Prop. 1989/90:90

Regeringens proposition 1989/90:90

om forskning

Prop. 1989/90:90

Regeringen
överlämnar denna proposition till riksdagen.

Föredragande
vid regeringssammanträdet har varit statsrådet Feldt samt chefema för
justitie-, utrikes-, försvars-, social-, kommunikations-, utbildnings-,
jordbmks-, arbetsmarknads-, bostads-, industri- och civildepartementen samt
miljö- och energidepartementet; vidare statsråden Lindqvist, Engström,
Wallström, Lööw och Persson.

Uppsläkningen
av propositionen ansluter sig till den ärendefördelning mellan departementen
som är avsedd att tillämpas under den lid förslagen gäller. Frågor om
energiforskning återfinns därför under avsnittet om industridepartementets
verksamhetsområde.

Stockholm
den 8 febmari 1990

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringens
avsikt med de förslag som lämnas i denna proposition för perioden 1990/91
1992/93 är alt öka och förbättra den vetenskapliga produktionen i Sverige.
Regeringen vill främja vetenskapliga framsteg och ökat vetenskapligt kunnande
på alla områden från teologi till teknologi. Samtidigt behövs klara
prioriteringar

Statens
stöd lill forskning och utveckling bör i första hand avse gmndläggande
forskning. Insatser för denna utgör också tyngdpunkten i denna proposition.
Regeringen fömtsätter all näringslivet även fortsättningsvis står för de
uppgifter förelagen av hävd tagit på sig inom tillämpad forskning och
utvecklingsarbete.

Mol
denna bakgmnd blir en första prioritering naturligen atl fortsätta

1 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

insatsema
för att förbättra fömtsätlningarna för den grundläggande veten- Prop.
1989/90:90

skapliga verksamheten vid
universitet och högskolor samt utbildningen av

forskare.

Systemet
med forskningsråd förstärks och byggs ut. Två nya forskningsråd inrättas.
Samtliga forskningsråd får ökade resurser. Råden uppmanas all i större
utsträckning verka interdisciplinärt och genom koncentrerade insatser.

Utmstningssitualionen
förbättras dels genom ökade anslag lill tyngre vetenskaplig utmstning, dels
genom en förstärkning av medlen lill de vetenskapliga biblioteken inom de
humanistiska och leologiska fakulteterna.

1
propositionen föreslås all ell sektorsforskningsansvar byggs upp inom
kulturområdet. Samtidigt föreslås förstärkningar av den humanistiska
forskningen.

Fortsatta
insatser för forskning om arbetslivets förnyelse och arbetsmarknadspolitik
föreslås. Forskningkring folkhälsofrågor ökar. Delegationen för social
forskning och delegationen för invandrarforskning ersätts av ell
socialvetenskapligt forskningsråd. Vidare förs ett antal andra
departe-menlsanknulna seklorsforskningsuppgifter över lill närmast berörda myndigheter.

Ökade
insatser föreslås för miljö-, naturresurs- och energirdaterad gmndläggande
forskning. Syftet är all svensk FoU skall kunna lämna bidrag till förbättringar
av den svenska miljön. Detta inkluderar frågor som aktualiseras av avvecklingen
av kärnkraften. Dessutom lägger dessa satsningar en fast gmnd för svenskt
agerande på det internationella planet.

Ell
leknikvelenskapligl forskningsråd inrättas. Universitets- och högsko-lebaserade
konsortier för materialteknisk forskning får särskilda medel. 1 propositionen
framhålls att all teknikutveckling, och särskilt den som finansieras med statliga
medel, bör ske med hänsyn tagen lill miljön. Detta markeras genom ett särskilt
forskningsprogram på miljöteknikområdet som skall knyta samman pågående
forskningsverksamhet på en rad områden.

Regeringen
fortsätter förhandlingama om fullständigt deltagande på ramprogramnivå i EG.s
nya ramprogram för forskning och utveckling under åren 1990 1994. Regeringen
avser återkomma om anslag för detta ändamål. 1 propositionen föreslås även
betydande nytillskott för deltagande i EG:s nuvarande forskningsprogram.
Medlen för vetenskapligt samarbete med öststaterna i Europa ökas betydligt.

Lärarna
vid de mindre och medelstora högskolorna samt vårdhögskolorna bör integreras
bättre i högskolans forskning. För atl underlätta detta innehåller
propositionen förslag om åtgärder som syftar till att öka omfattningen av
forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna och värdhögskolorna i
Sverige.

Regeringen
avser att fatta beslut om ell antal uppdrag tik olika myndig

heter m.m. som skall ge underlag för det fortsalla forskningspolitiska

arbetet. Stor vikt kommer då all läggas vid vilket utbyte de statligt finansi

erade insatserna ger såväl rent vetenskapligt som med avseende på sam

hällsnytta saml effektivitet i organisation och arbete. 2

Regeringens förslag lill
riksdagen om ökade statliga satsningar på forskning och utveckling under
perioden 1990/91 1992/93 innebär utöver pris- och löneomräkning, ett
tillskott av reformmedel under de tre budgetåren motsvarande en bashöjning av
1 miljard kronor.

Prop.
1989/90:90

Denna
proposition har utformats och skrivits på ett något annorlunda sätt än andra
propositioner. Syftet med delta är atl vinna erfarenheter för en eventuell
övergång lill en ny utformning av regeringens förslag till riksdagen. Den nya
utformningen skall bl. a. göra större propositioner med förslag som beretts
inom flera departement mer lättöverskådliga och lättlästa.

Propositionen
är skriven så alt regeringen i de första tio avsnitten (s. 4101) redovisar
svensk forsknings situation i dag och föreslår akmänna riktlinjer för
forskningspolitiken under de närmaste åren. Därefter följer i avsnitten 11-23
(s. 103-461) en mer detaljerad redovisning av regeringens förslag. Dessa
avsnitt följer den indelning i departementsområden och statsbudgetens huvudtitlar
som avses träda i krafl under våren 1990. Detta betyder atl energiforskningen
redovisas i avsnitt 21 (industridepartementets verksamhetsområde). Det
regeringen vill alt riksdagen skall la ställning lill återfinns alllid under
mbriken Årendet tid riksdagen, vilket således motsvarar den tidigare mbriken
Hemställan.

PROPOSITION OM FORSKNING Prop 1989/90:90

Forskningen och samhällsutvecklingen en inledning

Vårt
behov av kunskap

Ny
kunskap är revolutionerande. Den kastar om mänskliga synsätt och handlingar.
Men det är omöjligt all på förhand föreställa sig vari den nya kunskapen beslår
eller hur den kan komma all påverka individer och samhällsförhållanden.

Under
efterkrigstiden kännetecknades politiken av en medveten strävan alt bygga upp
de raserade samhällena genom all utnyttja vetenskapens och teknikens
landvinningar. Framför akt växte de klassiska forskningsområdena fysik och
kemi snabbi och fömyades genom en rad betydelsefulla upptäckter. Många av dessa
blev basen för industriell nydaning. Under senare årtionden har de biologiska
och medicinska vetenskapema utvecklats kanske än snabbare. Inte minsl har
molekylärbiologin revolutionerat våra kunskaper om livsprocessema med en
detaljrikedom som är häpnads väckande. Detta område slår nu i centmm också för
industriell utveckling och politiskt intresse.

Kunskapsförändringar
som vi ännu knappast kan bedöma verkningarna av har skett under 1980-talel. Ell
exempel är supraledningen vid högre temperaturer. Genombrottet för
informationsteknologins tikämpning i kommunikationer och ADB-system kommer
tveklöst alt medföra stora förändringar som vi ännu bara kan ana konsekvensema
av. Samtidigt har nya kunskaper skärpt vårt medvetande om växande hot mot vår
miljö.

Den
vetenskapliga utvecklingen går snabbt vidare. Dagligen ger oss massmedia
nyheter om hur kunskapema om väriden omkring oss vidgas, hur dessa las i
mänsklighetens tjänst, hur industrin fömyas men också hur förödande
konsekvensema kan vara av ell oklokt utnyttjande av de naturresurser som är
människan givna. Det blir alltmer uppenbart att utvecklingen fömlsäller en
fördjupad analys av vad som i ett längre perspektiv kan vara till gagn för
miljön, för del samhälle vi bygger och för de människor som skall verka där.
Allt tydligare inser vi också all forskningen i allt högre grad kan beröra
människors gmndläggande etiska värderingar. Stödet för och inriktningen av
forskning och utveckling har därför naturligen blivit en central politisk
fräga.

Forskningen
påverkar i hög grad den enskilda människans livsvillkor. Det är ofrånkomligt
alt eliska frågor dyker upp i dessa sammanhang. 1 synnerhet biotekniken har
under senare år aktualiserat tidigare olänkbara frågeställningar i anslutning
lill utvecklingen av nya metoder. Vi kan vänta atl hell nya frågor dyker upp
allteftersom forskningen tillför nya kunskaper och tillämpningar. Eliska frågor
fordrar en omfattande diskussion både inom och utanför forskarsamhället.
Forskningen måste följa samma eliska och rättsliga regler som gäller för
samhällelig verksamhet i övrigl.

Det
är i många avseenden berättigat att tala om all det vetenskapliga 4

sökandet
efter nya kunskaper är ell samhällsintresse, ja etl samhäksupp- Prop.
1989/90:90 drag. Del anses naturligt och nödvändigt alt förelagen satsar pä atl
utveckla nya produkter och produktionsprocesser. Insatser frän forskare och
tekniker är av avgörande betydelse för industrins produktivitet. Lika naturligt
och nödvändigt är det att samhällsproblemen blir föremål för forskning. Ohälsa
och miljöförstöring kan, liksom andra samhällsproblem, motverkas genom nya
kunskaper.

Uppdraget
innefattar i hög grad också den forskning som inte har sin utgångspunkt i
konkreta tillämpningar. Del är ett värde i sig atl arbeta med frågor om
människans villkor som generationer av människor har släkt. Nya kunskaper kan
också ofömtsett ge avgörande bidrag lill hur problem som vi i dag kanske inte
ens är medvetna om skall las om hand. Detta är en dd av forskningens villkor
och spänning, som kan vara väl så fantasieggande.

Forskarna
måste själva stä för arbetet att tolka och bedöma forskningsresultatens
vetenskapliga kvalitet och håkbarhet. Lika nödvändigt är det alt forskama
själva har ansvar för hur betydande delar av resursema för vetenskaplig
utveckling kommer lill användning. Genom del intemationella
forskningssamarbetet pågår ständigt en utvärdering av tidigare forskningsinsatser
och pågående forskningsarbete.

Det
kan synas som en motsägelse att en demokratisk forskningspolitik dels
innehåller ell betydande mått av samhällsuppdrag lill forskarna, dels lämnar
dessa i hög grad obundna all själva, under inbördes diskussion och konkurrens,
öka våra gemensamma kunskaper. Men en sådan arbets- och ansvarsfördelning är
möjlig i en genuin demokrati, när medborgama, deras valda företrädare och forskargmppema
kan kommunicera med varandra.

Alt
skapa fömtsättningar för förtroendefulla kontakter mellan forskning och
allmänhet är en angelägen uppgift för forskningspolitiken. Genom en ökad
information om forskningens inriktning och resultat främjas etl erfarenhetsutbyte
som gör del möjligt för fler människor all konstmktivt delta i den fortgående
forskningsdebatten.

Ett
mänskligt samhälle

Den
världsbild som forskningen givit dagens människor är en gmndläggande del av
vad som allmänt kallas kultur. Naturvetenskaperna och samhällsvetenskaperna är
omistliga i del moderna samhäkel; de fördjupar vårt perspektiv på tillvaron och
hjälper oss all finna förnuftiga lösningar på mänskliga problem. Ändå kan detta
aldrig leda till mer än en vidgad gmndläggande kunskap och ell säll för oss all
slmklurera den värld vi lever i. Människors värderingar och eliska och
religiösa frågor är och förblir den andra dimensionen av del mänskliga livet.
Del är kring dessa frågor som den humanistiska och leologiska forskningen kretsar.

1
vår strävan mol ell mänskligt samhälle, som ju också bmkar kallas ett

humanistiskt samhälle, måste därför finnas plats för humanistisk forsk

ning och konstnärlig utveckling med en vid tolkning av dessa begrepp. Inte

minst är detta viktigt för atl envar skall finna sin identitet och få kunskap 5

om
sin egen historia. Kunskaper och insikt om den egna historien bidrar Prop.
1989/90:90 också till en bättre förståelse för andra människor och deras
kulturer. Del är därför också en betydelsefull krafl för all motverka oroande
tendenser tik främlingsfienUighel. En starkare identitet får inte förväxlas med
chauvinism och fientlighet visavi andra folkgmpper.

Humanioras
och de konstnärliga verksamhelemas kritiska funktion är oundgänglig för ell
samhälle som strävar efler alt ge alla människor rätt lill ett värdigt liv. Den
humanistiska forskningen ger instmmenten att granska effekterna av den tekniska
utvecklingen. Den analyserar hur villkoren för den enskilda människan förändras
i ell historiskt perspektiv. Humaniora ger oss vidare redskapen all kommunicera
med och förslå omvärlden och kunskaper som är av gmndläggande betydelse både
för bedömningen av förhållandena i vårt eget land och för kvaliteten i vår
kontakt med andra länder. 1 utvecklingen av den svenska forskningen under
1990-lalel är del angelägel all också de humanistiska vetenskapema stärks.

Forskningens
roll i samhällsbyggandet

Den
samhällsvetenskapliga forskningen har givit oss mycken ny kunskap om
utvecklingen av människan och hennes samhäken i gången lid och bidrar lill en
vidgad förståelse av dagens händelser. Del är uppenbart alt den tekniska
utvecklingen spelat en avgörande roll för framväxten av del samhälle som vi
lever i. En allt effektivare energianvändning, utvecklingen av nya former för
kommunikation, möjligheter lill massproduktion av de basvaror som vår vardag
kräver, såsom föda, bostad och kläder, har givit oss nya möjligheter all
utnyttja vår lid.

Men
nu ställs nya frågor som ger samhällsvetenskaperna centrala uppgifter i
samhällets fortgående förändring. Vad betyder det förändrade politiska klimat
som tycks växa fram inlemationdll? Vilka nya klassklyftor riskerar alt växa
fram? Vilka blir de framtida skiljelinjema mdlan industriländer och
utvecklingsländer? Vilka är människornas reaktioner inför och under den
pågående utvecklingen? Samhällsbyggandel måste i framtiden i högre grad än
tidigare gmndas på analys av människans förändrade situation i dagens och, så
långt som möjligt, framtidens samhälle.

Också
i många andra avseenden behöver vi en ökad forskning. 1 skarp kontrast till
forsknings- och utvecklingssalsningama inom näringslivet slår de myckel
blygsamma insatser som görs för all utveckla den offentliga sektom. Detta
gäller såväl statens som landslingens och kommunemas verksamhet. Del är de två
sistnämnda som svarar för den dominerande delen av det arbete i den gemensamma
sektom som direkt berör medborgarna. Statistiska centralbyrån (SCB) har i en
första kartläggning visat alt kommunemas och landslingens forsknings- och utvecklingsinsatser
för år 1988 beräknas motsvara 0,1 %av driftskostnaderna. Skolan, vården, energiförsörjningen,
vallen- och avloppshanleringen saml trafiken är exempel pä verksamheter i
samhället som skulle vinna mycket pä ett systematiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

I
dagens samhälle är tjänstesektom omfattande, både inom enskild

företagsamhet och inom offentlig verksamhet. Utvecklingsarbetet inom 6

tjänstesektom
har en mycket liten omfattning i förhållande lill del utveck- Prop. 1989/90:90
lingsarbele näringslivet bedriver för all skapa nya produkter. Det svaga
forsknings- oeh utvecklingsarbetet inom såväl den enskilda som den gemensamma
tjänstesektom kan vara en av orsakema till den relativt låga
produktivitetsutvecklingen inom denna sektor. De nuvarande forskningsinsatserna
för att förbättra tjänslesektoms funktion måste därför förslärkas.

Naturresurser
och miljö

Resurs-
och miljöproblemen framstod fram lill det andra världskriget som lokala till
sin natur. De hade ännu inte fått nämnvärd politisk betydelse. Under 1950-talel
förändrades miljömedvetandet. Smogkalaslrofen i London 1952 medförde en för
tidig död för flera lusen människor i London-området, några år senare väckte
Rachel Carsons bok Tyst vår intemationell uppmärksamhet oeh mol slutet av
1960-lalel visade svensken Svante Oden all en långsam försuming av nederbörd,
mark och vatten pågick inom ell stort område kring de mest industrialiserade
delarna av Europa. Sverige påpekade i sitt bidrag till FN:s miljökonferens i
Stockholm år 1972 att luft- och vattenföroreningar sprids över stora avstånd
och att därigenom enskilda länder påverkar varandra. Från svensk sida hävdades
redan då all intemationell samverkan var angelägen för atl hejda en ökande
försuming av vår omgivning. Perioden från 1950 till 1975 kan karaktäriseras
som en lid av växande insikt om resurs- och miljöproblemens regionall
gränsöverskridande karaktär och behovet av intemationell samverkan.

Under
1980-talet har de globala problemen kommit i förgmnden. Under de allra senaste
åren har människans påverkan på jordens klimat på allvar aktualiserats som ell
grundläggande hot mol den fortsalla förbättringen av människans livsvillkor.
Särskilt efter publiceringen våren 1987 av slutrapporten från FN:s kommission
för miljö och utveckling. Vår gemensamma framtid, har den politiska aktiviteten
vuxit kraftigt på del intemalioneka planet.

Under
1900-lalels sista decennium och i inledningen av 2000-lalet ställs nu världens
länder inför uppgiften alt trygga en ekologiskt hållbar utveckling. På vissa
håll gäller frågan omedelbar överlevnad. Dessa frågor går långt utöver vad
enskilda nationer tidigare konfronterats med. Del framstår som alkmer
uppenbart att en nära samverkan mellan världens länder är nödvändig för all
gemensamt och på ell framgångsrikt säll möta denna ulmaning. Miljöinriklad
forskning inom alla områden har en nyckelroll att spela i delta sammanhang.

Regeringen
anser att dessa centrala framtidsfrågor motiverar väsentligt utbyggda resurser
för forskning kring våra naturresurser och människans påverkan på vår miljö.
Det är också nödvändigt med en nära samverkan mellan olika
forskningsdiscipliner och mellan teori och praktik. Förslagen tik riksdagen är
ett uttryck för en sådan prioritering.

Teknisk-industriell
forskning och utveckling Prop. 1989/90:90

Hotel
mol miljön har ibland uppfatlats som så allvarligt att en fortsatt utbyggnad av
den industriella verksamheten måste hejdas. Det är ytterst angeläget alt i
stället finna nya former för industriell tillväxt som säkerställer en
långsiktigt bärkraftig utveckling. Den industriella världens välstånd bygger på
tekniskt kunnande baserat på den gmndläggande naturvetenskapens landvinningar.
Så kommer även alt vara fallet i framliden. Men i den framlida utvecklingen kan
vi inte, vare sig i industriländer eller i utvecklingsländer, vänta med alt
avsälla resurser för all förbättra miljön liks levnadsstandarden höjts. Arbetet
måste vara inställt på all förena tekniska innovationer med kraven på
miljöhänsyn.

Den
tekniska forskningen och utvecklingen är en spjutspels mol framliden med
utgångspunkt i naturvetenskapens senaste landvinningar och resultat. Det
tekniska utvecklingsarbetet syftar lill all omsätta forskningens resultat i
nya produkter och aktiviteter i samhället. Både för att förbättra vad som i del
förgångna varit ofullkomliga produkter och för atl utveckla nya krävs en
omfattande forskning och utveckling.

Materialteknik
är ett nyckelområde i den tekniska och industriella utvecklingen. Kunskap om
hur befintliga och nya material på bästa sätt kan användas i kvalificerade
produkter och konstmktioner har fält en allt större betydelse för Sveriges
industri och övriga samhällsutveckling.

Världen
och även Sverige slår inför ulmaningen att utveckla nya industriella processer
och produktionsformer som hushållar med naturresurser, lar lill vara råvaror
effektivt, är energisnåla och inte skadar människan och miljön. Del är
angeläget alt så långt som möjligt utveckla slutna kretslopp för materialflödet
i samhället. Hanteringen av föroreningar från industriell tillverkning och av
avfall från både produktion och hushåll blir en grandläggande uppgift. Det är
väl känt hur de stora urbana konglomeraten i världen i såväl industriländer som
utvecklingsländer brottas med växande problem för all ta hand om de
avfallsmassor som dagens samhäke producerar.

Informationsteknologins
utveckling under de senaste årtiondena innebär en omvandling av det tidigare i
hög grad produktinriklade samhället mot ell alkmer kunskapsinriktal samhälle.
Denna utveckling kommer att bli av central betydelse under 2000-talet och
innebär en revolution först för industriländerna, men så småningom även för
utvecklingsländerna. Tidigare satsningar i Sverige och den snabba utvecklingen
av dalorbaserad verksamhet ger oss i ell inlemalionekl perspektiv en god
utgångspunkt för att aktivt delta i denna gradvisa transformation av samhälle
och arbetsliv.

Den
nuvarande industriella tillväxten bygger på en snabb vetenskaplig och teknisk
utveckling. Även om Sverige knappast kan ligga i frontlinjen mer än inom ett
fåtal av teknikområdena måste den svenska kunskapsbasen breddas och en
kraftigare teknisk och industriell utveckling eftersträvas inom ett antal
utvalda delområden. Denna proposition understryker i delta sammanhang främst
vikten av all materialteknik och miljöteknik nu tillförs ökade resurser.

Kontinuitet
och förnyelse Prop. 1989/90:90

Den
svenska forskningspolitiken under 1980-lalel kännetecknas av strävan efter
kontinuitet och fömyelse. För en effektiv planering av forsknings- och
utvecklingsverksamhet är långsiklighet i besluten och kontinuitet i den
politiska inriktningen av gmndläggande betydelse. Samtidigt krävs en
fortlöpande förnyelse. Såväl för forskningens kvalitet som för den ekonomiska
bärkraften i det industriella utvecklingsarbetet krävs ständig utvärdering och
omprövning.

Forskningspolitiken
har i Sverige utformats i en kontinuerlig dialog mellan samhälle regering och
riksdag och forskare. Denna fmkl-bringande dialog är ell annal kännetecken
för svensk forskningspolitik. Den innebär en fortlöpande granskning och
prövning som är av stor betydelse för vidareutvecklingen av både forskningen i
sig och del forskningspolitiska tänkandet.

Det
är nu tio år sedan riksdagen fattade beslut om en ny form av forskningspropositioner
som innebär all regeringen vart tredje år ger en samlad redovisning och
bedömning av svensk forskning och utveckling, föreslår de övergripande
politiska målen och gör de nödvändiga prioriteringama mellan olika
forskningsområden.

Säväl
regeringens förslag som riksdagens beslut under tioårsperioden har utgått ifrån
all universitet och högskolor, som vi samlat kallar högskolan, bör ha
huvudansvaret för den forskning som finansieras med allmänna medel. I 1984 års
forskningsproposition gällde huvudfrågoma avvägningen mellan gmndforskning,
seklorsforskning och näringslivels forsknings- och utvecklingsverksamhet,
liksom högskoleforskningens kvalitet och forskarnas arbetsvillkor. Dessa frågor
är av så gmndläggande karaktär all de också kom alt framstå som centrala i 1987
års forskningsproposition. Förstärkningarna i denna riktades huvudsakligen mol
högskolan, med tonvikt på rekryteringen av nya generationer forskare.

Även
i årets proposition för regeringen fram förslag som syftar lill all stärka i
första hand högskolans insatser för landets långsikliga kunskapsförsörjning.

Sammanfattning
av regeringens förslag till resursförstärkningar

De
totala statliga medlen för forskning och utveckling, exklusive affärsverken,
uppskattades år 1988/89 tik ca 12,5 miljarder kronor. Av dessa utgjorde 3,2
miljarder kronor anslag från försvarsdepartementet.

Regeringens
förslag till riksdagen innebär omfattande resursförstärkningar avseende
forskning och utveckling under de närmaste tre budgetåren. De medel som redovisas
i del följande är ökade resurser utöver sedvanlig kompensation för höjda löner
och priser. Fömtom reformmedlen har vissa omprioriteringar skett dels mellan
olika forsknings- och utvecklingsinsatser, dels mellan övrig verksamhet och
forskning och utveckling.

Forskningen
inom försvarsdepartementets område redovisas endast

kortfattat i denna proposition och resursfrågoma berörs ej. Till dessa

forskningsinsatser återkommer regeringen i samband med den kommande

försvarspolitiska propositionen år 1991. 9

Regeringens förslag
sammanfallas i nedanstående tabell. Beloppen avser förändringen i förhållande
till närmast föregående år. Som framgår av tabellen föreslås reforminsatsema
ske successivt under perioden. De reformmedel som föreslås för budgetåren 1991/92
och 1992/93 är absoluta belopp och kommer ej att prisomräknas del år insatsema
läggs ut. Regeringens samlade förslag till ytterligare insatser för forskning
och utveckling innebär en bashöjning med 1 miljard kronor vid treårsperiodens
slut.

Prop. 1989/90:90

Tabell
1. Reformbelopp 1990/91 -1992/93

Föreslagna
förstärkningar (Milj.kr.)

1990/91

1991/92

1992/93

Bashöjning

vid
periodens slut

UNIVERSITET
OCH

HÖGSKOLOR

188

130

132

450

Doktorandtjänster

103

Riktade insatser till

fakulteterna

Mindre/medelstora

högskolor och vårdhög-

skolor

Utrustning

126

164

Ökade lokalkostnader

FORSKNINGSRÅDEN

106

Forskningsrådsnämnden

Humanistisk-samhälls-

vetenskapliga forsk-

ningsrådet

Medicinska forsknings-

rådet

Naturvetenskapliga

forskningsrådet

Statens delegation för

rymdverksamhet

Skogs- och jordbrukets

forskningsråd

Teknikvetenskapliga

forskningsrådet'

Socialvetenskapliga

forskningsrådet

SÄRSKILDA

SATSNINGAR

102

306

Kultur

Välfärd

Miljö

133

Materiaheknikm.m.

Rymdfärjan Columbus

Offentlig sektor

INTERNATIONELLT

117

EG nuvarande rampro-

gram

Annal internationellt

samarbete

ÖVRIGT

SUMMA
REFORMER

417

305

278

1000

' Genom omfördelningar
föreslås det leknikvetenskapliga forskningsrådet tillföras 67 milj. kr.
1990/91, ytterligare 27 milj. kr. 1991/92 och ytterligare 48 milj. kr. 1992/
93. Detta innebär ett totalanslag om 152 milj. kr. vid periodens slut. Det
socialvetenskapliga forskningsrådet kommer under perioden att tillföras medel
dels genom de särskilda välfärdssatsningama dels genom omprioriteringar inom
socialdepartementet. Härigenom tillför forskningsrådet 58 milj. kr. 1990/91, 6
milj. kr. 1991/92 och 6 milj. kr. 1992/93. Del innebär ett lotalanslag om 70
milj. kr. vid periodens slut.

1 Sverige i forskningsvärlden Prop. 1989/90:90

1.1 Grundläggande definitioner

Med
forskning och utveckling förstår vi del systematiska arbete som krävs för atl
frambringa nya kunskaper och kritiskt utvärdera rådande föreställningar om människa,
natur och kultur förr, nu och i framtiden. 1 denna proposition används de olika
begrepp som är aktuella i detta sammanhang i enlighet med den terminologi som
medlemsländerna i OECD enats kring.

Grundforskning
är all systematiskt och metodiskt söka efler ny kunskap och nya idéer ulan alt
någon bestämd tillämpning är i sikte. Vi talar om såväl ren gmndforskning, där
ingen restriktion läggs på forskningens inriktning, som den riktade
gmndforskningen, som kan tänkas lägga gmnden för tillämpning. Den mer direkt
tillämpade forskningen innebär ett systematiskt och metodiskt sökande efler ny
kunskap och nya idéer men med en bestämd tillämpning i sikte.
Utvecklingsarbetet, åter, utnyttjar systematiskt och metodiskt
forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för all åstadkomma nya produkter,
nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan
existerar. Sektorsforskning omfattar bäde riktad gmndforskning, tillämpad
forskning och utvecklingsarbete inom en samhällssektor.

Forskningsverksamheten
kan givelvis också beskrivas med användande av andra inddningsgmnder. 1 Sverige
har begreppen forskning på eget programansvar resp. uppdragsforskning använts.
Forskning på egel programansvar innebär atl forskama ges hela ansvaret för hur
problemen ställs och uppgifterna löses och redovisas. Forskning på egel
program-ansvar kan avse såväl över högskolebudgeten och forskningsråden finansierad
forskning som sektorielll och industriellt motiverad forskning vilken syftar
lill långsiktig kunskapsuppbyggnad inom ett visst område. Motsatsen härtik är
uppdragsforskning. Det enskilda projektets inriktning och ambitionsnivå är där
en fråga för beställaren.

1.2 Läget inom svensk forskning och
utvecklingsverksamhet

Som
ell led i förberedelsema inför denna proposition har regeringen uppdragit ål
statistiska centralbyrån (SCB) all göra en övergripande redovisning av svensk
forskning och utvecklingsverksamhet, i förhållande till motsvarande insatser i
OECD-området. Här följer en översikt av resultaten av SCB:s arbete.

1.2.1
Uppgifter om forskning och utveckling i Sverige

De
totala utgifterna för forskning och utveckling (FoU) i Sverige uppgick enligt
SCB:s senaste forskningsstatistik lik ca 30,5 miljarder kronor år 1987. Ungefär
75000 personer arbetade hell eller delvis inom detta område oeh deras
arbetsinsatser motsvarade nära 52000 årsverken.

De redovisade uppgifterna
är dock inte heltäckande. SCB har på upp

drag av regeringen också kartlagt vissa av luckorna år 1987. De sam- 11

hällsvetenskapliga och
humanistiska FoU-insatsema utanför universitets- Prop. 1989/90:90

och högskolesektom
beräknades således ha uppgått till mer än 300 milj. kr.

Vidare beräknades den
FoU-verksamhet som utförs inom kommunerna ha

uppgått
lill ca 300 milj. kr. och motsvarande inom landstingen lill ca 150

milj.
kr. Tidigare kartläggningar (1983) har visat att FoU-verksamheten

inom företag som inte
omfattas av statistiken uppgick tik inemot 500 milj.

kr. För vissa områden,
l.ex.handel, transporter, vissa servicenäringar

m. m. saknas hell
informationer. Del är svårt all beräkna omfattningen av

de insatser som inte
redovisas i den samlade statistiken, men del kan

sammanlagt kanske röra sig
om en eller ell par miljarder kronor. Till detta

kommer all kostnaden i
Sverige för finansiering av FoU-verksamhet som

utförs i utlandet år 1987
beräknades till ca 1,5 miljarder kronor, varav

förelagssektorn och staten
svarade för ca hälften var.

Den
FoU-verksamhet som omfattas av SCB:s statistik utförs i första \ hand inom
företagssektom och universitets- och högskolesektom. Företagens verksamhet är
främst inriktad på utveckling av produkter och processer, ca 87%. Insatsema
för forskning, och då i första hand tillämpad forskning, motsvarar således inom
företagen endast ca 13%. Inom universitets- och högskolesektom kan rdalionema
antas vara ungefär de omvända.

FoU-verksamheten
är starkt geografiskt koncentrerad. År 1987 utfördes mer än en tredjedel av
antalet FoU-årsverken inom Stockholms län. Göteborgs och Bohus län hade
hälften så många årsverken. De tre hämäsl största regionema
Uppsala/Västmanlands, Malmöhus och Östergötlands län hade vardera ca 10% av
antalet årsverken. Dessa regioner svarade alltså sammanlagt för mer än 80% av
det totala antalet årsverken.

1.2.2
Sverige i OECD-perspektivet

Sveriges
bidrag lill världens samlade forskningsinsatser är inte stort. Del kanske rör
sig om 0,51 %. Det är dock svårt alt få en uppskattning av den forskning som
bedrivs framför allt utanför OECD-området. Uppgifter för t.ex. Sovjetunionen,
Indien, Kina och andra länder i Asien, saml länder i Afrika och Latinamerika är
ofullständiga och osäkra. Del bör dock noteras att FoU-verksamheten även
utanför OECD på sina håll kan vara omfattande och utvecklingen dynamisk.
Sydkorea kan nämnas som exempel på det senare. Insatser för forskning och
utveckling moisvarar där för närvarande drygt 1% av bmttonationalprodukten
(BNP) men andelen växer snabbt och den forskningspoliliska målsättningen är att
den år 2000 skall uppgå till 5 %.

För
OECD-området utgjorde de samlade FoU-ulgiftema år 1985, vilket är del senaste
år för vilket det finns något så när komplett intemationell statistik, ca 230
miljarder dollar. Sveriges andel var ca 3 miljarder dollar, dvs. ungefar 1,3%.

FoU-utgiflerna
är starkt koncentrerade lill de stora industriländerna.

USA svarar för nästan hälften. Japans insatser är näst störst, 17 %, med

Förbundsrepubliken Tyskland på tredje plats, nära 9%, och Frankrike och

Storbritannien på vardera ca 6%. Tillsammans svarar således dessa fem 12

länder för 85 % av
FoU-verksamheten i OECD-området. Diagram 1.1 visar relationerna för olika
gmpperingar av OECD-länderna. Nordens andel är drygt 2 % om man räknar Danmark
lill Norden och inte lill EG.

Prop.
1989/90:90

Diagram
1.1

Fördelning
av FoU-utgifter inom OECD-området

Ser
man på FoU-insalserna i olika länder i förhållande lik ländernas totala
resurser blir rangordningen delvis annorlunda. Det vanligaste är all ange hur
stor andel utgifterna utgör av BNP för olika länder. Vid en sådan jämförelse
hamnar Sverige, med en andel år 1985 på 2,9%, överst.

Diagram
1.2

Sverige jHIB Japan |BH

Procent av BNP

]

■JIHHH

■■1

.. .. 1

USA
!■■

Schweiz H||

Förb.rep. Tyskland PJHH

hranknke HHH

Storbritannien |HH

■

Nederländerna VH

HHHHI

Betsien VH

■

~z\

Norge BHI

Den
svarta delen av staplarna» avser vad som utförs vid 1 universitet och
högskolor |

hinland BHM

c;anada pHHHl

Österrike HH

B..............

UanmarJc jjB 0

■ ,..

0,5

1,5

2 2,5

FoU-utgifter
i vissa OECD-länder som andel av BNP

Sju
länder i övrigl har en andel överstigande 2 %, de fem stora (USA, Japan,
Prop. 1989/90:90 Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Frankrike) samt
Schweiz och Nederländerna. År 1987 beräknades för Sveriges del BNP-andden ha
stigit lik 3% (diagram 1.2).

Under
första hälften av 1980-lalet har FoU-ulgiftema i de flesta OECD-länderna ökat
mer än den allmänna ekonomiska tillväxten, BNP. 1 genomsnitt för hela
OECD-blocket har BNP ökat med 2,6% medan FoU-ulgifter-na ökat i genomsnitt med
6%. Detta har medfört all FoU-ulgifternas andel av BNP har ökat, i vissa länder
mycket starkt. Av de större ländema är del endast Storbritannien och Canada som
har haft en svag utveckling inom forskningsområdet.

Prognosen
för år 1989 innebär för Sveriges del en ökning av FoU-utgiflerna som är mindre
än ökningen av BNP. Om denna prognos slår in skulle det vara första gången
sedan forskningsstatistiken startade som FoU-utgiflerna håller lägre
utvecklingstakt än BNP.

Del
är vanligt all betrakta FoU-insalserna som en investering och alt jämföra denna
investering i kunskap med investeringarna i realkapital, dvs. byggnader och
utmstning. År 1985 motsvarade FoU-ulgiftema i genomsnitt för hela OECD-området
ca 11 % av realkapilalinvesteringarna. Andelen har ökat för de flesta ländema.
Fyra länder hade en särskilt hög andel, 1416%, nämligen Förbundsrepubliken
Tyskland, Sverige, USA och Storbritannien. Detta beror dock delvis pä en svag
utveckling av investeringarna i realkapital, särskik i USA och Storbritannien.
1 Japan har investeringarna varit höga både i kunskaper och i realkapital,
vilket skulle kunna tolkas som att förmågan att omsätta FoU-resullal lill
innovationer och all nyttiggöra sig tekniska framsteg är större än i andra
länder.

FoU-verksamhelen
utförs huvudsakligen inom företagssektom. 1 Schweiz, Förbundsrepubliken Tyskland,
Belgien och USA har företagssektorn en än mer dominerande ställning än i
Sverige. I Schweiz utfördes hela 3/4 av all FoU inom denna sektor. Sektorn har
dock stor betydelse som ulförare av FoU i de flesta OECD-länder (tabell 1.1).

Den
offentliga sektorn utanför universitet och högskolor har en varierande
betydelse som ulförare av FoU. 1 länder med relativt små FoU-insatser bedrivs
verksamheten huvudsakligen i statliga forskningsinstitut och laboratorier. 1
länder med mera omfattande FoU-program uppgår insatserna till högst en
fjärdedel. Frankrike ligger på denna nivå. FoU-andelen för universitets- och
högskolesektorn är en spegelbild av dessa förhållanden. Vissa länder har valt
att skapa frislående forskningsinstitut, medan andra föriagl den offentliga sektorns
behov av forskning till universiteten. Dessa har stor betydelse i de nordiska
länderna och vissa mindre länder. Av de stora FoU-nationerna är det endast
Japan som har mer än 20% av FoU-verksamhelen förlagd lill universiteten.
Universitets- och högskolesektoms speciella betydelse i det svenska
FoU-syslemet framgår även av diagram 1.2 som visar sektorns andel av de totala
nationella resursema.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tabell
1.1: FoU-verksamheten i OECD-länderna fördelad på utförande sektor Prop.
1989/90:90

Land

Utförande sektor (procentuell fördelning)

Företags-

Privat

Offentlig

Univer-

sektor

icke-vinstdr

sektor

sitets-sektor

USA

71,1

3,0

12,3

13,6

Japan

66,8

4,0

9,1

20,1

Förb.rep.
Tyskland

73,1

0,5

12,9

13,5

Frankrike

58,7

1,0

25,3

15,0

Storbritannien

63,4

3,4

20,1

13,1

Italien

56,9

0,0

23,9

19,2

Canada

53,2

1,1

23,3

22,4

Nederländerna

56,2

2,3

18,3

23,2

Sverige

68.0

0,2

4,4

27.4

Schweiz*

75,0

5,0

6,0

14,0

Australien

32,0

3,0

37,0

28,0

Belgien

71,5

4,3

5,4

18,8

Spanien

58,0

0,0

25,3

16,7

Turkiet

74,2

0,0

14,3

11,5

Österrike

54,8

1,9

8,4

34,9

Norge

62,7

0,7

14,4

22,2

Jugoslavien

54,2

0,0

26,0

19,8

Finland

60,9

0,6

19,5

19,0

Danmark

55,3

0,8

19,5

24,4

Nya
Zeeland*

25,0

0,0

60,0

15,0

Portugal

28,0

5,0

39,0

28,0

Irland

51,7

1,2

27,7

19,4

Grekland*

25,0

0,0

53,0

22,0

Island

15,4

6,3

48,3

30,0

OECD

68,0

3,0

14,0

15,0

Källa: OECD, Main Science and Technology Indicators,
1989:1 (* markerar att värdena uppskattas från närliggande ärs uppgifter)

Vad gäller
finansieringen svarade företagssektom år 1985 för ca 52% och den offentliga
sektorn för ca 43% av FoU-verksamhelen i OECD-blocket. För hela OECD gäller all
den privata finansieringen under första hälften av 1980-talel ökade mer än 1,5
gånger så snabbt som den offentliga finansieringen. I Japan och de nordiska
ländema var den privata finansieringens tillväxt särskilt stark. Tillgängliga
dala för senare år pekar emdlertid på en kraftig dämpning av den takt med
vilken de privata resursema för FoU ökade i början av 1980-talel. Del ser till
och med ul som om ökningen av de offentliga resurserna skulle bli större.

1.2.3
Verksamhetens resultat

En
analys av forskningspoliliska förhållanden får inte stanna vid en analys av de
finansiella och organisatoriska fömtsättningama. Man behöver också vela något
om resultaten av forskningssatsningarna. Ett sätl alt studera resukalen är alt
låta intemationell expertis granska de svenska forskamas insatser i form av
regelrätta utvärderingar. Flera forskningsråd använder i dag en sådan teknik
regelbundet och i ökad utsträckning. Ett annal sätt, som blivit alkmer använt,
är att studera hur forskningsresultat publiceras och citeras. Härigenom kan man
i viss mån få en mer övergripande bild av den svenska forskningens utveckling,
omfattning och internationella status.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Forskningsresultat kan
spridas på många säll - via undervisning, hand- Prop. 1989/90:90 ledning,
rådgivning, föreläsningar, seminarier, konferenser, läroböcker,
populärvetenskapliga framställningar m. m. Men kanske viktigast av allt är att
resultaten presenteras för andra forskare på den intemationella arenan. Det är
härigenom forskningen utsätts för den nödvändiga kritiska prövningen av
kompetenta kolleger och forskaren kan få erkännande för sina insatser. Den
intemationella resullatspridningen sker i hög grad genom publicering i
vetenskapliga tidskrifter. Detta är särskilt utmärkande för naturvetenskap och
medicin, men har även stor betydelse i vissa samhällsvetenskapliga och
humanistiska ämnen. Med hjälp av s. k. bibliomel-riska metoder går del all få
en översiktlig bild av hur pass väl svensk forskning hävdar sig. Vi återger här
statistik som framtagits av Inforsk-gmppen vid universitetet i Umeå.

Om
man utgår från de viktigaste vetenskapliga lidskriflema framgår del alt
Sveriges andel av världens samlade produktion av forskningsartiklar stadigt
ökar. Inom naturvetenskap, medicin och teknik har den svenska andelen ökat från
1,3% år 1975 lill 1,8% år 1988.1 samhälls- och beleen-develenskap ökade andelen
från 0,6% lill 1 % under samma period.

Om
man ser lill enskilda vetenskapsområden framgår del all andelen svenska
artiklar är störst inom klinisk medicin (3 %) och därefter biomedicin (2%).
Inom teknik, biologi, kemi och fysik ligger världsandelen kring 1 %, vilket är
i nivå med andelen inom samhälls- och bdeendevelenskap i dag. Den starka
framtoning som klinisk medicin och biomedicin har i den svenska
publiceringsprofilen torde till stor del kunna förklaras av att del satsas
förhållandevis mycket resurser på dessa forskningsfält.

Forskningsproduktionens
regionala fördelning kan också beskrivas med bibliometriska metoder. Räknar man
artiklar efter universitetsort svarar Stockholm inte oväntat för den största
andelen, 30% av ortemas samlade produktion, Uppsala har 20%, Lund 19% och
Göteborg 17%. Umeå svarar för drygt 7% av artiklama och Linköping drygt 5%.
Fördelningen av artiklar sammanfaller i hög grad med storleken på
universitels-och högskolesektom på de olika ortema. Detta pekar på all
forskningspro-dukliviieten inte i nämnvärd grad påverkas av storleksfaklom.

Trenden
mot en högre svensk andel av världens artiklar sammanfaller med atl andelen
inlemationdll samförfattade artiklar också ökar.

Ytterligare
ett mått på den svenska forskningens internationella gångbarhet är de citat
som de svenska artiklarna får. Studerar vi citaten från svenska artiklar finner
vi all de citeras oftare än världsgenomsniltet och i jämförbar nivå med viktiga
konkurrentländer. Cileringsnivån är något lägre inom klinisk medicin jämfört
med de andra ämnesområdena. Detta kan bero på all man i hög grad publicerar i
nordiska tidskrifter eller på att den omfattande artikdproduklionen inte
riktigt når upp i samma genomsnittskvalitet som på andra områden.

I
viss mån påverkas ell lands cileringsnivå av cileringsnivån hos de lidskrifter
man publicerar i. I en omfattande ungersk studie som lar hänsyn till detta
hamnar Sverige på andra plats efter Schweiz räknat över alla ämnesområden.

Sammanfattningsvis
visar de bibliometriska studiema alt Sverige har en 16

s. 17 Kontrollera mot PDF

ökande
forskningsproduklion med ett starkt intemationellt genomslag och Prop.
1989/90:90 ell snabbi växande intemationellt forskningssamarbete. 1 hög grad
torde detta bero på att Sverige tillhör de länder som satsat kraftigast på
FoU-sektom, men det är också ell tecken på all del svenska FoU-syslemel på del
hela tagel fungerar väl i jämförelse med mänga andra länders.

1.3 Det internationella skeendet

Den
vetenskapliga utvecklingen sker under ständig granskning och konkurrens.
Forskare på samma fall världen över samarbetar och konkurrerar samtidigt.
Sverige ger ett kvantitativt begränsat men kvalitativt högtstående bidrag lill
forskningens utveckling, och vi är i hög grad beroende av atl vara
välinformerade om vad som händer i andra delar av världen. Vid utformningen av
en svensk forskningspolitik måste därför med nödvändighet den intemationella
utvecklingen följas noggrant. Kvalitet och relevans blir centrala kriterier.

En
sammanfallande översikt av den intemationella utvecklingen på dd
tekniskt-velenskapliga området och i synnerhet de industriella och ekonomiska
motiv som ligger bakom denna ges i en rapport från styrelsen för teknisk
utveckling (STU), Globala trender inför 90-talel, som är sammanställd av
forskningspoliliska inslilulel vid universitetet i Lund.

Regeringen
gav vidare hösten 1988 femton forskare i uppdrag alt mer i detalj studera och
beskriva lägel för forskningen i Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien,
Frankrike, Spanien, USA, Canada, Sovjetunionen och Östasien. Resultaten av
deras arbete har redovisats i skriften Forskningens villkor i omvärlden (Ds
1989:43).

Mol
bakgmnd av utvecklingen inom de Europeiska gemenskapema (EG) har regeringen
bedömt det vara av särskild vikt att uppmärksamma forskningssamarbetet inom
Europa. För all skapa ett underlag för beslut om hur vi bäst skall stimulera
svensk forsknings samverkan med den europeiska har regeringen givit
Vetenskapsakademien i uppdrag all kartlägga samarbetets nuvarande karaktär och
omfattning. Rapporten, Sverige och Europa det vetenskapliga samarbetet, är
publicerad som No 48 i akademiens Documenla-serie.

Slutligen
har underlag rörande främst teknisk och industriell FoU inhämtats från de
tekniska attachéer som finns knutna lill ell antal svenska ambassader i
utlandet.

De
nämnda rapporterna har, liksom annat intemationellt material, utgjort en
värdefull referensram för regeringen i utarbetandet av de förslag om
förändringar i den svenska forskningspolitiken som läggs fram i denna
proposition. Här följer närmast en kort redovisning av några huvudpunkter i
den internationella rapporteringen.

STU:s
rapport ger en bild av hur teknisk rivalitet är ett ytterst viktigt inslag i
den ekonomisk-tekniska utvecklingen i världen i dag. Detta tar sig ullryck på
många sätt, inte minst i den växande roll som forskning och utveckling spelar
och i än högre grad tros komma all spela i framtiden på det tekniska området.

Den
viktigaste komponenten i del internationella ekonomiska och lek- 17

2 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

s. 18 Kontrollera mot PDF

niska spelet är den
dynamiska triangeln USA-Japan-Västeuropa. Efter del Prop. 1989/90:90

andra världskrigets slut
framstod USA som den ledande industrinationen

och dominerade både
forskning och teknisk och ekonomisk utveckling

under
flera decennier. Europa och Japan var härjade av kriget och en

åtemppbyggnad krävde stora
resurser. Det är nu i efterhand uppenbart hur

Japan och
Förbundsrepubliken Tyskland i detta arbete på etl förmånligt

säll kunnat utnyttja bl.
a. kraven från krigels segrarländer alt inte avsälla

resurser lill militära
ändamål och därmed inte heker tik militär FoU,

medan USA, Sovjetunionen,
Storbritannien och Frankrike, både absolut

och relativt sett, satsat
stora resurser på dessa ändamål.

Medan
den industriella medvetenheten om forskningens betydelse för teknisk utveckling
växte fram tidigt i USA, har den kommit något senare i Västeuropa och Japan.
Först under de senaste ell å två decenniema har sambandet mellan
forskningsinsatser och utveckling på allvar uppmärksammals inom de mest
industrialiserade ulvecklingsländema, de s.k. NIC-ländema (Newly Induslrialized
Countries). På gmnd av de i ett inlemalionekl perspektiv låga lönerna är
möjligheterna särskilt goda för dessa länder all snabbt nå konkurrenskraft i
tillverkningsledel.

I
både USA och Västeuropa upplevs rivaliteten från Japan som hotande och en rad
ålgärder har börjat genomföras eller planeras för atl inte skillnadema ländema
emellan skall växa ytterligare. 1 USA har emellertid del decentraliserade
systemet, med en återhållsam allmän federal forskningspolitik, inneburit atl
man prioriterat insatser med specifika tillämpningar i sikte under ledning av
Department of Defense, Department of Heallh and Human Services, Department of
Energy, etc. En strävan finns dock till en mer samordnad forskningspolitik för
USA.

Utvecklingen
av europeiskt FoU-samarbete inom EG, liksom det växande antalet projekt inom
ramen för EUREKA-inUiativel, har inneburit en klar stimulans för europeisk
industriell FoU.

Trots
de stora olikheter man finner mellan de länder som nämnts ovan är i
förvånansvärt hög grad induslriländemas problem likartade i behoven att
stimulera en ökning av FoU-akliviletema. Vägama alt lösa dessa skiljer sig
emellertid, inte minst på gmnd av all den historiska utvecklingen varit mycket
olika i olika länder.

Rapporterna
i skriften Forskningens villkor i omvärlden visar att
natur-velenskaplig-teknisk forskning såsom en bas för näringslivels expansion
prioriteras högt såväl i ledande industriländer som i de utvecklingsländer där
industrialiseringen snabbt skjuter fart. Detta gäller i synnerhet för de länder
som relativt sent börjat uppmärksamma forskningens betydelse för
ekonomisk-industriell utveckling. Utvecklingen i Storbritannien, Frankrike,
USA och även Canada har haft en fastare anknytning tik en äldre
universitetstradition med starkare inslag av humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning. Även i dessa länder har humaniora och samhällsvetenskap ändå fåll
relativt sett mindre del av de ökande resurser som ställts lill förfogande för
FoU. Sällan överstiger satsningarna på dessa forskningsområden 5% av de totala
forskningsanslagen.

Det
finns emellertid i dag tecken på ett ökat intresse för humanistiska

och samhällsvetenskapliga aspekter av forskningen. Det gäller i första 18

s. 19 Kontrollera mot PDF

hand
forskning med relativt omedelbar teknisk och industriek tillämpning Prop.
1989/90:90 såsom ekonomi och angränsande vetenskaper, men också exempelvis lingvistik,
informalik och psykologi. Under 1980-lalel har så småningom även gmndläggande
samhällsvetenskap och humaniora börjat återta något av den relativt sett
starkare ställning som dessa hade för några decennier sedan.

Intressanta
utvecklingstendenser finns i Canada, där behovet all slå vakt om den nationella
identiteten kan komma alt ge humanvetenskapema en viktig roll i framtiden.
Royal Society of Canada har sålunda vall kanadensisk litteratur till ell av
sina centrala forskningsfält, säkerligen tik en del betingat av behovet av alt
göra den kanadensiska kulturen mer "synlig" i en situation där
grannen i söder har ett så dominerande inflytande.

Förändringar
kan nu också skönjas i USA, där 1980-talel betydde slagnation inom breda
områden av den civila forskningen och i många fall en tillbakagång för
humaniora och i synnerhet samhällsvetenskaperna. Enligt rapporterna växer det
nu fram en ökad insikt om betydelsen av forskning kring problem om
utvecklingsländernas ekonomiska situation, storstädernas fattigdom, det
globala samhällets kulturkrockar, de socio-ekonomiska konsekvensema av hotande
regionala eller globala miljöstömingar, massmediernas roll i samhället och
skolans tillkortakommanden.

Storbritannien
och Frankrike rapporteras i hög grad vara engagerade i hur den gmndläggande
organisatoriska stmkturen av högre utbildning och forskning skall kunna
förändras för att möta de tekniska och ekonomiska utmaningama från främst
Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. Humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning uppmärksammas därför för närvarande inte nämnvärt. I
Förbundsrepubliken görs däremot försök alt på olika säll stärka den svaga roll
som dessa vetenskaper spelat i utvecklingen efler andra världskriget, vilken
ju i hög grad dominerats av en starkt teknisk-merkantil prioritering. Någon
motsvarighet lill dessa tendenser kan däremot knappast spåras i Fjärran Östems
länder.

Det
är vidare uppenbart att miljöforskningen stärkt sin ställning på många håll i
världen. Prioritering av miljöforskningen är ett genomgående drag i olika
länders forskningspolitik, även om de skiljer sig när det gäller omfattning och
inriktning av nya satsningar. Först på senare år har miljöfrågorna med full
krafl kommit i fokus i exempelvis Sovjetunionen och Japan. Många länder i
Fjärran Östern liksom utvecklingsländerna uppfattar däremoi ännu inte dessa
frågor som akuta. Den allmänna utvecklingen av landet anses vara viktigare än
åtgärder för atl skydda miljön. En viss förändring i attilydema kan dock
märkas, när nu hoten mot den globala miljön, som till största delen är
förorsakade av induslriländema, blir allt mer påtagliga och kanske i hög grad
kan komma all träffa just ulvecklingsländema. Här finns en uppenbar fara för en
motsättning mellan utvecklings- och industriländer, vilket understryker
behovet av ell ökat inlemalionekl samarbete inom forskningen. Detta framgår
inte minsl i förberedelserna för FN:s konferens år 1992 om den globala miljön.

Forskning
är en viktig fömtsättning för all de ekonomiskt svaga länder

na skall kunna övervinna sina utvecklingsproblem. Som bl. a. styrelsen för

u-landsforskning (SAREC) framhåller i sin anslagsframställning har den 19

s. 20 Kontrollera mot PDF

ekonomiska krisen och den
ökade skuldbördan medfört all utvecklingslän- Prop. 1989/90:90 derna alltmer
har ansett sig tvingade all prioritera omedelbara ekonomiska och sociala
behov. Återväxlen av forskare avstannar och kunskapen om intemationell FoU och
möjligheter att anpassa denna till de egna förhållandena försämras. Genom
kompetensbristen på forskningens område undergrävs också en gmndläggande
fömtsättning för en inhemskt styrd utveckling.

s. 21 Kontrollera mot PDF

2 Svensk forskning och utveckling i internationellt
Prop. 1989/90:90 samarbete

Det
är av vital betydelse alt Sverige kan hävda sig i den intemationella
konkurrensen. Regeringens politik syftar till alt ge svensk forskning möjlighet
all kraftfullt medverka i del internationella forskningssamarbetet, i syfte all
stimulera kvaliteten i våra nationella insatser.

De
direkta kontaklema på högskole- och institutionsnivå utgör gmnden för del
internationella forskningssamarbetet. Men del omfattar också t. ex.
samfinansiering av insatser inom teknologier med kostnadskrävande anläggningar,
såsom kärnforskning och rymdforskning, medverkan i nordiskt samarbete och
insatser i mukinationdla utvecklingsorgan bl.a. på miljöområdet.

Den
vetenskapliga utvecklingen, liksom hela samhällsutvecklingen, gynnas i högsta
grad av ett fullständigt fritt utbyte av informationer om vetenskapliga
resultat. Inom t. ex. försvarsforskningen sker dock ofta inskränkningar i del
fria utbytet av vetenskaplig information. Även gmndforskning med länkbar
industriell tillämpning bedrivs ibland i former som innebär att
forskningsresultat av gmndläggande natur binds till ell visst förelag. Del är
en avgörande fråga alt så inte sker i någon betydande omfattning. Enligt
regeringens mening finns del därför stor anledning för svensk forskning att
bejaka en utveckling, där alltmer av det vetenskapliga arbetet sker genom öppen
samverkan och granskning över nationsgränserna.

Utöver
allmänna förstärkningar innebär regeringens förslag all

resurserna för svensk medverkan
i samarbetet inom Europeiska gemenskapernas (EG:s) ramprogram för forsknings-
och utvecklingsverksamhet ökas betydligt

vikten av dellagande i EG:s nya
ramprogram som avser åren 1990-1994 framhålls

särskilda
medel anvisas för samverkan med FoU-verksamhet i länder

utanför den för svensk forskning Iradilioneka samarbelskrelsen

stödet
till doktoranders internationella kontakter och forskning vid

utländsk institution förstärks

2.1 Inriktningen av samarbetet inom Norden och inom
Europeiska gemenskapema (EG)

2.1.1
Det nordiska samarbetet

Det
nordiska forskningssamarbetet har en lång tradition och del har fortlöpande
utvecklats lill att läcka ett brett fält och etl stort antal aktiviteter.

Samarbetet
är dels formaliserat, främst genom Nordiska ministerrådet och dess organ, dels
mer informellt, l.ex. genom forskningsrådens olika samarbetsorganisationer och
genom direkta kontakter mellan olika universitet, institutioner och enskilda
forskare.

Viktiga
mål för del nordiska forskningssamarbetet är alt åstadkomma

alt ländernas insatser samordnas, atl kunskap och utmstning utnyttjas 21

s. 22 Kontrollera mot PDF

gemensamt,
och att de nordiska ländemas möjligheter att delta i ett vidare Prop.
1989/90:90 intemationellt samarbete stärks.

En
stor del av den verksamhet som finansieras över Nordiska ministerrådets budget
avser forskningsrdalerade insatser. Av ministerrådets samlade utgifter år 1988
gick sålunda 43%, vilket moisvarar 250 milj. danska kr., lill FoU-verksamhet.

I
syfte atl stärka del nordiska FoU-samarbetel, särskilt del med industriek
inriktning, har minislerrådsorganisalionen i de ekonomiska handlingsplaner som
ministerrådet (finansminislrama) lade fram år 1985 och år 1988 tillförts
betydande resurser. 1 den nuvarande handlingsplanen, som avser perioden
19891992, anslås totalt 122 milj. danska kr. för industriell utveckling och
forskning. Särskilt prioriteras del biotekniska samarbetsområdet och
verksamheten vid Nordiska industrifonden.

Nordiska
ministerrådets FoU-verksamhet avser dels etl 30-lal institutioner eller
samarbetsorgan av mer permanent karaktär, dels projektverksamhet av mer
begränsad varaktighet. Under senare år har dessutom ett par större
samarbelsprogram genomförts. Det gäller handlingsplanen på
dala-leknologiområdel som genomfördes under åren 1985 -1989. Del gäller vidare
samarbetsprogrammet på bioleknikområdet som påbörjades år 1988.1 den nordiska
handlingsplanen för kulturellt samarbete från år 1988 har dämlöver salsats på
bl.a. forskamtbildning. Vidare bedrivs forskning på energiområdet, och ell nytt
treårigt forskningsprogram avses inledas den 1 januari 1991.

Nordiska
industrifonden har stor betydelse för ministerrådels FoU-verksamhet, bl.a. i
samband med genomförandel av programmen för teknisk forskning och utveckling,
dalaleknologi och bioteknik.

Nordiska
forskningspoliliska rådet inrättades år 1982 som etl rådgivande organ tik
Nordiska ministerrådet. Del forskningspoliliska rådet har till uppgift all
främja nordiskt forskningssamarbete saml atl ta initiativ och lämna förslag
lill ministerrådet. Ministerrådet har nyligen lämnat ett förslag lill Nordiska
rådet om riktlinjer för forskningspoliliska rådets verksamhet under perioden
19901992. Några konkreta punkter i förslaget går bl.a. ul på all del skall
etableras ell nordiskt miljöforskningsprogram, att samarbetet om arktisk
forskning skall stärkas saml alt koordinering mellan de nordiska ländema skall
ske inför dellagande i resurskrävande intemationella projekt.

2.1.2
Samarbetet inom EG

Alt
öka effektiviteten i användningen av knappa FoU-resurser är ell generellt motiv
för europeiska samarbetsinitialiv. Mol bakgmnd av de resurser som krävs för
utveckling av nya teknologier är del för en enskild nations FoU endast punktvis
möjligt atl initiera ny forskning som kan resultera i industriell tikämpning.
Samtidigt har del inte minsl för svensk del visat sig all förelagen har varit
framgångsrika all genom intemationellt samarbete ta hem och vidareutveckla ny
teknik av kommersiekt intresse.

All
utveckla det europeiska forskningssamarbetet är motiverat även från

andra utgångspunkter. De miljöproblem den europeiska kontinenten ställs 22

s. 23 Kontrollera mot PDF

inför
är gränsöverskridande. De är också av en sådan omfattning alt det Prop.
1989/90:90 redan av den orsaken är omöjligt att angripa dem enbart på nationell
nivå.

För
att bl. a. möta utmaningen från den internationella konkurrensen, framför allt
från USA och Japan, har nya kraftfulla initiativ lagils inom EG och enskilda
länder inom Europa all på nytt stärka Europas position. Samarbetet mellan EG
och EFTA-länderna har förstärkts. Sålunda har fastslagits att det ligger i
ländernas gemensamma intresse atl bygga upp ell dynamiskt ekonomiskt område i
Europa. För all uppnå detta mål är man överens om all forsknings- och
utvecklingsresurserna måste samordnas. Delta är bakgmnden till del ramavtal
mellan Sverige och EG om vetenskapligt och tekniskt samarbete som
undertecknades år 1986 (prop. 1985/86:89). Avlalel avser samarbete "inom
områden av gemensamt intresse, som är föremål för gemenskapemas och Sveriges
forsknings- och utvecklingsprogram".

År
1987 fattade EG beslut om del andra ramprogrammet för sitt FoU-samarbete.
Programmet har en omfattning av ca 6 miljarder European Currency Unils (ECU),
motsvarande ca 47 miljarder kronor. Tyngdpunkten i forskningsinsatsema i EG:s
program ligger på del tekniskt-industriella området.

I
det ramprogram som kommer att gälla för EG:s FoU-samarbete åren 19901994
framhåks bl. a. nödvändigheten av all den europeiska gmndforskningen
förstärks. Beträffande de framlida forskningsinsatsema föreslås alt miljö och
livskvalilelsfrågor i vid bemärkelse får en kraftigare framtoning än hittills.
Samtidigt betonas betydelsen av fortsalla insatser för att stärka den
europeiska industrins konkurrenskraft.

Det
finns i dag huvudsakligen två former för ett EFTA-land all delta i EG:s
FoU-program: programnivå eller projeklnivå. Dellagande på programnivå innebär
all EFTA-landet blir fullvärdig medlem i ell program genom all betala en
BNP-andd av den budget som EG beslutat för programmet i fråga. Denna avgift
finansieras i allmänhet av staten. För svensk del innebär detta all svenska
förelag och forskningsinstitutioner på samma villkor som sina motsvarigheter
inom EG kan inkomma med projektförslag och tävla om en plats i programmet med
finansiellt stöd ur dess budget. Vid denna samarbelsform sluts särskilt avtal
mellan Sverige och EG. Deltagande på projektnivå innebär att EFTA-landet inte
köper fullt medlemskap i ell program genom BNP-andd, men all dess förelag och
institutioner kan ansöka om atl delta i ett projekt inom programmet utan att
erhålla finansiellt stöd från EG. För Sveriges del måste alllsä den svenska
projektparten själv svara för hela projektkostnaden, medan inom EG förelag får
upp till 50% projektstöd och institutioner upp lill 100%. Det är EG som avgör
vilken av de två formerna som slår öppen för Sverige i fråga om ell visst
program. Hillills har EG vall atl acceptera programnivån för sådana program
där forskningsinstitutioner utgör en tung del av projeklpartema, medan EG velat
begränsa inflytandet från icke-medlems-länder i de industrislrategiska
programmen och således öppnat dessa endast på projektnivå.

s. 24 Kontrollera mot PDF

2.2
Sveriges fortsatta deltagande i intemationellt FoU- Prop. 1989/90:90

samarbete

2.2.1
Motiv för att utvidga samarbetet

Innehållet
i och motiven för del intemationella samarbetet växlar.

För
gmndforskningens del är den kvaliletshöjande aspeklen dominerande, både vad
gäller själva kunskapslikflödet och de ökade möjligheter som ges lill kritisk
prövning och debatt. 1 många fall är därtill kontakter över gränserna
nödvändiga för all en forskningsinsats över huvud tagel skall kunna genomföras.

För
den tillämpade forskningen är det av särskilt intresse all intemationell
samverkan kan öppna genvägar lill en högre kunskapsnivå och snabbare
idéutveckling och därmed verka resursbesparande och samtidigt
ef-feklivildshöjande för svensk dd.

För
industriell utveckling är betydelsen av atl komma in på nya marknader
uppenbar. Men även om del industriella utvecklingsarbetet sker i en
konkurrenssituation kan intemationell samverkan också i detta fall leda lill
direkta besparingar av inhemska resurser genom den kombinerade effekten av att
dubbelarbete undviks och alt kunskaper las fram lill ell lägre pris.

Kvalitet
och utvecklingskraft i forskningsarbetet har i alla lider fömtsatt oförhindrade
kontakter med omvärlden. Historien visar all det vetenskapliga arbetets
kvalitet snabbi urholkas då forskama tvingas underkasta sig t. ex. politiska
restriktioner.

Rördsemöjlighelema
för kapital, människor och idéer har i den industrialiserade världen aldrig
varit större än nu. Den intemationalisering av samhäke och ekonomi vi ser idag
är både kvantitativt mer omfattande än tidigare och kvalitativt ny.
Röriighelens motor är den tekniska och ekonomiska utvecklingen, dvs. industrin
och servicenäringama. Samtidigt har det intemationella beroendet fåll nya
dimensioner. Fusioner och nätverksbindningar ger förelagen ett hell annat
handlingsutrymme men också en helt annan konkurrenssituation än tidigare.

Vetenskapsakademiens
analys av del svenska samarbetet med europeisk forskning visar atl detta är
inne i en dynamisk utveckling.

Intemalionaliseringsprocessen
har pågått under lång tid och fått aktivt stöd i den svenska
forskningspolitiken. Den senaste lidens politiska skeende i Europa har
tillfört en ny dimension i utvecklingen och dramatiska förändringar av
fömlsältningama för forskningssamarbetet. Både vad gäller utvecklingen i
Östeuropa och utvecklingen i Västeuropa föreligger nya fömtsättningar i
jämförelse med situationen för tre år sedan, när den föregående forskningspropositionen
presenterades.

Forskning
är ell kraftfullt säll alt åstadkomma internationell samver

kan. Forskare försöker enas om praktiska lösningar och värderingen av

vad som är god forskning är i allmänhet densamma över hela världen. En

era av politisk avspänning föregås ofta av en större öppenhet för forsk

ningssamarbete. Del svenska forskningssamarbetet med Sovjetunionen är

ell exempel på delta. Under senare år har en rad kontakter inletts och del

finns nu goda fömtsättningar alt utvidga del praktiska samarbetet. 24

s. 25 Kontrollera mot PDF

Utvecklingen
av forskningssamarbetet med EG är ell annal exempel på Prop. 1989/90:90 samma
effekt. Den positiva utvecklingen av del handelspolitiska samarbetet mellan
EFTA-ländema och EG har föregåtts av ell växande forskningssamarbete.
Forskningssamarbetet har fåll tjänstgöra som vägröjare i kontaklema på en rad
andra områden. Situationen blir för svensk del ännu bättre genom att svensk
forskning håller en i ell inlemationdll perspektiv hög kvalitet, vilket gör den
intressant i ett intemationellt samarbete.

Dessa
fömtsättningar måste vägas in i den långsikliga planeringen och prioriteringen
av Sveriges samlade resurser för FoU. De är utgångspunkten för de förslag som
läggs fram i denna proposition.

2.2.2
Förstärkning av samarbetet med EG

I
dd internationella perspektivet i regeringens forskningspolitik för 1990-lalel
är en av tyngdpunktema utvecklingen av forskningssamarbetet med EG. Mot bakgmnd
av 1986 års ramavtal mellan Sverige och EG bedriver regeringen fortlöpande
förhandlingar om förstärkningar av de vetenskapliga och tekniska kontaklema
inom de områden som ingår i EG:s FoU-program.

I
regeringens allmänna strävan atl förstärka gmndforskningen är det av flera skäl
angelägel att la lill vara de möjligheter som tillkommer genom anslutning lill
EG-samarbdd. Fömtom att EG-projeklen kan ge den svenska forskningen intressanta
likfäken atl utveckla sin kompelens, är de värdefulla genom de
kontaktmöjligheter som öppnas. Därigenom förhindras atl svenska forskare
ställs inför onödiga formella och praktiska svårigheter att samarbeta med
europeiska forskargmpper. På så sätt förstärks också del direkta bilaterala
samarbetet genom samarbetet inom EG:s ramprogram.

EG-programmen
har redan resulterat i nya och varaktiga informationskanaler mdlan företag och
forskningsinstitutioner i medlemsländema. De kunskaper om varandra som
deltagama i EG-programmen skaffar sig utgör en gmnd för en rationell
stmkturomvandling av såväl industri som forskningssystem inom EG-blockel. En
sådan stmkturomvandling ligger i linje med strävandena all realisera en inre
marknad 1992. Del är av strategisk betydelse för svensk industri och forskning
all kunna delta i denna process.

Gemensamma
standarder och gränssnitt är inom många områden en fömtsättning för atl en
gemensam marknad skall kunna uppnås. Standardiseringsfrågor är därför en
viktig del av EG:s FoU-program. Europa, dominerat av EG och dess framtida inre
marknad, är del mest betydande avsättningsområdet för svensk export. Vår
industri har således ell stort intresse av alt i största möjliga utsträckning
delta i och påverka den gemensamma teknikutveckling som EG organiserar i sitt
ramprogram för FoU.

Vad
gäller det kommande ramprogrammet för EG:s FoU-verksamhet

19901994 bör framhållas att detta till sin allmänna inriktning stämmer

väl med de övergripande prioriteringama i den svenska FoU-planeringen.

I EG:s nya program läggs ökad tyngd på miljö och energi saml på yngre 25

s. 26 Kontrollera mot PDF

forskares rörlighet.
Samtidigt bibehålles program inom t. ex. informations- Prop. 1989/90:90 och
materialleknikområdena som är av stort intresse för svensk industri.

Del
kan vara lämpligt all här ge en kort orientering om hur del samarbete som
redan har inletts och nu är under utveckling kommer att organiseras på svensk
sida. Då avtal slutits om samarbete på programnivå inom ell delprogram bör
ansvaret ligga samlat under den myndighet som främst berörs och medlen härför
anvisas samlat lill denna. Vad gäller samarbete på projektnivå får däremoi
karaktären av de enskilda projekten vara avgörande. Inom de enskilda
delprogrammen pågår projekt av mer eller mindre tillämpad karaktär. För all
undvika osäkerhet om ansvarsfördelningen då flera myndigheter har medel för
samarbete avseende olika delar av ell visst program är del angeläget alt
myndigheterna nära samverkar. Där så är lämpligt bör en av myndighetema åläggas
ett samordningsansvar. Det är angelägel alt de ansvariga myndigheterna så
effektivt som möjligt sprider information om de möjligheter till dellagande i
EG-programmen som öppnas för svenska förelag och institutioner.

Som
anmäldes i 1989 års kompletteringsproposition (prop. 1988/89: 150, bil. 2)
förordar regeringen så långtgående dellagande som möjligt i EG:s FoU-program.
Vad gäller ramprogrammet 19901994 innebär detta all de förhandlingar som nu
inleds med EG bör syfta lill ett fullständigt dellagande på ramprogramnivå.
Detta är också det mål som uttalals gemensamt av EFTA:s medlemsländer i de
pågående samtalen med EG-kommissionen om ell mer stmktureral samarbete mellan
EG och EFTA. Ell fullständigt deltagande ger bättre möjligheter all påverka
verksamhetens innehåll och inriktning än samverkan ad hoc. Regeringen avser
återkomma lill riksdagen med förslag om all läcka de kostnader som kan uppstå
vid Sveriges inträde i samarbete inom del kommande ramprogrammet. För
medverkan på projekt- och programnivå i nu pågående ramprogram utgår även
fortsättningsvis medel från anslag under respektive departement som berörs.

2.2.3
Förstärkning av de direkta bilaterala forskarkontakterna

EG-programmens
inriktning är hårt styrd från EG-kommissionen och de medverkande regeringama.
Som komplement lill dessa är det därför angeläget all stärka del
forskningssamarbete som styrs av forskama själva. Detta är den andra
tyngdpunkten i regeringens förslag.

Del
informella eller löst formaliserade vetenskapliga samarbetet bygger

på ömsesidigt vetenskapligt intresse och har låga administrationskostna

der. Själva innehållet i forskningen är oftast internationellt: "det finns
inga

svenska atomer, tyska supraledare, franska DNA-molekyler eller engelskt

ozon", konstaterar naturvetenskapliga forskningsrådet. Men även då

forskningsuppgiflema med avseende på ämnesval kan framstå som speci

fikt svenska, t. ex. när det gäller etl ämne ur svensk historia eller svensk

sociologi, är anknytningen lill teori- och metodutvecklingen i del intema

tionella forskarsamhället av betydelse. Genom det vetenskapliga referens

systemet sker den nödvändiga prövningen av svenska forskningsinsatsers

kvalitet. Som statistiken visar är vissa delar av svensk medicinsk forskning 26

s. 27 Kontrollera mot PDF

av
utomordentligt hög kvalitet och har ett inflytande långt utanför landels
Prop. 1989/90:90 gränser. Så är också den medicinska forskningen det område
inom svensk FoU som har den starkaste traditionen av internationell samverkan
och samförfatlarskap.

I
det föregående har framhållits att del intemationella forskningssamarbetet
givetvis också har andra ur inomvelenskaplig synpunkt särskilt intressanta
motiv. Naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning bygger i ökande
omfattning på forskningsulmslning som är så dyrbar alt den inte kan
införskaffas eller utnyttjas lill fullo av ell enda land och dess forskare.
Västeuropa har i delta avseende varit föredömligt. Redan kort tid efler andra
världskriget började man planera den gemensamma käm-forskningsanläggningen
CERN, som sedan utvecklats lik världens ledande laboratorium i sin art.

Av
särskilt intresse är all doktorander och yngre forskare ges tillfälle lill
intemationella kontakter och forskning vid utländsk institution. Regeringen
föreslår all de särskilda medel som anvisas lill Svenska institutet för stöd
lill forskningens intemationalisering förstärks med 4 milj. kr. budgdård
1991/92 och 2 milj. kr. ård 1992/93.

Vidare
kommer de betydande förstärkningar av forskningsresursema som föreslås
generellt ge avsevärt utökade möjligheter för atl utveckla svenska forskares
dellagande i den intemationella dialogen. Del ger också möjlighet all förbättra
villkoren för utländska forskare i Sverige.

Regeringens
gmndsyn är att det vetenskapliga samarbetet över gränserna när det gäller
gmndforskning i första hand bör bygga på forskamas egna initiativ. Detta ger
den nödvändiga kvalilelsprövningen och gör det därmed möjligt att effektivare
utnyttja landels begränsade FoU-resurser. När vi vik utveckla det
intemationella samarbetet på forskningens område måste vi samtidigt vara
medvetna om alt del på många håll gäller andra villkor för forskamas
intemationella kontakter. Statema inom Östeuropa har t. ex. hillills haft hårt
reglerade förhållanden för forskamtbytet. Även i andra länder som har en
relativt svag FoU-slmklur är forskningsutbytet med utlandet i uppbyggnadsskedet
hårt reglerat på regeringsnivå. Delta påverkar fömtsättningama också för
svenska forskare att utveckla ett bilateralt samarbete.

Som
analysen i del föregående visade kan del även för svensk del finnas klara
utrikespolitiska motiv för riktade insatser som stimulerar till ökad
FoU-samverkan men som också i hög grad kan vara av intresse ur utrikes-och
handelspolitisk synpunkt.

I
Östeuropa pågår nu en glädjande utveckling som mycket snabbi synes leda till
demokratisering och ökad öppenhet. Härigenom ökar också fömtsättningama för en
vidareutveckling av FoU-samarbelel. Del är etl intresse både för de
östeuropeiska staterna och för omvärlden all vidga del tidigare hårt reglerade
samarbetet.

Av
de skäl som här har framförts är del lämpligt atl medel ställs lill

förfogande för särskilda insatser för denna typ av bilateral forsknings

samverkan. Utöver den allmänna förstärkningen av fakulletemas och

forskningsrådens resurser som tidigare har nämnts föreslår regeringen

betydande resursförstärkningar för i första hand samarbete med Östeuro- 27

s. 28 Kontrollera mot PDF

pa. Insatsema kan
emellertid även gälla förstärkning av del vetenskapliga Prop. 1989/90:90
utbytet med Västeuropa, l.ex. stöd till ell direkt forskningsutbyte med mindre
EG-medlemsslater. Hämtöver kan även forskningssamarbete med utomeuropeiska
länder komma i fråga. Medlen bör kunna nyttjas för bl. a. inventeringar och
förhandlingar om lämpliga samarbelsprojekl och finansiering av den svenska
partens kostnader saml i viss mån, exempelvis då så krävs av valutaskäl, stöd
lill utländskt deltagande. Stöd bör kunna utgå såväl lill forskare och
forskningsprojekt vid universitet och högskolor som till forskningssamarbete av
mer tillämpad karaktär. Fr. o. m. budgetåret 1991/92 föreslås etl tillskott av
15 milj. kr. för dessa ändamål och fr. o. m. budgetåret 1992/93 ytterligare 15
milj. kr., dvs. en sammanlagd höjning av 30 milj. kr. De närmare formema för
fördelning av medlen beslutas av regeringen.

I
enlighet med ell särskilt regeringsuppdrag har Vetenskapsakademien utarbetat
förslag till nya former för forsknings- och utvecklingssamarbetet med
Sovjetunionen. Förslaget innebär all huvuddelen av de medel som anslås lill
forskningssamverkan med Sovjetunionen utnyttjas för atl stödja gemensamma,
forskarinitierade projekt. Hämtöver föreslås alt stöd bör ges bl. a. till
bilaterala symposier och individuella resor. Efter beredning kommer förslaget
att ligga till gmnd för fortsalla förhandlingar om fömyade avtal på
akademinivå mellan Sverige och Sovjetunionen. För detta samarbete beräknas ell
behov av en förstärkning av 10 milj. kr. utöver de resurser som föreslås i
denna proposition. Regeringen finner förslaget värdefullt och avser återkomma
lill riksdagen i anslagsfrågan.

s. 29 Kontrollera mot PDF

3 Den grundläggande forskningen Prop. 1989/90:90

Alla
samhällssektorer, såväl offentliga som privata, har höga ambitioner och
förväntningar när del gäller forsknings- och utvecklingsinsatser. För atl dessa
skall kunna förverkligas måste goda fömtsättningar skapas för att insatserna
skall bli framgångsrika. Viktiga fömtsättningar är all del finns tillgång på
kvalificerade forskare och att del finns en tillräcklig bas av fritt
kunskapssökande inom gmndforskningen, som kan föras vidare inom tillämpad
forskning och utvecklingsarbete.

Del
är nödvändigt atl den svenska gmndforskningen och forskamtbildningen
förstärks. Kunskapema måste fördjupas för atl lösa inte bara dagens problem
ulan också för att skapa beredskap för morgondagens. Samhället kommer i ökad
utsträckning inom alla verksamhetsområden all behöva alltmer kvalificerad
arbetskraft. Del innebär ett ökat behov av personer med forskamtbildning.
Forskning och kvalificerad utbildning är ett av fundamenlen för en politik
inriktad på tikväxt, bättre miljö och fortsatt demokratisering.

Gmndforskning
och forskamtbildning har tillförts resursförstärkningar genom samtliga de
forskningspropositioner som lagts fram under 1980-talet. De statliga insatsema
inom gmndforskning och forskamtbildning har emellertid inte vuxit i samma takt
som de resurser som avsatts för forskning och utveckling inom näringslivet.

Regeringen
föreslår därför även i denna proposition kraftiga förstärkningar för
gmndforskning och forskamtbildning. Dessa förslag läggs fram i ell läge när i
princip inga andra delar av den statliga verksamheten tillåls växa. Fömyelse
måste där ske inom befintliga ekonomiska ramar. Utöver de nu föreslagna
förstärkningarna inom gmndforskning och forskamtbildning måste självfallet krav
ställas på förnyelse också genom omprioriteringar.

Resurstillskotten
koncentreras lill vissa områden:

sludiefinansiering
inom forskamtbildningen

forskningsråden

riktade insatser för forskningsorganisationen
i högskolan

forskningsstödjande versamhel
vid de mindre och medelstora högskolorna

vetenskaplig
utmstning

förbättringar
i högskolans lokalsituation

Som
tidigare redovisats får även del intemationella forskningssamarbetet betydande
förstärkningar.

3.1 Villkoren för den grundläggande forskningen i Sverige

Som
har framgått i det föregående håller svensk grundforskning internationellt
sett en hög kvalitativ nivå. Det visar såväl utvärderingar, som gjorts bl.a. i
forskningsrådens regi, som kvantitativa studier av hur olika forskningsresultat
citeras.

Starkt
bidragande till den höga kvaliteten på svensk forskning är alt i

princip alla statliga medel, som anvisas för forskning, skall fördelas och

användas efler vetenskaplig kvalitetsprövning, där alternativa använd

ningar av medlen ställs mol varandra. Vetenskapligt högt kompetenta 29

s. 30 Kontrollera mot PDF

organ
har ansvaret för detta, såväl inom högskolan som inom forsknings- Prop.
1989/90:90 rådsorganisationen.

Forskning
och forskamtbildning måste också ha en viss bredd. Även om prioritet ges åt de
vetenskapligt bästa forskama och forskningsmiljöema måste vårt forskningssystem
tillgodose behoven av forskning och forskarutbildning på inlemalionekl
jämförbar nivå inom ell brett spektmm av ämnen och forskningsinriktningar.

Sverige
kan inte vara "självförsörjande" när del gäker forskning. Både
ekonomiskt och personellt saknas resurser för detta. Som redovisats i del
föregående utgör de svenska forskningsinsatsema ungefar 1 % av forskningen i
världen. Även med kraftiga förstärkningar kommer andelen inte all öka nämnvärt.
Flertalet vetenskapliga landvinningar av betydelse för Sverige kommer således
också i fortsättningen alt göras utanför vårt lands gränser.

En
gmndprincip i vetenskapssamhället är att forskningens resultat skall vara fritt
tillgängliga. Inom OECD har nyligen antagits en rekommendation, som preciserar
vad detta bör innebära mer konkret. Del räcker dock inte med alt
forskningsresultaten är tillgängliga. De måste också kunna uppfattas och förslås
och ligga till gmnd för såväl fortsall forskning som utvecklingsarbete. De
måste kunna införlivas i forskamtbildning och, när så är lämpligt, också i
annan utbildning. Detta är etl av motiven för att Sverige måste ha en
gmndforskningsorganisation som också omfattar områden, där svenska forskare
kanske inte just för närvarande ligger i frontlinjen. Verksamhet måste finnas
också här för att skapa en bas för all ta emot nya forskningsrön och för all
utbilda nya generationer av forskare också inom dessa ämnen.

Gmndforskning
och forskamtbildning bedrivs huvudsakligen inom ca 1 000 institutioner, vilka
är organiserade i ett fyrtiotal fakulteter, knutna till elva högskoleenheter på
sju orter. Sveriges lantbmksuniversitet har också vissa forskningsenheter utanför
dessa sju orter. Inom högskolan finns för närvarande ca 1 600 professurer. De
flesta institutioner har således endast en tjänst på denna nivå. Enligt
uppgifter från statistiska centralbyrån uppgick antalet årsverken inom
forskning och utvecklingsarbete inom högskolan läsåret 1987/88 lik sammanlagt
10300. Det innebär atl i genomsnitt ca tio årsverken per institution ägnades ål
forskning. I denna summa ingår då arbetstiden för all berörd personal, således
även laboratorieassistenter, forskningsingenjörer, administrativ personal etc.

All
tillgodose kraven inte bara på kvalitet ulan också på bredd i forskning och
forskamtbildning har medfört att många forskningsmiljöer inom högskolan är små.
Forskningspolitiska studier visar alt del krävs en viss omfattning på
verksamheten för alt skapa en kreativ forskningsmiljö. Forskning är också ofta
resurskrävande, med avseende på såväl personal som andra resurser.

3.2 Avvägningsfrågor i det svenska systemet

Under
senare år har det hävdals atl det råder en obalans mellan seklors

forskning och annan uppdragsforskning å ena sidan och forskning på egel 30

s. 31 Kontrollera mot PDF

programansvar
eker gmndforskning å den andra. Kritiken kommer fram- Prop. 1989/90:90 för
allt från högskolesystemet och har endast i begränsad utsträckning utgått från
de behov av kunskapsutveckling som de enskilda sektorerna har.

Några
statistiska uppgifter kan belysa frågan. Enligt SCB;s statsbudgetanalys gick
både 1977/78 och 1986/87 ca 43% av statsanslagen för forskning och utveckling
(FoU) till "främjande av akmän vetenskaplig utveckling", dvs.
statens anslag till forskning vid universitet och högskolor (inklusive de
statliga ersättningama lill sjukvårdshuvudmännen enligt
läkar-ulbildningsavlald). Försvaret har den näst största andelen av de statliga
FoU-anslagen. Försvarets andel uppgick både 1977/78 och 1986/87 lik ca 25 %.
Försvarels FoU är således omfattande, och är i betydande utsträckning lagd
utanför universitet och högskolor.

Diskussionen
om bristande balans beror självfallet på atl vi Sverige i största möjliga
utsträckning undvikit att skapa särskilda statliga forskningsinstitut med
seklorsforskningsuppgifter. Ett undantag är just försvarets forskningsanstalt
(FOA). Svensk forskningspolitik har i stället inneburit att universitet och
högskolor har betraktats som "samhällets samlade forskningsinstitut",
där forskning utförs oberoende av statlig finansieringsform.

Detta
har lett lill alt universitets- och högskolesektorn i Sverige har en stark
ställning jämfört med andra länder. Universitets- och högskolesektoms andel av
de totala FoU-ulgiftema är i Sverige drygt 27%, vilket procentuellt är den näst
högsta av OECD-ländema. Tidigare har redovisats all när utgiftema för
universitets- och högskolesektom sätts i förhållande lill de totala nationella
resursema motsvarar andelen i Sverige 0,7% av bml-tonationalproduklen, BNP,
vilket är högst i världen.

1
del bredare perspektivet kan vi således konstatera all universitet och
högskolor har en stark släkning i vårt lands samlade FoU-ansträngningar. Frågan
om eventuella obalanser inom ramen för hela FoU-systemel blir således mindre
dramatisk i Sverige än i andra länder.

Samtidigt
står det hell klart alt universitet och högskolor därmed ställs inför stora
utmaningar att klara de behov av långsiktig kunskapsuppbyggnad som finns inom
i stort sett samtliga samhällsområden. Olika typer av balansproblem uppstår
inom universitets- och högskolesektom, eftersom den svenska forskningsmodellen
innebär all de som finansierar forskning ej är identiska med dem som utför forskning.
Vårt högskolesystem har emellertid inom flera vetenskapsområden visat sig ha en
god förmåga all nå en inlemalionekl sett myckel god kvalitet.

Sektorielll
finansierad forskning har växt fram bl. a. som ett stöd till de
välfardsljänsler som den offentliga sektom tillhandahåller. Men del finns också
omfattande sekloriell FoU vars resultat främst kanaliseras till näringslivet.
Enligt regeringens uppfattning har det svenska systemet, där enskilda sektorer
lar ell eget ansvar för en långsiktig kunskapsuppbyggnad, ell stort värde.
Sektoriellt motiverad och finansierad forskning, som i betydande utsträckning
kommer lill utförande inom universitet och högskolor, är väsentlig för att
vidareutveckla viktiga samhällssektorer.

De
statliga sektoriella medlens omfattning varierar kraftigt mellan olika 31

s. 32 Kontrollera mot PDF

fakukdsområden och
högskolor. Den sektoriella finansieringen är störst Prop. 1989/90:90 inom del
tekniska fakultelsområdet som därtill har en betydande verksamhet finansierad
av näringslivet. Även det samhällsvetenskapliga fakultelsområdet erhåller
stora tillskoll från olika sektorsorgan. Inom dessa fakulteter finns det sedan
variationer mellan enheterna. Det går därför inte atl i generella termer tala
om den sektoriella finansieringens volym och betydelse i högskolan. Om man
vidare jämför andelen rådsmedel med andelen sektorsmedel inom olika
fakukdsområden visar del sig all del tekniska fakultelsområdet har en betydligt
mindre andel rådsmedel än övriga fakultetsområden. Även det
samhällsvetenskapliga området har en låg andel rådsmedel.

I
samband med riksdagsbehandlingen av 1987 års forskningsproposition (prop.
1986/87:80) fördes i flera motioner fram krav på all medel för sektorsforskning
skulle överföras till högskoleenheter och forskningsråd. Riksdagen beslutade
emekertid inte om några sådana överföringar ulan uttalade i stället all
regeringen inför den nästföljande planeringsperioden 1990/91 1992/93 borde se
över sektorsorganens verksamhet och komma med förslag som innebär atl viss del
av anslagen lill seklorsforskningen förs över till högskolans fakulldsanslag
m.m. för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden i högskolan. (UbU 1986/87:26
s.l7, rskr. 1986/87: 282).

Regeringen
anser atl utförandet av forskning även fortsättningsvis bör koncentreras lill
universitet och högskolor. Så länge vi håller fast vid denna princip kommer
finansieringen av forskning atl ske från skilda håll, även vad gäller statens
FoU-satsningar.

Del
centrala i denna avvägning är att forskarsamhället har lillräckligt med medel
för forskning på egel programansvar och därigenom kan trygga den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden i högskolan i en ökande intemationell konkurrens.

En
överföring av medel från sekloriell forskning tik forskning på egel
programansvar bör, enligt regeringens mening, gå till forskningsråden i stället
för en allmän basförstärkning av fakultetsanslagen. Forskningsråden satsar på
de innovativa delarna i forskningsutvecklingen och utvärderar och omprövar
satsningar. Den konkurrens mellan forskare från olika högskolor och
institutioner som rådsmedlen leder till, gynnar forskningen. Rådsorganisalionen
har således bättre möjligheter än fakulletsorganisa-lionen atl kvalitetsmässigt
väga olika insatser mol varandra.

Förstärkta
forskningsrådsanslag bör framför allt komma de forskningsområden lill del som
i dag har alltför begränsade resurser för forskning på egel programansvar. Ca
200 milj. kr. kommer, enligt regeringens förslag, att överföras från
sektorsorgan till den långsikliga kunskapsutvecklingen via ett utvidgat
forskningsrådssystem. Vi återkommer till detta förslag i anslutning till
redovisningen av förstärkningarna av forskningsråden.

Regeringen
föreslår samtidigt förstärkningar av resursema för forskamtbildningen och
riktade satsningar till nationella anläggningar, orter och fakulteter via
fakultetsanslagen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

3.3 Förbättrad forskarutbildning Prop. 1989/90:90

Den
viktigaste resursen i all forskning är forskaren. Ingen utmstning, inga
ändamålsenliga lokaler kan ersätta kunnig och engagerad forskningspersonal. En
fömtsättning för all forskningsresurser skall kunna användas på ell rimligt
sätt och för att forskningen skall kunna byggas ul är således att del finns
tillgång på goda forskare.

3.3.1
Motiv för ökat antal forskarutbildade

Trots
all Sverige inlemationdll sett gör betydande insatser inom forskning och
utvecklingsarbete, är antalet forskamtbildade inte påfallande stort sett i
relation till hela arbetskraften. En förklaring lill detta är all en stor andel
av den svenska forskningen och framför allt utvecklingsarbetet utförs inom det
privata näringslivet. Andelen forskamtbildade är här blygsam.

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har i en rapport, som lagts fram inför denna
proposition, redovisat beräkningar av förändringama i antalet forskamtbildade i
arbetskraften med utgångspunkt i åldersstmklu-ren bland dagens forskamtbildade
samt den nuvarande examinationen frän forskamtbildningen. UHÄ visar all antalet
forskamtbildade på sikt kan komma att minska inom flera fakultelsområden.

Den
syn på den fortsalla utvecklingen av den statliga sektorn som regering och
riksdag givit uttryck för innebär atl uppföljning och utvärdering av de ofta
komplicerade samhälleliga fenomen, med vilka den offentliga sektom arbetar, i
många sammanhang kan kräva mer långsiktiga och gmndläggande forskningsinsatser.

Det
privata näringslivet står inför stora ulmaningar. Konkurrentema i andra länder
söker ofta i stor utsträckning fömyelse och effektivisering genom forsknings-
och utvecklingsinsatser.

Regeringen
finner således all flera faktorer talar för all behovet av forskamtbildade
kommer atl öka. Önskvärda förändringar och nödvändiga anpassningar kan också
påskyndas och underlättas om det finns rimlig tillgäng på kvalificerade
personer med kompelens att möta och hanlera såväl dagens som morgondagens mer
eller mindre problemfyllda situationer.

3.3.2
Förbätttade villkor för de forskarstuderande

Till
skillnad från vad som gäller inom den gmndläggande högskoleutbildningen
beslutar regering och riksdag inte om antalet "utbildningsplatser" inom
forskamtbildningen. Det är lokala högskoleorgan som avgör hur många som kan
antas som doktorander med hänsyn tik de resurser som bedöms föreligga för
forskamtbildningen. Regering och riksdag ansvarar dock för de minimibelopp som
skall användas för sludiefinansiering inom forskamtbildningen.

Genomströmningen
inom forskamtbildningen är låg om man ser till

bmllostudieliden. Även om det finns många förklaringar till varför fors

karstudierna inte fullföljs är situationen otillfredsställande inom humanis- 33

3 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 90

s. 34 Kontrollera mot PDF

lisk och
samhällsvetenskaplig fakultet. Situationen är bättre inom naturve- Prop.
1989/90:90 lenskaplig, teknisk och medicinsk fakultet. UHÄ har i sin rapport
visat att examinationen inom forskamtbildningen har etl starkt samband med möjlighetema
till studiefinansiering för doktorandema. Studiefinansiering inom
forskamtbildning har i dag två former: utbildningsbidrag för doktorander och
doklorandtjänsl. Flera fördelar, framför allt av social natur, är förknippade med
doklorandtjänsl. Många skäl talar för all doktorandtjänst bör vara den normala
studiefinansieringsformen. Samtliga utbildningsbidrag bör därför successivt
omvandlas lill doklorandtjänsler. Detta är förknippat med stora kostnader.
Regeringen föreslår för den kommande treårsperioden att medel anvisas för all
omvandla två tredjedelar av utbildningsbidragen tik doklorandtjänsler. Sålunda
anvisas 39 milj. kr. budgetåret 1990/91, ytteriigare 32 milj. kr. år 1991/92
och hämtöver 32 milj. kr. år 1992/93, vilket innebär en sammanlagd bashöjning
med 103 milj. kr. Inom de tekniska fakulteterna är konkurrensen om de
presumtiva forskarstuderandena mycket stor. Regeringen anser därför all
samtliga utbildningsbidrag inom de tekniska fakulteterna bör omvandlas lik doklorandtjänsler
redan budgetåret 1990/91. Återstående utbildningsbidrag inom övriga fakulteter
bör omvandlas till doklorandtjänsler under treårsperioden 1993/94-1995/96.

Resursema
för studiefinansiering för de forskarstuderande kommer vid treårsperiodens slut
all uppgå lill sammanlagt mer än 550 milj. kr. Med hänsyn lill de stora belopp
som nu satsas på förstärkningar inom sludiefi-nansieringen för de
forskarstuderande måste det också krävas av universitet och högskolor all de
på alla säll verkar för all effektivisera utbildningen.

Del
är viktigt all universiteten och högskoloma utnyttjar de möjligheter som finns
för atl göra forskamtbildningen mer professionell. Högskoleförordningen har
sedan föregående forskningsproposition ändrats så all till forskamtbildning nu
endast får antas del antal studerande som kan erbjudas godtagbara villkor i
fråga om handledning och studievillkor i övrigl. Beslut om del högsta antal
studerande som under ell läsår får finnas antagna lik forskamtbildning fattas
av fakultets- eller sektionsnämnd efler förslag av berörd institution. Dd är
nödvändigt att antalet anpassas till de nämnda fömtsättningama och all
fakulletsnämnder och institutioner tar sill ansvar för att ge de
forskarstuderande en fullgod utbildning. Häri måste ingå all de
forskarstuderande inlemmas i goda forskarmiljöer. Att vara en del av en
forskargmpp är ofta bättre både för kvaliteten på arbetet och för
effektiviteten i studierna.

Det
är viktigt all de personella resursema för handledning och undervisning inom
forskamtbildningen utnyttjas på bästa sätt. Lärartjänstorgani-salionen inom
högskolan gör del möjligt all utnyttja alla kompetenta lärare för detta
ändamål. Kostnadema för forskamtbildning skall normalt belasta högskolans
fakulldsanslag. Det kan dock ligga i t. ex. olika sektorsorgans intresse all
medge all seklorsmedd i viss utsträckning får användas för all täcka kostnader
för medverkan i forskamtbildning av sådan personal som primärt är engagerad i
sektorsforskningsprojekl. Överenskommd-

s. 35 Kontrollera mot PDF

se
om delta skall träffas mellan berörda högskoleorgan och seklorsorgan Prop.
1989/90:90 eller andra exlema finansiärer.

3.3.3
Vidgad forskarrekrytering

Rekryteringen
till forskamtbildningen följer ell mycket tradilionellt möns-ler. Del är
ovanligt att försök görs att bryta in på nya områden, t.ex. genom att finna
former för att rekrytera fler kvinnor till mansdominerade ämnen eller att söka
rekrytera doktorander från de mindre och medelstora högskoloma. Mindre än I %
av de studerande från de mindre och medelstora högskoloma och vårdhögskolorna
fortsätter till forskamtbildning inom fem år efler avslutad gmndutbildning,
medan det är över 5% vid enheter med fasta forskningsresurser. Detta kan lill
viss del förklaras av olikheter i gmndutbildningens stmktur. Andelen kvinnor
som påbörjar forskamtbildningen är väsentligt lägre än andelen utexaminerade
kvinnor från gmndutbildningen, 31 % jämfört med 60%. En stor del av kvinnoma
utexamineras dock från linjer som inte har en traditionell
forskamtbild-ningsöverbyggnad. Andelen kvinnliga utexaminerade doktorer är 24%,
vilket avspeglar en tidigare lägre antagning av kvinnliga doktorander men också
tyder på all kvinnor i större utsträckning än män ej genomför sin
forskamtbildning.

Olika
försök har prövats för all inkludera nya gmpper av forskarstuderande i ell
samspel mellan institutioner vid enheter med fasla forskningsresurser och
handledare vid mindre och medelstora högskolor eller vid forskningsintensiva
delar av näringslivet. Regeringen anser all del är angelägel atl
inslitulionema aktivt försöker all rekrytera fler forskarstuderande på ett
icke-traditionellt sätt. Institutionerna bör också försöka finna nya former för
att underlätta för nya gmpper av forskarstuderande att genomföra sin
forskamtbildning i en stimulerande miljö.

3.4 Forskningsrådens roll som kvalitetsbevakare och
fömyelseinitierare

Forskningsråd
eller motsvarande organ finns i aka med Sverige jämförbara länder. Deras
uppgifter kan variera något. En huvuduppgift är dock alltid atl fördela
anslagsmedel lill forskarinitierade projekt efter vetenskapliga bedömningar. De
beslutsfattande organen domineras av företrädare för vetenskapssamhället.
Forskningsråden blir härigenom centrala organ i forskningssystemet. Man kan
säga all de fungerar som normgivare. Deras beslut blir ofta avgörande för
forskningens inriktning.

Forskningsrådens
beslut om projektanslag leder i praktiken till en arbetsfördelning och
profilering mekan olika institutioner och högskoleenheter, en arbetsfördelning
som utgår från var de bästa fömtsättningama för forskning av skilda slag finns.
Råden bör också uppmuntra samarbete mellan olika discipliner i de fall sådana
forskningsprojekt är vetenskapligt betydelsefulla.

Inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde finns i dag tre

forskningsråd: humanislisk-samhäksvelenskapliga forskningsrådet, medi- 35

s. 36 Kontrollera mot PDF

cinska
forskningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet. Statens Prop.
1989/90:90 delegation för rymdverksamhet fyller en forskningsrådsfunktion inom
sitt område. Inom del tekniska fakultelsområdet finns inget självständigt
forskningsråd. En forskningsrådsfunklion finns dock inom styrelsen för teknisk
utveckling (STU). Inom de lanlbmksvelenskapliga, skogsvelen-skapliga och
veterinärmedicinska fakulletsområdena finns skogs- och jordbmkets
forskningsråd, vilket dock för närvarande inte har en majoritet forskare i sin
styrelse.

Forskningsråden
kompletteras av forskningsrådsnämnden (FRN), som skall stödja forskning främst
inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Nämnden skall härvid
beakta behovet av tvär- och mångve-lenskaplig forskning. FRN har också som en
viktig uppgift att stödja främst mol allmänheten riktad forskningsinformation.
Det är viktigt all forskningens resultat sprids, inte bara mellan forskare och
lill de gmpper som i sin verksamhet behöver snabb tillgång till nya
forskningsrön ulan också lill medborgarna i stort. Vårt samhälle blir alltmer
forskningsberoende. En vital demokrati kräver ökad och mer utbredd förmåga all
la lik sig, förslå och även kritiskt ifrågasätta forskningens resultat.

Forskningsrådens
verksamhet har en strategisk betydelse i den svenska forskningsorganisationen.
Rådsanslagens andel av de totala resursema för forskning på egel programansvar
är dock fortfarande för låg. Inom vissa fakultelsområden har medel från
forskningsråden varit av mindre omfattning än inom andra. För framför allt del
tekniska, men också det samhällsvetenskapliga fakultelsområdet är andelen
rådsmedel av de totala resursema för forskning på egel programansvar betydligt
lägre än för t. ex. del naturvetenskapliga fakultetsområdet.

Vid
sidan av de befintliga forskningsråden föreslår regeringen därför atl två nya
forskningsråd inrättas: ett leknikvelenskapligl och ett socialvetenskapligt.
De kommer, liksom skogs- och jordbmkets forskningsråd, att få en sammansättning
där forskare är i majoritet.

Förslagen
i denna proposition innebär all de humanislisk-samhäksve-lenskapliga,
medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden, delegationen för
rymdforskning, forskningsrådsnämnden samt skogs- och jordbmkets forskningsråd
får utökade resurser med 46 milj. kr. år 1990/91 och ytteriigare 32 milj. kr.
år 1991/92 och 19 milj. kr. år 1992/93, vilket innebär en bashöjning av
tiksammanhangel 97 milj. kr. under den kommande treårsperioden. Även medlen
för dyrbar vetenskaplig utmstning i anslutning till framför allt
forskningsrådsfinansierade projekt ökar avsevärt. Dessa förstärkningar
tillsammans med de två nya gmndforskningsrå-den innebär all
forskningsrådsorganisalionen år 1993 kommer alt omfatta ca 1,3 miljarder kronor
i dagens penningvärde.

3.4.1
Ett nytt teknikvetenskapligt forskningsråd

Tikämpad
forskning och utvecklingsarbete kräver avancerade kunskaper

om de gmndläggande lagar som styr naturen och mänsklig verksamhet.

Gmndforskning är således en nödvändig fömtsättning både för verksam

heten och för rekryteringen lill tillämpad forskning. Flera bedömare, bl. a. 36

s. 37 Kontrollera mot PDF

UHÄ
och Vetenskapsakademien, anser alt balansen mellan gmndläggande Prop.
1989/90:90 forskning och tillämpad forskning inom del tekniska området har
förskjutits lill grundforskningens nackdel. Denna bedömning gmndar sig på
insikten all gmndläggande och långsiktig teknisk forskning är en viktig del av
landels teknologibas och behövs för all skapa erforderlig avancerad teknologisk
kompetens. Viklen av atl nödvändiga resurser skapas för teknisk
spjutspelsforskning framhålls också.

Forskningsrådsfunklionen
för teknisk gmndforskning ligger för närvarande inom styrelsen för teknisk
utveckling (STU). De resurser som avsätts för denna inom STU är ca 30 milj.
kr. per år, vilket är väsentligt lägre än de summor som fördelas via de
naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden. Dämtöver stöder STU teknisk
forskning vid universitet och högskolor genom bl. a. långsikliga ramprogram med
totalt ca 300 milj. kr. per år.

Forskningsrådsfunklionen
inom STU inrättades på försök den 1 december 1984 inom ramen för STU:s
kunskapsulvecklingsprogram. Skälet var alt säkerställa stöd till särskilt
framstående teknisk forskning vars relevans kunde avgöras först på sikt.
Verksamheten fick en särskild beslutsordning inom STU samt en sammansättning
som överensstämmer med övriga forskningsråds. Dess vetenskapliga ledamöter
utses av forskarsamhället enligt en särskild valprocedur. Det har också
representanter från STU och från industrin. Forskningsrådsfunktionen är ingen
självständig myndighet, ulan underordnad STU.

Denna
funktion har nu funnits i fem år. Den har sedan tillkomsten mött ett myckel
starkt gensvar hos landels tekniska forskare. Anslagsmedlen har dock varit
blygsamma i förhållande lill verksamhetsområdets storlek och kostnadema för
teknisk forskning. STU har endast i mycket begränsad omfattning omfördelat
medel för all öka slödel tik den tekniska gmndforskningen.

Regeringen
föreslår all etl fristående leknikvelenskapligl forskningsråd inrättas den 1
juli 1990 under industridepartementet för atl stärka den tekniska
gmndforskningen och därmed avsluta den försöksverksamhet som har bedrivits inom
STU. Det teknikvetenskapliga forskningsrådet bör utgå från den hillills
bedrivna försöksverksamheten och byggas upp under en period fram lill millen av
1990-lalel då rådet planeras få en omfattning som bättre svarar mot behoven.
Rådet bör tillföras väsentligt ökade resurser, omfördelade från flera
sektorsorgan. Genom sådana omfördelningar tillförs det teknikvetenskapliga
forskningsrådet 67 milj.kr. budgetåret 1990/91, ytteriigare 27 milj.kr. år
1991/92 och dämlöver ytteriigare 48 milj. kr. år 1992/93. Tillsammans med
reformmedel innebär detta ell lotalanslag om 152 milj.kr. vid periodens slut.
Regeringen anser också all det behövs en viss breddning av rådels
elektorsförsamling jämfört med vad som gäller för den tidigare
forskningsrådsfunklionen.

3.4.2
Ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd

Delegationen
för social forskning är ett sektorsorgan, knutet till socialde

partementet. Delegationen har under de senaste åren utvecklat sill arbets- 37

s. 38 Kontrollera mot PDF

säll så alt det blivit
allt mer likt forskningsrådens. Delegationen för social Prop. 1989/90:90
forskning kan utan större förändringar uppfyka de formella krav som bör ställas
på ett gmndforskningsråd.

Undersökningar
har visat att det samhällsvetenskapliga området är dåligt försett med
rådsmedel. Vid sidan av humanistisk-samhäksvelenskapli-ga forskningsrådet är
del i huvudsak två forskningsfinansierande organ som samhällsvetenskapliga
forskare kan vända sig lill: Riksbankens Jubileumsfond och delegationen för
social forskning. Ett säll all förbättra situationen är all väsentligt öka
resursema för del humanisliskt-sam-häksvdenskapliga forskningsrådet. Regeringen
kommer också alt föreslå en sådan ökning. Del humanistisk-samhäksvetenskapliga
forskningsrådet skall emellertid tillgodose etl myckel brett fäll av
discipliner. En kraftig ökning av dess resurser är därför enligt regeringens
mening inte till fyllest för all tillgodose de behov av gmndläggande forskning
som finns inom det socialvetenskapliga området.

Som
ell led i strategin alt stärka och vidga forskningsrådssyslemd föreslår
regeringen alt etl socialvetenskapligt forskningsråd inrättas under
socialdepartementet för atl ersätta både delegationen för social forskning och
delegationen för invandrarforskning. Samtidigt förordas all del föreslagna
rådet får en viss förstärkning. Rådet kommer att tillföras 58 milj. kr. år
1990/91, ytteriigare 6 milj. kr. år 1991 /92 och samma belopp år 1992/93. Del
innebär en anslagsnivå av 70 milj. kr. vid periodens slut.

Del
är angeläget all del socialvetenskapliga forskningsrådels insatsområde
avgränsas i förhållande lill de humanistisk-samhäksvetenskapliga och medicinska
forskningsråden. Del socialvetenskapliga forskningsrådet bör därför i första
hand inrikta sin verksamhet på gmndforskning och tillämpad forskning inom de
social- och invandrarpolitiska områdena.

3.4.3
Ny sammansättning för skogs- och jordbrukets forskningsråd

Skogs-
och jordbmkets forskningsråd arbetar på i stort sett samma säll som
gmndforskningsråden. Under del senaste året har delta råd också utvecklat en
disciplinär inre organsalion, vilket innebär all rådet i fortsättningen i ökad
utsträckning får underlag för atl göra insatser där de ger bäst resultat
oavsett inom vilken fakultet eller högskola detta sker. Regeringen anser att
skogs- och jordbmkets forskningsråd nu också bör ges en tydligare karaktär av
gmndforskningsråd. Rådets styrelse bör i fortsättningen därför ha en majoritet
av representanter från vetenskapssamhället. Dessa bör vara valda genom
elektorsförsamlingar i likhet med vad som gäller för övriga gmndforskningsråd.

3.5 Förnyelse av forskningen inom fakultetema 3.5.1 Principen om full kostnadstäckning

En
gmndprincip i den svenska forskningspolitiken är alt all forskning, så

långt möjligt, skall utföras inom högskolan. Fristående forskningsinstitut

har inrättats endast i undanlagsfall. Fördelama med detta är uppenbara 38

s. 39 Kontrollera mot PDF

sett
ur både högskolans och andra forskningsinlressenlers perspektiv. Prop.
1989/90:90 Forskare och forskarstuderande kommer i kontakt med
forskningsproblem som är motiverade utifrån olika samhälleliga behov. Forskning
för olika samhälleliga eller kommersiella beställare kommer att bedrivas med
samma vetenskapliga krav som forskningen i övrigt inom högskolan.

Många
olika forskningsuppgifter utförs således inom högskolan. Uppdragen för olika
exlema beställare, det må vara förelag eller statliga myndigheter, har ökat
kraftigt. Den exlemt finansierade verksamheten utgör nu en betydande dd av
verksamheten inom högskolan, vid vissa institutioner den hell dominerande
delen.

Högskolans
forskningsmiljö är således viktig inte bara för dem som är direkt verksamma där
och utifrån gmndforskningens oeh forskamlbild-ningens perspektiv. Den är också
en väsentlig fråga för de många myndigheter och förelag som får vikliga
forskningsuppgifter utförda inom högskolan.

För
seklorsorgan och förelag är redan del faktum atl högskolan slår öppen för deras
verksamhet en stor förmån. I praktiken har därtill olika finansiärer kommit all
få ytterligare fördelar genom all högskolan också svarat för kostnader av
skilda slag som är förknippade med deras verksamhet. Detta är inte rimligt.
Det är ell livsvillkor för den gmndforskning och forskamtbildning som högskolan
har ansvar för alt den extemfinansierade verksamheten slår för alla de
kostnader som den föranleder.

Redan
i föregående forskningsproposition angavs all principen om full
kostnadstäckning skall tillämpas konsekvent inom högskolan fr. o. m. budgetåret
1990/91. Det innebär att högskolan avlastas kostnader förknippade med
verksamhet som bedrivs på uppdrag av bl.a. seklorsforskningsor-ganen. De
förvallningsavgifler högskolorna i dag tar ul avser främst vissa kostnader på
central nivå inom högskoleenhetema. Det är naturligt all en del av dessa medel
efter beslut av högskoleslyrdsema disponeras av högskoleförvaltningarna. Ett
system med full kostnadstäckning innebär emellertid att kompensation också ges
för kostnader på fakultets- och institutionsnivå. Den förändrade
kostnadsfördelningen bör således medföra all resursema ökar för de
institutioner som med framgång tillför verksamheten exlema medel. Som en följd
av detta kan fakultelsanslagen disponeras för ändamål för vilka de är avsedda,
nämligen gmndforskning och forskarutbildning, och användas för ålgärder som
prioriteras av berörda högskoleorgan.

Den
fulla kostnadstäckningen innebär inte att kostnadema för forsk

ningen ökar. Del som ändras är fördelningen mellan olika finansiärer

inom och ulom högskolan. Den exakta storleken av de resursförstärkning

ar för högskolan som härigenom kommer lill stånd är svår all uppskatta.

Universitet och högskolor har dock bedömt att fakultetsanslagen nu i

betydande utsträckning subventionerar den verksamhet som bedrivs ål

seklorsforskningsorganen. Den reella förstärkning som den konsekventa

regdtikämpningen innebär, blir givetvis av motsvarande omfattning.

Denna förstärkning av resursema för gmndforskning och forskamtbild

ning ger möjligheter för högskoleorganen all på olika sätt förbättra forsk

ningsmiljöema inom högskolan. 39

s. 40 Kontrollera mot PDF

3.5.2
En särskild resurs till rissa fakulteter Prop. 1989/90:90

Starkt
bidragande tik den höga kvaliteten på svensk forskning är all i princip alla
Statliga medel som anvisas för forskning skall fördelas och användas efler
vetenskaplig kvalitetsprövning. Detta gäller och tillämpas otvetydigt inom
forskningsrådsorganisalionen. Del måste också gälla för de mångdubbelt större
resurser för forskning som direkt disponeras av universitet och högskolor. De
beslutande organen inom högskolan tar i varierande utsträckning även andra än
rent vetenskapliga hänsyn vid beslut om fördelning och användning av anvisade
medel för forskning och forskamtbildning. 1 många fall är detta del rätta och
rimliga. En viss forsknings- och forskamlbildningsorganisalion behöver upprätthållas
oberoende av tillfälliga variationer i den vetenskapliga verksamheten. 1 andra
fall kan dock hänsynen till den befintliga organisationen och de redan
anställda forskama drivas för långt på bekostnad av nya idéer.

Särskilda
åtgärder bör vidtas för att stimulera fakulletsorganen att i ökad utsträckning
arbeta efler samma kvalitetskriterier som forskningsråden. Regeringen föreslår
att särskilda medel anvisas till de humanistiska och
malemalisk-nalurvetenskapliga fakultetema. Tillskottet omfattar budgetåret
1991/92 15 milj. kr. och budgetåret 1992/93 35 milj. kr., dvs. en sammanlagd
bashöjning av 50 milj. kr. Syftet skall vara att stimulera dessa fakulteter
lill insatser som vitaliserar den forskning på eget programansvar som bedrivs
inom fakultetema och till resursfördelning som i högre utsträckning sker
utifrån vetenskapliga kvalitetskriterier.

Medlen
skall användas för koncentrerade förstärkningar för en tid av sex år. De som
erhåller denna resurs skall kunna skapa kreativa forskningsmiljöer, så atl
vetenskapliga resultat av god intemationell klass kan åstadkommas. Resursen
skall vara sammankopplad med en aktiv granskning av vetenskapliga resultat som
är en följd av resursförstärkningen.

3.5.3
Ny arbetsform för forskning inom det materialvetenskapliga och materialtekniska
området

Högskolans
disciplinindelning är inte anpassad till forskningsområden som kännetecknas av
en utpräglad tvärvetenskaplighet. Det finns därför behov atl utveckla nya
samverkansformer. På samma gång krävs ell starkt projektledarskap i kombination
med tydligt vetenskapligt ansvarslagande för den operativa verksamheten.

Materialteknik
är ett område som lämpar sig för en tvärvetenskaplig ansats. Inför denna
forskningsproposition har ell omfattande arbete genomförts för all utröna de
bästa fömtsättningarna för vetenskapligt goda ulvecklingsbelingelser inom detta
område.

De
behov som framförts i det omfattande utredningsarbetet har lett till

förslag om en ny form för forskning inom det materialtekniska och maleri

alvetenskapliga området, s. k. tvärvetenskapliga konsortier. Med konsorti

er avses i detta sammanhang dels ell antal specificerade ämnesområden

för forskning, dels gmpperingar inom olika högskolor som skall ulföra

forskningsarbetet. STU och det naturvetenskapliga forskningsrådet har 40

s. 41 Kontrollera mot PDF

gemensamt
förberett denna arbetsmodell. Regeringen beräknar förstärk- Prop.
1989/90:90 ningen av den malerialvetenskapliga forskningen till 10 milj. kr.
1990/91, 20 milj. kr. 1991/92 och 20 milj. kr. 1992/93, dvs. en bashöjning med
50 milj. kr. vid periodens slut.

3.5.4
ökat stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning

Vi
lever i ett samhälle där de formella hindren för jämstäkdhet mellan kvinnor och
män är undanröjda. En målmedveten satsning har också under de senaste
årtiondena skett på reformer inom olika samhällsområden som gynnat en
utveckling mot jämställdhet. Fortfarande återstår emdlertid myckel all göra
innan vi får ett samhälle där den sneda makl-och arbetsfördelningen mellan
könen är upphävd och där könsfördelningen är betydligt jämnare inom alla
samhällsområden.

Forskning
om kvinnor och män ur ell kvinno- och jämslälldhelsperspek-liv och forskning om
relationer mellan könen är omistlig i arbetet för all nå jämslälldhetsmålen.
Den ger kunskap om ojämlikheter mellan könen som fortfarande finns kvar och
analyserar orsakema lill de ojämlika villkoren. Därmed kan den också ge
underlag för ålgärder som kan undanröja kvarstående hinder.

I
de forskningspropositioner som har lagts fram under 1980-lalel har
jämställdhelsforskning hört lill de områden som prioriterats. Vid universitetet
i Göteborg inrättades år 1982 en professur i kvinnohistoria. Genom 1984 års
forskningsproposition tillkom fem forskartjänster i jämsläkdhets-forskning vid
humanislisk-samhäksvelenskapliga forskningsrådet. Ytterligare en sådan tjänst
inrättades senare där. Sedan den 1 juli 1987 finns vidare vid rådd en
gästprofessur för en utländsk kvinnlig forskare.

Forskningsområdet
har under senare år tilldragit sig ell ökat intresse och antalet avhandlingar
med kvinno- och jämställdhelsperspektiv ökat. Regeringen anser därför att det
nu är lämpligt alt ge denna forskning en fastare bas inom högskolan och
föreslår att tre professurer i kvinno- och jämställdhelsforskning inrättas den
1 juli 1991. UHÄ kommer senare all få i uppdrag alt i samråd med berörda
forskningsråd föreslå inriktning och placeringsort för tjänslema. I detta
sammanhang bör givelvis kvinnoforskningens erfarenheter tas tillvara. Två av
tjänslema bör knytas till samhäksvetenskaplig fakultet och en till medicinsk
fakultet.

Vid
universitet och högskolor har fommorganisationema ulfört ett viktigt arbete
och fungerat som en kontaktpunkt för kvinnliga forskare och forskarstuderande.
Foras verksamhet har indirekt bidragit lill all förbättra både rekryteringen av
kvinnor lill forskarstudier och arbetsvillkoren för kvinnliga forskare och
forskarstuderande. Regeringen föreslår ett ökat stöd lill fora för kvinnliga
forskare. Medel kommer även alt avsättas lill FRN för ett informationsprogram
för jämslälldhelsforskningen.

3.6 Forskning vid de mindre och medelstora högskoloma

En
gmndtanke i den sammanhållna högskola som infördes år 1977 är all

all verksamhet skall bygga
på vetenskaplig gmnd. Fasla forskningsresurser 41

s. 42 Kontrollera mot PDF

finns visserligen inte vid
alla högskoleenheter, men forskning skall likafullt Prop. 1989/90:90 bedrivas
vid alla universitet och högskolor. Vid de mindre och medelstora högskoloma
bedrivs verksamheten i projektform.

Forskningen
har ökat dramatiskt i omfattning vid dessa högskolor under del senaste
årtiondet. Ökningen hänför sig dock huvudsakligen lill uppdrag som utförs för
näringslivet eller statliga myndigheter. Forskning på egel programansvar
förekommer fortfarande endast i begränsad omfattning. Genom 1987 års
forskningsproposition tillkom särskilda medel för att stödja och utveckla
forskningen vid de mindre och medelstora högskoloma.

Endast
en mindre del av lärarna vid de mindre och medelstora högskoloma har genomgått
forskamtbildning. Delta påverkar givetvis möjlighetema att utvidga forskningen
vid dessa högskolor. Särskilda ålgärder bör därför vidtas för all låta lärare
vid dessa högskolor fullfölja studier till doktorsexamen.

Inför
denna proposition har en särskild utredning gjorts av frågor som rör forskning
vid de mindre och medelstora högskolorna. De yttranden som företrädare för
universitet och högskolor avgivit över denna utredning, visar att del nu
föreligger goda fömtsättningar för forskningssamverkan mellan högskoleenheter
med fakultelsorganisalion och de mindre och medelstora högskoloma. Genom en
utökad samverkan kan de samlade forskningsresursema inom högskolan, såväl
personella som materiella, utnyttjas på bästa sätt. Inte minsl innebär del all
de forskningsresurser som många av lärama vid de mindre och medelstora
högskoloma utgör kan utnyttjas bättre än i dag.

En
utveckling av detta slag är givelvis av stor betydelse inte bara för högskolan
intemt utan också för del omgivande samhället, både lokalt, regionalt och
nationellt. Som framhållits är forskningen inom högskolan av den största
betydelse för samhällets utveckling i oUka avseenden. Ett bättre
resursutnyttjande, vilket fömtsätter en bättre integrering av lärarna vid de
mindre och medelstora högskoloma i den samlade högskolans forskningsarbete, är
därför i allra högsta grad ell gemensamt intresse.

Förslagen
i årets forskningsproposition innebär atl medel ställs till förfogande för
olika forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskoloma.
Tillskollen omfattar 10 milj. kr. budgetåret 1990/91, ytterligare 12 milj. kr.
år 1991/92 och ytteriigare 8 milj. kr. år 1992/93, dvs. en sammanlagd höjning
av basen med 30 milj. kr. Medlen skall stimulera lärare vid dessa högskolor att
ansöka om forskningsstöd och projektanslag hos forskningsråd och andra
forskningsfinansiärer. De kan också användas för stöd lik forskamtbildning av
lärare vid de mindre och medelstora högskoloma. Den resurs som finns för
forskningsstödjande verksamhet vid de mindre och medelstora högskoloma kommer
därmed 1992/93 all vara drygt 40 milj. kr. Vidare föreslås all vissa lärare vid
vårdhögskolorna får möjlighet all ansöka om medel för forskning ur en rörlig
resurs för forskning inom medicinsk fakultet. Denna resurs skall under en
övergångsperiod även kunna användas till stöd för forskamtbildning av lärare
vid vårdhögskolorna.

Vid
sidan av de nämnda förslagen föreslås under del särskilda anslaget 42

s. 43 Kontrollera mot PDF

för
forskning inom skolväsendel vissa medel för all stimulera all kompe- Prop.
1989/90:90 lens, miljöer och nätverk byggs upp i anslutning lill
läramtbildningama inom högskolan. Eftersom dessa utgör en stor del av
utbildningarna vid de mindre och medelstora högskolorna kommer denna satsning
även dessa högskolor till del. I propositionen (1989/90:76) om
regionalpolitiken föreslår regeringen alt regionalpolitiska medel avsätts för
forsknings- och utvecklingsarbete vid de mindre och medelstora högskolor som
ligger i anslutning tik de regionalpolitiskt prioriterade regionerna.

Av
avsnitt 1 framgår all forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige är starkt
geografiskt koncentrerat, särskilt lill Stockholmsregionen. Flera uppgifter
pekar på all forskning som fyller höga kvalitetskrav också kan ha en positiv
betydelse för den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i en berörd
region. Vid den försatta utvecklingen av forskningen vid de mindre och
medelstora högskoloma och vård högskoloma bör hänsyn las lill detta
förhållande. Utgångspunkten måste samtidigt vara all det skall råda en hög och
likvärdig kvalitet inom hela den svenska högskolan.

3.7 Vetenskaplig utrustning och lokaler

Såväl
forskningsråd som högskoleorgan bekostar inom ramen för sina anslag viss
vetenskaplig utmstning. Genom de resursförstärkningar som under den kommande
treårsperioden kommer både högskolan och forskningsråden lill dd skapas
utrymme för inköp av vetenskaplig utmstning.

Mer
kostnadskrävande utmstning finansieras genom särskilda medd som fördelas av
forskningsrådsnämnden. Regeringen föreslår nu att medlen för dyrbar
vetenskaplig utmstning i anslutning till framför allt forskningsrådsfinansierade
projekt ökar med 120 milj. kr. 1990/91, 20 milj. kr. 1991/92 och 7 milj. kr.
1992/93 jämfört med anslaget 1989/90 (103 milj. kr.). De s.k. bankmedlen (200
milj. kr. per år 1987/88-1989/90) upphör nu. De har inneburit en betydande
uppbyggnad av utmstningen vid vissa av högskoleinstitutionerna.

Självfallet
är det mycket värdefullt all olika givare finner anledning att göra donationer
lill universitet och högskolor, bl. a. för ulmstningsända-mål. Denna form av
insatser har lång tradition i Sverige.

De
vetenskapliga biblioteken är vikliga redskap för forskare i humanistiska
ämnen. För atl öka inköpen vid biblioteken kommer därför anslagen till de
humanistiska och teologiska fakulteterna all förstärkas.

Den
ökande verksamheten inom högskolan bl. a. som följd av de många
exlernfinansierade uppdragen har medfört lokalbrist och överbeläggning vid
flertalet högskoleenheter. Många enheter har dessutom verksamhet förlagd lill
äldre lokaler som inte möjliggör en effektiv resursanvändning eller erbjuder en
acceptabel arbetsmiljö. Lokalbehoven finns emellertid i inte oväsentlig
utsträckning på orter där olika restriktioner nu gäller för nybyggandet.

Regeringen
föreslår atl byggnadsprojekt skall starta under den komman

de planeringsperioden för marina centra i Asko och Krislineberg, för

ekologi vid universitetet i Lund samt för matematik och informationstek

nologi vid universitetet i Umeå. 43

s. 44 Kontrollera mot PDF

3.8
Forskningsetik Prop. 1989/90:90

De
gmndläggande eliska principema är generella och gäller alla människor och hela
samhället. Eliska regler kan i viss utsträckning komma lill uttryck i lagar och
annan juridisk reglering. Eliska regler och eliska problem har dock en större
räckvidd än vad som kan och bör läckas av formell reglering och föreskrifter.

Etik
är inte något entydigt begrepp. Etik kan innebära försök all medvetandegöra och
bearbeta de gmndläggande principer, normer och värden som ingår i moralen.
Etiken blir moralens teori. Etik i denna betydelse handlar således om vårt
förhållningssätt och vilka värderingar som ligger bakom våra ställningstaganden
och beslut. Begreppet moral knyter däremot an tik människans praktiska och
faktiska handlande. I det allmänna språkbmket använder man inte sällan termerna
etik och moral synonymt. Ett etiskt handlande blir i denna betydelse detsamma
som dt moraliskt riktigt handlande. Men termen etisk kan också avse motsatsen
lill "icke-etisk". Etiska regler hålls med detta synsätt åtskilda
regler som finns t. ex. i form av lagar. Frågor om etik inom forskningen kan på
motsvarande sätt ha myckel varierande innebörd.

Regeringens
gmndinställning är all de rättsliga och andra regler, som gäller för
samhällelig verksamhet i övrigt, också skall gälla för forskningen. De eliska
bedömningar av skilda slag som måste göras utanför den formella regleringen
måste här liksom i samhället i övrigl göras av dem som på olika sätt
berörs.

Det
ligger ell långsiktigt värde i alt de regler som gäller för övrig samhällelig
verksamhet också gäller för forskning. Det behövs emdlertid en successiv
utveckling av den forskningseliska granskningen och diskussionen. Utbildning
och information i forskningseliska frågor är ell viktigt led i denna
utveckling.

3.8.1
Medidnsk-etiska frågor

Medicinsk
forskning använder sig ofta av försökspersoner. De kunskapsvinster forskningen
kan leda till måste vägas mot de risker försökspersoner kan utsättas för.
Människor måste få en rättvisande information om vad medverkan i
forskningsprojekt innebär. För atl bevaka dessa frågor finns de medicinska
forskningseliska kommiltéema vars uppgift är atl granska alla forskningsprojekt
som innefattar försök på människa.

Dessa
medicinska forskningseliska kommittéer har kontinuerligt fått en ökande
arbetsbörda. Kommiltéema möter en rad principiella svårigheter i
granskningsarbetet. Inte minsl gäller detta psykiatriska projekt, HlV-stu-dier
och omvårdnandsforskning och projekt med samhäksvetenskapliga element.

De
medicinska forskningsetiska kommittéerna har en gemensam samrådsgmpp i
anslutning lill medicinska forskningsrådet.

Även
utanför forskarsamhället finns organ som följer utvecklingen inom

området. Statens medicinsk-eliska råd är ett från del löpande regeringsar-

belel fristående organ, som skall följa utvecklingen inom medicinsk be- 44

s. 45 Kontrollera mot PDF

handhng,
teknik och forskning och ta upp medicinsk-eliska frågor ur ell Prop.
1989/90:90 mer övergripande samhällsperspektiv.

3.8.2
Gen-etiska frågor

Vid
sidan av de medicinska forskningsetiska kommiltéema följer
hybrid-DNA-ddegalionen eliska frågor i anslutning till det gentekniska området.
Om delegationen finner att ell planerat eller pågående projekt som använder
hydrid-DNA-leknik är etiskt tveksamt skak detta anmälas lill regeringen eller
berörd skyddsmyndighet.

Del
nordiska utskottet för etik inom bioteknologin (Nordiska etikkommittén)
inrättades av Nordiska ministerrådet 1988 och är ell referensorgan i eliska
frågor inom bioteknologin. Kommittén beslår av två representanter för varje
land. Sverige innehar för närvarande ordförandeposten. Kommittén har bl. a.
sammanfattat debatten i de nordiska ländema om genteknik och de eliska frågor
som förknippas med tekniken. Nordiska etikkommittén har också beslutat att gå
igenom möjlig användning av genteknik på olika områden och behandla eliska
problem som har samband med användning av tekniken.

Regeringen
har redan tidigare fått riksdagens bemyndigande atl meddela föreskrifter om
genteknikens användning på djur och växter. En kartläggning av genteknisk
forskning på djur och växter har överlämnats lill regeringen. Regeringen
kommer senare i vår all lägga fram en proposition som reglerar tillämpningen på
människan. Vidare kommer regeringen att besluta om direktiv för en
parlamentarisk beredning för frågor som berör genteknikens tillämpningar i
stort.

3.8.3
Etiska frågor inom andra forskningsområden

Vid
övriga fakulteter är del antal forskningsprojekt som kan länkas vara i behov av
etisk granskning av detta slag inte lika stort. Situationen är dock mycket
olika från forskningsområde lill forskningsområde. Inom särskilt
samhällsvetenskaplig och beleendevelenskaplig forskning är det givetvis vanligt
atl forskningen utgår från människor och mänskliga förhållanden.

Inom
exempelvis samhällsvetenskaplig forskning måste stundom mycket stora mängder
dala om större eller mindre gmpper av individer samlas in. Sådan forskning är
ofta avgörande för möjligheterna att förslå och förklara orsakema lill olika
samhällsproblem. De personregister, som måste upprättas för forskning av detta
slag, måste godkännas av dalainspektionen.

Regeringens
redovisade inställning att inte särbehandla forskningen in

nebär att register för forskningsändamål bör prövas på samma sätt som för

andra ändamål. Datalagen bör gälla generellt. Dalalagen kom lill år 1973

och framstår i flera avseenden som bristfällig och föråldrad. Den nyligen

tillsatta utredningen om översyn av datalagen (Ju 1989:02, dir. 1989:26)

avser alt la upp dalalagens förhållande till forskning, statistik och massme

dier. Utredningen kommer att ha tillgång till forskningskompetens. 45

s. 46 Kontrollera mot PDF

3.8.4 Djurförsöksetiska
frågor Prop. 1989/90:90

Regeringen
har tidigare i proposition (1987/88:93) om djurskyddslag m.m. som behandlades
vid föregående riksmöte tagit upp de särskilda etiska problem som är
förknippade med djurförsök.

Atl
använda djur för vetenskapligt ändamål innebär all två eliska principer kommer
i konflikt med varandra. Å ena sidan finns kravet på ett gott djurskydd och å
andra sidan de krav som humanitära och andra vikliga samhällsintressen ställer
på kunskapen om oss själva och vår omvärld. Regeringens inställning är all
djurförsöken bara skak avse sådana fall där det är angeläget från allmän
synpunkt atl försök utförs, bl. a. mot beaktande av betydelsen av den kunskap
som kan vinnas med försöket.

De
djurförsöksetiska nämndema som skak pröva användning av djur för vetenskapligt
ändamål skak avstyra användningen av djur i djurförsök om del är möjligt alt få
likvärdig kunskap genom andra metoder. I den medicinska och biologiska
gmndforskningen kan djurexperiment ofta inte ersättas med altemativ tik
djurförsök. Del är emellertid viktigt att i största möjliga utsträckning
begränsa användningen av djur för vetenskapligt ändamål. En sådan begränsning
uppnås dels genom den prövning som utförs av de djurförsöksetiska nämndema i
varje enskilt fall, dels genom att utveckla nya altemativa mdoder lill
djurförsök. Den centrala försöksdjursnämnden (CFN) har lill uppgift alt verka
för atl användningen av försöksdjur begränsas genom all främja utveckling av
altemativa metoder. Riksdagen har även fortlöpande anslagit resurser lill
nämnden för all främja utvecklingen av altemativa och kompletterande metoder
till djurförsök. Ytterligare resurser föreslås i denna proposition.

3.8.5
Utveckling av den etiska granskningen

Forskarsamhället
har utformat vissa allmänna forskningsetiska principer. Vid ell möte med World
Medical Association i Helsingfors år 1964 uppställdes ell antal
rekommendationer för etiska ställningstaganden i medicinsk forskning. Dessa
reviderades år 1975. Med utgångspunkt i bl. a. denna reviderade
Hdsingforsdeklaration har humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet
(HSFR) samt delegationen för social forskning (DSF) utformat regler efler
vilka deras etikkommittéer arbetar.

Under
de senaste åren har medvetenheten om de forskningsetiska problemen förstärkts.
De förslag som den forskningseliska kommilléen har presenterat har medverkat
lill detta. Det finns numera också god erfarenhet av forskningsetisk prövning
med lekmannainflytande i granskningsverksamheten. Inom forskarsamhället finns
en stor medvetenhet om forskningseliska problem och om det ansvar dessa för
med sig. Del finns också en klar beredskap all fortsätta utvecklingen av
granskningsförfarandel.

En
utbyggnad av den forskningsetiska granskningen inom forskarsam

hället är, enligt regeringens mening, viktig för alt ytterligare bygga upp del

nödvändiga förtroendet mellan forskningen och medborgarna. Utform

ningen av olika typer av rådgivande och beredande kommittéer ankommer

på de beslutande organ som finns. UHÄ i egenskap av tillsynsmyndighet för 46

s. 47 Kontrollera mot PDF

högskolan, forskningsråden
och andra myndigheter har alla ansvar för atl Prop. 1989/90:90
forskningseliska frågor uppmärksammas och all forskningen på ell rimligt och
betryggande säll prövas ur disk synpunkt. DNA-ddegalionen och statens
medicinsk-eliska råd har i uppgift all följa utvecklingen inom sina respektive
områden saml atl hålla regeringen underrättad om denna.

Möjlighetema
all alls bedriva forskning hör intimt samman med att medborgama kontinuerligt
informeras om forskningsresultat och forskningsprocesser. Allmänhetens frågor
kan också leda lill all forskama får möjlighet att ifrågasätta problem och
metoder i forskningsverksamheten. I den forskningsetiska
granskningsorganisationen bör fömtsättningar för ett utvidgat samspel mellan
forskare och allmänhet finnas.

s. 49 Kontrollera mot PDF

4 Det samhällsstyrda forsknings- och Prop-1989/90:90

utvecklingsarbetet

I
de flesta länder stöds forskning som utifrån ett visst samhällsområde eller
en viss sektor är inriktad på all klargöra mål, beskriva samhälleliga
missförhållanden i ljuset av dessa, pröva länkbara ålgärder samt utvärdera
resultaten av insatsema inom området. Formema för såväl den samhälleliga
slymingen som finansieringen och utförandel av denna forskning varierar dock
från land lill land.

I
Sverige stöds denna områdesorienlerade forskning, den s. k. seklorsforskningen,
av en stor mängd forskningsfinansierande organ och myndigheter under de olika
departementen. Varje samhällssektor har därmed ansvar för all bedöma,
formulera, initiera och finansiera sina egna forsknings- och utvecklingsbehov.
Sveriges forskningspolitik utgår vidare från all all forskning skall utföras
inom universitet och högskolor. Därför har med vissa undanlag, inga speciella
forskningsinstitut tillskapats, så som skett i vår omvärld. Den svenska
modellen innebär således ofta all seklorsforskningen beställs och finansieras
från ett organ medan den utförs av etl annal, i många fall universitet och
högskolor. Seklorsforskningen och annan extemfinansierad forskning påverkar
därmed i hög grad högskolans resurs- och arbetssituation.

På
den nationella nivån förelägger regeringen riksdagen forskningspropositioner
vart tredje år omfattande ak statligt finansierad forskning. I detta sammanhang
finns del oekså möjligheter atl göra förändringar som har betydelse för
forskningens relevans för olika samhällsområden. Del är också möjligt att
förskjuta forskningen och utvecklingsarbetet i riktning mot mer eller mindre av
forskning på egel programansvar eller uppdragsforskning med omedelbar
samhällsrelevans.

Regeringen
föreslår, som framgått tidigare i denna proposition, dels atl medel överförs
från vissa sektorsorgan för atl tillskapa etl leknikvelenskapligl
forskningsråd, dels all delegationen för social forskning och delegationen för
invandrarforskning ombildas till ell socialvetenskapligt forskningsråd. Därmed
bör den gmndläggande forskningen inom dessa områden kunna stärkas högst
betydligt. I de departemenlsvisa avsnitten (11 23) föreslås även vissa andra
överföringar från seklorsorgan lill fakulldsanslag och råd.

I
syfte all kvalitativt stärka den sektoriella forskningen och förbättra
samspelet mellan forskningsfinansiärema seklorsorganen och högskolan
lämnar regeringen vidare förslag om

ökad långsiklighet och bredd i
medelstilldelningen

översyn av seklorsorganens
besluts- och beredningsprocesser

vissa stmkturförändringar

4.1 Forskningssamordningen i vår omvärld

Det
finns stora variationer mellan OECD-länderna när del gäller den

politiska nivån för beslut i forskningsfrågor. I vissa länder finns särskilda

forskningsdepartement. 1 Förbundsrepubliken Tyskland skapades i början 49

4
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

s. 50 Kontrollera mot PDF

av 1970-lalel
Bundesminislerium för Forschung und Technologie, som på Prop. 1989/90:90
den federala nivån har ansvar för forskning inom aka områden och ett direkt
ansvar för vissa forskningsprogram. Frankrike har också i över tio år haft ett
särskilt departement för forskning och teknologi.

1
ett par andra länder. Japan och Storbritannien, har avsaknaden av ett särskilt
departement och en minister med ansvar för samordning av forsknings- och
teknologifrågorna inneburit etl ökat ansvar för premiärminis-lem. 1 Japan
presiderar premiärministern över vetenskaps- och teknologi-rådet, ett på
papperet konsultativt organ men i praktiken bestämmande. 1 Storbritannien har
premiärministern med hjälp av den vetenskapliga rådgivaren ökat sill
inflytande över forskningspolitiken under senare år.

I
USA samordnar presidentens organ för velenskapsfrågor, Office of Science and
Technology Policy, forskningsaktivitetema.

I
de länder som har särskilda departement för forsknings- och teknologifrågorna
finns, fömtom den egna budgeten, även offentliga medel under andra departement.
1 Frankrike för man varje år samman samtliga resurser för FoU i ell tillägg
till regeringens budget och vid två tillfällen, åren 1982 och 1985, har
särskilda forskningspropositioner omfattande all forskningsverksamhet lagts
fram. I Förbundsrepubliken Tyskland presenteras vart fjärde år hela den
federalt finansierade verksamheten, vilken sedan diskuteras i Förbundsdagen. I
varken USA eller Storbritannien diskuteras eller las beslut om en särskild
forsknings- och ulvecklingsbudgel. Forsknings- och utvecklingsarbetet
behandlas här som en del av verksamheten under de respektive departementen och
myndigheterna.

Det
kan finnas flera anledningar lill alt många länder inte har en särskild
forsknings- och ulvecklingsbudgel. En trolig sådan är alt man inte vill skilja
på forskning som syftar lill all lösa olika sektorers problem och sektorernas
övriga verksamhet. En annan kan vara alt, trots många försäkringar om viklen
av forskning och teknologiutveckling, denna inte fått del genomslag som man
kanske skulle kunnat vänta.

1
Sverige presenteras sedan 1982 den statligt finansierade forskningen och
utvecklingen samlat i särskilda forskningspropositioner till riksdagen vart
tredje år.

4.2 Sektorsforskningens uppgifter och omfattning

Den
svenska modellen, där enskilda sektorer lar ett egel ansvar för långsiktig
kunskapsuppbyggnad, har ell stort värde. Inom snart sagt alla samhällssektorer
finns problem och olillfredsläkda behov till vilka forsknings- och
utvecklingsarbete kan bidra att finna lösningar. Ökad kunskap behövs för atl vi
skall kunna fördjupa och stärka vår välfärd, öka vår produktion, förslå den
kulturella miljö vi lever i, utnyttja våra naturresurser bättre och samtidigt
bevara en god miljö.

Del seklorsfinansierade
forsknings- och utvecklingsarbetet utgår i första

hand från problem som är identifierade av och relevanta för den berörda

samhäkssektom. Seklorsforskningen innebär därför inte sällan satsningar

på nya områden av tvärvetenskaplig karaktär, där högskolans indelning i 50

s. 51 Kontrollera mot PDF

discipliner
kan vara ett hinder för att denna forskning av egen krafl skall Prop.
1989/90:90 kunna etablera sig inom högskolan.

Även
om det ligger i den tillämpade forskningens natur atl samhäksre-levansen är ell
avgörande kriterium vid val mellan olika projekt får avkall inte göras på
kraven på en god vetenskaplig kvalitet. Ingen sektor är betjänt av dålig
forskning.

För
att seklorsforskningen skak fylla sitt syfte krävs naturligtvis att
forskningsresultaten sprids lill beslutsfattare och verksamma i den aktuella
sektom. Forskningsinformationen kan förbättras väsentligt på denna punkt.

Som
underlag för denna proposition har en inventering och kartläggning av svensk
seklorsforskning gjorts (Ds 1989:3). Rapporten har remissbehandlats och en
remissammanställning finns tillgänglig inom statsrådsberedningen.

1
kartläggningen, som avser budgetåret 1987/88, ingår såväl de stora forskningsfinansierande
sektorsorganen som myndigheter med forskningsuppgifter, statliga
forskningsinstitut och de departementsanknutna forskningsorganen. En särskild
redovisning görs av den svenska kokeklivforsk-ningen. I redovisningen ingår
såväl forsknings- som utvecklingsverksamhet. Av kartläggningen framgår all den
på detta säll definierade seklorsforskningen budgetåret 1987/88 uppgick tik
knappt 4,5 miljarder kronor. Av de drygt 100 myndigheter som ingår i
undersökningen svarar 10 stycken för drygt 3 miljarder kronor eller ca 75% av
den totala omfattningen. Detta innebär alt del finns ett stort antal
myndigheter som var och en disponerar myckel små resurser. Styrelsen för
teknisk utveckling är den största enskilda finansiären.

Av
de medel som redovisas i kartläggningen avsattes drygt en femtedel, 890 milj.
kr., till universitet och högskolor och av dessa avsåg 86% traditionella
projektanslag medan 14% var basstöd och tjänster. Av projektanslagen avsåg
närmare hälften anslag med en lidslängd om mer än två år. Som jämförelse kan
nämnas att forskningsråden och Riksbankens Jubileumsfond samma år gav anslag
på 520 milj. kr. tik universitet och högskolor.

Såväl
slödels omfattning som dess inriktning, där vissa organ ger 100% av sina
forskningsmedel till långsiktig kunskapsuppbyggnad i högskolan medan andra
uteslutande ägnar sig åt eget utvecklingsarbete, visar på seklorsforskningens
stor diversifiering.

4.3 Ökad långsiktighet och bredd i medelstilldelningen

Regeringen
har i de senaste forskningsproposilionema betonat behovet av

långsiktigt forskningslöd med sektoriella medd. Kartläggningen av svensk

sektorsforskning visar atl knappt 6% av de totala sektorsforskningsresur-

sema eller 245 milj. kr. utgick som långsiktigt stöd budgetåret 1987/88.

Långsiktigt stöd definieras då som särskilt inrättade tjänster vid universi

tet och högskolor, olika typer av s. k. basstöd, dvs. medel som mer ospecifi

cerat tilldelas institutioner eller högskolor och slutligen projektmedel som

vid beslutslillfället ges en varaktighet av mer än tre år. 51

s. 52 Kontrollera mot PDF

Långsiktigheten
varierar stort mellan olika forskningsorgan, men del Prop. 1989/90:90 finns
uppgifter som tyder på att dessa satsningar har ökat över tiden. I syfte all
bygga upp stabila forskarmiljöer och stimulera fri och kreativ forskning anser
regeringen det mycket angelägel att denna utveckling fortsätter och all de
resurser som avsätts till långsiktigt stöd kan öka.

Regeringen
anser vidare atl åtminstone de stora seklorsorganen bör stödja vissa större och
bredare projekt där stor frihet lämnas ål forskama. Genom delta ökar
möjligheten atl fömtse och kanske också ge lösningar ål morgondagens problem.

4.4 Sektorsforskamas knytning till
högskoleinstitutionerna

Alla
som är verksamma inom högskolan har oavsett hur deras tjänster är
finansierade högskolan som arbetsgivare. Den enhetliga tjänsteorganisationen
inom högskolan innebär att de anställda normall har tjänster där de kan
medverka i alla förekommande arbetsuppgifter inom högskolan beroende på sin
individueka kompelens.

Detta
innebär att skyldigheten atl medverka i högskolans undervisning finns för alla
som är anställda på lärar/forskartjänsler inom högskolan oavsett hur tjänsten
finansieras. Ingen annan maximering finns än de i avtal inskrivna
undervisningslaken och de överenskommelser som görs mellan högskolan och exlema
finansiärer.

En
gmndtanke inom den svenska högskoleorganisationen är all de lokala
högskoleorganen har ansvaret för hur arbetet läggs upp och utförs. Högskolan är
ansvarig för den samlade verksamheten, vilket innebär ell ansvar för att såväl
utbildning som uppdragsverksamhet fungerar väl.

Kostnadema
för forskamtbildning skall normall belasta högskolans fa-kukelsanslag, medan
kostnadema för den gmndläggande högskoleutbildningen skall rymmas inom högskolans
anslag för detta ändamål. Överenskommelser kan dock träffas mdlan högskole-
och seklorsorgan om alt vissa personella resurser, som finansieras av
seklorsorgan, får användas l.ex. inom forskamtbildningen.

Del
är av stort värde för alla berörda högskolan, de studerande, lärama själva
och exlema intressenter all alla kompetenta lärare kan utnyttjas inom såväl
högskolans gmndläggande utbildning som forskamtbildningen. Även om redan i dag
forskare, som finansieras med anslag från sektorsorgan, engageras för
högskolans olika göromål bör dessa kvalificerade personer kunna användas i
betydligt ökad utsträckning framför allt för handledning inom
forskamtbildningen. Institutionsledningarna har ell ansvar för att så sker.
Detta bör också på sikt leda lill en bredare rekrytering av forskarstuderande
till de samhällsområden som sektorsforskningen arbetar med.

4.5 Översyn av sektorsorganens besluts- och

beredningsprocesser

Besluts-
och beredningsprocessema inom seklorsorganen är helerogena

och kan i vissa fall vara
svåra all följa. För all underiätta kontakterna 52

s. 53 Kontrollera mot PDF

mellan
forskarsamhället och berörda sektorer kommer regeringen all inili- Prop.
1989/90:90

era
en översyn av seklorsorganens besluts- och beredningsformer. Syftet är

dels
all skapa en större homogenitet och därmed underlätta för de forskare

som
söker medel från flera olika organ, dels att stärka den vetenskapliga

kvalitetsgranskningen.
För seklorsforskningens framtid är det viktigt all

höga
kvalitetskrav ställs på de forskningsprojekt som finansieras med

dessa
medel.

4.6 Förslag till organisatorisk fömyelse

Antalet
organ som finansierar eller utför sektorsforskning är myckel stort. Vissa av
dessa ingår i departementsorganisationen och är inte självständiga
myndigheter.

Regeringen
anser atl de sektoriella intressena i första hand bör tillgodoses genom ell
samspel mellan forskare och seklorsinlressen ulan regeringens närmare
inblandning. Regeringen eller organ som är knutna till departementen bör
därför inte ha lill uppgift all efler ansökan fördela medel lill forskare.

Det
är bl. a. mol den bakgmnden som regeringen föreslår all delegationen för
social forskning (DSF) samt delegationen för invandrarforskning (DEIFO) slås
samman och bildar ett självständigt socialvetenskapligt forskningsråd under
socialdepartementet.

Vidare
bör delegationen för arbelsmarknadspolilisk forskning (EFA) omvandlas till en
expertgmpp för arbetsmarknadspoliliska utvärderings-studier, medan
humanistisk-samhäksvdenskapliga forskningsrådet tilldelas medel för
arbetsmarknadsforskning.

Visst
stöd lik aids-forskning har anvisats under anslag under socialdepartementels
huvudlitid. Medel för detta ändamål föreslås fortsättningsvis beräknas under
anslagen till medicinska forskningsrådet respektive socialvetenskapliga
forskningsrådet.

Delegationen
för jämställdhetsforskning (JÄMFO) har bl.a. tik uppgift all initiera och följa
saml bereda ärenden om stöd lill jämslälldhelsforskningen inför regeringens
beslut. Delegationen skall också följa frågor som rör rekryteringen av kvinnor
till forskningen och de kvinnliga forskarnas villkor. Att sprida resultat från
jämslälldhelsforskningen är en annan av JÄMFO:s uppgifter.

Frågor
om skillnader mellan kvinnor och män och därmed också jäm-slälldhelsaspekler är
inte isolerade lill ett område eller en sektor. Regeringen anser del angelägel
all forskning med kvinno- och jämställdhelsperspektiv uppmärksammas och stöds
av samtliga råd och seklorsorgan. Regeringen anser vidare all det naturligen
bör ligga på varje högskoleenhet och instkution atl aktivt verka för atl del
blir en jämn könsfördelning i forskarrekryteringen.

Som
framgår av föregående avsnitt anser regeringen att tre professurer

bör inrättas i kvinno- och jämställdhelsforskning. Samtidigt föreslås en

förstärkning av fora för kvinnliga forskare och särskilda medel till forsk

ningsrådsnämnden (FRN) för ett informationsprogram för jämsläkdhels-

forskningen. Som en konsekvens av att regeringen eller organ direkt knut- 53

s. 54 Kontrollera mot PDF

na lik departementen
enligt vår mening inte bör fördela medel tik forskare Prop. 1989/90:90 och
med hänsyn lill de föreslagna resursförstärkningarna inom högskolan och FRN
föreslår regeringen all JÄMFO upphör med utgången av juni 1991.

Även
delegationen för forskning om den offentliga sektom föreslås upphöra. En beredning
kommer all ske för att utröna lämpliga former för en mer omfattande satsning på
forskning om den offentliga sektom.

Vad
gäller de statliga insatsema i kulturlivet har dessa lång tradition i Sverige
inom museiverksamhet, arkivväsende och kulturminnesvård. Detsamma gäller för
teater, opera och senare även film.

Dessa
insatser har sällan haft stöd i en egeninitierad forskning. 11987 års
forskningsproposition skedde emellertid en viss satsning på forskning inom
kulturområdet. Regeringen anser all de statliga kullurinsalsema ytterligare kan
utvecklas om etl forskningsansvar byggs upp inom denna sektor. I denna
proposition lämnas förslag om en förstärkning av den kullurinriklade
FoU-verksamhelen.

I
delta sammanhang bör del vidare noteras som positivt all vissa seklorsorgan,
t. ex. arbelsmiljöfonden och byggforskningsrådel också finansierar forskning
kring historiska utvecklingsförlopp.

s. 55 Kontrollera mot PDF

5 Forskning för kultur pp- i 989/90:90

Forsknings-
och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ger ell betydelsefullt underlag för
inriktningen av del kulturpoliliska reformarbetet. De är också ell angeläget
inslag i utveckling av kullurverksamhdema som sådana, alkifrån teknik för
bevarande lill initilativ lill fömyelse.

För
all förbättra insatsema inom kulturområdet krävs ett brett kunskapsunderlag
från forskning såväl inom humaniora och samhällsvetenskaper som inom
naturvetenskaper och teknik. För vitalisering av del konstnärliga skapandet i
sig är vidare del konstnärliga utvecklingsarbetet inom högskolan av gmndläggande
betydelse.

I
delta avsnitt ges en orientering om regeringens förslag lill förstärkningar
inom den egentliga seklorsforskningen inom kulturområdet. Fem områden berörs:

kulturrådels stöd till främst
kulturpedagogisk och kultursociologisk forskning

arkivens forskning

forskning för
kulturmiljövårdens behov

museemas forskning

den samiska forskningen

5.1 Kulturpolitikens behov

1974
års kulturpolitiska beslut och de reformer som utgått från detta har rönt
uppmärksamhet på skilda sätl och långt utanför Sveriges gränser. I årets
budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil. 10) har regeringen redovisat en
utvärdering av svensk kulturpolitik som genomförts inom ramen för arbetet i
Europarådet. Denna är för den förda politiken ytterst positiv. Det kan noteras
all de utländska bedömama anser att vi lyckats utforma en politik som verkar i
de kulturpoliliska målens riktning.

Europarådsgmppens
positiva iakttagelser kan framstå som överraskande för många. Den
kulturpoliliska debatten på hemmaplan förs ju av naturliga skäl mot bakgmnd av
de svårigheter som upplevs av dem som är verksamma på kulturområdet eller i
förhållande till de budgetförslag som lämnais. Gmppens rapport innehåller
viktiga påpekanden som bör bli föremål för en bred diskussion inför kommande
ställningstaganden på del kulturpoliliska området. Bl. a. framhålls behovet av
alt ytterligare prioritera insatser för all höja den konstnärliga kvaliteten
och bredda publikin-tressel.

Uppföljningen
av den redovisade rapporten är ett av flera skäl för en

förstärkning av forskningsinsatsema på det kulturpoliliska området. Ell

annal skäl är den nya roll som har vuxit fram för kulturpolitiken - under

perioden från år 1974 och med särskild styrka under 1980-talel. Medan

gångna liders kulturpoktik ofta har haft vad man kan kalla "mecenatin-

riklning", har dagens politik mera medvetet haft strategisk inriktning.

Mecenaten ger bidrag lill del han älskar och avslår från atl stödja det för

honom likgiltiga eller oönskade. Som norm för en offentlig kulturpolitik

har denna "mecenatsyn" blivit alltmer föråldrad, och i dess ställe
har 55

s. 56 Kontrollera mot PDF

politiken
koncentrerats på områden och lill former som setts utvecklings- Prop.
1989/90:90 bara. Att det som får stöd vinner gillande är bra men inget villkor
för all stödet skall ges. Statliga kullurbidrag lämnas i syfte all utvecklings-
och förändringsprocesser skall komma i gång snarare än för all täcka uppkomna
underskoll.

En
kulturpolitik som har dessa strategiska uppgifter måste för all bli
framgångsrik gmndas på gmndliga och i kritisk debatt prövade kunskaper om
efTekterna av de insatser som gjorts, vilka resultat som kan vara möjliga all
nå och vilka hindren för måluppfyllelsen är. Den kukurpolili-ska forskningen
får mot bakgmnd av del sagda en central roll. Denna blir inte mindre av alt den
också måste omfatta konstnärliga verksamheter som mer än andra präglas av
kreativitet och som mindre än många andra kan förses med enkla mälinslmment
eller få tillgång lill entydiga och allmänt accepterade mätvärden.

Sektorsforskningen
inom kukurområdet syftar alltså bl. a. till atl skapa underlag för politiken.
Del vore dock all inskränka dess syften atl enbart hänvisa lill en relation
lill det politiska beslutsfattandet. Lika viktigt är atl forskningen blir ett
redskap för kulturverksamheternas utveckling, oavsett om de görs lill föremål
för politiska bedömningar.

Vid
sidan av konslnärsskapels villkor gmndar sig kukurens ställning i hög grad på
efreklivilelen, kunskaperna och insiklsfukhelen hos dem som har det offentliga
uppdraget all svara för förmedlingen av medel lill kulturarbete, att företräda
kulturaspekterna i samhällsplaneringen vill uppfattad och som har ansvar
för hur kulturarvet vårdas. Kunskapsuppbyggnaden inom dessa verksamheter måste
ses som ett betydelsefullt led i strävandena all stärka kullurens ställning.

Regeringen
föreslår alt anslagen lill forskning inom kulturområdet ökar med sammanlagt
18,5 milj.kr. underlreårsperioden. Den forskning som nu ler sig mest angelägen
all utveckla kan sammanfattas enligt följande.

5.2 Forskning om kulturpolitikens fömtsättningar

Kulturrådet
har under treårsperioden disponerat en ram om sammanlagt cirka 700000 kr. för
forsknings- och utvecklingsinsatser. Viss del av dessa medel har disponerats
för utvecklingsverksamhet vid museema.

