Prop. 1989/90:74

Regeringens proposition 1989/90:74

om ny taxeringslag m.m.

Prop. 1989/90:74

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 25 januari 1990.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås genomgripande förändringar av skatteorganisationen och
de olika förfarandena på skatteområdet. Taxeringslagen (1956:623) föreslås
upphävd och ersatt av två lagar; en ny taxeringslag och en lag om
självdeklaration och kontrolluppgifter.

De
nuvarande länsskattemyndighetema och lokala skattemyndigheterna ersätts med en
skattemyndighet i varje län. På varje ort där det nu finns en lokal
skattemyndighet skall det inrättas ett lokalt skattekontor.

Taxeringsnämnderna
ersätts av förtroendeorgan, skattenämnder, i skattemyndigheterna. Det skall
finnas en nämnd vid varje skattekontor. Myndigheten skall fatta beslut med
nämnd i de fall ett lekmannainflytande är värdefullt, främst när fråga är om tvistiga
omprövningar. Övriga beslut skall fattas av tjänstemän.

Skattemyndigheterna
får en vidare beslutsbehörighet än dagens taxeringsnämnder. De föreslås kunna
fatta vissa beslut som i dag fattas av länsrätten som första instans, bl.a.
beslut om eftertaxering.

Ett
väsentligt utvidgat omprövningsförfarande införs. De skattskyldiga föreslås
kunna begära omprövning inom fem år efter utgången av taxeringsåret.
Skattemyndigheten kan fatta omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel
inom ett år från utgången av taxeringsåret. Därefter får beslut om
eftertaxering fattas inom fem år efter utgången av taxeringsåret. Har den
skattskyldige inte lämnat självdeklaration i rätt tid gäller särskilda regler.

överklagandefristerna
föreslås i princip överensstämma med ompröv- Prop. 1989/90:74
ningsperioderna.

Den
skattskyldige får liksom i dag överklaga beslut även om det inte gått honom
emot. Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid
och snarast ompröva beslutet. Ett överklagande får överlämnas till länsrätten
utan föregående omprövning endast om det finns särskilda skäl. Ändrar
skattemyndigheten beslutet på sätt som den skattskyldige begär förfaller
överklagandet. I annat fall skall handlingarna överlämnas till länsrätten för
vidare handläggning.

Överklagas
ett taxeringsbeslut av skattskyldig förs det allmännas talan av
skattemyndigheten i länsrätt och kammarrätt. RSV för det allmännas talan i
regeringsrätten.

RSV
får överklaga skattemyndighetens beslut. RSV får också ta över
skattemyndighetens talan i länsrätt och kammarrätt.

De
allmänna ombuden på mervärdeskatte- och uppbördsområdena slopas. Det allmännas
processföring på dessa områden ordnas som på taxeringsområdet.

Förfarandet
för särskilda avgifter föreslås i princip överensstämma med
taxeringsförfarandet.

Beskattningsförfarandet
för mervärdeskatt, punktskatter och prisregleringsavgifter samordnas med
taxeringsförfarandet, vilket bl. a. innebär att de slutliga besluten och den
extraordinära besvärsrätten slopas. Förfarandet för att fastställa
pensionsgmndande inkomst samordnas också med taxeringsförfarandet.

För
mål om taxering, mervärdeskatt, punktskatter och prisregleringsavgifter
föreslås en övergång från beloppsprocess till sakprocess. Generösa
taleändringsregler införs.

Domstolama
skall i sina domar endast uttala sig i den fråga som är föremål för prövning.
Domslutets konsekvenser på taxerad och beskattningsbar inkomst m. m. skall
räknas ut av beskattningsmyndigheten genom ett beslut om taxeringsåtgärder
eller — på området för indirekt skatt — ett beslut om skatteberäkning.

På
uppbördsområdet läggs ett flertal förslag fram. Anståndsreglerna och kraven på
säkerhet vid anstånd mjukas upp. Anståndsränta föreslås tas ut oavsett på
vilken grund anstånd medgetts. En möjlighet införs att efterge anståndsränta om
det finns synnerliga skäl.

Uppbörd
av tillkommande skatt föreslås ske vid ett tillfälle. En möjlighet till
eftergift av respitränta införs. Den nuvarande tvåårsbegränsningen för
respitränta slopas.

Tiden
för att överklaga beslut enligt uppbördsförfattningarna förlängs från nuvarande
tre veckor till två månader. Vad gäller debiteringsbeslut till följd av
taxeringsbeslut föreslås de skattskyldiga kunna begära omprövning och
överklaga inom fem år från utgången av taxeringsåret.

Den
nya organisationen föreslås träda i kraft den 1 januari 1991. Den nya
taxeringslagen skall tillämpas fr. o. m. 1991 års taxering. Vad gäller de
indirekta skatterna föreslås att reglerna skall träda i kraft den 1 januari
1991.

1 Förslag till Prop. 1989/90:74

Taxeringslag

Härigenom
föreskrivs följande.

1
kap. Inledande bestämmelser

1 §
Denna lag gäller vid fastställelse av underiaget för att ta ut skatt eller

avgift (taxering) enligt

1.
kommunalskattelagen (1928:370),

2.
lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,

3.
lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt,

4.
lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt,

5.
lagen (1927:321) om
utskiftningsskatt,

6.
lagen (1933:395) om
ersättningsskatt,

7.
lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift,

8.
lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,

9.
lagen (1989:346) om särskild
vinstskatt.

Lagen
gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg
och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen
innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och
särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

2
§ Vad som sägs i denna lag om
skatt och skattskyldig gäller även avgift och avgiftsskyldig enligt lagen
(1946:324) om skogsvårdsavgift.

3
§ Begrepp som används i denna
lag har samma innebörd som i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

4§
I lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter finns bestämmelser
om skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för taxering.

1
fråga om debitering och uppbörd
av skatt gäller bestämmelsema i uppbördslagen (1953:272).

2
kap.
Taxeringsorganisationen

Skatteförvaltningen

1 §
Riksskatteverket leder och ansvarar för taxeringsarbetet i landet.

1
varje län finns en skattemyndighet som ansvarar för taxeringsarbetet i länet.
Varje skattemyndighet har ett eller flera skattekontor. Vid varje skattekontor
finns en skattenämnd.

Riksskatteverket
har samma befogenheter som skattemyndigheten har enligt 3 kap. I förekommande
fall tar verket därmed över den befogenhet som annars tillkommer
skattemyndigheten.

Beslutande
myndigheter

2 §
Beslut i taxeringsärende fattas av skattemyndigheten i det län där den

skattskyldiges hemortskommun för taxeringsåret är belägen.

Om den skattskyldige
saknar hemortskommun i landet, fattas beslutet

av skattemyndigheten i Stockholms län.

En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta 5

beslut
i dess ställe i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Sådant
Prop. 1989/90:74 uppdrag får ges endast om den andra myndigheten medger det och
om det kan ske utan avsevärd olägenhet för den skattskyldige.

Skattenämnden

3
§ Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får besluta att en skattenämnd skall bestå
av flera avdelningar. Bestämmelserna om skattenämnd gäller även avdelning.

4
§ Taxeringsärende avgörs i
skattenämnd, om ärendet

1.
avser omprövning av en tvistig
fråga och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis den
skattskyldige åberopar,

2.
avser en skälighets- eller
bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige,

3.
av någon annan särskild
anledning bör prövas i nämnden.

5
§ I skattenämnd finns
ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Om nämnden består av flera
avdelningar, skall det finnas en ordförande för varje avdelning. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer antalet vice
ordförande vid varje skattekontor.

6
§ Ordföranden och vice
ordföranden i skattenämnden skall vara tjänstemän vid skattemyndighet. De
förordnas av riksskatteverket för högst tre år i taget.

Chefen
för skattemyndigheten får träda in som ordförande i skattenämnden vid
behandling av ärende som med hänsyn till dess särskilda beskaffenhet kräver
hans medverkan.

Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer det antal övriga
ledamöter i skattenämnden som skall finnas vid varje skattekontor. Sådana
ledamöter väljs för högst tre år. För val av dessa ledamöter gäller
bestämmelsema i 7 kap. 5 — 7 §§ .

7 §
Skattenämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden

och fyra övriga ledamöter är närvarande. Fler än ordföranden eller vice

ordföranden och fem övriga ledamöter får inte delta i behandlingen av ett

ärende.

3
kap. Utredning i taxeringsärenden

Skattemyndighetens
utredningsskyldighet

1 § Skattemyndigheten skall se till att ärendena
blir tillräckligt utredda.

2
§ Den skattskyldige skall ges
tillfälle att yttra sig innan hans ärende avgörs, om det inte är onödigt.

I
fråga om den skattskyldiges rätt att få del av uppgifter som har tillförts
ärendet genom någon annan än honom själv och att få tillfälle att yttra sig
över dem gäller bestämmelsema i 17 § förvaltningslagen (1986:223).

3 §
Beslut om taxering får fattas på gmndval av en förenklad självdekla

ration utan att den som avgett deklarationen underrättats om och fått

tillfälle att yttra sig över

1.
vad som från folkbokföringsmyndighet har inhämtats i fråga om

fömtsättningama
för sådan skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbörds- Prop. 1989/90:74
lagen (1953:272) som får ges en ogift skattskyldig, eller

2.
kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:00) om
självdeklaration och kontrolluppgifter och som avser inkomst av tjänst eller
kapital eller avser räntetillägg.

4
§ Vill den skattskyldige lämna upplysningar muntligt inför skattenämnden i ett
taxeringsärende som angår honom och skall avgöras i nämnden, skall han få
tillfälle till det om inte särskilda skäl talar emot det.

Föreläggande
att lämna upplysningar eller visa upp handling

5 §
Skattemyndigheten får förelägga den skattskyldige att i den omfatt

ning som anges i föreläggandet lämna de upplysningar som behövs för

kontroll av att uppgifterna i hans självdeklaration är riktiga eller annars för

hans taxering.

Skattemyndigheten
får vidare förelägga den skattskyldige att visa upp kontrakt, kontoutdrag,
räkningar, kvitton eller liknande handlingar som behövs för kontroll av
deklarationen.

Ett
föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta att den
skattskyldige annars inte följer föreläggandet.

6 §
Länsrätten får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av en

skattskyldig som enligt 5 § förelagts att lämna upplysningar eller visa upp

handling befria honom från denna skyldighet, när upplysningama eller

handlingen avser förhållande om vilket den skattskyldige skall iaktta tyst

nad eller särskilda omständigheter i annat fall gör att upplysningarna eller

handlingens innehåll inte bör komma till någon annans kännedom.

Taxeringsbesök

7
§ Om några uppgifter i en självdeklaration behöver kontrolleras genom
avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får
skattemyndigheten komma överens med den skattskyldige om att sådan avstämning
skall göras vid besök hos honom eller vid annat personligt sammanträffande.
Överenskommelse får även träffas om besiktning av fastighet, inventarier eller
annat som är av betydelse för taxeringskontrollen.

Taxeringsrevision

8
§ Skattemyndigheten får besluta om taxeringsrevision för att kontrollera att
skyldighet enligt lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter
fullgjorts riktigt och fullständigt. Taxeringsrevision får göras hos den som är
bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra
räkenskaper enligt jordbmksbokföringslagen (1979:141) och hos juridisk person
som inte är dödsbo. Hos andra deklarations- eller uppgiftsskyldiga får
taxeringsrevision göras när särskilda skal föranleder det. Taxeringsrevision
får inte göras hos myndigheter.

Taxeringsrevision
får även göras för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll av att andra
till namnet kända personer eller någon person, som ingått viss bestämd
rättshandling med den som skall revideras, fullgjort sin deklarations- och
uppgiftsskyldighet.

Hos
den som avses i första stycket andra meningen får taxeringsrevision Prop.
1989/90:74 dessutom göras för att samla in uppgifter som en förberedande åtgärd
för kontroll av andra än den som revideras. Sådan revision beslutas, om den som
revideras inte är skyldig att efter föreläggande lämna uppgifter rörande
personerna i fråga, av riksskatteverket eller efter verkets bestämmande av en
skattemyndighet.

9 §
1 ett beslut om taxeringsrevision skall en eller flera tjänstemän förord

nas att verkställa revisionen (revisor).

10 §
En taxeringsrevision skall om möjligt göras på sådant sätt och på

sådan tid att den inte hindrar verksamheten för den som revideras. Den får

inte utan särskilda skäl verkställas hos enskild mellan kl. 19.00 och kl. 8.00.

Skattemyndigheten
får, när det behövs, bestämma tid och plats för revisionen. Revisionen får
verkställas hos den som skall revideras eller på annan plats. Om denne medger
det får revisionen göras också i annat utrymme hos honom än sådant som
huvudsakligen används för verksamheten. Om revisionen skall göras på någon
annan plats än hos den som skall revideras, skall räkenskaper och andra
handlingar på begäran av revisom överlämnas mot kvitto till denne.

11 §
Vid taxeringsrevision får granskning ske av räkenskaper, anteck

ningar och verifikationer samt av korrespondens, protokoll och andra

handlingar som rör verksamheten.

Med
handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan
läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

Taxeringsrevision
får verkställas för kontroll även av det löpande beskattningsårets räkenskaper
och handlingar.

Vid
taxeringsrevision hos den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen
(1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbmksbokföringslagen
(1979:141) får revisom även inventera kassan samt granska vamlager, maskiner
och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bmk.

12 §
Vid taxeringsrevision är den som revideras skyldig att genast tillhan

dahålla revisorn de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för

revisionen. Han skall också lämna tillträde till sådana utrymmen som hu

vudsakligen används i hans verksamhet, samt ge den hjälp som behövs för

granskning av handlingar och vamlager samt maskiner och andra för sta

digvarande bmk avsedda inventarier och för kassainventering.

Revisorn
skall på begäran ges tillfälle att själv använda terminal eller annat tekniskt
hjälpmedel för att ta del av upptagning som kan uppfattas endast med sådant
hjälpmedel.

Om
den som skall revideras inte fullgör sina skyldigheter enligt första eller
andra stycket, får skattemyndigheten förelägga honom vid vite att fullgöra dem.

13 §
Revisom har rätt att ta del av handlingar som är av betydelse för

revisionen även om den som revideras skall iaktta tystnad om deras inne

håll. När det finns synnerliga skäl får länsrätten dock på framställning av den

som revideras besluta att sådana handlingar eller handlingar, som med hän

syn till deras innehåll på gmnd av särskilda omständigheter inte bör komma

till någon annans kännedom, skall undantas från revisionen.

Om
handlingen utgörs av sådan upptagning som avses i 11 § andra g

stycket,
får domstolen besluta om sådana begränsningar i revisorns rätt att Prop.
1989/90:74 själv använda tekniska hjälpmedel som behövs för att handlingar, som
enligt första stycket bör undantas från granskning, inte skall bli tillgängliga
för revisom.

14
§ Skattemyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet av
revisionen till den som reviderats i de delar som rör honom.

Uppgifter
om utdelning på aktier m. m.

15
§ Skattemyndigheten får hos den som tagit emot uppgifter enligt 3 kap. 28 eller
29 § lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter för
taxeringskontroll ta del av dessa uppgifter. Den hos vilken uppgifterna
förvaras är skyldig att lämna den hjälp som behövs för att genomföra
kontrollen.

Utlämnande
av uppgifter

16 §
Uppgifter som myndighet förfogar över och som behövs för taxering

skall på skattemyndighetens begäran tillhandahållas denna.

Uppgiftsskyldighet
enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka
sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. I §
sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av
de nämnda paragraferna.

Om
sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen
och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller
allmänt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan
av skattemyndigheten beslutar att uppgiften skall lämnas ut.

17 §
Uppgifter i självdeklarationer skall på begäran lämnas ut till de

myndigheter som utövar taxerings- eller skattekontroll om det behövs för

kontrollverksamheten. Detsamma gäller beträffande uppgifter i andra

handlingar som har upprättats eller för granskning omhändertagits av en

myndighet vid taxeringskontroll eller lämnats till ledning för taxering

enligt bestämmelserna i lagen (1990:00) om självdeklaration och kontroll

uppgifter.

Uppgifter
som avses i första stycket får tillhandahållas myndighet i främmande stat med
vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i skatteärenden.

18 §
Uppgifter som avses i 3 kap. 28 och 29 §§ lagen om självdeklaration

och kontrolluppgifter (1990:00) får utan hinder av bestämmelserna om

sekretess lämnas till dem som betalat ut ränta eller utdelning och till deras

medhjälpare.

4
kap. Taxeringsbeslut

1
§ Taxeringsbeslut är gmndläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut
och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut.

Den
skattskyldige skall utan dröjsmål underrättas om innehållet i ett
taxeringsbeslut, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet är till

den skattskyldiges nackdel
skall han underrättas om hur han kan begära Prop. 1989/90:74 omprövning av
eller överklaga beslutet.

Ärlig
taxering

2 §
Skattemyndigheten skall varje taxeringsår fatta taxeringsbeslut före

utgången av november på gmndval av de uppgifter som lämnats enligt lagen

(1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt vad som i övrigt

framkommit vid utredning enligt 3 kap.

Under
november taxeringsåret får skattemyndigheten dock inte till den skattskyldiges
nackdel fatta gmndläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut eller
beslut om skattetillägg.

3
§ Har den skattskyldige inte
lämnat självdeklaration eller kan, på gmnd av brister i eller bristfälligt
underlag för deklarationen, inkomsten av en viss förvärvskälla eller den
skattepliktiga förmögenheten inte beräknas tillförlitligt, skall inkomsten
eller förmögenheten uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med
hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

4
§ Har den skattskyldige lämnat
en förenklad självdeklaration, får tax eringsbeslut fattas på gmndval av den,
även om fömtsättningama enligt 2 kap. 10 och 11 §§ lagen (1990:00) om
självdeklaration och kontrolluppgifter för en sådan självdeklaration inte
föreligger i alla delar. Detta gäller dock inte om uppgift skall lämnas om
rörelse eller jordbmksfastighei eller om annan fastighet, för vilken intäkten
skall beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).

5
§ Skattemyndigheten skall inte
ta upp en inkomst till beskattning hos en skattskyldig, om han gör sannolikt
att det efter utgången av november taxeringsåret kommer att finnas
fömtsättningar för att han skall frikallas från skattskyldighet för inkomsten
på gmnd av bestämmelserna i 54 § första stycket f kommunalskattelagen
(1928:370).

6
§ Skattemyndigheten får avstå
från att vid taxeringen avvika från en självdeklaration, om avvikelsen skulle
avse endast ett mindre belopp.

Omprövning

1
§ Skattemyndigheten skall ompröva ett taxeringsbeslut i en fråga som kan ha
betydelse för beskattningen eller annat ekonomiskt mellanhavande med det
allmänna, om den skattskyldige begär det eller om det finns andra skäl. Att
omprövning skall ske när den skattskyldige överklagat ett taxeringsbeslut
framgår av 6 kap. 6 §.

Om
något gmndläggande beslut om årlig taxering inte har fattats får taxering ske
genom omprövning.

Skattemyndigheten
får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen
skulle avse endast ett mindre belopp.

8
§ Om en fråga som avses i 7 § har avgjorts av allmän förvaltningsdom

stol, får skattemyndigheten inte ompröva frågan. 10

Omprövning
på begäran av den skattskyldige Prop. 1989/90:74

9 §
Vill den skattskyldige begära omprövning av ett beslut, skall han göra

detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten före

utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Om
den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av
den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett taxeringsbeslut som är
till hans nackdel eller skattsedel eller annan handling med uppgift om
skattens storlek, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in
inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

Har
den skattskyldige inom den tid som anges i första eller andra stycket gett in
skrivelsen med begäran om omprövning till en annan skattemyndighet än den som
fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet ändå
prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som
fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten
eller domstolen.

10
§ Om en begäran om omprövning
inte är egenhändigt undertecknad av den skattskyldige eller hans ombud, får
skattemyndigheten utfärda föreläggande om att undertecknande skall ske med
påföljd att omprövning annars inte görs.

11
§ Även om tiden för begäran om
omprövning har gått ut, får ett beslut om skattetillägg på begäran av den
skattskyldige omprövas, så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett
skattetillägget inte har vunnit laga kraft.

12
§ Trots bestämmelsen i 8 § får
en fråga som har avgjorts av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit
laga kraft omprövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett
regeringsrättsavgörande som har meddelats därefter.

Omprövning
på initiativ av skattemyndigheten

13
§ Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får omprövningsbeslut
som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året
efter taxeringsåret.

Ett
sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året
efter taxeringsåret, om det föranleds av

1.
skattemyndighets
taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering
avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig,

2.
allmän förvaltningsdomstols
beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering,

3.
skattemyndighets beslut om
åtgärd enligt 28 kap. 12 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) eller om
rättelse enligt 20 kap. 23 § eller 28 kap. 10 § samma lag,

4.
beslut av riksskatteverket,
kammarrätt eller regeringsrätten angående sjömansskatt,

5.
beslut om utländsk skatt eller
om obligatoriska avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen
(1928:370).

Även
om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får

skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett 11

beslut
om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett Prop.
1989/90:74 skattetillägget inte har vunnit laga kraft.

14
§ Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige får, utom i
fall som avses i andra stycket samt i 16 och 17 §§ , inte meddelas efter
utgången av året efter taxeringsåret.

Har
den skattskyldige inte gett in självdeklaration i rätt tid, får ett
omprövningsbeslut som är till hans nackdel meddelas efter utgången av den tid
som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett
år från den dag självdeklarationen kom in till skattemyndigheten, dock senast
före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Eftertaxering

15
§ Skattemyndigheten får
meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige efter
utgången av den tid som anges i 14 § första stycket under de fömtsättningar och
på det sätt som anges i 16 — 22 §§ (eftertaxering).

16
§ Eftertaxering får ske om
den skattskyldige

1. i
självdeklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning

för taxeringen,

2.
lämnat oriktig uppgift i mål om
taxering eller

3.
underiåtit att lämna
självdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning trots att han är
uppgiftspliktig enligt lagen (1990:00) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

och
den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett taxeringsbeslut
avseende den skattskyldige eller hans make, eller, i fråga om
förmögenhetsskatt, någon annan person som samtaxeras med honom blivit
felaktigt eller inte fattats.

17 §
Eftertaxering får också ske

1. vid
rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise

ende,

2.
när kontrolluppgift som skall
lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:00) om självdeklaration och
kontrolluppgifter saknats eller varit felaktig,

3.
när en ändring i ett
taxeringsbeslut föranleds av beslut som anges i 13 § andra stycket 1—5.

Eftertaxering
enligt första stycket 3 med anledning av beslut som anges i 13 § andra stycket
1 avseende annan skattskyldig får inte ske om beslutet skulle framstå som
uppenbart oskäligt.

18 §
Eftertaxering enligt 16 § samt 17 § första stycket stycket 1 och 2 får

ske endast om den avser belopp av någon betydelse.

Eftertaxering
får inte ske om skattemyndigheten tidigare fattat beslut om eftertaxering
avseende samma fråga.

19
§ Skattemyndighetens beslut om
eftertaxering skall meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret om
inte annat anges i 20- 22 §§ .

20
§ Beslut om eftertaxering
enligt 17 § första stycket 3 får meddelas även efter den tid som anges i 19 §
men senast sex månader efter det beslut

som föranleder ändringen. 12

Beslut
om eftertaxering på gmnd av oriktig uppgift i omprövningsären- Prop.
1989/90:74 de eller mål om taxering får meddelas efter den tid som anges i 19 §
men senast inom ett år från utgången av den månad då skattemyndighetens eller
domstolens beslut i ärendet eller målet vunnit laga kraft.

Om
den skattskyldige har avlidit, får beslut om eftertaxering inte meddelas efter
utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteckningen efter honom
gavs in för registrering.

21 §
Har den skattskyldige på sätt som anges i 14 § andra stycket skatte

brottslagen (1971:69) delgetts underrättelse om misstanke om brott som

avser hans beskattning eller har åtal väckts mot honom för sådant brott,

får beslut om eftertaxering för det år som brottet avser meddelas av

skattemyndigheten även efter utgången av den tid som anges i 19 §. Det

samma gäller om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för sådant

brott har förlängts genom beslut enligt 14 a § skattebrottslagen.

Beslut
om eftertaxering får i fall som avses i 12 § skattebrottslagen också meddelas
efter utgången av den tid som anges i 19 §.

Beslut
enligt första stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år
då någon av de där angivna åtgärdema först vidtogs. Beslut enligt andra stycket
skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då åtgärd som avses i
12 § skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige avlidit skall dock
beslut om eftertaxering meddelas inom sex månader från dödsfallet.

Beslut
enligt första stycket skall, utom i fall som avses i 12 § skattebrottslagen,
undanröjas av skattemyndigheten, om åtal inte väcks på gmndval av den
fömndersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet
om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte
bifalls till någon del.

22 §
Vad som sägs i 21 § tillämpas också beträffande en juridisk persons

beskattning, om åtgärd som avses i 21 § första stycket har vidtagits mot

den som har företrätt den juridiska personen eller om fall som avses i 12 §

skattebrottslagen (1971:69) föreligger beträffande honom.

Beslut
om taxeringsåtgärder

23
§ Skattemyndigheten skall snarast efter det att en domstol meddelat beslut i
ett mål om taxering fastställa den skattskyldiges beskattningsbara inkomst och
vidta de taxeringsåtgärder i övrigt som föranleds av domstolens beslut.

Förteckning
av beslut

24
§ Taxeringsbeslut skall förtecknas på sätt som regeringen bestämmer.

5
kap. Särskilda avgifter

Skattetillägg

1
§ Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelan

de, som han avgett till ledning för taxeringen, lämnat uppgift som befinns

oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) påföras honom. Detsamma

gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om taxering

och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats. 13

Skattetillägg
enligt första stycket tas ut med fyrtio procent av den skatt Prop.
1989/90:74 som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha
påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögenhetsskatt,
någon annan person som samtaxeras med honom.

Avgiftsberäkning
enligt andra stycket sker efter tjugo procent i fall då den oriktiga uppgiften
har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som
normalt är tillgängligt vid taxering. Sådant kontrollmaterial kan vara
taxeringsavi, den skattskyldiges självdeklaration för det nästföregående
beskattningsåret eller uppgifter som det enligt lagen (1990:00) om
självdeklaration och kontrolluppgifter åligger arbetsgivare eller andra, att
utan föreläggande lämna till ledning för taxering avseende någon annan. För
annat kontrollmaterial än taxeringsavi och självdeklaration för det
nästföregående beskattningsåret gäller vad som sagts nu endast om materialet
varit tillgängligt för skattemyndigheten före utgången av november
taxeringsåret. Som normalt tillgängligt kontrollmaterial anses inte meddelande
från en annan skattemyndighet.

2 §
Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxering,

påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som

till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som

annars skulle ha påförts honom. Vid beräkningen skall dessutom bestäm

melsema i 1 § andra stycket tillämpas. Till den del skönstaxeringen inne

fattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall skattetillägg
tas

ut enligt bestämmelsema i 1 §.

Första
stycket tillämpas också om skönstaxering har skett på gmnd av utebliven
självdeklaration och självdeklaration inte kommit in trots att föreläggande
sänts ut till den skattskyldige. Tillägget beräknas på den skatt som till följd
av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som skulle ha
påförts enligt de skriftliga uppgifter som den skattskyldige kan ha lämnat till
ledning för taxeringen.

3 §
Beslut om skattetillägg enligt 2 § andra stycket skall undanröjas om

en självdeklaration har kommit in till skattemyndighet eller allmän

förvaltningsdomstol före utgången av året efter det då beslutet fattades.

Om
den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av
den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett beslut om skattetillägg
eller skattsedeln eller någon annan handling med uppgift om skattetilläggets
storlek, skall skattetillägget undanröjas om en självdeklaration har kommit in
inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

4 §
Skattetillägg tas inte ut i samband med rättelse av en felräkning eller

misskrivning som uppenbart framgår av självdeklarationen eller av ett

annat skriftligt meddelande från den skattskyldige. Detsamma gäller vid

rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital, om

rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift

som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:00) om självdekla

ration och kontrolluppgifter och som var tillgänglig för skattemyndigheten

före november månads utgång taxeringsåret.

Skattetillägg
tas inte heller ut i den mån avvikelsen avser bedömning av ett skriftligt
yrkande, såsom fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån eller
tillgång, och avvikelsen inte gäller uppgift i sak. Om den skattskyldige
frivilligt har rättat en oriktig uppgift, skall skattetillägg inte tas ut.

14

Förseningsavgift Prop. 1989/90:74

5
§ Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom
föreskriven tid, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom.
Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga med 500
kronor.

Har
skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte kommit
in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret, bestäms
förseningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första stycket.

Förseningsavgift
enligt första stycket påförs också skattskyldig som har avgett en förenklad
självdeklaration inom föreskriven tid men som inte följt ett föreläggande att
avge en allmän självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet.

Har
den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling, som
inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast om handlingen
inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant
fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Eftergift
av särskild avgift

6 §
Särskild avgift skall efterges heh, om felaktigheten eller underlåten

heten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges ålder,

sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår

som ursäktlig. Detsamma gäller om felaktigheten eller underlåtenheten

framstår som ursäktlig med hänsyn till uppgiftens beskaffenhet eller annan

särskild omständighet.

Skattetillägg
får efterges helt när det belopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten
eller underlåtenheten är ringa.

7 §
Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande

om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som förekom

mit i ärendet eller målet om särskild avgift.

Beslut
om särskild avgift

8
§ Beslut om eftertaxering får
inte avse enbart särskild avgift, utom i fall som avses i 4 kap. 17 § 1.

9
§ Utöver vad som följer av
bestämmelserna i 4 kap. får beslut om skattetillägg fattas på sätt som anges i
10 och 11 §§ .

10 §
Beslut efter utgången av året efter taxeringsåret om påförande av

skattetillägg på gmnd av oriktig uppgift i omprövningsärende skall medde

las samtidigt med beslutet i omprövningsärendet.

Beslut
om påförande av skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om taxering får
meddelas inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut vann laga
kraft.

11 §
Ändras ett taxeringsbeslut skall skattemyndigheten vidta den änd

ring av beslut om skattetillägg som föranleds av taxeringsbeslutet. 15

övriga
bestämmelser om särskild avgift Prop. 1989/90:74

12 §
Särskild avgift får inte påföras sedan den skattskyldige har avlidit.

Vid tillämpning av 72 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), 20 §

2
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller 20 § 2 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt får regeringen meddela befrielse från
särskild avgift.

13 §
Särskild avgift påförs som slutlig eller tillkommande skatt enligt

uppbördslagen (1953:272). Skattetillägg som inte uppgår till 100 kronor,

påförs inte. Särskild avgift tillfaller staten.

Skall
någon vid taxering till statlig inkomstskatt påföras skattetillägg, som skall
beräknas efter såväl fyrtio som tjugo procent uträknas först skatten på summan
av de undanhållna beloppen. Skatten fördelas sedan vid tillämpningen av de
skilda procentsatserna efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna
beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.

Bestämmelserna
i andra stycket tillämpas också när någon i annat fall än som avses där skall
påföras skattetillägg efter skilda procentsatser.

6
kap. överklagande

Överklagande
av skattemyndighetens beslut

1 §
En skattemyndighets taxeringsbeslut i en fråga som kan ha betydelse

för beskattningen eller annat ekonomiskt mellanhavande med det allmän

na får överklagas hos länsrätten av den skattskyldige, riksskatteverket och,

i fråga om beslut om taxering till kommunal inkomstskatt, kommunen.

Den
skattskyldige får också överklaga beslut att avvisa en begäran om omprövning av
taxeringsbeslut.

2 §
Föreläggande vid vite och beslut om taxeringsrevision får inte över

klagas.

Den
skattskyldiges överklagande

3 §
Överklagandet skall vara skriftligt och ha kommit in före utgången av

det femte året efter taxeringsåret. Om taxeringsbeslutet har meddelats

efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser och den

skattskyldige har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år,

får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då den

skattskyldige fick del av beslutet.

Den
skattskyldige får överklaga ett taxeringsbeslut även om det inte gått honom
emot.

4
§ Även om tiden för
överklagande har gått ut, får ett beslut om skattetillägg överklagas så länge
beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit
laga kraft.

