Prop. 1989/90:97

Regeringens proposition 1989/90:97

om upphävande av sanktioner mot Namibia

Prop. 1989/90:97

Regeringen
föreslår riksdagen all anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 15 febmari 1990.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anita
Gradin

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås ändringar i lagen (1985:98) om förbud mot investeringar
i Sydafrika och Namibia och en ny lag med bemyndigande alt tillämpa lagen
(1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om en handelsblockad mol
Sydafrika. Förslagen innebär atl invesleringsförbudel och handdsbojkollen mot Namibia
upphävs i anslutning lill art landet proklamerar sin självständighet den 21
mars 1990.

1 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 97

Propositionens lagförslag Prop. 1989/90:97

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:98) om förbud mot investeringar
i Sydafrika och Namibia

Härigenom
föreskrivs att mbriken till lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia samt 1, 2,4 —6, 8— 10 §§ lagen skall ha följande lydelse.

Lagom
förbud mot investeringar i Sydafrika

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§
Svensk juridisk person får inte

1.
mot vederlag förvärva rörelse I.
mol vederlag förvärva rörelse som
drivs i Sydafrika e//erA'aw//7/a som drivs i Sydafrika eller del av eller del av
sådan rörelse, sådan rörelse,

2.
mot vederiag förvärva aktier 2. mot
vederlag förvärva aktier eller andelar i ett sydafrikanskt eller eller
andelar i ett sydafrikanskt fö-namibiskt företag eller obligationer retag
eller obligationer eller andra eller andra för den allmänna om- för den
allmänna omsättningen avsättningen avsedda skuldförbindel- sedda
skuldförbindelser som ell såser som etl sådant företag utfärdat, dant förelag utfärdat,

ge
ell sådant företag tillskott av pengar eller annan egendom som är avsedd att
användas i dess verksamhet,

ge
ett sådant förelag penninglån eller annan kredit med en löptid över två år,
eller

ställa
säkerhet för ett sådant förelags skulder med en löplid över fem år,

3. ge
penninglån eller annan kredit med en löptid över två år till

sydafrikanska staten eller dess myndigheter eller ställa säkerhet för sydafri

kanska statens eller dess myndigheters skulder med en löptid över fem år.

Svensk
juridisk person får inte heller genom handling eller underlåten-hel bidra till
att åtgärder som anges i första stycket vidtas av utländskt dotterföretag.

2§
Svensk juridisk person får inte genom handling eller underlåtenhet bidra till
alt

1. anläggningstillgångar
anskaf- 1. anläggningstillgångar anskaf

fas i sydafrikanskt eller namibiskt fas i sydafrikanskt dotterföretag, d-

dotterföretag, eller ler

2. egendom
hyrs för att stadigva- 2. egendom hyrs för att stadigva

rande brukas eller innehas i ett syd- rande brukas eller innehas i etl syd

afrikanskt eller namibiskt dolterfö- afrikanskt dotterföretags rörelse,

retags rörelse, om hyresavtalets löp- om hyresavtalets löptid är anpassad

tid är anpassad lill egendomens lill egendomens ekonomiska livs

ekonomiska livslängd (finansiell längd (finansiell leasing),

leasing).

Utan
hinder av förbuden i första stycket får åriigen tillgångar anskaffas och
egendom hyras lill dt sammanlagt värde av högst 100 000 kronor. Undantaget får
inte möjliggöra en utvidgning av verksamheten.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1989/90:97

4 §

Svensk juridisk person
som själv eller genom utländskt dotterförelag driver rörelse i Sydafrika
skall årligen upprätta en investeringsplan för denna rörelse med angivande
av finansieringsmetoder.

Svensk
juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i
Sydafrika eller Namibia skall årligen upprätta en investeringsplan för denna
rörelse med angivande av finansieringsmetoder.

Regeringen
får meddela närmare föreskrifter om sådan investeringsplan.

5 §

Svensk juridisk person
som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika
skall årligen till den myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur
verksamheten i detta land utvecklas. Redovisningen skall avse

Svensk
juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i
Sydafrika eller Namibia skall årligen till den myndighet som regeringen
bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen
skall avse

1. produktion, omsättning, antal anställda, företagna
investeringar och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontrollen av
hur denna lag efterlevs,

2.
löner och anställningsvillkor
samt sociala förhållanden för de anställda.

Regeringen
får meddela närmare föreskrifter om sådan redovisning.

6§

Regeringen kan för visst
fall medge undanlag från förbuden i 1 eller 2 § för sådan svensk juridisk person,
som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver
rörelse i Sydafrika. Undantaget får inte göra del möjligt för sökanden alt
utvidga sin verksamhet i Sydafrika.

Regeringen kan för visst fall medge undantag från förbuden i 1 eller 2
§ för sådan svensk juridisk person, som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom
utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Undantaget
får inte göra det möjligt för sökanden all utvidga sin verksamhet i Sydafrika eder
Namibia.

