Prop. 1990/91:164

Regeringens skrivelse

1990/91:164

med en redovisning av allmänna

pensionsfondens verksamhet år 1990

Skr.

1990/91:164

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-

protokollet den 18 april 1991 en redovisning av allmänna pensionsfondens

verksamhet år 1990.

Ingvar Carlsson

Erik Åsbrink

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991

Skr. 1990/91: 164

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-

ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,

Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw,

Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens

verksamhet år 1990

Första —tredje fondstyrelserna, fjärde och femte fondstyrelserna samt för-

sta—femte löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina årsredovisningar

för 1990 till regeringen. Vidare har den av första —tredje fondstyrelserna

gemensamt upprättade sammanställningen över delfondernas verksamhet

1990 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av riksrevisionsverket

och riksförsäkringsverket avgivna utlåtandena över fjärde och femte

fondstyrelsenas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel över-

lämnats till regeringen. De överlämnade redovisningarna bör fogas till

protokollet som bilagorna 1 — 11.

Jag avser att, efter en redogörelse för AP-fondens utveckling 1990 och

riksrevisionsverkets samt riksförsäkringsverkets utlåtanden, kommentera

innhållet i dessa.

AP-fondens utveckling 1990

Vid slutet av 1990 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehåll-

ningen inom hela AP-fonden till 426,1 miljarder kronor. Det är en ökning

med 38,8 miljarder kronor eller 10,0% jämfört med år 1989. Det reala

resultatet blev emellertid till följd av fallande aktiekurser negativt, 1,6

miljarder kronor motsvarande 0,4% av hela fondkapitalet. Beräkningen

av det reala resultatet har gjorts med användning av konsumentprisindex,

som ökade med 10,9% under 1990. Vid bedömningen av det reala resulta-

tet bör hänsyn tas till att konsumentprisindex höjts upp till följd av

skattereformen och att den underliggande inflationen var lägre än den som

mäts med konsumentprisindex. Vid utgången av 1990 uppgick de över

åren ackumulerade resultaten till 69,3 miljarder kronor.

Totalavkastningen för de tre första fondstyrelserna uppgick till 45,4

miljarder kronor eller 14,0%, varav 38,4 miljarder kronor var resultatet av

fondförvaltningen och 7,0 miljarder kronor var orealiserade vinster. Det

marknadsvärderade fondkapitalets ökning i dessa fondstyrelser uppgick

till 46,3 miljarder kronor (1989: 23,8 miljarder kronor). Övriga fondstyrel-

sers marknadsvärderade fondkapital sjönk med 7,5 miljarder kronor

(1989: ökning med 12,5 miljarder kronor). Vid utgången av 1990 uppgick Skr. 1990/91: 164

AP-fondernas totala marknadsvärderade placeringar till 408,6 miljarder

kronor varav 76% var placerat i obligationer m.m. Andelen aktier m.m.

uppgick till åtta procent och andelen fastigheter till två procent.

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade under år 1990 med 11,9% till

77,4 miljarder kronor. Under året höjdes ATP-avgiften med två procent-

enheter till 13 %, vilket medförde att löpande avgiftsinkomster till skillnad

från under tidigare år nära nog kom att täcka löpande pensionsutbetal-

ningar.

Riksrevisionsverkets utlåtande

Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sitt utlåtande att såväl fjärde och

femte fondstyrelserna som löntagarfondstyrelserna uppvisar ett realt un-

derskott för år 1990. Det bokföri ngsmässiga resultatet för dessa fondstyrel-

ser täcker väl återföringskravet till första —tredje fondstyrelserna. Det

reala fondkapitalet har påverkats av lägre marknadsvärden för aktierna i

portföljen. RRV har belyst löntagarfondstyrelsernas avkastning sedan hän-

syn tagits till risken med placeringarna och har därvid kunnat konstatera

att inte någon av löntagarfondstyrelserna kan klassificeras som högrisk-

fond. Enligt RRV är detta naturligt då alla fondstyrelser har en viss del

likvida medel, vilket jämnar ut svängningarna i förhållande till marknads-

portföljen. Ingen av löntagarfondstyrelserna har enligt RRVs uppfattning

med hänsyn till riskexponeringen på en signifikant nivå erhållit en avkast-

ning som avviker från index.

RRV har särskilt granskat fondstyrelsernas likviditetsförvaltning. Enligt

RRV bör samtliga fondstyrelser, som ett komplement till regleringen i 39 §

lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR)

fastställa ramar dels för fondstyrelsernas placeringar i likvida medel för de

typer av instrument som fonden skall kunna placera i och hur kravet på låg

riskexponering skall tillgodoses i form av krav på emittenter, garantier/ra-

ting och löptider dels för hur stora placeringar som får göras i ett enskilt

instrument.

RRV har i tidigare utlåtande framhållit att löntagarfondstyrelserna bor-

de utveckla en policy för hur det långsiktiga likviditetsbehovet skall tillgo-

doses efter år 1990, då några nya medel inte kommer att tilldelas löntagar-

fondstyrelserna. Samtliga löntagarfondstyrelser, med undantag för Mel-

lansvenska löntagarfonden, har rekvirerat tilldelade medel. RRV anser nu

att samtliga fondstyrelser aktivt bör planera för hur det långsiktiga likvidi-

tetsbehovet skall tillgodoses.

RRV har i sitt utlåtande vidare framhållit betydelsen av utvecklingen av

en gemensam ekonomisk struktur. I dag görs sammanställningar av fond-

styrelsernas årsredovisningar av såväl RFV och RRV som kansliet för

första —tredje fondstyrelserna. För att undanröja befintligt dubbelarbete

bör enligt RRVs mening första —tredje fondstyrelsernas kansli samman-

ställa all gemensam ekonomisk information från fondstyrelserna, vilken

snarast bör delges RFV och RRV till stöd för gransknings- och analysarbe-

tet. Enligt RRVs mening föreligger vidare ett behov av likformig årsredo-

visning. De grundläggande uppställningarna för balans- och resultaträk- Skr. 1990/91: 164

ningar såväl bokföringsmässigt som realt bör utformas på ett enhetligt sätt.

RRV föreslår slutligen att en nämnd inrättas som ges i upgift att ha ett

löpande ansvar för tillsyn av kvaliteten i fondstyrelsernas förvaltning, att

verka för att fondstyrelsernas redovisning av verksamheten blir likalydan-

de och därmed jämförbara samt att stå till fondstyrelsernas förfogande

som rådgivande organ för tolkning av placeringar i förhållande till APR.

Inrättandet av en sådan nämnd borde enligt RRV innebära att omfattning-

en av nuvarande granskning/utvärdering av fondstyrelserna begränsas.

RRV har dessutom följt upp tidigare utlåtanden. RRV har funnit att den

av RRV föreslagna översynen av fondstyrelsernas placeringsreglemente

har genomförts inom finansdepartementet. Den redovisas i promemorian

”En teknisk översyn av AP-fondens reglemente” (Ds 1990:90). RRV

konstaterar att om statsmakterna tillstyrker förslaget i promemorian blir

bl. a. placeringar i investmentbolag som placerar utomlands och handel

med alla former av optioner tillåtna. RRV konstaterar i detta samman-

hang att andra löntagarfondstyrelsen under 1990 engagerat sig i det ombil-

dade onoterade företaget Komponentutveckling AB. RRV anser att detta

fall är att jämföra med ”Helikon-fallet”, vilket RRV kommenterade i

föregående års utlåtande.

I fråga om löntagarfondstyrelsernas företagaransvar i onoterade bolag

konstaterar RRV att tredje löntagarfondstyrelsens företagaransvar i företa-

get KMG System AB har upphört, medan andra löntagarfondstyrelsen bör

reducera sitt innehav i företaget Komponentutveckling AB.

RRV framför slutligen synpunkter på omsättningshastigheten och lång-

siktigheten i fondstyrelsernas placeringar. Placeringarnas omsättningshas-

tighet ger enligt RRV inte några indikationer på att kravet på långsiktighet

inte har tillgodosetts.

Riksförsäkringsverkets utlåtande

Resultaten av riksförsäkringsverkets (RFV) utvärdering har inte gett RFV

anledning att framföra några särskilda anmärkningar mot fondernas resul-

tat eller placeringar av de förvaltade medlen under 1990. RFV konstaterar

i sitt utlåtande bl. a. att löntagarfondstyrelsernas medelsram enligt nuva-

rande lagstiftning inte utökas efter år 1990. Enligt RFV hade vaije lönta-

garfondstyrelse, med undantag för fjärde löntagarfondstyrelsen, vid ut-

gången av år 1990 rekvirerat det fulla rambeloppet, som är 3452 milj. kr.

Löntagarfondstyrelsernas uppbyggnadsperiod kan därmed enligt RFV i

princip anses vara avslutad.

Beträffande fondernas resultat konstaterar RFV att den negativa börsut-

vecklingen under år 1990 återspeglas i fondernas reala resultaträkningar.

RFV noterar därvid att samtliga granskade fondstyrelser för år 1990 upp-

visade ett underskott i förhållande till resultatkrav, dvs. värdesäkring av

grundkapitalets köpkraft och överföring av tre procents real avkastning till

första —tredje fondstyrelserna. Enligt RFV är det endast fjärde löntagar-

fondstyrelsen som, sett över hela verksamhetsperioden 1984—1990, har

ett överskott i förhållande till resultatkrav. Detta förklaras enligt RFV av

att fjärde löntagarfondstyrelsen har valt ett rekvisitionsmönster som varit, Skr. 1990/91:164

i jämförelse med övriga löntagarfondstyrelsers, bättre anpassat till den

allmänna börsutvecklingen under denna period. Sammantaget var lönta-

garfondstyrelsernas underskott i förhållande till resultatkrav för denna

verksamhetsperiod enligt RFVs konstaterande 1,4 miljarder kronor. Fjär-

de fondstyrelsen har däremot enligt RFV, sett över hela sin verksamhets-

period, överträffat resultatkravet med ca 12,3 miljarder kronor. Femte

fondstyrelsens ackumulerade underskott i förhållande till resultatkravet

var vid utgången av år 1990 enligt RFV ca 0,5 miljarder kronor.

RFV har vidare följt upp tidigare utlåtanden. Därvid har RFV funnit att

de skiljaktigheter som vid utgången av år 1989 konstaterats beträffande de

av löntagarfondstyrelserna tillämpade redovisningsprinciperna, har åtgär-

dats under år 1990.

Avslutningsvis noterar RFV att andelen rösträttsöverlåtelser till lokala

fackliga organisationer i bolag, i vilka fonderna äger aktier, år 1990 över-

steg 90% av vad löntagarfondstyrelserna får överlåta, med undantag för

fjärde löntagarfondstyrelsen, som hade en andel på 72% år 1990. Enligt

RFV har fjärde löntagarfondstyrelsen de två senaste åren haft en lägre

andel än övriga löntagarfondstyrelser.

Egna kommentarer

Jag vill i anledning av RRVs och RFVs utlåtanden göra följande kommen-

tarer.

Frågan om enhetliga redovisningsprinciper har diskuterats sedan början

av 1986. Jag konstaterar med tillfredsställelse att de skiljaktigheter vad

gäller de av löntagarfondstyrelserna tillämpade redovisningsprinciperna

som återstod vid utgången av 1989 nu åtgärdats under 1990. Enligt RRVs

mening föreligger emellertid ett behov även av en likformig årsredovis-

ning. Jag återkommer till denna fråga.

Jag konstaterar vidare att andelen rösträttsöverlåtelser till de lokala

fackliga organisationerna under 1990 översteg 90% för de flesta löntagar-

fondstyrelserna.

De av RRV under föregående år framförda synpunkterna vad gäller

bl. a. fondstyrelsernas placeringsregler, har varit föremål för behandling

inom finansdepartementet i promemorian ”En teknisk översyn av AP-

fondens reglemente” (Ds 1990:90). I dag beslutar även regeringen att

genom en proposition (prop. 1990/91:186) föreslå riksdagen att anta vissa

ändringar i fondstyrelsernas placeringsbestämmelser. Genom dessa förslag

ges samtliga fondstyrelser möjlighet att handla med optioner, terminer

m.m. Vidare får löntagarfondstyrelsema rätt att i begränsad omfattning

förvärva aktier i utländska bolag. Slutligen får fjärde och femte fondstyrel-

serna samt löntagarfondstyrelserna möjlighet att placera likvida medel i

räntebärande värdepapper som är utställda i utländsk valuta.

Inom finansdepartementet har vidare utarbetats promemoria ”AP-fon-

dens förvaltning — en översyn” (Ds 1991:14), i vilken föreslås en helt ny

lagstiftning för förvaltningen av allmänna pensionsfonden. Detta förslag

innebär en reformering av AP-fondens organisation, placeringsbestämmel-

ser samt revision och granskning av förvaltningen. Promemorian är för Skr. 1990/91: 164

närvarande föremål för remissbehandling.

Jag anser att de nu redovisade synpunkterna från främst RRVs sida,

bl. a. beträffande frågan om likformig årsredovisning, bör behandlas i

samband med den slutliga beredningen av den senare promemorian.

Vad RRV och RFV i övrigt behandlat i sina utlåtanden är av den

karaktären att några ytterligare kommentarer från min sida inte erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet 1990 m.m.

Den 1 februari 1991 trädde den nya insiderlagen i kraft (prop. 1990/91:42,

NU 15, rskr. 84, SFS 1990:1342). Den nya lagstiftningen innebären utvid-

gning av förbudet mot insiderhandel. På grund av den allmänna förbuds-

bestämmelsens utformning kommer även personer som på grund av an-

ställning, uppdrag eller annan befattning hos en fondstyrelse har tillgång

till inte offentliggjord kurspåverkande information, att omfattas av in-

siderlagen. Det allmänna förbudet mot insiderhandel har kompletteras

med krav på anmälningsskyldighet, som även skall tillämpas på allmänna

pensionsfondens fondstyrelser. I APR har tagits in en ny paragraf (SFS

1990:1355) som föreskriver att ledamöter och suppleanter i fondstyrelser-

na samt de arbetstagare och uppdragstagare hos styrelsen som styrelsen

bestämmer skriftligen skall anmäla sitt innehav och ändring i innehavet av

fondpapper som anges i 2 § insiderlagen (1990:1342).

Fastställande av balansräkning

Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första —

femte fondstyrelserna och första —femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovisning-

ar, sammanställningen över delfondernas verksamhet samt RRVs och

RFVs utlåtanden till riksdagen.

Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första, andra och

tredje fondstyrelserna

ÅRSREDOVISNING 1990

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 1990/91:164

Under 1990 har väsentliga förändringar in-

träffat såväl i de yttre förutsättningarna och

villkoren för fondens verksamhet som i dess

placeringspolitik och inre arbete.

Utvecklingen mot en bättre fungerande kre-

ditmarknad i Sverige har fortsatt. Avregle-

ringen och liberaliseringen i förhållande till

utlandet har visserligen lett till en betydligt

ökad rörlighet med klart ökade krav

på de olika parter som agerar på

marknaden, men har samtidigt lett

till en effektiv finansiering av kapi-

talbehoven inom t.ex. bostads-

byggandet och näringslivet.

Den störning i markna-

dens funktionssätt som

orsakades genom om-

sättningsskatten har nu

avlägsnats genom dess

upphävande under året.

En för fonden specifik

konsekvens av denna utveckling på kredit-

marknaden har varit att de tidigare så bety-

delsefulla återlånen från fonden nu nästan

helt försvunnit och reverslånen gått kraftigt

tillbaka. Återlånen, vilka som mest uppgick

till 13 mdkr 1982 har nu sjunkit till drygt 500

mkr. Detta har i sin tur inneburit att fonden

i motsvarande mån kunnat öka sina place-

ringar på de nu marknadsmässigt fungerande

marknaderna för stats- och bostadsobliga-

tioner.

En för fonden viktig förändring inträffade

under 1990 i och med att folkpensionsavgif-

ten sänktes med två procentenheter och av-

giften till ATP höjdes i motsvarande mån.

Detta har inneburit att avgiftsinkomsterna i

stort sett räckt till för att betala de under året

utgående pensionerna. Endast en ringa del av

fondens avkastning har behövt tas i anspråk

för finansiering av dessa. Praktiskt taget hela

fondavkastningen har därför kunnat återin-

vesterats.

Året 1990 skiljer sig i detta avseende från vad

som nästan etablerats som en regel under

1980-talet - nämligen att avkastningen från

AP-fonden bidragit med en allt större del av

kostnaderna för de utgående pensionerna -

under senare år med inemot en femtedel. Om

inte denna avkastning hade funnits att

tillgå hade avgiftsuttaget behövt göras

ett par procentenheter högre än vad

som nu faktiskt blivit fallet.

1990 års förhållande kommer emel-

lertid sannolikt inte att bli beståen-

de för framtiden. Det växande

antalet pensionärer och den

alltför låga tillväxten i den

svenska ekonomin gör att

ett avgiftsuttag på nuvaran-

de 13 procent enligt nu

gällande regelsystem

inte kommer att förslå

för de framtida pensionerna.

Året 1990 kommer alltså att i detta avseende

vara ett undantag. Redan inom ett fåtal år

kommer fondavkastningen att i betydande

utsträckning på nytt få tas i anspråk för fi-

nansieringen av pensionsutbetalningarna. På

samma sätt som gällt under 1980-talet kom-

mer därvid fondens verksamhet och avkast-

ning att leda till ett lägre uttag av avgifter än

vad som annorledes skulle bli fallet.

Det är mot denna bakgrund värdefullt att

fondens placeringsmöjligheter har breddats

till att nu även inkludera såväl fastigheter

som direktlån till företag. Fonden har också

fått möjlighet till placeringar i utländska vär-

depapper - en möjlighet som det dock i nu

rådande läge inte varit aktuellt att utnyttja.

Genom dessa olika förändringar har fondens

placeringsmöjligheter närmat sig de som gäl-

10

ler för försäkringsbolagen. De pensionsåta-

ganden som ligger i nuvarande ATP-system

är i allt väsentligt ett realt åtagande i den me-

ningen att de avspeglar reallönernas utveck-

ling upp till pensionstillfället samt att de där-

efter är realvärdesäkrade. Ett fondsystem

som skall bidraga till finansieringen av dessa

pensionsåtaganden bör därför också vara

uppbyggt med målet att ge en real avkastning

som står i paritet med det krav som ställs från

strukturen i pensionsåtagandena. De tidiga-

re, mera begränsade placeringsmöjligheterna

var i huvudsak nominella, vilket innebar att i

tider då realräntan var låg eller - vilket också

inträffat - var negativ, så har fondens bety-

delse som finansieringskälla för de utgående

pensionerna minskat med därav följande

högre tryck på avgiftssidan.

De nya placeringsmöjligheterna - då i första

hand möjligheten till placeringar i fastigheter

- skapar förutsättningar för att fondens av-

kastning får denna anknytning till realvärden

som är önskvärd med hänsyn till pensions-

åtagandena.

Dessa nya möjligheter öppnas emellertid vid

en tidpunkt då den under 80-talet starkt upp-

åtriktade utvecklingen på fastighetsmarkna-

den brutits och ersatts med en i varje fall un-

der året vikande utveckling. Även om argu-

mentet har ett starkt drag av efterklokhet i

sig kan det dock konstateras att fondförmö-

genheten med stor sannolikhet skulle varit

betydligt större om dessa möjligheter öpp-

nats vid ett tidigare tillfälle.

Nu skedde detta vid en tidpunkt då upp-

gången började plana ut. Därefter har mark-

naden inte bara stagnerat utan i varje fall för

en del fastighetskategorier faktiskt börjat vi-

ka.

Utvecklingen på räntemarknaden har inne-

burit att fonden under en följd av år kunnat

uppnå en tillfredsställande avkastning på si-

na nominella placeringar i räntepapper. Det-

ta relativt sett höga ränteläge i Sverige är

emellertid delvis en följd av obalanser i den

svenska ekonomin - med stora och växande

underskott i utrikeshandeln. En sådan situa-

tion kan inte bli bestående på längre sikt. Re-

sultatet skulle i så fall bli en accelererande in-

flation och en stagnerande eller till och med

tillbakagående BNP-utveckling. Visserligen

måste den grundläggande målsättningen för

fondens placeringsverksamhet vara att den

skall bedriva en avkastningsmaximerande

placeringspolitik. Men det är viktigt att den-

na avkastningspolitik inte endast styrs av

kortsiktiga vinstmöjligheter utan även tillgo-

doser kravet på en långsiktigt uthållig av-

kastning med låg risk. Den vikande utveck-

lingen på fastighetsmarknaden har lett till att

den totala avkastningen för dessa placeringar

under 1990 varit negativ till följd av de värde-

minskningar som skett på fastigheterna. På

längre sikt innehåller emellertid fondens fas-

tighetskapital betydande förtjänstmöjlighe-

ter genom att huvuddelen av fastigheterna är

belägna i expansiva orter och med högkvali-

tativa belägenheter.

Det säger sig självt att de nya placeringsmöj-

ligheterna reducerat den relativa betydelsen

av fondens placeringar på obligationsmark-

naden. Men genom att fondens totala place-

ringar under året 1990 ökat har likväl fonden

bibehållit sin roll som den störste placeraren

på den svenska obligationsmarknaden. Det

höga ränteläget har lett till att direktavkast-

ningen även för fondens vidkommande varit

betydande. Den räntesänkning som skedde

på den svenska marknaden under senare de-

len av 1990 ledde till en värdeökning på obli-

gationsstocken som förde upp den totala av-

kastningen på den räntebärande delen av

portföljen till 14,5 procent. Denna ligger

klart över vad som gällt under senare år.

Den vikande utvecklingen på fastighets-

marknaden och därmed även på fondens fas-

tighetskapital medför att denna något drar

ner den totala avkastningen på hela fondka-

pitalet. Denna blir dock för helåret 1990 så

hög som 14 procent. I belopp räknat och in-

klusive icke realiserade värdestegringsvins-

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

11

ter uppgår den totala avkastningen till 45,6

mdkr, varav 40,4 mdkr utgör den direkta av-

kastningen.

Ett av de större problemen i den svenska

ekonomins utveckling på längre sikt är det

alltför låga sparandet. Detta gäller såväl hus-

hållen som staten och kommunerna. Till-

sammans med det negativa och snabbt vikan-

de finansiella sparandet inom företagssek-

torn har detta lett till ett under året ökande

underskott i bytesbalansen. Den enda sektor

som under 1990 bidragit med ett positivt och

ökat finansiellt sparande i den svenska eko-

nomin är socialförsäkringssektorn och då

främst AP-fonden.

Vid sidan av den självklara roll som fonden

spelar vid finansieringen av pensionerna har

fonden en viktig samhällsekonomisk uppgift

som motvikt mot de finansiella underskotts-

sektorerna. Så som de samhällsekonomiska

perspektiven nu avtecknar sig kommer den-

na roll sannolikt att växa i betydelse under

åren framöver.