5
§ Skattemyndigheten skall pröva
om överklagandet har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för
sent, skall myndigheten avvisa det, om inte annat följer av andra eller tredje
stycket.

Överklagandet
skall inte avvisas, om förseningen beror på att skatte

myndigheten har lämnat den skattskyldige en felaktig underrättelse om

hur man överklagar. 16

överklagandet
skall inte heller avvisas, om det inom överklagandetiden Prop. 1989/90:74
kommit in till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till
en allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet skall då omedelbart översändas
till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då
handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.

6 §
Skattemyndigheten skall snarast ompröva det överklagade beslutet.

Detta gäller dock inte om överklagandet skall avvisas enligt 5 § eller hinder

mot omprövning föreligger enligt 4 kap. 8 §.

Ett
överklagande förfaller, om skattemyndigheten ändrar beslutet så som den
skattskyldige begär.

Om
myndigheten ändrar beslutet på annat sätt än den skattskyldige begär, skall
överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns skäl för det, får
myndigheten lämna den skattskyldige tillfälle att återkalla överklagandet.

7 §
Om överklagandet inte avvisas enligt 5 § eller förfaller enligt 6 §, skall

skattemyndigheten överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut och

övriga handlingar i ärendet till länsrätten. Om det finns särskilda skäl får

överklagandet överlämnas till länsrätten utan föregående omprövning.

Riksskatteverkets
eller kommuns överklagande

8 §
Överklagandet skall vara skriftligt och ha kommit in inom tidsfrist

som enligt 4 kap. gäller för beslut om omprövning på initiativ av skatte

myndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det

överklagade beslutet meddelades.

Överklagas
ett omprövningsbeslut som avser eftertaxering och yrkas ändring till den
skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från
den dag då beslutet meddelades.

9 §
Om riksskatteverket har överklagat ett taxeringsbeslut, skall därav

föranledd talan om särskild avgift föras samtidigt.

Överklagande
av länsrättens och kammarrättens beslut

10 §
Överklagande får inte ske av länsrättens beslut avseende

1. befrielse
från skyldighet att lämna upplysningar eller visa upp hand

ling som behövs för utredning,

2.
undantagande av handling från
taxeringsrevision,

3.
en skattemyndighets beslut att
avvisa en begäran om omprövning såsom för sent inkommen.

11
§ Har den skattskyldige hos
länsrätten överklagat skattemyndighetens taxeringsbeslut, får myndigheten
överklaga länsrättens beslut, om det innebär att den skattskyldige har fått
helt eller delvis bifall till sin talan.

12
§ Riksskatteverket får
överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte
tidigare har fört det allmännas talan i målet.

13
§ Om den skattskyldige
överklagar länsrättens eller kammarrättens beslut, skall överklagandet ha
kommit in inom två månader från den dag då han fick del av beslutet.

Om
länsrättens beslut överklagas av skattemyndigheten, riksskattever- 17

2
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 74

ket
eller kommunen, skall överklagandet ha kommit in inom två månader Prop.
1989/90:74 från den dag beslutet meddelades. Detsamma gäller om
riksskatteverket överklagar kammarrättens beslut.

14
§ Om någon har överklagat ett beslut av länsrätt eller kammarrätt, får även
någon annan som haft rätt att överklaga beslutet ge in ett överklagande, trots
att den för honom gällande tiden för överklagande gått ut. Ett sådant
överklagande skall ges in inom en månad från utgången av den tid inom vilken
det första överklagandet skulle ha gjorts.

Återkallas
eller förfaller det första överklagandet av någon annan anledning, förfaller
också det senare.

Företrädare
för det allmänna m. m.

15 §
Om en skattskyldig överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i

länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar riksskat

teverket, skall det allmännas talan föras av verket.

Riksskatteverket
för det allmännas talan i regeringsrätten.

16 §
En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att i

allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i ett visst ärende eller

en viss gmpp av ärenden. Ett sådant uppdrag får ges endast om den andra

myndigheten medger det.

Riksskatteverket
får ta över uppgiften att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan
i ett visst ärende eller en viss gmpp av ärenden.

Riksskatteverket
får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket i
allmän förvaltningsdomstol.

17 §
Riksskatteverket får inom den för verket gällande tiden för överkla

gande föra talan till den skattskyldiges förmån. Verket har då samma

behörighet som den skattskyldige.

Handläggning
vid domstol

18 §
En talan får inte ändras i andra fall än som anges i 19 och 20 §§ .

Som ändring av talan anses inte när klaganden inskränker sin talan eller,

utan
att frågan som är föremål för prövning ändras, åberopar en ny omständighet till
stöd för sin talan.

19 §
Klaganden får framställa ett nytt yrkande om inte en ny fråga

därigenom förs in i målet.

I
mål i länsrätten får klaganden dessutom, inom den tid som gäller för
överklagande, föra in en ny fråga som har samband med den fråga som skall
prövas, om länsrätten finner att frågan utan olägenhet kan prövas i målet.

20
§ 1 ett mål om taxering får
klaganden föra in en fråga om skattetillägg som har föranletts av den
taxeringsfråga som är föremål för prövning, om domstolen finner att
skattetilläggsfrågan utan olägenhet kan prövas i målet.

21
§ Om domstolen i fall som avses
i 19 § andra stycket och 20 § inte tar upp den nya frågan till prövning, får
rätten överlämna den till skattemyndigheten för omprövning.

20
§ Om det finns fler frågor i
samma mål, får särskilt beslut meddelas i Prop. 1989/90: 74 någon av dem
trots att handläggningen i övrigt inte har avslutats.

21
§ Om det är lämpligt med hänsyn
till utredningen, får särskilt beslut ges över en av flera omständigheter som
var för sig har omedelbar betydelse för utgången i målet eller över hur en
viss uppkommen fråga, som främst angår rättstillämpningen, skall bedömas vid
avgörandet av saken.

När
särskilt beslut meddelas bestämmer rätten med hänsyn till omständigheterna om
talan mot beslutet skall föras särskilt eller endast i samband med talan mot
rättens slutliga avgörande i målet. Om rätten bestämmer att talan skall föras
särskilt, får den förordna att målet i övrigt skall vila till dess det
särskilda beslutet har vunnit laga kraft.

24 §
Vid handläggningen i länsrätt och kammarrätt av mål om särskild

avgift skall muntlig förhandling hållas, om den skattskyldige begär det.

Muntlig förhandling behövs dock inte, om det inte finns anledning att anta

att avgift kommer att tas ut.

7
kap. övriga bestämmelser

Vite

1
§ Vite får inte föreläggas
staten, kommun eller tjänsteman i tjänsten.

2
§ Vid prövning av en ansökan om
utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

Ställföreträdare

3 §
Vid bedömningen av vem som är behörig ställföreträdare för skatt

skyldig enligt denna lag skall 4 kap. 2 § lagen (1990:00) om självdeklara

tion och kontrolluppgifter tillämpas.

Uppgifter
som lämnats för en skattskyldig som är juridisk person, anses ha lämnats av den
skattskyldige, om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknade
behörighet att företräda den skattskyldige.

Åndring
i ta.xeringsbeslut tillföljd av dubbelbeskattningsavtal

4§
Om en bestämmelse i avtal för att undvika eller lindra dubbelbeskattning som
Sverige har träffat med någon annan stat leder till att ändring skall vidtas i
fråga om taxering som rör statlig eller kommunal skatt eller i fråga om någon
annan åtgärd varigenom sådan skatt har påförts, får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer vidta sådan ändring.

Val
till skattenämnd

5
§ Val av ledamot i skattenämnd förrättas av landstinget. Om det i länet

finns en kommun som inte ingår i landstingskommunen förrättas valet av

landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som

skattemyndigheten bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län för

rättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många leda- 19

möter
som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamö- Prop.
1989/90:74 ter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten
är ett brutet tal, skall den avmndas till närmast högre hela tal. I lagen
(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige
m. m. finns särskilda föreskrifter om förfarandet.

Vid
val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren får en allsidig
sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke.

6
§ Valbar till ledamot i
skattenämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige och är
kyrkobokförd i en kommun som ingår i skattemyndighetens verksamhetsområde och
inte har förvaltare enligt 11 kap.

7
§ föräldrabalken.

Tjänsteman
inom skatteförvaUningen eller vid allmän förvaltningsdomstol eller nämndeman i
allmän förvaltningsdomstol får inte väljas till ledamot i skattenämnd.

Den
som har fyllt sextio år eller uppger giltigt hinder är inte skyldig att ta emot
uppdrag som ledamot.

Skattemyndigheten
prövar självmant den valdes behörighet.

7 §
Den som fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdrag att vara leda

mot. Skattemyndigheten får entlediga en ledamot som visar giltigt hinder.

Om en ledamot inte längre är valbar, upphör uppdraget.

När
ett uppdrag blir ledigt, utses en ny ledamot för den tid som återstår. Om
antalet valda ledamöter ändras, får en nytilllrädande ledamot utses för kortare
tid än tre år.

8 §
Landstinget får besluta att av landstingskommunens medel skall till de

landstingsvalda ledamöterna i skattenämnd betalas arvoden, reseersätt

ningar, traktamenten och andra ekonomiska förmåner enligt de grunder

som enligt kommunallagen (1977:179) gäller för ersättning till ledamöter i

landstingskommunala nämnder. Kommunfullmäktige har motsvarande

rätt i fråga om de kommunvalda ledamötema.

1.
Denna lag träder i kraft den 30
juni 1990 då taxeringslagen (1956:623) skall upphöra att gälla. Den nya lagen
tillämpas första gången på ärenden och mål som avser 1991 års taxering.

2.
Den gamla lagen skall
fortfarande tillämpas på ärenden och mål avseende 1990 och tidigare års
taxeringar. Vad som i den gamla lagen sägs om länsskattemyndighet och lokal
skattemyndighet skall från och med den 1 januari 1991 gälla skattemyndighet.

3.
Bestämmelserna i 2 kap. 2 § och
3 kap. 8 § i den nya lagen om vem som får besluta om taxeringsrevision
tillämpas i fråga om beslut om taxeringsrevision som fattas från och med den 1
januari 1991.

4.1
mål som anhängiggörs hos regeringsrätten från och med den 1 januari 1991 skall
riksskatteverket föra det allmännas talan. Bestämmelserna i 6 kap. 16 § tredje
stycket och 17 § i den nya lagen gäller därvid.

20

2 Förslag till Prop. 1989/90:74

Lag (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom
föreskrivs följande.

1
kap. Inledande bestämmelser

1
§ I denna lag ges bestämmelser
om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering enligt
taxeringslagen (1990:00) m.m.

2
§ Begrepp som används i denna
lag har samma innebörd som i kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt, uppbördslagen (1953:272) och taxeringslagen (1990:00).

3
§ Riksskatteverket har samma
befogenhet som skattemyndigheterna att meddela förelägganden.

2
kap. Självdeklaration m. m.

Allmänna
bestämmelser

1
§ Uppgifter till ledning
för egen taxering lämnas i form av självdeklaration.

2
§ Självdeklaration skall
avges på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär för förenklad
självdeklaration eller allmän självdeklaration.

3
§ Var och en bör, utöver vad
som framgår av deklarationsformuläret eller av någon annan blankett enligt
fastställt formulär, meddela de ytterligare upplysningar som kan vara av
betydelse för egen taxering.

Deklarationsskyldighet
för fysiska personer

4
§ Fysisk person skall, om inte annat följer av 6 §, lämna självdeklaration

1.
när hans bmttointäkter av en
eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt
minst 10000 kronor,

2.
om han inte varit bosatt i
Sverige under hela beskattningsåret eller om han under denna tid betalat
sjömansskatt, när bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3.
när hans tillgångar av den art
som anges i 3 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid
beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger 800000 kronor, eller

4.
när underiag för
skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas för honom.

Vid
bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn inte
tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken skattskyldighet inte
föreligger enligt kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Har
makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och

levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller 21

förmögenhet,
skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med Prop. 1989/90:74
hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall
någon enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet som
tillhör barn eller någon annan, skall hänsyn tas därtill när
deklarationsskyldigheten bedöms.

5 §
Vid tillämpning av 4 § första stycket, skall svensk medborgare, som

under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt,

svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller lönat

svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets be

tjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, anses ha

varit bosatt i Sverige. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn

under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom.

En
person som under beskattningsåret har tillhört främmande makts beskickning
eller lönade konsulat i Sverige eller beskickningens eller konsulatets betjäning,
skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 4 § första stycket inte anses ha
varit bosatt i Sverige under fömtsättning att han inte har varit svensk
medborgare och inte var bosatt i Sverige när han kom att tillhöra beskickningen
eller konsulatet. Detsamma skall gälla sådan persons make, barn under 18 år
och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska
medborgare.

6 §
Den som uppburit folkpension skall, med de undantag som anges i

fjärde stycket, lämna självdeklaration endast om hans bmttointäkt av en

eller flera förvärvskällor under året varit större än belopp motsvarande

intäkten för en person, som under beskattningsåret inte haft annan intäkt

än ålderspension enligt 6 kap. 2§ första stycket lagen (1962:381) om

allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2§ lagen (1969:205) om

pensionstillskott.

För
gift person, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make
uppbär folkpension, beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension på 78,5
procent av basbeloppet. För övriga personer beräknas intäkten med utgångspunkt
från en pension på 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgmnd gäller
också för gift person som under viss del av beskattningsåret uppburit
folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och
under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift
vars make saknar folkpension.

Med
folkpension avses folkpension i form av ålderspension, förtidspension,
änkepension, omställningspension, särskild efterlevandepension och
hustrutillägg. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag.

Bestämmelsen
i första stycket gäller inte för en person vars make är skyldig att lämna
självdeklaration eller för person som har varit bosatt i Sverige endast en clel
av beskattningsåret och inte heller för en ogift person om hans skattepliktiga
förmögenhetstillgångar överstiger 100000 kronor och för en gift person om
makarnas gemensamma skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 200000
kronor, vilket innebär att dessa personer skall lämna självdeklaration.

7 §
Om en person avlider under beskattningsåret skall dödsboet efter

honom fullgöra den deklarationsskyldighet som skulle ha gällt för den

avlidne.

22

Deklarationsskyldighet
för juridiska personer Prop. 1989/90:74

8
§ Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration

1.
aktiebolag, ekonomisk förening,
sparbank, ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och aktiefond samt sådan
stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose
viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,

2.
ideell förening, som avses i 7
§ 5 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess
bmttointäker av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret
överstigit gmndavdraget enligt 8 § nämnda lag,

3.
annan juridisk person, om dess
bmttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått
till sammanlagt minst 100 kronor,

4.
juridisk person, vars
tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger
800000 kronor eller, i fråga om sådan juridisk person som avses i 6 § 1 mom. b
nämnda lag, 25000 kronor,

5.
juridisk person för vilken
underlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas.

Vid
bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket 2 — 4 skall hänsyn
inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken skattskyldighet inte
föreligger enligt kommunalskattelagen (1928:370), lagen om statlig inkomstskatt
eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Deklarationsskyldighet
efterfördäggande

9
§ Efter föreläggande av skattemyndigheten skall också den som inte är
deklarationsskyldig enligt 4 —8 §§ lämna självdeklaration.

Förenklad
självdeklaration

10 §
Fysisk person får, om inte annat följer av 11 §, lämna förenklad

självdeklaration om vad som skall redovisas i fråga om intäkter och avdrag

avser endast

1. inkomst
av annan fastighet beträffande högst två fastigheter vilka den

skattskyldige innehaft hela beskattningsåret och för vilka dels intäkten

skall beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), dels

taxeringsvärde har bestämts för beskattningsåret,

2.
inkomst av tjänst och annat
avdrag än som avses i 33 § 2 mom. kommunalskattelagen inte yrkas för kostnader
för fullgörande av tjänsten,

3.
inkomst av kapital samt avdrag
för kostnader yrkas endast för ränta och intäkten utgörs av

a)
ränta eller

b)
utdelning på svenska aktier och
andelar i svenska aktiefonder eller ekonomiska föreningar,

4.
allmänt avdrag för underhåll av
icke hemmavarande barn eller för avgift för pensionsförsäkring,

5.
sådant avdrag för nedsatt
skatteförmåga som avses i 50 § 2 mom. andra eller fjärde stycket
kommunalskattelagen.

11 §
Förenklad självdeklaration får inte lämnas, om

1.
den skattskyldige eller den med vilken den skattskyldige skall sam

taxeras inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret, 23

2.
denskattskyldigeunderbeskattningsåret
haft inkomst av anställning i Prop. 1989/90:74 utlandet eller annars från
utlandet haft inkomst eller vid utgången av beskattningsåret ägt skattepliktig
förmögenhet i utlandet,

3.
den skattskyldige under
beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt enligt lagen (1958:295)
om sjömansskatt,

4.
den skattskyldige är
företagsledare i fåmansföretag, närstående till sådan person eller delägare i
fåmansföretag, eller

5.
den skattskyldige skall
samtaxeras med person som är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om
inkomst av rörelse eller jordbmksfastighei eller av annan fastighet, för
vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370).

12 §
En förenklad självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1.
den skattskyldiges namn,
personnummer, postadress och hemortskommun,

2.
vad som behövs för att bestämma
om den skattskyldige skall samtaxeras eller inte,

3.
de intäkter och avdrag som
skall hänföras till inkomst av annan fastighet, varvid särskilt skall anges
fastighetens taxeringsvärde för beskattningsåret,

4.
de intäkter som skall hänföras
till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte har fått meddelande om
enligt 3 kap. 59 §,

5.
de intäkter som skall hänföras
till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått meddelande om
enligt 3 kap. 59 § samt de avdrag för ränta som den skattskyldige yrkar,

6.
sådant räntetillägg som skall
beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp och som den
skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 59 §,

7.
de avdrag som den skattskyldige
yrkar för underhåll av icke hemmavarande bam, för avgift för
pensionsförsäkring eller för nedsatt skatteförmåga enligt 50 § 2 mom. andra
stycket kommunalskattelagen (1928:370),

8.
den skattskyldiges
skattepliktiga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret, om
hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar uppgick till minst 90000 kronor
eller, om beskattningsbar förmögenhet skall beräknas gemensamt för den
skattskyldige och hans make eller barn enligt 12 § 1 mom. lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt, de sammanlagda skattepliktiga
förmögenhetstillgångama uppgick till minst 180000 kronor,

9.
vad som behövs för beräkning av
pensionsgmndande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller av
fastighetsskatt enligt lagen (1984:1051) om statlig fastighetsskatt.

Skall
den skattskyldige taxeras för barns eller någon annans förmögenhet, skall
uppgifter lämnas också om sådan förmögenhet som om den tillhörde den
skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 8.

Allmän
självdeklaration

13 §
En allmän självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den
skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer,

postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet, be

träffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte,

samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattnings

året varit bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,

2. alla
skattepliktiga förvärvskällor; därvid skall i fråga om förvärvskäl

la, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt anges 24

a)
beskaffenheten av den
skattskyldiges innehav av fastigheten, Prop. 1989/90:74

b)
fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret eller, om något sådant inte varit fastställt det
året, dess antagliga värde vid taxeringsårets ingång, samt

c)
om fastigheten inte ingått i
förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast
till viss del, hur lång tid eller till vilken del fastigheten ingått i
förvärvskällan,

3.
de intäkter och avdrag som är
att hänföra till varje förvärvskälla,

4.
de allmänna avdrag som den
skattskyldige yrkar få vid taxeringen,

5.
den skattskyldiges tillgångar
och skulder vid slutet av beskattningsåret, även om förmögenheten inte uppgår
till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig
för förmögenhet,

6.
belopp av den preliminära skatt
som genom skatteavdrag betalats för året näst före taxeringsåret,

7.
om deklarationen avser
fåmansföretag, delägares eller honom närstående persons namn, personnummer och
adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det
förekommer olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges; dock behöver
uppgifter inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning
från, träffat avtal med eller haft annat liknande förhållande med företaget,

8.
räntetillägg som skall beaktas
vid fastställande av underlag för till-läggsbelopp,

9.
om den skattskyldige är
delägare i ett handelsbolag, de uppgifter som behövs för att beräkna det
justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens urspmngliga
ingångsvärde, tillskott och uttag.

En
allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som för särskilda
fall föreskrivs i 16-24 § § eller som behövs för beräkning av pensionsgmndande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för beräkning av
skogsvårdsavgift enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift eller
fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Om
en skattskyldig skall taxeras för bams eller någon annans förmögenhet, skall
uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Gemensamma
bestämmelser om självdeklaration

14 §
I självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om

1. avyttring
i fall som avses i 35 § 3 mom. första stycket kommunalskal-

telagen (1928:370), om det sammanlagda försäljningsbeloppet under be

skattningsåret uppgått till högst 1000 kronor,

2.
avyttring i fall som avses i 35
§ 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen, om det sammanlagda
försäljningsbeloppet under beskattningsåret uppgått till högst 5 300 kronor,
eller

3.
ersättning som, enligt
bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket 9, först efter föreläggande av
skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.

15 §
Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av

inkomst av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 §

2 mom, kommunalskattelagen (1928:370), eller vid beräkning av inkomst

av kapital, skall han lämna uppgifter om skuldbeloppets storiek vid be

skattningsårets utgång och om långivarens namn. Om långivaren är en

fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer eller

adress. Uppgiftema skall lämnas i självdeklarationen eller på annan blan

kett enligt fastställt formulär. 25

Ytterligare
uppgiflsskyldighet avseende allmän självdeklaration Prop.
1989/90:74

16 §
Har vid inkomstberäkningen avdrag gjorts för kostnader för repre

sentation och liknande ändamål, skall vid självdeklarationen fogas uppgif

ter enligt fastställt formulär som visar hur kostnaderna fördelar sig på

följande huvudgmpper:

1.
kostnader för mat, dryck,
betjäning, hotellmm, teaterbiljetter och dylikt i samband med
affärsförhandlingar och liknande, med angivande av hur mycket av kostnadema,
som avser representation i den skattskyldiges eller någon av hans anställdas
hem,

2.
kostnader som avses i 1 i
samband med jubileum för företaget, invigning av anläggning för verksamheten,
stapelavlöpning och jämförliga händelser, med angivande av hur mycket av
kostnaderna som avser representation i den skattskyldiges eller någon av hans
anställdas hem,

3.
kostnader i form av underhåll,
hyra, löner och dylikt avseende fastighet, våning och inventarier, som helt
eller huvudsakligen nyttjas för representationsändamål och liknande,

4.
kostnader för representation
gentemot anställda i samband med personalfester, informationsmöten och dylikt
och för annan till personalvård hänförlig representation,

5.
kostnader för gåvor som inte är
att hänföra till reklam och som inte tagits upp såsom löneförmån på
kontrolluppgift,

6.
utgivna
representationsersättningar och representationsbidrag, med angivande av hur
mycket av detta som tagits upp på kontrolluppgift, samt

7.
övriga
representationskostnader.

Kostnader
för spritdrycker och vin skall — även om kostnadema inte är avdragsgilla vid
inkomstberäkningen — anges särskilt.

17 §
Om den skattskyldige under beskattningsåret har avyttrat fast eller

lös egendom, skall han vid självdeklarationen foga nödvändiga uppgifter

enligt fastställt formulär för beräkning av skattepliktig realisationsvinst.

Detsamma gäller, om den skattskyldige under beskattningsåret överfört

eller upplåtit egendom under sådana förhållanden att överföringen eller

upplåtelsen enligt 35 § 2 mom. sista stycket eller punkt 4 av anvisningama

till 35 § kommunalskattelagen (1928:370) skall jämställas med avyttring

av fastighet. Om det vid avyttring av egendom har bestämts att ytterligare

ersättning under vissa fömtsättningar skall lämnas på gmnd av avyttring

en, skall uppgift om detta lämnas i självdeklarationen.

Har
avyttring som avses i första stycket skett under beskattningsåret men skall
realisationsvinst som uppkommit vid avyttringen inte tas upp till beskattning
vid taxeringen för det året på gmnd av att inte någon del av köpeskillingen
blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning, skall i
självdeklarationen ändå lämnas uppgift om den avyttrade egendomen,
avyttringspriset och tidpunkten då köpeskillingen till någon del blir tillgänglig
fbr lyftning.

18 §
Har en överenskommelse enligt 3 kap. 2§ andra stycket lagen

(1962:381) om allmän försäkring träffats om att en viss ersättning skall

anses som inkomst av anställning, skall den som uppbär ersättningen ange

detta i sin självdeklaration. Detsamma skall gälla om ersättning från

arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person

enligt överenskommelse som avses i 3 kap. 2 a § nämnda lag skall hänföras

till inkomst av annat förvärvsarbete.

26

Särskilda
bestämmelser för verksamhet som redovisas enligt Prop. 1989/90:74

bokföringsmässiga
grunder

19 §
Om inkomst av jordbmksfastighei, annan fastighet för vilken intäk

terna beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller

rörelse redovisas enligt bokföringsmässiga grunder med räkenskapsavslut

ning med användande av vinst- och förlustkonto, skall självdeklarationen

utöver vad annars är föreskrivet innehålla uppgifter om

1.
storleken av omsättningen,

2.
hur värdesättningen på lager
samt fordringar skett,

3.
hur det bokföringsmässiga
vinstresultatet justerats för att överensstämma med de för den skattemässiga
inkomstberäkningen stadgade gmnderna,

4.
avdrag i räkenskaperna för
värdeminskning,

5.
avdrag för avsättningar till
pensions- eller andra personalstiftelser eller till fonder eller stiftelser av
annat slag,

6.
vad den skattskyldige tagit ut
ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på annat sätt använt
för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter, som inte är
hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra förmåner som den
skattskyldige fått av fastigheten eller rörelsen,

7.
belopp, som vid
inkomstberäkningen dragits av såsom resekostnader, i den mån sådant belopp inte
betalts ut till anställda och tagits upp på kontrolluppgifter för dem, dock
att, om lämnandet är förenat med synnerliga svårigheter, uppgiften efter
medgivande av skattemyndigheten i det län där den skattskyldige skall taxeras
till statlig inkomstskatt, får lämnas först efter föreläggande,

8.
kostnader för reklam, som
riktar sig till bestämda personer och som har karaktär av gåva av mer än
obetydligt värde,

9.
kontraktsnedskrivning och
kontraktsavskrivning,

10.
avsättningar i räkenskaperna
för framtida garantiutgifter, samt

11.
sådana avsättningar i
räkenskaperna till internvinstkonto för vilka avdrag yrkats och den del av
internvinsten enligt koncernredovisningen som belöper på avsättningarna i
fråga.

Redovisas
inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas
enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen eller rörelse enligt bokföringsmässiga
gmnder men utan räkenskapsavslutning med användande av vinst- och
förlustkonto, skall beträffande innehållet i självdeklaration i tillämpliga
delar gälla även vad som sägs ovan.

Vid
redovisning av inkomst av rörelse och jordbruksfastighet skall en gift
skattskyldig uppge arten och omfattningen av sitt och makens arbete i
förvärvskällan samt i övrigt lämna de uppgifter som behövs för tillämpningen
av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.

Livförsäkringsföretag
skall i fråga om försäkringsrörelsen iaktta bestämmelserna i denna paragraf
endast när det gäller uppgifter om hur värdesättningen på lager och fordringar
skett. Dämtöver skall iakttas vad som föreskrivs i 21 § om skyldighet att lämna
vissa uppgifter.

20 §
Om ett fåmansföretag eller en näringsidkare som är fysisk person

gjort avdrag vid inkomstbeskattningen för något av följande slag av ersätt

ningar vilka har tillgodoförts mottagare i utlandet, skall i självdeklaration

en lämnas uppgift om ersättningarnas sammanlagda belopp för varje land.

Skyldigheten gäller ersättningar som avser

1. ränta,
utom sådan som utgår därför att betalning inte erlagts i rätt tid,

2. royalty
eller annan ersättning för upphovsrätt eller någon annan 27

liknande rättighet såsom
rätt till patent, vammärke, mönster samt litterärt Prop. 1989/90:74 och
konstnärligt verk.

21 §
Inländskt försäkringsföretag, som är skatlskyldigt för inkomst av

försäkringsrörelse, skall i självdeklarationen också lämna uppgift i de

avseenden som anges i 2 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst

skatt. Detsamma gäller beträffande utländskt livförsäkringsföretag som

drivit försäkringsrörelse i Sverige.

Understödsförening
som enligt sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som
omfattar kapitalunderstöd på högst I 000 kronor för medlem, anses i denna lag
som livförsäkringsföretag i fråga om verksamhet som är hänföriig till
livförsäkring.

Utländskt
skadeförsäkringsföretag som drivit försäkringsrörelse i Sverige, skall i
självdeklarationen lämna uppgift om premieinkomsten i Sverige, fördelad på dels
sjöförsäkring samt land- och lufttransportförsäkring, dels annan försäkring.
Vidare skall uppgift lämnas om den eller de kommuner där sysslomannen
(generalagenten) haft kontor samt, då flera kontor funnits, uppgift om de vid
varje kontor influtna premiekostnadema, fördelade på nämnda olika slag av
försäkring.

22 §
Har en deklarationsskyldig under beskattningsåret fört räkenskaper

i jordbmk eller skogsbruk som bedrivits av honom, annan fastighet för

vilken intäktema beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen

(1928:370) eller rörelse, skall vid hans självdeklaration fogas en bestyrkt

kopia av balansräkningen för beskattningsåret och balansräkningen fördel

närmast föregående räkenskapsåret samt av resultaträkningen för beskatt

ningsåret, om sådan räkning ingått i bokföringen. Har i bokföringen tagits

in ett särskilt balanskonto eller vinst- och förlustkonto och avviker detta

konto från räkning som nyss sagts, skall vid deklarationen också fogas en

bestyrkt kopia av kontot. Om ett fåmansföretag i sin bokföring har använt

något annat samlingskonto för intäkter och kostnader, skall en bestyrkt

kopia av sådant konto bifogas. Om ett fåmansföretag redovisar likvida

medel i sammansatt post i balansräkningen, skall i självdeklarationen

belopp som visar kassabehållningen uppges särskilt.

Vid
självdeklarationen skall vidare fogas uppställningar enligt fastställt formulär
med de uppgifter som behövs för att tillämpa gällande bestämmelser om avdrag
för värdeminskning samt utdrag ur räkenskaperna för att styrka dessa uppgifter.

För
aktiebolag, ekonomisk förening och ömsesidigt försäkringsbolag skall lämnas en
bestyrkt kopia eller tryckt exemplar av förvaltnings- och revisionsberättelser,
som avgetts för beskattningsåret. För fåmansföretag skall också lämnas
förteckning som avses i 12 kap. 9§ aktiebolagslagen (1975:1385) samt
förteckning över utbetald rörlig ränta till personer som avses i 2 § 9 mom.
sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

För
inländskt skadeförsäkringsföretag skall lämnas en bestyrkt kopia av protokoll
eller annan handling, som visar hur resultaträkningen och balansräkningen för
beskattningsåret slutligt fastställts samt hur vinsten för samma år
disponerats.

23 §
Deklarationsskyldig, som avses i 22 § och som för beskattningsåret

enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. i sin

balansräkning redovisar pensionsskuld under mbriken Avsatt till pen

sioner, skall i självdeklarationen under den särskilda undermbriken Av

dragsgilla pensionsåtaganden redovisa vad som avser sådana pensionsåta

ganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört 28

med
punkt 2 e av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
Prop. 1989/90:74 (1928:370). Sådan redovisning skall avse förhållandena vid
såväl beskattningsårets ingång som dess utgång.

Särskilda
bestämmelser JÖr företagsledare m:fl. i fåmansföretag

24
§ Företagsledare i fåmansföretag och närstående till sådan person samt delägare
i företaget skall vid självdeklaration foga uppställning enligt fastställt
formulär med de uppgifter som behövs för tillämpningen av gällande bestämmelser
rörande beräkningen av hans inkomst från företaget. Därvid skall uppgifter
lämnas bland annat om hans arbetsuppgifter i företaget, om vad han tillskjutit
till eller uppburit från företaget i form av pengar, varor eller annat, om utgifter
för hans privata kostnader som företaget betalat samt om avtal eller andra
liknande förhållanden mellan honom och företaget.

