Prop. 1990/91:101

Regeringens skrivelse

1990/91:101

om ILOs konvention om ursprungsfolk och

stamfolk i självstyrande länder

Skr.

1990/91:101

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 december 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Mona Sahlin

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen förelägger riksdagen ILOs konvention (nr 169) om ursprungs-

folk och stamfolk i självstyrande länder i enlighet med vad som föreskrivs i

ILOs stadga.

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 101

Arbetsmarknadsdepartementet Skr. 1990/91:101

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-

ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,

Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,

Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Sahlin

Skrivelse om ILOs konvention om ursprungsfolk

och stamfolk i självstyrande länder

1 Inledning

Genom sin anslutning till Nationernas förbund år 1920 inträdde Sverige

som medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO).

ILOs beslutande församling — internationella arbetskonferensen —

sammanträder i regel en gång per år. Arbetskonferensen kan enligt artikel

19 i organisationens stadga beträffande förslag, som förts upp på mötets

dagordning, besluta antingen om en internationell konvention, avsedd att

ratificeras av organisationens medlemmar, eller om en rekommendation,

avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den

bindande karaktär som tillkommer en ratificerad konvention. Om beslutet

är av mindre räckvidd eller huvudsakligen av formell innebörd, t.ex. då

det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen av en resolu-

tion.

Senast 18 månader från avslutandet av konferensens session skall varje

medlemsstat förelägga landets lagstiftande församling antagna konventio-

ner och rekommendationer for lagstiftning eller andra åtgärder. Varje

medlemsstat har vidare skyldighet att underrätta internationella arbetsby-

råns generaldirektör om de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla

denna förpliktelse samt om vilka åtgärder som i övrigt har vidtagits.

Internationella arbetskonferensens sjuttiosjätte möte hölls i Geneve den

7-28 juni 1989.

Sverige deltog i mötet på sedvanligt sätt med en fullständig delegation,

dvs. två regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbetstagarombud samt ett antal

experter. Som ombud deltog för regeringen departementsrådet Bengt Li-

dal, socialdepartementet, och departementssekreteraren Kerstin Wiklund,

arbetsmarknadsdepartementet, för arbetsgivarna direktören i Svenska ar-

betsgivareföreningen Johan von Holten och för arbetstagarna internatio-

nelle sekreteraren i Landsorganisationen i Sverige Ulf Edström.

1989 års arbetskonferens antog en konvention (nr 169) om ursprungs-

folk och stamfolk i självstyrande länder samt i anslutning till detta beslut

en resolution om uppföljning av konventionen. Texterna på engelska och Skr. 1990/91: 101

svenska till konventionen och resolutionen bör fogas som bilaga 1—2 till

protokollet i detta ärende. Konventionstexten på samiska bör tillfogas som

bilaga 3.

Jag avser nu att anmäla konventionen för den åtgärd som föreskrivs

enligt artikel 19 i ILOs stadga.

2 Konventionen (nr 169) om ursprungsfolk och

stamfolk i självstyrande länder

2.1 Bakgrund

Internationella arbetskonferensen antog år 1957 en konvention (nr 107)

samt en rekommendation (nr 104) om skydd för och integration av inföd-

da och andra i stammar eller i stamliknande förhållanden levande folk-

grupper i självstyrande länder. Instrumenten anmäldes för riksdagen ge-

nom proposition 1958:46. Föredragande statsrådet anförde att de torde

sakna omedelbart intresse för svenskt vidkommande och att det därför

inte fanns skäl för Sverige att ratificera konventionen. Riksdagen anslöt sig

till denna uppfattning. Frågan om en svensk ratifikation av konventionen

nr 107 har sedan dess inte prövats. Konventionen nr 107 hade den I

januari 1990 ratificerats av 27 av ILOs medlemsländer.

Efter beslut av ILOs styrelse hölls år 1986 ett expertmöte för att pröva

frågan om en revidering av ILO-konventionen nr 107. Mötet slog fast att

konventionen numera måste anses föråldrad och i behov av revision. I

sina rekommendationer uttalade expertmötet den förhoppningen att urbe-

folkningarna och deras företrädare skulle ges möjlighet att aktivt delta i

arbetet med revideringen av konventionen.

Som ett led i förberedelsearbetet inför förstaårsbehandlingen av ämnet

”revidering av konventionen nr 107” år 1988 anmodade ILO medlemssta-

terna att besvara ett av arbetsbyrån utarbetat frågeformulär. ILO-kommit-

tén fann i sitt remissvar det motiverat att konventionen blev föremål för

revidering. I synnerhet borde den s.k. assimilationslinjen, som konventio-

nen nr 107 var ett uttryck för, utgå till förmån för en text byggd på

principen om respekt för urbefolkningarnas kultur och rättigheter. Dessut-

om borde — framhöll kommittén — en reviderad konvention utformas på

sådant sätt att den tillgodosåg urbefolkningars rätt att bli konsulterade och

utöva inflytande i frågor som berör dem.

Efter sedvanlig tvåårsbehandling antog internationella arbetskonferen-

sen år 1989 konventionen (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i själv-

styrande länder. Konventionen antogs med röstsiffrorna 328 för, 1 emot

och 49 nedlagda. Samtliga svenska ombud röstade för konventionen.

Samtidigt antogs utan omröstning en av nordiska regeringsrepresentanter

initierad resolution om uppföljning av konventionen.

Konventionen hade den 15 november 1990 ratificerats av två länder,

Norge och Mexico. Den träder i kraft den 5 september 1991.

Yttrande över konventionen nr 169 haravgettsav ILO-kommittén, som Skr. 1990/91: 101

i sin tur har inhämtat yttranden från hovrätten för Övre Norrland, social-

styrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, statens naturvårdsverk,

domänverket, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, AMU-styrel-

sen, statens invandrarverk, jämställdhetsombudsmannen, ombuds-

mannen mot etnisk diskriminering, Svenska arbetsgivareföreningen,

Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i

Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Skogsägarnas riksförbund,

Skogsindustrierna, Svenska samernas riksförbund, Riksorganisationen

Same Ätnam, LandsfÖrbundet Svenska Sameroch Nordiskt Samiskt Insti-

tut.

ILO-kommittén anser att Sverige for närvarande inte bör tillträda kon-

ventionen nr 169.

2.2 Konventionens huvudsakliga innehåll

Den nya konventionen, nr 169, som reviderar konventionen nr 107, äger

tillämpning på stamfolk, vilkas sociala, kulturella och ekonomiska förhål-

landen skiljer dem från andra grupper av den nationella gemenskapen, och

på folk, som på grund av sin härkomst betraktas som ursprungsfolk.

Kriteriet för att enligt konventionen betraktas som stamfolk eller ur-

sprungsfolk är att man själv identifierar sig som ett sådant folk. Använd-

ningen av uttrycket ”folk” i konventionen skall inte tolkas så att det ger

upphov till rättigheter som kan vara förknippade med begreppet ”folk” i

folkrätten.

Regeringarna har att se till att ursprungsfolkens och stamfolkens rättig-

heter skyddas och att deras integritet respekteras. Särskilda åtgärder skall

vidtas för att skydda deras identitet, institutioner, egendom, arbete, kultur

och miljö. Dessutom skall de ha samma möjligheter och samma rättigheter

som enligt den nationella lagstiftningen tillkommmer den övriga befolk-

ningen.

Ursprungsfolk och stamfolk skall utan hinder och fullt ut åtnjuta mänsk-

liga rättigheter och grundläggande friheter. Särskilt poängteras att konven-

tionen utan diskriminering skall tillämpas på såväl manliga som kvinnliga

medlemmar av dessa folk.

Regeringarna skall samråda med folken ifråga beträffande åtgärder som

direkt kan beröra dem och skapa medel för dem att delta i beslutsfattandet

i valda institutioner och andra organ. Dessa folk skall ha rätt att besluta

om sina egna prioriteringar vad gäller utvecklingsprocessen. Regeringarna

å andra sidan har ett ansvar att skydda och bevara miljön i de områden

som dessa folk bebor.

Ursprungsfolken skall ha rätt att behålla sina sedvänjor och institutioner

när detta inte är oförenligt med det nationella rättssystemet eller interna-

tionellt erkända mänskliga rättigheter.

Enligt konventionen skall dessa folks äganderätt och besittningsrätt till

den mark som de traditionellt bebor erkännas. Åtgärder skall vidtas för att

skydda deras rätt att nyttja mark som inte uteslutande bebos av dem.

Särskild uppmärksamhet fästs vid nomadfolkens situation.

Ursprungsfolkens rätt till naturtillgångar som hör till deras mark skall Skr. 1990/91: 101

särskilt skyddas. De skall ha rätt att delta i användningen, förvaltningen

och bevarandet av dessa tillgångar.

Ursprungsfolk och stamfolk får inte förflyttas från det område som de

bebor. Om en förflyttning anses nödvändig som en undantagsåtgärd, får

den ske endast med deras medgivande. Om ett sådant medgivande inte

kan erhållas, får förflyttningen ske endast enligt i den nationella lagstift-

ningen fastställda förfaranden. Närhelst så är möjligt skall de ha rätt att

återvända till sina traditionella landområden.

Andra frågor som berörs i konventionen är anställnings- och arbetsvill-

kor, yrkesutbildning och hantverk, social trygghet och hälso- och sjukvård,

utbildning, språk och kommunikation samt kontakter och samarbete över

riksgränser.

I den resolution som antogs i anslutning till konventionen anges åtgärder

såväl på nationellt som på internationellt plan för att följa upp konventio-

nen och främja dess målsättning.

2.3 Överväganden

Min bedömning: Sverige bör för närvarande inte tillträda konventionen nr

169.

Skälen for min bedömning: Jag finner det önskvärt att det på längre sikt

skall bli möjligt för Sverige att tillträda konventionen nr 169. Till skillnad

från den nu 33 år gamla konventionen nr 107 med sin föråldrade syn på

urbefolkningarna, utgår den nya konventionen från principen om respekt

för deras kultur och rättigheter. Denna inriktning ökar förutsättningarna

för dem att bevara och utveckla en språklig och kulturell identitet liksom

sina traditionella näringar. Konventionen ligger därmed i linje med ett

tänkesätt som jag kan ansluta mig till.

ILOs urbefolkningsinstrument kan inte längre anses ”sakna omedelbart

intresse för svenskt vidkommande”. Samerna utgör en urbefolkning eller

ett ursprungsfolk i Sverige. Sverige deltog också på regeringssidan aktivt i

utarbetandet av den nya konventionen. I regeringsdelegationen till arbets-

konferensen fanns samerna representerade under såväl första- som andra-

årsbehandlingen. De svenska samerna har uttryckt ett starkt intresse för

att Sverige ratificerar konventionen.

Remissinstanserna har dock på en rad punkter pekat på bristande över-

ensstämmelse mellan konventionens krav och nuvarande svenska förhål-

landen. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, som finner det vara

av stor betydelse för ursprungsfolk runt om i världen liksom för de svenska

samerna, att Sverige ratificerar konventionen och därtill vidtar de lagstift-

nings- och andra åtgärder som behövs, efterlyser en närmare analys av hur

texten i konventionens artikel 14 om landrättigheter skall förstås i förhål-

lande till dels samernas nuvarande rättsställning, dels i det förflutna inträf-

fade ingrepp i samerätten. Jag noterar här att frågan om urbefolkningarnas

markrättigheter var en av de mest tidskrävande och svåraste att finna

enighet kring under utskottsbehandlingen i Geneve. Ett svenskt förslag att

i texten föra in begreppet ”bruksrätt” som ett alternativ till äganderätt och $

fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 101

besittningsrätt rönte därvid inte någon framgång.

ILO-kommittén konstaterar att parallellt med ILOs arbete med en ny

konvention om urbefolkningars rättigheter har ett omfattande utrednings-

arbete bedrivits i Sverige. Samerättsutredningen har i maj 1986 överläm-

nat delbetänkandet (SOU 1986:36) Samernas folkrättsliga ställning, i juni

1989 huvudbetänkandet (SOU 1989:41) Samerätt och sameting och i

november 1990 slutbetänkandet (SOU 1990:91) Samerätt och samiskt

språk, och därtill underlagsrapporten (SOU 1990:84) Språkbyte och språk-

bevarande. En arbetsgrupp vid lantbruksstyrelsen har i april 1989 över-

lämnat ett förslag om samebyarnas organisation, funktion och ekonomi.

Regeringen har bl.a. i propositionerna 1990/91:3 om skogsbruket i fjällnä-

ra skogar och 1990/91:4 om ändring i rennäringslagen (1971:437) behand-

lat frågor som har anknytning till konventionens tillämpningsområde.

Riksdagen har med vissa ändringar tillstyrkt de i propositionen 1990/91:3

framlagda lagförslagen (JoU13, rskr. 70). Däremot har riksdagen avslagit

regeringens förslag om ändring i rennäringslagen och ställt sig bakom en

hemställan att regeringen så snart det är möjligt återkommer till riksdagen

med ett sammanhållet förslag där samtliga betänkanden från samerättsut-

redningen blir föremål för en samlad bedömning (JoU12, rskr. 46).

Mot denna bakgrund anser ILO-kommittén att Sverige för närvarande

inte bör tillträda ILO-konventionen nr 169.

För egen del noterar jag att Samernas nationalråd den 12 oktober 1990 i

ett brev till regeringen uttryckt önskemål om bl.a. en samlad same- och

rennäringsproposition våren 1991. Denna skulle även inkludera frågan om

godkännande av ILOs konvention nr 169.

Jag finner sålunda i likhet med ILO-kommittén att Sverige för närvaran-

de inte bör tillträda konventionen. De ambitioner och krav konventionen

uppställer bör noga övervägas i det fortsatta arbetet med samefrågorna.

Jag har i detta ärende särskilt samrått med cheferna för justitie-, utri-

kes-, social-, utbildnings- och jordbruksdepartementen.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag

anfört i det föregående.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och beslutar i

enlighet med hennes hemställan.

