Prop. 1991/92:42

Regeringens skrivelse

1991/92:42

med redogörelse för svenska företags

verksamhet i Sydafrika

Skr.

1991/92:42

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 oktober 1991.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Ulf Dinkelspiel

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redogörelse for svenska företags verksamhet i Syd-

afrika under verksamhetsåret 1990. Bl. a. lämnas uppgifter om omsätt-

ning, antal anställda, investeringar och rörelseresultat. En redovisning ges

även av de uppgifter som företagen lämnat om löner och anställningsvill-

kor samt sociala förhållanden för de anställda vid dotterbolagen i Sydafri-

ka.

1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 42

U trikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991

Skr. 1991/92:42

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-

berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugg-

las, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,

Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Dinkelspiel

Skrivelse med redogörelse för svenska företags

verksamhet i Sydafrika

1 Inledning

Enligt lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Nami-

bia (i det följande benämnd investeringsförbudslagen) skall svensk juridisk

person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Syd-

afrika eller Namibia årligen redovisa hur verksamheten utvecklas i dessa

länder. Redovisningsskyldigheten omfattar också uppgifter om löner och

anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i dotterföre-

tagen. Slutligen skall uppgifter även lämnas om förvärv av utländska

företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska före-

tag (indirekta företagsförvärv).

Investeringsförbudslagen och förordningen (1985:99) om förbud mot

investeringar i Sydafrika och Namibia ändrades den 1 april 1990 (SFS

1990:78 resp. 1990:80). Ändringen innebär att investeringar i Namibia

efter detta datum inte längre är förbjudna. I den efterföljande redovisning-

en berörs därför inte Namibia.

Kommerskollegium skall, enligt 12 § förordningen (1985:99) om förbud

mot investeringar i Sydafrika, vaije år före den 1 oktober till utrikesdepar-

tementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts av

berörda företag under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avse-

ende verksamhetsåret 1990 har nu lämnats och omfattar svenska företags

dotterbolag i Sydafrika. Till grund för kollegiets redogörelse ligger, för-

utom de svenska moderföretagens redovisningar, även årsredovisningar

avseende de sydafrikanska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade

från de svenska moderföretagen.

Min redogörelse i det följande bygger i allt väsentligt på de uppgifter

som kommerskollegium har lämnat.

2 Redogörelse för företagens verksamhet

2.1 Ekonomisk redovisning

Enligt 5§ investeringsförbudslagen är en svensk juridisk person som själv

eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika skyldig att

årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa

hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse pro-

duktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra

sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad.

Närmare föreskrifter om innehållet i de årliga redovisningarna har getts

i förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika.

Utöver de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges

rörelsens resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har

finansierats. Om rörelse har drivits genom ett utländskt dotterföretag,

skall uppgift lämnas om storleken av det egna kapitalet hos dotterföreta-

get. Vidare skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i

sydafrikanskt företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfär-

dade av sådant företag. Slutligen skall redovisning ske av fordringar på

grund av penninglån eller annan kredit och av säkerheter som ställts för

sydafrikanskt företags skulder.

Redovisningen skall avse det räkenskapsår som tillämpas av den svens-

ka juridiska personen. Den skall ges in till kommerskollegium senast sex

månader efter räkenskapsårets slut.

Antalet redovisningsskyldiga företag uppgick vid utgången av år 1990

till sex. Antalet har minskat jämfört med föregående år genom att Inter

Forward AB sålt sitt sydafrikanska dotterbolag till ett annat företag i

Sydafrika.

Följande företag har lämnat redovisning till kommerskollegium

Företag Verksamhetsår Antal rörelse-

drivande dot-

terbolag i

Sydafrika

1990-12-31

Skr. 1991/92:42

1.

Atlas Copco AB

1990

2

2.

Sandvik AB

1990

1

3.

Skega AB

1990

1

4.

AB SKF

1990

2

5.

Svedala Industri AB

1990

1

6.

Uniroc AB

1990

2

Av kollegiets redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till

föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utveck-

lingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika. Sålunda hade de svenska

företagen ett avgörande inflytande i 21 bolag i Sydafrika vid utgången av

år 1990. Av dessa torde nio få betraktas som rörelsedrivande. Motsvaran-

de siffror vid utgången av år 1989 var 22 resp. tio. I denna och de följande

jämförelserna mellan 1989 och 1990 års siffror är Inter Forward AB:s

andel borträknad.

fl Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 42

De svenskägda dotterföretagen har, redovisat på koncemnivå, ett aktie- Skr. 1991/92:42

kapital som sammanlagt uppgår till ca 6,9 milj, rand (ca 15 milj. kr.).