Etl medgivande om undantag
får återkallas eller ändras om de uppgifter på vilka det grundats var oriktiga.

Regeringen
får medge en sådan juridisk person som avses i 6 § räll tills vidare att utan
hinder av förbuden i 1 och 2 §§ ersätta anläggningstillgångar och hyrd
egendom saml göra sådana investeringar och hyra sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö
och arbetsförhållanden för de anställda, om denne åtar sig

8§

Regeringen
får medge en sådan juridisk person som avses i 6 § rätt tills vidare all ulan
hinder av förbuden i 1 och 2 §§ ersätta anläggningstillgångar och hyrd
egendom saml göra sådana investeringar och hyra sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö
och arbetsförhållanden för de anställda, om denne åtar sig

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1989/90:97

att inte härigenom
utvidga sin verksamhet i Sydafrika. Medgivandel får återkallas om
verksamheten utvidgas eker del i övrigt föreligger särskilda skäl.

att
inte härigenom utvidga sin verksamhet i Sydafrika och Namibia. Medgivandet får
återkallas om verksamheten utvidgas eller del i övrigt föreligger särskilda
skäl.

Etl
medgivande får förenas med villkor.

9§
Svensk juridisk person skall i den omfattning och till den myndighet som
regeringen föreskriver lämna uppgifter om

1.
överlåtelse eller upplåtelse
av patent eller tillverkningsrätt till ell sydafrikanskt företag,

2.
förvärv av utländskt förelag som
äger aktier eller andelar i ell sydafrikanskt förelag.

1.
överlåtelse eller upplåtelse av
patent eller tikverkningsräll lill ell sydafrikanskt eller namibiskt företag,

2.
förvärv av utländskt företag som
äger aktier eller andelar i ell sydafrikanskt eller namibiskt företag.

Regeringen
får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.

10 i

Regeringen får föreskriva
att svensk juridisk person inte får överlåta eller upplåta patent eller tillverkningsrätt
till sydafrikanskt eller namibiskt företag utan tillstånd av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen fär föreskriva
att svensk juridisk person inte får överlåta eller upplåta patent eller tillverkningsrätt
till sydafrikanskt företag ulan tillstånd av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1990.

2 Förslag till Prop. 1989/90:97

Lag med bemyndigande att tillämpa lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner i fråga om en handelsblockad mot Sydafrika

Härigenom
föreskrivs följande.

Utöver
vad som sägs i 1 § lagen (1971:176) om vissa internarioneka sanktioner, får
regeringen förordna att 3 och 5 §§ lagen skall tillämpas i fråga om en
handelsblockad mol Sydafrika. Regeringen får också meddela förordnande enligt
11 § tredje stycket lagen.

Om
förhållandena ändras så all syftet med ett förordnande ej längre kvarstår,
skall regeringen så snart del kan ske i motsvarande mån upphäva eller ändra ett
meddelat förordnande eller med stöd därav meddelade föreskrifter.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1990.

Genom
lagen upphävs lagen (1987:474) med bemyndigande att tillämpa lagen (1971:176)
om vissa internationella sanktioner i fråga om en handelsblockad mol Sydafrika
och Namibia.

utrikesdepartementet '■op- 89/90:97

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 febmari 1990

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson,
Molin, Sahlin

Föredragande:
statsrådet Gradin

Proposition om upphävande av sanktioner mot Namibia

1 Inledning

Namibia
är föremål för ekonomiska sanktioner sedan den 1 juli 1979, då lagen (1979:487)
om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia trädde i kraft. Denna lag
ersattes år 1985 av en ny lag, nämligen lagen (1985:98) om förbud mol
investeringar i Sydafrika och Namibia, varvid invesleringsförbudel utvidgades.
Den 1 juli 1987 trädde lagen (1987:474) med bemyndigande att tikämpa lagen
(1971:176) om vissa intemationella sanktioner i fråga om en handelsblockad mol
Sydafrika och Namibia i kraft. Med stöd av bemyndigandet beslutade regeringen
förordningen (1987:477) om förbud mol handd med Sydafrika och Namibia. Handelsförbudet
började tillämpas den 1 oktober samma år.

Med
hänsyn till att fria val hållits i Namibia, vilka avser leda lill att landet
blir självständigt, bör sanktionerna mol Namibia upphöra i samband med att landet
proklamerar sin självständighet den 21 mars 1990.

Jag
kommer all i del följande redovisa den utveckling som nu leder fram till Namibias
självständighet (avsnitt 2.1) och därefter behandla förslagen lill ändringar i sanklionslagsliftningen
(avsnitt 2.2).

