerningen av gymnasieskolan ökar möjligheten
att välja utbildning samtidigt som social och köns-mässig snedrekrytering
motverkas. En expertgrupp tillsätts för att analysera betygens betydelse.

Den planerade reformeringen av gymnasieskolan är ett
viktigt led i ambitionen att alla ungdomar under 20 år skall kunna få en plats
i gymnasieskolan.

Den försöksverksamhet med treåriga yrkeslinjer som pågår
utökas med 1 200 platser till att omfatta 11200 platser. Olika förslag om en
reformering av gymna.sieskolan har tagits fram. Avsikten är att förelägga
riksdagen en samlad proposition om gymnasieskolans struktur och om principerna
för den

nya
läroplanens utformning. För att analysera betygens betydelse tillsätts en
Skr. 1989/90:69 särskild expertgrupp.

Gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrad ungdom blir
lättare tillgänglig. Detta möjliggörs genom förslag om statlig finansiering av
omvårdnaden för sådana elever vid gymnasieskolorna i Skärholmen (Stockholm) och
An-gered (Göteborg) samt i Umeå.

Arbetsmiljön i skolan är viktig liksom möjligheterna till
ett ökat inflytande över denna. Regeringen kommer under våren 1990 att
förelägga riksdagen en proposition (prop. 1989/90:61) om elevmedverkan i
arbetsmiljöarbetet. I propositionen föreslås ändringar i arbetsmiljölagen
(1977:1160) som ger elever på grundskolans högstadium, gymnasieskolan och
studerande på högre utbildningsnivåer och i vuxenutbildning tillfälle att
medverka i arbetsmiljöarbetet på arbetsstället genom elevskyddsombud. Vidare
föreslås att arbetsmiljölagen blir tillämplig på grundskolans låg- och
mellanstadier i samma utsträckning som för närvarande gäller på skolområdet i
övrigt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.

Tillgängligheten till högskolan ökar genom införande av
nya tillträdesregler samt det förbättrade studiemedelssystemet.

En forskningsproposition är planerad att föreläggas
riksdagen under våren 1990. I denna kommer frågor om barn- och
ungdomsforskningen att särskilt beaktas.

Med anledning av bl.a. ett mycket högt olyckstal för
ungdomar i trafiken inrättas fr.o.m. den 1 januari 1990 en prövotid på två år
för nyblivna körkortsinnehavare. Först efter två års prickfri körning
permanentas körkortet. En ny kursplan för förarutbildningen med förbättrade
pedagogiska inslag har antagits. Medel har också anslagits till organisationer
som informerar i skolorna om biltrafikens olycksoffer och deras rehabilitering.

2.5 Ungdomar och arbete

Min bedömning: Flertalet ungdomar bör kunna få ett arbete
på den öppna arbetsmarknaden. En utökad samverkan mellan myndigheterna och
utveckling av individinriktade lösningar för ungdomar med mycket svag ställning
på arbetsmarknaden är angelägen. Invandrar-och flyktingungdomens situation på
arbetsmarknaden behöver ägnas särskild uppmärksamhet.

Den rådande arbetsmarknadssituationen ger förutsättningar
att stärka ungdomars position på arbetsmarknaden.

Det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16
till 18 år är föremål för en utredning där ansvarsfördelning och organisation
övervägs. En proposition planeras till hösten 1990.

Arbetslösa ungdomar i åldern 18 till 19 år skall fr.o.m. 1
juli 1989 i första hand erbjudas arbete på den reguljära arbetsmarknaden genom
en intensifierad arbetsförmedling med jobbsökaraktiviteter, i andra hand
utbildning. Ungdomar som trots detta inte kan anvisas reguljärt arbete eller
utbildning skall hänvisas till inskolningsplatser med arbete på heltid.
Inskolningsplatser

omfattar
hela arbetsmarknaden. Detta system ersätter den tidigare ungdomslagen.

Särskilda
insatser för ungdomar med svag ställning på arbetsmarknaden är under
utveckling. På regeringens uppdrag har arbetsmarknadsstyrelsen och
socialstyrelsen initierat olika försöksverksamheter i några av landets kommuner.
Syftet är att stärka och utveckla samarbetet mellan socialtjänst och
arbetsförmedling samt utveckla mer individuella metoder och lösningar.
Uppdraget skall redovisas till regeringen i januari 1990.

AMS
bedriver uppsökande verksamhet bland handikappade med förtidspension eller
sjukbidrag för att erbjuda dem arbete, utbildning eller praktik. Projektet,
Arbete åt unga handikappade, kommer att fortsätta även under budgetåret
1990/91.

Många
ungdomar vill starta eget. Detta kan många gånger ske i kooperativ form. Under
åren 1987-1989 har genom Kooperativa rådets utvecklingssystem för nykooperation
bildats ett 15-tal lokala och regionala kooperativa utvecklingscentra (LKU)
runt om i landet. Dessa centra, som stöds av den lokala kooperationen, erbjuder
ekonomisk och juridisk rådgivning till grupper av människor som vill starta
kooperativ verksamhet. Genom denna hjälp har ett par hundra kooperativa
verksamheter inom olika branscher kunnat starta under de tre senaste åren. I
glesbygd har kooperativen haft effekter för sysselsättning och samhällsservice
och i storstadsregionerna har kooperativen skapat närhet och social gemenskap.
Totalt finns f.n. ca 1200 s.k. ny-kooperativ. I många skolor driver t.ex.
eleverna egna skolcaféer.

Invandrarungdomens
situation på arbetsmarknaden behöver uppmärksammas. I det allmänna
ungdomsarbetet kommer villkoren för denna grupp att särskilt lyftas fram. Detta
sker bl.a. genom den tidigare nämnda ungdomsutredningen. Utredningen skall
särskilt ta fram en heltäckande bild av invandrarungdomens situation i
förhållande till övriga ungdomar Ett förslag skall presenteras senast den 31
juli 1990.

Jag har
också för avsikt att i samråd med berörda fackdepartement söka få till stånd
särskilda projekt för barn och ungdomar i invandrartäta områden. En samordning
av insatserna i dessa bostadsområden är nödvändig.

Skr. 1989/90:69

2.6 Ungdomar och boende

Min bedömning: Bristen på bostäder slår hårt mot ungdomar.
Statliga insatser görs både för att öka bostadsbyggandet och för att stärka ungdomarnas
ställning på bostadsmarknaden. De kommunala bostadsförsörjningsprogrammen
måste lyfta fram ungdomarnas bostadsbehov och samtidigt verka för en
förbättrad bostadsförmedling i kombination med en utveckling av mer
okonventionella lösningar av boendeformer för ungdomar.

Nära hälften av de registrerade bostadssökande i
kommunerna är ungdomar som bor kvar i föräldrahemmet. Ungdomarna efterfrågar
som regel mindre hyreslägenheter i flerbostadshus.

Många ungdomar har också ett stort intresse för nya
bostadsformer och

ett mer
okonventionellt boende. Bostadsbristen för ungdomar är fortfarande mycket
stor. En viss utplåning av tillgång och efterfrågan på bostäder i små och
medelstora kommuner har skett men i storstadsområdena råder fortfarande en
påtaglig brist på bostäder.

Regeringens
insatser syftar till att öka bostadsbyggandet. På kort sikt finns det behov av
särskilda åtgärder för att lösa ungdomars boendesituation. Jag anser att det är
angeläget att kommunernas bostadsförsörjningsprogram innehåller särskilda
avsnitt om ungdomars bostadsbehov och kommunens framförhållning inför dessa
behov. I dag har de flesta kommuner en sådan planering när det gäller andra
grupper i samhållet t.ex. äldre och handikappade.

Regeringens
ungdomsboendedelegation har framför allt fört diskussioner med kommunerna om
hur bostäder i det befintliga bostadsbeståndet kan frigöras för ungdomars
behov. Vidare har ungdomsbostadsstödet samt den kommunala bostadsförmedlingens
roll diskuterats. Ungdomsboendedelega-tionen bör fortsätta att stimulera, följa
och informera om pågående försöksverksamheter på bostadsmarknaden.