Jag har därför all anledning understryka det

som min företrädare framhöll i sin översikt i

fjolårets årsredovisning för fonden nämligen

att fonden långsiktigt skall bestå och att

fondförvaltning och avgiftsuttag skall ske

med detta mål i sikte.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Stockholm i februari 1991

Carl Johan Åberg

Verkställande direktör

12

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

KREDITMARKNADEN

Utvecklingen på den svenska kreditmarkna-

den har under 1990 karakteriserats av en be-

tydande åtstramning. Denna har kommit till

uttryck i ett högt ränteläge och en under året

successivt avtagande ökningstakt för pen-

ningmängden och för kreditinstitutens utlå-

ning på den inhemska marknaden.

Ränteutvecklingen

Den korta räntan (SSVX, 6 månader) har så

gott som hela året legat över nivån från slutet

av 1989. Höga räntetoppar registrerades vid

den penningpolitiska åtstramningen februa-

ri-mars och i samband med valutaoron un-

der hösten, se diagram 1. Månaderna okto-

ber-november uppgick räntedifferensen

mot ett genomsnitt av eurodollar och euro

D-mark till drygt sex procentenheter, jämför

diagram 2. Differensen mot korgräntan har

under större delen av året bl.a. hållits nere av

en relativt hög ränta i Storbritannien men

uppgick mot slutet av 1990 till c:a fyra pro-

centenheter. Under 1989 var skillnaden inte

mer än drygt två procentenheter. Utveck-

lingen har avsevärt ökat vinstmöjligheterna

på räntearbitrage.

Räntedifferensen och dess variationer beror

till stor del på förtroendet för den svenska

kronan som i sin tur hänger samman med i

första hand utvecklingen av betalningarna

med utlandet. Den första större oron med åt-

följande valutautflöden uppstod under feb-

ruari i samband med bankkonflikten och re-

geringskrisen. En penningpolitisk åtstram-

ning från riksbanken medförde att räntan för

sexmånaders statsskuldväxlar i slutet av feb-

ruari steg med ett par procentenheter. Den

internationella utvecklingen i kombination

med fortsatt negativa indikationer på den

ekonomiska utvecklingen i Sverige medför-

de att en förnyad oro uppstod under septem-

ber och oktober. Placerarna reagerade emel-

lertid positivt på den vidtagna penningpoli-

tiska åtstramningen och det efterföljande

Diagram 1. Räntan pä 6-mänaders statsskuldväxlar,

mänadsgenomsnitt

13

Diagram 2. Räntedifferensen, statsskuldväxlar minus

eurodollar, D-mark resp, korgränta

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

krispaketet från regeringen. Marknadsrän-

torna föll under slutet av året och noterades

vid utgången av 1990 till 14 procent för sex-

månaders statsskuldväxlar.

Obligationsräntan följde delvis med den

korta räntan i dess uppgång på våren 1990

men reagerade snarare i motsatt riktning i

oktober. I stort sett har den långa räntan va-

rierat kring den nivå som uppnåddes mot

slutet av 1989. Vid utgången av året låg dock

obligationsräntan under nivån ultimo de-

cember 1989 för löptider över tre år. Dia-

gram 3 visar avkastningskurvan ultimo de-

cember 1989, ultimo juni och ultimo decem-

ber 1990. Jämfört med 1989 har under 1990

Diagram 3. Avkastningskurvan

14

kurvan blivit mycket brantare. Effektiva av-

kastningen på korta papper ligger avsevärt

högre än för långa.

Obligationsräntan är i hög grad avhängig in-

flationsförväntningarna. Utomlands kan den

pågående dragningen uppåt av obligations-

räntorna ses som ett utslag av stigande infla-

tionsrädsla och ett realt sett omfattande ka-

pitalbehov inte minst i samband med Tysk-

lands enande. I Japan fortsatte penningpoli-

tiken att stramas åt under 1990. De japanska

myndigheterna har klargjort att man inte

kommer att lätta på penningpolitiken så

länge inflationstrycket består. En sådan ut-

veckling försvårar för andra länder att finan-

siera sina kapitalbehov med japansk utlå-

ning. Inte minst gäller detta finansieringen av

det amerikanska budgetunderskottet.

Skillnaden mellan bostadsobligations-och

statsobligationsräntan har tenderat att öka.

Vid mitten av 1989 var denna differens om-

kring 0,3 vid årsskiftet 0,5 och hade i novem-

ber och december stigit till omkring 1 pro-

centenhet. Detta kan ses som en anpassning

till avkastningsrelationerna på internationel-

la marknader och som en effekt av att kraven

på kapitaltäckning för placeringar i bostads-

obligationer under 1990 skärpts för banker

och andra kreditinstitut.

Penningmängd och kreditgivning

Uppgången i den korta räntan är bara en av

flera indikationer på en åtstramad kredit-

marknad. Ett allmänt uttryck för denna ut-

veckling är förändringarna i penningmäng-

den, i diagram 4 definierad som summan av

allmänhetens banktillgodohavanden (SEK),

innehav av bankcertifikat, sedlar och mynt

(M3). Penningmängdens ökningstakt mätt

med procentuella 12-månadersförändringar

har sjunkit under loppet av 1990. Mätt över

perioden november 1989-november 1990

var penningmängdens ökning 6,1 procent.

Under samma period steg konsumentpriser-

na med 11,5 procent. Mätt med den reala

penningmängden hade likviditeten i ekono-

min sålunda minskat med drygt 5 procenten-

heter.

Penningmängden påverkas i princip av tre

olika faktorer: statens budget, förändringar i

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

Diagram 4. Penningmängden, 12-månaders

procentförändringar

15

riksbankens valutareserv samt bankernas ut-

låning till allmänheten. Statens budget har

under 1990 visat överskott vilket haft en

kontraktiv likviditetseffekt. Å andra sidan

har ett nettoinflöde av valuta i form av en ök-

ning av riksbankens valutareserv gett en un-

gefärlig balanserande påspädning av likvidi-

teten. I huvudsak har penningmängdens ök-

ning motsvarats av bankernas utlåning i

svenska kronor till allmänheten. Över tolv-

månadersperioden december 1989-decem-

ber 1990 var ökningstakten bara 4,1 procent

att jämföra med 10,3 procent motsvarande

period 1988-1989. Dämpningen kan ses som

en reflex inte bara av bankernas ökade åter-

hållsamhet med sin kreditgivning utan även

av en med konjunkturförändringen och

skatteomläggningen sammanhängande för-

svagning av kreditefterfrågan.

Samtidigt som bankernas nettoutlåning i

svenska kronor till allmänheten dämpats, har

utlåningen i utländsk valuta ökat (se tabell 1).

Tabell 1. Bankernas nettoutlåning till svensk

allmänhet, mdr

I svenska kr.

I uti. valuta

Förändring

Utlåningsstock

1989

1990

ultimo 1990

45,1

20,0

504,9

114,7

110,1

406,6

Under 1990 var nettoutlåningen i SEK 20

mdkr mot 45 mdkr 1989. Lånen i utländsk

valuta var under 1990 drygt fem gånger stör-

re än utlåningen i SEK m.a.o. ungefär lika

stor som under 1989. Huvuddelen av utlå-

ningen i utländsk valuta är kortfristiga före-

tagskrediter. Det höga svenska ränteläget har

möjliggjort arbitrage varvid valutalånen an-

vänds till placeringar i t.ex. statsskuldväxlar.

Stocken bankkrediter i utländsk valuta mot-

svarar 80 procent av stocken i svenska kro-

nor.

I motsats till bankerna har bostadsinstituten

hållit uppe sin utlåning, som under 1990

t.o.m. överskridit motsvarande belopp för

1989 (bostadsinstitutens utlåning är nästan

helt och hållet i svenska kronor).

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Tabell 2. Nettoutlåning i SEK från bostads-

institut och finansbolag, mdkr

Förändring

Utlånings-

stock

1989

1990

Bostads-

institut

104,6

121,5

769,6

(1990-12-31)

Finansbolag

1,0

-14,4’

102,5

(1990-11-30)

' Januari-November

Finansbolagens utlåning i SEK stagnerade

1989 och minskade under 1990. Utlåningen i

utländsk valuta har dock fortsatt att öka och

uppgick januari-november till omkring 12

mdkr.

Antalet finansbolag har nästan halverats och

uppgick i oktober 1990 till 181. Minskningen

hänger i allt väsentligt samman med skärpt

auktorisationsprövning. Bl.a. har kravet på

eget kapital höjts avsevärt. Påfrestningarna

har ökat genom den allmänna åtstramningen

på kreditmarknaden. Under loppet av 1990

har finansbolagens soliditet kommit att be-

traktas som så tveksam att inte bara finansie-

ringen blivit successivt dyrare utan markna-

den för deras upplåningsinstrument har

praktiskt taget slutat att fungera.

Bakom finansbolagskrisen har legat snabbt

fallande aktiekurser och fastighetspriser

kombinerat med stigande räntor. Stora kre-

ditförluster konstaterades under hösten i nå-

gra av de större icke bankägda finansbola-

gen, vilka lämnat krediter med högt belånade

fastigheter som säkerhet. Härigenom har he-

la institutgruppens kreditvärdighet kommit

att ifrågasättas, vilket lett fram till den likvi-

ditetskris som drabbat finansbolagen. I bot-

ten ligger det förhållandet att penningmark-

naden i sin prissättning inte adekvat speglat

de riskskillnader som förelegat mellan olika

låntagare. Under senare tid har marknaden

fortsatt att fungera dåligt i den meningen att

t.o.m. mycket solida företag haft svårigheter

att få kredit.

16

Obligationsmarknaden och marknaden

för korta papper

Upplåningen genom räntebärande papper

har förskjutits från obligationer mot certifi-

kat och växlar. Certifikatupplåningen har

ökat från bostadsinstitut och från företag.

Staten har ökat emissionen statsskuldväxlar

och amorterat stocken riksobligationer lik-

som även utlandsskulden. Det framgår av ta-

bell 3 att mellan de där jämförda 12-måna-

dersperioderna har den totala kortfristiga

upplåningen nästan fördubblats.

Tabell 3. Placeringar i obligationer, certifikat

och växlar, mdr

12 månader t.o.m. november

1989

1990

Banker:

Certifikat och växlar

9,3

4,2

Statsobligationer

1,0

-4,7

Bostadsobligationer

8,1

-1,2

Försäkringsinstitut:

Certifikat och växlar

8,9

-2,8

Statsobligationer

4,2

-1.7

Bostadsobligationer

19,6

4,0

AP-fonden:

Certifikat och växlar

-1,3

0,5

Statsobligationer

-3,8

-2,1

Bostadsobligationer

35,6

20,0

Övriga:

Certifikat och växlar

25,7

80,6

Statsobligationer

-12,6

-2,3

Bostadsobligationer

30,8

42,9

Totalt:

Certifikat och växlar

42,6

82,5

Statsobligationer

-11,2

-10,8

Bostadsobligationer

94,1

65,7

Ultimo november 1990 var den utestående

stocken bostadsobligationer 601 mdr medan

utestående certifikat och växlar uppgick till

270 mdr. Förskjutningen mot kortfristig

upplåning har minskat den återstående rän-

tebindningstiden för bostadsinstitutens lå-

nestock med omkring fem månader - till 2 år

och 9 månader - bara från årsskiftet till ulti-

mo september 1990. Därefter har emellertid

efterfrågan på bundna lån ökat allteftersom

räntorna och därmed även ränteförväntning-

arna förskjutits uppåt.

Totalt sett var bankernas innehav av räntebä-

rande papper nästan oförändrat 1990. Ök-

ningen av AP-fondens innehav avsåg i hu-

vudsak bostadsobligationer. AP-fondens

jämfört med den tidigare perioden relativt

begränsade placeringar i räntebärande pap-

per förklaras av betydande investeringar i

fastigheter och partnerfinansiering. Totala

placeringskapaciteten har i själva verket

ökat. Försäkringsbolagens innehav av ränte-

bärande papper var oförändrat. Försäkrings-

bolagen har efter valutaregleringens slopan-

de successivt diversifierat sina balanser ge-

nom förvärv av utländska aktier.

Under rubriken ”Övriga” i tabell 3 inrym-

mes de icke-finansiella företagen, utlandet

och avkastningsfonderna. Som nämnts har

ränteutvecklingen motiverat företagen att lå-

na kort utomlands för att placera i certifikat

och statsskuldväxlar. Utlandet har efter va-

lutamarknadens avreglering nettoköpt en

betydande volym räntebärande svenska pap-

per. Fram t.o.m. september 1990 uppgick

nettoexporten till omkring 60 mdr. Avkast-

ningsfondernas placeringar i certifikat och

statspapper uppgår inte till mer än ett par

procent av totala utestående stocken av dessa

papper.

Det finansiella sparandet

Det i förhållande till utlandet höga ränteläget

beror framförallt på de i Sverige stora och

växande underskotten i bytesbalansen för

varor, tjänster och transfereringar. Under-

skotten bygger successivt på den svenska

nettoskulden gentemot utlandet och ger

ökad labilitet i betalningsströmmarna. De

medför också att bytesbalansen belastas med

ett stigande negativt räntenetto. Detta upp-

gick år 1989 till omkring 28 mdkr och beräk-

nas 1990 ha uppgått till 45 mdkr.

Bytesbalansens underskott representerar ett

negativt finansiellt sparande för hela ekon-

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

17

2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

omin. Detta kan ses som summan av finan-

siella under- och överskott i olika sektorer.

Ett underskott motsvaras av nettoupplåning,

ett överskott av nettoutlåning. Tabell 4 visar

utvecklingen åren 1989 och 1990.

rakteriseras av ett relativt stort utbud med Skr. 1990/9 11 164

sänkta priser som följd. Det är dock endast Bilaga 1

ett begränsat antal fastighetsaffärer som indi -

kerar prisfallet. Det har funnits många säljare

men mycket få köpare.

Tabell 4. Finansiellt sparande, mdr

1989

1990

Staten

37

30

Kommunerna

-5

-14

Socialförsäkringssektorn

32

46

Hushåll

-29

-20

Företag

-68

-96

Totalt finansiellt sparande

-33

-54

Socialförsäkringssektorn d.v.s. i stort sett

AP-fonden, ökade sitt finansiella sparande

1990 bl.a. till följd av att ATP-avgiften höj-

des från 11 till 13%. Å andra sidan sänktes

folkpensionsavgiften lika mycket, vilket för-

sämrade utfallet för staten. Kommunernas

ökade underskott beror på ökad kommunal

konsumtion. Sammanlagt var den offentliga

sektorns finansiella sparande ungefär oför-

ändrat. Den stora sparförsämringen ligger i

företagssektorn och förklaras av försämrat

vinstläge och ökande investeringsutgifter för

fast kapital och lagerökningar.

FASTIGHETSMARKNADEN

Den positiva värdeutvecklingen för svenska

fastigheter under 1980-talet dämpades mar-

kant under 1990. Det gångna året bör indelas

i tre perioder för att beskriva fastighetsmark-

nadens utveckling. I den första perioden,

från årets början till sommaren, var markna-

den i balans och marknadsvärdena följde i

stort inflationen. Fastighetsmarknaden på-

verkades negativt under nästa skede, från

sommaren till senhösten, av omvärldshän-

delser såsom Iraks invasion i Kuwait, av fi-

nansbolagskrisen och av kraftiga räntehöj-

ningar. Under denna tid avstannade aktivite-

ten på fastighetsmarknaden och värdeut-

vecklingen var svår att bedöma. Den sista pe-

rioden avseende årets två sista månader ka-

Orsakerna till marknadsvärdeminskningen

för fastigheter i Sverige var

• det försämrade allmänekonomiska läget

• Kuwaitkrisen

• det instabila och höga ränteläget

• minskad tillförsel av krediter till fastig-

hetsmarknaden

• hög belåningsgrad hos delar av markna-

den

• skattereformen

• internationell riskspridning som minskar

intresset att förvärva fastigheter i Sverige.

Prisnedgången på fastigheter har varat under

en begränsad tidsperiod varför det är svårt

att ange en säker trendförändring. Utveck-

lingen för fastighetsmarknaden i Sverige har

under 1980-talet kännetecknats av en utjäm-

ning uttryckt i minskade skillnader i avkast-

ningskrav för olika marknader. Denna trend

har nu brutits. Fastighetsbestånd i perifera

lägen har inte funnit köpare trots att priserna

justerats nedåt ett flertal gånger. Välbelägna

fastigheter i expansiva orter har i ett begrän-

sat antal utbjudits till försäljning. I dessa fall

har i regel säljarens prisförväntning inte

överensstämt med köparens bud och få av-

slut har noterats. Marknadsvärdeminskning-

en för sämre belägna fastigheter torde uppgå

till mellan 10 och 30 procent medan minsk-

ningen i expansiva orter varierar mellan 0

och 20 procent. Att notera är att börskurser-

na för renodlade fastighetsbolag har fallet

under 1990 med mellan 30 och 70 procent.

Omvärldsfaktorerna kommer också under

början av 1990-talet att vara av stor betydelse

för fastighetsmarknadens utveckling. Aktö-

rer med ett mer kortsiktigt perspektiv kom-

mer att stå tillbaka till förmån för mer lång-

siktiga och i allmänhet professionella fastig-

hetsförvaltare.

18

FONDENS

PLACERINGSKAPACITET

Under 1990 togs endast en begränsad del av

fondens avkastning i anspråk för utbetalning

av pensionsmedel. Den del av pensionerna

som betalades med fondförvaltningens av-

kastning uppgick till 1,7 mdkr, utgörande

2,2 procent av pensionsutbetalningarna.

Motsvarande uppgifter för 1989 var 11,6

mdkr resp. 16,7 procent. Förändringen jäm-

fört med föregående år förklaras främst av att

avgiftsinkomsterna steg till följd av att ATP-

avgiften höjdes till 13 % fr.o.m 1990.

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick

till 386,8 mdkr vid årets utgång vilket är en

ökning med 46,3 mdkr (1989: 11,3 mdkr).

Figuren på sid 11 är avsedd att schematiskt

åskådliggöra denna ökning. I tabell 5 visas

fondkapitalets förändring åren 1960-1990.

Enligt resultaträkningen uppgick årets resul-

tat av fondförvaltningen till 38,4 mdkr

(1989: 36,0 mdkr). Fondkapitalets mark-

nadsvärde påverkas också av förändringen i

ej realiserade vinster och förluster. För 1990

var denna förändring 7,0 mdkr (1989: -17,3

mdkr). Summan av årets resultat och oreali-

serade värdeförändringar i portföljen, av-

kastningen, var således 45,4 mdkr (1989:

18,7 mdkr).

Den totala ATP-avgiftens storlek uppgick

till 13 % vilket är en höjning med 2 procent-

enheter från 1989. Effekten av denna höjning

på lönekostnaderna neutraliseras av en mot-

svarande sänkning av folkpensionsavgiften.

Av den totala ATP-avgiften utgör 0,2 pro-

centenhet en avgift som är avsedd att tillföras

löntagarfonderna.

Under 1990 beräknas den utbetalda löne-

summan ha ökat med nära 13 procent. Till-

sammans med avgiftshöjningen har detta in-

neburit en kraftig ökning av avgiftsinkoms-

terna. De uppgick år 1990 till 75,7 mdkr vil-

ket är en ökning med 31,3 procent (1989:

57,6 mdkr resp 17,4 procent).

Den uppbyggnad av kapitaltillförseln till

löntagarfonderna som författningsmässigt

reglerats fram till slutåret 1990 har, framför-

allt genom vinstdelningsskatten, blivit högre

än beräknat. De överskjutande medlen skall

i avvaktan på rekvisition av löntagarfonder-

na förvaltas av första-tredje fondstyrelserna.

Vid utgången av 1990 förvaltade första-tred-

je fondstyrelserna 10,8 mdkr av överskjutan-

de löntagarfondsmedel, vilket är en ökning

med 2,3 mdkr jämfört med år 1989.

Kapitaltillförseln till löntagarfonderna av-

slutades år 1990. Den medelsram som är fast-

lagd begränsar löntagarfondernas rekvisition

av medel till 17,3 mdkr. Av dessa medel åter-

stod vid utgången av 1990 1,5 mdkr att rekvi-

rera. Totalt har 26,8 mdkr influtit i vinstdel-

ningsskatt och löntagarfondsavgift. På

grund av eftersläpningar i uppbördssystemet

inflyter ytterligare medel under åren 1991

och 1992.

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade

under 1990 med 11,9 procent till 77,4 mdkr

(1989: 14,2 procent resp 69,2 mdkr). Basbe-

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Tabell 5. Fondkapitalets utveckling 1960-1990, (marknadsvärde, mdkr)

1960

1970

1980

1985

1989

1990

Avkastning

0.0

2,0

10,4

22,9

18,7

45,4

Avkastning från delfonder

-

-

-

0,1

0,6

0,8

Avgifter

0,5

6,1

22,2

34,5

57,6

75,7

överskjutande löntagarfondsmedel

-

-

-

-

4,0

2,3

Pensionsutbetalningar

-

-1,2

-19,0

—42,1

-69,2

-77,4

Administrationskostnader

-

-0,1

-0,2

-0,3

-0,5

-0,5

Tillväxt i fondkapital (mdkr)

0,5

6,8

13,4

15,1

11,3

46,3

Procentuell förändring av fondkapitalet

-

23

10

7

3,4

13,6

Fondkapital (marknadsvärde)

0,5

35,9

145,3

245,3

340,5

386,8

19

FONDKAPITAL OCH KAPITALFLÖDEN 1990

(Marknadsvärden, mdkr)

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

20

Diagram 5. Löntagarfondernas finansiering, utbetalda

medel och av 1-3 fondstyrelserna förvaltade medel,

(ack.värden, mdkr)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

loppet, som reglerar värdesäkringen i pen-

sionerna höjdes från 27.900 kr till 29.700 kr

eller med 6,5 procent. För innevarande år har

basbeloppet fastställts till 32.200 kr vilket är

en ökning med 8,4 procent.

Utbetalningar av ATP-pensioner och där-

med anspråken på fondens avkastning, kom-

mer att återigen växa, trots avgiftshöjningen

1990. Orsakerna till denna utveckling är att

ATP-systemet ännu inte har nått sitt full-

funktionsstadium utan såväl antalet ATP-

pensionärer som deras genomsnittliga pen-

sionspoäng fortsätter att öka. Andra bidra-

gande orsaker är en högre genomsnittlig livs-

längd och ökad förvärvsfrekvens bland kvin-

nor.

För administrationen av ATP-systemet (för-

utom fondstyrelsernas interna verksamhet)

Tabell 6. AP-fondens placeringar under 1989

och 1990, (mdkr)

Placeringar

-obligationer, förlags- och reverslån

- penningmarknadsplaceringar

-fastigheter m.m.