Skr. 1990/91:101

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

Översättning

Convention (No. 169) concerning

indigenous and tribal peoples in

independent countries

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened at Geneva by the

Governing Body of the International Labour

Office, and having met in its 76th Session on

7 June 1989, and

Noting the international standards con-

tained in the Indigenous and Tribal Popula-

tions Convention and Recommendation,

1957, and

Recalling the terms of the Universal Decla-

ration of Human Rights, the International

Covenant on Economic, Social and Cultural

Rights, the International Covenant on Civil

and Political Rights, and the many interna-

tional instruments on the prevention of dis-

crimination, and

Considering that the developments which

have taken place in international law since

1957, as well as developments in the situa-

tion of indigenous and tribal peoples in all

regions of the world, have made it appropri-

ate to adopt new international standards on

the subject with a view to removing the assi-

milationist orientation of the earlier stan-

dards, and

Recognising the aspirations of these peo-

ples to exercise control over their own insti-

tutions, ways of life and economic develop-

ment and to maintain and develop their iden-

tities, languages and religions, within the

framework of the States in which they live,

and

Noting that in many parts of the world

these peoples are unable to enjoy their funda-

mental human rights to the same degree as

the rest of the population of the States within

which they live, and that their laws, values,

customs and perspectives have often been

eroded, and

Calling attention to the distinctive contri-

butions of indigenous and tribal peoples to

ILOs konvention (nr 169) om

ursprungsfolk och stamfolk i

självstyrande länder

Internationella arbetsorganisationens all-

männa konferens,

som har sammankallats till Geneve av sty-

relsen for internationella arbetsbyrån och

samlats där den 7 juni 1989 till sitt 76:e möte,

beaktar de internationella normerna i 1957

års konvention och rekommendation om

skydd för och integration av infödda och

andra i stammar levande folkgrupper,

erinrar om bestämmelserna i den allmänna

förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

den internationella konventionen om ekono-

miska, sociala och kulturella rättigheter, den

internationella konventionen om medborger-

liga och politiska rättigheter samt i de talrika

internationella instrumenten om förhind-

rande av diskriminering,

anser att den utveckling som ägt rum inom

folkrätten sedan 1957, liksom i fråga om ur-

sprungsfolkens och stamfolkens situation i

alla områden av världen, har gjort det lämp-

ligt att anta nya internationella normer i äm-

net med syfte att undanröja de tidigare nor-

mernas inriktning mot assimilation,

erkänner dessa folks strävanden att få

utöva kontroll över sina egna institutioner,

sin egen livsstil och ekonomiska utveckling

och att vidmakthålla och utveckla sin identi-

tet, sitt språk och sin religion inom ramen för

de stater där de bor,

konstaterar att dessa folk i många delar av

världen inte kan åtnjuta sina grundläggande

mänskliga rättigheter i samma utsträckning

som den övriga befolkningen i de stater där

de bor, och att deras lagar, värden, sedvänjor

och perspektiv ofta har urholkats,

fäster uppmärksamhet vid ursprungsfol-

kens och stamfolkens speciella bidrag till

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

the cultural diversity and social and ecologi-

cal harmony of humankind and to interna-

tional co-operation and understanding, and

Noting that the following provisions have

been framed with the co-operation of the

United Nations, the Food and Agriculture

Organisation of the United Nations, the

United Nations Educational, Scientific and

Cultural Organisation and the World Health

Organisation, as well as of the Inter-Ameri-

can Indian Institute, at appropriate levels

and in their respective fields, and that it is

proposed to continue this co-operation in

promoting and securing the application of

these provisions, and

Having decided upon the adoption of cer-

tain proposals with regard to the partial revi-

sion of the Indigenous and Tribal Popula-

tions Convention, 1957 (No. 107), which is

the fourth item on the agenda of the session,

and

Having determined that these proposals

shall take the form of an international Con-

vention revising the Indigenous and Tribal

Populations Convention, 1957;

adopts this twenty-seventh day of June of

the year one thousand nine hundred and

eighty-nine the following Convention, which

may be cited as the Indigenous and Tribal

Peoples Convention, 1989:

Part I. General policy

Artide 1

1. This Convention applies to:

(a) tribal peoples in independent countries

whose social, cultural and economic condi-

tions distinguish them from other sections of

the national community, and whose status is

regulated wholly or partially by their own

customs or traditions or by special laws or

regulations;

(b) peoples in independent countries who

are regarded as indigenous on account of

their descent from the populations which in-

habited the country, or a geographical region

to which the country belongs, at the time of

conquest or colonisation or the establishment

mänsklighetens kulturella mångfald och so-

ciala och ekologiska harmoni samt till inter-

nationellt samarbete och förståelse,

konstaterar att följande bestämmelser har

utarbetats i samarbete med såväl Förenta na-

tionerna, FNs livsmedels- och jordbruksor-

ganisation (FAO), FNs organisation för ut-

bildning, vetenskap och kultur (UNESCO)

och Världshälsoorganisationen (WHO) som

Interamerikanska indianinstitutet, på veder-

börlig nivå och inom deras respektive områ-

den, samt att avsikten är att fortsätta detta

samarbete för att främja och trygga tillämp-

ningen av dessa bestämmelser,

har beslutat anta vissa förslag angående

partiell revidering av 1957 års konvention (nr

107) om skydd för och integration av infödda

och andra i stammar levande folkgrupper i

självstyrande länder, en fråga som utgör den

fjärde punkten på mötets dagordning,

har fastställt att dessa förslag skall ta for-

men av en internationell konvention, som

reviderar 1957 års konvention om skydd för

och integration av infödda och andra i stam-

mar levande folkgrupper, och

antar denna den tjugosjunde dagen i juni

månad nittonhundraåttionio följande kon-

vention, som kan kallas 1989 års konvention

om ursprungsfolk och stamfolk.

Del I. Allmänna principer

Artikel 1

1. Denna konvention äger tillämpning på

(a) stamfolk i självstyrande länder, vilkas

sociala, kulturella och ekonomiska förhållan-

den skiljer dem från andra grupper av den

nationella gemenskapen och vilkas ställning

helt eller delvis regleras genom deras egna

sedvänjor eller traditioner eller genom sär-

skild lagstiftning;

(b) folk i självstyrande länder, vilka betrak-

tas som ursprungsfolk på grund av att de

härstammar från folkgrupper som bodde i

landet eller i ett geografiskt område, som lan-

det tillhör, vid tiden för erövring eller koloni-

sation eller fastställandet av nuvarande stats-

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

of present State boundaries and who, irre-

spective of their legal status, retain some or

all of their own social, economic, cultural and

political institutions.

2. Self-identification as indigenous or tri-

bal shall be regarded as a fundamental crite-

rion for determining the groups to which the

provisions of this Convention apply.

3. The use of the term “peoples” in this

Convention shall not be construed as having

any implications as regards the rights which

may attach to the term under international

law.

gränser och vilka, oavsett rättslig ställning,

har behållit en del av eller alla sina egna

sociala, ekonomiska, kulturella och politiska

institutioner.

2. Identifiering av sig själv som ursprungs-

folk eller stamfolk skall anses som ett grund-

läggande kriterium för att fastställa de grup-

per på vilka bestämmelserna i denna konven-

tion äger tillämpning.

3. Användningen av uttrycket "folk" i

denna konvention skall inte tolkas så att det

ger upphov till rättigheter som kan vara för-

knippade med begreppet "folk" i folkrätten.

Article 2

1. Governments shall have the responsibility

for developing, with the participation of the

peoples concerned, co-ordinated and system-

atic action to protect the rights of these peo-

ples and to guarantee respect for their integri-

ty.

2. Such action shall include measures for:

(a) ensuring that members of these peoples

benefit on an equal footing from the rights

and opportunities which national laws and

regulations grant to other members of the

population;

(b) promoting the full realisation of the so-

cial, economic and cultural rights of these

peoples with respect for their social and cul-

tural identity, their customs and traditions

and their institutions;

(c) assisting the members of the peoples

concerned to eliminate socio-economic gaps

that may exist between indigenous and other

members of the national community, in a

manner compatible with their aspirations

and ways of life.

Artide 3

1. Indigenous and tribal peoples shall enjoy

the full measure of human rights and funda-

mental freedoms without hindrance or dis-

crimination. The provisions of the Conven-

tion shall be applied without discrimination

Artikel 2

1. Regeringarna skall ha ansvaret för att,

under medverkan av berörda folk, utveckla

samordnade och systematiska program i syfte

att skydda dessa folks rättigheter och garan-

tera respekt för deras integritet.

2. Dessa program skall innefatta åtgärder

för att

(a) säkerställa att medlemmar av dessa folk

på jämlika villkor åtnjuter de rättigheter och

möjligheter som enligt den nationella lagstift-

ningen tillkommer andra medlemmar av be-

folkningen;

(b) främja det fulla förverkligandet av

dessa folks sociala, ekonomiska och kultu-

rella rättigheter med hänsyn till deras sociala

och kulturella identitet, deras sedvänjor och

traditioner samt institutioner;

(c) bistå medlemmar av berörda folk med

att undanröja socio-ekonomiska klyftor som

kan finnas mellan medlemmar av ursprungs-

folk och andra medlemmar av den nationella

gemenskapen, på ett sätt som är förenligt

med deras strävanden och levnadssätt.

Artikel 3

1. Ursprungsfolk och stamfolk skall till

fullo åtnjuta mänskliga rättigheter och grund-

läggande friheter utan hinder eller diskrimi-

nering. Konventionens bestämmelser skall

utan diskriminering tillämpas på såväl man-

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

to male and female members of these peo-

ples.

2. No form of force or coercion shall be

used in violation of the human rights and

fundamental freedoms of the peoples con-

cerned, including the rights contained in this

Convention.

liga som kvinnliga medlemmar av dessa folk.

2. Ingen form av våld eller tvång får an-

vändas som strider mot de berörda folkens

mänskliga rättigheter och grundläggande fri-

heter, innefattande rättigheter enligt denna

konvention.

Article 4

Artikel 4

1. Special measures shall be adopted as ap-

propriate for safeguarding the persons, insti-

tutions, property, labour, cultures and envi-

ronment of the peoples concerned.

2. Such special measures shall not be con-

trary to the freely-expressed wishes of the

peoples concerned.

3. Enjoyment of the general rights of citi-

zenship, without discrimination, shall not be

prejudiced in any way by such special mea-

sures.

1. Särskilda åtgärder skall vidtas då så be-

finnes lämpligt for att skydda de berörda fol-

kens individer, institutioner, egendom, ar-

bete, kultur och miljö.

2. Sådana särskilda åtgärder får inte stå i

strid med de berörda folkens fritt uttryckta

önskningar.

3. Åtnjutandet utan diskriminering av de

allmänna medborgerliga rättigheterna, får

inte på något sätt inskränkas genom sådana

särskilda åtgärder.

Article 5

In applying the provisions of this Conven-

tion:

(a) the social, cultural, religious and spiri-

tual values and practices of these peoples

shall be recognised and protected, and due

account shall be taken of the nature of the

problems which face them both as groups and

as individuals;

(b) the integrity of the values, practices and

institutions of these peoples shall be respect-

ed;

(c) policies aimed at mitigating the difTicul-

ties experienced by these peoples in facing

new conditions of life and work shall be

adopted, with the participation and co-opera-

tion of the peoples affected.

Artikel 5

Vid tillämpningen av bestämmelserna i

denna konvention skall

(a) dessa folks sociala, kulturella, religiösa

och andliga värden och bruk erkännas och

skyddas och vederbörlig hänsyn tas till arten

av de problem som möter dem både som

grupper och som individer,

(b) integriteten för dessa folks värden, bruk

och institutioner respekteras;

(c) åtgärder vidtas under medverkan av

och i samarbete med de berörda folken, som

syftar till att mildra de svårigheter som upp-

står för dessa folk, när de möter nya levnads-

och arbetsvillkor.

Article 6

Artikel 6

1. In applying the provisions of this Conven-

tion, governments shall:

(a) consult the peoples concerned, through

appropriate procedures and in particular

through their representative institutions,

whenever consideration is being given to leg-

1. Vid tillämpningen av bestämmelserna i

denna konvention skall regeringarna

(a) samråda med berörda folk genom lämp-

liga förfaranden och särskilt genom deras re-

presentativa institutioner, närhelst lagstiftn-

ings- eller administrativa åtgärder som direkt

10

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

islative or administrative measures which

may affect them directly;

(b) establish means by which these peoples

can freely participate, to at least the same

extent as other sectors of the population, at

all levels of decision-making in elective insti-

tutions and administrative and other bodies

responsible for policies and programmes

which concern them;

(c) establish means for the full develop-

ment of these peoples’ own institutions and

initiatives, and in appropriate cases provide

the resources necessary for this purpose.

2. The consultations carried out in appli-

cation of this Convention shall be undertak-

en, in good faith and in a form appropriate to

the circumstances, with the objective of

achieving agreement or consent to the pro-

posed measures.

Article 7

1. The peoples concerned shall have the

right to decide their own priorities for the

process of development as it affects their

lives, beliefs, institutions and spiritual well-

being and the lands they occupy or otherwise

use, and to exercise control, to the extent

possible, over their own economic, social and

cultural development. In addition, they shall

participate in the formulation, implementa-

tion and evaluation of plans and programmes

for national and regional development which

may affect them directly.

2. The improvement of the conditions of

life and work and levels of health and educa-

tion of the peoples concerned, with their par-

ticipation and co-operation, shall be a matter

of priority in plans for the overall economic

development of areas they inhabit. Special

projects for development of the areas in ques-

tion shall also be so designed as to promote

such improvement.

3. Governments shall ensure that, when-

ever appropriate, studies are carried out, in

co-operation with the peoples concerned, to

assess the social, spiritual, cultural and envi-

ronmental impact on them of planned devel-

kan påverka dem övervägs;

(b) skapa möjligheter genom vilka dessa

folk fritt kan delta, åtminstone i samma ut-

sträckning som andra grupper av befolkning-

en och på alla nivåer av beslutsfattandet, i

valda institutioner och administrativa och

andra organ ansvariga för åtgärder och pro-

gram som berör dem;

(c) skapa möjligheter för en utveckling till

fullo av dessa folks egna institutioner och

initiativ och, där så är lämpligt, tillhanda-

hålla de resurser som är nödvändiga för detta

ändamål.

2. Samråd enligt denna konvention skall

ske förtroendefullt och i en efter omständig-

heterna lämplig form i syfte att uppnå över-

enskommelse eller samtycke till föreslagna

åtgärder.

Artikel 7

1. Berörda folk skall ha rätt att besluta om

sina egna prioriteringar vad gäller utveck-

lingsprocessen i den mån denna påverkar

deras liv, tro, institutioner och andliga väl-

färd samt den mark som de bebor eller på

annat sätt nyttjar och rätt att utöva kontroll,

så långt det är möjligt, över sin egen ekono-

miska, sociala och kulturella utveckling.