Bolagens sammanlagda egna kapital ökade under perioden med 8% och

uppgick vid utgången av år 1990 till ca 102 milj, rand (ca 228 milj. kr.).

Omsättningen hos de rörelsedrivande dotterföretagen uppgick år 1990

totalt till omkring 408 milj, rand (ca 909 milj, kr.), vilket innebär en

minskning i löpande penningvärde med ca 8 % jämfört med föregående

period. Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika blir minskningen 19%.

Det totala värdet av bolagens tillgångar minskade under perioden med

8% och uppgick vid slutet av år 1990 till 229 milj, rand (ca 510 milj, kr.)

Anläggningstillgångarnas värde uppgick till ca 27 milj, rand (ca 60

milj, kr.) jämfört med ca 12 milj, rand året innan (ca 27 milj. kr.).

Det sammanlagda resultatet föreskatt uppgick till ca 10 milj, rand (ca 22

milj. kr.). Jämfört med året innan innebär detta en minskning med ca

64%.

Antalet anställda vid de svenska dotterbolagen i Sydafrika minskade

från 1 734 till 1 577 personer.

Utvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika i ovannämnda avseen-

den under de senaste åtta åren framgår av följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika åren 1983 — 1990. (Värden i milj, rand*)

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

Aktiekapital

Sammanlagda egna

9,5

9,5

9,5

8,7

8,1

6,7

6,7

6,9

kapital

Värdet av totala

65

81

84

93

105

85

95

102

tillgångar

Värdet av anlägg-

164

198

197

220

262

195

249

229

ningstillgångar

25

25

23

25

30

12

12

27

Omsättning

Sammanlagt resul-

268

315

355

411

467

374

442

408

tat före skatt

11

14

14

36

43

36

27

10

Investeringar

Antalet an-

1,5

0,8

1,5

0,2

0,1

0,2

0,1

0,1

ställda

2 880

2 705

2 374

2218

2 167

1609

1734

1 577

* 1 rand = 6,60 kr. år 1983

= 4,56 kr. år 1984

= 2,93 kr. år 1985

= 3,11 kr. år 1986

= 3,04 kr. år 1987

= 2,60 kr. år 1988

= 2,45 kr. år 1989

= 2,23 kr. år 1990

Närmare uppgifter om företagens verksamhet under åren 1988, 1989

och 1990 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Investeringsförbudslagen föreskriver förbud för svenska juridiska perso-

ner att företa eller bidra till att investeringar görs i Sydafrika. Lagen

innehåller dock i 6 § bestämmelser enligt vilka regeringen för visst fall kan

medge undantag från förbudet. Undantag får endast medges sådan juridisk

person som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag

driver rörelse i Sydafrika. Undantag från investeringsförbudet får inte ge

utrymme för en utvidgning av företagens verksamhet. Exempel på investe-

ringar for vilka undantag i princip medges är sådana som varit nödvändiga Skr. 1991 /92:42

för att ersätta försliten utrustning samt sådana som direkt syftat till en

förbättring av villkoren för de svarta.

Undantagsmöjligheten innebär emellertid inte någon garanterad rätt för

företagen att få företa ersättningsinvesteringar. Regeringen har alltid möj-

lighet att avslå en investeringsansökan efter prövning av alla omständighe-

ter i ärendet.

Några ansökningar om undantag av detta slag har ej inkommit under nu

aktuell period. Trots att det inte berör denna period vill jag i detta

sammanhang också informera om att förra regeringen genom beslut den 10

januari 1991 beviljat ett undantag från investeringsförbudet. På ansökan

av Aktiebolaget SKF fick SKF:s sydafrikanska dotterbolag tillstånd att

göra investeringar till ett värde av drygt 4 milj. rand. Investeringarna syftar

till att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena för de anställda.

Enligt 8§ investeringsförbudslagen kan regeringen även medge rätt för

ett företag som sedan den 1 juli 1979 självt eller genom dotterföretag

driver rörelse i Sydafrika att tills vidare ersätta anläggningstillgångar och

hyrd egendom samt göra sådana investeringar och hyra sådan egendom

som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda. Ett

villkor för ett sådant beslut är dock att företaget åtar sig att se till att detta

inte leder till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika. Medgivandet

kan återkallas om verksamheten utvidgas eller om det i övrigt föreligger

särskilda skäl.