är ett flertal myndigheter och institutioner

involverade. Riksförsäkringsverket är cen-

tral förvaltningsmyndighet för socialförsäk-

ringen inkl ATP och försäkringskassorna

står för handläggning och utbetalningar av

pensioner. Länsskattemyndigheten och lo-

kal skattemyndighet svarar bl.a. för debite-

ring, uppbörd och beräkning av pensions-

grundande inkomst. Kronofogdemyndighe-

ten svarar för indrivning samt statens löne-

och pensionsverk och Kommunernas Pen-

sionsanstalt samordnar pensionsberäkningar

och utbetalningar. År 1990 har totalt 478

mkr utbetalats till dessa myndigheter.

Summan av de inflöden och utflöden som

har redovisats ovan har inneburit nettoplace-

ringar år 1990 på 36,9 mdkr. Därutöver har

under året amorteringar, förfall och inlösen i

Bruttoplaceringar

Nettoplaceringar

1989

1990

1989

1990

114,9

194,0

27,3

36,9

93,6

141,7

20,5

26,5

18,4

45,5

3,9

3,6

2,9

6,8

2,9

6,8

21

värdepappersportföljen samt omplaceringar

i portföljsammansättningen, som gjorts av

placeringspolitiska skäl, uppgått till totalt

157 mdkr. Sammantaget innebär detta att

bruttoplaceringarna uppgick till 194 mdkr

vilket framgår av tabell 6.

PLACERINGSPOLITIKEN

Penning- och obligationsmarknaden

Aktiviteten inom affärsområde penning- och

obligationsmarknad ingår som en integrerad

del i den totala placeringsstrategin för samtli-

ga räntebärande placeringar. Målsättningen

är att för hela portföljen, vid varje tillfälle, ha

en optimal kombination av ränterisk, kredit-

risk och likviditet. De nettoplaceringar och

portföljförändringar som görs i portföljen

sker huvudsakligen på avistamarknaden. För

att utjämna svängningar i fondens likviditet

samt dra nytta av tillfälliga felprissättningar i

marknaden används även terminsmarknaden

som ett värdefullt komplement i portföljför-

valtningen.

Ett inslag som karakteriserar den svenska

räntebärande marknaden i ett internationellt

perspektiv är att den består av få långsiktiga

placerare som var och en har stora portföljer.

Då marknaden har varit relativt liten i förhål-

lande till dessa portföljer har behovet av en

stor andel lätt omsättningsbara värdepapper

varit litet. Detta har resulterat i att den rän-

teskillnad, som marknaden har krävt för att

lämna de mest likvida segmenten av markna-

den, har varit begränsad. Härutöver har den

svenska marknaden krävt ett lägre avkast-

ningskrav för ökade kreditrisker än vad som

varit normalt på den internationella markna-

den.

Sedan avregleringen av valutamarknaden har

dock utländska aktörer i allt högre grad på-

verkat prissättningen på värdepapper emitte-

rade i svenska kronor. Sålunda har avkast-

ningskravet för olika delsegment av markna-

den allt mer anpassats till de som råder på

den internationella kapitalmarknaden, både

vad gäller kreditrisk och likviditet. AP-fon-

den, med en storleksmässigt dominerande

ställning i marknaden, gynnas på lång sikt av

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

Diagram 6. Skillnad i avkastningskrav mellan

bostadsobligationer och statsobligationer medförfall 1995,

(månadsgenomsnitt)

22

denna utveckling då ny- och omplaceringar i

de illikvidare segmenten av marknaden kan

göras till relativt högre räntor än tidigare.

Under 1990 har skillnaden i marknadsränta

mellan t.ex. femåriga stats- och bostadsobli-

gationer ökat från 0,5 till c:a 1 procentenhet

(se diagram 6). Detta ledde till en mindre po-

sitiv värdeförändring i fondens innehav av

t.ex. bostadsobligationer än för motsvarande

innehav av statsobligationer. På motsvaran-

de sätt har ränteskillnaden mellan statsskuld-

växlar och företagscertifikat (Kl) ökat från

0,20 till 0,45 procentenhet.

Under senare år har den nominella löptiden

förkortats avsevärt på obligationsmarkna-

den. Detta beror huvudsakligen på att bo-

stadsinstituten vid refinansieringen av sin ut-

låning övergått från upplåning i form av tju-

goåriga lån med femårig räntebindningstid

till upplåning med lån som återbetalas redan

efter fem år. Under 1990 har också efterfrå-

gan på krediter i bostadsinstituten i allt högre

grad bestått av lån med kort räntebindnings-

tid. Denna förändring leder till att omsätt-

ningshastigheten på obligationsstocken suc-

cessivt ökar. För AP-fondens del har således

bruttoköpen av obligationer i marknaden

ökat under senare år.

Under 1990 har placeringarna i bostadsobli-

gationer svarat för den större delen av fon-

dens nettoplaceringar. Vid slutet av året var

bostadssektorns andel av de räntebärande

placeringarna 58,8 procent (1989: 59,4 pro-

cent). I nominella termer var innehavet av

statspapper relativt oförändrat vilket innebär

att statens andel av de räntebärande place-

ringarna totalt sett har minskat något till 21,4

procent (1989: 22,4 procent). Storleken på

fondens penningmarknadsportfölj har under

året varierat och dess andel av portföljen var

vid slutet av året 2,8 procent (1989: 1,9 pro-

cent).

Direktlån

Reverslånestocken har minskat från 41,0

mdkr till 39,7 mdkr under 1990. Nedgången

beror väsentligen på mellanhandsinstitutens

(främst bostadsinstituten) övergång till kapi-

talanskaffning via marknadspapper. Även

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Diagram 7. Placeringarnas fördelning på

låntagarkategorier ultimo december 1989 och 1990

(anskaffningsvärden, procent)

23

Diagram 8. Placeringarnas fördelning efter

placeringsobjekt ultimo december 1989 och 1990

(anskaffningsvärden, procent)'

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

utlåningen till den offentliga sektorn (kom-

muner och landsting) fortsätter att minska.

Konkurrens från kommuncertifikat, andra

aktörer och finansiering i utländsk valuta har

påverkat utlåningen från fondens sida nega-

tivt.

Den traditionella målgruppen för fondens

direktlånegivning. utgörs av kommuner/

landsting samt kommunala bolag. Under de

senaste åren har konkurrensen om utlåning

till denna sektor förstärkts. Nya finansie-

ringsalternativ i form av certifikat och upplå-

ning i utländsk valuta har bidragit till att

marginalerna pressats på denna marknad.

För fondens del har detta inneburit minskad

utlåning då andra placeringar medfört högre

avkastning. Utlåning till kommuner och

landsting har således minskat med närmare 1

mdkr under året och uppgår nu till 4,1 mdkr.

Utlåning mot revers till företag uppgår till

15,3 mdkr, vilket är en uppgång med 6,5

mdkr sedan förra årsskiftet. Till största delen

består ökningen av den reversutlåning som

skett i samband med de partnerfinansiering-

ar som genomförts under året. Kreditefter-

frågan från den offentliga såväl som från den

privata företagssfären har varit låg, i synner-

het i svenska kronor. Företagens upplåning i

kortfristig osäkrad utlandsupplåning har

t.ex. under året ökat med närmare 200 mdkr

vilket förklarar den brstande efterfrågan på

24

med MoDo till ett värde av 450 mkr. Vidare Skr. 1990/91:164

finansierade fonden en partnerfinansiering Bilaga 1

via Svenskt Fastighetskapital AB där fastig-

hetsförvärv från Statens Järnvägar uppgick

till 1,8 mdkr. Sedan 1989 har fonden ett sam-

arbete med Stockholm Energi AB varvid

Svarthålsforsens kraftstation förvärvades för

850 mkr. Totalt har fonden placerat 11 mdkr

i denna typ av tillgångar. För en förvaltare

med AP-fondens placeringshorisont är den-

na typ av reala placeringar av utomordentlig

vikt.

krediter i svenska kronor. Mot slutet av året

kunde dock noteras ett omslag beträffande

företagens kreditefterfrågan. Ett ökat intres-

se för lång upplåning i svenska kronor kunde

skönjas mot bakgrund av certifikatmarkna-

dens problem och ökad valutaoro.

AP-fondens innehav av förlagslån har ökat

med 7,1 mdkr och uppgår till 10,2 mdkr.

Huvuddelen ligger inom banksektorn. Ex-

pansionen var förutsedd och är betingad av

ändrade kapitaltäckningsregler. Den s.k.

Cooke-kommittén presenterade i juli 1988

sina gemensamma kapitaltäckningsregler för

internationellt verksamma banker. Bankin-

spektionen har därefter meddelat föreskrif-

ter som anpassar den svenska kapitalmark-

naden till den internationella. Efter en över-

gångsperiod skall kapitalkraven uppgå till 8

procent senast den 31 december 1992. Vid

årsskiftet 1990/91 uppgick kravet till 7,25

procent.

Fonden har under året medverkat i fyra part-

nerfinansieringar främst avseende vatten-

krafttillgångar. En partnerfinansiering inne-

bär att fastigheter överförs till ett av avtals-

parterna ägt bolag. AP-fonden ger delägaren

en rätt att vid senare tillfälle förvärva till-

gångarna i bolaget. Under året genomfördes

partnerfinansiering med SCA där Båkab sål-

de krafttillgångar till ett värde av 5,1 mdkr,

med ASEA till ett värde av 2,9 mdkr samt

Refinansieringslånen uppgick vid årsskiftet

till 549 mkr, en nedgång med 262 mkr under

1990. Villkoren på refinansieringslån är nu-

mera marknadsanpassade, varför bankernas

efterfrågan på denna finansieringskälla har

upphört. Under året har inga nya lån utläm-

nats.

AP-fondens fastighetsaktiviteter

Fondstyrelserna fick under 1988 möjlighet

att förvärva fastigheter. Under 1989 påbörja-

des uppbyggnaden av fastighetsinnehavet

genom förvärv av det då börsnoterade fastig-

hetsbolaget Anders Nisses AB och genom

att gå in som delägare i det nybildade fastig-

hetsbolaget Pleiad Real Estate AB.

Beståndet i Anders Nisses AB utgjordes dels

av fastigheter av ren förvaltningskaraktär,

dels av ett antal utvecklingsprojekt. Hyrorna

för de svenska objekten var vid årsskiftet

drygt 300 mkr på årsbasis, varav objekt i

Stor-Stockholm svarar för 78 procent. Yt-

fördelningen är 74 procent kontor, 15 pro-

cent hotell och 11 procent bostäder. Bestån-

det i London består av ett kontorshus med

hyresintäkter på 19 mkr och ett utvecklings-

objekt, fastigheten Four Millbank, som

kommer att färdigställas under 1991.

Pleiad Real Estate AB ägs av Volvo med 25

procent samt AP-fonden, Nordbankens

pensionsstiftelse, SPP och WASA med var-

dera 18,75 procent. Med undantag av de vid

starten tillförda beståndet av Volvos kon-

torsfastigheter i Sverige för 1.000 mkr kom-

25

mer bolagets fortsatta verksamhet att vara

utlandsorienterad. Pleiad har under slutet av

1989 och under 1990 genomfört ett omfat-

tande förvärv av fastigheter i utlandet på

4.500 mkr varav drygt 1.000 mkr i vardera

Köpenhamn, Bryssel, Paris och resten i

Västtyskland, London samt en mindre del i

Oslo.

Fondstyrelserna har under 1990 träffat avtal

om tre större fastighetsaffärer. I början av ju-

ni förvärvades två av Betongindustris kon-

torsfastigheter belägna på Kungsholmen i

Stockholm samt i Sisjöområdet i Göteborg.

Köpesumman var 560 mkr. Hyresintäkterna

för 1991 beräknas bli 35 mkr.

I slutet av juni förvärvades merparten av Es-

seltes fastighetsbestånd i Sverige för 3.450

mkr. Fastighetsbeståndet består av fem för-

valtningsfastigheter och sju utvecklingsob-

jekt. Samtliga förvaltningsobjekt är belägna i

Stockholmsområdet och i samband med af-

fären tecknades långa hyreskontrakt med

säljaren. Hyresintäkterna för 1991 beräknas

bli 120 mkr. Två av utvecklingsobjekten lig-

ger centralt i Stockholm - den välkända

Norstedtsfastigheten på Riddarholmen

9.000 kvm och en fastighet på Gamla Broga-

tan, på 5.000 kvm. Bägge dessa fastigheter

skall evakueras och totalrenoveras till mo-

dern standard. Vidare ingår fem välbelägna

tomter i Solna, Sollentuna, Järfälla, Nacka

och Uppsala med en sammanlagd byggrätt

på 300.000 kvm samt Wezätafastigheten

centralt belägen i Göteborg med en befintlig

kontors- och industribyggnad på 27.000

kvm.

Under hösten 1990 träffades avtal med

Nacka Strand Fastigheter AB om ett samgå-

ende i Nacka Strandsprojektet. Nacka

Strand är en sjötomt i Nacka kommun mitt-

emot Blockhusudden på Djurgården. Där

skall 182.000 kvm kontor, 66.000 kvm gara-

ge och 22.500 kvm bostäder uppföras etapp-

vis under en femårsperiod. Köpesumman för

hälften av denna byggrätt är 360 mkr.

Det totala marknadsvärdet på AP-fondens

fastighetsinnehav är 8,2 mdkr. Fondens tota-

la hyresintäkter, exkl. andelen i Pleiads hy-

ror, beräknas för 1991 bli 455 mkr i Sverige

och 50 mkr i England.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

26

PORTFÖLJAVKASTNING

Portföljavkastningen redovisas nedan enligt

den modell som sedan några år tillbaka till-

lämpas av de svenska försäkringsbolagen.

Avkastningen delas här upp i två komponen-

ter. Det gäller dels direktavkastning, dels

värdeförändring.

Direktavkastningen är i de räntebärande pla-

ceringarna den periodiserade räntan. För fas-

tighetsplaceringarna mäts i detta fall det s.k.

driftnettot dvs skillnaden mellan fastighe-

tens hyresintäkter och fastighetens löpande

kostnader. Värdeförändringen består dels av

realiserad, dels av orealiserad värdeföränd-

ring. Vid en uppskattning av storleken på

den orealiserade värdeförändringen i de rän-

tebärande portföljerna görs marknadsvärde-

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Tabell 7. AP-fondens avkastning på placeringar 1987-1990, procentenheter

1987

dir.avk

värdef.

total

1988

dir.avk

värdef.

total

Obligationer

12,1

0,6

12,7

11,8

2,8

14,6

Lån

12,8

0,1

12,8

12,6

-0,2

12,4

Fastigheter

-

-

-

-

-

-

Total inkl korta plac

12,2

0,5

12,7

12,0

2,3

14,2

1989

1990

dir.avk.

värdef.

total

dir.avk.

värdef.

total

Obligationer

11,6

-6,4

5,2

12,4

2,0

14,5

Lån

12,5

-1,3

11,2

11,5

1,0

12,5

Fastigheter

-

-

-

3,6

-10,9

-7,3

Total inkl korta plac

11,7

-5,6

6,1

12,4

1,6

14,0

Tabell 8. AP-fondens avkastning på placeringar 1990

Marknadsvärde

Netto

Direkt

Värde-

Total

Avkastning

1989-12-31

1990-12-31

plac

avkastning

förändring

avkastning'

genomsnitt

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

1986-

1990%

Obligationer

274 206

84,0

309075

83,3

27651

33663

12.4

5533

2.0

39196

14,5

12,8

Lån och partnerfinansiering

41 482

12,7

43232

11,6

1 353

4 572

11,5

405

1.0

4 977

12,5

12,5

Fastigheter

4 266

1,3

8183

2,2

4 622

230

3.6

-704

-10,9

-474

-7.3

-

Korta placeringar

6496

2,0

10638

2,9

3806

1 898

-

-4

-

1 894

-

-

Total

326450

100

371 128

100

37 432

40363

12.4

5230

1.6

45593

14,0

12,6

, direktavkastning + värdeförändring

* Totalavkastning =---------------------------------------------------------------------------------

marknadsvärde (1989-12-31) 4- hälften av nettoplaceringarna - hälften av direktavkastningen

I tabellen ovan ingår i obligationer även partial- och förlagslån. Marknadsvärdet är genomgående beräknat efter

börskurserna vid respektive års slut.

I låneportföljen ingår AP-fondens direktlån, refinansieringslån, kapitalmarknadsreverser samt partnerfinansie-

ring. Kapitalmarknadsreverserna är värderade efter marknadsräntorna för mot?Varande illikvida placeringar och

partnerfinansieringarna är upptagna till ett bedömt marknadsvärde. I övriga fall gäller anskaffningsvärdet.

Driftsnettot, direktavkastning och nettoplaceringar (köp - försäljning 4- investeringar) för fastigheter är prelimi-

nära.

I korta placeringar ingår penningmarknadsplaceringar och banktillgodohavanden. Dä den metod för avkast-

ningsberäkning som här används ej lämpar sig för enskilda tillgångsslag vilkas innehav varierar kraftigt under året,

har avkastningssiffran för korta placeringar ej angivits separat.

27

ringen i största möjliga utsträckning på basis

av officiella marknadskurser, t.ex. från

Stockholms fondbörs. Fastigheterna har vär-

derats till marknadsvärden utifrån två ana-

lysmetoder, en cashflow och en intäkts/

kostnadskalkyl. Den förstnämnda bygger på

en analys av framtida betalningsströmmar i

fastigheten utifrån antaganden om hyresut-

veckling, driftkostnadsutveckling och infla-

tion. Intäkts/kostnadskalkylen är en kalkyl

baserad på normaliserade intäkter och kost-

nader under ett år, där nettoavkastningen

diskonteras på oändlig tid. Räntekravet har

härletts ur noterade priser på liknade fastig-

heter försålda under senare år.

Under 1990 hade AP-fondens portfölj en to-

talavkastning på 14,0 procent. Den avkast-

ningen kan i sin tur delas upp i direktavkast-

ningen 12,4 procent och värdeförändringen

1,6 procent. Avkastningen i den räntebäran-

de delen av portföljen blev 14,5 procent och

i fastighetsbeståndet -7,3 procent.

Under 1990 kunde omplaceringar i den rän-

tebärande portföljen göras till ett i förhållan-

de till tidigare år högre ränteläge. Detta re-

sulterade i att direktavkastningen ökade med

0,7 procentenhet till 12,4 procent. Under

1990 ändrades också yieldkurvan lutning så

att marknadsräntorna steg för placeringar

med kort löptid och sjönk för placeringar

med lång löptid (se diagram 3). Den sam-

mantagna effekten för AP-fonden, vars pla-

ceringar huvudsakligen är långfristiga, blev

en positiv värdeförändring i portföljen med

2,0 procent. Totalavkastningen i den ränte-

bärande portföljen blev härigenom 14,5 pro-

cent.

AP-fondens fastighetsportfölj bedöms ha ett

marknadsvärde av 8,2 mdkr vid årsskiftet

1990/91. Marknadsvärdet består av de en-

skilda fastigheternas värde, förutom fondens

aktieinnehav i fastighetsaktiebolgget Pleiad

och andelen i Globen KB, som är upptagna

till bokförda värden.

Fastighetspriserna sjönk i slutet av 1990, vil-

ket resulterade i en negativ värdeförändring

på 10,9 procent för fastighetsportföljen. Di-

rektavkastningen uppgick till endast 3,6 pro-

cent för 1990. Det förklaras av att fastighets-

innehavet inrymmer en stor andel projekt, ca

20 procent av värdet, som först om några år

kommer att ge avkastning.

REDOVISNINGEN ÅR 1990

Redovisningsmetoder

Enligt de redovisningsprinciper som gäller

för Allmänna Pensionsfonden skall fondens

tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid

beräkningen av fondkapitalet och i redovis-

ningen i övrigt. Från och med 1988 års bok-

slut görs även en resultat- och balansräkning

som är uppställd efter reala principer. Resul-

tat- och balansräkningen efter reala principer

presenteras för de tre fondstyrelserna sam-

mantagna.

En årsredovisning som inte beaktar värde-

förändringar i portföljen kan också betraktas

som ofullständig. I den reala redovisningen

värderas således portföljen till marknadsvär-

den på samtliga tillgångar där så är möjligt.

Eftersom portföljvärdet snabbt kan ändras

bör man emellertid inte fästa alltför stor vikt

vid enskilda år, utan istället betrakta resultat-

utvecklingen i ett längre perspektiv.

Nedan följer några definitioner på begrepp

som återfinns såväl i den nominella som reala

redovisningen.

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

GRUNDKAPITAL

Summan av avgifter, löntagarfondsmedel

och ”utdelning” från övriga delfonder, min-

skad med utbetalningar, avseende pensioner,

administrationsbidrag (till RFV m.fl.), över-

föringar till löntagarfonderna, fjärde fond-

styrelsen samt femte fondstyrelsen.

28

FONDKAPITAL

Nominell redovisning

Grundkapitalet enligt ovan ökat med acku-

mulerade bokföringsmässiga överskott.'

Real redovisning

Grundkapitalet uppindexerat (åren 1960—

1987 med respektive års konsumentprisin-

dextal) jämte ackumulerade reala överskott.

Fr.o.m. 1988-01-01 uppindexeras grundka-

pitalet månadsvis.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN

Nominell redovisning

Samtliga värdepapper upptages enligt regle-

mentet till anskaffningsvärden.

Real redovisning

1 portföljen ingående obligationer, partialbe-

vis och förlagsbevis, bostadssektorns kapi-

talmarknadsreverser samt partnerfinansie-

ring upptages till marknadsvärde/börsvär-

de. Onoterade värdepapper upptages till an-

skaffningsvärde.

Förändringen av det sammanlagda mark-

nadsvärdet påverkar den reala resultaträk-

ningen.

FASTIGHETER OCH FASTIGHETSBOLAG

Under rubriken fastigheter redovisas direkt-

ägda fastigheter och fastighetsaktiebolag där

fonden har bestämmande inflytande.

Under rubriken aktier i fastighetsbolag re-

dovisas delägda fastighetsaktiebolag.

De löpande inkomsterna och utgifterna på

fastighetsinvesteringarna redovisas i år ej di-

rekt i Allmänna Pensionsfondens resultat-

räkning eftersom dessa under räkenskapså-

'Enligt 26 § i reglementet utgör också 1-3 fondstyrel-

sernas sammanlagda fondkapital värderat till anskaff-

ningsvärde per utgången av närmast föregående år en

restriktion för medelstilldelningen till fjärde och femte

fondstyrelserna. De medel som ställs till förfogande

för vardera av dessa fondstyrelser får högst uppgå till

en procent av detta värde. Det motsvarar idag 4,0

mdkr.

ret i sin helhet hänför sig till fondens hel- el-

ler delägda fastighetsbolag och därför redo-

visas i resp, bolags resultaträkning.

Där fonden äger fastigheter indirekt genom

dotterbolag har värdet av aktierna i dotter-

bolagen tagits upp i balansräkningarna, ej de

enskilda fastigheternas värde.