Dessutom skall de medverka vid utarbetan-

det, genomförandet och utvärderingen av

nationella och regionala utvecklingsplaner

och -program, som direkt kan påverka dem.

2. Förbättring av de berörda folkens lev-

nads- och arbetsförhållanden och av deras

hälso- och utbildningsnivå skall, med deras

medverkan och samarbete, ges prioritet i

planer for den allmänna ekonomiska utveck-

lingen inom de områden som de bebor. Sär-

skilda projekt för utveckling av ifrågavar-

ande områden skall även utformas på sådant

sätt att sådan förbättring främjas.

3. Regeringarna skall säkerställa att, när-

helst det är lämpligt, studier genomförs i

samarbete med berörda folk for att uppskatta

planerade utvecklingsåtgärders sociala, and-

liga, kulturella och miljömässiga följder för

11

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

opment activities. The results of these studies

shall be considered as fundamental criteria

for the implementation of these activities.

4. Governments shall take measures, in

co-operation with the peoples concerned, to

protect and preserve the environment of the

territories they inhabit.

Article 8

1. In applying national laws and regulations

to the peoples concerned, due regard shall be

had to their customs or customary laws.

2. These peoples shall have the right to

retain their own customs and institutions,

where these are not incompatible with funda-

mental rights defined by the national legal

system and with internationally recognised

human rights. Procedures shall be estab-

lished, whenever necessary, to resolve con-

flicts which may arise in the application of

this principle.

3. The application of paragraphs 1 and 2

of this Article shall not prevent members of

these peoples from exercising the rights

granted to all citizens and from assuming the

corresponding duties.

Article 9

1. To the extent compatible with the nation-

al legal system and internationally recognised

human rights, the methods customarily prac-

tised by the peoples concerned for dealing

with offences committed by their members

shall be respected.

2. The customs of these peoples in regard

to penal matters shall be taken into consider-

ation by the authorities and courts dealing

with such cases.

dem. Resultatet av dessa studier skall anses

som grundläggande kriterier för genomföran-

det av sådana åtgärder.

4. Regeringarna skall, i samarbete med

berörda folk, vidta åtgärder for att skydda

och bevara miljön i de områden som de be-

bor.

Artikel 8

1. Vid tillämpningen av nationella lagar och

föreskrifter på berörda folk skall vederbörlig

hänsyn tas till deras sedvänjor och sedvane-

rätt.

2. Dessa folk skall ha rätt att behålla sina

egna sedvänjor och institutioner, där dessa

inte är oförenliga med grundläggande rättig-

heter enligt det nationella rättssystemet och

med internationellt erkända mänskliga rät-

tigheter. Förfaranden skall fastställas vid be-

hov för att lösa konflikter som kan uppstå vid

tillämpningen av denna princip.

3. Tillämpningen av punkterna 1 och 2 i

denna artikel skall inte hindra medlemmar

av dessa folk från att utöva de rättigheter som

tillerkänns alla medborgare och att åta sig

motsvarande skyldigheter.

Artikel 9

1. I den mån det är förenligt med det na-

tionella rätssystemet och internationellt er-

kända mänskliga rättigheter skall de metoder

som traditionellt tillämpas av berörda folk

för beivrande av brott, som begåtts av deras

medlemmar, respekteras.

2. Dessa folks sedvänjor i fråga om be-

straffning skall beaktas av myndigheter och

domstolar som handlägger sådana ärenden

och mål.

Article 10

1. In imposing penalties laid down by gener-

al law on members of these peoples account

shall be taken of their economic, social and

cultural characteristics.

2. Preference shall be given to methods of

punishment other than confinement in pris-

on.

Artikel 10

1. När medlemmar av dessa folk ådöms i

allmän lagstiftning stadgat straff, skall hän-

syn tas till deras ekonomiska, sociala och kul-

turella särdrag.

2. Företräde skall ges andra straffmetoder

än fängelsestraff.

12

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

Article 11

The exaction from members of the peoples

concerned of compulsory personal services in

any form, whether paid or unpaid, shall be

prohibited and punishable by law, except in

cases prescribed by law for all citizens.

Artikel 11

Det skall i lag vara förbjudet och straffbart

att ålägga medlemmar av berörda folk obliga-

toriska personliga tjänster i någon form, vare

sig avlönade eller oavlönade, utom i de fall

som föreskrivs i lag för alla medborgare.

Article 12

The peoples concerned shall be safeguarded

against the abuse of their rights and shall be

able to take legal proceedings, either individ-

ually or through their representative bodies,

for the effective protection of these rights.

Measures shall be taken to ensure that mem-

bers of these peoples can understand and be

understood in legal proceedings, where nec-

essary through the provision of interpreta-

tion or by other effective means.

Artikel 12

Berörda folk skall åtnjuta skydd mot kränk-

ning av sina rättigheter och skall kunna vidta

lagliga åtgärder, antingen individuellt eller

genom sina representativa organ, för att ef-

fektivt skydda dessa rättigheter. Åtgärder

skall vidtas i syfte att säkerställa att medlem-

mar av dessa folk kan förstå och göra sig

förstådda i rättsliga förfaranden, om nödvän-

digt genom tolk eller på annat effektivt sätt.

Part II. Land

Article 13

1. In applying the provisions of this Part of

the Convention governments shall respect

the special importance for the cultures and

spiritual values of the peoples concerned of

their relationship with the lands or territor-

ies, or both as applicable, which they occupy

or otherwise use, and in particular the collec-

tive aspects of this relationship.

2. The use of the term “lands” in Artides

15 and 16 shall include the concept of terri-

tories, which covers the total environment of

the areas which the peoples concerned occu-

py or otherwise use.

Article 14

1. The rights of ownership and possession of

the peoples concerned over the lands which

they traditionally occupy shall be recognised,

In addition, measures shall be taken in ap-

propriate cases to safeguard the right of the

peoples concerned to use lands not exclusive-

ly occupied by them, but to which they have

traditionally had access for their subsistence

and traditional activities. Particular atten-

Del II. Mark

Artikel 13

1. Vid tillämpning av bestämmelserna i

denna del av konventionen skall regeringarna

respektera den speciella betydelse som de

berörda folkens förhållande till mark eller

områden, eller båda i tillämpliga fall, som de

bebor eller nyttjar på annat sätt, har för deras

kultur och andliga värden och särskilt de kol-

lektiva aspekterna av detta förhållande.

2. Användningen av uttrycket ”mark” i

artiklarna 15 och 16 skall innefatta begreppet

områden, vilket täcker den totala miljön i de

områden som berörda folk bebor eller nyttjar

på annat sätt.

Artikel 14

1. De berörda folkens äganderätt och besitt-

ningsrätt till den mark som de traditionellt

bebor skall erkännas. Därutöver skall åt-

gärder vidtas i lämpliga fall för att skydda de

berörda folkens rätt att nyttja mark, som inte

uteslutande bebos av dem, men till vilken de

traditionellt haft tillträde för sin utkomst och

traditionella verksamhet. Särskild uppmärk-

samhet skall fästas vid nomadfolkens och de

13

f2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 101

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

tion shall be paid to the situation of nomadic

peoples and shifting cultivators in this re-

spect.

2. Governments shall take steps as neces-

sary to identify the lands which the peoples

concerned traditionally occupy, and to guar-

antee effective protection of their rights of

ownership and possession.

3. Adequate procedures shall be estab-

lished within the national legal system to re-

solve land claims by the peoples concerned.

kringflyttande jordbrukarnas situation i detta

hänseende.

2. Regeringarna skall vidta nödvändiga åt-

gärder för att identifiera den mark som de

berörda folken traditionellt bebor och för att

garantera effektivt skydd av deras äganderätt

och besittningsrätt.

3. Lämpliga förfaranden skall införas

inom det nationella rättssystemet för att ta

ställning till anspråk på mark från berörda

folk.

Article 15

1. The rights of the peoples concerned to the

natural resources pertaining to their lands

shall be specially safeguarded. These rights

include the right of these peoples to partici-

pate in the use, management and conserva-

tion of these resources.

2. In cases in which the State retains the

ownership of mineral or sub-surface re-

sources or rights to other resources pertaining

to lands, governments shall establish or

maintain procedures through which they

shall consult these peoples, with a view to

ascertaining whether and to what degree their

interests would be prejudiced, before under-

taking or permitting any programmes for the

exploration or exploitation of such resources

pertaining to their lands. The peoples con-

cerned shall wherever possible participate in

the benefits of such activities, and shall re-

ceive fair compensation for any damages

which they may sustain as a result of such

activities.

Artikel 15

1. De berörda folkens rätt till naturtillgång-

ar, som hör till deras mark, skall särskilt

skyddas. Dessa rättigheter innefattar rätten

för dessa folk att delta i användningen, för-

valtningen och bevarandet av sådana till-

gångar.

2. I de fall då staten behåller äganderätten

till mineral- eller underjordiska tillgångar

eller rättigheter till andra tillgångar som hör

till mark, skall regeringarna fastställa eller

upprätthålla förfaranden för samråd med

ifrågavarande folk, i syfte att ta reda på om

och i vilken utsträckning deras intressen

skulle skadas, innan de påbörjar eller lämnar

tillstånd till program för utforskning eller ex-

ploatering av sådana tillgångar som hör till

dessa folks mark. Berörda folk skall där det är

möjligt få del av vinsten från sådan verksam-

het och erhålla skälig ersättning för even-

tuella skador till följd av sådan verksamhet.

Article 16

1. Subject to the following paragraphs of this

Article, the peoples concerned shall not be

removed from the lands which they occupy.

2. Where the relocation of these peoples is

considered necessary as an exceptional mea-

sure, such relocation shall take place only

with their free and informed consent. Where

their consent cannot be obtained, such relo-

cation shall take place only following appro-

Artikel 16

1. Med förbehåll för följande punkter i

denna artikel skall berörda folk inte förflyttas

från den mark som de bebor.

2. När förflyttning av dessa folk anses

nödvändig som en undantagsåtgärd, får för-

flyttningen ske först sedan de informerats

och har gett sitt fria medgivande. Om deras

medgivande inte går att få, får förflyttningen

ske endast enligt i den nationella lagstiftning-

14

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

priate procedures established by national

laws and regulations, including public inquir-

ies where appropriate, which provide the op-

portunity for effective representation of the

peoples concerned.

3. Whenever possible, these peoples shall

have the right to return to their traditional

lands, as soon as the grounds for relocation

cease to exist.

4. When such return is not possible, as

determined by agreement or, in the absence

of such agreement, through appropriate pro-

cedures, these peoples shall be provided in all

possible cases with lands of quality and legal

status at least equal to that of the lands pre-

viously occupied by them, suitable to provide

for their present needs and future develop-

ment. Where the peoples concerned express a

preference for compensation in money or in

kind, they shall be so compensated under

appropriate guarantees.

5. Persons thus relocated shall be fully

compensated for any resulting loss or injury.

en fastställda förfaranden, innefattande of-

fentliga utredningar om så är lämpligt, där

berörda folk har möjlighet till reell represen-

tation.

3. Närhelst det är möjligt skall dessa folk

ha rätt att återvända till sin hävdvunna mark

så snart som skälen för förflyttning ej längre

finns.

4. När sådant återvändande inte är möj-

ligt, skall dessa folk, såsom fastställts genom

överenskommelse eller, i avsaknad av sådan

överenskommelse, genom lämpliga förfaran-

den, i alla möjliga fall tilldelas mark, som till

sin beskaffenhet och rättsliga status är minst

likvärdig med den mark som de tidigare be-

bodde och som är ägnad att tillgodose deras

nuvarande behov och deras framtida utveck-

ling. I de fall då berörda folk föredrar att få

ersättning kontant eller in natura, skall de

erhålla sådan ersättning under vederbörliga

garantier.

5. Personer som förflyttas på detta sätt

skall erhålla full ersättning för varje uppkom-

men förlust eller skada.

Article 17

1. Procedures established by the peoples

concerned for the transmission of land rights

among members of these peoples shall be

respect ed.

2. The peoples concerned shall be consult-

ed whenever consideration is being given to

their capacity to alienate their lands or other-

wise transmit their rights outside their own

community.

3. Persons not belonging to these peoples

shall be prevented from taking advantage of

their customs or of lack of understanding of

the laws on the part of their members to

secure the ownership, possession or use of

land belonging to them.

Article 18

Adequate penalties shall be established by

law for unauthorised intrusion upon, or use

of, the lands of the peoples concerned, and

governments shall take measures to prevent

such offences.

Artikel 17

1. Förfaranden som har etablerats av hävd

hos berörda folk för överflyttning av mark-

rättigheter mellan medlemmar av dessa folk

skall respekteras.

2. Berörda folk skall konsulteras vid

prövning av deras befogenhet att överlåta sin

mark eller på annat sätt överföra sina rättig-

heter till personer utanför den egna gemens-

kapen.

3. Personer som inte tillhör dessa folk

skall hindras från att dra nytta av deras sed-

vänjor eller bristande insikt om lagstiftning-

en hos deras medlemmar i syfte att tillför-

säkra sig äganderätt, besittningsrätt eller

nyttjanderätt till mark som tillhör dem.

Artikel 18

Lämpliga straff skall fastställas i lag för obe-

hörigt intrång på eller nyttjande av berörda

folks mark, och regeringarna skall vidta åt-

gärder för att förhindra sådana överträdelser.

15

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

Article 19

National agrarian programmes shall secure to

the peoples concerned treatment equivalent

to that accorded to other sectors of the popu-

lation with regard to:

(a) the provision of more land for these

peoples when they have not the area neces-

sary for providing the essentials of a normal

existence, or for any possible increase in their

numbers;

(b) the provision of the means required to

promote the development of the lands which

these peoples already possess.

Part III. Recruitment and conditions of

employment

Article 20

1. Governments shall, within the framework

of national laws and regulations, and in co-

operation with the peoples concerned, adopt

special measures to ensure the effective pro-

tection with regard to recruitment and condi-

tions of employment of workers belonging to

these peoples, to the extent that they are not

effectively protected by laws applicable to

workers in general.

2. Governments shall do everything possi-

ble to prevent any discrimination between

workers belonging to the peoples concerned

and other workers, in particular as regards:

(a) admission to employment, including

skilled employment, as well as measures for

promotion and advancement;

(b) equal remuneration for work of equal

value;

(c) medical and social assistance, occupa-

tional safety and health, all social security

benefits and any other occupationally related

benefits, and housing;

(d) the right of association and freedom for

all lawful trade union activities, and the right

to conclude collective agreements with em-

ployers or employers’ organisations.