Särskild
uppgiftsskyldighet för handelsbolag m.fl.

25
§ Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registrerings-pliktigt
fartyg skall vaije år till ledning för delägares taxering lämna särskild
uppgift för varje delägare om hans andel av bolagets eller rederiets inkomst
och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet.

Särskild
uppgift skall avfattas enligt bestämmelsema för allmän självdeklaration. Till
uppgiften skall fogas de i 22 § första och andra styckena nämnda handlingama.

Uppgiften
skall lämnas på det sätt som anges i 28 och 29 § § i fråga om självdeklaration.

Bestämmelsema
i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även sådant dödsbo som
vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall anses som handelsbolag.

Särskild
uppgiftsskyldighet för vissa stiftelser och föreningar

26
§ Stiftelser eller föreningar, som är helt eller delvis frikallade från
skattskyldighet, skall i fall som anges nedan lämna särskild uppgift om inkomst
och förmögenhet, som inte uppgetts till beskattning i självdeklaration.
Uppgiftsskyldighet har

1.
pensionsstiftelser som avses i
lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,

2.
personalstiftelser som avses i
lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att
lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

3.
stiftelser som har till
huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet
stärka rikets försvar,

4.
stiftelser som har till
huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till en viss familj, vissa familjer
eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av bam eller lämna
understöd till undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland
behövande eller främja vetenskaplig forskning,

5.
föreningar som avses i 7§ 5
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, samt 29

6.
föreningar och stiftelser som avses i 7 § 5 mom. nionde stycket och Prop.
1989/90:74 6 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Särskild
uppgift lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Blanketten eller bilaga
till denna skall ta upp inkomster och utgifter under räkenskapsår som gått
till ända närmast före taxeringsåret, samt tillgångar och skulder vid
räkenskapsårets början och slut. Vidare skall upplysning lämnas om de
omständigheter som anses motivera frikallelse från skattskyldighet.

Särskild
uppgift lämnas varje år senast den 31 mars i den ordning som anges i 29 § i
fråga om självdeklaration, om inte skattemyndigheten efter framställning
medgett befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant medgivande får
återkallas.

Stiftelsen
eller föreningen skall efter föreläggande av skattemyndigheten meddela de
ytteriigare upplysningar som kan behövas för att bedöma stiftelsens eller
föreningens skattskyldighet.

Anmälningsskyldighet
om nedsättning av utländsk skatt

27
§ Har den skattskyldige fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt
eller förmögenhetsskatt enligt bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal eller
enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och nedsätts härefter
den utländska skatten, är han skyldig att anmäla delta till skattemyndigheten.
Anmälan skall göras inom tre månader från det att den skattskyldige fick del av
det beslut genom vilket den utländska skatten nedsatts och skall avfattas på
fastställt formulär. Till anmälan skall fogas beslutet eller bestyrkt kopia av
detta.

Tidpunkt
och sätt för att lämna självdeklaration m. m.

28 §
Självdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, skall, om inte

annat följer av andra stycket, lämnas senast den 15 febmari under tax

eringsåret.

Följande
deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den 31 mars under taxeringsåret,
nämligen

1. staten,
landstingskommun, kommun och annan dylik menighet,

2.
den som året före taxeringsåret
varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att
föra räkenskaper enligt jordbmksbokföringslagen (1979:141), om räkenskapsåret
slutat senare än den 31 augusti året före taxeringsåret,

3.
delägare i vanligt
handelsbolag, kommanditbolag eller rederi om vid 2 angivna fömtsättningar
föreligger beträffande bolaget eller rederiet,

4.
person, som skall beskattas
tillsammans med person som avses vid 2 eller 3 enligt bestämmelser som gäller
för gift skaltskyldig,

5.
hemmavarande barn under 18 år
till deklarationsskyldig som avses vid 2, 3 eller 4.

29
§ Självdeklaration som skall
lämnas utan föreläggande och de handlingar som hör till den skall lämnas till
skattemyndigheten eller till ett mottagningsställe som godkänts av
skattemyndigheten.

30
§ De handlingar som anges i 22
§ tredje och Qärde styckena skall lämnas samtidigt med och fogas vid den eller
de självdeklarationer som den skattskyldige lämnar. Om detta möter något hinder
skall handlingarna

lämnas inom två veckor
efter det de upprättats. 30

31
§ Självdeklaration och andra uppgifter eller upplysningar till ledning
Prop. 1989/90:74

för
egen taxering som skall lämnas först efter föreläggande, skall lämnas på

det
sätt och inom den tid som anges i föreläggandet, dock inte tidigare än

vad
som gäller för självdeklaration eller uppgift som skall lämnas utan

föreläggande.

Anstånd
med atl lämna självdeklaration

32 §
Om någon visar att han är förhindrad på gmnd av särskilda omstän

digheter att lämna självdeklaration inom föreskriven tid, får han efter

ansökan beviljas anstånd med att lämna självdeklarationen. Anstånd får

inte utan att det finns synnerliga skäl medges längre än till utgången av maj

månad under taxeringsåret.

En
sådan ansökan görs hos och prövas av skattemyndigheten i det län där sökandens
hemortskommun för beskattningsåret är belägen eller, om sökanden saknar
hemortskommun i Sverige, skattemyndigheten i Stockholms län. Har ansökan
gjorts hos en annan skattemyndighet, skall denna pröva ansökan om tiden inte
medger att ansökan överlämnas till rätt myndighet.

33 §
Den som i varaktigt bedriven rörelse biträder deklarationsskyldiga

med att upprätta självdeklaration, kan för sådana deklarationsskyldiga

som avses i 28 § andra stycket efter ansökan få tillstånd att enligt tidsplan

lämna deklarationer under tiden den 1 april — den 31 maj under taxerings

året. Vid ansökningshandlingen skall fogas förteckning över de deklara

tionsskyldiga. Om tillståndet medges, skall den som är upptagen i förteck

ningen anses ha fått anstånd med att lämna deklarationen till den dag då

deklaration senast får lämnas enligt tidsplanen.

Ansökan
enligt första stycket görs hos och prövas av skattemyndigheten i det län inom
vilket sökanden utövar sin rörelse.

Föreläggande
att fullgöra deklarationsskyldighet

34
§ Den som inte har fullgjort sin deklarationsskyldighet i rätt tid får
föreläggas av skattemyndigheten att lämna självdeklaration.

Om
självdeklaration inte är upprättad så som föreskrivs i detta kapitel, får
skattemyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att komma in med de
uppgifter som saknas eller, om deklarationen är bristfällig i väsentliga
avseenden, med ny deklaration som är upprättad på riktigt sätt.

Ett
sådant föreläggande får också avse de övriga uppgifter som anges i detta
kapitel och lämnas till ledning för taxering.

3
kap. Kontrolluppgifter m. m.

Allmänna
bestämm.dser

1
§ Uppgifter till ledning för taxering av andra än uppgiftslämnaren själv och
för registrering av preliminär skatt som har innehållits genom skatteavdrag,
lämnas i form av kontrolluppgift.

2§
Den som är uppgiftsskyldig enligt bestämmelserna i detta kapitel

skall, om inte annat föreskrivs, varje år lämna kontrolluppgift för det

föregående kalenderåret. 31

1 55-62 §§ finns
gemensamma bestämmelser om hur kontrolluppgifter Prop. 1989/90:74 skall
utformas och hur de skall lämnas.

3 §
Länsrätten får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av en

uppgiftsskyldig som förelagts att lämna kontrolluppgift som enligt bestäm

melsema i detta kapitel skall lämnas först efter föreläggande, befria honom

från denna skyldighet, när uppgiften omfattas av den uppgiftsskyldiges tyst

nadsplikt eller särskilda omständigheter i annat fall gör att uppgiften inte
bör

komma till någon annans kännedom.

Kontrolluppgifter
om lön m. m.

4 §
Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner

skall lämnas av

1.
myndighet,

2.
aktiebolag, ekonomisk förening,
fond, stiftelse och annan juridisk person än dödsbo,

3.
fysisk person och dödsbo, som
bedrivit rörelse eller jordbmk eller som innehaft annan fastighet, i fråga om
förmåner som utgått från sådan förvärvskälla.

Kontrolluppgifter
skall lämnas för

a)
den som hos den
uppgiftsskyldige innehaft anställning eller uppdrag eller utfört tillfälligt
arbete,

b)
den som av den uppgiftsskyldige
har fått pension, livränta eller periodiskt utgående ersättning eller annan
förmån.

Uppgiftsskyldighet
enligt första och andra styckena föreligger även i tillämpliga delar för
följande personer:

1. Fysisk
person som varit skyldig att göra skatteavdrag enligt uppbörds

lagen (1953:272). Uppgifterna skall avse den på vilkens inkomst skatte

avdrag skall ha gjorts.

2. Den
som har gjort avdrag för preliminär A-skatt eller avdrag enligt

lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa

uppdragsersättningar. Uppgifterna skall avse den för vilken avdrag har

gjorts.

Kontrolluppgift
skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt avdragen preliminär skatt. 1
6—12§§ lämnas närmare föreskrifter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift
lämnas.

5 §
Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av

skattemyndigheten beträffande

1. ersättning
och förmån med anledning av tillfälligt arbete, om det som

mottagaren sammanlagt fått, haft ett lägre värde än 100 kronor för hela

året,

2.
ersättning och förmån till
någon med anledning av tillfälligt arbete på annan fastighet än
jordbmksfastighei, om vad som sammanlagt getts ut har lägre värde än 300 kronor
för hela året och det inte utgör avdragsgill omkostnad i förvärvskällan
rörelse,

3.
utbetalning till rörelseidkare
av ersättning för tillfälligt arbete, om ersättningen utgör intäkt av rörelse
för mottagaren och arbetsgivaravgifter inte skall beräknas på gmndval av
ersättningen,

4.
förmån som inte utgör
skattepliktig intäkt för mottagaren och som är utgiven i tjänst som avses i
punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370),

5.
förmåner i annat än pengar som
enligt 32 § 3f mom. första stycket kommunalskattelagen inte skall tas upp som
intäkt, 32

2.
förmån från stiftelse, om vad
som utgetts uppenbariigen inte utgör Prop. 1989/90:74 skattepliktig intäkt
för mottagaren,

3.
ersättning eller förmån, för
vilken mottagaren betalat sjömansskatt,

4.
ersättning för uppdrag enligt 4
§ 1 -3 lagen (1982:1006) om avdrags-och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar i fråga om fastighet eller bostadslägenhet som avses i 8 §
första stycket nämnda lag, om avdrag för skatt inte har gjorts,

5.
följande slag av ersättningar
om det har angetts i kontrolluppgiften att sådan ersättning har lämnats

a)
kostnadsersättning för resa i
tjänsten inom Sverige med allmänt kommunikationsmedel eller taxi, motsvarande
gjorda utlägg,

b)
annan kostnadsersättning för
resa i tjänsten som inte överstiger sammanlagt 1 000 kronor,

c)
representationsersättning,
motsvarande gjorda utlägg, sammanlagt inte överstigande 500 kronor, samt

d) traktamentsersättning
vid vistelse i tjänsten utom tjänstgöringsorten,

som varit förenad med övernattning och som sammanlagt inte överstiger

500 kronor eller inte avser mer än 24 dagar för år räknat.

Är
den uppgiftsskyldige ett fåmansföretag, eller en personalstiftelse som hör till
ett sådant företag, skall dock uppgifter avseende företagsledaren eller honom
närstående person eller delägare i företaget lämnas utan föreläggande av
skattemyndigheten.

6§
1 kontrolluppgiften skall utgiven förmån tas upp oavsett om den utgått kontant
eller som naturaförmån eller utgjort ersättning för kostnader som mottagaren
betalat.

Om
mottagaren har betalat ersättning fören naturaförmån, skall uppgift om förmånen
och ersättningen lämnas.

Om
någon förmån endast avser en del av året, skall uppgift lämnas om den tid för
vilken förmånen utgått.

7
§ Värdet av naturaförmåner
skall anges och beräknas i enlighet med bestämmelserna i 42 §
kommunalskattelagen (1928:370) samt anvisningarna utom punkt 2 tredje stycket
andra meningen och punkt 4 andra stycket av anvisningarna. I fråga om annan
bostadsförmån än förmån av semesterbostad skall värdet av förmånen anges och
beräknas i enlighet med bestämmelserna i 8 § tredje stycket uppbördslagen
(1953:272).

8
§ Om det när lön betalats ut
gjorts avdrag för löntagares eller hans efterievandes pensionering, skall i
kontrolluppgiften anges bruttolönen och vad som dragits av.

Avser
livränta skadestånd till följd av personskada, skall anges om livräntan utgör
skattepliktig intäkt.

9 §
1 kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren

skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

1
kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och
särskilt för sig andra kostnadsersättningar än resekostnads- och
traktamentsersättningar.

I
kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts
för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982:1006) om avdrags-och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

10 §
I kontrolluppgiften skall lämnas uppgift om lån som har lämnats till

arbets- eller
uppdragstagare räntefritt eller mot ränta som understiger 33

3 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 74

sedvanlig ränta, om det
sammanlagda värdet av förmåner av detta slag Prop. 1989/90:74 uppgår till
mer än 2000 kronor. Uppgiften skall avse förmånens värde.

11 §
1 en kontrolluppgift som tar upp särskild resekostnads- och trakta

mentsersättning, skall anges beloppet av dels resekostnadsersättning, dels

traktamentsersättning vid resa i tjänsten som varit förenad med övernatt

ning samt den tid för vilken sådan traktamentsersättning utgått. Därvid

skall uppgifter lämnas om sådan traktamentsersättning dels för förrätt

ningar i Sverige i enlighet med vad nedan sägs, dels för förrättningar

utomlands.

1
fråga om förrättningar i Sverige skall uppgifter lämnas särskilt för förrättningar
som varit förenade med övernattning men inte medfört vistelse mer än femton
dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar), samt övriga resor som
varit förenade med övernattning (långtidsförrättningar).

För
korttids- och långtidsförrättningar uppges utgiven traktamentsersättning och
antal nätter övemattning skett. De första femton dygnen av varje
långtidsförrättning uppges såsom korttidsförrättning.

I
kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas att arbetsgivaren
haft utgifter utöver traktamentsersättningen för den anställdes bostad eller
uppehälle under förrättningen. Traktamentsersättning vid resa i tjänsten som
inte varit förenad med övemattning skall i kontrolluppgift anges som lön,
arvode eller motsvarande.

12 §
Om skattemyndigheten i det län där arbetsgivarens hemortskom

mun är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna

uppgift enligt 11 § om traktamentsersättning vid förrättning i Sverige,

endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Fömtsätt

ning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana gmnder att den

kan antas inte komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnader

na.

Medgivande
enligt första stycket lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal
anställda som mera regelbundet företar tjänsteresor, och medgivandet bedöms
vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får inte lämnas
fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående
personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det
kan begränsas till en viss gmpp av anställda.

Ansökan
om medgivande enligt första stycket görs hos skattemyndigheten senast den 31
oktober året före taxeringsåret.

Kontrolluppgifter
om sjukpenning m. m. samt vissa bidrag, stöd och ersättningar

13
§ Kontrolluppgifter om sjukpenning, föräldrapenning, vårdbidrag, kontant
arbetsmarknadsstöd samt andra förmåner i form av bidrag, stöd eller ersättning
som är skattepliktiga intäkter för mottagaren skall lämnas av

1. riksförsäkringsverket,

2.
allmän försäkringskassa,

3.
arbetslöshetskassa,

4.
universitet och högskola,

5.
vuxenutbildningsnämnd,

6.
länsarbetsnämnd, 34

7.
den som utgett ersättning enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda Prop.
1989/90:74 inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare.

Kontrolluppgift
skall lämnas för den som fått förmånen om det utbetalda beloppet uppgår till
sammanlagt minst 100 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp
utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.

Riksförsäkringsverket
skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften ange om utbetalt belopp
avser anställning eller annat förvärvsarbete.

Kontrolluppgifterom
viss pension och livränta samt vissa försäkringar

14 §
Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av försäk

ringsföretag och understödsförening avseende

a)
belopp som betalats ut på gmnd
av försäkring av den art att skatteplikt för beloppet föreligger och

b)
livränta som getts ut till
följd av personskada eller ersättning på gmnd av sådan kollektiv sjukförsäkring
som avses i 32 § 3amom., punkt 16 av anvisningama till 21 § eller punkt 11 av
anvisningama till 28 § kommunalskattelagen (1928:370) även om utgett belopp
inte är av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift
skall lämnas för den till vilken beloppet har betalts ut om det utbetalade
beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för hela året.
Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.

Har
skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall särskilt
anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på gmnd av samma
skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetalningsåret anges.

15 §
Kontrolluppgift om försäkrings värde skall lämnas av försäkringsfö

retag och understödsförening avseende sådan livförsäkring som avses i

punkt 6 av anvisningama till 3 och 4§§ lagen (1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt.

Kontrolluppgift
skall lämnas för den som är ägare till försäkringen eller är förmånstagare med
förfoganderätt till sådan försäkring, om värdet av en eller flera försäkringar
uppgår till minst 1 000 kronor. Kontrolluppgiften skall uppta försäkringarnas
värde vid årets utgång.

16 §
Kontrolluppgift enligt 14 eller 15 §, som avser pensionsförsäkring

tagen på annat sätt än i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om

tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, på vilket

sätt äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som fått förfo

ganderätten till försäkringen.

Kontrolluppgift
enligt 14 eller 15 § , som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst,
skall innehålla uppgift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta
pensionsförmånen.

17 §
Kontrolluppgift om ändring av pensionsförsäkring skall lämnas av

försäkringsföretag om en försäkring som meddelats med tillämpning av

äldre bestämmelser i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskatte

lagen (1928:370), har ändrats eller om en förmånstagare under beskatt

ningsåret satts in till försäkringen, i strid mot de nya bestämmelserna i

nämnda punkt.

Kontrolluppgift
skall lämnas för försäkringstagaren. Kontrolluppgiften 35

skall
ta upp vidtagen ändring samt den mot försäkringen svarande premie- Prop.
1989/90:74 reserven och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för ändringen.

18
§ Efter föreläggande av skattemyndigheten skall ett försäkringsföretag eller en
understödsförening lämna kontrolluppgift beträffande en namngiven person.
Kontrolluppgiften skall avse arten av uppgiven försäkring, beloppet av premie
eller någon annan avgift, tid då sådan mottagits, utbetalt försäkringsbelopp
samt värdet och arten av andra förmåner som inte uppgetts enligt annan
föreskrift.

Kontrolluppgifter
om royalty, näringsbidrag och räntebidrag

19 §
Kontrolluppgift om royalty eller liknande avgift skall lämnas av den

som betalt ut royalty eller periodiskt utgående avgift för rättighet av

goodwillnatur, exempelvis varumärke, firmanamn och dylikt, eller för att

utnyttja patent, mönster och dylikt.

Kontrolluppgift
skall lämnas för den till vilken royaltyn eller avgiften betalats ut.
Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.

20 §
Kontrolluppgift om näringsbidrag skall lämnas av den som lämnat

stöd som avses i punkt 2 av anvisningama till 19 § kommunalskattelagen

(1928:370).

Kontrolluppgift
skall lämnas för den som enligt beslut skall få stödet. Kontrolluppgiften skall
ta upp näringsbidraget eller det belopp som efter-getts samt datum för
utbetalningen av bidraget eller beslutet om eftergift och stödets ändamål.

21 §
Kontrolluppgift om räntebidrag eller eftergift på räntelånefordran

skall lämnas av plan- och bostadsverket.

Kontrolluppgift
skall lämnas för fysisk person som fått bidrag eller eftergift.
Kontrolluppgiften skall ta upp debiterad ränta, räntebidrag, eftergiven ränta
eller amortering samt lånenummer.

Kontrolluppgifter
om räntor m. m.

22
§ Kontrolluppgift om ränta och fordran skal! lämnas av

1. Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag,

2.
den som yrkesmässigt bedrivit
inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit
räntebärande,

3.
den som gett ut
skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4.
förening som från medlemmar
mottagit pengar för förräntning,

5.
riksgäldskontoret i fråga om
statens sparobligationer,

6.
valutabank och fondkommissionär
hos vilka utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå
eller kontoförs enligt särskilda bestämmelser.

Kontrolluppgift
skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till

vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som

innehavareav utländskt räntebärande värdepapper oavsett om ränta utgått.

Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige samman

lagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären samt dennes sammanlagda

fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång. I fall som avses i första

stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskrivits 36

under
året samt om innehavet i depån eller den kontoförda fordringen vid Prop.
1989/90:74 årets utgång.

Innehas
ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan
innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. 1
fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas enligt
bestämmelsema i 57 § andra stycket skall dock den totala räntan och fordran
redovisas utan fördelning.

Avser
en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur
stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt
utbetalda beloppet redovisas.

23 §
Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte

1. då
borgenären är bank, hypoteksinstitut, försäkringsanstalt, aktiebo

lag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnummer,

2. för
ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag inte

avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna

marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till

sådan verksamhet som avses i 22 § första stycket,

3.
för ränta som inte utgör
skattepliktig inkomst enligt 3 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa
sparformer eller lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande och
ungdomssparande,

4.
för ränta och fordran på konto,
för vilket inte finns person- eller organisationsnummer och som öppnats före
den 1 januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor
eller - om kontot innehas av mer än en person — ränta för var och en av
kontohavama understiger 100 kronor,

5.
för ränta och fordran på konto
om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton uppgår till mindre
än 100 kronor varvid ränta som enligt andra bestämmelser i detta stycke är
undantagen från uppgiftsskyldighet inte skall medräknas,

6.
för ränta och fordran på
särskilt konto i bank enligt skogskontolagen (1954:142), lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto eller lagen (1982:2) om uppfinnarkonto.

24
§ Efter föreläggande av
skattemyndigheten skall bankaktiebolag, sparbank eller någon annan
penninginrättning lämna kontrolluppgift för namngiven person. Kontrolluppgiften
skall avse gottgjord ränta för föregående år, beloppet av innestående medel
vid en viss angiven tidpunkt samt insättningar och uttag under viss tid.

25
§ Efter föreläggande av
skattemyndigheten skall även andra än de penninginrättningar som avses i 24 §
lämna kontrolluppgift för varje borgenär om de betalt ut ränta eller haft
skuld som inte gäUt lån mot obligationer, förlagsbevis eller andra för den
allmänna rörelsen avsedda förskrivningar. Kontrolluppgiften skall avse namn,
hemvist, räntans belopp under föregående år och skulden vid en viss angiven
tidpunkt.

26
§ Efter föreläggande av
skattemyndigheten skall fysisk eller juridisk person som haft fordran lämna
kontrolluppgift för namngiven person (gäldenär). Kontrolluppgiften skall avse
ränteinkomst från gäldenären och beloppet av hans skuld vid en viss angiven
tidpunkt.

37

Kontrolluppgifter
m. m. om aktier och andra värdepapper Prop. 1989/90: 74

27 §
Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1.
den som utbetalt utdelning på
aktie i svenskt aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8§
aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8§ försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 3 kap. 8§ bankaktiebolagslagen (1987:618),

2.
bank som avses i 1 §
aktiefondslagen (1974:931) och som utbetalt utdelning på andel i svensk
aktiefond för vilken register förs enligt 31 § sistnämnda lag,

3.
fondbolag som avses i 1 §
aktiefondslagen och som förvaltar svensk aktiefond för vilken register förs
enligt 31 § sistnämnda lag,

4.
den som utbetalt utdelning från
utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg,

5.
valutabank och fondkommissionär
hos vilka utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå
eller kontoförs enligt särskilda bestämmelser.

Kontrolluppgift
skall lämnas för

a)
fysisk eller juridisk person
som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället och

b)
fysisk person som hos den
uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i
aktiefond eller utländsk juridisk person eller utländsk aktie eller annat
utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift
enligt andra stycket a skall ta upp utbetald utdelning och kontrolluppgift
enligt andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets utgång.

28 §
Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av

1.
den som har fått utdelning på
aktier i svenskt aktiebolag, som inte är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 §
aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 3kap. 8§ bankaktiebolagslagen (1987:618), samt

2.
den som i Sverige har fått

a)
utdelning på andelar i svensk
ekonomisk förening, svensk aktiefond, för vilken register inte förs enligt 31 §
aktiefondslagen (1974:931), eller, om utdelningen inte har betalts ut genom
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall som avses i 27 § första
stycket 5, från utländsk juridisk person, eller

b)
ränta som har erlagts mot att
kupong eller kvitto lämnats och inte har betalts ut genom Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag eller gäller fall som avses i 22 § första stycket 6, på
obligation, förlagsbevis eller någon annan för den allmänna rörelsen avsedd
förskrivning.

Särskild
uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts beloppet för
någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en av denne avgiven särskild
uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den som lyfter beloppet. Därvid
skall uppges namn och hemvist på den för vars räkning beloppet lyfts. Om någon
får utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan det
värdepapper kupongen tillhör, skall också namn och hemvist uppges på den från
vilken kupongen har förvärvats.

Särskild
uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och lämnas till den
som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att uppgift lämnas
innan betalning sker.

29 §
Den som begär registrering hos Värdepapperscentralen VPC Aktie

bolag av värdepapper som avses berättiga till utdelning från utländsk

juridisk person eller som
åsyftas i 28 § första stycket b, skall samtidigt 3g

lämna
uppgift om namn och hemvist på den för vilkens räkning utdelning- Prop.
1989/90:74 en eller räntan skall lyftas. Om namn eller hemvist ändras, skall
den som har lämnat uppgiften utan dröjsmål anmäla detta skriftligt till
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Bank eller fondkommissionär som är auktoriserad
som förvaltare av aktier enligt lagen (1987:623) om förenklad aktiehantering,
är skyldig att lämna sådan uppgift som rör ränta efter anmodan från
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Sådan anmodan får inte göras senare än
fem år efter det att räntan betalts ut.

30 §
Bestämmelser om hanteringen av uppgifter som har lämnats enligt

28 § och rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond finns

i kupongskattelagen (1970:624).

Övriga
enligt 28 § avgivna uppgifter som avser utdelning, skall av den som har tagit
emot uppgifterna lämnas på det sätt som gäller för kontrolluppgifter. Om
utdelning i något fall har betahs ut utan att uppgiftsskyldigheten har
fullgjorts, skall en upplysning lämnas om detta samtidigt som uppgifterna
lämnas.

31
§ I den omfattning och på det
sätt riksskatteverket bestämmer skall, utöver vad som framgår av 28 och 29 §§,
svenskt bolag eller svensk ekonomisk förening lämna kontrolluppgift rörande
utbetald utdelning. Detsamma gäller utgivare av obligationer, förlagsbevis
eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar i fråga om
utbetald ränta.

32
§ Om det finns särskilda skäl,
kan riksskatteverket jämka uppgiftsskyldighet enligt 28 och 29 § § .

33
§ Efter föreläggande av
skattemyndigheten skall den som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse
enligt fondkommissionslagen (1979:748) lämna kontrolluppgift för namngiven
person. Kontrolluppgiften skall avse sådana uppgifter som enligt 19 § lagen
(1985:57) om värdepappersmarknaden skall tas in i avräkningsnota och som avser
avyttring av fondpapper enligt 4 § samma lag eller av optioner som, utan att
vara fondpapper, är föremål för marknadsmässig omsättning.

Efter
föreläggande av riksskatteverket skall kontrolluppgift enligt första stycket
lämnas också i fråga om ej namngivna personer. Sådant föreläggande får efter
riksskatteverkets bestämmande utfärdas av skattemyndigheten i det län där den
uppgiftsskyldige har sitt säte eller driver verksamhet.

34 §
Efter föreläggande av skattemyndigheten skall valutabank eller

fondkommissionär hos vilken utländsk aktie eller annat utländskt värde

papper förvaras i depå eller kontoförs enligt särskilda bestämmelser lämna

kontrolluppgift för namngiven person. Kontrolluppgiften skall avse det

antal och de slag av värdepapper som avyttrats samt det erhållna beloppet.

Efter
föreläggande av riksskatteverket skall kontrolluppgift enligt första stycket
lämnas också i fråga om ej namngivna personer. Sådant föreläggande får efter
riksskatteverkets bestämmande utfärdas av skattemyndigheten i det län där den
uppgiftsskyldige har sitt säte eller driver verksamhet.

Kontrolluppgifter
om ackordsöverskott och viss sjöinkomst

35
§ Efter föreläggande av skattemyndigheten skall den som uppburit

visst avlöningsbelopp som ackordsöverskott eller dylikt för att fördelas

inom ett arbetslag eller liknande gmpp av personer lämna kontrolluppgift 39

för medlem av gruppen.
Kontrolluppgiften skall avse det belopp som Prop. 1989/90:74 betalats ut
till medlemmen med upplysning humvida arbetsgivaren för beloppet skall betala
avgift enligt 19 kap. I § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

36
§ Efter föreläggande av skattemyndigheten skall redare lämna kontrolluppgift
för den som uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar
inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt. Kontrolluppgiften skall avse
åtnjutna förmåner.

Kontrolluppgifter
om betalningar tid näringsidkare m. m.

yi
§ Kontrolluppgift om försäkringsersättning för skada skall lämnas av försäkringsföretag
om

1.
ersättning på minst 1 000
kronor för varje skadefall utgetts på gmnd av skada på byggnad, inventarier och
maskiner, produkter från jordbmket eller skogsbmket, växande gröda, skog,
vamlager, varor under tillverkning, förbmkningsartiklar eller andra
förnödenheter för produktionen, eller

2.
ersättning på minst 500 kronor
för varje skadefall utgetts på gmnd av skada på levande djur.

Kontrolluppgift
skall lämnas för

a)
den som bedrivit jordbmk,
skogsbmk eller rörelse,

b)
den som innehaft
jordbmksfastighei eller annan fastighet. Kontrolluppgift skall ta upp utbetalt
belopp.

Har
delutbetalning av ersättning förekommit, behöver kontrolluppgift inte lämnas
förrän året efter det år då skadan slutreglerats.

Kontrolluppgift
behöver inte lämnas beträffande ersättning för personligt lösöre eller annan
ersättning på gmnd av motorfordonsförsäkring än stilleståndsersättning.

38 §
Kontrolluppgift om pristillägg skall lämnas av köttbesiktningsbyrå,

offentligt slakthus, kontrollslakteri och fristående sanitetsslakteriavdel-

ning.

Kontrolluppgift
skall lämnas för den som fått pristillägg enligt lagen (1974:1021) om
utbetalning av pristillägg på kött. Kontrolluppgiften skall ta upp utgett
belopp.

39 §
Kontrolluppgift om vederlag för inköp skall lämnas av den som

bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbmks- eller trädgårdspro

dukter eller husdjur eller produkter från husdjur.

Kontrolluppgift
skall lämnas för den från vilken inköp skett. Kontrolluppgiften skall uppta
utgett vederlag i pengar, naturaprodukter eller annat. Kontrolluppgift behöver
dock inte lämnas om vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare för
annat än slakt- eller livdjur.

40 §
Kontrolluppgift om ersättning för avverkningsrätt eller försäljning

av skogseffekter skall lämnas av den som bedrivit verksamhet, vari ingått

förvärv av avverkningsrätt eller inköp av virke eller andra skogseffekter.

Kontrolluppgift skall
lämnas för den som ägt eller bmkat en fastighet,

från vilken upplåtelse av avverkningsrätt eller försäljning av skogseffekter

ägt mm. Kontrolluppgiften skall ta upp ersättning som utgetts eller

gottgjorts samt uppgift om ersättning som enligt avtal skall utges under

senare år. 40

41 §
Kontrolluppgift om ersättning som förmedlats i förmedlingsverk- Prop.
1989/90:74

samhet eller annan liknande verksamhet skall lämnas av den som bedrivit

verksamheten.

Kontrolluppgift
skall lämnas för den som genom verksamheten har fått anställning, uppdrag eller
tillfälligt arbete eller har försålt egendom. Kontrolluppgiften skall ta upp
ersättning som förmedlats eller varom uppgift annars finns tillgänglig.

42
§ Uppgiftsskyldighet enligt 39
— 41 §§ behöver fullgöras endast om och i den omfattning regeringen bestämmer.
Efter föreläggande av skattemyndigheten skall dock kontrolluppgift enligt 41 §
lämnas för namngiven person.