Bl.a.
inom ramen för dessa resurser har kulturrådet salsal på bevakning och
uppföljning av kulturpolitiskt relevant forskning inom universiteten.
Kulturrådet har också medverkat i arbetet med all la fram gmndläggande
statistik om kullurvanor och kukurmönsler.

Kulturrådet
har i sin redovisning formulerat behoven av ökade kunskaper som gmnd för
fortsalla kulturpolitiska insatser. Del gäller särskilt betingelserna för
människors engagemang i kulturverksamheter och fömtsättningama för
kullumlbudels geografiska spridning. Enligt regeringens uppfattning är det nu
angeläget att kukurrådel kan ta ell vidare ansvar för forskning inom dessa
områden. Rådet bör därför få ökade resurser för detta.

Den
kullurpedagogiska och kullursociologiska forskning som kulturrå

det bör la ell ansvar för rymmer vikliga moment av utvärdering av den 56

s. 57 Kontrollera mot PDF

hillills
förda kukurpoliliken. Del är också av stor betydelse för bedöm- Prop.
1989/90:90 ningen av frågor om kvaliteten i kulturverksamheterna och de
pedagogiska kraven på den verksamhet som syftar lill att nå nya gmpper.

Inte
minst för studieförbundens arbete bör kunskapsuppbyggnaden inom detta område
vara av strategisk betydelse. Del är därför naturligt att kulturrådet
preciserar projeklinriklning och forskningsgenomförande i en diskussion med
förbunden.

För
forskning inom detta område beräknas en ökning med 0,4 milj. kr. för budgetåret
1990/91 och 0,5milj. kr. för budgetåret 1991/92.

5.3 Forskning för arkiven

Regeringen
avser att inom kort förelägga riksdagen en samlad proposition om arkiv, med
bl.a. ell förslag lill arkivlag. I del sammanhanget avses arkivväsendets
långsiktiga frågor bli behandlade.

För
arkivens uppgifter både när del gäller bevarande och tillgänglighet har
forskning en stor betydelse. Del gäller framför allt för all utveckla syslem
och metoder som gör alt ny teknik kan las i anspråk för all med höga
besländighelskrav klara lagringen av stora informationsmängder på andra medier
än papper. Del gäller också för alt utveckla ADB-baserade system för nya typer
av söksystem och ingångar i arkiven.

Riksarkivet
har också haft resurser för all tillsammans med flera andra myndigheter inom
utbildningsdepartementels område driva etl särskilt forskningsprojekt om
bevarande av äldre papper med dålig kvalitet. Detta arbete bör fortsätta.

Arkivens
verksamhetsforskning bör enligt regeringens mening ges en ökad ram. Inom denna
bör också rymmas en viss förstärkning till forskning inom dialekt- och
ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv (DOVA).

För
forskning inom riksarkivets område beräknas ökningar av anslaget med 1 milj.
kr. för budgetåret 1990/91 och med 2 milj. kr. för vardera budgetåren 1991/92
och 1992/93.FörDOVAberäknas ett anslag på 0,5 milj.kr. för budgetåret 1992/93.

5.4 Forskning för kulturmiljövården

För
att hantera vår kullurs historiska arv i den yttre miljön krävs kunskaper inom
såväl humaniora som teknik, inom såväl kulturvård som miljövård. Den modema
kulturmiljövården måste i ell samlat perspektiv hävda kulturvärdena i
markanvändning, bebyggelseutveckling och resurshushållning. För detta krävs
kunskaper både om vad kulturmiljövärdena representerar och om hur deras
intresse kan hävdas mest efTektivl.

Riksanlikvarieämbetd
har det samlade ansvaret för kulturmiljövårdens

forskning. Under den innevarande treårsperioden har ämbetet byggt upp

program för bl.a. forskning om luflföroreningamas och försurningens

nedbrytning av kullurminnen och kulturföremål. De insatser som hittills

gjorts har visat goda resultat. För den nu aktuella perioden bör kultur-

miljöforskningen förslärkas kraftigt. Del är särskilt tre områden som kom

mer i förgmnden för salsningama, nämligen: 57

s. 58 Kontrollera mot PDF

forskning om luflföroreningamas
och försumingens nedbrytning av kul- Prop. 1989/90:90 turminnen och
kulturföremål,

forskning om landskapels
kulturvärden samt

forskning om bebyggelsemiljöns
förändring.

Del
första området innebär en vidareutveckling av det arbete som inleddes
budgetåret 1986/87 och som har givit nya insikter om förtoppen bakom
luftföroreningamas nedbrytningsmekanismer. Det har också nyanserat bilden av
de komplicerade orsakssammanhangen.

Del
andra forskningsområdet är inriktat mol att utveckla metoder och
handlingslinjer all identifiera landskapels kulturvärden och visa hur man
konkret skall göra för att ta hänsyn lill dem i den snabba omvandling som
kulturlandskapet nu genomgår.

Det
tredje området innehåker byggnadsvårdens maleriallekniska avsnitt, något som
är centralt i all praktisk byggnadsvård. Del rymmer också ell forsknings- och
utvecklingsarbete om faktorema bakom bebyggelsens utveckling relaterat till
målen för kulturmiljövården. Riksantikvarieämbetet har i sin
anslagsframställning tagit upp gmndläggande frågor i samhällsplaneringen om
hur de allmänna och enskilda intressen som knyts till städemas bebyggelse kan
ge ekonomiska fömtsättningar för bevarande.

Regeringen
vill i detta sammanhang även betona den del av ansvaret för
kullurmiljöforskningen som tillkommer bl.a. statens råd för byggnadsforskning.

Inom
detta område beräknas anslaget öka med 2 milj.kr. budgetåret 1990/91 och med 4 milj.
kr. vardera året 1991/92 och 1992/93.,

5.5 Museemas forskning

Museema
är i gmnden inriktade på att bygga upp och förmedla kunskaper och insikter.
Museemas forskning bör ha som sin främsta uppgift alt utveckla den informaiion
de bedriver genom främst insamling och vård av samlingar, genom
dokumentationsarbete, malerialpublikalioner och utställningar.

Landets
museiväsende har vikliga frågor all lösa både vad gäller samlingamas vård och
den utåtriktade verksamheten. I detta arbete har de fem ansvarsmuseema
statens konstmuseer, statens historiska museer, naturhistoriska riksmuseet.
Nordiska museet och folkens museum - etnografiska - en ledande uppgift. En
särskild resurs bör byggas upp för museiväsendets forskning under perioden.

Regeringen
behandlar forskningen vid naturhistoriska riksmuseet i del följande i avsnitt
om gmndläggande miljöforskning.

För
forskning inom de övriga museema föreslås en ökning med 0,8 milj.kr. budgetåret
1990/91, ytteriigare 0,5 milj.kr. 1991/92 och 0,5 milj.kr. 1992/93.

5.6 Samisk forskning

Samefondens
kulturddegalion disponerar vissa medel för särskilda stipen

dier lill forskning av intresse för den samiska befolkningen. 1 årets bud- 58

s. 59 Kontrollera mot PDF

getproposition (prop.
1989/90:100, bil. 10) har regeringen föreslagit insat- Prop. 1989/90:90

ser för samisk kultur och
utbildning som föranleds av den översyn av den

samiska kulturens bestånd
och utveckling som redovisats i rapporten (Ds

1989:38)
Saemien kultuvre Same kulluvra Samisk kultur. En viktig

punkt i utredningen är en
plädering för all kunskapema om det samiska

språkels ställning måste
ökas. Den kunskapen är gmndläggande både för

en värdering av
samekulturens möjHgheter till överlevnad och för att ge

gmnd för insatser för all
stödja den.

Resursema
för kulturdelegationens forskningsverksamhet bör därför utökas. Därigenom ges
samefonden möjligheter alt ta del ekonomiska ansvaret för en särskild
forskning om det samiska språket.

Resursema
för den samiska forskningen ökar med 0,5 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91.

6 Forskning för ökad välfärd Prop. 1989/90:90

Ett
utmärkande drag för del nutida svenska samhället är del sociala trygghetssystem
som har byggts upp under 1900-lalet. I många avseenden var lagen om allmän
folkpensionering och lagen om arbelsskadeförsäkring genombrott för principer
framför allt tanken alt alla medborgare skall vara delaktiga i ett
socialförsäkringssystem som därefter kommit all karaktärisera Sverige.

Ytterligare
ell kännetecken för Sverige men ingalunda för flertalet andra samhällen är
alt arbetslöshet inte accepteras. Principen om den fulla sysselsättningen har
fått sill praktiska genombrott i Sverige och är en gmndläggande utgångspunkt
för regeringens politik. En sådan politik ger fömtsättningar för en utjämning
av inkomster och levnadsbetingelser medborgama emellan. Under en lång följd av
år har också inkomstklyftorna i Sverige minskal.

Utjämningen
i ekonomiskt avseende har sammanfogals med en betydande utjämning av andra
levnadsvillkor, t. ex. hälsa, utbildning och boende. Den ofTentligl
organiserade hälso- och sjukvården, skolan och den högre utbildningen liksom
samhällets stöd till bostadsförsörjningen har här spelat en utomordentligt
viktig roll.

Den
svenska välfärdspolitiken har också, inte minsl när det gäller utbyggnaden av
den ofTentliga sektom, haft stor betydelse för jämställdheten mekan kvinnor och
män.

Svensk
välfärdspolitik syftar till all skapa etl öppet samhälle, där vi människor
känner trygghet och där våld och annan brottslighet minskar.

Det
svenska samhället är i många avseenden ell gott samhälle. Trots detta finns del
oroande tendenser. Ohälsa och sjukdomar ökar för vissa gmpper och skillnaderna
i hälsa och livslängd ökar. Sjukfrånvaron har ökat de senaste åren liksom
antalet arbetsskador. På arbetsplatsema finns det fortfarande många problem och
orättvisor. Trots en hög efterfrågan på arbetskraft de senaste åren har vissa
gmpper av människor svårigheter atl få arbete.

Invandrama
har, delvis av ganska naturliga skäl, svårare än majoritetsbefolkningen att få
en fast förankring på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigl. Bristande
språkkunskaper och kulturella olikheter kan försvåra kontakten mellan
invandrare och svenskar. Detta leder till att alltför många invandrare inte
blir delaktiga i den svenska samhällsutvecklingen.

Brister
i välfärden ger sig lill känna genom påfrestningar på befintliga
trygghetssystem och vårdslmkturer. Ofta härrör emellertid hälsoproblem och
välfärdsbrisler från förhållanden som styrs av faktorer utanför den sektor där
de kommer till uttryck. För all finna goda lösningar behövs då integrerade
kunskaper från olika livsområden och samhällssektorer saml ökad kännedom om
människors totala livssituation. Sådana kunskaper förutsätter samverkande
insatser både av gmndläggande forskning, teoretiskt gmndat utvecklingsarbete
och kontinuerligt informationsarbete.

Regeringen
föreslår därför särskilda insatser avseende:

folkhälsovelenskaplig forskning

forskning om äldre j

s. 63 Kontrollera mot PDF

forskning om idrott Prop. 1989/90:90

arbelslivsforskning och arbelsmarknadspolilisk
forskning

forskning om brott och
brottsförebyggande åtgärder

invandrarforskning

6.1 Satsningar på en god hälsa och vård

Målet
för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela
befolkningen. Av socialstyrelsens folkhälsorapport från år 1987 framgår att
det alltjämt finns stora skillnader i hälsa och i vårdutnyttjande mellan olika
gmpper, yrken och geografiska delar av landet. Vissa tecken finns t. o. m. på
atl skillnaderna i hälsa mellan arbetare och tjänstemän kommer att öka till
följd av arbetarnas, relativt sett, ökande exponering för faktorer som verkar
negativt på hälsan. Under senare år har också inomhusmiljöns betydelse för
hälsan uppmärksammals.

Sjukdomsmönslret
håller på all förändras. Systematiskt förebyggande vård har lett till minskad
dödlighet i bl. a. livmoderhalscancer och olycksfall. Förbättrade
behandlingsmetoder har ökat överlevnaden vid högt blodtryck och vissa
cancertyper. Därmed framstår psykisk ohälsa och ryggbesvär som allt viktigare
folkhälsoproblem att lösa. Allergiska besvär har, som visats av
allergiutredningen, blivit allt vanligare.

Antalet
äldre över 80 år ökar. Enbart under de närmaste fem åren kommer antalet
personer över 80 år alt öka med nära 60000. Allt fler mycket gamla innebär ökande
anspråk på hälso- och sjukvård, omsorg och social service saml på
ändamålsenliga bosläder.

Med
hänsyn till förändringar i befolkningens åldersstmktur, hälsoläge och
sjukdomspanorama saml tekniska och vetenskapliga framsteg kan stora och snabba
förändringar i vårdstmkturen behöva ske.

6.1.1
Den medicinska forskningen

Inom
den medicinska forskningen går utvecklingen snabbi. Genom ny kunskap kan
ohälsan diagnosticeras tidigare och med större säkerhet, sjukdomar botas och
smärta lindras. Under 1980-talet har flera genombrott skett exempelvis när del
gäller Iransplanlalion av organ och utveckling av nya biomaterial.

Vid
sidan om stödet till och främjandet av medicinsk gmndforskning föreslår
medicinska forskningsrådet i sin anslagsframställning all bl.a. aids- och
HIV-forskning, forskning rörande äldres hälso- och sjukvård saml
folkhälsovelenskaplig forskning skall prioriteras. Regeringen har särskilt
beaktat behovet av medel för folkhälsovelenskaplig forskning med medicinsk
inriktning och för forskning rörande äldres hälso- och sjukvård. Del senare bör
göra del möjligt för rådd att ytterligare stödja forskning om demenssjukdomar.

6.1.2
Den folkhäisovetenskapliga forskningen Prop. 1989/90:90

Med
folkhälsovetenskap avses det forskningsområde som innefattar arbetslivets,
levnadsvanomas, miljöns, samhällsstmkturens och vårdsystemels betydelse för
befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvårdens effektivitet.

Den
icke-medicinska forskningen om hälsa och välfärd har hittills varit blygsam.
Inte heller har forskning kring hälso- och sjukvårdens saml socialtjänstens
stmklurer och funktionssätt varit av önskvärd omfattning, trots all
folkhälsovetenskap varit ett prioriterat område i tidigare forskningspropositioner.
En av anledningama till att den önskade forskningen inte har kommit lill stånd
har sagts vara brislen på forskarkompetens. Den kartläggning som gjorts inom
ramen för hälso- och sjukvårdsberedningens folkhälsogmpp visar dock all del
finns en stor potential forskare som är utbildade eller under utbildning inom
detta område. Bristerna är, enligt folkhälsogmppen, snarare finansiella och
organisatoriska.

I
syfte att stärka den folkhäisovetenskapliga forskningen organisatoriskt
föreslår regeringen att det föreslagna socialvetenskapliga forskningsrådet ges
ansvar för en långsiktig satsning på området. 1 detta ansvar bör bl. a. ligga
atl ge programslöd lill vitala forskningsmiljöer. Regeringen har vid
beräkningen av medel till del socialvetenskapliga forskningsrådet beaktat
behovet av ökade resurser för den icke-medicinska folkhäisovetenskapliga
forskningen. Under 1990/91 föreslås en förstärkning av 0,5 milj. kr. för detta
ändamål, under 1991/92 ytteriigare 2,5 milj. kr. och 1992/93 ytteriigare 3
milj. kr. dvs. en bashöjning med 6 milj. kr. vid periodens slut.

HlV-smilta
och sjukdomen aids utgör etl hot mol folkhälsan. För alt bl.a. kartlägga och
förhindra smittspridning behöver den medicinska forskningen kompletteras med
samhällsvetenskaplig forskning om exempelvis sociala beteenden och sexualitet.
Medel för denna forskning har beräknats under del socialvetenskapliga
forskningsrådets anslag.

Forskningspotentialen
inom smittskyddområdet behöver stärkas ytterligare och resursema
vidareutvecklas vid statens bakteriologiska laboratorium, som är del
nationella expertorganet för smittskydd.

6.1.3
Forskning om äldre

Forskningsrådsnämnden
och delegationen för social forskning har på regeringens uppdrag kartlagt den
nuvarande forskningen om äldre och lämnat förslag till fortsatta insatser.
Kartläggningen visar all forskning inom detta område är en tvär- och
mångvetenskaplig verksamhet som berör flera kunskapsområden. Med undantag av
långvårdsmedicin och gerialrik finns dock ingen fast förankring inom högskolan.

Regeringen
föreslår därför kraftigt ökade resurser för forskning om äldre

under den kommande treårsperioden. Genom inrättande av professurer i

psykologi, sociologi och socialt arbete, samtliga tre med inriktning på

äldreproblem, kommer forskningen att få en fast förankring i högskolan.

Regeringens förslag innebär all professurerna skall utlysas och tillsällas

under den kommande treårsperioden. Skulle det visa sig att del ej finns 63

s. 64 Kontrollera mot PDF

sökande
med erforderlig kompelens bör de föreslagna medlen användas Prop. 1989/90:90
för alt bygga upp en sådan och därmed på sikt få fram kvalificerade sökande
lill de föreslagna professurerna. Vidare föreslås särskilda medel för att
stärka viss landstingsbaserad forsknings anknytning lill universiteten och
bygga upp ell intemationellt kontaktnät. Inom ramen för det socialvetenskapliga
forskningsrådels ansvarsområde föreslås atl tre programområden ges särskild
prioritet, nämligen forskning om omsorgen om äldre och omvårdnadsforskning,
ulvärderingsforskning samt de äldre och ekonomin.

Regeringen
föreslår, inklusive satsningarna inom högskolan, en förstärkning med 3,5 milj.
kr. 1990/91, ytteriigare 3,6 milj. kr. 1991/92 och slutligen en förstärkning
med 3,1 milj. kr. 1992/93 dvs. en bashöjning med 10,2 milj. kr. vid periodens
slut. Regeringen föreslår också all del socialvetenskapliga forskningsrådet
får ett samordnande ansvar för forskningen om äldre med uppgift all löpande
följa och bearbeta forskningsområdet.

6.1.4
Handikappforskning

I
1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80 bil. 6.) föreslogs att
forskningsrådsnämnden skulle få ansvar för planering, samordning och
kanalisering av resursema till handikappforskning. Vissa andra myndigheter
ålades samtidigt ett medansvar för forskningens finansiering. Riksdagen
godkände regeringens förslag.

Forskningsrådsnämnden
har under den gångna treårsperioden initierat och stött flera betydelsefulla
projekt inom handikappforskningen. Del hittillsvarande arbetet har också
inneburit att forskningsområden har kunnat identifieras och värdefulla
kontaktnät byggas upp.

Handikappforskning
ansluter väl till de övriga uppgifter som kommer att höra lill del nya
socialvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen föreslår därför att del
socialvetenskapliga forskningsrådet lar över forskningsrådsnämndens ansvar för
handikappforskningen.

Genom
att samordningen av handikappforskningen bör ske utifrån samma utgångspunkter
som tidigare kommer forskningsrådsnämndens hittillsvarande verksamhet all
utgöra en viktig gmnd för del socialvetenskapliga forskningsrådels arbete.
Liksom tidigare bör övriga finansiärer av handikappforskning, på det sätt som
angavs i 1987 års forskningsproposition, medverka i finansieringen av denna
forskning.

6.1.5
Forskning om inomhusmiljön

Den
materiella standarden i våra byggnader har höjts väsentligt under

1900-talel. Många tidigare problem som kyla, drag och bristfälliga sanitära

förhållanden m. m. har eliminerats. Sambandet mellan hälsotillståndet hos

befolkningen och dessa faktorer analyserades och dokumenterades tidigt

inom hälso- och sjukvårdssektorn. Dessa kunskaper har sedan legal lill

gmnd för utformningen av byggnader i vårt land under efterkrigstiden.

Man har antagit att hälsoriskerna därmed lill största delen har byggts 64

s. 65 Kontrollera mot PDF

bort.
Problemen med de s.k.sjuka husen har dock visat all kunskapsbe- Prop.
1989/90:90 hoven fortfarande är myckel stora.

Allergiutredningen
har i sitt betänkande (SOU 1989:76) konstaterat alt vi saknar kunskaper om
uppkomsten av allergier/överkänslighet. Detta gäller inte minst de samband
dessa problem har med inomhusmiljön.

Regeringen
vill betona del ansvar som bl. a. byggforskningsrådel har för FoU om
inomhusmiljön och att forskningsinsatserna inom detta område bör öka under
perioden.

6.1.6
Forskning om idrott

Idrott
i olika former utgör en livaktig dd av vårt samhälle. Detta manifesteras inte
minsl i det stora antal människor, omkring 4 miljoner, som aktivt ägnar sig ål
någon form av sport eller motion. Idrotten och dess stora genomslag i
massmedierna utgör också en betydelsefull faktor i samhället som påverkar
normer, värderingar och livsstil.

Sverige
har en god tradition inom idrollsforskningen, framför akt inom den fysiologiska
forskningen. Det tillgängliga antalet forskar- och doklorandtjänsler i
idrollsrelaterade ämnen har hillills varit begränsat, vilket påverkat
möjlighetema att få bidrag från forskningsråden. Idrollsforskningen har
därigenom i särskilt hög grad varit beroende av del personliga intresset och
engagemanget hos enskilda forskare.

Efter
förslag i 1988 års budgetproposition har ell särskilt centmm för
idrottsforskning inrättats i Stockholm. Syftet är att få lill stånd en samordning
av idrottsforskningen i Sverige och all anordna frislående kurser. Nya
professurer har inrättats. Del innebär alt del den 1 juli 1991 kommer all
finnas sammanlagt nio professorsljänsler i olika idrottsrdaterade discipliner
i landet. Genom riksdagens beslut all en särskild idrottshögskola skall
inrättas i Stockholm år 1992 väntas fömtsättningarna öka för en ytterligare
förstärkning av forsknings- och utvecklingsinsatserna på idrottens område.

Från
såväl rent idrottslig synpunkt som folkhälsosynpunkl är det angelägel att
stärka forsknings- och utvecklingsarbetet inom denna sektor. Som ett komplement
till de medel för idrottsforskning som kan sökas hos respektive forskningsråd
föreslår regeringen all statens bidrag till Idrottens forskningsråd ökas med
ytterligare 1 milj. kr. 1990/91.

6.2 Förbättrade arbetsförhållanden

Arbetsmarknaden
förändras successivt. 1 dag sysselsätter industrisektorn endast drygt 20% av
arbetskraften. Samtidigt har tjänstesektorn ökat i betydelse och sysselsätter
en allt större andel av befolkningen.

Dessa
förändringar på arbetsmarknaden har inte inneburit att antalet

arbetsskador minskat men väl bytt karaktär. Framförakt är det belast

ningsskadorna som ökat bl.a. som en följd av att många arbeten är mono

tona och utförs i låsta arbetsställningar. Belastningsskador uppslår såväl

inom industrin som i tjänste- och vårdsektorn, inte minst bland kvinnor. 65

5
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

s. 66 Kontrollera mot PDF

Varannan
arbetssjukdom och vart fjärde arbetsolycksfak är relaterade till Prop.
1989/90:90 belastningsproblem.

Många
arbeten riskerar också att bli psykiskt påfrestande antingen på gmnd av alt de
lar en alltför liten del av människans resurser i anspråk eker ställer krav som
är dåligt anpassade lill människors förmåga.

Sjuktalet,
som anger antalet för ett år ersatta dagar per sjukpenningför-säkrad, har
enligt riksförsäkringsverkels statistik stigit från 18,4 år 1984 till 25,3 år
1988. Likaså har antalet anmälda arbetsskador ökat drastiskt under 1980-talet.
Även antalet förtidspensionärer har ökat oavbmtel och var år 1988 nästan dubbek
så stort som år 1970.

Vissa
tecken finns på att sjukfrånvaron varierar med konjukturerna. En förklaring
till detta kan vara all människor inte vågar riskera sitt arbete i
lågkonjunkturer genom all vara frånvarande. En annan är all människor med sämre
fysiska och psykiska fömtsättningar mobiliseras i en högkonjunktur. En tredje
förklaring är att arbetstempot i högkonjunkturer är så högt att det sliter hårt
på människor.

Kvinnors
arbetskraftsdeltagande och antal arbetade limmar har oavbmtel stigit sedan
tidigt 1970-lal och deras dellagande i arbetslivet är nu nästan i nivå med
männens. Kvinnoma utgjorde 48 % av arbetskraften år 1989. De är dock kraftigt
överrepresenterade i förhållande till sin andel i arbetskraften vad gäller
arbetsskador, förtidspensioneringar och sjukfrånvaro.

Enligt
statistiken ökar ohälsan i ställd för atl minska. Regeringen anser detta djupt
olikfredssläkande i en tid av avancerad teknik, stor medvetenhet om
arbetsmiljöns risker och stora resurser avsatta för alt skydda arbetstagamas
liv och hälsa.

Fömtom
de humanitära och sociala konsekvenser som sjukdom och frånvaro från
arbetsmarknaden har, medför den på detta sätl manifesterade ohälsan stora
påfrestningar på samhällsekonomin.

6.2.1
Arbetsiivsforskningen

Arbetslivsforskningen
kan visa nya vägar och finna nya infallsvinklar. Vad kännetecknar det goda
arbetet? Varför tillämpas inte den kunskap som finns om arbetskadornas
uppkomst? Varför förändras inte arbetsorganisationen så atl människor själva
kan påverka sill arbete i större utsträckning?

Det
har forskals om sjukfrånvaron men många frågor är fortfarande obesvarade. Vi
behöver kunskap om sjukfrånvarons variationer över liden, mekan regioner,
mellan könen, mdlan yrken och arbetsplatser. Dessutom bör sambanden mellan
kortlidsfrånvaro och långtidsfrånvaro belysas.

Inom
arbetslivsforskningen finns flera finansieringsorgan. Arbetsmiljöfonden är det
ojämförligt största. Av fondens medel användes under budgetåret 1988/89 drygt
230 milj. kr. till forskning. Arbelsmiljöfonden bekostar bl. a. en stor del av
verksamheten vid arbelsmiljöinstilulel.

Den
forskning som produceras vid arbetsmiljöinslilulel är av god kvali

tet. För närvarande handleds ca 60 doktorander hek eller delvis vid 66

s. 67 Kontrollera mot PDF

institutet.
I övrigt är resurser och tillgång på intresserade forskare och goda Prop.
1989/90:90 forskningsprojekt inte i balans med varandra. Arbelsmiljöfonden
finansierar därför ett arbelsvdenskapligl kollegium i Göteborg för atl
vitalisera forskningen och stimulera forskarrekryteringen. Det
arbelsvetenskapliga kollegiet ger också möjlighet lill ökade kontakter mellan
forskningen och arbetsmarknadens parter.

Regionala
nätverk håller på alt byggas upp för samarbete mellan fackliga företrädare och
forskare med hjälp av de medel som arbelsmiljöfonden delar ul lill
lönlagarorganisationema och de medel för regional facklig forskning som
regeringen ställt lill löntagamas förfogande. Avsikten är all utnyttja den
praktiska erfarenhet som finns hos de fackliga företrädama och bygga samman den
med den kunskap som finns inom universitet och högskolor. Genom
forskningscirklar, där fackliga medlemmar och forskare möts, stimuleras
forskning utifrån verkliga problem ur vardagen. Del är också ell sätl för
forskama all föra ut sina resultat och vidga förståelsen för forskning och
utveckling. Regeringen anser att det är betydelsefullt all ge fortsall stöd
lill denna verksamhet under den kommande treårsperioden. Verksamheten skall
utvärderas i slutet av perioden.

I
november 1989 beslöt regeringen att tillsätta en särskild utredare av
arbdslivsforskningens organisation. Utredaren skall föreslå hur
arbetslivs-forskningen skall bedrivas och organiseras. Särskild uppmärksamhet
skall ägnas arbetslivscentmm. Utredaren skall lämna altemativa
organisations-förslag med inriktning på efTektivitel och hög
forskningskvalitet.

I
avvaktan på utredningen föreslås arbetsmiljöinslilulel få resursförstärkningar
under budgetåret 1990/91. Institutet bör under detta budgetår prioritera tre
nya forskningsområden, nämligen sjukvårdens arbetsmiljö, arbetsmiljön för
ungdomar och arbetsmiljön för äldre.

6.2.2
Arbetsmarknadspolitisk forskning

Arbetsmarknadspolitiken
är ett av de viktigaste medlen för all nå målet arbete åt alla. Sveriges
förmåga att kombinera en låg och sjunkande arbetslöshet med en hög och
stigande sysselsättning har gett Sverige en intemationell särställning. Den
forskning som bedrivs inom relevanta ämnesområden främst vid de samhällsvetenskapliga
fakultetema är inte tillräcklig för den viktiga rok arbetsmarknadspolitiken
har i Sverige.

Regeringen
anser att ökade resurser bör satsas på forskning som rör
arbetsmarknadspolitikens roll, inriktning och effekter. Kunskaper som kan uppnås
genom gmndläggande forskning är vikliga för att arbetsmarknadspolitiken skall
kunna behålla och utveckla sin ställning som etl effektivt medel i takt med de
stora förändringar som sker på arbetsmarknaden.

För
all stimulera forskning av betydelse för arbetsmarknadspolitiken

föreslås humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet tilldelas 2

milj. kr. budgetåret 1990/91. Anslaget föreslås därefter utökas med 3,5

milj. kr. budgetåret 1991/92 och med 1 milj. kr. budgetåret 1992/93. Mot

bakgmnd av den förstärkning som sker av den arbetsmarknadspoliliska

forskningen inom ramen för humanistisk-samhäksvdenskapliga forsk

ningsrådels verksamhet kommer delegationen för arbelsmarknadspolilisk 67

s. 68 Kontrollera mot PDF

forskning
(EFA) att ombildas lill en expertgrupp för arbetsmarknadspol i- Prop.
1989/90:90 tiska utvärderingsstudier.

6.3 Forskning om brott och brottsförebyggande åtgärder

Brottslighet
är ett samhällsproblem som växer i hela västvärlden trots utbyggnaden av
välfärdssamhället. Rädslan för brott gör all många människor känner sig
osäkra.

1
Sverige registreras över en miljon brott varje år och hundratusentals människor
drabbas. Brottsligheten varierar stort mellan olika regioner, mellan olika
städer och mellan olika stadsdelar. Risken att råka utför brott beror också på
socialgrupp och livsstil.

De
åtgärder som vidtas mot brottslighet bör bygga på kunskap. Den kriminologiska
forskningen bör enligt regeringens mening förslärkas för att förse såväl
regering, riksdag och myndigheter som den enskilde med denna kunskap.

Ökad
kunskap kommer att krävas såväl om gämingsmannen och deras kriminella karriärer
som om utsattheten och rädslan för brott. Ell annat angeläget forskningsområde
är invandrare och brottslighet. Vi vet i dag att andelen utländska medborgare
som registreras för brott i Sverige är oproportionerligt stor. Utländska
medborgare är också oftare utsatta för brott än svenskar. Några närmare studier
om brottslighet bland första och andra generationens invandrare finns däremoi
inte. Uppenbart är dock att brottsligheten bland vissa invandrargmpper är
förhållandevis hög. Mot denna bakgmnd är det viktigt med en intensifierad
forskning om omfattningen av brottslighet bland olika invandrargmpper och om
vilka faktorer i del svenska samhället som negativt påverkar dessa gmppers
anpassningsmöjligheter saml hur man kan komma till rätta med dessa problem.
Del är också av vikt all olika typer av brottsförebyggande ålgärder utvärderas.

Andra
angelägna forskningsuppgifter är all närmare kartlägga de samband som finns
mellan brottslighet och olika fysiska och sociala miljöer. Det är vidare
betydelsefullt all denna forskning också sätts in i relevanta komparativa och
historiska perspektiv.

Brottsförebyggande
rådet har en central ställning när del gäller forskning kring brott och brottslighet
i Sverige. Regeringen föreslår att rådets anslag förstärks med 1,8 milj.kr.
1990/91 föratt möjliggöra ökad forskning, också inom högskolan, och
information.

6.4 Ett öppet samhälle för alla

Sverige
har under 1980-lalet blivit ell alltmer mångkulturellt samhälle bl.a. lill
följd av de många flyktingar och andra invandrare som har kommit lill vårt
land. Genom invandringen har vi kommit i kontakt med för oss främmande
kulturer, religioner och sedvänjor. Detta har varit positivt och berikande för vårt
samhälle.

1
och med atl flyktingmotlagandet år 1985 överfördes till kommunema

vidgades frågan om flyktingarna och deras integrering i det svenska sam

hället till all beröra så gott som alla i vårt land. Möten mellan olika 68

s. 69 Kontrollera mot PDF

kulturer sker inte alllid
friktionsfritt. Man tvingas all ompröva värdering- Prop. 1989/90:90 ar och
attityder. Främlingsfientlighet kan bara mötas med kunskap.

För
invandrama kan också anpassningen lill den svenska kulluren vara svår.
Invandrama kan ha stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och nå
delaktighet i samhällslivet. De tendenser lill utanförskap som finns måste
mötes med lämpliga åtgärder.

Det
fortsatta arbelet med all reformera invandrarpolitiken behöver ett fortsall och
utökat stöd från forskningen. Invandrarforskningen berör inte bara flyktingar
och andra invandrare. Den berör även attityder, värderingar och reaktioner hos
samhället i övrigl, liksom relationer mellan invandrade gmpper inbördes saml
mellan dessa och den infödda majoriteten.

De
resurser som hittills ställts till förfogande via delegationen för invandrarforskning
(DEIFO) har varit begränsade. Regeringen föreslår all ansvaret för all planera,
samordna och kanalisera medel lill invandrarforskning förs från delegationen
för invandrarforskning, som därmed kan läggas ned, lill det socialvetenskapliga
forskningsrådet. Fömtom medel som förs över från arbetsmarknadsdepartementet
avseende DEIFO föreslås resursförstärkningar om 1 milj. kr. 1990/91, 1 milj.
kr. 1991/92 och I milj. kr. 1992/93, dvs. en bashöjning med 3 milj. kr.

s. 72 Kontrollera mot PDF

7 Forskning för en miljöanpassad utveckling Pop. 1989/90:90

Kraven
på en miljöanpassad och håkbar utveckling innebär en ulmaning för
naturvetenskaplig, teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Miljöproblemen
kan på lång sikt endast lösas genom förebyggande ålgärder. Aktiv miljöpolitik
har avgörande betydelse för välfärd, ekonomi och sysselsättning. Miljöpolitiken
måste gmndas på bred överblick och tillämpas över seklorsgränsema. 1 alla
dessa avseenden spelar forskning och utveckling en betydande rok. Kunskaper
inom en mångfald av forskningsområden måste mobiliseras.

Miljöproblemen
berör vidare allt större geografiska områden. Detta ställer ökade krav på
samhällets förmåga alt identifiera problem, alt finna goda lösningar och atl
genomföra dessa. En aktiv och kvalificerad forskning och god kontakt mellan
forskningen och samhället i övrigt är av stor betydelse.

Alltfler
människor hävdar att långtgående förändringar av samhället måste ske för atl
samhällsutvecklingen på lång sikt skall bli bärkraftig. Det finns också en
påtaglig oro för hur de förändringar som behövs kan komma att påverka den
välfärd som har byggts upp under generationer, hur tillräcklig energi skall
finnas att tillgå, hur industrin skall kunna utvecklas vidare, hur tillgången
på arbete kommer att påverkas, kort sagt hur vi skall kunna behålla vår
nuvarande levnadsstandard.

Regeringens
ökade satsningar på miljöforskning är ell led i en strävan all skapa underiag
för en fortsatt bärkraftig utveckling i vårt land. Det finns en mängd problem
där just de vetenskapliga framstegen kan bidra lill en miljöanpassad
samhällsutveckling. Del är en förhoppning all särskilt de yngre generationema
av forskare, inom alla discipliner och verksamhetsfall, skall känna detta som
något av ell samhällsuppdrag och som en personlig ulmaning. Regeringens förslag
lill ökade resurser för forskning och utveckling innebär ett stöd för såväl
gmndläggande som tillämpade miljö-, resurs- och energirdaterade forsknings- och
utvecklingsinsatser.

Regeringens
prioriteringar blir tydligast om man ser miljöproblemen, i lur och ordning,
från ett lokall, regionalt och globalt perspektiv.

Den
lokala yttre miljön har förbättrats avsevärt i Sverige under de senaste
årtiondena genom atl kraven all minska utsläppen genom skorstenar och avlopp
successivt har skärpts. Svensk forskning har på ett betydelsefullt säll
bidragit till denna utveckling, såväl genom gmndforskning med stöd från
fakulldsanslag och forskningsråd som genom mer tillämpad forskning med stöd
från ell flertal sektorsforskningsorgan, i första hand naturvårdsverkets
forskningsnämnd.

De
regionala miljöproblemen, såsom försuming av marken och skador på omgivande
hav, har länge krävt stora forskningsinsatser. Våra kunskaper om de regionala
problemen har vidgats mycket under 1970- och 1980-talen, men ytterligare
forskning är nödvändig framför allt för atl lösa miljöproblem kring trafik och
avfall.

Avfallsproblemet
växer, inte minsl på gmnd av all nya material och

syntetiska, ofta giftiga ämnen, ingår i produktema. Industrins produkter

måste förändras så atl påverkan på miljön minskar och en åleranvändning j

av
restprodukter måste främjas. Avfall som ändå uppslår, t. ex. miljöfarligt
Prop. 1989/90:90 avfall, måste slulförvaras på ett säkert sätt. Avsevärt större
satsningar på forskning och utveckling är därför angelägna.

Under
1980-talel har de globala miljöproblemen kommit i centmm. Ozonskiktets
uttunning och de nu ökande farhågoma för en framlida klimatförändring kräver
intemationell samverkan. Nya ännu icke befarade globala förändringar av miljön
kan inte heller uteslutas. Vi behöver därför bättre kunskaper om vilka
konsekvensema kan bli för människan och miljön och söka lösningar för att på
bästa säll mildra och helst hejda sådana förändringar. Forskningen kring de
globala miljöproblemen ökar nu snabbi i världen. Regeringen anser all Sverige
bör delta i detta arbete för all ge egna bidrag och få tillgång lill ny kunskap
och för alt öka den svenska beredskapen.

Mot
bakgmnd av denna utveckling föreslår regeringen

all miljöfrågorna bör inta en
central roll i all forskning och all miljökon-sekvensema skall analyseras och
redovisas

att stödet lill den
gmndläggande miljöforskningen, såväl den naturvetenskapliga som den samhällsvetenskapliga,
förstärks

all miljöforskningen inriktas
mot att underlätta en omstäkning lill ett miljövänligt jord- och skogsbmk och
ell avfallssnåll samhälle samt mol atl finna miljövänliga transport- och
energilösningar.

7.1 Miljöforskningens omfattning och organisation

Miljöforskning
är inget entydigt begrepp. Ändå är det av intresse att försöka ge en bild av
miljöforskningens totala omfattning. Enligt en sammanställning som initierats
av statens naturvårdsverk uppgick de sammanlagda riktade statliga salsningama
på miljöforskning i Sverige budgetåret 1987/88 till ca 400 milj. kr. Till
detta kommer forskning finansierad genom fakulletemas egna medel saml FoU som
finansieras av näringslivet.

Det
finns klara olikheter mekan olika universitet och högskolor i tilldelningen av
medel för miljöforskning från forskningsråd och seklorsorgan. Sveriges
lantbmksuniversitet erhåller 23% av de totala medlen, universitetet i Lund 22
% och universitetet i Stockholm 12 %.

Det
är påfallande hur problembeskrivning och analys av miljöförändringar och
framtida risker dominerar forskningsinsatsema. Huvuddelen av den miljöforskning
som bedrivs med fakullelsmedd, främst vid malemalisk-nalurvetenskapliga
fakulteter, har denna inriktning. Delsamma gäller forskning motsvarande ca 80
milj. kr. av de ca 140 milj. kr. som seklorsorganen avsätter för miljö-FoU. Ca
60 milj. kr. avser stöd inom områden som gäller energi, avfall,
industriproduktion, byggnadsverksamhet med vatten och avloppsteknik och
samfärdsel.

Mol
bakgmnd av dessa förhållanden anser regeringen att det är viktigt att stärka
den forskning som krävs för alt utveckla miljövänlig teknik och för alt kunna
initiera väl underbyggda ålgärdsprogram.

Konsekvenser
för miljön av samhällets aktiviteter måste beaktas inom

alla samhällssektorer och vara ell ansvar för alla de organ som stöder

forskning inom sektorer som energi, transport, industri, jord- och skogs- 72

s. 73 Kontrollera mot PDF

bmk osv. Forskning av
betydelse för utveckling av åtgärder med länkbara Prop. 1989/90:90
miljökonsekvenser finansieras genom respektive sektorsforskningsmyn-dighel
såsom byggforskningsrådel, statens energiverk, styrelsen för teknisk
utveckling, transportforskningsberedningen och skogs- och jordbmkets
forskningsråd. Ett viktigt inslag i miljöforskningen är vidare del internationella
forskningssamarbetet. Ell exempel är Sveriges deltagande i EG:s miljöprogram
STEP (Science and Technology for Environmental Protection), lik vilket medd
anvisades år 1989 (prop. 1988/89:150 bil. 13).

Del
är enligt regeringen viktigt att miljöproblemens komplexa karaktär återspeglas
i forskningens organisation. 1 debatten om ett ökat stöd för miljöforskningen
har tanken förts fram om att inrätta etl särskik forskningsråd för
miljöområdet. Regeringen bedömer del inte vara vetenskapligt ändamålsenligt
eller praktiskt genomförbart all sammanföra detta vida spektmm av
forskningsaktiviteter under ell enda forskningsråds ansvar. Endast genom all ge
ansvar till berörda myndigheter, dvs. forskningsråd och sektorsmyndigheter, är
del möjligt all säkerställa målen all miljöforskningen också blir en viktig
del av såväl gmndforskningen som den tillämpade forskningen i allmänhet.
Miljöns betydelse måste också i ökande grad uppmärksammas inom
samhällsforskningen. Givetvis krävs samverkan mellan olika råd och myndigheter,
men denna bör utformas med utgångspunkt i specifika problem och projekt.

Regeringen
anser sålunda all nuvarande organisation för miljöforskningen bör behållas.
Den bör dock kompletteras på vissa punkter. Alla myndigheter som har ell ansvar
för forskning och utveckling skak vidare beakta och prioritera miljöfrågorna i
sina forskningsprogram.

7.2 Forsknings- och utvecklingsbehov inom miljöområdet

Statens
naturvårdsverk har tillsammans med sju andra sektorsforskningsorgan utarbetat
rapporten Forskning och utveckling för en bättre miljö. Denna är ett försök
till en samlad redovisning av FoU-behovel inom miljöområdet. Fömtom detta
planeringsarbete har några organ, exempelvis transportforskningsberedningen
och styrelsen för teknisk utveckling, gjort speciella genomgångar av behoven
inom detta område. För energiområdet har en särskild utredning presenterats
(EFU 90). Miljöfrågoma intar också där en central roll.

Miljöforskningen
under de senaste två-tre decenniema har givit oss en god inblick i hur komplex
miljön är. Ökade insatser krävs dock för atl denna kunskap ytterligare skall
fördjupas och för atl samspelen skall förslås på olika nivåer, från den lokala
lill den globala nivån. För atl åstadkomma en miljöanpassad och bärkraftig
utveckling av samhället krävs omfattande stmkturförändringar. För detta krävs
bl. a. forskning för all försöka definiera de ramar för samhällets utveckling
som hänsyn lill miljön kommer att kräva.

Naturvårdsverket
har genom sin forskningsnämnd ell centralt ansvar

för den målinriktade miljöforskningen. Den hek övervägande delen av

denna utförs vid universitet och högskolor. Verksamheten omfattar stöd

inom åtta prioriterade områden, nämligen toxikologi och hälsoeffekter, 73

s. 74 Kontrollera mot PDF

landmiljö,
luftvård, buller, gmnd vatten och mark, sjöar och vattendrag, Prop.
1989/90:90 marin miljö samt samhällsvetenskaplig forskning. Strategin för naturvårdsverkets
forskningsnämnd har varit alt kombinera breda och sökande aktiviteter för att
fånga upp eller fömtse nya problem med riktade satsningar för all finna
lösningar på redan identifierade problem.

Naturvårdsverket
har en viktig uppgift som kunskapsförmedlare mellan forskare och praktiker. Som
central myndighet på miljöområdet skall verket svara för att kunskap inom
skilda områden samlas in, bedöms, bearbetas och görs tillgänglig som underlag
för politiska och administrativa beslut.

Regeringen
anser all statens naturvårdsverk även i fortsättningen bör ha det övergripande
samordningsansvaret för miljöforskningen och att den tillämpade
miljöforskningen, som stöds av forskningsnämnden vid naturvårdsverket, bör
förslärkas med 9 milj. kr. 1990/91,12 milj. kr. 1991/92 och ytterligare 15
milj.kr. 1992/93, d.v.s. under treårsperioden 1990/91 -1992/93 en sammanlagd
höjning med 36 milj. kr..

Teknisk
FoU har bidragit med nya metoder och teknisk utmstning för all minska
miljöförstöringen orsakad av olika produktionsprocesser. Vi vik påminna om alt
målet enligt direktiven för utredningen om ny miljölagstiftning - är all
utsläppen skall ned tik nivåer under dem som kan anses skadliga för miljön. Nya
produkter och produktionsmetoder introduceras dock fortlöpande ulan all de
långsikliga konsekvensema för miljön överhuvudtagel analyseras. För närvarande
satsas relativt begränsade medel på forskning och utveckling för att finna
former för ett avfallssnåll samhälle. Regeringen anser all kraftfulla
förstärkningar på detta område är nödvändiga.

Regeringen
anser vidare all del borde vara en självklarhet i allt utvecklingsarbete atl
göra miljökonsekvensanalyser och i anslutning härtill ha god framförhållning i
nödvändig kompetensuppbyggnad. Detta synsätt bör vara vägledande vid
tilldelning av projektanslag inom STU:s, Iran-sportforskningsberedningens,
energiverkets och byggforskningsrådets ansvarsområden.

7.3 Förslag inom sex viktiga områden 7.3.1 Grundläggande miljöforskning

Del
finns ett omfattande behov inom miljöområdet av såväl naturvetenskaplig som
samhällsvetenskaplig gmndforskning. En sådan forskning kan upptäcka nya
miljöproblem och ställa nya frågor om hur samhället kan ställas om mot en mer
bärkraftig utveckling. Den miljörelaterade naturvetenskapliga gmndforskningen
utgör också basen för all definiera nivåer för samhälleliga krav och normer och
för alt utveckla ny mät- och kontrollteknik.

Naturvetenskapliga
forskningsrådet har sedan länge finansierat miljöre-

lalerad forskning, exempelvis forskning om skog och miljö, toxikologisk

gmndforskning, marin miljöforskning och ett stort antal ekologiska och

hydrologiska projekt. I regeringens förslag ingår resursförstärkningar för 74

s. 75 Kontrollera mot PDF

naturvetenskapliga
forskningsrådet, som under treårsperioden för detta Prop. 1989/90:90
ändamål förslås få en sammanlagd höjning av 4 milj. kr.

Övergripande
analyser av samspelet mellan människan, samhället och den tekniska utvecklingen
med hänsynstagande lill naturen och dess begränsningar är alltjämt
otillräckliga. De är i synnerhet viktiga i strävan att lösa de regionala och
globala miljöproblemen. Av betydelse i sammanhanget är också all finna vägar
till en trygg energiförsörjning ulan all miljön äventyras.

Mol
bakgmnd av forskningsrådsnämndens tidigare engagemang i frågor om
naturresurser, systemanalys och tvärvetenskaplig forskning anser regeringen
del väl motiverat all nämnden ges ell ansvar för sådan övergripande forskning.
Ökade medel bör ställas lill forskningsrådsnämndens förfogande för detta
motsvarande t.o.m. budgetåret 1992/93 en sammanlagd bashöjning med 9 milj. kr..

Anslagsframstäkningama
från universitet och högskolor visar genomgående en strävan alt stärka
samverkan över ämnesgränserna för all utveckla en bättre miljövetenskaplig
forskning. Centmm för miljövetenskaplig forskning aren samarbetsorganisation
mdlan universitetet i Umeå, Sveriges lantbmksuniversitet och försvarets
forskningsanstalt. Regeringen föreslår en förstärkning av centrets resurser
med 1 milj.kr. budgetåret 1991/92.

Regeringen
föreslår också vissa ökade resurser för miljöforskning vid universitetet i
Göteborg och Chalmers tekniska högskola. Ett nytt ekologihus föreslås byggas i
Lund.

Polarforskningen
blev genom 1987 års forskningsproposition ett prioriterat område. Under den
gångna perioden har en rad framgångsrika forskningsinsatser genomförts,
särskilt i Antarktis med prioritering av den miljöinriktade forskningen. Genom all
Sverige numera också är medlem av Anlarktisfördragel ökar möjligheterna all
agera för ell bättre skydd för dessa sårbara områden. Under de närmaste åren är
det aktuellt att bygga upp en mer samlad forskning även inom del arktiska
området. Regeringen föreslår en höjning av anslaget för polarforskning med 4
milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1990/91.

Naturhistoriska
riksmuseet har uppgifter som är av värde även för miljöforskningen. Museets
samlingar bildar ett av världens största naturhistoriska arkiv som är en
viktig tillgång och som utgör en systematisk gmnd för bl. a. biologisk
forskning och vetenskaplig naturvård. Den roll riksmuseet spelar för
miljöforskningen motiverar all dess forskningsverksamhet förstärks. Museels
resurser bör ökas med I milj. kr. budgetåret 1990/91,2 milj. kr. är 1991/92 och
ytteriigare 1 milj. kr. år 1992/93, d v s. en sammanlagd höjning med 4 milj.
kr. Förstärkningen avser såväl vården av samlingama som insatsema inom
miljöforskningen.

Regeringen
vill också betona de botaniska trädgårdarnas betydelse för forskning och
utbildning på miljöområdet. Medel bör ställas lill förfogande för förstärkning
av Irädgårdamas verksamhet inom miljöområdet, bl. a. för forskningsinformation.

Miljöförändringar,
särskilt utsläpp i luft och vatten, kan påverka männi

skors hälsa. Detta innebär ett ökat behov av miljömedicinsk forskning.

Det är önskvärt atl naturvårdsverkets forskningsnämnd, medicinska 75

s. 76 Kontrollera mot PDF

forskningsrådet och
Karolinska institutet, lill vilket institutet för miljöme- Prop. 1989/90:90
dicin är knutet, gör en bedömning av nuvarande forskning på området och
uppnådda forskningsresultat. Myndigheterna bör vidare belysa och precisera del
fortsalla forskningsbehovet.

Regeringen
anser vidare alt naturvårdsverket även i fortsättningen bör avsälla medel för
den långsiktiga och gmndläggande kompetensuppbyggnaden vid universiteten genom
extra forskartjänster.

7.3.2
Hushållning med naturresurser

Hushållning
med luft, vallen och mark kräver tillgång lill en gedigen kunskapsbas. Arbetet
med olika aktionsplaner på miljöområdet har visat på forskningens betydelse.

Regeringen
anser att del behövs ytterligare studier av långväga transporter av
luftföroreningar såsom svaveldioxid, kvävedioxider och ozon. Klimatfrågans
ökande aktualitet kräver ökad forskning om de s. k. växthusgaserna (koldioxid,
CFC, metan, m. m.) och framför allt om efTekterna av eventuella förändringar i
klimatet. Eftersom klimatfrågan är global, är del särskilt viktigt med
intemationell samordning av forskningsarbetet. Detta bör vara en prioriterad
verksamhet för naturvårdsverkets forskningsnämnd. Regeringen avser att uppdra
ål naturvetenskapliga forskningsrådet all i samråd med naturvårdsverket
analysera fömtsättningama för ett fullständigt svenskt deltagande i EG:s
klimalprogram EPOCH.

Inom
forskningen om vattenföroreningar ökar medvetenheten om betydelsen av
samspelet mellan atmosfärskemi och markanvändning. Försurningen av yl- och
gmndvatten leder exempelvis lill en ökad utlösning av metaller, vilka påverkar
dricksvatlenkvalilelen och därigenom människors hälsa. Naturvårdsverkets
forskningsnämnd har ansvar all utveckla forskningsprogram för dessa områden.

Miljömedicinsk
forskning bör utvärderas för att kunna ge underlag för en precisering av det
fortsalla forskningsbehovet. Behovet av samverkan mellan naturvårdsverkets
forskningsnämnd och medicinska forskningsrådet bör därvid också belysas.

Kraftigt
ökade insatser för den marina forskningen har beslutats efler förslag i
föregående års budgetproposition och i propositionen (prop. 1988/89:10) om
särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd. Tre marina centra
för gmndläggande forskning och miljöövervakning, knutna till universiteten i
Stockholm, Göteborg och Umeå, har därigenom inrättats. Regeringen föreslår betydande
insatser för den marina naturvetenskapliga forskningen och ökat stöd lill
studier av storskaliga processer i de öppna havsområdena i Västerhavet och
Östersjön. Förslagen innebär höjningar med 6 milj. kr. år 1990/91, ytteriigare
6 milj. kr. år 1991/92 och 4 milj.kr. år 1992/93 samt medel för nya byggnader
vid Asko och Krislineberg.

Frågan om samordning av
den marina forskningens fartygsbehov har

varit föremål för en rad utredningar under senare år. Den nu inledda

förstärkningen av den marina forskningen har ytterligare accentuerat be

hovet av atl samordna och förslärka fartygsulnylljandet. Kustbevakningen 76

s. 77 Kontrollera mot PDF

förfogar över ell stort
antal fartyg av skilda storlekar med goda fömtsatt- Prop. 1989/90:90

ningar att medverka i
provtagning lill havs. Samtliga marina centra har i

sina
anslagsframställningar redovisat sina kontakter med kustbevakningen

och understmkit värdet av
ell samarbete. Kustbevakningen har å sin sida

redovisat sitt intresse av
ett samarbete. Formema för och omfattningen av

ett sådant samarbete bör
emellertid klarläggas mer i detalj innan ett slutligt

beslut fattas. Regeringen
avser att ge UHÄ i uppdrag alt i samråd med

berörda parter utarbeta
ett förslag om hur behovet av fartyg för de marina

centra bäst skall
tillgodoses.

7.3.3 Ett
miljövänligt jord- och skogsbruk

Att
bevara mark för framlida jord- och skogsbmk är utomordentligt angeläget. Den
markförstöring som pågår bl. a. i form av försuming, erosion och ökenutbredning
måste stoppas. Regeringen anser del ytterst viktigt all ökade resurser kan
disponeras för att stärka forskningen inom detta område genom studier av såväl
Sveriges som utvecklingsländernas problem.

En
utveckling av jord- och skogsbmket mol en mer miljövänlig inriktning kräver
såväl teknikutveckling som studier och analyser av stmkturella förändringar och
deras långsikliga konsekvenser för miljön. Del finns ett stort behov av
bedömningar av jord- och skogsbmkets miljökonsekvenser och därför måste skogs-
och jordbmksforskningen i större utsträckning än hillills få en sådan
inriktning.

7.3.4 Ett
miljövänligt ttansportsystem

För
atl åstadkomma en utveckling mot ett miljövänligare transportsystem krävs
förändrade transport- och resemönsler och ny transportteknik. Härför behövs
forskning som innefattar såväl teknikutveckling, t.ex. utveckling av
"rena fordon", som samhällsvetenskaplig forskning om styrmedel och
stmklurfrågor. Det krävs syslem- och framtidsstudier för all öka kunskapen om
de grundläggande samband som styr transportulvecklingen och valet av
transportsystem. Bl. a. bör studeras trafikmiljön i storstäderna, samband
mdlan bebyggelse, markomvandling och transportsystem saml ekonomiska och
administrativa styrmedel. Vidare krävs utveckling av miljövänlig och
energieffektiv kollektivtrafik.

Transportforskningsberedningen
bör i samverkan med styrelsen för teknisk utveckling och byggforskningsrådet
ha ansvaret för intensifierade forskningsinsatser med detta syfte och
ytteriigare medel bör tikföras Iransportforskningsberedningen, liksom statens
väg- och trafikinstitut. De sammanlagda höjningarna föreslås utgöra 1 milj. kr.
budgetåret 1990/91, 3 milj. kr. år 1991/92 och ytteriigare 2 milj. kr. år
1992/93.

För
kolleklivlrafikforskningen behövs insatser inom både teknisk och

samhällsvetenskaplig forskning. Fömtsättningarna är goda för ett samar

bete mellan olika discipliner vid universitetet i Lund. Regeringen föreslår

atl den tekniska fakulteten vid universitetet i Lund förstärks med 2 milj. kr.

fr.o. m. budgetåret 1991/92 för alt möjliggöra uppbyggnaden av en stabil

forskningsmiljö inom kollektivlrafikområdet. 77

s. 78 Kontrollera mot PDF

7.3.5
Ett avfallssnåll samhälle Prop. 1989/90:90

Sedan
miljöskyddslagen lillkommil 1969 har stor uppmärksamhet ägnats
koncessionspliktig verksamhet som industriell produktion, energiproduktion,
avlopps- och reningsanläggningar etc. Lagstiftningen har visat sig vara ell
verksamt medel för all driva på den tekniska utvecklingen av olika industriella
processer mot successivt allt mindre utsläpp. Slutna och i allt väsentligt rena
processer är ingen omöjlighet, ulan kan tvärtom sägas vara målet i all
industriell versamhel. För närvarande görs en översyn av lagstiftningen inom
miljöskyddsområdet.

I
takt med all den industriella produktionens miljöstömingar minskar, ökar
uppmärsamheten inför de miljöstömingar som användningen av olika produkter och
varor för med sig, såväl i produktions- och konsumlionsle-den som i
efterföljande led. Avfaksproblemen växer snabbt, både i industriländer och i
andra länder.

Det
är svårt all finna acceptabla lokaliseringsaltemativ för behandlingsanläggningar
för avfall, vare sig del handlar om processtekniska anläggningar för
kvalificerat omhändertagande av miljöfarligt avfall, om förbränningsanläggningar
eller om upplag. Olika förelags försök all köpa upplagsplatser för miljöfarligt
avfall i falliga länder är en extrem illustration till etl växande industriellt
problem. En ökad forskning behövs för all åstadkomma en miljöanpassad
produktutveckling, en återvinning av restprodukter och etl fullgott slutligt
omhändertagande av det skadliga avfallet. Regeringen föreslår en förstärkning
av forskningsanslagen för delta område och inrättande av ett programråd för
avfaUsrelaterad miljöforskning. Resurshöjningen utgör 9 milj. kr. bugelård
1990/91, 19 milj. kr. år 1991/92 och 22 milj. kr. år 1992/93, dvs. vid
periodens slut en sammanlagd bashöjning av 50 milj. kr.

Syftet
med denna forskning är dels att identifiera de risker som en olämplig och
ofullständig avfallshantering innebär för en god miljö, dels all precisera de
krav som behöver ställas på produkter, hushåll och förelag samt på metoder för
avfallshantering. Detta innebär all det behövs såväl tekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete för atl utveckla ny teknik som samhälls- och
beleendevelenskaplig forskning för all förändra beteenden m.m.

Det
är alltså viktigt all inte begränsa forskningen lik all bli snävt
teknikorienlerad. 1 stället måste ell tvärvetenskapligt angreppssätt utvecklas.
Detta är skälet för all under ett inledningsskede inrätta ett programråd med
bred sammansättning och under industri- och miljödepartementens gemensamma
ansvar.

7.3.6
Ett miljövänligt energisystem

Utvecklingen
på energiområdet är av avgörande betydelse för all del skall

bli möjligt att uppnå en bärkraftig och hållbar utveckling i ell såväl

nationellt som globall perspektiv. Den omställning av energisystemet som

pågår har detta syfte. Riksdagen har beslutat att kämkraflen skall vara

avvecklad senast år 2010 och alt de två första kärnkraflsaggregalen skall las 78

s. 79 Kontrollera mot PDF

ur
drift åren 1995 och 1996. De älvar som har undantagits från utbyggnad Prop.
1989/90:90 skall bevaras. Riksdagens miljöpolitiska beslut anger också ramar
för energipolitiken. Del gäller bl. a. besluten att koldioxidutsläppen inte
får öka utöver dagens nivå saml alt betydande nedtrappningar skall ske av
svavel-och kväveoxidutsläppen.

En
målmedvetet bedriven energiforskning är en fömtsättning för den pågående
omställningen av energisystemet. Energiforskningsutredningens (EFU 90) förslag
berör i första hand utvecklingen efter år 2000. EFU 90 föreslår fortsall stöd
lill högskolan för utveckling av baskompdens inom strategiska områden. Syftet
är alt vidareutveckla kända tekniska områden för att uppnå kraven på ett
kostnads- och energiefTeklivt energisystem som kan svara mot mycket högt ställda
miljökrav. Vidare är det viktigt att bedriva teknikbevakning och forskning
kring teknik som kan vara möjlig atl utnyttja på längre sikt. För atl kunna
genomföra omställningen av energisystemet är det angelägel atl de systemstudier
som stöds inom ramen för energiforskningsprogrammel kan bidra lill denna.

Del
stöd som lämnas inom ramen för energiforskningsprogrammel bör ses samlat med
del arbete kraflförelagen, kommunema och andra aktörer bedriver för all
utveckla och introducera ny energiteknik. Det är också viktigt att det stöd
lill utveckling och demonstration av ny energiteknik som handläggs av statens
energiverk samordnas med forskningsprogrammet och övriga aktörers insatser.
Inom ramen för programmet bör därför statens energiverk fylla en sådan samordningsroll.
I fömydsearbelel ingår vidare all myndighetema lar på sig ett mer övergripande
ansvar för atl följa utveckling och introduktion av ny teknik. Regeringen
återkommer i del föjande lik vilka ålgärder som behövs för att ytterligare
effektivisera organisationen på energiforskningsområdet. Del vidgade ansvar
för systemstudier vad gäller miljö- och resursfrågor som regeringen vill ge
forskningsrådsnämnden bör även omfatta sambandet med samhällets energibehov.

Det
är vidare angelägel all ytterligare fördjupa samarbetet med EG på
energiforskningsområdet. Härigenom kan vi få ta del av forskningsresultat och
ny teknik samtidigt som vi genom forskningen kan påverka utvecklingen i
Europa. Samtidigt är det viktigt alt Sverige slår fast vid sina internationella
åtaganden bilateralt och stannar kvar inom organisationer som exempelvis
Intemational Energy Agency (lEA).

s. 81 Kontrollera mot PDF

8 Forsknings- och utvecklingsarbete i Prop. 1989/90:90

industrisektorn

Sveriges
stora utlandsberoende gör att svensk samhällsekonomi i myckel hög grad påverkas
av utvecklingen på världsmarknaden. För alt kunna behålla och helst stärka
Sveriges position inom OECD-området måste näringslivet utvecklas med hänsyn
till den intemationella, särskilt europeiska, marknaden.

Genom
införandel av en gemensam marknad inom Europeiska gemenskapema (EG), med
avveckling av alla hinder för handel mellan medlemsländema, väntas kostnadema
sjunka för företagen inom EG-marknaden. Detta främst lill följd av en ökad
konkurrens men också lack vare slordriflsfördelar och specialisering.

Även
i andra delar av världen sker snabba förändringar. Flera s. k. NIC-länder
(Newly Induslrilized Countries) satsar nu på atl utveckla etl höglek-nologiskt
näringsliv. Den senaste lidens utveckling i Östeuropa kan medföra såväl nya
konkurrenter som nya marknader där konsumtionsbehoven är omfattande.

Del
just inledda decenniet, med förväntad ökad konkurrens på såväl export- som
hemmamarknaden, kommer att ställa stora krav på del svenska samhället
inklusive näringslivet. För att skapa goda betingelser för en fortsall
exportledd ekonomisk tikväxt kommer del att krävas en välutbildad och flexibel
arbetskraft, tillgång till riskkapital och fortsalt stora satsningar på
forskning och utveckling. Regeringen kommer all presentera ytterligare förslag
i en särskild proposition om vissa näringspolitiska frågor.

I
föreliggande proposition redovisar regeringen sin syn på forsknings-och
utvecklingsinsatser för och inom industrisektorn. Regeringen föreslår bl.a. att
de statliga insatsema i större utsträckning än tidigare skall koncentreras mol
forskning av gmndläggande karaktär genom atl medel omfördelas lill ett
leknikvelenskapligl forskningsråd. Regeringen anser vidare alt miljöhänsyn
skall las i ak statligt finansierad teknisk forskning.

Regeringen
föreslår särskilda insatser avseende

materialteknik

miljöteknik

svenskt deltagande i
rymdprojektet Columbus

8.1 Rollfördelningen mellan staten och näringslivet

De
dominerande drivkrafterna i världen för ökande satsningar på forsk

ning och utveckling är utan tvekan möjlighetema atl utveckla nya produk

ter och atl förbättra människors levnadsvillkor. Men stegel från del all en

ny uppläckt eller insikt har vunnits genom gmndläggande forskning tills

denna kunskap utnyttjas i samhället kan vara långt. Många försök har

gjorts för atl denna process skall gå snabbare och för att få behoven av nya

kunskaper inom olika teknik- och samhällsområden att styra forskningen.

1 USA, där de militära beställningarna spelar en mycket stor roll, har ett

omfattande anbudsförfarande utvecklats för all vidmakthålla konkurrens 81

6 Riksdagen 1989/90. I saml Nr 90

s. 82 Kontrollera mot PDF

och
därmed kvalitet. Man har oekså byggt upp ell antal forskningsinstitut Prop.
1989/90:90 med inriktning mol såväl gmnd- som målinriktad forskning. I Japan,
där inriktningen är nästan hek icke-militär, finns en nära samverkan mellan
staten och näringslivet.

Rollfördelningen
mellan staten och näringslivet i Förbundsrepubliken Tyskland, liksom i Sverige,
är ett mellanting mellan dessa två alternativ. Universitet och tekniska
högskolor spelar en central roll för den tekniska forskningen och
utvecklingsarbetet som ett oberoende näringsliv kan repliera mol. 1
Förbundsrepubliken finns dessutom olika former för universitets- eller
högskoleanknulna koncentrationer av närmast instilulskaraktär. De långvariga
satsningar som bl. a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) har gjort i olika
former har i vissa stycken en liknande karaktär. Delsamma kan sägas om delar av
den s. k. kolleklivforskningen.

I
både Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige har statliga insatser gjorts för
nationella teknikutvecklande program. Det svenska informationsteknologi- (1T-)
programmet är ell exempel på detta. För Förbundsrepubliken tillkommer
naturligtvis också dellagande i EG:s forskningsprogram på ramprogramnivå. Som
framgått av avsnitt 2 deltar även Sverige och svenska förelag i vissa av EG:s
forskningsprogram. Vad gäller EG:s nya ramprogram för åren 19901994 är
målsättningen ett svenskt dellagande på ram program nivå.

För
Sverige spelar vidare försvarssektoms FoU en betydande industriell roll. För
svenskt vidkommande gäller också all teknisk FoU i relativt stor omfattning har
riktals mot de samhälleliga konsekvenserna av den tekniska och ekonomiska
utvecklingen. Delta gäller bl. a. byggforskningen.

Regeringen
anser all den ansvarsfördelning mellan staten och näringslivet som har valts i
Sverige är ändamålsenlig och om möjligt bör stärkas. Detta innebär att staten
har ansvar för forskamtbildning och gmndläggande forskning, medan näringslivet
skak svara för den tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet i nära
kontakt med de kommersiella bedömningarna inom respektive område.

Också
inom del tekniska området innebär därför förslagen i denna proposition en
prioritering av den gmndläggande forskningen. Helt klart är också all denna
forskning även i fortsättningen i huvudsak skak förläggas lill universitet och
högskolor. I del föregående har redovisats förslag om ett leknikvelenskapligl
forskningsråd. Detta skall tjäna som ell nationellt organ för fördelningen av
forskningsmedel med denna inriktning.

8.2 Teknisk och naturvetenskaplig forskning och utveckling
inom företagssektom

Förelagssekloms
löpande kostnader för FoU-verksamhet uppgick enligt

statistiska centralbyråns uppgifter år 1987 lill 18,4 miljarder kronor. Dess

utom investerades 2 miljarder kronor i byggnader, maskiner och annan

utmstning för forskning och utveckling. Kostnaderna för upphandlad

FoU, i form av uppdrag och kontant understöd, uppgick lill 2,2 miljarder

kronor. Alla länder inom OECD med myckel forskning och utveckling har

mer än hälften av denna förlagd till företagssektom. I Sverige utförs ca två 82

s. 83 Kontrollera mot PDF

tredjedelar
av ak forskning och utveckling inom denna sektor, vilket är en Prop. 1989/90:90
stor andel sett ur ell OECD-perspekliv. Det är också inom företagssektom som de
stora ökningarna av FoU-verksamheten under 1980-lalet har skett. Vissa
uppgifter tyder på all tillväxten i förelagens satsningar har bromsals upp och
kanske lill och med stagnerat under åttiotalets sista år, vilket regeringen
finner oroande med hänsyn lill den intemationella utvecklingen.

FoU-verksamhelen
bedrivs lill största delen av företag med mer än 1 000 anställda. Inom
tillverkningsindustrin svarar exempelvis de 10 största företagen för närmare
hälften av FoU-verksamhelen.

Syftet
med FoU-verksamheten inom företagssektorn är naturligtvis till största delen
all främja den industriella. Drygt 80% av FoU-kostnadema används för
produktutveckling.

Stora
skillnader föreligger mellan branschema när del gäller rena forskningsinsatser.
För läkemedelsindustrin används mer än hälften av forskningsmedlen till
gmndforskning och tillämpad forskning, medan stora branscher, som
elektroindustri och transportmedelsindustri, i huvudsak satsar på utvecklingsarbete.
Totalt för företagssektom utgör forskningens andel 13 % av den totala insatsen
av årsverken för forskning och utveckling.

8.3 Forskning och utveckling ett krav för fortsatt
tillväxt

Många
anser atl del, för att på sikt nå en acceptabel tillväxt i ekonomin, är
nödvändigt att industrin lämnar enklare produktion lill förmån för mer
avancerad, som tillverkning av läkemedel och elektronikprodukter. Enligt dessa
är det i denna typ av branscher som Sverige med sin avancerade teknik och
välutbildade arbetskraft bäst kan göra sig gällande. För all nå en position på
världsmarknaden i dessa branscher krävs dock stora insatser under lång tid i
form av satsningar på forskning och utveckling för att få fram
konkurrenskraftiga produkter.

Statens
industriverk (SIND) har för 1990 års långtidsutredning undersökt trenderna
inom svenskt näringsliv och belyst vilka effekter långsiktiga FoU-satsningar
har haft när del gäller tillväxt, produktivitet, lönsamhet och
exportutveckling. Det empiriska materialet är hämtat från finanssta-tisliken
för företag åren 1978 -1986 och undersökningen avser drygt 1 150 förelag.

Skillnaderna
i lönsamhet visade sig vara små mellan företag som satsar i

stor resp. liten utsträckning på FoU-insatser och inga klara samband kunde

fastställas mellan FoU-inlensitelen och lönsamheten på den aggregerade

nivån. Däremot fann SIND ett klart positivt samband mellan FoU-inves-

teringar och volymtillväxt. Företag som saknade FoU-verksamhet har

under perioden inte haft någon nämnvärd tillväxt i produktionsvolymen

medan den FoU-inlensivasle gmppen har haft en kraftig volymökning.

Även om vissa branschavvikelser förekommer måste slutsatsen bli att en

allt större del av produktionen i de medelstora och större förelagen på sikt

kommer alt ske i företag som bedriver FoU-verksamhet och framför allt i

de mest FoU-intensiva förelagen. 83

s. 84 Kontrollera mot PDF

Endast de mest
FoU-intensiva förelagen har enligt SIND:s studie lyckats Prop. 1989/90:90
bibehålla sin sysselsättningsnivå under perioden. Efter en nedgång de första
åren har sysselsättningen ökat under senare delen av undersökningsperioden.
Det finns en stark trend mol att en allt större andel av de industrisysselsatta
i framliden kommer atl återfinnas i högleknologiska branscher.

Skillnaden
i produktivitet var dessutom myckel stor mellan förelag med hög respektive låg
FoU-verksamhet. Under perioden har dessutom förelag utan FoU-verksamhet tappat
alltmer gentemot de övriga företagen samtidigt som resurser har förts över
från lågprodukliva förelag, de som saknar FoU, lill mer högprodukliva, dvs. de
FoU-intensiva. Slutligen studerade SIND också sambandet mellan FoU-inlensitel
och exportandel. Undersökningsmaterialet visar klart all exportandelen
samvarierar positivt med stigande FoU-intensild.

Som
framgår av SIND:s studie är satsningar på FoU en fömtsättning för att
upprätthålla och stärka konkurrenskraften och därmed bidra till en positiv
utveckling av den svenska ekonomin. Internationella studier pekar dessutom på
att detta kommer att bli allt viktigare då framlidens konkurrenskraft fömtses
ligga i all etl företag behärskar flera teknologier eller kombinerade
teknologier, som mekanik och elektronik eller optik och elektronik.

8.4 Prioriteringar inför framtiden

Det
är av stor vikt all den höga andelen forskning och utveckling inom svenskt
näringsliv kan upprätthållas och förstärkas under 1990-lalel. Detta är av
avgörande betydelse för atl bevara svensk industris konkurrenskraft och därmed
trygga en fortsatt exportledd tillväxt och en full sysselsättning.

Med
hänsyn till att svensk industri har sin tonvikt på råvambaserad basindustri och
gmndläggande verkstadsindustri saml till den pågående internationaliseringen
och omstruktureringen inom många branscher kommer del alt krävas all både
inhemska och utländska förelag etablerar ny tillverkning i Sverige. Under
1980-talet har svenska förelag vuxit kraftigt i ullandel medan
induslrisysselsällningen i Sverige har minskal. År 1986 fanns det ca 100000
färre industriarbetare än år 1978. Utlandsägda förelags andel av industrin i
Sverige växer, men i stort sett endast genom uppköp av redan existerande
förelag, och några utlandsägda nyetableringar av FoU och produktion har inte
ägt mm inom den tillverkande industrin under denna period.

Det
höga tempot i den tekniska förnyelsen har satt press på förelagen, i första
hand de stora och intemationellt verksamma. Deras produkter är ofta system,
innehållande många olika teknologier. För all klara fömyel-sekraven krävs all
forskare och annan personal med olika bakgmnd och kompelens samarbetar. Många marknader
fordrar dessutom specialanpassningar av produkterna, vilket kräver
utvecklingsarbete, varför det finns en tendens att lokalisera detta nära de
mest betydelsefulla marknaderna.

En
del av behovet av teknisk förnyelse förs vidare till de stora förelagens 84

s. 85 Kontrollera mot PDF

underleverantörer.
Tik den hårdnande konkurrensen bidrar den omslmk- Prop. 1989/90:90

lurering
som marknadsinlegralionen i Västeuropa driver fram. Ur under-

leveranlöremas
synvinkel kan framliden vara hotfull. Köparna blir färre

och
färre och kräver av sina leverantörer ett allt större tekniskt utveck-

lingsålagande.
Utvecklingen har gått från all underleverantören inte bara

skall
svara för utveckling och produktion av enskilda detaljer i en funktion

ulan
för hela funktionen. Många mindre och medelstora företag besitter i

dag
inte denna kompelens. Skall en omfattande utslagning undvikas måste

landets
FoU-resurser mobiliseras och effektiva kanaler etableras för en

efterfrågestyrd
förmedling av teknik.

För
all Sverige skall kunna behålla och attrahera förelagens forsknings-och
utvecklingsavdelningar vilket också har stor betydelse för var produktionen
kommer all ulföras krävs all vi kan erbjuda en minst lika god FoU-miljö som
våra konkurrentländer. En hög kvalitet på den tekniska gmndutbildningen och på
den tekniskt inriktade forskningen måste förbli Sveriges viktigaste
konkurrensmedel.

Avgörande
för fömyelsen av industriell FoU är god tillgång på välutbildade forskare. Del
råder i dag en utpräglad knapphet på forskamtbildade tekniker. Del är därför
synnerligen angelägel all stärka forskamtbildningen vid de tekniska
fakulteterna. Regeringen föreslår därför, som tidigare framhållits, all de
tekniska fakultetema skall prioriteras vid övergången från utbildningsbidrag
lill doklorandtjänsler. Denna övergång föreslås vad gäller de tekniska
fakultetema slutföras redan under budgetåret 1990/91.

Kvalitetsfrågoma
har fått en allt större betydelse inom industrin och kvaliteten kan vara en
avgörande konkurrensfaktor. Kvalitetskravens uppfyllande, som tradilionelll
har baserats på kontroll och inspektion, överförs aktmer tik en aktiv styming
av hela förloppet i etl förelag för all direkt nå felfria produkter, processer,
prestationer och tjänster. Behovet av forskning inom kvalilelsstymingsområdel
har uppmärksammats såväl i Sverige som intemationellt.

8.4.1
Särskilda forskningsområden

Materialteknik
identifieras alltmer som ett nyckelområde i den tekniska och industriella
utvecklingen. Kunskap om framställning och bearbetning av olika material saml
hur dessa på bästa säll kan användas i kvalificerade produkter och
konstmktioner har också fåll en allt större betydelse för Sveriges industri och
samhällsutveckling.

Inom
byggsektom är bättre och billigare byggnadsmaterial en av de viktigaste
faktorerna för all påverka investerings- och driftskostnaderna. Energiseklom
står inför vikliga omställningar i Sverige. Energi kan t.ex. sparas genom
lättare konstmktioner i bilar, flygplan och rörliga maskindelar saml bättre
isoleringsmalerial i byggnader. Av del totala förädlingsvärdet för Sveriges
industri svarar verkstadsindustrin för ungefär hälften. En nära samverkan
mellan malerialframslällning och verkstadsindustrins vidareförädling får allt
större betydelse.

Ett
för flera myndigheter gemensamt utredningsarbete har visat att det

behövs en förstärkt malerialvdenskaplig gmndforskning som bas för en 85

s. 86 Kontrollera mot PDF

fortsatt tillämpad
forskning. Regeringen har funnit förslagen om forskning Prop. 1989/90:90
utförda av tvärvetenskapliga konsortier särskik intressanta. Med konsortier
avses i delta sammanhang dels etl antal specificerade ämnesområden för
forskning, dels gmpperingar inom högskolor som skall utföra forskningsarbetet.
Medel för dessa konsortier föreslås allokeras via STU och det
naturvetenskapliga forskningsrådet. För ökade satsningar på materialleknisk
forskning föreslår regeringen sammanlagt 10 milj. kr. 1990/91, 20 milj. kr.
1991/92 och 20 milj. kr. 1992/93 dvs. en bashöjning med 50 milj. kr. vid slutet
av treårsperioden.

Den
svenska Iräråvambaserade industrin, dvs. såväl massa- som pappersindustri är
av betydande vikt för landets ekonomi. Regeringen finner det därför angelägel
alt nu genomföra en särskild studie av forskningsbehoven inom denna sektor i
syfte all trygga denna industris framlid på lång sikt. I utredningen bör även
ingå en noggrann kartläggning av del nuvarande FoU-systemels omfattning inom
den Iräråvambaserade sektom. Del bör ankomma på regeringen alt utfärda de
närmare direktiven för utredningens genomförande. Utredningen bör vara
slutförd senast den 1 september 1991 så atl dess förslag kan behandlas i den
påföljande budgetpropositionen.

En
säker energitillförsel lill rimliga priser är av stor betydelse för svensk
industris konkurrenskraft. Regeringen föreslår i denna proposition fortsatt stora
satsningar på energiforskning.

I
många länder sker i dag betydande satsningar på rymdverksamhet. Detta speglar
en tro på rymdteknikens långsikliga och viktiga roll för kommunikationer,
inventering av jordresurser, miljökontroll, forskning m.m.

Det
är av vitalt intresse för Sverige att vidmakthålla och utveckla den svenska
kompetensen på rymdområdel. Inom del europeiska rymdorganel (ESA) har beslut
fallals om ett utvidgat basprogram vari ingår en ny uppsändningsraket Ariane 5,
ett rymdflygplan Hermes och en rymdsla-lionsmodul Columbus. Regeringen har
tidigare fatlat beslut om svenskt dellagande i Ariane 5 och Hermes. De
förstärkta insatsema på rymdområdel, 40 milj. kr. för 1990/91, avser
dellagande i Columbusprojeklet. Utöver de industri- och Europapolitiska skäl
som ligger bakom förslaget om ökade resurser för forskning och utveckling på
rymdområdet vill regeringen betona rymdverksamhetens betydelse för
kartläggning och övervakning av miljön i ell globalt perspektiv.

Regeringen
anser, som framhållits tidigare, alt det är myckel viktigt all resurserna för
miljöteknisk forskning ökar. Målen för miljöleknisk forskning och utveckling
är all förbättra kunskapen om hur miljöskador uppkommer och hur de kan
begränsas till ell minimum i industriella processer och produkter.

Regeringen
anser vidare all miljöhänsyn skall genomsyra all statligt finansierad teknisk
forskning. Det är också angelägel all nytt tekniskt kunnande snabbt kommer lill
användning i produkter och tjänster i samhället i syfte atl minska påfrestningama
på miljön.

För
all stimulera och underlätta ell systematiskt arbete med kvalitets-

s. 87 Kontrollera mot PDF

utveckling föreslår
regeringen att ett kollektivforskningsinstitut för kvali- Prop. 1989/90:90
lelsulveckling inrättas.

8.4.2
Spridning av forskningsresultat

Sverige
kan, trots stora satsningar, bara bedriva kvalificerad forskning och utveckling
inom ett begränsat antal områden. Den tekniska forskningen är internationell
och många av de banbrytande upptäckterna sker långt från vårt land. Den svenska
industrins tekniska utveckling är således lill stor del beroende av all vi kan
la hem nytt kunnande från utlandet och omsätta detta i nya produkter och
tekniker.

De
stora internationella företagen har av naturliga skäl lättare all la till sip
denna kunskap, liksom förelag i nära kontakt med högskolan, än ma.iga små och
medelstora förelag och kommuner utanför högskoleorterna. Detta gäller också
inhämtande av forskningsresultat från det svenska FoU-syslemet.

Regeringen
anser det mycket betydelsefullt att forskningsresultat även sprids lill den
mindre och medelstora industrin och tik förelag som inte finns på
högskoleortema. Delsamma gäker de kommunala förvaltningama mnt om i landet.
Regeringen föreslår därför att SIND och STU ges i uppdrag all stimulera
framväxten av ell nätverk av teknikkonsulter som kan förmedla kontakter mellan
förelag i behov av ny teknik och högskolor, kollekliva forskningsinstitut och
andra företag. Regeringen avser återkomma i denna fråga i den tidigare nämnda
propositionen om vissa näringspolitiska frågor.

9 Forsknings- och utvecklingsarbete i Prop-1989/90:90

tjänstesektorn

Tjänstesektorn
spelar en allt viktigare roll för produktion och sysselsättning. Offentliga
och privata tjänster svarar för ca 2/3 av bmttonationalpro-dukten. Ca 2/3 av de
yrkesverksamma (2,7 milj.) arbetar inom tjänstesektom och nästan hela den
nuvarande sysselsättningsökningen sker där. Aktuella bedömningar av
utvecklingen på längre sikt pekar på atl tjänstesektom kommer att fortsätta
att öka i betydelse.

Till
drivkraftema bakom utvecklingen av tjänstesamhället hör omstruktureringen i
arbetslivet mol en kunskapsinlensiv produktion, en ökande informationshantering
och datorisering, överföring av verksamheter från likverkningsindustrin och
förändrade konsumtionsmönster. Den kanske viktigaste enskilda förändringsfaklom
inom både näringsliv och ofTentlig sektor är datoriseringen.

Både
ofTenlliga och privata tjänster är en central del av välfärden i vårt samhälle
som vi inte vill avstå från. I dag kan man säkert hävda att det för de flesta
människor är väl så viktigt all la i anspråk tjänster som att förbmka varor.

Trots
tjänsteföretagens och den ofTenlliga tjänsteverksamhetens växande betydelse i
samhället är forskning med anknytning lill denna sektor i början av sin
utveckling. Den vamproducerande industrin kan stödja sig på breda kunskaper
inom naturvetenskap och seklers tekniska utveckling och erfarenheter. Del finns
också stora investeringar gjorda i forskning om del vamproducerande samhällets
ekonomiska, politiska och sociala funktioner.

Tjänslesektoms
forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) måste baseras på en jämförelsevis ung,
icke-kvanlilativ beteende- och samhällsvetenskap. Ett gmndläggande arbete
behövs för alt sektorn skall kunna frigöra sig från den vamproducerande sekloms
och del tidigare industrisamhällets synsätt, begrepp och språk och utveckla en
egen begreppsapparat, teoribildning och metodik. Det kräver forskningsinsatser
som rör tjänstesektom i dess helhet.

Sekloms
väldiga bredd rymmer stora skillnader mellan verksamheten i den privata sektorn
och i den offentliga, liksom inom var och en av dem. Del gör del nödvändigt att
vid sidan om del gemensamma arbetet utveckla en forskning med olika inriktning
inom den privata och ofTentliga sektorn.

Regeringen
har mol denna bakgmnd ansett del viktigt atl lyfta fram tjänstesektom som etl
område där forsknings- och utvecklingsinsatserna måste ökas. Det är särskilt
angeläget all kommuner, landsting och företag tar ansvar för en kraftig
förstärkning av del forskningsanknulna utvecklingsarbetet inom sektom.

Regeringen
föreslår särskilda medel för

ett programarbete 1990/91
angående behovet av forskning om den ofTentliga sektom

stöd till en ökad
konsumenlforskning

9.1 Det nuvarande forsknings- och utvecklingsarbetet prop. 1989/90:90

9.1.1
Den offentliga sektorn

Regeringen
konstaterar alt FoU för atl utveckla den ofTentliga sektom fortfarande är
myckel begränsad, bortsett från försvaret och det medicinska området, trots
all forskning om den offentliga sektorn har varit ell prioriterat område i
forskningsproposilionema under hela 1980-lalel. Det gäller särskilt FoU för all
utveckla den kommunala sektorn. Insatserna är dessutom utspridda över olika
discipliner, seklorsorgan och myndigheter. Resurserna är ojämnt fördelade.

Enligt
en utredning av statskontoret (FoU en resurs för utveckling av ofTentliga
tjänster? 1989:39) används ca 3/4 av FoU-medlen som gäller den ofTentliga
sektorn för all utveckla den stadiga verksamheten. Sedan 1970-lalel pågår ell
omfattande utvecklingsarbete för den statliga förvaltningens decentralisering
och förnyelse. Initiativ har också tagils lill en ökad forskning genom
delegationen för forskning om den ofTentliga sektom. Resursema för
projektanslag har dock varit små.

Del
statliga utvecklingsarbetet sker vidare inom myndigheter på samhällsområden
där staten själv driver verksamheten eller har tillsynsansvar, t.ex.
socialstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen. Statliga bidrag lill utvecklingsarbete
i kommunerna, t.ex. på det sociala området, har också ofta medverkat lill ett
mera varaktigt utvecklingsarbete på den lokala nivån enligt statskontorets
utredning.

Även
den forskning om den ofTentliga verksamhetens utveckling som utförs på
initiativ av statliga myndigheter eller kommuner bör nämnas. En inriktning på
den statliga förvaltningen dominerar. Man kan emellertid också erinra om den
omfattande forskningen om medborgarinflytande och demokratifrågor som gäller
både stal och kommun, bl.a. undersökningarna om väljare och valda och den
kommunala självstyrelsen.

Sektorsforskningen
rör till mycket stor del utvecklingen av de ofTentliga verksamheterna som
social omsorg, hälso- och sjukvård, skola, trafik, miljövård och riktar sig
särskilt till den kommunala sektorn.

Statskontoret
har i sin utredning om den offentliga verksamheten särskilt studerat bamomsorg
och kriminalvård och funnit atl sektorsforskningen alltför sällan omsätts i
lokall utvecklingsarbete. Del är på den lokala nivån som intresset för all
förbättra verksamheten finns. Utvecklingsarbetet behöver därför ett starkare
stöd än det har nu. Det är också regeringens mening att både seklorsorgan och
kommuner/landsting bör la ell ansvar för att genom ökat samarbete överbrygga
klyftan mellan forskning och utvecklingsarbete.

Två
tredjedelar av den ofTenlliga verksamheten sker i kommunal regi. Kommuner och
landsting avdelar dock små resurser för utveckla den egna verksamheten om man
ser lill verksamhetens omfattning. Det visar den kartläggning statistiska
centralbyrån (SCB) har utfört. Dess uppgifter, som bygger på en enkät lill ett
urval av kommunerna, är dock i många avseenden osäkra och underskallar
sannolikt kommunernas insatser. Vidare omfattas inte den medicinska forskningen
i materialet, ej heller sådant ulvecklings-

arbete
som sker hos l.ex. kommun- och landstingsförbunden och sjuk- Prop.
1989/90:90 vårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
(SPRI).

Kartläggningen,
som gäller FoU-verksamheten 1988, visar att ca 60% av kommunerna redovisade någon
form av forsknings- och utvecklingsarbete. FoU-verksamhelen för kommunala
ändamål beräknades uppgå lill 300 milj. kr. Kostnaderna för FoU som utfördes i
den egna kommunen uppgick lill ca 250 milj. kr. En mindre del motsvarande ca
50 milj. kr. har utförts utanför resp. kommun t.ex. vid universitet och
högskolor. Den totala FoU-verksamhelen motsvarade 0,1 % av driftkostnaderna.
Det är en låg andel om man jämför med den varuproducerande industrin. Staten
svarade för 21 % av kostnadema för kommunemas FoU-insatser.

De
verksamhetsområden som redovisade mest forsknings- och utvecklingsarbete var
administration och ledning, energi, vatten och avfall samt social omsorg.

De
största kommunerna svarade för merparten av FoU-insalseraa. De nio största
kommunema med mer än 100000 invånare stod för 65 % av de beräknade utgifterna
för egen FoU. De 138 minsta kommunema (under 15000 invånare) satsade 4%. Av
dessa vara det emellertid 2/3 som inte redovisade någon FoU över huvud laget.

De
redovisade beloppen bekräftar att FoU än så länge motsvarar en relativt liten
del av den kommunala verksamheten. Kontaklema med många kommuner lyder dock
enligt SCB på att man först på senare år börjat göra mera systematiska
FoU-insatser och all dessa växer.

När
del gäller landstingens forsknings- och utvecklingsarbete fann SCB att samtliga
landsting avsätter resurser för FoU. De totala insatsema för 1988 uppskattades
till ca 150 milj. kr., varav 100 för egen FoU. Större delen av FoU-verksamheten
är koncentrerad till etl fåtal landsting. Sammanlagt är de insatta resursema
relativt små, i genomsnitt 0,1 % av landslingens totala driftkostnader. FoU är
mest omfattande i kronor räknat inom områdena läns- och regionsjukvård och
primärvård saml i relation till driftskostnadema inom området kommunikationer
och kokeklivlrafik. Av landslingens FoU-verksamhet finansieras 9% över statliga
medel. Kartläggningen omfattade inte den FoU som bedrivs vid undervisningssjukhusen
enligt läkamtbildningsavlalen (LUA).

Statistiken
över FoU som utförs för att utveckla den ofTenlliga tjänstesektom är som
nämnts ännu ofullständig och del uppbyggnadsarbete som påbörjats behöver
fortsättas. Del gäller särskilt kommunseklom.

Den
kommunala verksamheten är både omfattande och betydelsefull. Det är därför
angeläget atl kommuner och landsting med olika FoU-insatser utvecklar den egna
verksamheten inom ramen för de totala resurser sektom har all förfoga över.

9.1.2
Den privata sektorn

Som
redovisats i del föregående har forskning och utveckling varit en

viktig faktor i stmkturomvandlingen av den industriella produktionen

sedan mitten av 1970-lalel. Inom tillverkningsindustrin är FoU-verksam

heten dock koncentrerad lill myckel stora företag med mer än 1000 91

s. 93 Kontrollera mot PDF

anställda.
De svarade 1987 för ca 80% av industrins totala FoU. FoU- Prop. 1989/90:90
intensiteten, mätt som FoU-ulgiftemas andel av förädlingsvärdet beräknades
samtidigt till drygt 10%.

Den
privata tjänstesektorns egna FoU-insatser är i förhållande till den
vamproducerande industrins mycket små. En uppskattning av FoU-inten-silelen som
gjorts av statskontoret på liknande sätt som för industrin ger lill resultat en
genomsnittlig andel av ca 0,7% för 1987. En av orsakerna kan vara all
tjänstesektom domineras av små företag. I genomsnitt har de 8 årsanställda per
förelag i jämförelse med 19 i den tillverkande industrin.

De
privata tjänsteföretagens egel FoU-arbete sker lill betydande del inom bank-
och försäkringsväsendet. Till största delen är del fråga om utvecklingsarbete.
Inom försäkringsbolagens verksamhet sker dock viss gmndforskning, framför allt
inom områden som trafiksäkerhet och medicin (l.ex. om krocksäkerhel hos bilar,
alkohols inverkan på människan, skador på människokroppen orsakade av
trafikolyckor). Förelagen har egna FoU-avddningar men samarbetar också i
särskilda bolag med andra försäkringsbolag saml med tekniska och medicinska
fakulteter. Även bankema har visst egel utvecklingsarbete inom ramen för de
samhällsekonomiska enheterna, som bl. a. utvecklar modeller för
konjunkturbedömning och ränte- och valulaprognoser.

Utöver
tjänsteföretagens egel FoU-arbete förekommer vad man kan kalla
uppdragsforskning, där andra organisationer, främst konsulter, utför FoU åt
företagen. Exempel finns inom områden som datakommunikation, systemutveckling,
beleendevetenskap och konsumentbeteende/marknadsföring.

Tjänsteföretagen
utanför bank- och försäkringssektorn är ofta små med begränsade resurser för
egen forskning och utveckling.

9.2 Tjänstesektoms forsknings- och utvecklingsbehov

Tjänstesektom
är myckel heterogen lill sin stmktur och utveckling. Begreppet tjänstesektor
används ofta som en samlingsmbrik för alla verksamheter som kan betecknas som
"icke-vamproduklion". I och med sekloms växande omfattning har denna
definition blivit alltmer ohanterlig. Det saknas vidare i stor utsträckning
statistik och annan information som på ell enhetligt sätt beskriver sektom.
Definitioner, begrepp och principer för lämpliga indelningar av verksamheten
för olika ändamål behöver utvecklas vidare.

Tjänsteverksamhet
ställer speciella krav på personalledning och personalutveckling. Frågor som
behöver uppmärksammas mer är utbildning och fortbildning. Utbildningsinsatser
är viktiga hjälpmedel för fömyelse och omstmkturering av tjänsteverksamheter.

Inom
den privata tjänstesektom sker ell kontinuerligt utvecklingsarbete genom
intemutbildning, exlema kurser, systemutveckling etc. Denna verksamhet är i hög
grad förelagsspecifik. Personalen är tjänsteföretagens viktigaste tillgång.
Dess kunskaper behöver utvecklas som etl led i förelagels strävan all
bibehålla och stärka sin konkurrenskraft.

Inom
den offentliga sektom är utbildning en viktig faktor i decentralise- 92

ringen
av förvaltningen som ger de anställda större verksamhels- och Prop.
1989/90:90 ekonomiansvar. Samtidigt är del naturligtvis medborgarnas behov av
samhällsservice som måste vara utgångspunkten för den offentliga förvaltningens
utveckling.

Inom
såväl ofTentlig som privat sektor är FoU om utbildning och utveckling av
personalen och dess efTekter för verksamheten ännu myckel begränsad och
behöver förslärkas.

Regeringen
anser all tjänstesektorns växande omfattning gör dess effektivitet och
resursanvändning till en central fråga både inom samhällsekonomin och
välfardsulvecklingen. Inom tillverkningsindustrin görs del sedan länge
beräkningar av produktivitetsutvecklingen (resursanvändning i relation till
produktionsresultatet). Liknande studier tillämpade på tjänstesektom tyder på
att samtidigt som den vuxit snabbast under senare år är
produktivitetsutvecklingen långsam. Enligt regeringens mening är detta
oroväckande.

Tillgänglig
information bör dock tolkas med försiktighet. Kunskaperna om hur effektivitet
och produktivitet skall mätas inom tjänstesektorn är otillräckliga. Tjänstemas
innehåll är heterogent. Kvalitetsutvecklingen har central betydelse i all
tjänsteverksamhet, men metodiken för atl analysera och värdera den är ännu
bristfällig. Tjänster är vidare en särskilt komplex och svårbedömd verksamhet
inom den ofTenlliga sektom som arbetar med mångdimensiondla mål och ofta med
inriktning på hela system snarare än enskilda tjänster.

Inte
desto mindre är behovet stort atl analysera vilka brister som finns och hur
efTektivitel, produktivitet och inflytande för konsumenterna inom
tjänstesektorn kan förbättras. Ytterst beror verksamheten av om tjänsterna
uppskattas av konsumenterna medborgarna. Forskningen har därför en viktig
uppgift all utveckla nya metoder för resultatanalys och utvärdering som är
anpassade lill uppgiftema i tjänstesektom, både den ofTentliga och den privata.

9.3 Forskningspolitik för tjänstesektorn

Generekt
innebär den nuvarande forskningspolitiken atl staten lar ell ansvar för
forskning vid universitet och högskolor, medan produktionen, så som hillills
skett inom industrin, svarar för del FoU-arbete som behövs för alt utveckla den
praktiska verksamheten. För tjänslesektoms del innebär det att förelagen,
kommunerna och landstingen bör la ansvar för och också finansiera det
FoU-arbete som behövs för all utveckla den egna verksamheten.

När
det gäller den fortsatta FoU-verksamheten bör det framhållas att utvecklingen
är en fråga både om resursanvändning och om de krav på innehåll och kvalitet
som medborgarna. Kvalitet ses av många som en avgörande fråga för den
ofTenlliga sektorn och ges också högsta prioritet inom den privata.

Regeringen
anser att de ansvariga för produktionen inom tjänstesektorn

privata och kooperativa förelag, statliga myndigheter, kommuner och 93

s. 94 Kontrollera mot PDF

landsting
- måste kraftigt öka sina insatser för forskning och utvecklings- Prop.
1989/90:90 arbete.

Inom
den ofTentliga sektom har kommunsektorn länge betraktat FoU-verksamheten som en
statlig uppgift. Efter den decentralisering av uppgifter och planeringsansvar
till den kommunala sektom som skett under senare år är del synsättet inte
längre hållbart. Det vidgade ansvarsområdet och den större handlingsfriheten i
förening med behov av all effektivt utnyttja resursema för verksamheten ställer
stora krav på ökade FoU-insatser. Dessa måste initieras och drivas av dem som
har ansvar för och utför verksamheten. Del är också de som skall kunna utnyttja
resultaten. Den kommunala sektorn bör därför svara för sill eget FoU-arbete.

Inom
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet pågår ett beredningsarbete i
syfte atl påbörja en mer systematisk och omfattande FoU-verksamhet, inriktad på
kommunemas och landslingens behov av kunskaper för all utveckla och förnya den
egna verksamheten. Betoningen kommer all ligga på tillämpad forskning och
utvecklingsarbete. Avsikten är all denna FoU-verksamhet skall finansieras av
kommunema och landslingen själva. Enligt vad regeringen har erfarit har
Svenska kommunförbundet beslutat all kraftigt öka sina anslag lill kommunalt
inriktad FoU under åren 1990-1992.

Regeringen
vill med hänvisning lik den diskussion om behovet av ell ökat FoU-arbete i
kommunseklom som pågått under hela 1980-talel betona betydelsen av all ett
sådant FoU-arbete nu kommer i gång. En större satsning på en egen
FoU-verksamhet är angelägen om den kommunala sektom skall kunna leda fömyelsen
av de omfattande och belydelsfulla verksamheter som den nu har ansvar för. I
ett ökat FoU-arbete ligger också effektivitetsvinster genom atl mycket
utvecklingsarbete kan utnyttjas av flera kommuner resp. landsting.

En
ökad FoU-verksamhet inom kommunseklom bör baseras på gmndläggande forskning
och forskamtbildning i relevanta discipliner inom högskolan. Regeringen kommer
all initiera ell programarbete under budgetåret 1990/91 för all beskriva och
avgränsa forskningsområdet. Syftet skall vara all utreda vilka resurser som
krävs vid universitet, högskolor och forskningsråd. Regeringen avser all
därefter återkomma lill riksdagen i denna fråga.

Programarbetet
bör i huvudsak inriktas mol mer gmndläggande forskning och forskamtbildning
som är av relevans för den ofTenlliga sektom. I programarbetet bör även
undersökas om den statliga seklorsforskningen kan ge större uppmärksamhet ål
den ofTenlliga sektorns allmänna förnyelse.

Också
för all utveckla den kooperativa verksamheten, inte minsl inom den ofTentliga
sektorn, är forskning av stor betydelse. Del är därför glädjande alt det inom
universitets- och högskolesystemet finns fömtsättningar för atl öka forskningen
inom området.

Regeringen
vill dock framhålla betydelsen av att den kooperativa ut

vecklingen också stöds genom ell aktivt utvecklingsarbete och försöks

verksamhet både inom de stora kooperativa organisationema och företa

gen - bosladskooperationen, konsumentkooperationen, lanlbmkskoope- 94

s. 95 Kontrollera mot PDF

rationen och inom
kommuner och landsting. Även arbetsmiljöfonden, Prop. 1989/90:90
byggforskningsrådel och det föreslagna socialvetenskapliga forskningsrådet bör
kunna uppmärksamma kooperativa idéer och verksamheter som FoU-projekt.

Ett
långsiktigt och systematiskt arbete för att förbättra kvaliteten på varor och
tjänster är av avgörande betydelse för att skapa utrymme för en bibehållen och
höjd välfärd.

Del
finns i dag ell stort behov av konsumentforskning och bmkarorien-lerad
forskning som handlar om den enskildes vardag, exempelvis att en produkt
fungerar för sill ändamål, atl den inte är farlig och all vamdistri-bulionen är
tillfredsställande. En annan viktig uppgift för konsument-forskningen är att
sälta in konsumentbeteenden i en helhet. Den samhällsvetenskapligt inriktade
konsumentforskningen kan ge värdefulla bidrag lill den livsstilsförändring som
l.ex. en mer resursknapp och miljöanpassad utveckling kan kräva.

Regeringen
anser därför atl konsumenlforskningen bör ges ell stöd för atl kunna etablera
sig långsiktigt. Konsumentverket och konsumentleknis-ka nämnden bör få
förstärkta resurser för att på olika sätt stödja forskning, initiera
förprojekt, sprida information om forskning saml medverka lik att forskargmpper
bildas.

s. 97 Kontrollera mot PDF

10 uppföljning och utvärdering Prop. 1989/90:90

Regeringens
strävan är all föra en politik som gör alt den andel av svenskt produktionsliv
som avser forsknings- och utvecklingsarbete kan öka. Detta innebär emellertid
inte alt denna verksamhet skall växa okritiskt. Ju större belopp som anslås för
forskning och utveckling, desto viktigare blir uppföljning och utvärdering av
gjorda insatser. Desto viktigare blir också en ständig omprioritering och
förnyelse av forskningsverksamheten så atl den inte stelnar i en otidsenlig
inriktning och stmktur. En utvärdering och eventuell omprioritering av hur
samhällets resurser skall användas på bästa sätl pågår ständigt och satsningar
på forsknings- och utvecklingsverksamhet kan inte undantas från ett sådant
ifrågasättande.

10.1 Behovet av uppföljning och utvärdering

I
växande utsträckning krävs en återkommande omprövning av offentlig verksamhet
på alla områden. Delta ligger lill gmnd för de riktlinjer för utvecklingen av
del statliga budgetsystemet som regering och riksdag lagt fast (prop.
1987/88:150 bil. 1, FiU 30, rskr. 394). Planering skall gmndas på uppföljning
och utvärdering. Syftet skak vara att tillgängliga resurser används efTektivare
som en följd av systematisk omprövning och förnyelse.

Uppföljning
och utvärdering är således ett instmment för alt förbättra forsknings- och
utvecklingsarbetet. Som sådant är del ingalunda nytt. Forskning karaktäriseras
av ett inbyggt system av kvalitetsgranskning och kvalitetskontroll. Uppföljning
och utvärdering sett i ell mer stmkturdlt perspektiv har emellertid inte större
förankring inom forsknings- och utvecklingsarbete än inom annan statlig
verksamhet.

Myckel
stora och, genom förslagen i denna proposition, ökade resurser förvaltas av dem
som ansvarar för gmndforskning och sektorsforskning. Användningen av dessa har
strategisk betydelse för i stort sett aka delar av vårt samhälle. Del ligger
därför i allas intresse att forskningsresurserna används på rätt sätt. De olika
forskningsorganen skall ta fram ett eget underlag för en ändamålsenlig och
effektiv resursanvändning.

Regeringen
fäster stort avseende vid att en eflFektiv uppföljning och utvärdering sker.
Riksdag och regering har för sin del inte behov av alltför detaljerade analyser
och resullalsredogördser utan ett kvalitativt underlag som kan ligga till gmnd
för avvägningar och prioriteringar mellan olika verksamheter. Del är
regeringens sak all besluta om Tormerna för uppföljnings- och
planeringsprocessen och ge de uppdrag åt myndigheterna som kan ge relevant
underlag för riksdagens och regeringens beslutsfattande.

Det
är angeläget all också mer övergripande utvärderingar görs av hela
forskningsfall och sektorer, från grundforskning lill utvecklingsarbete. I ell
sådant arbete bör alla berörda organ involveras. Regeringen avser alt redovisa
sådana utvärderingar inför nästkommande planeringsperiod.

97 7 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

s. 98 Kontrollera mot PDF

10.2 Resultatredovisningen i den nya budgetprocessen Prop. 1989/90:90

Riksdagen
har beslutat om en omläggning av den statliga budgetprocessen och en övergång
lill en mera långsiktig styrning av den statliga verksamheten. Budgetprocessen
innebär att regering och riksdag vart tredje år gör en fördjupad prövning av
omfattningen och inriktningen av myndigheternas verksamhet.

Ett
viktigt instmment i denna budgetprocess är en systematiserad resultatredovisning
och resultatanalys. Syftet är all riksdagen och regeringen skall kunna bedöma
resultaten av myndigheternas verksamhet mot bakgmnd av de beslut man har
fatlat.

Föregående
riksmöte ställde sig bakom den proposition om formema för högskolepoliliken som
regeringen lade fram hösten 1988 (prop. 1988/89: 65, UbU 9, rskr. 148).
Propositionen innebar bl. a. en konkretisering av det nya budgetlänkandet inom
högskolan, med avseende på såväl den gmndläggande högskoleutbildningen som
forskning och forskamtbildning.

1
propositionen framhölls bl. a. alt det nya budgetlänkandet innebär en övergång
lill fördjupad verksamhetsprövning vart tredje år och införande av en ny typ av
anslag, s. k. ramanslag, som medger en friare disposition av anslagsmedlen över
mer än ett budgetår. För högskolans del skall övergången till del nya
budgetsystemet ske budgetåret 1993/94 för all möjliggöra en samtidig
riksdagsbehandling av dels den gmndläggande högskoleutbildningen, dels
forskning och forskamtbildning. Efter att ha inhämtat underiag från de lokala
enheterna skall UHÄ avge en fördjupad anslagsframställning för sitt
ansvarsområde första gången den 1 september 1992.

Regeringens
avsikt är all de arbetsformer som angavs i den nämnda propositionen i huvudsak
också skall gälla för Sveriges lantbmksuniversitel och forskningsråden liksom
för övriga myndigheters FoU-arbete.

Ansvaret
för resultat och kvalitet i verksamheten åvilar varje myndighet. Denna skall
se lill all forskningen och, när del gäller högskolan, forskamtbildningen planeras
och bedrivs på ell effektivl sätt och på en även inlemationdll sett god nivå.

Ett
nödvändigt underlag för regeringens och riksdagens beslut är en redovisning av
hur befintliga resurser används. Uppgifterna måste kompletteras med
informaiion om verksamhetens resultat. Denna kan få formen av såväl
kvantitativa uppgifter som kvalitativa bedömningar från de
verksamhetsansvariga.

Riksdagens
och regeringens beslut om verksamhetens omfattning och inriktning kommer
huvudsakligen till uttryck genom anslagsbeloppens storlek för olika
fakultetsområden, forskningsråd och myndigheter. Det nya budgeteringssystemet
med dess uppföljnings- och ulvärderingsinslm-ment bör ha fömtsättningar att ge
etl tydligt underlag för riksdagens och regeringens beslut om de stora resurser
som avsätts för forskamtbildningen och forskningen.

Ell
kännetecknande drag i den svenska forskningsorganisationen är det

myckel stora antalet organ som fördelar medel för forskning. Detta har

stor betydelse för förnyelsen av forskningen. Kombinationen av ett stort

antal fakultetsnämnder, högskolestyrelser, forskningsråd och ell betydan- 9g

s. 99 Kontrollera mot PDF

de
antal sektorsorgan som fördelar medel kan dock bli ell hinder för både Prop.
1989/90:90 kraftsamlingar och interdisciplinära framsteg. Denna splittring kan
också föra med sig all de utvärderingar som görs inom ramen för budgetprocessen
kan var för sig bli alltför begränsade. Därför är del viktigt all övergripande
utvärderingar initieras som svarar mot de huvudlinjer i forskningsplaneringen
som anges av regering och riksdag.

10.3 Några betydelsefulla områden för utvärdering 10.3.1 Forskning på eget programansvar rörliga
eller fasta resurser

Huvuddelen
av anslagen lik gmndforskning går i dag direkt lill högskolan.
Fakultelsanslagen (motsv.) uppgår innevarande budgetår lill sammanlagt ca 3
miljarder kr. Samtidigt anvisas ca 900 milj. kr. till forskningsråden.

En
viktig avvägningsfråga gäller balansen mellan de medel som, huvudsakligen i
form av projektstöd, fördelas av forskningsråden och de medel som högskolan kan
använda lill all bygga upp en fast forskningsorganisation. Inte minst har
denna avvägning betydelse för möjlighetema atl bygga upp en stabil
forskamlbildningsorganisalion. Även om forskare inom rådsfinansierad och annan
exlemt finansierad verksamhet kan medverka i forskamtbkdning är denna dock
beroende av mer långsiktigt garanterade resurser, såväl personella som
materiella.

Många
faktorer måste vägas in när beslut fattas om anslag till forskningsråden
respektive till högskolan. Del är nödvändigt all del underlag som myndighetema
skall lämna lik regeringen på olika sätt belyser hur den nuvarande
resursfördelningen fungerar saml för- och nackdelar med olika alternativa
fördelningar. Detta kommer att särskilt framhållas i regeringens kommande
direktiv lill myndighetema.

I
Förbundsrepubliken Tyskland används en del av forskningsrådsmedlen för
samarbete inom gemensamma vetenskapligt angelägna teman, där en koordinering
kan innebära vetenskapliga vinster. En annan en del av dessa rådsmedel används
för långfristiga satsningar (12 15 år) för att föra samman specialister inom
olika ämnen i en region i etl mångvetenskapligt samarbete. Dessa metoder att
befordra mångvetenskaplig forskning före-faker vara intressanta lösningar och
tillhör dem som bör övervägas för att öka möjlighetema till inlerdisciplinär
forskning, profilering av olika högskoleenheter och kraftsamling.

10.3.2
Forskarutbildningen

Forskningspersonalens
nyckelställning har poängterats i del föregående.

Utan en tillräcklig tillgång på goda forskare är stora satsningar i övrigl

meningslösa. Viklen av att åstadkomma en förbättrad forskamtbildning

och en vidgad forskarrekrytering, inte minst från de mindre och medelsto

ra högskolorna, framhålls i denna proposition. Antalet utbildningsplatser

inom forskamtbildningen bestäms inte av regering och riksdag utan av de

lokala högskoleorganen mol bakgmnd av tillgängliga resurser. Däremoi

kan regering och riksdag genom förbättring av möjlighetema till sludiefi- 99

s. 100 Kontrollera mot PDF

nansiering
för doktorander påverka utbildningsvolymen och skapa bättre Prop.
1989/90:90 förutsättningar för de forskarstuderande att fullfölja sin
utbildning. I propositionen föreslås all på sikt alla utbildningsbidrag skall
omvandlas till doktorandtjänster.

Del
är en viktig uppgift för högskolemyndigheterna alt följa upp dels hur
forskarrekryteringen och forskamtbildningen över huvud tagel utvecklas, dels
hur de särskilda insatser som föreslås i denna proposition bidrar lill all
förbättra förhållandena i dessa hänseenden.

10.3.3
Geografisk fördelning av resurser för forskning och utveckling

Ytterligare
en fråga som bör undersökas närmare är hur forskningsresursernas fördelning i
landet påverkar de resultat riksdag och regering förväntar sig skak uppnås när
det gäller FoU och spridning av FoU i samhäkel och dess olika sektorer.

Det
ligger i sakens natur all beslut om omfattning och inriktning av den statligt
finansierade forskningen inom och ulom högskolan också innebär beslut om
verksamhetens geografiska lokalisering. Samma kriterier bör gälla här som för
andra beslut inom forskningsområdet, nämligen att verksamheten skall ulföras
där de vetenskapliga kvalitetskraven bäst kan uppfyllas. Såväl de
redovisningar, som i framtiden skall göras av genomförd verksamhet och
uppnådda resultat, som förslag om utbyggnad av verksamheten måste därför belysa
olika lokaliseringsakernativ ur detta perspektiv. Lokaliseringen av all
verksamhet bör i princip kunna ifrågasättas.

En
särskild fråga är forskningsverksamheten vid de mindre och medelstora
högskolorna och vårdhögskolorna. En forskning som fyller höga kvalitetskrav kan
också ha en positiv betydelse för den ekonomiska, sociala och kulturella
utvecklingen för berörda regioner. Regeringen föreslår i denna proposition
vissa forskningsstödjande åtgärder vid dessa högskolor. Dessa ålgärder bör leda
till att lärama vid de mindre och medelstora högskoloma engageras i forskning i
samma utsträckning som sina kolleger vid universiteten.

Universitets-
och högskoleämbetet skall göra en utvärdering av de gjorda insatsema för alt
belysa dels hur anvisade medel använts, dels och framför allt - vilka
efTekter åtgärderna haft på forskningens omfattning i stort vid de berörda
högskoloma. Regeringen föreslår vidare vissa andra åtgärder i den
regionalpolitiska propositionen lill innevarande riksmöte med betydelse för de
mindre och medelstora högskolorna i vissa delar av landet.

Fakulletsorganen
har ansvar för forskningen inte bara vid den egna enheten ulan också vid mindre
och medelstora högskolor. I ökad utsträckning måste de medel som anvisas under
fakultelsanslagen användas vid dessa högskolor. Det är en uppgift för de lokala
högskoleorganen all finna former för hur detta skall kunna förverkligas med
bibehållande av högt ställda vetenskapliga kvalitetskrav och en effektiv
resursanvändning.

Del
forsalla beredningsarbetet, med utgångspunkt i bl. a. successiva re

sultat från ovan nämnda utvärderingar, får avgöra i vilka former forsk- 100

s. 101 Kontrollera mot PDF

ningen
vid de mindre och medelstora högskolorna och vårdhögskoloma kan Prop. 1989/90:90
utvecklas under 1990-talel. Bedömningen skall innefatta det behov av forskning
som kan föreligga i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Utgångspunkten
måste vara all det skall råda en hög och likvärdig kvalitet inom hela den
svenska högskolan. Beredningsarbetet i detta hänseende måste också samordnas
med vad som nämnts om avvägning och koncentration mellan forskningsråd och
fakultelsorganisalion.

10.3.4
Sektorsforskningens kvalitet och samhällsrelevans

Kriterierna
för en väl fungerande seklorsforskning är av två olika slag. För del första
måste verksamheten inriktas mot frågor som är relevanta för de berörda
sektorerna. För det andra måste forskningen uppfylla krav på god vetenskaplig
kvalitet.

Sektorsforskningens
vetenskapliga kvalitet bör utvärderas på liknande sätt som forskning på egel
programansvar. Också forskningens samhällsrelevans skall bedömas. En
utvärdering av samhällsrelevansen bör innefatta en analys av dels
forskningsresultatens användbarhet, dels i vilken omfattning forskningsresultaten
faktiskt har använts.

Del
är naturligtvis en uppgift för varje seklorsorgan atl svara för uppföljning
och utvärdering av sin egen FoU-verksamhet. Seklorsorganens egel ansvar bör
emdlertid i vissa avseenden kompletteras för all få fram ett bättre underlag
för forskningspoliliska beslut. Del krävs all samhällsrelevansen utvärderas
också inom större problemområden än vad ell enstaka seklorsorgan svarar för.
Del ankommer på regeringen all se till all sådana övergripande utvärderingar
kommer lill stånd.

Ett
område som kommer all behandlas är kollektivforskningen, dvs. när staten och
näringslivet genom gemensam finansiering skapar särskilda organisationer och
program för tillämpad forskning. Statens satsningar inom basprogrammen uppgår
här 1989/90 lik knappt 200 milj. kr.

Ell
annal område för en övergripande utvärdering är miljöforskningen, där
utvärderingar utförda av de enskilda organ som finansierar miljöforskningen ej
kan anses tik fyllest. Utvärderingsarbetet bör, fömtom de tidigare nämnda
kvalitets- och rdevansaspeklema, också belysa inriktningen på forskningen när
del gäller avvägningen mellan gmndläggande forskning och tillämpad forskning
samt del utvecklingsarbete med anknytning lill miljöfrågoma som sker inom
industrin. Det ankommer på regeringen att avgöra formema för denna övergripande
utvärdering.

10.4 Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår all

riksdagen
godkänner de akmänna riktlinjer för forskningspolitiken under perioden 1990/91
-1992/93 som framgår av avsnitten 2-10.

101

11 Justitiedepartementets verksamhetsområde

Inom
justitiedepartementets ansvarsområde bedrivs forskning, utredning och
information bl.a. om brottslighet och brottsförebyggande insatser. Under andra
huvudtitelns ulredningsanslag beräknas vidare vissa medel för uppföljning och
utvärdering av de forskningspoliliska besluten.

1 nedanstående tabell
sammanfattas resursema för forskning och utvecklingsarbete om brott och
brottsförebyggande arbete saml de resurser som finns under
justitiedepartementets ulredningsanslag för uppföljning och utvärdering av de
forskningspoliliska besluten. I tabellen redovisas endast reformer. Till dessa
förändringar kommer för budgetåret 1990/91 kompensation för pris- och
löneförändringar. Anslagen kommer på motsvarande sätt all prisomräknas de
kommande åren.

Reformer
(milj. kr.)

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
11 Justitiedep.

Anvisat
1989/90

Förslag
1990/91

Beräknat
1991/92

Beräknat
1992/93

Brottsförebyggande
rådet 12.5 -1-1,8

Uppföljning och utärdering 3,0 +1,0

11.1 Brottsförebyggande rådet 11.1.1 Brottsförebyggande rådets verksamhet

Brottsförebyggande
rådet (BRÅ) har till uppgift atl främja brottsförebyggande insatser inom olika
områden av samhället och alt verka för all samhällets och enskildas insatser
mot brott samordnas.

BRÅ
fick under hösten 1988 en ny instmktion (SFS 1988:1223) som gäller fr.o.m. den
1 januari 1989 oeh som ställer nya krav på verksamheten. Bl.a. ges BRÅ ell
större ansvar för samordningen av samhäkels brottsförebyggande verksamhet
liksom för information inom det egna verksamhetsområdet.

När det gäller FoU-arbetel
framhålls i förordningsmotiven (1988:6) alt det är angelägel all verksamheten
utvecklas vidare så all BRÅ:s kunskaper i större utsträckning än vad som
hittills har varit fallet kan användas som underiag för prioriteringar i del
brottsförebyggande arbetet liksom för tillämpning och utvärdering av
brottsförebyggande ålgärder. Vidare sägs att BRÅ i ökad omfattning bör ägna sig
ål utvärdering av reformer inom det kriminalpoliliska fältet. BRÅ skall även kunna
ge underlag för framtida kriminalpoliliska reformer genom att pröva och
utvärdera olika åtgärder.

Det
påpekas också att BRÅ även i fortsättningen bör lämna bidrag lill enskilda
forskare.

BRÅ leds av en
överdirektör. Vid rådet finns också en styrelse. Under överdirektören finns
byråchefer som ansvarar för forskning, utredning och information på del
brottsförebyggande området. Till rådd är knutna tre rådgivande organ: en
samverkansddegalion, en vetenskaplig delegation och en informalionsddegalion.

103

Rådd
upprättar löpande treåriga verksamhetsplaner. I samband med Prop.
1989/90:90

anslagsframställningen för budgetåret 1990/91 har rådet lämnat en sådan
Avsnitt 11

plan för verksamheten under budgetåren 1990/91 1992/93. Justitiedep.

11.1.2
Bedömning av resultaten hittills

Tyngdpunkten
i arbelet inom BRÅ har hillills främst varit insamling och analys av brollsdala
saml utformning av brottsförebyggande strategier. Endast en mindre del av
verksamheten har ägnats praktisk tillämpning och utvärdering av sådana
strategier liksom åt utvärdering av reformer inom del kriminalpolitiska fallet.

Ell
fömyelsearbete inom rådet har påbörjats sedan den nya instmktionen trädde i
kraft. Det kommer till ullryck bl.a. i verksamhetsplanen för budgetåren 1990/91
1992/93. Planen ligger väl i linje med den nya instmktionen samt de
uttalanden som gjorts i anslutning lill denna i förord-ningsmoliven och av
riksdagen. Rådet har inte gjort någon inbördes prioritering mellan de olika
projekten i verksamhetsplanen.

11.1.3
Regeringens syn på BRÅ:s framtida arbete

Ett
framgångsrikt brottsförebyggande arbete fömlsäller all kunskaper och
erfarenheter på området kan utvecklas och spridas. BRÅ har en central roll i
det sammanhanget. Genom den nya instmktionen markeras BRÅ:s ställning som
centralt organ för bl. a. samordning, forskning, utvärdering och information på
det brottsförebyggande området. Regeringen anser att del är angelägel all BRÅ:s
verksamhet tillförs utökade resurser.

Regeringen
delar i huvudsak BRÅ:s bedömning av behovet av forskning, utredning och
information på de områden som anges i verksamhetsplanen. Ett större utrymme
bör således ges åt bl.a. utvärdering av brottspreventiva åtgärder och
kriminalpoliliska reformer.

I
fråga om prioriteringen vill vi särskilt fasta uppmärksamheten på följande
områden.

Åtgärder
mot brott i storstad

Den
förhållandevis största delen av brottsligheten finns i våra tre största städer.

Tre
av projekten i BRÅ:s verksamhetsplan rör lokala ålgärder mol brott

i storstad. Mest omfattande är det s.k. Slockholmsprojeklel. Del har

påbörjats under innevarande budgetår och bedrivs i samarbete med uni

versitetet i Stockholm, Stockholms kommun, rikspolisstyrelsen och polis

myndigheten i Stockholm. 1 projektet las dala till vara från två tidigare

BRÅ-projekt, nämligen "Brott i stadsmiljö" och
"Tillgreppsprojektet".

Det andra projektet, vars kartläggningsfas avslutades under år 1988 och

som bedrivs i samarbete med lokala myndigheter, är inriktat på brottsföre

byggande insatser i en förort lill en storstad. Det tredje, som skall påbörjas

under innevarande budgetår, är inriktat på ålgärder för all minska vålds- 104

brott. Projektet, som
bygger på tidigare forskning inom området, skall också bedrivas i samarbete med
lokala myndigheter, organisationer etc.

Regeringen anser atl del
är angeläget all BRÅ:s kunskaper kan användas som underlag för lokala åtgärder
mot brott i storstadsområdena och utvärderingen av sådana. Det är därför av
stor betydelse all de nämnda projekten kan fullföljas i enlighet med BRÅ:s
planering.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
11 Justitiedep.

Brottslighet
bland invandrare

Del
saknas tillräcklig kunskap om och i vilken utsträckning brottslighet har
samband med den invandring som skett lill Sverige. Denna brist har under senare
lid uppmärksammals i flera olika sammanhang. Bl.a. har en arbetsgmpp inom
justitiedepartementet i en rapport som avlämnades tkl justitieministern i
december 1989 framhåkit behovet av alt närmare belysa utländska gärningsmäns
betydelse för våldtäktsbrottsligheten.

I
etl av delprojekten i det s. k. Slockholmsprojeklel kommer man all studera
brottsligheten hos personer med utländsk bakgmnd och med särskild inriktning
på ungdomsbrottsligheten i invandrartäta områden. BRÅ planerar vidare all
genomföra ytterligare etl forskningsprojekt om invandrares brottslighet
tillsammans med Centmm för invandrarforskning vid Stockholms universitet. 1 det
projektet ingår bl.a. en kartläggning av den polisanmälda brottsligheten bland
personer som är födda i ullandel, dvs. dels utländska medborgare, dels
naluraliserade svenskar. Regeringen bedömer det som nödvändigt att forsknings-
och utvecklingsarbetet inom området intensifieras under den kommande
treårsperioden. Del behövs mer kunskaper om invandrares brottslighet, om vilka
faktorer i del svenska samhället som negativt påverkar olika invandrargmppers
anpassningsmöjligheter samt om hur man kan komma lill rätta med dessa problem.

Privata
initiativ inom rättsväsendet

På
senare tid har bl. a. inom Europarådet uppmärksammats frågan om s. k.
privatisering inom rättsväsendet.

BRÅ
planerar atl genomföra en undersökning bl. a. om formema för och omfattningen
av bevakningsförelagens s.k. sidouppgifler, t.ex. uppdrag som ligger nära
kriminalpolisens verksamhet. Även försäkringsbolagens brottsutredande
verksamhet skall undersökas.

Regeringen ser
positivt på all de problem som kan vara förknippade med privata initiativ inom
rättsväsendet uppmärksammas av BRÅ och delar aktså rådets bedömning att det
behövs forskning inom området.

Drogpåverkan och
trafiksäkerhet

Frågan
om droger och trafik står i fokus, inte minst i samband med de ändringar i
trafiknykterhetslagstiftningen som är aktuella.

BRÅ planerar atl belysa
problemen kring drogpåverkan och trafiksäkerheten. Syftet är bl. a. atl ge
underlag till förebyggande åtgärder. Regeringen anser, i likhet med rådet, att
delta är ell angeläget forskningsområde.

105

Ekonomisk
brottslighet

Ekonomisk
brottslighet tillhör de områden som prioriteras i kampen mol brottsligheten.

BRÅ har sedan år 1985 på
regeringens uppdrag genomfört forsknings-och utvärderingsprojekt om ekonomisk
brottslighet. Del senaste uppdraget avser formema för och omfattningen av
ekonomisk brottslighet i vissa branscher. Som ett resultat av de olika
forskningsuppdragen har BRÅ bl. a. givit ut ett antal rapporter. Avsikten är
all branschsludien skall avslutas hösten 1990.

Riksdagen tillkännagav
våren 1988 med anledning av en motion all en särskild undersökning av den
ekonomiska brottsligheten inom hyres- och fastighetsbranschen borde genomföras
(JuU 1987/88:39 s. 8 f, rskr. 319). BRÅ planerar all genomföra en sådan
undersökning när den nu pågående branschstudien är avslutad. Regeringen kan
således konstatera att den av riksdagen efterfrågade undersökningen inom kort
kommer alt genomföras på rådels initiativ.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
11 Justitiedep.

Narkotika
och våldsbrott

Även
narkotika och våldsbrott tillhör de prioriterade områdena. Inom BRÅ bedrivs bl.
a. forskning om sambandet mellan olika former av missbmk och kriminalitet. Stöd
och hjälp lill brottsoffer är en annan av de aktuella kriminalpoliliska
uppgiftema.

När
del gäller frågor som sammanhänger med narkotika, våld och stöd lill
brottsoffer pågår för närvarande en rad aktiviteter, såväl inom regeringskansliet
som inom kommittéer och arbetsgmpper. Del är önskvärt all BRÅ inom ordinarie
ramar har en viss beredskap för alt vidta det forsknings- och
utvecklingsarbete som kan visa sig nödvändigt med anledning av dessa
aktiviteter.

11.1.4
Anslagsfrågor

I prop. 1989/90:100
(bil. 4 s. 110) har regeringen föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 under angivna anslagsmbriker
beräkna följande belopp.

G 1. Brottsförebyggande
rådet:

Förvaltningskostnader

G 2. Brottsförebyggande
rådet:

Utvecklingskostnader

Regeringen
tar nu upp dessa frågor.

7
896000 kr. 4647000 kr.

Andra
huvudtiteln

G. Övriga myndigheter

G 1. Brottsförebyggande rådet: Förvahningskostnader

1988/89
Utgift 7903 531

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
11 Justitiedep.

s. 107 Kontrollera mot PDF

1989/90
Anslag

7896000

1990/91
Förslag

11272000

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav
lönekostnader) Lokalkostnader

6546000

(4877000)

1350000

+ 3301000

( + 2952000)

75000

7896000

+ 3376000

Brottsförebyggande
rådet

Rådet
begär att anslaget för budgetåret 1990/91 ökar enligt följande:

1. Pris-
och löneomräkning m. m. 124000 kr.

2.
För informationsverksamheten
yrkas 1,5 tjänst som handläggare ( + 440000 kr.).

3. Ytterligare medel begärs för personalinlroduklion
och för en egen le-lefonväxd(+170000 kr.).

Regeringens
överväganden

Informationsverksamheten
vid BRÅ har genom den nya instmktionen getts vidare uppgifter än tidigare och
en självständigare ställning inom BRÅ. Regeringen har därför beräknat medel för
den av BRÅ yrkade förstärkningen av informationsverksamheten.

Medel
har även beräknats under detta anslag för den av BRÅ yrkade
informalionsdalabasen samt för intemutbildning i ulvärderingsmelodik.

Regeringen
har för nämnda ändamål beräknat sammanlagt 750000 kr.

Vidare
föreslår vi all ell belopp på 2 130000 kr. förs över från anslaget G2.
Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader lill förevarande anslag.
Beloppet används av BRÅ lik löner och bör i fortsättningen beräknas under
förvaltningsanslaget.

I sammanhanget bör
understrykas all en akt för stor dd av BRÅ:s budget har tecknats in av fasla
kostnader. Regeringen vill därför framhåka alt BRÅ måste sträva efler all
nedbringa de fasla kostnadema så alt rådets resurser kan användas flexibelt.

Ett annal sätt all öka
resursema är, som framhålls i förordningsmotiven lill instmktionen, all
personal från andra myndigheter tjänstgör i projekt inom BRÅ. Kostnaderna bör i
dessa fall belasta respektive myndighets anslag.

BRÅ
bör även liksom hittills kunna komma överens med andra statliga

107

s. 108 Kontrollera mot PDF

och
kommunala instanser om delfinansiering av projekt som är av gemen- Prop.
1989/90:90 samt intresse och som genomförs under medverkan av sådana organ.
Del Avsnitt 11 gäller naturligtvis också inte minst forskningsråden, i
första hand del före- Justitiedep. slagna socialvetenskapliga
forskningsrådet.

Ekonomiskt
stöd bör också kunna lämnas från organisationer inom t. ex. bankväsendel,
försäkringsbranschen, bilbranschen eller fastighetsägare

0. s.
v., dock under två fömtsättningar. Bidrag bör i första hand las emot från

sam- eller branschorganisationer. Vidare är det endast BRÅ som skall be

sluta om ell projekts mål, genomförande och resultat.

Del
kan således konstateras att det på sikt borde vara möjligt för BRÅ atl öka
utrymmet för nya forsknings- och utvecklingsprojekt, främst genom en bättre
planering av den egna verksamheten, men också genom att rådet utnyttjar de
möjligheter lill delfinansiering från andra intressenter som finns. Del
ankommer på regeringen att utforma den ekonomiska slymingen av BRÅ så all
sådana lösningar underlättas.

Regeringen
anser emellertid atl det är motiverat all BRÅ tillförs ytterligare resurser
för nya forsknings- och utvecklingsprojekt. Medel för detta har beräknats under
anslaget Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

alt
riksdagen lill Brottsförebyggande rådet: Förvahningskostnader för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 11 272 000 kr.

G 2. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

1988/89
Utgift 3424988 Reservation 770399

1989/90
Anslag 4647000

1990/91
Förslag 3 851000

Från
anslaget betalas kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete samt för
informaiion.

Brottsförebyggande
rådet

Rådet
begär att anslaget för budgetåret 1990/91 ökar enligt följande:

1. Pris-
och löneomräkning m. m. 500000 kr.

2.
Ytterligare medel yrkas
för utrednings- och utvecklingsprojekt (+1373000 kr.).

3.
Medel beräknas för
personalutbildning och en informationsdatabas ( + 380000 kr.).

Regeringens
överväganden

Anslaget
har, som nyss nämnts, minskals med de 2 130000 kr. som för

innevarande budgetår av BRÅ används lill löner. Dessa medel bör i

fortsättningen beräknas under anslaget Brottsförebyggande rådet: Förvah

ningskostnader. 108

s. 109 Kontrollera mot PDF

För
FoU-verksamheten beräknas en förstärkning av anslaget med 1 milj. Prop.
1989/90:90

kr. Avsnitt 11

BRÅ
utvärderar lagen om försöksverksamhet med samhällstjänst som Justitiedep.
trädde i krafl den 1 januari i år. Försöket, som bedrivs på fem orter i landet,
skall pågå i tre år. BRÅ har under innevarande budgetår likförts särskilda
medel av regeringen för utvärderingen. Fr.o.m. nästa budgetår bör BRÅ genomföra
utvärderingen inom ramen för tillgängliga medel.

Forskn
ingsbidrag

BRÅ
har sedan starten år 1974 lämnat bidrag till enskilda forskare. Forskningsbidragen
uppgår numera lill ca 800000 kr. per år. Regeringen anser alt rådet nu bör
pröva nya former för bidragsgivningen. Hälften av forskningsbidragen bör i
fortsättningen avdelas som bidrag lill avhandlingsarbeten som
utförsavdoktorander i kriminologi. BRÅ bör välja former för bidragsgivningen
som kan stimulera den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom den kriminologiska
forskningen. Enligt regeringens bedömning är fömtsättningarna all åstadkomma
detta större om man undviker all rikta bidragen lill särskilda
forskningsområden utan låter ansökningarnas kvalitet och inte ämnesvalet styra
bidragsgivningen.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

att
riksdagen lill Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret
1990/91 anvisar ell reservationsanslag på 3 851000 kr.

11.2 Uppföljning och utvärdering av de forskningspolitiska
besluten

11.2.1
Verksamheten hittills

Forsknings-
och utvecklingsverksamheten i Sverige motsvarar, som framgått av de inledande
kapitlen, knappt 3 % av BNP varav de statligt finansierade insatsema utgör ca
en tredjedel. I forskningspropositionerna anges de övergripande målen och den
huvudsakliga inriktningen av verksamheten för den kommande treårsperioden.
Regeringen ges ansvar atl genomföra besluten och atl uppdra ål myndighetema all
driva verksamheten inom de ekonomiska ramar riksdagen beslutat om.

För
att öka regeringens möjlighet atl följa upp och analysera verksamhe

ten har under den senaste treårsperioden vissa medel avsatts under andra

huvudtitelns anslag A 3 Utredningar m.m. Dessa medel har bl.a. möj

liggjort den kartläggning av sektorsforskningen som publicerats i departe

mentsserien. Svensk sektorsforskning (Ds 1989:3). Regeringen har vidare

haft möjlighet att ge vissa uppdrag tik statistiska centralbyrån bl.a. angå

ende statistik om forskning och utveckling i den kommunala sektorn. Som

en förberedelse inför 1990 års forskningsproposition har svenska forskare 109

s. 110 Kontrollera mot PDF

på regeringens uppdrag
studerat forskningens villkor i åtta andra industri- Prop. 1989/90:90

länder (Ds 1989:43). Dessa uppdrag har breddat underlaget för 1990 års
Avsnitt 11

forskningsproposition. Justitiedep.

11.2.2 Regeringens
överväganden

Som
framgått tidigare i denna proposition anser regeringen alt forskning och
utveckling av hög kvalitet utgör en värdefull grund för en positiv social och
ekonomisk utveckling. Regeringen föreslår också betydande resursförstärkningar
under den kommande treårsperioden.

Forskning
och utveckling måste liksom all annan verksamhet följas upp och utvärderas.
Detta gäller inte bara forskningens vetenskapliga kvalitet utan också, och då
framför allt vad gäller seklorsforskningen, dess samhällsrelevans.

Inför
kommande forskningspolitiska beslut kommer, som framgår av avsnitt 10,
systematiska uppföljningar och utvärderingar av pågående verksamheter att
behöva göras. Regeringen har i budgetpropositionen (1989/90:100 bil. 4) under
reservationsanslaget A 3 Utredningar m.m. beräknat 3 milj. kr. för
uppföljningar och utvärderingar av FoU. Regeringen anser all ytterligare medel
bör anvisas för detta ändamål.

11.2.3 Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

att
riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m. m. under andra huvudtiteln
för budgetåret 1990/91 anvisar 1000000 kr. utöver vad som föreslagils i prop.
1989/90:100 bil. 4.

110

12. Utrikesdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1989/90:90 Avsnitt 12

Utrikes-
och säkerhetspolitisk forskning saml u-landsforskning är central Utrikesdeo
från utrikespolitisk synpunkt. Även den forskning som är av betydelse för våra
ekonomiska relationer med omvärlden spelar här en stor roll. Också EG:s
forskningsprogram är i delta sammanhang av stort intresse.

I
nedanstående tabell sammanfattas forskningsresurserna inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde. I tabellen redovisas endast reformer. Till dessa
förändringar kommer för budgetåret 1990/91 kompensation för pris- och
löneförändringar. Även för de kommande budgetåren kommer anslagen atl omräknas
för pris- och löneförändringar. De belopp som anges som reformer skall dock ses
som absoluta belopp och kommer ej all prisomräknas del år reformen läggs ul. I
fotnot redovisas förändringar med anledning av budgetpropositionen 1989/90:100,
bil. 5.

Reformer
(milj. kr.)

anvisat

förslag

beräknat

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Nedrustning,
freds- och konflikt-

forskning

38,9'

Intemationell
politik

3,3

+ 0,6

Folkrätt

1,7

+ 0,4

Bidrag
till ett institut för Japanstudier

+ 3,0

U-landsforskning

315,0

Styrelsen
för u-landsforskning

(SAREC)

11,1

' I beloppet ingår en engångsanvisning om 7,5.

1 budgetprop. 1989/90:100 bil. 5 begärs ytterligare +0,7.

1 budgetprop. 1989/90:100 bil. 5 begärs +45,0.

" I
budgetprop. 1989/90:100 bil. 5 begärs + 4,3.

12.1 Utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning 12.1.1 Forskningens omfattning och organisation

Neutralitetspoliliken
ställer krav på en självständig värdering av för vårt land vikliga förhållanden
och utvecklingstendenser i omvärlden. Sverige har mol denna bakgrund i hög grad
intresse av forskning kring frågor av betydelse för vår utrikespolitik.

Detta gäller forskning
inom del centrala säkerhetspolitiska området men även inom folkrätt och andra
discipliner. Man bör härvid beakta alt del på det utrikespolitiska området
finns behov dels av tillämpad forskning med relativt kort lidshorisont, dels av
forskning av mera långsiktig karaktär.

Inom det
säkerhetspolitiska området disponerar utrikesdepartementet 1 103000 kr. under
anslaget Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för
forskningsändamål. Dessa medel används främst för att söka stimulera forskning
av särskild relevans för utrikesdepartementet, bl.a. öststalsforskning. De
utnyttjas även för all mera långsiktigt bygga upp en allmän kompetens bl. a.
genom att möjliggöra igångsättande

111

av
projekt tidigare an planerat i avvaktan på fortsatt finansiering via
traditionella anslagskanaler.

Långsiktig
säkerhetspolitisk forskning stöds genom anslagen Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska
Institutet.

Från anslaget
Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedmstning bekostas den del
av försvarets forskningsanstalts (FOA:s) forskning, utredningsarbete och
expertstöd som har betydelse för utrikesdepartementets verksamhet på
nedmslningsområdet.

1 proposition om
tilläggsbudget lill statsbudgeten för budgetåret 1989/90 föreslog regeringen
(prop. 1989/90:25 bil. 2) ett engångsbelopp - via anslaget Forskningsverksamhet
för rustningsbegränsning och nedrustning för FOA:s forskning avseende en
internationell datacentral (IDC) för övervakning av ell provstoppsavtal.
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (UU13, rskr. 78).

Vidare
lämnas stöd lill forskning om polarfrågor och inom folkrätt från anslaget
Utredningar m. m. Även från anslaget Övriga internationella organisationer m.
m. lämnas bidrag tik folkrättslig forskning såsom till Raoul
Wallenberg-inslilulel i Lund saml lill intemationella organisationer som
bedriver forskning.

Under
budgetåret 1990/91 kommer en särskild tjänst för historisk forskning all
inrättas i utrikesdepartementet. Dokumenten i UD:s arkiv kommer att bli en
självklar utgångspunki för denna forskning. Forskningen ifråga utgör ett stöd
till gmndläggande forskning inom historia, statsvetenskap och andra
samhällsvetenskapliga ämnen, samtidigt som den tillför utrikesdepartementet
kompelens som kan vara av relevans i den operativa verksamheten.

I
de båda senaste forskningsproposilionema har öslslalsforskningens betydelse
särskilt betonats. Utrikesdepartementet har lämnat etl icke obetydligt stöd
lill forskning med denna inriktning. Bl.a. har finansiella bidrag lämnats till
institutionen för öststalsstudier vid universitetet i Uppsala och
östslatsprojekl vid Utrikespolitiska Inslilulel (Ul). Del kan dessutom
noteras, alt inom del ekonomiska området Öst Ekonomiska Byrån ombildals
till Stiftelsen Östekonomiska Institutet och att en knylning därvid skett lill
Handelshögskolan i Stockholm.

Ell
studiearbete har genomförts för all undersöka om vetenskaplig forskning om
nedmstning och mstningsbegränsning kan ges en ny dimension genom alt ett
centmm för teknisk nedmstningsforskning inrättas vid universitetet i Linköping.
Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
12 Utrikesdep.

12.1.2
Inventering av forskningen - resultat och bedömning

Utrikesutskottet
uttalade i sitt betänkande 1986/87 UU16 (s. 5) att regeringen bl.a. borde göra
en inventering av den för svensk utrikes- och säkerhetspolitik relevanta
forskning som utförs av institutioner i Sverige, såväl på det akademiska fältet
som inom den ofTenlliga förvakningen. Detta tillkännagavs regeringen genom
rskr. 1986/87:285.

112

Den
begärda inventeringen har utförts och, genom skrivelse den 26 oktober 1989
frän utrikesministern, delgivits riksdagens utrikesutskott.

Inventeringen visar i
flera fall atl en minskning av verksamheten skett under en följd av år. Denna
utveckling äger rum under det att Sverige kontinuerligt konfronteras med
komplicerade säkerhetspolitiska frågor knutna lill ofta svåröverskådliga och
snabba förändringar i den omedelbara omvärlden samtidigt som underlag för
politiska bedömningar från statsmakternas sida efterfrågats i ökande grad.

Till denna bild skall
läggas atl den seklorsfinansierade högskoleforskningen inom det utrikes- och
säkerhetspolitiska området alllid varit av liten omfattning.

Regeringen
anser att man bör skilja mellan å ena sidan gmndforskningen inom för
säkerhetspolitiken relevanta ämnesområden och å andra sidan den mera
behovsinriktade forskning och långsikliga utredningskapacitet som utgör ett
direkt stöd för utrikespolitiska bedömningar. Båda behövs, och de kan inte
ersätta varandra.

Regeringen
framhöll redan i föregående forskningsproposition alt olika vägar bör prövas
att fördjupa den internationellt inriktade utbildningen och säkerhetspolitiska
forskningen, främst med anknytning till ämnet statsvetenskap. Denna bedömning
stöds av att den företagna inventeringen visar på ett behov av ytterligare
insatser på detta område. Del är därför angeläget atl denna ambition nu förs
vidare. Inte minst mot bakgmnd av traditionen i svensk utrikespolitik är det
också angeläget att den folkrättsliga forskningen i Sverige får ökat stöd.

Regeringens
ställningstagande med anledning av de olika förslagen framgår av det följande.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
12 Utrikesdep.

12.1.3
Arktisk konflikt- och säkerhetsforskning

Enligt regeringens
uppfattning finns det ett utökat behov av all studera frågor med anknytning
till Sveriges närområden. Som framgår av nämnda inventering har del bland
forskarna under senare år uppstått ell förnyat intresse för det nordiska
området. Ett initiativ med denna geografiska inriktning är den av universitetet
i Umeå föreslagna satsningen på arktisk konflikt- och säkerhetsforskning inom
området internationell politik. Inriktningen på Arktis och Nordeuropa saml del
föreslagna statsvetenskapliga och folkrättsliga perspektivet är av betydande
intresse och ligger väl i linje med svenska, långsikliga, utrikespolitiska
ambitioner. Regeringen avser all till budgetåret 1991/92 föreslå att 250000 kr.
beräknas för inrättande av en doktorandtjänst vid universitetet i Umeå för
forskarstuderande inom ämnet statsvetenskap med inriktning på internationell
politik. Regeringen återkommer lill frågan under avsnitt 17.

12.1.4
Forskartjänster med inriktning på internationell politik

Även
annan forskning i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor inom ämnet
statsvetenskap bör förstärkas. En satsning på tjänster under professorsnivå

113

8 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 90

Rättelse: s. 119 rad 25 står: förslagsanslaget Rättat
till: reservationsanslaget

för disputerade forskare är,
enligt regeringens uppfattning, då en lämplig åtgärd.

Sådana tjänster tryggar
återväxlen och förhindrar forskarflykt. Detta befordrar en långsiktig
kunskapsuppbyggnad på en kvalitativt hög nivå.

Vid statsvetenskapliga
institutionen vid universitetet i Lund finns goda förutsättningar för en
långsiktig kunskapsuppbyggnad med inriktning mot internationell politik.
Regeringen anser det därför motiverat all till budgetåret 1991/92 beräkna
750000 kr. till universitetet i Lund i detta syfte. Vi återkommer till frågan
under avsnitt 17.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 12 Utrikesdep.

12.1.5
Ökad satsning på öststatsforskning

Som
nämnts ovan lämnas särskilda medel för stöd till forskning med
öststatsinriktning. Den snabba politiska utvecklingen i Östeuropa, med implikationer
för Sveriges närområde, motiverar all stödet utökas. Delta bör ske genom all
anslaget Utredningar inom del nedrustnings- och säkerhetspolitiskaområdet
förstärks med 600000 kr budgetåret 1990/91.

12.1.6
ökat samarbete på folkrättens område

Som nämnts tidigare
är den folkrättsliga forskningen en fråga som regeringen prioriterar. Mellan
utrikesdepartementet och universitetens juridiska fakulteter är ell fördjupat
samarbete på väg att etableras. Regeringen anser att ytterligare 400000 kr. bör
anvisas budgetåret 1990/91 så att ambitionen kan höjas och den långsikliga
kunskapsuppbyggnaden inom högskolan stärkas.

12.2 Biståndsmotiverad forskning

12.2.1
U-landsforskningens organisation och omfattning

Forskningsfrågorna
fick år 1976 en mer framskjuten plats inom biståndet än tidigare genom
inrättandet av beredningen för u-landsforskning, sedermera styrelsen för
u-landsforskning (SAREC).

SAREC är i första hand en
bislåndsmyndighet med uppgift att främja forskning som kan underlätta för
u-länderna all utvecklas mol ökat självbestämmande och mot ekonomisk och
social rättvisa. Tyngdpunkten i verksamheten är inriktad på alt bygga upp
forskningskapacitet i u-länderna. Detta sker bl.a. i form av samarbete mellan
forskare vid u-landsinstilutioner och svenska vetenskapliga institutioner, s.
k. institutions-samarbete. SAREC har också som en uppgift att främja och bidra
till finansiering av u-landsforskning i Sverige. I detta stöd till svensk
u-landsforskning ställs höga krav på relevans för belysning av något specifikt
utvecklingsproblem eller för mer generella utvecklingsteoreliska frågor.

SAREC ger stöd till svensk
u-landsforskning främst genom bidrag till konkreta forskningsprojekt och visst
miljö- eller institutionsstöd. Budgetåret 1989/90 har regeringen avsatt ca 26
milj.kr. till svensk u-landsforsk-

114

ning,
varav 1,8 milj. kr. ges som långsiktigt stöd till sex u-landsinriklade
forskningsmiljöer.

Vad
gäller sektorsfördelning går merparten av SAREC:s samlade stöd till jordbmks-,
skogsbruks- och miljöforskning. Närmare en tredjedel av stödet går till
hälsoforskning. Samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och teknisk forskning
finansieras. Under budgetåret 1988/89 gick 58% av det bilaterala och regionala
stödet lill Afrika söder om Sahara, 29% till Latinamerika och 13 % lill Asien.

Även
andra organ under utrikesdepartementet än SAREC har uppgifter som berör
forskning.

Nordiska
afrikainstitulel (NAI) tillkom år 1962 på initiativ av Nordiska rådet. NAI har
lill uppgift atl inom Norden bl. a. främja och driva vetenskaplig forskning om
Afrika. Institutet skall även verka för samarbete och kontakter mellan nordiska
och afrikanska forskare. NAI utgör därtill dt dokumenlalionscenlrum för
forskning och studier om Afrika.

Styrelsen
för internationell utveckling (SIDA) stöder forskning eller forskningsrdalerad
verksamhet i anslutning till projekt och program i utvecklingssamarbetet. SIDA
finansierar omfattande försöksverksamhet inom olika fackområden. SlDA:s stöd
till u-landsforskning ges främst som ell komplement lill de bilaterala
programmen. Under anslagsposten Särskildaprogram finns flera projekt med
inslag av både utvecklingsarbete och forskning, ofta i nära samarbete med
SAREC.

1
det tekniska samarbetet som beredningen för intemationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS) svarar för kan stöd till specifika projekt inom tillämpad
forskning ingå. Universitetsinstitutioner är i flera fall engagerade i
genomförandet av kurser för u-landsddlagande.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 12 Utrikesdep.

12.2.2
Framställningar från berörda organ

Regeringen
har i 1990 års budgetproposition behandlat anslagsfrågoma för u-landsforskning.

SAREC har anmält sin
avsikt att för forskning i Sverige inrätta doklorandtjänsler på vissa
underförsörjda områden. Vidare ämnar SAREC fortsätta atl bereda tillsättningen
av de högre forskartjänster som inrättats i enlighet med 1987 års
forskningspoliliska beslut. En översyn av instilu-lionssamarbeld som metod i
forskningsbiståndet genomförs under året.

NAI har föreslagit utökat
samarbete med forskare i Afrika. Bl. a. föreslår institutet atl ell
gästforskarprogram med speciell inriktning på södra Afrika inrättas.

I sin biståndsverksamhet
använder sig SIDA av universitet och högskolor genom atl lägga ut olika
uppdrag med anknytning till de utvecklingsländer man samarbetar med samt lill
SlDA-finansierade projekt. Uppdragen är direkt relaterade till den utbildning
och forskning som pågår vid de aktuella universitelsinstitulionerna. SIDA har
bl.a. slutit avtal med vissa institutioner om ekonomisk bevakning av
samarbetsländer.

SIDA
anser atl den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen om främst
Öst- och Sydostasien saml Latinamerika bör förslärkas. 1 sådan forskning behövs
såväl grundlig förankring i den egna disciplinen

115

som förtrogenhet med
områdenas språk och kulturer. Humanistisk-sam-hällsvelenskapliga
forskningsrådels (HSFR) rekommendationer från januari 1984 bör kunna utgöra en
av gmnderna för Öst- och Sydostasienforsk-ningen, menar SIDA. I fråga om
Latinamerika är bilden för närvarande något oklar. En översyn av situationen i
Sverige vad gäller den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen om
Latinamerika saml dess institutionella förankring är enligt SIDA angelägen.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 12 Utrikesdep.

12.2.3
Regeringens överväganden

För
budgetåret 1990/91 föreslår regeringen i budgetpropositionen (prop. 1989/90:100
bil. 5) all 360 milj. kr. anvisas för forskningsstöd ge-nom SAREC under
anslaget Andra biståndsprogram.

Forskning utgör en av
fömtsäitningama för all ländema skall kunna övervinna sina utvecklingsproblem.
Behovet av forskning för att finna vägar all lösa olika utvecklingsproblem är
stort. Forskningsstöd för all stärka u-ländemas egen kapacitet för forskning
och för alt söka stödja specifika u-landsrdalerade frågor är SAREC:s främsta
uppgift. Biståndet är också beroende av att del i Sverige finns god kompelens
och övriga resurser för de allmänna biståndspoliliska diskussionerna, för
planering och genomförande av bistånd liksom för uppföljning. Del är också
viktigt alt Sverige har fömtsättningar atl följa, delta i och påverka den
intemationella u-landsforskningen inom olika områden saml medverka i slymingen
av de många intemationella forskningsprogram som erhåller svenskt stöd. Inom
vissa områden som av tradUion efterfrågas starkt i biståndet (l.ex. markvård
och hälsa) har kompelens byggts upp inom universiteten. En arbetsmarknad har
funnits för dem som utbildats i biståndsverksamheten. På andra områden, främst
inom samhällsvetenskaperna, är bristande kapacitet bekymmersam för biståndet.

Som en särskild insats för
svensk u-landsforskning har regeringen i enlighet med 1987 års
forskningspolitiska beslut (prop. 1986/87:80 bil.2, UU16, rskr. 285) utsett
innehavare lill de första av sex professurer inom områdena ulvecklingsekonomi,
statsvetenskap och miljö. Vid beredningen av dessa tiksältningsärenden har
SAREC funnit all ytterligare förstärkning behövs inom vissa ämnesområden. I
budgetpropositionen föreslås därför all SAREC tillförs medel för atl inrätta doklorandtjänsler
föriagda lill miljöer och områden där del finns särskilda behov av att
långsiktigt stärka forskningskompetensen.

Del
faktum att visst stöd tik u-landsforskning i Sverige ingår i SAREC:s uppgifter
får inte undanskymma alt SAREC i första hand är en bistånds-myndighet med
uppgift atl främja forskning som kan underlätta u-ländernas utveckling mol
ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa. Det allmänna
utbildningsväsendet och universiteten har huvudansvaret för att sörja för kunnande
och forskning på olika områden, inklusive utvecklingssamarbetet.

Den
biståndsfinansierade forskningen syftar i första hand till att förstärka basen
för utvecklingssamarbetet men genom stödet utvecklas också kompetensen för
internationellt samarbete i stort.

116

De institut med geografisk
inriktning som är av särskild relevans för utvecklingssamarbetet är NAI i
Uppsala, Latinamerikainslitulet i Stockholm och Nordiska institutet för
Asienstudier i Köpenhamn.

Vid NAI har ett aktivt
program- och planeringsarbete genomförts under de senaste åren. Arbelet vid NAI
har resulterat i ökad aktivitet och relevans för utvecklingssamarbetet med
Afrika. Bidragen från övriga nordiska länder ökar fr. o. m. innevarande
budgetår.

Regeringen anser i likhet
med SIDA att en översyn bör göras av inriktning och institutionell förankring
av forskningen om Latinamerika. Frågan kommer all beredas vidare.

Inom ramen för bl.a.
SAREC:s, NAI:s, SIDA:s, BITS och Svenska institutets verksamhetsområden äger
ell omfattande person- och forskarutbyte med u-länder mm bl.a. i form av
slipendiering. Formema för personulbytel är avhängiga de uppgifter som åligger
och intresserar de olika inblandade partema.

SIDA och SAREC har under
en följd av år givit stöd lill "Intemational Science Programs" i
Uppsala (tidigare de s. k. fysik- och kemiseminarierna). Här har en form för
effektiv medverkan av universiteten i biståndet inom basvetenskaper utformats.
På andra områden har biståndsmyndig-helema bidragit till personulbyle främst
inom ramen för olika projekt.

Regeringen anser all
personutbyte med u-länder inom högre utbildning och forskning är ell viktigt
inslag i verksamhet som syftar till atl stärka forskningskapacitet i u-länder.
Personutbyte kan även vara ett instmment för atl främja demokrati och stärka
ömsesidig förståelse. Regeringen anser atl del är bislåndsmyndighelemas uppgift
atl utifrån ett sådant gmndläggande positivt synsätt arbeta vidare med
personulbyle inom ramen för myndighetemas respektive program.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
12 Utrikesdep.

12.3 Forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt

12.3.1
Europeiskt forskningssamarbete

Under
de senaste åren har samarbetet mellan Sverige och EG utvecklats starkt. Partema
har funnit det vara av ömsesidigt intresse att gemensamt angripa problem inom
en rad olika områden. Samarbetet har vidgats också lik områden utanför
frihandelsavtalets ram.

Ell stort intresse för
svensk medverkan i forskningssamarbetet har visats. Som tidigare har nämnts är
stora delar av EG:s ramprogram nu också öppna för svenskt dellagande på
projekt- eller programnivå.

Medverkan i EG:s
FoU-program innebär fördelar för svensk industri också genom all närvaron på
den europeiska marknaden förstärks. Program som syftar till ökat personutbyte
och förstärkta nätverk mellan forskningsinstitutioner, högskolor och näringsliv
har särskilt uppmärksammals i del svenska dekagandel.

EFTA-EG-samarbelel inom
FoU fungerar väl och är etl komplement till de bilaterala ramavtal som
EFTA-ländema har med EG. Forskningsområdet är sannolikt del område utanför
frihandelsavtalet där Sverige har kommit längst i det konkreta samarbetet med
EG.

117

1 ett skede där Europa går
från fragmentering mot integration även på området FoU är det viktigt att
Sverige behåller och förstärker sin europeiska identitet. Sverige bör således
med krafl eftersträva ytterligare och förstärkt medverkan i det europeiska
FoU-samarbelet. Sveriges liksom övriga EFTA-länders målsättning är ell
fullt deltagande i EG:s ramprogram. Detta har också tydligt klargjorts för
EG-kommissionen.