3. The measures taken shall include mea-

sures to ensure:

Artikel 19

Nationella jordbruksprogram skall tillför-

säkra berörda folk en behandling som är lik-

värdig med den som tillkommer andra grup-

per av befolkningen med avseende på

(a) tillhandahållandet av ytterligare mark

för dessa folk när det område som de förfogar

över inte räcker till för att förse dem med för

ett normalt liv erforderliga förnödenheter

eller är otillräckligt vid en eventuell ökning

av deras antal.

(b) tillhandahållandet av de medel som er-

fordras för att främja förbättring av den mark

som dessa folk redan äger.

Del III. Sysselsättning och

anställningsvillkor

Artikel 20

1. Regeringarna skall inom ramen för na-

tionella lagar och föreskrifter och i samarbete

med berörda folk vidta särskilda åtgärder för

att säkerställa ett effektivt skydd med av-

seende på sysselsättning och anställningsvill-

kor för arbetstagare, som tillhör dessa folk, i

den mån de inte åtnjuter effektivt skydd

genom den lagstiftning som gäller för arbets-

tagare i allmänhet.

2. Regeringarna skall göra allt som står i

deras förmåga för att hindra varje diskrimi-

nering av arbetstagare, som tillhör berörda

folk, i förhållande till andra arbetstagare,

särskilt i fråga om

(a) tillträde till arbete, innefattande kvalifi-

cerat arbete, samt åtgärder för befordran;

(b) lika lön för arbete av lika värde;

(c) sjukvård och socialhjälp, arbetarskydd,

samtliga socialförsäkringsförmåner och and-

ra arbetsrelaterade förmåner samt bostäder;

(d) föreningsrätt och frihet till all lagenlig

fackföreningsverksamhet samt rätt att sluta

kollektivavtal med arbetsgivare eller arbets-

givarorganisationer.

3. De åtgärder som vidtas skall innefatta

åtgärder för att säkerställa att

16

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

(a) that workers beloinging to the peoples

concerned, including seasonal, casual and

migrant workers in agricultural and other

employment, as well as those employed by

labour contractors, enjoy the protection af-

forded by national law and practice to other

such workers in the same sectors, and that

they are fully informed of their rights under

labour legislation and of the means of redress

available to them;

(b) that workers belonging to these peoples

are not subjected to working conditions haz-

ardous to their health, in particular through

exposure to pesticides or other toxic sub-

stances;

(c) that workers belonging to these peoples

are not subjected to coercive recruitment sys-

tems, including bonded labour and other

forms of debt servitude;

(d) that workers belonging to these peoples

enjoy equal opportunities and equal treat-

ment in employment for men and women,

and protection from sexual harassment.

4. Particular attention shall be paid to the

establishment of adequate labour inspection

services in areas where workers belonging to

the peoples concerned undertake wage em-

ployment, in order to ensure compliance

with the provisions of this Part of this Con-

vention.

(a) arbetstagare som tillhör berörda folk,

bl. a. säsongarbetare, tillfallighetsarbetare

och migrerande arbetare inom jordbruk och

annan verksamhet, liksom de som är an-

ställda av foretag som förmedlar eller hyr ut

arbetskraft, åtnjuter det skydd som enligt na-

tionell lag och praxis kommer andra sådana

arbetstagare inom samma sektorer till del och

att de får fullständig information om sina

rättigheter enligt arbetslagstiftningen och om

vilka möjligheter till gottgörelse som står till

buds för dem;

(b) arbetstagare som tillhör dessa folk inte

utsätts för arbetsförhållanden som äventyrar

deras hälsa, i synnerhet genom exponering

för bekämpningsmedel eller andra giftiga äm-

nen;

(c) arbetstagare som tillhör dessa folk inte

utsätts för tvångsrekryteringssystem, innefat-

tande tvångsarbete och andra former av ar-

bete for återbetalning av skuld;

(d) manliga och kvinnliga arbetstagare som

tillhör dessa folk åtnjuter lika möjligheter

och lika behandling i arbetet samt skydd mot

sexuella trakasserier.

4. Särskild uppmärksamhet skall ägnas

upprättandet av lämplig yrkesinspektion

inom områden där arbetstagare som tillhör

berörda folk utfor lönearbete, i syfte att sä-

kerställa efterlevnaden av bestämmelserna i

denna del av konventionen.

Part IV. Vocational training, handicrafts and

rural industries

Article 21

Members of the peoples concerned shall en-

joy opportunities at least equal to those of

other citizens in respect of vocational train-

ing measures.

Del IV. Yrkesutbildning, hantverk och

landsbygdsindustri

Artikel 21

Medlemmar av berörda folk skall åtnjuta

minst samma möjligheter som andra med-

borgare i fråga om åtgärder for yrkesutbild-

ning.

Article 22

1. Measures shall be taken to promote the

voluntary participation of members of the

peoples concerned in vocational training pro-

grammes of general application.

Artikel 22

1. Åtgärder skall vidtas för att främja frivil-

ligt deltagande av medlemmar av berörda

folk i yrkesutbildningsprogram med allmän

tillämpning.

17

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

2. Whenever existing programmes of vo-

cational training of general application do

not meet the special needs of the peoples

concerned, governments shall, with the par-

ticipation of these peoples, ensure the provi-

sion of special training programmes and fa-

cilities.

3. Any special training programmes shall

be based on the economic environment, so-

cial and cultural conditions and practical

needs of the peoples concerned. Any studies

made in this connection shall be carried out

in co-operation with these peoples, who shall

be consulted on the organisation and opera-

tion of such programmes. Where feasible,

these peoples shall progressively assume re-

sponsibility for the organisation and opera-

tion of such special training programmes, if

they so decide.

Article 23

1. Handicrafts, rural and community-based

industries, and subsistence economy and tra-

ditional activities of the peoples concerned,

such as hunting, fishing, trapping and gather-

ing, shall be recognised as important factors

in the maintenance of their cultures and in

their economic self-reliance and develop-

ment. Governments shall, with the participa-

tion of these people and whenever appropri-

ate, ensure that these activities are strenghth-

ened and promoted.

2. Upon the request of the peoples con-

cerned, appropriate technical and financial

assistance shall be provided wherever possi-

ble, taking into account the traditional tech-

nologies and cultural characteristics of these

peoples, as well as the importance of sustain-

able and equitable development.

Part V. Social security and health

Article 24

Social security schemes shall be extended

progressively to cover the peoples concerned,

and applied without discrimination against

them.

2. När befintliga program för yrkesut-

bildning med allmän tillämpning inte tillgo-

doser de berörda folkens särskilda behov,

skall regeringarna, under medverkan av

dessa folk, garantera att särskilda utbild-

ningsprogram och utbildningsmöjligheter

tillhandahålls.

3. De särskilda yrkesutbildningsprogram-

men skall grundas på de berörda folkens

ekonomiska förhållanden, sociala och kultur-

ella villkor samt praktiska behov. Undersök-

ningar som utförs i detta sammanhang skall

ske i samarbete med dessa folk, vilka skall

konsulteras angående programmens organi-

sation och genomförande. Där så är möjligt

skall dessa folk successivt åta sig ansvaret för

organisationen och genomförandet av sådana

särskilda yrkesutbildningsprogram, om de

beslutar detta.

Artikel 23

1. Hantverk, landsbygdsindustri och ge-

menskapsbaserad tillverkning och självhus-

hållning samt de berörda folkens traditio-

nella verksamheter, t.ex. jakt, fiske, fångst

och insamlande, skall erkännas såsom viktiga

faktorer för bevarandet av deras kulturer och

för deras ekonomiska självständighet och ut-

veckling. Regeringarna skall, under medver-

kan av dessa folk och närhelst det är lämpligt,

säkerställa att sådana verksamheter stärks

och främjas.

2. På begäran av berörda folk skall lämp-

ligt tekniskt och finansiellt bistånd tillhanda-

hållas, där så är möjligt, med beaktande av

dessa folks traditionella teknik och kulturella

särdrag, liksom betydelsen av en varaktig och

rättvis utveckling.

Del V. Social trygghet och hälso- och sjukvård

Artikel 24

System för social trygghet skall successivt ut-

sträckas till att omfatta berörda folk och till-

lämpas utan diskriminering mot dem.

18

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

Article 25

1. Governments shall ensure that adequate

health services are made available to the peo-

ples concerned, or shall provide them with

resources to allow them to design and deliver

such services under their own responsibility

and control, so that they may enjoy the high-

est attainable standard of physical and men-

tal health.

2. Health services shall, to the extent pos-

sible, be community-based. These services

shall be planned and administered in co-op-

eration with the peoples concerned and take

into account their economic, geographic, so-

cial and cultural conditions as well as their

traditional preventive care, healing practices

and medicines.

3. The health care system shall give prefer-

ence to the training and employment of local

community health workers, and focus on pri-

mary health care while maintaining strong

links with other levels of health care services.

4. The provision of such health services

shall be co-ordinated with other social, eco-

nomic and cultural measures in the country.

Artikel 25

1. Regeringarna skall säkerställa att tillfreds-

ställande hälso- och sjukvård finns tillgänglig

för berörda folk eller ge dem resurser som

tillåter dem att utforma och tillhandahålla

sådana tjänster under eget ansvar och egen

kontroll, så att de kan åtnjuta bästa uppnåe-

liga hälsa i såväl fysiskt som i psykiskt av-

seende.

2. Hälso- och sjukvården skall i den ut-

sträckning som det är möjligt vara knuten till

den lokala gemenskapen. Den skall planeras

och administreras i samarbete med berörda

folk varvid hänsyn tas såväl till deras ekono-

miska, geografiska, sociala och kulturella för-

hållanden som till deras traditionella före-

byggande vård, läkekonst och mediciner.

3. Hälsovårdssystemet skall ge företräde

åt utbildning och anställning av hälsovårds-

personal från den lokala gemenskapen och

inriktas mot primärhälsovård samtidigt som

stark anknytning bibehålls till andra nivåer

av hälso- och sjukvården.

4. Tillhandahållandet av sådan hälso- och

sjukvård skall samordnas med andra åtgärder

i landet på det sociala, ekonomiska och kul-

turella området.

Part VI. Education and means of

communication

Article 26

Measures shall be taken to ensure that mem-

bers of the peoples concerned have the op-

portunity to acquire education at all levels on

at least an equal footing with the rest of the

national community.

Del VI. Utbildning och kommunikation

Artikel 26

Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att

medlemmar av berörda folk har möjlighet att

få utbildning på alla nivåer på minst samma

villkor som landets befolkning i övrigt.

Article 27

Artikel 27

1. Education programmes and services for

the peoples concerned shall be developed and

implemented in co-operation with them to

address their special needs, and shall incor-

porate their histories, their konwledge and

technologies, their value systems and their

further social, economic and cultural aspira-

tions.

1. Utbildningsprogram och undervisning för

berörda folk skall utvecklas och genomföras i

samarbete med dessa för att möta deras sär-

skilda behov och skall omfatta deras historia,

kunskaper och teknik, värdesystem och öv-

riga sociala, ekonomiska och kulturella strä-

vanden.

19

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

2. The competent authority shall ensure

the training of members of these peoples and

their involvement in the formulation and im-

plementation of education programmes, with

a view to the progressive transfer of responsi-

bility for the conduct of these programmes to

these peoples as appropriate.

3. In addition, governments shall recog-

nise the right of these peoples to establish

their own educational institutions and facili-

ties, provided that such institutions meet

minimum standards established by the com-

petent authority in consultation with these

peoples. Appropriate resources shall be pro-

vided for this purpose.

2. Den behöriga myndigheten skall säker-

ställa utbildning för medlemmar av dessa

folk och deras medverkan vid utformningen

och genomförandet av utbildningsprogram i

syfte att gradvis överföra ansvaret för hand-

läggningen av sådana program till dessa folk,

om så är lämpligt.

3. Regeringarna skall dessutom erkänna

dessa folks rätt att upprätta sina egna ut-

bildningsinstitutioner och -anordningar, un-

der förutsättning att sådana institutioner

motsvarar de minimistandardkrav som fast-

ställts av den behöriga myndigheten i samråd

med dessa folk. Lämpliga resurser skall till-

handahållas för detta ändamål.

Article 28

1. Children belonging to the peoples con-

cerned shall, wherever practicable, be taught

to read and write in their own indigenous

language or in the language most commonly

used by the group to which they belong.

When this is not practicable, the competent

authorities shall undertake consultations

with these peoples with a view to the adop-

tion of measures to achieve this objective.

2. Adequate measures shall be taken to en-

sure that these peoples have the opportunity

to attain fluency in the national language or

in one of the official languages of the country.

3. Measures shall be taken to preserve and

promote the development and practice of the

indigenous languages of the peoples con-

cerned.

Artikel 28

1. Barn som tillhör berörda folk skall, där

så är praktiskt möjligt, få lära sig läsa och

skriva på sitt eget språk eller på det språk

som oftast används av den grupp som de

tillhör. När detta inte är praktiskt möjligt,

skall de behöriga myndigheterna företa sam-

råd med dessa folk i syfte att vidta åtgärder

för att uppnå detta mål.

2. Lämpliga åtgärder skall vidtas för att

säkerställa att dessa folk har möjlighet att

uppnå goda kunskaper i det nationella språ-

ket eller i något av landets officiella språk.

3. Åtgärder skall vidtas för att bevara och

främja utvecklingen och användningen av de

berörda folkens egna språk.

Article 29

The imparting of general konwledge and

skills that will help children belonging to the

peoples concerned to participate fully and on

an equal footing in their own community and

in the national community shall be an aim of

education for these peoples.

Artikel 29

Att meddela allmänna kunskaper och fär-

digheter som kommer att hjälpa barn tillhö-

rande berörda folk att till fullo och på lika

villkor delta i såväl den egna som den natio-

nella gemenskapen skall vara ett undervis-

ningsmål för dessa folk.

Article 30

Artikel 30

1. Governments shall adopt measures ap-

propriate to the traditions and eultures of the

1. Regeringarna skall vidta åtgärder anpas-

sade till de berörda folkens traditioner och

20

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

peoples concerned, to make known to them

their rights and duties, especially in regard to

labour, economic opportunities, education

and health matters, social welfare and their

rights deriving from this Convention.

