Prop. 1989/90:91

Regeringens proposition

1989/90:91 [

om godkännande av Förenta nationernas

fakultativa protokoll om avskaffande av 1989/90:91

dödsstraff

Regeringen
föreslår riksdagen all anta del förslag som har lagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 15 febmari 1990.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Sten
Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sverige
undertecknade den 13 febmari 1990 ell inom Förenta nalionema utarbetat andra
fakultativt protokoll till 1966 års intemationella konvention om medborgerliga
och politiska rättigheter. Genom att ratificera eller ansluta sig lill
protokollet förbinder sig en stat atl inte avrätta någon och att vidta alla
nödvändiga ålgärder för alt avskaffa dödsslraflFet. I propositionen föreslås atl
riksdagen godkänner protokollet.

1
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 91

Utrikesdepartementet P'"°p-
• 89/90:91

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 febmari 1990

Närvarande:
statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wakström, Lööw, Persson,
Molin, Sahlin

Föredragande:
statsrådet S. Andersson

Proposition om godkännande av Förenta nationernas
fakultativa protokoll om avskaffande av dödsstraff

1 Inledning

Artikel
6 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska
rättigheter, anlagen av Förenta nationernas generalförsamling den 16 december
1966 (prop. 1971:125), innehåller bl. a. följande bestämmelser:

1. Varje människa har en inneboende räll lill livet.
Denna rätt skall skyddas genom lag. Ingen skall godtyckligt berövas sill liv.

2. 1 stater, som ej har avskaflFat dödsstraffet, må
dödsdom avkunnas endast för de allvarligaste brotten i enlighet med den lag,
som gällde vid tiden för brottets begående. Denna lag må ej strida mot bestämmelsema
i denna konvention eller konventionen om förebyggande och bestraffning av
folkmord. Detta slraflF skall endast kunna verkställas efter slutlig dom av
behörig domstol.

Av
bestämmelsema framgår atl den internationella konventionen om medborgerliga och
politiska rättigheter inte förbjuder staterna all tillämpa dödsstraff.

Frågor
om dödsslraflFets avskaflFande har emellertid under en lång följd av år
diskuterats i FN. På svenskt initiativ logs frågan upp där redan år 1959.

FN:s
generalförsamling beslöt år 1980 all överväga frågan om all utarbeta ett
utkast till ett andra fakultativt protokoll lill den internationella konventionen
om medborgerliga och politiska rättigheter syftande tik dödsstraffets avskaflFande.
Beslutet bekräftades av generalförsamlingen året därpå. Generalförsamlingen
uppdrog år 1982 ål FN:s kommission för mänskliga rättigheter att överväga
frågan.

Kommissionen
inbjöd år 1984 underkommissionen för förhindrande av diskriminering och för
skydd av minoriteter all överväga frågan närmare. Samma år föreslog
underkommissionen all en särskild rapportör skulle få i uppdrag alt analysera
frågan om dödsslraflFet. Underkommissionen utsåg år 1985 en av sina ledamöter,
den belgiske professorn Mare Bossuyl, lill

rapportör på
rekommendation av FN:s ekonomiska och sociala råd (ECO- Prop. 1989/90:91 SOC).
I uppdraget ingick atl analysera åsikter som talade för eller emot förslaget om
ett andra fakultativt protokoll om avskaflFande av dödsstraflF.

Den
särskilde rapportören presenterade år 1987 sin rapport för underkommissionen.
1 denna lade han fram etl förslag lill ell andra fakultativt protokoll till den
internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
syftande lill dödsslraflFets avskaflFande. Underkommissionen kunde emellertid
först året därpå falla beslut om alt överlämna rapporten med förslaget till
kommissionen för mänskliga rättigheter för övervägande.