Det ramprogram som nu
finns för EG:s FoU-insatser l.o.m. år 1994 ligger i sin huvudinriktning väl i
linje med den svenska FoU-politiken. Regeringen avser därför fortsätta
förhandlingarna om svenskt dellagande i detta program på en nivå som innebären
så starkt inflytande som möjligt i den fortsatta planeringen av samarbetet.
Syftet är ett fullständigt svenskt dellagande i EG:s ramprogram för forskning
och teknisk utveckling under åren 1990-1994.

Enligt senaste uppgifter
beräknas kostnaderna för EG:s nya ramprogram för åren 19901992 till 2,5
miljarder ECU (European Currency Unils) motsvarande ca 18,5 miljarder kronor
och för åren 19931994 till 3,2 miljarder ECU motsvarande ca 23,7 miljarder
kronor. För fullständigt deltagande i programmet kan kostnaden för svensk dd
beräknas motsvara Sveriges BNP-andd, dvs. 3,5%, av den totala budgeten för EG:s
FoU-program. Det är inte möjligt att nu mer exakt ange del medelsbehov som kan
uppkomma. Regeringen återkommer till riksdagen i anslagsfrågan när tillräckligt
underlag för riksdagens ställningslagande föreligger.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
12 Utrikesdep.

12.3.2
Bidrag till ett institut för Japanstudier

Förbinddsema mellan
Japan och Östasien å ena sidan och Sverige och Europa å andra sidan blir allt
mer intensiva. För all tillvarata och utnyttja denna utveckling krävs bredare
och djupare kontakter mellan de geografiska områdena. Ett närmare samarbete
underlättas om man förstår skälen till och konsekvensema av den snabba
ekonomiska utvecklingen i Japan och i andra östasiatiska ekonomier. Att vara
väl förtrogen med Östasiens olika ekonomiska system är en fömtsättning för ett
förbättrat utbyte med regionen.

Institutets utformning

Forskningen
i Sverige om Östasien står i dag inte i relation lill områdets ekonomiska och
politiska betydelse. Både näringsliv och statsförvaltning frågar efter ökad
kvalificerad akademisk kompelens om Östasien.

Inom Handelshögskolan i
Stockholm finns framskridna planer all etablera ett forskningsinstitut med
huvudsaklig inriktning på Japans ekonomi. Högskolan har ambitionen alt del
planerade institutet skak bli det första institutet i Europa för avancerade
studier av ekonomiema i Östasien.

Institutet avses bli
utformat i likhet med Stiftelsen Öslekonomiska Institutet. Det skall sålunda
vara en självständig organisation, men samtidigt vara knutet lill
Handelshögskolan så alt inslilulel kan la del av skolans etablerade forskning
på del ekonomiska området. Del planerade institutet

118

avses finansieras dels
genom medel från svenska staten och näringslivet, dels av intressenter i Japan.
För all institutet skall nå framgång är del nödvändigt med en stabil ekonomisk
bas, lämpligen i form av en fond vars storlek angivits till ca 100 milj. kr.
Härigenom kan en verksamhet av tillräcklig omfattning finansieras. Institutet
avses kunna inleda sin verksamhet under följande två fömtsättningar

1. atl från svensk sida 50
milj. kr. kan samlas in och

2. att
staten och övriga bidragsgivare anser sig kunna göra den bedöm

ningen alt de japanska bidrag som en fondering om 100 milj. kr. fömt

sätter kan komma lill stånd.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
12 Utrikesdep.

Regeringens
överväganden

Mol
bakgmnd av Japans alltmer framträdande ställning i världsekonomin liksom på en
mängd andra områden har del föreslagna projektet bedömts som utomordentligt
angeläget för att bygga upp erforderlig kompelens och för alt hävda svenska
intressen i världens mest expansiva region.

Staten bör få utse en
representant i institutels styrelse. Institutet bör nära samverka med Centmm
för stikahavsasiensludier.

Regeringen anser all
statligt bidrag lill det planerade institutet bör lämnas i enlighet med vad som
här har sagts, under fömtsättning alt övriga behövliga medel ställs lill
förfogande från annat håll.

Statens
bidragtill det planerade inslilulel lämnas med ell belopp på 3 milj. kr. under
vart och ett av budgetåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93.

12.4
Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. all
riksdagen under reservationsanslaget Utredningar inom det

nedrustnings- och säkerhetspolitiska området under tredje huvudti

teln förbudgetård 1990/91 anvisar 600000 kr. utöver vad som före

slagits i prop. 1989/90:100 bil. 5,

2.
atl riksdagen under
reservationsanslaget Utredningar m. m. under tredje huvudtiteln för budgetåret
1990/91 anvisar 400000 kr. utöver vad som föreslagks i prop. 1989/90:100 bil.
5,

3.
att riksdagen till Bidrag tid
ett institut för Japanstudier under tredje huvudtiteln för budgetåret 1990/91
anvisar etl reservationsanslag på 3 000 000 kr.,

4.
att riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar avseende institutet för Japansludier för
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angivils.

119

13 Försvarsdepartementets verksamhetsområde

13.1 Forskningens omfattning och organisation inom totalförsvaret

Den
svenska säkerhetspolitiken alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i
krig stöds av etl starkt och allsidigt totalförsvar. Detta skapar i fred
förtroende och respekt i omvärlden för det svenska folkels vilja och förmåga
all försvara sig. Denna säkerhetspolitiska inriktning förutsätter att Sverige
har egen kompetens och egna resurser atl successivt utveckla och förändra
totalförsvaret så all det kan anpassas till ändrade förhållanden i omvärlden.
Ett viktigt instrument fördetta aren kompetent försvarsforskning, innefattande
såväl den militära som den civila delen av totalförsvaret.

Försvarets
forskningsanstalt (FOA) har ansvarel för den gemensamma forskning som skall
tillgodose totalförsvarets behov. FOA genomför också huvuddelen av denna
forskning som uppgår till 403 milj. kr. Försvarets materielverk (FMV)
disponerar ett anslag på 115 milj. kr. avsett främst för forskning och
utveckling inom områden som är gemensamma för armén, marinen och flygvapnet
(anslaget E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling.) Överstyrelsen
för civil beredskap (ÖCB) har för totalförsvarets civila del ell
samordningsansvar för frågor om gemensam försvarsforskning och avsätter
dessutom ca 1 milj. kr. för forskningsinsatser.

Härutöver
bedrivs omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom materielområdet
vid svensk industri, främst för det militära försvaret. Denna verksamhet
finansieras med de medel som är anvisade för försvarsmaktens
materidanskaflfning och omfattar ca 4 miljarder kr.

Försvarsforskningens
omfattning och långsiktiga inriktning övervägs tillsammans med övriga
totalförsvarsfrågor inför riksdagens återkommande, fleråriga försvarsbeslut.
För närvarande förbereds ell nytt' försvarsbeslut lill våren 1991. Med
hänvisning till denna beslutsordning redogörs här endast för vissa gmndläggande
principer för lotalförsvarsforskningen och dess omfattning i stort. Vidare
berörs samverkan mellan denna forskning och samhällets forskning i övrigt.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
13 Försvarsdep.

13.2
Forskningens inriktning

Forskningen
inom totalförsvaret skall bidra till alt tidigt upptäcka och värdera
förändringar i omvärlden och i den tekniska och vetenskapliga utvecklingen i
syfte att identifiera behov av och lämna underlag för erforderlig anpassning
av verksamheten inom totalförsvaret. Den kan också bidra till att identifiera
problem som uppstår när beslut om totalförsvarels utveckling skall genomföras.
Det är särskilt angeläget att söka upprätthålla en svensk försvarsprofil och
att uppmärksamma sådana områden där utvecklingen är snabb och kan få väsentliga
konsekvenser för Sveriges försvarspolitik och för utformningen av
totalförsvaret.

Den forskning som skall
tillgodose gemensamma behov inom totalförsvaret bedrivs inom programmet
Gemensam försvarsforskning. Verksamheten inom programmet har främst följande
uppgifter:

121

all följa och analysera
den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom

områden som är eller kan
bli betydelsefulla för totalförsvaret, all stödja utvecklingen av försvarsmateriel
genom att la fram och värdera

idéer samt medverka vid
tekniska systemutredningar, all underbygga statsmakternas planering för att
möta hotet från icke konventionella stridsmedel, alt analysera olika hot saml
medverka i utformningen av säkerhetspolitiskt underlag och av prognoser, all
utveckla metoder för och medverka i totalförsvarets studier och planering, all
kartlägga påfrestningar på olika samhällsfunktioner under kriser och

krig, alt lämna underlag
om olika vapensystems efTekter på människan, att bedöma människans prestationer
i relation till de krav som ställs under kriser och i krig samt i speciella
situationer i fred. FOA täcker, som programansvarig myndighet och huvudsaklig
producent av denna forskning, ett stort antal forskningsområden. FOA samverkar
också med universitet och högskolor samt industrier och har goda intemationella
kontakter. Förutom vid FOA bedrivs försvarsforskning vid bl. a.
fortifikalionsförvaltningen, flygtekniska försöksanstalten och vid universitet
och högskolor.

FOA har medgivits rätt all
bedriva inläklsfinansierad forsknings- och utredningsverksamhet m. m. ål
sektorer utanför totalförsvaret om den kan förväntas medföra positiva efTekter
för den försvarsinriklade forskningen. Denna verksamhet omfattar ca 70 milj.
kr.

Regeringen har gett FOA i
uppdrag att studera totalförsvarsforskningens inriktning i olika framlida
ekonomiska nivåer. FOA har redovisat sin syn på dessa frågor i en s. k.
perspektivstudie. Gemensam försvarsforskning på 90-talel. Även överbefälhavaren
(ÖB) och ÖCB har i sina perspektivstudier berört forskningsfrågor. Dessa
studier är avsedda att utgöra ett underlag för det ovan nämnda fösvarsbeslutet.

ÖCB har i sin
anslagsframställning för budgetåret 1990/91 och i en skrivelse lill regeringen
i september 1989 anmält alt det finns behov av etl s. k. ramforskningsprogram
om sårbarhet och beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen och atl ÖCB har
utarbetat förslag lill ett sådant program. Programmet har utarbetats
tillsammans med företrädare för universitet och högskolor samt olika
myndigheter och organisationer inom totalförsvarets civila del. Även FOA har
medverkat i arbetet. Ramprogrammets olika delar har i huvudsak inriktats mot

den
internationella integrationens betydelse för samhällets villkor,

den
teknologiska utvecklingen och dess konsekvenser för samhällets sårbarhet,

sårbarhels-
och beredskapsmässiga aspekter på bl.a. förändringar i sociala och kulturella
mönster,

förutsättningar
för beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen.

ÖCB anför att samråd har
skett för budgetåret 1990/91 om programmets finansiering med televerket och
styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) med

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
13 Försvarsdep.

innebörden att televerket
avsätter 500000 kr, SPF 100000 kr och OCB 400000 kr.

13.3 Försvarsforskningens anknytning till annan forskning
i samhället

Totalförsvaret
och försvarsforskningen är i vid mening beroende av de forsknings- och
utbildningssatsningar som görs vid universitet och högskolor. Del gäller både
inriktning av och resultat från grundläggande och målinriktad forskning av
försvarsinlresse liksom möjligheterna alt från universitet och högskolor
rekrytera goda försvarsforskare.

Utvecklingen av
totalförsvarets samlade forsknings- och utvecklingsverksamhet är i sin tur av
både industri- och forskningspolitiskt intresse, eftersom den påverkar den
industriella kompetensutvecklingen och efterfrågan på forskare.

De strukturförändringar av
försvarsindustrin som pågått under de senaste åren kan förutses fortsätta även
under nästa försvarsbeslutsperiod. Det är väsentligt att i denna process dels
söka bevara och utveckla den nödvändiga kompetensen inom den svenska
försvarsindustrin, dels stödja en teknikspridning mellan försvarsindustri och
annan industri.

I syfte att skapa ett underlag
för regeringens ställningstaganden i vissa större teknikfrågor har ÖB under
80-talel redovisat dels del militära försvarets långsiktiga behov av forskning
inom det havstekniska, informationstekniska och materialtekniska området, dels
sådan forskning och utveckling som är av intresse för samverkan med civila
intressenter. Enligt ÖB:s uppfattning föreligger etl behov av både nationella
satsningar inom dessa områden och ett vidgat teknikslrategiskt länkande inom
försvarsplaneringen.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
13 Försvarsdep.

13.4 Särskilda åtgärder inom vissa områden

13.4.1
Sårbarhet och beredskapshänsyn

Samhällets
sårbarhet måste minskas på olika viktiga områden. Datasäkerheten är ett sådant
område som är av central betydelse inte bara för totalförsvaret utan för
samhället i stort. En bra dalasäkerhet möjliggör integritet och intrångsskydd i
datasystem avseende produktion och administration samt skyddar våra privatliv.
Datasäkerheten är i hög grad knuten till utvecklingen av informationsteknologin.
Forsknings- och utvecklingsinsatser kring datasäkerheten dess villkor och
problem berör många viktiga områden, t.ex. hälso- och sjukvårdsområdet,
produktion och distribution av energi, kommunikation och livsmedelsförsörjning.
För vårt totalförsvar gäller det att skapa säkra syslem för såväl signalsamband
som databehandling saml all ge industrier av betydelse för den svenska
försörjningsberedskapen råd om utformning av dalasäkra produkiions-och
driflssystem.

Yttre hot mol sårbara
delar i samhället kan mötas med en kombination av särskilda beredskapsålgärder
och genom atl man tar beredskapshänsyn

123

i samhällsutvecklingen.
Inom den civila delen av totalförsvaret sker nu en stegvis övergång från
särskilda beredskapsåtgärder lill mer generella beredskapshänsyn på flera
områden. De civila sårbarhelsproblemen kan nämligen endast i begränsad
omfattning hanleras med hjälp av direkta åtgärder. ÖCB:s förslag tik
ramforskningsprogram om sårbarhet och beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen
skak bl. a. ses mol denna bakgmnd.

En gmndläggande
forskningsverksamhet i syfte all skapa kunskap om samhällets sårbarhet bör
försöksvis påbörjas. Regeringen har mot denna bakgmnd inte haft några
erinringar i budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 när del gäller all av
den ekonomiska planeringsramen avsälla sammanlagt 500000 kr. för ändamålet. Av
medlen belastar 400000 kr. anslaget H 1. Överstyrelsen för civil beredskap:
Förvaltningskostnader och 100000 kr. anslaget J 1. Styrelsen för psykologiskt
försvar. Televerket avser hämtöver atl bidra med 500000 kr. lill ramprogrammets
finansiering. En fortsall forskningsverksamhet efler 1990/91 får övervägas i
anslutning till 1991 års totalförsvarsbeslul.

Regeringen utgår från att
den kompelens som finns inom FOA, ÖCB och universitet och högskolor i samverkan
bidrar till överföring av.kunskap mellan den militära och civila
lotalförsvarsforskningen;

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 13 Försvarsdep.

13.4.2 Miljövetenskaplig
forskning

Den
satsning som i 1987 års forskningsbeslut gjordes på en centmmbild-ning för
miljövelenskaplig forskning (CMF) vid universitetet i Umeå har utfallit väl.
CMF-samarbetel har medverkat lill en kompetensuppbyggnad inom olika
forskningsinstitutioner i Umeå, däribland FOA.

13.4.3 Materialforskning

ÖB
fick i november 1987 i uppdrag att redovisa försvarels behov av nya material
saml ange områden för samverkan med andra intressenter. ÖB redovisade sin
rapport i oktober 1989. Regeringen kommer senare i denna proposition att
föreslå atl medel avsätts för atl stödja s. k. tvärvetenskapliga konsortier,
vars syfte är att skapa en utvecklande samverkan inom det maleriallekniska
området.

124

14 Socialdepartementets verksamhetsområde

Forskning
bedrivs och initieras inom socialdepartementels polilikområden socialförsäkring,
familjepolilik, socialtjänst samt hälso- och sjukvård.

Från femte huvudtitelns
anslag Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet stöds
forsknings- och utvecklingsarbete inom samtliga ovannämnda polilikområden, dock
med undantag för den medicinska forskningen.

Hämtöver bedrivs forskning
som en integrerad del av verksamheten vid statens bakteriologiska laboratorium,
statens institut för psykosocial miljömedicin och socialstyrelsens
läkemedelsavdelning.

År 1987 inrättades en
beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU).

I följande sammanställning
redovisas FoU-basen inom socialdepartementels verksamhetsområde samt förslag
för treårsperioden 1990/91 1992/93 (milj. kr.).

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
14 Socialdep.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Anvisat

Förslag

Beräknat

1989/90

1990/91

1Q91/92

1992/93

Socialvetenskapliga

forskningsrådet

Forskningsmedel

40,1

+ 12,3'

+ 5,6

Administration

3.4

+ 2,7

Statens
beredning för

utvärdering
av medicinsk

metodik

5,0

+ 1,0

Statens
bakteriologiska

laboratorium

Forskningsmedel

25,8"

Socialstyrelsens
läkemedels-

avdelning

Forskningsmedel

6,0"

Statens
institut för

psykosocial
miljömedicin

Forskningsmedel

5,3"

' Varav 6,9 milj. kr. utgör överföringar från åttonde och
tionde huvudtitlarna

Delegationen för social forskning

' Medel för informationsinsatser

"
Intern- och extemfinansierad forskning.

14.1 Stöd till forskning från femte huvudtitelns
FoU-anslag

Anslaget
A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet tillkom efter
beslut av riksdagen år 1974. Sedan dess finns också delegationen för social
forskning som beredningsorgan för utdelning av medel från anslaget.
Delegationen skak även la initiativ lill och stimulera forskning av betydelse
för socialdepartementets verksamhet.

1 överensstämmelse med
riksdagens två senaste forskningspoliliska beslut har anslaget utnyttjats för
dels prioriterade områden, dels långsiktig kunskapsuppbyggnad vid
universiteten.

Under perioden
1986/87-1989/90 har hittills ca 139 milj. kr. betalats ul från anslaget.

125

s. 126 Kontrollera mot PDF

14.2 Forskning vid vissa myndigheter Prop. 1989/90:90

Avsnitt 14 Statens
bakteriologiska laboratorium är del nationella expertorganet för Socialdeo

skyddet mot smittsamma
sjukdomar. Detta ställer krav på hög vetenskaplig

kompetens
hos personalen.

Laboratoriet
har inget särskilt FoU-anslag. Det har i sin årsredovisning för budgetåret
1988/89 beräknat de totala kostnaderna för FoU till totalt ca 25,8 milj. kr.,
varav c:a 8 milj. kr. kommit från externa finansiärer.

Statens
institut för psykosocial miljömedicin har till uppgift atl utveckla, värdera
och förmedla kunskaper om psykosociala risksiluationer, risk-gmpper och
riskreaklioner och deras samband med hälsa och välbefinnande. Verksamheten
innefattar forskning, utbildning, dokumentation och information. Institutet har
en relativt omfattande extemfinansierad forskning.

Socialstyrelsens
läkemedelsavdelning skall bedriva forsknings- och utvecklingsarbete främst för
metodutveckling inom läkemedelskontrollen. Del fömtsätts att arbetet bedrivs
med stöd av myndighetens anslag. Viss extemfinansierad forskning förekommer
också.

Statens
beredning för utvärdering av medicinsk metodik skall verka för en samordnad
värdering av dels sådana metoder som är i bruk inom sjukvården och där det
finns skäl för omprövning av deras värde, dels ännu inte etablerade metoder.
Värderingen, som skall baseras på vetenskapligt underlag, lar hänsyn lill de
granskade metodernas värde från medicinska, psykosociala, eliska och
ekonomiska utgångspunkter. Arbetet inom beredningen fömlsäller ett nära
samarbete med forskarsamhället och sjukvårdens huvudmän.

Beredningen
redovisar sina ställningstaganden i rapporter över kunskapsläget inom de granskade
områdena. Rapportema liksom beredningens konferenser vänder sig till bestämda
målgmpper inom hälso- och sjukvården.

14.3 Forskningens inriktning och effekter

14.3.1
Delegationen för social forskning

Anslaget
har använts dels lill långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad vid
universiteten, dels som stöd till forskningsprojekt inom prioriterade områden.

En
konsekvens av del långsikliga stödet till universiteten är alt del nu finns
forskargmpper som är intresserade av all med stöd av egna forskningsresultat
ge sig in i en kritisk granskning av och diskussionen om den svenska
välfärdspolitiken.

Delegationens
kvartalsskrift social forskning är ett fomm där forskare för politiker och
tjänstemän hos kommuner och landsting saml myndigheter kan presentera
resultatet av sin forskning. Delta leder ofta till fördjupade kontakter av
värde för den omprövning och nydaning som efterfrågas inom offentlig
verksamhet.

Forskare
från universiteten medverkar också i de seminarier och konfe- 126

s. 127 Kontrollera mot PDF

renser
som delegationen anordnar för olika gmpper, utöver de ovan nämnda även för
joumalisler och författare.

Forskningen
inom området socialpolitik och arbetsliv har i stor utsträckning omfattat
generella välfärdsstudier med tonvikt på det ekonomiska bidragssystemet och
dess roll i samsfjelet med andra samhällssektorer. Ekonomisk forskning med
inriktning på Iransfereringssystemens träffsäkerhet och effektivitet är under
uppbyggnad. Rätlssociologiska studier av socialförsäkringens tillämpning, som
belyser sambandet mellan arbetsmarknadens funktionssätt och utvecklingen inom
socialförsäkringen får stöd liksom forskning om klientens och patientens rätt
inom socialtjänst och sjukvård.

Det teoretiska underlaget
för arbetet inom socialtjänsten har varit svagt och därmed också gmnden för
utbildningen av blivande socialarbetare. Därför har bl. a. resultaten av den
forskning som inriktats på rdalionema mellan socialarbetare och klienter saml
på utveckling och värdering av insatser och metoder inom socialtjänsten fått
stor betydelse för omprövning och fömyelse av del sociala arbetet.

Även
stödet till forskning om konsekvenserna av 1982 års socialtjänstlag har givit
praktiskt likämpbara resultat.

Forskningen
om bam, ungdom och familj har gäkt bl. a. utvecklingspsykologi, socialisationsfrågor
saml bams och vuxnas sociala nätverk. Här finns vidare forskning kring
förskolans pedagogik, arbetssätt och organisation liksom invandrarbams
språkutveckling och tvåspråkighdens problem.

Ett
forskningsprogram för forskning om bamomsorgen ur ell samhällsekonomiskt
perspektiv har utarbetats som en följd av riksdagens senaste
forskningspoliliska beslut. Som etl resukat av detta pågår projekt vid universiteten
i Göteborg och Stockholm. I dessa studeras samhällsekonomiska aspekter på
bamomsorg i vid mening. Dessutom studeras rdalionema mellan central styming
och praktisk verksamhet i kommunema, bl. a. vad gäller resursförbmkning och
pedagogisk inriktning. Även föräldrarnas val av omsorgsform studeras.

Forskningen
inom missbruksområdet har inriktats bl.a. mot missbmkets orsaker och förlopp,
dess omfattning och skadeverkningar samt innehåll i och effekter av behandling
och rehabililering. En viktig del gäller eflFektema av olika kontrokpoliliska
ålgärder saml betydelsen av opinionsbildning genom informaiion och upplysning
lill olika gmpper.

Praktiskt
betydelsefulla resultat har nåtts då del gäller att förhindra skador hos bam
till kvinnor med olika former av missbmk.

Forskning
om missbmkets påverkan på familjen samt om familjens rok i behandlings- och
rehabiliteringsarbetet har under perioden ägnats särskild uppmärksamhet.

Ett
förslag till forskning om tvångsvård av vuxna missbmkare har nyligen lagts
fram på regeringens uppdrag.

Forskningen
inom handikappområdet är inriktad mol all belysa sådana sociala och
miljömässiga faktorer och processer som gör att funktionsnedsättningar blir
lill handikapp.

Forskning
bedrivs också om begreppsutveckling och språklig kommuni-

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
14 Socialdep.

127

kalion
hos personer med olika funktionsnedsättningar som hörsel- eller synskada eller
förståndshandikapp.

Behandling
och rehabilitering är ett annat område med inslag av beteendevetenskaplig,
medicinsk och teknisk forskning.

Samordning,
ytterligare långsiktiga satsningar och programarbete krävs för att behålla den
kompetens som håller på att byggas upp.

Inom
hälso- och sjukvårdsjörskningen ligger tonvikten på sådan forskning som
belyser behovet av och förutsättningarna för en hälso- och sjukvård som
överensstämmer med de allmänna välfardspolitiska målen och på forskning om
effekterna av den förda hälso- och sjukvårdspolitiken.

Bland
projekt med folkhälsovelenskaplig inriktning finns studier av sociala
orsaksfaktorer lill ohälsa, möjligheten att utnyttja informaiion om
sjukfrånvaro för förebyggande åtgärder, folkligt deltagande i hälsoarbetet saml
om betydelsen av sociala nätverk och socialt stöd för en god hälsa. En
fortsättning av denna forskning är angelägen som underiag för beslut inriktade
mot alt målet om jämlikhet i hälsan skall uppnås.

Stöd
har också lämnais lill forskning om resursanvändning och kostnadsfördelning
inom sjukvården bl.a. i förhållande till alternativa vårdformer och
förebyggande insatser. Forskning pågår också som utvärderar hälso- och
sjukvårdssystemet ur ett patientperspektiv.

Den
forskning inom äldreområdel som stöds från anslaget rör åldrandet och äldres
levnadsförhållanden saml äldres behov av service och vård. Resultat av denna
forskning har utgjort en grund för förslag till förnyelse av äldreomsorgen.
Synpunkter på äldreforskningens framtida utveckling har redovisats i avsnitt 6.
Framställningen baseras på förslag till regeringen från en för delegationen och
forskningsrådsnämnden gemensam initiativgrupp.

Under
de två senaste treårsperioderna har slödel från anslaget A 3. Forsknings- och
utvecklingsarbete saml försöksverksamhet till den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden vid universiteten ökat kraftigt. Andelen av de medel som
utbetalats till detta ändamål för innevarande budgetår utgör drygt 40 %. Stödet
avser såväl doktorand- och s. k. post doctortjänster som fleråriga programslöd
och förstärkning av handledarresurser.

Dessa
satsningar har bidragit till all kvaliteten på forskningen avsevärt förbättrats
genom atl handledarna blivit fler. Den rådgivande verksamhet som delegationens
prioriteringskommittéer indirekt utövar har också bidragit.

Vid riksdagsbehandlingen
av prop. 1986/87:80 uppmärksammade socialutskottet i sill belänkande (SoU
1986/87:28) bl.a. alkoholforskning, forskning om barns villkor, fritidsfrågor,
problem med klassbunden ohälsa, m. m. saml handikappforskning.

Som
framgått av redovisningen har dessa påpekanden beaktats, men trots detta har
forskningen kring hälsa och välfärd en blygsam omfattning. Detsamma gäller
forskning om hälso- och sjukvårdens saml socialtjänstens organisation och
funktionssätt.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.

14.3.2
Statens bakteriologiska laboratorium

Forskningsverksamheten
vid statens bakteriologiska laboratorium har förbättrat smittskyddet för den
svenska befolkningen.

Forskningen
kring HIV-infektion ligger i den internationella forskningsfronten. Ett av de
viktigaste projekten avser utveckling av ett vaccin mot HIV med användning av
HIV-2-infeklion hos makapor som experimentell modell. Ell av de första
HIV-2-virusisolalen i världen påvisades och karaktäriserades vid laboratoriet.
HIV-2-vimset har också utnyttjats för all utveckla diagnostiska
antikroppslesler.

Anslutande
forskning har givit resukat som tyder på atl vaccination mol HIV-infektion
resp. aids är möjlig. Tekniker har utvecklats som medfört förbättrad
diagnostik.

Ett virus som orsakar
allvarlig påverkan på njurarna har isolerats och karaktäriserats av en
forskargmpp vid laboratoriet. Sjukdomens epidemiologi och spridningsmekanismer
har kartlagts. Metoder för diagnostik har utarbetats. Forskargruppen som är
internationelll ledande inriktar nu sitt arbete mot alt finna ell eflFektivl
vaccin.

Då
det gäller kikhostevaccin finns ett globalt stort intresse att ersätta
nuvarande vaccin som dels ger biverkningar, dels har ojämn effekt. I en stor
svensk klinisk studie har visats att nya s. k. acekulära vacciner ger fullgott
skydd mol kikhosta. De svenska resultaten har accepterats som utgångspunkt för
egna prövningar i England.

Ett
annal intressant forskningsprojekt gäller interleukiner. Dessa är
signalsubstanser som produceras i blodet som svar på infektioner. Deras
efTekter förändrar och förstärker ofta kroppens immunförsvar. Den forskning
som bedrivs vid laboratoriet har bl.a. på molekylär nivå visat på kopplingar
mellan immunsystem och nervsystem.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
14 Socialdep.

14.3.3
Statens institut för psykosocial miljömedicin

Forskningen
vid statens institut för psykosocial miljömedicin har tre huvudinriktningar,
nämligen hälsofrågor inom vårdmiljöer, övriga arbetsmiljöer samt s. k. sociala
nätverk. Forskningen bedrivs i nära samverkan med karolinska instilutets
institution för slressforskning.

Arbetsmiljön
för distriktssköterskor, läkare och tandläkare samt kriminalvårdspersonal har
studerats. Stor uppmärksamhet har ägnats natt- och skiftarbete inom industrin.
Även lantbmkares hälsoproblem har studerats.

Frågor om s. k. sociala
nätverks betydelse behandlas i ett flertal nationella och internationella
forskningsprojekt och har delvis koncentrerats på hjärt- och kärlsjukdomar.

Resultaten av institutets
forskning har ofta fåll en direkt tillämpning och bl.a. utnyttjats i
arbelsmiljökommissionens arbete.

9 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

129

14.3.4
Socialstyrelsens läkemedelsavdelning

FoU-arbetet
vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning har koncentrerats på tre områden.
Främst har man vidareutvecklat sina insatser inom läkeme-ddsepidemiologin med
syftet att få ett bättre grepp om läkemedelsbiverkningarna.

Avdelningen har också utvecklat
s. k. in vilromeloder för styrkebestäm-ning av biologiska substanser. Detta har
medfört atl man kunnat minska användningen av försöksdjur. De nya metoderna har
också medfört en eflFektivisering av prövningsverksamheten.

Ell tredje område avser
kliniska prövningar av s. k. orphan dmgs, dvs. läkemedel för vilka
paienlrälligheterna gått ul eller läkemedelsindustrin av andra skäl inte har
något intresse. Ell sådant exempel avser lågdosbe-handlingar med
acetylsalicylsyra för all förebygga vissa kärlsjukdomar.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
14 Socialdep.

14.3.5
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik

Statens beredning för
utvärdering av medicinsk metodik har under den korta lid den verkat tagit
initiativ till ett stort antal utredningar och publicerat ell antal
kunskapsöversikter inom centrala områden. Genom sitt arbete har beredningen
initierat en viktig självprövningsprocess av sjukvårdens arbetsmetoder och
tekniker. En kunskapsöversikt om s.k. preoperativa rutiner (undersökningar och
riskbedömningar före kirurgiska ingrepp) börjar nu utnyttjas inom landslingen.
Bland kunskapsöversikter under produktion kan nämnas en om det stora
samhällsproblemet "ont i ryggen", andra om bl.a. kärikimrgi vid
åderförkalkning i benen och om stöt vågsbehandling vid stensjukdomar.

14.4 Ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd

Anslaget
A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet tillkom genom
riksdagens beslut år 1974. Syftet var bl. a. all för den sociala sektorn
stimulera utveckling av kunskapsunderlag för verksamheten. Härigenom skulle
förutsättningar skapas för en rationell verksamhet och en förståelse hos
personalen för dess innehåll liksom för värdering av verksamheten som gmnd för
förändring och förnyelse. Satsningarna på FoU inom sektorn har bidragit lik
utveckling av metoder för sådant arbete.

Delegationen för social
forskning har under de två senaste treårsperioderna aktivt verkat för den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för sektorns behov. Detta har skett i nära
samverkan med universitet och högskolor. Regeringen anser det angeläget att
fullfölja denna utveckling och föreslår därför all delegationen för social
forskning tillsammans med delegationen för invandrarforskning ombildas till
ett socialvetenskapligt forskningsråd. Det nya rådet bör liksom
forskningsråden under utbildningsdepartementet ha en majoritet av forskare.

Företrädare i rådet för
forskarsamhället bör väljas av särskilda elektorsförsamlingar medan övriga
ledamöter förordnas av regeringen. Som redan nämnts i avsnitt 6 kommer en
omfördelning av ansvar att ske mellan vissa

130

forskningsfinansiärer.
Förslagen innebär också sammantaget en utökning av verksamheten genom atl det
nya rådet ges ett samordningsansvar för såväl äldreforskning som
invandrarforskning, handikappforskning samt icke- medicinsk hälso- och
sjukvårdsforskning inriktad mot bl. a. folkhälsa, hälsoekonomi och
vårdorganisation.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.

14.5
Anslagsfrågor Femte
huvudtiteln

A. Socialdepartementet m. m.

A 2. Utredningar m.m.

Regeringen
har i prop. 1989/90:100 bil. 7 föreslagit riksdagen att till Utredningar m. m.
för budgetåret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag på 32 340000 kr.

Från
detta anslag bekostas bl. a. verksamheten vid statens beredning för utvärdering
av medicinsk metodik. Dess verksamhet fömtsätter nära samverkan med
forskningsinstitutioner. Resultatet av verksamheten behöver för att ge avsedda
efTekter föras vidare till och förankras hos dem som kan omsätta rönen i
praktisk handling. Regeringen föreslår därför att anslaget räknas upp så all
beredningen kan tillföras I milj. kr. för all utveckla sin
informationsverksamhet.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

atl riksdagen
under reservationsanslaget Utredningar m. m. för budgetåret 1990/91 anvisar
1000000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1989/90: IOO bil. 7.

A 3.
Socialvetenskapliga forskningsrådet

1988/89
Utgift 35948852' Reservation 14467129

1989/90
Anslag 40112000

1990/91
Förslag 58 526000'

'
Anslaget Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet m. m.

Under
innevarande budgetår finns uppfört etl reservationsanslag med benämningen
Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet. Anslaget är uppfört
med 40 112000 kr. I prop 1989/90:100 bil. 7 har regeringen föreslagit att anslaget
skall föras upp med oförändrat belopp i avvaktan på forskningspropositionen.
Vi lar nu upp denna fråga.

I enlighet med vad som
anförts föreslår regeringen all del beredande organet, delegationen för social
forskning, omvandlas lill ell socialvetenskapligt forskningsråd under
socialdepartementet. Den utökning som föreslås för rådels verksamhet
fömlsäller en resursförstärkning.

Som
en följd av socialdepartementets stöd lill den långsiktiga kunskaps-

131

s. 93 Kontrollera mot PDF

uppbyggnaden
finns vid universiteten forskargmpper av stor betydelse för den fortsalla
utvecklingen. Såväl delegationen som berörda högskoleenheter har bedömt det
angeläget att vissa tjänster infogas i det reguljära högskolesystemet.
Regeringen föreslår därför all under perioden 11,8 milj. kr. i stället anvisas
över åttonde huvudtiteln i stället för under delta anslag.

Regeringen
föreslår vidare all anslaget under treårsperioden 1990/91 1992/93 totalt
tillförs 6 milj. kr. för en successiv utbyggnad av den folkhäisovetenskapliga
forskningen. Behovet av insatser för HlV/aids-rdaterad forskning har redovisats
i avsnitt 6. Anslaget föreslås få ett tillskott av 1 milj. kr. genom överföring
från aids-anslagel.

Regeringen
utgår från all del nya rådet skall fullfölja programarbetet från delegationen för
social forskning.

En
fråga som därvid bör lyftas fram gäller utvärderingar bl. a. med hänsyn till
krav på att nya och förändrade insatser måste kunna mötas genom
omprioriteringar. Ett annal sådant område gäller den enskilda människans
ställning inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Det
nya rådet bör även ges ansvar för finansiering och samordning av
handikappforskningen.

Delegationen
för social forskning och forskningsrådsnämnden har i en rapport lill regeringen
föreslagit betydande satsningar på äldreforskningen i Sverige. Regeringen
föreslår all dels det socialvetenskapliga forskningsrådet ges
samordningsansvaret för äldreforskningen, dels alt 4,6 milj. kr. anvisas för
detta område.

Regeringen
föreslår slutligen att även invandrarforskningen inordnas under det nya rådet
saml föreslår en resursförstärkning på 3 milj. kr. för treårsperioden.

Regeringen
kommer senare all besluta om organisation och instmktion för rådd.

Med hänvisning lill vad
som anförts anser regeringen atl anslaget bör höjas med 18,4 milj. kr. 1990/91,
5,6 milj. kr. 1991/92 och 5,6 milj. kr. 1992/93, dvs. en bashöjning med 29,6
milj. kr. vid periodens slut.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
atl riksdagen godkänner all
delegationen för social forskning saml delegationen för invandrarforskning
ombildas lik ell socialvetenskapligt forskningsråd,

2.
att riksdagen lill
Socialvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 58 526000 kr,

3.
atl riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

132

E. Hälso- och sjukvård

E 10. Statens bakteriologiska laboratorium:
Centrallaboratorieuppgifter

Regeringen
har i prop. 1989/90:100 bil. 7 föreslagit riksdagen att till Statens
bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 47447000 kr.

Vid
statens bakteriologiska laboratorium leds var och en av de bakteriologiska,
virologiska, immunologiska och kemiska avdelningarna saml produktionsavdelningen
av en tjänsteman i professors ställning. Den epidemiologiska avdelningen
förestås av en statsepidemiolog i professors ställning. Den parasitologiska
sektionen leds av en laborator. Tjänst som professor och laborator tillsätts av
regeringen efler förslag av laboratoriet. Tjänsterna tillsätts efter ett
sakkunnigförfarande som överenstämmer med del som gäller vid utnämning av
professurer vid högskoleenheterna.

Som
nämnts i avsnitt 6 är del angelägel att stärka forskningen kring infektionssjukdomar
och smittskydd.

Statens
bakteriologiska laboratorium är det nationella expertorganet för smittskyddet,
och del är viktigt all vidareutveckla laboratoriets kompelens inom
smillskyddsområdel. Detta fömtsätter en samordning med annan kvalificerad
forskning och då främst med den som bedrivs vid karolinska institutet.

Regeringen
föreslår därför alt del istället för de nyss nämnda tjänsterna på sikt skall
inrättas professurer vid karolinska institutet. 1 ell första steg, som tas den
1 juli 1990, skall detta gälla tjänsterna som professor i virologi och
immunologi samt som laborator för den parasilologiska versamheten. Vid
karolinska institutet inrättas del proflFessurer i smittskydd, särskilt klinisk
immunologi i smittskydd, särskild klinisk virologi och smittskydd, särskilt
klinisk parasitologi. Innehavarna av tjänsterna skall tillika vara
avdelnings-föreståndare vid laboratoriet.

Det
ankommer på regeringen all utfärda erforderliga föreskrifter om bl. a. hur
berörda avdelningar och institutioner bör samarbeta.

Kostnaderna
för de tre tjänsterna som inrättas vid karolinska inslilulel beräknas lill 4,5
milj. kr. och medel böranvisas under åttonde huvudtitelns reservationsanslag
Medicinska fakultetema.

Mol
den bakgmnden bör förevarande anslag minskas med 4 500000 kr. i förhållande
lill vad som beräknas i prop. 1989/90:100 bil. 7.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen
förestår

all
riksdagen under förslagsanslaget Statens bakteriologiska labor-lorium:
Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1990/91 anvisar 4 500 000 kr. mindre
än vad som föreslagils i prop. 1989/90:100 bil. 7.

133

15 Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs eller initieras
forskning och utveckling (FoU) med inriktning på transporter, meteorologi,
hydrologi och oceanografi, geoteknik saml post- och telekommunikationer.

I nedanstående tabell
sammanfallas forskningsresursema vad avser kommunikationsdepartementet. I
tabellen redovisas endast reformer. Till dessa förändringar kommer för
budgetåret 1990/91 kompensation för pris- och löneförändringar. Även för de
kommande budgetåren kommer anslagen all omräknas för pris- och
löneförändringar. De belopp som anges som reformer skall dock ses som absoluta
belopp och kommer ej all prisomräknas del år reformen läggs ul.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.

I. Transportforskning

I 1. Statens väg- och trafikinstitut

1 2. Bidrag till statens väg-och trafikinstitut

I 3.
Statens väg- och

trafikinstitut: Återanskaffning av bas-utruslning

14. Transportforskningsberedningen

Anslag 1989/90

Förslag 1990/91

Beräknat 1991/92

Beräknat 1992/93

1 41,9

+ 1,0

+ 3,0

+ 2,0

5,0

39,2

+ 2,0

+ 1,0

15.1 Forskningens organisation och omfattning

Transportforskning
omfattar forskning om transporter av personer och gods, transportmedel,
transportleder, iransportanläggningar och trafikanter. Forskningen omfattar
också trafikens eflFekter på samhället, regionalpolitiskt och trafiksäkerhets-
och miljömässigt, liksom forskning om metoder för trafik- och
iransportplanering. Transportforskningsområdel är således mycket omfattande.

Många olika organ är
delaktiga i den svenska transportforskningen. Transportforskningsberedningen
(TFB) är den statliga myndighet som är seklorsansvarig för FoU inom
transportsektorn. Även andra myndigheter initierar forskning på detta område,
bl.a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statens råd för
byggnadsforskning (BFR). Förvaltningsmyndigheter och aflTärsverk med ansvar
för viss del av transportsektorn, l.ex. vägverket, trafiksäkerhelsverkel,
transportrådet, statens järnvägar, banverket, sjöfartsverket och
luftfartsverket, utför antingen egen FoU eller lägger ul forskningsuppdrag lill
olika forskningsbedrivande organ, såsom universitet och högskolor, statens väg-
och trafikinstitut (VTI), flygtekniska försöksanstalten och SSPA Maritime
Consulting.

Trots
dessa insatser utgör den statligt finansierade Iransportforskningen

135

inom
kommunikationsdepartementels verksamhetsområde (ca 250 milj. kr. per år) endast
en liten del av de totala FoU-resurserna på området. Inom bil-
och..flygindustrin men också inom de större transportföretagen avsätts årligen
mycket stora resurser till FoU om transporter. En del av dessa medel går till
sektorsorgan (t. ex. VTI) och högskolor. Näringslivet har också möjlighet att
genom samarbetsorgan som transportforsknings-kommissionen och västsvenska
transportsekretariatet initiera och stödja sådan FoU på området som man bedömer
som värdefull.

Utöver
transportforskningen bedrivs forskning och utveckling inom områdena
meteorologi, hydrologi och oceanografi genom Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHl), och inom området geoteknik genom statens
geotekniska institut (SGI). Vidare bedriver televerket, som sektorsansvarig för
FoU inom sitt verksamhetsfält, forskning och utveckling inom tele- och
informalionsteknologiområdena. Postverkets FoU-insatser inriktas bl.a. på
området logislik, utveckling av syslem för förmedling av betalningar och
användande av informationsteknologin (IT).

Resultat från
informationsleknisk FoU (IT) har redan en stor betydelse för utvecklingen på
transportområdet vad gäller såväl framkomlighet som ekonomi, säkerhet och
miljö. Den industriella delen av IT-programmet som antogs av riksdagen år 1987
består bl.a. av utvecklingsprojekt som administreras av IT-ddegalionen.
Verksamheten har pågått sedan millen av år 1987 och de tillgängliga medlen har
nu i huvudsak fördelals på projekt. Staten satsar totalt 495 milj. kr., bl.a.
via televerket (255 milj. kr.). Industrin satsar minst 50% av projektkostnaden
i de projekt som man deltar i. Totalt omfattar alkså programmet ca 1 miljard
kronor. Här kan också nämnas televerkets stöd till vissa demonstrationsprojekt
som rör användningen av ny teleteknik. Stödet uppgår till 45 milj. kr. under en
treårsperiod. Informalionsteknologiforskningen stöds dels direkt av staten (t.
ex. via TFB) dels gemensamt av industri och stat (t. ex. via IT-delegationen)
och dels endast av industrin (t. ex. vissa PROMETHEUS-projekl).

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

15.2 Regeringens syn på behovet av forskning inom
transport- och kommunikationsområdena

15.2.1
Transport- och kommunikationssystem i samhällsutvecklingen

Väl
fungerande trafik/transportsystem och kommunikationssystem är en gmndläggande
fömtsättning för att samhället skall fungera. Transportsystemet ställs inför
stora krav från både hushåll och företag. Vi är alla beroende av bra
kommunikationer både när det gäller arbete och frilid. Väl fungerande
kommunikationer har vidare stor betydelse för svenskt näringsliv och dess
förmåga alt öka sin konkurrenskraft gentemot utlandet. Transportsystemet blir
alltmer komplext och tekniskt avancerat. Just därför kan forskning på området
bidra med resultat som gör det möjligt att nå de trafikpolitiska målen.

Samtidigt som transporter
och kommunikationer är så gmndläggande för samhällets positiva utveckling
påverkar de också samhället starkt i andra avseenden. Tydligast märks detta i
form av vissa negativa effekter

136

på
miljön, bl. a. luftföroreningar, buller och olyckor. För atl kunna begränsa de
negativa eflFekterna behövs forskning som ger kunskaper om funktionen hos
trafik- och transportsystemen, hur olika faktorer påverkar den och vilka
eflFekter som kan nås av olika åtgärder, saml hur olika eflFekter kan nås genom
olika former av styrning av transporterna.

Även
påverkan i motsatt riktning sker, dvs. samhällets utveckling påverkar i hög
grad behovet av transporter och kommunikationer. Forskning för att ge
förbättrad kunskap är här etl nödvändigt hjälpmedel för all kunna fatta
långsiktiga beslut om exempelvis investeringar för bättre infrastruktur.
Informationssamhällets allt starkare framväxt påverkar behovet av fysiska
transporter - "lelefonmötel" kan väntas ersätta
"sammanträdet" i ökad utsträckning genom det vidgade kontaktnät som
ökningen av informationsutbudet ger upphov till. Samtidigt kan den nya
teknologin också leda lill fler resor. Användning av modern informationsteknik
har vidare fått betydelse för eflFeklivare transporter.

Forskning
inom området transporter och kommunikationer skall möjliggöra atl väl
underbyggda beslut kan fallas i dag om morgondagens infrastmktur. Samtidigt är
det viktigt att betona forskningens inslag av kunskapsbyggande moment. Del
behövs för att ge underlag och handlingsberedskap för de frågor och beslut som
vi slår inför senare och som rör landets transporter och kommunikationer in i
nästa sekel.

Allmänt
gäller atl forskning och utveckling inom transportområdet är av stor betydelse
för alt underbygga och följa upp trafikpolitiska beslut. Det finns behov av
forskningsinsatser kring samtliga mål för den trafikpolitik som riksdagen
nyligen beslutat om. Del är emellertid nu speciellt viktigt att öka
FoU-insatserna inom områdena infrastruktur, miljö, energi samt trafiksäkerhet
med särskild betoning på järnvägens och den övriga kollek-livtrafikens
möjligheter och fömtsättningar all bidra lill ett fullgott transportsystem.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

15.2.2
Transportleder och kollektivtrafiken

Infrastmkturen
är fundamental för alla transporter och är därmed ett angeläget
forskningsfält. Många av de investeringsbeslut som fattas i dag skall svara mot
en efterfrågan från transportsektorn på 10 20 års sikt ofta ännu längre in
i framtiden. Enligt TFB sker ca 90 % av persontransportarbetet och ungefar
hälften av det inrikes godslransportarbdet på galor och vägar.
Transportforskningsberedningen pekar på forskningsbehov på nationell och
interregional nivå kring överordnade nätfrågor. Dämlöver behövs
systemövergripande studier på kommunal och regional nivå. Som exempel kan här
nämnas forskning kring den framtida stadstrafikens utformning.

Inte
minst bör behovet av en modern och attraktiv infrastruktur för kollektivtrafiken
uppmärksammas.

I detta sammanhang kan
också nämnas forskningen kring den framlida kollektivtrafiken.
Transportforskningsberedningen har från och med budgetåret 1988/89 ett
särskilt engångsanslag på 100 milj. kr. för all utveckla kollektivtrafiken. Ell
särskilt program har utformats för all peka ul områden som bör bli föremål för
insatser. Ell separat program finns för utveckling av

137

hela
kollektivtrafiksystemet. Detta inkluderar många delar av såväl teknisk som icke
teknisk karaktär. Forell väl fungerande och allraklivl persontrans-portsysiem
behövs allt från engagerad personal till bekväma fordon och terminaler. Som
närmare framgår av avsnitt 17 föreslår regeringen nu en förstärkning av den
gmndläggande forskningen inom kollektivtrafikområdet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

15.2.3
Miljö-och energiforskning

Trafikens
påverkan på miljön har uppmärksammals allt mer under de senaste åren. Trafiken
bidrar till luftföroreningar och försurning såväl lokall i större städer som
regionalt och globall. Trafiken är ett av de områden som kräver omfattande
miljöförbättrande åtgärder de närmaste åren om de långsiktiga miljömålen skall
kunna uppnås. Kraven på en bättre miljö ges nu också en ökad tyngd i
trafikpolitiken och behoven av ökade FoU-insatser inom detta område framstår
således akt tydligare. Hos flera myndigheter och aflTärsverk inom
departementels ansvarsområde bedrivs i dag miljöforskning. TFB har tagit fram
ett speciellt program för forskning på området "trafik och miljö".
Miljöforskningen hänger starkt samman med forskning kring olika energifrågor.
Del övergripande och långsikliga målet för energipolitiken på transportområdet
är att minska transportsektorns känslighet för störningar i energitillförseln
genom all göra transportsystemet mer robust och flexibelt. Inriktningen är att
minska energiförbmkningen, oljeberoendet och att övergå till alternativa drivmedel
och drivsystem, som på längre sikt kan baseras på inhemska förnyelsebara
råvaror. Transportforskningens roll i den energirdaterade Iransportforskningen
kommer att stärkas. Denna fråga behandlas närmare under anslaget lik TFB,
liksom under avsnitt 23 om energiforskningen.

Den
miljöforskning som statens väg- och trafikinstitut bedriver bidrar till ökade
kunskaper om trafikens roll beträflFande luftföroreningar och buker. Ett
viktigt inslag i forskningsarbetet avser analys av olika länkbara ålgärder för
alt begränsa trafikens miljöpåverkan.

1
det följande ges en redovisning av den miljöforskning som bedrivs inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Vägverket:

Vägverket satsar i
dag ca 70 milj. kr. per år på forsknings- och utvecklings-demonstrationsprojekt.
I det Forsknings-, Utvecklings- och Demonslra-tionsprogram som nu är under
utarbetande kommer en ny inriktning alt vara bl. a. just miljöforskning.

Banverket:

Inom
banverket pågår för närvarande arbetet med all la fram en flerårs-plan för FoU.
Planen beräknas vara klar under år 1990. Mol bakgmnd av

138

innehållet i de
trafikpolitiska målen finner banverket ett antal angelägna områden som
FoU-insalserna bör inriktas mol. Ell av dessa områden är miljöområdet. Följande
forskning inom miljöområdet sker i dag:

banverket
deltar i en arbetsgmpp inom den internationella järnvägsunionen vad gäller
ogräsbekämpning i järnvägsspår. Vidare följer verket utvecklingen inom
mekanisk och termisk bekämpningsteknik samt kemisk appliceringsleknik i syfte
all kunna tillämpa bästa bekämpningsförfarande och tekniska utmstning.

ell
utvecklingsarbete pågår i samråd med bl. a. naturvårdsverket i fråga om
åtgärder för att minska bullerstörningar nattetid från tågtrafiken.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

Statens
järnvägar:

SJ
har nyligen utarbetat ett åtgärdsprogram för sill arbete med miljöfrågorna.
För all lösa jämvägens miljöproblem måste forsknings- och utvecklingsarbetet
intensifieras. Som exempel kan nämnas arbetet kring alt minska bullerproblemen
hos fordon och kring bangårdar.

För
all begränsa luftföroreningar från de dieseldrivna rälsfordonen kan vidare
nämnas atl utvecklingsarbete pågår för all införa alternativa bränslen och
hybriddrifl saml för atl förbättra dieselmotorerna och dess re-ningsmöjlighder.

SJ
bedriver också utvecklingsarbete inom kombitrafikområdel. Kombitrafik kan i
flera fall vara framtidens miljövänliga alternativ lill dagens långtradare.
Kombitrafik lämpar sig även väl för försök med alternativ till dagens diesekastbilar.
Eftersom godset färdas på räls nattetid kan dislribu-tionsfordonen utan
kapitalförluster slå och tanka gas eller el under hela den tiden, Aklionsradien
för kombidislributionsfordonen är heller inte så stor, vilket öppnar väg för
andra bränslen än diesel. SJ arbetar därför med all testa nya miljövänliga
fordon för all utveckla och renodla kombitrafi-kens positiva miljöegenskaper.

Sjöfartsverket:

Verket bedriver för
närvarande FoU-verksamhet med en nivå på ca 2,5 milj. kr./år under budgetåret
1990, och beräknas troligen ligga kvar på den nivån fram till år 1993. Det
största enskilda forskningsprojektet handlar om emissioner från fartyg.
Projektet bedrivs ihop med TFB och omfattar 3,5 milj. kr. totalt.

Luftfartsverket:

Verket
bedriver FoU-anknulen verksamhet dels inom trafikavdelningen, dels inom
tekniska avdelningen och dels inom luflfartsinspeklionen. Den totala nivån
uppgår till ca 6,5 milj. kr./år för närvarande och kan beräknas ligga där fram
till år 1993.

Som
"miljöprojekt" kan nämnas utveckling vid Arlanda av reningsanläggning
för glykolspill, reningsanläggning för ureaföroreningar (Visby) samt utveckling
av etl "miljöövervakningssystem" för flygplatser.

139

Statens väg- och
irafikinstitut:

VTl:s
miljöforskning skall bidra till ökade kunskaper om trafikens roll beträflFande
luftföroreningar och buller. Ett viktigt inslag i forskningsarbetet avser
analys av olika länkbara åtgärder för alt begränsa miljöpåverkan.
Hastighetsbegränsningar och trafiksignaler är två exempel på aktuella studier
vid VTI.

För övrigt kan nämnas att
VTI i april 1989 anordnade "trafikmiljödagar". Målen med seminariet
var all uppdatera kunskapen om trafikens efTekter på ekosystemen samt all
bredda synen på trafikmiljöproblemen. Ell par föredrag under seminariet anknöt
till trafikmiljöproblemens estetiska, sociala och kulturella konsekvenser.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

Transporlforskningsberedningen:

TFB
har tillsammans med statens naturvårdsverk, vägverket, STU, VTI och statens
byggnadsforskning tagit fram ett program för hela området trafik och miljö. Del
innehåller en kunskapsöversikt och forskningsbehov för hela området, alltså
även för delar som ej primärt ligger inom TFB:s ansvarsområde. TFB har också
låtit analysera stadskärnornas speciella problem.

TFB:s
ansvar inom området hänför sig främst lill trafiksystemets utformning och
styrning.

TFB
satsar på miljöfrågor dels genom det ordinarie anslaget, dels genom
engångsanslaget. Del senare gäller främst utveckling av miljövänligare
kokektivtrafikfordon. TFB:s insatser kan delas in i:

övergripande
frågor. TFB har startat en studie rörande miljöanpassal transportsystem. Syftet
är all beräkna troliga utsläpp vid olika antaganden om samhälls- och
teknikutvecklingen fram mot år 2015.

efiekler,
spridning. TFB kommer att fortsätta att satsa på värdering av främst
luftföroreningar. TFB deltar som medfinansiär i Tätortsprojektet, som främst
syftar till att bestämma avgasernas cancerogena eflFekter.

utsläpp
från olika transportmedel. Konsekvenserna av atl välja olika transportmedel
belyses i etl projekt där kombitransporter ingår som en väsentlig del. Nyligen
har startats etl projekt om sjöfartens avgasutsläpp och ett annat är beslutat
om flygtrafikens avgas- och bulleremissioner. Jämvägens bulleremissioner
studeras i ell pågående projekt.

åtgärder på fordon. Inom detta område har TFB
endast verksamheter inom ramen för engångsanslaget. Del gäller främst
utveckling och de-monslralionsverksamhel kring miljövänliga
kokektivtrafikfordon.

Statens geotekniska institut:

Miljöfrågorna
har blivit allt viktigare under senare år. Bl. a. kommer frågor rörande
avfallshantering, förorenad jord, föroreningsspridning och försurning all
kräva stora insatser vid institutet. Statens geotekniska institut avser att
under den kommande perioden vidareutveckla modeller och laboratoriemetoder för
bl.a. prognosticering av föroreningars koncentration och spridning i mark och
vatten.

140

15.2.4
Trafiksäkerhet

Transportsystemet
måste i ökad utsträckning utformas så att det motsvarar högt ställda
ambitioner i fråga om trafiksäkerhet. Sedan år 1982 har antalet dödade och
skadade i trafiken ökat kontinuerligt med undantag av år 1987. Enligt TFB:s
bedömning bör ökade forskningsinsatser inriktas på kartläggning av de
bakomliggande orsakema lill trafikolyckorna. TFB har utarbetat särskilda
FoU-program för bl. a. forskning kring oskyddade trafikanters
irafiksäkerhdsproblem samt efterievnaden av hastighetsgränserna.

VTl:s
Irafiksäkerhetsforskning har stor bredd. Forskningen är huvudsakligen av väg-,
fordons- och trafikleknisk saml beleendevelenskaplig karaktär. VTI:s arbete är
instmktionsmässigl av mer tillämpad och ål-gärdsinriktad karaktär än vid
högskolorna. VTI förfogar över avancerad teknisk utmstning. Exempel härpå är
körsimulator och krockbana. Under det senaste året har institutet också
behandlat säkerhetsfrågan inom jämvägsområdet t. ex. plankorsningsolyckor
och lokförares arbetsmiljö och informationsinhämtning. VTI utarbetar med jämna
mellanmm s. k. ramprogram för olika FoU-områden, bl. a. för trafiksäkerhet.

Trafiksäkerhelsverkel
har ett övergripande ansvar för trafiksäkerhetsar-betel och svarar bl. a. för
samordningen av detta saml utbildning, sakinformation, fordonskontroll,
registerhållning och trafikreglering. Verket har särskilda medel avsatta för
forskning. Dessa medel uppgår budgetåret 1989/90 till ca 5 milj. kr.
Trafiksäkerhets verket utarbetar för närvarande ell långsiktigt program som
beskriver verkets samlade forskningsbehov.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

15.2.5
Internationella samarbetsprojekt

En
fortsatt internationalisering inom produktion, handd och transporter leder till
behov av nya forsknings-, utvecklings- och demonstrationsinsalser i fråga om
transportsystemens framtida roll och utveckling. Även eflFekterna av
transportsektorn är intemationella till sin karaktär som exempel kan nämnas
luftföroreningar som påverkar flera länders miljö samtidigt.

Del hittillsvarande
svenska engagemanget har utvecklats på bred front under de senaste åren. Svensk
bilindustri samt svenska företag inom informalionsléknologibranschen dekar i
del inom Eureka initierade projektet PROMETHEUS för utvecklandet av s.k.
"inldligent" biltrafik. Statliga aktörer, bl. a. styrelsen för
teknisk utveckling, televerket, VTI och vägverket, deltar i PROMETHEUS men
också i det av EG initierade samarbetsprogrammet DRIVE. Syftet med DRIVE är all
genom introduktion av avancerad informationsteknologi och telekommunikation
öka trafiksäkerheten, förbättra kapaciteten och eflFektivitelen i
vägtrafiksystemet samt all minska de negativa miljöeflFekterna av vägtrafiken i
Europa. Även Iransportforskningsberedningen har som ansvarigt
sektorsforskningsorgan hittills engagerats framför allt som statlig garant för
svenska forskares deltagande i DRlVE-projektet. De totala svenska statliga
insatserna på området under åren 1988 -1990 uppgår till ca 90 milj. kr., varav
ca 40 milj. kr. avser DRIVE-programmel.

141

Det är viktigt med
fortsall satsning på internationell forskning. Del svenska deltagandel är redan
betydande. Regeringen gav därför i augusti 1989 ett uppdrag lill TFB att
samordna de svenska statliga insatserna inom ramen för de europeiska
FoU-samarbelsprojekten på vägtrafikområdet. Uppdraget innefattar dels
utformningen av en långsiktig strategi för svenskt statligt deltagande i de
berörda projekten, dels fastställandet av former för all skapa ell svenskt
försöksområde för demonstration och ulprovning av ny teknik. Statens engagemang
i programmen skall bygga på en helhetssyn utgående från de trafikpolitiska
målsättningar som stalsmaktema lagt fast. Särskild vikt skall fastas vid
målsättningarna beträflFande vägtrafikens miljöeflFekter.

Det forskningsarbete som
sedan år 1989 bedrivits inom DRIVE avslutas under år 1992. Inom EG pågår för
närvarande förberedelser för nästa fas, etapp två, i detta forskningssamarbete.
Några beslut om omfattning och inriktning har ännu inte fatlats.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

15.3 Regeringens syn på transportforskningens fortsatta
inriktning

15.3.1
Att identifiera och bygga upp en kunskapsbas

Det
finns två gmndläggande krav som kan ställas när det gäller den fortsatta
Iransportforskningen.

Transportforskningen skall
för del första la fram underlag för ålgärder som krävs för att uppnå de av
riksdagen beslutade trafikpolitiska målen. Särskilt bör målen för
infrastrukturen, miljön och trafiksäkerheten uppmärksammas.
Transportforskningsberedningen har under hösten 1989 till regeringen redovisat
vilka behov av FoU-insatser som beredningen nu ser med anledning av de
trafikpolitiska målen. Det är angeläget atl liknande redovisningar kan
presenteras även från övriga myndigheter som bedriver forskning inom
transportområdet. I TFB:s samordningsroll ingår alt redovisa hur
forskningsinsatserna anpassats till de trafikpolitiska målen och då särskilt de
områden som angivits som prioriterade enligt ovan.

Transportforskningen skall
även skapa handlingsberedskap inför problem som inte kan fömtses i dag och
bygga upp en kunskapsbas inför framliden. Detta är en av
transportforskningsberedningens huvuduppgifter. Det är här viktigt all peka på
det samband som finns mellan tillämpad FoU inom transportsektorn och den
långsikliga kunskapsuppbyggande forskningen inom högskolan. Denna senare
forskning behövs för att vidmakthålla och utveckla kunskaps- och
kompetensbasen inom transportforskningen. Högskolan kan emellertid också bidra
med kompetens i utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt, exempelvis vad
gäller metodikfrågor och utvärdering.

1 1987 års
forskningsproposition (prop. 1986/87:80 bil. 5) påpekades på behov av etl ökat
ansvar från sektorsforskningsorganen för att stärka högskolan.
Transportforskningsberedningen bör därför, som sektorsansvarigt
samordningsorgan, även fortsättningsvis medverka till en långsiktig
kunskapsuppbyggnad. Redan i dag svarar universitet och högskolor för ca

142

50 % av den forskning som
beredningen fördelar medel till. TFB medverkar också till en ökad samverkan
med forskare vid högskolan genom atl stimulera institutionerna alt upprätta
fleråriga ramprogram till vilka TFB kan bevilja visst basslöd. Vidare
finansierar TFB i dag dt antal tjänster vid olika högskolor. En strävan från
beredningens sida är att öka delta antal tjänster samt all bevilja medel till
dessa tjänster och vissa projekt för en längre tid än nuvarande tre år.

Samverkan mellan statens
väg- och trafikinstitut och högskolan sker på olika nivåer och på olika sätt.
VTI har en rad kvalificerade forskare, bl. a. verksamma vid högskolan som
adjungerade professorer. Ytterligare andra forskare inom institutet handleder
också forskarstuderande med examensuppgifter med anknytning lill VTI:s
verksamhet.

Som tidigare har nämnts
föreslås förstärkta resurser för kollektivtrafik-forskning. Detta bidrar
givetvis också till att stärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom detta
område vid högskolan.

Regeringen anser alt
ytterligare medel skall tilldelas VTI och TFB för den kommande treårsperioden.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.

15.3.2
Fortsatt uppbyggnad av järnvägsforskningen

Som
en särskild fråga beträflFande inriktningen av den fortsatta transportforskningen
bör uppmärksammas att resursförstärkningen nu medger att VTI kan fortsätta
uppbyggnaden av järnvägsforskningen. 1 tre tidigare riksdagsbeslut
järnvägspolitiska beslutet år 1985, forskningspolitiska beslutet år 1987 och
trafikpolitiska beslutet år 1988 - har del slagils fast alt det
järnvägsorienterade forsknings- och utvecklingsarbetet borde få en större andel
av de totala FoU-resurserna. Så har också skett - VTI har under de senaste tre
budgetåren (1987/88-1989/90) tillddals 1,6 milj. kr. för att bygga upp en
baskompetens inom området. VTI har i dag en särskild enhet för
järnvägsforskning och planerar att tillsätta ell särskilt programråd med
representanter från banverket, SJ och andra intressenter. Programrådets uppgift
blir atl prioritera och samordna VTl:s kommande järnvägs-FoU.

För
TFB gäller all merparten av engagemanget beträflFande järnvägsforskningen
kommer atl ligga inom ramen för den verksamhet som initierats av TFB:s
ledningsgmpp för lokal och regional tågtrafik. Den mer långsikliga forskningen
kommer dock att finansieras med TFB:s ordinarie medd. Under budgetåren
1988/89-1991/92 planerar TFB att satsa ca 2,5 milj. kr. på järnvägsforskning.
Som exempel på nu pågående projekt kan nämnas alternativa bansystem för
persontrafik i stadsregioner saml de nya snabbtågen.

En
samverkansgrupp för järnvägsforskning bildades år 1987. I gruppen ingår
representanter för TFB, VTI, SJ, banverket, styrelsen för teknisk utveckling
(STU), industrin och högskolan. Gruppen har under hösten 1989 utarbetat ett
järnvägsforskningsprogram.

VTI
pekar på att hittillsvarande programarbete med bl.a. TFB, SJ och banverket har
visat på många angelägna forskningsområden. Fortfarande finns emellertid vissa
oklarheter, exempelvis beträflFande hur stora resurser

143

SJ
och banverket kommer att avsälla för långsiktig forskning. Diskussioner pågår
också beträflFande former, innehåll och resursfördelning vad gäller den
forskning som på uppdrag av SJ och banverket bedrivs vid VTI. VTI konstaterar
vidare att den kommande järnvägsforskningen vid institutet kommer atl bero
myckel på VTl:s möjligheter atl bygga upp en för uppdragsgivarna intressant och
kvalitativt hög baskompelens.

Regeringen har fått vela
att både SJ och banverket ställer sig positiva till en ytterligare uppbyggnad
av den gmndläggande järnvägsforskningen vid VTI. SJ använder redan i dag VTl:s
kompelens inom säkerhetsområdet. Hittills handlar det om projekt för ca 700000
kr. SJ har för avsikt att fördjupa samarbetet inom detta område. Etl
samarbdsavtal är under utarbetande som huvudsakligen kommer att innehålla
kvarliggande av olika samarbetsformer och de forskningsområden som kan bli
aktuella alt behandla. Banverket framhåller angelägenheten av alt VTI ges
möjlighet all bygga upp egen baskunskap och gmndkompelens inom de järnvägsspecifika
områdena. Banverkels kostnader för forskning och utveckling uppgick under år
1989 lik 30-35 milj. kr. varav 10-15 milj. kr. tik FoU-uppdrag vid bl. a. VTI
och högskolor. Av dessa gick under år 1989 ca 500 000 kr. till VTI. Även
järnvägsinspeklionen använder redan i dag VTI:s kompelens i järnvägsforskning.

Regeringen bedömer alt det
meddslikskoll som nu föreslås för VTl:s del ger inslilulel en möjlighet att
motsvara den ökade efterfrågan på jämvägs-forskning som kan väntas från bl. a.
SJ och banverket. Det är samtidigt viktigt med en uppföljning under de närmaste
åren av hur efterfrågan beträflFande VTl:s järnvägsforskning utvecklas. De
anslagsmässiga konsekvenserna behandlas under avsnittet om anslagsfrågor för
VTI.

Även högskolan har en
viktig rok när del gäller den framtida järnvägsforskningen. SJ har särskik
pekat på detta mol bakgmnd av alt gmndläggande FoU inom jämvägsområdet berör
en lång rad av discipliner del behövs således tvärvetenskapliga satsningar.
Både SJ och banverket har också redan i dag etablerat samarbete med högskolan.
Transportforskningsberedningen, styrelsen för teknisk utveckling, statens
järnvägar, banverket och ABB finansierar tillsammans ett ramavtal med Kungl.
Tekniska Högskolan för järnvägsforskning. Också VTI har goda fömtsättningar
alt bedriva tvärvetenskapliga FoU inom järnvägsområdet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

15.4 Transportforskningsberedningens organisation och
arbetssätt

En nordisk
expertgrupp har nyligen presenterat en utvärdering av transportforskningsberedningens
verksamhet för regeringen. Gmppen har på gmnd av bl. a. intervjuer kommit fram
till vissa slutsatser och förslag.

15.4.1 Expertgruppens
förslag

När
del gäller den svenska Iransportforskningens organisation anser expertgruppen
all Iransportforskningsberedningen även fortsättningsvis bör vara ett
forskningsfinansierande organ. TFB rekommenderas att skaflFa sig

144

djupare och bättre insikt
i del totala behovet av transportforskning och finansiering av densamma. Vidare
bör TFB och VTI samordna sina verksamheter mer än vad nu är fallet.

Vad gäller planeringen av
FoU-verksamheten föreslås bl. a. all TFB bör genomföra en ny typ av
framlidsstudier för transportsektorn som bygger på bestämda fömtsättningar bl.
a. i fråga om miljö- och trafiksäkerhetsmål. TFB bör också se över sina
forskningsprogram och utarbeta en strategi för revision av dessa.

Gmppen har ingående
behandlat samordningen av FoU inom transportområdet och konstaterat all TFB
inte har några praktiska möjligheter att klara denna uppgift som den i enlighet
med sin instmktion är ålagd. Uppgiften bör således, enligt expertgmppen, las
bort eller också bör TFB ges möjlighet atl samordna forskningen i enlighet med
instmktionen.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

15.4.2
Regeringens överväganden

TFB:s
styrelse har i en skrivelse till regeringen kommenterat vissa frågor i
utvärderingsrapporten. Särskilt bör uppmärksammas styrelsens syn på TFB:s
samordningsroll och hur den bör utformas i framtiden. Styrelsen anser all TFB:s
möjligheter all samordna Iransportforskningen bör förslärkas.

Regeringen
anser, i likhet med TFB:s styrelse, alt samordningen av Iransportforskningen
bör vara en uppgift för TFB. En gmpp för samordning av transportforskning bör
således bildas under ordförandeskap av TFB.. I gmppen bör ingå företrädare för
de myndigheter, som bedriver Iransportforskning eker forskning med nära
anknytning lill transportsektorn.

En
uppgift för gmppen bör vara alt informera om och översiktligt behandla
myndigheternas årliga forsknings- och utvecklingsprogram. Härigenom kan
samordnings- och avgränsningsfrågor för transportforskningen klaras ul.
Gmppens uppgift bör vidare vara att överväga behov av samfinansiering av
projekt, tjänster och ramprogram vid högskolorna.

Vad gäller planeringen av
FoU-verksamheten är det, såsom framhåks i utvärderingsrapporten, viktigt all
Iransportforskningsberedningen genomför framlidsstudier för prioriterade
områden inom transportsektorn, mot bakgmnd av uppställda mål för t. ex. miljön
och trafiksäkerheten. Ett bra exempel på en sådan studie är den nyligen
publicerade delrapporten från transportforskningsberedningen
"Luftföroreningar från trafik. Utveckling och påverkansmöjligheter".

10 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

145

15.5 Anslagsfrågor Prop. 1989/90:90

Avsnitt 15 I
prop. 1989/90:100 (bil. 8 s. 139) har regeringen föreslagit riksdagen alt,
i Kommu-

nikationsdep.

avvaklan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 under

angivna
anslagsmbriker beräkna följande belopp.

ingav

II.
Statens väg-och trafikinstitut

1 2. Bidrag till statens
väg- och trafikinstitut

I 3. Statens väg- och
trafikinstitut: ÅteranskafTni

viss
basutrustning I 4. Transportforskningsberedningen

Regeringen
lar nu upp dessa frågor.

I
000 kr. 41960000 kr.

5000000
kr. 39220000 kr.

Sjätte huvudtiteln

I. Transportforskning

I 1. Statens väg- och trafikinstitut

1988/89
Utgift

1989/90
Anslag 1000

1990/91 Förslag 1000

12.
Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1988/89
Utgift 41 143 900

1989/90
Anslag 41960000 1990/91 Förslag 44 881000

Statens
väg- och trafikinstitut (VTI) har enligt sin instruktion till huvuduppgift atl
bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet som avser vägar och järnvägar,
vägtrafik och järnvägstrafik samt säkerhet i sådan trafik. Institutet skall
också bedriva informations- och dokumentationsverksamhet inom sitt verksamhetsområde.

VTI leds av en styrelse. I
denna ingår generaldirektören och åtta andra ledamöter som utses av regeringen
och två som utses av personalorganisationerna. Antalet hekidsanslällda vid
institutet uppgår till ca 200 personer. Inslilulel är administrativt uppdelat
på fem avdelningar: en vägavddning, en trafikant- och fordonsavdelning, en
trafikavdelning, en järnvägsenhel saml en driflavdelning. Verksamheten är för
närvarande indelad i fem olika program, nämligen trafiksystem, väg, trafikant
och fordon, järnväg saml myndighetsuppgifter.

VTl:s verksamhet
finansieras med 40% bidrag direkt över statsbudgeten, dels med 60% av
uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten avser all läcka kostnader för
programmet Myndighetsuppgifter samt egen FoU-verksamhet vid institutet.

Bidragsmedel används
huvudsakligen för att höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen så att
institutets attraktionskraft som uppdrags-

146

myndighet
kan öka saml för att utföra forskning inom områden som av Prop.
1989/90:90

statsmakterna
angivits som viktiga men där uppdragsgivare saknas. Till Avsnitt
15

grund
för VTl:s verksamhet ligger etl av inslilulel utarbetat s. k. rampro- Kommu-

gram
saml en stor del uppdragsforskning. nikationsdep.

VTI:s
anslagsframställning

Institutet
föreslår i sin anslagsframställning en ökning av anslaget I 2. (Bidrag till
VTI) med 4 % för budgetåret 1990/91.

Institutet
redovisar även dt besparingsallernaliv som innebär all del treåriga
huvudallemativet inleds med en Ivåprocenlig real nedskäming budgetåret 1990/91.
VTI avvisar dock detta altemativ. Behovet av en stark egen FoU beror framför
allt på all det enligt alla erfarenheter krävs en väl etablerad och erkänd
forskning på hög nivå för atl uppdragsgivare skall anlita inslilulel. Risken
för etl negativt rördseresukal för VTI:s del ökar också på gmnd av att 80% av
uppdragsgivarna är statliga organ som själva i flera fall har fått sina anslag
minskade.

Institutet
föreslår i sin anslagsframställning även all 5 milj. kr. per år anslås lill
järnvägsforskning för alt tillsammans med SJ och banverket kunna fullfölja och
utöka den av regeringen uttalade prioriteringen av järnvägsforskning.

Under
fömtsättning all dessa krav uppfylls anser institutet all namnet bör ändras
från statens väg- och trafikinstitut lill statens transportforsk-ningsinslilul.

Regeringens
överväganden

1 följande
sammanställning redovisas den totala verksamheten saml den föreslagna
ändringen.

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Personal (årsarbetskrafter)

Kostnader (tkr)

Myndighetsuppgifter Egen FoU FoU-uppdrag Div. försäljning

Totalt

Intäkter

Anslag myndigheten Anslag egen FoU

Summa anslag

FoU på uppdrag Div. försäljning

Totalt

204

10520

+ 480

31440

+ 2441

66300

+ 1200

2900

- 400

11160

+ 3721

10520

+ 480

31440

+ 2441

41960

+ 2921

66300

+ 1200

2900

- 400

+ 3721

111160

Regeringen föreslår en
allmän nivåhöjning av VTl:s FoU-medel med

147

1 milj.
kr. för budgetåret 1990/91, 3 milj. kr. för budgetåret 1991/92 samt

2 milj. kr. för budgetåret
1992/93, dvs. totalt 6 milj. kr. realt under

treårsperioden. Nytillskollel skall användas uteslutande för utökning av

järnvägsforskningen.

Regeringens bedömning är
atl den fortsatta uppbyggnaden av dt järn-vägsinriktal FoU vid VTI i Linköping
bör kunna möjliggöras genom dessa medd. De ytterligare medel som krävs för all
bygga ul järnvägsforskningen lill erforderlig omfattning fömtsätter regeringen
kan tas fram genom omprioritering inom ramen för befintliga medel. Vi utgår
från att utvecklingen av järnvägsforskningen vid VTI kan främjas genom
samarbdsavtal mellan å ena sidan SJ och banverket och å andra sidan institutet
i enlighet med riktlinjerna i den trafikpolitiska propositionen.

Sedan
länge har VTI ett samarbdsavtal med vägverket om forskning inom vägområdet.
Särskilda femåriga program finns för detta ändamål. Vi förutsätter att
vägverkets uppdragsforskning hos VTI, som utgör drygt en tredjedel av den
totala uppdragsvolymen vid inslilulel, även fortsättningsvis kan bibehåkas på
en hög nivå.

Miljöfrågoma utgör en
viktig del av trafikpolitiken. Behovet av kunskap är stort. Det handlar om att
få bättre insikt i sambanden mellan utsläpp och eflFekter på människan och
miljön, liksom all bättre kunna värdera eflFekterna av utsläppen. Man kan dock
inte vänta med alt vidta åtgärder lill dess alt fullständig kunskap erhållits.
Då kan del vara för sent. FoU har därför en viktig funktion i regeringens
politik för att begränsa trafikens miljöproblem. Miljö- och energiforskningen
bör således prioriteras inom den resursram som VTI förfogar över.

Som tidigare har
framhållits finns ett stort behov av trafiksäkerhetsforskning. Som också
framhölls i det trafikpolitiska beslutet år 1988 skall trafiksäkerhelsarbetet
vara oflFensivt, utnyttja modern teknologi och baseras på vetenskapliga rön.
Enligt regeringens mening har bl. a. VTI kompelens som bör kunna nyttiggöras
för att trafiksäkerhetsmålen skall kunna realiseras. Sedan länge finns ett
etablerat samarbete mellan trafiksäkerhelsverkel och statens väg- och
trafikinstitut. Därmed finns goda fömtsättningar för att det samlade
trafiksäkerhelsarbetet kan nyttiggöra sig VTl:s forskningsresultat inom detta
område.

Budgetförslaget
beträflFande statens löne- och pensionsverk innebär att kostnaderna för
pensionsadministration skall läckas av avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91.
Regeringen har i sin medelsberäkning tagit hänsyn till dessa avgifter.

Vad gäller samordningen av
Iransportforskningen har vi under avsnittet 15.4
Transportforskningsberedningens organisation och arbetssätt redovisat hur
beredningen skall fullfölja denna uppgift.

Regeringen
anser all namnfrågan bör övervägas ytteriigare i samråd med institutet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. all
riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret

1990/91 anvisar etl förslagsanslag på 1000 kr.,

2.
atl riksdagen till Bidrag till
statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 44881 000 kr.,

3.
all riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.

I 3.
Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss basutrustning

1989/90 Anslag 1990/91
Förslag

5000000 5000000

VTI:s anslagsframställning

En
stor del av institutets nuvarande utrustning finansierades i samband med
utlokaliseringen till Linköping. Denna utrustning är nu över 10 år gammal och
måste enligt VTI successivt fömyas för all institutet skak bibehålla och
vidareutveckla sin kompelens. Institutet saknar möjligheter all fondera medel i
den omfattning som behövs för sådana tillfälliga och relativt omfattande
återinvesteringar. För detta krävs att extraordinära finansieringsåtgärder
prövas. För budgetåret 1990/91 begär inslilulel ell oförändrat anslag om 5
milj. kr. Det totala meddsbehovel uppgår enligt VTI till ca 25 milj. kr.
uppdelat på en femårsperiod med början budgetåret 1989/90.

Regeringens
överväganden

Regeringen
delar VTI:s bedömning av meddsbehovel för budgetåret 1990/91 vad gäller
anskaffning av viss basutrustning.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

att
riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss
basulruslning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5000000
kr.

149

14.
Transportforskningsberedningen

35 794000 39220000
40133000

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

Reservation

13
769000

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.

Transportforskningsberedningen
(TFB) har enligt sin instmktion till uppgift all planera, initiera, stödja och
samordna forskning, utveckling och demonstrationsprojekt som rör transporter,
trafik och trafiksäkerhet.

TFB:s
ansvarsområde är stort del omfattar transporter på land, lill sjöss och i
luften. Inom detta ansvarsområde avser insatsema hela kedjan från långsiktig
kunskapsuppbyggnad, över tillämpad forskning lill utvecklingsarbete och
demonstrationsprojekt. Forskningen är inriktad såväl på transporternas
konsekvenser som på deras fömtsättningar och funktion i olika avseenden.
Fr.o.m. den 1 juli 1989 har TFB vidare ansvar för all administrera forskning
rörande post- och telekommunikationer.

TFB:s
samordning av olika forskningsinsatser sker för närvarande främst genom all TFB
underlättar informationsutbyte mellan olika organ.

TFB
leds av en styrelse på nio personer. Vid beredningen finns ett kansli på 14
personer som leds av överdirektören, samt en rådgivande delegation som
företräder olika intressenter på Iransportforskningens område.

Beredningen arbetar
enligt ett långsiktigt forskningsprogram och verksamheten har indelats i
följande områden: gemensamma frågor (miljö och energi, järnväg samt
infrastmktur), persontransporter, godstransporter och materialadministration,
trafiksäkerhet, samhäks- och transportekonomi, post- och telefrågor samt
informaiion och dokumentation.

TFB:s
anslagsframställning

TFB
föreslår i sin anslagsframställning ett ökat anslag för FoU-verksamhet till 42
milj. kr. vilket skall jämföras med 32,5 milj. kr. för innevarande budgetår.
TFB pekar på atl stora forskningsbehov finns inom transportområdet. Under de
kommande åren fömtser TFB atl flera problem får ökad tyngd inte minst kommer
miljöproblemen inom transportområdet atl kräva stora insatser. Ytterligare
forskning kommer således atl behövas inom bl. a. kollektivtrafik- och
järnvägsområdena. Den resurstilldelning som TFB förordar, 42 milj. kr. per år
under den kommande treårsperioden, kommer därutöver att användas lill områdena
dokumentations- och informationsförsörjning, extern informationsverksamhet,
forskning kring den framlida infrastmkturen, energirdaterad Iransportforskning
saml forskning kring trafiksäkerhet och persontransporter.

Om inte TFB tilldelas
ytteriigare medel till FoU-insatser kommer det enligt beredningen att leda till
stora svårigheter atl få igång rimliga forskningsinsatser på de av TFB
prioriterade områdena. TFB har också krav på sig att i ökad utsträckning bevaka
den internationella Iransportforskningen. Under budgetåret 1988/89 har TFB
också tecknat kontrakt med flera svenska forskare för arbete inom EG-projeklel
DRIVE. TFB kommer enligt dessa kontrakt all salsa ca 5 milj. kr. per år under
en treårsperiod. Ytteriigare en viktig orsak tik all nya satsningar inte blir
möjliga annat än

150

på sikt vid oförändrad
anslagsnivå är enligt TFB alt en stor dd av FoU-medlen är uppbundna i
långsiktiga projekt. Därtill kommer all den ingående reserv av medel som TFB
under de senaste åren förfogat över nu har krympt allteftersom insatsema för
atl rekrytera nya forskare lill området burit fmkt och framtagna
forskningsprogram börjat genomföras.

Beredningen begär
slutligen även att få göra åtaganden under anslaget I 4. för budgetåret 1991/92
om 33,6 milj. kr., för budgetåret 1992/93 om 23,1 milj. kr. saml för budgetåren
1993/94-1994/95 om 5 milj. kr./år.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

Regeringens
överväganden

1
följande sammanställning redovisas den totala verksamheten saml den föreslagna
förändringen av medelstilldelningen.

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Personal

Kostnader
(tkr)

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Bidrag till
forskning, utveckling och

demonstrationsprojekt Uppdragsforskning

6222

(3921)

522

32476 1

+ 345

(+ 220)

+ 94

+ 6474* 0

Totalt

39221

+6913

Inkomster
(tkr)

Anslag I 4. Transportforskningsberedningen Anslag C 6.
Energiforskning Ersättning för uppdrag m. m.

39220

+ 913

+ 6000

Totalt

39221

+6913

*
Inkl. medel lill energirdaterad transportforskning (6000 tkr.)

Regeringen
föreslår en allmän nivåhöjning av TFB:s FoU-medel med 2 milj. kr. för budgdåret
1990/91, 1 milj. kr. för budgetåret 1991/92 saml 1 milj. kr. för budgetåret
1992/93, dvs. totalt 4 milj. kr. realt under treårsperioden. Nivåhöjningarna
skak möjliggöra ytterligare forskningsinsatser inom de av beredningen
prioriterade områdena. Regeringen föreslår vidare all ökade medel tilldelas
TFB för dess roll i den energirdaterade transportforskningen härigenom
förstärks TFB:s roll på detta område under den kommande treårsperioden. 1
avsnitt 23 redovisas ett nytt treårigt energiforskningsprogram och integrerade
forskningsinsatser på energiområdet. Vi föreslår att TFB årligen får disponera
6 milj. kr. per år för energiforskningsinsalser under treårsperioden 1990/91
1992/93. En viss del av resurserna bör kunna användas lill kanslifunktioner hos
TFB. TFB:s utökade roll på detta område möjliggör alt kunskapen om trafiksystemen
och deras inleraklion med omgivande syslem kan förbättras. För samtliga
iransportslag erfordras fortsalla systemstudier för all belysa eflFekter på
energianvändning och miljö av altemativa transportlösningar, övriga
konsekvenser av sådana förändringar saml behov av styrmedel. Målet är all

151

på lång sikt få fram
miljöanpassade trafiksystem lokalt, regionalt och nationellt.

Regeringen finner att den
inriktning av forskning och utveckling som TFB planerar för den kommande
treårsperioden karaktäriseras av en bred täckning samtidigt som den inriktas
mot områden som är prioriterade för all forskningen skak kunna vara ett medel
alt nå de olika trafikpolitiska mål som riksdagen lagt fast. Här bör särskilt
nämnas en ökad satsning på miljö- och energiforskning,
Irafiksäkerhetsforskning, forskning kring infrastmkturens betydelse,
persontransporterna, inte minst kollektivtrafik, saml del internationella
forskningssamarbetet.

Som tidigare nämnts bör en
del av de utökade medel som föreslås tilldelas TFB för dess roll i den
energirdaterade Iransportforskningen kunna användas till kanslifunktioner hos
TFB. Vidare innebär förslaget i 1990 års budgetproposition beträflFande statens
löne- och pensionsverk att kostnaderna för pensionsadministralionen skall
läckas av avgifter fr.o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen av
iransportforskningsbered-ningens förvaltningskostnader har hänsyn tagits lill
dessa avgifter.

Regeringen föreslår vidare
alt beredningen får disponera de medel den begärt för budgetåren
1991/92-1992/93. Detta ger TFB fortsall möjlighet att även framöver stödja den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid universitet och högskolor.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
15 Kommu-nikationsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. alt
riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret

1990/91 anvisar ell reservationsanslag på 40133 000 kr.,

2. att
riksdagen bemyndigar regeringen att medge alt transport

forskningsberedningen får besluta om statligt stöd till forskning,

utvecklingoch demonstrationsprojekt under budgetåren 1991/92 och

1992/93 inom en ram av 33 600000 kr. resp. 23 100000 kr.

152

16 Finansdepartementets verksamhetsområde

16.1 Forskningens inriktning

Inom
finansdepartementets verksamhetsområde bedrivs för närvarande viss forskning
vid konjunkturinstitutet. Vidare finansieras vissa forsknings- och
utvecklingsinsatser av ekonomiska rådet, nordiska ekonomiska forskningsrådet,
nordiska skattevetenskapliga rådet saml inom ramen för långtidsutredningarna.
Byggnadsstyrelsen förvakar de kungliga slotten. För byggnadsvården av
slollsfaslighetema erfordras ett utvecklat forsknings-och utvecklingsarbete.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 16 Finansdep.

16.2 Ekonomisk forskning

Konjunkturinstitutet
är etl forsknings- och utredningsorgan med uppgift all följa och analysera den
ekonomiska utvecklingen inom och ulom landet saml all utarbeta prognoser för
den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.

Forskningsverksamheten
har under senare år utvidgats väsentligt, bl. a. genom arbete i samband med
uppbyggnaden av en ekonometrisk konjunk-lurmodell. Forskningen har också fått
en bredare inriktning genom alt ansvarel för all utveckla modeller för analys
av makroekonomiska frågeställningar på medellång och lång sikt har förts över
från finansdepartementet lill institutet.

Ett
vetenskapligt ekonomiskt råd inrättades av regeringen år 1987 med uppgift att
initiera och redovisa forskning samt bistå finansdepartementet och
konjunkturinstitutel med råd i vetenskapliga frågor. Ekonomiska rådet har nära
samarbete med konjunkturinstitutet. På initiativ från ekonomiska rådet har
inletts projekt för bl. a. lidsserieanalys av konjunkturslör-ningar och
forskning om skatter. I samarbete med finansdepartementet pågår utveckling av
s. k. numeriska allmänna jämviklsmodeker och forskning om skatter.

Nordiska ekonomiska
forskningsrådet har i uppgift att stödja forskning och utredningar om centrala
ämnen i den nordiska ekonomiska debatten. Rådd består av tre ledamöter från
varje nordiskt land och fullgör sin uppgift genom att ge stöd lill projekt,
publicera forskningsrapporter och anordna seminarier. Verksamheten redovisas
varje år i en årsbok.

s. 154 Kontrollera mot PDF

16.3 Forsknings- och utvecklingsarbete inom byggnadsvården

Regeringen
har i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 9, s. 28) redovisat
riktlinjer för byggnadsvården vid de kungliga slotten.

De kungliga slotten är
myckel speciella byggnader och en viktig del av vårt gemensamma kulturarv.
Enligt regeringens mening är det viktigt att byggnadsvården vid dessa slott
skapar fömtsättningar för etl bevarande av byggnadema som uttryck för gångna
tiders byggnadskonst, både upplevelsemässigt och maleriallekniskl.

153

Vården
av dessa fastigheter innefattar ell speciellt problem som inte Prop.
1989/90:90 löses enbart genom ökade ekonomiska resurser. Del handlar lika
myckel Avsnitt 16 om ökad kunskap, bättre anpassning av arbetsmetoder och
säkrad tillgång Finansdep. på byggnadsmaterial. Del erfordras speciell
kunskap och metod för att skapa möjligheter lill alt underhålla och
vidmakthålla byggnaderna på etl sätt som lar hänsyn till deras specifika
vårdtekniska och kulturhistoriska fömtsättningar. En kompetent byggnadsvård
förutsätter tillgång på relevanta material, insikt om äldre tiders
byggnadsteknik och byggnaders åldrande samt dessutom en utbildad arbetskraft
alltifrån beställare över konsulter till hantverkare. Men det är inte enbart
insikten om dessa kvaliteter som medverkar till ett bra resultat. För
byggnadsvården är det lika viktigt all en genomtänkt planering föregår ett
genomförandeskede och alt dessa båda faser är anpassade till den övergripande
målsättningen för byggnadsvården.

Byggnadsstyrelsen
har del drift- och byggnadslekniska ansvaret för slottsbyggnaderna, medan
slåthållarämbetel handhar den dagliga förvaltningen och tiksynen samt vården
av slotten tillhörande parker och trädgårdar. Till slålhållarämbelet är knutet
ell sloltsarkilektkonlor. Vid konsthögskolans arkitekturskola bedrivs sedan
några år utbildning i restaureringskonst. Vid högskolan finns en professur i
ämnet. Nuvarande innehavare är dessutom slollsarkitekl för Stockholms slott.

I
1990 års budgetproposition har regeringen redovisat hur underhållsåtgärder
lill en total kostnad om 140 milj. kr. vid de kungliga slotten skall kunna
planeras och genomföras för all ge god ekonomi på lång sikt.
Underhållsåtgärderna beräknas kunna ulföras under en tioårsperiod.

Del
måste också skapas stabila arbelsfömtsättningar för dem som utvecklar kunskap
kring byggnadsvården. I detta sammanhang måste flera forsknings- och
utvecklingsinsatser aktualiseras, alltifrån materialteknik, klimatfrågor m. m.
till planeringsfrågor.

Inom
konsthögskolans arkitekturskola finns kunskap i restaureringsfrågor.
Tillsammans med de personer inom byggnadsstyrelsen, slåthåkaräm-beiel och
slottsarkitektkonloret, som har lokalkännedom om slottsbyggnaderna, kan dessa
utgöra en bas för ell utvecklat forsknings- och utvecklingsarbete till stöd
för de planerade underhåksåtgärdema på slotten och Irädgårdama.

Den
kunskap som kan utvecklas i detta sammanhang är av betydelse inte bara för
underhållet av slottsbyggnaderna. Byggnadsstyrelsen förvaltar etl stort bestånd
av äldre byggnader. Dessa är i princip uppförda med samma byggnads- och
materialteknik som slotten och uppvisar därför i stort sett likartade
underhållsproblem, såväl tekniskt som hanteringsmässigl.

Regeringen
anser del därför viktigt att vissa frågor om forskning och utvecklingsarbete
inom byggnadsvården behandlas i sammanhang med underhåksinsalserna vid de
kungliga slotten. Regeringen kommer atl vidta de åtgärder för delta som behövs.

154

s. 155 Kontrollera mot PDF

16.4 Utvärdering av skattereformen Prop. 1989/90:90

Det
förslag till reformering av skattesystemet som nyligen lagts fram är j-.. ,

synnerligen
genomgripande. Reformen kommer atl förändra förutsättningarna för ekonomins
funktionssätt och påverka beteendet hos de ekonomiska aktörema. 11990 års
budgdproposkion (prop. 1989/90:100 bil. 9) har regeringen föreslagit att
skattereformen skall utvärderas. I denna utvärdering ingår vissa
forskningsuppdrag och av de 5 milj. kr. som regeringen beräknat för
utvärderingen under budgetåret 1990/91 under anslaget Riksskatteverket kan ca
I milj. kr. beräknas avse forskningsuppgifter.

155

17 Utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Till
utbildningsdepartementels verksamhetsområde hör dels gmndforskning och
forskamtbildning (17.1-2), dels forskning för kukur (17.3), forskning inom
skolväsendet (17.4) och forskning för högskolan (17.5).

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

17.1 Grundforskning och forskarutbildning

17.1.1
Omfattning och inriktning

Universitet
och högskolor har tillsammans med forskningsråden huvudansvaret för
gmndforskningen i Sverige. I del följande ges en kortfattad beskrivning av
denna forskning. Del är naturligtvis omöjligt att ge en detaljerad och
heltäckande bild av denna utomordentligt omfattande och varierande verksamhet.
En fullständig verksamhetsvärdering, t. ex. i form av en analys av kvaliteten i
svensk forskning är självfallet än svårare att göra. Intemationella
utvärderingar, uppgifter om avlagda doktorsexamina, publicering i
vetenskapliga tidskrifter m. m. ger dock ett visst underlag för att göra även
sådana bedömningar. En sammanfattande redovisning kommer att ges i det
följande.

Högskolemyndigheterna har
i sina anslagsframställningar redovisat en rad uppgifter om resursanvändning
och resultat. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i
verksamhetsberättelsen för högskolan. Året som gick, UHÄ-rapport 1989:8, på
gmndval av uppgifter från högskoleenheterna, gett en övergripande redovisning
av högskolans verksamhet budgetåret 1987/88. Statistiska centralbyrån (SCB)
har i samarbete med UHÄ i enlighet med ell regeringsuppdrag redovisat en
ämnesuppddad statistik över högskolornas forskningsresurser, vilken kommer att
publiceras under våren 1990.

Av de samlade utgifterna
för forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige år 1987, har 11-miljarder
kronor eller 37 procent utnyttjats för verksamhet vid universitet och
högskolor.

Medlen för grundforskning
anvisas huvudsakligen under anslag för vart och ett av fakulletsområdena inom
högskolan från vilka också bestrids kostnader för forskarutbildning och
under anslag till forskningsråden. Fördelningen mellan fakulldsanslag,
rådsanslag och övriga medel för grundforskning redovisas i diagram 17.1. Inom
humaniora och samhällsvetenskap och angränsande områden utgör fakultets- och
rådsanslagen den helt övervägande delen av resurserna. Inom det medicinska
området finns härutöver medel för klinisk forskning i form av ersättningar till
vissa sjukvårdshuvudmän och inom främst naturvetenskaplig forskning finns
medel för svensk medverkan i internationella forskningsanläggningar. Dessa medel
redovisas i diagrammet under övrigl. Sveriges lantbmksuniversitet, som hör lill
jordbmksdepartementets ansvarsområde ingår inte i del material som redovisas i
det följande.

157

Diagram
17.1

milj, kr.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Övrigl Rådsanslag

Fak(ilietsan.s)ai:

humaniora och medicin,
odontoiogi och naturvetenskap och

samhällsvetenskap farmaci leknik

(Källa: regleringsbrev tor 1989/90)

Stadiga anslag Jor grundläggande forskning 1989/90.
Fördelning på fakultetsanslag, forskningsråd och övrigt.

Andelen rådsmedel är minst inom det
humanislisk-samhällsvelenskapli-ga området. De omfattande ersättningarna till
sjukvårdshuvudmännen för klinisk forskning läcker vissa kostnader som inte
inkluderats i övriga poster, vilket gör all del inte fullständigt går att
jämföra beloppen i ovanslående diagram. För teknisk forskning på egel
programansvar finns i dag endast myckel begränsade rådsmedel avsatta inom ramen
för anslaget till styrelsen för teknisk utveckling.

Högskoleenheternas ekonomiska resurser

Inom högskolan bedrivs gmndläggande högskoleutbildning,
forskamtbildning och forskning. Resursfördelningen mellan verksamhetsområdena
framgår av diagram 17.2. Lokalkostnaderna, som hänför sig både lill gmndläggande
utbildning och forskning, redovisas särskilt.

Diagram
17.2.

6( » 0 5000 ■■ 4000 ■ .3000 2000 1000 ■

Grundläggande högskoleutbildning

Forskning

□ 1986/87

(Källa:
UHÄ-rapport 1989:8)

Högskoleenheternas
totala resurser budgetåret 1987/88.

158

Av
diagrammet framgår all forskningen och forskarutbildningen utgör den Prop.
1989/90:90

dominerande delen av högskolornas verksamhet. Avsnitt 17

Uppdelningen
mellan olika finansieringskällor framgår av diagram 17.3. Utbildningsdep.

Diagram 17.3.

Ersättning för uppdragsutbildning.

Lokalkostnader m. m.

Anslag till

grundläggande

högskoleutbildning

Icke statliga forskningsmedel

Övriga statliga forskningsmedel

Fakultetsanslag

(Källa: UHÄ-rapport 1989:8)

Högskoleenheternas finansiering budgetåret 1987/88.

Övriga
statliga forskningsmedel utgörs av anslag från forskningsråd och myndigheter
med ett sektorsforskningsansvar, t.ex. styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Icke
statliga forskningsmedel utgörs av medel för uppdragsforskning åt förelag,
kommuner och andra. Omfattningen av uppdragsulbkdningen är, i jämförelse med
uppdragsforskningen, utomordentligt begränsad.

Lokalkostnaderna
utgör 16 procent av högskolans kostnader.

Omfattningen
av projektmedel och finansieringen av dessa varierar betydligt mellan
fakulteterna. Exlernfinansieringens andel av verksamheten framgår av diagram
17.4. Av högskolans resurser för forskning och utveckling svarar
högskoleanslagen totalt för mindre än hälften. Teknisk och medicinsk fakultet
har de största andelarna externa medel. Inom främst humanistisk men även inom
samhäksvetenskaplig fakultet är dock fakultelsanslagen den dominerande
finansieringskällan. Medel från styrelsen för teknisk utveckling och statens
råd för byggnadsforskning redovisas i det följande under rubriken rådsmedel.

159

Diagram 17.4.

1 800

1 600 ■

1 400
■

1200
■

1 000

800

600

400

200

-
milj. kr.

□ Övrigt D Övriga statliga 0 Rådsanslag
■ Faku I tetsanslag

■M.

■

Humaniora

Samhälls-
Medicin vetenskap

Matematik- Teknik naturvetenskap

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Utgifter
Jör forskning och forskarutbildning budgetåret 1988/89. Fördelning på
fakultetsområden.

Fakulldsanslag
anvisas till elva högskoleenheter inom utbildningsdepartementels
verksamhetsområde.

Högskoleenhet

fakultetsanslag
1989/90 (milj kr)

antal
årsverken för FoU

Universitetet i Stockholm

Tekniska högskolan i Stockholm

Karolinska institutet

Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm

Universitetet i Uppsala

Universitetet i Linköping

Universitetet i Lund

Universitetet i Göteborg

Chalmers tekniska högskola

Universitetet i Umeå

Högskolan i Luleå

308

733

203

567

249

1188

454

1222

153

450

492

1597

318

1167

178

664

268

665

128

Högskoleenheter med
fakultelsorganisalion finns på sju orter i landet. Den regionala fördelningen
av fakultelsanslagen framgår av diagram 17.5. Av intresse är hur resurserna är
fördelade i relation till antalet invånare i olika delar av landet.
Fakultelsanslagen per invånare i de tidigare högskoleregionerna har lagts in i
diagrammet. Anslagsnivån, både absolut och relativt är högst i
stockholmsregionen. Resursema i Göteborg och särskilt Lund är i förhållande
till invånarantalet väsentligt lägre trots atl dessa orter har en fullt utbyggd
forskningsorganisation med samtliga stora fakulteter. Universitetet i Linköping
saknar bl.a. humanistisk och malemalisk-naturvetenskaplig fakultet, vilket gör
all siffrorna inte är fullständigt jämförbara.

160

Diagram
17.5.

K(XI

Anklag
milj kr

-r

7U1 ■
6(10 ■

\
/:

.''

■

M>
■

100
■

■

200.

KXI-

(1.

-(-

-1-

-h

Stockholm Llppsala Linköping Lund Goleborg
LImeS

.soo

4.TO 400 350 300 250 200

100 50 O

Anslag per invinare

□ Fakultetsanslag

■■ Anslag för forskning ocli
forskarutbildning beräknat per invänarc i regionen

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Högskolans
fakultetsanslag budgetåret 1989/90.

Fördelning
på orter. Anslagen i relation till antalet invånare i regionen.

Den
av SCB framtagna statistiken över högskolans forskning ger värdefull
information om resursernas fördelning mellan ämnesområden inom fakultetema och
om vilka externa medel som finns inom olika delar av de olika fakulteterna.
Tidigare har uppgifter av detta slag saknats. I del följande redovisas en
bearbetning av uppgifter från SCB:s material för vart och ett av
fakulletsområdena. Teologi redovisas dock tillsammans med humaniora, juridik
tillsammans med samhällsvetenskap.

Samtliga universitet
och högskolor har lämnat underiag lill SCB.' För överblickens skuk har endast
de största enskilda ämnesområdena särre-dovisals i nedanstående diagram. Inom
humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap kan verksamheten redovisas
under ell mindre antal ämnesområden som tillsammans läcker huvuddelen av den
totala verksamheten. Inom medicin och leknik är situationen annorlunda genom
att verksamheten är uppdelad på ell större antal små ämnesområden, vilka inte
på något enkelt sätt kan sammanföras. För dessa fakukeler redovisas endast de
största ämnesområdena. Dessa läcker inom medicinsk fakultet 67 procent av den
samlade verksamheten och inom teknisk fakultet 63 procent.

Universitetet i Göteborg
har endast redovisat material avseende vissa fakulteter

161

11
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

Diagram
17.6.

Prop.1989/90:90

Avsnitt
17 Utbildningsdep.

övrigt

■

Övriga
ställiga

Rädsanslag

■

Fakulldsanslag

turo- Historia Este- Lingvis-
Arkeo- Teologi Filosofi Ulomeu- Övrigt

peiska tiska tik logi ropeiska

sprAk ämnen språk

Fprskningsutgifter inom humanistisk och teologisk fakultet
budgetåret 1988/89. Ämnesområden och finansieringskällor.

Diagram 17.7.

Ovrigl

■

Övriga
statliga

Rådsan
slag

■

Fak ulie
isanslag

Pcda- Psyko- Socio- Före- Natio- Stats- Juridik Kultur- Ekono- ADB Övrigt

gogik logi logi tags- tial- veien- geo- misk

eko- eko- skåp
grafi histo-

nomi nomi ria

Forskningsutgifter inom samhällsvetenskaplig och
juridisk fakultet budgetåret

1988/89.

Ä
mnesområden och finansieringskällor.

162

Diagram
17.8.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

D Övrigt

H Övriga ställiga

Q Rådsanslag

I Fakuliecsanslag

Mole- Cell- Mikro- Sam- Hjärt- Neuro- Fysio- Nerv-
Endo- Psykia

kylar- biologi biologi hiills- och biologi logi systemet krina iri

biologi medicin kärlsys- utom system

m m temet neurobi

Forskningsutgifter inom medicinsk fakultet budgetåret
1988/89. De största ämnesområdena och dessas finansieringskällor.

Diagram
17.9.

Celi-
Olga- Ekologi Teor..

Bio-

Geo-

Parti-

Oorga-

Orga-

och
nism- fysik.

kemi

logi.

kel-

nisk

nisk.

mole-
bioloai och

minera-

fysik

kemi

kylar-
analy-

iogi.

biologi
tisk

petro-

kemi

logi

matik och fysik serad rologi

inkl mole- materia m m

tilläm- kyl-

pad fysik

Fprskningsutgifter
inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet budgetåret 1988/89. Å mnesområden
och finansieringskällor.

163

Diagram
17.10.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Informa- Konden- Elektro- Bygg- Tillämpad
Kemisk Material- Kemisk Fysisk Energi-
Bioteknik Tillverk-

lions- serad fysik m m nadslek- mekanik och
me- fijrädling och me- planläggn leknik
och nings-

leknik materia
nik lallurgisk lailurgisk
mm livsm. leknik

proc.utv. prod.lekn teknik

Forskningsutgifter inom teknisk fakultet budgetåret
1988/89. De största ämnesområdena och dessas finansieringskällor.

De personella resurserna för gmndforskning och
forskarutbildning

Omräknat till hdårsinsalser moisvarar de personella
resurserna inom gmndforskningen sammanlagt 12164 personår budgetåret 1987/88.
Fördelningen på olika vetenskapsområden redovisas i följande diagram.

Diagram 17.11.

Antal årsverken

D Undervisningssjukhus H Inom högskolan

Humaniora Samhälls- Medicin inkl. Naturveten-
Teknik Övrigt

inkl. leologi vetenskap odontologi skåp

och inkl. juridik och farmaci

konstnäri. ulvecklings-

Antal årsverken för forskning inom högskolan fördelade på
vetenskapsområden budgetåret 1987/88.

164

Myndigheternas prioriteringar

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ), forskningsråden och övriga forskningsmyndigheter
under utbildningsdepartementet har i anslagsframställningarna redovisat sina
övergripande bedömningar för den kommande treårsperioden.

UHÄ föreslår som högst
prioriterade åtgärd en uppräkning av fakulteternas basresurser, i första hand
för att förstärka forskamtbildningen. Insatserna för forskamtbildningen bör
avse alla områden. Särskilt bör forskarutbildningen för högskolans egna behov
inom gmndutbildningen beaktas. Förstärkningarna bör framförallt användas lill
att förbättra studiestödet, bl. a. genom att samtliga utbildningsbidrag
omvandlas till doklorandtjänsler senast budgetåret 1995/96. En fördubbling av
antalet doktorsexamina vid nittiotalets mitt bör sällas upp som ett mål. UHÄ
har i anslagsframställningen tagit upp en rad frågor rörande
forskamlbildning-ens dimensionering, prioriterade områden,
exlernfinansieringoch högskolans intemationalisering m.fl. områden. Detta
redovisas i anslutning lill regeringens behandling av dessa frågor.

Forskningsråden
och forskningsrådsnämnden har i sina anslagsframställningar utförligt
redovisat sin planering för 90-lalel. Särskilt uppmärksammas forskningens
kvalitet, intemationaliseringsfrågor och forskarrekryteringen. Framförallt
framhålls behovet av förstärkta resurser för forskningsprojekt, inklusive
forskningsutruslning. En utföriigare redovisning av förslagen lämnas under de
olika anslagspunkterna.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Uppföljning
och utvärdering

Medlen
för gmndforskning fördelas av vetenskapligt kompetenta organ efter en ingående
granskning av den vetenskapliga kvaliteten i forskningsprojekten. Regeringen
har i de särskilda budgetdirektiv som meddelades för anslagsframställningarna
för perioden 1990/91 -1992/93 särskilt krävt en analys av verksamheten under
femårsperioden 1984/851988/89, både vad gäller resursförbmkning och resultat.
Detta material har varit värdefullt för de avvägningar som regeringen nu gör.

UHÄ pekar i verksamhetsberättelsen
för högskolan på betydelsen av all kunna bedöma var den svenska forskningen
slår intemationellt. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har varit
föregångare när del gäller att utföra utvärderingar med hjälp av utländska
expertgmpper. Sådana utvärderingar har rådet genomfört sedan år 1977.
Sammanlagt 56 forskningsområden har granskals och man har under år 1989
utvärderat utvärderingarna. Medicinska forskningsrådet (MFR) har gjort
kvalitetsbedömningar av svensk medicinsk forskning med hjälp av
publikalionsanalyser. Forskningsrådsnämnden har under senare år genomfört en
rad utvärderingar, bl. a. gällande programmet för livsmedelsforskning,
kooperationsforskning, delar av forskningsprogrammet kring naturresurser och
miljö saml verksamheten vid kollegiet för samhällsforskning. Hämtöver har
vissa delområden inom programmet för forskningsinformation utvärderats.
Humanislisk-samhäksvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och UHÄ har gemensamt

165

genomfört två
utvärderingar av hela ämnesområden, nämligen i historia och Prop. 19
89/90:90

i sociologi med hjälp av forskare från övriga nordiska länder. Styrelsen för
Avsnitt 17

teknisk utveckling (STU) har låtit utvärdera forskningen i kemi. Utbildningsdep.

Utvärderingar
har också gjorts av temaforskningen i Linköping och av samspelet mellan
högskolan och seklorsforskningen (UHÄ-rapporter 1987:9 och 19). Inom högskolan
i övrigl pågår också projekt för uppföljning, utvärdering och
produklivilelsmälningar.

Utvärderingarna
har utmynnat i rekommendationer både till de ansvariga myndigheterna och till
forskarna.

Här
redovisas vissa slutsatser från några av de ovan nämnda undersökningarna.

NFR:s
utvärderingar visar, enligt rådets bedömning, alt forskningen håller en
intemationellt sett hög kvalitet. Rådd framhåller de goda utvärderingsresultaten
för del fasla tikslåndels fysik och kemi, matematisk analys saml
molekylärbiologi, där Sverige intar en framstående position i världens
forskning. Geologin däremoi är enligt rådet dåligt utvecklad liksom vissa
områden av halvledarfysiken och den analytiska kemin. Forskningen inom fasta
tikslåndels fysik och partikelfysik har under senare år ytterligare förbättrats
i ell inlemalionekl perspektiv.

MFR
gör en kontinuerlig utvärdering av verksamheten genom granskningen av de
publikationer som redovisas i samband med nya ansökningar om medel. Huvuddelen
av forskningen publiceras i välrenommerade internationella tidskrifter med
utbyggda refereesyslem, vilket enligt rådet är del bästa kvalitetskriteriet.

Den
internationella utvärderingen av sociologiämnet visar att svensk sociologisk
forskning är myckel produktiv och på en hög internationell nivå. Utvärderingen
av historieämnet framhåller den svenska historieforskningens stora
produktionsvolym, breda orientering och öppenheten förnya strömningar i den
intemationella forskningsmiljön, t ex kvinnohistoria och historisk
arbetslivsforskning. Utvärderingen av lemaforskningen i Linköping är positiv
och framhåller temas möjligheter att utvecklas lill en nationell resurs.

Vetenskaplig
publicering

UHÄ
har gjort en särskild studie för att kvantitativt belysa svensk vetenskaplig
publicering i internationell jämförelse. Studien har begränsats till de
ämnesområden som läcks av Science Citation Index, en av de stora databaser som
finns över vetenskapliga tidskrifter. I totalresultatet intar Sverige
lätplalsen före Schweiz, Canada och Storbritannien. Sverige har sin styrka
framförallt inom området klinisk medicin, men har även inom biologi och
biomedicin en god position.

MFR:s
analyser av svensk medicinsk forsknings publicering i internatio

nella tidskrifter och av hur ofta svensk forskning citeras bekräftar den höga

andelen artiklar inom klinisk medicin och biomedicin. Räknat på befolk

ningsunderlaget är, enligt MFR, del svenska bidraget till världens veten

skapliga produktion inom det medicinska området, större än något annal

lands. 166

1 del föregående har
redovisats motsvarande studier rörande såväl medicin som andra ämnesområden,
vilka har ulförts av den s.k. Inforsk-gmppen vid universitetet i Umeå. Inforsk
har även studerat omfattningen av internationellt samförfattarskap. Mellan åren
1981 och 1986 ökade antalet samförfallade artiklar från 18 lill 22 %, samtidigt
som en allt större del av de svenska artiklarna publicerades i internationella
tidskrifter.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

17.1.2 Grundforskning
och forskarutbildning för politiken

de
principiella grunderna

Regeringen
lade hösten 1988 fram en proposition (prop. 1988/89:65) om formerna för högskolepolitiken.
1 propositionen slogs fast all tre principer skall ligga lill gmnd för den
svenska högskolepolitiken.

En
första princip är hög och likvärdig kvalitet inom hela högskolan.
Forskningsresurserna inom högskolan skall fördelas så, att den forskning som
bedrivs skall kunna möta del intemationella vetenskapssamhällets kvalitetskrav.

Den
andra principen är en sammanhållen högskoleorganisation. Till skillnad från vad
som är fallet t. ex. på den europeiska kontinenten har Sverige i görligaste mån
undvikit alt skapa frislående forskningsinstitut. All forskning bör bedrivas
med beaktande av de kvalitetskrav som gäller för verksamheten inom högskolan.

Som
en tredje princip gäller att planeringen av forskning och utbildning i huvudsak
bör vara mål- och resultatorienlerad. Vissa typer av mål anges i högskolelagen
och högskoleförordningen. I samband med högskolereformen år 1977 övergavs del
tidigare systemet med central reglering av hur tillgängliga medel skulle
fördelas på löner och andra typer av kostnader. I stället anger regering och
riksdag genom all anvisa högskoleanslag lill ulbildningsseklorer och fakulteter
de ändamål, som anslagsmedlen är avsedda för. Högskolor och universitet får
därefter själva avgöra hur verksamheten skall läggas upp för att kunna
genomföras på bästa säll.

Politiken
för gmndforskning berör självfallet inte bara högskolan. Finansiering av
gmndforskning sker både via högskolans fakulldsanslag och via forskningsråden.
Forskningsrådsorganisalionen spelar därför en väsentlig roll i detta
sammanhang.

Såväl högskolan som
forskningsrådsorganisalionen skall fr. o. m. budgetåret 1993/94 behandlas
enligt det nya budgetsystem som nu successivt införs för all statlig
verksamhet. Så långt möjligt bör gmndtankama i delta syslem om långsiktig
planering för fömyelse och efrektivild tillämpas redan under den
treårsperiod som behandlas i denna proposition.

Hög och likvärdig
kvalitet

I
1987 års forskningsproposition kunde hänvisas lill en då nyligen genomförd
utvärdering i OECD:s regi av hela den svenska forskningspolitiken.
Utvärderingen gav för såväl svensk forskning som svensk forskningspolitik
myckel positivt resultat. Någon motsvarande generell utvärdering föreligger
inte inför 1990 års

167

proposition. Genomgångar
av detta slag görs med längre intervaller. De områdesvisa utvärderingar och det
bakgmndsmaterial i övrigt, som inför propositionen redovisats av myndigheter
och särskilda utredningar, visar dock också atl svensk forskning håller mycket
hög kvalitet och inom många områden har en myckel framträdande ställning.

Myndigheterna har
redovisat olika typer av mått på verksamhetens resultat och tillstånd. Det nya
budgetsystem, som nu successivt införs för all statlig verksamhet, bygger på
att uppföljning och utvärdering i ökande utsträckning skall ligga lik grund för
planeringen. Samtidigt ligger del i sakens natur att det just inom forskning
och forskamtbildning är svårt för organ som regering och riksdag att utifrån t.
ex. kvantitativa uppgifter av olika slag värdera verksamhetens kvalitet.

Statsmakternas
övergripande ansvar för forskningens och forskamtbild-ningens kvalitet kan inte
komma till ullryck genom alt varje åtgärd kvali-letsgranskas centralt. Det
regering och riksdag i stället måste svara för är att systemen för utvärdering
och kvalitelsprövning fungerar väl. En kärnpunkt är ansvaret för all anslagen
lill grundforskning och forskamtbildning fördelas och används på avsett sätt.
På alla nivåer där beslut om resursfördelning fallas finns ett ansvar för
uppföljning och utvärdering. Kvaliteten i en verksamhet kan inte upprätthållas
enbart genom uppföljning och granskning i efterhand. Inte minsl när det gäller
långsikliga och svårbedömda arbetsuppgifter, lill vilka forskning hör, är det
nödvändigt med kvalitativa bedömningar också innan arbetet inleds och i vissa
fall också under arbetets gång.

För regering och riksdag
är del således viktigt alt utforma en organisation, som garanterar alt beslut
om verksamhetens närmare inriktning och om användningen av anvisade medel
fallas på rätt nivåer och av organ eller personer, som har den kompetens som är
rimlig att kräva.

Ett oavvisligt krav måste
vara atl beslut om fördelning av de statliga medlen till forskning och
forskamtbildning skall fattas av organ med hög vetenskaplig kompetens. Detta är
en bättre garanti för all de statliga medlen används på bästa säll än vad
rapportering av antal genomförda projekt, antal framlagda avhandlingar etc. kan
ge. Beslutsorganisationen inom högskolan och forskningsråden har utformats med
hänsyn till detta krav.

Forskningsråden är
myndigheter med hög vetenskaplig kompetens och därmed också auktoritet. Råden
består till övervägande del av företrädare för forskarna. Forskningsrådens
arbetssätt fyller högt ställda krav på kritisk prövning utifrån vetenskapliga
kvalitetskriterier. Såväl beredningsformerna inom forskningsråden med
ytterst noggrann granskning av alla projekt inom högt kvalificerade
beredningsgrupper som rådens stränga kriterier för tilldelning av
anslagsmedel borgar för all svensk forskning upprätthåller en mycket hög nivå.

Även inom högskolan måste
självfallet kraven på vetenskapliga bedömningar vara myckel högt ställda.
Universitets- och högskoleorgan svarar för fördelningen av lejonparten av
resurserna för gmndforskning och forskarutbildning. Fakultelsanslagen uppgår
för innevarande budgetår till

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

ca
2 800 milj. kr. medan forskningsrådens anslag sammanlagt är ca 800 milj. kr.

En
väl fungerande forskamtbildning är en nödvändig fömtsättning för forskning av
god kvalitet. 1 propositionen ges hög prioritet åt att förbättra villkoren för
de forskarstuderande för all därigenom förbättra såväl rekryteringen tik
forskamtbildning som eflFektivitelen i utbildningen.

Den i särklass viktigaste
forskningsresursen är forskarna själva. En viktig kvalitetsfråga är således
utformningen av högskolans lärartjänslor-ganisation och rekryteringen lill
högskolans lärartjänster. 1 propositionen redovisas vissa förändringar bland
annal med avseende på högskolelektorers forskning, tjänster med klinisk
anknytning saml formerna för tillsättning av tjänster som professor.

Att forskningsarbetet
bedöms inte bara vetenskapligt ulan också utifrån etiska aspekter är även det
en kvalitetsfråga. 1 propositionen behandlas bland annat formerna för
forskningsetiska bedömningar.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

En
sammanhållen högskoleorganisation

Även
om Sverige relativt sett avsätter betydande belopp lill forskning är den
absoluta storleken av forskningsresurserna likväl sådan att det är nödvändigt
att försöka undvika smådriftsnackdelar. Del är bland annal mot den bakgmnden
principen om högskolan som ett forskningsinstitut för hela samhället skall ses.
Denna innebär fördelar för alla berörda - inte minst genom all den främjar
kvaliteten inom forskningen.

Den
sammanhållna högskolans princip aktualiseras på olika sätt genom flera av de
frågor som behandlas i propositionen. Det gäker bl. a. formerna för forskning
vid de mindre och medelstora högskolorna och för samverkan mellan högskolan
och näringslivet samt vissa tjänsteorganisatoriska frågor.

Ingen högskoleenhet och
ingen forskarkompetent lärare slår utanför högskolans forskningsorganisation,
fakulteterna. Alla forskamtbildade lärare vid de mindre och medelstora
högskolorna ingår på samma sätl som lärarna vid universiteten i
fakultetskollegierna. Fakultelsanslagen "tillhör" inte bara det
universitet eller den högskola, dit respektive fakulletsnämnd är knuten, utan
är gemensamma för flera högskoleenheter. Det anges i högskoleförordningen vilka
universitet och högskolor som hör ihop fakultetsvis på detta sätt. Del innebär
bl.a. alt lärarna vid de mindre och medelstora högskoloma kan ansöka om lid för
egen forskning från de rörliga resurser som fördelas av fakultetsnämndema.

Det är angeläget all
forskning på egel programansvar i ökad omfattning bedrivs vid de mindre och
medelstora högskolorna. I propositionen läggs fram förslag om vissa
forskningsstödjande åtgärder i syfte alt åstadkomma en positiv utveckling i
detta avseende.

Högskolans samverkan med
näringslivet är ytterligare en aspekt av den sammanhållna högskolan och av
frånvaron av frislående forskningsinstitut. Denna samverkan kan ske i en rad
former. Den exlemt finansierade verksamheten inom högskolan är omfattande.
Huvuddelen av denna hänför sig dock lill olika statliga myndigheter, framför
allt olika sektorsforsk-

169

ningsorgan.
Mindre än tio procent av den ekonomiska omslutningen inom högskolan avser
uppdrag från näringslivet. Skiknadema är dock här stora såväl mellan
högskoleenheter och fakultelsområden som mellan olika institutioner.

Även om högskolan i
princip är öppen för exlemt finansierad verksamhet är det dock de lokala
högskoleorganen som har ansvaret för verksamheten. Detta ansvar gäller såväl
helheten som delarna. Del innebär all exlemt finansierade uppdrag måste
avvisas, om dessa bedöms komma all inkräkta på angelägnare verksamhet inom
högskolan. Någon generell gräns kan inte anges för omfattningen av den exlemt
finansierade verksamheten. Denna kan vara av mycket mångskiftande karaktär och
i högst varierande grad ansluta lill verksamheten i övrigl inom de berörda
inslitulionema.

En fömtsättning för att
högskoleorganen skall kunna la det fulla ansvaret för en rimlig balans i
verksamheten är givetvis all den bedrivs inom högskoleorganisationen. Under de
senaste tio åren har en rad särorganisa-lioner inrättats för olika uppgifter.
Flertalet har inte lill syfte atl bedriva verksamhet inom utbildning och
forskning utan skall på olika sätt främja forskning och utnyttjande av
forskningsresultat. Frågan om högskolans medverkan i stiftelser och andra
särorganisationer behandlas i det följande.

En särskild fråga i detta
sammanhang gäller kostnadstäckningen för den exlemt finansierade verksamheten
inom högskolan. Från och med budgetåret 1990/91 skall principen om full
kostnadstäckning tillämpas konsekvent inom högskolan.

Ett viktigt led i den
sammanhållna högskolan är den enhetliga tjänsteorganisation, som infördes
genom 1986 års lärartjänstreform. För tydlighetens skull bör erinras om att
med lärare inom högskolan avses såväl personer som arbetar inom utbildning som
de som arbetar inom forskning. Gmndtanken är atl högskolans alla behov av
lärarpersonal skall täckas genom ell begränsat antal tjänstekategorier
tjänster som professor, högskolelektor, högskoleadjunkt och forskarassistent.
Alla tjänster kan inrättas oberoende av finansieringskälla. Alla lärare med
forskamtbildning har möjlighet att i mån av tillgång på resurser bedriva forskning
i tjänsten.

Den enhetliga
tjänsteorganisationen ger goda möjligheter att utnyttja lärarpersonalen på
bästa sätl i högskolans arbete. I det följande kommer att redovisas vissa
ålgärder, som innebär ett fullföljande av den enhetliga tjänsteorganisationen genom
att denna successivt införs också inom den kommunala delen av högskolan och
inom de delar av högskolan, som har anknytning lill klinisk medicinsk
verksamhet. Förslag läggs också fram i syfte alt öka högskolelektorernas
medverkan i forskning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Mål- och
resultatorienlerad planering

Regering
och riksdag svarar för de övergripande besluten om omfattning och inriktning av
forskning och forskamtbildning. Besluten om verksamhetens uppläggning och
genomförande fattas därefter inom högskolan och

170

forskningsrådsorganisalionen.
Denna arbetsfördelning följer såväl av principen om forskningens frihet som av
önskemålen om en långt driven decentralisering .

Statsmakternas
övergripande prioriteringar avser framför allt resurser till de olika
fakultetsområdena samt lill forskningsrådens verksamhetsområden.

Planeringen
av forskningen och forskamtbildningen bygger på en internationellt vedertagen
indelning av ämnen och vetenskapsområden i fakulteter. Del är en indelning som
ter sig rimlig i verksamhetens eget perspektiv, samtidigt som den ger en
lämplig struktur för riksdagens och regeringens prioriteringar. Inom
utbildningsdepartementets område finns nio fakultelsområden: humanistisk
fakultet, teologisk fakultet, juridisk fakultet, samhällsvetenskaplig fakultet,
medicinsk fakultet, odonlologisk fakultet, farmaceutisk fakultet,
matematisk-naturvetenskaplig fakultet och teknisk fakultet. Förslag har
framförts om all etablera nya fakulteter inom bl. a. vårdområdet och
undervisningsområdet samt för tvärvetenskaplig forskning.

Inom den nuvarande
fakukdsorganisationen har en rad nya forskningsområden utvecklats, såväl i
form av ämnesdiscipliner som tvärvetenskapliga forskningsområden. Ingel lyder
på att inte fakulletsnämnder och forskningsråd också i fortsättningen skulle
visa öppenhet för nya verksamhetsområden. Del är viktigt all även nya områden
och projekt utsätts för reguljär vetenskaplig granskning. Tvärvetenskap bör i
den mån det är vetenskapligt intressant utvecklas inom alla områden inte
begränsas till en egen sektor. Vård- och undervisningsforskning är stora
verksamhetsområden, för vilka flera av dagens fakukeler måste känna ansvar.
Det skulle minska de potentiella resurserna och utvecklingsmöjligheterna för
forskning inom dessa områden, om den begränsades till en egen organisation,
vilket skulle kunna uppfattas som all övriga delar av högskolan befriades från
ansvar för sådan forskning.

Till statsmakternas beslut
om medelsanvisning lill skilda ändamål kommer besluten om inrättande av vissa
tjänster som professor.

Inför
denna proposition har universitets- och högskoleämbetet föreslagit en
försöksverksamhet med lokal beslutanderätt inom teknisk och matematisk-naturvetenskaplig
fakultet vad gäller omprövning och inrättande av samtliga tjänster som
professor.

De fasta tjänsterna som
professor har utomordentligt stor betydelse för verksamheten inom högskolan.
Inrättande av sådana tjänster innebär både prioriteringar i fråga om
forskningens inriktning och långsiktiga åtaganden inom forskning och
forskamtbildning. Som framhölls i propositionen om formerna för
högskolepolitiken är del av vikt alt bibehålla det inflytande för riksdagen och
regeringen på forskningsprofilen inom högskolan och på forskarutbildningens
organisation, som inrättandet av tjänster som professor ger.

Besluten
om professorstjänster gör del möjligt för regering och riksdag att ansvara för
såväl basorganisationen som arbetsfördelningen och profileringen mellan
universitet och högskolor inom skilda forskningsområden.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Särskilt
viktigt är all regering och riksdag härigenom kan ansvara för
forskarutbildningsorganisationen.

Regering och riksdag
fattar inte, som i fråga om den gmndläggande högskoleutbildningen, beslut om
antalet ulbildningstikfäken inom forskarutbildningen. Besluten om professurer
ger den ämnesmässiga stmkturen för forskamtbildningen samtidigt som vissa
handledningsresurser garanteras. Del är nödvändigt atl del finns en forskamlbildningsorganisalion
som både garanterar utbildningsmöjligheter i de klassiska kämämnena och inom
mer speciella ämnesområden. Hänsyn måste tas inte bara lill forskningens egna
behov utan också lill behoven av kvalificerad personal inom andra delar av samhället.
Det är nödvändigt att organ med central överblick ansvarar för detta.

De omprövningar av
professurernas ämnesinnehåll som regelmässigt görs inför innehavarnas
pensionering eker när tjänslema av andra skäl blir lediga innebär viktiga
ställningstaganden i fråga om både bevarandet och förnyelsen av organisationen
för forskning och forskamtbildning. Angelägenheten av att bibehålla tjänster
med oförändrad inriktning måste självfallet vägas mol önskemålen om nya
tjänster.

För forskning och
forskamtbildning tillämpas ell syslem med treåriga planeringsperioder.
Prövningarna av ledigblivande tjänster som professor bör därför ske samtidigt
som ställning tas till anslagsframstäkningama för respektive treårsperiod. För
de tjänster, där en snabb omprövning är nödvändig, skall naturligtvis beslut
kunna las i annat sammanhang. Det är viktigt att behovet av förnyelse i större
utsträckning än hittills beaktas vid omprövningama.

För den kommande
treårsperioden har gjorts en samlad prövning av de ärenden av detta slag, som
inkommit lill regeringen. Beklagliglvis innebär detta inte en fullständig
genomgång av de tjänster som blir lediga under perioden. UHÄ bör inför 1991 års
budgetproposition samlat redovisa återstående tjänster, som blir lediga fram
l.o.m. den 30 juni 1993. Regeringen återkommer därefter med förslag avseende
dessa tjänster i den budgetpropositionen.

Förslagen i föreliggande
propositionen innebär att nya tjänster som professor tillkommer främst som ett
led i åtgärderna att stabilisera den forskning, som framför allt är motiverad
utifrån behoven inom olika samhällssektorer. Kostnaderna för dessa tjänster
kommer alt bestridas med medel som förs över från berörda
sektorsforskningsorgan eller släkts till förfogande för sektoriellt motiverade
forskningsinsatser. De förstärkta resurser som motiverats direkt av behoven
inom gmndforskning och forskamtbildning avser i denna proposition främst andra
ändamål än inrättande av nya professurer.

De regelmässigt
återkommande besluten om anslag och professurer kan kompletteras genom att
regering och riksdag anger särskilda, prioriterade områden. I alla de
forskningspropositioner, som lagts fram under 1980-talel, har vissa områden
särskilt prioriterats. Områdena har varit av något olika karaktär. I 1982 års
forskningsproposition angavs ett antal förhållandevis vida, problem- och/eller
vetenskapligt definierade områden som prioriterade. De två följande
forskningsproposilionema, 1984 och 1987,

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

172

innebar
all prioritet gavs ål bland annat informationsteknologi och bioteknik.

Enligt
regeringens budgetdirektiv inför denna proposition skulle alla myndigheter
redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stödja de forskningsområden som
prioriterats av regering och riksdag i forskningspropositionerna.
Myndigheterna uppmanades vidare alt lämna synpunkter på formema för de hittills
gjorda priorileringsinsalserna och på eventuella nya prioriteringar fr. o. m.
budgetåret 1990/91.

Prioriteringama
har i hög grad berört högskolan och forskningsrådsorganisalionen inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde. UHÄ och forskningsråden redovisar
en rad åtgärder som vidtagits för atl stödja de prioriterade
forskningsområdena. Genomgående anses prioriteringarna ha varit värdefulla och
eflFektiva.

Prioriteringar
av detta slag kan vara ett väsentligt stöd till utveckling av forskning inom
nya eller hillills underförsörjda områden, där av olika anledningar en tillväxt
bör stimuleras. När forskningsområdet blivit etablerat bortfaller emellertid
behovet av särskilda insatser. Sådana kan då i stället i värsta fall få
negativa konsekvenser genom atl i praktiken sätta gränser för en fortsatt
gynnsam utveckling av området.

Enligt
myndigheternas bedömningar bör satsningar på prioriterade forskningsområden
avse en lidsperiod om sex å nio år för atl få fuk verkningsgrad. De
forskningsområden som prioriterades i 1982 års forskningsproposition bör
således nu ha nått en sådan utveckling atl forskarna här med framgång bör kunna
konkurrera på lika villkor med annan angelägen forskning om
finansieringsmöjlighelema.

Förslagen
i denna proposition innebär att bl. a. forskning om miljö och materialteknik
prioriteras.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

s. 1986 Kontrollera mot PDF

17.1.3
Forskarutbildningen

Hur
forskamtbildningen inriktas, vilken omfattning den har och hur den finansieras
är självfakel av stor betydelse. Del gäller inte bara för forskningen på
längre sikt utan också för lärartikgången i den gmndläggande
högskoleutbildningen och gymnasieskolan liksom för tillgången på kvalificerade
utredare och andra befattningshavare inom etl växande antal verksamhetsområden.

Kvalificerade
utbildningar av del slag som forskarutbildningen utgör låter sig organiseras
enligt i princip två olika modeller.

Den ena modellen är den som
regering och riksdag tillämpar, när del gäller utbildning till sådana yrken som
lärare, läkare och civilingenjör. Principen är där lolaldimensionering.
Statsmakterna fastställer antalet utbildningsplatser såväl totalt som inom
olika specialinriktningar. Avvägningarna görs med i huvudsak två synpunkter
för ögonen att undvika utbildning för arbetslöshet och att på ett för
samhället optimalt sätl la lill vara intresset för kvalificerad
yrkesutbildning.

Den
andra modellen är den som regering och riksdag har ställt sig bakom, när det
gäller forskamtbildningen. Principen är där att utbildningens omfattning och
inriktning bestäms av tillgängliga resurser. I det be-

173

greppet
ligger såväl resurser för handledning, kurser och avhandlingsarbete som för sludiefinansiering.

Regeringens
och riksdagens beslut ger på olika sätl fömtsättningarna för
forskamlbildningsorganisalionen. Genom beslut att inrätta tjänster som
professor etableras en ämnesslmktur för forskarutbildningen samtidigt som vissa
handledningsresurser garanteras. Regering och riksdag ansvarar också för vissa
garanterade resurser för studiefinansiering. Betydande resurser för
forskamtbildning ställs dämlöver till förfogande genom den lokala fördelningen
av högskolans fakulldsanslag.

Idén
om lolaldimensionering skulle, om den tillämpades på forskarutbildningen, med
all säkerhet komma att leda till en svårartad målkonflikt mellan å ena sidan
viljan lik en hög och likvärdig kvalitet och å andra sidan en önskan om
genomströmning i enlighet med tilldelade utbildningsplatser.

De
ökade krav som såväl kvantitativt som kvalitativt kommer att ställas på
forskamtbkdningen gör det, enligt regeringens mening, än mer angeläget att i
stället arbeta efter och utveckla den beskrivna andra planeringsmodellen. Denna
ger möjligheter atl planera för forskamtbildning utifrån samhälleliga behov.
Samtidigt får tillgången på kvalificerade handledare och andra nödvändiga
resurser för utbildningen i praktiken avgörande betydelse för omfattning,
inriktning och uppläggning av utbildningen.

Inom
ramen för denna grundsyn uppdrog regeringen efter den föregående
forskningspropositionen ål UHÄ atl la fram ett förbättrat underiag för
regeringens beslut i forskamlbildningsfrågor. UHÄ har till regeringen
överlämnat rapporten Forskarutbildningen (UHÄ-Rapport 1989:7).

Som
en bakgrund för regeringens överväganden redovisas här vissa uppgifter, som
belyser utvecklingen inom forskarutbildningen.

Diagram
17.12

Antalet
nyanlagna forskarstuderande Alla fakulteter 1972/73 - 1986/87

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

s. 1987 Kontrollera mot PDF

2000

man

kvinnor

summa

0-1--------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1

197203 197405 1976/88 197809 1980/81
1982/83 1984/8.S 1985/86 1986/87 1987/88

Källa:SCB

Antalet nyanlagna
doktorander har ökat, liksom andelen kvinnor.

174

Fördelningen
av doktoranderna mellan fakulteterna framgår av nedan- Prop. 1989/90:90

Avsnitt 17
Utbildningsdep.

slående tabell.

Nyanlagna
forskarstuderande per fakultet vissa år.

Fakultet

1977/78

1987/88

Samtliga

Därav kvinnor

Samtliga

Därav kvinnor

Humanistisk

318

286

Teologisk

Juridisk

Samhällsvet

420

379

Medicinsk

392

560

Odonlologisk

Farmaceutisk

Matemalisk-nat.

337

374

Teknisk

336

551

Tema

Lanlbruksvel

Skogsvetensk.

Veterinärmed.

Handelshög-

skolan

TOTALT

2014

2428

Källa: SCB

Sludieaktiviteten
bland doktorandema är mycket varierande. Av statistiken framgår all 36% studerar
på heltid, 16 % på halvtid, 22 % på mindre än halvtid, medan 26 % är nokaktiva
(definierat som lägre aktivitdsgrad än 10%avhekid).

Forskarstuderande inom de fem stora fakulteterna fördelade
(procent) efter aktivitet: procentuell andel av full arbetstid som ägnas åt
studierna, höstterminen 1987.

Antal
studerande

Aklivitetsgrad

Hum

Sam

Med

Mat-nat

Tekn

Kvartstid
antal

647

819

1066

296

454

procent

Halvtid
antal

414

571

552

390

523

procent

Heltid
antal

793

950

958

1295

1412

procent

Summa
antal

1854

2 340

2 576

1981

2 389

Nollaktiva

938

1056

654

478

901

procent

TOTALT
antal

3 396

3230

2459

3290

procent

100

Källa: SCB

175

Statistiken över
avlagda examina inom forskamtbildningen visar etl ökande antal avlagda examina.
Antal avlagda doktors- och licentiatexamina vissa år.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Läsår

Lic.

Doktors-

Summa

Därav

examina

examma

kvinnor

1980/81

810

811

1982/83

876

967

1985/86

245

916

1 161

1987/88

301

1052

1353

Källa:
SCB

Genomströmningen
i forskamtbildningen är låg. Medan antalet nyanlagna sedan lång lid uppgår
lill ca 2400 per år, är antalet avlagda doktorsexamina ca I 000 per år.

Del
finns dock avsevärda variationer mellan fakulteterna, vilket framgår av
nedanstående diagram.

Diagram 17.13

4,0
■ 3,0 2.0 1.0

0.0

7 » 7 »

Il/K

17/M

/
forskarutbildningen använd lid Jor doktorsexamen (netlostudielid antal år
beräknad efter aktivitetsgrad).

De
kortaste studietiderna registrerades inom de medicinska fakulteterna, 3,4 år,
och de längsta inom de humanistiska, 6,4 år. Även inom samhällsvetenskaplig
fakultet är studietiden lång, ca 6 år.

Mot bakgmnd av
kortfattade beskrivningar av nuvarande förhållanden saml de redovisningar och
förslag som UHÄ lagt fram redogör regeringen i del följande för sina
överväganden om forskarutbildningen.

Dimensioneringen
av forskarutbildningen.

Det
finns, som sagt, inte några centralt fastställda anlagningstal för forskamtbildningen
så som det gör för den gmndläggande högskoleutbildningen. Dimensioneringen
skall fastställas utifrån tillgängliga resurser. Enligt bestämmelserna i 8 kap.
17 § högskoleförordningen (1977:263) får lik forskamtbildning endast antagas
det antal studerande som kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning
och studievillkor i övrigt. De av

176

regering
och riksdag inrättade professurerna utgör stommen i organisationen för
forskamtbildningen. Statsmakterna anger också vilka minsta belopp som skall
användas för sludiefinansiering inom forskarutbildningen.

De
enskilda sökandenas intresse i sin tur styrs av personliga bedömningar av den
framtida arbetsmarknaden och meritvärdet av forskamtbildningen, relaterat till
bland annal sludiefinansieringen och del allmänna intresset för forskning.

UHÄ
redovisar hur antalet yrkesverksamma forskamtbildade kommer all förändras
beroende på den nuvarande åldersstrukturen bland doktorerna. För att kunna
bibehålla ell oförändrat antal forskarutbildade personer inom humaniora
behöver, enligt UHÄ, antalet doktorsexamina ökas med 50%. Inom
samhällsvetenskaplig fakultet krävs en ökning på 70% lill början av 2000-lalet.
Inom de tekniska och de matematisk- naturvetenskapliga fakultetema krävs ell
tikskolt på doktorer på mellan 10 och 20% för att kunna balansera del bortfall
som uppslår på grund av pensionsavgångarna i början av 2000-talel. Inom
medicinsk fakultet beräknas dock den nuvarande examinationen i stort sett
svara mol pensionsavgångarna.

Etl
viktigt verksamhetsområde för forskarutbildade är skolan. Inom gymnasieskolan
finns redan nu ca 1000 vakanta tjänster som lektor med krav på doktorsexamen
eller motsvarande. De framtida behoven blir också stora, eftersom
ålderstmkturen bland de nu verksamma lektorerna medför att en väsentlig andel
av dem kommer alt avgå med pension under 1990-talel.

1
fråga om näringslivet har UHÄ konstaterat all antalet forskarutbildade har ökat
påfallande långsamt under det senaste årtiondet. Intresset för all rekrytera
forskamtbildade har nästan enbart funnits inom läkemedelsindustrin.

Regeringens
uppfattning är att forskamtbildningen är central för att utveckla inte bara
forskningen utan också många andra delar av ett modernt samhälle. På sikt bör
målet vara all fördubbla antalet examinerade inom forskarutbildningen. Detta
mål bör i stor utsträckning kunna uppnås genom förbättrad rekrytering och ökad
eflFeklivilel i utbildningen.

De
förstärkningar av högskolans resurser, som kommer till stånd under den kommande
treårsperioden bör också göra det möjligt all anta ell ökat antal doktorander.
Det är viktigt atl de öronmärkningar som görs av medel för studiefinansiering
inom forskamtbildningen endast fungerar som ell garanterat minimibelopp för
detta ändamål och inte sätter en övre gräns för antalet forskarstuderande med
tryggad studiefinansiering.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Rekrytering

Enligt
UHÄ:s undersökning följer rekryteringen lill forskarutbildningen ell myckel
traditionellt mönster. Det är ovanligt alt försök görs för all bryta in på nya
områden, t ex genom all finna former för all aktivt rekrytera flera kvinnor
till forskamtbildning i mansdominerade ämnen eller att söka rekrytera
doktorander från de mindre och medelstora högskolorna. Högskolan måste, enligt
regeringens mening, räkna med konkurrens om

177

12 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

ungdomarna
under 1990-talel. De årskullar som då kommer ul på arbetsmarknaden är mindre
än de varit under de senaste decennierna.

Del åligger
fakulletsnämnder och ansvariga inom institutioner all finna former för en
rekrytering till forskamtbildningen som får till resultat all unga människor
med intresse och särskild fallenhet för forskning kommer in i denna utbildning.
UHÄ bör som tillsynsmyndighet för högskolan också verka för att rekryteringen
av forskarstuderande sker på bästa säll.

Ett mål måste vara all
studerande oavsett utbildningsort söker sig tik forskamtbildning och all delta
skall gälla såväl kvinnor som män.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Antagning till
forskarutbildning.

Antalet
nyanlagna till forskamtbildning per år uppgår till ca 2400. Nivån har varit
praktiskt laget oförändrad under de senaste tjugo åren.

Frågan om antagning lill
forskamtbildning behandlades i 1987 års forskningsproposition. Utgångspunkten
var all antagning lill forskamtbildning bör vara ett väl genomtänkt beslut,
både från institutionens och den forskarstuderandes sida. "Del lokala
planerings- och utvecklingsarbetet måste", anförde föredraganden,
"mer än tidigare ta sikte på atl forskamtbildningen skall kunna
genomföras inom den föreskrivna normalstudidi-den på fyra år. För att delta
skall bli möjligt måste institutionerna ta ett direkt ansvar för de doktorander
de antar. Studerande får inte antas lik forskamtbildning med mindre än all
institutionen kan erbjuda godtagbara villkor i fråga om handledning och
arbetsmiljö. Försörjningen måste vara tillfredsställande ordnad."

Högskoleförordningen
föreskriver all fakultetsnämnd aktid skall efler förslag av berörd
institution falla beslut om det högsta antal forskarstuderande, som under
ett läsår får finnas antagna lik forskamtbildning.

UHÄ konstaterar all det
inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna finns betydligt
fler forskarstuderande än som kan beredas godtagbara villkor i fråga om
handledning, arbetsmiljö och försörjning. Här finns också de största problemen
i fråga om genomströmningen.

Dessa problem har
utförligt behandlats av både den andrénska kommittén i betänkandet (SOU
1981:29) Forskningens framlid och av riksrevisionsverkel (RRV) år 1983 i
rapporten Bättre forskamtbildning. Den andrénska kommittén framförde en rad
förslag lill förbättringar.

RRV har gjort en
eflersludie av sin tidigare granskning av forskamtbildningen och i en ny
rapport juni 1989 framhållit angelägenheten av all åtgärder i större
utsträckning vidtas för att förbättra genomströmning och examinationskvoler
inom de humanistiska och samhäksvetenskapliga fakulteterna. RRV påpekar bland
annal all nettosludielidema för studerande inom de tekniska och medicinska
fakulteterna i stort håller sig inom den av stalsmaktema stipulerade tiden
(fyra år).

Enligt regeringens mening
är antagningen till forskamtbildningen av central betydelse för möjligheterna
att få en eflFektiv utbildning av hög kvalitet. De föreskrifter för
forskamtbildningen som regeringen har utfärdat utgår från detta. UHÄ har
påpekat all de ändrade reglerna för antag-

178

ning
till forskamtbildning ännu inte tillämpas fullt ut inom högskolan. Betydligt
fler forskarstuderande har antagits än vad som motsvarar antalet
sludiefinansieringstillfäken. Framför allt gäller detta de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakultetema. Fakultetsnämnderna måste ta det reella
ansvarel för all dimensioneringen av antalet studerande anpassas till
befintliga resurser för forskamtbildningen.

Det normala bör vara att
de som antas till forskamtbildning har för avsikt att på hekid, eller i del
närmaste heltid, ägna sig ål studierna. Samtidigt är del angelägel atl klargöra
fömtsättningarna i ett viktigt avseende. Forskamtbildningen bör inte begränsas
enbart till den som innehar doklorandtjänsl eller uppbär utbildningsbidrag. Vid
sidan av denna huvudgmpp av doktorander bör kunna finnas doktorander, som
bedriver forskamtbildning jämsides med reguljärt yrkesarbete. Del ligger i
sakens natur all doklorandsludierna då får läggas upp på längre sikt och att
behovet av handledning och sludiefinansiering inte är detsamma som för
huvudgmppen av doktorander. Ell villkor är dock, alt det klart preciseras på
vilken sikt studierna planeras och vilka krav detta ställer på såväl
institutionen som den studerande.

Idag
finns inom forskamtbildningen fortfarande ett stort antal studerande som
påbörjat studierna ulan att de närmare villkoren för utbildningen klarlagts. De
lokala högskoleorganen måste nu, tillsammans med de studerande, konkretisera
planer för fukföljande av utbildningen i varje enskilt fall.

UHÄ
bör i sin egenskap av tillsynsmyndighet för högskolan i delta sammanhang ställa
sig två uppgifter. Den ena är alt följa antagningen av nya forskarstuderande.
Den andra är att bevaka att rimliga möjligheter ges för redan antagna
studerande all slutföra sin utbildning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Doktorandernas
tjänstgöring

Doktorander
med doklorandtjänsl eller arvodesansläkning som assistent kan åläggas viss
tjänstgöring inom institutionen i form av undervisning, medverkan i forskning
vid sidan av eget avhandlingsarbete eker administrativt arbete.

För doktorandema är del
oftast av stort värde all tillhöra arbetsgemenskapen inom en institution,
liksom del för institutionen är berikande all tillföras ny kunskap genom
forskamtbildningen. Vanligen fungerar också doklorandemas tjänstgöring inom
inslitulionema synnerligen väl, lill ömsesidig nytta och glädje. Som UHÄ har
påpekat händer del emellertid i etl begränsat antal fall all doktoranderna
övemlnyttjas i förhållande till de tjänstgöringsskyldigheter som kan rymmas
inom doklorandtjänsl eller assislenttjänst. En kartläggning av doktorandernas
arbetssituation har visat all vissa "övemttag" av tjänstgöring
förekommer, främst inom de malemalisk-nalurvetenskapliga och de tekniska
fakultetema.

Det
är, enligt regeringens mening, angeläget atl doktoranderna inte utnyttjas för
andra uppgifter i så hög grad att avhandlingsarbetet försenas. Institutionerna
måste ta ansvar för alt doktoranderna får ägna erforderlig tid åt det egna
avhandlingsarbetet. Det ligger inom UHÄ:s tillsynsansvar

179

atl
övervaka att doktorandernas studie- och arbetssituation är tillfredsställande.

Studiefinansieringen
i forskarutbildningen

De
reguljära formerna för studiefinansiering i forskamtbildning är utbildningsbidrag
för doktorander och doklorandtjänsler. Medel för sludiefinansiering i
forskamtbildningen anvisas under fakultelsanslagen i form av särskilt angivna
lägsl-bdopp för varje fakultet och högskoleenhet. För innevarande budgetår
uppgår de särskilt angivna beloppen lill studiefinansiering i
forskarutbildningen under fakultelsanslagen till sammanlagt 410 milj.kr.

Härigenom finansieras 1075
doklorandtjänsler och 2100 utbildningsbidrag. Därtill finns ytteriigare 1 375
utbildningsbidrag eller doklorandtjänsler. Sammanlagt ca 4 550 doktorander har
således utbildningsbidrag eller doklorandtjänsl.

I viss utsträckning
används även studiemedel för atl finansiera forskarutbildning. UHÄ har
beräknat all ca 450 doktorander under initialskedet av sina studier uppbär
studiemedel, framför allt inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet.

Återstoden av de 16 900
registrerade doktoranderna har annan studiefinansiering eller ägnar sig endast
i begränsad utsträckning åt sin forskarutbildning.

UHÄ har konstaterat att
det finns etl starkt samband mellan studiepres-talionerna och
studiefinansieringen i forskarutbildningen. Konstaterandet grundas på en
beräkning av hur stor andel som avlagt doktorsexamen efter 13 studieår som
forskarstuderande. Dessa andelar är beräknade som medeltal för årskullarna
1972/731975/76, bland dem som haft mera omfattande reguljär studiefinansiering
respektive bland dem som inte haft någon studiefinansiering inom högskolan.
Inom de fem största fakulteterna är andelarna följande:

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Fakultet

Reguljär

studie-

Ingen studie-

finansiering minst 3 år

finansiering

Humanistisk

42%

Samhällsvetenskaplig

37%

Medicinsk

77%

60%

Matematisk-naturvetenskaplig

70%

19%

Teknisk

56%

19%

Skillnaden i
studieresultat mellan de olika grupperna var således mycket stor, utom vad
gäller medicinsk fakultet. Detta undanlag förklaras av att det här finns
möjligheter lill finansiering utanför högskolan, t. ex. inom läkartjänst.

Att endast en relativt låg
andel av doktoranderna avlagt doktorsexamen inom humanistisk och
samhällsvetenskaplig fakultet - trots tillgång till studiefinansiering lorde
i huvudsak bero på två förhållanden. Det ena är att antagningen inte är
tillräckligt eflFektivl organiserad. Det andra är all avhandlingsuppgifterna
inom den kulturvdenskapliga delan av högskolan i

180

praktiken görs alltför
omfattande. Ämnena avgränsas inte tillräckligt och den forskarstuderande måste
i större utsträckning och under längre tid pröva sig fram på egen hand än vad
fallet är inom övriga fakultetsområden. Berörda högskoleorgan bör närmare
analysera orsakerna och överväga formerna för en bättre handledning och
arbetsorganisation för de forskarstuderande.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Utbildning.sbidrag
och doklorandtjänsler

Utbildningsbidraget
utgår under fyra års forskarstudier på heltid med för närvarande 103000 kr per
år, vartill kommer vissa sociala förmåner.

Doklorandtjänslen
å sin sida är förenad med alla de förmåner som en statlig tjänst medför. Lönen
fastställs lokall. Normak ligger den inom intervallet 120000-145000 kr per år
(lönegraderna N 14-N 21). Om insti-lulionstjänstgöring ingår i
doklorandtjänslen, kan förordnandetiden uppgå till sammanlagt sex år, varav
fyra för forskamtbildning på heltid. Doklorandtjänslen anses allmänt av de
forskarstuderande som den form av sludiefinansiering som är mest ändamålsenlig.
Regering och riksdag har också uttalat all utbildningsbidragen successivt skall
omvandlas till doklorandtjänsler. Riksdagen har uttalat all del är angelägel
alt 1990 års forskningsproposition innehåller en plan för omvandling av
återstående utbildningsbidrag lill doklorandtjänsler (UbU 1988/89:25 s. 17).

Efter
förslag i 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80) tillsköts medel för
omvandling av ca 700 utbildningsbidrag lill doklorandtjänsler. UHÄ föreslår nu
alt medel anvisas för att omvandla ca två tredjedelar av de återstående
utbildningsbidragen under treårsperioden 1990/91 1992/93 lill
doklorandtjänsler för en kostnad av ca 100 milj. kr. Resterande utbildningsbidrag
borde enligt UHÄ omvandlas under nästkommande treårsperiod.

Sludiefinansieringen
har stor betydelse för möjligheterna atl bedriva eflFektiva forskarstudier.
Regeringen föreslår därför atl under den kommande treårsperioden sammanlagt
100 milj. kr. anvisas för att omvandla utbildningsbidraglill doktorandtjänster.
Återstående utbildningsbidrag bör omvandlas treårsperioden 1993/94 - 1995/96.
Vid de tekniska fakulteterna bör samtliga utbildningsbidrag omvandlas redan
budgetåret 1990/91.

Utbildningsbidrag för
doktorander utgår för närvarande med 8 636 kr./månad. Regeringen föreslår all
detta belopp höjs med tio procent lill 9 500 kr./månad dier 114000 kr. per år
från den 1 juli 1990. Vid beräkningen av anslagen till fakulteterna har detta
beaktats.

Studiemedel under
forskarutbildning

Under
budgetåret 1987/88 finansierade ca 450 doktorander sina forskarstudier med
studiemedel. De flesta var studerande inom de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Studiemedel skall normalt
användas för studier inom högskolans gmndläggande utbildningar och inte inom
forskarutbildningen, där särskilda medel beräknas för sludiefinansiering.

181

UHÄ konstaterar att
användningen av studiemedel inte står i samklang med de allmänna riktlinjer för
utbildningen, som dragils upp av regering och riksdag.

Regeringen delar UHÄ:s
uppfattning. Möjligheten atl finansiera dokto-randsludier med hjälp av
studiemedel kan minska institulionemas och fa-kulldsnämndemas benägenhet att
ägna sludiefinansieringsmöjligheterna tillbörlig uppmärksamhet.
Forskamtbildning bör i framliden inte bedrivas med studiemedel som
finansiering. Med hänsyn lill de doktorander, som redan inlett utbildning med
denna typ av finansiering, bör dock övergångsvis möjlighet finnas kvar all
finansiera doklorandsludier med studiemedel intill utgången av budgetåret
1992/93.

Från och med budgetåret
1993/94 bör resursema för studiefinansiering inom berörda fakultelsområden
förstärkas med belopp som moisvarar bidragsdelen inom de studiemedel, som
enligt nuvarande regler utgår till doktorander. Regeringen avser all återkomma
till riksdagen i denna fråga inför nästa treårsperiod.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Meritvärderingen
av forskamtbildning

Forskamlbkdningens
meritvärde behandlades av riksdagen i anslutning lill 1987 års
forskningsproposition (prop. 1986/87:80). Utbildningsutskottet (UbU
1986/87:26) betonade att rekryteringen lill forskamtbildningen främjas av all
det finns tjänster på arbetsmarknaden för vilka krävs fullgjord
forskamtbildning (doktorsexamen).

Riktlinjer
för meritvärdering för statlig tjänst har senast slagils fast i regeringens
förordningsmotiv 1985:3, som är återgivna i SAV:s cirkulär 1985/A 19. En
forskarstuderandes utbildningstid jämstäks enligt dessa riktlinjer med
anställningstid. Fullgjord forskamtbildning får därför räknas tik godo som s.
k. förtjänst med högst fyra år. När forskamtbildning genomförs genom innehav av
doklorandtjänsl eller annan tjänst görs dock tillgodoräknande inom tjänstens
ram. Dubbdräkning får ej gälla.

De särskilda
riktlinjer som angetts för forskamlbkdningens meritvärde förlorar vid ell
utbyggt syslem med doklorandtjänsler sitt värde för flertalet utexaminerade
doktorer. De erfarenheter som arbetet fram till en doktorsexamen ger i kritisk
skolning, melodiskt tänkande och analytiskt arbetssätt bör fortsättningsvis
vägas in vid bedömningen av skickligheten i den mån de är relevanta för den
sökta tjänsten.