Enligt 2§ investeringsförbudslagen får svensk juridisk person inte ge-

nom handling eller underlåtenhet bidra till att anläggningstillgångar an-

skaffas. Inte heller får egendom hyras för att stadigvarande brukas eller

innehas i ett dotterbolags rörelse, om hyresavtalets löptid är avpassad till

egendomens ekonomiska livslängd, s. k. finansiell leasing. Utan hinder av

detta förbud får dock årligen anskaffas tillgångar och egendom hyras till ett

sammanlagt värde av högst 100000 kr. Detta undantag får inte möjliggöra

en utvidgning av verksamheten.

Av de företag som lämnat redovisning har tre angett att anskaffning av

anläggningstillgångar skett under verksamhetsåret. Dessa tre företag är

Skega AB, AB SKF och Uniroc AB. Såvitt framgår av redovisningarna har

investeringarna inte möjliggjort någon utvidgning av de berörda företa-

gens verksamhet.

När det gäller Atlas Copco AB framgår av dotterbolagens årsredovis-

ningar att investeringar företagits. Investeringarna i det bolag som ingått i

Atlas Copco-gruppen under hela år 1990 ryms inom det fria investerings-

området om 100000 kr. och synes inte ha möjliggjort någon utvidgning av

verksamheten.

Svedala Industri AB:s dotterbolag har ingått tre leasingavtal. Dessa har i

årsredovisningen upptagits som om det vore fråga om finansiell leasing.

Företaget uppger att äganderätten till objekten inte skall övergå på det

sydafrikanska dotterbolaget varför förfarandet enligt sydafrikansk lagstift-

ning anses som operationell leasing. Värdet överstiger den uppsatta grän-

sen om 100000 kr., men egendomen torde inte ha möjliggjort någon

utvidgning av verksamheten.

Secoroc (Pty) Ltd, som tillhör Uniroc AB, har vid försäljningen av sin Skr. 1991/92:42

stålrörelse medgivit köparen, ett sydafrikanskt företag, anstånd på del av

köpeskillingen. Beloppet skall avbetalas i fyra delar med böljan år 1991

och i sin helhet ha erlagts år 1994. Uniroc AB uppger att betalningsanstån-

det var ett absolut krav för att försäljningen av stålrörelsen skulle kunna

genomföras samt att syftet var att minska företagets verksamhet i Sydafri-

ka.

Enligt kommerskollegiets bedömning står inte det lämnade anståndet i

överensstämmelse med 1 § första stycket 2 investeringsförbudslagen. Kol-

legiet anser dock, med hänsyn till omständigheterna och syftet, att det

finns skäl att godta förfarandet.

Jag finner för egen del inte anledning att vidta någon ytterligare åtgärd

med anledning av vad jag nu redovisat.

2.2 Social redovisning

Enligt 5 § investeringsförbudslagen skall företagen lämna redovisning om

löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i

Sydafrika. Uppgifter skall också lämnas om planerade och vidtagna för-

ändringar för de anställda i nu angivna avseenden. De lämnade uppgifter-

na är inte till alla delar enhetliga och därför inte till fullo jämförbara.

Svedala Industri AB har inte kunnat lämna någon fullständig social

redovisning med hänvisning till att det sydafrikanska dotterbolaget i hu-

vudsak anlitar konsulter (4 av 5 anställda).

Tillsammans har företagen 1 577 anställda varav mer än hälften (887) är

svarta, fargade och asiater.

Vita

Svarta

Färgade m. fl.

Tot. anställda

Atlas Copco

77

(62)

31

(25)

9

(6)

117

(93)

Sandvik

232

(241)

276

(282)

14

(18)

522

(541)

Skega

32

(31)

21

(21)

8

(8)

61

(60)

SKF

261

(283)

160

(174)

147

(151)

568

(608)

Svedala

5

(5)

Uniroc

83

(149)

211

(246)

10

(32)

304

(427)

Totalt

685

(766)

699

(748)

188

(215)

1577

(1734)

Anm: Siffror inom parentes anger motsvarande siffror för föregående redovisningsperiod.

Segregation på arbetsplatserna förekommer inte. Vid ett av företagen är

dock arbetarnas omklädningsrum inte integrerade.

Vid samtliga företag, med undantag för Skega AB:s och ett av Atlas

Copco AB:s dotterbolag, var de anställda organiserade i olika fackför-

eningar, och fackligt arbete tilläts bedrivas på arbetsplatsen och på betald

arbetstid. Villkoren reglerades vanligtvis i överenskommelser mellan före-

taget och berörda fackföreningar. Skega, med totalt 61 anställda, har

anfört bristande intresse från de anställdas sida som skäl för att fackför-

eningar och fackligt arbete inte finns vid dotterföretaget. Desoutter (SA),

dotterföretag till Atlas Copco, med totalt 22 anställda, har inte inkommit

med förklaring till varför inga fackföreningar finns vid företaget.