2. If necessary, this shall be done by means

of written translations and through the use of

mass Communications in the languages of

these peoples.

kulturer för att upplysa dem om deras rät-

tigheter och skyldigheter, särskilt i fråga om

arbete, ekonomiska möjligheter, utbildnings-

och hälsofrågor, social välfärd samt deras rät-

tigheter enligt denna konvention.

2. Om nödvändigt skall detta ske med

hjälp av skriftliga översättningar och genom

utnyttjande av masskommunikationsmedel

på dessa folks språk.

Article 31

Educational measures shall be taken among

all sections of the national community, and

particularly among those that are in most

direct contact with the peoples concerned,

with the object of eliminating prejudices that

they may harbour in respect of these peoples.

To this end, efforts shall be made to ensure

that history textbooks and other educational

materials provide a fair, accurate and infor-

mative portrayal of the societies and cultures

of these peoples.

Artikel 31

Åtgärder i utbildande syfte skall vidtas inom

alla områden av den nationella gemenska-

pen, och särskilt bland dem som står i den

mest omedelbara kontakten med berörda

folk, i syfte att undanröja eventuella fördo-

mar gentemot dessa folk. Ansträngningar

skall därför göras för att säkerställa att läro-

böcker i historia och annat undervisningsma-

terial ger en rättvis, exakt och informativ

beskrivning av dessa folks samhällen och kul-

turer.

Part VII. Contacts and co-operation across

borders

Article 32

Governments shall take appropriate mea-

sures, including by means of international

agreements, to facilitate contacts and co-op-

eration between indigenous and tribal peo-

ples across borders, including activities in the

economic, social, cultural, spiritual and envi-

ronmental fields.

Del VII. Kontakter och samarbete över

gränserna

Artikel 32

Regeringarna skall vidta lämpliga åtgärder,

bl. a. genom internationella överenskom-

melser, för att underlätta kontakter och sam-

arbete över gränserna mellan ursprungsfolk

och stamfolk, innefattande åtgärder på det

ekonomiska, sociala, kulturella och andliga

området samt på miljöområdet.

Part VIII. Administration

Article 33

1. The govemmental authority responsible

for the matters covered in this Convention

shall ensure that agencies or other appropri-

ate mechanisms exist to administer the pro-

grammes affecting the peoples concerned,

and shall ensure that they have the means

necessary for the proper fulfilment of the

functions assigned to them.

Del VIII. Administration

Artikel 33

1. Den statliga myndighet som ansvarar för

de frågor som behandlas i denna konvention

skall säkerställa att det finns organ eller and-

ra lämpliga mekanismer för att administrera

de program, som påverkar berörda folk, och

skall se till att de förfogar över nödvändiga

medel för att kunna fullgöra de uppgifter som

pålagts dem.

21

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

2. These programmes shall include:

(a) the planning, co-ordination, execution

and evaluation, in co-operation with the peo-

ples concerned, of the measures provided for

in this Convention;

(b) the proposing of legislative and other

measures to the competent authorities and

supervision of the application of the mea-

sures taken, in co-operation with the peoples

concerned.

Part IX. General provisions

Article 34

The nature and scope of the measures to be

taken to give effect to this Convention shall

be determined in a flexible manner, having

regard to the conditions characteristic of

each country.

Article 35

The application of the provisions of this Con-

vention shall not adversely affect rights and

benefits of the peoples concerned pursuant to

other Conventions and Recommendations,

international instruments, treaties, or nation-

al laws, awards, custom or agreements.

Part X. Final provisions

Article 36

This Convention revises the Indigenous and

Tribal Populations Convention, 1957.

Article 37

The formal ratifications of this Convention

shall be communicated to the Director-Gen-

eral of the International Labour Office for

registration.

Article 38

1. This Convention shall be binding only

upon those Members of the International La-

2. Dessa program skall innefatta

(a) planering, samordning, verkställande

och utvärdering, i samarbete med berörda

folk, av de åtgärder som föreskrivs i denna

konvention;

(b) framläggande av förslag om lagstift-

nings- och andra åtgärder inför de behöriga

myndigheterna och övervakning av tillämp-

ningen av de åtgärder som vidtas, i samar-

bete med berörda folk.

Del IX. Allmänna bestämmelser

Artikel 34

Arten och omfattningen av de åtgärder som

skall vidtas för att ge verkan åt denna kon-

vention skall bestämmas på ett flexibelt sätt

med hänsyn till varje lands speciella förhål-

landen.

Artikel 35

Tillämpningen av bestämmelserna i denna

konvention skall inte inkräkta på de berörda

folkens rättigheter och förmåner enligt andra

konventioner och rekommendationer, inter-

nationella instrument, fördrag eller natio-

nella lagar, domar, praxis eller överenskom-

melser.

Del X. Slutbestämmelser

Artikel 36

Genom denna konvention revideras 1957 års

konvention om skydd för och integration av

infödda och andra i stammar levande folk-

grupper i självstyrande länder.

Artikel 37

Ratifikationsinstrument avseende denna

konvention skall sändas till internationella

arbetsbyråns generaldirektör för registrering.

Artikel 38

1. Denna konvention skall vara bindande

endast för de medlemmar av internationella

22

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

bour Organisation whose ratifications have

been registered with the Director-General.

2. It shall come into force twelve months

after the date on which the ratifications of

two Members have been registered with the

Director-General.

3. Thereafter, this Convention shall come

into force for any Member twelve months

after the date on which its ratification has

been registered.

arbetsorganisationen vilkas ratifikationer har

registrerats hos generaldirektören.

2. Den träder i kraft tolv månader efter

den dag då ratifikationer från två medlem-

mar har registrerats hos generaldirektören.

3. Därefter träder denna konvention i

kraft för varje medlem tolv månader efter

den dag då dess ratifikation har registrerats.

Article 39

1. A Member which has ratified this Con-

vention may denounce it after the expiration

of ten years from the date on which the Con-

vention first comes into force, by an act com-

municated to the Director-General of the In-

ternational Labour Office for registration.

Such denunciation shall not take effect until

one year after the date on which it is regis-

tered.

2. Each Member which has ratified this

Convention and which does not, within the

year following the expiration of the period of

ten years mentioned in the preceding para-

graph, exercise the right of denunciation pro-

vided for in this Article, will be bound for

another period of ten years and, thereafter,

may denounce this Convention at the expira-

tion of each period of ten years under the

terms provided for in this Article.

Artikel 39

1. En medlem som har ratificerat denna kon-

vention kan säga upp den sedan tio år förflu-

tit från den dag då konventionen först träder

i kraft genom en skrivelse som sänds till in-

ternationella arbetsbyråns generaldirektör

för registrering. Sådan uppsägning skall inte

träda i kraft förrän ett år efter den dag då den

har registrerats.

2. Varje medlem som har ratificerat denna

konvention och som inte, inom det år som

följer på utgången av den i föregående punkt

nämnda tioårsperioden, utnyttjar sin rätt till

uppsägning enligt denna artikel, är bunden

under ytterligare en tioårsperiod och kan där-

efter, på de i denna artikel föreskrivna vill-

koren, säga upp denna konvention vid ut-

gången av varje tioårsperiod.

Article 40

1. The Director-General of the International

Labour Office shall notify all Members of the

International Labour Organisation of the reg-

istration of all ratifications and denunci-

ations communicated to him by the Members

of the Organisation.

2. When notifying the Members of the Or-

ganisation of the registration of the second

ratification communicated to him, the Direc-

tor-General shall draw the attention of the

Members of the Organisation to the date

upon which the Convention will come into

force.

Artikel 40

1. Internationella arbetsbyråns generaldirek-

tör skall underrätta alla medlemmar av inter-

nationella arbetsorganisationen om registre-

ringen av alla ratifikationer och uppsägnin-

gar som generaldirektören har tagit emot från

organisationens medlemmar.

2. När generaldirektören underrättar or-

ganisationens medlemmar om registreringen

av den andra ratifikationen i ordningen som

han har tagit emot, skall han fasta medlem-

marnas uppmärksamhet på den dag då kon-

ventionen träder i kraft.

23

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

Article 41

The Director-General of the International

Labour Office shall communicate to the Sec-

retary-General of the United Nations for reg-

istration in accordance with Article 102 of

the Charter of the United Nations full par-

ticulars of all ratifications and acts of denun-

ciation registered by him in accordance with

the provisions of the preceding Artides.

Artikel 41

Internationella arbetsbyråns generaldirektör

skall, for registrering enligt artikel 102 i Fö-

renta nationernas stadga, lämna Förenta na-

tionernas generalsekreterare fullständiga

upplysningar om samtliga ratifikationer och

uppsägningar som har registrerats hos honom

enligt bestämmelserna i föregående artiklar.

Article 42

Artikel 42

At such times as it may consider necessary

the Governing Body of the International La-

bour Office shall present to the General Con-

ference a report on the working of this Con-

vention and shall examine the desirability of

placing on the agenda of the Conference the

question of its revision in whole or in part.

Vid de tidpunkter då internationella arbets-

byråns styrelse finner det nödvändigt, skall

den avlämna rapport till den allmänna kon-

ferensen om denna konventions tillämpning

och undersöka om det finns anledning att

föra upp frågan om revidering av konven-

tionen, helt eller delvis, på konferensens dag-

ordning.

Article 43

1. Should the Conference adopt a new Con-

vention revising this Convention in whole or

in part, then, unless the new Convention oth-

erwise provides —

(a) the ratification by a Member of the new

revising Convention shall ipso jure involve

the immediate denunciation of this Conven-

tion, notwithstanding the provisions of Arti-

cle 39 above, if and when the new revising

Convention shall have come into force;

(b) as from the date when the new revising

Convention comes into force this Conven-

tion shall cease to be open to ratification by

the Members.

2. This Convention shall in any case re-

main in force in its actual form and content

for those Members which have ratified it but

have not ratified the revising Convention.

Artikel 43

1. Om konferensen antar en ny konvention

varigenom denna konvention helt eller delvis

revideras och den nya konventionen inte

föreskriver annat, skall

(a) en medlems ratifikation av den nya

konventionen, utan hinder av bestämmel-

serna i artikel 39 ovan, anses medföra ome-

delbar uppsägning av denna konvention, om

och när den nya konventionen har trätt i

kraft;

(b) från den dag då den nya konventionen

träder i kraft denna konvention upphöra att

vara öppen för ratifikation av medlemmarna.

2. Denna konvention skall likväl förbli

gällande till form och innehåll för de med-

lemmar som har ratificerat den men inte har

ratificerat den nya konventionen.

Article 44

Artikel 44

The English and French versions of the text

of this Convention are equally authoritative.

De engelska och franska versionerna av

denna konventionstext har lika giltighet.

24

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 2

Översättning

Resolution on ILO action concerning

indigenous and tribal peoples 1

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having adopted the Indigenous and Tribal

Peoples Convention, 1989,

Determined to improve the situation and

status of these peoples in the light of the

developments which have taken place since

the adoption of the Indigenous and Tribal

Populations Convention (No. 107) in 1957,

Convinced of the vital contribution that

indigenous and tribal peoples from the re-

gions of the world make towards national

societies, and reaffirming their sociocultural

identity,

Motivated by its firm desire to support the

implementation and enhancement of the pro-

visions of the revised Convention;

Resolution om ILO-åtgärder för

ursprungsfolk och stamfolk 1

Internationella arbetsorganisationens all-

männa konferens,

som har antagit 1989 års konvention om

ursprungsfolk och stam folk,

som är fast besluten att förbättra dessa

folks situation och status mot bakgrund av

den utveckling som har ägt rum sedan anta-

gandet av 1957 års konvention (nr 107) om

skydd för och integration av infödda och an-

dra i stammar levande folkgrupper i själv-

styrande länder,

som är övertygad om att ursprungsfolk och

stamfolk i alla världens regioner väsentligt

bidrar till det nationella samfundet och som

på nytt bekräftar deras sociokulturella identi-

tet, och

som motiveras av en stark önskan att

stödja tillämpningen och främjandet av be-

stämmelserna i den reviderade konven-

tionen.

National action

1. Calls upon member States to consider

ratifying the revised Convention at the earli-

est possible time; to fulfil the obligations laid

down in the Convention; and to implement

its provisions in the most effective manner.

2. Calls upon governments to co-operate

in this respect with national and regional or-

ganisations and institutions of the peoples

concerned.

3. Calls upon governments and employers’

and workers’ organisations to engage in a dia-

logue with the organisations and institutions

of the peoples concerned about the most ap-

propriate ways of securing the implementa-

tion of the Convention, and to establish ap-

propriate consultative machinery enabling

indigenous and tribal peoples to express their

views on all aspects of the Convention.

1 Adopted on 26 June 1989.

Nationella åtgärder

1. Uppmanar medlemsstaterna att snarast

möjligt överväga ratificering av den revide-

rade konventionen, att uppfylla de förplik-

telser som följer av konventionen, och att

tillämpa dess bestämmelser på mest effektiva

sätt.

2. Uppmanar regeringarna att i detta hän-

seende samarbeta med de berörda folkens

nationella och regionala organisationer och

institutioner.

3. Uppmanar regeringar och arbetsgivar-

och arbetstagarorganisationer att inleda en

dialog med berörda folks organisationer och

institutioner om mest lämpliga sätt att säker-

ställa tillämpningen av konventionen, och att

upprätta lämpliga förfaranden för samråd

som gör det möjligt för ursprungsfolken och

stamfolken att uttrycka sin mening beträf-

fande konventionens alla aspekter.

1 Antagen den 26 juni 1989.

25

Skr. 1990/91:101

Bilaga 2

4. Calls upon governments and employers’

and workers’ organisations to promote edu-

cational programmes, in collaboration with

the organisations and institutions of the

peoples concerned, in order to disseminate

knowledge of the Convention in all sectors of

national society including programmes con-

sisting of, for example:

(a) material on the content and objectives

of the Convention;

(b) information at regular intervals on the

measures taken to implement the Conven-

tion;

(c) seminars designed to promote a better

understanding, the ratification, and the effec-

tive implementation of the standards laid

down in the Convention.

4. Uppmanar regeringar och arbetsgivar-

och arbetstagarorganisationer att stödja in-

formationsåtgärder, i samarbete med be-

rörda folks organisationer och institutioner,

för att sprida kunskap om konventionen till

alla sektorer av det nationella samfundet.