ÖVRIGT

I den nominella redovisningen upptas samt-

liga investeringar till anskaffningsvärden och

i den reala redovisningen upptas investering-

ar till marknadsvärde.

Förändringen av det sammanlagda mark-

nadsvärdet påverkar den reala resultaträk-

ningen.

Resultat 1990

Det bokföringsmässiga resultatet av förvalt-

ningen av 1-3 fondstyrelsernas verksamhet

(sid 28 övre delen) är baserat på anskaff-

ningsvärden och påverkas inte av orealisera-

de vinster och förluster. Det bokföringsmäs-

siga resultatet blev 38.385 mkr (1989: 35.954

mkr).

Intäktsräntorna 40.370 mkr, var 11,2 pro-

cent högre än föregående år. Uppgången för-

klaras huvudsakligen av att den genomsnitt-

liga portföljstorleken under året varit ca 25

mdkr högre än föregående år. Marknadens

genomsnittliga räntenivå på femåriga stat-

sobligationer har år 1990 varit 13,6 procent,

vilket är 2,3 procentenheter högre än under

1989.1 posten ingår per balansdagen upplup-

na ej inbetalda räntor m.m. Dessa ökade från

15.076 mkr år 1989 till 17.374 mkr år 1990.

Övriga intäkter utgörs av avkastningen från

småföretagsfonden på drygt 4 mkr.

Nettot av realiserade kursskillnader vid

avyttring av värdepapper har under år 1990

uppgått till -1.680 mkr (1989: -168 mkr).

Det reala resultatet innehåller också en post

där det bokföringsmässiga resultatet korri-

geras för inflationen. Nuvärdet av de medel

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

29

Diagram 9. Fondkapital till marknadsvärde och

ackumulerade reala överskott/underskott i procent av

fondkapitalet 1960-1990.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

som har tillförts fonden fram till och med

1989 års utgång jämte de medel som tillförts

under 1990 (grundkapitalet) korrigeras med

förändringen i konsumentprisindex.

År 1990 har denna avsättning för att bevara

grundkapitalets köpkraft uppgått till 32,1

mdkr (1989: 18,4 mdkr).

Vid marknadsvärderingen per 1990-12-31

har tillgångarnas marknadsvärden ökat i för-

hållande till anskaffningsvärdena med totalt

7,0 mdkr (1989: -17,3 mdkr) under året.

Årets reala resultat blev 13,2 mdkr (1989: 0,3

mdkr).

För en långsiktig placerare är det emellertid

inte särskilt meningsfullt att tillmäta resulta-

tet ett enskilt år någon större vikt, snarare

skall man i detta avseende betrakta den reala

balansräkningen där de ackumulerade reala

resultaten sedan fondernas tillkomst kan ut-

läsas. De var 58,9 mdkr eller 14,8 % av fond-

kapitalet vid utgången av 1990 (1989: 45,7

mdkr resp. 13,4 %).

Diagram 9 utvisar att de ackumulerade resul-

taten först år 1986 (bortsett från tidigt 60-tal)

var så stora att balans erhölls mot inflatio-

nens urholkning av grundkapitalet. Under

åren 1973-1980 urholkades fondkapitalet

kraftigt av inflationen och de regler som på-

verkade fondens placeringsmöjligheter.

Man kan också konstatera att fr.o.m. år 1981

har de reala resultaten varit positiva de en-

skilda åren. Det är de senaste årens goda re-

sultat, främst beroende på de höga realrän-

torna, som gjort att det sammanlagda fond-

kapitalets realvärde har kunnat återställas

och öka.

På sid 28 ff redovisas i tkr för första-tredje

fondstyrelserna resultat- och balansräkning

sammantagna nominellt och realt samt var

för sig i löpande priser avseende räkenskap-

såret 1990 med jämförelsetal för 1989.

ADMINISTRATION

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och

suppleanter, som förtecknats separat, är efter

förslag av arbetsmarknadens parter och and-

ra organisationer förordnade år 1990 av rege-

30

ringen till dess fondstyrelsernas balansräk-

ningar fastställts under 1993. Ordföranden

jämte två ledamöter i första fondstyrelsen ut-

ses direkt av regeringen.

Revisorerna har förordnats intill fastställan-

det av balansräkningen 1991.

De tre fondstyrelserna har sedan starten

1960 haft en gemensam administration.

Organisationen framgår av schema på sid 24.

I samband med fondens första fastighetsför-

värv beslutade fondstyrelserna, såvida inte

skattesituationen var klart ogynnsam, att in-

lemma fastighetsverksamheten i AP-fondens

egen organisation. Fastighetsverksamheten

skall därmed ses som en integrerad del i

fondstyrelsernas övriga portföljförvaltning.

Ett ytterligare skäl för denna integrering är

den skattefrihet för löpande fastighetsin-

komster som riksdagen beslöt i december

1990. Beslutet tillkom efter en framställning

från fondstyrelserna. Därmed likställs skat-

tebehandlingen av fondens fastighetsinnehav

med livförsäkringsbolagens.

Sedan fondens tillkomst har också fondens

ränteinkomster varit skattefria och därmed

blir nu skattesituationen neutral mellan pla-

ceringstillgångarna.

Den framtida inriktningen kommer därför

att innebära en fortsatt strävan att föra över

•fastigheter direkt till fondstyrelsernas ba-

lansräkningar.

Även personalmässigt avses en integration

ske genom att bl.a. samla så gott som all per-

sonal till gemensamma lokaler. Vidare avses

en enhetlig personal- och lönepolitik bedri-

vas.

Personalen vid fondstyrelsernas gemensam-

ma kansli har utöver verkställande direktö-

ren utgjorts av 24 anställda (exkl. personal i

Anders Nisses AB).

Fondstyrelsernas administrationskostnader

uppgick till 48.227 tkr (1989: 31.329 tkr).

Den kraftiga ökningen i administrations-

kostnader kan huvudsakligen förklaras av

ADB-kostnadernas utveckling. Fonden har

under 1990 köpt in en ny minidator för 7,3

mkr som i sin helhet omkostnadsförts. Dess-

utom har under 1990 installerats ett s.k. per-

sondatanät som i hårdvara har kostat 2,9

mkr. Sammantaget uppgick ADB-kostna-

derna till 20,2 mkr.

Ett väl utvecklat ADB-stöd är nödvändigt

för att kunna bedriva verksamheten effek-

tivt. ADB-stödet är också ett konkurrens-

medel som kräver att fonden bedriver ett

stort utvecklingsarbete. Orsaken till ADB-

kostnadens utveckling är flera bl.a. omvärl-

dens krav, men generellt kan sägas att verk-

samheten och i den miljö den bedrivs är

ADB-krävande.

I löner och ersättningar har utbetalats följan-

de belopp:

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Styrelser och verkställande

direktör

2.073

tkr

Revisorer och valvsdelegerade

177

tkr

Övriga befattningshavare

6.744

tkr

Pensioner och arbetsgivaravgifter

3.274

tkr

31

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

ORGANISATION

32

STYRELSE OCH REVISORER

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

LEDAMÖTER

Gösta Gunnarsson, Landshövding i Jönköpings Län (ordförande)

Karl Gustaf Scherman, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

Lars Ag, Generaldirektör, Byggnadsstyrelsen (fr.o.m. 1991-01-01)

Margot Wikström, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet

Lars-Gerhard Westberg, Kommunalråd

Gunnar Hofring, Förbundsordförande, Landstingsförbundet

Lilian Hindersson, Förbundssekreterare, Svenska Kommunalarbetareförbundet

Curt Persson, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

Olle Söderman, Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet

SUPPLEANTER

Sture Korpi, Statssekreterare, Socialdepartementet

Ruth Kärnek, F.d. landstingsledamot

Olof Bergvall, F.d. generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk (t.o.m. 1990-12-31)

Peder Törnvall, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk (fr.o.m. 1991-01-01)

Nils Yngvesson, Kommunalråd

Margita Björklund, Adjunkt

Walter Slunge, F.d. förbundsdirektör, Landstingsförbundet

Margareta Svensson, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Alf Karlsson, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund

Jörgen Ullenhag, Ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor, (ordförande)

Stig Danielsson, Överdirektör, Bankinspektionen

Kjell-Åke Henstrand, Landstingsledamot

Gunnar Eklund, Adm.chef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Krister Wickman (t.o.m. 1990-12-31)

Carl Johan Åberg (fr.o.m. 1991-01-01)

Första fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av staten och kommuner och dem

närstående institutioner och bolag.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från LO, TCO,

SACO, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Regeringen utser förutom ordförande två ledamöter jämte två suppleanter.

33

3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

STYRELSE OCH REVISORER

ANDRA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

LEDAMÖTER

Hans Alsén, Landshövding i Uppsala Län (ordförande)

Lars-Gunnar Albåge, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Ulf Laurin, Styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen

Bo Rydin, Styrelseordförande, Svenska Cellulosa AB

Leif Lewin, Verkställande direktör, Kooperativa Förbundet

Stig Malm, Ordförande, Landsorganisationen i Sverige

Per-Olof Edin, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige

Bertil Whinberg, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet (t 1991-01-24)

Inge Granqvist, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

SUPPLEANTER

Sune Halvarsson, Avd.chef, Statens industriverk

Nils Holgerson, F.d. styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

Birger Jarl Persson, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

Ivan Juto, F.d. styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

Rolf Trodin, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund

Göran Wiström, Arbetsmarknadssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Bert-Ove Pettersson, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund

Arne Johansson, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet

Lars Hellman, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Stig Danielsson, Överdirektör, Bankinspektionen

August Trolle-Löwen, Civilekonom

Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Krister Wickman (t.o.m. 1990-12-31)*

Carl Johan Åberg (fr.o.m. 1991-01-01)

Andra fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagtfav enskilda större arbetsgivare.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från

SAF, LO, KF och TCO.

Regeringen utser ordförande.

34

STYRELSE OCH REVISORER

TREDJE FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

LEDAMÖTER

Rolf Wirtén, Landshövding i Östergötlands Län (ordförande)

Karl-Erik Brandt, Vice styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen

Gustaf Piehl, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation

Thorsten Nilsson, Styrelseledamot, Lantbrukarnas Riksförbund

Erik-V Ramberg, Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund

Arne Dahlberg, Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet

Bengt Lloyd, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

Seine Svensk, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund

Sture Nordh, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

SUPPLEANTER

Gustav Jönsson, Överdirektör, Riksförsäkringsverket

Åke Lundqvist, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet

Arne Johansson, Andre vice ordförande, Småföretagens Riksorganisation

Sten Lindberg, Ekonomidirektör, Lantbrukarnas Riksförbund

E.O. Holm, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund

Ingvar Jansson, Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Ingvar Åsén, Förbundsordförande, Svenska Transportarbetareförbundet

Börje Johansson, Förbundsordförande, Försäkringsanställdas förbund

Elsa Hörling, Andre vice ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Stig Danielsson, Överdirektör, Bankinspektionen

Hugo Orup, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund

Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Krister Wickman (t.o.m. 1990-12-31)

Carl Johan Åberg (fr.o.m. 1991-01-01)

Tredje fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare

samt egenavgifter.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från SAF, LRF, LO,

TCO, KF, SACO, Sveriges Köpmannaförbund och Småföretagens Riksorganisation.

Regeringen utser ordförande.

35

RESULTATRÄKNING, NOMINELL OCH REAL

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Prop. 1990/91:164

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING

1990

1989

INTÄKTER

Intäktsräntor

Obligationer

32 854 801

30275558

Partialbevis

936

1231

Förlagsbevis

807133

296125

Reverser

4497 862

5071874

Refinansieringslån

74571

113224

Penningmarknadsplaceringar

2000943

394978

övriga intäktsräntor

134120

149490

40370366

36302480

övriga intäkter

4213

4029

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

416772

471 760

SUMMA INTÄKTER

40791 351

36778269

KOSTNADER

Kostnadsräntor

236595

131 733

Inköpskostnader

24 994

21458

Administrationskostnader

48227

31 329

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

2096583

640103

SUMMA KOSTNADER

2406399

824623

ÅRETS RESULTAT

38384952

35953646

REALT RESULTAT

Nettoresultat enligt ovan

38384952

35953646

ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster

6965311

-17285 494

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

-32145493

-18381 403

ÅRETS REALA RESULTAT

13204770

286749

36

BALANSRÄKNING, NOMINELL OCH REAL

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)

1990

1989

Bokf.v.

Markn. v.

Bokf.v.

Markn. v.

TILLGÅNGAR

Banktillgodohavanden

235481

235481

604140

604140

Penningmarknadsplaceringar

9939977

9939977

5 765 788

5765788

Räntefordringar m m

17374 070

17374070

15076352

15076352

Fordran å delfondema

823573

823573

614580

614 580

Värdepapper:

Obligationer

308443133

298 732108

287 935036

271 140540

Partialbevis

11 138

9365

14850

12486

Förlagsbevis

10224286

10333131

3077182

3053196

Reverser

39731 631

39 728374

40868502

40539054

Refinansieringslån

549082

549082

811313

811313

Fastigheter

6416087

5 767820

2568445

2568445

Aktier i fastighetsbolag

350500

350500

150000

150000

Aktier i partnerfinansieringsbolag

2884110

2 954 605

132110

132110

Aktier i PMC

16500

16500

16500

16500

SUMMA TILLGÅNGAR

396999568

386814586

357634798

340484504

SKULDER

Ränteskulder

-

-

2 528

2528

övriga skulder

23889

23889

5194

5194

FONDKAPITAL

Enligt balansräkning föreg. år

Tillskjutet grundkapital

38118488

43 706026

(varav reserverade löntagarfondsmedel)

(8456631)

(4465609)

Ackumulerat överskott

319508 589

285 376158

Indexuppräknat grundkapital

294803 787

283831 139

Ackumulerat realt resultat

45672995

45386246

Summa fondkapital föreg. år

357627077

340476 782

329082184

329217385

Innevarande år

Avgifter

75688417

57624927

./. pensionsmedel

-77406049

-69178217

./.administrationsbidrag

- 478248

- 461066

(-2195880)

(-12014356)

Vinstdelningsskatt

3873 845

5333730

Löntagarfondsavgifter

1238287

1089292

./. rekvirerade löntagarfondsmedel

-2776175

-2432 000

(2335957)

(3991022)

Summa tillskjutet grundkapital

140077

-8023334

Indexuppräknat grundkapital

32285 572

10358068

Överföring från delfondema

823573

823573

614 580

614 580

Årets bokförda resultat

38384 952

35953646

Årets reala resultat

13204 770

286749

Ökning fondkapital innevarande år

39348602

46313915

28544 892

11259397

Summa fondkapital totalt

396975679

386790697

357627076

340476782

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

396999568

386814586

357634798

340484504

37

RESULTATRÄKNING

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av staten, kommuner och dem närstående

institutioner och bolag.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild spe-

cificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bok-

förts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1990

framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (Tkr)____________________________________________1990________1989

INTÄKTER

Intäktsräntor

Obligationer

10297 995

Partialbevis

131

Förlagsbevis

215 560

Reverser

1 734 039

Refinansieringslån

5057

Penningmarknadsplaceringar

457972

övriga intäktsräntor

37 380

12 748134

11620719

övriga intäkter

1404

1 326

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

164 043

169853

SUMMA INTÄKTER

12913581

11791898

KOSTNADER

Kostnadsräntor

62197

42 394

Inköpskostnader

7 748

6589

Administrationskostnader

17 342

11 792

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

652 553

149854

SUMMA KOSTNADER

739840

210629

ÅRETS RESULTAT

12173741

11581 269

38

BALANSRÄKNING

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

BALANSRAKNING PER 31.12 (Tkr)

1990

1989

TILLGÅNGAR

Banktillgodohavanden

38 788

129591

Penningmarknadsplaceringar

2232191

1 533641

Räntefordringar m m

5259926

4 554 709

Fordran å delfonderna

270543

202 036

Värdepapper:

Obligationer

98245916

Partialbevis

1485

Förlagsbevis

2 866929

Reverser

14397019

Refinansieringslån

38052

115549 401

106255320

Fastigheter

1 924 783

770554

Aktier i fastighetsbolag

105150

45 000

Aktier i partnerfinansieringsbolag

865233

39633

Aktier i PMC

5 250

5250

SUMMA TILLGÅNGAR

126251265

113535734

SKULDER

Ränteskulder

-

953

övriga skulder

6517

1 466

FONDKAPITAL

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital

9311 140

(varav reserverade löntagarfondsmedel)

(2847920)

Ackumulerat överskott

104222175

Summa fondkapital föregående år

113533315

105947 748

Innevarande år

Avgifter

27 513044

./. pensionsmedel

-27 866178

./. administrationsbidrag

- 172169

- 525303

Vinstdelningsskatt

1 291 282

Löntagarfondsavgift

445228

./. rekvirerade löntagarfondsmedel

- 944 058

792452

Summa tillskjutet grundkapital

267149

-4197 738

Överföringar från delfondema

270543

202 036

Årets resultat

12173741

11581 269

(ökning fondkapital innevarande år)

(12711433)

(7 585 567)

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

126251265

113535734

NOT

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avs. köp 2 347 680

avs. försäljn. 35900

Karl Gustaf Scherman

Lars-Gerhard Westberg

Curt Persson

Stockholm den 7 februari 1991

Gösta Gunnarsson (ordf.)

Lars Ag

Gunnar Hofring

Olle Söderman

Margot Wikström

Lilian Hindersson

Carl Johan Åberg (verkst. dir.)

39

RESULTATRÄKNING

ANDRA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större

arbetsgivare avses arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 225 basbelopp,

för 1990 ca 6,7 mkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild spe-

cificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bok-

förts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1990

framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (Tkr)

1990

1989

INTÄKTER

Intäktsräntor

Obligationer

16360 727

Partialbevis

352

Förlagsbevis

373187

Reverser

2015478

Refinansieringslån

65927

Penningmarknadsplaceringar

1 068662

övriga intäktsräntor

60050

19944 383

17 966668

övriga intäkter

1406

1 401

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

195 531

226174

SUMMA INTÄKTER

20141320

18194243

KOSTNADER

Kostnadsräntor

66679

63819

Inköpskostnader

12620

10076

Administrationskostnader

17 537

12 070

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

1032037

327 580

SUMMA KOSTNADER

1128873

413545

ÅRETS RESULTAT

19012447

17 780698

40

BALANSRÄKNING

ANDRA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

BALANSRAKNING PER 31.12 (Tkr)

1990

1989

TILLGÅNGAR

Banktillgodohavanden

121 129

272 543

Penningmarknadsplaceringar

6289660

3 502454

Räntefordringar m m

8 750992

7 622369

Fordran å delfondema

314 059

232 561

Värdepapper:

Obligationer

153145 557

Partialbevis

4010

Förlagsbevis

4 718009

Reverser

18 525 470

Refinansieringslån

484 683

176877 729

164 840941

Fastigheter

3208047

1284119

Aktier i fastighetsbolag

175250

75000

Aktier i partnerfinansieringsbolag

1 442 055

66055

Aktier i PMC

8250

8250

SUMMA TILLGÅNGAR

197187171

177904 292

SKULDER

Ränteskulder

-

1 144

övriga skulder

12 822

1 266

FONDKAPITAL

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital

21072128

(varav reserverade löntagarfondsmedel)

(2 859 859)

Ackumulerat överskott

156829 754

Summa fondkapital föregående år

177901 882

163 840562

Innevarande år

Avgifter

27571158

./. pensionsmedel

-28253 208

./. administrationsbidrag

- 174 560

- 856 610

Vinstdelningsskatt

1 291 282

Löntagarfondsavgift

453 347

./. rekvirerade löntagarfondsmedel

- 942 058

802 571

Summa tillskjutet grundkapital

-54 039

-3951939

Överföringar från delfonderna

314 059

232 561

Årets resultat

19012447

17 780698

(ökning fondkapital innevarande år)

(19272467)

(14 061320)

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

197187171

177904 292

NOT

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avs. köp 4 170 664

avs. försäljn. 693591

Lars-Gunnar Albåge

Leif Lewin

Arne Johansson

Stockholm den 13 februari 1991

Hans Alsén (ordf.)

Ulf Laurin

Stig Malm

Inge Granqvist

Bo Rydin

Per-Olof Edin

Carl Johan Åberg (verkst. dir.)

41

RESULTATRÄKNING

TREDJE FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt sk

egenavgifter. Med mindre arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunder-

lag) högst uppgår till 225 basbelopp, för 1990 ca 6,7 mkr. De överförda egenavgifterna upp-

går till kr 4.560.677.846:- (f.å. 3.700.528.217:-).

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild spe-

cificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bok-

förts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1990

framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (Tkr)

1990

1989

INTÄKTER

Intäktsräntor

Obligationer

6196079

Partialbevis

454

Förlagsbevis

218386

Reverser

748345

Refinansieringslån

3587

Penningmarknadsplaceringar

474 309

övriga intäktsräntor

36690

7 677 850

6715093

övriga intäkter

1403

1301

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

57197

75 733

SUMMA INTÄKTER

7736450

6792127

KOSTNADER

Kostnadsräntor

107719

25520

Inköpskostnader

4626

4 792

Administrationskostnader

13348

7467

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

411993

162669

SUMMA KOSTNADER

537686

200448

ÅRETS RESULTAT

7198 764

6591 679

42

BALANSRÄKNING

TREDJE FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)

1990

1989

TILLGÅNGAR

Banktillgodohavanden

75564

202 007

Penningmarknadsplaceringar

1418127

729693

Räntefordringar m m

3363152

2 899275

Fordran å delfondema

238970

179983

Värdepapper:

Obligationer

57051660

Partialbevis

5643

Förlagsbevis

2 639347

Reverser

6809142

Refinansieringslån

26348

66532140

61 610621

Fastigheter

1283257

513771

Aktier i fastighetsbolag

70100

30000

Aktier i partnerfinansieringsbolag

576822

26422

Aktier i PMC

3000

3000

SUMMA TILLGÅNGAR

73561 132

66194772

SKULDER

Ränteskulder

-

431

övriga skulder

4 550

2 462

FONDKAPITAL

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital

7 735220

(varav reserverade löntagarfondsmedel)

(2 748852)

Ackumulerat överskott

58456660

Summa fondkapital föregående år

66191 880

59293874

Innevarande år

Avgifter

20604215

./. pensionsmedel

-21 286 664

./. administrationsbidrag

- 131518

- 813967

Vinstdelningsskatt

1 291 282

Löntagarfondsavgift

339711

./. rekvirerade löntagarfondsmedel

- 890058

740935

Summa tillskjutet grundkapital

-73032

126343

Överföringar från delfonderna

238970

179983

Årets resultat

7198 764

6 591 679

(ökning fondkapital innevarande år)

(7364 702)

(6 898005)

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

73561132

66194772

NOT

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avs. köp 438 559

avs. försäljn. 22 440

Karl-Erik Brandt

Erik-V. Ramberg

Seine Svensk

Stockholm den 11 februari 1991

Rolf Wirtén (ordf.)