17.1.4
Vissa tjänsteorganisatoriska frågor

Den
viktigaste forskningsresursen är forskarna själva. Lärartjänslorganisa-lionen
inom högskolan liksom rekryteringen av högskolelärare är därför centrala
forskningspoliliska frågor.

Genom 1986 års
lärartjänstreform infördes en enhetlig lärartjänstorga-nisalion inom högskolan.
Flertalet tidigare tjänstekategorier ersattes av tjänster som professor, högskolelektor
och högskoleadjunkt samt forskarassistent. Samtidigt infördes en enhetlig och
mer generell reglering av innehållet i lärartjänslema. Därigenom skulle fler
högskolelärare, i mån av

182

kompelens
och resurser, kunna medverka i forskning inom ramen för sin tjänstgöring. För
varje fakultet/sektion skapades s. k. rörliga resurser för forskning.
Högskoleenheterna fick ökad frihet i vald mellan olika slags lärarinsatser och
vid fördelningen av uppgifter mellan lärarna. Den enskilde lärarens arbetsuppgifter
avgörs således genom lokala bedömningar och beslut med utgångspunki i
verksamhetens behov. Samtliga arbetsuppgifter inom högskolan kan ingå i en
lärartjänst oavsett hur denna finansieras. Högskolemyndigheterna skall således
innefatta också den exlemt finansierade verksamheten i underlaget för
lärartjänster, något som underlättar en långsiktig planering för den samlade
verksamheten.

I
1987 års proposition om forskning behandlades behovet av nyrekrytering till
lärartjänster i högskolan. Som en följd av expansionen inom universiteten med
ökat antal lärartjänster, framför allt under 60-lalel, följer nu etl
"kollektivt åldrande" hos denna personal. Efler förslag i
propositionen anvisades medel för inrättande av 226 tjänster som forskarassistent,
vilka skulle underiätta nyrekryteringen lill högskolan. Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) fick i uppdrag atl fortsätta arbelet med frågor rörande
lärarkårens åldersstmktur och rekryteringssituationen inom högskolan och komma
med förslag till eventuella åtgärder.

UHÄ
redovisar uppdraget i anslagsframställningen inför den kommande
treårsperioden. Enligt ämbetet finns behov av dels ytterligare forskarassistenttjänster
för all på lång sikt motsvara högskolans lärarrekryleringsbe-hov, dels fasta
tjänster för all la emot ett rimligt antal av de personer som nu innehar
tidsbegränsade forskningstjänsler. UHÄ redovisar också att ökningen av antalet
forskarassistenttjänster under de gångna två första åren av innevarande
treårsperiod inte motsvarar de mål som saltes upp i den förra
forskningspropositionen. En del av förklaringen härtill kan, enligt ämbetet,
vara all de redovisade uppgifterna avser tillsalla tjänster och inte inrättade.
Del lar tid från del atl en tjänst inrättas till dess atl den blir tillsall. Del
kan också finnas tjänster där innehavaren slutat och där den nye innehavaren
ännu inte utsetts. UHÄ föreslår en ökning av antalet forskarassistent- och
högskoldektorsljänsler med mellan 300 och 600 för budgetperioden.

Den
nya lärartjänslorganisalionen innebär att anställnings- och arbetsvillkor, som
gäller på arbetsmarknaden i övrigt, nu också tillämpas inom högskolan. Inte
minsl gäller detta med avseende på anställningstryggheten. Det normala skall
vara all lärare inom högskolan anställs med tills vidare-förordnande i stället
för, vilket var vanligt tidigare, ges en rad tidsbegränsade förordnanden.
Fördelarna med detta är stora både för högskolan och den enskilde läraren.

Samtidigt
har detta släkt högskolan inför problem, som man tidigare var van att lösa
genom de tidsbegränsade anställningarna. Möjlighetema lill nyrekrytering blir
nu i stor utsträckning beroende av åldersstmkturen inom gmppen högskolelärare.
Härmed är högskolan inte i någon annan situation än andra delar av arbetslivet.
I diskussionen hävdas ibland all högskolan skulle, jämfört med andra
yrkesverksamheter, ha speciellt stora krav på förnyelse genom ständig
nyrekrytering.

Normaliseringen
av anställningsvillkoren inom högskolan bygger på

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

183

fömtsättningen
alt arbetet där i huvudsak kan bedrivas på samma villkor som annal arbete.
Nyrekrytering sker i den takt som arbetsorganisationen och de anställdas ålder
medger. Samtidigt strävar såväl anställda som arbetsledning efter atl i så stor
utsträckning som möjligt utveckla såväl de anställdas kunskaper och färdigheter
som deras engagemang i arbetsuppgifterna. Om verksamheten inom högskolan inte
kunde läggas upp på detta säll skulle den logiska slutsatsen vara alt samtliga
lärartjänster borde tillsättas endast för begränsade lidsperioder. Del inses
lätt all något sådant inte är möjligt. Anställningsvillkor av detta slag skulle
drastiskt försvåra för högskolan all rekrytera kompetenta lärare.

Högskolan måste således
utgå från de fömtsättningar, som anställningsvillkoren ger. Del är viktigt alt
man utnyttjar de möjligheter till fömyelse och personalutveckling, som dels
förekommer på alla arbetsplatser, dels just inom högskolan föreligger i
särskilt hög grad genom själva karaktären på arbetsuppgifterna inom forskning
och utbildning.

1
diskussionen om högskolans lärartjänstorganisation har bland annal förts fram
önskemål om att tjänster skall inrättas för att skapa en
"beford-ringsgång" för dem som anställts inom högskolan. Liksom inom
arbetslivet i övrigl måste tjänster inom högskolan inrättas utifrån
bedömningar av verksamhetens behov. Del innebär här liksom annorstädes alt
rimlig hänsyn måste las till såväl behoven av nyrekrytering som behoven av
beford-ringsmöjligheter för de redan anställda. Det är de lokala
högskoleorganen, som ansvarar för tjänsteslmkturen inom högskolan.

Genom
1987 års forskningsproposition tillfördes resurser, som gjorde del möjligt att
inrälta nya tjänster som forskarassistent. Som UHÄ har redovisat har antalet
sådana tjänster inte ökat i avsedd utsträckning. Del är angelägel all de
möjligheter lill rekrytering av unga forskare, som forskarassistenttjänsterna
innebär, fullt ut utnyttjas.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Professorstillsättning

Den
största gmppen av tjänster som professor tillsätts av regeringen med fullmakt.
Regeringen tiksälter även en del professurer med förordnande, bl.a. de tjänster
som är inrättade vid forskningsråden. De professurer som är inrättade lokalt
tillsätts med förordnande av rektorsämbetet.

Förfarandet all tillsätta
professurer skiljer sig från del för andra tjänster. Förslagsställande organ
för tjänslema inom högskolan är tjänsleförslags-nämnder som är knutna till
fakultets/sektionsnivå. De avger förslag direkt lill regeringen när del gäller
tjänster som tillsätts av denna, i andra fall lill rektorsämbetet.

I tjänsteförslagsnämnderna
ingår vid sidan av sex fasla ledamöter tre sakkunniga som utses för det
särskilda ärendet. Dessa sakkunniga skall vara särskilt förtrogna med tjänstens
ämne och skall avge skriftliga utlåtanden om de sökandes skicklighet.
Tjänsleförslagsnämnden skall avge ett motiverat förslag i tillsättningsärendet.
Detta förslag får för tjänster som tillsätts av regeringen överklagas hos
regeringen.

184

1
mars 1988 tillkallade statsrådet Bodström en särskild utredare ', som Prop.
1989/90:90

Avsnitt 17
Utbildningsdep.

skulle
se över proceduren vid tillsättande av professorstjänster m. m. Denne
överlämnade i maj 1989 betänkandet (SOU 1989:50) Professorstiksätl-ning.

Betänkandet har
remissbehandlats. En sammanfattningav remissyttrandena finns tillgänglig i
utbildningsdepartementet.

Regeringens
överväganden

De
frågor som utredningen berör är inte av den karaktären alt riksdagens
godkännande behövs. Del ankommer på regeringen alt falla de beslut om ändring
av högskoleförordningen som utredningens förslag och remissinstansernas
synpunkter föranleder. För riksdagens informaiion lämnas dock i det följande en
redogörelse förde viktigare ändringar som regeringen avser atl göra.

Tjänst
som professor är den högsta tjänsten inom högskolans lärarorganisation. Med
hänsyn lill den utomordentliga betydelsen av professurerna för forskningen och
forskamtbildningen inom högskolan är del viktigt atl rekryteringen tik
tjänslema sker på ett sådant sätt att den för tjänsten i alla avseenden mest
lämpade kan utses. Tillsättningen måste således innebära en noggrann
granskning av de sökande. De höga kraven på liksält-ningsproceduren har
inneburit att denna blivit myckel tidskrävande och av många kommit atl
uppfattas som onödigt komplicerad.

Utredningen
förordar all de sakkunniga skall utses av fakultets/sektionsnämnd i stället
för som nu av fakullels/seklionskokegium. Mol detta kan vissa invändningar
göras. Vid många enheter har fakullets/seklionsnämn-dema ersatts av forsknings-
och utbildningsnämnder med olika benämningar. En sådan nämnd har en
sammansättning som inte gör den lämplig atl utse sakkunniga. Regeringen ämnar
därför föreskriva alt fakullds/sek-lionskokegiel liksom hillills utser
sakkunniga. Det bör dock införas en möjlighet att delegera dessa beslut till
fakultets/sektionsnämnd om sådan finns och i annal fall till de professorer,
vilka ingår i det organ som ersätter fakulletsnämnden.

Vad
gäller tjänsleförslagsnämndens sammansättning föreslår utredningen alt den
representant för de studerande som nu ingår i nämnden skall såsom
röstberättigad ledamot bytas ul mot en s. k. extra ledamot. Delta förslag har
kritiserats av flera remissinstanser. Några av dessa har betonat all de uppgifter
som den extra ledamoten föreslagils bevaka lika väl kan uppdras ål någon av
tjänsleförslagsnämndens ordinarie ledamöter. Del har även påpekats att om
studeranderepresentanten utgår så bör motsvarande gälla också den representant
för de anställda som ingår i tjänsleförslagsnämnden. Enligt regeringens mening
talar övervägande skäl för att nuvarande sammansättning bibehålls.

Tjänster
som professor finns i dag även vid myndigheter utanför högskoleorganisationen.
För närvarande finns ett sextiotal sådana tjänster. En-

' Professor Tore Sigeman.

185

ligt
regeringens mening bör tjänster som professor fortsättningsvis endast inrättas
inom högskolan. Regeringen har för avsikt alt utfärda bestämmelser om
tillsättande av nu befintliga tjänster utanför högskolan, som i stort sett
motsvarar vad som idag gäller för tjänst som professor vid forskningsråd.
Regeringen avser vidare föreskriva alt tjänst som professor vid forskningsråd
alllid skall ledigförklaras.

1
tillsättningsärenden riktas ofta kritik mol valet av sakkunniga. Del hävdas all
hela ärendet kan styras genom detta val. Denna kriiik kommer sällan fram förrän
de sakkunniga lagt fram sina yttranden. Detta kan bl. a. få lill följd all
klaganden yrkar atl nya sakkunniga skall utses, något som skulle betyda en
avsevärd fördröjning av del enskilda ärendet. Därför har regeringen för avsikt
all i högskoleförordningen la in en bestämmelse om att de sökande skall beredas
tillfälle la del av och yttra sig över de förslag lill sakkunniga som lagts
fram innan beslut fattas i frågan. Vilken vikt som skall fastas vid olika
synpunkter från de sökande avgörs givetvis av berört högskoleorgan. Den
eventuella försening av ell ärende som kan uppslå härigenom kommer all
uppvägas av att diskussioner om de sakkunnigas lämplighet då inte skall behöva
uppslå längre fram under ärendets behandling.

Vad
gäller jämslälldhelsaspekten vid tiksällning av professurer har i en del
remissyttranden föreslagits att del i högskoleförordningen tas in regler om
detta. Jämslälldhelsaspekten skall alltid beaktas. Del framgår av förordningen
om jämställdhet i statlig verksamhet (1984:80) att man t.ex. vid utseende av
ledamöter i Ijänsteförslagsnämnder, oavsett om de skall förordnas för längre
lid eller för etl enskilt ärende, alllid skall sträva efter alt få
representation för båda könen. Jämställdhet mellan kvinnor och män inom
forskarutbildning och forskning behandlas också i del följande.

I
prop. 1984/85:57 om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare uttalades att
de organ som avger förslag resp. beslutar om tillsättning av tjänster måste ta
hänsyn lill jämslälldhelsaspekten vid sin slutliga sammanvägning av meriter.
Det förslagssläkande organet, dvs. tjänsteförslagsnämnderna, bör alltid
redovisa hur jämställdhetsaspekten beaktats även när den inte varit av
avgörande betydelse. Tillsättande myndighet torde nämligen inte ulan vidare
kunna utgå från att jämslälldhelsaspekten alltid har beaktats.

1 vissa remissyttranden
har framförts önskemål om atl del s. k. jäm-ställdhelsintervallet skall anges.
Jämslälldhetsinlervallet skulle vara den skillnad i meriter som kan tillåtas
för att utse en sökande av underrepre-senterat kön. Del ligger i sakens natur
att ett sådant intervall inte låter sig uttryckas i generella termer. Del
viktiga är att man har klart för sig att jämställdhetsaspekten alltid skall
vägas in vid alla tiksältningsärenden där det förekommer konkurrens mellan
personer av olika kön. I delta sammanhang bör påpekas alt en del
Ijänsteförslagsnämnder i sina protokoll noga redovisar att de beaktat
jämslälldhelsaspekten.

Utredaren
föreslår alt det inrättas ett antal professorsljänsler, personliga för
framstående kvinnliga forskare. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat
sig om inrättande av professurer, specialdestinerade för kvinnliga forskare,
har intagit en negativ hållning. De anser att del mera skuke skada än gagna de
kvinnliga forskarna. Regeringen delar denna uppfattning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

186

s. 187 Kontrollera mot PDF

Slutligen har utredaren
föreslagit atl det införs en möjlighet all redan vid ledigkungörandet av en
tjänst ange att endast ell begränsat antal skrifter skall åberopas samt en
föreskrift om atl de sökande skall redogöra för de vetenskapliga landvinningar
som de anser främst skall beaktas. Regeringen delar även denna uppfattning.

Regeringen kommer i annal
sammanhang alt besluta om ändringar i högskoleförordningen i huvudsaklig
överensstämmelse med utredarens förslag. De ändringar i tiksätlningsförfarandet
som regeringen nu har för avsikt all genomföra kommer all förenkla och
förtydliga processen med bibehåkande av de högt ställda kraven på vetenskaplig
prövning och rättssäkerhet. De kommer även all kunna leda till alt man på etl
bättre sätl kan anpassa proceduren till de skillnader som föreligger mellan olika
fakukdsområden vad gäller l.ex. antalet sökande och omfattningen av åberopat
material.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Högskolelektorers
forskning

Inom
högskolan skall bedrivas utbildning och forskning. Många skäl talar för atl de
anställda inom högskolan bör medverka i och kunna användas inom båda och inte
bara den ena eller den andra av högskolans huvuduppgifter.

Ell
viktigt inslag i den nya tjänsteorganisation för högskolan, som infördes år
1986, var atl lärare med intresse och kompetens för forskning i vidgad
omfattning skulle beredas tillfälle all inom ramen för sin tjänst bedriva
forskning eller delta i forsknings- och utvecklingsprojekt. Del skulle inte
längre vara förbehållet innehavare av endast vissa tjänster att ägna sig åt forskning.

Konkret
berörde förändringen framför allt mellannivån inom högskolans
lärarorganisation. Tidigare hade på denna nivå funnits dels docenttjänster,
främst avsedda för forskning, dels universiletsleklorsljänsler, avsedda för
undervisning och andra uppgifter inom högskoleutbildningen. Dessa tjänster
ersattes nu av tjänster som högskolelektor.

Högskolelektorer
skall, som alla lärare inom högskolan, ägna sig åt utbildning, egen
fortbildning och administrativt arbete. För tjänslema finns ett undervisningslak
på 400 timmar per läsår. Högskolelektorer skall bedriva eller medverka i
forskning inom ramen för tjänsten i den omfattning, som högskolestyrelsen
beslutar.

Även
efter 1986 års tjänslereform finns lärartjänster inom högskolan
högskoleadjunkter, för vilka inte krävs genomgången forskamtbildning och vilka
huvudsakligen är avsedda för uppgifter inom den grundläggande
högskoleutbildningen. Undervisningslakel för dessa tjänster är väsentligt högre
än för högskolelektorerna.

Regeringen
har tillsatt en utredning om vissa undervisningsfrågor i högskolan (Dir.
1989:7). Utredningen har till uppgift atl göra en genomgång ur
kvalitetssynpunkt av förhållandena inom gmndutbildningen och ge förslag till
hur lärarstödet till de studerande bör utvecklas. Utredningen kan givelvis få
konsekvenser på lärarsidan. Behovet ökar av lärare med

187

s. 188 Kontrollera mot PDF

forskamtbildning
och egna kvalificerade forskningsmeriter, men minskar när det gäller lärare
ulan doktorsexamen.

På
sikt bör för alla lärartjänster inom högskolan med undantag av tjänslema inom
del konstnärliga området krävas avlagd doktorsexamen. Härigenom ges formella
möjligheter för alla lärare att i tjänsten medverka i högskolans forskning.
Redan nu bör så långt möjligt högskole-adjunklsljänsler, som blir lediga, omvandlas
till tjänster som högskolelektor.

Enligt
uppgifter från statistiska centralbyrån (SCB) fanns år 1989 sammanlagt ca 4200
högskolelektorer inom högskolan. Högskolelektorer svarar för ca 12 procent av
samtliga årsverken inom högskolan. SCB har också redovisat antalet årsverken
inom forskning. Uppgifterna avser här budgetåret 1987/88. Enligt denna
redovisning utfördes 500 årsverken inom högskolans forskning av
högskolelektorer. Dessa svarade därigenom för 5 procent av hela antalet
årsverken för forskning inom högskolan. Vissa tjänsteorganisatoriska
förändringar, som genomförts efler detta år, del senaste för vilket statistiska
uppgifter föreligger, har inneburit att antalet FoU- årsverken utförda av
högskolelektorer ökat.

Inför 1990 års
forskningsproposition har Sveriges universitetslärarförbund i en lill
regeringen överlämnad skrift. Forskning i tjänsten, fört fram önskemål om en
central reglering av innebörd all minsl en tredjedel av varje högskolelektors
arbetstid skulle avse forskning.

Huvuddelen av den
ekonomiska omslutningen inom högskolan avser forskning och forskamtbildning.
Del är naturligt all detta förhåkande i rimlig utsträckning avspeglas också i
arbetsuppgifternas fördelning mellan olika personalkategorier inom högskolan.
Många av dagens högskolelektorer har dock anställts för och har sina
huvudsakliga meriter inom undervisning.

Principen är och måste
vara alt det är lokala organ som svarar för fördelning av arbetsuppgifter och
arbetsledning i övrigl. Centrala föreskrifter rörande detta bör inte utfärdas.
I vilken utsträckning forskning skall ingå i tjänsten bör således inte anges i
t.ex. högskoleförordningen utan bestämmas individuellt vid fördelning av
arbetsuppgifterna inom institutionen. Del är dock angeläget att
högskolelektorer mer än vad som nu är fallet får möjlighet all forska eller
medverka i forskning. För atl markera all forskning skall betraktas som en av
flera arbetsuppgifter för behöriga innehavare av högskoldeklorsljänsl bör
därför högskoleförordningen ändras i så måtto all det liksom för professorer
och forskarassistenter föreskrivs att högskolelektorer skall bedriva
forskning. Liksom hittills skall dock omfattningen av forskningsuppgifterna
liksom förläggningen i tiden av dessa vara en lokal arbetsledningsfråga inom
ramen för befintliga resurser.

För en enskild
högskolelektor behöver arbetsuppgifter inom forskning således inte förekomma
varje läsår. Dessa arbetsuppgifter kan också koncentreras lill kortare eller
längre perioder. Del innebär atl den angivna förändringen inte medför ändring
av det undervisningstak, som nu gäller för högskolelektorer. Detta bör även
fortsättningsvis gälla när en högskolelektor helt arbetar med
undervisningsuppgifter.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

188

s. 189 Kontrollera mot PDF

Till
följd av all forskning blir ett åliggande i tjänsten för högskolelektorer bör
befordringsgmnderna för dessa tjänster ändras så att de inte kan tillsättas på
en bedömning av främst pedagogiska meriter.

De
nya reglerna bör införas för sådana tjänster, som ledigförklaras efter den
Ijuli 1990.

De
nuvarande högskolelektorerna utgör inte någon homogen gmpp med avseende på
fömtsättningar och intresse för medverkan i forskning. Bland dagens
högskolelektorer finns exempelvis ett stort antal personer, som tillsatts
huvudsakligen på pedagogiska meriter och för arbetsuppgifter inom gmndläggande
högskoleutbildning. Varken för de berörda individerna eller för verksamheten
inom högskolan är del därför lämpligt all skyldigheten atl forska i tjänsten
införs generellt för dem som redan har tjänst som högskolelektor. Som
framhållits är det dock angeläget att forsknings-kompetenta högskolelektorer i
ökad utsträckning medverkar i forskning. Del är likaså viktigt att den stora
gruppen redan anställda högskolelärare stimuleras till kvalificerade
forskningsinsatser. För de personer som redan är förordnade som högskolelektor
skall bestämmelsen atl forskning skall ingå i tjänsten gälla, om de antagits
eller antas som oavlönade docenter.

Ytteriigare
en princip i 1986 års lärartjänstreform är alt alla tjänstekategorier kan
inrättas med alla typer av finansiering. 1 propositionen om ny arbets- och
tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan framhök föredraganden:
"Samtliga uppgifter bör kunna ingå i resp. tjänst oavsett hur verksamheten
finansieras. Detta ger högskolemyndigheterna en möjlighet atl innefatta även
den exlemt finansierade verksamheten, såväl forskning som utbildning, i
underlaget för lärartjänster, något som underlättar en långsiktig planering
för den samlade verksamheten." (Prop. 1984/85:57 s. 9)

I konsekvens med den
ändrade lärartjänslorganisalionen har senare vissa förändringar införts i fråga
om de tjänster som forskningsassistent, vilka huvudsakligen använts för arbete
inom externt finansierade projekt. Härigenom markerades ytterligare alt den
enhetliga tjänsteorganisationen skall användas för allt arbete som utförs inom
högskolan. Den externt finansierade verksamheten inom utbildning och forskning
är ett reguljärt inslag i högskolans verksamhet. Inga särskilda anställningsformer
eller tjänstekategorier skall användas för denna verksamhet. Samtidigt innebär
detta en kraftig markering av att det är högskolan, som ytterst är ansvarig för
verksamheten oavsett hur den finansieras.

Avsikten
har varit all tjänster som forskningsassistent (ibland även benämnda forskare)
endast skall inrättas när ingen annan tjänst kan komma i fråga. Tjänst som
forskningsassistent är en arvodestjänst, som alltså inte behöver
ledigförklaras. Tjänsten kan tillsättas antingen med liksvida-reförordnande
eller med tidsbegränsat förordnande.

På
många håll inom högskolan inrättas fortfarande ell stort antal sådana tjänster,
uppenbarligen utan iakttagande av den föreskrift i högskoleförordningen som
säger atl sådan tjänst skall inrättas endast i undantagsfall. Tjänsterna
finansieras oftast av externa medel. Som framhållits är det inte meningen atl
t.ex. uppdragsforskning eller forskningsrådsfinansierad forskning skall utföras
av personal som har andra anställnings- och arbets-

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

189

villkor
än institutionens personal i övrigl. Den externt finansierade verksamheten
skall ulföras inom ramen för den reguljära tjänsteorganisationen. Många av dem
som i dag har tjänst som forskningsassistent/forskare skulle sannolikt ha
kunnat förordnas som högskolelektorer.

En fömtsättning för all
alla högskolelektorer skak kunna ges rimlig tid för medverkan i forskning är
all arbetsuppgiftema fördelas på etl enhetligt sätt inom högskolan. Stora delar
av dessa arbetsuppgifter får inte knytas till tjänster vid sidan om högskolans
lärarorganisation.

De tidigare gjorda
förändringama i tjänsteorganisationen har således visat sig inte vara
tillräckliga. Den enhetliga lärartjänslorganisalionen bör nu genomföras
konsekvent genom att tjänstekategorin forskningsassistent avskaflFas. Nya
tjänster som forskningsassistent bör inte inrättas efter den 1 juli 1991. 1 den
mån behov finns av tidsbegränsade anställningar för arbete inom
forskningsprojekt m. m. skall möjligheterna lill projektanställning utnyttjas.

Vid forskningsråden finns
i dag ell antal särskilda tjänster som forskare med tidsbegränsat förordnande.
Tjänsterna placeras vid en högskoleenhet. Efter förordnandelidens utgång har
innehavaren rätt att få en tjänst som högskolelektor vid denna enhet, som då
också får finansiera tjänsten. Viss kriiik har riktats mol denna
tjänslekonstmktion. Vissa högskoleenheter har av kostnadsskäl inte velat
acceptera placering av sådana tjänster.

Forskningsrådens
huvuduppgift är all svara för fördelning av medel tik forskningsprojekt. Del
kan diskuteras om råden dämlöver skall svara för tjänster på denna nivå.
Forskartjänsterna kan sägas innebära en kvalificerad form av den rörliga
resurs för forskningstid inom högskoldektorsljänsler, som fakultetsnämndema
fördelar. Del bör inför nästa planeringsperiod prövas om forskartjänsterna bör
finnas kvar eller om alternativa former för fördelning av denna typ av
forskningsresurser vore atl föredra.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Särskild fakultelsresurs

Del
är viktigt all stärka fakukelsorganens roll i forskningsorganisationen och
markera de krav på vetenskapliga kvalitetsbedömningar som måste ställas på
dessa organ.

Kvalificerade
forskningsmöjligheter ges idag genom de särskilda forskartjänster, som är
inrättade vid forskningsråden. Dessa tjänster inrättas utifrån samlade
bedömningar av forskningsbehov och forskningskompetens. Tjänsterna kan innehas
under sex år och ger möjlighet till koncentration på långsikliga
forskningsuppgifter, ofta inom nya områden eker forskningsfall, som av olika
skäl inte är integrerade i den fasta forskningsorganisationen inom högskolan.

Flera skäl talar för alt
fakulletsnämnder på sikt borde ansvara också för forskningsinsatser och
forskningsmöjligheter av det slag, som dagens rådsforskartjänster innebär.
Från och med budgetåret 1991/92 bör försöksvis medel anvisas lill de
humanistiska och malemalisk-nalurvetenskapliga fakulteterna för att göra del
möjligt all finansiera högskolelektorers forskning på i huvudsak de vikkor,
som gäller för rådens forskartjänster. 1 detta ligger atl rimliga
forskningsresurser skall ställas till förfogande för tjänsle-

190

innehavarna. Sådana
satsningar på specialiteter bör också kunna ske i samverkan mellan fakulteterna
i landet så all de olika universiteten formar program som är unika i
förhållande lill varandra.

För delta ändamål kommer
att anvisas sammanlagt 15 milj. kr. budgetåret 1991/92 och ytteriigare 35
milj. kr. budgetåret 1992/93. Sammanlagt kommer således 50 milj. kr. årligen
all ställas till förfogande. Medlen skall fördelas med lika stora belopp till
var och en av de humanistiska respektive de malemalisk-nalurvetenskapliga
fakulteterna i landet. Den resurs varje fakuket får är av sådan omfattning atl
minst etl tiotal högskolelektorer kan engageras på heltid med forskning.
Fakultetsnämndema bör också ha goda möjligheter alt främja samverkan mellan
forskare inom fakultetens olika ämnesområden kring gemensamma
forskningsområden.

Målsättningen
för de resurser som regeringen föreslår skall tilldelas dessa sammanlagt tio
fakulteter, skak vara all aktivera en samplanering och gemensam forskning med
utgångspunki i den bästa vetenskapliga kompelens som finns att tillgå inom
fakulteterna eller som kan rekryteras lill dessa.

Medlen
skall betraktas som tidsbegränsade. En utvärdering av hur medlen har använts
skall göras efter sex år, varvid eflFekterna av denna typ av insatser skall
belysas, inte minsl när del gäller fakullelsnämndemas möjligheter alt
åstadkomma program och specialiteter av den vetenskapliga kvalitet som
kännetecknar forskningsrådens insatser.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Tjänsteorganisationen
inom den kommunala delen av högskolan

En
ny tjänsteorganisation för den kommunala delen av högskolan lades fast efter
förslag i propositionen om kommunal högskoleutbildning m. m. (prop.
1981/82:89). Ell nytt statsbidragssystem infördes för utbildningarna.
Statsbidraget skulle inte längre knytas lill lärartjänster eller devgmpper. I
samband med detta blev det utbildningshuvudmännens sak all efler förhandlingar
med personalorganisationerna utforma tjänster för lärare och skolledare. Endast
behörighet till tjänsterna för lärare skulle regleras generellt genom
bestämmelser meddelade av regeringen.

Enligt
högskoleförordningen finns del två slag av tjänster som lärare inom vårdområdet
i den kommunala delen av högskolan, nämligen lärare i kommunal
högskoleutbildning och lärare med särskild inriktning mot forskning och
utvecklingsarbete (FoU-lärare). För behörighet lill den senare tjänsten krävs
bl.a. doktorsexamen eller motsvarande kompelens.

Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) har på regeringens uppdrag dels utrett samverkan för
forskningsanknytning mellan statlig och kommunal högskola, dels sett över möjligheterna
lill forskamtbildning och forskning för lärama i den kommunala högskolan.

UHÄ
anser del viktigt all vårdhögskolorna skall kunna rekrytera lärare med
forskarkompetens samt all denna kompelens kan upprätthållas genom att lärarna
ges möjlighet att bedriva forskning. UHÄ föreslår all det anvisas en särskild
rörlig resurs för den kommunala högskolans forskarutbildade lärare under
anslaget till de medicinska fakulteterna. Samma regler för tilldelning av medel
bör gäka som för motsvarande statliga tjänster, dvs. behöriga all söka medel är
högskolelektorer och högskole-

191

adjunkter som har avlagt
doktorsexamen eker har motsvarande kompetens.

UHÄ anser också all samma
tjänstekategorier på sikt bör finnas i den kommunala högskolan som i den
statliga, dvs. tjänster som högskolelektor och högskoleadjunkt, och att det
statliga regelsystemet för tjänsterna bör tillämpas.

Landstingsförbundets
inställning i frågan har redovisats i en särskild skrivelse lill
utbildningsdepartementet. Förbundet anser att det inom den kommunala delen av
högskolan bör finnas lärartjänster med samma behörighetskrav och
ijänstgöringskrav som inom högskolan i övrigt. Förbundet är, enligt skrivelsen,
berett alt under den kommande treårsperioden verka för att vissa förändringar
införs i landstingens centrala avtal för berörda FoU- lärartjänster med syfte
atl uppnå önskvärd överensstämmelse med reglerna för tjänst som högskolelektor.
Förbundet anser också att egen forskning inom tjänstens ram bör ske först efter
att beslut härom har fattals i särskild ordning och att beslutet skall vara
kopplat lill fördelning av medel till forskning, s. k. rörlig resurs. Eftersom
vårdforskningen bör tillgodose vårdens behov av utveckling och ny kunskap anser
förbundet all sjukvårdshuvudmännen bör få representation i fakultetsnämnderna.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Regeringens överväganden

Flera
framställningar har gjorts lill regeringen om förbättring av
forsk-ningsmöjlighelerna för lärarna inom den kommunala högskolan.

Vid högskoleenheter med
fasta forskningsresurser fanns det 1987/88 3246 högskoldektorsljänsler och 3011
tjänster som högskoleadjunkt. Vid de mindre och medelstora högskoleenheterna
var antalet 415 respektive 700. I den kommunala högskoleutbildningen finns
enligt uppgifter frän Landstingsförbundet 50 tjänster som FoU-lärare och ca
1400 tjänster som lärare i kommunal högskoleutbildning. Relationen mellan
andelen lärare med forskarutbildning och andelen lärare utan sådan utbildning
är således en helt annan inom den kommunala högskoleutbildningen än inom högskolan
i övrigt. Möjligheterna för lärare att forska i tjänsten med de positiva
eflFekter detta har såväl direkt som indirekt är dock beroende av om lärarna
har tillräckliga kvalifikationer för forskning. Medlen ur de s. k. rörliga
resurserna under fakultetsanslagen fördelas endast till högskolelektorer och
högskoleadjunkter med doktorsexamen.

Enligt regeringens mening
måste andelen lärare med doktorsexamen öka inom den kommunala
högskoleutbildningen. Forskarutbildning av lärare inom den kommunala högskolan
kan ses som personalutveckling och i vissa delar vara en uppgift som ligger hos
arbetsgivaren. Landstingsförbundet är berett alt under den kommande
treårsperioden verka för atl tjänster som FoU-lärare ersätts med tjänster som
högskolelektor. Inför en övergång lill den tjänsteorganisation som nu gäller i
den statliga delen av högskolan är personalulvecklingsåtgärder av detta slag en
angelägen åtgärd.

Staten har ansvar för den
forskning som bedrivs inom den statliga forskningsorganisationen, där också
huvuddelen av den för vårdutbildningen relevanta forskningen bedrivs och där
nya forskningsområden eta-

192

bleras. Denna forskning
bedrivs i första hand vid de medicinska fakulteterna men i ökande grad också
inom ämnen vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna, t.ex. pedagogik och
socialt arbete. Forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bakgrund
finns oftast inom områden som är angelägna ur hälso-, sjukvårds- och
omsorgssynpunkl. Del är angelägel att stimulera sådan forskning. Regeringen
kommer i del följande under anslagen Medicinska fakultetema och
Samhällsvetenskapliga fakulteterna att föreslå vissa åtgärder för all förslärka
forskningen inom vårdområdet. Förslagen innebär bl. a. att det under anslaget
lill de medicinska fakulteterna anvisas en särskild rörlig resurs för
kommunala högskolans forskamtbildade lärare. Den forskning som kommer alt
bekostas med dessa medel är givetvis angelägen också för hälso- och sjukvården.
Sjukvårdshuvudmännen och högskoleenheterna bör lokall överväga lämpliga former
för all praktiskt underlätta denna forskning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Vissa
kliniska tjänster inom det medicinska området

Den 1 juli 1986
trädde en ny arbets- och tjänsteorganisation i krafl inom högskolan (prop.
1984/85:57, UbU 9, rskr. 115). Reformen omfattade inte tjänsterna som klinisk
lärare, lärare i medicinskt ämne med klinisk anknytning eller klinisk amanuens
inom det medicinska området. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har haft
regeringens uppdrag att analysera situationen för dessa lärartjänster och
föreslå eventuellt erforderliga förändringar för dessa tjänster.

Universitets-
och högskoleämbetets förslag

UHÄ
föreslår alt de kliniska lärartjänsterna ersätts med tjänster som
högskolelektor, förenade med läkartjänst på specialistnivå, dvs. med tjänst som
överläkare, biträdande överläkare, avdelningsläkare eller distriktsläkare.
Förordnande på tjänsten bör meddelas tills vidare. De kliniska uppgifterna
föreslås omfatta högst en tredjedel av normal arbetstid under etl enskilt
arbetsår. Tjänstgöringstiden för utbildning och forskning skall, enligt
förslaget, i normalfallet fördelas lika.

Förslaget innebär vidare
atl tjänslema som klinisk amanuens ersätts med tjänster som klinisk assistent.
Resurser för den tredjedel sjukvårdsarbete som ingår i nuvarande tjänster
föreslås användas av resp. sjukvårdshuvudman för alt inrätta läkartjänster i
motsvarande omfattning. Förordnande på arvodestjänst som klinisk assistent
föreslås ges på hel- eller deltid. Förordnande bör ges tills vidare, dock
längst tre år i taget.

För sådan tjänst som
professor som inrättas av högskolan bör beslut om Ijänsleförening få fallas av
högskolestyrelsen efler medgivande av sjukvårdshuvudmannen.

1 rapporten föreslås också
all varje tjänst som lärare skall kunna förenas med tjänst som läkare eller
annan tjänst inom sjukvårdsorganisationen. Det bör också bli möjligt att, utan
avbrytande av ijänstelillsätlningen och därefter följande förnyat ledigförklarande,
tillsätta en lärartjänst ulan i ledigkungörelse angiven Ijänsleförening.

193

13 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

s. 194 Kontrollera mot PDF

Del
bör också, anser UHÄ, bli möjligt alt lokalt besluta om vilka enheter Prop.
1989/90:90

inom sjukvårdsorganisationen som skall utnyttjas för undervisning och
Avsnitt 17

forskning. Utbildningsdep.

Remissinstanserna

Förslaget
har remissbehandlats. En sammanfattning av remissyttrandena finns tillgänglig i
utbildningsdepartementet.

Förslaget
att ersätta tjänslema som klinisk lärare med högskolelektorat förenade med
läkartjänst på specialislnivå tillstyrks, med något undantag, av
remissinstansema.

Landstingsförbundet
föreslår alt företrädare för sjukvårdshuvudmännen skall ingå i de medicinska
fakultetsnämndema och att beslut om forskning i tjänsten m. m. fallas av dessa
nämnder.

Förslaget
all ersätta kliniska amanuensljänster med tjänster som klinisk assistent
tillstyrks av socialstyrelsen och medicinska forskningsrådet. Förslaget
tillstyrks också i princip av Uppsala läns landstingskommun, Malmöhus läns
landstingskommun, Göieborgs och Bohus läns landstingskommun och Sveriges
läkarförbund. Landstingsförbundet anför alt den sjukvård som idag utförs inom
de kliniska amanuenstjänsterna ligger på en kvalificerad nivå och måste ersättas
med läkartjänster som ligger kostnadsmässigt högre än de kliniska
amanuenstjänsteraa. Landstingsförbundet anser därför alt konsekvenserna för
sjukvården ytterligare måste klarläggas och frågan om ekonomisk kompensation
lill sjukvårdshuvudmännen las upp lill ingående diskussion. Likartade
synpunkter framförs av Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens läns
landstingskommuner saml av Göieborgs kommun.

Landstingsförbundet
påpekar det angelägna i att etl eflFektivl lokall samråd kommer lill stånd bl.
a. för att hantera frågor om Ijänsleförening och upplåtna enheter.

Regeringens
överväganden

De
regler som gäller övriga lärartjänster i högskolan, bör i största möjliga
utsträckning också gälla för lärartjänsterna inom det medicinska området.
Tjänsterna som klinisk lärare och lärare i medicinskt ämne med klinisk
anknytning bör därför ersättas med tjänster som högskolelektor med
lills-vidareförordnanden. Arbetstidens fördelning mdlan uppgifter inom utbildning
och forskning bör som för övriga högskoldektorsljänsler avgöras genom lokala
beslut.

Tjänst som högskolelektor
inom det medicinska området bör kunna förenas med läkartjänst på
specialislnivå. Tjänstgöringen bör kunna rymma en tredjedel klinisk
tjänstgöring. Uttag av etl maximerat antal limmar för sjukvård bör regleras i
arbetstidsavtal. Beslut om Ijänsleförening bör fallas av högskolestyrelsen
efter medgivande av sjukvårdshuvudmannen. Regeringens förslag medför behov av
lagändringar.

Enligt lagen 0982:764) om
vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och
sjukvården som har upplåtits förgmnd-

194

s. 195 Kontrollera mot PDF

läggande
utbildning av läkare, m.m. får regeringen förordna att en tjänst för
specialistutbildad läkare skall vara förenad med en tjänst för lärare vid en
högskoleenhet. Regeringen föreslår riksdagen att denna fråga i stället skall
regleras i högskolelagen, där bestämmelser tas in som bemyndigar regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer all meddela föreskrifter om förening
av lärartjänst med tjänst för specialistutbildad läkare eller annan tjänst vid
sjukvårdsenhet som har upplåtits för medicinsk utbildning och forskning.

Liksom
hitintills bör gälla att förenad tjänst får komma ifråga endast för den som är
behörig såväl lill lärartjänsten som till läkartjänsten. När det gäller läkartjänsten
kan behörighet uppnås genom specialistkompetens enligt 4 eller 5§ lagen
(1984:542) om behörighet alt utöva yrke inom hälso- och sjukvården m. m. eller
genom behörighetsförklaring från socialstyrelsen.

Ingen
ändring bör heller göras i den nu rådande ordningen alt, vid förening av lärar-
och läkartjänster, hälso- och sjukvårdsnämnden skall ha tillfälle att yttra sig
över de sökande som föreslås komma i fråga som innehavare av tjänsten.

En
sådan reglering i högskolelagen för med sig en ändring i lagen (1982:764) om
vissa läkartjänster vid enheter inom den landslingskommunala hälso- och
sjukvården som har upplåtits för gmndläggande utbildning av läkare, m.m.

Förslaget
att ersätta tjänst som klinisk amanuens med arvodestjänst som klinisk assistent
speciellt avsedd för utbildning och forskning inom det medicinska området
innebär att en ny tjänstetyp införs i högskolan. För behörighet till tjänsten
föreslås gälla att den sökande har avlagt läkarexamen eller att den sökande
bedriver forskarstudier. Förslaget innebär att resurser motsvarande den
tredjedel av nuvarande tjänster som avser sjukvårdsarbete skall disponeras av
sjukvårdshuvudmannen för inrättande av läkartjänster. 1 flera remissyttranden
har påpekats att de kliniska amanuenserna utför ett sjukvårdsarbete på en så
kvalificerad nivå atl de måste ersättas med läkartjänster som ligger
kostnadsmässigt högre. De resurser som frigörs skulle därför inte räcka till
sjukvård av den omfattning, som de kliniska amanuenserna nu svarar för. Detta
måste ses som ell tecken på atl staten genom dessa tjänster ställt en
kvalificerad läkarexpertis lill sjukvårdens förfogande, som nu får sökas på
annal håll. Utredningar inom högskolan har påvisat ett ökat
"sjukvårdstryck" för tjänster inom del medicinska området. Forskare
inom klinisk medicinsk forskning har inte kunnat ägna avsedd tid lill
forskning utan i stället fåll ägna mer och mer lid åt sjukvård. Enligt
regeringens mening måste frågan om resurser för sjukvård lösas av resp.
sjukvårdshuvudman. Syftet med den nya tjänsten som klinisk assistent är enligt
förslaget att ta tillvara och utveckla den mångsidighet som finns i dagens
tjänst samtidigt som en renodling av högskoleuppgifterna garanterar att
resursen inte i samma utsträckning som hittills las i anspråk för sjukvård.

En
enhetlig tjänsteorganisation bör eftersträvas inom högskolan. Tjänsten som
klinisk assistent innebär atl en särskild tjänstekategori inrättas för
medicinsk utbildning och forskning. På sikt bör även dessa delar av

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

195

s. 196 Kontrollera mot PDF

högskolan
använda de tjänstekategorier som ingår i den gemensamma tjänsteorganisationen.
UHÄ och remissinstanserna har dock angett flera skäl för alt övergångsvis
tjänster som klinisk assistent bör få finnas inrättade. Arvodestjänst som
klinisk assistent bör således få finnas under en övergångsperiod på fem år.
Sådan tjänst bör få tillsällas för högst tre år. Under övergångsperioden bör
berörda högskoleenheter och universitds-och högskoleämbetet förbereda övergång
lill ell system där normall endast de reguljära tjänstetyperna i högskolan
används inom medicinsk utbildning och forskning.

De
som nu innehar tjänst som klinisk lärare, lärare i medicinskt ämne med klinisk
anknytning eker klinisk amanuens skall inneha dessa tjänster
förordnandeperioden ut.

Även
förslaget om klinisk assistent leder lill en ändring i lagen (1982:764) om
vissa läkartjänster vid enheter inom den landslingskommunala hälso- och
sjukvården som har upplåtits för gmndläggande utbildning av läkare m.m.

Regeringen anser att del i
de fall en utannonserad tjänst inte får behörig sökande lill den kliniska delen
möjlighet bör finnas att tillsälta tjänsten utan förening med tjänst inom
sjukvårdsorganisationen. Detta kan t.ex. gälla ärenden där en tjänst som högskolelektor
i ett icke-kliniskl ämne ledigförklarals förenad med en tjänst för
specialislkompelenl läkare, men där del vid tiksällningen visar sig alt ingen
av de sökande har erforderlig specialistkompetens. Motsvarande bör gälla när
lärartjänst förenas med annan tjänst inom sjukvårdsorganisationen. Regeringen
avser atl utfärda beslämmelser i enlighet härmed.

Regeringen
anser vidare att beslut om tjänsteförening skall fattas lokak för de
professurer som inrättas genom lokala beslut.

UHÄ föreslår vidare all alla
lärartjänster inom medicinska ämnen skall kunna förenas med tjänster inom
sjukvårdsorganisationen. Dessa senare tjänster skall kunna vara såväl tjänst
för specialislkompelenl läkare som någon annan tjänst på lämplig kompetensnivå
som har anknytning till medicinsk utbildning och/eller forskning. Som exempel
på tjänster av det senare slaget anges arbetsterapeuter, ingenjörer,
laboratorieassistenter, lo-gopeder, sjukgymnaster och sjuksköterskor.
Regeringen är inte beredd att tillstyrka detta förslag lill ijänsleförening, då
dd är oklart hur en konstmktion som denna kommer alt påverka utbildning och
forskning. Regeringen bör dock i särskilda fall kunna medge undantag. De nya
bestämmelser i högskolelagen om förening av lärar- och läkartjänster som
föreslagils bör därför avfattas så alt de möjliggör för regeringen att
föreskriva förening av lärartjänst också med annan tjänst än tjänst för
specialistutbildad läkare.

Förslag lill dels lag om
ändring i högskolelagen (1977:218) dels lag om ändring i lagen (1982:764) om
vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och
sjukvården som har upplåtits för gmndläggande utbildning av läkare, m. m. bör
fogas lill denna proposition som bilaga I.

Medicinska forskningsrådet
har föreslagit en lösning som innebär all tjänst som forskare konstmeras så all
t ex ett halvår utnyttjas för forskning och nästa halvår för klinisk
verksamhet. En sådan konstmktion bör vara

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

196

möjlig all pröva även för
andra tjänster än forskningsrådsfinansierade. Viktigt är då all
sjukvårdshuvudmannen slår för sin del av kostnaderna.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Jämställdhet
mellan kvinnor och män inom forskning och forskarutbildning

Del
dröjde förhållandevis länge, innan kvinnor på allvar började göra sig gällande
inom forskning och forskarutbildning. Ända fram lik på 1950-lalet var andelen
kvinnor i denna del av samhället praktiskt taget försumbar.

Även
om skillnaderna är stora mellan olika fakultelsområden är kvinnorna
fortfarande i minoritet inom forskning och forskarutbildning. Utvecklingen mol
jämställdhet har dröjt. Inom forskarutbildningen har andelen kvinnor först
under 1980-lalel börjat öka kraftigt och uppgår nu till 32 % av de nyanlagna.
Även här är dock variationerna stora mellan fakulletsområdena, från 19% inom
teknisk fakultet lill 60% inom den farma-ceuliska. Totalt svarar kvinnorna i
dag för ungefär en Qärdedel av antalet avlagda doktorsexamina.

Enligt
likgängliga uppgifter om lärarkåren inom högskolan svarar andelen kvinnor på
rekryteringstjänster, t. ex. tjänster som forskarassistent, väl mol kvinnornas
andel av dem som avlagt doktorsexamen. Däremoi har kvinnoma en något lägre
andel av de fasla tjänsterna som högskolelektor och en avsevärt lägre andel av
de högsta tjänsterna, professorstjänsterna. Kvinnomas procentuella andel på
olika nivåer inom forskamlbildnings-och lärartjänslorganisalionen framgår av
nedanstående diagram.

Diagram 17.14

Andelen
kvinnor

100 T

resp. m ä n inom 1987/88

samtliga
fakulteter

90 1 80 1 70 1

■

60 1 50
1 40 1

n m ä n ■ kvinnor

30 1 20 1 10 1

0 i-

■

Grund- Fo-antagna Aktiva fo- Dr.examina
Fo-ass tj Lektorstj Professorer examen stud

Den sjunkande
kvinnoandelen på högre tjänster inom högskolan avspeglar i stor utsträckning
del förhållandel all en stor del av dessa tjänster innehas av personer, som
rekryterades på 1960- och 1970-talen. Åldern på tjänsleinnehavarna har således
inneburit all dessa tjänster endast i begränsad utsträckning blivit lediga
under den lid när fler kvinnor genomgått forskamtbildning och haft möjlighet
all meritera sig på rekryteringstjänster

197

av
olika slag inom högskolan. De omfattande pensionsavgångar, som kommer att äga
mm under de närmaste tio-femlon åren, kommer atl ge avsevärda möjligheter att
rekrytera kvinnor också till högskolelektors- och professorsljänsler.

I del följande redovisas
för vart och ell av de fem största fakulletsområdena andelen kvinnor inom
forskarutbildningen saml bland innehavarna av tjänster som forskarassistent,
högskolelektor respektive professor. Som en jämförelse anges också kvinnornas
andel av de gmndläggande högskoleexamina som ansluter till resp.
fakultetsområde. Uppgifterna avser läsåret 1987/88.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Diagram 17.15

Andelen kvinnor resp. m ä n
inom humanistisk fakultet 1987/88

n m ä n ■ kvinnor

Grund- Fo-anlagna Aktiva fo- Dr.examina Fo-ass
tj Lektorstj Professorer

examen stud

Diagram 17.16

Andelen l<;vinnor resp. m ä n inom samh ä llsvetenskaplig
1 fakultet 1987/88 1

70 60 50 40 30

□ m ä n H kvinnor

■i
H H ■!

tiij 1

iH
■ ■ ■ ■ Hl L-

■M
, ■■, ■■, ■i__iL_1LJ U : . 1

Grund- Fo-antagna Aktiva fo- Dr.examina
Fo-ass tj Lektorstj Professorer 1
examen stud
1

198

Diagram
17.17

Andelen kvinnor resp. m ä n inom medicinsk fakultet 1987/88

90-

80-

70-60

Q m ä n

50 40

30' 20 10

■

■
kvinnor

Grund-
Fo-antagna Aktiva fo examen stud

-
Dr.examina Fo-ass tj Lektorstj Professorer

Prop.1989/90:90
Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Diagram
17.18

Andelen kvinnor resp. m ä n inom matematisk-

naturvetenskaplig fal<ultet 1987/88

90-

80-

70-60-50-40-30-

n m ä n M kvinnor

20-

JMH

10-

JHH

_+]

-+J

Gmnd- Fo-antagna Aktiva fo- Dr.examina Fo-ass
tj Lektorstj Professorer examen stud

Diagram
17.19

Andelen kvinnor resp. m ä n inom teknisk fal<ultet 1987/88

100

90-

■

80-

70-60-50-40-30-

G m ä n ■
kvinnor

20-

10-

■

■1

■■

Grund- Fo-anlagna Aktiva fo- Dr.examina
Fo-ass tj Lektorstj Professorer examen
stud

Som framgår av diagrammen
avspeglar kvinnomas andel inom forskarutbildning och forskning relativt väl
deras andel inom den gmndläggande

199

högskoleutbildningen.
Inom teknisk fakultet är andelen kvinnliga doktorander lill och med högre än
andelen kvinnliga civilingenjörer. Ell undanlag är dock del
samhällsvetenskapliga fakultelsområdet. Här sjunker kvinnornas andel
dramatiskt mellan den gmndläggande utbildningen och forskamtbildningen. Del är
en viktig uppgift för berörda högskoleorgan att klargöra vad detta beror på.

De
skillnader som finns mellan kvinnor och män inom forskningen uppkommer således
inte primärt inom forskamlbildnings- och forskningsorganisationen utan
avspeglar förhållandena på lägre utbildningsnivåer.

Mol bakgmnd härav finns
det anledning till optimism när del gäller kvinnomas situation inom
forskamtbildning och forskning. Den utveckling, som nu äger mm inom såväl
ungdomsskolan som högskolans gmndutbildning kommer avsevärt atl förbättra
möjligheterna till rekrytering av kvinnor. Detta blir särskilt intressant i
perspektiv av atl etl myckel stort antal befattningar inom högskolan kommer all
bli lediga under kommande år.

Likafullt måste stor vaksamhet
ägnas de förhållanden som påverkar kvinnomas möjligheter lill forskamtbildning
och forskarkarriär. 11987 års forskningsproposition framhölls den strategiska
betydelsen för jämsläkd-helsarbetel inom högskolan av all vikariat, tjänster
och utbildningsbidrag utlyses korrekt. Erfarenheten visar atl olika former av
"handplockning" missgynnar kvinnor. Del är en viktig liksynsuppgifl
för UHÄ atl högskolan lever upp lik de krav som måste ställas i detta
hänseende.

Målet måste vara all
kvinnors och mäns insatser i samma utsträckning las lik vara inom forskning och
högre utbildning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

17.1.5
Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

Bakgrund

1977
års högskolereform innebar alt del nära och nödvändiga sambandet mekan
forskning och utbildning betonades. Genom reformen skapades en sammanhållen
högskola. Det innebar all såväl universitet som högskolor ulan tidigare
forskningstradition samlades i en organisation, där de gemensamma målet är all
alla delar av verksamheten skall bygga på vetenskaplig gmnd.

Samtidigt underströks atl
delta inte nödvändigtvis måste innebära all gmndutbildning, forskamtbildning
och forskning på hävdvunnet säll etablerades inom en och samma institution. 1
den nya, breddade och differentierade högskolan skulle del vara praktiskt
omöjligt all över hela fältet basera kontakten mellan gmndläggande utbildning,
forskamtbildning och forskning på en permanent institutionell gemenskap.
Statlig högskoleutbildning finns nu permanent på över trettio orter i landet.
Fakukelsorgani-salion för forskamtbildning och forskning inom högskolan finns i
dag vid elva högskoleenheter på sju orter.

Forskning både kan och
skall bedrivas inom alla delar av högskolan. Vid de mindre och medelstora
högskolorna ulan fast forskningsorganisation bedrivs verksamheten i
projektform.

200

Budgetåret 1987/88 uppgick
kostnaderna för forskning och utvecklingsarbete vid de mindre och medelstora
högskolorna lill sammantaget cirka 65 milj. kr. Störst är verksamheten vid högskolan
i Karlstad. Huvuddelen av finansieringen kommer från sektorsforskningsorgan och
andra statliga eller kommunala organ. Återstoden avser främst uppdrag från
näringslivet. Endast ett fåtal projekt är finansierade av forskningsråden.

Även om de mindre och
medelstora högskolorna fortfarande endast svarar för en mycket begränsad del av
de sammanlagda forskningsinsatserna inom högskolan, har verksamheten här ökat
avsevärt under del senaste årtiondet.

Forskningen vid de mindre
och medelstora högskolorna har diskuterats intensivt. Diskussionen har gällt
såväl omfattningen och inriktningen som kanske framför allt organisationen
av verksamheten. Betydelsen av forskning vid dessa högskolor har betonats inte
bara ur ell högskoleperspektiv ulan också utifrån regionala behov av stöd till
samhällelig utveckling.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Utredningens
förslag

Inför
denna proposition har en särskild utredare' tillkallats med uppgift att
analysera och lämna förslag om forskningen vid de mindre och medelstora
högskolorna. Utredaren har avlämnat betänkandet (SOU 1989:27) Forskning vid de
mindre och medelstora högskolorna. Betänkandet har remissbehandlats.
Utredarens huvudförslag är all medel för såväl forskningsanknytning som vissa
allmänt forskningsstödjande ålgärder och forskningstid för högskolelektorer
skall fördelas lill de mindre och medelstora högskoloma av en särskild
delegation, som inrättas vid forskningsrådsnämnden. Förslaget innebär all
fakultetsnämndema inte längre skall ha ansvar för forskning och
forskningsresurser för de mindre och medelstora högskoloma. Utredaren föreslår
också alt styrelsema vid de mindre och medelstora högskoloma skall svara för
all Ireårsplaner utarbetas för forskningen vid högskoloma och då särskilt den
forskning som utförs på eget programansvar. Planerna skak också omfatta
insatser föratt lärare vid dessa högskolor skall kunna fullfölja utbildning lik
doktorsexamen. Utredaren föreslår vidare att forskamtbildade lärare vid de
mindre och medelstora högskoloma skall kunna välja vilket fakulletskokegium han
eller hon vill ingå i.

Remissinstanserna

Remissinstanserna
betonar värdet av den kartläggning och analys av forskningen vid de mindre och
medelstora högskolorna, som utredaren gjort. Flertalet remissinstanser
tillstyrker dock inte utredningens huvudförslag.

I många yttranden
betonas all ändamålen för de anslag, som utredaren vik samla till ett, är så
artskilda atl medelsanvisningarna även fortsättningsvis bör hållas isär.
Utredarens förslag lill organisation för meddsför-deJningen tillstyrks av
universiteten, forskningsrådsnämnden och några

Riksdagsledamoten Lars
Gustafsson

201

ytterligare
remissinstanser. De mindre och medelstora högskoloma, universitets- och
högskoleämbetet, Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens
Centralorganisation vill dock ha en lösning där forskningsmedel kanaliseras
direkt till de berörda högskolorna.

1 den mån förslaget om
treårsplaner kommenteras i remissyttrandena framförs inga invändningar mot
detta. Flertalet av dem som yttrar sig i fråga om lärarnas
fakulletstillhörighel är beredda att tillstyrka utredarens förslag.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Sveriges
Universitetslärarförbund är dock emot förslaget.

En fullständig
remissammanställning finns tillgänglig i utbildningsdepartementet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden

All
verksamhet inom den svenska högskolan skak vara av hög och likvärdig kvalitet.
Detta är inte en så självklar princip, som det kanske kan förefalla. I andra
länder accepterar man och planerar medvetet för universitet och högskolor med
olika standard och status. Gmndtanken bakom den svenska högskolan är all det
inte skall vara någon skillnad om man har genomgått en viss utbildning i Östersund
eller Umeå, i Karlskrona eller Lund. Del vikliga är vad man har studerat.
Motsvarande gäller också för forskningen. Samma höga vetenskapliga krav måste
gälla inom hela högskoleorganisationen.

All högskoleutbildning
skall vila på vetenskaplig gmnd. Del kräver all högskolans lärare kan hålla en
levande kontakt med forskningen och på lämpligt sätt ägna sig ål egen
forskning.

Inom högskolan tillämpas
en enhetlig tjänsteorganisation. För tjänsterna vid de mindre och medelstora
högskolorna gäller samma villkor som för dem vid universiteten. Så har t. ex.
alla högskolelektorer, oavsett var de är ansläkda, i princip samma möjligheter
all i mån av tillgång lill resurser bedriva forskning i tjänsten.

Ett problem i sammanhanget
är dock att endast en mindre del av lärarna vid de mindre och medelstora
högskolorna har genomgått forskamtbildning. Delta medför att de som kollektiv
har svårt all hävda sig i konkurrensen om l.ex. forskningsrådens anslag. De
önskemål, som högskolan måste ha om atl få en lämplig stmktur på lärarkåren,
har vid de mindre och medelstora högskoloma fått slå tikbaka för önskemålen att
snabbt kunna tillgodose olika utbildningsbehov och också bidra lill all
stimulera utvecklingen regionalt. Detta har inneburit alt lärarrekryteringen
inte fått anstå tills forskarutbildade personer funnits all tillgå.

På sikt bör alla
lärartjänster inom högskolan del konstnärliga området undanlaget innehas
av personer, som avlagt doktorsexamen. Doktorsexamen bör således vara ell
behörighetskrav för att erhålla lärartjänst inom högskolan. Även om
åldersstmkturen inom högskolan är sådan alt stora pensionsavgångar och därmed
förknippade nyrekryteringar väntas under de närmaste tio åren, kommer del ändå
all ta mycket lång tid all förverkliga en sådan målsättning. Vid de mindre och
medelstora högskoloma, där andelen forskamtbildade lärare är särskilt låg, bör
vissa insatser

202

kunna
göras för att stödja lärare, som vill fullfölja utbildning till doktorsexamen.
Detta bör ses som en kvalificerad personalutvecklingsålgärd och behovet av
medel för ändamålet måste vägas mot andra resursbehov vid den lokala
fördelningen av tillgängliga medel.

Alla
forskarutbildade lärare vid de mindre och medelstora högskoloma ingår på samma
sätt som lärarna vid universiteten i fakulletskollegierna. Dagens organisation
innebär att medel för forskning och forskamtbildning anvisas under
fakulldsanslag, vilka är gemensamma för flera högskoleenheter. 1
högskoleförordningen preciseras vilka universitet och högskolor, som hör ihop
fakultetsvis. Innebörden av detta är bland annat alt lärarna vid de mindre och
medelstora högskoloma kan ansöka om tid för egen forskning från de rörliga
resurser, som fördelas av berörda fakulletsnämnder. Övergångsvis har
föreskrivits att vissa minimibelopp skall avsättas för forskningstid för
lärarna vid dessa högskolor.

Erfarenheten
visar att det även inom öppna och flexibla organisationer som universitet och
högskolor tar lång tid att införa nya arbetssätt. Den nya högskole- och
tjänsteorganisationen verkar dock nu vara på god väg all fungera
tillfredsställande också ur perspektivet av forskningen vid de mindre och
medelstora högskoloma. Arbetet inom fakukeler och institutioner läggs alltmer
upp med beaktande av all också lärarna vid dessa högskolor skall integreras i
verksamheten. Den principieka uppbyggnaden av dagens system är den bästa
garantin för att forskningen vid de mindre och medelstora högskoloma kommer all
byggas upp på samma villkor som den vid universiteten.

En
fortsall utveckling av forskningen vid de mindre och medelstora högskoloma bör
således ske inom ramen för nuvarande organisation. Såväl inom fakuketsorganen
som på institutionsnivå måste nu ansträngningarna ökas för all lärama vid
dessa högskolor skall integreras i forskningsgemenskapen på lika villkor.
Innebörden av detta skall vara atl lärarna vid de mindre och medelstora
högskoloma på sikt skak medverka i forskning i samma utsträckning som lärare
med motsvarande kompetens vid universiteten. Andelen forskning på eget
programansvar måste öka vid de mindre och medelstora högskolorna. Lärare vid
universitet bör kunna ha delar av sin tjänstgöring i form av medverkan i
forskning vid en mindre högskola. Ett ökat antal studerande bör gå vidare till
forskamtbildning efter gmndläggande studier vid de mindre och medelstora
högskolorna. Ansvarel för forskamtbildningen måste även fortsättningsvis i sin
helhet ligga på fakultetsorganen. De mindre och medelstora högskolorna bör dock
kunna medverka i forskamtbildningen, l.ex. genom all lärare används som
handledare. Samarbetet mellan ett universitet och en högskola kan, om så bedöms
lämpligt, systematiseras och uttryckas i någon form av kontrakt mellan de
berörda parterna. Detta har förordats av flera företrädare för högskolan.

Visst
särskilt stöd bör ges lill denna utveckling. De mindre och medelstora
högskolorna anvisas för närvarande särskilda medel för viss forskningsstödjande
verksamhet. Dessa medel kan användas bland annal för kostnader för planering av
projekt, utarbetande av ansökningar lill forskningsråd, sektorsorgan etc samt
seminarier i anslutning till projekt. Med-

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

203

len används också för en
konlaktorganisation avseende högskolans kontakter med såväl det omgivande
samhället som universitet och högskolor med fast forskningsorganisation. Medlen
kan även användas för stöd till lärares forskarutbildning. Medlen fördelas
mellan de berörda högskolorna av universitets- och högskoleämbetet. Sammanlagt
anvisas innevarande budgetår 11 634000 kr. för dessa ändamål.

1 det följande föreslås,
under anslaget E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, en kraftig
ökning av resurserna för forskningsstödjande ålgärder vid de mindre och
medelstora högskolorna. Sammanlagt kommer dessa atl öka med 30 milj. kr. Del
innebär att högskoloma vid slutet av treårsperioden kommer att disponera
närmare 43 milj.kr. för forskningsstödjande åtgärder. Medlen bör anvisas direkt
till de berörda högskolorna. Härigenom förbättras möjligheterna till långsiktig
planering av insatsema. De lokala högskoleorganen skall disponera medlen med
beaktande av det syfte för de forskningsstödjande åtgärderna, som angavs redan
i 1987 års forskningsproposition, nämligen att stimulera lärarna vid de mindre
enheterna att utnyttja sina möjligheter att ansöka om forskningsstöd och
projektanslag i konkurrens med varandra och med lärama vid de större enheterna.
Universitets- och högskoleämbetet skall göra en utvärdering av de gjorda
insatserna för att belysa dels hur anvisade medel använts, dels och framför
allt vilka effekter åtgärderna haft på forskningens omfattning i stort vid de
berörda högskolorna.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

17.1.6
Vissa frågor rörande forskningssamverkan

Högskolans
medverkan i stiftelser och andra särorganisationer

Samverkan
mellan högskolan och det omgivande samhället har framför allt under 1980-talel
utvecklats mycket snabbt och delvis i nya former. Denna utveckling har allmänt
sett varit värdefull och har lett lill breddade kontakter bl.a. mellan
högskolan och näringslivet. Den har också inneburit en viktig stimulans för
samhällsutvecklingen, även regionalt.

Högskolan
kan samverka med samhället i övrigl på flera sätt. Högskolans reguljära
organisation kan utnyttjas för uppdragsverksamhet på såväl utbildnings- som
forskningsområdet. Samverkan kan också ske genom enskilda lärares bisysslor. På
senare lid har samverkan i ökande utsträckning fått formen att högskolan
deltar i olika typer av särorganisationer (stiftelser, aktiebolag m.m.).

Utredningens
förslag

Regeringen
tillkallade under våren 1988 en särskild utredare' med uppdrag all utreda
vissa frågor rörande stiftelser som organisationsform för samverkan mellan
högskola och näringsliv. Utredningsuppdraget redovisas i belänkandet (SOU 1989:50)
Stiftelser för samverkan. Utredningen har som gmnd för sina överväganden
kartlagt nu förekom-

'
Justitierådet Fredrik Sterzel

204

mande
stiftelser m.m. vid universitet och högskolor. Uppgifter om 86
särorganisationer har samlats in och analyserats. Av dessa har 69 ansetts vara
sådana att de bör las med i utredningens arbete. Enligt direktiven har vidare
särorganisationernas syften analyserats särskilt.

Utredningen
drar tre slutsatser av inventeringen. För det första att antalet nytillkomna
särorganisationer är stort 64 av de 69 organisationerna har tillkommit sedan
år 1981. För det andra all det endast i få fall är fråga om etl renodlat
samarbete mekan högskola och näringsliv i direkt bemärkelse i betydelsen
företag och liknande. 1 58 fall av 69 är kommuner, landsting, länsstyrelser,
utvecklingsfonder, andra statliga myndigheter etc. med, dvs. det finns en
prägel av samverkan högskola/samhälle snarare än av samverkan
högskola/näringsliv. För det tredje atl jämnt hälften av särorganisalionerna
har lillkommil på "nya" högskoleorter och hälften på de
"gamla" högskoleorterna, vilket visar det starka regionala inslaget i
verksamheten.

Bildande
av särorganisationer på högskolans område har enligt utredningen inte alltid
föregåtts av några mer djupgående analyser. Diskussionen kring behovet av nya
särorganisationer har på etl olyckligt sätl tenderat atl bli en diskussion för
eller emot samverkan mellan högskola och näringsliv. Förklaringen lill detta är
atl deltagande i särorganisationer i sig ses som ett medel atl förslärka och
underlätta denna samverkan.

Man
kan således enligt utredningen se de många stiftelsebildningarna på
högskoleområdet under 1980-lalet delvis som en slags modevåg. Det gällde hell
enkelt atl i ell dynamiskt utvecklingsskede hitta ett praktiskt instmment för
denna samverkan, och då låg stiftelseformen nära tik hands. Utredningen anser
att man bör kunna acceptera denna utveckling under etl övergångsskede, som
allmänt sett kan karakteriseras som en genombrottstid för en ny syn på
samverkan mellan högskola och näringsliv. Om man emellertid låter utvecklingen
fortsätta fritt kan det enligt utredningen leda lill en olycklig splittring av
ansvar och resurser.

Utredaren
anser därför alt en större restriktivitet vid inrättande av särorganisationer
bör iakttas i framtiden. Denna restriktivitet bör enligt utredningens
uppfattning åstadkommas på andra vägar än genom författ-ningsföreskrifter och
tikslåndskrav. Vad som i första hand krävs är att man från universitets- och
högskoleämbetets (UHÄ) och högskoleledningarnas sida genom informaiion och
påverkan stimulerar samverkan med näringslivet etc. inom högskolans reguljära
organisation.

En allmän översyn av det
nuvarande beståndet av särorganisationer föreslås vidare komma lill stånd,
bl.a. för alt åtgärda vissa brister i juridiska avseenden. Härutöver föreslås
att högskolorna bör lämna redovisning för särorganisalionerna i sina årliga
verksamhetsberättelser.

Utredaren
anser att högskolestyrelserna skall kunna besluta om medverkan i särorganisationer.
Anslagsmedel skall dock inte kunna få användas för deltagande i sådana
organisationer ulan alt riksdagen gett sitt medgivande.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Remissinstanserna

Utredriingsförslagd
har remissbehandlats. En sammanfattning av remissyttrandena finns tillgänglig
i utbildningsdepartementet.

Universitet och högskolor
har i stort ställt sig bakom de förslag som framförts. En majoritet av
remissinstanserna tillstyrker den ökade restriktivitet som föreslås gälla vid
bildande av särorganisationer. Riksrevisionsverkel (RRV) och statskontoret har
hämtöver preciserat vissa krav som i framtiden bör gälla för stiftelser inom
högskoleområdet. Sveriges Universitetslärarförbund (SULF) avvisar hell
utredningsförslaget. Förbundels gmndläggande uppfattning är all all reguljär
verksamhet inom högskolan skall bedrivas inom högskolans normala
"produktionsenheter", som är institutioner och andra arbetsenheter.
Förbundet avvisar således atl t. ex. uppdragsutbildning bör kunna förläggas
lill en särorganisation. Förbundet hävdar vidare all regeringen bör godkänna
inrättandet av stiftelser där högskolan ingår som huvudman. Sveriges Förenade
Studentkårers (SFS) erfarenheter av uppdragsutbildningen är all där denna
bedrivs inom ramen för högskoleorganisationen har studenterna goda möjligheter
lill insyn och påverkan. Däremoi anser SFS att där särorganisationer bildals
för detta ändamål har verksamheten i större grad urartat. SFS anser all UHÄ:s
utredning om uppdragsutbildningen måste avvaktas innan beslut kan fallas i
denna fråga.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Pågående översyner av
stiftelser

Sverige
saknar, lill skillnad från våra grannländer, en allmän lagstiftning om
stiftelser. Etl stort utredningsarbete i början av seklet mynnade ul i
slutsatsen att lagregler endast borde ges rörande viss statlig kontroll av
allmännyttiga stiftelser. Bestämmelser om detta finns i lagen (1929:116) om
liksyn över stiftelser (tillsynslagen). Under åren 1975-1983 arbetade
slifldseutredningen (Dir. Ju 1975:01) med ett förslag lill ny stiftelselag.
Härefter fortsatte detta arbete i justitiedepartementet som i slutet av år 1987
lade fram ell lagförslag (Ds Ju 1987:14). Detta fick ett blandat mottagande av
remissinstanserna. Målet är all en lagrådsremiss skall läggas fram våren 1990.

Riksrevisionsverket har
under januari 1990 fått regeringens uppdrag all göra en allmän översyn av
statlig verksamhet i stiftelser. En viktig utgångspunkt för översynen är all
stiftelseformen bör användas endast där del inte finns någon annan
associationsform all tillgå. I fråga om sådana stiftelser där en statlig
myndighet är stiftare bör översynen även syfta till atl överväga alternativa
former lill en stiftelse. RRV har även i uppdrag all överväga fömtsättningarna
för all formalisera vissa frågor om användning och bildande av statliga
stiftelser, t.ex gmnder för bildande, revision, m.m. RRV bör vidare överväga
och lämna förslag om hur föreskrifter för stiftelser och avtal mellan staten
och andra eventuella medstiftare bör kunna utformas för all statsmakterna skall
kunna styra och få insyn i verksamheten på ett tillfredsställande sätl.

206

Regeringens
överväganden

Högskolestyrelserna
har det samlade ansvaret för den verksamhet som bedrivs inom högskolan. Detta
innebär alt styrelserna måste ha överblick över hela utbildnings- och
forskningsverksamheten samt möjligheter att besluta om verksamheten inom hela
högskolans ansvarsområde. Om universitet och högskolor i ökande omfattning
engageras i särorganisationer blir det svårare för styrelserna all utöva sitt
ansvar på etl tillfredsställande säll.

Högskolan
har goda möjligheter all med nuvarande regler och organisation bedriva
forskning och utbildning för näringslivet och andra delar av samhället.

Högskolelärare
kan vid sidan av sin tjänst åta sig uppdrag i olika former t.ex i form av s.k
bisyssla. Lärare inom högskolan får utöva sådana bisysslor inom forskning och
utvecklingsarbete som innebär all de utnyttjar sina speciella ämneskunskaper.
Högskolelärarna skall informera resp. högskoleledning om ämnesanknulna
bisysslor av nämnvärd omfattning och varaktighet.

Högskolans
olika institutioner och arbetsenheter bedriver regelmässigt uppdragsverksamhet
för myndigheter, näringsliv etc. varvid relationerna mellan högskolan och
uppdragsgivaren regleras genom särskilda avtal.

Regeringen
är positiv lill de ökande kontakterna mellan högskola och näringsliv, vilket
också redovisats i tidigare forskningspropositioner. Gmndinslällningen är att
kontakterna i första hand bör ske genom den reguljära högskoleorganisationen
och inte i särorganisationer, såsom stiftelser. Universitet och högskolor bör
fortsättningsvis inte få ingå i stiftelser ulan regeringens medgivande i varje
enskilt fall. Regeringen avser all ändra högskoleförordningen i enlighet med
detta.

RRV
utreder som tidigare redovisats statlig verksamhet i stiftelser. Uppdraget
skall avrapporteras senast den 31 augusti 1990. Frågan om högskolans fortsalla
medverkan i redan befintliga stiftelser kommer atl behandlas efter del att RRV
har redovisat uppdraget.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Kostnaderna
för externt finansierad verksamhet inom högskolan

Redan
i slutet av 1960-lalet föreskrevs all universitet och högskolor skulle tillämpa
principen om full kostnadstäckning för externt finansierad verksamhet.
Nuvarande beslämmelser återfinns i förordningen om externt finansierad
verksamhet vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhelområde (UHÄ-FS 1982:113). Till förordningen har UHÄ utfärdat
tillämpningsföreskrifter.

Av olika skäl har
huvudprincipen dock inte tillämpats i praktiken, framför allt inte med avseende
på verksamhet, som betalas av andra statliga myndigheter. Det har lett lill alt
högskolans egna anslag framför allt lill forskning och forskamtbildning men i
viss mån också till grundläggande utbildning fått finansiera kostnader, som
avsett extemfinansierad verksamhet. Högskolan har härigenom subventionerat
främst olika forskningsfinansiärer. Även viss uppdragsutbildning kan ha bedrivits
ulan alt högskolan tagit betalt för alla kostnader.

207

1 enlighet med vad som
angetts i 1987 års forskningsproposition samt i 1988 års proposition om
formerna för högskolepolitiken, och tillstyrkts av riksdagen, skall principen
om full kostnadsläckning tillämpas fullt ul fr.o.m. budgetåret 1990/91.

UHÄ har lill regeringen
överlämnat en skrivelse, där ämbetet förordar att högskolan använder sig av etl
system med lokall fastställda limlaxor för att ta ut full kostnadstäckning av
externa finansiärer.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden

Det
är etl livsvillkor för gmndforskning och forskamtbildning atl den externt
finansierade verksamheten inom högskolan faktiskt bär aka de kostnader som den
föranleder. Den externt finansierade verksamheten har nu en sådan omfattning
att en stor del av kostnadema för högskolans basorganisation föranleds av
denna. Omfattningen av den externt finansierade verksamheten innebär således
all kostnaderna för denna inte är att betrakta som marginalkostnader. De exlema
finansiärerna måste bära sin andel av de samlade kostnaderna inom högskolan.

Regeringen bör, som
hillills, genom förordning föreskriva atl full kostnadstäckning skall las ut
för exlemt finansierad verksamhet inom högskolan.

Att centralt ange
storieken av erforderliga koslnadsultag är rimligt endast så länge dessa avser
vissa begränsade funktioner, vilka kan antas vara av ungefär samma
storleksordning vid alla universitet och högskolor. En sådan ordning är dock
knappast rimlig, när extemfinansiärerna skall läcka alla kostnader, som är
förknippade med deras samverkan med högskolan. Högskoloma har full frihet alt
själva besluta om den intema budgeten. Kostnadsstmkturen och storleken av olika
kostnader kan därför variera mdlan olika universitet och högskolor.

UHÄ är tillsynsmyndighet
för högskolan. 1 denna uppgift ligger att ansvara för all principen om full
kostnadstäckning tikämpas konsekvent inom högskolan. UHÄ måste bland annat
bevaka att alla universitet och högskolor använder rättvisande och tillräckligt
enhetliga metoder för kostnadsberäkning av den exlema verksamheten. Inget
universitet och ingen högskola skall kunna konkurrera kostnadsmässigt genom atl
underlåta atl ta betalt för en eller flera typer av kostnader.

De extemfinansierade
uppdragen och projekten Inom högskolan är oftast av den karaktären alt
kostnadema bör beräknas utifrån en budget direkt för uppdraget eller projektet
i fråga. Del är denna leknik som redan tidigare angetts som den normala. Här
erinras om vad föredragande statsrådet anförde i 1982 års
forskningsproposition:

"Med utgångspunkt
häri bör enligt min mening tills vidare tillämpas följande princip vid
projekt som hell eller delvis finansieras med externa medel. Samtliga direkta
kostnader för bl.a. löner, materiel, resor, lokaler samt samtliga indirekta
kostnader vid förvaltning, serviceinrättningar, institutioner, inkl. kostnader
för vikariat vid sjuk- och barnledighet, arbetsgivaransvar m. m., skall
beräknas för varje projekt, varvid lämpliga schabloner bör användas främst vad
gäller lokalkostnader och s.k.

208

indirekta
kostnader. ... Medel för sådana indirekta kostnader som inte belastar
institutionen tillförs till den del de avser den externt finansierade
verksamheten, högskoleenheten centralt för fördelning på verksamhet vid
förvaltning och serviceinrättningar eller för avsättning för beräknade kostnader
för vikariat vid sjuk- och barnledighet, arbetsgivaransvar m. m." (Prop.
1981/82:106 s. 85).

Som
UHÄ förordat bör dock högskoleenheterna, när så är lämpligt, kunna beräkna
ersättningen enligt ett system med lokall fastställda limtaxor.

Givetvis
innebär den fulla kostnadstäckningen inte alt några kostnader (t. ex. för
förvaltning) inom högskolan ökar. Vad som ändras är fördelningen av
kostnadsansvaret mellan olika finansiärer inom och ulom högskolan. Högskolans
generella, av UHÄ angivna, påslag på den externa verksamheten avser i dag
endast vissa kostnader på central nivå inom högskoleenheten. Del har då varit
naturligt all högskoleförvaltningarna disponerat dessa inkomster. Ell system
med full kostnadstäckning innebär att kompensation också skall ges för alla de
kostnader, som uppkommer på t. ex. institutions- och fakultetsnivå. De
tillkommande intäkter, som den konsekventa kostnadstäckningen leder till, skall
tillföras de enheter inom högskolan, där kostnaderna uppstår. Härigenom kommer
resurser alt frigöras för åtgärder, som fakultets- och instilutionsorgan
bedömer angelägna.

Forskningsråden
har övergångsvis varit undantagna från kravet på full kostnadsläckning. De
skall enligt regeringens förordning intill utgången av budgetåret 1989/90
endast betala ett förvallningspålägg om tre procent.

Forskningsrådsfinansieringen
är en form för att genom vetenskaplig kvalitetsprövning fördela medel för
gmndforskningen, som utförs inom högskolan. Forskningsrådens projektanslag lill
forskare inom högskolan kan därför inte betraktas som betalning för beställda
uppdrag. Del normala och avsedda är också alt vissa resurser, som betalas
med fakultets-anslag, används i de forskningsprojekt, som stöds av råden. Del
gäller t. ex. professorers och andra forskares löner. Att samfinansiering
mellan universitet/högskola och forskningsråd är naturlig och avsedd påpekades
också, när dessa frågor behandlades i 1982 års forskningsproposition. Där
anfördes "Givelvis bör högskolan (när del gäller samfinansiering med
forskningsråd) beakta all viss del av högskolans basresurser bör stå till
förfogande för projekt som stöds av dessa organ. Detta bör lämpligen ske genom
att högskolan vid sådan samfinansiering anser sig kunna ekonomiskt svara för
en något större del av projektet än som eljest skulle vara motiverat."
(Prop. 1981/82:106 S.85)

Del
förhållandel att rådsslödda projekt vanligen i olika former har och skall kunna
ha högskolan som medfinansiär bör dock inte innebära att forskningsråden inte
står för kostnader, inklusive "overheadkostnader", som är förknippade
med den del av projektet som faktiskt finansieras med rådsanslag. Principen om
full kostnadstäckning bör således i så måtto tillämpas också med avseende på
forskningsråden.

1
det nya anslags- och budgetsystem som nu successivt införs för den statliga
verksamheten skall lokalkostnader i princip behandlas på samma

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

209

14 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

sätl som övriga kostnader
för en verksamhet. Detta innebär att de statliga lokalbrukama får ell ökat
kostnadsansvar för sin lokalförsörjning. Hur kostnadema för befintliga lokaler
skall fördelas mellan olika statliga finansiärer i del nya anslagssyslemet är
en fråga som får behandlas inför nästkommande planeringsperiod.

Redan nu måste dock
utökade lokalkostnader täckas med medel, som annars skulle kunna användas för
driften av verksamheten.

En betydande del av
högskolans verksamhet är exlemt finansierad. Det är inte rimligt atl de externa
finansiärerna inte medverkar lill alt lösa de lokalproblem, som finns på många
håll i högskolan. Endast för uppdrag från andra än statliga beställare las i
dag generellt ul kompensation för uppdragels del i högskolans lokalkostnader.
Andra statliga myndigheter än forskningsråden skall svara för lokalkostnaderna
i de fall det för verksamheten erfordras särskilda lokaltillskott.

Liksom hittills skall
högskolan av icke-slatliga beställare alllid erhålla kompensation för ell
uppdrags lokalkostnader. I de fall verksamheten kräver lokaler utöver dem som
nu disponeras av högskolan, skall fortsättningsvis kompensation för
lokalkostnader tas ul av samtliga finansiärer, således också av externa
statliga finansiärer. Universitet och högskolor får i dessa fall disponera de
erhållna medlen för lokalkoslnadsändamål utöver dem som finansieras via
lokalkoslnadsanslagd.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

17.1.7
Vissa forskningsetiska frågor

Regeringen
tillkallade i febmari 1988 en särskild utredare för att granska vissa
forskningsetiska frågor. Uppdraget avsåg rättsliga och andra fömtsättningar
för forskning som bygger på uppgifter om enskilda individer samt organisationen
för forskningsetisk prövning. Som särskild utredare utsågs professor Pär Erik
Back. Sedan denne avlidit i november samma år utsåg regeringen förre
universitetskanslern Carl-Gustaf Andrén till ny utredare.

Utredaren har avgivit
betänkandet Forskningsetisk prövning. Organisation, informaiion och
utbildning. (SOU 1989:74).

Utredningens
förslag

Utredarens
förslag har som utgångspunkt all huvudansvaret för etisk granskning av
forskningsprojekt bör ligga på forskarsamhället. Mot den bakgmnden föreslår han
kraftigt ökade insatser för utbildning och information saml en utvidgad och
reglerad organisation för forskningsetisk granskning. Den föreslagna
utbyggnaden innebär bl.a. all all forskning utförd inom högskolan som bygger på
uppgifter om enskilda individer skulle undergå forskningsetisk prövning. Dessa
ålgärder skulle, menar utredaren, möjliggöra en förändring av datainspektionens
(Dl) arbetsuppgifter ifråga om forskningsregister. Perspektivet skulle kunna
förskjutas från nuvarande tyngdpunkt på tillståndsgivning till ökade insatser
för inspektion, utbildning och information. Utredaren har i enlighet med sina
direktiv granskal den gällande rättsli-

210

ga
regleringen. Som en följd av utredningens förslag anmäler han behov av vissa
ändringar i datalagen (1973:289), sekretesslagen (1980:100) och, om annan
lösning ej är möjlig, eventuellt tryckfrihetsförordningen. Han ger vidare
förslag lill förändringar av högskoleförordningen (1977:263), förordningen
(1988:1198) med instmktion för forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde samt förordningen (1988:1201) med instmktion för
forskningsrådsnämnden.

Utredaren
diskuterar tre olika modeller för en forskningsetisk granskningsorganisation,
samtliga uppbyggda så att skilda uppgifter fördelas på tre nivåer:
inslitulionema, fakulteterna och en instans på det nationella planet. Ansvaret
för alt granskning av berörda forskningsprojekt kommer till stånd läggs i alla
modekema på instilulionsslyrelserna. Den modek utredaren förordar innebär
därutöver följande.

De
nuvarande, på frivillig basis uppbyggda, medicinska forskningsetiska
kommittéerna regleras i högskoleförordningen och ges en något ändrad
sammansättning med bl. a. ökad lekmannarepresenlalion.

För
icke-medicinsk forskning föreslås en treårig försöksperiod under vilken
universileteleri kan bygga upp forskningsetiska nämnder av samma slag och med
likartad sammansättning som de medicinska.

Medicinska
forskningsrådels (MFR) arbetsgrupp för samordning av de forskningseliska
kommittéerna, humanistisk-samhäksvelenskapliga forskningsrådets (HSFR)
forskningsetiska kommitté samt delegationen för social forsknings (DSF)
forskningseliska kommitté bör ha policyskapande och samordnande uppgifter.
Under försöksperioden har HSFR:s och DSF:s etiska kommittéer granskningsuppgifler
för forskning utanför del medicinska området. Forskningsrådsnämnden (FRN), som
har forskningsinformation som övergripande och särskild uppgift, föreslås få
uppgiften att informera om forskningsetik inskriven i sin instmktion.

De
forskningsetiska kommittéerna föreslås även fortsättningsvis vara rådgivande.
Utredaren framhåller dock all det i praktiken inte kommer att vara möjligt alt
bedriva forskning som strider mol kommittéernas rekommendationer.

Utredningen
har också presenterat underlagssludien Etisk granskning av medicinsk forskning.
De forskningseliska kommittéernas verksamhet. (SOU 1989:75), vilken behandlar
de medicinska forskningseliska kommittéernas uppbyggnad, organisation och
arbete. Del finns sex regionala forskningseliska kommittéer och fyra lokala
kommittéer samt på central nivå medicinska forsKningsrådels arbetsgmpp för
samordning av de forskningseliska kommittéernas verksamhet. Inom ramen för
denna organisation, som i sina huvuddrag existerat sedan början av 1970-lalel,
granskas medicinska forskningsprojekt som involverar människor. Hit räknas även
läkemeddsprövningar. Arbetet i de forskningsetiska kommiltéema har
kontinueriigt vuxit i takt med all forskningen ökat. Av underlagsstudien
framgår atl kommittéerna haft vissa problem men i huvudsak fungerar väl.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Remissinstanserna

Utredningens
belänkanden har varit föremål för remissbehandling. En fukständig
remissammanställning finns all tillgå i utbildningsdepartementet. Remissinstanserna
är huvudsakligen positiva lill förslagen om utbildning, information och
granskningsorganisation. När del gäller de föreslagna förändringarna i den
rättsliga regleringen finns det ett starkt stöd från den övervägande delen av
forskarsamhället. Däremot motsätter sig t. ex. datainspektionen (Dl) och
Riksdagens ombudsmän (JO) dessa förändringar i datalagen. När del gäller
frågor i anslutning till offentlighetsprincipen och de anmälda eventuella
behoven av förändring av tryckfrihetsförordningen, delar flertalet
remissinstanser uppfattningen att material i ett forskningsprojekt inte skall
vara tillgängligt innan projektet avslutals. Flera, l.ex. universitetets- och
högskoleämbetet (UHÄ), Dl och JO ställer sig i likhet med utredaren tveksamma
eller negativa till del riktiga i all göra ändringar i
tryckfrihetsförordningen.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden

Regeringens
gmndinställning är, som framhållits i del föregående , atl de rättsliga och
andra regler, som gäller för samhällelig verksamhet i övrigt, också skall gälla
för forskningen. De eliska bedömningar av skilda slag, som måste göras utöver
den formella regleringen, måste här liksom i samhället i övrigl göras av
dem som på skilda sätt är involverade i verksamheten. Övervägandena kan avse
såväl stora som små frågor och bedömningama kan vara mer eller mindre
självklara eller mycket svåra. Ansvarel för dessa bedömningar bör inte skiljas
från ansvarel i övrigl för verksamheten.

1 enlighet med sina
direktiv har den forskningsetiska utredningen arbetat endast med sådana etiska
frågor som kan uppkomma i anslutning lill själva forskningsarbetet. Närmare
bestämt gäller förslagen de problem, som hör samman med forskning som har
mänskliga individer som forskningsobjekt.

Den övervägande delen av
all forskning som har människor som forskningsobjekt är medicinskt inriktad.
Det är också inom medicinsk forskning som behoven av etisk rådgivning och
granskning av uppläggning, syfte och metoder först gav sig till känna och
konkretiserades i form av utarbetande av forskningsetiska regler och
likskapande av forskningsetiska kommittéer.

Inom såväl viss medicinsk
som samhällsvetenskaplig forskning måste stundom myckel stora mängder dala om
större eller mindre grupper av individer insamlas och bearbetas. För alt
resultat skall kunna uppnås måste uppgifter ibland insamlas som spänner över
längre tidsperioder. Denna s. k. longitudinella ansats är ofta avgörande för
möjligheterna att förstå och förklara orsakerna till olika problem. Den kan t.
ex. vara nödvändig för att kartlägga sambanden mellan miljö och hälsa.

De dataregister, som
upprättas för forskning av detta slag, måste ha tillstånd av datainspektionen.
Utredaren har föreslagit alt vissa forskningsregister i stället skall kunna
prövas av forskningsetiska kommittéer inom högskolan.

212

Regeringen
anser att datalagen bör gälla generellt. Också upprättandet, utnyttjandet och
skötseln av register för forskningsändamål bör prövas i den ordning som gäller
för dataregister, vilka utnyttjas för andra ändamål.

Genom att datainspektionen
som en fristående myndighet granskar forskningsprojekten med utgångspunkt i
datalagen och därvid lägger integritetsaspekter på verksamheten, finns insyn
från etl från forskarvärlden frislående organ och en garanti för att den
individuella integriteten skyddas.

Datainspektionen har
nyligen beslutat om nya föreskrifter om förenklat ansökningsförfarande för
tillstånd att föra personregister som avser statistik i forskningssyfte och
som bygger på s. k. informerat samtycke (DIFS 1990:1).

Dalalagen tillkom år 1973
och framstår nu flera avseenden som bristfällig och föråldrad. Den nyligen
liksalla utredningen om översyn av dalalagen (Ju 1989:02, dir. 1989:26) avser
att ta upp datalagens förhållande till forskning, statistik och massmedier
under år 1990. Utredningen kommer att ha tillgång till forskningskompetens.
Forskningseliska utredningens förslag jämte remissinstansernas synpunkter bör
därför överlämnas till datalagsutredningen. Förslaget kommer därigenom atl
bedömas i samband med mera allmänna överväganden om dalalagens utformning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Granskningsorganisalionen

Forskningsetiska
utredningen har föreslagit all vissa organisatoriska former för etiska bedömningar
inom forskningsområdet skulle regleras i författning. Utredaren framhåller dock
alt diska frågor i hög grad måste behandlas inom den reguljära organisationen,
av de enskilda forskarna, av arbetsledning och styrelser inom inslitulionema
etc. De etiska kommittéer som utredaren förordar skulle endast ha rådgivande
uppgifter.

Huvudprincipen
är atl regering och riksdag ger föreskrifter i fråga om de organ, som har att
fatta beslut för olika delar av den statliga verksamheten. Utformningen av
olika typer av rådgivande och beredande organ ankommer däremot på de berörda
myndigheterna.

Som utredningen redovisat,
finns i dag etl antal organ som arbetar med rådgivande bedömning av
forskningsprojekt från etisk synpunkt. Inom den medicinska forskningen har det
sålunda på forskarnas initiativ byggts upp en granskningsorganisation, som väl
läcker den medicinska forskning som i dag bedrivs. Fömtom systemet med
regionala forskningseliska kom-millér knutna till de medicinska fakulteterna
finns på central nivå medicinska forskningsrådets arbetsgmpp för samordning av
kommitléemas verksamhet. För etisk prövning av annan forskning finns
humanistisk-samhällsvdenskapliga forskningsrådels (HSFR) kommitté för
forskningsetiska frågor, som dels granskar de projekt för vilka forskningsmedel
söks från rådet och dels projekt som remitteras från andra forskningsfinansiärer,
t. ex. forskningsrådsnämnden och Riksbankens jubileumsfond. Delegationen för
social forskning (DSF) har också inrättat en kommitté för forskningseliska
frågor för granskning av projektansökningar ställda lill delegationen.

213

Detta betyder all den
medicinska forskning saml annan forskning som Prop. 1989/90:90 får medel
från någon av de större forskningsfinansiärerena och involverar Avsnitt 17
någon form av försök med människor ges en bedömning. I denna vägs och
Utbildningsdep. värderas kunskapsvinstema, eventuella risker för de människor
som är involverade prövas och de forskningsmetoder projektet använder granskas
och korrigeras. Informationsaspekterna är en viktig del i granskningsprocessen.
De människor som medverkar i ell forskningsprojekt har rätt atl få en riklig
information om vad detta innebär. De forskningsetiska kommittéerna
kontrollerar all de förpliktelser som finns här efterlevs.

Antalet
projekt som granskas av de medicinska forskningseliska kommiltéema har ökat
allt eftersom forskningen volymmässigt bUvit större. Vid övriga fakulteter är
det antal forskningsprojekt som kan tänkas vara i behov av etisk granskning av
motsvarande slag inte lika stort. Situationen är dock mycket olika från
forskningsområde lill forskningsområde. Inom särskilt samhällsvetenskaplig och
belendevetenskaplig forskning är det vanligt all forskningen utgår från
människor och mänskliga förhållanden. Sådan forskning bör självfallet också bli
föremål för etisk granskning.

Under
den lid som frågan utretts, och inte minsl tack vare del utredningsarbete som
ulförts, har inte bara granskningsmeloder och regelverk lyfts fram och
skärskådats. Hithörande frågor har fåll en teoretisk behandling och
medvetenheten om problemen har förstärkts. Som utredningen visar finns det
numera god erfarenhet av forskningsetisk prövning. Remissyttrandena visar
också atl det inom forskarsamhället finns en stor medvetenhet om forskningseliska
problem och del ansvar dessa för med sig. Del finns också en klar beredskap all
fortsätta utvecklingen av granskningsförfarandet.

Det
måste för hela högskolan finnas genomtänkta former för behandling av etiska
frågor i forskningsarbetet. Detta är nödvändigt såväl för den allmänna
belysningen av de frågor som aktualiseras i forskningsarbetet som för
medborgarnas förtroende för forskningen. Som regeringen framhållit i det
föregående ankommer del på berörda myndigheter alt besluta om utformningen av
rådgivande och beredande organ för forskningsetiska frågor. De förslag som
utredaren lagt fram ger ett värdefullt underlag för den fortsatta utbyggnaden
av en forskningsetisk granskningsorganisation.

Utbildning
och injbrmation i forskningsetiska frågor

Stor
vikt måste också fästas vid utbildning i eliska frågor på olika nivåer saml vid
ökad informaiion såväl till forskama som lill allmänheten. Forskningsetik bör
ingå som en så naturiig beståndsdel i all vetenskaplig utbildning att
särskilda föreskrifter därom inte behöver ges i högskoleförordningen.

All informera om forskning
och forskningsresultat hör lill högskolans

och forskningsrådens skyldigheter. Denna uppgift finns inskriven såväl i

högskolelagen som i instmklionema för forskningsråden och för forsk

ningsrådsnämnden. Information om forskningsetiska frågor i alla dess

aspekter är här ett naturligt och centralt inslag. Inte heller här bör, enligt

regeringens mening, någon särreglering göras i fråga om forskningseliska 214

frågor. Ett särskik
omnämnande av forskningsetiska frågor i vissa fall Prop. 1989/90:90

skulle kunna uppfattas som att dessa inte normalt skall uppmärksammas
Avsnitt 17

ulan endast när så uttryckligen anges. Utbildningsdep.

Vissa
frågor om ofienllighet och sekretess

1
enlighet men sina direktiv aktualiserar den forskningsetiska utredningen också
frågan om ofTentlighet för material som används i forskning. I många fall är
forskamas möjligheter alt få tillgång lill material beroende av all sekretess
kan erbjudas.

Universitet
och högskolor är statliga myndigheter. De regler om offentlighet och sekretess
som gäller för statlig verksamhet gäller i princip också för högskolan.
Huvudregeln är all handlingar som har upprättals inom myndigheten eller
inkommit dit utgör allmänna handlingar. Som sådana är de offentliga ulom i de
fall då särskilda beslämmelser om sekretess gäller.

Frågan om när en handling
skall anses upprättad och därmed offentlig diskuteras av utredaren. Han hävdar
all forskningsprojekt bör kunna jämställas med ärendehandläggning och all
därmed handlingar som las fram under ett forskningsprojekt bör anses som
upprättade först när projektet slutförts.

Forskningsprojekt
och arbetet inom dessa kan vara av högst skiftande karaktär, vilket givelvis
kan vara av betydelse för hur reglerna om offentlighet skall tillämpas i de
enskilda fallen. Innebörden av gäkande regier i de enskilda fallen kan inte
slås fast av riksdag eller regering utan är en sak som ytterst ankommer på
domstolama. Del kan dock finnas anledning all påpeka att allt material i ett
forskningsprojekt inte med nödvändighet någonsin får karaktär av allmän
handling. Särskilt kan utkast och anteckningar falla utanför detta
handlingsbegrepp.

Oavsett
när en handling kan anses bli allmän uppkommer ibland frågan om sekretess.
Regeringen har givit vissa särskilda föreskrifter om sekretess för uppgifter
som används i forskningen. Sålunda har regeringen, med stöd av bemyndigande i 9
kap. 4 § sekretesslagen, i 3 § sekretessförordningen (1980:657) föreskrivit
sekretess i ett antal fall som gäller av myndigheter utförda undersökningar.
Under punkt 2 i 3 § sekretessförordningen anges all sekretess gäller i
miljömedicinska, socialmedicinska, psykiatriska eker andra medicinska studier
som utförs av sjukvårdsinrättningar, utbildningsanstaller och
forskningsinrättningar. Under punkt 5 i samma paragraf föreskrivs sekretess i
sociologiska, psykologiska, pedagogiska eller andra beteendevelenskapliga eller
samhällsvetenskapliga studier som utförs av utbildningsanstaller och
forskningsinrättningar. 1 båda fallen begränsas sekretessen till uppgifter om
enskildas personliga förhåkanden.

Nuvarande
regelsystem innebär att det i undersökningar som rymmer enkätsvar med uppgifter
av känslig privat natur ges möjlighet lill sekretess-beläggning både av inkomna
handlingar och av sådana handlingar som kan hävdas vara upprättade under
forskningsarbetet.

Utredningen
föreslår att sekrelessliden för uppgifter om enskildas personliga och
ekonomiska förhållanden i undersökningar av forskningska-

215

raktär utsträcks från
sjuttio lill etthundra år. Frågan om sekretesslidens längd bör inte bedömas
separat för uppgifter som hör lill forskningsprojekt. Något förslag om
förlängning av sekretesstiden läggs därför nu inte fram.

Remissyttrandena över den
forskningsetiska utredningen visar att stor osäkerhet råder om hur nuvarande
regelsystem med avseende på ofTentlighet och sekretess skall tolkas och
tillämpas i forskningsprojekt. Det kan därför vara lämpligt atl UHÄ undersöker
möjligheterna all få fram information lill forskare och andra berörda om de
befintliga reglerna och den tolkning av dem som finns.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

17.1.8
Forskningsråden

Forskningsrådens
främsta uppgift är all främja och stödja vetenskapligt betyddsefuk forskning.
Forskningsråden skall verka för att informaiion om forskning och
forskningsresultat sprids. Råden skall samverka med andra myndigheter och organ
inom forskningens område.

Inom
utbildningsdepartementets område finns tre forskningsråd: huma-nislisk-samhäksvetenskapliga
forskningsrådet, medicinska forskningsrådet och naturvetenskapliga
forskningsrådet. Hämtöver finns forskningsrådsnämnden som har lill
huvuduppgift att ta initiativ till och stödja forskning främst inom områden som
är angelägna från samhällets synpunkt. Till rådsorganisationen kan vidare
hänföras statens delegation för rymdverksamhet.

Forskningsrådens
verksamhet har strategisk betydelse i den svenska forskningsorganisationen.
Deras beslut har stort inflytande även när del gäller den övriga
forskningsverksamhetens inriktning. De vetenskapliga kvalitetsbedömningar i
prioriteringskommittéer eller motsvarande som föregår rådens beslut om
beviljande av anslag garanterar alt hög kvalitet upprätthålls inom svensk
forskning.

Rådsanslagens andel av de
medel som slår lill förfogande för forskning på egel programansvar varierar
något mellan de olika forskningsområdena. Lägst är andelen inom humaniora och
samhällsvetenskap, högst inom del naturvetenskapliga området.

Rådens ställning i den svenska
forskningsorganisationen bör stärkas. Rådens insatser är avgörande för att
bibehålla och ytterligare förbättra den höga kvaliteten på svensk forskning.
Regeringen föreslår mol denna bakgmnd en ökning med 40,7 milj.kr. budgetåret
1990/91, 25,3 milj.kr. budgetåret 1991/92 och 14 milj.kr. budgetåret 1992/93,
sammanlagt 80 milj. kr. till råden den kommande treårsperioden.

Hämtöver föreslås medel
anvisade till råden som led i de särskilda förstärkningar som görs inom vissa
forskningsområden.

Fr.o.m. budgetåret 1990/91
skall högskolan på sätl som redovisats tidigare i denna proposition tillämpa
principen om full kostnadstäckning också gentemot forskningsråden.
Förändringarna för forskningsrådens del med anledning härav skall ses i
perspektiv av vad som redan gäller för forskningsrådens verksamhet.
Forskningsråden anvisar i dag inom sina projektanslag betydande summor för
"kringkostnader" av skilda slag ul-

216

över det föreskrivna
förvaltningskostnadspålägget. Som tidigare redovisats skall högskolan beakta
atl viss del av högskolans basresurser bör stå lik förfogande för projekt som
stöds av forskningsråden och forskningsrådsnämnden. Detta bör lämpligen ske
genom all högskolan vid samfinansiering med forskningsråden kan ekonomiskt
svara för en något större del av projekten än som annars skulle vara motiverat.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

17.1.9
Vetenskaplig utrustning

Utmstning
för forskningsändamål finansieras för närvarande över statsbudgeten bl. a.
inom ramen för högskolans fakulldsanslag och via anslagen till forskningsråden
(motsv). Hämtöver fördelar forskningsrådsnämnden (FRN) särskilda medel för
inköp av dyrbar vetenskaplig utmstning. Forskningsulmslning har vidare
finansierats inom ramen för de regionalpoliliska satsningarna.

Bidrag
från vissa affärsbanker

Enligt en
överenskommelse mellan Svenska Bankföreningen och regeringen har 600 milj. kr.
under en treårsperiod - 1987 lill 1989 - givits som bidrag från vissa
affärsbanker till utmstning för forskning inom högskolan. Universitets- och
högskoleämbetet, (UHÄ), har under våren 1989 inhämtat uppgifter från
högskoleenheterna om bankmedlens effekter. Högskolorna är överens om all
bankemas bidrag haft stor betydelse för forskningen vid de institutioner som
tilldelats medel. Särskilt teknisk och ekonomisk forskning har fåll en
väsentlig standardhöjning inom flera för forskningen och för näringslivet
angelägna områden. Mindre och medelstora högskolor har kunnat stärka
FoU-verksamhelen främst som en följd av bidragen lill en ökad datorisering.
Även inom högskolan som helhet har datoriseringslakten genom bidragen kunnat
påskyndas.

In
vesteringsvolym

Under
perioden 1985 87 investerades omkring 350 milj. kr. åriigen i
forskningsulmslning. Härav svarade privata donationer vid sidan av bankmedlen
för omkring 150 milj. kr. År 1988 då upphandlingen via bankmedlen kom igång
ökade investeringsnivån med 200 milj. kr. tik omkring 550 milj. kr. Under
perioden har kostnaden per instmment stadigt förskjutits uppåt. Av de totala
investeringar som redovisats för 1988 gällde inte mindre än 37% av
anskaffningsvärdet utmstning för mer än 5 milj. kr.

De av FRN fördelade medlen
för dyrbar vetenskaplig utmstning har ökat från 15 milj. kr. budgetåret 1979/80
till 103 milj. kr. budgetåret 1989/90. Medlen används för nyinvesteringar i
forskningsulmslning i första hand för de forskningsprojekt som finansieras av
myndigheterna inom forskningsrådsorganisalionen. Inom ramen för FRN-medlen
finansieras vidare investeringar i storforskningsprojekt. Dessa är i flera
fall kopplade till de nationella forskningsanläggningarna. 1 andra fall har de
möj-

217

liggjort ell ökat direkt
svenskt deltagande i det intemationella forskningssamarbetet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

s. 218 Kontrollera mot PDF

Befintlig
utrustning resursbehov

FRN,
forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling genomförde under 1988/89
en enkät om utmstningssitualionen för forskning inom högskolan. Institulionemas
forskningsulmslning redovisas ha ett totalt nyanskaffningsvärde av 3,6
miljarder kronor (innefattande enbart instmment som kostar mer än 100000 kr.).
Omkring 73% av lolalbdoppel avser utmstning med ell värde av över 500000 kr.
per instmment.

Enkäten omfattar
också frågor om anspråk på nyinvesteringar i forskningsulmslning som kan fömtses
för den kommande treårsperioden. Summan av de redovisade anspråken uppgår till
omkring 3 miljarder kronor för perioden, varav ca 2,3 miljarder kronor för
instmment som kostar mer än 500000 kr. I detta sammanhang kan nämnas atl
ansökningsvolymen lill FRN-ramen under de tre senaste åren har ökat från ca 450
milj. kr. 1986/87 lill ca 800 milj. kr. innevarande år.

Regeringens
överväganden

Stora
investeringar i forskningsulmslning måste göras om Sverige skall kunna behålla
en stark och självständig forskning och på bred front delta i intemationellt
forskningssamarbete. Den snabba tekniska utvecklingen av forskningsinstmment
med bättre prestanda än äldre instmmenllyper gör del allt viktigare för
forskare all ha tillgång till modem, avancerad utmstning för atl kunna ligga i
främsta linjen inom sitt område. En viktig drivkraft bakom instmmenlfömydsen är
datorteknikens snabba utveckling, som skapat nya fömtsättningar för
aulomatisering och styming av instmment. Datoriseringen har också ställt
kraftigt ökade beräkningsresurser lill forskamas förfogande.

Utmslningsfrågoma bör även
fortsättningsvis ges hög prioritet. Del behövs förstärkta statliga anslag för
all en rimlig utmslningsslandard skall kunna upprätthållas. Särskilt viktigt är
att den högt kvalificerade forskning som finansieras av forskningsråden kan ges
tillgång lill utmstningsresurser. Regeringen föreslår därför i det följande
att riksdagen budgetåret 1990/91 anvisar 226 milj. kr. för finansiering av
investeringar i vetenskaplig utmstning för sådan forskning. Dämlöver föreslås
ytterligare förstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93. Medlen bör som
hillills fördelas av FRN i samarbete med berörda forskningsråd. Förslaget
innebär en betydande förstärkning av de statliga resurserna för ändamålet och
överensstämmer väsentligen med det av FRN beräknade anslagsbehovet under
planeringsperioden.

Som en integrerad del i
finansieringen av forskning och forskamtbildning skall forskningsråd och
fakultdsorgan liksom för närvarande svara också för vissa ulmslningskoslnader.
Enligt uttalanden i 1989 och 1990 års budgetpropositioner skall
ersättningsanskaffning av basutmslning för den gmndläggande utbildnings- och
forskningsverksamheten inom högskolan

218

s. 219 Kontrollera mot PDF

bekostas
från anslagen till ulbildningsseklorer och fakulteter och därvid Prop.
1989/90:90 vägas mol andra resursbehov. Som framhållits i årets
budgetproposition är Avsnitt 17 del vidare angelägel alt ulmstningsnämnden
för universitet och högskolor Utbildningsdep. och UHÄ upprättar en långsiktig
plan för nya riktade insatser som finansieras genom den s.k. UHÄ-ramen så atl
planeringsfömlsällningar skapas för högskoleenhetema. Därvid bör även behovet
av basutmslning för forskning och forskamtbildning beaktas.

Principen
om full kostnadstäckning för externt finansierad verksamhet skall tillämpas
konsekvent fr.o. m. budgetåret 1990/91. Detta innebär dels all externa
finansiärer i ökande utsträckning finansierar ulmslningskoslnader inom
högskolan, dels alt fakulldsanslag frigörs för användning lill de ändamål som
de lokala högskoleorganen prioriterar. Av anslagsframställningarna all döma är
vetenskaplig utmstning etl sådant prioriterat ändamål.

Ett
omfattande samarbete kring frågor om investeringar i vetenskaplig utmstning
äger fortlöpande mm mellan högskolan och forskningsråden. Nuvarande
ansvarsfördelning mellan forskningsmyndigheterna ger goda fömtsättningar för en
effektiv fördelning och användning av tillgängliga utmstningsresurser. En
kostnadsram för FRN:s fördelning har visat sig fungera väl. Del nu föreslagna
resurstillskollel av statliga medel innebär förbättrade möjligheter all genom
beslut på central nivå åstadkomma en bättre arbetsfördelning och en ökad
koncentration av forskningsverksamheten inom högskolan.

Frågan
om vilka kostnadsgränser som fortsättningsvis bör tillämpas vid finansiering av
olika utmslningsobjekt via FRN resp. via forskningsråden (s. k. medddyr
utmstning) har aktualiserats. Denna fråga är av betydelse för
ansvarsfördelningen mellan myndighetema inom forskningsrådsorganisalionen vad
avser finansiering av vetenskaplig utrustning. Gränsdragningen bör därför
göras i samband med slalsmaklemas beslut om dimensionering av resurser för
ändamålet till berörda myndigheter. Del bör ankomma på regeringen all på
förslag av FRN besluta i denna fråga. I avvaktan på sådant förslag bör FRN
tills vidare tillämpa en nedre kostnadsgräns vid 300000 kr. för finansiering
av enskilda utmslningsobjekt.

17.1.10
Högskoleenheternas lokaler för forskning

Av
den totala kostnaden för högskolans lokaler, budgdåret 1989/90 knappt 1,6
miljarder kronor, kan ungefar hälften beräknas hänföra sig till forskningen och
forskamtbildningen. Fakultelsanslagen uppgår innevarande budgetår lill
sammanlagt 2,8 miljarder kronor. Därtill kommer exlemt finansierad forskning
inom högskolan. Enligt UHÄ:s verksamhetsberättelse kan denna beräknas uppgå
lill sammanlagt ca 2,5 miljarder kronor. Lokalkoslnadema (ca 800 milj. kr.)
utgör således cirka 15 % av de sammanlagda driflmedlen för forskning.

Högskolan
har stort behov av nya lokaler för många verksamheter. Den

ökande verksamheten, bl. a. lill följd av all högskolan i växande utsträck

ning utnyttjas som "hela samhällets forskningsinstitut", har i många
fak

medfört lokalbrist och överbeläggning. Det förekommer vidare all verk- 219

s. 220 Kontrollera mot PDF

samhet är förlagd till
lokaler som inte möjliggör en effektiv resursanvänd- Prop. 1989/90:90

ning eller erbjuder en acceptabel arbetsmiljö. Avsnitt
17

Många faktorer påverkar
möjlighetema all förbättra högskolans lokalsi- Utbildningsdep. tuation. Som
exempel kan rådande restriktioner för byggverksamheten till förmån för
bostadsbyggande nämnas. Många av lokalbehoven avseende forskning finns på orter
med denna typ av problem. Särskilt stort är problemet i stockholmsregionen.

Den
snabba förändringen av verksamheterna och de begränsade möjligheterna all
bygga nya lokaler har ökat kraven på att tillgodose många behov inom oförändrad
lokalyta. Den akademiska reklorskonferensen har i skrivelse lill regeringen
särskilt pekat på behovet av ombyggnader och ersättningsanskaffning av
inredning. Man har beräknat behovet av ytteriigare medel enbart för dessa
ändamål lill drygt 400 milj. kr/år.

Självklart
måste behovet av nya, ombyggda eller renoverade lokaler beaktas i
prioriteringen mellan olika slag av insatser. I högskoleenhetemas
anslagsframställningar ges i många fall lokalförstärkningår högre prioritet än
samtliga andra förslag till förstärkningar.

Universitets-
och högskoleämbetets och byggnadsstyrelsens gemensamma prioriteringslista
upptar ett tiotal projekt som på olika säll är betydelsefulla för all
förbättra forskningens situation. Förslagen baseras på kända behov med hänsyn
lill gjorda forskningssatsningar, arbetsmiljöproblem, utrymmesproblem och
övriga kända förhållanden. Objekten ansluter väl lill högskoleenheternas egna
prioriteringar. I proposition 1989/90:100, bil 10, sid. 479 har regeringen
lämnat en utförligare redovisning och föreslagit genomförande av vissa
byggprojekt.

Regeringens
förslag i denna proposition innebär en sammanlagd förstärkning av
gmndforskning och forskamtbildning med 635 milj. kr. Den utökade verksamhet som
blir resultatet av denna förstärkning innebär givelvis också ökade krav på
lokaler, utmstning och inredning. De exakta kraven kan inte nu bedömas,
eftersom de också beror av beslut som senare fattas av berörda myndigheter, i
första hand universitet och högskolor samt forskningsråd. Många av
förstärkningarna innebär emekertid inga krav på nya lokaler, l.ex. huvuddelen
av del utökade intemalioneka samarbetet. Högskolor och forskningsråd måste la
hänsyn lill behovet av lokaler och inom ramen för de resurser som man
disponerar vidta de ålgärder som erfordras för att få en tillfredsställande
lokalsituation. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 kommer ett nytt anslags- och styrsystem
för högskolan att införas i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1988/89:65,
UbU 9, rskr. 148). Detta innebär all högskoloma får ell kostnadsansvar för sin
lokalförsörjning.

Lokalförsörjningen
för universitet och högskolor skall liksom för övriga

förvaltningsmyndigheter fortsättningsvis hanteras i termer av årskostna

der (jfr prop 1989/90:100, bil. 9 sid. 34). Regeringen föreslår i del följande

alt 45 milj. kr. reserveras för att finansiera de ökade hyreskostnader som

föranleds av de behov som redovisats av UHÄ och byggnadsstyrelsen och

av förslärkningsförslagen i denna proposition. Av detta belopp kommer

cirka 30 milj. kr. all las i anspråk för de objekt som redovisas i del

följande. Reserverade medel för ökade hyreskostnader motsvarar en inves- 220

teringskostnad
om ca 275 milj. kr. i prislägel den 1 januari 1989. För objekt där det ännu
inte finns fömtsättningar för ell beslut återstår alltså cirka 15 milj kr.
Regeringen avser alt senare redovisa hur dessa medel bör utnyttjas.

Regeringen
förordar alt en nybyggnad för ekologi vid universitetet i Lund förs upp i
investeringsplanen för treårsperioden i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag. Detta lokallillskoll bör ge fömtsättningar för en positiv utveckling
av den storinstilulion för ekologi vid universitetet som har bildals.
Institutionen förfogar över betydande exlema forskningsmedel inom bl a miljö-
och nalurvårdsområdet.

Regeringen
förordar vidare atl en nybyggnad för matematik och informationsteknologi vid
universitetet i Umeå förs upp i investeringsplanen för treårsperioden i
enlighet med byggnadsstyrelsens förslag. Universitetet har genom den kraftiga
expansionen av verksamheten stor brist på lokaler för dessa ämnen.

Regering
och riksdag har under budgetåret 1988/89 genom olika åtgärder genomfört en rad
förstärkningar av den miljörelaterade marina forskningen i Sverige. Tre marina
centra för gmndläggande forskning och miljöövervakning, knutna till
universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå har inrättats. Särskilda medel har
anvisats för utrustning m. m. Ell antal tjänster, däribland tre professurer,
har inrättats.

En
förbättrad lokalsituation för centra i Stockholm (Asko) och Göteborg
(Krislineberg) är den mest angelägna åtgärden i den fortsatta utbyggnaden av
den miljörelaterade marina forskningen. Regeringen har inom ramen för ovan
angivna belopp beräknat medel för erforderliga lokalförbättringar för nämnda
marina centra.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

17.1.11
Samarbete kring klinisk utbildning och forskning

Staten
är huvudman för den gmndläggande högskoleutbildningen på läkarlinjen saml för
forskamtbildning och forskning inom det medicinska området.
Landstingskommunerna samt vissa kommuner som inte ingår i någon
landstingskommun är huvudmän för den offentliga hälso- och sjukvården. Den
kliniska utbildningen och forskningen kan endast bedrivas i anslutning till
sjukvården. Verksamheterna är där starkt integrerade med varandra. Detta medför
all staten och huvudmännen för den offentliga hälso- och sjukvården måste samverka,
vilket bl. a. innebär all landslingskommunema vid planering av hälso- och
sjukvården skall beakta läkarutbildningens och forskningens behov. Staten
betalar till de berörda sjukvårdshuvudmännen ersättningar som skall ge
kompensation för de kostnader dessa får genom all utbildning och forskning
bedrivs inom sjukvårdsorganisationen. Ersättning lämnas enligt nuvarande avtal
för såväl drifl-som investeringskostnader.

Samarbetet
mellan staten och sjukvårdshuvudmännen kring klinisk utbildning och forskning
har tidigare skett i en rad olika former. Samarbetet kom så småningom all
regleras i ett antal avtal med olika sjukvårdshuvudmän. Under 1960-talet
började staten alltmer eftersträva att detta samarbete i ökad utsträckning
skulle bedrivas efter mer enhetliga linjer. Diskus-

221

sioner om det fortsatta
samarbetet kring klinisk utbildning och forskning har fr.o.m. 1970 kunnat ske i
samordnade former mellan staten och sjukvårdshuvudmännen, som för ändamålet
skapat en särskild gemensam

lill Landstingsförbundet
knuten förhandlingsdelegation. Senast har

gällt 1984 års avtal om samarbete om läkamlbildning och forskning saml

ortsvisa avtal (prop. 1984/85:28, SoU 7, rskr. 69). Ersättningarna har

fastställts genom förhandling mellan sjukvårdshuvudmännens represen

tanter och staten företrädd av statens förhandlingsnämnd (SEN). För alt

invesleringsersällning skall kunna lämnas har gällt all förslag lill bygg

nadsarbeten och till anskaffning av utmstning upprättats av sjukvårdshu

vudmännen i samråd med nämnden för undervisningssjukhusens utbyg

gande (NUU) och godkänts av nämnden.

Driflersätlningama till de
berörda sjukvårdshuvudmännen i Stockholm, Uppsala,Linköping, Lund, Malmö,
Göteborg och Umeå uppgår kalenderåret 1989 till 949 milj. kr. Hämtöver tillkommer
investeringsersättningar som för budgetåret 1989/90 preliminärt beräknats till
ca 70 milj. kr. Sjukvård, utbildning och forskning bedrivs i nära samverkan vid
s.k. upplåtna enheter, som oftast är knutna tik undervisningssjukhusen. De
statliga driflersätlningama kan beräknas huvudsakligen avse kostnader för den
kliniskt medicinska forskningen ca 800 milj. kr. Återstående medel

ca 150 milj. kr. kan
beräknas huvudsakligen avse den kliniska delen av

läkamlbildningen m. fl. utbildningar som bedrivs inom ramen för hälso-

och sjukvårdsorganisationen.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

s. 222 Kontrollera mot PDF

Utredningens
förslag

Regeringen
uppdrog våren 1988 ål en särskild utredare' att se över systemet för
ersättning till sjukvårdshuvudmännen för vissa kostnader i samband med lakar-
och tandläkamtbildning samt medicinsk och odonlologisk forskning. Till
utredaren knöts en gmpp sakkunniga med bl. a. företrädare för berörda
sjukvårdshuvudmän. Utredningsuppdraget redovisas i betänkandet (SOU 1989:29)
Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-lalet.

Utredningen
har analyserat nuvarande driflersättningar med avseende på storlek och
fördelning mellan sjukvårdshuvudmännen. Utredningen har därvid inte kunnat
konstatera alt några avvikelser från nuvarande ersättningsnivå till var och en
av berörda landstingskommuner/kommuner är motiverade. Utredningen föreslår mot
bakgmnd härav all ersättningarna lill sjukvårdshuvudmännen skall beräknas med
utgångspunkt från nuvarande ersättningsbelopp.

Utredningen föreslår
vidare atl den ekonomiska regleringen av kosl-nadsnivåförändringar
fortsättningsvis skall ske enligt de principer för pris-och löneomräkning som
gäller för anslagen till högskolan för forskning/for-skamtbildning samt för
gmndläggande högskoleutbildning. Underlag för pris- och löneomräkning skall
vara de förslag för anslagen Medicinska fakulteterna samt Utbildning för
vårdyrken som lämnas av universitets-

Landshövdingen Lennart
Sandgren

222

s. 223 Kontrollera mot PDF

och
högskoleämbetet (UHÄ) i anslagsframställning. 1 underiaget för beräkning av
pris- och löneomräkning skall även beaktas löneutvecklingen hos
sjukvårdshuvudmännen för vissa personalgrupper som i särskilt hög grad las i
anspråk för klinisk utbildning och forskning. UHÄ föreslås åläggas uppgiften
att bl.a. med utgångspunkt från kostnadsberäkningar inom Landstingsförbundet
lill regeringen inge anslagsframsläkning för de statliga driftersällningarna
lik sjukvårdshuvudmännen.

Den
ekonomiska regleringen med anledning av ändrad omfattning av den kliniska
utbildningen föreslås schabloniseras och beräknas utifrån ett bestämt
ersättningsbelopp per tillhandahållen utbildningsplats. Detta belopp föreslås
för utbildningsplats på läkariinjen vara 170000 kr. i 1989 års kostnadsläge.

Den ekonomiska regleringen
med anledning av ändrad omfattning av den kliniska forskningen föreslås ske på
gmndval av lokala överenskommelser mekan berörda sjukvårdshuvudmän och
högskoleenheter om de ersättningsbelopp som bör lämnas vid inrättande av
kliniska professurer. Med klinisk professur bör i detta avseende enligt
utredningens mening jämställas professur inom teoretiskt ämnesområde i den mån
innehavaren har sin verksamhet inom utbildning och forskning lokaliserad lik
enhet hos sjukvårdshuvudmannen. Dessa tjänster inrättas under fömtsättning all
riksdag och regering accepterar de lokala förslagen och beviljar erforderliga
medel för ändamålet. Motsvarande föreslås gälla vid omprövning av professurer.

Utredningen
lägger vidare fram förslag om ökat högskoleinflylande på lokal nivå om hur
ekonomiska och andra resurser av gemensamt intresse för högskolan och
sjukvårdshuvudmannen skak utnyttjas. Utredningen föreslår därvid bl.a. alt del
forskningsulrymme som kan beräknas inom ramen för driftersällningarna avseende
de kommunalt anställda läkama fortsättningsvis preciseras i termer av
läkararbetstid för forskning. Delta forskningsulrymme, som tiks vidare
beräknats uppgå till 450000 arbetstimmar, föreslås fördelas selektivt till de
mest lovande forskningsprojekten. Detta moisvarar i storleksordningen tre
hundra årsverken. Fördelningen föreslås ske med ell starkt ökat inflytande för
de lokala högskoleorganen.

Årliga
verksamhetsredovisningar om den kliniska forskningsverksamheten vid
undervisningssjukhusen föreslås fortsättningsvis utarbetas och publiceras i
samarbete mellan de lokala sjukvårdshuvudmännen och högskoleenhetema.

Enligt
nuvarande regler kan tjänster för utbildning och forskning vad avser den
kliniska delen endast knytas till vissa i centrak träffade avtal angivna s. k.
upplåtna enheter. Utredningen föreslår alt frågan om vilka enheter inom
sjukvårdsorganisationen som skall användas för klinisk utbildning och
forskning fortsättningsvis i sin helhet regleras genom överenskommelser mellan
högskoleenheterna och de lokala sjukvårdshuvudmännen. Detta får betydelse för
de läkartjänster som inrättas vid dessa enheter inom den landstingskommunala
hälso- och sjukvården, vad avser l.ex. behörighet, tillsättning m. m.

Utredningens
förslag om lokala överenskommelser om de s. k. upplåtna

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

223

s. 224 Kontrollera mot PDF

enhelema skall enligt
utredningen ej påverka de statliga driflersättningar- Prop. 1989/90:90 nas
storlek. Förslaget avser atl skapa fömtsättningar för ell mer ändamåls-
Avsnitt 17 enligt utnyttjande av tillgängliga resurser. Självfallet fömtsätts
all även i Utbildningsdep. ett mer decentraliserat syslem den kliniska
forskningen hos varje sjukvårdshuvudman liksom nu i huvudsak koncentreras lill
ett mindre antal enheter. En för högskolan och sjukvårdshuvudmannen gemensam
planering rörande lämpliga utbildningsplatser inom den samlade hälso- och
sjukvårdsorganisationen skulle vidare underlättas.

Utredningens
förslag innebär en omfattande decentralisering av systemet för
driflersätlningama. I utredningens perspektiv synes nuvarande starkt
centraliserade och delaljslyrda syslem för invesleringsersättningar-na inte
vara stmkturdlt ändamålsenligt. Utredningen föreslår mol bakgmnd härav all
invesleringsersätlningarna fortsättningsvis schabloniseras och tillförs driflersätlningama
lill sjukvårdshuvudmännen.

Del
nya systemet för samarbete mellan huvudmännen bör enligt utredningen i
huvudsak kunna gäka även för klinisk odonlologisk utbildning och forskning. Ell
genomförande bör emellertid senareläggas bl.a. mol bakgmnd av den pågående
översynen av landvårdsutbildningarna och den odonlologiska
forskningsorganisationen.

Remissinstanserna

Utredningsförslaget
har remissbehandlats. En sammanfattning av remissyttrandena finns tillgänglig
i utbildningsdepartementet.

Utredningens
förslag får ell starkt stöd från högskolemyndigheterna och medicinska
forskningsrådet. Bedömningen är all förslaget innebär en väsentlig
efiektivisering och bör kunna leda lill ett förbättrat resursutnyttjande inom
nuvarande ekonomiska ramar. Socialstyrelsen och NUU avstyrker stora delar av
utredningsförslaget huvudsakligen utifrån sjukvårdspolitiska utgångspunkter.
Sjukvårdshuvudmännen accepterar genomgående utredningsförslaget som en
helhetslösning och som en förbättring jämfört med nuvarande syslem. Även
Sveriges läkarförbund är positivt inställt lill utredningens förslag.

Regeringens
överväganden

Ersättningarna
till sjukvårdshuvudmännen finansierar vikliga basresurser för såväl klinisk
utbildning som forskning. Ersättningarna avseende forskning utgör 40 % av de
totala statliga kostnaderna för medicinsk forskning eller ca 800 milj. kr. De
ytteriigare statliga medel - i form av anslag lill de medicinska fakulteterna,
medicinska forskningsrådet och olika sektorsforskningsorgan som står till förfogande
för den medicinska forskningen i Sverige beräknas budgetåret 1989/90 uppgå
till ca 1 200 milj. kr.

Del
föreslagna systemet ger förbättrade fömtsättningar för att ersätt

ningarna lill sjukvårdshuvudmännen står i samklang med den statliga

forsknings- och utbildningspolitiken i stort. Samtidigt skapas bättre fömt

sättningar för överblick och kontroll av verksamhetens kostnader. Påtagli

ga svagheter i nuvarande system för samarbete mellan staten och berörda 224

sjukvårdshuvudmän
aktualiseras bl.a. när nya professurer i kliniska ämnen inrättas och när
läkamtbildningens dimensionering ändras. Del föreslagna systemet innebär alt
man på ett tidigt stadium i beslutsprocessen får kännedom om samtliga
kostnadskonsekvenser inför beslut om ändrad omfattning av den kliniska
utbildningen och forskningen.

Det
föreslagna systemet bygger på etl ömsesidigt intresse från sjukvårdshuvudmännens
och statens sida all tillsammans utveckla den starkt integrerade verksamheten
och bättre utnyttja gemensamma resurser. En avgörande fördel med de föreslagna
samarbetsformerna på lokal nivå är atl de på ett bättre säll än tidigare
garanterar ett resursutrymme för den kliniskt medicinska forskningen.
Högskolans inflytande på fördelningen av tillgänglig läkararbetstid för forskning
stärks vidare väsentligt. Detta bör leda till etl bättre utnyttjande av de
samlade resurserna för den medicinskt kliniska forskningen. Forskningstiden
skall fördelas lokak med beaktande av vetenskapliga kvalitetskrav och i
samklang med de forskningsprioriteringar som görs inom högskolan. De mtiner
som utvecklas i detta sammanhang skall vara sådana att uppföljning och
utvärdering av verksamheten möjliggörs. UHÄ skall på lämpligt sätt följa hur
det nya systemet tillämpas vid de olika högskoleenheterna.

Utredningens
förslag bör enligt regeringens mening genomföras. Beslut om vilka enheter som
upplåts för utbildning och forskning bör fortsättningsvis fallas lokalt.
Investeringsersättningarna bör vidare på förordat säll tillföras
driftersättningarna. Avvägningen mellan olika typer av resursslag bör
fortsättningsvis göras lokalt. Samarbetet mellan de lokala sjukvårdshuvudmännen
och högskoleenhetema kring bl. a. utmslningsfrå-gor underlättas härmed, vilket
leder lill ett mer rationellt utnyttjande av anvisade medel.

Ett
nytt samarbdsavtal med sjukvårdshuvudmännen om läkarutbildning och forskning
har träffats den 19 december 1989. Samarbetsavtald bygger på utredningens
förslag. Regeringen har den 18 januari 1990 godkänt avtalet för statens del.
Samarbeisavtalel är fogat lill denna proposition som bilaga 2.

Beräkningar
av medelsbehov för budgetåret 1990/91 redovisas under anslaget E 13. Vissa
ersättningar för klinisk utbildning och forskning m. m.

Del
nya systemet får vissa organisatoriska konsekvenser bl. a. för den
förhandlingsverksamhd som främst bedrivs av statens förhandlingsnämnd.
Regeringen har under hösten 1989 låtit utreda den framtida organisationen av
bl.a. denna förhandlingsverksamhet. Utredningens förslag redovisas i
betänkandet (SOU 1989:91) Statligt förhandlingsarbete. Utredningen föreslår
att förhandlingsnämnden avvecklas. Chefen för finansdepartementet har i
budgetpropositionen 1990 förordat att utredningens förslag genomförs. Mol
bakgmnd av all formerna för de tidigare investeringsersättningarna för
läkamlbildning och medicinsk forskning ändras bortfaller vidare behovet av
nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande som därmed kan avvecklas.
Förhandlingarom statliga ersättningar till klinisk odonlologisk utbildning och
forskning kommer härefter alt ske i annan organisatorisk form.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

15 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

225

17.1.12
Internationellt grundforskningssamarbete

Del
intemalioneka forskningssamarbetet har utvecklats kraftigt under de senaste
åren. En utförlig redovisning av denna process har givils i del föregående.
Inte minsl för gmndforskningssamarbetet kan den nya politiska situationen i
både Väst- och Östeuropa innebära hell förändrade fömtsättningar.

Naturvetenskaplig, teknisk
och medicinsk forskning fömtsätter i ökande omfattning forskningsutruslning som
är så dyrbar att den inte kan införskaffas av ell enda land och dess forskare.
Västeuropa har behandlat dessa problem föredömligt. Redan kort lid efler andra
världskriget började man planera den gemensamma kärnforskningsanläggningen
CERN, som sedan utvecklats lill världens ledande laboratorium i sin art. Med
CERN som modell har flera europeiska samarbelsprojekl därefter initierats bland
annal avseende rymdforskning, astronomi och molekylärbiologisk forskning.

Den oerhörda tillväxten av
den samlade kunskapsmassan innebär också ell motiv för inlemalionekl
forskningssamarbete. Enskilda forskare överblickar inte längre hela sill
forskningsfält. Etl intensivt samarbete med kolleger blir nödvändigt. Modema
datoriserade kommunikationer gör atl detta nu lätt låter sig göra även över
stora avstånd.

Högskolor och
forskningsråd har redovisat en rad uppgifter om omfattningen och utvecklingen
av det internationella forskningssamarbetet. Av dessa framgår all del
internationella forskningssamarbetet är utomordentligt omfattande, all del har
hög prioritet inom forskarsamhället och all del ökar snabbi. Särskilt snabbi
ökar samarbetet med EG-ländema. Inom forskningen är intemalioneka kontakter en
fömtsättning för vitalitet och hög kvalitet. I följande diagram redovisas
omfattningen av svenskt dellagande i konventions- eller avtalsbundet
gmndforskningssamarbele i Europa.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Diagram
17.20

1,34%

.--

23,21%

U.91% .t---

H
rymdforskning

IAl

molekylärbiologi

tBH
4,53%

@ div. naturvetenskap m högenergifysik S astronomi S
EG-sa.marbete

4,36% ■.-''''

,--

D div
övrigt

Totalkostnad
285 milj kr

40,04%

Europeiskt
grundforskningssamarbete budgetåret 1989/90. Fördelning på områden.

226

Rapporten Sverige och
Europa det vetenskapliga samarbetet

Som
nämnts i del föregående har Vetenskapsakademien (KVA) på regeringens uppdrag
utarbetat rapporten Sverige och Europa del vetenskapliga samarbetet.
Akademien har i denna redovisat ett antal förslag som väl ansluter till och
kompletterar de förslag som lämnats av högskoleenheter och forskningsråd.
Rapporten ger också en fyllig beskrivning av det nuvarande samarbetets
omfattning och inriktning. Vetenskapsakademien föreslår en rad förstärkningar
för all utvidga och stimulera svenska forskares intemalioneka kontakter.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Internationalisering
av forskarutbildningen

Intemationella
kontakter redan i forskamtbildningen är väsentliga för kvaliteten i
utbildningen. Sådana måste därför ingå som en naturlig del i denna.
Forskarstuderande har ofta svårare all få medel för resor och verksamhet
utomlands än mer etablerade forskare. De forskarstuderandes situation måste
därför särskilt uppmärksammas. I dag finns vissa särskilda medel för stöd lill
intemationalisering av forskamtbildningen m. m. Dessa fördelas av Svenska
inslilulel (SI) och uppgår innevarande budgetår lill 6,2 milj. kr. Verksamheten
fungerar väl och SI föreslår i sin anslagsframställning en betydande
uppräkning av beloppet. Vetenskapsakademien har i sin utredning Sverige och
Europa det vetenskapliga samarbetet också föreslagit en betydande
resursökning för detta ändamål. Regeringen föreslår en sammanlagd ökning av
Sl:s medel härför med 6 milj.kr. för perioden 1990/91-1992/93.

Internationella
forskningsanläggningar

Vissa
av de europeiska slorforskningsanläggningama kommer att under 90-talet inleda
eller utvidga verksamheten. Den europeiska synkrotron-Ijuskäkan, ESRF i
Grenoble, som nu är under uppbyggnad, kommer all las i bmk år 1994. Europeiska
sydobservatoriet (ESO) bygger ett världsunikl teleskop i Chile, Very Large
Tdescope (VLT), där den första etappen kommer att vara klar år 1995. Regeringen
föreslår en ökning av bidraget lik dessa anläggningar med 9 milj. kr. fr.o.m.
budgetåret 1990/91.

Beträffande övriga
intemationella forskningsanläggningar, t. ex. CERN och det molekylärbiologiska
laboratoriet i Heidelberg (EMBL) kommer inga väsentliga utvidgningar eller
förändringar av verksamheten att ske under de närmaste åren. Motsvarande gäller
den europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program, där ett
ministermöle under hösten 1987 lade fast riktlinjerna för verksamheten under
den första hälften av 1990-lalel. CERN, som under hösten 1989 invigt sin nya
storaccderalor LEP, Large Electron Positron Cokider, behöver dock under de
närmaste åren fatta beslut om verksamhetens inriktning efter LEP. Ett
europeiskt ministermöle förbereds för all la ställning härtill.

227

Forskningssamarbete med
de europeiska gemenskaperna

Forskningssamarbetet
med de europeiska gemenskaperna, EG, innefattar inom gmndforskningsområdel en
rad projekt inom EG:s stora ramprogram för forskning. Ell nytt ramprogram, om
vilket beslut fattals i december 1989 kommer all successivt ersätta det
nuvarande programmet. Både samarbete på programnivå och på projeklnivå
förekommer. Programnivå-samarbete innebär alt Sverige deltar i samma
utsträckning som EG:s medlemsstater och betalar en avgift som relateras lill
vår BNP-andd. Regeringens förslag innebär, dels fortsall programnivåsamarbete
inom ramen för fusionsforskningsprogrammet saml programmen SCIENCE och SPES,
dels förstärkningar till forskningsråden för projektsamarbete med sammanlagt
21,8 milj. kr. under perioden 1990/91 - 1992/93.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Vissa
särskilda insatser

Regeringen
har i del föregående särskilt framhållit vikten av all följa upp aktuella
politiska förändringar i framförallt Östeuropa med olika insatser för ett
utökat forskningssamarbete. Särskilt vad avser våra grannländer runt Östersjön
finns anledning bygga upp ett samarbete som hittills inte varit möjligt.
Intresset för ell samarbete är också myckel stort i berörda länder, både mol
bakgrund av den geografiska och den kukurdla närheten och mol bakgmnd av
gemensamma problem, t. ex. miljöförstöringen.

Även
vad gäller en rad andra länder utanför kretsen av våra stora samarbetsländer i
Europa och Amerika finns anledning verka för utökade kontakter.

Medel
erfordras i första hand för atl inventera och bygga upp olika former av
bilateralt samarbete. När verksamheten har funnit sina former bör den fortsatta
finansieringen av det utbyte som bedöms vetenskapligt intressant ske via
reguljära medel, i första hand råds- och fakultetsanslag.

Regeringens
förslag innebär en förstärkning av resurserna för bilateralt forskningssamarbete
med 30 milj kr. Huvuddelen av medlen bör avse samarbete med Östeuropa.

Språket ar ofta en
barriär, när det gäller atl föra ut svenska forskningsresultat inom humaniora
och samhällsvetenskap i del internationella forskarsamhället. Särskik stöd bör
därför ges till översättning av svenska forskningsrapporter till andra språk.
Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslås få 1 milj. kr. för
ändamålet. De svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul får förstärkta
resurser.

Nordiskt samarbete

Med
övriga nordiska länder finns både etl omfattande formaliserat samarbete, bl a
genom del nordiska ministerrådet och ell mer informellt samarbete, t.ex. genom
forskningsrådens olika samarbetsorganisationer. Under år 1989 invigdes det
nordiska optiska teleskopet (NOT) på Kanarieöarna. Inom ramen för studerande-
och läramtbylesprogrammd NORDPLUS, som primärt avser grundläggande utbildning,
knyts kontakter av värde även för ett forskningssamarbete.

228

Ell
utökat nordiskt samarbete inom polarforskningen planeras. Detta Prop.
1989/90:90

ger
bl a förutsättningar för en ansvarsfördelning avseende Anlarklisexpe- Avsnitt
17

dilioner,
där Finland, Norge och Sverige kan alternera som huvudansvari- Utbildningsdep.

ga för expeditioner. Detta innebär en väsentligt ökad efifektivilet och

kapacitet för ländernas pågående forskningsprojekt.

Finansieringen
av internationedt forskningssamarbete

Kostnaderna
för del internationella samarbetet utgör i allmänhet en integrerad del av de
medel som de ansvariga forskningsbeviljande organen anvisar. Endast i de fak då
medverkan innebär en avlalsreglerad avgift, oberoende av de vetenskapliga
prioriteringarna, finns anledning all särbehandla medelsanvisningen lill
intemationellt samarbete. För sådana utgifter har det särskilda
förslagsanslaget Europeisk forskningssamverkan inrättats. Hämtöver har
regeringen genom särskilda förstärkningsinsatser lyft fram områden som bedöms
vara i behov av särskilt stöd under en uppbyggnadsperiod. Ell antal sådana
områden har redovisats i det föregående.

Regeringen
ger del internationella forskningssamarbetet hög prioritet. Av
resursförstärkningarna för grundforskning avser 67,8 milj. kr. verksamheter
som direkt utgör internationellt samarbete. Insatserna inom
grundforskningsområdet och deras fördelning på olika områden redovisas i
nedanstående diagram.

Diagram 17.21

100 n

80-70

6oJ 50 -40 -

Q ökning 90/91-92/93 ■ Anslag 1989/90

30 -20-

Östeuropa
samarbete

.i.

1 1

0 -

,
i i

j-sam
arb

3te
Stipendier i ( forskarutbildningen

Övrigt bilaterali forskningssamarbete

Vissa
europeiska forskningsanläggningar

s. 13 Kontrollera mot PDF

Förstärkningar
av internationellt grundforskningssamarbete 1990/91 1992/93.

Regeringens
förslag kommer all ge väsentligt förbättrade förutsättningar för svenska
insatser inom del internationella forskningssamarbetet. Huvuddelen av de
internationella kontakterna planeras dock direkt av forskarna själva och av
resursförddande myndigheter. Regeringen utgår från att ansvariga myndigheter
beaktar behovet av etl förstärkt internationellt samarbete vid fördelningen av
de förstärkningar som nu kommer forskningen till dd.

229

17.1.13
Ärendet till riksdagen Prop. 1989/90:90

Regeringen
föreslår Avsnitt 17

att
riksdagen antar förslagen lill Utbildningsdep.

1.
lag om ändring i högskolelagen
(1977:218),

2.
lag om ändring i lagen (1982:764)
om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och
sjukvården som har upplåtits för gmndläggande utbildning av läkare, m. m.,

atl
riksdagen godkänner

3. alt
studiemedel fr.o.m. den 1 juli 1993 inte längre skall utgå

för forskamtbildning.

17.2 Anslagsberäkningar för forskning och forskarutbildning

Åttonde huvudtiteln

E. Forskning och forskarutbildning

I
budgetpropositionen har medel för forskning och forskamtbildning m.m. endast
beräknats preliminärt. I del följande redovisas förslag lik anslag för
budgetåret 1990/91 samt lill resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och
1992/93.

Sammanfattning
av budgetförslaget för grundforskning och forskarutbildning inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Regeringens
förslag avseende gmndforskning och forskamtbildning inom
utbildningsdepartementets ansvarsområde innebär en sammanlagd resursförstärkning
om 635 milj. kr. för perioden 1990/91-1992/93. Förslärkningama fördelar sig
enligt nedanstående sammanställning på insatser direkt för gmndforskning och
forskamtbildning och på andra insatser för långsiktig kunskapsuppbyggnad.

230

Förstärkningar
för grundforskning ocli forskarutbildning

Budgetår

Ändamål

1990/91 1991/92 1992/93 (milj kr)

Totalt för perioden

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

7 28

31,:

147

100

120 5 37,6

16 10

14,7 O

9,2 O

O 9 O

12 31,2

O 10

13,3

12,6 15

4 O 0,5

Utrustning

Lokaler

Studiefinansiering i forskarutbildningen

3 6 0

0 15

2 O

21.8 30

6 9 1.5

Rådsorganisationen Forskningsrådsnämnden
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet Medicinska forskningsrådet
Naturvetenskapliga forskningsrådet Statens delegation för rymdverksamhet

Internationellt forskningssamarbete EG

Bilateralt forskningssamarbete Internationalisering av
forskarutbildningen

Internationella forskningsanläggningar Övrigt

Vissa insatser inom högskolan Forskartjänster inom
humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre

och medelstora högskolor

Konstnäriigt utvecklingsarbete

0,8

1,8

0,8

3.4

Rörlig resurs för lärare inom den kommu-

nala delen av högskolan

Övrigt

0,5

17,7

3,5

21.7

Vetenskapliga
bibliotek

0,7

5,9

6.6

Nationella
anläggningar

4,5

Övrigt

1,2

0,3

1,5

Vissa
insatser Jor långsiktig kunskapsupp-

byggnad

Miljöforskning

Rådsorganisationen

Marin forskning

Polarforskning

Övrigt

Materialteknik

Konsortier

Högskolan

Ungdomsforskning

1,5

1,0

4,0

Forskning
om äldre m. m.

4,5

1,5

7,5

Arbetsmarknadspolitisk
forskning

3,5

5,5

Kvinno-
och jämställdhetsforskning

3,8

3,8'

Övrigt

Summa

256,0

202,9

175,8

634,7

' Varav
2,8 milj. kr. finansieras genom omfördelning av vissa medel under civildepartementets
huvudtitel.

231

Förstärkningarna
fördelar sig på områden i enlighet med nedanstående Prop. 1989/90:90

sammansläkning. Avsnitt 17

Utbildningsdep.

Diagram
17.22.

5,83%

I0.76?K H

12.76% x/y/f//fi å K:

B
Lokaler och ulrusining

Q
Vissa insatser inom h ö gskolan

H
Forskarutbildning

E2 R å dsorganisationen

Internationelll samarbete

D Ö vrigt

5 Milj ö forskning

15,7.5%

W..

Resursförstärkningar
avseende utbildningsdepartementets ansvarsområde 1990/91-1992/93.

Medlen
för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall till regeringens förslag
att fördelas på följande sätt under budgetåren 1990/91 1992/93. För
budgetåren 1991/92 och 1992/93 har endast ökningsbeloppen till följd av
regeringens reformförslag redovisats.

Medel
for forskning och forskarutbildning fördelade på fakulteter (mctsv.)

Belopp tkr.

Anslag

ökning

1990/91

1991/92

1992/93

Humanistiska
fakulteterna

301735

+
14450

-t- 27080

Teologiska
fakulteterna

25037

+
550

-h 1050

Juridiska
fakulteterna

30092

+
550

-h 1750

Samhällsvetenskapliga

fakulteterna m. m.

364373

+ 15
100

+ 7600

Medicinska
fakulteterna

735023

+
6259

+ 13259

Odontologiska
fakultetema

77 767

+
992

+ 992

Farmaceutiska
fakulteten

27414

-h
649

+ 649

Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna m. m.

700598

+ 33280

+ 32450

Tekniska
fakulteterna

763003

+
9000

+ 2500

Temaorienterad
forskning

31029

-h
2050

+ 550

Summa

3056071

-h
82880

+ 87880

232

Medel för forskningsråden m. m.

Belopp tkr.

Ändamål

ökning

1990/91

1991/92

1992/93

Forskningsråd
m. m.

- forskningsrädsnämnden

63 630

+ 5 500

+ 9000

- humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet

152181

+ 4700

+ 2000

- medicinska forskningsrådet

286469

-1-14800

+ 3000

naturvetenskapliga forsknings-

rådet

386973

+ 23920

+ 10000

rymdforskning

26269

+ 2000

polarforskning

17411

Övrigt
forskningsstöd

europeisk forskningssamverkan

282610

- forskningsinstitut m.m.

49979

+ 500

kungl. biblioteket, arkivet för

ljud och bild

88 356

+ 700

+ 865

viss ersättning för klinisk

utbildning och forskning m. m.

1161 132

övrigt

17931

+
500

Summa

2532941

+
52120

+ 25365

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Medel
för forskning och forskarutbildning under fakultetsanslag m.m. budgetåret
1990/91 fördelade på högskoleenheter.

Högskoleenhet
ra. ra.

milj. kr.

Universitetet i Stockholm

Tekniska
högskolan i Stockholm

Karolinska
institutet

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

Universitetet
i Uppsala

Universitetet
i Linköping

Universitetet
i Lund

Universitetet
i Göteborg

Chalmers
tekniska högskola

Universitetet
i Umeå

Högskolan
i Luleå

De mindre
och medelstora högskolorna

Ej
fördelat

Summa

352

240

280

499

177

540

354

208

297

3121

Tyngdpunkten i
förstärkningarna ligger i stor utsträckning på insatser för högskoleenheter
utanför Stockholm. Som framgått av redovisningen i det föregående föreligger en
viss geografisk obalans i fördelningen av forskningsresursema. Som ell led i
regeringens storsladspolilik föreslås i denna proposition särskilda insatser
för forskningen vid universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola.
Regeringen föreslår även betydande förstärkningar av forskningen vid
universiteten i Lund och Umeå. De mindre och medelstora högskolorna får en
väsentlig förstärkning av sina resurser för forskningsplanering m. m. Regeringens
förslag bör kunna få gynnsamma effekter för utvecklingen vid dessa högskolor
och i berörda regioner.

Den
geografiska fördelningen av regeringens förstärkningsförslag presenteras i
nedanstående diagram. 1 detta har de resurser som nu är möjliga all fördela
ortsvis fördelals på de olika högskoleorterna. Detta innebär all

233

endast en tredjedel av de
samlade förstärkningarna redovisas här eftersom den återstående delen antingen
inte kan redovisas uppdelad på orter eller kommer atl fördelas senare t. ex. av
forskningsråden. Förstärkningar för forskningsråd, internationellt samarbete,
lokaler m. m. ingår således inte i denna redovisning. De mindre och medelstora
högskolorna redovisas samlat.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Diagram 17.23.

milj. kr. 60 ■

IihIIii

Stockholm Uppsala Linköping Lund Göteborg Umeä/Luleä
Mindre och

(210
milj kr fördelade)

Ortsvisa förstärkningar
budgetåren 1990/91-1992/93.

Pris-
och löneomräkning

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har inte kunnat konstatera all den speciella
sammansättningen av utgifterna vilken råder inom högskolan skulle ha givit
prisökningar som överstiger dem som gäller för annan statlig verksamhet. UHÄ
har därför i sin anslagsframställning endast lämnat underlag för beräkningen
av prisomräkningen genom atl ange den del av anslagen på vilken prisomräkningen
skall beräknas.

UHÄ har för anslagen till
fakulteterna och temaorienterad forskning, konstnärligt utvecklingsarbete,
vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, Manne Siegbahninstitutel för
fysik, institutet för rymdfysik saml vissa ersättningar för klinisk utbildning
och forskning m.m. beräknat 274556000 kr. i löneomräkning.

UHÄ har begärt 15 931000
kr. som kompensation för höjning av lönekostnadspålägget som ökade med 1 %
fr.o.m. budgetåret 1989/90. Beslutet om lönekostnadspålägget fattades mol
bakgrund av all ramavtalet för löner år 1988 för slalsljänslemän m.fl. (RÄLS
1988) innebar alt arbetsgivarinlrädet beträffande avlöning vid
föräldraledighet slopas, vilket innebar en minskad kostnad för
högskoleenheterna. UHÄ:s framställan har därför inte beaktats i denna del.

En
generell prisomräkning om 6,3 % har beräknats för anslagen lill

234

forskning
och forskarutbildning. I denna ingår prisomräkning av medel för bokinköp med 15
%.

Till
gmnd för löneomräkningen har lagts följande avtal m. m.

Ramavtal
1988-05-06 om löner 1988 för statstjänstemän m.fl. (RÄLS 1988)

högsta
kostnad för löneåtgärder m.m. fr.o.m. 1988-07-01, (RÄLS 1988, bilaga 4, 1 § och
underbilaga 1)

åtgärder
för personal med ett löneläge under 9 300 kr per månad (RÄLS 1988, bilaga 4, 1
§ och underbilaga 2)

avtal
1988-06-01 om högsta kostnad för löneålgärder för personal inom
kvinnodominerade yrken (RÄLS 1988, bilaga 4, 5 §)

avtal
1989-02-17 om fördelning av medel för omlokalisering, omorganisationer m. m.
(RÄLS 1988, 7 §).

Beslut
av chefslönenämnden avseende nya professorslöner fr.o.m. 1988-07-01.

Beslut av chefslönenämnden
avseende övriga ehefslöner fr.o.m. 1988-07-01.

Avtal 1988-07-01 om
personliga marknadslönelillägg (MLT) vid vissa myndigheter (fr. o. m.
1988-07-01).

Avtal 1988-09-06 om
fördelning av medd för myndighetsvisa åtgärder m.m. förvissa statliga läkare
m.fl. fr.o.m. 1988-07-01.

Avtal
1989-04-03 om löner för vissa statliga läkare m.fl. (med löneplan SBfr.o.m.
1989-07-01)

Avtal
1989-06-27 om generell lönehöjning för år 1989, m. m. (med ny N-planfr.o.m.
1989-01-01).

Löneomräkningen
för anslagen inom UHÄ-området har beräknats till 257452000 kr.

Genom
1987 års forskningsproposition beslöts all anslagen till forskningsråden och
forskningsrådsnämnden skulle kompenseras för ökade löner och priser på samma
säll som anslagen lill högskolan. Löne- och prisomräkningen av
forskningsrådsorganisalionens anslag motsvarar således högskoleanslagens.

Löneomräkningen
för anslagen lill forskningsråden och forskningsrådsnämnden har beräknats till
49466000 kr.

Den
totala löne- och prisomräkningen för anslagen lill forskning och
forskamtbildning under åttonde huvudtiteln uppgår lill 407 806000 kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Övriga
anslagsfrågor

Universitetsdaklornätel
SUNET är en viktig resurs för forskningen inom flertalet fakultelsområden.
Finansieringen av SUNET behandlas under anslaget Tekniska fakultetema.

Den 1 juli 1990 upphör
tjänstebrevsrätlen för samtliga högskoleenheter. Med anledning härav har i
årets budgetproposition under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m.m., anslagsposten 3. Ersättning för portokoslnader beräknats medel
förportokoslnader(60019000kr.). Regeringen kommer senare att besluta om
fördelningen av dessa medel.

Den
1 juli 1990 upphör även frankeringsfriheten för leveranser enligt

235

lagen om pliktexemplar av
skrifter och ljud- och bildupplagningar (1978:487). Kompensation för den
kostnadsökning som härigenom uppkommer har beräknats dels under anslagen
Kungl. biblioteket och Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader, dels
under anslagen lill fakulteterna och temaorienterad forskning. Under de senare
anslagen har anslagspostema beräknats så atl universiteten skall kunna
kompensera universitetsbiblioteken enligt följande:

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Universitetsbiblioteket i
Stockholm Universitetsbiblioteket i Uppsala Universitetsbiblioteket i Linköping
Universitetsbiblioteket i Lund Universitetsbiblioteket i Göteborg
Universitetsbiblioteket i Umeå

201000 kr.
249000 kr. 249000 kr. 340000 kr. 249000 kr. 249000 kr.

E 1. Humanistiska fakulteterna

1988/89
Utgift 238114718 Reservation -2968544'

1989/90
Anslag 272602000

1990/91
Förslag 301735000

'
När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen
inte

fattat beslut om medel för
vissa merkostnader för löner.

Anslaget avser
humanistisk forskning och forskamtbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala,
Lund, Göteborg och Umeå.

A
nslagsförddning Högskoleenhet

Universitetet
i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i
Göteborg Universitetet i Umeå

Universitets-
och högskoleämbetet

Utgift

1989/90

Beräknad ändring

1990/91

65202000

8 346000

67512000

6470000

55
251000

4870000

55619000

6913000

28
568000

2490000

450000

44000

272602000

+ 29133000

Anslagsframställning har
avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

236

Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet
m.m.'

Kostnad budgetåren (tkr.)

1990/91

1991/92

1992/93

Förändring
av anslagsteknisk natur

Forskartjänst,
US

+
343

Summa

+
343

Budgetförslag

Basresurser

+ 10000

+ 4000

+ 3000

Masskommunikationsforskning,
US

+
450

Tvåspråkighetsforskning,
US

+
150

Turkiska
språk, UU

+ 800

Biblioteksforskning,
UG

+ 600

Medie-
och kommunikationsvetenskap,

UUm

+ 800

Japanska,
UL

+ 800

Polska,
US

+ 800

Summa

+
10600

+ 5400

+ 6000

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

' US =
universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i
Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHA
hemställer att

1.
en tjänst som professor i
masskommunikationsforskning inrättas den 1 juli 1990 vid universitetet i
Stockholm med docent Kjell Nowak som förste innehavare,

2.
en tjänst som professor i
tvåspråkighetsforskning inrättas den 1 juli 1990 vid universitetet i Stockholm,

3.
en tjänst som professor i
turkiska språk inrättas den 1 juli 1991 vid universitetet i Uppsala,

4.
universitetet i Göteborg
tilldelas resurser för fortsatt uppbyggnad av centmm (motsv) för
biblioleksforskning

5.
en tjänst som professor i
medie- och kommunikationsvetenskap inrättas den 1 juli 1992 vid universitetet
i Umeå,

6.
en tjänst som professor i
japanska inrättas den I juli 1992 vid universitetet i Lund,

7.
en tjänst som professor i
polska inrättas den 1 juli 1992 vid universitetet i Stockholm,

8.
under reservationsanslaget Humanistiska
fakulteterna anvisas 283 545000 kr. budgetåret 1990/91,

288945000
kr. budgdård 1991/92, 294945000 kr. budgdård 1992/93

UHÄ
har ingivit vissa handlingar:

Utveckling och
organisation av svensk forskning och utbildning inom masskommunikationsområdet:
underlag till regeringens forskningspoliliska proposition 1990. Förslag
utarbetat av Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSMK) jämte
remissyttranden samt en remissammanställning.