Sådana åtgärder kan omfatta:

(a) material om konventionens innehåll

och målsättning,

(b) information med jämna mellanrum om

de åtgärder som vidtagits för att tillämpa

konventionen,

(c) seminarier ägnade att främja en bättre

förståelse för, ratificering och effektiv till-

lämpning av de normer som uppställs i kon-

ventionen.

International action

5. Urges the international organisations

cited in the preamble of the Convention and

others, within existing budgetary resources,

to collaborate in developing activities to

achieve the objectives of the Convention

within their respective fields of competence,

and urges the ILO to facilitate the co-ordina-

tion of such efforts.

ILO action

6. Urges the Governing Body of the Interna-

tional Labour Office to instruct the Director-

General to take the following action, within

existing budgetary resources, and to propose

the allocation of further resources in future

budgets for these purposes:

(a) promoting the ratification of the Con-

vention and supervising its application;

(b) assisting governments in developing ef-

fective measures for implementing the Con-

vention with the full participation of the in-

digenous and tribal peoples:

(c) providing the organisations of the peo-

ples concerned with information and training

on the scope and content of this Convention

and of other ILO Conventions that may be of

direct concern to them, and possibilities for

exchanging their experiences and knowledge;

Internationella åtgärder

5. Anmodar de internationella organisa-

tioner som nämns i konventionens preambel

och andra att inom befintliga budgetära re-

surser samarbeta för att utveckla åtgärder för

att uppnå konventionens målsättning inom

deras respektive kompetensområden, och an-

modar ILO att underlätta koorderingen av

sådana åtgärder.

ILO-åtgärder

6. Anmodar styrelsen för internationella ar-

betsbyrån att instruera generaldirektören att

vidta följande åtgärder, inom befintliga bud-

getära resurser, och att föreslå att ytterligare

resurser anslås i framtida budgetar för dessa

ändamål:

(a) att främja ratificering av konventionen

och övervaka dess tillämpning,

(b) att bistå regeringarna med att utveckla

effektiva åtgärder för att tillämpa konven-

tionen med fullt deltagande av ursprungsfol-

ken och stamfolken,

(c) att tillhandahålla information och ut-

bildning till de berörda folkens organisa-

tioner om konventionens tillämpningsom-

råde och innehåll och om andra ILO-konven-

tioner som kan vara av direkt intresse för

dem, samt ge dem möjlighet att utbyta er-

farenheter och kunskaper,

26

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 2

(d) strengthening the dialogue between

governments and employers’ and workers’

organisations about the objectives and con-

tent of the Convention, with the active par-

ticipation of organisations and institutions of

the peoples concerned;

(e) conducting a general survey, at an ap-

propriate time, under article 19 of the ILO

Constitution on the measures taken in mem-

ber States for the implementation of the re-

vised Convention;

(f) producing, analysing and publishing rel-

evant, comparable and up-to-date qualitative

and quantitative information on the social

and economic conditions of the peoples con-

cerned;

(g) developing technical co-operation pro-

grammes and projects that will directly bene-

fit the peoples concerned, addressing the se-

vere poverty and unemployment affecting

them. These activities should include income

and employment generation schemes, rural

development, including vocational training,

promotion of handicrafts and rural indus-

tries, public works programmes and appro-

priate technology. These programmes should

be financed by the regular budget, subject to

existing budgetary constraints, and by multi-

bilateral and other sources.

(d) att stärka dialogen mellan regeringar

och arbetsgivar- och arbetstagarorganisa-

tioner rörande konventionens målsättning

och innehåll, med aktiv medverkan av de

berörda folkens organisationer och institu-

tioner,

(e) att med stöd av artikel 19 i ILOs stadga

vid en lämplig tidpunkt utarbeta en rapport

om de åtgärder som vidtagits i medlemssta-

terna for tillämpning av den reviderade kon-

ventionen,

(f) att producera, analysera och utge rele-

vant, jämförbar och aktuell kvalitativ och

kvantitativ information om berörda folks so-

ciala och ekonomiska förhållanden,

(g) att utveckla tekniska samarbetsprogram

och projekt som är direkt till gagn för berörda

folk, riktade mot den allvarliga fattigdom och

arbetslöshet som de är utsatta för. Dessa åt-

gärder bör innefatta inkomst- och sysselsätt-

ningsskapande projekt, landsbygdsutveck-

ling, inkl, yrkesutbildning, främjande av

hantverk och landsbygdstillverkning, bered-

skapsarbeten och lämplig teknologi. Dessa

program bör finansieras över den reguljära

budgeten, med de begränsningar som gäl-

lande budgetramar sätter, och av multibila-

terala och andra källor.

27

Skr. 1990/91:101

Bilaga 3

Översättning

ILO — Riikkaidgaskasas bargoorganisasuvdna

Konvensuvdna nr 169

Eamiålbmogiid ja cearddalas ålbmogiid härråi

iesmearrideaddji riikkain

Riikkaidgaskasas bargoorganisaSuvnna väldocoahkkin,

man Riikkaidgaskasas bargodoaimmahat lei gohccon coahkkäi Genevii

76. coahkkimasas geassemånu 7. beaivvi 1989, ja

mii väldä vära riikkaidgaskasas norpmain mat gullet jagi 1957 Eamiälb-

mogiid ja cearddalas ålbmogiid konvenSuvdnii ja åvzzuhussii, ja

mii atnä mielas MåilmmiviidosaS olmmoSvuoigatvuodaid julggaStusa,

Riikkaidgaskasas ekonomalaS, sosiäla ja kultuvrralaS vuoigatvuodaid so-

ahpamuSa, Riikkaidgaskasas siviila- ja politihkalaS vuoigatvuodaid soah-

pamuSaja märjggaid riikkaidgaskasas soahpamuSaid vealaheami vuostä, ja

mii lea boahtän dan oaivilii, ahte ovdänupmi riikkaidgaskasas låhkaort-

negis jagi 1957 maODil ja maiddäi eamiålbmogiid ja cearddalas ålbmogiid

diliin miehtå måilmmi lea dahkan därbbaSlazzan dohkkehit odda riikkaid-

gaskasas norpmaid dån åSSis ja sihkkut ovddit norpmaid assimilerenvu-

oitJOa, ja

mii dovddasta dåid ålbmogiid såvaldaga stivret iezaset åsahusaid, eal-

linvugiid ja ekonomalas ovdånumi, doalahit ja ovddidit iezaset ieSvu-

odadovddu, gielaja oskkoldaga daid riikkaid olis main sii asset, ja

mii våldå våra das, ahte rnäOgga riikkas måilmmis dåt ålbmogat eai

beasa nävddaSit olmmoSlaS vuoddovuoigatvuodaid seammå dåsis go earå

ålbmogat dain riikkain main sii åsset, ja ahte sin lågat, årvvut, vierut ja

oainnut leat dåvjä rasson, ja

mii våldå vuhtii dan stuorra mearkkaSumi, mii eamiålbmogiin ja cear-

ddalas ålbmogiin lea olmmoSsoga kultuvrra girjåivuoda ja sosiåla ja eko-

nomalas harmoniija, ja riikkaidgaskasas oktasaSbarggu ja åddehallama

härråi, ja

mii atnä mielas, ahte cuovvovaS mearrädusat leat råhkaduvvon veahk-

kälagaid Ovttastuwan Nasuvnnaiguin (ON), ON Biebmo-ja eanadoallo-

organisaSuvnnain (FAO), ON Oahpahus-, dutkan- ja Kultuvraorganisa-

suvnnain (UNESCO), Måilmmi DearvvaSvuodaorganisaSuvnnain (WHO)

ja Amerihkäidgaskasas Indiänainstituhtain, äSSäigullevaS dåsis ja gudege

organisasuvnna iezas bargosuorggi muittedettiin, ja ahte oktasaSbarggu lea

äigumuS joatkit sihkkaraStin ja ollaSuhttin våräs dåid mearrådusaid, ja

mii lea mearridan dohkkehit muhtun evttohusaid odadan våräs osiid

Eamiålbmogiid ja cearddalaS ålbmogiid konvenSuvnnas (1957, nr 107)

dån coahkkima beaiveortnega 4. cuoggä vuolde, ja

man oaivilin lea oaccuhit dåid evttohusaid riikkaidgaskasas konven-

Suvdnan mii addojuvvo jagi 1957 ÄlgoålbmOgiid ja cearddalaS ålbmogiid

konvensuvnna sadjäi;

dohkkeha odne, geassemånu 27. beaivvi 1989 cuovvovas konvenSuvnna

man namma lehkos Eamiålbmogiid ja cearddalaS ålbmogiid konvenSuvd-

na:

28

I oassi. Däbålas njuolggadusat

1. artihkal

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 3

1. Dåt konvensuvdna gusto

(a) cearddalas ålbmogiidda mat ellet iesmearrideaddji riikkain ja maid

sosiäla, kultuvrralas ja ekonomalas dilit earuhit sin riikka earäveagadatjo-

avkkuin, ja maid servodatsaji mearridit olläsii dahje muhtun muddui sin

iezaset vierut dahje ärbevirolas kultuvra dahje sierra lägat dahje njuolgga-

dusat.

(ä) iesmearrideaddji riikkaid ålbmogiidda mat adnojuvvojit eamiålb-

mogin dan dihte go dät ålbmogat leat sin magisboahttit geat åsse riikkas

dahje dan guovllus masa riika gulai, go guovlu våldojuvvui dahje kolonise-

rejuvvui dahje dålå riikkaråjit åsahuvvojedje, ja geat juridihkalas servo-

datsajisteaset beroskeahttä leat ollåsit dahje muhtin muddui seailluhan

iezaset sosiåla, ekonomalas, kultuvrralas ja politihkalas åsahusaid.

2. Go mearriduvvo, gudiide ålbmogiidda dån konvensuvnna mearrå-

dusat galget gustot, adnojuvvo våldovuoddun, atnågo ålbmot ies iezas

eamiålbmogin dahje cearddalas ålbmogin.

3. Dån konvensuvnnas geavahuvvon tearbma ”ålbmot” ii galgga ipmir-

duvvot dan låhkåi, ahte das lea seamma mearkkasupmi vuoigatvuodaid

härråi go dån tearpmas lea däbälaccat riikkaidgaskasas lägas.

2. artihkal

1. Råddehusain lea ovddasvästådus fuolahit veahkkålagaid daiguin älb-

mogiiguin maidda dat gusket, koordinerejuvvon ja systemähtalas doaim-

maid suodjalit dåid ålbmogiid vuoigatvuodaid ja dähkidit sin guoskame-

ahttunvuoda.

2. Däkkär doaimmaide gullä

(a) sihkkarastit dåid ålbmogiid lahtuide seamma dåsi vuoigatvuodaid ja

vejolasvuodaid go maid gudege riikka lägat ja äsahusat addet seamma

riikka earä veagadatjoavkkuide

(b) bargat ollasuhttit dåid ålbmogiid sosiäla, ekonomalas ja kultuvrralas

vuoigatvuodaid vuhtiivälddidettiin sin sosiåla ja kultuvrralas iesvu-

odadovddu, sin vieruid ja ärbevirolas kultuvrra ja åsahusaid.

(c) veahkehit dåid ålbmogiid lahtuid sihkkut vejolas sosiäla-ekonomalas

erohusaid eamiålbmogiid lahtuid ja riikka earä veagadaga gaskkas hehtte-

keahttä eamiålbmogiid viggamusaid ja eallinvugiid.

3. artihkal

1. Eamiålbmogat ja cearddalas ålbmogat galget beassat ollislaccat nävd-

dasit buot olmmosvuoigatvuodaid ja vuoddofriddjavuodaid räddjehusaid

ja vealaheami haga. Konvensuvnna mearrädusat galget ollasuvvat ovtta

låhkåi dievdoolbmuid ja nissonolbmuid guovdu.

2. Dåid ålbmogiid olmmosvuoigatvuodaid ja vuoddofriddjavuodaid,

maiddåi daid vuoigatvuodaid mat leat dån konvensuvnnas namahuvvon,

ii galgga rihkkut makkärge bäggemiiguin dahje fäpmogeavahemiiguin.

4. artihkal

1. Galgä bidjat johtui earenoamås doaimmaid mat buoremusat gähttejit

dåid namahuvvon ålbmogiid olbmuid, åsahusaid, opmodaga, bargofämu,

kultuvrra ja birrasa.

29

2. Dät earenoamäs doaimmat eai galgga leat vuostälagaid sävaldagaigu-

in maid ålbmot lea ies bäggekeahttä ovdanbuktän.

3. Däkkär earenoamäs doaimmat eai galgga mange lähkäi hehttet däbä-

las riikkavulosvuoigatvuodaid ollasuvvama.

5. artihkal

Go dän konvensuvnna mearrädusat doaimmahuvvojit, de galgä

(a) dovddastit ja gähttet däid älbmogiid sosiäla, kultuvrralas, oskui

guoskevas ja vuoirjrjalas ärvvuid ja vieruid, ja väldit duodas vuhtii daid

vättuid mat sin joavkun ja ovttaskasolmmozin deaividit;

(b) gudnejahttit däid älbmogiid ärvvuid, vieruid ja äsahusaid guoskame-

ahttunvuoda;

(c) ovttasradiid ja veahkkälagaid däiguin älbmogiiguin bidjat johtui

doaimmaid maid ulbmilin lea litnudit däid älbmogiid vättisvuodaid go sii

oamastit odda eallin-ja bargodiliid.

6. artihkal

Dän konvensuvnna mearrädusaid doaimmahettiin räddehusat galget

(a) räddädallat däiguin älbmogiiguin heivvolas ortnegiid bokte ja eare-

noamäzit sin ovddasteaddji äsahusaid bokte älo, go leat äigumin addit

lägaid dahje äsahit hälddahusvugiid, mat sähttet guoskat däidda älbmogi-

idda njuolga;

(b) rähkadit däidda älbmogiidda unnimustä seamma buriid vejolasvu-

odaid go riikka earä veagadatjoavkkuide väldit oasi buot däsiid mearri-

dandoaimmain älbmotvälljen äsahusain, hälddahusorgänain ja earä orgä-

nain maid ovddasvästädussii gullet dakkär njuolggadusat ja progrämmat

mat gusket däidda älbmogiidda;

(c) rähkadit vejolasvuodaid däid älbmogiid iezaset äsahusaid ja älgagiid

ollislas ahtanussamii ja därbbu mielde juolludit väriid dän väräs.