Gustaf Piehl

Arne Dahlberg

Sture Nordh

Thorsten Nilsson

Bengt Uoyd

Carl Johan Åberg (verkst. dir.)

43

REVISIONSBERÄTTELSER

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pen-

sionsfondens första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år

1990.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra hand-

lingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som

fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i

densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller

eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 20 februari 1991

Bengt Holmström (ordf.) Stig Danielsson Kjell-Åke Henstrand Gunnar Eklund

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pen-

sionsfondens andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år

1990.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra hand-

lingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som

fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i

densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller

eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 20 februari 1991

Bengt Holmström (ordf.) Stig Danielsson August Trolle-Löwen Berndt Holgersson

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pen-

sionsfondens tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år

1990.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra hand-

lingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som

fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i

densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller

eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 20 februari 1991

Bengt Holmström (ordf.) Stig Danielsson Hugo Orup Berndt Holgersson

44

STATISTISKA SAMMANSTÄLLNINGAR

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

BALANSRÄKNINGAR

PER 31.121 MKR

1960

1970

1980

1985

1989

1990

Obligationer

396,0

28198,9

114 526,8

190118,2

287935,0

308443,1

Partialbevis

-

121,0

110,2

53,1

14,8

11,1

Förlagsbevis

15,2

1 145,8

1 989,8

2 780,1

3077,2

10224,3

Reverser

59,4

6355,1

30561,2

45591,1

40868,5

39731,6

Refinansieringslån

-

2438,6

11 267,4

8458,0

811,3

549,1

Penningmarknadsplaceringar

0,1

0,7

2,4

2657,0

6370,0

10175,5

Fastigheter

-

-

-

-

2 568,4

6416,1

Aktier:

Fastighetsbolag

-

-

-

-

150,0

350,5

Partnerfinans.bolag

-

-

-

-

132,1

2 884,1

PMC

-

-

-

-

16,5

16,5

Räntefordringar m m

9,1

738,3

5100,7

9766,0

15076,4

17374,1

övriga tillgångar

-

-

18,1

-

614,6

823,6

SUMMA TILLGÅNGAR

479,8

38998,4

163576,6

259423,5

357634,8

396999,6

Banklån

579,4

övriga skulder

1,5

1,1

23,5

9,0

7,7

23,9

Fondkapital

478,3

38417,9

163553,1

259414,5

357627,1

396975,7

SUMMA SKULDER

479,8

38998,4

163576,6

259423,5

357634,8

396999,6

RESULTATRÄKNINGAR

IMKR

1960

1970

1980

1985

1989

1990

Intäktsräntor:

Obligationer

10,8

1617,3

9472,6

20276,3

30275,6

32854,8

Partialbevis

-

7,9

8,8

4,4

1,2

0,9

Förlagsbevis

0,6

73,0

190,6

338,7

296,1

807,1

Reverser

1,0

372,6

2 789,7

5371,6

5071,9

4497,9

Refinansieringslån

-

178,8

1 199,7

1 133,7

113,2

74,6

övriga intäktsräntor

0,8

9,7

67,4

766,0

395,0

2135,0

övriga intäkter, kurs-

skillnader m m

-

-

-

-

625,3

421,0

SUMMA INTÄKTER

13,2

2259,3

13728,8

27'890,7

36 778,3

40791,3

Kostnadsräntor, inköpskost-

nader och kursskillnader

1,3

44,7

56,1

612,8

793,3

2358,2

Fondstyrelsernas admini-

strationskostnader

0,5

1,3

6,2

12,8

31,3

48,2

SUMMA KOSTNADER

1,8

46,0

62,3

625,6

824,6

2406,4

RESULTAT

11,4

2213,3

13666,5

27265,1

35953,7

38384,9

45

TABELL 1. PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER

PLACERINGSOBJEKT UNDER ÅR 1990

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, Mkr)

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

Första

Andra

Tredje

Totalt

Totalt

fond-

fond-

fond-

nominella

anskaffn.

styrelsen

styrelsen

styrelsen

värden

värden

Mkr

Mkr

Mkr

Mkr

Mkr

OBLIGATIONSLÅN’

9293

9990

4 808

24091

20504

Staten

1 584

1963

1 466

5013

3066

Landsting och kommuner

-305

-148

-110

-563

-559

Kommunfinansierande institut

939

787

129

1 855

1 727

Bostadsf inansierande institut

7 300

8336

4 048

19684

18224

Företag

-502

-974

-538

-2 014

-2013

Företagsfinansierande institut

279

48

-166

161

104

Utländska låntagare

-2

-22

-21

-45

-45

FÖRLAGSLÅN

2614

3180

1402

7196

7147

Kommunfinansierande institut

- i

-

-

-

Bostadsfinansierande institut

723 i

740

132

1595

1 595

Företag

131

407

118

656

608

Företagsfinansierande institut

-75 ■

-84

-37

-196

-196

Banker

1 835

2117

1 189

5141

5140

REVERSLÅN

-1 316

606

-442

-1152

-1 137

Landsting och kommuner

-992

-57

-7

-1 056

-1018

Kommunfinansierande institut

- j

-40

-50

-90

-91

Bostadsfinansierande institut

-1 828

-1413

-841

-4082

-4106

Företag

1 848

3334

1 332

6514

-6515

Företagsfinansierande institut

-344

-1218

-876

-2 438

-2437

Banker

-

-

-

-

-

REFINANSIERINGSLÅN

-19

-232

-12

-263

-262

PENNINGMARKNADSPLACERINGAR 2

745

3089

695

4529

3805

FASTIGHETSINVESTERINGAR M M

2 040

3400

1360

6800

6800

SUMMA

13357

20033

7811

41201

36 854

Inklusive partiallån.

Anskaffningsvärden.

TABELL 2. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ

LÅNTAGARGRUPPER UNDER ÅR 1990

(Anskaffningsvärden, Mkr)

Fondl

Fond II

Fond III

Totalt

Mkr

%

Staten

897

1135

1034

3066

8

Kommuner

-407

478

-50

21

-

Bostäder

5691

7096

2 960

15747

43

Näringsliv

3113

3348

998

7 459

20

därav industri m m

1 794

1022

553

3369

9

energi

1 214

2412

777

4403

12

lantbruk

104

-86

-332

-314

-1

Utländska låntagare

-2

-22

-21

-45

-

Penningmarknadsplaceringar

608

2636

562

3806

10

Fastighetsinvesteringar m m

2 040

3400

1 360

6 800

18

SUMMA

11940

18071

6843

36854

100

46

TABELL 3. PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER

PLACERINGSOBJEKT PER 31.12 1990

(Nominella värden och rotalt även anskaffningsvärden, Mkr)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Första

Andra

Tredje

Totalt

Totalt

fond-

fond-

fond-

nominella

anskaff-

styrelsen

styrelsen

styrelsen

värden

ningsvärden

Mkr

Mkr

Mkr

Mkr

%

Mkr

%

OBLIGATIONSLÅN’

99916

155384

58 008

313308

82

308 454

82

Staten

25422

42413

13 766

81 601

21

78965

21

Landsting och kommuner

Kommunfinansierande

529

642

497

1 668

1 644

-

institut

Bostadsfinansierande

2128

1599

812

4 539

1

4 359

1

institut

66714

101902

38 386

207002

54

205142

54

Företag

3325

5248

2 028

10601

3

10 551

3

Företagsfinansierande

institut

1 781

3550

2 504

7 835

2

7 731

2

Utländska låntagare

17

30

15

62

-

62

-

FÖRLAGSLÅN

Kommunfinansierande

2881

4749

2652

10282

3

10225

3

institut

-

40

1

41

-

40

-

Bostadsfinansierande

institut

738

764

254

1 756

1

1 754

1

Företag

196

574

147

917

-

868

-

Företagsfinansierande

\ -

institut

2

110

8

120

-

119

-

Banker

1 945

3261

2 242

7 448

2

7 444

2

REVERSLÅN

14417

18545

6807

39769

10

39732

10

Landsting och kommuner

Kommunfinansierande

3693 :

315

12

4020

1

4 057

1

institut

250 i

-

-

250

-

250

-

Bostadsfinansierande

institut

3220 !

5166

1 972

10358

3

10284

3

Företag

Företagsfinansierande

6148

7230

1 903

15281

4

15280

4

institut

Banker

1 106

5834

2 920

9 860

2

9 861

2

REFINANSIERINGSLÅN

38

485

26

549

-

549

-

PENNINGMARKNADS-

PLACERINGAR 2

2481

7068

1665

11214

3

10175

3

FASTIGHETS-

INVESTERINGAR MM

2901

4833

1933

9667

2

9667

2

SUMMA

122 634

191064

71 091

384789

100

378802

100

' Inklusive partiallån.

• Anskaffningsvärden.

47

TABELL 4. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ

LÅNTAGARGRUPPER PER 31.12 1990

(Anskaffningsvärden, Mkr)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Fondl

Innehav

%

Fond II

Innehav

%

Fond III

Innehav

%

Totalt

Innehav

%

Staten

24 538

20

41150

22

13278

19

78966

21

Kommuner

6498

5

2514

1

1 302

2

10314

3

Bostäder

70015

58

106985

57

40216

57

217216

57

Näringsliv

14481

12

26199

14

11 721

17

52401

14

därav industri m m

8664

7

14934

8

6446

9

30044

8

energi

4 506

4

8088

4

2 525

4

15119

4

lantbruk

1 311

1

3177

2

2 750

4

7 238

2

Utländska låntagare

17

30

15

62

Penningmarknadsplaceringar

2271

2

6411

3

1494

2

10176

3

Fastighetsinvesteringar m m

2 901

3

4833

3

1933

3

9667

3

SUMMA

120721

100

188122

100

69959

100

378802

100

TABELL 5. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ

LÅNTAGARGRUPPER UNDER RESPEKTIVE ÅR

(Anskaffningsvärden, Mkr)

1960 1970 1980 1985 1989 1990

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Staten

135

29

739

11

6468

4i

5754

30

-9 728

-36

3066

8

Kornmuner

61

13

593

8

362

2

-156

-1

235

1

21

-

Bostäder

173

37

3664

52

4247

27

14190

74

31 710

116

15 747

43

Näringsliv

102

21

2 026

29

4 807

30

-893

-5

-2 246

-8

7 459

20

därav industri m m

62

13

1 515

22

3576

23

-1 394

-7

-959

-4

3369

9

energi

25

5

337

5

682

4

-137

-1

-1 036

-4

4403

12

lantbruk

15

3

174

2

549

3

638

3

-251

-1

-314

-1

Utländska låntagare

-

-

-3

-

-16

-

-22

-

-19

-

-45

-

Penningmarknadsplaceringar

-

-

-18

-

1

-

296

2

4 499

17

3806

10

Fastighetsinvesteringar m m

2 867

10

6800

18

SUMMA

471

100

7001

100

15869

100

19169

100

27319

100

36854

100

48

TABELL 6. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÄ

LÅNTAGARGRUPPER PER 31.12 RESPEKTIVE ÅR

(Anskaffningsvärden, Mkr)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

1960 1970 1980 1985 1989 1990

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Staten

135

29

3320

9

34 940

22

72 487

29

75899

22

78966

21

Kommuner

61

13

3978

10

11 036

7

12 759

5

10291

3

10314

3

Bostäder

173

37

18420

48

58280

37

96 898

39

201 467

59

217216

57

Näringsliv

102

21

12 405

33

54036

34

64 661

26

44943

13

52 401

14

därav industri m m

62

13

9352

25

41 344

26

42 856

18

26674

8

30044

8

energi

25

5

1695

4

8212

5

13631

5

10717

3

15119

4

lantbruk

15

3

1 358

4

4 480

3

8174

3

7 552

2

7238

2

Utländska låntagare

-

-

136

-

163

-

198

-

107

-

62

-

Penningmarknadsplaceringar

-

-

1

-

3

-

2 656

1

6370

2

10176

3

Fastighetsinvesteringar m m

2 867

1

9667

2

SUMMA

471

100

38260 100158458

100249659 100

341944

100

378802

100

TABELL 7. TILLVÄXT I FONDKAPITAL UNDER

RESPEKTIVE ÅR

(Anskaffningsvärden, Mkr)

1960

1970

1980

1985

1989

1990

Influtna avgifter

468

6100

22192

34494

57625

75688

Avkastning från övriga

fondstyrelser

53

116

614

824

Intäktsräntor

13

2 259

13 729

27 891

36302

40370

Pensionsutbetalningar

-

-1 166

-19030

-42116

-69178

-77 406

Kostnadsräntor, kursskill-

nader m m

-1

-44

-56

-613

-318

-1 937

Administrationskostnader

-2

-74

-243

-316

-492

-526

Reserverade löntagarfonds-

medel (förändring)

-17

3991

2 336

Tillväxt i fondkapital

478

7 075

16645

19439

28 545

39349

Procentuella avgiftsuttag'

3

10

12

10

11,0

13,0

Basbelopp vid ingången av

respektive år (kronor)

4 000

6000

13900

21 800

27 900

29 700

Den genomsnittliga direkta

räntan på de långfristiga

placeringarna (procent)

5,63

6,56

9,09

11,58

11,09

11,24

' Från 1982 beräknas avgiftsuttaget på hela lönesumman, vilket sänkte uttaget med 2,8 procentenheter.

From 1984 inkluderas förhöjd ATP-avgift om 0,2 procentenheter (för löntagarfondernas verksamhet).

49

4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

TABELL 8. VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN

PER 31.12 RESPEKTIVE ÄR

(Mkr).

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

1985

1986

1987

1989

1990

Innehav av obligationer, partialbevis

och förlagsbevis:

Nominellt

193693,5

211 450,8

232 949,9

292 301,7

323588,9

Anskaffningsvärde

192 951,4

211553,9

232 267,7

291 027,1

318677,9

Marknadsvärde

178 860,3

204 866,4

226 007,2

274205,7

309074,2

TABELL 9.

GEOGRAFISK FÖRDELNING AV

AP-FONDENS FASTIGHETSBESTÅND'.

Marknadsvärde 1990

Mkr

%

Norra Sverige

466

6

Storstockholm

6199

79

Södra Sverige

209

3

Utomlands

969

12

SUMMA

7843

100

varav bostäder

175

2

kommersiella fastigheter

7 668

98

Aktieinnehav i Pleiad

340

TOTALT

8183

Ägarandelen i Globen är upptaget till bokfört värde.

50

KORTFATTADE FAKTA OM ALLMÄN TILLÄGGSPENSION

(ATP)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

FÖRSÄKRADE

Anställda och egna företagare i åldern 16-64

år (för personer födda 1911-1927 räknas

även det 65 :e året).

BASBELOPP

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som

ATP liksom flertalet sociala förmåner är

uppbyggt på. Basbeloppet fastställs numera

för ett helt år i taget och visar förändringen i

konsumentpriserna från oktober till oktober

året innan. Basbeloppet respektive år regle-

rar utbetalningen av ATP.

BASBELOPPETS STORLEK NÅGRA ÅR

1965

1970

1975

1980

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

5 000

6 000

9 000

13 900

21 800

23 300

24 100

25 800

27 900

29 700

32 200

ATP-POÄNG

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI)

redovisas på slutskattesedeln varje år. Den

utgörs i princip av förvärvsinkomsten under

året minskad med basbeloppet i januari. In-

komster över 7,5 basbelopp räknas inte med

i den pensionsgrundande inkomsten ( — taket

i ATP).

»TD - PGI

A 1 P-pOang = ;--;—:----

basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5

för varje år. ATP-poängen registreras och

sparas för varje individ varje år.

ATP-BERÄKNING

ATP-pensionens storlek för år beräknas en-

ligt följande:

Basbeloppet X 60 % X medel-ATP-poäng’ X

antal” år med ATP

3Ö

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

** Högst 30 år.

ATP-ÅLDERSPENSION

Utgår normalt från den månad man fyller 65

år.

För att få full ATP skall man arbetat 30 år

(för de som är födda 1923 och tidigare gäller

särskilda regler). Reduktion med 1/30 för

varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomstå-

ren (= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5

basbelopp. Maximalt för år 1990:0,6 X 6,5 X

29.700 = 115.800 kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras

tidigast från 60 års ålder. Reduktion med

0,5 % per ”förtida” månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske

längst intill 70 år. Förhöjning med 0,7 % per

uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning

och utbetalning av ATP.

SJUKBIDRAG/FÖRTIDSPENSION

Varaktig arbetsoförmåga minst 50 % eller

varaktig arbetslöshet efter 60 år: sjukbidrag/

förtidspension efter 1 å 2 år.

Förtidspensionens storlek beräknas på sam-

ma sätt som för ålderspension (med några

undantag).

Vid fullständig arbetsoförmåga är förtids-

pensionen samma som ålderspensionen.

EFTERLEVANDEPENSION

Omställningspension och hel särskild efter-

levandepension utgör 40 % av den avlidnes

egenpension eller, om barn med barnpension

finns, 20 %.

BARNPENSION

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes

beräknade eller verkliga ålders- eller förtids-

pension. Detta gäller för första barnet. För

varje ytterligare barn ökas procenttalet med

20.

51

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1990

Allmänna Pensionsfonden

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggs-

pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för för-

värv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsva-

rar 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, andra och tred-

je AP-fondema förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en av-

kastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst

10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala

rösttalet.

54

1990 i sammandrag

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

• Fondens grundkapital får from 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje fond-

styrelsernas tillgångar eller omkring 3.6 mdr vid årsskiftet 1990/91.

• Fonden har under året rekvirerat 500 mkr varefter grundkapitalet uppgår till 3.500

mkr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 19.5 mdr

mot 23.7 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1990 värdepapper för 2.9 mdr och sålde värdepapper för

2.5 mdr.

• I nyemissioner placerades 292 mkr, varav 231 mkr i icke börsnoterade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Ericsson,

ASEA, Procordia och AGA, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 8.1 mdr mot-

svarade knappt 47% av portföljvärdet.

• Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 168 mkr under 1990. Det totala

investerade beloppet i onoterade företag uppgick till 795 mkr.

• Resultatkravet kunde ej uppfyllas. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden

emellertid överträffat resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en

årlig utdelning på detta med 3% - med över 12 mdr.

• Aktiekurserna sjönk under 1990 med 30%. Index för fondens portfölj sjönk med

23%. Totalavkastningen blev negativ, 19%.

55

VI)-kommentar

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Etter åttiotalets exempellösa kursuppgång på Stockholms

Fondbörs, inleddes nittiotalet med en kraftig rekyl. Kur-

serna sjönk med hela 30W. vilket gör 1990 till ett av de

sämsta åren någonsin på den svenska aktiemarknaden.

Bakom denna händelseutveckling låg naturligtvis ett

flertal faktorer av såväl internationell som nationell ka-

raktär. Vidare kommentarer kring dessa samband ges på

annan plats i denna årsredovisning. Här följer istället

några principiella rellektioner i skuggan av föregående

års dramatiska börsutveckling.

Aktieplaceringar är till sin natur mer riskfyllda än place-

ringar i l ex statsobligationer. Aktiekapitalet i det enskil-

da bolaget utgör ju den buffert som får bära bördan om

bolaget utvecklas negativt. För detta högre risktagande

kräver aktieinvesteraren en högre avkastning, en riskpre-

mie. Riskpremien varierar mellan olika företag. Ju högre

risk tagandet upplevs av marknaden i det enskilda fallet,

desto högre ställs avkastningskravet. Riskpremien inne-

håller även en komponent som inbegriper alla företag,

den s k marknadsrisken. Kursutvecklingen under åttio-

talet lår oss lätt att glömma dessa grundläggande förhål-

landen. men i fjol synliggjordes detta, såväl vad gäller

enskilda aktier, som aktiemarknaden i sin helhet.

Sambandet mellan risk och avkastning är närmare belyst

inom den traditionella portföljvalsteorin för vilken 1990

års nobelpristagare i ekonomi belönades. Enkelt uttryckt

lär oss teorin att det är möjligt att reducera risken för en-

skilda aktier genom att inte placera ”alla ägg i samma

korg”. Intuitivt är detta lätt att förstå även för den som

inte är bevandrad i aktieaffärer. Portföljteorin för oss

emellertid längre genom att visa att det är möjligt att öka

avkastningen i portföljen genom att öka risken, t ex ge-

nom att lägga något fler ägg i vissa korgar och färre i an-

dra. Om sådana beslut grundas på adekvat analys, bör det

vara möjligt att över tiden erhålla en högre avkastning än

vad som skulle ha blivit fallet om ”äggen” fördelats lika.

Fjärde AP-fonden har under sin verksamhetstid medvetet

sökt påverka portföljens avkastning genom att koncentre-

ra en övervägande del av placeringarna till ett begränsat

antal bolag. Strategin har visat sig lyckosam mätt över en

längre period. Däremot kan den högre koncentrationen

under enskilda år leda till att det högre risktagandet

”straffar sig”.

Risk är en realitet också på räntemarknaderna. 1 efter-

hand kan konstateras att risktagandet, särskilt på före-

lagscertifikatmarknaden. underskattats av marknadens

aktörer. Detta har lett till att en stor del av marknaden

blivit illik vid med en kontraktion i hela kreditsystemet

som följd. För att bryta denna negativa trend fordras en

mer omfattande genomlysning av marknadens kreditta-

gare. Detta skulle kunna ge en mer sofistikerad marknad,

som genom differentierade räntor tar hänsyn till riskni-

vån i det enskilda fallet.

Under perioder av stora kursfluktuationer på börsen är

det lätt att förlora det långsiktiga perspektivet. Detta gäl-

ler i såväl uppgångar som nedgångar. För en institution

av fjärde AP-fondens karaktär är portföljförvaltningen en

verksamhet med uttalat långsiktiga mål. En konsekvens

av ett långt perspektiv är att resultatmätningen bör ske

över en längre tidsperiod eftersom enskilda år ger en

ofullständig bild av utvecklingen. Det kan diskuteras hur

lång en sådan mätperiod bör vara och synpunkterna torde

vara många. För en aktieförvaltare, som agerar på nä-

ringslivets riskkapitalmarknad, förefaller det naturligt att

denna tidsperiod inte bör understiga t ex längden av en

konjunkturcykel.

För att dessutom möjliggöra en effektiv portföljförvalt-

ning krävs att marknadsplatsen är effektiv och på ett rik-

tigt sätt avspeglar aktörernas preferenser. Mot denna

bakgrund är det oroande att omsättningshastigheten, dvs

likviditeten, på Stockholms Fondbörs fortsätter att falla.

En likvid marknadsplats är av den allra största betydelse

för en institution av fjärde AP-fondens storlek. För att

illustrera problemet kan nämnas att omsättningen på

stockholmsbörsen under en genomsnittlig dag under för-

ra året motsvarade ca 1% av fondens portfölj.