Kommissionen
beslutade i mars 1989 att lill generalförsamlingen via ECOSOC hänskjuta
rapportens jämförande studie och utkastet lill ell andra fakultativt protokoll saml
underkommissionens och kommissionens kommentarer i frågan. Dämlöver uppdrog
kommissionen ål FN:s generalsekreterare all uppmärksamma alla regeringar på
den jämförande studien, att inbjuda dem all före den 1 september 1989
kommentera utkastets text samt att överlämna texten och en rapport innehållande
regeringarnas kommentarer till texten till generalförsamlingen vid dess 44:e
möte hösten

1989. Kommissionen
rekommenderade även generalförsamlingen all vid

ta lämpliga åtgärder för all få lill stånd etl andra fakultativt protokoll

angående dödsslraflFets avskaflFande. ECOSOC tillstyrkte kommissionens

ålgärder.

Sedan
förslaget behandlats i generalförsamlingens tredje utskott under november 1989
antogs del av församlingen den 15 december 1989 med 59 jaröster (däribland de
nordiska länderna) mot 26 nejröster. 48 stater avstod från all rösta. Det
öppnades för undertecknande den 13 febmari

1990. Protokollet
undertecknades då, förutom av Sverige, av Danmark,

Finland, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Luxemburg, Norge, Por

tugal och Uruguay.

Protokollet
i engelsk version jämte översättning lill svenska bör fogas lill regeringsprolokollet
i detta ärende som bilaga.

2 Protokollets innehåll

Det
andra fakukativa protokollet till 1966 års internationella konvention om
medborgerliga och politiska rättigheter består av elva artiklar.

1
artikel 1 föreskrivs all ingen inom parternas jurisdiktion skall avrättas och
att parterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för all avskaffa dödsslraflFet
i sina resp. länder.

Artikel
2 fastslår att partema i samband med ratifikation eller anslutning till protokollet
inte kan göra någon annan reservation än en sådan som gäller användandet av dödsstraflF
i krigstid. Fömtsättningen härför är att det är fråga om myckel allvarliga
brott som är av militär natur och har begåtts under krigstid. Den stat som
utnyttjar denna bestämmelse skall underrätta FN:s generalsekreterare om de
lagregler som är tillämpliga i detta hänseende. En sådan stal har också en
skyldighet att meddela generalsekreteraren när ell krigstillstånd inträder
eller upphör.

ti
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 91

Enligt artikel 40 i 1966
års konvention är konventionsstatema skyldiga Prop. 1989/90:91 att
regelbundet rapportera till FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna.
Genom protokollets artikel 3 åläggs partema i protokollet en skyldighet all i rapportema
inkludera en redogörelse för vilka ålgärder som vidtagits för all verkställa
åtagandena enligt protokollet.

Artikel
41 i konventionen ger konventionsstatema möjlighet att avge en förklaring som
innebär all de godkänner all FN:s kommitté för mänskliga rättigheter får pröva
klagomål riktade mot en konventionsslat från en annan. I protokollets artikel 4
föreskrivs att denna räll skall avse även föreskrifterna i protokollet. En stat
kan emellertid undvika detta genom att göra ell uttalande vid tillträdet lill
protokollet.

På
motsvarande sätt föreskrivs i artikel 5 att den individueka klagorätt som vissa
stater har godkänt genom all tillträda del första fakultativa protokollet skall
avse också föreskriftema i del nu aktuella protokollet. Även i del här fallet
kan en stat emellertid undvika detta genom att göra etl uttalande vid
tillträdet till protokollet.

Artikel
6 innehåller ell stadgande med innebörd all föreskrifterna i protokollet skall tikämpas
som tillägg till konventionen. Medan konventionens artikel 4 ger statema
möjlighet att under allmänt nödläge under vissa fömtsättningar vidta ålgärder
som innebär avvikelser från deras skyldigheter enligt konventionen föreskrivs
vidare i artikel 6 i protokollet all rätten enligt artikel 1 att inte bli
avrättad inte kan bli föremål för någon sådan avvikelse. Denna bestämmelse
hindrar emellertid inte atl en stat utnyttjar möjligheten all reservera sig i
enlighet med protokollets artikel 2.