2. Räddädallamat dän konvensuvnna doaimmaheami väräs galget däh-

pähuvvat buriid vieruid mielde, dakkär hämis mii heive dilälasvuodaide

ja dainna mielain ahte joksojuvvo ovttamielalasvuohta dahje dohkkeheap-

mi eavttuhuvvon doaibmabijuid härräi.

7. artihkal

1. Däin älbmogiin galgä leat vuoigatvuohta mearridit dehälasvuodaort-

nega dan ovdänumis mii guoskä sin eallimii, oskui, äsahusaide, vuoirjrjalas

birgenlähkäi ja eatnamiidda main sii orrot dahje maid sii earä lähkäi

geavahit, ja vuoigatvuohta nu guhkäs go vejolas jodihit iezaset ekonoma-

las, sosiäla ja kultuvrralas ovdänumi. Däsa lassin sii galget beassat mielde

rähkadit, ollasuhttit ja ärvvostallat dakkär riikkaviidosas ovddidanäigu-

musaid ja -progrämmaid mat sähttet guoskat njuolga sidjiide.

2. Däid älbmogiid eallin-ja bargodili galgä buoridit ja dearvvasvuodaja

cuvgehusdäsi alidit singuin veahkkälagaid ja ovttasrädiid, ja däkkär do-

aimmat galget oazzut ovdasaji däid älbmogiid orrunguovlluid oktasas

ekonomalas ovddidanplänain. Seamma lähkäi galgä däid guovlluid eare-

noamäs ovddidanproseavttaid rähkadit nu, ahte dat dolvot namahuvvon

ahtanussamii.

3. Räddehusat berrejit sihkkarastit, ahte jurddasuvvon ovddidandoaim-

maid vejolas sosiäla, vuoirjrjalas, kultuvrralas ja birasväikkuhusat dut-

kojuvvojit veahkkälagaid ja ovttasrädiid däiguin älbmogiiguin älo go dasa

lea därbu. Däid dutkamiid bohtosat galget leat dehäleamos vuoddun go

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 3

30

mearriduvvo däid doaimmaid ollasuhttima härråi. Skr. 1990/91: 101

4. Räddehusat galget älggahit birrasa suodjalan-ja seailluhandoaimmaid Bilaga 3

däid älbmogiid orrunguovlluin singuin veahkkälagaid.

8. artihkal

1. Go riikka lägat ja njuolggadusat doaimmahuvvojit däid älbmogiid

guovdu, de galgä sin vieruid ja ärbevirolas lägaid väldit vuhtii.

2. Däin älbmogiin galgä leat vuoigatvuohta seailluhit iezaset vieruid ja

äsahusaid dan muddui go dat eai leat vuostälagaid riikka iezas lähkaortne-

gis mearriduvvon vuoddofriddjavuodaiguin ja riikkaidgaskasaccat dovd-

dastuvvon olmmosvuoigatvuodaiguin. Därbbu mielde berre äsahit mean-

nudanvugiid coavdit daid sierramielalasvuodaid mat cuvvot dän vu-

oddojurdaga ollasuhttimis.

3. Dän artihkkala 1. ja 2. cuokkis eaba galgga eastit däid älbmogiid

lahtuid geavaheames buot riikkavuloziidda gullevas moigatmodaid eabage

väldimis badjelasaset daidda västideaddji geatnegasvuodaid.

9. artihkal

1. Dan muddui go riikkaid lähkaortnet ja riikkaidgaskasaccat dovddas-

tuvvon olmmosvuoigatvuodat diktet, galgä däid älbmogiid lahtuid lähka-

rihkkumusaid giedahallamis gudnejahttit däid älbmogiid iezaset meannu-

danvugiid.

2. Eisevälddit ja duopmostuolut galget däkkär ässiid giedahallamis väl-

dit vuhtii däid älbmogiid ärbevirolas rägggåstanvugiid.

10. artihkal

1. Go däid älbmogiid lahtuide mearriduvvojit rärjggästusat oktasas läh-

kaortnega mielde, galgä sin ekonomalas, sosiäla ja kultuvraiesvuodaid

väldit vuhtii.

2. Earä rärjggästanvuogit go giddagas galget oazzut vuosttas saji dalle go

rärjggästus mearriduvvo.

11. artihkal

Earret dakkär dähpähusaid mat läga mielde gusket riikka buot olbmuid,

makkärge bälkkälas dahje bälkkähis bäggobälvalusaid ii galgga gäibidit

däid älbmogiid lahtuin ja däkkär gäibideapmi galgä saddat rätjggästusvu-

lozin.

12. artihkal

Dät ålbmogat galget oazzut suoji vuoigatvuodaideaset rihkkumusaid vuos-

tä ja vejolasvuoda cuoccäldahttit ässiid duopmostuoluid ovddas ovttaska-

solmmozin dahje ovddasteaddji orgänaideaset bokte suodjalan dihte vu-

oigatvuodaideaset beaktilis lähkäi. Galgä fuolahit ahte däid älbmogiid

lahtut sähttet ipmirdit ässemeannudeami ja ieza ipmirduvvot duopmostu-

olu ovddas, därbbu mielde dulkka vehkiin dahje earä heivvolas gaskaoami

bokte.

31

II oassi. Eanan

13. artihkal

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 3

1. Konvensuvnna dän oasi doaimmahettiin räddehusat galget gud-

nejahttit dan earenoamäs mearkkasumi mii däid älbmogiid ja sin eatnama

dahje guovllu dahje guktuid gaskavuodas lea sin kultuvrii dahje vuoirji]alas

ärvvuide, ja earenoamäzit dän gaskavuoda servodatlas beliid.

2. Säniin ”eatnamat” oaivvilduvvojit 15. ja 16. artihkkalis maiddäi

guovllut, dl. olles dat biras mas dät älbmogat ässet dahje man dat mudui

geavahit.

14. artihkal

1. Berre dohkkehit däid älbmogiid oamastan- ja hälddasanvuoigatvuoda

eatnamiidda main sii ärbevieru mielde ässet. Heivvolas dähpähusain galgä

maiddäi dorvvastit ässäigullevas vugiiguin däid älbmogiid vuoigatvu-

odaid geavahit guovlluid main sii eai oro okto muhto maid sii leat ärbevi-

eru mielde geavahan borramusomardeapmäi ja ärbevirolas doaimmaide.

Dän däfus berre earenoamäzit väldit vuhtii johtti älbmogiid ja johtale-

addji eanandolliid dilälasvuodaid.

2. Räddehusat galget bastit merostallat eatnamiid mat ärbevieru mielde

leat däid älbmogiid hälddus ja dähkidit beaktilis suodjaleami sin oamas-

tan-ja ässanvuoigatvuhtii.

3. Riikkaid lähkaortnega olis berre rähkadit heivvolas doaibmanvuogi

mainna däid älbmogiid eanangäibädusat giedahallojuvvojit.

15. artihkal

1. Däid älbmogiid vuoigatvuodaid iezaset eatnamiid luondduriggodaga-

ide galgä earenoamäzit dorvvastit. Däidda vuoigatvuodaide gullet däid

älbmogiid vuoigatvuodat leat osolazzan däid luondduriggodagaid geava-

heamis, hälddaseamis ja suodjaleamis.

2. Dakkär dähpähusain main stähta värre alccesis oamastanvuoigatvu-

oda mineräla- dahje eatnanvuoläs riggodagaide dahje vuoigatvuodaid eat-

namiid earä luondduriggodagaide, galget räddehusat äsahit dahje doalahit

meannudanvugiid maid mielde dat sähttet räddädallat däid älbmogiiguin

oazzun dihte cielggasin goaridago muhtin progrämma, ja man muddui,

däid älbmogiid eallinvejolasvuodaid, ovdalgo biddjojuvvo johtui makkär-

ge dutkan- dahje ävkkästallanprogrämma mii guoskä däid älbmogiid eat-

namiidda, dahje addojuvvo lohpi däkkär progrämmii. Dät älbmogat gal-

get vejolasvuodaid mielde beassat osolazzan däkkär doaimmaid buktin

ävkkis, ja sidjiide gullä govttolas buhtadas juohkelägän vahägis maid sii

gillä jit däkkär doaimmaid geazil.

16. artihkal

1. Daid spiehkastagaiguin mat leat namuhuvvon dän artihkkala marjit

cuoggäin ii däid älbmogiid oacco sirdit eret iezaset ässaneatnamiin.

2. Go däid älbmogiid sirdin adnojuvvo vealtameahttun spiehkastatdo-

aibman, sähttä sirddiheami doaimmahit dussefal dalle, go dät älbmogat

leat ozzon vudolas diedu sirdima sivain ja leat dasa bäkku haga miehtan.

Juos miehtama ii leat vejolas oazzut, sähttä sirddiheapmi doaimmahuvvot

dussefal daid meannudanvuiid mielde maid riikka lägat ja njuolggadusat

merostallet ja maidda gullet heivvolas dähpähusain ee. dakkär almmolas

gulaskuddamat mat dähkidit däidda älbmogiidda vejolasvuoda doarväi

32

nana ovddasteapmåi. Skr. 1990/91:101

3. Vejolasvuodaid mielde galgä däidda älbmogiidda dähkidit vuoigatvu- Bilaga 3

oda mähccat ärbevirolas eatnamiiddäseaset dalän go sirddiheami sivat eai

leat sat fämus.

4. Juos mähccan ii leat vejolas, galgä soahpamusa mielde dahje juos ii

leat soahpamus de ässäigullevas meannudanvugiid mielde addit däidda

älbmogiidda sadjäi eatnamiid mat lägäsvuoda ja juridihkalas saji däfus

leat uhcimustä seamma buorit go sin ovddes eatnamat ja mat galget

dorvvastit sin birgenlägi ja boahtteäiggi ovdänumi.

5. Däinna lägiin sirdojuvvon olbmot galget oazzut dievas buhtadusa

buot massimiid ja vahägiid ovddas maid sirdin lea dagahan.

17. artihkal

1. Berre gudnejahttit daid meannudanvugiid maid dät älbmogat leat

äsahan sirdin väräs eananvuoigatvuodaid iezaset lahtuid gaskkas.

2. Däiguin älbmogiiguin berre räddädallat älo go meannuduvvojit sin

vuoigatvuodat luobahit eatnamiid dahje mudui sirdit vuoigatvuodaid

iezaset servodaga olggobealläi.

3. Galgä sihkkarastit ahte olbmot geat eai gula däidda älbmogiidda, eai

galgga sahttit ävkkästallat sin vieruid dahje lähkadiehtemeahttunvuoda, ja

ahte dät olggobeale olbmot eai sähte dainna lägiin oazzut alcceseaset däid

älbmogiid eatnamiid oamastan-, hälddasan-ja geavahanvuoigatvuoda.

18. artihkal

Lähka galgä mearridit muttägis rägggästusaid dasa gii lobi haga bahkke

däid älbmogiid eatnamiidda dahje väldä daid iezas geavahussii, ja rä-

ddehusat galget älggahit doaimmaid eastadit däkkär rihkkumusaid.

19. artihkal

Riikkaid eanandoalloprogrämmat galget dähkidit däidda älbmogiidda se-

ammalägän giedahallama go riikkaid earä veagadatosiide däid doaimmaid

härräi:

(a) lassieatnamiid fuolaheapmi däidda älbmogiidda dalle go sin eatna-

mat eai leat doarväi viidät däbälas äigäiboahtimii dahje vejolas olmmoslo-

gu lassäneapmäi;

(b) därbbaslas väriid juolludeapmi buoridit eatnamiid maid dät älbmo-

gat juo eaiggädusset.

III oassi. Bargodilit ja bålvalaneavttut

20. artihkal

1. Räddehusat galget riikkaid lähkaortnega olis ja räddälagaid däiguin

älbmogiiguin älggahit sierranas doaimmaid suodjalit beaktilit däidda älb-

mogiidda gullevas bargiid barguiväldima ja bargoeavttuid härräi dalle go

lägat mat gusket bargiide oktasaccat, eai beaktilit suodjal sin.

2. Räddehusat galget buoremus lägi mielde eastadit buot vealaheami

däid älbmogiid bargiid ja earä bargiid gaskkas, earenoamäzit däin ässiin:

(a) barguibeassan maiddäi bargosajiin mat gäibidit fidnomähtolasvu-

oda, ja alit bargosadjäi beassan ja bargoovdäneapmi;

(b) bälkädässälasvuohta seammaärvosas barggus;

(c) dälkkasteapmi ja sosiäla veahkki, bargodorvvolasvuohta ja bargode-

33

arvvasvuodabälvalusat, servodaga buot oadjobuorrevuodat ja bargodilläi Skr. 1990/91: 101

gullevas earä buorrevuodat ja maiddäi orrunvisttit; Bilaga 3

(d) searvvadanvuoigatvuohta ja oasseväldinvuoigatvuohta buot lägalas

fägaorganisasuvdnabargguin ja maiddäi vuoigatvuohta dahkat oktasas

bargosiehtadusaid bargoaddiiguin dahje bargoaddiorganisasuvnnaiguin.

3. Däs namuhuvvon doaimmat galget dähkidit ahte

(a) däidda älbmogiidda gullevas bargit, maiddäi äigodatbargit, gaska-

boddasas bargit ja sirdobargit eanandoallo- ja earä bargguin, seammä go

akoartaväldiid bälkäbargit, galget oazzut seamma suoji go riikkaid lägat ja

däbälas geavat addet seamma suorggi earä bargiide, ja ahte sii olläsit dihtet

iezaset vuoigatvuodaid bargolähkaortnega olis ja daid väidalanvejolasvu-

odaid mat leat geavahusas;

(b) däidda älbmogiidda gullevas bargit eai gärtta bargat dakkär diliin

mat leat värälaccat dearvvasvuhtii, earenoamäzit dakkär dähpähusain

main geavahuvvojit pestisiiddat (boradivremirkkot) ja earä mirkkolas äv-

dnasat;

(c) däidda älbmogiidda gullevas bargit eai gärtta bäkkuvulos barggaha-

nortnegiidda, daid siste bäggobargu vealgemäksima väräs ja earä vealge-

bargohämit;

(d) däidda älbmogiidda gullevas olmmäi- ja nissonbargiide dähki-

duvvojit dässeärvosas vejolasvuodat ja giedahallan bargoeallimis ja maid-

däi suodjalus rohcoseami vuostä bargosajiin.

4. Earenoamäs ävvira galgä atnit muttägis bargodärkkistanbälvalusaid

rähkadeamis guovlluin main däidda älbmogiidda gullevas bargit leat bäl-

käbarggus, gozihan väräs dän Konvensuvnna dän oasi mearrädusaid olla-

suvvama.