I ljuset av det ovan förda resonemanget om risker, lång-

siktighet och den svenska aktiemarknadens bristande lik-

viditet. är det en naturlig utveckling att fonden i ökad ut-

sträckning fått möjlighet att investera även i utländska

aktier. Denna utökade placeringsmöjlighet bör inte ses

som ett hot i form av en ytterligare dränering av den

svenska riskkapitalmarknaden. Aktiehandeln runt om i

världen fortsätter att intemationaliseras och globaliseras,

vilket förhoppningsvis kommer att ge positiva effekter

även för mindre aktiemarknader som den svenska. Men

stockholmsbörsen måste i detta avseende ges möjlighet

att konkurrera på lika villkor.

Den utveckling, som ligger bakom ovanstående reflek-

tioner. har på ett högst påtagligt sätt påverkat fjärde AP-

fonden under det gångna verksamhetsåret. För en i hu-

vudsak aktieförvaltande svensk institution redovisas följ-

aktligen ett utomordentligt svagt resultat i absoluta tal.

Även om resultatet i relativa termer är bättre, så stämmer

utfallet till eftertanke och ödmjukhet.

56

Riskkapitalmarknaden 1990

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

1990 blev kursmässigt ett mycket händelserikt år för

Stockholms fondbörs. Diagram I visar utvecklingen av

Veckans Affärers totalindex under 1988 och 1989 samt

av totalindex och index för några av de viktigaste bran-

scherna månadsvis 1990.

Totalindex sjönk under året med 30% (föregående år

+24%). Kursutvecklingen var mycket växlande under

årets gång. Fram till första veckan i april hade kurserna

sjunkit med 11%. Detta kursfall återhämtades under de

tre påföljande månaderna och första veckan i juli hade

kurserna stigit med närmare 5% sedan årets början. Där-

efter sjönk kursnivån fram till årskiftet med 33% under

stundtals baisseartade förhållanden.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1988-1990

VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

Ä

r

y

i

J

x \

/V

V

f

\

l

\

s

r

A

t

1

i

1

l

K.

*

TO'

rALir

JDE>

TO'

rALir

JDEX

2

TALI

MDE,

_

<

TO'

rALih

_

4DE>

_

10 20 30 40 50 10 20 30 40 50

1988-1989

1990 VECKA

1990 VECKA

10 20 30 40 50 10 20 30 40 50

1990 VECKA 1990 VECKA

Den branschmässiga kursutvecklingen under året var för-

vånansvärt homogen. Samtliga branscher utom Kemisk

Industri minskade sitt börsvärde under året. Kemisk In-

dustri. som är överrepresenterad i fondens portfölj, blev

årets bästa bransch med en kursstegring på 5%. Sämst

utvecklades Fastighets- och byggföretag -48% och För-

valtningsbolag -41%. Övriga branscher minskade sitt

börsvärde med mellan 34% och 20%. Bland dessa ingår

de två andra för fonden viktiga branscherna Verkstäder

och Skogsindustri, som visade kursnedgångar på 33%

respektive 24%.

För enskilda aktier har utvecklingen varit mycket skif-

tande. Det är svårt att urskilja några generella tendenser.

Anmärkningsvärt är att en så stor andel som 2/3 av det

totala antalet noterade aktier på A:l och A:ll-listorna ut-

vecklats sämre än totalindex. Närmare hälften av dessa

bolag har halverats kursmässigt under året. Endast nio

bolag kan påvisa en positiv kursutveckling. Av dessa är

blott fem aktiebolag svenska, däribland kan nämnas lä-

kemedelsbolaget Astra och verkstadsföretaget Ericsson,

vilka vid årets utgång utgjorde fondens två största enga-

gemang.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms

Fondbörs (A:l och A:II-listorna) minskade från I 12.8

mdr 1989 till 93.5 mdr 1990. Därmed sjönk aktieomsätt-

ningen för fjärde året i rad. Eftersom omsättningen inne-

håller såväl en pris- som en volymkomponent, är omsätt-

ningshastigheten ett mer relevant mått på affärsaktivite-

ten. Omsättningshastigheten beräknas månadsvis av

fondbörsen. Under 1990 registrerades en omsättnings-

hastighet på 14%. jämfört med 16% för 1989. Affärsakti-

viteten - mätt på detta sätt - ligger därmed på samma

låga nivå som under 1980.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska ak-

tier var i stort sett oförändrad 21.3 mdr (21.9 mdr). Vid

en jämförelse av genomsnittet av dessa köp och försälj-

ningar med den i Sverige registrerade omsättningen

märks att denna relation stigit till drygt 11% (10% ). För

första gången sedan 1986 nettoexportcrades under helår-

et svenska aktier till utlandet. Nettoexporten uppgick till

måttliga 1.2 mdr (-1.9 mdr).

Jämför man istället genomsnittet av importen och expor-

ten av utländska aktier med den i Sverige registrerade

omsättningen har denna relation mer än fördubblats och

uppgick till 60% (27%). De sammanlagda köpen och för-

säljningarna av utländska aktier nådde enligt Riksban-

kens statistik 112.3 mdr (60.3 mdr). Härav uppgick net-

toimporten till 19.8 mdr (27.9 mdr). Noterbart är inte

bara att ett avsevärt flöde svenskt kapital kanaliserades

till utländska riskkapitalmarknader, utan även att mer än

1/3 av den svenska aktiehandeln under året bestod av ut-

ländska aktier.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Sedan gränshandeln för räntebärande instrument liberali-

serades i mitten av 1989 har kapitalflödena över gränsen

ökat avsevärt. Under 1990 köptes och såldes nominella

värdepapper för sammanlagt 398.6 mdr (85.5 mdr under

andra halvåret 1989). Härav svarade kronobligationer för

359.8 mdr (66.6 mdr). Nettoexporten av obligationer till

utlandet ökade till 50.5 mdr (34.4 mdr). Tendensen att

svenska placerare ökar andelen reala utländska tillgångar

i sina portföljer på bekostnad av nominella svenska till-

gångar har alltså fortsatt om än med svagare ökningstakt

än under förra året.

Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval utländska

börser mätt i lokal valuta från årsskifte till årsskifte för

1989 och 1990. Den dollarbaserade världsindexutveck-

I ingen under 1990, enligt tidskriften Morgan Stanley Ca-

pital International (MSCI). återges också i diagrammet.

Börskurserna sjönk generellt under 1990. Av de börser

som MSCI följer utgjorde det enda undantaget Hong

Kong-börsen. som registrerade en marginell uppgång.

De större börserna, som är representerade i fondens ak-

tieportfölj - New York, Tokyo. London, Paris, Frankfurt

och Ziirich - sjönk kursmässigt från årsskifte till årsskifte

med mellan 6 f /f och 39% i lokal valuta.

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLING UTLANDET

I I Helår 1989

I I Helår 1990

Världsindex 1990

Optionshandeln ökade något jämfört med föregående år.

Omsättningen ökade mest i handeln med indexoptioner,

från 4.7 mdr till 6.1 mdr. Handeln med standardiserade

aktieoptioner steg från 4.5 mdr till 5.0 mdr.

Det totala marknadsvärdet på de svenska börsbolagen

minskade under året med 2I9 mdr till 525 mdr. vilket

motsvarade en värdering uppgående till ca 90% av det

justerade egna kapitalet. Under de senaste åren har före-

tagens börs värde i regel väsentligt överstigit värdet av

det egna kapitalet. Det nuvarande förhållandet avspeglar

marknadens ändrade förväntningar avseende bolagens

resultatutveckling och leder, mot bakgrund av rådande

konjunkturutsikter, inte automatiskt till slutsatsen att fö-

retagen därmed är undervärderade.

Kursutvecklingen på den svenska aktiemarknaden under

1990 kom att bli den sämsta på mycket länge. Detta in-

träffade efter två mycket starka börsår, I988 och I989,

då totalindex steg med 5I% resp 24%. Börsföretagens

vinster kulminerade under denna period efter en lång och

mycket stark konjunkturuppgång i hela OECD-området.

Konjunkturläget var vid ingången av 1990 fortfarande

relativt gott. Stockholmsbörsen steg därför under första

halvåret, även om inledningen blev svag, bl a som en

följd av osäkerhet kring den inhemska ekonomiska poli-

tiken. som kulminerade under regeringskrisen i januari.

Kursuppgången stöddes också av den överföring av spar-

medel som skedde från allemanssparande till allemans-

fonder.

Samtidigt fortsatte ett betydande utflöde av kapital till

utländska börser. Utländska aktier nettoköptes för ca I5

mdr under första halvåret, vilket således dämpade likvi-

ditetsflödet till stockholmsbörsen.

Den viktigaste förklaringen till den positiva kursutveck-

lingen under årets första hälft var kanske den kreditex-

pansion som pågått alltsedan kreditregleringen avskaffa-

des. Värdetillväxten i aktier och fastigheter skapade be-

låningsutrymme. vilket i sin tur ledde till en successivt

ökad likvidisering av de finansiella marknaderna.

Efterhand blev signalerna allt tydligare att industrikon-

junkturen hade börjat mattas av. Aktiekurserna på börsen

började falla efter att ha nått sin kulmen i början av juli.

Iraks invasion av Kuwait förstärkte farhågorna för en

försämring av världskonjunkturen. Risken för höjda olje-

priser. ökad inflation och försvagad tillväxt, gav snabbt

genomslag på aktiemarknaderna runt om i världen.

För svenskt vidkommande fick utvecklingen dramatiska

effekter. Den försvagade ekonomiska utvecklingen i lan-

det utlöste bl a spekulationer om en svensk devalvering,

vilket tvingade upp räntenivån kraftigt. I kombination

med fallande priser på fastigheter och aktier blev situa-

tionen mycket snart svårhanterlig för flera aktörer på

kreditmarknaden. Följden har blivit en snabb kreditkon-

traktion, vars verkningar fortfarande är betydande.

Kursnedgångarna på Stockholms Fondbörs förstärktes

under senhösten av svaga delårsrapporter och nedjuste-

ringar av vinstprognoser. Vid årsskiftet hade totalindex

minskat med 30% sedan årets början.

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt note-

rade företag uppgick till 5.0 mdr (4.I mdr). Härav upp-

gick nyemissionerna till 4.1 mdr (2.2 mdr). 4 (6) bolag

introducerades på A- och OTC-listorna till ett samman-

lagt belopp av 0.9 mdr (1.9 mdr).

Under I990 tillfördes Stockholms Fondbörs 2I (9) nya

bolag. 27 (I6) bolag avfördes från notering på grund av

uppköpserbjudanden m m. Antalet OTC-noterade bolag

minskade med 8 (I). sedan listan tillförts 2 (5) bolag och

10 (6) bolag avförts från notering.

58

Fonden 1990

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan

1974 successivt förts över från första-tredje AP-fonderna

till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fonden

infördes den I juli 1988. Enligt dessa får till fondens för-

valtning överföras medel som "får uppgå till högst l c /c av

det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av

närmast föregående kalenderår på de medel som första-

tredje fondstyrelserna förvaltar". Medelsramen har häri-

genom under 1990 ökats med ca 300 mkr till ca 3.600

mkr.

Fonden har under året rekvirerat ytterligare medel. 500

mkr. varefter grundkapitalet uppgår till 3.500 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de succes-

siva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex

fram t o m december 1990) uppgår till 6.974 mkr. Det

uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglemen-

tets krav på 3% direktavkastning till första-tredje AP-

fonderna.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande

har dels investerats i värdepapper (svenska noterade och

onoterade värdepapper och - i begränsad omfattning, jfr

sid 19-20 - utländska värdepapper), dels placerats i likvi-

da medel.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under

1990 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-

tal för 1989 (belopp i mkr):

svenska och 6 utländska mäklare. Under 1990 har affä-

rer, motsvarande mer än hälften av den svenska affärsvo-

lymen. skett utan anlitande av mäklare. Den höga ande-

len förklaras främst av uppköpserbjudanden i Incentive

och Pharmacia.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda

svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument

sammantagna: noterade värdepapper till marknadsvär-

den. onoterade värdepapper till bokförda värden) förde-

lade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1990 på

följande sätt:

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till

större enskilda engagemang. Innehav på 500 mkr och

däröver finns i 12 företag och svarar för drygt 76% av

Engagemang

mkr

Antal

företag

Totalt

belopp

Procent

1000<

4

7.207

41,6

500 <1000

8

6.034

34,9

250 < 500

2

607

3,5

100 <250

14

2.151

12,4

50 < 100

II

696

4,0

10 < 50

19

556

3,2

< 10

13

76

0,4

71

17.327

100,0

KÖP

FÖRSÄLJNINGAR

(marknadsvärden)

NETTO-

PLACERINGAR

(likviditetseffekt)

1990

1989

1990

1989

1990

1989

SVENSKA VÄRDEPAPPER

noterade 1

i nyemissioner

61

100

-

-

61

100

i andrahandsmarknaden

2.381

3.088

2.468

1.801

-87

1.287

onoterade

i nyemissioner

231

74

-

-

231

74

övrigt

12

21

10

56

2

-35

2.685

3.283

2.478

1.857

207

1.426

UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER

235

101

42

102

193

-1

TOTALT

2.920 3.384 2.520 1.959 400 1.425

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstäm-

mer med summan i delposterna.)

Fondens köp av värdepapper 1990 var 2.920 mkr dvs

lägre än 1989 (3.384 mkr). Försäljningssumman var dä-

remot högre 1990 än föregående år och uppgick till

2.520 mkr (1.959 mkr). Fondens nettoköp av värdepap-

per uppgick därmed till 400 mkr (1.425 mkr).

Det totala antalet värdepappersaffärer minskade från ca

1.250 till ca 720. Det svenska courtaget minskade från ca

15 mkr till drygt 6 mkr. Fonden har gjort affärer med 19

1 Börsnoterade eller på annat sätt dagligen noterade.

portföljvärdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier på-

börsens A:I-lista återfinnes 9 av fondens investeringar

över 500 mkr med ett samlat värde på drygt 10 miljarder

eller drygt 61% av fondens portföljvärde.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av

fondens svenska värdepappersportfölj framgår av tabel-

len på följande sida.

Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett

oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-

mansättning har skett för branscherna Kemisk Industri,

59

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Branschfördelning i %

Bransch

Fondens portfölj

Marknaden 2

1990

1989 1988

1990

1989

1988

Verkstäder

39

41

40

31

32

27

Kemisk industri

25

22

21

11

10

9

Skogsindustri

6

7

10

8

7

10

Fastighets- och

byggföretag

7

11

9

10

13

13

Handelsföretag

1

1

1

1

1

2

Rederier

0

-

-

1

1

0

Utvecklingsbolag

0

2

3

1

2

2

Förvaltningsbolag 1

2

2

12

14

15

Banker

2

2

-

8

9

10

Övriga företag

18

12

14

16

11

12

100

100

100

100

100

100

Fastighets- och byggföretag samt Övriga företag. Endast

i det senare fallet är det fråga om reella förändringar i

form av köp av aktier i Procordia. Efter fövärvet av Phar-

macia har Procordias börsvärde ökat kraftigt, vilket på-

verkat branschvikten för gruppen Övriga företag. Inom

Kemisk Industri har Astra haft en mycket god relativ

kursutveckling under året, vilket ytterligare har ökat

branschens andel av portföljen. Motsatsen gäller för

Fastighets- och byggföretag, en grupp som har haft en

mycket ogynnsam kursutveckling under 1990.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några

avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-

scher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i bran-

scher som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder.

Kemisk Industri och Skogsindustri) med tillsammans

H) c /( av portfölj värdet jämfört med drygt 50% för mark-

naden. A andra sidan är andelen Förvaltningsbolag i

portföljen mycket låg jämfört med branschens marknads-

andel. Andelen aktier i Fastighets- och byggföretag och

Banker är också lägre än marknadens.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-

enden (branschmässigt, antal företag) förhållandevis

koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksord-

ning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar

som regel en betydligt större spridning. Koncentrationen

är en medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt ak-

tier ger en sådan portfölj ett bättre utfall än en mer ”in-

dexneutral" portfölj. Å andra sidan innebär koncentratio-

nen ett högre risktagande. Under 1990 har koncentratio-

nen på företag i relativa termer givit ett gott utfall.

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier låg under

1990 på en nivå som var 2% lägre än omsättningen 1989.

Aftarsvolymens andel av den officiella börsomsättningen

uppgick till 2.6% (2.1%). Marknadsvärdet av fondens

portfölj utgjorde ca 3.2% (2.9%) av det totala börsvärdet.

Omsättningshastigheten i fondens portfölj ligger således

fortfarande under genomsnittet för marknaden.

Det bör påpekas att ett fåtal större affärer av engångska-

raktär - ASEAs uppköp av Incentive. Procordias uppköp

av Pharmacia och försäljningen av Saab - svarar för mer

’ Veckans Affärers branschindelning

än halva affärsvolymen. Anmärkningsvärt är att de s k

arbitrageaffärema, främst affärer mellan olika aktie-

serier, minskat drastiskt under 1990. Deras andel av fon-

den affärsvolym uppgick till 14% (40%).

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1990 inves-

terat 61 mkr (100 mkr).

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-

ter marknadsväret, utgjorde följande företag:

1

(1)

Astra

2.968 mkr

2

(3)

Ericsson

1.575 mkr

3

(2)

ASEA

1.519 mkr

4

(18)

Procordia

1.145 mkr

5

(10)

AGA

892 mkr

8.099 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för

knappt 47% av portföljens marknadsvärde eller 7 %-en-

heter mer än föregående år. Nya engagemang bland de

fem största är innehaven i Procordia och AGA. Aktiekur-

serna för de båda senare företagen har utvecklats väsent-

ligt bättre än marknaden. I fallet Procordia erhöll fonden

betalning i Procordiaaktier i samband med budet på

Pharmacia. Härtill nettoköpte fonden Procordiaaktier, så-

väl direkt som indirekt, genom förvärv av Pharmacia.

Procordia blev därmed fondens fjärde största innehav vid

årets utgång.

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-

dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya företag i portföljen är Argonaut, Nordbanken, SI-

FAB (nyteckning) samt Svedala (nyteckning).

• Ett antal engagemang har avyttrats: Depenova (upp-

köpserbjudande), Incentive (uppköpserbjudande).

Kramo, Pharmacia (uppköpserbjudande), Saab och

Thorsman (uppköpserbjudande).

• Större nettoköp av aktier har gjorts i Gambro, Procor-

dia, Skanska och Volvo.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra

och Euroc.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningama på sid

15-20. Här redovisas också uppgifterna om fondens ka-

pital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 (”bolags-

stämmoåret” för fondens första verksamhetsår 1974)

överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa

företag till representanter för de anställda i dessa företag

(fördelat lika på LO- respektive TCO-anslutna). Grunden

för röst rättsöverl åte Isen är en specialbestämmelse i aktie-

bolagslagen. Under 1990 har rösträtt överlåtits till de an-

ställda i 17 noterade företag.

Aktiviteten på marknaden för aktieoptioner har varit läg-

re än under 1989. Fonden har liksom föregående år i be-

gränsad skala deltagit i denna marknad främst genom ut-

ställande av köpoptioner. Fonden hade vid årsskiftet inga

positioner på optionsmarknaden.

Från och med 1 juli 1989 får fonden placera högst 10%

av fondkapitalets bokförda värde i aktier i utländska bo-

lag eller konvertibla skuldebrev utfärdade av utländska

aktiebolag eller andelar i utländska aktiefonder. Den tidi-

gare ramen uppgick till 1% av fondkapitalet. Med nu

gällande bestämmelser kan drygt 1 mdr placeras i utlan-

det.

60

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Under 1990 har fonden börjat bygga upp den utländska

portföljen enligt den nya placeringsramen. Därmed har

portfölj värdet ökat från tidigare års nivåer på 30-40 mkr

till vid årets utgång drygt 200 mkr. De sammanlagda kö-

pen av utländska aktier har ökat från 101 till 235 mkr

och försäljningarna minskat från 102 till 42 mkr.

Fondens aktieplaceringar utanför Sverige är inriktade

mot större bolag i länder som är betydande ur ekono-

miskt perspektiv och har fungerande kapitalmarknader.

Med detta avses, förutom de i fondens portfölj tidigare

representerade länderna - USA, Storbritannien och Japan

- främst länder i Kontinentaleuropa. Genom aktieplace-

ringar på börserna i Frankfurt, Paris och Ziirich finns i

fondens aktieportfölj placeringar på totalt sex av de sju

största aktiebörserna.

Följande tabell visar fördelningen på respektive land

1990-12-31:

Land

Fördelning

till marknads-

värden%

Antal

bolag

USA

48

14

England

23

16

Tyskland

10

5

Frankrike

8

3

Schweiz

7

2

Japan

4

8

100

48

Det bör betonas att den utländska aktieportföljen befin-

ner sig i ett uppbyggnadsskede. Därför avspeglas ännu ej

den avsedda långsiktiga inriktningen i portföljen vad av-

ser marknadernas relativa andelar och aktieinnehavens

relativa storlekar.

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 placerat i icke noterade företag.

Det investerade beloppet vid utgången av 1990 var 795

mkr. Vid samma tillfälle föregående år uppgick der. sam-

manlagda investeringen till 627 mkr. Fondens nettoenga-

gemang har sålunda ökat med 168 mkr under året.

Fonden har efter beslut under hösten 1989 - inträtt som

25 %-ägare i det nybildade fastighetsbolaget Plinius med

inriktning på investeringar i Sverige. Övriga ägare är

med lika kapitalandelar Apoteksbolagets pensionsstiftel-

se, SPP/AMF-P och Vasahuset AB. Investeringen utgör

för fondens del 158 mkr.

I Liber, en förlagskoncern med huvudinriktning på pro-

duktion av läromedel, har investerats 36 mkr motsvaran-

de 10% av kapitalet. Kapitaltillskott har genomförts i

Centrumlnvest med 11 mkr och i Four Seasons Venture

Capital med 28 mkr.

Engagemanget i Bioinvent har avvecklats med förlust

och aktierna i TeleSoft har sålts. Som nämndes i 1989

års redovisning fattades i januari 1990 beslut om att av-

veckla SwedeChromes verksamhet. Avvecklingen är i

stort sett avslutad och bolaget kommer att träda i frivillig

likvidation i början av 1991.

Liksom föregående år har en individuell bedömning skett

av förlustrisker. Riskerna bedöms uppgå till 20 mkr (80

mkr). I riskavsättningen ingår bedömd ränteförlust, drygt

3 mkr, på marknadsbevis utfärdat av AB Finansor.

På sidorna 21-22 lämnas kortfattade uppgifter om samtli-

ga onoterade företag.

Likvida medel

Fondens likviditet uppgick vid årets slut till 1.886 mkr,

vilket innebär en ökning under året med 566 mkr. Ök-

ningen förklaras till största delen av rekvisitionen av yt-

terligare grundkapital på 500 mkr i november. Medelbe-

loppet av likvida medel minskade med 73 mkr till 1.478

mkr. Likviditetsandelen, dvs likvida medel i förhållan-

de till fondens totala tillgångar upptagna till marknads-

värden. steg från årsskifte till årsskifte från 5.7% till

9.7%.