Kompletterande
anslagsframställning för perioden 1990/91 - 1992/93 för historiska museet vid
universitetet i Lund.

237

Redovisning
av erfarenheter av utvärdering av svensk historisk forsk- Prop. 1989/90:90

ning. Avsnitt 17

Skrivelser
har inkommit från professorema i slaviska och baltiska språk Utbildningsdep.
angående slavistikens och baltologins framtid i Sverige och från Sveriges Dövas
Riksförbund angående inrättande av en professur i teckenspråk.

Regeringens
överväganden

Regeringen
föreslår, som tidigare redovisats, att särskilda resurser ställs lill
förfogande för vissa forskningsinsatser inom bl. a. det humanistiska området.
Medlen skall användas för tidsbegränsade insatser av kvalificerade forskare.
För var och en av de fem humanistiska fakultetema i landet bör fr.o.m.
budgetåret 1991/92 anvisas 1 500000 kr. och fr.o.m. budgetåret 1992/93
ytterligare 3 500000 kr. för detta ändamål. Sammanlagt kommer således vid
treårsperiodens slut all disponeras 25 milj. kr. årligen för särskilda
forskningsinsatser inom humanoria.

Ändrat
ämnesinnehådför tjänster som professor m. m.

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har lämnat förslag lill ämnesinnehåll för ell antal
ledigblivande tjänster som professor. Som tidigare anförts bör prövning av
inriktningen av professurer, som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat
inför varje treårsperiod.

Regeringen
har beslutat all följande professurer skall återbesättas med oförändrat
ämnesinnehåll.

Ämnesinnehåll Högskoleenhet'

Historia

Litteraturvetenskap
Konstvetenskap Litteraturvetenskap Litteraturvetenskap, särskilt
litteratursociologi Allmän språkvetenskap Litteraturvetenskap

US US UU UU

UU UL UL

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i
Uppsala, UL = universitetet i Lund

Regeringen förordar
atl följande professurer återbesätts med ändrat ämnesinnehåll.

Tidigare
ämnesinnehåll Högskoleenhet'

Nytt
ämnesinnehåll

Konstvetenskap, särskilt nutida konstliv och miljö

Engelska,
särskih modern engelska

UUm

konstvetenskap, med särskild inriktning på nutiden

engelska

UL =
universitetet i Lund, UUm = universitetet i Umeå.

238

Masskommunikalionsforskning

Regeringen
föreslår i denna proposition särskilda insatser för uppbyggnaden av en fast
organisation inom forskningsområdet massmedier, journalistik, medie- och
kommunikationsvetenskap. Mediernas betydelse i samhället är stor och växande.
Mediemas roll och effekter är dock inte tillräckligt väl kända, vare sig i etl
samtida eller ell historiskt perspektiv.

Inom den humanistiska
fakulteten vid universitetet i Stockholm har del sedan länge bedrivits
forskning om massmedier och masskommunikation. Inriktningen utgör ell viktigt
inslag i masskommunikationsforskningen, som annars framför allt utvecklats inom
del samhällsvetenskapliga området. En professur i masskommunikationsforskning
framstår som angelägen för att etablera en bestående organisation för bl. a.
forskamtbildningen i masskommunikation. Regeringen förordar all en professur i
masskommunikationsforskning inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli
1991 ( + 600000 kr.).

Vid universitetet i Umeå
har utvecklats en inriktning, som också är av företrädesvis humanistisk
karaktär. Regeringen finner det angeläget att denna verksamhet förstärks genom
all en professur i masskommunikalionsforskning inrättas vid universitetet i
Umeå den I juli 1992 ( + 800000 kr.).

En professur i
massmedieforskning och en journalistik föreslås under anslaget
Samhällsvetenskapliga fakuheterna. Regeringens förslag innebär således
sammanfattningsvis atl det vid den kommande treårsperiodens slut kommer alt finnas
sex professurer inom del aktuella området - två professurer i
masskommunikalionsforskning, två i massmedieforskning och två i joumalislik.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Tvåspråkighetsforskning

Vid universitetet i
Stockholm pågår en intemationellt betydande tvärvetenskaplig forskning i
tvåspråkighet. För bl. a. det nya läramtbildningsäm-net svenska som andra språk
innebär den en värdefull utveckling av ny kunskap. UHÄ anser liksom
universitetet i Stockholm atl forskningen nått en sådan omfattning och kvalitet
att en professur nu bör inrättas. Tjänsten är även motiverad med hänsyn lill
behovet av forskamtbildning i tvåspråkighet. Universitetet har genom
omfördelning av sina resurser under förevarande anslag skapat möjligheter att
finansiera tjänsten. Regeringen förordar all en tjänst som professor i
tvåspråkighetsforskning inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1990.
Kostnaderna för tjänsten skall rymmas inom befintliga ramar.

Lingvistik och logik

Genom
1987 års forskningsproposition gavs särskilt stöd lill informations-teknologisk
forskning i vid bemärkelse. I samband härmed anvisades medel för
kulturveienskaplig forskning rörande fömtsättningar för och konsekvenser av
informationsteknologins användning. Föregående riks-

239

möte beslöt att anvisa
fyra milj. kr. härav för att finansiera fyra tjänster som professor, vilka
skulle inrättas den 1 juli 1990. Två av tjänsterna skulle hänföras lill
humanistisk fakultet, en i lingvistik och en i logik.

UHÄ har på regeringens
uppdrag, efter samråd med humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR), bedömt behovet av närmare precisering av ämnesinnehållet för dessa
tjänster samt lämnat förslag lill placering vid högskoleenhet. UHÄ föreslår att
tjänsterna utan inskränkande preciseringar benämns lingvistik och logik samt
placeras vid universiteten i Stockholm och i Göteborg. UHÄ anser vidare att
vad som anförts i 1987 års forskningsproposition och prop. 1988/89:100, bil.
10, anger intentionerna bakom inrättandet av tjänsterna, varför någon annan beskrivning
av dessas inriktning inte behövs.

HSFR föreslår all den ena
professuren benämns logik och den andra lingvistik med särskild inriktning på
informationsteknologi. Ämnesbeskrivningar bör fastställas för båda
professurerna. Tjänsterna bör utlysas vid HSFR och placering vid högskoleenhet
fastställas senare.

Del finns många fördelar
med att breda ämnesbenämningar används, inte minsl med hänsyn till den ram för
forskarutbildningen som ämnesbenämningarna utgör. Tjänsterna bör därför avse
lingvistik respektive logik. Tjänsterna har tillkommit för att särskilt stödja
långsiktig kunskapsuppbyggnad inom humanistiska ämnen i del här angivna
perspektivet. För alt säkerställa detta syfte behövs ämnesbeskrivningar för
tjänsterna. UHÄ skall med utgångspunkt i vad som anförts i de nämnda
propositionerna utfärda ämnesbeskrivningar för tjänsterna. Tjänsten som
professor i lingvistik bör placeras vid universitetet i Stockholm (+1000000
kr.) och tjänsten som professor i logik vid universitetet i Göteborg (+1 000000
kr.).

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Slillahavsasienforskning

Ostasien
hör till jordens mest befolkningstäla områden med ett stort antal språk och
kulturer. Sveriges förbindelser med länderna i stillahavsasienre-gionen ökar
ständigt. För att underlätta dessa kontakter är det viktigt alt utveckla
kunskap om och förståelse för språk, kultur och samhälle i dessa länder.
Regeringen föreslår, dds i avsnittet Utrikesdepartementels verksamhetsområde,
dels i det följande förstärkningar till ekonomisk och samhällsvetenskaplig
forskning om Ostasien.

Del
tvärvetenskapliga centrum för slillahavsasiensludier som finns vid
universitetet i Stockholm bidrar med viktig forskning och kunskapsutveckling.
En förstärkning med 1 000000 kr. bör beräknas fr. o.m. den Ijuli 1992. Vid
Handelshögskolan i Stockholm håller ett institut för Japanstudier
påattetableras. Regeringen finnerett samarbete mellan verksamheterna vid
universitetet och vid Handelshögskolan angeläget för kompetensutvecklingen
inom området.

Arbetets historia

Med
tanke på de stora omvälvningar som skett inom snart sagt alla arbetsområden är
arbetets historia etl väsentligt forskningsområde. Vid

240

universitetet i Lund
bedrivs en vital humanistisk forskning inom detta Prop. 1989/90:90

område. För att förstärka
denna verksamhet föreslår regeringen ett me- Avsnitt 17

delstillskott
under anslagsposten Universitetet i Lund den 1 juli 1991 Utbildningsdep.

( + 500000 kr.).

Historiska
museet vid universitetet i Lund

Historiska
museet vid universitetet i Lund är organisatoriskt knutet till arkeologiska
institutionen med uppgift att medverka i forskningen och undervisningen i
arkeologi och angränsande ämnen. Museet har också ett regionalt ansvar som
arkeologiskt museum för Skåne samt uppgifter gentemot allmänheten motsvarande
ett länsmuseums. Med hänvisning till vad som anförts i årets budgetproposition
bör universitetet i Lund i samverkan med statens kulturråd överlägga med
berörda länsmuseer ifråga om historiska museets regionala uppgifter.

Studiefinansiering
inom forskarutbildningen

För utbildningsbidrag
för doktorander och doklorandtjänsler bör nästa budgetår disponeras minst de
belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Universitetet
i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i
Göteborg Universitetet i Umeå

15 543000 15 304000 14234000 12414000 5 260000

62755000

Budgetåren 1991/92
och 1992/93 bör ytteriigare medel anvisas för omvandling av utbildningsbidrag
till doklorandtjänsler. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt
följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala
Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

1991/92

1992/93

1227 000

1208000

1 124000

975000

416000

4950000

1260000 1 240000 1 152000 1001000 427000

5080000

s. 16 Kontrollera mot PDF

Övriga frågor

De
vetenskapliga biblioteken är väsentliga för all forskning. Särskilt beroende
av biblioteken och dessas tjänster är dock forskningen inom humaniora och
leologi. Regeringen föreslår därför en förstärkning från och med

241

16 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

Rättelse: s. 252: tabellen + 250000 och + 750000 byter
plats

s. 17 Kontrollera mot PDF

budgetåret 1992/93 av
medlen för de vetenskapliga bibliotekens verksamhet inom det humanistiska
området med 900000 kr. för vart och ett av de berörda universiteten (sammanlagt
4 500000 kr.).

Med hänvisning till vad
som tidigare anförts om särskilda insatser i Göteborg, föreslår regeringen en
förstärkning av medlen under förevarande anslag, anslagsposten Universitetet i
Göteborg fr.o.m. budgetåret 1991/92 (+1500000 kr.).

Kostnaderna för en
forskartjänst för docent K. Nowak, placerad vid universitetet i Stockholm,
bestrids innevarande budgetår från anslaget Humanistisk-samhällsvelenskapliga
forskningsrådet. Medel för tjänsten bör fortsättningsvis beräknas under delta
anslag, anslagsposten Universitetet i Stockholm ( + 368000 kr.).

Sedan.år
1984 är Svensk Arkivinformation, SVAR, i Ramsele en sektion inom riksarkivet
med uppgift att säkerställa förstördseholat arkivmaterial av vitall intresse
saml all genom lån eller försäljning göra arkivmaterialet i form av mikrokort
tillgängligt för forskning.

Förslag har väckts att
kopior av samtliga mikrokort från SVAR skulle tilldelas kungl. biblioteket (KB)
och de sex universiteten. Inledningsvis skulle för detta krävas ett
engångsbelopp av ca 10 milj. kr. Därefter beräknas kostnaderna till ca 1,5
milj.kr. årligen. Kostnader för förvaring och hantering av materialet vid de
olika myndigheterna är inte inräknade här.

Samtliga universitet saml
KB är positiva till förslaget. Den större tillgängligheten av materialet
medför framför allt mindre kostnader för den enskilde forskaren.

Regeringen finner det dock
inte försvarbart med en generell tilldelning av resurser för detta ändamål. I
det decentraliserade högskolesystem som råder måste angelägenheten av
medelsanvändningen för olika ändamål alltid kunna vägas mot varandra. SVAR:s
material är redan idag tillgängligt för forskare på flera sätt, dels genom
inlåning eller köp, dels genom besök hos SVAR med direkt tillgång till hela
beståndet av mikrokort.

1 1990 års
budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat att bl.a.
universitetet i Stockholm skall kompenseras med anledning av att datorcentralen
för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildas till aktiebolag
under statliga DAFA Data AB. Medel har med anledning härav beräknats under
förevarande anslag (+ 646000 kr.).

I
budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk
föreslagits att kostnaderna för pensionsadministration skall täckas av
avgifter från och med budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn
tagits till dessa avgifter.

Med
hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (272602000 + 29
133000=) 301 735 000 kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Årendet lill riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
atl riksdagen bemyndigar
regeringen att ändra ämnesinnehåll förtjänster som professor i enlighet med
förslaget,

2.
att riksdagen bemyndigar
regeringen att inrätta tjänster som

242

professor
i enlighet med vad som förordats, Prop. 1989/90:90

3.
att riksdagen till Humanistiska
fakulteterna för budgetåret Avsnitt 17 1990/91 anvisar ell
reservationsanslag på 301 735000 kr., Utbildningsdep.

4.
att riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

E 2. Teologiska fakulteterna

1988/89
Utgift 19451769 Reservation -1721'

1989/90
Anslag 22 758000

1990/91
Förslag 25037000

'
När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen
inte fattat beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Anslaget avser
teologisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Uppsala och
Lund.

A
nslagsförddning Högskoleenhet

1989/90

Beräknad
ändring 1990/91

Universitetet i Uppsala
Universitetet i Lund

Utgift

11420000
11338000

22758000

+ 1317000 + 962000

+
2279000

Anslagsframställning
har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär
i korthet.

Ändamål/högskoleenhet
m. m.'

Kostnad budgetåren (tkr.)

1990/91

1991/92

1992/93

Budgetförslag

Basresurser,
UU, UL

+ 600 ■

+ 600

Summa

+ 600

UU = universitetet i
Uppsala, UL = universitetet i Lund

UHÄ och de leologiska
fakullerna har till regeringen ingivit en av fakulteterna reviderad utgåva av
fakultdsprogram för leologisk forskning. UHÄ hemställer all

1. de
riktlinjer och ekonomiska ramar för verksamheten som angivits i del

föregående fastställs,

2. under
reservationsanslaget Teologiska fakulteterna anvisas

23 358000 kr. budgetåret 1990/91,

23
958000 kr. budgdård 1991/92,

24
558000 kr. budgetåret 1992/93.

243

Regeringens överväganden Prop. 1989/90:90

Ändrat ämnesinnehåll Jor tjänster som professor m. m. Avsnitt

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har lämnat förslag
lill ämnesin- Utbildningsdep. nehåll för ett antal ledigblivande tjänster
som professor. Som tidigare anförts bör prövning av inriktningen av
professurer, som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat inför varje
treårsperiod.

Regeringen har beslutat att följande professurer skall
återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll.

Ämnesinnehåll Högskoleenhet'

Gamla testamentets exegetik UU

Nya testamentets exegetik UU

Kyrkohistoria, särskilt nordisk UU

' UU = universitetet i Uppsala

Regeringen förordar att följande professur återbesätts med
ändrat ämnesinnehåll.

Tidigare ämnesinnehåll Högskole- Nytt
ämnesinnehåll

enhet'

Etik, särskilt socialetik UU etik

' UU = universitetet i Uppsala.

Studiefinansiering inom forskarutbildningen

För utbildningsbidrag för doktorander och
doktorandtjänster bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i
följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr.

Universitetet i Uppsala 2496000

Universitetet i Lund 2296000

4792000

Budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör ytteriigare medel
anvisas för omvandling av utbildningsbidrag till doklorandtjänsler. Medlen bör
fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

1991/92

1992/93

Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

285000 265000

550000

Övriga frågor

De vetenskapliga biblioteken är väsentliga för all forskning.
Särskilt bero

ende av biblioteken och dessas tjänster är dock forskningen inom humani- 244

ora och
leologi. Regeringen föreslår därför en förstärkning från och med budgetåret
1992/93 av medlen för de vetenskapliga bibliotekens verksamhet inom det
teologiska området med 250000 kr. för vart och etl av de berörda universiteten
(sammanlagt 500000 kr.)

1
budgetpropositionen 1990 har beträfTande statens löne- och pensionsverk
föreslagits att kostnaderna för pensionsadministralionen skall täckas av avgifter
från och med budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till
dessa avgifter.

Med
hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (22 758000 + 2279000)
= 25037000 kr.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1.
att riksdagen
bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänst som professor i
enlighet med vad som förordats,

2.
att
riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 25037 000 kr.,

3.
att riksdagen
godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92
och 1992/93 som angetts.

E 3. Juridiska fakulteterna

1988/89 Utgift 23 909 960 Reservation -824215'

1989/90 Anslag 27051000

1990/91 Förslag 30092000

' När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89
fastställdes hade regeringen inte

fattat beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Anslaget avser juridisk forskning och forskarutbildning
vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.

A
nslagsförddn ing

Högskoleenhet

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Universitetet
i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

Utgift

10686000 8 873000 7 492000

27051000

+ 1 127000
+ 1278000 + 636000

+ 3041000

Anslagsframställning
har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

245

Andringsförslagen innebär i

korthet
följande.

Prop. 1989/90:90

Avsnitt 17

Ändamål/högskoleenhet
m.m.'

Kostnad bi 1990/91

jdgetären (tkr.) 1991/92

1992/93

Utbildningsdep.

Budget törslag Basresurser. US. UU. UL
Utrikcshandcisrätt. UL

Sionina

+ 1200 + 1200

+ 1200 + 350

+ 1550

+ 1000 + 250

+ 1250

'
US = universitetet i Stockholm. UU = universitetet i Uppsala, UL =
universitetet i Lund

UHÄ
hemställeratt

1.
en professur i
utrikeshandelsrätt inrättas vid universitetet i Lund den 1 december 1991,

2.
under reservationsanslaget
Juridiska fakulteterna anvisas 28251 000 kr. budgdåret 1990/91,

29
801 000 kr. budgetåret 1991/93, 31051 000 kr. budgdåret 1992/93.

Skrivelser
har inkommit från Svenska institutet för internationell rätt vid universitetet
i Uppsala med framställning om statsbidrag.

Regeringens
överväganden

Ändrat
ämnesinnehåd Jör tjänster som professor m. m.

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har lämnat förslag till ämnesinnehåll för en ledigblivande
tjänst som professor vid juridisk fakultet.

Som
tidigare anförts bör prövning av inriktningen av de professurer, som blir
lediga genom pensionsavgång, göras samlat inför varje treårsperiod.

Regeringen förordar
att följande professur återbesätts med ändrat ämnesinnehåll.

Tidigare ämnesinnehåll

Högskoleenhet'

Nytt ämnesinnehåll

Finansrätt med
finansvetenskap

finansrätt

UL = universitetet i Lund

Europeisk
integralionsrätt

Behovet
av forskning med inriktning mot juridiska frågor som rör integrationen i
Europa är påtagligt. I blickpunklen slår främst Europeiska gemenskaperna (EG).
Kännetecknande för EG är en fast legal struktur såvitt gäller beslutsordning,
normhierarki och tvistlösning, där EG-domstolen spelar en central roll. EG-rätten
är internationellt sett en väl utvecklad juridisk specialdisciplin.

En professur i europeisk
integrationsrätt bör därför, enligt regeringens mening, inrättas.
Ämnesinnehållet för denna tjänst bör omfatta samtliga juridiska aspekter av
nuvarande och framtida former för europeisk integra-

246

tion såsom EG, European
Free Trade Association (EFTA), European Economic Space (EES), Europarådet och
samarbetet med Östeuropa. Tjänsten bör avse såväl integrationsrätlens
strukturella som dess materiella aspekter. Vid universitetet i Stockholm har
utvecklats en betydande forskning och forskarutbildning som särskilt inriktats
på de rättsliga relationerna Sverige EG. Regeringen förordar att en professur i
europeisk integrationsrätt inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli
1992 (+ 1 200000 kr.).

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Sludiefinansiering
inotn forskarutbildningen

För
utbildningsbidrag för doktorander och doktorandtjänster bör nästa budgetår
disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Universitetet i Stockholm
Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

1633000
2277000 1764000

5674000

Budgetåren 1991/92
och 1992/93 bör ytterligare medel anvisas för omvandling av utbildningsbidrag
till doklorandtjänsler. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt
följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Universitetet i Stockholm
Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

160000 217000 173000

550000

160000 217000 173000

550000

Övrigafrågor

1
1990 års budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat
att bl. a. universitetet i Stockholm skall kompenseras med anledning av att
datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildas till
aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Medel har med anledning härav beräknats
under förevarande anslag (+ 115 OOOkr.).

I budgetpropositionen 1990
har beträffande statens löne- och pensions-vetk föreslagits att kostnaderna för
pensionsadministralionen skall läckas av avgifter från och med budgetåret
1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter..

Med hänvisning till
sammanställningen beräknas anslaget till (27051000 + 3041 000=) 30092000 kr.

247

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
att riksdagen bemyndigar
regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänst som professor i enlighet med vad
som förordats,

2.
att riksdagen bemyndigar
regeringen att inrälta en tjänst som professor i enlighet med vad som
förordats,

3.
att riksdagen till Juridiska
fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar dt reservationsanslag på 30092000
kr.,

4.
atl riksdagen godkänner de
resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

E
4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

286 515024 326853000 364
373000

Reservation

336479

Anslaget
avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i
Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå saml vid högskolan för
lärarutbildning i Stockholm.

A
nslagsförddning

Högskoleenhet

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Universitetet
i Stockholm

69210000

+ 20024000

Högskolan
för lärarutbildning i

Stockholm

4518000

+ 861000

Universitetet
i Uppsala

52 968 000

+ 6 231000

Universitetet
i Linköping

6102000

+ 480000

Universitetet
i Lund

58232000

+ 6 590000

Universitetet
i Göteborg

69 542000

+ 8 276000

Universitetet
i Umeå

54788000

+ 6 551000

Jämställdhetsforskning

2064000

- 2064000

Institutet
för internationell ekonomi

4689000

- 4689000

Statens
psykologisk-pedagogiska

bibliotek

4740000

- 4740000

Utgift

326853000

+ 37520000

Anslagsframställning
har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

248

Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet
m.m.'

Kostnad
bi

Jdgctårcn
(tkr.)

1990/91

1991/92

1992/93

Förändringar
av anslagslcknisk natur

Överföring
av medel för professur i biblio-

teks-
och informationsvetcnskap, UG

+ 1500

Summa

+ 1500

Budgetförslag

Basresurser

8 500

+ 7 750

+ 7450

Undcrvisningsforskning.HLS,
UG

1800

Jämställdhetsforskning

700

Professur
i företagsekonomi, ULI

600

Professur
i företagsekonomi, US

+ 600

Professur
i företagsekonomi, UU

+ 600

Summa

+11600

+ 9850

+ 8050

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

'
US = universitetet i Stockholm, HLS = högskolan för lärarutbildning i
Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL =
universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå

UHÄ
hemställer att

1. de
riktlinjer för utveckling och ekonomiska ramar som redovisats fast

ställs,

2.
en professur i företagsekonomi
inrättas vid universitetet i Linköping den Ijuli 1990,

3.
en professur i företagsekonomi
inrättas vid universitetet i Stockholm den Ijuli 1991,

4.
en professur i biblioteks- och
informationsvetenskap inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1991,

5.
en professur i förelagsekonomi
inrättas vid universitetet i Uppsala den Ijuli 1992,

6.
under reservationsanslaget
Samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisas 333 713 000 kr. budgetåret 1990/91,

343563000kr.
budgetåret 1991/92, 351 613 OOOkr. budgetåret 1992/93.

Anslagsframställningar
har även avgivits av Institutet för internationell ekonomi och statens
psykologisk-pedagogiska institut.

Skrivelser har
inkommit från Arbetsgruppen för Pressarkivet vid universitetet i Uppsala,
Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF) angående
inrättande av två professurer i nationalekonomi vid FIEF samt Statistiska
Centralbyrån (SCB) angående inrättande av en professur i statistisk
informationsbehandling vid SCB.

Regeringens
överväganden

Ä
ndral ämnesinnehåd för tjänster som professor

Med
stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil. lOs.361, SU 42, rskr.
125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor
enligt följande.

249

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet'

UU UG

Statskunskap Statskunskap

Ändrat ämnesinnehåll

statsvetenskap statsvetenskap

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

' UU = universitetet i Uppsala, UG = universitetet i
Göteborg

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har lämnat förslag till ämnesinnehåll för ett antal
ledigblivande tjänster som professor. Som tidigare anförts bör prövning av
inriktningen av professurer, som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat
inför varje treårsperiod.

Regeringen har
beslutat att följande professurer skall återbesättas med oförändrat
ämnesinnehåll.

Tidigare
ämnesinnehåll

Högskoleenhet

Företagsekonomi
Perception och psykofysik Pedagogik

US US

' US = universitetet i Stockholm

Regeringen
förordar att följande professur återbesätts med ändrat ämnesinnehåll.

Tidigare
ämnesinnehåll

Högskoleenhet'

Nytt
ämnesinnehåll

Företagsekonomi,
särskilt UG distributionsekonomi

företagsekonomi,
särskilt marknadsföring

UG =
universitetet i Göteborg

Psykologi

Professor
M. Björkman innehar en för honom personlig professur i psykologi vid universitetet
i Uppsala. Verksamheten inom ämnesområdet är omfattande. Del är därför
angeläget att antalet professurer i psykologi vid universitetet inte minskar.
En pi-ofessur i psykologi bör inrättas vid universitetet i Uppsala då M.
Björkman går i pension. Tjänsten skall finansieras inom ramen för befintliga
medel.

Som redovisats vid anmälan
av anslaget Humanistiska fakulteterna har UHÄ på regeringens uppdrag lagt fram
förslag rörande den närmare inriktningen saml lokaliseringen av vissa
professurer, som skall förslärka den kulturvetenskapliga forskningen om
informationsteknologins fömtsättningar och konsekvenser. En av de berörda
tjänsterna skall knytas lill samhällsvetenskaplig fakultet och avse ämnet
psykologi. Regeringen biträder UHÄ;s förslag och förordar att denna professur
inrättas vid universitetet i Umeå (+ 1 000000 kr.). 1 enlighet med vad som
tidigare anförts bör UHÄ fastställa en ämnesbeskrivning för tjänsten med
utgångspunkt i vad som anfördes i 1987 års forskningsproposition och prop. 1988/89:100,
bil.lO.

250

Nationalekonomi

I
samband med riksgäldskonlorets Ivåhundraårsjubileum utlovades en professur i
nationalekonomi. Denna tjänst bör ges en inriktning mot intemationella
finansiella och monetära frågor. Vid universitetet i Stockholm finns en god
forskningsmiljö för en tjänst med denna inriktning. Regeringen förordar all en
professur i nationalekonomi med inriktning mot internationella finansiella och
monetära frågor inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1990 ( +
500000 kr.).

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Biblioteks-
och informationsvetenskap

Forskningsrådsnämnden
(FRN) har på regeringens uppdrag utrett biblioteksforskningens nuvarande
omfattning och inriktning samt de forskningsbehov som kan anses föreligga.
Nämnden har också lämnat förslag till uppbyggnad av en fast
forskningsorganisation i biblioteks- och informationsvetcnskap. FRN föreslår
bl. a. att en tjänst som professor i biblioteks-och informationsvetenskap
inrättas vid universitetet i Göteborg. FRN har samrått med UHÄ, kungl.
biblioteket och statens kuUurråd.

Biblioteks-
och informationsvetcnskap betecknar ett stort forskningsområde. Forskning inom
skilda delar av detta vida fält bedrivs vid bl.a. universiteten i Linköping,
Göteborg och Umeå. Goda forskningsmiljöer finns därmed etablerade på flera
håll. Centrum för biblioteksforskning vid universitetet i Göteborg har ett,
inte minst geografiskt betingat, mycket nära samarbete med högskolan i Borås,
vilken svarar för utbildningen av bibliotekarier.

Regeringen
finner i likhet med FRN att övervägande skäl talar för att en professur i
biblioteks- och informationsvetcnskap inrättas vid universitetet i Göteborg.
Tjänsten bör inrättas den I juli 1991 och finansieras med medel som intill dess
anvisas under anslaget forskningsrådsnämnden (+1500000 kr.).

Journalistik

Genom 1987 års
forskningsproposition inrättades landets första professur i journalistik vid
universitetet i Stockholm. Vid universitetet i Göteborg finns en motsvarande
verksamhet som nu bör tillföras fasta resurser för forskning och
forskarutbildning. En professur i journalistik bör därför inrättas vid
universitetet i Göteborg den Ijuli 1991 ( + 800000 kr.).

Massmedieforskning

Som
regeringen framhållit under anslaget Humanistiska fakulteterna bör en fast
organisation för forskning och forskarutbildning inom området massmedier och
masskommunikation byggas upp. Vid universitetet i Lund finns vid
samhällsvetenskaplig fakultet en av universitetet inrättad professur i
sociologi med inriktning mol massmedieforskning, vilken har

251

befordrat
en vital forskningsverksamhet. Regeringen finner det motiverat Prop.
1989/90:90 alt verksamheten ges ytterligare stabilitet. En professur i
massmedieforsk- Avsnitt 17 ning bör inrättas vid universitetet i Lund den
Ijuli 1991 ( + 600000 kr.). Utbildningsdep.

Statsvetenskap

Forskning
kring väljarbeteende och politiska val berör centrala områden inom
statsvetenskapen. Den svenska forskningen på området håller hög internationell
klass. Inom den statsvetenskapliga institutionen vid universitet i Göteborg
finns sedan år 1954 ett forskningsprogram, som inte bara arbetar med
väljamndersökningar utan även systematiskt studerar massmediernas och
partiernas insatser vid valtillfällena. Med hänsyn till denna forsknings
vetenskapliga och samhälleliga betydelse bör den ges en fast organisation. En
professur i statsvetenskap, särskilt valforskning, bör inrättas vid
universitetet i Göteborg den 1 juli 1991 ( + 500000 kr.).

Vårdpedagogik

En
betydande vårdpedagogisk forskning har under en följd av år byggts upp vid
universitetet i Göteborg. För att säkerställa en fortsatt utveckling bör
verksamheten få en fast bas. En professur i vårdpedagogik bör inrättas vid
universitetet i Göteborg den 1 juli 1991 (+ 1 500000 kr.).

Slillahavsasienforskning

Som
tidigare anförts förordar regeringen särskilt stöd till forskningen om
Ostasien. Medel bör fr.o.m. budgetåret 1991/92 anvisas för utökade samhällsvetenskapliga
insatser inom centret för Stillahavsasien-studier vid universitetet i Stockholm
(+1 500000 kr.).

Vissa
insatser för långsiktig kunskapsuppbyggnad

Som etl led i
regeringens strävan att långsiktigt bygga upp vetenskaplig kompetens inom
områden som är av betydelse för utvecklingen inom skilda samhällseklorer,
föreslås inom vissa forskningsområden sektoriellt motiverade förstärkningar.
Förstärkningarna avser följande forskningsområden.

Högskoleenhet'

Budgetår

1990/91

1991/92

1992/93

Ändamål

HLS

+ 500000

barnomsorgsforskning

+ 400000

+ 500000

vårdvetenskap

+ 500000

socialt
arbete

+ 500000

ekonomi
med socialpolitisk inriktning

+ 500000

det
sociala arbetets teori och metod

UUm

+ 500000

socialt
arbete

+ 750000

säkerhetspolitisk
forskning

UUm

+ 250000

säkerhetspolitisk
forskning

' HLS = högskolan för lärarutbildning i Stockholm, UU =
universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i
Göteborg, UUm = universitetet i Umeå

252

Dessutom förordar
regeringen att tjänster som professor inrättas inom följande områden, där en
fast forskningsorganisation är motiverad av behov av långsiktig
kunskapsuppbyggnad inom sektorsområdet ifråga. UHÄ skall efter hörande av
berörda högskoleorgan fastställa ämnesbeskrivningar för tjänsterna.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Forskning
om äldre

Forskningsrådsnämnden
(FRN) och delegationen för social forskning (DSF) har gemensamt kartlagt och
analyserat existerande forskning om äldre samt lämnat förslag till fortsatta
forskningsinsatser. Inom flera forskningsområden bedrivs en, även internationdh
sett, mycket framstående forskning, inom andra områden är behoven av
utveckling stora. Regeringen föreslår att vissa professurer inrättas för att
möjliggöra långsiktig verksamhet inom olika forskningsområden och ge förutsättningar
för forskarutbildning inom dessa.

Det
sociala arbetet bland äldre har vuxit i omfattning under de senaste decennierna
och blivit en central del i äldreomsorgen. Kunskapsunderlaget är dock
ofullständigt och det är därför av stor vikt att forskningsområdet etableras
som en specialdisciplin. Regeringen föreslår att en tjänst som professor i
socialt arbete med inriktning mot äldre människor inrättas vid universitetet i
Stockholm den 1 juli 1990 (+ 1 500000 kr.).

Arbetet
med atl utveckla forskning inom sociologi med inriktning mot äldre har främst
drivits vid universitetet i Uppsala. Regeringen föreslår att en professur i
sociologi med inriktning mot äldre människor inrättas vid universitetet i
Uppsala den 1 juli 1991 (+ 1 500000 kr.).

Forskning
i psykologi med inriktning på äldre bedrivs vid flera universitet.
Universitetet i Göteborg bedöms dock ha särskilt goda förutsättningar att
utveckla en fruktbar forskningsmiljö. Regeringen föreslår att en professur i
psykologi med inriktning mot äldre människor inrättas vid universitetet i
Göteborg den 1 juli 1992 (+ I 500000 kr.).

Sociologi
med särskild inriktning mol handikapp

Handikappforskningen
har kartlagts av bl. a. DSF och FRN. Det har därvid framkommit att det finns
ett behov av ökad samhällsvetenskaplig forskning med inriktning på handikapp.
Bl. a. saknas tillräckliga kunskaper om samhälleliga förhållanden som bidrar
lill att utveckla och vidmakthålla handikapp. Vid universitetet i Uppsala
finns en för forskning med denna inriktning gynnsam forskningsmiljö.
Regeringen förordar atl en tjänst som professor i sociologi med inriktning mol
handikapp inrättas vid univei-sitetet i Uppsala den 1 juli 1990 ( + 800000
kr.).

Handikappforskning med
beteendevetenskaplig inriktning

FRN
har på regeringens uppdrag utrett en överföring av vissa projektmedel för
bl.a. handikappforskning lill högskoleenheterna. FRN föreslår att

253

den forskning som bedrivs
vid universitetet i Göteborg, där det finns en tjänst som professor i
handikappforskning vid medicinsk fakultet, förstärks genom att en professur i
handikappforskning med beteendevetenskaplig inriktning inrättas. En sådan
förstärkning skulle bredda forskningen och förbättra möjligheterna till
forskarutbildning med inriktning mot handikappfrågor. Regeringen förordar att
en professur i handikappforskning med beteendevetenskaplig inriktning inrättas
vid universitetet i Göteborg den Ijuli 1990 ( + 625000 kr.).

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Rällsociologi
med socialpolitisk inriktning

Forskningsområdet
rättssociologi med socialpolitisk inriktning innefattar såväl allmän
samhällsvetenskaplig teori och metod som det juridiska regelverkets
tillämpningar. Fasla forskningsresurser i ämnet ger en god grund för samarbete
mellan de samhällsvetenskapliga och juridiska fakulteterna. Regeringen
förordar atl en professur i rättsociologi med socialpolitisk inriktning
inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1990 ( + 800000 kr.).

Sociologi
med inriktning mol socialpolitik

Mot
bakgrund av den roll socialpolitiken spelar för den svenska samhällsutvecklingen
finns behov av en utbyggd forskning om socialpolitikens och
socialförsäkringarnas funktionssätt och konsekvenser.

Vid
institutet för social forskning vid universitetet i Stockholm pågår en
omfattande forskning kring bl.a. olika aspekter av välfärdsfördelningen saml de
socialpolitiska institutionernas utformning och socialförsäkringssystemets
utveckling i Sverige och jämförbara länder. Regeringen föreslår att en
professur i sociologi med inriktning mot socialpolitik inrättas vid
universitetet i Stockholm den 1 juli 1991 ( + 921 000 kr.).

En omfattande
forskning om välfärd, socialpolitik och arbetsliv har sedan länge bedrivits vid
sociologiska institutionen vid universitetet i Umeå. För att ge denna forskning
förbättrade utvecklingsmöjligheter och större stabilitet bör en professur i
sociologi med inriktning mot socialpolitik inrättas vid universitetet i Umeå
den 1 juli 1992 ( + 800000 kr.).

Nationalekonomi med
särskild inriktning mol socialpolitik

Det
ekonomiska trygghetssystemet spelar i dagen central roll i den svenska
samhällsekonomin. Behovet av ekonomiska analyser av transfereringssystemens
samhällsekonomiska och fördelningspolitiska verkningar är stort. Vid
universitetet i Göteborg bedrivs forskning med denna inriktning. För att ge
verksamheten fastare former bör en professur i nationalekonomi med särskild
inriktning mot socialpolitik inrättas vid universitetet i Göteborg den Ijuli
1991 ( + 800000 kr.).

254

Socialt arbete med
inriktning mot familjepolilik

Socialtjänstens
arbete med barn och barnfamiljer måste ta sin utgångspunkt i kunskaper om barn
och barnfamiljernas levnadsförhållanden. Det är därför väsentligt att
forskningen om levnadsvillkoren för och de generella stöden lill barn och barnfamiljer
utvecklas. För att stödja en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området
föreslår regeringen alt en professur i socialt arbete med inriktning mot
familjepolitik inrättas vid universitetet i Göteborg den Ijuli 1991 ( + 800000
kr.).

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Nationalekonomi
med inriktning mol turism och rekreation.

Turism
och rekreation är områden med stor samhällsekonomisk betydelse. Inom den
växande tjänstesektorn utgör turistfrågorna en viktig del. Långsiktig
kunskapsuppbyggnad och forskningsbaserad kunskap inom området är därför ett
angelägel behov. Regeringen förordar att en tjänst som professor i
nationalekonomi med inriktning mot turism och rekreation inrättas vid
universitetet i Umeå den 1 juli 1990 (+ 1 000000 kr.).

Kvinno-och
jämställdhelsforskning

Regeringen
anser det angeläget med mer långsiktiga insatser för forskning om kvinnor och
jämställdhetsfrågor. Regeringen förordar därför en samlad förstärkning med 3
783000 kr. för inrättande av tre tjänster som professor den 1 juli 1991, varav
två inom samhällsvetenskaplig fakultet.

Den
ena professuren skall avse ekonomisk forskning. I regeringens handlingsplan för
jämställdhet ses frågan om kvinnor och ekonomi soni ett centralt område i en
framtida politik för jämställdhet. En betydelsefull faktor är de rådande
inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män, varav skillnaderna i lön är en del.
Kunskaperna är i dag bristfälliga när det gäller lönebildning och
löneskillnader ur etl könsperspektiv, liksom i fråga om hur dessa skillnader
kan relateras lill förhållanden såväl på arbetsmarknaden som i familjen. Ett
fortsatt systematiskt ekonomiskt studium och utvecklandet av de teoretiska
grunderna framstår därför som angelägel.

Den
andra professuren skall avse ett samhällsvetenskapligt ämne av betydelse för
studiet av våld mot kvinnor . För alt på ett mer effektivt sätt kunna förebygga
och förhindra olika former av övergrepp måste kunskaperna öka och mekanismerna
bakom våldet bli bättre kända.

Mot bakgrund av vad
regeringen här anfört bör UHÄ ges i uppdrag att i samråd med
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet lämna förslag lill närmare
precisering av ämnesinnehåll liksom lokalisering till högskoleenhet för en
tjänst som professor i nationalekonomi och för en tjänst som professor i annat
samhällsvetenskapligt ämne med betydelse för studiet av våld mot kvinnor.

Stålens
p.sykotogi.sk-pedagogiska bibliotek (SPPB)

Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek är ett specialbibliotek inom ämnesområdena
psykologi och pedagogik med ett nationellt ansvar för referens- och
beståndsservice inom dessa områden.

255

SPPB är lokalmässigt
knutet till universitetet i Stockholm. Biblioteket leds av en styrelse, som
utses av regeringen. Chefsbibliotekarien är tillika ordförande i styrelsen.
SPPB har 19 anställda. För budgetåret 1989/90 anvisades 4 740000 kr. under en
särskild anslagspost under förevarande anslag. Därtill kommer lokalkostnader.
SPPB:s verksamhet regleras i instruktion (1988:679) för SPPB.

1 den utredning som låg
till grund för beslutet om SPPB:s nuvarande organisation pekades på de positiva
effekter som skulle kunna uppnås, om biblioteket samordnades med
universitetetsbiblioleket i Stockholm. Något beslut om sådan samordning
fattades dock inte vid detta tillfälle (prop. 1979/80:104). De positiva
samordningsefiekterna påtalades även av föredragande statsråd i 1987 års
forskningsproposition. Föredraganden framhöll även att de lokalmässiga
lösningar som de båda biblioteken erhållit under 1980-talet ytteriigare bör ha
förstärkt de samordningseffekter som utredningen påtalade och föreslog att SPPB
skulle samordnas med universitetsbiblioteket i Stockholm. Riksdagen biföll dock
inte förslaget.

Statskontoret har
sedermera i en rapport Översyn av små myndigheter en förstudie (1988:23)
behandlat 240 statliga myndigheter, som lyder direkt under regeringen och har
färre än 100 anställda. Med myndigheternas verksamhet som utgångspunkt lämnas
förslag avseende 83 myndigheter, vars organisation enligt statskontorets
bedömning närmare bör övervägas.

Beträffande SPPB anser
statskontoret bl.a. att frågan om ett införlivande av biblioteket i
universitetetsbiblioleket i Stockholm bör aktualiseras på nytt. Regeringen
delar denna uppfattning.

SPPB har sedan mitten av
80-talet sin samlade verksamhet i nära anslutning till de nya lokalerna för
universitetsbiblioteket i Stockholm. De båda biblioteken lämnar i princip samma
service till sina låntagare och ett samgående i organisatoriskt hänseende kan
endast innebära fördelar i utnyttjandet av tillgängliga resurser ulan att för
den skull åsidosätta låntagarnas behov. Det är därför ändamålsenligt att den
psykologisk-pedagogiska biblioteksverksamheten integreras i
universitetsbiblioteket i Stockholm. Medel för bibliotekets verksamhet bör
fortsättningsvis anvisas under anslagsposten till universitetet i Stockholm
under förevarande anslag.

Forskningen inom pedagogik
och psykologi utgör en stor del av verksamheten inom de samhällsvetenskapliga
fakulteterna. De sektoriellt motiverade forskningsinsatserna inom dessa
områden är också betydande. Regeringen beräknar därför en förstärkning av
medlen för biblioleksresur-serna inom dessa områden fr.o.m. budgetåret 1991/92
( + 300000 kr.). Regeringen förutsätter att universitetet i Stockholm därutöver
beaktar behoven av biblioleksresurser inom pedagogik och psykologi och så långt
möjligt bibehåller karaktären hos det psykologisk-pedagogiska biblioteket. Det
är viktigt med hänsyn till den stora betydelse, som forskning inom detta
vetenskapligt omfattande område kan bedömas få även under kommande decennier.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Institutet
för internationell ekonomi

Institutet för internationell ekonomi är en institution
vid universitetet i Stockholm som finansieras dels genom statliga medel och
dels av en stiftelse. Den del av institutets verksamhet som finansieras över
statsbudgeten beräknas för närvarande som en särskild anslagspost under förevarande
anslag. Institutet för intemationell ekonomi har en etablerad och välkänd
ställning inom forskarsamhället, såväl nationellt som internationellt.

Del finns
inte något skäl att tro att institutet inte kan väl hävda sin ställning inom
den samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholm. Det är
därför rimligt alt medlen lill institutet anvisas inom ramen för anslagsposten
Universitetet i Stockholm under förevarande anslag. För budgetåret 1990/91
beräknas 500000 kr. för förstärkning av inslitutelels verksamhet.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Studiefinansiering inom forskarutbildningen

För
utbildningsbidrag för doktorander och doklorandtjänsler bör nästa budgetår
disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Universitetet
i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Linköping Universitetet i
Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

15092000 13603000

1271000 16895000 17295000

8 355000

72511000

Budgetåren
1991/92 och 1992/93 bör ytterligare medel anvisas för omvandling av
utbildningsbidrag lill doktorandtjänster. Medlen bör fördelas mellan
högskoleenhetema enligt följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala
Universitetet i Linköping Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg
Universitetet i Umeå

1991/92

1992/93

1269000

1583000

104000

1428000

1452000

264000

6100000

Övrigafrågor

Särskilda medel för jämställdhelsforskning har hittills
anvisats under förevarande anslag. Medlen avser egentligen inte
samhällsvetenskaplig forskning om jämställdhet ulan anvisas för verksamheten
vid de olika fora för kvinnoforskning som finns vid universiteten och några av
högskolorna.

257

17 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

Dessa
fora vänder sig till kvinnliga forskare oberoende av fakulletstillhörighel.
Medlen för denna verksamhet kommer fortsättningsvis att beräknas under
anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (-2064000 kr.).

Pressarkivet vid
universitetet i Uppsala är landels största klipparkiv för svensk dagspress och
utnyttjas av forskare inom samhällsvetenskapliga, humanistiska och juridiska
discipliner från hela landet. Arbetsgmppen för Pressarkivet har i en skrivelse
till utbildningsdepartementet dragit upp linjerna för en utveckling av arkivels
verksamhet och föreslagit en utbyggnad av ett nationellt tillgängligt
referensdalabassyslem och inrättandet av en särskild styrelse för arkivet.
Enligt regeringens uppfattning bör de föreslagna åtgärderna prövas av berörda
lokala högskoleorgan inom ramarna för befintliga medel.

Medel har beräknats för
vissa tillkommande lönekostnader för en tjänst som professor i pedagogik,
särskilt pedagogiska mätningar, vid universitetet i Umeå.

1
1990 års budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat
att bl.a. universitetet i Stockholm skall kompenseras med anledning av atl
datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildas
lill aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Medel har med anledning härav
beräknats under förévarande anslag ( +698 000 kr.).

1 budgetpropositionen 1990
har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för
pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91.
Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

Med
hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (326 853000 + 37
520000=) 364373000 kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. att
riksdagen bemyndigar regeringen all ändra ämnesinnehåll

för tjänster som professor i enlighet med vad som förordals,

2.
alt riksdagen bemyndigar
regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats,

3.
att riksdagen till
Samhällsvetenskapliga fakuheterna för budgetåret 1990/91 anvisar etl
reservationsanslag på 364 373000 kr.

4.
all riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

E 5. Medicinska fakulteterna

1988/89
Utgift 583322589 Reservation -19035258'

1989/90
Anslag 662 546000

1990/91
Förslag 735023000

' När
statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen inte

fattat
beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

258

Anslaget
avser medicinsk forskning och forskamtbildning vid karolins- Prop.
1989/90:90

ka
institutet samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg Avsnitt
17

och
Umeå. Utbildningsdep.

A
nslagsförddn ing

Högskoleenhet

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Karolinska institutet Universitetet i Uppsala
Universitetet i Linköping Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg
Universitetet i Umeå

Universitets-
och högskoleämbetet

Utgift

226 580000

95473000

50456000

103606000

106239000

77 549000

2643000

662546000

+ 28452000 + 9 180000 + 4657000 + 8 715000 + 10226000
+ 9 880000

+ 1367000

+ 72477000

Anslagsframställning
har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet
m. m.'

Kostnad
budgetåren (tkr.)

1990/91

1991/92

1992/93

Förändringar
av anslagslcknisk natur

Professur
i hälso- och sjukvårdsforskning

med
särskild inriktning på utvecklings-

länderna.
Kl

438

Professur
i baromedicin. Kl

1038

Forskartjänst
i hälsoekonomi, KI

291

Professur
i hälso- och sjukvårdsforskning,

455

Forskartjänst
i hälso- och sjukvårds-

forskning,
UU

291

Summa

2513

Konsekvenser
av tidigare beslut

Utökad
forskningsorganisation, UUm

2119

+ 2 837

+ 1520

Utbildning
av forskningspersonal i

försöksdjursfrågor,
UHÄ

1200

Summa

3319

+ 2 837

+ 1520

Budgetlörslag

Basresurser,
KI, UU, ULi, UL, UG, UUm

9400

+ 9400

+ 3000

Basresurser
för institutet för miljömedicin,

1000

+ 1000

Röriig
resurs för kommunala högskolans

forskarutbildade
lärare, Kl, UU, ULi, UL,

UG, UUm

2400

+ 2400

Summa

+ 12800

+ 5 400

Utöver
budgetförslaget

Basresurser,
KI, UU, ULi, UL, UG, UUm

6000

+ 6000

+ 9000

Summa

+
24632

+ 21637

+ 15920

' KI=
karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i
Linköping, UL = universitetet i Lund, UG= universitetet i Göteborg, UUm =
universitetet i Umeå.

259

UHA
hemställer att

1.
de riktlinjer för utvecklingen
och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats ovan fastställs,

2.
vid karolinska institutet en
professur i hälso- och sjukvårdsforskning med särskild inriktning på
utvecklingsländerna inrättas den Ijuli 1990 med Göran Slerky som förste
innehavare och med samtidig överföring av 438000 kr. från anslaget Medicinska
forskningsrådet,

3.
vid karolinska institutet en
professur i baromedicin inrättas den 1 juli 1990 med Dag Linnarssson som förste
innehavare och med samtidig överföring av 1038000 kr. från anslaget Medicinska
forskningsrådet,

4.
291000 kr. överförs från
anslaget Medicinska forskningsrådet till anslaget Medicinska fakultetema,

5.
vid universitetet i Uppsala en
professur i hälso- och sjukvårdsforskning inrättas den Ijuli 1990 med Bjöm
Smedby som förste innehavare med samtidig överföring av 455000 kr. från
anslaget Medicinska forskningsrådet,

6.
291000 kr. överförs från
anslaget Medicinska forskningsrådet lill anslaget Medicinska fakultetema,

7.
en särskild rörlig resurs för
kommunala högskolans forskamtbildade lärare inrättas inom ramen för anslaget
Medicinska fakultetema,

8.
under reservationsanslaget
Medicinska fakultetema anvisas 681 178000 kr. budgdård 1990/91

696
815 000 kr. budgetåret 1991 /92 703 735000 kr. budgetåret 1992/93.

Rektorsämbetet
vid universitetet i Uppsala har i skrivelse anhållit all en professur i
patologi får dubbleras.

Skrivelser har inkommit
från ordföranden i Svenska barnläkarförening-ens sektion för hälso- och
öppenvård samt professom Agne Larsson m.fl. angående inrättande av en professur
i socialpedialrik.

Skrivelse
har inkommit från Nordiska samfundels stiftelse för vetenskaplig forskning
ulan djurförsök angående inrättande av en professur i försöksdjursvelenskap.

Skrivelse
har inkommit från Riksförbundet för sexuellt likaberättigande m. fl. angående
forskning om homosexualitet.

Skrivdse
har inkommit från Svenska föreningen för Alkohol- och drogforskning med
begäran om ökad ekonomisk ram m. m.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden Prop. 1989/90:90

Ändrat
ämnesinnehåll för tjänster som professor m. m. Avsnitt

Utbildningsdep.
Med stöd av riksdagens bemyndigande Ofr. prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, SU

42,
rskr 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster

som
professor enligt följande

Tidigare
ämnesinnehåll

Högskoleenhet'

Ändrat ämnesinnehåll

Membranbiologi

molekylär cellbiologi

Långvårdsmedicin

långvårdsmedicin, särskilt geri-atrik, förenad med
överiäkar-tjänst vid Malmö allmänna sjukhus

Ortopedisk
kirurgi

UUm

ortopedi, förenad med överläkartjänst vid
regionsjukhuset i Umeå

' UU = universitetet i Uppsala, UL= universitetet i Lund,
UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ
har lämnat förslag lill ämnesinnehåll av dt antal ledigblivande tjänster som
professor. Som tidigare anförts bör prövning av inriktningen av professurer,
som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat inför varje treårsperiod.

Regeringen
har beslutat att följande professurer skall återbesättas med oförändrat
ämnesinnehåll.

Ämnesinnehåll Högskoleenhet'

Pediatrik, förenad med överiäkartjänst vid KI

Huddinge sjukhus

Psykologi KI

Dermatologi och venereologi,förenad med UU

överiäkartjänst vid Akademiska sjukhuset

Farmakologi UU

Klinisk neurofysiologi, förenad med överiä- UU

kartjänst vid Akademiska sjukhuset

Neurokirurg!, förenad med överiäkartjänst UU

vid Akademiska sjukhuset

Oftalmiatrik, förenad med överiäkartjänst UU

vid Akademiska sjukhuset

Allmänmedicin, förenad med distriktsläkar- UL

tjänst vid vårdcentralen i Dalby

Kirurgi, förenad med överläkartjänst vid la- UL

sarettet i Lund

Kirurgi, förenad med överiäkartjänst vid UL

Malmö allmänna sjukhus

' KI = karolinska institutet, UU = universitetet i
Uppsala, UL = universitetet i Lund.

261

Regeringen
förordar alt ämnesinnehåll.

följande

professurer återbesätts
med ändrat

Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Tidigare
ämnesinnehåll

Högskole enhet'

Nytt ämnesinnehåll

Bakteriologi Fysiologi

Klinisk kemi, förenad med överiäkartjänst vid Huddinge
sjukhus Koagulationsforskning

KI KI KI

medicinsk mikrobiologi neurotransmissionsforskning
gastroenterologi, förenad med överiäkartjänst vid samma sjukhus
klinisk koagulationsforskning.

Medicin, särskilt reumatolo-gi, förenad med överläkartjänst
vid Karolinska sjukhuset

Patologi,
förenad med överläkartjänst vid Akademiska sjukhuset

Psykiatrisk
neurofysiologi Kirurgi, särskilt experimentell kirurgi, förenad med
överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus Psykiatri, särskilt social- och
rättspsykiatri, förenad med överiäkartjänst vid statens rättspsykiatriska
klinik Fysiologi

Socialmedicin,
förenad med överiäkartjänst vid Sahlgrenska sjukhuset

UU UL

UG UG

förenad
med överiäkartjänst vid Karolinska sjukhuset reumatologi, förenad med överläkartjänst
vid samma sjukhus

medicinsk molekylärgenetik

neurobiologi

kärlkirurgi,
förenad med överläkartjänst vid samma sjukhus

psykiatri, särskilt preventions-och behandlingsforskning,
förenad med överläkartjänst inom Lunds sjukvårdsdistrikt fysiologi, särskilt
endokrinologi socialmedicin, särskilt hälso- och sjukvårdsforskning

' Kl = karolinska institutet, UU = universitetet i
Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg.

Rektorsämbetet vid
universitetet i Uppsala har föreslagit atl en professur i medicinsk
molekylärgenelik inrättas den Ijuli 1990 oberoende av när innehavaren av
professuren i patologi, Jan Pontén, går i pension. Regeringen har för avsikt
all, med stöd av riksdagens bemyndigande, inrätta en professur i medicinsk
molekylärgenelik den 1 juli 1990 vid universitetet i Uppsala. Professuren i
patologi dras in i samband med nuvarande innehavares pensionsavgång.
Merkostnaden fömtsätts under övergångsperioden finansieras inom ramen för
befintliga resurser.

Klinisk anknytning av
vissa tjänster som professor

Ett
nytt samarbelsavtal om läkamlbildning och forskning m. m. har godkänts av
regeringen den 18 januari 1990. Enligt avtalet inkluderar ersättningen lill
sjukvårdshuvudmännen för 1990 medel dels för de nya professurer som under förevarande
anslag och anslaget Medicinska forskningsrådet föreslås inrättade den 1 juli
1990, dels för professurer vars innehavare uppnår pensioneringsperiodens nedre
gräns under 1990 för vilka ändrat ämnesinnehåll föreslås. Vidare har
ersättningen fastställts med hänsyn till också vissa andra förändringar av
forskningsorganisationen bl. a. avseende professurer.

262

För
de professurer med klinisk anknytning, där innehavarna uppnår nedre
pensionsgräns under de senare åren i budgetperioden och för vilka UHÄ prövat
ämnesinnehållet, skall överenskommelser rörande kostnadsersättning träffas
mellan berörd högskoleenhet och sjukvårdshuvudman. Regeringen avser att senare
fatta erforderliga beslut om professurerna under förutsättning att ekonomiskt
godtagbara överenskommelser med berörda sjukvårdshuvudmän kan träffas.

UHÄ har föreslagit atl
professuren i sjukgymnastik vid universitetet i Lund återbesätts med oförändrad
benämning och förenas med tjänst som sjukgymnast. Regeringen har i del
föregående i samband med redovisning av förslag lill ändrad tjänsteorganisation
vid medicinsk fakultet avstyrkt förslag all lärartjänst vid medicinsk fakultet
skall kunna förenas med andra tjänster än läkartjänster inom
sjukvårdsorganisationen. Del bör emellertid vara möjligt för regeringen alt i
enstaka fall medge all sådan förening får ske. För denna professur, liksom för
den professur i psykiatri vid universitetet i Göteborg för vilken oförändrad
benämning men också viss ändrad sjukvårdsanknylning föreslagils, avser
regeringen all senare fatta erforderliga beslut under förutsättning att
ekonomiskt godtagbara överenskommelser med berörda sjukvårdshuvudmän kan
träffas.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Förslag
om inrättande av vissa professurer

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit all de för Eva Klein och Läszlö Révész
personliga professurema i tumörbiologi vid karolinska institutet (KI) i
samband med innehavarnas pensionsavgång ersätts av professurer i resp.
stmklurbiokemi och ulvecklingsbiologi. Den förra tjänsten föreslås bli placerad
vid Huddinge sjukhus. Regeringen biträder förslagen och förordar alt två
professurer, den ena i stmklurbiokemi den andra i ulvecklingsbiologi, inrättas
vid institutet vid den tidpunkt då Klein respektive Révész går i pension.

UHÄ
har vidare föreslagit att de resurser som blivit disponibla sedan Franco Cdada
lämnat en för honom personlig professur i immunologi vid KI används för
inrättande av en professur i molekylär immunologi vid institutet. Regeringen
biträder förslaget och förordar all en professur i molekylär immunologi
inrättas den Ijuli 1990 vid institutet.

UHÄ
har föreslagit att den för Yngve Hofvander personliga professuren i
intemationell bamhälsovård vid universitetet i Uppsala, i samband med
Hofvanders pensionsavgång ersätts av en permanent professur i ämnet. Mol
bakgmnd av ämnets betydelse för svenska insatser inom internationell
biståndsverksamhet biträder regeringen förslaget och förordar atl en professur
i intemationell bamhälsovård inrättas vid universitetet vid den tidpunkt då
Hofvander går i pension.

Regeringen fömtsätter att
dessa tjänster finansieras inom ramen för befintliga resurser.

263

Försöksdjursvelenskap

UHÄ
har föreslagit all den för Hans R. Ulfendahl personliga professuren i fysiologi
vid universitetet i Uppsala i samband med Ulfendahls pensionsavgång ersätts av
en permanent professur i ämnet.

Konsistoriet
vid universitetet anser att ämnet försöksdjursvetenskap bör vara företrätt av
en professur.

Forskning inom området
försöksdjursvelenskap avser försöksdjurens biologi, ulfordring och vård saml de
sjukdomar försöksdjur kan ådra sig. Enligt regeringens mening bedrivs forskning
inom detta område i alltför ringa omfattning i Sverige, medan den i andra
länder har en betydligt starkare ställning. Sådan forskning är av betydelse
såväl för biomedicinsk forskning, försöksdjurens hälsa och miljö som för
strävandena att minska försöksdjursanvändningen. Ju högre kvalitet
försöksdjuren har desto säkrare resultat erhåller forskarna med färre
försöksdjur. Mot denna bakgmnd bör en professur i försöksdjursvetenskap
inrättas vid universitetet i Uppsala vid den lidpunkt då Ulfendahl går i
pension. Regeringen förutsätter att professuren finansieras inom ramen för
befintliga resurser. Det är också angelägel alt insatser görs för att utveckla
alternativa metoder till djurförsök. Regeringen kommer i det följande, under
avsnillet Jordbmksdepartementets verksamhetsområde alt föreslå en förstärkning
för delta ändamål.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Hälso-
och sjukvårdsforskning

Hälso-
och sjukvård ställer krav på stora och ökande samhälleliga resurser.

Det
är enligt regeringens mening angeläget all förstärka resursema inom området
hälso- och sjukvårdsforskning. Mot den bakgmnden förordar regeringen att en
professur i epidemiologi med hälso- och sjukvårdsforskning inrättas den 1 juli
1990 vid universitetet i Umeå. Förslaget har beaktats vid medelsberäkningen (+
1 OOOOOO kr).

Även vid karolinska
institutet och vid universitetet i Lund bör hälso-och sjukvårdsforskningen
erhålla förstärkning. Ytterligare resurser beräknas för hälsoekonomisk
forskning vid universitetet i Lund budgetåret 1990/91 ( + 400000 kr.) och för
folkhälsovelenskaplig forskning vid karolinska institutet budgetåren 1991/92 (
+ 500000 kr.) respektive 1992/93 ( + 400000 kr.).

Smittskydd

Regeringen
förordar att professurer i smittskydd, särskilt klinisk immunologi,
smittskydd, särskilt klinisk parasitologi respektive smittskydd, särskilt
klinisk virologi inrättas vid karolinska institutet den 1 juli 1990. Innehavarna
av dessa tjänster skall tillika vara avdelningsföreståndare vid statens
bakteriologiska laboratorium. Förslaget har beaktas vid medelsberäkningen ( +
4 500000 kr.). Motsvarande minskning har i det föregående föreslagils av anslag
till statens bakteriologiska laboratorium.

264

Medicinsk
kvinnoforskning

I
det föregående har föreslagits en samlad förstärkning med 3 783000 kr. för tre
professurer inom kvinno- och jämställdhelsforskning. En av dessa skall knytas
lill medicinsk fakultet.

Del är angeläget all få
till stånd en kvalitativt högtstående medicinsk forskning där kvinnors
specifika behov när del gäller hälsa och sjukdomar uppmärksammas. Regeringen
förordar att en professur i medicinsk kvinnoforskning inrättas den Ijuli 1991.

Regeringen avser atl ge
UHÄ i uppdrag all precisera ämnesinnehåll saml föreslå lokalisering av en sådan
professur. Om en professur med klinisk anknytning föreslås skall ekonomiskt
godtagbar överenskommelse med berörd sjukvårdshuvudman redovisas.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Vissa
forskningsresurser Jör lärare inom den kommunala högskolan

Tjänsteorganisationen
inom den kommunala högskoleutbildningen kommer enligt vad som, tidigare
nämnts, alt förändras. Även för denna utbildning kommer tjänster som
högskolelektor att finnas inrättade. Av anslaget lill de medicinska fakuheterna
avsätts medel för atl bereda högskolelektorer och högskoleadjunkter som avlagt
doktorsexamen eller har motsvarande kompetens tillfälle all bedriva forskning.
Högskolelektorer och högskoleadjunkter med doktorsexamen inom den kommunala
delen av högskolan kommer givelvis all ha möjlighet att ta del av sådana medel
för forskning. Regeringen förordar att resurserna för detta ändamål förstärks
genom att 7 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93 anvisas för en rörlig resurs
för lärare inom den kommunala delen av högskolan. Övergångsvis bör denna resurs
även kunna användas för forskamtbildning av sådana lärare.

Frivilliga
försökspersoner m. m.

I
1978 års budgetproposition (1977/78:100 bil. 12, s. 396 UbU 22, rskr 338) log
chefen för utbildningsdepartementet upp frågan om skydd för frivilliga
försökspersoner i forskningsverksamhet.

Enligt numera gällande
avtal om patientförsäkring likställs med patient frivillig försöksperson som
deltar i sådan av etisk kommitté godkänd medicinsk forskningsverksamhet som ej
avser prövning av läkemedel.

Det finns även en
försäkring att tillgå för läkemedelsskador lill följd av försök med läkemedel.
Försäkringen administreras av Läkemeddsförsäk-ringsföreningen. Inom högskolan
bedrivs bl. a. forskningsverksamhet som avser ulprovning av läkemedel.
Regeringen har beslutat att ansluta den statliga högskolan lill
Läkemeddsförsäkringsföreningen. Kostnaderna för medlemskapet har beräknats under
förevarande anslag, anslagsposten Universitets- och högskoleämbetet. Alltjämt
saknas dock försäkringsskydd för frivilliga försökspersoner vid medicinsk och
annan forskning som inte har samband med hälso- och sjukvård.

1
skilda skrivelser har medicinska forskningsrådets samordningsgmpp

265

för de regionala eliska
kommitléemas verksamhet efterlyst närmare regler för ersättning till de
försökspersoner som ej omfattas av patientförsäkringen.

Regeringen förordar, för
de skadefall som inte täcks av patient- eller läkemedelsförsäkringen, all fråga
om ersättning till försöksperson får bedömas från fall lill fall. Därvid bör
ledning kunna hämtas från reglema för patientförsäkring. För all ersättning
skall kunna utgå måste projektet ifråga vara godkänt av disk kommitté.

Sedan patientförsäkringen
trädde i kraft har inte någon begäran om ersättning för skada åt frivillig
försöksperson som ej omfattas av försäkringen förekommit inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Studiefinansiering
inom forskarutbildningen

För utbildningsbidrag
för doktorander och doklorandtjänsler bör nästa budgetår disponeras minst de
belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Karolinska institutet
Universitetet i Uppsala Universitetet i Linköping Universitetet i Lund
Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

17 281000

9 752000

3 596000

10934000

10539000

6961000

59063000

Budgetåren 1991/92
och 1992/93 bör ytterligare medel anvisas för omvandling av utbildningsbidrag
lill doklorandtjänsler. Medlen bör fördelas mellan högskoleenhetema enligt
följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Karolinska
institutet Universitetet i Uppsala Universitetet i Linköping Universitetet i
Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

1991/92

1992/93

1827000

1033000

382000

1 164000

I 114000

1 114000

739000

6259000

Övrigafrågor

Under
de senaste åren har resurser för flera forskargrupper och enskilda tjänster,
som finansierats genom anslag från forskningsråd, förts över från råden till
högskoleorganisationen. Inför budgetåret 1990/91 föreslår medicinska
forskningsrådet och UHÄ vissa överföringar. Regeringen biträder förslagen och
förordar all tre professurer i enlighet med följande tabell inrättas inom
högskolan den 1 juli 1990. Nuvarande innehavare av molsva-

266

rande professurer vid
medicinska forskningsrådet kommer att utses till Prop. 1989/90:90

första innehavare av de nyinrättade tjänsterna. Medel har beräknats enligt
Avsnitt 17

följande: Utbildningsdep.

Ändamål

Högskoleenhet'

Belopp kr.

Professur i hälso- och sjukvårdsforskning KI med
särskild inriktning på utvecklingsländerna (innehavare Göran Sterky) med
kring-resurser

Professur
i baromedicin (innehavare Dag KI Linnarsson) med driftbidrag Professur i
hälso- och sjukvårdsforskning UU (innehavare Björn Smedby) med
kringresur-ser

785000

I 110000 803000

' KI=
karolinska institutet, UU= universitetet i Uppsala.

Forskningsrådsnämnden
har föreslagit all viss hörselleknisk forskning och handikappforskning som
under en följd av år erhållit medel från anslag under femte huvudtiteln i
fortsättningen anvisas medel under förevarande anslag. Det gäller kostnader
för en tjänst som högskolelektor vid vardera karolinska inslilulel,
universitetet i Linköping och universitetet i Göteborg. Regeringen biträder
förslaget och har vid beräkningen av förevarande anslag tagit hänsyn härtill.

Sverige
är anslutet lill Europakonventionen "European Convention for the
Protection of Vertebrale Animals used for Experimental and Other Scientific
Purposes". Vidare gäller sedan Ijuli 1988 en ny djurskyddslag. Stora krav
ställs härigenom på utbildning av all personal som sysslar med försöksdjur. UHÄ
föreslår all 1,2 milj. kr. anvisas för kursverksamhet där landels samlade
expertis kan medverka. Medel har beräknats i huvudsaklig överensstämmelse med
UHÄ:s förslag.

Riksdagen
har beslutat om en ökning av antalet platser på läkarlinjen vid universitetet i
Umeå (prop 1988/89:100 bil 10, UbU 21 och 25, rskr 196 och 207). Riksdagen
anförde i samband härmed att ökningen av antalet platser i Umeå borde följas av
en uppräkning av resurser för både gmndutbildning och forskning. Medel har
beräknats för utökad forskningsorganisation vid universitetet i Umeå i
enlighet med UHÄ:s förslag.

Centmm
för idrottsforskning anvisas innevarande budgetår drygt 4 milj. kr. under
anslagen lill de humanistiska, samhällsvetenskapliga och medicinska
fakultetema. Detta belopp avser de fasta kostnaderna vid centmm och föreslås
pris- och löneomräknas på samma sätt som övriga medel under berörda
fakulldsanslag. För forskningskostnader i övrigt vid centmm skall på sedvanligt
säll användas medel som erhålls från fakultets- och forskningsrådsanslag.

I
1990 års budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat
alt bl. a. karolinska institutet skall kompenseras med anledning av all
datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildals
lill aktiebolag under statliga DAFA Dala AB. Medel har med anledning härav
beräknats under förevarande anslag (+1 523000 kr.).

I
1990 års budgetproposition har beträfTande statens löne- och pen-

267

sionsverk
föreslagils att kostnaderna för pensionsadministralionen skall Prop.
1989/90:90

täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har
Avsnitt 17

hänsyn lagils lill dessa avgifter. Utbildningsdep.

Med
hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget lill (662 546000
+ 72477000=) 735023000 kr.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
alt riksdagen bemyndigar
regeringen alt ändra ämnesinnehåll tor tjänster som professor i enlighet med
vad som förordals,

2.
all riksdagen bemyndigar
regeringen all inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordals,

3.
all riksdagen lill
Medicinska fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag
på 735023000 kr.,

4.
all riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

E
6. Odontologiska fakulteterna

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

63042 960 71081000 77
767000

Reservation

1313712

Anslaget
avser odonlologisk forskning och forskarutbildning vid karolinska inslilulel
saml universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Karolinska institutet Universitetet i Lund Universitetet
i Göteborg Universitetet i Umeå

Utgift

22460000 17 543000 13 509000 17 569000

71081000

+ 2098000 + 1613000 + 1321000 + 1654000

+ 6686000

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har inte presenterat några förslag rörande
odonlologisk forskning och forskamtbildning i anslagsframställningen.

Utredningens
förslag

En särskild
utredare' har haft i uppdrag all se över landvårdsutbildningarna. Utredaren
skulle också överväga på vilket säll den odonlologiska

'
Universitetsdirektören Johnny Andersson.

268

forskningsorganisationen i
landet som helhet lämpligast skulle ges en storlek motsvarande tre fjärdedelar
av den nuvarande. Utredaren har i betänkandet Utbildningar för framtidens
tandvård (SOU 1989:28) föreslagit en minskning av antalet platser på
tandläkarlinjen saml ett återupptagande av gmndutbildningen av landläkare vid
universitetet i Lund.

Utredaren redovisar hur
anslaget till de odontologiska fakuheterna kan minskas med 25 % dvs. ca 17
milj. kr. Utredaren föreslår med hänsyn lill del tjänsteorganisatoriska och
ekonomiska samband som finns mellan utbildning och forskning en besparing med 3
4 milj. kr. som en följd av del föreslagna minskade platsantalet på
tandläkarlinjen. Sammanslagning av ämnesområden och samarbete med medicinsk
fakultet skulle kunna ge en besparing på 5 milj. kr. Återstående nedskärning
skulle, enligt utredaren, kunna göras genom minskning av antalet
forskartjänster. Utredaren föreslår all de medel som dras in ställs till
medicinska forskningsrådets förfogande för forskningsprojekt.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Remissinstanserna

Utredningsförslaget
har remissbehandlats. En sammanfattning av remissyttrandena finns tillgänglig
i utbildningsdepartementet. Förslaget till minskning av den odontologiska
forskningsorganisationen avstyrks eller anses olämpligt av de flesta
remissinstanser bl. a. landets fyra högskoleenheter med odonlologisk fakultet.
Medicinska forskningsrådet (MFR) ser inga forskningsmässiga skäl för
neddragning. Socialstyrelsen anser all minst nuvarande forskningsorganisation
behövs för atl klara framtidens tandvård. Landstingsförbundet framför liknande
synpunkter. Sveriges tandläkarförbund anser all forskningsresurser behöver
tillföras för alt tandvårdslagens krav på en garanterad högkvalitali v landvård
på lika villkorskall garanteras.

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) anser atl utredningens förslag rimmar illa med del
decentraliserade beslutsfallande som gäller i högskolan och föreslår i
stället, atl resurser motsvarande vad som angavs i utredarens direktiv, dvs. 17
milj. kr. överförs till MFR och där reserveras för odonlologisk forskning. Av
beloppet bör 6 milj. kr. reserveras för materialforskning. Överföringen bör
enligt ämbetet ske successivt under en femårsperiod med början budgetåret
1991/92.

Dekanema vid de
odontologiska fakulteterna vid karolinska institutet, universiteten i Göteborg
och Umeå har i en gemensam skrivelse till utbildningsdepartementet med
hänvisning till del förändrings- och förnyelsearbete som pågår vid
fakulteterna m.m. motsatt sig UHÄ:s förslag. De föreslår att
forskningsresursema tills vidare bibehålls oförändrade.

Regeringens överväganden

Vissa
frågor rörande omfattningen av resurserna för odonlologisk forskning och
forskamtbildning har behandlats av en av regeringen utsedd utredare. Del finns
inte något direkt samband mellan utbildningens dimensionering och
forskningsorganisationens omfattning. Bedömningar av behovet av odonlologisk
forskning och forskamtbildning måste vara avgörande för

269

storieken av de medel som
anvisas framför allt under fakultetsanslaget. Yttrandena över det av utredaren
framlagda betänkandet visar all det såväl ur vetenskapligt perspektiv som från
tandvårdspolitisk synpunkt bedöms föreligga behov av fortsatta
forskningsinsatser på i huvudsak nuvarande nivå. Riksdagen har markerat behovet
av resurser för odonlologisk forskning genom att under förra riksmötet anvisa
särskilda medel för forskning om amalgam och andra dentalmaterial. Regeringen
förordar att medel under förevarande anslag anvisas i huvudsak i oförändrad
omfattning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Ä
ndral ämnesinnehåll för tjänster som professor

Med
stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, SU 42, rskr,
125) har regeringen föreskrivit all den vakanta professuren i odonlologisk
röntgendiagnostik vid universitetet i Göteborg skall återbesättas som professur
i oral diagnostisk radiologi.

Regeringen
förordar att den vakanta professuren i farmakologi vid universitetet i Umeå
återbesätts som professur i oral cellbiologi.

Studiefinansiering
inom forskarutbildningen

För utbildningsbidrag
för doktorander och doklorandtjänsler bör nästa budgetår disponeras minst de
belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Karolinska
institutet Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

3291000 2 164000 2147000 1671000

9273000

Budgetåren 1991/92
och 1992/93 bör ytterligare medel anvisas för omvandling av utbildningsbidrag
till doklorandtjänsler. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt
följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Karolinska
institutet Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

350000 231000 230000 181000

992000

350000 231000 230000 181000

992000

Övrigafrågor

I
budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk
föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av
avgifter fr. o.m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn lagils
till dessa avgifter.

270

Med hänvisning
till sammanställningen (71 081 000 + 6 686 000 =) 77 767 000 kr.

beräknas anslaget
till

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
att riksdagen bemyndigar
regeringen all ändra ämnesinnehåll för en tjänst som professor i enlighet med
vad som förordats,

2.
att riksdagen till Odontologiska
fakuheterna för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 77767000
kr.,

3.
all riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

E
7. Farmaceutiska fakulteten

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag
1990/91 Förslag

21437 722
24872000 27414000

Reservation

1309 772

Anslaget
avser farmaceutisk forskning och forskamtbildning vid universitetet i Uppsala.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

Universitetet i Uppsala Utgift

1989/90

24872000 24872000

Beräknad ändring 1990/91

+ 2 542000 + 2542000

Anslagsframställning
har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.

Andamål/högskoleenhet
m. m.

Kostnad
budgetåren (tkr.)

1990/91

1991/92

1992/93

Budgetförslag

Basresurser,
inkl. ersättning av utrustning + 1 000

Utöver budgetförslaget

Basresurser
för ersättningsanskaffning av

utrustning + 400

Summa +1 400

+ 500

+ 300 + 800

+ 500

+ 300 + 800

UHA hemställer aU

under
reservationsanslaget Farmaceutiska fakulteten anvisas

25
872000 kr. budgetåret 1990/91

26
372000 kr. budgetåret 1991/92
26872000 kr. budgetåret 1992/93

271

Regeringens
överväganden Prop. 1989/90:90

Studiefinansiering
inom forskarutbildningen Avsnitt 1 /

Utbildningsdep.

För
utbildningsbidrag för doktorander och doklorandtjänsler bör nästa budgetår
disponeras minsl 6 100000 kr.

För
1991/92 och 1992/93 bör ytteriigare 649000 kr. vardera budgetåret anvisas för
omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

Övrigafrågor

I
budgetpropositionen 1990 har beträfTande statens löne- och pensionsverk
föreslagils att kostnaderna för pensionsadministralionen skall täckas av
avgifter fr. o.m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagils
lill dessa avgifter.

Med hänvisning till
sammanställningen beräknas anslaget till (24 872 000 + 2 542 000 =) 27 414 000
kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
all riksdagen lill
Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 27414000 kr.,

2.
alt riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakultetema m. m.

1988/89
Utgift 554303996 Reservation -15 867102'

1989/90
Anslag 631 117000

1990/91
Förslag 700598000

' När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89
fastställdes hade regeringen inte

fattat
beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Anslaget
avser matemalisk-naturvetenskaplig forskning och forskamtbildning vid
universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. Från anslaget
bestrids vidare kostnader för vissa nationella forskningsanläggningar.

272

Anslagsfördelning

Högskoleenhet 1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Universitetet i Stockholm 158554000 +19030000

Universitetet i Uppsala 184002000 +17894000

Universitetet i Lund 127343000 +10106000

Universitetet i Göteborg 71939000 +10462000

Universitetet i Umeå 89279000 +8591000

Internationella meteorologiska institu

tet i Stockholm (1310000') + 1398000

Till regeringens disposition + 2000000

Utgift 631117000 +69 481000

' Anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet.

Anslagsframställning
har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet
m.m.

Kostnad budgetåren (tkr.)

1990/91

1991/92

1992/93

Förändringar
av anslagslcknisk natur

Medel för miljövårdsprogrammet vid universitetet i Lund

- 530

Summa

- 530

Budgetjorstag Basresurser Marin forskning

+ 19000 + 3 200

+ 14200 + 4700

+ 4700 + 4700

Summa

+ 22200

+ 18900

+ 9400

UHA
hemställer atl

1.
riktlinjer för utvecklingen och
ekonomiska ramar för vart och ett av budgetåren 1990/91-1992/93 fastställs i
enlighet med ämbetets förslag,

2.
under reservationsanslaget
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, med av ämbetet angiven fördelning
på anslagsposter, anvisas

652
787 000 kr för budgdåret 1990/91, 671 687000 kr för budgetåret 1991/92, 681 087
000 kr för budgetåret 1992/93.

Centrum
för miljövelenskaplig forskning i Umeå har ingivit en anslagsframställning för
budgetåren 1990/91 1992/93. Anslagsframställning har också lämnats av
Internationella meteorologiska inslilulel i Stockholm.

Universitetet i Göteborg
har inkommit med en skrivelse rörande fältsta-lion för marin forskning vid
Krislinebergs marinbiologiska station. Universitetet har också ingivit en
anslagsframställning avseende Göteborgs marina centmm. Universitetet i Umeå har
inkommit med en skrivelse med förslag till förstärkta resurser för del marina
centret vid universitetet. Kiruna kommun har inkommit med en skrivelse rörande
den naturvetenskapliga forskningen i Abisko. Företrädare för avdelningen för
informatik med systemvetenskap, ge-

273

18 Riksdagen 1989/90. 1 sami Nr 90

mensam
för universitetet och tekniska högskolan i Stockholm, har inkom- Prop.
1989/90:90

mil med skrivelser rörande utbildning och forskning i informalik med
Avsnitt 17

systemvetenskap. Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden

Regeringen
föreslår, som tidigare redovisats, alt särskilda resurser ställs till
förfogande för vissa forskningsinsatser inom bl.a. del
matematisk-naturvetenskapliga området. Medlen skall användas för tidsbegränsade
insatser av kvalificerade forskare. För var och en av de fem
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i landet bör fr.o.m. budgetåret
1991/92 anvisas 1 500000 kr. och fr.o.m. budgetåret 1992/93 ytteriigare 3
500000 kr. för detta ändamål. Sammanlagt kommer således vid treårsperiodens
slut all disponeras 25 milj. kr. årligen för särskilda forskningsinsatser inom
det malemalisk-nalurvetenskapliga området.

Ändrat
ämnesinnehåll för tjänster som professor m. m.

Med stöd av
riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil 10, s 361, SU 42, rskr 125) har
regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänst som professor enligt
följande:

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet'

Ändrat ämnesinnehåll

zoologi

zoomorfologi

' UG
= universitetet i Göteborg

UHÄ
har lämnat förslag till ämnesinnehåll för ett antal ledigblivande tjänster som
professor. Som tidigare framhållits bör prövning av inriktningen av
professurer som blir lediga genom pensionsavgång, göras samlat inför varje
treårsperiod.

Regeringen
har beslutat all följande professurer skall återbesättas med oförändrat
ämnesinnehåll.

Ämnesinnehåll Högskoleenhet'

Ekotoxikologi Teoretisk
fysik Naturgeografi

UU
UU UUm

UU = universitetet i
Uppsala, UUm = universitetet i Umeå

274

Regeringen
förordar att följande professurer återbesätts med ändrat Prop. 1989/90:90

ämnesinnehåll. Avsnitt 17

Utbildningsdep.

Tidigare
ämnesinnehåll

Högskoleenhet'

Nytt ämnesinnehåll

Biokemi

Geologi,
särskilt historisk

geologi

Teoretisk
elektroteknik

Geografi,
särskilt naturgeografi Växtbiologi

UU UU UU UL UL

biokemi, särskilt separationsvetenskap

historisk geologi och paleon-tologi

teoretisk elektroteknik, särskilt plasmafysik
naturgeografi

växtekologi

' UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund.

Marin
naturvetenskaplig forskning

Regering
och riksdag har under budgetåret 1988/89 genomfört en rad förstärkningar av den
miljörelaterade marina forskningen i Sverige. Tre marina centra för
gmndläggande forskning och miljöövervakning, knutna till universiteten i
Stockholm, Göteborg och Umeå har inrättats. Särskilda medel har anvisats för
utmstning m. m. Ell antal tjänster, däribland tre professurer, har inrättats.

De
nämnda åtgärderna innebär en välbehövlig förstärkning av etl forskningsområde,
som med hänsyn till miljöförändringarna i haven mnt våra kuster måste ges en
stor uppmärksamhet. De vidtagna åtgärderna är ett första betydelsefullt steg i
den mer långsiktiga utbyggnaden av den marina forskningen som regeringen i det
följande föreslår.

Berörda
universitet har i särskilda framställningar redovisat medelsbehoven vid de
nyinrättade marina centra. Medel behövs för lokaler, tjänster och utmstning
saml för fallverksamhden, bl.a. för provtagningar i havsområdena. Tillgången
pä fartyg är otillräcklig för tillsynsuppgifterna.

Delegationen
för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har i sin rapport Svensk
havsresursverksamhel på 90-lalel, DSH rapport 1989:2 även uppmärksammat den
marina naturvetenskapliga forskningen. DSH föreslår all statsmakterna särskilt
uppmärksammar de forskningsområden som utvecklats sämst, t.ex. marin geologi
och geofysik. Forskningsfartygen bör samordnas bättre. De marina centra måste
få resurser för mer utåtriktade funktioner. UHÄ bör få etl nationellt
samordningsansvar.

Rapporten
har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser som berört de förslag som avser
gmndläggande forskning betonar alt den inledda uppbyggnaden av universitetens
marina centra måste fullföljas. Naturvetenskapliga forskningsrådet framför all
ell av centra bör ges resurser för att svara för lagring och fri distribution
av marina data.

Regeringen
föreslår inom ramen för de insatser som görs för miljörela-

lerad forskning en betydande förstärkning av verksamheten vid de marina

centra. Medelsanvisningen till centra föreslås öka med sammanlagt 16

milj. kr. under treårsperioden 1990/91 1992/93. Härtill kommer särskil

da medel att anvisas för uppmstning av lokalerna vid faltstationerna Asko

och Krislineberg. 275

Resursförstärkningarna
för de marina centra bör anvisas till berörda Prop. 1989/90:90 universitet
enligt nedanstående sammanställning. Det ankommer på sty- Avsnitt 17 rdsema
för centra alt i enlighet med gällande instmktion använda med-
Utbildningsdep. len så all de på bästa sätl kommer den marina naturvetenskapliga
forskningen tillgodo.

1990/91 (tkr.)

1991/92

1992/93

Universitetet
i Stockholm Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå Oförddat

1250

2000

750

2000

1250

2000

750

2000

1500 1500 1000

Genom riksdagens
beslut med anledning av förslag i budgetpropositionen 1989 (NU 21, rskr. 179)
har delegationen för samordning av havsresursverksamheten lagts ned den 31
december 1989.1 anslutning till denna organisationsförändring bör 800000 kr.
överföras till det marina central vid universitetet i Göteborg. Universitetet i
Göteborg bör ansvara för vissa nationella samordningsuppgifter avseende
samtliga marina centra.

Fartyg jor marin
forskning

De
marina centra har tillsammans ansvarel för naturvetenskaplig forskning och
viss miljökontroll längs hela den svenska kuststräckan från Haparanda till
Strömstad. Fartyg, både för kusinära verksamhet och för arbete i öppet hav, är
således en betydelsefull faktor för genomförandet av de olika uppgifterna. Den
marina forskningens fartygsbehov har varit föremål för en rad utredningar under
de senaste åren. Den inledda förstärkningen av den marina forskningen har
ytterligare accentuerat behovet av atl samordna och forslärka
fartygsnyttjandet. Den 1 juli 1988 inrättades kustbevakningen som en ny
central myndighet för sjöövervakning, sjöräddning och annan service.
Kustbevakningen förfogar över ett stort antal fartyg i skilda storlekar med
goda förutsättningar att medverka i provlagnings verksamhet till havs.
Samtliga marina centra har i sina anslagsframställningar redovisat sina
kontakter i frågan och påtalat värdet av att inleda ett samarbete med
kustbevakningen. Kustbevakningen har i skrivelse till regeringen redovisat
sitt intresse av att fortsätta diskussionen kring ell relativt omfattande
samarbete. Kustbevakningen bedömer även samarbetet som värdefullt för
myndigheten, bl. a. genom att det ger tillfällen till ökad närvaro och därmed
högre räddningsberedskap på olika kuslsträc-kor.

Ett samarbete medför bl.
a. kostnader för personal och viss ombyggnad av fartygen. Några ytterligare
fartyg erfordras inte. Regeringen bedömer förutsättningarna för ett samarbete
enligt kustbevakningens och de marina centras förslag som gynnsamma. Formerna
för och omfattningen av ett eventuellt samarbete bör emellertid klarläggas
närmare innan regeringen lar ställning i frågan. Regeringen avser att ge
universitets- och högskoleämbetet i uppdrag atl i samråd med berörda parter
utarbeta ett förslag lill hur

276

behovet
av fartyg skall tillgodoses. I avvaktan härpå bör en del av resurs- Prop.
1989/90:90

förstärkningarna reserveras för senare beslut. Frågan om havsundersök-
Avsnitt 17

ningsfartyg för vissa myndigheters behov tas upp i avsnitt 18.1.2. Utbildningsdep.

De
botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering

Efter
bemyndigande av regeringen den 19 november 1987 tillkallades en särskild
utredare med uppdrag all se över de botaniska trädgårdarnas verksamhet och
finansiering. Den särskilde utredaren' överlämnade i januari 1989 betänkandet
(SOU 1988:68) De botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. En kort
sammanfattning av betänkandet och remissvaren ges i del följande. En
sammanfattning av remissvaren finns tillgänglig på utbildningsdepartementet.

Utredningens
förslag

Utredningen
betonar högskolans ansvar för att sprida kännedom om forskning och
utvecklingsarbete. De botaniska trädgårdarna svarar väl mot detta åliggande och
trädgårdarna i Uppsala, Lund och Stockholm bör därför även i fortsättningen
ingå i universiteten. Verksamheten bör utvidgas på olika säll. Det statliga
bidraget till botaniska trädgården i Göteborg bör bibehållas på nuvarande nivå
och utgå från anslagen till universitetet i Göteborg. Bidraget bör enligt
utredningen räknas upp vart tredje år i enlighet med den pris- och
löneomräkning som sker av anslagen lill universitetet. I avvaktan på dt nytt
avtal bör nuvarande avtal med Göieborgs kommun föriängas med två år t. o.m. den
30 juni 1991.

Utredningens
förslag innebär i huvudsak oförändrade förhållanden i jämförelse med dagens
läge. Universiteten bör i samarbete med berörda kommuner utveckla den
utåtriktade verksamheten och själva träffa avtal med kommunerna. Staten bör
sluta ett nytt avtal med Göieborgs kommun, baserat på dagens avtal där
bidraget vart tredje år räknas upp enligt den statliga löne- och
prisomräkningen.

Remissinstanserna

Remissinstanserna
har i allmänhet varit positiva lill utredningens allmänna slutsatser, t. ex.
all trädgårdarna även i fortsättningen bör vara knutna lill universiteten på
samma sätt som i dag. Många instanser beklagar dock alt utredningen inte
framlagt konkreta förslag som förstärker trädgårdarnas ställning ekonomiskt
och inom högskoleorganisationen. Göieborgs kommun, som är huvudman för den
botaniska trädgården i Göteborg, anser all utredningens förslag inte kan läggas
lill gmnd för förhandlingar eller verksamhetsbeslut.

Flera av de
statliga remissinstansema anser alt kommunemas ansvar för trädgårdarna borde
betonats mer. Naturhistoriska riksmuseet, Vetenskapsakademien och
länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län m. fl. anser

Riksdagsledamoten
Lars Svensson.

277

all förslagen präglas av
brist på visioner och långsiktig planering. Däremoi anser remissinstansema över
lag alt utredningen givit en god bakgmndsbeskrivning. Universitets- och
högskoleämbetet vill all en särskild anslagspost för basanslaget till
trädgårdarna inrättas. Universitetet i Göteborg vill inte att statsbidraget
till trädgården i Göteborg anvisas via universitetets anslag.
Naturvetenskapliga forskningsrådet anser att trädgårdarna borde organiseras på
ett sätl som ger alla intressenter inflytande över verksamheten, t. ex. i
stiftelseform. Vetenskapsakademien m. fl. anser all trädgårdarna bör ges
ställning som gemensam inrättning vid sidan av fakulletsorgani-sationen.

Universiteten i Uppsala och
Stockholm accepterar utredningens förslag atl de bör förhandla med kommunerna
om ett större kommunall engagemang.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden

Utredningen
och remissynpunkterna visar myckel tydligt all de botaniska trädgårdarna spelar
en väsentlig roll för universitetens utbildning och forskning i botaniska
ämnen. Samtidigt framgår det också all trädgårdarna fyller andra betydelsefulla
funktioner som folkbildningsinstilulioner, för skolan och för rekreation. Trädgårdama
utgör således en länk för kontaklema mellan universiteten och samhället, som
bör kunna utnyttjas ännu bättre än i dag. Regeringens förslag i det följande
syftar till all förbättra trädgårdarnas fömtsättningar all medverka i delta
arbete. Trädgårdarna är utomordentligt väl lämpade att informera om naturmiljön
och om aktuell forskning.

Miljördaterad forskning är
ett prioriterat område som enligt regeringens i del föregående redovisade
uppfattning ytterligare bör lyftas fram inför 1990-talel. Den gmndläggande
miljöforskningen bedrivs i huvudsak vid universiteten. Program- och
utställningsverksamhet för atl sprida information om detta arbete kan i vissa
fall förläggas till eller organiseras genom de botaniska trädgårdarna. En
betydelsefull sådan verksamhet finns redan i dag. Inom ramen förde
miljöforskningsinsatser som regeringen nu föreslår bör 1,5 milj. kr. fr.o.m.
budgetåret 1991/92 disponeras av de botaniska trädgårdama för angiven
verksamhet. UHÄ bör i samråd med forskningsrådsnämnden i sin anslagsframställning
för detta år lägga fram förslag till medlens närmare användning och fördelning
mellan de berörda trädgårdarna.

Av de botaniska
trädgårdarna ingår tre, nämligen de i Stockholm, Uppsala och Lund i
universitetens organisation medan den i Göteborg är kommunal. Remissopinionen
visar tydligt all inga önskemål om en förändring i huvudmannaskapsfrågan
föreligger, varken avseende de statliga eller den kommunala trädgården.
Regeringen bedömer all en positiv utveckling av trädgårdarna bäst gynnas om
trädgårdarna får utvecklas vidare med de huvudmän de i dag har. Det finns
däremoi anledning all klarare markera att även de statliga Irädgårdama har fler
uppgifter än utbildning och forskning. Detta bör åstadkommas genom föreskrifter
om att till ledningen av trädgår-

278

dama
knyta företrädare för bl. a. kommunal verksamhet och trädgårdsintressen.

För verksamheten vid
trädgården i Göteborg utgår i enlighet med ett avtal mellan staten och kommunen
ett bidrag, som för närvarande är 1 500000 kr. om året. Göteborgs kommun anser
att statsbidraget väsentligt understiger vad som kan anses rimligt, t. ex. i
jämförelse med statens kostnader för övriga botaniska trädgårdar. Förhandlingar
pågår med Göteborgs kommun om storleken av det fortsatta statsbidraget.
Formerna för statens medverkan i trädgårdens ledning och kostnadsuppföljning
diskuteras också i delta sammanhang. Statsbidraget till den botaniska trädgården
i Göteborg utbetalas från anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna,
anslagsposten lill universitetet i Göteborg. Eftersom bidraget fastställts
efter förhandlingar mellan staten och kommunen har universitetet ingen
möjlighet att avväga medlen för den botaniska trädgården mot resurser för övrig
verksamhet inom universitdd. Regeringen föreslår atl bidraget fr.o.m.
budgetåret 1991/92 anvisas under en särskild anslagspost under anslaget till de
malemalisk-nalurvetenskapliga fakulteterna m. m.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Cen
t rum för m iljövetenskaplig forskn ing

Centmm
för miljövelenskaplig forskning i Umeå (CMF) tillkom efter förslag i 1987 års
proposition om forskning. Centrum är en tvärvetenskaplig samarbetsorganisation
mellan universitetet i Umeå, Sveriges lantbmks-universitdet och försvarels
forskningsanstalt. CMF förfogar över av regeringen angivet belopp under
anslagsposten till universitetet i Umeå, för närvarande 4,4 milj. kr. per år.
Medlen används i huvudsak till miljövetenskapliga forskningsprojekt, där minsl
två av ovan nämnda myndigheter deltar, men finansierar också doklorandtjänsler
och forskningsmöjligheler för unga forskare.

CMF
föreslår i sin lill regeringen ingivna anslagsframställning att resurserna
under den kommande perioden successivt byggs ul så att de vid slutet av den
kommande treårsperioden utgör 14 milj. kr. /år.

Anslagsframställningen har
remitterats till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), berörda
forskningsråd, styrelsen för teknisk utveckling samt naturvårdsverket.

Remissinstanserna
har överlag sett positivt på CMF:s verksamhet som den beskrivs i
anslagsframställningen. Man har dock i flera fall framhållit att jämförbar
verksamhet förekommer även på andra högskoleorter. UHÄ har också uttryckt oro
för all konstruktionen innebär att viss miljöforskning kan komma att
monopoliseras till CMF. En remissammanställning finns tillgänglig på
utbildningsdepartementet.

Anslagsframställningen
från CMF visaratt verksamheten kommit i gång väl, vilket också en rad
remissinstanser vitsordar. Regeringen delar centrets egen bedömning all del nu
är för tidigt all göra en utvärdering av forskningsprogram och organisation. I
likhet med flera remissinstanser, bland dem UHÄ samt de naturvetenskapliga och
medicinska forskningsråden, anser regeringen att en sådan utvärdering bör
göras inför den planeringsperiod som börjar budgetåret 1993/94. Regeringen
fömtsätter att

279

UHÄ i samråd med de
samverkande myndigheterna genomför och redovisar en samlad utvärdering inför
den anslagsframställning som skall inges 1992. Universitetet i Umeå har i
anslutning lill tillkomsten av CMF också gjort en förändring av organisationen
inom berörda områden, bl. a. inrättat en enhet för miljökemi. Regeringen
beräknar som en ökning av resurserna för CMF saml enheten för miljökemi 1 milj.
kr. fr. o. m. budgdård 1991/92.

Flera remissinstanser har
uttryckt invändningar mot att CMF:s anslagsframställning inte ingavs i sådan
lid att den kunde behandlas tillsammans med anslagsframställningarna från
universitet och högskolor. Det är angeläget all UHÄ kan lämna en samlad
anslagsframställning för forskningen och forskamtbildningen inom högskolan.
CMF:s anslagsframslällan bör behandlas i enlighet härmed i fortsättningen.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Det
svenska seismologiska stalionsnätet

Naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) har på regeringens uppdrag utrett verksamheten med
seismologiska registreringar i Sverige. NFR har redovisat uppdraget i rapporten
Svenskt seismologiskl stationsnätverk. Samrådsskrivelser från statens
kärnbränslenämnd, universitetet i Uppsala saml Svensk kämbränslehantering AB
bifogades rapporten. Rapporten har remissbehandlats.

Universitetet i Uppsala är
genom sin seismologiska avdelning huvudman för nuvarande seismologiska
stalionsnäl. Nätet har byggts upp med stöd bl.a. från NFR. Rådd har, mol
bakgmnd av att del inte är dt forskningsrådsansvar atl stödja mtinmässig
observalionsverksamhet, sedan millen av 80-lalel inte lämnat något stöd. Under
senare år har olika kärnkraftsorgan tillfälligt bidragit till nätets
fortbestånd. Finansieringen har innevarande år ordnats genom att regeringen
tillskjulit särskilda medel lill universitetet.

NFR föreslår all del
befintliga nätet mstas upp och byggs ut till ett nät med ca 30 stationer, varav
10 bör vara permanenta och jämnt fördelade över landet. Resterande stationer
kan successivt byggas upp. Sveriges geologiska undersökning, SGU, bör vara
huvudman för nätet. Driftkostnaderna för ett nät har beräknats lill cirka 2
milj. kr./år. Till detta kommer investeringskostnader om 712 milj. kr.
beroende på nätverkets storlek.

Remissinstansema är
samtliga positiva lill utredningens förslag att bygga ut och msta upp det
befintliga nätet. Meningama är dock delade i frågan om huvudmannaskap resp.
finansiering av nätet. UHÄ uttrycker i likhet med flertalet högskolor
tveksamhet till SGU som huvudman. Man ser hellre universitetet i Uppsala som
ansvarigt för nätet. .Universitetet i Uppsala har emellertid inga invändningar
mot SGU som huvudman under fömtsättning atl lämpliga samrådsformer med
universitetet tillskapas. Forskningsrådsnämnden, försvarels forskningsanstalt,
statens kämbräns-lenämnd, Svensk kämbränslehantering AB och Sveriges geologiska
undersökning anser i likhet med NFR all SGU är en lämplig huvudman.

Statens
kämkraflinspeklion anser all förslaget inte bör ligga lill gmnd för fortsalt
planering innan de samordningsmöjligheter som kan finnas i

280

anslutning
till det befintliga nätverk som FOA driver på uppdrag av utrikesdepartementet
har utretts och redovisats.

Vad
gäller finansieringen av nätet har samtliga instanser utanför högskolesektorn
betonat att man inte har några medel som kan utnyttjas för att finansiera etl
utbyggt nät. UHÄ har framhållit att en fömtsättning för att universitetet i
Uppsala skall kunna åta sig huvudmannaskapet är all tillräckliga ekonomiska
resurser tilldelas universitetet. En remissammanställning finns tillgänglig på
utbildningsdepartementet.

Utredningen och
remissyttrandena visar, all en rad samhällssektorer har behov av seismologiska
data av del slag som under en följd av år insamlats genom det befintliga nätet.
Samtidigt har alla berörda myndigheter deklarerat alt nätet inte är ett
prioriterat verksamhetsområde för den egna myndigheten och atl man helt saknar
medel för all bidra till nätets fortlevnad. Fömtsättningar saknas därför atl
genomföra utredningens förslag. Del kan emellertid inte vara i samhällets
intresse att lägga ned ell nät, som givit en lång obruten följd av mätdata.
Flera dramatiska jordbävningar på skilda platser av vår jord under den gångna
hösten har ytterligare accentuerat behovet av någon form av bevakning av detta
område även i Sverige. Inför det kommande budgetåret beräknas en förstärkning
av anslagsposten till universitetet i Uppsala med 478000 kr. för all möjliggöra
för universitetet att fortsätta att driva nätet på i huvudsak oförändrad nivå.
Regeringen kommer i del följande (avsnitt 21.3.7) all föreslå alt Sveriges
geologiska undersökning anvisas särskilda medel för geovdenskaplig forskning.
Dessa medel bör även kunna användas för att bekosta vissa forskningsinsatser
inom det seismologiska området.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Nationella
forskningsanläggningar

De
nationella forskningsanläggningarna, som tillkom genom 1987 års
forskningsproposition, innebär en profilering och resurskoncentration lill
vissa högskolor som byggt upp särskild kompetens och gjort betydande
investeringar i lokaler och dyrbar utmstning. Verksamheten är under uppbyggnad
och samtliga anläggningar har i sina anslagsframställningar redovisat behov av
meddslillskott.

Regeringen anser att
anläggningarna är mycket betydelsefulla för svensk forskning och all de måste
ha goda resurser inte bara för drift utan också för vidareutveckling och för
inköp av avancerad experimentell utrustning. En ökning av deras resurser är
således motiverad. Därigenom kan en ökad efTektivitel inom den svenska
forskningen inom berörda områden uppnås. Regeringen föreslår atl resursema
fr.o.m. budgetåret 1991/92 förstärks med 800000 kr. för The
Svedberglaboratoriet i Uppsala och med 1 200000 kr. för MAX- laboratoriet i
Lund. Regeringen har hämtöver vid medelsberäkningen för budgetåret 1990/91
beaktat vissa kostnader för MAX-labo-ratoriet som innevarande år finansierats
från naturvetenskapliga forskningsrådels anslag ( + 50000 kr.).

UHÄ
har i sin anslagsframställning pekat på behovet av en mer djupgående analys av
anläggningamas resursbehov, framförallt vad gäller det nationella nyttjandet.
En sådan analys bör enligt regeringens uppfattning

281

också visa på vilket säll
man bäst tar tillvara de ekonomiska fördelarna med atl koncentrera detta slag
av verksamhet till en plats i landet. Nuvarande former för anslagsfördelning
bör också ses Över i syfte att bättre markera anläggningarnas särställning.
Regeringen avser att uppdra ät UHÄ och NFR all göra en sådan analys.

Förslag till en betydande
utbyggnad av MAX-laboraloriel i Lund har redovisats. I avvaktan på en
vetenskaplig bedömning av detta projekt är regeringen inte nu beredd la
ställning i denna fråga. Naturvetenskapliga forskningsrådet har redan initierat
en sådan bedömning och regeringen fömtsätter all rådet på gmndval härav
återkommer till regeringen med de förslag beträffande utbyggnad, inriktning och
finansiering som är motiverade.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Studiefinansering
inom Jbrskarutbildn ingen

För utbildningsbidrag
för doktorander och doklorandtjänsler bör nästa budgetår disponeras minst de
belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Universitetet
i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i
Göteborg Universitetet i Umeå

26190000 34929000 25404000 16920000 12 161000

115604000

Budgetåren 1991/92
och 1992/93 bör ytteriigare medel anvisas för omvandling av utbildningsbidrag
till doklorandtjänsler. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt
följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala
Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

1991/92

1992/93

2381000

2351000

3 680000

3 634000

2 136000

2 110000

1241000

1226000

1 142000

I 129000

10580000

10450000

Övrigafrågor

Universitets-
och högskoleämbetet har föreslagit att kostnaderna för miljövårdsprogrammet vid
universitetet i Lund överförs från förevarande anslag till anslaget Tekniska
fakulteterna. Regeringen biträder förslaget och beräknar motsvarande medel
under det anslaget ( 562000 kr).

Universitetet i Lund får,
som regeringen tidigare redovisat, en väsentlig lokalförbättring, bl.a. genom
tillkomsten av ett nytt ekologihus. Universitetet har under senare år
utvecklat sin biologiska forskning på ett mycket

282

positivt sätt. Resurserna
för bl. a. växtcdlbiologisk forskning bör förstärkas med 2 milj. kr. fr.o.m.
budgetåret 1991/92.

Universitetet i Göteborg
har tillsammans med Chalmers tekniska högskola bildat en gemensam organisation
för miljöforskning, som representerar en mycket bred tvärvetenskaplig
kompelens inom miljöforskningsområdet från materialforskning till
miljöeffekter. En förstärkning av resurserna med 500000 kr. fr. o. m.
budgetåret 1992/93 för vardera högskoleenheten har beräknats inom ramen för
föreslagna miljöforskningsinsatser.

Med hänvisning till vad
som tidigare anförts om särskilda insatser i Göteborg föreslår regeringen
därutöver en förstärkning av medlen under förevarande anslag, anslagsposten
Universitetet i Göteborg fr. o. m. budgetåret 1991/92 (+1200000 kr.)

Medel för verksamheten vid
Institutet för internationell meteorologi vid universitetet i Stockholm har
hillills anvisats under anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet.
Institutet har enligt sina stadgar till uppgift all bedriva forskning i
meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt all främja intemationellt
vetenskapligt samarbete. Institutets verksamhetsområde faller i sin helhet
inom det matematisk- naturvetenskapliga fakultelsområdet. Då en samlad
överblick över verksamheten är önskvärd bör medlen fr.o.m. budgetåret 1990/91
redovisas som en särskild anslagspost under detta fakulldsanslag. Denna
anslagstekniska åtgärd innebär ingen förändring i institutels ställning och
verksamhet.

Med hänsyn till de
anslagslekniska förändringarna bör förevarande anslag benämnas
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.

I 1990 års
budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat all bl. a.
universitet i Stockholm skall kompenseras med anledning av atl datorcentralen
för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildas lill aktiebolag
under statliga DAFA Dala AB. Medel har med anledning härav beräknats under
förevarande anslag (+ I 585000 kr.).

I budgetpropositionen 1990
har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits alt kostnaderna för
pensionsadministralionen skall läckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91.
Vid meddsberäkningen har hänsyn tagils till dessa avgifter.

Med hänvisning till
sammanställningen beräknas anslaget till (631 117000 + 69481 000=)700598000 kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
att riksdagen bemyndigar regeringen
att ändra ämnesinnehåll för tjänster som professor i enlighet med vad som
förordals,

2.
alt riksdagen lill
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar
ell reservationsanslag på 700598000 kr.,

3.
att riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

283

E 9.
Tekniska fakultetema

1988/89 Utgift 551452278 Reservation -20885266'

1989/90 Anslag 657 161000

1990/91 Förslag 763003000

' När
statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen inte

fattat
beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Anslaget avser teknisk forskning och forskamtbildning vid
tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund,
Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå. Från anslaget bestrids vidare
kostnader för vissa nationella forskningsanläggningar.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Tekniska högskolan i Stockholm

Universitetet
i Uppsala Universitetet i Linköping Universitetet i Lund Chalmers tekniska
högskola Högskolan i Luleå

Utgift

203 356000 8 726000

69975000 110492000 178178000

86434000

657161000

+ 36 847000

+ 565000

+ 13877000

+ 15 646000

+ 30207000

+ 8 700000

+ 105842000

Anslagsframställning
har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.

Andamål/högskoleenhet
m.m.

Kostnad
budgetåren (tkr.)

1990/91

1991/92

1992/93

Förändringar
av anslags-teknisk natur Medel för miljövårdsprogrammet vid universitetet i
Lund Medel för plasmafysik med fusionsforskning

Summa

Budgetförslag Basresurser Kvalitetsteknik Materialteknik

Summa

+ 530

+ 3 397 + 3927

+ 24900 + 500 + 2 500

+ 27900

+ 18 700 + 500 - 500

+ 18700

+ 6400 + 1000

+ 7400

UHÄ
hemställer alt 1. riktlinjer för utvecklingen och de ekonomiska ramar för vart
och ell av budgetåren 1990/91-1992/93 fastställs i enlighet med ämbetets förslag,

284

2.
under reservationsanslaget Tekniska fakulteterna med av ämbetet angi- Prop.
1989/90:90

ven fördelning på anslagsposter anvisas Avsnitt 17

688
988 000 kr. budgetåret 1990/91 Utbildningsdep.

707688000
kr. budgdård 1991/92 715088000 kr. budgetåret 1992/93

UHÄ
har som en bilaga till anslagsframställningen överlämnat rapporten,
Kollektivtrafik Forskning och forskarutbildning (UHÄ-rapport 1989:16).

Universitetet
i Linköping har inkommit med en skrivelse rörande forskning inom
informalionsleknologiområdel.

Göteborgs
kommun har inkommit med en skrivelse rörande medel för energi- och
malerialslrömsanalyser vid Chalmers tekniska högskola.

Regeringens
överväganden

Ändrat
ämnesinnehåd för tjänster som professor

Med
stöd av riksdagens bemyndigande (jfr- prop. 1966:1, bil. 10, s. 361, SU 42,
rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som
professor enligt följande.

Tidigare
ämnesinnehåll Högskoleenhet' Ändrat ämnesinnehåll

Produktionsteknik ULi Verkstadstekniska

monteringssystem

Reaktorfysik CTH energirdaterad

neutronfysik

'
ULi = universitetet i Linköping, CTH = Chalmers tekniska högskola.

Regeringen
har beslutat att följande professurer skall återbesättas med oförändrat
ämnesinnehåll.

Ämnesinnehåll Högskoleenhet'

Byggnadsstatik KTH

Cellulosateknik KTH

Fasta
tillståndets fysik KTH

Fluidteknologi KTH

Flygteknik KTH

Formlära KTH

Hållfasthetslära KTH

Matematisk
fysik KTH

Stadsbyggnad KTH

Optimeringslära ULi

' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi =
universitetet i Linköping

285

Regeringen förordar all
följande professurer återbesätts med ändrat ämnesinnehåll.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tidigare
ämnesinnehåll

Högskoleenhet'

Nytt ämnesinnehåll

Brobyggnad

KTH

träforskning

Matematisk
analys

KTH

matematik ■

Elektrisk
effektomform-

KTH

elektriska maskiner och

ning

drivsystem

Skeppsbyggnad

KTH

skeppsteknik

Telesystem

ULi

datorsystem

Byggnadskonstruktions-

lära

byggnadskonstruktion

Industriell
organisation

produktionsekonomi

Hållfasthetslära

CTH

materialmekanik

Konstruktionsmaterial

CIH

polymera material

'
KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi = universitetet i Linköping, UL =
universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola

Professuren
inom verksamhetsområdet Iräforskning bör ses mol bakgrund av del ökade behovet
av forskning med anknytning till skogsindustrien fömyelse. Den bör inriktas
mol träleknik eller Iräkemi. UHÄ bör i samråd med tekniska högskolan i
Stockholm återkomma med förslag till inriktning och benämning av professuren.

Vid tekniska
högskolan i Stockholm finns av högskolestyrelsen inrättad professur i
teknikhistoria. Forskning i teknikhistoria är ett betydelsefullt komplement
lill den tekniska forskningen och ger den en väsentlig anknytning till
kulturvetenskapema. Regeringen har i proposition 1989/90: IOO, bil. 10 sid 224
anmält sin avsikt atl göra en översyn av civilingenjörsutbildningen. I detta
sammanhang kommer också de icke-lekniska ämnenas roll i utbildningen att
uppmärksammas. Teknikhistoria utgör ell betydelsefullt sådant inslag.
Regeringen anser därför all ämnet bör ges en fastare ställning i högskolans
forskning och utbildning. En tjänst som professor i teknikhistoria bör därför
inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm den 1 juli 1990. Tjänsten bör
finansieras inom ramen för medel som står till högskolans förfogande.

Ma terial tekn isk
forskn ing

Underlag
för insatser inom ett nationellt program för materialteknik har utarbetats av
13 samverkande myndigheter. Varje myndighet har i sin anslagsframställning
närmare utvecklat vad förslaget innebär inom de olika områdena. Inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde berörs UHÄ, naturvetenskapliga
forskningsrådet och statens delegation för rymdverksamhet. Regeringen har i det
föregående redogjort för de samlade insatserna inom det materialtekniska
området.

UHÄ bygger sitt förslag på
rapporten Materialleknisk forskning och utbildning, UHÄ-rapport 1989:6.
Förslaget utgår från all inriktningen av materialleknikforskningen skall
beslutas lokall och all meddsförslärkning-ar bör styras lill de högskolor som
visar den bästa vetenskapliga effektivite-len. UHÄ föreslår all universitetet i
Linköping och Chalmers tekniska

286

högskola får medel för en
utökning av den maleriallekniska forskningen. UHÄ föreslår hämtöver att
universitetet i Linköping anvisas engångsme-del för vissa initialkostnader för
en försöksverksamhet med utbyte av kurser, material, lärare m m mellan
högskolorna.

Regeringen förordar alt 2
milj. kr. anvisas till universitetet i Linköping fr.o.m. budgetåret 1991/92,
att 1 milj. kr. anvisas till Chalmers tekniska högskola fr.o.m. budgetåret
1992/93 samt alt 1 milj. kr. anvisas till universitetet i Uppsala fr. o. m.
budgetåret 1992/93 för en förstärkning av den malerialvetenskapliga
forskningen. Av förstärkningen vid universitdd i Linköping bör 500000 kr.
budgetåret 1991/92 disponeras i samråd med UHÄ och avse vissa kostnader för den
av UHÄ föreslagna försöksverksamheten med högskolesamarbete.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Havsteknisk
forskning

Delegationen
för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har i rapporten Svensk
havsresursverksamhet på 90-talel bl. a. föreslagit en rad åtgärder för all
stärka den tekniska havsforskningen. DSH hävdar all Sverige saknar övergripande
mål för den havsindustriella utvecklingen och all universitet, högskolor,
forskningsråd och andra verksamhetsansvariga organ får ell otillräckligt stöd
från statsmakterna för kompetensutvecklingen. De viktigaste insatsområdena bör
enligt DSH vara marin farkosllek-nik, undervattensteknik, vattenbyggnad och
marin undersökningsteknik. Rapporten har remissbehandlats. En rad
remissinstanser, bland dem naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), skogs-
och jordbmkets forskningsråd saml byggforskningsrådet stöder delegationens
förslag till förstärkningar av den gmndläggande havstekniska forskningen.

Den industriella
utvecklingen i Sverige under de senaste årtiondena har inneburit en betydande
minskning av svensk industris verksamhet inom havsleknikområdd. Del är därför
rimligt all forskningsvolymen inom området anpassas härtill. Del är dock
angeläget alt den kompetens som byggts upp inom enskilda nyckelområden inte går
förlorad. För försvarets verksamhet är exempelvis forskning avseende
undervattensteknik angelägen. Regeringen föreslår inom ramen för miljöforskningen
en kraftfull satsning på den miljörelaterade marina naturvetenskapliga
forskningen med en rad kopplingar lill havsteknisk forskning och utveckling.
De insatser regeringen i det följande föreslår för utökad polarforskning innefattar
också vissa inslag av havsteknisk forskning.

Kollektivlrafikforskning

UHÄ
har i rapporten Kollektivtrafik, Forskning och forskamtbildning, UHÄ-rapport
1989:16 redovisat ett regeringsuppdrag avseende former för organisering av
forskamtbildning och forskning inom området kollektivlrafikforskning.
Rapporten har ingivils som en bilaga lill anslagsframställningen. UHÄ har
därefter inkommit med en kompletterande framställning. Utredningen framför att
del finns ett klart behov av utökad forskning

287

inom högskolan rörande
kollektivtrafik. En stabil forskningsmiljö kan enligt utredningen bäst
åstadkommas genom en gradvis utökning av resurserna vid tekniska högskolan i
Stockholm samt universiteten i Lund och Göteborg. Tyngdpunkten i insatserna bör
förläggas till tekniska högskolan i Stockholm. UHÄ finner alt del finns goda
fömtsättningar att bygga upp en stabil forskningsmiljö såväl vid tekniska
högskolan i Stockholm som vid universitetet i Lund.

Inom ramen för de
miljöforskningsinsatser som regeringen föreslår har en förstärkt
kollektivlrafikforskning en naturlig plats. Tätorternas ökande miljöproblem
måste också åtgärdas genom en bättre, miljövänligare och energidfektiv
kollektivtrafik. Kolleklivlrafikforskningen innebär insatser både avseende
teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Förutsättningarna för ett sådant
samarbete är goda vid universitetet i Lund, som dessutom ligger i en
lätortsregion med stora trafikproblem och en relativt outvecklad
kollektivtrafik. Regeringen föreslår all anslaget lill tekniska fa-kullelen vid
universitetet i Lund förstärks med 2 milj. kr. fr. o.m. budgetåret 1991/92
föratt möjliggöra uppbyggnaden av en fast forskningsorganisation inom
kollektivlrafikområdet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Kvalitetsteknik

Chalmers
tekniska högskola (CTH) har byggt upp en kvalificerad kompelens inom området
kvalitetsteknik. Kunskaper inom detta område är av stor betydelse inom
näringslivet. För att ge verksamheten en permanent bas föreslås en förstärkning
av CTH:s resurser fr o m budgetåret 1991 /92 med 1,5 milj. kr.

Miljöteknisk
forskning

Chalmers tekniska
högskola har tillsammans med universitetet i Göteborg bildat en gemensam
organisation för miljöforskning, som representerar en mycket bred
tvärvetenskaplig kompetens inom miljöforskningsområdet från materialforskning
lill miljöeffekter. En förstärkning av resurserna med 500000 kr. fr.o.m.
budgetåret 1992/93 för vardera högskoleenheten har beräknats inom ramen för
regeringens miljöforskningsinsatser.

Del vetenskapliga
biblioteket i Studsvik

Fr.
o. m. innevarande budgetår anvisas under förevarande anslag, anslagsposten
Tekniska högskolan i Stockholm medel för driften av biblioteket vid Studsvik
AB. Motsvarande medel beräknades tidigare under miljö-och energidepartementets
huvudtitel. Under denna huvudtitel, anslaget C 7. Visst intemationdlt
energisamarbete anvisas innevarande budgetår medel för Sveriges kostnader för
medverkan i International Atomic Energy Agencys (lAEA) dokumentalionsystem
INIS (International Nuclear Information System). Regeringen förordar att medel
för dessa kostnader beräknas under förevarande anslag ( + 640000 kr).

288

Alfvénlaboratoriet vid
tekniska högskolan i Stockholm

Tekniska
högskolan i Stockholm har i skrivelse till regeringen föreslagit all en inrättning,
benämnd Alfvénlaboratoriet vid tekniska högskolan i Stockholm, i enlighet med
16 kap 13 § högskoleförordningen organiseras vid högskolan. Laboratoriet skapas
genom att arbetsenheterna för fusions-forskning och för accderalorteknik saml
institutionen för plasmafysik sammanförs till en enhet med egen styrelse. I
denna bör enligt förslaget ingå även företrädare för externa organ t.ex.
forskningsråd och UHÄ. Regeringen avser all senare meddela beslämmelser för ett
sådant laboratorium. Naturvetenskapliga forskningsrådet har i
anslagsframställning föreslagit all medel överförs från rådels anslag lill
förevarande anslag för all bestrida vissa kostnader vid laboratoriet. Under
detta anslag beräknas 3635000 kr. med motsvarande minskning av anslaget E 17.
Naturvetenskapliga forskningsrådet. Statens delegation för rymdverksamhet har
föreslagit en motsvarande överföring från delegationens anslag. Under förevarande
anslag beräknas 3 078 000 kr. med motsvarande minskning av anslaget E 18.
Rymdforskning.

En
tjänst som professor i plasmafysik med fusionsforskning placerad vid tekniska
högskolan i Stockholm bekostas innevarande budgetår från anslaget
Naturvetenskapliga forskningsrådet. Genom de överföringar som föreslagils ovan
skapas en varaktig bas för fusionsforskningen vid tekniska högskolan i
Stockholm. Därmed finns också fömtsättningar för ett bibehållande av
professuren även efter det att nuvarande innehavare lämnat den. Medel för
professuren bör i fortsättningen beräknas under detta anslag. Regeringen förordar
all en tjänst som professor i plasmafysik med fusionsforskning inrättas den I
juli 1990 vid tekniska högskolan i Stockholm. Nuvarande innehavare av
rådsprofessuren, Bo Lehnert, kommer all utses lill förste innehavare av
tjänsten. Kostnaderna för tjänsten bestrids inom ramen för de överforingar från
naturvetenskapliga forskningsrådet som föreslagils ovan.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Nationella
forskningsanläggningar

Vid
anmälan av anslaget till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.
har regeringen redogjort för vissa övergripande frågor avseende de nationella
forskningsanläggningarnas ställning och finansiering. Den översyn som där
fömtskickades bör innefatta även de anläggningar som finns vid de tekniska
fakulteterna. De senast tillkomna anläggningama är del nationella
superdalorcenlret i Linköping och Onsala rymdobservato-rium.

Onsala rymdobservalorium
har under hösten 1989 fåll en av regeringen fastställd instruktion.
Naturvetenskapliga forskningsrådet har i anslagsframställningen föreslagit all
ansvarel för driften av Swedish ESO Submil-limetre Tdescope (SEST) bör läggas
på Onsalaobservaloriel. Mot bakgrund härav beräknas en ökning av förevarande
anslag för budgetåret 1990/91 med 2273000 kr. med motsvarande minskning av
anslaget E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet.

289

19
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

Behov
finns av medel för drift och underhåll av teleskop saml tjänster i anslutning
lill observalorids nationella verksamhet, bl. a. för att ge service till
besökande astronomer. Som en förstärkning av laboratoriets resurser beräknas
1,5 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1991/92.

Det nationella
superdalorcenlret i Linköping inledde sin verksamhet under våren 1989 när
superdalom CRAY X-MP/48 installerades i SAAB:s lokaler i Linköping. Forskamas
utnyttjande av datorn har ökat mycket snabbi och del finns nu behov bl.a. av
personal för all informera om superdaloranvändning och för atl hjälpa forskare
med implemenlering av program m. m. Regeringen beräknar 1 milj. kr. fr. o. m.
budgetåret 1991/92 som en förstärkning av superdalorcenlrels resurser. Vid
behandlingen av anslaget lill del naturvetenskapliga forskningsrådet kommer
frågan om samordning av superdaloranvändningen i Sverige all las upp. Vissa
kostnader för samordning, t. ex. rådgivning lill forskare, bör kunna bestridas
inom ramen för den ovan föreslagna förstärkningen. Härvid bör också andra
superdatorer utom eller inom landet beaktas.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Universitetsdatornätet
SUNET

UHÄ
har i särskild skrivelse lill regeringen kommit med förslag till finansiering
av högskolans dalomät, Swedish University Network SUNET, som urspmngligen
byggts upp med stöd av forskningsrådsnämnden och styrelsen för teknisk
utveckling och med finansiering framför allt från den s.k. FRN-ramen. SUNET har
sedan den I juli 1988 haft en mer permanent organisation i och med alt UHÄ
tagit över ansvaret. Hittills har finansiering via de större högskoleenheterna
varit tillräcklig och UHÄ räknar med atl även klara verksamheten 1989/90 genom
bidrag från de större högskoleenhetema. Behovet av medel för att vidmakthålla
SUNET budgetåret 1989/90 uppgår till ca 9 milj. kr. För budgetåret
1990/91räknar UHÄ med avsevärda ökningar. Totalt erfordras enligt UHÄ ca 17 milj
kr. för SUNET budgetåret 1990/91.

Högskolans gemensamma
dalomät SUNET är ett viktigt hjälpmedel för den svenska forskningen. UHÄ
har sedan ämbetet övertog ansvaret byggt upp och engagerat olika
högskoleenheter i en driftorganisation för nätet och har skapat ell datomätsråd
och en teknisk referensgmpp för alt få vägledning i den fortsatta utvecklingen.

Regeringen finner det
angeläget alt arbetet med SUNET går vidare. Kostnadema för en verksamhet av
detta slag måste bäras gemensamt av hela högskoleorganisationen. UHÄ bör därför
utvidga den uttaxering som redan sker lill att omfatta alla berörda
högskoleenheter. Härvid måste dock stor hänsyn las till att forskningen vid de
mindre och medelstora högskoloma fortfarande är av begränsad omfattning. Den hell
dominerande delen av kostnadema för SUNET måste bäras av universiteten och de
större högskoloma.

290

Lasercentrum

Vid
universitet i Lund har byggts upp en omfattande forskning kring laserfysik.
Forskningen omfattar både gmndläggande forskning inom laserfysik och
tillämpningar av laserteknik inom miljöanalys, medicin m. fl. Forskn i
ngsgmppen är Sveriges största inom området. Ett resurstillskott ger
förutsättningar för en nationell kraftsamling inom ett område med vikliga
industriella och andra tillämpningar. En förstärkning av driftmedlen med 1
milj. kr. börberäknasfr. o. m. budgetåret 1991/92.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Studiefinansiering
inom forskarutbildningen

Regeringen föreslår
all medel anvisas för all successivt omvandla utbildningsbidrag för
doktorander till doktorandtjänster. För de tekniska fakulteterna har medel
beräknats, som möjliggör en omvandling av samtliga återstående
utbildningsbidrag redan inför budgetåret 1990/91. För doklorandtjänsler bör
nästa budgetår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Tekniska
högskolan i Stockholm

35
897000

Universitetet
i Linköping

21202000

Universitetet
i Lund

30239000

Chalmers
tekniska högskola

46137000

Högskolan
i Luleå

9 507000

142982000

Övrigafrågor

Universitets-
och högskoleämbetet har föreslagit att kostnaderna för miljövårdsprogrammet vid
universitetet i Lund överförs från anslaget Malemalisk-nalurvetenskapliga
fakulteterna till förevarande anslag. Regeringen biträder förslaget och
beräknar motsvarande medel under detta anslag ( + 562 000 kr).

En
professur i hörsdleknik vid tekniska högskolan i Stockholm bekostas innevarande
budgetår från anslag under socialdepartementels huvudtitel. Regeringen beräknar
fr.o.m. budgetåret 1990/91 medlen under detta anslag (+1 275000kr.).

Konsumenlleknisk forskning
bedrivs sedan lång lid vid Chalmers tekniska högskola. Som en förstärkning av
basresurserna lill denna verksamhet förordar regeringen en förstärkning av
anslaget med 500000 kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91.

I 1990 års
budgetproposition har chefen för utbildningsdepartementet redovisat alt bl. a.
tekniska högskolan i Stockholm skall kompenseras med anledning av att
datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildas
till aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Medel har med anledning härav
beräknats under förevarande anslag ( +919 000 kr.).

1
budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk
föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall

291

täckas av avgifter fr. o.
m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn lagils till dessa
avgifter.

Med hänvisning till
sammanställningen beräknas anslaget lill (657 161 000+105 842000=)
763003000 kr.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
alt riksdagen bemyndigar
regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänster som professor i enlighet med
vad som förordals,

2.
att riksdagen bemyndigar
regeringen atl inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordals,

3.
all riksdagen lill Tekniska
fakulteterna för budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanlag på 763 003
000 kr.,

4.
all riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

EIO.
Temaorienterad forskning

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

24812357 26 767000
31029000

Reservation

382013

Anslaget
avser temaorienterad forskning och forskamtbildning vid universitetet i
Linköping. Verksamheten bedrivs inom ramen för en sektion av den filosofiska
fakulteten.

A
nslagsförddning

Högskoleenhet

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Universitetet i Linköping Utgift

26767000 26767000

+ 4262000 + 4262000

Anslagsframställning
har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m.m.

Kostnad budgetåren (tkr.)

1990/91

1991/92

1992/93

Förändringar
av anslagsteknisk natur Basresurser

Professur vid tema, Hälso-
och sjukvården i samhället Professur vid tema Barn

Summa

+
2100

+
1100 + 650

+
1750

+
1100

+
650 + 1750

292

UHÄ redovisar en
uppföljning under våren 1989 av de internationella utvärderingar som tidigare
gjorts av den lemaorienlerade forskningen. UHÄ anser atl den lemaorienlerade
forskningen bör prioriteras och all en förstärkning av basresursema bör komma i
första hand. Därutöver bör en förstärkning ske av tema Hälso- och sjukvården i
samhället och tema Barn med en professur vardera.

UHÄ
hemställer att

1.
beslut fallas om en fortsall
utbyggnad av den lemaorienlerade forskningen enligt UHÄ:s ulbyggnadsplan,

2.
en tjänst som professor med
inriktning mol eliska frågor inrättas 1991/92 inom tema Hälso- och sjukvården i
samhället,

3.
en tjänst som professor
inrättas 1992/93 inom tema Bam,

4.
under
reservationsanslaget Temaorienterad forskning anvisas 28867000 kr.
budgdård 1990/91,

30617000
kr. budgdård 1991/92, 32 367000 kr. budgdård 1992/93.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden

Tema
Bam inrättades efter förslag i 1987 års forskningsproposition. Del finns nu två
professurer knutna till temat. Det är av stor betydelse atl forskningen inom
tema Bam får en omfattning som ger en god forskningsmiljö. Medel beräknas för
en förstärkning av tema Bam genom inrättande av en tjänst som professor inom
temat den 1 juli 1991 (+1 500000 kr). Regeringen kommer senare atl falla beslut
om all inrätta tjänsten.

Regeringen
beräknar vidare medel för den professur inom tema Kommunikation (+1 OOOOOO kr.)
som vid 1988/89 års riksmöte förordades bli inrättad den 1 juli 1990. Tjänsten
tillkommer för att stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad rörande fömtsättningar
för och konsekvenser av informationsteknologins användning.

Som
etl led i regeringens strävan atl långsiktigt bygga upp vetenskaplig kompelens
inom områden som är av betydelse för utvecklingen inom skilda samhällssektorer,
föreslås alt vissa förstärkningar tillförs tema Bam budgetåret 1990/91
(+1000000 kr.) samt forskningsområdet hälsoekonomi inom tema Hälso- och
sjukvården i samhället budgetåret 1991/92 ( + 400000 kr.) och budgetåret
1992/93 ( + 500000 kr.).

Studiefinansiering
inom forskarutbildning

För
utbildningsbidrag för doktorander och doklorandtjänsler bör nästa budgetår
disponeras minst 4 826000 kr.

1
överensstämmelse med vad som inledningsvis anförts bör för vart och ell av
budgetåren 1991/92 och 1992/93 anvisas ytteriigare 550000 kr. för omvandling av
utbildningsbidrag för doktorander lill doklorandtjänsler.

293

övrigafrågor

I
budgetpropositionen 1990 föreslogs beträffande statens löne- och pensionsverk
att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter från och
med budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagils lill dessa
avgifter.

Med hänvisning till
sammanställningen beräknas anslaget till (26 767000 +4262000=) 31 029000
kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
att riksdagen lill
Temaorienterad forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 31 029000 kr.,

2.
att riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

Ell. Konstnärligt utvecklingsarbete'

Reservation

7
324403'

1988/89
Utgift 26996000

1989/90
Anslag 21903431" 1990/91 Förslag . 12 759000

' Sedan
medlen för forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning i
proposition 1989/90:100, bil.lO, förts till anslaget D 10. Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser, kvarstår under förevarande anslag
medlen för konstnärligt utvecklingsarbete.

Anslaget
Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnäriigt
utvecklingsarbete, varav anslagsposten Konstnärligt utvecklingsarbete utgjorde
7 630 760 kr.

' Anslaget
Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete, varav anslagsposten Konstnärligt utvecklingsarbete utgjorde
2801 035 kr.

''
Anslaget Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnäriigt
utvecklingsarbete, varav anslagsposten Konstnärligt utvecklingsarbete utgjorde
11025000 kr.

Anslaget avser konstnärligt utvecklingsarbete.

A
nslagsförddn ing

Anslagspost

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Danshögskolan

290000

25000

Dramatiska
institutet

808000

68000

Grafiska
institutet och insti-

100000

tutet
för högre kommunika-

tions-
och reklamutbildning

Konstfackskolan

964000

481000

Konsthögskolan

527000

45000

Musikhögskolan
i Stockholm

1232000

305000

Operahögskolan
i Stockholm

290000

25000

Teaterhögskolan
i Stockholm

587000

50000

Universitetet
i Lund

1613000

137000

Universitetet
i Göteborg

3 702000

413000

Universitetet
i Umeå

322000

28000

Högskolan
i Luleå

90000

7000

Till
universitets- och

högskoleämbetets
dispo-

sition

600000

50000

Utgift

11025000

+ 1734000

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Anslagsframställning har
avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

UHÄ har föi-eslagit all
tio professurer inrättas inom det konstnärliga området under anslagsperioden
1990/91 1992/93. Tjänslema föreslås finansieras med medel som anvisas under
anslaget Utbildning för kullur-och informationsyrken. Två professurer föreslås
vara förenade med forskning, den ena avser ergonomi vid universitetet i Umeå
och den andra designmetodik vid universitetet i Göteborg. Åtta av professurema
föreslås vara förenade med konstnärligt utvecklingsarbete.

UHÄ föreslår atl vissa
resurser i anslutning till de åtta professurerna, 200000 kr för var och en av
dessa, anvisas under förevarande anslag. Professurerna avser koreografi vid
danshögskolan, orgel vid universitetet i Lund, musikdramatisk gestaltning vid
universitetet i Göteborg, musikdramatisk gestaltning vid operahögskolan i
Stockholm, kördirigering och körsång vid musikhögskolan i Stockholm, violin vid
universitetet i Lund, musikalisk instudering vid operahögskolan i Stockholm,
dramatik vid dramatiska instilulel/leaterhögskolan i Stockholm. UHÄ föreslår
dämtöver förstärkningar av medlen för konstnärligt utvecklingsarbete och för

295

rörlig
resurs vid berörda högskoleenheter. UHÄ:s ändringsförslag innebär Prop.
1989/90:90

således
i korthet följande.

Avsnitt 17 Utbildningsdep,

Ändamål/högskoleenhet
m.m.

Kostnad budgetåi

ren
(tkr.)

1990/91

1991/92

1992/93

Danshögskolan

+ 200

170

Dramatiska
institutet

+ IOO

210

+ 200

Konstfackskolan

+ 150

200

+ 150

Konsthögskolan

+ IOO

IOO

+ IOO

Musikhögskolan
i Stockholm

+ IOO

200

+ 280

Operahögskolan
i Stockholm

+ 200

170

+ 200

Teaterhögskolan
i Stockholm

+ 170

Universitetet
i Lund

+ 400

230

+ 370

Universitetet
i Göteborg

+ 530

620

+ 600

Universitetet
i Umeå

100

+ 100

Högskolan
i Luleå

+ 50

Summa

+ 2000

UHÄ
hemställer all under ett reservationsanslag Forskningsanknytning av
gmndläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete med ovan
angiven fördelning på anslagsposter anvisas för anslagsposten Konstnärligt
utvecklingsarbete

13025000
kr. budgdård 1990/91

15025000
kr. budgetåret 1991/92

17025000 kr. budgdåret
1992/93.

Regeringens
överväganden

Vid
musikhögskolan i Stockholm har utvecklats en konstnärlig och pedagogisk
verksamhet i kördirigering av hög intemationell klass. Körsångens betydelse för
studiet av musik och för musiklivet i Sverige är myckel stor. Den höga
kompelens som finns inom området bör tas tillvara och utvecklas. En professur
i kördirigering och körsång bör inrättas vid musikhögskolan i Stockholm den 1
juli 1991 (+400000 kr).

En förstärkning av medlen
för konstnärligt utvecklingsarbete vid konstfackskolan ( + 400000 kr.), vid
musikhögskolan i Stockholm ( + 200000 kr.), vid grafiska institutet och
institutet för högre kommunikations- och reklamulbildning (GI/IHR) (+100000
kr.) saml vid universitetet i Göteborg (+100 000 kr.) beräknas för budgetåret
1990/91.

GI/IHR svarar för
utbildning med inriktning mol grafisk industri och närliggande områden saml mol
marknadsföring och informaiion. Del är angelägel att ell kvalificerat och långsiktigt
forsknings- och utvecklingsarbete kan bedrivas också vid GI/IHR. Sådan
verksamhet kan i och för sig inte klassificeras som konstnärligt
utvecklingsarbete. Den måste utgå från och ha anknytning till en rad
discipliner inom flera fakultelsområden. Under den nu aktuella treårsperioden
bör dock medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad vid GI/IHR anvisas under
förevarande anslag. UHÄ bör inför nästkommande planeringsperiod analysera hur
forskning och utvecklingsarbete vid Gl/IHR fortsättningsvis bör organiseras
inom ramen för den reguljära högskoleorganisationen.

296

Utöver
redan nämnda förstärkningar beräknar regeringen en ökning av Prop.
1989/90:90

medlen
för konstnäriigt utvecklingsarbete med 1400000 kr budgetåret Avsnitt
17

1991/92
och 800000 kr. budgetåret 1992/93. Medlen bör förddas mdlan Utbildningsdep.

högskoleenheterna enligt följande tabell.

Ändamål/högskoleenhet
m. m. Beräknad ändring budgetåren (tkr.)

1991/92 1992/93

Danshögskolan +150 +100

Dramatiska
institutet +200

Grafiska
institutet och institutet för högre kom

munikations-och reklamutbildning + IOO

Konsthögskolan + 200

Operahögskolan i Stockholm + 250

Teaterhögskolan i Stockholm + IOO

Universitetet i Lund + 400

Universitetet i Göteborg + 400

Universitetet i
Umeå
+200

Högskolan i Luleå +100

+1400 +
800

Med
hänvisning lill sammanställningen beräknas anslaget lill (11 025 000 + 173000=)
12 759000 kr.

Ärendet
till riksdagen .

Regeringen
föreslår

1.
atl riksdagen bemyndigar
regeringen alt inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad som
förordats,

2.
alt riksdagen till Konstnärligt
utveckhngsarbete för budgetåret 1990/91 anvisar etl reservationsanslag på 12
759000 kr.,

3.
all riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 angetts.

E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

1988/89
Utgift 27084978 Reservation 11723918

1989/90
Anslag 32091000

1990/91
Förslag 53 548000

297

Anslagsfördelning

Anslagspost

Beräknat 1990/91

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

1. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor 1:1 Högskolan i Eskilstuna/Västerås 1:2 Högskolan i
Falun/Borlänge 1:3 Högskolan i Gävle/Sandviken 1:4 Högskolan i Örebro 1:5
Högskolan i Jönköping 1:6 Högskolan i Halmstad 1:7 Högskolan i Kalmar 1:8
Högskolan i Kariskrona/Ronneby 1:9 Högskolan i Kristianstad 1:10 Högskolan i
Växjö 1:11 Högskolan i Borås 1:12 Högskolan i Karistad 1:13 Högskolan i Skövde
1:14 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 1:15 Högskolan i Sundsvall/Hämösand 1:16
Högskolan i Östersund 1:17 Ej fördelade medel

2. 3. 4. 5. 6.

Utgift

Kontaktsekretariat Kontaktforskare Forskarutbyte med
utlandet Fora för kvinnliga forskare m. m. Till regeringens disposition

1 155000 1 155000 1 155000 2413000 1 155000 1 155000
1155000

773000 1 155000 2413000 I 155000 2413000 1155000

773000 2091000

1 155000

250000

2 506000

7 284000

8284000

3451000

9 347000

53548000

Anslagsframställning har
avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) avseende anslagspostema 2.,
3. och 5. saml av Svenska institutet och Nämnden för svensk-amerikanskt
forskamlbyte för anslagsposten 4.

Anslagsposten
2.

Kontaktsekretariat

Anslagsposten
avser kostnader för kontaktsekreterare vid universitet och högskolor med
fakultelsorganisalion. UHÄ föreslår ett oförändrat belopp under anslagsposten.

Anslagsposten
3

Kontaktforskare

Anslaget
gör del möjligt för högskolan all ställa forskare lill förfogande för
problemlösning inom näringsliv och industri, i första hand den mindre och medelstora
industrin. UHÄ har uppmärksammat vissa problem för verksamheten och härleder
dessa lill de av UHÄ utfärdade föreskriftema för densamma. UHÄ överväger alt
ändra reglerna så att de bättre motsvarar högskolomas önskemål. UHÄ föreslår
att beloppet under anslagsposten bibehålls på nuvarande nivå under
treårsperioden.

298

Anslagsposten
4 Prop. 1989/90:90

Avsnitt
17

Utbildningsdep.

Forskarutbyte
med utlandet

Svenska
institutet

Stipendieprogrammet
för internationalisering av forskning har funnits sedan år 1984. De fem årens
erfarenheter av programmet visar tydligt behovet av detta slags stipendier och
hur värdefullt programmet är för internationaliseringen av svensk forskning.
Med anledning härav begär Svenska institutet en uppräkning av medlen för forskamlbyte
med utlandet med 3 milj. kr.

Nämnden
för svensk-amerikanskt forskamlbyte

Nämnden för
svensk-amerikanskt forskamlbyte har inkommit med anslagsframställning för
treårsperioden. För all stärka Fulbrightprogrammet genom att trygga etl visst
antal stipendier och ell lillräckligt bidrag till varje stipendiat, har ett
Ireårsförslag utarbetats innebärande en årlig ökning på lOprocent.

Anslagsposten
5

Foraför
kvinnligaforskare m. m.

Medlen
under anslagsposten Fora för kvinnliga forskare m. m. disponeras av
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), som fördelar dem lill
fo-mmverksamheten för kvinnliga forskare och kvinnoforskning, som finns vid de
sex universiteten och vid högskolan i Luleå. UHÄ föreslår ell ökat stöd med 1,2
milj kr. lill fommverksamhelen.

Regeringens
överväganden

Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor

För
innevarande budgetår anvisas under detta anslag 11634000 kr. för
forskningsstödjande verksamhet vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa
medel används bl. a. för kostnader för planering, utarbetande av ansökningar
till forskningsråd, sektorsorgan etc. samt seminarier i anslutning lill
projekt. Medlen används även för en konlaktorganisation avseende högskolans
kontakter med såväl del omgivande samhället som universitet och högskolor med
fast forskningsorganisation. Medlen kan även användas lill lärares
forskamtbildning. UHÄ fördelar medlen mellan de berörda högskoloma.

Regeringen
har i del föregående behandlat frågan om forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medelstora högskoloma med utgångspunkt i betänkandet Forskning vid
de mindre och medelstora högskolorna (SOU 1989:27). Regeringen föreslår en
ökning med 30 milj. kr. under treårsperioden. Medlen bör anvisas direkt lill
de berörda högskolorna, för att förbättra möjligheterna för högskolornas
planering.

299

Ändamål/högskoleenhet
m.m.

Belopp kr.

Prop. 1989/90:90

1990/91

1991/92

1992/93

Avsnitt 17

Utbildningsdep.

Högskolan
i Eskilstuna/Västerås

1 155000

650000

+
400000

Högskolan
i Falun/Borlänge

1 155000

650000

+
400000

Högskolan
i Gävle/Sandviken

1 155000

650000

+
400000

Högskolan
i Örebro

2413000

1 300000

+
1000000

Högskolan
i Jönköping

I 155000

650000

+
400000

Högskolan
i Halmstad

I 155000

650000

+
400000

Högskolan
i Kalmar

1 155000

650000

+
400000

Högskolan
i Kartskrona/Ronneby

773000

250000

+
150000

Högskolan
i Kristianstad

I 155000

650000

+
400000

Högskolan
i Växjö

2413000

I 300000

+
1000000

Högskolan
i Borås

1 155000

650000

+
400000

Högskolan
i Karistad

2413000

1 300000

+
1000000

Högskolan
i Skövde

1 155000

650000

+
400000

Högskolan
i Trollhättan/Uddevalla

773000

250000

+
150000

Högskolan
i Sundsvall/Härnösand

2091000

1 100000

+
700000

Högskolan
i Östersund

1 155000

650000

+
400000

Ej
fördelade medel

250000

Summa

22676000

+
12000000

+8000000

Forskarutbyte
med utlandet

Regeringen
har i del föregående redogjort för vissa förslag avseende internationellt
gmndforskningssamarbele. Medlen för den intemationella sli-pendieverksamhet,
som handhas av Svenska Institutet och som primärt avser forskarstuderande,
föreslås öka med 4 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1991/92 och med ytteriigare 2
milj. kr. fr.o. m. budgetåret 1992/93.

Regeringen
har i det föregående förordat alt fr. o. m. budgetåret 1991/92 särskilda medel
anvisas till visst bilateralt forskningssamarbete. Medlen avser i första hand
vetenskapligt samarbete med Östeuropa. Medlen kommer, om inte del fortsalla
arbetet med dessa frågor föranleder annat, atl föreslås anvisade under
förevarande anslag med 15 milj. kr. fr.o.m.budgetåret 1991/92 och ytteriigare
15 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Medel för
svensk-amerikanskt forskamlbyte har för innevarande budgetår beräknats under
anslaget H 1. Kulturellt utbyte med utlandet (1638 000 kr.). Medel för denna
verksamhet bör för nästa budgetår beräknas under förevarande anslag,
anslagsposten Forskamlbyte med utlandet.

Foraför kvinnliga
forskare

En
anslagspost benämnd Jämställdhelsforskning är för innevarande budgetår uppförd
under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. (2064000 kr.). Medlen
under anslagsposten bekostar verksamheten vid de fora för kvinnliga forskare
och kvinnoforskning, som finns vid universiteten och högskolan i Luleå. Ett av
dessa kvinnofora ger ul Kvinnovelenskaplig tidskrift. Forumverksamheten
omfattar konferenser, kurser och viss forskningsstödjande verksamhet t. ex.
föreläsningar av utländska kvinnliga forskare. Den verksamhet, som fora
stöder, avser inte enbart samhällsvetenskaplig forskning ulan även forskning
inom andra fakultelsområden. Medlen för verksamheten bör därför
fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag.

300

Anslagsposten bör för
budgetåret 1990/91 beräknas till 3451000 kr., Prop. 1989/90:90

vilket innebär en förstärkning om 1,2 milj. kr. Avsnitt
17

Utbildningsdep.

Tdl
regeringens disposition

Regeringen
har i det föregående under avsnittet Högskoleenheternas lokaler för forskning
redovisat sina ställningstaganden avseende högskolans lokalbehov. Regeringens
förslag innebär alt 45 milj. kr. reserveras för ökade lokalkostnader.

De
exakta medelskraven lill följd av regeringens förslag om förstärkningar i
förevarande proposition kan inte nu bedömas, eftersom de också beror av beslut
som senare fattas av berörda myndigheter, i första hand högskolor och
forskningsråd. Regeringen avser att genom särskilda beslut fördela medel till
ifrågavarande ändamål och beräknar därför under förevarande anslag under
anslagsposten Till regeringens diposilion 5 milj. kr. för budgetåret 1990/91.
För budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör medlen öka med ytterligare 12 respektive
ytterligare 28 milj. kr. I den mån medlen inte tas i anspråk för lokaländamål
kommer de, efter särskilda beslut av regeringen, atl ställas lill förfogande
för inköp av vetenskaplig utmstning.

Statistiska
centralbyrån (SCB) fick är 1987 i uppdrag att i samråd med universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) och Sveriges lantbmksuniversitel (SLU) och i samarbete
med riksrevisionsverkel (RRV) förbättra och vidareutveckla statistiken över
forskning vid universitet och högskolor. I uppdraget ingick all la fram en
ämnesbaserad statistik saml alt redovisa ell förslag till reglering av
högskolans skyldigheter att lämna statistiska uppgifter och förslag till
organisation av en kontinuerlig FoU-slatistik för högskoleområdet.

SCB
föreslår i samråd med UHÄ och SLU all forskningsstatistik för universitet och
högskolor skall sammanställas och publiceras vartannat år. SCB och UHÄ har
genomfört en försöksundersökning avseende budgetåret 1988/89. Universitet och
högskolor bör åläggas att lämna uppgifter till forskningsstatistiken. Formerna
för reglering av uppgiftslämnandet kan inte bestämmas innan beslut fallats med
anledning av den pågående statistikregdutredningens förslag.

Regeringen
finner SCB:s uppläggning av slalistikinsamling och redovisning ändamålsenlig
och kommer i annal sammanhang all uppdra ål SCB atl fortsätta arbetet i
enlighet med de redovisade förslagen. Regeringen beräknar fr.o.m. budgetåret
1991/92 300000 kr. för ökade kostnader för detta ändamål.

Från
anslagsposten Till regeringens disposition bör bekostas eventuella
avgångsvederiag till innehavare av vissa tjänster som professor i konstnärliga
ämnen.

Med
hänvisning lill sammanställningen beräknar regeringen anslaget lill (32
091000+21457 000=) 53 548 000 kr.

301

Ärendet till riksdagen

Med
hänvisning till vad som anförts ovan föreslår regeringen

1. alt
riksdagen lill Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

rör budgelärel 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 53 548000

kr.,

2. all
riksdagen godkänner de meddsförslärkningar för budget

åren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och
forskning m.m.

1988/89
Utgift 1010500 000' 1989/90 Anslag 1020000 000' 1990/91 Förslag 1 161132 000 ' Anslaget Driftersättning enligt
läkarutbildningsavtal m.m.

Från
anslaget utgår ersättning lill vissa landstingskommuner/kommuner enligt avtal
om samarbete om läkamlbildning och forskning m.m. Från anslaget utgår också
ersättning lill Göieborgs kommun och Västerbottens läns landstingskommun enligt
avtal om samarbete om tandläkamtbildning och forskning i Göteborg och Umeå.

Anslagsframställning
har avgivits av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande.

Anslagsposter

Medicinsk utbildning och forskning Karolinska institutet
Universitetet i Uppsala Universitetet i Linköping Universitetet i Lund
Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå Vissa kostnader till följd av
tidigare avtal

Odonlologisk utbildning och forskning Universitetet i
Göteborg, f Universitetet i Umeå, f Investeringsersättningar, f Summa

Beräknat
anslag 1990/91

299375000 127490000

74279000 210800000' 210581000

97 607000

64000000

40000000

31000000

6000000

1161132000

' Härav avser 129 747000 kr. ersättning till Malmöhus läns
landstingskommun och 81 053000 kr. ersättning till Malmö kommun.

Härav
avser 4728000 kr. ersättning till Göteborgs och Bohus läns landstingskommun
och 205 853 000 kr. ersättning till Göteborgs kommun.

Regeringens
överväganden

Regeringen
har i del föregående redovisat ell nytt syslem för ersättningar lill
sjukvårdshuvudmännen för vissa kostnader i samband med läkaml-

302

bildning
och forskning. Medel för sådana ersättningar bör fortsättningsvis anvisas under
ell anslag med särskilda anslagsposter för berörda högskoleenheter, vilka
betalar ul ersättningarna till berörda sjukvårdshuvudmän.

För
kalenderåret 1989 har driflersättningar för läkarutbildning och forskning om
sammanlagt 949 milj. kr. utbetalats. Regeringen har vid beräkning av
ersättningen för kalenderåret 1990 gjort löne- och prisomräkning enligt de
riktlinjer som angivils i samarbetsavtald av den 19 december 1989 om
läkamlbildning och forskning m.m. mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Det
innebär att omräkningen är gjord på underlag från Landstingsförbundet och
universitets- och högskoleämbetet.

Innevarande
budgetår beräknas medel för statlig invesleringsersällning enligt
läkarutbildningsavtal under femle huvudtiteln. Medel för motsvarande ändamål
bör fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag. Enligt samarbetsavtald
bör investeringsersällningen fr.o.m. 1991 tillföras driftersättningen. Under
1990 skall ersättning om 64 milj. kr. övergångsvis utgå för slulreglering av
vissa investeringskostnader m. m. En särskild överenskommelse om fördelningen
mellan sjukvårdshuvudmännen av denna ersättning skall träffas. Mol bakgmnd
härav bör 64 milj. kr. beräknas för ändamålet under en särskild anslagspost
Vissa kostnader till följd av tidigare avtal.

Läkamlbildningen
vid universitetet i Umeå har utökats med 20 platser. Medel för kostnader lill
följd härav kommer atl beräknas budgetåret 1992/93 under berörd anslagspost
till universitetet i Umeå.

Tandvården
vid universiteten i Göteborg och Umeå har numera kommunal huvudman. Staten
betalar driftersättning lill huvudmännen. Under hösten 1989 har avtal träffats
om driflersällningen för 1990 till Västerbottens läns landstingskommun
avseende tandläkamtbildning och forskning vid universitetet i Umeå. Regeringen
har godkänt avtalet. Vid beräkning av förevarande anslag har hänsyn lagils till
de ökade kostnader avtalet medför. Driflersällningen för landvård kan under
budgetåret 1990/91 bli föremål för ytterligare förhandling mellan staten och de
båda huvudmännen.

Det
ovan nämnda nya systemet för reglering av kostnadsnivåförändringar föreslogs
av utredaren i huvudsak gälla även för klinisk odonlologisk utbildning och
forskning. På gmnd av det utredningsarbete som pågår och de
huvudmannaskapsförändringar som nyligen genomförts för landläkarutbildning och
forskning föreslog utredaren atl ett genomförande på delta område senardäggs.
Regeringen delar utredarens uppfattning.

Medel
för investeringsersättningar enligt samarbdsavtal om landläkarutbildning och
forskning i Göteborg och Umeå beräknas innevarande budgetår under anslaget
Investeringsersättningar enligt läkamtbildnings-avtal m. m. under femte
huvudtiteln. Medel för detta ändamål bör anvisas under förevarande anslag. Vid
beräkningen av anslaget har hänsyn tagits härtill (6000000 kr.).

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen Prop. 1989/90:90

Regeringen
föreslår Avsnitt 17

all
riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och
Utbildningsdep.

forskning
m. m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

1
161 132000 kr.

E
14. Forskningsrådsnämnden

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

48 867156 52 738000
63630000

Reservation

5510480

Från
anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som forskningsrådsnämnden
(FRN) finansierar samt för nämndens förvaltning.

För
förvahningskostnader får budgetåret 1989/90 användas högst 7406000 kr.

Sedan budgetåret
1979/80 disponerar FRN även en särskild kostnadsram för finansierning av
dyrbar vetenskaplig utmstning för forskningsändamål under anslaget 1.3
Inredning och utmstning av lokaler vid högskoleenheter m. m.

Anslagspost

1.
Initiering, samordning och stöd
av forskning

2.
Forskningsinformation

Utgift

1989/90

39153000
13 585000

52738000

Beräknad
ändring 1990/91

+
9608000 + 1284000

+
10892000

Forskningsrådsnämnden

Forskningsrådsnämnden
(FRN) begär ökade resurser för prevenlions-, självmords-, handikapp- och
naturresursforskning, internationalisering, arbdslivsinriktad
forskningsinformation, s. k. science centers saml information om miljö och
forskning riktad till skoloma.

FRN har på regeringens
uppdrag utrett vissa frågor rörande biblioteksforskning. FRN har redovisat
uppdraget i rapporten Biblioteks- och informationsvetcnskap - förslag inför
90-lalel (FRN rapport 89:4). Nämnden föreslår all fasla forskningsresurser
tillförs universitetet i Göteborg saml atl nämnden ges ell fortsatt ansvar för
projektstöd inom området.

FRN
hemställer all

1.
medel anvisas för verksamhetens
genomförande budgetåret 1990/91 med sammanlagt 62 368000 kronor under
reservationsanslaget Forskningsrådsnämnden,

2.
planeringsramar för
verksamheten under anslaget Forskningsrådsnämnden fastställs för budgetåren
1991/92 och 1992/93 lill 68 818000 kronor respektive 73 428000 kronor,

3.
anslagsposten 1. Forskning inom
biblioteksområdet som nämnden dis-

304

ponerar
under anslaget Samordning m.m. inom biblioteksområdet, Prop. 1989/90:90

förs över till anslaget Forskningsrådsnämnden budgetåret 1990/91, Avsnitt
17

4. 1
500000 kr. motsvarande medel för en professur för biblioteks- och
Utbildningsdep.

informationsvetenskap m.m. förs över lill fakultetsanslag budgetåret

1991/92
från anslaget Samordning m.m. inom biblioteksområdet, anslagsposten 1.
Forskning inom biblioteksområdet,

5.
4000000 kr. tillföres anslaget
Forskningsrådsnämnden budgetåret för handikappforskning varav 3000000 kr.
moisvarar de gemensamma resurser som i dag finns uppdelade på dt flertal
myndigheter,

6.
medel för eventuella tillkommande
uppgifter för FRN beräknas i särskild ordning utöver de ovan begärda
resurserna.

FRN
har i en komplettering till anslagsframställningen anmält ett ökat medelsbehov
av ca 350000 kr. för medlemsavgiften till European Science Foundation (ESF).
ESF avser att sin höja ambitionsnivå när det gäller samarbetet mellan de
europeiska forskningsråden och akademierna. FRN står för kostnadema för den
svenska medlemsavgiften medan forskningsråden bestrider kostnaderna för sin
medverkan i de olika programmen.