43
§ Efter föreläggande av
skattemyndigheten skall kontrolluppgift för namngiven näringsidkare lämnas av

1.
den som bedrivit jordbmk,
skogsbmk eller rörelse,

2.
den som innehaft annan
fastighet än jordbmksfastighei samt

3.
den som varit innehavare av
lägenhet med bostadsrätt.

Kontrolluppgiften
skall lämnas under fömtsättning att beloppet i mottagarens eller utgivarens
hand är skattepliktig intäkt eller avdragsgill utgift och avse

a)
belopp för vilket den
uppgiftsskyldige i förvärvskällan under viss angiven tid köpt eller sålt varor,
eller

b)
belopp som den uppgiftsskyldige
under viss angiven tid utbetalt eller fått såsom ersättning för utförda
tjänster.

Om
det begärs i föreläggande enligt första stycket, skall i kontrolluppgiften
även anges vamslag och mängd, verkställda likvider med uppgift om tidpunkt och
sätt för betalning samt arten och omfattningen av utförda arbeten.

Efter
föreläggande av skattemyndigheten skall uppgiftsskyldig enligt första stycket
lämna kontrolluppgift också i fråga om ej namngivna näringsidkare.

Uppgiftsskyldighet
enligt denna paragraf föreligger inte beträffande köp inom detaljhandeln eller
försäljningar av varor över disk och liknande fall inom detaljhandeln, där
uppgiftsskyldigheten uppenbarligen inte kan fullgöras.

Kontrolluppgifter
om bostadsrätter m. m.

44
§ Kontrolluppgift om upplåten lägenhet skall lämnas av bostadsförening,
bostadsaktiebolag och av ekonomisk förening eller aktiebolag som enligt punkt 2
femte stycket av anvisningama till 38 § kommunalskattelagen (1928:370)
likställs med bostadsförening eller bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen
beträffande sådan lägenhet som helt eller till övervägande del upplåtits till
annan än medlem eller delägare under hela eller större delen av
beskattningsåret.

Kontrolluppgift
skall lämnas för den som upplåtit en lägenhet som han har i egenskap av medlem
i föreningen eller delägare i bolaget. Kontrolluppgiften skall ta upp belopp
som medlemmen eller delägaren betalt in till föreningen eller bolaget och hur
mycket därav som utgör kapitaltillskott.

Efter
föreläggande av skattemyndigheten skall den uppgiftsskyldige, i

den omfattning som anges i föreläggandet, lämna kontrolluppgift om

värdet av en medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets

behållna förmögenhet. 41

45 §
Kontrolluppgift om överlåten bostadsrätt skall lämnas av en bo- Prop.
1989/90:74

stadsrättsförening som vid ingången av det aktuella beskattningsåret var

av
det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen
(1928:370). Kontrolluppgiften skall avse sådan överlåtelse som har anmälts till
föreningen och innehålla uppgift om

a)
lägenhetens beteckning,

b) överlåtarens
och förvärvarens namn samt personnummer, organisationsnummer eller adress,

c)
tidpunkten för överlåtelsen och
köpeskillingens storlek samt tidpunkten för överlåtarens förvärv och
köpeskillingen vid det förvärvet,

d) storleken
av sådana kapitaltillskott som överlåtaren enligt punkt 2 c av

anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) får räkna in i om

kostnadsbeloppet,

e) bostadsrättens
andel av innestående medel på inre reparationsfond

eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstidpunkten samt

f) bostadsrättens
andel av föreningens behållna förmögenhet den 1 janu

ari 1974 beräknad enligt punkt 2 c av anvisningama till 36 § kommunal

skattelagen, om överlåtarens förvärv skett före år 1974.

Om
överlåtelsen avser en bostadsrätt som har förvärvats före år 1974 behöver någon
uppgift om innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid
förvärvstidpunkten inte lämnas. Har förvärvet skett före den 1 juli 1982,
behöver någon uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas.

Efter
föreläggande av skattemyndigheten skall föreningen lämna ytterligare
upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisationsvinsten vid en
medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Föreningen
skall, utöver vad som följer av 4 kap. 1 §, bevara det underlag som behövs för
uppgiftslämnande enligt denna paragraf

46 §
Uppgiftsskyldighet enligt 45 § och skyldighet att bevara underlaget

för uppgiftslämnandet gäller även för annan ekonomisk förening än bo

stadsrättsförening och för aktiebolag om föreningen eller aktiebolaget är av

det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §

kommunalskattelagen (1928:370).

Avser
överlåtelsen en andel eller en aktie som förvärvats före den 1 januari 1984,
behöver någon uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas. Har
förvärvet skett före år 1974, behöver någon uppgift om innestående medel på
inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvstidpunkten inte lämnas.

47 §
Kontrolluppgift som enligt 44 — 46 §§ skall lämnas utan föreläggan

de, skall lämnas senast den 15 febmari under taxeringsåret. Uppgiften skall

lämnas till skattemyndigheten i det län där föreningens eller bolagets

fastighet är belägen och avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller

på det sätt som skattemyndigheten bestämmer.

Riksskatteverket
får på ansökan av den uppgiftsskyldige medge undantag från bestämmelsema i
första stycket andra meningen.

Den
som skall lämna uppgift utan föreläggande av skattemyndigheten skall senast den
8 febmari under taxeringsåret sända meddelande till varje medlem eller delägare
med de upplysningar i kontrolluppgiften som avser medlemmen eller delägaren.

42

Kontrolluppgifter
om utdelning m. m. tid delägare i samfällighet Prop. 1989/90:74

48 §
Kontrolluppgift för en delägare i en samfällighet skall lämnas av

juridisk person som förvaltar samfalligheten. Kontrolluppgift behöver

dock inte lämnas, om den del av samfallighetens behållna förmögenhet

som belöper på fastighet understiger 5 000 kronor. Kontrolluppgift skall ta

upp det som anges för varje uppgiftsskyldig under 1-3.

1. Sådan
juridisk person som avses i 6 § 1 mom. första stycket b lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt: Utdelning till delägare samt upplys

ning i det avseende som behövs för tillämpning av 2 § sista stycket skogs

kontolagen (1954:142).

2.
Annan juridisk person än vid 1:
Delägares andel av intäkter och kostnader i samfalligheten. Kontrolluppgift
behöver dock inte lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger 300
kronor, och inte heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 300
kronor sedan därifrån andelen av sådana kostnader som är omedelbart
avdragsgilla vid taxeringen dragits av.

3.
Annan juridisk person än sådan
som avses i 6 § I mom. första stycket b lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt: Delägares andel i samfallighetens behållna förmögenhet.
Utgör samfalligheten inte särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den
behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande
fastighetemas taxeringsvärde inte inräknas.

49 §
Efter föreläggande av skattemyndigheten skall juridisk person som

förvaltar samfällighet och som inte är skattskyldig för förmögenhet, lämna

kontrolluppgift till ledning för värdesättningen av delama i samfallighe

ten. Kontrolluppgift skall avse samfallighetens tillgångar och skulder samt

andra omständigheter av betydelse för värdesättningen.

Kontrolluppgifter
om betalning tid eller från utlandet

50 §
Valutabank skall lämna kontrolluppgift för fysisk person för vilken

banken förmedlat betalning till eller från utlandet. Kontrolluppgiften skall

avse varje betalning som överstiger 25 000 kronor med upplysning om det

sammanlagda beloppet av dels sådana betalningar till utlandet, dels såda

na betalningar från utlandet.

Särskild
uppgiftsskyldighet för värdesättning av aktier och andelar

51 §
Efter föreläggande av skattemyndigheten skall aktiebolag till led

ning vid värdesättning av aktier i bolaget lämna särskild uppgift enligt

fastställt formulär om bolagets tillgångar och skulder samt andra omstän

digheter av betydelse för värdesättningen. En ekonomisk förening har

motsvarande skyldighet i fråga om andelar i föreningen.

Särskild
upplysningsskyldighet m. m.

52
§ En skattskyldig, vars make
skall taxeras för inkomst enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 §
kommunalskattelagen (1928:370), skall lämna maken de uppgifter om verksamheten
som behövs för beräkning av inkomsten.

53
§ Fåmansföretag skall lämna
företagsledaren och delägare i företaget 43

samt
dem närstående personer alla uppgifter som behövs för att de skall Prop.
1989/90: 74 kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget.

54
§ Försäkringsföretag som meddelat tjänstepensionsförsäkring avseende
arbetsgivares pensionsutfästelse gentemot arbetstagare, skall på begäran av
försäkringstagaren utfärda intyg i det hänseende som anges i punkt 2e sjunde
stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).

Gemensamma
bestämmelser om kontrolluppgifter

55
§ Bestämmelsema i 56 - 60 § §
skall tillämpas för kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av
skattemyndigheten, om inte annat föreskrivs i detta kapitel.

56
§ Kontrolluppgift skall lämnas
för varje person på blankett enligt fastställt formulär om inte annat särskilt
föreskrivs.

Riksskatteverket
får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i första
stycket.

57 §
I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt per

sonnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som

den uppgiften avser.

För
dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer anges.
Om personnummer eller organisationsnummer inte kan anges för den som uppgiften
avser, skall i stället dennes födelsetid redovisas eller, i fråga om
kontrolluppgifter enligt 22 § i de fall borgenären är en juridisk person, namn,
postadress och personnummer för den som får förfoga över räntan eller fordran.
Om ett konto innehas av flera än fem personer, får uppgifter lämnas om en
person som förfogar över kontot i stället för om samtliga innehavare, samt i
förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen som används för kontot.
Om den uppgiftsskyldige har tilldelats ett särskilt redovisningsnummer enligt
53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272), skall detta, i annan kontrolluppgift än
sådan som avser ränta, utdelning eller betalning till eller från utlandet,
anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer.

I
en kontrolluppgift som lämnas av ett fåmansföretag skall det anges om personen
är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

58 §
Kontrolluppgifterna skall lämnas senast den 31 januari under tax

eringsåret till den skattemyndighet hos vilken den uppgiftsskyldige är

registrerad som arbetsgivare.

Den
som har tilldelats särskilda redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272) och på gmnd av detta registrerats hos flera
skattemyndigheter skall lämna kontrolluppgifterna till myndigheterna i
enlighet med denna registrering. Om den uppgiftsskyldige inte är registrerad
eller inte vet vilken skattemyndighet kontrolluppgifterna skall lämnas till,
får han lämna uppgifterna till skattemyndigheten i det län där han är bosatt.

Andra
kontrolluppgifter än de som anges i 60 § skall vid avlämnandet

vara ordnade kommunvis. Vilken kommun kontrolluppgifterna avser skall

vara tydligt utmärkt. 44

59
§ Den som är uppgiftsskyldig
skall senast den 31 januari under tax- Prop. 1989/90:74 eringsåret
översända meddelande med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften till
den uppgiften avser.

60
§ Vid en kontrolluppgift som
lämnas enligt 4, 13 eller 14 § skall fogas särskild uppgift (sammandrag av
kontrolluppgifter). 1 sådant sammandrag skall anges namn, postadress och
personnummer eller organisationsnummer för den uppgiftsskyldige, antalet
lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som
har verkställts för preliminär A-skatt under året före taxeringsåret. Om den
uppgiftsskyldige har tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272), skall detta anges i stället för personnummer eller
organisationsnummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en
arbetstagares kostnader enligt 2 kap. 4 § 6 lagen (1981:691) om
socialavgifter, skall denna kostnad också anges i sammandraget. 1 sammandraget
skall också anges det sammanlagda beloppet av semestermedel som har betalts in
till en semesterkassa och som den uppgiftsskyldige inte skall redovisa i någon
kontrolluppgift.

Redovisning
av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen skall lämnas i särskild
uppgiftshandling för varje konto.

61
§ 1 fråga om inkomst som avses
i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) får
riksskatteverket föreskriva hur kontrolluppgift skall lämnas.

62
§ Sådana kontrolluppgifter och
andra uppgifter eller upplysningar till ledning för andras taxering som skall
avges efter föreläggande, skall avges på det sätt och inom den tid som anges i
föreläggandet.

Kontrolluppgifter
för person med skatterättsligt hemvist i utlandet

63
§ Har en person som är bosatt i Sverige eller ett företag som är verksamt här,
till någon i utlandet gottgjort belopp eller förmån som skulle ha föranlett
skyldighet att lämna kontrolluppgift om den utgivits till en mottagare i
Sverige, skall den som utgett beloppet eller förmånen på sätt och i den
omfattning riksskatteverket föreskriver lämna kontrolluppgift till ledning vid
beloppets eller förmånens beskattning utomlands.

Föreläggande
att fullgöra uppgijisskyldighei

64
§ Har kontrolluppgift eller sammandrag av kontrolluppgifter inte lämnats eller
inte upprättats enligt föreskrifterna i detta kapitel, får skattemyndigheten
förelägga den uppgiftsskyldige att lämna eller komplettera uppgifterna.

4
kap. Övriga bestämmelser

Skyldighet
atl göra anteckningar m. m.

1
§ Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration,

kontrolluppgift eller andra uppgifter till ledning för taxering är också

skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på

annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för att fullgöra deklarations-

eller uppgiftsskyldigheten och för kontroll av den. 45

Ett fåmansföretag är
skyldigt att sörja för att underlag finns för kontroll Prop. 1989/90:74 av vad
företagsledaren eller honom närstående person eller delägare tillskjutit till
och tagit ut ur företaget av pengar, varor eller annat. Företaget skall vidare
som underlag för kontroll av traktamentsersättning, som betalats ut till
företagsledaren eller honom närstående person eller delägare, bevara
verifikation av övernattningskostnader, om ersättningen varit avsedd att täcka
sådan kostnad.

Underlag
skall bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår underlaget avser.

Det
finns särskilda föreskrifter om skyldigheten att föra räkenskaper.

Ställföreträdare
för deklarations- och uppgiftsskyldig

2
§ Skyldighet att lämna självdeklaration, kontrolluppgift eller andra
uppgifter till ledning för taxeringsbeslut skall fullgöras

1.
för omyndig av förmyndare eller
god man, som förordnats enligt 11 kap. 1 § föräldrabalken, beträffande vad
förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning,

2.
för sådan person, för vilken
god man eller förvaltare har förordnats enligt 11 kap. 3, 4 eller 7 §
föräldrabalken, av gode mannen eller förvaltaren beträffande vad förmyndaren
eller gode mannen har under sin förvaltning,

3.
för avliden person och hans
dödsbo, av dödsbodelägare eller testamentsexekutör som skall förvalta den
dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvaltning av
boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller
uppgiftsskyldigheten,

4.
för dödsbo som inte längre
består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta
boets egendom,

5.
för andra deklarations- eller
uppgiftsskyldiga än enskild person och dödsbo, av vederbörande styrelse,
förvaUning, syssloman, förvaltare eller ombud, om inte regeringen bestämmer
annat beträffande staten, landsting, kommun eller annan sådan menighet,

6.
för aktiefond, av det fondbolag
som handhar förvaltningen av fonden eller, om förvaltningen övergått till
förvaringsbank, av denna, samt

7.
för annan än här ovan omtalad
juridisk person, som inte längre består, av den som senast haft att förvalta
dess angelägenheter.

Uppgiflsskyldighet
beträffande tid före beskattningsåret

3
§ Om skyldighet föreligger enligt denna lag att efter föreläggande lämna
uppgifter eller upplysningar till ledning för taxering, föreligger också sådan
skyldighet i fråga om förhållanden, som avser tid före beskattningsåret och som
har betydelse för taxeringen.

Uppgifter
eller upplysningar enligt första stycket skall lämnas efter föreläggande som
utfärdats med stöd av bestämmelserna i taxeringslagen (1990:00).

Undantag
från uppgiftsskyldighet för fåmansföretag

4
§ Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelsema i denna

lag om uppgiftsskyldighet för fåmansföretag om det finns särskilda skäl

med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. 46

Vite Prop. 1989/90:74

5§
Föreläggande får förenas med vite. Vite får dock inte föreläggas staten, kommun
eller tjänsteman i tjänsten.

Vid
prövning av en ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

Överklagande

6
§ Skattemyndighetens beslut enligt 3 kap. 12 § får överklagas till riksskatteverket.
Övriga beslut av skattemyndigheten enligt denna lag får inte överklagas.

Riksskatteverkets
beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Länsrättens
beslut enligt 3 kap. 3 § får inte överklagas.

A
nsvarsbestämmelser

7 §
Den som till arbetsgivare eller någon annan som är skyldig att avge

kontrolluppgift angående honom, uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om

förhållande som har betydelse för skyldighetens fullgörande, skall dömas

till böter.

1
ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.

8 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som

uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underiåter att fullgöra skyldighet

beträffande

1.
särskild uppgift enligt 2 kap.
25 § eller

2.
kontrolluppgift som skall
lämnas utan föreläggande av skattemyndighet.

I
ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt
första stycket inträder inte, om gämingen är belagd med straff enligt
skattebrottslagen (1971:69).

9 §
Till böter, högst femhundra kronor, skall den dömas som inte fullgör

skyldighet

1. att
lämna handlingar och uppgifter enligt 2 kap. 22 eller 30 § ,

2.
att utan föreläggande lämna
särskild uppgift som avses i 2 kap. 26 § rörande inkomst och förmögenhet och
som inte uppgetts till beskattning i självdeklarationen,

3.
att enligt 3kap. 28 och 29 §§ ,
30§ andra stycket samt 31 § lämna särskilda uppgifter eller kontrolluppgifter
om utdelningar och räntor,

4.
att utan föreläggande enligt 3
kap. 44 — 46 eller 48 § lämna kontrolluppgifter från bostadsförening eller
bostadsaktiebolag eller sådan juridisk person som förvaltar samfällighet,

5.
att enligt 3 kap. 63 § lämna
kontrolluppgift till ledning vid beskattning utomlands.

I
ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt
första stycket inträder inte, om gämingen är belagd med straff enligt
skattebrottslagen (1971:69).

10 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom före

skriven tid göra anmälan om nedsättning om utländsk skatt enligt 2 kap.

27 § skall dömas till böter.

I
ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. 47

Formulär
och blanketter, m. m. Prop. 1989/90:74

11
§ Riksskatteverket
fastställer formulär till blanketter enligt denna lag. Blanketter
tillhandahålls kostnadsfritt på det sätt riksskatteverket föreskriver.

12
§ Belopp som skall tas upp
enligt denna lag skall anges i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Förvaring
och gallring

13
§ Självdeklarationer och andra handlingar som enligt bestämmelserna i denna
lag eller taxeringslagen (1990:00) har avlämnats till ledning för taxering
eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet för
taxeringskontroll, skall förvaras hos skattemyndigheten. Om inte regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat, skall
handlingarna förstöras sedan sex år har förflutit efter taxeringsårets utgång.

Denna
lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års
taxering. Taxeringslagen (1956:623) gäller fortfarande vid 1990 och tidigare
års taxeringar. Vad som i taxeringslagen sägs om länsskattemyndighet och lokal
skattemyndighet skall från och med den 1 januari 1991 gälla skattemyndighet.

48

3 Förslag till Prop. 1989/90:74

Lag om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m. m.

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelse

1 §
Preliminär A-skatt skall betalas för

1.
tilläggspension och vårdbidrag
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.
delpension enligt lagen
(1975:380) om delpensionsförsäkring,

3.
livränta enligt

a)
lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring,

b)
lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring,

c)
lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd och

d) lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

4. folkpension
som tillsammans med annan pension, livränta eller lik

nande förmån utbetalas av

a)
riksförsäkringsverket,

b)
allmän försäkringskassa,

c)
statens löne- och pensionsverk,
eller

d) kommunemas
pensionsanstalt, samt

5. folkpension
i annat fall, om det är sannolikt att slutlig skatt kommer

att påföras.

Avdrag
för preliminär skatt

2
§ Den utbetalande myndigheten
eller inrättningen får, om därmed bättre överensstämmelse kan uppnås mellan
preliminär och slutlig skatt för förmånstagaren, beräkna preliminär A-skatt på
pension eller förmån enligt 1 § med frångående av bestämmelsema om skatteavdrag
i uppbördslagen (1953:272).

3
§ Oavsett bestämmelserna i 2 §
gäller vad skattemyndigheten med stöd av 3§ 2 mom. uppbördslagen (1953:272)
särskilt beslutat beträffande preliminär skatt för förmånstagaren.

Avdrag
for kvarstående skatt

4
§ Kvarstående skatt får, under fömtsättning att skatten kan betalas in senast
vid den tidpunkt som riksskatteverket bestämmer, dras av från sådan pension
eller förmån som avses i 1 § vid utbetalningstillfallena i febmari, mars och
april.

Gemensamma
bestämmelser

5
§ Förmånstagaren skall överlämna skattsedel på preliminär eller slutlig

skatt till den utbetalande myndigheten eller inrättningen endast när denna

särskilt begär det. Om inte förmånstagaren följer en sådan begäran, tilläm

pas bestämmelsema i 40 § uppbördslagen (1953:272) om skatteavdrag när

skattsedel inte lämnats. 49

4 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 74

6 § Har en förmånstagare
med stöd av 10 § sista stycket uppbördslagen Prop. 1989/90:74

(1953:272) anmält att avdrag för preliminär eller kvarstående skatt skall

göras
från folkpension i annat fall än som avses i 1 §, skall skatteavdrag göras med
anledning av denna anmälan från och med det utbetalningstillfälle som infaller
närmast efter det en månad förflutit från det anmälningen skedde.

Bestämmelserna
i första stycket gäller också när en förmånstagare anmäler att skatteavdrag
enligt 1 § skall göras med förhöjt belopp eller att skatteavdrag som sker
enligt en tidigare begäran från hans sida, skall ändras.

7 §
De uppgifter som behövs för skatteavdragens beräkning och redovis

ning skall lämnas till den utbetalande myndigheten eller inrättningen vid

den tidpunkt och på det sätt som riksskatteverket bestämmer.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Genom
lagen upphävs kungörelsen (1968:97) om skatteavdrag i vissa fall från
folkpension m. m.

50

4 Förslag till Prop. 1989/90:74

Lag om skatteavdrag från sjukpenning m. m.

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelse

1 §
För inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommu

nalskattelagen (1928:370) med undantag för vårdbidrag enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring, skall prelimiminär A-skatt betalas enligt

bestämmelserna i denna lag oberoende av om inkomsten utgör den skatt

skyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst enligt 3§ 2 mom. uppbördslagen

(1953:272) eller inte.

Avdrag
för preliminär skatt på sjukpenning m. m.

2
§ Avdrag för preliminär A-skatt
skall göras från inkomst som utgör dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller korttidsstudiestöd även om mottagaren är skyldig att betala preliminär
B-skatt.

3
§ Avdrag för preliminär A-skatt
på föräldrapenningförmån görs endast om den sjukpenninggmndande inkomsten
uppgår lill lägst 6000 kronor.

Preliminär
A-skatt för korttidsstudiestöd skall tas ut med 30 procent av stödet.

4 §
Avdrag för preliminär A-skatt på inkomster som avses i första, andra

och femte styckena i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskatte

lagen (1928:370), med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381)

om allmän försäkring, skall göras med ledning av särskilda skattetabeller.

Regeringen.eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer för

varje inkomstår sådana tabeller.

De
särskilda skattetabellerna skall för olika sjukpenninggrundande inkomster
enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den preliminära skatt som skall
tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent av ersättningen. I tabellerna
skall det finnas särskilda kolumner med procentsatser dels för ersättningar som
gmndas på hela den sjukpenninggmndande inkomsten, dels för ersättningar som
grundas på 90 procent av den sjukpenninggmndande inkomsten.

De
procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på skattesatsen
för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges sjukpenninggrundande
inkomst eller den andel av den sjukpenninggmndande inkomsten som ersättningen
beräknas på.

För
de särskilda skattetabellerna skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som
föreskrivs i uppbördslagen (1953:272) om skattetabeller avseende preliminär
A-skall.

Om
någon sjukpenninggmndande inkomst inte har fastställts för den skattskyldige,
skall det underlag som utgör gmnd för ersättningen anses som
sjukpenninggmndande inkomst när skatteavdraget bestäms.

5 §
Avdrag för preliminär A-skatt från dagpenning från erkänd arbetslös

hetskassa görs med ledning av en särskild tabell. Tabellen skall gmndas på

medelutdebiteringen i landet för kommunal inkomstskatt under beskatt

ningsåret. Medelutdebiteringen bestäms med tillämpning av avmndning 51

enligt 5 § första stycket
uppbördslagen. Riksskatteverket fastställer tabellen. Prop. 1989/90:74

6
§ Jämkning av skatt enligt 5 §
får ske endast vid arbetslöshetstillfälle där dagpenning har betalats för
längre tid än en månad och skatteavdrag enligt tabell skulle medföra ett
avsevärt övemttag av preliminär skatt. Jämkning av skatt för sådan mottagare av
dagpenning som debiterats preliminär B-skatt, skall i första hand avse den
preliminära B-skatten.

7
§ Bestämmelsen i 41 § I mom.
uppbördslagen (1953:272) om skyldighet för arbetsgivare att på den
skattskyldiges begäran göra avdrag för preliminär A-skatt med förhöjt belopp
gäller inte i fråga om skatteavdrag enligt 5 §.

Gemensamma
bestämmelser

8
§ Avdrag för kvarstående skatt får göras på inkomst som avses i denna lag
endast om skattemyndigheten beslutat att sådant avdrag skall göras eller den
skatlskyldige begär det. Om skaltemyndigheten har beslutat atl sådant
skatteavdrag skall göras, skall myndigheten underrätta den skattskyldige om
detta.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1991.

Genom
lagen upphävs kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag från sjukpenning m. m.

52

5 Förslag till Prop. 1989/90:74

Lag om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning m.
m.

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1 §
Preliminär A-skatt skall betalas för inkomst som utgör ersättning för

artistisk verksamhet vid tillställning eller ljudupptagning eller ersättning

för sådan verksamhet för ljudradio eller television, även om inkomsten

inte utgör den skaltskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst enligt 3 § 2

mom. uppbördslagen (1953:272). Detsamma gäller inkomst som utgör

royalty eller liknande ersättning för verksamhet som nyss nämnts.

Bestämmelsema
om ersättning för artistisk verksamhet gäller även ersättning till
professionell idrottsman.

2 §
Bestämmelsema i I § gäller inte, om bevillningsavgift tas ut enligt

lagen (1908:128 s.l) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter eller om befrielse från sådan avgift skall åtnjutas enligt bestäm

melse i samma lag.

Utges
ersättning som avses i 1 § av fysisk person eller dödsbo, skall preliminär
A-skatt betalas endast om ersättningen utgör omkostnad i rörelse.

Riksskatteverket
får medge att preliminär A-skatt inte skall betalas för ersättning som
tillkommer viss juridisk person.

Artistisk
verksamhet

3 §
Vad som skall anses vara artistisk verksamhet bedöms med hänsyn

till verksamhetens karaktär och omfattning samt omständigheterna i öv

rigt. Hit hänförs exempelvis utövande av musik, sång, skådespeleri, recita

tion och dans.

Avdrag
för preliminär skatt

4 §
Avdrag för preliminär A-skatt enligt denna lag görs med 40 procent

av det utbetalade beloppet, om inte mottagaren visar att någon annan

beräkningsgmnd bestämts för avdraget. Skatteavdrag görs inte på särskilt

beräknad reseersättning, i de delar den avser kostnaden för själva resan.

Avdrag
görs inte från ersättning som, sedan särskild reseersättning enligt första
stycket frånräknats, understiger 200 kronor. I fråga om ersättning som skall
fördelas på flera gäller gränsen var och en av dem. Öretal som. uppkommer vid
beräkning av skatteavdrag bortfaller. Den som utbetalar ersättningen skall
lämna kvitto på varje skatteavdrag.

Inbetalning
av preliminär skatt, m. m.

5 §
Den som har gjort skatteavdrag enligt 4 § skall betala in det innehåll

na beloppet till artistskattekontot. Inbetalningen görs med särskih inbetal

ningskort senast fjorton dagar efter det att avdraget gjorts. Inbetalning vid

samma tillfälle för flera
skattskyldiga får göras i en post om en särskild 53

förteckning samtidigt
sänds in till skattemyndigheten i Örebro län. Om det Prop. 1989/90: 74
finns särskilda skäl, får riksskatteverket bestämma att inbetalningen skall
göras tidigare eller senare eller på något annat sätt.

På
inbetalningskortet eller förteckningen skall anges ersättningens storlek,
dagen för utbetalningen och mottagarens namn samt i övrigt lämnas uppgifter
enligt fastställt formulär.

6
§ Om inte innehållen skatt
betalas in inom föreskriven tid, skall ett skriftligt meddelande lämnas inom
den föreskrivna tiden till skattemyndigheten i Örebro län om storleken av den
innehållna skatt som sålunda borde ha inbetalats. Om inte meddelandet lämnas
inom föreskriven tid, påförs förseningsavgift enligt 54 § 3 mom. uppbördslagen
(1953:272).

7
§ Vid tillämpning av
bestämmelsema i 58 § uppbördslagen (1953:272) i fall som avses i 5 § beräknas
restavgift från utgången av den för inbetalning föreskrivna tiden och
tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första
efter utgången av den månad under vilken inbetalningen skulle ha skett.

8
§ För den som är skyldig att
göra skatteavdrag enligt 4 § gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om
arbetsgivare i uppbördslagen (1953:272).

Jämkning
av skatt enligt 45 § uppbördslagen skall, om inte särskilda omständigheter
föranleder annat, i första hand avse annan skatt än preliminär skatt enligt 1
§ denna lag.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Genom
lagen upphävs kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa fall från
artistersättning.

54

6 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom
föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'

dels
att 3 § 3 mom., 39 § 3 mom., 72 a och 74 §§ samt anvisningarna till 49 § skall
upphöra att gälla,

dels
att mbriken närmast före 74 § skall utgå,

dels
att i 1 §, 2 § 1 och 4 mom., 13 § I mom. samt 27 § 3 mom. orden
"taxeringslagen (1956:623)" skall bytas ut mot "taxeringslagen
(1990:00)",

dels
att i 2 § 2 mom. ordet "taxeringsnämnds" skall bytas ut mot
"skattemyndighets",

dels
att i 27 § 4 mom., 39 § 4 mom., 52 §, 53 §, 54 § 1 och 3 mom., 55 §, 57 §, 58 §
2 mom., 62 och 67 §§, 68 § 2 och 3 mom., 70 § 2 mom., 85 § 2 mom. och 88 § samt
punkt 1 av anvisningarna till 45 § ordet "länsskattemyndighet" i
olika böjningsformer skall bytas ut mot "skattemyndighet" i
motsvarande form,

dels
att i 8, 20 och 21 §§, 41 § 2 mom., 44a §, 45 § 2 och 3 mom., 71 §, punkterna 2
och 4 av anvisningama till 39 § samt anvisningama till 40 och 41 §§ orden
"den lokala skattemyndigheten" skall bytas ut mot "skattemyndigheten",

dels
att i 4 § 1 mom., 18, 19, 34, 35, 37 och 38 §§, 40 § 1 och 2 mom., 41 § I mom.,
45 § 2 mom., 46 § 4 mom., 48 § 1, 2 och 4 mom., 70 § 2 mom. samt punkt 2 av
anvisningama till 3 § och punkt 1 och 2 av anvisningama till 45 § orden
"lokal skattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"skattemyndighet" i motsvarande form,

dels
att i 40 § 3 mom. samt i 54 § 1 och 2 mom. orden "länsskattemyndigheten
eller den lokala skattemyndigheten" i olika böjningsformer skall bytas ut
mot "skattemyndigheten".