Av
artikel 7 framgår atl protokollet står öppet för undertecknande av de stater
som har undertecknat 1966 års konvention. Varje stat som har ratificerat eller
anslutit sig till konventionen kan ratificera eller ansluta sig lill
protokollet. Ratifikations- eller anslutningsinstmment skall deponeras hos FN:s
generalsekreterare. Vidare ålägger artikeln generalsekreteraren all underrätta
alla stater som har undertecknat eller anslutit sig lill protokollet om varje
sådan deposition.

Artikel
8 innehåller bestämmelser om protokollels ikraftträdande. Det träder i krafl
tre månader efler den dag då generalsekreteraren mottog depositionen av del
tionde ratifikations- eller anslutningsinstmmentel. För varje stat som därefter
ratificerar eller ansluter sig till protokollet träder detta i kraft tre
månader efter den dag då staten deponerade sitt egel ratifikations- eller anslutningsinstmment.

I
artikel 9 föreskrivs att protokollets bestämmelser skall gälla utan begränsningar
eller undanlag i alla delar av förbundsslater.

I
konventionens artikel 48, paragraf 1, föreskrivs vilka stater som tillåts
underteckna konventionen. Dessa är bl. a. varje stal som är medlem av FN eller
något av dess fackorgan. Protokollets artikel 10 ålägger FN:s generalsekreterare
att underrätta varje sådan stat om bl. a. reservationer, undertecknanden,
ratifikationer och anslutningar lill protokollet saml om prolo-kokels
ikraftträdande.

Artikel
11 föreskriver att protokollet, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska,
ryska och spanska texter har lika giltighet, skall deponeras i

FN:s
arkiv. Generalsekreteraren åläggs en skyldighet att sända bestyrkta Prop.
1989/90:91

kopior
av protokollet lill alla de stater som avses i konventionens artikel

48.

3 F ö redragandens ö verv ä ganden

Sverige
har under lång lid aktivt verkat i olika intemationella organisationer för alt
dödsslraflFets användning skall inskränkas och för alt detta slraflF så snart
som möjligt skall avskaflFas. Frågan om dödsslraflFets avskaflFande väcktes
första gången i FN år 1959 av Sverige. Flera resolutioner i denna fråga har
under årens lopp på svenskt initiativ anlagils av FN.

Genom
resolution 2 393 (XXIII), som antogs år 1968, fastställde FN:s generalförsamling
vissa minimigarantier för den som dömts lill döden eller som åtalats för brott
på vilket dödsstraflF kan följa. År 1971 antog generalförsamlingen resolution 2
857 (XXVI) genom vilken statema uppmanas att successivt
begränsa antalet brott som är belagda med dödsstraflF. För första gången angavs
också i denna resolution att målet är alt avskaflFa dödsslraflFet i alla
länder. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter uttalade år 1982 i en allmän
kommentar lill artikel 6 i 1966 års intemationella konvention om medborgerliga
och politiska rättigheter alt artikelns ordalydelse starkt vittnar om all del
är önskvärt atl dödsslraflFet avskaflFas. År 1984 antog FN:s ekonomiska och
sociala råd genom resolution 1984/50 en rad garantier som syftar till att
skydda rättighetema hos de människor som hotas av dödsstraflF.

Även
därefter har Sverige gjort åtskilliga försök atl få FN atl ta släkning mot dödsslraflFet,
men motståndet har varit stort. Också i Europarådet var det länge svårt all nå
fram lill etl klart ställningstagande mol dödsslraflFet. Först när Frankrike år
1981 avskaflFade dödsslraflFet skapades fömtsättningar för alt en
överenskommelse om dödsslraflFets avskaflFande i fredslid skulle kunna antas av
Europarådels ministerkommitté.

Del
protokoll (nr 6) lill den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna
och de gmndläggande frihetema, som Sverige ratificerade år 1984 och som trädde
i kraft den 1 mars 1985 (prop. 1983/84:31), innebar dt viktigt steg i kampen
mot dödsslraflFet. Protokollet tillåter visserligen statema att bibehålla dödsslraflFet
under krig eller vid överhängande hot om krig, men del innebar ändå etl klart
framsteg all en överenskommelse kunde antas om all avskaflFa dödsslraflFet i
fredslid.