Regeringens
överväganden

Forskningsrådsnämnden
(FRN) svarar enligt sin instmktion för forskning främst inom områden som är
angelägna från samhällets synpunkt. Nämnden skall särskilt beakta behovet av
tvär- och mångvetenskaplig forskning. FRN har också vikliga uppgifter inom
området forskningsinformation. Det ökade och ökande behovet av kvalificerat
kunskapsunderlag inom i stort sett alla samhällssektorer ställer verksamhet av
del slag FRN bedriver i centrum. Gränsöverskridande och tvärvetenskapliga
insatser blir allt mer betydelsefulla för såväl den vetenskapliga utvecklingen
som samhället i övrigt. Det är angeläget att FRN:s resurser för verksamhet inom
olika områden kan förslärkas. Regeringens förslag innebär en ökning av FRN:s
anslag för budgetåret 1990/91 med 5,9 milj. kr., budgetåret 1991/92 ytterligare
5,5 milj. kr. och budgetåret 1992/93 slutligen ytteriigare 9,0 milj. kr.

FRN
disponerar vissa medel under reservationsanslaget Samordning m. m. inom
biblioteksområdet, anslagsposten 1. Forskning inom biblioteksområdet. Dessa
medel bör fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag (+5 571 000 kr).

FRN
har på regeringens uppdrag utrett och, efter samråd med univer

sitets- och högskoleämbetet (UHÄ), kungl. biblioteket och statens kul

turråd, lämnat förslag avseende uppbyggnaden av en fast forskningsorga

nisation och fortsatt fördelning av projektstöd till biblioteks- och informa-

lionsvelenskaplig forskning. Förslaget har diskuterats med berörda hög

skoleenheter. Som anförts under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteter

na förordar regeringen att en professur i biblioteks- och informationsve

tenskap inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1991. Tjänsten bör

finansieras inom ramen för de medel som avsatts för forskning inom

biblioteksområdet. Medel för ändamålet (1500000 kr.) bör budgetåret

1991/92 tillföras anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna med motsva

rande minskning av förevarande anslag. FRN bör även fortsättningsvis 305

20 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 90

Rättelse: s. 310 rad 9 står: 1 OOOOOO rättat till: 2000000

ansvara
för fördelningen av projektmedel till biblioteks- och informationsvetenskaplig
forskning.

Riksarkivet
har tillsammans med ett antal berörda myndigheter, däribland FRN, under några
år drivit ett forsknings- och utvecklingsprojekt rörande metoder för
masskonservering av papper. De samverkande myndigheterna har anhållit om medel
för alt fortsätta projektet. Regeringen återkommer till denna fråga i del
följande. FRN bör inom ramen för de medel nämnden disponerar fortsätta sitt
nuvarande engagemang i projektet.

FRN
fick genom 1987 års forskningsproposition vissa samordningsuppgifter avseende
handikappforskning. Nämnden tilldelades i samband härmed 2,5 milj. kr.
Riksdagen uttalade samtidigt att övriga myndigheter och organ med ansvar för
stöd lill handikappforskning tillsammans skulle anslå minsl lika myckel. FRN
har på regeringens uppdrag redovisat de samlade insatserna för
handikappforskningen, där det bl. a. framgår att det varit svårt att förmå
vissa organ och myndigheter att följa riksdagens beslut. Nämnden har lagt ner
ell omfattande arbete på all initiera, stödja och samordna handikappforskning
med en långsiktig inriktning, liksom på en internationalisering av denna. FRN
förordar dock att en enhetlig finansieringsform tillskapas.

Som
tidigare anförts föreslår regeringen att etl nytt socialvetenskapligt
forskningsråd tillskapas. Detta kommer att ge stöd lill långsiktig kunskapsuppbyggnad
inom områden som är viktiga ur ett socialpolitiskt perspektiv. Regeringen
föreslår att det nya rådet övertar samordningsansvaret för
handikappforskningen. Rådet bör därvid kunna utgå från de erfarenheter som FRN
samlat. De medel för handikappforskning som nämnden hittills anvisats, bör
därför i fortsättningen beräknas under femte huvudtiteln. ( 4 165000 kr.).
Nämndens särskilda ansvar för handikappforskning upphör därmed.

Regeringens
barn- och ungdomsdelegation har arbetat för att bygga upp flervetenskapliga
forskningscentra samt en databas om ungdomsforskning. Delegationen har också
utarbetat en rapport om den framtida ungdomsforskningen i Sverige (Ds
1989:18). Forskning om ungdom bedrivs inom många discipliner men det finns ett
tydligt behov av tvär- och flerveten-skaplig grundforskning. FRN bör ges ansvar
för utveckling av ungdomsforskning och tilldelas särskilda resurser för detta
ändamål (+ 1 500000 kr. budgetåret 1990/91, +1500000 kr. budgetåret 1991/92,
+1000000 kr. budgdåret 1992/93).

Den
s.k. Brundtland-kommissionen har i sin rapport visat på en rad områden, där ett
betydande arbete måste läggas ned under 90-talet för att globala och mer
närliggande miljö- och energirdaterade problem skall kunna bringas närmare en
lösning. FRN har byggt upp en betydande och bred kompelens inom miljöområdet.

Systemteknisk
kompetens inom miljöområdet är viktig. FRN är väl lämpad att svara för
fortsatta analyser samt utveckling av flervetenskaplig forskning med betydelse
för förhållandet människa, samhälle, naturresurser, miljö och energi. Det är i
detta sammanhang angeläget att la tillvara de kunskaper som vunnits genom det
särskilda stödet till allmänna energisystemstudier inom
energiforskningsprogrammet. Regeringen föreslår i en-

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

306

lighet
härmed ökade medel under förevarande anslag ( + 2000000 kr. budgetåret 1990/91,
+4000000 kr. budgetåret 1991/92, +3000000 kr. budgetåret 1992/93).

Som ett led i en
utveckling av programmet för allmänna energisystemstudier föreslås
forskningsrådsnämnden fr.o.m. budgetåret 1990/91 disponera 4000000 kr. under
tolfte huvudtiteln, anslaget Energiforskning.

Sverige har
internationellt sett en mycket stark ställning när det gäller longitudinella
studier av åldrandeprocessen. I den tidigare nämnda utredningen om forskning
om äldre, som ulförts av FRN och delegationen för social forskning (DSF),
påpekas viklen av all kontinuiteten inte bryts och att databaserna förblir
tillgängliga för forskare från hela landet. Regeringen föreslår atl fr. o.m.
budgetåret 1990/91 ytterligare 1 milj. kr. anvisas för longitudinella studier
av åldrandeprocessen.

Som tidigare redovisats
föreslår regeringen att delegationen för jämställdhetsforskning upphör den 1
juli 1991. För budgetåren 1991/92 och 1992/93 kommer särskilda medel under
civildepartementels huvudtitel att avsättas till FRN för ett
informationsprogram för jämställdhetsforskning.

Den verksamhet som bedrivs
inom European Science Foundation (ESF) är ett värdefullt komplement till t.ex.
forskningssamarbetet med EG. Det ankommer på berörda myndigheter att avdela resurser
för samarbete av detta slag.

1 årets budgetproposition
har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för
pensionsadministralionen skall täckas av avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91.
Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

För
FRN beräknas för nästa budgetår ett anslag om totalt 63 630000 kr, vilket
innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 10892000 kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. att
riksdagen till Forskningsrådsnämnden för budgetåret

1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 63630000 kr.,

2. att
riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E
15. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

106 920217-

125054000

152181000

Reservation

7 342 034

Från anslaget bestrids
kostnaderna för den verksamhet som humanis-tisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) finansierar samt för rådets förvaltning. Inom ramen för
HSFR:s anslag bestrids bl.a. kostnaderna för 16 tjänster som professor, två
gästprofessurer och högst 35

307

forskartjänster.
Från anslaget bestrids också kostnaderna för vissa dokto- Prop. 1989/90:90

randtjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1989/90 disponeras
Avsnitt 17

högst 5 585 000 kr. Utbildningsdep.

Högskoleenhet

1989/90

Ber ä knad ä ndring 1990/91

Hunianistisk-sam
hällsvetenskaplig forskning Forskning om förutsättningar för och konsekvenser
av informationsteknologins användning

119 164 000 5 890000

125054000

+ 33017000 - 5 890000

+ 27127000

Humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet

Rådet föreslår förstärkningar av verksamheten för den
kommande verksamhetsperioden. Hela ökningen föreslås ligga på det första året
i planeringsperioden. En resursförstärkning krävs för att möjliggöra stöd till
större forskningsprojekt samt för en fortsatt utveckling inom särskilda
insatsområden, bl.a. det nyligen startade programmet för jämförande
kulturforskning. Nya insatsområden är bl.a. samarbete och integration i Europa,
forskning rörande miljö och utveckling, områdesforskning rörande Mellersta
Östern och svensk politisk historia. Rådet anser det nödvändigt att det
inledda stödet till forskning om fömtsättningar för och konsekvenser av
informationsteknologins användning fullföljs på samma nivå som under budgetåret
1989/90. Rådet föreslår vidare

s. k.
internationella forskarassistentjänster för all tillförsäkra yngre forskare
forskningsmöjligheter utomlands ( + 2400000 kr)

utvärderingar
av forskning (400000 kr) samt översättningar av på svenska publicerade
vetenskapliga arbeten ( + 500000 kr)

inrättande av
en tjänst som professor i miljörätt och en i industriminnesforskning (+1
600000 kr)

insatser
avseende utrustning (+ 1 000000 kr.). Inom rådets verksamhetsområde föreligger
ell starkt ökande behov av till projektbidragen knuten utmstning, i stor
utsträcknings, k. medddyr utmstning, vilken ligger under nedre kostnadsgränsen
för vad som kan tilldelas från forskningsrådsnämndens ram för dyrbar
utrustning.

Rådet
hemställer

alt regeringen
godkänner den allmänna inriktningen av verksamheten så som den beskrivs i
anslagsframställningen,

alt regeringen
föreslår riksdagen att dels anvisa reservationsanslag för verksamheten om
138254000 kr. för budgetåret 1990/91, dels anvisa anslag för budgetåren 1991/92
och 1992/93 på samma nivå,

alt regeringen
inrättar professurer vid HSFR i enlighet med rådets förslag,

att den vid rådet
befintliga donationsprofessuren i numismalik och

308

pennninghistoria får
återbesättas efter nuvarande innehavares pensionering,

att
regeringen beslutar om en överföring av en forskartjänst för K. Nowak till
universitetet i Stockholm,

att
medel för stöd till byggnadsforskning fr.o.m. budgetåret 1990/91 i enlighet med
de grunder som anges i anslagsframställningen anvisas till HSFR

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden

God
forskning inom kulturvetenskaperna framstår som allt mer angelägen. Inte minst
gäller delta mot bakgrund av utvecklingen internationellt. 1990-talet kommer
med all sannolikhet att bli en period av nya, levandegörande synpunkter inom
snart sagt alla kullurvetenskapliga forskningsområden.

Den
kullurvetenskapliga grundforskningen är humanistisk-samhälls-vetenskapliga
forskningsrådets (HSFR) huvudansvar. Arbetet med centrala kulturvetenskapliga
frågeställningar måste ges ökat stöd. Rådets verksamhet är här av avgörande
betydelse. Rådet prövar och stöder såväl enskilda projekt som större
forskningsprogram och s. k. nätverk. Regeringen föreslår en sammanlagd ökning
av HSFR:s anslag med 17 milj. kr. budgetåret 1990/91, med ytterligare 4,7 milj.
kr. budgetåret 1991/92 och slutligen med ytterligare 2 milj. kr. budgetåret
1992/93.

HSFR
har aktivt främjat forskningen inom områdena miljörätt och bebyggelseforskning.
En mer långsiktig uppföljning av insatserna bör säkerställas genom atl
tjänster som professor i dels miljörätt, dels industriminnesforskning inrättas.
Regeringen kommer i annat sammanhang att fatta beslut om inrättande av
tjänsterna.

Vid
HSFR finns en professur i numismalik och penninghistoria, personlig för Brita
Malmer. Tjänsten finansieras genom en donation. Rådet föreslår att professuren
får återbesättas efter Brita Malmers pensionsavgång. Donator, Gunnar Ekströms
stiftelse, har förklarat sig beredd att även fortsättningsvis bekosta en
professur i numismalik och penninghistoria. Regeringen kommer i annal
sammanhang all fatta beslut om inrättande av tjänsten.

Regeringen
biträder rådels förslag att föra över medel för K. Nowaks forskartjänst vid
rådd lill anslaget Humanistiska fakulteterna, anslagsposten universitetdT
Stockholm (-368000 kr.).

HSFR har under
anslagsposten Forskning rörande förutsättningar för och konsekvenser av
informationsteknologins användning disponerat vissa medel för tjänster som nu
överförs till anslaget humanistiska fakulteterna. Forskningsområdet är nu så
väl etablerat atl medel inte längre bör anvisas under en särskild anslagspost.

HSFR
har disponerat vissa medel uppförda under elfte huvudtiteln, nämligen 4000000
kronor under anslaget B 12. Byggnadsforskning och 1000000 under anslaget B 13.
Lån till experimenlbyggande. Av dessa medel har I 200000 kronor överförts till
statens lantmäteriverk för arbetet med en svensk nationalatlas. Medel för
nationalatlasen föreslås i fortsättningen anvisas från elfte huvudtiteln
direkt lill lantmäteriverket, varvid

309

HSFR:s ansvar för
finansieringen av detta projekt upphör. HSFR föreslås disponera 3 800000 kr
under anslaget Byggnadsforskning för finansiering av grundforskning av relevans
för byggforskning.

Arbetsmarknadspolitiken är
ett viktigt instrument för landets utveckling och människornas välfärd.
Inträngande kunskaper utgör grundval för en genomtänkt politik. Regeringen har
under åren avsatt betydande belopp för forskning och utredningsarbete inom
området. För etl fullföljande och fördjupande av dessa insatser föreslår
regeringen ökade medel under förevarande anslag ( + 2000000 kr. för budgetåret
1990/91, +3 500000 kr för budgdåret 1991/92 samt + 1 OOOOOO kr för budgdåret
1992/93).

Alltför många goda arbeten
i kullurvetenskapliga ämnen förblir okända utanför det nordiska språkområdet.
Det är väsentligt att svensk forskning i växande utsträckning når ul lill det
internationella forskarsamhället. Med anledning av den vikt regeringen lägger
vid detta, förordas en förstärkning med 1 milj. kr. föröversättningskostnader
fr. o. m. budgetåret 1992/93.

HSFR har i uppdrag att
svara för kontakterna med bl. a. EG:s forskningsprogram Stimulation Plan for
Economic Sciences, SPES och European University Institute i Florens. Fr.o. m.
budgetåret 1990/91 bör kostnaderna för SPES beräknas under anslaget E 19.
Europeisk forskningssamverkan. 1 anslutning härtill beräknas en minskning av
förevarande anslag (-517000 kr.)

För utveckling av
forskningssamarbete i övrigl med EG-länderna beräknas fr.o.m. budgetåret
1991/92 ytteriigare medel under förevarande anslag (+1 200000kr).

I budgetpropositionen 1990
har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits alt kostnaderna för
pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr. o.m. budgetåret 1990/91.
Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

För HSFR beräknas för nästa
budgetår ett anslag om totalt 152 181 000 kr. vilket innebär en ökning med 27
127 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
att riksdagen till
Humanisti.sk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91
anvisar etl reservationsanslag på 152 181000 kr.,

2.
att riksdagen godkänner dé
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

310

E 16.
Medicinska forskningsrådet

223 736983 250202000
286469000

1988/89
Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 Förslag

Reservation

18410710

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Från
anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som medicinska forskningsrådet
(MFR) finansierar samt för MFR:s förvaltning. Inom ramen för MFR:s anslag
bestrids bl.a. kostnaderna för 8 tjänster som professor och 35 forskartjänster.
Från anslaget bestrids även kostnader för vissa doktorandtjänster. För
förvaltningskostnader får budgetåret 1989/90 användas högst 4735000 kr.

Medicinska
forskningsrådet

MFR
föreslår förstärkta insatser inom fyra områden:AIDS- och HIV-forskning,
folkhälsovelenskaplig forskning, forskning rörande äldres hälso- och sjukvård
och koslepidemiologi. Beträffande det sistnämnda området vill MFR understryka
behovet av forskning rörande samband mellan kost, hälsa och sjukdom. Behovet av
vetenskapligt kvalificerade undersökningar inom området koslepidemiologi är
stort.

Under
de senaste åren har den kliniska forskningens villkor diskuterats och
analyserats. Ett stort problem är bristen på tid för forskning för de kliniska
forskarna. För att förbättra situationen föreslår MFR att 20 tjänster som
forskare inrättas. Dessa tjänster skulle konstrueras så att t.ex. halva liden
under etl år utnyttjas för forskning och halva tiden för klinisk verksamhet.
Ytterligare insatser krävs också för att stimulera utvecklingen inom klinisk
molekylärmedicinsk forskning.

MFR
föreslår för treårsperioden 1990/91 1992/93 följande förändringar:

1.
Ökat stöd till klinisk
forskning (8 100000 kr.)

2.
Ökat stöd till AIDS-och
HIV-forskning (3000000 kr.)

3.
Forskning rörande äldres hälso-
och sjukvård (3000000 kr.)

4.
Folkhälsovelenskaplig forskning
(2000000 kr.)

5.
Professur i koslepidemiologi,
personlig för Peter Boyle (1 OOOOOO kr.)

6.
Ökade resurser för finansiering
av vetenskaplig apparatur (4000000 kr.)

7. Överföringar av tjänster till
universitetsorganisationen ( 2 523000 kr.)

Regeringens
överväganden

Svensk
medicinsk forskning har en internationelll framskjuten ställiiing och dess
bidrag lill världens totala vetenskapliga produktion är, räknat på
befolkningsunderlag, större än något annat lands. Värdet av en framgångsrik
medicinsk forskning kan inte underskattas. Regeringen föreslåren sammanlagd
ökning av medicinska forskningsrådels resurser med 18 milj. kr. budgetåret
1990/91, ytteriigare 14,8 milj. kr. budgetåret 1991/92 och slut-

311

ligen
ytterligare 3 milj. kr. budgetåret 1992/93. Sammanlagt kommer således MFR:s
anslag att förstärkas med 35,8 milj. kr. under planeringsperioden.

Medicinska
forskningsrådet (MFR) föreslår att det inrättas en professur i
koslepidemiologi, personlig för Peter Boyle. Professuren avses bli placerad vid
karolinska institutet, Huddinge sjukhus. Regeringen har i det föregående
redovisat att professurer vid forskningsråden fortsättningsvis skall
ledjgförklaras och tillsättas i öppen konkurrens mellan olika sökande på samma
sätt som sker vid tillsättning av övriga professurer inom högskolan. Med hänsyn
till att detta ärende förberetts utifrån nuvarande praxis bör undantag från
kravet på ledigförklarande göras i detta fall. Regeringen biträder därför
förslaget och kommer i annal sammanhang atl besluta att en tjänst i
koslepidemiologi inrättas vid MFR den Ijuli 1990 med Peter Boyle som
innehavare.

Det
är angeläget att kliniskt verksamma forskare kan ges bättre möjligheter till
forskning. En lösning kan vara de av MFR förordade tjänsterna som: forskare, i
vilka t. ex. halva tiden under ett år utnyttjas för forskning och halva liden
för klinisk verksamhet. Regeringen anser alt denna tjänste-konstmklion liksom
andra lösningar för att ge de kliniska forskarna sammanhängande tid för
forskning är väl värd all pröva. Med anledning härav kan det totala antalet
tjänster som forskare vid rådet behöva ökas. Detta bör ske inom ramen för
befintliga resurser.

Regeringen
har i det föregående föreslagit ökat stöd lill folkhälsovelenskaplig
forskning. Inom MFR har en arbetsgrupp belyst behovet av ytterligare forskning
inom detta område. Regeringen anser atl även medicinsk forskning inom detta
område bör stimuleras och föreslår all 1 milj. kr. anvisas som stöd till
folkhälsovelenskaplig forskning.

Medsstöd
från MFR bedrivs en avsevärd forskning kring senil demens, åldersproblem och
AIzheimers sjukdom. Ytterligare resurser bör ställas lill förfogande för rådets
stöd till forskning om demenssjukdomar. Regeringen beiäknarför detta ändamål I
milj. kr.

Inom
vissa delområden av den psykiatriska forskningen särskilt den biologiskt
orienterade är svensk forskning framgångsrik. Även de s. k. psyko-dynamiska och
socialpsykialriska områdena är forskningsområden som blivit allt viktigare.
Viss verksamhet pågår i landet inom dessa områden men har inte nått samma
ställning som den biologiskt orienterade forskningen. Mot denna bakgrund kommer
MFR att få i uppdrag att bedöma hur, inom nuvarande resurser, förutsättningar
kan skapas för en snabbare kunskapsuppbyggnad inom de s. k. psykodynamiska och
socialpsykialriska forskningsområdena inom psykiatrin.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Forskning om amalgam
och andra dentalmaterial

Socialutskottet
har behandlat förslag om anslag till forskning om amalgam och andra
dentalmaterial i ett särskilt betänkande (SoU 1988/89:28). Härvid betonades
vikten av all dt tvärsekloridlt forskningsprogram framtaget på;uppdrag av
socialstyrelsen genomförs. För detta erfordras sammanlagt 16 milj. kr. under
en fyraårsperiod. MFR har genom ompriorile-

312

ring
frigjort 1 milj. kr. för forskning kring amalgam. Riksdagen anvisade Prop.
1989/90:90 för innevarande budgetår 3 milj. kr. för forskning om amalgam och
andra Avsnitt 17 dentalmaterial. Regeringen beräknar under förevarande
anslag medel för- Utbildningsdep. detta ändamål ( + 3 milj. kr). I det
föregående har en motsvarande minskning gjorts av anslaget Forskning om
amalgam och andra hälsorisker.

Forskn
ing om Hl V och AI DS

Under
en följd av år har genom särskilda beslut av regeringen 3 milj. kr. årligen
anvisats MFR som stöd lill HIV- och AIDS-forskning. Behovet av forskning om
denna immunbristsjukdom kvarstår. Forskningen bör därför erhålla ett mer
reguljärt stöd. Medel motsvarande vad som hittills anvisats bör i
fortsättningen beräknas under förevarande anslag ( + 3 milj. kr.).

Internationellt
forskningssamarbete

Genom
regeringens förslag i 1989 års kompletteringsproposilion har MFR fr. o. m.
innevarande budgetår anvisats vissa medel för utökat forskningssamarbete med
EG. Medlen avser dellagande i olika enskilda projekt ingående i EG:s
ramprogram för forskning. Regeringen har i- det föregående utföriigt redovisat
motiven för EG-samarbetet. För en utökning av detta dellagande utöver de
medel som rådet har möjlighet atl anvisa inom ramen för sina ordinarie resurser
beräknar regeringen en förstärkning av rådets resurser fr.o. m. budgetåret
1991/92 med 4,8 milj. kr.

Övrigafrågor

MFR
föreslår efter samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) överföring
till högskoleorganisationen av tjänster som under lång tid funnits inrättade
vid högskoleenheter men bekostats av rådet.

Regeringen
tillstyrker förslagen och har i det föregående vid beräkning av anslaget
Medicinska fakulteterna beräknat medel för tre professurer: i baromedicin, i
hälso- och sjukvårdsforskning med särskild inriktning på utvecklingsländerna
saml i hälso- och sjukvårdsforskning samt vissa resurser i anslutning till
tjänsterna. 1 enlighet härmed föreslås att förevarande anslag minskas med 2 698
000 kr.

I
budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk
föreslagits att kostnaderna för pensionsadministration skall täckas av
avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits
till dessa avgifter.

För
MFR beräknas för nästa budgetår ett anslag om totalt 286469000 kr. vilket
innebär en ökning med 36 267 000 kr.

313

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
att riksdagen lill Medicinska
forskningsrådet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
286469000 kr.,

2.
atl riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angdts.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

E
17. Naturvetenskapliga forskningsrådet

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

326 724 390 345 655 000
386 973000

Reservation

19085
205

Från anslaget
bestrids kostnaderna för den forskningsverksamhet m. m. som naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) finansierar samt för NFR:s förvaltning. Inom ramen härför
bestrids bl.a. kostnaderna för 17 tjänster som professor, en gästprofessur och
75 tjänster som forskare. Från anslaget bestrids även kostnader för vissa
doklorandtjänsler. För förvaltningskostnader får budgetåret 1989/90 användas
högst 13 943 000 kr.

Naturvetenskapliga
forskningsrådet

Rådet
föreslår följande förstärkningar av verksamheten under den kommande
treårsperioden. Hela ökningen föreslås ligga på del första året av perioden.

nya
forskartjänster och stipendier ( + 8 milj kr)

medel
för ett bättre utnyttjande av internationella och nationella forskningsanläggningar
(+2 milj. kr.)

ökande
insatser på områdena miljördaterad grundforskning (+ 1 milj. kr.) och
polarforskning ( + 2 milj. kr.)

medel
för materialforskning ( + 6 milj. kr.) och materialforskningskonsortier (+2
milj. kr.)

ökade
medel för projektbidrag inom andra områden ( + 5 milj. kr.) och för utmstning (
+ 2 milj. kr.).

Rådet
lämnar också ett budgetförslag på en högre nivå innebärande väsentligt ökat
stöd lill den miljörelaterade grundforskningen och för etl nationellt
maleriallekniskl program.

NFR föreslår överföring av
sammanlagt 7,8 milj. kr. lill andra anslag. Det gäller kostnaderna för en del
av forskargruppen inom enheten för plasmafysik och fusionsforskning vid
tekniska högskolan i Stockholm samt driften av radioastrononvildeskopel SEST i
Chile (lill Chalmers tekniska högskola). Rådet föreslår också en överföring av
2 milj. kr. till anslaget för europeisk forskningssamverkan för medverkan i den
europeiska synkrotronljuskällan ESRF i Grenoble. Kostnaderna för en tjänst vid
Vetenskapsakademien bör överföras till anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet.

NFR
föreslår alt en professur, personlig för Åke Kvick, inrättas i struk-

314

turkemi. En ledigblivande
professur i plasmafysik med fusionsforskning bör återbesättas med samma
ämnesinnehåll.

NFR begär 3, 2 milj. kr.
för forskning om den marina miljön, under det under miljö- och
energidepartements huvudtitel uppförda anslaget Åtgärder mol havsföroreningar.

NFR föreslår vidare en
ändring av bestämmelserna om forskartjänster så att som behörighetskrav införs
att högst 10 år får ha förflutit från avläggandet av doktorsexamen lill
ansökningstidens utgång för en sådan tjänst.

NFR har på regeringens
uppdrag utrett frågan om behovet av nationell samordning av utnyttjandet av
superdatorer för svensk forskning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden

Den
naturvetenskapliga grundforskningen ger ökade kunskaper om de grundläggande
naturlagarna och bildar därigenom basen för den tekniska utvecklingen och för
hela det moderna industrisamhället. Det naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) stöder betydelsefull forskning inom matematik, fysik, kemi, biologi och
geovetenskap vid universitet och högskolor. Den svenska forskningen inom dessa
områden har en stor bredd och ett omfattande iniernaliondll engagemang. Etl
långsiktigt och målmedvetet stöd från NFR är en av förutsättningarna för
utvecklingen av gmndforskningen inom dessa områden och för de svenska
forskarnas möjligheter atl befinna sig vid forskningsfronten.

NFR:s
utvärderingar av den naturvetenskapliga forskningen är internationellt
uppmärksammade. Utvärderingarna visar bl.a. att den svenska forskningen inom
flertalet naturvetenskapliga områden är av hög kvalitet, i vissa fall av högsta
internationella standard.

Regeringens
förslår en sammanlagd ökning av NFR:s resurser med 16,7 milj. kr. förbudgetård
1990/91 utöver löne-och prisomräkning. För budgetåret 1991/92 föreslås en
ytterligare ökning med 23,9 milj. kr. och för budgetåret 1992/93 ytteriigare 10
milj. kr. Sammanlagt kommer således NFR:s anslag att förstärkas med 50,6 milj.
kr. under planeringsperioden.

Regeringen avser att
med utgångspunkt i NFR:s förslag senare fatta beslut om att inrätta en tjänst
som professor i struklurkemi, personlig för Åke Kvick. Regeringen har tidigare
föreslagit att professurer vid rådsorganisationen fr.o.m. 1 juli 1990 skall
ledigförklaras och tillsättas i öppen konkurrens mellan olika sökande på del
sätt som gäller vid tillsättning av andra professurer. Med hänsyn lill all
delta ärende förberetts utifrån nuvarande praxis bör undantag från kravet på
ledigförklarande göras i detta fall.

Samordning av
superdaloranvändning

Regeringen
har uppdragit ål naturvetenskapliga forskningsrådet atl i samråd med
forskningsrådsnämnden överväga behovet av nationell samordning av utnyttjandet
av superdatorer för svensk forskning. NFR redovisade i skrivelse den 31
augusti 1989 utredningen och sill förslag med anledning av denna.

315

Rådet konstaterar att
tillgången på superdatorkapacilet avsevärt förbättrats under år 1989 genom
tillkomsten av CRAY X-MP/48 systemet i Linköping (NSC) och IBM 3090-600
systemet i Skellefteå (SDCN). Utredningen redovisar att en omfattande
samordning mellan anläggningarna redan föreligger, bl. a. vad gäller säkerhet
och tilldelning av körtid. Samma datornät, SUNET, används också för
kommunikation med och mellan superdatorerna. Enligt rådet behövs därför inte
någon ytterligare reglering av verksamheten.

Vad
gäller det framtida behovet av superdatorkraft anser rådet att en noggrann
analys av de faktiska behoven och deras ökning bör föregå beslut i denna fråga.
NFR anmäler också att man har för avsikt att inrätta en permanent
superdatorkommitté under rådets huvudmannaskap.

Regeringen
delar rådets uppfattning atl ingen ytterligare reglering av denna fråga
erfordras. NFR bör tillsammans med forskningsrådsnämnden fortlöpande bevaka
frågan om samordning och behov av superdatorkapacitet.

Regeringen
har behandlat frågan om universitetsdalornätet SUNET:s finansiering i
anslutning till sin anmälan av anslaget E 9. Tekniska fakulteterna.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Fusionsforskning

Genom
1987 års forskningsproposition samlades ansvaret för det svenska
fusionsforskningsprogrammet hos NFR. Programmet är anslutet lill Europeiska
gemenskapernas (EG) fusionsforskningsprogram. Regeringen uppdrog i anslutning
härtill åt NFR att utvärdera den svenska fusionsforskningen och lämna förslag
till verksamhet för perioden fr. o. m. budgetåret 1990/91. Rådet redovisade den
23 maj 1989 uppdraget efler en vetenskaplig utvärdering av programmet med
deltagande av internationell expertis. NFR föreslår att regering och riksdag
fattar principbeslut om ett fortsatt samarbete med EG under liden t.o.m.
budgetåret 1995/96. Det svenska fusionsforskningsprogrammet föreslås under
denna tid fortsätta på en i reala termer oförändrad ekonomisk nivå.

Sveriges
forskningssamarbete med EG har behandlats i det föregående. Regeringens strävan
är att etablera ett så nära och omfattande forskningssamarbete med EG:s s.k.
ramprogram som är möjligt. Fusionssamarbetet har pågått sedan år 1976 och är
Sveriges äldsta forskningssamarbete med EG. Genom programmet blir Sverige också
delaktigt i det globala forsk-ningsamarbelel inom området, i vilket medverkar
såväl Förenta Staterna och Japan som Sovjetunionen. Det svenska delprogrammet
har utvecklats väl och NFR:s utvärdering visar att det håller en god kvalitet.
1 många avseenden kan samarbetet med EG inom detta område stå som en förebild
när samverkan på programnivå nu byggs upp inom en rad forskningsområden. Utbytet
i form av bl. a. internationella kontakter med det europeiska
forskningssamarbetet är av stort värde för den svenska forskningen.

Regeringens
bedömning är därför att Sverige bör delta i fusionssamarbetet även för den
kommande treårsperioden. Samarbetet därefter bör prö-

316

s. 317 Kontrollera mot PDF

vas
i anslutning till ställningstagandet till forskningssamarbetet med EG inför den
planeringsperiod som inleds 1993/94.

Det nationella
fusionsforskningsprogrammet utgör en integrerad del av EG:s
fusionsforskningsprogram. Under innevarande period har fusionsforskningen i
egenskap av en del av det svenska energiforskningsprogrammet förfogat över en
särskilt angiven ram under NFR:s anslag. Fusionsforskningens huvudsakliga
karaktär av långsiktig grundläggande forskning gör emellertid atl den så långt
möjligt bör bedömas tillsammans med annan naturvetenskaplig och teknisk
forskning. Den inomvetenskapliga värderingen bör således till stor del avgöra
omfattningen av det svenska programmet. NFR bör därför överväga möjligheten av
att den särskilda ramen för fusionsforskningen inom rådets anslag avskaffas.
Övervägandena bör redovisas i rådets anslagsframställning för budgetåret
1991/92.

Regeringen har i samband
med sin anmälan av anslaget till de tekniska fakulteterna redovisat sin avsikt
att besluta om en särskild inrättning, benämnd Alfvénlaboratoriet vid tekniska
högskolan i Stockholm. Härigenom kommer fusionsforskningen att på etl bättre
sätt kunna integreras i den reguljära högskoleverksamheten, t. ex. med avseende
på medverkan i grundutbildningen och rekryteringen av forskarstuderande. 1
samband härmed överförs medel motsvarande kostnaderna för ell antal tjänster
m.m. från förevarande anslag till anslaget E 9. Tekniska fakulteterna ( 3 635
000 kr).

Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17
Utbildningsdep.

Internationedt
forskningssamarbete

Det
internationella samarbetet inom naturvetenskaplig forskning har successivt
ökat under den senaste tioårsperioden. Mest påtagliga är naturligtvis de stora
internationella forskningsanläggningarna som möjliggör investerings- och
driftkostnader som är omöjliga att bekosta för enskilda länder. Det äldsta
exemplet är kärnforskningsanläggningen CERN, men senare har en rad anläggningar
tillkommit inom molekylärbiologi, astronomi, synkrolronljusforskning m. fl.
områden.

Kostnaderna för det
internationella samarbetet utgör i allmänhet en integrerad del av de medel som
de ansvariga forskningsbeviljande organen, l.ex. NFR anvisar. Endast i de fall
då medverkan innebär en avtalsstyrd avgift, oberoende av de vetenskapliga
prioriteringarna, finns anledning särbehandla medelsanvisningen till
internationellt samarbete. För sådana utgifter har det särskilda
förslagsanslaget Europeisk forskningssamverkan inrättats.

NFR är sedan år 1988
svensk avtalspart i samarbetet kring den europeiska synkrotronljuskällan ESRF
i Grenoble. Hittills har utgifterna delvis bestridits från rådets anslag.
Medlen härför bör fr. o. m. budgetåret 1990/91 i sin helhet anvisas över
anslaget E 19. Europeisk forskningssamverkan. I samband härmed beräknas en
minskning av förevarande anslag med 2 milj. kr.

Regeringen
återkommer i samband med sin anmälan av anslaget E 19. till kostnaderna för det
svenska deltagandet i Very Large Tdescope (VLT)

317

s. 318 Kontrollera mot PDF

och
i EG:s forskarutbytesprogram SCIENCE. NFR är svenskt kontaktor- Prop.
1989/90:90

gan för bägge dessa forskningsverksamheter. Avsnitt
17

Genom
regeringens förslag i 1989 års kompletteringsproposition har Utbildningsdep.
NFR fr. o. m. innevarande budgetår anvisats vissa medel för utökat forskningssamarbete
med EG. Medlen avser deltagande i olika enskilda projekt ingående i EG:s
ramprogram för forskning. Regeringen har i det föregående utförligt redovisat
motiven för EG-samarbetet. För en utökning av detta deltagande utöver de
medel som rådet har möjlighet att anvisa inom ramen för sina ordinarie resurser
beräknar regeringen en förstärkning av rådets resurser fr.o.m. budgetåret
1991/92 med 6,6 milj. kr. Medlen avser medverkan på projektnivå i
grundforskningsinriklade delar av naturvetenskapliga program, främst ESPRIT,
BRITE/EURAM, EPOCH och JOULE.

Regeringen
kommer i det följande, i anslutning till anmälan av anslaget till styrelsen för
teknisk utveckling (STU), atl föreslå ytteriigare medel för projektsamarbete
med EG, bl. a. avseende nämnda program. Motsvarande gäller naturvårdsverket.
Regeringen utgår från att myndigheterna i samråd med varandra på ett lämpligt
sätt fördelar ansvaret sig emellan. I vissa fall kan även gemensam finansiering
av projektdeltagande bli aktuell. Där så är lämpligt bör en av myndigheterna
åläggas ett samordningsansvar. Vad gäller det klimatologiskt inriktade
miljöforskningsprogrammet EPOCH förutsätter regeringen att NFR i samråd med
statens naturvårdsverk återkommer till regeringen med en redovisning av förutsättningarna
för ett svenskt deltagande på programnivå inom ramen för de resurser som berörda
myndigheter förfogar över.

Miljördaterad
naturvetenskaplig forskning

NFR
har sedan lång tid stött miljördaterad forskning. Häri ingår, förutom olika
riktade insatser inom miljöområdet, t ex forskning om skog och miljö,
toxikologisk grundforskning samt marin miljöforskning också ell stort antal
forskningsprojekt rörande ekosystem, markforskning i vid mening och
hydrologisk forskning. Polarforskningen, som kommer att närmare beskrivas vid
anmälan av anslaget Polarforskning, är ytteriigare ett exempel på forskning med
starka miljöinslag.

Insatserna
för den miljörelaterade marina forskningen har redovisats under anslaget till
de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.

Regering
och riksdag har budgetåret 1988/89 beslutat om ett antal

förstärkningar av den marina forskningen. Således inrättades tre marina

centra för grundläggande forskning och miljöövervakning knutna till uni

versiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå. Särskilda medel anvisades

för utrustning m. m. Ett antal tjänster, däribland tre professurer knutna till

naturvetenskapliga forskningsrådet, tillkom som en förstärkning av forsk

ningen vid de marina centra. Medlen för dessa tjänster anvisades över

miljö- och energidepartementets huvudtitel. Dessa medel bör fr.o.m.

budgetåret 1990/91 anvisas under förevarande anslag. Regeringen beräk

nar en ökning av anslaget med 3 milj. kr. med motsvarande minskning av 318

s. 319 Kontrollera mot PDF

anslaget
Åtgärder mot havsföroreningar under fjortonde huvudtiteln Prop. 1989/90:90

(prop. 1989/90:100 bil. 16). Avsnitt 17

Sammantagna
innebär regeringens förslag en betydande förstärkning av Utbildningsdep. de
fasta resurserna för miljördaterad forskning. Även de rörliga projektmedlen
för miljöforskning behöver förslärkas. Regeringen beräknar en ökning av NFR:s
medel härför med sammanlagt 4 milj. kr. för perioden. För budgetåret 1990/91
beräknas 2 milj. kr., för budgetåret 1991/92 ytterligare 1 milj. kr. och för
budgetåret 1992/93 ytteriigare I milj. kr.

Materialteknik

En
samlad redovisning av regeringens förslag till insatser inom
material-teknikområdd har redovisats i det föregående. NFR har tillsammans med
STU redovisat ett förslag lill konsortier som innebär en ny och tvärvetenskaplig
ansats över disciplin- och högskolegränser. Förslaget är intressant och bör
kunna innebära en väsentlig insats inom vissa strategiskt viktiga områden av
betydelse för den svenska industriella utvecklingen. NFR bör för sin andel i
konsortierna, utöver de medel som rådet i övrigl kan fördela till området,
erhålla en förstärkning av sitt anslag med 3 milj. kr. för budgetåret 1991/92
och ytterligare 3 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

Energirdaterad
grundforskning

Regeringen
kommer i det följande att i anslutning lill anmälan av anslaget Energiforskning
under industridepartementels huvudtitel redogöra för sina bedömningar avseende
energiforskningen för perioden 1990/91 1992/93. Den energirdaterade
gmndforskningen aren väsentlig bas för hela energiforskningsprogrammet och
kommer atl ges kraftigt förstärkta resurser. NFR föreslås disponera 31 milj.
kr. för sin del i programmet.

Regeringen
behandlar i avsnittet Industridepartementets verksamhetsområde den
reaktorbaserade naturvetenskapliga forskningen som bedrivs vid den s. k.
R2-reaktorn i Studsvik. Regeringen avser att uppdra åt NFR att utvärdera denna
forskning. NFR föreslås vidare, i avvaktan på utvärderingens resultat,
disponera medlen avseende R2-reaktorn för utbetalning till Studsvik AB.

Övrigajrågor

NFR
har föreslagit en överföring av vissa medel för drift m.m. av Swedish ESO
Submillimetre Tdescope (SEST) till Chalmers tekniska högskola, liksom
överföring av vissa medel för en tjänst vid Abisko naturvetenskapliga station
till Vetenskapsakademien. Regeringen biträder förslagen och beräknar en
minskning av förevarande anslag med 2 537000 kr.

I budgetpropositionen
1990 har beträffande statens löne- och pen

sionsverk föreslagits att kostnaderna för pensionsadministrationen skall 319

täckas
av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har Prop.
1989/90:90

hänsyn
tagits till dessa avgifter. Avsnitt 17

Med
hänvisning till vad som anförts i del föregående beräknas anslaget Utbildningsdep.

1111(345 655000 + 41 318000=) 386973000kr.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. att
riksdagen till NaturvetenskapligaJörskningsrådet Pjr budget

året 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 386 973000 kr.,

2. all
riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

E
18. Rymdforskning

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

23 309573 27 300000 26
269000

Reservation

2073426

Från
anslaget bestrids kostnaderna för den grundforskning som statens delegation för
rymdverksamhet (DFR) finansierar.

Statens
delegation för rymdverksamhet

Rymdforskningen
i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter, sondrakder och ballonger.
DFR fördelar anslag till forskargmpper vid universitet, högskolor och
forskningsinstitut.

DFR
har ingivit ett förslag till treårsplan för den svenska rymdverksamheten
budgetåren 1990/91-1992/93. Ddegationen föreslår ett nationelU program som
vidareutvecklar Sveriges möjligheter att i framtiden konstruktivt bidra till
och tillgodogöra sig det internationella samarbetet. Delegationen prioriterar
forskningsområdena rymdplasmafysik och mikrogravitation samt utnyttjandet av
rymdforskningsmiljön i Kiruna.

DFR föreslår en
ökning av det nationella rymdforskningsprogrammel med 8 %, motsvarande 2,2 milj
kr.

Regeringens överväganden

Den
svenska rymdforskningen baseras på deltagande i det internationella
rymdsamarbetet och på ett nationellt program som vidareutvecklar möjligheterna
att bidra till och tillgodogöra sig detta samarbete. Statens delegation för
rymdverksamhet (DFR) har en central roll i detta arbete, bl. a. genom att
stödja forskning där den svenska kompetensen är mycket hög. Exempel på sådana
områden är magnetosfärs- och jonosfärsforskning.

DFR bör, i likhet med
forskningsråden, erhålla en förstärkning av sina medel för projektverksamhet.
Regeringen beräknar en ökning av delegationens anslag med 2 milj. kr. fr.o.m.
budgetåret 1991/92.

I
enlighet med delegationens förslag beräknas medel för vissa tjänster

320

m.m.
knutna till institutionen för plasmafysik vid tekniska högskolan i Prop.
1989/90:90

Stockholm under anslaget till de tekniska fakulteterna i stället för under
Avsnitt 17

förevarande anslag ( 3078000 kr.). Utbildningsdep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
att riksdagen till Rymdforskning
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 26269000 kr.,

2.
att riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåret 1991/92 som angetts.

E 19. Europeisk forskningssamverkan

1988/89
Utgift 240990853 1989/90 Anslag 259907000 1990/91 Förslag 282 610000

Från
anslaget bestrids kostnader för Sveriges dellagande i den europeiska
rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program saml för Sveriges bidrag till
Esrange specialprojekt (prop. 1972:48 bil. 1, UbU 27, rskr. 217). Kostnaderna
för Sveriges deltagande i ESA:s grundprogram och tillämpningsprogram bestrids
från anslag under industridepartementets huvudtitd (prop. 1972:48 bil. 2, NU
37, rskr. 216). Statens ddegation för rymdverksamhet (DFR) är svenskt kontaktorgan
bl.a. för samarbetet inom ESA.

Från
anslaget bestrids vidare kostnader för Sveriges deltagande i den europeiska
kärnforskningsorganisationen (CERN) (jfr prop. 1953:127, SU 77, rskr. 167 samt
prop. 1970:182, SU 224, rskr. 439), den europeiska organisationen för
astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (jfr prop. 1961:138, UU
3, rskr. 253), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för
molekylärbiologi (CEBM) (jfr prop. 1968:1 bil. 10, SU 41, rskr. 114) samt dess
program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) (jfr prop.
1973:1 bil. 10, UbU 10, rskr. 108). Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) är
svenskt kontaktorgan med dessa organisationer.

Från
anslaget bestrids också kostnaderna för Sveriges samarbete med de europeiska
gemenskaperna (EG) inom området styrd termonukleär fusion och plasmafysik.
Naturvetenskapliga forskningsrådet är svenskt kontaktorgan med EG i delta
sammanhanj.

Från
anslaget bestrids slutligen kostnaderna för del svenska deltagandel i Internationella
institutet för tillämpad systemanalys (HASA) samt för tull och mervärdeskatt på
viss utrustning för European Incoherent Scatter Facility (ElSCAT).
Forskningsrådsnämnden är svenskt kontaktorgan med HASA.

321

21
Riksdagen 1989/90. 1 .saml. Nr 90

Rättelse:
s. 325 rad 8 nedifrån står: 1991/92 rättat till: 1992/93

1989/90

Beräknad ändring

■ Prop.
1989/90:90

1990/91

Avsnitt
17

1.
Bidrag till det europeiska rymd-

Utbildningsdep.

organets (ESA) vetenskapliga

program, f

54 658000

- 112000

2.
Bidrag till Esrange specialprojekt, f

8 703000

+ 940000

3.
Bidrag till vissa internationella

forskningsanläggningar m. m.. f

138946000

+ 11588000

4.
Bidrag till forskningssamarbete med

EG. f

53 500000

+ 10017000

5.
BidragtillllASA. f

3400000

+ 270000

6.
Bidrag till ElSCAT Scientific

Association, f

700000

Utgift

259907000

+ 22 703000

Statens
delegation för rymdverksamhet

ESA:s
vetenskapliga program, som utgör ett obligatoriskt program för samtliga i ESA
deltagande länder, innehåller egna vetenskapliga satellit-projekt samt
samarbetsprogram med andra organisationer, t.ex. den amerikanska
rymdorganisationen NASA.

DFR
beräknar den avtalsbundna avgiften till ESA till 54 546000 kr.

Driften
av sondraket- och ballongfältet Esrange garanteras genom avtal mdlan Frankrike,
Västtyskland, Schweiz och Sverige. Förhandlingar rörande ell nytt avtal kommer
att inledas inom kort. 1 avvaktan härpå beräknar DFR anslagsposten för ESRANGE
specialprojekt till 9 643000 kr.

Naturvetenskapliga
Jörskningsrådet

NFR
beräknar att kostnaderna för Sveriges deltagande i CERN budgetåret 1990/91
kommer art uppgå till 116 790000 kr. Kostnaderna för dekagandel i ESO beräknas
till 15 016000 kr. Deltagandet i CEBM och EMBL kostnadsberäknar rådet till
1363000 kr respektive 6 365000 kr. Rådet föreslår vidare att 8071000 kr
beräknas under detta anslag för svenskt dellagande i den europeiska
synkrotronljuskällan ESRF (European Synch-rotron Radiation Facility).

NFR beräknar
kostnaderna för deltagandet i EG:s fusionsforskningsprogram 1990/91 till 53
800000 kr. Rådet föreslår vidare att kostnaderna för deltagandet i
EG-programmet SCIENCE, vars syfte är alt öka forskningssamarbetet och
forskarrörligheten i Europa, bestrids från en ny anslagspost inom förevarande
anslag. För 1990/91 beräknar NFR kostnaderna till 10000000 kr.

Forskningsrådsnämnden

FRN
beräknar de svenska kostnaderna för dehagandet i the International Institute
för Applied Systems Analysis (HASA) lill 3 670000 kr. för budgetåret 1990/91.

322

Regeringens
överväganden Prop. 1989/90:90

Från
detta anslag bestrids kostnaderna för medlemsavgifter till vissa inter-
Avsnitt nationella forskningsorganisationer och för visst forskningssamarbete
med UlDiIaningsaep. de europeiska gemenskaperna, EG.

Forskningssamarbetet
med de europeiska gemenskaperna, EG, har genom bl.a. regeringens förslag i
kompletteringspropositionen 1989 (prop 1988/89:150, bil 2) utökats. Som
tidigare redovisats innebär regeringens förslag i denna proposition en
ytterligare kraftig utökning av samarbetet fr.o.m. budgdård 1990/91.

Sverige
deltar tillsammans med Danmark, Finland och Norge i ett nordiskt konsortium i
forskningssamarbetet avseende den europeiska synkrotronljuskällan, ESRF,
European Synchrotron Radiation Facility i Grenoble. ESRF kommer att stå klar år
1993 och etl stort antal svenska forskningsprojekt inom bl a fysik, kemi och
biologi kommer all kunna dra nytta av anläggningen som producerar
röntgenstrålning av en intensitet som aldrig tidigare uppnåtts. Kostnaderna har
tidigare bestridils inom ramen för anslaget till naturvetenskapliga
forskningsrådet och med medel som särskilt anvisats av regeringen. Regeringen
beräknar fr.o.m. budgetåret 1990/91 medlen för detta samarbete under
förevarande anslag, anslagsposten 3. Bidrag till vissa internationella
forskningsanläggningar m.m.

Kostnaderna
för den svenska medverkan i del europeiska sydobservatoriet (ESO) bestrids med
undanlag för vissa tillkommande kostnader för Sveriges deltagande i Very Large
Tdescope (VLT) från detta anslag. Enligt regeringens beslut den 26 november
1987 skall den svenska andelen av VLT-projeklet för budgetåren 1988/89 och
1989/90 beräknas inom de medel som disponeras av FRN för dyrbar vetenskaplig
utrustning. Fr. o. m. budgetåret 1990/91 bör hela kostnaden för ESO-ddtagandd
redovisas under förevarande anslag.

Regeringen
beräknar den sammanlagda merkostnaden för deltagandet i ESRF och ESO under
förevarande anslag tili 11 milj. kr. Av delta belopp täcks 2 milj. kr. av en
överföring från anslaget E 17. Naturvetenskapliga forskningsrådet.

Forskningssamarbete
med EG

Den
svenska medlemsavgiften till de europeiska gemenskapernas (EG)

fusionsforskningssamarbete, utbetalas sedan budgetåret 1987/88 från en

särskild anslagspost under detta anslag. Sverige och EG kommer inom kort

att underteckna etl avtal, som innebär fullt svenskt deltagande i forsk-

ningssamarbetsprogrammet SCIENCE. Sverige har genom en underhands

överenskommelse med EG i begränsad omfattning deltagit i programmet

redan under år 1989. Kostnaderna härför har gemensamt bestridits från

anslag under industri-, utbildnings-, jordbruks- och utrikesdepartementen.

NFR är svenskt kontaktorgan med EG avseende detta program. Fr.o.m.

budgetåret 1990/91 bör medel för medlemsavgiften för SCIENCE-pro-

grammet anvisas under förevarande anslag. För detta ändamål har 9,2

milj. kr. beräknats under anslagsposten 4. Forskningssamarbete med EG. 323

Kostnaderna
för samarbetet med EG avseende programmet för ekono- Prop. 1989/90: 90 misk
forskning, SPES, bestrids innevarande år från anslaget Humanistisk- Avsnitt
17 samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Medlen för detta ändamål bör
Utbildningsdep. fr. o. m. budgetåret 1990/91 beräknas under förevarande anslag
( + 517 000 kr).

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

att
riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 282 610000 kr.

E20.
Kungl. biblioteket

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

53050284 61351000 75474000

Reservation

531537

Kungl.
biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. För KB gäller förordningen
(1988:678) med instruktion för kungl. biblioteket.

Anslagspost

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

1.
Verksamhet vid kungl. biblioteket

59207000

+ 6 163000

2.
Planerings-och samordnings-

uppgifter inom biblioteksområdet

(3 581000)'

+ 3 937 000

3.
Bidrag till ansvarsbibliotek

(3444000)'

+ 3 846000

4.
Bidrag till Stiftelsen Svenska

barnboksinstitutet

2144000

+ 177000

Utgift

61351000

+ 14123000

Anslaget
Samordning m.m. inom biblioteksområdet.

Kungl. biblioteket

1.
För att KB skall kunna
upprätthålla nuvarande nivå på nationell och lokal service och därtill planera
och styra förändringsarbdel mot ett nytt, modernare och öppnare
nationalbibliotek, krävs det, anser KB, en resursförstärkning med minsl 8
procent. KB föreslår en förstärkning med 4 800000 kr. för perioden med en
fördelning över budgetåren enligt följande: 1990/91 1000000 kr, 1991/92 1400000
kr samt 1992/93 2400000 kr.

2.
För att utveckla
biblioteksdatasystemet LIBRIS krävs ett åriigt belopp om 700000 kr. under
treårsperioden.

3.
I en särskild skrivdse har KB
begärt medel för en retrospektiv konvertering till maskinläsbar form av den
svenska nationalbibliografin samt accessionskatalogen över utländsk litteratur
i svenska forskningsbibliotek .

Projektet
omfattar sammanlagt ca 1,5 miljoner poster som skall överföras till
maskinläsbar form. Projektet skulle kunna genomföras under

324

perioden
1990/91- 1992/93 till en kostnad av sammanlagt drygt 20 Prop. 1989/90:90

miljoner kr. Avsnitt 17

Bidrag
till Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet anvisas fr.o.m. inne-
Utbildningsdep. varande budgetår under KB:s anslag. 1 anslagsframställning
föreslås att nivån på det statliga bidraget höjs till 3 350000 kr. under
treårsperioden.

Under
innevarande budgetår disponerar KB även medel under anslaget D 27. Samordning
m. m. inom biblioteksområdet, anslagsposten 2. Bidrag lill ansvarsbibliotek och
anslagsposten 3. Planerings- och samordningsuppgifter inom biblioteksområdet.
Bidraget till ansvarsbiblioteken uppgår innevarande budgetår till 3 344000 kr.
KB föreslår en förstärkning för detta ändamål med 875 000 för treårsperioden.
Medlen för KB:s planerings- och samordningsuppgifter uppgår inne- varande
budgetår till 3 581 000 kr. KB föreslår en förstärkning under treårsperioden
med 911000 kr.

Regeringens
överväganden

Sedan
den 1 juli 1988, då delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
lades ner, har KB haft ett samordningsansvar för de vetenskapliga biblioteken.
KB svarar sedan dess också för verksamheten med ansvarsbibliotek. Dessa funktioner
är nu en integrerad del av KB:s verksamhet. Regeringen beräknar därför under
förevarande anslag medd motsvarande dem som för innevarande budgetår beräknats
under anslaget Samordning m.m. inom biblioteksområdet, anslagsposterna 2. och
3. Bidrag till ansvarsbibliotek samt Planerings och samordningsuppgifter inom
biblioteksområdet.

KB
har begärt medel för en retrospektiv konvertering till maskinläsbar form av
kortkalaloger och tryckta kataloger.

En
sådan konvertering av nationalbibliografin är, enligt KB, av stor betydelse
för deltagande i internationellt bibliotekssamarbete. Biblioleksda-lasystemet
LIBRIS bör dock göra det möjligt för Sverige att delta i ett internationellt
bibliotekssamarbete. Stora delar av nationalbibliografin finns redan i detta system
och en successiv konvertering av äldre material bör göras i den takt befintliga
resurser medger.

För
KB föreslås en förstärkning med 965 000 kr. under perioden 1990/91 -1992/93;
varav 400000 kr. förbudgetård 1991/92 och 565000 kr. för budgdåret 1992/93.

Stiftelsen
Svenska barnboksinslilutet spelar en betydelsefull roll inom området bam- och
ungdomslitteratur. Regeringen beräknar därför en förstärkning av bidraget till
stiftelsen fr. o. m. budgetåret 1992/93 med 300000 kr.

Fr.o.m.
den 1 juli 1990 upphör frankeringsfriheten för leveranser enligt lagen om
pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar (1978:487). Som
kompensation för den kostnadsökning som härigenom åsamkas KB har 381 000 kr.
beräknats.

Regeringen
tillkallade sommaren 1988 en särskild utredare med upp

gift all se över bestämmelserna i lagen om pliktleveranser av skrifter 325

och ljud-
och bildupptagningar. Under hösten 1989 har förslag framlagts i betänkandet
Översyn av lagen om pliktexemplar (SOU 1989:89). Regeringen avser att senare i
vår lägga fram förslag med anledning av utredningen.

I
budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk
föreslagils att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av
avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits
till dessa avgifter.

För pris- och löneomräkning beräknas sammanlagt 5 932000
kr.

Med
hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (61351000+ 14 123000=)
75 474000 kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1.
att riksdagen
till Kungl. biblioteket för budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag
på 75474000 kr.,

2.
att riksdagen
godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93
som angetts.

E 21. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader

1988/89 Utgift 11248091'

1989/90 Anslag II 160000

1990/91 Förslag 12423000 ' Anslaget G 4. Arkivet
för ljud och bild: Förvaltningskostnader

Arkivet
för ljud och bild har enligt sin instruktion (1988:342) bl.a. till uppgift att
bevara och tillhandahålla sådana ljud och bildupptagningar som anges i lagen
(1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.

Anslagspost

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

1.
Förvaltningskostnader

2.
Lokalkostnader,
f

3.
Bandkostnader,
f

Utgift

7028000 1859000 2273000

11160000

+ 82000

+ 1 181000

+ 1263000

Arkiveiför
ljud och bild (ALB)

ALB:s verksamhet regleras av lagen om pliktexemplar av
skrifter och Ijud-och bildupptagningar med tillämpningsförordning samt
myndighetens instruktion. Inom dessa ramar har ALB möjlighet alt göra de
prioriteringar som bäst tjänar de syften som ligger bakom verksamheten. ALB har
beslutat atl genomgående ge det svenska materialet hög prioritet.

En ökning
under treårsperioden med åtta procent av tillgängliga resurser betyder för
ALB:s del en anslagshöjning om ca 930000 kr: I förhållande till

326

nuvarande
anslag blir det en höjning med 508000 kr., på gmnd av att Prop. 1989/90:90

medlen
för ett Ijudräddningsprojekl upphör( 422000 kr.). ALB bedömer Avsnitt 17

atl
den viktigaste uppgiften för myndigheten blir att genom olika åtgärder
Utbildningsdep.

finna
svar på beständighetsfrågorna och se till att informationen på de

arkiverade
banden kan bevaras för framliden.

Regeringens
överväganden

Innevarande
budgetår har medel för ett tidsbegränsat ljudräddnings-projekt beräknats under
anslaget. Då projektet upphör i och med nästa budgetår beräknas en minskning av
anslaget med 422000 kr.

Fr.
o. m. den 1 juli 1990 upphör frankeringsfriheten för leveranser enligt lagen om
pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar (1978:487). Som
kompensation för den kostnadsökning som härigenom åsamkas ALB har 32 000 kr.
beräknats.

Ljud-
och bildbevarandekommittén har överlämnat sitt betänkande (SOU 1987:51) Ljud
och bild för efterväriden. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser
all senare återkomma i år med förslag i anledning av detta betänkande.

I
budgetpropositionen 1990 har beträffande statens löne- och pensionsverk
föreslagits all kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av
avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen har hänsyn lagils
till dessa avgifter.

För
pris- och löneomräkning beräknas 1 677000 kr.

Med
hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till (11 160000 + 1263000=)
12423000 kr.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

att
riksdagen till Arkivet för ljud och bild:Förvaltningskostnader för budgetåret
1990/91 anvisar etl förslagsanslag på 12423000 kr.

E
22. Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.

1988/89 Utgift 397459' Reservation

1989/90 Anslag 432000

1990/91 Förslag 459000

' Anslaget G 5. Arkivet
för ljud och bild:lnsamlingsverksamhet m. m.

510635

Från anslaget bekostas
dels arkivets för ljud och bild (ALB) verksamhet med förvärv av äldre ljud och
bildmaterial samt ändra ljud och bildupptagningar som ALB införiivar i sina
samlingar, dels materidunder-håll och ersättningsanskaffning av viss apparatur.

Arkivet för ljud och
bild

ALB
begär medel för oförändrad verksamhet.

327

Regeringens
överväganden

Regeringen
har vid sin medelsberäkning beaktat behovet av kompensation för
prisutvecklingen. Med hänsyn härtill beräknar regeringen anslaget till 459000
kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

att
riksdagen till Arkivet för ljud och bild:Insamlingsverksamhel m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 459000 kr.

E 23. Institutet för rymdfysik

1988/89
Utgift 20915578 Reservation -1126126'

1989/90
Anslag 25 880000

1990/91
Förslag 30847000

' När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89
fastställdes hade regeringen inte

fattat
beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Institutet
för rymdfysik (IRF) har enligt förordningen (1988:1200) med instmktion för
institutet lill uppgift att bedriva och främja forskning saml mät- och
regislreringsverksamhet inom området rymdfysik. IRF bedriver verksamhet i
Kimna, Sörfors, Umeå, Lycksele och Uppsala och skall vidare inom sitt
verksamhetsområde medverka i forskamtbildning som anordnas vid universiteten i
Uppsala och Umeå.

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) är central förvaltningsmyndighet för institutet.

Universitets-
och högskoleämbetet

Denexperimentdla
grundforskningen tar huvuddelen av IRF:s resurser i anspråk.vVerksamheten
består dels av olika fysikaliska mätningar i den nära rymden, dels av
deltagandet i olika internationella forskningsprojekt. Forskningen'vid IRF
karakteriseras av långa tidsskalor, vilket medför att hänsyn måste tas till
speciella kontinuitetsbehov.

Institutet
har deltagit med experiment ombord på sex hittills uppsända europeiska
satelliter. IRF har vidare spelat en central roll vid planeringen och
genomförandet av det första svenska satellitprojektet. Viking. En fortsättning
planeras, satelliten Freja, som är tänkt atl sändas upp år 1992.

UHÄ föreslår en
basresursförslärkning för institutet med 1035000 kr fr.o.m. budgetåret
1990/91.1 första hand bör förstärkningen användas för institutets insatser inom
forskarutbildningen.

Regeringens
överväganden

Institutet
bedriver en högleknologisk'forskning i övre Norrlands inland, vilket utgör en
positiv faktor för regionens utveckling. Medd för forskning

328

och
utveckling har under 1980-lalet anvisats till institutet med regionalpo-
Prop. 1989/90:90 litiska motiveringar. Med stöd av dessa medel har institutet
kunnat bygga Avsnitt 17 upp grundläggande forskning som hävdat sig
utomordentligt väl även i ett Utbildningsdep. internationellt perspektiv.
Genom proposition 1987/88:86 om Särskilda regionalpolitiska insatser i
Norrbottens län m. m. fick institutet en väsentlig förstärkning av sina
resurser. Bl. a. har nya lokaler tillkommit. Regeringen har vid beräkningen av
institutets prisomräkning tagit hänsyn till den kraftigt ökade hyreskostnaden
med anledning av de nytillkommande lokalerna. I budgetpropositionen 1990 har
beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnaderna för
pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91.
Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

att
riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1990/91 anvisar ell
reservationsanslag på 30847000 kr.

E 24. Manne Siegbahninstitutel för fysik

1988/89
Utgift 17354830 Reservation -2390234'

1989/90
Anslag 16059000

1990/91
Förslag 19132000

'
När statsbudgetens utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen
inte fattat beslut om medel för vissa merkostnader för löner.

Inslilulel
skall enligt förordningen (1988:734) med instruktion för inslilulel bedriva
forskning och utbildning inom atomfysik i vid bemärkelse, särskilt den
accderatorbaserade atom-, kärn- och elementarpartikelfysiken med angränsande
områden. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central
förvaltningsmyndighet för institutet.

Universitets-
och högskoleämbetet

Verksamheten
vid institutet har under den gångna anslagsperioden ändrat inriktning.
Acceleratorn och lagringsringen CRYRING kommer atl tas i drift under år 1990.
Denna kommer all möjliggöra atom- och molekylfysik av hög internationell klass,
speciellt vid studium av tunga och högt laddade joner.

UHÄ
föreslår att anslaget räknas upp med 600000 kr, fördelade med 300000 kr
budgetåret 1990/91 och 150000 kr vart och ell av budgetåren 1991/92 och
1992/93. UHÄ anser också att samarbetet med accderatoran-läggningarna i Uppsala
och Lund bör förstärkas.

Del
fysikcentrum för samordning av forskning och utbildning i fysik

inom stockholmsområdet som planeras är av stor betydelse för institutet.

Planeringen för detta fysikcentmm bör enligt UHÄ fortsätta under an

slagsperioden. 329

Regeringens
överväganden

Manne
Siegbahninstitutel för fysik utgör det enda fristående
grundforsk-ningsinstilutel i stockholmsregionen. Universitets- och
högskolearbetet är dock central förvaltningsmyndighet för institutet och svarar
bl.a. för anslagsframställningtill regeringen avseende institutet. Vid
institutet bedrivs grundforskning som kompletterar forskningen vid tekniska
högskolan och universitetet i Stockholm. Institutet har ett mycket nära
samarbete med dessa högskoleenheter, bl.a. inom forskarutbildningen.

En grundläggande princip
för organisationen av den svenska grundforskningen är att den äger rum vid
universitet och högskolor och inte vid fristående forskningsinstitut.
Institutets organisatoriska ställning bör därför ses över. Regeringen avser
att uppdra åt universitets- och högskoleämbetet att utreda förutsättningarna
för en integration av institutet i högskoleorganisationen i Stockholm.

Fr.o.m. budgetåret 1988/89
anvisas medel för institutets verksamhet under ell reservationsanslag. Tidigare
har medelsanvisningen skett under dels ett förslagsanslag, dels ett reservationsanslag.
I samband med omläggningen av institutets anslag blev beräkningen av
institutets lönekostnader inte fullständig. Regeringen har vid beräkningen av
anslaget beaktat detta.

För förstärkning av
institutets resurser för forskning i anslutning till den nya acceleratorn och
lagringsringen CRYRING beräknas fr. o. m. budgetåret 1992/93 500000 kr.

I budgetpropositionen 1990
har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagits att kostnadema för
pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91.
Vid medelsberäkningen hat hänsyn tagits till dessa avgifter.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. att
riksdagen till Manne Siegbahninstitutel Jor fysik för budget

året 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 19 132000 kr.,

2. all
riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

för budgetåret 1992/93 som angetts.

E25. Polarforskning

1988/89
Utgift 26125 789 Reservation -1610890'

1989/90
Anslag 12 639000

1990/91
Förslag 17 410000

' När statsbudgetens
utfall för budgetåret 1988/89 fastställdes hade regeringen inte fattat beslut
om medel för vissa merkostnader för löner.

Från anslaget bestrids
vissa kostnader för planering och genomförande av svensk polarforskningsverksamhet
i Arktis och Antarktis.

330

Polarforskningssekretariatet

Sekretariatet
har under den gångna treårsperioden genomfört två anlark-tisexpeditioner, varav
den ena var Sveriges genom tiderna största antark-lissatsning med etl
framgångsrikt forskningsprogram. Forskningsstationen Wasa har uppförts i
Antarktis säsongen 1988/89. Sverige har under perioden uppnått konsultaliv
status i Anlarktisfördragel.

Sekretariatet
har utarbetat planer för all komplettera forskningsverksamheten i Antarktis
med ett nordligt arktisforskningsprogram SWEDAR-CTIC. Den breddade verksamheten
ställer krav på ökade resurser såväl för expedilionsverksamhden som för
myndighetens basfunklioner.

Färdiga planer finns nu
for en större svensk vetenskaplig expedition med isbrytaren Oden in i den
Arktiska oceanen. För anslagsperioden beräknas ell medelsbehov motsvarande 69
milj. kr. inklusive 8 milj. kr. för utmstning av Oden som ej omedelbart kan
hänföras till kategorien vetenskaplig utrustning.

En anslagsnivå på 23 milj
kr per år bör vara riktmärket för bedrivande av en långsiktig, kvalificerad
svensk polarforskning under fortsättningen av 90-talet. Detta är nödvändigt bl.
a. för atl Sverige skall kunna agera som en fullvärdig part i det
internationella samarbetet i Arktis, som är under framväxt. Arktis kommer att
bli 90-talets stora internationella intresseområde, med miljöfrågorna som ett
viktigt fokus.

Sekretariatet
föreslår all namnet på myndigheten ändras lill Svenska polarinslitutet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden

Polarforskning
blev genom 1987 års proposition om forskning ett prioriterat forskningsområde.
Under den gångna perioden haren rad framgångsrika forskningsinsatser
genomförts i anslutning lill de expeditioner som sekretariatet ansvarat för.
Svenska forskare har bl. a. bidragit till att öka kunskaperna om Antarktis
klimat, djurliv och miljö. Genom att Sverige har konsultativ status i
Anlarktisfördragel har möjligheterna till etl svenskt agerande för ett bättre
skydd av denna sårbara och för vår globala överlevnad omistliga kontinent
väsentligt förbättrats. Sverige har också ökat sina insatser i anslutning till
de olika konventioner under Antarktislraktaten, som finns för skydd av livet på
land och i havsområdena runt kontinenten.

Efter de stora
satsningarna på Antarktis finns nu anledning att också ge Arktis ökad
uppmärksamhet. Den politiska utvecklingen i väriden har inneburit helt nya och
bättre förutsättningar för forskningssamarbete även i de norra polarområdena. Således
planerar polarforskningssekrdariatd etl utökat samarbete med Sovjetunionen i
tidigare för svensk forskning inte tillgängliga områden av Norra Ishavet. Långt
framskridna planer finns nu för en marint orienterad vetenskaplig expedition i
dessa farvatten med den nya svenska isbrytaren Oden.

På
samma sätl som när det gäller forskning i Antarktis motiveras utökade svenska
forskningsinsatser i Arktis främst av miljöskäl. Miljöeffekterna är här ännu
större för livsbetingelserna i Sverige. Finland har tagit initiativ

331

till
överläggningar mellan olika berörda länder avseende miljöfrågorna i Arktis. Ett
första möte hölls hösten 1989 i Rovaniemi och ett andra möte planeras till
våren 1990 i Canada. Arbetet syftar till att ta fram underiag för åtgärder till
skydd av Arktis miljö, som kan föranleda beslut på ett möte mellan berörda
regeringar under år 1990.

Polarforskning måste i
osedvanligt stor utsträckning ske i internationellt samarbete. Inte minst
kostnaderna för den nödvändiga basorganisationen i form av fartyg, drivmedel
och utrustning motiverar ett samarbete. De stora avstånden innebär ytterligare
ökade kostnader. Polarforskningssek-retarialet har ett omfattande informellt
samarbete med andra länder över hela världen. Nordiskt samarbete, t.ex. vid planeringen
och genomförandel av Antarklisexpeditioner, kommer all innebära minskade
kostnader för fortsättningen av den forskning som inletts under den gångna
planeringsperioden.

Under detta anslag
beräknas kostnaderna för polarforskningens basorganisation. Forskningsprojekt
utväljs och prioriteras i vanlig ordning av forskningsråden. Denna ordning är
ändamålsenlig och bör bibehållas. Möt slutet av den planeringsperiod som nu
inleds har polarforskningen under sex år varit ett prioriterat forskningsområde.
Under den gångna delen av denna period har tyngdpunkten legat på Antarktis och
under den kommande delen kommer Arktis all ges prioritet. Regeringen avser att
inför beslut om omfattning och inriktning av polarforskningen fr.o.m. budgetåret
1993/94 göra en utvärdering av de vunna erfarenheterna och en fördjupad analys
av Sveriges roll i del internationella samarbetet. Den inomvetenskapliga
kvaliteten i de gjorda insatserna bör bedömas under medverkan av utländska
sakkunniga. Organisationsformerna för arbetet och samarbetet med framförallt
våra grannländer bör även belysas.

För budgetåret 1990/91
beräknas en resursförstärkning om 4 milj. kr. Den svenska
expeditionsverksamheten i Arktis och Antarktis måste ges en omfattning som ryms
inom tillgängliga resurser. Regeringen förutsätter dock att expeditionerna,
liksom hillills, kan genomföras i samarbete med svensk industri och andra
intressenter.

I budgetpropositionen 1990
har beträffande statens löne- och pensionsverk föreslagils alt kostnaderna för
pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91.
Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till dessa avgifter.

För
pris- och löneomräkning har beräknats 771 000 kr.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

all
riksdagen lill Polarforskning Tör budgelärel 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 17410000 kr.

332

E 26.
Vissa bidrag till forskningsverksamhet

Reservation

15 683 283 16491000
17931000

1988/89
Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 Förslag

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 11716 Utbildningsdep.

Under
anslaget beräknas de statliga bidragen till Internationella meteorologiska
institutet i Stockholm, Vetenskapsakademien samt Riksföreningen mot cancer.

Anslagsfördelning

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

1.
Bidrag till Internationella

meteorologiska institutet i

Stockholm

1310000

-1310000

2.
Bidrag till Vetenskapsakademien

12181000

+ 1 117000

3.
Bidrag till Riksföreningen mot

cancer

3000000

-3000000

4.
Bidrag till svenska institutet i Rom

(2 993000)'

+ 3343000

5.
Bidrag till svenska institutet i Athen

(670000)'

+ 900000

6.
Bidrag till svenska forsknings-

institutet i Istanbul

(115000)'

+ 390000

Utgift

16491000

+ 1440000

'
Anslaget Bidrag till Svenska institut i utlandet.

Anslagsframställning
har avlämnats av Vetenskapsakademien, Svenska inslilulel i Rom, Svenska
institutet i Athen och Svenska forskningsinstitutet i Instanbul.

Vetenskapsakademien

Vetenskapsakademien
anser sin viktigaste uppgift vara atl företräda den fria och obundna
forskningens intressen. Akademiens kompelens bör bättre tas till vara av
statsmakterna, t.ex. genom att akademien ges ökade möjligheteratt fungera som
rådgivare i olika frågor.

Akademien
har inför 1990 års forskningsproposition uppmanat sina vetenskapliga klasser
att var och en ge sin syn på tillstånd och behov inom sina vetenskapliga
områden. Akademien har ställt samman synpunkterna i rapporten.
Utvecklingstendenser inom olika vetenskapsområden.

Akademiens program
omfattar för närvarande olika insatser i syfte att bygga upp och vidareutveckla
kontakter inom det internationella och nationella forskarsamhället, inklusive
utgivning av vetenskapliga tidskrifter, information, deltagande i
multinationella projekt samt ett snabbt expanderande engagemang i miljö- och
energifrågor. Akademien ansvarar också för vetenskapliga institutioner som
skall komplettera landets universitetsinstitutioner. Akademien delar ut
forskningsunderstöd och vetenskapliga priser från donationsfonder som
förvallas av akademien.

Det
internationella sekretariatet till International Geosphere- Biosphere Programme
har förlagts lill akademien. Under budgetåret 1990/91 kommer projektets
forskningsfas att inledas.

333

Regering och riksdag har
fatlat beslut om inrättande av s.k. centra för marin forskning vid
universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå. Det centmm som förlagts till
universitetet i Göteborg har fömtsätts bygga en väsentlig del av sin verksamhet
på samverkan med akademiens marinbiologiska station vid Krislineberg.
Akademien ser positivt på det utvidgade samarbetet med universitetet i Göteborg
beträffande utnyttjandet av Kris-tinebergsslalionen.

Akademien hemställer om en
ökning av statsbidraget med 4 560000 kr, vilket utöver kompensation för löne-
och prishöjningar skulle ge ekonomiska möjligheter dels till en nödvändig
förstärkning av akademiens forskningsinstitutioner, dels till en utveckling av
miljösamarbetet med andra akademier i första hand mnt Östersjön, dels till en
utvidgning av akademiens utredande verksamhet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden

Bidraget lill det
Internationella meteorologiska institutet vid universitetet i Stockholm har
hittills utgått från detta anslag. Regeringen har under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m m föreslagit att bidraget till institutet i fortsättningen
skall anvisas som en anslagspost under nämnda anslag. Förevarande anslag bör
därför minskas med 1 310000 kr. Bidraget till Riksföreningen mot cancer har
hittills utgått från förevarande anslag. Bidraget avser information om
cancersjukdomarnas uppkomst, förebyggande, symtom och behandling. Den
verksamhet som bidraget avser faller inom socialdepartementets ansvarsområde,
varför medlen bör anvisas under detta departements huvudtitel. Regeringen har i
årets budgetproposition under det under socialdepartementets huvudtitel
uppförda anslaget Bidrag till hälsoupplysning beräknat medel för detta ändamål.
Här beräknas en minskning med 3000000 kr.

Vetenskapsakadem
len

Vetenskapsakademien
har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning av forskningssamarbetet mellan
Sverige och det övriga Europa. Rapporten Sverige och Europa. Det vetenskapliga
samarbetet har publicerats i akademiens skriftserie. Rapporten innehåller en rad
förslag till insatser för att vidmakthålla och stärka Sveriges internationella
forskningssamarbete. Akademien föreslår ökade medel för postdoktorsstipendier,
resemedel för doktorander och högskolelektorer samt medel för gästforskare och
forskningsinformation. Härutöver föreslår akademien särskilda insatser riktade
mot Östeuropa, Grekland och Portugal.

Regeringen har i det
föregående behandlat det internationella forskningssamarbetet och de insatser
som regeringen föreslår för alt ytterligare utveckla detta. Särskild
uppmärksamhet måste nu riktas mot Europa. Regeringen har föreslagit betydande
förstärkningar för forskningssamarbete med EG. Regeringen föreslår också att
det bilaterala samarbetet med bl. a. Östeuropa förstärks med 30 milj. kr.
Medlen för Svenska institutets stipendie-

334

program föreslås utökade
med 6 milj. kr. för att utöka de forskarstuderandes möjligheter till
internationella kontakter.

Mellan universitetet i
Göteborg och Vetenskapsakademien har träffats ett avtal rörande samarbetet i
anslutning till Krislinebergs marinbiologiska station (KMBS). KMBS är en
betydelsefull basresurs för fältarbetet i anslutning lill det centmm för marin
forskning som etablerats i Göteborg. Regeringen har, vilket utförligare
redovisats i det föregående, beräknat medel för en permanent utbyggnad av
lokalerna för universitetets verksamhet i Krislineberg. En arbetsgmpp med
representanter för bl. a. universitet. Vetenskapsakademien och
byggnadsstyrelsen har utarbetat programskisser och kostnadsunderlag för en
utbyggnad. Regeringen kommer all senare ta ställning lill den närmare
utformningen av erforderliga utbyggnader.

Regeringen uppdrog hösten
1989 åt Vetenskapsakademien att utreda och föreslå former för en utveckling av
det svensk-sovjetiska forskningssamarbetet. Akademien redovisade uppdraget i
januari 1990. Regeringen kommer att i annat sammanhang behandla denna fråga.

Naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) har föreslagit alt medel motsvarande kostnaderna för en
tjänst vid Abisko naturvetenskapliga station överförs lill akademiens anslag.
Regeringen biträder förslaget och föreslår en uppräkning av bidraget lill
Vetenskapsakademien med 264000 kr. med motsvarande minskning av NFR:s anslag.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Svenska institut i
utlandet

Innevarande
budgetår anvisas under anslaget Bidrag lill svenska institut i utlandet m. m.
medel för bl. a. Svenska institutet i Rom, Svenska institutet i Athen samt
Svenska forskningsinstitutet i Istanbul.

Svenska inslilulel i Rom
har enligt sina av regeringen fastställda stadgar alt "inom svenskt
kulturliv främja kännedomen om antikens kultur i medelhavsområdet, att vara
organ för svensk humanistisk forskning och undervisning, främst inom de
antikvetenskapliga och historiska samt de konst- och arkilekturhistoriska
områdena ävensom all främja svensk konstnäriig verksamhet i Italien".
Institutet har i sin anslagsframställning bl. a. begärt medel för förstärkning
av verksamheten inom konstvetenskap.

Svenska institutet i Athen
har enligt stadgarna till uppgift att bedriva forskning och undervisning i
klassisk arkeologi samt att främja kultumlbyle mellan Sverige och det nutida
Grekland. Institutet yrkar en uppräkning av bidraget med hänvisning till dé
smala marginaler institutet har samt till inflationen i Grekland.

Svenska
forskningsinstitutet i Istanbul började sin verksamhet år 1962. År 1974 fick
inslilulel hyra det s.k. dragomanhuset, beläget på svenska generalkonsulatets
tomt i Istanbulr Institutet har statsbidrag för täckande av lokalkostnaderna
m.m. Institutet skall "främja svensk forskning, främst humanistisk, i
Turkiet och Främre Orienten, såsom turkisk och annan orientalisk filologi,
antikvetenskap, bysanlologi, orientalisk arkeologi, historia, konstvetenskap,
arkitekturhistoria, religions- och kulturhistoria samt
samhällsvetenskap". Institutet hemställer om bidrag för en

335

tjänst som föreståndare
för institutet. Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet har beviljat
medel för ett projekt med institutet som bas. Detta projekt kommer dock att
upphöra vid utgången av juni 1990 och från den tidpunkten bör, enligt
institutet, en föreståndartjänsl inrättas för att optimalt kunna utnyttja den
unika resurs och goda forskningsmiljö som institutet erbjuder.

De svenska instituten i
medelhavsområdet möjliggör för svenska forskare att på plats bedriva studier
inom en rad ämnen. Styrelserna för de olika instituten lägger ner ett stort
arbete på institutens finansiering, som förutom statsbidragen, sker bl. a.
genom stöd från vänföreningar.

Enligt
regeringens mening bör statsbidragen lill dessa institut förstärkas.

Regeringen föreslår en
uppräkning av bidraget till svenska institutet i Rom för en utvidgning av den
konstvetenskapliga verksamhet som framgångsrikt bedrivs vid institutet (+
190000 kr.). Härigenom bör det också bli möjligt för institutet att i ökad
utsträckning medverka i kulturutbytet mellan Sverige och Italien. För svenska
institutet i Athen beräknas en ökning av bidraget med 190000 kr.

Vad gäller
forskningsinstitutet i Istanbul förordas atl bidraget räknas upp med 265000 kr.
för att bekosta en tjänst som föreståndare samt seminarieverksamhet och
administration.

De höjda statsbidragen
motiverar att stadgarna för instituten i fortsättningen underställs regeringen
för godkännande och alt regeringen utser ordförande och revisor för instituten.
Anslagsframställningarna för instituten bör inges av universitets- och
högskoleämbetet.

Med hänvisning till
sammanställningen beräknas anslaget till (16491000+ 1440000=) 17931000 kr.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

att
riksdagen till Vissa bidrag tid forskningsverksamhet för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 17 931000 kr.

I. Lokalförsörjning m. m.

I
2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenhetema m. m.

1988/89 Utgift 418 516795
1989/90 Anslag 377000000 1990/91 Förslag 530000000

Reservation

166262 762

I årets budgetproposition
(prop. 1989/90:100 bil. 10) har kostnadsramen För forskningsrådsnämndens
fördelning preliminärt förts upp i ut-mstningsplanen med oförändrat belopp. Med
anledning härav har anslaget i budgetpropositionen prdiminärt beräknats till
446 milj. kr.

336

Regeringens
överväganden Prop. 1989/90:90

Regeringen
har i det föregående redovisat motiv för en kraftig anslagsför- Avsnitt 1 /
stärkning för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning. Denna förstärkning
Utbildningsdep. bör i första hand avse utmstning i anslutning lill den
forskning som finansieras av forskningsråden.

Mot
bakgmnd härav föreslår regeringen att kostnadsramen För forskningsrådsnämndens
fördelning tillförs ett belopp på 123 milj. kr. för budgetåret 1990/91,.20
milj. kr. för budgetåret 1991/92 och 7 milj. kr. för budgetåret 1992/93.
Kostnadsramen För forskningsrådsnämndens fördelning förs således upp i
ulmslningsplanen med 226 milj. kr. för budgetåret 1990/91, 246 milj. kr. för
budgetåret 1991/92 och 253 milj. kr. förbudgetård 1992/93. Anslagsposten Till
regeringens disposition tillförs 2 milj. kr. per budgetår och föreslås uppgå
lill 4 milj. kr. per budgetår för perioden 1990/91-1992/93.

Vid
utgången av budgetåret 1988/89 utgjorde behållningen på ifrågavarande anslag
drygt 166 milj. kr. För innevarande budgetår är anslaget 377 milj.kr. I
budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 har regeringen beräknat
anslagsbehovet till 446 milj.kr. i avvaktan på forskningspropositionen. För
nästa budgetår beräknas nu anslagsbehovet till 84 milj. kr. utöver i årets
budgetproposition föreslaget belopp.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
att riksdagen bemyndigar
regeringen alt besluta om anskaffning av inredning och utmstning av lokaler
vid högskoleenhetema m. m. inom de kostnadsramar som förordals i det
föregående,

2.
all riksdagen under
reservationsanslaget lill Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m. m. för budgetåret 1990/91 anvisar 84000000 kr. utöver vad
som föreslagils i prop. 1989/90:100 bil. 10.

17.3 Forskning för kultur

G. Kulturverksamhet m. m.

G 37. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet

1988/89 Utgift

3981777

Reservation

1552
562

1989/90 Anslag

5
818000

1990/91 Förslag

11608000

Vr
anslaget utgår medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom

kultursektorn. Medlen har utnyttjats för forskningsprojekt inom kultur

miljövården och arkivväsendet rörande luftföroreningsproblem resp. me

toder för konservering av papper samt arkivens teknikutveckling. Medlen 337

22
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

har också använts för viss
forskning inom museiväsendet, för kultursektorns statistikproduktion saml för
utveckling av program för forskning inom kulturområdet.

I 1990 års
budgetproposirion (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 411) har regeringen föreslagit
riksdagen all för budgetåret 1990/91 beräkna ell reservationsanslag på 5 818
000 kr. i avvaktan på forskningspropositionen. Regeringen återkommer nu till
frågan om anslag för budgetåret 1990/91 och redovisar samtidigt beräknade
förändringar på anslaget för budgetåren 1991/92 och 1992/93.

Medlen
bör fördelas enligt följande sammanställning.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Myndighet/

1989/90

Beräknad äno

Iring

Ändamål

1990/91

1991/92

1992/93

I.
Riksantikvarieämbetet

I 780000

+ 2000000

+
4000000

+ 4000000

2.
Riksarkivet

3322000

+ 1000000

+ 2000000

3.
Statens kuUurråd

716000

+ 450000

+
500000

4.
Ansvarsmuseema

+ 840000

+
500000

+ 500000

5.
Samefondens kuhur-

delegation

+ 500000

6.
Dialekt- och ortnamns-

arkiven samt svenskt

visarkiv

+ 500000

7.
Naturhistoriska riks-

museet, grundforskning

+ 1000000

+
2000000

+1 OOOOOO

5818000

+ 5790000

+9000000

+8000000

Myndigheternas
anslagsframställningar.

Inom
kulturområdet har vissa myndigheter utarbetat särskilda anslagsframställningar
om forskning för budgetåren 1990/91 -1992/93. Myndighelemas förslag
sammanfallas i del följande, varvid angivna belopp avser sammanlagda höjningar
av anslagsnivåer t. o. m. budgetåret 1992/93.

Riksantikvarieämbetet
begär 29 milj. kr. för kulturmiljövårdens forsknings- och utvecklingsarbete
inom sekloms olika ansvarsområden, däribland om luftföroreningar och
försumingsskador. Riksarkivet föreslår att sammanlagt ca 31 milj. kr. anvisas
för projekt om nationell arkivdatabas, för aktiv service lill forskning och
kultur, för arkiv och ny leknik saml för forskning om papperskonservering.
Statens kulturråd föreslår atl ca 1,7 milj. kr. anvisas för kulturrådels och
ansvarsmuseemas forskning. Dialekt-och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
begär all 11,5 milj. kr. anvisas för forskningen inom arkivens olika områden.
Samefondens kulturdelegation begär 600000 kr. för samisk forskning.

För den naturhistoriska
forskningen vid naturhistoriska riksmuseet har museet begärt 6,4 milj. kr. lill
bl.a. tjänster för samlingamas vård, för utmstning och för inrättande av
professurer. Museet föreslår att tropisk biologi blir ett prioriterat
forskningsområde samt all museet erhåller utökade resurser för atl medverka i
intemationdlt miljövårdsarbete.

Framställningar om medel
för forskning har dämtöver ingivils av flera myndigheter och organisationer
inom eller med nära anknytning till kulturområdet.

338

Regeringens
överväganden Prop. 1989/90:90

Under
avsnitten Forskning för kultur respektive. Forskning för en miljöan- Avsnitt

passad
utveckling har regeringen redovisat ulgångspunktema för förslagen
UtDtianingsdep.

till
forskningsinsatser inom kulturområdet. Här följer en redovisning av

förslagen
under de skilda delposterna.

Riksantikvarieämbetet

Medelsberäkningen
gmndas i första hand på all riksantikvarieämbetet skall ansvara för forskning
om luftföroreningamas och försurningens nedbrytning av kulturminnen och
kuhurföremål, om landskapels kulturvärden och om bebyggelsemiljöns
åleranvändning och förändring. Dämlöver ankommer del på myndigheten all avväga
behoven för övrig forskning inom kullurmiljövården.

Riksarkivet

Medelsberäkningen
gmndas på atl riksarkivet skall ansvara för all utveckla en nationell
arkivdatabas, för att integrera modem informationsteknik i arkivbildningen och
för metoder för atl utveckla papperskonservering. Del senare projektet drivs av
riksarkivet i samarbete med flera andra myndigheter inom kulturområdet. Utöver
de medel som anvisas för ändamålet under detta anslag räknar regeringen även
med atl medel som tidigare anslagits lill forskningsrådsnämnden för deltagande
i projektet kan utnyttjas för projektets fortsatta finansiering.

De
insatser som riksarkivet, i sin anslagsframställning om forskning, förespråkat
för atl förbättra arkivens forskningsservice behandlas i propositionen om
arkiv, m.m. (prop. 1989/90:72) som regeringen inom kort beslutar om. I del
sammanhanget behandlas också frågor om forskningsinsatser inom de enskilda
arkiven.

Framställningar
om medel för forskningsändamål med anknytning lill arkivväsendet har ingivils
av bl. a. länsstyrelsen i Västemorrlands län om massminnesleknik och av
universitetet i Umeå om teaterarkiv. Riksarkivet får, inom de medelsramar som
föreslås anvisade myndigheten, bedöma betydelsen för arkivväsendets forskning
av att stödja de ändamål som myndighetema aktualiserat.

Statens
kulturråd

Medelsberäkningen
grundas i första hand på all kulturrådet skall kunna utveckla kulturpedagogisk
och kultursociologisk forskning. Att en kultur-pedagogisk forskning kan komma
studieförbundens kulturverksamheter till godo är ell viktigt motiv för
förslaget.

Ansvarsmuseerna

Medlen
disponeras av statens kulturråd för fördelning mellan de fem ansvarsmuseema
statens historiska museum, statens konstmuseer, natur-

339

historiska riksmuseet,
Nordiska museet samt folkens museum etnografiska. Medlen skall användas för
forskning relaterad till museernas uppgifter att vårda samlingarna, göra dem
tillgängliga för forskning, utföra dokumentationsarbete och att driva
utåtriktad verksamhet. Ett huvudsyfte med förslaget är atl insatsema skall
gagna de olika sektorer inom museiväsendet som respektive museum har ell ansvar
för. Del är angeläget all dessa tar lill vara möjligheterna att samordna
insatserna på etl sätl som gör en kraftfull forskning inom museiväsendet
möjlig.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

s. 1991 Kontrollera mot PDF

Samefondens
kulturdelegation

En
ökning av medlen föreslås för atl ge samefondens kulturddegalion möjlighet att
ge projektbidrag lill forskning om det samiska språkets ställning. Även annan
forskning av intresse för den samiska befolkningen bör kunna få stöd ur
anslaget.

Dialekt-
och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DO VA)

Medlen föreslås
förstärka DOVA-arkivens forskning. Statskontoret genomför nu på regeringens uppdrag
en utredning om DOVA:s framlida organisation. Uppdraget beräknas redovisas
under våren 1990. Den slutliga användningen av de föreslagna medlen bör därför
anslå till dess organisationsfrågan är slutligt behandlad.

Naturhistoriska
riksmuseet

Enligt
regeringens bedömning är det angeläget att riksmuseets resurser för vård av
samlingarna förstärks. All dessa kan hållas i ell gott skick är en viktig
förutsättning för museets övriga forskningsverksamhet. Det är också angeläget
atl museet förfogar över medel för insamlingsresor till samlingarnas fortsalla
uppbyggnad.

Museet bör erhålla
förstärkningar för sina insatser inom tropisk biologi och annan internationell
miljövård. Museet bör också tillföras resurser för ADB-uppbyggnaden inom
forskningsverksamheten.

För dessa ändamål föreslår
regeringen all 1 milj. kr. anvisas budgetåret 1990/91. Det bör ankomma på
museet atl prioritera mellan ändamålen inom denna ram. Museet bör därvid utgå
från att regeringen räknar med atl ytterligare 2 milj. kr. respektive 1 milj.
kr. tillförs anslaget för budgetåren 1991/92 resp. 1992/93.

Inom den sammanlagda
treårsramen torde också huvuddelen av kostnaderna för att inrätta etl DN
A-laboratorium för riksmuseets fylogeniska forskning rymmas. Då den slutliga
kostnaden för investeringar i dt sådant laboratorium ännu inte har kunnat
beräknas bör ställningstagandet lill om satsningen skall genomföras anslå till
budgetpropositionen år 1991. En förutsättning för all den skall genomföras är
atl samtliga kostnader förbundna med laboratoriet ryms inom de medelsramar som
nu föreslås. Del ankommer på riksmuseet att inför beredningen av 1991 års
budgetproposi-

340

tion redovisa
möjligheterna all rymma kostnaderna inom den föreslagna medelsramen.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Professur
i palynologi

Vid
naturhistoriska riksmuseet finns sedan slutet av 1940-talet ett palyno-logiskt
laboratorium. Vid laboratoriet bedrivs såväl gmndforskning som tillämpad
forskning samtidigt som informaiion utarbetas om allergier av olika slag. Mol
bakgmnd av bl.a. den ökande betydelse som forskning om pollen och sporer har
fått för bekämpningen av allergier har riksmuseet föreslagit att en professur i
palynologi inrättas vid museet. Förslaget har tillstyrkts av UHÄ.

Regeringen
föreslår atl beslut fattas om inrättande av en professur i palynologi vid
naturhistoriska riksmuseet den 1 juli 1992. Kostnaden för professuren bör
rymmas inom de ramar som nu föreslås anvisade till riksmuseet. Riksmuseet får
beakta detta vid budgeteringen av medlen.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
att riksdagen bemyndigar
regeringen att inrätta en tjänst som professor vid naturhistoriska riksmuseet i
enlighet med vad regeringen förordat,

2.
all riksdagen till Forsknings-
och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Tor budgelärel 1990/91 anvisar ell
reservationsanslag på 11609000 kr.,

3. all riksdagen godkänner de riktlinjer för
resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som har angetts.

17.4 Forskning inom skolväsendet

Inriktningen
av forskningen

Målet
för den svenska utbildningspolitiken en över hela landet likvärdig
utbildningsslandard, etl betonande av utbildningens betydelse för individens
och samhällets utveckling och krav på en hög kvalitet i all offentlig
utbildning är ett starkt motiv för satsningarna på en sekloriell forskning
inom skolområdet. Ansvaret förskolans och vuxenutbildningens fömyelse och
förändring vilar i allt högre grad på dess personal. 1 den målstyrda skolan
måste därför skolforskningens resultat nå beslutsfattare på såväl central
politisk och administrativ som regional och lokal nivå men också och
framförallt lärare och övrig skolpersonal. Etl syfte med skolforsk-ningen är
därför bl. a. att så långt möjligt utveckla erkända metoder för att följa,
beskriva och analysera skolans och vuxenutbildningens verksamhet såväl i ell
nationellt som i ett internationellt perspektiv.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har
ansvarel för seklorsforskningen inom skolområdet.

341

Anslagsberäkning

B. Skolväsendet

B 7.
Forskning inom skolväsendet

Regeringen
har i årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 118) föreslagit att
riksdagen anvisar ell reservationsanslag på 20796000 kr. till detta ändamål.
Vid sin anmälan till budgetpropositionen anförde föredraganden all ytterligare
anslagsbehov kunde bli aktuella i samband med forskningspropositionen.
Regeringen återkommer nu till detta.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Skolöverstyrelsen

Med
stöd av uppdraget atl redovisa underlag inför den kommande forskningspropositionen
föreslår SÖ all medlen för forskning utöver reguljär pris- och löneomräkning (
+ 779000 kr.) ökas med 8 % per år (+1 346000 kr.) under en treårsperiod.

SÖ har i sin
anslagsframställning för budgetåret 1990/91 redovisat etl antal
kunskapsområden. Utgångspunkten för forskning inom dessa är å ena sidan del
ökade lokala ansvarel för skolans utveckling, å den andra del komparativa
perspektivet - nationellt och intemationellt.

SÖ
redovisar dessa kunskapsområden sålunda:

En
bättre inlemationdll jämförande belysning.

Del
finns och kommer att finnas behov av kunskap om hur del svenska
utbildningsväsendet fungerar och utvecklas jämfört med motsvarande syslem i
andra länder. Intemationella, komparativa studier av skola och vuxenutbildning,
såväl empiriska som analytiska, behövs.

En
bättre regionalt präglad analys.

Det blir allt viktigare
att framhålla och allt viktigare atl bevaka hur likvärdighelsmålel i den
svenska utbildningspolitiken upprätthålls. Hur utvecklas utbud, innehåll och
resultat i ell regionall perspektiv?

En
fördjupad analys av skolans roll i den sociala skiktningen.

Den svenska ungdomsskolan
lar emot praktiskt tagel alla individer och svensk vuxenutbildning engagerar en
stor del av befolkningen. Ungdomsskolan och vuxenutbildningen ger därmed
fömtsättningar för alt en för alla gemensam käma av medborgarkunskap och
medborgaml-bildning skall kunna motverka de socialt och ekonomiskt betingade
skiktningar som finns i samhället i övrigl. Hur påverkas segregation och social
skiktning i ett decentraliserat och målslyrt utbildningsväsende?

En
samlad bild av skolans innehåll.

Innehållet i skolans
undervisning bestäms av synen på kunskap, på ämnen och på ämnesområden. En
mångfasetterad och föränderlig värld måste begripliggöras för elevema så att de
får sammanhang och helhet i sitt lärande. Kunskap om hur variationer i
ämnesinnehåll och kunskap om hur olika ämnen och ämnesområden kan fungera i
samspel eller fås alt fungera i samspel hör lill de viktigaste kunskapsområdena
inom det vida faltet "skolans inre liv".

342

s. 343 Kontrollera mot PDF

Fördjupade kunskaper om
skolans ekonomi och resursanvändning.

Utbildning är en bärande del i del modema samhällets infrastmktur.

Forskningsbasen, som hittills inte utvecklats i proportion till områdets

vikt, måste stärkas.

En
bättre uppföljning av olika ddgmppers resultat och utvecklingsmöj

ligheter.

Till del inre livet hör
ocksä vetskap om hur olika gmpper kan göra sig gällande: hur gestaltar sig
skola och undervisning för pojkar och flickor, för invandrare och svenskfödda
elever, för elever med olika slag av fysiska och psykiska handikapp?

- En
bättre överblick av de anställdas villkor och miljö.

Skolans personal skall i
det decentraliserade och målstyrda syslmel klara av atl såväl tolka innebörden
av målformuleringama som ansvara för att arbetet bedrivs i målens riktning. Hur
använder utbildningssystemet detta sill mänskliga kapital och vilken hjälp ges
att utveckla olika personalkategoriers arbetsförhållanden och professionalism?

- En bättre kunskap om
utbildningsväsendets egen utvecklingsstrategi.

Vilka konsekvenser får synen på skola och vuxenutbildning som en

lärande organisation för denna organisations möjligheter att utveckla

de arbetsmetoder den behöver?

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 17 Utbildningsdep.

Regeringens
överväganden

Pris-
och löneomräkning har beräknats med 1456000 kr.

Regeringen
anser alt de kunskapsområden som SÖ redovisat kan bilda utgångspunkter för
forskningen inom skolväsendel. Regeringen anser del dock angelägel all nu
starkt markera den betydelse som läramtbildningen inom högskolan och
seklorsforskningen sammantagna har för skolans verksamhet och utveckling.
Skälet är den decentralisering som präglar det svenska skolsystemet och dess
utveckling mol all bli en alltmer målslyrd verksamhet. Bakom dessa strävanden
finns två huvudmotiv.

Ell är all öka det
demokratiska inflytandet över skolan, genom att möjliggöra etl ökat lokall
inflytande. Del andra motivet är atl närma beslutsnivå och verkslällighelsnivå.
För all detta skall kunna ske är del nödvändigt all ansvarsgränsema tydligt
anges mellan politisk styming och professionell ledning och genomförande.
Lärare och skolledare får ett vidgat ansvar för den pedagogiska verksamheten,
samtidigt som också del lokala ansvaret för skolorganisation och villkoren för
verksamheten vidgas. Propositionen (1988/89:4, UbU7, rskr. 95) om skolans
utveckling och styming innebar ell första steg i en precisering av principema
för en fortsall decentralisering, genom minskad regdslyming och ökad målstyrning.
I propositionen om kommunall huvudmannaskap (prop. 1989/90:41) föreslogs, och
accepterades av riksdagen, ell samlat kommunaU driftansvar för skolan.

En ökad målstyming innebär
inte bara ell tydliggörande av de nationella målen för skolväsendet, utan också
att ell större ansvar för målens konkretisering och genomförande åläggs lärare
och skolledare. I diskussionema om ett renodlat kommunall huvudmannaskap
uttrycktes oro för all lärar-

343

nas
professionella frihet skulle begränsas. Del är viktigt att så inte sker och
regeringen avser all senare återkomma lill riksdagen med förslag om hur
målstyrningen skall kunna utvecklas med hänsyn till läramas pedagogiska,
professionella frihet och ansvar. Det är därför angeläget att nu skapa kunskap
om hur förändringar av skolans styming påverkar skolarbetets villkor.

Med en ökad
decentralisering av skolan är det nödvändigt att lärares och läramtbildares
behov av forskning som kan stödja deras yrkesfunktioner tillgodoses.
Läramtbildning och lärarfortbildning får samtidigt vid en ökad målstyming en
viktigare roll än hittills som instmment för skolans utveckling.

Behovet av atl relatera
frågeställningar för forskningen lill skolans vardag blir allt tydligare. Del
är naturligt i den utveckling, vi här redovisat, atl stimulera forskare och
lärare vid högskolor med läramtbildning all i större utsträckning än för
närvarande delta i läroplansarbete och utvärdering. Om sektorsmedel knyts
direkt lill ett sådant utvecklingsarbete skulle miljöer kunna skapas, där
kunskapsutveckling, utbildning och fortbildning mer än hillills kunde kopplas
samman.

Den fortsalla
decentraliseringen kräver ökad kunskap om hur förändringen av skolans styming
påverkar skolarbetets villkor. Inom ramen för de kunskapsområden SÖ föreslagit
fordras därför ökade satsningar på forskning om läroplansteori,
läroplansulveckling, styming och ledning, ulbildningssociologi och frågor kring
utbildning-arbetsmarknad. Decentraliseringen kräver vidare ökad kunskap av
direkt relevans för lokal skolplanering, dvs. forskning om dels
utbildningsplanering på lokal nivå, utbildningsekonomi och utvärdering, dels
kunskap av betydelse för lärares professionella arbete; ämnesdidaktik,
ungdomssociologi och ungdomskulturer. Mol denna bakgmnd föreslår regeringen
all extra medel nu lillskjuls för alt under en period bygga upp kompetens,
miljöer och nätverk inom dessa områden.

Slödel bör framför allt
avse finansiering av forskning motsvarande hda tjänster och erforderliga
forskningsresurser i anslutning till dessa. Regeringen har beräknat en
utökning av forskningsresursema under detta anslag med 3 milj. kr. att
fördelas av SÖ lill högskoleenheter med läramtbildning för del angivna
ändamålet. Dessa medel bör kunna utökas genom omprioritering inom anslaget.
Regeringen räknar vidare med alt redan pågående forskningsinsatser i anslutning
lill läramtbildning och läraryrke även fortsättningsvis ges finansiellt stöd.

Mot bakgmnd av atl den
utveckling av skolan, som här har beskrivits, leder till nya behov av
kompetensuppbyggnad avser regeringen vidare all inom kort ta initiativ till en
granskning av den samlade skolforskningen. Avsikten är bl.a. atl få en
överblick över vilken kompetens och vilka forskningsmiljöer som finns med
hänsyn lill de behov av kunskap som den pågående utvecklingen av skolan kräver.
Efler all en sådan granskning har skett bör en samlad bedömning kunna göras av
den fortsalla skolforskningens inriktning och omfattning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
17 Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen Prop. 1989/90:90

Regeringen
föreslår Avsnitt 17

all
riksdagen under reservationsanslaget Forskning inom skolvä- UlDiianingsoep.

sendet
för budgetåret 1990/91 anvisar 4456000 kr. utöver vad som

har
föreslagils i prop. 1989/90:100 bil. 10.

17.5 Forskning om högskolan

D. Grundläggande högskoleutbildning m. m.

D 1. Universitets- och högskoleämbetet

Under
anslaget D 1. Universitets- och högskoleämbetet, anslagsposten 6. Forskning om
högskolan anvisas medel för sådant utvecklings- och forskningsarbete. Efler
föreslagen pris- och löneomräkning i budgetpropositionen uppgår denna post
lill 7078000 kr.

UHÄ
har organiserat arbetet inom två program: Forskning om högskolan och
Uppföljning och policysludier. De har givils olika karaktär för all komplettera
varandra. Programmet Uppföljning och policysludier behandlar aktuella och
fömlsedda problem och styrs direkt från UHÄ medan Forskning om högskolan odelat
kan ägnas åt långsiktig, riktad gmndforskning inom området. Härigenom skapas
ell balanserat FoU-program för högskolan.

Medlen
för programmet Forskning om högskolan fördelas av ett av universitetskanslern
utsett men i praktiken oberoende råd av forskare och praktiker inom högskolan.
Uppföljning och policysludier är däremot direkt myndighdsslyrt.

Regering
och riksdag har nyligen behandlat formema för högskolepoliliken (prop.
1988/89:65, UbU 9, rskr. 148). I linje härmed har regeringen tidigare i denna
proposition redogjort för de principer som skall vara vägledande för
planeringen av högskolans gmndläggande utbildning, forskarutbildning och
forskning. Dessa principer ställer ökade krav på forsknings-och
utvecklingsarbetet för högskolans egna behov.

Regeringens
överväganden

Trots
sin relativt begränsade omfattning har forskningsprogrammet Forskning om
högskolan verksamt bidragit lill all fördjupa kunskapen om högre utbildning och
forskning och dessutom gjort den svenska forskningen om högskolefrågor
intemationellt erkänd. Den forskning som bedrivs har resulterat i en reguljär
vetenskaplig publicering. En mindre men ökande del av uppsalsema har tryckts i
populärvetenskapliga böcker och tidskrifter. Denna publiceringsform, genom
vilken forskama bidrar med kritiska synpunkter i den pågående forsknings- och
högskolepoliliska debatten, är ett mycket viktigt resultat av
forskningsprogrammets arbete.

Även
programmet Uppföljning och policysludier kan bedömas vara av

god kvalitet och verksamt bidra till utvecklingen av högskolan. Uppfölj- 345

ningsprogrammds
resultat publiceras i en egen rapport- och skriftserie. Prop. 1989/90:90
För detta program, som styrs och planeras utifrån specificerade myndig-
Avsnitt 17 hetsbehov, bör naturiigtvis de principer för högskolans verksamhet
som Utbildningsdep. redovisats tidigare vara vägledande.

En
välinformerad, konstruktiv och livlig debatt om högskole- och forskningsfrågor
är beroende av ett aktivt engagemang från såväl lärare och forskare som
regering och riksdag och den intresserade allmänheten. Etl sådant engagemang
måste, särskilt hos högskoleenhetemas egen personal, bygga på en fördjupad
insikt om både fömtsättningama för och konsekvenserna av deras egen
verksamhet. UHÄ:s forskningsprogram kan bidra därtill bl. a. genom alt föra in
de intemationellt ledande idéerna om högre utbildning och forskning i den
svenska offentliga debatten. Det är angeläget atl den kompelens som byggts upp
inom programmen kan bevaras och även förstärkas.

Anslaget
bör tillföras ytteriigare 1 milj. kr. från och med budgetåret 1991/92 för all
de båda programmen än bättre skall kunna medverka till alt de avsedda formerna
för högskolepolitiken förverkligas och för all det skall vara möjligt alt uppnå
en ännu bättre spridning av resultaten inom högskolan.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

alt
riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkning för budgetåret 1991/92
som angetts.

346

18 Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

18.1 Forskning för de areella näringama

I
följande tabell sammanfallas de huvudsakliga resursförstärkningarna lill FoU på
de areella näringamas område som föreslås i denna proposition. Till de
redovisade summorna kommer för budgetåret 1990/91 dels kompensation för pris-
och löneförändringar, dels omfördelningar och insatser för annal än FoU.
Beloppen kommer för de kommande budgetåren all omräknas för pris- och
löneförändringar. De belopp som redovisas i tabellen för budgetåren 1991/92 och
1992/93 kommer inte all omräknas del år de läggs ut.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

Reformer (milj. kr.)

Anvisat 1989/90

Förslag 1990/91

Beräknat 1991/92

Beräknat 1992/93

SLU
(inkl. forskarutbildning, utrustning och lokalkostnader)

SJFR

'769,5 128,2

+ 13,9

+ 5,2

+ 15,4 + 7,0

+ 7,0 + 5,0

' Inkl. anslag till
utbildning.

18.1.1
Forskningens omfattning och organisation

Till
de areella näringarna bmkar man räkna jordbmket och trädgårdsnäringen
(egentligen livsmedelsproduktionen), skogsbmket, fisket, rennäringen och
jakten. Samtliga dessa ingår i jordbmksdepartementets ansvarsområde. Jordbmk
och skogsbmk bedrivs på ca 60% av Sveriges landareal. Renskölsdområdet kan
omfatta mer än hälften av landarealen. Jakt och fiske engagerar många människor
över hela landet. Yrkesfisket är, jämfört med våra grannländers, av mindre
omfattning men har stor betydelse för sysselsättning och försörjning i kust-
och skärgårdsområden. De areella näringarna har stor betydelse för en levande
landsbygd och stora delar av befolkningen berörs av vad som sker inom dem.

Behovet av utveckling och
rationalisering har under åren inte varit mindre i de areella näringama än inom
andra sektorer i vårt samhälle. De senaste decenniema har emellertid
miljöfrågoma fått en allt mer framträ dande plats i näringama. Detta
återspeglas också i forskningen.

Den statliga
finansieringen av forskning för de areella näringarna sker till största delen
över anslag under jordbmksdepartementets huvudtitel. Del gäller allt från
gmndläggande och tillämpad forskning lill försök och utvecklingsverksamhet. Ell
utmärkande drag är emellertid all en stor del av FoU på dessa områden är
extemfinansierad.

Även
om forskningen sålunda är seklorsorienterad har den en gmndläggande karaktär.
Det gäller inte minst FoU inom mikrobiologi, genetik, kemi, växtbiologi och
miljöforskning i vid mening som alUså kan betecknas som ren gmndforskning.

Den
grundläggande forskningen bedrivs till största delen vid Sveriges
lantbmksuniversitet (SLU) med dess tre fakulteter för lantbmk, skogsbruk

347

och
veterinärmedicin. Men även övriga universitet och högskolor medverkar i viss
utsträckning separat eller i centmmbildningar med SLU. Tillämpad forskning,
försök och utvecklingsverksamhet bedrivs i huvudsak vid SLU och några
forskningsinstitut.

SLU
hade budgetåret 1988/89 en total budget som omfattade ca 1 290milj. kr. Härav
svarade staten genom direkta anslag lill SLU för ca 742milj. kr., varav
3l4milj. kr. för FoU. Därtill kom statliga medel för FoU via forskningsråd och
myndigheter om ca 223 milj. kr.

SLU
är den största mottagaren av anslag från skogs- och jordbmkets forskningsråd
(SJFR). SJFR har ansvar för finansiering av gmndforskning för de areella
näringama. Därtill administrerar rådet ell antal kollekliva forskningsprogram
och s. k. ddkollekliv. SJFR: s anslag till gmndforskning uppgår innevarande
budgetår till ca 86 milj. kr. Härtill kommer medel för tre fleråriga
tvärvetenskapliga forskningsprogram. Etl program avser utveckling av alternativa
produktionsformer i jordbmket och trädgårdsnäringen. Det omfattar 17 milj. kr.
om året. Till detta är kopplat ell program för livsmedelsforskning omfattande
ca 8 milj. kr. årligen. Etl likaså tvärvetenskapligt skogsforskningsprogram
med stark miljöanknytning omfattar årligen 29 milj. kr., varav 8 milj. kr.
disponeras av naturvetenskapliga forskningsrådet. Tillsammans med
fiskeristyrdsen administrerar SJFR ett sammanhållet program för FoU på fiskels
område. SJFR:s huvudsakliga ansvar är därvid gmndforskning och tillämpad
forskning.

De
kollekliva programmen för vilka staten och näringslivet i allmänhet svarar för
hälften vardera avser växtförädling med totalt 36 milj. kr. om året,
jordbmksleknik med 6,2 milj. kr., skogsträdsförädling med 15 milj. kr. och
skogsleknik med 28 milj. kr.

Enligt
särskilt avtal mellan SJFR och Stiftelsen Svensk lantbmksforsk-ning (SLF)
finansieras FoU som kan bidra lill alternativt utnyttjande av jordbruksmarken
samt ahernativodling. SJFR har för ändamålet ett årligt anslag om 2 milj. kr.
och har dessutom erhållit ett engångsanslag om 53,3 milj. kr. SLF skall i
princip ställa motsvarande summa till förfogande. En stor del av dessa medel
har ställts lill förfogande inom ramen för jordbruksregleringen. Även
lantbmksstyrelsen och centrala försöksdjursnämnden disponerar medel för FoU
inom jordbmksseklorn. I anslutning härtill finns ell avtal med
läkemedelsindustrin om kollektiv finansiering av forskning kring försöksdjur.
Statens livsmedelsverk disponerar medel för viss livsmedelsforskning. Avgifter
inom jordbmksprisregleringen om för närvarande närmare 26 milj. kr. som las ul
på handelsgödsel och bekämpningsmedel återförs lill forskning m. m. inom
trädgårdsnäringen och den s. k. grönytesektorn.

Skogsstyrelsen
disponerar innevarande budgetår 12,9 milj. kr. av skogsvårdsavgifterna för FoU
på skogsbmkets område. Härav skall 10,9 milj. kr. användas för tillämpad
skogsproduklionsforskning som komplettering till den gmndläggande forskning som
SJFR stödjer. Skogsstyrelsen har en särskild forskningsnämnd som fördelar
medlen. Avgifter som belastar skogsgödsel inom ramen för
jordbmksprisregleringen återförs kollektivt till skogsbmket via Skogsbmkets
forskningsfond. Ca 14milj. kr. tillfördes fonden budgetåret 1988/89. Sammanlagt
beviljades del året bi-

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

348

drag
med ca 30milj. kr. Medlen används för atl finansiera FoU på skogsbmkets
område.

Särskilda
ålgärder har vidtagits för all samordna administrationen av
forskningsfinansieringen på jordbmks- och skogsområdena genom personsamband i
de beredande organen eller genom formaliserat samrådsförfarande.

Som
nämnts i del föregående disponerar fiskeristyrdsen medel för FoU på fiskets
område. Det rör sig dels om anslag över statsbudgeten om 6,4 milj. kr., dels
avgifter som utdömts i vattenmål. En del av dessa medel skall fördelas i samråd
med SJFR för gmndläggande forskning.

Naturvårdsverket
finansierar en omfattande miljöforskning som har anknytning till de areella
näringama. Denna forskning utförs lill inte obetydlig del vid SLU. Även statens
energiverk finansierar forskning vid SLU.

Naturvårdsverket
administrerar ell särskilt samlat villforskningspro-gram på uppdrag av
regeringen. Programmet finansieras med medel från jaktvårdsfonden och
villskaderegleringsfonden och omfattar innevarande budgetår ca 11 milj. kr.
inkl. medel som anvisas direkt lill Svenska jägareförbundet.

Både
SLU och SJFR är engagerade i intemationdlt forskningssamarbete. SLU har en med
stöd av biståndsanslag omfattande verksamhet med forskning och utbildning.
Kungl. skogs- och lanlbmksakademien administrerar för jordbmksdepartementets
räkning forskningssamarbete med östeuropeiska länder.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 18 Jordbruksdep.

18.1.2
Prioriteringar för framtiden

Både
SLU och SJFR har med utgångspunkt i hittillsvarande verksamhet redovisat planer
och prioriteringar för den framlida forskningen. I stora drag gör de samma
bedömningar om forskningsbehovet.

SLU redovisar en
framtidsplan för perioden 1990/91 1992/93. Den ansluter till tidigare
Ireårsplaner. De förändringar inom SLU som har präglat 1980-lalels utveckling
är bl.a. följande.

Stora insatser har gjorts
för gmndläggande biologisk forskning, inte minsl inom biotekniken. För
närvarande pågår den nybyggnad för mikrobiologisk forskning vid SLU som medel
anvisades för i anslutning till den förra forskningspropositionen. Projektet
har med ytterligare insatser från staten, näringslivet och fonder fördubblats.
Därmed kommer dt växlgene-liskt centmm all bildas vid SLU i Ultuna. Andra
väsentliga nya insatsområden rör miljöforskning, djurhälsa, livsmedel samt
forskning för privat-skogsbmkel. Betydande insatser har gjorts för
doklorandulbildning och forskarrekrytering i övrigl.

Ett ökande
tvärvetenskapligt samarbete har också präglat 1980-lalel. Del har bl. a. kommit
lill uttryck i centmmbildningar tillsammans med andra universitet. Som exempel
kan nämnas Uppsala livsmeddscentmm i samarbete med universitetet i Uppsala och
statens livsmedelsverk, Uppsala bildanalyscenlrum i samarbete med
universitetet i Uppsala och statens naturvårdsverk samt Uppsala vattencentmm i
samarbete med universile-

349

s. 350 Kontrollera mot PDF

tet i Uppsala,
livsmedelsverket, naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning.
Ytterligare ett exempel är centmm för miljövelenskaplig forskning i Umeå där
samverkan sker mellan SLU, universitetet i Umeå och försvarets
forskningsanstalt. Centmmbildningar inom SLU finns också.

1 sin framtidsplanering
prioriterar SLU gmndläggande disciplinär kunskapsuppbyggnad och
metodutveckling, forskarrekrytering och forskamtbildning, konsekvensforskning
i fråga om miljöförstöring, fortsall fördjupning av de för SLU specifika
forskningsområdena samt vidgad samverkan med andra universitet, de areella
näringamas företrädare och industrin. En utveckling av det intemationella
samarbetet betonas.

Bland forskningsområden
som bedöms behöva nya eller kompletterande resurser anger SLU utveckling av
biosensorer, bioteknik, bioenergi och fylokemi. Andra områden är forskning om
försöksdjur och djurhållning, populalionsekologi och forskning kring hotade
växt- och djurarter. En ökad betoning av miljördaterad forskning görs också
liksom av konsekvensbedömningar av ny leknik. Även i de särskilda
fakultdsprogram som har utarbetats betonas miljöfrågomas betydelse.

För SJFR:s del framstår
som viktigaste områden för ökade insatser miljördaterad skogs- och
jordbmksforskning, djurmiljöforskning med särskild inriktning mot
slressproblem, ekonomisk forskning, livsmedelsforskning, bioteknik,
intemationellt samarbete, informaiion om forskningsresultat saml insatser i
form av dyrbar utmstning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

Regeringen
vill särskilt framhålla följande.

De handlingslinjer som
präglar SLU: s och SJFR: s program för framtiden speglar väl utvecklingen.
Framför allt framstår en ökad betoning av den miljörelaterade forskningen som
nödvändig. Omsorgen om miljön i dess vidaste mening måste genomsyra forskningen
för de areella näringarna. Detta gäller sålunda såväl naturmiljön som
djurmiljön och arbetsmiljön. Konsekvensbedömningar bör i fortsättningen ingå
som ett naturligt led i varje forskningsprojekt och program. Vi återkommer till
miljöforskningen i nästa avsnitt.

Kvalitetsaspekten
är ett annat väsentligt inslag i den framlida forskningen för de areella
näringama. En god livsmeddskvalitel framstår som allt viktigare för vår hälsa.
Livsmeddskvalitel ger en möjlighet atl konkurrera i den intemationella handeln.
Trots miljöproblemen har vi, jämfört med många andra länder, goda
fömtsättningar alt producera högklassiga livsmedel. Del beror bl. a. på de
aktiva insatser som hittills har gjorts för forskning kring dessa frågor. En
särskild sektor utgör här allemalivodling-en för vilken regeringen har ställt
särskilda medel lill förfogande. Fortsalla FoU-insatser på detta område är
vikliga. Del gäller även insatser för en bättre djurmiljö i
animalieproduklionen som också ger en förbättrad livsmedelskvalitet.

De
senaste årens omfattande insatser på gmndläggande cellbiologi, molekylärbiologi
och bioteknik måste fortsätta och fördjupas. Sverige har framstående forskare
på dessa områden och ytterligare insatser bör kunna

350

s. 351 Kontrollera mot PDF

medverka
lill nya kunskaper som är väsentliga för en balanserad utveckling inom bl. a.
de areella näringama.

Inom
skogsvårdsområdet är behovet stort av gmndläggande kunskaper för all utforma
skogsskölsdn med hänsyn lagen lill de särskilda fömtsättningar som råder i
fråga om skilda marker och i skilda klimat. I etl sådant slåndortsanpassat
skogsbmk kan skogsproduktionen optimeras samtidigt som ekosystemen inte skadas.

Ell
särskilt område som bör lyftas fram i forskningen för de areella näringama är
del ekonomiska området. En minskad reglering från statens sida ger nya
fömtsättningar för vårt jordbmk. Även en friare världshandel med
jordbmksprodukter ändrar fömtsäitningama. I det perspektivet behövs fördjupade
kunskaper om de ekonomiska sambanden som styr utvecklingen inom jordbmket.

En
inlem avreglering av jordbmket kommer alt leda till att överskotts-produktionen
upphör. Därvid kommer mark som för närvarande används för livsmedelsproduktion
all frigöras. Det är angelägel alt denna mark kan få en bärkraftig altemativ
användning. Etl uttryck för denna strävan är det utvecklingsarbete som syftar
till atl finna altemativ användning av frigjord areal och som redan har
tilldelats stora resurser. Forsknings- och utvecklingsarbetet om t. ex.
energigrödor och råvaror för kemisk/teknisk industri fortsätter i nära
samarbete med företrädare för jordbmksnäringen.

Vårt
samhälle präglas numera av intemationalisering. Del gäller inte minst
forskningen. Trots allt är basen för en högkvalilaliv forskning i vårt land
ganska smal. Genom samarbete intemationellt kan vi bredda den. För forskningen
inom de areella näringama är samarbetet med EG väsentligt. Regeringen föreslår
som har framgått av avsnitt 12 en förstärkning av detta samarbete.

Även
ell utvecklat utbyte med andra regioner är viktigt. Etl ullryck härför är del
alltmer utvecklade samarbetet inom Norden när det gäller forskning för jordbmk,
skogsbmk och fiske. Nya och reviderade samarbetsprogram har sålunda tagits
fram där miljöfrågoma har integrerats på etl helt annat säll än tidigare.
Kännetecknande för programmen är vidare all de fömtsätter en finansiell
medverkan av de nationella forskningsråden eller motsvarande. På så sätt skapas
bättre incitament för eflfektiva prioriteringar samtidigt som underlaget för
forskningsinsatser breddas. Del nordiska samarbetet har också möjliggjort
gemensamma insatser i biståndsarbetet. Ell exempel härpå är del nordiska
initiativet lill en genbank för jordbmksväxter i södra Afrika som underlag för
nationell växtförädling.

Genom
ökade resurser som föreslås i det följande och genom omprioriteringar bör SLU
och SJFR kunna öka sina insatser för intemationellt forskamlbyte och annan
samverkan med forskning i andra länder.

Regeringen
har tidigare betonat att rekrytering av forskare är en framlidsfråga för
forskningen. Under en följd av år har insatser för detta gjorts för SLU:s del.
Regeringen föreslår i denna proposition (avsnitt 18.2) ytterligare resurser för
omvandling av utbildningsbidrag till doklorandtjänsler motsvarande två
tredjedelar av samtliga utbildningsbidrag under den kommande treårsperioden.
Omfördelning av resurser och insatser för

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 18 Jordbruksdep.

351

s. 352 Kontrollera mot PDF

nya
forskningsområden skapar också utrymme för forskartjänster. Här fyller SJFR en
viktig funktion. Möjlighet finns också för sektors- och råds-finansierade
forskare all medverka i forskamtbildningen genom undervisning och handledning
inom ramen för sina tjänster.

En
viktig gmnd för forskarrekryteringen inom SLU är den högskoleutbildning som
bedrivs vid SLU: s tre fakulteter. Utbildningens bredd skapar en god bas för
förståelsen av de komplexa sambanden mellan olika gmndläggande problem som rör
de areella näringama. De ökade kraven på tvärvetenskapligt samarbete inom
jordbmks- och skogsforskning kan bättre tillgodoses genom denna gmndläggande
utbildning. Samtidigt måste utbildningamas innehåll anpassas och utvecklas. Ett
exempel på detta är den nu inledda fömyelsen av agronomutbildningen med
inriktning mol livsmedelsfrågor och bioteknik som ökar möjligheterna lill
forskningsanknytning hos utbildningen. En fömyelse motiveras också av de
förändrade fömtsättningama för de areella näringama. Del gäller inte minst den
ökade betoningen av miljöanpassning framför ensidiga produktionsaspek-ler.
Hänsyn till naturmiljön och djurmiljön måste sålunda komma lill ullryck även i
den gmndläggande utbildningen.

Forskningsorganisationen
för de areella näringama måste i framtiden kännetecknas av en ökad
flexibilitet. De snabba förändringama i vårt samhälle och i omvärlden kan inte
mötas om alla forskningsresurser är långsiktigt uppbundna. Bundenheten hindrar
kvalitetsvärderingar från atl snabbi påverka forskningen. En ökad andel
exlemfinansiering via forskningsråd kan medverka lill att skapa önskvärd
flexibilitet. Men också inom SLU är del möjligt all åstadkomma sådan. Ell
arbete med detta har redan påbörjats inom SLU. Även den pågående översynen av
SLU skall ses som ett led i detta arbete.

I avsnitt 3.5.2 har
regeringen förordat särskilda tidsbegränsade resurser för vissa fakulteter inom
den övriga högskolan. Avsikten är att insatsen skall medverka lill att kreativa
forskningsmöjligheler skapas. En särskild vetenskaplig resultatuppföljning
skall göras. Motsvarande bör gälla för de särskilda insatser som föreslås i
del följande för prioriterade forskningsområden inom SLU.

Översynen av SLU skall
ligga lill gmnd för övervägandena inför nästa forskningsproposition. Den
bedömning som här har gjorts i fråga om prioriteringar av forskningsområden m.
m. är i linje med de utgångspunkter som gäller för översynen.

En särskild resursfråga
bör las upp i detta sammanhang. Marin FoU är etl insatsområde för framliden.
Del har behandlats i avsnitt 7 där också frågan om forskningsfartyg för
universiteten har tagits upp. Fiskeristyrdsen har regeringens uppdrag att
samordna användningen av landels undersökningsfartyg. I de diskussioner som
har förts mellan berörda myndigheter och universitet har det visat sig svårt
all förena myndighelemas starkt schemalagda ulsjöundersökningar med
universitetens mera oregelbundna verksamhet. Universiteten har därför som
nämnts planerat ell samarbete med kustbevakningen. På så sätt kan ytterligare
fartygsresurser erhållas utan alltför stora kostnader. För myndighetemas del
skulle ett eflFeklivare resursutnyttjande kunna erhållas genom etl närmare
samarbete mellan

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

352

fiskeristyrdsen
och naturvårdsverket. Frågan som myndigheterna har tagit Prop.
1989/90:90

upp
om anskaffning av ett nytt undersökningsfartyg får bedömas när- Avsnitt
18

ytterligare
erfarenhet och underlag finns. Finansieringen av forskningsfar- Jordbruksdep.

tyg för universiteten har behandlats i avsnitten 7 och 17.

18.1.3
Forskning för miljövänligt jordbruk och skogsbruk

Under
en lång följd av år inriktades utvecklingen särskilt inom jordbmket mot en ökad
produktion med användning av alltmer rationella, mekaniserade bmkningsmdoder,
växtförädling och introduktion av kemiska bekämpnings- och gödselmedel. Den
historiska bakgrunden var fattigdom och sväll.

Inom
skogsbmket accepterades visserligen tidigt principen om långsiktig hushållning
men 1950- och 1960-talens kostnadsjakt drev fram en hastig mekanisering av
skogsbmket i kombination med en kraftig schablonisering av avverkning och
skogsvård.

Underdel
senaste decenniet har utvecklingen ändrat inriktning. Medvetenheten om
sambanden i naturen mellan ingrepp av människan och utvecklingen av flora och
fauna har ökat. Omsorgen om ekosystemen, om markens produktionsförmåga, om
flora och fauna och om del genetiska arvet är nu påtaglig både inom jordbmket
och skogsbmket.

Den
reglering som samhället har gjort genom bl.a. lagstiftning om hänsyn till
naturvården och andra allmänna intressen, om restriktioner kring användningen
av kemiska medel och om skydd för vallenmiljöer fömtsätter gmndläggande
kunskaper om sambanden i vår miljö och om miljöeffektema av olika åtgärder. Sådana
kunskaper är vikliga inte minst för atl jordbmket och skogsbmket skall kunna
leva upp lill principen om att varje sektor skall ta sill ansvar för en god
miljö.

Etl
viktigt led i arbelet med atl öka kunskaperna om miljöfrågoma är del
forsknings- och utvecklingsarbete som sker inom jordbmks- och skogsområdena i
vid mening. Denna forskning bedrivs lill största delen inom SLU. Men viss
verksamhet på dessa områden förekommer även inom högskolan i övrigl.

Finansieringen
av miljöforskningen inom jordbmk och skogsbmk sker fömtom över universitetens
fakulldsanslag via SJFR, naturvårdsverket, naturvetenskapliga forskningsrådet,
skogsstyrelsen, lantbmksstyrelsen, Lantbmkarnas riksförbund och skogsbmkets
forskningsfond. Kollektivt finansierade forskningsprogram styr medel från
staten och näringarna till projekt även inom miljövårdens område.

FoU
på miljövårdens område sker inom SLU både inom specifika projekt och som en del
i projekt av annat slag. Allmänt sett är del sålunda viktigt att
miljöaspekterna beaktas av vaije institution och forskare i all FoU-verksamhet.
Behovet härav blir allt starkare.

Inte
minsl miljöaspekterna har också accentuerat behovet av tvärvetenskaplig
samordning. I syfte all kraftsamla resurser till FoU för ett miljövänligare
jordbmk och skogsbmk startades efter riksdagens beslut år 1986 de två
omfattande tvärvetenskapliga forskningsprogram som har nämnts i det föregående
(prop. 1985/86: 74, skr. 76, JoU 13, rskr. 165).

353

23 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

Det ena behandlar nya
produktionsformer i jordbmket och trädgårdsnäringen. Det bygger på gmndsynen
att produktionsformer som syftar till att förena efTektivitelen med hänsynen
till miljön fömtsätter en biologisk-ekologisk helhetssyn. Verksamheten inom
programmet skall fördjupa de gmndläggande kunskapema inom i första hand
områdena kemi, fysik, mikrobiologi, genelik, biologi, immunologi, ekologi och
ett antal samhällsvetenskapliga områden. Ell syfte med programmet är atl skapa
fömtsättningar all utnyttja våra förnybara naturtillgångar på ett från
ekologiska utgångspunkter bättre sätt än hittills. Programmet administreras av
SJFR. Sedan starten har 17 milj. kr. anvisats varje år för dess genomförande.
SJFR har i anslutning lill sin anslagsframställning lämnat en lägesrapport som
översiktligt redovisar uppnådda resultat efler drygt två år.

Del andra programmet som
beslutades år 1986 rör skog och miljö. Det lar sikte på de globala problemen,
främst de pågående avskognings- och ökenuibredningsprocesserna i de faltiga
länderna, och på betingdsema för ell produktivt, ekologiskt balanserat
skogsbruk i Sverige. Det är etl brett, tvärvetenskapligt program som spänner
över allt från gmndforskning inom traditionella discipliner lill utbildning av
forskare i Sverige och u-länder. Den svenska delen av programmet administreras
av SJFR och den u-landsinriklade av styrelsen för u-landsforskning (SAREC). För
den svenska delen har anvisats 29 milj. kr. om året sedan starten. Härav
disponerar naturvetenskapliga forskningsrådet 8 milj. kr. om året.

Både SLU och SJFR betonar
i sina anslagsframställningar behovet av fortsatta insatser för miljördaterad
jordbmks- och skogsforskning. SLU anför att forskning avseende sambanden mellan
produklionsåtgärder och miljöeffekter måste ges en hög prioritet under kommande
år.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

Regeringen
vill särskik framhålla följande.

Jordbruk och skogsbruk är
i vårt land betydelsefulla näringar både ekonomiskt och miljömässigt. Trots
ökad handel med utlandet har det svenska jordbmket en fortsalt avgörande
betydelse för vår livsmedelsförsörjning. Skogsbmket är vår största
inkomstkälla i utrikeshandeln. Båda näringarna är känsliga för de långsikliga
miljöstömingar som luftföroreningarna orsakar på växtlighet och i marken.

Samtidigt ger jordbmket
och skogsbruket i sig miljöeflFekter av skilda slag. Intensivt brukande ger
utlakning av näringsämnen till vattendrag och hav. Schabloniserade
bmkningsmdoder förstör värdefulla miljöer för känsliga växter och djur.
Storskaligheten skapar ensartade landskap och försämrar frilufts- och
rekrealionsmiljön.

Behovet av miljöhänsyn i
jordbmket och skogsbruket och av minskade miljöstömingar för dessa näringar är
sålunda stort. Det krävs emellertid ökade kunskaper både av gmndläggande och
mer tillämpningsinriktad karaktär. Även om miljöanknuten forskning har
bedrivits under en följd av år i detta syfte är kunskapsbehovet fortfarande
stort. Nya kunskaper väcker dessutom nya frågor.

Enligt
allmänt accepterade principer i vårt land skall varje sektor ta sitt miljöansvar.
Härav följer att miljöforskningen inom en viss sektor är en

354

särskild
uppgift för de organ som stödjer forskning eller forskar särskilt för sektorn.

Miljöforskningen som
knyter an till verksamheter som bedrivs inom jordbmk och skogsbmk tillhör i
huvudsak jordbmksdepartementets ansvarsområden. Som har framgått av det
föregående bedrivs denna forskning till myckel stor del inom SLU och med stöd
av SJFR. De båda program som startades år 1986 och som rör miljövänligare
jordbmk och skogsbmk bör drivas vidare. Inte minsl viktigt är därvid att ta
fasta på de möjligheter som programmen ger all göra insatser över institutions-
och fakultetsgränser.

Även de resurser som står
till SLU:s och SJFR:s förfogande utanför dessa program bör i ökad omfattning styras
över från produktionsinriktad forskning till miljördaterad. Detta gäller inte
minsl insatsema för jordbmksforskning, t.ex. i fråga om växtnäringsupptagning
och läckage av näringsämnen, bekämpningsmedel och tungmetaller. Särskilda
FoU-insatser och försöksverksamhet för en bättre djurmiljö inom jordbmket bör
också göras som en uppföljning av den nya djurskyddslagstiflningen. För
skogsforskningens del framstår behovet av kunskaper allt större när del gäller
de funktionella sambanden i skogsekosyslemet. Även kunskaperna om negativa
effekter på skogsekosyslemet av luftföroreningar och ökade uttag av bränsle
måste förbättras.

De
resursförstärkningar som föreslås i denna proposition kan vid sidan av
omprioriteringar medverka till ökade kunskaper som kan ligga till grund för ell
miljövänligare jordbmk och skogsbmk. Men dessutom krävs alt miljötänkandet rent
allmänt genomsyrar forskningen för de areella näringarna. Inte minst är del
nödvändigt all miljöeflFekterna av nya metoder och system värderas redan på forskningsstadiet
i utvecklingen.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

18.1.4
Ett forskningsprogram för rennäringen

SJFR
har haft regeringens uppdrag alt, efter samråd med lantbmksstyrelsen, SLU,
statens veterinärmedicinska anstalt och andra berörda organ, utarbeta ett
sammanhållet program för den framtida ren forskn i ngen. De fömtsättningar som
har gällt för uppdraget är bl. a. all möjligheterna skall tas till vara för att
tillgodose renforskningens behov inom andra forskningsområden, all behovet av
nordiskt samarbete skall uppmärksammas och all programmet skall finansieras
inom ramen för tillgängliga medel för FoU på området. SJFR har redovisat sina
förslag i två rapporter, Renskriften och Sammanhållet forskningsprogram för
rennäringen. Rapporterna har remissbehandlats. En sammanställning av
remissyttrandena över rapporterna finns tillgänglig i jordbmksdepartementel.

I rapporterna framhålls
all renforskningen behöver kunskapsuppbyggnad inom ett flertal discipliner.
Dessutom behövs mer tillämpad, långsiktig forskning. Gmndläggande kunskaper
behövs l.ex. inom områdena ekologisk botanik, ekologisk zoologi, fysiologi,
reproduklionsfysiologi, mikrobiologi, immunologi och genetik. Enligt förslagen
kräver belesfrå-gorna fördjupade kunskaper bl. a. inom områdena växtekologi,
viltekologi och skogsskötsel. Till sådan forskning förordas stöd i första hand
efter

355

sedvanlig
forskarinilierad projeklansökan och genom inrättande av olika typer av
forskartjänster m. m.

Enligt rapportema får dock
den mer produktionsinriktade forskningen inte försummas. Även om denna är mer
tillämpad bör den dock vara lillräckligt långsiktig, tvärvetenskaplig och
utmärkas av en helhetssyn som tillgodoser behoven i samtliga led av
produktionen. Behovet av en nära kontakt mellan forskama och den praktiska
renskölsdn betonas.

SJFR framhåller all
genomförandet av programmet kräver stor flexibilitet och vilja all medverka i
samordningar. SJFR föreslår alt en särskild kommitté inrättas för all genomföra
programmet och att en deltidsanställd sekreterare med hög vetenskaplig
kompetens biträder denna kommitté. Vidare föreslås alt en konsulent svarar för
kontinuerliga kontakter mellan forskarna och renskötselns utövare. SJFR
föreslår all rådet ges ansvaret för att genomföra programmet och all 6milj. kr.
i nya resurser tillförs för ändamålet. SJFR föreslår slutligen all en
fällslalion för provtagningar och försök upprättas med SJFR som huvudman men
med Svenska samemas riksförbund som ansvarig för den praktiska skötseln.
Kostnadema för denna investering beräknas lill mellan 2 och 3 milj. kr.

Remissinstansema delar i
huvudsak SJFR:s syn på behovet av och innehållet i etl forskningsprogram för
rennäringen. I fråga om hur forskningen skall organiseras är meningama något
delade. Några remissinstanser anser all etl särskilt institut eller centmm för
renforskningen med särskilda basresurser skall inrättas. Remissinstansema pekar
i likhet med SJFR på angelägenheten av atl eflFektivl sprida
forskningsresultaten till näringsutövama. Flera anser emellertid all en sådan
verksamhet inte skall knytas till en intresseorganisation så som SJFR har
föreslagit. De remissinstanser som har yttrat sig i frågan biträder förslaget
om en forskningsstation. Ell par av dem anser emellertid all huvudmannaskapet
och ansvaret för driften bör ligga pä lantbruksuniversitetet.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 18 Jordbruksdep.

Regeringen
vill särskilt framhålla följande.

Del finns en mängd problem
som behöver lösas för alt ulvecklingsmöj-lighelema inom rennäringen skall kunna
tas till vara. Så t. ex. borde avkastningen kunna öka både kvantitativt och
kvalitativt genom anpassning av slaklultagel. Effektivare organisation och
hantering i samband med slakt är ell annat exempel på problem som bör lösas.
Insatser för utveckling av nya produkter och marknader är ell tredje. Som gmnd
för dessa åtgärder behövs en mer organiserad FoU-verksamhet. Men även mer
gmndläggande frågor såsom växlbiologiska problem och frågor med anknytning lill
konkurrerande intressen är forskningsområden av betydelse. Med andra ord är
det nödvändigt all insatser görs för all skapa underlag för en positiv
utveckling av rennäringen så att den kan bedrivas med rimlig ekonomisk
avkastning och i samförstånd med andra markanvändare i renskölsdområdet.

En fömtsättning för detta
är bl. a. FoU-insatser. Del finns forskningsresurser som primärt är avsedda
för andra intressen men som räll utnyttjade kan komma till stor nytta för
renskötseln. Genom all samordna dessa re-

356

surser kan detta syfte
nås. Detta var bakgmnden lill regeringens uppdrag lill SJFR.

Det förslag som SJFR har
lämnat utgör en god gmnd för en mer organiserad och därmed effektiv FoU för
renskölsdns utveckling. Med de begränsade extra resurser som finns eller kan
ställas till förfogande måste tillgänglig forskarkapacitel utnyttjas så långt
möjligt. För all detta skall bli möjligt måste verksamheten vid flera
forskningsinstitutioner samordnas och målinriklas. Detta bör kunna ske med
utgångspunki i ell program av det slag som SJFR har redovisat. SJFR bör sålunda
ges ansvarel för etl program som samordnar FoU för rennäringens behov. De
forskningsutförande organ som i första hand kan komma i fråga för verksamheten
är SLU, statens veterinärmedicinska anstalt och universiteten i Umeå och
Uppsala.

Tillgängliga resurser
medger sålunda inte all del skapas etl särskilt forskningsinstitut eller ell
centmm med särskilda basresurser. 1 stället bör, såsom SJFR har föreslagit, de
nuvarande insatsema förslärkas med medel som SJFR omfördelar. Därtill bör vissa
ytterligare medd tillföras programmet. Denna fråga las upp i del följande.

Vad så gäller en
fällslalion bör medel reserveras för en sådan. Även den resursfrågan las upp i
det följande. Frågan om vilken form den skall ges och i anslutning lill vilken
sameby den skall placeras får avgöras i samråd mellan SJFR, SLU och Svenska
samemas riksförbund. När stationen kommer till stånd bör den av praktiska skäl
förvaltas av SLU. Hänsyn har i del följande lagils härtill vid beräkning av
SLU: s lokalkoslnadsanslag.

Ell sätt all bredda basen
för renforskningen är atl samarbeta med motsvarande verksamhet i Norge och
Finland. Genom Nordiskt organ för renforskning (NOR) förekommer redan visst
samarbete som emellertid är begränsat lill gemensamma forskningskonferenser,
forskningsstipendier och en gemensam vetenskaplig tidskrift. Formema för del
nordiska samarbetet på rennäringens område diskuteras för närvarande i de
olika samarbetsorgan som finns. Vad gäller forskningen kan det därvid bli
aktuellt all pröva en närmare knytning till de nationella forskningsråden så
som är fallet i fråga om forskningen på jordbmkets, skogsbmkets och fiskels
områden.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

18.2 Anslagsfrågor

1 prop. 1989/90:100
(bil. 11) har regeringen föreslagit riksdagen atl, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 under angivna anslagsmbriker
beräkna följande belopp.

D 7. Främjande av
skogsvård m. m. 12 900000 kr. F 15. Bidrag lill djurskyddsfrämjande ålgärder
4169000 kr. G 1. Sveriges lantbmksuniversitet 514 097 000 kr. G 2.
Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbmksuniversitet 240006000 kr.

357

G 3. Inredning och
utmstning av lokaler vid Sveriges lanlbmksuniversi- P'.

tdm.m.
15400000 kr. Avsnitt 18

G 4. Skogs- och
jordbmkets forskningsråd 128 234 000 kr. Jordbruksdep.

G
5. Stöd lill kollektiv forskning 47 600000 kr. G 6. Bidrag lill Skogs- och
lanlbmksakademien 685 000 kr.

Vi
lar nu upp dessa frågor.

Nionde huvudtiteln

D. Skogsbruk

D 7. Främjande av skogsvård m. m.

1988/89
Utgift 12 582 330 Reservation 1493696

1989/90
Anslag 12 900000

1990/91
Förslag 12 900000

Anslaget
används för tillämpad skogsproduklionsforskning samt för särskilda utredningar
och undersökningar i syfte all främja bl. a. skogsvården och arbetsmiljön inom
skogsbmket.

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen
föreslår atl anslaget för tillämpad skogsproduktionsforskning räknas upp med 2
milj. kr. om året under treårsperioden samt att medlen för utvecklings- och
försöksverksamhet räknas upp med 1 milj. kr. per år för budgetåren 1990/91 och
1991/92.

Regeringens
överväganden

Anslaget
är ell viktigt komplement till de medel för gmndläggande skogsforskning som
SJFR fördelar. Anslagsbdoppel bör för nästa budgetår las upp med oförändrat
12,9 milj. kr.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

atl
riksdagen lill Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1990/91 anvisar ell
reservationsanslag på 12 900000 kr.

358

F.
Livsmedelskontroll m.m.

F 15. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

3 871625 4169000 8 578000

Reservation

1465055

Anslaget
används för centrala försökdjursnämndens (CFN) och de djurförsöksetiska
nämndemas verksamhet. Anslaget finansierar vidare forskning rörande altemativa
och kompletterande metoder till djurförsök och viss annan verksamhet inom
försöksdjursområdet liksom vissa kostnader för prövning från djurskyddssynpunkl
av nya djurhållningsmeloder, in-redningsddaljer m. m. i stallar.

Lantbruksstyrelsen

Lantbmksstyrelsen
föreslår all 3 milj. kr. anvisas för rådgivningsoriente-rande forskning, försök
och lokala utvecklingsprojekt med syfte att påskynda utvecklingen av ny teknik
som kan medverka till en snabb förbättring av djurmiljön inom animalieproduklionen.

För
prövning av nya djurhållningsmetoder, inredning av stallar och andra angelägna
djurskyddsålgärder bör ytterligare 50000 kr. anvisas.

Centrala
försöksdjursnämnden

Nämnden föreslår en
ökning av medelsanvisningen med 4881000 kr., varav 3400000 kr. för ökad
forskning för all påskynda utvecklingen av alternativa och kompletterande
metoder till djurförsök, 420000 kr. för alt förfina, reducera och effektivisera
försöksdjursanvändningen och 150 000 kr. för nya hälsoinventeringsprogram saml
45000 kr. för forskningsadministration och 866000 kr. för CFN: s
administration.

Regeringens
överväganden

Behovet
av forskning, försök och utveckling för all skapa en bättre djurmiljö inom
animalieproduklionen är stort. Del är nödvändigt alt kraven i den nya djurskyddslagen
blir tillgodosedda. Därför bör ytterligare 3,3 milj. kr. anvisas för bl. a. FoU
pä detta område. Dänned kommer även en nödvändig bred försöksverksamhet atl
kunna bedrivas.

Det är angelägel att
insatser görs för atl utveckla altemativa metoder lill djurförsök som är
effektiva och tillförlitliga. Anslaget till centrala försöksdjursnämnden bör
mot denna bakgmnd räknas upp med 500000 kr. Vidare bör nämndens anslag
tillföras ytterligare 400000 kr. för atl täcka ökade kostnader för de
djurförsöksetiska nämndema.

För alt främja
utvecklingen av forskning med alternativa och kompletterande metoder lill
djurförsök m. m. har staten och läkemedelsindustriföreningen (LIF) gemensamt
finansierat viss verksamhet enligt ellårsavtal.

359

Det senaste löper ul den
30juni 1990. I likhet med vad som gäller kollektivt finansierad forskning i
övrigt inom jordbmksdepartementets område bör del i fortsättningen IräflFas
treåriga avtal. Chefen för jordbmksdepartementel har sålunda för avsikt all
snarast ta initiativ lill att förhandlingar tas upp med LIF om ell avtal för
perioden 1990/91 -1992/93 som omfattar en ökad kostnadsram. Riksdagen bör
bemyndiga regeringen alt låta staten la på sig ansvaret för de ekonomiska
förpliktelser som följer av ett sådant avtal. I fortsättningen bör avtalet
träffas mellan CFN och LIF och kunna förlängas ulan riksdagens medverkan om
avtalet innebär att tidigare åtaganden föriängs utan större ökning av
verksamhetens omfattning.

Sammanlagt bör anslaget
räknas upp med 4 409000 kr. lill 8 578 000 kr. Därvid har hänsyn lagils lill
att tjänstebrevsrätlen för centrala försöksdjursnämnden upphör fr.o. m. den
Ijuli 1990.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
all riksdagen bemyndigar
regeringen alt låta staten ta på sig ansvaret för de ekonomiska förpliktelser
som följer av del redovisade avlalel om finansiering av viss
djurförsöksforskning,

2.
all riksdagen lill Bidrag till
djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1990/91 anvisar etl reservationsanslag
på 8 578000 kr.

G. Utbildning och forskning

G 1. Sveriges
lantbruksuniversitet

1988/89 Utgift 471260326
1989/90 Anslag 514097000 1990/91 Förslag 562 162000

Reservation

-36129 343

Från
anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet saml djursjukvård
vid Sveriges lantbmksuniversitet (SLU).

Lanlbmksuniversilelets
verksamhet bedrivs vid 54 institutioner, elva försöksdislrikt, en till Skara
föriagd försöksgård, sex försöksparker saml ell antal jordbmksegendomar och
fällslalioner. Verksamheten är föriagd lill sammanlagt 33 orter.

Sveriges
lantbruksuniversitet

Lantbmksuniversitelel
föreslår för perioden 1990/91 -1992/93 att anslaget räknas upp med sammanlagt
32 milj. kr. exkl. pris- och löneomräkning. För forskningens del innebär detta
reformer om sammanlagt 8 %. Förslaget fördelar sig i huvudsak enligt följande.

3milj. kr. för reformer
inom den "grundläggande utbildningen bl.a. i bioteknik, livsmedel,
mark/miljö och inlemationdll sluderandeutbyle.

360

Medd
för de propedeuliska kursema för agronom- och jägmästareutbildningarna
föreslås överförda lill SLU från skolöverstyrelsen.

För omvandling av
utbildningsbidrag till doklorandtjänsler, för nya sådana tjänster och vissa
mdlanljänsler föreslås 9 milj. kr.

Nya professurer med basresurser
föreslås lill en kostnad av 5 milj. kr. inom områdena växlbiokemi,
växlfysiologi, kooperation, költvetenskap, fjärranalys, skogsekonomi och
försöksdjursvetenskap. Tre professurer föreslås permanentade lill en kostnad
av I milj. kr.

För biblioteket föreslås
en förstärkning med 1 milj. kr. och för intemationellt forskningssamarbete 1
milj. kr. För prioriterade forskningsområden föreslås en förstärkning med IO
milj. kr.

Slutligen
föreslås överföring av seklorsmedd med 20milj. kr. och av bislåndsmedd med
20milj. kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

Regeringens
överväganden

Som
redovisats i del föregående pågår en övergripande översyn av SLU. Översynen
skall vara klar i sådan tid att den kan utgöra ett underlag för beslut inför
nästa treårsperiod, 1993/941995/96. I avvaktan härpå bör insatserna för SLU nu
koncentreras lill särskilt prioriterade områden.

SLU:s anslag för
utbildning, forskning m.m. är så utformat att statsmakterna inte binder
anslagsbelopp lill resp. forskning, utbildning eller central förvaltning. Inte
heller görs några bindningar lill fakulteterna. SLU:s ledning har sålunda
myckel stora möjligheter alt göra omfördelningar mellan institutioner,
forskningsområden och fakulteter. Del är också möjligt atl göra omfördelningar
mellan utbildning och FoU. Till delta kommer all utbildning och forskning vid
SLU är starkt integrerade. En insats för forskningen innebär sålunda för del
mesta positiva eflFekter för utbildningen. Den flexibilitet som
anslagskonstruktionen medger mås-le tas lill vara.

Under en lång följd av år
har SLU haft regeringens uppdrag atl varje år ompröva och omfördela 2% av de
samlade resurserna för forskning och forskarutbildning. Omfördelningen har
gjorts med utgångspunki i de prioriteringar som har redovisats i SLU:s
långlidsplaner. Dessa omfördelningar har lill stor del gjorts inom resp.
fakultet. Formerna för omfördelning av resursinsatser måste dock utvecklas.

De
nya resurser som i det följande föreslås skall ställas lill SLU:s förfogande
skall, som har redovisats i det föregående, mer än tidigare betraktas som
resultalinriklade insatser. Del innebär all det skall ställas krav på goda
resultat som följd av insatsema. Visar uppföljningen att insatsområdet är
färdigbearbetat eller att insatserna inte ger önskat resultat skall resurserna
dras in och omfördelas. Genom att i större utsträckning tillämpa dessa
principer kommer del att ges möjligheter inte bara för fakullelsled-ningarna
utan också för universitetsledningen all förfoga över en reserv för angelägna riktade
insatser. Det skapas med andra ord en ökad anpassningsförmåga och flexibilitet
som tillsammans med en fastare bas måste finnas i framtidens
lantbruksuniversitet.

Efter
förslag i budgetpropositionen 1989 anvisades särskilda medd lill

361

SLU för att möjliggöra en
inledning av agronomutbildningens förnyelse med inriktning mot bioteknik och
livsmedel. Detta möjliggör en ökad forskningsanknytning hos utbildningen,
vilket bl. a. studentkårerna vid SLU har önskat. Förnyelsearbetet bör drivas
vidare. Ytterligare 1 milj. kr. har därför beräknats för ändamålet. För all
stärka utbildningen ytteriigare har något ralionaliseringsavdrag inte gjorts.
Till förslaget om ändrat huvudmannaskap för de propedeuliska kurserna bör inte
ställning tas för närvarande.

Följande planeringsram för
statlig högskoleutbildning vid jordbmks-och skogsbmkssektorn bör gälla för
nästa budgetår. Möjlighetema lill omfördelningar inom totalramen bör betonas.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

Utbildningslinje/poäng

Antal utbildningsplatser

Lantbruksvetenskaphga
fakulteten Agronomlinjen, 200 poäng Hortonomlinjen, 200 poäng
Landskapsarkitektlinjen, 200 poäng Lantmästarlinjen, 40 poäng
Trädgårdsteknikerlinjen, 40 poäng

Skogs vetenskapliga fakulteten Jägmästarlinjen, 200 poäng
Skogsmästarlinjen, 40 poäng Skogsteknikerlinjen, 80 poäng

Veterinärmedicinska fakulteten Veterinärlinjen, 220 poäng
Djursjukvårdarlinjen, 40 poäng

Summa

130 25 30

140 44

60 45 135

65 20

694

För att ge utrymme ål
vissa forskningsområden som prioriteras i SLU:s framtidsplan för
1990/91-1992/93 har förslag lill omfördelning redovisats av fakulteterna
omfattande sammanlagt 7% av anslagna forskningsmedel eller ca 28 milj. kr.
under treårsperioden. SLU:s förslag innebär omfördelning till prioriterade områden
såsom djurhållningssystem, odlingsmetoder för ett uthålligt odlingssystem,
kvalitetsfrågor och ekonomiska frågor om livsmedel i kedjan efler
primärproduklion, natur- och miljöfrågor i anslutning till skogsproduktion,
altemativa metoder för skogsskötsel samt luftföroreningar.

Utöver de nya insatser som
omfördelningen möjliggör bör under treårsperioden tillföras ytteriigare 11,9
milj. kr. för prioriterade forskningsområden i huvudsak enligt vad som har
anförts i avsnitten 18.1.2 och 18.1.3. Både omfördelningen av medel och denna
förstärkning ger möjligheter att inrätta mdlanljänsler inom de mest
prioriterade områdena. Härtill kommer de insatser för en bättre djurmiljö som
redovisas under punkten F 15. För all ytterligare förslärka insatsema på delta
område bör professuren i husdjurshygien som är personlig för Ingvar Ekesbo
omvandlas till ordinarie med Ekesbo som förste innehavare. För omvandling av
utbildningsbidrag till doklorandtjänsler bör ytteriigare 3,8 milj. kr.
beräknas för treårsperioden och för all förslärka del intemationella
samarbetet ytterligare 1 milj. kr. Sammanlagd innebär delta en bashöjning under
budgetåren

362

1990/91
- 1992/93 med resp. 5,7 milj. kr., 4 milj. kr. och 7 milj. kr. eller Prop.
1989/90:90

sammanlagt 16,7 milj. kr. Avsnitt 18

Från
anslaget lill SJFR bör överföras 1,5 milj. kr. till SLU i enlighet med
Jordbruksdep. vad som sägs under punkten G 4. Vidare bör den överföring av
energiforskningsresurser som gjordes för en treårsperiod genom förra
forskningspropositionen nu permanentas. Någon generell överföring av
bislåndsmedd lill detta anslag bör inte göras för närvarande.

Regeringen
har med stöd av riksdagens bemyndigande föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för
en tjänst som professor från skogsekonomi lill förelagsekonomi öfr prop.
1966:1 bil. 10 s. 361, SU42, rskr. 125).

Vid
sidan av omfördelningar av forskningsresurser är omprövningen av professurer
eller av ämnesinnehållet i dem väsentlig för fömyelsen av forskningen. Den
omprövning som under de senaste åren gjorts vid SLU har i stor utsträckning
präglats av detta synsätt. För framtiden är del viktigt all denna möjlighet las
lill vara i större utsträckning.