Prop. 1989/90:74

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:771

1§ 1989:349

2§ 1 mom. 1986:1288

2§2mom. 1984:669

2§4mom. 1986:514

3§3mom. 1977:281

4§ 1 mom. 1985:407

8 §1987:1305

13 § Imom. 1988:1525

18 § 1986:1288

27 §3 mom. 1988:1525

27 §4 mom. 1988:1525

34
§ 1979:489

35
§ 1979:489

37
§ 1979:489

38
§ 1979:489

39
§3 mom.
1974:771

39
§4 mom.
1986:1288

40
§ Imom.
1986:1288 40 §2 mom. 1979:489

40
§3 mom.
1986:1288

41
§ 1 mom.
1974:771 41 §2 mom. 1976:89 44a §1983:977

45 §2 mom.
1979:489

45
§3 mom.
1981:839

46
§4 mom.
1979:489 48 § 1 mom. 1979:489 48 §2 mom. 1979:489

48 §4 mom. 1985:404

52
§1987:562

53
§ Imom.
1986:1288

53
§2 mom.
1986:1288 54§ Imom. 1987:571

54
§2 mom.
1986:1288

54
§3 mom.
1986:1288

55
§ 1 mom.
1986:1288 55 §2 mom. 1986:1288

57
§ 1986:1288

58
§2 mom.
1986:1288 62 § 1986:1288

67
§1986:1288

68
§2 mom.
1986:1288 68 §3 mom. 1986:1288

70
§2 mom.
1986:1288

71
§ Imom.
1982:189 71 §2 mom. 1982:189 72a §1974:771

74 § 1988:389

85 §2 mom.
1988:1525

88
§1986:1288

punkt 4 av
anvisningama till 39 § 1986:474

anvisningama
till 40 § 1979:489

anvisningama
till 41 § 1985:404

punkt 1 av
anvisningama till 45 § 1986:1288

punkt 1 av
anvisningarna till 49 § 1986:1288

punkt 2 av
anvisningama till 49 § 1979:999,

rubriken
närmast före 74 § 1988:389.

55

rfe/att
3§2mom., 10 och 22 §§, 27 § 1 mom., 30-32 §§, 39 § 1 mom., prop 1989/90-74
44 §, 45 § 1 mom., 46 § 1 och 3 mom., 49 § 1, 2 och 3-5 mom., 50 §, 58 § 1
mom., 68 § 1 och 4 mom., 69,69 a, 72,73,75,75 a och 75 b, 78,83 och 84 §§, 85 §
1 mom., 86 § 1 mom. och 86 a § samt mbriken närmast före 84 § skall ha följande
lydelse,

dels
att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 32 a, 61 och 86 b §§, av
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§

2
mom. Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt.

1.
Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår av vad nedan i detta
moment öch i 10 § sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt eller
delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges
huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av
tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk person
eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock
preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av
arbetsgivaren bedriven rörelse.

Med
tjänst likställes i denna lag rätt till pension, livränta, som utgår på gmnd av
sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annoriedes än på gmnd av
försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom, ersättning, som i
annan form än livränta utgår på gmnd av sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
tagen i samband med tjänst, samt undantagsförmåner ävensom sådant periodiskt
understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt, varför givaren enligt
22, 25 eller 29 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag.

Preliminär
A-skatt skall utgå en- Preliminär A-skatt skall utgå en

ligt skattetabell, som avses i 4 §, el- ligt skattetabell, som avses i 4 §, el

ler enligt de gmnder som angivas i ler enligt de gmnder som anges i 1,

1, 12 eller 40 §. Beträffande prelimi- 12 eller 40 §. För enskilda fall får

när A-skatt för inkomst som avses skattemyndighet föreskriva sär-

under 1 andra stycket eller punkt 12 skild beräkningsgmnd, exempelvis

av anvisningarna tdl 32 § kommu- att skatten skall beräknas på viss

nalskattdagen må regeringen före- del av inkomsten eller på inkoms-

skriva särskild beräkningsgrund, ten minskad med visst belopp eller

För enskilda fall må lokal skatte- att skatten skall utgå med särskilt

myndighet föreskriva särskild be- angiven procent av inkomsten,

räkningsgmnd, exempelvis att skat

ten skall beräknas å viss del av in

komsten eller å inkomsten minskad

med visst belopp eller att skatten

skall utgå med särskilt angiven pro

cent av inkomsten.

Är
den, som åtnjuter ovan av- Är den, som åtnjuter ovan av

sedd inkomst av tjänst, skattskyldig sedd inkomst av tjänst, skattskyldig

jämväl för annan inkomst eller för jämväl för annan inkomst eller för

förmögenhet må lokal skattemyn- förmögenhet får skattemyndighet,

dighet, då särskilda skäl därtill för- då särskilda skäl föreligger, före-

anleda, föreskriva att preliminär A- skriva att preliminär A-skatt skall

Senaste
lydelse 1986:1288. 56

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

skatt skall erläggas
jämväl för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid skall den
skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den
huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst
ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i
skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i
föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av
tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter,
må lokal skattemyndighet föreskriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i
stället för preliminär A-skatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skad jämnas tid
närmast högre hela krontal.

betalas
också för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid skall den
skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den
huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell på nämnda inkomst
ökad med visst belopp eller också utgå med visst belopp utöver vad i
skattetabellen anges för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är
i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga
inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligger annars
särskilda omständigheter, får skattemyndighet föreskriva, att preliminär
B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Ytterligare bestämmelser om preliminär A-skatt finns i lagen
(1990)00) om skatteavdrag i vissa fad från folkpension m.m., lagen (1990:00) om
skatteavdrag från sjukpenning m. m. och lagen (1990:00) om skatteavdrag i vissa
fad från artistersättning.

2. Preliminär B-skatt skall
för inkomståret betalas av skattskyldig, som inte skall betala preliminär
A-skatt enligt 1. Preliminär B-skatt skall betalas för inkomster från den
skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för förmögenhet. Preliminär B-skatt
skall betalas enligt särskild debitering.

Den lokala
skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av sådan
uppdragsverksamhet som avses i 4 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar, skall betala preliminär A-skatt i
stället för preliminär B-skatt. Ett sådant beslut får meddelas om den för
inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli
betald genom avdrag för skatt.

Skattemyndigheten får
besluta att fysisk person, som har inkomst av sådan uppdragsverksamhet som
avses i 4§ lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande
vissa uppdragsersättningar, skall betala preliminär A-skatt i stället för
preliminär B-skatt. Ett sådant beslut får meddelas om den för inkomståret
beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom
avdrag för skatt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

Preliminär A-skatt skall
inte beräknas på ersättning, som vid statlig eller kommunal tjänst lämnas för
vissa med tjänsten förenade kostnader, ej heller på ersättning, som vid enskild
tjänst lämnas för sådana kostnader, om inte ersättningen väsentligen överstiger
vad som skäligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär skatt skall alltid
beräknas på traktamentsersättning för resa i tjänsten som inte varit förenad
med övernattning samt på ersättning för resa med egen bil i tjänsten till den
del den överstiger det i punkt 3 femte stycket av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370) angivna beloppet.

Preliminär
A-skatt skall inte utgå för:

a)
folkpension och tilläggspen- a) folkpension och tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om all- sion enligt lagen (1962:381) om all-

män försäkring, där ej
annat följer av förordnande enligt 3 § 3 mom. eller den skattskyldige begär
att avdrag för sådan skatt skall göras;

män
försäkring, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (1990:000) om
skatteavdrag i vissa fad från folkpension m. m. eller den skattskyldige begär
att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag
enligt familjebidragslagen (1978:520); eller

d) sådan pension,
livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan

skattepliktig ersättning, som uppgår till högst hälften av det basbelopp som

enligt lagen om allmän försäkring gällde för året före det år under vilket

ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock ej tillämpas på pension och

vårdbidrag, som utgår på gmnd av lagen om allmän försäkring, delpension

enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivrän-

la eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller

lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.

22
§ "

Lokal skaltemyndighet
beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av preliminär
B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet
fastställer också avgiftsunderiag för egenavgifter.

Beslut
som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyndigheten i det
fögderi där hemortskommunen är belägen. Om den skattskyldige saknar hemortskommun
beslutar lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi.

Länsskattemyndigheten
medverkar i debiteringsarbetet enligt före-

Skatiemyndighei
beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av preliminär
B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt. Skaltemyndighet
fastställer också avgiftsunderlag för egenavgifter. Skatt, avgift och ränta
enligt denna lag utgår i heh krontal, varvid öretal bortfaller.

Beslut som avses i
första stycket meddelas av skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges
hemortskommun är belägen. Om den skattskyldige saknar hemortskommun beslutar
skattemyndigheten i Stockholms län.

Senaste lydelse
1989:1025. " Senaste lydelse 1986:1288.

58

Nuvarande
lydelse

skrifter
som meddelas av regeringen.

Föreslagen lydelse

Prop.
1989/90:74

1
mom .* Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

att
kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för
inkomståret gäller i beskattningsorten;

att
kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebeloppet vid öretal
över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt tid helt krontal;

att
egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter debiteras på gmndval av
uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan,
varvid öretal bortfaller; samt

att
i 1 § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera an-nuiteter.
summan av dessa påförs i heh antal kronor, varvid öretal bortfaller

1
mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

att
kommunal inkomstskatt uträknas / en post med ledning av den skattesats som för
inkomståret gäller i beskattningsorten; samt

att
egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter debiteras på gmndval av
uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan.

Skall enligt 11 kap. 6§
första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring pensionspoäng för visst
års inkomst av annat förvärvsarbete tillgodoräknas den skattskyldige trots
att tilläggspensionsavgift för året inte till fullo betalas inom den tid som
anges i 29 § andra stycket, får länsrätten efter framställning från den
skattskyldige eller, om denne avlidit, dödsboet medge befrielse helt eller
delvis från skyldighet att betala avgiften, om ömmande omständigheter
föreligger.

Skall enligt 11 kap. 6 §
första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring pensionspoäng för visst
års inkomst av annat förvärvsarbete tillgodoräknas den skattskyldige trots
att tilläggspensionsavgift för året inte till fullo betalas inom den tid som
anges i 29 § andra stycket, får skattemyndigheten efter framställning från den
skattskyldige medge befrielse helt eller delvis från skyldighet att betala
avgiften, om ömmande omständigheter föreligger.

Har här i landet bosatt
skattskyldig avlidit och efterlämnat dödsbodelägare som vid hans död varit beroende
av honom för sin försörjning och skall dödsboet efter dödsfallet betala
kvarstående eller tillkommande skatt, får skattemyndigheten efter
framställning från dödsboet medge befrielse heh eller delvis från .skyldighet
att betala skatten, om

59

'
Senaste lydelse 1984:361. ' Senaste lydelse 1984:669.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1989/90:74

ömmande omständigheter JÖreligger. Befrielse får avse skatt, som påförts
den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet
inträffade, dödsbo efter honom. Befrielse får inte avse skatt som påförts på
grund av eftertaxering och som rätteligen skulle ha betalats före dödsfallet.

Skattemyndigheten skad vidta den ändring av beslut om skattebefrielse
som skattemyndighets eller domstols beslut om taxering föranleder

31 §'

Uträkning
av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av
sådan skatt verkställs efter samma gmnder, som har gällt för debitering av
motsvarande slutliga skatt.

Sänkning
av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan skatt till
följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor uttages ej.

Tillkommande
skatt skall betalas Tillkommande skatt skall betalas senast den 18 i den
uppbördsmå- senast den 18 i den uppbördsmånad eller, om skatten överstiger
200 nad som skattemyndigheten be-kronor, de två uppbördsmånader,
stämmer, dock inte tidigare än den som lokal skattemyndighet bestäm- 18 maj
året efter taxeringsåret. mer, varvid en uppbördsmånad skall ligga mellan
betalningstidfål-lena. I sistnämnda fall skall skatten betalas med lika belopp
i var och en av uppbördsmånaderna. Om öretal uppkommer skad dock det belopp som
skall betalas först bestämmas till närmast lägre och det andra beloppet till
närmast högre hela antal kronor.

32 f

På
tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta). Räntebelopp
som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta utgår för visst kalenderår
efter en räntesats som moisvarar det av riksbanken fastställda diskonto som
gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår med tillägg av tre procentenheter.
Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten
debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret.

Vid
beräkning av respitränta gäller,

att
i den tillkommande skatten att i den tillkommande skatten icke inräknas
skattetillägg eller för- inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen seningsavgift enligt taxeringslagen

■'Senaste
lydelse 1986:474.

* Senaste lydelse
1985:407. 60

Föreslagen lyddse

och
inte heller kvarskatteavgift och respitränta;

att ränta utgår från
och med den 1 maj året näst efter taxeringsåret, dock att ränta på
ö-skatteränta, res-titutionsränta och skatt, som återbetalts enligt 68 § 2
mom. och ingår i tillkommande skatt, skall utgå från utgången av den månad,
då beloppet utbetalts; samt

att ränta utgår till och
med den månad, då skatten förfaller till betalning.

Nuvarande lydelse

och
e/heller kvarskatteavgift, respitränta och anståndsränta;

att
ränta utgår från och med den 1 aprd året näst efter taxeringsåret, dock att
ränta på ö-skatteränta, res-titutionsränta och skatt, som återbetalts enligt
68 § 2 mom. och ingår i tillkommande skatt, skall utgå från utgången av den
månad, då beloppet utbetalts;

att ränta utgår till och med den månad, då skatten förfaller till betalning
eller, om skatten skall betalas under två uppbördsmånader, tdl och med den
första uppbördsmånaden, dock ej i något fad för längre tid än två år, samt

att
ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Ändras
debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta. Bestämmelsema i
denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på respitränta.

32a§

Skattemyndigheten
får befria en skaltskyldig helt eller delvis från skyldigheten att betala
respitränta, om det finns synnerliga skäl.

Prop. 1989/90:74

1 mom.' Vid utbetalning av
kontant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst av
tjänst som i 3 § 2 mom. under 1 första och andra styckena avses (lön), skall
den som utbetalar beloppet (arbetsgivaren) göra avdrag för betalning av
preliminär A-skatt som arbetstagaren har att betala (skatteavdrag) om
inteannat följerav bestämmelserna i lagen (1983:850) om undantag från vissa
bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m. Bestämmelser om skyldighet att
göra avdrag i vissa fall när det utbetalade beloppet inte utgör sådan lön
finns i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersätlningar.

Imom. Vid utbetalning
av kontant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst av
tjänst som i 3 § 2 mom. under 1 första och andra styckena avses (lön), skall
den som utbetalar beloppet (arbetsgivaren) göra avdrag för betalning av preliminär
A-skatt som arbetstagaren har att betala (skatteavdrag) om inte annat följer av
bestämmelsema i lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m.m. Bestämmelser om skyldighet att göra avdrag i vissa fall när
det utbetalade beloppet inte utgör sådan lön finns i lagen (1982:1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. Bestämmelser
om skatteavdrag

■*
Senaste lydelse 1986:474.

61

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

finns
dessutom i lagen (1990:000)

om skalleavdrag i vissa fad från

folkpension m. m., lagen

(1990:000) om skatteavdrag från sjukpenning m. m. och lagen (1990:000)
om skatteavdrag i vissa fad från artislersättning m. m.

Har
arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skatt, att
erlägga kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget
skall göras, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön göra
skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger dock inte, om
anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För betalning av den
kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle
avdraga ett belopp motsvarande så stor del av skatten som belöper på
utbetalningstillfället med hänsyn till antalet utbetalningstillfallen före
ingången av uppbördsmånaden april. Belopp, som dras av vid annat
utbetalningstillfälle än det första, skall dock avmndas till närmast lägre hela
antal kronor och återstoden dras av vid det första utbetalningstillfället.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag bortfaller.

Prop. 1989/90:74

Länsskattemyndigheten
skall övervaka, att arbetsgivare behörigen fullgör sina skyldigheter enligt
bestämmelserna i 39 —43 §§.

Del åligger lokal
skattemyndighet att biträda länsskaltemyndigheten vid fullgörande av ovannämnda
övervakning.

På begäran av arbetsgivare
eller arbetstagare skall den lokala skattemyndigheten lämna besked i frågor,
som angår skyldigheten att verkställa skatteavdrag, beräknandet av sådant
avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 39-43 §§. Sådana
besked skall meddelas av den lokala skattemyndighet hos vilken arbetsgivaren
är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Är
arbetsgivaren inte registrerad, meddelas besked av den lokala skattemyndigheten
i del fögderi där arbetsgivaren är bosatt. Saknar en arbetsgivare, som är
bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person, fast driftställe här i
riket, med-

Skatlemyndigheten skall
övervaka, att arbetsgivare behörigen fullgör sina skyldigheter enligt bestämmelserna
i 39 —43 §§.

På
begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall skattemyndigheten lämna
besked i frågor, som angår skyldigheten att verkställa skatteavdrag,
beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 39
— 43 §§. Sådana besked skall meddelas av den skattemyndighet hos vilken arbetsgivaren
är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Är
arbetsgivaren inte registrerad, meddelas besked av skattemyndigheten i det
län där arbetsgivaren är bosatt. Saknar en arbetsgivare, som är bosatt
utomlands eller är utländsk juridisk person, fast driftställe här i riket,
meddelas beskedet av skattemyndigheten i

' Senaste lydelse
1986:1288.

62

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1989/90:74

delas
beskedet av den lokala skatte- Stockholms län.

myndigheten i Stockholms./oen.

Länsskattemyndigheten
och den Skattemyndigheten får på begä-

lokala
skattemyndigheten äger pä ran av arbetsgivare lämna besked

begäran
av arbetsgivare lämna be- beträffande arbetstagares skatte-

sked
beträffande arbetstagares skal- avdrag,

teavdrag.

45
§ / wow." Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får, om
bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten
därigenom kan antagas uppkomma, genom jämkning föreskrivas ändrade grunder för
uttagande av den preliminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i
följande fall, nämligen

1) då
skattskyldig har att eriägga 1) då skattskyldig har att erlägga

preliminär A-skatt och e/7//iM«(er- preliminär A-skatt och sådan änd-

rättdsefrån länsskaltemyndigheten ring har skett i den skattskyldiges

sådan ändring har skett i den skatt- civilstånd, vartill hänsyn skall tagas

skyldiges civilstånd, vartill hänsyn vid taxering eller debitering under

skall tagas vid taxering eller debile- året efter inkomståret;

ring
under året efter inkomståret;

2)
då skattskyldig visar eller,
såvitt gäller sambandet mellan honom tillkommande skattereduktion och makes
inkomst, gör sannolikt att preliminär A-skatt skall erläggas efter annan
kolumn i skattetabellen än som tidigare har fastställts;

3)
då skattskyldig gör sannolikt
eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt, att den preliminära
skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkostnader i
förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer
att avvika från motsvarande slutliga skatt;

4)
då skattskyldig visar eller
myndigheten annars får kännedom om att den skattskyldiges skatteförmåga har
blivit väsentligt nedsatt av anledning, som anges i 50§ 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370). Jämkning av skäl, som anges i tredje stycket
nämnda moment, skall dock inte ske, om den skattskyldige skall betala
preliminär A-skatt och således bestämmelserna i 41 § 2 mom. är tillämpliga;
eller

5)
då genom ändring i
inkomstförhållandena eller av annat skäl ändrad skatteform synes påkallad.

I
fall, som avses i första stycket under 3), bör såvitt angår preliminär A-skatt
jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preliminär skatt skulle
uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp än som utan jämkning
skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras
bara då påräknelig taxerad inkomst med minst en femtedel över- eller
understiger den tidigare antagna inkomsten, dock med minst 2000 kr.

Oavsett
vad som sägs i föregående stycke, får jämkning verkställas om skillnaden mellan
slutlig och annars utgående preliminär skatt skulle bli mer betydande eller det
är fråga om nedsatt skatteförmåga eller annan särskild omständighet.

Får/oA:a/skattemyndighet
genom Får en skattemyndighet genom

'' Senaste lydelse 1986:1288. 63

Föreslagen lydelse

anmälan
av skattskyldig eller annars vetskap om att preliminär skatt har blivit
påförd obehörigen eller med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt mm
vid utskrivandet av skattsedel, skall myndigheten vidtaga den jämkning av
nämnda skatt, som kan behövas.

Nuvarande lydelse

anmälan
av skattskyldig eller annars vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd
obehörigen eller med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt mm vid
utskrivandet av skattsedel, skall myndigheten vidtaga den jämkning av nämnda
skatt, som kan behövas.

Innan
jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig, om
detta inte uppenbarligen är obehövligt.

Jämkning får inte
verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den preliminära skatten
därigenom nedsätts. Ansökan om sådan jämkning skall av skattskyldig inges före
utgången av april månad året efter inkomståret.

Prop. 1989/90:74

1
mom.' Beslut om jämkning av preliminär skatt meddelas av den lokala
skattemyndighet, å vilken det ankommer att för inkomståret utfärda skattsedel
avseende sådan skatt för den skattskyldige.

Är
skattskyldig icke bosatt inom förenämnda myndighels tjänstgöringsområde, må
ansökan om jämkning av preliminär skatt ingivas till den lokala skattemyndigheten
å bosättningsorten. Denna har atl, sedan erforderlig utredning i ärendet
införskaffats, översända ansökningen till iförsta stycket om-förmäld myndighet.

3 mom.'' Beslut om
jämkning, som gmndar sig på ansökan av skattskyldig, skall, där icke ärendes
invecklade beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter tdl annat
föranleda, meddelas beträffande lön senast inom tio dagar samt beträffande
annan inkomst senast inom tjugu dagar efter det ansökan om jämkning inkommit
tdl den lokala skattemyndigheten. Beslutet jämte, i förekommande fall, den nya
skallsedeln skall skyndsamt tillställas den skattskyldige utan kostnad för
denne.

Arbetstagare,
å vilkens lön avdrag för gäldande av skatt skall verkställas, har att
ofördröjligen till arbets-

Imom.
Beslut om jämkning av preliminär skatt meddelas av den skattemyndighet, som för
inkomståret skall utfärda skallsedel avseende sådan skatt för den skattskyldige.

Skaltskyldig får ge in
ansökan om jämkning av preliminär skall till skattemyndigheten på den ort där
han är bosatt, även om myndigheten inte är behörig att meddela beslut enligt
första stycket. Myndigheten skad göra den utredning som behövs i ärendet och
därefter sända ansökningen till den myndighet som skall meddela beslutet.

3
mom. Beslut om jämkning, som gmndar sig på ansökan av skattskyldig, skall
meddelas skyndsamt. Beslutet och, i förekommande fall, den nya skattsedeln
skall genast tillställas den skattskyldige utan kostnad för denne.

Arbetstagare
som har all vidkännas skatteavdrag skall genast till arbetsgivaren överlämna
beslut om

'Senaste lydelse 1979:489.
'Senaste lydelse 1979:489.

64

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

givaren
överlämna beslut om jämk- jämkning och, i förekommande ning jämte, i
förekommande fall, fall, den nya skattsedeln, den nya skattsedeln.

Arbetsgivare
skall iakttaga beslut om jämkning från och med det avlöningstillfälle, som
infaller näst efter det två veckor förflutit från det han fick del av beslutet.
Innebär sådant beslut nedsättning av skatteavdrag i annat fall än som avses i
45 § 3 mom., skall beslutet tillämpas redan vid det avlöningstillfälle som
inträffar sedan en vecka förflutit från det arbetsgivaren fått del av beslutet
eller, om det ej kan ske, det belopp som skulle lia tillkommit den
skattskyldige om beslutet tillämpats tillställas denne inom fyra dagar efter
sistnämnda avlöningstillfälle.

Prop. 1989/90:74

1
mom.''* Skattskyldig får av den lokala skattemyndigheten beviljas anstånd med
inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta,

1) om
länsskattemyndigheten har

anfört besvär över taxeringen med

yrkande om ändring tid den skatt

skyldiges förmån: tid det belopp

som betingas härav,

2)
om den skattskyldige har
anfört besvär över taxeringsnämndens beslut om taxering och länsskattemyndigheten
helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd eller det —
utan att yttrande har inhämtats från länsskattemyndigheten — kan med skäl
antas att besvären kommer att bifallas hed eller delvis: tid det belopp som
betingas härav,

3)
om den skattskyldige har
anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts beslut om taxering och
länsskattemyndigheten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan
om anstånd: tdl det belopp som betingas härav.

4)
om taxeringen har blivit
oriktig på grund av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende:
tid det belopp som betingas av förbiseendet,

5)
om den skattskyldige har
taxerats på mer än en ort för samma inkomst eller förmögenhet: tid det

1
mom. Skattemyndigheten får medge skattskyldig anstånd med att betala skatt,
kvarskatteavgift eller ränta,

1.
om det kan antas att skatten, kvarskatteavgiften eller räntan kommer att
avkortas.

2.
om den skattskyldige begärt omprövning av etl taxeringsbeslut eller annat
beslut om skatt, kvarskatteavgift eller ränta eller ell sådant beslut
överklagats och utgången i ärendet eller målet är oviss eller

3.
om den skattskyldige begärt omprövning av ell taxeringsbeslut eller annat
beslut om skatt, kvarskatteavgift eller ränta eller ett sådant beslut
överklagats och betalningen av påfört belopp skulle för den skattskyldige
medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som obillig.

'" Senaste lydelse
1986:1288.

5
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 74

65

Nuvarande
lydelse

belopp
som svarar mot etldera av eller båda de skattebelopp som har påförts med
anledning av laxeringen,

6)
om avgiftsunderlag för
egenavgifter har bestämts tid JÖr högt belopp: tid det belopp som betingas av
felaktigheten,

7)
om skatt har påförts
obehörigen eller med för högt belopp på grund av fel vid debiteringen: tid det
belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen,

8)
om preliminär skatt, som
enligt 27§ 2 mom. skall gottskrivas den skattskyldige, kan beräknas överstiga
motsvarande slutliga skatt och bli avkortad enligt 65 § samt den skattskyldige
inte har erhållit jämkning enligt bestämmelserna i 45 § 1 mom. sista stycket:
tdl så stor del av skatten som kan antas bli avkortad.

2
mom." Skattskyldig må av länsskattemyndigheten erhålla anstånd med
inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta

1) om
den skattskyldige anfört be

svär över taxering och erläggandet

av skatt, som påförts i anledning av

den icke lagakrafivunna taxeringen,

skulle för den skattskyldige medföra

betydande skadeverkningar eller el

jest framstå såsom obilligt: tid be

lopp som betingas av den skaltskyl

diges yrkande i fråga om taxering

en,

2) om
ansökan gjorts angående

skatteberäkning för ackumulerad

inkomst, angående uppskov med be

skattning av intäkt av skogsbruk,

angående avräkning av utländsk

skatt eller angående befrielse från

erläggande av skatt, som påförts av

liden person eller hans dödsbo, eller

om skaltskyldig eller dödsbo anfört

besvär över beslut med anledning av

sådan ansökan: till belopp som be

tingas av ansökningen eller besvä

ren.

Föreslagen
lydelse

2
m o m. Anstånd får medges med högst det belopp som kan antas bli avkortat eller
som betingas av yrkandet i omprövningsärendet eller överklagandet.

Prop. 1989/90:74

' Senaste
lydelse 1986:1288.

66

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

3)
om ansökan gjorts
angående nedsättning enligt 85 § 2 mom. av kvarskatteavgift eller om besvär anförts
över beslut i anledning av sådan ansökan: tid belopp som betingas av
ansökningen eller besvären,

4)
om kvarstående eller
tillkommande skatt har påförts på grund av att 3 § lagen (1980:865) mot skatteflykt
har tillämpats: tid belopp som betingas av vad som sålunda påförts.

Anstånd
enligt första stycket vid 1) eller 4) får medges endast om den skattskyldige
ställer nöjaktig säkerhet hos länsskattemyndigheten, om inte med hänsyn tid
anståndstidens varaktighet, den skattskyldiges förhållanden och
omständigheterna i övrigl kan antas, att det belopp som avses med anståndet
ändå kommer att behörigen erläggas.

3
mom.'* Anstånd får, utom i sådana fad som avses i 1 mom. punkt 8, meddelas att
gälla längst intid dess tre månader har förflutit från dagen för beslut med
anledning av ansökningen eller besvären. Ett meddelat anstånd får omedelbart
återkallas, när skäl föreligger.

4
mom.''' Den som åtnjutit anstånd med inbetalning av skatt enligt 2 mom. 1)
eller 4) skall erlägga ränta (anståndsränta) för den del av skatten som skall
erläggas senast vid anståndstidens utgång. Vid ränteberäkningen gäller i
tilllämpliga delar bestämmelserna i 32 § första stycket.

Kan
det i fad som avses i 1 mom. 2 och 3 med hänsyn till den skattskyldiges
förhållanden och omständigheterna i övrigt antas att det belopp som avses med
anståndet inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd medges endast om den
skattskyldige ställer säkerhet or beloppet. Anstånd får dock medges utan att
säkerhet ställs om anståndsbeloppet är förhållandevis ringa eller det annars
finns särskilda skäl. Ställd säkerhet får tas i anspråk när anståndstiden
gått ut. I övrigt skad bestämmelserna i lagen (1978:882) om säkerhet för skal
te-fordringar m. m. tdlämpas.

3
m o m. Anståndstiden får, utom när fråga är om debiterad, obetald preliminär
skatt, bestämmas till längst tre månader efter beslut med anledning av begäran
om omprövning eller överklagandet.

Har
den skattskyldiges ekonomiska förhållanden förändrats väsentligt sedan
anståndet beviljades eller finns det annars särskilda skäl får anståndet
omprövas.

4 m
o m. Den som har fått ansländ enligt / eller 2a mom. skall betala ränta
(anståndsränta) för den del av anståndsbeloppet som skall betalas senast vid
anståndstidens utgång. Vid ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 32 § första stycket.

'* Senaste lydelse
1979:999. " Senaste lydelse 1980:868.

67

Nuvarande
lydelse

Vid
beräkning av anståndsränla gäller,

att
ränta utgår från utgången av den månad, då skatten skulle ha erlagts om
anstånd icke medgivits, till och med den månad, då anståndstiden gått till
ända; samt

att
ränta utgår i hell krontal, varvid öretal bortfaller.

Bifades
den skattskyldiges besvär, skall erlagd ränta återbetalas sedan taxeringen
vunnit laga kraft.

Bestämmelserna
i denna lag om tillkommande skatt äga motsvarande tillämpning beträffande anståndsränta.

5 mom.' Bestämmelserna
i 1 — 4 mom. gäller i tillämpliga delar beträffande beslut ifråga om skattetillägg
eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956:623).

Anstånd
med inbetalning av skattetilläggfår också meddelas i avvaktan på länsrättens
beslut enligt 116d§ taxeringslagen.

Föreslagen
lydelse

Anståndsränta
utgår från utgången av den månad, då beloppet skulle ha betalats om anstånd
inte medgetts, till och med den månad, då anståndstiden gått ut eller, om beloppet
betalats dessförinnan, tid och med den månad betalning skett.

Sedan
skattemyndigheten ålagt den skattskyldige betalningsskyldighet för
räntebeloppet får det omedelbart drivas in.

Bifalls den
skattskyldiges yrkande i omprövningsärendet av skattemyndigheten skall erlagd
ränta återbetalas. Bifaller domstol ett överklagande skad erlagd ränta
återbetalas sedan domen vunnit laga kraft. På återbetalat belopp beräknas
restitu-tionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna
i 69§ 2 mom.

5
m o m. Skaltemyndigheten får befria en skattskyldig heh eller delvis från
skyldigheten att betala anståndsränta, om det finns synnerliga skäl.

Prop. 1989/90:74

Beslut om anstånd enligt
48 § eller 49 § 1 mom. meddelas av den lokala skattemyndighet, som har
utfärdat skattsedel på den skatt som anståndet avser.

Ansökan om anstånd enligt
48 § 2 mom. skall ställas till den lokala skattemyndighet, som avses i första
stycket, samt inges eller insändas till familjebidragsnämnden i den kommun, som
har att utge familjebidrag enligt familjebidragslagen

Beslut om anstånd meddelas
av den skattemyndighet, som har utfärdat skattsedel på den skatt som anståndet
avser.

Ansökan
om anstånd enligt 48 § 2 mom. skall ställas till den skattemyndighet, som
avses i första stycket, samt inges eller insändas till familjebidragsnämnden i
den kommun, som har att utge familjebidrag enligt familjebidragslagen

'* Senaste lydelse
1979:999. " Senaste lydelse 1979:489.

68

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

(1946:99). Sådan ansökan
bör av den värnpliktige göras snarast möjligt och senast inom en månad efter
utgången av först infallande uppbördsmånad, som anståndet skall avse. Har
ansökan inte inkommmit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter
militärtjänstgöringens slut, får ansökningen inte upptagas till prövning.