Erfarenheterna
från de kommuner som arbetar med det särskilda ekonomiska ungdomsbostadsstödet
för att öka tillgången på bostäder är mycket goda. Stödet har gjort det möjligt
att hålla boendekostnaderna i nyproducerade lägenheter på en lägre nivå och
samtidigt möjliggjort särskilda resurser för ungdomar vid bostadsförmedlingen.
I dag utnyttjar 67 kommuner det särskilda ungdomsbostadsstödet. Det är min
förhoppning att många fler kommuner skall komma att utnyttja detta stöd.

Skr. 1989/90:69

2.7 Ungdomar och familjen

Min
bedömning: Samhällets insatser skall stödja familjen i dess olika roller och
bidra till att barnen får växa upp under bästa tänkbara betingelser. Många
unga människor bildar tidigt familj och behöver olika former av stöd för att
klara påfrestningar vad gäller ekonomi, relationer och föräldraansvar. Det är
angeläget att den kommunala barnomsorgen och skolan utvecklar fler modeller för
föräldramedver-kan.

Samhällets
stöd till framför allt unga barnfamiljer är angeläget. För att barn skall kunna
växa upp under gynnsamma villkor är det viktigt att föräldrama klarar av
ekonomi, relationer och föräldraansvar. Särskilt viktigt är det att stimulera
och stödja pappor till att bli mer delaktiga i den dagliga omvårdnaden av bamen.
Vid en eventuell skilsmässa är det särskilt väsentligt att en vardaglig kontakt
kan upprätthållas med båda föräldrarna.

Det har
visat sig att många ungdomar - särskilt pojkar - inte har haft en stabil manlig
förebild under uppväxten. I samband med föräldraförsäkringens utbyggnad görs
ökade informationsinsatser i syfte att stimulera pappor till att ta föräldraledigt.

Jag vill i sammanhanget också understryka vikten av att
det inom den kommunala barnomsorgen och skolan utvecklas fler modeller för föräldra-

10

medverkan.
Det pedagogiska värdet av detta är stort då föräldramedverkan i sig innebär en
form av föräldrautbildning samtidigt som aktiva vuxna blir mönsterbildande för
barnen. Föräldrakooperativa daghem utgör i dag bra exempel på hur värden som
demokrati, engagemang och delaktighet kan förenas och samtidigt tjäna som
förebild för förebyggande barn- och ungdomsverksamhet. Inom ramen för den
förnyelse av offentliga sektorn som pågår med bl.a. en utveckling mot mindre,
självstyrande enheter bör det inom den traditionella barnomsorgen och skolan
vara fullt möjligt att utveckla olika former för självstyre och föräldraengagemang.

Många unga
barnfamiljer är utsatta i dagens samhälle och ofta drabbas barnen mest. Det är
därför angeläget att socialtjänsten kan utveckla sina metoder att arbeta med
barnfamiljer. I många fall finns bara en vårdnadshavare i familjen, som regel
mamman. Det är särskilt viktigt att i arbetet med dessa familjer få in positiva
pappaförebilder. Organisationer som arbetar med utsatta barn och deras
familjer bör få fortsatt stöd.

Den unga
barnfamiljens ekonomi blir ofta utsatt för stora påfrestningar inte minst som
en följd av tidigare grundlagda konsumtionsmönster. Det är därför angeläget att
i förebyggande syfte utveckla den kommunala konsument- och budgetrådgivningen.
Socialstyrelsen och konsumentverket har regeringens uppdrag att gemensamt
utveckla kommunernas insatser därvidlag.

FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 en
konvention om barnets rättigheter. Regeringen har den 30 november 1989 beslutat
att underteckna konventionen snarast möjligt. Genom konventionen kommer
skyddet för världens barn att säkras på många punkter. En viktig del av konventionen
handlar om övergrepp mot barn och regeringen har därför föreslagit särskilda
medel till metod- och fortbildningsinsatser inom detta område.

Det finns behov av att utveckla nya metoder för stöd och
hjälp till utsatta flyktingbarn och flyktingungdomar. Inte minst gäller
metodutvecklingen flyktingbarn och flyktingungdomar som söker asyl och kommer
till landet utan vårdnadshavare. Under senare tid har framkommit att problemen
är betydande även för invandrarungdomar som inte är flyktingar. Andra generationens
invandrare är överrepresenterade bland de ungdomar som är intagna på landets
ungdomsvårdsinstitutioner. Socialstyrelsen kommer att initiera ett
utvecklingsarbete när det gäller barn och ungdomar vars föräldrar är flyktingar
eller invandrare. Särskild uppmärksamhet bör i sammanhanget riktas mot att
utveckla det uppsökande och förebyggande arbetet bland invandrarungdomar.

Skr. 1989/90:69

2.8
Ungdomar och våld

Min bedömning: Ungdomars förhållande till våld hänger som
regel samman med deras uppväxtvillkor Föräldraansvaret måste förtydligas och
stödjas. Ungdomens eget ansvar och engagemang skall betonas liksom allmänna
förebyggande samhällsåtgärder mot våld. Ensidigt negativa bostadsmiljöer skall
motverkas.

11

Förebyggande
åtgärder Skr. 1989/90:69

Det våld som begås i samhället utförs till övervägande dd
av manliga vuxna. Samhällets reaktioner mot alla former av våld måste vara
tydliga och konsekventa. Jag vill understryka att ungdomars beteende och
förhållande till våld som regel har sin grund i uppväxtvillkoren. Många
boendemiljöer är alltför socialt ensidiga vilket påverkar barns och ungdomars
uppväxtvillkor negativt. För vissa barn och ungdomar blir våld, missbruk och
kriminalitet en del av vardagslivet. Olika insatser sker i bostadsområden för
att bryta sådana tendenser. Det förebyggande barn- och ungdomsarbetet måste
ges än högre prioritet. Det lokala samarbetet regleras i Kungl. Maj:ts cirkulär
(1970:513) om intensifierat samarbete mellan polis, socialtjänst och skola. Jag
har tagit initiativ till en översyn av de frågor som berörs i cirkuläret i
syfte att bidra till ett bredare och mer samordnat lokalt engagemang.

Barn- och ungdomsdelegationen har också inlett ett
samarbete med den av regeringen tillsatta (SB 1988:01) Storstadsutredningen på
grundval av rapporten (SOU 1989:67) Levnadsvillkor i storstadsregionen. Barn-
och ungdomsdelegationen har särskilt framhållit vikten av att barns och ungdomars
uppväxtvillkor och behov i socialt utsatta boendemiljöer uppmärksammas.

Föräldrar och andra vuxna bör få ökade möjligheter att
utveckla delaktighet och insyn inom barnomsorgen, i skolan och i
bostadsområdet. Ungdomarna själva måste också engageras på sin fritid. Det är
av största vikt att former för ungdomars inflytande och ansvar kan utvecklas
och tillvaratas för att i ökad utsträckning få till stånd en meningsfull skol-
och fritid.

I proposition (prop. 1989/90:28) om vård i vissa fall av
barn och ungdomar föreslår regeringen en ny lag som skall ersätta lagen
(1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Den nya lagen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.

Om lagförslaget antas av riksdagen förbättras
möjligheterna att omhänderta en ung människa som genom sitt eget beteende
påtagligt riskerar sin hälsa eller utveckling. Sociala myndigheter får ökat
lagstöd för att hjälpa en ung människa även om denna motsätter sig hjälpen - i
ett skede då man bedömer att det är möjligt att med mindre omfattande insatser
komma tillrätta med problemen.

Unga lagöverträdare

Efter förslag i propositionen (prop. 1987/88:135) om
åtgärder mot unga lagöverträdare infördes den 1 juli 1988 nya regler för att
unga lagöverträdare mellan 15 och 18 år skall mötas av en snabbare, mera
markerad reaktion från samhällets sida.

Regeringen tog vidare våren 1988 initiativ till en
försöksverksamhet med snabbare handläggning av mål mot unga.
Försöksverksamheten bedrivs i åtta åklagardistrikt. Brottsförebyggande rådet
(BRÅ) har fått regeringens uppdrag att utvärdera dels försöksverksamheten, dels
den ändrade lagstiftningen rörande åtgärder mot unga lagöverträdare. BRÅ
avlämnade en delrapport i november 1989. Slutrapport skall avlämnas i april
1990.