Del
andra fakultativa protokollet lill 1966 års konvention, som antogs av FN:s
generalförsamling den 15 december 1989 och öppnades för undertecknande den 13 febmari
1990, innebär all ännu ell viktigt steg lagits i kampen mol dödsslraflFet.
Protokollet innebär visserligen inte en skyldig-hel för alla stater att
avskaffa dödsstraffet. Däremot ger det en möjlighet för stater som har
tillträtt konventionen att med folkrättsligt bindande verkan åla sig all inte
använda dödsstraffet.

Sverige
har avskaffat dödsstraffet såväl i fredstid som under krig. Ett förbud mot
dödsstraff har också tagits in i 2 kap. 4 § regeringsformen. Sverige uppfyller
således de krav som protokollet uppställer. Med hänsyn

till del starka svenska
engagemanget i dödsstraffsfrågan finns all anledning Prop. 1989/90:91 för
Sverige all så snart som möjligt ratificera protokollet.

Sverige
har godkänt att FN:s kommitté för mänskliga rättigheter får pröva klagomål som
riktas mot Sverige från en annan konventionsstat. Sverige har även godkänt den individueka
klagorällen genom att tillträda det första fakultativa protokollet. Av dessa
anledningar och då Sverige redan har avskaffat dödsstraffet såväl i fredslid
som under krig saknas det skäl för Sverige all göra några sådana uttalanden som
avses i artiklarna 4 och 5 vid tillträdet lill protokollet.

4 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen atl godkänna Förenta nationemas fakultativa protokoll om avskaffande
av dödsstraff.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Second
Optional Protocol to the International Covenant on Civil and Political Rights aiming
at the abolition of the death penalty

The
States parties to the present Protocol, Bdieving that abolition of the death penalty
conlribules to enhancement of human dig-nily and progessive development of
human rights,

Recalling
artide 3 of the Universal Dedaration of Human Rights adopted on 10 December
1948 and artide 6 of the Intemational Covenant on Civil and Political Rights adopted
on 16 December 1966,

Noting
that artide 6 of the Intemational Covenant on Civil and Political Rights refers
lo abolition of the death penalty in terms which strongly suggest that abolition
is desir-able,

Convinced Ihal all measures
of abolition of the death penalty should be considered as progress in the enjoymenl
of the right lo life,

Desirous
lo undertake hereby an intemational commitment lo abolish the death penalty,

Have
agreed as follows:

Andra fakultativa
protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och
politiska rättigheter syftande till dödsstraffets avskaffande

De
stater som är parter i detta protokoll,

som anser att
dödsstraffels avskaffande bidrar lill alt öka människovärdet och lill en fortgående
utveckling av de mänskliga rättighetema,

som erinrar om artikel 3 i
den allmänna förklaringen om de mänskliga rättighetema, anlagen den 10 december
1948, och artikel 6 i den intemationella konventionen om medborgerliga och
politiska rättigheter, antagen den 16 december 1966,

som konstaterar all
artikel 6 i den intemalioneka konventionen om medborgerliga och politiska
rättigheter behandlar dödsstraffets avskaffande i ordalag som starkt antyder
alt avskaffande av detta straff är önskvärt,

som är övertygade om all
alla åtgärder för all avskaffa dödsstraffet skall anses som framsteg vad gäller
åtnjutandel av rätten lill liv,

som härmed önskar göra ell
inlemalionelll åtagande all avskaffa dödsstraffet,

har
kommit överens om följande.

Artide 1

1. No
one within the jurisdiction of a State

party to the present Optional Protocol shall

be executed.

2. Each State party shall
lake all necessary

measures to abolish the death penalty within

ils jurisdiction.

Artikel 1

1. Ingen får avrättas inom jurisdiktionen för en stat
som är part i detta fakultativa protokoll.

2. Varje stat som är part skall vidta alla nödvändiga ålgärder
för atl avskaffa dödsstraffet inom sin jurisdiktion.

Artide 2

1. No reservation is admissible lo the present Protocol
except for a reservation made al the lime of ratification or accession that provides
for the application of the death penalty in lime of war pursuant to a conviclion
for a mosl serious crime of a military nature committed during wartime.