(1978:520). Sådan ansökan
bör av den värnpliktige göras snarast möjligt och senast inom en månad efter
utgången av först infallande uppbördsmånad, som anståndet skall avse. Har
ansökan inte inkommmit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter
militärtjänstgöringens slut, får ansökningen inte upptagas till prövning.

Beslut
om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.

1
fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestämmelserna i 46 § 3 mom.
andra och tredje styckena samt 47 § tillämpas.

58 §

1 mom.° Har
skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteavdrag underiåtit att inbetala
skatt i tid och ordning, som är föreskriven i denna lag, skall restavgift utgå.
Denna skall beräknas efter sex öre för varje hel krona av den del av skatten,
som sålunda inte har erlagts, dock ej mindre än femtio kronor. Örelal som
uppkommer vid denna beräkning skall rundas av lill närmast högre hela krontal.

Arbetsgivare,
som avses i första stycket, skall utöver restavgift erlägga tilläggsavgift för
varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den
uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess
skatten inbetalas eller av den lokala skattemyndigheten fastställs till
betalning. Tilläggsavgift skall för varje sådan tidrymd beräknas till fyra öre
för varje hel krona av den del av skatten, som inte har erlagts, dock ej mer än
tolv öre för hel krona. Bestämmelserna i denna lag om restavgift tillämpas även
i fråga om tilläggsavgift.

1
mom. Har skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteavdrag underlåtit att
inbetala skatt i tid och ordning, som är föreskriven i denna lag, skall
restavgift utgå. Denna skall beräknas efter sex öre för varje hel krona av den
del av skatten, som sålunda inte har betalats, dock inte mindre än 50 kronor.

Arbetsgivare,
som avses i första stycket, skall utöver restavgift erlägga tilläggsavgift för
varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den
uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat eriäggas, intill dess
skatten inbetalas eller av skattemyndigheten fastställs till betalning.
Tilläggsavgift skall för varje sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje
hel krona av den del av skatten, som inte har erlagts, dock ej mer än tolv öre
för hel krona. Bestämmelserna i denna lag om restavgift tillämpas även i fråga
om tilläggsavgift.

Vid tillämpning av
bestämmelsema i detta moment jämställs med inbetalning av skatt att
verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.

° Senaste
lydelse 1982:1209.

69

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

61
§

För skatt som påförts avliden person eller, såvitt angår det beskattningsår
varunder dödsfallet inträffade, dödsbo efter honom, svarar dödsboet inte med
mera än tillgångarna i boel. År boel skiftat, svarar dödsbodelägare inte för
mera än den på hans lott belöpande skatten och inte i något fad med mera än
hans lott i boet utgör.

68 §

1 mom."' Överstiger
erlagd preliminär skatt motsvarande slutliga skatt eller har genom
skatteavdrag enligt 40 § 2 mom. andra stycket innehållits mer än som svarar mot
den skattskyldige påförd kvarstående skatt, skall länsskaltemyndigheten i det
län, där skatten debiterats, skyndsamt ombesörja att det överskjutande
beloppet återbetalas till den skattskyldige. Återbetalning av överskjutande
preliminär skatt skall dock ske endast om skatten tillsammans med
ö-skatteränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarstående skatt och
kvarskatteavgift, uppgår till minst tjugofem kronor.

Sedan beslut, som avses i
45 § 2 mom., inkommit tdl länsskattemyndigheten, skall länsskaltemyndigheten
utbetala i beslutet angivet belopp. Detsamma gäller belopp, som angives i
beslut enligt 45 § 3 mom., i den mån beloppet inbetalats.

Finner regeringen sådan
återbetalning av skatt som i första stycket sägs böra verkställas av annan än
länsskattemyndighet, må regeringen därom förordna.

4 mom . Har skattskyldig,
som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få tillbaka erlagt skattebelopp eller
som är berättigad till ränta enligt 69 § 1 mom., inte betalt honom påförd
skatt inom i denna lag före-

1 mom. Överstiger erlagd
preliminär skatt motsvarande slutliga skatt eller har genom skatteavdrag
enligt 40 § 2 mom. andra stycket innehållits mer än som svarar mot den
skattskyldige påförd kvarstående skatt, skall den skattemyndighet som
debiterat skatten, skyndsamt ombesörja att det överskjutande beloppet
återbetalas till den skattskyldige. Återbetalning av överskjutande preliminär
skatt skall dock ske endast om skatten tillsammans med ö-skatteränta, i förekommande
fall efter avdrag för kvarstående skatt och kvarskatteavgift, uppgår till
minst tjugofem kronor.

Efter beslut, som avses i
45 § 2 mom., skall skattemyndigheten utbetala i beslutet angivet belopp.
Detsamma gäller belopp, som anges i beslut enligt 45 § 3 mom., i den mån
beloppet inbetalats.

Regeringen
får förordna att sådan återbetalning av skatt som avses i första stycket,/-
verkställas av annan än skattemyndighet.

4
mom. Har skattskyldig, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få tillbaka
erlagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 69 § 1 mom., inte
betalt honom påförd skatt inom i denna lag före-

'Senaste lydelse
1986:1288. "Senaste lydelse 1986:1288.

70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

skriven
tid, äger han utfå endast vad som överstiger det obetalda beloppet och den
restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till
betalning av den obetalda skatten och restavgiften samt i förekommande fall
tillställas annan länsskattemyndighet med tillämpning av bestämmelserna i 3
mom.

Vad
i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyldig, vilken
enligt 1 mom. är berättigad få tillbaka eriagd preliminär skatt eller ränta
enligt 69 § 1 mom., har att betala tillkommande skatt, som har debiterats på
gmnd av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år vartill den
preliminära skatten hänför sig eller på gmnd av sådant beslut om skattetillägg
eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956:623) som avser samma
taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande
skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att
påföras på gmnd av beslut av .skatterätt om höjd taxering eller om
eftertaxering eller avgift som nyss har sagts eller av länsskattemyndighet
eller av lokal skattemyndighet om höjd debitering eller om rättelse av
skattelängd, får den preliminära skatten eller räntan innehållas i avvaktan på
att tillkommande skatt påförs.

skriven
tid, äger han utfå endast vad som överstiger det obetalda beloppet och den
restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till
betalning av den obetalda skatten och restavgiften samt i förekommande fall
tillställas annan skattemyndighet med tillämpning av bestämmelsema i 3 mom.

Vad
i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyldig, vilken
enligt I mom. är berättigad få tillbaka erlagd preliminär skatt eller ränta
enligt 69 § 1 mom., har att betala tillkommande skatt, som har debiterats på
gmnd av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år vartill den
preliminära skatten hänför sig eller på gmnd av sådant beslut om skattetillägg
eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:00) som avser samma
taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande
skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att
påföras på gmnd av beslut av admän förvaltningsdomstol i mål om taxering eller
avgift som nyss har sagts eller av skattemyndighet om höjd debitering eller
om rättelse av skattelängd, får den preliminära skatten eller räntan
innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.

69
§

1
mom." Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har
skett, skall gottskrivas skattskyldig på gmnd av att arbetsgivaren gjort
skatteavdrag, överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas
på det överskjutande beloppet.

Vid ränteberäkningen
gäller

att i den slutliga
skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt
taxeringslagen (1956:623);

att i den slutliga
skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt
taxeringslagen (1990:00);

att i den preliminära
skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som

"Senaste lydelse
1988:1525.

71

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1989/90:74

avses
i 27 § 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter inkomståret;

att
det belopp som räntan skall beräknas på, avmndas till närmast lägre hundratal
kronor.

Ränta
utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 27
§ 2 mom. 3, betalats efter den 18 januari året efter inkomståret men senast
den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex
månader.

Ränta
beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor
enligt den räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto
som gällde vid utgången av året före laxeringsåret och på övrig del enligt en
räntesats som motsvarar Qärdedelen av diskontot.

Räntesatserna
bestäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fall avmndas
uppåt.

Ränta, i förekommande
fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet
understiger 50 kronor.

Ränta,
i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om
beloppet understiger femtio kronor. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen
bortfaller

Ändras
debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till
belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den åriiga debiteringen
av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelsema i denna lag
om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

2 m o m. '' På skatt,
kvarskatteavgift, respitränta och anståndsränta, som återbetalas enligt 68 § 2
mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har innehållits med stöd av
68 § 4 mom. andra stycket, utgår ränta (restitutionsräntä). Restitu-tionsränta
utgår för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar halva det av
riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av närmast föregående
kalenderår. För tid som infaller efter utgången av det år då beslut om
återbetalning fattas tillämpas dock den räntesats som gäller för det året.
Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande
fall avmndas uppåt. Räntebelopp som understiger femtio kronor betalas inte ut.

2 m o m. På skatt,
kvarskatteavgift och respitränta, som återbetalas enligt 68 § 2 mom., och vid
utbetalning av skatt eller ränta, som har innehållits med stöd av 68 § 4mom.
andra stycket, utgår ränta (restitutionsräntä). Restitutionsräntä utgår för
visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken
fastställda diskonto som gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår.
För tid som infaller efter utgången a v det år då beslut om återbetalning
fattas tillämpas dock den räntesats som gäller för det året. Räntesatsen bestäms
till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fall avmndas uppåt.
Räntebelopp som understiger 50 kronor betalas inte ut.

Vid
beräkning av restitutionsräntä gäller i övrigt,

att ränta utgår på belopp,
som senast under taxeringsåret har betalts som

'Senaste lydelse 1986:474.

72

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

preliminär
skatt, från utgången av taxeringsåret och på annat belopp från utgången av den
månad, då det har betalts;

att,
om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfallit till
betalning, skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad;

att, om skatten har
betalts i flera poster och restitutionen avser endast viss del av det
sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda beloppet avräknas mot det
eller de belopp som sist har betalts; samt

att
ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas.

att,
om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast viss del
av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda beloppet avräknas
mot det eller de belopp som sist har betaUs;

att
ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas; samt

att
ränta utgår i heh krontal, varvid öretal bortfaller.

Har
beslut som föranlett restitutionsräntä ändrats på sådant sätt att ränta inte
skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet hade
beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att återbetala vad
han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelsema i denna lag om tillkommande
skatt skall också tillämpas på restitutionsräntä.

Om restitutionsräntä i
särskilda fall föreskrivs i 69 a § tredje stycket och 75 a § fjärde stycket.

Om
restitutionsräntä i särskilda fall föreskrivs i 49§ 4 mom. ftärde stycket, 69 a
§ tredje stycket och 75a§ fjärde stycket.

69 af

Har ett beslut enligt 44
a § meddelats, får skattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att preliminär
skatt, som på gmnd av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag,
skall överföras till den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren
där.

Meddelar
den lokala skattemyndigheten ett beslut enligt 44 a §, får
länsskattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att preliminär skatt, som på
gmnd av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras
till den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren där.

Har
viss inkomst eller förmögenhet beskattats såväl här i riket som i en stat med
vilken Sverige har ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning, får för
beskattningsåret inbetald skatt överföras till den främmande staten för att
gottskrivas den skattskyldige där, i den mån den svenska skatten sätts ned
genom avräkning av den utländska skatt som belöper på inkomsten eller
förmögenheten eller genom att inkomsten eller förmögenheten undantas från
beskattning. En sådan överföring får dock göras bara till den del som den
inbetalda skatten inte behövs för betalning av svensk skatt för
beskattningsåret.

På skatt som överförs
enligt andra stycket skall restitutionsräntä utgå till

' Senaste lydelse
1986:1288.

73

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

den
skattskyldige. 1 fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 69 § 2 mom.

Fordran
på skatt som skall överföras får inte överlåtas.

Beslut
om överföring enligt andra stycket meddelas av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

12 f

Riksskatteverket leder och
ansvarar för skatteförvaltningens verksamhet enligt denna lag och lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
Länsskattemyndigheten leder och ansvarar för verksamheten i länet.

Det åligger
riksskatteverket att efter framställning från länsskalle-myndighet, lokal
skattemyndighet, arbetsgivare eller när anledning därtid eljest uppkommer
meddela bindande förklaring beträffande frågor om sättet för uttagande av
preliminär skatt samt om verkställande av skatteavdrag.

Ärenden endgt andra
stycket skad avgöras inom riksskatteverket av den särskilda nämnd, som avses i
19 § taxeringslagen.

Talan
får ej föras mot beslut som avser bindande förklaring.

Riksskatteverket leder och
ansvarar för skatteförvaltningens verksamhet enligt denna lag och lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Skattemyndigheten
ansvarar för verksamheten i länet.

Bestämmelsema i 50§ 1 och
3 mom. taxeringslagen (1956:623) gäller i tillämpliga delar i fråga om
uppgifter i preliminära självdeklarationer och andra handlingar, som har
avlämnats eller tillhandahållits enligt bestämmelsema i denna lag eller
upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid
skattekontroll.

Bestämmelserna i i/cap.
77tax-eringslagen (1990:00) gäller i tilllämpliga delar i fråga om uppgifter i
preliminära självdeklarationer och andra handlingar, som har avlämnats eller
tillhandahållits enligt bestämmelserna i denna lag eller upprättats eller för
granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Handlingar
som avses i första stycket skall förvaras under samma tid som motsvarande
självdeklarationer vid årlig taxering.

75 r Om arbetsgivare
utan skälig anledning underlåter att göra avdrag för preliminär eller
kvarstående skatt, är han ansvarig för skatt, som skatteavdraget skulle ha
avsett, till belopp som svarar mot vad han har underlåtit

Senaste lydelse
1986:1288. " Senaste lydelse 1980:1088. Senaste lydelse 1986:1288.

74

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1989/90:74

att
avdraga. Gäller arbetsgivarens ansvarighet på gmnd av underiåtenhet att göra
avdrag för preliminär skatt arbetstagare, som ej är känd, skall vad
arbetsgivaren har underlåtit att avdraga anses utgöra 40 procent av den lön på
vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

Fråga
om arbetsgivares betal- Fråga om arbetsgivares betal

ningsskyldighet enligt första stycket ningsskyldighet enligt första stycket

skall prövas av den lokala skatte- skall prövas av den skattemyndig-

myndighet som avses i 44 § tredje het som avses i 44 § andra stycket,

stycket.

Åläggs
betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av underlåtenhet att göra avdrag för
preliminär skatt, innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår under
vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalningsskyldighet för
skattebeloppet åläggas oekså arbetstagaren, om han är känd. Beloppet får indrivas
hos arbetstagaren i samma ordning som gäller för restförd skatt.

Om
arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts
arbetsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje
stycket, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstagaren.
Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur
stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfattas
av arbetsgivarens betalningsskyldighet.

Betalningsskyldighet
får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket åläggas arbetstagaren också
efter det att slutlig skatt har debiterats, om det med fog kan antagas att
tillkommande skatt kommmer att påföras honom.

(Se
vidare anvisningarna.)

75 ar

Har
betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och arbetstagare och
vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krävas endast om
det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet atl betala
skattebeloppet.

Efterkommer
arbetsgivaren inte anmodan att betala beloppet, får det uttagas i den ordning
som stadgas i fråga om indrivning av skatt. Införsel får dock ej beviljas.

Arbetsgivare
eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot underlätet skatteavdrag
svarande belopp, skall också betala restavgift på beloppet.

Om
arbetsgivare efter tevär över Om arbetsgivare efter ompröv-

lokal skattemyndighets beslut har ning eller överklagande av skatte

funnits inte vara ansvarig för ar- myndighets beslut har funnits inte

betstagares skatt, skall länsskalte- vara ansvarig för arbetstagares

myndigheten till arbetsgivaren åter- skatt, skall skaltemyndigheten till

betala skatt, som han har betalat arbetsgivaren återbetala skatt, som

för arbetstagaren, samt betald rest- han har betalat för arbetstagaren,

avgift. På skattebeloppet beräknas samt betald restavgift. På skattebe-

restitutionsränta. I fråga om ränte- loppet beräknas restitutionsräntä. I

beräkningen gäller i tillämpliga de- fråga om ränteberäkningen gäller i

lar bestämmelserna i 69 § 2 mom. tillämpliga delar bestämmelserna i

69
§ 2 mom.

Står
arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för vilken
betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut

" Senaste lydelse 1986:1288. 75

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1989/90:74

endast
vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och restavgift. I lagen
(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också
föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Har
arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indrivningskvitto
överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållande anmärkas på
indrivningskvittot.

75b§'

Har en arbetsgivare hos
allmän förvaltningsdomstol överklagat ett beslut om betalningsskyldighet enligt
75 § får länsskattemyndigheten om del finns synnerliga skäl medge anstånd heh
eller delvis med betalningen. Anstånd får beviljas att gälla längst intid
dess tre månaderför-fiutit från dagen för förvaltningsdomstolens avgörande i
saken. Länsskattemyndigheten får som villkor för anstånd föreskriva att säkerhet
skall städas.

Den som fått anstånd
skad betala ränta för den del av skattebeloppet för vilken betalningsskyldighet
kvarstår vid anståndstidens utgång. Vid beräkningen av räntan gäller 49 §4 mom.
i tillämpliga delar.

Har ell beslut om
betalningsskyldighet enligt 75 § överklagats eller kan annars
betalningsskyldigheten antas komma att sättas ned får skattemyndigheten medge
anstånd med betalningen. Därvid gäller 49 § 1, 2 och 3-5 mom. i tillämpliga
delar

78
§

1
mom. Arbetsgivare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall ha sin
bokföring så ordnad att därav framgår arbetstagares namn, lönebelopp och
skatteavdrags belopp. Om skattsedel eller skattekort har företetts för arbetsgivaren
skall också framgå arbetstagares födelsetid och mantalsskrivningsadress samt
nummer på för honom utfärdad skattsedel.

Också annan
arbetsgivare än i första stycket sägs, som har att verkställa skatteavdrag på
arbetstagares lön, är skyldig att i enahanda omfattning föra anteckningar i
hänseenden som har sagts nyss.

För kontroll av att
bestämmelserna om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos sådan
arbetsgivare, som avses i första och andra styckena. Beslut om revision
meddelas av riksskatteverket, länsskattemyndigheten eller lokal skattemyndighet.
I övrigt gäller i fråga om revision i tillämpliga delar bestämmelserna i 56
och 58 §§ taxeringslagen (7956.-62i).

För kontroll av att
bestämmelserna om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos sådan
arbetsgivare, som avses i första och andra styckena. Beslut om revision
meddelas av riksskatteverket eller skattemyndighet. 1 övrigt gäller i fråga om
revision i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 8-14§§ taxeringslagen
(1990:00).

° Senaste lydelse
1986:1288. 3'Senaste lydelse 1986:1288.

76

Nuvarande lydelse

2
mom.' Det åligger envar arbetsgivare att efter anmaning av
länsskattemyndigheten eller av lokal skattemyndighet lämna uppgift om
anställda arbetstagare, utbetalda löner och beloppet av verkställda
skatteavdrag.

Föreslagen lydelse

2
m o m. Det åligger varje arbetsgivare att efter anmaning av skattemyndigheten
lämna uppgift om anställda arbetstagare, utbetalda löner och beloppet av
verkställda skatteavdrag.

Prop. 1989/90:74

83
§"

Hörsammar
inte skaltskyldig anmaning att avlämna preliminär självdeklaration eller att
komplettera sådan deklaration eller att för jämkning inkomma med för den
skattskyldige utfärdad skattsedel på preliminär skatt, eller

underlåter
någon att hörsamma anmaning enligt 19 eller 54 §, eller

underlåter
arbetsgivare, som är skyldig att göra skatteavdrag, att fullgöra sådan
skyldighet eller gör han skatteavdrag med för lågt belopp, eller

fullgör
arbetsgivare inte vad som åligger eller åläggs honom enligt 43 §, 55 § I mom.
första stycket eller 78 §,

får skattemyndigheten
förelägga den försumlige vite.

får
den lokala skattemyndigheten eller länsskattemyndigheten förelägga den
försumlige vite. Vite får ej bestämmas under femhundra kronor.

Vite får inte föreläggas
staten, kommun eller tjänsteman i tjänsten.

Vite
får icke föreläggas staten, kommun eller annan menighet och ej heller
l]änsleman i tjänsten.

Om
uttagande av förelagt vite förordnar länsrätten efter anmälan av
riksskatteverket, länsskattemyndigheten eller den lokala skattemyndigheten.

Har vitet förelagts
också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen (1990:00) eller i lagen
(1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter prövas en fråga om
uttagande av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lagar

Har
vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen (1956:623)
prövas fråga om uttagande av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lag.

Har ändamålet med vitet förfallit, när fråga uppkommer om utdömande
därav, får vite ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det
anmälan enligt tredje stycket har inkommit, skall ändamålet med vitet icke
anses hava förfallit därigenom.

Vid prövning av ansökan
om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

Vid prövning av anmälan enligt tredje stycket får även bedömas/rå-ga,
huruvida och med vilket belopp vitet hade bortföreläggas.

"
Senaste lydelse 1986:1288. " Senaste lydelse 1986:1288.

77

Nuvarande lydelse
Besvär m. m.

Föreslagen lydelse
Överklagande m. m.

Prop.
1989/90:74

Har slutlig, kvarstående
eller tillkommande skatt debiterats med för högt belopp eller överskjutande
preliminär skatt tillgodoräknats med för lågt belopp eller föreligger annan
felaktighet till den skattskyldiges nackdel i hans skattsedel, äger den lokala
skattemyndighet som utfärdat skattsedeln vidtaga rättelse.

Föreligger motsvarande
felaktighet i beslut om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,
äger den lokala skattemyndighet som meddelat beslutet vidtaga rättelse.

Har
slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt debiterats med för högt belopp
eller överskjutande preliminär skatt tillgodoräknats med för lågt belopp eller
föreligger annan felaktighet till den skattskyldiges nackdel i hans skattsedel,
äger den skattemyndighet som utfärdat skattsedeln vidtaga rättelse.

Föreligger
motsvarande felaktighet i beslut om arbetsgivares ansvarighet för
arbetstagares skatt, äger den skattemyndighet som meddelat beslutet vidtaga
rättelse.

I fråga om omprövning
av beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller bestämmelserna
i 8a§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Beslut
om debitering tid följd av taxeringsbeslut skad omprövas på begäran av den
skattskyldige. Den skattskyldiges begäran skall ha kommit in tid
skattemyndigheten inom tid som anges i 4 kap. 9§ taxeringslagen (1990:00).

1
mom.'' Den lokala skattemyndighetens beslut enligt denna lag överklagas hos
länsrätten genom besvär, om inte annat följer av andra stycket. I fråga om
beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs
i 11 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgmndande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Beslut
om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering
eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och anstånd med
inbetal-

1
m om. Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten
av skattskyldig, arbetsgivare och riksskatteverket, om inte annat följer av
andra stycket. 1 fråga om beslut om fastställande av avgiftsunderlag för
egenavgifter gäller vad som föreskrivs i II — 13§§
lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgmndande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Beslut om revision
enligt 78 § 1 mom. och beslut varigenom vite har förelagts får inte överklagas.
Inte heller beslut endgt 55 § 1 mom. första stycket och 55 § 2 mom. and-

'" Senaste lydelse
1979:489. '* Senaste lydelse 1986:1288.

78

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

ning
av skatt överklagas hos länsskattemyndigheten genom besvär. Vad som sagts nu
gäller dock inte lokal skattemyndighets beslut med anledning av en begäran
enligt 44 § om besked angående skyldigheten att verkställa skatteavdrag.

De
allmänna ombuden får överklaga lokala skattemyndigheters beslut endast ifråga
om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt.

Lokala
skattemyndigheters beslut om revision enligt 78 § 1 mom. eller varigenom vite
har förelagts får inte överklagas.

ra
stycket samt beslut rörande framstädning om försättande i konkurs,
ackordsförslag och avskrivning av skatt får överklagas.

Den
skattskyldiges eller arbetsgivares överklagande skad vara skriftligt och ha
kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet. Vid
överklagande av beslut om debitering tdl följd av taxeringsbeslut gäller
bestämmelserna i 6 kap. 3 § taxeringslagen (1990:00).

Överklagande
av riksskatteverket skall vara skriftligt och ha kommit in inom två månader
från den dag beslutet meddelades.

Riksskatteverket
får hos länsrätten yrka att arbetsgivare åläggs ansvarighet för arbetstagares
skatt.

I mom.'* Talan får ej
föras mot länsskattemyndighets beslut enligt 55 § 1 mom. första stycket, 55 § 2
mom. andra stycket eller 85 § 1 mom. andra stycket. Ej heller får talanföras
mot annat beslut av läns-skattemyndighet ifråga om anstånd med inbetalning av
skatt eller mot länsskattemyndighets beslut rörande framstädning om
försättande i konkurs, ackordsförslag, avskrivning av skatt, revision enligt
78 § 1 mom. eller föreläggande av vite.

Mot
annat beslut av länsskattemyndighel än som avses i första stycket förs talan
hos kammarrätten genom besvär.

Imom. Bestämmelserna i
6 kap. 5-7§§ taxeringslagen (1990:00) gäller när en skattskyldig eller en
arbetsgivare överklagat skattemyndighetens beslut.

86a§"

Bestämmelserna i 6 kap. 10—19 och 21 — 23§§ taxeringslagen (1990:00)
gäller för mål enligt denna lag. Vad som sägs om skattskyldig gäller även
arbetsgivare.

1
fråga om överklagande av läns-

1 fråga om besvär över
länsrättens

"
Senaste lydelse 1986:1288. ' Senaste lydelse 1986:1288.

79

Nuvarande lydelse

eller
kammarrättens beslut beträffande beräkning av avgiftsunderlag för egenavgifter
gäller vad som föreskrivs i 77plagen (1959:551)om beräkning av
pensionsgmndande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Föreslagen lydelse

rättens
eller kammarrättens beslut beträffande beräkning av avgiftsunderlag för
egenavgifter gäller vad som föreskrivs i 72 och 13 §§ lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgmndande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

86
b §

Länsrättens
beslut om preliminär taxering, sättet för atl ta ut preliminär skatt,
debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och
anstånd med att betala in skatt får inte överklagas. Vad som sagts nu gäller
dock inte beslut med anledning av en begäran enligt 44 § om besked angående skyldigheten
att verkställa skatteavdrag.

Prop. 1989/90:74

1.
Denna lag träder i kraft den 30
juni 1990och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

2.
Äldre bestämmelser i 27 §
gäller fortfarande i fråga om 1990 och tidigare års taxeringar.

3.
Äldre bestämmelser gäller
fortfarande för framställningar enligt 30 § som kommit in till länsrätten före
den 1 januari 1991.

4.
Äldre bestämmelser i 32 §
gäller fortfarande i fråga om respitränta på tillkommande skatt avseende 1989
och tidigare års taxeringar.

5.
De nya bestämmelserna i 32a§
tillämpas på respitränta som påförts efter utgången av år 1990.

6.
Äldre bestämmelser i 49 § 4
mom. gäller fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före den
1 januari 1991.

7.
De nya bestämmelsema i 49 § 5
mom. tillämpas på anståndsränta som påförts efter utgången av år 1990.

8.
Äldre bestämmelser i 58 §
gäller fortfarande i fråga om restavgift på skatt som förfaller till betalning
före den I febmari 1991.

10. Äldre bestämmelser i
84 §, 85 § 1 mom., 86 § 1 mom. och 86 a § gäller för beslut som har meddelats
före den 1 januari 1991. De nya bestämmelsema om riksskatteverkets
överklaganderätt och om företrädare för det allmänna tillämpas dock från och
med den 1 januari 1991 även om beslutet meddelats dessförinnan.

80

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt'

dels
att 50, 62, 64 och 64 c §§ skall upphöra att gälla,

dels
att mbrikerna närmast före 38 och 50 §§ skall utgå,

dels att i 2, 2 a, 3, 5, 5
a, 6, 10, 19, 20, 43, 45 och 49 §§ samt punkt 1 av anvisningarna till 2 § och
anvisningarna till 16 och 22 §§ ordet "länsskattemyndighet" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "skattemyndighet" i motsvarande
form,

dels
att nuvarande 34 § skall betecknas 40 b §,

dels att 22-30, 32, 33,
35-40, nya 40b, 41, 46, 47, 51, 52, 54-57, 63, 64a, 64 e, 64 g, 64 h, 64 k, 69
och 74 §§ samt rubrikerna närmast före 30 och 51 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall
införas sex nya paragrafer, 22 a, 34, 34 a, 34 b, 40a och 53§§, samt närmast
före 33, 34, 35, 37, 40a och 40b §§ nya mbriker av följande lydelse.

Prop.
1989/90:74

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som är
redovisningsskyldig skall utan anmaning lämna uppgift (deklaration) för
mervärdeskatt för varje verksamhet för vilken särskild registrering skall ske
enligt 19 §. Deklarationen lämnas för varje redovisningsperiod så länge redovisningsskyldighet
föreligger. Redovisningsperiod omfattar två kalendermånader. Redovisningsperioder
är januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti,
september och oktober samt november och december.

Kan
det antas att ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt

Den som är
redovisningsskyldig skall lämna uppgift (deklaration) för mervärdeskatt för
varje verksamhet för vilken särskild registrering skall ske enligt 19 §.
Deklaration lämnas för varje redovisningsperiod så länge redovisningsskyldighet
föreligger. Redovisningsperiod omfattar två kalendermånader. Redovisningsperioder
är januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti, september
och oktober samt november och december.

Kan
det antas att ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt

' Lagen omtryckt 1979:304.

Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:885

2§ 1989:1027

2a§ 1988:1152

3§ 1986:1289

5§ 1986:1289

5 a§ 1986:1289

6§ 1986:1289

1Ö§ 1986:1289

19§ 1986:1289

20§ 1986:1289

43§ 1986:1289

45§ 1986:1289

49 § 1986:1289

62§ 1986:1289

punkt 1 av anvisningarna till 2 § 1989:1027

anvisningarna till 16 § 1986:1289

anvisningarna
till 22 § 1986:1289.

Senaste
lydelse 1986:1289.

6 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 74

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

kommer att överstiga
utgående skatt med minst 1000 kronor varje månad kan länsskaltemyndigheten
besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara en kalendermånad. När
särskilda skäl föreligger kan länsskattemyndigheten för viss skattskyldig
besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara halvt eller helt beskattningsår.

Deklaration skall lämnas
till länsskaltemyndigheten i det län, där den skattskyldige registrerats,
senast den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod som
deklarationen avser, om ej annat följer av anvisningama. Sker inbetalning av
skatt enligt 42 § andra stycket i behörig ordning, anses deklarationen ha
lämnats till länsskattemyndigheten den dag inbetalningskort eller försändelse
som innehåller gireringshandling kommit in till postanstalt. Om synnerliga
skäl föreligger kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge
att skattskyldig eller grupp av skattskyldiga får lämna deklaration senare än
som nu nämnts.

kommer att överstiga
utgående skatt med minst 1000 kronor vaije månad kan skattemyndigheten besluta
att redovisningsperiod tills vidare skall vara en kalendermånad. När särskilda
skäl föreligger kan skattemyndigheten för viss skattskyldig besluta att
redovisningsperiod tills vidare skall vara halvt eller helt beskattningsår.

Deklaration skall lämnas
till skattemyndigheten i det län, där den skattskyldige registrerats, senast
den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod som
deklarationen avser, om ej annat följer av anvisningarna. Sker inbetalning av
skatt enligt 42 § andra stycket i behörig ordning, anses deklarationen ha
lämnats till skattemyndigheten den dag inbetalningskort eller försändelse som
innehåller gireringshandling kommit in till postanstalt. Om synnerliga skäl
föreligger kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge att
skattskyldig eller gmpp av skattskyldiga får lämna deklaration senare än som nu
nämnts.

Deklaration skall
avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt
formulär.

Efter anmaning skall
deklaration lämnas även av den som icke enligt första stycket är
deklarationsskyldig.

Bestämmelserna i 47§
taxeringslagen (1956:623) gäller i tillämpliga delar i fråga om deklaration
för mervärdeskatt.

(Se
vidare anvisningarna.)

Efter föreläggande skall
deklaration lämnas även av den som inte enligt första stycket är deklarationsskyldig.

Bestämmelserna i 4 kap. 2§
lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller i tillämpliga
delar i fråga om deklaration för mervärdeskatt.

(Se
vidare anvisningarna.)

22a§

Visar
den deklarationsskyldige att hinder på grund av särskilda omständigheter möter
att lämna deklaration inom föreskriven tid, får skattemyndigheten medge honom
anstånd med att lämna deklarationen.