En arbetsgrupp inom socialdepartementet med företrädare
för social-, ju- j2

stitie-
och civildepartementet har till uppgift att närmare studera hur socialtjänstens
och rättsväsendets insatser när det gäller unga lagöverträdare kan samordnas.

Lagen (SFS
1989:928) om försöksverksamhet med samhällstjänst öppnar nu möjligheter för
vissa domstolar att förena en dom på skyddstillsyn med en föreskrift att den
dömde skall utföra obetalt arbete i viss omfattning, s.k. samhällstjänst.
Påföljdsformen skall prövas försöksvis under tre år på fem orter i landet och
berör 8 av 61 frivårdsdistrikt.

Samhällstjänsten
är ett led i ansträngningarna att utveckla påföljdsvarianter som kan minska
användningen av fängelsestraff. De arbetsuppgifter som skall utföras skall inte
hämtas från den reguljära arbetsmarknaden. Främst ideella föreningar men även
vissa myndigheter förutsätts kunna tillhandahålla arbetsuppgifter.

Regeringen
har hösten 1989 tillsatt en kommission för att motverka våldet och förbättra
stödet till brottsoffren (Dir 1989:58). Det breda folkliga engagemanget i
dessa frågor skall tas tillvara. Kommissionen skall avge sin slutrapport
senast den 15 november 1990.

Skr. 1989/90:69

2.9 Ungdomar och droger

Min
bedömning: Samhällets attityder till droger är av stor betydelse för ungdomars
drogmissbruk. Ungdomar i utsatta miljöer drabbas hårt av droger. Samhällets
insatser i syfte att förebygga drogsmissbruk skall därför intensifieras.

Staten ger
ett omfattande stöd till folkrörelsernas och de frivilliga organisationernas
drogförebyggande verksamhet. En stor del av dessa insatser riktas till
ungdomsgrupperna.

Konsumtionen
av alkohol har de senaste åren tenderat att öka. Starkölsförsäljningen har t.ex.
ökat markant. Olika undersökningar tyder på att konsumtionsökningen är
betydande i ungdomsgrupperna. Regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att
överväga möjliga åtgärder för att minska alkoholens tillgänglighet i
ungdomsgrupperna.

Den
landsomfattande aktion mot droger som startades under 1989 fortsätter.
Aktionen leds av en arbetsgrupp (Athena) som arbetar med drogfrågor Aktionen
konkurrerar inte med reguljärt drogförebyggande arbete utan samordnar, understödjer
och förstärker den ordinarie verksamheten.

Regeringen
har i november 1989 tillsatt en ny aktionsgrupp mot narkotika. I gruppen ingår
rikspolischefen, riksåklagaren, generaltulldirektören, generaldirektörerna för
kriminalvårdsstyrelsen, skolöverstryrdsen, socialstyrelsen och
förbundsdirektörerna i kommun- och landstingsförbunden samt ordförandena i
statens ungdomsråd, Athena och regeringens samordningsorgan för
narkotikafrågor (SAMNARK). Gruppen skall samordna samhällets insatser mot
narkotika. Högsta prioritet skall ges till förebyggande åtgärder inom olika
områden.

Gruppen skall bl.a. se till att en intensifierad
uppsökande verksamhet kommer till stånd i förhållande till ungdomar som
riskerar att utveckla ett

13

missbruk.
Genom olika insatser skall ungdomar, föräldrar, skolpersonal, fritidspersonal
och organisationer gemensamt försöka motverka bruket av narkotika i
bostadsområden och andra miljöer där ungdomar vistas.

Slutligen
skall gruppen analysera effekterna av samhällets samlade resurser mot
narkotikan i syfte att undersöka om befintliga resurser kan användas
effektivare. Gruppens arbete skall avslutas i juni 1991.

I den
uppgörelse om statsbidrag för ungdomsvård som träffats mellan företrädare för
staten och de båda kommunförbunden har den tyngsta vården prioriterats.
Statsbidragen ökar sålunda till slutna insitutioner inom ungdomsvården.
Överenskommelsen innebär att den länsövergripande planeringen av
institutionsvården skall intensifieras. Detta ger möjligheter till en ökad
differentiering och en utbyggnad av institutionsvården för de tyngsta
grupperna.

Den
internationella narkotikasituationen är fortfarande allvarlig. Ett nordiskt
ministermöte kommer att äga rum i januari 1990. Sverige har också föreslagit
att FN utvecklar ett globalt handlingsprogram mot narkotika. Det svenska
förslaget kommer att behandlas vid ett särskilt möte i FN:s generalförsamling
i februari 1990.

Skr. 1989/90:69

2.10 Ungdomars internationella engagemang

Min
bedömning: Det internationella samarbetet kommer att öka. Ungdomars möjligheter
lill att resa bör stimuleras. Resande innebär en ökad kulturell förståelse och
förstärkt internationell solidaritet. Det är angeläget att ungdomar kan delta i
ett internationellt ungdomsutbyte.

Svenska
ungdomar växer upp i ett samhälle som blir alltmer beroende av den
internationella utvecklingen. Inom Norden finns ett väl utvecklat samarbete
mellan de nordiska ungdomsorganisationerna. En nordisk ungdomskommitté arbetar
under nordiska ministerrådet.

Inom
Europarådets ram finns dels ett ungdomscenter i Strasbourg och dels en
europeisk ungdomsfond. Inom EG:s ram finns flera utvecklade program för
studerande- och forskarutbyte som direkt berör ungdomar. Ett särskilt
ungdomsutbytesprogram, Youth for Europé är igång sedan 1 januari 1989. Sverige
och övriga EFTA-länder är sedan 1 januari 1990 med i teknik-och
praktikantutbytesprogrammet COMETT. Inom ramen för EFTA-EG-samarbetet
diskuteras även anslutning till flera program. Den tredje ungdomsministerkonferensen
kommer att äga rum i Portugal i september 1990. Huvudtemat blir ungdomars
möjligheter till ökad internationell rörlighet.

Under
hösten 1990 kommer regeringen att genomföra en speciell satsning för ungdomar
angående Europafrågorna - ungdomsoffensiv för Europa. Genom bl.a. seminarier
och information kommer ungdomar att ta del av det arbete som pågår inom
regeringen både vad gäller EG, Europarådet och utvecklingen i Östeuropa.
Särskilda medel kommer att avsättas till ungdomsorganisationernas eget
samarbetsorgan för internationella frågor. Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU), för att delta i ungdomsoffensiv för Europa.

14

Regeringen har efter
önskemål från ungdomsorganisationerna tagit initia- Skr. 1989/90:69 tiv till
att en stiftelse bildas för att främja internationellt ungdomsutbyte, bl.a.
genom att införa ett internationellt ungdomsrabattkort. Detta skall t.ex. ge
rabatter på främst kulturevenemang och resor, Europarådets ungdomsministerkonferenser
1985 och 1988 har rekommenderat att medlemsländerna inför ett
ungdomsrabattkort som ett medel för att öka den internationella rörligheten.
Nio länder har hittills infört kortet och ytterligare tio länder planerar att
införa detta. Ungdomskortet fungerar internationellt i de länder som infört
detta.

Den
tidigare nämnda ungdomsutredningen skall särskilt belysa ungdomars
erfarenhetsutbyte med andra länder. Ett förslag skall presenteras senast den
30 mars 1990.

3 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört
i denna skrivelse angående en samlad ungdomspolitik.

4 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

15

Innehåll

Skrivelsens
huvudsakliga innehåll.................................. ........ 1

Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 11 januari 1990 2

1
Inledning.................................................................. 2

2
Ungdomspolitiken
inför 1990-talet........................... ........ 3

2.1
Insatser år
1990........................................ ........ 3

2.2
Ungdomars
möjligheter att påverka - ökad demokrati och jämlikhet för ungdomar 4

2.3
Ungdomar och
kulturen.............................. ........ 6

2.4
Ungdomar och
utbildning............................ ........ 7

2.5
Ungdomar och
arbete................................. ........ 8

2.6
Ungdomar och
boende............................... ........ 9

2.7
Ungdomar och
familjen............................... ...... 10

2.8
Ungdomar och
våld..................................... ...... 11

2.9
Ungdomar och
droger................................. ...... 13

2.10
Ungdomars
internationella engagemang... ...... 14

3
Hemställan............................................................... ...... 15

4
Beslut....................................................................... 15

Skr.
1989/90:69

16

O

RAKT n m

GUIDE TILL REGERLVGES» UIVGDOMSPOLITIK

l Riksdagen 1989190. 1 saml. Nr 69

Bilaga

v

arje politisk fråga angår egentligen oss alla - ung som
gammal. T.ex miljön, internationell solidaritet, fördelning och ansvar. Men en
del känns särskilt viktigt när man är ung. Som skola och utbildning.
Möjligheten att få ett meningsfullt arbete. Bostadsbyggandet Frihet, körkort.
Idrottens villkor. I regeringen är det olika ministrar som har ansvar för de
här frågorna. Jag kan inte fatta beslut på deras områden. Men jag kan påverka
- försöka göra politiken bra för ungdomar och bli en kanal till beslutsfattarna
när unga har synpunkter på beslut och förslag.