2. The State party making such a reservation shall al
the lime of ratification or accession communicate to the Secretary-General

Artikel 2

1. Ingen reservation får göras i fråga om detta
protokoll med undanlag för en reservation som görs vid tidpunkten för
ratifikation eller anslutning och som föreskriver tillämpning av dödsstraffet
i krigslid efler fällande dom för ett myckel allvarligt brott av militär natur
begånget under krigstid.

2. Den stat som gör en sådan reservation skall vid
tidpunkten för ratifikation eller anslutning underrätta Förenta nalionemas ge-

of
the United Nations the relevant provisions of its national législation applicable
during wartime.

3. The State party having
made such a reservation shall notify the Secretary-General of the United
Nations of any beginning or end-ing of a state of war applicable to its territory.

neralsekreterare om de
relevanta bestämmelser i dess nationella lagstiftning som är tillämpliga under
krigstid.

3. Den stat som har gjort
en sådan reservation skall meddela Förenta nationernas generalsekreterare när
ett krigstillstånd, som gäller dess territorium, inträder eker upphör.

Artide 3

The
States parties lo the present Protocol shall include in the reports they submit
lo the Human Rights Committee, in accordance with artide 40 of the Covenant, informaiion
on the measures that they have adopted lo give effect to the present Protocol.

Artikel 3

De
stater som är parter i detta protokoll skall i de rapporter som avges lill
kommittén för de mänskliga rättigheterna enligt artikel 40 i konventionen ta
med information om vilka ålgärder de vidtagit för all genomföra bestämmelsema i
detta protokoll.

Artide 4

With
respect to the States parties to the Covenant that have made a dedaration under
artide 41, the competence of the Human Rights Committee lo receive and consider
Communications when a State party claims that another State party is not fulfilling
its obligations shall extend to the provisions of the present Protocol, unless the
State party concerned has made a statement to the contrary al the moment of ratification
or accession.

Artikel 4

I
förhållande lill de konventionsstater som har avgett en förklaring enligt
artikel 41 skall kommitténs för de mänskliga rättigheterna behörighet alt motta
och pröva framställningar, när en stat påstår att en annan stal inte uppfyller
sina förpliktelser, även avse bestämmelserna i detta protokoll, såvida inte den
berörda staten gjort ett uttalande om motsatsen vid tidpunkten för ratifikation
eller anslutning till protokollet.

Artide 5

With
respect to the States parties to the (First) Optional Protocol to the
International Convenant on Civil and Political Rights adopted on 16 December
1966, the competence of the Human Rights Committee to receive and consider
Communications from individuals subject lo its jurisdiction shall extend to the
provisions of the present Protocol, unless the State party concerned has made
a statement lo the contrary at the moment of ratification or accession.

Artikel 5

I
förhållande till de stater som är parter i del (första) fakultativa protokollet
till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska
rättigheter, anlagen den 16 december 1966, skall kommitténs för de mänskliga rättighetema
behörighet att motta och pröva framställningar från enskilda personer
underkastade dess jurisdiktion även avse bestämmelserna i detta protokoll, såvida
inte den berörda staten gjort ell uttalande om motsatsen vid tidpunkten för
ratifikation eller anslutning till protokollet.

Artide 6

I.
The provisions of the present Protocol shall apply as additional provisions lo the
Covenant.

Artikel 6

1.
Bestämmelserna i detta protokoll skall tillämpas som tilläggsbestämmelser lill
konventionen.

2. Without prejudice lo the
possibility of a reservation under artide 2 of the present Protocol, the right
guaranteed in artide 1, paragraph 1, of the present Protocol shall not be subject
to any dérogation under artide 4 of the Covenant.

2. Ulan att inverka på
möjligheten alt göra en reservation enligt artikel 2 i detta protokoll får den
räll som garanteras i artikel 1, punkt 1 i detta protokoll inte bli föremål för
avvikelse enligt artikel 4 i konventionen.