Ansökan om anstånd
skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den dag då deklarationen

82

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1989/90:74

skulle
ha lämnats.

Ändras förutsättningarna för anståndet innan anståndsiiden har gått
ut skall anståndet omprövas.

23 § '

Underlåter den som är
deklarationsskyldig enligt 22 § första stycket att lämna deklaration eller är
deklaration ofullständig, kan länsskattemyndigheten anmana den
deklarationsskyldige att fullgöra vad som brister.

/ anmaning enligt
första stycket eller enligt 22 § femte stycket kan vile föreläggas.

Underiåter
den som är deklarationsskyldig enligt 22 § första stycket att lämna
deklaration eller är deklaration ofullständig, kan skattemyndigheten förelägga
den deklarationsskyldige att fullgöra vad som brister.

Föreläggande enligt första
stycket eller enligt 22 § femte stycket får förenas med vite.

Deklarationsskyldig
skall i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat
lämpligt sätt sörja för att underlag finns för fullgörande av
deklarationsskyldigheten, för kontroll av deklaration och rör fastställelse av
skatt.

Deklarationsskyldig
skall i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat
lämpligt sätt sörja för att underlag finns för fullgörande av
deklarationsskyldigheten, för kontroll av deklaration och för beskattningen.

Underiaget
skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår under vilket
beskattningsåret gått till ända.

Om
skyldighet i vissa fall all föra räkenskaper gäller särskilda bestämmelser.

25 §"

Bestämmelserna i 50§ 1 och
3 mom. taxeringslagen (1956:623) gäller i tillämpliga delar i fråga om
uppgifter i deklarationer för mervärdeskatt och andra handlingar som har
avlämnats till ledning för fastställelse av sådan skatt eller upprättats eller
för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Handlingar
som avses i första stycket skall förvaras hos länsskattemyndigheten.
Handlingarna skall förstöras sju år efter utgången av det kalenderår under
vilket beskattningsåret gått till ända, om inte regeringen föreskriver annat.

Bestämmelserna i 3kap. 77#
taxeringslagen (1990:00) gäller i tilllämpliga delar i fråga om uppgifter i
deklarationer för mervärdeskatt och andra handlingar som har avlämnats till
ledning för beskattningen eller upprättats eller för granskning
omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Handlingar
som avses i första stycket skall förvaras hos skattemyndigheten. Om inte
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något
annat, skad handlingama förstöras sju år efter utgången av det kalenderår under
vilket beskaftningsåret gått ut.

Senaste lydelse
1986:1289. "Senaste lydelse 1986:1289.

83

Nuvarande lydelse

Föreslagen lyddse

Prop. 1989/90:74

Efter anmaning skall
deklarationsskyldig lämna de upplysningar som behövs för kontroll av deklaration
eller för att fastställa mervärdeskatt. I anmaning får vite föreläggas.

Deklarationsskyldig
skall efter anmaning förete handling som behövs Jör fastställelse av mervärdeskatt,
såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning eller kvitto.

Skattemyndigheten
får förelägga den deklarationsskyldige all i den omfattning som anges i
föreläggandet lämna de upplysningar som behövs för kontroll av deklarationen
eller annars för beskattningen.

Skattemyndigheten får
vidare förelägga den deklarationsskyldige att visa upp kontrakt, kontoutdrag,
räkningar, kvitton eller liknande handlingar som behövs för kontrod av
deklarationen.

Ett föreläggande får
förenas med vite, om det finns anledning atl anta atl den deklaralionsskyldige
annars inte följer föreläggandet.

Bestämmelsema
i 3 kap. 6 § taxeringslagen (1990:00) gäller i fråga om befrielse från
skyldigheten att lämna upplysningar eller visa upp handling.

Efter anmaning skall
näringsidkare lämna uppgift om skattepliktig vara eller tjänst som han
förvärvat av, sålt till eller tillhandahållit annan näringsidkare.
Bestämmelserna i 39 § 4 mom. taxeringslagen (1956:623) om befrielse från uppgiftsskyldighet
gäller i tillämpliga delar.

Bestämmelserna
i 46 § taxeringslagen gäller i tillämpliga delar i fråga om kontroll av
mervärdeskatt.

Skattemyndigheten får
förelägga näringsidkare att lämna uppgift om skattepliktig vara eller tjänst
som han förvärvat av, sålt till eller tillhandahållit annan näringsidkare.
Bestämmelserna om befrielse från uppgiftsskyldighet i 3 kap. 3§ och 4 kap. 6§
tredje stycket lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller
i tillämpliga delar.

Bestämmelserna i 3kap. 76
# taxeringslagen (1990:00) gäller i tilllämpliga delar i fråga om kontroll av
mervärdeskatt.

För kontroll av att
deklarations-eller uppgiftsskyldigheten har fullgjorts riktigt och
fullständigt eller för att på annat sätt få upplysning till ledning Cör
fastställelse av skatt, får skatterevision göras hos den som är deklarations-
eller uppgiftsskyldig. Skatterevision får också göras hos den som har anmält
sig för registrering för kontroll av att

För kontroll av att
deklarations-eller uppgiftsskyldigheten har fullgjorts riktigt och fullständigt
eller för att på annat sätt få upplysning lill ledning för beskattningen, får
skatterevision göras hos den som är deklarations- eller uppgiftsskyldig.
Skatterevision får också göras hos den som har anmält sig för registrering för
kontroll av att lämnade

' Senaste lydelse
1986:1289.

84

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1989/90:74

lämnade uppgifter är
riktiga och fullständiga.

Beslut om skatterevision
meddelas av länsskattemyndigheten eller riksskatteverket.

1 övrigt gäller i fråga om
skatterevision i tillämpliga delar bestämmelserna om taxeringsrevision i 56
och 58 §§ taxeringslagen.

uppgifter är riktiga och
fullständiga.

Beslut om skatterevision
meddelas av skattemyndigheten eller riksskatteverket.

I övrigt gäller i fråga
om skatterevision i tillämpliga delar bestämmelsema om taxeringsrevision i 3
kap. 8—14§§ taxeringslagen (1990:00).

Anmaning enligt 26
eller 27 § göres av länsskattemyndigheten eller riksskatteverket.

Riksskatteverket får
meddela föreläggande enligt 26 eller 27 §.

Fastställelse av skatt

Beskattningsbeslut

Skatt fastställes för
varje redovisningsperiod.

Beskattningsbeslut
fattas för varje redovisningsperiod med ledning av deklaration och övriga
tillgängliga handlingar.

Fastställelse sker med
ledning av deklaration och övriga tillgängliga handlingar.

Kan
skatten icke beräknas tillförlitligt med ledning av handling som avses i andra
stycket fastställes skatten efter skälig gmnd.

Kan
inte skatten beräknas tillförlitligt med ledning av handling som avses i
första stycket får beskattningsbeslutet fattas efter skälig gmnd.

Har den skattskyldige
lämnat deklaration enligt 22 § anses skatten fastställd i enlighet med
deklarationen. Har deklaration icke lämnats anses skallen fastställd tid noll
kronor

Skatt
anses fastställd enligt första stycket utan att beslut meddelas.

Har
den skattskyldige lämnat deklaration inom den tid som anges i 22 § eller inom
den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklaration anses beskattningsbeslut
ha fattats i enlighet med deklarationen.

Om deklarationen inte
har kommit in tid skattemyndigheten inom den tid som anges i första stycket,
anses skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts tid nod kronor. Kommer
deklarationen in tdl skattemyndigheten vid en senare tidpunkt anses beslut i
stället ha fattats i enlighet med deklarationen, om inte ett omprövningsbeslut
har meddelats dessförinnan.

• Senaste lydelse
1986:1289.

85

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

Föranleder framkomna
omständigheter omprövning av fastställd skatt meddelar länsskattemyndigheten
beslut om fastställelse av skatten. Av beslutet skad framgå att den
skattskyldige kan erhålla slutligt beslut enligt 36 §.

33 r

Skattemyndigheten
skall ompröva ett beskatlningsbeslui i en fråga som kan ha betydelse för
beskattningen, om den skattskyldige begär det eller om det finns andra skäl.
Att omprövning skall ske när den skattskyldige överklagat ett beskattningsbeslut
framgår av 54 §.

Skaltemyndigheten
får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen
skulle avse endast ett mindre belopp.

Om
en fråga som avses i första stycket har avgjorts av admän förvaltningsdomstol,
får skattemyndigheten inte ompröva frågan.

Omprövning
på begäran av den skattskyldige

34§

Vid
den skattskyldige begära omprövning, skall han göra detta skriftligt. Begäran
skad ha kommit in till skattemyndigheten senast sjätte året efter utgången av
det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut.

Om
den skatlskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av
den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett beskattningsbeslut som
är till hans nackdel eller annan handling med uppgift om skattens storlek, får
han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från
den dag han fick sådan kännedom.

Har
den skattskyldige inom den tid som anges i första eller andra stycket gett in
skrivelsen med begäran om omprövning tid en annan skattemyndighet än den som
fattat beslutet eller tid en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas.
Skrivelsen skad då omedelbart översändas tdl den skattemyndighet som fattat
beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.

86

■'Senaste
lydelse 1986:1289.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

34
a §

Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den
skatlskyldige eller hans ombud, får skattemyndigheten utfärda föreläggande om
att undertecknande skad ske med påföljd alt omprövning annars inte görs.

34b§

Trots bestämmdsen i 33 § tredje stycket får en fråga som har avgjorts
av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft omprövas, om
beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som har
meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av skattemyndigheten

35 f

Fråga
om beslut enligt 33 § skall väckas senast under sjätte året efter utgången av
det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått tid ända.

Har
slutligt beslut meddelats får fråga om beslut enligt 33 § inte prövas.

Omprövar
skattemyndigheten självmant ett beslut får ompröv-ningsbeslul som är tid den
skattskyldiges fördel meddelas senast under sjätte året efter utgången av det
kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ul.

Ett sådant
omprövningsbeslut får meddelas även efter den lid som anges iförsta stycket om
det föranleds av skattemyndighets beskattningsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols
beslut i mål om skatt enligt denna lag avseende annan redovisningsperiod
eller annan skaltskyldig.

Slutligt beslut om
fastställelse av skall skad meddelas, om den skatlskyldige begär sådant beslut
inom sex år från utgången av del kalenderår under vilket beskattningsåret har
gåu tid ända. Har beslut enligt 33 § meddelats skad dock slutligt beslut
meddelas, om den skattskyldige begär ett sådant beslut inom två månader från
den dag då han

Ett omprövningsbeslul
som är till nackdel för den skattskyldige får, utom ifall som avses i andra
stycket och i 38 §, inte meddelas senare än under andra året efter utgången av
del kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut.

' Senaste lydelse
1981:1276. ' Senaste lydelse 1981:1276.

87

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

fått
del av det meddelade beslutet. Föreligger särskilda skäl får slutligt beslut
meddelas även om den skatlskyldige inte har begärt det.

Har slutligt beslut
meddelats får fråga om nytt sådant beslut icke prövas.

Har
den skattskyldige inte gett in deklaration i rätt tid, får ett omprövningsbeslut
som är tdl hans nackdel meddelas efter utgången av den tid som anges i första
stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag
deklarationen kom in tid skattemyndigheten, dock senast under sjätte året
efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut.

Beslut om fastställelse
av skatt meddelas av länsskattemyndigheten i det län, där den skattskyldige är
registrerad eller, om han icke är registrerad, där han bort vara registrerad.

Skattemyndigheten får
meddela ett omprövningsbeslut som är tdl nackdel för den skattskyldige efter
utgången av den tid som anges i 36 § första stycket under de förutsättningar
och på det sätt som anges i 38-40 §§ (efterbeskaltning).

Har skattskyldig i
deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för
Jåstställdse av skatt eller underlåtit att lämna deklaration eller infordrad
uppgift samt har detta föranlett att skatt Jåststädts till Jör lågt belopp
eller medfört att skatt återbetalats med för högt belopp, sker efterbeskaltning.
Delsamma gäller när skattskyldig har lämnat oriktig uppgift i mål om skatt.

Efterbeskaltning
får icke ske om det belopp som den skattskyldige skulle ha att erlägga är att
anse som ringa eller del med hänsyn till om-

Efterbeskattning
får ske om den skattskyldige

1. i deklaration eller
på annat sätt

lämnat oriktig uppgift till ledning

för beskattningen,

2.
lämnat oriktig uppgift i mål om
skatt eller

3.
underlåtit att lämna deklaration
eller infordrad uppgift

och den oriktiga
uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett beskattningsbeslut blivit
felaktigt eller inte fattats.

Efterbeskaltning
får också ske

1.
vid rättelse av
felräkning, missskrivning eller annat uppenbart förbiseende.

2.
när en ändring föranleds
av beslut som anges i 35 § andra stycket.

Efterbeskaltning
som avser annat än omprövning enligt andra stycket 2 får ske endast om den
avser belopp av någon betydelse. Efterbeskatt-

'"
Senaste lydelse 1986:1289.

88

Nuvarande lydelse

Föreslagen lyddse

Prop. 1989/90:74

ständighetema framstår
som uppenbart oskäligt att efterbeskaltning sker.

Kan
uppgift som den skattskyldige lämnat icke läggas tid grund för en
tillförlitlig beräkning får efterbeskaltning ske efter skälig grund.

Bestämmelserna
i 34 § gäller i tillämpliga delar vid efterbeskaltning.

ning får inte ske om
beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt
eller om skattemyndigheten tidigare fattat beslut om efterbeskaltning av-
seende samma fråga.

Utan hinder av
bestämmelserna i 55-57§§ äger länsskattemyndigheten från skatt som skad
betalas enligt beslut om efterbeskaltning för viss redovisningsperiod avräkna
skatt som den skattskyldige kan återfå för annan redovisningsperiod under samma
beskattningsår.

Skattemyndighetens
beslut om efterbeskaltning skall meddelas senast under sjätte året efter
utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut, om inte annat
anges i 40 §.

Efterbeskaltning
får ske först sedan slutligt beslut om fastställelse av skatt har meddelats.
Fråga om efterbeskaltning skad väckas senast under sjätte året efter utgången
av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått tid ända. Efterbeskaltning
pä gmnd av oriktig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter
utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga
kraft.

Har
den skattskyldige avlidit, påföres efterbeskaltning hans dödsbo. Sådan
efterbeskaltning får ske endast om fråga därom prövats senast under andra året
efter utgången av det kalenderår under vilket bouppteckning efter den
skattskyldige lämnats in för registrering.

Beslut
om efterbeskaltning enligt

38 §
andra stycket 2 får meddelas

även efter den tid som anges i 39 §

men senast sex månader efter det

beslut som föranleder ändringen.

Beslut
om efterbeskaltning på gmnd av oriktig uppgift i omprövningsärende eller mål
om skatt får meddelas efter den tid som anges i

39 §
men senast inom ett år efter ut

gången av den månad då skatte

myndighetens eller domstolens be

slut i ärendet eller målet har vunnit

laga kraft.

Om
den skattskyldige Aar avlidit, får beslut om efterbeskaltning inte meddelas
efter utgången av det andra året efter del kalenderår då bouppteckningen
efter honom lämnats in för registrering.

"Senaste lydelse
1986:1289. 'Senaste lydelse 1986:1289.

89

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

Har
den skattskyldige, på sätt anges i 14 § andra stycket skattebrottslagen
(1971:69), delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser
mervärdeskatt för honom eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får
efterbeskaltning ske för den redovisningsperiod som brottet avser även efter
utgången av iförsta stycket angiven lid. Detsamma gäller, om liden för att
ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har föriängts genom beslut
enligt 14 a § skattebrottslagen.

Efterbeskattning får
också ske efter utgången av iförsta stycket angiven tid, om
efterbeskattningen medför att den skattskyldige enligt 12 § skattebrottslagen
är fri från ansvar för brott.

Efterbeskattning enligt
tredje stycket yär ske endast om fråga därom prövats före utgången av kalenderåret
efter det då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Efterbeskattning
enligt ftärde stycket får ske endast om fråga därom prövats före utgången av
kalenderåret efter det då åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen vidtogs.
Har den skattskyldige avlidit, skall dock fråga om efterbeskattning av dödsboet
prövas inom sex månader från dödsfallet.

Efterbeskattning
som har åsatts enligt tredje stycket skall undanröjas av länsskaltemyndigheten
om åtal inte väcks på gmndval av den fömndersökning som föranlett
underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsföriängning eller, om
åtal har väckts, åtalet inte bifalls till någon del. Vad som har sagts nu
gäller dock inte, om den skattskyldige är fri från ansvar med stöd av 12 §
skattebrottslagen.

Tredje-sjätte
styckena skad också tillämpas om brottet avser mervärdeskatt för en juridisk
person och åtgärd som avses i tredje stycket har vidtagits mot den som har
företrätt den juridiska personen eller om fö-

Har
den skattskyldige, på sätt anges i 14 § andra stycket skattebrottslagen
(1971:69), delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser
mervärdeskatt för honom eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får
beslut om efterbeskattning meddelas för den redovisningsperiod som brottet avser
även efter utgången av i 39 § angiven lid. Delsamma gäller, om tiden för att
ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut
enligt 14 a § skattebrottslagen.

Beslut
om efterbeskaltning får / fad som avses i 12§ skattebrotts-lagen också meddelas
efter utgången av den tid som anges i 39 §.

Beslut
om efterbeskattning enligt ftärde stycket skad meddelas före utgången av
kalenderåret efter det då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs.
Beslut om efterbeskattning enligt femte stycket skad meddelas före utgången av
kalenderåret efter det år då åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen
vidtogs. Har den skattskyldige avlidit, skall dock beslut om efterbeskattning
meddelas inom sex månader från dödsfallet.

Beslut
om efterbeskattning enligt ftärde stycket skall, utom i fad som avses i I2§
skattebrottslagen, undanröjas av skattemyndigheten, om åtal inte väcks på
gmndval av den fömndersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke
eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned
eller inte bifalls till någon del.

Vad
som sägs i ftärde—sjunde styckena tillämpas också beträffande en juridisk
persons beskattning, om åtgärd som avses i ftärde stycket har vidtagits mot den
som har företrätt den juridiska personen eller

90

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

reträdaren är fri från
ansvar för sådant brott med stöd av 12 § skattebrottslagen.

34§

Efter utgången av den tid
inom vilken deklaration för den sista redovisningsperioden under beskattningsåret
skall lämnas enligt 22 § får sådan ändring av fastställd skatt som berör mer än
en redovisningsperiod under beskattningsåret hänföras till den sista
redovisningsperioden under beskattningsåret.

Vad som sägs iförsta
stycket gäller ej om slutligt beslut har meddelats för någon
redovisningsperiod under beskattningsåret.

om
fad som avses i 12 § skattebrottslagen föreligger beträffande honom.

Beslut
om skatteberäkning

40
a §

Skattemyndigheten skall
snarast efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål om skatt fatta det
beslut om skatteberäkning som föranleds av domstolens beslut.

Gemensamma
bestämmelser om beskattningsbeslut

40b§

Efter
utgången av den tid inom vilken deklaration för den sista redovisningsperioden
under beskattningsåret skall lämnas enligt 22 § får sådan ändring av
beskattningsbeslut som berör mer än en redovisningsperiod under
beskattningsåret hänföras till den sista redovisningsperioden under
beskattningsåret.

Beslut om efterbeskattning
meddelas av länsskattemyndigheten i det län där den skattskyldige är registrerad
eller, om han icke är registrerad, där han bort vara registrerad.

Beskattningsbeslut
meddelas av skattemyndigheten i det län där den skattskyldige är registrerad
eller, om han inte är registrerad, där han bort vara registrerad.

Har besvär anförts över
slutligt beslut om faslsläddse av skatt eller beslut om efterbeskattning eller
beslut av länsrätt eller kammarrätt, kan den skattskyldige av länsskattemyndigheten
få anstånd med betalning av skatt. Bestämmelsema i 49 § 1, 2 och 3 mom.
uppbördslagen (1953:272) om anstånd vid besvär över beslut rörande taxering
äger motsvarande tillämpning.

Om ett
beskattningsbeslut överklagats, den skattskyldige begärt omprövning eller det annars
kan antas att skatten kommer att sättas ned, kan den skattskyldige av skattemyndigheten
få anstånd med att betala skatten. Bestämmelsema i 49 § 1, 2 och 3 mom.
uppbördslagen (1953:272) gäller då i tillämpliga delar.

"Senaste lydelse
1986:1289. '"Senaste lydelse 1986:1289.

91

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

47§''

Betalas
icke skatt i behörig ordning inom den tid då deklaration för den
redovisningsperiod skatten avser skall lämnas enligt 22 § tredje stycket, utgår
restavgift på sålunda icke betalat belopp. Har anstånd med betalning av skatt
beslutats enligt 45 §, utgår dock restavgift endast på skattebelopp som betalas
sedan anståndstiden gått till ända.

Restavgiften är sex öre
för varje hel krona av den skatt som icke betalats, dock minst femtio kronor.
Öretal som uppkommer vid denna beräkning jämnas till närmast högre hela
krontal.

Bestämmelsema i 58 § 2
mom. uppbördslagen (1953:272) om befrielse från restavgift gäller i tilllämpliga
delar beträffande restavgift för mervärdeskatt. Bestämmelsema i denna lag
om beslut om fastställelse av skatt gäller i tillämpliga delar om beslut i
fråga om befrielse från restavgift.

Bestämmelserna
i 58 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272) om befrielse från restavgift gäller i
tilllämpliga delar beträffande restavgift för mervärdeskatt. Bestämmelserna
i denna lag om beskattningsbeslut gäller i tillämpliga delar om beslut i fråga
om befrielse från restavgift.

Besvär

51§'

Följande beslut får
överklagas hos länsrätten genom besvär: 1. slutligt beslut.

2.
beslut att inte
meddela beslut enligt 33 eller 36 §,

3.
beslut enligt 19 § fjärde
stycket i fråga om registrering, samt

4. beslut
om efterbeskattning,

skattskyldighet, redovisningsskyl

dighet eller restavgift.

Följande
beslut får ej överklagas:

7. beslut enligt 33§,

2.
beslut om skatterevision,
samt

3.
länsskattemyndighetens beslut
i fråga om föreläggande av vite.

Länsskattemyndighetens
beslut i övrigt enligt denna lag överklagas hos riksskatteverket genom
besvär. Riksskatteverkets beslut får ej överklagas.

Överklagande

Följande
beslut av skattemyndighet får överklagas hos länsrätten:

1. beskattningsbeslut
i en fråga

som kan ha betydelse för beskatt

ningen,

2.
beslut att avvisa en
begäran om omprövning av beskattningsbeslut,

3.
beslut enligt 19 § fjärde
stycket i fråga om registrering, samt

4.
beslut om
skattskyldighet, redovisningsskyldighet, restavgift eller anstånd med att
lämna deklaration eller betala skatt.

Följande beslut får inte
överklagas:

7.
beslut om skatterevision, samt 2. skattemyndighetens beslut i fråga om
föreläggande av vite.

Skattemyndighetens
beslut i övrigt enligt denna lag överklagas hos riksskatteverket.
Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

'Senaste lydelse
1982:1211. '* Senaste lydelse 1986:1289.

92

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

52§' Besvär enligt 51 §
första stycket skall ha inkommit inom två månader från det klaganden fått
del av det överklagade beslutet.

Den
skattskyldiges överklagande enligt 51 § första stycket skall vara skriftligt
och ha kommit in inom sex år efter utgången av det kalenderår under vilket
beskattningsåret har gått ut. Om beskattningsbeslutet har meddelats efter den
30 juni sjätte året efter det kalenderår under vilket det beskattningsår som
beslutet avser har gått ut och den skattskyldige har fått del av beslutet
efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock komma in inom två
månader från den dag då den skattskyldige fick del av beslutet.

Den
skattskyldige får överklaga ett beskatlningsbeslui även om det inte gått honom
emot.

53§

Skattemyndigheten
skad pröva om den skattskyldiges överklagande har kommit in i räll tid. Har
över-klagandel kommit in för sent. skall myndigheten avvisa det. om inte annat
följer av andra eller tredje stycket.

Överklagandet
skall inte avvisas, om JÖrseningen beror på alt skattemyndigheten har lämnat
den skattskyldige en felaktig underrättelse om hur man överklagar.

Överklagandet
skall inte heller avvisas, om det inom överklagandetiden kommit in lill en
annan skattemyndighet än den .som fattat beslutet eller tid en allmän förvaltningsdomstol.
Överklagandet skall då omedelbart översändas tid den skattemyndighet som fattal
beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in lill skattemyndigheten.

54§

Bestämmelserna i 96 och
98 §§ taxeringslagen om besvär över länsrätts och kammarrätts beslut gäller i
tillämpliga delar ifråga om mål eller ärenden rörande mervärdeskatt.

Skaltemyndigheten skad
snarast ompröva det överklagade beslutet. Detta gäller dock inte om överklagandet
skad avvisas enligt 53 § eller hinder mot omprövning föreligger

' Senaste
lydelse 1986:1289.

93

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

enligt
33 § tredje stycket.

Ett överklagande förfaller, om skattemyndigheten ändrar beslutet så
som den skattskyldige begär.

Om myndigheten ändrar beslutet på annat sätt än den skattskyldige
begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns skäl för det,
får myndigheten lämna den skattskyldige tillfölle att återkalla överklagandet.

55§

Skattskyldig
får anföra besvär i särskild ordning om

1)
skatt fastställts i
strid med bestämmelserna om vem som är skattskyldig eller om vad som är
skattepliktigt,

2)
skatt fastställts mer än
en gång för samma omsättning,

3)
beskattningen blivit oriktig
på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4)
någon till följd av
underlåtenhet att lämna deklaration eller infordrad uppgift, felaktighet i
deklaration eller annan uppgift som han lämnat eller i uppgift eller handling
som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift fått skatten för viss
redovisningsperiod fastställd lid belopp som väsendigt avviker från vad som
rätteligen bort fastställas Jör perioden,

5)
någon i annat fad kan
åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda atl skatten Jåststädts tid
belopp som väsentligt avviker från vad som faststädts.

Besvär
enligt första stycket 4 och 5 får upptagas till prövning endast om besvären kan
grundas på omständighet eller bevis, varom kännedom saknats när skatten
fastställts, och det framstår som ursäktligt att den som söker rättelse icke i
annan ordning åberopat omständigheterna eller beviset JÖr alt få rättelse.

Besvär som avses i
första stycket får anföras senast under sjätte året efter utgången av det
kalenderår under vilket beskattningsåret gått tid

Om överklagandet inte
avvisas enligt 53 § eller förfaller enligi 54 §. skad skattemyndigheten
överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslul och övriga handlingar i
ärendet tid länsrätten. Om det finns särskilda skäl får överklagandet överlämnas
tid länsrätten utan föregående omprövning.

94

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

ända.

Allmänt
ombud får enligt första och tredje styckena anföra besvär tid den
skattskyldiges förmån och ifad som avses iförsta stycket 3 även tid den
skattskyldiges nackdel.

Bestämmelserna
i 34 § gäller i tillämpliga delar vid prövning av besvär i särskild ordning.

56§'«

Bestämmelsema i 103 och
104 §§ taxeringslagen (1956:623) om besvär i särskild ordning samt i 105 §
Imom. första stycket, 105 § 2mom., 106-108 och 113§§ samma lag om besvär
gäller i tillämpliga delar i fråga om mål eller ärenden rörande
mervärdeskatt.

Överklagande
av riksskatteverket skall vara skriftligt och ha kommit in inom tidsfrist som
enligt 35, 36, 39 och 40 §§ gäller för beslut om omprövning på initiativ av
skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag det
överklagade beslutet meddelades.

Överklagas ett
omprövningbeslut som avser efterbeskattning och yrkas ändring tdl den
skattskyldiges nackdel, skad överklagandet ha kommit in inom två månader från
den dag beslutet meddelades.

Om
riksskatteverket har överklagat ett beskatlningsbeslui, skad därav föranledd
talan om särskild avgift föras samtidigt.

Bestämmelsema i 6kap.
10-24 §§ taxeringslagen (1990:00) gäller för mål enligt denna lag.

Vad som föreskrives om länsskattemyndighet i de bestämmelser i
taxeringslagen som rör besvär över länsrätts och kammarrätts beslut gäller
ifråga om mål eller ärenden rörande mervärdeskatt allmänt ombud

Länsrättens beslut i anledning av överklagande av beslut rörande anstånd
med att lämna deklaration eller betala skatt, får inte överklagas.

63 r

Riksskatteverket
kan på ansökan av den som bedriver eller ämnar bedriva verksamhet som medför
skyldighet att erlägga mervärdeskatt meddela förhandsbesked i fråga som avser
sökandens skattskyldighet. Förhandsbesked får meddelas om det finns vara av
vikt med hänsyn till sökandens intresse eller för en enhetlig lagtolkning eller
rättstillämpning.

Förhandsbesked
sökes skriftligt hos riksskatteverket före ingången av

'*
Senaste lydelse 1984:357. "Senaste lydelse 1986:1289. ° Senaste lydelse
1984:357.

95

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

den första redovisningsperiod
som beröres av den fråga förhandsbeskedet gäller.

I övrigt gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i 2 § andra stycket, 3 — 8 samt 11 och 12§§
lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.

I övrigt gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i 2 § andra stycket och 3-8§§ lagen (1951:442)
om förhandsbesked i taxeringsfrågor.

64
a Har skattskyldig i deklaration eller annat skriftligt meddelande, avgivet
till ledning för länsskattemyndighetens beslut om hans skatt, lämnat uppgift
som befinnes oriktig, påförs honom särskild avgift (skattetillägg) med tjugo
procent av det skattebelopp, som ej skulle ha påförts eller som felaktigt
skulle ha tillgodoräknats honom om den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma
gäller när skaltskyldig skriftligen har lämnat sådan uppgift i mål om skatt.

Har
deklaration lämnats men avvikelse skett från denna med stöd av 30 § tredje
stycket eller 38 § tredje stycket, påförs den skattskyldige skattetillägg med
tjugo procent av den skatt som till följd av uppskattning påförs den
skattskyldige utöver vad som annars skulle ha påförts eller ej
tillgodoräknats honom. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av
oriktig uppgift från den skattskyldige skall dock skattetillägg utgå enligt
första stycket.

Har
uppskattning skett med stöd av 30 § tredje stycket eller 38 § tredje stycket
på gmnd av utebliven deklaration, påförs den skattskyldige skattetillägg med
tjugo procent av den skatt som påförs honom till följd av uppskattningen utöver
den skatt som skulle ha påförts enligt de skriftliga uppgifter han har lämnat
till ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen innefattar rättelse
av oriktig uppgift från den

r

Har
en skattskyldig i deklaration eller annat skriftligt meddelande, som han avgett
till ledning för beskattningen, lämnat uppgift som befinns oriktig, skad en
särskild avgift (skattetillägg) påföras honom med tjugo procent av det skattebelopp,
som ej skulle ha påförts eller som felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom
om den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma gäller om den skattskyldige har
lämnat en sådan uppgift i mål om skatt och uppgiften inte har godtagits efter
prövning i sak eller inte har prövats.

Har
deklaration lämnats men avvikelse skett från denna med stöd av 30 § andra
stycket, påförs den skattskyldige skattetillägg med tjugo procent av den skatt
som till följd av uppskattning påförs den skattskyldige utöver vad som annars
skulle ha påförts eller ej tillgodoräknats honom. Till den del uppskattningen
innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall dock
skattetillägg utgå enligt första stycket.

Har
uppskattning skett med stöd av 30 § andrn stycket på gmnd av utebliven
deklaration, påförs den skattskyldige skattetillägg med tjugo procent av den
skatt som påförs honom till följd av uppskattningen utöver den skatt som skulle
ha påförts enligt de skriftliga uppgifter han kan ha lämnat till ledning för
beskattningen. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av oriktig
uppgift från den skattskyldi-

'Senaste lydelse
1986:1289.

96

Nuvarande lydelse

skattskyldige
skall dock skatletill-lägg utgå enligt första stycket.

Föreslagen lydelse

ge
skall dock skattetillägg utgå enligt första stycket.