Det är
det som är politik. Att påverka och förändra för att kunna förverkliga sina
drömmar. Men det räcker inte med tankar och idéer. För att det vi tror på ska
kunna bli verklighet krävs det också arbete. Vill vi ha frisk miljö, fred,
rättvisa och trygga liv så måste vi ta ställning och stå upp för det vi tror
på, argumentera och få andra människor med oss. Idag är det självklart för de
flesta svenskar att vi har mat och kläder, fri skola och trygghet när vi är
sjuka. Men många svenskar kämpade, till och med offrade livet för att alla
skulle få de rättigheterna. Den svenska välfärden är mycket ung och inget som
kom av sig själv.

Att
bestämma sig för vad man vill. Att tillsammans med andra kämpa för det och
fatta gemensamma beslut - det är demokratisk politik. Jag vet att många unga,
och en del vuxna, tycker att detta med politik känns gammalt och ute. Att det
bara är förstelnade ritualer långt från människors vardag. Men jag tror på
politiken. På demokratin som tar hänsyn till allas behov och rättigheter och
låter alla vara med och forma framtiden. Om vi inte deltar avstår vi från
möjligheten att påverka våra liv.

Ibland möter jag krav om att regeringen ska lagstifta bort
allt som är fel. Förbjud bostadsbristen! Förbjud mobbing! Bestäm att alla
tonåringar ska ha vänner och något meningsfullt att göra! Men många problem
kan inte lösas på det sättet.

TRE

Det
regeringen kan göra är att stödja bykandet av bostäder som passar ungdomar,
höja studiebidragen, satsa på olika aktiviteter och kultur som ungdomar vill
ha. Informera och stödja bra ungdomsprojekt. Men regeringen kan inte bestämma
hur kommunerna ska handla. Om de vill satsa på bostäder, fritidsgårdar eller
något annat. Det avgör varje kommun - och det är du själv som måste påverka den
kommun du bor i.

Målet för regeringens arbete är att alla ungdomar ska få
arbete, bostad och en bra utbildning. Men det räcker inte. För att utvecklas
och må bra är det viktigt att ungdomar kan känna gemenskap med andra människor
och veta att de har en uppgift att fylla. Det är viktigt att ingen hamnar
utanför. Det finns en risk att skillnaderna i levnadsstandard ökar mellan ungdomar.
Det vill regeringen motverka.

Att
Sverige nu har fått en ungdomsminister är för att unga människor lättare ska
komma till tals. Mitt jobb är att slåss för ungdomars frågor i regeringen och
lära de äldre att lyssna. Men också att försöka minska klyftorna mellan
generationerna så att de unga vill lyssna och lära av de äldre. Här vill jag berätta
om vilken ungdomspolitik regeringen vill föra det närmaste året. Det jag
beskriver är både sånt som är beslutat och sånt som regeringen vill att
riksdagen ska besluta om. Du hittar också en hel del information och
inspiration till hur man kan genomföra projekt och idéer.

Jag vill gärna att du som har synpunkter på regeringens
politik

under 90-talet kontaktar mig. Dina drömmar, det du vill
och tror

på är viktigt. Ta vara på din möjlighet att påverka
framtiden.

Bitr
civilminister Margot Wallstr ö m Civildepartementet, 103 33 Stockholm.

FEM

I

framtiden blir det mindre vanligt att man stannar i samma
yrke hela livet De snabba tekniska framstegen gör att många gamla jobb
försvinner. Nya kommer i stället Bra baskunskaper och allmänbildning blir
viktigare än någonsin, Alla ska ha rätt till den utbildning och påbynad av kimskaper
som krävs för att följa med i utvecklingen. Alla måste få tillgång till bra
skolor och chans att utveckla sin speciella begåvning. Det kommer att behövas
både praktiska och teoretiska begåvningar - men framförallt möjliet att fömya
och komplettera sina kunskaper. Dålig gnmdutfoildning skapar osäkerhet inför ny
teknik och snabba förändringar. Och utan kunskaper kan vi inte sortera all den
information som sköljer över oss via satelliter, kablar och dataskärmar.

Ungdomar har rätt att påverka sin egen situation i skolan.
Men tyvärr känner alltför få elever till sina rättigheter. I Göteborg
arrangerar föreninn Ungdomskraft kiu"ser för gymnasielever där de får lära
sig mer om skoldemokrati. Flera elever från varje skola deltar. Efter kursens
slut hoppas man ha skapat sammansvetsade aktionsgrupper, som kan återvända till
skolorna för att tillsammans med andra elever arbeta för bättre arbetsmiljö
och skoldemokrati.

SJU

DARFOR
ARBETAR REGERINGEN MED

ARBETSMIUO

E

tt
huvudkrav är att arbetsmiljön blir bättre i våra skolor. Många unga människor
slits ut efter en kort tid i arbetslivet och för en del börjar problemen redan
i skolan. Dålig ljudisolering och belysning är fysiskt och pskykiskt påfrestande.
Många tvingas till skadliga arbetsställningar i felkonstru-erade skolbänkar.
Idag finns elevskyddsombud i många skolor. Regeringen har föreslagit att
elevernas rätt till inflytande inskrivs i arbetsmiljölagen. Genom
skyddsombuden förs elevernas förslag om förbättringar fram till skolledning och
kommun. Det kan vara krav på översyn av dåliga ventilationssystem, bättre
uppehållsrum, eller åtgärder mot mobbing.

GYMNASIESKOLAN

V

nder 90-talet ska gymnasieskolan förändras och

utvecklas.
Större valfrihet under utbildningens gång ska göra att ingen linje blir en
återvändsgränd som hindrar den som ändrar sina framtidsplaner. Varje elev ska
få goda baskunskaper i allmäna ämnen - även den som väljer en praktisk,
yrkesin-

riktad
linje. Både för sin personliga utvecklings skull och för att ha en bra grund
för fortsatt utbildning. Största förändringen sker med de yrkesinriktade
utbildningarna som ses över och förbättras. En försöksverksamhet startas över
hela landet med treåriga, moderniserade linjer där en stor del av utbildningen
förläggs till arbetsplatser.

H Ö GSKOLAN

nträdeskraven till hög-

___ skolan förändras och

de nya reglerna kommer att gälla från hösten 1991.

STUDIEMEDEL

tudiemedlen har höjts. Sedan 1 januari 1989

kan man också få studiemedel för högskoleutbildning utomlands
- även om motsvarande utbildning finns i Sverige.

K Ö RKORT

et höga
olycksfallstalet

____ för ungdomar i trafiken

har lett till krav på bättre utbildning och en tvåårig prövotid
för nyblivna körkortsinnehavare införs fr.o.m 1 januari 1990. Efter två år
permanentas körkortet om man kört prickfritt under denna tid.