Artide 7

1. The
present Protocol is open for signa

ture by any State that has signed the Cov

enant.

2. The present Protocol is subject lo ratification by
any State that has ratified the Covenant or acceded lo il. Instruments of ratification
shall be deposited with the Secretary-General of the United Nations.

3. The present Protocol shall be open to accession by any
State that has ratified the Covenant or acceded to il.

4. Accession shall be effected by the deposit of an
instrument of accession with the Secretary-General of the United Nations.

5. The Secretary-General of the United Nations shall
inform all States that have signed the present Protocol or acceded to it of the
deposit of each instrument of ratification or accession.

Artikel 7

1. Detta protokoll står öppet för undertecknande av
en stat som har undertecknat konventionen.

2. Detta protokoll är föremål för ratifikation av en
stat som har ratificerat eller anslutit sig till konventionen.
Ratifikationsinstrument skall deponeras hos Förenta nationernas
generalsekreterare.

3. Detta protokoll slår öppet för anslutning av en
stat som har ratificerat eller anslutit sig till konventionen.

4. Anslutning sker genom deponering av etl
anslutningsinstrument hos Förenta nationernas generalsekreterare.

5. Förenta nalionemas generalsekreterare skall
underrätta alla stater som har undertecknat eller anslutit sig till detta
protokoll om deponeringen av varje ratifikations- eller anslutningsinstmment.

Artides

1. The present Protocol shall enter into force three months
after the date of the deposit with the Secretary-General of the United
Nations of the tenth instrument of ratification or accession.

2. For each State ratifying the present Protocol or acceding
to it after the deposit of the tenth instrument of ratification or accession, the
present Protocol shall enter into force three months after the date of the deposit
of ils own instrument of ratification or accession.

Artikd 8

1. Detta
protokoll träder i kraft tre måna

der efter dagen för deponeringen hos Förenta

nationernas generalsekreterare av det tionde

ratifikations- eller anslutningsinstrumentet.

2. 1
förhållande till varje stat som ratifi

cerar eller ansluter sig lill detta protokoll

efler deponeringen av del tionde ratifika

tions- eller anslutningsinstrumentet träder

protokollet i kraft tre månader efter dagen för

deponeringen av dess eget ratifikations- eller

anslutningsinstmment.

Artide 9

The
provisions of the present Protocol shall extend lo all parts of federal States without
any limilalions or exceptions.

Artikd 9

Bestämmelserna
i detta protokoll skall utan begränsningar eller undantag gälla i alla delar av
förbundsslater.

Artide 10

The
Secretary-General of the United Nations shall inform all States referred to in
artide 48, paragraph I, of the Covenant of the following particulars:

(a) Reservations, Communications and notifications
under artide 2 of the present Protocol;

(b) Statemenls made under its artides 4 or 5;

(c) Signatures, ratifications and accessions under its
artide 7;

(d) The
date of the entry into force of the

present Protocol under ils artide 8.

Artikd 10

Förenta
nationernas generalsekreterare skall underrätta alla stater som avses i artikel
48, punkt 1 i konventionen om följande:

(a) reservationer, underrättelser och meddelanden
enligt artikel 2 i delta protokoll;

(b) uttalanden enligt artikel 4 eller 5;

(c) undertecknanden, ratifikationer och anslutningar
enligt artikel 7;

(d) dagen för
ikraftträdandet av detta pro

tokoll enligt artikel 8.

Artide 11

1. The
present Protocol, of which the Ara-

bic, Chinese, English, French, Russian and

Spanish texts are equally authentic, shall be

deposited in the archives of the United Na

tions.

2. The Secretary-General
of the United

Nations shall transmit certified copies of the

present Protocol lo all States referred to in

artide 48 of the Covenant.

Artikd 11

1. Detta protokoll, vars arabiska, engelska, franska,
kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet, skall deponeras i Förenta
nationernas arkiv.

2. Förenta nationernas generalsekreterare skall sända
bestyrkta kopior av detta protokoll till alla stater som avses i artikel 48 i konventionen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

10