2 Allmän motivering

2.1 Utvecklingen i Namibia

Namibia,
tidigare en tysk koloni, ockuperades år 1915 av Sydafrika. Vid första
världskrigels slut blev Namibia ell mandatområde under Nationernas Förbund men
styrdes i praktiken av Sydafrika som en del av det egna landet. Sydafrikas
konsekventa vägran att uppge sitt förvallningsmandat över Namibia föranledde
Förenta Nationemas generalförsamling all år 1966 häva delta mandal och alt
överta ansvaret för Namibia. År 1967 inrättades av generalförsamlingen det s.k.
Namibiarådet med uppdrag att förvalta och administrera området fram lill
självständigheten. Sedermera har FN:s säkerhetsråd, liksom Intemalioneka
domstolen i

Haag, bekräftat beslutet
om mandatets upphörande och fastslagit alt Sydafrikas fortsatta närvaro i Namibia
är olaglig.

En vändpunkt i Namibias
historia kom år 1960 genom grundandel av befrielserörelsen SWAPO ( South West Africa
People's Organization) och inledandet av befrielsekampen.

Under 1970-talet
utarbetades underlagd för en plan för övergång till oberoende för Namibia. Fria
och rättvisa val skulle hållas under en omfattande civil och militär närvaro
av FN-personal. Planen antogs år 1978 av FN:s säkerhetsråd genom resolution
435. Del kom dock att dröja mer än 10 år innan planen kunde sättas i verket.

Genomförandet av
resolution 435 inleddes den 1 april 1989. Trots vissa problem, inte minst i
inledningsskedet, har självständighelsprocessen framskridit enligt planema.
Tiotusentals namibiska flyktingar har återvänt till sitt hemland. Fria och
rättvisa val har genomförts. En konstitutionell församling har etablerats med
uppgift att utarbeta en författning för det självständiga Namibia. Utropandet
av självständigheten har satts tili den 21 mars 1990.

Sverige har genom åren
aktivt slött FN:s ansträngningar atl få slut på Sydafrikas illegala ockupation
av Namibia. Sverige har också medverkat i genomförandet av resolution 435 genom
all bl.a. ställa civilpolis och valövervakare till förfogande. Sverige kommer
vidare atl inleda etl biståndssamarbete med regeringen i det nya Namibia.
Regeringen har föreslagit att 100 milj. kr. avsätts för bilateralt samarbete
med Namibia (prop. 1989/90:100, bil. 5).

Prop. 1989/90:97

2.2 Upphävande av sanktionerna mot Namibia

Mitt
förslag: Investeringsförbudet och handelsblockaden mot Namibia upphävs i
anslutning lill att Namibia proklamerar sin självständighet den 21 mars 1990.

Skälen
för mitt förslag: Sydafrika ockuperar sedan en längre tid Namibia.
Sanktionerna mot Namibia är föranledda av denna Sydafrikas olagliga ockupation
och den därmed åtföljande rasåtskillnadspolitiken. Fria val har nu hållits i Namibia,
och självständigheten kommer att proklameras den 21 mars 1990. Sanktionerna mot
Namibia bör därefter upphöra. Detta bör dock inte gälla enklaven Walvis Bay så
länge denna kontrolleras av Sydafrika.

Förfaltningslekniskt
sker upphävandet genom att Namibia utgår ur den sanktionslagstiflning som nu
omfattar både Sydafrika och Namibia.

Denna
lagstiftning består dels av lagen (1985:98) om förbud mol investeringar i
Sydafrika och Namibia med tillhörande förordning (SFS 1985:99), dels av lagen
(1987:474) med bemyndigande all tikämpa lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner i fråga om en handelsblockad mot Sydafrika och Namibia.
Sistnämnda bemyndiganddag ligger till grund för förordningen (1987:476) om
tillämpning i fråga om Sydafrika och Namibia av lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner saml

förordningen
(1987:477) om förbud mot handd med Sydafrika och Nami- Prop. 1989/90:97 bia.

Av
laglekniska skäl föreslås att den sistnämnda lagen (SFS 1987:474) ersätts med
en ny motsvarande bemyndiganddag avseende enbart Sydafrika.

När
riksdagen har tagit ställning till lagförslagen avser jag att föreslå regeringen
motsvarande ändringar i förordningarna.

Ändringarna
bör träda i krafl så snart som möjligt efter det att Namibia proklamerat sin
självständighet. Av laglekniska och .praktiska skäl bör ikraftträdandet ske den
1 april 1990.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom utrikesdepartementet upprättats förslag
till

1.
lag om ändring i lagen
(1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia,

2.
lag med bemyndigande att
tillämpa lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om en
handelsblockad mot Sydafrika.

Lagförslagen
är lagtekniskt okomplicerade och av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.

4 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
all anta lagförslagen.

Med
hänsyn lill ärendets brådskande natur bör regeringen vidare föreslå riksdagen
att besluta förkorta motionstiden till tio dagar.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990