Man m å ste rusta upp

nar
f ö rj

A

tt skapa arbetstiUfållen
åt alla är en av regeringens viktigaste uppgifter. Arbetslöshet är ett av de
farligaste hoten mot ett rättvist samhälle. Om man söker arbete och ständigt
misslyckas är det lätt att förlora både självförtroende och framtidstro - man
känner sig maktiös och utanför. I många europeiska länder går 15-20% av de unga
utan arbete - i en del områden mer än hälften. Många har gett upp hoppet om att
någonsin kunna försörja sig och skapa ett självständigt liv. I Sverige är
arbetslösheten under två procent I vissa delar av landet har vi till och med
brist på arbetskraft. Men fortfarande händer det att ungdomar måste flytta
ifrån sin hemort för att finna arbete. Därför är det viktigt att vi försöker
sprida möjligheterna till bra jobb över hela Sverige, Dessutom har kraven på
ett meningsfullt och utvecklande arbete höjts; ett jobb där man trivs med både
arbetsuppgifter, miljö och kamrater. Det finns mycket som måste göras för att
förbättra arbetsmarknaden. Fler och tryggare jobb, bättre arbetsmiljö och
verkligt medinflytande. En bredare utbildning ska ge större valfrihet i
arbetslivet Fler ska kuiuia välja sina arbetstider fritt och "vara chef
över sig själva" i större utsträckning än idag.

E LVA

DARFOR
ARBETAR REGERINGEN MED

JOBBGARANTI

D

e
tidigare ungdomslagen har ersatts med jobbgaranti. Inskolningsplatser på
heltid och inom alla arbetsområden för ungdomar mellan 18-19 år som inte
hittar andra jobb. En förbättring jämfört med ungdomslagen som oftast bara gav
arbete på deltid och på ett begränsat område av arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingens insatser har förbättras med i första hand jobbsökaraktiviteter
- i andra hand utbildning. Man ska kunna få ekonomisk ersättning om man vill
delta i kurser eller andra aktiviteter som hjälper i jakten på arbete. För
ungdomar som inte hittar ett lämpligt arbete eller utbildning inom tre veckor
gäller jobbgarantin. Den innefattar också ett introduktionsprogram med
handledning, information om arbetsmiljö, förhållandena på arbetsplatsen och
möjlighet att prova på olika arbetsuppgifter. Särskilda insatser med mer individuellt
anpassade lösningar görs för ungdomar som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

ARBETE AT UNGA HANDIKAPPADE

E

tt särskilt AMS-projekt för att ge unga handi-

kappade
arbete, utbildning eller praktik pågår.

STARTA EGET

hela
landet har ungdomar startat "eget" i koop-- alltså företag där
alla

erativ

medlemmar
har inflytande och verksamheten drivs utan vinstsyfte. I många skolor driver
eleverna egna skolcaféterior. Det finns kooperativa daghem, affärer,
verkstäder. I Skåne har tjugo unga fotomodeller startat en kooperativ
modellagentur. Allt fler ser den kooperativa företagsformen som ett bra sätt
att förnya arbetet inom både privat och offentlig verksamhet. Människor
samarbetar och demokratin och gemenskapen blir större. LKU står för
"lokala kooperativa utvecklingscentra" och erbjuder ekonomisk och
juridisk rådgivning till grupper som vill starta kooperativ. Här finns det
plats för unga friska idéer. Arbetslös ungdom som har fyllt 20 år och vill
starta företag kan få hjälp i olika former.

:'i ¥

VStiiM

"M å nga klagar p å att

praktikplatserna
k ä nns

meningsl ö sa. Att ingen

vet
vad vi prao-elever

ska
vara bra f ö r. Det

vore bättre om elevråden

fick v ä lja platser och

| ö rbereda
arbetsgivare" .

EVA,
15

I

dag har
många svårt att hitta bostad - men det är ungdomarna som drabbas värst av
bostadsbrist, spekulation och höga hyror. Den som studerar eller har låg lön
kan inte köpa bostadsrätt för hundratusentals kronor eller betala skyhöga andrahandshyror.

80-talets
bostadsbrist tog många kommuner på sängen. Problemet hade ju länge varit det
motsatta. Man hade förbyggt sig för att klara 70-talets bostadsbrist och
trångboddhet. Det fanns gott om nybyggda lägenheter som ingen ville flytta in
i. Arbetslösheten var hög och människor hade det sämre ekonomiskt. Ännu för
sex år sedan fanns det 40 000 tomma lägenheter. Det berodde främst på att folk
helt enkelt inte klarade hyran. Unga människor har alltid velat flytta
hemifrån och skapa sig ett självständigt liv men ibörjan av 80-talet hade de
inte råd och fick bo kvar hemma. Idag är läget ett annat Ekonomin har
förbättrats. Barn-, studie-och bostadsbidragen har höjts. Inte minst ungdomarna
har fått bättre råd att efterfråga bostad. Men de behöver små och billiga
lägenheter och där är bristen fortfarande stor. Vi måste på olika sätt försöka
uppfylla ungdomarnas krav. För vem kan koncentrera sig på studier öch arbete om
man måste bo kvar i barnkammaren eller sova i kompisens badkar? Vem blir inte
bitter och trött på livet om allt man tjänar går till hyra eller räntorna på
lånet till bostadsrätten?

FEMTON

DARFOR
ARBETAR REGERINGEN MED

HJ Ä LP TILL BOSTAD

ånga ungdomar står i bostadskö. För deras

M

skull måste nya lösningar prövas. I många kommuner gör
man mycket för att få fram ungdomsbostäder. På andra håll gör man ingenting
alls. Regeringen driver på kommunerna. Det har gett en del resultat.

UNGDOMSBOSTADSST Ö D

n egen ungdomskö

____ finns på bostadsförmed

lingen i flera kommuner. Den

ger förtur till lägenheter som

är särskilt lämpliga för

ungdomar. I Göteborg förmed

lar stiftelsen UNGBO främst

lägenheter med kortidskon-

trakt. Man har lyckats få fram

nära 1000 tillfälliga ungdoms

bostäder vid sidan av de

vanliga köerna. Vissa kom

muner har byggt särskilda

ungdomsbostäder - bl.a Upp

lands Väsby och Tyresö utan

för Stockholm. Andra har gjort

om outnyttjade lokaler till

billiga ungdomsbostäder. I en

nedlagd högstadieskola för

vandlades gamla klassrum till

bostäder. Lägenheter i äldre

hus som
väntar på modernisering reserveras för ungdomar. I Örebro har ungdomar
flyttat in i ett före detta pensionärshem. I Östersund får de hyra stugor i
ett fritidsområde tio månader om året. För att lösa akuta problem inreder man
kontorsrum eller hyr ut husvagnar. Ett särskilt statsbidrag lämnas till vissa
kommuner för varje nybyggd lägenhet som hyrs ut till ungdomar under 25 år.

UNGDOMSBOSTADSBIDRAG

edan 1989 kan ungdomar mellan 18-28 år med

låg
inkomst få bostadsbidrag. Du ansöker om bidrag hos din kommun. 1989 fick cirka
10 000 bidrag. Antalet bör öka när fler blir medvetna om möjligheten.

UNGDOMSBOSPARANDE

u som är mellan 16-25

____ år kan öppna ett sär-

skilt
konto för bosparande. Det är helt skattefritt och anslutet till ungdomsbosparandet
tills du fyllt 28 år. Man får spara upp till 800 kronor i månaden. När man har
sparat i minst tre

Hur ska man kunna bli

vuxen
och ta ansvar f ö r

sitt
liv om man m å ste bo

hemma tills man ä r

trettio"?

VERONiCA, 20

år och
har minst 5000 kronor på kontot får man låna tre gånger sitt sparade kapital om
man ska köpa bostad. Ungdomsbosparandet har kommit till för att det ska bli
lättare att köpa bostadsrätt eller villa senare i livet.

kommuner
och ger pengar till särskilda satsningar på ungdomsbostäder.

OKAT BOSTADSBYGGANDE

B

ostadsbyggandet
ökar stadigt. 1989 började man bygga cirka 55 000 lägenheter. Situationen är
fortfarande svårast i storstäderna men genom olika åtgärder har regeringen
lyckats styra byggandet från kontor och andra arbetsplatser till bostäder.

UNGDOMSBOENDE-DELEGATIONEN

E

n arbetsgrupp har bildats av regeringen som

har till
uppgift att stimulera, stödja experiment och informera om nya idéer och
försöksverksamhet. De tar kontakt med kommunerna för att driva på när det
gäller initiativ för ungdomsbostäder. De visar lyckade exempel från andra

• * « SIF';

II

rOKE

TJUGO

I

Sverige
är hundratusentals människor engagerade i fritids-iiktiviteter genom
föreningar, studiecirklar och organisationer. Det finns föreningsverksamhet
för nästan allting - från fotboU tiU magdans, innebandy, datorer och
bergsklättring. Genom att organisera sig kan man lättare träffa likasinnade och
dessutom få större uppmärksamhet och ekonomiskt stöd. Utan att för den skuU
anpassa sig tiU några särskilda regler och normer. Ett exempel på annorlunda
föreningsverksamhet är "Rockparty" i Hultsfred, som varje år lockar
tusentals unga till en internationell rockfestival.