IV oassi. Fidnomähttähus, duodji ja gävpogiid olggobeale guovlluid

ealähusat

21. artihkal

Däid älbmogiid lahtuin galget leat unnimustä seamma buorit vejolasvu-

odat oazzut fidnomähttähusa go earä riikkavuloziin.

22. artihkal

1. Galgä ovddidit däid älbmogiid lahtuid oasseväldima oktasas fidno-

mähttähusprogrämmaide.

2. Goas äsahuvvon oktasas fidnomähttähusprogrämmat eai cuovo däid

älbmogiid earenoamäs därbbuid, de räddehusat galget veahkkälagaid däid

älbmogiiguin äsahit sierra fidnomähttähusprogrämmaid ja -bälvalusaid.

3. Dät sierra fidnomähttähusprogrämmat galget vuodduduvvot däid

älbmogiid ekonomalas, sosiäla ja kultuvradiliide ja geavatlas därbbuide.

Buot dutkamusat däid progrämmaid oktavuodas galget dahkkojuvvot ve-

ahkkälagaid däiguin älbmogiiguin, geaiguin galgä räddädallat däkkär prog-

rämmaid organiserema ja jodiheami birra. Go lea vejolas, de dät älbmogat

galget sähttit dadistaga ieza väldit ovddasvästädusa däkkär oarenoamäs

mähttähusprogrämmaid organiseremis ja jodiheamis, juos sii ieza mearri-

dit nu.

23. artihkal

1. Duodji, dälonguovlluid ja bäikegottiid ealähusat ja ärbevirolas bivdo-

ja coagginealähusat ja -barggut galget dovddastuvvot dehälas oassin däid

34

älbmogiid kultuvrra seailluheamis ja maiddäi ekonomalas iesmearride- Skr. 1990/91: 101

amis ja ovdänumis. Älo go lea därbu, räddehusat galget veahkkälagaid Bilaga 3

däid älbmogiiguin dorvvastit däid doaimmaid nanusmuvvama ja ovdäne-

ami.

2. Go dät älbmogat sihtet, de galgä addit heivvolas teknihkalas ja ekono-

malas veahki gokko dat beare lea vejolas. Dan oktavuodas galgä väldit

vuhtii däid älbmogiid ärbevirolas teknologiija ja kultuvraiesvuodaid ja

maiddäi guhkesäigäsas ja vuoiggalas ovdänumi dehälasvuoda.

V oassi. Servodatoadju ja dearvvasvuohta

24. artihkal

Servodaga oadjoortnegat galget dadistaga viiddiduvvot gokcat däid älb-

mogiid ja daid ortnegiid galgä doaimmahit almmä makkärge vealahemiid

haga.

25. artihkal

1. Räddehusat galget dorvvastit däidda älbmogiidda dohkälas dear-

vvasvuodabålvalusaid ja skähppot väriid vai dät älbmogat besset iezaset

ovddasvästädusain ja bearräigeahcuin rähkadit ja fällat däkkär bälvalusa-

id.

2. Nu guhkäs go lea vejolas, dearvvasvuodabälvalusat galget leat bäikkä-

laccat. Däkkär bälvalusaid galgä häbmet ja hälddasit ovttasrädiid däiguin

älbmogiiguin vuhtii välddidettiin sin ekonomalas, geogräfalas, sosiäla ja

kultuvrralas diliid seammä go sin ärbevirolas dearvvasvuodafuolahus-,

buoridan-ja dälkkodanvugiid.

3. Dearvvasvuodafuolahanortnet galgä mähttähit ja bälkähit ovddage-

ahcen bäikkälas dearvvasvuodabargiid ja bargat earenoamäzit dear-

vvasvuoda vuoddobälvalusaiguin doaladettiin lagas oktavuodaid earä de-

arvvasvuodabälvalusaiguin.

4. Däkkär dearvvasvuodabälvalusaid lägideami galgä soabahit oktii riik-

ka earä sosiäla, ekonomalas ja kultuvrralas doaimmaiguin.

VI oassi. Oahpahus ja diehtojuohkin

26. artihkal

Däid älbmogiid buot lahtuide galgä dorvvastit unnimustä seamma buriid

vejolasvuodaid oazzut oahpahusa buot däsiin go riikka servodagas

muduid.

27. artihkal

1. Däid älbmogiid oahpahusprogrämmaid ja -bälvalusaid galgä ovddidit

ja ollasuhttit singuin veahkkälagaid vai dät progrämmat ja bälvalusat

gallehit sin sierranasdärbbuid, ja daidda galget gullat sin historjä, diehtu,

teknologiija, ärvosystemat ja maiddäi sin sosiäla, ekonomalas, ja kultuvr-

ralas viggamusat.

2. Ovddasvästideaddji eisevälddit galget dähkidit däid älbmogiid lahtu-

id skuvlema ja osolasvuoda skuvlenprogrämmaid plänemis ja ollasuhtti-

mis dainna ulbmiliin ahte dät älbmogat dadistaga sähttet väldit ain stuorit

ovddasvästädusa däid progrämmaid jodiheamis.

3. Dasa lassin räddehusat galget dovddastit däid älbmogiid vuoigatvu-

oda vuoddudit iezaset skuvlenäsahusaid ja -bälvalusaid dainna eavttuin

35

ahte däkkär äsahusat devdet unnimus norpmaid maid ovddasvästideaddji Skr. 1990/91: 101

eisevälddit leat räddälagaid däiguin älbmogiiguin rähkadan. Bilaga 3

28. artihkal

1. Däid älbmogiid mänäide galgä vejolasvuodaid mielde addit lohkanja

cällinoahpahusa sin eatnigillii dahje dan gillii mii eanemus geavahuvvo

dan joavkkus masa sii gullet. Juos dät ii leat geavatlaccat vejolas, de

ovddasvästideaddji eisevälddit galget räddädallat däiguin älbmogiiguin

dän ulbmila joksandoaimmaid birra.

2. Muttägis doaimmaiguin galgä dorvvastit däidda älbmogiidda vejo-

lasvuoda oahppat geavahit njuovzilit riikka virggälas giela dahje riikka

virggälas gielain ovtta.

3. Galgä bidjat johtui doaimmaid mat seailluhit ja ovddidit däid älbmo-

giid iezaset gielaid ahtanussama ja geavaheami.

29. artihkal

Däid älbmogiid oahpahusa ulbmilin galgä leat mähttähit mänäide dakkär

däbälas dieduid ja däidduid maiguin sii bastet doaibmat servodatlahttun

dievvasit ja dässeärvvus sihke sin iezaset servodagasja riikka däsis.

30. artihkal

1. Räddehusat galget älggahit doaimmaid mat däid älbmogiid ärbevieru-

id ja kultuvrra däfus muttägis lähkäi cilgejit sidjiide sin iezaset vuoigatvu-

odaid ja geatnegasvuodaid earenoamäzit barggu, ekonomalas vejolasvu-

odaid, skuvlejumi ja dearvvasvuoda gazaladagaid, sosiäla fälaldagaid ja

dakkär vuoigatvuodaid härräi maid vuoddun lea dät konvensuvdna.

2. Därbbu mielde dän galgä doaimmahit girjjälas jorgalusaiguin ja joav-

kodiedihangaskaomiiguin däid älbmogiid iezaset gillii.

31. artihkal

Cuvgendoaimmat galget älggahuvvot riikkaservodaga buot veagadatjoavk-

kuid gaskkas, earenoamäzit daid gaskkas geat leat eanemus dahkamusas

däiguin älbmogiiguin sihkkun dihte ovdagättuid mat dain joavkkuin säht-

tet leat däid älbmogiid guovdu. Dän väräs galgä sihkkarastit ahte historjä-

girjjiin ja earä oahppamateriälas addojuvvo duohta, därkilis ja vuoiggalas

govva däid älbmogiid servodagasja kultuvrras.

VII oassi. Oktavuodat ja oktasasbargu riikkaräjiid rasta

32. artihkal

Räddehusat galget älggahit doaimmaid ee. riikkaidgaskasas soahpamusaid

bokte älkidahttin väräs eamiälbmogiid ja cearddalas älbmogiid oktavu-

odaid ja oktasasbarggu riikkaräjiid rastä, daid gaskkas ekonomalas, sosi-

äla, kultuvrralas, vuoirjrjalas ja birrasii guoski doaimmat.

VIII oassi. Hälddahus

33. artihkal

1. Eiseväldi gean ovddasvästädussii dän konvensuvnna ässit gullet, gal-

gä sihkkarastit ahte gävdnojit doaimmahagat ja earä muttägis äsahusat

36

jodihan väiäs progrämmaid mat gusket däidda älbmogiidda, ja ahte dain Skr. 1990/91: 101

leat doaiväi värit diksut daidda addojuvvon doaimmaid nu mot ässit Bilaga 3

gäibidit.

2. Däidda doaimmaide galget gullat

(a) dän konvensuvnna mearrädusaid plänen, oktiiheiveheapmi, olla-

suhttin ja ärvvostallan ovttasrädiid däiguin älbmogiiguin;

(b) lähkaäsahus- ja earä doaimmaid ärvaleapmi ovddasvästideaddji ei-

sevälddiide ja maiddäi doaimmaid ollasuhttima goziheapmi veahkkälaga-

id däiguin älbmogiiguin.

IX oassi. Däbälas mearrädusat

34. artihkal

Daid doaimmaid lägäsvuohta ja viidodat mat älggahuwojit dän konven-

suvnna ollasuhttima väräs, galget merostallojuvvot dävgasit iesgudege ri-

ikka earenoamäs dilälasvuodaid vuhtii välddidettiin.

35. artihkal

Dän konvensuvnna mearrädusaid doaimmaheapmi ii oacco goaridit däid

älbmogiid vuoigatvuodaid iige buorrevuodaid maid vuoddun leat earä

konvensuvnnat ja rävvehusat, riikkaidgaskasas doaimmahusgirjjit, siehta-

dusat dahje riikkaid siskkäldas lägat, njuolggadusat, vierut dahje siehta-

dusat.

X oassi. Loahpalas mearrädusat

36. artihkal

Dät konvensuvdna divvu jagi 1957 Eamiälbmogiid ja cearddalas älbmogi-

id soahpamusa.

37. artihkal

Dän konvensuvnna förmäla dohkkeheamit galget almmuhuvvot Riikkaid-

gaskasas bargodoaimmahaga väldojodiheaddjäi registrerema väräs.

38. artihkal

1. Dät konvensuvdna catnä dusse daid Riikkaidgaskasaä bargoorganisa-

suvnna lahtuid maid dohkkeheami väldojodiheaddji lea registreren.

2. Konvensuvdna boahtä fäpmui guoktenuppelohkäi mänu dan beaivvi

marjoil goas väldojodiheaddji lea registreren guovtti lahtu dohkkeheami.

3. Ovdalis namuhuvvon beaivvi maOOil konvensuvdna boahtä fäpmui

gudege lahtu guovdu guoktenuppelohkäi mänu dan beaivvi maOOil goas

lahtu dohkkeheapmi lea registrerejuvvon.

39. artihkal

1. Lahttu mii lea dohkkehan dän konvensuvnna, sähttä cealkit dan eret

logi jagi marpjil dan beaivvi goas konvensuvdna lea boahtän fäpmui,

vuolggahemiin eretcealkinalmmuhusa Riikkaidgaskasas bargodoaimma-

haga väldojodiheaddjäi registrerema väräs.

2. Iesguhtege lahttu mii lea dän konvensuvnna dohkkehan iige geavat

iezas eretcealkinvuoigatvuoda jagi siste ovdalis namuhuvvon logi jagi

37

äigodaga marjrjil, lea cadnojuvvon doahttalit konvensuvnna éuovvovas Skr. 1990/91:101

logi jagi äigodagas, ja dat sähttä cealkit dän konvensuvnna eret easka Bilaga 3

iesgudege logi jagi äigodaga loahpas daid eavttuid mielde mat leat cil-

gejuvvon dän artihkkalis.

40. artihkal

1. Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga väldojodiheaddji galgä almmu-

hit buot Riikkaidgaskasas bargoorganisasuvnna lahtuide buot dohkkehe-

miid ja eretcealkimiid maid lahtut leat sutnje vuolggahan.

2. Go väldojodiheaddji almmuha organisasuvnna lahtuide ahte son lea

registreren nuppi dohkkeheami mii sutnje lea vuolggahuvvon, de son galgä

cuiget lahtuide beaivemeari goas konvensuvdna boahtä fäpmui.

41. artihkal

Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga väldojodiheaddji galgä Ovttas-

tuvvan Nasuvnnaid vuoddudangirjji 102 artihkkala mielde almmuhit Ovt-

tastuvvan Nasuvnnaid väldocälläi dievas dieduid buot dohkkehemiin ja

eretcealkimiin maid son lea ovddit artihkkaliid mearrädusaid mielde re-

gistreren.

42. artihkal

Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga hälddahusräddi galgä, dalle go oaid-

nä därbbaslazzan, buktit väldokonferensii raportta dän konvensuvnna

doaibmamis ja dutkat, leago sävahahtti bidjat konfereanssa ässelistui

gazaldaga olles konvensumna dahje dan osiid rievdadeamis.

43. artihkal

1. Juos konfereansa dohkkeha odda konvensuvnna mii rievdada dän

konvensuvnna olläsit dahje dan osiid, de saddos nä, juos odda konven-

suvdna ii mearrit earä lähkäi:

(a) go lahttu dohkkeha odda rievdaduvvon konvensuvnna, de dat ipso

jure maiddäi cealkä eret dän konvensuvnna 39. artihkkala eavttuin fuola-

keahttä, juos ja go odda rievdaduvvon konvensuvdna lea boahtän fäpmui;

(b) lahtut eai sähte dohkkehit dän konvensuvnna sat dan beaivvi marjrjil

goas odda rievdaduvvon konvensuvdna boahtä fäpmui.

2. Dät konvensuvdna galgä goitge bissut fämus dälä hämistis ja dälä

sisdoaluinis buot daid lahtuid guovdu mat leat dohkkehan dan muhto eai

leat dohkkehan rievdaduvvon konvensuvnna.

44. artihkal

Dän konvensuvnna erjgelas- ja fränskkagiel teavsttat leaba guktot seamma

doallevaccat.

(Jorgalus: Pekka Sammallahti)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991

38