Prop. 1989/90:74

Har skattskyldig, som har
att avge deklaration för skatt utan anmaning, underlåtit att inom föreskriven
tid fullgöra denna skyldighet, påförs honom särskild avgift (förseningsavgift)
med 100 kronor.

Har i fall som avses i
första stycket den skattskyldige antingen an-manats att lämna deklaration men
icke fullgjort denna skyldighet inom tid som föreskrivits i anma-ningen eller
underlåtit att avge deklaration inom föreskriven tid även för minst en av de
tre närmast föregående redovisningsperioderna, bestäms förseningsavgiften
till 200 kronor.

Skattskyldig, som varit
skyldig avlämna deklaration endast efter anmaning, påförs förseningsavgift, om
han underlåtit att lämna deklaration inom tid som föreskrivits i anmaningen.
Avgiften utgår med 200 kronor.

Har
skattskyldig, som har att avge deklaration för skatt utanore-läggande,
underlåtit att inom föreskriven tid fullgöra denna skyldig-hel, påförs honom
särskild avgift (förseningsavgift) med 100 kronor.

Har
i fall som avses i första stycket den skattskyldige antingen förelagts att
lämna deklaration men icke fullgjort denna skyldighet inom tid som föreskrivits
i föreläggandet eller underlåtit att avge deklaration inom föreskriven tid
även för minst en av de tre närmast föregående redovisningsperioderna, bestäms
förseningsavgiften till 200 kronor.

Skattskyldig, som varit
skyldig avlämna deklaration endast efter föreläggande, påförs förseningsavgift,
om han underlåtit att lämna deklaration inom tid som föreskrivits i
föreläggandet. Avgiften utgår med 200 kronor.

Fråga om särskild avgift
prövas av länsskattemyndigheten. Fråga om skattetillägg pä gmnd av oriktig
uppgift i mål om skatt prövas dock av länsrätten på talan av allmänt ombud.
Sådan talan för föras, om den oriktiga uppgiften ej har godtagits efter prövning
i sak eller ej har prövats i målet, och skad väckas inom ett år från utgången
av den månad då dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.

Har
skattskyldig hemställt om eftergift av beslutad avgift, meddelas nytt beslut i
avgiftsfrågan även om hemställan icke bifallils.

Utan
hinder av vad som eljest föreskrivs om besvär, skall skattskyldigs yrkande i
fråga om särskild avgift prövas, om beslut om skatten

Skattemyndigheten
prövar fråga om särskild avgift. Beslut om skattetillägg på gmnd av oriktig
uppgift i mål om skatt får meddelas inom ett år från utgången av den månad då
dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.

Har
skattskyldig hemställt om eftergift av beslutad avgift, meddelas nytt beslut i
avgiftsfrågan även om hemställan inte bifallits.

Utan hinder av vad som
annars föreskrivs om omprövning och överklagande, skall skattskyldigs yrkande
i fråga om särskild avgift prövas.

"Senaste lydelse
1986:1289.

97

7
Riksdagen 1989/90. 1 sami Nr 74

Föreslagen lydelse

om
beslut / den beskattningsfråga som föranlett avgiften inte har vunnit laga
kraft. Detsamma gäller sådant yrkande av riksskatteverketull förmån för
skattskyldig.

Nuvarande
lydelse

för
den redovisningsperiod som avgiften avser icke har vunnit laga kraft. Detsamma
gäller sådant yrkande av allmänt ombud till förmån för skattskyldig. Om
yrkande som har sagts nu framställs JÖrst i regeringsrätten eller kammarrätt,
kan domstolen förordna alt målet om särskild avgift skall upptagas och vidare
handläggas av länsrätt.

64 h
§" Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande härom ej har
framställts, i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller
målet om särskild avgift.

Finnes
vid prövning av beslut om Ändras ett beskatlningsbeslui skatt att skatten skall
nedsättas eller skall skattemyndigheten vidta den tillgodoräknas med
ytterligare be- ändring av beslut om skattetillägg lopp, skad även vidtas därav
föran- som föranleds av beskattningsbeslu-ledd ändring i beslut om skaltetdl-
tet. lägg.

Vid handläggningen i kammarrätt och länsrätt av mål om särskild
avgift skad muntlig förhanddng hållas, om den skattskyldige begär det. Muntlig
förhandling behövs dock inte, om det inte finns anledning anta att avgift
kommer att utgå.

Prop. 1989/90:74

Om ej annat framgår av vad
som föreskrivs i 64 a -64j §§ gäller bestämmelserna i denna lag, med undantag
av 2,9,-41 §§och 76 § första stycket, i tillämpliga delar i fråga om särskild
avgift.

Om ej annat framgår av vad
som föreskrivs i 64 a — 64j §§ gäller bestämmelsema i denna lag, med undantag
av 38 f första stycket och andra stycket 2 samt 76 § första stycket, i
tillämpliga delar i fråga om särskild avgift.

69« Efter anmälan av
länsskattemyndigheten förordnar länsrätten om uttagande av vite. I övrigt
gäller 123 och 124 §§ taxeringslagen (1956:623) om vite i tillämpliga delar.
Har vite förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen prövas fråga
om uttagande av vitet av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lag.

Vite
får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjänsten. Har vite
förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen (1990:00) eller lagen
(1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter prövas fråga om utdömande
av vitet av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lagar.

Vid prövning av en
fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

"
Senaste lydelse 1987:1218. "Senaste lydelse 1986:1289.

98

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

Beslut som avses i 33 §
denna lag skall sändas lill den skattskyldige i vanligt brev. Sådana
försändelser får i särskilda fall rekommenderas eller delges den skattskyldige.
I fråga om delgivning av beslut eller utslag enligt denna lag äger 54 och 55
§§ taxeringslagen (1956:623) motsvarande tillämpning.

Vid tillämpning av
bestämmelserna i denna lag skad meddelande, som lämnats för skallskyldig som
är juridisk person, anses vara lämnat av den skatlskyldige, om det inte var
uppenbart alt uppgiftslämnaren saknat behörighet att företräda den
skattskyldige.

Denna lag träder i
kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den I januari 1991 då
förordningen (1982:24) om anstånd med att lämna deklaration för mervärdeskatt
skall upphöra att gälla.

" Senaste lydelse
1983:1052.

99

8 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

dels att 4 kap. 14 §, 7
kap. 3 §, 8 kap. 7, 8, 10-13 §§ och 9 kap. 2 § skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna
närmast före 4 kap. 1 § samt 8 kap. 1, 7 och 11 §§ skall utgå,

dels att nuvarande 4 kap.
4§ skall betecknas 14 § samt att nuvarande 8 kap. 2 och 3 §§ skall betecknas 8
respektive 7 §,

dds all 2kap. 10 §, 3kap. 3
och 6§§, 4kap. 1—3, 5— 13 §§, nya 14§och 15§, 5kap. 5 och 12§§, 6kap. 1 §,
7kap. 1, 7 och 8 §§, 8kap. 1, 4-6, nya 7, nya 8 och 9§§, 9 kap. 3§ samt
rubrikerna till 4 och 8 kap. skall ha föjande lydelse,

dels att det i lagen skall
införas sex nya paragrafer, 4 kap. 4, 4 a, 4 b och 6 a §§, 8 kap. 2 och 3 §§,
samt närmast före 4 kap. 4,5,6 a, 13 och 15 §§ nya rubriker av följande
lydelse.

Prop.
1989/90:74

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 47§
taxeringslagen (1956:623) om vem som skall fullgöra deklarationsskyldigheten
för omyndiga, dödsbon och andra gäller i tillämpliga delar.

Bestämmelsema i 4 kap. 2§
lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter om vem som skall
fullgöra deklarationsskyldigheten för omyndiga, dödsbon och andra gäller i
tillämpliga delar.

Uppgift som lämnats för
en skattskyldig som är juridisk person skall anses ha lämnats av den
skattskyldige, om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet
alt företräda den skattskyldige.

Beskattningsmyndigheten
får om det behövs för skattekontrollen förelägga den deklarationsskyldige att
lämna upplysningar utöver deklarationen samt prov och beskrivning på varor som
används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Ett sådant
föreläggande Jår förenas med vite.

Beskattningsmyndighelen
får vidare förelägga den deklarationsskyldige att förete de handlingar som
behövs för kontroll av deklara-

Beskattningsmyndigheten
får förelägga den deklarationsskyldige att / den omfattning som anges i föreläggandet
lämna de upplysningar som behövs för kontroll av att uppgifterna i en
deklaration är rikliga eller annars för beskattningen samt prov och beskrivning
på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten.

Beskattningsmyndigheten
får vidare förelägga den deklarationsskyldige att visa upp kontrakt, kontoutdrag,
räkningar, kvitton eller

100

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1989/90:74

tionen, såsom
kontrakt, kontoutdrag, räkningar och kvitton.

liknande
handlingar som behövs för kontroll av deklarationen.

Ett föreläggande får
förenas med vite, om det finns anledning alt anta att den skattskyldige annars
inte följer föreläggandet.

Bestämmelserna
i 3 kap. 6 § taxeringslagen (1990:00) gäller i fråga om befrielse från
skyldigheten att lämna upplysningar eller visa upp handhng.

Bestämmelsema
i 50§ 1 och 3 mom. taxeringslagen (1956:623) om utlämnande av uppgifter gäller
i fråga om uppgifter i deklarationer och andra handlingar som har avlämnats
till ledning för beslut om skatt enligt denna lag eller har upprättats eller
för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Handlingar som avses i
första stycket skall förvaras hos beskattningsmyndigheten under sju år efter
utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått tdl ända, om
inte regeringen föreskriver annat.

6§

Bestämmelserna
i 3 kap. 17 § taxeringslagen (1990:00) om utlämnande av uppgifter gäller i
fråga om uppgifter i deklarationer och andra handlingar som har avlämnats till
ledning för beslut om skatt enligt denna lag eller har upprättats eller för
granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Handlingar
som avses i första stycket skall förvaras hos beskattningsmyndigheten. Om inte
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något
annat, skad handlingarna förstöras sju år efter utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret gått ut.

4 kap. Fastställande
efterbeskattning m. m.

av skatt, 4
kap. Beskattningsbeslut

Skatten skall fastställas
för vaije redovisningsperiod eller, om skal-teredovisningen inte avser redovisningsperioder,
för varje skattepliktig händelse.

Beskattningsbeslut skall
fattas för varje redovisningsperiod eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder,
för varje skattepliktig händelse.

Har den skattskyldiges
deklaration kommit in till beskattningsmyndigheten inom den tid som anges i
2 kap. 8 § eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna
deklarationen, anses skatten fastställd tid det deklarerade beloppet.

Om
deklarationen inte har kommit in till beskattningsmyndigheten

Har den skattskyldiges
deklaration kommit in till beskattningsmyndigheten inom den tid som anges i
2 kap. 8 § eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna
deklarationen, anses beskattningsbeslut ha fattats i enlighet med
deklarationen.

Om
deklarationen inte har kommit in till beskattningsmyndigheten

101

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

inom den tid som anges
i första stycket, anses skatten fastställd lill noll kronor. Kommer deklarationen
in till beskattningsmyndigheten vid en senare tidpunkt anses skatten i stället
fastställd till det deklarerade beloppet, om ett beslut inte dessförinnan har
meddelats enligt 3 eller 5 §.

inom den tid som anges
i första stycket, anses skatten genom beskatlningsbeslui ha bestämts till noll
kronor. Kommer deklarationen in till beskattningsmyndigheten vid en senare
tidpunkt anses beslut i stället ha fattats i enlighet med deklarationen, om
inte ett omprövningsbeslut har meddelats dessförinnan.

3 §

Beskattningsmyndigheten
skall meddela beslut om fastställande av skatten, om deklarationsgran. sk - ning,
skatterevision eller något annat förhållande ger anledning tid det. Sådant
beslut skad också meddelas om den skattskyldige begär det.

Beslut
som avses i första stycket får inte meddelas senare än tredje året efter
utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått tid ända
eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den
skattepliktiga händelsen har inträffat. Inkommer från den skattskyldige en
begäran om sådant beslut senare än två månader före utgången av den angivna
tiden, skall framställningen anses som en begäran om slutligt beslut enligt 5
§.

Av
beslut som avses i första stycket skall framgå att den skattskyldige kan få
ett slutligt beslut enligt 5§.

Omprövning

Beskattningsmyndigheten
skall ompröva ett beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen
om den skattskyldige begär det eller om det finns andra skäl. Att omprövning
skall ske när den skattskyldige överklagat ett beskattningsbeslut framgår av 8
kap. 4§.

Beskattningsmyndigheten
får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen
skulle avse endast ett mindre belopp.

Om
en fråga som avses i första stycket har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol,
får beskattningsmyndigheten inte ompröva frågan.

Omprövning
på begäran av den skattskyldige

4§

Vid
den skattskyldige begära omprövning, skall han göra detta skriftligt. Begäran
skad ha kommit in tid beskattningsmyndigheten senast sjätte året efter utgången
av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut eller, när
skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga
händel-

102

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

sen
har inträffat.

Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före
utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett
beskattningsbeslut som är tid hans nackdel eller annan handling med uppgift om
skattens storlek, får han ändå begära omprövning. Begäran skad ha kommit in
inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

Har den skattskyldige inom den tid som anges i första eller andra
stycket gett in skrivelsen med begäran om omprövning tid en allmän förvaltningsdomstol,
får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till beskattningsmyndighelen
med uppgift om den dag då handlingen kom in till domstolen.

4a§

Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den
skattskyldige eller hans ombud, får skattemyndigheten utfärda föreläggande om
att undertecknande skad ske med påföljd att omprövning annars inte görs.

4b§

Trots bestämmelsen i 3§ tredje stycket får en fråga som har avgjorts
av kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft omprövas, om beslutet avviker
från rättsldlämpning-en i ett regeringsrättsavgörande som har meddelats
därefter.

Omprövning på
initiativ av beskattningsmyndigheten

Slutligt
beslut om skatt skad meddelas om den skattskyldige eller allmänna ombudet
begär det inom den tid som anges i 3 § andra siyckelförsta meningen. Har denna
tid gått ut skad slutligt beslut ändå meddelas, om begäran härom inkommer från
den skatlskyldige inom

5 §

Omprövar
beskattningsmyndigheten självmant ett beslut får omprövningsbeslut som är
till den skattskyldiges fördel meddelas senast under sjätte året efter
utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut eller, om
skatteredovisningen inte avser redo-

103

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

två månader från den
dag då han fått del av beslut enligt 3 § eller från allmänna ombudet inom två
månader från den dag då sådant beslut meddelades. Föreligger särskilda skäl
får slutligt beslut meddelas inom den tid som anges i 3 § andra siyckelförsta
meningen även om den skatlskyldige eller allmänna ombudet inte har begärt det.

Sedan
slutligt beslut har meddelats för en viss redovisningsperiod eller, när
skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, en viss skattepliktig händelse,
får beslut enligt 3 § eller 5 § första stycket inte meddelas för samma period
eller händelse.

visningsperioder,
den skattepliktiga händelsen har inträffat.

Ett
sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter den tid som anges iförsta
stycket om det föranleds av beskattningsmyndighetens beskattningsbeslut eller
allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om skatt enligi denna lag avseende
annan redovisningsperiod eller annan skattskyldig.

Kan
skatten inte bestämmas tillförlitligt med ledning av deklaration eller annan
föreliggande utredning skad den beräknas efter skälig grund.

6§

Ett
omprövningsbeslut som är tid nackdel för den skattskyldige får, utom ifall som
avses i andra stycket och i 7 och 8 §§, inte meddelas senare än under andra
året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått
ut eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga
händelsen har inträffat.

Har den skattskyldige
inte gett in deklaration i rätt tid, får ett omprövningsbeslul som är till
hans nackdel meddelas efter utgången av den tid som anges i första stycket. Ett
sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag deklarationen
kom in tid beskattningsmyndigheten, dock senast under sjätte året efter
utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut eller, om
skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga
händelsen har inträffat.

Efterbeskattning

6a§

Beskattningsmyndigheten
får meddela ett omprövningsbeslut som är tid nackdel för den skattskyldige
efter utgången av den tid som anges

104

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

( 6 § första stycket under de förutsättningar och på det sätt som
anges i 7—12§§(efterbeskattning).

7§

Har den skattskyldige

Efterbeskattning
får ske om den skattskyldige

1. i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig
uppgift till ledning för beskattningen,

2.
lämnat oriktig uppgift i mål om
skatt,

3. underlåtit att lämna deklaration eller infordrad
uppgift, eller,

4. underlått att
tillhandahålla begärt vamprov, skad beskattningsmyndigheten besluta om
efterbeskattning om den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att
skatt inte utgått eller utgått med för lågt belopp eller medJÖrt att skatt
återbetalats medför högt belopp.

4. underlåtit att
tillhandahålla begärt vamprov,

och den oriktiga
uppgiften eller underlåtenheten medfört att etl beskattningsbeslut blivit
felaktigt eller intejattals.

Efterbeskattning
får också ske

1.
vid rättelse av
felräkning, missskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

2.
när en ändring föranleds
av beslut som anges i 5 § andra stycket.

Efterbeskattning får
inte ske om det skattebelopp som avses är atl anse som ringa eller om del med
hänsyn till omständigheterna/raw-står som uppenbart oskäligt atl
efterbeskaltning sker. Avser prövningen fiera redovisningsperioder under samma
beskattningsår, skall frågan om skattebeloppet är att anse som ringa bedömas
med hänsyn lid del sammanlagda beloppet för perioderna.

Efterbeskattning som
avser annat än omprövning enligt 7§ andra stycket 2 får ske endast om den avser
belopp av någon betydelse. Efterbeskattning får inte ske om beslutet med
hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om
beskattningsmyndigheten tidigare fattal beslut om efterbeskattning avseende
samma fråga.

Bestämmelserna i 4§
tillämpas även vid efterbeskattning.

Beskattningsmyndigheiens
beslut om efterbeskattning skad meddelas senast under sjätte året efter utgången
av del kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut eller, när
skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga
händelsen har inträffat, om inte annat anges i 10—12 §§.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

Beskattningsmyndighelen
får besluta om efterbeskattning sedan slutligt beslut om skatt har meddelats
eller, om så inte har skett, när slutligt beslut inte längre kan meddelas.
Efterbeskattning får ej ske om inte beskattningsmyndigheten meddelar beslut om
detta senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket
beskattningsåret har gått tid ända eller, när skalleredovisningen inte avser
redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat.

Efterbeskattning på gmnd
av en oriktig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av
den månad då avgörande i målet har vunnit laga kraft.

Beslut om
efterbeskattning enligt 7 § andra stycket 2 får meddelas även efter den tid som
anges i 9§ men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.

Beslut
om efterbeskattning pä gmnd av oriktig uppgift i omprövningsärende eller mål
om skatt får meddelas efter den tid som anges i 9§ men .senast inom ett är från
utgången av den månad då beskattningsmyndighetens eller domstolens beslut i
ärendet eder målet har vunnit laga kraft.

11§

Har den skattskyldige
avlidit, skall efterbeskattningen påföras hans dödsbo. Beslut om sådan efterbeskattning
får inte meddelas av beskattningsmyndigheten efter utgången av det andra året
efter det kalenderår under vilket bouppteckningen efter den skattskyldige har
lämnats in för registrering.

Har den skatlskyldige
avlidit, ar beslut om efterbeskattning inte meddelas av beskattningsmyndighelen
efter utgången av det andra året efter det kalenderår under vilket
bouppteckningen efter den skattskyldige har lämnats in för registrering.

Har den skattskyldige, på
sätt anges i 14 § andra stycket skattebrottslagen (1971:69), delgetts underrättelse
om misstanke om brott som avser skatt enligt de författningar som anges i 1
kap. 1 § första stycket 1 eller enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel
eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beskattningsmyndigheten
meddela beslut om efterbeskattning för den redovisningsperiod eller den
skattepliktiga händelse som brottet avser även ef-

Har den skattskyldige, på
sätt anges i 14 § andra stycket skatle-brottslagen (1971:69), delgetts underrättelse
om misstanke om brott som avser skatt enligt de författningar som anges i 1
kap. 1 § första stycket 1 eller enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel
eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beskattningsmyndigheten
meddela beslut om efterbeskattning för den redovisningsperiod eller den
skattepliktiga händelse som brottet avser även ef-

Senaste
lydelse 1985:115.

106

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

ter
utgången av i 70 § angiven tid. Detsamma gäller om tiden för att ådöma den
skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a
§ skattebrottslagen.

Beskattningsmyndigheten
får också meddela beslut om efterbeskattning efter utgången av i 10 § angiven
tid, om efterbeskattningen medför att den skattskyldige enligt 12 §
skaltebrottslagen är fri från ansvar för brott.

Beslutet
om efterbeskattning enligt första stycket får inte meddelas senare än under
kalenderåret efter det då någon av de där angivna åtgärdema först vidtogs.
Beslutet om efterbeskattning enligt andra stycket ar inte meddelas senare än
under kalenderåret efter det då åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen
vidtogs. Har den skattskyldige avlidit, får beskattningsmyndigheten dock inte
meddela beslut om efterbeskattning av dödsboet senare än sex månader från
dödsfallet.

Efterbeskattning
som har påförts enligt första stycket skall undanröjas av
beskattningsmyndigheten, om åtal inte väcks på gmndval av den fömndersökning
som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om
tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet inte bifalls till någon del.
Vad som har sagts nu gäller dock inte om den skattskyldige är fri från ansvar
med stöd av 12 § skattebrottslagen.

Första
—fjärde styckena skall också tillämpas om brottet avser en juridisk persons
skatt och åtgärd som avses i första stycket har vidtagits mot den som har
företrätt den juridiska personen eller om företrädaren är fri från ansvar för
sådant brott med stöd av 12 § skattebrottslagen.

ter
utgången av i 9§ angiven tid. Detsamma gäller om tiden för att ådöma den
skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14a §
skattebrottslagen.

Beslut om
efterbeskattning får i fall som avses i 12§ skattebrottslagen också meddelas
efter utgången av den tid som anges i 9§.

Beslutet
om efterbeskattning enligt första stycket skall meddelas före utgången av
kalenderåret efter det år dä någon av de där angivna åtgärdema först vidtogs.
Beslutet om efterbeskattning enligt andra stycket skall meddelas före utgången
av kalenderåret efter det år dä åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen
vidtogs. Har den skattskyldige avlidit skall dock beslut om efterbeskattning
meddelas inom sex månader från dödsfallet.

Beslut
om efterbeskattning enligt första stycket skall, utom i fad som avses i 12§ skattebrottslagen,
undanröjas av beskattningsmyndigheten, om åtal inte väcks på gmndval av den
fömndersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet
om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte
bifalls till någon del.

Vad
som sägs i första — fjärde styckena tillämpas också beträffande en juridisk
persons beskattning, om åtgärd som avses i första stycket har vidtagits mot den
som har företrätt den juridiska personen eller om fad som avses i 12 § skattebrottslagen
föreligger beträffande honom.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

Gemensamma bestämmelser om beskattningsbeslut

13§

Kan den skattskyldiges
uppgifter inte läggas till gmnd för en tillföriitlig beräkning eller saknas
uppgifter från den skattskyldige, får efterbeskattningen ske efter skälig
grund.

Kan den skattskyldiges
uppgifter inte läggas till gmnd för en tillföriitlig beräkning eller saknas
uppgifter från den skattskyldige, får beskattningsbeslutet fattas efter skälig
gmnd.

4§

Efter utgången av den tid
inom vilken deklarationen för den sista redovisningsperioden under beskattningsåret
skall lämnas får sådan ändring av skatten som berör mer än en
redovisningsperiod under beskattningsåret hänföras till den sista
redovisningsperioden under beskattningsåret.

Första stycket gäder
inte om slutligt beslut har meddelats för någon redovisningsperiod under
beskattningsåret.

14§

Efter utgången av den tid
inom vilken deklarationen för den sista redovisningsperioden under beskattningsåret
skall lämnas får sådan ändring av beskattningsbeslut som berör mer än en
redovisningsperiod under beskattningsåret hänföras till den sista
redovisningsperioden under beskattningsåret.

Beslut
om skatteberäkning

15§

Det allmänna ombudet
skad underrättas om innehållet i beslut enligt 5, 7 eller 14 §.

Beskattningsmyndighelen
skad snarast efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål om skatt fatta
det beslut om skatteberäkning som föranleds av domstolens beslut.

5 kap.

5§

Har besvär anförts över
beslut om skatt kan den skattskyldige av beskattningsmyndigheten få anstånd
med betalning av skatten. Bestämmelserna i 49 § 1, 2 och 3 mom. uppbördslagen
(1953:272) om anstånd vid besvär över beslut rörande taxering skad då
tillämpas. Det som sägs om länsskattemyndighet i uppbördslagen gäller då det
allmänna ombudet.

Om ett
beskattningsbeslut överklagats, den skattskyldige begärt omprövning eller det
annars kan antas att skatten kommer att sättas ned, kan den skattskyldige av
beskattningsmyndigheten få anstånd med att betala skatten. Bestämmelsema i 49
§ 1, 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) gäller då i tillämpliga delar.

Senaste
lydelse 1986:1302.

108

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:74

12§

Ränta skall utgå på Ränta skall utgå på

1. skatt
som avses i 1 § tredje 1. skatt som avses i 1 § tredje

stycket, stycket,

2. skatt som den skattskyldige 2. skatt som den skattskyldige

fått anstånd med att betala enligt fått anstånd med att betala enligt

5 § till den del skattebeloppet fast- 5 § till den del skattebeloppet skad

ställts av besvärsmyndigheten. betalas senast vid anståndstidens ut

gång.

I
fall som avses i första stycket I utgår räntan från den dag då skatten skulle
ha betalats enligt 1 § första stycket till och med den dag då skatten skall
betalas enligt beskattningsmyndighetens beslut. 1 fall som avses i första
stycket 2 skall bestämmelserna om ränta i 49 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)
tillämpas. Räntan skall dock beräknas från den dag, då skattebeloppet skulle ha
betalats om anstånd inte medgetts, till och med den dag då anståndstiden går
ut.

6
kap.

1§

Beskattningsmyndigheten
får, efter ansökan av den som är skattskyldig eller avser att bedriva
verksamhet eller vidta åtgärd som kan medföra skyldighet att betala skatt,
meddela förhandsbesked i frågor som rör beskattningen, om det är av vikt för
sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

1
fråga om skatteplikt för trycksak enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser
och reklam kan förhandsbesked också meddelas efter ansökan av den som avser att
beställa en trycksak av en skattskyldig.

1
frågor som rör beskattning enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt kan
förhandsbesked meddelas även efter ansökan av den som i större omfattning
förbmkar eller avser att förbmka elektrisk kraft eller bränslen.

Ärenden
hos riksskatteverket om förhandsbesked enligt denna lag skall avgöras av den
särskilda nämnd som anges i 19 § taxeringslagen (1956:623).

1
kap.

1§

Har den skattskyldige i en dekla- Har den skattskyldige i deklara-

ration eller ett annat skriftligt med- tion eller annat
skriftligt meddelan-

delande som avgetts till ledning för de som han avgett
till ledning för

fastställande av hans .skatt, lämnat beskattningen, lämnat
uppgift som

en uppgift som befinns vara oriktig, befinns oriktig,
skall en särskild av-

skall han påföras en särskild avgift gift (skattetillägg)
påföras ho-

(skattetillägg). Skattetillägget nom. Skattetillägget är tjugo pro-

är tjugo procent av det skattebe- cent av det skattebelopp som inte

lopp som inte skulle ha påförts om skulle ha påförts om den oriktiga

den oriktiga uppgiften hade godta- uppgiften hade godtagits. Detsam-

gils. Detsamma gäller om den ma gäller om den skattskyldige har

skattskyldige har lämnat en sådan lämnat en sådan uppgift i mål om

uppgift i mål om skatt. skatt och uppgiften inte har godta-

109

gits efter prövning i sak eller inte har prövats.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

Har avvikelse från
deklaration skett med stöd av 4 kap. 6 eller 13 §, påförs den skattskyldige
skattetill-lägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd
av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver vad som annars skulle ha
påförts honom. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig
uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetill-lägg enligt första
stycket.

Har den skattskyldige inte
lämnat deklaration och har skatt beslutats genom uppskattning enligt 4 kap. 6
eller 13 §, påförs den skattskyldige skattetillägg. Skattetillägget är tjugo
procent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige
utöver den skatt som skulle ha påförts enligt de skriftliga uppgifter han
lämnat till ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen innefattar
rättelse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock
skattetill-lägg enligt första stycket.

Har avvikelse från
deklaration skett med stöd av 4 kap. 13 §, påförs den skattskyldige skattetillägg.
Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd av uppskattningen
påförs den skattskyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom. Till
den del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den
skattskyldige påförs dock skattetillägg enligt första stycket.

Har den skattskyldige inte
lämnat deklaration och har skatt beslutals genom uppskattning enligt 4 kap.
13§, påförs den skattskyldige skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent
av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver
den skatt som skulle ha påförts enligt de skriftliga uppgifter han kan ha
lämnat till ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen innefattar
rättelse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock
skattetill-lägg enligt första stycket.

Beskattningsmyndigheten
prövar fråga om särskild avgift. Kammarrätten prövar dock, på talan av allmänna
ombudet, fråga om skattetillägg på gmnd av oriktig uppgift i mål om skatt.
Sådan talan får föras om den oriktiga uppgiften inte har godtagits efter
prövning i sak eller inte har prövats i målet. Talan skad väckas inom ett år
från utgången av den månad då domen eller det slutliga beslutet i målet har
vunnit laga kraft.

Den skattskyldiges
yrkande i fråga om särskild avgift skad ulan hinder av vad som annars gäller
om besvär prövas, om beslutet om den skatt som avgiften avser inte har vunnit
laga kraft. Detsamma gäller om det allmänna ombudet framställt ett sådant
yrkande till förmån för den skattskyldige. Om yrkandet framställs först i
domstol, kan dom-

7 §

Beskattningsmyndigheten
prövar fråga om särskild avgift. Beslut om skattetillägg på gmnd av oriktig
uppgift i mål om skalisar meddelas inom ett år från utgången av den månad då
domen eller det slutliga beslutet i målet har vunnit laga kraft.

Utan
hinder av vad som annars föreskrivs om omprövning och överklagande skad den
skattskyldiges yrkande i fråga om särskild avgift prövas, om beslut i den
beskattningsfråga som föranlett avgiften inte har vunnit laga kraft. Detsamma
gäller om det allmänna ombudet framställt ett sådant yrkande till förmån för
den skattskyldige.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:74

stolen
förordna att målet om särskild avgift skall las upp och vidare handläggas av
beskattningsmyndigheten.

8§' Bestämmelserna om
eftergift skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts, i den
mån det föranleds av vad som har förekommit i ärendet eller målet om särskild
avgift.

Beslutas
ändring av tidigare beslut om skatt, skall även därav föranledd nedsättning i
beslut om skat-telidägg vidtas.

Vid
handläggningen i kammarrätt av mål om särskild avgift skall muntlig
förhandling hållas, om den skattskyldige begär det. Muntligförhandling behövs
dock inte, om det inte finns anledning anta att avgift kommer att utgå.

Andras ett
beskattningsbeslut skad beskattningsmyndighelen vidta den ändring av beslut om
skattetillägg som föranleds av beskattningsbeslutet.

8 kap. Besvär

Beskattningsmyndighetens
slutliga beslut om skatt samt myndighetens beslut om efterbeskaltning, om
anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt, om uppdelning av
skattebetalning, om återbetalning av skatt och om rättelse får överklagas av
den skattskyldige och av det allmänna ombudet genom besvär hos kammarrätten.

Den
skattskyldiges besvär skad ha kommit in inom två månader från den dag då han
fick del av beslutet. Allmänna ombudels besvär skall ha kommit in inom två
månader från den dag då beslutet meddelades.

1§

8 kap. Överklagande

Beskattningsmyndighetens
beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen samt
beslut om anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt, om uppdelning
av skattebetalning, om återbetalning av skatt och om alt avvisa en begäran om
omprövning av beskatlningsbeslui får överklagas hos kammarrätten av den
skattskyldige och av det allmänna ombudet.

Beslut om
skatterevision, föreläggande av vite och avvisande av ansökan om
förhandsbesked får inte överklagas.