Genom att
gå med i en förening eller ungdomsorganisation som arbetar med frågor som känns
viktiga kan man påverka sin egen och andras situation. Här träffar man inte
bara jämnåriga och har trevligt utan man kan lära känna andra som vill samma
sak som man själv - många tillsammans har större chans att nå resultat än den
som står ensam. En del ungdomar väljer att arbeta i en organisation som Amnesfy
International eller Greenpeace - andra går med i ett politiskt ungdomsförbund.

TJUGOETT

DARFOR
ARBETAR REGERINGEN MED

UNGDOMSORGANISATIONERNA

tätens ungdomsråd ger bidrag till de olika orga-

nisationerna. De som får pengar är dels de som funnits
länge, som t.ex scouterna. Men också nya rörelser som ger unga möjlighet att
engagera sig får stöd. Det finns drygt 8 miljoner kronor som ska användas till
framtidsinriktat utvecklingsarbete inom föreningslivet. Särskilt vill man
uppmuntra uppsökande verksamhet för att nå de barn och ungdomar som nu står
utanför föreningslivet. Ungdomar ska få ökat stöd för att starta egna
föreningar. Kanske behövs det många fler föreningar som bara går ut på att man
träffas, lyssnar på musik, får nya kontakter och har trevligt tillsammans.

URKRAFT

unga föreningen

D

en __ "Urkraft" i Skellefteå är ett lyckat
exempel på hur ungdomar själva kan förändra sin verklighet. Man har byggt ett
eget Ungdomshus som sjuder av aktivitet. Hit kommer nu

kommunalpolitiker från hela landet för att gå på kurs,
jobba i Ungdomshusets kök och föreningens egna innebandyhall. Urkraft kallar
kurserna "syresättning för trötta tjänstemän och politiker" men
säger att det inte finns några hemligheter bakom framgången. Hårt arbete och
stöd och respekt för ungdomarnas egna projekt är receptet. Urkraft har fått
ekonomiska bidrag för att komma igång men räknar med att bli självförsörjande.

Regeringen föreslog höst -en 1989 en särskild lag som gör
det lättare för kommuner och landsting att ge pengar direkt till
ungdomsorganisationer. Stöd ska kunna ges utan att det som nu ställs särskilda
krav på rent ideell eller helt opolitisk verksamhet.

Ungdomsorganisationerna får statligt stöd till central och
lokal verksamhet. Hittills har man i lokalt stöd fått tolv kronor varje gång
man träffas i sin lokala förening. Detta stöd ska göras om och organisationerna
ska få mer att säga till om hur stödet ska användas.

"Politikerna
verkar beh ö va hj ä lp med planeringen. Varf ö r bygger de fotbollsplaner ö verallt och inga motorg å rdar? Allt tar s å l å ng tid. F ö r tio å r sen skrek alla efter replokaler.
Nu pl ö tsligt ska alla pengar g å till rockband - n ä r de flesta bara beh ö ver en minisynt och en dator f ö r att g ö ra musik. Om jag v ä ntar tio å r kanske de bara bygger motorg å rdar". JAKOB, 22

v

ad är
egentligen kultur? Alla människor tycks ha olika uppfattningar om vad som är
bra och dålig kultur. Ska man stödja opera, rockvideo, folkdans, tecknade
serier eller grafitti ? Satsningen på barn- och ungdomskultur måste spänna över
aUa områden och förändras i takt med tiden. Tidningar, teve, video och kabel
förmedlar nya intryck och uttryck från hela världen och snabbare än många
vuxna kan uppfatta eller föreställa sig. För ungdomar, som växt upp med det
enorma utbudet är det ofta lättare att kritisera, sortera och välja. Det är
politikernas ansvar att stödja tuigdomskultur men det är svårt att bestämma
exakt var insatserna ska göras. Därför måste också ungdomarna ta initiativ -
informera och ställa krav. litteratur, dans, musik, teater och konst i olika
former betyder mycket för många människor. Kultur kan ge glädje, förståelse för
andra mäimiskors sätt att tänka och leva, njutning och avkoppling. Kultur kan
utmana och tvinga oss att tänka efter. Ofta förstår vi en del kultur och
tycker att en annan är obegriplig. Men det är viktigt att vi får möjlighet att
ta del av olika kulturformer. Barn och imgdom som får många och varierade
kulturupplevelser får ett rikare liv - också som vuxna. Fler unga än någonsin
är intresserade av att starta egna teater- och musikgrupper, göra film, skriva
och måla. Tack vare föreningar och folkrörelser fiims en rik och varierad
amatörverksamhet i körer, dans- musik och teatergrupper. Men för att ungdomarna
inte ska känna sig styrda och kvävda av etablerade organisationer krävs att de
kan utveckla egna idéer och ejqperimentera.

TJUGOFEM

DARFOR
ARBETAR REGERINGEN MED

BARN OCH UNGDOMSKULTUR

atsningen på barn- och ungdomskultur ska gälalla
olika områden från

la

teater
till rockmusik, bibliotek och videoproduktion. I den totala kultursatsningen
på 300 miljoner kronor som nu görs är barn-och ungdomskultur ett av de främsta
områdena. Men det är osäkert om alla de möjligheter som finns är tillräckligt
välkända. Därför har regeringen tillsatt en arbetsgrupp som ska utarbeta ett
gemensamt program för barn-och ungdomskulturen. Idén är att man i
lättillgänglig form ska sprida information om hur föreningsliv, skolor och
ungdomsgårdar kan få hjälp och stöd till att utveckla musik, teater, dans, konst,litteratur,
film och video för barn och ungdom.

MUSIK

G

enom studieförbunden kan många ungdomar

söka
pengar direkt till sin verksamhet genom att bilda studiecirklar. Så
finansierar t.ex många rockband och musikgrupper sitt spelande. På Fryshuset
i Stockholm spelar över

hundra studiecirklar allt från rock till jazz och deathmetal
med stöd från kommunen. I hela landet finns musikföreningar och band som
fungerar på liknande sätt.

TEATER

G

enom studieförbund och ungdomsorganisationer

finns en
stor och livaktig amatörteaterverksamhet för barn-och ungdomar och genom skolan
får många elever tillfälle att se teater. De fria teatergrupperna svarar för
över hälften av alla föreställningar för barn och ungdom men de har svårt att
finansiera sin verksamhet och måste få ökat stöd. Även de större teatrar som
har satsat på barn- och ungdomar ska få stöd till att fortsätta det viktiga
arbetet. Många länsteatrar har planer på att utveckla sin barn- och
ungdomsverksamhet och ska få ekonomisk hjälp.

KULTUR I SKOLAN

G

enom Kultur i skola-projektet har aktiva elever

och lärare gjort skolan till en allt viktigare del i
kultursatsningen för barn- och ungdpm.

1 I

■f

"N ä r man ä r liten finns det

alltid massor att g ö ra. Men

n ä r man
blir ä ldre k ä nns

det tr å kigt att spela fotboll

eller att g å runt i skogen

med scouterna. M å nga

drar in till stan ist ä llet. D ä r

finns ingenting att g ö ra.lnte

konstigt att det blir br å k.

Men de flesta vill inte

br å ka
egentligen. De vill

hellre ha kul".

FOLKE, 15

14i33M4.*'i!- ■

Under de tre år som arbetet varit igång har statliga medel
gått till över 4000 projekt som t.ex dans och teaterverksamhet. Projektet har
ofta inspirerat elever och lärare till att prova nya sätt att arbeta och har
förbättrat stämningen i skolan.