Medel löptiden för fondens portfölj har varierat mellan ca

120 dagar och ca 350 dagar (1989: 180-240 dagar).

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-

jande tabell:

Procent

1990

1989

Specialkonto, dagslån

12

31

Företagscertifikat

65

53

Statsskuldväxlar

2

5

Obligationer

21

II

100

100

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var

under året 13.1% (11.5%). I reala termer innebar detta en

avkastning på 2.2% (4.9%).

När Finansor AB inställde betalningarna i september

innehade fonden ett kortfristigt marknadsbevis på 50 mkr

i bolaget. Fondens interna instruktion medgav placering-

ar upp till 50 mkr i räntebärande värdepapper emitterade

av företag som Nordisk Rating klassat som K2. Om det

föreslagna ackordet i Finansor AB accepteras av ford-

ringsägarna och ackordet fullföljs planenligt, så kommer

fonden att återfå det fulla nominella beloppet på sin opri-

oriterade fordran. Däremot kan uteblivna räntor under

återbetalningstiden uppskattas till 3.2 mkr. Därför har

detta belopp reserverats i årets bokslut. Den interna in-

struktionen för placeringar av likvida medel har omarbe-

tats och medger numera ej placeringar i räntebärande

värdepapper emitterade av företag i klass K2:

Under 1990 varierade marknadsräntorna betydligt mer

än under 1989. Från årsskifte till årsskifte steg korträn-

torna med en dryg procentenhet medan långräntorna

sjönk med en halv procentenhet. Korträntorna registrera-

de två markanta toppar i februari resp oktober. Långrän-

torna kulminerade i mars och augusti. Bland orsakerna

till ränteoron kan nämnas osäkerhet om den ekonomiska

politiken.

61

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Finansieringsanalys

I följande tabell ges en finansieringsanalys för fonden

1990 (belopp i mkr):

Tillförda medel

1990

1989

Aktieutdelningar

451

352

Konvertibelräntor

7

7

Räntor på likvida medel

193

161

Minskning av fordringar

resp ökning av skulder

-

2

Ökning av grundkapitalet

500

650

Summa tillförda medel

1.151

1.173

Använda medel

Nettoköp av värdepapper

400

1.425

Överföring till 1-3 AP-fonderna

160

146

Förvaltningskostnader

11

10

Ökning av fordringar

resp minskning av skulder

14

1

Summa använda medel

585

1.582

Förändring av likvida medel

+566

-408

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna

pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till an-

skaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i

redovisningen i övrigt. Det betyder att det bok föri ngs-

mässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av re-

sultaträkningen på sid 12) inte har påverkats av orealise-

rade kursvinster och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade med 28% till 451 mkr (352

mkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca 2.1% (ca 2.0%)

av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1990-

04-30.

Ränteintäkterna. 200 mkr (varav 193 mkr på likvida

medel), ökade jämfört med föregående år (168 mkr).

F örvaltnin^kostnaderna ökade med knappt 1 mkr. En

uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kost-

nadsslag återfinnes under avsnittet "Administration” på

sid I I. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1.0 promille

(1.2 promille) av det genomsnittliga bokförda fondkapi-

talet under året och 0.5 promille om tillgångarna värde-

ras (ill marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdel-

ningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskost-

nader) på 640 mkr (509 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1990 medförde

realisationsvinster på 1.574 mkr (844 mkr) och realisa-

tionsförluster på 14 mkr (28 mkr). Realisationsvinster

och realisationsförluster är inte ”planerade” utan upp-

kommer successivt som ett resultat av affärsmässigt mo-

tiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Fr o m 1990 tillämpas den av Föreningen Auktoriserade

Revisorer rekommenderade genomsnittsmetoden vid be-

räkning av realisationsvinster och realisationsförluster.

Tidigare år har fonden vid försäljningar av aktieinnehav

med olika anskaffningsvärden på delposter tillämpat

principen högst in - först ut. vilket inneburit att realisa-

tionsvinsterna minimerats och realisationsförlusterna

maximerats.

Som redan nämnts har 20 mkr avsatts för befarade för-

luster på vissa onoterade företag samt bedömd ränteför-

lust på ett marknadsbevis. Årets nettonedskrivningar

uppgår till 14 mkr.

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning

till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp mot-

svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna

överföring uppgår för 1990 till 196 mkr (160 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-

tatet för året 1.990 mkr (1. 126 mkr). Detta belopp till-

föres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution

inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieport-

följen måste den sägas vara ofullständig och missvisan-

de. Orealiserade kursvinster och kursförluster är i princip

av samma karaktär som realisationsvinster och realisa-

tionsförluster. I och med att likviden av en försäljning re-

investeras i värdepapper är det realiserade resultatet un-

derkastat samma kursrisker som de orealiserade kusrför-

ändringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och där-

med portföljvärdet kan ändras snabbt - valet av stickdag

kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför

inte fästa allt för stort avseende vid resultatet under ett

enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med

långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett längre

perspektiv.

På grund av kursnedgången under året har det icke reali-

serade övervärdet i portföljen under 1990 minskat med

6.638 mkr. Motsvarande tal 1989 innebar en ökning av

övervärdet med 4.358 mkr.

Det totala nominella resultatet för 1990 blev därmed ett

underskott på 4.453 mkr (överskott 5.644 mkr).

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala no-

minella resultatet korrigeras för inflationen under året

och relateras till reglementets krav på 3% real avkast-

ning. Efter avsättning med 638 mkr (323 mkr) för beva-

rande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resulta-

tet ett underskott på 5.091 mkr (överskott 5.321 mkr).

Med hänsyn taget till kravet på överföring till första-

tredje AP-fonderna visade fonden ett underskott på 5.287

mkr (överskott 5.160 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv.

Man kan i diagram 3 konstatera att sett från fondens till-

komst kom ackumulerade resultat och ackumulerade re-

sultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde

verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet se-

dan 1981 ökat med undantag för 1984. 1987 och inneva-

rande år. Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade

resultatet motsvarande resultatkrav med drygt 12 miljar-

der kronor.

Performance

Av intresse är även att redovisa fondens verksamhet inte

bara i absoluta tal och jämfört med resultatkraven, utan

också i förhållande till kursutvecklingen på aktiemarkna-

den.

Veckans Affärers totalindex sjönk under 1990 med 30%.

Ett index för fondens värdepappersportfölj visade en

62

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1990

Vänsterskala, staplar

Årligt resultat i förhållande

till resultatkrav

Högerskala, linje

Ackumulerat resultatöverskott

utöver resultatkrav sedan

starten

nedgång med 23%. Om likvida medel inkluderas i port-

följen har fonden haft en total negativ avkastning på

I9%.

Fondens överrepresentation i Kemi- och Verkstadsindu-

strin hör till de faktorer som främst bidragit till fondens

relativt index tillfredsställande utveckling under .'990.

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är

förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens

balansräkning för år 1990 fastställts. Av de fjorton leda-

möterna (med lika många personliga suppleanter) utses

ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två

efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-

munerna. tre efter förslag av rikssammanslutningar av

arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar

av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslut-

ningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång

nio (sju).

Stockholipxlebtuari 1991

Bertil Djrfiielsson

De totala förvaltningskostnaderna 11.302 tkr. fördelade

sig på följande sätt (med jämförelsetal för 19X9):

1990

1989

Löner och ersättningar

Styrelse och verkställande

direktör

1.351

1.259

Övriga anställda

2.186

2.216

Övriga personalkostnader

2.056

1.970

Lokalkostnader

1.463

1.275

Informationskostnader

2.084

998

Övriga förvaltningskostnader

2.162

2.813

Summa

11.302

10.531

63

Förvaltningsberiittelse

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på

sätt som framgår av balansräkningen och särskilda

specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid

årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att

Resultaträk

tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar

och skulder per den 31 december 1990 framgår av

följande resultaträkning samt balansräkning.

ning, tkr

Bokföringsmässigt resultat

1990

1989

Aktieutdelningar

451.170

351.786

Ränteintäkter

200.428

168.212

Förvaltningskostnader

11.302

10.531

Rörelseresultat

640.296

509.467

Realisationsvinster

1.573.513

844.150

Realisationsförluster

-13.827

-27.826

Nedskrivning

-14.485

-39.662

Resultat före överföring till första-tredje AP-fonderna

2.185.497

1.286.129

Överföring till 1-3 AP-fonderna not 1

-195.812

-160.260

Bokföringsmässigt resultat

1.989.685

1.125.869

Realt resultat

Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna enl ovan

2.185.497

1.286.129

Förändring av ej realiserade vinster/förluster

-6.638.385

4.357.866

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

-4.452.888

5.643.995

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft not 1

-638.187

-323.250

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

-5.091.075

5.320.745

Överföring till 1-3 AP-fonderna

-195.812

-160.260

Underskott! överskott i förhållande till resultatkrav

-5.286.887

5.160.485

64

Balansräkning

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 2

Balansräkningar, tkr

1990-12-31

1989-12-31

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads

värden

värden

värden

värden

Tillgångar

Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar.

företagscertifikat och obligationer m m

1.885.677

1.885.677

1.319.665

1.319.665

Fondlikvider

17.640

17.640

-

-

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

42.851

42.851

29.586

29.586

Aktier not 2

10.374.925

17.407.367

8.473.811

22.124.411

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter not 3

124.237

134.000

156.214

186.204

Summa tillgångar

12.445.330

19.487.535

9.979.277

23.659.868

Skulder och fondkapital

Skulder

Fondlikvider

1.459

1.459

-

-

Skuld till 1-3 AP-fonderna

195.811

195.811

160.260

160.260

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

9.334

9.334

9.800

9.800

Övriga kortfristiga skulder

643

643

821

821

Riskreserv

20.000

20.000

80.000

80.000

227.249

227.249

250.882

250.882

F ondkapital

Tillskjutet grundkapital

3.500.000

3.000.000

Uppindexerat grundkapital not 1

6.973.862

5.835.675

Ackumulerat överskott från

föregående år

6.728.395

5.602.527

Ackumulerat överskott i förhållande

till resultatkrav

17.573.311

12.412.826

Årets resultat

1.989.685

1.125.869

Årets resultat i förhållande

till resultatkrav

-5.286.887

5.160.485

12.218.080

19.260.286

9.728.396

23.408.986

Summa skulder och fondkapital

12.445.330

19.487.535

9.979.278

23.659.868

Stockholm 1991-02-14

Sören Mannheimer

Hans Werthén

Bo Dockered

Kurt Lanneberg

Birgitta Johansson-Hedberg

Nils Landqvist

Bertil Jonsson

Björn Rosengren

Lars-Eric Ericsson

Ingemar Essén

Dan Andersson

Bertil Danielsson

Gun Hellsvik

Gustav Persson

Lage Andréasson

Vår revisionsberättelse har avgivits

Stockholm 1991

-02-16

Pål Wingren

Jonas Forssman

Anders Larsson

Gösta Telestam

5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

65

Bokslutskommentarer

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Redovisnings- och värderingsprinciper.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffnings-

värde och ränta period i seras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper

inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid beräk-

ning av realisationsvinster och förluster vid försäljning

av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.

Avsättning till riskreserv har skett efter individuell

prövning.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade

grundkapitalets nuvärde till 1-3 AP-fondema.

Noter till resultat och balansräkningar

Not / Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna.

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en avkastning på 3% av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet beräk-

nas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1990 uppgår till 213.9 Avsätt-

ningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Belopp

Index

Beräknat

nuvärde

90-12-31

Tillgängligt

antal dagar

Avkast-

nings

krav

Ingående

Nuvärde 1/1-1990

5.835.675

198.2

6.474.330

360

194.230

Rekvirerat 22/11

500.000

214.1

499.532

38

1.582

6.335.675

6.973.862

-6.335.675

195.812

A vsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkraft

638.187

Not 2 Förteckning över aktier återfinns på sid 15-17 och 19.

Not 3 Förteckning över konvertibla skuldebrev återfinns på sid 18 och 20.

66

Revisionsberättelse

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom

revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde

fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-

rättelse för år 1990.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av rä-

kenskaperna. protokoll och andra handlingar, som läm-

nar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna

samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett er-

forderliga.

Stockholm den

Pål Win^ren Jonas Forssman

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko

AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värde-

papperstransaktioner, som fonden företagit under 1990.

eller mot de sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning be-

träffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller

inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens för-

valtning.

februari 1990

Anders Larsson Gösta Teleslam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter

Sören Mannheimer. jur kand, ordförande

Birgitta Johansson-Hedberg. direktör, vice ordförande

Lars Eric Ericsson,förbundsordförande

Gun Hellsvik, kommunalråd

Hans Werthén, tekn dr

Nils Landqvist, docent

Ingemar Essén, direktör

Suppleanter

Nils Dexe. departementsråd

Monica Andersson, borgarråd

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Kennart Erlandsson, kommunalråd

Marcus Storch. direktör

Lars Nabseth. professor

Christopher Friis, direktör

Gustav Persson, direktör

Kjell Olof Olsson, finansdirektör

Bo Dockered, förbundsordförande

Bertil Svensson, direktör

Bertil Jonsson. LOs andre ordförande

Valter Carlsson, förbundsordförande

Dan Andersson, ekonom

Ove Fredriksson, förbundsordförande*

Lage Andréasson. förbundsordförande

Hans Olsson, utredningschef

Kurt Lanneberg, ekonomichef

Lisbeth Eklund. I:e vice ordförande

Björn Rosengren, TCOs ordförande

Sven Magnusson, förbundsdirektör

Revisorer

Pål Wingren. aukt revisor, ordförande

Jonas Forssman. direktör

Gösta Telestam. direktör

Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB

Kansli

Bertil Danielsson.verkställande direktör

Lillemor Evertsson

Thomas Halvorsen. vice verkställande direktör

Arne Lööw

Gunnel Johansson, kamrer

Stefan Malmström

Margareta Passad

Ulf Fahlgren

Pia Westerlund

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 82 III

Postadress: Box 3069. 103 61 Stockholm

Telefon: 08-24 33 90, Telefax: 08-24 42 40

* Avled i januari 199/

67

Värdepappersinnehav per den 31 december 1990

Svenska värdepapper Aktier, noterade

C A av

Förelag

Antal

Förändringar

under 1990

Marknadsvärde

tkr

aktie-

kapital

röster

AGA

3.431.324

+43.900

892.039

7,2

8,6

A

B

Alfa Laval

2.294.540

1.136.784

3.864.996

+40.400

715.024

6,6

4,5

A 1.294 224

B 2.570.772

Almedahl B

225.054

26.106

3,7

1.4

Andersons B

847.872

+565.248

61.895

12,3

7,5

Arcona A

570.000

54.150

6,4

7,3

Argonaut

496.000

+496.000

16.995

0,9

0,5

A

131.000

B

365.000

ASEA

3.171.940

+558.000

1.519.463

4,9

3,9

A I .892.840

B 1.279.100

Astra

6.342.921

-506.000

2.967.925

7,0

6,9

A 5.213.432

B 1.129.489

Allas Copco

328.924

52.134

1.1

1,1

A 246.693

B X2.23I

BPA B

440.400

35.232

3,5

0,5

Bahco B

438.135

-130.000

110.206

4.1

2.8

Bergman & Beving B

511.400

38.866

6.7

4,3

Betongbyggen B

123.000

5.904

2,1

0,8

Eken B

375.000

18.375

6.4

3,9

Electrolux B

4.144.354

+ 151.000

663.097

5,7

0,2

Ericsson B

8.750.920

+7.070.636

1.575.166

4.3

0,0

ESAB

457.876

72.723

5,3

4,5

A 137.820

B 320.056

Esselte

1.351.638

+ 17.204

129.289

4,0

1,4

A 47.888

B 1.303.750

Euroc A

1.665.750

-450.000

164.919

4.8

5,8

Finnveden B

156.710

9.403

2,9

1,7

Gambro B

1.378.500

+553.000

192.185

6,0

2,9

Garphyttan Hesselman

330.000

42.900

7,5

7,5

Gullspäng B

4.223.465

337.877

8.9

5,2

Handelsbanken

1.232.552

+228.052

113.731

0,7

0.8

A 1.I2O.5OI

B 112.051

Hennes & Mauritz. B

384.375

94.172

5,1

2.4

Inter Innovation

389.999

51.708

10,0

8.6

A 31.373

B 358.626

J M Bygg B

240.000

39.600

1,1

0.5

Mo och Domsjö

55.3.601

127.625

3,5

3.6

A 253.318

B 51.583

C 248.7IX)

NCB A

11.250.000

14.625

1,6

2.0

Nordbanken

150.000

+ 150.000

6.300

0,1

0.1

68

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

( 7( av

Företag

Antal

Förändringar

under 1990

Marknadsvärde

tkr

aktie-

kapital

röster

Nordstjernan

1.938.420

+205.200

120.232

4.5

5,5

A

1.775.020

B

163.400

Perstorp B

1.502.336

+ 174.400

269.044

7.1

3.4

Procordia

7.926.786

+5.537.347

1.144.598

3.0

1.4

A

1.890.974

B

6.035.812

SCA

8.774.556

+200.600

759.539

5.2

4.8

A

2.710.060

B

6 064.496

SE-Banken

4.266.400

+464.000

238.918

1.7

1,7

A

4.216.400

B

50.000

SSAB

1.420.433

+40.000

101.096

5.4

4,2

A

832.600

B

587.833

Sandblom & Stohne

315.000

6.930

5.7

3.0

Sandvik

3.078.32!

695.701

5,7

5.6

A

2 352.253

B

726.068

Seco Tools B

615.665

36.324

2,2

0.6

Siab

422.200

+ 161.100

46.442

2,5

1.6

A

177.600

B

244.600

Sifab B

277.400

+277.400

19.437

2,6

0.9

Sila

1.800.000

-200.000

72.162

5,1

4.3

A

716.200

B

1.083.800

Skanska

2.870.800

+237.200

806.542

4,6

3.1

A

35.000

B

2.835.800

SKF

3.534.276

+51.000

237.896

3,3

4.4

A

2.160.600

B

1.373.676

Stora

519.800

+ 122.900

129.950

0,9

0,5

A

214.900

B

304.900

Svedala

177.434

+ 177.434

15.796

1.4

1,4

Sydkraft A

6.220.200

789.965

5,2

7.7

Trelleborg

1.774.336

177.521

2,7

1,3

B

1.188 180

C

586.156

Westergyllen B

40.000

3.000

3,3

0.8

Volvo

3.076.501

+ 199.300

650.184

4.0

6.4

A

1.835.921

B

1.240.580

Totalt marknadsvärde

16.471.060

Totalt anskaffningsvärde

9.421.108

' Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med

köp och försäljning.

69

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Aktier, onoterade

Förelag

Antal

Förändringar

under 1990

Anskaffningsvärde

tkr

c /< av

aktie-

kapital

röster

Avesta Kraft pref 1

261.491

32.686

12,6

27,7

Bota

110.000

7.310

10,5

10,0

A 100.000

B 10.000

Centrumlnvest

156.259

+42.615

35.801

25,0

19,0

A 5.400

B 146.587

C 4.272

Enerek

2.000

500

22,2

20,0

A 1.300

B 700

Four Seasons VC

410.000

+55.000

122.750

33,8

28,4

A 83.950

B 326.050

Gruvkraft pref I

41.500

5.188

9,5

22,2

Holmen Kraft pref 1

540.000

54.000

45,2

22,4

Junkaravan pref 1

75.000

7.500

4,9

9,7

Liber A

700.000

+700.000

36.253

10,0

12,6

LjungbergGruppen B

80.000

8.052

2,6

0,3

NKR Gruppen B

8.184

8.500

16,1

5,8

Näringslivskredit A

366.666

+233.333

44.000

33,3

47,6

Plinius

249.999

+249.999

158.099

25,0

30,1

A 231.111

B 18.888

Ref i na

1.200

6.000

37,5

37,5

Robustus

375.000

46.250

25,0

35.4

A 255.000

B 120.000

Spira Invest A

208.333

25.000

5,0

5,1

SwedeChrome

1.379.012

-

14.5

14,5

Swedish Genetic

20.000

63.600

33,3

45.0

A 16.980

B 3.020

Uwelast

300

2.000

30,0

30,0

Visentkraft pref 1

82.509

10.314

12,6

27,7

Älvkraft pref 1

500.000

50.000

15,9

28.8

Totalt anskaffningsvärde

723.803

70

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Företag Nominellt, tkr Förändring under 1990 Marknadsvärde, tkr

Alfa Laval A 1.023 3.087

SCA 19.176 58.444

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

61.531

50.536

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

Företag

Nominellt tkr

Förändring under 1990

Anskaffningsvärde tkr

Centrumlnvest

17.680

17.680

Enerek

500

500

Four Seasons VCM

26.000

+5.500

26.000

Gruvkraft

6.670

6.670

Holmen Kraft

6.000

6.000

Inter Innovation

10.000

10.000

Refina

4.000

4.000

Totalt anskaffningsvärde

70.850

71

Utländska värdepapper

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Aktier

Förelag

Antal

Marknadsvärde, ikr

CUF

Ciba-Geigy

700

7.624

Banque Suisse

6.000

6.877

DEM

Asko Deutsche Kaufhaus

800

2.855

Bayer

3.500

2.821

Deutsche Bank

3.500

7.820

Siemens

1.400

3.070

Veba

5.000

5.549

FRF

Air Liquide

11.000

7.604

CGE

8.000

4.787

Generale des Eaux

2.000

4.690

GBP

Boots

70.843

2.450

British Petroleum

141.673

5.113

British Telecommunications

50.000

1.534

Cable & Wireless

100.000

4.819

Cookson

30.000

344

Glaxo

70.000

6.414

Grand Metropolitan

15.000

1.094

Hanson Trust

170.000

3.398

Land Securities

15.000

848

London & Scot Marine Oil

57.500

2.342

Redland

110.000

6.727

Smithkline Beecham

20.000

1.368

Thom Em i

100.000

7.315

TI Group

26.015

1.142

T rusthouse

30.000

794

Unilever

60.000

4.428

JPY

All Nippon Airways

25.000

1.342

Mitsubishi Estate

30.000

1.762

Mitsubishi Steel

30.000

1.523

Nisshin Steel Works

60.000

1.359

Nomura Warrant Fund

20.000

406

Sekiwa Real Estate

1.100

76

Toyo Corporation

1.265

56

USD

Bank New York

5.000

43

Bristol-Myers Squibb

31.000

11.854

Califomia Biotechnology

11.000

549

Detroit Edison

65.000

10.480

Eli Lilly

26.000

10.870

Fannie Mae

25.000

5.083

International Paper

30.000

9.161

Intel Corp

50.000

10.987

Philip Morris

47.000

13.882

Scott Paper

40.000

8.647

Texaco

20.000

6.906

Toys R Us

15.000

1.926

Walt Disney

17.500

10.138

Westinghouse

10.000

1.627

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

212.504

230.013

72

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Obligationer

Företag

Nominellt

Marknadsvärde. 1kr

JPY

Asahi Breweries

50.000

1.619

Totalt marknadsvärde

1.619

Totalt anskaffningsvärde

2.850

Sammanfattning av värdepappersförtecknngarna

Anskaffningsvärden, mkr

Marknadsvärden, mkr

Svenska aktier, noterade

9.421

16.471

Svenska aktier, onoterade

724

724

Utländska aktier

230

213

Summa aktier

10.375

17.408

Övriga svenska värdepapper noterade

50

61

Övriga svenska värdepapper, onoterade

71

71

Övriga utländska värdepapper

3

2

Summa övriga värdepapper

124

134

Summa värdepapper

10.499

17.542

73

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage- Ägarandel/ Övriga större

mang, rösträtts- delägare

mkr andel, %

VD/Fondens

styrelserepr.