Sammanlagt
bör anslaget lill SLU för budgetåret 1990/91 räknas upp med 48065000 kr. lill
562162000kr. Därvid har hänsyn lagits lill atl tjänstebrevsrätlen upphör
fr.o.m. den Ijuli 1990 och lill att avgifter i fortsättningen skall betalas
lill statens löne- och pensionsverk. Vidare har hänsyn lagils till all SLU
skall medverka i finansieringen av en ny telefonväxel.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. all
riksdagen bemyndigar regeringen alt inrätta en tjänst som

professor i enlighet med vad som har förordats,

2.
all riksdagen lill Sveriges
lantbmksuniversitet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
562 162000 kr.,

3.
att riksdagen godkänner de
angivna riktlinjema för förstärkning av basresurser lill viss forskning under
budgetåren 1991/92 och 1992/93.

G 2. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges
lantbruksuniversitet

1988/89
Utgift 221064192 1989/90 Anslag 240006000 1990/91 Förslag 254984000

Från
anslaget bekostas lokalhyror vid Sveriges lantbmksuniversitet (SLU) och
ersättningar till domänverkets fond för upplåten mark. Vidare redovisas här de
byggnadsarbeten för SLU som tidigare redovisades under anslaget Byggnadsarbeten
vid SLU m. m.

Huvuddelen
av SLU: s lokalinnehav förvallas av byggnadsstyrelsen. Lo-kalbeståndel uppgår
till ca 400000 m. SLU disponerar under budgetåret 1989/90 ca 240milj. kr. för
lokalkostnader vilket moisvarar 32% av anslagen tili förvaltningskostnader och
lokaler för SLU.

Byggnadsstyrelsen
föreslår för perioden 1990/91-1992/93 som nya in- 363

vesleringsprojekl
viss ombyggnad av djurförsöksanläggning och äldre in- Prop. 1989/90:90

slilutionslokaler och ell appliceringslekniskt laboratorium. Sammanlagt
Avsnitt 18

uppgår dessa projektkostnader lill 66 milj. kr. Jordbruksdep.

Regeringens
överväganden

Det
är angelägel all SLU:s djurförsöksanläggning byggs om så all den uppfyller
kraven i den nya djurskyddslagstiflningen. Investeringsbehovet härför har
byggnadsstyrelsen beräknat lill 12milj. kr. Hyresmedd bör beräknas för en
renförsöksslalion motsvarande en sammanlagd investeringskostnad av högst 3
milj. kr.

Anslaget
för SLU:s lokalkostnader bör för nästa budgetår räknas upp med 14978000 kr.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

att
riksdagen lill Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1990/91 anvisar ell förslagsanslag på 254984000 kr.

G 3.
Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

19 377 828 15400000
49000000

Reservation

19296777

s. 364 Kontrollera mot PDF

Från
anslaget bekostas inredning och utmstning av lokaler vid Sveriges
lantbmksuniversitet och andra institutioner som har anknytning lill forsknings-
och försöksverksamhet inom jordbmksdepartementets verksamhetsområde.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen
hemställer all 4,3 milj. kr. anvisas för inredningsverk-samhel budgetåret
1990/91 samt bl.a. koslnadsuppräkning av vissa äldre rambelopp.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) föreslår all den för
dess verksamhetsområde avsedda anslagsposten för budgetåret 1990/91 beräknas
till 55,6 milj. kr. samt föreslår atl nya kostnadsramar för bl. a. etl
appliceringslekniskt centmm och telefonväxlar vid SLU förs upp i
ulmslningsplanen.

Regeringens
överväganden

Kostnadsramama
för nyinredningsbehov och kompletteringar som disponeras av byggnadsstyrelsen
bör föras upp i inredningsplanen med höjningar motsvarande prisomräkning.
Kostnadsramen för ersältningsanskaCf-

364

s. 365 Kontrollera mot PDF

ning
m. m. som disponeras av UUH bör föras upp med 23 550000 kr. för Prop.
1989/90:90 nästa budgetår, en bashöjning med 6,3 milj. kr. För budgetåren
1991/92 Avsnitt 18 och 1992/93 beräknas denna ram till 34550000 kr. exkl.
prisomräkning Jordbruksdep. vilket innebär all basen höjs med 11 milj. kr.
budgetåret 1991/92. Därtill bör i ulmslningsplanen för budgetåret 1990/91 föras
upp en ny delram för telefonväxlar om 27,3 milj. kr. Detta innebär sammanlagda
ramar för inredning av ca 40 milj. kr. och för utmstning av ca 135 milj. kr.

Mot
bakgmnd bl. a. av de bedömda medelsreservationerna vid utgången av detta
budgetår beräknas anslagsbehovet lill 49000000 kr.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
alt riksdagen bemyndigar
regeringen atl besluta om anskaffning av inredning och utmstning för lokaler
vid Sveriges lantbmksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar för budgetåren
1990/91 och 1991/92 som har förordals i del föregående,

2.
alt riksdagen till Inredning
och utmstning av lokaler vid Sveriges lantbmksuniversitet m. m. för budgetåret
1990/91 anvisar dt reservationsanslag på 49 000 000 kr.

G 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1988/89
Utgift 116 338254 Reservation 36 383655

1989/90
Anslag 128234000 1990/91 Förslag 138930000

Skogs-
och jordbmkets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instmktion främja och
stödja i första hand sådan gmndläggande och långsiktig forskning som gagnar
skogsbmket, jordbmket och trädgårdsnäringen.

Skogs-
och jordbrukets forskningsråd

1.
SJFR föreslår atl rådels gmndläggande anslag räknas upp med 8%. Därtill kommer
medel för de särskilda forskningsprogram som finansieras med miljöavgiftema på
handelsgödsel och bekämpningsmedel.

2.
SJFR har redovisat ett förslag
lill forskningsprogram för den framlida renforskningen. SJFR föreslår all 6
milj. kr. tillförs rådet för detta ändamål.

3.
För medverkan i
forskningsprogrammet SCIENCE begärs 1,5 milj. kr.

Regeringens
överväganden

SJFR
skall enligt 1987 års forskningsproposition kompenseras för löne-

och prisökningar fr.o.m. budgetåret 1988/89 enligt samma principer som

gäller för anslagen lill högskolan. Avtalsenliga löneökningar, som inte är 365

s. 366 Kontrollera mot PDF

kända i sådan lid all
de kan beaktas i detta sammanhang, kompenseras Prop. 1989/90:90

från del s. k. läckningsanslagd. Dessa principer har tillämpats vid anslags-
Avsnitt 18

beräkningen för nästa budgetår. Jordbruksdep.

SJFR
har i likhet med andra forskningsråd lill uppgift att utifrån vetenskapliga
kriterier anvisa medel lill forskningsprojekt av betydelse för den
vetenskapliga utvecklingen. Den forskning rådet finansierar utförs vanligen
inom högskolans forskningsorganisation. När ell forskningsområde, där SJFR
finansierar projekt eller forskartjänster, bedöms ha sådant vetenskapligt
värde och sådan varaktighet all det bör ingå i den fasla forskningsorganisationen,
förs efter förslag från SJFR och högskolemyndighet medel för ändamålet över
från rådet lill berörd högskola. SJFR liksom andra forskningsråd spelar således
en viktig roll för den vetenskapliga utvecklingen. Mol bakgmnd härav bör 1,5
milj. kr. överföras lill Sveriges lantbmksuniversitet. Medlen avser tre
tjänster saml driftmedel för skogliga bördig-helsförsök.

Som
nämnts i del föregående (avsnitt 3.4.3) har regeringen för avsikt all senare
besluta atl mer än hälften av styrelsen för SJFR i fortsättningen skall utses
av en valförsamling beslående av företrädare för olika universi-lelsfakulteter.
SJFR:s karaktär av gmndforskningsråd markeras därmed tydligare.

SJFR
bör tillföras medel för all möjliggöra insatser på prioriterade områden som har
redovisats i del föregående såsom miljördaterad skogs-och jordbmksforskning,
ekonomisk forskning, forskning inom biotekniken och forskning om
dricksvattnets kvalitet. Sammanlagt bör anslaget för dessa ändamål för perioden
1990/91 1992/93 räknas upp med 17,2 milj. kr. Del innebär en bashöjning under
de tre budgetåren med resp. 5,2milj. kr., 7 milj. kr. och 5 milj. kr.

För
renforskningsprogrammel bör ytterligare 1 milj. kr. beräknas. Som SJFR har
föreslagit bör ytterligare medel tillföras programmet genom omfördelning inom
anslaget.

För
deltagande på projektnivå i EG:s forskningsprogram som rör bioteknik (BRIDGE)
har 2,2 milj. kr. beräknats. Medel för projeklmedverkan i livsmedelsprogrammet
FLAIR beräknas under detta anslag fr. o. m. innevarande budgetår. För båda
dessa program beräknas medel även under tolfte huvudtiteln. Programmet SCIENCE
finansieras i fortsättningen hell över anslag under åttonde huvudtiteln.

Sammanlagt
bör anslaget föras upp med 138 930000 kr. för nästa budgetår. Därvid har
hänsyn tagils lill att tjänstebrevsrätlen upphör fr.o.m. den Ijuli 1990 och
lill atl avgifter i fortsättningen skall betalas lill statens löne- och
pensionsverk.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. atl
riksdagen till Skogs- och jordbmkets forskningsråd för bud

getåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag på 138930000 kr.,

2. all
riksdagen godkänner de angivna riktlinjema för förstärk- 366

ning
av basresurser till viss forskning under budgetåren 1991/92 och 1992/93.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

G
5. Stöd till kollektiv forskning

Reservation

'48689601
47 600000

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag

1990/91 Förslag
47000000

'
Anslagen Stöd till kollektiv forskning och Bidrag till växtförädling.

'1 189426

Under
anslaget anvisas medel lill stöd för kollektiv jordbmksleknisk forskning och
skogsleknisk forskning samt kollektiv forskning om skogs-Irädsförädling och
skogsgödsling m. m. Vidare anvisas medel lill stöd för kollektivt forsknings-
och utvecklingsarbete inom jordbmks- och växlför-ädlingsområdd.

Kollektiva
program (1 000-taI kr.)

1989/90

1990/91

Jordbruksteknik

Skogsteknik

Skogsträdsfbrädling,
skogsgödsling, m.m.

Jordbruksforskning

Växtförädling

Summa
program

3100

14000

7 500

2000

21000

47600

3 300

14800

7900

2000

19000

47000

Statens nuvarande stöd
till kollektiv jordbruksteknisk forskning regleras i etl mdlan staten och
Stiftelsen Jordbmksleknisk forskning träffat avtal om gemensam finansiering av
forsknings- och utvecklingsverksamhet på del jordbrukstekniska området. Avtalet
löper ut den 30 juni 1990. Med anledning härav har träflfats ell nytt avtal
för liden den Ijuli 1990-den 30 juni 1993. Enligt avtalet medverkar SJFR i
finansieringen av verksamheten genom att under avtalsperioden bidra med
sammanlagt 10,3 milj. kr., varav 3,3 milj. kr. under budgetåret 1990/91.
Stiftelsen ålar sig atl under avtalsperioden tillskjuta lägst motsvarande
belopp, varav sammanlagt minst 7 milj. kr. i form av direkt bidrag.
Jordbmkstekniska institutet har ansvaret för genomföraiidel av det avtalade
programmet. Tilläggsavtal har träffats om viss teknik för alternativa
produktionsformer och alternativ användning av åkermark.

Statens nuvarande stöd
lill kollektiv skogsteknisk forskning regleras i ett mellan staten och
Stiftelsen Skogsleknisk FoU träffat avtal om gemensam finansiering av
forsknings- och utvecklingsverksamhet på del skogstekniska området. Avtalet
löper ul den 30juni 1990. Därför har dt nytt avtal träflfats för liden den 1
juli 1990-den 30 juni 1993. Enligt avtalet åtar sig SJFR att medverka i
finansieringen äv verksamheten genom all under avtalsperioden tillskjuta
sammanlagt 46milj. kr., varav 14,8milj. kr. under budgetåret 1990/91.
Stiftelsen ålar sig alt under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 46
milj. kr., varav minst 44 milj. kr. som direkt.

367

kontant bidrag. Ett
tilläggsavtal om teknikutveckling har träflfats. En mer omfattande utvärdering
av löpande ramprogram har påbörjats.

Statens nuvarande stöd
lill kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling, m. m.
regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring träfiat avtal om
gemensam finansiering av forsknings-och utvecklingsverksamhet för skogslrädsförädling
och skogsgödsling m.m. Avtalet löper ut den 30juni 1990. Därför har dl nytt
avtal träflfats för tiden den Ijuli 1990-den 30juni 1993. Enligt avtalet ålar
sig SJFR att medverka i finansieringen av verksamheten genom all under
avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 24,7 milj. kr., varav 7,9 milj. kr. under
budgetåret 1990/91. Stiftelsen åtar sig alt under avtalsperioden tillskjuta
sammanlagt lägst 24,7 milj. kr., varav minsl 23,7 milj. kr. som direkt,
kontant bidrag. Etl tilläggsavtal har träflfats om bl.a. metodutveckling
avseende skogslrädsförädling.

Statens stöd till
växtförädling regleras i ell avtal mellan staten och Lantbrukarnas riksförbund
(LRF) om gemensam finansiering av visst växtförädlingsarbele. Enligt avtalet
som omfattar tiden den 1 januari 1990 den 30juni 1993 bidrar staten med
sammanlagt 66,5 milj. kr. under avtalsperioden, varav 19 milj. kr. under
budgetåret 1990/91. LRF bidrar under avtalsperioden med sammanlagt 59,5 milj.
kr. Enligt avlalel skall SJFR ställa ytterligare 7 milj. kr. av tillgängliga
medel till verksamhetens förfogande.

Anslaget
för nästa budgetår bör föras upp med 47 milj. kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
18 Jordbruksdep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

att
riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 47000000 kr.

G 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1988/89 Utgift

659000

1989/90 Anslag

685000

1990/91 Förslag

713000

Skogs- och
lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk
erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbmk saml därtill knuten
verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akademiens ordinarie
tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m. m. samt
vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.

Skogs- och
lantbruksakademien

Under
del gångna året har verksamheten utvidgats genom bl. a. tillsättning av
arbetsgrupper, utskott och kommittéer, som har till uppgift all analysera
utvecklingen inom olika problemområden och ge förslag om ålgärder lill

368

s. 371 Kontrollera mot PDF

förbättring.
En särskild rapport har utarbetats om forskningsstrategier i Prop.
1989/90:90

skogs- och jordbmk. För budgetåret 1990/91 hemställs om ett anslag på
Avsnitt 18

1,2 milj. kr. för bidrag lill lönekostnader. Jordbruksdep.

Regeringens
överväganden

Anslaget
bör räknas upp med 28 000 kr.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

alt
riksdagen lill Bidrag tdl Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1990/91
anvisar etl förslagsanslag på 713 000 kr.

369

24 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

19 Arbetsmarknadsdepartementets Prop. 1989/90:90

verksamhetsområde Avsnitt 19

Arbetsmarknads-Inom
arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde bedrivs forskning dep. inom
arbetsmarknad, arbetsliv, invandring och regionalpolitik.

Huvuddelen
av den arbetsmarknadspoliliska forskningen har bedrivits inom ramen för
delegationens för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA) verksamhet. En
betydande del av arbetsiivsforskningen sker genom arbelsmiljöfonden, vilken
finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift. Medel ur arbelsmiljöfonden
finansierar bl.a. arbdslivscenlmms verksamhet som i hög grad berör
tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete. Ytterligare
arbelslivsforskning bedrivs av arbelsmiljöinstilulel som är ell forskningsorgan
med särskilt ansvar för den långsikliga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden
inom arbetsmiljöns olika delområden. De senaste tre budgetåren har också medel
avsatts lill regionall forskningssamarbete mellan lönlagarorganisationema och
högskoloma vad gäller arbdslivs-och arbelsmiljöfrågor. Invandrarforskningen är
etl nytt forskningsområde som hillills bedrivits i begränsad omfattning.

Sammanfattning
av forskningsresursema inom arbetsmarknad, arbetsliv och invandring (milj.
kr.).

Anvisat Förslag Beräknat Beräknat

1989/90 1990/91 1991/92 1992/93

Arbetsmarknad' 6,2 +1,3 -1-3,5 +1,0

Arbetsliv 81,7 +7,8 - -

Invandring 1,4 +2,1 +1,0 +1,0

'
Budgetåret 1990/91 avses 2 milj. kr. överföras till Humanistisk-samhällsvetenskap-liga
forskningsrådet (HSFR) under utbildningsdepartementet. Ökningama för de
kommande åren avser HSFR.

Medlen
fbr invandrarforskning avses fbras till det socialvetenskapliga forskningsrådet
under socialdepartementet.

19.1 Arbetsmarknadspolitisk forskning

Arbete
ål alla är regeringens viktigaste ekonomisk-politiska mål. Arbets

marknadspolitiken är ett av de viktigaste medlen för att realisera detta mål.

Den roll arbetsmarknadspolitiken spelar som en integrerad del av den

svenska ekonomiska politiken är intemationellt unik. Sveriges förmåga atl

kombinera en låg och sjunkande arbetslöshet med en hög och stigande sys

selsättning har givit Sverige en intemationell särställning. Samtidigt satsar

inte Sverige mer än andra länder på arbetsmarknadspolitik mätt som andel

av BNP. Sverige satsar knappt 3 %, vilket ungefar motsvarar genomsnittet

inom OECD-ländema. Skillnaden är all vi satsar betydligt mer på aktiva

åtgärder som arbetsförmedling, utbildning, särskilda insatser för arbetshan

dikappade m. m. än andra länder. I Sverige går ca 70 % av utgiftema för

arbetsmarknadspolitik lill aktiva ålgärder och ca 30 % lill olika former av

passiva kontantunderstöd. I de flesta andra länder är förhållandel del mot

satta.

Även om utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden varit positiv, 371

s. 372 Kontrollera mot PDF

särskilt
i ell inlernationdk perspektiv, saknas inte problem. Bl.a. finns Prop.
1989/90:90 många tecken på all utslagningen ökat. Antalet förtidspensionärer
har Avsnitt 19 fortsatt atl stiga i snabb takt och en betydande ökning har
skett av långa Arbetsmarknads-sjukskrivningar och arbetsskador. 1 ett längre
tidsperspektiv finns vidare dep. tecken på att polariseringen på
arbetsmarknaden kan tillta.

Trots
framgångama finns det således problem på den svenska arbetsmarknaden som
motiverar forskningsinsatser.

Den
forskning som bedrivs inom ämnesområdet bör därför ökas för all motsvara den
roll arbetsmarknadspolitiken har i Sverige. Det är viktigt atl ökade resurser
satsas på forskning om arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitikens roll,
inriktning och eflfekler så atl arbetsmarknadspolitiken kan behålla och
utveckla sin ställning som ell eflfektivt ekonomiskt-poliliskt medel.

Av
tionde huvudtitelns anslag till utredningar m. m. har under budgetåret 3,7
milj. kr. avsatts för forskning som bedrivs på initiativ av delegationen för
arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA). EFA är knuten till arbetsmarknadsdepartementet.
Delegationens uppgift är all la initiativ lill och biträda vid forskning om
arbetsmarknadspolitikens verkningar. Den av EFA initierade och sammanhållna
forskningen har, i enlighet med del förslag till forskningsprogram som anmäldes
i prop. 1985/86:100 bil. 12, fyra huvudinriktningar:

1. Forskning
kring arbetsmarknadens funktionssätt

2.
Forskning kring arbetsmarknadspolitikens
roll och utformning

3.
Utvärdering av skilda
arbetsmarknadspoliliska ålgärder

4.
Forskning kring genomförandel
av arbetsmarknadspolitiken

EFA
har hittills publicerat tre belänkanden, en debattbok och 15 rapporter. Under
budgetåret 1988/89 påbörjade EFA arbetet med etl nytt belänkande kring
forskning om den arbelsförmedlande verksamheten. Vidare påbörjades åtta nya
forskningsprojekt och sju avslutades. Vid slutet av budgetåret 1988/89 hade EFA
20 pågående projekt. Under de senaste sex åren har sammanlagt 35 projekt
påbörjats, varav tolv rena utvärderings-studier.

19.1.1
Medel till ett särskilt arbetsmarknadspolitiskt forskningsprogram

För
all ytterligare stimulera den arbetsmarknadspoliliska forskningen föreslår
regeringen alt Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR)
tillförs 2 milj. kr. för ett särskilt arbetsmarknadspolitiskt forskningsprogram
budgetåret 1990/91. A v dessa medel kan 1 milj.kr. las från arbetsmarknadsdepartementets
anslag för forskning, utredning och utveckling. HSFR:s anslag för
arbelsmarknadspolilisk forskning bör vidare utökas med 3,5 milj. kr. budgetåret
1991/92 och med 1 milj. kr. budgetåret 1992/93.

Forskningen
inom ramen för del särskilda arbetsmarknadspoliliska forskningsprogrammet bör
de kommande tre budgetåren i första hand avse forskning om:

1. arbetsmarknadens
funktionssätt

2. arbetsmarknadspolitikens
roll, utformning och verkningar

Fömtom
till särskilda forskningsprojekt inom dessa områden bör an- 372

s. 373 Kontrollera mot PDF

slagna
medel användas till forskartjänster för att stimulera och ge en mer Prop.
1989/90:90

fast
karaktär ål den forskning som bedrivs inom universitet och högskolor. Avsnitt
19

HSFR
bör inhämta synpunkter om forskningsbehov från bl.a. berörda Arbetsmarknads

departement och myndigheter samt partema på arbetsmarknaden. En dep.

utvärdering skall göras av forskningsprogrammets inriktning inför nästa

planerings period.

19.1.2
Ombildning av delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA)

Mol
bakgmnd av den förstärkning som föreslås av den arbetsmarknadspoliliska
forskningen inom ramen för HSFR:s verksamhet kommer delegationen för
arbelsmarknadspolilisk forskning (EFA) alt ombildas till en expertgmpp för
arbetsmarknadspoliliska utvärderingssludier. Expertgmppens uppgift skall vara
atl initiera och biträda vid utvärderingsstudier inom arbetsmarknadspolitikens
område. I expertgmppen skall ingå företrädare för arbetsmarknadsdepartementet,
myndigheter, arbetsmarknadens parter samt forskarsamhället.

Detta
förslag innebär en väsentlig förstärkning av utvärderingsverksamheten inom det
arbetsmarknadspoliliska området.

För
budgetåren 1990/91-1992/93 bör EFA få disponera 3,5 milj. kr. per budgetår för
utvärderingssludier. Medlen kommer i huvudsak all få disponeras för beslut
utifrån ell utvärderingsprogram för perioden som regeringen senare kommer all
fastställa.

19.2 Arbetslivsforskning

Arbelslivsforskning
skall ge kunskap om hur arbetsformer och arbetsmiljö saml ell demokratiskt
arbetsliv kan förenas med en eflFektiv och konkurrenskraftig verksamhet i näringsliv
och offentlig förvaltning.

Arbetslivsforskningen
byggdes ul myckel kraftigt under 1970-talel. Organ inrättades för atl
finansiera eller bedriva forsknings- och utvecklingsarbete. Arbetsmiljöfonden
finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift och är etl finansieringsorgan
som inrättades år 1972. Arbetslivscentmm tillkom år 1976 för all bedriva och
främja tvärvetenskapligt forsknings-och utvecklingsarbete som rör arbetslivet.
Arbetsmiljöinslilulel inrättades år 1987 när arbetarskyddsslyrdsens forskningsavdelning
blev etl självständigt forskningsorgan för arbetsmiljöfrågor.

BeträflFande
del regionala forskningssamarbetet mellan lönlagarorganisationema och
högskolorna vad gäller arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor föreslås detta
samarbete få fortsätta.

Det
finns också andra meddsbeviljande organ som stöder arbelslivsforskning t. ex.
styrelsen för teknisk utveckling och forskningsrådsnämnden. Ar-bdsvetenskaplig
forskning bedrivs också vid landels universitet och högskolor, vid de
yrkesmedicinska klinikema och olika branschforskningsorgan.

1
prop. 1989/90:100 (bil. 12) har regeringen föreslagit riksdagen att, i 373

avvaktan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 under Prop. 1989/90:90

angivna anslagsmbriker
beräkna följande belopp. Avsnitt 19

C 2. Arbelsmiljöinstilulel 78036000 kr. Arbetsmarknads-

C 3.
Arbelsmiljöinstilulel: Anskaffning av dep.

vetenskaplig
apparatur 3 628 000 kr.

Vi tar nu upp dessa
frågor.

19.2.1
Arbetsmiljöinstitutet

C 2. Arbetsmiljöinstitutet

1988/89
Utgift 67143000

1989/90
Anslag 78036000 1990/91 Förslag 85 539000

Arbelsmiljöinstilulel
inrättades som ett självständigt forskningsorgan år 1987 genom all
forskningsavdelningen på arbetarskyddsstyrelsen bröts ut ur styrelsen och blev
en egen myndighet. Institutets uppgifter är att bedriva och främja forskning,
utbildning och dokumentation inom arbelsmiljöområdet i syfte all förbättra
arbetsmiljön. Ca en tredjedel av institutets forskning finansieras med medel
från arbelsmiljöfonden.

Arbetsmiljöinstitutet

Institutet
har ell särskilt ansvar för den långsiktiga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden
inom arbetsmiljöns olika delområden.

Institutet
har ca 30 professorer vilka är knutna lill resp. fakulldskollegi-er inom
högskolan. Den vetenskapliga kompetensen är fördelad på ämnesområdena medicin,
fysiologi, kemi, teknik, psykologi samt toxikologi. Institutet har ell
omfattande samarbete med universitet och högskolov.

För
närvarande handleds ca 60 doktorander helt eller delvis från institutet. Detta
motsvarar en kostnad om ca 20 milj. kr.

Mot
bakgmnd av de problem som nu uppvisas i arbetsmiljön är del inte rimligt,
enligt institutet, att minska forskningsresursema. Den nu tillsatta
arbelsmiljökommissionen stöder bedömningen all behovet av forskning inom olika
arbdsmiljöområden kommer att öka. Institutet anser också att del bör behålla
sin tvärvetenskapliga inriktning.

Institutets
prioriterade forskningsområden är en fortsättning av arbetet inom de tidigare
fastlagda områdena: belastningsskador; dalom som hjälpmedel; lungsjukdomar;
cancer och genetiska skador; hudsjukdomar; olycksfall; elektromagnetiska
riskfaktorer. Utöver dessa har institutet beslutat atl för den kommande
planeringsperioden prioritera följande områden:

Sjukvårdens
arbetsmiljö. Vårdseklom kännetecknas av personalbrist och hög frånvaro. För en
positiv utveckling inom vårdseklom måste inte bara arbetsmiljörisker
identifieras ulan också förebyggas.

Den
goda arbetsmiljön - ungdomars villkor nu och i framtiden. Utförda

undersökningar visar att industrin och dess arbetsmiljö har ett dåligt

anseende hos ungdomar. Arbetsmiljöinslilulel har därför startat ett forsk

ningsprogram inriktat på all studera hur den framlida arbetsmiljön bör '

vara
beskaflFad ur fysiologisk och psykologisk synvinkel för atl motsvara särskilt
ungdomars krav.

Arbetsmiljön för äldre.
Åldersprofilen i den svenska befolkningen skjuts uppåt och samtidig ökar såväl
förtids- och sjukpensioner som långtidssjukskrivning i de högre åldrarna.
Institutet förbereder ett projekt vars målsättning är all genom förbättringar i
arbdsulformning skapa fömtsättningar och motivation hos äldre arbetskraft.
Detta skulle kunna få äldre att stå kvar i arbete lill normal pensionsålder med
bibehållen hälsa.

För dessa tre nya
forskningsområden begär inslilulel 1,6 milj. kr. för budgetåret 1990/91.

Institutet svarar för
företagshälsovårdsulbildningen i Sverige. Årligen driver institutet
vidareulbildningskurser för företagsläkare, förelagssköterskor,
förelagsgymnaster, skyddsingenjörer och bdeendevelare. Under budgetåret 1988/89
har institutet som försöksverksamhet haft introduktionskurser för nyanställda
på vissa platser i landet. Institutet begär ytterligare 500000 kr. för all
permanenta verksamheten.

Institutet
anser all forskningsresultaten måste föras ut i praktisk tillämpning och lill
nya gmpper i samhället och begär 850000 kr. per år i ökning av anslaget för all
öka informationsverksamheten.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
19 Arbetsmarknads-dep.

Regeringens
överväganden

Regeringen
beslöt den 16 november 1989 all tillkalla en särskild utredare för all lämna
förslag lill hur arbetsiivsforskningen skall bedrivas och vara organiserad.
Utredningen skall redovisas senast den 30 maj 1990. Utgångspunkten för arbelet
är alt de övergripande målen för detta forskningsområde behålls liksom de
finansiella ramarna. Med hänsyn lill nämnda utredning behandlar regeringen i
detta sammanhang arbetsmiljöinslilulel från ett ettårigt budgdperspekliv, dvs.
förslagen avser endast budgetåret 1990/91.

I
den pågående omläggningen av budgetprocessen skall arbetsmiljöinsti-tutet
fr.o.m. budgetåret 1992/93 ingå i budgetcykel 2, dvs. perioden 1992/93-
1994/95. De forskningspolitiska propositionerna ligger i anslutning till
budgetcykel 3, dvs. perioden 1993/94-1995/96.

Detta
innebär all institutet, vars anslag i sin helhet behandlas i forskningspropositionerna,
skulle omfattas av en budgelcykd som avviker från forskningsproposilionema.
Arbetsmiljöinslilulel bör därför ges myndighetsspecifika direktiv som avser en
period om fyra år i ställd för tre år. Detta för att institutet skall komma i
fas med forskningspropositionerna.

Regeringen finner
institutets förslag till nya forskningsområden väl motiverade. Del är viktigt
all forskning också bedrivs ur ell kvinno- och j ämslälldhelsperspekli v.

En
orsak lill alt vårdsektorn kräver så stora finansiella resurser är atl
arbetsmiljön för de anställda inom vården medför hög sjukfrånvaro och
arbetsskador.

Ett
nytt inslag i arbetslivet är att de unga arbetstagarna inte bara reagerar med sjukfrånvaro
på dålig arbetsmiljö, dålig arbetsorganisation och

375

torftigt arbetsinnehåll.
Arbetsplatser med sådan arbetsmiljö kan varken behålla eller nyrekrytera
personal.

Regeringen anser del också
betydelsefullt alt kunna behålla den äldre arbetskraften i arbetslivet men då
måste arbelsulformningen ändras efter de äldres fömtsättningar.

Vi föreslår därför atl
institutet för budgetåret 1990/91 tillförs 1 600000 kr. för de tre nya
forskningsområdena om arbetsmiljön i vården, arbetsmiljön för ungdomar och
arbetsmiljön för äldre.

Återkommande utbildning är
nödvändig för att de anställda inom företagshälsovården skall tillgodogöra sig
nya kunskaper och erfarenheter inom ell så vitalt forskningsområde som
arbetslivsforskningen utgör. För all forskning skall bli meningsfull måste
forskningsresultaten göras tillgängliga. Till utbildning och informaiion
beräknar regeringen därför ytterligare 500000 kr. som bör finansieras genom all
motsvarande belopp förs från fonden för arbetsmiljöförbältringar lill statsbudgetens
inkomsttitel 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbdarskyddsverket och
arbets-miljöinstitulets verksamhet.

Regeringen har beaktat att
tjänstebrevsrätlen föreslås slopad för arbetsmiljöinslilulel fr.o.m. den 1
juli 1990.

Budgetförslaget beträflFande
statens löne- och pensionsverk innebär alt kostnadema för
pensionsadministrationen skall läckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91.
Regeringen har i sin medelsberäkning tagit hänsyn till dessa avgifter.

Till
arbelsmiljöinstitutels anslag hör hybrid-DNA-ddegationen. En ny-lillsall
pariamentarisk beredning skall behandla lagstiftningsfrågor m. m. inom
genteknikens område. Beredningen skall också la ställning lill
hy-brid-DNA-ddegalionens framtida arbetsuppgifter och dess organisatoriska hemvist.

Det sammanlagda
resursbehovet för arbelsmiljöinstilulel under nästa budgetår har beräknats lill
85 539000 kr. Av detta belopp utgör 4038000 kr. pris- och löneomräkning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
19 Arbetsmarknads-dep.

Ärendet
tid riksdagen

Regeringen
föreslår all riksdagen

1.
godkänner föreslagen överföring
från fonden för arbetsmiljöförbältringar lill statsbudgetens ifrågavarande
inkomsttitel,

2.
till Arbetsmiljöinstitutet Vör
budgelärel 1990/91 under tionde huvudtiteln anvisar ell förslagsanslag på 85 539000
kr.

C 3. Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig
apparatur

3455000 3628000 4282000

Reservation 821000

1988/89 Utgift
1989/90 Anslag 1990/91 Förslag

Från anslaget betalas
arbelsmiljöinslitutets utgifter för anskaflFning av

376

vetenskaplig
apparatur, vilkas anskaflFningsvärde överstiger 80000 kr. Annan utmstning
anskaflFas genom medel från institutets myndighetsanslag.

Arbetsmiljöinstilulet

Institutet
begär ytterligare medel för vetenskaplig utmstning med 1 372 000 kr. framför
allt för att täcka kostnadsökningar men även på grund av att fyra nya
professurer är under tillsättning med behov av instmment för verksamheten.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
19 Arbetsmarknads-dep.

Regeringens
överväganden

I
enlighet med regeringens förslag i 1985 års budgetproposition (prop 1984/85:100
bil. 12 s. 131) godkände riksdagen all 3 milj. kr. årligen under fem år skall
föras över från fonden för arbetsmiljöförbältringar till statsbudgetens
inkomsttitel 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbelar-skyddsverkds
och arbelsmiljöinstitutels verksamhet och motsvarande belopp anvisas
institutet under detta anslag.

Femårsperioden
har nu löpt ul men regeringen föreslår atl medel även fortsättningsvis anvisas
under detta anslag samtidigt som medel motsvarande anvisade anslag förs från
fonden för arbetsmiljöförbällrande ålgärder lill statsbudgetens inkomsttitel.
De nya forskningsområden som vi föreslår bli prioriterade bör ges nödvändig
vetenskaplig utmstning. För all en ny satsning skall bli meningsfull och få
genomslagskrafl fordras också lämplig apparatur. Regeringen föreslår därför att
utöver sedvanlig pris- och löneomräkning ytterligare 400000 kr. tillförs
anslaget.

Ärendet
tid riksdagen

Regeringen
föreslår atl riksdagen

1. godkänner
föreslagen överföring av medel från fonden för ar-

betsmiljöförbättringarlill statsbudgetens ifrågavarande inkomsttitel,

2. till
Arbetsmiljöinstitutet: Anskafi'ning av vetenskaplig apparatur

för budgetåret 1990/91 under tionde huvudtiteln anvisar etl reserva

tionsanslag på 4 282 000 kr.

s. 89 Kontrollera mot PDF

19.2.2
Arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden
har till uppgift att stödja bl.a. sådan forskning och utveckling samt
utbildning och information som kan motverka uppkomsten av arbetsskador eller i
övrigt bidra till en förbättrad arbetsmiljö. Vidare skall den stödja forskning
och utveckling samt utbildning och informaiion beträflFande medbestämmande i
arbetslivet. Fonden skall också stödja arbetstagarorganisalionemas
forskningsinitierande verksamhet. Arbetsmiljöfondens verksamhet finansieras
genom en särskild arbetsgivaravgift som för närvarande uppgår lill 0,35 % av
den totala lönesumman. Av avgiften går 37 % till arbelsmiljöfonden. Under
budgetåret 1990/91 beräknas fondens intäkter lill 835,5 milj. kr.

377

Budgetåret 1988/89 uppgick
fondens intäkter lill 707 milj. kr. Drygt Prop. 1989/90:90

hälften av fondens kostnader har sin gmnd i beslut fattade av riksdag och
Avsnitt 19

regering. Under budgetåret 1988/89 användes totalt 231 milj. kr. av fon-
Arbetsmarknads-

dens medel lill forskning. dep.

Den
forskning fonden stöder har med tiden blivit allt mer långsiktig och
koncentrerad till sammanhållna insatser inom prioriterade områden. I flera fall
har slödel inom dt område sammanförts lill särskilda program.

Fonden
skall stödja sådan forskning och utveckling som kan förbättra arbetsmiljön i en
vid mening. Detta innebär atl fondens stöd kan ges lill en rad skilda
aktiviteter. Slödel är främst riktal till enskilda projekt. FoU-slödet kan
också avse forskartjänster vid universitet och högskolor. För närvarande ger
fonden medel till 15 sådana tjänster.

Den
av fonden stödda forskningen avser arbetsmiljön i vid mening. Den omfattar
kemiska och fysikaliska arbelsmiljöproblem, arbetsställningar och
arbetsbelastning, arbelsolycksfall, arbetsorganisation och arbetsinnehåll,
psykisk och social arbetsmiljö och hälsa.

Särskilt
prioriterade områden är forskning och utveckling kring arbetsorganisation,
arbetsinnehåll och kompetensutveckling inom arbetslivet. Sedan flera år har
stöd lill forskning och utveckling avseende arbdsläll-ningar och
arbetsbelastning fått avsevärt utrymme.

På
uppdrag av regeringen i enlighet med vad som anfördes i prop. 1987/88:105 om
jämslälldhetspolitiken inför 90-talel håller arbelsmiljöfonden på all utarbeta
ett femårigi program för all förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. En
inledande uppgift är alt skapa bred kännedom om innehållet i
jämställdhelsavlalen på arbetsmarknaden.

Arbelsmiljöfondens
program mol belastningsskador som, startade hösten 1988, har kommit in i ett
aktivt skede. Det inriktas på stöd lill ålgärdsprojekt, kompetensuppbyggnad och
information. Av särskilt intresse för programmet är atl få fram goda exempel
på lyckade utvecklingsprojekt. Lösningama skall präglas av en helhetssyn där
förändringama är av teknisk, ergonomisk och organisatorisk art.

En
annan av fondens speciella satsningar rör företagshälsovård och lokall
miljöarbete. Programmet syftar bl. a. till att stödja utvecklingen av del
lokala arbetsmiljöarbelet som en integrerad del i arbetsplatsens linjeorganisation
och utveckla företagshälsovårdens arbetsformer och arbetsmetoder.

Dämtöver
stöder fonden dt program för ledning, organisation och medbestämmande
(LOM-programmet). Programmet som skall avslutas under 1990 har som syfte att
initiera forskning och utveckling om nya samarbetsformer vid lokalt
förändringsarbele. Programmet stöder ell sjuttiotal projekt inom privat och
oflfentlig sektor.

Forskning
kring konsekvenser av ny leknik är av stor vikt. Tillsammans med styrelsen för
teknisk utveckling driver fonden ell program kallat
Människor-Dataleknik-Arbetsliv (MDA-programmet). Del är ett femårigi
forskningsprojekt som syftar lill all främja en dalaleknisk utveckling på
människans villkor i arbetslivet genom att initiera och stödja en samverkande
teknisk och arbelsmiljöinriklad forskning. Målet är all etablera en

378

s. 379 Kontrollera mot PDF

tvärvetenskaplig
forskningstradition som kan leva vidare också efter MDA-programmets avslutning.

19.2.3
Arbetslivscentrum

Arbetslivscentmm
inrättades år 1976 i samband med medbestämmande-reformen som ell frislående
institut under statens och arbetmarknadens parters gemensamma ledning.
Verksamheten finansieras huvudsakligen genom medel från arbetsmiljöfonden. För
närvarande är ca 90 personer anställda vid centmm varav ungefär hälften är
forskare.

Arbelslivscenlmms uppgift
är atl bedriva och främja tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete
som rör individer och gmpper i arbetslivet, rdalionema mellan arbetsmarknadens
parter, frågor om inflytande i arbetslivet och om arbetsorganisation.

Verksamheten är indelad i
fyra programområden: Stmkturförändringar och huvudmannafrågor, styming och
delaktighet i oflfentlig verksamhet, forskarslödd lokal utvecklingsverksamhet,
ledning och arbetsorganisation samt utredning och information m. m.

Utredaren av
arbdslivsforskningens organisation skall särskilt uppmärksamma
arbetslivscentmm mot bakgmnd av de två granskningsrapporter som
riksrevisionsverkel och arbetslivscentmm ulfört på regeringens uppdrag.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 19 Arbetsmarknads-dep.

19.3 Invandrarforskning 19.3.1 Splittrad forskning hittills

Sverige
blir i allt större omfattning ell mångkulturellt samhälle, där människor som
har sin bakgmnd i vilt skilda kulturer lever samman. Denna utveckling har varit
särskilt markant genom den kraftigt ökande flyktinginvandringen från
utomeuropeiska länder under 1980-lalet.

Inom området
invandrarforskning prioriterades i 1987 års forskningsproposition delområdena
etniska relationer och etnisk diskriminering, invandrarnas situation i
arbetslivet, flyktingpolitiken i hela dess vidd och invandrarbarnens situation
och framtida möjligheter. De gjorda prioriteringama är i sig mycket
omfattande. Var och en av dem inrymmer ett stort antal delaspekter, där ökad
kunskap behövs. Den faktiskl utförda forskningen har emellertid lill sin
omfattning påverkats av de begränsade ekonomiska medel som stått lill
förfogande för enskilda forskningsprojekt. En annan begränsande faktor är all
invandrarforskning såsom ell nytt forskningsområde ännu inte har lyckats
engagera så många forskare som vore önskvärt. En bidragande orsak lill detta
har varit brislen på fasla tjänster inom sektom.

På
vart och ett av de prioriterade områdena har forskning ulförts som givit
betydande kunskap. Den samlade bilden av de forskningsprojekt som bedrivits på
området under senare år är splittrad i den meningen all det har rört sig om ell
relativt stort antal projekt utspridda över vill skilda områden. Detta har med
hänsyn lill resursbrislema varit naturligt. Med

379

s. 380 Kontrollera mot PDF

den
avsevärda ökning av resursema för invandrarforskning som föreslås i Prop.
1989/90:90

denna proposition bör del finnas utrymme även för större och mer långsik-
Avsnitt 19

tiga projekt än vad som hittills varit fallet. Arbetsmarknads-

dep.

19.3.2 Behov
av fortsatt kunskapsuppbyggnad

Invandrarnas
delaktighet i samhällsutvecklingen är ell område där behovet av Ökad kunskap
framstår som särskilt stort. På både kort och lång sikt är det angelägel att
invandrare inte är, eller upplever sig vara, utestängda från samhället i övrigl
och utan möjlighet all påverka de förhållanden de lever under. Detta gäller
inte minst ungdomar och kvinnor. En utveckling i sådan riktning skulle bryta
mot gmndläggande principer om jämlikhet och kunna leda lill motsättningar mdlan
olika gmpper. Del finns emellertid tecken som lyder på ett ökande utanförskap,
både som del framkommer genom ett sjunkande valdeltagande och på annal säll, t.
ex. på arbetsmarknaden saml inom inom utbildningen och vården. Sådana
tendenser måste tas på allvar och bekämpas. Detta fömlsäller dock ökad kunskap
genom forskning.

Som
redan framhållits har nyktingmottagandet i kommunema medfört all ell allt
större antal människor, organisationer och myndigheter kommer i kontakt med
flyktingar och invandrare. Detta har lett till ett ökat behov av på sådan
kunskap som invandrarforskningen kan bidra med. Del är därför viktigt all ökade
ansträngningar görs för all forskningsresultat sprids, även utanför
forskarkrdsar, i större omfattning än vad som hillills varit fallet.

Invandrarforskning
är ell forskningsområde som alltjämt är under uppbyggnad. Endast ell fåtal
forskartjänster finns i dag inrättade inom området. De medel som har beviljats
för forskning har varit begränsade. Invandrarforskningens sektorsövergripande
karaktär har emellertid gjort del naturligt all också andra finansiärer har
beviljat anslag för forskning med anknytning till invandring. Del är angeläget
alt denna utveckling fortsätter och förstärks.

19.3.3 Ny
organisation och ökad medelstilldelning

Delegationen
för invandrarforskning (DEIFO) har genom sin verksamhet lagt gmnden för denna
positiva utveckling. Del är nu angelägel all bygga upp en mer permanent
organisation för stöd till forskning inom invandrar-områdel. Invandrarforskning
kommer därför att bli ett särskilt programområde inom det föreslagna
socialvetenskapliga forskningsrådet. Under den kommande treårsperioden bör
invandrarforskningen få väsentligt ökade resurser. Det blir en uppgift för
rådet atl närmare överväga hur dessa resurser skall fördelas mellan enskilda
forskningsprojekt och den mera långsikliga kompetensuppbyggnaden på universitet
och högskolor.

För
etl jämförelsevis litet och sektorsövergripande forskningsområde

som invandrarforskning är det särskilt viktigt all forskama kan vända sig

någonstans för diskussion och rådgivning om frågor som rör planerad,

pågående eller redan genomförd forskning. Den nu föreslagna organisalo- 380

s. 381 Kontrollera mot PDF

riska förändringen ger
möjligheter lill en förstärkning av denna nätverks- Prop. 1989/90:90

funktion. Avsnitt 19

Under budgetåret 1990/91
bör invandrarforskningen inom det nyinrät- Arbetsmarknads-lade
socialvetenskapliga forskningsrådet under socialdepartementet få dis- dep.
ponera 3,5 milj. kr. För budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör ytterligare 1 milj.
kr. tillföras respektive budgetår. Detta innebär en bashöjning med 4 milj. kr.
vid periodens slut.

381

20 Bostadsdepartementets verksamhetsområde Prop. 1989/90:90

Avsnitt
20 Inom bostadsdepartementels ansvarsområde bedrivs forsknings- och ut-
Bostadsdeo vecklingsarbele (FoU) som omfattar stora delar av samhällsbyggandet
och samhällsplaneringen saml frågor om stöd till idrottens FoU m. m.

I
följande sammanställning redovisas FoU-basen inom bostadsdepartementets
verksamhetsområde samt förslag för treårsperioden 1990/91 1992/93 (milj.
kr.). För BFR redovisas beslutsramar.

Anvisat

Förslag

Beräknat

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Statens
råd för byggnads-

forskning

FoU-bidrag

172,5

179,8

-4,0

-6,0

Experimentbyggande

34,2

31,5

Statens
institut fbr byggnads

forskning

FoU-bidrag

43,0

47,8

-2,4

-0,2

Utrustning

1,0

Idrottens
FoU

7,7

9,7

20.1 Byggnadsforskning

20.1.1
Forskningens omfattning och organisation

FoU-arbetet
har sin tyngdpunkt i frågor om mark- och vattenanvändning, byggande och
bostadsförsörjning. Dessa frågor är lill sin karaktär sektorsövergripande och
forskningen finns företrädd inom flera vetenskapliga discipliner. Den forskning
som bedrivs har direkt och indirekt betydelse när del gäller välfärd,
livskvalitet, folkhälsa och hushållning med naturresurser och miljö.

Forskningsorganisationen
omfattar etl finansierande organ statens råd för byggnadsforskning (BFR)
och ell forskningsinstitut statens institut för byggnadsforskning (SIB).

BFR
planerar, samordnar och finansierar forsknings- och utvecklingsarbete.
Verksamheten riktas in på FoU kring förändring och utformning av den byggda
miljön med stöd av samhällsplanering, byggande och förvaltning. Utvärderingar
av FoU-insatser och informaiion om resultat och ny leknik är vikliga delar av
verksamheten.

Rådet
skall bl. a. verka för

en
långsiktig kunskapsuppbyggnad genom satsning på forskarmiljöer och
forskartjänster främst vid universitet och högskolor,

utvecklings-
och experimenlverksamhel som ger byggsektorn användbar och tillförlitlig
kunskap.

Rådet
är också programorgan inom energiforskningsprogrammet med ansvar för bl. a. ny
energiteknik i bebyggelsen.

SIB
är ell forskningsutförande institut inom samhällsbyggnadsområdet. Verksamheten
vid inslilulel riktas in mot områdena

boende,
bostadsförsörjning och bostadspolitik,

planering
och beslut om mark- och vattenanvändning, byggande och

förvaltning, 383

byggnaders
och byggmaterials tekniska egenskaper,

klimat-
och installalionsfrågor samt

energihushållning.

Rådd och institutet
upprättar löpande treåriga verksamhetsplaner. I samband med
anslagsframställningarna för budgetåret 1990/91 har rådet och institutet lämnat
sådana planer för verksamheten under budgetåren 1990/91-1992/93.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 20 Bostadsdep.

s. 384 Kontrollera mot PDF

20.1.2
Bedömning av resultaten hittills

I
de två senaste forskningspropositionerna åren 1984 och 1987 har man betonat
nödvändigheten av all satsa dels på långsiktig kunskapsuppbyggande forskning
främst den obundna forskningen inom högskolan, dels på samverkan och
samfinansiering med byggsektorns intressenter i syfte all öka forskningsvolymen
totalt.

Förstärkningen
av den långsikliga byggnadsforskningen vid universitet och högskolor har enligt
regeringens uppfattning utvecklats enligt statsmakternas intentioner. Av
forskningsbidragen går för närvarande ca 50 % till universitet och högskolor
och ca 20% till forskningsinstitut. Del är regeringens ambition atl andelen
forskning som utförs inom universitet och högskolor ytterligare skall öka.

Även
strävan lill samverkan med sektorns intressenter har fullföljts. Ca 30 % av
forskningsmedlen står till förfogande för samfinansierade projekt. BFR har
IräflFat löpande samarbetsavtal med bl. a. ell antal stora fastighetsförvaltare
och med Svenska kommunförbundet samt samarbetar i projekt med Svenska
Byggbranschens Utvecklingsfond. Trots detta är forskningsvolymen inom
byggsektorn totalt sett alltför låg. Ansträngningarna att öka forskningsvolymen
måste därför fortsätta.

Inriktningen
av verksamheten på olika prioriterade FoU-områden vid såväl BFR som SIB ligger
väl i linje med intentionerna i de två senaste forskningspolitiska besluten.
Sålunda har områdesprioriteringama lett till en koncentration av insatserna inom
områden som infrastmkturfrågor, kvalitet i planerings- och byggprocessen,
beständighet hos material och konstruktioner, klimat och miljö i bebyggelsen
samt en mera eflFektiv elanvändning.

BFR:s vetenskapliga
nämnd, som är självständig i förhållande lill rådet, utvärderar kontinuerligt
kvaliteten på den av rådet stödda FoU-verksamheten. Utvärderingarna visar att
forskningen ligger på en hög nivå internationelll sett.

20.1.3
Byggnadsforskningens uppgifter

Den
statligt finansierade byggnadsforskningen kom till som ett led i efterkrigstidens
satsningar på samhällsbyggandet. Fram till mitten av 1970-talet var
huvuduppgiften att stödja teknisk utveckling och rationalisering inom
byggsektorn. Det tekniska kunnande som byggts upp är i stor utsträckning ett resultat
av omfattande FoU-insatser. Nu slår vi inför delvis nya uppgifter som motiverar
fortsall forskning.

384

s. 385 Kontrollera mot PDF

Frågor
som motiverar fortsatt forskning Prop. 1989/90:90

Inom
samhällsplaneringen innebär tillkomsten av plan- och bygglagen Avsnitt zU (1987:10)
och lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. aU Bostadsdep.
tyngdpunkten i samhällsplaneringen har förskjutils i riktning mol kommunerna
och att medborgarna involveras i större utsträckning än tidigare. Intresset för
miljöfrågor har ökat, såväl i fråga om utformning av och påverkan på den yttre
miljön som i fråga om närmiljön i bebyggelsen och i de enskilda byggnaderna.

I
dag ställs stora krav på bostaden och bostadsmiljön. Inte bara tekniska
ålgärder ulan också sociala insatser är nödvändiga för all skapa fömtsättningar
för en god boendemiljö. Samhörighet, ansvarskänsla och identitet i våra
bostadsområden måste tillmätas lika stor vikt som bostädernas tekniska
standard.

De
stmkturella förändringar som pågår skapar ett behov av mer samlade
planeringsinsalser som även omfattar förändringar i serviceslmkluren och den
tekniska infrastmkturen. Infrastmkturen är på många håll i behov av tekniskt
komplicerat och kostsamt underhåll och av fömyelse.

Större
insikt har nåtts om förvaltningsskedds betydelse. Förvaltningen av vårt
byggnadsbestånd kommer alt bli en allt viktigare fråga i framliden. En större
medvetenhet har också uppnåtts om bebyggelsemiljön som en del av vårt
kulturarv.

Den
växande biltrafiken utgör ell miljöproblem. En eflFektiv och miljövänlig
trafikapparat kräver samlade insatser. Sådana insatser måste ske med stöd av en
framsynt bebyggelseplanering.

Omställningen
av energisystemet ställer stora krav både på samhällsplaneringen i stort och
på vår förmåga att hushålla med energi. Energiplaneringen måste integreras i
samhällsplaneringen.

De
demografiska förändringarna innebär alt medellivslängden kommer alt stiga.
Antalet myckel gamla kommer all öka kraftigt. De äldres och handikappades krav
på boende- och trafikmiljön uppmärksammas nu också mer än tidigare. Ökad
tillgänglighet i bosläder och bostadsområden, liksom nya boende- och
serviceformer, är vikliga fömtsättningar för en förnyelse och utveckling av
äldrevård och äldreomsorg.

Miljö-
och folkhälsofrågorna har betonats särskilt i det föregående. Luft-och
vattenföroreningar påverkar negativt såväl människor och andra levande varelser
som byggnader och natur. Miljöfrågorna måste därför tillmätas stor vikt i all
samhällsplanering.

Under
de senaste åren har de byggnadshygieniska frågorna uppmärksammals allt mer. Ny
byggnadsteknik och nya byggnadsmaterial har medverkat lill uppkomsten av nya
hälso- och miljöproblem. Kunskapen om hälsorisker som kan ha samband med
inomhusmiljön har också ökat. Sannolikt har nya och oprövade material och
konstmktioner, i kombination med minskad ventilation, lett till all
inomhusmiljön har försämrats. Del leder inte bara lill samhällsekonomiska
förluster genom lägre produktivitet och ökad sjukfrånvaro utan utgör också ett
hot mot folkhälsan på längre sikt. Problemen med inomhusmiljön kan sannolikt
avsevärt begränsas genom användning av genomtänkta och väl provade bygg- och
installa-

385

25 Riksdagen 1989/90. I saml Nr 90

s. 386 Kontrollera mot PDF

tionstekniker. Om
byggandet skall kunna utvecklas och problemen samli- Prop. 1989/90:90 digt
förhindras krävs dock ny kunskap. Ambitionema måste nu samtidigt Avsnitt 20
höjas när del gäller energihushållning i byggnader. Del måste då betonas
Bostadsdep. atl detta ställer väsentligt ökade krav på kunskap om åtgärdemas eflFekter,
inte bara i förhållande lill de primära målen för åtgärdema, utan också i fråga
om vilka sidoeflFekter åtgärderna har. Därvid ökar också kraven på kvalitet i
projektering, material, installationer och byggprocess.

Produktivitetsutvecklingen
inom byggandet har under en följd av år varit otillfredsställande, vilket
bidragit lill all kostnadsutvecklingen varit ogynnsam i förhållande lill
utvecklingen av konsumentpriserna i övrigl. Detta torde lill viss del bero på
alt byggbranschen i dag ställs inför nya och allt svårare uppgifter, men också
pä all FoU-aklivilden inom förelagen är för låg. Även problemen med
inomhusmiljön, byggskador och dyliki kan vara en följd av den låga
FoU-aklivitelen inom sektom totalt sett.

Mol
denna bakgmnd anser regeringen all en fortsatt satsning på forskning inom
samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande är nödvändig.

Byggbranschen
bör öka sin FoU

Vi
har i del föregående pekat på atl industrins ansvar i vissa avseenden måste
öka. För all FoU-syslemel skall kunna medverka till atl lösa de problem som
samhället slår inför fordras också en kraftsamling inom byggbranschen. Ansvarel
för utvecklingen och för all lösa problemen inom sektom måste i huvudsak bäras
av del producerande systemet.

Enligt
regeringens uppfattning måste nu byggnadsindustrin och byggmalerialinduslrin,
liksom byggherrar och förvaltare ta etl större ansvar, framför allt för den
tillämpade forskningen och del tekniska utvecklingsarbetet. Tidigare, när
byggbranschen hade en speciell stmktur med många små enheter, kunde det vara
motiverat med kraftfulla statliga insatser. I dag, då byggbranschen domineras
av ell fåtal stora aktörer, är det inte rimligt all staten skall svara för all
de nödvändiga FoU-resursema ställs lill förfogande. Den största delen av framför
allt utvecklingsinsalsema måste framdeles bäras av förelagen inom byggsektom.
Möjligheterna för svenska förelag alt hävda sig såväl på den svenska marknaden
som på exportmarknadema är beroende av att deras produkter har hög kvalitet och
atl produktiviteten i företagen är hög. Del gäller i hög grad också
byggnadsindustrin.

Satsning
på högskoleforskning

Forskningspolitiken
under den kommande treårsperioden skall bl. a. syfta

lill all stärka den gmndläggande forskningen. Regeringen vill åstadkomma

detta främst genom en ökad satsning på den obundna forskningsråds- och

fakultetsfinansierade högskoleforskningen. Häri ingår en satsning på ell

nytt leknikvelenskapligl forskningsråd. Del nya forskningsrådet skall in

rikta sin verksamhet på gmndläggande forskning inom del tekniska områ

det. Det innebär all den statligt finansierade byggforskningen BFR

kommer alt få vidkännas en viss neddragning under den kommande 386

s. 387 Kontrollera mot PDF

treårsperioden.
Detta kompenseras dock av all del nya rådet kommer alt Prop. 1989/90:90

stödja sådan gmndläggande forskning som är av intresse också för bygg-
Avsnitt 20

sektom. Bostadsdep.

Under
senare år har tyngdpunkten inom byggnadsforskningen allt mer förskjutits mot
långsiktig kunskapsuppbyggnad vid högskolor, universitet och forskningsinstitut.
Del är enligt regeringens mening angelägel alt denna utveckling fortsätter. Del
leder lill alt den nödvändiga gmndläggande kunskapen ökar. Genom långsiktigt
stöd lill gmpper inom universitet och högskolor, bör fömtsättningar för kreativa
forskarmiljöer kunna skapas och våra kunskaper om den byggda miljön öka.

Del
leder också lill all högskolan får en närmare kontakt med ett område som är av
central betydelse för utvecklingen av vårt samhälle och lill all en allt större
del av byggforskningen underkastas de vetenskapliga kvalitetskriterier som
tillämpas inom högskolan och långsiktigt arbetande forskningsinstitut. Genom
detta skapas också del underlag som behövs för det mer produklionsnära
utvecklingsarbetet inom företagen.

Vi
har tidigare pekat på nödvändigheten av all öka FoU-volymen inom sektom. Del
innebär atl stora ansträngningar nu måste göras för atl få till stånd en ökad
samfinansiering av angelägna FoU-projekt samtidigt som förelagens egna insatser
i fråga om FoU-verksamhet måste öka avsevärt.

20.1.4
Anslagsfrågor

I
prop. 1989/90:100 bil. 13 har regeringen, i avaklan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1990/91 under angivna anslagsmbriker beräknat följande
belopp:

B
12. Byggnadsforskning 136000000 kr.

B
13. Lån till experimentbyggande 20000000 kr.

B
14. Statens institut för byggnadsforskning 1 000 kr.

B
15. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning 42 993 000 kr.

B
16. Statens institut för byggnadsforskning: Utmstning 1 OOOOOO kr.

Vi
tar nu upp dessa frågor.

Elfte huvudtiteln

B. Bostadsförsörjning m. m.

B 12.
Byggnadsforskning

1988/89
Utgift 179020670 Reservation 3553408

1989/90
Anslag 136000000 1990/91 Förslag 179000000

Från
anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) inom
samhällsplanerings- samt byggnads- och anläggningsområdena. Medlen fördelas av
statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Rådels
verksamhet finansieras under innevarande budgetår över följan

de anslag på statsbudgeten. 387

Under
bostadsdepartementets huvudtitel: B 12. Byggnadsforskning B 13. Lån lill
experimenlbyggande.

Under
miljö- och energidepartementets huvudtitel: C 6. Energiforskning.

I följande sammanställning
redovisas med fördelning på program och anslag del totala beslulsulrymmd under
budgetåret 1989/90 (milj. kr.).

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
20 Bostadsdep.

Program

Beslutsramar
anslagsvis i milj. kr.

Anslaget Anslaget Totalt elfte Anslaget

XI XI huvudtiteln XIV

B 12. 8 13. C 6.

s. 1987 Kontrollera mot PDF

1.
Statlig och
kommunal samhällsplanering

2.
Bebyggelsens utformning

3.
Byggnads- och
anläggningsteknik

4.
Energianvändning
i bebyggelse. Nya energisystem

5.
Information

6.
Dokumentation

7.
Kansli

Summa

varav till humanistisk-sam-hällsvetenskapliga forskningsrådet

23,7 23,4

12,2

151,8

92,5

22,0

13,3

19,6

172,5

34,2

206,7

4,0

1,0

5,0

38,0

Statens råd för
byggnadsforskning

Innevarande
budgetår utgör del tredje och sista året av verksamhetsperioden
1987/88-1989/90. Rådet har därför lill sin anslagsframställning för budgetåret
1990/91 fogat en verksamhetsplan för den kommande treårsperioden. Rådels
prioriteringar gäller sex områden:

Stadsfömydse,
stadsutveckling och social förändring

Planerings-,
bygg- och förvallningsprocessen

Byggnaders
beständighet och livslängd

Klimat
och miljö i bebyggelsen

Infrastmktur

EleflFektiva
byggnader

BFR pekar i sin
verksamhetsplan bl.a. på den ökande biltrafiken och miljöföroreningama, brister
i den kommunala avlopps- och avfallshanteringen, saml på ell inomhusklimat i
bostäder och på arbetsplatser som medför hälsorisker. Forskning kring
stadsutveckling, kvaliletssäkert byggande och ett hälsosäkert inomhusklimat är
därför några av de områden som BFR vill prioritera under den kommande
treårsperioden. Andra vikliga områden är nya former för förvaltning av
byggnader och bostadsområden, utveckling av förbättrade tekniska
distributionssystem för värme, vallen och avlopp saml energihushållning och
effektivare elanvändning. De ökande byggkostnadema och kraven på förbättrad
fastighetsekonomi är ytterligare ell område med hög prioritet. Rådd har inte
gjort någon inbördes prioritering mellan de nämnda FoU-områdena.

388

Rådet begär all för
budgetåret 1990/91 få meddela beslut om bidrag lill forsknings- och
utvecklingsarbete inom en ram om 196,3 milj. kr.

Vidare begär rådd all få
fatta beslut som innebär ekonomiska åtaganden för fem år efter budgetåret
1990/91. Besluten bör enligt rådet få fallas inom årsvisa ramar om 110, 55, 30,
30 resp. 30 milj. kr.

Rådet föreslår atl ell
anslag om 196,3 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1990/91.

Rådet har dessutom
föreslagit FoU-insatser inom områdena informationsteknologi, underhållsteknik
och teknisk förvaltning, materialteknik saml byggd miljö och trafik, sammanlagt
i storleksordningen 40 milj. kr. per år under en sexårsperiod. Rådet föreslår
all stalsmaktema prövar en särskild finansiering av denna FoU.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
20 Bostadsdep.

Regeringens överväganden

Regeringen
delar i huvudsak den beskrivning av problem och utvecklingstendenser som
redovisas i BFR:s verksamhetsplan. I fråga om prioriteringen av olika
FoU-områden vill vi särskilt betona följande.

Inom bostads- och
lokalsektom har uppmärksamheten under senare år riktals mot hygieniska brister
i inomhusmiljön. Bostadsdepartementets arbetsgmpp för frågor som rör s. k.
sjuka hus framhåller i en delrapport Byggnaders inomhusmiljö m. m. att
forskningen belräflfande byggnaders inomhusmiljö behöver intensifieras. Den
nuvarande forskningen behöver både breddas och fördjupas. Eftersom problemen är
komplexa lill sin karaktär, måste forskningen vara tvärvetenskaplig och omfatta
såväl medicin och kemi som materialteknik, byggnadsfysik och
venlilalionsleknik. Enligt arbelsgmpen bör samverkan mellan olika discipliner
ske genom all en särskild samordningsgmpp inrättas.

Regeringen bedömer liksom
arbetsgmppen all del är nödvändigt all FoU-arbetet rörande inomhusmiljöfrågoma
intensifieras under den kommande treårsperioden. En lösning på dessa problem
är en fömtsättning för all livskvalitet och en god bostads- och arbetsmiljö
skall kunna uppnås. Den samordning mellan olika forskningsområden som är
nödvändig i delta sammanhang, bör enligt regeringens mening lämpligen hanteras
inom eller i anslutning till byggforskningsrådets verksamhet.

Problemen med hälsorisker
i byggnader, byggskador och dylikt lorde till en del bero på brister i
planerings-, projekterings- och byggprocessen saml i kvaliletsstyming och
erfarenhetsåterföring. Etl ökat utnyttjande av informationsteknologins
möjligheter kan sannolikt medverka till atl begränsa dessa problem. En
förbättrad kvalitet i alla led i byggprocessen kommer all bli en tvingande
nödvändighet för branschen.

Informationsteknologi
eller datateknik i vid mening används i dag av de större byggföretagen. Ännu
har dock mycket litet av informationsteknologins potential för all öka
produktivitet och kvalitet tagits i bmk. Regeringen vill därför framhålla del
angelägna i all del redan under den kommande treårsperioden kommer lill stånd
en ökad satsning på FoU inom området informationsteknologi. Frågor som är
centrala och gemensamma för hela byggprocessen och branschen bör då
prioriteras.

389

På sikt måste dock
branschen la ell huvudansvar för all nödvändig FoU bedrivs i fråga om såväl
inomhusmiljön som informationsteknologins utnyttjande i byggsektom.

Fömtsättningarna för en
god miljö läggs i hög grad fast i bebyggelseplaneringen. De nya legala
grunderna för samhällsplanering och byggande finns i plan- och bygglagen och
lagen om hushållning med naturresurser m. m. Del är forskningens uppgift att
från samhällsvetenskapliga utgångspunkter utveckla tillämpningen, särskilt av
den obligatoriska översiktsplaneringen, och medverka med utvärderingar och
analyser av de nya lagarnas funktion och behovet av förändringar.

Som vi tidigare har sagt är
del nödvändigt all branschen i väsentligt större utsträckning än i dag bidrar
lill finansieringen av angelägen byggnadsforskning. Rådels insatser när det
gäller att genom samfinansiering öka FoU-insalserna hos intressentema bör leda
till alt FoU-volymen ökar. Därmed skulle utrymmet kunna ökas för FoU som inte i
första hand är branschinriklad ulan gäller den offentliga sekloms verksamhet.
Det borde då vara möjligt all exempelvis stödja uppbyggnaden av forskning om en
eflFeklivare planering och samordning av t.ex. bebyggelseslmklur och trafiksystem.
Sådana insatser skulle enligt regeringens uppfattning kunna medverka lill alt
förbättra livsmiljön.

Den internationella
verksamheten skall enligt intentionerna i rådets treårsplan vara en integrerad
del av FoU-verksamhelen. Rådet framhåller att man med krympande ekonomiska
resurser inte kan stödja sådan samverkan som har ell vidare syfte än det rent
forskningspoliliska.

Regeringen
delar rådels uppfattning och avser all ta upp denna fråga i annat sammanhang.

Som tidigare berörts
innebär de samlade forskningspolitiska övervägandena atl de statliga medel som
BFR får disponera under nästa treårsperiod skulle komma att minska med 12 milj.
kr. genom alt medel i stället anvisas till del teknik-vetenskapliga forskningsrådet.
Vi föreslår atl minskningen fördelas under några budgetår så att
beslulsulrymmel minskas med 2 milj. kr. under första budgetåret och med 4 resp.
6 milj. kr. under de två följande budgetåren.

Mol bakgmnd av vad som nu
har sagts beräknar regeringen beslulsra-men till 179,8 milj.kr. för den
allmänna byggnadsforskningen, exkl. stöd lill experimenlbyggande, under
budgetåret 1990/91.

Av ramen bör
humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) få disponera 3*8 milj.
kr. HSFR skall vid fördelningen av dessa medel samråda med BFR.

Regeringen har tidigare
pekat på all det är nödvändigt atl den grundläggande kunskapen ökar. Det
gäller också bebyggelse- och kulturvård där kunskapsbasen i Sverige i dag är
begränsad. Genom långsiktigt stöd till gmpper inom universitet och högskolor,
bör fömtsättningar för goda for-skamiiljöer kunna skapas och våra kunskaper
inom dessa vida områden öka. HSFR och rådd bör samverka om uppbyggnaden av
sådana forskarmiljöer.

För
åtaganden som avser de fem budgetåren efler budgetåret 1990/91

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
20 Bostadsdep.

anser
vi atl en ram om 95, 55, 25, 25 resp. 25 milj. kr. är tillräcklig. 1 dessa
Prop. 1989/90:90

belopp inkluderas inte kanslikostnader hos BFR. Avsnitt 20

Medelsbehovet
för budgetåret 1990/91 beräknar vi till 179 milj. kr. Bostadsdep.

Budgetförslaget
beträflFande statens löne- och pensionsverk innebär atl kostnadema för
pensionsadministralionen skall läckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91.
Vid vår anslagsberäkning har hänsyn tagits till dessa avgifter.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
all riksdagen bemyndigar regeringen all medge atl rådet får falla beslut om
stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd lill experimentbyggande, inom en ram
om 179800000 kr. under budgetåret 1990/91,

2.
att riksdagen bemyndigar
regeringen all medge att rådet får fatta beslut om stöd lill byggnadsforskning,
exkl. stöd till experimenlbyggande, under budgetåren 1991/92, 1992/93,
1993/94, 1994/95 och 1995/96 prdiminärt inom en ram om 95000000kr., 55000 000
kr., 25000000 kr., 25000000 kr. resp. 25000000 kr.,

3.
all riksdagen lill
Byggnadsforskning för budgetåret 1990/91 anvisar etl reservationsanslag på
179000000 kr.

B 13. Stöd till experimentbyggande

1988/89
Utgift 31640115' Reservation 28472156

1989/90
Anslag 20000000' 1990/91 Förslag 42000000 ' Anslaget lån till experimentbyggande

Från
anslaget betalas under innevarande budgetår utgifter för lån till fördyrade
byggnadskostnader i samband med forskningsinriktat experimentbyggande inom
bostadsförsörjningen och inom energiområdet.

Lån
lill experimentbyggande inom bostadsförsörjningen kan lämnas för alla typer av
hus och anläggningar. Lånen är avsedda atl göra det möjligt att genomföra
byggnadslekniska experiment- och utvecklingsprojekt som syftar till lösningar
som har god möjlighet all få en mer allmän tillämpning inom den närmaste
tioårsperioden.

Lån
lill experimenlbyggande inom energiområdet används för närvarande för all
systematiskt pröva ny byggnads- och installationsteknik, ny energihushålliiingsteknik
saml nya energisystem i full skala.

Kostnader
för uppföljning och utvärdering m. m. i samband med experimentbyggandet
betalas från anslaget B12. Byggnadsforskning.

Lånen
kan vara ränte- och amorteringsfria under en utvärderingstid upp till tio år.
Lånen skall omprövas individueUt efler genomförd utvärdering. Därvid skall
också villkoren för en eventuell återbetalning fastställas.

Statens
råd för byggnadsforskning (BFR) beslutar om lånen.

Humanistisk-samhällsvelenskapliga
forskningsrådet disponerar under

innevarande budgetår anslaget för sådant experimenlbyggande som ingår 391

som ell led i det
humanistiskt och samhällsvetenskapligt inriktade FoU-arbetet på
byggforskningens område.

Statens
råd för byggnadsforskning

Rådet
begär atl under budgetåret 1990/91 få bemynd igande all fatta beslut om lån
lill experimenlbyggande inom en ram på 36,9 milj. kr. saml alt ell
reservationsanslag på 30 milj.kr. anvisas. Dämlöver vill rådd ha bemyndigande
atl för budgetåren 1991/92 och 1992/93 falla beslut inom en ram om 20 resp. 10
milj. kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
20 Bostadsdep.

Regeringens överväganden

De
utgångspunkter för och den inriktning av byggforskningsverksamheten som
redovisats i del föregående gäller även för experimentbyggnadsverk-samhden.

Experimenlbyggande i full
skala med stöd av särskilda lån är en för byggnadsforskningen specifik
arbetsform. Experimentbyggnadsverksam-hel sker alllid i samverkan med kommun,
förelag eller annan faslighels-ägare, som slår som ansvarig för byggandet och
som mottagare av lånet. Lånen ger möjlighet lill försök även med stora
ekonomiska risker och har visat sig vara ett värdefullt led i den samlade
FoU-kedjan. Experimentbyggandet är en integrerad dd av FoU-processen. Det
skall förberedas, följas upp och utvärderas på ell vetenskapligt riktigt säll.
I det avseendet skiljer del sig från mera renodlade demonstrationsprojekt inom
andra områden. Detta hindrar naturligtvis inte alt
experimenlbyggnadsverksamhden också har stor betydelse i informations- och
demonslralionssyfte.

Efter förslag av
riksdagens bostadsutskott har riksdagens revisorer granskat stödet lill
experimenlbyggande (Rapport 1989/90:1). Regeringen noterar att revisorerna är
positiva till experimentbyggande och till atl det finns ell statligt stöd lill
denna verksamhet. I rapporten framförs emellertid också kritik mot stödets
utformning och tillämpning. Bl. a. påpekas all del finns en risk all
experimenlresullaten påverkas och snedvrids på gmnd av medvetenheten om att
lånet måste betalas tillbaka, om man lämnar uppgifter som visar all
experimentet har varit lyckat. Omprövningen av lånen har dessutom blivit dyr
och omständlig. Revisorerna framhåller att experimentverksamhelen i högre grad
bör riktas in på att ta fram beslutsunderlag och i mindre grad på att få till
stånd eller påskynda en marknadsintroduktion av visst tekniskt syslem. Vidare
föreslås all högskolor och universitet bör användas i större utsträckning för
systemanalyser och mera gmndliga förberedelser av experimenten. Den övervägande
delen av expe-rimentbyggnadsmedlen har använts för energiexperiment och att
tyngdpunkten bör nu förskjutas mot andra typer av experiment. Revisorerna
föreslår slutligen att stödformen görs mer flexibel så all en utvidgning av
användningsområdet blir möjlig.

Fastighetsägare ställer
sig många gånger tveksamma lill experimenlbygg-nadslån. Det lorde främst bero
på all det ofta framstår som alltför riskabelt att pröva ny teknik. Låneformen
har visat sig vara särskilt svår all tillämpa

392

när
det gäller byggnadslekniska experiment. När del gäller tveksamheten atl pröva
ny leknik, kan ett stöd till pilotprojekt i mindre skala undanröja sådana
problem. Etl stöd lill mindre projekt skulle dessutom göra del möjligt för
högskolan all direkt medverka i ulprovning av ny teknik. Samordningsproblem och
kostnader skulle därigenom kunna minska avsevärt. Utvärderingar och mätningar
skulle kunna göras mer eflfektivt, eftersom anläggningen i fråga kan byggas i
anslutning lill befintliga laboratorier eller motsvarande. Det nuvarande slödel
är emellertid inte anpassat för anläggningar av nu nämnt slag eller fristående
försöksobjekt eller prototyper. Problemen med atl få lill stånd experiment
inom andra områden än energiområdet aktualiserar också behovet av
regeländringar. Regeringen anser därför i likhet med riksdagens revisorer all
del behövs en stödform för experimenlbyggnad och försöksanläggningar som medger
större flexibilitet än de nuvarande lånen.

Regeringen
föreslår atl de nuvarande lånen ersätts med bidrag. Tillämpningsområdet kan då
vidgas lill all omfatta försöksanläggningar och prototyp- eller pilotprojekt
samtidigt som också byggnadslekniska experiment skulle underlättas. Bidrag
lill experimenlbyggande bör dock kunna förenas med återbetalningsskyldighet i
vissa fall. Exempelvis bör villkor om återbetalning hell eller delvis kunna
komma i fråga om syftet är all påskynda en marknadsintroduktion av visst
tekniskt system.

Planerings-
och projekteringskostnader bör kunna betalas med experi-menlbyggnadsslöd från
detta anslag. Mätningar, uppföljning och utvärdering bör dock liksom i dag
betalas med ordinarie bidragsmedel.

Mol
den nu redovisade bakgmnden har regeringen nyligen gett byggforskningsrådet i
uppdrag att komma med förslag till hur stödet kan utformas för olika typer av experiment.
Regeringen avser att senare utforma närmare föreskrifter för ell
experimenlbyggnadsslöd med den inriktning som nu har angivits.

Principema
och mtinerna i fråga om omprövning av redan beviljade lån behöver också ses
över. I uppdraget till BFR ingår därför att komma med förslag till hur den
faslighetsekonomiska utvärderingen kan förenklas och vilka mtiner som skall
tillämpas när lånen skall omvandlas och nya villkor beslutas.

För
beslut om stöd lill experimenlbyggande under budgetåret 1990/91 föreslår
regeringen en ram om sammanlagt 31,5 milj. kr.

Vad
gäller åtaganden för budgetåren 1991/92 och 1992/93 beräknas en ram om 10 resp.
5 milj. kr.

Mol
bakgmnd av den nya inriktningen av slödel bör anslaget få en ny benämning
Stöd till experimenlbyggande. Den meddsreservalion som vid utgången av
innevarande budgetår finns kvar på anslaget Lån lill experimenlbyggande bör få
användas i den nya stödverksamheten. Bevijade men inte utbetalade lån bör kunna
om vandias lill bidrag. Medelsbehovet för budgetåret 1990/91 beräknar vi lill
42 milj. kr.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 20 Bostadsdep.

Ärendet till riksdagen Prop. 1989/90:90

Regeringen
föreslår Avsnitt 20

1.
all riksdagen godkänner del som
förordals i fråga om nya Bostadsdep. former för stöd till experimenlbyggande,

2.
all riksdagen bemyndigar
regeringen all medge all rådet får falla beslut om stöd lill experimenlbyggande
intill ell belopp om 31 500000 kr. under budgetåret 1990/91 och att outnyttjad
dd av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1991/92,

3.
att riksdagen bemyndigar
regeringen all medge alt rådet får falla beslut om stöd till experimentbyggande
under budgetåren 1991/92 och 1992/93 prdiminärt intill ell belopp om 10000000
kr. resp. 5000000 kr.,

4.
all riksdagen till Stöd tdl
experimentbyggande för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
42000000 kr.

B 14. Statens institut fbr byggnadsforskning

1989/90 Utgift

1989/90 Anslag

1000

1990/91 Förslag

1000

Under
detta anslag redovisas samtliga in- och utbetalningar för verksamheten vid
statens institut för byggnadsforskning (SIB). Anslaget las upp med etl formeUl
belopp och skall normall inte få belastas. För atl läcka svängningar i
likviditeten under verksamhetsåret disponerar institutet en rörlig kredit.

SIB
är ett seklorsforskningsinstilul inom samhällsbyggnadsområdet. Inslilulel
svarar för långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom ett antal olika
områden.

Institutets
nuvarande forskningsorganisation infördes den 1 juli 1982. Forskningsenheten
omfattar åtta forskningsavdelningar och en avdelning för mät- och datateknisk
service. Institutet har också ett kansli och en informationsavdelning.

Verksamheten
vid SIB finansieras fr.o.m. budgetåret 1984/85 med basanslag under
bostadsdepartementets huvudtitel saml med projektanslag och uppdragsmedel.
Basanslaget skall användas för stöd till sådan forskning som bidrar till en
långsiktig kunskapsuppbyggnad för sekloms behov saml för forskning inom områden
som stalsmaktema har angett som viktiga, men där särskilda uppdragsgivare saknas.
Övrig verksamhet inom institutet finansieras via uppdragsmedel eller
projektanslag.

394

Verksamhetens omfattning
och utveckling framgår av följande sammanställning.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
20 Bostadsdep.

s. 395 Kontrollera mot PDF

Ekonomisk
plan i

(1000-tal
kr.)

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Kostnader

1. Förvaltning

2. Information

3. Forskning

9857

3 577

40107

+ 936 + 312 + 3951

Summa

53541

+ 5199

Intäkter

1. Bidragsanslag

2. Forskning
och

över statsbudgeten 1 utveckling på uppdrag

42993 10548

+ 4802 + 397

Summa

53541

+ 5199

Statens
institut för byggnadsforskning

SIB
har i anslutning till sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 bifogat
en verksamhetsplan för treårsperioden 1990/91 1992/93.

Institutets
verksamhet finansieras till större delen genom anslag över statsbudgeten.
Andelen uppdragsfinansiering har under senare år närmat sig 20 %.

Institutet
har inrättat åtta professurer. Utgångspunkten har varit all professurema skall
tillsättas i den takt som resurser frigörs. Finansieringen av tre professurer
kan nu anses säkrad och tillsättningen av två av dessa pågår. Institutet
föreslår nu all medel ställs till förfogande för fem professurer och sex
doklorandtjänsler saml för gästforskare. Även forskamtbytet kan då bedrivas på
en nivå som är önskvärd ur forskningssynpunkt och med hänsyn lill intresset
från utländska forskningsinstitutioner.

Dämlöver
begär SIB att 2,2 milj. kr. ställs lill förfogande som etl engångsanslag för
investeringar i ell nytt telefonsystem.

Slutligen tar
institutet upp frågan om sin rörliga kredit i riksgäldskonioret. SIB
disponerar för närvarande en rörlig kredit om 2,5 milj.kr. för all täcka
tillfälliga likvidilelsfluktualioner. Bmlloomslutningen och uppdragsvolymen
har emellertid ökat markant, vilket innebär högre utestående fordringar och
större svängningar i in- resp. utbetalningarna. Institutet föreslår att den
rörliga krediten höjs till 3 milj. kr.

Regeringens
överväganden

SIB
får inom ramen för förvaltningsanslaget tillsätta de åtta professurer som nu
har inrättats. Enligt regeringens uppfattning bidrar detta till all långsiktigt
säkerställa kvaliteten på den forskning som utförs inom institutet. Genom
professuremas formella anknytning till universitet och högskolor öppnas också
goda möjligheter för en ökad samverkan mellan SIB och institutioner vid dessa.

Tillsättandet av
professurer kan emellertid inte i dagens stalsfinansiella situation finansieras
med särskilda medel över statsbudgeten. Del är dock

395

s. 396 Kontrollera mot PDF

angeläget all institutet
noga överväger om professorsljänstema kan rym- Prop. 1989/90:90 mas inom
den befintliga budgeten genom omprioriteringar. Institutet bör i Avsnitt 20
det sammanhanget också pröva möjligheten all helt eller delvis finansiera
Bostadsdep. tjänsterna med exlema medel.

Del
är också angelägel all institutet successivt ökar den FoU som sker på uppdrag.

Institutet
har för närvarande en röriig kredit på 2,5 milj. kr. Med hänsyn lill den ökande
andelen uppdragsintäkler avser regeringen besluta att den rörliga krediten höjs
till 3 milj. kr.

Regeringen
beräknar statens bidrag lill inslilulel för budgetåret 1990/91 till 47 795000
kr. I detta belopp ingår (engångsvis) medel för atl läcka
investeringskostnadema för en ny telefonväxel. Vid beräkningen av anslaget har
hänsyn tagils lill atl kostnaderna för pensionsadministralionen fr. o. m.
budgetåret 1990/91 skall täckas av avgifter.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

atl
riksdagen till Statens institut för byggnadsforskning Tör budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

B 15. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning

1988/89
Utgift 39420000

1989/90
Anslag 42 993000 1990/91 Förslag 47 795000

Regeringen
har ovan under anslaget B14. Statens institut för byggnadsforskning beräknat
statens bidrag lill institutet lill 47 795 000 kr.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

atl
riksdagen lill Bidrag till statens institut för byggnadsforskning för
budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag på 47 795000 kr.

B 16. Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning

1989/90
Utgift 1000000

1989/90
Anslag 1000000

1990/91
Förslag 1000000

Under
detta anslag redovisas medel för utmstning till statens institut för
byggnadsforskning.

Detta
anslag avser särskilda lånemedel som ställs lill institutets förfogande för
anskaflFning av utmstning. De medel som las i anspråk skall vara

396

s. 397 Kontrollera mot PDF

ränte-
och amorteringsfria under en treårsperiod. Därefter skall lånet Prop.
1989/90:90

amorteras och förräntas. Avsnitt 20

Regeringen
beräknar atl 1 milj. kr. behöver anvisas för ändamålet.. Bostadsdep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

all
riksdagen lill Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning för
budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag på 1 OOOOOO kr.

20.2 Idrottens forsknings- och utvecklingsinsatser 20.2.1 Forskningens omfattning och organisation

Sveriges
Riksidrotlsförbund inrättade år 1970 Idrottens Forskningsråd (IFR). Bakgmnden
var riksdagens beslut med anledning av belänkandet (SOU 1969:9) Idrott åt alla
och förslagen i propositionen om stöd lill idrotten (prop. 1970: 79, SU 122,
rskr. 291). Idrottens forskningsråd har till huvudsaklig uppgift alt

initiera
och stimulera till forskning inom områden som kan ha betydelse för idrotten
samt verka för samordning av denna forskning,

föreslå
riksidrollsstyrdsen forskningsprojekt och fördelning av tillgängliga
forskningsmedel inom ramen för det statliga idrollsanslaget,

bistå
riksidrollsstyrdsen med faklaunderiag för dess begäran om anslag lill
forskning,

följa utvecklingen inom
forskningsområden av betydelse för idrotten

och
hålla riksidrollsstyrdsen underrättad om denna utveckling.

Merparten
av rådels budgetmedel används till alt stödja forskningsprojekt. Under senare
år har antalet ansökningar om anslag från IFR ökat markant. Många sökande har
inte doktorerat och har därför haft små möjligheter atl få bidrag från de
statliga forskningsråden.

Första
utdelningen av forskningsanslag från rådet ägde mm våren 1971, då 300000 kr.
förddades. Under budgetåret 1988/89 förddades 2,5 milj.kr. till 88 olika
projekt. Behovet av forskningsmedel är dock större än tillgången och omkring
tre fjärdedelar av ansökningama avslås.

För
all meddela forskningsresultaten till olika målgmpper har rådet årligen
arrangerat särskilda forskningskonferenser. Teman för de senaste konferenserna
har varit "Våld inom och kring idrotten", "Konditionsträning",
"Kvinnor-Idrott" saml "Bam-Ungdom-Idrott". Därtill
upprättas årligen översikter av utgivna forskningsrapporter i serien IFR
Forskningsrapporter som utkommit under 15 år.

Forsknings-
och utvecklingsarbetet är av stor betydelse för all idrotten

skall kunna utvecklas på ell positivt säll. Det gäller såväl från folkhälso

synpunkl som från rent idrottslig synpunkt. Regeringen anser därför all

del behövs en mera långsiktig vetenskaplig kunskapsuppbyggnad på idrotts-

forskningens område för atl skapa fömtsättningar för en fortsatt utveckling

av svensk idrott. 397

20.2.2 Anslagsfrågor

Elfte huvudtiteln

E. Idrott

E 2. Stöd
till idrottens forskning och utveckling m. m.

Nytt anslag (förslag) 9700000

I
prop. 1989/90:100 bil. 13 har föreslagits all ell nytt anslag med denna mbrik
förs upp på statsbudgeten för nästa budgetår. 1 avvaktan på forskningspropositionen
har anslaget beräknats lill 6 milj. kr.

Riksidrottsförbundet

För
budgetåret 1990/91 vill Riksidrottsförbundet inom idrottsforskningen prioritera
området Handikapp-Idrott-Samhälle när del gäller såväl medicinsk/fysiologisk
som beleendevelenskaplig och teknisk idrotlsforskning.

Riksdagen har beslutat
(1988/89:UbU 22, rskr. 197) alt en särskild idrottshögskola skall inrättas i
Stockholm år 1992 och all dess verksamhet skall samordnas med Centmm för
Idrottsforskning (CIF). Mol denna bakgrund har Idrottens Forskningsråd fört
diskussioner om hur CIF och rådet skulle kunna organiseras i framtiden för all
stärka idrollsforskningen i Sverige. Riksidrottsförbundet har därvid fömtsatt
alt CIF:s verksamhet även i framliden skall finansieras direkt över
statsbudgeten och ej via förbundet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
20 Bostadsdep.

Regeringens
överväganden

I
enlighet med förslag i prop. 1987/88: IOO bil. 11 (s. 118-123) har resurserna
på idrollsforskningens område förstärkts. Ett särskilt centrum för
idrotlsforskning har inrättats i Stockholm. Nya professurer har inrättats. Vid
universitetet i Umeå har inrättats en tjänst i pedagogik, särskilt
idrottspedagogik och en tjänst i idrotlsmedicin. Vid universitetet i Linköping
har inrättats en tjänst i idrotlsmedicin. Vidare kommer en professur i
historia, särskilt idrottshistoria, vid universitet i Stockholm all tillsättas
under år 1991.

Regeringen finner del
värdefullt att alla möjligheter tillvaratas i syfte att uppnå en närmare
samordning av verksamheten vid Idrottens Forskningsråd med ClF:s verksamhet.
De insatser idrottsrörelsen gör för atl utveckla idrotten är nödvändiga för alt
möta dagens problem och morgondagens ulmaningar.

Det är viktigt att
Riksidrottsförbundet koncentrerar forskningsinsatserna på väldefinierade och
väl avgränsade forskningsområden. För det kommande budgetåret vill
Riksidrottsförbundet prioritera Handikappidrott-Samhälle med sina
forskningsinsatser. Regeringen finner denna

398

prioritering riklig och
angelägen. Del är bra alt även kvinnors idrottsliga verksamhet uppmärksammals
inom idrollsforskningen.

För innevarande budgetår
har 2,7 milj.kr. anvisats till Riksidrottsförbundet som stöd till IFR från
anslaget E 1. Stöd till idrotten.. Därtill har

5
milj. kr. anvisats som stöd
till idrottsrörelsens antidopinginsatser från samma anslag. I årets
budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 13) har anförts att stödet till
idrottsrörelsens arbete mot doping skall öka till

6
milj. kr. och föras upp under
ett nytt anslag, kallat Stöd till idrottens forskning och utveckling m. m.
Regeringen hänvisar till vad som sägs i budgetpropositionen om detta.

Regeringen föreslår nu
även att stödet till idrottsrörelsens forskning räknas upp för del kommande
budgetåret med 1 milj. kr. och all del fortsättningsvis redovisas under
anslaget Stöd till idrottens forskning och utveckling m. m. Del bör ankomma på
Riksidrollsstyrdsen att inkomma med förslag lill regeringen om anslagets
närmare användning. Regeringen anser att anslaget skall ses som ett komplement
till den forskning som bekostas av forskningsråden m.fl. samt de satsningar som
sker genom inrättandet av nya professurer med inriktning på idrott vid landels
högskolor och universitet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
20 Bostadsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

alt
riksdagen lill Stöd tid idrottens forskning och utveckling m. m. för budgetåret
1990/91 anvisar ell reservationsanslag på 9 700000 kr.

399

21 Industridepartementets verksamhetsområde

Till
industridepartementets ansvarsområde hör främst statens initiativ och stöd lill
teknisk forskning och industrielll utvecklingsarbete. Denna FoU skall ge den
tekniska gmnd som behövs för skilda aktiviteter inom det svenska samhället. Den
skall skapa kvalificerad kompelens och även svara för svensk medverkan i del
intemationella utbytet av tekniskt-velenskapliga kunskaper. Den skall också
komplettera det svenska näringslivets egna FoU-insatser för all största möjliga
eflFekl skall uppnås av landels samlade insatser.

Till departementets
ansvarsområde hör även viss geovelenskaplig forskning saml forskning om turism
och rekreation.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

Sammanfattning
av forskningsresursema under industridepartementet (milj.kr.)

Anvisat

Förslag

Beräknat

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

STU

830,3

- 11,5

-18,0

-32,0

TFR

(32,0')

+ 35,0

+ 32,0

+ 53,0

Europeiskt
FoU-samarbete

16,0'

+ 45,0

Europeiskt
rymdsamarbete

276,3

+ 83,8

+ 16,5

Nationell
rymdverksamhet'

37,8

+ 23,1

Materialteknik

+ 10,0

+ 15,0

Miljöteknik

+ 5,0

+ 11,0

+ 14,0

Geovetenskaper

+ 3,0

+ 1,0

Energiforskning

293,6

+ 50,2

- 4,0

- 6,0

'
STUF inom STU:s anslag F 1.

'
Härutöver har STU genom omprioriteringar frigjort medel för deltagande i de
europeiska gemenskapemas forskningsprogram.

'
Anslagsökningarna föranleds till största delen av att Sverige enligt
statsmaktemas tidigare beslut deltar i det europeiska rymdsamarbetets tre stora
program för lyftraketen Ariane 5, rymdfarkosten Hermes och en europeisk del
Columbus i en intemationell rymdstation.

Inom
industridepartementets ansvarsområde är de viktigaste forskningsstödjande
organen

-
styrelsen för teknisk
utveckling (STU) och

-
statens delegation för
rymdverksamhet (DFR).

Därtill
skall, enligt regeringens nu framlagda förslag, fr. o. m. den 1 juli 1990 komma

- leknikvetenskapliga
forskningsrådet (TFR).

STU
handhar medel för europeiskt FoU-samarbete. Dessutom föreslås STU och
naturvetenskapliga forskningsrådet båda erhålla medel för male-rialeknisk
forskning avsedd all genomföras i forskarkonsortier.

26
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

401

DFR handhar medel för
europeiskt rymdsamarbete och för nationell rymdverksamhet.

Ell
särskilt programråd avses handha medel för miljöteknisk forskning.

Sveriges geologiska
undersökning avses handha medlen för geovelenskaplig forskning.

Till industridepartementels
ansvarsområde kommer också ansvarel för energifrågor innefattande
energiforskning att föras. Inom energiforskningsprogrammet är de viktigaste
forskningsstödjande organen

statens energiverk

styrelsen för teknisk
utveckling

byggforskningsrådet

energiforskningsnämnden

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

21.1
Teknisk forskning m.m.

21.1.1
Forskningsbehov

Teknikens
roll som produktionsfaktor i industrin har kommit atl bli insedd och förstådd
till sin fulla betydelse först under de senaste årtiondena. Tidigare
betraktades den tekniska utvecklingen som en reslfaklor. Den ansågs svara för
någon del av den industriella tillväxten som blev över när de traditionella
produklionsfaklorema arbete och kapital tillgodoräknats sina bidrag. I dagens
läge är situationen en annan. De flesta länder med ambitioner på det
industriella området satsar medvetet på all utnyttja tekniken som hjälpmedel
för att uppnå tillväxt och konkurrenskraft.

Sverige intar en
tätposition då OECD-ländema jämförs i fråga om satsningar på naturvetenskaplig
och teknisk FoU i förhållande lill bmllo-nationalprodukt (BNP). Utgångslägel är
således gott. Andra länders starkt ökade satsningar kan dock ganska snabbi
förändra situationen. Dessutom krävs på vissa områden av teknisk FoU stora
resurser för all möjliggöra vikliga utvecklingssteg och nå kommersiella
framgångar. Utvecklingen när del gäller mikrodeklronikkretsar med större
kapacitet och snabbhet är ett belysande exempel. Här är det den absoluta
storleken på satsningen som är avgörande, inte den relativa. Utvägen för små
förelag och små länder är på dessa områden att söka samarbete.

Sverige har trots landels
begränsade storlek en industri som är väl fördelad över branscher och
teknikområden. Detta gäller även efler del alt förelagen under 1980-lalel har
snävat in produktsortimentet och koncentrerat tillverkning och utveckling lill
de mest konkurrenskraftiga produktema. Denna bredd leder lill behov av
utbildad arbetskraft och FoU-kompetens över etl brett spektmm av teknologier.

Svensk industri möter
konkurrens från andra länder på både den internationella och den svenska
marknaden. Konkurrensen på hemmamarkna-

402

den kommer förmodligen all
hårdna när Sverige ansluter sig närmare lill Västeuropa. Många förelag har
funnit all de är mest framgångsrika med produkter som är avancerade och
betingar etl högt pris. Utveckling och tillverkning av dessa produkter kräver
ofta bästa tillgängliga teknologi. Till behovet av bredd på de teknologiska
kunskapema kommer således kravet på att de på många områden måste vara av
högsta intemationella klass.

Sammanfattningsvis slår på
det tekniska området svensk industri och svensk teknisk FoU inför betydande
utmaningar. De framlida kraven på bredd och kvalitet i de teknologiska
kunskaperna är stora. För att rationellt utnyttja landels begränsade
FoU-resurser är samarbete, inom och utom landet, en nödvändighet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

21.1.2
Ansvarsfördelning

Den
tid och de resurser som krävs för all kunna dra nytta av resultaten avgör vilka
aktörer som är beredda att salsa på olika former av FoU.

Tekniska
utvecklingsprojekt ger ofta som resultat prototyper lill produkter eller
försöksuppställningar lill produktionssystem. Här ligger kommersialiseringen
nära. Del är naturligt alt förelagen själva lar ansvar för sådana
utvecklingsprojekt. Staten stöder indirekt genom alt sörja för alt t. ex.
kompetent arbetskraft och riskkapital finns all tillgå.

I andra änden av
FoU-speklmmel finns gmndforskningen. Oftast kan endast stater eller gmpper av
stater finna rationella motiv för att finansiera ren gmndforskning. Inom vissa
FoU-intensiva branscher, t. ex. läkemedel och mikroelektronik, kan stora
företag eller företagsgmpper få ekonomi i insatser av karaktären riktad
gmndforskning.

Del finns alltså en
naturlig ansvarsfördelning i FoU-spektmmds ytterlägen. Avvägningsproblemen
gäller tillämpad forskning och dess gränsområden mol riktad forskning resp.
utveckling.

I en marknadsekonomi som
den svenska är del naturligt alt söka lösningar där näringslivet och andra
samhällssektorers aktörer tar så stor del av ansvarel som möjligt. Staten
svarar för del nationella perspektivet. De teknikpolitiska insatserna bör syfta
till all åstadkomma en väl fungerande helhet när det gäller teknisk FoU. Insatser
bör åtgärda brister och skevhe-ler genom kompletteringar och korrigeringar.

Regeringen vill i det
följande peka på några fall där det är angelägel atl staten tar på sig
uppgiften att främja den tillämpade tekniska forskningen.

Ett första sådant fall
avser tekniskförnyelse inom svensk industri. Resultat från gmndforskningen
öppnar ibland hell nya tekniska möjligheter. Aktuella exempel är nya keramiska
material och supraledning (extremt hög elektrisk ledningsförmåga). Kunskaper
inom dessa områden erbjuder ur teknologisk synvinkel stora industriella
möjligheter. Det finns dock ännu inte förelag som är beredda all svara för att
möjlighetema undersöks. Del blir då en uppgift för staten att stödja den
tillämpade forskningen under ell inledande skede. Detta är nödvändigt för alt
säkerställa all de tekniska möjlighetema och erforderiig kompetens blir
tillgänglig för framtida svensk industri.

403

Den
av regeringen nu föreslagna insatsen på materiaUeknisk forskning har som motiv
teknisk fömyelse.

I
ett andra fall handlar det om uppehållande av kompelens. I tider då den
intemationella situationen för ett teknikområde kännetecknas av snabb
utveckling och turbulent marknad kan den svenska industriella basen plötsligt
svikta. Om teknikområdet bedöms vara av stor framlida betydelse finns
anledning för staten att gå in med FoU-stöd.

Beskrivningen
ovan stämmer väl med situationen år 1984 i Sverige på mikrodektronikområdel. Då
log regeringen initiativ lill det nationella mikrodeklronikprogrammet (NMP).

1 ell tredje fall avser
statens insatser all uppnå dt rationellt utnyttjande av FoU-resurser. Nar
liknande FoU-behov finns i flera förelag och samhällsorgan är FoU-samarbete
ell altemativ till egna satsningar. Bland de potentiella samarbelspartema har
de resurssvaga mest all vinna på samarbete, de resursslarka minsl. Ur
nationell synpunkt innebär FoU-samarbete en rationalisering med undvikande av
dubbelarbete och ökat totalt resul-talulbyle. En statlig insats kan få alla
berörda all medverka i samarbetet.

Detta
är det slag av överväganden som ligger bakom statens stöd genom STU till
förelagsgemensam forskning, bl.a. i form av s.k. kollekliv forskning.

En
liknande situation kan uppslå inlemationdll. För all stimulera förelag att
medverka i västeuropeiskt FoU-samarbele och all göra del från svensk botten kan
statligt stöd erfordras. Därför föreslår regeringen nu kraftiga förstärkningar
av anslag för detta ändamål.

Etl
fjärde fall avser beredskap för kris- eller krigssituationer. Många vikliga
samhällsfunktioner är i dag beroende av avancerad teknisk utmstning som
importeras. För all säkerställa all denna kan underhållas och repareras även
vid avspänning krävs inhemsk kompelens. Statligt stöd lill tillämpad forskning
på relevanta områden är en metod atl få fram sådan kompetens.

Delta
motiv bidrog också lill statens initiativ lill nationella program inom
mikroelektronik och inom informationsteknologi.

Ett
femle fall innebär statliga insatser för all nå samhälleliga mål. Sådana
erbjuder ibland inte företagen tillräckligt attraktiva aflfärsmöjligheter för
all FoU-arbetet skall få önskvärd intensitet. För alt skynda på utvecklingen av
den teknik som behövs måste staten erbjuda FoU-stöd.

Regeringens
förslag i denna proposition om insatser för miljöleknisk forskning är här ell
aktuellt exempel.

Utöver
dessa fem fall finns situationer då andra speciella skäl talar för statligt
stöd lill tillämpad forskning. FoU-stöd har t. ex. visat sig vara ett
verkningsfullt instmment inom regionalpolitiken.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

21.1.3 Organisation

STU
har varit och är statens viktigaste organ när det gäller initiativ och stöd för
att höja tekniknivån i det svenska näringslivet och vissa andra teknik-

404

beroende
samhällssektorer. STU:s ansvar på teknikområdet har hittills inneburit stöd i
hela speklmmet från ren gmndforskning vid högskolor,och institut lill produkt-
och processutveckling vid resurssvaga företag.

Tillämpad
forskning och utvecklingsarbete kräver vetenskapligt baserade kunskaper inom
de teknikområden som berörs. Gmndforskning är således en nödvändig fömtsättning
både för genomförandet av och för rekryteringen till tillämpad forskning.
Balansen mellan dessa båda nödvändiga forskningsfält, gmndforskning och
tillämpad forskning, har emellertid under de senaste årtiondena kommit atl
förskjutas lill gmndforskningens nackdel. Särskilt tydligt är problemet vad
gäller den tekniska forskningen. Teknisk grundforskning skapar en viktig del av
landels leknologibas och behövs för alt långsiktigt stärka den teknologiska
kompelen-sen.

Stödet
till ren gmndforskning inom det tekniska området har hittills gått över den
tekniska forskningsrådsfunklionen vid STU (STUF). Denna har sedan år 1984 givit
stöd lill gmndforskning inom det tekniska området. De sex budgetåren 1984/85-
1989/90 betraktas som en försöksperiod för detta arrangemang.

Regeringen
finner all de nu relaterade förhållandena ger anledning till två ålgärder för
att förslärka statens stöd till ren gmndforskning inom det tekniska området.
Dels bör slödel utökas kraftigt genom atl lill de medel som STUF hittills
förvaltat överföra betydande resurser från STU:s verksamhet i övrigt och från
ell antal sektorsorgan. Dels bör ett särskih forskningsråd, det
leknikvetenskapliga forskningsrådet, inrättas för att fördela slödel.

Genom
det kraftigt utökade statliga stödd till den rena gmndforskningen kommer en
bättre balans i förhållande till övrig forskning på det tekniska området att
upprättas. Skälen för att inrätta del leknikvetenskapliga forskningsrådet och
atl behålla funktionen inom industridepartementets ansvarsområde är flera.

Ett
självständigt forskningsråd har dels kortast möjliga kontaktvägar med
statsmakterna, dels fömtsättningar atl med oberoende och likvärdig ställning få
till stånd etl gott samarbete med övriga forskningsråd och forskningsstödjande
myndigheter. Kontakterna med frontlinjen i den tekniska utvecklingen och med
den FoU som svenskt näringsliv bedriver tryggas genom all rådd finns inom
industripoliliska sektorn i Sverige, samtidigt som del är forskardominerat på
samma säll som gmndforskningsråden.

STU
bör nu koncentrera sina personella och ekonomiska resurser på stöd lill
tillämpad teknisk forskning och tekniskt utvecklingsarbete. Det är dock av
synnerlig vikt att del nya forskningsrådet och STU utvecklar etl nära och
eflFektivl samarbete. Detta är nödvändigt för all säkerställa alt de båda
organens ansvarsområden ansluter väl lill varandra.

Svenskt
dellagande i EG:s ramprogram för forskning och utveckling saifnordnas av
regeringen. En rad myndigheter är engagerade i och förvaltar medel avsedda för
detta FoU-samarbete. På det tekniska området är STU i ett flertal fall den
instans som givils ansvaret. Inom området mätning, provning och kontroll är
mät- och provstyrelsen samordnande

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

405

organ och har hand om
anvisade resurser för svensk medverkan i europeiskt samarbete.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

21.1.4
Resultat

Under
sexårsperioden 1984/85-1989/90 har stödet lill teknisk FoU inneburit
prioriteringar av områdena mikroelektronik, informationsteknologi,
verkstadsteknik, bioteknik och biomedicinsk teknik.

Inom
området mikroelektronik har en särskild insats i form av det nationella
mikrodeklronikprogrammet (NMP) genomförts. Programmet som nyligen avslutats har
utvärderats. Utvärderingen visar atl en väsentlig uppbyggnad av kompelens och
resurser för utveckling av mikroelektronik-komponenter har skett. Kretsen av
förelag som kunnat nyttiggöra sig resultaten har dock varit begränsad. En närmare
redovisning av utvärderingen lämnas i regeringens proposition om
näringspolitik (1989/90:88).

Även
på området informationsteknologi finns ett nationellt program (IT-programmet).
Del startades år 1988 och är under genomförande. En utvärdering av programmets
planering och start har genomförts. Inriktningen av verksamheten och den
organisatoriska formen för dess genomförande har fåll goda vitsord. En närmare
redovisning av utvärderingen lämnas i regeringens proposition om näringspolitik
(prop. 1989/90:88).

Dessa
båda utvärderingar visar också all samlade nationella program i vissa fall kan
vara en myckel eflFektiv genomförandeform.

STU
har på regeringens uppdrag gjort en sammanställning av drygt 80 utvärderingar
av olika delar av verksamheten under 1980-lalel. Resultaten från utvärderingar
ger möjlighet atl bedöma eflFektivitelen i några av de stödformer STU
utnyttjar. I korthet kan följande iakttagelser noteras.

Ramprogrammen
för kunskapsutveckling inom STU:s program Ny kunskap får i 13 fall av 19 högt
betyg vad avser vetenskaplig kvalitet. Kritiska synpunkter på ramprogrammen är
för liten bredd i enskilda program och bristande kontakt mellan medverkande
forskningsgmpper.

Hälften
av 27 insatsområden inom STU:s program Ny teknik har utvärderats. Insatsområden
är enligt utvärderingar en stödform som är särskilt effektiv då problem inom
ell tekniskt väldefinierat område skall bearbetas.

Utvärderingar av tolv
kollektiva forskningsprogram inom STU:s program Ny teknik visar alt kvaliteten
är bra eller mycket bra i flertalet fall. 1 elva fall påvisar utvärderingarna
all engagerade industrikollektiv utnyttjar eller planerar all utnyttja
resultaten från forskningsprogrammen i väsentlig utsträckning.

21.1.5 Regeringens
förslag i huvuddrag

Regeringen
framlägger nu förslag med syfte att vitalisera den tekniska forskningen genom
resurstillskott, omfördelningar och vissa organisatoriska förändringar.
Förslagen är avsedda all skapa underlag både för tillväxt inom svensk industri
och för åtgärder inom prioriterade områden, bl. a. miljöpolitiken. Behov,
förutsättningar och motiv för den tekniska forskningen har nyss redovisats på
ell övergripande plan. De redovisas specifikt

406

för
varje förslag under resp. anslag. Fyra förslag avser insatser inom breda
Prop. 1989/90:90

teknikområden. Tre andra förslag gäller särskilda insatser på avgränsade
Avsnitt 21

teknikområden. Industridep.

Regeringens
förslag innebär i korthet följande:

- STU
bör koncentrera sina resurser för forskningsstöd mol riktad teknisk

gmndforskning och mol tillämpad teknisk forskning. Prioriterade om

råden bör vara informationsteknik inkl. mikroelektronik, verkstadstek

nik, materialteknik, bioteknik och medicinsk leknik.

En
kraftfull satsning bör ske på ren gmndforskning på del tekniska

området. Teknikvdenskapliga forskningsrådet (TFR) bör inrättas.

Forskningsstödet bör fördelas med projektinnehållels vetenskapliga

kvalitet och projeklgenomförarens forskningskompetens som urvalskri

terier. Till forskningsrådets anslag bör överföras de medel som STU

disponerat för sin forskningsrådsfunktion (STUF) jämte andra medel

från STU och ett antal seklorsorgan. Detta kommer all innebära all

forskningsrådsslödd till gmndforskning på det tekniska området kom

mer att mer än fyrdubblas under den kommande treårsperioden.

- En
förstärkning av stödd lill svenskt dellagande i EG:s ramprogram för

forskning och utveckling bör ske genom det särskilda anslaget för detta

ändamål.

Ell
utökat stöd lill svensk rymdverksamhet bör anvisas. Större delen

därav bör i enlighet med riksdagens tidigare beslut avsällas för medver

kan i det europeiska rymdsamarbetet och dess tre stora program för en

ny lyftrakd (Ariane 5), en bemannad rymdfarkost (Hermes) och en

europeisk dd (Columbus) i en internationell, bemannad rymdstation.

Materialområdet är för närvarande föremål för myckel stort intresse

internationellt.
Del anses ha en nyckelroll för den tillverkande industrin. Ett flertal länder
genomför särskilda FoU-program. Hillills har den svenska forskningen på
materialområdet haft tyngdpunkten på konventionella material och problemen
kring framställningen av dessa. Del motiverar att en särskild satsning nu bör
göras på forskning som bearbetar problemställningarna på materialområdet med
nya och tvärvetenskapliga metoder. Insatsen planeras bli genomförd av
konsortier skapade av forskare från flera olika högskoleinstitutioner och
forskningsinstitut. Stöd lill konsortiernas verksamheter bör utgå samordnat
från STU och naturvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringen
prioriterar de miljöpolitiska målen. För all på dt initierat och kompetent sätt
kunna styra miljöarbetet måste statsmakterna förfoga över den bästa
miljölekniska kunskap som går alt uppbringa. Denna kunskap blir oekså i sig
gränssällande för de krav som kan ställas inom olika samhällssektorer, när det
gäller begränsningar av belastningar på miljön. En satsning på miljöleknisk
forskning bör genomföras som ell nationellt program och handhas av ell
särskilt inrättat programråd. Erfarenheterna från nationella program inom områdena
mikroelektronik och informationsteknologi skall utnyttjas. Programrådet bör
även anförtros ansvaret för genomförande av en särskild satsning på
avfallsleknisk forskning specificerad under miljödepartementets avsnitt.

Sveriges
geologiska undersökning (SGU) är en kunskapsinlensiv organi- 407

sation. SGU:s verksamhet
bygger på kvalificerad tolkning och bearbetning på vetenskaplig gmnd av
insamlade geovdenskapliga dala. Verksamheten måste ständigt utvecklas och
anpassas lill nya och förändrade behov i samhället. Detta kräver fortlöpande
kompetensutveckling av personalen, möjligheter all följa forskning och
utveckling inom det geovdenskapliga området både i Sverige och intemationellt
saml ett egel tillämpat främst geovetenskapligt FoU-arbete vid SGU. SGU bör få
vissa medel för all stödja geovelenskaplig forskning.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 21 Industridep.

21.1.6
Anslagsfrågor

1
prop. 1989/90:100 (bil. 14 s.50) har regeringen föreslagit riksdagen all, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 under angivna
anslagsmbriker beräkna följande belopp.

F1.
Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och
utveckling 830300000 kr.

F2. Styrelsen för teknisk
utveckling:

Förvaltningskostnader 82 963 000 kr.

F4. Europeiskt rymdsamarbete
m. m. 276 323 000 kr.

F6. Nationell
rymdverksamhet 37813000kr.

F7. Europeiskt
forsknings-och utvecklingssamarbete 16000000kr.

Regeringen
lar nu upp dessa frågor saml fyra nya anslag. D6. Sveriges godogiska
undersökning:

Geovelenskaplig forskning 3 000 000 kr.

F19. Teknikvetenskapliga
forskningsrådet 67000000kr.

F20.
Materialleknisk forskning 10000000 kr.

F21. Forskning för ett avfallssnåll samhälle:

Miljöanpassad
produktutveckling 5000000 kr.

Tolfte
huvudtiteln

D. Mineralfbrsörjning m.m.

D6. Sveriges geologiska undersökning: forskning

Geovelenskaplig

1990/91 Nytt anslag
(förslag)

3000000

Sveriges geologiska
undersökning

Sveriges
geologiska undersökning (SGU) har i sin anslagsframställning för budgetåret
1990/91 lämnat förslag avseende geovelenskaplig forskning för budgetåren
1990/91 - 1992/93. SGU framhåller bl.a. alt användningen av geovetenskapliga
data och

408

kunskaper ökar. Miljövård,
samhällsplanering och naturresurshanlering är områden där behoven ökar särskilt
starkt.

SGU framhåller vidare all
verket har särskilda forskningsuppgifter. Som central förvaltningsmyndighet för
frågor som rör landels geologiska beskaffenhet har SGU ett ansvar för den
riktade geovetenskapliga gmndforskningen och den tillämpade forskningen inom
del geovelenskapliga området. SGU är i sin verksamhet beroende av den forskning
som bedrivs inom området såväl intemt som vid universitet och högskolor.

Den geovetenskapliga
forskningen och dess resultat är av stor betydelse för miljövårdsforskningen
och miljövården. SGU anser all en möjlighet all planera och genomföra riktad
geovelenskaplig gmndforskning och tillämpad forskning enligt en långsiktig
forskningsplan skulle ge ett bättre utbyte av insatta resurser inte enbart för
SGU:s verksamhet ulan även för miljövårdsforskningen och miljövården.

I dag finns inga särskilda
resurser anvisade för alt systematiskt stödja riktad geovelenskaplig
gmndforskning eller tillämpad geovelenskaplig forskning. Del finns heller ingen
myndighet eller organisation som i likhet med t. ex. STU på del
tekniskt-velenskapliga området, naturvårdsverket på miljöområdet och
fiskeristyrdsen på fiskeområdd, som har lill uppgift atl systematiskt och
långsiktigt bygga upp kunskapen inom det geovetenskapliga området. Medel för
sådana ändamål är, enligt SGU:s uppfattning, angelägna för att åstadkomma en
viktig kunskapsuppbyggnad på vissa tillämpningsområden och som ett komplement
till naturvetenskapliga forskningsrådets resurser och uppgifter.

SGU anser mol denna
bakgmnd det motiverat atl SGU tilldelas uppgifter all stödja riktad
geovelenskaplig gmndforskning och tillämpad geovelenskaplig forskning och alt
medel anvisas för delta ändamål.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

Regeringens
överväganden

Regeringen
delar uppfattningen all det finns behov av ell forskningsfinansierande organ
för riktad geovelenskaplig gmndforskning och tillämpad geovelenskaplig
forskning. SGU har ett övergripande ansvar inom det geovetenskapliga området.
Vi finner det därför naturligt atl SGU får lill uppgift all stödja riktad
geovelenskaplig gmndforskning och tillämpad geovelenskaplig forskning. SGU bör
svara för formulering av övergripande mål för denna forskning.

Regeringen anser all SGU
bör få särskilda medel för alt stödja denna forskning. Medlen bör användas
främst för sådan FoU som antingen kan behovsidentifieras inom SGU eller som kan
anses vara av vikt för SGU:s verksamhet. SGU bör fördela forskningsmedlen efter
samråd med i första hand naturvetenskapliga forskningsrådet och berörda
universitet och högskolor. Forskningen bör främst ulföras vid universitet och
högskolor. Med denna uppläggning får SGU möjligheter atl stimulera den
långsikliga geovetenskapliga forskningen i landet. Samtidigt skapas
fömtsättningar för en naturlig och nära kontakt mellan mer tillämpad forskning
och gmndforskning inom del geovelenskapliga området.

409

Ett nytt anslag bör föras
upp på statsbudgeten under tolfte huvudtiteln Prop. 1989/90:90

för budgetåret 1990/91 för geovelenskaplig forskning. Avsnitt
21

För
riktad geovelenskaplig gmndforskning och tillämpad geovetenskap-
Industridep. lig forskning beräknas ell medelsbehov om 3 milj. kr. för
budgetåret 1990/91. Regeringen anser all anslaget för denna forskning bör höjas
med 1 milj. kr. 1991/92 och 1 milj. kr. 1992/93.

Till
del geovelenskapliga forskningsområdet hör bl. a. seismologisk forskning.
Regeringen har i del föregående i samband med sin anmälan av anslaget för lill
de malemalisk-nalurvetenskapliga fakultetema (avsnitt 17.2) redovisat sitt
förslag avseende det svenska seismologiska slalionsnä-lels fortsatta
verksamhet. SGU bör inom ramen för förevarande anslag även kunna bekosta vissa
FoU-insatser inom del seismologiska området.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
atl riksdagen lill Sveriges
geologiska undersökning: Geovelenskaplig forskning för budgetåret 1990/91
anvisar dt reservationsanslag på 3000000 kr.,

2.
all riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

F. Teknisk utveckling m.m.

Styrelsen
för teknisk utveckling

Verksamheten
vid styrelsen för teknisk utveckling

Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) är central förvaUningsmyndighel för statens
initiativ och stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
saml planläggning och rådgivning inom området.

STU:s
finansiella stöd kan lämnas i form av bidrag, lån eller utfästelse om stöd, s.
k. projeklförsäkring. Stöd kan också ges i form av stipendier eller pris lill
uppfinnare.

Utöver
finansiellt stöd kan STU bistå med rådgivning och service.

Vid
STU tillämpas fr.o.m. budgetåret 1987/88 programbudgelering med följande
programindelning:

1. Ny
kunskap

2.
Ny leknik

3.
Nya produkter

STU:s
programverksamhet finansieras under innevarande budgetår från
reservationsanslaget Fl.Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
och utveckling.

Från
anslaget Fl. finansieras dessutom teknisk forskning, utvecklingsarbete,
verksamhet inom området informationsförsörjning, samt viss
in-novalionsverksamhel.

Kostnader
för STU:s förvaltnings- och meddsförddande verksamhet 410

finansieras
från förslagsanslaget F 2. Styrelsen för teknisk utveckling:
Förvaltningskostnader.

Stöd lill forsknings- och
utvecklingsarbete inom energiområdet lämnas av STU inom ramen för
energiforskningsprogrammel under innevarande budgetår från reservationsanslaget
C 6. Energiforskning under miljö- och energidepartementets huvudtitel. I
avsnitt 21.2 redovisas energiforskningsprogrammel, inkl. de i STU:s verksamhet
integrerade delama.

STU disponerar under
innevarande budgetår också vissa medd under anslaget F7. Europeiskt forsknings-
och utvecklingssamarbete, Fl8. Industriell utveckling m. m. inom
informalionsleknologiområdel (IT4) saml anslaget Bl 8. Åtgärder mot
havsföroreningar under Qortonde huvudtiteln.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

F
1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

778 700000 830300000
818815000

Reservation

336198107

Under
denna anslagsmbrik anvisas medel till teknisk forskning och utveckling.

Följande
sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten under detta anslag
(milj. kr.).

1988/89 Utfall

1989/90 Budget'

1990/91

Beräknar'

regeringen

Kostnader

Program 1 Ny kunskap

Program 2 Ny teknik

Program 3 Nya produkter

350,6 313,0

127,3

355,2 352,5 145,0

(Totalt
STU)

(790,9)

(852,7)

(853,0)2

Informationsförsörjnings-verksamhet
Innovationsverksamhet Ofbrdelade medel Övrigt fbr särskilda insatser

5,4

9,2 20,0

5,7 5,0 14,1 0

Verksamhetsvolym/Summa kostnader

887,3

877,8

Avgår
finansiering utöver anslag

Återbetalade
projektmedel Ej utnyttjade projektmedel

39,0 33,5

32,0 25,0

33,0 26,0

Summa
F 1

766,4

830,3

818,8

' Inkl. integrerade energiforskningsinsatser.

Varav 2 milj. kr. för ett kollektivforskningsinstitut för
kvalitetsutveckling.

411

Programverksamheten vid
STU m.fl. Prop. 1989/90:90

STU:s
verksamhet är indelad i tre olika program. Avsnitt 21

Inom
programmet Ny kunskap görs insatser i form av ramprogram för tndustndep.
kunskapsutveckling, stöd till enskilda projekt och genom STU:s tekniska
forskningsråd. Programmets huvudsakliga inriktning är stöd lill riktad
grundforskning.

De
större samlade insatserna inom programmet Ny leknik sker i form av kollekliv
forskning och insatsområden. Dessa programformer kännetecknas av en bred
samverkan mellan industrin och FoU-genomförande organ. Programmet har till
syfte atl främst stödja tillämpad forskning och utveckling.

Programmet
Nya produkter omfattar produktutveckling, teknikupphandling,
småföretagsservice, innovalionsfrämjande åtgärder saml arbetstagarinitierade
projekt (ATIP).

STU
koncentrerar sina insatser lill prioriterade teknikområden där långsiktiga
satsningar görs. Prioriterade teknikområden är för närvarande:
Informationsteknik, bioteknik och biomedicinsk leknik, materialteknik och
verkstadsteknik. Dessa områden förbmkar ca 2/3 av medlen under programmen Ny
kunskap och Ny teknik.

Andra
vikliga teknikområden är miljöteknik, processteknik,
malerial-flödessyslem/farkoslleknik saml trä-lekoteknik.

STU
svarar under budgetåren 1987/88-1989/90 för genomförandel av delen målinriktad
forskning, IT3, inom det nationella informalionstekno-logiprogrammd
(iT-programmd). Programdelen IT3 upphör under innevarande budgetår.
Verksamheten inom IT3 har enligt den angivna målsättningen drivit den
kontinuerliga kunskapsutvecklingen vid högskolor och forskningsinstitut framåt
så all del vetenskapliga kunnandet utvecklas i enlighet med behoven inom den
teknisk-industriella verksamheten på området. Medlen som har avsatts för IT3
uppgår totalt lill 84,5 milj. kr. och har anvisats inom ramen för STU:s
forskningsanslag. Under budgetåret 1989/90 är nivån 43milj.kr. STU har på
uppdrag av regeringen redovisat hur medlen inom IT3 har utnyttjats och i vilken
utsträckning inteckningar för tiden efter den 30 juni 1990 har uppstått.

Förslag
från styrelsen för teknisk utveckling m. fl.

STU
har i sin anslagsframställning för 1990/91 och i STU-perspektiv 1989 lämnat
förslag till plan för verksamheten under de tre budgetåren 1990/91-1992/93.

Som
underlag för anslagsberäkningama för treårsperioden har regeringen anmodat STU
atl lämna tre förslag. Ell avser oförändrad verksamhetsnivå, de övriga en
ökning med 8% resp. en minskning med 6%. STU har fömtom förslag på dessa nivåer
också lämnat ell som offensivt alternativ benämnt förslag vilket innebär en
kraftigt ökad ambitionsnivå.

1 STU:s basallemativ
fullföljs långsikliga insatser av vilka många på-

böijats i början av 1980-talet. En del avslutas och prioriteringama riktas

särskilt mol informationsteknik, bioteknik och biomedicinsk leknik, ma

terialteknik, verkstadsteknik saml miljöteknik. 412

Inom
ramen "Plus 8%", vilken innebär en medelsförstärkning med 70 milj.
kr., görs ett antal punktvisa förstärkningar i linje med huvudinriktningen och
prioriteringarna inom oförändrad ram.

STU
föreslår i sitt offensiva förslag en ökning med 478 milj. kr. Fömtom de i
basallernalivet prioriterade områdena tillkommer här omfattande program inom
bioteknik och biomedicinsk leknik, en kraftig ökning av STU:s tekniska
forskningsråd (STUF), saml en omfattande satsning på internationellt samarbete.

STU:s
stöd till internationellt samarbete har en tyngdpunkt i Västeuropa, genom stöd
till projekt som ryms inom EG:s ramprogram för FoU, EUREKA-samarbetet m.m. Andra
tyngdpunkter är samarbetet med Amerikas Förenta Stater och Japan.

En
projektgmpp för behandling av vissa innovationsfrågor har presenterat sin
rapport. Denna innehåller en analys av nuläget och förslag lill vissa åtgärder.
Förslagen har beretts i regeringskansliet.

Svenska Gmvföreningen och
Svenska Gmvindustriarbdarförbundel har inkommit med var sin skrivelse angående
etl planerat samarbelsprojekl "Mineralteknik 2000" mdlan den svenska
mineralindustrin och staten genom STU.

Nationalkommittén
för Svensk Kvalitet har föreslagit alt ett kollektivforskningsinslitut för
kvalitetsutveckling inrättas. Intressentföreningen Kvalitetsutveckling, som
beslår av företrädare för näringsliv och myndigheter, har hos regeringen
begärt att få träffa avtal om verksamheten för det nya institutet. Göieborgs
kommunstyrelse samt kommunstyrelsens ordförande m. fl. i Linköping har i
skrivelser till regeringen tagit upp frågan om lokaliseringen av
kvaliletsinslilulet.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 21 Industridep.

Remissyttranden

STU:s
anslagsframställning för budgetåret 1990/91 och plan för verksamheten 1990/91
1992/93 saml rapporten "Effektivare innovationsprocess" från
projektgruppen för innovationsfrågor har remissbehandlats. Remissinstanserna
har koncentrerat sig på de delar som närmast berör deras egen verksamhet och
således var och en gjort sill urval av frågeställningar.

1 stort ansluter
sig de flesta remissinstanserna, i de delar som besvarats, lill de av STU
gjorda prioriteringarna. Flera av remissinstanserna pekar på viklen av ett
förstärkt tekniskt forskningsråd. Ell par förordar dessutom ell fristående
sådant råd. En remissammanställning finns tillgänglig på industridepartementet.

Regeringens
överväganden

STU:s
verksamhet

Teknisk
forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för industriell
utveckling och förnyelse. Det är samtidigt mycket viktigt att denna utveckling
leder mol miljövänliga produkter och processer. Genom sina insatser inom dessa
områden utgör STU ett viktigt industripolitiskt instrument i del medellånga
och långa tidsperspektivet.

413

För
den verksamhet som finansieras över anslaget Fl. Styrelsen för teknisk
utveckling: Teknisk forskning och utveckling beräknas ett medelsbehov om 818,8
milj. kr. för budgetåret 1990/91. Regeringen kommer dessutom att föreslå all
riksdagen godkänner att 800,8 milj. kr. resp. 768.8 milj.kr. före prisomräkning
disponeras för samma verksamhet avseende teknisk forskning och utveckling under
budgetåren 1991/92 och 1992/93. Härav har 3 milj. kr. beräknats för särskilda
insatser inom träforskningen budgetåret 1992/93. Ovanstående belopp redovisar
anslagels storlek sedan nedanstående omprioriteringar gjorts.

Omprioriteringar
har gjorts från detta anslag med 32 milj. kr. vilket utgör de medel som
beräknats för STU:s tekniska forskningsråd (STUF) saml med 9milj.kr. budgetåret
1990/91, med ytteriigare 18milj.kr. budgetåret 1991/92 och ytteriigare 35
milj. kr. budgetåret 1992/93. Medlen är avsedda för del teknikvetenskapliga
forskningsråd (TFR) som regeringen nedan föreslår skall inrättas.

För
budgetåret 1989/90 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår, av riksdagen
bemyndigats alt godkänna avtal och beslut som rör stöd lill teknisk forskning
och utveckling och industriellt utvecklingsarbete m.m. vilka innebär åtaganden
för flera budgetår. Även under budgetåret 1990/91 bör STU ha möjlighet att för
delar av sin verksamhet göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar
långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig planeringsperiod. Med
hänsyn till den treåriga budgetramen krävs inte något bemyndigande för de
närmaste tre åren. Etl sådant behövs däremoi för de därpå följande två åren.
Regeringen föreslår atl riksdagen bemyndigar regeringen atl under budgetåret
1990/91 få fatta beslut om stöd lill teknisk forskning och utveckling, som
inberäknat löpande avtal och beslut, innebärande åtaganden om högst 287 milj.
kr. under budgetåret 1993/94 och högst 246 milj. kr. budgetåret 1994/95.

Det teknikvetenskapliga
forskningsrådet kommer alt ta över vissa delar av STU:s stöd lill
grundforskningen, bl. a. den verksamhet som bedrivs av STUF. STU bör även i
fortsättningen sträva efter all hålla en viss del av resurserna under
programmet Ny kunskap fria utanför ramprogrammen för kunskapsutveckling. För
den kommande treårsperioden bör denna andel uppgå lill minst 1/3 av resurserna
i programmet.

Det nationella
mikroelektronikprogrammet (NMP) avslutas under budgetåret 1989/90. Programmet
har bl.a. lett lill en omfattande nationell kunskapsuppbyggnad inom
mikrodektronikområdel. Någon direkt fortsättning genom ett nytt program kommer
ej all initieras.

Delen IT3, målinriktad
forskning, inom IT-programmet upphör i och med utgången av budgetåret 1989/90.
I takt med att utvecklingsprojekt beslutade inom delen IT4, industriell
utveckling, genomförs bör inom STU:s forskningsanslag, som för närvarande
inrymmer IT3-medlen, utrymme beredas för atl fullfölja den tekniska forskning
som behövs för att föra resultat från IT-programmet vidare mol praktiskt
utnyttjande. Som exempel på forskningsområden av delta slag kan nämnas
dellagande i de europeiska samarbdsprojeklen inom trafik- och
telekommunikationsområdena.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

414

Avlalsbunden
kollekliv forskning som redovisas under programmet Ny teknik erhåller
169milj.kr. från STU budgetåret 1989/90. Motsvarande industrifinansiering
uppgår lill 223 milj. kr. Volymen beräknas vara ungefär oförändrad för
budgetåret 1990/91.

Inom STU:s program för
energiforskning föreslår vi alt delar av den gmndläggande forskningen övertas
av det föreslagna teknikvetenskapliga forskningsrådet. Kopplingen mellan
energi- och miljöteknisk FoU kommer all särskilt beaktas i STU:s
programarbete. STU skall i all sin FoU-verksamhet medverka till atl
miljöaspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och redovisade

1 treårsprogrammet som
riksdagen lade fast våren 1987 behandlades bland intemationella frågor behovet
av en ökad satsning på projekt som utförs i europeiskt samarbete, exempelvis
inom ramen för EG:s FoU-program, EUREKA etc. Regeringen anser atl STU bör
beakta de möjligheter som nu öppnats för svensk medverkan i EG:s ramprogram
för forskning och utveckling. Vi har erfarit all STU planerar insatser inom
den egna resursramen på minsl oförändrad nivå. Vi återkommer senare under
anslag F7. lill frågan om ytterligare stöd för all främja europeiskt forsknings-
och utvecklingssamarbete.

Utvecklingen
i Östeuropa väntas leda till ökad aktivitet bl.a. inom ramen för de s.k.
blandkommissionema, inom vilka STU har samordningsansvaret för
tekniskt-vetenskapligl samarbete.

Asien
förväntas även under kommande år förbli ell teknikintensivl område. Japan intar
härvid en ledande ställning, men utvecklingen i bl. a. Sydkorea visar, atl även
andra länder inom området är på frammarsch. För svensk del gäller det att både
optimalt utnyttja resultaten av tidigare kontakt- och samarbdssalsningar och
all i tid få fotfäste för svenska intressen i framlida teknikledande länder.
Regeringen anser all STU bör fortsätta sina kontakt- och samarbelssalsningar.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

Satsningar
inom Program 1 Ny kunskap och Program 2 Ny leknik

Nedan
följer en översikt över nysatsningar och vissa pågående satsningar inom STU:s
program Ny kunskap och Ny teknik. Den närmare fördelningen av resursema bör
del ankomma på regeringen atl besluta om.

Inom programmet Ny kunskap
sker insatsema i form av långsikliga större s. k. ramprogram för
kunskapsutveckling samt inom enskilda projekt. Programmen har vanligen en
varaktighet av en eller flera treårsperioder. Under budgetåret 1990/91
planeras bl. a. följande satsningar.

Inom del maleriallekniska
området bör satsningar göras på bl. a. hög-lemperalur-supraledare, polymerkemi
och -fysik samt nya induslrimelal-ler.

Inom
verkstadstekniken anser regeringen all salsningama på högskoleforskning som
rör informationsteknikens användning inom verkstadsindustrin bör fullföljas
och vidareutvecklas.

Regeringen
anser alt den snabba utvecklingen inom mikroelektroniken bör föranleda
omorienteringar av ramprogram bl.a. för utveckling och tillverkning av nya
halvledare liksom för komponenllillverkning.

415

s. 88 Kontrollera mot PDF

Inom
systemtekniken bör flera ramprogram genomföras. Ell exempel är
Människor-Dala-Teknik-Arbetsliv (MDA) som genomförs i samverkan med
arbelsmiljöfonden.

På
del biolekniska området föreslår regeringen all två nya ramprogram för studium
av proteiners uppbyggnad och tillkomst genomförs.

Inom
processtekniken bör nysatsningar göras på del ylkemiska området och inom
trälekniken bör salsningama på trä och fukt fullföljas.

Programmet
Ny teknik utgörs till hälften av kollektiv forskning medan resten beslår av
större s.k. insatsområden samt enskilda projekt. Ell insatsområde innehåller
etl större antal sammanhängande projekt inom etl teknikområde. Flera samverkande
aktörer svarar för genomförandel under en begränsad lidsrymd, vanligen tre till
sex år.

Bland nya insatsområden
som regeringen anser bör startas kan på del maleriallekniska området nämnas
teknik för tillverkning och användning av pulvermaterial i verkstadsindustrin .

Ell nytt insatsområde som
bör genomföras inom miljötekniken är Styrning av reningsverk vilket bl. a.
bygger på senare års landvinningar inom informationsteknologin.

Inom verkstadstekniken bör
tre större satsningar avseende informationsteknikens tillämpningar i
aulomatisering av produktionen modifieras och genomföras som insatsområden.

Inom området
Systemteknik/Informationsteknikens tillämpningar planeras bl. a. ett nytt
insatsområde benämnt Informationsteknik inom tjänsteproduktion för atl
utveckla yrkesskicklighet och produktivitet (ITYP). Detta bör enligt vår mening
genomföras under medverkan av både privat och offentlig sektor.

Nya
biotekniksatsningar bör göras på bl. a. läkemedel, vaccin och andra medel mol
HIV.

Insatsområdet
Gmvteknik 2 000 på del processlekniska området bör fortsätta ytterligare minst
två år.

Inom
området träleknik bör STU utreda aktuella FoU-behov så atl insatserna kan
förslärkas under budgetåret 1992/93.

För
atl stimulera och underlätta etl systematiskt kvalilelsutvecklingsar-bete i
alla delar av det svenska samhället föreslår regeringen inrättande av dt
kollektivforskningsinslitut för kvalitetsutveckling (se även avsnitt 22.2.2).
Det bör ankomma på regeringen eller den som regeringen bemyndigar att träffa
överenskommelse med Inlressentföreningen Kvalitetsutveckling om i vilka former
samverkan bör bedrivas, institutets lokalisering samt all i övrigl företräda
staten i dessa frågor.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

Satsningar inom Program
3 Nya produkter

En
utförligare redovisning finns i regeringens proposition 1989/90:88 om
näringspolitik.

Uppfinnarområdet bör
erhålla förstärkta resurser, främst bestående i åtgärder av infrastmkturell
karaktär.

Systemet
med lokal och regional rådgivningsverksamhet bör utvecklas.

416

Här
avses verksamhet som riktar sig både lill enskilda uppfinnare och Prop.
1989/90:90

mindre förelag. Avsnitt 21

Del
statliga slödel lill s. k. leknikförädlingsförelag som avser kommer-
Industridep. sialisering av uppfinningar bör ses över och utvecklas
ytterligare. Etl syfte är att se lill att nya produkter som framtagits med
STU-stöd inte lämnas på prololypsladiel ulan verkligen exploateras.

Även
systemet med villkorlig återbetalning av uppfinningsstöd bör ses över. Särskilt
behöver STU kartlägga i vilka fall återbelalningsskyldighet är viktig och
dessutom ställa återbelalningamas storiek i relation lill den arbetsinsats som
krävs.

Teknikupphandlingsinslmmenlel
bör få en större användning under kommande treårsperiod. Del är viktigt att
studera hur tillämpningen kan breddas.

Arbetstagarinitierade
projekt (ATIP) beräknas fortsätta på oförändrad verksamhetsnivå.

Internationellt
sker en ökad satsning på dellagande i europeiska FoU-projekt inom EG:s
ramprogram och EUREKA. Salsningama på Europeiskt forsknings- och
utvecklingssamarbete beskrivs närmare under detta anslag (F7. nedan).

Övrig
verksamhet

Under
anslagsposten Informalionsförsörjningsverksamhet beräknas medel för viss
teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet via forskningsrådsnämnden,
bidrag lill Tekniska nomenklalurcenlralen och Tekniska litteratursällskapet.
Del bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare fördelningen av
resurserna.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. att
riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forsk

ning och utveckling för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservations

anslag på 818815000kr.,

2.
alt riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursramen för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts för
styrelsens för teknisk utveckling stöd lill teknisk forskning och utveckling,

3.
att riksdagen bemyndigar
regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1990/91, låta
staten la på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och
beslut, innebär åtaganden på högst 287000000 kr. under budgetåret 1993/94 och
högst 246000000 kr. under budgetåret 1994/95.

417

27 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

F 2.
Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader

83 865000 82963000 86
368000

1988/89
Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 Förslag

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

s. 418 Kontrollera mot PDF

Från
anslaget bekostas styrelsens för teknisk utveckling (STU) förvaltning och
meddsförvaltande verksamhet. Anslagsberäkningen framgår av sammanställningen.

1989/90

1990/91 ändring

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

83125000

(56252000)

8473000

+ 2948000

( + 3 747000)

- 91000

91598000

+ 2857000

Inkomster

Medel
som tillförs anslaget från anslaget XIV C6. Energiforskning

8635000

- 548000

Nettoutgift
kr.

82963000

+3405000

Styrelsen
för teknisk utveckling

STU
beräknar atl kostnadema under anslaget skall uppgå lill 80 540
000 kr. för budgetåret 1990/91.

Regeringens
överväganden

Regeringen
föreslår all för nästa budgetår medel för STU:s förvaltningskostnader beräknas
med en real minskning av utgifterna om 2%. I likhet med föregående år bör
utgiftsminskningen inte belasta lönedelen av anslaget.

Budgetförslaget
beträffande statens löne- och pensionsverk innebär alt kostnadema för
pensionsadministralionen skall läckas av avgifter fr.o. m. budgetåret 1990/91.
Vi har vid medelsberäkningen tagit hänsyn lill dessa avgifter.

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

all
riksdagen till Styrdsenför teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1990/91 anvisar ell förslagsanslag på 86368000 kr.

418

Rymdverksamhet

Forskningens
betydelse och omfattning

På
många håll i världen görs stora satsningar på rymdverksamhet. Anledningen till
delta är atl del finns en tro på att de insatser som görs på rymdområdet har
betydelse för utvecklingen på många områden som är viktiga för samhället.

De
specifika förhållanden som råder i rymden som frånvaro av atmosfär och den
tyngdlöshet som kan uppnås vid rymdfärder, möjliggör forskning och verksamhet
som inte kan ulföras på jorden. Rymden kan utnyttjas för all utforska jorden,
dess närmaste omgivning och universum effektivare än vad som är möjligt med
instrument från marken.

Exempel
på tillämpningsområden är kartläggning och övervakning av skeenden i atmosfären
eller på jord- och havsytan, telekommunikationer och forskning och tillverkning
i tyngdlöshet.

Industripolitiskt
spelar rymdtekniken en viktig roll som pådrivare av högleknologisk utveckling
och inbjuder på gmnd av sin karaktär till internationellt samarbete. Projekten
är ofta av en storlek som kräver samarbete mellan flera länder. Sveriges
internationella engagemang inom det europeiska samarbetet på rymdområdet är en
viktig fömtsättning för en vidareutveckling av den rymdanknutna verksamheten
som redan finns i Kimna.

Sverige
har aktivt deltagit i internationellt rymdsamarbete sedan år 1962 och även
satsat på ell stort nationellt program. De nuvarande insatserna har motiverats
på industri-, regional- och forskningspoliliska gmnder. Den svenska
rymdverksamheten berör i sina tillämpningar även utrikes-, bistånds-, miljö-,
telekommunikation-, medie- och säkerhetspolitiken.

Inriktningen
av verksamheten inom det europeiska rymdorganel (ESA) baseras på ett beslut
från ell rådsmöle på ministemivå år 1987 i Haag då ESA:s långsikliga inriktning
och utveckling lades fast.

Beslutet
innebar bl. a. atl utvecklingen av tre stora infraslrukturprogram inleddes,
Ariane 5, Hermes och Columbus. Ariane 5 är en ny generation av den europeiska
bärraketen Ariane och Hermes är en bemannad, återanvändbar rymdfarkost.
Columbus består av ell syslem med bemannade och obemannade rymdplattformar
vilka utgör Europas bidrag lill del internationella rymdstationsprojeklet
Freedom. Övriga samarbetsparter i detta projekt är Amerikas Förenta Stater
(initiativtagare), Canada och Japan.

Som
en uppföljning av beslutet i Haag för Sveriges del beslöt regeringen i december
1987 om dellagande i Ariane 5- och Hermesprogrammen med 2 resp. 1,3
procentandelar.

Regeringen
beslutade i juni 1989, med förbehåll för riksdagens godkännande om deltagande
i Columbusprojeklet med I % kostnadsandel.

Amerikas
Förenta Stater, Canada, Japan samt ESA:s deltagande medlemsländer
undertecknade den 29 september 1988 ett mdlanstatligt avtal rörande samarbete
om utformning, utveckling, drift och användning av en civil rymdstation.

I
avlalel fastslås all samarbetet avser fredliga ändamål, i enlighet med

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

intemationell
räll och all stationens fredliga karaktär inte får ändras vid Prop.
1989/90:90

en eventuell framlida utbyggnad. Avsnitt 21

I
avtalet regleras vidare partemas rättigheter och skyldigheter och anges
Industridep. mekanismer för upprätthållande av avtalets ändamål.

Tillämpningsavlal
har slutits mellan del amerikanska rymdorganel NASA och ESA liksom mellan NASA
och motsvarande organ i Canada och Japan.

Den
svenska rymdverksamhetens organisation

Statens
delegation för rymdverksamhet (DFR), är ansvarig myndighet för frågor som
gäller den svenska rymd- och Qärranalysverksamhelen.

DFR
skall bl.a. initiera forskning, utvecklingsarbete och, med anknytning till den
svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, arbeta för att olika intressenters
verksamhet på rymd- och fjärranalysområdd samordnas saml fördela statligt stöd
till rymdforskning, rymdtekniskt utvecklingsarbete och fjärranalysverksamhet.

DFR:s
verksamhet finansieras via anslag från industridepartementet med undantag av
grundforskning och viss europeisk forskningssamverkan som finansieras via
anslag från utbildningsdepartementet.

Rymdprogrammets
tekniskt verkställande uppgifter utförs på DFR:s uppdrag av Svenska
Rymdaktiebolaget (Rymdbolaget). Rymdbolaget driver bl. a. den svenska rymdbasen
Esrange i Kiruna, varifrån sondrake-ler och ballonger kan sändas upp. Från
Esrange utförs även kontroll och styrning av satelliter samt nedtagning av dala
från dessa, däribland dt antal fjärranalyssatelliter som SPÖT och Landsat.

Rymdbolagels
dotterbolag. Satellitbild i Kimna AB, har till uppgift alt bearbeta, analysera
och distribuera data från fjärranalyssatelliter.

Resultat
av tidigare insatser

Svensk
rymdforskning har hävdat sig väl sett i ett internationelll perspektiv. Sedan
genomförandet av Viking-projektet, som var del första helt svenska
satellitprojektet, har svenska forskare etablerat sig i forskningsfronten inom
rymdplasmafysiken.

Svensk
industri har tillvunnit sig en god position i det europeiska rymdsamarbetet som
nu har pågått i över 25 år.

På
användarsidan har den svenska fjärranalysverksamhden nått framgångar
beträffande teknisk och kommersiell utveckling.

En
utgångspunkt i delegationens arbete har varit att så långt som möjligt utnyttja
Esranges geografiska läge och tekniska möjligheter inom ramen för såväl
nationella som internationella projekt. Redan år 1972 beslöt DFR att söka
bredda verksamheten i Kiruna och detta har med framgång förverkligats.
Rymdverksamheten i Kiruna sysselsätter i dag mer än 200 personer.

Mol
bakgrund av all rymdverksamhet till sin natur är riskfylld kan

konstateras att de gjorda satsningarna för svensk del givit positiva resultat.

Rymdverksamheten har bidragit till svensk kompetensuppbyggnad inom 420

utvalda
områden. Den har bidragit lill all nyttiggöra erfarenheter och Prop.
1989/90:90 resultat av stora europeiska samarbetsprojekt. Den har lagt gmnden
till en Avsnitt 21 långsiktig rymdanknulen verksamhet i Kiruna. Därutöver
bidrar Sverige Industridep. genom deltagandel i ESA lill del övergripande
målet alt göra Europa oberoende av supermakterna i rymden.

Regeringens
överväganden

Under
de första åren Sverige var aktivt på rymdområdet motiverades verksamheten av
forskningsskäl. Gradvis har sedan de industripolitiska motiven blivit allt
tyngre. Statsmakternas beslut åren 1979 och 1986 all utöka rymdverksamheten var
huvudsakligen industripolitiskt motiverade. På senare år har även utrikes- och
säkerhetspolitiska skäl motiverat ökade satsningar. För den kommande treårsperioden
anser regeringen att det vid sidan av.de forskningspolitiska skälen är de
industri- och utrikespolitiska skälen som är tyngst vägande.

Majoriteten
av ESA:s medlemsländer tillhör EG. Dessa stater har vid flera olika tillfällen
i ESA:s råd understmkit all besluten vid rådsmötet på ministernivå i Haag om
infrastmklurprogrammen Columbus, Ariane 5 och Hermes innebär en solidarisk
europeisk uppslutning kring del långsikliga målet atl bygga upp en oberoende
industriell och ekonomisk rymdka-pacitel för framlida användning. Gmndvalen för
europeiskt rymdoberoende är dessa tre program, och solidariteten fömlsäller
därför dellagande i dem.

Detta
har vägt tungt vid regeringens ställningstagande lill del svenska
rymdprogrammets utveckling.

Etl
utökat svenskt deltagande i ESA bidrar lill att svensk rymdindustri får större
beställningar på rymdtekniskt utvecklingsarbete och på rymdlekniska produkter.
Regeringen bedömer atl de ökade satsningar som nu görs innebär all den höga
kompelens som svensk rymdinduslri har kan vidareutvecklas. Fömtom dellagande i
ESA:s infrastmkturprogram anser regeringen det angelägel atl resurser finns
all delta i andra tillämpningsprogram inom ESA så all ell balanserat svenskt
rymdprogram kan skapas.

På
del nationella området anser regeringen del vara viktigt alt även i
fortsättningen satsa på områden som fjärranalys, utveckling av rymdverksamheten
i Kimna, induslriulveckling och rymdforskning. Regeringen anser vidare all del
är angelägel atl söka öka antalet förelag som är aktiva på rymdområdel och
avser all verka för detta.

Tre
företag är totalt dominerande i Sverige när det gäller arbete inom rymdområdet,
nämligen Saab Space AB, Ericsson Radar Syslems AB och Volvo Flygmotor AB.

Dessa
företag har en avsevärd kompetens inom sina speciella områden och har gjort
stora investeringar för utvecklingsarbete och tillverkning av rymdlekniska
produkter. Kompelens och resurser har byggts upp under ell ljugotal år bl. a.
med statligt stöd.

För
att Sverige skall kunna delta i internationeUt rymdsamarbete och få

order från t.ex. ESA på rymdlekniska produkter och utvecklingsarbete 421

som
moisvarar våra insatser är del nödvändigt all ha en svensk industri med den
kompetensnivå som dessa tre företag representerar.

En
betydande risk finns för alt förseningar kommer all uppslå i de tre s. k. basprojeklen
och med följd atl dessa projekts lids- och betalningsplaner kommer all
förskjutas. Mot denna bakgmnd har regeringen gjort bedömningen all svenska
betalningar lill basprojeklen till viss del kan senareläggas.

För
atl förbättra svensk industris möjligheter all la några av de mest
kvalificerade utvecklingsuppdragen från ESA kan förberedande arbeten påbörjas
inom del nationella rymdprogrammet. Av detta skäl gör regeringen den
bedömningen att de medel som planerats för ESA-samarbele och ej kommer all
utnyttjas för detta ändamål på gmnd av förseningar inom ESA-programmel, bör
utnyttjas inom del nationella rymdprogrammet.

En breddning av gmppen
rymdförelag är önskvärd av flera skäl. Den etablerade rymdinduslrin visar ell
allt mindre intresse av all vara leverantörer av apparater och experimentulmslningar
för DFR:s nationella rymdforsknings- och Qärranalysprogram. Dessa utmstningar
skall i regel användas under kort lid och skall utvecklas i nära samarbete med
forskare i en miljö som mer liknar ett laboratorium än den som finns i
industrin.

En breddning av rymdinduslrin
kan även vara motiverad av andra skäl, som exempelvis att rymdområdel vidgas lill
all innefatta nya teknikområden. Detta gäller de förberedelser som nu startar
för att utveckla framlidens rymdflygplan, dvs. flygplan som kan starta och
landa på vanliga flygfält och som kan medföra satelliter och annan last ul i
rymden. Med denna framlida leknik beräknar man kunna sänka uppsändningskoslna-dema
lill rymden drastiskt jämfört med vad dagens engångsrakder kostar.

Rymdflygplan kombinerar
teknik från flygplan och raketer och engagerar därmed industrier även utanför rymdområdel.
Även vetenskapliga och flygtekniska institutioner kommer atl delta i
förberedelsearbetet. Sverige är etl av de få länder i Europa som har såväl
flyg- som rymdindustri och som därför har extra goda möjligheter att delta i
ett sådant arbete.

Sammanfattningsvis kan det
konstateras all en breddning av den svenska rymdindustrin är både önskvärd och
nödvändig samt all den i första hand motiveras av arbetsuppgifter inom
rymdforskningsprogrammet. Vidare vidgas såväl fjärranalys- som
rymdteknikområdena lill atl innefatta teknik som delvis ligger utanför den etablerade
rymdinduslrins kompelens.

Regeringen anser därför
att resurser inom del nationella rymdprogrammet bör avdelas för att åstadkomma
en breddning av den krets svenska förelag som är verksamma på rymdområdel.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

F 4.
Europeiskt rymdsamarbete, m. m.

257 359000 276323000
360130000

1988/89
Ulfall 1989/90 Anslag 1990/91 Förslag

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

Statens
delegation för rymdverksamhet (DFR) är enligt sin instmktion (1988:343) central
förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och
fjärranalysverksamheten. DFR är även kontaktorgan med intemationella
organisationer, särskilt ESA, och utländska institutioner inom sitt
verksamhetsområde.

1
prop 1987/88:100 bil. 14 redovisades förslagen beträffande bl.a. del europeiska
rymdsamarbetet. Föredraganden gjorde bedömningen all deltagandet i Ariane 5
och Hermesprojeklen skulle komma all medföra atl anslaget skulle behöva ökas
med ca 50 milj.kr. per år under budgetåren 1990/91 -1992/93 i jämförelse med
den i prop 1985/86:127 fastlagda nivån förbudgetård 1989/90.

I
juni 1989 bemyndigade regeringen DFR atl anmäla svenskt deltagande i Columbusprojeklet
med 1 % kostnadsandel innebärande en svensk totalkostnad av 279,4milj. kr. i
1988 års prisnivå. Vid anmälan till ESA om del svenska deltagandet i Columbusprojeklet
skulle förbehåll göras för riksdagens godkännande av de nya ekonomiska ramar
för ESA-samarbelet som regeringen avsåg all föreslå. Vid beslutslillfället
gjordes bedömningen all anslaget på gmnd av deltagandet i Columbus behövde ökas
med 40milj.kr.

Följande
sammanställning ger en ekonomisk översikt av rymdverksamheten (1000-tal kr. i
1989 års prisnivå):

Anvisat
1989/90

Förslag
1990/91

Beräknat
1991/92

Beräknat
1992/93

F
4. Europeiskt rymd

samarbete, m. m. 276323

F
6. Nationell rymd

verksamhet 37813

Summa 314136

+ 83 807 +16 500

O +
16500

+ 23083 + 106890

+ 16 500

O + 16500

Statens
delegation för rymdverksamhet

År
1986 beslutade statsmaktema om omfattning och inriktning av rymdverksamheten
under perioden 1986/871989/90 (prop. 1985/86:127, NU 21, rskr. 305).

DFR överlämnade den 4 febmari
1989 en långlidsplan för den svenska rymdverksamheten lill regeringen. Planen
redovisar bl.a. förslag lill inriktning av rymdverksamheten under perioden
1990/91 1992/93.

Denna långlidsplan är
utgångspunkt för delegationens anslagsframslällan för budgetåret 1990/91.

Del dominerande inslaget
är delegationens intemationella program som under de närmaste åren kommer att
främst utgöras av del svenska deltagandel i samarbetet inom ramen för del
europeiska rymdorganel (ESA).

423

Sverige deltar i ESA:s
obligatoriska gmnd- och velenskapsprogram saml Prop. 1989/90:90

i tillämpningsprogrammet. Avsnitt 21

Treårsplanens
utgångspunkt är svenskt deltagande i ESA:s tre stora Industridep. infrastmkturprogram.

Bland
övriga internationella engagemang framhålls det svenska dellagande i del
franska fjärranalyssyslemet SPÖT. Del fransk-svenska avlalel om fjärranalyssaldlilema
SPÖT har nyligen utökats och omfattar fömtom SPÖT 1 och 2 även SPÖT 3 lill 5.

Sverige
samarbetar även bilateralt med Förbundsrepubliken Tyskland, bl. a. inom mikrograviiationsområdd
och om forskningssaldliten Freja, som planeras bli uppsänd år 1992.

En
stor andel av det nationella programmet utgörs av forskargmppernas arbete inom ESA:s
forskningsprogram och bilaterala samarbelsprojekl, som SPÖT och Freja.

Delegationen
föreslår all totalt 440,6 milj. kr. anvisas för rymdverksamhet under
budgetåret 1990/91 från anslag under industridepartementet. För europeiskt
rymdsamarbete, främst inom ESA föreslås 368,7 milj. kr. För nationell
rymdverksamhet föreslår DFR atl 71,9 milj. kr anvisas.

Under
budgetåret 1990/91 kan nya projekt komma att aktualiseras med betalningar under
kommande budgetår inom en ram av 454,7 milj. kr.

Länsstyrelsema
i Norrbollens samt Göieborgs och Bohus län har liksom Göieborgs och Kimna
kommun inkommit med skrivelser som framhåller viklen av all Sverige ökar salsningama
på rymdverksamhet och deltar i Columbusprojeklet.

Program
Myndighetsuppgifter

Inom
programmet Myndighetsuppgifter sker den planering och det övriga administrativa
arbete som fordras för DFR:s verksamhet inkl. bevakning av de svenska
intressena i ESA.

Arbelet
inom programmet utförs såväl av DFR:s personal som av Rymdbolaget i form av
uppdrag från DFR. DFR hade vid utgången av budgetåret 1988/89 tio anställda.

Tolak
beräknar DFR 4700000kr. exkl. pris- och löneuppräkning under programmet för
budgetåret 1990/91.

DFR
hemställer vidare om all delegationens benämning ändras till rymdstyrelsen.

Program
Europeiskt rymdsamarbete

Programmet
Europeiskt rymdsamarbete omfattar Sveriges dellagande i ESA:s verksamhet saml
bilaterala europeiska samarbelsprojekl inom rymdområdet. Programmet innehåller
såväl vetenskapliga projekt som tillämpningsprojekt.

Sverige
deltar i ESA:s gmndprogram (obligatoriskt), ESA:s vetenskapli

ga program (obligatoriskt) och ESA:s tillämpningsprogram. Gmndpro-

grammet omfattar allmänna studier, teknisk forskning, drift av marksta

tioner (bl. a. på Esrange) saml inköp och underhåll av tekniska basresurser. 424

ESA:s vetenskapliga
program innehåller egna vetenskapliga satellitprojekt och samarbelsprojekl med
andra rymdorganisationer. ESA:s tillämpningsprogram innehåller experimentella
och preoperativa saldlitprojekl för telekommunikation och jordobservation samt
utveckling av rymdlran-sportfacilileter saml de nya basprogrammen Ariane 5, Hermes
och Columbus. Dessutom ingår program för syslem- och teknikutveckling samt förstudier
av framlida projekt. Medlemsländema medverkar på eget initiativ i
tillämpningsprogrammen. I varje program fördelas verksamheterna i form av
uppdrag lill medverkande länders industri i proportion till resp. lands
finansieringsåtagande.

Tolak beräknar DFR 368
710000 kr. för den del av programmet som finansieras via anslag under
industridepartementet.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

Program
Nationed rymdverksamhet

Programmet
Nationell rymdverksamhet omfattar projekt inom områdena rymdforskning,
fjärranalys och induslriulveckling. Programmet omfattar även driften av Esrange
(Kimna). Inom programmet finns även induslriulveckling och viss Ijärranalysverksamhet.