FILM OCH VIDEO

D

agens unga har växt upp med film på teve

och
biografer och har höga krav på kvalitet. Filminstitutet har en viktig roll när
det gäller tillgången till bra film för barn och ungdomar. Under de senaste
åren har man rustat upp biografer. Samtidigt har man försökt se till att nya
filmer visas i hela landet på en gång istället för att landsortspubliken får
vänta flera månader på aktuella filmer medan storstäderna har ett rikt utbud.
Genom försöksverksamhet som t.ex "Växthusprojektet" försöker man också
ge unga människor chansen att genomföra idéer till egna kortfilmer med
professionell hjälp. 6 miljoner kronor används varje år till bl.a import och
lansering av film för barn och ungdom och för stöd till organisationer,
filmklubbar och

föreningar
som visar kvalitetsfilm för barn och ungdom. 10 miljoner kronor går också till
distribution av videofilmer. Varje år ges bidrag till lokal försöksverksamhet
med videoproduktioner. Man har till exempel byggt upp medieverkstäder som
fungerar som lokala centra dit man kan vända sig för idéer och praktisk rådgivning.
Många ungdomar har använt sig av medieverkstäderna för att spela in sina egna
videofilmer.

Undersökningar
visar tydligt

att de flesta ungdomar väljer

komedier och äventyrsfilmer

när de går på bio eller hyr

videofilm. Bara en mycket liten

procent av unga ser filmer med

spekulativa våldsinslag. I Sve

rige har det länge varit olagligt

att visa filmer med mycket

grovt och spekulativt våld. Nu

har övervakningen av video

marknaden blivit ännu hårdare

och straffen höjts för dem som

sprider olagliga filmer på

video. Ett särskilt råd mot

våldsvideo ska inrättas för att

följa marknaden, bevaka att

lagarna följs, stödja utbildning

och information. ■

"Vuxna
skulle nog

vara
mindre r ä dda om

de btev
informerade

om vad vi
vill och vad

vi
pysslar med. Men

det ä r sv å rt att tr ä ffa

dem. Man vil!
ju int »

g å p å party nn.-ti sina

f ö r ä ldrar".

Bj Ö RK. .17

"
venska ungdomar reser mer än någonsin tidigare. Låga biljettpriser och goda
språkkunskaper är två skäl men t, också en ökad vilja att se världen och lära
känna andra människor och kulturer. Det blir allt vanligare att man sparar ihop
pengar för att tågluffa eller kanske resa tiU andra sidan jordklotet - antingen
bara för att uppleva något annorliuida eller för att arbeta, delta i
konferenser eller idrotta. TiUfållen att studera i andra länder har också
blivit allt fler. Resandet, utbytet och kontakterna, inte minst med flyktingar
och invandrare här hemma ger ett större medvetande och kunskaper om världen.
Det gör dagens unga till en unik resurs i en värld där internationella
kontakter blir allt vanligare. Ungdomar över hela världen arbetar idag aktivt
för internationella frågor. Utbytet mellan ungdomar i Europa i studier, idrott
och arbete är en viktig del av det euiropeiska samarbetet Genom information och
insamlingar stöder man också utvecklingen i andra delar av världen och bidrar
till kampen mot politiskt förtryck, som tex apartheid i Syd-Afrika. Det görs
stora ansträngningar för att rädda miljön, inte bara i vår del av världen utan
också i utvecklingsländerna, tex för att värna de tropiska regnskogarna, eUer
globalt, som arbetet för att slQdda ozonskiktet Allt fler har insett att en av
de viktigaste förutsättningarna för en bättre framtid är samarbete över
gränserna. Det kräver både politiskt arbete för internationella
överenskommelser, enskilda kontakter och personligt engagemang.

TRETTIOETT

"Det finns massor av

m ö jligheter
som ingen

verkar k ä nna
till; att

resa
och plugga

utomlands
till exempel.

Jag
ö nskar
att n å gon

hade
talat om det f ö r

mig
n ä r jag var yngre".

FIA, 24

UNGDOMSPOLITISK UTREDNING

E

n av de viktigaste uppgifterna för regeringens

ungdomspolitiska utredning är att ta reda på hur svenska
ungdomar lättare kan delta i det internationella ungdomsutbytet. De har också
som en viktig upp-

T R ETTI

gift att undersöka situationen för unga invandrare och
jämföra den med situationen för svenska ungdomar. Förslaget om ungdomsutbyte
med andra länder ska presenteras senast den 30 mars 1990 och förslagen om
invandrar- och flyktingungdom senast den 31 juli 1990.

OTRE

D

en som är
ung i Sverige idag har det bättre, materiellt sätt, än i de flesta andra
länder. Svenska ungdomar äter sig mätta vaije dag. De har fiia skolor och
möjlighet att resa och ägna sig åt fritidsinfressen. Men alla mår inte bra.
Många har svårt att tro på framtiden. Tidningar, teve och radio rapporterar
mest om våld, problem och katastrofer och allt kan verka hopplöst En del imgdomar
saknar tryhet och stöd fiån vuxna. De känner sig ensamma och utanför och kan
dras in i kriminalitet och drogmissbruk. Skrämmande mån tycker att ktyftan
mellan generationerna har blivit större - att stämningen mellan vuxna och imgdomar
är sämre än någonsin. Kanske beror det bara på missuppfattningar, fördomar och
dåliga kunskaper? Man hör vuxna som anklar imgdomar för brist på engagemang och
ser dem som antingen våldsamma slagskämpar eller hagalna materiaUster vars
största dröm är en knallröd Porsche och aktieportfölj. Men aUa undersökningar
visar att de flesta ungdomar tycker att viktigast i livet är att få vara frisk,
ha arbete, goda vänner och familj. Det är eviga värden som gäller. Och över
hela landet arbetar ungdomar aktivt för att fömya och förändra samhäUet och
skapa förutsättningar för en bättre fiamtid. På eget initiativ startar de antivåldsföreningar
och aktioner mot droger, miljöförstöring och rasism. Regeringen vill stödja och
uppmuntra det arbetet Men också verka för att unga och vuxna ska komma närmare
varandra och arbeta gemensamt för en bättre framtid.

TRETTIOFEM

REGERINGEN
ARBETAR S Ä RSKILT MED

INSATSER MOT

ALKOHOL
OCH

NARKOTIKA

början av
80-talet mins-

____ kade alkohol och nar

kotikamissbruket i Sverige -

särskilt bland ungdomar. Men

1984 vände utvecklingen.

Framförallt började tonåring

arna dricka mer. Den interna

tionella Världshälsoorganisa

tionen - WHO - har arbetar för

att minska alkoholkonsum

tionen i världen med 25

procent fram till år 2 000 och

verkar för ett samhälle fritt

från narkotika. Sverige ställer

upp på den målsättningen.

Riksdagen har bett regeringen

att höja åldersgränsen för att

köpa alkohol på restaurang

till 20 år. Men det viktigaste är

att satsa på förebyggande

insatser. T.ex att ha fler

aktiviteter och längre öppet

hållande på fritidsgårdarna,

öppna flera drogfria diskotek

och ungdomshus, göra skolan

bättre och ge mer information.

Och lika viktigt som att ändra

ungdomars attityd till droger

är det att ändra de vuxnas in

ställning - särskilt när det

gäller alkoholen som är det

stora drogproblemet i Sverige.

ATHENAGRUPPEN

Ä

r en särskild aktion mot alkohol och narkotika

som drogs
igång genom ett regeringsbeslut 1988. Både myndigheter och ungdomsorganisationer
är engagerade i arbetet som främst går ut på att stödja lokala insatser för att
förebygga drogmissbruk. ATHENA riktar sig till unga mellan 15-24 år men vill
också samarbeta med vuxna.

AKTIONSGRUPP MOT NARKOTIKA

november 1989 tillsatte regeringen en aktions-

grupp mot
narkotika som ska samordna samhällets insatser mot narkotika. Största vikten
läggs vid förebyggande åtgärder. Att söka upp ungdomar som riskerar att dras in
i missbruk och hjälpa dem in på andra vägar. Att föräldrar, ungdomar,
fritidspersonal och andra försöker motverka missbruk. Det kan ske på många
sätt men viktigt är det finns alternativ - i samhället, skolan och
bostadsområdet. Alla måste få möjlighet att utveckla fritidsintressen och
talanger. Gruppen ska också undersöka

"Man
beh ö ver inte bli

politiker
f ö r alt p å verka folk

att ta st ä llning mot s å nt
som

ä r idiotiskt; milj ö f ö rst ö ring,

droger och v å ld till exempel.