Kommentarer

A) Kraftholun

Avesta kraft

(+Visentkraft)

43.0

12.6/27.7

Avesta AB

Folke Källberg

Dessa bolag har övertagit vatten-

Och kon-

sortier

av

Thomas Halvorsen

krafttillgångar från de nämnda

industriföretagen. Bolagskonstruk-

Gruvkraft

11.9

9.5/22.2

Boliden

Per-Ame Nilsson

tion och kraftleveransavtal med

(Trelleborg)

Thomas Halvorsen

resp industriföretag är så konstrue-

försäkrings-

rade, att fonden på sina preferens-

Holmen Kraft

60.0

45.2/22.4

Holmen

bolag.

Erik Olsson

aktie- och konvertibelinnehav får

(MoDo)

pensions-

stiftelser

Thomas Halvorsen

en real avkastning av 3.5-5.5% per år.

Junkaravan

7.5

4.9/9.7

MoDo

m fl.

Lennart Svensson

Thomas Halvorsen

Älvkraft

50.0

15.9/28.8

Värmlandsenergi 1

Gillis Broman

(AGA)

Thomas Halvorsen

B) Övriga bolån

Centrumlnvest

53.5

25.0/19.0

SPP/AMF-P,

Folksam, Ilmari-

nen, Duba/Vectura,

anställda

Håkan Karlsson

Bertil Danielsson

Bolaget engagerar sig finansiellt i

köpcentra och projekt för förnyelse

av stadskärnor samt bedriver via dot-

terbolag i Sverige, Norge och Fin-

land konsultverksamhet på dessa

områden

Four Seasons 148.8

Venture Capital

(inkl FSVC Management AB)

33.8/28.4

Alfa-Laval, SPP/

AMF-P, FSVC

Management AB

Gösta Oscarsson

Bertil Danielsson

Ett av landets största venture capi-

talföretag med en blandad företags-

portfölj.

Liber

36.0

10.0/12.6

Procordia, Skandia,

Skandinaviska För-

värvskapital, Spira

Invest, Custodia

Birgitta Johansson-

Hedberg

Thomas Halvorsen

Förlagskoncem med stark ställning

inom framför allt läromedel. Resultat

av fusion mellan Liber och Esselte

Förlag.

LjungbergGruppen

8.1

2.6/0.3

Familjen Ljungberg

SPP/AMF-P, WASA

och Sirius

Ulf Holmlund

Bygg och fastighetsbolag.

NKR Gruppen

8.5

16.1/5.8

Ebbe Krook med

familj, Four

Seasons VC

Ebbe Krook

Gösta Oscarsson

Holdingbolag för möbel företaget NKR

International AB (med inriktning på

inredningar för kontor och offentlig

miljö.

Näringslivskredit

NLK

44.0

33.3/47.6

Fortos (dotterbolag

till Volvo) och WASA

Christer Jömeskog

Bertil Danielsson

Kreditaktiebolag för medel- och

långfristig kreditgivning till framför

allt mindre och medelstora företag.

Plinius

158.1

25.0/30.1

Apoteksbolagets pen-

sionsstiftelse, SPP/

AMF-P. Vasahuset

Kenneth Andersson

Bertil Danielsson

Nybildat fastighetsbolag med inrikt-

ning på Sverige.

Refina Instruments

10.0

37.5/37.5

VD med familj

Johannes Baecklund

Sten Wikander

Bolaget utvecklar, tillverkar och

marknadsför röntgenfluorescens-

instrument för främst processkont-

roll inom industrin.

Robustus

46.3

25.0/35.4

Sparbankernas

Förvaltnings AB,

SPP/AMF-P,

Folksam

Curt Linderoth

Thomas Halvorsen

Bolaget äger andelar i främst ett stort

antal regionala utvecklingsbolag.

Uppgiften är att genom finansiell och

industriell kompetens och ekonomis-

ka resurser underlätta deras expan-

sion.

Spira Invest

25.0

5.0/5.1

Lantbrukskoopera-

tionen och närstående,

Bo Söderberg

Bertil Danielsson

Förvaltningsbolag med industriell

inriktning, främst livsmedel och skog.

Volvo, Procordia m fl.

74

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage.

Ägarandel/

Övriga större

VD/Fondens

Kommentarer

mang.

rösträtts-

delägare

styrelserepr.

mkr

andel, %

Swedish Genetic

Investment (SGI)

63.6

33.3/45.0

SIB invest, SPP/AMF-P

Ragnar Lundgren

Bertil Danielsson

Svenska Bota

Läkemedel

7.3

10.5/10.0

Hagströmer Fondkom-

mission, företags-

ledningen, ett stort

antal läkare

Bo Lindberg

Svenska Enerek

1.0

22.2/20.0

Pilen AB.

företagsledningen

Anders Granqvist

Stig Nordfelt

Holdingbolag för bioteknikföretaget

Karo Bio. Ytterligare kapitaltill-

skott om 50 mkr kommer att ges under

januari 1991.

Marknadsföring av generiska läke-

medel i endosförpackningar samt

värdepappershandel.

Uwelast

2.0

30.0/30.0 Four Seasons VC,

Martin Holm

företagets grundare

Lars-Olof

Gustavsson

Bolaget tillverkar och marknadsför

system för energistym., larm,

brandlarm och vattendetektering i

fastigheter.

Uwelast tillverkar formgjutna poly-

uretaner för industriändamål (mem-

bran till högtryckspressar, belägg-

ning av valsar för pappersindustrin

m m).

75

Fem år i siffror

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

(Mkr där ej annat anges)

1986

1987

1988

1989

1990

Grundkapital vid ärets slut

2.150

2.350

2.350

3.000

3.500

do, uppindexerat med konsumentprisindex

4.172

4.588

4.862

5.836

6.974

Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden

5.610

6.639

7.953

9.728

12.218

Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden

12.126

11.526

17.275

23.409

19.260

Värdepappersportfölj vid årets slut.

anskaffningsvärden

4.734

5.554

6.395

8.630

10.499

Värdepappersportfölj vid årets slut.

marknadsvärden

11.250

10.441

15.718

22.311

17.541

Nettoplaceringar under året

235

208

-242

1.425

400

Realt resultat

3.512

-1.016

5.475

5.160

-5.287

Totalavkastning, %

+45

-7

+51

+31

-19

Index för fondens portfölj, förändring, %

+47

-9

+54

+32

-23

Förändring av totalindex (Veckans Affärer). %

+51

-8

+51

+24

-30

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till

fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i

ett aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real av-

kastning räknas grundkapitalet varje år upp med föränd-

ringen i konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokfö-

ringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balan-

serade vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då

tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden

ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven" i värdepap-

persportföljen.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp

och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna

har här räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama

anger då hur mycket pengar som netto disponerats för

köp resp frigjorts genom försäljningar.

Realt resultat enligt reglementet - jfr resultaträkningen.

Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingå-

ende fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex.

Totalavkastningen på fondförvaltningen har mätts på föl-

jande sätt: Aktieutdelningar + räntor ± realisationsvinst-

netto ± värdeändring i portföljen, allt ställt i relation till

fondkapitalet till marknadsvärde vid årets början och

korrigerat för medelstillskott under året.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen

(exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska vär-

depapper, justerat för köp och försäljningar.

76

Femte fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1990

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensions-

fonden. Fondens uppgift är att förvalta medel,

som används för att huvudsakligen förvärva ak-

tier. Femte AP-fonden har samma inriktning

och uppgifter som fjärde AP-fonden och är

underkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla

högst 1 % av det sammanlagda anskaffnings-

värdet för de medel som första-tredje fondsty-

relserna förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988.

Kansliet upprättades i augusti 1989 och fonden

har tilldelats 2.000 Mkr tom 1990. Femte AP-

fonden skall till första-tredje fondstyrelserna

varje år överföra en reell avkastning på 3 %.

Hänsyn tas till hur länge kapitalet har dispone-

rats.

78

VDs kommentar

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

1990 har varit ett ovanligt händelserikt år med

betydelsefulla inrikespolitiska händelser. Det

har inneburit regeringskris och press på den

svenska valutan vilket i sin tur har inneburit en

stramare ekonomisk politik med ett högt ränte-

läge.

Även internationellt har de politiska föränd-

ringarna varit stora och snabba. I Östeuropa och

Sovjet har det haft en så stor omfattning att man

kan tala om ett ekonomiskt systemsamman-

brott. I mellanöstern har det labila läget blivit än

mer allvarligt sedan Irak invaderat Kuwait med

åtföljande motåtgärder från FN.

Inom finansmarknaden har svårigheter uppstått

såväl internationellt som nationellt. Omfatt-

ningen är svårbedömd. Effekten har dock blivit

oro och pressade kurser.

Det förefaller som om detta har starkt påverkat

världsekonomin. Den utdragna högkonjunktu-

ren under 80-talet har ersatts av en tid med

vikande konjunkturer. Det är idag svårt att be-

döma djupet och längden av en period med

lägre ekonomisk aktivitet. Framför allt är det

svårt att bedöma den utrikespolitiska utveck-

lingen som innehåller bl a kriget i mellanöstern

och Sovjets inrikespolitiska utveckling. Sam-

mantaget är det nu rimligt att räkna med en

längre tid av lägre ekonomisk aktivitet. Förmod-

ligen kommer ingen återhämtning i världskon-

junkturen före år 1992.

Fonden började sin verksamhet när börsen stod

som högst under 1989 och har därefter arbetat

på en fallande börs. Under 1990 föll börsen med

31%.

Femte AP-fonden har under verksamhetsåret

1990 fortsatt att efterhand bygga upp aktieport-

följen med ungefär samma inriktning som un-

der 1989. Fondens aktieköp har varit ungefär

dubbelt så stort under 1990 jämfört med föregå-

ende år. Fonden var då aktiv enbart andra halv-

året. Portföljen hade i slutet av 1990 ett mark-

nadsvärde av 1.272 Mkr. Marknadsvärdet på

aktieinnehavet har minskat i värde med 388

Mkr i förhållande till anskaffningsvärdena un-

der 1990. Avkastningskravet har kunnat täckas

genom utdelningar och räntor.

Bert Ekström

79

Värdepappersportföljen 1990

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

1990 kan karaktäriseras som ett år då grunden

har lagts för femte AP-fondens uppbyggnad.

Vid ingången av 1990 hade fonden varit verk-

sam endast ett halvt år och marknadsvärdet på

portföljen låg då på ett värde av 468.147 Kkr.

Tillskjutet grundkapital uppgick till 500.000

Kkr. Under året har ytterligare kapital tillförts

och grundkapitalet uppgick 1990-12-31 till

2.000.000 Kkr. Aktieportföljen har successivt

ökat i takt med tillskjutet grundkapital och an-

skaffningsvärdet 1990-12-31 var 1.660.918 Kkr.

På grund av den vikande aktiemarknaden var

marknadsvärdet 1.271.889 Kkr. För att möjlig-

göra köp vid gynnsamma tillfällen har likvidite-

ten hållits förhållandevis hög.

Under året har vissa försäljningar gjorts i sam-

band med bytesaffärer inom olika aktieserier.

Detta har tillfört fonden en realisationsvinst på

netto 4.337 Kkr.

Fondens fem största engagemang av den totala

portföljen till marknadsvärden per 1990-12-31

framgår av fig 2.

54%

övriga

Aktieportföljen är i huvudsak koncentrerad till

större svenska företag. En jämförelse med Vec-

kans Affärers (VA) branschfördelning görs i

figl, avseende enbart den svenska portföljen

per 1990-12-31.

Figur 2

Figur 1

I sex företag har fonden uppnått en kapitalandel

över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-

tal och röster.

Företag

% andel av

aktiekapital röster

Bahco

3,3

2,2

Perstorp

2,7

1,3

AGA

1,5

1,8

Pharos

1,5

1,5

Export-Invest

1,4

0,6

Cardo

1,1

1,1

80

V ärdepappersportföljen 1990

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 10% av de medel, som

styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper.

Två utländska företag är representerade i fon-

dens portfölj, Hoffman La Roche och Hafslund

Nycomed. Fonden har funnit dessa företag in-

tressanta som komplettering till den svenska

portföljen.

HOFFMAN LA ROCHE är en schweizisk kemi-

koncern med en omsättning under 1990 på ca

10,5 Mdr CHF. Hälften av tillverkningen utgör

läkemedel, resterande är fördelat mellan vita-

miner, finkemi och diagnostika samt doft- och

smakämnen. Under 1990 köptes majoriteten

(60 %) av Genentech (USA), världsledande i ut-

vecklingen av biokemisk läkemedelsproduk-

tion.

HAFSLUND NYCOMED är ett norekt bolag,

som har sin största verksamhet inom läkemedel,

kontrastmedelstillverkning och energi.

Läkemedelsverksamheten består av försäljning

av läkemedel i Norden. Inom tillverkningen av

röntgenkontrastmedel är produktionen av Om-

nipaque den dominerande, både omsättnings-

mässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya

kontrastmedel inom befintliga och nya använd-

ningsområden utgör potentialen för fortsatt till-

växt.

Hafslund Nycomed är Norges största privata

energileverantör.

Omsättningen 1990 i Hafslund Nycomed vän-

tas bli ca 3,5 Mdr NOK.

81

6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Förvaltningsberättelse

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla-

cerats på sätt som framgår av balansräkningen

och särskilda specifikationer över fondens

värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens

reglemente föreskriver att tillgångarna skall

bokföras till anskaffningsvärden.

Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1990 före

överföring till första-tredje AP-fondstyrelsema

visar ett överskott på 57 Mkr. Det reala resulta-

tet före överföring till första-tredje AP-fond-

styrelsema visar ett underskott på 433 Mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-

gångar och skulder 1990-12-31 i övrigt framgår

av efterföljande resultaträkning samt balansräk-

ning.

Antalet anställda vid fondens kansli har under

1990 varit fyra personer. I löner och ersättning-

ar till styrelse och verkställande direktör har

utgått sammanlagt 1.470 Kkr och till övriga an-

ställda 759 Kkr.

Stockholm 1991-02-13

Johan Björkman

Ordförande

Klas Eklund

Vice ordf

Tore Andersson

Uno Ekberg

Bill Fransson

Sven Hegelund

Perolof Holst

Egon Jacobsson

Jaan Kolk

Carl Langenskiöld

Hans Mattson

Anders Milton

J^emar Nordengpén

/Bert Ekström

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits 1991-02-14.

Pål Wingten

Aukt revisor

Mats Josefsson

Bankinspektör

Karl-Evert Oskarsson

Förbundskassör

Håkan Vestlund

Kommunalråd

82

Skr. 1990/91:164

Resultaträkningar Bilaga 3

Bokföringsmässigt resultat

Kkr

RÖRELSEN

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader (Not 1)

Avskrivningar (Not 2)

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nettoresultat före överföring

till 1—3 AP-fondstyrelsema

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema (Not 3)

Bokföringsmässigt nettoresultat

1990

1989

1/7-31/12

19.735

38.836

8.154

- 227

5

- 5.250

-2.694

- 327

- 144

52.767

5.311

4.961

1.429

- 624

—

57.104

6.740

- 40.961

-4.070

16.143

2.670

REALT RESULTAT

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema 57.104

Förändring av ej realiserade vinster/förluster —387.588

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/föiluster —330.484

6.740

-1.441

5.299

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 3) —103.325

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster före

överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema —433.809

-5.019

280

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

Underskott i förhållande till realt resultatkrav

- 40.961

-474.770

-4.070

-3.790

83

Kkr

Balansräkningar

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

1990-12-31

Bokf Markn

värden värden

1989-12-31

Bokf Markn

värden värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknads-

instrument

397.101

397.101

49.516

49.516

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter

4.142

4.142

883

883

401.243

401.243

50.399

50.399

Anläggningstillgångar

Aktier (Not 4)

1.660.918

1.271.889

469.588

468.147

Inventarier (Not 5)

881

881

1.011

1.011

1.661.799

1.272.770

470.599

469.158

Summa tillgångar

2.063.042

1.674.013

520.998

519.557

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

61

61

163

163

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

489

489

665

665

Skuld till 1—3 AP-fondstyrelsema

40.961

40 961

4.070

4.070

Övriga kortfristiga skulder

2.718

2.718

13.430

13.430

44.229

44.229

18.328

18.328

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

2.000.000

500.000

Uppindexerat grundkapital

2.108.344

505.019

Ackumulerat överskott från föregående år

2.670

—

Ackumulerat underskott i förhållande till

resultatkrav

- 3.790

—

Årets resultat

16.143

2.670

Årets underskott i förhållande till

resultatkrav

-474.770

-3.790

2.018.813

1.629.784

502.670

501.229

Summa skulder och fondkapital

2.063.042

1.674.013

520.998

519.557

Ställda panter

Ansvarsförbindelser

INGA

INGA

INGA

INGA

84

Bokslutskommentarer

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 3

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvärde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärde på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid

beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmeto-

den använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20% per år beräknat på

ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på ursprungliga anskaff-

ningsvärden.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första-tredje AP-

fondstyrelsema.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR

Kkr

Not 1 Förvaltningskostnader

Personal- och styrelsekostnader

Lokalkostnader

Administrationskostnader

Informationskos tnader

Arvoden

Övriga kostnader

3.328

802

264

313

533

___10

5.250

Not 2 Avskrivningar

Kontorsinventarier

Datautrustning

184

143

327

85

Bokslutskommentarer

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Not 3 Överföring till 1—3 AP-fondsstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 % av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet

beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsu-

mentsprisindex för december 1990 uppgår till 213,9. Avsättning skall göras i den reala redovisningen

motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv

datum

Belopp

Index

Nuvärde

901231

Antal

dagar

Avkast

krav

Avsättn

900101*

505.019

192,8

560.288

360

16.809

55.269

900102

100.000

199,0

107.487

358

3.207

7.487

900123

200.000

199,0

214.974

337

6.037

14.974

900423

200.000

205,2

208.479

247

4.291

8.479

900523

200.000

206,4

207.267

217

3.748

7.267

900601

150.000

206,2

155.601

189

2.451

5.601

900823

150.000

209,6

153.077

127

1.620

3.077

901023

500.000

213,4

501.171

67

2.798

1.171

2.005.019

213,9

2.108.344

40.961

103.325

-2.005.019

103.325

• Ingående nuvärde

Not 4 Aktier

återfinns på sid 10 och 11

Not 5 Inventarier

Anskaffningsvärde

1.352

Ackumulerade avskrivningar

-471

Bokfört restvärde

881

86

Värdepappersinnehav 1990-12-31

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Not 4 Aktier (Kkr)

%-andel av

Företag

Antal

Förändr.

Anskaffning-

värde

Marknads-

värde

aktie-

kapital

röster

Svenska värdepapper, aktier noterade

Aga

A bu

468.300

421.800

131.754

119.417

1,49

1,75

Aga

A fr

400

400

101

102

Aga

Bbu

172.000

143.300

43.842

41.280

Aga

Bfr

64.000

-59.500

15.517

17.280

Bahco

Bbu

299.000

261.100

82.526

74.750

3,30

2,24

Bahco

Bfr

51.300

23.100

15.354

13.030

Bilsped

B bu

217.100

217.100

32.828

9.770

0,70

0,27

Cardo

bu

147.100

147.100

40.242

33.833

1,06

1,06

Cardo

fr

1.400

1.400

382

322

Custos

A bu

96.300

78.100

16.083

12.519

0,30

0,28

Custos

A fr

1.700

1.200

403

221

Custos

Bfr

41.100

41.100

4.733

4.521

Electrolux

Bfr

237.400

98,400

62.747

37.984

0,33

0,01

Ericsson

Bfr

164.500

164.500

28.224

29.610

0,08

0,00

Export-Invest

A bu

26.600

-5.000

2.268

2.128

1,43

0,58

Export-Invest

A fr

800

-7.100

67

61

Export-Invest

B bu

197.900

163.800

16.253

13.853

Export-Invest

Bfr

60.900

39.200

5.467

3.898

Fabege

Bbu

15.000

15.000

1.369

630

0,09

0,05

Fabege

Bfr

10.000

10.000

911

400

Investor*

A bu

328.400

288.100

55.517

36.781

0,59

0,53

Investor*

A fr

43.500

33.700

7.204

4.872

Investor*

Bfr

103.550

76.250

19.345

11.080

Perstorp

B bu

418.700

316.200

89.961

73.271

2,66

1,27

Perstorp

Bfr

143.850

136.250

27.601

25.174

Pharos

A bu

250.660

227.460

40.032

36.346

1,48

1,48

Pharos

A fr

3.080

3.080

517

447

Providentia*

A bu

209.600

152.000

27.797

14.882

0,42

0,38

Providentia*

A fr

27.850

26.350

3.693

2.033

Providentia*

Bfr

68.300

57.400

9.063

4.644

Sandvik

A bu

220.100

178.800

61.838

50.183

0,67

0,56

Sandvik

A fr

7.200

5.200

1.628

1.627

Sandvik

Bfr

136.450

131.150

28.418

30.838

SCA

A bu

194.500

194.500

22.289

17.505

0,46

0,37

• Fondemission

87

Värdepappersinnehav 1990-12-31

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Företag

Antal

Förändr.

Anskaffning-

värde

Marknads-

värde

%-andel av

aktie-

kapital

röster

SCA

B bu

272.400

215.400

26.746

23.426

SCA

Bfr

327.900

205.900

36.953

27.871

SHB

A bu

57.000

57.000

5.062

5.244

0,04

0,04

Skanska

Bbu

285.100

155.400

125.080

80.683

0,49

0,30

Skanska

Bfr

22.400

11.900

10.269

6.272

SKF

A bu

121.000

121.000

16.934

8.228

0,80

0,25

SKF

Bbu

371.700

371.700

42.259

24.904

SKF

Bfr

366.700

366.700

53.396

24.202

Stora

A bu