Vad avser löner hade samtliga foretag uppgivit sig tillämpa principen Skr. 1991/92:42

om lika lön för lika arbete. Företagen hävdade att ingen diskriminering

förekommer vid extern eller intern rekrytering. Målsättningen var att få

fram fler kvalificerade svarta kandidater till olika högre befattningar.

Flertalet företag tillämpade i genomsnitt en minimilön om ca 5,97 rand i

timmen (motsvarande ca 1 076 rand i månaden), vilket i jämförelse med

löneläget i stort i Sydafrika låg över det normala. Minimilönen var i

Sydafrika 300 rand/år 1990. Den genomsnittliga lönehöjningen under år

1990 uppgick för de svarta anställda till ca 15 %.

Utöver löner svarade företagen för olika sociala förmåner såsom pen-

sioner, olycksfalls-, liv- och invaliditetsförsäkringar, semester och sjuk-

vård. Därutöver bidrog flertalet företag med stöd för utbildning till de

svarta anställdas barn i form av skolavgifter, kostnader för böcker, stipen-

dier m. m. Detta stöd omfattade även barns högre studier. Även lån för

anskaffning av bostad eller förbättring av bostadsstandarden har tillhanda-

hållits. Vidare gavs subventionerade eller fria måltider och transporter.

Flertalet företag satsade också på utbildning av sina svarta anställda i

form av yrkesutbildning men även basutbildning. Årliga budgetar för

utbildningsprogram anslogs och all yrkesutbildning skedde på betald ar-

betstid.

3 Redovisning av uppgifter om indirekta

företagsförvärv m. m.

Av kommerskollegiets redogörelse framgår att uppgift om indirekt före-

tagsförvärv inlämnats av ett företag. Atlas Copco AB har meddelat att ett

av företagets dotterbolag i England den 16 mars 1990 förvärvat det engels-

ka bolaget Desoutter Brothers (Holding) Ltd, vilket äger samtliga aktier i

det sydafrikanska bolaget Desoutter (SA)(Pty) Ltd i Sandton, Transvaal.

4 Sammanfattning

Kommerskollegium har i sin redovisning avslutningsvis konstaterat att ett

par mindre avsteg från investeringsförbudslagen har noterats. Inte i något

fall har avstegen dock syftat till eller medfört någon utvidgning av verk-

samheten i Sydafrika. Sammanfattningsvis anser kollegiet att efterlevna-

den av investeringsförbudslagen får anses god under den aktuella perio-

den. Jag delar denna uppfattning.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag

anfört i det föregående.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i

enlighet med hans hemställan.

O

o

os

os

oo

os

04

oo"

co

Os Os

r-" co"

— oo

oo

O

r-

co

Skr. 1991/92:42

oo

oo

o

o

Os

Os

Os

OO

OS

ro co

O

tT >X

Tt

Os —

co

7 sO QO

o-" —" os"

OO o 04

no oo

04 oo oo

— co

— 04

TT O

sO

O

Tf

Os" Os"

— ^r

«o>

oo"

04

<O) Tj-

O

CO

04

•'T

iry

Ol"

CO

O-"

Tf

co

Os

Os

co

OO

IO)

<D

88 8

88

00

C3

O

:O

U-

•o

£

>? ~

* g

<75 5

£3 *

OO O\ oo

Tf — OO T^-

OS Os Os Os

LU

oj ’C

’>

75

CZ)

•S □

C

C3

CZ)

CQ CQ

< <

44 73

> C

CZ) ►—

CQ

<

Q

o

U>

CQ j=

<□

Tt

O

Os

Os

oo

Företag Etable- Lokalt bolag Svensk Aktiekapital Antal anställda Omsättning

ringsår aktie- (1000 rand) (milj.rand)

andel

Os

OO

Os

OO

oo

OS

o

os

Os

Os

OO

Os

OO

OO

Os

CD

sd

izs

os

Os

izs

Os'

O

SO

Os

tzs

os oo

sd' cT

q tn

cn —«

■'fr

K? t"-"

Cs| tT

OO Os

r- os

— cn

oo —<

OO

— IZS

r-

r-

•Tå

Os

C*S

r-

OO

o

so

Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991

Skr. 1991/92:42