Jag g ö r det genom att spela

death-metal. Det har nog

st ö rre
effekt p å folk i min

å lder".

CHRISTOFER, 17

resultaten
av insatserna och bevaka att resurserna fördelas på det sätt som gör mest
nytta.

MISSBRUKAR-OCH UNGDOMSV Å RD

H Itatsbidrag
ges till kom-W-y I munerna för hjälpinsatser och bättre vård till ungdomar och
missbrukare. En föreslagen ny lag ska göra det möjligt att reagera tidigare när
en ung människa, genom sin livsföring riskerar sin egen hälsa och utveckling.
Som det är nu kommer hjälpen ofta försent. Tvång ska undvikas men när det
gäller att rädda ett barn som håller på att förstöra sig själv kan det vara
nödvändigt. Organisationer som arbetar med utsatta familjer och deras barn
får anslag - t.ex "BRIS-Barnens Rätt i Samhället", "Hassela
Solidaritet" och familjehemmens organisationer. Utan dessa ideella insatser
skulle kraven på samhällsinsatser vara mycket större.

BARN- OCH UNGDOMAR

MED FLYKTING OCH INVANDRARBAKGRUND

Det finns
stort behov av särskilda insatser för dem som

har
problem för att de kommer från en annan kultur, talar ett annat språk - kanske
själva har svåra upplevelser bakom sig eller föräldrar som har tvingats fly från
sitt hemland och har svårt att anpassa sig i Sverige. Flyktingbarn som kommer
till Sverige utan föräldrar eller släktingar får ökat stöd. Stöd ska ges till
information och projekt som förebygger främlingshat och motsättningar. Det är
viktigt att minska risken för att andra generationens invandrare blir
överrepresenterade på ung-domsinstutitioner och bland brottsaktiva, för att de
stötts ut och inte kan hitta sin identitet i det svenska samhället.

INSATSER MOT AIDS

pridningen av AIDS i Sverige har inte blivit så

stor som
befarats och det är tydligt att de informationsinsatser som gjorts varit värdefulla.
Men det finns fortfarande inget botemedel mot sjukdomen. Därför måste vi lära
oss att leva med AIDS/HIV i framtiden.Mer pengar kommer att satsas på fortsatt
information och utbildning.

INSATSER MOT KRIMINALITET

v

Ungdomar under 18 år står för en liten del av brotten i
samhället men tecknen på att man börjat hamna i kriminalitet syns ofta i dessa
åldrar. Därför är det viktigt att förebyggande åtgärder sätts in tidigt. Ju mer
brottsligt belastad en människa hinner bli, desto svårare blir det att
återvända till ett laglydigt liv. Regeringen har tillsatt en kommission som bl.a
kommer att arbeta för att motverka våldet.

Barn- och
ungdomsdelegationen har gett förtur till projekt som förebygger våld och
kriminalitet. Non-fighting Ge-jneration har fått stöd för sin jourverksamhet i
Stockholms city. Fryshuset i Stockholm och Svenska Fotbollförbundet har fått
nästan en och en halv miljon kronor för landsomfattande kampanjer mot våld,
droger och rasism. Ungdomsorganisationer i hela landet har sedan 1987 fått 24
miljoner kronor för olika projekt som vill förebygga våld och motsättningar.
Ungdomar under 15 år som begår brott straffas

inte av
samhället. Är man mellan 15-18 år så blir det rättegång bara för mycket grova
brott eller då ett brottsoffer vill ha skadestånd och den unge inte vill
betala. Även den som är under 18 kan bli skyldig att betala skadestånd. När det
gäller någon som är under 18 beslutar åklagaren oftast att inte åtala men kan
då ställa som villkor att den unge

o

lever
skötsamt. Åklagaren kan hänsyn till om den unge försökt ställa till rätta efter
sig. I ett antal åklagardistrikt pågår en försöksverksamhet med snabbare
handläggning och mer markerad reaktion från samhällets sida mot lagöverträdare
mellan 15 och 18 år. Idén är att få ett bättre samarbete mellan polis,
åklagare och socialtjänst. I år påbörjas en försöksverksamhet med
samhällstjänst istället för fängelse.

De går ut
på att man döms till att på sin fritid utföra obetalt arbete åt ideella organisa-tioner.På
så vis får de som begått brotten chans att komma in i en arbetsgemenskap och
få andra kontakter istället för att hamna ännu mer utanför.

I

den här skriften berättar vi om regeringens
ungdomspolitik. Vi hoppas också att den kan ge en del hjälp, fakta och inspiration
som gör det lättare för dig som är ung att hitta rätt i den komplicerade
samhällsorganisationen. Framföraflt att du ska se att det går att få stöd för
att förverkliga bra idéer.

Det kan
ibland kännas helt omöjligt att få någon att lyssna när man har en bra idé, när
man vill protestera mot något beslut som man tycker är fel, när man vill
förändra. Vart vänder man sig? Kommunerna bestämmer över en del områden, landstingen
och riksdagen över andra. Och ganska ofta är det makthavare helt utanför
samhällsorganen som fattar beslut som påverkar våra liv. Även om vissa frågor
känns mer angelägna när man är ung så är de flesta ungdomar självklart
intresserade av vettiga bostäder, en bra skola, ett meningsfuUt arbete, ren
miljö och bra fritid - i stort sett alla politiska "frågor". Det är
viktigt att politikerna vänder sig direkt tiU ungdomarna för att få råd och
synpunkter i de frågor som gäller deras framtid. Det är också viktigt för
politikerna att du som är ung talar om vad du tycker. En del kommuner har gjort
lyckade försök med ungdomsråd som består av ungdomar från skolor, olika
föreningar och organisationer. Ungdomsråden arbetar både med praktiska projekt
och som rådgivare till politikerna. HittiUs har bara 20 kommuner kommit igång
med samarbetet Ta reda på om din kommun har eUer tänker bilda ett ungdomsråd!
Det viktiga är att hitta kanaler meUan barn- och ungdom och de som fattar
beslut Att bra idéer och projekt får stöd och kan utvecklas av ungdomarna
själva.

FYRTIOETT

REGERINGEN
ARBETAR S Ä RSKILT MED

BARN OCH UNGDOMSDELEGATIONEN

H

ar till uppgift att klarlägga barns och ung-

domars
livssituation. Med bl.a opinionsbildande verksamhet som seminarier,
debattböcker och forskning försöker man driva fram nytänkande och förändringar.
Under 1989 hade delegationen 30 miljoner kronor per år för "stöd till
fostran av ungdom". Ungdomsforskningen har t.ex. fått mycket stöd. Men
också nya verksamheter och ändamål som musikhus och musikanläggningar för
ungdomsföreningar, ungdomsverksamhet i glesbygd, invandrar- och
flyktingungdomars föreningsarbete och olika miljöprojekt.

UNGDOMSPOLITISK UTREDNING

H

ur kommer samhället att förändras i framtiden?

För att
stärka demokrati och jämlikhet för unga har regeringen tillsatt en grupp som
arbetar med "Ungdomars villkor på 90-talet". Det handlar bland annat
om internationella ungdomsutbyten, invandrarungdomarnas situation och ökat
inflytande för ungdomar i samhället. Den här kommittén vill gärna få råd från
ungdomar och även vuxna som arbetar med ungdomar. Alla som vill lämna förslag
är välkomna att kontakta dem. Kommittén ska vara färdig med sitt arbete senast
den 30 maj 1991.

UNGDOMSUTREDNINGEN Tysta Mariagången 6 111 52 Stockholm

FYRTIOTV Å

_4

"N ä r v å r generation blir vuxna kommer

vi att f ö rsta att det var idiotiskt att h ä lla

p å och
br å ka med folk bara f ö r att de

ser annorlunda ut eller pratar ett annat

spr å k. V å ra barn kommer att bli mycket

b ä ttre".
50HA, 15

gotab 99396, Stockholm 1990

I den
här skriften be- rätÉai* xi raiht på sak om regeringens ungdoms-politik. Vi
hoppas oekså att den kan ge en del hjälp, fcd&ta och inspira tion som gör
det lättare för dig som är ung att hitta rätt i den kompli cerade sandiällsapparat-en.
Framförallt att du ska se att det går att få stöd för att förverkliga bra idéer.