DFR:s
stöd lill Qärranalysverksamhel har sedan budgetåret 1979/80 koncentrerats mol
utvecklingsprojekt rörande överföring, bearbetning och tolkning av saldlildata
avseende bl. a. mark- och vegetalionsområden.

DFR anser alt
delprogrammet industriutvecklingen skall ha lill mål alt bygga upp tekniskt
kunnande och erfarenhet för all utveckla den svenska rymdinduslrin och tillföra
svenskt näringsliv avancerad teknik. Speciellt skall svensk industris förmåga atl
utveckla och tillverka produkter samt tillhandahålla tjänster med rymdleknisk
anknytning stimuleras.

Regeringens
överväganden

Vi
har nyss redogjort för våra förslag beträffande inriktningen av det europeiska
rymdsamarbetet. Totalt beräknar vi för ESA-samarbele och bilateralt samarbete
355030000kr. i 1989 års prisnivå för budgetåret 1990/91. Delta innebär en
höjning med 83407000 kr. vilket främst motiveras med del svenska deltagandet i
Ariane 5, Hermes och Columbuspro-jeklen inom det europeiska rymdsamarbetet.

Enligt riksdagens beslut
har regeringen bemyndigats all ikläda staten ekonomiska förpliktelser för
åtaganden inom rymd- och fjärranalysområdet med betalningar under kommande
budgetår. Vi beräknar all vid utgången av budgetåret 1989/90 inom ramen för
tidigare bemyndiganden kommer beslut att ha fattals om projekt i sådan
omfattning all bemyndi-gandeskulden vid budgetårels utgång uppgår till 2 143
milj. kr. Ullrycket bemyndigandeskuld används för all ange vilka framtida betalningsålagan-den
från riksdagens sida som föreligger vid en viss tidpunkt. Vid utgången av
budgetåret 1990/91 beräknar regeringen all den utgående bemyndigan-deskulden
kommer all uppgå till 1 769 milj. kr. Under budgetåret 1990/91 kan nya projekt
aktualiseras med betalningar under kommande budgetår inom en ram av 454,7 milj.
kr.

425

Budgetförslaget
beträffande statens löne- och pensionsverk innebär all kostnaderna för pensionsadministralionen
skall läckas av avgifter fr.o. m. budgetåret 1990/91. Vi har vid vår medelsberäkning
tagit hänsyn till dessa avgifter.

Regeringen anser det inte
motiverat atl nu ändra DFR:s benämning på det sätt som DFR föreslagit.

För DFR:s
myndighetsuppgifter har vi beräknat 5,1 milj. kr. för budgetåret 1990/91.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
all riksdagen godkänner de
riktlinjer för rymdverksamheten som regeringen förordat,

2.
att riksdagen till Europeiskt
rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1990/91 anvisar ell förslagsanslag på 360
130000 kr.,

3.
alt riksdagen bemyndigar
regeringen all under budgetåret 1990/91 låta staten la på sig ansvarel för
betalningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst
454700000 kr.

F
6. Nationell rymdverksamhet

1988/89 Utfall 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

50628000 37813000 60896000

Reservation

11519000

Regeringens
överväganden

Regeringen
har tidigare redogjort för sina förslag beträffande inriktningen av den
nationella rymdverksamheten. Vi föreslår alt anslaget förs upp med 60 896 000
kr. i 1990 års prisläge för budgetåret 1990/91.

Under budgetåret 1990/91
kan nya projekt komma all aktualiseras med betalningar under kommande budgetår
inom en ram av 20 milj. kr.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår ,

1.
all riksdagen till Nationell
rymdverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag av
60896000 kr.,

2.
att riksdagen bemyndigar
regeringen att under budgetåret 1990/91 låta staten ta på sig ansvaret för
betalningar under kommande budgetår på del nationella rymdområdel om högst
20000000 kr.

426

F7.
Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

618587 16000000 61000000

1988/89 Utgift 1989/90
Anslag 1990/91 Förslag

Reservation 895993

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

Under
detta anslag anvisas medel för forsknings- och utvecklingssamarbete med
Europeiska Gemenskaperna, EG, inom ramen för EG:s ramprogram för forskning och
utveckling, FoU.

Forskningssamarbete
i Europa

Under
1980-talet har del industriellt orienterade FoU-samarbetet i Västeuropa
intensifierats. Tidigare har samarbetet främst gällt extremt kostnadskrävande
utvecklingsprojekt som kämenergi, rymdvetenskap och civila flygplan. De nya FoU-program
men rör industri som verkar under mer normalt kommersiella fömtsättningar. Den
nya inriktningen avspeglas bl. a. i EG:s ramprogram för forskning och
utveckling.

EG:s
ramprogram för forskning och utveckling

EG:s
ramprogram för FoU har för femårsperioden 19871991 en lotalbudgel på ca 47
miljarder kronor. Ramprogrammet är uppdelat på dt antal program, såsom miljö,
medicin, informationsteknologi, telekommunikation och energi. Varje program
haren fastlagd budget. Del övergripande syftet med de flesta programmen är att
stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. EG:s industripolitiska
programsatsningar har särskilt betonat informationsteknologi och
telekommunikationsteknik. På kort och medellång sikt bedöms dessa områden ha
den i särklass största ekonomiska betydelsen. Europas svårigheter all
konkurrera är dessutom mest påtagliga inom dessa områden. Även om
elektronikindustrin fortfarandeär den främsta målgmppen för EG:s FoU-program
berörs i ökande grad även andra näringsgrenar genom satsningar på användning av
informationsteknologi, utveckling och användning av material- och bioteknologi
och tillverkningsteknik samt andra industriella basteknologier. FoU-program
med andra än industripolitiska syften återfinns bl. a. inom hälso- och
miljöområdena.

De
kdntaktnät som utvecklas inom programmen har betydelse för hur industrin på
sikt utvecklas. De kunskaper om varandra som deltagarna i EG-programmen skaffar
sig utgör en gmnd för en rationell stmkturomvandling av såväl industri som
forskningssystem inom EG-blockel. En sådan strukturomvandling ligger i linje
med strävandena all realisera en inre marknad år 1992.

Gemensamma standarder
och gränssnitt är inom många områden en fömtsättning för alt en gemensam
marknad skall kunna uppnås. Standardiseringsfrågor är därför en viktig del av EG:s
FoU-program.

Några industrislrategiska
program

EG:s
program för informationsteknologi, ESPRIT (European Slralegic Programme for
Research and Development in Informaiion Technology),

427

s. 428 Kontrollera mot PDF

har som mål all ge
europeisk IT-industri den tekniska gmnden för alt vara intemationellt
konkurrenskraftig under 1990-talel, att stimulera industriellt samarbete samt
att bidra lill utvecklingen av internationell standardisering. ESPRIT är
inriktat på tre strategiska områden; mikroelektronik och kringulmslning, syslem
för informationsbehandling saml tillämpningar av informationsteknologi. Sedan
ESPRIT öppnades på projeklnivå för EFTA år 1988 har del svenska deltagandet
successivt byggts ut och omfattar i dag drygt 20 projekt, som finansierats av STU
från den statliga sidan.

Tdekommunikalionsprogrammd,
RACE (Research on Advanced Communication for Europé), syftar lill all utveckla
leknik för ell europeiskt bredbandsnät för kommunikation. Centralt för
programmet är atl utveckla gemensamma standarder. Televerket och Ericsson
deltar i dt tjugotal projekt. Del nationella informalionsleknologiprogrammd (1T4)
har bidragit med projektstöd. IT4 erhåller inga ytterligare statliga anslag efler
utgången av budgetåret 1989/90.

Programmet för att
modernisera tillverkningsindustrin, BRITE (Basic Research in Industrial
Technologies for Europé), omfattar gmndläggande teknisk forskning på områden
som laserteknik, nya provningsmdoder, datorstödd konstmktion och tillverkning,
matematiska modeller, membranteknik, katalys- och partikelteknik. Kopplat till
BRITE är ett program för forskning på avancerade material, EURAM (European
Research on Advanced Materials). Även en pilotfas lill ell flygtekniskt program
ingår. EG-kommissionen planerar ell nytt större flygtekniskt program.

Bioteknikprogrammet,
BRIDGE (Biolechnology Research for Innovation, Development and Growth in
Europé), omfattar utveckling av informationssystem för bioteknik, proleindesign,
cellbiologi, kartläggning av jästens arvsmassa, identifiering av nya växtgener
m. m.

Det livsmedelstekniska
programmet, FLAIR (Food Linked Agro Industrial Research), syftar lill all
samordna forsknings- och industriinsatser med konsumentintressen. Områden som
omfattas av programmet är livsmedelskvalitet, näringsvärde, hygien, säkerhels-
och riskaspekler m. m.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

Regeringens
överväganden

Europa,
dominerat av EG och dess framtida inre marknad, är del vikligas-te
avsättningsområdet för svensk export. Vår industri har således ell stort
intresse av all i största möjliga utsträckning delta i, och påverka, den
gemensamma teknikutveckling som EG organiserar i sitt ramprogram för FoU. Det
är också av strategisk betydelse för svensk industri att den kan delta i de
kontaktnät som utvecklas inom programmen.

De nya medd som regeringen
föreslår skall tillföras anslaget skall användas lill att utvidga det statliga
stödet lill samarbete inom EG-program. Detta skall möjliggöra ökat svenskt
dellagande på program- eller projeklnivå. Medlen disponeras huvudsakligen av STU
samt i viss mån av statens mät- och provstyrelse. En del av anslaget utnyttjas
för all främja svenskt dellagande i europeiskt forsknings- och
utvecklingssamarbete genom informationsverksamhet, sonderingsarbete m. m. Fömtom
de medel som utgår

428

s. 429 Kontrollera mot PDF

från
detta anslag har STU genom omprioriteringar frigjort ca 30 milj. kr. för Prop.
1989/90:90

deltagande i EG:s FoU-program under innevarande budgetår. Avsnitt
21

Regeringen
finner det särskilt angeläget all svenska förelag och inslitu- Industridep.
tioner ges förstärkta möjligheter all medverka i program som rör informationsteknologi,
tillämpningar av informationsteknologi i medicin och transport,
telekommunikation, modemisering av tillverkningsindustrin, avancerade material,
flygteknik, bioteknik och livsmedelsteknik. Del är också viktigt all hålla en
beredskap för att kunna stödja svenskt dellagande inom nya områden som bedöms
väsentliga.

Sverige
har sedan flera år etablerat samarbete på programnivå, bl. a. på områdena Iräforskning
och avfallsåtervinning. Dessa verksamheter bör fortsätta också i de nya
programfaser som just har påbörjats. Samarbete på programnivå har även inletts
med EG:s referensbyrå. Detta program syftar lill harmonisering av laboratoriers
mätmetoder när del gäller analyser av livsmedel och jordbmksprodukter, analyser
på miljö- och hälsoområdet saml analyser av metaller. Samordning av tillämpad melrologi
utgör en stor del av programmet.

Regeringen
eftersträvar all samarbete på programnivå skall bli möjligt också inom del nu
pågående ramprogrammet på flera områden, även de industriella. I avvaktan på en
sådan utveckling är det viktigt atl säkerställa svenskt deltagande i de samarbetsformer
som nu står till buds. De samar-betskonstdlationersom nu bildaskan väntas få
ett försteg när det gäller plats i nya program. För deltagande i pågående
ramprogram beräknar vi ell anslag på 61 milj. kr. för budgetåert 1990/91.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner att 61 milj. kr. disponeras för
verksamheten under vardera budgdård 1991/92 och 1992/93.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
att riksdagen till Europeiskt
forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1990/91 anvisar ell
reservationsanslag på 61000000 kr.,

2.
att riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angeUs.

Fl9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet

1990/91
Nytt anslag (förslag) 67000000

Under
anslaget bör medel anvisas för ett nytt leknikvelenskapligl forskningsråd.

Huvuddelen
av medlen för gmndforskning vid högskolorna anvisas antingen direkt till
högskolorna via fakulldsanslag eller via forskningsråden och STU som
projektmedel eller via STU:s ramprogram.

Medlen
från STU och forskningsråden finansierar forskningens förnyel

se, internationelll samarbete och frontlinjeforskning. Forskningsråden för- 429

s. 430 Kontrollera mot PDF

delar
medel för gmndforskning på gmndval av inomvelenskapligt motiverade
bedömningar, i första hand efter kvalitet.

Forskningsrådsfunktionen
för teknisk gmndforskning ligger för närvarande inom STU. De resurser som
avsätts för denna är ca 30 milj. kr. per år, vilket är väsentligt lägre än de
summor som fördelas via de naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden. Dämlöver
stödjer STU teknisk forskning vid universitet och högskolor genom bl.a.
långsiktiga ramprogram med totalt ca 300 milj. kr. per år.

Del
stöd till långsiktig teknisk gmndforskning inom landet som ges via forskningsrådsfunklionen
och STU:s ramprogram är otillräcklig med hänsyn lill de stora behoven av
teknisk gmndforskning.

Forskningsrådsfunktionen
inrättades på försök den 1 december 1984 inom ramen för STU:s
kunskapsutvecklingsprogram. Skälet var all säkerställa stöd lill särskilt
framstående teknisk forskning vars relevans kan avgöras först på sikt. Forskningsrådsfunklionen
fick en särskild beslutsordning inom STU samt en sammansättning som
överensstämmer med övriga forskningsråds. Rådets vetenskapliga ledamöter utses
av forskarsamhället enligt en särskild valprocedur. Det har också
representanter från STU och från industrin.

Forskningsrådsfunktionen
hos STU har nu funnits i fem år och har sedan tillkomsten mött ett myckel
starkt gensvar hos landels tekniska forskare.

För
innevarande budgetår uppgår budgeten för forskningsrådsfunklionen till 30
milj. kr. Som regeringen tidigare redovisat anser vi all dessa medel bör ökas.

Flera
bedömare, bl. a. UHÄ och Vetenskapsakademien, framhåller all balansen mellan gmndläggande
forskning och tillämpad forskning inom del tekniska området har förskjutits lill
gmndforskningens nackdel. Denna bedömning gmndar sig på insikten all gmndläggande
och långsiktig teknisk forskning är en viktig del av landels teknologibas och
behövs för all skapa erforderlig avancerad teknologisk kompelens. Viklen av alt
nödvändiga resurser skapas för teknisk spjutspelsforskning framhålls också.

Regeringen
föreslår därför all ell frislående leknikvelenskapligl forskningsråd inrättas
för all stärka den tekniska gmndforskningen och därmed avsluta den
försöksverksamhet som har bedrivits genom STU:s forskningsrådsfunklion.

Del
leknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) bör successivt byggas upp under en
period fram lill mitten av 1990-lalel då rådd planeras få en omfattning som
bättre svarar mol behoven. Mol slutet av den kommande treårsperioden bör rådet
få ett anslag om 152 milj. kr. Rådet bör tillvarata erfarenhetema från den
nuvarande forskningsrådsfunktionen vid STU. Regeringen kommer senare atl
besluta om rådels organisation som bör motsvara övriga forskningsråds. Ell leknikvelenskapligl
forskningsråd bör utses av en sådan samling elektorer all det återspeglar alt
teknik även fångar in gränsområden mellan traditionell leknik och på biologin
vilande kunskapsutveckling, t. ex. bioteknik och miljöteknik. Den nuvarande
elektorsförsamlingen vid forskningsrådsfunklionen bör därför breddas i detta
avseende.

Samverkan
mellan den nuvarande forskningsrådsfunktionen och STU:s

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

430

ordinarie ramprogram har
varit myckel värdefull för båda verksamheterna. Via forskningsrådsfunklionen
har STU kunnat identifiera nya potentiella ramprogramområden på ell tidigt
stadium. Många av de av forskningsrådsfunklionen stödda forskargmppema deltar
också i STU:s ordinarie ramprogram. De vetenskapliga ledamöterna i rådet och
dess prio-riteringsgmpper deltar i de styrgmpper som inrättats för STU:s ramprogram.
Denna samverkan bör kunna fortsätta och vidareutvecklas. Regeringen fömtsätter
att del leknikvetenskapliga forskningsrådet fullföljer de åtaganden som gjorts
av forskningsrådsfunklionen vid STU.

En rad myndigheter
ansvarar för verksamhet som anknyter till det nya forskningsrådet. Del är
angelägel alt del nya rådd nära samarbetar med dessa.

Vi beräknar ett anslag om
67 milj. kr. för rådet under budgetåret 1990/91. För budgetåren 1991/92 och
1992/93 föreslår regeringen en höjning med 32 milj. kr. resp. 53 milj. kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
all riksdagen godkänner
förslaget om inrättandet av ell leknikvelenskapligl forskningsråd,

2.
all riksdagen lill
Teknikvetenskapliga forskningsrådet under tolfte huvudtiteln för budgetåret
1990/91 anvisar ell reservationsanslag på 67000000kr.,

3.
att riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

F 20. Materialteknisk forskning

1990/91
Nytt anslag (förslag) 10 000 OOO

Nuvarande
forskning inom materialteknik

STU har inom
materialtekniken ell ansvar alt bygga upp en hög kunskaps-och kompetensnivå för
all möjliggöra industriell förnyelse, intemationellt utbyte och en kvalificerad
teknisk utbildning. STU:s nuvarande insatser inom materialteknik är drygt 100 milj.kr.
per år. Medlen fördelas, som tidigare nämnts, i stor utsträckning till
forskning och utveckling inom teknikområdena metaller, polymerer, keramer, halvledarmaterial
samt trä och Iräbaserade material. Stödd ges huvudsakligen lill allmänna
program och ramprogram för kunskapsutveckling.

Ny form för forskning
inom materialteknik

STU
och naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), föreslår nu en ny form för
forskning inom det maleriallekniska området; nämligen "Tvärvetenskapliga
konsortier". Bakgmnden är i korthet följande. Teknisk utveckling

431

inom materialområdet blir
alltmer komplex och kräver kompetens från olika discipliner. Den mest kreativa
och innovativa forskningen sker ofta i gränsytoma mellan olika ämnesområden.
Från forskarsamhället har därför framförts all särskilda insatser behövs för
all främja sådan forskning inom högskolan. Många av STU:s förslag lill
ramprogram är tvärvetenskapliga och STU ser det som en viktig uppgift all
främja tvärvetenskapliga initiativ från högskolan.

STU inbjöd tillsammans med
NFR representanter från forskarsamhället att komma med förslag till
tvärvetenskapliga konsortier inom del malerialvetenskapliga och maleriallekniska
området. Inte mindre än 75 konsortieförslag lämnades in till STU/NFR. Av dessa
förs nu elva fram som en sammanhållen del av etl förslag lill ett större maleriallekniskl
program. Vägledande vid urvalet av konsortiema har bl. a. varit den intemationella
forskningens utveckling, vetenskapligt ledarskap och relevans för svensk industri.
Konsortiema är tidsbegränsade insatser, avsedda all pågå i minsl fem år men bör
utvärderas redan efter två eller tre år. I de flesta fall har de geografisk
tyngdpunkt i en högskola. De elva föresagna konsortierna innebär samarbete bl.
a. inom teknikområdena tunna ytor och ylslmklurer, biomaterial och material
som är supraledande vid höga temperaturer.

Prop. 1989/90:90
Avsnitt 21 Industridep.

Remissyttranden

Som vi nämnt i ett annal
sammanhang har STU:s anslagsframställning för budgetåret 1990/91 med förslag lill
FoU-program för budgetåren 1990/91 -1992/93 remissbehandlats. Berörda
remissinstanser konstaterar att den föreslagna modellen med tvärvetenskapliga
konsortier är myckel intressant och bör genomföras.

s. 433 Kontrollera mot PDF

Regeringens
överväganden

Regeringen
har tagit del av vad STU och NFR redogjort för beträffande tvärvetenskapliga
konsortier inom materialteknik. I likhet med remissinstanserna finner vi denna
arbetsmodell mycket intressant och väl värd all prövas. Enligt vår mening
kommer stora och slagkraftiga tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, som
sträcker sig över de etablerade ämnesgränsema inom högskolan, all öka i
betydelse. Regeringens förslag lill förstärkningar inom materialvetenskap och maleriakeknik
i form av tvärvetenskapliga konsortier ser vi som nödvändiga steg för all lägga
en kunskapsbas i landet inom materialområden som bedöms bli centrala för
framtidens industri och samhälle.

Regeringen föreslår alt STU
anvisas medel för materialleknisk forskning i form av tvärvetenskapliga
konsortier. För budgetåret 1990/91 bör 10,0 milj. kr. ställas till förfogande.
Regeringen anser vidare alt anslaget bör höjas med 15,0milj.kr. 1991/92 och med
15,0milj.kr. 1992/93, dvs. en bashöjning med 40,0 milj. kr. vid periodens slut.
Regeringen har även tidigare föreslagit all medel anvisas församma ändamål lill
NFR för budgetåren 1991/92 och 1992/93.

432

Ärendet
till riksdagen Prop. 1989/90:90

Regeringen
föreslår ff"'"'

1.
atl riksdagen till
Materialteknisk forskning för budgetåret Industridep. 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 10000000kr.,

2.
all riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som
angetts.

F 21. Forskning för ett avfallssnåll samhälle: Miljöanpassad
produktutveckling

1990/91
Nytt anslag (förslag) 5 000 000

Miljöanpassad
produktutveckling saml behandling och hantering av avfall aren växande uppgift
inom ell modernt industrisamhälle. Syftet med FoU-verksamhelen inom miljö- och avfaksområdd
är dels alt identifiera de risker som en olämplig och ofullständig
avfallshantering innebär för en god miljö, dels all precisera de krav som
behöver ställas på produktutveckling, bmkare, konsumenter och avfallshantering
för alt minska avfallets mängd och farlighet. FoU-verksamheten bör vidare syfta
tik att driva utvecklingen mot sådana behandlingsmetoder som lämpar sig från
såväl miljö- som resurshushållningssynpunkt.

Forskning
för miljöanpassad produktutveckling innebär i detta sammanhang all råvaror, tillverkningsprocesser,
konstmktion och design konsekvent väljs utifrån alt etl ur miljö- och resurshushåkningssynpunkl
lämpligt slutligt omhändertagande möjliggörs.

Bakgrund

STU
har i en bilaga lill årets anslagsframställning föreslagit en satsning på
miljöteknik. I denna ingår både liUämpad grundforskning och teknisk utveckling.
De föreslag som gäller gmndforskning har till viss del beaktats i det följande
programförslaget för miljöleknisk forskning, där också de miljöpolitiska målen
vägts in.

Kravet
på en miljöanpassad samhällsutveckling är en av de största utmaningarna som
teknisk forskning och utveckling ställts inför. Samtidigt som inslagen av
tvärvetenskap är stora, måste tyngdpunkten läggas på alt öka förståelsen för de
gmndläggande mekanismer som styr en miljöanpassad produktutveckling.

Målen
för miljöleknisk FoU måste vara all förbättra kunskapen om hur miljöskador i
största möjliga mån kan begränsas. I takt med att den industriella
produktionens miljöpåverkan minskar, måste målet all minska produkternas
miljöpåverkan få större tyngd. Kunskapen om material och behandlingsmetoder
måste förbättras så att produkterna inte påverkar miljön negativt, vare sig
när de bmkas eller är förbmkade.

433

28
Riksdagen 1989/90. I saml Nr 90

s. 434 Kontrollera mot PDF

Regeringens
överväganden Prop. 1989/90:90

Regeringen
anser att ett programråd bör inrättas, dvs. en liten självständig Avsnitt z
1 myndighet som administrerar detta anslag och anslaget för avfaUsrelaterad
Industridep. forskning, som specificerats i avsnitt 23.2. Programrådels uppgift
skall vara all se lill all forskningen får en inriktning som stämmer med de
miljöpolitiska målen samt samordna forskningsinsatserna så att etl effektivt
utnyttjande av forskningsresursema uppnås.

Programrådet
skak stödja forskning som är relaterad lill miljöanpassad produktutveckling och
avfallshantering. Det bör organiseras och byggs upp under en treårsperiod. Det
bör ankomma på regeringen alt besluta om den närmare utformningen av
programrådet.

Regeringen
föreslår atl anslaget lill ökad forskning för ell avfakssnåll samhäke fördelas
på två nya anslag, dels ell anslag Bl3. Avfallshantering under Qortonde
huvudtiteln (se avsnitt 23.2), dels förevarande anslag F21. Miljöanpassad
produktutveckling.

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. atl
riksdagen godkänner förslaget om etl program för forskning

för ell avfallssnåll samhälle,

2. all
riksdagen till Forskning för ett avfallssnåll samhälle: Mil

jöanpassad produktutveckling för budgetåret 1990/91 anvisar ett

reservationsanslag på 5000000 kr.

21.2 Energiforskning

21.2.1
Hittillsvarande energiforskning

Energileknisk
forskning och utveckling är ell viktigt hjälpmedel för atl påskynda och
underlätta den omställning av energisystemet som riksdagen har beslutat om.
Energiforskningen har sedan år 1975 bedrivits i form av treåriga
energiforskningsprogram. Nuvarande energiforskningsprogram, som är det femte i
ordningen, omfattar perioden den 1 juli 1987 den 30 juni 1990. Sedan år 1975
har sammanlagt ca 4,85 miljarder kronor i löpande penningvärde anslagils lill
energiforskning. Parallellt med energiforskningsprogrammel har riksdagen
anslagit betydande belopp för all utveckla och demonstrera ny energiteknik.
Totalt har riksdagen sedan år 1975 anvisat ca 7,8 miljarder kronor i löpande
penningvärde för forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik.
Vid sidan av energiforskningsprogrammel sker utveckling och demonstration av
ny energiteknik bl. a. inom statens vattenfallsverk, de privata kraflförelagen
och Svensk Energiutveckling AB.

Energiforskningsprogrammel
har medverkat till utveckling av ny energi

teknik i linje med de energipoliliska riktlinjer statsmakterna lagt fast. Del

har bl. a. utvecklats leknik för brytning av torv och odling av energiskog.

Vidare har ny miljövänlig teknik för förbränning av olika fastbränslen

utvecklats och kommersialiserats. Forskning och utveckling rörande 434

s. 435 Kontrollera mot PDF

vindkraften har lett till atl
detta energislag i storskaliga tillämpningar Prop. 1989/90:90 närmar sig en
introduktion på marknaden. Vidare har ny energieffektiv Avsnitt 21 leknik
utvecklats inom den tyngre energikrävande processindustrin och Industridep.
bebyggelsesektorn. Dessa sektorer är av stor strategisk betydelse vid omställningen
av energisystemet. Kunskaper och kompetens har vidare byggts upp inom i första
hand högskolan när del gäller de nya tekniker som kan bli aktuella på marknaden
under de kommande decennierna samt när det gäller syslemforskning på
energiområdet.

Den
andel av energiforskningsprogrammet som används för atl finansiera forskning
inom högskolan har ökat från ca 25 % budgetåret 1981/82 till ca 55 % budgetåret
1987/88. Stabila forskningsmiljöer har kunnat byggas upp med långsiktiga insatser
från energiforskningsprogrammel. Energiforskningen under innevarande
treårsperiod bedrivs dels i form av ell Huvudprogram energiforskning med medel
anslagna under miljö- och energidepartementets huvudtitel, dels i form av
Integrerade insatser med medel anslagna under andra departements huvudtitlar.
För Huvudprogrammet har för budgetåren 1987/88-1989/90 totalt 883 milj. kr.
anslagits och för Integrerade insatser 167 milj. kr. Totalt har riksdagen
således anslagit 1050 milj. kr. för energiforskning under innevarande
treårsperiod. Programmen Energitillförsel och Industrins energianvändning utgör
ca 70 % av anslagna resurser inom Huvudprogrammet. Ansvariga myndigheter är
statens energiverk och styrelsen för teknisk utveckling. Vidare har byggforskningsrådel,
naturvetenskapliga forskningsrådet och energiforskningsnämnden program-ansvar
inom ramen för Huvudprogrammet. Genom de Integrerade insatserna finansieras
bl. a. Iransportforskning (ca 55 % av de anslagna resurserna för integrerade
insatser), fusionsenergi, forskning och utveckling inom Studsvik samt
bioenergi och solmålningar. Ansvariga myndigheter är, fömtom Studsvik AB,
styrelsen för teknisk utveckling, transportforskningsberedningen,
naturvetenskapliga forskningsrådet, Sveriges lantbmksuniversitet och Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Riksdagen beslutade i samband
med sill ställningstagande till innevarande forskningsprogram att
fusionsforskningen på gmnd av sin karaktär av gmndforskning skulle föras över från
energiforskningsprogrammel lill utbildningsdepartementets huvudtitel.

Nuvarande
energiforskningsprogram upphör den 30 juni 1990. Mol

denna bakgmnd tillsatte regeringen år 1988 en särskild utredningsman

(ME 1988:02; dir. 1988:29) för all utreda den framtida energiforskningens

omfattning, inriktning, samverkan med annan energiforskning m. m. efler

den 30 juni 1990.1 uppdraget ingick all klarlägga energiforskningens rok i

relation till annal statligt stöd saml kraftindustrins, kommunernas m. fl.

utvecklingsinsatser på energiområdet. Utredningen skulle vidare överväga

behovet av integrerade insatser saml formerna för alt ytterligare stärka det

mer långsiktiga stödet lill högskolan. Energiforskningsulredningen (EFU

90) lade i juli 1989 fram belänkandet (SOU 1989:48) Energiforskning för

framliden Förslag lill statligt program den 1 juli 199030 juni 1993 för

forskning inom energiområdet m. m. EFU 90 föreslår alt det nuvarande

stödet lill mer gmndläggande forskning inom högskolan även fortsätt

ningsvis bibehålls på en hög nivå. EFU 90:s förslag har remissbehandlats. 435

Remissinslansemas
synpunkter och en sammanfattning av belänkandet kommer all publiceras.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

21.2.2
Energiforskningens framtida inriktning

Utgångspunkter

1
avsnitt 7 har redovisats riksdagens miljö- och energipoliliska riktlinjer.
Enligt regeringens uppfattning ställer riktlinjema stora krav på samhällets
totala satsningar på energiteknisk forskning och utveckling i framliden. Del är
i första hand etl ansvar för staten all bygga upp och vidmakthålla kompetensen
inom universitet och högskolor. Kraflförelagen och andra industriella aktörer
bör liksom hittills aktivt svara för atl utveckla och kommersialisera ny
energiteknik. De statliga myndighetema med ansvar inom
energiforskningsprogrammet bör dock ha ell övergripande ansvar för atl i
samverkan med kraflförelagen m. fl. följa och främja teknikutvecklingen inom
sina resp. områden. Energiforskningsprogrammel syftar främst lill all stödja
kompetensuppbyggnad på områden som är av betydelse vid omställningen av
energisystemet. Forskning för all minska transportsektorns oljeanvändning och
miljöbelastning bör även i fortsättningen stödjas inom ramen för
energiforskningsprogrammet. Tyngdpunkten bör enligt regeringens uppfattning
liksom hillills vara all stödja utveckling av sådan leknik som kan komma lill
praktisk användning efler år 2000. Härvid bör energiforskningsprogrammel fylla
tre huvuduppgifter, nämligen

uppbyggnad
av baskompetens,

forskning
för all underlätta omstäkningen av energisystemet vid käm-kraflsavvecklingen
samt

forskning
för alt möjliggöra en anpassning av energisystemet tik ökade miljö- och klimalhänsyn.

I vissa fall kan del dock
finnas skäl för staten alt i samverkan med energiföretagen och den tillverkande
industrin mer aktivt medverka vid introduktion av ny energiteknik. Detta kan
ske genom statliga program för utveckling och introduktion av ny energiteknik
eller genom forskning som finansieras gemensamt av staten och energibranschen, s.
k. kollekliv forskning. Det finns också skäl för staten alt svara för olika
former av systemstudier som kartlägger hur ny energiteknik kan integreras i
energisystemet. Vidare bör enligt regeringens uppfattning samhället svara för
uppbyggnaden av samhällsvetenskaplig kunskap inom energiområdet som kan
medverka till att ekonomiska, institutionella och andra hinder mol atl
introducera den nya tekniken undanröjs. Härvid är också liksom hittills en konslmktiv
och kritisk granskning av den förda energipolitiken utförd av oberoende forskargmpper
av stor betydelse. Denna forskning har samband med den miljöinriktade syslemforskning
som föreslås byggas upp med stöd från forskningsrådsnämnden.

Det
är enligt regeringens uppfattning också angeläget att kommunema i större
omfattning engagerar sig för all introducera ny teknik för omställningen av
energisystemet. EFU 90 pekade härvid på olika möjligheter att öka det kommunala
engagemanget på detta område. Remissutfallet är

436

splittrat i denna del.
Överläggningar kommer därför all upptas med kommunema och andra berörda
aktörer för att närmare klarlägga formema för ett sådant utökat engagemang från
kommunemas sida. Den försöksverksamhet i olika kommuner som för närvarande
stöds av Uppdrag 2000 inom statens vatlenfallsverk och Svensk Energiutveckling
AB kommer härvid alt beaktas.

Energiteknisk forskning
och utveckling bör i ökad utsträckning bedrivas genom intemationellt samarbete.
För närvarande sker ett omfattande forskningssamarbete inom ramen för Nordiska
Ministerrådet och lEA (Intemational Energy Agency). Även del bilaterala
forskningssamarbetet är omfattande. Del är enligt vår uppfattning angelägel alt
samarbetet med EG på energiforskningsområdel ytterligare fördjupas. Under
senare år har därför bl.a.samarbete inletts på projektnivå inom ramen för del s.k.
JOULE-programmd. Delta bör göra del möjligt för Sverige all dels erhålla
värdefulla erfarenheter av den forskning som bedrivs i Europa, dels verka för
all en bärkraftig och hållbar utveckling uppnås på miljö- och energiområdet i ell
europeiskt perspektiv.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

Programstmktur

Regeringens
samlade förslag till energiforskning framgår av nedanstående sammanställningar.
I linje med EFU 90:s förslag föreslår vi alt energiforskningsprogrammel i
fortsättningen delas in i teknikområden istället för som nu huvudsakligen vara
uppdelade på tillförsel och användning. För Huvudprogrammet beräknar vi meddsbehovel
budgetåret 1990/91 lik 343,8 milj. kr. Justeringar och omfördelningar inom
Huvudprogrammet kan liksom hillills komma alt aktualiseras mol bakgmnd av
erfarenheter och underlag som successivt kan komma fram. Genom all tekniken
med treåriga energiforskningsprogram ersätts med anslag som kommer alt pris-
och löneomräknas årligen underlättas myndighetemas långsiktiga planering. De
medelsnivåer som vi föreslår överensstämmer i huvudsak med EFU 90:s förslag.
Inom vissa av programmen ges i linje med EFU 90:s förslag ett delansvar åt ell annal
programorgan än del som har huvudansvar för programmet. Regeringen fömlsäller
alt myndighetema i ökad utsträckning samplanerar sina insatser inom olika
program. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 21.2.4.

437

Huvudprogram Energiforskning'

P 1

Energiteknik i industrin

Energiteknik i bebyggelsen

Bränsleteknik

Förbränning/förgasning

Elproduktionsteknik

Värmeteknik

AES-programmet

a) statens energiverk

b) forskningsrådsnämnden

Energirdaterad transportforskning

Energirelaterad grundforskning m. m.

a) NFR

b) Kärnteknisk FoU vid Studsvik

c) Övrig FoU vid Studsvik

Till
regeringens disposition

1990/91

58 21

33,7 45 27 34 8

10 94

13,

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

Summa
Huvudprogrammet

343,8

' Fördelning på myndigheter (delansvar anges i
parentesen): P 1 STU; P 2 byggforskningsrådet; P 3 statens energiverk; P 4
statens energiverk (STU); P 5 statens energiverk; P 6 statens energiverk (BFR);
P 7 statens energiverk och forskningsrådsnämnden; P 8 TFB (statens energiverk, STU
redovisas under integrerade insatser); P 9 naturvetenskapliga forskningsrådet
och Studsvik AB.

28,6
milj. kr. föreslås vidare anvisas för integrerade insatser i enlighet med
sammanställningen i del följande. För budgetåren 1991/921992/93 föreslås samma
belopp. Även dessa insatser bör räknas upp årligen på samma säll som för
Huvudprogrammet. Under budgetåret 1990/91 överförs vidare 24 milj. kr. lill
det tidigare i detta avsnitt behandlade leknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR).
För all möjliggöra en successiv uppbyggnad av forskningsrådet föreslår vi all
ytterligare 4 milj. kr. resp. 6 milj. kr. överförs från Huvudprogrammet lik del
nya rådet budgetåren 1991/92 och 1992/93. För budgetåren 1991/92 respektive
1992/93 beräknar vi således meddsbehovel lolak för energiforskning till 368,4
milj. kr. resp. 362,4 milj.kr.

Integrerade
insatser

1990/91

A
Basanslag Bioenergi SLU'

B
Solmätningar SMHI

C Motorer
och drivsystem

D
Forskartjänst Uppsala universitet''

5,3 1 22 0,3

Summa
integrerade insatser

28,6

Totalt
Huvudprogram och Integrerat

372,4

överfört
till TFR*

' Medlen
anvisas via jordbruksdepartementets huvudtitel under anslaget G I. Sveriges
Lantbruksuniversitet

Medlen anvisas via kommunikationsdepartementets huvudtitel
under anslaget J 2. Bidrag till SMHl

'Medlen anvisas via industridepartementets huvudtitel
under anslagen F I. STU Teknisk forskning och utveckling och F 2. STU
Förvaltningskostnader (20 milj. kr. resp. 2 milj. kr.)

'' Medlen
anvisas via utbildningsdepartementets huvudtitel under anslaget E 8. Matematisk-naturvetenskapliga
fakultetema m. m.

'Medlen
anvisas via industridepartementets huvudtitel under anslaget F 19. Teknikvetenskapliga
forskningsrådet

438

Som
ell komplement till energiforskningsprogrammel föreslår EFU 90 att energileknikfonden
i ökad utsträckning bör användas för all finansiera stöd av ulvecklingskaraklär.
Flera remissinstanser uppmärksammar denna fråga. Enligt vad som framgår av
avsnitt 20 har regeringen nyligen givit byggforskningsrådet i uppdrag atl se
över experimenlbyggnadsslödd bl. a. mol bakgmnd av en revisionsrapport från
riksdagens revisorer. Frågan om energiteknikfondens framlida utformning
övervägs för närvarande av statens energiverk. Även energiforskningsnämnden
kartlägger under våren 1990 behovet av komplement till
energiforskningsprogrammet. Del är härutöver väsentligt all ansvariga
myndigheter samråder med kraflförelagen, den tillverkande industrin m. fl. när
det gäller utveckling och introduktion av ny energiteknik. Regeringen avser att
återkomma till frågan om behovet av förändringar av energileknikfondens
inriktning i den energipolitiska redovisning till riksdagen som planeras
senare detta år.

I
det följande anger regeringen sådana förändringar av mer principiell art
jämfört med innevarande program som bör redovisas för riksdagen. När del gäller
den närmare utformningen av olika program och delprogram anser vi all EFU 90: s
förslag och remissinstansemas synpunkter är väl ägnade all utgöra gmnd för myndighelemas
fortsalla planering.

Inom
ramen för programmet Bränsleteknik bör det avsällas särskilda medel för FoU
rörande aska och annal avfall liksom för systemstudier. I linje med EFU 90:s
förslag bör medel för bioenergi anvisas direkt lill Sveriges lantbmksuniversitet
även under budgetåret 1990/91. Lanlbmks-universiteld bör samverka med statens
energiverk vad gäller planeringen av användningen av dessa medd. Regeringen
föreslår också all medel liksom hittills anvisas för solmålningar vid SMHl
under kommunikationsdepartementets huvudtitel saml all medel avräknas för en
tjänst vid universitetet i Uppsala under utbildningsdepartementets huvudtitel.
Omfattningen av de integrerade insatsema redovisades i föregående sammanställning.

Det är i linje med vad
Svenska Gasföreningen anförde i sill remissvar väsentligt alt den gaslekniska
forskning som initierades under innevarande Ireårsprogram drivs vidare i
enlighet med den insatsplan myndighetema har utarbetat tillsammans med
branschen.

Regeringen delar EFU 90:s
bedömning att del inom ramen för programmet Elproduktionsteknik kan finnas
behov av viss forskning på vatten-kraflsområdet. Del kan exempelvis röra sig om
forskningsinsatser i samband med renovering och ombyggnad av äldre
vattenkraftverk. Vi anser all energiverket i samråd med bl. a. Kraftverksföreningens
ulvecklingsslif-lelse (VÄST) och statens vatlenfallsverk närmare bör klarlägga
behovet och inriktningen av sådan forskning.

Sedan år 1975 bedrivs akmänna
energisystemstudier (AES) inom ramen för energiforskningsprogrammel. Genom AES-programmet
stöds forskargmpper främst inom högskolan som från övergripande utgångspunkter
studerar energisystemet. För programmet ansvarar sedan år 1982 energiforskningsnämnden.
Till nämnden finns knuten en särskild rådgivande gmpp, AES-rådet, som utses av
regeringen. Enligt regeringens uppfattning är del av stor betydelse all det
finns samband mellan AES-programmmet

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
21 Industridep.

439

och
mer tekniskt inriktade systemstudier inom olika program. Delta behov har ökat
starkt till följd av den pågående omställningen av energisyste-. met. Särskilda
medel föreslås också bli avsatta för systemstudier inom de olika programmen. AES-programmet
kommer också att få ett starkt samband med den syslemsludieverksamhet på
miljöområdet som föreslås byggas upp inom forskningsrådsnämnden (FRN) på det
sätt som redovisades i avsnitt 17.2 anslaget Forskningsrådsnämnden. För all de
starka kopp-lingama mellan AES-programmet och miljöfrågorna skall las till vara
och utvecklas föreslår vi att dessa program samordnas med den sysleminriktade
miljöforskningen som stöds av FRN.

Regeringen
anser därför att ansvaret för AES-programmet bör delas mellan statens
energiverk och forskningsrådsnämnden. Del är därvid väsentligt alt slå vakt om
och vidareutveckla de frislående forskargmppema som byggts upp inom AES-programmet.

Regeringen
har därför beräknat 4 milj. kr. per år vardera för energiverket och
forskningsrådsnämnden inom ramen för programmet. Den närmare utformningen av AES-programmet
bör ytterligare preciseras. Regeringen kommer senare all ge energiverket och FRN
i uppdrag att komma med förslag till framtida inriktning av AES-programmet.
Detta arbete bör ske i nära samverkan med övriga programorgan och statens
naturvårdsverk. Den nära kopplingen mellan AES-programmet och forskning rörande
energianvändningen liksom den kommunala energiplaneringen bör härvid beaktas.
Behovet av en särskild rådgivande och samordnade funktion som AES-rådet bör
också övervägas i sammanhanget.

Regeringen
anser alt del är väsentligt all berörda programorgan i nära samverkan kan driva
och vidareutveckla FoU-arbetet på transportområdet.
Transportforskningsberedningen bör hålla samman arbetet inom programmet Energirelaterad
transportforskning och vi har särskilt beaktat behovet av medel för delta. Vi
föreslår all programmet Motorer och drivsystem liksom innevarande programperiod
integreras i STU:s anslag. Vi vik i detta sammanhang peka på viklen av all
berörda branscher, på samma sätl som gäller för energiområdet i sin helhet, lar
ell ökat ansvar för atl demonstrera användning av ny leknik inom
transportområdet.

Som
vi framhöll inledningsvis är en central uppgift för energiforskningsprogrammet
all långsiktigt stödja den gmndläggande forskning som bedrivs inom högskolan. Därför
bör resursema för programmet Energirelaterad grundforskning ligga kvar på en
hög nivå. Regeringen vill erinra om att stöd lik högskolan av mer grtindläggande
och långsiktig karaktär inte bara anvisas inom detta program ulan även via bl.
a. statens energiverks och STU:s program. För all möjliggöra en bättre
samordning och samverkan vad gäller teknisk forskning föreslår regeringen som
tidigare har nämnts all ett leknikvelenskapligl forskningsråd skapas med
resurser ur bl. a. energiforskningsprogrammel. Härigenom kan
forskningsinsatserna bedömas mol bakgmnd av en bredare leknikvelenskaplig bas
och detta bör enligt vår uppfattning kunna innebära en effektivare
resursanvändning totalt sett för teknisk gmndforskning. Regeringen fömlsäller atl
berörda myndigheter inom ener-

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

giforskningsprogrammet
i sin planering kommer all samverka med del leknikvetenskapliga
forskningsrådet.

Under innevarande
treårsperiod har myndigheterna inom ramen för energiforskningsprogrammet
inrättat tjänster som bl.a. forskarassistent inom högskolan. Dessa har på ell
värdefullt sätt kunnat stärka den mer grundläggande kompetensuppbyggnaden inom
högskolan. Regeringen anser all del är väsentligt all programorganen
vidareutvecklar detta stöd.

EFU 90 har inte närmare
behandlat frågan om kollekliv forskning i sitt betänkande. Regeringen anser
dock i likhet med flera av remissinstansema att del är nödvändigt all den
kollektiva forskning som i dag stöds genom energiforskningsprogrammet även i
framliden kan ges en långsiktig finansiering. Det är vidare angelägel atl
programorganen på centrala energipoliliska områden systematiskt undersöker
möjligheterna alt bedriva verksamheten i form av kollekliv forskning saml
finner lämpliga former för en långsiktig finansiering. Genom en sådan
forskning kan samverkan mellan staten och övriga aktörer på energiområdet
stärkas vilket kan underlätta introduktion av ny energiteknik.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

21.2.3
Studsvik AB

Studsvik
AB är ell av staten helägt bolag för forskning, utveckling och demonstration av
energiteknik. Verksamheten inbegriper såväl kärnteknisk som icke kärnteknisk
forskning och utveckling (FoU). I Studsvikskon-cernen ingår bl. a forskningsreaklom
R 2. De direkta statliga anslagen har gradvis minskat för atl i dag utgöra
drygt 10% av bolagels omsättning. Organisationen har samtidigt rationaliserats
och effektiviserats. Antalet anställda i koncernen inkluderande dotterbolag,
är i dag ca 850 personer varav ca 650 i Sverige. Under budgetåret 1987/88
erhöll Studsvik ell statligt ägartillskott på 90 milj. kr. för en
konsolidering av bolagets finanser.

Statens insatser för Studsvik
AB uppgår innevarande budgetår lill 48 milj. kr. som finns anvisade under ett
särskilt anslag. Av dessa medel utgör 10 milj. kr. medel för gmndläggande
energiteknisk forskning som har överförts från energiforskningsprogrammel till
detta anslag. Totalt har under innevarande treårsperiod 32 milj. kr. anslagits
för sådan forskning inom Studsvik AB. Insatser inom området Ny kärnteknik ingår
i dessa medel. Inom ramen för området Ny kärnteknik bedrivs viss verksamhet som
bl. a. är av betydelse för det svenska nedmstningsarbdd. En särskild referensgmpp
har utsetts av regeringen för all följa verksamheten på detta område.

EFU90:sJÖrslag

EFU
90 föreslår att de icke-nukleära delama av Studsviks FoU och programmet Ny kämteknik
förs in i energiforskningsprogrammet. Vidare föreslås att ett programråd bildas
för att i samråd med Studsviks företagsledning styra användningen av de
statliga anslagsmedlen som avser icke kärnteknisk FoU. Remissinstanserna är
huvudsakligen positiva till EFU

441

90:s förslag. Studsvik anser dock att medelsramen är för snäv och
pekar på Prop. 1989/90:90

all kämleknisk FoU inte behandlas i EFU 90. Förslaget all bilda ett
särskilt Avsnitt 21

programråd likslyrks också av Studsvik och övriga remissinstanser. Industridep.

Bolagets
framställan

Studsvik
AB har inför budgetåret 1990/91 begärt sammanlagt 73,1 milj. kr. fördelat
enligt följande:

-
Icke-kämleknisk FoU - 28 milj.
kr.

-
R 2-reaklom - 24,6 milj. kr.

-
Övrig kärnteknisk FoU 20,5
milj. kr.

Regeringens
överväganden

Den
FoU som bedrivs inom Studsvik AB är av stor betydelse i samband med den
pågående omställningen av energisystemet. Regeringen noterar härvid att det
finns en betydande enighet i remissopinionen i denna fråga. Vi gör följande
bedömning när det gäller den framlida verksamheten vid Studsvik:

Icke
kärnteknisk FoU

Icke-kärnteknisk
FoU vid Studsvik AB regeringen föreslår all 20 milj. kr. avsätts för detta
ändamål under budgetåret 1990/91. Detta överensstämmer med EFU 90: s förslag.

Regeringen anser det
av EFU 90 föreslagna programrådet skall ha rollen som uppdragsgivare som
beställer FoU-insatser. Vidare skall det i rådets uppgifter ingå all
upprätthålla skiljelinjen mellan de anslagsfinansierade och de kommersiella verksamhetsddama
saml se till alt verksamheten är samordnad med annan teknisk FoU som bedrivs
inom energiforskningsprogrammet m. m. Del ankommer på regeringen att vid behov
ange ytterligare föreskrifter för verksamheten och att utse ledamöterna i
programrådet.

Kämleknisk FoU

Regeringen
anser alt det är motiverat all viss kämleknisk FoU fortsättningsvis bedrivs
inom ramen för energiforskningsprogrammel bl. a. för all kompetensen inom kämteknikområdd
skall kunna bevaras och vidareutvecklas. Kompelens och kunnande av detta slag
är viktigt för den personal som skall övervaka och driva den svenska kämkraflen
fram lill dess alt den avvecklas.

Regeringen anser dock att
frågan om R 2-reaklorns användning inom forskningen bör analyseras ytterligare.
Härvid bör en bedömning göras av den reaktorbaserade naturvetenskapliga
forskning som bedrivs i Sverige i ell intemationellt perspektiv samt de svenska
universitets - och högskoleinstitutionernas behov av en inhemsk
forskningsreaktor. Vidare bör belysas hur verksamheten på delta område kan
organiseras och finansieras. Det bör

442

ankomma på
naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) atl genomföra denna utvärdering av den
reaktorbaserade naturvetenskapliga forskningen som bedrivs vid R2-reaktom. NFR
bör därför ges uppgiften all övergångsvis transferera anslagsmedel lill övrig kämleknisk
FoU vid Studsvik AB. Del ankommer på regeringen all närmare ange hur denna
utvärdering bör genomföras samt formema för överföringen av medel mellan NFR
och Studsvik. En följd av regeringens förslag är all anslaget Bidrag lill
verksamheten vid Studsvik AB under Qortonde huvudtiteln upphör.

Regeringen
föreslår följande fördelning av medlen till Kämleknisk FoU förbudgetård
1990/91.

R
2-reaktorn - 24 milj. kr.

Övrig
kärnteknisk FoU 19 milj. kr. Regeringen har i denna summa även inräknat
resurser för området Ny kämteknik.

Medlen
bör som framgått ovan transfereras via NFR som också skall göra en utvärdering
av den reaktorbaserade naturvetenskapliga forskningens behov av reaktorn vid Studsvik.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

21.2.4
Planerings- och organisationsfrågor

EFU90:sförslag

Mol bakgmnd av
gällande riktlinjer för energipolitiken ställs enligt EFU 90 ökade krav på myndighelsorganisationen
inom energiområdet. Samordningen mellan myndighetema med ansvar inom energiforskningsprogrammel
bör förbättras liksom deras samverkan med andra aktörer. Vidare bör formema
för utvärdering och uppföljning av framkomna resultat utvecklas. EFU 90 har
funnit en del brister i den nuvarande organisationen och föreslår bl. a. atl
statens energiverk ges en samordnande roll inom ramen för energiforskningsprogrammel
och alt de berörda programorganen ges ansvar för att genomföra utvärderingar
av kvalitet och relevans i olika program. Ell frislående organ knutet lill
miljö- och energidepartementet föreslås vidare tillskapas för att genomföra
övergripande utvärderingar och uppföljningar av programmet. En konsekvens av EFU
90:s förslag är all energiforskningsnämnden upphör som frislående myndighet.
Remissutfallet uppvisar i denna del en splittrad bild. Majoriteten av remissinstansema
har inte närmare kommenterat förslaget. Ett tiotal remissinstanser som
motsätter sig förslaget anser alt energiforskningsnämnden väl fyller sin
uppgift och bör kunna göra del även i framtiden. De anför vidare att del
föreslagna organet inte kan bli frislående om det knyts till regeringskansliet.
Vidare framförs viss kriiik mol alt statens energiverk ges en mer samordnande
roll.

Regeringens
överväganden

Hittills
har relativt detaljerade riktlinjer för energiforskningen beslutals av
regeringen och riksdagen. 1 framliden bör enligt regeringens uppfattning
ansvariga myndigheter mot bakgmnd av statsmakternas energipolitiska beslut få
ett ökat ansvar för all gemensamt utarbeta riktlinjer för samhällets
forsknings- och utvecklingsinsatser. Löpande redovisningar bör ske till
regering och riksdag.

443

Vi
anser därför att det är av stor betydelse att planeringsprocessen och
organisationen förändras på energiforskningsområdel i syfte att stärka
samordning och uppföljning av de insatser som sker i hela utvecklingsprocessen.

Enligt
regeringens uppfattning bör statens energiverk ges ell övergripande ansvar för
samordning mellan myndighetema med ansvar inom energiforskningsprogrammel.
Syftet härvid bör vara atl energiverket gemensamt med övriga programorgan
samordnar och koordinerar genomförandel av olika program och stödformer inom de
ramar som anges i slalsmaklemas beslut. Del gäller även all följa den verksamhet
främst av ulvecklingskaraklär som industrin svarar för. Energiverkels
samordningsansvar bör gäka för tillförsel- och användningssektorema inom
energiområdet. Ell motsvarande ansvar för insatser inom transportsektom bör
gälla för Iransportforskningsberedningen. Enligt vad vi har erfarit kommer
energiverket och iransportforskningsberedningen under våren atl närmare
klarlägga hur denna samordning bör utformas i samverkan med berörda
programorgan m. m. I de fall myndighetema inte är överens bör frågan avgöras av
regeringen.

Det är väsentligt atl
programorganen har ansvar för bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten och
den energipoliliska relevansen i den forskning som stöds. En sådan granskning
bör ske löpande. Myndigheternas programansvar innebär vidare att de i princip
får etl övergripande ansvar för hela utvecklingsprocessen från forskning till
kommersialisering av ny energiteknik. Vissa invändningar har framförts mot alt
programorganen själva skak följa upp och utvärdera den forskning som bedrivs
inom deras egna områden. Regeringen anser dock att del bör vara programorganen
som har ansvar för all utvärdera denna forskning m. m. Oberoende utvärderingar
av program och delprogram bör dock ske med vissa mellanmm.

Del underlag som myndighetema
lar fram bör i första hand användas för den egna planeringen. Som underlag för slalsmaklemas
beslut om energipolitik och energiforskning krävs alt underlaget även granskas
och bereds i eller i anslutning till regeringskansliet där en sammanvägning kan
ske av de olika myndighetemas insatser. Med hänsyn till frågomas karaktär anser
vi det vara av stort värde atl regeringen kan bedöma dessa frågor fristående
från myndighetema som verkar inom energiforskningen. Del kan bl. a. gälla all
ställa samman myndighelemas utvärderingar eller la fram övergripande underlag
som belyser statens och kraftförelagens insatser och ansvar för all utveckla ny
energiteknik. Vidare kan det gälla hur miljöfrågoma beaktas i energiforskningsprogrammel.

Denna
arbetsuppgifts karaktär gör atl del inte är lämpligt all den genomförs av
någon av myndighetema som verkar inom energiforskningsprogrammet. Vi delar
därför EFU 90:s uppfattning all den bör fullgöras av en särskild gmpp för
utvärdering av forskning och utveckling inom energiområdet. Ordföranden och ledamötema
bör vara frislående från regeringskansliet och programorganen och beslå av
företrädare för bl. a. energibranschen, kommuner och högskolan.

Gmppen
bör i första hand basera sina analyser och bedömningar på underlag från
programorganen. Den bör dock även kunna ta initiativ till ut-

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

444

värderingar genom all
begära underlag och redovisningar från programorganen eller utarbeta sådant
underlag i egen regi. Till gmppen bör därför skapas ell mindre kansli med egna
utredningsresurser. Det är särskilt väsentligt atl miljöfrågoma och industripoliliska
aspekter på utformningen av det framtida energisystemet uppmärksammas i gmppens
arbete. Del är en uppgift för regeringen att utfärda närmare föreskrifter för gmppens
verksamhet.

Till följd av att AES-programmet
överförs lill statens energiverk och forskningsrådsnämnden saml all gmppen för
utvärdering av forskning och utveckling inom energiområdet övertar ansvarel för
övergripande utvärderingar föreslår regeringen alt energiforskningsnämnden
avvecklas fr. o. m. den I juli 1990. Avvecklingen av energiforskningsnämnden
bör genomföras i nära samverkan med regeringskansliet och programorganen. Frågan
om framtida arbetsuppgifter för nämndens personal kommer enligt vad vi har
erfarit all övervägas i del arbete med all samordna insatserna inom ramen för
energiforskningsprogrammet som statens energiverk i samverkan med berörda
programorgan kommer all genomföra under våren. Vi utgår från all personalens
kompelens las tillvara inom energiforskningsorganisa-lionen. Eventuella
kostnader för alt avveckla nämnden bör betalas från energiforskningsanslaget.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

21.2.5
Forskning rörande dammsäkerhet och översvämningar

Sveriges
meteorologiska och hydrologiska instituts uppdrag

Dammsäkerhelsulredningen
som utsågs av regeringen i oktober 1985 mol bakgmnd av översvämningama tidigare
samma höst föreslog i sill belänkande (SOU 1987:64) Dammsäkerhel och skydd mol
översvämningar all ett forskningsprogram om orsakema till översvämningar etc.
skulle initieras. Utredningen föreslog att ansvaret för forskningen skulle
läggas på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). SMHI har
därefter fått i uppdrag av regeringen all utarbeta ett forskningsprogram för
detta. En redovisning har skett sommaren 1989.

SMHLs
förslag innebär all ett tillämpat forskningsprogram påbörjas med inriktning mol
extrema hydrologiska förhållanden. Arbetet skall enligt förslaget styras av en
programkommitté som utarbetar detaljplaner i samarbete med berörda forskare,
väljer ul forskargmpper och föreslår hur medlen skall fördelas.

SMHLs förslag har remissbehandlats
och en sammanställning av remissinslansemas synpunkter finns tillgänglig i
miljö- och energidepartementet.

Regeringens
bedömning

Regeringen
anser del vara väl klarlagt all del från energisynpunkt finns behov av atl
initiera forskning om orsaker till översvämningar som komplement lill den
forskning på detta område som finansieras av kraftföretagen. Ett sådant
forskningsprogram bör i liden vara begränsat till tre år varefter det
utvärderas. Regeringen avser därför anslå högst 3 milj. kr.

445

under treårsperioden för
en sådan forskningsinsats. Regeringen kommer senare att ange närmare
föreskrifter för denna tidsbegränsade forskningsinsats saml utse ordförande
och ledamöter i programkommittén. Dessa medel bör anvisas av de medel som slår
tik regeringens disposition på anslaget Energiforskning. Regeringen utgår från
all kraflförelagen bidrar med medel för sådana forskningsinsatser som ligger
nära den forskning SMHI fömtsätts bedriva. Företrädare för kraflförelagen bör
medverka i programkommitténs arbete.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

21.2.6
Anslagsfråga

I prop 1989/90: IOO
(bil. 16 s. 146) har regeringen föreslagit riksdagen atl, i avvaktan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 under angiven anslagsmbrik
beräkna följande belopp.

Energiforskning

Regeringen
lar nu upp denna fråga.

293 588000 kr.

Tolfte
huvudtiteln

Energi

Energiforskning

1988/89
Utgift 346402 550 1989/90 Anslag 293 588000 1990/91 Förslag 343 800000

Reservation

232734
590

Under anslaget redovisas utgiftema
för statens stöd för forskning och utveckling på energiområdet inom ramen för
Huvudprogram energiforskning.

Regeringen har i avsnitt
21.2.2 21.2.4 och i avsnitt 7 redovisat sina överväganden och förslag rörande
energiforskningen under budgetåren 1990/91 1992/93. Inom Huvudprogram
Energiforskning beräknar vi 343800000 kr. för budgetåret 1990/91. För
budgetåren 1991/92 och 1992/93 beräknar vi anslaget lill 339,8 milj.kr.
respektive 333,8 milj.kr. I linje med vad vi tidigare redovisat kommer i
fortsättningen verksamheten vid Studsvik AB all i sin helhet redovisas under
Huvudprogrammet. Del innebär att Studsvik inte längre redovisas på något
särskilt anslag på statsbudgeten.

De programansvariga
organen har för sin planering och organisation av insatsema inom
huvudprogrammet behov av all kunna göra fleråriga åtaganden. Alltsedan energiforskningsprogrammel
startades har regeringen haft bemyndigande all i samband med stöd lill
energiforskningen göra åtaganden för flera år efler det aktuella budgetåret och
efler del beslutade Ireårsprogrammels slut. Sådana bemyndiganden bör få lämnas
även under budgetåret 1990/91 för atl möjliggöra kontinuitet och långsiklighet
i forsk-

446

s. 19 Kontrollera mot PDF

nings- och
utvecklingsverksamheten. Detta är av särskild betydelse med hänsyn lill behovet
av all mer långsiktigt kunna bygga upp resursbasen inom universitet och
högskolor. Regeringen beräknar behovet av åtaganden för budgetåren
1991/92-1996/97 till 270, 220, 150, 100, 75 resp. 75 milj. kr. Regeringen föreslår
all riksdagen bemyndigar oss att lämna sådana bemyndiganden.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

21.2.7
Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1.
all riksdagen godkänner de
riktlinjer för energiforskning för budgetåren 1990/91-1992/93 som angetts (avsnirt
21.2),

2.
atl riksdagen godkänner de
riktlinjer rörande Studsvik AB som angetts (avsnitt 21.2.3),

3.
all riksdagen godkänner
riktlinjerna för planerings- och organisationsfrågor i enlighet med vad som angetts
(avsnitt 21.2.4),

4.
all riksdagen godkänner
riktlinjerna för forskning rörande dammsäkerhet och översvämningar som angetts
(avsnitt 21.2.5),

5.
all riksdagen bemyndigar
regeringen all under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med stöd lill forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat
redan fattade beslut, innebär åtaganden om 270000000 kr. för budgdård 1991/92,
220000000 kr. för budgdård 1992/93, 150000000 kr. för budgdård 1993/94,
100000000 kr. för budgetåret 1994/95, 75000000 kr. förbudgetård 1995/96 saml
75000000 kr. förbudgetård 1996/97,

6.
all riksdagen lill
Energiforskning under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar ell
reservationsanslag på 343 800 000 kr.

21.3 Forskning om turism och rekreation

Sveriges turistråd
fick år 1984 regeringens uppdrag all kartlägga ulbildnings-och
forskningsbehovet inom luristseklorn. Utredningsarbetet redovisades i rapporten
"Fritid, rekreation och turism behov av utbildning och forskning"
(Sveriges turistråd Rapport 1:85). Av rapporten framgår bl.a. att forskningen
kring turism och rekreation är obetydlig och långtifrån motsvarar behovet av
en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Turismens allt större betydelse för bl.
a.samhällsekonomin, sysselsättningen och den regionala utvecklingen samt dess
snabba tillväxt såväl internationellt som nationellt ställer allt större krav
på kunskap och beslutsunderlag. Företagen inom turistnäringen, organisationer
och offentliga organ saknar i hög utsträckning underlag för sitt långsiktiga
handlande. Rapporten har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser instämde i
turistrådets bedömningar.

Regeringens
överväganden

Turismen
har under de senaste årtiondena utvecklats snabbt över i stort sett hela
världen. Den inhemska turismen dominerar fortfarande i de flesta

447

länder
men även resandet över nationsgränser växer snabbi. År 1988 beräknas antalet
internationella lurislbesök ha uppgått till nära en halv miljard, vilket
innebär all antalet var fem gånger större än år 1990.

Utvecklingen
har inneburit all turismen nu är en av världens viktigaste näringar mätt efler
omsättning. Tillgängliga prognoser visar också på en fortsall snabb expansion
av såväl den nationella som internationella turismen.

Regeringen har gjort
bedömningen alt forskningen om tjänstesektorn i allmänt är eftersatt. Det
gäller även turism och rekreation. Staten bör därför ta ett ansvar för att
utveckla grundläggande forskning inom delta område.

Forskning om turism och
rekreation bör ta sin utgångspunkt i etablerade vetenskaper som nationalekonomi,
företagsekonomi, statsvelenskap,socio-logi och kullurgeogafi. Forskningen
tangerar andra områden för tillämpad forskning som transportforskning,
miljöforskning och byggforskning.

Regeringen har bedömt alt
del främsta forskningsbehovet föreligger vad gäller turismens betydelse för
samhällsekonomin.Det gäller för del första forskning om vilka dejar av
samhällsekonomin som direkt eller indirekt berörs av efterfrågan på turist- och
rekrealiosljänsler. För det andra bör forskning om de faktorer som bestämmer
efterfrågan på turisttjänster genomföras. Fömtom inkomst- och prisrdationer
bör också belysas hur olika kvalitetsbegrepp kan appliceras på tjänster inom
turism och rekreation.

Regeringen har bedömt all
en professur bör inrättas i ämnet nationalekonomi med inriktning på turism och
rekreation. För professuren jämte vissa kostnader i anslutning till denna
föreslås ett belopp av 1 milj. kr. tillföras anslaget Samhällsvetenskapliga
fakulteterna under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1990/91.

Regeringen har avsikt all
uppdra ål universitets- och högskoleämbetet all i samråd med humanislisk-samhällsvdenskapliga
forskningsrådet utarbeta ett förslag till ämnesbeskrivning samt lokalisering.
Som ett första ahernativ bör övervägas att knyta professuren till universitetet
i Umeå.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 21 Industridep.

22 Civildepartementets verksamhetsområde Prop. 1989/90:90

.
, . n ■ , Avsnitt 22

22.1 Forskningens
omfattning och organisation Civildeo

1
nedanstående tabell sammanfattas resurserna vad avser forskning om den
offentliga sektorn, konsumentforskning, ungdomsforskning saml jämställdhelsforskning.
I tabellen redovisas endast reformer. Till dessa förändringar kommer för budgetåret
1990/91 kompensation för pris- och löneförändringar. Även för de kommande
budgetåren kommer anslagen att omräknas för pris- oeh löneförändringar. De
belopp som anges som reformer skall dock ses som absoluta belopp och kommer ej atl
prisomräknas det år reformen läggs ul.

Anvisat Förslag Beräknat Beräknat

1989/90 1990/91 1991/92 1992/93

Forskning om ofF. sektor 1,7' +0,5 -1-7,0 +10,0

Konsumentforskning +2,0

Ungdomsforskning - +2,5 +0,5 +1,0

Jämställdhetsforskn. 2,6 - +1,0 -

' Medlen till delegationen för forskning om otfentlig
sektor upphör i och med innevarande år.

Medlen för de kommande åren avser forskningsrådsnämden. ■'
Medlen Ibr jämställdhetsforskning avses foras över till
utbildningsdepartementet fr.o.m. budgetåret 1991/92.

Till
civildepartementet finns det för närvarande tre delegationer knutna vilkas
uppgift bl. a. är all stödja och stimulera forskningsinsatser på olika områden.
Delegationen för forskning om den offentliga sektorn har en inriktning på
övergripande frågor om den offentliga sektorns roll i samhällsutvecklingen.
Den verkar för ell ömsesidigt informationsutbyte mellan forskare och den
offentliga sektorn, lar initiativ tik forskningsprojekt och finansierar
forskning.

Bam-
och ungdomsddegationen har en rådgivande roll gentemot regeringen i barn- och
ungdomsfrågor. Delegationen bedriver därutöver opinionsbildande verksamhet i
form av seminarier, forskning och debattböcker.

Delegationen
för jämsläddhet.sforskning har bl.a. lill uppgift all initiera forskning som
rör jämställdhet mellan kvinnor och män saml att vara rådgivande till
departementet i ärenden som rör ansökningar om medel för forskning och
utveckling i dessa frågor.

22.2 Forskning om den offentliga sektorn

22.2.1
Delegationen för forskning om den offentliga sektorn och dess verksamhet
hittills

Med
stöd av riksdagens forskningspoliliska beslut våren 1984 (prop.

1983/84:107 bil.lO, UbU28, rskr. 401) inrättades i decembersamma åren

delegation (C 1984:A) för forskning om den offentliga sektorn. Den skulle

arbeta under en försöksperiod om tre år. Delegationens verksamhet be

handlades på nytt i 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80, 449

29 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 90

bil.l
1) med förslag som godkändes av riksdagen (FiU 26, rskr 283). Forskningens
roll i det pågående förnyelsearbetet inom både stat och kommun framhölls.
Delegationen skulle fortsätta sin verksamhet under en ny treårsperiod med
samma inriktning som tidigare. Dessutom fick den möjlighet att finansiera
forskning för alt förbättra situationen inom eftersatta områden.

Delegationens kartläggning
av pågående forskning hade nämligen visat att förvaltningsforskningen var
splittrad och viktiga delar av den offentliga förvaltningen var försummade av
forskningen. Delegationen skulle också arbeta för att del inom universiteten
byggdes upp stabila miljöer för forskning om den offentliga sektorn.

Eftersom kostnaderna inte
borde bäras av staten ensam träffade regeringen en överenskommelse med de båda
kommunförbunden om atl man för olika forskningsinsatser under en treårsperiod
tillsammans skulle anslå 10 milj. kr. varav civildepartementet och förbunden
svarade för hälften var.

De områden som
delegationen särskilt skulle uppmärksamma var enligt propositionen:

Effektivitel och produktivitet

Lednings- och styrningsmetoder

Decentralisering och
regelförenkling

Kommunal självstyrelse

Demokrati och ekonomi

Förhållandet mellan olika delar
av den offentliga förvaltningen. Forskningsprojekt har initierats och pågår
inom samtliga dessa områden.

Delegationen har på olika sätl
arbetat för att utveckla samarbetet mellan forskningen och den offentliga sektom.
Ett viktigt forum har delegationens tidskrift "I Blickpunkten"
blivit. 1 tidskriften har forskningsresultat redo-visals och centrala problem i
de offentliga verksamheterna har behandlats av både forskare och företrädare
för stat och kommun. Delegationen har vidare anordnat seminarier och
konferenser. Forskningsöversikter och rapporter har publicerats.

I och med att delegationen
fick möjligheter att ge direkt stöd till forskning ökade också intresset från
forskarvärlden. Ett omfattande kontaktnät har etablerats. Ett 40-tal forskare
är engagerade i projekt som har fått ekonomiskt stöd från delegationen.

Prop.
1989/90:90

Avsnitt
22 Civildep.

22.2.2 Den fortsatta
verksamheten

Förnyelsearbetets
effekter och utvecklingsbehov bör analyseras

Det
pågår i dag ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inom den offentliga
sektorn. Regeringen anser atl detta förnyelsearbete måste befrämjas med
forskning och utvecklingsarbete av större omfattning och bredd än den
nuvarande. Detta är nödvändigt, inte minst med tanke på den omstrukturering som
den offentliga sektorn befinner sig i, och som kan förväntas bli ännu
kraftigare under 1990-talet. Finansieringen bör vara långsiktig. Det är en
förutsättning för att stabila forskningsmiljöer skall kunna byggas upp och för
att locka nya forskare att etablera sig inom området.

450

I detta förnyelsearbete
kan forskningen bidra med kunskaper och metoder som stöd men också ge
stimulans och status ål arbetet. En övergripande forskningsuppgift är att
studera vilka effekter den förda politiken får. Behovet av kunskaper är mycket
stort när det gäller utveckling av målstyrning, uppföljning och utvärdering av
resultat samt effektiva syslem för information och erfarenhetsåterföring.

Inom kommunerna och
landstingen pågår det sedan flera år ett utvecklingsarbete med inriktning på
ledning och styrning samt effektivisering av verksamheterna. Åtgärder vidtas
för all minska seklorstänkandet. Man decentraliserar verksamheter och
delegerar ansvar och befogenheter längre ul i organisationen. Politikerrollen
förändras mot mera målstyrning, medan personalen ges ökat utrymme att bestämma
hur målen skall uppnås. Man utvecklar metoder för att mäta och utvärdera
verksamheterna. Alternativa verksamhetsformer utvecklas.

Del finns ett nära samband
mellan utvecklingen av nya politiska styrformer, en vidgad roll för de
anställda och brukarnas inflytande. Den ofTentliga sektorns tjänster är i regel
inte några färdiga produkter. Etl ökat inflytande från dem som efterfrågar
tjänsterna gör att tjänsterna bättre kan anpassas till efterfrågan. Del är
detta som kvalitet i tjänsterna i hög grad handlar om.

Detta innebär all de som
arbetar i direkt kontakt med dem som efterfrågar tjänsterna måste ges ökat
ansvar och större befogenheter. Driftansvar och ekonomiskt ansvar bör i ökad
utsträckning föras samman. Detta kan leda lill att resurserna utnyttjas bättre
och till atl kvaliteten i verksamheterna kan öka.

Med
dessa utgångspungler blir forskning som rör medborgarnas/bm-karnas inflytande,
nya sätt att organisera verksamheterna, nya samverkansformer mellan privat och
offentligt samt kooperativa former i offentlig versamhel betydelsefull. Även
frågor som rör ledning, styrning, utvärdering och personalutveckling blir i
detta perspektiv vikliga forskningsområden.

Det
krävs även forskning om de övergripande styrsystemen. Den statliga
detaljstyrningen gentemot myndigheterna har minskats. En ny budgetprocess
håller på att införas med en fördjupad verksamhelsprövning vart tredje år. Det
sker en övergång till en mer långsiktig och flexibel resursstyrning och lill
ramanslag. Kraven på uppföljning och utvärdering skärps

Staten
har också i ökad utsträckning överfört uppgifter och beslutanderätt från den
statliga till den kommunala nivån. Ambitionen har varit all successivt gå över
till en ökad ramlagstiftning och en ökad andel generella statsbidrag. Forskning
som i del perspektivet blir relevant gäller bl.a. det nya statliga
budgetsystemet, tillämpning av marknadsmekanismer, de finansiella relationerna
och ansvarsfördelningen mellan stal och kommun samt studier om den offentliga
sektorns effektivitet och produktivitet.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 22 Civildep.

Den kommunala sektorns
utvecklingsarbete är mycket angelägel

Kommuner
och landsting har idag ansvar för huvuddelen av den offentliga sektorns
verksamheter. Detta talar för att de också tar ansvar för del

451

utvecklingsarbete
som syftar lill att förbättra den egna verksamheten. Särskilt som erfarenheten
visar all utvecklingsarbetet bör bedrivas i nära anslutning lill verksamheten
och bmkarna för att bli framgångsrikt.

Regeringen
anser alt det är angelägel att det verksamhetsanknutna utvecklingsarbetet inom
den kommunala sektorn förstärks. Finansieringen bör ske med kommunala medel.
Staten bör liksom hittills ta huvudansvaret för den mer gmndläggande
forskningen om den offentliga sektorns funktionssätt liksom för forskamtbildning
inom relevanta vetenskapsområden.

Svenska kommunförbundet
har utformat riktlinjer för sitt arbete med all stimulera FoU-verksamhet som är
inriktad på kommunernas behov av kunskaper om den egna verksamheten. Enligt vad
regeringen har erfarit har Svenska kommunförbundet även beslutat atl kraftigt
öka sina anslag lill kommunalt inriktad FoU under åren 19901992. Regeringen har
också erfarit att det pågår ett beredningsarbete med liknande inriktning inom
Landstingsförbundet. 1 båda fallen kommer betoningen atl ligga på tillämpad
forskning och utvecklingsarbete.

Regeringen anser del vara
mycket viktigt att denna verksamhet kommer till stånd. Målsättningen bör vara
all få en större kraftsamling inom forsknings- och utvecklingsverksamheten som
stöd och stimulans åt förnyelsearbetet i den offentliga sektorn.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 22 Civildep.

s. 1986 Kontrollera mot PDF

Förslag
om programarbete för den stadiga forskningen

Om
den offentliga sektorns samlade FoU-verksamhet skall bli effektiv behövs inte
bara etl ökat utvecklingsarbete. Även grundforskningen bör ges en större
omfattning. Regeringen avser därför all under budgetåret 1990/91 låta utföra
ett programarbete avseende forskning om den offentliga sektorn.

Programarbetet skall
huvudsakligen gälla grundläggande forskning om den offentliga sektorns ledning,
styrning, organisation och utvärdering. Forskning med denna inriktning är i dag
spridd över etl stort antal problemfält med många små projekt. Insatserna är
begränsade till sin omfattning och spridda över många discipliner och
organisationer, vilket gör all information och erfarenheter gentemot den
praktiska verksamheten ofta fungerar dåligt.

Utgångspunkten i
programarbetet skall vara att den traditionella arbetsfördelningen mellan
statens ansvar för grundläggande forskning och forskamtbildning och
produktionens ansvar för forskningsanknutel utvecklingsarbete skall ha sin
giltighet även här. Avsikten är således att utreda vilka fasla resurser som
krävs vid universiteten och högskolorna samt vilka satsningar som bör ske genom
forskningsråden.

Forskning som rör den
offentliga sektorns ledning, styrning, organisation och utvärdering haren sektorsövergripande
karaktär. Den ger generell kunskap som inte är knuten lill en enskild sektor.
Den rör problemområden som är gemensamma för den statliga och den kommunala
sektorn.

I
programarbetet bör bl.a. den statliga sektorsforskningen granskas i syfte att
undersöka om det är lämpligt alt den i vissa stycken kan få en

452

inriktning
mot problem som är mer allmängiltiga för den offentliga sek- Prop.
1989/90:90 torn. Visserligen förekommer sektorsforskning med inriktning på
ledning. Avsnitt 22 styrning, organisation och utvärdering. Men den utgör
som regel inte Civildep. självständiga program, utan ingår i större
ämnesstrukturer som gäller utvecklingen av innehållet i verksamheterna.

Regeringen
föreslår att delegationen för Jörskning om den offentliga sektorn upphör den I
juli 1990. Del kommer dock all krävas ytterligare medel för all avsluta
pågående forskningsprojekt eller för all stödja projekt som är en direkt
fortsättning på projekt som tidigare har fått stöd. Del är också viktigt atl
det kontaktnät med olika forskargrupper som delegationen har byggt upp kan
bibehållas även om formerna förändras. Medel för dessa uppgifter finns
beräknade i årets förslag lill statsbudget under trettonde huvudtiteln,
anslaget Vissa utvecklingsåtgärder (prop. 1989/90:100 bil.15).

Regeringen
har tidigare under avsnitt 21.3 föreslagit alt ett inlitut för
kvalitetsutveckling bildas. Verksamheten skall stimulera och aktivt bidra till
en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska samhället. Regeringen
anser all kvalitetsfrågorna spelar en viktig roll även inom de offentliga versamheterna.
Det finns ett stort behov, både inom privat och offentlig sektor, att utveckla
metoder för all utvärdera kvalitet i tjänster. Vi anser därför att del inom
ramen för det föreslagna programarbetet närmare bör utredas i vilken
utsträckning inslilulel kan tillgodose den offentliga sektorns
utvecklingsbehov.

För
att bekosta programarbetet bör trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.
ökas med 500000 kr. utöver regeringens förslag i årets budgetproposition. För
1991/92 föreslås ytteriigare 7 000 000 kr och för 1992/93 föreslås ytteriigare
10000000 kr. dvs. en totafbas om 17 500000 kr. vid periodens slut.

22.3 Konsumentforskning 22.3.1 Verksamheten hittills

Konsumentforskningen
är tvärvetenskaplig tik sin karaktär och kan inte hänföras till något särskilt universildsämne.
Forskning som är konsumentpoliliskl relevant bedrivs inom olika ämnen vid
universitet och högskolor.

Konsumentverket
har lill uppgift alt stödja och ta initiativ till konsu-menlinriklad forskning.
Verket hade fram lill början av 1980-lalet ett särskilt anslag i statsbudgeten
för atl stödja forskningen på konsument-området. Som mest disponerade man drygt
1 milj. kr. för sådana insatser. Verket kunde bl. a. lämna bidrag till
grundläggande forskning om hushållens situation.

Under
1970-talel inrättades även tjänster för konsumentforskning vid

vissa universitet. Flera av dessa tjänster har dock omvandlats och fått en

inriktning mot andra forskningsområden. Konsumenlleknisk forskning

har sedan början av 1970-talel bedrivits vid Chalmers tekniska högskola. I

1987 års forskningspolitiska proposition (prop. 1986/87:80 bil. 6) uttala- 453

s. 1987 Kontrollera mot PDF

des att konsumentteknik
var ett angeläget forskningsområde. Riksdagen beslöt år 1987 att inrätta en
ordinarie professur vid Chalmers tekniska högskola för konsumentteknisk
forskning. Finansieringen av verksamheten vid den konsumenllekniska
institutionen vid Chalmers tekniska högskola har dock inte kunnat få någon
långsiktig lösning.

Vid konsumentverket finns
sedan 1 januari 1988 en konsumentteknisk nämnd. Den är ett rådgivande organ
till konsumentverket och har där till uppgift att verka för all bmkarkrav
beaktas vid utvecklingen och upphandlingen av produkter. I nämnden ingår
företrädare för ell stort antal myndigheter, högskolan, kommuner, landsting, branschforskningsinslitut
och standardiseringsorgan.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
22 Civildep.

22.3.2 ökat stöd till
konsumentforskningen

Konsumentforskningen
har haft svårt att etablera sig vid universitet och högskolor. Området är genom
sin mångvdenskapliga karaktär splittrat på flera vetenskapliga discipliner.
Avvecklingen av konsumentverkets särskilda forskningsanslag har dessutom
bidragit lill att forskningen på konsu-mentområdel har begränsats. Områdets
komplexitet och avsaknaden av etl sammanhållet forskningsprogram har lett lill
all kunskapsutvecklingen inte har varit tillfredsställande. Regeringen anser
mot denna bakgmnd att den konsumenlpoliliska forskningen bör ges ell aktivt
stöd för atl kunna etablera sig långsiktigt.

Konsumentforskningen har
ett myckel brett arbetsområde. Den kan vara inriktad på individbeteenden vid
köptillfallet, att en produkt fungerar för sill ändamål, all den inte är fariig,
all vamdistribulionen är likfredsslällande, etc. En mycket viktig uppgift för
konsumentforskningen är att sätta in olika konsumentbeteenden i en helhet. Den
samhällsvetenskapligt inriktade konsumenlforskningen kan ge värdefulla bidrag
till den förändring av livsstil som t. ex. en mer resursknapp och miljöanpassad
utveckling kan kräva. Del handlar om att skaffa kunskaper för en aktiv
teknikvärdering och alt visa på altemativa livsmönster som kan tjäna som förebilder.

Regeringen finner att
forskning som ger fördjupade kunskaper om bmkarkrav är intressant i flera
avseenden. Det gäker bl.a. den snabba teknikutvecklingen, den nya
arbetsmarknaden i våra bosläder, standardiseringens ökade betydelse inom ramen
för den västeuropeiska integrationen saml bmkarkravens nära koppling till
miljöfrågorna.

Erfarenhetema av
konsumentverkets stöd till sektorsforskningen på konsumentområdet är goda.
Regeringen anser därför atl konsumentverket bör få förstärkta resurser för
sådan forskning. Konsumentverket skall bl. a. stödja såväl grundläggande
forskning som tillämpad forskning och sprida informaiion om forskningen.
Regeringen föreslår 2 milj. kr. för sådana insatser under budgetåret 1990/91.
Medlen bör anvisas över ell särskik reservationsanslag på statsbudgeten.

När det gäller
basresurserna för konsumentteknisk forskning vid Chalmers tekniska högskola
har regeringen beräknat 500000 kr under anslaget Tekniska fakulteterna under
åttonde huvudtiteln.

454

22.4 Ungdomsforskning

22.4.1
Verksamheten hittills

Regeringen
har under senare år lyft fram ungdomsfrågorna som ett av de viktigaste områdena
inför framliden. Regeringens barn- och ungdomsdelegation har under en
tvåårsperiod, via medd från allmänna arvsfonden, bl.a. gett stöd lill
uppbyggnaden av ett antal forskningscentra knutna till universitet och
högskolor. Avsikten med detta stöd lill forskarmiljöer har varit alt främja
samarbete mellan olika forskare som är verksamma inom ungdomsforskningen.

De fem centra som har
byggts upp är lokaliserade till universiteten i Stockholm, Linköping, Lund,
Göteborg och Umeå samt til! högskolan för lärarutbildning i Stockholm.
Verksamheten kommer all utvärderas under våren 1990. Därutöver har barn- och ungdomsddegationen
anslagit medel till en ivårig försöksverksverksamhet vid Stockholms
universitetsbibliotek för alt bygga upp en databas om ungdomsforskning.

Barn- och ungdomsddegationen
har även överlämnat rapporten Framtida ungdomsforskning i Sverige (Ds
1989:18). Rapporten har utarbetats utifrån enkäter till berörda institutioner
och intervjuer med forskare på området. Rapporten har remissbehandlats och dess
förslag har mottagils positivt av remissinstanserna. En sammanställning av
remissyttrandena finns all tillgå på civildepartementet.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 22 Civildep.

22.4.2
Framtida ungdomsforskning

Ungdomsforskningen
har kommit all uppmärksammas allt mer i Sverige under senare år. Etl förstärkt
internationellt intresse är en av orsakerna lill delta. Till skillnad från vad
som är fallet i många andra länder är ungdomsforskningen inte etl etablerat
forskningsområde i Sverige. Del saknas en nationell plattform eller
organisation med ansvar for ungdomsforskning och för internationelll utbyte.
Forskning om ungdom bedrivs inom många discipliner. Samtidigt framträder ell
påtagligt behov av tvär- och flervetenskaplig grundforskning inom området. Det
är viktigt att den mångfald som kännetecknar forskningsfältet tas tillvara.

Regeringen har
tidigare under avsnitt 17.2 föreslagit atl forskningsrådsnämnden
fortsättningsvis anvisas medel för alt bl.a. finansiera forskning om ungdom.
För budgetåret 1990/91 föreslås 2,5 milj. kr. För 1991/92 ytterligare 0,5 milj.
kr. saml för 1992/93 ytterligare 1 milj. kr. dvs. en total höjning om 4 milj.
kr vid periodens slut.

22.5 Kvinno-
och jämställdhetsforskning

Kvinnoforskning
och jämställdhetsforskning är två begrepp med delvis olika innebörd.
Jämställdhetsforskning avser forskning kring kvinnors och mäns skilda fömtsättningar
och villkor i kultur och samhälle medan kvinnoforskning snarare avser
forskning ur ett kvinnoperspektiv.

455

22.5.1
Verksamheten hittills

Kvinno-
och jämställdhelsforskning har hört till de områden som prioriterats i de
forskningspropositioner som har lagts fram under 1980-talet. 1 samband därmed
har även några tjänster inrättats. År 1982 inrättades en professur i
kvinnohistoria vid universitetet i Göteborg och år 1984 fem forskartjänster i jämställdhelsforskning
vid HSFR. Senare inrättades ytterligare en sådan tjänst vid rådet. Vidare
finns vid rådet sedan år 1987 en gästprofessur för en utländsk kvinnlig
forskare.

Forskningsområdet
har under senare år tilldragit sig ett ökat intresse. Avhandlingar med kvinno-
och jämslällhetsperspektiv har blivit fler och därmed har även våra kunskaper
om kvinnors villkor och om kvarstående ojämlikheter mellan könen ökat. Vid
universitet och högskolor har de s. k. fommorganisationema utfört dt viktigt
arbete. Forumverksamheten omfattar numera både konferenser och kurser samt
viss forskningsstödjande verksamhet. Fora ansvarar även för utgivningen av
Kvinnovetenskaplig tidskrift som fyller en viktig funktion för alt sprida
kunskap om jämslälld-hetsforskningens resultat, både i Sverige och utomlands.

Delegationen
för jämställdhelsforskning (JÄMFO), som inrättades för att initiera, samordna
och följa kvinno- och jämslälldhelsforskningen, har spelat en viktig roll för
uppbyggnaden av delta forskningsområde. JÄMFO har bl. a. anordnat konferenser
och seminarier saml publicerat dt flertal rapporter. JÄMFO har även på
regeringens uppdrag sammanställt forskningsprogram på några viktiga områden
senast inom området makt och inflytande. Detta uppdrag redovisades i september
1989 i rapporten Kvinnors makt och inflytande. Vi utgår ifrån att rapporten
kommer att stimulera till fortsatt forskning på detta område. 1 detta
sammanhang kan också nämnas atl maktutredningen (JU 1985: 02) särskilt beaktar
jämställdhetsfrågor i sitt pågående arbete.

Regeringen disponerar
under trettonde huvudtitelns reservationsanslag Utredningar m. m. vissa medel
för forsknings- och utvecklingsarbete på jämställdhelsområdd. Forskningsprojekt
inom olika områden har, efler hörande av JÄMFO, genomförts med stöd av dessa
medel.

Även
vid arbetslivscentmm (ALC) bedrivs sedan år 1979 en betydande kvinno- och jämställdhelsforskning
som har resukerat i ny kunskap om kvinnors villkor i arbetslivet samt om den
rådande könssegregeringen på arbetsmarknaden.-

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 22 Civildep.

22.5.2
Framtida kvinno- och jämställdhetsforskning

De
insatser som hittills gjorts har medfört ett ökat intresse för kvinno- och
jämställdhetsforskningen. Mycket återstår dock för att vår kunskap om kvinnors
respektive mäns villkor på skilda områden skall bli allsidig.

För
detta krävs all forskning med dt jämställshelsperspektiv på allvar bryter in i
universitetsvärlden och i de enskilda disciplinerna. Regeringen anser att
högskolor och meddsbeviljande organ bör ägna stor uppmärksamhet åt behovet av
sådan forskning.

Det
är angeläget att rekryteringen av kvinnor till forskningen ökar.

456

Också
här har högskolan, men även UHÄ, en viktig roll. Kvinnorna inom forskarvärlden
bör få en starkare ställning. Miljöer som är positiva till kvinno- och jämställdhelsforskning
bör skapas och vidmakthållas. Det tvär- och mångvdenskapliga angreppssätt som
visat sig framgångsrikt inom detta område bör utvecklas.

Regeringen
anser det viktigt alt jämställdhet blir en större del i universitetens ordinarie
forskningsverksamhet. För att denna forskning skall fä en fastare förankring
inom universitet och högskolor bör även fler tjänster inrättas. Vi anser därför
atl tre professurer inklusive vissa basresurser bör inrättas i kvinno-och jämställdhelsforskning
den I juli 1991.

En
av professurerna bör avse ekonomisk forskning med inriktning på kvinnors och
mäns inkomster och löner. Dessa frågor är centrala i den framlida politiken för
jämställdhet. Kunskap saknas idag i stor utsträckning t. ex. ifråga om
lönebildning och löneskillnader ur etl könsperspektiv samt om hur dessa
skillnader kan relateras lill förhållanden såväl på arbetsmarknaden som i
familjen.

Våld
och sexuella övergrepp mot kvinnor är lillräckligt ofta förekommande för att
kunna sägas utgöra etl allvarligt samhällsproblem. En andra professur bör
därför avse ett samhällsvetenskapligt ämne som ger möjlighet all forska kring
frågeställningar om makt som konfliktorsak mellan kvinnor och män och om hur
våld mot kvinnor kan relateras lill andra förhållanden i samhället. Professuren
bör inte ensidigt koncentreras på empiriska metoder eller fokuseras på
förklaringsmodeller som är baserade på enskilda individers eller familjers
egenskaper utan bör ges en bredare inriktning.

En
tredje professur bör avse medicinsk kvinnoforskning. Medicinsk forskning med
ett kvinnoperspektiv är eftersatt i Sverige. Delta förhållande påtalades även
i 1987 års forskningspoliliska proposition. Det finns en rad områden inom den
medicinska forskningen där kunskap saknas om kvinnors hälsa och sjukdomar och
om sambanden mellan deras hälsa och deras livsvillkor. Del kan t. ex. gälla
allmänmedicin och socialmedicin men också gynekologi och psykiatri.

UHÄ
kommer senare att få i uppdrag atl utreda närmare inriktning saml placeringsort
för de tre tjänsterna. UHÄ bör därvid samråda med berörda forskningsråd. I
detta sammanhang bör givelvis kvinnoforskningens erfarenheter tas lill vara.

Med
inrättandet av de tre professurerna får kvinno- och jämställdhetsforskningen en
fastare bas inom högskolan. Därmed kan JÄMFO:s uppbyggnadsarbete sägas ha
slutförts. De medel som under trettonde huvudtitelns reservationsanslag
Utredningar m. m. disponeras för JÄMFO:s verksamhet och för forskning och
utveckling inom jämställdhelsområdd börsåledesfr. o. m. budgetåret 1991/92
anvisas under åttonde huvudtitelns anslag till Samhällsvetenskapliga och
Medicinska fakulteterna. En resursförstärkning om 1 milj. kr. bör vidare
tillföras dessa anslag för 1991/92. Under budgetåret 1990/91 kommer
tillgängliga medel under trettonde huvudtiteln atl användas liksom tidigare
för alt finansiera JÄMFO:s verksamhet och för stöd till forskningsprojekt på
jämställdhetsområdet.

Tidigare
under avsnitt 17 anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål har
även föreslagits en resursförstärkning om 1 200 000 kr. för fora

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 22 Civildep.

457

för kvinnliga forskare och
kvinnoforskning inklusive för Kvinnovetenskap- Prop. 1989/90:90

lig lidskrift. Avsnitt 22

För
budgetåren 1991/92 och 1992/93 kommer särskilda medel atl avsäl- Civildep.
las lill FRN från trettonde huvudtitelns reservationsanslag Särskilda järn-släddhelsålgärder.
Medlen skall användas för ell informationsprogram hos FRN för jämslälldhelsforskningen,
med möjlighet all genom rapporter, seminarier m. m. sprida resultat från denna
forskning.

Sammantaget
innebär dessa förslag en väsentlig förstärkning för kvinno-och jämslälldhelsforskningen.

22.6 Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. att
riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m. m.

under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar 500000

kr. utöver vad som föreslagils i prop. 1989/90:100 bil. 15,

2. att
riksdagen till Konsumentforskning under trettonde huvud

titeln för budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag på

2000000 kr.

458

23 Miljödepartementets verksamhetsområde

Inom
miljödepartementets verksamhetsområde finansieras miljöforskning via ell anslag
som disponeras av statens naturvårdsverk. En särskild forskningsnämnd med
företrädare för såväl forskare som avnämare beslutar om anslagets närmare
användning. Vidare finansierar staten s. k. kollekliv miljöforskning
tillsammans med näringslivet.

Regeringen
föreslår en ökad forskning om miljöteknik samt avfall och återvinning. Detta
innebär nya anslag under såväl miljödepartementels som industridepartementets
huvudtitlar på statsbudgeten.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 23 Miljödep.

Sammanfattande tabell över resurserna (ill
anslag under miljödepartementet 1989/90-1992/93

Milj. kr.

Miljöforskning Forskning for ett avfallsssnålt samhälle:
Avfallshantering

Anvisat 1989/90

104,7'

Förslag 1990/91

+ 9,0 + 4,0

Beräknat

1991/92

+ 12,0

+ 8,0

Beräknat 1992/93

+ 15,0

+ 8.0

' Anslaget
Miljövårdsforskning

23.1 Miljöforskning via statens naturvårdsverk m. m. 23.1.1 Hur forskningen organiseras

Anslaget
lill miljöforskning som disponeras av forskningsnämnden vid statens
naturvårdsverk används för miljöforskning utanför verket. Forskningen skall ge
ökade kunskaper inom området och en vetenskaplig grund för planering, initiativ
och beslut i olika miljöfrågor. Avnämare är i första hand centrala, regionala
och lokala miljömyndigheter. Forskningen utförs till ca tre fjärdedelar vid
universitet och högskolor och resten vid andra externa organ. Genom atl
anslaget för miljövårdsforskning kanaliseras via naturvårdsverket får
forskningens avnämare möjlighet att påverka forskningens inriktning.

Förslag lill
forskningsprojekt som kommer in lill forskningsnämnden vid naturvårdsverket
granskas vetenskapligt av en kommitté bestående av forskare och avnämare med
särskild kompetens. Det finns för närvarande åtta vetenskapliga kommittéer.
Bidrag kan erhållas för både tillämpad och grundläggande forskning.

När en stor och allvarlig
miljöfråga behöver belysas ur olika aspekter bildas för detta ändamål ett
projektområde. Del innebär att all forskning som rör ett visst ämnesområde
samlas under "ell tak". Etl projektområde drivs vanligen i fyra till
sex år.

Naturvårdsverkets
forskningsnämnd disponerar för budgetåret 1989/90 ca 98 milj. kr. för stöd lill
målinriktad forskningsverksamhet inom miljövårdsområdet.

Beloppet
avser forskningsmedel som anvisas under dels anslaget B 4. Miljövårdsforskning,
dels anslaget B 1. Statens naturvårdsverk .

459

För atl möjliggöra en mer
långsiktig kompetensuppbyggnad inom miljövårdsområdet bekostar
forskningsnämnden närmare tjugo forskartjänster på professors- eller
högskolelektorsnivå med placering i första hand vid högskolorna. Under del
senaste året har forskningsnämnden börjat förhandla med högskolorna om
långsikliga avtal om forskning inom vissa ämnesområden. Samarbelsformen innebär
i stort all gmpper skapas genom att nya tjänster inrättas vid högskolan, en
projektledare och ell antal forskartjänster, inom ell bestämt forskningsfält.

Vidare stöds s.k.
kollektiv forskning inom miljöområdet. Ansvarig för programmets genomförande är
Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luflvårdsforskning i enlighet med etl
särskilt ramprogram. Nuvarande ramprogram gäller förtiden den 1 juli 1988-den
30juni 1991 och haren budget på ca 88,5 milj. kr. varav staten svarar för ca
40,8 milj. kr. och Föreningen för Industriell Miljövårdsforskning, som är
näringslivels part, för ca 47,7 milj. kr.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
23 Miljödep.

23.1.2
Verksamhetens inriktning

Miljöforskningsanslagd
har funnits sedan slutet av 1960-talel. De första tio åren kan betraktas som en
period av etablering och kunskapsuppbyggnad. Under de senaste 1015 åren har
en fortsatt, vidgad och fördjupad kompetensuppbyggnad skett.

Parallellt
med denna utveckling kan andra vikliga utvecklingslinjer urskiljas:

Centrala
miljöfrågor har lyfts fram genom särskilda riktade satsningar för atl tillgodose
miljöområdets behov av kunskaper. I anslutning härtill har arbetssätt och
organisation utvecklats för all ge närmare kontakter mellan forskama och olika
avnämare. Dessa insatser har även lett lill en vidgad tvärvetenskaplig
samverkan mellan forskare inom olika discipliner och högskoleorter.

Kunskapsförsörjningen
inom miljöområdet och andra sektorer i samhäkel har stärkts genom en avnämarinriktad
rapportering.

Samarbelsformerna
med högskolan har utvecklats för all säkerställa den kompetens som byggs upp
inom miljöforskningens ram.

Kvalitetsgranskningen
har stärkts genom internationella vetenskapliga utvärderingar av program och
projekt.

Inom ett flertal områden
har miljöforskningen på ell myckel påtagligt och tydligt säll kunnat medverka
till all la fram underlag för miljömyndigheternas planering och åtgärder. Till
exempel kan visas på forskningens betydelse för arbetet med de två
aktionsplanerna mot luftföroreningar och försurning och mol havsföroreningar. I
båda fallen bygger de uppställda miljömålen i myckel hög grad på resultat från
miljöforskningen, vilket visar all forskningen har haft en inriktning som är
väl anpassad till problemens art och myndigheternas arbete.

I de två senaste
forskningspropositionerna har ell antal områden särskilt prioriterats. Dessa är
i huvudsak hälsofrågor, försurningsproblem, klimat-effekter,
samhällsvetenskapliga frågor, miljöövervakning, övergödningen av sjöar, hav m. m.,
saml förorening av haven. I stort har propositionernas

460

prioriteringar följts.
I vissa fall har insatserna, av framför allt ekonomiska Prop. 1989/90:90

skäl, inte fått önskad omfattning. Detta gäller i första hand forskning om
Avsnitt 23

klimateffekter oeh miljöövervakning. Miljödep.

23.1.3
Områden som bör prioriteras

1
avsnitt 7 har regeringens uppfattning om inriktningen och omfattningen av
miljöforskningen i stort under den kommande treårsperioden närmare redovisats.

I
del följande redovisar regeringen den forskning som bör prioriteras den
kommande treårsperioden inom ramen för naturvårdsverkels anslag för
miljöforskning.

Del
är viktigt att miljöforskningen har förmåga alt upptäcka och fånga upp nya
problem och alt den har god framförhållning i kompetensuppbyggnaden. Den måste
samtidigt ha beredskap all ta upp och anpassa sig till förändrade
problembilder. De vetenskapliga kommittéernas uppgift är bl.a. all fånga upp
eller fömtse nya problem.

Regeringen
anser all de vetenskapliga kommittéernas sökande verksamhet är angelägen och
alt deras budget därför bör stärkas. Särskild vikt bör läggas på forskning om
samhällsvetenskapliga miljöfrågor, hälsa, den marina miljön och landmiljön.

Behovet
av kraftigt ökade insatser inom den marina forskningen har redovisats i
föregående års budgetproposition och i propositionen (prop. 1988/89:10) om
särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd. Den satsning som nu
föreslås om storskaliga processer och effekter i de öppna havsområdena i
Östersjön och Västerhavet överensstämmer med de riktlinjer som lagts fast i
tidigare propositioner. Denna forskning bör nu få förstärkning. Omfattningen av
forskningen måste bedömas tillsammans med den satsning som regeringen nu
föreslår på marina centra samt tillgången lill forskningsfartyg. Denna fråga
har behandlats i avsnitt 17.

Det
är angelägel att miljöproblem inom del s. k. ekoloxikologiska området kan
upptäckas så tidigt som möjligt. Fortsatt forskning om stabila organiska ämnen
i miljön är därför betydelsefull.

Med
hänsyn till den omfattande oro som finns om luftföroreningars påverkan på
jordens klimat bör ökade resurser användas för forskning om effekter av
förändrat klimat och strålning. Sådan forskning bör i första hand inriktas på
effekter på olika biologiska system till följd av klimatförändringar. Eftersom
detta är ett globalt problem är det särskilt viktigt med intemationell
samordning av forskningen.

Etl
exempel på ell område som inte är direkt miljöspecifikt är biotekniken och
gentekniken som under 1980-talet har utvecklats snabbt. Resurser bör avsättas
för forskning, i första hand sådan som syftar till att utveckla metoder för
riskvärdering.

Med
hänsyn till jord- och skogsbrukets stora påverkan på landskapet, naturtyper och
arter är det viktigt med forskning som rör miljöeffekterna av dessa
verksamheter.

Under
senare år har det framkommit att våtmarker kan minska jordbru-

461

kels
kvävebelastning på vallendrag och hav genom att fungera som
"kvävefälla". För att få ett bättre kunskapsunderlag bör resurser
avsättas för ändamålet.

Försurningen
av yl- och grundvatten leder till en ökad utlösning av metaller, vilket kan
påverka dricksvaltenkvalitén och därigenom människors hälsa. Delta blir en
allt viktigare fråga allteftersom försurningen fortgår och forskningsinsatser
är därför angelägna.

Omfattande forskning har
bedrivits öm föroreningars påverkan på miljön och människors hälsa. Den
forskningen bör nu utvärderas för all ge underlag till det fortsatta
forskningsbehovet inom området.

Forskningsnämnden
har i åtskilliga år avsatt särskilda medel för den långsiktiga
kompetensuppbyggnaden genom inrättande av forskartjänster i form av professurer
eller högskolelektorat. För närvarande finns beslut om 18 tjänster. Regeringen
anser all naturvårdsverket även forsättningsvis bör avsälla medel för detta
ändamål.

Regeringen
vill betona vikten av all del internationella forskningssamarbete som
naturvårdsverket stödjer kan fortsätta. Regeringen vill i sammanhanget erinra
om all medel anvisats (prop. 1988/89:150, bil. 13) för Sveriges deltagande i EG:s
gällande miljöprogram STEP (Science and Technology for Environmental Protection).

Miljöforskningsprogrammd
EPOCH (European Programme for Clima-tology and Natural Hazards) avser forskning
inom främst del klimatologiska området och är av intresse för miljö- och energipolitiken.
Som redovisats i avsnitt 17 (anslaget E 19) avser regeringen uppdra åt NFR att
i samråd med naturvårdsverket redovisa fömtsättningarna för ett svenskt deltagande
i EPOCH.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 23 Miljödep.

23.1.4
Anslagsfrågor

1 prop. 1989/90:100
(bil. 16) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 beräkna ett reservationsanslag på
104734000 kr. till Miljöforskning. Vi lar nu upp denna fråga och en ytterligare
anslagsfråga.

Fjortonde
huvudtiteln

B. Miljö

B 4. Miljöforskning

1988/89
Utgift 96446 817'

1989/90
Anslag 104734000' 1990/91 Förslag 112 351000 ' Anslaget Miljövårdsforskning.

Reservation

19199
546'

Under de senaste åren har
de finansiella resurserna för naturvårdsverkets forskningsnämnds vetenskapliga
kommittéer krympts på bekostnad av satsningar på nya projektområden och
utbyggnad av systemet med

462

extra forskartjänster.
Kommittéernas anslag bör därför enligt verkels uppfattning räknas upp generellt.
Därutöver bör, inom ramen för kommittéernas arbete, riktade satsningar göras
på områden som rör samhällsvetenskaplig miljöforskning, hälsa, den marina
miljön och landmiljön.

Naturvårdsverket föreslår
att följande nya projektområden sätts i gång under budgetåret 1990/91

miljövärdering
av biotekniken

våtmarker
som "kvävefälla"

klimatförändringar
och deras effekter

syslem
för alt beskriva och bedöma miljöfarligheten av utsläpp i luften

okänt
halogenerat organiskt material

Vidare föreslår verket kraftigt
ökade resurser till forskningen om storskaliga processer och miljöeffekter i
de öppna havsområdena i Östersjön och Västerhavet.

Sverige
bör enligt verket delta i EG:s EPOCH-program.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 23 Miljödep.

Regeringens
överväganden

Ett
karakteristiskt drag i miljöutvecklingen är atl miljöproblemen tenderar att bli
allt mer komplexa och storskaliga. Del är i denna situation viktigt att
miljöforskningen har förmåga att upptäcka och fånga upp nya problem och att den
har god framförhållning i kompetensuppbyggnaden. Del är därför angelägel med
särskilda satsningar på framförhållande forskning. Detta bör ske genom all de
vetenskapliga kommittéernas budget stärks. Samtliga nya projektområden som
naturvårdsverket föreslår har hög prioritet. Det är särskilt angeläget alt
projektområdena om klimatförändringar och deras effekter samt miljövärdering av
den moderna biotekniken sätts igång snarast.

Resursförstärkningen
av den marina forskningen måste fortsätta. Projektområdena som avser forskning
som är inriktad på problem i de öppna havsområdena, dvs. Östersjön och
Västerhavet, bör ges ökade resurser.

Sverige kommer från och
med budgetåret 1990/91 att betala full avgift till EG:s STEP-program.
Naturvårdsverket bör kunna frigöra medel för detta inom det föreslagna resurslillskoltet.

Medel för stöd till
kollekliv forskning inom miljöområdet bör även fortsättningsvis ställas till
förfogande från detta anslag. Enligt nu löpande avtal mellan staten och
Föreningen för Industriell Miljövårdsforskning skall för budgetåret 1990/91
staten skjuta lill 14 140000 kr. och föreningen 16 540000 kr. Verksamheten
skall bedrivas i enlighet med ett lill avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för
programmets genomförande avses liksom hittills vila på Stiftelsen Inslilulel
för Vatten- och Luftvårdsforskning.

Anslaget till
miljövårdsforskning bör nu få benämningen Miljöforskning. Den
medelsreservation som kan finnas kvar på anslaget miljövårdsforskning vid
utgången av innevarande budgetår bör få användas under den nya
anslagsbenämningen. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt
112 351000 kr.

463

Ärendet till riksdagen

Regeringen
föreslår

1. alt
riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1990/91 an

visar ett reservationsanslag på 112351 OOOkr.,

2. att
riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar

avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.

Prop. 1989/90:90 Avsnitt
23 Miljödep.

B 13. Forskningfbrettavfallssnåltsamhälle:Avfallshantering

1990/91 Nyu anslag (förslag) 4000000

Miljöanpassad
produktutveckling och bahandling och hantering av avfall är en växande uppgift
inom dt modernt industrisamhälle. Syftet med FoU-verksamheten inom miljö- och
avfallsområdet är dels att identifiera de risker som en olämplig och
ofullständig avfallshantering innebär för en god miljö, dels precisera de krav
som behöver ställas på produktutveckling, bmkare, konsumenter och
avfallshantering för atl minska avfallets mängd och farlighet. FoU-versamheten
bör vidare syfta lill att utveckla leknik och styrmedel för all driva
utvecklingen mol sådana behandlingsmetoder som lämpar sig från såväl miljö- som
resurshushåkningssynpunkl.

Gränserna mellan olika
forskningsområden, som har betydelse för avfallsproblematiken, är svåra all dra.
Det är viktigt all man inte begränsar begreppet avfaUsrelaterad forskning till
en enda snäv, teknikorienlerad disciplin, utan i stället utvecklar dt
tvärvetenskapligt helhetsperspektiv.

I den framtida FoU-versamheten
måste de miljöpolitiska målen sättas främst. För alt kunna specificera
miljömålet måste effektforskning bedrivas. För atl sedan kunna inrikta
verksamheterna mot atl inte överskrida de gränser som sätts upp utifrån
preciserade miljömål måste FoU-versamheten innefatta utvecklingen av tekniker
och syslem för all såväl eliminera och hålla inne föroreningar som all minska
avfallsmängderna.

Inom
främst följande områden behövs FoU-insatser:

planering
för ett avfallssnåll samälle

avfallssnål
leknik- och produktutveckling

leknik
och syslem för källsortering och insamling av avfall och restprodukter

återvinning

energiutvinning,
volymreduktion

deponering

särskilda
hanterings- och behandlingssystem för miljöfarligt avfall och riskavfall

För
att styra FoU-verksamheten i den riktning som miljömålen anger, är det viktigt
all utveckla dt samspel mellan de olika områdena.

1
rapporten Forska för bättre miljö gmpperas FoU-områdena på följande säll:

1. FoU
för problembeskrivning och riskvärdering (effektforskning)

2. FoU
för att förebygga och lösa miljöproblemen (åtgärdsforskning,

leknik- och systemutveckling)

464

3.
FoU för all utveckla hjälpmedel för effektivare miljövård och bättre
naturresurshushållning (forskning om styrmedel och övervakning)

Naturvårdsverket har ell
huvudansvar för områdena 1 och 3 medan STU har ell motsvarande huvudansvar för ålgärdsforskningen
och teknikutvecklingen för bl. a. industriproduktion och kommunal vatten- och
avloppsteknik. Därjämte har byggforskningsrådet ett ansvar för FoU om
planering för dt avfallssnåll samhälle på lokal nivå. Del finns i dag ett behov
av en övergripande, tvärgående funktion för samordning mellan effektforskning, ålgärdsforskning
samt teknik- och syslemforskning.

AvfaUsrelaterad forskning
och delar av den miljötekniska forskningen har många gemensamma nämnare. Därför
skulle verksamhet av detta slag vinna på samordning av myndighetsresurser,
samtidigt som rollema för de involverade myndigheterna klart bör särskiljas.

Regeringen
anser därför som redan nämnts i avsnitt 21.1.6 (under anslaget F 21) all dt
programråd bör inrättas. Programrådels uppgift skak vara all se till all
forskningen får en inriktning som stämmer med de miljöpolitiska målen samt all
forskningsinsatsema samordnas så all ell effektivt utnyttjande av anslagen
uppnås. Del bör ankomma på regeringen att utse ledamöter i rådet.

Regeringen
föreslår atl anslaget till ökad forskning för ett avfallssnåll samhälle
fördelas på två nya anslag, dels ell anslag F 21 Miljöanpassad
produktutveckling under tolfte huvudtiteln (se avsnitt 21.1.6) dels förevarande
anslag.

Prop.
1989/90:90 Avsnitt 23 Miljödep.

s. 467 Kontrollera mot PDF

Ärendet
till riksdagen

Regeringen
föreslår

att
riksdagen lill Forskningför ett avfallssnåll samhälle: A vfadshan-tering för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 4000000 kr.

30 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90

465

Förslag till Prop. 1989/90:90

Lag om ändring i högskolelagen (1977:218) ''

Härigenom
föreskrivs all del i högskolelagen (1977:218) skall införas en ny paragraf, 36
c, av följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

36c§

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om alt en tjänst som lärare vid högskoleenhet skad vara förenad
med tjänst för specialistutbildad läkare eller annan tjänst än läkartjänst vid
sjukvårdsenhet som är upplåtenför medicinsk utbildning och forskning. Tid en
förenad tjänst får utses endast den som är behörig tid båda tjänsterna.

De tjänster som skad förenas med en lärartjänst tdlsätts i den ordning
som gäller för lärartjänsten.

Innan en lärartjänst som är förenad med tjänst vid en sjukvårdsenhet
tillsätts skall hälso- och sjukvårdsnämnden beredas tillfölle att yttra sig i
ärendet.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1990.

467

s. 468 Kontrollera mot PDF

Förslag
till Prop. 1989/90:90

Lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster
vid ' enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som
har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m. m.

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom
den landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtils för
grundläggande utbildning av läkare, m. m.

dels
alt 2 § skall upphöra att gälla,

dels
att 3 och 6 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Sådan
läkartjänst som är förenad 136 c § högskolelagen (1977:218) med en
lärartjänst vid en högskole- finns bestämmelser bl. a. om all enhet
tillsätts i den ordning som gäl- tjänst som lärare vid högskoleenhet ler för
lärartjänsten. Vid tillsätt- kan vara förenad med tjänst för spe-ningen
skall, utöver de befordrings- cialistutbildad läkare, grunder som gäller för
lärartjänsten, beaktas den kliniska skickligheten i undervisningsämnet.

På förslag tid sådan läkartjänst som avses iförsta stycket får uppföras
endast den som uppfyller behörighetskraven för läkartjänsten eller som
socialstyrelsen förklarat behörig dd sådan tjänst.

TjänsteJÖrslagsnämnden skall bereda hälso- och sjukvårdsnämnden
tillfälle att, såvitt avser den hälso-och sjukvårdande verksamheten, yttra sig
över de sökande som tjänsleförslagsnämnden anser främst bör komma ifråga tid
tjänsten.

6§

Kliniska
amanuenser och medi- YAiniska assistenter och medicine

cine studerande får biträda i hälso- studerande får biträda i hälso- och

och sjukvården. sjukvården.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1990.

De
som vid ikraftträdandet innehar tjänster som kliniska amanuenser får biträda i hälso-
och sjukvården så länge de innehar sådana tjänster.

468

s. 469 Kontrollera mot PDF

Protokoll fört vid förhandlingar den 19 december 1989 Prop. 1989/90:90

mellan företrädare för staten och för vissa Bilaga 2

landstingskommuner/kommuner om samarbete om

läkarutbildning och forskning m. m.

Närvarande:

För
staten

Landshövdingen
Lennart Sandgren

För

Stockholms
läns landstingskommun

Landstingsrådet
Göran Hammarsjö

Uppsala
läns landstingskommun Landstingsrådet Bror R. Eriksson

Östergötlands
läns landstingskommun Landstingsrådet Bo Pettersson

Malmöhus
läns landstingskommun Landstingsrådet Lars Walberg

Malmö
kommun Kommunalrådet Ilmar Reepalu

Göteborgs
och Bohus läns landstingskommun Landstingsrådet Vema Rydén

Göieborgs
kommun Kommunalrådet Göran Axell

Västerbottens
läns landstingskommun Landstingsrådet Ove Löfgren

Landstingsförbundet
Landstingsrådet Bengt Holgersson Ekonomidirektören Ulf Wetterberg
Sektionschefen Anders Hedberg 1 :e sekreteraren Håkan Veslergren

1. Partema
enas om att träffa avtal om samarbete

om
läkamlbildning och forskning m.m (bil 1 jämte underbilagor 1.1 1.3).

Avlalel
skall gälla fr.o.m. 1989-12-01 och ersätta tidigare samarbdsavtal (1984 04
26). För driflersällningen t.o.m. 1989 gäller överenskommelsen om statlig driftersättning
för åren 1987 -1989 för läkamlbildning och forskning m. m.

2. Partema
är överens om all ersättningama fr.o.m. 1990-01-01 även

avser särskilda åtaganden för berörda landstingskommuner/kommuner

enligt de till del tidigare samarbeisavtalel knutna ortsvisa avtalen.

469

s. 470 Kontrollera mot PDF

Anmärkning Prop. 1989/90:90

Partema
konstaterar att det mellan svenska staten och vissa sjukvårdshu- "ilaga I vudmän
slutits andra avtal än de nyssnämnda ortsvisa avtalen med kopplingar till
avtalet den 26 april 1984 om samarbete om läkamlbildning och forskning m. m.
Detta gäller bl.a avtalen om ändrat huvudmannaskap för landvården vid
universiteten i Umeå resp. Göteborg. Vad i dessa avtal sägs om statlig invesleringsersällning
m. m. berörs således inte av föreliggande avtal.

3.
Vad som överenskommits i detta protokoll jämte bilagor gäller under förbehåll
alt del godkänns av regeringen saml berörda landstingskommuner/kommuner.

Detta
protokoll är upprättat i två exemplar av vilka partema tagit var sitt.

Stockholm
den 19 december 1989

För
svenska staten Lennart Sandgren

För
berörda landstingskommuners/kommuners gemensamma förhandlingsdelegation Bengt
Holgersson Ulf Wetterberg

470

Bilaga
1 lill protokoll

1989-12-19 om samarbete
om läkarutbildning och forskning m. m.

Prop. 1989/90:90 Bilaga 2

s. 471 Kontrollera mot PDF

Avtal

mellan
svenska staten och vissa landstingskommuner/kommuner om samarbete om läkamlbildning
och forskning m. m.

Staten
är huvudman för den gmndläggande högskoleutbildningen på läkarlinjen (läkamlbildning)
samt för den forskamtbildning och den forskning som bedrivs inom högskolan
(forskning). Beslämmelser om dessa verksamheter finns i högskolelagen och andra
författningar.

Landstingskommunerna,
varmed även avses kommuner som inte ingår i någon landstingskommun, är huvudmän
för den offentliga hälso- och sjukvården. Bestämmelser om denna verksamhet
finns i hälso- och sjukvårdslagen och andra författningar. Med utgångspunkt i hälso-
och sjukvårdslagen skall landstingskommunerna i frågor som rör den högspeci-aliserade
hälso- och sjukvården samverka såväl inom som mellan de hälso-och
sjukvårdsregioner som regeringen fastställt. För denna samverkan föreligger ell
av Landstingsförbundet rekommenderat riksavtal samt regionala avtal.

För
läkamlbildning och forskning inom de medicinska kliniska ämnesområdena krävs
tillgång till resurser inom hälso- och sjukvården. Verksamhetema är
integrerade med varandra. Detta medför all en samverkan mellan staten och
huvudmannen för den offentliga hälso- och sjukvården måste ske, som bl. a.
innebär att landstingskommunen vid planeringen av hälso- och sjukvården skall
beakta läkamtbildningens och forskningens behov. Hälso- och sjukvårdens
organisation och dimensionering utgör därvid den ram inom vilken läkamlbildningen
och forskningen får bedrivas.

Denna samverkan, som
gmndas på avtal mellan staten och berörda landstingskommuner, förekommer för
närvarande mellan följande högskoleenheter och landstingskommuner inom angivna
sjukvårdsregioner.

Högskoleenhet

Karolinska
institutet

Universitetet i Uppsala
Universitetet i Linköping Universitetet i Lund

Universitetet
i Göteborg

Landstingskommun

Stockholms läns
landstingskommun Uppsala läns landstingskommun Östergötlands läns
landstingskommun Malmöhus läns landstingskommun Malmö kommun Göieborgs- och
Bohus läns landstingskommun Göieborgs kommun

Sjukvårdsregion

Stockholmsregionen

Uppsala/Örebroregionen
Linköpingsregionen

Lund/Malmöregionen

Göteborgsregionen

471

s. 472 Kontrollera mot PDF

Universitetet i Västerbottens
läns Umeåregionen Prop. 1989/90.90

Umeå landstingskommun Bilaga z

Mol
den angivna bakgmnden enas partema om följande.

1§

I
detta avtal (samarbetsavtald) anges för alla utbildningsorter gemensamma
bestämmelser för samarbete mekan staten och en landstingskommun om läkamlbildning
och forskning.

På
gmndval av samarbetsavtalet skall berörd högskoleenhet och landstingskommun
träffa särskilt avtal med lokalt anpassade beslämmelser för samarbetet.

2§

Läkamlbildningen
och forskningen inom de medicinska kliniska ämnesområdena får bedrivas inom
landstingskommunens hälso- och sjukvårdsorganisation. 3§

Landstingskommunen
och högskoleenheten skall samråda vid tillämpningen av detta och anslutande
avtal, bl. a. om hur ekonomiska och andra resurser av gemensamt intresse skall
utnyttjas. Överenskommelse skall träffas mellan landstingskommunen och
högskoleenheten om formema för sådant samråd. 4§

De
föreskrifter som landstingskommun meddelar för verksamheten vid enhet inom hälso-
och sjukvården skall i tillämpliga delar gälla även för där verksamma
arbetstagare och studerande vid högskoleenheten. 5§

För
läkamtbildningens och forskningens behov skall landstingskommunen
tillhandahålla personal, lokaler och utmstning samt övriga nyttigheter och
annan service med de preciseringar, begränsningar och undantag som följer av
bilaga 1.1 till delta avtal. 6§

Läkamtbildningens
omfattning och inriktning gmndas på del antal nybörjarplatser som fastställs
av riksdagen saml på fastställda utbildningsplaner.

I
det särskilda avtal som avses i 1 § andra stycket skall anges de enheter beträffande
vilka skall tillämpas lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom
den landslingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för gmndläggande
utbildning av läkare, m. m. Sådan enhet kallas upplåten enhet. 7§

Forskningen
får bedrivas inom ramen för de resurser som tillhandahålls av högskoleenheten saml
de resurser som landstingskommunen skall tillhandahålla enligt 5 §.

Landstingskommunens
medgivande skall inhämtas, innan forskningsprojekt som ställer särskilda krav
på hälso- och sjukvårdens resurser påbörjas.

472

s. 473 Kontrollera mot PDF

Forskning
får inte utan landstingskommunens medgivande bedrivas Prop. 1989/90:90 inom
hälso- och sjukvårdsorganisationen av annan än den som är knuten Bilaga 2 lill
högskoleenhetens medicinska fakultet. 8§

Innan
förslag lämnas om att tjänst som professor inom medicmskl kliniskt ämnesområde
skall inrättas och vara förenad med landstingskommunal tjänst, skall medgivande
lill föreningen inhämtas från landstingskommunen. Därvid skall denna yttra sig
över förslagets konsekvenser i fråga om sjukvårdsorganisation och lokaler.

Motsvarande
skall gälla vid prövning av en i första stycket avsedd tjänst enligt 19 kap. 47
51 §§ högskoleförordningen.

Landstingskommunen
och berörd högskoleenhet skall vidare träffa överenskommelse rörande det
ersättningsbelopp som bör utgå i samband med inrättande av tjänst som professor
inom medicinskt kliniskt ämnesområde. Motsvarande skall gälla vid förslag lill
omprövning av ämnesinnehåll för klinisk professur om ändringsförslaget föreslås
medföra ändrad ersättning lill landstingskommunen.

Vad
som sägs i första, andra och tredje styckena gäller i tillämpliga delar även
professorstjänst inom teoretiskt ämnesområde i den mån innehavaren har sin
verksamhet inom utbildning och forskning lokaliserad lill enhet hos
sjukvårdshuvudmannen.

Anmärkning

Vid
yttrande enligt 8 § skall landstingskommunen beakta vad som sägs i det i
inledningen av detta avtal omnämnda riksavtalet om informations-och samrådsskyldighel
gentemot den egna sjukvårdsregionens samverkansnämnd, övriga
samverkansnämnder och Landstingsförbundet. 9§

För
landstingskommunens åtaganden enligt delta avtal lämnar staten ersättning
enligt den ordning som framgår av bilaga 1.2. 10 §

Ersättning
om 64 milj. kr. skall övergångsvis utgå för slulreglering av vissa
investeringskostnader m. m. enligt särskilt avtal. Ersättningen skall utbetalas
senast den 15 juli 1990. Motsvarande belopp skak omräknat fr.o.m. 1991 tillföras
driftersällningarna i enlighet med i bilaga 1.3 redovisade principer.

Anmärkning

Under
perioden 1 december 1989-30 juni 1990 utbetalas investeringser

sättningar för medicinsk utbildning och forskning, vilka rekvirerats senast

den 30 november 1989 och som efter prövning i vedertagen ordning skall

föranleda utbetalning av invesleringsersällning. Medlen utbetalas från del

under femte huvudtiteln uppförda anslaget E.20 Investeringsersättningar

enligt läkarutbildningsavtal m. m. 473

31 Riksdagen 1989/90. 1 .saml Nr 90

s. 474 Kontrollera mot PDF

11
§ Prop. 1989/90:90

Avtalet
gäller fr.o.m. den 1 december 1989 tills vidare. En uppsägning Bilaga 2
gäller från det kalenderårsskifte som inträffar fem år efler uppsägningen.

Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sill.

Stockholm
den 19 december 1989

För
svenska staten Lennart Sandgren

För
berörda landstingskommuners gemensamma förhandlingsdelegation Bengt Holgersson
Ulf Wetterberg

474

s. 475 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Prop. 1989/90:90

//// avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.

Bilaga
2

Preciseringar, begränsningar och undantag vad avser
landstingskommunens skyldighet att enligt 5 § samarbetsavtalet tillhandahålla
resurser för läkarutbildningens och forskningens_behov

1.
Beträffande personal'

Staten
anställer tjänsteman som är professor eller klinisk lärare och vars tjänst är
förenad med tjänst vid enhet inom hälso- och sjukvården. För sådan tjänsteman
bekostar staten lön enligt vederbörandes placering i lönegrad jämte i
förekommande fall därtill knutna tillägg och förmåner (inkl. pension), medan
landstingskommunen bestrider kostnader för särskilda arvoden och tilläggsförmåner,
såsom uppdragslillägg, befattningsarvode samt gottgörelse för särskild
arbetstid, jour och beredskap.

Klinisk
amanuens anställs oeh bekostas helt av staten, som dock är berättigad till
ersättning av landstingskommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott med
en tredjedel av utbetalt lönebelopp, förhöjt med lönekostnadspålägg enligt för
staten vid varje tillfälle gällande gmnder.

Antalet
tjänster som professor, klinisk lärare och klinisk amanuens fastställs av
staten efler samråd med landstingskommunen.

Personal
som anställs uteslutande för läkamlbildning eller forskning liksom timarvoden
för undervisning bekostas helt av staten.

Landstingskommunen
skall bereda möjlighet för innehavare av landstingskommunal läkartjänst vid
undervisningssjukhus (s. k. LUS-tjänst) att inom ramen för tjänsten bl. a.
bedriva forskning. För varje landstingskommun har fastställts det minsta antal
forskningslimmar som årligen skall tillhandahållas innehavare av LUS-ljänster
enligt nedanstående:

Stockholms
läns landsting 147 150 tim.

Uppsala
läns landsting 54000 tim.

Östergötlands
läns landsting 41 850 tim.

Malmöhus
läns landsting 54 450 tim.

Malmö
kommun 36 450 tim.

Göteborgs-
och Bohus läns landstingskommun 1 350 tim.

Göteborgs
kommun 83 250 lim.

Västerbottens
läns landsting 31 500 tim.

450000 tim.

-'
Förslag om vissa ändrade tjänstekonstruktioner på det kliniskt medicinska området

bereds for närvarande inom regeringskansliet. Justering med anledning härav kan

göras i denna bilaga om parterna är överens därom. 475

s. 476 Kontrollera mot PDF

Landstingskommunen
skall fördela detta forskningsutrymme i samråd Prop. 1989/90:90

med berörd högskoleenhet. Bilaga 2

2.
Beträffande utrustning m. m.

Såvitt
gäller utrustning för forskningens behov, avser landstingskommunens åtaganden
endast vedertagen grundutrustning.

Del
åligger inte landstingskommunen att tillhandahålla förbmkningsartiklar för demonslrationsändamål
och sådant material som erfordras för djurförsök och särskilda
forskningsprojekt.

Anmärkning

Med
begreppet vedertagen grundutmslning för forskningens behov åsyftas sådan
utrustning som är användbar inte endast för ell eller annal speciellt
forskningsprojekt ulan för olika projekt av beskaflFenhel all kunna genomföras
med tillämpning av gängse teknik och metodik. Samma principiella begränsning av
landstingskommunens skyldigheter som enligt ovan gäker i fråga om utrustning
skall även gälla läkarutbildningens och forskningens försörjning med nylligheler
av olika slag.

476

s. 477 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.2 Prop. 1989/90:90

lill
avtal om samar- Bilaga 2

bete om läkarutbildning och forskning m. m.

Former för statliga ersättningar till landstingskommunerna

1. Ersättningen
avser kompensation för de resurser inom sjukvårdsorgani

sationen som las i anspråk för klinisk utbildning och forskning. Ersätt

ningarna utgår i form av årliga driflersättningar.

2. Utgångspunkt
för beräkning av ersättningarnas storlek och fördelning

mellan landstingskommunerna fr.o.m. 1990 skall vara de belopp som

enligt gällande avtal (1987-03-17) utgår för 1989 enligt nedan:

Kkr

Slocholms
läns landstingskommun 278 500

Uppsala
läns landstingskommun 118 600

Östergötlands
läns landstingskommun 69 100

Malmöhus
läns landstingskommun 120 700

Malmö
kommun 75400

Göteborgs- och Bohus läns

landstingskommun 4400

Göieborgs
kommun 191 500

Västerbollens
läns landstingskommun 90 800

949000

Dessa
ersättningsbelopp skall fr. o. m. 1990 räknas om enligt de principer som
framgår av p. 3 7 nedan. Investeringsersättningar m. m. om tillsammans 64
milj. kr. utgår övergångsvis för 1990 enligt särskilt avtal. Delta belopp
tillförs omräknat fr.o.m 1991 driftersällningarna i enlighet med i bilaga 1.3
redovisade principer.

3. Ekonomisk
reglering av koslnadsnivåförändringar skall ske enligt de

principer för pris- och löneomräkning som gäller för anslagen till hög

skolan för forskning/forskamlbildning samt för grundläggande högsko

leutbildning. Underlag för pris- och löneomräkning är de förslag röran

de anslagen Medicinska fakulteterna saml Utbildning för vårdyrken

som lämnas av UHÄ i anslagsframställning. I den mån pris- och löne

omräkning för dessa ändamål ej sammanfaller skall koslnadsnivåför-

ändringarna lill 85 % motsvara tillämpad pris- och löneomräkning för

forskning/forskarutbildning saml till 15 % motsvara tillämpad pris- och

löneomräkning för grundläggande högskoleutbildning.

I
underlaget för beräkning av pris- och löneomräkning skall beaktas

löneutvecklingen hos landstingskommunerna för vissa personalgmpper

som i särskilt hög grad tas i anspråk för klinisk utbildning och forsk

ning. I syfte atl på ett någoriunda enkelt säll kunna beräkna kostnads-

nivåförändringarna inom den kliniska utbildningen och forskningen

behöver härvid vissa schabloniseringar göras. Sålunda skall den inbör

des fördelningen av de landstingskommunala lönekostnaderna för de 477

s. 478 Kontrollera mot PDF

personalgmpper
som i särskik hög grad tas i anspråk för klinisk utbild- Prop. 1989/90:90 ning
och forskning under avtalsperioden förutsättas vara: Överläkare Bilaga 2 och
bitr. överläkare 25 %, avdelningsläkare m. fl. läkare 45 % saml avdelningsföreslåndare,
sjuksköterska m.fl. 30%. Partema är vidare överens om all proportionerna mellan
landstingskommunal resp. statlig personal i utbildnings- och
forskningsverksamheten schablonmässigt skall sällas tik 1:2. Andelen
lönekostnader i samband med prisomräkning av driftersällningarna har under
avtalsperioden schablonmässigt uppskattats lill 80%. Prisomräkning skall ske
på det säll som föreskrivs för anslagen till den statliga högskolan.

4. Ekonomisk
reglering av volymförändringar i utbildningsorganisationen

skall ske med utgångspunkt från antalet tillhandahållna utbildnings

platser på läkarlinjen och andra berörda utbildningslinjer. Eventuella

skillnader mellan utbildningsorterna vad gäller t. ex. utnyttjandegrad,

examinationsfrekvens beaktas ej.

Klinisk
gmndutbildning av läkare bedrivs i huvudsak under terminerna 611.
Volymförändringar i studentintagel av nybörjare får därför genomslag med en
tidsmässig eftersläpning på ca två år. Detta förhållande skall beaktas vid
beräkning av ersättningar för den kliniska utbildningsverksamheten. Härutöver
tillkommer vid volymförändringar en tidsmässig eftersläpningseflfekt under ca
tre år vad gäker det totala antalet utbildningsplatser i den kliniska gmndutbildningen.
UHÄ skall vid beräkning av ersällningamas storlek även beakta denna effekt.
Detta bör ske schablonmässigt på så säll all det totala antalet tikhanda-hållna
utbildningsplatser under klinisk utbildning ökas resp. minskas med 33 % av
förändringen per år under aktuell treårsperiod.

Ersättningen
per tillhandahållen utbildningsplats vid läkarlinjen är 170 kkr. (i 1989 års
kostnadsläge). Motsvarande ersättning för vissa medellånga vårdutbildningar
(sjukgymnaster, logopeder) är 15 kkr. (i 1989 års kostnadsläge).

5.
Ekonomisk reglering av
volymförändringar i forskningsorganisationen skall ske på gmndval av lokala
överenskommelser mellan berörda sjukvårdshuvudmän och högskoleenheter rörande
de ersättningsbelopp som bör utgå i samband med inrättande av nya ordinarie
kliniska professurer. Med klinisk professur bör i detta avseende jämställas professur
inom teoretiskt ämnesområde i den mån innehavaren har sin verksamhet inom
utbildning och forskning lokaliserad lill enhet hos sjukvårdshuvudmannen.

6.
Underiag för beräkningarna i
budgetarbetet skall lämnas i motsvarande ordning som för högskoleanslagen.
Landstingsförbundet skall förse UHÄ med uppgifter rörande den faktiska
löneutvecklingen för de personalgmpper hos landstingskommunerna som i särskilt
hög grad tas i anspråk för klinisk utbildning och forskning.

Beslut
om de statliga ersättningama skall tidsmässigt samordnas med den normala
statliga budgetprocessen.

7. Ersättningarna
anvisas under ell anslag till högskolan med särskilda

anslagsposter för berörda högskoleenheter. Ersättningsbeloppen skall i

sin
helhet utbetalas senast den 15 juli varje år. 478

s. 479 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.3 Prop. 1989/90:90

////
avtal om samarbete Bilaga 2

om läkarutbildning och forskning m.m.

Fördelning av vissa investeringsersättningar m. m.

1. Statlig
ersättning om totalt 64 milj. kr. skall enligt p. 10 i samarbetsav

tald övergångsvis utgå för slulreglering av vissa investeringskostnader

m. m. Parterna skall senast den 28 febmari 1990 träflfa särskild överens

kommelse om fördelningen mellan sjukvårdshuvudmännen av denna

ersättning.

2.
Ersättningen skall i första
hand avse slutreglering av vissa investeringskostnader (p. 4 nedan) och
därjämte slutreglering av kostnader i samband med vissa professurer (p. 3
nedan).

3.
Enligt samarbetsavtald skall
landstingskommun och högskoleenhet träffa överenskommelse rörande del
ersättningsbelopp som bör utgå i samband med inrättande av tjänst som professor
inom medicinskt kliniskt ämnesområde. Motsvarande skall gälla vid förslag till
omprövning av ämnesinnehåll för klinisk professur om ändringsförslaget föreslås
medföra ändrad ersättning till landstingskommunen. Detta gäller även professorsljänsl
inom teoretiskt ämnesområde i den mån innehavaren har sin verksamhet inom
utbildning och forskning lokaliserad lill enhet hos sjukvårdshuvudmannen.

1
1990 års forskningsproposition föreslås dds nya professurer inrättade I juli
1990 dels ändrat ämnesinnehåll för professurer med nedre pensionsgräns under
1990. För bl. a. dessa tjänster föreligger inte lokala överenskommelser enligt
ovan. Vidare har 1989 års driftersättning ej justerats med hänsyn lill
förändringar av forskningsorganisationen med avseende på beslut om vissa
professurer.

Ersättningen
enligt p. 1 ovan inkluderar medd för sjukvårdshuvudmännens kostnader i samband
med ovan nämnda tjänster. 1 den särskilda överenskommelsen skall förteckning
över ifrågavarande tjänster redovisas liksom dessas konsekvenser för
ersättningens fördelning mellan sjukvårdshuvudmännen.

4.
Resterande del av ersättningen
skall användas för reglering av investeringskostnader för vilka beviljats
ersättning senast den 30 november 1989 men som ej har rekvirerats senast vid
denna tidpunkt. Evenludk återstående belopp upp lik 64 milj. kr. fördelas
mellan sjukvårdshuvudmännen proportionellt mot driftersällningarna för 1990
efter justering enligt p. 3 ovan.

5.
Ersättningen om 64 milj. kr.
skall efler pris- och löneomräkning fr. o. m. 1991 tillföras driftersällningarna
lill resp. sjukvårdshuvudman propor-lionelk mol driftersällningarna för 1990
efter justering enligt p. 3 ovan.

479

s. 480 Kontrollera mot PDF

Anmärkning Prop. 1989/90:90

Om
beloppet 64 milj. kr. för år 1990 efter avdrag för ersättning enligt p. 3
Bilaga 2 ovan inte läcker beviljade, ej rekvirerade investeringsersättningar
enligt p. 4 ovan, skall reglering av återstående investeringsersättningar ske
inom ramen för 1991 års driflersättningar. I förekommande fall regleras fördelningen
av detta belopp i den särskilda överenskommelse som skall iräflTas mellan
parterna senast den 28 febmari 1990.

480

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 8 februari 1990

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, S. Andersson,
Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin

Prop.
1989/90:90

Statsråden
Feldt, Freivalds, S. Andersson, R. Carlsson, Lindqvist, Thalén, G. Andersson,
Engström, Göransson, Persson, Hellström, Sahlin, Lööw, Lönnqvist, Molin,
Johansson, Wallström och Dahl anmäler frågorom den framtida forskningspolitiken
och anslag tid forskningsändamål för budgetåret 1990/91, m. m.

Regeringen
beslutar all genom proposition lämna förslag till riksdagen om forskning i
enlighet med bilagan lill detta protokoll.

De olika avsnitten i
propositionen har utarbetats inom regeringskansliet enligt följande:

Avsnitten 1 10 Avsnitt
11 Avsnitt 12 Avsnitt 13 Avsnitt 14 Avsnitt 15 Avsnitt 16 Avsnitt 17 Avsnitt 18
Avsnitt 19 Avsnitt 20 Avsnitt 21.1 och 21.3 Avsnitt 21.2 Avsnitt 22 Avsnitt 23

Statsrådsberedningen

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbmksdepartementel

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

I
nduslridepartemenlel

Miljö- och energidepartementet

Civildepartementet

Miljö- och
energidepartementet

Ur
protokollet Eva Dybeck

Innehåll Prop. 1989/90:90

Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ 1

Forskningen och
samhällsutvecklingen en inledning.. 4

1 Sverige
i forskningsväriden................................. .. 11

1.1 Grundläggande
definitioner........................... .. 11

1.2 Läget
inom svensk forskning och utvecklingsverksamhet . . 11

1.2.1
Uppgifter om forskning och
utveckling i Sverige ... 11

1.2.2
Sverige i OECD-perspektivet ............... 12

1.2.3
Verksamhetens resultat........................ 15

1.3 Det
internationella skeendet......................... 17

2 Svensk
forskning och utveckling i internationellt samarbete ... 21

2.1.......................................................... Inriktningen
av samarbetet inom Norden och inom

Europeiska gemenskaperna (EG) ................. 21

2.1.1....................................................... Det
nordiska samarbetet 21

2.1.2....................................................... Samarbetet
inom EG 22

2.2.......................................................... Sveriges
fortsalla deltagande i internationellt FoU-

samarbele .............................................. 24

2.2.1
Motiv för att utvidga
samarbetet............ 24

2.2.2
Förstärkning av samarbetet med
EG........ .. 25

2.2.3
Förstärkning av de direkta
bilaterala forskarkontakterna 26

3 Den
grundläggande forskningen ........................ .. 29

3.1
Villkoren för den grundläggande
forskningen i Sverige ... 29

3.2
Avvägningsfrågor i del svenska
systemet........ .. 30

3.3
Förbättrad
forskarutbildning .................... .. 33

3.3.1
Motiv för ökat antal forskamtbildade
...... .. 33

3.3.2
Förbättrade villkor för de
forskarstuderande 33

3.3.3
Vidgad forskarrekrytering...................... .. 35

3.4.......................................................... Forskningsrådens
roll som kvalitetsbevakare och fömyel

seinitierare ............................................. .. 35

3.4.1
Ett nytt leknikvelenskapligl
forskningsråd.. .. 36

3.4.2
Ell nytt socialvetenskapligt
forskningsråd 37

3.4.3
Ny sammansättning för skogs-
och jordbrukets forskningsråd 38

3.5 Förnyelse
av forskningen inom fakulteterna .. 38

3.5.1
Principen om full
kostnadstäckning.......... 38

3.5.2
En särskild resurs till vissa
fakulteter....... 40

3.5.3
Ny arbetsform för forskning
inom det malerialvetenskapliga och maleriallekniska området............................................ .. 40

3.5.4
Ökat stöd till kvinno-och
jämställdhetsforskning .. 41

3.6
Forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna .... 41

3.7
Vetenskaplig utrustning och
lokaler ............. .. 43

3.8
Forskningsetik........................................... .. 44

3.8.1
Medicinsk-eliska frågor ...................... .. 44

3.8.2
Gen-etiska frågor ............................. .. 45

3.8.3
Etiska frågor inom andra
forskningsområden 45

3.8.4
Djurförsöksetiska frågor ....................... 46

3.8.5
Utveckling av den etiska
granskningen .. 46

4 Det
samhällsstyrda forsknings- och utvecklingsarbetet 49

4.1
Forskningssamordningen i vår
omvärld ......... 49

4.2
Sektorsforskningens uppgifter
och omfattning.. .. 50

4.3
Ökad långsiktighet och bredd i
medelstilldelningen 51

4.4
Sektorsforskarnas knytning till
högskoleinstitutionerna ... 52

482

4.5
Översyn av sektorsorganens
besluts-och berednings- Prop. 1989/90:90 processer 52

4.6
Förslag till organisatorisk
förnyelse................ 53

5 Forskning
för kultur.......................................... 55

5.1
Kulturpolitikens behov .............................. 55

5.2
Forskning om kulturpolitikens fömtsättningar
. 56

5.3
Forskning för arkiven.................................. 57

5.4
Forskning för
kulturmiljövården ................ 57

5.5
Museernas forskning ................................ 58

5.6
Samisk forskning........................................ 58

6 Forskning
för ökad välfärd ................................. 61

6.1 Satsningar
på en god hälsa och vård ........... 62

6.1.1
Den medicinska forskningen................... . 62

6.1.2
Den folkhäisovetenskapliga
forskningen . . 63

6.1.3
Forskning om äldre............................... . 63

6.1.4
Handikappforskning.............................. . 64

6.1.5
Forskning om inomhusmiljön................... . 64

6.1.6
Forskning om idrott ............................ 65

6.2 Förbättrade
arbetsförhållanden .................. 65

6.2.1
Arbetslivsforskningen........................... . 66

6.2.2
Arbelsmarknadspolilisk
forskning............. . 67

6.3
Forskning om brott och
brottsförebyggande åtgärder 68

6.4
Ett öppet samhälle för alla ......................... 68

7 Forskning
för en miljöanpassad utveckling .......... 71

7.1
Miljöforskningens omfattning
och organisation 72

7.2
Forsknings- och utvecklingsbehov
inom miljöområdet ... 73

7.3
Förslag inom sex viktiga
områden ............... 74

7.3.1
Grundläggande miljöforskning .............. 74

7.3.2
Hushållning med naturresurser................ 76

7.3.3
Ett miljövänligt jord- och skogsbmk
...... 77

7.3.4
Ell miljövänligt
transportsystem ............. 77

7.3.5
Ett avfallssnåk samhälle ..................... .. 78

7.3.6
Ett miljövänligt energisystem
.............. .. 78

8 Forsknings-
och utvecklingsarbete i industrisektorn .. 81

8.1
Rollfördelningen mellan staten
och näringslivet 81

8.2
Teknisk och naturvetenskaplig
forskning och utveckling

inom
företagssektorn ............................... .. 82

8.3
Forskning och utveckling dt
krav för fortsatt tillväxt .... 83

8.4
Prioriteringar inför
framliden ....................... 84

8.4.1
Särskilda forskningsområden ............... .. 85

8.4.2
Spridning av forskningsresultat.............. .. 87

9 Forsknings-
och utvecklingsarbete i tjänstesektorn 89

9.1 Det
nuvarande forsknings-och utvecklingsarbetet 90

9.1.1
Den oflFentliga sektorn................... :... 90

9.1.2
Den privata sektorn .......................... .. 91

9.2
Tjänstesektorns forsknings- och
utvecklingsbehov 92

9.3
Forskningspolitik för
tjänstesektorn ............. 93

10 Uppföljning och
utvärdering............................... 97

10.1
Behovet av uppföljning och
utvärdering ...... 97

10.2
Resultatredovisningen i den nya
budgetprocessen 98

10.3
Några betydelsefulla områden
för utvärdering. 99

10.3.1 Forskning
på eget programansvar rörliga eller

fasla
resurser ................................ 99

10.3.2.................................................... Forskarutbildningen
99

483

10.3.3............................................. Geografisk
fördelning av resurser för forskning Prop. 1989/90:90

och utveckling ............................... 100

10.3.4 Sektorsforskningens
kvalitet och samhällsrelevans 101

10.4 Ärendet lill riksdagen................................ 101

11 Justitiedepartementets
verksamhetsområde ....... 103

11.1 Brottsförebyggande
rådet ......................... 103

11.1.1
Brottsförebyggande rådets
verksamhet. 103

11.1.2
Bedömningav resultaten
hittills ......... 104

11.1.3
Regeringens syn på BRÅ:s
framtida arbete 104

11.1.4.................................................... Anslagsfrågor
106

G
1 Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskost

nader ............................................ 107

G
2 Brottsförebyggande rådet: Utvecklings

kostnader ....................................... 108

11.2....................................................... Uppföljning
och utvärdering av de forskningspoliliska

besluten.................................................. 109

11.2.1
Verksamheten hittills ...................... 109

11.2.2
Regeringens överväganden .............. 110

11.2.3
Ärendet lill riksdagen ....................... 110

12 Utrikesdepartementets
verksamhetsområde ........ 111

12.1 Utrikes-
och säkerhetspolitiskt motiverad forskning .... 111

12.1.1.................................................... Forskningens
omfattning och organisation 111

12.1.2
Inventering av forskningen
resultat och bedömning 112

12.1.3
Arktisk konflikt- och säkerhelsforskning
113

12.1.4
Forskartjänster med inriktning
på intemationell politik 113

12.1.5
Ökad satsning på öststalsforskning
.... 114

12.1.6
Ökat samarbete på folkrättens
område.. 114

12.2 Biståndsmotiverad
forskning ..................... 114

12.2.1
U-landsforskningens
organisation och omfattning 114

12.2.2
Framställningar från berörda
organ ..... 115

12.2.3
Regeringens överväganden .............. 116

12.3 Forskning
motiverad från utrikeshandelssynpunkt 117

12.3.1
Europeiskt
forskningssamarbete ........ 117

12.3.2
Bidrag lill ett institut för Japansludier.... 118

12.4 Ärendet
tik riksdagen ............................. 119

13 Försvarsdepartementels
verksamhetsområde ...... 121

13.1
Forskningens omfattning och
organisation inom totalförsvaret 121

13.2
Forskningens inriktning............................... 121

13.3
Försvarsforskningens anknytning
lill annan forskning i samhället 123

13.4
Särskilda ålgärder inom vissa
områden........... 123

13.4.1
Sårbarhet och beredskapshänsyn
....... 123

13.4.2
Miljövetenskaplig forskning................... 124

13.4.3
Materialforskning ............................ 124

14 Socialdepartementets
verksamhetsområde ......... 125

14.1
Stöd till forskning från femte
huvudtitelns FoU-anslag .. 125

14.2
Forskning vid vissa
myndigheter ................ 126

14.3
Forskningens inriktning och eflfekler
.......... 126

14.3.1
Delegationen för social
forskning.......... 126

14.3.2
Statens bakteriologiska
laboratorium..... 129

14.3.3
Statens institut för psykosocial
miljömedicin .... 129

14.3.4
Socialstyrelsens
läkemedelsavdelning.... 130

484

14.3.5
Statens beredning för utvärdering av medicinsk Prop. 1989/90:90

metodik
..................................... 130

14.4
Ell nytt socialvetenskapligt
forskningsråd....... 130

14.5
Anslagsfrågor........................................... 131

A
2 Utredningar m.m....................... 131

A
3 Socialvetenskapliga forskningsrådet 131

E
10 Statens bakteriologiska laboratorium:

Cenlrallaboralorieuppgifter
.......... 133

15 Kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde 135

15.1
Forskningens organisation och
omfattning ... 135

15.2
Regeringens syn på behovet av
forskning inom transport-

och
kommunikationsområdena .................. 136

15.2.1
Transport- och
kommunikationssystem i samhällsutvecklingen 136

15.2.2
Transportleder och
kollektivtrafiken ... 137

15.2.3
Miljö- och energiforskning ................ 138

15.2.4
Trafiksäkerhet.................................. 141

15.2.5
Internationella samarbelsprojekl........... 141

15.3....................................................... Regeringens
syn på transportforskningens fortsatta inrikt

ning ...................................................... 142

15.3.1
All identifiera och bygga upp
en kunskapsbas ... 142

15.3.2
Fortsalt uppbyggnad av
järnvägsforskningen .... 143

15.4....................................................... Transportforskningsberedningens
organisation och

arbetssätt ......................................... 144

15.4.1
Expertgmppens förslag .................... 144

15.4.2
Regeringens Överväganden .............. 145

15.5 Anslagsfrågor........................................... 146

I
1 Statens väg- och trafikinstitut.... 146

1
2 Bidrag till statens väg-och trafikinstitut ... 146

1 3 Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaff

ning av viss basulruslning ................ 149

I
4 Transportforskningsberedningen 150

16 Finansdepartementets
verksamhetsområde........... 153

16.1
Forskningens inriktning .............................. 153

16.2
Ekonomisk forskning.................................. 153

16.3
Forsknings-och
utvecklingsarbete inom byggnadsvården.. 153

16.4
Utvärdering av skattereformen.................... 155

17 Utbildningsdepartementels
verksamhetsområde ..... 157

17.1
Grundforskning och forskarutbildning ....... 157

17.1.1
Omfattning och inriktning.................. 157

17.1.2
Grundforskning och forskamtbildning
de principiella grunderna för politiken ................................................... 167

17.1.3
Forskamtbildningen ....................... 173

17.1.4
Vissa tjänsteorganisatoriska
frågor...... 182

17.1.5
Forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna 200

17.1.6
Vissa frågor rörande
forskningssamverkan 204

17.1.7
Vissa forskningsetiska frågor.............. 210

17.1.8
Forskningsråden ............................ 216

17.1.9
Vetenskaplig utmstning..................... 217

17.1.10
Högskoleenheternas lokaler för
forskning 219

17.1.11
Samarbete kring klinisk
utbildning och forskning 221

17.1.12
Internationellt gmndforskningssamarbele
226

17.1.13
Ärendet lill riksdagen ..................... 230

485

17.2 Anslagsberäkningar
för forskning och forskamtbildning . 230 Prop. 1989/90:90

E 25

2 1

Humanistiska
fakultetema........... 236

Teologiska
fakulteterna ........... 243

Juridiska
fakulteterna .............. 245

Samhällsvetenskapliga
fakulteterna 248

Medicinska
fakulteterna .......... 258

Odontologiska
fakulteterna ...... 268

Farmaceutiska
fakulteten........... 271

Matematisk-naturvetenskapliga
fakulte

terna m. m.............................. 272

Tekniska
fakultetema .............. 284

Temaorienterad
forskning ........ 292

Konstnäriigt
utvecklingsarbete..... 294

Vissa
särskilda utgifter för forskningsända

mål........................................ 297

Vissa
ersättningar för klinisk utbildning och

forskning
m. m......................... 302

Forskningsrådsnämnden
.......... 304

Humanistisk-samhäksvelenskapliga
forsk

ningsrådet .............................. 307

Medicinska
forskningsrådet......... 311

Naturvetenskapliga
forskningsrådet 314

Rymdforskning.......................... 320

Europeisk
forskningssamverkan.... 321

Kungl.
biblioteket ................... 324

Arkivet
för ljud och bild: Förvahningskost

nader .................................. 326

Arkivet
för ljud och bild: Insamlings

verksamhet m. m...................... 327

Institutet
för rymdfysik ............ 328

Manne
Siegbahninstitutel för fysik 329

Polarforskning.......................... 330

Vissa
bidrag lill forskningsverksamhet .. . 333

Inredning
och utmstning av lokaler vid

högskoleenhetema
m. m.............. 336

17.3 Forskning
för kultur................................... 337

G
37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom

kulturområdet................................... 353

17.4 Forskning
inom skolväsendel........................ 341

B
7 Forskning inom skolväsendel ........ 342

17.5 Forskning
om högskolan.............................. 345

D
1 Universitets- och högskoleämbetet 345

18 Jordbmksdepartementets
verksamhetsområde .... 347

18.1 Forskning
för de areella näringarna ............ 347

18.1.1
Forskningens omfattning och
organisation 347

18.1.2
Prioriteringar för framtiden.................. 349

18.1.3
Forskning för miljövänligt jordbmk
och skogsbmk 353

18.1.4
Ett forskningsprogram för
rennäringen 355

18.2 Anslagsfrågor........................................... 357

D
7 Främjande av skogsvård m.m...... 358

F
15 Bidrag lik djurskyddsfrämjande ålgärder .. 359

G
1 Sveriges lantbmksuniversitel....... 360

G
2 Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lant

bmksuniversitet .......................... 363

486

G
3 Inredning och utrustning av lokaler vid Prop. 1989/90:90

Sveriges
lantbruksuniversitet m.m... 364

G
4 Skogs-och jordbmkets forskningsråd .... 365

G
5 Stöd lill kollekliv forskning........... 367

G
6 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 368

19 Arbetsmarknadsdepartementels
verksamhetsområde 371

19.1 Arbetsmarknadspolitisk
forskning ............... 371

19.1.1
Medel lill ell särskik arbetsmarknadspolitiskt
forskningsprogram ..................................................... 372

19.1.2
Ombildning av delegationen för arbetsmarknadspolitisk
forskning (EFA) ..................................................... 373

19.2 Arbelslivsforskning
.................................. 373

19.2.1.................................................... Arbetsmiljöinstitutet 374

C
2 Arbelsmiljöinstilulel....................... 374

C
3 Arbetsmiljöinslitutet: AnskaflFning av veten

skaplig apparatur ..................... 376

19.2.2
Arbetsmiljöfonden .......................... 377

19.2.3
Arbetslivscentmm............................. 379

19.3 Invandrarforskning
................................. 379

19.3.1
SpliUrad forskning hittills ................... 379

19.3.2
Behov av fortsatt
kunskapsuppbyggnad 380

19.3.3
Ny organisation och ökad
medelstilldelning 380

20 Bostadsdepartementels
verksamhetsområde ........ 383

20.1 Byggnadsforskning.................................... 383

20.1.1.................................................... Forskningens
omfattning och organisation 383

20.1.2
Bedömning av resultaten hittills
........ 384

20.1.3
Byggnadsforskningens
uppgifter ........ 384

20.1.4
Anslagsfrågor ................................ 387

B
12 Byggnadsforskning ................. 387

B
13 Stöd till experimentbyggande....... 391

B
14 Statens institut för byggnadsforskning .... 394

B 15 Bidrag lill statens institut för byggnads

forskning ........................................ 396

B
16 Statens institut för byggnadsforskning:

Utrustning
............................. 396

20.2 Idrottens
forsknings- och utvecklingsinsatser 397

20.2.1
Forskningens omfattning och
organisation 397

20.2.2
Anslagsfrågor ................................ 398

E
2 Stöd till idrottens forskning och utveckling

m.m........................................ 398

21 Industridepartementets
verksamhetsområde......... 401

21.1
Teknisk forskning m.m............................. 402

21.1.1
Forskningsbehov............................... 402

21.1.2
Ansvarsfördelning.............................. 403

21.1.3
Organisation.................................... 404

21.1.4
Resultat ....................................... 406

21.1.5
Regeringens förslag i
huvuddrag ........ 406

21.1.6
Anslagsfrågor ................................ 408

D
6 Sveriges geologiska undersökning:

Geovelenskaplig
forskning ......... 408

F
1 Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk

forskning
och utveckling ........... 411

F
2 Styrelsen för teknisk utveckling: Förvalt

ningskostnader ....................... 418

F
4 Europeiskt rymdsamarbete, m.m... 423 487